30.9.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 284/22

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1031/2014

av den 29 september 2014

om fastställande av ytterligare tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för producenter av viss frukt och vissa grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 219.1 jämförd med artikel 228, och

av följande skäl:

(1)

Den 7 augusti införde den ryska regeringen ett förbud mot import av vissa produkter från unionen till Ryssland, däribland frukt och grönsaker. Förbudet har skapat ett allvarligt hot om störningar på marknaden till följd av betydande prisfall på grund av att en viktig exportmarknad plötsligt inte längre är tillgänglig.

(2)	Detta hot om störningar på marknaden är särskilt relevant för frukt- och grönsakssektorn, där stora mängder lättfördärvliga produkter skördas under denna period av året.

(3)	Därmed har en situation uppstått på marknaden för vilken de normala åtgärder som är tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1308/2013 förefaller vara otillräckliga.

(4)

För att förhindra att den nuvarande marknadssituationen övergår i allvarligare och mer långvariga störningar på marknaden antogs kommissionens delegerade förordning (EU) nr 932/2014 (2). I förordningen föreskrivs maximibelopp för insatserna återtag, obärgad skörd och grön skörd. Emellertid krävs ytterligare stödåtgärder. Den ordning som införs genom den förordningen bör därför kompletteras av åtgärder i form av ett ytterligare, riktat stöd för vissa kvantiteter produkter beräknat på grundval av den traditionella exporten till Ryssland.

(5)	Ytterligare tillfälliga undantagsstödåtgärder bör därför antas för tomater, morötter, kål, paprika, blomkål (inbegripet broccolo), gurkor och små gurkor, svamp, äpplen, päron, plommon, bär färska bordsdruvor, kiwifrukter, färska apelsiner, klementiner och mandariner.

(6)

Med beaktande av de kvantiteter som beräknats komma att påverkas av förbudet bör unionens ekonomiska stöd beviljas i enlighet med de kvantiteter produkter som berörs. Beräkningen av dessa kvantiteter bör göras för varje medlemsstat i enlighet med storleken på dess export av de berörda produkterna till Ryssland under de föregående tre åren, minus de kvantiteter som redan anmälts i enlighet med delegerad förordning (EU) nr 932/2014.

(7)

De produkter som omfattas av denna förordning och som skulle ha exporterats till Ryssland väntas komma att omdirigeras till marknaderna i andra medlemsstater. Producenter av samma produkter i dessa medlemsstater, som traditionellt inte exporterar sina produkter till Ryssland, kan då komma att ställas inför betydande marknadsstörningar och prisfall.

(8)	Därför, och för att ytterligare stabilisera marknaden, bör unionens ekonomiska stöd dessutom vara tillgängligt för producenter i alla medlemsstater med avseende på en eller flera av de produkter som omfattas av denna förordning, men kvantiteten bör inte överstiga 3 000 ton per medlemsstat.

(9)	Medlemsstaterna bör ha möjlighet att besluta att inte utnyttja kvantiteten på 3 000 ton. När de beslutar att inte utnyttja den bör de informera kommissionen i tillräckligt god tid för att denna ska kunna besluta om en omfördelning av de kvantiteter som inte har utnyttjats.

(10)

Återtag från marknaden, obärgad skörd och grön skörd är effektiva åtgärder för krishantering när det uppstår överskott av frukt och grönsaker på grund av tillfälliga och oförutsägbara omständigheter. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att fördela de kvantiteter som blir tillgängliga för dem på en eller flera av dessa åtgärder, för att på effektivaste sätt använda de tillgängliga beloppen.

(11)	Liksom enligt delegerad förordning (EU) nr 932/2014 bör den befintliga begränsningen på 5 % av volymen av den saluförda produktionen som får stöd för återtag från marknaden tillfälligt upphävas. Ekonomiskt stöd från unionen bör därför beviljas även när återtagandena överskrider taket på 5 %.

(12)

Det ekonomiska stöd som beviljas för återtag från marknaden bör baseras på de belopp som anges i bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 (3) för återtag för gratis utdelning och för återtag för andra ändamål. För de produkter för vilka det inte har fastställs några belopp i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 bör maximibeloppen fastställas i denna förordning.

(13)

Med hänsyn till att beloppen för tomater som fastställs i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 avser regleringsåret för tomater avsedda för bearbetning och tomater avsedda att konsumeras färska, är det lämpligt att klargöra att maximibeloppet för tomater avsedda att konsumeras färska i enlighet med denna förordning avser perioden 1 november – 31 maj.

(14)

Med hänsyn till de exceptionella marknadsstörningarna och för att se till att alla producenter av frukt och grönsaker får stöd av unionen bör det ekonomiska stödet från unionen avseende återtag från marknaden utvidgas till sådana producenter av frukt och grönsaker som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation.

(15)

För att främja gratis utdelning av återtagen frukt och återtagna grönsaker till vissa organisationer som välgörenhetsorganisationer, skolor och andra likvärdiga ändamål som godkänts av medlemsstaterna bör 100 % av de maximibelopp som fastställs i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 också gälla för producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation. Vad gäller återtaganden för andra ändamål än gratis utdelning bör de erhålla 50 % av de maximibelopp som fastställs. I detta sammanhang bör producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation uppfylla samma eller liknande villkor som producentorganisationer. Därför bör de, på samma sätt som erkända producentorganisationer, omfattas av relevanta bestämmelser i förordning (EU) nr 1308/2013 och i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011.

(16)

Producentorganisationerna är grundaktörerna inom frukt- och grönsakssektorn och därmed bäst lämpade att garantera att unionens ekonomiska stöd för återtag från marknaden betalas ut till producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation. De bör garantera att sådant stöd betalas ut till producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation genom ingående av ett kontrakt. Eftersom inte alla medlemsstater har samma organisationsgrad på utbudssidan inom frukt- och grönsaksmarknaden, bör den behöriga myndigheten i medlemsstaten ha möjlighet att betala ut stödet direkt till producenterna, när detta är vederbörligen berättigat.

(17)

Stödbeloppen avseende obärgad skörd och grön skörd bör fastställas av medlemsstaterna per hektar så att de täcker högst 90 % av de maximibelopp för stöd till återtag från marknaden som tillämpas på återtag för andra ändamål än gratis utdelning i enlighet med bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 eller, för produkter för vilka inget belopp har fastställts i den bilagan, i enlighet med den här förordningen. För tomater avsedda att konsumeras färska bör det belopp som ska beaktas av medlemsstaterna vara det som fastställs i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 för perioden 1 november – 31 maj. Obärgad skörd bör stödjas även när den kommersiella produktionen har tagits ut från det berörda produktionsområdet under den ordinarie produktionscykeln.

(18)

Producentorganisationer koncentrerar utbudet och kan agera snabbare än producenter som inte är medlemmar i sådana organisationer när man måste hantera större kvantiteter som har en omedelbar effekt på marknaden. För att genomföra de exceptionella stödåtgärder som föreskrivs i denna förordning på ett mer effektivt sätt och för att påskynda en stabilisering av marknaden är det lämpligt att avseende de producenter som är medlemmar i erkända producentorganisationer öka unionens ekonomiska stöd för återtag för andra ändamål än gratis utdelning till 75 % av de relevanta maximibelopp som fastställs för stödet för återtag för andra ändamål.

(19)	Vad gäller återtag bör det ekonomiska stödet från unionen avseende obärgad skörd och grön skörd utvidgas till sådana producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation. Det ekonomiska stödet bör vara 50 % av de maximala stödbelopp som fastställts för producentorganisationerna.

(20)

Med tanke på det stora antalet producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation och behovet av att utföra kontroller som är tillförlitliga men genomförbara, bör det ekonomiska stödet från unionen inte beviljas producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation avseende grön skörd av frukt och grönsaker vilkas normala skörd redan inletts, och åtgärder för obärgad skörd när den kommersiella produktionen har tagits ut från det berörda produktionsområdet under den normala produktionscykeln. Därför bör de producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation, på samma sätt som erkända producentorganisationer, omfattas av relevanta bestämmelser i förordning (EU) nr 1308/2013 och i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011.

(21)

För producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation bör utbetalningen av det ekonomiska stödet från unionen avseende obärgad skörd och grön skörd utföras direkt av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Den behöriga myndigheten bör betala de aktuella beloppen till producenterna i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och relevanta nationella regler och förfaranden.

(22)

För att garantera att unionens ekonomiska stöd till producenter av viss frukt och vissa grönsaker används för avsett ändamål och för att garantera att unionens budget används effektivt bör medlemsstaterna göra rimliga kontroller. I synnerhet bör dokumentkontroller, identitetskontroller och fysiska kontroller samt kontroller på plats omfatta en rimlig mängd produkter, områden, producentorganisationer och producenter som inte är medlemmar i erkända producentorganisationer. Medlemsstaterna bör se till att återtag, grön skörd och obärgad skörd avseende tomater endast rör sorter avsedda att konsumeras färska.

(23)	Medlemsstaterna bör regelbundet underrätta kommissionen om de insatser som har genomförts av producentorganisationer och producenter som inte är medlemmar.

(24)	För att få en omedelbar effekt på marknaden och bidra till att stabilisera priserna bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs bestämmelser om unionens tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för de producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker som är erkända i enlighet med artikel 154 i förordning (EU) nr 1308/2013, och för de producenter som inte är medlemmar i sådana organisationer.

Unionens tillfälliga undantagsstödåtgärder ska täcka insatserna återtag, obärgad skörd och grön skörd.

2. Det stöd som avses i punkt 1 ska beviljas för följande produkter inom frukt- och grönsakssektorn som är avsedda att konsumeras färska:

a)	Tomater enligt KN-nummer 0702 00 00.

b)	Morötter enligt KN-nummer 0706 10 00.

c)	Kål enligt KN-nummer 0704 90 10.

d)	Paprika enligt KN-nummer 0709 60 10.

e)	Blomkål (inbegripet broccolo) enligt KN-nummer 0704 10 00.

f)	Gurkor enligt KN-nummer 0707 00 05.

g)	Små gurkor enligt KN-nummer 0707 00 90.

h)	Svampar av släktet Agaricus enligt KN-nummer 0709 51 00.

i)	Äpplen enligt KN-nummer 0808 10.

j)	Päron enligt KN-nummer 0808 30.

k)	Plommon enligt KN-nummer 0809 40 05.

l)	Bär enligt KN-numren 0810 20, 8010 30 och 8010 40.

m)	Färska bordsdruvor enligt KN-nummer 0806 10 10.

n)	Kiwifrukter enligt KN-nummer 0810 50 00.

o)	Apelsiner enligt KN-nummer 0805 10 20.

p)	Klementiner enligt KN-nummer 0805 20 10.

q)	Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), wilkings och liknande citrushybrider enligt KN-numren 0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70 och 0805 20 90.

3. Det stöd som avses i punkt 1 ska omfatta verksamhet som bedrivs under perioden från och med den 30 september 2014 till och med den dag då de kvantiteter som anges i artikel 2.1 har uttömts i varje medlemsstat som berörs eller senast den 31 december 2014, beroende på vilket som infaller först.

Artikel 2

Tilldelning av maximala kvantiteter till medlemsstaterna

1. Det stöd som avses i artikel 1.1 ska göras tillgängligt för medlemsstaterna för de produktkvantiteter som anges i bilaga I.

Stödet ska dessutom vara tillgängligt i alla medlemsstater för insatser för återtagande från marknaden, grön skörd eller obärgad skörd, med avseende på en eller flera av de produkter som avses i artikel 1.2 enligt vad som bestämts av medlemsstaten, under förutsättning att den ytterligare kvantiteten inte överstiger 3 000 ton per medlemsstat.

2. Vad gäller de kvantiteter per medlemsstat som avses i punkt 1 får medlemsstaterna, för varje produkt eller grupp av produkter, fastställa de kvantiteter som ska omfattas av återtagande från marknaden för gratis utdelning och av återtagande från marknaden för andra ändamål än gratis utdelning samt av den motsvarande arealen för grön skörd och obärgad skörd.

3. Medlemsstaterna får senast den 31 oktober 2014 besluta att inte utnyttja kvantiteten på 3 000 ton eller en del av denna. De ska underrätta kommissionen om alla eventuella outnyttjade kvantiteter senast den 31 oktober 2014. Från och med tidpunkten för anmälan ska insatser som genomförs i den medlemsstaten inte berättiga till stöd enligt denna förordning.

Artikel 3

Tilldelning av kvantiteter till producenter

Medlemsstaterna ska fördela de kvantiteter som avses i artikel 2 mellan producentorganisationer och producenter som inte är medlemmar i producentorganisationer enligt principen om först till kvarn.

Medlemsstaterna får dock besluta att inrätta ett annat system för tilldelning av kvantiteter, förutsatt att det inrättade systemet grundar sig på objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Medlemsstaterna får i detta syfte ta hänsyn till hur omfattande konsekvenserna av det ryska importförbudet är för de berörda producenterna.

Artikel 4

Ekonomiskt stöd för återtag till producentorganisationer

1. Unionens ekonomiska stöd ska beviljas för återtag från marknaden för gratis utdelning som avses i artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 och för andra ändamål än gratis utdelning som rör de produkter som avses i artikel 1.2 i denna förordning och under den period som avses i artikel 1.3 i denna förordning.

2. Den gräns på 5 % som fastställs i artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 och artikel 79.2 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska inte tillämpas på de produkter som avses i artikel 1.2 i denna förordning när de aktuella produkterna återtagits under den period som avses i artikel 1.3 i denna förordning.

3. För de produkter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, men som inte anges i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, ska maximibeloppen för stöd vara de belopp som fastställs i bilaga II till denna förordning.

4. Avseende tomater ska maximibeloppet vara det belopp som fastställs i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 för perioden 1 november – 31 maj.

5. Genom undantag från artikel 34.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska unionens ekonomiska stöd för återtag från marknaden för andra ändamål än gratis utdelning vara 75 % av de maximibelopp för stöd för andra ändamål som avses i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och bilaga II till denna förordning.

6. Det ekonomiska stödet från unionen enligt punkt 1 ska vara tillgängligt för producentorganisationer även om dessa inte föreskriver sådana insatser för återtagande från marknaden i sina verksamhetsprogram eller om sådana markandsinsatser inte föreskrivs i medlemsstaternas nationella strategier. Artikel 32.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 och artikel 55.4 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska inte tillämpas på ekonomiskt stöd från unionen enligt denna artikel.

7. Det ekonomiska stödet från unionen enligt punkt 1 ska inte beaktas vid beräkningen av de tak som avses i artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

8. Det tak motsvarande en tredjedel av utgifterna som avses i artikel 33.3 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 och det maximala tak på 25 % för att öka beloppet för driftsfonden enligt artikel 66.3 c i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska inte tillämpas på utgifter som uppstår för sådant återtag från marknaden som avses i artikel 1.2 i denna förordning när produkterna återtas under den period som avses i artikel 1.3 i denna förordning.

9. Utgifter som uppstår i enlighet med denna artikel ska ingå i producentorganisationernas driftsfond.

Artikel 5

Ekonomiskt stöd till producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation

1. Unionens ekonomiska stöd ska beviljas till producenter av frukt och grönsaker som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation enligt denna artikel för

a)	återtag från marknaden för gratis utdelning enligt artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013,

b)	återtag för andra ändamål än gratis utdelning.

För återtag från marknaden enligt första stycket led a, ska maximibeloppen för det ekonomiska stödet vara de belopp som fastställs i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och i bilaga II till den här förordningen.

Avseende tomater ska maximibeloppet vara det belopp som fastställs i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 för perioden 1 november – 31 maj.

För återtag från marknaden enligt första stycket led b, ska maximibeloppen för det ekonomiska stödet vara 50 % av de belopp som fastställs i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och i bilaga II till den här förordningen.

Avseende tomater ska maximibeloppet vara 50 % av det belopp som fastställs i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 för perioden 1 november – 31 maj.

2. Det ekonomiska stöd som avses i punkt 1 ska vara tillgängligt för återtag av de produkter som avses i artikel 1.2 när dessa produkter återtas under den period som avses i artikel 1.3.

3. Producenterna ska ingå kontrakt med en erkänd producentorganisation för hela den kvantitet som ska levereras i enlighet med denna artikel. Producentorganisationerna ska godta varje rimlig begäran från en producent som inte är medlem i en erkänd producentorganisation. De kvantiteter som levereras av producenter som inte är medlemmar ska vara förenliga med den regionala avkastning och yta som berörs.

4. Det ekonomiska stödet ska betalas ut till producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation av den producentorganisation med vilken de ingått ett sådant kontrakt.

Producentorganisationen ska behålla ett belopp som motsvarar producentorganisationens faktiska kostnader för att återta respektive produkter. Bevis på kostnaderna ska lämnas i form av fakturor.

5. Mot bakgrund av vederbörligen motiverade skäl, som till exempel en låg organisationsgrad bland producenterna i den berörda medlemsstaten, får medlemsstaterna på ett icke-diskriminerande sätt tillåta att en producent som inte är medlem i en erkänd producentorganisation gör en anmälan till den behöriga myndigheten i medlemsstaten, i stället för att ingå kontrakt enligt punkt 3. För en sådan anmälan ska artikel 78 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 gälla i tillämpliga delar. De kvantiteter som levereras av producenter som inte är medlemmar ska vara förenliga med den regionala avkastning och yta som berörs.

I sådana fall ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten betala ut det ekonomiska unionsstödet direkt till producenten. Medlemsstaterna ska anta nya eller tillämpa befintliga nationella regler eller förfaranden för detta syfte.

6. Om erkännandet av en producentorganisation tillfälligt dras in i enlighet med artikel 114.2 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska medlemmarna betraktas som producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation vid tillämpningen av denna artikel.

7. Förordning (EU) nr 1308/2013 och genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, samt artikel 4.6–9 i denna förordning ska gälla i tillämpliga delar med avseende på denna artikel.

Artikel 6

Ekonomiskt stöd för obärgad skörd och grön skörd till producentorganisationer

1. Ekonomiskt unionsstöd ska beviljas för obärgad skörd och grön skörd som genomförs för produkter som avses i artikel 1.2 och under den period som avses i artikel 1.3.

2. Stöd för grön skörd ska endast beviljas produkter som fysiskt finns på fälten och som faktiskt skördas som grön skörd. Genom undantag från artikel 85.4 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska stödbeloppen, som ska omfatta både det ekonomiska unionsstödet och producentorganisationens bidrag för grön skörd och obärgad skörd, fastställas av medlemsstaterna per hektar och så att de täcker högst 90 % av de belopp som fastställs för återtag för andra ändamål än gratis utdelning i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och i bilaga II till den här förordningen. Avseende tomater ska det beloppet vara 90 % av det belopp som fastställs i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 för perioden 1 november – 31 maj för återtag från marknaden för andra ändamål än gratis utdelning.

Genom undantag från artikel 34.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska det ekonomiska unionsstödet för obärgad skörd och grön skörd vara 75 % av de belopp som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med första stycket.

3. Genom undantag från artikel 85.3 första stycket i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 får åtgärder för obärgad skörd enligt artikel 84.1 b i den förordningen, i fråga om de produkter som avses i artikel 1.2 i den här förordningen och under den period som avses i artikel 1.3 i den här förordningen, vidtas även om kommersiell produktion har tagits ut från det berörda produktionsområdet under den ordinarie produktionscykeln. I sådana fall ska de stödbelopp som avses i punkt 2 i denna artikel minskas proportionellt, med beaktande av redan bärgad produktion, beräknat på grundval av de berörda producentorganisationernas lagerredovisning och affärsredovisning.

4. Det ekonomiska unionsstödet ska beviljas även om producentorganisationerna inte föreskriver sådana insatser i sina verksamhetsprogram och även om de inte ingår i medlemsstaternas nationella strategier. Artikel 32.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 och artikel 55.4 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska inte tillämpas på ekonomiskt stöd från unionen enligt denna artikel.

5. Det tak motsvarande en tredjedel av utgifterna som avses i artikel 33.3 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1308/2013 och det maximala tak på 25 % för att öka beloppet för driftsfonden enligt artikel 66.3 c i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska inte tillämpas på utgifter som uppstår för åtgärder som avses i punkt 1 i denna artikel och som avser produkter enligt artikel 1.2 i denna förordning, under den period som avses i artikel 1.3 i denna förordning.

6. Det ekonomiska unionsstödet ska inte beaktas vid beräkningen av de tak som avses i artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

7. Utgifter som uppstår i enlighet med denna artikel ska ingå i producentorganisationernas driftsfond.

Artikel 7

Ekonomiskt stöd för obärgad skörd och grön skörd till producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation

1. Ekonomiskt unionsstöd ska beviljas till producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation för obärgad skörd och grön skörd för de produkter som avses i artikel 1.2 och under den period som avses i artikel 1.3.

Genom undantag från artikel 85.3 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska följande gälla:

a)	Stöd för grön skörd ska endast omfatta produkter som fysiskt finns på fälten och som faktiskt skördas gröna och för vilka den normala skörden ännu inte har inletts.

b)	Åtgärder för obärgad skörd ska inte vidtas om kommersiell produktion har tagits ut från det berörda produktionsområdet under den ordinarie produktionscykeln.

c)	Grön skörd och obärgad skörd får inte under några omständigheter båda tillämpas för en och samma produkt inom ett och samma område.

2. Beloppen för ekonomiskt unionsstöd vid obärgad skörd och grön skörd ska vara 50 % av de belopp som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 6.2.

3. Producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation ska göra lämplig anmälan till den behöriga myndigheten i medlemsstaten i enlighet med de närmare bestämmelser som antagits av medlemsstaten i enlighet med artikel 85.1 a i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011.

4. Om erkännandet av en producentorganisation tillfälligt dras in i enlighet med artikel 114.2 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska medlemmarna betraktas som producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation vid tillämpningen av denna artikel.

5. Förordning (EU) nr 1308/2013 och genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 ska gälla i tillämpliga delar med avseende på denna artikel.

Artikel 8

Kontroller av återtag, ej bärgad skörd och grön skörd

1. Återtag från marknaden som avses i artiklarna 4 och 5 ska omfattas av kontroller på primär nivå i enlighet med artikel 108 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011. Dessa kontroller ska omfatta minst 10 % av den kvantitet produkter som återtagits från marknaden och minst 10 % av de producentorganisationer som omfattas av det ekonomiska unionsstöd som avses i artikel 4 i denna förordning.

För återtag enligt artikel 5.5, ska kontrollerna på primär nivå emellertid omfatta 100 % av de produktkvantiteter som återtas.

2. Vid obärgad skörd och grön skörd enligt vad som avses i artiklarna 6 och 7 ska de kontroller och villkor som föreskrivs i artikel 110 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 tillämpas, utom vad gäller kravet på att ingen del av skörden redan får ha bärgats i samband med vilket det undantag som föreskrivs i artikel 6.3 i denna förordning ska tillämpas. Kontrollerna ska omfatta minst 25 % av de berörda produktionsområdena.

Vid obärgad skörd eller vid grön skörd enligt artikel 7 ska kontrollerna omfatta 100 % av de berörda produktionsområdena.

3. Återtag från marknaden enligt artiklarna 4 och 5 ska omfattas av kontroller på sekundär nivå i enlighet med artikel 109 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011. Kontrollerna på plats ska dock omfatta minst 40 % av de enheter som omfattas av kontroller på primär nivå och minst 5 % av den kvantitet produkter som återtagits från marknaden.

4. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga kontrollåtgärder för att säkerställa att återtag, obärgad skörd och grön skörd avseende tomater endast omfatta sorter avsedda för konsumtion i färskt tillstånd.

Artikel 9

Ansökan om och utbetalning av ekonomiskt unionsstöd

1. Producentorganisationer ska ansöka om utbetalning av ekonomiskt unionsstöd enligt artiklarna 4, 5 och 6 senast den 31 januari 2015.

2. Producentorganisationer ska ansöka om utbetalning av det totala ekonomiska unionsstödet enligt artikel 4 och 6 i denna förordning i enlighet med det förfarande som avses i artikel 72 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 senast den 31 januari 2015.

Emellertid ska första stycket och andra stycket andra meningen i artikel 72 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och det tak på 80 % av det ursprungligen godkända stödbeloppet för ett verksamhetsprogram som anges i tredje stycket i samma artikel inte tillämpas.

3. Producenter som inte är medlemmar i en erkänd producentorganisation och som inte har ingått kontrakt med en erkänd producentorganisation ska, senast den dag som anges i punkt 1, själva ansöka om utbetalning av det ekonomiska unionsstöd som avses i artikel 5 och 7 hos de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna.

4. Ansökningar enligt punkterna 1, 2 och 3 ska åtföljas av handlingar som styrker det belopp som ansökan om ekonomiskt unionsstöd avser och innehålla en skriftlig försäkran om att den sökande inte har mottagit och inte kommer att motta något annat stöd från unionen eller något nationellt stöd eller någon försäkringsersättning för de åtgärder som berättigar till ekonomiskt unionsstöd enligt denna förordning.

Artikel 10

Anmälningar

1. Medlemsstaterna ska senast den 30 september 2014, den 15 oktober 2014, den 31 oktober 2014, den 15 november 2014, den 30 november 2014, den 15 december 2014, den 31 december 2014, den 15 januari 2015, den 31 januari 2015 och den 15 februari 2015 till kommissionen anmäla följande uppgifter för varje produkt:

a)	De kvantiter som återtagits för gratis utdelning.

b)	De totala kvantiteter som återtagits för andra ändamål än gratis utdelning.

c)	Den motsvarande arealen för grön skörd och obärgad skörd.

d)	De totala utgifter som uppstått för de kvantiteter och de arealer som avses i leden a, b och c.

Endast insatser som har genomförts ska ingå i anmälningarna.

Medlemsstaterna ska använda mallen i bilaga III för dessa anmälningar.

2. I sin första anmälan till kommissionen ska medlemsstaterna ange de stödbelopp som de fastställt i enlighet med artikel 79.1 eller 85.4. i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och artiklarna 4 och 5 i denna förordning, varvid de ska använda mallarna i bilaga IV.

Artikel 11

Utbetalning ekonomiskt unionsstöd

Medlemsstaternas utgifter i samband med utbetalningarna enligt denna förordning ska endast berättiga till ekonomiskt stöd från unionen om betalningen av utgifterna har skett senast den 30 juni 2015.

Artikel 12

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 september 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2) Kommissionens delegerade förordning av den 29 augusti 2014 om fastställande av tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för producenter av vissa frukter och grönsaker samt om ändring av delegerad förordning (EU) nr 913/2014 (EUT L 259, 30.8.2014, s. 2).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (EUT L 157, 15.6.2011, s. 1).

BILAGA I

Maximala produktkvantiteter tilldelade per medlemsstat enligt artikel 2

(i ton)	Äpplen och päron	Plommon, bordsdruvor och kiwifrukter	Tomater, morötter, paprika, gurkor och små gurkor	Apelsiner, klementiner, mandariner
Belgien	43 300	1 380	14 750	0
Tyskland	13 100	0	0	0
Grekland	5 100	28 475	750	10 750
Spanien	8 700	6 900	20 400	58 600
Frankrike	28 950	500	1 600	0
Kroatien	1 050	0	0	7 900
Italien	35 805	38 845	0	2 620
Cypern	0	0	0	16 220
Litauen	0	0	4 000	0
Ungern	725	570	0	0
Nederländerna	22 200	0	6 800	0
Polen	18 750	0	0	0
Portugal	4 120	225	0	0

BILAGA II

Maximibelopp för stöd till återtag från marknaden för produkter som inte förtecknas i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 enligt artiklarna 4, 5 och 6 i denna förordning

Produkt	Maximistöd (EUR/100 kg)
Produkt	Gratis utdelning	Andra ändamål
Morötter	12,81	8,54
Kål	5,81	3,88
Paprika	44,4	30
Broccoli	15,69	10,52
Gurkor och små gurkor	24	16
Svampar	43,99	29,33
Plommon	34	20,4
Bär	12,76	8,5
Färska bordsdruvor	39,16	26,11
Kiwifrukter	29,69	19,79

BILAGA III

Mallar för anmälan enligt artikel 10

ANMÄLAN OM ÅTERTAG – GRATIS UTDELNING

Medlemsstat:

Period som omfattas:

Datum:

Produkt

Producentorganisationer

Producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation

Totala kvantiteter (ton)

Totalt ekonomiskt stöd från unionen (euro)

Kvantiteter (ton)

Ekonomiskt stöd från unionen (euro)

Kvantiteter (ton)

Ekonomiskt stöd från unionen (euro)

återtag

transport

sortering och förpackning

TOTALT

återtag

transport

sortering och förpackning

TOTALT

(a)

(b)

(c)

(d)

(e) = (b) + (c) + (d)

(f)

(g)

(h)

(i)

(j) = (g) + (h) + (i)

(k) = (a) + (f)

(l) = (e) + (j)

Äpplen

Päron

Totalt, äpplen och päron

Tomater

Morötter

Paprika

Gurkor och små gurkor

Totalt, grönsaker

Plommon

Färska bordsdruvor

Kiwifrukter

Totalt, annan frukt

Apelsiner

Klementiner

Mandariner

Totalt, citrusfrukter

Kål

Blomkål (inbegripet broccolo)

Svampar

Bär

Totalt, andra

TOTALT

*	Ett separat excelblad ska fyllas i för varje anmälan.

ANMÄLAN OM ÅTERTAG – ANDRA ÄNDAMÅL

Medlemsstat:

Period som omfattas:

Datum:

Produkt

Producentorganisationer

Producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation

Totala kvantiteter (ton)

Totalt ekonomiskt stöd från unionen (euro)

Kvantiteter

(ton)

Ekonomiskt stöd från unionen

(euro)

Kvantiteter

(ton)

Ekonomiskt stöd från unionen

(euro)

(a)

(b)

(c)

(d)

(e) = (a) + (c)

(f) = (b) + (d)

Äpplen

Päron

Totalt, äpplen och päron

Tomater

Morötter

Paprika

Gurkor och små gurkor

Totalt, grönsaker

Plommon

Färska bordsdruvor

Kiwifrukter

Totalt, annan frukt

Apelsiner

Klementiner

Mandariner

Totalt, citrusfrukter

Kål

Blomkål (inbegripet broccolo)

Svampar

Bär

Totalt, andra

TOTALT

*	Ett separat excelblad ska fyllas i för varje anmälan.

ANMÄLAN OM OBÄRGAD SKÖRD OCH GRÖN SKÖRD

Medlemsstat:

Period som omfattas:

Datum:

Produkt

Producentorganisationer

Producenter som inte är medlemmar i en producentorganisation

Totala kvantiteter

(ton)

Totalt ekonomiskt stöd från unionen (euro)

Areal

(ha)

Kvantiteter

(ton)

Ekonomiskt stöd från unionen

(euro)

Areal

(ha)

Kvantiteter

(ton)

Ekonomiskt stöd från unionen

(euro)

(a)

(b)

(c)

(d)

(e)

(f)

(g) = (b) + (e)

(h) = (c) + (f)

Äpplen

Päron

Totalt, äpplen och päron

Tomater

Morötter

Paprika

Gurkor och små gurkor

Totalt, grönsaker

Plommon

Färska bordsdruvor

Kiwifrukter

Totalt, annan frukt

Apelsiner

Klementiner

Mandariner

Totalt, citrusfrukter

Kål

Blomkål (inbegripet broccolo)

Svampar

Bär

Totalt, andra

TOTALT

*	Ett separat excelblad ska fyllas i för varje anmälan.

BILAGA IV

TABELLER SOM SKA SÄNDAS IN TILLSAMMANS MED DEN FÖRSTA ANMÄLAN SOM AVSES I ARTIKEL 10.1

ÅTERTAG – ANDRA ÄNDAMÅL

Maximistödbelopp som fastställts av medlemsstaten i enlighet med artikel 79.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och artiklarna 4 och 5 i denna förordning

Medlemsstat:

Datum:

Produkt	Producentorganisationens bidrag (euro/100 kg)	Ekonomiskt stöd från unionen (euro/100 kg)
Äpplen
Päron
Tomater
Morötter
Kål
Paprika
Blomkål (inbegripet broccolo)
Gurkor och små gurkor
Svampar
Plommon
Bär
Färska bordsdruvor
Kiwifrukter
Apelsiner
Klementiner
Mandariner

OBÄRGAD SKÖRD OCH GRÖN SKÖRD

Maximistödbelopp som fastställts av medlemsstaten i enlighet med artikel 85.4 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och artikel 6 i denna förordning

Medlemsstat:

Datum:

Produkt	På friland		I växthus
Produkt	Producentorganisationens bidrag (euro/ha)	Ekonomiskt stöd från unionen (euro/ha)	Producentorganisationens bidrag (euro/ha)	Ekonomiskt stöd från unionen (euro/ha)
Äpplen
Päron
Tomater
Morötter
Kål
Paprika
Blomkål (inbegripet broccolo)
Gurkor och små gurkor
Svampar
Plommon
Bär
Färska bordsdruvor
Kiwifrukter
Apelsiner
Klementiner
Mandariner

30.9.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 284/53

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 3 juli 2014

om det statliga stöd SA.33927 (12/C) (f.d. 11/NN)

som Belgien har genomfört – Garantisystem till skydd för fysiska personers andelar i finansiella kooperativ

[delgivet med nr C(2014)1021]

(Endast de franska och nederländska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

(2014/686/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1) och med beaktande av de svar som inkommit, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

(1)

I en skrivelse av den 7 november 2011 anmälde Belgien till kommissionen att landet infört ett garantisystem (nedan kallat garantisystemet för kooperativ eller åtgärden) till skydd för fysiska personers andelar i auktoriserade finansiella kooperativ, som antingen står under tillsyn av den belgiska nationalbanken Banque nationale de Belgique (nedan kallad BNB) eller där minst hälften av tillgångarna investerats i ett institut som står under sådan tillsyn (nedan kallade finansiella kooperativ).

(2)

I en skrivelse av den 6 december 2011 meddelade kommissionen Belgien att åtgärden eventuellt utgjorde ett olagligt statligt stöd (2) och uppmanade landet att inte göra något mer för att genomföra åtgärden. Kommissionen uppmanade Belgien att inkomma med synpunkter på de preliminära slutsatserna, vilket man gjorde i en skrivelse av den 22 december 2011.

(3)

Genom sitt beslut av den 3 april 2012 (nedan kallat beslut att inleda förfarandet) underrättade kommissionen Belgien att den inlett det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) avseende åtgärden och förelade Belgien i enlighet med artikel 11.1 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 (3) att dra tillbaka åtgärden tills det har visats att den är förenlig med den inre marknaden. Kommissionen krävde att Belgien omedelbart skulle upphöra med alla åtgärder för att genomföra garantisystemet för kooperativ och inte betala ut några pengar inom ramen för åtgärden. Kommissionens beslut att inleda förfarandet, där den även gav berörda parter tillfälle att yttra sig om åtgärden, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (4).

(4)

I skrivelser av den 24 april 2012 och den 31 maj 2012 bad Belgien om en förlängd tidsfrist för att reagera på beslutet att inleda förfarandet. Kommissionen hade inget att invända. I en skrivelse av den 18 juni 2012 sände Belgien in sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet, och bifogade en skrivelse från ordföranden för BNB adresserad till den belgiska finansministern och daterad den 7 oktober 2011.

(5)

Den 17 augusti 2012 inkom även koncernen Arco (nedan kallad Arco (5)) med kommentarer som svar på beslutet att inleda förfarandet. Den 29 augusti 2012 översände kommissionen detta dokument till Belgien och gav därmed medlemsstaten möjlighet att yttra sig om Arcos synpunkter. Den 16 oktober 2012 meddelade Belgien dock att man inte ämnade utnyttja denna möjlighet.

(6)	Kommissionen ställde kompletterande frågor om åtgärden den 17 september 2012 och den 24 juli 2013, vilka Belgien besvarade den 5 december 2012 respektive den 20 september 2013.

2. BESKRIVNING AV FAKTA

2.1 Rättslig bakgrund till den anmälda åtgärden

(7)	Garantisystemet för kooperativ inrättades i samband med räddningsåtgärder inom ramen för ett annat ärende om statligt stöd.

(8)

Den 30 september 2008 tillkännagav Dexia en kapitalökning på 6,4 miljarder euro, som tecknats av de befintliga aktieägarna (däribland Arco) och myndigheterna i Belgien, Frankrike och Luxemburg. Inför en särskild kommission i det belgiska parlamentet med uppdrag att undersöka omständigheterna kring avvecklingen av Dexia (nedan kallad Dexiakommissionen) förklarade den belgiska finansminister som var ansvarig när det statliga stödet beviljades Dexia 2008, att ett politiskt beslut hade fattats i september/oktober 2008 om att inrätta ett garantisystem för kooperativ efter förfrågningar att ingripa till förmån för Arco. Han förklarade att för att nå en överenskommelse om Dexia var regeringen tvungen att samtidigt fatta ett beslut om Arco och Ethias (6). Den dåvarande belgiska finansministern berättade också att åtagandet från 2008 hade gjorts för att Arco skulle gå med på att delta i räddningen av Dexia (7).

i) Pressmeddelanden

(9)

Den 10 oktober 2008 tillkännagav den belgiska regeringen i ett pressmeddelande från finansministern att den hade fattat följande beslut:

—	Att höja beloppet i den befintliga insättningsgarantin för kreditinstitut från 20 000 till 100 000 euro

—	Att inrätta ett liknande system för andra finansprodukter (särskilt livförsäkringar inom ”bransch 21” (8) och andelar i finansiella kooperativ) (9).

(10)

Den 21 januari 2009 bekräftade premiärministern och finansministern i ett gemensamt pressmeddelande det åtagande som den förra regeringen gjort att (10) införa ett garantisystem för kooperativ (11). Samma dag publicerade Arco pressmeddelandet från den belgiska regeringen på sin webbplats. Andra finansiella kooperativ däremot tog avstånd från den parallell mellan insättningar och andelar i finansiella kooperativ som ligger till grund för garantisystemet för kooperativ (12).

ii) Lagstiftningsprocess

(11)

Den 15 oktober 2008 röstade det belgiska parlamentet igenom en lag (13) som möjliggör för den belgiska regeringen att vidta åtgärder för att främja den finansiella stabiliteten. Den 14 november 2008 (14) offentliggjorde Belgien en kunglig förordning där det belopp som omfattas av insättningsgarantisystemet för kreditinstitut höjdes till 100 000 euro, samtidigt som ett liknande garantisystem infördes för livförsäkringsprodukter under ”sektor 21”. Den 29 oktober 2008 hade kommittén för finansiell stabilitet redan yttrat sig positivt om förslaget till kunglig förordning (15).

(12)

Den 14 april 2009 (16) ändrade Belgien lagen av den 15 oktober 2008 och gav regeringen befogenhet att genom kunglig förordning inrätta ett garantisystem för inbetalt kapital för att kunna betala tillbaka fysiska personer deras kapitalandel i finansiella kooperativ. Genom den kungliga förordningen av den 10 oktober 2011 (17) ändrade Belgien den kungliga förordningen av den 14 november 2008. Den kungliga förordningen av den 10 oktober 2011 innehåller kompletterande tekniska specifikationer för garantisystemet för kooperativ.

(13)

Den 7 oktober 2011 skrev ordföranden för BNB ett brev till den dåvarande finansministern för att yttra sig om (förslaget) till kunglig förordning av den 10 oktober 2011, ett förfarande som krävs enligt lagen om BNB:s rättsliga ställning (18). I brevet påpekade ordföranden att regeringen enligt lag kan anta en kunglig förordning om ett garantisystem för kooperativ ”vid en plötslig kris på finansmarknaderna eller inför hot om allvarlig systemkris”. Ordföranden drog slutsatsen att omständigheterna verkar uppfylla dessa villkor och att ett garantisystem för kooperativ skulle begränsa effekterna av en sådan kris (19). Samtidigt avhöll han sig uttryckligen från att ta ställning till om fysiska personers andelar i finansiella kooperativ till sin natur utgör insättningar (20). Han påpekade även att åtgärden skulle kunna bryta mot reglerna om statligt stöd (21) och uttryckte oro över att garantisystemet för kooperativ är frivilligt, vilket skulle kunna ge problem i form av ”snedvridet urval” (22).

(14)

Den 13 oktober 2011 formulerade de tre kooperativen Arco (Arcofin, Arcopar och Arcoplus) en ansökan om att gå med i garantisystemet för kooperativ. Den belgiska regeringen godkände ansökan i en kunglig förordning av den 7 november 2011 (23). I samband med ansökan betalade Arco även in bidrag om totalt 2,05 miljoner euro (24).

(15)	Bolagsstämmorna i Arcofin, Arcopar och Arcoplus godkände den 8 december 2011 styrelsens förslag att inleda en frivillig avveckling av bolagen.

2.2 Direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

(16)

Enligt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG (25) är varje medlemsstat skyldig att:

”säkerställa att ett eller flera system för garanti av insättningar införs och officiellt erkänns inom dess territorium. Förutom under [vissa] omständigheter […] får inget kreditinstitut (26) som är auktoriserat i medlemsstaten […] ta emot insättningar (27) om det inte är anslutet till ett sådant system.”

(17)

1998 införlivade Belgien direktiv 94/19/EG i sin nationella lagstiftning och införde ett insättningsgarantisystem som täcker varje insättares sammanlagda insättningar i den händelse insättningarna blir indisponibla. Det belgiska insättningsgarantisystemet bygger på en insättningsgarantifond. Genom en kunglig förordning av den 14 november 2008 inrättade Belgien en ”specialfond för skydd av insättningar” som täcker framtida initiativ från Belgien (28).

(18)

Enligt artikel 7 i direktiv 94/19/EG skulle täckningen för varje insättares sammanlagda insättningar vara 20 000 euro. Vid sitt möte den 7 oktober 2008 antog Ekofinrådet den höjning av insättningsgarantierna som avsågs i direktiv 94/19/EG. Följande är hämtat ur Ekofinrådets pressmeddelande:

”Väl medvetna om att många medlemsstater beslutar att höja sitt lägsta insättningsgarantiskydd till 100 000 EUR kom (rådet) överens om att alla medlemsstater under en inledande period på minst ett år ska lämna sådant skydd för enskilda motsvarande minst 50 000 EUR. Vi uppskattar att kommissionen har för avsikt att snabbt lägga fram ett lämpligt förslag som syftar till att främja överensstämmelsen mellan insättningsgarantisystemen” (29).

(19)	Enligt artikel 2 i direktiv 94/19/EG omfattas inte de instrument som utgör kapitalbasen i kreditinstitut (30).

(20)	I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/14/EG (31) höjdes garantinivån i insättningsgarantisystemen (först till minst 50 000 euro och därefter i princip till 100 000 euro som lägst och högst senast den 31 december 2010).

(21)

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG (32) tillåter ersättning till investerare om ett värdepappersföretag inte skulle vara i stånd att fullgöra sina skyldigheter gentemot en investerare. Ersättningen skulle till exempel betalas ut vid bedrägeri eller oaktsamhet inom ett företag eller vid fel eller problem inom dess system. Däremot täcker inte ersättningssystemen för investerare de risker som är knutna till investeringen (t.ex. när en investerare har köpt aktier som sedan tappar i värde).

2.3 Belgisk lagstiftning för kooperativ

(22)

I den belgiska bolagslagen (33) – särskilt artiklarna 350–436 – definieras den rättsliga ramen för kooperativ. Det föreskrivs att ett kooperativ i sina stadgar ska välja bolagsformen ”aktiebolag” (delägarnas förluster kan inte överstiga deras investerade kapital) eller ”bolag med obegränsat personligt ansvar” (delägarna ansvarar personligen för bolagets skulder och kan därmed förlora mer än sitt investerade kapital).

(23)

I den belgiska bolagslagen (särskilt artiklarna 362, 364, 366, 367 och 374) tillåts vissa begränsningar i fråga om överlåtbarheten hos andelar i ett kooperativ. Andelarna i ett kooperativ är fritt överlåtbara till andra delägare i kooperativet, men kooperativets stadgar kan föreskriva villkor för överlåtandet. Överlåtande till tredje part får endast ske på de villkor och till de personer som anges i artikel 366 i den belgiska bolagslagen.

(24)

I den belgiska bolagslagen (artikel 367) anges också att delägarna i ett kooperativ inte har rätt att lämna ett kooperativ annat än under räkenskapsårets första sex månader. När en delägare utnyttjar denna rättighet har delägaren enligt artikel 374 i den belgiska bolagslagen rätt att få värdet på sina andelar enligt balansräkningen för räkenskapsåret.

(25)

I den belgiska bolagslagen fastställs den allmänna rättsliga ramen för kooperativ, och i den kungliga förordningen av den 8 januari 1962 (34) anges kriterierna för ”auktoriserade kooperativ” (35). Konkret innebär de att ett kooperativ i spekulationssyfte inte kan vägra delägare att ansluta sig eller utesluta dem, andelarna av aktiekapitalet ger likadana rättigheter oavsett värde, alla delägare har lika rösträtt på bolagsstämman, stämman ska utse styrelseledamöter och revisorer, driftsöverskottet (efter avdrag av alla utgifter) får endast delas ut till delägarna på proportionell grund utifrån de transaktioner som de har gjort med bolaget, och den utdelning som beviljas för kapitalandelarna får inte överstiga en viss procentsats som fastställts genom kunglig förordning.

(26)	I artikel 21 i den belgiska skattelagen föreskrivs att utdelning från auktoriserade kooperativ är skattebefriade upp till ett visst belopp (36).

2.4 Beskrivning av åtgärden

(27)	Garantisystemet för kooperativ täcker inbetalt kapital (och inte eventuella realisationsvinster) från fysiska personer i kooperativ upp till ett belopp om 100 000 euro.

(28)	I motsats till vad som gäller för garantisystem för kreditinstitut är det frivilligt att ansluta sig till garantisystemet för kooperativ.

(29)

Om finansiella kooperativ vill ansluta sig till garantisystemet för kooperativ ska de ansöka om detta hos finansministern. Ministerrådet har en månad på sig att ta ställning till det finansiella kooperativets ansökan om att ansluta sig till garantisystemet för kooperativ, och fastställa vissa villkor om så krävs. Villkoren kan omfatta följande:

a)	Plikt att reservera framtida uppköpserbjudanden för institutionella delägare.

b)	Åtagande från de institutionella delägarna att inte dra tillbaka någon aktie eller något belopp som betalats till kooperativet och att inte dra sig ur som delägare, annat än vid aktieförsäljning.

c)	Ett tak på 4,5 % per år för den ränta som betalas ut till delägarna.

(30)

När ett finansiellt kooperativ har ansökt om täckning måste det stanna i garantisystemet under ett år. Efter denna tidsfrist kan kooperativet avsluta sitt deltagande genom att ge besked tre månader i förväg. Det får inte tillbaka några bidrag som det betalat in, oavsett i vilken form detta skett. Om ett kooperativ beslutar sig för att lämna garantisystemet för kooperativ måste det vänta i tre år innan det kan ansluta sig på nytt.

(31)	Enbart aktier från kooperativ som emitterades innan den kungliga förordningen av den 10 oktober 2011 trädde i kraft täcks av åtgärden.

(32)	Garantisystemet för kooperativ är förbehållet delägare som är fysiska personer och inte institutionella delägare i finansiella kooperativ.

(33)

Specialfonden för skydd av insättningar finansieras genom

i)	ett årligt bidrag som motsvarar 0,15 % av det skyddade beloppet (betalas av alla delägare), och

ii)	en engångsavgift som motsvarar 0,10 % av det skyddade beloppet (betalas av kooperativen).

(34)

De finansiella kooperativen kan dessutom åläggas att betala ett bidrag till specialfonden för skydd av insättningar för de realisationsvinster på börsnoterade aktier som de förvaltar. Bidraget kan uppgå till 10 % av mellanskillnaden mellan de berörda aktiernas säljpris (eller om aktierna inte säljs inom tre år efter att skyddssystemet har upphört, mellanskillnaden mellan aktiens genomsnittliga slutkurs under en period på 30 dagar för den tredje årsdagen) och det referenspris som myndigheterna fastställde när det finansiella kooperativet anslöt sig till garantisystemet för kooperativ.

(35)	Specialfonden för skydd av insättningar börjar göra utbetalningar om det finansiella kooperativet går i konkurs eller om finanstillsynsmyndigheten har anmält till denna fond att det finansiella kooperativet inte längre kan betala de delägare som vill lämna kooperativet.

(36)

Om specialfonden för skydd av insättningar inte har tillräckligt med medel för att ingripa förskotterar depositionskassan, ett statligt organ utan rättslig ställning, de nödvändiga medlen. Beroende på om det fallerande institutet är tvunget att vara anslutet eller om det är fråga om ett kooperativ, ska det sedan betala tillbaka förskottet genom att anslå

—	50 % av årsbidragen för institut som är tvungna att vara anslutna,

—	ett särskilt årsbidrag för finansiella kooperativ (för vilka det är frivilligt att vara ansluten).

(37)

Om specialfonden för skydd av insättningar ingriper, övertar den rättigheterna för de delägare som är fysiska personer och får samma ställning som övriga delägare. Här finns en skillnad mot insättningsgarantisystemet för kreditinstitut, där fonden får samma ställning som det aktuella bolagets övriga fordringsägare.

2.5 Beskrivning av Arco

(38)	Från början var Arco aktieägare i Artesia Banking Corporation NV (nedan kallat Artesia) som själv innehade 100 % av aktierna i banken Bacob och 82 % i försäkringsbolaget DVV. Efter fusionen mellan Artesia och Dexia 2001 blev Arco största aktieägare i Dexia med ett aktieinnehav på runt 15 % (37).

(39)

Arco är namnet på den koncern som består av Arcopar, Arcoplus och Arcofin, som alla är auktoriserade kooperativ (38). Arco har över 800 000 medlemmar, varav 99 % är privatpersoner. Det kapital som ägdes av fysiska personer i Arcopar, Arcoplus och Arcofin uppgick till 1,3 miljarder euro, 46 miljoner euro respektive 140 miljoner euro.

(40)	Enligt bolagsordningen för Arcopar, Arcoplus och Arcofin är de aktiebolag med begränsat ansvar (39).

(41)	Bolagsordningen för de tre företagen innehåller bestämmelser som rör de delägare som vill träda ur.

(42)

I bolagsordningen för Arcopar föreskrivs exempelvis att kooperativet kan begränsa utträdena om mer än 10 % av hela det investerade kapitalet eller delägarna skulle försvinna under ett räkenskapsår (40). En delägare som vill träda ur Arcopar får tillbaka sitt kapital. Delägare som innehar andelar i kategori A, B och C i Arcopar (41) har också rätt till en bonusreserv (42).

(43)	I artikel 35 i Arcopars bolagsordning beskrivs vad delägarna har rätt till vid en avveckling. Om saldot är positivt efter att skulder och sociala avgifter har betalats får delägarna tillbaka sina pengar (43).

(44)

De risker som är förbundna med investering i andelar i Arco beskrivs exempelvis i det prospekt från Arcopar som godkändes av de belgiska myndigheterna i juni 2008 och offentliggjordes i samband med en transaktion på kapitalmarknaden som gjordes mellan den 7 juli 2008 och den 30 september 2008. I prospektet redogörs tydligt för att vinsten från Dexia utgjorde drygt 69 % av Arcopars nettovinst för räkenskapsåren 2005/2006, 2006/2007 och 2007/2008. I prospektet nämndes även risken med aktieflykt samtidigt som det underströks att delägarna kunde förlora allt vid en avveckling. Samtidigt angavs tydligt i bolagets årsredovisning att Arco hade ökat sin skuldsättningsgrad genom att låna till investeringar (44).

2.6 Skäl till att förfarandet inleddes

(45)	I sitt beslut att inleda förfarandet drog kommissionen preliminärt slutsatsen att den anmälda åtgärden uppfyllde de fyra (kumulativa) kriterierna för statligt stöd och den tvivlade på att åtgärden var förenlig med den inre marknaden.

(46)

Kommissionen bedömde att åtgärden kunde tillskrivas Belgien, eftersom den finansierades av specialfonden för skydd av insättningar. Kommissionen konstaterade att den belgiska lagstiftningen fastställde det bidrag som delägarna ska betala in till specialfonden för skydd av insättningar, och även avgjorde på vilket sätt som fonden skulle användas. Dessutom noterade kommissionen att depositionskassan vid behov förskotterade kapital till fonden. Kommissionen frågade sig hur depositionskassan skulle få tillbaka pengarna, eftersom det inte var säkert att de finansiella kooperativen hade tillräckliga medel. Den undrade även om inte frivilligheten att delta för kooperativen skulle begränsa en effektiv återfinansiering av specialfonden för skydd av insättningar.

(47)

Kommissionen drog slutsatsen att de finansiella kooperativen kunde betraktas som företag och att åtgärden gav dem en selektiv fördel. När det gäller den selektiva fördelen verkar garantisystemet för kooperativ ha hjälpt kooperativen att locka till sig nytt kapital, eller bevara sitt befintliga kapital, genom att övertyga de befintliga delägarna att inte träda ur det finansiella kooperativet. Ett sådant skydd är mycket användbart under perioder av finansiell osäkerhet, som mellan hösten 2008 och det datum när den kungliga förordningen antogs, när de finansiella kooperativen effektivt skyddades mot risken med stora kapitalförluster till följd av utträden.

(48)

Kommissionen noterade även att skyddet utökades och att Belgien inte tog hänsyn till om det ansökande finansiella kooperativet hade sunda finanser när det tilläts gå med i garantisystemet för kooperativ. I fallet Arco tilläts de finansiella kooperativen gå med i garantisystemet för kooperativ när de redan var insolventa, och de likviderades kort därpå.

(49)	Kommissionen drog även slutsatsen att åtgärden snedvred konkurrensen, eftersom de finansiella kooperativen konkurrerade på marknaden för paketerade investeringsprodukter, där de fick en selektiv fördel som inte övriga marknadsaktörer som erbjöd liknande produkter hade tillgång till.

(50)	Dessutom bedömde kommissionen att garantisystemet för kooperativ påverkade handeln inom EU. Många internationella leverantörer av investeringsprodukter är också verksamma på den belgiska marknaden och kan inte få samma marknadsandel som ett finansiellt kooperativ kan behålla tack vare åtgärden.

(51)

Kommissionen frågade sig om de finansiella kooperativen kunde betraktas som finansinstitut och om denna faktor skulle påverka tillämpligheten i meddelandet som rör banksektorn från 2008 (45). Kommissionen drog slutsatsen att eftersom finansiella kooperativ inte verkar vara finansinstitut i den mening som avses i meddelandet om banksektorn från 2008, ska stödet bedömas direkt utifrån fördraget.

(52)

Konkret innebär det att för att en åtgärd ska vara förenlig med den inre marknaden enligt artikel 107.3 b i fördraget måste den vara nödvändig, lämplig och proportionerlig. Kommissionen tvivlade på att åtgärden var förenlig med dessa tre kumulativa kriterier. Den frågade sig om det var nödvändigt att skydda finansiella kooperativ för att undvika en allvarlig störning i den belgiska ekonomin. När det gäller eventuella spridningseffekter noterade kommissionen att Belgien redan hade genomfört flera åtgärder (som att höja täckningen i insättningsgarantisystemet till 100 000 euro och bevilja statligt stöd till flera banker i olika former [rekapitaliseringar, kapitaltillskott, räddningsåtgärder för nedskrivna tillgångar och andra tillfälliga åtgärder]). Den insåg därför inte varför, utöver alla dessa åtgärder, delägarna i finansiella kooperativ behövde skyddas.

(53)

Kommissionen frågade sig om det var lämpligt att skydda delägarna i finansiella kooperativ. Den konstaterade i sammanhanget att finansiella kooperativ inte är finansinstitut och att de utifrån sin storlek inte kan anses vara systemviktiga. Den uppmanade Belgien att förklara på vilket sätt som investeringsförlusterna, som exempelvis även drabbar investerare i vanliga placeringsfonder, skulle få stora, negativa spridningseffekter för den belgiska ekonomin.

(54)

Slutligen tvivlade kommissionen på att åtgärden var proportionerlig. För det första ansåg kommissionen att det inte var säkert att de finansiella kooperativen skulle betala ett bidrag som motsvarade garantin. För det andra noterade kommissionen att det faktum att Belgien gjort det frivilligt att ansluta sig till garantisystemet, i kombination med bristen på kontroll av lönsamheten vid inträdet, ledde till att finansiella kooperativ enbart hade intresse av att ansluta sig när det var säkert att garantin skulle träda i kraft. Det skulle kunna leda till situationer där stödmottagarna kunde utnyttja garantin, men i stor utsträckning undvika att betala för den. Slutligen frågade sig också kommissionen om garantisystemet för kooperativ inte skulle snedvrida konkurrensen, eftersom aktieägarna i konkurrerande bolag inte är skyddade, vilket underlättar tillgången till kapital för de finansiella kooperativen och ökar deras totala marknadsandel för paketerade investeringsprodukter.

3. SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER PÅ BESLUTET ATT INLEDA FÖRFARANDET

3.1 Synpunkter från Arco

(55)

Enligt Arco offentliggjorde de belgiska myndigheterna den 10 oktober 2008 sitt beslut samma dag om att inrätta ett garantisystem för kooperativ som ingick i ett större åtgärdspaket (höjning av insättningsgarantin till 100 000 euro för sparkonton i kreditinstitut, utvidgning av garantisystemet till livförsäkringsprodukter inom ”sektor 21” och till fysiska personer som är delägare i finansiella kooperativ). Arco hävdade att beslutet av den 10 oktober 2008 genomfördes genom lagen av den 15 oktober 2008 och den kungliga förordningen av den 14 november 2008 för produkter inom ”sektor 21” och av lagen av den 14 april 2009 och den kungliga förordningen av den 10 oktober 2011 för aktier utgivna av finansiella kooperativ.

(56)

Arco framhöll att garantisystemet för kooperativ inte utgjorde statligt stöd, eftersom det inte ger någon selektiv fördel till finansiella kooperativ. Arco påpekade också att kommissionen hade dragit slutsatsen att ett garantisystem för försäkringsprodukter inom ”sektor 21” inte utgjorde statligt stöd, eftersom de är öppna för alla försäkringsbolag och därför inte är selektiva (46). Dessutom påpekar Arco att garantisystemet för kooperativ är öppet för alla finansiella kooperativ på samma villkor och därför inte är selektivt.

(57)

I linje med Belgiens synpunkter hävdade Arco att alla kännetecknen hos andelarna i finansiella kooperativ bekräftar att de är lika viktiga för kunderna som insättningar och att de behandlas så av lagstiftaren. Arco underströk att Belgien fruktade en spridningseffekt. Om Belgien inte hade infört garantisystemet för kooperativ skulle investerarnas förtroende ha sviktat och det hade kunnat leda till massuttag av alla slags sparmedel.

3.2 Synpunkter från Belgien

(58)

Belgien hävdade att garantisystemet för kooperativ inte uppfyllde alla kumulativa kriterierna för statligt stöd i artikel 107.1 i fördraget och därför inte utgjorde statligt stöd. Rent konkret fastslog Belgien att de tre kriterierna för statligt stöd inte uppfylldes. Först försvarade Belgien åsikten att åtgärden endast utgjorde ett stöd till förmån för privatpersoner och inte företag. Sedan framhöll Belgien att åtgärden inte gav någon selektiv fördel till finansiella kooperativ och slutligen att åtgärden inte ledde till någon snedvridning.

(59)

När det gäller argumentet att stödet inte gynnade företagen hävdade Belgien att det ordinarie insättningsgarantisystemet för kreditinstitut, inklusive utvidgningen (det vill säga garantisystemet för kooperativ), hade antagits som tillämpning av och i överensstämmelse med besluten i Ekofinrådet, det ändrade direktivet 94/19/EG och direktiv 97/9/EG.

(60)

Belgien försvarade åsikten att de andelar i finansiella kooperativ som innehas av fysiska personer på alla sätt motsvarar insättningar och även har införskaffats på samma sätt. Man lyfte fram följande faktorer:

i)	Stödmottagarna (fysiska personer) av garantisystemet för kooperativ förtjänar samma skydd som insättare i andra institut inom samma sektor och som omfattas av samma kontroll.

ii)	Av skatteskäl är både utdelning som utbetalas från finansiella kooperativ och ränta som utbetalas på insättningar befriade från källskatt upp till ett visst belopp (47).

iii)	Fysiska personer som är delägare i finansiella kooperativ kan endast teckna sig för ett fastställt maximalt belopp av kapitalet, i enlighet med bolagsordningen för finansiella kooperativ.

iv)

Delägare i finansiella kooperativ får endast lämna ett kooperativ under räkenskapsårets första sex månader, och en delägare som vill träda ur har inte rätt till realisationsvinster från kooperativet i proportion till sina andelar. Enligt den belgiska staten speglar inte värdet på andelar i ett kooperativ värdet på underliggande aktier i det finansiella kooperativet, och andelarna i finansiella kooperativ konkurrerar därför inte med investeringsprodukter i allmänhet, utan endast med de produkter som redan omfattas av en statlig garanti (det vill säga insättningar och livförsäkringar av typen ”sektor 21”).

Andelarna i finansiella kooperativ är registrerade och överlåtbarheten begränsas i lag (48). De får inte säljas fritt för att skapa realisationsvinster. Delägarna i finansiella kooperativ har endast rätt till en begränsad utdelning (skattebefriad) och en återbetalning när de träder ur som aktieägare.

vi)	Andelar i finansiella kooperativ kan inte anses som en investering i andelar i ett bolag eller börsnoterad enhet.

vii)	Andelar i finansiella kooperativ kan inte anses som en riskinvestering, eftersom delägare i finansiella kooperativ inte har rätt till realisationsvinster.

viii)

Garantisystemet för kooperativ skyddar endast fysiska personers andelar (i motsats till institutionella delägare).

(61)

När det gäller frånvaron av selektiv fördel påpekade Belgien att garantisystemet för kooperativ endast täcker de andelar i finansiella kooperativ som emitterades före den 10 oktober 2011. Belgien noterade att efter detta datum kunde de finansiella kooperativen inte längre ansluta sig till garantisystemet för kooperativ för att etablera sig på en marknad. Belgien preciserade också att Arco inte hade emitterat några nya andelar efter september 2008.

(62)

Belgien förnekade även att garantisystemet för kooperativ skulle ha hjälpt de finansiella kooperativen att behålla sitt befintliga kapital. Som stöd för argumentet förklarade Belgien att pressmeddelandet av den 10 oktober 2008 endast var ett förslag till politiskt initiativ, som i förbifarten nämnde finansiella kooperativ. Enligt Belgien utgjorde pressmeddelandet av den 10 oktober 2008 inte en detaljerad överenskommelse som offentliggjordes i samordning med pressmeddelandena från finansiella kooperativ. Belgien gör här skillnad på sitt pressmeddelande och pressmeddelandena från de brittiska myndigheterna och Lloyds i ärendet Lloyds (49) som kommissionen hänvisade till i sitt beslut att inleda förfarandet. Belgien drog slutsatsen att pressmeddelandet av den 10 oktober 2008 inte var en åtgärd som kunde ge en selektiv fördel till finansiella kooperativ. När det gäller nästa pressmeddelande av den 21 januari 2009 bedömde Belgien att det var normalt att Arco omedelbart offentliggjorde detta pressmeddelande från myndigheterna, eftersom alla finansiella kooperativ (däribland Arco) noggrant följde ärendet vid denna tidpunkt.

(63)

Belgien vidhöll att kommissionen bör inta samma hållning som i ärendet Ethias och att kommissionen bör dra slutsatsen att garantisystemet för kooperativ inte var selektivt. Belgien åberopade också att äkta kooperativs särskilda ställning redan hade erkänts av domstolen i domen Paint Graphos (50). Belgien hänvisade särskilt till punkt 61 i domen, där det tydligt framgår att med hänsyn till kooperativens särdrag kan de i princip inte anses befinna sig i en situation som i faktiskt och rättsligt hänseende är jämförbar med den situation som kommersiella bolag befinner sig i.

(64)

Belgien tillhandahöll också upplysningar om hur många aktieägare i Arco som hade lämnat bolaget sedan krisen började. Under de räkenskapsperioder som föregick den frivilliga avvecklingen uppgick antalet delägare i Arco som bad att få sitt kapital återbetalat till 9 764 år 2007/2008, 21 150 år 2008/2009 och 23 762 år 2010/2011.

(65)

När det gäller åtgärdens snedvridande effekter vidhöll Belgien att kommissionen borde ha förklarat i rimlig omfattning vilka de finansiella produkter var som kunde konkurrera med andelar i finansiella kooperativ, även om Belgien erkände att kommissionen inte är skyldig att ge en detaljerad beskrivning av marknaden i förfaranden som rör statligt stöd. Sammanfattningsvis hävdade Belgien att fysiska personer som är delägare i finansiella kooperativ fick samma skyddsnivå som investerare i alla slags likvärdiga insättningar/sparprodukter.

(66)

Belgien förklarade också att garantisystemet för kooperativ har samma mål som direktiv 94/19/EG, nämligen att skydda enskilda sparares insättningar, upprätthålla förtroendet hos insättarna och förbättra stabiliteten på finansmarknaderna. Belgien anser att insättningsgarantisystem i andra medlemsstater ibland också täcker okonventionella insättningsprodukter och menar att kommissionen bör ta hänsyn till det (51).

(67)

Belgien vidhöll även att om kommissionen skulle komma fram till slutsatsen att garantisystemet för kooperativ utgör statligt stöd, bör stödet anses förenligt med den inre marknaden mot bakgrund av artikel 107.3 b i fördraget. Belgien ansåg att det inte var aktuellt att fastställa om Arco var ett finansinstitut i den mening som avses i meddelandet om banksektorn från 2008. Enligt Belgien är den grundläggande frågan som kommissionen bör besvara huruvida garantisystemet för kooperativ utgör en lämplig och nödvändig åtgärd för att förhindra en allvarlig störning i ekonomin.

(68)	Belgien försvarade åsikten att åtgärden var nödvändig, att dess effekter begränsades till ett strikt minimum och att det fanns mekanismer för bördefördelning.

(69)	För det första hävdade Belgien att garantisystemet för kooperativ var lämpligt och nödvändigt för att lugna insättarna i Belgien.

(70)

Belgien medgav att det teoretiskt sett var möjligt att institut som har skyddade medel i sina tillgångar kan dra en indirekt fördel av att det finns skyddssystem, eftersom de bidrar till att undvika massuttag av insatta medel. Samtidigt förklarade Belgien att insättningsgarantisystemen var nödvändiga för att undvika massuttag och störningar på finansmarknaderna. Belgien hävdade också att garantisystemet för kooperativ var nödvändigt för att undvika att allmänhetens förtroende för det belgiska finanssystemet sjönk. Andelar i kooperativ har samma grundläggande egenskaper som sparprodukter och över hälften av de medel som kooperativen förfogar över investeras i banker, vilket ökar deras likhet med insättningar och bekräftar hur viktiga de är för det belgiska banksystemet. En okontrollerad betalningsinställelse från de finansiella kooperativen skulle få en dominoeffekt på alla finansinstitut och den belgiska ekonomin. Att inte tillämpa samma skyddsnivå på andelar i finansiella kooperativ som på konventionella insättningar skulle ha inneburit samma risk som att inte skydda insättningar alls. Det skulle kraftigt ha påverkat allmänhetens förtroende för insättningsprodukter i Belgien och skapat en systemrisk. Som stöd för sina argument nämnde Belgien det faktum att antalet delägare (fysiska personer) i finansiella kooperativ var högt i förhållande till Belgiens sammanlagda befolkning (52).

(71)	Belgien motsatte sig också kraftigt kommissionens ordval i sitt beslut att inleda förfarandet, särskilt orden capital instruments (kapitalbas) och risk capital (riskkapital), som användes i skäl 62 respektive i fotnot 35.

(72)	För att bevisa att garantisystemet för kooperativ var nödvändigt översände Belgien även skrivelserna från rådet för finansiell stabilitet och ordföranden för BNB som riktade sig till den dåvarande finansministern, daterade den 29 oktober 2008 respektive (53) den 7 oktober 2011 (54).

(73)

När det gäller om åtgärden var förenlig med reglerna för statligt stöd hänvisar Belgien i första hand till kommissionens beslut om Ethias. Kommissionen godkände i beslutet åtgärder till förmån för Ethias, nämligen en utvidgning av insättningsgarantisystemet till produkter i ”sektor 21”, eftersom det ansågs lämpligt och nödvändigt för att undvika allvarliga störningar i den belgiska ekonomin.

(74)

För det andra upprepade Belgien sin synpunkt att åtgärden var proportionerlig. De finansiella kooperativen delar på bördan, nämligen genom sina bidrag till specialfonden för skydd av insättningar. Belgien bedömde att ersättningsnivån hos garantin var rimlig och motsvarar bidragen i garantisystem för andra skyddade institut. Belgien motsatte sig påståendet att frivilligheten i garantisystemet för kooperativ skulle göra åtgärden oproportionerlig.

(75)

Belgien vidhöll att om kommissionen ändå skulle komma fram till slutsatsen att åtgärden utgör statligt stöd, bör den beakta att det rör sig om ett stöd till avveckling som är förenligt med reglerna för statligt stöd. Belgien erinrade om att den kungliga förordningen av den 7 november 2011 föreskriver att vid avveckling av ett kooperativ får specialfonden för skydd av insättningar endast träda in och betala ersättning när det slutliga avvecklingsbeslutet har lämnats in, efter att det godkänts av de berörda bolagens stämmor.

(76)	Belgien försvarade även åsikten att eftersom fysiska personer inte är företag omfattas de inte av kommissionens föreläggande om indragna betalningar efter avvecklingen av Arco.

(77)	Dessutom lämnade Belgien in kompletterande synpunkter i en not till kommissionen den 18 mars 2014, efter att tidsfristen gått ut.

(78)	Belgien anser att kommissionen inte kan förbjuda utbetalning av garantier till delägare som är fysiska personer. Den kan inte ålägga staten att stoppa alla betalningar från garantisystemet för kooperativ eller återkräva betalningar från garantisystemet till delägare som är fysiska personer.

(79)	Delägare som är fysiska personer är inte företag enligt definitionen i artikel 107.1 i fördraget och utbetalning av garantier till delägare som är fysiska personer påverkar inte på något sätt Arco eller den belgiska statens utsikter att återvinna det stöd som bolagen åtnjutit.

4. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN

4.1 Stödmottagaren

(80)

För det första påminner kommissionen som en preliminär iakttagelse att den i skäl 18 i beslutet att inleda förfarandet fastslog att garantisystemet för kooperativ gynnade de finansiella kooperativen. Däremot ledde en fördjupad granskning av tidslinje och egenskaper hos åtgärden till slutsatsen att Arco är den enda verkliga stödmottagaren inom åtgärden, vilket beskrivs i detta avsnitt.

(81)	I detta fall noterar kommissionen att det finns en stor skillnad mellan Arco och övriga finansiella kooperativ som potentiellt kunde få stöd från garantisystemet för kooperativ.

(82)	Det framgår tydligt av beskrivningen av fakta (55) att garantisystemet för kooperativ redan från början var skräddarsytt för Arco, som hade råkat i svårigheter på grund av sina investeringar i Dexia. Arco var i själva verket det enda finansiella kooperativ som ansökte om att delta i åtgärden.

(83)

När det gäller övriga finansiella kooperativ noterar kommissionen att det är valfritt att ansluta sig till garantisystemet för kooperativ, att ministerrådet kunde besluta om att godkänna eller avslå ett kooperativs ansökan att ansluta sig till garantisystemet för kooperativ, och i det aktuella fallet på vilka villkor, att inte något av övriga finansiella kooperativ ansökte om att delta i systemet och att vissa tog aktivt avstånd från det. Kommissionen konstaterar också att inget annat finansiellt kooperativ hade så stora problem med sina investeringar som Arco hade med Dexia.

(84)	Därför drar kommissionen slutsatsen att den enda verkliga stödmottagaren inom garantisystemet för kooperativ som bedriver ekonomisk verksamhet är Arco.

4.2 Tillkännagivandet och verkställandet av åtgärden utgör ett enda ingripande

(85)

Kommissionen noterar att åtgärden beslutades och tillkännagavs av regeringen den 10 oktober 2008 (56). Det är uppenbart att den belgiska regeringen fattade beslutet att låta Arco utnyttja garantisystemet för kooperativ vid den tidpunkt när åtgärden togs fram till förmån för Dexia 2008 (57). Ett annat pressmeddelande av den 21 januari 2009 ger mer detaljer om åtgärden. Det är först senare som regeringens åtagande börjar införlivas rättsligt.

(86)	Kommissionen noterar att de formuleringar och ordval som används (décidé = beslutade och l'engagement = åtagandet) i pressmeddelandena av den 10 oktober 2008 och den 21 januari 2009 otvetydigt vittnar om att ett åtagande gjorts och gör det motiverat att tro att åtgärden ska verkställas.

(87)

Pressmeddelandena sändes också ut genom offentliga kanaler: meddelandet av den 10 oktober 2008 sändes från finansministern, och meddelandet av den 10 januari 2009 sändes i premiärministerns och finansministerns namn. Den repetitiva karaktären hos dessa pressmeddelanden stärkte deras underliggande budskap.

(88)

Kommissionen noterar att det redan var tydligt vid pressmeddelandet av den 10 oktober 2008 att garantisystemet för kooperativ utgjorde en utvidgning av insättningsgarantisystemet. Pressmeddelandet av den 21 januari 2009 innehöll fler preciseringar som var av teknisk natur. Så snart de offentliggjorts publicerade Arco dem på sin webbsida i syfte att lugna de delägare som var fysiska personer. Dessutom konstaterar kommissionen att åtgärden var enhetlig över tid, eftersom den inte ändrades i någon högre grad mellan offentliggörandet den 10 oktober 2008 och utfärdandet av den slutliga kungliga förordningen.

(89)

I sin dom av den 19 mars 2013 i de förenade målen C-399/10 P och C-401/10 P (58) beslutade domstolen att tillkännagivandet och verkställandet av åtgärden kan betraktas som ett enda ingripande om det motiveras av bland annat deras tidsföljd och syfte samt företagets situation vid tidpunkten för ingripandena. Även i fråga om denna åtgärd beslutade och tillkännagav Belgien den 10 oktober 2008 en åtgärd som inrättades senare, med samma syfte rörande den stödmottagare som ursprungligen avsågs. Kommissionen betraktade dessutom i sina egna beslut tillkännagivandet och verkställandet av åtgärden som ett enda ingripande och ansåg att åtgärden innebar en fördel redan från det datum den tillkännagavs (59). Den belgiska finansminister som var i tjänst i maj 2014 såg den aktuella åtgärden som ett åtagande som gjordes 2008 (60).

(90)	Utifrån de uppgifter som angetts i skäl 85–89 drar kommissionen slutsatsen att tillkännagivandet och verkställandet av garantisystemet för kooperativ bör betraktas som en enda åtgärd.

4.3 Förekomst av stöd

(91)

I artikel 107.1 i fördraget föreskrivs att ”[o]m inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(92)

Både Belgien och Arco bekräftar att kommissionen bör undersöka om Arco har fått statligt stöd mot bakgrund av ett annat av dess beslut, nämligen Ethias (61). Begreppet statligt stöd är dock ett objektivt koncept som definieras i fördraget. För att en åtgärd ska betraktas som statligt stöd bör den uppfylla fyra (kumulativa) kriterier: den ska i) beviljas av staten eller med statliga medel, ii) ge stödmottagaren en selektiv fördel, iii) (potentiellt) snedvrida konkurrensen, och iv) påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(93)	Kommissionen måste utvärdera åtgärden mot bakgrund av dessa fyra kriterier (se skäl 94–110).

Statliga medel

(94)	Kommissionen bör utvärdera om garantisystemet för kooperativ finansieras med statliga medel och kan tillskrivas staten.

(95)

Enligt rättspraxis (62) omfattas alla finansiella medel som de statliga myndigheterna kan använda för att stödja företag, oavsett om medlen tillhör statens permanenta tillgångar eller inte, av artikel 107.1 i fördraget, på villkor att de ständigt är under offentlig kontroll och därmed fortfarande står till förfogande för de behöriga nationella myndigheterna.

(96)

Det är statligt stöd i synnerhet när medlen kommer från bidrag som staten fastslagit i lag och som förvaltas och fördelas i enlighet med bestämmelserna i denna lag, även om de administreras av institut som är åtskilda från staten. Ställningen för enheten eller företaget som beviljas det aktuella stödet anses inte som en avgörande faktor vid tillämpningen av reglerna om statligt stöd.

(97)

När det gäller organisationen bakom garantisystemet för kooperativ noterar kommissionen att den belgiska lagstiftningen fastställer vilka bidrag som deltagarna ska betala samt på vilket sätt medlen ska användas. De bidrag som finansierar specialfonden för skydd av insättningar betraktas därför som statliga medel, även om de kommer från privata källor.

(98)

Om så krävs kan dessutom depositionskassan, en statlig enhet, förskottera de medel som behövs för att finansiera de utbetalningar som specialfonden för skydd av insättningar förväntas göra. Under alla omständigheter medför denna egenskap hos garantisystemet för kooperativ en ekonomisk risk som är ett tillräckligt konkret hot mot medlemsstatens budget för att det ska räknas som användning av statliga medel i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget (63).

(99)

När det gäller om åtgärden kan tillskrivas Belgien är det tydligt att garantisystemet för kooperativ inte skulle kunna ses som en införlivning av direktiv 94/19/EG. Direktivet kräver endast av medlemsstaterna att de inrättar ett insättningsgarantisystem för insättningar i kreditinstitut och artikel 2 föreskriver uttryckligen att alla instrument som ingår i definitionen kapitalbas i kreditinstitut inte omfattas av återbetalning från garantisystem. Om en medlemsstat beslutar att inrätta andra garantisystem för återbetalning för andra finansprodukter har ett sådant beslut inget att göra med unionslagstiftningen, utan är ett initiativ enbart från medlemsstaten (64). Kommissionen noterar även att Belgien hänvisar till garantisystemet för ersättning till investerare, men jämförelsen är inte motiverad eftersom dessa system inte är avsedda att täcka investeringsrisker. Som redan förklarats i skäl 21 är systemen för ersättning till investerare utformade endast för de fall ett värdepappersföretag inte är i stånd att återställa investerarens tillgångar, exempelvis vid ett bedrägeri eller problem med företagets system.

Selektiv fördel

(100)

Kommissionen drar slutsatsen att garantisystemet för kooperativ har skapat en fördel för Arco. Domstolen har godkänt att företag kan få en fördel i form av extra tillgång till kapital när en åtgärd som vidtas av en medlemsstat till förmån för investerare stärker sistnämndas vilja att placera sina pengar i en viss typ av investeringar (65). I detta fall hjälpte åtgärden enheterna i koncernen Arco att behålla sitt befintliga kapital genom att övertyga de befintliga delägarna i kooperativen att inte träda ur dem (66), vilket utgjorde en ytterst viktig fördel med tanke på den oroliga marknaden under perioden omedelbart efter konkursen av Lehman Brothers. Den 21 januari 2009 publicerade Arco ett pressmeddelande från den belgiska regeringen på sin webbsida för att lugna sina delägare, vilket tydligt visar att faktumet att kunna lugna investerarna utgjorde en viktig fördel för Arco. I detta sammanhang noterar kommissionen även att i prospektet från Arcopar som publicerades sommaren 2008 (67) nämns också den risk som fysiska personer tar som lämnar det finansiella kooperativet (68) (69).

(101)

Åtgärden är också helt uppenbart selektiv. För det första gäller den endast innehavare av andelar i finansiella kooperativ och inte innehavare av investeringsprodukter som ges ut av konkurrerande företag. De aktörer som erbjöd fonder på marknaden för konservativa obligationsfonder eller valutafonder eller vanliga placeringsfonder med kapitalgaranti kunde alltså inte erbjuda sina kunder en likvärdig garanti. Belgien hävdar att de andelar som innehas av privatpersoner i finansiella kooperativ till sin natur kan liknas vid insättningar (70). Flera punkter som Belgien framhöll gäller dock för kooperativ i allmänhet och inte för finansiella kooperativ. Dessutom innehåller den beskrivning av andelar i finansiella kooperativ som Belgien lämnade ingen hänvisning till viktig information som exempelvis vilka risker som är knutna till investeringar i dessa instrument (71), risker som inte finns med insättningar.

(102)

Åtgärdens selektiva natur framgår också i en jämförelse mellan den behandling som var förbehållen finansiella kooperativ och den behandling som övriga auktoriserade icke-finansiella kooperativ fick. Belgien grundar sig på domen Paint Graphos för att försvara den särbehandling som gavs fysiska personer som var delägare i finansiella kooperativ. Domen Paint Graphos är ett prejudikat om ett beslut om hänskjutande från en italiensk domstol som ville veta om den skattelättnad som produktions- och arbetskooperativ åtnjuter kan jämföras med statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. I sin dom fastslog domstolen att skattelättnaden bör bedömas mot bakgrund av de fyra kumulativa kriterierna för statligt stöd och gav mer detaljerade riktlinjer, närmare bestämt hur det ska bedömas om en sådan skattelättnad utgör en selektiv fördel (72). Domstolen bekräftade att det var lämpligt att fastställa följande: i) om en skattelättnad var motiverad utifrån de särskilda egenskaperna i det aktuella skattesystemet (73), ii) om det fanns lämpliga kontroll- och tillsynsförfaranden (74) och iii) om skattelättnaden var proportionerlig och inte översteg gränsen för vad som var nödvändigt (75).

(103)

Kommissionen finner att Belgiens argumentation inte kan godtas, eftersom egenskaperna hos den fördel som åtgärden ger skiljer sig kvalitetsmässigt från de egenskaper som domstolen undersökte i målet Paint Graphos. Den åtgärd som Belgien har genomfört består i att en fördel har beviljats och inte av en skattebefrielse eller avgiftsbefrielse. Följaktligen kan inte domstolens analys i tre steg för att bedöma om en skattelättnad eller skattebefrielse utgör en selektiv fördel tillämpas på denna åtgärd.

(104)

Hur som helst, även om rättspraxis i Paint Graphos skulle vara tillämplig på den aktuella åtgärden, har den särdrag som gör att den ändå är selektiv.

(105)

För det första konstaterar kommissionen att målet Paint Graphos handlar om alla produktions- och arbetskooperativ och inte om en relativt begränsad undersektor som finansiella kooperativ. Om ”äkta” kooperativ bör särbehandlas, vilket Belgien framhåller, bör särbehandlingen tillämpas på alla auktoriserade kooperativ. Det enkla faktum att åtgärden är begränsad till finansiella kooperativ räcker därför för att fastställa att den är selektiv.

(106)

För det andra konstaterar kommissionen att enligt Belgien verkar finansiella kooperativ förtjäna kompletterande fördelar från den 10 oktober 2008. Kommissionen konstaterar att före detta datum fick historiska auktoriserade kooperativ en slags gynnsam behandling på grund av sin särskilda ställning, i form av befrielse från källskatt (76). I detta beslut uttalar sig inte kommissionen om huruvida skattelättnaden är proportionerlig eller inte, men bedömer att inget motiverade det plötsliga införandet, den 10 oktober 2008, av kompletterande ersättning eller skydd till förmån för företag med ställningen finansiella kooperativ.

(107)

Även om kommissionen bör genomföra, vilket Belgien förordar, en analys inspirerad av domen Paint Graphos, bedömer den att inget rättfärdigar beviljandet av en garanti på 100 % till de delägare i Arco som är fysiska personer (nämligen del i i analysen i domen Paint Graphos) och där enheterna var aktiebolag. Med tanke på dessa bolags natur, så som den fastställs i den allmänna belgiska bolagslagen, borde de delägare i Arco som är fysiska personer ha varit medvetna om att de kunde förlora hela sitt kapital vid en avveckling (77). Dessutom är det inte en proportionerlig åtgärd att skydda 100 % av det tecknade kapitalet för delägare i finansiella kooperativ som är fysiska personer (del iii i analysen i domen Paint Graphos), eftersom det innebär att delägarna skyddas mot alla risker, vilket är en omotiverad fördel för de bolag som de är delägare i (78).

Snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstater

(108)

Garantisystemet för kooperativ ger finansiella kooperativ en fördel som inte de aktörer som erbjuder paketerade investeringsprodukter eller övriga auktoriserade icke-finansiella kooperativ får. Tack vare åtgärden kunde Arco behålla sin marknadsandel under en längre period. Arco drabbades inte av kapitalflykt, utom först senare och i en lägre grad än vad som hade kunnat bli fallet utan åtgärden. Följden blev att övriga aktörer som tvingades konkurrera enbart utifrån sina egna meriter, och som inte kunde räkna med garantisystemet för kooperativ, inte kunde dra nytta av det kapital som de hade kunnat tillgå för investeringar. Garantisystemet för kooperativ snedvrider därför konkurrensen (79).

(109)

När en medlemsstat beviljar stöd till ett företag kan den interna verksamheten bibehållas eller utvecklas, vilket medför att möjligheterna för företag etablerade i övriga medlemsstater att ta sig in (ytterligare) på marknaden minskar (80). Med tanke på det stora antalet leverantörer av investeringsprodukter på den belgiska marknaden påverkade åtgärden utan tvivel handeln inom hela unionen.

Slutsats

(110)

Utifrån analysen i skäl 91–109 drar kommissionen slutsatsen att garantisystemet för kooperativ använder statliga medel, utgör en selektiv fördel för Arco, snedvrider konkurrensen och påverkar handeln på den inre marknaden i unionen. Därför uppfyller den alla kriterier för att betraktas som statligt stöd. Alla dessa faktorer förekom senast när den kungliga förordningen av den 10 oktober 2011 antogs, men den fördel som åtgärden skapade fanns redan när det tillkännagavs att åtgärden skulle inrättas den 10 oktober 2008. Det sammanlagda värdet av fördelen bör tas med i beräkningen i granskningen av om stödet är förenligt och, om nödvändigt, för att återvinna stödet från stödmottagarna.

4.4 Stödets förenlighet

(111)

Efter att kommissionen fastställt att garantisystemet för kooperativ utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget ska kommissionen avgöra om stödet är förenligt med den inre marknaden.

(112)

Artikel 107.1 i fördraget fastställer att stöd som beviljas av en stat alltid är oförenligt med den inre marknaden och därmed förbjudet, med vissa undantag som anges i fördraget. I punkterna 2 och 3 definieras sedan två stödkategorier som är förenliga med den inre marknaden.

(113)

Artikel 107.2 förtecknar först vilka kategorier av statligt stöd som automatiskt är undantagna från förbudet, men garantisystemet för kooperativ tillhör ingen av dessa kategorier.

(114)

Artikel 107.3 redovisar sedan flera stödkategorier som kan anses förenliga med den inre marknaden. Teoretiskt sett skulle led b eller c kunna gälla.

(115)

När det gäller artikel 107.3 c i fördraget förklarar kommissionen i särskilda riktlinjer hur den avser tillämpa det undantag som anges i bestämmelsen för vissa stödkategorier. Kommissionen noterar dock att åtgärden inte motsvarar någon av de stödkategorier som omfattas av riktlinjerna. Dessutom har varken Belgien eller Arco angett något som tyder på ett gemensamt europeiskt intresse, som gör att denna bestämmelse kan åberopas. Kommissionen bör därför endast undersöka om åtgärden eventuellt är förenlig med artikel 107.3 b i fördraget.

(116)

När det gäller artikel 107.3 b i fördraget konstaterar kommissionen att Belgien hävdar att om kommissionen drar slutsatsen att garantisystemet för kooperativ utgör statligt stöd bör åtgärden bedömas mot bakgrund av denna bestämmelse, enligt vilken en stödåtgärd kan förklaras förenlig med den inre marknaden om den krävs för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi.

(117)

Artikel 107.3 b i fördraget kräver dock en restriktiv tolkning av vad som kan anses som en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi. Störningen måste påverka hela ekonomin i den berörda medlemsstaten, och inte enbart ekonomin i någon av regionerna eller i delar av landet (81).

(118)

När finanskrisen nådde sin första kulmen hösten 2008 beslutade kommissionen i sitt meddelande om banksektorn från 2008 att artikel 107.3 b i fördraget kunde tillämpas för att bedöma åtgärder som vidtagits för att avhjälpa svårigheter i finansinstitutet (82).

(119)

För andra områden än finanssektorn utarbetade kommissionen utifrån artikel 107.3 b i fördraget en tillfällig gemenskapslagstiftning för statligt stöd avsett att gynna tillgången till finansiering mot bakgrund av den dåvarande finanskrisen (83). Denna lagstiftning kan dock inte tillämpas på den aktuella åtgärden. Den riktar sig i själva verket mot den reala ekonomin och gör att medlemsstaterna kan vidta åtgärder för att förbättra tillgången till finansiering för företag som vill investera under finanskrisen, i en tid då det blev allt svårare att få tillgång till bankfinansiering. Arcos problem berodde inte på bristande finansiering från banksektorn, utan på tillgångar (aktierna i Dexia) vilkas värde hade sjunkit. Dessutom tillhör inte garantisystemet för kooperativ, som garanterar 100 % av ett instrument som förekommer i balansomslutningen, någon av de stödkategorier som tas upp i punkt 4.3 i lagstiftningen.

(120)

Eftersom finansiella kooperativ inte är finansinstitut enligt definitionen i meddelandet från 2008 om banksektorn (84) bör stödet bedömas direkt mot bakgrund av fördraget. För att uppfylla de allmänna förenlighetskriterierna i artikel 107.3 i fördraget bör åtgärden uppfylla följande villkor (85):

a) Stödets lämplighet : stödet bör vara riktat för att syftet att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi ska nås på ett effektivt sätt, vilket inte är fallet om åtgärden i fråga inte utgör ett lämpligt medel för att avhjälpa störningen.

b) Nödvändighet : beloppet och formen på åtgärden bör vara nödvändigt för att nå målet. Beloppet bör fastställas till det lägsta möjliga för att nå målet och formen bör vara lämplig för att avhjälpa störningen.

c) Proportionalitet : de positiva effekterna av åtgärden bör på ett lämpligt sätt kompensera snedvridningen av konkurrensen, så att den begränsas till ett nödvändigt minimum för att nå målen med åtgärden.

(121)

När det gäller huruvida åtgärden är lämplig eller inte konstaterar kommissionen att påverkan från de finansiella kooperativen på hela ekonomin är helt annorlunda än den från konventionella banker, som kan drabbas av massuttag. Om alla insättarna i en bank skulle ta ut sina pengar samtidigt skulle banken bli tvungen att sälja alla sina fasta tillgångar på kort tid (genom ”nödförsäljning”), vilket skulle få allvarliga konsekvenser för lånen till den reala ekonomin och också skulle kunna leda till en nedåtgående spiral för priserna på tillgångarna. De finansiella kooperativen däremot lånar inte ut till den reala ekonomin. De har också rätt att begränsa delägarnas utträden i sina bolagsordningar (86), så att det i princip är möjligt att undvika en oorganiserad avyttring av tillgångarna. Sistnämnda faktor visar en viktig skillnad mellan insättningar och delägares andelar i fråga om deras effekter på systemet.

(122)

Det är också uppenbart att från juridisk synpunkt är delägarna aktieägare i ett ”aktiebolag”, det vill säga ett bolag med begränsat ansvar. Genom denna bolagsordning är fysiska personer som är delägare i finansiella kooperativ juridiskt sett utsatta för risken att förlora en del eller hela sin investering. I detta sammanhang noterar kommissionen även att BNB:s ordförande inte bekräftade att andelarna i finansiella kooperativ är likvärdiga med insatta sparmedel i ett kreditinstitut (87).

(123)

Kommissionen konstaterar också att ställningen för delägare i finansiella kooperativ som är fysiska personer i en ”kaskadstruktur” (88) skiljer sig mycket åt från den ställning som innehavare av sparmedel i ett kreditinstitut har om enheterna avvecklas eller går i konkurs. Kreditinstitut är reglerade enheter som övervakas av tillsynsmyndigheter, som ser till att ett visst kapitalbelopp är disponibelt. Kapitalet gör att instituten kan klara den första chocken vid avveckling eller konkurs. Delägare i finansiella kooperativ däremot har inget skydd av denna typ. Vid en avveckling eller konkurs är det de som drabbas först.

(124)

På grundval av de argument som läggs fram i skäl 121–123 drar kommissionen slutsatsen att garantisystemet för kooperativ helt enkelt skyddar de finansiella kooperativen och de delägare som är fysiska personer från konsekvenserna av deras tidigare investeringar. Under alla omständigheter utgör det ingen lämplig åtgärd för att förhindra en allvarlig störning i den belgiska ekonomin.

(125)

När det gäller huruvida åtgärden var nödvändig eller inte erinrar kommissionen om att Belgien redan hade vidtagit stora åtgärder för att förhindra en störning i den belgiska ekonomin. Landet hade redan genomfört andra åtgärder för att stabilisera finanssystemet, främst banker och andra finansinstitut som finansiella kooperativ investerar i. Det belgiska insättningsgarantisystemet skyddade insättningar upp till 100 000 euro och Belgien hade hjälpt Fortis, KBC, Dexia och Ethias med rekapitaliseringar, kapitaltillskott, räddningsåtgärder för nedskrivna tillgångar och tillfälliga åtgärder. Kommissionen drar slutsatsen att det inte var nödvändigt att skydda vissa delägare i finansiella kooperativ som är fysiska personer, eftersom kooperativen är bolag med begränsat ansvar.

(126)

När det gäller den skrivelse från BNB:s ordförande som Belgien nämner noterar kommissionen att den är daterad i oktober 2011, alltså långt efter den 10 oktober 2008, det datum som åtgärden tillkännagavs, och att inget nämns om att åtgärden skulle vara nödvändig för att förhindra en allvarlig störning i den belgiska ekonomin, utan endast att den bidrog till (89) att begränsa de negativa effekterna av krisen (systemkrisen). När det gäller skrivelsen från kommittén för finansiell stabilitet konstaterar kommissionen att den endast nämner en ökad täckning i insättningsgarantisystemet och införande av garantisystem för livförsäkringsprodukter i ”sektor 21”.

(127)

När det gäller huruvida åtgärden är proportionerlig eller inte konstaterar kommissionen att det sätt som åtgärden är utformad på inte skyddar tillräckligt mot ett snedvridet urval (90). Frivilligheten i garantisystemet för kooperativ i kombination med den uppenbara bristen på kontroll av lönsamhet ledde till ett intresse av att ansluta sig när det var säkert att garantin skulle träda i kraft. I detta scenario kan stödmottagaren dra nytta av garantin och samtidigt undvika att betala någon större del av garantipremierna, fram till sista stund före avvecklingen.

(128)

Kommissionen bedömer också att garantisystemet för kooperativ snedvrider marknadens normala funktion. Åtgärden gjorde att Arco kunde skydda sin ställning på marknaden för paketerade investeringsprodukter, vilket gav eller skulle ha kunnat ge en negativ effekt på marknadsandelar och lönsamhet för Arcos konkurrenter som inte kunde dra nytta av garantisystemet för kooperativ.

(129)

Slutsatsen blir att åtgärden inte kan anses förenlig med den inre marknaden, eftersom den inte är lämplig, nödvändig och proportionerlig enligt artikel 107.3 b i fördraget och inte heller faller under någon annan bestämmelse som reglerar om statligt stöd är förenligt med den inre marknaden.

4.5 Beräkning av stödet

(130)

För att beräkna summan på den fördel som ska återvinnas från Arco tar kommissionen hänsyn till följande parametrar och faktorer (91):

—	Det högsta utflödet av kapital som fastställs i Arcos bolagsordning, vilket motsvarar 10 % av det sammanlagda kapitalet eller 10 % av delägarbasen (92).

—	Det faktum att endast delägare som är fysiska personer omfattas av garantisystemet för kooperativ.

—

Den särskilda utformningen av garantisystemet för kooperativ som å ena sidan var frivilligt, vilket lämnade de finansiella kooperativen friheten att delta eller inte, och å andra sidan även var öppet för finansiella kooperativ med en förhöjd risk för konkurs eller avveckling (i det aktuella fallet godkände bolagsstämmorna i Arcofin, Arcopar och Arcoplus den 8 december 2011, strax efter att de godkänts att delta i systemet, sina styrelsers förslag om frivillig avveckling av bolagen).

—

Det faktum att redan långt innan Arco beslutade om frivillig avveckling befann sig bolaget i en kritisk ekonomisk situation, eftersom det hade – vilket anges i skäl 38, 44 och 82 – investerat kraftigt i aktier i Dexia, en bank som hösten 2008 behövde räddas från konkurs av de belgiska, franska och luxemburgska staterna, vilket ledde till att alla större nedgångar i värdet på aktierna i Dexia fortsatte att skada Arcos finansiella situation, i synnerhet som bolaget hade finansierat sitt deltagande i räddningen av Dexia genom att överta en del av dess skulder.

—	Det faktum att Arco 2011 betalade inträdespremien (inträdesavgiften) och årspremien.

(131)

Den fördel som Arco fick var ett skydd mot kapitalflykt, som det annars endast hade kunnat stoppa genom att tillämpa bestämmelserna i bolagsordningen först när taket på 10 % (93) av kapitalet nåtts eller 10 % av delägarbasen. Utträden av en sådan omfattning var att vänta så snart Arco antingen rent objektivt befann sig på obestånd, i ett konkursförfarande eller under avveckling, eller mer subjektivt, som i vissa andra fall med massuttag av insättningar (94), så snart delägarna hade ansett att bolaget inte längre utgjorde en säker investering, exempelvis på grund av dess stora exponering för finansmarknadens risker och en värdeminskning i Dexia.

(132)

Kommissionen är återhållsam (95) vid beräkningen av den fördel som Arco fick, och tar hänsyn till potentiellt kapitalutflöde under en enda årsperiod i stället för flera perioder. Med detta tillvägagångssätt bör beräkningens resultat spegla minimieffekten av garantisystemet för kooperativ, även om garantisystemet i själva verket kan ha hjälpt Arco att undvika kapitalutflöde eller utträden upp till högsta tillåtna nivå. Arcos bolagsordning tillät kooperativet att blockera kapitalutflöden som översteg antingen 10 % av kapitalet eller utträden som översteg 10 % av delägarna. Vid beräkningen av stödbeloppet antar kommissionen att Arco valde det effektivaste alternativet, det vill säga det som tillät bolaget att behålla den högsta kapitalnivån. I alternativet med delägares utträde utgår kommissionen från det lägsta antalet delägare som är fysiska personer under den period som fördelen uppkom (från den 10 oktober 2008), vilket är en annan försiktig hypotes, och fördelar en genomsnittlig andel av kapitalet under det berörda året mellan delägarna. I alternativet med kapitalutflöden utgår kommissionen också från det år som kapitalet var som lägst.

(133)

Kommissionen tar också hänsyn till det faktum att fördelen från åtgärden delvis minskade, eftersom Arco, som bestod av de tre juridiska enheterna Arcopar, Arcofin och Arcoplus, var tvungna att betala en inträdespremie som engångsavgift och en årspremie, även om betalningarna inträffade först hösten 2011, precis innan Arco beslutade om frivillig avveckling.

(134)

Fördelen från åtgärden är därmed det lägre av de belopp som blir resultatet av följande båda beräkningar: a) 10 % av kapitalet det år kapitalet var som lägst under perioden mellan den 10 oktober 2008 och den 8 december 2011, minus totalsumman av redan betalda premier, och b) 10 % av lägsta antalet delägare under perioden mellan den 10 oktober 2008 och den 8 december 2011, multiplicerat med den genomsnittliga andelen av kapitalet för varje delägare under samma år, minus totalsumman av redan betalda premier.

(135)

Generellt sett ökar sannolikheten att investerarna drar tillbaka sitt kapital med tiden, vilket gör det svårare att beräkna vilken ränta som ska betalas för den mottagna fördelen. För att garantera att hela den fördel som Arco mottagit betalas tillbaka, samtidigt som medlemsstaten får en användbar metod för att beräkna återkravsräntan (96), anser kommissionen att hela fördelen var helt tillgänglig åtminstone från den 8 december 2011 och anmodar att de belopp som ska återkrävas bär ränta från den 8 december 2011 fram tills de har återvunnits.

(136)

För att kunna verifiera stödberäkningen bad kommissionen Belgien att överlämna en lista med antal delägare som var registrerade i slutet av varje år i Arcopar, Arcofin respektive Arcoplus, under perioden mellan den 10 oktober 2008 och den 8 december 2011.

(137)

I sina kompletterande synpunkter, som lämnades in mer än ett och ett halvt år efter att tidsfristen för att lämna synpunkter på beslutet att inleda förfarandet hade löpt ut, inkom inte de belgiska myndigheterna med några nya uppgifter om fonden. Myndigheterna anser att kommissionen inte kan förbjuda utbetalning av garantier till delägare som är fysiska personer. Den kan inte ålägga staten att stoppa alla betalningar från garantisystemet för kooperativ eller återkräva betalningar från garantisystemet till delägare som är fysiska personer.

(138)

Med stöd av denna synpunkt påminner de belgiska myndigheterna om att delägare som är fysiska personer inte är företag enligt definitionen i artikel 107.1 i fördraget och utbetalning av garantier till delägare som är fysiska personer påverkar inte på något sätt Arco eller den belgiska statens utsikter att återvinna stödet.

(139)

Som svar anger kommissionen att de summor som återkrävs enligt detta beslut faktiskt utgörs av stöd till stödmottagaren Arco.

(140)

Den understryker att med stöd av artikel 108.2 i fördraget räcker det att konstatera att ett stöd som en stat beviljat är oförenligt med den inre marknaden för att rättfärdiga en uppmaning till staten att dra in det (97). De belgiska myndigheterna kan därför inte påstå att det strider mot unionens lagstiftning att förbjuda en garanti som klassificerats som statligt stöd och oförenlig med den inre marknaden.

(141)

De bör därför respektera föreläggandet i beslutet att inleda förfarandet att dra in alla former av den aktuella åtgärden, vilket betyder att ingen utbetalning borde ha gjorts.

(142)

Det är därför även motiverat att Belgien inte gör några fler utbetalningar inom stödåtgärden.

Slutsats

(143)

Kommissionen konstaterar att garantisystemet för kooperativ utgör ett statligt stöd till förmån för Arcopar, Arcofin och Arcoplus som genomförts olagligt av Belgien, nämligen i strid med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Belgien bör därför upphäva den lag som garantisystemet för kooperativ grundar sig på (nämligen lagen av den 14 april 2009 och den kungliga förordningen av den 10 oktober 2011) och återkräva fördelen från Arcopar, Arcofin och Arcoplus.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det garantisystem för kooperativ som Belgien olagligt genomfört i strid med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt till förmån för de finansiella kooperativen inom Arco, närmare bestämt Arcofin, Arcoplus och Arcopar, är oförenligt med den inre marknaden.

Artikel 2

1. Belgien ska från stödmottagarna återkräva det oförenliga stöd som beviljats och som avses i artikel 1, vars belopp uppgår till det lägre av följande båda beräkningar:

a)	10 % av kapitalet det år kapitalet var som lägst under perioden mellan den 10 oktober 2008 och den 8 december 2011, minus totalsumman av redan betalda premier, eller

b)	10 % av lägsta antalet delägare under perioden mellan den 10 oktober 2008 och den 8 december 2011, multiplicerat med den genomsnittliga andelen av kapitalet för varje delägare under samma år, minus totalsumman av redan betalda premier.

2. Beloppet som ska återkrävas bär ränta från och med den 8 december 2011 fram tills det har återvunnits.

3. Räntan ska beräknas på en beräkningsgrund som formuleras enligt kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (98).

4. Belgien ska inte göra några fler utbetalningar inom den stödåtgärd som avses i artikel 1, räknat från den dag då detta beslut har delgivits.

Artikel 3

1. Belgien ska avsluta den stödåtgärd som avses i artikel 1, eftersom den är oförenlig med den inre marknaden.

2. Återkravet av det stöd som avses i artikel 1 ska genomföras omedelbart och effektivt.

3. Belgien ska säkerställa att detta beslut genomförs inom fyra månader efter den dag då det har delgivits.

Artikel 4

1. Inom två månader efter den dag då detta beslut har delgivits ska Belgien lämna följande uppgifter till kommissionen:

a)	En utförlig beskrivning av de åtgärder som redan vidtagits och vilka åtgärder som planeras för att följa detta beslut.

b)	Handlingar som visar att mottagarna har beordrats att återbetala stödet.

2. Belgien ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som har vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att det återkrav som avses i artikel 1 har slutförts. På kommissionens begäran ska Belgien omedelbart överlämna all information om vilka åtgärder som har vidtagits och som planeras för att följa beslutet. Belgien ska också lämna detaljerade uppgifter om de stödbelopp och räntebelopp som redan har återkrävts från stödmottagaren.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien.

Utfärdat i Bryssel den 3 juli 2014.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Vice ordförande

(1) EUT C 213, 19.7.2012, s. 64.

(2) Den belgiska regeringsrätten Conseil d'État påpekade också att åtgärden eventuellt utgjorde ett statligt stöd. Se regeringsrättens yttrande nr 46.131/2 av den 4 mars 2009.

(3) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1).

(4) Se fotnot 1.

(5) Arco beskrivs mer detaljerat i skäl 38–44.

(6) Se http://www.dekamer.be/kvvcr/pdf_sections/comm/dexia/N031_20120125reynders.pdf – transkribering Dexiakommissionen – hörande av minister Reynders den 25 januari 2012, s. 7 och 32. Transkriberingarna: ”… 2008 deltog regeringsrepresentanter i ett begränsat möte för att be staten ingripa för Ethias och Arco. Med tanke på den krissituation som rådde beslutade regeringen den 10 oktober 2008 och den 21 januari 2009 att skydda den del av kapitalet som tillhörde fysiska personer i kooperativa företag. […] I ett politiskt beslut, det förstod jag så småningom att jag inte skulle kunna – och inte heller den dåvarande premiärministern – ingå ett avtal med våra kolleger[som påminnelse: Frankrike och Luxemburg var de båda övriga medlemsstater som berördes av fallet Dexia]och med Dexias styrelse – om det inte samtidigt fattades beslut om Ethias och Arco. […] Det var alltså för delägarna i kooperativen som vi gjorde det här åtagandet … Men varför i tre steg och under relativt lång tid? Därför att det först krävdes att det politiska beslutet kunde överföras till text” (”… en 2008, des membres du gouvernement sont intervenus en Conseil restreint afin de demander à l'État d'intervenir pour Ethias et pour ARCO. Compte tenu de la situation de crise dans laquelle on était, le gouvernement s'est engagé le 10 octobre 2008 et le 21 janvier 2009 à protéger la part de capital des coopérateurs personnes physiques dans des sociétés coopératives. […] Dans une décision politique, j'ai donc bien compris à un moment donné que je ne pourrais pas – et le premier ministre aussi à l'époque – boucler l'accord avec nos collègues [pour mémoire: la France et le Luxembourg étaient les autres États membres concernés dans le dossier Dexia] et avec la direction de Dexia – si en même temps, il n'y avait pas des décisions prises sur Ethias et sur ARCO. […] Donc, pour les coopérateurs des coopératives, nous avions pris cet engagement …. Alors pourquoi en trois étapes et pourquoi avec pas mal de temps? Parce qu'il a d'abord fallu faire en sorte que cet accord politique puisse se traduire dans un texte”).

(7) Den dåvarande ministern förklarade därför i en artikel den 15 maj 2014 i tidskriften Trends (s. 20) som återges på hans webbsida: ”I slutet av september 2008, under den första Dexiakrisen, bad vi Holding Communal, Arco och Ethias att bidra till en kapitalökning som de inte hade pengar till. Personerna bakom Arco och Ethias behövde en garanti, annars skulle de ha dragit tillbaka sina besparingar. Då skulle Arco ha gått i konkurs. Garantin var starkt kopplad till den aktuella situationen. Arco, Ethias och Holding Communal var tvungna att bidra till kapitalökningen i Dexia, eftersom det inte fanns något annat val. Året var 2008 […]. Då beviljade den federala lagstiftande församlingen, med fem politiska partier, en statlig garanti. Arcos sparare rörde därför inte sina pengar. De tänkte: vi måste fortsätta att ge vårt stöd, och om det går illa finns det ett skyddsnät”. Nederländska originalcitatet: (”Eind september 2008, bij de eerste Dexia-crisis, werd aan de Gemeentelijke Holding, Arco en Ethias gevraagd om deel te nemen aan een kapitaalverhoging waarvoor ze het geld niet hadden. De achterban van onder andere Arco en Ethias had waarborgen nodig, anders zouden ze hun spaargeld weghalen. Dat had het faillissement van Arco betekend. Die waarborg heeft dus veel te maken met de context van dat moment. Arco, Ethias en de Gemeentelijke Holding waren verplicht om mee te gaan in de kapitaalverhoging van Dexia, omdat er geen andere oplossing was. Dat was 2008. […] Op dat moment kende de federale wetgever – met vijf partijen – een overheidswaarborg toe. Het resultaat was dat de Arcospaarders hun geld lieten staan. Ze dachten: we moeten blijven steunen, en als het misloopt is er een vangnet.”)

(8) Begreppet livförsäkringsprodukt under ”sektor 21” definieras i bilaga I punkt 21 i den kungliga förordningen om tillsyn över försäkringsbolag och berör försäkringsprodukter som inte är knutna till investeringsfonder (i motsats till livförsäkringsprodukter under ”sektor 23”). Försäkringar inom ”sektor 21” har i princip en garanterad avkastning på investeringen som kan öka genom aktieinnehav i försäkringsbolagets investeringsvinst.

(9) Pressmeddelandet innehåller följande stycke: ”Regeringen har beslutat att utöka det skydd som fonden ger till andra finansinstitut (nämligen försäkringsbolag och auktoriserade kooperativ) som ansöker om det för produkter som motsvarar insättningar, exempelvis vissa produkter som ingår i sektor 21. Några organ har redan anmält intresse” (”Le gouvernement a décidé d'étendre la protection donnée par ce fonds à d'autres institutions du secteur financier (notamment des compagnies d'assurances ou des coopératives agréées) qui en feraient la demande pour des produits assimilables à des dépôts bancaires comme par exemple certains produits faisant partie de la branche 21. Certains organismes ont déjà fait part de leur intérêt”).

(10) Den 18 december 2008 avgick den förra regeringen och en ny regering tillträdde den 30 december 2008.

(11) I ett pressmeddelande bekräftade den belgiska regeringen sitt åtagande att inrätta ett garantisystem för kooperativ: ”regeringen bekräftar det åtagande som den förra regeringen gjort att erbjuda ett garantisystem för delägare i auktoriserade kooperativ” (”le gouvernement confirme l'engagement pris par le gouvernement précédent d'offrir un régime de garantie aux associés des sociétés coopératives agréées”). Pressmeddelandet innehöll också tekniska detaljer om garantisystemet för kooperativ.

(12) ArgenCo förklarade följande i sitt prospekt om aktier den 5 oktober 2010 (s. 4): ”Aktier kan varken klassificeras som skuldförbindelser utgivna av ett kreditinstitut eller som insatta sparmedel. Därför omfattas inte aktier av ett system för insättningsgaranti.” Lanbokas/Agricaisse lämnade ett liknande besked på sidan 6 i sitt prospekt den 15 maj 2009, där de angav att de som tecknar sig för andelar bör vara medvetna om att ingen insättningsgaranti gäller från specialfonden för skydd av insättningar.

(13) Moniteur belge, 17.10.2008, Ed. 2, F.2008 – 3690 [2008/03425].

(14) Moniteur belge, 17.11.2008, Ed. 2, F.2008 – 4088 [2008/03450].

(15) Kommittén för finansiell stabilitet drog slutsatsen att det var absolut nödvändigt att utöka insättningsgarantisystemet för stabiliteten i det belgiska finanssystemet, och gjorde bedömningen att ”de föreslagna åtgärderna är absolut nödvändiga för att bevara stabiliteten i det belgiska finanssystemet och att de bör träda i kraft så snart som möjligt” (”estime que les mesures proposées sont effectivement indispensables afin de préserver la stabilité du système financier belge et doivent pouvoir entrer en vigueur dans les plus brefs délais”).

(16) Moniteur belge, 21.4.2009, Ed. 1, F. 2009 1426 [2009/03147].

(17) Moniteur belge, 12.10.2011, Ed. 2, F. 2011 2682 [2011/205241].

(18) Efter att garantisystemet för kooperativ införts anpassades lagen om BNB:s rättsliga ställning till detta och artikel 36/24 infördes (http://www.nbb.be/doc/ts/Enterprise/juridisch/F/loi_organique.pdf).

(19) ”Vi anser att de aktuella omständigheterna uppfyller dessa villkor, eftersom krisen för statspapper, störningarna på finansmarknaderna och störningarna på bankmarknaderna utsätter vår ekonomi för en allvarlig risk för systemkris. En statlig garanti som täcker delägarnas andelar i vissa auktoriserade kooperativ skulle därför begränsa effekterna av krisen.”(”Les circonstances actuelles nous semblent répondre à ces conditions, en ce que la crise des dettes souveraines, les perturbations actuelles sur les marchés financiers et le dysfonctionnement des marchés interbancaires font peser sur notre économie un risque grave de crise systémique. À cet effet, une garantie d'État couvrant les parts des coopérateurs de certaines sociétés coopératives agréées permettrait de limiter les effets de cette crise.”)

(20) ”Lagstiftaren motiverar bestämmelsen med att likna delägarnas andelar i vissa auktoriserade kooperativ vid insatta bankmedel. Eftersom detta yttrande begränsas till förslaget till kunglig förordning granskas inte den parallell som lagstiftaren drar.” (”Le législateur justifie cette disposition sur la base d'une assimilation des parts de coopérateurs de certaines sociétés coopératives à des dépôts bancaires. Le présent avis étant limité à l'avant-projet d'arrêté royal, il n'examine pas l'assimilation pratiquée par le législateur.”)

(21) ”Vid första anblicken tycker vi inte att det är självklart att kunna övertyga kommissionen om att den åtgärd som förslaget till kunglig förordning syftar till att införa verkligen riktar sig till alla jämförbara aktörer på marknaden och därför omfattas av reglerna för statligt stöd.” (”Prima facie, il ne nous semble pas évident de convaincre à coup sûr la Commission de ce que la mesure que l'avant-projet d'arrêté royal vise à exécuter s'adresse bien à tous les acteurs comparables du marché et ne relève donc pas du champ d'application des règles sur les aides d'État.”)

(22) ”Valfriheten innebär en risk för snedvridet urval, där endast de kooperativ som är extra utsatta för förlustrisker faktiskt skulle bidra till specialfonden för skydd av insättningar.” (”Ce caractère facultatif donne lieu à un risque de sélection adverse par lequel seules les sociétés coopératives fortement exposées à des risques de perte contribueraient effectivement au Fonds Spécial de Protection.”)

(23) Moniteur belge, 18.11.2011, Ed. 2, F. 2011 2974 [2011/03368].

(24) Arcopar betalade totalt 1 794 102 euro, Arcofin 193 391 euro och Arcoplus 63 265 euro.

(25) Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar (EGT L 135, 31.5.1994, s. 5).

(26) I artikel 1.4 i direktiv 94/19/EG definieras ett kreditinstitut som ”ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot inlåning eller andra medel som skall återbetalas och att för egen räkning bevilja krediter”.

(27) I artikel 1.1 i direktiv 94/19/EG definieras en insättning som ”ett tillgodohavande i form av inlåning eller som ett tillfälligt led i normala banktransaktioner och som ett kreditinstitut måste betala tillbaka enligt delagliga och avtalsmässiga villkor som är tillämpliga, och alla fordringar i form av värdepapper som harställts ut av kreditinstitut”.

(28) Insättningar mellan 50 000 euro och 100 000 euro och en täckning upp till 100 000 euro för livförsäkringsprodukter under ”sektor 21” och fysiska personers andelar i finansiella kooperativ.

(29) http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressdata/en/ecofin/103250.pdf

(30) Artikel 2 i direktiv 94/19/EG lyder enligt följande: ”Följande skall inte omfattas av återbetalning från garantisystem:[…]

—	Alla instrument som omfattas av definitionen av kapitalbas i artikel 2 i rådets direktiv 89/299/EEG av den 17 april 1989 om kapitalbasen i kreditinstitut”.

(31) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/14/EG av den 11 mars 2009 om ändring av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar, vad gäller täckningsnivån och utbetalningsfristen (EUT L 68, 13.3.2009, s. 3).

(32) Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (EGT L 84, 26.3.1997, s. 22).

(33) Moniteur belge, 6.8.1999, Ed. 2, F. 99–2630 [99/09646].

(34) http://www.ejustice.just.fgov.be/cgi_loi/change_lg.pl?language=fr&la=F&cn=1962010830&table_name=loi

(35) Det nationella rådet för kooperativ som inrättades genom lagen av den 20 juli 1955 spelar en viktig roll vid auktorisationen av kooperativ.

(36) Samma artikel i skattelagen redovisar andra finansprodukter som också är helt eller delvis skattebefriade.

(37) Källa: Entreprendre avec du capital coopératif – Le groupe ARCO 1935–2005; Maarten Van Dijck, Kadoc, Lannoo, s. 176–177 (Att driva företag med kooperativt kapital – Arcokoncernen 1935–2005, ej översatt till svenska).

(38) Det bör noteras att omedelbart efter Dexiatransaktionen 2001 övergav Arcofin tillfälligt sin ställning som auktoriserat kooperativ. I boken Entreprendre avec du capital coopératif beskrivs perioden på följande sätt: ”Några månader efter Dexiatransaktionen ändrade Arcokoncernen ställningen som kooperativ för sina bolag, för att de gamla aktieägarna skulle få bättre avkastningsmöjligheter från Dexiakoncernen och bolagen inom Arco. […] Enligt den nya bolagsordningen skulle minst 80 % och högst 90 % av den årliga rörelsevinsten betalas ut till aktieägarna. Tack vare det kunde utdelningen från Arcofin öka från 6 % netto till 8 % brutto i mars 2003. Eftersom ökningen översteg den högsta tillåtna utdelningen i auktoriserade kooperativ (6 %) avstod Arcofin från sin ställning som auktoriserat kooperativ hos det nationella rådet för kooperativ, vilket medförde att befrielsen från källskatt på utdelningen försvann. Efter att skatten dragits hade ändå majoriteten av aktieägarna kvar en utdelning på 6,8 % netto. I mars 2005 ökades bruttoutdelningen till 8,5 %.”

(39) http://www.groupearco.be/website/groeparco/assets/files/arcopar/ARCOPAR_20100629_reglement_dordre_interieur.pdf

(40) I bolagsordningen preciseras att ”[…] utträdet kan avslås om fler än 1/10 av aktieägarna eller mer än 1/10 av det investerade kapitalet skulle försvinna under samma räkenskapsår till följd av detta utträde, […]” (”[…] cette démission peut être refusée si à la suite de la démission, plus d'1/10 des actionnaires ou plus d'1/10 du capital placé devrait disparaître au cours du même exercice, […]”).

(41) Det rör sig om andelar från tiden före fusionen med Dexia.

(42) På sin webbsida (http://www.groupearco.be/faq/be-fr/1/detail/item/823/navigationcats/587/navigationcats/587/parentcat/142/) förklarar Arco begreppet bonusreserv (réserve bonus) på följande sätt: ”Begreppet bonusreserv infördes i bolagsordningen 2004. Om Arcopars resultat tillät kunde fram till och med 2010 ett belopp avsättas i en särskild reserv inom bolaget som kallades bonusreserv. De som blivit delägare i bolaget före den 3 juli 2001 […] och som sedan dess har innehaft andelar i kategori A, B eller C har vid sitt utträde rätt till en proportionerlig del av bonusreserven […]. Beloppet från bonusreserven läggs till det nominella värdet på deras andelar. Exempel […]: Delägare [X] träder ur med ett kapital på 100 euro i kategori A. Hela kapitalet i kategoriA,B och C uppgår till 10 000 euro. Förhållande mellan de båda beloppen: 100/10 000 = 1 hundradel. Bonusreserven uppgår till 500 euro. Tillämpning av förhållandet: 1 hundradel av 500 euro = 5 euro. Efter utträdet får delägare [X] 100 euro i kapital + 5 euro i bonusreserv.”

(43) I artikel 35 i Arcopars bolagsordning står följande: ”Om inte bolagsstämman beslutar något annat säljs alla bolagets tillgångar. Om inte full betalning sker för alla andelar upprättar konkursförvaltarna balansen, antingen genom att inkräva extra betalningar eller genom att utföra förskottsbetalningar. Efter att skulder och sociala avgifter har betalats används saldot först till att betala tillbaka de pengar som inkommit för andelarna. Under alla omständigheter ska ett eventuellt saldo efter avvecklingen användas i överensstämmelse med bolagets mål.” (”Sauf si l'Assemblée générale en décide autrement, tous les actifs de la société sont réalisés. Au cas où les parts ne sont pas toutes libérées dans la même mesure, les liquidateurs restaurent l'équilibre, soit en demandant des versements supplémentaires, soit en effectuant des paiements préalables. Après paiement des dettes et des charges sociales, le solde servira d'abord au remboursement des sommes libérées sur les parts. En tout cas, le solde éventuel de la liquidation doit être affecté en tenant compte des objectifs de la société.”)

(44) Arcopars skuldsättningsgrad (skulder delat med balansomslutningen) uppgick till 19,1 % (31 mars 2011), medan skuldsättningsgraden för Arcoplus och Arcofin uppgick till 6,5 % (31 mars 2011) respektive 25,9 % (31 december 2010).

(45) Meddelande från kommissionen – Tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen (EUT C 270, 25.10.2008, s. 8).

(46) Kommissionens beslut i ärende N256/09 – Omstruktureringsstöd till Ethias (EUT C 252, 18.9.2010, s. 5). Skäl 99 i detta beslut lyder enligt följande [ej översatt till svenska]: ”Kommissionen konstaterar att även om utvidgningen av systemet gynnade Ethias, hade alla aktörer på marknaden samma villkor. Mot bakgrund av ovanstående beslutar kommissionen att den fördel som åtgärden gav inte är selektiv och därför inte utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.”

(47) Se skäl 26 och fotnot 36.

(48) Se skäl 23.

(49) Ärende N428/09: omstruktureringsplan för Lloyds Banking Group (EUT C 46, 24.2.2010, s. 2, skäl 124.)

(50) Se dom av den 8 september 2011 i de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos m.fl. REU 2011, s. I-7611, punkt 61.

(51) Belgien hänvisar exempelvis till det irländska insättningsgarantisystemet som även täcker insättningar som överstiger taket på 100 000 euro, till den danska garantifonden för insättare och investerare som, enligt den belgiska staten, täcker alla pensionskonton, kontona för advokatklienter och insättningar för fastighetsköp upp till nio månader efter insättningsdatumet, samt den cypriotiska myndigheten för tillsyn och utveckling av kooperativ som, enligt Belgien, skyddar permanenta insättningar från medlemmarna i kooperativa sparföreningar.

(52) Belgien förklarade att Arco hade 800 000 delägare som var fysiska personer, Cera över 400 000, Lanbokas/Agricaisse 150 000 och ArgenCo nära 70 000.

(53) Se även skäl 11.

(54) Se även skäl 13.

(55) Se särskilt redogörelsen från den dåvarande finansministern inför Dexiakommissionen som beskrivs i skäl 8 och i fotnot nr 6. Se även redogörelsen från den finansminister som var i tjänst i maj 2014 i tidskriften Trends i fotnot nr 7.

(56) Detta bekräftas också i redogörelsen från den dåvarande finansministern inför Dexiakommissionen som beskrivs i skäl 8 och i fotnot nr 6.

(57) ”En même temps” (Samtidigt) i den dåvarande finansministerns förklaringar inför Dexiakommissionen som citeras i fotnot nr 6.

(58) Se dom av den 19 mars 2013 i de förenade målen C-399/10 P och C-401/10 P, Bouygues SA och Bouygues Télécom SA mot Europeiska kommissionen m.fl., REU 2013, ännu ej offentliggjord.

(59) Se exempelvis skäl 48 i kommissionens beslut av den 30 mars 2010 i ärende NN11/10 om kapitalstöd till Irish Nationwide Building Society (EUT C 60, 25.2.2011, s. 6), ”Kommissionen noterar bland annat att stödet beviljades den 22 december 2009, när finansministern hade meddelat sin avsikt att rekapitalisera INBS”; skäl 41 i kommissionens beslut av den 10 augusti 2010 i ärende NN 35/10 om den tredje rekapitaliseringen av Anglo Irish Bank (EUT C 290, 27.10.2010, s. 4), ”Kommissionen noterar bland annat att stödet beviljades den 30 juni 2010, när finansministern hade meddelat sin avsikt att rekapitalisera Anglo”; skäl 49 och 50 i kommissionens beslut av den 27 juli 2012 i ärende SA.34824 om grekiska finansiella stabilitetsfondens rekapitalisering av National Bank of Greece (EUT C 359, 21.11.2012, s. 18), ”Genom den tillfälliga rekapitalisering som genomfördes den 28 maj 2012 är skyldigheten i utfästelsen om åtagande uppfylld och utgör en fortsättning av samma stöd.”.Ett liknande resonemang tillämpades även i övriga ärenden som rörde grekiska banker: Grekiska finansiella stabilitetsfondens rekapitalisering av Alpha Bank, SA.34823 (EUT C 357, 20.11.2012, s. 36); Grekiska finansiella stabilitetsfondens rekapitalisering av Eurobank, SA.34825 (EUT C 359, 21.11.2012, s. 31); och Grekiska finansiella stabilitetsfondens rekapitalisering av Piraeus Bank, SA.34826 (EUT C 359, 21.11.2012, s. 43).

(60) Se fotnot nr 7.

(61) Enligt vad som beskrivs i skäl 56 och 63.

(62) Se dom av den 19 december 2013 i mål C-262/12, Vent de Colère, REU 2013, ännu ej offentliggjord, punkt 21, och dom av den 12 december 1996 i mål T-358/94, Air France mot kommissionen, REG 1996, s. II-2109, punkt 63–69.

(63) Se dom av den 8 september 2011 i mål C-279/08 P, Kommissionen mot Nederländerna, REU 2011, s. I-7671, punkt 111.

(64) I dessa fall, se dom av den 23 april 2009 i mål C-460/07, Puffer, REG 2009, s. I-3251, punkt 69–71 och dom av den 5 april 2006 i mål T-351/02, Deutsche Bahn mot kommissionen, REG 2006, s. II-1047, punkt 99–104.

(65) Dom av den 19 september 2000 i mål C-156/98, Tyskland mot kommissionen, REG 2000, s. I-6857, punkt 26–27. Mål C-382/99 Nederländerna mot kommissionen, REU 2002, s. I-5163, punkt 38 och punkt 60–66. Se även mål T-445/05 Associazione italiana del risparmio gestito och Fineco Asset Management mot kommissionen, REU 2009, s. II-289, punkt 131.

(66) Se synpunkterna från den nuvarande belgiska finansministern i en intervju i tidskriften Trends, citerade i fotnot nr 7.

(67) Se fotnot 39.

(68) Se skäl 44.

(69) Arco drog dessutom nytta av åtgärden på så sätt att bolaget kunde utnyttja garantisystemet för kooperativ för att locka till sig nytt kapital, även om kommissionen medger att Arco inte använde sig av denna möjlighet efter den 10 oktober 2008. Däremot tog andra finansiella kooperativ uttryckligen avstånd från garantisystemet för kooperativ, som ArgenCo och Lanbokas/Agricaisse, även om de lyckats mobilisera nytt kapital, vilket beskrivs i fotnot nr 12.

(70) Se skäl 60 som beskriver de viktigaste egenskaperna, enligt Belgien, hos fysiska personers andelar i finansiella kooperativ.

(71) Skäl 44 redogör för hur delägarna i Arco genom lån investerade i aktier med förhöjd risk, knutna till ett enda företag (nämligen Dexia).

(72) Se punkt 48–76 i domen.

(73) Punkt 67–73 i domen.

(74) Punkt 74 i domen.

(75) Punkt 75–76 i domen.

(76) Se skäl 26.

(77) Se skäl 44 med en sammanfattning av de riskfaktorer hos andelarna i Arcopar som beskrivs i det prospekt som bolaget publicerade sommaren 2008.

(78) Eftersom den analys som återges i skäl 107 räcker för att visa att garantisystemet för kooperativ inte lever upp till de kriterier som nämns i domen Paint Graphos, behöver inte kommissionen yttra sig i detta beslut om huruvida det fanns lämpliga kontroll- och tillsynsförfaranden för att hindra de ekonomiska enheterna att ändra sin juridiska form i syfte att dra nytta av vissa fördelar knutna till en viss juridisk form (del ii i analysen i domen Paint Graphos).

(79) För en liknande analys, se domstolens slutsatser i mål C-156/98, Tyskland mot kommissionen, REG 2000, s. I-6857, punkt 29–31.

(80) Se dom av den 8 maj 2013 i mål C-197/11, Libert m.fl., REU 2013, ännu ej offentliggjord, punkt 76–79.

(81) Se tribunalens dom av den 15 december 1999 i de förenade målen T-132/96 och T-143/96, Freistaat Sachsen, Volkswagen AG och Volkswagen Sachen GmbH mot kommissionen, REG 1999, s. II-3663, punkt 167.

(82) Samtidigt angav kommissionen i punkt 11 i meddelandet om banksektorn från 2008 att artikel 107.3 b i fördraget inte skulle tillämpas på andra områden än finanssektorn vid denna tid.

(83) Meddelande från kommissionen – Tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (EUT C 83, 7.4.2009, s. 1).

(84) Verksamheten i finansinstitut kan exempelvis vara av sådana slag som nämns i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG (EUT L 177, 30.6.2006, s. 1).

(85) Se dom av den 17 september 1980 i mål 730/79 P, Philip Morris mot kommissionen, REG 1980, s. 2671.

(86) Se skäl 41.

(87) Se skäl 13.

(88) När ett företag går i konkurs förlorar deras aktieägare sina investeringar utifrån sin prioritetsordning i skuldstrukturen. Det är detta som kallas kaskadstruktur.

(89) Kommissionen noterar att verbformen i skrivelsen (”skulle tillåta”) antyder en viss osäkerhet, man använder inte den säkrare futurumformen (”kommer att tillåta”).

(90) Se även synpunkterna i skrivelsen från BNB:s ordförande, skäl 13.

(91) För att förenkla har kommissionen tagit fram en modell med en enhetlig period, som förutsätter att de delägare som är fysiska personer endast kan träda ur under denna period. Det är en försiktig hypotes.

(92) Se fotnot 40.

(93) Kommissionen konstaterar att om övriga delägare i Arco inte drog tillbaka sitt kapital skulle delägare som var fysiska personer vara i stånd att dra tillbaka en högre andel av sitt kapital. Kommissionen väljer dock att vara återhållsam och utgår i sina beräkningar från en siffra på 10 %.

(94) Som jämförelse kan nämnas en bank som drabbades av massuttag under den senaste finanskrisen, se ärendet Northern Rock (EUT C 149, 1.7.2009, s. 16).

(95) Det innebär att fördelen kan underskattas.

(96) Se dom av den 28 juli 2011 i mål C-403/10 P, Mediaset mot kommissionen, REU 2011, s. I-117*, Pub. somm., punkt 126 och 127, och där angiven rättspraxis.

(97) Se tribunalens dom av den 11 november 2011 i mål T-384/08, Elliniki Nafpigokataskevastiki m.fl. mot kommissionen, REU II, s. 380, punkt 133.

(98) Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

30.9.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 284/76

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 26 september 2014

om fastställande av BAT-slutsatser för produktion av massa, papper och kartong, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU

[delgivet med nr C(2014) 6750]

(Text av betydelse för EES)

(2014/687/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (1), särskilt artikel 13.5, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 13.1 i direktiv 2010/75/EU ska kommissionen anordna ett informationsutbyte om industriutsläpp mellan medlemsstaterna, de berörda industrierna, icke-statliga miljöskyddsorganisationer och kommissionen för att underlätta utarbetandet av BAT-referensdokument enligt definitionen i artikel 3.11 i det direktivet.

(2)

Enligt artikel 13.2 i direktiv 2010/75/EU ska informationsutbytet särskilt omfatta anläggningars och tekniks prestanda i fråga om utsläpp, uttryckt som genomsnitt på kort och lång sikt, när så är lämpligt, och de därmed sammanhängande referensvillkoren, förbrukning och typ av råvaror, vattenförbrukning, energiförbrukning och generering av avfall, använd teknik, kontroll som hänger samman med denna, tvärmediaeffekter, ekonomisk och teknisk bärkraft samt utveckling av tekniken, bästa tillgängliga teknik och ny teknik som fastställts efter beaktande av de frågor som nämns i artikel 13.2 a och b i det direktivet.

(3)

Enligt definitionen i artikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU är BAT-slutsatser de viktigaste delarna av ett BAT-referensdokument och innehåller slutsatserna om bästa tillgängliga teknik, en beskrivning av denna, information för att bedöma dess tillämplighet, utsläppsnivåer som hänger samman med den bästa tillgängliga tekniken, kontroll som hänger samman med denna, förbrukningsnivåer som hänger samman med denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen.

(4)	Enligt artikel 14.3 i direktiv 2010/75/EU ska BAT-slutsatserna användas som referens för fastställande av tillståndsvillkoren för anläggningar som omfattas av kapitel II i det direktivet.

(5)

Enligt artikel 15.3 i direktiv 2010/75/EU ska den behöriga myndigheten fastställa gränsvärden för utsläpp som säkerställer att utsläppen under normala driftsförhållanden inte är högre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de beslut om BAT-slutsatserna som avses i artikel 13.5 i direktiv 2010/75/EU.

(6)

Genom artikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU medges undantag från artikel 15.3 enbart om kostnaderna för att iaktta de utsläppsgränser som motsvarar bästa tillgängliga teknik skulle bli oproportionerligt höga jämfört med miljövinsterna till följd av den aktuella anläggningens geografiska belägenhet, lokala miljöförhållanden eller tekniska egenskaper.

(7)	Enligt artikel 16.1 i direktiv 2010/75/EU ska de krav på kontroll i tillståndet som avses i artikel 14.1 c i det direktivet vara grundade på slutsatserna om kontroll enligt BAT-slutsatserna.

(8)	Enligt artikel 21.3 i direktiv 2010/75/EU ska den behöriga myndigheten inom fyra år efter offentliggörandet av besluten om BAT-slutsatserna bedöma alla tillståndsvillkor för den berörda anläggningen på nytt och vid behov uppdatera dem och se till att anläggningen uppfyller dessa tillståndsvillkor.

(9)	Genom kommissionens beslut av den 16 maj 2011 (2) inrättades ett forum för informationsutbyte enligt artikel 13 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, bestående av företrädare för medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga miljöskyddsorganisationer.

(10)	I enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2010/75/EU inhämtade kommissionen forumets yttrande om det föreslagna innehållet i BAT-referensdokumentet för produktion av massa, papper och kartong den 20 september 2013 och offentliggjorde yttrandet (3).

(11)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

BAT-slutsatserna för produktion av massa, papper och kartong anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 26 september 2014.

På kommissionens vägnar

Janez POTOČNIK

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

(2) EUT C 146, 17.5.2011, s. 3.

(3) https://circabc.europa.eu/w/browse/6516b21a-7f84-4532-b0e1-52d411bd0309

BILAGA

BAT-SLUTSATSER FÖR PRODUKTION AV MASSA, PAPPER OCH KARTONG

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

UTSLÄPPSNIVÅER SOM MOTSVARAR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK

MEDELVÄRDESPERIODER FÖR UTSLÄPP TILL VATTEN

REFERENSFÖRHÅLLANDEN FÖR UTSLÄPP TILL LUFT

MEDELVÄRDESPERIODER FÖR UTSLÄPP TILL LUFT

DEFINITIONER

1.1	Allmänna BAT-slutsatser för massa- och pappersindustrin

1.1.1

Miljöledningssystem

1.1.2

Materialhantering och god hushållning

1.1.3

Hantering av vatten- och avloppsvatten

1.1.4

Energiförbrukning och energieffektivitet

1.1.5

Utsläpp av lukt

1.1.6

Övervakning av viktiga processparametrar och utsläpp till vatten och luft

1.1.7

Avfallshantering

1.1.8

Utsläpp till vatten

1.1.9

Buller

1.1.10

Avveckling

1.2	BAT-slutsatser för sulfatmassaprocesser

1.2.1

Avloppsvatten och utsläpp till vatten

1.2.2

Utsläpp till luft

1.2.3

Avfallsgenerering

102

1.2.4

Energiförbrukning och energieffektivitet

103

1.3	BAT-slutsatser för sulfitmassaprocesser

104

1.3.1

Avloppsvatten och utsläpp till vatten

104

1.3.2

Utsläpp till luft

106

1.3.3

Energiförbrukning och energieffektivitet

108

1.4	BAT-slutsatser för mekanisk och kemimekanisk massatillverkning

109

1.4.1

Avloppsvatten och utsläpp till vatten

109

1.4.2

Energiförbrukning och energieffektivitet

110

1.5	BAT-slutsatser för returfiberprocesser

111

1.5.1

Materialhantering

111

1.5.2

Avloppsvatten och utsläpp till vatten

112

1.5.3

Energiförbrukning och energieffektivitet

114

1.6	BAT-slutsatser för papperstillverkning och därmed sammanhängande processer

114

1.6.1

Avloppsvatten och utsläpp till vatten

114

1.6.2

Utsläpp till luft

117

1.6.3

Avfallsgenerering

117

1.6.4

Energiförbrukning och energieffektivitet

117

1.7	Beskrivning av tekniker

118

1.7.1

Beskrivning av tekniker för att förebygga och begränsa utsläpp till luft

118

1.7.2

Beskrivning av tekniker för att minska råvattenanvändningen, mängden avloppsvatten och mängden föroreningar i avloppsvattnet

121

1.7.3

Beskrivning av tekniker för att förebygga avfallsgenerering och för avfallshantering

126

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa BAT-slutsatser (BAT = ”Best Available Techniques” [eng] = ”Bästa tillgängliga teknik” [sv]) gäller de verksamheter som specificeras i avsnitt 6.1 a och 6.1 b i bilaga I till direktiv 2010/75/EU, dvs. integrerad och icke-integrerad produktion i industriella anläggningar av

a)	pappersmassa från trä eller andra fibrösa material,

b)	papper och kartong där produktionskapaciteten överstiger 20 ton per dygn.

I synnerhet omfattar dessa BAT-slutsatser följande processer och verksamheter:

Kemisk massatillverkning:

a)	Massatillverkning genom sulfatprocess.

b)	Massatillverkning genom sulfitprocess.

ii)	Mekanisk och kemimekanisk massatillverkning.

iii)	Returfiberprocess med och utan avsvärtning.

iv)	Papperstillverkning och därtill hörande processer.

v)	Alla återvinningspannor (sodapannor och sulfitlutpannor) och mesaugnar som används på massa- och pappersbruk.

Dessa BAT-slutsatser omfattar inte följande verksamheter:

i)	Produktion av pappersmassa från icke-träbaserat fibröst material (t.ex. massa från ettåriga växter).

ii)	Stationära interna förbränningsmotorer.

iii)	Andra förbränningsanläggningar för produktion av ånga och el än återvinningspannor (sodapannor och sulfitlutpannor).

iv)	Torkenheter med interna brännare för pappersmaskiner och bestrykningsmaskiner.

Andra relevanta referensdokument för de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser är följande:

Referensdokument	Verksamhet
Industriella kylsystem (ICS).	Industriella kylsystem, t.ex. kyltorn och plattvärmeväxlare.
Ekonomi och tvärmediaeffekter (ECM).	Ekonomi och tvärmediaeffekter för olika tekniker.
Utsläpp från lagring (EFS).	Utsläpp från tankar, rörledningar och lagrade kemikalier.
Energieffektivitet (ENE).	Allmän energieffektivitet.
Stora förbränningsanläggningar (LCP).	Produktion av ånga och el via förbränningsanläggningar på massa- och pappersbruk.
Allmänna övervakningsprinciper (MON).	Övervakning av utsläpp.
Avfallsförbränning (WI).	Förbränning på plats och samförbränning av avfall.
Avfallshanteringsindustrin (WT).	Förbehandling av avfall som ska användas som bränsle.

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

Det finns inget krav att använda de tekniker som anges och beskrivs i dessa BAT-slutsatser och de ska inte heller betraktas som fullständiga och heltäckande. Andra tekniker kan användas om de ger åtminstone ett likvärdigt miljöskydd.

OM INGET ANNAT ANGES ÄR BAT-SLUTSATSERNA ALLMÄNT TILLÄMPLIGA.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Om utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) anges i olika enheter (t.ex. som koncentration och som utsläppsmängd relativt nettoproduktionen) för samma medelvärdesperiod ska dessa olika sätt att uttrycka utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik ses som likvärdiga alternativ.

För integrerade massa- och pappersbruk och massa- och pappersbruk som tillverkar flera olika produkter ska BAT-AEL som definierats för de enskilda processerna (massaproduktion och pappersproduktion) och/eller de enskilda produkterna kombineras enligt en blandningsregel som utgår från processernas/produkternas respektive andelar av de totala utsläppen.

MEDELVÄRDESPERIODER FÖR UTSLÄPP TILL VATTEN

Om inte annat anges definieras medelvärdesperioderna för BAT-AEL för utsläpp till vatten på följande sätt:

Dygnsmedelvärde	Medelvärde under en provtagningsperiod på 24 timmar där prov tas i form av flödesproportionella samlingsprov (1) eller, förutsatt att tillräcklig flödesstabilitet kan uppvisas, i form av tidsproportionella prov (1).
Årsmedelvärde	Genomsnitt för alla dygnsmedelvärden som fastställts under ett år, viktat efter den dagliga produktionen och uttryckt som massan utsläppta ämnen per massenhet produkt/material som producerats eller bearbetats.

REFERENSFÖRHÅLLANDEN FÖR UTSLÄPP TILL LUFT

BAT-AEL för utsläpp till luft gäller standardförhållanden: torr gas, temperaturen 273,15 K och trycket 101,3 kPa. När BAT-AEL anges som koncentrationsvärden anges även referenssyrgasnivån (O2) i volymprocent.

Omvandling till koncentration vid referensyrgasnivån

Formeln för att beräkna utsläppskoncentrationen vid en referenssyrgasnivå anges nedan.

där

ER (mg/Nm3)	:	utsläppskoncentration vid referenssyrgasnivån OR,
OR (vol %)	:	referenssyrgasnivå,
EM (mg/Nm3)	:	uppmätt utsläppskoncentration vid den uppmätta syrgasnivån OM,
OM (vol %)	:	uppmätt syrgasnivå.

MEDELVÄRDESPERIODER FÖR UTSLÄPP TILL LUFT

Om inte annat anges definieras medelvärdesperioderna för BAT-AEL för utsläpp till luft på följande sätt:

Dygnsmedelvärde	Medelvärde under en period på 24 timmar baserat på giltiga timmedelvärden från kontinuerlig mätning.
Medelvärde under provtagningsperioden	Medelvärde för tre på varandra följande mätningar på minst 30 minuter vardera.
Årsmedelvärde	Vid kontinuerlig mätning: genomsnitt för alla giltiga timmedelvärden. Vid periodiska mätningar: genomsnitt för alla ”medelvärden under provtagningsperioden” som erhållits under ett år.

DEFINITIONER

I dessa BAT-slutsatser gäller följande definitioner:

Använd term

Definition

Ny delanläggning

En delanläggning inom anläggningen för vilken det ursprungliga tillståndet beviljas efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser, eller en delanläggning som efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser helt ersätter en tidigare delanläggning på en befintlig grund inom en anläggning.

Befintlig delanläggning

En delanläggning som inte är en ny delanläggning.

Omfattande ombyggnad

En större förändring av en anläggnings eller ett reningssystems utformning eller teknik, som innebär omfattande förändringar eller utbyte av processenheter och tillhörande utrustning.

Nytt stoftavskiljningssystem

Ett stoftavskiljningssystem som för första gången tas i drift på platsen efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser.

Befintligt stoftavskiljningssystem

Ett stoftavskiljningssystem som inte är ett nytt stoftreningssystem.

Icke-kondenserbara illaluktande gaser (NCG)

Med icke-kondenserbara illaluktande gaser avses illaluktande gaser från sulfatmassatillverkning.

Koncentrerade icke-kondenserbara illaluktande gaser (CNCG)

Koncentrerade icke-kondenserbara illaluktande gaser (eller ”starka illaluktande gaser”): Gaser med TRS-innehåll från kokning, indunstning eller strippning av kondensat.

Starka illaluktande gaser

Koncentrerade icke-kondenserbara illaluktande gaser (CNCG).

Svaga illaluktande gaser

Utspädda icke-kondenserbara illaluktande gaser: Gaser med TRS-innehåll som inte är starka illaluktande gaser (t.ex. gaser från tankar, tvättfilter, flisfickor, mesafilter eller torkmaskiner).

Resterande svaga gaser

Svaga gaser som släpps ut på andra sätt än genom en återvinningspanna, en mesaugn eller en gasdestruktionsugn.

Kontinuerliga mätningar

Mätningar som görs med ett automatiskt mätsystem (AMS) som är permanent installerat på platsen.

Periodiska mätningar

Fastställande av en mätstorhet (en särskild kvantitet som ska mätas) vid bestämda tidsintervall genom manuella eller automatiserade metoder.

Diffusa utsläpp

Utsläpp av flyktiga ämnen eller stoft som sker direkt (ej via kanaler) till miljön under normala driftsförhållanden.

Integrerad produktion

Såväl massa som papper/kartong produceras på samma plats. Massan torkas normalt inte innan tillverkningen av papper/kartong.

Icke-integrerad produktion

Antingen a) produktion av avsalumassa (för försäljning) i massabruk utan papperstillverkning, eller b) produktion av papper/kartong genom användning av enbart massa som produceras på andra bruk (avsalumassa).

Nettoproduktion

i)	För pappersbruk: den oförpackade, säljbara produktionen efter den sista rullskärmaskinen, dvs. före papperskonvertering.

ii)	För fristående bestrykningsmaskiner: produktion efter bestrykning.

iii)	För bruk som tillverkar mjukpapper: säljbar produktion efter mjukpappersmaskinen, före eventuella omrullningsprocesser och exklusive eventuell hylsa.

iv)	För bruk som producerar avsalumassa: produktion efter förpackning (ADt).

v)	För integrerade bruk: Nettoproduktionen av massa avser produktionen efter förpackning (ADt) plus den massa som överförs till pappersbruket (massan beräknas vid 90 % torrhalt, dvs. lufttorr). Nettoproduktion av papper: samma som punkt i ovan.

Pappersbruk för specialpapper

Ett bruk som tillverkar många olika pappers- och kartongkvaliteter för specialändamål (industriella och/eller icke-industriella) som kännetecknas av särskilda egenskaper, en relativt liten slutmarknad eller nischade användningsområden och som ofta är speciellt framtagna för en viss kund eller grupp av slutanvändare. Exempel på specialpapper är cigarettpapper, filterpapper, metalliserat papper, termopapper, självkopierande papper, klisteretiketter, gjutbestruket papper, samt papper för gipsskivor och specialpapper för vaxning, isolering, takbeläggning, asfaltering och andra specifika användningsområden eller behandlingar. Alla dessa kvaliteteter faller utanför de vanliga papperskategorierna.

Lövved

Ved från exempelvis asp, bok, björk och eukalyptus. Begreppet lövved används som motsats till barrved.

Barrved

Ved från barrträd, t.ex. tall och gran. Begreppet barrved används som motsats till lövved.

Kausticering

Process i kalkcykeln vid vilken hydroxid (vitlut) regenereras genom reaktionen Ca(OH)2 + CO3 2- → CaCO3 (s) + 2 OH-.

FÖRKORTNINGAR

Använd term	Definition
ADt	Ton lufttorr massa, uttryckt vid 90 % torrhalt.
AOX	Adsorberbara organiska halogener, mätt enligt standardmetoden för avloppsvatten EN ISO: 9562.
BOD	Biokemisk syreförbrukning. Den mängd löst syre som krävs av mikroorganismer för att bryta ned organiskt material i avloppsvatten.
CMP	Kemimekanisk massa.
CTMP	Kemitermomekanisk massa.
COD	Kemisk syreförbrukning; anger mängden kemiskt oxiderbart (i huvudsak organiskt) material i avloppsvatten (normalt enligt analys via oxidation med dikromat).
TS	Torrhalt, uttryckt i viktprocent.
DTPA	Dietylentriaminpentaättiksyra (komplex-/kelatbildare som används vid peroxidblekning).
ECF	Blekning utan användning av elementärt klor.
EDTA	Etylendiamintetraättiksyra (komplex-/kelatbildare).
H2S	Svavelväte.
LWC	Bestruket papper med låg ytvikt.
NOx	Den sammanlagda mängden kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), uttryckt som NO2.
NSSC	Halvkemisk neutralsulfitmassa.
RCF	Returfibrer.
SO2	Svaveldioxid.
TCF	Klorfri blekning.
Totalkväve (Tot-N)	Totalkväve (Tot-N), uttryckt som N, innefattar organiskt kväve, fri ammoniak och ammonium (NH4 +-N), nitriter (NO2 --N) och nitrater (NO3 --N).
Totalfosfor (Tot-P)	Totalfosfor (Tot-P), uttryckt som P, innefattar löst fosfor plus eventuell olöslig fosfor som överförts till avloppsvattnet i form av utfällningar eller inuti mikrober.
TMP	Termomekanisk massa.
TOC	Totalt organiskt kol.
TRS	Total mängd reducerat svavel. Summan av följande reducerade illaluktande svavelföreningar som uppstår under massaproduktionen: svavelväte, metylmerkaptan, dimetylsulfid och dimetyldisulfid, uttryckt som svavel.
TSS	Totalt suspenderat material (i avloppsvatten). Suspenderat material består av små fiberfragment, fyllmedel, nollfiber, ej sedimenterad biomassa (flockar av mikroorganismer) och andra små partiklar.
VOC	Flyktiga organiska föreningar, enligt definitionen i artikel 3.45 i direktiv 2010/75/EU.

1.1 ALLMÄNNA BAT-SLUTSATSER FÖR MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

De processpecifika BAT-slutsatserna i avsnitten 1.2 till 1.6 gäller utöver de allmänna BAT-slutsatser som anges i detta avsnitt.

1.1.1 Miljöledningssystem

BAT 1.

För att förbättra den totala miljöprestandan för bruk som producerar massa, papper och kartong är BAT att införa och följa ett miljöledningssystem (EMS, Environmental Management System) som innefattar samtliga av följande delar:

a)	Ett åtagande och engagemang från ledningens sida, vilket innefattar den högsta ledningen.

b)	Ett fastställande av en miljöpolicy, som innefattar ledningens åtagande att ständigt förbättra anläggningen.

c)	Planering och framtagning av nödvändiga rutiner och övergripande och detaljerade mål, i samverkan med finansiell planering och investeringar.

Införande av rutiner, särskilt i fråga om

i)	struktur och ansvar,

ii)	utbildning, medvetenhet och kompetens,

iii)	kommunikation,

iv)	de anställdas delaktighet,

v)	dokumentation,

vi)	effektiv processkontroll,

vii)	underhållssystem,

viii)

beredskap och agerande vid nödlägen,

ix)	säkerställande av att miljölagstiftningen efterlevs.

Kontroll av prestanda och vidtagande av korrigerande åtgärder, särskilt i fråga om

i)	övervakning och mätning (se även referensdokumentet om allmänna principer för övervakning),

ii)	korrigerande och förebyggande åtgärder,

iii)	dokumentstyrning,

iv)	oberoende (om möjligt) intern och extern revision för att fastställa om miljöledningssystemet fungerar som planerat och har genomförts och upprätthållits på korrekt sätt.

f)	Översyn av miljöledningssystemet och dess fortsatta lämplighet, tillräcklighet och effektivitet av den högre ledningen.

g)	Bevakning av utvecklingen av renare tekniker.

h)	Beaktande, under projekteringen av en ny delanläggning, av miljöpåverkan vid den slutliga avvecklingen av anläggningen och under hela anläggningens livslängd.

i)	Regelbunden jämförelse med andra företag inom samma bransch.

Tillämplighet

Miljöledningssystemets tillämpningsområde (t.ex. detaljnivåer) och beskaffenhet (t.ex. standardiserat eller icke-standardiserat) hänger i allmänhet samman med anläggningens beskaffenhet, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha.

1.1.2 Materialhantering och god hushållning

BAT 2.

BAT för att minimera miljöpåverkan från produktionsprocessen är att tillämpa principerna för god hushållning, genom att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik
a	Noggrant urval och noggrann kontroll av kemikalier och tillsatser
b	Analys av de kemikalier som kommer in i processen och de som lämnar den (input-output-analys), vilket innefattar mängder och toxikologiska egenskaper
c	Minskad användning av kemikalier till den miniminivå som krävs för att slutproduktens kvalitetsspecifikationer ska uppnås
d	Användning av skadliga ämnen (t.ex. dispergeringsmedel, rengöringsmedel eller ytaktiva medel som innehåller nonylfenoletoxylat) ska undvikas och ersättas med mindre skadliga alternativ
e	Minimering av mängden ämnen som tränger ner i marken genom läckage, deposition via luften och olämplig förvaring av råmaterial, produkter eller restprodukter
f	Upprättande av ett spillhanteringsprogram och förbättrad inneslutning av väsentliga utsläppskällor, för att på så sätt förhindra föroreningar av mark och grundvatten
g	Lämplig utformning av rörsystem, tankar och cisterner för att hålla ytorna rena och minska behovet av tvätt och rengöring

BAT 3.

För att minska utsläppen av biologiskt svårnedbrytbara organiska komplexbildare, som EDTA och DTPA, från peroxidblekning är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Fastställande av mängden komplexbildare som släpps ut i miljön genom periodiska mätningar.	Ej tillämpligt för bruk som inte använder komplexbildare.
b	Processoptimering för att minska förbrukningen och utsläppen av biologiskt svårnedbrytbara komplexbildare.	Ej tillämpligt för bruk som eliminerar 70 % eller mer av EDTA/DTPA i avloppsreningsanläggningen eller processen.
c	Användning av företrädesvis biologiskt nedbrytbara eller eliminerbara komplexbildare, med en gradvis utfasning av ej nedbrytbara produkter.	Tillämpligheten beror på tillgången på lämpliga substitut (biologiskt nedbrytbara medel som uppfyller exempelvis massans ljushetskrav).

1.1.3 Hantering av vatten- och avloppsvatten

BAT 4.

För att minska uppkomsten av avloppsvatten och mängden föroreningar i avloppsvattnet från lagring och hantering av massaved är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Torrbarkning (se avsnitt 1.7.2.1 för beskrivning).	Begränsad tillämplighet när hög renhetsgrad och ljushet krävs vid TCF-blekning.
b	Hantering av massavedsstockar på ett sådant sätt att bark och ved inte förorenas med sand och sten.	Allmänt tillämpligt.
c	Hårdgörning av vedgården och i synnerhet de ytor som används för förvaring av flis.	Tillämpligheten kan begränsas till följd av storleken på vedgården och förvaringsytan.
d	Kontroll av bevattningsflödet och minimering av ytavrinningsvattnet från vedgården.	Allmänt tillämpligt.
e	Uppsamling av förorenat avrinningsvatten från vedgården och avskiljning av suspenderat material innan biologisk rening.	Tillämpligheten kan begränsas av föroreningsgraden på avrinningsvattnet (låg koncentration) och/eller storleken på avloppsreningsanläggningen (stora volymer).

Avloppsflödet som motsvarar bästa tillgängliga teknik från torrbarkning är 0,5–2,5 m3/ADt.

BAT 5.

För att minska råvattenanvändningen och mängden avloppsvatten är BAT att åstadkomma ett slutet vattensystem, i den grad det är tekniskt möjligt för den massa- och papperskvalitet som tillverkas, genom att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Övervakning och optimering av vattenanvändningen.	Allmänt tillämpligt.
b	Utvärdering av alternativ för återcirkulation av vatten.
c	Hitta balansen mellan olika grader av slutning av vattensystem och eventuella nackdelar; med användning av extrautrustning vid behov.
d	Separering av mindre förorenat tätningsvatten från vakuumpumpar och återanvändning
e	Separering av rent kylvatten från förorenat processvatten och återanvändning.
f	Återanvändning av processvatten som ersättning för råvatten (återcirkulation av vatten och slutna vattenkretsar).	Tillämpligt för nya delanläggningar och vid omfattande ombyggnad. Tillämpligheten kan begränsas till följd av vattenkvalitets- och/eller produktkvalitetskrav eller till följd av tekniska begränsningar (exempelvis utfällning/inkrustbildning i vattensystem) eller ökade luktproblem.
g	Intern rening av (delar av) processvattnet för att förbättra vattenkvaliteten så att det går att återcirkulera eller återanvända vattnet.	Allmänt tillämpligt.

Avloppsflöden som motsvarar BAT vid utsläppspunkten efter avloppsrening, som årsmedelvärde:

Sektor	Avloppsflöde som motsvarar BAT
Blekt sulfatmassa	25–50 m3/ADt
Oblekt sulfatmassa	15–40 m3/ADt
Blekt sulfitmassa avsedd för papperstillverkning	25–50 m3/ADt
Magnefitmassa	45–70 m3/ADt
Dissolvingmassa	40–60 m3/ADt
NSSC-massa	11–20 m3/ADt
Mekanisk massa	9–16 m3/t
CTMP- och CMP-massa	9–16 m3/ADt
RCF-pappersbruk utan avsvärtning	1,5–10 m3/t (de högre värdena i intervallet gäller framför allt vid produktion av falskartong)
RCF-pappersbruk med avsvärtning	8–15 m3/t
Bruk som tillverkar RCF-baserat mjukpapper med avsvärtning	10–25 m3/t
Icke-integrerade pappersbruk	3,5–20 m3/t

1.1.4 Energiförbrukning och energieffektivitet

BAT 6.

För att minska bränsle- och energiförbrukningen i massa- och pappersbruk är BAT att använda teknik a och en kombination av de andra teknikerna nedan.

Teknik

Tillämplighet

Använd ett energiledningssystem som innefattar samtliga av följande delar:

i)	En bedömning av brukets totala energiförbrukning och produktion.

ii)	Lokalisering, kvantifiering och optimering av möjligheterna till energiåtervinning.

iii)	Övervakning och vidmakthållande av det optimerade energiförbrukningsläget.

Allmänt tillämpligt.

Återvinn energi genom att förbränna avfall och rester från tillverkningen av massa och papper som har ett högt organiskt innehåll och högt värmevärde, med hänsyn tagen till BAT 12.

Endast tillämpligt om det inte går att återvinna eller återanvända avfall och rester från tillverkningen av massa och papper som har ett högt organiskt innehåll och högt värmevärde.

Tillgodose, i den mån det är möjligt, behovet av ånga och el i produktionsprocesserna genom kraftvärmeproduktion.

Tillämpligt för alla nya delanläggningar och vid omfattande ombygge av energiproduktionsanläggningen. Tillämpligheten i befintliga delanläggningar kan begränsas till följd av anläggningens utformning och det tillgängliga utrymmet.

Använd överskottsvärme för att torka biomassa och slam, värma matarvatten till pannan och processvatten, värma upp byggnader etc.

Tillämpligheten av denna teknik kan vara begränsad när värmekällorna och platserna där värmen kan användas ligger långt ifrån varandra.

Använd termokompressorer.

Tillämpligt för både nya och befintliga delanläggningar och för alla papperskvaliteter, samt för bestrykningsmaskiner, så länge det finns ånga med medelhögt tryck.

Isolera rörledningar för ånga och kondensat.

Allmänt tillämpligt.

Använd energieffektiva vakuumsystem för avvattning.

Använd energieffektiva elmotorer, pumpar och omrörare.

Använd frekvensomriktare för fläktar, kompressorer och pumpar.

Anpassa ångtrycksnivåerna efter de faktiska tryckbehoven.

Beskrivning

Teknik (c):Samtidig produktion av värme och el och/eller mekanisk energi i en och samma process, vilket kallas kraftvärmeproduktion. Kraftvärmeanläggningar inom massa- och pappersindustrin använder normalt ångturbiner och/eller gasturbiner. Ekonomin (de besparingar som kan uppnås och återbetalningstiden) beror framför allt på kostnaderna för el och bränsle.

1.1.5 Utsläpp av illaluktande ämnen

I fråga om utsläpp av illaluktande svavelhaltiga gaser från sulfat- och sulfitmassabruk, se den processpecifika bästa tillgängliga tekniken som anges i avsnitten 1.2.2 och 1.3.2.

BAT 7.

För att förebygga och minska utsläppen av illaluktande kemiska ämnen från avloppssystemet är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik
I. För luktproblem kopplade till slutna vattensystem
a	Utforma pappersbrukets processer, förvaringstankar för mäld och vatten, rörledningar och kar på ett sådant sätt att långa uppehållstider, döda zoner och områden med dålig blandning i vattensystem och tillhörande utrustning förhindras, så att det inte uppstår okontrollerad sedimentation, sönderfall och nedbrytning av organiskt och biologiskt material.
b	Använd biocider, dispergeringsmedel eller oxidationsmedel (t.ex. katalytisk desinficering med väteperoxid) för att kontrollera lukt och nedbrytande bakterietillväxt.
c	Installera interna reningsprocesser (”njurar”) för att minska koncentrationerna av organiskt material och därigenom eventuella luktproblem i bakvattensystemet.
II. För luktproblem kopplade till avloppsrening och slamhantering, i syfte att undvika förhållanden där avloppsvatten eller slam blir anaerobt
a	Inför slutna avloppssystem med kontrollerad ventilation och använd i vissa fall kemikalier för att minska uppkomsten av svavelväte och för att oxidera svavelväte i avloppssystemen.
b	Undvik överluftning i utjämningsbassängerna, men se till att det ändå sker en tillräcklig blandning.
c	Se till att luftningsbassängerna har tillräcklig luftningskapacitet och rätta blandningsförhållanden. Kontrollera luftningssystemen regelbundet.
d	Se till att eftersedimenteringen och returslampumpningen fungerar korrekt.
e	Begränsa uppehållstiderna för slam i slamlager genom att kontinuerligt skicka slammet vidare till avvattningsenheterna.
f	Undvik att förvara avloppsvatten i spillbassängen längre än nödvändigt; håll spillbassängen tom.
g	Om slamtorkar används ska ventilationsgaser från den termiska slamtorkningen renas genom skrubbning och/eller biofiltrering (exempelvis kompostfilter).
h	Undvik kyltorn för obehandlat avloppsvatten genom att använda plattvärmeväxlare.

1.1.6 Övervakning av viktiga processparametrar och utsläpp till vatten och luft

BAT 8.

BAT är att övervaka de viktiga processparametrarna enligt tabellen nedan.

I. Övervakning av viktiga processparametrar som är relevanta för utsläpp till luft
Parameter	Övervakningsintervall
Tryck, temperatur och halten av syrgas, kolmonoxid och vattenånga i rökgaserna från förbränningsprocesser.	Kontinuerligt.
II. Övervakning av viktiga processparametrar som är relevanta för utsläpp till vatten
Parameter	Övervakningsintervall
Vattenflöde, temperatur och pH-värde.	Kontinuerligt.
P- och N-halt i biomassa, slamvolymindex, ammoniaköverskott och ortofosfat i avloppsvatten, samt mikroskopiundersökningar av biomassa.	Periodiskt.
Volymflöde och CH4-halt för biogas som produceras vid anaerob avloppsrening.	Kontinuerligt.
H2S- och CO2-halt i biogas som produceras vid anaerob avloppsrening.	Periodiskt.

BAT 9.

BAT är att regelbundet övervaka och mäta utsläppen till luft, enligt nedan, med de intervall som anges och enligt EN-standarder. Om EN-standarder saknas är BAT att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet.

	Parameter	Övervakningsintervall	Utsläppskälla	Övervakning kopplad till
a	NOx och SO2	Kontinuerligt.	Återvinningspanna (sodapanna, sulfitlutpanna).	BAT 21 BAT 22 BAT 36 BAT 37
		Periodiskt eller kontinuerligt.	Mesaugn.	BAT 24 BAT 26
		Periodiskt eller kontinuerligt.	Separat ugn för bränning av NCG.	BAT 28 BAT 29
b	Stoft	Periodiskt eller kontinuerligt.	Sodapanna (sulfatprocess) och mesaugn.	BAT 23 BAT 27
b	Stoft	Periodiskt.	Sulfitlutpanna (sulfitprocess).	BAT 37
c	TRS (inklusive H2S)	Kontinuerligt.	Sodapanna.	BAT 21
		Periodiskt eller kontinuerligt.	Mesaugn och separat ugn för bränning av NCG.	BAT 24 BAT 25 BAT 28
		Periodiskt.	Diffusa utsläpp från olika källor (t.ex. fiberlinje, tankar, cisterner, flisfickor etc.) och övriga svaga gaser.	BAT 11 BAT 20
d	NH3	Periodiskt.	Återvinningspanna utrustad med SNCR.	BAT 36

BAT 10.

BAT är att övervaka utsläppen till vatten, enligt nedan, med de intervall som anges och enligt EN-standarder. Om EN-standarder saknas är BAT att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet.

	Parameter	Övervakningsintervall	Övervakning kopplad till
a	Kemisk syreförbrukning (COD) eller totalt organiskt kol (TOC) (2)	Dagligen (3) (4)	BAT 19 BAT 33 BAT 40 BAT 45 BAT 50
b	BOD5 eller BOD7	En gång i veckan
c	Totalt suspenderat material (TSS)	Dagligen (3) (4)
d	Totalkväve	En gång i veckan (3)
e	Totalfosfor	En gång i veckan (3)
f	EDTA, DTPA (5)	En gång i månaden
g	AOX (enligt EN ISO 9562:2004) (6)	En gång i månaden	BAT 19: blekt sulfatmassa
g	AOX (enligt EN ISO 9562:2004) (6)	En gång varannan månad	BAT 33: förutom TCF- och NSSC-bruk BAT 40: förutom CTMP- och CMP-bruk BAT 45 BAT 50
h	Relevanta metaller (t.ex. Zn, Cu, Cd, Pb och Ni)	En gång om året

BAT 11.

BAT är att regelbundet övervaka och uppskatta diffusa TRS-utsläpp från relevanta källor.

Beskrivning

Diffusa TRS-utsläpp kan uppskattas genom periodiska mätningar och bedömningar av diffusa utsläpp som härrör från olika källor (t.ex. fiberlinjen, cisterner, flisfickor etc.) med användning av direkta mätningar.

1.1.7 Avfallshantering

BAT 12.

För att minska mängden avfall som bortskaffas är BAT att införa ett system för avfallsbedömning (vilket innefattar avfallsinventering) och sortering, som underlättar återanvändning av avfall eller, om det inte går, att återvinna avfall eller, om det inte heller går, att utföra ”annan återvinning”; i detta ingår en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Separat insamling av olika avfallsfraktioner (inklusive separering och klassificering av farligt avfall).	Se avsnitt 1.7.3.	Allmänt tillämpligt.
b	Sammanslagning av lämpliga restfraktioner för att få blandningar som kan utnyttjas på ett bättre sätt.		Allmänt tillämpligt.
c	Förbehandling av processrester före återanvändning eller återvinning.		Allmänt tillämpligt.
d	Materialåtervinning och återanvändning av processrester på plats.		Allmänt tillämpligt.
e	Energiåtervinning, på plats eller på annat ställe, av avfall med en hög halt av organiska ämnen.		För användning på annan plats beror tillämpligheten på tillgången till en tredje part.
f	Extern materialanvändning.		Beror på tillgången till en tredje part.
g	Förbehandling av avfall innan det bortskaffas.		Allmänt tillämpligt.

1.1.8 Utsläpp till vatten

Ytterligare information om rening av avloppsvatten i massa- och pappersbruk och processpecifika BAT-AEL återfinns i avsnitten 1.2 till 1.6.

BAT 13.

För att minska utsläppen av näringsämnen (kväve och fosfor) till vattenrecipient är BAT att byta ut kemiska tillsatser med höga kväve- och fosforhalter mot tillsatser med låga kväve- och fosforhalter.

Tillämplighet

Tillämpligt om kvävet i de kemiska tillsatserna inte är biotillgängligt (dvs. inte kan tjäna som näringsämne vid biologisk rening) eller om det föreligger ett överskott.

BAT 14.

För att minska utsläppen av föroreningar till vattenrecipient är BAT att använda alla de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Primär (fysikalisk-kemisk) rening.	Se avsnitt 1.7.2.2.
b	Sekundär (biologisk) rening (7).	Se avsnitt 1.7.2.2.

BAT 15.

När ytterligare reduktion av organiska ämnen, kväve eller fosfor krävs är BAT att använda tertiär rening, enligt beskrivningen i avsnitt 1.7.2.2.

BAT 16.

För att minska utsläppen av föroreningar till vattenrecipient från biologiska avloppsreningsanläggningar är BAT att använda alla de tekniker som anges nedan.

	Teknik
a	Lämplig utformning och drift av den biologiska reningsanläggningen.
b	Regelbunden kontroll av den aktiva biomassan.
c	Styrning av näringstillförseln (kväve och fosfor) efter det faktiska behovet hos den aktiva biomassan.

1.1.9 Buller

BAT 17.

För att minska bullret från massa- och papperstillverkning är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Bullerbekämpningsprogram.

I ett bullerbekämpningsprogram ingår kartläggning av bullerkällor och påverkade områden, beräkningar och mätningar av bullernivåer för att rangordna bullerkällorna efter bullernivå och identifiering av den mest kostnadseffektiva kombinationen av olika tekniker, samt tillämpning och kontroll av dessa tekniker.

Allmänt tillämpligt.

Strategisk planering av placeringen av utrustning, enheter och byggnader.

Bullernivåerna kan minskas genom att man ökar avståndet mellan bullerkällan och det påverkade området och genom att man använder byggnader som bullerskärmar.

Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar. För befintliga delanläggningar kan möjligheten att flytta utrustning och produktionsenheter begränsas av platsbrist eller alltför höga kostnader.

Arbetssätt och arbetsorganisation i byggnader med bullrig utrustning.

Häri ingår

—	bättre inspektion och underhåll av utrustning för att förebygga fel,

—	stängning av dörrar och fönster inom berörda områden,

—	drift av bullrig utrustning sköts av erfaren personal,

—	planering som ser till att bullrande verksamhet undviks nattetid,

—	åtgärder för bullerkontroll i samband med underhåll.

Allmänt tillämpligt.

Inbyggnad av bullrig utrustning och bullriga enheter.

Inbyggnad av bullrig utrustning, som utrustning för hantering av massaved, hydrauliska enheter och kompressorer, i separata konstruktioner, t.ex. byggnader eller ljudisolerade skåp, där inre och yttre fodring består av ljuddämpande material.

Användning av utrustning med låg bullernivå och bullerdämpare på utrustning och rörledningar.

Vibrationsisolering.

Vibrationsisolering för maskiner och separering av bullerkällor från potentiella resonanskroppar.

Ljudisolering av byggnader.

I detta kan ingå

—	ljudabsorberande material i väggar och innertak,

—	ljudisolerande dörrar,

—	tvåglasfönster.

Bullerbekämpning.

Spridningen av buller kan minskas genom att barriärer sätts upp mellan bullerkällor och påverkade områden. Lämpliga hinder kan vara skärmar, vallar och byggnader. En annan lämplig bullerbekämpningsteknik kan vara att montera ljuddämpare och liknande utrustning på bullriga enheter som ångutsläpp och ventilationsutlopp på torkkåpor.

Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar. För befintliga delanläggningar kan möjligheterna att montera bullerskydd begränsas av platsbrist.

Användning av maskiner med större kapacitet för hanteringen av massaved för att minska lyft- och transporttiderna och bullret från stockar som faller i vedtravar eller på matarbordet.

Allmänt tillämpligt.

Bättre arbetssätt, t.ex. att stockar släpps i vedtravar eller på matarbordet från en lägre höjd; omedelbar återkoppling till processoperatörerna om bullernivån.

1.1.10 Avveckling

BAT 18.

För att förebygga föroreningsrisker när en delanläggning läggs ned är BAT att använda de generella tekniker som anges nedan.

	Teknik
a	Se till att underjordiska tankar och rörledningar antingen undviks helt i konstruktionsfasen eller att deras placeringar är väl kända och dokumenterade.
b	Ta fram instruktioner för tömning av processutrustning, kärl och rörledningar.
c	Se till att bruket läggs ned på ett miljömässigt korrekt sätt, t.ex. genom att platsen saneras och återställs. Markens naturliga funktioner bör skyddas, om så är möjligt.
d	Använd ett övervakningsprogram, särskilt i fråga om grundvattnet, för att upptäcka eventuell framtida påverkan på platsen eller angränsande områden.
e	Ta fram och håll uppdaterad en avvecklingsplan baserad på riskanalys som särskilt beaktar de lokala förhållandena. Planen ska tydligt beskriva den organisation som ska verkställa avvecklingen.

1.2 BAT-SLUTSATSER FÖR SULFATMASSAPROCESSER

För integrerade massa- och pappersbruk med sulfatmassaprocess gäller utöver BAT-slutsatserna i detta avsnitt även de processpecifika BAT-slutsatserna för papperstillverkning i avsnitt 1.6.

1.2.1 Avloppsvatten och utsläpp till vatten

BAT 19.

För att minska utsläppen av föroreningar från hela bruket till vattenrecipient är BAT att använda TCF-blekning eller modern ECF-blekning (se beskrivning i avsnitt 1.7.2.1), och en lämplig kombination av de tekniker som anges i BAT 13, BAT 14, BAT 15 och BAT 16 och av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Modifierad kokning före blekning.	Se avsnitt 1.7.2.1.	Allmänt tillämpligt.
b	Syrgasdelignifiering före blekning.
c	Sluten silning av oblekt massa och effektiv tvätt av oblekt massa.
d	Partiell återvinning av processvatten i blekeriet.		Möjligheterna att återvinna vatten kan vara begränsade på grund av inkrustbildning vid blekningen.
e	Effektiv spillövervakning och spilluppsamling genom ett lämpligt återvinningssystem.		Allmänt tillämpligt.
f	Tillräcklig kapacitet i indunstningsanläggningen för svartlut och i sodapannan för att klara belastningstoppar.		Allmänt tillämpligt.
g	Strippning av kontaminerat (förorenat) kondensat och återanvändning av kondensat i processen.		Allmänt tillämpligt.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 1 och tabell 2. Dessa BAT-AEL är inte tillämpliga för sulfatmassabruk som tillverkar dissolvingmassa.

Referensavloppsflödet för sulfatmassabruk anges i BAT 5.

Tabell 1

BAT-AEL för avloppsvatten som släpps ut direkt till vattenrecipient från ett bruk som tillverkar blekt sulfatmassa

Parameter	Årsmedelvärde kg/ADt (8)
Kemisk syreförbrukning (COD)	7–20
Totalt suspenderat material (TSS)	0,3–1,5
Totalkväve	0,05–0,25 (9)
Totalfosfor	0,01–0,03 (9) Eukalyptus: 0,02–0,11 kg/ADt (10)
Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX) (11) (12)	0–0,2

Tabell 2

BAT-AEL för avloppsvatten som släpps ut direkt till vattenrecipient från ett bruk som tillverkar oblekt sulfatmassa

Parameter	Årsmedelvärde kg/ADt (13)
Kemisk syreförbrukning (COD)	2,5–8
Totalt suspenderat material (TSS)	0,3–1,0
Totalkväve	0,1–0,2 (14)
Totalfosfor	0,01–0,02 (14)

BOD-koncentrationen i det renade avloppsvattnet förväntas vara låg (runt 25 mg/l, vid ett 24-timmars samlingsprov).

1.2.2 Utsläpp till luft

1.2.2.1 Minskade utsläpp av starka och svaga illaluktande gaser

BAT 20.

För att minska luktproblemen och TRS-utsläppen från starka och svaga illaluktande gaser är BAT att förhindra diffusa utsläpp genom att fånga in alla processbaserade svavelhaltiga gaser, vilket innefattar alla svavelhaltiga utsläpp från avluftningar och utsug, genom att tillämpa samtliga av de tekniker som anges nedan.

Teknik

Beskrivning

Insamlingssystem för starka och svaga illaluktande gaser, bestående av

—	övertäckningar, sugkåpor, rör och utsugssystem med tillräcklig kapacitet,

—	system för kontinuerlig läcksökning,

—	skyddsanordningar och säkerhetsutrustning.

Förbränning av starka och svaga icke-kondenserbara gaser

Förbränning kan ske i

—	en sodapanna,

—	en mesaugn (15),

—	en särskild gasdestruktionsugn (TRS-brännare) försedd med våtskrubbrar för avlägsnande av SOx,

—	en ångpanna (16).

För att det alltid ska gå att förbränna illaluktande starka gaser ska reservsystem finnas installerade. Mesaugnar kan fungera som reservsystem för sodapannor; ytterligare reservutrustning är gasfacklor och kompakta ångpannor.

Registrering vid bortfall av förbränningssystemet och eventuella resulterande utsläpp (17).

Tillämplighet

Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar och vid omfattande ombyggnad av befintliga delanläggningar. Det kan vara svårt att installera nödvändig utrustning i befintliga delanläggningar på grund av anläggningarnas utformning och utrymmesbegränsningar. Möjligheten till förbränning kan begränsas av säkerhetsskäl; i så fall kan våtskrubbrar användas.

BAT-AEL för TRS (total mängd reducerat svavel) i utsläppta resterande svaga gaser är 0,05–0,2 kg S/ADt.

1.2.2.2 Minskade utsläpp från en sodapanna

SO2- och TRS-utsläpp

BAT 21.

För att minska SO2- och TRS-utsläppen från en sodapanna är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Höjning av svartlutens torrsubstanshalt (TS).	Svartluten kan koncentreras genom en indunstningsprocess före förbränning.
b	Optimerad förbränning.	Förbränningsförhållandena kan förbättras genom exempelvis en väl avvägd blandning av luft och bränsle, kontroll av ugnens belastning etc.
c	Våtskrubber.	Se avsnitt 1.7.1.3.

Utsläppsnivåer som motsvarar BAT

Se tabell 3.

Tabell 3

BAT-AEL för SO2- och TRS-utsläpp från en sodapanna

Parameter		Dygnsmedelvärde (18) (19) mg/Nm3 vid 6 % O2	Årsmedelvärde (18) mg/Nm3 vid 6 % O2	Årsmedelvärde (18) kg S/ADt
SO2	TS < 75 %	10–70	5–50	–
SO2	TS 75–83 % (20)	10–50	5–25	–
Totalt reducerat svavel (TRS)		1–10 (21)	1–5	–
Gasformigt S (TRS-S + SO2-S)	TS < 75 %	–	–	0,03–0,17
Gasformigt S (TRS-S + SO2-S)	TS 75–83 % (20)	–	–	0,03–0,13

NOx -utsläpp

BAT 22.

För att minska NOx -utsläppen från en sodapanna är BAT att använda ett optimerat förbränningssystem med alla de funktioner och egenskaper som anges nedan.

	Teknik
a	Datoriserad förbränningskontroll
b	God omblandning av bränsle och luft
c	Lufttillförsel i flera steg, t.ex. genom användning av flera luftregister och luftportar

Tillämplighet

Teknik (c) är tillämplig för nya sodapannor och vid omfattande ombyggnad av befintliga sodapannor, eftersom denna teknik kräver betydande förändringar av systemet för lufttillförsel och av ugnen.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 4.

Tabell 4

BAT-AEL för NOx -utsläpp från en sodapanna

Parameter		Årsmedelvärde (22) mg/Nm3 vid 6 % O2	Årsmedelvärde (22) kg NOx /ADt
NOx	Barrved	120–200 (23)	TS < 75 %: 0,8–1,4 TS 75–83 % (24): 1,0–1,6
NOx	Lövved	120–200 (23)	TS < 75 %: 0,8–1,4 TS 75–83 % (24): 1,0–1,7

Stoftutsläpp

BAT 23.

För att minska stoftutsläppen från en sodapanna är BAT att använda ett elfilter (ESP) eller en kombination av elfilter och våtskrubber.

Beskrivning

Se avsnitt 1.7.1.1.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 5.

Tabell 5

BAT-AEL för stoftutsläpp från en sodapanna

Parameter

Stoftreningssystem

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 6 % O2

Årsmedelvärde

kg stoft/ADt

Stoft

Nytt eller omfattande ombyggnad

10–25

0,02–0,20

Befintligt

10–40 (25)

0,02–0,3 (25)

1.2.2.3 Minskade utsläpp från en mesaugn

SO2-utsläpp

BAT 24.

För att minska SO2-utsläppen från en mesaugn är BAT att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Bränsleval/bränsle med låg svavelhalt	Se avsnitt 1.7.1.3.
b	Begränsad förbränning av svavelhaltiga illaluktande starka gaser i mesaugnen
c	Styrning av Na2S-halt i mesa som matas in i ugnen
d	Alkalisk skrubber

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 6.

Tabell 6

BAT-AEL för SO2- och svavelutsläpp från en mesaugn

Parameter (26)	Årsmedelvärde mg SO2/Nm3 vid 6 % O2	Årsmedelvärde kg S/ADt
SO2 när starka gaser inte förbränns i mesaugnen	5–70	–
SO2 när starka gaser förbränns i mesaugnen	55–120	–
Gasformigt S (TRS-S + SO22-S) när starka gaser inte förbränns i mesaugnen	–	0,005–0,07
Gasformigt S (TRS-S + SO2-S) när starka gaser förbränns i mesaugnen	–	0,055–0,12

TRS-utsläpp

BAT 25.

För att minska TRS-utsläppen från en mesaugn är BAT att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Styrning av syrgasöverskott	Se avsnitt 1.7.1.3.
b	Styrning av Na2S-halt i mesa som matas in i ugnen	Se avsnitt 1.7.1.3.
c	Kombination av elfilter och alkalisk skrubber	Se avsnitt 1.7.1.1.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 7.

Tabell 7

BAT-AEL för TRS-utsläpp från en mesaugn

Parameter

Årsmedelvärde

mg S/Nm3 vid 6 % O2

Totalt reducerat svavel (TRS)

< 1–10 (27)

NOx -utsläpp

BAT 26.

För att minska NOx -utsläppen från en mesaugn är BAT att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Optimerad förbränning och förbränningskontroll	Se avsnitt 1.7.1.2.
b	Väl avvägd blandning av bränsle och luft
c	Låg- NOx -brännare
d	Bränsleval/bränsle med låg kvävehalt

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 8.

Tabell 8

BAT-AEL för NOx -utsläpp från en mesaugn

Parameter

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 6 % O2

Årsmedelvärde

kg NOx /ADt

NOx

Flytande bränslen

100–200 (28)

0,1–0,2 (28)

Gasformiga bränslen

100–350 (29)

0,1–0,3 (29)

Stoftutsläpp

BAT 27.

För att minska stoftutsläppen från en mesaugn är BAT att använda ett elfilter (ESP) eller en kombination av elfilter och våtskrubber.

Beskrivning

Se avsnitt 1.7.1.1.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 9.

Tabell 9

BAT-AEL för stoftutsläpp från en mesaugn

Parameter

Stoftreningssystem

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 6 % O2

Årsmedelvärde

kg stoft/ADt

Stoft

Nytt eller omfattande ombyggnad

10–25

0,005–0,02

Befintligt

10–30 (30)

0,005–0,03 (30)

1.2.2.4 Minskade utsläpp från separat utrustning för förbränning av starka illaluktande gaser (”starkgaspanna”, ”gasdestruktionsugn”)

BAT 28.

För att minska SO2-utsläppen från förbränning av starka illaluktande gaser i en starkgaspanna är BAT att använda en alkalisk SO2-skrubber.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 10.

Tabell 10

BAT-AEL för SO2- och TRS-utsläpp från förbränning av starka gaser i en särskild starkgaspanna

Parameter	Årsmedelvärde mg/Nm3 vid 9 % O2	Årsmedelvärde kg S/ADt
SO2	20–120	–
TRS	1–5
Gasformigt S (TRS-S + SO2-S)	–	0,002–0,05 (31)

BAT 29.

För att minska NOx -utsläppen från förbränning av starka illaluktande gaser i en starkgaspanna är BAT att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Optimering av brännare/förbränning	Se avsnitt 1.7.1.2.	Allmänt tillämpligt.
b	Stegvis förbränning	Se avsnitt 1.7.1.2.	Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar och vid omfattande ombyggnad av befintliga anläggningar. Endast tillämpligt för befintliga anläggningar om utrymmet medger installation av utrustning.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 11.

Tabell 11

BAT-AEL för NOx -utsläpp från förbränning av starka gaser i en starkgaspanna

Parameter

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 9 % O2

Årsmedelvärde

kg NOx /ADt

NOx

50–400 (32)

0,01–0,1 (32)

1.2.3 Avfallsgenerering

BAT 30.

För att förebygga uppkomst av avfall och minimera mängden fast avfall som behöver bortskaffas är BAT att återanvända stoft från sodapannans elfilter (ESP) i processen.

Tillämplighet

Återanvändningen av stoft kan begränsas av att det finns processfrämmande element i stoftet.

1.2.4 Energiförbrukning och energieffektivitet

BAT 31.

För att minska förbrukningen av termisk energi (ånga), maximera nyttan av de energibärare som används och minska elförbrukningen är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik
a	Hög torrsubstanshalt hos bark, genom effektiv pressning eller torkning
b	Högeffektiva ångpannor, t.ex. låg temperatur i utgående rökgas
c	Effektiva sekundärvärmesystem
d	Slutna vattensystem, inbegripet blekeri
e	Hög massakoncentration (teknik för medelhög eller hög koncentration)
f	Högeffektiv indunstningsanläggning
g	Återvinning av värme från upplösningstankar, t.ex. genom ventilationsskrubbrar
h	Återvinning och användning av lågtemperaturströmmar från avloppsvatten och andra restvärmekällor för uppvärmning av byggnader, matarvatten till pannan och processvatten
i	Lämplig användning av sekundär värme och sekundärt kondensat
j	Övervakning och styrning av processer, med användning av avancerade kontrollsystem
k	Optimering av nätverket med integrerade värmeväxlare
l	Återvinning av värme från rökgaserna från sodapannan, mellan elfiltret (ESP) och fläkten
m	Silning och tvättning av massan vid så hög koncentration som möjligt
n	Användning av varvtalsreglering för stora motorer
o	Användning av effektiva vakuumpumpar
p	Lämplig dimensionering av rör, pumpar och fläktar
q	Optimerade tanknivåer

BAT 32.

För att öka effektiviteten i elproduktionen är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik
a	Hög torrsubstanshalt i svartluten (vilket ökar pannans effektivitet, ångproduktionen och därigenom elproduktionen)
b	Högt tryck och hög temperatur i sodapannan; i nya sodapannor kan trycket vara minst 100 bar och temperaturen 510 °C
c	Så lågt tryck på utloppsångan i mottrycksturbinen som är tekniskt möjligt
d	Kondensturbin för elproduktion från överskottsånga
e	Hög turbineffektivitet
f	Förvärmning av matarvattnet till en temperatur nära kokpunkten
g	Förvärmning av förbränningsluften och bränslet som matas in till pannorna

1.3 BAT-SLUTSATSER FÖR SULFITMASSAPROCESSER

För integrerade massa- och pappersbruk med sulfitprocess gäller utöver BAT-slutsatserna i detta avsnitt även de processpecifika BAT-slutsatserna för papperstillverkning i avsnitt 1.6.

1.3.1 Avloppsvatten och utsläpp till vatten

BAT 33.

För att förebygga och minska utsläppen av föroreningar från hela bruket till vattenrecipient är BAT att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges i BAT 13, BAT 14, BAT 15 och BAT 16 och av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Förlängd modifierad kokning före blekning.	Se avsnitt 1.7.2.1.	Tillämpligheten kan begränsas till följd av kvalitetskrav på massan (när hög styrka krävs).
b	Syrgasdelignifiering före blekning.
c	Sluten silning av brunmassa och effektiv tvätt av oblekt massa.		Allmänt tillämpligt.
d	Indunstning av avloppsvatten från steget med het alkalisk extraktion och förbränning av koncentrat i en sulfitlutpanna.		Begränsad tillämplighet för massabruk som tillverkar dissolvingmassa, när biologisk flerstegsrening av avloppsvattnet ger en mer gynnsam total miljösituation.
e	TCF-blekning.		Begränsad tillämplighet för pappersmassabruk som producerar massa med hög ljushet och för bruk som producerar specialmassa för kemiska tillämpningar.
f	Blekning med slutet vattensystem.		Endast tillämpligt för bruk som använder samma bas för kokning och pH-justering vid blekning.
g	MgO-baserad förblekning och återanvändning av tvättvätskor från förblekning till tvätt av oblekt massa.		Tillämpligheten kan begränsas av faktorer som produktkvalitet (t.ex. renhet, och ljushet), kappatal efter kokning, anläggningens hydrauliska kapacitet och kapaciteten hos tankar, indunstningsanläggningar och lutpannor, samt möjligheten att rengöra tvättutrustningen.
h	pH-justering av tunnlut före/i indunstningsanläggningen.		Allmänt tillämpligt för magnesiumbaserade bruk. Reservkapacitet krävs i lutpannan och systemet för askåtervinning.
i	Anaerob rening av kondensat från indunstningsanläggningar.		Allmänt tillämpligt.
j	Strippning och återvinning av SO2 från indunstningsanläggningarnas kondensat.		Tillämpligt om det är nödvändigt att skydda anaerob avloppsrening.
k	Effektiv spillövervakning och spilluppsamling, med ett system för energi- och kemikalieåtervinning.		Allmänt tillämpligt.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 12 och tabell 13. Dessa BAT-AEL är inte tillämpliga för bruk som producerar dissolvingmassa eller för produktion av specialmassa för kemiska tillämpningar.

Referensavloppsflödet för bruk som producerar sulfitmassa anges i BAT 5.

Tabell 12

BAT-AEL för avloppsvatten som släpps ut direkt till vattenrecipient från ett massabruk som producerar blekt sulfitpappersmassa och magnefitpappersmassa

Parameter	Blekt sulfitpappersmassa (33)	Magnefitpappersmassa (33)
	Årsmedelvärde kg/ADt (34)	Årsmedelvärde kg/ADt
Kemisk syreförbrukning (COD)	10–30 (35)	20–35
Totalt suspenderat material (TSS)	0,4–1,5	0,5–2,0
Totalkväve	0,15–0,3	0,1–0,25
Totalfosfor	0,01–0,05 (35)	0,01–0,07
	Årsmedelvärde mg/l
Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)	0,5–1,5 (36) (37)

Tabell 13

BAT-AEL för avloppsvatten som släpps ut direkt till vattenrecipient från ett sulfitmassabruk som producerar NSSC-massa

Parameter	Årsmedelvärde kg/ADt (38)
Kemisk syreförbrukning (COD)	3,2–11
Totalt suspenderat material (TSS)	0,5–1,3
Totalkväve	0,1–0,2 (39)
Totalfosfor	0,01–0,02

BOD-koncentrationen i det renade avloppsvattnet förväntas vara låg (runt 25 mg/l, vid ett 24-timmars samlingsprov).

1.3.2 Utsläpp till luft

BAT 34.

För att förebygga och minska SO2-utsläpp är BAT att samla in alla högkoncentrerade SO2-gasflöden från produktionen av sur kokvätska och från kokare, diffusörer och blåstankar och att återvinna svavelkomponenterna.

BAT 35.

För att förebygga och minska diffusa svavelhaltiga och illaluktande utsläpp från tvättning, silning och indunstning är BAT att samla in dessa svaga gaser och att använda en av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Förbränning i en sulfitlutpanna	Se avsnitt 1.7.1.3.	Inte tillämpligt för sulfitmassabruk som använder sig av kalciumbaserad kokning. Dessa bruk har inte någon lutpanna.
b	Våtskrubber	Se avsnitt 1.7.1.3.	Allmänt tillämpligt.

BAT 36.

För att minska NOx -utsläppen från en sulfitlutpanna är BAT att använda ett optimerat förbränningssystem, som innefattar en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Optimering av sulfitlutpannan genom styrning av förbränningsförhållandena.	Se avsnitt 1.7.1.2.	Allmänt tillämpligt.
b	Stegvis insprutning av använd kokvätska.		Tillämpligt för nya stora lutpannor och vid omfattande ombyggnad av lutpannor.
c	Selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR).		Möjligheten att eftermontera utrustning på befintliga lutpannor kan vara begränsad på grund av problem med inkrustbildning och därmed följande ökade rengörings- och underhållskrav. För sulfitmassabruk med ammoniumbas har ingen tillämpning rapporterats, men på grund av särskilda förhållanden i avgaserna förväntas SNCR vara utan effekt. Inte tillämpligt för natriumbaserade bruk på grund av explosionsrisken.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 14.

Tabell 14

BAT-AEL för NOx - och NH3-utsläpp från en sulfitlutpanna

Parameter

Dygnsmedelvärde

mg/Nm3 vid 5 % O2

Årsmedelvärde

mg/Nm3 vid 5 % O2

NOx

100–350 (40)

100–270 (40)

NH3 (ammoniakslip för SNCR)

< 5

BAT 37.

För att minska stoft- och SO2-utsläppen från en sulfitlutpanna är BAT att använda en av de tekniker som anges nedan och att tidsmässigt begränsa driften av skrubbrarna under ”sura betingelser” till det minimum som krävs för att de ska fungera korrekt.

	Teknik	Beskrivning
a	Elfilter eller multicykloner följt av flerstegs-venturiskrubbrar.	Se avsnitt 1.7.1.3.
b	Elfilter eller multicykloner följt av flerstegsskrubbrar med dubbla inlopp.	Se avsnitt 1.7.1.3.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 15.

Tabell 15

BAT-AEL för stoft- och SO2-utsläpp från en sulfitlutpanna

Parameter	Medelvärde under provtagningsperioden mg/Nm3 vid 5 % O2
Stoft	5–20 (41) (42)
	Dygnsmedelvärde mg/Nm3 vid 5 % O2	Årsmedelvärde mg/Nm3 vid 5 % O2
SO2	100–300 (43) (44) (45)	50–250 (43) (44)

Miljöprestandanivån som motsvarar bästa tillgängliga teknik är drift under sura betingelser under en tidsperiod på runt 240 timmar per år för skrubbrarna och mindre än 24 timmar per månad för den sista monosulfitskrubbern.

1.3.3 Energiförbrukning och energieffektivitet

BAT 38.

För att minska den termiska energiförbrukningen (ångförbrukningen), maximera nyttan av de energibärare som används och minska elförbrukningen är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik
a	Hög torrsubstanshalt hos bark, genom användning av effektiv pressning eller torkning.
b	Högeffektiva ångpannor, t.ex. låga avgastemperaturer.
c	Effektivt sekundärvärmesystem.
d	Slutna vattensystem, inbegripet blekeri.
e	Hög massakoncentration (teknik för medelhög eller hög koncentration).
f	Återvinning och användning av lågtemperaturströmmar från avloppsvatten och andra restvärmekällor för uppvärmning av byggnader, matarvatten till pannan och processvatten.
g	Lämplig användning av sekundär värme och sekundärt kondensat.
h	Övervakning och styrning av processer, genom användning av avancerade styrsystem.
i	Optimering av nätverket med integrerade värmeväxlare.
j	Säkerställande av att massan har så hög koncentration som möjligt vid silning och tvätt.
k	Optimerade tanknivåer.

BAT 39.

För att öka effektiviteten i elproduktionen är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik
a	Högt tryck och hög temperatur i sulfitlutpannan.
b	Så lågt tryck på utloppsångan i mottrycksturbinen som är tekniskt möjligt och lämpligt.
c	Kondensturbin för elproduktion från överskottsånga.
d	Hög turbineffektivitet.
e	Förvärmning av matarvattnet till en temperatur nära kokpunkten.
f	Förvärmning av förbränningsluften och bränslet som matas in till pannorna.

1.4 BAT-SLUTSATSER FÖR MEKANISK OCH KEMIMEKANISK MASSATILLVERKNING

BAT-slutsatserna i det här avsnittet gäller för alla integrerade massa-, pappers- och kartongbruk med mekanisk massatillverkning och för tillverkning av avsalumassa med mekanisk, CMP- eller CTMP-process. För integrerade CMP- och CTMP-bruk gäller utöver BAT-slutsatserna i detta avsnitt även de processpecifika BAT-slutsatserna för papperstillverkning i avsnitt 1.6. Utöver de BAT-slutsatser som anges i detta avsnitt gäller även BAT 49, BAT 51, BAT 52c och BAT 53 för pappersproduktion i integrerade massa-, pappers- och kartongbruk med mekanisk massaframställning.

1.4.1 Avloppsvatten och utsläpp till vatten

BAT 40.

För att minska råvattenanvändningen, avloppsvattenflödet och mängden föroreningar är BAT att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges i BAT 13, BAT 14, BAT 15 och BAT 16 och av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Motströmsflöde för processvatten och separering av vattensystem.	Se avsnitt 1.7.2.1.	Allmänt tillämpligt.
b	Högkoncentrerad blekning.
c	Tvättning av barrmassaved i en flisförbehandling innan raffinering.
d	Ersättning av NaOH med Ca(OH)2 eller Mg(OH)2 som alkali vid peroxidblekning.		Tillämpligheten kan vara begränsad för de högsta ljushetsnivåerna.
e	Återvinning av fibrer och fyllmedel och rening av bakvatten (papperstillverkning).		Allmänt tillämpligt.
f	Optimerad utformning och konstruktion av tankar och kar (papperstillverkning).		Allmänt tillämpligt.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 16. Dessa BAT-AEL gäller även för massabruk som tillverkar mekanisk avsalumassa. Referensavloppsflödet för integrerade bruk som tillverkar mekanisk massa och integrerade CMP- och CTMP-massabruk anges i BAT 5.

Tabell 16

BAT-AEL för avloppsvatten som släpps ut direkt till vattenrecipient från integrerad produktion av papper och kartong från mekanisk massa som tillverkas på plats

Parameter	Årsmedelvärde kg/t
Kemisk syreförbrukning (COD)	0,9–4,5 (46)
Totalt suspenderat material (TSS)	0,06–0,45
Totalkväve	0,03–0,1 (47)
Totalfosfor	0,001–0,01

Tabell 17

BAT-AEL för avloppsvatten som släpps ut direkt till vattenrecipient från ett CTMP- eller CMP-massabruk

Parameter	Årsmedelvärde kg/ADt
Kemisk syreförbrukning (COD)	12–20
Totalt suspenderat material (TSS)	0,5–0,9
Totalkväve	0,15–0,18 (48)
Totalfosfor	0,001–0,01

BOD-koncentrationen i det renade avloppsvattnet förväntas vara låg (runt 25 mg/l, vid ett 24-timmars samlingsprov).

1.4.2 Energiförbrukning och energieffektivitet

BAT 41.

För att minska förbrukningen av termisk energi och el är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Användning av energieffektiva raffinörer.	Tillämpligt vid byte, ombyggnad eller uppgradering av processutrustning.
b	Hög återvinningsgrad för sekundärvärme från TMP- och CTMP-raffinörer och användning av återvunnen ånga vid torkning av papper eller massa.	Allmänt tillämpligt.
c	Minimering av fiberförluster genom användning av effektiva system för rejektraffinering (sekundära raffinörer).
d	Installation av energibesparande utrustning, inklusive automatisk processtyrning i stället för manuella system.
e	Minskning av råvattenanvändningen genom vattenrening inom processen och återcirkulationssystem.
f	Minskning av den direkta användningen av ånga genom noggrann processintegrering, med användning av exempelvis pinchanalys.

1.5 BAT-SLUTSATSER FÖR RETURFIBERPROCESSER

BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller för alla integrerade RCF-bruk och för RCF-massabruk. Utöver de BAT-slutsatser som anges i detta avsnitt gäller även BAT 49, BAT 51, BAT 52c och BAT 53 för pappersproduktionen i integrerade massa-, pappers- och kartongbruk som använder sig av RCF-massa.

1.5.1 Materialhantering

BAT 42.

För att förhindra eller minska riskerna för att mark eller grundvatten förorenas och för att minska mängden returpapper som blåser iväg och mängden diffus damning från papper som förvaras för återvinning är BAT att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Hårdgjord yta på förvaringsplatsen för papper som ska återvinnas.	Allmänt tillämpligt.
b	Uppsamling av förorenat avrinningsvatten från området där papper lagras för återvinning, och rening av vattnet i en avloppsreningsanläggning (regnvatten som inte är förorenat, t.ex. från tak, kan släppas ut separat).	Tillämpligheten kan begränsas av graden av förorening hos avrinningsvattnet (låg koncentration) och/eller av storleken på avloppsreningsanläggningen (stora flöden).
c	Inhägnad av området där papper förvaras för återvinning, så att inte papper blåser iväg.	Allmänt tillämpligt.
d	Regelbunden rengöring av lagringsområdet, sopning av tillhörande vägbanor och tömning av dagvattenbrunnar för att minska damning. Detta minskar risken för att pappersskräp och fibrer blåser iväg och att papper körs över av fordon på platsen, vilket annars kan leda till ytterligare damning, särskilt under den torra årstiden.	Allmänt tillämpligt.
e	Lagring av balar eller löst papper under tak för att skydda materialet från väderpåverkan (fukt, mikrobiologiska nedbrytningsprocesser etc.).	Tillämpligheten kan begränsas av områdets storlek.

1.5.2 Avloppsvatten och utsläpp till vatten

BAT 43.

För att minska råvattenanvändningen, avloppsvattenflödet och mängden föroreningar är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Separering av vattensystemen.	Se avsnitt 1.7.2.1.
b	Motströmsflöde av processvatten och återcirkulation av vatten.	Se avsnitt 1.7.2.1.
c	Partiell återanvändning av renat avloppsvatten efter biologisk rening.	Många RCF-pappersbruk återanvänder en del av det biologiskt renade avloppsvattnet genom att återföra det till vattensystemet, särskilt bruk som producerar wellpapp eller testliner.
d	Rening av bakvatten.	Se avsnitt 1.7.2.1.

BAT 44.

För att uppnå en hög slutningsgrad i vattensystemet inom bruk som bearbetar papper för återvinning (returfiberprocess) och för att undvika eventuella negativa följder av den ökade återvinningen av processvatten är BAT att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Övervakning och kontinuerlig kontroll av processvattnets kvalitet.	Se avsnitt 1.7.2.1.
b	Förebyggande och eliminering av biofilmer genom användning av metoder som minimerar utsläppen av biocider.
c	Avlägsnande av kalcium från processvattnet genom en kontrollerad utfällning av kalciumkarbonat.

Tillämplighet

Teknikerna a–c är tillämpliga för RCF-pappersbruk med avancerade slutning av vattenkretsar.

BAT 45.

För att förebygga och minska utsläppen av föroreningar med avloppsvattnet till vattenrecipient från hela bruket är BAT att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges i BAT 13, BAT 14, BAT 15, BAT 16, BAT 43 och BAT 44.

För integrerade RCF-pappersbruk innefattar BAT-AEL även utsläppen från papperstillverkningen, eftersom pappersmaskinens bakvattenkretsar är sammankopplade med kretsarna för mäldberedningen.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 18 och tabell 19.

BAT-AEL i tabell 18 gäller även RCF-bruk utan avsvärtning som tillverkar avsalumassa och BAT-AEL i tabell 19 gäller även RCF-bruk med avsvärtning som tillverkar avsalumassa.

Referensavloppsflödet för RCF-bruk anges i BAT 5.

Tabell 18

BAT-AEL för avloppsvatten som släpps ut direkt till vattenrecipient från integrerad produktion av papper och kartong från returfibermassa som producerats utan avsvärtning på plats

Parameter	Årsmedelvärde kg/t
Kemisk syreförbrukning (COD)	0,4 (49)–1,4
Totalt suspenderat material (TSS)	0,02–0,2 (50)
Totalkväve	0,008–0,09
Totalfosfor	0,001–0,005 (51)
Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)	0,05 för våtstarkt papper

Tabell 19

BAT-AEL för avloppsvatten som släpps ut direkt till vattenrecipient från integrerad produktion av papper och kartong från returfibermassa som producerats med avsvärtning på plats

Parameter	Årsmedelvärde kg/t
Kemisk syreförbrukning (COD)	0,9–3,0 0,9–4,0 för mjukpapper
Totalt suspenderat material (TSS)	0,08–0,3 0,1–0,4 för mjukpapper
Totalkväve	0,01–0,1 0,01–0,15 för mjukpapper
Totalfosfor	0,002–0,01 0,002–0,015 för mjukpapper
Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)	0,05 för våtstarkt papper

BOD-koncentrationen i det renade avloppsvattnet förväntas vara låg (runt 25 mg/l, vid ett 24-timmars samlingsprov).

1.5.3 Energiförbrukning och energieffektivitet

BAT 46.

BAT är att minska elförbrukningen i pappersbruk som hanterar returfibrer (RCF) genom att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Hög massakoncentration vid upplösning av returpapper i separata fibrer.	Allmänt tillämpligt för nya delanläggningar och för befintliga delanläggningar vid en omfattande ombyggnad.
b	Effektiv grov- och finsilning genom optimering av rotorkonstruktionen, silarna och sildriften, vilket gör det möjligt att använda mindre utrustning med lägre specifik energiförbrukning.
c	Energibesparande mäldberedningsmetoder som avlägsnar föroreningar så tidigt som möjligt i massaprocessen för returpapper, med användning av färre och optimerade maskinkomponenter, vilket begränsar den energiintensiva bearbetningen av fibrerna.

1.6 BAT-SLUTSATSER FÖR PAPPERSTILLVERKNING OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE PROCESSER

BAT-slutsatserna i det här avsnittet gäller för alla icke-integrerade pappers- och kartongbruk och för pappers- och kartongtillverkningsdelen i integrerade sulfat-, sulfit-, CTMP- och CMP-bruk.

BAT 49, BAT 51, BAT 52c och BAT 53 gäller för alla integrerade massa- och pappersbruk.

För integrerade sulfat-, sulfit-, CTMP- och CMP-bruk för pappers- och massaproduktion gäller utöver BAT-slutsatserna i det här avsnittet även processpecifika BAT-slutsatser för massaproduktion.

1.6.1 Avloppsvatten och utsläpp till vatten

BAT 47.

För att minska avloppsvattenflödet är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Optimal utformning och konstruktion av tankar och kar.	Se avsnitt 1.7.2.1.	Tillämpligt för nya delanläggningar och för befintliga delanläggningar vid en omfattande ombyggnad.
b	Återvinning av fibrer och fyllmedel och rening av bakvatten.		Allmänt tillämpligt.
c	Återcirkulation av vatten.		Allmänt tillämpligt. Löst organiskt, oorganiskt och kolloidalt material kan begränsa återanvändningen av vatten i virapartiet.
d	Optimering av spritsar i pappersmaskinen.		Allmänt tillämpligt.

BAT 48.

För att minska råvattenanvändningen och utsläppen till vattenrecipient för bruk som tillverkar specialpapper är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Bättre planering av papperstillverkningen.	Bättre planering för att optimera tillverkningssatsernas kombinationer och längder.	Allmänt tillämpligt.
b	Anpassning av vattensystemet för att hantera förändringar.	Utformning av vattensystemet så att förändringar av papperskvalitet, färger och använda kemiska tillsatser kan hanteras.
c	Avloppsreningsanläggning som klarar att hantera förändringar.	Utformning av avloppsreningen så att variationer i flöden, låga koncentrationer och olika typer och mängder av kemiska tillsatser kan hanteras.
d	Anpassning av systemet för hantering av utskott och av utskottskarens kapacitet.
e	Minimering av utsläppen av kemiska tillsatser (t.ex. medel som ger fett- eller vattenhärdighet) som innehåller per- eller polyflourerade föreningar eller som bidrar till att sådana bildas.		Endast tillämpligt för bruk som producerar papper med fett- eller vattenavvisande egenskaper.
f	Övergång till hjälpkemikalier med lågt AOX-innehåll (t.ex. utbyte av våtstyrkemedel baserade på epiklorhydrinhartser).		Gäller endast bruk som producerar papperskvaliteter med hög våtstyrka.

BAT 49.

För att minska utsläppen av bestrykningssmet och bindemedel som kan störa den biologiska avloppsreningsanläggningen är BAT att använda teknik a nedan eller, om detta inte är tekniskt möjligt, teknik b nedan.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Återvinning av bestrykningssmet/återanvändning av pigment.

Utflöden som innehåller bestrykningssmet samlas in separat. Bestrykningskemikalierna återvinns genom exempelvis

i)	ultrafiltrering,

ii)	en process med silning, flockning och avvattning där pigmenten återförs till bestrykningsprocessen. Det renade vattnet kan återanvändas i processen.

För ultrafiltrering kan tillämpligheten begränsas när

—	utflödena är mycket små,

—	utflöden från bestrykningprocesser genereras på flera olika ställen på bruket,

—	det sker många byten av bestrykningsprocesser,

—	sammansättningarna för olika bestrykningssmeter inte är förenliga.

Förbehandling av avloppsvatten som innehåller bestrykningssmet.

Avloppsvatten som innehåller bestrykningssmet renas, genom exempelvis flockning, för att skydda den efterföljande biologiska avloppsreningen.

Allmänt tillämpligt.

BAT 50.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Se tabell 20 och tabell 21.

BAT-AEL i tabell 20 och tabell 21 gäller även för pappers- och kartongtillverkningsdelen i integrerade massa- och pappersbruk med sulfat-, sulfit-, CTMP- och CMP-processer.

Referensavloppsflödet för icke-integrerade pappers- och kartongbruk anges i BAT 5.

Tabell 20

BAT-AEL för avloppsvatten som släpps ut direkt till vattenrecipient från ett ointegrerat pappers- och kartongbruk (förutom för specialpapper)

Parameter	Årsmedelvärde kg/t
Kemisk syreförbrukning (COD)	0,15–1,5 (52)
Totalt suspenderat material (TSS)	0,02–0,35
Totalkväve	0,01–0,1 0,01–0,15 för mjukpapper
Totalfosfor	0,003–0,012
Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)	0,05 för dekorpapper och våtstarkt papper

BOD-koncentrationen i det renade avloppsvattnet förväntas vara låg (runt 25 mg/l, vid ett 24-timmars samlingsprov).

Tabell 21

BAT-AEL för avloppsvatten som släpps ut direkt till vattenrecipient från ett ointegrerat pappersbruk som tillverkar specialpapper

Parameter	Årsmedelvärde kg/t (53)
Kemisk syreförbrukning (COD)	0,3–5 (54)
Totalt suspenderat material (TSS)	0,10–1
Totalkväve	0,015–0,4
Totalfosfor	0,002–0,04
Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)	0,05 för dekorpapper och våtstarkt papper

1.6.2 Utsläpp till luft

BAT 51.

För att minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen från fristående eller integrerade bestrykningsmaskiner är BAT att välja sammansättningar (recept) på bestrykningssmeten som minskar utsläppen av flyktiga organiska ämnen.

1.6.3 Avfallsgenerering

BAT 52.

För att minimera mängden fast avfall som behöver bortskaffas är BAT att förhindra att avfall uppstår och att återvinna material genom att använda en kombination av de tekniker som anges nedan (se generella BAT 20).

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Återvinning av fibrer och fyllmedel och rening av bakvatten.	Se avsnitt 1.7.2.1.	Allmänt tillämpligt.
b	System för återcirkulation av utskott.	Utskott från olika platser/faser i papperstillverkningsprocessen samlas in, genomgår en ny massaberedningsprocess och återförs till mälden.	Allmänt tillämpligt.
c	Återvinning av bestrykningssmet/återanvändning av pigment.	Se avsnitt 1.7.2.1.
d	Återanvändning av fiberslam från primär avloppsrening.	Slam med ett högt fiberinnehåll från försedimenteringen kan återanvändas i produktionen.	Tillämpligheten kan begränsas av produktens kvalitetskrav.

1.6.4 Energiförbrukning och energieffektivitet

BAT 53.

För att minska förbrukningen av termisk energi och el är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Tillämplighet
a	Energibesparande silningstekniker (optimering av rotorkonstruktion, silar och sildrift).	Tillämpligt för nya anläggningar och vid omfattande ombyggnad.
b	Malning enligt bästa praxis med värmeåtervinning från kvarnarna.
c	Optimerad avvattning i pappersmaskinens pressparti/skopress.	Inte tillämpligt för mjukpapper och många specialpapperskvaliteteter.
d	Återvinning av ångkondensat och användning av effektiva värmeåtervinningsystem för frånluft.	Allmänt tillämpligt.
e	Minskning av den direkta användningen av ånga genom noggrann processintegrering, med användning av exempelvis pinchanalys.	Allmänt tillämpligt.
f	Högeffektiva kvarnar.	Tillämpligt för nya delanläggningar.
g	Optimering av driftsätt i befintliga kvarnar (t.ex. minskning av tomgångseffekten).	Allmänt tillämpligt.
h	Optimerad dimensionering och hastighetsreglering för pumpar, direktdrift.
i	Användning av den senaste malningstekniken.
j	Upphettning av pappersbanan i ånglåda för att förbättra dräneringsförmågan/avvattningskapaciteten.	Inte tillämpligt för mjukpapper och många specialpapperskvaliteteter.
k	Optimerat vakuumsystem (t.ex. turbofläktar i stället för vattenringpumpar).	Allmänt tillämpligt.
l	Optimering av generering och underhåll av distributionsnät.
m	Optimering av värmeåtervinning, luftsystem och isolering.
n	Användning av högeffektiva motorer (motsvarande EFF1).
o	Förvärmning av vatten för spritsar via en värmeväxlare.
p	Användning av restvärme för slamtorkning eller uppgradering av avvattnad biomassa.
q	Värmeåtervinning från axiella fläktar (om sådana används) för matning av luft till torkkåpan.
r	Värmeåtervinning av frånluft från yankeekåpan via en skrubber.
s	Värmeåtervinning av infratorkens varma frånluft.

1.7 Beskrivning av tekniker

1.7.1 Beskrivning av tekniker för att förebygga och begränsa utsläpp till luft

1.7.1.1 Stoft

Teknik	Beskrivning
Elfilter (ESP)	I ett elfilter laddas partiklarna och avskiljs under inverkan av ett elektriskt fält. Elfilter kan användas för många olika driftförhållanden.
Alkalisk skrubber	Se avsnitt 1.7.1.3 (våtskrubber).

1.7.1.2 NOx

Teknik

Beskrivning

Reducering av luft/bränsle-förhållandet

Tekniken bygger huvudsakligen på följande principer:

—	Noggrann kontroll av den luft som används för förbränningen (lågt syreöverskott).

—	Minimering av luftläckage till ugnen.

—	Modifierad utformning av ugnens förbränningskammare.

Optimerad förbränning och förbränningskontroll

Genom en kontinuerlig övervakning av relevanta förbränningsparametrar (t.ex. O2-halt, CO-halt, luft/bränsle-förhållande och oförbrända beståndsdelar) används styrteknik för att åstadkomma optimala förbränningsförhållanden.

Uppkomsten och utsläppen av NOx kan minskas genom justering av driftparametrarna, luftdistributionen, syreöverskottet, flambildningen och temperaturprofilen.

Stegvis förbränning

Stegvis förbränning bygger på användningen av två förbränningszoner, med kontrollerade luftförhållanden och temperaturer i en första kammare. Den första förbränningszonen arbetar vid understökiometriska förhållanden för att omvandla ammoniumföreningar till elementärt kväve vid hög temperatur. I den andra zonen tillförs ytterligare luft och slutförbränningen sker vid en lägre temperatur. Efter tvåstegsförbränningen förs rökgasen till en andra kammare där värme återvinns från gaserna genom att ånga produceras till processen.

Bränsleval/bränsle med låg kvävehalt

Användning av bränslen med låg kvävehalt minskar mängden NOx -utsläpp som uppkommer genom oxidering av kväve i bränslet under förbränningen.

Förbränning av CNCG eller bränslen baserade på biomassa ökar NOx -utsläppen jämfört med olja och naturgas, eftersom CNCG och alla träbaserade bränslen innehåller mer kväve än olja och naturgas.

På grund av högre förbränningstemperaturer leder gasförbränning till högre NOx -nivåer än förbränning av olja.

Låg- NOx -brännare

En låg- NOx -brännare bygger på principen att sänka de högsta flamtemperaturerna, vilket fördröjer men ändå slutför förbränningen och ökar värmeöverföringen (ökad emissionsförmåga hos lågan). När denna teknik ska användas händer det att man även modifierar utformningen på ugnens förbränningskammare.

Stegvis insprutning av använd kokvätska (sulfitavlut)

Insprutning av använd sulfitavlut i pannan på olika vertikala nivåer förhindrar uppkomsten av NOx och ger en fullständig förbränning.

Selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR)

Tekniken grundar sig på reduktion av NOx till kvävgas genom en reaktion med ammoniak eller urea vid hög temperatur. Ammoniaklösning (upp till 25 % NH3), prekursorföreningar till ammoniak eller urealösning sprutas in i rökgasen för att reducera NO till N2. Reaktionen har optimal effekt vid en temperatur mellan ungefär 830 °C och 1 050 °C och de insprutade medlen måste ges tillräckligt med tid för att reagera med NO. Doseringen för ammoniak eller urea måste kontrolleras för att hålla NH3-slipen på en låg nivå.

1.7.1.3 SO2/TRS

Teknik	Beskrivning
Svartlut med hög torrsubstanshalt	Med högre torrsubstanshalt i svartluten ökar förbränningstemperaturen. Detta förångar mer natrium (Na) som kan binda SO2 och bilda Na2SO4, vilket minskar SO2-utsläppen från sodapannan. En nackdel med den högre temperaturen är att utsläppen av NOx kan öka.
Bränsleval/bränsle med låg svavelhalt.	Användning av bränslen med låg svavelhalt, som har en svavelhalt på cirka 0,02–0,05 viktprocent (t.ex. biomassa från skogsbruk, bark, olja med låg svavelhalt och gas), minskar mängden SO2-utsläpp som uppkommer genom oxidering av svavel i bränslet under förbränningen.
Optimerad förbränning	Tekniker som styrsystem för effektiv förbränningshastighet (luft/bränsle-förhållande, temperatur och uppehållstid), kontroll av syreöverskott eller en bra omblandning av luft och bränsle.
Kontroll av Na2S-halt i mesa som matas in	Effektiv tvätt och filtrering av mesan minskar koncentrationen av Na2S, vilket i sin tur minskar uppkomsten av svavelväte i ugnen under ombränningsprocessen.
Insamling och återvinning av SO2-utsläpp	Högkoncentrerade SO2-gasflöden från produktionen av sur kokvätska och från kokare, diffusörer och blåstankar samlas in. SO2 återvinns i absorptionstankar med olika trycknivåer, både av ekonomiska och av miljömässiga skäl.
Förbränning av illaluktande gaser och TRS	Insamlade starka gaser kan destrueras genom förbränning i sodapannan, i separata TRS-ugnar eller i mesaugnen. Insamlade svaga gaser kan lämpligen förbrännas i sodapannan, i mesaugnen, i ångpannan eller i TRS-ugnen. Ventilationsgaser från upplösartanken kan förbrännas i moderna sodapannor.
Insamling och förbränning av svaga gaser i en sulfitlutpanna	Förbränning av svaga gaser (stor volym, låga SO2-koncentrationer) kombinerat med ett reservsystem. Svaga gaser och andra illaluktande komponenter insamlas för förbränning i sulfitlutpannan. Från sulfitlutpannans rökgaser återvinns sedan svaveldioxid genom flerstegs-motströmsskrubbrar och återanvänds som kokningskemikalie. Som reservsystem används skrubbrar.
Våtskrubber	De gasformiga föreningarna löses upp i en lämplig vätska (vatten eller alkalisk lösning). Såväl fasta partiklar som gasformiga föreningar kan avskiljas samtidigt. Efter våtskrubbern är rökgaserna mättade med vatten och dropparna behöver sedan avskiljas innan rökgaserna släpps ut. Skrubbervätskan måste renas genom en avloppsreningsprocess och de olösliga partiklarna samlas upp genom sedimentering eller filtrering.
Elfilter (ESP) eller multicykloner följt av flerstegs-venturiskrubbrar eller flerstegsskrubbrar med dubbla inlopp	Separeringen av stoft äger rum i ett elfilter eller en flerstegs-multicyklon. För magnesiumsulfitprocessen består stoftet som fastnar i elfiltret huvudsakligen av MgO, men i viss utsträckning även av K-, Na- eller Ca-föreningar. Den återvunna MgO-askan slammas upp med vatten och renas genom tvätt och släckning för att bilda Mg(OH)2, som sedan används som alkalisk skrubberlösning i flerstegsskrubbrarna för att återvinna svavelkomponenten i kokningskemikalierna. För ammoniumsulfitprocessen återvinns inte ammoniakbasen (NH3) eftersom den sönderdelas i förbränningsprocessen till kvävgas. När stoftet har avlägsnats kyls rökgasen ned genom att den får passera genom en kylskrubber som drivs med vatten; därefter förs den till en rökgasskrubber i tre eller flera steg där SO2-utsläppen skrubbas med den alkaliska Mg(OH)2-lösningen för magnesiumsulfitprocessen eller med en 100 % ny NH3-lösning för ammoniumsulfitprocessen.

1.7.2 Beskrivning av tekniker för att minska råvattenanvändningen, avloppsvattenflödet och mängden föroreningar i avloppsvattnet

1.7.2.1 Processintegrerade tekniker

Teknik

Beskrivning

Torrbarkning

Barkning av massavedstockar i torra barktrummor (vatten används endast för tvätt av stockarna och återanvänds sedan med bara en minimal mängd avloppsvatten som skickas till avloppsreningsanläggningen).

Klorfri blekning (TCF)

Vid TCF-blekning används inga blekningskemikalier som innehåller klor och därigenom uppstår inga utsläpp av klororganiska föreningar från blekningen.

Modern blekning som är fri från elementärt klor (ECF)

Modern ECF-blekning minimerar förbrukningen av klordioxid genom syrgasdelignifiering och genom att använda en eller en kombination av följande blekningssteg: hydrolys med varm syra, ozonblekning med medelhög och hög koncentration, blekning med atmosfärisk väteperoxid och trycksatt väteperoxid eller användning av varm klordioxid.

Förlängd delignifiering

Förlängd delignifiering genom a) modifierad kokning eller b) syrgasdelignifiering ökar delignifieringsgraden hos massan (sänkt kappatal) före blekning, vilket minskar användningen av blekningskemikalier och mängden COD i avloppsvattnet. Att sänka kappatalet med en enhet före blekning kan minska mängden COD-utsläpp från blekeriet med ungefär 2 kg COD/ADt. Det avlägsnade ligninet kan samlas in och skickas till energi- och kemikalieåtervinningssystemet.

a)	Förlängd modifierad kokning

Förlängd kokning (för en sats eller i ett kontinuerligt system) innebär längre kokningstider under optimerade förhållanden (t.ex. justeras alkalikoncentrationen i kokvätskan så att den är lägre i början och högre i slutet av kokningsprocessen) för att avlägsna så mycket lignin som möjligt före blekning, utan onödig nedbrytning av kolhydrater eller alltför stor förlust av massans styrka. På så sätt kan användningen av kemikalier i det efterföljande blekningssteget och det organiska innehållet i avloppsvattnet från blekeriet minskas.

b)	Syrgasdelignifiering

Syrgasdelignifiering är en metod för att avlägsna en betydande del av det lignin som återstår efter kokningen, när kokeriet körs med högre kappatal. Massan reagerar med syrgas i en alkalisk miljö, vilket tar bort en del av det kvarvarande ligninet.

Sluten och effektiv silning och tvätt av oblekt massa

Oblekt massa silas genom användning av trycksilar i en sluten flerstegscykel. Föroreningar och spet avlägsnas på så sätt i ett tidigt skede i processen.

Tvätten av oblekt massa skiljer upplösta organiska och oorganiska ämnen från fibrerna i massan. Den första tvätten av oblekt massa kan ske i kokaren och därefter i högeffektiva tvättar före och efter syrgasdelignifieringen, dvs. innan blekning. Detta minskar såväl överföringen av föroreningar till efterföljande processer, kemikalieförbrukningen vid blekning och föroreningen av avloppsvattnet. Dessutom går det att återvinna kokningskemikalier från tvättvattnet. Tvätten sker på ett effektivt sätt genom motströmstvättning i flera steg, med användning av filter och pressar. Vattensystemet i silningsanläggningen för oblekt massa är helt slutet.

Partiell återvinning av processvatten i blekeriet

Sura och alkaliska filtrat återvinns i blekeriet, motströms mot massaflödet. Vattnet skickas antingen till avloppsreningsanläggningen eller, i vissa fall, till tvättanordningen efter syrgasdelignifieringen.

Effektiv tvättutrustning i de mellanliggande tvättstegen är en förutsättning för låga utsläpp. Ett avloppsflöde från blekeriet på 12–25 m3/ADt uppnås i effektiva bruk (sulfatmassa).

Effektiv spillövervakning och spilluppsamling, med energi- och kemikalieåtervinning

Ett effektivt system för övervakning, insamling och återvinning av spill som förhindrar oavsiktliga utsläpp av stora mängder organiska och ibland giftiga ämnen eller höga pH-värden (till den sekundära avloppsreningsanläggningen) innefattar följande delar:

—	Konduktivitets- eller pH-övervakning på strategiska platser för att upptäcka förluster och spill.

—	Insamling av avledd eller utspilld vätska vid högsta möjliga koncentration av fasta partiklar.

—	Återföring av insamlad vätska och insamlade fibrer till processen på lämpliga platser.

—	Åtgärder för att förhindra att spill av koncentrerade eller skadliga flöden från kritiska processområden (inklusive rå tallolja och terpentin) kommer in i den biologiska avloppsreningen.

—	Tillräckligt stora bufferttankar för insamling och lagring av giftig eller varm koncentrerad vätska.

Tillräcklig kapacitet i indunstningsanläggningen för svartlut och i sodapannan för att klara belastningstoppar

Med tillräcklig kapacitet i indunstningsanläggningen för svartlut och i sodapannan går det att säkerställa att ytterligare tillskott av vätska och fasta partiklar i form av insamlat spill eller avloppsvatten från blekeriet kan tas om hand. Detta minskar förlusterna av tunn svartlut, andra koncentrerade processavloppsflöden och potentiella filtrat från blekeriet.

Flerstegsindunstningen koncentrerar tunn svartlut från tvätten av oblekt massa och, i vissa fall, även bioslam från avloppsreningsanläggningen och/eller natriumsulfat från ClO2-anläggningen. Extra indunstningskapacitet, utöver vad som krävs för normal drift, ger möjlighet att ta hand om spill och hantera potentiella flöden av återvinningsfiltrat från blekeriet.

Strippning av kontaminerat (förorenat) kondensat och återanvändning av kondensat i processen

Strippning av kontaminerat (förorenat) kondensat och återanvändning av kondensat i processen minskar brukets råvattenintag och den organiska belastningen på avloppsreningsanläggningen.

I en stripperkolonn leds ånga motströms genom det tidigare filtrerade processkondensatet som innehåller reducerade svavelföreningar, terpener, metanol och andra organiska föreningar. De flyktiga ämnena i kondensatet ackumuleras högst upp som icke-kondenserbara gaser och metanol och avlägsnas från systemet. Det renade kondensatet kan återanvändas i processen, t.ex. för tvätt i blekeriet, för tvätt av oblekt massa i kausticeringsanläggningen (tvätt och utspädning av mesa och sköljning av mesafilter), som TRS-skrubbningsvätska för mesaugnar eller som tillsatsvatten för vitlut.

De strippade icke-kondenserbara gaserna från de mest koncentrerade kondensaten förs till insamlingssystemet för starka illaluktande gaser och förbränns. Strippade gaser från måttligt förorenade kondensat samlas in i LVHC-systemet (låg volym, hög koncentration) och förbränns.

Indunstning och förbränning av avloppsvatten från steget för het alkalisk extraktion

Avloppsvattnet koncentreras först genom indunstning och förbränns därefter som biobränsle i sulfitlutpannan. Natriumkarbonat som innehåller stoft och smälta från ugnens botten löses upp för att återvinna sodalösningen.

Återcirkulation av tvättvätskor från förblekning till tvätt av oblekt massa och indunstning, för att minska utsläppen från MgO-baserad förblekning

Förutsättningarna för att kunna använda denna teknik är ett relativt lågt kappatal efter kokning (t.ex. 14–16), tillräcklig kapacitet hos tankar, indunstningsanläggningar och sulfitlutpannan för att klara ytterligare flöden, möjlighet att rengöra tvättutrustningen från inkruster och en måttlig ljushetsnivå på massan (≤ 87 % ISO), eftersom denna teknik kan leda till en viss förlust av ljushet i vissa fall.

För producenter av avsalumassa eller andra producenter som måste nå mycket höga ljushetsnivåer (> 87 % ISO) kan det vara svårt att använda MgO-förblekning.

Motströmsflöde av processvatten

I integrerade bruk tillförs råvatten huvudsakligen genom pappersmaskinens spritsar varifrån det matas motströms massaframställningen.

Separering av vattensystem

Vattensystem för olika processenheter (t.ex. massaberedning, blekeri och pappersmaskin) separeras genom tvättning och avvattning av massan (t.ex. genom tvättpressar). Denna separering förhindrar överföring av föroreningar till senare steg i processen och gör det möjligt att avlägsna störande ämnen från mindre volymer.

Högkoncentrationsblekning med peroxid

Vid högkoncentrationsblekning avvattnas massan, t.ex. genom en dubbelvira eller annan pressutrustning, innan blekningskemikalier tillsätts. Detta gör det möjligt att använda blekningskemikalier på ett effektivare sätt och leder till en renare massa, mindre överföring av skadliga ämnen till pappersmaskinen och mindre bildning av COD. Kvarvarande peroxid kan återcirkuleras och återanvändas.

Återvinning av fibrer och fyllmedel och rening av bakvatten

Bakvatten från pappersmaskinen kan renas med följande tekniker:

”Polis-filter”-enheter (vanligtvis trumfilter, skivfilter, DAF-enheter etc.) som separerar fasta partiklar (fibrer och fyllmedel) från processvattnet. DAF-rening (Dissolved Air Flotation) i bakvattencirkulation omvandlar suspenderat material, nollfiber, små fragment av kollodialt material och anjonaktiva ämnen till flockar som sedan avlägsnas. Fibrer och fyllmedel som samlas in återcirkuleras till processen. Rent bakvatten kan återanvändas i spritsar med mindre stränga krav på vattenkvaliteten.

b)	Extra ultrafiltrering av det förfiltrerade bakvattnet ger ett mycket rent filtrat med tillräckligt hög kvalitet för att användas som högtryckstvättvatten, tätningsvatten och för utspädning av kemiska tillsatser.

Rening av bakvatten

Systemen som används för vattenrening inom pappersindustrin bygger nästan alltid på sedimentering, filtrering (skivfilter) och flotation. Den mest använda tekniken är DAF-rening (Dissolved Air Flotation, flotation med hjälp av upplöst luft). Anjoniska föroreningar och nollfiber samlas i fysiskt hanterbara flockar med hjälp av tillsatsämnen. Högmolekylära vattenlösliga polymerer eller oorganiska elektrolyter används som flockningsmedel. De agglomerat (flockar) som uppstår avlägsnas sedan från ytan i klarningsbassängen. Vid DAF-rening fångas det suspenderade materialet upp av luftbubblor.

Återcirkulation av vatten

Renat vatten återcirkuleras som processvatten inom samma enhet eller, för integrerade bruk, från pappersmaskinen till massafabrikens fiberlinje och från massafabrikens fiberlinje till renseriet. Avloppsvatten släpps huvudsakligen ut från de platser där föroreningsgraden är störst (t.ex. klarfiltrat från skivfiltret i pappersbruket eller från renseriet).

Optimal utformning och konstruktion av tankar och kar (papperstillverkning)

Tankar för förvaring av mäld och bakvatten är konstruerade för att klara processfluktuationer och varierande flöden, även vid uppstart och avstängning.

Tvättsteg före raffinering av mekanisk barrvedsmassa

Vissa bruk förbehandlar barrvedsflis genom att kombinera trycksatt förvärmning, hög kompression och impregnering för att förbättra massans egenskaper. Ett tvättsteg före raffinering och blekning minskar COD-utsläppen avsevärt genom att avlägsna en liten, men mycket koncentrerad, avloppsström som kan renas separat.

Ersättning av NaOH med Ca(OH)2 eller Mg(OH)2 som alkali vid peroxidblekning

Användning av Ca(OH)2 som alkali ger ungefär 30 % lägre COD-utsläpp, samtidigt som ljusheten förblir hög. Även Mg(OH)2 används som ersättning för NaOH.

Sluten blekning

I sulfitmassabruk som använder natrium som kokbas kan blekeriets avloppsvatten renas genom exempelvis ultrafiltrering, flotation och separation av harts och fettsyror, vilket möjliggör slutning av blekeriets vattensystem. Filtraten från blekning och tvätt återanvänds i det första tvättsteget efter kokningen och skickas slutligen tillbaka till brukets kemikalieåtervinning.

pH-justering av tunnlut före/i indunstningsanläggningen

Tunnluten neutraliseras före indunstning eller efter det första indunstningssteget, för att hålla organiska syror lösta i koncentratet så att de kan skickas med avluten till sulfitlutpannan.

Anaerob rening av kondensat från indunstningsanläggningar

Se avsnitt 1.7.2.2 (kombinerad anaerob/aerob rening).

Strippning och återvinning av SO2 från indunstningsanläggningarnas kondensat

SO2 strippas från kondensaten; koncentraten renas sedan biologiskt medan den strippade SO2-gasen skickas för återvinning som kokningskemikalie.

Övervakning och kontinuerlig styrning av processvattnets kvalitet

För avancerade slutna vattensystem krävs optimering av hela systemet som omfattar fibrer, vatten, kemiska tillsatser och energi. Detta förutsätter en kontinuerlig övervakning av vattenkvaliteten och en motiverad och kunnig personal som kan vidta de åtgärder som behövs för att garantera den erforderliga vattenkvaliteten.

Förebyggande och eliminering av biofilmer genom användning av metoder som minimerar utsläppen av biocider

En kontinuerlig tillförsel av mikroorganismer via vatten och fibrer leder till en specifik mikrobiologisk balans i varje pappersbruk. För att förhindra alltför stor tillväxt av mikroorganismer, avlagringar av samlad biomassa eller biofilmer i vattencirkulationer och utrustning används ofta biodispergeringsmedel eller biocider. Vid användning av katalytisk desinficering med väteperoxid avlägsnas biofilmer och fria bakterier i processvattnet och pappersmassan utan någon användning av biocider.

Avlägsnande av kalcium från processvattnet genom en kontrollerad utfällning av kalciumkarbonat

En minskning av kalciumkoncentrationen genom kontrollerat avlägsnande av kalciumkarbonat (t.ex. i en DAF-enhet) minskar risken för oönskad utfällning av kalciumkarbonat eller inkrustbildning i vattensystem och utrustning, t.ex. valsar, viror, filtar, spritsar, rör eller biologiska avloppsreningsanläggningar.

Optimering av spritsar i pappersmaskinen

I optimeringen av spritsar ingår a) återanvändning av processvatten (t.ex. renat bakvatten) för att minska råvattenanvändningen och b) användning av specialutformade munstycken för spritsarna.

1.7.2.2 Avloppsrening

Teknik

Beskrivning

Primär rening

Fysikalisk-kemisk rening, exempelvis i form av utjämning, neutralisering eller sedimentering.

Utjämning (t.ex. i utjämningsbassänger) används för att förhindra stora variationer i flöde, temperatur och föroreningskoncentrationer och därigenom överbelastning av avloppsreningssystemet.

Sekundär (biologisk) rening

För rening av avloppsvatten med hjälp av mikroorganismer är de tillgängliga processerna aerob och anaerob rening. I ett andra reningssteg separeras fasta partiklar och biomassa från avloppsvattnet genom sedimentering, ibland i kombination med flockning.

a)	Aerob rening

Vid aerob biologisk rening av avloppsvatten omvandlas det biologiskt nedbrytbara upplösta och kolloidala materialet i vattnet med hjälp av mikroorganismer, i närvaro av luft, delvis till en fast cellsubstans (biomassa) och delvis till koldioxid och vatten. Processerna som används är

—	aktivt slam i ett eller två processteg,

—	processer i en biofilmreaktor,

—	biofilm/aktivt slam (kompakt biologisk reningsanläggning). Denna teknik består i att kombinera rörliga biofilmsbärare med aktivt slam (BAS).

Den genererade biomassan (överskottsslam) separeras från avloppsvattnet innan vattnet släpps vidare.

b)	Kombinerad anaerob/aerob rening

Vid anaerob rening av avloppsvatten omvandlas det organiska innehållet i avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer, i frånvaro av luft, till metan, koldioxid, sulfid etc. Processen äger rum i en lufttät tankreaktor. Mikroorganismerna hålls kvar i tanken i form av biomassa (slam). Biogasen som bildas genom denna biologiska process består av metan, koldioxid och andra gaser som vätgas och svavelväte och är lämplig för energiproduktion.

Anaerob rening ska ses som en förbehandling före aerob rening, eftersom det återstår COD-föroreningar. Anaerob förbehandling minskar mängden slam som genereras vid biologisk rening.

Tertiär rening

Avancerad rening som exempelvis omfattar filtrering för ytterligare avskiljning av fasta partiklar, nitrifiering och denitrifiering för avlägsnande av kväve och flockning/fällning följt av filtrering för avlägsnande av fosfor. Tertiär rening används normalt när primär och biologisk rening inte räcker för att uppnå låga nivåer av TSS, kväve eller fosfor, vilket kan krävas t.ex. på grund av lokala förhållanden.

Lämplig utformning och drift av den biologiska reningsanläggningen

En lämpligt utformad och driven biologisk reningsanläggning har korrekt utformade och dimensionerade reningstankar/bassänger (t.ex. sedimenteringstankar) som är anpassade efter de aktuella flödes- och föroreningsnivåerna. Låga TSS-utsläpp uppnås genom en väl fungerande sedimentering av den aktiva biomassan. Periodiska kontroller av utformningen, dimensioneringen och driften av avloppsreningsanläggningen gör det lättare att nå dessa mål.

1.7.3 Beskrivning av tekniker för att förebygga avfallsgenerering och för avfallshantering

Teknik

Beskrivning

System för avfallsbedömning och avfallshantering

System för avfallsbedömning och avfallshantering används för att identifiera de möjliga alternativen för att förebygga, återanvända, återcirkulera, återvinna och slutligen bortskaffa avfall på bästa möjliga sätt. Genom avfallsinventeringar går det att identifiera och klassificera typ, egenskaper, mängd och ursprung för varje avfallsfraktion.

Separat insamling av olika avfallsfraktioner

Separat insamling av olika avfallsfraktioner på de platser där avfallet uppstår eller, när så är lämpligt, på en tillfällig lagringsplats kan förbättra möjligheterna till återanvändning eller återvinning. I den separata insamlingen ingår även uppdelning och klassificering av farligt avfall (t.ex. olje- och fettrester, hydraul- och transformatoroljor, förbrukade batterier, skrotad elektrisk utrustning, lösningsmedel, målarfärg, biocider eller kemiska restsubstanser).

Sammanslagning av lämpliga restfraktioner

Sammanslagning av lämpliga restfraktioner efter de önskade alternativen för återanvändning/återvinning, vidarebehandling och bortskaffning.

Förbehandling av processrester före återanvändning eller återvinning

Förbehandlingen av processrester omfattar bland annat följande tekniker:

—	Avvattning av exempelvis slam, bark eller rejekt och i vissa fall torkning för att öka återanvändbarheten före användning (t.ex. för att höja värmevärdet inför förbränning).

—	Avvattning för minska vikt och volym inför transport. För avvattningen används silbandspressar, skruvpressar, dekanteringscentrifuger eller kammarfilterpressar.

—	Krossning/fragmentering av rejekt från exempelvis RCF-processer och avlägsnande av metalldelar för att förbättra förbränningsegenskaperna före förbränning.

—	Biologisk stabilisering innan avvattning, om användning inom jordbruket planeras.

Materialåtervinning och återvinning av processrester på plats

Till processerna för materialåtervinning räknas bland annat följande tekniker:

—	Separering av fibrer från vattenströmmar och återcirkulation till fibermaterialet.

—	Återvinning av kemiska tillsatser, bestrykningspigment etc.

—	Återvinning av kokkemikalier genom återvinningspannor, kausticering etc.

Energiåtervinning, på plats eller på annat ställe, av avfall med en hög halt av organiska ämnen

Restprodukter från barkning, flisning, silning etc., som bark, fiberslam eller andra huvudsakligen organiska restprodukter, bränns på grund av deras värmevärde i förbränningsanläggningar eller kraftverk som eldas med biomassa för energiåtervinning.

Extern materialanvändning

Lämpliga avfall från massa- och papperstillverkning kan användas inom andra industrisektorer, bland annat på följande sätt:

—	Förbränning i ugnar eller blandning med råmaterial vid cement-, keramik- eller tegeltillverkning (omfattar även energiåtervinning).

—	Kompostering av pappersslam eller utspridning av lämpliga avfallsfraktioner för jordbruksändamål.

—	Användning av oorganiska avfallsfraktioner (t.ex. sand, sten, grus, aska och kalk) för byggarbeten som hårdgörning av markytor, vägbyggen, marktäckning etc.

I vilken mån det är lämpligt att använda avfallsfraktioner för extern användning beror på avfallets sammansättning (t.ex. innehåll av oorganiska ämnen/mineraler) och de bevis som finns för att den planerade återvinningen inte leder till skador på hälsa eller miljö.

Förbehandling av avfall innan det bortskaffas

Förbehandlingen av avfall innan det bortskaffas omfattar olika åtgärder (avvattning, torkning etc.) som minskar avfallets vikt och volym inför transport och bortskaffning.

(1) I särskilda fall kan det vara nödvändigt att använda en annan provtagningsmetod (t.ex. stickprov).

(2) Det blir allt vanligare att ersätta COD med TOC av ekonomiska och miljömässiga skäl. Om TOC redan mäts som en viktig processparameter finns det inget behov av att mäta COD; det bör dock fastställas en korrelation mellan de båda parametrarna för den specifika utsläppskällan och det specifika avloppsreningssteget.

(3) Snabbtester kan också användas. Resultaten av snabbtester bör kontrolleras regelbundet (t.ex. en gång i månaden) mot EN-standarder eller, om EN-standarder saknas, mot ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet.

(4) För bruk som är i drift mindre än sju dagar i veckan kan övervakningsintervallen för COD och TSS minskas till att omfatta de dagar då bruket är i drift; alternativt kan provtagningsperioden förlängas till 48 eller 72 timmar.

(5) Tillämpligt när EDTA eller DTPA (komplexbildare) används i processen.

(6) Inte tillämpligt för bruk som kan bevisa att inga AOX skapas eller tillförs via kemiska tillsatser eller råmaterial.

(7) Inte tillämpligt för bruk där det organiska innehållet i avloppsvattnet efter den primära reningen är mycket lågt, t.ex. vissa pappersbruk som producerar specialpapper.

(8) Intervallen gäller produktion av avsalumassa och massaproduktionsdelen i integrerade bruk (utsläppen från papperstillverkning är inte medräknade).

(9) En kompakt biologisk avloppsreningsanläggning kan leda till något högre utsläppsnivåer.

(10) Den övre delen av intervallet gäller bruk som använder eukalyptus från regioner med höga fosfornivåer (t.ex. iberisk eukalyptus).

(11) Tillämpligt för bruk som använder blekningskemikalier med innehåll av klor.

(12) För bruk som tillverkar massa med hög styrka, styvhet och renhet (t.ex. för vätskekartong och LWC) kan AOX-utsläppsnivåer på upp till 0,25 kg/ADt förekomma.

(13) Intervallen gäller produktion av avsalumassa och massaproduktionsdelen i integrerade bruk (utsläppen från papperstillverkning är inte medräknade).

(14) En kompakt biologisk avloppsreningsanläggning kan leda till något högre utsläppsnivåer.

(15) Mesaugnens SOx-utsläppsnivåer ökar kraftigt när starka icke-kondenserbara gaser (CNCG) tillförs ugnen och det inte finns någon alkalisk skrubber.

(16) Tillämpligt för rening av svaga illaluktande gaser.

(17) Tillämpligt för rening av starka illaluktande gaser.

(18) En ökning av torrsubstanshalten i svartluten ger lägre SO2-utsläpp och högre NOx -utsläpp. Av den anledningen kan en sodapanna med låga utsläppsnivåer för SO2 ligga i den övre delen av intervallet för NOx och tvärt om.

(19) BAT-AEL omfattar inte perioder då sodapannan körs med en torrsubstanshalt som är mycket lägre än den normala torrsubstanshalten på grund av driftstopp eller underhåll av indunstningsanläggningen för svartlut.

(20) Om en sodapanna förbränner svartlut med en torrsubstanshalt > 83 % bör utsläppsnivåerna av SO2 och gasformigt S bedömas från fall till fall.

(21) Intervallet är tillämpligt när det inte sker någon förbränning av illaluktande starka gaser.

TS = svartlutens torrsubstanshalt.

(22) En ökning av torrsubstanshalten i svartluten ger lägre SO2-utsläpp och högre NOx -utsläpp. Av den anledningen kan en sodapanna med låga utsläppsnivåer för SO2 ligga i den övre delen av intervallet för NOx och tvärt om.

(23) Den faktiska NOx -utsläppsnivån för en sodapanna beror på torrsubstanshalten och kvävehalten i svartluten, samt på mängden och kombinationen av okondenserade gaser och andra kvävehaltiga flöden (t.ex. ventilationsgas från smältalösaren, metanol som separerats från kondensatet och bioslam) som förbränns. Ju högre torrsubstanshalt och kvävehalt i svartluten och ju mer okondenserade gaser och andra kvävehaltiga flöden som förbränns, desto närmare kommer utsläppsnivåerna att hamna den övre änden av intervallet.

(24) Om en sodapanna förbränner svartlut med en torrsubstanshalt > 83 % bör utsläppsnivåerna av NOx bedömas från fall till fall.

TS = svartlutens torrsubstanshalt.

(25) För en befintlig sodapanna med ett elfilter som närmar sig slutet av sin livslängd kan utsläppsnivåerna med tiden öka upp till 50 mg/Nm3 (vilket motsvarar 0,4 kg/ADt).

(26) Till ”starka gaser” räknas i detta sammanhang även metanol och terpentin.

(27) För mesaugnar som förbränner starka gaser (inklusive metanol och terpentin) kan den övre änden av intervallet nå upp till 40 mg/Nm3.

(28) Vid användning av flytande bränslen av vegetabiliskt ursprung (t.ex. terpentin, metanol eller råtallolja), inklusive sådana som erhålls som biprodukter av massaprocessen, kan utsläppsnivåer på upp till 350 mg/Nm3 (vilket motsvarar 0,35 kg NOx /ADt) förekomma.

(29) Vid användning av gasformiga bränslen av vegetabiliskt ursprung (t.ex. icke-kondenserbara gaser), inklusive sådana som erhålls som biprodukter av massaprocessen, kan utsläppsnivåer på upp till 450 mg/Nm3 (vilket motsvarar 0,45 kg NOx /ADt) förekomma.

(30) För en befintlig mesaugn med ett elfilter som närmar sig slutet av sin livslängd kan utsläppsnivåerna med tiden öka upp till 50 mg/Nm3 (vilket motsvarar 0,05 kg/ADt).

(31) Denna BAT-AEL baseras på ett gasflöde inom intervallet 100–200 Nm3/ADt.

(32) Om det i befintliga delanläggningar inte är möjligt att gå över till stegvis förbränning kan utsläppsnivåer på upp till 1 000 mg/Nm3 (vilket motsvarar 0,2 kg/ADt) förekomma.

(33) Intervallen gäller produktion av avsalumassa och massaproduktionsdelen i integrerade bruk (utsläppen från papperstillverkning är inte medräknade).

(34) Utsläppsnivåerna som motsvarar BAT gäller inte bruk som producerar massa för naturligt fettätt papper (”grease proof”).

(35) Utsläppsnivåerna som motsvarar BAT för COD och totalfosfor gäller inte eukalyptusbaserad avsalumassa.

(36) Sulfitmassabruk som producerar avsalumassa kan använda lätt blekning med ClO2 för att uppnå produktkraven, vilket leder till AOX-utsläpp.

(37) Inte tillämpligt för tillverkning av TCF-massa.

(38) Intervallen gäller produktion av avsalumassa och massaproduktionsdelen i integrerade bruk (utsläppen från papperstillverkning är således inte medräknade).

(39) På grund av processpecifika högre utsläpp gäller inte utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik för totalkväve vid ammoniumbaserad NSSC-massaproduktion.

(40) För sulfitmassabruk med ammoniumbas kan högre utsläppsnivåer av NOx förekomma: upp till 580 mg/Nm3 som dygnsmedelvärde och upp till 450 mg/Nm3 som årsmedelvärde.

(41) För lutpannor på bruk som använder mer än 25 % lövved (rikt på kalium) som råmaterial kan högre stoftutsläpp på upp till 30 mg/Nm3 förekomma.

(42) BAT-AEL för stoft gäller inte för sulfitmassabruk med ammoniumbas.

(43) På grund av processpecifika högre utsläpp gäller inte BAT-AEL för SO2 för lutpannor som permanent körs under ”sura betingelser”, dvs. som använder sulfitkokvätska som våtskrubbningsmedel som del av sulfitåtervinningsprocessen.

(44) För befintliga flerstegs-venturiskrubbrar kan högre utsläppsnivåer av SO2 på upp till 400 mg/Nm3 som dygnsmedelvärde och upp till 350 mg/Nm3 som årsmedelvärde förekomma.

(45) Inte tillämpligt under ”sura betingelser”, dvs. perioder då förebyggande spolning och upplösning av inkruster i skrubbrarna äger rum. Under dessa perioder kan utsläppen uppgå till 300–500 mg SO2/Nm3 (vid 5 % O2) vid rengöring av en av skrubbrarna och upp till 1 200 mg SO2/Nm3 (halvtimmesmedelvärde vid 5 % O2) vid rengöring av den sista skrubbern.

(46) För högblekt mekanisk massa (70–100 % av fibrerna i det slutliga pappret) kan utsläppsnivåer på upp till 8 kg/t förekomma.

(47) När biologiskt nedbrytbara eller eliminerbara komplexbildare inte kan användas på grund av kvalitetskrav på massan (t.ex. hög ljushet) kan utsläppen av totalkväve vara högre än denna utsläppsnivå och bör bedömas från fall till fall.

(48) När biologiskt nedbrytbara eller eliminerbara komplexbildare inte kan användas på grund av kvalitetskrav på massan (t.ex. hög ljushet) kan utsläppen av totalkväve vara högre än denna utsläppsnivå och bör bedömas från fall till fall.

(49) För bruk med helt slutna vattensystem sker inga utsläpp av COD.

(50) För befintliga delanläggningar kan nivåer på upp till 0,45 kg/t förekomma, till följd av den allt sämre kvaliteten på det papper som återvinns och svårigheterna med att hela tiden uppgradera avloppsreningsanläggningen för att möta detta.

(51) För bruk med ett avloppsflöde på mellan 5 och 10 m3/t är den övre gränsen 0,008 kg/t.

(52) För pappersbruk som tillverkar grafiskt papper gäller den övre delen av intervallet bruk som tillverkar papper med användning av stärkelse i bestrykningsprocessen.

(53) Pappersbruk med speciella förhållanden, till exempel frekventa byten av papperskvalitet (exempelvis ≥ 5 om dagen som årsmedelvärde), eller som tillverkar mycket lätta specialpapper (≤ 30 g/m2 som årsmedelvärde) kan ha högre utsläpp än det högsta värdet i intervallet.

(54) Den övre änden av intervallet gäller pappersbruk som tillverkar papper med mycket finfördelade fibrer (högmalda), som kräver intensiv raffinering, och pappersbruk som ofta byter papperskvalitet (t.ex. ≥ 1–2 byten per dag som årsmedelvärde).

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1025/2014 av den 25 juli 2014 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1528/2007 om tillämpning av de ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa stater som ingår i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) enligt avtal om att sluta ekonomiska partnerskapsavtal eller som leder till att sådana partnerskapsavtal sluts som ändrats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 38/2014 om ändring av vissa förordningar om den gemensamma handelspolitiken vad gäller beviljande av delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter för antagande av vissa åtgärder	1
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1026/2014 av den 25 juli 2014 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1528/2007 om tillämpning av de ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa stater som ingår i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) enligt avtal om att sluta ekonomiska partnerskapsavtal eller som leder till att sådana partnerskapsavtal sluts, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 527/2013 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1528/2007 vad gäller strykning av ett antal länder från förteckningen över regioner eller stater som slutfört förhandlingar	3
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1027/2014 av den 25 juli 2014 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1528/2007 om tillämpning av de ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa stater som ingår i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) enligt avtal om att sluta ekonomiska partnerskapsavtal eller som leder till att sådana partnerskapsavtal sluts, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 527/2013 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1528/2007 vad gäller strykning av ett antal länder från förteckningen över regioner eller stater som slutfört förhandlingar	5
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1028/2014 av den 26 september 2014 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 om krav på övervakningens prestanda och driftskompatibilitet för det gemensamma europeiska luftrummet ( 1 )	7
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1029/2014 av den 26 september 2014 om ändring av förordning (EU) nr 73/2010 om kvalitetskraven på flygdata och flyginformation för ett gemensamt europeiskt luftrum ( 1 )	9
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1030/2014 av den 29 september 2014 om fastställande av tekniska genomförandestandarder vad gäller enhetliga format och datum för offentliggörande av de värden som används för att identifiera globala systemviktiga institut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 ( 1 )	14
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1031/2014 av den 29 september 2014 om fastställande av ytterligare tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för producenter av viss frukt och vissa grönsaker	22
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1032/2014 av den 29 september 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	40
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1033/2014 av den 29 september 2014 om fastställande av de representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av melass inom sockersektorn från och med den 1 oktober 2014	42
		BESLUT
		2014/680/EU, Euratom
	*	Beslut av företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 24 september 2014 om utnämning av domare i domstolen	45
		2014/681/EU, Euratom
	*	Beslut av företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 24 september 2014 om utnämning av en domare i domstolen	46
		2014/682/EU
	*	Rådets beslut av den 25 september 2014 om utnämning av en bulgarisk suppleant i Regionkommittén	47
		2014/683/EU
	*	Rådets beslut av den 25 september 2014 om utnämning av en brittisk ledamot i Regionkommittén	48
		2014/684/EU
	*	Rådets beslut av den 25 september 2014 om utnämning av nio grekiska ledamöter och tolv grekiska suppleanter i Regionkommittén	49
	*	Rådets beslut 2014/685/Gusp av den 29 september 2014 om ändring av gemensam åtgärd 2008/124/Gusp om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo, Eulex Kosovo	51
		2014/686/EU
	*	Kommissionens beslut av den 3 juli 2014 om det statliga stöd SA.33927 (12/C) (f.d. 11/NN) som Belgien har genomfört – Garantisystem till skydd för fysiska personers andelar i finansiella kooperativ [delgivet med nr C(2014)1021] ( 1 )	53
		2014/687/EU
	*	Kommissionens genomförandebeslut av den 26 september 2014 om fastställande av BAT-slutsatser för produktion av massa, papper och kartong, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU [delgivet med nr C(2014) 6750] ( 1 )	76

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	MK	67,6
	TR	85,0
	XS	74,9
	ZZ	75,8
0707 00 05	MK	29,8
	TR	100,6
	ZZ	65,2
0709 93 10	TR	110,7
0709 93 10	ZZ	110,7
0805 50 10	AR	139,2
	CL	139,2
	IL	107,6
	TR	120,7
	UY	112,1
	ZA	171,0
	ZZ	131,6
0806 10 10	BR	167,9
	MK	103,8
	TR	119,6
	ZZ	130,4
0808 10 80	BA	41,5
	BR	56,4
	CL	101,5
	NZ	110,2
	US	135,4
	ZA	97,0
	ZZ	90,3
0808 30 90	CN	104,2
	TR	115,8
	ZZ	110,0
0809 40 05	MK	13,1
0809 40 05	ZZ	13,1

(i euro)
KN-nr	Representativt pris per 100 kg nettovikt av produkten i fråga	Tilläggsbelopp per 100 kg nettovikt av produkten i fråga	Den importtull som ska tas ut på grund av det upphävande som avses i artikel 40 i förordning (EG) nr 951/2006 per 100 kg netto av produkten (1)
1703 10 00 (2)	13,48	—	0
1703 90 00 (2)	15,93	—	0

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 284

Svensk utgåva	Lagstiftning	femtiosjunde årgången 30 september 2014