ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 330

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

femtiosjunde årgången
15 november 2014


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

DIREKTIV

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy ( 1 )

1

 

 

II   Icke-lagstiftningsakter

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

 

2014/793/EU

 

*

Rådets beslut av den 7 november 2014 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning

10

 

 

Avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning

12

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EU) nr 1221/2014 av den 10 november 2014 om fastställande för 2015 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och om ändring av förordningarna (EU) nr 43/2014 och (EU) nr 1180/2013

16

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1222/2014 av den 8 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av metoden för att identifiera globala systemviktiga institut och för att fastställa underkategorier av globala systemviktiga institut ( 1 )

27

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1223/2014 av den 14 november 2014 om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 vad gäller förenklat avslutande av förfarandet för aktiv förädling ( 1 )

37

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1224/2014 av den 14 november 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

38

 

 

BESLUT

 

 

2014/794/EU

 

*

Rådets beslut av den 7 november 2014 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den kommitté för kulturellt samarbete som inrättats enligt protokollet om kulturellt samarbete till frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, vad gäller upprättandet av en förteckning över 15 skiljemän

40

 

 

2014/795/EU

 

*

Rådets genomförandebeslut av den 7 november 2014 om förlängning av tillämpningen av genomförandebeslut 2011/335/EU om bemyndigande för Republiken Litauen att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 287 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

44

 

 

2014/796/EU

 

*

Rådets genomförandebeslut av den 7 november 2014 om bemyndigande för Republiken Lettland att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 287 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

46

 

 

2014/797/EU

 

*

Rådets genomförandebeslut av den 7 november 2014 om bemyndigande för Republiken Estland att införa en åtgärd som avviker från artiklarna 26.1 a, 168 och 168a i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

48

 

 

2014/798/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 13 november 2014 om ändring av bilaga F till rådets direktiv 64/432/EEG vad gäller formatet på förlagan till hälsointyg för handel inom unionen med nötkreatur och svin samt ytterligare hälsokrav avseende trikiner hos tamsvin för handel inom unionen [delgivet med nr C(2014) 8336]  ( 1 )

50

 

 

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

 

2014/799/EU

 

*

AVS–EU-ambassadörskommitténs beslut nr 4/2014 av den 23 oktober 2014 vad gäller det mandat som ska ges styrelsen för Centrumet för företagsutveckling

61

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 716/2013 av den 25 juli 2013 om tillämpningsbestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker ( EUT L 201, 26.7.2013 )

63

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

DIREKTIV

15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/95/EU

av den 22 oktober 2014

om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 50.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

I sitt meddelande av den 13 april 2011 med titeln Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” konstaterade kommissionen att det finns ett behov av att öka öppenheten så att den sociala och miljörelaterade information som företag inom alla sektorer och i samtliga medlemsstater tillhandahåller når upp till samma höga nivå. Detta är helt i överensstämmelse med medlemsstaternas möjlighet att vid behov kräva ytterligare förbättringar av öppenheten när det gäller företagens icke-finansiella information, vilket i sig är en ständig strävan.

(2)

I kommissionens meddelande med titeln En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar, som antogs den 25 oktober 2011, upprepades att det finns ett behov av att förbättra företagens tillhandahållande av social och miljörelaterad information genom ett lagstiftningsförslag på området.

(3)

I sina resolutioner av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt respektive om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla, konstaterade Europaparlamentet betydelsen av att företag offentliggör information om hållbarhet, t.ex. sociala och ekonomiska faktorer, i syfte att fastställa risker för hållbarheten och öka investerarnas och konsumenternas förtroende. Tillhandahållande av icke-finansiell information är verkligen grundläggande för att skapa förändring i riktning mot en hållbar global ekonomi genom en kombination av långsiktig lönsamhet och social rättvisa och miljöskydd. I detta sammanhang bidrar tillhandahållandet av icke-finansiell information till att mäta, övervaka och hantera företagens resultat och deras inverkan på samhället. Europaparlamentet uppmanade således kommissionen att lägga fram ett förslag till lagstiftning om företags tillhandahållande av icke-finansiell information som innebär att man kan vara tillräckligt flexibel – med tanke på den mångfacetterade karaktären hos företagens sociala ansvar och företagens varierande tillämpning av detta ansvar – och skapa tillräcklig jämförbarhet för att tillgodose såväl investerares och övriga berörda parters behov som behovet av att göra information om företagens samhällsinverkan lättillgänglig för konsumenterna.

(4)

Samordningen av nationella bestämmelser om vissa stora företags tillhandahållande av icke-finansiell information är viktig för såväl företag som aktieägare och andra berörda parter. En samordning är nödvändig på dessa områden eftersom de flesta av dessa företag är verksamma i mer än en medlemsstat.

(5)

Det är också nödvändigt att fastställa vissa rättsliga minimikrav när det gäller i vilken utsträckning unionens företag ska göra informationen tillgänglig för allmänheten och för myndigheter. De företag som omfattas av detta direktiv bör ge en rättvis och heltäckande bild av sin policy, sina resultat och sina risker.

(6)

För att göra tillhandahållen icke-finansiell information mer konsekvent och jämförbar i hela unionen bör vissa stora företag utarbeta en icke-finansiell rapport som minst innehåller information om miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor. Denna rapport bör innehålla en beskrivning av policy, resultat och risker förenade med dessa frågor och ingå i det berörda företagets förvaltningsberättelse. Den icke-finansiella rapporten bör även innehålla information om de förfaranden för due diligence-granskning som företaget tillämpar, när så är relevant och proportionellt, även med avseende på dess leverantörs- och underleverantörskedjor, för att identifiera, förebygga och mildra faktiska och potentiella negativa konsekvenser. Medlemsstaterna bör kunna undanta företag som omfattas av detta direktiv från kravet att utarbeta en icke-finansiell rapport om en separat rapport som avser samma räkenskapsår och som omfattar samma innehåll lämnas.

(7)

Om företag ska utarbeta en icke-finansiell rapport bör den rapporten, när det gäller miljöfrågor, innehålla uppgifter om de aktuella och förutsebara konsekvenserna av företagets verksamhet på miljön, och, i förekommande fall, på hälsa och säkerhet, användning av energi från förnybara och/eller icke-förnybara källor, växthusgasutsläpp, vattenanvändning och luftföroreningar. När det gäller sociala och personalrelaterade frågor kan informationen i rapporten avse åtgärder som vidtagits för att säkra jämställdhet, tillämpningen av Internationella arbetsorganisationens grundläggande konventioner, arbetsvillkor, social dialog, respekt för arbetstagarnas rätt till information och samråd, respekt för fackföreningars rättigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och dialog med lokala grupper, och/eller åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd och utveckling av dessa grupper. När det gäller mänskliga rättigheter och bekämpning av korruption och mutor kan den icke-finansiella rapporten innehålla information om åtgärder för förebyggande av brott mot de mänskliga rättigheterna och/eller befintliga styrmedel för bekämpning av korruption och mutor.

(8)

De företag som omfattas av detta direktiv bör lämna tillräcklig information om de frågor där det framstår som mest sannolikt att väsentliga risker kan ge upphov till allvarliga konsekvenser, tillsammans med sådana risker som redan har lett till konsekvenser. Konsekvensernas allvar bör bedömas efter hur omfattande och svåra de är. Riskerna för negativa konsekvenser kan uppstå genom företagets egen verksamhet eller vara kopplade till dess aktiviteter, och, när det är relevant och proportionellt, dess produkter, tjänster och affärsförbindelser inklusive leverantörs- och underleverantörskedjor. Detta får inte leda till otillbörliga administrativa extrabördor för små och medelstora företag.

(9)

När företag som omfattas av detta direktiv lämnar denna information, får de stödja sig på nationella ramar, unionsbaserade ramar, såsom unionens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), eller internationella ramar såsom Förenta nationernas (FN) Global Compact-initiativ, de vägledande principerna om näringsliv och mänskliga rättigheter med tillämpning av FN:s ramar om att skydda, respektera och åtgärda (”Protect, Respect and Remedy”), OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Internationella standardiseringsorganisationens ISO 26000, Internationella arbetsorganisationens trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och den sociala politiken, det globala redovisningsinitiativet eller andra internationellt erkända ramar.

(10)

Medlemsstaterna bör se till att det finns lämpliga och effektiva metoder för att säkerställa att företag lämnar icke-finansiell information i enlighet med detta direktiv. I detta syfte bör medlemsstaterna se till att det finns effektiva nationella förfaranden för att säkerställa överensstämmelse med skyldigheterna enligt detta direktiv samt att dessa förfaranden är tillgängliga för alla fysiska och juridiska personer som i enlighet med nationell rätt har ett berättigat intresse av att se till att bestämmelserna i detta direktiv respekteras.

(11)

I punkt 47 i rapporten från FN:s konferens Rio+20 med titeln The Future We Want betonas vikten av företagens hållbarhetsredovisning och uppmuntras företagen att när så är lämpligt överväga att integrera hållbarhetsinformation i sin redovisningscykel. Även industrin, berörda regeringar och berörda parter uppmanas att med stöd av FN-systemet när så är lämpligt utveckla modeller för bästa praxis och underlätta insatser för att integrera finansiell och icke-finansiell information, med beaktande av erfarenheter från redan befintliga ramar.

(12)

Investerarnas tillgång till icke-finansiell information utgör ett steg på vägen mot milstolpen att år 2020 ha infört marknads- och strategiincitament som uppmuntrar företagen att investera i effektivitet, inom ramen för färdplanen för ett resurseffektivt Europa.

(13)

Europeiska rådet förklarade i sina slutsatser av den 24 och 25 mars 2011 att den totala regelbördan, särskilt för små och medelstora företag, bör minska både på europeisk och nationell nivå och föreslog åtgärder för att öka produktiviteten, samtidigt som Europa 2020-strategin för smart, hållbar tillväxt för alla syftar till att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag och att främja deras internationalisering. I enlighet med principen att ”tänka småskaligt först” bör de nya kraven på upplysningar därför endast gälla vissa stora företag och koncerner.

(14)

Tillämpningsområdet för dessa krav på icke-finansiella upplysningar bör definieras utifrån företagens genomsnittliga antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning. Små och medelstora företag bör undantas från ytterligare krav, och skyldigheten att lämna en icke-finansiell rapport bör endast gälla de stora företag som är företag av allmänt intresse och de företag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern, som i samtliga fall har i genomsnitt över 500 anställda, för koncerner efter konsolidering. Detta bör inte hindra medlemsstaterna från att kräva icke-finansiella upplysningar från andra företag och koncerner än sådana företag som omfattas av detta direktiv.

(15)

Många av de företag som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (3) ingår i företagskoncerner. Förvaltningsberättelser för koncern bör upprättas så att informationen om sådana koncerner kan förmedlas till dotterföretag och tredje man. Nationell rätt som reglerar förvaltningsberättelser för koncern bör därför samordnas för att målen om jämförbarhet och konsekvens ska uppnås när det gäller den information som företagen ska offentliggöra inom unionen.

(16)

Lagstadgade revisorer och revisionsföretag bör endast kontrollera att den icke-finansiella rapporten eller den separata rapporten har lämnats. Dessutom bör medlemsstaterna kunna begära att uppgifterna i den icke-finansiella rapporten eller i den separata rapporten kontrolleras av en oberoende leverantör av kvalitetssäkringstjänster.

(17)

För att underlätta företagens tillhandahållande av icke-finansiell information bör kommissionen utarbeta icke-bindande riktlinjer med allmänna och sektorsspecifika icke-finansiella centrala resultatindikatorer. Kommissionen bör ta hänsyn till rådande bästa praxis, den internationella utvecklingen och resultaten av relaterade unionsinitiativ. Kommissionen bör genomföra lämpliga samråd, även med de parter som berörs. När kommissionen behandlar miljöaspekter bör analysen minst omfatta markanvändning, vattenanvändning, växthusgasutsläpp och materialanvändning.

(18)

Mångfald när det gäller kompetens och synsätt hos ledamöterna i företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan skapar ökad förståelse av det berörda företagets organisation och verksamhet. Det gör att ledamöterna på ett konstruktivt sätt kan ifrågasätta ledningens beslut och vara mer öppna för innovativa idéer, vilket motverkar ett likriktat synsätt hos ledamöterna, så kallat grupptänkande. Det bidrar därmed till en effektiv tillsyn av ledningen och en framgångsrik styrning av företaget. Det är därför viktigt att öka öppenheten när det gäller den mångfaldspolicy som tillämpas. På så sätt får marknaden information om företagsstyrningen, vilket därmed indirekt sätter press på företagen att öka mångfalden i styrelserna.

(19)

Skyldigheten att upplysa om sin mångfaldspolicy med avseende på förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen när det gäller aspekter som till exempel ålder och kön eller utbildnings- och yrkesbakgrund bör endast gälla vissa stora företag. Upplysningen om mångfaldspolicyn bör ingå i företagsstyrningsrapporten i enlighet med artikel 20 i direktiv 2013/34/EU. Om det inte tillämpas någon mångfaldspolicy bör det inte finnas någon skyldighet att upprätta en sådan, men företagsstyrningsrapporten bör innehålla en tydlig förklaring till varför det förhåller sig så.

(20)

Initiativ på unionsnivå, inbegripet landsspecifik rapportering för flera sektorer, samt i Europeiska rådets hänvisningar i sina slutsatser av den 22 maj 2013 och den 19 och 20 december 2013 till stora företags och koncerners landsspecifika rapportering, liknande bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (4) och internationella ansträngningar för att öka öppenheten avseende finansiell information har konstaterats. Inom ramen för G8 och G20 har OECD ombetts att utarbeta en standardiserad rapportmall för att multinationella företag ska kunna rapportera till skattemyndigheterna var någonstans i världen de gör sina vinster och betalar skatt. En sådan utveckling kompletterar förslagen i detta direktiv, som lämpliga åtgärder för deras respektive syften.

(21)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att göra den information som vissa stora företag och koncerner i unionen tillhandahåller mer relevant, konsekvent och jämförbar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av dess verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(22)

Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, bland annat näringsfriheten, respekten för privatlivet och skyddet av personuppgifter. Detta direktiv måste genomföras i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(23)

Direktiv 2013/34/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2013/34/EU

Direktiv 2013/34/EU ska ändras på följande sätt:

1)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 19a

Icke-finansiell rapport

1.   Stora företag som är företag av allmänt intresse och som på balansdagen överskrider kriteriet om att under räkenskapsåret i genomsnitt ha haft 500 anställda ska i sin förvaltningsberättelse infoga en icke-finansiell rapport som ger upplysningar i den utsträckning som krävs för att förstå företagets utveckling, resultat, ställning samt konsekvenserna av dess verksamhet, åtminstone i frågor som rör miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption och mutor, inklusive:

a)

En kort beskrivning av företagets affärsmodell.

b)

En beskrivning av den policy som företaget följer i dessa frågor, inbegripet de förfaranden för due diligence-granskning som genomförts.

c)

Resultatet av denna policy.

d)

De väsentliga risker som rör dessa frågor och som är kopplade till företagets verksamhet, inbegripet, när så är relevant och proportionellt, dess affärsförbindelser, produkter eller tjänster, och som sannolikt kommer att få negativa konsekvenser på dessa områden, och hur företaget hanterar dessa risker.

e)

Icke-finansiella centrala resultatindikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten.

Om företaget inte följer någon policy i en eller flera av dessa frågor ska den icke-finansiella rapporten innehålla en klar och motiverad förklaring till detta.

Den icke-finansiella rapport som avses i första stycket ska även, där så är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsbokslutet.

Medlemsstaterna får tillåta att information om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling i undantagsfall inte lämnas ut, om ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, inom ramen för den behörighet som tillkommer dem enligt nationell rätt och under kollektivt ansvar för sin uppfattning, anser och vederbörligen kan motivera att ett utlämnande av sådan information allvarligt skulle skada företagets marknadsposition, och förutsatt att detta icke-utlämnande inte hindrar en rättvis och balanserad förståelse av företagets utveckling, resultat, ställning samt konsekvenserna av dess verksamhet.

När de kräver att den information som avses i första stycket ska tillhandahållas, ska medlemsstaterna se till att företagen får stödja sig på nationella, unionsbaserade eller internationella ramar, och företagen ska i så fall ange vilka ramar de har använt sig av.

2.   Företag som uppfyller den skyldighet som fastställs i punkt 1 ska anses ha uppfyllt skyldigheten avseende analysen av icke-finansiell information enligt artikel 19.1 tredje stycket.

3.   Ett företag som är ett dotterföretag ska undantas från kraven i punkt 1, om det företaget och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags förvaltningsberättelse för koncernen eller separata rapport som upprättats i enlighet med artikel 29 och den här artikeln.

4.   Om ett företag för samma räkenskapsår utarbetar en separat rapport, oavsett om den baseras på nationella, unionsbaserade eller internationella ramar, och denna rapport innehåller den information som krävs med avseende på den icke-finansiella rapporten enligt punkt 1, får medlemsstaterna undanta det företaget från kravet att utarbeta den icke-finansiella rapport som anges i punkt 1, förutsatt att denna separata rapport

a)

offentliggörs tillsammans med förvaltningsberättelsen i enlighet med artikel 30, eller

b)

inom en rimlig tidsperiod som inte får överstiga sex månader efter balansdagen offentliggörs på företagets webbplats, och det hänvisas till den i förvaltningsberättelsen.

Punkt 2 ska i tillämpliga delar tillämpas på företag som utarbetar en separat rapport enligt första stycket i den här punkten.

5.   Medlemsstaterna ska se till att den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget kontrollerar huruvida den icke-finansiella rapport som avses i punkt 1 eller den separata rapport som avses i punkt 4 har lämnats.

6.   Medlemsstaterna får begära att uppgifterna i den icke-finansiella rapport som avses i punkt 1 eller den separata rapport som avses i punkt 4 verifieras av en oberoende leverantör av kvalitetssäkringstjänster.”

2)

Artikel 20 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska följande led läggas till:

”g)

En beskrivning av den mångfaldspolicy som tillämpats med avseende på företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan när det gäller aspekter som till exempel ålder, kön eller utbildnings- och yrkesbakgrund samt mångfaldspolicyns mål, hur den har genomförts och resultaten under redovisningsperioden. Om någon sådan policy inte tillämpas ska rapporten innehålla en motivering till detta.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget ska avge ett uttalande i enlighet med artikel 34.1 andra stycket när det gäller den information som tagits fram i enlighet med punkt 1 c och d i den här artikeln och kontrollera att den information som avses i punkt 1 a, b, e, f och g i den här artikeln har lämnats.”

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   Medlemsstaterna får undanta sådana företag som avses i punkt 1 som endast har emitterat andra värdepapper än aktier som tagits upp till handel på en reglerad marknad enligt artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG från tillämpningen av punkt 1 a, b, e, f och g i den här artikeln, såvida inte dessa företag har emitterat aktier som är upptagna till handel i en multilateral handelsplattform i den mening som avses i artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG.”

d)

Följande punkt ska läggas till:

”5.   Trots vad som sägs i artikel 40 ska punkt 1 g inte tillämpas på små och medelstora företag.”

3)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 29a

Icke-finansiell rapport för koncern

1.   Företag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern som på balansdagen efter konsolidering överskrider kriteriet att under räkenskapsåret i genomsnitt ha haft 500 anställda ska i sin förvaltningsberättelse för koncernen infoga en icke-finansiell rapport för koncernen som ger upplysningar i den utsträckning som krävs för att förstå koncernens utveckling, resultat, ställning samt konsekvenserna av dess verksamhet, åtminstone i frågor som rör miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption och mutor, inklusive:

a)

En kort beskrivning av koncernens affärsmodell.

b)

En beskrivning av den policy som koncernen följer i dessa frågor, inbegripet de förfaranden för due diligence-granskning som genomförts.

c)

Resultatet av denna policy.

d)

De väsentliga risker som rör dessa frågor och som är kopplade till koncernens verksamhet, inbegripet, när så är relevant och proportionellt, dess affärsförbindelser, produkter eller tjänster, och som sannolikt kommer att få negativa konsekvenser på dessa områden, och hur koncernen hanterar dessa risker.

e)

Icke-finansiella centrala resultatindikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten.

Om koncernen inte följer någon policy i en eller flera av dessa frågor ska den icke-finansiella rapporten för koncernen innehålla en klar och motiverad förklaring till detta.

Den icke-finansiella rapport för koncernen som avses i första stycket ska även, där så är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i koncernredovisningen.

Medlemsstaterna får tillåta att information om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling i undantagsfall inte lämnas ut, om ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, inom ramen för den behörighet som tillkommer dem enligt nationell rätt och under kollektivt ansvar för sin uppfattning, anser och vederbörligen kan motivera att ett utlämnande av sådan information allvarligt skulle skada koncernens marknadsposition, förutsatt att detta icke-utlämnande inte hindrar en rättvis och balanserad förståelse av koncernens utveckling, resultat, ställning samt konsekvenserna av dess verksamhet.

Vid krav på att upplysningar tillhandahålls enligt första stycket, ska medlemsstaterna föreskriva att moderföretaget får stödja sig på nationella, unionsbaserade eller internationella ramar, och moderföretaget ska i så fall ange vilka ramar det har använt sig av.

2.   Ett moderföretag som uppfyller den skyldighet som fastställs i punkt 1 ska anses ha uppfyllt skyldigheten avseende analysen av icke-finansiell information enligt artikel 19.1 tredje stycket och artikel 29.

3.   Ett moderföretag som även är ett dotterföretag ska undantas från kraven i punkt 1 om det undantagna moderföretaget och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags förvaltningsberättelse för koncernen eller separata rapport som upprättats i enlighet med artikel 29 och denna artikel.

4.   Om ett moderföretag för samma räkenskapsår utarbetar en separat rapport som avser hela koncernen, oavsett om den baseras på nationella, unionsbaserade eller internationella ramar, och denna rapport innehåller den information som krävs med avseende på den icke-finansiella rapporten för koncern enligt punkt 1, får medlemsstaterna undanta det moderföretaget från kravet att utarbeta den icke-finansiella rapport för koncern som anges i punkt 1, förutsatt att denna separata rapport

a)

offentliggörs tillsammans med förvaltningsberättelsen för koncernen i enlighet med artikel 30, eller

b)

inom en rimlig tidsperiod som inte får överstiga sex månader efter balansdagen offentliggörs på moderföretagets webbplats, och det hänvisas till den i förvaltningsberättelsen för koncernen.

Punkt 2 ska i tillämpliga delar tillämpas på moderföretag som utarbetar en separat rapport enligt första stycket i den här punkten.

5.   Medlemsstaterna ska se till att den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget kontrollerar huruvida den icke-finansiella rapport för koncern som avses i punkt 1 eller den separata rapport som avses i punkt 4 har lämnats.

6.   Medlemsstaterna får begära att uppgifterna i den icke-finansiella rapport för koncern som avses i punkt 1 eller den separata rapport som avses i punkt 4 verifieras av en oberoende leverantör av kvalitetssäkringstjänster.”

4)

Artikel 33.1 ska ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna ska se till att ledamöterna av ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan inom ramen för den behörighet som tillkommer dem enligt nationell rätt kollektivt ansvarar för att säkerställa att

a)

årsbokslutet, förvaltningsberättelsen och företagsstyrningsrapporten, när de lämnas separat, och den rapport som avses i artikel 19a.4, och

b)

koncernredovisningen, förvaltningsberättelsen för koncernen och om företagsstyrningsrapporten för koncernen, när de lämnas separat, och den rapport som avses i artikel 29a.4

upprättas och offentliggörs i enlighet med kraven i detta direktiv och, i tillämpliga fall, med internationell redovisningsstandard som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.”

5)

I artikel 34 ska följande punkt läggas till:

”3.   Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på den icke-finansiella rapport som avses i artikel 19a.1, den icke-finansiella rapport för koncern som avses i artikel 29a.1 eller de separata rapporter som avses i artiklarna 19a.4 och 29a.4.”

6)

I artikel 48 ska följande stycke införas före sista stycket:

”I rapporten ska även möjligheten övervägas att mot bakgrund av utvecklingen inom OECD och resultaten av relaterade europeiska initiativ införa en skyldighet för stora företag att en gång om året utarbeta en landsspecifik rapport för varje medlemsstat och tredjeland där de bedriver verksamhet, som minst innehåller information om vinster, betald skatt avseende vinst och mottagna offentliga subventioner.”

Artikel 2

Vägledning för rapportering

Kommissionen ska utarbeta icke-bindande riktlinjer för metoder för rapportering av icke-finansiella upplysningar, med allmänna och sektorsspecifika icke-finansiella centrala resultatindikatorer, för att underlätta företagens tillhandahållande av relevanta, användbara och jämförbara icke-finansiella upplysningar. I samband med detta ska kommissionen samråda med berörda parter.

Kommissionen ska offentliggöra riktlinjerna senast den 6 december 2016.

Artikel 3

Översyn

Kommissionen ska översända en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv, med information om bland annat dess tillämpningsområde, särskilt när det gäller stora icke börsnoterade företag, dess effektivitet och tillhandahållen vägledning och metoder. Rapporten ska offentliggöras senast den 6 december 2018 och ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.

Artikel 4

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 6 december 2016 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

Medlemsstaterna ska föreskriva att de bestämmelser som avses i första stycket ska tillämpas på alla företag som omfattas av artikel 1 för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2017 eller under kalenderåret 2017.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 22 oktober 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

B. DELLA VEDOVA

Ordförande


(1)  EUT C 327, 12.11.2013, s. 47.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 april 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 29 september 2014.

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/10


RÅDETS BESLUT

av den 7 november 2014

om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning

(2014/793/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 113 och 115 jämförda med artikel 218.6 b och artikel 218.8 andra stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med rådets beslut 2013/671/EU (1) undertecknades avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning (nedan kallat avtalet) den 17 februari 2014, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

(2)

Målet med avtalet är att säkerställa att de mekanismer i rådets direktiv 2011/16/EU (2) och rådets direktiv 2003/48/EG (3) som särskilt syftar till att bekämpa gränsöverskridande skatteundandragande och skatteflykt kommer att fortsätta att tillämpas med avseende på Saint-Barthélemy trots ändringen av öns ställning.

(3)

Avtalet bör ingås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning godkänns härmed på unionens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande ska på unionens vägnar göra den anmälan som anges i artikel 7 i avtalet (4).

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 7 november 2014.

På rådets vägnar

P. C. PADOAN

Ordförande


(1)  Rådets beslut 2013/671/EU av den 15 november 2013 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning (EUT L 313, 22.11.2013, s. 1).

(2)  Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(3)  Rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (EUT L 157, 26.6.2003, s. 38).

(4)  Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.


15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/12


AVTAL

mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy av unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande och om administrativt samarbete i fråga om beskattning

EUROPEISKA UNIONEN,

och

REPUBLIKEN FRANKRIKE, som företräder förvaltningsområdet Saint-Barthélemy,

nedan kallade parterna,

har beslutat att ingå detta avtal av följande skäl:

(1)

Förvaltningsområdet Saint-Barthélemy utgör en integrerad del av Republiken Frankrike men utgör sedan den 1 januari 2012 i enlighet med Europeiska rådets beslut 2010/718/EU (1) inte längre en del av Europeiska unionen.

(2)

För att även fortsättningsvis skydda unionens intressen, särskilt genom att bekämpa gränsöverskridande skatteundandragande och skatteflykt, är det nödvändigt att försäkra sig om att unionslagstiftning om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar och om administrativt samarbete i fråga om beskattning fortsätter att tillämpas vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy. Det är också nödvändigt att försäkra sig om att ändringar av denna unionslagstiftning tillämpas vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy.

DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpning av direktiven 2011/16/EU och 2003/48/EG och därmed sammanhängande akter

1.   Republiken Frankrike och de andra medlemsstaterna ska tillämpa rådets direktiv 2011/16/EU (2) vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy samt de bestämmelser som de antagit för att genomföra det direktivet.

2.   Republiken Frankrike och de andra medlemsstaterna ska tillämpa rådets direktiv 2003/48/EG (3) vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy samt de bestämmelser som de antagit för att genomföra det direktivet.

3.   Republiken Frankrike och de andra medlemsstaterna ska vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy tillämpa sådana tillämpliga unionsrättsakter som antagits på grundval av de direktiv som anges i punkterna 1 och 2.

4.   Parterna preciserar att Europeiska kommissionen, vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy, ska ha samma uppgifter som de som föreskrivs i direktiven 2011/16/EU och 2003/48/EG och därmed sammanhängande rättsakter som antagits av rådet, för att underlätta det administrativa samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter.

Artikel 2

Tillämplig version av de unionsrättsakter som avses i detta avtal

Hänvisningar i detta avtal till direktiven 2011/16/EU och 2003/48/EG och de andra unionsrättsakter som avses i artikel 1.3 och 1.4 i detta avtal ska anses som hänvisningar till dessa direktiv och därmed sammanhängande akterna i den gällande versionen vid den relevanta tidpunkten, i förekommande fall i deras lydelse enligt efterföljande ändringsakter.

Artikel 3

Behöriga myndigheter, centrala kontaktkontor, kontaktorgan och behöriga tjänstemän

Parterna preciserar att de behöriga myndigheter som medlemsstaterna utsett enligt direktiv 2003/48/EG och de behöriga myndigheter, centrala kontaktkontor, kontaktorgan och behöriga tjänstemän som medlemsstaterna utsett enligt direktiv 2011/16/EU ska tilldelas samma uppgifter och befogenheter vid tillämpning av bestämmelserna i dessa direktiv vad beträffar förvaltningsområdet Saint-Barthélemy enligt artikel 1 i detta avtal.

Artikel 4

Kontroll

Republiken Frankrike ska för Europeiska kommissionen lägga fram statistik och information om tillämpningen av detta avtal på förvaltningsområdet Saint-Barthélemy. Dessa uppgifter ska ha samma omfattning, och ska rapporteras i samma former och vid samma tidpunkter, som den statistik och information som ska läggas fram om hur direktiven 2011/16/EU och 2003/48/EG fungerar vad beträffar de franska territorier på vilka dessa direktiv är tillämpliga.

Artikel 5

Samförståndsförfarande mellan de behöriga myndigheterna

1.   Om genomförandet eller tolkningen av detta avtal ger upphov till ett problem eller orsakar ovisshet i förbindelserna mellan den behöriga myndigheten för förvaltningsområdet Saint-Barthélemy och en eller flera behöriga myndigheter i medlemsstaterna, ska de bemöda sig om att lösa frågan i samförstånd. De ska underrätta Europeiska kommissionen om resultatet av sina överläggningar, och Europeiska kommissionen ska därefter underrätta de medlemsstater som inte deltagit i överläggningarna.

2.   Vad beträffar tolkningsfrågor får Europeiska kommissionen delta i överläggningarna om någon av de behöriga myndigheter som avses i punkt 1 begär detta.

Artikel 6

Lösning av tvister mellan de avtalsslutande parterna

1.   I händelse av tvister mellan de avtalsslutande parterna om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska parterna mötas innan frågan eventuellt hänskjuts till Europeiska unionens domstol enligt punkt 2.

2.   Europeiska unionens domstol ska ha exklusiv behörighet att lösa tvister mellan parterna om tolkningen eller tillämpningen av det här avtalet. Talan vid domstolen får väckas av någon av de avtalsslutande parterna.

Artikel 7

Ikraftträdande

En part ska anmäla avslutandet av de förfaranden som är nödvändiga för avtalets ikraftträdande till den andra parten. Avtalet får verkan dagen efter det att den andra anmälan har mottagits.

Artikel 8

Varaktighet och uppsägning

Detta avtal ingås för obegränsad tid, med förbehåll för någon av parternas uppsägning av avtalet genom skriftligt meddelande till den andra avtalsslutande parten på diplomatisk väg. Avtalet upphör att gälla tolv månader efter det att ett sådant meddelande har mottagits.

Artikel 9

Språk

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

Съставено в Брюксел на седемнадесети февруари две хиляди и четиринадесета година.

Hecho en Bruselas, el diecisiete de febrero de dos mil catorce.

V Bruselu dne sedmnáctého února dva tisíce čtrnáct.

Udfærdiget i Bruxelles den syttende februar to tusind og fjorten.

Geschehen zu Brüssel am siebzehnten Februar zweitausendvierzehn.

Kahe tuhande neljateistkümnenda aasta veebruarikuu seitsmeteistkümnendal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις δέκα εφτά Φεβρουαρίου δύο χιλιάδες δεκατέσσερα.

Done at Brussels on the seventeenth day of February in the year two thousand and fourteen.

Fait à Bruxelles, le dix-sept février deux mille quatorze.

Sastavljeno u Bruxellesu sedamnaestog veljače dvije tisuće četrnaeste.

Fatto a Bruxelles, addì diciassette febbraio duemilaquattordici.

Briselē, divi tūkstoši četrpadsmitā gada septiņpadsmitajā februārī.

Priimta du tūkstančiai keturioliktų metų vasario septynioliktą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-tizennegyedik év február havának tizenhetedik napján.

Magħmul fi Brussell, fis-sbatax-il jum ta' Frar tas-sena elfejn u erbatax.

Gedaan te Brussel, de zeventiende februari tweeduizend veertien.

Sporządzono w Brukseli dnia siedemnastego lutego roku dwa tysiące czternastego.

Feito em Bruxelas, em dezassete de fevereiro de dois mil e catorze.

Întocmit la Bruxelles la șaptesprezece februarie două mii paisprezece.

V Bruseli sedemnásteho februára dvetisícštrnásť.

V Bruslju, dne sedemnajstega februarja leta dva tisoč štirinajst.

Tehty Brysselissä seitsemäntenätoista päivänä helmikuuta vuonna kaksituhattaneljätoista.

Som skedde i Bryssel den sjuttonde februari tjugohundrafjorton.

За Европейския съюз

Рог la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Za Europsku uniju

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

Image

За Френската република

Por la República Francesa

Za Francouzskou republiku

For Den Franske Republik

Für die Französische Republik

Prantsuse Vabariigi nimel

Για τη Γαλλική Δημοκρατία

For the French Republic

Pour la République française

Za Francusku Republiku

Per la Repubblica francese

Francijas Republikas vārdā –

Prancūzijos Respublikos vardu

A Francia Köztársaság részéről

Għar-Repubblika Franċiża

Voor de Franse Republiek

W imieniu Republiki Francuskiej

Pela República Francesa

Pentru Republica Franceză

Za Francúzsku republiku

Za Francosko republiko

Ranskan tasavallan puolesta

För Republiken Frankrike

Image


(1)  Europeiska rådets beslut 2010/718/EU av den 29 oktober 2010 om ändring av ön Saint-Barthélemys ställning i förhållande till Europeiska unionen (EUT L 325, 9.12.2010, s. 4).

(2)  Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(3)  Rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (EUT L 157, 26.6.2003, s. 38).


FÖRORDNINGAR

15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/16


RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1221/2014

av den 10 november 2014

om fastställande för 2015 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och om ändring av förordningarna (EU) nr 43/2014 och (EU) nr 1180/2013

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 43.3 i fördraget föreskrivs att rådet på förslag av kommissionen ska besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt med beaktande av råd som lämnas av rådgivande nämnder.

(3)

Det åligger rådet att anta bestämmelser om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, om lämpligt inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa. Fiskemöjligheterna bör fördelas mellan medlemsstaterna på ett sådant sätt att varje medlemsstat garanteras relativ stabilitet i fiskeverksamheten för varje fiskebestånd eller fiske samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt förordning (EU) nr 1380/2013.

(4)

De totala tillåtna fångstmängderna ska därför fastställas i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 och i enlighet med de principer som nämns i skäl 2.

(5)

För fiskena efter små pelagiska arter (sill/strömming och skarpsill), torsk och lax i Östersjön ska landningsskyldigheten som föreskrivs i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 tillämpas från och med den 1 januari 2015. I artikel 16.2 i den förordningen föreskrivs att när landningsskyldighet införs för ett fiskbestånd ska fiskemöjligheterna fastställas med beaktande av att situationen förändrats såtillvida att fiskemöjligheter inte fastställs för att återspegla landningarna utan fastställs för att återspegla fångsterna.

(6)

För bestånd som omfattas av fleråriga planer bör fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med vad som föreskrivs i planerna. Följaktligen bör fångstbegränsningarna fastställas i enlighet med de bestämmelser som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (2) (nedan kallad torskplanen för Östersjön).

(7)

Internationella havsforskningsrådets (Ices) vetenskapliga rådgivning angående fiskeansträngningen för torskbestånd i Östersjön visar att om en landningsskyldighet tillämpas för en särskild art skulle ett fastställande av lägre begränsningar av fiskeansträngningen inte bidra till uppnåendet av målen för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken. Därför är det lämpligt att fastställa begränsningarna av fiskeansträngningen för torskbestånd i Ices-delområdena 22–24 till 2014 års nivå. Ett fastställande av begränsningarna av fiskeansträngningen till 2014 års nivå kommer att underlätta införandet av landningsskyldigheten och bidra till uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken såsom de definieras i förordning (EU) nr 1380/2013.

(8)

Den tillgängliga vetenskapliga rådgivningen visar att det är möjligt att göra förvaltningen av fiskeansträngningen avseende torskbeståndet i Ices-delområdena 22–24 i Östersjön mer flexibel utan att målen för planen äventyras och utan ökad fiskedödlighet som följd. På så sätt skulle det vara möjligt att förvalta fiskeansträngningen effektivare i fall där kvoterna inte är jämnt fördelade inom en medlemsstats flotta och det skulle vara enklare att snabbt reagera på överföringar av kvoter. En medlemsstat bör därför ges möjlighet att tilldela ytterligare dagar ute ur hamn till fiskefartyg som för dess flagg om samma antal dagar ute ur hamn dras från andra fiskefartyg som för medlemsstatens flagg.

(9)

Nyligen utfärdad vetenskaplig rådgivning visar att Ices inte har kunnat fastställa några biologiska referensvärden för torskbestånden i Ices-delområdena 25–32 utan i stället rekommenderar att TAC för torskbeståndet i fråga fastställs på samma sätt som för bestånd för vilka det endast finns begränsade uppgifter. I och med att det saknas biologiska referensvärden är det omöjligt att följa reglerna för fastställande av fiskemöjligheter avseende torskbestånden i Ices-delområdena 25–32. Det faktum att inga fiskemöjligheter fastställs kan innebära ett allvarligt hot mot beståndets hållbarhet, varför TAC för detta torskbestånd bör fastställas till en nivå som motsvarar den princip som utarbetats och rekommenderas av Ices och fiskeansträngningen bör fastställas till 2014 års nivå. Ett fastställande av begränsningarna av fiskeansträngningen till 2014 års nivå kommer att underlätta införandet av landningsskyldigheten, medföra mer selektivt fiske och bidra till uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken såsom de definieras i förordning (EU) nr 1380/2013.

(10)

Utnyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i den här förordningen bör omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (3), särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, i fråga om registrering av fångstuppgifter respektive fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömda fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att fastställa de koder för landningar av bestånd inom ramen för den här förordningen som medlemsstaterna ska använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

(11)

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 (4) infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC, med fördelning mellan åren, och bestämmelser enligt artiklarna 3 och 4 om flexibilitet för bestånd som omfattas av försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet när det fastställer TAC bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mera nyligen har flexibiliteten mellan åren införts genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka alltför stor flexibilitet, vilken riskerar att leda till att principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av de levande marina biologiska resurserna undermineras, att målen för den gemensamma fiskeripolitiken inte uppnås och att beståndens biologiska status försämras, bör det förtydligas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EU) nr 847/96 endast är tillämpliga på analytiska TAC i de fall då flexibiliteten mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte används.

(12)

Den vetenskapliga rådgivningen om skarpsill i Nordsjön omfattar perioden från juli innevarande år till juni påföljande år, även om TAC har fastställts för perioden från januari till december. Den senaste vetenskapliga rådgivningen för perioden från juli 2014 till juni 2015 visar att TAC kan ökas avsevärt. Därför finns det större tillgång på skarpsill under den andra hälften av 2014 än vad som förutspåtts. Eftersom detta bestånd är föremål för en analytisk bedömning och ligger inom säkra biologiska gränser är villkoren för tillämpningen av artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 om kvotflexibilitet mellan olika år uppfyllda och kvotflexibilitet bör tillåtas så att fiskerinäringen kan använda den ökade tillgången på skarpsill så effektivt som möjligt. Förordning (EU) nr 43/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

Enligt förordning (EU) nr 43/2014 får en medlemsstat under 2015 använda alla outnyttjade kvantiteter upp till 10 % av sin tillgängliga kvot för 2014, för vissa bestånd. Den 6 augusti 2014 införde Ryska federationen ett embargo mot import av vissa jordbruks- och fiskeriprodukter från unionen. Därför har vissa av producenternas planerade exporter till Ryssland under hösten 2014 blivit omöjliga och i vissa fall kan alternativa marknader inte hittas med kort varsel. Med anledning av dessa exceptionella omständigheter och frågans brådskande art är det nödvändigt att tillåta vissa justeringar för fiskesäsongen 2014. Mot bakgrund av positiva vetenskapliga utlåtanden samt en positiv inställning bland de berörda kuststaterna är det lämpligt att undantagsvis och endast för de fiskbestånd som har drabbats hårdast eller direkt av det ryska embargot tillåta en ökning av den procentandel av de outnyttjade kvantiteterna under 2014 som kan överföras till 2015. Denna undantagsåtgärd begränsas till fiskesäsongen 2014. Det förväntas att denna åtgärd skulle kunna hitta nya marknader eller anpassa fångster om embargot fortsätter att tillämpas under 2015. Av samma skäl bör en motsvarande möjlighet att överföra outnyttjade fiskemöjligheter införas i rådets förordning (EU) nr 1180/2013 (5). Förordningarna (EU) nr 43/2014 och (EU) nr 1180/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och trygga försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2015. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Av skäl som anges i skäl 13 bör bestämmelserna om överföring av outnyttjade fiskemöjligheter under 2014 tillämpas med verkan från och med den 1 januari 2014.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2015.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som är verksamma i Östersjön.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

1.    Ices : Internationella havsforskningsrådet,

2.    Östersjön : Ices-zonerna IIIb, IIIc och IIId,

3.    Delområde : ett av Ices delområden i Östersjön i enlighet med definitionen i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 2187/2005 (6),

4.    Fiskefartyg : varje fartyg som är utrustat för yrkesmässigt utnyttjande av marina biologiska resurser,

5.    Unionsfiskefartyg : varje fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i unionen,

6.    Fiskeansträngning : produkten av ett fiskefartygs kapacitet och aktivitet; för en grupp av fiskefartyg är fiskeansträngningen summan av fiskeansträngningen för alla fiskefartyg i gruppen,

7.    Bestånd : en marin biologisk resurs i ett visst förvaltningsområde,

8.    total tillåten fångstmängd (TAC): den mängd ur varje bestånd som kan

i)

fångas under en ettårsperiod, inom fiske som omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, eller

ii)

landas under en ettårsperiod, inom fiske som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013,

9.    Kvot : den andel av TAC som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland,

10.    dagar ute ur hamn : varje sammanhängande period på 24 timmar eller delar därav under vilken fiskefartyget är ute ur hamn.

KAPITEL II

FISKEMÖJLIGHETER

Artikel 4

TAC:er och fördelning

TAC, kvoterna och de eventuella villkor som är funktionellt knutna till dessa anges i bilaga I.

Artikel 5

Särskilda bestämmelser om fördelningen av fiskemöjligheter

Fördelningen av fiskemöjligheterna till medlemsstaterna enligt denna förordning ska göras utan att det påverkar

a)

byten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)

reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c)

ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 eller artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

d)

kvantiteter som hålls inne enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 eller artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e)

avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 6

Villkor för landning av fångster och bifångster som inte omfattas av landningsskyldigheten

Fångster och bifångster av rödspätta ska behållas ombord eller landas endast om fångsterna har gjorts av unionsfiskefartyg som för en medlemsstats flagg och den medlemsstaten har en kvot som inte har uttömts.

Artikel 7

Begränsning av fiskeansträngningen

Begränsningarna av fiskeansträngningen fastställs i bilaga II.

KAPITEL III

FLEXIBILITET I FASTSTÄLLANDET AV FISKEMÖJLIGHETERNA FÖR VISSA BESTÅND

Artikel 8

Ändring av förordning (EU) nr 43/2014

Förordning (EU) nr 43/2014 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 18a ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska följande led införas:

”m)

sill i zonerna VIIa, VIIg, VIIh, VIIj and VIIk.

n)

Taggmakrill i unionens vatten i IIa, IVa, VI, VIIa–c, VIIe–k, VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe; i unionens vatten och internationellt vatten i Vb; i internationellt vatten i XII och XIV.”

b)

Följande punkt ska införas

”7.   Genom undantag från punkt 4 ska procentandelen på 10 % ökas med ytterligare 15 % för de bestånd som anges i punkterna 1 c, d, f, g, j, k, m och n.”

2.

I bilaga IA ska uppgifterna för skarpsill och därtill hörande bifångster i unionens vatten i IIa och IV ersättas med följande:

Art:

Skarpsill och därtill hörande bifångster

Sprattus sprattus

Område:

Unionens vatten i IIa och IV

(SPR/2AC4-C)

Belgien

1 546 (8)

 

 

Danmark

122 383 (8)

 

 

Tyskland

1 546 (8)

 

 

Frankrike

1 546 (8)

 

 

Nederländerna

1 546 (8)

 

 

Sverige

1 330 (7)  (8)

 

 

Förenade kungariket:

5 103 (8)

 

 

Unionen

135 000

 

 

Norge

9 000

 

 

TAC

144 000

 

Analytiska TAC

Artikel 9

Ändring av förordning (EU) nr 1180/2013

Förordning (EU) nr 1180/2013 ska ändras på följande sätt:

1.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 5a

Flexibilitet i fastställandet av fiskemöjligheterna för vissa bestånd

1.   Denna artikel ska tillämpas på följande bestånd:

a)

Sill/strömming i Ices-delområde 30–31.

b)

Sill/strömming i unionens vatten i Ices-delområdena 25–27, 28.2, 29 och 32.

c)

Sill/strömming i Ices-delområde 28.1.

d)

Skarpsill i unionens vatten i Ices-delområdena 22–32.

2.   Alla kvantiteter upp till 25 % av en medlemsstats outnyttjade kvot under 2014 av de bestånd som anges i punkt 1 ska läggas till vid beräkningen av den berörda medlemsstatens kvot för beståndet i fråga för 2015. Alla kvantiteter som överförs till andra medlemsstater i enlighet med artikel 16.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (9) samt alla kvantiteter som dras av i enlighet med artiklarna 37, 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska beaktas vid fastställandet av utnyttjade och outnyttjade kvantiteter enligt denna punkt.

3.   Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas på sådana bestånd som avses i punkt 1 i den här artikeln för den berörda medlemsstaten.

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).”"

2.

I bilaga I ska följande fotnot införas för uppgifter rörande följande bestånd: sill/strömming i delområdena 30–31, sill/strömming i unionens vatten i delområdena 25–27, 28.2, 29 och 32, sill/strömming i delområdena 28.1 samt skarpsill i unionens vatten i delområdena 22–32.

”Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.”

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 10

Dataöverföring

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 överför uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som fångats eller landats ska de använda beståndskoderna i bilaga I till denna förordning.

Artikel 11

Flexibilitet

1.   Om inget annat anges i bilaga I till denna förordning ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i samma förordning ska tillämpas på bestånd som omfattas av analytisk TAC.

2.   Artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat utnyttjar den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 12

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

Artiklarna 8 och 9 ska dock tillämpas med verkan från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 november 2014.

På rådets vägnar

M. MARTINA

Ordförande


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och upphävande av förordning (EG) nr 779/97 (EUT L 248, 22.9.2007, s. 1).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(4)  Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(5)  Rådets förordning (EU) nr 1180/2013 av den 19 november 2013 om fastställande för 2014 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön (EUT L 313, 22.11.2013, s. 4).

(6)  Rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98 (EUT L 349, 31.12.2005, s. 1).

(7)  Inklusive tobisfiskar.

(8)  Minst 98 % av de landningar som räknas av från denna kvot ska bestå av skarpsill. Bifångster av sandskädda och vitling ska räknas av från återstående 2 % av kvoten (OTH/*2AC4C).”


BILAGA I

TAC FÖR UNIONSFISKEFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC FASTSTÄLLS PER ART OCH OMRÅDE

I följande tabeller anges TAC och kvoter (i ton levande vikt, om inte något annat anges) för varje bestånd och de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Hänvisningarna till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges.

Fiskbestånden förtecknas i alfabetisk ordning efter de latinska namnen.

Vid tillämpningen av denna förordning gäller följande jämförelsetabell över de latinska namnen och motsvarande svenska namn:

Latinskt namn

Treställig alfabetisk kod

Svenskt namn

Clupea harengus

HER

Sill/strömming

Gadus morhua

COD

Torsk

Pleuronectes platessa

PLE

Rödspätta

Salmo salar

SAL

Lax

Sprattus sprattus

SPR

Skarpsill


Art:

Sill/strömming

Clupea harengus

Område:

Delområdena 30–31

HER/3D30.; HER/3D31.

Finland

129 923

 

 

Sverige

28 547

 

 

Unionen

158 470

 

 

TAC

158 470

 

Analytisk TAC


Art:

Sill/strömming

Clupea harengus

Område:

Delområdena 22–24

HER/3B23.; HER/3C22.; HER/3D24.

Danmark

3 115

 

 

Tyskland

12 259

 

 

Finland

2

 

 

Polen

2 891

 

 

Sverige

3 953

 

 

Unionen

22 220

 

 

TAC

22 220

 

Analytisk TAC

Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.


Art:

Sill/strömming

Clupea harengus

Område:

Unionens vatten i delområdena 25–27, 28.2, 29 och 32

HER/3D25.; HER/3D26.; HER/3D27.; HER/3D28.2; HER/3D29.; HER/3D32.

Danmark

3 596

 

 

Tyskland

953

 

 

Estland

18 363

 

 

Finland

35 845

 

 

Lettland

4 532

 

 

Litauen

4 772

 

 

Polen

40 723

 

 

Sverige

54 667

 

 

Unionen

163 451

 

 

TAC

Ej tillämpligt

 

Analytisk TAC


Art:

Sill/strömming

Clupea harengus

Område:

Delområde 28.1

HER/03D.RG

Estland

17 908

 

 

Lettland

20 872

 

 

Unionen

38 780

 

 

TAC

38 780

 

Analytisk TAC


Art:

Torsk

Gadus morhua

Område:

Unionens vatten i delområdena 25–32

COD/3D25.; COD/3D26.; COD/3D27.; COD/3D28.; COD/3D29.; COD/3D30.; COD/3D31.; COD/3D32.

Danmark

11 814

 

 

Tyskland

4 700

 

 

Estland

1 151

 

 

Finland

904

 

 

Lettland

4 393

 

 

Litauen

2 894

 

 

Polen

13 603

 

 

Sverige

11 969

 

 

Unionen

51 429

 

 

TAC

Ej tillämpligt

 

Försiktighets-TAC

Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.


Art:

Torsk

Gadus morhua

Område:

Delområdena 22–24

COD/3B23.; COD/3C22.; COD/3D24.

Danmark

6 941

 

 

Tyskland

3 393

 

 

Estland

154

 

 

Finland

136

 

 

Lettland

574

 

 

Litauen

372

 

 

Polen

1 857

 

 

Sverige

2 473

 

 

Unionen

15 900

 

 

TAC

15 900

 

Analytisk TAC

Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.


Art:

Rödspätta

Pleuronectes platessa

Område:

Unionens vatten i delområdena 22–32

PLE/3B23.; PLE/3C22.; PLE/3D24.; PLE/3D25.; PLE/3D26.; PLE/3D27.; PLE/3D28.; PLE/3D29.; PLE/3D30.; PLE/3D31.; PLE/3D32.

Danmark

2 443

 

 

Tyskland

271

 

 

Polen

511

 

 

Sverige

184

 

 

Unionen

3 409

 

 

TAC

3 409

 

Försiktighets-TAC


Art:

Lax

Salmo salar

Område:

Unionens vatten i delområdena 22–31

SAL/3B23.; SAL/3C22.; SAL/3D24.; SAL/3D25.; SAL/3D26.; SAL/3D27.; SAL/3D28.; SAL/3D29.; SAL/3D30.; SAL/3D31.

Danmark

19 879 (1)

 

 

Tyskland

2 212 (1)

 

 

Estland

2 020 (1)

 

 

Finland

24 787 (1)

 

 

Lettland

12 644 (1)

 

 

Litauen

1 486 (1)

 

 

Polen

6 030 (1)

 

 

Sverige

26 870 (1)

 

 

Unionen

95 928 (1)

 

 

TAC

Ej tillämpligt

 

Analytisk TAC

Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.


Art:

Lax

Salmo salar

Område:

Unionens vatten i delområde 32

SAL/3D32.

Estland

1 344 (2)

 

 

Finland

11 762 (2)

 

 

Unionen

13 106 (2)

 

 

TAC

Ej tillämpligt

 

Försiktighets-TAC


Art:

Skarpsill

Sprattus sprattus

Område:

Unionens vatten i delområdena 22–32

SPR/3B23.; SPR/3C22.; SPR/3D24.; SPR/3D25.; SPR/3D26.; SPR/3D27.; SPR/3D28.; SPR/3D29.; SPR/3D30.; SPR/3D31.; SPR/3D32.

Danmark

21 068

 

 

Tyskland

13 347

 

 

Estland

24 465

 

 

Finland

11 029

 

 

Lettland

29 548

 

 

Litauen

10 689

 

 

Polen

62 706

 

 

Sverige

40 729

 

 

Unionen

213 581

 

 

TAC

Ej tillämpligt

 

Analytisk TAC

(1)  Uttryckt i antal fiskar.

(2)  Uttryckt i antal fiskar.


BILAGA II

BEGRÄNSNINGAR AV FISKEANSTRÄNGNINGEN

1.

Medlemsstaterna ska bevilja fiskefartyg som för deras flagg och som fiskar med trålar, snurrevadar och liknande redskap med en maskstorlek på 90 mm eller större, med garn, snärjgarn eller grimgarn med en maskstorlek på 90 mm eller större samt med bottenlinor, långrevar med undantag av drivlinor, handlinor och pilkmaskiner rätten att vara upp till

a)

147 dagar ute ur hamn i Ices-delområdena 22–24 utom under perioden 1–30 april då artikel 8.1 a i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas, och

b)

146 dagar ute ur hamn i Ices-delområdena 25–28 utom under perioden 1 juli–31 augusti då artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas.

2.

Det högsta antalet dagar ute ur hamn som fiskefartyg årligen får tillbringa i de två områden som anges i punkt 1 a och b och fiska med de redskap som anges i punkt 1 får inte överstiga det högsta antalet dagar ute ur hamn som tilldelats för ett av de båda områdena.

3.

Genom undantag från punkterna 1 och 2 och om så krävs för en effektiv förvaltning av fiskemöjligheterna, får en medlemsstat tilldela ytterligare dagar ute ur hamn till fiskefartyg som för dess flagg, om samma antal dagar ute ur hamn dras från andra fiskefartyg som för dess flagg och som omfattas av begränsningar av fiskeansträngningen i samma område och om kapaciteten, i kW, för varje fiskefartyg som bidrar med dagar motsvarar eller överstiger kapaciteten för fiskefartyget i fråga som erhåller dagar. Antalet fiskefartyg som erhåller dagar får inte överstiga 15 % av den berörda medlemsstatens totala antal fiskefartyg enligt punkt 1.


15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/27


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1222/2014

av den 8 oktober 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av metoden för att identifiera globala systemviktiga institut och för att fastställa underkategorier av globala systemviktiga institut

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (1), särskilt artikel 131.18, och

av följande skäl:

(1)

Direktiv 2013/36/EU ger medlemsstaternas behöriga eller utsedda myndigheter befogenhet att införa högre kapitalbaskrav för globala systemviktiga institut för att kompensera för den högre risk som sådana institut utgör för det finansiella systemet och den potentiella effekten för skattebetalarna om ett sådant institut fallerar. I direktivet anges vissa grundläggande principer för en metod för att identifiera globala systemviktiga institut och placera dem i olika underkategorier efter deras systemvikt. I enlighet med denna placering kommer de att omfattas av ett ytterligare krav på kärnprimärkapital, dvs. bufferten för globala systemviktiga institut. Denna metod för identifiering och placering av sådana institut utgår från fem kategorier baserade på en banks systembetydelse för den globala finansiella marknaden, och specificeras ytterligare i denna förordning.

(2)

För att följa tillvägagångssättet i direktiv 2013/36/EU bör denna förordning beakta de standarder för metoden för bedömning av globala systemviktiga banker och för ett högre förlustabsorptionskrav som antagits av Baselkommittén för banktillsyn och som grundas på det ramverk för globala systemviktiga finansiella institut som fastställts av rådet för finansiell stabilitet (FSB) i anslutning till rapporten Reducing the moral hazard posed by systemically important financial institutions – FSB Recommendations and Time Lines.

(3)

I direktiv 2013/36/EU klargörs att metoden för identifiering och placering av institut harmoniseras i alla medlemsstater genom att man använder enhetliga och transparenta bedömningsgrunder för att fastställa enheters totala poängtal som ett mått på deras systemviktighet. För att säkerställa att stickprovet av banker och bankgrupper, vilket bör bestå av institut från unionen och institut som auktoriserats i tredjeländer och bör utgöra en referens som återspeglar det globala finansiella systemet, är enhetligt för hela unionen, bör Europeiska bankmyndigheten (EBA) fastställa stickprovet. Uteslutningar från och tillägg till stickprovet utifrån en tillsynsbedömning bör ske enbart i syfte att stickprovet ska utgöra en referens och bör inte baseras på andra skäl.

(4)

Processen för att identifiera globala systemviktiga institut bör baseras på jämförbara data och beakta att institut behöver tydlighet när det gäller huruvida och i vilken utsträckning ett buffertkrav kommer att gälla för dem, och således bör tidsfrister och förfaranden för den processen ingå i metoden. Eftersom identifieringen av globala systemviktiga institut bör baseras på aktuella data för stickprovet av stora globala bankgrupper, varav några auktoriserats i tredjeländer, kommer emellertid de data som behövs inte att vara tillgängliga förrän under andra halvåret varje år. För att ett institut ska kunna iaktta de krav som följer av dess status som ett globalt systemviktigt institut bör ett buffertkrav få verkan ungefär ett år efter det att institutet identifierats som ett globalt systemviktigt institut.

(5)

I direktiv 2013/36/EU anges fem kategorier av systembetydelse, baserade på kvantifierbara indikatorer. För att minimera den administrativa bördan för institut och myndigheter är dessa kategorier identiska med de som används av Baselkommittén för banktillsyn. För den ytterligare utformningen av kvantifierbara indikatorer bör denna förordning följa samma tillvägagångssätt. Indikatorerna bör väljas så att de återspeglar olika aspekter av potentiella negativa externa effekter av en enhets fallissemang och enhetens kritiska funktioner för det finansiella systemets stabilitet. Referenssystemet för bedömning av systembetydelse bör vara de globala finansiella marknaderna och den globala ekonomin.

(6)

För att kunna ange en noggrann metod för identifiering och klassificering av globala systemviktiga institut i enlighet med de grundläggande reglerna i direktiv 2013/36/EU är det viktigt att tydligt avgränsa begreppen relevant enhet, indikatorvärde, nämnare och gränsvärde, genom att definiera dem i denna förordning.

(7)

Systembetydelsen för en viss bankgrupp mätt med hjälp av indikatorer på gruppnivå bör uttryckas som ett individuellt totalt poängtal för ett visst år, som uttrycker bankgruppens position i förhållande till andra enheter i stickprovet. Banker bör identifieras som globala systemviktiga institut på grundval av detta totala poängtal och placeras i respektive underkategori för vilka olika kapitalbuffertkrav kommer att gälla. Vid beräkningen av poängtalet som ett genomsnitt av kategoripoängtalen bör var och en av de fem kategorierna ha en viktning av 20 %. Vid beräkningen av det totala poängtalet bör ett tak gälla för kategorin som avser ersättande med tanke på att denna kategori, utifrån en analys av data fram till och med 2013, visat sig ha en oproportionellt stor inverkan på poängtalet för banker som har en dominerande ställning inom tillhandahållandet av betalnings-, garanti- och tillgångsförvaringstjänster.

(8)

Relevanta myndigheter bör med hjälp av en sund tillsynsbedömning kunna omplacera ett globalt systemviktigt institut från en lägre underkategori till en högre underkategori eller utse en enhet till ett globalt systemviktigt institut även om den har ett totalt poängtal som underskrider gränsvärdet för den lägsta underkategorin. Eftersom en sådan identifiering med hjälp av tillsynsbedömning har samma mål som den regelbundna poängbedömningen bör kriteriet för denna tillsynsbedömning också vara bankens systembetydelse för den globala finansiella marknaden och den globala ekonomin, i överensstämmelse med den metod som används av Baselkommittén för banktillsyn. Fallissemangsrisken för en bank bör inte utgöra ett kriterium, eftersom den risken redan beaktas i andra tillsynskrav, däribland det totala riskvägda exponeringsbeloppet och, i tillämpliga fall, de ytterligare kapitalbaskraven som exempelvis systemriskbufferten.

(9)

Denna förordning baseras på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som EBA lagt fram för kommissionen.

(10)

EBA har anordnat öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som den här förordningen baseras på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den intressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (2).

(11)

Denna förordning bör tillämpas från och med den 1 januari 2015, eftersom buffertkravet för globala systemviktiga institut enligt artikel 131.4 i direktiv 2013/36/EU kommer att gälla och fasas in från och med den 1 januari 2016. Av detta skäl och för att instituten i god tid ska kunna informeras om det buffertkrav som gäller för dem och ge dem tillräckligt med tid att anskaffa nödvändigt kapital, bör de globala systemviktiga instituten identifieras senast i början av 2015.

(12)

Buffertkravet för globala systemviktiga institut bör fasas in under en period av tre år i enlighet med artikel 162.5 i direktiv 2013/36/EU: det första steget enligt artikel 162.5 a i direktivet bör gälla från och med den 1 januari 2016 för de globala systemviktiga institut som de relevanta myndigheterna har identifierat i början av 2015, på grundval av data vid räkenskapsårsavslut före juli 2014. Det andra steg som avses i artikel 162.5 b i direktivet bör gälla från och med den 1 januari 2017 för de globala systemviktiga institut som de relevanta myndigheterna har identifierat vid utgången av 2015 eller senast i början av 2016, på grundval av data vid räkenskapsårsavslut före juli 2015.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs metoden enligt vilken den medlemsstatsmyndighet som avses i artikel 131.1 i direktiv 2013/36/EU (nedan kallad den relevanta myndigheten) ska identifiera en relevant enhet på gruppnivå som ett globalt systemviktigt institut, metoden för att fastställa underkategorier av globala systemviktiga institut och placera sådana institut i dessa underkategorier utifrån deras systembetydelse och, som en del av detta, de tidsfrister och data som ska användas för identifieringen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    relevant enhet : ett moderinstitut inom EU eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU, eller ett institut som inte utgör ett dotterföretag till ett moderinstitut inom EU eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.

2.    Indikatorvärde : det individuella värdet på varje indikator enligt artikel 6 för varje relevant enhet i stickprovet och, för varje bank som auktoriserats i ett tredjeland, ett jämförbart individuellt värde som offentliggjorts i enlighet med internationellt överenskomna standarder.

3.    Nämnare : för varje indikator det totala aggregerade värdet av indikatorvärdena för de relevanta enheter och i tredjeländer auktoriserade banker som ingår i stickprovet.

4.    Gränsvärde : ett poängtal som bestämmer den understa gränsen och gränserna mellan de fem underkategorier som definieras i artikel 131.9 i direktiv 2013/36/EU.

Artikel 3

Gemensamma bedömningsgrunder för metoden

1.   För beräkning av poängtalen ska EBA identifiera ett stickprov av institut eller grupper vars indikatorvärden ska användas som representativa referensvärden för den globala banksektorn, med beaktande av internationellt överenskomna standarder, särskilt det stickprov som används av Baselkommittén för banktillsyn för identifiering av globala systemviktiga banker, och meddela de relevanta myndigheterna de relevanta enheter som ingår i stickprovet senast den 31 juli varje år.

Stickprovet ska bestå av relevanta enheter och i tredjeländer auktoriserade banker och innefatta de 75 största av dem, baserat på den totala exponering som definieras i artikel 6.1, samt de relevanta enheter som utsetts till globala systemviktiga institut och de banker i tredjeländer som utsetts till globala systemviktiga banker under det föregående året.

EBA ska utesluta eller lägga till relevanta enheter eller i tredjeländer auktoriserade banker om och i den utsträckning som krävs för att uppnå ett tillfredsställande referenssystem för att bedöma systembetydelsen vilket återspeglar de globala finansiella marknaderna och den globala ekonomin, med beaktande av internationellt överenskomna standarder, däribland det stickprov som används av Baselkommittén för banktillsyn.

2.   Den relevanta myndigheten ska senast den 31 juli varje år rapportera till EBA indikatorvärdena för alla relevanta enheter med en exponering på över 200 miljarder euro som auktoriserats inom dess jurisdiktion. Den relevanta myndigheten ska se till att indikatorvärdena är identiska med dem som lämnats till Baselkommittén för banktillsyn och med dem som offentliggjorts av den berörda relevanta enheten i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1030/2014 (3). Den relevanta myndigheten ska använda de mallar som anges i den förordningen.

3.   EBA ska beräkna nämnarna på grundval av de indikatorvärden som rapporterats av den relevanta myndigheten i enlighet med punkt 2 och med beaktande av internationellt överenskomna standarder, i synnerhet de nämnare som offentliggjorts av Baselkommittén för banktillsyn för det året, och meddela dem till de relevanta myndigheterna. Nämnaren för en indikator ska utgöras av det aggregerade beloppet av indikatorvärdena för samtliga relevanta enheter och i tredjeländer auktoriserade banker vilka ingår i stickprovet, som de rapporterats för relevanta enheter enligt punkt 2 och offentliggjorts av banker som auktoriserats i tredjeländer per den 31 juli för det relevanta året.

Artikel 4

Identifieringsförfarande

1.   Den relevanta myndigheten ska senast den 15 december varje år beräkna poängtalen för de relevanta enheter som ingår i det stickprov som meddelats av EBA och som auktoriserats inom dess jurisdiktion. När den relevanta myndigheten med hjälp av en sund tillsynsbedömning utser en relevant enhet som ett globalt systemviktigt institut i enlighet med artikel 131.10 b i direktiv 2013/36/EU ska den lämna en skriftlig detaljerad redogörelse för skälen till bedömningen till EBA senast den 15 december varje år.

2.   Identifieringen av en relevant enhet som ett globalt systemviktigt institut och placeringen i en underkategori ska få verkan den 1 januari det andra året efter det kalenderår då nämnarna har fastställts i enlighet med artikel 3.

Artikel 5

Identifiering av globala systemviktiga institut, fastställande av poängtal och placering i underkategorier

1.   Indikatorvärdena ska baseras på rapporterade data på gruppnivå för den relevanta enheten vid det senaste räkenskapsårsavslutet och, för i tredjeländer auktoriserade banker, på data som offentliggjorts i enlighet med internationellt överenskomna standarder. De relevanta myndigheterna får i fråga om de relevanta enheter vars räkenskapsår avslutas den 30 juni använda indikatorvärden som baseras på institutens ställning per den 31 december.

2.   Den relevanta myndigheten ska fastställa poängtalet för varje relevant enhet i stickprovet som det aritmetiska medelvärdet av kategoripoängtalen, med förbehåll för att kategoripoängtalet för kategorin som avser ersättande inte får överskrida 500 baspunkter. Varje kategoripoängtal ska beräknas som det aritmetiska medelvärdet av de värden som följer av att man dividerar vart och ett av indikatorvärdena i den kategorin med den nämnare för indikatorn som meddelats av EBA. Poängtalen ska uttryckas som baspunkter och avrundas till närmaste heltal.

3.   Det lägsta gränsvärdet ska vara 130 baspunkter. Följande underkategorier ska användas:

a)

Underkategori 1 omfattande poängtal från 130 till 229 baspunkter.

b)

Underkategori 2 omfattande poängtal från 230 till 329 baspunkter.

c)

Underkategori 3 omfattande poängtal från 330 till 429 baspunkter.

d)

Underkategori 4 omfattande poängtal från 430 till 529 baspunkter.

e)

Underkategori 5 omfattande poängtal från 530 till 629 baspunkter.

4.   Den relevanta myndigheten ska identifiera en relevant enhet som ett globalt systemviktigt institut när poängtalet för den enheten minst motsvarar det lägsta gränsvärdet. Ett beslut om att med hjälp av en sund tillsynsbedömning utse en relevant enhet som ett globalt systemviktigt institut i enlighet med artikel 131.10 b i direktiv 2013/36/EU ska baseras på en bedömning av huruvida enhetens fallissemang skulle få en stor negativ effekt på den globala finansiella marknaden och den globala ekonomin.

5.   Den relevanta myndigheten ska placera ett globalt systemviktigt institut i en underkategori i enlighet med dess poängtal. Ett beslut om att med hjälp av en sund tillsynsbedömning omplacera ett globalt systemviktigt institut från en lägre till en högre underkategori i enlighet med artikel 131.10 a i direktiv 2013/36/EU ska baseras på en bedömning av huruvida enhetens fallissemang skulle få en större negativ effekt på den globala finansiella marknaden och den globala ekonomin.

6.   De beslut som avses i punkterna 4 och 5 får stödjas av hjälpindikatorer, som inte får utgöras av indikatorer för sannolikheten för fallissemang hos den relevanta enheten. Besluten ska innefatta väl dokumenterade och kontrollerbara kvantitativa och kvalitativa uppgifter.

Artikel 6

Indikatorer

1.   Kategorin som avser gruppens storlek ska bygga på en indikator som mäter gruppens totala exponering, enligt ytterligare specifikation i bilagan.

2.   Kategorin som avser graden av gruppens sammanlänkning med det finansiella systemet ska bygga på samtliga följande indikatorer, enligt ytterligare specifikation i bilagan:

a)

Tillgångar hos andra finansiella institut.

b)

Skulder till andra finansiella institut.

c)

Utestående värdepapper.

3.   Kategorin som avser möjligheten att ersätta de tjänster eller den finansiella infrastruktur som gruppen tillhandahåller ska bygga på samtliga följande indikatorer, enligt ytterligare specifikation i bilagan:

a)

Tillgångar under förvaring.

b)

Gjorda betalningar.

c)

Garanterade transaktioner på skuldinstrument- och aktiemarknader.

4.   Kategorin som avser gruppens komplexitet ska bygga på samtliga följande indikatorer, enligt ytterligare specifikation i bilagan:

a)

Det teoretiska beloppet av OTC-derivat.

b)

Tillgångar som ingår i verkligt värde på nivå 3, mätt i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1255/2012 (4).

c)

Värdepapper som innehas för handel samt värdepapper som kan säljas.

5.   Kategorin som avser gruppens gränsöverskridande verksamhet ska bygga på följande indikatorer, enligt ytterligare specifikation i bilagan:

a)

Fordringar över jurisdiktionsgränserna.

b)

Skulder över jurisdiktionsgränserna.

6.   När det gäller data som rapporteras i annan valuta än euro ska den relevanta myndigheten använda en lämplig växelkurs, med hänsyn till den av Europeiska centralbanken offentliggjorda referensväxelkurs som var tillämplig den 31 december och internationella standarder. I fråga om indikatorn avseende gjorda betalningar enligt punkt 3 b ska den relevanta myndigheten använda de genomsnittliga växelkurserna för året i fråga.

Artikel 7

Övergångsbestämmelser

Genom undantag från artikel 3.1 första stycket ska EBA fastställa stickprovet för identifiering av en relevant enhet som ett globalt systemviktigt institut för 2014 senast den 14 januari 2015. De relevanta myndigheterna ska senast den 21 januari 2015 rapportera till EBA indikatorvärdena för relevanta enheter inom det stickprovet på grundval av data vid räkenskapsårsavslut före juli 2014. På grundval av dessa indikatorvärden ska EBA beräkna nämnarna för 2014 senast den 30 januari 2015. De relevanta myndigheterna ska fastställa poängtalen för relevanta enheter för 2014 på grundval av dessa nämnare. De ska också identifiera globala systemviktiga institut och placera dem i underkategorier. Samtidigt ska de relevanta myndigheterna meddela kommissionen, Europeiska systemrisknämnden och EBA vilka globala systemviktiga institut som identifierats och offentliggöra deras namn samt deras poängtal för 2014 senast den 28 februari 2015.

Genom undantag från artikel 4.2 ska identifieringen av en relevant enhet som ett globalt systemviktigt institut och den underkategori enheten ska placeras i utifrån poängtalen för 2014 tillämpas från och med den 1 januari 2016.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den 8 oktober 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 338.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1030/2014 av den 29 september 2014 om fastställande av tekniska genomförandestandarder vad gäller enhetliga format och datum för offentliggörande av de värden som används för att identifiera globala systemviktiga institut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 284, 30.9.2014, s. 14).

(4)  Kommissionens förordning (EU) nr 1255/2012 av den 11 december 2012 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting standard 12, International Financial Reporting Standard 1 och 13, samt tolkning nr 20 från International Financial Reporting Interpretations Committee (EUT L 360, 29.12.2012, s. 78).


BILAGA

För tillämpning av artikel 6 ska indikatorerna fastställas på följande sätt:

1.   Total exponering

Total exponering ska motsvara det samlade värdet av alla poster i balansräkningen, alla derivat och alla poster utanför balansräkningen, på gruppnivå och inbegripet enheter som konsoliderats för redovisningsändamål men inte enheter som konsoliderats för riskbaserade tillsynsändamål, med avdrag för justeringar för tillsynsändamål.

Den totala exponeringen ska följa redovisningsmåttet på exponering (dock med användning av ett brett mått på konsolideringen) med förbehåll för följande principer:

Exponeringar för poster i balansräkningen som inte är derivat innefattas i exponeringsmåttet netto efter avdrag för specifika avsättningar och värderingsjusteringar (t.ex. kreditvärdighetsjusteringar).

Nettning av lån och insättningar tillåts inte.

Realsäkerheter, finansiella säkerheter, garantier eller köpt kreditriskreducering minskar inte exponeringarna för poster i balansräkningen.

Totala poster i balansräkningen ska motsvara det samlade värdet av följande:

a)

Motpartsexponering för derivatkontrakt.

b)

Bruttovärdet av transaktioner för värdepappersfinansiering.

c)

Motpartsexponering för transaktioner för värdepappersfinansiering.

d)

Det högsta beloppet av i) övriga tillgångar minus värdepapper som mottagits i transaktioner för värdepappersfinansiering och som redovisas som tillgångar eller ii) noll.

Totala poster utanför balansräkningen ska motsvara det samlade värdet av följande:

a)

Potentiell framtida exponering för derivatkontrakt.

b)

Det teoretiska beloppet av poster utanför balansräkningen med en kreditkonverteringsfaktor på 0 %, minus 100 % av villkorslöst återkalleliga kreditkortsåtaganden, minus 100 % av andra villkorslöst återkalleliga åtaganden.

c)

10 % av villkorslöst återkalleliga kreditkortsåtaganden.

d)

10 % av andra villkorslöst återkalleliga åtaganden.

e)

Det teoretiska beloppet av poster utanför balansräkningen med en kreditkonverteringsfaktor på 20 %.

f)

Det teoretiska beloppet av poster utanför balansräkningen med en kreditkonverteringsfaktor på 50 %.

g)

Det teoretiska beloppet av poster utanför balansräkningen med en kreditkonverteringsfaktor på 100 %.

För enheter som konsoliderats för redovisningsändamål men inte för riskbaserade tillsynsändamål ska indikatorvärdet höjas med det samlade beloppet av följande:

a)

Tillgångar i balansräkningen.

b)

Potentiell framtida exponering för derivatkontrakt.

c)

10 % av villkorslöst återkalleliga åtaganden.

d)

Andra åtaganden utanför balansräkningen.

e)

Minus investeringsvärdet i de konsoliderade enheterna.

2.   Sammanlänkning

För tillämpning av indikatorerna avseende sammanlänkning ska finansiella institut definieras som innefattande banker och andra inlåningsinstitut, bankholdingbolag, värdepappersmäklare, försäkringsföretag, ömsesidiga fonder, hedgefonder, pensionsfonder, investmentbanker och centrala motparter. Centralbanker och andra offentliga organ (exempelvis multilaterala utvecklingsbanker) ska inte innefattas, medan statligt ägda affärsbanker ska innefattas.

2.1   Tillgångar hos andra finansiella institut

Totala tillgångar hos andra finansiella institut ska motsvara det samlade värdet av medel som satts in hos eller lånats ut till andra finansiella institut och outnyttjade kreditmöjligheter som ställts ut till andra finansiella institut, innehav av värdepapper som emitterats av andra finansiella institut, den aktuella positiva nettoexponeringen för transaktioner för finansiering av värdepapper och OTC-derivat hos andra finansiella institut som har ett positivt verkligt nettovärde.

a)   Medel som satts in hos eller lånats ut till andra finansiella institut och outnyttjade kreditmöjligheter.

Totala medel som satts in hos eller lånats ut till andra finansiella institut och outnyttjade kreditmöjligheter ska motsvara det samlade värdet av följande:

1.

Medel som satts in hos eller lånats ut till andra finansiella institut, inbegripet insättningsbevis.

2.

Outnyttjade kreditmöjligheter som ställts ut till andra finansiella institut.

b)   Innehav av värdepapper som emitterats av andra finansiella institut.

Detta tillgångsslag ska motsvara alla innehav av värdepapper som emitterats av andra finansiella institut. Det totala innehavet ska beräknas till verkligt värde i fråga om värdepapper som klassificeras som värdepapper som innehas för handel och som värdepapper som kan säljas, medan värdepapper som hålls till förfall ska beräknas till upplupet anskaffningsvärde.

Totala innehav av värdepapper som emitterats av andra finansiella institut ska motsvara det samlade värdet av följande:

1.

Räntebärande värdepapper med säkerhet.

2.

Prioriterade räntebärande värdepapper utan säkerhet.

3.

Efterställda räntebärande värdepapper.

4.

Företagscertifikat.

5.

Det högsta beloppet av aktier, inklusive det nominella värdet och övervärdet av stam- och preferensaktier, minus kompenserande korta positioner i förhållande till specifika aktieinnehav, eller noll.

c)   Transaktioner för värdepappersfinansiering.

Totala transaktioner för värdepappersfinansiering ska motsvara det samlade värdet av den aktuella positiva nettoexponeringen för transaktioner för värdepappersfinansiering med andra finansiella institut.

Det rapporterade värdet ska inte avse att återspegla belopp som registrerats i balansräkningen. Det ska motsvara det totala belopp per nettningsmängd som enligt lag ska betalas. Nettning ska bara användas om transaktionerna täcks av ett avtal om nettning som kan hävdas rättsligt. Om dessa kriterier inte uppfylls ska bruttovärdet enligt balansräkningen användas. Kontantlånetransaktioner ska inte inkluderas.

d)   OTC-derivat hos andra finansiella institut som har ett positivt verkligt nettovärde.

Totala OTC-derivat hos andra finansiella institut som har ett positivt verkligt nettovärde ska motsvara det samlade värdet av följande:

1.

Det positiva verkliga nettovärdet, inklusive erhållna säkerheter inom ramen för ramavtalet om nettning.

2.

Potentiell framtida exponering.

2.2   Skulder till andra finansiella institut

Totala skulder till andra finansiella institut ska motsvara det samlade värdet av insättningar från finansiella institut och transaktioner för värdepappersfinansiering och OTC-derivat med andra finansiella institut som har ett negativt verkligt nettovärde.

a)   Insättningar från finansiella institut.

Totala insättningar från finansiella institut ska motsvara det samlade värdet av följande:

1.

Insättningar som tillkommer inlåningsinstitut.

2.

Insättningar som tillkommer finansiella institut som inte är inlåningsinstitut.

3.

Outnyttjade kreditmöjligheter som beviljats av andra finansiella institut.

b)   Transaktioner för värdepappersfinansiering.

Totala transaktioner för värdepappersfinansiering ska motsvara det samlade värdet av den aktuella negativa nettoexponeringen för transaktioner för värdepappersfinansiering med andra finansiella institut.

c)   OTC-derivat hos andra finansiella institut som har ett negativt verkligt nettovärde.

Totala OTC-derivat hos andra finansiella institut som har ett negativt verkligt nettovärde ska motsvara det samlade värdet av följande:

1.

Det negativa verkliga nettovärdet, inklusive ställda säkerheter inom ramen för ramavtalet om nettning.

2.

Potentiell framtida exponering.

2.3   Utestående värdepapper

Indikatorn ska återspegla det bokförda värdet av utestående värdepapper som emitterats av enheten i fråga. Det ska inte göras någon åtskillnad mellan transaktioner med andra finansiella institut och annan verksamhet.

Totala utestående värdepapper ska motsvara det samlade värdet av följande:

a)

Räntebärande värdepapper med säkerhet.

b)

Prioriterade räntebärande värdepapper utan säkerhet.

c)

Efterställda räntebärande värdepapper.

d)

Företagscertifikat.

e)

Inlåningsbevis.

f)

Stamaktier.

g)

Preferensaktier och annan form av efterställd finansiering som inte avses i led c.

3.   Möjlighet att ersätta de tjänster eller den finansiella infrastruktur som gruppen tillhandahåller

3.1   Gjorda betalningar

Totala gjorda betalningar ska motsvara de betalningar som gjorts under rapporteringsåret exklusive betalningar inom gruppen.

Värdet av betalningarna ska motsvara det totala bruttovärdet av samtliga kontantbetalningar som den rapporterande gruppen skickat via system för överföring av stora summor, tillsammans med bruttovärdet av samtliga kontantbetalningar som skickats via en bank som agerar som ombud (exempelvis med hjälp av ett korrespondent- eller nostrokonto). Kontantbetalningar som gjorts för den berörda enhetens räkning samt de som gjorts för kunders räkning, inbegripet finansiella institut och andra affärskunder, ska innefattas. Betalningar som gjorts via system för detaljistbetalningar ska inte innefattas. Enbart utgående betalningar ska innefattas. Värdet ska beräknas i euro.

3.2   Tillgångar under förvaring

Det totala värdet av tillgångar under förvaring ska motsvara värdet av samtliga tillgångar, inklusive gränsöverskridande tillgångar, som den rapporterande gruppen förvarat i depå för kunders räkning, inbegripet andra finansiella institut än den rapporterande gruppen. Tillgångar som förvaltas eller administreras på annat sätt och som inte också klassificeras som tillgångar under förvaring ska inte innefattas.

3.3   Garanterade transaktioner på skuldinstrument- och aktiemarknader

Totala garanterade transaktioner på skuldinstrument- och aktiemarknader ska motsvara det samlade värdet av garantiverksamhet avseende aktier och avseende skuldinstrument.

All garantiverksamhet där banken måste köpa osålda värdepapper ska innefattas. När garantiverksamheten sker på grundval av bästa möjliga ansträngning (vilket innebär att banken inte måste köpa det kvarvarande lagret) ska enbart de värdepapper som faktiskt sålts innefattas.

4.   Gruppens komplexitet

4.1   Det teoretiska beloppet av OTC-derivat

Denna indikator ska mäta omfattningen av den rapporterande gruppens åtaganden i OTC-derivattransaktioner och ska innefatta alla typer av riskkategorier och instrument. Vid rapportering av de teoretiska derivatvärdena ska säkerheten inte dras av.

Det totala teoretiska beloppet av OTC-derivat ska motsvara det samlade värdet av OTC-derivat som clearats genom en central motpart och OTC-derivat som clearats bilateralt.

4.2   Tillgångar på nivå 3

Det totala värdet av tillgångar på nivå 3 ska motsvara värdet av samtliga tillgångar som värderas återkommande med hjälp av värderingsindata på nivå 3.

4.3   Värdepapper som innehas för handel samt värdepapper som kan säljas

Det totala värdet av värdepapper som innehas för handel samt värdepapper som kan säljas ska motsvara det samlade beloppet av värdepapper i redovisningskategorierna värdepapper som innehas för handel och värdepapper som kan säljas minus den delmängd av värdepappren i dessa kategorier som är godtagbara för klassificering som likvida tillgångar av hög kvalitet.

5.   Gruppens gränsöverskridande verksamhet

5.1   Fordringar över jurisdiktionsgränserna

Totala fordringar över jurisdiktionsgränserna ska motsvara värdet av samtliga fordringar inom alla sektorer som på grundval av slutlig risk utgör gränsöverskridande fordringar samt utländska närstående företags lokala fordringar i utländsk valuta eller i lokal valuta, exklusive derivatverksamhet. Gränsöverskridande fordringar ska utgöras av fordringar som ett kontor i ett land har på en låntagare i ett annat land. Utländska närstående företags lokala fordringar i utländsk och lokal valuta ska avse de fordringar som bankens lokala kontor har på låntagare i det området.

5.2   Skulder över jurisdiktionsgränserna

Totala skulder över jurisdiktionsgränserna ska motsvara det samlade värdet av följande, minus utländska skulder till närstående kontor enligt led b:

a)

Lokala skulder i lokal valuta.

b)

Utländska skulder (exklusive lokala skulder i lokal valuta).


15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/37


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1223/2014

av den 14 november 2014

om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 vad gäller förenklat avslutande av förfarandet för aktiv förädling

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (1), särskilt artikel 247, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 544 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (2) föreskrivs ett förenklat avslutande av förfarandet för aktiv förädling. Enligt denna förenkling bör vissa importvaror anses ha återexporterats eller exporterats även om de faktiskt har släppts ut på unionens marknad utan föregående tulldeklaration eller betalning av importtullar.

(2)

Artikel 544 c i förordning (EEG) nr 2454/93 omfattar leverans av civila luftfartyg. Det förenklade avslutandet av förfarandet för aktiv förädling avseende civila luftfartyg ökar konkurrenskraften hos luftfartssektorn på internationell nivå och bidrar till att skapa mervärde i unionen.

(3)

Tillämpningsområdet för artikel 544 c i förordning (EEG) nr 2454/93 bör utvidgas till att även omfatta militära luftfartyg så att dessa kan omfattas av det förenklade avslutandet av förfarandet för aktiv förädling på samma sätt som civila luftfartyg.

(4)

Förordning (EEG) nr 2454/93 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 544 i förordning (EEG) nr 2454/93 ska led c ersättas med följande:

”c)

Leverans av luftfartyg: Övervakningskontoret ska dock tillåta att förfarandet avslutas när importvarorna för första gången har använts för tillverkning, reparation, ändring eller ombyggnad av luftfartyg eller av delar till dessa luftfartyg, under förutsättning att tillståndshavarens bokföring gör det möjligt att kontrollera att förfarandet tillämpas och används korrekt.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 november 2014.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).


15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/38


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1224/2014

av den 14 november 2014

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 november 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

AL

85,5

MA

80,0

MK

67,1

ZZ

77,5

0707 00 05

AL

62,5

JO

194,1

TR

126,4

ZZ

127,7

0709 93 10

AL

65,0

MA

51,6

TR

124,6

ZZ

80,4

0805 20 10

MA

130,6

TR

74,4

ZZ

102,5

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

TR

74,2

ZZ

74,2

0805 50 10

TR

88,8

ZZ

88,8

0806 10 10

BR

287,2

LB

369,0

PE

266,8

TR

150,2

US

278,5

ZZ

270,3

0808 10 80

BR

53,4

CA

135,3

CL

85,2

NZ

148,5

US

102,4

ZA

109,9

ZZ

105,8

0808 30 90

CN

75,6

ZZ

75,6


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


BESLUT

15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/40


RÅDETS BESLUT

av den 7 november 2014

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den kommitté för kulturellt samarbete som inrättats enligt protokollet om kulturellt samarbete till frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, vad gäller upprättandet av en förteckning över 15 skiljemän

(2014/794/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 167.3 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Frihandelsavtalet mellan Europeiska unionens och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet) undertecknades den 6 oktober 2010. Avtalet innehåller ett protokoll om kulturellt samarbete (nedan kallat protokollet) som, i enlighet med artikel 1 däri, inrättar den ram inom vilken parterna samarbetar för att underlätta utbyten av kulturella verksamheter, varor och tjänster, bland annat inom den audiovisuella sektorn.

(2)

I enlighet med artikel 15.10.5 i avtalet har det delvis tillämpats provisoriskt genom rådets beslut 2011/265/EU (2) (nedan kallat beslutet) sedan den 1 juli 2011, i avvaktan på att de förfaranden som är nödvändiga för dess ingående avslutats.

(3)

I enlighet med artikel 6 i beslutet ska den ståndpunkt som unionen ska inta i kommittén för kulturellt samarbete (nedan kallad kommittén) avseende beslut som får rättslig verkan fastställas av rådet i enlighet med fördraget.

(4)

I artikel 3a i protokollet föreskivs det att kommittén genast efter sin tillsättning ska upprätta en förteckning över 15 personer som ska fungera som skiljemän.

(5)

Unionen bör fastställa vilken ståndpunkt som ska intas i kommittén avseende upprättandet av förteckningen över skiljemän.

(6)

Unionens ståndpunkt inom kommittén bör därför grunda sig på det åtföljande utkastet till beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den kommitté för kulturellt samarbete som inrättats enligt protokollet om kulturellt samarbete till frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, vad gäller upprättandet av en förteckning över 15 personer som ska fungera som skiljemän ska grunda sig på det utkast till beslut från kommittén för kulturellt samarbete som åtföljer det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 7 november 2014.

På rådets vägnar

P. C. PADOAN

Ordförande


(1)  EUT L 127, 14.5.2011, s. 6.

(2)  Rådets beslut 2011/265/EU av den 16 september 2010 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan (EUT L 127, 14.5.2011, s. 1).


UTKAST TILL

BESLUT nr … AV EU–KOREA-KOMMITTÉN FÖR KULTURELLT SAMARBETE

av den …

om upprättandet av en förteckning över skiljemän som avses i artikel 3a i protokollet om kulturellt samarbete till frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan

KOMMITTÉN FÖR KULTURELLT SAMARBETE HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av protokollet om kulturellt samarbete till frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, som undertecknades i Bryssel den 6 oktober 2010, särskilt artikel 3a, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 3a i protokollet om kulturellt samarbete (nedan kallat protokollet) föreskrivs en tvistelösning i enlighet med vad som fastställs i kapitel fjorton i frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, genom vilken tvister löses genom att en skiljenämnd tillsätts.

(2)

Vid en tvist ska parterna samråda med varandra för att komma överens om skiljenämndens sammansättning.

(3)

Om parterna inte kan komma överens om skiljenämndens sammansättning ska sammansättningen bestämmas genom lottdragning ur en förteckning som fastställts i enlighet med artikel 3a c i protokollet.

(4)

Parterna har enats om en förteckning över 15 skiljemän.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förteckningen över 15 skiljemän upprättas härmed i enlighet med artikel 3a c i protokollet. Förteckningen återfinns i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i … den …

För kommittén för kulturellt samarbete

Första ställföreträdande minister

Republiken Koreas ministerium för kultur, idrott och turism

Generaldirektör för generaldirektoratet för utbildning och kultur

Europeiska kommissionen


BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER SKILJEMÄN

Skiljemän som föreslagits av EU

James BRIDGEMAN

Ursula KRIEBAUM

Alessandra LANCIOTTI

Hélène RUIZ FABRI

Jan WOUTERS

Skiljemän som föreslagits av Korea

Byung-Chol YOON

Eun Young PARK

Young Jae CHO

Seung-Soo CHOI

Chang Hwan SHIN

Ordförande

Florentino P. FELICIANO (Filippinerna)

Juan Antonio DORANTES (Mexiko)

Christian HÄBERLI (Schweiz)

Leng Sun CHAN (Malaysia)

Teresa CHENG (Kina)


15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/44


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 7 november 2014

om förlängning av tillämpningen av genomförandebeslut 2011/335/EU om bemyndigande för Republiken Litauen att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 287 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

(2014/795/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 (1) om ett gemensamt system för mervärdesskatt (momsdirektivet), särskilt artikel 395.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 16 maj 2014 ansökte Litauen om att få genomföra en särskild åtgärd som avviker från artikel 287.11 i momsdirektivet i syfte att fortsätta undanta vissa beskattningsbara personer vars årsomsättning inte överstiger motsvarande 45 000 EUR i nationell valuta, beräknat enligt den omräkningskurs som gällde dagen för Litauens anslutning till unionen (nedan kallad åtgärden). Åtgärden skulle befria dessa beskattningsbara personer från vissa av eller alla de mervärdesskatteskyldigheter som anges i avdelning XI kapitlen 2–6 i momsdirektivet.

(2)

Genom en skrivelse av den 6 juni 2014 underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Litauens ansökan. Genom en skrivelse av den 12 juni 2014 underrättade kommissionen Litauen om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att kunna behandla ansökan.

(3)

I enlighet med avdelning XII i momsdirektivet har medlemsstaterna redan en möjlighet att tillämpa en särskild ordning för små företag. Den förlängda åtgärden avviker från avdelning XII i momsdirektivet endast så till vida att tröskelvärdet för årsomsättningen för en beskattningsbar person enligt den särskilda ordningen är högre än det som gäller för Litauen enligt artikel 287.11 i momsdirektivet, det vill säga 29 000 EUR.

(4)

Genom rådets genomförandebeslut 2011/335/EU (2) bemyndigades Litauen att som en avvikande åtgärd tillämpa skattebefrielse för beskattningsbara personer med en årsomsättning på högst 45 000 EUR till och med den 31 december 2014. Eftersom detta tröskelvärde har lett till reducerade mervärdesskatteskyldigheter för mindre företag, bör Litauen bemyndigas att tillämpa denna åtgärd under ytterligare en begränsad period. Beskattningsbara personer kan fortfarande välja att tillämpa de normala mervärdesskattereglerna.

(5)

Av de upplysningar som Litauen lämnat framgår att förlängningen av avvikelsen endast kommer att få en försumbar effekt på de totala skatteintäkterna i det sista konsumtionsledet.

(6)

Avvikelsen kommer inte att påverka unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 2 andra stycket i genomförandebeslut 2011/335/EU ska datumet ”den 31 december 2014” ersättas med datumet ”den 31 december 2017”.

Artikel 2

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Litauen.

Utfärdad i Bryssel den 7 november 2014.

På rådets vägnar

P. C. PADOAN

Ordförande


(1)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

(2)  Rådets genomförandebeslut 2011/335/EU av den 30 maj 2011 om bemyndigande för Republiken Litauen att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 287 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 150, 9.6.2011, s. 6).


15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/46


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 7 november 2014

om bemyndigande för Republiken Lettland att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 287 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

(2014/796/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1) (momsdirektivet), särskilt artikel 395.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 1 juli 2014 ansökte Lettland om bemyndigande för en åtgärd som avviker från artikel 287.10 i momsdirektivet och som syftar till att befria från mervärdesskatt vissa beskattningsbara personer vars årsomsättning inte överstiger 50 000 EUR (nedan kallad åtgärden). Åtgärden skulle befria dessa beskattningsbara personer från vissa av eller alla de mervärdesskatteskyldigheter som avses i avdelning XI kapitlen 2–6 i momsdirektivet. En sådan åtgärd har redan beviljats Lettland genom rådets genomförandebeslut 2010/584/EU (2), som upphörde att gälla den 31 december 2013.

(2)

Genom en skrivelse av den 7 augusti 2014 underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Lettlands ansökan. Genom en skrivelse av den 11 augusti 2014 underrättade kommissionen Lettland om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att kunna behandla ansökan.

(3)

I enlighet med avdelning XII i momsdirektivet har medlemsstaterna redan en möjlighet att tillämpa en särskild ordning för små företag. Åtgärden avviker från avdelning XII i momsdirektivet endast så till vida att tröskelvärdet för årsomsättningen för en beskattningsbar person enligt den särskilda ordningen är högre än det som gäller för Lettland enligt artikel 287.10 i momsdirektivet, det vill säga 17 200 EUR.

(4)

Ett högre tröskelvärde för den särskilda ordningen är en förenklingsåtgärd, eftersom det i betydande utsträckning kan minska mervärdesskatteskyldigheterna för de minsta företagen, samtidigt som den särskilda ordningen är frivillig för beskattningsbara personer och tillåter företagen att välja att tillämpa de normala mervärdesskattereglerna.

(5)

Av de upplysningar som Lettland lämnat framgår det att avvikelsen endast kommer att få en försumbar effekt på de totala skatteintäkterna i det sista konsumtionsledet.

(6)

Avvikelsen kommer inte att påverka unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med avvikelse från artikel 287.10 i direktiv 2006/112/EG får Republiken Lettland bevilja befrielse från mervärdesskatteplikt för beskattningsbara personer vars årsomsättning inte överstiger 50 000 EUR.

Artikel 2

Detta beslut får verkan samma dag som det delges.

Det ska tillämpas till och med den 31 december 2017.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Lettland.

Utfärdad i Bryssel den 7 november 2014.

På rådets vägnar

P. C. PADOAN

Ordförande


(1)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

(2)  Rådets genomförandebeslut 2010/584/EU av den 27 september 2010 om bemyndigande för Republiken Lettland att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 287 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 256, 30.9.2010, s. 29).


15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/48


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 7 november 2014

om bemyndigande för Republiken Estland att införa en åtgärd som avviker från artiklarna 26.1 a, 168 och 168a i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

(2014/797/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1), särskilt artikel 395.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionen den 26 maj 2014 ansökte Estland om att få avvika från de bestämmelser i direktiv 2006/112/EG som reglerar rätten att dra av ingående mervärdesskatt i samband med personbilar.

(2)

Genom en skrivelse av den 11 juni 2014 underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Estlands begäran. Genom en skrivelse av den 12 juni 2014 underrättade kommissionen Estland om att den hade alla uppgifter som den ansåg sig behöva för att kunna handlägga ansökan.

(3)

I artiklarna 168 och 168a i direktiv 2006/112/EG fastställs en beskattningsbar persons rätt att dra av mervärdesskatt som tas ut för varor som levererats till den personen eller för tjänster som tillhandahållits den personen för användning i dennes beskattningsbara transaktioner. Enligt artikel 26.1 a i det direktivet ska beskattningsbara personer redovisa mervärdesskatt när en rörelses tillgångar används för icke-yrkesmässigt bruk.

(4)

Det är ofta mycket svårt att korrekt kartlägga det icke-yrkesmässiga bruket och även om det är möjligt är metoderna för att göra det ofta tungrodda. Enligt det bemyndigande som begäran avser bör mervärdesskattebeloppet på avdragsberättigade utgifter för personbilar som inte enbart används för ändamål i rörelsen, med vissa undantag, fastställas som en fast procentsats. På grundval av nu tillgänglig information anser de estniska myndigheterna att en procentsats på 50 % är rimlig. För att undvika dubbelbeskattning bör samtidigt kravet på att redovisa mervärdesskatt för icke-yrkesmässig användning av personbilar tills vidare upphävas om personbilarna har omfattats av en begränsning som bemyndigats enligt detta beslut. Denna förenklingsåtgärd gör att icke-yrkesmässig användning av företagsbilar inte behöver redovisas och förhindrar skatteundandragande genom felaktig redovisning.

(5)

Begränsningen av avdragsrätten enligt det begärda bemyndigandet bör gälla mervärdesskatt som betalats vid köp, leasing, gemenskapsinternt förvärv och import av specificerade personbilar och tillhörande utgifter, till exempel bränsleköp.

(6)

Det begärda bemyndigandet bör endast gälla personbilar med en högsta tillåten vikt som inte överstiger 3 500 kilogram och med högst åtta säten utöver förarsätet. All icke-yrkesmässig användning av personbilar med en vikt som överstiger 3 500 kilogram eller har fler än åtta säten utöver förarsätet är försumbar på grund av dessa bilars art eller den typ av rörelse de används inom. Dessutom bör en detaljerad förteckning över kategorier av personbilar som inte omfattas av bemyndigandet på grundval av deras särskilda användning tillhandahållas.

(7)

Bemyndigandet bör vara tidsbegränsat till och med den 31 december 2017, för att möjliggöra en översyn av dess nödvändighet och effektivitet och den fördelning mellan yrkesmässig och icke-yrkesmässig användning som den bygger på.

(8)

Om Estland anser att en förlängning av bemyndigandet efter 2017 är nödvändigt bör landet senast den 31 mars 2017 tillsammans med ansökan om förlängning lämna en rapport till kommissionen som ska innehålla en översyn av den procentsats som tillämpas.

(9)

Avvikelsen kommer endast att få en försumbar effekt på den totala skatteuppbörden i sista konsumtionsledet och kommer inte att påverka unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med avvikelse från artiklarna 168 och 168a i direktiv 2006/112/EG bemyndigas Estland att begränsa rätten att dra av mervärdesskatt som påförts utgifter för personbilar som inte uteslutande används för yrkesmässigt bruk till 50 %.

Artikel 2

Med avvikelse från artikel 26.1 a i direktiv 2006/112/EG får Estland inte likställa användningen för icke-yrkesmässigt bruk av en personbil som ingår i tillgångarna i en beskattningsbar persons rörelse med tillhandahållande av tjänster mot ersättning, om den bilen har omfattats av en begränsning som bemyndigats enligt artikel 1 i detta beslut.

Artikel 3

De utgifter som avses i artikel 1 ska täcka köp, leasing, gemenskapsinternt förvärv och import av personbilar som inte uteslutande används för yrkesmässigt bruk och därmed relaterade utgifter, inbegripet bränsleköp.

Artikel 4

Detta beslut ska endast gälla personbilar med en högsta tillåten vikt som inte överstiger 3 500 kilogram och med högst åtta säten utöver förarsätet.

Artikel 5

Artiklarna 1 och 2 ska inte tillämpas på följande personbilskategorier:

a)

Bilar som köps in för återförsäljning, uthyrning eller leasing.

b)

Bilar som används för transport av passagerare mot betalning, även taxi.

c)

Bilar som används för körlektioner.

Artikel 6

1.   Detta beslut får verkan samma dag som det delges.

Det ska tillämpas till och med den 31 december 2017.

2.   En eventuell ansökan om förlängning av bemyndigandet ska överlämnas till kommissionen senast den 31 mars 2017 och åtföljas av en rapport som innehåller en översyn av den procentsats som fastställs i artikel 1.

Artikel 7

Detta beslut riktar sig till Republiken Estland.

Utfärdat i Bryssel den 7 november 2014.

På rådets vägnar

P. C. PADOAN

Ordförande


(1)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.


15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/50


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 13 november 2014

om ändring av bilaga F till rådets direktiv 64/432/EEG vad gäller formatet på förlagan till hälsointyg för handel inom unionen med nötkreatur och svin samt ytterligare hälsokrav avseende trikiner hos tamsvin för handel inom unionen

[delgivet med nr C(2014) 8336]

(Text av betydelse för EES)

(2014/798/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (1), särskilt artikel 16 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 64/432/EEG fastställs djurhälsovillkoren för handeln med nötkreatur och svin inom unionen. Där fastställs bland annat att nötkreatur och svin under transporten till destinationsplatsen ska åtföljas av ett hälsointyg som överensstämmer med modell 1 eller 2 i bilaga F till det direktivet.

(2)

I enlighet med artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 599/2004 (2) ska de olika hälsointyg som krävs för handel inom unionen utformas i enlighet med den harmoniserade förlagan i bilagan till den förordningen.

(3)

Mot bakgrund av de ändringar som ska göras i de hälsointyg som fastställs i modellerna 1 och 2 i bilaga F till direktiv 64/432/EEG måste även formatet på dessa modeller till hälsointyg anpassas.

(4)

Bestämmelserna i artikel 6.2 e och 6.3 i direktiv 64/432/EEG löpte ut den 31 december 2000 och bör därför inte längre utgöra ett alternativ i förlagan till hälsointyg i modell 1 i bilaga F till det direktivet.

(5)

I kommissionens förordning (EG) nr 2075/2005 (3) fastställs bestämmelser för bestämning av statusen hos anläggningar som håller svin.

(6)

I kommissionens förordning (EU) nr 216/2014 (4) om ändring av förordning (EG) nr 2075/2005 fastställs de krav som livsmedelsföretagarna ska uppfylla för att få officiellt erkännande av att deras anläggningar tillämpar kontrollerade uppfödningsförhållanden och beviljas undantag från bestämmelser om undersökning vid slakt för sådana anläggningar.

(7)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1114/2014 (5) om ändring av förordning (EG) nr 2075/2005 klargörs vilka villkor som ska gälla när tamsvin för avel och produktion förflyttas från en anläggning till en annan via uppsamlingsplatser.

(8)

För att medlemsstaterna ska kunna använda lämpliga metoder för trikinundersökning vid slakt och inte äventyra statusen hos den anläggning som tar emot tamsvin för avel och produktion, bör information om att den anläggning som djur i handeln ursprungligen kommer ifrån officiellt har erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 2075/2005 ingå i den förlaga till hälsointyg för handel med svin inom unionen som fastställs i modell 2 i bilaga F till direktiv 64/432/EEG.

(9)

Bilaga F till direktiv 64/432/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga F till direktiv 64/432/EEG ska ändras i enlighet med bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

Utfärdat i Bryssel den 13 november 2014.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 599/2004 av den 30 mars 2004 om antagande av en harmoniserad förlaga för intyg och inspektionsprotokoll för handel inom gemenskapen med djur och produkter av animaliskt ursprung (EUT L 94, 31.3.2004, s. 44).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 2075/2005 av den 5 december 2005 om fastställande av särskilda bestämmelser för offentlig kontroll av trikiner i kött (EUT L 338, 22.12.2005, s. 60).

(4)  Kommissionens förordning (EU) nr 216/2014 av den 7 mars 2014 om ändring av förordning (EG) nr 2075/2005 om fastställande av särskilda bestämmelser för offentlig kontroll av trikiner i kött (EUT L 69, 8.3.2014, s. 85).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1114/2014 av den 21 oktober 2014 om ändring av förordning (EG) nr 2075/2005 om fastställande av särskilda bestämmelser för offentlig kontroll av trikiner i kött (EUT L 302, 22.10.2014, s. 46).


BILAGA

”BILAGA F

Modell 1

Djurhälsointyg för nötkreatur för avel/produktion/slakt

Image

Image

Image

Image

Image

Modell 2

Djurhälsointyg för svin för avel/produktion/slakt

Image

Image

Image

Image


AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/61


AVS–EU-AMBASSADÖRSKOMMITTÉNS BESLUT NR 4/2014

av den 23 oktober 2014

vad gäller det mandat som ska ges styrelsen för Centrumet för företagsutveckling

(2014/799/EU)

AVS–EU-AMBASSADÖRSKOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (1) (nedan kallat AVS–EU-partnerskapsavtalet), särskilt artikel 2 i bilaga III, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 2.6 d i bilaga III till AVS–EU-partnerskapsavtalet ska AVS–EU-ambassadörskommittén övervaka centrumets övergripande strategi och utöva tillsyn över arbetet inom centrumets styrelse.

(2)

Centrumets styrelse ska övervaka centrumets verksamhet (artikel 2.7 b), anta centrumets verksamhetsprogram och budget (artikel 2.7 c) samt lämna regelbundna rapporter och utvärderingar till AVS–EU-ambassadörskommittén (artikel 2.7 d).

(3)

Centrumets stadgar och arbetsordning, som antogs genom AVS–EG-ambassadörskommitténs beslut nr 8/2005 (nedan kallade centrumets stadgar), samt centrumets budgetförordning, som antogs genom AVS–EG-ambassadörskommitténs beslut nr 5/2004 (nedan kallad centrumets budgetförordning), ger garantier för informationen till och övervakningen från AVS–EU-ambassadörskommitténs sida.

(4)

AVS–EU-ministerrådet enades vid sitt 39:e möte i Nairobi den 19 och 20 juni 2014 i ett gemensamt uttalande om att gå vidare med centrumets stängning under ordnade former och ändringen av bilaga III till AVS–EU-partnerskapsavtalet och beslutade att i detta syfte delegera befogenheter till AVS–EU-ambassadörskommittén för att föra ärendet vidare, så att nödvändiga beslut kan antas.

(5)

Genom det ovannämnda gemensamma uttalandet från AVS–EU-ministerrådet inrättades gemensamma AVS–EU-arbetsgruppen (nedan kallad gemensamma arbetsgruppen), vilken ska se till att centrumets stängs under bästa möjliga villkor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Med förbehåll för de villkor som fastställs i artiklarna 2, 3 och 4 i detta beslut bemyndigar AVS–EU-ambassadörskommittén centrumets styrelse att med omedelbar verkan vidta alla lämpliga åtgärder för att stänga centrumet.

2.   Vid centrumets stängning ska centrumets tillsynsmyndigheters befogenheter enligt bilaga III till AVS–EU-partnerskapsavtalet samt arrangemangen i AVS–EU-ministerrådets gemensamma uttalande av den 20 juni 2014 respekteras.

Artikel 2

1.   Centrumets styrelse ska snarast möjligt och senast den 23 december 2014 kontraktera en förvaltare för att utarbeta och genomföra en stängningsplan och leda centrumet under stängningsprocessen.

2.   Stängningsplanen ska medge centrumets stängning under ordnade former, varvid alla inblandade tredje parters rättigheter ska respekteras, samt säkerställa att pågående stödprojekt inom den privata sektorn fullföljs, antingen av centrumet självt eller av en enhet som kan anförtros förvaltningen av dessa.

3.   Enligt stängningsplanen ska centrumets avveckling vara slutförd senast den 31 december 2016. Stängningsplanen ska inbegripa den tid som krävs för slutbetalningar, slutrapporer, finansiell och lagstadgad revision för att avveckla centret senast den 31 december 2016.

Artikel 3

1.   I linje med de förfaranden som fastställs i AVS–EU-partnerskapsavtalet, centrumets stadgar och centrumets budgetförordning ska AVS–EU-ambassadörskommittén motta den av centrumets styrelse antagna stängningsplanen.

2.   Centrumets styrelse ska ge AVS–EU-ambassadörskommittén kvartalsrapporter om hur stängningsprocessen framskrider.

Artikel 4

Centrumets styrelse kommer att samråda med gemensamma arbetsgruppen om utkastet till det mandat för förvaltaren som avses i artikel 2.1 samt om utkastet till stängningsplan och utkastet till förslag om ansvarsfrihet.

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 23 oktober 2014.

På AVS–EU-ambassadörskommitténs vägnar

S. SANNINO

Ordförande


(1)  EGT L 317, 15.12.2000, s. 3. Avtalet ändrat genom det avtal som undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 (EUT L 209, 11.8.2005, s. 27) och genom det avtal som undertecknades i Ouagadougou den 22 juni 2010 (EUT L 287, 4.11.2010, s. 3).


Rättelser

15.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/63


Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 716/2013 av den 25 juli 2013 om tillämpningsbestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker

( Europeiska unionens officiella tidning L 201 av den 26 juli 2013 )

På sidan 21, ingressen, andra beaktandeledet, ska det

i stället för:

”med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker (1), särskilt artiklarna 4.3 och 27, och”

vara:

”med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker (1), särskilt artiklarna 24.3 och 27, och”.

På sidan 24, artikel 14.2, ska det

i stället för:

”2.   Om invändningen beror på förekomsten av ett tidigare varumärke av anseende och renommé som redan används i unionen i enlighet med artikel 23.3 i förordning (EG) nr 110/2008, ska invändningen åtföljas av bevis för ansökan om registrering, registrering och användning av detta tidigare varumärke, som exempelvis registreringsintyg eller bevis för varumärkets användning, samt av bevis för dess anseende och renommé.”

vara:

”2.   Om invändningen beror på förekomsten av ett tidigare varumärke av anseende och renommé som redan används i unionen i enlighet med artikel 23.3 i förordning (EG) nr 110/2008, ska invändningen åtföljas av bevis för ansökan om registrering, registrering eller användning av detta tidigare varumärke, som exempelvis registreringsintyg eller bevis för varumärkets användning, samt av bevis för dess anseende och renommé.”

På sidan 26, bilaga I, sjunde raden, ska det

i stället för:

Den beteckning som ska registreras …

vara:

Geografisk beteckning som ska registreras …”.

På sidan 27, bilaga II, sjunde raden, ska det

i stället för:

Den beteckning som ska registreras …

vara:

Geografisk beteckning som ska registreras …”.

På sidan 28, bilaga III, rubriken, ska det

i stället för:

ANSÖKAN OM INVÄNDNING MOT ETT TRADITIONELLT UTTRYCK

vara:

ANSÖKAN OM INVÄNDNING MOT EN GEOGRAFISK BETECKNING