ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 298

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

femtiosjunde årgången
16 oktober 2014


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1081/2014 av den 13 oktober 2014 om förbud mot fiske efter kummel i VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe med fartyg som för belgisk flagg

1

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1082/2014 av den 13 oktober 2014 om förbud mot fiske efter dolkfisk i EU-vatten och internationella vatten i VIII, IX och X med fartyg som för spansk flagg

3

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1083/2014 av den 15 oktober 2014 om godkännande av ett preparat av Enterococcus faecium DSM 7134 (Bonvital) som fodertillsats för suggor ( 1 )

5

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1084/2014 av den 15 oktober 2014 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller användningen av difosfater (E 450) som jäsmedel och surhetsreglerande medel i jästbaserade färdiga degar ( 1 )

8

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1085/2014 av den 15 oktober 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

10

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens genomförandedirektiv 2014/96/EU av den 15 oktober 2014 om kraven för märkning, försegling och förpackning av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion, inom tillämpningsområdet för rådets direktiv 2008/90/EG

12

 

*

Kommissionens genomförandedirektiv 2014/97/EU av den 15 oktober 2014 om genomförande av rådets direktiv 2008/90/EG vad gäller registrering av leverantörer och sorter samt den gemensamma sortlistan

16

 

*

Kommissionens genomförandedirektiv 2014/98/EU av den 15 oktober 2014 om genomförande av rådets direktiv 2008/90/EG vad gäller särskilda krav för de släkten och arter av fruktplantor som avses i bilaga I till det direktivet, särskilda krav som ska uppfyllas av leverantörerna och tillämpningsbestämmelser för officiella inspektioner

22

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens beslut 2014/314/EU av den 28 maj 2014 om fastställande av kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till vattenvärmare ( EUT L 164, 3.6.2014 )

62

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

16.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1081/2014

av den 13 oktober 2014

om förbud mot fiske efter kummel i VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe med fartyg som för belgisk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) nr 43/2014 (2) fastställs kvoter för 2014.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2014 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2014 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 oktober 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Lowri EVANS

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) nr 43/2014 av den 20 januari 2014 om fastställande för år 2014 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten (EUT L 24, 28.1.2014, s. 1).


BILAGA

Nr

48/TQ43

Medlemsstat

Belgien

Bestånd

HKE/8ABDE.

Art

Kummel (Merluccius merluccius)

Område

VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe

Datum

13.9.2014


16.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1082/2014

av den 13 oktober 2014

om förbud mot fiske efter dolkfisk i EU-vatten och internationella vatten i VIII, IX och X med fartyg som för spansk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) nr 1262/2012 (2) fastställs kvoter för 2014.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2014 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2014 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 oktober 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Lowri EVANS

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) nr 1262/2012 av den 20 december 2012 om fastställande av fiskemöjligheterna för EU-fartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2013 och 2014 (EUT L 356, 22.12.2012, s. 22).


BILAGA

Nr

54/DSS

Medlemsstat

Spanien

Bestånd

BSF/8910

Art

Dolkfisk (Aphanopus carbo)

Område

EU-vatten och internationella vatten i VIII, IX och X

Datum

16.9.2014


16.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/5


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1083/2014

av den 15 oktober 2014

om godkännande av ett preparat av Enterococcus faecium DSM 7134 (Bonvital) som fodertillsats för suggor

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av preparatet av Enterococcus faecium DSM 7134 (Bonvital) har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande av preparatet av Enterococcus faecium DSM 7134 (Bonvital) som fodertillsats i kategorin ”zootekniska tillsatser” för suggor för användning under hela reproduktionscykeln.

(4)

Användning av preparatet av Enterococcus faecium DSM 7134 godkändes preliminärt för smågrisar och slaktsvin genom kommissionens förordning (EG) nr 666/2003 (2), preliminärt för suggor genom kommissionens förordning (EG) nr 2154/2003 (3), preliminärt för slaktkycklingar genom kommissionens förordning (EG) nr 521/2005 (4), för tio år för avvanda smågrisar och slaktsvin genom kommissionens förordning (EG) nr 538/2007 (5) och för tio år för suggor från 90:e dräktighetsdagen till avslutad laktation genom kommissionens förordning (EG) nr 1521/2007 (6).

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 18 februari 2014 (7) att preparatet av Enterococcus faecium DSM 7134 (Bonvital) under de föreslagna användningsvillkoren inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Den drog också slutsatsen att tillsatsen kan förbättra kullens viktökning eller bibehålla suggans hälsotillstånd. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoderna för fodertillsatserna som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(6)

Bedömningen av preparatet av Enterococcus faecium DSM 7134 (Bonvital) visar att det uppfyller villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(7)

Till följd av det godkännande som beviljas genom denna genomförandeförordning bör förordning (EG) nr 1521/2007 upphävas.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det preparat i kategorin ”zootekniska tillsatser” och i den funktionella gruppen ”medel som stabiliserar tarmfloran” som anges i bilagan ska godkännas som fodertillsats enligt villkoren i den bilagan.

Artikel 2

Förordning (EG) nr 1521/2007 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 oktober 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 666/2003 av den 11 april 2003 om provisoriskt godkännande av användning av vissa mikroorganismer i foder (EUT L 96, 12.4.2003, s. 11).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 2154/2003 av den 10 december 2003 om provisoriskt godkännande av vissa mikroorganismer i foder (Enterococcus faecium och Lactobacillus acidophilus) (EUT L 324, 11.12.2003, s. 11).

(4)  Kommissionens förordning (EG) nr 521/2005 av den 1 april 2005 om permanent godkännande av en fodertillsats och provisoriskt godkännande av nya användningsområden för vissa redan godkända fodertillsatser (EUT L 84, 2.4.2005, s. 3).

(5)  Kommissionens förordning (EG) nr 538/2007 av den 15 maj 2007 om godkännande av ett nytt användningsområde för Enterococcus faecium DSM 7134 (Bonvital) som fodertillsats (EUT L 128, 16.5.2007, s. 16).

(6)  Kommissionens förordning (EG) nr 1521/2007 av den 19 december 2007 om godkännande av ett nytt användningsområde för Enterococcus faecium DSM 7134 (Bonvital) som fodertillsats (EUT L 335, 20.12.2007, s. 24).

(7)  The EFSA Journal, vol. 12(2014):2, artikelnr 3565.


BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer

Namn på innehavaren av godkännandet

Tillsats

Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

CFU/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %

Kategori: zootekniska tillsatser. Funktionell grupp: medel som stabiliserar tarmfloran.

4b1841

Lactosan GmbH & Co KG

Enterococcus faecium DSM 7134

Tillsatsens sammansättning

Preparat av Enterococcus faecium DSM 7134 som innehåller minst

 

i form av pulver: 1 × 1010 CFU/g tillsats

 

i form av granulat (mikrokapslar): 1 × 1010 CFU/g tillsats

Beskrivning av den aktiva substansen

Livsdugliga celler av Enterococcus faecium DSM 7134

Analysmetod  (1)

Räkning: utstryk på platta med galla-eskulin-azidagar (EN 15788)

Identifiering: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)

Suggor

5 × 108

1.

Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringsvillkor och stabilitet vid pelletering.

2.

Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.

5 november 2024


(1)  Närmare information om analysmetoderna finns på webbplatsen för Europeiska unionens referenslaboratorium för fodertillsatser: http://irmm.jrc.ec.europa.eu/EURLs/EURL_feed_additives/Pages/index.aspx


16.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/8


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1084/2014

av den 15 oktober 2014

om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller användningen av difosfater (E 450) som jäsmedel och surhetsreglerande medel i jästbaserade färdiga degar

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (1), särskilt artikel 10.3, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedel samt villkoren för användningen.

(2)

Unionsförteckningen över livsmedelstillsatser får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 (2), antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan.

(3)

En ansökan om godkännande av användningen av difosfater (E 450) som jäsmedel och surhetsreglerande medel i jästbaserade färdiga degar lämnades in den 7 juli 2013 och delgavs medlemsstaterna.

(4)

Det behövs ett jäsningssystem som är baserat på natriumbikarbonat (E 500), difosfater (E 450) och jäst för färska degar som används som grund för beredning av pizza, quiche, pajer och liknande produkter. Dessa degar bör inte jäsa under kylningen utan jäsningen bör aktiveras under konsumentens tillagning. Det är i huvudsak natriumbikarbonatet som ser till att det jäser medan jäst med låg jäsningsaktivitet framför allt behövs för att den typiska aromatiska smaken ska utvecklas. Difosfaterna behövs som surhetsreglerande medel för att kontrollera bildningen av koldioxid ur natriumbikarbonatet.

(5)

Ett sådant jäsningssystem som är baserat på natriumbikarbonat, disfosfater och jäst kan användas som ett alternativ till självjäsande mjöl som får innehålla högre halter av fosfater. Godkännandet av användningen av difosfater i jästbaserade färdiga degar kommer inte att resultera i ett ökat intag av fosfater. Användning av difosfater som jäsmedel och surhetsreglerande medel i jästbaserade färdiga degar som används som grund för pizza, quiche, pajer och liknande produkter bör därför godkännas.

(6)

Enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1331/2008 ska kommissionen begära ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet innan unionsförteckningen över livsmedelstillsatser i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 uppdateras, utom i sådana fall där uppdateringen sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa. Eftersom godkännandet av användningen av difosfater som surhetsreglerande medel i jästbaserade färdiga degar som används som grund för pizza, quiche, pajer och liknande produkter inte anses medföra några risker, krävs det inte något yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

(7)

Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 oktober 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 354, 31.12.2008, s. 16.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 av den 16 december 2008 om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer (EUT L 354, 31.12.2008, s. 1).


BILAGA

I del E i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska följande uppgifter införas i kategori 07.1 ”Matbröd och portionsbröd”, efter uppgifterna om livsmedelstillsatsen E 338–452:

 

”E 450

Difosfater

12 000

(4)

Endast kylda, färdigförpackade jästbaserade degar som används som grund för pizza, quiche, pajer och liknande produkter”


16.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/10


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1085/2014

av den 15 oktober 2014

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 oktober 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

AL

64,0

MA

122,4

MK

60,9

ZZ

82,4

0707 00 05

TR

158,2

ZZ

158,2

0709 93 10

TR

142,8

ZZ

142,8

0805 50 10

AR

95,1

BR

84,6

CL

109,5

TR

111,7

UY

97,0

ZA

101,1

ZZ

99,8

0806 10 10

BR

191,0

MK

34,4

TR

143,7

ZZ

123,0

0808 10 80

BA

49,5

BR

53,2

CL

89,4

NZ

134,3

US

192,1

ZA

119,7

ZZ

106,4

0808 30 90

CN

75,7

TR

116,3

ZA

80,2

ZZ

90,7


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


DIREKTIV

16.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/12


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEDIREKTIV 2014/96/EU

av den 15 oktober 2014

om kraven för märkning, försegling och förpackning av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion, inom tillämpningsområdet för rådets direktiv 2008/90/EG

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (1), särskilt artikel 9.1, och

av följande skäl:

(1)

Det bör antas krav beträffande märkning, försegling och förpackning av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion för att säkerställa att saluföringen sker i enlighet med direktiv 2008/90/EG.

(2)

Det är nödvändigt att fastställa förseglings- och förpackningskrav för fruktplantsförökningsmaterial som officiellt certifierats som utgångsmaterial, elitmaterial eller certifierat material och för fruktplantor som officiellt certifierats som certifierat material.

(3)

Utgångsmaterial, elitmaterial och certifierat material bör vid saluföringen vara försett med en etikett som uppfyller vissa krav. Etiketten bör framställas och anbringas av det ansvariga officiella organet. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att föreskriva att det ansvariga officiella organet får tillåta att leverantören, under organets överinseende, framställer och anbringar etiketten. Etikettens utformning bör under alla omständigheter fastställas av det ansvariga officiella organet, i enlighet med kraven i detta direktiv.

(4)

För att partier av olika sorter eller typer av utgångsmaterial, elitmaterial eller certifierat material ska kunna marknadsföras tillsammans bör medlemsstaterna få lov att införa ett följedokument som kompletterar etiketten. Detta i syfte att underlätta informationen till användarna och förbättra spårbarheten och kontrollen av varupartierna i alla handelsled. Följedokumentet bör tas fram av det ansvariga officiella organet eller av den berörda leverantören under överinseende av det ansvariga officiella organet.

(5)

Vid saluföring av CAC-material (Conformitas Agraria Communitatis) bör det krävas ett dokument som tagits fram av leverantören.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för förökningsmaterial och plantor av fruktsläkten och fruktarter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Krav avseende märkning, försegling och förpackning

Medlemsstaterna ska se till att fruktplantsförökningsmaterial, nedan kallat förökningsmaterial, som officiellt certifierats som utgångsmaterial, elitmaterial eller certifierat material, samt fruktplantor avsedda för fruktproduktion, nedan kallade fruktplantor, som officiellt certifierats som certifierat material, släpps ut på marknaden endast om de uppfyller kraven avseende märkning, försegling och förpackning i artiklarna 2 och 4. Där så är lämpligt får ett följedokument enligt artikel 3 användas för att komplettera etiketten.

Medlemsstaterna ska se till att förökningsmaterial och fruktplantor som betecknas som CAC-material (Conformitas Agraria Communitatis) släpps ut på marknaden endast om kraven för leverantörens dokument enligt artikel 5 är uppfyllda.

Artikel 2

Etikett för utgångsmaterial, elitmaterial och certifierat material

1.   När det gäller utgångsmaterial, elitmaterial och certifierat material ska medlemsstaterna se till att det ansvariga officiella organet framställer och anbringar en etikett som uppfyller kraven i punkterna 2–5 på växter eller växtdelar som ska saluföras som förökningsmaterial eller fruktplantor. Medlemsstaterna får föreskriva att det ansvariga officiella organet har möjlighet att tillåta att leverantören, under organets överinseende, framställer och anbringar etiketten. Etikettens utformning ska fastställas av det ansvariga officiella organet i enlighet med punkterna 2, 3 och 4.

Förökningsmaterial eller fruktplantor som ingår i samma parti får saluföras med en enda etikett om materialet eller plantorna ingår i samma förpackning, bunt eller behållare, och förutsatt att etiketten anbringas i enlighet med punkt 5 andra stycket.

Medlemsstaterna får föreskriva att fruktplantor som är minst ett år gamla ska märkas individuellt. I sådana fall kan märkningen utföras på fältet innan eller i samband med att plantorna grävs upp, eller senare. Om märkningen utförs senare ska växter tillhörande samma parti grävas upp tillsammans och hållas åtskilda från andra partier i märkta behållare till dess att de försetts med märkning.

2.   Följande uppgifter ska anges på etiketten:

a)

Angivelsen ”EU:s regler och standarder”.

b)

Medlemsstat som svarar för märkningen, eller motsvarande kod.

c)

Ansvarigt officiellt organ, eller motsvarande kod.

d)

Leverantörens namn eller registreringsnummer/kod utfärdad av det ansvariga officiella organet.

e)

Referensnummer för förpackningen eller bunten, individuellt löp-, vecko- eller partinummer.

f)

Vetenskapligt namn.

g)

Kategori och, för elitmaterial, generationsnummer.

h)

Sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För grundstammar som inte hör till någon sort: artens eller arthybridens namn. För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både grundstammen och ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell registrering eller om växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den föreslagna benämningen anges, tillsammans med upplysningen ”ansökan under behandling”.

i)

I förekommande fall påpekandet ”sort med officiellt erkänd beskrivning”.

j)

Mängd.

k)

Produktionsland och motsvarande kod, om landet inte är detsamma som den medlemsstat som svarar för märkningen.

l)

Utfärdandeår.

m)

Om den ursprungliga etiketten ersätts av en ny: den ursprungliga etikettens utfärdandeår.

3.   Etiketten ska vara tryckt med outplånlig skrift på ett av unionens officiella språk, och texten ska vara väl synlig och läslig.

4.   Om en färgad etikett används för någon kategori av växter eller växtdelar ska etiketten vara

a)

vit med ett diagonalt violett band för utgångsmaterial,

b)

vit för elitmaterial,

c)

blå för certifierat material.

5.   Etiketten ska anbringas på de plantor och växtdelar som ska saluföras som förökningsmaterial eller fruktplantor. Om sådana plantor eller växtdelar ska saluföras i en förpackning, bunt eller behållare ska etiketten anbringas på denna förpackning, bunt eller behållare.

Om förökningsmaterial eller fruktplantor saluförs med en enda etikett, i enlighet med punkt 1 andra stycket, ska denna etikett anbringas på den förpackning, bunt eller behållare som bildas av förökningsmaterialet eller fruktplantorna i fråga.

Artikel 3

Följedokument för utgångsmaterial, elitmaterial och certifierat material

1.   Medlemsstaterna får föreskriva att ett följedokument som kompletterar den etikett som avses i artikel 2 får tas fram av det ansvariga officiella organet, eller av den berörda leverantören under överinseende av organet, för partier med olika sorter eller typer av utgångsmaterial, elitmaterial eller certifierat material som ska saluföras tillsammans.

2.   Följedokumentet ska

a)

innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 2.2 och som anges på respektive etikett,

b)

vara avfattat på ett av unionens officiella språk,

c)

utfärdas i minst två exemplar (leverantör och mottagare),

d)

åtfölja materialet från leverantören till mottagaren,

e)

ange mottagarens namn och adress,

f)

ange datum för dokumentets utfärdande,

g)

vid behov innehålla ytterligare information beträffande de berörda varupartierna.

3.   Om uppgifterna i följedokumentet inte stämmer överens med uppgifterna på den etikett som avses i artikel 2 ska uppgifterna på etiketten ha företräde.

Artikel 4

Krav avseende försegling och förpackning för utgångsmaterial, elitmaterial och certifierat material

1.   När utgångsmaterial, elitmaterial eller certifierat material saluförs i partier om två eller flera plantor eller växtdelar ska medlemsstaterna se till att dessa partier är tillräckligt homogena.

De plantor eller växtdelar som ingår i partierna ska uppfylla något av följande krav:

a)

Plantorna eller växtdelarna är i en förpackning eller behållare som förseglats i enlighet med punkt 2.

b)

Plantorna eller växtdelarna ingår i en bunt som förseglats i enlighet med punkt 2.

2.   I detta direktiv avses med försegling: beträffande en förpackning eller behållare, förslutning på ett sådant sätt att förpackningen/behållaren inte kan öppnas utan att förslutningen skadas och, beträffande en bunt, hopbindning på ett sådant sätt att de plantor eller växtdelar som ingår i bunten inte kan åtskiljas utan att bandet eller banden skadas. Förpackningen, behållaren eller bunten ska vara märkt på ett sådant sätt att etiketten förstörs när den avlägsnas.

Artikel 5

Leverantörens dokument för CAC-material

1.   Medlemsstaterna ska se till att CAC-material saluförs med ett dokument som tagits fram av leverantören och som uppfyller kraven i punkterna 2 och 3, nedan kallat leverantörens dokument.

För att undvika att leverantörens dokument förväxlas med en etikett som avses i artikel 2 eller ett följedokument som avses i artikel 3 ska medlemsstaterna se till att leverantörens dokument inte liknar något av dessa båda dokument.

2.   Leverantörens dokument ska innehålla minst följande uppgifter:

a)

Angivelsen ”EU:s regler och standarder”.

b)

Medlemsstat där leverantörens dokument har tagits fram, eller motsvarande kod.

c)

Ansvarigt officiellt organ, eller motsvarande kod.

d)

Leverantörens namn eller registreringsnummer/kod utfärdad av det ansvariga officiella organet.

e)

Individuellt löp-, vecko- eller partinummer.

f)

Vetenskapligt namn.

g)

CAC-material.

h)

Sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För grundstammar som inte hör till någon sort: artens eller arthybridens namn. För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både grundstammen och ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell registrering eller om växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den föreslagna benämningen anges, tillsammans med upplysningen ”ansökan under behandling”.

i)

Mängd.

j)

Produktionsland och motsvarande kod, om landet inte är detsamma som den medlemsstat där leverantörens dokument har utarbetats.

k)

Datum för dokumentets utfärdande,

3.   Leverantörens dokument ska vara tryckt med outplånlig skrift på ett av unionens officiella språk, och texten ska vara väl synlig och läslig.

Artikel 6

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2016 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2017.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 7

Översynsklausul

Kommissionen ska före den 1 januari 2019 se över artikel 2.4.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 9

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 15 oktober 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 267, 8.10.2008, s. 8.


16.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/16


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEDIREKTIV 2014/97/EU

av den 15 oktober 2014

om genomförande av rådets direktiv 2008/90/EG vad gäller registrering av leverantörer och sorter samt den gemensamma sortlistan

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (1), särskilt artiklarna 5.3, 7.5 och 7.6, och

av följande skäl:

(1)

Det måste fastställas bestämmelser om det register över leverantörer som föreskrivs i direktiv 2008/90/EG och om leverantörernas skyldighet att lämna uppgifter.

(2)

För att säkerställa insyn bör medlemsstaterna vid behov tillhandahålla detta register. Beslutet om huruvida registret, eller delar av det, ska offentliggöras överlåts åt medlemsstaterna själva.

(3)

Ett sortregister bör införas. Utöver sorter som registrerats enligt direktiv 2008/90/EG bör registret omfatta sorter som registrerats enligt rådets direktiv 92/34/EEG (2). Det bör anges i registret om sorter har en officiell beskrivning eller en officiellt erkänd beskrivning.

(4)

Genetiskt modifierade sorter bör registreras endast om den genetiskt modifierade organism som en sort består av har godkänts för odling enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (3) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (4).

(5)

Det bör fastställas villkor för att sorter ska kunna registreras som sorter med officiell beskrivning, liksom ett förfarande för denna registrering. Medlemsstaterna får enligt direktiv 2008/90/EG fastställa villkor för registrering av sorter med en officiellt erkänd beskrivning.

(6)

För att en sort ska kunna registreras som en sort med officiell beskrivning bör det ansvariga officiella organet fastställa en sådan beskrivning.

(7)

Det bör fastställas bestämmelser om giltighetstiden för registrering, förnyelse av registrering och avregistrering av sorter ur sortregistret.

(8)

Medlemsstaterna bör meddela varandra och kommissionen vissa uppgifter om registrerade sorter och ansökningar om registrering av sorter. Utifrån dessa uppgifter bör kommissionen offentliggöra en gemensam sortlista i syfte att skapa en öppen och lätt tillgänglig databas som bidrar till att öka marknadens förtroende.

(9)

Kommissionens direktiv 93/79/EEG (5) bör upphävas.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för förökningsmaterial och plantor av fruktsläkten och fruktarter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Register över leverantörer

1.   Medlemsstaterna ska föra och uppdatera ett register över leverantörer, i enlighet med artikel 5.1 i direktiv 2008/90/EG.Detta register kallas nedan registret över leverantörer.

Utöver leverantörer som registrerats i enlighet med detta direktiv ska registret omfatta leverantörer som godkänts i enlighet med nationella bestämmelser om genomförande av artikel 6.1 i direktiv 92/34/EEG.

Vid behov ska medlemsstaterna tillhandahålla registret över leverantörer.

2.   Registret över leverantörer ska innehålla följande uppgifter:

a)

Leverantörens namn, adress och andra kontaktuppgifter.

b)

De aktiviteter, i den mening som avses i artikel 2.9 i direktiv 2008/90/EG, som utövas av leverantören i den berörda medlemsstaten, adressen för de lokaler som berörs och de viktigaste släkten eller arter som berörs.

c)

Registreringsnummer eller registreringskod.

3.   Medlemsstaterna ska se till att det ansvariga officiella organet avregistrerar en fysisk eller juridisk person ur registret över leverantörer om det kan fastställas att denna person inte längre utövar någon aktivitet i den mening som avses i artikel 2.9 i direktiv 2008/90/EG.

Artikel 2

Leverantörers skyldighet att lämna uppgifter

1.   Medlemsstaterna ska se till att leverantörerna lämnar de uppgifter som avses i artikel 1.2 a och b.

Inga uppgifter ska emellertid krävas från leverantörer som godkänts i enlighet med artikel 6.1 i direktiv 92/34/EEG.

2.   Medlemsstaterna ska se till att leverantörerna meddelar alla förändringar av sina förhållanden som berör de uppgifter som avses i artikel 1.2 a och b.

3.   Medlemsstaterna ska se till att leverantörerna informeras om sin registrering och alla eventuella ändringar av denna inom en tidsperiod som ska fastställas i nationell lagstiftning.

Artikel 3

Sortregister

1.   Medlemsstaterna ska föra, uppdatera och offentliggöra ett register över sorter (nedan kallat sortregistret).

Utöver sorter som registrerats i enlighet med detta direktiv ska sortregistret innehålla sorter som registrerats före den 30 september 2012 i enlighet med artikel 9.3 i direktiv 92/34/EEG och sorter som registrerats i enlighet med artikel 7.4 första stycket andra meningen i direktiv 2008/90/EG.

2.   Sortregistret ska innehålla följande uppgifter:

a)

Sortbenämning och synonymer.

b)

Vilken art sorten tillhör.

c)

Angivelsen ”officiell beskrivning” eller ”officiellt erkänd beskrivning”, beroende på vad som gäller.

d)

Datum för registrering eller förnyelse av registrering.

e)

Registreringens sista giltighetsdag.

3.   Medlemsstaterna ska ha en akt över varje sort som de registrerar. Akten ska innehålla en beskrivning av sorten och en sammanfattning av alla fakta som är relevanta för registreringen av sorten.

Artikel 4

Villkor för sortregistrering

1.   Medlemsstaterna ska se till att en sort registreras som en sort med officiell beskrivning om den uppfyller följande krav:

a)

Den är särskiljbar, enhetlig och stabil i den mening som avses i punkt 2.

b)

Ett prov av sorten finns tillgängligt.

c)

När det gäller genetiskt modifierade sorter är den genetiskt modifierade organism som sorten består av godkänd för odling i enlighet med direktiv 2001/18/EG eller förordning (EG) nr 1829/2003.

2.   En sort ska anses vara

a)

”särskiljbar” om den lätt kan särskiljas, genom uttrycket av de egenskaper som följer av en viss genotyp eller kombination av genotyper, från alla andra sorter som är allmänt kända vid tidpunkten för den ansökan som avses i artikel 5,

b)

”enhetlig” om den, bortsett från den variation som kan förväntas till följd av särskilda förhållanden vid dess förökning, är tillräckligt enhetlig beträffande uttrycket av de egenskaper som används vid fastställandet av särskiljbarhet, samt alla andra egenskaper som används vid beskrivningen av sorten,

c)

”stabil” om uttrycket av de egenskaper som används vid fastställandet av särskiljbarhet, liksom alla andra egenskaper som används vid beskrivningen av sorten, förblir oförändrade efter upprepad förökning eller, vid mikroförökning, i slutet av varje cykel.

Artikel 5

Ansökan om sortregistrering

1.   För registrering av en sort som en sort med officiell beskrivning ska medlemsstaterna kräva att en skriftlig ansökan lämnas in till det ansvariga officiella organet i den berörda medlemsstaten.

2.   Följande ska bifogas ansökan:

a)

De uppgifter som krävs enligt de tekniska frågeformulär som fastställts vid tiden för ansökan

i)

i bilaga II till de protokoll för provning av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som getts ut av förvaltningsrådet vid Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO) för de berörda arter för vilka ett sådant protokoll har offentliggjorts, eller, om inga sådana protokoll har offentliggjorts,

ii)

i avsnitt X i de riktlinjer som Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (Upov) tagit fram för provning av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet, samt i bilagan till relevanta testriktlinjer för de berörda arter för vilka sådana riktlinjer har offentliggjorts, eller, om inga sådana riktlinjer har offentliggjorts,

iii)

i nationella bestämmelser.

b)

Uppgifter om huruvida sorten är officiellt registrerad i en annan medlemsstat, eller är föremål för en ansökan om en sådan registrering i en annan medlemsstat.

c)

En föreslagen benämning.

d)

Om det gäller en genetiskt modifierad sort: bevis för att den genetiskt modifierade organism som sorten består av är godkänd för odling i enlighet med direktiv 2001/18/EG eller förordning (EG) nr 1829/2003.

3.   Sökanden får lämna in följande tillsammans med ansökan:

a)

En officiell beskrivning som fastställts, i enlighet med artikel 6.5, av ett ansvarigt officiellt organ i en annan medlemsstat.

b)

Alla övriga relevanta uppgifter.

Artikel 6

Bedömning av ansökningar

1.   När ett ansvarigt officiellt organ tar emot en ansökan om registrering av en sort som en sort med officiell beskrivning, ska medlemsstaterna se till att det görs en undersökning av sorten i enlighet med punkterna 2, 3 och 4.

2.   Odlingsförsök ska utföras för att fastställa en officiell beskrivning av sorten.

Om sökanden lämnar in uppgifter i enlighet med artikel 5.3 a, och det ansvariga officiella organet anser att dessa uppgifter visar att de villkor för registrering som anges i artikel 4 är uppfyllda, ska dock inga odlingsförsök utföras.

Om odlingsförsök ska utföras, ska det ansvariga officiella organet begära in ett prov av sortmaterialet.

3.   De odlingsförsök som avses i punkt 2 ska utföras av

a)

det ansvariga officiella organ som tar emot ansökan, eller

b)

det ansvariga officiella organ i en annan medlemsstat som åtagit sig att utföra sådana försök, eller

c)

en juridisk person, i enlighet med artikel 13.2 i direktiv 2008/90/EG.

Om led c är tillämpligt och försök utförs på anläggningar hos privata företag, ska det ansvariga officiella organet se till att inga åtgärder vidtas som kan inverka negativt på den officiella bedömningen.

4.   Odlingsförsöken ska utföras i enlighet med följande bestämmelser i fråga om försöksutformning, odlingsförhållanden och de sortegenskaper som minst ska ingå:

a)

de protokoll för provning av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet, utgivna av förvaltningsrådet vid Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO), som var tillämpliga i början av den tekniska undersökningen, eller, om inga protokoll har offentliggjorts för den berörda arten,

b)

de riktlinjer som Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (Upov) tagit fram för provning av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet och som var tillämpliga i början av den tekniska undersökningen, eller, om inga riktlinjer har offentliggjorts för den berörda arten,

c)

nationella bestämmelser.

5.   Om det ansvariga officiella organet på grundval av den bedömning som avses i punkt 1 drar slutsatsen att den berörda sorten uppfyller villkoren i artikel 5 ska den fastställa en officiell beskrivning och föra in sorten i sortregistret.

Artikel 7

Sortregistreringens giltighetstid

Den maximala giltighetstiden för en sortregistrering ska vara 30 år.

När det gäller genetiskt modifierade sorter ska registreringens giltighet begränsas till den period för vilken den genetiskt modifierade organism som sorten består av har godkänts för odling i enlighet med direktiv 2001/18/EG eller förordning (EG) nr 1829/2003.

Artikel 8

Förnyelse av en sortregistrering

1.   Medlemsstaterna ska se till att registreringen av en sort får förnyas för ytterligare perioder på maximalt 30 år, under förutsättning att material av sorten ännu finns tillgängligt.

Om det gäller en genetiskt modifierad sort är förnyelsen dessutom förenad med krav på att motsvarande genetiskt modifierade organism är fortsatt godkänd för odling i enlighet med direktiv 2001/18/EG eller förordning (EG) nr 1829/2003. Giltighetstiden för förnyelsen ska vara begränsad till godkännandeperioden för den genetiskt modifierade organismen i fråga.

2.   För förnyelse av registrering ska medlemsstaterna kräva att en skriftlig ansökan lämnas in till det ansvariga officiella organet i den berörda medlemsstaten. Ansökan ska åtföljas av bevis på att villkoren i punkt 1 är uppfyllda.

En medlemsstat får dock förnya registreringen av en sort för vilken ingen skriftlig ansökan lämnats in, om den anser att förnyelsen bidrar till att bevara den genetiska mångfalden och en hållbar produktion eller har något annat allmänintresse.

Artikel 9

Avregistrering av en sort ur sortregistret

Medlemsstaterna ska se till att en sort avregistreras ur sortregistret om

a)

villkoren för registrering enligt artikel 4 inte längre är uppfyllda,

b)

det vid tidpunkten för ansökan om registrering eller under bedömningen lämnades osanna eller bedrägliga uppgifter om förhållanden som legat till grund för beslutet om registrering.

Artikel 10

Underrättelser

1.   Varje medlemsstat ska underrätta de ansvariga officiella organen i övriga medlemsstater samt kommissionen om de uppgifter som krävs för att få tillgång till sortregistret i den berörda medlemsstaten.

Varje medlemsstat ska så snart som möjligt underrätta kommissionen om införandet av en sort i det egna sortregistret, samt om alla andra ändringar av detta register.

2.   Varje medlemsstat ska på begäran göra följande tillgängligt för en annan medlemsstat eller kommissionen:

a)

Den officiella eller officiellt erkända beskrivningen av sorter som registrerats i den berörda medlemsstatens sortregister.

b)

Resultaten av de bedömningar av ansökningar om registrering av sorter som utförs av den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 6.

c)

Alla övriga tillgängliga uppgifter om sorter som är upptagna i den berörda medlemsstatens sortregister eller som avregistrerats ur detta register.

d)

Förteckningen över sorter för vilka en ansökan om registrering håller på att behandlas i den berörda medlemsstaten.

Artikel 11

Gemensam sortlista

Kommissionen ska, på grundval av de uppgifter som inkommit i enlighet med artikel 10.1 andra stycket upprätta, regelbundet uppdatera och offentliggöra i elektronisk form en gemensam sortlista med de sorter som ingår i de olika medlemsstaternas sortregister.

Artikel 12

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2016 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2017.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 13

Upphävande

Direktiv 93/79/EEG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2017.

Artikel 14

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 15

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 15 oktober 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 267, 8.10.2008, s. 8.

(2)  Rådets direktiv 92/34/EEG av den 28 april 1992 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EGT L 157, 10.6.1992, s. 10).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1).

(5)  Kommissionens direktiv 93/79/EEG av den 21 september 1993 om ytterligare genomförandebestämmelser för listor över sorter av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor som förs av leverantörer i enlighet med rådets direktiv 92/34/EEG (EGT L 256, 14.10.1993, s. 25).


16.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/22


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEDIREKTIV 2014/98/EU

av den 15 oktober 2014

om genomförande av rådets direktiv 2008/90/EG vad gäller särskilda krav för de släkten och arter av fruktplantor som avses i bilaga I till det direktivet, särskilda krav som ska uppfyllas av leverantörerna och tillämpningsbestämmelser för officiella inspektioner

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (1), särskilt artiklarna 4, 6.4, 9.1 och 13.3, och

av följande skäl:

(1)

Bestämmelserna om certifiering och saluföring av utgångsmaterial, elitmaterial och certifierat material bör ta hänsyn till de skilda produktionscyklerna för de släkten och arter som omfattas av detta direktiv.

(2)

För att säkerställa sundhet och kvalitet hos förökningsmaterial och fruktplantor som producerats från utgångsmaterial måste detta material uppfylla mycket stränga sundhets- och kvalitetskrav.

(3)

För att göra det möjligt att identifiera utgångsmaterial och garantera dess kvalitet är det lämpligt att anta bestämmelser om fastställande och kontroll av dess sortäkthet. Dessutom bör identifieringen av och kvaliteten på utgångsmaterial säkerställas genom bestämmelser om dess förökning, som kan inbegripa förnyelse och uppförökning. För att säkerställa utgångsmaterialets sundhet är det viktigt att anta bestämmelser om frihet från skadegörare samt om inspektioner, provtagning och testning, beroende på vad som är lämpligt för släktet och arten i fråga. Dessutom bör kvaliteten på detta material garanteras genom antagande av bestämmelser om defekter.

(4)

För att göra det möjligt att identifiera grundstammar som inte tillhör någon sort samt garantera deras kvalitet, bör de motsvara beskrivningen av den art de tillhör.

(5)

Det är nödvändigt att plantor från vilka man avser att ta material för produktion av elitmaterial eller certifierat material, med undantag av fruktplantor, är identifierade. Sådana plantor kallas nedan moderplantor. Moderplantor för produktion av utgångsmaterial (nedan kallade moderplantor för utgångsmaterial) bör uppfylla samma krav som utgångsmaterial. Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial bör vara identifierade genom hela produktionsprocessen. Det ansvariga officiella organet bör fastställa att moderplantor för utgångsmaterial motsvarar sortbeskrivningen genom att bedöma uttrycket av respektive sorts egenskaper. Det bör också regelbundet kontrolleras att moderplantor för utgångsmaterial, liksom därav producerat utgångsmaterial, överensstämmer med sortbeskrivningen.

(6)

När det gäller material som är avsett för certifiering bör överensstämmelsen med sortbeskrivningen fastställas på grundval av en officiell beskrivning av den berörda sorten som säkerställer att denna är särskiljbar, enhetlig och stabil, eller den beskrivning som åtföljer en ansökan om registrering/växtförädlarrätt, eller en officiellt erkänd beskrivning. När det gäller sorter med officiellt erkänd beskrivning är det lämpligt att kräva att de har registrerats i ett nationellt register, för att säkerställa att beskrivningen är lämplig för det material som är föremål för certifiering.

(7)

När det gäller utgångsmaterial och elitmaterial bör det också vara möjligt att fastställa överensstämmelsen med sortbeskrivningen på grundval av en beskrivning som åtföljer ansökan om registrering av en sort i en medlemsstat och en beskrivning som åtföljer ansökan om registrering av en växtförädlarrätt, förutsatt att en rapport redan finns tillgänglig i unionen eller i ett tredjeland som anger att sorten är särskiljbar, enhetlig och stabil. Syftet med att erbjuda denna möjlighet är att påskynda de inledande stadierna i certifieringsprocessen i sådana fall där registreringen av en sort nästan är fullbordad. För att möjliggöra insyn och välgrundade val för användarna av materialet bör detta få saluföras först när sortregistreringen avslutats.

(8)

Det är viktigt att tillämpa strikta bestämmelser om skydd av utgångsmaterial från alla slags infektioner orsakade av skadegörare. Leverantörerna bör därför bevara utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial i särskilda anläggningar som är skyddade mot insektsangrepp och förhindrar infektioner via luftvektorer och alla andra tänkbara källor. Av samma skäl bör utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial odlas eller produceras isolerat från marken, i krukor med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat. För att tillgodose särskilda produktionsbehov bör dock medlemsstaterna ha möjlighet att ansöka om tillstånd att producera utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial på friland, förutsatt att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra infektioner orsakade av relevanta skadegörare.

(9)

Rådets direktiv 2000/29/EG (2) innehåller bestämmelser som syftar till att förhindra att vissa skadegörare förs in i unionen och sprids där. Bestämmelserna inbegriper krav för vissa släkten och arter som kompletterar certifieringskraven i det här direktivet i fråga om skadegörare som omfattas av direktiv 2000/29/EG. Det bör fastställas ytterligare bestämmelser om andra skadegörare. Det bör ställas krav på frånvaro av sådana skadegörare som kan ge oacceptabla negativa effekter på sundheten eller användbarheten hos utgångsmaterial av de berörda släktena och arterna. Det bör också upprättas en förteckning över dessa skadegörare. Om en skadegörare bara kan ge sådana negativa effekter om dess förekomst överstiger vissa nivåer, bör förbudet endast gälla ovanför dessa nivåer. Dessa skadegörare bör förtecknas separat från dem som inte får förekomma alls.

(10)

Tänkbara moderplantor för utgångsmaterial utgör utgångspunkten för produktion och certifiering av förökningsmaterial och fruktplantor. De bör därför omfattas av mycket hårda fytosanitära krav, så att man kan garantera att de är fria från relevanta skadegörare. Mot bakgrund av biologin och kännetecknen hos släkten och arter av relevanta växter och skadegörare bör det krävas okulärbesiktning av tänkbara moderplantor för utgångsmaterial med avseende på förekomst av de skadegörare som förtecknas i bilaga I. Om det är oklart huruvida dessa skadegörare förekommer bör varje tänkbar moderplanta för utgångsmaterial provtas och testas för att säkerställa korrekta resultat. Alla tänkbara moderplantor för utgångsmaterial bör testas med avseende på de skadegörare som förtecknas i bilaga II, så att det säkert kan fastställas att de är fria från dessa. Mycket liknande krav bör gälla för sådana moderplantor för utgångsmaterial som produceras genom förnyelse, på grund av deras betydelse för den fortsatta produktions- och certifieringsprocessen.

(11)

Mot bakgrund av biologin och kännetecknen hos släkten och arter av relevanta växter och skadegörare bör det krävas okulärbesiktning av utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial med avseende på förekomst av de skadegörare som förtecknas i bilagorna I och II. Om det är oklart huruvida dessa skadegörare förekommer bör utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial provtas och testas för att säkerställa korrekta resultat.

(12)

Mot bakgrund av biologin och kännetecknen hos släkten och arter av relevanta växter och skadegörare bör det antas bestämmelser om frekvenser för okulärbesiktningar, provtagning och testning av elitmaterial, moderplantor för elitmaterial, certifierade moderplantor och certifierat material. Dessa bestämmelser bör bygga på de erfarenheter som fruktplantsproducenter och ansvariga officiella organ gjort i samband med tillämpningen av olika nationella certifieringssystem. Bestämmelserna bör ta hänsyn till användarnas behov av en viss kategori.

(13)

Förekomsten av vissa skadegörare, särskilt nematoder, i marken kan ge oacceptabla negativa effekter på människors hälsa och användbarheten hos plantorna i fråga, om skadegörarna är värdar för virus som påverkar de berörda släktena eller arterna. Dessa skadegörare bör därför förtecknas och identifieras separat, och de bör inte få förekomma i de relevanta jordarna om det inte har visats genom tester att de är fria från virusen i fråga. Förekomsten av dessa skadegörare och virus bör undersökas genom provtagning och tester. Vid fastställandet av bestämmelser om provtagning och tester bör de olika kategorierna av förökningsmaterial och fruktplantor beaktas. Det är dock rimligt att på vissa villkor tillåta att provtagning och tester inte utförs, om värdväxterna inte har odlats på produktionsfältet under minst fem år.

(14)

När provtagning och tester genomförs bör det ske i enlighet med protokollen från Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavet (EPPO) eller andra internationellt erkända protokoll. Detta är nödvändigt för att säkerställa att de provtagnings- och testmetoder som används i unionen är uppdaterade med hänsyn till den internationella vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Om sådana protokoll inte finns tillgängliga bör provtagning och tester utföras i enlighet med relevanta protokoll som fastställts på nationell nivå.

(15)

Kvaliteten och användbarheten hos utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial kan påverkas av skador, missfärgningar, sårvävnad, torkskador och andra defekter. Det bör därför föreskrivas att utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial ska vara praktiskt taget fria från alla sådana defekter.

(16)

För att garantera lämplig kvalitet hos förökningsmaterialet bör det fastställas bestämmelser för bevarande av sådant material under lämpliga förhållanden. Dessa förhållanden bör anpassas efter vilken kategori av förökningsmaterial och fruktplantor som certifieras. Mot bakgrund av den senaste utvecklingen är det viktigt att också tillåta bevarande genom nedkylning till extremt låga temperaturer, s.k. kryokonservering. Denna teknik anses vara ett bra alternativ till odling in vitro, eftersom lagring vid dessa temperaturer gör det möjligt att till fullo bevara förökningsmaterialets egenskaper.

(17)

Elitmaterial utgör nästa steg i produktionsprocessen efter utgångsmaterial. Moderplantor för produktion av elitmaterial (nedan kallade moderplantor för elitmaterial) bör därför antingen produceras från utgångsmaterial eller uppförökas från andra moderplantor för elitmaterial.

(18)

Kraven för elitmaterial bör vara desamma som kraven för utgångsmaterial i fråga om identifiering, sundhet och kvalitet, eftersom dessa krav är lika relevanta för sundhet och användbarhet hos elitmaterial. Elitmaterial bör dock få lov att produceras på friland för att underlätta effektiv förökning till senare generationer och andra kategorier. Kraven för bevarande av elitmaterial bör därför möjliggöra bevarande i insektsskyddade anläggningar eller på fält som är isolerade från potentiella källor till infektion via luftvektorer, rotkontakt, korsinfektion genom maskiner, ympverktyg och andra möjliga källor.

(19)

Sådana moderplantor för elitmaterial som produceras från utgångsmaterial bör få uppförökas i så många generationer som behövs för att man ska få tillräckligt många moderplantor för produktion av elitmaterial och certifierat material. Olika generationer av moderplantor för elitmaterial bör hållas åtskilda från varandra och kunna identifieras genom hela produktionsprocessen.

(20)

Certifierat material och certifierade fruktplantor kan utgöra nästa steg i produktionsprocessen efter utgångsmaterial eller elitmaterial. Moderplantor för produktion av certifierat material (nedan kallade moderplantor för certifierat material) bör därför produceras från antingen utgångsmaterial eller elitmaterial.

(21)

Det bör antas minimikrav för att säkerställa ett harmoniserat förfarande för fastställande och kontroll av överensstämmelse med sortbeskrivningen beträffande förökningsmaterial och fruktplantor som ska få status som CAC-material. Dessa krav bör vara mindre stränga än kraven för utgångsmaterial, elitmaterial och certifierat material eftersom användarna har lägre sundhets- och kvalitetsförväntningar på CAC-material till följd av förenklade produktionsmetoder och -stadier. Leverantörerna bör dock säkerställa identifieringen av material som är avsett för förökning. Dessutom bör det säkerställas att man tillämpar kvalitets- och sundhetsnormer som är anpassade för odling av CAC-material och som motsvarar användarnas förväntningar på denna typ av förökningsmaterial. Med tanke på typen av skadegörare som angriper vissa arter av Citrus L., Fortunella Swingle och Poncirus Raf. krävs det särskilda bestämmelser om okulärbesiktning, provtagning och tester för att se till att motsvarande förökningsmaterial och fruktplantor har fullgod kvalitet och sundhet.

(22)

För att göra det möjligt för det ansvariga officiella organet att utföra officiella inspektioner och kontrollera att förökningsmaterial och fruktplantor uppfyller de kvalitets- och sundhetsnormer för officiell certifiering som fastställs i detta direktiv, bör leverantören ha infört en plan i syfte att identifiera och övervaka kritiska moment i produktionsprocessen för förökningsmaterial och fruktplantor för relevanta släkten och arter, samt dokumentera denna övervakning. Planen och dokumentationen över fältbesiktningar, provtagning och tester bör sparas så länge som respektive förökningsmaterial och fruktplantor står under leverantörens kontroll och i minst tre år efter det att förökningsmaterialet eller fruktplantorna avlägsnats eller saluförts.Denna tidsperiod är nödvändig för att möjliggöra upptäckt av skadegörare på vedartade växter där symtomen kanske uppträder först flera år efter infektionen.

(23)

Medlemsstaterna bör se till att förökningsmaterial och fruktplantor officiellt inspekteras under produktion och saluföring, för att kontrollera att kraven och villkoren i detta direktiv uppfylls. För att säkerställa ett harmoniserat förfarande för officiella inspektioner bör bestämmelser fastställas för okulärbesiktning och, i förekommande fall, provtagning och tester.

(24)

För att undvika störningar i handeln bör medlemsstaterna inom sitt eget territorium ha möjlighet att tillåta saluföring under en övergångsperiod av förökningsmaterial och fruktplantor som producerats från moderplantor för utgångsmaterial, elitmaterial och certifierat material eller från moderplantor för CAC-material som redan fanns vid tidpunkten för detta direktivs tillämpning, även om detta material eller dessa fruktplantor inte uppfyller de nya villkoren.

(25)

Kommissionens direktiv 93/48/EEG (3) och 93/64/EEG (4) bör upphävas.

(26)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för förökningsmaterial och plantor av fruktsläkten och fruktarter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

DEFINITIONER OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I detta direktiv avses med

1.    moderplanta : en identifierad planta avsedd för förökning,

2.    tänkbar moderplanta för utgångsmaterial : en moderplanta som leverantören avser att försöka få godtagen som moderplanta för utgångsmaterial,

3.    moderplanta för utgångsmaterial : en moderplanta avsedd för produktion av utgångsmaterial,

4.    moderplanta för elitmaterial : en moderplanta avsedd för produktion av elitmaterial,

5.    moderplanta för certifierat material : en moderplanta avsedd för produktion av certifierat material,

6.    skadegörare : alla arter, stammar och biotyper av växter, djur och patogener som är skadliga för växter eller växtprodukter och som förtecknas i bilagorna I, II och III,

7.    okulärbesiktning : undersökning av växter eller växtdelar med blotta ögat, lupp, stereomikroskop eller mikroskop,

8.    test : annan undersökning än okulärbesiktning,

9.    fruktbärande planta : en planta som producerats från en moderplanta och som odlas för produktion av frukt för att göra det möjligt att kontrollera moderplantans sortäkthet,

10.    kategori : utgångsmaterial, elitmaterial, certifierat material eller CAC-material,

11.    uppförökning : vegetativ produktion av moderplantor för att få fram ett tillräckligt antal sådana i samma kategori,

12.    förnyelse av en moderplanta : ersättande av en moderplanta med en vegetativt producerad dotterplanta,

13.    mikroförökning : uppförökning av växtmaterial i syfte att producera ett stort antal plantor genom in vitro-odling av differentierade vegetativa knoppar eller differentierade vegetativa meristem från en planta,

14.    praktiskt taget fri från defekter : defekter som kan försämra kvalitet och användbarhet hos förökningsmaterial eller fruktplantor förekommer i en omfattning som är lika stor som eller mindre än den omfattning som förväntas bli resultatet av goda odlings- och hanteringsmetoder, och denna nivå är förenlig med goda odlings- och hanteringsmetoder,

15.    praktiskt taget fri från skadedjur : förekomsten av skadegörare på förökningsmaterialet eller fruktplantorna är tillräckligt låg för att garantera godtagbar kvalitet och användbarhet hos förökningsmaterialet,

16.    laboratorium : varje anläggning som används för tester av förökningsmaterial och fruktplantor,

17.    kryokonservering : bevarande av växtmaterial genom nedkylning till extremt låga temperaturer i syfte att bevara materialets livskraft.

Artikel 2

Allmänna bestämmelser

1.   Medlemsstaterna ska se till att förökningsmaterial och fruktplantor av de släkten och arter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2008/90/EG i samband med produktion och saluföring uppfyller kraven i artiklarna 3–27 i det här direktivet, beroende på vad som är tillämpligt.

2.   Medlemsstaterna ska se till att leverantörerna i samband med produktion av förökningsmaterial och fruktplantor av de släkten och arter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2008/90/EG uppfyller kraven i artiklarna 28 och 29.

3.   Medlemsstaterna ska se till att förökningsmaterial och fruktplantor av de släkten och arter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2008/90/EG i samband med produktion och saluföring genomgår officiell inspektion i enlighet med artikel 30.

4.   Förökningsmaterial som uppfyller kraven för en viss kategori får inte blandas med material av andra kategorier.

KAPITEL 2

KRAV FÖR FÖRÖKNINGSMATERIAL OCH, I FÖREKOMMANDE FALL, FRUKTPLANTOR

AVSNITT 1

Krav för utgångsmaterial

Artikel 3

Krav för certifiering av utgångsmaterial

1.   Förökningsmaterial, utom grundstammar som inte tillhör någon sort och moderplantor, ska på begäran officiellt certifieras som utgångsmaterial om det uppfyller följande krav:

a)

Det har producerats direkt från en moderplanta i enlighet med artikel 13 eller 14.

b)

Det motsvarar sortbeskrivningen och detta förhållande har kontrollerats i enlighet med artikel 7.

c)

Det bevaras i enlighet med artikel 8.

d)

Det uppfyller sundhetskraven i artikel 10.

e)

Om kommissionen har beviljat ett undantag enligt artikel 8.4 för odling av utgångsmaterial eller moderplantor för utgångsmaterial på friland under icke insektsskyddade förhållanden ska jorden uppfylla kraven i artikel 11.

f)

Det är förenligt med artikel 12 beträffande defekter.

2.   Den moderplanta som avses i punkt 1 a ska antingen ha godtagits i enlighet med artikel 5 eller ha erhållits genom uppförökning i enlighet med artikel 13 eller mikroförökning i enlighet med artikel 14.

3.   Om utgångsmaterial eller moderplantor för utgångsmaterial inte längre uppfyller kraven i artiklarna 7–12 ska leverantören se till att de inte befinner sig i närheten av annat utgångsmaterial och andra moderplantor för utgångsmaterial. Det därigenom avlägsnade utgångsmaterialet eller moderplantorna för utgångsmaterial får användas som elitmaterial, certifierat material eller CAC-material, förutsatt att det/de uppfyller kraven för respektive kategori enligt detta direktiv.

I stället för att avlägsna moderplantorna eller materialet i fråga får leverantören vidta lämpliga åtgärder för att se till att moderplantorna eller materialet åter uppfyller kraven.

Artikel 4

Krav för certifiering som utgångsmaterial av grundstammar som inte tillhör någon sort

1.   En grundstam som inte tillhör någon sort ska, på begäran, officiellt certifieras som utgångsmaterial om den uppfyller följande krav:

a)

Den har producerats direkt från en moderplanta genom vegetativ eller sexuell förökning. Vid sexuell förökning ska pollinerande träd (pollengivare) produceras direkt från en moderplanta genom vegetativ förökning.

b)

Den överensstämmer med artbeskrivningen.

c)

Den bevaras i enlighet med artikel 8.

d)

Den uppfyller sundhetskraven i artikel 10.

e)

Om kommissionen har beviljat ett undantag enligt artikel 8.4 för odling av utgångsmaterial eller moderplantor för utgångsmaterial på friland under icke insektsskyddade förhållanden ska jorden uppfylla kraven i artikel 11.

f)

Den är förenlig med artikel 12 beträffande defekter.

2.   Den moderplanta som avses i punkt 1 a ska antingen ha godtagits i enlighet med artikel 6 eller ha erhållits genom uppförökning i enlighet med artikel 13 eller mikroförökning i enlighet med artikel 14.

3.   Om grundstammar som utgör utgångsmaterial eller moderplantor för utgångsmaterial inte längre uppfyller kraven i artiklarna 8–12 ska leverantören se till att de inte befinner sig i närheten av annat utgångsmaterial och andra moderplantor för utgångsmaterial. De därigenom avlägsnade grundstammarna får användas som elitmaterial, certifierat material eller CAC-material, förutsatt att det/de uppfyller kraven för respektive kategori enligt detta direktiv.

I stället för att avlägsna grundstammarna får leverantören vidta lämpliga åtgärder för att se till att de åter uppfyller kraven.

Artikel 5

Krav för godtagande av moderplantor för utgångsmaterial

1.   Det ansvariga officiella organet ska godta plantor som moderplantor för utgångsmaterial om de uppfyller kraven i artiklarna 7–12 och om de motsvarar sortbeskrivningen i enlighet med punkterna 2, 3 och 4.

Godtagandet ska beviljas på grundval av en officiell inspektion samt testresultat, dokumentation och förfaranden i enlighet med artikel 30.

2.   Det ansvariga officiella organet ska fastställa att moderplantor för utgångsmaterial motsvarar sortbeskrivningen genom att bedöma uttrycket av respektive sorts egenskaper. Bedömningen ska baseras på någon av följande faktorer:

a)

Den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i ett nationellt register och sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt.

b)

Den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan om registrering i någon medlemsstat enligt vad som avses i artikel 5.1 i kommissionens genomförandedirektiv 2014/97/EU (5).

c)

Den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan om registrering av en växtförädlarrätt.

d)

Den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i ett nationellt register.

3.   När punkt 2 b eller c är tillämplig ska moderplantor för utgångsmaterial endast godtas om det finns en rapport som utarbetats av ett ansvarigt officiellt organ i unionen eller i ett tredjeland och som visar att den sort det gäller är särskiljbar, enhetlig och stabil. I avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och det material som framställs av den bara användas för produktion av elitmaterial eller certifierat material och får inte saluföras som utgångsmaterial, elitmaterial eller certifierat material.

4.   Om överensstämmelsen med sortbeskrivningen bara kan fastställas på grundval av egenskaperna hos den fruktbärande plantan ska bedömningen av uttrycket av sortens egenskaper göras på frukten hos en fruktbärande planta som producerats från en moderplanta för utgångsmaterial. Dessa fruktbärande plantor ska hållas åtskilda från utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial.

Fruktbärande plantor ska okulärbesiktigas under de perioder på året som är lämpligast med tanke på klimat- och odlingsförhållanden för plantor av de berörda släktena eller arterna.

Artikel 6

Krav för godtagande av grundstammar som inte tillhör någon sort

Det ansvariga officiella organet ska godta grundstammar som inte tillhör någon sort som moderplantor för utgångsmaterial om de motsvarar artbeskrivningen samt uppfyller kraven i artiklarna 8–12.

Godtagandet ska beviljas på grundval av en officiell inspektion samt testresultat, dokumentation och förfaranden hos leverantören, i enlighet med artikel 30.

Artikel 7

Kontroll av överensstämmelse med sortbeskrivningen

Det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören ska regelbundet kontrollera att utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial överensstämmer med sortbeskrivningen i enlighet med artikel 5.2 och 5.3, beroende på vad som är lämpligt för den berörda sorten och den förökningsmetod som används.

Utöver att göra regelbundna kontroller av utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial ska det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören efter varje förnyelse kontrollera de moderplantor för utgångsmaterial som blivit resultatet av förnyelsen.

Artikel 8

Krav för bevarande av utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial

1.   Leverantörerna ska bevara utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial i anläggningar som är avpassade efter de berörda släktena eller arterna och som är skyddade mot insektsangrepp och förhindrar infektioner via luftvektorer och alla andra tänkbara källor under hela produktionsprocessen.

Tänkbara moderplantor för utgångsmaterial ska skyddas från insektsangrepp och hållas fysiskt isolerade från moderplantor för utgångsmaterial i de anläggningar som avses i första stycket, till dess att alla tester avseende efterlevnad av artikel 9.1 och 9.2 har avslutats.

2.   Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial ska bevaras på ett sätt som garanterar att de kan identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen.

3.   Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial ska odlas eller produceras isolerat från marken, i krukor med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat. De ska märkas med etiketter som gör att de kan spåras.

4.   Genom undantag från punkterna 1, 2 och 3 får en medlemsstat beviljas tillstånd att producera utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial på friland under icke insektsskyddade förhållanden för särskilda släkten eller arter. Sådant material ska märkas med etiketter så att det kan spåras. Tillståndet ska beviljas förutsatt att den berörda medlemsstaten ser till att lämpliga åtgärder vidtas för att förebygga infektion av plantor via luftvektorer, rotkontakt, korsinfektion genom maskiner, ympverktyg och andra möjliga källor.

5.   Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial får bevaras genom kryokonservering.

6.   Moderplantor för utgångsmaterial får bara användas under en period som beräknats på grundval av sortens stabilitet eller miljöförhållandena under odlingen och andra faktorer som påverkar sortens stabilitet.

Artikel 9

Sundhetskrav för tänkbara moderplantor för utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial som produceras genom förnyelse

1.   Tänkbara moderplantor för utgångsmaterial ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i bilaga I för berörda släkten och arter.

De tänkbara moderplantorna för utgångsmaterial i fråga ska vid okulärbesiktning på anläggningarna och på frilandsodlingarna befinnas vara fria från de skadegörare som förtecknas i bilaga I för berörda släkten och arter.

Okulärbesiktningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Om det är oklart huruvida dessa skadegörare förekommer ska det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören utföra provtagning och tester av de tänkbara moderplantorna för utgångsmaterial.

2.   Tänkbara moderplantor för utgångsmaterial ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i bilaga II för berörda släkten och arter.

De tänkbara moderplantorna för utgångsmaterial i fråga ska vid okulärbesiktning på anläggningarna och på frilandsodlingarna samt vid provtagning och tester befinnas vara fria från de skadegörare som förtecknas i bilaga II för berörda släkten och arter.

Okulärbesiktningen, provtagningen och testerna ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Provtagningen och testerna ska ske under den lämpligaste delen av året, med beaktande av klimatförhållanden och växtens odlingsförhållanden samt biologin hos de skadegörare som är relevanta för växten i fråga. Oberoende av tid på året ska provtagning och tester också göras när det är oklart huruvida skadegörarna i fråga förekommer.

3.   När det gäller provtagning och tester enligt punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna använda protokoll från Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavet (EPPO) eller andra internationellt erkända protokoll. Om det inte finns några sådana protokoll ska det ansvariga officiella organet använda relevanta protokoll som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna ska i sådana fall på begäran översända dessa protokoll till övriga medlemsstater och kommissionen.

Det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören ska sända proverna till laboratorier som är officiellt godtagna av det ansvariga officiella organet.

När tänkbara moderplantor för utgångsmaterial testas för virus, viroider, virusliknande sjukdomar och fytoplasma ska biologisk indexering på indikatorväxter användas som testmetod. Andra testmetoder får användas om medlemsstaten på grundval av expertgranskade vetenskapliga uppgifter anser att de ger lika tillförlitliga resultat som biologisk indexering på indikatorväxter.

4.   Genom undantag från punkt 2 gäller att när en tänkbar moderplanta för utgångsmaterial är en fröplanta ska okulärbesiktning, provtagning och tester endast krävas med avseende på virus, viroider och virusliknande sjukdomar som överförs med pollen och som förtecknas i bilaga II, för berörda släkten och arter, förutsatt att en officiell inspektion har visat att den berörda fröplantan är uppdriven från ett frö som producerats av en planta som är fri från symtom orsakade av dessa virus, viroider och virusliknande sjukdomar och att fröplantan har bevarats i enlighet med artikel 8.1 och 8.3.

5.   Punkterna 1 och 3 ska också tillämpas på moderplantor för utgångsmaterial som producerats genom förnyelse.

Moderplantor för utgångsmaterial som producerats genom förnyelse ska vara fria från de virus och viroider som förtecknas i bilaga II för berörda släkten och arter.

Dessa moderplantor för utgångsmaterial ska vid okulärbesiktning på anläggningar, av frilandsodlingar och av partier, samt vid provtagning och tester, befinnas vara fria från sådana virus och viroider.

Okulärbesiktningen, provtagningen och testerna ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Artikel 10

Sundhetskrav för utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial

1.   Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i bilagorna I och II för berörda släkten och arter.

Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial ska vid okulärbesiktning på anläggningar, av frilandsodlingar och av partier befinnas vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i bilagorna I och II för berörda släkten och arter. Okulärbesiktningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Den procentandel av utgångsmaterialet eller moderplantorna för utgångsmaterial som är angripen av skadegörare förtecknade i del B i bilaga I får inte överskrida de däri angivna tröskelvärdena. Utgångsmaterialet eller moderplantorna för utgångsmaterial ska i samband med okulärbesiktning på anläggningar, av frilandsodlingar och av partier klara dessa tröskelvärden. Okulärbesiktningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Om det är oklart huruvida dessa skadegörare förekommer ska det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören utföra provtagning och tester av utgångsmaterialet eller moderplantorna för utgångsmaterial.

2.   Det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören ska utföra okulärbesiktning, provtagning och tester av utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial i enlighet med bilaga IV för berörda släkten och arter.

3.   När det gäller provtagning och tester enligt punkt 1 ska medlemsstaterna använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända protokoll. Om det inte finns några sådana protokoll ska det ansvariga officiella organet använda relevanta protokoll som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna ska i sådana fall på begäran översända dessa protokoll till övriga medlemsstater och kommissionen.

Det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören ska sända proverna till laboratorier som är officiellt godtagna av det ansvariga officiella organet.

4.   Punkt 1 ska inte tillämpas på utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial under kryokonservering.

Artikel 11

Krav för jord

1.   Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial får endast odlas i jord som är fri från samtliga skadegörare som förtecknas i bilaga III, för berörda släkten eller arter, och som är värdar för virus som påverkar dessa släkten eller arter. Frihet från dessa skadegörare ska fastställas genom provtagning och tester.

Provtagningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Provtagningen och testerna ska utföras innan utgångsmaterialet eller moderplantorna för utgångsmaterial har planterats och ska upprepas under växtperioden om det finns misstanke om förekomst av de skadegörare som avses i punkt 1.

Provtagningen och testerna ska utföras med beaktande av klimatförhållandena och biologin hos de skadegörare som förtecknas i bilaga III, i fall där dessa skadegörare är relevanta för utgångsmaterialet eller moderplantorna för utgångsmaterial.

2.   Provtagning och tester ska inte utföras om växter som är värdar för de skadegörare som förtecknas i bilaga III, för det släkte eller den art som avses, inte har odlats i den jord där produktionen sker under en period på minst fem år och om det inte råder några tvivel beträffande frihet från relevanta skadegörare i jorden.

Provtagning och tester ska inte utföras när det ansvariga officiella organet på grundval av en officiell inspektion drar slutsatsen att jorden är fri från alla skadegörare som förtecknas i bilaga III, för de släkten eller arter som avses, och som är värdar för virus som påverkar dessa släkten eller arter.

3.   Vid provtagning och tester enligt punkt 1 ska medlemsstaterna använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända protokoll. Om det inte finns några sådana protokoll ska medlemsstaterna använda relevanta protokoll som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna ska i sådana fall på begäran översända dessa protokoll till övriga medlemsstater och kommissionen.

Artikel 12

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten

Utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial ska vid okulärbesiktning vara praktiskt taget fria från defekter. Okulärbesiktningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören. Skador, missfärgningar, sårvävnad och torkskador ska betraktas som defekter om de påverkar kvaliteten och användbarheten som förökningsmaterial.

Artikel 13

Krav för uppförökning, förnyelse och förökning av moderplantor för utgångsmaterial

1.   Leverantören får uppföröka eller förnya sådana moderplantor för utgångsmaterial som har godtagits i enlighet med artikel 5.1.

2.   Leverantören får föröka moderplantor för utgångsmaterial för att producera utgångsmaterial.

3.   Uppförökning, förnyelse och förökning av moderplantor för utgångsmaterial ska ske i enlighet med de protokoll som avses i punkt 4.

4.   Medlemsstaterna ska använda protokoll för uppförökning, förnyelse och förökning av moderplantor för utgångsmaterial. Medlemsstaterna ska använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända protokoll. Om det inte finns några sådana protokoll ska medlemsstaterna använda relevanta protokoll som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna ska i sådana fall på begäran översända dessa protokoll till övriga medlemsstater och kommissionen.

De protokoll som avses i punkt 1 ska ha testats på relevanta släkten eller arter under en tidsperiod som anses lämplig för dessa släkten eller arter. Tidsperioden ska anses vara lämplig om den möjliggör en kontroll av plantornas fenotyp i fråga om överensstämmelse med sortbeskrivningen på grundval av faktisk fruktproduktion eller vegetativ utveckling hos grundstammar.

5.   Leverantören får endast förnya moderplantor för utgångsmaterial före utgången av den period som avses i artikel 8.6.

Artikel 14

Krav för uppförökning, förnyelse och mikroförökning av moderplantor för utgångsmaterial

1.   Uppförökning, förnyelse och mikroförökning av moderplantor för utgångsmaterial, för produktion av utgångsmaterial eller nya moderplantor för utgångsmaterial ska ske i enlighet med de protokoll som anges i punkt 2.

2.   Medlemsstaterna ska vid mikroförökning av utgångsmaterial och moderplantor för utgångsmaterial använda EPPO-protokoll eller andra internationellt erkända protokoll. Om det inte finns några sådana protokoll ska medlemsstaterna använda relevanta protokoll som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna ska i sådana fall på begäran översända dessa protokoll till övriga medlemsstater och kommissionen.

Medlemsstaterna får endast använda protokoll som har testats på relevanta släkten eller arter under en tidsperiod som anses tillräckligt lång för att möjliggöra en kontroll av plantornas fenotyp i fråga om överensstämmelse med sortbeskrivningen på grundval av faktisk fruktproduktion eller vegetativ utveckling hos grundstammar.

AVSNITT 2

Krav för elitmaterial

Artikel 15

Krav för certifiering av elitmaterial

1.   Förökningsmaterial, utom moderplantor för elitmaterial och grundstammar som inte tillhör någon sort, ska på begäran officiellt certifieras som elitmaterial om det uppfyller kraven i punkterna 2, 3 och 4.

2.   Förökningsmaterialet ska vara producerat från en moderplanta för elitmaterial.

En moderplanta för elitmaterial ska uppfylla ett av följande krav:

a)

Den ska ha producerats från utgångsmaterial.

b)

Den ska ha producerats genom uppförökning av en moderplanta för elitmaterial i enlighet med artikel 19.

3.   Förökningsmaterialet ska uppfylla kraven i artiklarna 7, 8.6 och 12.

4.   Förökningsmaterialet ska uppfylla tilläggskraven i fråga om

a)

sundhet, i enlighet med artikel 16,

b)

jord, i enlighet med artikel 17,

c)

bevarande av elitmaterial och moderplantor för elitmaterial, i enlighet med artikel 18, och

d)

särskilda villkor för förökning, i enlighet med artikel 19.

5.   Grundstammar som inte tillhör någon sort ska på begäran officiellt certifieras som elitmaterial om de överensstämmer med artbeskrivningen och uppfyller kraven i artikel 8.2 och 8.6 samt tilläggskraven i artiklarna 12, 16, 17, 18 och 19.

6.   I detta avsnitt gäller att alla hänvisningar till moderplantor för utgångsmaterial i de bestämmelser som avses i punkterna 3 och 5 ska anses som hänvisningar till moderplantor för elitmaterial, och att alla hänvisningar till utgångsmaterial ska anses som hänvisningar till elitmaterial.

7.   Om elitmaterial eller moderplantor för elitmaterial inte längre uppfyller kraven i artiklarna 7, 8.2, 8.6, 12, 16 och 17 ska leverantören se till att de inte befinner sig i närheten av annat elitmaterial och andra moderplantor för elitmaterial. Det därigenom avlägsnade elitmaterialet eller moderplantorna för elitmaterial får användas som certifierat material eller CAC-material, förutsatt att det/de uppfyller kraven för respektive kategori enligt detta direktiv.

I stället för att avlägsna moderplantorna eller materialet i fråga får leverantören vidta lämpliga åtgärder för att se till att moderplantorna eller materialet åter uppfyller kraven.

8.   Om grundstammar som inte tillhör någon sort består av elitmaterial eller moderplantor för elitmaterial som inte längre uppfyller kraven i artiklarna 8.2, 8.6, 12, 16 och 17 ska leverantören se till att de inte befinner sig i närheten av annat elitmaterial eller andra moderplantor för elitmaterial. De därigenom avlägsnade grundstammarna får användas som certifierat material eller CAC-material, förutsatt att de uppfyller kraven för respektive kategori enligt detta direktiv.

I stället för att avlägsna grundstammarna får leverantören vidta lämpliga åtgärder för att se till att de åter uppfyller kraven.

Artikel 16

Sundhetskrav

1.   Elitmaterial och moderplantor för elitmaterial ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i bilagorna I och II för berörda släkten och arter.

Elitmaterial och moderplantor för elitmaterial ska vid okulärbesiktning på anläggningar, av frilandsodlingar och av partier befinnas vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i bilagorna I och II för berörda släkten och arter. Okulärbesiktningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Den procentandel av elitmaterialet eller av moderplantorna för elitmaterial som är angripen av skadegörare förtecknade i del B i bilaga I får inte överskrida de däri angivna tröskelvärdena. Elitmaterialet eller moderplantorna för elitmaterial ska i samband med okulärbesiktning på anläggningar, av frilandsodlingar och av partier klara dessa tröskelvärden. Okulärbesiktningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Om det är oklart huruvida dessa skadegörare förekommer ska det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören utföra provtagning och tester av elitmaterialet eller moderplantorna för elitmaterial.

2.   Det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören ska utföra okulärbesiktning, provtagning och tester av elitmaterial och moderplantor för elitmaterial i enlighet med bilaga IV för berörda släkten och arter.

3.   När det gäller provtagning och tester enligt punkt 1 ska medlemsstaterna använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända protokoll. Om det inte finns några sådana protokoll ska det ansvariga officiella organet använda relevanta protokoll som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna ska i sådana fall på begäran översända dessa protokoll till övriga medlemsstater och kommissionen.

Det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören ska sända proverna till laboratorier som är officiellt godtagna av det ansvariga officiella organet.

4.   Punkt 1 ska inte tillämpas på elitmaterial och moderplantor för elitmaterial under kryokonservering.

Artikel 17

Krav för jord

1.   Elitmaterial och moderplantor för elitmaterial får endast odlas i jord som är fri från samtliga skadegörare som förtecknas i bilaga III, för berörda släkten eller arter, och som är värdar för virus som påverkar dessa släkten eller arter. Frihet från dessa skadegörare som är värdar för virus ska fastställas genom provtagning och tester.

Provtagningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören.

Provtagningen och testerna ska utföras innan elitmaterialet eller moderplantorna för elitmaterial har planterats och ska upprepas under växtperioden om det finns misstanke om förekomst av de skadegörare som avses i punkt 1.

Provtagningen och testerna ska utföras med beaktande av klimatförhållandena och biologin hos de skadegörare som förtecknas i bilaga III, i fall där dessa skadegörare är relevanta för elitmaterialet eller moderplantorna för elitmaterial.

2.   Provtagning och tester ska inte utföras om växter som är värdar för de skadegörare som förtecknas i bilaga III, för det släkte eller den art som avses, inte har odlats i den jord där produktionen sker under en period på minst fem år och om det inte råder några tvivel beträffande frånvaron av relevanta skadegörare i jorden.

Provtagning och tester ska inte utföras när det ansvariga officiella organet på grundval av en officiell inspektion drar slutsatsen att jorden är fri från alla skadegörare som förtecknas i bilaga III, för de släkten eller arter som avses, och som är värdar för virus som påverkar dessa släkten eller arter.

3.   Vid provtagning och tester enligt punkt 1 ska medlemsstaterna använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända protokoll. Om det inte finns några sådana protokoll ska medlemsstaterna använda relevanta protokoll som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna ska i sådana fall på begäran översända dessa protokoll till övriga medlemsstater och kommissionen.

Artikel 18

Krav för bevarande av elitmaterial och moderplantor för elitmaterial

1.   Elitmaterial och moderplantor för elitmaterial ska bevaras på fält som är isolerade från potentiella källor till infektion via luftvektorer, rotkontakt, korsinfektion genom maskiner, ympverktyg och andra möjliga källor.

2.   Isoleringsavståndet för de fält som avses i punkt 1 ska bestämmas med hänsyn till regionala förhållanden, typen av förökningsmaterial, förekomsten av skadegörare i det berörda området och de relevanta risker som fastställts av det ansvariga officiella organet på grundval av en officiell inspektion.

Artikel 19

Villkor för uppförökning

1.   Sådana moderplantor för elitmaterial som produceras från utgångsmaterial i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i så många generationer som krävs för att få fram det nödvändiga antalet moderplantor för elitmaterial. Moderplantorna för elitmaterial ska uppförökas i enlighet med artikel 13 eller, genom mikroförökning, i enlighet med artikel 14. Högsta tillåtna antal generationer och längsta tillåtna livstid för moderplantor för elitmaterial ska vara de värden som anges i bilaga V för relevanta släkten och arter.

2.   Om det är tillåtet med flera generationer av moderplantor för elitmaterial, får varje generation, utom den första, vara producerad från vilken som helst av de föregående generationerna.

3.   Förökningsmaterial av olika generationer ska förvaras separat.

AVSNITT 3

Krav för certifierat material

Artikel 20

Krav för certifiering av certifierat material

1.   Förökningsmaterial, utom moderplantor och fruktplantor, ska på begäran officiellt certifieras som certifierat material om de uppfyller kraven i punkterna 2, 3 och 4.

2.   Förökningsmaterialet och fruktplantorna ska ha producerats från certifierade moderplantor.

Certifierade moderplantor ska uppfylla ett av följande krav:

a)

De ska ha producerats från utgångsmaterial.

b)

De ska ha producerats från elitmaterial.

3.   Förökningsmaterialet och fruktplantorna ska uppfylla kraven i artiklarna 7, 8.6, 12, 21 och 22.

4.   Förökningsmaterialet och fruktplantorna ska uppfylla sundhetskraven i artikel 21.

Förökningsmaterialet och fruktplantorna ska produceras från en certifierad moderplanta för vilken kraven avseende jord i artikel 22 är uppfyllda.

5.   Grundstammar som inte tillhör någon sort ska på begäran officiellt certifieras som certifierat material om de överensstämmer med artbeskrivningen och uppfyller kraven i artikel 8.6 samt tilläggskraven i artiklarna 12, 21 och 22.

6.   I detta avsnitt gäller att alla hänvisningar till moderplantor för utgångsmaterial i de bestämmelser som avses i punkterna 3 och 5 ska anses som hänvisningar till moderplantor för certifierat material, och att alla hänvisningar till utgångsmaterial ska anses som hänvisningar till certifierat material.

7.   Om certifierat material eller moderplantor för certifierat material inte längre uppfyller kraven i artiklarna 7, 8.6, 12, 21 och 22 ska leverantören se till att de inte befinner sig i närheten av annat certifierat material och andra moderplantor för certifierat material. Det därigenom avlägsnade certifierade materialet eller moderplantorna för certifierat material får användas som CAC-material, förutsatt att det/de uppfyller kraven i avsnitt 4.

I stället för att avlägsna moderplantorna eller materialet i fråga får leverantören vidta lämpliga åtgärder för att se till att moderplantorna eller materialet åter uppfyller kraven.

8.   Om grundstammar som inte tillhör någon sort består av certifierat material eller moderplantor för certifierat material som inte längre uppfyller kraven i artiklarna 8.6, 12, 21 och 22 ska leverantören se till att de inte befinner sig i närheten av annat certifierat material eller andra moderplantor för certifierat material. Det därigenom avlägsnade certifierade materialet eller moderplantorna för certifierat material får användas som CAC-material, förutsatt att det/de uppfyller kraven i avsnitt 4.

I stället för att avlägsna grundstammarna får leverantören vidta lämpliga åtgärder för att se till att de åter uppfyller kraven.

Artikel 21

Sundhetskrav

1.   Certifierat material och moderplantor för certifierat material ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i bilagorna I och II för berörda släkten och arter.

Certifierat material och moderplantor för certifierat material ska vid okulärbesiktning på anläggningar, av frilandsodlingar och av partier befinnas vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i bilagorna I och II för berörda släkten och arter. Okulärbesiktningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Den procentandel av det certifierade materialet eller av moderplantorna för certifierat material som är angripen av skadegörare förtecknade i del B i bilaga I får inte överskrida de däri angivna tröskelvärdena. Det certifierade materialet eller moderplantorna för certifierat material ska i samband med okulärbesiktning på anläggningar, av frilandsodlingar och av partier klara dessa tröskelvärden. Okulärbesiktningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Om det är oklart huruvida dessa skadegörare förekommer ska det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören utföra provtagning och tester av det certifierade materialet eller moderplantorna för det certifierade materialet.

2.   Det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören ska utföra okulärbesiktning, provtagning och tester av certifierat material och moderplantor för certifierat material i enlighet med bilaga IV för berörda släkten och arter.

3.   När det gäller provtagning och tester enligt punkt 1 ska medlemsstaterna använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända protokoll. Om det inte finns några sådana protokoll ska det ansvariga officiella organet använda relevanta protokoll som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna ska i sådana fall på begäran översända dessa protokoll till övriga medlemsstater och kommissionen.

Det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, leverantören ska sända proverna till laboratorier som är officiellt godtagna av det ansvariga officiella organet.

4.   Punkt 1 ska inte tillämpas på certifierat material och moderplantor för certifierat material under kryokonservering.

Artikel 22

Krav för jord

1.   Moderplantor för certifierat material får endast odlas i jord som är fri från samtliga skadegörare som förtecknas i bilaga III, för berörda släkten eller arter, och som är värdar för virus som påverkar dessa släkten eller arter. Frihet från dessa virusbärande skadegörare ska fastställas genom provtagning och tester.

Provtagningen ska utföras av det ansvariga officiella organet och, i förekommande fall, av leverantören.

Provtagningen och testerna ska utföras innan moderplantorna för det certifierade materialet har planterats och ska upprepas under växtperioden om det finns misstanke om förekomst av de skadegörare som avses i punkt 1.

Provtagningen och testerna ska utföras med beaktande av klimatförhållandena och biologin hos de skadegörare som förtecknas i bilaga III, i fall där dessa skadegörare är relevanta för det certifierade materialet eller moderplantorna för det certifierade materialet.

2.   Provtagning och tester ska inte utföras om växter som är värdar för de skadegörare som förtecknas i bilaga III, för det släkte eller den art som avses, inte har odlats i den jord där produktionen sker under en period på minst fem år och om det inte råder några tvivel beträffande frånvaron av relevanta skadegörare i jorden.

Provtagning och tester ska inte utföras när det ansvariga officiella organet på grundval av en officiell inspektion drar slutsatsen att jorden är fri från alla skadegörare som förtecknas i bilaga III, för de släkten eller arter som avses, och som är värdar för virus som påverkar dessa släkten eller arter.

Provtagning och tester får inte utföras på certifierade fruktplantor.

3.   Vid provtagning och tester enligt punkt 1 ska medlemsstaterna använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända protokoll. Om det inte finns några sådana protokoll ska medlemsstaterna använda relevanta protokoll som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna ska i sådana fall på begäran översända dessa protokoll till övriga medlemsstater och kommissionen.

AVSNITT 4

Krav för CAC-material

Artikel 23

Villkor för CAC-material utom grundstammar som inte tillhör någon sort

1.   CAC-material, utom grundstammar som inte tillhör någon sort, får saluföras endast om det uppfyller följande krav:

a)

Det har producerats från en identifierad källa för material som dokumenterats av leverantören.

b)

Det överensstämmer med sortbeskrivningen, i enlighet med artikel 25.

c)

Det uppfyller sundhetskraven i artikel 26.

d)

Det är förenligt med artikel 27 beträffande defekter.

2.   Åtgärderna för att uppfylla kraven i punkt 1 ska vidtas av leverantören.

3.   Om CAC-material inte längre uppfyller kraven i punkt 1 ska leverantören vidta en av följande åtgärder:

a)

Avlägsna det berörda materialet från annat CAC-material.

b)

Vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att materialet åter uppfyller kraven.

Artikel 24

Villkor för CAC-material i fall där grundstammar inte tillhör någon sort

1.   För grundstammar som inte tillhör någon sort ska CAC-materialet uppfylla följande krav:

a)

Det överensstämmer med artbeskrivningen.

b)

Det uppfyller sundhetskraven i artikel 26.

c)

Det är förenligt med artikel 27 beträffande defekter.

2.   Åtgärderna för att uppfylla kraven i punkt 1 ska vidtas av leverantören.

3.   Om CAC-material inte längre uppfyller kraven i punkt 1 ska leverantören vidta en av följande åtgärder:

a)

Avlägsna det berörda materialet från annat CAC-material.

b)

Vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att materialet åter uppfyller kraven.

Artikel 25

Överensstämmelse med sortbeskrivningen

1.   CAC-materialets överensstämmelse med sortbeskrivningen ska fastställas genom en bedömning av uttrycket av sortens egenskaper. Bedömningen ska baseras på någon av följande faktorer:

a)

Den officiella beskrivningen för registrerade sorter, enligt vad som avses i kommissionens genomförandedirektiv 2014/97/EU och för sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt.

b)

Den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan om registrering i någon medlemsstat enligt vad som avses i genomförandedirektiv 2014/97/EU.

c)

Den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt.

d)

Den officiellt erkända sortbeskrivning som avses i artikel 7.2 c iii i direktiv 2008/90/EG.

2.   CAC-materialets överensstämmelse med sortbeskrivningen ska regelbundet kontrolleras genom en bedömning av uttrycket av sortens egenskaper hos det berörda CAC-materialet.

Artikel 26

Sundhetskrav

1.   CAC-material ska vara praktiskt taget fritt från de skadegörare som förtecknas i bilagorna I och II, för de berörda släktena och arterna.

Det berörda CAC-materialet ska vid okulärbesiktning som leverantören utför på anläggningar, av frilandsodlingar och av partier vara praktiskt taget fria från de skadegörare som förtecknas i bilagorna I och II för de berörda släktena och arterna.

Om det är oklart huruvida dessa skadegörare förekommer ska leverantören utföra provtagning och tester av CAC-materialet.

2.   Leverantören ska utföra okulärbesiktning, provtagning och tester av CAC-material i enlighet med bilaga IV för berörda släkten och arter.

3.   Punkt 1 ska inte tillämpas på CAC-material under kryokonservering.

4.   Utöver kraven i punkterna 1 och 2 ska CAC-material som tillhör släktena Citrus L., Fortunella Swingle och Poncirus Raf. uppfylla samtliga följande krav:

a)

Det ska ha producerats från en identifierad källa för material som på grundval av provtagning och tester befunnits vara fri från de skadegörare som anges för dessa arter i bilaga II.

b)

Sedan början av den senaste växtperioden ska materialet, på grundval av okulärbesiktning, provtagning och tester, ha konstaterats vara praktiskt taget fritt från de skadegörare som förtecknas i bilaga II, för de arter som berörs.

Artikel 27

Krav avseende defekter

CAC-material ska vid okulärbesiktning vara praktiskt taget fritt från defekter. Skador, missfärgningar, sårvävnad och torkskador ska betraktas som defekter om de påverkar kvaliteten och användbarheten som förökningsmaterial.

KAPITEL 3

SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER SOM BEDRIVER PRODUKTION ELLER FÖRÖKNING AV FÖRÖKNINGSMATERIAL OCH FRUKTPLANTOR

Artikel 28

Plan för att identifiera och övervaka kritiska moment i produktionsprocessen

Medlemsstaterna ska se till att leverantörerna tillämpar en plan för att identifiera och övervaka kritiska moment i produktionsprocessen för förökningsmaterial och fruktplantor, och att denna är avpassad efter berörda släkten och arter. Planen ska minst omfatta följande:

a)

Plantornas lokalisering och antal.

b)

Odlingstid.

c)

Förökningsmoment.

d)

Förpacknings-, lagrings- och transportmoment.

Artikel 29

Att hålla övervakningsinformation tillgänglig för granskning

1.   Medlemsstaterna ska se till att leverantörerna dokumenterar den övervakning av kritiska moment som avses i artikel 6.1 i direktiv 2008/90/EG, och på begäran gör dokumentationen tillgänglig för granskning.

2.   Dokumentationen ska hållas tillgänglig under minst tre år efter det att det berörda materialet producerats.

3.   Medlemsstaterna ska se till att leverantörerna dokumenterar fältbesiktningar, provtagning och tester så länge som förökningsmaterialet och fruktplantorna står under deras kontroll, och i minst tre år efter det att förökningsmaterialet och fruktplantorna har avlägsnats eller saluförts.

KAPITEL 4

OFFICIELLA INSPEKTIONER

Artikel 30

Allmänna krav för officiella inspektioner

1.   Officiella inspektioner ska innefatta okulärbesiktningar och, i tillämpliga fall, provtagning och tester.

2.   Vid officiella inspektioner ska det ansvariga officiella organet särskilt beakta följande:

a)

Lämplighet och faktisk användning av olika metoder vid leverantörens kontroll av samtliga kritiska moment i produktionsprocessen.

b)

Generell kompetens hos leverantörens personal för att utföra de åtgärder som anges i artikel 6.1 i direktiv 2008/90/EG.

3.   Medlemsstaterna ska se till att de ansvariga officiella organen tar fram och sparar dokumentation med resultat och datum för alla fältbesiktningar, provtagningar och tester som de utfört.

KAPITEL 5

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 31

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2016 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2017.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 32

Övergångsåtgärder

Medlemsstaterna får till och med den 31 december 2022 tillåta saluföring inom sitt eget territorium av förökningsmaterial och fruktplantor som producerats från moderplantor för utgångsmaterial, elitmaterial och certifierat material eller CAC-material som fanns före den 1 januari 2017 och som har officiellt certifierats eller uppfyller villkoren för att betecknas som CAC-material före den 31 december 2022. När sådant förökningsmaterial och sådana fruktplantor saluförs ska de identifieras genom en hänvisning till denna artikel på etiketten och i ett dokument.

Artikel 33

Upphävande

Direktiven 93/48/EEG och 93/64/EEG ska upphöra att gälla.

Artikel 34

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 35

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 15 oktober 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 267, 8.10.2008, s. 8.

(2)  Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).

(3)  Kommissionens direktiv 93/48/EEG av den 23 juni 1993 om en översikt över de krav som skall uppfyllas av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion i enlighet med artikel 4 i rådets direktiv 92/34/EEG (EGT L 250, 7.10.1993, s. 1).

(4)  Kommissionens direktiv 93/64/EEG av den 5 juli 1993 om genomförandebestämmelser för tillsyn och kontroll av leverantörer och anläggningar enligt direktiv 92/34/EEG om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EGT L 250, 7.10.1993, s. 33).

(5)  Kommissionens genomförandedirektiv 2014/97/EU av den 15 oktober 2014 om genomförande av rådets direktiv 2008/90/EG vad gäller registrering av leverantörer och sorter samt den gemensamma sortlistan (se sidan 16 i detta nummer av EUT).


BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE FÖR VILKA DET KRÄVS OKULÄRBESIKTNING OCH, I VISSA FALL, PROVTAGNING OCH TESTER AVSEENDE FÖREKOMST

DEL A

Förteckning över skadegörare som plantor ska vara fria eller praktiskt taget fria från enligt artiklarna 9.1, 10.1, 16.1, 21.1 och 26.1

Släkte eller art

Skadegörare

Castanea sativa Mill.

Svampar

Mycosphaerella maculiformis

Phytophthora cambivora

Phytophthora cinnamomi

Virusliknande sjukdomar

Chestnut mosaic virus (ChMV)

Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf.

Insekter

Aleurotrixus floccosus

Parabemisia myricae

Rundmaskar

Pratylenchus vulnus

Tylenchus semi-penetrans

Svampar

Phytophthora citrophtora

Phytophthora parasitica

Corylus avellana L.

Kvalster

Phytoptus avellanae

Svampar

Armillariella mellea

Verticillium dahliae

Verticillium albo-atrum

Bakterier

Xanthomonas arboricola pv. corylina

Pseudomonas avellanae

Cydonia oblonga Mill., Malus Mill. och Pyrus L.

Insekter

Eriosoma lanigerum

Psylla spp.

Rundmaskar

Meloidogyne hapla

Meloidogyne javanica

Pratylenchus penetrans

Pratylenchus vulnus

Svampar

Armillariella mellea

Chondrostereum purpureum

Glomerella cingulata

Pezicula alba

Pezicula malicorticis

Nectria galligena

Phytophthora cactorum

Roessleria pallida

Verticillium dahliae

Verticillium albo-atrum

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

Pseudomonas syringae pv. syringae

Virus

Andra än de som förtecknas i bilaga II

Ficus carica L.

Insekter

Ceroplastes rusci

Rundmaskar

Heterodera fici

Meloidogyne arenaria

Meloidogyne incognita

Meloidogyne javanica

Pratylenchus penetrans

Pratylenchus vulnus

Svampar

Armillaria mellea

Bakterier

Phytomonas fici

Virusliknande sjukdomar

Fig mosaic disease

Juglans regia L.

Insekter

Epidiaspis leperii

Pseudaulacaspis pentagona

Quadraspidiotus perniciosus

Svampar

Armillariella mellea

Nectria galligena

Chondrostereum purpureum

Phytophthora cactorum

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

Xanthomonas arboricola pv. juglandis

Olea europaea L.

Rundmaskar

Meloidogyne arenaria

Meloidogyne incognita

Meloidogyne javanica

Pratylenchus vulnus

Bakterier

Pseudomonas savastanoi pv. savastanoi

Virusliknande sjukdomar

Leaf yellowing complex disease 3

Pistacia vera L.

Rundmaskar

Pratylenchus penetrans

Pratylenchus vulnus

Svampar

Phytophthora cryptogea

Phytophthora cambivora

Rosellinia necatrix

Verticillium dahliae

Prunus amygdalus, P. armeniaca, P. domestica, P. persica och P. salicina

Insekter

Pseudaulacaspis pentagona

Quadraspidiotus perniciosus

Rundmaskar

Meloidogyne arenaria

Meloidogyne javanica

Meloidogyne incognita

Pratylenchus penetrans

Pratylenchus vulnus

Svampar

Phytophthora cactorum

Verticillium dahliae

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

Pseudomonas syringae pv. morsprunorum

Pseudomonas syringae pv. syringae (på P. armeniaca)

Pseudomonas viridiflava (på P. armeniaca)

Prunus avium, P. cerasus

Insekter

Quadraspidiotus perniciosus

Rundmaskar

Meloidogyne arenaria

Meloidogyne javanica

Meloidogyne incognita

Pratylenchus penetrans

Pratylenchus vulnus

Svampar

Phytophthora cactorum

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

Pseudomonas syringae pv. morsprunorum

Ribes L.

Insekter och kvalster

Dasyneura tetensi

Ditylenchus dipsaci

Pseudaulacaspis pentagona

Quadraspidiotus perniciosus

Tetranycus urticae

Cecidophyopsis ribis

Svampar

Sphaerotheca mors-uvae

Microsphaera grossulariae

Diaporthe strumella (Phomopsis ribicola)

Rubus L.

Svampar

Peronospora rubi

DEL B

Förteckning över skadegörare som plantor ska vara fria eller praktiskt taget fria från, eller för vilka vissa toleransnivåer för förekomsten ska tillämpas, enligt artiklarna 9.1, 10.1, 16.1, 21.1 och 26.1

Skadegörare på olika släkten och arter

Toleransnivå (%)

Utgångsmaterial

Elitmaterial

Certifierat material

Fragaria L.

Insekter och kvalster

Chaetosiphon fragaefoliae

0

0,5

1

Phytonemus pallidus

0

0

0,1

Rundmaskar

Aphelenchoides fragariae

0

0

1

Ditylenchus dipsaci

0

0,5

1

Meloidogyne hapla

0

0,5

1

Pratylenchus vulnus

0

1

1

Svampar

Rhizoctonia fragariae

0

0

1

Podosphaera aphanis (Wallroth) Braun & Takamatsu

0

0,5

1

Verticillium albo-atrum

0

0,2

2

Verticillium dahliae

0

0,2

2

Bakterier

Candidatus Phlomobacter fragariae

0

0

1

Virus

Strawberry mottle virus (SMoV)

0

0,1

2

Fytoplasmasjukdomar

0

0

1

Aster yellow phytoplasma

0

0,2

1

Multiplier disease

0

0,1

0,5

Stolbur as strawberry lethal decline

0

0,2

1

Strawberry green petal phytoplasmas

0

0

1

Phytoplasma fragariae

0

0

1

Ribes L.

Rundmaskar

Aphelenchoides ritzemabosi

0

0,05

0,5

Virus

Aucuba mosaic och blackcurrant yellows kombinerat

0

0,05

0,5

Vein clearing och vein net hos svarta vinbär, Gooseberry vein banding

0

0,05

0,5

Rubus L.

Insekter

Resseliella theobaldi

0

0

0,5

Bakterier

Agrobacterium spp.

0

0,1

1

Rhodococcus fascians

0

0,1

1

Virus

Äpplemosaikvirus (ApMV), Svarthallonnekrosvirus (BRNV), Gurkmosaikvirus (CMV), Bladspräcklighetsvirus (RLMV), Bladfläckvirus (RLSV), Raspberry vein chlorosis virus (RVCV), Gulnätvirus (RYNV)

0

0

0,5

Vaccinium L.

Svampar

Exobasidium vaccinii var. vaccinii

0

0,5

1

Godronia cassandrae (anamorf Topospora myrtilli)

0

0,1

0,5

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

0

0

0,5

Virus

0

0

0,5


BILAGA II

Förteckning över skadegörare för vilka det krävs okulärbesiktning och, i vissa fall, provtagning och tester avseende förekomst, enligt artiklarna 9.2, 9.4, 10.1, 16.1, 21.1, 26.1 och 26.4

Släkte eller art

Skadegörare

Citrus L., Fortunella Swingle och Poncirus Raf.

Virus

Citrus variegation virus (CVV)

Citrus psorosis virus (CPsV)

Citrus leaf Blotch virus (CLBV)

Virusliknande sjukdomar

Impietratura

Cristacortis

Viroider

Citrus exocortis viroid (CEVd)

Hop stunt viroid (HSVd) Cachexia-varianten

Corylus avellana L.

Virus

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Fytoplasma

Hazelnut maculatura lineare phytoplasma

Cydonia oblonga Mill. och Pyrus L.

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Apple stem-grooving virus (ASGV)

Apple stem-pitting virus (ASPV)

Virusliknande sjukdomar

Barksprickor, barknekros

Grovbarkighet

Gummived, quince yellow blotch

Viroider

Pear blister canker viroid (PBCVd)

Fragaria L.

Rundmaskar

Aphelenchoides blastoforus

Aphelenchoides fragariae

Aphelenchoides ritzemabosi

Ditylenchus dipsaci

Svampar

Phytophthora cactorum

Colletotrichum acutatum

Virus

Strawberry mottle virus (SMoV)

Juglans regia L.

Virus

Körsbärsbladrullvirus (CLRV)

Malus Mill.

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Apple stem-grooving virus (ASGV)

Apple stem-pitting virus (ASPV)

Virusliknande sjukdomar

Gummived, fårade grenar

Hästskoärr

Fruktsjukdomar: kattäpple, buckeläpple, bumpy fruit of Ben Davis, rough skin, stjärnsprickor, korkring, russet wart

Viroider

Apple scar skin viroid (ASSVd)

Apple dimple fruit viroid (ADFVd)

Olea europaea L.

Svampar

Verticillium dahliae

Virus

Arabismosaikvirus (ArMV)

Körsbärsbladrullvirus (CLRV)

Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRV)

Prunus amygdalus Batsch

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Plommondvärgsjukevirus (PDV)

Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Prunus armeniaca L.

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Apricot latent virus (ApLV)

Plommondvärgsjukevirus (PDV)

Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Prunus avium och P. cerasus

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Arabismosaikvirus (ArMV)

Cherry green ring mottle virus (CGRMV)

Körsbärsbladrullvirus (CLRV)

Cherry necrotic rusty mottle virus (CNRMV)

Little cherry virus 1 och 2 (LChV1, LChV2)

Cherry mottle leaf virus (ChMLV)

Plommondvärgsjukevirus (PDV)

Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Hallonringfläckvirus (RpRSV)

Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV)

Tomatsvartringvirus (TBRV)

Prunus domestica och P. salicina

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Myrobalan latent ringspot virus (MLRSV)

Plommondvärgsjukevirus (PDV)

Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Prunus persica

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Apricot latent virus (ApLV)

Plommondvärgsjukevirus (PDV)

Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV)

Viroider

Peach latent mosaic viroid (PLMVd)

Ribes L.

Virus

beroende på arten i fråga

Arabismosaikvirus (ArMV)

Blackcurrant reversion virus (BRV)

Gurkmosaikvirus (CMV)

Gooseberry vein banding associated viruses (GVBaV)

Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV)

Hallonringfläckvirus (RpRSV)

Rubus L.

Svampar

Phytophthora spp. som infekterar Rubus

Virus

beroende på arten i fråga

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Svarthallonnekrosvirus (BRNV)

Gurkmosaikvirus (CMV)

Bladspräcklighetsvirus (RLMV)

Bladfläckvirus (RLSV)

Raspberry vein chlorosis virus (RVCV)

Gulnätvirus (RYNV)

Raspberry bushy dwarf virus (RBDV)

Fytoplasma

Rubus stunt phytoplasma

Virusliknande sjukdomar

Raspberry yellow spot

Vaccinium L.

Virus

Blueberry shoestring virus (BSSV)

Blueberry red ringspot virus (BRRV)

Blueberry scorch virus (BlScV)

Blueberry shock virus (BlShV)

Fytoplasma

Blueberry stunt phytoplasma

Blueberry witches' broom phytoplasma

Cranberry false blossom phytoplasma

Virusliknande sjukdomar

Blueberry mosaic agent

Cranberry ringspot agent


BILAGA III

Förteckning över skadegörare vars förekomst i jord regleras genom artiklarna 11.1, 11.2, 17.1, 17.2, 22.1 och 22.2

Släkte eller art

Specifika skadegörare

Fragaria L.

Rundmaskar

Longidorus attenuatus

Longidorus elongatus

Longidorus macrosoma

Xiphinema diversicaudatum

Juglans regia L.

Rundmaskar

Xiphinema diversicaudatum

Olea europaea L

Rundmaskar

Xiphinema diversicaudatum

Pistacia vera L.

Rundmaskar

Xiphinema index

Prunus avium och P. cerasus

Rundmaskar

Longidorus attenuatus

Longidorus elongatus

Longidorus macrosoma

Xiphinema diversicaudatum

P. domestica, P. persica och P. salicina

Rundmaskar

Longidorus attenuatus

Longidorus elongatus

Xiphinema diversicaudatum

Ribes L.

Rundmaskar

Longidorus elongatus

Longidorus macrosoma

Xiphinema diversicaudatum

Rubus L.

Rundmaskar

Longidorus attenuatus

Longidorus elongatus

Longidorus macrosoma

Xiphinema diversicaudatum


BILAGA IV

Krav för okulärbesiktning, provtagning och tester för varje släkte eller art och kategori i enlighet med artiklarna 10.2, 16.2, 21.2 och 26.2

Castanea sativa Mill.

Material av alla kategorier

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Citrus L., Fortunella Swingle och Poncirus Raf.

Utgångsmaterial

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och tester

Alla moderplantor för utgångsmaterial ska provtas och testas sex år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och därefter med sex års mellanrum, med avseende på förekomst av de skadegörare som förtecknas i bilaga II samt vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Elitmaterial

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och tester

Ett representativt urval av moderplantor för elitmaterial ska provtas och testas vart sjätte år på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor när det gäller förekomst av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Certifierat material och CAC-material

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Corylus avellana L.

Material av alla kategorier

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Cydonia oblonga Mill., Malus Mill., Pyrus L.

Material av alla kategorier

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Utgångsmaterial

Provtagning och tester

Alla moderplantor för utgångsmaterial ska provtas och testas femton år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och därefter med femton års mellanrum, med avseende på förekomst av de skadegörare, utom virusliknande sjukdomar och viroider, som förtecknas i bilaga II samt vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Elitmaterial

Provtagning och tester

Ett representativt urval av moderplantor för elitmaterial ska provtas och testas vart femtonde år på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor när det gäller förekomst av andra skadegörare än de virusliknande sjukdomar och viroider som förtecknas i bilaga II, och vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Certifierat material

Provtagning och tester

Ett representativt urval av moderplantor för certifierat material ska provtas och testas vart femtonde år på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor när det gäller förekomst av andra skadegörare än de virusliknande sjukdomar och viroider som förtecknas i bilaga II, och vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Certifierade fruktplantor ska provtas och testas vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och i bilaga II.

CAC-material

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Ficus carica L.

Material av alla kategorier

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Fragaria L.

Material av alla kategorier

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året under vegetationsperioden.

För plantor och material som producerats genom mikroförökning och som bevaras i mindre än tre månader krävs bara en besiktning under denna period.

Utgångsmaterial

Provtagning och tester

Alla moderplantor för utgångsmaterial ska provtas och testas ett år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och därefter med ett års mellanrum, med avseende på förekomst av de skadegörare som förtecknas i bilaga II samt vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del B i bilaga I.

Elitmaterial, certifierat material och CAC-material

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del B i bilaga I och bilaga II.

Juglans regia L.

Material av alla kategorier

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Utgångsmaterial

Provtagning och tester

Alla blommande moderplantor för utgångsmaterial ska provtas och testas ett år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och därefter med ett års mellanrum, med avseende på förekomst av de skadegörare som förtecknas i bilaga II samt vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Elitmaterial

Provtagning och tester

Ett representativt urval av moderplantor för elitmaterial ska provtas och testas varje år på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor när det gäller förekomst av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Certifierat material

Provtagning och tester

Ett representativt urval av moderplantor för certifierat material ska provtas och testas vart tredje år på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor när det gäller förekomst av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Certifierade fruktplantor ska provtas och testas vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

CAC-material

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Olea europaea L.

Material av alla kategorier

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Utgångsmaterial

Provtagning och tester

Alla moderplantor för utgångsmaterial ska provtas och testas tio år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och därefter med tio års mellanrum, med avseende på förekomst av de skadegörare som förtecknas i bilaga II samt vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Elitmaterial

Provtagning och tester

Ett representativt urval av moderplantor för elitmaterial ska provtas, så att alla plantor har testats inom en tidsperiod på trettio år, på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor när det gäller förekomst av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Certifierat material

Provtagning och tester

När det gäller moderplantor som används för produktion av utsäde (nedan kallade moderplantor för utsäde) ska ett representativt urval av dessa provtas, så att alla plantor har testats inom en tidsperiod på fyrtio år, på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor när det gäller förekomst av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II. När det gäller andra moderplantor än moderplantor för utsäde ska ett representativt urval av dessa provtas, så att alla plantor har testats inom en tidsperiod på trettio år, på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor när det gäller förekomst av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

CAC-material

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Pistacia vera L.

Material av alla kategorier

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Prunus amygdalus, P. armeniaca, P. domestica, P. persica och P. salicina

Material av alla kategorier

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Utgångsmaterial

Provtagning och tester

Alla blommande moderplantor för utgångsmaterial ska provtas och testas för PDV och PNRSV ett år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och därefter med ett års mellanrum. Alla träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och testas för PDV och PNRSV.

När det gäller P. persica ska alla blommande moderplantor för utgångsmaterial provtas ett år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och testas för PLMVd.

Alla moderplantor för utgångsmaterial ska provtas tio år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial, och därefter med tio års mellanrum, och testas för de virus, utom PDV och PNRSV, som är relevanta för arten enligt förteckningen i bilaga II, samt testas om det råder osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Elitmaterial

Provtagning och tester

Ett representativt urval av blommande moderplantor för elitmaterial ska provtas varje år och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor. Ett representativt urval av träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa träd.

När det gäller P. persica ska ett representativt urval av blommande moderplantor för elitmaterial provtas en gång per år och testas för PLMVd på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett representativt urval av icke blommande moderplantor för elitmaterial ska provtas vart tredje år och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett representativt urval av moderplantor för elitmaterial ska provtas vart tionde år och testas för de skadegörare, utom PDV och PNRSV, som är relevanta för arten i fråga enligt förteckningarna i del A i bilaga I och bilaga II på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Certifierat material

Provtagning och tester

Ett representativt urval av blommande moderplantor för certifierat material ska provtas varje år och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor. Ett representativt urval av träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa träd.

När det gäller P. persica ska ett representativt urval av blommande moderplantor för certifierat material provtas en gång per år och testas för PLMVd på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett representativt urval av icke blommande moderplantor för certifierat material ska provtas vart tredje år och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett representativt urval av moderplantor för certifierat material ska provtas vart femtonde år och testas för de skadegörare, utom PDV och PNRSV, som är relevanta för arten i fråga enligt förteckningarna i del A i bilaga I och bilaga II på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

CAC-material

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Prunus avium och P. cerasus

Material av alla kategorier

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Utgångsmaterial

Provtagning och tester

Alla blommande moderplantor för utgångsmaterial ska provtas och testas för PDV och PNRSV ett år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och därefter med ett års mellanrum. Alla träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och testas för PDV och PNRSV.

Alla moderplantor för utgångsmaterial ska provtas tio år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial, och därefter med tio års mellanrum, och testas för de virus, utom PDV och PNRSV, som är relevanta för arten enligt förteckningen i bilaga II, samt testas om det råder osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I.

Elitmaterial

Provtagning och tester

Ett representativt urval av blommande moderplantor för elitmaterial ska provtas varje år och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor. Ett representativt urval av träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa träd.

Ett representativt urval av icke blommande moderplantor för elitmaterial ska provtas vart tredje år och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett representativt urval av moderplantor för elitmaterial ska provtas vart tionde år och testas för de skadegörare, utom PDV och PNRSV, som är relevanta för arten i fråga enligt förteckningarna i del A i bilaga I och bilaga II på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Certifierat material

Provtagning och tester

Ett representativt urval av blommande moderplantor för certifierat material ska provtas varje år och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor. Ett representativt urval av träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa träd.

Ett representativt urval av icke blommande moderplantor för certifierat material ska provtas vart tredje år och testas för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett representativt urval av moderplantor för certifierat material ska provtas vart femtonde år och testas för de skadegörare, utom PDV och PNRSV, som är relevanta för arten i fråga enligt förteckningarna i del A i bilaga I och bilaga II på grundval av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

CAC-material

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga I och bilaga II.

Ribes L.

Utgångsmaterial

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och tester

Alla moderplantor för utgångsmaterial ska provtas och testas fyra år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och därefter med fyra års mellanrum, med avseende på förekomst av de skadegörare som förtecknas i bilaga II samt vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i bilaga I.

Elitmaterial, certifierat material och CAC-material

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i bilagorna I och II.

Rubus L.

Utgångsmaterial

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och tester

Alla moderplantor för utgångsmaterial ska provtas och testas två år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och därefter med två års mellanrum, med avseende på förekomst av de skadegörare som förtecknas i bilaga II samt vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i bilaga I.

Elitmaterial

Okulärbesiktning

Då växter odlas på friland eller i kruka ska okulärbesiktningar genomföras två gånger per år.

För plantor och material som producerats genom mikroförökning och som bevaras i mindre än tre månader krävs bara en besiktning under denna period.

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i bilagorna I och II.

Certifierat material och CAC-material

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i bilagorna I och II.

Vaccinium L.

Utgångsmaterial

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och tester

Alla moderplantor för utgångsmaterial ska provtas och testas fem år efter att de godtagits som moderplantor för utgångsmaterial och därefter med fem års mellanrum, med avseende på förekomst av de skadegörare som förtecknas i bilaga II samt vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del B i bilaga I.

Elitmaterial

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del B i bilaga I och bilaga II.

Certifierat material och CAC-material

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och tester

Provtagning och tester ska utföras vid osäkerhet om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del B i bilaga I och bilaga II.


BILAGA V

Högsta tillåtna antal generationer på friland under icke insektsskyddade förhållanden och längsta tillåtna livstid för moderplantor för elitmaterial av olika släkten/arter, i enlighet med artikel 19.1

Castanea sativa Mill.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst två generationer.

Då en moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a, utgörs av en grundstam får den uppförökas i högst tre generationer.

Grundstammar som ingår i moderplantor för elitmaterial ska bestå av elitmaterial av första generationen.

Citrus L., Fortunella Swingle och Poncirus Raf.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst en generation.

Då en moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a, utgörs av en grundstam får den uppförökas i högst tre generationer.

Grundstammar som ingår i moderplantor för elitmaterial ska bestå av elitmaterial av första generationen.

Corylus avellana L.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst två generationer.

Cydonia oblonga Mill., Malus Mill., Pyrus L.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst två generationer.

Då en moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a, utgörs av en grundstam får den uppförökas i högst tre generationer.

Grundstammar som ingår i moderplantor för elitmaterial ska bestå av elitmaterial av första generationen.

Ficus carica L.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst två generationer.

Fragaria L.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst fem generationer.

Juglans regia L.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst två generationer.

Olea europaea L.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst en generation.

Prunus amygdalus, P. armeniaca, P. domestica, P. persica och P. salicina

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst två generationer.

Då en moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a, utgörs av en grundstam får den uppförökas i högst tre generationer.

Grundstammar som ingår i moderplantor för elitmaterial ska bestå av elitmaterial av första generationen.

Prunus avium och P. cerasus

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst två generationer.

Då en moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a, utgörs av en grundstam får den uppförökas i högst tre generationer.

Grundstammar som ingår i moderplantor för elitmaterial ska bestå av elitmaterial av första generationen.

Ribes L.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst tre generationer. Moderplantor får användas som moderplantor i högst sex år.

Rubus L.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst två generationer. Moderplantor av varje generation får användas som moderplantor i högst fyra år.

Vaccinium L.

Elitmaterial

En moderplanta för elitmaterial, i den mening som avses i artikel 15.2 a får uppförökas i högst två generationer.


Rättelser

16.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/62


Rättelse till kommissionens beslut 2014/314/EU av den 28 maj 2014 om fastställande av kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till vattenvärmare

( Europeiska unionens officiella tidning L 164 av den 3 juni 2014 )

På sidan 86, artikel 2.32, ska det

i stället för:

”Nm (1)”

vara:

”Nm3”.

På sidan 91, i tabell 4 i bilagan, ska det

i stället för:

”ES = ES,R

vara:

”Es = Es,r

På sidan 93, i tabell 7 andra raden i bilagan, ska det

i stället för:

Formula

vara:

Formula

På sidan 93, i tabell 7 tredje raden i bilagan, ska det

i stället för:

Formula

vara:

Formula

På sidan 93, i tabell 7 fjärde raden i bilagan, ska det

i stället för:

Formula

vara:

Formula

På sidan 95, i tabell 9 andra raden i bilagan, ska det

i stället för:

”βοil

vara:

”βοil”.