16.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 188/1

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Italiens ansökan om registrering av namnet ”Salame Piemonte” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Salame Piemonte” registreras.

16.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 188/3

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (nedan kallad TSE) hos djur. Förordningen är tillämplig på framställning och avyttring, samt i vissa särskilda fall export, av levande djur och animaliska produkter.

(2)

Enligt punkt 1 i bilaga V till förordning (EG) nr 999/2001 betecknas som specificerat riskmaterial vissa vävnader från nötkreatur, får och getter om vävnaderna härrör från djur med ursprung i en medlemsstat eller ett tredjeland eller en av deras regioner med kontrollerad eller ej fastställd risk för bovin spongiform encefalopati (nedan kallad BSE). Genom punkt 2 i den bilagan utvidgas förteckningen över vävnader som betecknas som specificerat riskmaterial till medlemsstater med statusen försumbar BSE-risk, men inte till tredjeländer med samma status. Som en följd av detta ska medlemsstater med försumbar BSE-risk avlägsna och bortskaffa specificerat riskmaterial, medan det är tillåtet att importera till unionen denna typ av vävnader från tredjeländer med försumbar BSE-risk.

(3)

Världsorganisationen för djurhälsa (nedan kallad OIE) rekommenderar endast att specificerat riskmaterial som härrör från nötkreatur med ursprung i länder med kontrollerad eller ej fastställd BSE-risk ska uteslutas från den internationella handeln, medan ingen sådan uteslutning har rekommenderats för nötkreatur med ursprung i länder med försumbar BSE-risk (2).

(4)

Enligt kommissionens strategidokument om TSE för 2010–2015 (3) planeras eventuellt en översyn av den nuvarande skyldigheten för medlemsstater med statusen försumbar risk att avlägsna specificerat riskmaterial från livsmedels- och foderkedjan, om ett ökande antal medlemsstater hamnar i denna statusgrupp. I och med antagandet den 20 oktober 2014 av kommissionens genomförandebeslut 2014/732/EU (4), baserat på OIE:s resolution nr 18 från maj 2014 (5), har sjutton av unionens medlemsstater erkänts ha försumbar BSE-risk.

(5)

På grund av vissa kvarstående vetenskapliga oklarheter i samband med atypisk BSE, anses det vid det här stadiet för tidigt att tillåta användning i livsmedelskedjan i medlemsstater med försumbar BSE-risk av alla vävnader från nötkreatur klassificerade som specificerat riskmaterial.

(6)

Den 19 januari 2011 offentliggjorde Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett gemensamt yttrande som utarbetats tillsammans med Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) om ett eventuellt epidemiologiskt eller molekylärt samband mellan TSE hos djur och människor (nedan kallat det gemensamma yttrandet från Efsa och ECDC) (6). I det gemensamma yttrandet från Efsa och ECDC bekräftades identifieringen av atypiska former av BSE hos nötkreatur, där gjordes också en åtskillnad mellan klassisk BSE, atypisk BSE av L-typ och atypisk BSE av H-typ.

(7)

Enligt detta gemensamma yttrande indikerar flera faktorer att smittämnet för atypisk BSE av L-typ har potentialen att bli ett zoonotiskt smittämne. Däremot finns inga sådana faktorer vad gäller smittämnet för atypisk BSE av H-typ. I det gemensamma yttrandet angavs även att den ovanligt höga åldern på de djur som konstaterats ha smittats med atypisk BSE av H-typ och av L-typ samt den märkbart låga prevalensen i populationen kan tyda på att dessa atypiska BSE-former uppstår spontant, oberoende av utfodringsrutiner. Unionens övervakningssystem för BSE visade på en mycket låg prevalens och en relativt stabil nivå av atypiska BSE-fall under senare år.

(8)

Den 11 januari 2011 offentliggjorde Efsa ett vetenskapligt yttrande om granskningen av den kvantitativa riskbedömningen av den BSE-risk som bearbetat animaliskt protein utgör (7). Detta vetenskapliga yttrande indikerar att 90 % av den totala infektiviteten i ett kliniskt BSE-fall är förknippad med vävnader i det centrala och perifera nervsystemet. Mer exakt bedöms i yttrandet att 65 % av den totala infektiviteten i ett kliniskt BSE-fall är förknippad med hjärnan och 26 % med ryggmärgen.

(9)

Den 11 juli 2014 offentliggjorde Efsa en vetenskaplig rapport om ett protokoll för ytterligare laboratorieundersökningar gällande fördelningen av infektivitet vid atypisk BSE (8). Enligt den vetenskapliga rapporten visar samlade uppgifter att klassisk BSE har samma vävnadsfördelning som atypiska BSE-fall, med högre titrar av infektiösa prionproteiner och/eller infektivitet påvisat i det centrala och perifera nervsystemet.

(10)

Hjärna och ryggmärg från nötkreatur äldre än tolv månader med ursprung i en medlemsstat med försumbar BSE-risk bör därför finnas kvar i förteckningen över specificerat riskmaterial tills man har mer kunskap om riskerna i samband med atypisk BSE.

(11)

På grund av att det är praktiskt svårt att säkerställa att skallbenen inte är kontaminerade med hjärnvävnad, bör skallen från nötkreatur äldre än tolv månader med ursprung i en medlemsstat med försumbar BSE-risk även fortsättningsvis betecknas som specificerat riskmaterial.

(12)

Uppgifterna som Efsa har undersökt rör i första hand Europa, eftersom EU har ett mycket pålitligt övervakningssystem. I ljuset av nyvunnen kunskap om atypisk BSE pågår nu diskussioner på OIE-nivå om att se över kapitlet om BSE i OIE:s Terrestrial Animal Health Code. Unionslagstiftningen gällande specificerat riskmaterial i medlemsstater och tredjeländer med försumbar BSE-risk bör ses över mot bakgrund av resultatet från dessa diskussioner.

(13)

Det sker ingen känd import till unionen av skalle, hjärna, ryggmärg eller ögon från nötkreatur äldre än tolv månader.

(14)

För att säkerställa att villkoren för avyttring av varor från medlemsstaterna är mer lika villkoren för import av varor från tredjeländer, och med hänsyn till den eventuella kvarstående risken vad gäller användningen av vissa vävnader i livsmedels- och/eller foderkedjan, bör därför det ytterligare krav som utvidgar förbudet gällande specificerat riskmaterial från nötkreatur till medlemsstater med försumbar BSE-risk upphävas, förutom vad gäller vävnad från skalle, hjärna och ryggmärg från nötkreatur äldre än tolv månader.

(15)

Förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

Om det i framtiden tas fram vetenskapliga bevis på för tillfället okända folkhälsorisker, bör unionslagstiftningen gällande specificerat riskmaterial i medlemsstater och tredjeländer med försumbar BSE-risk ses över.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

16.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 188/6

(1)

I artikel 3 e i förordning (EG) nr 1445/2007 definieras basgrupp som den lägsta aggregeringsnivån för poster i BNP-fördelningen för vilken paritetstal beräknas.

(2)

Bilaga II till förordning (EG) nr 1445/2007 innehåller en förteckning över basgrupper.

(3)

En klassificering av hushållens konsumtionsutgifter används för tillämpningen av förordning (EG) nr 1445/2007 och för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2494/95 (2). Införandet av en mer detaljerad klassificering bör leda till bättre samstämmighet och underlätta insamlingen av uppgifter i medlemsstaterna. Den detaljerade klassificeringen bör göras genom en ytterligare uppdelning av ändamålsklassificeringen av individuell konsumtion (Coicop) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (3).

(4)

Med anledning av ikraftträdandet av förordning (EU) nr 549/2013 behöver förteckningen över basgrupper justeras när det gäller slutliga konsumtionsutgifter för den offentliga förvaltningen och fasta bruttoinvesteringar.

(5)

Med anledning av ikraftträdandet av förordning (EU) nr 1209/2014 (4) behöver förteckningen med basgrupper justeras när det gäller fasta bruttoinvesteringar.

(6)

Till följd av förbättrade metoder för uträkning av köpkraftspariteter inom områdena hälso- och sjukvård, utbildning och byggverksamhet bör basgrupperna inom dessa områden justeras.

(7)

Bilaga II till förordning (EG) nr 1445/2007 bör därför ändras.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

16.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 188/28

(1)

Enligt artikel 139.1 första stycket d i förordning (EG) nr 1308/2013 får det socker eller den isoglukos, som produceras utöver den kvot som avses i artikel 136 i den förordningen, exporteras endast inom ramen för den kvantitativa gräns som ska fastställas av kommissionen.

(2)

Detaljerade tillämpningsföreskrifter för utomkvotsexport, särskilt om utfärdandet av exportlicenser, fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 (2). Den kvantitativa gränsen bör dock fastställas per regleringsår med hänsyn till möjligheterna på exportmarknaderna.

(3)

För vissa av unionens producenter av socker och isoglukos utgör export från unionen en viktig del av den ekonomiska verksamheten och de har upprättat traditionella marknader utanför unionen. Export av socker och isoglukos till dessa marknader kan vara ekonomiskt lönsam även utan exportbidrag. Det är därför nödvändigt att fastställa en kvantitativ gräns för export av utomkvotssocker och isoglukos, så att de berörda EU-producenterna kan fortsätta att leverera till sina traditionella marknader.

(4)

För regleringsåret 2015/16 uppskattas att en gräns på inledningsvis 650 000 ton, uttryckt i vitsockerekvivalenter, för export av utomkvotssocker, och 70 000 ton, uttryckt i torrsubstans, för export av utomkvotsisoglukos skulle motsvara marknadsefterfrågan.

(5)

Export av socker från unionen till vissa närliggande destinationer och till tredjeländer som ger EU-produkter förmånsbehandling vid import är i dagsläget särskilt gynnsamt ur konkurrenssynpunkt. Vissa närliggande destinationer bör uteslutas som möjliga destinationer för exporten, eftersom det inte finns några lämpliga instrument för ömsesidigt bistånd för att bekämpa oegentligheter och eftersom man vill minimera risken för bedrägerier och förhindra eventuellt missbruk i samband med återimport och återinförande av utomkvotssocker till unionen.

(6)

Med tanke på att den uppskattade risken för bedrägerier är lägre när det gäller isoglukos på grund av produktens karaktär, är det inte nödvändigt att begränsa de möjliga destinationerna vad avser export av utomkvotsisoglukos.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

a)

Tredjeländer: Albanien, Andorra, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Heliga stolen (Vatikanstaten), Kosovo (3), Liechtenstein, Montenegro, San Marino och Serbien.

b)

De av EU-medlemsstaternas territorier som inte ingår i unionens tullområde: Färöarna, Grönland, Helgoland, Ceuta, Melilla, kommunerna Livigno och Campione d'Italia och de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen.

c)

Europeiska territorier, som inte ingår i unionens tullområde, vars utrikes angelägenheter handhas av en medlemsstat: Gibraltar.

16.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 188/30

(1)

I enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 tog Förenade kungariket den 20 september 2012 emot en ansökan från Dow AgroSciences Limited om godkännande av det verksamma ämnet halauxifenmetyl. I enlighet med artikel 9.3 i den förordningen meddelade den rapporterande medlemsstaten Förenade kungariket kommissionen den 2 november 2012 att ansökan kan prövas.

(2)

Den 20 december 2013 överlämnade den rapporterande medlemsstaten ett utkast till bedömningsrapport till kommissionen, med en kopia till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten), i vilken det görs en bedömning av om det verksamma ämnet kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(3)

Myndigheten följde bestämmelserna i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1107/2009. I enlighet med artikel 12.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 krävde myndigheten att sökanden skulle lämna mer information till medlemsstaterna, kommissionen och myndigheten. Den rapporterande medlemsstaten lämnade en bedömning av den kompletterande informationen till myndigheten i form av ett uppdaterat utkast till bedömningsrapport i oktober 2014.

(4)

Den 21 november 2014 meddelade myndigheten sökanden, medlemsstaterna och kommissionen sin slutsats om huruvida det verksamma ämnet halauxifenmetyl kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 (2). Myndigheten gjorde sin slutsats tillgänglig för allmänheten.

(5)

Den 20 mars 2015 lade kommissionen fram granskningsrapporten om halauxifen-metyl för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder tillsammans med ett utkast till förordning där det föreskrivs att halauxifenmetyl ska godkännas.

(6)

Sökanden gavs möjlighet att lämna synpunkter på granskningsrapporten.

(7)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet, särskilt när det gäller den användning som undersökts och som beskrivs i granskningsrapporten. Kriterierna för godkännande anses därför vara uppfyllda. Halauxifenmetyl bör därför godkännas.

(8)

I enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön är det dock nödvändigt att införa vissa villkor och restriktioner. Främst bör ytterligare bekräftande uppgifter begäras in.

(9)

I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1107/2009 bör bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (3) ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

16.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 188/34

(1)

Godkännandet av det verksamma ämnet järn(III)fosfat, enligt del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (2), löper ut den 31 december 2015.

(2)

En ansökan om förnyelse av upptagandet av järn(III)fosfat i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3) har lämnats in i enlighet med artikel 4 i kommissionens förordning (EU) nr 1141/2010 (4) inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(3)

Sökanden lämnade in den kompletterande dokumentation som krävs i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 1141/2010. Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var fullständig.

(4)

Den rapporterande medlemsstaten sammanställde en förnyad granskningsrapport i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och lämnade in den till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och kommissionen den 30 april 2013.

(5)

Myndigheten skickade den förnyade granskningsrapporten till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Myndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(6)

Den 17 december 2014 meddelade myndigheten kommissionen sin slutsats (5) om huruvida järn(III)fosfat kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009. Kommissionen lade fram utkastet till granskningsrapport om järn(III)fosfat till ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 20 mars 2015.

(7)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet. Kriterierna för godkännande anses därför vara uppfyllda.

(8)

Kommissionen anser vidare att järn(III)fosfat är ett verksamt ämne med låg risk enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1107/2009. Järn(III)fosfat är inte ett ämne med farliga egenskaper och uppfyller villkoren i punkt 5 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009. Järn(III)fosfat består av föreningar som är allmänt förekommande i miljön och som är essentiella för djurs och växters funktioner. Järn(III)fosfat är dessutom en naturlig beståndsdel i kosten. Den ytterligare exponering som människor, djur och miljön utsätts för genom den användning som godkänns enligt förordning (EG) nr 1107/2009 förväntas vara försumbar jämfört med förväntad exponering i realistiska naturliga situationer.

Riskbedömningen i samband med förnyelsen av godkännandet av järn(III)fosfat är grundad på ett begränsat antal representativa användningsområden, vilka dock inte begränsar de användningsområden för vilka växtskyddsmedel som innehåller järn(III)fosfat får godkännas. Användningen bör därför inte begränsas till användningen som molluskicid.

(9)

Av detta skäl är det lämpligt att förnya godkännandet av järn(III)fosfat som ett ämne med låg risk.

(10)

I enlighet med artikel 20.3 i förordning (EG) nr 1107/2009, jämförd med artikel 13.4 i samma förordning, bör bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ändras i enlighet med detta.

(11)

Denna förordning bör tillämpas från och med dagen efter den dag då godkännandet av det verksamma ämnet järn(III)fosfat löper ut (se skäl 1).

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

16.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 188/37

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

16.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 188/39

(1)

Kommissionens direktiv 2003/90/EG (3) och 2003/91/EG (4) antogs för att säkerställa att de sorter som medlemsstaterna för in i sina nationella sortlistor överensstämmer med de riktlinjer som Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO) fastställt vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå vid undersökningar av de olika arterna samt minimikraven för undersökningar av sorterna, i den mån sådana riktlinjer utfärdats. För övriga sorter ska enligt de direktiven riktlinjerna från Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (Upov) tillämpas.

(2)

Gemenskapens växtsortsmyndighet har sedan dess utfärdat ytterligare riktlinjer och uppdaterat de gällande riktlinjerna.

(3)

Direktiven 2003/90/EG och 2003/91/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

16.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 188/45

(1)

I kommissionens genomförandebeslut 2014/709/EU (4) fastställs djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater. I bilagan till det genomförandebeslutet avgränsas och förtecknas vissa områden i de medlemsstaterna uppdelade efter risknivå utifrån den epidemiologiska situationen. Förteckningen omfattar vissa områden i Estland, Italien, Lettland, Litauen och Polen.

(2)

I maj 2015 rapporterades ett antal fall av afrikansk svinpest hos vildsvin i Polen (i gmina Michalowo), i Litauen (i Prienai och Kėdainiai rajono savivaldybė) och i Estland (i Türi vald) som är belägna i de områden som förtecknas i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU. Dessa fall påvisades antingen i de områden som finns förtecknade i del I till den bilagan eller i de områden som finns förtecknade i delarna II och III och som är belägna i närheten av områdena i del I.

(3)

Utvecklingen av den aktuella epidemiologiska situationen i unionen vad gäller afrikansk svinpest bör beaktas vid bedömningen av den risk som djurhälsosituationen vad gäller denna sjukdom utgör i Estland, Litauen och Polen. För att fokusera bekämpningsåtgärderna och förhindra att afrikansk svinpest sprids ytterligare samt för att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, bör unionsförteckningen över de områden som omfattas av de djurhälsoåtgärder för sjukdomsbekämpning som fastställs i bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU ändras med beaktande av den aktuella djurhälsosituationen vad gäller denna sjukdom i dessa tre medlemsstater.

(4)

Genomförandebeslut 2014/709/EU bör därför ändras så att de områden som förtecknas i delarna I och II för Estland, Litauen och Polen uppdateras.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.