13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/1

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (4) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (5) fastställs en övergripande rättslig ram om godkännande av genetiskt modifierade organismer, vilken ska tillämpas fullt ut på genetiskt modifierade organismer som ska användas för att odlas i hela unionen som utsäde eller annat växtförökningsmaterial (nedan kallade genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas).

(2)

Enligt den lagstiftningen ska genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas genomgå en individuell riskbedömning innan de godkänns för att släppas ut på unionsmarknaden i enlighet med bilaga II till direktiv 2001/18/EG, med beaktande av deras direkta och indirekta, omedelbara och fördröjda samt kumulativa långsiktiga effekter på människors hälsa och miljön. Denna riskbedömning innebär att vetenskapliga utlåtanden tillförs beslutsprocessen och åtföljs av ett riskhanteringsbeslut. Syftet med detta godkännandeförfarande är att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välfärd, miljön och konsumenternas intressen och samtidigt säkerställa en väl fungerande inre marknad. En enhetlig och hög nivå på hälso- och miljöskyddet samt konsumentskyddet bör uppnås och upprätthållas inom hela unionens territorium. Försiktighetsprincipen bör alltid beaktas inom ramen för direktiv 2001/18/EG och vid genomförandet av det.

(3)

I enlighet med de slutsatser som rådet antog den 4 december 2008 om genetiskt modifierade organismer (nedan kallade rådets slutsatser från 2008) är det nödvändigt att söka vägar att förbättra genomförandet av denna rättsliga ram för godkännande av genetiskt modifierade organismer. I detta sammanhang bör reglerna för riskbedömning vid behov uppdateras regelbundet med tanke på den ständiga utvecklingen av vetenskapliga kunskaper och analysmetoder, särskilt när det gäller de långsiktiga miljökonsekvenserna av genetiskt modifierade grödor och deras möjliga effekter på icke-målorganismer, särdragen hos de mottagande miljöerna och de geografiska områden där genetiskt modifierade grödor får odlas, och kriterierna och kraven för bedömning av genetiskt modifierade organismer som framställer bekämpningsmedel och herbicidtoleranta genetiskt modifierade organismer. Bilagorna till direktiv 2001/18/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Utöver godkännandet för utsläppande på marknaden måste genetiskt modifierade sorter också uppfylla kraven i unionsrätten om saluföring av utsäde och annat växtförökningsmaterial, särskilt enligt rådets direktiv 66/401/EEG (6), 66/402/EEG (7), 68/193/EEG (8), 98/56/EG (9), 1999/105/EG (10), 2002/53/EG (11), 2002/54/EG (12), 2002/55/EG (13), 2002/56/EG (14), 2002/57/EG (15) och 2008/90/EG (16). Av dessa direktiv innehåller direktiven 2002/53/EG och 2002/55/EG vissa bestämmelser som tillåter medlemsstaterna att, under vissa noggrant angivna omständigheter, förbjuda användning av en sort inom hela eller delar av sina territorier eller att fastställa lämpliga villkor för att få odla en sort.

(5)

När en genetiskt modifierad organism har godkänts för att få odlas i enlighet med unionslagstiftningen om genetiskt modifierade organismer och uppfyller kraven i unionsrätten om märkning av utsäde och annat växtförökningsmaterial får medlemsstaterna, i fråga om den sort som ska släppas ut på marknaden, inte förbjuda, begränsa eller hindra dess fria omsättning inom deras territorier, utom under de förutsättningar som anges i unionsrätten.

(6)

Erfarenheten har visat att odling av genetiskt modifierade organismer är en fråga som behandlas mer ingående på medlemsstatsnivå. Frågor som rör utsläppande på marknaden och import av genetiskt modifierade organismer bör även fortsättningsvis regleras på unionsnivå för att den inre marknaden ska kunna upprätthållas. Odling kan dock kräva mer flexibilitet i vissa fall, eftersom det är en fråga med stark nationell, regional och lokal anknytning på grund av det nära sambandet med markanvändning, lokala jordbruksstrukturer och skydd eller bevarande av livsmiljöer, ekosystem och landskap. I enlighet med artikel 2.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har medlemsstaterna rätt att anta rättsligt bindande akter som begränsar eller förbjuder odlingen av genetiskt modifierade organismer inom sina territorier efter det att sådana genetiskt modifierade organismer har godkänts för utsläppande på unionsmarknaden. Denna flexibilitet bör dock inte inverka negativt på det gemensamma godkännandeförfarandet, särskilt den utvärderingsprocess som huvudsakligen genomförts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten).

(7)

I syfte att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer har vissa medlemsstater tidigare utnyttjat skyddsklausulerna och nödåtgärderna enligt artikel 23 i direktiv 2001/18/EG och artikel 34 i förordning (EG) nr 1829/2003 till följd av nya eller kompletterande uppgifter som, beroende på fallet, blivit tillgängliga efter det att medgivandet beviljades och som påverkar miljöriskbedömningen eller till följd av en ny bedömning av befintliga uppgifter. Andra medlemsstater har utnyttjat anmälningsförfarandet enligt artikel 114.5 och 114.6 i EUF-fördraget där det föreskrivs att nya vetenskapliga belägg med anknytning till miljöskydd eller arbetsmiljöskydd ska läggas fram. Beslutsprocessen har dessutom visat sig vara särskilt komplicerad när det gäller odling av genetiskt modifierade organismer eftersom man har tagit upp nationella problem som inte enbart avser frågor som rör genetiskt modifierade organismers inverkan på hälso- eller miljöskyddet.

(8)

Mot denna bakgrund förefaller det därför lämpligt att, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, ge medlemsstaterna större flexibilitet att besluta om de vill eller inte vill odla genetiskt modifierade organismer inom sina territorier utan att det påverkar riskbedömningen i unionens system för godkännande av genetiskt modifierade organismer, vare sig under godkännandeförfarandet eller därefter, och oberoende av de åtgärder som de medlemsstater som odlar genetiskt modifierade organismer får eller måste vidta med stöd av direktiv 2001/18/EG för att förhindra oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i andra produkter. Genom att ge medlemsstaterna denna möjlighet kommer sannolikt processen för godkännande av genetiskt modifierade organismer att förbättras och samtidigt kommer det sannolikt att garantera konsumenternas, jordbrukarnas och de övriga aktörernas valfrihet medan man skapar större tydlighet för berörda parter när det gäller odling av genetiskt modifierade organismer i unionen. Detta direktiv bör därför bidra till en väl fungerande inre marknad.

(9)

För att se till att odlingen av genetiskt modifierade organismer inte leder till oavsiktlig förekomst av dessa i andra produkter samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras bör särskild uppmärksamhet ägnas åt förebyggandet av eventuell gränsöverskridande kontaminering från en viss medlemsstat där odling får ske till en angränsande medlemsstat där odling är förbjuden, om inte de berörda medlemsstaterna har kommit överens om att det på grund av specifika geografiska förhållanden är onödigt.

(10)

Kommissionens rekommendation av den 13 juli 2010 (17) ger medlemsstaterna vägledning om utvecklingen av samexistensåtgärder, inbegripet i gränsområden. I rekommendationen uppmuntras medlemsstaterna att samarbeta sinsemellan för att vidta lämpliga åtgärder vid gränserna mellan medlemsstater för att undvika oavsiktliga följder av gränsöverskridande kontaminering.

(11)

En medlemsstat bör ges möjlighet att under förfarandet för godkännande av en viss genetiskt modifierad organism kräva en anpassning av det geografiska tillämpningsområdet för den anmälan/ansökan som lämnats in i enlighet med del C i direktiv 2001/18/EG eller i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003 och som innebär att hela eller delar av den medlemsstatens territorium undantas från odling. Kommissionen bör underlätta förfarandet genom att utan dröjsmål lägga fram medlemsstatens krav för anmälaren/sökanden och denne bör svara på detta krav inom en fastställd tidsfrist.

(12)

Det geografiska tillämpningsområdet för anmälan/ansökan bör anpassas i enlighet med detta om inte anmälaren/sökanden bekräftar det geografiska tillämpningsområdet för sin anmälan/ansökan inom en fastställd tidsfrist från det att kommissionen har överlämnat det kravet. En sådan bekräftelse påverkar dock inte kommissionens befogenheter enligt artikel 19 i direktiv 2001/18/EG eller i förekommande fall artiklarna 7 och 19 i förordning (EG) nr 1829/2003 att vid behov göra en sådan anpassning på grundval av den miljöriskbedömning som utförs av myndigheten.

(13)

Samtidigt som det förväntas att de flesta begränsningar eller förbud som antas enligt detta direktiv kommer att genomföras i samband med medgivandet/godkännandet eller förnyelsen av det bör medlemsstaterna ges möjlighet att anta motiverade bestämmelser som begränsar eller förbjuder odling inom hela eller delar av deras territorium av en genetiskt modifierad organism, eller av en grupp av genetiskt modifierade organismer fastställda utifrån gröda eller egenskap, efter att de har godkänts av andra skäl som skiljer sig från och som kompletterar de som bedömts i enlighet med de harmoniserade unionsbestämmelser, dvs. direktiv 2001/18/EG och förordning (EG) nr 1829/2003, som är förenliga med unionsrätten. Dessa skäl kan avse miljöpolitiska eller jordbrukspolitiska mål eller andra tvingande skäl såsom fysisk planering, markanvändning, socioekonomiska effekter, samexistens och allmän ordning. Dessa skäl får åberopas enskilt eller i kombination med varandra, beroende på de särskilda förhållandena i den medlemsstat, den region eller det område där dessa bestämmelser kommer att tillämpas.

(14)

Den skyddsnivå för människors eller djurs hälsa och miljön som valts i unionen möjliggör en enhetlig vetenskaplig bedömning i hela unionen, och detta direktiv bör inte ändra denna situation. För att undvika att de befogenheter som beviljas riskbedömare och riskhanterare i direktiv 2001/18/EG och i förordning (EG) nr 1829/2003 påverkas, bör en medlemsstat enbart åberopa skäl som avser miljöpolitiska mål som rör effekter som skiljer sig från och som kompletterar bedömningen av riskerna för hälsa och miljön, vilka bedöms i samband med godkännandeförfarandena i direktiv 2001/18/EG och i förordning (EG) nr 1829/2003, såsom bevarande och utveckling av jordbruksmetoder med större potential att förena produktion med hållbara ekosystem, eller bevarande av den lokala biologiska mångfalden, inbegripet vissa livsmiljöer och ekosystem, eller av vissa typer av särdrag i naturen och landskapet samt specifika ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster.

(15)

Medlemsstaterna bör också kunna grunda de beslut som de antar enligt direktiv 2001/18/EG på skäl som rör de socioekonomiska effekter som kan uppstå inom den berörda medlemsstatens territorium till följd av odling av en genetiskt modifierad organism. Även om samexistensåtgärder har tagits upp i kommissionens rekommendation från den 13 juli 2010 bör medlemsstaterna också ha möjlighet att anta bestämmelser som begränsar eller förbjuder odling av godkända genetiskt modifierade organismer inom hela eller delar av deras territorier enligt detta direktiv. Dessa skäl kan avse de höga kostnaderna, det faktum att det är praktiskt ogenomförbart eller omöjligt att tillämpa samexistensåtgärder på grund av specifika geografiska förhållanden, exempelvis små öar eller bergsområden, eller behovet av att förhindra förekomst av genetiskt modifierade organismer i andra produkter. Kommissionen har dessutom, enligt uppmaningen i rådets slutsatser från 2008, rapporterat till Europaparlamentet och rådet om de socioekonomiska följderna av odling av genetiskt modifierade organismer. Resultatet av denna rapport kan ge värdefull information till medlemsstater som överväger att fatta beslut på grundval av detta direktiv. Skäl som avser jordbrukspolitiska mål får bland annat omfatta behovet av att skydda jordbruksproduktionens mångfald och behovet av att trygga utsädets och annat växtförökningsmaterials renhet. Medlemsstaterna bör även få grunda sina åtgärder på andra skäl som kan avse markanvändning, fysisk planering eller andra legitima faktorer, inklusive faktorer som rör kulturella traditioner.

(16)

De begränsningar eller förbud som antas enligt detta direktiv bör avse odling och inte den fria omsättningen och importen av genetiskt modifierat utsäde och annat växtförökningsmaterial, som produkter eller i produkter, liksom skördeprodukter, och bör dessutom stå i överensstämmelse med fördragen, särskilt principen om icke-diskriminering mellan inhemska och icke inhemska produkter, proportionalitetsprincipen och artiklarna 34, 36 och 216.2 i EUF-fördraget.

(17)

Bestämmelser som antas av medlemsstater enligt detta direktiv bör omfattas av ett gransknings- och informationsförfarande på unionsnivå. Med tanke på nivån av unionens granskning och information är det inte nödvändigt att därutöver föreskriva tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG (18). Medlemsstaterna får begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer inom hela eller delar av sina territorier från och med den dag då unionsgodkännandet träder i kraft och under hela giltighetstiden för medgivandet/godkännandet, förutsatt att en fastställd frysningsperiod under vilken kommissionen gavs möjlighet att komma med synpunkter på de föreslagna bestämmelserna har löpt ut. Den berörda medlemsstaten bör därför till kommissionen överlämna ett utkast till dessa bestämmelser åtminstone 75 dagar innan bestämmelserna antas så att kommissionen ges möjlighet att komma med synpunkter på dem och under denna period bör medlemsstaten avstå från att anta och genomföra dessa bestämmelser. Efter utgången av den fastställda frysningsperioden bör medlemsstaten ha möjlighet att anta bestämmelserna i deras ursprungliga form eller så som de föreligger efter att ha ändrats för att ta hänsyn till kommissionens synpunkter.

(18)

Under den fastställda frysningsperioden bör den som sökt/innehar ett godkännande och som skulle påverkas av bestämmelser som begränsar eller förbjuder odling av en genetiskt modifierad organism i en medlemsstat avstå från all verksamhet som avser odling av denna genetiskt modifierade organism i denna medlemsstat.

(19)

Medlemsstaternas beslut om att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer inom hela eller delar av sina territorier bör inte hindra att bioteknisk forskning bedrivs, förutsatt att alla nödvändiga säkerhetsåtgärder för människors och djurs hälsa och för skydd av miljön vidtas i samband med denna forskning och att verksamheten inte undergräver respekten för skälen för att införa begränsningen eller förbudet. Myndigheten och medlemsstaterna bör dessutom verka för inrättandet av ett omfattande nätverk av vetenskapliga organisationer som företräder alla vetenskapsgrenar, inbegripet sådana som rör miljöfrågor, och bör samarbeta för att på ett tidigt stadium upptäcka eventuella vetenskapliga meningsskiljaktigheter i syfte att lösa eller klargöra vetenskapliga tvistefrågor. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att det finns tillräckliga resurser för oberoende forskning om de potentiella riskerna med avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer, och att oberoende forskare bör få tillgång till allt relevant material samtidigt som immateriella rättigheter skyddas.

(20)

Med tanke på betydelsen av vetenskapliga belägg vid beslutsfattande om förbud mot eller godkännande av genetiskt modifierade organismer bör myndigheten samla in och analysera forskningsresultaten om den risk eller fara som genetiskt modifierade organismer utgör för människors hälsa eller för miljön, och informera riskhanterarna om framväxande risker. Denna information bör göras tillgänglig för allmänheten.

(21)

En medlemsstat bör kunna begära att den behöriga myndigheten eller kommissionen åter ska införliva hela eller delar av dess territorium i det geografiska tillämpningsområdet för medgivandet/godkännandet från vilket de tidigare undantogs. I detta fall bör det inte finnas något behov att vidarebefordra begäran till innehavaren av medgivandet/godkännandet och be om dennes samtycke. Den behöriga myndighet som har utfärdat det skriftliga medgivandet eller kommissionen enligt direktiv 2001/18/EG respektive förordning (EG) nr 1829/2003, bör ändra det geografiska tillämpningsområdet för medgivandet eller godkännandebeslutet i enlighet med detta.

(22)

Skriftliga medgivanden eller godkännandebeslut som utfärdas eller antas med ett geografiskt tillämpningsområde som begränsar sig till vissa områden eller bestämmelser som medlemsstaterna antar i enlighet med detta direktiv, som begränsar eller förbjuder odling av genetiskt modifierade organismer, bör inte hindra eller begränsa de övriga medlemsstaternas användning av godkända genetiskt modifierade organismer. Detta direktiv och de nationella bestämmelser som antas i enlighet med direktivet, bör dessutom inte påverka tillämpningen av krav i unionsrätten som avser oavsiktlig eller tillfällig förekomst av genetiskt modifierade organismer i sorter av utsäde och annat växtförökningsmaterial som inte är genetiskt modifierade och bör inte hindra odling av sorter som uppfyller dessa krav.

(23)

Enligt förordning (EG) nr 1829/2003 ska hänvisningar i delarna A och D i direktiv 2001/18/EG till genetiskt modifierade organismer som godkänts enligt del C i det direktivet även anses gälla genetiskt modifierade organismer som godkänts enligt den förordningen. De bestämmelser som medlemsstaterna antar enligt direktiv 2001/18/EG bör i enlighet med detta även gälla genetiskt modifierade organismer som godkänts enligt förordning (EG) nr 1829/2003.

(24)

Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas skyldigheter när det gäller fri rörlighet för konventionellt utsäde, växtförökningsmaterial och skördeprodukter enligt relevant unionsrätt och i enlighet med EUF-fördraget.

(25)

För att garantera en hög konsumentskyddsnivå bör medlemsstater och aktörer också vidta åtgärder för en effektiv märkning och information i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 (19) för att garantera öppenhet om förekomsten av genetiskt modifierade organismer i produkter.

(26)

För att förena målen i detta direktiv med de ekonomiska aktörernas berättigade intressen när det gäller genetiskt modifierade organismer som har godkänts eller som höll på att godkännas före detta direktivs ikraftträdande bör lämpliga övergångsåtgärder föreskrivas. Övergångsåtgärderna kan även motiveras av behovet av att undvika potentiella snedvridningar av konkurrensen genom att man behandlar befintliga innehavare av godkännanden annorlunda än de som ansöker om godkännande i framtiden. Med hänsyn till rättssäkerheten bör den period under vilken dessa övergångsåtgärder kan antas begränsas till vad som är strikt nödvändigt för att säkerställa en smidig övergång till det nya systemet. Övergångsåtgärderna bör därmed göra det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa bestämmelserna i detta direktiv på produkter som har godkänts eller som höll på att godkännas före detta direktivs ikraftträdande, förutsatt att godkända genetiskt modifierade sorter av utsäde och annat växtförökningsmaterial som redan har planterats lagligt inte påverkas.

(27)

Bestämmelserna i artiklarna 26b och 26c i direktiv 2001/18/EG gäller utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i det direktivet eller artikel 34 i förordning (EG) nr 1829/2003.

(28)

Direktiv 2001/18/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 26a ska följande punkt införas:

”1a   Från och med den 3 april 2017 ska de medlemsstater där genetiskt modifierade organismer odlas vidta lämpliga åtgärder i gränsområden på sina territorier i syfte att undvika gränsöverskridande kontaminering till angränsande medlemsstater där odlingen av dessa genetiskt modifierade organismer är förbjuden, om inte sådana åtgärder är onödiga på grund av specifika geografiska förhållanden. Sådana åtgärder ska meddelas kommissionen.”

2.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 26b

Odling

1.   En medlemsstat får under förfarandet för godkännande av en viss genetiskt modifierad organism eller under förnyelsen av medgivandet/godkännandet kräva att det geografiska tillämpningsområdet för det skriftliga medgivandet eller godkännandet anpassas, så att hela eller delar av den medlemsstatens territorium undantas i fråga om odling. Detta krav ska överlämnas till kommissionen senast 45 dagar efter det att den bedömningsrapport som avses i artikel 14.2 i detta direktiv har sänts ut, eller efter det att yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet enligt artiklarna 6.6 och 18.6 i förordning (EG) nr 1829/2003 har mottagits. Kommissionen ska utan dröjsmål lägga fram medlemsstatens krav till anmälaren/sökanden och till de övriga medlemsstaterna. Kommissionen ska göra kravet tillgängligt för allmänheten i elektronisk form.

2.   Inom 30 dagar efter det att kommissionen har lagt fram kravet får anmälaren/sökanden anpassa eller bekräfta det geografiska tillämpningsområdet för sin ursprungliga anmälan/ansökan.

Vid avsaknad av bekräftelse ska anpassningen av det geografiska tillämpningsområdet för anmälan/ansökan införlivas i det skriftliga medgivandet som utfärdats enligt detta direktiv och, i förekommande fall, det beslut som utfärdas enligt artikel 19 i detta direktiv samt det godkännandebeslut som antas enligt artiklarna 7 och 19 i förordning (EG) nr 1829/2003.

Det skriftliga medgivande som utfärdas enligt detta direktiv och, i förekommande fall, det beslut som utfärdas enligt artikel 19 i detta direktiv samt det godkännandebeslut som antas enligt artiklarna 7 och 19 i förordning (EG) nr 1829/2003, ska sedan utfärdas på grundval av det anpassade geografiska tillämpningsområdet för anmälan/ansökan.

Om ett krav i enlighet med punkt 1 i denna artikel överlämnas till kommissionen efter det att den bedömningsrapport som avses i artikel 14.2 i detta direktiv har sänts ut, eller efter det att yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet enligt artiklarna 6.6 och 18.6 i förordning (EG) nr 1829/2003 har mottagits, ska de tidsfrister som anges i artikel 15 i detta direktiv för att utfärda det skriftliga medgivandet eller, i förekommande fall, i artiklarna 7 och 19 i förordning (EG) nr 1829/2003 för att lägga fram ett utkast till beslut för kommittén, förlängas med en period på 15 dagar oavsett hur många medlemsstater som lägger fram sådana krav.

3.   Om inget krav har framförts enligt punkt 1 i denna artikel eller om anmälaren/sökanden har bekräftat det geografiska tillämpningsområdet för sin ursprungliga anmälan/ansökan, får en medlemsstat anta bestämmelser som begränsar eller förbjuder odling inom hela eller delar av sitt territorium av en genetiskt modifierad organism eller av en grupp av genetiskt modifierade organismer fastställda utifrån gröda eller egenskap när den har godkänts eller i enlighet med del C i detta direktiv eller med förordning (EG) nr 1829/2003, under förutsättning att dessa bestämmelser står i överensstämmelse med unionsrätten, är motiverade, proportionella och icke-diskriminerande samt att de grundas på tvingande skäl som rör

Dessa skäl får åberopas enskilt eller i kombination med varandra, med undantag för skälet i led g som inte kan åberopas enskilt, beroende på de särskilda förhållandena i den medlemsstat, den region eller det område där dessa bestämmelser ska tillämpas, men de får inte under några omständigheter stå i strid med den miljöriskbedömning som genomförts i enlighet med detta direktiv eller förordning (EG) nr 1829/2003.

4.   En medlemsstat som planerar att anta bestämmelser enligt punkt 3 i denna artikel ska först överlämna ett utkast till dessa bestämmelser och motsvarande åberopade skäl till kommissionen. Överlämnandet får ske innan förfarandet för godkännande av den genetiskt modifierade organismen enligt del C i detta direktiv eller enligt förordning (EG) nr 1829/2003 har slutförts. Under en period på 75 dagar från och med dagen för överlämnandet

Vid utgången av den 75 dagar långa period som anges i första stycket får den berörda medlemsstaten under hela giltighetstiden för medgivandet/godkännandet och från dagen för ikraftträdande av detta unionsgodkännande anta bestämmelserna, antingen i deras ursprungligen föreslagna form eller i deras ändrade lydelse för att ta hänsyn till kommissionens icke bindande synpunkter. Dessa bestämmelser ska utan dröjsmål delges kommissionen, de andra medlemsstaterna och innehavaren av godkännandet.

Medlemsstaterna ska göra sådana bestämmelser allmänt tillgängliga för samtliga berörda aktörer, inbegripet odlare.

5.   Om en medlemsstat vill att hela eller delar av dess territorium åter ska införlivas i det geografiska tillämpningsområdet för medgivandet/godkännandet från vilket de tidigare undantogs enligt punkt 2 får den lämna in en begäran om detta till den behöriga myndighet som utfärdade det skriftliga medgivandet enligt detta direktiv eller till kommissionen om den genetiskt modifierade organismen har godkänts enligt förordning (EG) nr 1829/2003. Den behöriga myndighet som utfärdade det skriftliga medgivandet eller i förekommande fall kommissionen ska ändra det geografiska tillämpningsområdet för medgivandet eller godkännandebeslutet i enlighet med detta.

6.   I syfte att anpassa det geografiska tillämpningsområdet för medgivandet/godkännandet av en genetiskt modifierad organism enligt punkt 5

7.   Om en medlemsstat har upphävt bestämmelser som antagits med stöd av punkterna 3 och 4 ska den utan dröjsmål underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna.

8.   Bestämmelser som antas enligt denna artikel ska inte påverka den fria omsättningen för godkända genetiskt modifierade organismer som sådana eller i produkter.

Artikel 26c

Övergångsåtgärder

1.   Från och med den 2 april 2015 till och med den 3 oktober 2015 får en medlemsstat kräva att det geografiska tillämpningsområdet för en anmälan/ansökan som lämnats in, eller för ett godkännande som beviljats, enligt detta direktiv eller förordning (EG) nr 1829/2003 före den 2 april 2015 anpassas. Kommissionen ska utan dröjsmål lägga fram medlemsstatens krav till anmälaren/sökanden samt till de övriga medlemsstaterna.

2.   Om anmälan/ansökan inte har avgjorts och anmälaren/sökanden inte har bekräftat det geografiska tillämpningsområdet för sin ursprungliga anmälan/ansökan inom 30 dagar från underrättelsen om det krav som avses i punkt 1 i denna artikel ska det geografiska tillämpningsområdet för anmälan/ansökan anpassas i enlighet med detta. Det skriftliga medgivande som utfärdas enligt detta direktiv och, i förekommande fall, det beslut som utfärdas enligt artikel 19 i detta direktiv samt det godkännandebeslut som antas enligt artiklarna 7 och 19 i förordning (EG) nr 1829/2003, ska sedan utfärdas på grundval av det anpassade geografiska tillämpningsområdet för anmälan/ansökan.

3.   Om godkännandet redan har beviljats och innehavaren av godkännandet inte har bekräftat det geografiska tillämpningsområdet för godkännandet inom 30 dagar från underrättelsen om det krav som avses i punkt 1 i denna artikel ska godkännandet ändras i enlighet med detta. För ett skriftligt medgivande enligt detta direktiv ska den behöriga myndigheten ändra det geografiska tillämpningsområdet för medgivandet i enlighet med detta och informera kommissionen, medlemsstaterna och innehavaren av godkännandet när detta är avslutat. För ett godkännande enligt förordning (EG) nr 1829/2003 ska kommissionen ändra godkännandebeslutet i enlighet med detta utan att tillämpa det förfarande som föreskrivs i artikel 35.2 i den förordningen. Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna och innehavaren av godkännandet om detta.

4.   Om inget krav har framförts enligt punkt 1 i denna artikel eller om en anmälare/sökande eller, i förekommande fall, innehavaren av godkännandet har bekräftat det geografiska tillämpningsområdet för sin ursprungliga ansökan eller, i förekommande fall, godkännandet, ska även punkterna 3–8 i artikel 26b ska gälla i tillämpliga delar.

5.   Denna artikel ska inte påverka odling av godkända genetiskt modifierade utsäden och annat växtförökningsmaterial som planterats lagligt innan odling av den genetiskt modifierade organismen begränsas eller förbjuds i medlemsstaten.

6.   Åtgärder som vidtas enligt denna artikel ska inte påverka den fria omsättningen för godkända genetiskt modifierade organismer som sådana eller i produkter.”

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/9

(1)

Förbättrad trafiksäkerhet är ett av huvudmålen för unionens transportpolitik. Unionen arbetar för att förbättra trafiksäkerheten för att minska antalet dödsolyckor, personskador och materiella skador. I detta arbete är det viktigt att konsekvent följa upp och utdöma påföljder för trafikbrott som begås i unionen och som allvarligt äventyrar trafiksäkerheten.

(2)

På grund av att lämpliga förfaranden saknas och trots de befintliga möjligheter som ges enligt rådets beslut 2008/615/RIF (3) och rådets beslut 2008/616/RIF (4) (nedan kallade Prümbesluten), verkställs påföljder i form av bötesstraff emellertid sällan för vissa trafikbrott, om de begås med ett fordon som är registrerat i en annan medlemsstat än den där brottet ägde rum. Syftet med detta direktiv är att se till att trafiksäkerhetsrelaterade brott även i dessa fall utreds på ett effektivt sätt.

(3)

I sitt meddelande av den 20 juli 2010 med titeln Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011–2020 påpekade kommissionen att upprätthållandet av vägtrafikreglerna fortfarande är en avgörande faktor för att skapa förutsättningar för en betydande minskning av antalet dödsfall och skador i trafiken. I sina slutsatser av den 2 december 2010 om trafiksäkerhet uppmanade rådet medlemsstaterna att överväga behovet av ytterligare förstärkning av efterlevnaden av trafikreglerna och, där så är lämpligt, även på unionsnivå. Rådet uppmanade kommissionen att undersöka möjligheterna att harmonisera trafikregler på unionsnivå där så är lämpligt och anta ytterligare åtgärder som underlättar gränsöverskridande uppföljning av trafikbrott, särskilt sådana som gäller allvarliga trafikolyckor.

(4)

Kommissionen antog den 19 mars 2008 ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om underlättande av gränsöverskridande uppföljning av trafikförseelser på grundval av artikel 71.1 c i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (numera artikel 91 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt [EUF-fördraget]). Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/82/EU (5) antogs dock på grundval av artikel 87.2 i EUF-fördraget. Genom sin dom av den 6 maj 2014 i mål C-43/12 (6) ogiltigförklarade domstolen direktiv 2011/82/EU med motiveringen att det inte rättsenligt kunde antas med stöd av artikel 87.2 i EUF-fördraget. Enligt domen ska verkningarna av direktiv 2011/82/EU bestå till dess att ett nytt direktiv som grundar sig på artikel 91.1 c i EUF-fördraget träder i kraft, inom skälig tid och senast inom tolv månader räknat från dagen för domens meddelande. Därför bör ett nytt direktiv antas på grundval av den artikeln.

(5)

Större konvergens mellan medlemsstaternas kontrollåtgärder bör uppmuntras och kommissionen bör i detta avseende undersöka om det finns ett behov av att utveckla gemensamma standarder för automatisk kontrollutrustning för trafiksäkerhetskontroller.

(6)

Unionsmedborgarna bör göras mer medvetna om de trafiksäkerhetsregler som gäller i de olika medlemsstaterna och om genomförandet av detta direktiv, i synnerhet genom lämpliga åtgärder som säkerställer tillräcklig information om konsekvenserna av att inte följa trafiksäkerhetsreglerna vid resor i en annan medlemsstat än registreringsmedlemsstaten.

(7)

För att förbättra trafiksäkerheten i hela unionen och säkerställa att inhemska och utländska förare som begår trafiksäkerhetsrelaterade brott behandlas lika, bör uppföljningen av trafikbrott underlättas, oberoende av i vilken medlemsstat fordonet är registrerat. Ett system för gränsöverskridande informationsutbyte bör därför användas för vissa fastställda trafiksäkerhetsrelaterade brott, oavsett om dessa är av administrativ eller straffrättslig art enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning, varigenom den medlemsstat där brottet begicks får tillgång till uppgifter i registreringsmedlemsstatens fordonsregister.

(8)

Ett effektivare gränsöverskridande utbyte av uppgifter i fordonsregister, vilket bör förenkla identifiering av personer som misstänks för trafiksäkerhetsrelaterade brott, kan öka den preventiva effekten och leda till att en person som framför ett fordon som är registrerat i en annan medlemsstat än den där brottet begås uppvisar större försiktighet, och därmed förhindra dödsfall i trafiken.

(9)

De trafiksäkerhetsrelaterade brott som omfattas av detta direktiv behandlas inte på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna. I vissa medlemsstaters nationella lagstiftning klassificeras dessa brott som ”administrativa”, medan de i andra klassificeras som ”straffrättsliga”. Detta direktiv bör tillämpas oavsett hur dessa brott klassificeras i nationell lagstiftning.

(10)

Medlemsstaterna bör ge varandra rätt att få tillgång till uppgifter i sina respektive fordonsregister för att förbättra informationsutbytet och påskynda gällande förfaranden. Bestämmelserna i Prümbesluten om tekniska specifikationer för och tillgången till automatiskt uppgiftsutbyte bör därför så långt som möjligt inkluderas i detta direktiv.

(11)

I beslut 2008/616/RIF specificeras de säkerhetsfunktioner för befintlig programvara och de relaterade tekniska kraven för utbyte av uppgifter i fordonsregister. Utan att det påverkar det beslutets allmänna tillämplighet, bör dessa säkerhetsfunktioner och tekniska krav av regleringsmässiga och praktiska effektivitetsskäl användas vid tillämpningen av detta direktiv.

(12)

Befintlig programvara bör ligga till grund för uppgiftsutbytet enligt detta direktiv och bör samtidigt också underlätta medlemsstaternas rapportering till kommissionen. Sådan programvara bör säkerställa ett snabbt, säkert och konfidentiellt utbyte av specifika uppgifter i fordonsregistren mellan medlemsstater. Man bör utnyttja den programvara som används inom det europeiska informationssystemet för fordon och körkort (Eucaris), som medlemsstaterna enligt Prümbesluten måste använda när det gäller uppgifter i fordonsregister. Kommissionen bör utvärdera och rapportera om hur den programvara som används för tillämpningen av detta direktiv fungerar.

(13)

Tillämpningsområdet för denna programvara bör begränsas till processer som används i informationsutbytet mellan nationella kontaktställen i medlemsstaterna. Förfaranden och automatiserade processer i vilka informationen ska användas faller utanför tillämpningsområdet för sådan programvara.

(14)

Informationshanteringsstrategin för EU:s inre säkerhet syftar till att hitta de enklaste, mest spårbara och mest kostnadseffektiva lösningarna för uppgiftsutbyte.

(15)

Medlemsstaterna bör kunna kontakta ägaren eller innehavaren av fordonet eller den på annat sätt identifierade person som misstänks för det trafiksäkerhetsrelaterade brottet för att hålla den berörda personen informerad om tillämpliga förfaranden och om de rättsliga följderna enligt lagstiftningen i den medlemsstat där brottet begicks. I samband med detta bör medlemsstaterna överväga att skicka informationen om de trafiksäkerhetsrelaterade brotten på det språk som registreringsbeviset är avfattat på eller det språk som det är mest troligt att den berörda personen förstår, för att se till att denne klart förstår den lämnade informationen. Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att endast den berörda personen informeras och inte tredje part. I det avseendet bör medlemsstaterna använda detaljerade rutiner motsvarande dem som används för uppföljning av sådana överträdelser, däribland om lämpligt genom rekommenderad försändelse. Detta gör det möjligt för den personen att bemöta informationsbrevet på ett lämpligt sätt, särskilt genom att be om ytterligare information, betala bötesbeloppet eller utöva sin rätt till försvar, särskilt i händelse av att fel person pekats ut. Ytterligare åtgärder omfattas av tillämpliga rättsliga instrument, inklusive instrument som rör ömsesidigt bistånd och ömsesidigt erkännande, till exempel rådets rambeslut 2005/214/RIF (7).

(16)

Medlemsstaterna bör tillhandahålla motsvarande översättning av det informationsbrev som skickats av den medlemsstat där brottet begicks, enligt vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU (8).

(17)

För att bedriva en trafiksäkerhetspolitik som syftar till en hög skyddsnivå för samtliga trafikanter i unionen och med hänsyn till de mycket varierande förhållanden som råder inom unionen, bör medlemsstaterna, utan att detta påverkar tillämpningen av striktare politik och lagstiftning, agera för att säkerställa större konvergens mellan medlemsstaterna när det gäller trafikregler och upprätthållandet av dessa. Inom ramen för sin rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv bör kommissionen undersöka behovet av att utveckla gemensamma standarder för att upprätta jämförbara metoder, rutiner och minimistandarder på unionsnivå och då beakta internationellt samarbete och befintliga trafiksäkerhetsavtal, i synnerhet Wienkonventionen om vägtrafik av den 8 november 1968.

(18)

I sin rapport till Europaparlamentet och rådet om medlemsstaternas tillämpning av detta direktiv bör kommissionen undersöka behovet av gemensamma kriterier för medlemsstaternas förfaranden för uppföljning av underlåtenhet att betala böter, i enlighet med medlemsstaternas lagar och förfaranden. I den rapporten bör kommissionen ta upp frågor såsom förfarandena mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter när det gäller att överföra det slutliga beslutet om en påföljd och/eller en bot och erkännandet och verkställandet av det slutliga beslutet.

(19)

Under förberedelserna för översynen av detta direktiv bör kommissionen samråda med berörda aktörer på trafiksäkerhetsområdet, såsom trafiksäkerhetsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter eller behöriga organ, brottsofferföreningar och andra icke-statliga organisationer som verkar inom trafiksäkerhetsområdet.

(20)

Närmare samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter bör gå hand i hand med respekt för grundläggande rättigheter, särskilt rätten till respekt för integritet och skydd av personuppgifter som bör garanteras genom särskilda förfaranden för dataskydd. Dessa förfaranden bör särskilt beakta särdragen i gränsöverskridande online-åtkomst till databaser. Det är nödvändigt att den programvara som ska användas gör det möjligt att utbyta information under säkra former och säkerställer att de översända uppgifterna förblir konfidentiella. De uppgifter som samlas in enligt detta direktiv får inte användas i något annat syfte än vad som anges i direktivet. Medlemsstaterna bör iaktta skyldigheterna när det gäller villkor för användning och tillfällig lagring av uppgifterna.

(21)

Den behandling av personuppgifter som föreskrivs i detta direktiv är lämplig för att uppnå de legitima mål som eftersträvas genom detta direktiv på trafiksäkerhetsområdet, nämligen att säkerställa en hög skyddsnivå för samtliga trafikanter i unionen genom att underlätta gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott och därmed verkställandet av påföljder och går inte utövervad som är lämpligt och nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(22)

Uppgifter rörande identifieringen av en gärningsman utgör personuppgifter. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (9) bör tillämpas på den behandling av uppgifter som utförs inom ramen för tillämpningen av detta direktiv. Alla registrerade personer bör när de underrättas om brottet således få information om rätten att ta del av personuppgifter och få dessa rättade och raderade samt om hur länge uppgifterna längst får bevaras, utan att detta påverkar de formella kraven i samband med den berörda medlemsstatens förfaranden för överklagande och prövning. I detta sammanhang bör registrerade personer även ha rätt att få oriktiga personuppgifter rättade och utan dröjsmål få olagligt registrerade uppgifter raderade.

(23)

Inom ramen för Prümbesluten omfattas behandlingen av uppgifter i fordonsregister som innehåller personuppgifter av de särskilda bestämmelserna om dataskydd i beslut 2008/615/RIF. Det är möjligt för medlemsstaterna att tillämpa dessa särskilda bestämmelser på personuppgifter som också behandlas enligt detta direktiv, under förutsättning att de säkerställer att behandlingen av uppgifter som hör samman med samtliga brott som omfattas av detta direktiv överensstämmer med de nationella bestämmelser varigenom direktiv 95/46/EG genomförs.

(24)

Det bör vara möjligt för tredjeland att delta i utbytet av uppgifter ur fordonsregister, förutsatt att de har ingått ett avtal om detta med unionen. Ett sådant avtal behöver innehålla nödvändiga bestämmelser om dataskydd.

(25)

Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive respekten för privatlivet och familjelivet, skyddet av personuppgifter, rätten till en rättvis rättegång, oskuldspresumtion och rätten till försvar.

(26)

I syfte att uppfylla målet om informationsutbyte mellan medlemsstaterna genom samverkande system bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen, när det gäller att beakta relevanta ändringar till Prümbesluten eller när det krävs i unionsrättsakter som är direkt relevanta för uppdateringen av bilaga I. Det är av särskild betydelse att kommissionen följer sin sedvanliga praxis och genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(27)

Kommissionen bör analysera tillämpningen av detta direktiv i syfte att identifiera ytterligare effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten. Utan att det påverkar skyldigheterna att införliva detta direktiv bör även Danmark, Irland och Förenade kungariket där det är lämpligt samarbeta om detta med kommissionen för att säkerställa en fullständig rapportering i frågan i rätt tid.

(28)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att säkerställa en hög skyddsnivå för samtliga trafikanter i unionen genom att underlätta gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott, när dessa begås med ett fordon registrerat i en annan medlemsstat än den där brottet begicks, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(29)

Eftersom Danmark, Irland och Förenade kungariket inte omfattades av direktiv 2011/82/EU och därför inte har införlivat det, är det lämpligt att medge dessa medlemsstater tillräcklig extra tid för att göra detta.

(30)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (10) och avgav ett yttrande den 3 oktober 2014.

a)

Fortkörning.

b)

Ej använt bilbälte.

c)

Rödljuskörning.

d)

Rattfylleri.

e)

Drograttfylleri.

f)

Ej burit hjälm.

g)

Användning av förbjuden körbana.

h)

Olaglig användning av mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning under körning.

a)

uppgifter om fordonet, och

b)

uppgifter om fordonsägaren eller fordonsinnehavaren.

—

En bedömning av huruvida direktivet ska utvidgas till att även omfatta andra trafiksäkerhetsrelaterade brott.

—

En bedömning av direktivets effektivitet när det gäller att minska antalet olyckor på unionens vägar.

—

En bedömning av behovet av att utveckla gemensamma standarder för utrustning för automatisk kontroll och för förfaranden. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att på unionsnivå ta fram riktlinjer för trafiksäkerhet inom ramen för den gemensamma transportpolitiken för att med hjälp av jämförbara metoder och praxis säkerställa ökad konvergens mellan medlemsstaternas upprätthållande av trafikreglerna. Dessa riktlinjer bör åtminstone omfatta de överträdelser som förtecknas i artikel 2 a–d.

—

En bedömning av behovet av att inom ramen för all relevant unionspolitik, däribland den gemensamma transportpolitiken, förstärka verkställandet av påföljder för trafiksäkerhetsrelaterade brott och föreslå gemensamma kriterier för uppföljandeförfaranden vid underlåtenhet att betala böter.

—

Möjligheterna att harmonisera trafikreglerna i lämpliga fall.

—

En bedömning av den programvara som avses i artikel 4.4 i syfte att säkerställa ett korrekt genomförande av detta direktiv samt garantera ett effektivt, snabbt, säkert och konfidentiellt utbyte av specifika uppgifter i fordonsregistren.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/26

(1)

I bilaga II till direktiv 2002/46/EG fastställs en förteckning över vitaminer och mineralämnen samt former av dessa som får användas vid tillverkning av kosttillskott. Genom kommissionens förordning (EG) nr 1170/2009 (2) ersattes bilagorna I och II till direktiv 2002/46/EG.

(2)

Enligt artikel 14 i direktiv 2002/46/EG ska sådana bestämmelser om vitaminer och mineralämnen i kosttillskott som kan påverka folkhälsan antas efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten).

(3)

Efter en begäran om att (6S)-5-metyltetrahydrofolsyra, glukosaminsalt, skulle läggas till som en folatkälla i förteckningen i bilaga II till direktiv 2002/46/EG antog myndigheten den 11 september 2013 ett vetenskapligt yttrande om (6S)-5-metyltetrahydrofolsyra, glukosaminsalt, som en folatkälla som tillsätts för näringsändamål i kosttillskott och om biotillgängligheten av folat från denna källa (3).

(4)

Det framgår av myndighetens yttrande att användningen av (6S)-5-metyltetrahydrofolsyra, glukosaminsalt, som en folatkälla i kosttillskott inte utgör någon säkerhetsrisk.

(5)

Till följd av myndighetens positiva yttrande bör (6S)-5-metyltetrahydrofolsyra, glukosaminsalt, läggas till i förteckningen i bilaga II till direktiv 2002/46/EG.

(6)

(6S)-5-metyltetrahydrofolsyra, glukosaminsalt, är en ny livsmedelsingrediens som genom kommissionens genomförandebeslut 2014/154/EU (4) har fått tillstånd att släppas ut på marknaden.

(7)

De berörda parterna har rådfrågats genom rådgivande gruppen för livsmedelskedjan, djurhälsa och växters sundhet och synpunkterna beaktades.

(8)

Direktiv 2002/46/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/28

(1)

I del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (2) fastställs de verksamma ämnen som anses ha blivit godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009.

(2)

Godkännandena av de verksamma ämnena etefon och fenamifos kommer att löpa ut den 31 juli 2017. Ansökningar om förnyat godkännande har lämnats in för dessa verksamma ämnen. Eftersom kraven i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (3) ska gälla för dessa verksamma ämnen måste sökandena ges tillräckligt med tid för att slutföra förnyelseförfarandet i enlighet med den förordningen. Följaktligen är det sannolikt att godkännandena för dessa verksamma ämnen kommer att löpa ut innan något beslut om att förnya dem har fattats. Godkännandeperioderna måste därför förlängas.

(3)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Med tanke på syftet med artikel 17 första stycket i förordning (EG) nr 1107/2009 kommer kommissionen, när det gäller de fall där ingen kompletterande dokumentation i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 lämnats in senast 30 månader innan respektive godkännande löper ut enligt bilagan till den här förordningen, att fastställa det datum då godkännandet löper ut till samma datum som det datum som gällde före den här förordningen eller så snart som möjligt därefter.

(5)

Med tanke på syftet med artikel 17 första stycket i förordning (EG) nr 1107/2009 kommer kommissionen, när det gäller de fall där kommissionen kommer att anta en förordning om att inte förnya ett godkännande av ett verksamt ämne som anges i bilagan till den här förordningen på grund av att kriterierna för godkännandet inte är uppfyllda, att fastställa det datum då godkännandet löper ut till samma datum som det datum som gällde före den här förordningen eller till det datum då förordningen om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet träder i kraft, beroende på vilken tidpunkt som infaller senast.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/30

(1)

Förenade kungariket har den 29 mars 2012 mottagit en ansökan, i enlighet med artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (2), om införande av det verksamma ämnet dinotefuran i bilaga I till det direktivet, för användning i produkter av produkttyp 18, insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur, enligt definitionen i bilaga V till direktivet.

(2)

Dinotefuran fanns inte på marknaden som ett verksamt ämne i en biocidprodukt den 14 maj 2000.

(3)

I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) nr 528/2012 sände Förenade kungariket sin utvärderingsrapport och sina rekommendationer till Europeiska kemikaliemyndigheten den 15 oktober 2013.

(4)

Yttrandet från Europeiska kemikaliemyndigheten utarbetades den 17 juni 2014 av kommittén för biocidprodukter med hänsyn tagen till den utvärderande behöriga myndighetens slutsatser.

(5)

Enligt yttrandet kan biocidprodukter som används för produkttyp 18 och som innehåller dinotefuran förväntas uppfylla kraven i artikel 19.1 b i förordning (EU) nr 528/2012, förutsatt att vissa specifikationer och villkor för dess användning uppfylls.

(6)

Det framgår också av yttrandet att egenskaperna hos dinotefuran gör ämnet mycket långlivat (vP) och toxiskt (T), i enlighet med kriterierna i bilaga XIII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3). Därför bör dinotefuran betraktas som ett kandidatämne för substitution i enlighet med artikel 10.1 d i förordning (EU) nr 528/2012 vid godkännande av produkter i enlighet med artikel 23 i den förordningen.

(7)

Det är därför lämpligt att godkänna dinotefuran för användning i biocidprodukter för produkttyp 18, under förutsättning att dessa specifikationer och villkor är uppfyllda.

(8)

Eftersom nanomaterial inte ingick i utvärderingarna, bör godkännandena inte omfatta sådana material i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(9)

Eftersom villkoren i artikel 90.2 första stycket i förordning (EU) nr 528/2012 är uppfyllda bör bestämmelserna i den förordningen tillämpas. Dinotefuran bör godkännas för en period av högst sju år i enlighet med artikel 10.4 i den förordningen.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/33

(1)

I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt godkännas för användning i biocidprodukter eller för att tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012. I den förteckningen ingår Bacillus sphaericus.

(2)

Bacillus sphaericus har utvärderats i överensstämmelse med artikel 90.2 i förordning (EU) nr 528/2012 för användning i biocidprodukter för produkttyp 18, insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur, som definieras i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

De uppgifter som har lämnats in för att en utvärdering ska kunna genomföras medger endast slutsatser om en viss form av Bacillus sphaericus, dvs. Bacillus sphaericus 2362 serotyp H5a5b, stam ABTS1743. I samband med utvärderingen var det inte möjligt att dra slutsatser beträffande något annat ämne som motsvarar definitionen på Bacillus sphaericus i ovannämnda förteckning över verksamma ämnen i delegerad förordning (EU) nr 1062/2014. Därför bör endast Bacillus sphaericus 2362 serotyp H5a5b, stam ABTS1743 omfattas av detta godkännande.

(4)

Italien utsågs till utvärderande behörig myndighet och lämnade in en granskningsrapport, tillsammans med rekommendationer, till kommissionen den 9 januari 2009, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (3).

(5)

Yttrandet från Europeiska kemikaliemyndigheten utarbetades den 19 juni 2014 av kommittén för biocidprodukter med hänsyn tagen till den utvärderande behöriga myndighetens slutsatser.

(6)

Enligt det yttrandet kan biocidprodukter som används för produkttyp 18 och 2362 och som innehåller Bacillus sphaericus 2362 serotyp H5a5b, stam ABTS1743 förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (4), förutsatt att vissa specifikationer och villkor för användningen uppfylls.

(7)

Det är därför lämpligt att godkänna Bacillus sphaericus 2362 serotyp H5a5b, stam ABTS1743 för användning i biocidprodukter för produkttyp 18, förutsatt att vissa specifikationer och villkor för användningen uppfylls.

(8)

Eftersom nanomaterial inte ingick i utvärderingarna, bör godkännandet inte omfatta sådana material i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(9)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne godkänns, så att berörda parter kan vidta förberedande åtgärder för att uppfylla de nya kraven.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/36

(1)

Det verksamma ämnet Z-13-hexadecen-11-yn-1-yl-acetat togs upp i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (2) genom kommissionens direktiv 2008/127/EG (3) i enlighet med förfarandet i artikel 24b i kommissionens förordning (EG) nr 2229/2004 (4). Eftersom direktiv 91/414/EEG har ersatts av förordning (EG) nr 1107/2009 ska detta ämne anses ha blivit godkänt enligt den förordningen, och det förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (5).

(2)

I enlighet med artikel 25a i förordning (EG) nr 2229/2004 lade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) fram sina synpunkter på utkastet till granskningsrapport om Z-13-hexadecen-11-yn-1-yl-acetat (6) för kommissionen den 18 december 2013. Myndigheten delgav sökanden sina synpunkter på Z-13-hexadecen-11-yn-1-yl-acetat.

(3)

Kommissionen uppmanade sökanden att inkomma med synpunkter på utkastet till granskningsrapport om Z-13-hexadecen-11-yn-1-yl-acetat. Medlemsstaterna och kommissionen granskade utkastet till granskningsrapport och myndighetens synpunkter i ständiga kommittén för kommittén för växter, djur, livsmedel och foder, och en rapport färdigställdes den 12 december 2014 i form av kommissionens granskningsrapport om Z-13-hexadecen-11-yn-1-yl-acetat.

(4)

Det bekräftas att det verksamma ämnet Z-13-hexadecen-11-yn-1-yl-acetat ska anses ha blivit godkänt enligt förordning (EG) nr 1107/2009.

(5)

I enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön är det nödvändigt att ändra villkoren för godkännande av Z-13-hexadecen-11-yn-1-yl-acetat. Främst bör ytterligare bekräftande uppgifter krävas in.

(6)

Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/39

(1)

I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt godkännas för användning i biocidprodukter eller för att tas upp i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012. I den förteckningen återfinns tolylfluanid.

(2)

Tolylfluanid har utvärderats i överensstämmelse med artikel 90.2 i förordning (EU) nr 528/2012 för användning i biocidprodukter för produkttyp 21, antifoulingprodukter, enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

Finland utsågs till utvärderande behörig myndighet och lämnade in en granskningsrapport tillsammans med rekommendationer till kommissionen den 18 september 2012, i enlighet med punkterna 4 och 6 i artikel 14 i kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (3).

(4)

Europeiska kemikaliemyndighetens yttrande formulerades den 17 juni 2014 av kommittén för biocidprodukter, med beaktande av slutsatserna från den utvärderande behöriga myndigheten.

(5)

Enligt det yttrandet kan biocidprodukter som används för produkttyp 21 och som innehåller tolylfluanid förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (4), förutsatt att vissa specifikationer och villkor för användningen uppfylls.

(6)

De godtagbara riskerna vid användning av antifoulingprodukter, samt lämpligheten hos de föreslagna riskreducerande åtgärderna, behöver ytterligare bekräftas. För att, i samband med att godkännandena av de existerande verksamma ämnena i antifoulingprodukter förnyas, underlätta genomgången och jämförelsen av riskerna och fördelarna med dessa ämnen samt av de riskreducerande åtgärder som tillämpas, bör den sista giltighetsdagen för godkännandet av dessa ämnen vara densamma.

(7)

Det är därför lämpligt att godkänna tolylfluanid för användning i biocidprodukter för produkttyp 21, förutsatt att vissa specifikationer och villkor för användningen uppfylls.

(8)

Eftersom nanomaterial inte ingick i utvärderingarna, bör godkännandet inte omfatta sådana material i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(9)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne godkänns, så att berörda parter kan vidta de förberedande åtgärder som krävs för att uppfylla de nya kraven.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/43

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/45

(1)

Enligt artikel 11 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (2) får flexibilitetsmekanismen tas i anspråk inom det årliga taket på 471 miljoner EUR (i 2011 års priser) för att finansiera klart definierade utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera andra budgetrubriker.

(2)

Efter att alla möjligheter att omfördela anslag inom ramen för underrubrik 1b har uttömts visar det sig vara nödvändigt att ta flexibilitetsmekanismen i anspråk för att komplettera finansieringen från Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, utöver taket i underrubrik 1b, med ett belopp på 83 285 595 EUR för finansiering av de cypriotiska strukturfondsprogrammen, i syfte att bevilja Cypern ytterligare anslag från strukturfonderna för år 2015 med ett sammanlagt belopp på 100 000 000 EUR.

(3)

För budgetåret 2014 har Europaparlamentet och rådet genom beslutet av den 20 november 2013 redan utnyttjat flexibilitetsmekanismen för finansiering av de cypriotiska strukturfondsprogrammen till ett belopp av 89 330 000 EUR i enbart åtagandebemyndiganden.

(4)

Med beaktande av flexibilitetsmekanismens kompletterande karaktär är det nödvändigt att tillhandahålla ytterligare betalningsbemyndiganden för att täcka de ytterligare åtagandebemyndigandena för Cypern för de båda budgetåren 2014 och 2015 på grundval av den förväntade betalningsprofilen, som uppskattas till 11,3 miljoner EUR under 2015, 45,7 miljoner EUR under 2016, 75,4 miljoner EUR under 2017 och 40,2 miljoner EUR under 2018. De årliga beloppen för varje år under perioden 2015–2018 kommer att behöva bekräftas genom respektive budgetförslag som kommissionen lägger fram under denna period.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/47

(1)

Europeiska unionen har inrättat Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) för att visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbats av katastrofer.

(2)

Enligt artikel 10 i förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (3) kan fonden utnyttjas inom det årliga taket på 500 miljoner EUR (2011 års priser).

(3)

Enligt artikel 4a.4 i förordning (EG) nr 2012/2002 får fonden tas i anspråk med ett belopp på maximalt 50 000 000 EUR för förskottsbetalningar, och motsvarande anslag ska införas i unionens allmänna budget.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/48

(1)

Unionen har godkänt Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel (nedan kallad Rotterdamkonventionen) genom rådets beslut 2006/730/EG (1).

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 (2) genomförs Rotterdamkonventionen i unionen.

(3)

För att säkerställa att importerande länderna åtnjuter det skydd som Rotterdamkonventionen erbjuder är det nödvändigt och lämpligt att stödja rekommendationen från undersökningskommittén för kemikalier att i bilaga III till Rotterdamkonventionen lägga till krysotilasbest, metamidofos, triklorfon, fention (beredningar med ultralåg volym (ULV) med minst 640 gram verksamt ämne per liter) samt beredningar i vätskeform (emulsionskoncentrat och vattenlösligt koncentrat) innehållande minst 276 g/l parakvatdiklorid, vilket motsvarar en parakvatjonkoncentration på minst 200 g/l. Dessa ämnen är redan förbjudna eller deras användning är kraftigt begränsad i unionen och de är därför försedda med exportförbud, vilket går utöver vad som krävs i Rotterdamkonventionen.

(4)

Vid det sjunde mötet i partskonferensen för Rotterdamkonventionen förväntas ett beslut fattas om de föreslagna ändringarna av bilaga III. Unionen bör stödja dessa ändringar.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/50

(1)

Genom en skrivelse av den 13 augusti 2014, som mottogs av kommissionen den 1 september 2014, anmälde de kroatiska myndigheterna, i enlighet med artikel 9.3 i direktiv 96/67/EC (nedan kallat direktivet), Republiken Kroatiens beslut om undantag, fattat på grundval av artikel 9.1 b och d i direktivet, avseende Zagrebs internationella flygplats. De kroatiska myndigheterna lämnade kompletterande upplysningar genom en skrivelse av den 1 december 2014, som mottogs av kommissionen den 17 december 2014, vilket fullföljer anmälan.

(2)

I det anmälda beslutet föreskrivs två undantag. För det första reserveras för en enda leverantör av tjänster de typer av marktjänster som förtecknas under punkterna 3, 4 och 5, med undantag för punkt 5.1, i bilagan till direktivet, nämligen bagagehantering, gods- och posthantering såväl vid ankomst och avgång som i transit när det gäller den fysiska hanteringen av gods och postgång mellan flygplatsterminalen och luftfartyget, med undantag för lotsning av flygplanet på marken. För det andra förbjuds egenhantering för dessa tre typer av marktjänster, med undantag för lotsning av flygplanet på marken. Båda undantagen tillämpas under två år, från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2016.

(3)

Zagrebs internationella flygplats drivs av Zagreb International Airport Jsc. Flygplatsen hanterade 2,3 miljoner passagerare under 2013.

(4)

Zagrebs internationella flygplats har för närvarande en passagerarterminal och håller på att bygga en ny passagerarterminal med tillhörande infrastruktur (platta, tillfartsvägar och parkeringsplatser). Den nya terminalen kommer att ha slutförts och vara operativ senast i slutet av 2016. Den kommer att ha en kapacitet på 5 miljoner passagerare. Den befintliga terminalen kommer att stängas utom för användning av allmänflyget och andra diverse verksamheter (kontorsuthyrning etc.).

(5)

Enligt de kroatiska myndigheterna skulle den nuvarande terminalens begränsningar i fråga om infrastruktur och drift inte ge möjlighet att ekonomiskt och effektivt ta in ytterligare marktjänstleverantörer för de tjänstekategorier som avses ovan, under den tid som byggnationen av en ny passagerarterminal pågår. När byggandet av den nya passagerarterminalen och den nya plattan har slutförts och verksamheten inletts, kommer de utrymmes- och kapacitetsproblem som förknippas med den befintliga infrastrukturen att vara lösta.

(6)

Enligt de kroatiska myndigheterna är tillträdet till marknaden för bagagehantering, ramptjänster och gods- och posthantering för närvarande öppen. Hittills har dock ingen annan tredjepartsleverantör av marktjänster lämnat in en ansökan om att erhålla ett godkännande och tillstånd för tillhandahållande av dessa marktjänster på Zagrebs internationella flygplats. För närvarande tillhandahålls flygplatsanvändarna dessa tjänster av Zagreb International Jsc. genom ett helägt dotterbolag.

(7)

Rätten att utöva egenhantering gäller även på Zagrebs internationella flygplats. För närvarande utövar emellertid endast ett flygbolag en underkategori av ramptjänster (lastning och lossning av mat och dryck). Inget annat lufttrafikföretag har uttryckt intresse för egenhantering.

(8)

Zagrebs internationella flygplats har en sorteringsanläggning för lokalt incheckat bagage och allt transfererbagage. Sorteringsanläggningarnas yta är 515 m2. Sorteringsområdet finns i källarvåningen i terminalens centrala del.

(9)

Zagrebs internationella flygplats har en lastterminal med en total yta på 2 160 m2 och hela godshanteringsförfarandet äger rum i detta lager. På grund av stora utrymmesbegränsningar sker hela detta förfarande manuellt med handverktyg och gaffeltruckar. En operativ leverans- och insamlingsplattform för gods med en enda inträdes-utträdesramp är belägen på tullagrets landsida.

(10)

Godsterminalen på Zagrebs internationella flygplats hanterar mellan 8 000 och 8 500 ton fraktgods och post per år varav post uppgår till mellan 1 000 och 1 500 ton per år.

(11)

Zagrebs internationella flygplats har en kommersiell luftfartsplatta med en total yta på 140 000 m2 och 22 positioner och en allmän luftfartsplatta med en total yta på 28 000 m2 och kapacitet för 20 flygplan.

(12)

I enlighet med artikel 9.3 i direktivet offentliggjorde kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning en sammanfattning av det beslut om undantag som anmälts av de kroatiska myndigheterna och uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter.

(13)

Kommissionen mottog en synpunkt från en leverantör av marktjänster, om begäran att få information om ett anbudsförfarande skulle anordnas under undantagsperioden så att den utvalda marktjänstleverantören skulle kunna starta verksamheten så snart undantagsperioden har löpt ut. Inga andra synpunkter mottogs från berörda parter.

(14)

De kroatiska myndigheterna har grundat sitt beslut om undantag på artikel 9.1 b och d i direktivet, som tillåter att man vid särskilda utrymmes- och kapacitetsbegränsningar reserverar en eller flera typer av sådana tjänster som avses i artikel 6.2 för en enda leverantör av tjänster och förbjuder utövandet av egenhantering för de typer som avses i artikel 7.2 i direktivet.

(15)

I enlighet med artikel 9.2 a i direktivet har de kroatiska myndigheterna angett att de två undantagen gäller för de marktjänsttyper som anges i punkterna 3, 4 och 5, med undantag för punkt 5.1, i bilagan till direktivet, nämligen bagagehantering, gods- och posthantering samt ramptjänster med undantag för lotsning av flygplanet på marken.

(16)

När det gäller bagagehantering, anser kommissionen att med hjälp av de inlämnade uppgifterna har de kroatiska myndigheterna visat att det inte är möjligt att ta emot en andra tredjepartsaktör utöver flygplatsens marktjänstavdelning eller flygplatsanvändare som utövar egenhantering.

(17)

Det operativa utrymmet är begränsat och smalt och det är svårt att manövrera bagagevagnar. Bagagesorteringen under toppbelastningsperioder när båda incheckningsavdelningarna är i drift är särskilt problematisk. Det finns därför inte tillräckligt med utrymme för att möjliggöra för fler än en operatör att fungera effektivt.

(18)

Det är inte möjligt att lösa detta utrymmesproblem på den nuvarande platsen, eftersom lokaliseringen av bagagesorteringsanläggningen gör det omöjligt att expandera anläggningen till andra områden. Användningen av en underjordisk nivå skulle inte vara en genomförbar lösning på grund av grundvattennivån och den därmed sammanhängande risken för översvämningar. En extern plats för uppförandet av en utvidgning av sorteringsanläggningen skulle också kräva betydande återuppbyggnadsarbeten som i hög grad skulle påverka den befintliga trafiken och skulle medföra stora kostnader, samtidigt som effektiviteten för sådana anläggningar kan ifrågasättas.

(19)

När det gäller gods- och posthantering, anser kommissionen att de kroatiska myndigheterna med hjälp av de inlämnade uppgifterna har visat att det inte är möjligt att ta emot en andra tredjepartsaktör utöver flygplatsens marktjänstavdelning eller flygplatsanvändare som utövar egenhantering.

(20)

Godsterminalen är av begränsad storlek. Leverans- och insamlingsplattformen har en enda inträdes-utträdesramp som avsevärt minskar plattformens operativa funktioner när flera bagagetruckar är parkerade i det slutna utrymmet i väntan på eller då de utför lastnings- och lossningsuppgifter. Det finns därför inget utrymme för ytterligare en operatör.

(21)

Kommissionen noterar också i detta sammanhang att volymen för gods och post uppgår till cirka 8 000 respektive 8 500 ton gods och post per år, vilket är långt under tröskeln på 50 000 ton gods som anges i direktivet för skyldigheten att öppna tjänster till tredje man och för egenhantering.

(22)

När det gäller ramptjänster, med undantag för lotsning av flygplanet vid ankomst och avgång, anser kommissionen att de kroatiska myndigheterna med hjälp av de inlämnade uppgifterna har visat att det inte är möjligt att ta emot en andra tredjepartsaktör utöver flygplatsens marktjänstdotterbolag eller flygplatsanvändare som utövar egenhantering.

(23)

Trafikplanen för Zagrebs internationella flygplats kännetecknas av tre korta toppbelastningar, en på morgonen, en på eftermiddagen och en på kvällen. Under dessa toppbelastningar måste många olika utrustningsenheter tas i drift under relativt korta tidsperioder för att uppfylla alla krav vad gäller hantering av luftfartyg i tid.

(24)

Parkeringsutrymme för ett så stort antal utrustningsenheter utgör ett problem. Med tanke på det område som upptas av byggnader och annan bebyggelse finns det inget tillgängligt utrymme i närheten av luftfartygens parkeringsplatser som rymmer parkering för ytterligare nya utrustningsenheter. Det parkeringsutrymme som krävs för den befintliga utrustningen utgör redan ett problem för flygplatsens förvaltning. Problemet är ännu större under vintersäsongen när även snöröjnings- och bortskaffningsfordon är parkerade inom det begränsade parkeringsutrymmet. På grund av denna brist på parkeringsutrymme är det därför inte möjligt att ta emot ytterligare en aktör.

(25)

Ovanstående begränsningar på grund av bristen på parkeringsutrymme gäller inte för lotsning av flygplanet på marken, eftersom det inte krävs någon skrymmande utrustning för dessa tjänster. Dessa tjänster omfattas inte av det beslut om undantag som anmälts av de kroatiska myndigheterna och det kommer därför inte att finnas några begränsningar vad gäller antalet leverantörer för lotsning av flygplan på Zagrebs internationella flygplats.

(26)

Vidare framgår av den information som kommissionen har tillgång till att uppförandet av en ny terminal på Zagrebs internationella flygplats påbörjades i december 2013. Den första fasen av uppförandet av en ny terminal förväntas slutföras under 2016 och terminalen förväntas vara i drift i slutet av 2016. Den nya terminalen kommer att ha en kapacitet på 5 miljoner passagerare per år och kommer att ha ett nytt helt integrerat bagagesystem, en ny platta samt nya taxibanor och arbetsvägar (service roads). De kroatiska myndigheterna förklarade att uppförandet och driften av den nya terminalen kommer att lösa de befintliga utrymmes- och kapacitetsbegränsningarna. Uppförandet och driften av den nya terminalen kan därför anses vara en lämplig åtgärd för att komma till rätta med begränsningarna i enlighet med artikel 9.2 b.

(27)

De undantag som anges i det beslut om undantag som de kroatiska myndigheterna anmält är begränsade i tiden, nämligen för en tvåårsperiod. De uppfyller därför de krav som anges i artikel 9.6 i direktivet.

(28)

Mot bakgrund av det ovan anförda och särskilt av den nuvarande situationen på Zagrebs internationella flygplats, av begränsningarna av dessa undantag i fråga om deras materiella och tidsmässiga räckvidd och av de åtgärder som vidtagits för att övervinna dessa hinder, anser kommissionen att undantagen inte otillbörligen inverkar menligt på syftet med detta direktiv, inte ger upphov till snedvridningar av konkurrensen mellan leverantörer av marktjänster och/eller flygplatsanvändare som utövar egenhantering, och inte sträcker sig längre än vad som är nödvändigt, i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i direktivet.

(29)

I detta sammanhang har hänsyn också tagits till det faktum att de begränsningar som anges i undantagen tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt på alla (potentiella) leverantörer av marktjänster, bortsett från flygplatsens marktjänstavdelning och alla flygplatsanvändare som utövar egenhantering, att ingen leverantör av marktjänster eller flygplatsanvändare hittills har gjort någon framställan om att ha rätt att utföra marktjänster på Zagrebs internationella flygplats, även om det för närvarande inte finns några tillträdesbegränsningar för tredjepartstillhandahållare eller begränsningar av rätten att bedriva egenhantering, och att inga berörda parter har kommit in med några invändningar mot beslutet om undantag. Med hänvisning till de kommentarer som mottagits beträffande ett eventuellt anbudsförfarande, påminner kommissionen om skyldigheten för de kroatiska myndigheterna att i rätt tid uppfylla alla relevanta bestämmelser i unionsrätten i detta avseende, inbegripet artikel 11 i direktivet.

(30)

Detta beslut påverkar inte artikel 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt enligt vilket ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning på den inre marknaden eller inom en väsentlig del av denna är, i den mån det kan påverka handeln mellan medlemsstater, oförenligt med den inre marknaden och förbjudet.

(31)

Mot bakgrund av resultatet av kommissionens granskning och efter samråd med Republiken Kroatien, bör det beslut om undantag som fattas av den medlemsstaten enligt artikel 9.1 b och d i direktivet om Zagrebs internationella flygplats, som anmäldes till kommissionen den 1 september 2014 och den 17 december 2014, godkännas.

(32)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenligt med yttrandet från den rådgivande kommitté som avses i artikel 10 i direktivet.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/54

(1)

De bestämmelser som gäller för Europeiska centralbankens (ECB) årsbokslut framgår av beslut ECB/2010/21 (1).

(2)

Värderingsmetoden för värdepapper som innehas i penningpolitiska syften behöver klargöras ytterligare.

(3)

Tekniska klargöranden behöver införlivas i beslut ECB/2010/21 i enlighet med beslut ECB/2014/40 (2) och beslut ECB/2014/45 (3).

(4)

Därutöver är det också nödvändigt att göra vissa andra tekniska ändringar av beslut ECB/2010/21.

(5)

Beslut ECB/2010/21 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 8 ska ersättas med följande:

”Artikel 8

Värderingsregler för balansräkningen

1.   Rådande marknadskurser och marknadspriser ska användas för värdering av poster i balansräkningen såvida inte annat anges i bilaga I.

2.   Omvärdering av guld, instrument i utländsk valuta, värdepapper (andra värdepapper än sådana som klassificerats som ’innehas till förfallodagen’, ej omsättningsbara värdepapper och värdepapper som innehas i penningpolitiska syften och som redovisas till upplupet anskaffningsvärde) samt finansiella instrument, både i och utanför balansräkningen, ska ske vid årets slut till marknadens mittkurs respektive mittpris.

3.   Det ska inte göras någon skillnad mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld, utan en samlad guldomvärderingseffekt ska redovisas, baserad på priset i euro för en viss viktenhet guld, beräknat utifrån växelkursen mellan euron och US-dollarn på kvartalsomvärderingsdagen. Omvärdering ska för utländsk valuta ske valuta för valuta, inbegripet transaktioner i och utanför balansräkningen. Enligt denna artikel ska innehav av särskilda dragningsrätter, inbegripet identifierad del av valutainnehav sammansatt i enlighet med SDR-korgen, behandlas som ett innehav. För värdepapper ska omvärdering ske kod för kod (dvs. samma ISIN-nummer eller ISIN-typ), medan säljoptioner inte kommer att separeras för värderingsändamål. Värdepapper som innehas för penningpolitiska ändamål eller som ingår i posten ’Övriga finansiella tillgångar’ eller ’Diverse’ ska behandlas som separata innehav.

4.   Värdepapper som klassificerats som ’innehas till förfallodagen’ behandlas som separata innehav och värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning. Ej omsättningsbara värdepapper och värdepapper som innehas i penningpolitiska syften och som redovisas till upplupet anskaffningsvärde ska behandlas på samma sätt. Värdepapper som klassificerats som ’innehas till förfallodagen’ får säljas före förfallodagen under någon av följande omständigheter:

2.

Bilaga I ska ersättas av bilagan till det här beslutet.

13.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/69

(1)

I riktlinje ECB/2010/20 (1) fastställs de regler som behövs för att standardisera redovisning och finansiell rapportering av de transaktioner som utförs av de nationella centralbankerna.

(2)

Värderingsmetoden för värdepapper som innehas i penningpolitiska syften behöver klargöras ytterligare.

(3)

Tekniska klargöranden behöver införlivas i riktlinje ECB/2010/20 i enlighet med beslut ECB/2014/40 (2) och beslut ECB/2014/45 (3).

(4)

Därutöver är det också nödvändigt att göra vissa andra tekniska ändringar av riktlinje ECB/2010/20.

(5)

Riktlinje ECB/2010/20 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Värderingsregler för balansräkningen

1.   Rådande marknadskurser och marknadspriser ska användas för värdering av poster i balansräkningen såvida inte annat anges i bilaga IV.

2.   Omvärdering av guld, instrument i utländsk valuta, värdepapper (andra värdepapper än sådana som klassificerats som ’innehas till förfallodagen’, ej omsättningsbara värdepapper och värdepapper som innehas i penningpolitiska syften och som redovisas till upplupet anskaffningsvärde) samt finansiella instrument, både i och utanför balansräkningen, ska ske per kvartalsomvärderingsdagen till marknadens mittkurs respektive mittpris. Detta hindrar inte att rapporterande enheter för interna ändamål oftare får omvärdera sina portföljer, förutsatt att de endast redovisar poster i sina balansräkningar till transaktionsvärdet under det kvartalet.

3.   Det ska inte göras någon skillnad mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld, utan en samlad guldomvärderingseffekt ska redovisas, baserad på priset i euro för en viss viktenhet guld, beräknat utifrån växelkursen mellan euron och US-dollarn på kvartalsomvärderingsdagen. Omvärdering ska för utländsk valuta ske valuta för valuta, inbegripet transaktioner i och utanför balansräkningen. Enligt denna artikel ska innehav av särskilda dragningsrätter, inbegripet identifierad del av valutainnehav sammansatt i enlighet med SDR-korgen, behandlas som ett innehav. För värdepapper ska omvärdering ske kod för kod (dvs. samma ISIN-nummer eller ISIN-typ), medan säljoptioner inte kommer att separeras för värderingsändamål. Värdepapper som innehas för penningpolitiska ändamål eller som ingår i posten ’Övriga finansiella tillgångar’ eller ’Diverse’ ska behandlas som separata innehav.

4.   Omvärderingsposter ska återföras vid utgången av det påföljande kvartalet, med undantag av orealiserade förluster, som vid årsslutet förs till resultaträkningen; under kvartalet ska alla transaktioner redovisas till transaktionspriset respektive transaktionskursen.

5.   Värdepapper som klassificerats som ’innehas till förfallodagen’ behandlas som separata innehav och värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning. Ej omsättningsbara värdepapper och värdepapper som innehas i penningpolitiska syften och som redovisas till upplupet anskaffningsvärde ska behandlas på samma sätt. Värdepapper som klassificerats som ’innehas till förfallodagen’ får säljas före förfallodagen under någon av följande omständigheter:

2.

I artikel 13 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.   Överkurser och underkurser på emitterade och köpta värdepapper ska beräknas och redovisas som del av ränteintäkterna och ska skrivas av under värdepapperens återstående avtalsenliga löptid, antingen med linjär avskrivning eller enligt internräntemetoden (Internal Rate of Return, IRR-metoden). Internräntemetoden måste dock obligatoriskt användas för diskonteringspapper för vilka vid förvärvstillfället mer än ett år återstår av löptiden.”

3.

I artikel 15 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.   Räntesvappar, futurekontrakt, FRA-kontrakt, andra ränteinstrument och optioner, med undantag av värdepappers säljoptioner, ska redovisas och omvärderas post för post. Dessa instrument ska behandlas separat från posterna i balansräkningen.”

4.

Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

5.

I artikel 22 ska punkt 6 ersättas med följande:

”6.   Med undantag av värdepappers säljoptioner ska varje optionsavtal omvärderas på individuell basis. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster. Orealiserade omvärderingsvinster ska krediteras ett värderegleringskonto. Inga orealiserade förluster för en option ska nettas mot orealiserade vinster för en annan option.”

6.

I bilaga II ska följande definition läggas till:

”—    central motpart : en juridisk person som träder emellan motparterna i kontrakt som är föremål för handel på en eller flera finansmarknader och blir köpare till varje säljare och säljare till varje köpare.”

7.

Bilaga III punkt 2.2 ska ersättas med följande:

8.

Bilaga IV ska ersättas av bilagan till den här riktlinjen.