ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
femtiosjunde årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
|
||
|
|
BESLUT |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
|
2014/660/EU |
|
|
* |
||
|
|
REKOMMENDATIONER |
|
|
|
2014/661/EU |
|
|
* |
Kommissionens rekommendation av den 10 september 2014 om övervakning av förekomsten av 2- och 3-monoklorpropan-1,2-diol (2- och 3-MCPD), fettsyraestrar av 2- och 3-MCPD samt glycidylfettsyraestrar i livsmedel ( 1 ) |
|
|
|
2014/662/EU |
|
|
* |
Kommissionens rekommendation av den 10 september 2014 om god praxis för att förhindra och minska förekomsten av opiumalkaloider i vallmofrön och vallmofröprodukter ( 1 ) |
|
|
Rättelser |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/1 |
RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 959/2014
av den 8 september 2014
om ändring av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 215,
med beaktande av rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (1),
med beaktande av det gemensamma förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska kommissisonen, och
av följande skäl:
(1) |
Rådets förordning (EU) nr 269/2014 (2) ger verkan åt vissa åtgärder som föreskrivs i beslut 2014/145/Gusp och föreskriver frysning av penningmedel och ekonomiska resurser för fysiska personer som är ansvariga för, aktivt stöder eller genomför åtgärder eller politik som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, eller stabiliteten eller säkerheten i Ukraina, eller som hindrar internationella organisationers arbete i Ukraina, och fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är förbundna med dem; juridiska personer, enheter eller organ som materiellt eller ekonomiskt stöder åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende; juridiska personer, enheter eller organ på Krim eller i Sevastopol för vilka äganderätten har överlåtits i strid med ukrainsk lagstiftning, eller juridiska personer, enheter eller organ som har dragit fördel av en sådan överlåtelse, eller juridiska personer, enheter eller organ som aktivt ger materiellt eller ekonomiskt stöd till, eller gynnas av, de ryska beslutsfattare som bär ansvaret för annekteringen av Krim eller destabiliseringen av östra Ukraina. |
(2) |
Den 8 september 2014 beslutade rådet att utvidga de restriktiva åtgärderna för att rikta dem mot personer eller enheter som genomför transaktioner med separatistgrupperna i Donbass-regionen i Ukraina. Rådet antog beslut 2014/658/Gusp (3) som ändrar beslut 2014/145/Gusp och innehåller ändrade kriterier för upptagande i förteckningen i detta syfte. |
(3) |
Denna åtgärd faller inom tillämpningsområdet för fördraget, och därför är lagstiftningsåtgärder på unionsnivå nödvändiga, särskilt för att genomföra den på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater. |
(4) |
Förordning (EU) nr 269/2014 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(5) |
För att de åtgärder som föreskrivs i den här förordningen ska vara verkningsfulla bör den träda i kraft omedelbart. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande led ska läggas till i artikel 3.1 i förordning (EU) nr 269/2014:
”e) |
Fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som genomför transaktioner med separatistgrupperna i Donbass-regionen i Ukraina.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 8 september 2014.
På rådets vägnar
S. GOZI
Ordförande
(1) EUT L 78, 17.3.2014, s. 16.
(2) Rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 17.3.2014, s. 6).
(3) Rådets beslut 2014/658/Gusp av den 8 september 2014 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (se sidan 47 i detta nummer av EUT).
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/3 |
RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 960/2014
av den 8 september 2014
om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 215,
med beaktande av rådets beslut 2014/659/Gusp av den 8 september 2014 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (1),
med beaktande av det gemensamma förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska kommissionen, och
av följande skäl:
(1) |
Rådets förordning (EU) nr 833/2014 (2) ger verkan åt vissa åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2014/512/Gusp (3). Dessa åtgärder omfattar restriktioner på export av varor och teknik med dubbla användningsområden, restriktioner på tillhandahållande av tjänster som har anknytning till sådana varor och sådan teknik samt på vissa tjänster i samband med leverans av vapen och militär utrustning, restriktioner på direkt eller indirekt försäljning, leverans, överföring eller export av vissa tekniker för oljeindustrin i Ryssland, i form av ett krav på förhandstillstånd, samt restriktioner avseende tillträde till kapitalmarknaden för vissa finansinstitut. |
(2) |
Europeiska unionens stats- och regeringschefer har efterlyst förberedande arbete om ytterligare riktade åtgärder så att ytterligare åtgärder kan vidtas utan dröjsmål. |
(3) |
Med tanke på situationens allvar anser rådet att ytterligare restriktiva åtgärder bör vidtas som svar på Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. |
(4) |
I detta sammanhang är det lämpligt att tillämpa ytterligare restriktioner på export av varor och teknik med dubbla användningsområden, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 428/2009 (4). |
(5) |
Dessutom bör tillhandhållande av tjänster för oljeprospektering, inklusive provborrning, och oljeproduktion på djupt vatten, oljeprospektering, inklusive provborrning, och oljeproduktion i Arktis eller skifferoljeprojekt förbjudas. |
(6) |
För att sätta press på den ryska regeringen är det också lämpligt att tillämpa ytterligare restriktioner på tillträde till kapitalmarknaden för vissa finansinstitut, med undantag för Rysslandsbaserade institut med internationell status som inrättats genom mellanstatliga avtal och i vilka Ryssland är en av aktieägarna, restriktioner på juridiska personer, enheter eller organ som är etablerade i Ryssland i försvarssektorn, med undantag för juridiska personer, enheter eller organ vars huvudsakliga verksamhet ligger inom rymdindustrin och kärnenergiindustrin och restriktioner på juridiska personer, enheter eller organ som är etablerade i Ryssland och vars huvudsakliga verksamheter avser försäljning eller transport av råolja eller petroleumprodukter. Andra finansiella tjänster än de som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 833/2014, såsom inlåningsverksamhet, betaltjänster, försäkringstjänster, lån från de institutioner som avses i artikel 5.1 och 5.2 i den förordningen och derivatinstrument som används för risksäkring på energimarknaden omfattas inte av dessa restriktioner. Lån bör anses vara nya lån endast om de lyfts efter den 12 september 2014. |
(7) |
Dessa åtgärder omfattas av tillämpningsområdet för fördraget, och lagstiftningsåtgärder på unionsnivå är därför nödvändiga, särskilt för att säkerställa att de genomförs på ett enhetligt sätt i samtliga medlemsstater. |
(8) |
För att säkerställa att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning är verkningsfulla bör den träda i kraft omedelbart. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) nr 833/2014 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 1 ska leden e och f ersättas med följande: ”e) Investeringstjänster : följande tjänster och verksamheter:
f) överlåtbara värdepapper : följande klasser av värdepapper, utom betalningsmedel, som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden:
|
2. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 2a 1. Det ska vara förbjudet att direkt eller indirekt sälja, leverera, överföra eller exportera varor och teknik med dubbla användningsområden som ingår i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009, oavsett om varorna och tekniken har sitt ursprung i unionen eller inte, till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i Ryssland i enlighet med förteckningen i bilaga IV till den här förordningen. 2. Det ska vara förbjudet att
3. Förbuden i punkterna 1 och 2 ska inte påverka genomförandet av avtal eller överenskommelser som ingicks före den 12 september 2014, eller tillhandahållandet av bistånd som är nödvändigt för underhållet av och säkerheten för befintlig kapacitet inom EU. 4. Förbudet i punkterna 1 och 2 ska inte gälla för försäljning, leverans, överföring eller export av varor och teknik med dubbla användningsområden avsedda för luftfarts- och rymdindustrin, eller därtill kopplat tekniskt eller finansiellt bistånd, för icke-militär användning och för en icke-militär slutanvändare, eller för underhållet av och säkerheten för befintlig civil kärnteknisk kapacitet inom EU för icke-militär användning och för en icke-militär slutanvändare.” |
3. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 3a 1. Det ska vara förbjudet att direkt eller indirekt tillhandahålla följande kringtjänster för oljeprospektering, inklusive provborrning, och oljeproduktion på djupt vatten, oljeprospektering, inklusive provborrning, och oljeproduktion i Arktis eller skifferoljeprojekt i Ryssland:
2. Förbuden i punkt 1 ska inte påverka fullgörandet av en skyldighet i enlighet med ett avtal eller ett ramavtal som har ingåtts före den 12 september 2014 eller biavtal som är nödvändiga för verkställandet av sådana avtal. 3. Förbudet i punkt 1 ska inte vara tillämpligt om de berörda tjänsterna är nödvändiga för akut förhindrande eller begränsning av en händelse som sannolikt skulle få allvarliga och betydande konsekvenser för människors hälsa och säkerhet eller för miljön.” |
4. |
Artikel 4.1 b ska ersättas med följande:
|
5. |
Artikel 5 ska ersättas med följande: ”Artikel 5 1. Det ska vara förbjudet att direkt eller indirekt köpa, sälja eller tillhandahålla investeringstjänster för eller bistånd vid utfärdande av, eller på annat sätt hantera, överlåtbara värdepapper och penningsmarknadsinstrument med en löptid som överstiger 90 dagar och som utfärdas efter den 1 augusti 2014 till och med den 12 september 2014, eller med en löptid som överstiger 30 dagar och som utfärdas efter den 12 september 2014 av
2. Det ska vara förbjudet att direkt eller indirekt köpa, sälja eller tillhandahålla investeringstjänster för eller bistånd vid utfärdande av, eller på annat sätt hantera, överlåtbara värdepapper och penningsmarknadsinstrument med en löptid som överstiger 30 dagar och som efter den 12 september 2014 utfärdas av
3. Det ska vara förbjudet att direkt eller indirekt ingå eller delta i ett arrangemang för att bevilja nya lån eller ny kredit med en löptid som överstiger 30 dagar till juridiska personer, enheter eller organ som avses i punkt 1 eller 2 efter den 12 september 2014, med undantag för lån och kredit som har som särskilt och dokumenterat mål att tillhandahålla finansiering till import eller export som inte omfattas av förbud av varor och icke finansiella tjänster mellan unionen och Ryssland eller för lån som har som särskilt och dokumenterat mål att tillhandahålla nödfinansiering för att uppfylla solvens- och likviditetskriterier för juridiska personer etablerade i unionen, vilkas äganderättigheter till minst 50 % direkt eller indirekt ägs av en enhet som avses i bilaga III.” |
5a. |
Led a i artikel 11.1 ska ersättas med följande:
. |
6. |
Artikel 12 ska ersättas med följande: ”Artikel 12 Det ska vara förbjudet att medvetet och avsiktligt delta i verksamhet vars syfte eller verkan är att kringgå de förbud som avses i artiklarna 2, 2a, 3a, 4 eller 5, inbegripet genom att agera som ersättare för de enheter som avses i artikel 5, eller genom att tillämpa undantagen i artikel 5.3 för att finansiera enheter som avses i artikel 5.” |
7. |
Bilaga I till denna förordning ska läggas till som bilaga IV. |
8. |
Bilaga II till denna förordning ska läggas till som bilaga V. |
9. |
Bilaga I till denna förordning ska läggas till som bilaga VI. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 8 september 2014.
På rådets vägnar
S. GOZI
Ordförande
(1) Se sidan 54 i detta nummer av EUT.
(2) Rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 1).
(3) Rådets beslut 2014/512/Gusp av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 13).
(4) Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (EUT L 134, 29.5.2009, s. 1).
BILAGA I
”BILAGA IV
Förteckning över fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som avses i artikel 2a
|
JSC Sirius (optoelektronik för civila och militära ändamål) |
|
OJSC Stankoinstrument (maskinindustri för civila och militära ändamål) |
|
OAO JSC Chemcomposite (material för civila och militära ändamål) |
|
JSC Kalashnikov (handeldvapen) |
|
JSC Tula Arms Plant (vapensystem) |
|
NPK Technologii Maschinostrojenija (ammunition) |
|
OAO Wysokototschnye Kompleksi (luftvärns- och pansarvärnssystem) |
|
OAO Almaz Antey (statsägt företag; vapen, ammunition, forskning) |
|
OAO NPO Bazalt (statsägt företag, tillverkning av maskiner för tillverkning av vapen och ammunition)” |
BILAGA II
”BILAGA V
Förteckning över personer, enheter och organ som avses i artikel 5.2 a
|
OPK OBORONPROM |
|
UNITED AIRCRAFT CORPORATION |
|
URALVAGONZAVOD” |
BILAGA III
”BILAGA VI
Förteckning över personer, enheter och organ som avses i artikel 5.2 a
|
ROSNEFT |
|
TRANSNEFT |
|
GAZPROM NEFT.” |
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/8 |
RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 961/2014
av den 8 september 2014
om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (1), särskilt artikel 14.1, och
av följande skäl:
(1) |
Den 17 mars 2014 antog rådet förordning (EU) nr 269/2014. |
(2) |
Mot bakgrund av den allvarliga situationen anser rådet att ytterligare personer och enheter bör läggas till i den förteckning över fysiska och juridiska personer, enheter och organ som omfattas av restriktiva åtgärder enligt bilaga I till förordning (EU) nr 269/2014. |
(3) |
Bilaga I till förordning (EU) nr 269/2014 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De personer och enheter som förtecknas i bilagan till den här förordningen ska läggas till i förteckningen i bilaga I till förordning (EU) nr 269/2014.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 8 september 2014.
På rådets vägnar
S. GOZI
Ordförande
(1) EUT L 78, 17.3.2014, s. 6.
BILAGA
Förteckning över personer och enheter som avses i artikel 1
|
Namn |
Personuppgifter |
Skäl |
Datum för uppförande |
1. |
Alexander ZAKHARCHENKO Александр Владимирович Захарченко |
Född 1976 i Donetsk |
Han har från och med 7 augusti ersatt Alexander Borodai som så kallad ”premiärminister” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Zakharchenko har i och med att han tagit sig an denna uppgift och verkat i denna egenskap stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
2. |
Vladimir KONONOV/alias ”Tsar”
|
Född den 14.10.1974 i Gorsky |
Han har från och med den 14 augusti ersatt Igor Strelkov/Girkin som så kallad ”försvarsminister” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk” . Han har enligt uppgift fört befälet över en division av stridande separatister i Donetsk sedan i april och har lovat att ”lösa den strategiska uppgiften att avvärja Ukrainas militära aggression”. Kononov har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
3. |
Miroslav Vladimirovich RUDENKO Мирослав Владимирович Руденко |
21.1.1983 i Debalcevo |
Befälhavare för Donbass folkmilis. Han har bland annat sagt att de kommer att fortsätta att strida i resten av landet. Rudenko har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
4. |
Gennadiy Nikolaiovych TSYPKALOV Геннадий Николаевич Цыпкалов. |
Född den 21.6.1973 |
Ersatte Marat Bashirov som så kallad ”premiärminister” i den så kallade ”Folkrepubliken Lugansk” . Tidigare aktiv i milisen Sydöstra armén. Tsypkalov har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
5. |
Andrey Yurevich PINCHUK Андрей Юрьевич ПИНЧУК |
|
”Statssäkerhetsminister” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Har samröre med Vladimir Antyufeyev, som är ansvarig för separatisternas ”myndighetsverksamhet” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsks regering”. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
6. |
Oleg BEREZA Олег БЕРЕЗА |
|
”Inrikesminister” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Har samröre med Vladimir Antyufeyev, som är ansvarig för separatisternas ”myndighetsverksamhet” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsks regering”. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
7. |
Andrei Nikolaevich RODKIN Андрей Николаевич Родкин |
|
Moskvaföreträdare för den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har i sina uttalanden bland annat talat om att milisen är beredd att föra ett gerillakrig och att de beslagtagit vapensystem från den ukrainska försvarsmakten. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
8. |
Aleksandr KARAMAN Александр караман |
|
”Vice premiärminister för sociala frågor” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Har samröre med Vladimir Antyufeyev, som är ansvarig för separatisternas ”myndighetsverksamhet” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsks regering”. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Rysslands vice premiärminister Dmitry Rogozins skyddsling. |
12.9.2014 |
9. |
Georgiy L'vovich MURADOV Георгий Львович Мурадов |
Född den 19.11.1954 |
Så kallad ”vice premiärminister” i Krim och befullmäktigad företrädare för Krim hos president Putin. Muradov har spelat en viktig roll när det gäller att konsolidera rysk institutionell kontroll över Krim sedan den olagliga annekteringen. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
10. |
Mikhail Sergeyevich SHEREMET Михаил Сергеевич Шеремет |
Född den 23.5.1971 i Dzhankoy |
Så kallad ”förste vice premiärminister” i Krim. Sheremet spelade en viktig roll när det gäller organiseringen och genomförandet av folkomröstningen i Krim den 16 mars om anslutningen till Ryssland. Vid folkomröstningen förde Sheremet enligt uppgift befälet över de Moskvavänliga ”självförsvarsstyrkorna” i Krim. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
11. |
Yuri Leonidovich VOROBIOV Юрий Леонидович Воробьев |
Född den 2.2.1948 i Krasnoyarsk |
Vice talman i Ryska federationens federala råd. Den 1 mars 2014 stödde Vorobiov i federala rådet offentligt utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina. Han röstade sedan ja till det därtill hörande dekretet. |
12.9.2014 |
12. |
Vladimir Volfovich ZHIRINOVSKY Владимир Вольфович Жириновски |
Född den 10.6.1964 i Eidelshtein, Kasakhstan |
Ledamot av statsdumans råd; ledare för Rysslands liberaldemokratiska parti (LDPR). Han stödde aktivt användningen av Rysslands försvarsmakt i Ukraina och annekteringen av Krim. Han har aktivt krävt Ukrainas delning. Han undertecknade för LDPR-partiet, vars ordförande han är, en överenskommelse med den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. |
12.9.2014 |
13. |
Vladimir Abdualiyevich VASILYEV
|
Född den 11.8.1949 i Klin |
Vice talman i statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
14. |
Viktor Petrovich VODOLATSKY Виктор Петрович Водолацкий |
Född den 19.8.1957 i regionen Azov. |
Ordförande (”ataman”) för de ryska och utländska kosackstyrkornas union och suppleant i statsduman. Han stödde Krims annektering och medgav att ryska kosacker aktivt deltog i den ukrainska konflikten på de Moskvastödda separatisternas sida. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
15. |
Leonid Ivanovich KALASHNIKOV Леонид Иванович Калашников |
Född den 6.8.1960 i Stepnoy Dvorets |
Förste vice ordförande i statsdumans utrikesutskott. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
16. |
Vladimir Stepanovich NIKITIN
|
Född den 5.4.1948 i Opochka |
Förste vice ordförande i statsdumans utskott för förbindelserna med länderna i Oberoende staters samvälde, eurasiatisk integration och banden till landsmännen. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
17. |
Oleg Vladimirovich LEBEDEV Олег Владимирович Лебедев |
Född den 21.3.1964 i Orel/Rudny |
Förste vice ordförande i statsdumans utskott för förbindelserna med länderna i Oberoende staters samvälde, eurasiatisk integration och banden till landsmännen. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
18. |
Ivan Ivanovich MELNIKOV Иван Иванович Мельников |
Född den 7.8.1950 i Bogoroditsk |
Förste vice talman, statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
19. |
Igor Vladimirovich LEBEDEV Игорь Владимирович Лебедев |
Född den 27.9.1972 i Moskva |
Vice talman, statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
20. |
Nikolai Vladimirovich LEVICHEV Николай Владимирович Левичев |
Född den 28.5.1953 i Pushkin |
Vice talman, statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
21. |
Svetlana Sergeevna ZHUROVA Светлана Сергеевна Журова |
Född den 7.1.1972 i Pavlov-on-the-Neva |
Förste vice ordförande i utrikesutskottet, statsduman. Den 20 mars 2014 röstade hon ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
22. |
Aleksey Vasilevich NAUMETS Алексей Васильевич Hаумец |
Född den 11.2.1968 |
Generalmajor i ryska armén. Han är befälhavare för 76:e luftburna divisionen som medverkat vid den ryska militära närvaron på Ukrainas territorium, framför allt under Krims olagliga annektering. |
12.9.2014 |
23. |
Sergey Viktorovich CHEMEZOV
|
Född den 20.8.1952 i Cheremkhovo |
Sergei Chemezov är en av president Putins kända nära medarbetare – båda var KGB- officerare utstationerade i Dresden – och han är ledamot av Enade Rysslands högsta råd. Han drar fördel av sina band till den ryske presidenten genom att befordras till högre tjänster i statskontrollerade företag. Han är ordförande i konglomeratet Rostec, Rysslands ledande statskontrollerade försvars- och industritillverkningsföretag. Till följd av ett ryskt regeringsbeslut planerar Technopromexport, ett dotterbolag till Rostec, att bygga energianläggningar i Krim och stöder därigenom Krims integering i Ryska federationen. Dessutom har Rosoboronexport, ett dotterbolag till Rostec, stött integreringen av Krims försvarföretag i Rysslands försvarsindustri och därigenom konsoliderat Ryska federationens olagliga annektering av Krim. |
12.9.2014 |
24. |
Alexander Mikhailovich BABAKOV Aлександр Михайлович Бабаков |
Född den 8.2.1963 in Chisinau |
Ledamot av statsduman, ordförande i statsdumans utskott för lagstiftning avseende utvecklingen av Ryska federationens militär-industriella komplex. Babakov är en framträdande medlem i Enade Ryssland och har som affärsman gjort stora investeringar i Ukraina och på Krim. Den 20 mars 2014 röstade han för utkastet till federal konstitution ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/14 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 962/2014
av den 29 augusti 2014
om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Pescabivona [SGB])
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Italiens ansökan om registrering av beteckningen ”Pescabivona” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). |
(2) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör beteckningen ”Pescabivona” registreras. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beteckningen ”Pescabivona” (SGB) ska föras in i registret.
Beteckningen i första stycket avser en produkt i klass 1.6. Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 augusti 2014.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Tony BORG
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EUT C 103, 8.4.2014, s. 13.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36.).
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/15 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 963/2014
av den 29 augusti 2014
om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Zázrivské vojky [SGB])
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Sloveniens ansökan om registrering av beteckningen ”Zázrivské vojky” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). |
(2) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör beteckningen ”Zázrivské vojky” registreras. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beteckningen ”Zázrivské vojky” (SGB) ska föras in i registret.
Beteckningen i första stycket avser en produkt i klass 1.3 Ost enligt bilaga XI i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 augusti 2014.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Tony BORG
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EUT C 109, 11.4.2014, s. 27.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/16 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 964/2014
av den 11 september 2014
om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller standardvillkor för finansieringsinstrument
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (1), särskilt artikel 38.3 andra stycket, och
av följande skäl:
(1) |
För att underlätta användningen av de finansieringsinstrument som inrättats på nationell, regional, transnationell eller gränsöverskridande nivå och som förvaltas av den förvaltande myndigheten eller på dess ansvar i enlighet med artikel 38.3 a i förordning (EU) nr 1303/2013 bör det fastställas regler avseende standardvillkor för vissa finansieringsinstrument. Sådana standardvillkor skulle göra dessa instrument färdiga att användas – så kallade standardiserade finansieringsinstrument. |
(2) |
För att underlätta användningen av finansieringsinstrumenten måste standardvillkoren säkerställa att reglerna för statligt stöd följs och underlätta tillhandahållandet av ekonomiskt stöd från unionen till slutmottagarna genom en kombination av finansieringsinstrument och bidragsstöd. |
(3) |
Standardvillkoren får inte tillåta att en finansiell leverantör, till exempel en offentlig eller privat investerare eller långivare, en förvaltare av finansieringsinstrumentet eller en slutmottagare tar emot något slags statligt stöd som är oförenligt med den inre marknaden. Standardvillkoren bör beakta de relevanta förordningarna om stöd av mindre betydelse, exempelvis kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (2) och kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 (3), kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (4), kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 (5), riktlinjerna för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (6) och riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (7). |
(4) |
Med tanke på att reglerna för statligt stöd inte gäller för sådana jordbruksverksamheter som stöds genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bör det för dessa verksamheter vara frivilligt att följa standardvillkoren. För andra verksamheter som får stöd från samma fond gäller de allmänna reglerna för statligt stöd och standardvillkoren bör därför vara obligatoriska. |
(5) |
Det är möjligt att företag inom fiskerisektorn, i synnerhet små och medelstora företag, kan dra nytta av de finansieringsinstrument som finansieras av en europeisk struktur- och investeringsfond. När en sådan förmån finansieras av en annan europeisk struktur- och investeringsfond än Europeiska havs- och fiskerifonden bör det sammanlagda stödbelopp som beviljas genom finansieringsinstrumenten till samtliga företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn under tre år underskrida gränsen för den årliga fiskeri-, vattenbruks- och beredningsomsättningen per medlemsstat som anges i kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 (8). Dessutom bör hänsyn tas till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 (9) och till riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske- och vattenbruk (10). |
(6) |
Standardvillkoren bör också inbegripa en minimiuppsättning krav på styrning för att säkerställa att finansieringsinstrumenten förvaltas korrekt, i syfte att tillhandahålla mer utförliga regler än de i förordning (EU) nr 1303/2013. |
(7) |
För att stödja de små och medelstora företagens tillväxt i en problematisk finansieringsmiljö är en portfölj med riskdelningslån ett lämpligt finansieringsinstrument. Riskdelningslånet utgör en möjlighet för små och medelstora företag att få nya lån med enklare tillgång till finansiering, genom att finansiella intermediärer får finansieringsbidrag och kreditrisken delas upp. Därigenom erhåller de små och medelstora företagen mer pengar till förmånliga villkor i form av lägre ränta och/eller lägre säkerheter. |
(8) |
Finansiering genom riskdelningslån kan vara ett särskilt effektivt sätt att stödja små och medelstora företag i situationer med begränsad tillgång till finansiering eller när riskaptiten hos de finansiella intermediärerna för vissa sektorer eller typer av små och medelstora företag är relativt låg. I detta sammanhang är standardvillkoren ett effektivt sätt att ta itu med detta marknadsmisslyckande. |
(9) |
För att uppmuntra finansiella intermediärer att öka utlåningen till små och medelstora företag som omfattas av unionsfinansierade garantier är en portfölj med begränsad garanti ett lämpligt finansieringsinstrument. |
(10) |
Portföljen med begränsad garanti bör ta itu med de befintliga klyftorna på skuldmarknaden för små och medelstora företag genom att stödja nya lån, dvs. genom att tillhandahålla skydd mot kreditrisker (i form av en portfölj med begränsad garanti för första förlustläge), med målet att minska de särskilda svårigheter som små och medelstora företag ställs inför när det gäller att få tillgång till finansiering på grund av bristen på tillräckliga säkerheter i kombination med den relativt höga kreditrisk som de står för. För att uppnå den förväntade effekten får dock inte unionens bidrag till portföljen med begränsad garanti ersätta de likvärdiga garantier som erhålls av respektive finansinstitut för samma ändamål inom ramen för redan befintliga finansieringsinstrument på unionsnivå, nationell nivå eller regional nivå. I detta sammanhang är standardvillkoren ett effektivt sätt att ta itu med detta marknadsmisslyckande. |
(11) |
För att uppmuntra tillvaratagandet av den energibesparingspotential som uppstår när man renoverar bostadshus är ett renoveringslån ett lämpligt finansieringsinstrument. |
(12) |
Renoveringslånet bör rikta in sig på långsiktiga subventionerade lånevillkor och direkt tekniskt stöd och direkt finansiering som ägare av bostadshus kan använda sig av för att förbereda och genomföra renoveringsprojekt. Det beviljas på en finansieringsmarknad där bankerna i grund och botten utgör den enda finansieringskällan, men där denna finansiering antingen är för låg (på grund av intermediärens riskaptit), för kortsiktig, för dyr eller på annat sätt olämplig för den långsiktiga avkastningen på de projekt som finansieras. Detta utgör, tillsammans med ett ineffektivt system för identifiering och upphandling av byggentreprenader på uppdrag av ägare av flerbostadshus, utan att utesluta möjligheten att stödja privatpersoner, ett marknadsmisslyckande. I detta sammanhang är standardvillkoren ett effektivt sätt att ta itu med detta marknadsmisslyckande. |
(13) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från samordningskommittén för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning fastställs regler gällande standardvillkoren för följande finansieringsinstrument:
a) |
En portfölj med riskdelningslån. |
b) |
En portfölj med begränsad garanti. |
c) |
Ett renoveringslån. |
Artikel 2
Ytterligare villkor
Förvaltande myndigheter får inkludera andra villkor utöver de som ingår i finansieringsavtalet i enlighet med de villkor för det valda finansieringsinstrumentet som anges i denna förordning.
Artikel 3
Efterlevnad av reglerna för statligt stöd enligt standardvillkoren
1. Om finansieringsinstrument kombineras med bidrag för tekniskt stöd till slutmottagare som omfattas av något av instrumenten, får sådana bidrag inte överskrida 5 % av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag till instrumentet, och de ska överensstämma med slutsatserna i den förhandsbedömning som motiverar sådana bidrag, vilken avses i artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013.
2. Det organ som genomför finansieringsinstrumentet (nedan kallad den finansiella intermediären) ska förvalta bidraget för tekniskt stöd. Det tekniska stödet får inte omfatta sådana verksamheter som täcks av de förvaltningskostnader och -avgifter som erhålls för förvaltningen av finansieringsinstrumentet. De utgifter som omfattas av det tekniska stödet får inte utgöra en del av den investering som ska finansieras genom lånet enligt det berörda finansieringsinstrumentet.
Artikel 4
Styrning enligt standardvillkoren
1. Den förvaltande myndigheten eller, i förekommande fall, förvaltaren av fondandelsfonden ska finnas representerad i tillsynskommittén eller i en liknande typ av styrningsstruktur för finansieringsinstrumentet.
2. Den förvaltande myndigheten får inte delta direkt i några enskilda investeringsbeslut. När det rör sig om fondandelsfonder ska den förvaltande myndigheten utöva sin tillsynsfunktion i fråga om fondandelsfonden utan att påverka fondandelsfondens enskilda beslut.
3. Finansieringsinstrumentet ska ha en styrningsstruktur som gör det möjligt att fatta öppna beslut om kredit- och riskdiversifiering i linje med relevant marknadspraxis.
4. Förvaltaren av fondandelsfonden och den finansiella intermediären ska ha en styrningsstruktur som säkerställer deras opartiskhet och oberoende.
Artikel 5
Finansieringsavtal enligt standardvillkoren
1. Den förvaltande myndigheten ska skriftligen teckna ett finansieringsavtal för programmens bidrag till finansieringsinstrumentet, vilket ska innehålla standardvillkoren i enlighet med bilaga I.
2. Till finansieringsavtalet ska följande bifogas:
a) |
Den förhandsbedömning som krävs enligt artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013 och som motiverar finansieringsinstrumentet. |
b) |
En verksamhetsplan för finansieringsinstrumentet, inbegripet investeringsstrategin och en beskrivning av investerings-, garanti- eller utlåningspolicyn. |
c) |
En beskrivning av instrumentet som ska vara anpassad till de detaljerade standardvillkoren för instrumentet och som ska fastställa de finansiella parametrarna för finansieringsinstrumenten. |
d) |
Övervaknings- och rapporteringsmallarna. |
Artikel 6
Riskdelningslån
1. Riskdelningslånet ska utgöras av en lånefond som ska inrättas av en finansiell intermediär med bidrag från programmet och ett bidrag på minst 25 % av lånefonden från den finansiella intermediären. Lånefonden ska finansiera en portfölj med nyutfärdade lån, men får dock inte användas för återfinansiering av befintliga lån.
2. Riskdelningslånet ska uppfylla de villkor som anges i bilaga II.
Artikel 7
Portfölj med begränsad garanti
1. Portföljen med begränsad garanti ska tillhandahålla en kreditrisktäckning för varje enskilt lån upp till en garantisats på högst 80 %, för inrättandet av en portfölj med nya lån till små och medelstora företag upp till ett högsta förlustbelopp som fastställs av den högsta garantisatsen, vilken inte får överskrida 25 % av portföljens riskexponering.
2. Portföljen med begränsad garanti ska uppfylla de villkor som anges i bilaga III.
Artikel 8
Renoveringslån
1. Renoveringslånet ska utgöras av en lånefond som ska inrättas av en finansiell intermediär med bidrag från programmet och ett bidrag på minst 15 % av lånefonden från den finansiella intermediären. Lånefonden ska finansiera en portfölj med nyutfärdade lån, men får dock inte användas för återfinansiering av befintliga lån.
2. Slutmottagarna kan vara fysiska eller juridiska personer eller oberoende yrkesutövare som äger lokaler, liksom förvaltare eller andra juridiska enheter som agerar på uppdrag av och till förmån för ägare, som genomför energieffektivitetsåtgärder eller åtgärder beträffande förnybar energi som är stödberättigade enligt förordning (EU) nr 1303/2013 och har rätt till programstöd.
3. Renoveringslånet ska uppfylla de villkor som anges i bilaga IV.
Artikel 9
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 11 september 2014.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).
(3) Kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (EUT L 352, 24.12.2013, s. 9).
(4) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).
(5) Kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1).
(6) Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (EUT C 19, 22.1.2014, s. 4).
(7) Riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (EUT C 204, 1.7.2014, s. 1).
(8) Kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 190, 28.6.2014, s. 45).
(9) Kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1).
(10) Riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (EUT C 84, 3.4.2008, s. 10).
BILAGA I
Kommenterad förteckning över innehållet i ett finansieringsavtal mellan en förvaltande myndighet och en finansiell intermediär
Innehållsförteckning:
(1) |
Ingress |
(2) |
Definitioner |
(3) |
Syfte och tillämpningsområde |
(4) |
Politiska mål och förhandsbedömning |
(5) |
Slutmottagare |
(6) |
Ekonomisk fördel och statligt stöd |
(7) |
Investerings-, garanti- eller utlåningspolicy |
(8) |
Verksamheter och insatser |
(9) |
Målresultat |
(10) |
Den finansiella intermediärens funktion och skyldigheter: risk- och intäktsdelning |
(11) |
Förvaltning och granskning av finansieringsinstrumentet |
(12) |
Programbidrag |
(13) |
Utbetalningar |
(14) |
Kontoförvaltning |
(15) |
Administrativa kostnader |
(16) |
Löptid och utgifters stödberättigande vid avslutande |
(17) |
Återanvändning av medel som betalats ut av den förvaltande myndigheten (inbegripet ränta) |
(18) |
Kapitalisering av räntesubventioner, subventioner av garantiavgifter (om tillämpligt) |
(19) |
Styrning av finansieringsinstrumentet |
(20) |
Intressekonflikter |
(21) |
Rapportering och övervakning |
(22) |
Utvärdering |
(23) |
Synlighet och öppenhet |
(24) |
Exklusivitet |
(25) |
Tvistlösning |
(26) |
Sekretess |
(27) |
Ändring av avtalet och överföring av rättigheter och skyldigheter |
1. INGRESS
Landets/regionens namn
Uppgift om den förvaltande myndigheten
Programmets CCI-nr (gemensam identifieringskod)
Det berörda programmets namn
Berört avsnitt av programmet som finansieringsinstrumentet omfattas av
Namn på den europeiska struktur- och investeringsfonden
Uppgift om insatsområdet
Regioner där finansieringsinstrumentet ska genomföras (Nuts-nivå eller annat)
Belopp som anslås finansieringsinstrumentet av den förvaltande myndigheten
Belopp från den europeiska struktur- och investeringsfonden
Belopp från nationella offentliga källor (offentliga programbidrag)
Belopp från nationella privata källor (privata programbidrag)
Belopp från nationella offentliga och privata källor utanför programbidraget
Förväntat inledningsdatum för finansieringsinstrumentet
Avslutningsdatum för finansieringsinstrumentet
Kontaktuppgifter för kommunikation mellan parterna
Avtalets syfte
2. DEFINITIONER
3. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Beskrivning av finansieringsinstrumentet, inbegripet dess investeringsstrategi eller investeringspolicy samt vilken typ av stöd som ska tillhandahållas.
4. POLITISKA MÅL OCH FÖRHANDSBEDÖMNING
Om tillämpligt, urvalskriterierna för finansiella intermediärer liksom ytterligare operativa krav som införlivar instrumentets politiska mål, finansiella produkter som ska erbjudas, avsedda slutmottagare och planerad kombination med bidragsstöd.
5. SLUTMOTTAGARE
Uppgifter om finansieringsinstrumentets slutmottagare (målgruppen) och vad som krävs för att kunna komma i fråga för stöd.
6. EKONOMISK FÖRDEL OCH STATLIGT STÖD
Utvärdering av den ekonomiska fördel som erhålls genom det offentliga programbidraget och anpassning till reglerna för statligt stöd.
7. INVESTERINGS-, GARANTI- ELLER UTLÅNINGSPOLICY
Bestämmelser om investerings-, garanti- eller utlåningspolicy, i synnerhet när det gäller portföljdiversifiering (risk, sektor, geografiska områden, storlek) och den finansiella intermediärens befintliga portfölj.
8. VERKSAMHETER OCH INSATSER
Verksamhetsplan eller likvärdiga handlingar för det finansieringsinstrument som ska genomföras, inklusive den förväntade hävstångseffekt som avses i artikel 37.2 c i förordning (EU) nr 1303/2013.
Definition av stödberättigade verksamheter.
En tydlig definition av vilka verksamheter som kan få bidrag och begränsningarna av dessa, vilket i synnerhet ska avse förändringar av verksamheterna och i portföljförvaltningen (förluster, betalningsförsummelse och återkravsprocess).
9. MÅLRESULTAT
Definition av de verksamheter, resultat och indikatorer för verkan som hör ihop med basmätningarna och de förväntade målen.
De målresultat som det berörda finansieringsinstrumentet förväntas uppnå för att bidra till de specifika målen och resultaten med avseende på den relevanta prioriteringen eller åtgärden. Lista över indikatorer i enlighet med det operativa programmet och artikel 46 i förordning (EU) nr 1303/2013.
10. DEN FINANSIELLA INTERMEDIÄRENS FUNKTION OCH SKYLDIGHETER: RISK- OCH INTÄKTSDELNING
Uppgifter och bestämmelser om skyldigheter för den finansiella intermediären och för andra enheter som deltar i genomförandet av finansieringsinstrumentet.
En förklaring av riskvärderingen och hur riskerna och vinsterna delas mellan de olika parterna.
Bestämmelser i linje med artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 (1) om funktioner, skyldigheter och ansvarsuppgifter för organ som genomför finansieringsinstrument.
11. FÖRVALTNING OCH GRANSKNING AV FINANSIERINGSINSTRUMENTET
Relevanta bestämmelser i linje med artikel 9 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 om förvaltning och kontroll av finansieringsinstrument.
Bestämmelser om revisionskrav, såsom minimikrav för den dokumentation som ska föras av den finansiella intermediären (och av fondandelsfonden) och krav med anknytning till separat bokföring för de olika stödformerna i överensstämmelse med artikel 37.7 och 37.8 i förordning (EU) nr 1303/2013 (i tillämpliga fall), inbegripet bestämmelser och krav som rör tillgången till dokument för medlemsstaternas revisionsmyndigheter, kommissionens revisorer och Europeiska revisionsrätten för att säkerställa en tydlig verifieringskedja i enlighet med artikel 40 i förordning (EU) nr 1303/2013.
Bestämmelser om att revisionsmyndigheten ska följa vägledningen beträffande revisionsmetod, kontrollista och dokuments tillgänglighet.
12. PROGRAMBIDRAG
Bestämmelser i linje med artikel 38.10 i förordning (EU) nr 1303/2013 om villkoren för överföring och förvaltning av programbidrag.
I tillämpliga fall, bestämmelser om en ram med villkor för bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och den framtida havs- och fiskerifonden.
13. UTBETALNINGAR
Krav och förfaranden för hantering av utbetalningar i trancher, som respekterar taken i artikel 41 i förordning (EU) nr 1303/2013, samt för prognosen för investeringsflöden.
Villkor för ett eventuellt tillbakadragande av det offentliga programbidraget till finansieringsinstrumentet.
Regler för vilka verifikationer som krävs för att motivera utbetalningarna från den förvaltande myndigheten till den finansiella intermediären.
Villkor enligt vilka utbetalningar från den förvaltande myndigheten till den finansiella intermediären måste avbrytas eller hållas inne.
14. KONTOFÖRVALTNING
Uppgifter om kontona, inbegripet (om tillämpligt) sådana krav på förvaltningskonton/separat bokföring som avses i artikel 38.6 i förordning (EU) nr 1303/2013.
Bestämmelser som förklarar hur finansieringsinstrumentets konto förvaltas, inklusive vilka villkor som styr användningen av bankkonton: motpartsrisker (om tillämpligt), godtagbara likvida transaktioner, de berörda parternas ansvar, korrigerande åtgärder vid för höga saldon på förvaltningskonton, registerföring och rapportering.
15. ADMINISTRATIVA KOSTNADER
Bestämmelser om ersättning till den finansiella intermediären genom beräkning och utbetalning av förvaltningskostnader och -avgifter till den finansiella intermediären och i enlighet med artiklarna 12 och 13 i den delegerade förordningen (EU) nr 480/2014.
Bestämmelsen ska inbegripa den högsta tillämpliga satsen och referensbeloppen för beräkningen.
16. LÖPTID OCH UTGIFTERS STÖDBERÄTTIGANDE VID AVSLUTANDE
Datum för avtalets ikraftträdande.
Datum för finansieringsinstrumentets genomförandeperiod och stödberättigandeperioden.
Bestämmelser om möjligheten att förlänga och avbryta det offentliga programbidraget till den finansiella intermediären för finansieringsinstrumentet, inbegripet villkoren för ett tidigt avbrott eller tillbakadragande av programbidragen, exitstrategier och avveckling av finansieringsinstrumenten (inbegripet fondandelsfonderna, i tillämpliga fall).
Bestämmelser gällande stödberättigade utgifter vid avslutande av programmet i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) nr 1303/2013.
17. ÅTERANVÄNDNING AV MEDEL SOM BETALATS UT AV DEN FÖRVALTANDE MYNDIGHETEN (INBEGRIPET RÄNTA)
Bestämmelser om återanvändning av medel som betalats ut av den förvaltande myndigheten.
Krav och förfaranden för förvaltning av räntor och andra intäkter som kan härledas till stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) nr 1303/2013.
Bestämmelser om återanvändning av medel som kan härledas till stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna fram till slutet av stödberättigandeperioden i enlighet med artikel 44 i förordning (EU) nr 1303/2013.
Bestämmelser om användning av medel som kan härledas till stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna efter utgången av stödberättigandeperioden i enlighet med artikel 45 i förordning (EU) nr 1303/2013.
18. KAPITALISERING AV RÄNTESUBVENTIONER, SUBVENTIONER AV GARANTIAVGIFTER (OM TILLÄMPLIGT)
Bestämmelser i linje med artikel 11 i den delegerade förordningen (EU) nr 480/2014 som det hänvisas till i artikel 42.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 gällande kapitalisering av årliga delbetalningar för räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter.
19. STYRNING AV FINANSIERINGSINSTRUMENTET
Bestämmelser som beskriver en lämplig styrningsstruktur hos förvaltningsinstrumentet för att säkerställa att beslut gällande lån/garantier/investeringar, avyttringar och riskspridning genomförs i enlighet med tillämpliga rättsliga krav och marknadsstandarder.
Bestämmelser om finansieringsinstrumentets investeringsstyrelse (funktion, oberoende, kriterier).
20. INTRESSEKONFLIKTER
Otvetydiga förfaranden ska upprättas för hanteringen av intressekonflikter.
21. RAPPORTERING OCH ÖVERVAKNING
Bestämmelser om övervakning av genomförandet av investeringar och av investeringsflöden, inbegripet den finansiella intermediärens rapportering till fondandelsfonden och/eller den förvaltande myndigheten för att säkerställa att artikel 46 i förordning (EU) nr 1303/2013 och reglerna för statligt stöd följs.
Regler för rapportering till den förvaltande myndigheten om hur uppgifterna utförs, liksom för rapportering av resultat och felaktigheter och de korrigerande åtgärder som vidtas.
22. UTVÄRDERING
Villkor och arrangemang för utvärdering av finansieringsinstrumentet.
23. SYNLIGHET OCH ÖPPENHET
Bestämmelser om synlighet i fråga om finansiering från unionen i linje med bilaga XII till förordning (EU) nr 1303/2013.
Bestämmelser som garanterar att slutmottagarna har tillgång till information.
24. EXKLUSIVITET
Bestämmelser om på vilka villkor förvaltaren av fondandelsfonden eller den finansiella intermediären får starta ett nytt investeringsverktyg.
25. TVISTLÖSNING
Bestämmelser om tvistlösning.
26. SEKRETESS
Bestämmelser om vilka delar av finansieringsinstrumentet som omfattas av sekretessbestämmelser. Annars anses all annan information vara offentlig.
Sekretesskyldigheter som skrivs in som en del av detta avtal får inte utgöra ett hinder för korrekt rapportering till investerarna, inbegripet de som tillhandahåller offentliga medel.
27. ÄNDRING AV AVTALET OCH ÖVERFÖRING AV RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER
Bestämmelser där omfattningen av och villkoren för en eventuell ändring och uppsägning av avtalet fastställs.
Bestämmelser som förbjuder den finansiella intermediären att överföra några rättigheter eller skyldigheter utan föregående godkännande från den förvaltande myndigheten.
BILAGA A |
: |
Den förhandsbedömning som krävs enligt artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013 och som motiverar finansieringsinstrumentet. |
BILAGA B |
: |
En verksamhetsplan för finansieringsinstrumentet, inbegripet investeringsstrategin och en beskrivning av investerings-, garanti- eller utlåningspolicyn. |
BILAGA C |
: |
En beskrivning av instrumentet som ska vara anpassad till de detaljerade standardvillkoren för instrumentet och som ska fastställa de finansiella parametrarna för finansieringsinstrumenten. |
BILAGA D |
: |
Övervaknings- och rapporteringsmallarna. |
(1) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EUT L 138, 13.5.2014, s. 5).
BILAGA II
Lån till små och medelstora företag (SMF) som baseras på en portföljmodell med riskdelningslån
Schematisk översikt över principen för riskdelningslån
Finansieringsinstrumentets struktur |
Riskdelningslånet (eller finansieringsinstrumentet) ska utgöras av en lånefond som ska inrättas av en finansiell intermediär med bidrag från programmet och den finansiella intermediären för att finansiera en portfölj med nyutfärdade lån. Lånefonden får dock inte användas för återfinansiering av befintliga lån. Riskdelningslånet ska göras tillgängligt genom en insats som ingår i det insatsområde som fastställts i det program som medfinansieras av den berörda europeiska struktur- och investeringsfonden (Esif) och definieras i den förhandsbedömning som krävs enligt artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013. |
||||||||||||||||||||
Målet med instrumentet |
Instrumentet ska ha som mål att
Bidraget från Esif-programmet till den finansiella intermediären ska inte tränga ut finansiering som kan erhållas från andra privata eller offentliga investerare. Esif-programmet ska förse den finansiella intermediären med finansiering för att bygga upp en portfölj med nyutfärdade lån till små och medelstora företag, och samtidigt ta ansvar för förlusterna/betalningsförsummelserna och återkraven med anknytning till SMF-lånen i denna portfölj för varje enskilt lån och i samma utsträckning som programbidraget till instrumentet. Om det rör sig om en struktur som avser en fondandelsfond ska fondandelsfonden överföra bidraget från Esif-programmet till den finansiella intermediären. Utöver bidraget från Esif-programmet kan fondandelsfonden tillhandahålla sina egna medel som kombineras med den finansiella intermediärens medel. Fondandelsfonden ska i detta fall stå för den proportionella delen av riskdelningen mellan de olika bidragen i låneportföljen. Reglerna för statligt stöd ska följas om de medel som tillhandahålls av fondandelsfonden är statliga medel. |
||||||||||||||||||||
Statligt stöd |
Riskdelningslånet ska utformas som ett instrument som är fritt från statligt stöd, vilket innebär marknadsanpassad ersättning till den finansiella intermediären, en fullständig överföring av den ekonomiska fördelen från den finansiella intermediären till slutmottagarna samt att den finansiering som tillhandahålls slutmottagarna följer den tillämpliga förordningen om stöd av mindre betydelse. a) Stöd till den finansiella intermediären och fondandelsfonden är uteslutet om följande villkor är uppfyllda:
b) Små och medelstora företag: När det gäller små och medelstora företag ska lånet uppfylla reglerna för stöd av mindre betydelse. För varje lån som inkluderas i portföljen ska den finansiella intermediären beräkna bruttobidragsekvivalenten med hjälp av följande beräkningsmetod: Beräkning av bruttobidragsekvivalenten = det nominella lånebeloppet (i euro) × (finansieringskostnaden [standard] + riskkostnaden [standard] – eventuella avgifter som tas ut av den förvaltande myndigheten för programbidraget till den finansiella intermediären) × lånets viktade genomsnittliga löptid (i år) × riskdelningssatsen. När bruttobidragsekvivalenten beräknas med ovannämnda formel, med avseende på riskdelningslånet, anses kravet i artikel 4 i förordningen om stöd av mindre betydelse (1) ha uppfyllts. Det finns inget krav på lägsta säkerhet. En kontrollmekanism ska säkerställa att den bruttobidragsekvivalent som beräknas med ovannämnda formel inte understiger den bruttobidragsekvivalent som beräknas enligt artikel 4.3 c i förordningen om stöd av mindre betydelse. Det sammanlagda stödbelopp som beräknas med bruttobidragsekvivalenten får inte överstiga 200 000 euro under en period på tre räkenskapsår, med beaktande av kumuleringsregeln för slutmottagare i förordningen om stöd av mindre betydelse. Bidrag till tekniskt stöd eller något annat bidragsstöd som tillhandahålls slutmottagaren ska kumuleras med den bruttobidragsekvivalent som beräknats. När det rör sig om små och medelstora företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn ska stödet uppfylla de relevanta reglerna i förordningen om stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. För verksamheter som stöds av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling gäller de allmänna reglerna. |
||||||||||||||||||||
Utlåningspolicy |
a) Utbetalning från den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden till den finansiella intermediären: När ett finansieringsavtal har tecknats mellan den förvaltande myndigheten och fondandelsfonden eller den finansiella intermediären ska den berörda förvaltande myndigheten överföra de offentliga bidragen från programmet till fondandelsfonden eller den finansiella intermediären, som ska placera dessa bidrag i en särskild fond med riskdelningslån. Överföringen ska ske i trancher och respektera de tak som avses i artikel 41 i förordning (EU) nr 1303/2013. Den avsedda utlåningsvolymen och ränteintervallet ska bekräftas i förhandsbedömningen i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013 och ska övervägas för att fastställa instrumentets karaktär (revolverande eller inte revolverande instrument). b) Utfärdande av en portfölj med nya lån: Den finansiella intermediären ska inom en på förhand fastställd och begränsad tidsperiod utfärda en portfölj med nya godtagbara lån utöver sina nuvarande låneverksamheter, som delvis finansieras av de medel som betalats ut inom ramen för programmet med den riskdelningssats som avtalats i finansieringsavtalet. Godtagbara lån till små och medelstora företag (enligt urvalskriterier som definierats på förhand för varje lån och portfölj) ska automatiskt inkluderas i portföljen, genom inlämning av inkluderingsmeddelanden minst en gång i kvartalet. Den finansiella intermediären ska tillämpa en konsekvent utlåningspolicy, framför allt vad gäller portföljdiversifiering, och därigenom möjliggöra en sund kreditportföljsförvaltning och riskspridning, samtidigt som den uppfyller tillämpliga branschstandarder och håller sig inom ramarna för den förvaltande myndighetens ekonomiska intressen och politiska mål. Identifieringen, urvalet, kontrollen, dokumentationen och utfärdandet av lånen till slutmottagarna ska utföras av den finansiella intermediären i enlighet med dess standardförfaranden och i enlighet med de principer som anges i det berörda finansieringsavtalet. c) Återanvändning av medel som betalas tillbaka till finansieringsinstrumentet: De medel som betalas tillbaka till finansieringsinstrumentet ska antingen återanvändas inom samma finansieringsinstrument (revolvera inom samma finansieringsinstrument) eller, efter att ha betalats tillbaka till den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden, användas i enlighet med artikel 44 i förordning (EU) nr 1303/2013. När de revolverar inom samma finansieringsinstrument ska de belopp som kan hänföras till stödet från Esif och som återbetalats och/eller återkrävts av den finansiella intermediären från lån till slutmottagarna inom tidsramen för investeringarna, av principskäl göras tillgängliga för ny användning inom samma finansieringsinstrument. Denna revolverande strategi som tas upp i artiklarna 44 och 45 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska inbegripas i finansieringsavtalet. Alternativt, om den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden får tillbaka pengarna direkt, ska återbetalningarna ske regelbundet och spegla i) återbetalningarna av kapitalbeloppet (i proportion till riskdelningssatsen), ii) eventuella återkrävda belopp och förlustavdrag (enligt riskdelningssatsen) med avseende på SMF-lånen och iii) eventuella räntebetalningar. Dessa medel ska användas i enlighet med artiklarna 44 och 45 i förordning (EU) nr 1303/2013. d) Förlustersättning: Den finansiella intermediären ska vidta återkravsåtgärder i förhållande till varje SMF-lån som förfallit till betalning och som finansierats genom finansieringsinstrumentet i enlighet med sina interna riktlinjer och förfaranden. De belopp (efter avdrag av eventuella återkravs- och utmätningskostnader) som återkrävts av den finansiella intermediären ska fördelas i proportion till hur risken delats mellan den finansiella intermediären och den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden. e) Övrigt: Ränta och andra intäkter som genereras genom stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till finansieringsinstrumentet ska användas i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) nr 1303/2013. |
||||||||||||||||||||
Prispolicy |
När den finansiella intermediären föreslår sina priser ska denne presentera en prispolicy och metoden för hur man säkerställer att den ekonomiska fördel som erhålls genom det offentliga programbidraget till fullo överförs till de stödberättigade små och medelstora företagen. Prispolicyn och metoden ska uppfylla följande krav:
|
||||||||||||||||||||
Programmets bidrag till finansieringsinstrumentet: belopp och sats (uppgifter om produkten) |
Den faktiska riskdelningssatsen, det offentliga programbidraget och räntesatsen för lånen ska baseras på resultaten från förhandsbedömningen och ska kunna säkerställa att den fördel som slutmottagarna erhåller uppfyller regeln för stöd av mindre betydelse. Storleken på den berörda portföljen med riskdelningslån ska bekräftas i den förhandsbedömning som motiverar stödet till finansieringsinstrumentet (artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013) och ta hänsyn till instrumentets revolverande strategi (i tillämpliga fall). Den berörda låneportföljens sammansättning ska fastställas på ett sätt som säkerställer att risken sprids. Tilldelningen av riskdelningslånet och riskdelningssatsen måste fastställas för att åtgärda de brister som utvärderats i förhandsbedömningen, men ska i varje enskilt fall uppfylla de villkor som anges i denna lista över lånevillkor. Den riskdelningssats som avtalas med den finansiella intermediären ska för varje godtagbart lån som ingår i portföljen fastställa den andel av det godtagbara lånets kapitalbelopp som finansieras av programmet. Den riskdelningssats som avtalas med den finansiella intermediären fastställer exponeringen för de förluster som ska täckas av den finansiella intermediären respektive programbidraget. |
||||||||||||||||||||
Programmets bidrag till finansieringsinstrumentet (verksamheter) |
Den portfölj som finansieras genom instrumentet med riskdelningslån ska endast inkludera nyutfärdade lån till små och medelstora företag och får inte användas för återfinansiering av befintliga lån. Urvalskriterierna för inkludering i portföljen fastställs i enlighet med unionslagstiftningen (t.ex. förordning (EU) nr 1303/2013 och fondspecifika regler), programmet, nationella urvalsregler och tillsammans med den finansiella intermediären i syfte att nå ett stort antal slutmottagare och uppnå en tillräcklig portföljdiversifiering. Den finansiella intermediären ska ta fram en rimlig uppskattning av portföljens riskprofil. Dessa kriterier ska spegla marknadsvillkoren och marknadspraxis i den berörda medlemsstaten eller regionen. |
||||||||||||||||||||
Den förvaltande myndighetens skyldigheter |
Den förvaltande myndighetens skyldigheter med avseende på finansieringsinstrumentet ska överensstämma med vad som anges i artikel 6 i den delegerade förordningen (EU) nr 480/2014. De förluster som täcks är de kapitalbelopp som ska betalas och är utestående samt standardränta (men exklusive avgifter för sena betalningar och andra kostnader och utgifter). |
||||||||||||||||||||
Löptid |
Finansieringsinstrumentets utlåningsperiod ska fastställas så att det säkerställs att programbidraget enligt artikel 42 i förordning (EU) nr 1303/2013 används för lån som betalas ut till slutmottagare senast den 31 december 2023. Den typiska löptiden för att skapa låneportföljen rekommenderas uppgå till fyra år från det datum då finansieringsavtalet undertecknas (mellan den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden och den finansiella intermediären). |
||||||||||||||||||||
Utlåning och riskdelning med avseende på den finansiella intermediären (samordning av intressen) |
Samordningen av intressen mellan den förvaltande myndigheten och den finansiella intermediären ska uppnås genom följande:
Den förväntade riskdelningssatsen ska fastställas på grundval av resultaten från den förhandsbedömning som motiverar stödet till finansieringsinstrumentet. |
||||||||||||||||||||
Godkända finansiella intermediärer |
Offentliga och privata organ som är etablerade i en medlemsstat och som enligt lag har rätt att bevilja lån till företag som bedriver verksamhet inom ramarna för det program som bidrar till finansieringsinstrumentet. Med sådana organ avses finansinstitut och, i förekommande fall, mikrofinansinstitut eller andra institut som har rätt att bevilja lån. |
||||||||||||||||||||
Slutmottagares stödberättigande |
Slutmottagarna ska vara stödberättigade enligt EU-lagstiftning och nationell lagstiftning, det berörda programmet och finansieringsavtalet. Följande stödkriterier ska vara uppfyllda senast det datum då lånet undertecknas:
Dessutom ska slutmottagarna, vid tidpunkten för investeringen och under återbetalningen av lånet, ha en registrerad verksamhetsplats i en medlemsstat och den ekonomiska verksamhet för vilken lånet betalades ut ska finnas i den berörda medlemsstat och region/jurisdiktion som omfattas av Esif-programmet. |
||||||||||||||||||||
Egenskaper hos den produkt som beviljas slutmottagarna |
Den finansiella intermediären ska bevilja slutmottagarna sådana lån som bidrar till programmets mål och som medfinansieras genom programmet inom ramen för instrumentet med riskdelningslån. Deras villkor ska utgå från den förhandsbedömning som avses i artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013. Lånen får endast användas för följande godkända ändamål:
Följande urvalskriterier ska vid varje tidpunkt uppfyllas av de lån som ingår i portföljen:
|
||||||||||||||||||||
Rapportering och målresultat |
Finansiella intermediärer ska förse den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden med åtminstone kvartalsvisa uppgifter som tillhandahålls på ett standardiserat sätt och i standardiserad omfattning. Rapporten ska inbegripa alla relevanta uppgifter som gör det möjligt för den förvaltande myndigheten att uppfylla villkoren i artikel 46 i förordning (EU) nr 1303/2013. Medlemsstaterna ska också uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt förordningen om stöd av mindre betydelse. Indikatorerna ska anpassas efter de specifika målen för den relevanta prioriteringen i det Esif-program som finansierar finansieringsinstrumentet och efter de förväntade resultaten från förhandsbedömningen. De ska mätas och rapporteras minst en gång i kvartalet för instrumentet med riskdelningslån och åtminstone anpassas efter kraven i förordningen. Utöver de gemensamma indikatorerna för Esif-programmets insatsområde (ökad sysselsättning, antalet små och medelstora företag etc.) kan andra indikatorer utgöras av följande:
|
||||||||||||||||||||
Utvärdering av den ekonomiska fördel som erhålls genom programbidraget |
Den finansiella intermediären ska sänka den övergripande effektiva räntesats (och i förekommande fall säkerhetspolicyn) som debiteras slutmottagarna inom ramen för varje godtagbart lån som ingår i portföljen, för att spegla riskdelningslånets förmånliga finansierings- och riskdelningsvillkor. Hela den ekonomiska fördelen från det offentliga programbidraget till instrumentet ska överföras till slutmottagarna i form av en ränteminskning. Den finansiella intermediären ska övervaka och rapportera om bruttobidragsekvivalenten för slutmottagarna i enlighet med avsnittet om statligt stöd. Denna princip ska speglas i finansieringsavtalet mellan den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden och den finansiella intermediären. |
(1) Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).
(2) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (delgivet med nr K(2003) 1422) (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
(3) Företag med mindre än 250 anställda och med en omsättning på mindre än 50 miljoner euro eller totala tillgångar på mindre än 43 miljoner euro, som inte heller tillhör en grupp som överskrider dessa tröskelvärden. Enligt kommissionens rekommendation ska ”[v]arje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet […] anses som ett företag”.
(4) Följande ekonomiska sektorer anses tillsammans utgöra de ”begränsade sektorerna”:
a) |
Olagliga ekonomiska verksamheter: all produktion, handel eller annan verksamhet som är olaglig enligt lag eller föreskrifter i den jurisdiktion där denna produktion, handel eller verksamhet har sitt säte. |
b) |
Tobak och destillerade alkoholhaltiga drycker: framställning av och handel med tobak och destillerade alkoholhaltiga drycker och relaterade produkter. |
c) |
Framställning av och handel med vapen och ammunition: finansiering av framställningen av och handeln med vapen och ammunition, oavsett slag. Denna begränsning gäller inte om sådana verksamheter ingår i eller hör ihop med specifik EU-politik. |
d) |
Kasinon: kasinon och likvärdiga företag. |
e) |
Begränsningar av IT-sektorn: forskning, utveckling eller tekniska applikationer som rör elektroniska dataprogram eller lösningar, som i) särskilt syftar till a) att stödja någon verksamhet som ingår i de begränsade sektorer som anges i a–d ovan, b) hasardspel på internet eller onlinekasinon, eller c) pornografi, eller som ii) är avsedd att göra det möjligt att på olaglig väg a) ta sig in i elektroniska datanätverk, eller b) ladda ner elektroniska data. |
f) |
Begränsningar av sektorn för biovetenskap: vid tillhandahållande av stöd till finansieringen av forskning, utveckling eller tekniska applikationer som gäller i) mänsklig kloning för forskningsändamål eller terapeutiska ändamål, eller ii) genetiskt modifierade organismer (”GMO”). |
BILAGA III
Portfölj med begränsad garanti för små och medelstora företag
Schematisk översikt över den begränsade garantin
Förhållandet mellan intressenterna och täckningen genom portföljen med begränsad garanti.
Finansieringsinstrumentets struktur |
Portföljen med begränsad garanti ska tillhandahålla en kreditrisktäckning för varje enskilt lån, för inrättandet av en portfölj med nya lån till små och medelstora företag upp till ett högsta förlustbelopp (ett tak). Portföljen med begränsad garanti ska göras tillgänglig av den förvaltande myndigheten, inom ramen för den insats som ingår i det insatsområde som fastställts i det program som medfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) och definieras i den förhandsbedömning som krävs enligt artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013. |
||||||||||||||||||||
Målet med instrumentet |
Instrumentet ska ha som mål att
Programbidraget från Esif från den förvaltande myndigheten utgörs av en garantifond som förvaltas av en finansiell intermediär. Detta bidrag ska inte tränga ut garantier som kan erhållas från andra offentliga eller privata investerare. Den garantifond som förvaltas av den finansiella intermediären ska åta sig att tillhandahålla medel från Esif-programmet till de finansinstitut som bygger upp portföljer med nya lån i händelse av betalningsförsummelse från slutmottagarnas sida. Om det rör sig om en struktur som avser en fondandelsfond ska fondandelsfonden överföra bidraget från Esif-programmet till den finansiella intermediären. Instrumentet med en begränsad garanti ska genomföras för att täcka en portfölj med nya lån som byggs upp av ett eller flera finansinstitut. De finansinstitut som bygger upp portföljerna med nya lån ska räkna med en partiell garanti som täcker förluster upp till ett visst belopp när de beviljar lån till stödberättigade små och medelstora företag. Den ekonomiska fördel som erhålls genom garantin ska överföras till slutmottagarna (t.ex. i form av en sänkning av räntan på lånen och/eller lägre säkerheter; den fulla ekonomiska fördelen från det offentliga programbidraget ska dock alltid överföras till slutmottagarna). |
||||||||||||||||||||
Statligt stöd |
Portföljen med begränsad garanti ska utformas som ett instrument som är fritt från statligt stöd, dvs. förenligt med marknaden i fråga om den finansiella intermediär som förvaltar garantifonden och de finansinstitut som bygger upp portföljer med nya lån och när det gäller stöd till slutmottagarna enligt den tillämpliga förordningen om stöd av mindre betydelse. a) När det gäller fondandelsfonden, den finansiella intermediär som förvaltar garantifonden och de finansinstitut som bygger upp portföljer med nya lån är stödet uteslutet om följande villkor är uppfyllda:
Garantin ska vara kopplad till en specifik finansiell transaktion, för ett fast högsta belopp och med en begränsad tid. b) Slutmottagarna: När det gäller små och medelstora företag ska det garanterade lånet uppfylla reglerna för stöd av mindre betydelse. För varje lån som inkluderas i garantiportföljen ska den finansiella intermediären beräkna bruttobidragsekvivalenten med hjälp av följande beräkningsmetod: Beräkning av bruttobidragsekvivalenten = det nominella lånebeloppet (i euro) × riskkostnaden (standard) × garantisatsen × den högsta garantisatsen × lånets viktade genomsnittliga löptid (i år). Det sammanlagda stödbelopp som beräknas med bruttobidragsekvivalenten får inte överstiga 200 000 euro under en period på tre räkenskapsår, med beaktande av kumuleringsregeln för slutmottagare i förordningen om stöd av mindre betydelse. När bruttobidragsekvivalenten beräknas med ovannämnda formel, med avseende på instrumentet med en portfölj med begränsad garanti, anses kravet i artikel 4 i förordningen om stöd av mindre betydelse (1) ha uppfyllts. En kontrollmekanism ska säkerställa att den bruttobidragsekvivalent som beräknas med ovannämnda formel inte understiger den bruttobidragsekvivalent som beräknas enligt artikel 4.6 c i förordningen om stöd av mindre betydelse. Bidrag till tekniskt stöd eller något annat bidrag som tillhandahålls slutmottagaren ska kumuleras med den bruttobidragsekvivalent som beräknats. När det rör sig om små och medelstora företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn ska stödet uppfylla de relevanta reglerna i förordningen om stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. För verksamheter som stöds av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling gäller de allmänna reglerna. |
||||||||||||||||||||
Garantipolicy |
a) Överföring från den förvaltande myndigheten till den finansiella intermediären: När ett finansieringsavtal har tecknats mellan den förvaltande myndigheten och fondandelsfonden eller den finansiella intermediären ska den berörda förvaltande myndigheten överföra bidragen från programmet till fondandelsfonden eller den finansiella intermediären, som ska placera dessa bidrag i en särskild garantifond. Överföringen ska ske i trancher och respektera de tak som avses i artikel 41 i förordning (EU) nr 1303/2013. b) Utfärdande av en portfölj med nya lån: Finansinstituten ska inom en på förhand fastställd tidsperiod bygga upp portföljer med nya lån till små och medelstora företag. Nyutfärdade SMF-lån täcks till viss del av programbidraget för varje enskilt lån upp till ett visst belopp (ett tak). Lån till stödberättigade små och medelstora företag inkluderas automatiskt i portföljen under förutsättning att de på förväg fastställda villkoren för inkludering av lånen uppfylls. SMF-lån ska inkluderas automatiskt när den finansiella intermediär som förvaltar garantifonden tar emot ett inkluderingsmeddelande som ska lämnas in åtminstone varje kvartal fram till dess att den berörda inkluderingsperioden löper ut. Finansinstituten ska tillämpa en konsekvent utlåningspolicy vad gäller portföljdiversifiering, och därigenom möjliggöra en sund portföljförvaltning och riskspridning, samtidigt som de uppfyller tillämpliga branschstandarder och håller sig inom ramarna för den förvaltande myndighetens ekonomiska intressen och politiska mål. Identifieringen, urvalet, kontrollen, dokumentationen och utfärdandet av lånen till slutmottagarna ska utföras av finansinstituten i enlighet med deras standardförfaranden och i enlighet med de principer som anges i finansieringsavtalet mellan den finansiella intermediären och det finansinstitut som bygger upp en portfölj med nya lån. c) Förlust som täcks: Portföljen med begränsad garanti ska täcka de förluster som finansinstituten ådrar sig med avseende på varje lån till stödberättigade små och medelstora företag som förfallit till betalning, i enlighet med garantisatsen på högst 80 %. De förluster som täcks av portföljen med begränsad garanti med avseende på portföljen med lån till stödberättigade små och medelstora företag får sammantaget inte överskrida det högsta beloppet. Det högsta belopp som motsvarar den maximala betalningsskyldigheten enligt detta instrument är produkten av den avsedda låneportföljens volym multiplicerat med garantisatsen och den högsta garantisatsen. Den högsta garantisatsen ska fastställas som en del av den förhandsbedömning av riskerna som avses i artikel 42.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 8 i den delegerade förordningen (EU) nr 480/2014. De förluster som täcks är de kapitalbelopp som ska betalas och är utestående samt standardräntan (exklusive avgifter för sena betalningar och andra kostnader och utgifter). d) Garantibetalning: Vid en förlust som beror på betalningsförsummelse ska den finansiella intermediär som förvaltar garantifonden göra garantibetalningar till finansinstitutet enligt garantin inom vanligtvis 60 dagar. |
||||||||||||||||||||
Prispolicy och säkerhetspolicy |
Den finansiella intermediären ska presentera en metod som säkerställer att den ekonomiska fördel som erhålls genom det offentliga programbidraget till fullo överförs till de stödberättigade små och medelstora företagen. Finansinstitutet ska ha en pris-/säkerhetspolicy som överensstämmer med metoden. Pris-/säkerhetspolicyn och metoden ska uppfylla följande krav:
|
||||||||||||||||||||
Garanti beträffande finansinstitutets belopp och sats (närmare uppgifter om produkten) |
Portföljen med begränsad garanti ska uppfylla de villkor som anges i artikel 8 i den delegerade förordningen (EU) nr 480/2014. Den högsta garantisatsen ska fastställas i förhandsbedömningen av riskerna i enlighet med artikel 42.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 8 i den delegerade förordningen (EU) nr 480/2014, och får inte i något fall överskrida 25 %. Garantin kan täcka förväntade och oförutsedda förluster. Multiplikatorn för den garanti som finansieras genom programbidraget definieras på följande sätt: Multiplikator = (1/garantisats) × (1/högsta garantisats). Multipliceringsfaktorn ska baseras på förhandsbedömningen av riskerna och ska uppgå till minst 5. Storleken på den berörda portfölj som delvis täcks av garantin ska baseras på resultaten från den förhandsbedömning som motiverar stödet till finansieringsinstrumentet (artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013) och ta hänsyn till instrumentets revolverande strategi (i tillämpliga fall). Den berörda låneportföljens sammansättning ska fastställas på ett sätt som säkerställer att risken sprids. |
||||||||||||||||||||
Garanti till finansinstituten (verksamheter) |
Den låneportfölj som garanteras av garantiinstrumentet ska inkludera nyutfärdade lån som beviljas till slutmottagarna och får inte användas för återfinansiering av befintliga lån. Urvalskriterierna för inkludering i portföljen fastställs i enlighet med unionslagstiftningen (t.ex. förordning (EU) nr 1303/2013 och fondspecifika regler), programmet, nationella urvalsregler och tillsammans med den finansiella intermediären i syfte att nå ett stort antal slutmottagare och uppnå en tillräcklig portföljdiversifiering. Finansinstituten ska ta fram en rimlig uppskattning av portföljens riskprofil (exempelvis koncentrationsgräns per sektor). Dessa kriterier ska spegla marknadsvillkoren och marknadspraxis i det berörda landet eller den berörda regionen. Finansinstitutet ska på förhand uppskatta en återvinningsgrad som ska användas för beräkningen av det belopp som förväntas återkrävas från betalningsförsummelserna i portföljen, som påverkar utvärderingen av den högsta garantisatsen. |
||||||||||||||||||||
Den förvaltande myndighetens skyldigheter |
Den förvaltande myndighetens skyldigheter med avseende på finansieringsinstrumentet ska överensstämma med vad som anges i artikel 6 i den delegerade förordningen (EU) nr 480/2014. Med betalningsförsummelse avses, med avseende på ett lån till en slutmottagare, att i) finansinstitutet när som helst kan bevisa (genom att handla i enlighet med sina interna förfaranden och enligt vad som speglas i företagets finansiella och lagstiftningsrelaterade rapportering) att slutmottagaren sannolikt inte kommer att uppfylla sina betalningsskyldigheter; eller ii) att en slutmottagare har underlåtit att uppfylla någon betalningsskyldighet inom ramen för det berörda SMF-lånet, och att detta har pågått under minst 90 på varandra följande kalenderdagar. |
||||||||||||||||||||
Löptid |
Finansieringsinstrumentets garantiperiod ska fastställas så att det säkerställs att programbidraget enligt artikel 42 i förordning (EU) nr 1303/2013 används med garantier för lån som betalas ut till slutmottagare senast den 31 december 2023. Den typiska löptiden för att skapa portföljen med garanterade lån rekommenderas uppgå till fyra år från det datum då finansieringsavtalet undertecknas (mellan den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden och den finansiella intermediären). |
||||||||||||||||||||
Riskdelning med avseende på finansinstitut (samordning av intressen) |
Samordningen av den förvaltande myndighetens, den finansiella intermediärens och finansinstitutets intressen ska uppnås genom följande:
|
||||||||||||||||||||
Godkända finansiella intermediärer och finansinstitut |
Finansiella intermediärer ska utgöras av offentliga och privata organ som är etablerade i en medlemsstat och som enligt lag har rätt att bevilja garantier för lån till företag som bedriver verksamhet inom ramarna för det program som bidrar till finansieringsinstrumentet. Finansinstitut ska utgöras av offentliga och privata organ som är etablerade i en medlemsstat och som enligt lag har rätt att bevilja lån till företag som bedriver verksamhet inom ramarna för det program som bidrar till finansieringsinstrumentet. Med sådana organ avses finansinstitut och, i förekommande fall, mikrofinansinstitut eller andra institut som har rätt att bevilja lån. |
||||||||||||||||||||
Slutmottagarens (slutmottagarnas) stödberättigande |
Slutmottagarna ska vara stödberättigade enligt unionslagstiftning och nationell lagstiftning, det berörda programmet och finansieringsavtalet. Slutmottagarna ska uppfylla följande stödkriterier det datum då den handling som styrker den berörda SMF-garantin, dvs. garantiåtagandet, är daterad:
Dessutom ska slutmottagarna, vid tidpunkten för investeringen och under återbetalningen av det garanterade lånet, ha en registrerad verksamhetsplats i en medlemsstat och den ekonomiska verksamhet för vilken det garanterade lånet betalades ut ska finnas i den berörda medlemsstat och region/jurisdiktion som omfattas av Esif-programmet. |
||||||||||||||||||||
Egenskaper hos den produkt som beviljas slutmottagarna |
Finansinstitutet ska till slutmottagarna utfärda de lån som bidrar till programmets mål och som garanteras genom programmet inom ramen för portföljen med begränsad garanti. Villkoren för garantierna och lånen ska utgå från den förhandsbedömning som avses i artikel 37.2 i förordning (EU) nr 1303/2013. Lånen får endast användas för följande godkända ändamål:
Följande urvalskriterier ska vid varje tidpunkt uppfyllas av de lån som ingår i portföljen:
|
||||||||||||||||||||
Rapportering och målresultat |
Finansiella intermediärer ska förse den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden med åtminstone kvartalsvisa uppgifter som tillhandahålls på ett standardiserat sätt och i standardiserad omfattning. Rapporten ska inbegripa alla relevanta uppgifter som gör det möjligt för den förvaltande myndigheten att följa bestämmelserna i artikel 46 i förordning (EU) nr 1303/2013. Medlemsstaterna ska också uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt förordningen om stöd av mindre betydelse. Indikatorerna ska anpassas efter de specifika målen för den relevanta prioriteringen i det Esif-program som finansierar finansieringsinstrumentet och efter de förväntade resultaten från förhandsbedömningen. De ska mätas och rapporteras åtminstone en gång i kvartalet för garantifonden och minst anpassas efter kraven i förordningen. Utöver de gemensamma indikatorerna för Esif-programmets insatsområde (ökad sysselsättning, antalet små och medelstora företag etc.) kan andra indikatorer utgöras av följande:
|
||||||||||||||||||||
Utvärdering av den ekonomiska fördel som erhålls genom programbidraget |
Den ekonomiska fördel som erhålls genom det offentliga programbidraget till instrumentet ska till fullo överföras till slutmottagarna (garantiförmånen). Den ekonomiska fördelen för stödberättigade små och medelstora företag ska styrkas genom en sänkning av den övergripande räntesats som finansinstitutet kräver och/eller lägre säkerheter för sådana SMF-lån. Den finansiella intermediären ska övervaka och rapportera om bruttobidragsekvivalenten för slutmottagarna i enlighet med avsnittet om statligt stöd. Dessa principer ska speglas i avtalen mellan den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden och de finansiella intermediärerna och mellan de finansiella intermediärerna och de finansinstitut som bygger upp portföljerna med nya lån. |
(1) Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).
(2) Företag med mindre än 250 anställda och med en omsättning på mindre än 50 miljoner euro eller totala tillgångar på mindre än 43 miljoner euro, som inte heller tillhör en grupp som överskrider dessa tröskelvärden. Enligt kommissionens rekommendation anses ”[v]arje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet […] som ett företag”.
(3) Följande ekonomiska sektorer anses tillsammans utgöra de ”begränsade sektorerna”:
a) |
Olagliga ekonomiska verksamheter: all produktion, handel eller annan verksamhet som är olaglig enligt lag eller föreskrifter i den jurisdiktion där denna produktion, handel eller verksamhet har sitt säte. |
b) |
Tobak och destillerade alkoholhaltiga drycker: framställning av och handel med tobak och destillerade alkoholhaltiga drycker och relaterade produkter. |
c) |
Framställning av och handel med vapen och ammunition: finansiering av framställningen av och handeln med vapen och ammunition, oavsett slag. Denna begränsning gäller inte om sådana verksamheter ingår i eller hör ihop med specifik EU-politik. |
d) |
Kasinon: kasinon och likvärdiga företag. |
e) |
Begränsningar av IT-sektorn: forskning, utveckling eller tekniska applikationer som rör elektroniska dataprogram eller lösningar, som i) särskilt syftar till a) att stödja någon verksamhet som ingår i de begränsade sektorer som anges i a–d ovan, b) hasardspel på internet eller onlinekasinon, eller c) pornografi, eller som ii) är avsedd att göra det möjligt att på olaglig väg a) ta sig in i elektroniska datanätverk, eller b) ladda ner elektroniska data. |
f) |
Begränsningar av sektorn för biovetenskap: vid tillhandahållande av stöd till finansieringen av forskning, utveckling eller tekniska applikationer som gäller i) mänsklig kloning för forskningsändamål eller terapeutiska ändamål, eller ii) genetiskt modifierade organismer (”GMO”). |
BILAGA IV
Lån för energieffektivitet och förnybar energi inom bostadsbranschen (renoveringslån)
Schematisk översikt över principen för renoveringslån
Finansieringsinstrumentets struktur |
Renoveringslånet ska utgöras av en lånefond som ska inrättas av en finansiell intermediär med bidrag från programmet och den finansiella intermediären själv för att finansiera en portfölj med nyutfärdade lån. Lånefonden får dock inte användas för återfinansiering av befintliga lån. Renoveringslånet ska göras tillgängligt genom den insats som ingår i det insatsområde som fastställts i det program som finansieras av den berörda europeiska struktur- och investeringsfonden (Esif) och definieras i den förhandsbedömning som krävs enligt artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Målet med instrumentet |
Målet med instrumentet är att erbjuda förmånliga lån till fysiska och juridiska personer eller oberoende yrkesutövare som äger lokaler (lägenhet, subventionerade bostäder eller enskilda hushåll), liksom till förvaltare eller andra juridiska enheter som agerar på uppdrag av och till förmån för ägarna för att genomföra renoveringsarbeten som är berättigade till Esif-stöd. Den förvaltande myndighetens bidrag från Esif-programmet till en finansiell intermediär ska inte tränga ut finansiering som kan erhållas från andra privata eller offentliga investerare. Esif-programmet ska förse den finansiella intermediären med finansiering för att bygga upp en portfölj med nyutfärdade lån, och samtidigt ta ansvar för förlusterna/betalningsförsummelserna och återkraven med anknytning till lånen i denna portfölj för varje enskilt lån och i samma utsträckning som programbidraget till instrumentet. Om det rör sig om en struktur som avser en fondandelsfond ska fondandelsfonden överföra bidraget från Esif-programmet till den finansiella intermediären. Utöver bidraget från Esif-programmet kan fondandelsfonden tillhandahålla sina egna medel som kombineras med den finansiella intermediärens medel. Fondandelsfonden ska i detta fall stå för den proportionella delen av riskdelningen mellan de olika bidragen i låneportföljen. Reglerna för statligt stöd ska följas även med avseende på sådana medel om de består av offentliga medel. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Statligt stöd |
Renoveringslånet ska utformas som ett instrument som är fritt från statligt stöd, vilket innebär marknadsanpassad ersättning till den finansiella intermediären, en fullständig överföring av den ekonomiska fördelen från den finansiella intermediären till slutmottagarna samt att den finansiering som tillhandahålls slutmottagarna följer den tillämpliga förordningen om stöd av mindre betydelse. a) Stöd till den finansiella intermediären och fondandelsfonden är uteslutet om följande villkor är uppfyllda:
b) Stöd när det gäller en enhet som agerar på uppdrag av ägarna (dvs. fysiska och juridiska personer, oberoende yrkesverksamma som äger lokaler, förvaltare och andra juridiska enheter): Stöd till en enhet som agerar på uppdrag av ägarna är uteslutet när
c) När det gäller ägare med eller utan en ekonomisk verksamhet (juridiska personer eller oberoende yrkesverksamma, hyresvärdar och ägare som installerar system för förnybar energi, som levererar en del av den energi som produceras till kraftledningsnätet): Ägare som är fysiska personer och som inte anses vara företag eftersom de inte bedriver en ekonomisk verksamhet anses inte vara mottagare av statligt stöd. Ägare med en ekonomisk verksamhet klassas som ”företag” och är föremål för reglerna för statligt stöd. Detta gäller i synnerhet om de är hyresvärdar (uthyrning är en ekonomisk verksamhet) och när det rör sig om installation av system för förnybar energi, om en del av den förnybara energi som produceras levereras till kraftledningsnätet (leverans av energi till kraftledningsnätet anses vara en ekonomisk verksamhet). När det gäller ägare med en ekonomisk verksamhet ska stödet uppfylla reglerna för stöd av mindre betydelse. För varje lån som inkluderas i portföljen (när det rör sig om ägare med en ekonomisk verksamhet) ska den finansiella intermediären beräkna bruttobidragsekvivalenten med hjälp av följande beräkningsmetod: Beräkning av bruttobidragsekvivalenten = det nominella lånebeloppet (i euro) × (finansieringskostnaden [standard] + riskkostnaden [standard] – eventuella avgifter som den förvaltande myndigheten tar ut för programbidraget till den finansiella intermediären) × lånets viktade genomsnittliga löptid (i år) × riskdelningssatsen. När bruttobidragsekvivalenten beräknas med ovannämnda formel, med avseende på instrumentet med renoveringslån, anses kravet i artikel 4 i förordningen om stöd av mindre betydelse (1) ha uppfyllts. Det finns inget krav på lägsta säkerhet. En kontrollmekanism ska säkerställa att den bruttobidragsekvivalent som beräknas med ovannämnda formel inte understiger den bruttobidragsekvivalent som beräknas enligt artikel 4.3 c i förordningen om stöd av mindre betydelse. Det sammanlagda stödbelopp som beräknas med bruttobidragsekvivalenten får inte överstiga 200 000 euro under en period på tre räkenskapsår, med beaktande av kumuleringsregeln för slutmottagare i förordningen om stöd av mindre betydelse. Bidrag till tekniskt stöd eller något annat bidragsstöd som tillhandahålls slutmottagaren ska kumuleras med den bruttobidragsekvivalent som beräknats. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utlåningspolicy |
a) Utbetalning från den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden till den finansiella intermediären: När ett finansieringsavtal har tecknats mellan den förvaltande myndigheten och fondandelsfonden eller den finansiella intermediären ska den berörda förvaltande myndigheten överföra de offentliga bidragen från programmet till fondandelsfonden eller den finansiella intermediären, som ska placera dessa bidrag i en särskild fond med renoveringslån. Överföringen ska ske i trancher och respektera de tak som avses i artikel 41 i förordning (EU) nr 1303/2013. Den avsedda utlåningsvolymen och ränteintervallet ska bekräftas i förhandsbedömningen i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013 och ska övervägas för att fastställa instrumentets karaktär (revolverande eller inte revolverande instrument). Den maximala riskdelning som finansieringsinstrumentet tar på sig gentemot slutmottagarna ska uppgå till 85 % (dvs. minst 15 % ska tillhandahållas genom den finansiella intermediärens egna medel). b) Utfärdande av en portfölj med nya lån: Den finansiella intermediären ska inom en på förhand fastställd och begränsad tidperiod utfärda en portfölj med nya lån som finansieras enligt en riskdelningssats som avtalats i finansieringsavtalet (dvs. finanseras genom i) programbidraget, ii) den finansiella intermediärens egna medel). Godtagbara lån som fastställts på förhand enligt urvalskriterier för varje enskilt lån och på portföljnivå ska automatiskt inkluderas i portföljen genom inlämning av inkluderingsmeddelanden minst en gång i kvartalet. Den finansiella intermediären ska tillämpa en konsekvent utlåningspolicy, framför allt vad gäller portföljens sammansättning, och därigenom möjliggöra en sund kreditportföljsförvaltning och riskspridning, samtidigt som man siktar på att reducera det marknadsmisslyckade som identifierades i förhandsbedömningen (se artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013) och fortsätter att hålla sig inom ramarna för den förvaltande myndighetens ekonomiska intressen och politiska mål. Identifieringen, urvalet, kontrollen, dokumentationen och utfärdandet av lånen till slutmottagarna ska utföras av den finansiella intermediären i enlighet med dess standardförfaranden och i enlighet med de principer som anges i det berörda finansieringsavtalet. c) Återanvändning av medel som betalas tillbaka till finansieringsinstrumentet: De medel som betalas tillbaka till finansieringsinstrumentet ska antingen återanvändas inom samma finansieringsinstrument (revolvera inom samma finansieringsinstrument) eller, efter att ha betalats tillbaka till den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden, användas i enlighet med artikel 44 i förordning (EU) nr 1303/2013. När de revolverar inom samma finansieringsinstrument ska de belopp som kan hänföras till stödet från Esif och som återbetalats och/eller återkrävts av den finansiella intermediären från lån till slutmottagarna inom tidsramen för investeringarna, av principskäl göras tillgängliga för ny användning inom samma finansieringsinstrument. Denna revolverande strategi som tas upp i artiklarna 44 och 45 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska inbegripas i finansieringsavtalet. Alternativt, om den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden får tillbaka pengarna direkt, ska återbetalningarna ske regelbundet och spegla i) återbetalningarna av kapitalbeloppet (i proportion till riskdelningssatsen), ii) eventuella återkrävda belopp och förlustavdrag (enligt riskdelningssatsen) med avseende på renoveringslånen och iii) eventuella räntebetalningar. Dessa medel ska användas i enlighet med artiklarna 44 och 45 i förordning (EU) nr 1303/2013. d) Förlustersättning: Den finansiella intermediären ska vidta återkravsåtgärder i förhållande till varje lån som förfallit till betalning och som medfinansierats genom renoveringslånet i enlighet med sina interna riktlinjer och förfaranden. De belopp (efter avdrag av eventuella återkravs- och utmätningskostnader) som den finansiella intermediären har återkrävt ska fördelas i proportion till hur risken delats mellan den finansiella intermediären och den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden. e) Övrigt: Ränta och andra intäkter som genereras genom stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till finansieringsinstrumentet ska användas i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) nr 1303/2013. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Prispolicy |
När den finansiella intermediären föreslår sina priser ska denne presentera en prispolicy och metoden för hur man säkerställer att den ekonomiska fördel som erhålls genom det offentliga programbidraget till fullo överförs till slutmottagarna. Prispolicyn och metoden ska uppfylla följande krav:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Programmets bidrag till finansieringsinstrumentet: belopp och sats (uppgifter om produkten) |
Tilldelningen av renoveringslånet till finansiella intermediärer och den lägsta riskdelningssatsen ska baseras på resultaten från den förhandsbedömning som motiverar stödet till finansieringsinstrumentet (artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013) och ta hänsyn till instrumentets revolverande strategi (i tillämpliga fall). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Programmets bidrag till finansieringsinstrumentet (verksamheter) |
Den låneportfölj som finansieras genom instrumentet med renoveringslån ska inkludera nyutfärdade lån som beviljas till slutmottagarna och får inte användas för återfinansiering av befintliga lån. Urvalskriterierna för inkludering i portföljen fastställs i enlighet med unionslagstiftningen (t.ex. förordning (EU) nr 1303/2013 och fondspecifika regler), programmet, nationella urvalsregler och tillsammans med den finansiella intermediären i syfte att nå ett stort antal slutmottagare och uppnå en tillräcklig portföljdiversifiering och homogenitet för att möjliggöra en rimlig uppskattning av portföljens riskprofil. Dessa kriterier ska spegla marknadsvillkoren och marknadspraxis i det berörda landet eller den berörda regionen. Den finansiella intermediären ska samarbeta med de regionala eller nationella organ som ansvarar för att tillhandahålla ytterligare tjänster med avseende på genomförandet av renoveringsprojekt, vilket bland annat inbegriper konsulttjänster; kontroll och utvärdering av projekteringar, anläggning, teknisk övervakning och upphandlingsdokument; utvärdering av huruvida renoveringsprojekten följer unionslagstiftning och nationell lagstiftning; tillhandahållande av bidragsstöd, kontroll av eventuella inslag av statligt stöd och registrering. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den förvaltande myndighetens skyldigheter |
Den förvaltande myndighetens skyldigheter med avseende på finansieringsinstrumentet ska överensstämma med vad som anges i artikel 6 i den delegerade förordningen (EU) nr 480/2014. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Löptid |
Finansieringsinstrumentets utlåningsperiod ska fastställas så att det säkerställs att programbidraget enligt artikel 42 i förordning (EU) nr 1303/2013 används för lån som betalas ut till slutmottagare senast den 31 december 2023. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utlåning och riskdelning med avseende på den finansiella intermediären (samordning av intressen) |
Samordningen av den förvaltande myndighetens och den finansiella intermediärens intressen ska uppnås genom följande:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Godkända finansiella intermediärer |
Offentliga och privata organ som är etablerade i en medlemsstat och som enligt lag har rätt att utfärda renoveringslån till personer som äger lokaler och företag som bedriver verksamhet och äger lokaler inom ramarna för det program som bidrar till finansieringsinstrumentet. Med sådana organ avses finansinstitut och, enligt vad som är lämpligt, mikrofinansinstitut eller något annat institut som har rätt att utfärda lån. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Slutmottagares stödberättigande |
Slutmottagarna ska vara stödberättigade enligt unionslagstiftning och nationell lagstiftning, det berörda prioriterade området och finansieringsavtalet. Slutmottagarna ska vara fysiska eller juridiska personer eller oberoende yrkesverksamma (ekonomisk verksamhet), alternativt förvaltare eller andra juridiska enheter som agerar på uppdrag av och till förmån för ägare, som äger lokaler (lägenhet eller enskilt hushåll) och som genomför åtgärder för energieffektivitet eller förnybar energi som är stödberättigade enligt förordning (EU) nr 1303/2013 och har rätt till programstöd. Inom ramen för programmets urvalsregler och i linje med nationella regler och unionsregler kan följande exempel på olika typer av byggentreprenader vara berättigade till stöd:
Vad gäller slutmottagarna ska följande stödkriterier gälla vid utlåning till slutmottagare/ägare med en ekonomisk verksamhet inom ramen för en juridisk enhet (till exempel oberoende yrkesverksamma). Stödkriterierna ska vara uppfyllda det datum då lånet undertecknas:
Dessutom ska slutmottagarna, vid tidpunkten för investeringen och under återbetalningen av lånet, ha en registrerad verksamhetsplats i en medlemsstat och den ekonomiska verksamhet för vilken lånet betalades ut ska finnas i den berörda medlemsstat och region/jurisdiktion som omfattas av Esif-programmet. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Egenskaper hos den produkt som beviljas slutmottagarna |
Den finansiella intermediären ska till slutmottagarna utfärda nya lån som bidrar till programmets mål och som medfinansieras av programmet inom ramen för renoveringslånet. Dessa nya lån får dock inte användas för återfinansiering av befintliga lån. Deras villkor ska utgå från den förhandsbedömning som avses i artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013. Renoveringslånet ska ha en löptid på högst 20 år. Det högsta beloppet för varje renoveringslån ska fastställas i förhållande till resultaten från den förhandsbedömning som motiverar programbidraget till finansieringsinstrumentet och ska fastställas i finansieringsavtalet mellan den förvaltande myndigheten, fondandelsfonden och den finansiella intermediären. Det högsta beloppet per lån och enskilt hushåll får inte överstiga 75 000 euro. Lånen till en byggnadsförvaltare är summan av antalet enskilda hushåll i byggnaden. Finansieringsinstrumentet kan kräva ett bidrag med ”egna medel” från slutmottagarna eller sådana förvaltare av gemensam egendom som agerar på uppdrag av slutmottagarna. Renoveringslånet ska ha en fast årlig ränta och ska inbegripa regelbundna amorteringar. Räntesatsen för den finansiella intermediärens deltagande ska fastställas på marknadsbasis. Den räntesats som är tillämplig på det berörda godtagbara lån som finns inkluderat i portföljen ska sänkas i förhållande till det offentliga programbidraget till förmån för slutmottagarna. En räntesubvention i enlighet med artikel 37.7 i förordning (EU) nr 1303/2013 kan beviljas låginkomsthushåll eller sårbara hushåll (3). Den maximala räntesubventionen ska motsvara den ränta som ska betalas av låginkomsthushållen eller de sårbara hushållen för bidraget från den finansiella intermediären i varje lån. Vissa kostnader för tekniskt stöd kan inkluderas i finansieringsinstrumentet mot bakgrund av artikel 37.7 i förordning (EU) nr 1303/2013. Stöd får endast tillhandahållas för projekteringen (förberedande undersökningar och hjälp vid planeringen av investeringen fram till investeringsbeslutet). Kostnaderna för tekniskt stöd ska endast vara stödberättigade om ett renoveringslån tecknas mellan den finansiella intermediären och slutmottagarna och oberoende av vilken enhet som tillhandahåller dessa tjänster (t.ex. utan hänsyn till huruvida den finansiella intermediären tillhandahåller sådana tjänster eller om de erhålls från en annan enhet). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rapportering och målresultat |
Finansiella intermediärer ska förse den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden med åtminstone kvartalsvisa uppgifter som tillhandahålls på ett standardiserat sätt och i standardiserad omfattning. Rapporten ska inbegripa alla relevanta uppgifter som gör det möjligt för den förvaltande myndigheten att uppfylla villkoren i artikel 46 i förordning (EU) nr 1303/2013. Medlemsstaterna ska också uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt förordningen om stöd av mindre betydelse. Indikatorerna ska anpassas efter de specifika målen för den relevanta prioriteringen i det Esif-program som finansierar finansieringsinstrumentet och efter de förväntade resultaten från förhandsbedömningen. De ska mätas och rapporteras åtminstone en gång i kvartalet för renoveringslånet och minst anpassas efter kraven i förordningen. Utöver de gemensamma indikatorerna för Esif-programmets insatsområde (antal hushåll med förbättrad energiförbrukningsklass, beräknad årlig minskning av växthusgaser etc.) utgörs övriga indikatorer av följande:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utvärdering av den ekonomiska fördel som erhålls genom programbidraget |
Den finansiella intermediären ska sänka den övergripande effektiva räntesats (och säkerhetspolicyn i förekommande fall) som debiteras slutmottagarna inom ramen för varje godtagbart lån som ingår i portföljen, för att spegla renoveringslånets förmånliga finansierings- och riskdelningsvillkor. Hela den ekonomiska fördelen från det offentliga programbidraget till instrumentet ska överföras till slutmottagarna i form av en ränteminskning. Den finansiella intermediären ska övervaka och rapportera om bruttobidragsekvivalenten för slutmottagarna i enlighet med avsnittet om statligt stöd. Denna princip ska speglas i finansieringsavtalet mellan den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden och den finansiella intermediären. |
(1) Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).
(2) Följande ekonomiska sektorer anses tillsammans utgöra de ”begränsade sektorerna”:
a) |
Olagliga ekonomiska verksamheter: all produktion, handel eller annan verksamhet som är olaglig enligt lag eller föreskrifter i den jurisdiktion där denna produktion, handel eller verksamhet har sitt säte. |
b) |
Tobak och destillerade alkoholhaltiga drycker: framställning av och handel med tobak och destillerade alkoholhaltiga drycker och relaterade produkter. |
c) |
Framställning av och handel med vapen och ammunition: finansiering av framställningen av och handeln med vapen och ammunition, oavsett slag. Denna begränsning gäller inte om sådana verksamheter ingår i eller hör ihop med specifik EU-politik. |
d) |
Kasinon: kasinon och likvärdiga företag. |
e) |
Begränsningar av IT-sektorn: forskning, utveckling eller tekniska applikationer som rör elektroniska dataprogram eller lösningar, som i) särskilt syftar till a) att stödja någon verksamhet som ingår i de begränsade sektorer som anges i a–d ovan, b) hasardspel på internet eller onlinekasinon, eller c) pornografi, eller som ii) är avsedd att göra det möjligt att på olaglig väg a) ta sig in i elektroniska datanätverk, eller b) ladda ner elektroniska data. |
f) |
Begränsningar av sektorn för biovetenskap: vid tillhandahållande av stöd till finansieringen av forskning, utveckling eller tekniska applikationer som gäller i) mänsklig kloning för forskningsändamål eller terapeutiska ändamål, eller ii) genetiskt modifierade organismer (”GMO”). |
(3) Enligt definitionen i kommissionens beslut 2012/21/EU av den 20 december 2011 avses med missgynnade medborgare eller socialt utsatta grupper sådana som på grund av bristande betalningsförmåga inte kan skaffa sig en bostad på marknadsvillkor.
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/45 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 965/2014
av den 11 september 2014
om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
(1) |
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. |
(2) |
Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 11 september 2014.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Jerzy PLEWA
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(euro/100 kg) |
||
KN-nummer |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonimportvärde |
0702 00 00 |
MK |
59,9 |
TR |
64,5 |
|
ZZ |
62,2 |
|
0707 00 05 |
TR |
124,7 |
ZZ |
124,7 |
|
0709 93 10 |
TR |
123,3 |
ZZ |
123,3 |
|
0805 50 10 |
AR |
187,5 |
BR |
100,4 |
|
CL |
194,1 |
|
IL |
182,0 |
|
UY |
126,6 |
|
ZA |
179,1 |
|
ZZ |
161,6 |
|
0806 10 10 |
BR |
163,2 |
EG |
159,9 |
|
MA |
157,9 |
|
TR |
120,3 |
|
ZZ |
150,3 |
|
0808 10 80 |
BA |
50,7 |
BR |
65,4 |
|
CL |
74,2 |
|
NZ |
120,1 |
|
US |
129,1 |
|
ZA |
101,1 |
|
ZZ |
90,1 |
|
0808 30 90 |
CN |
102,4 |
TR |
132,3 |
|
XS |
50,3 |
|
ZA |
120,5 |
|
ZZ |
101,4 |
|
0809 30 |
TR |
134,9 |
ZZ |
134,9 |
|
0809 40 05 |
MK |
41,2 |
ZZ |
41,2 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.
BESLUT
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/47 |
RÅDETS BESLUT 2014/658/GUSP
av den 8 september 2014
om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, och
av följande skäl:
(1) |
Den 17 mars 2014 antog rådet beslut 2014/145/Gusp (1). |
(2) |
Den 30 augusti 2014 uttryckte rådet oro över de pågående och allt hårdare striderna i östra Ukraina och efterlyste en ny bestämmelse på grundval av vilken varje person och institution som har samröre med separatistgrupper i Donbass-regionen förs upp på en förteckning. |
(3) |
Vidare anser rådet att ytterligare fysiska och juridiska personer bör läggas till på förteckningen över personer, enheter och organ som omfattas av restriktiva åtgärder enligt bilagan till beslut 2014/145/Gusp. |
(4) |
Med tanke på det fortsatta undergrävandet av eller hotet mot Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende bör beslut 2014/145/Gusp förlängas med ytterligare sex månader. |
(5) |
Beslut 2014/145/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta. |
(6) |
Det krävs ytterligare insatser från unionens sida för att genomföra dessa åtgärder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut 2014/145/Gusp ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 1.1 ska ersättas med följande: ”1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra inresa till eller transitering genom sitt territorium för
och som förtecknas i bilagan.” |
2. |
Artikel 2.1 ska ersättas med följande: ”1. Alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av
och som förtecknas i bilagan, ska frysas.” |
3. |
I artikel 6 ska andra stycket ersättas med följande: ”Detta beslut ska tillämpas till och med den 15 mars 2015.” |
Artikel 2
De personer och enheter som förtecknas i bilagan till det här beslutet ska läggas till den förteckning som återfinns i bilagan till beslut 2014/145/Gusp.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 8 september 2014.
På rådets vägnar
S. GOZI
Ordförande
(1) Rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 17.3.2014, s. 16).
BILAGA
Förteckning över personer och enheter som avses i artikel 2
|
Namn |
Personuppgifter |
Skäl |
Datum för uppförande |
1. |
Alexander ZAKHARCHENKO Александр Владимирович Захарченко |
Född 1976 i Donetsk |
Han har från och med 7 augusti ersatt Alexander Borodai som så kallad ”premiärminister” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Zakharchenko har i och med att han tagit sig an denna uppgift och verkat i denna egenskap stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
2. |
Vladimir KONONOV/alias ”Tsar”
|
Född den 14.10.1974 i Gorsky |
Han har från och med den 14 augusti ersatt Igor Strelkov/Girkin som så kallad ”försvarsminister” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk” . Han har enligt uppgift fört befälet över en division av stridande separatister i Donetsk sedan i april och har lovat att ”lösa den strategiska uppgiften att avvärja Ukrainas militära aggression”. Kononov har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
3. |
Miroslav Vladimirovich RUDENKO Мирослав Владимирович Руденко |
21.1.1983 i Debalcevo |
Befälhavare för Donbass folkmilis. Han har bland annat sagt att de kommer att fortsätta att strida i resten av landet. Rudenko har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
4. |
Gennadiy Nikolaiovych TSYPKALOV Геннадий Николаевич Цыпкалов. |
Född den 21.6.1973 |
Ersatte Marat Bashirov som så kallad ”premiärminister” i den så kallade ”Folkrepubliken Lugansk” . Tidigare aktiv i milisen Sydöstra armén. Tsypkalov har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
5. |
Andrey Yurevich PINCHUK Андрей Юрьевич ПИНЧУК |
|
”Statssäkerhetsminister” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Har samröre med Vladimir Antyufeyev, som är ansvarig för separatisternas ”myndighetsverksamhet” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsks regering”. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
6. |
Oleg BEREZA Олег БЕРЕЗА |
|
”Inrikesminister” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Har samröre med Vladimir Antyufeyev, som är ansvarig för separatisternas ”myndighetsverksamhet” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsks regering”. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
7. |
Andrei Nikolaevich RODKIN Андрей Николаевич Родкин |
|
Moskvaföreträdare för den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Han har i sina uttalanden bland annat talat om att milisen är beredd att föra ett gerillakrig och att de beslagtagit vapensystem från den ukrainska försvarsmakten. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
8. |
Aleksandr KARAMAN Александр караман |
|
”Vice premiärminister för sociala frågor” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. Har samröre med Vladimir Antyufeyev, som är ansvarig för separatisternas ”myndighetsverksamhet” i den så kallade ”Folkrepubliken Donetsks regering”. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Rysslands vice premiärminister Dmitry Rogozins skyddsling. |
12.9.2014 |
9. |
Georgiy L'vovich MURADOV Георгий Львович Мурадов |
Född den 19.11.1954 |
Så kallad ”vice premiärminister” i Krim och befullmäktigad företrädare för Krim hos president Putin. Muradov har spelat en viktig roll när det gäller att konsolidera rysk institutionell kontroll över Krim sedan den olagliga annekteringen. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
10. |
Mikhail Sergeyevich SHEREMET Михаил Сергеевич Шеремет |
Född den 23.5.1971 i Dzhankoy |
Så kallad ”förste vice premiärminister” i Krim. Sheremet spelade en viktig roll när det gäller organiseringen och genomförandet av folkomröstningen i Krim den 16 mars om anslutningen till Ryssland. Vid folkomröstningen förde Sheremet enligt uppgift befälet över de Moskvavänliga ”självförsvarsstyrkorna” i Krim. Han har därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. |
12.9.2014 |
11. |
Yuri Leonidovich VOROBIOV Юрий Леонидович Воробьев |
Född den 2.2.1948 i Krasnoyarsk |
Vice talman i Ryska federationens federala råd. Den 1 mars 2014 stödde Vorobiov i federala rådet offentligt utplaceringen av ryska styrkor i Ukraina. Han röstade sedan ja till det därtill hörande dekretet. |
12.9.2014 |
12. |
Vladimir Volfovich ZHIRINOVSKY Владимир Вольфович Жириновски |
Född den 10.6.1964 i Eidelshtein, Kasakhstan |
Ledamot av statsdumans råd; ledare för Rysslands liberaldemokratiska parti (LDPR). Han stödde aktivt användningen av Rysslands försvarsmakt i Ukraina och annekteringen av Krim. Han har aktivt krävt Ukrainas delning. Han undertecknade för LDPR-partiet, vars ordförande han är, en överenskommelse med den så kallade ”Folkrepubliken Donetsk”. |
12.9.2014 |
13. |
Vladimir Abdualiyevich VASILYEV
|
Född den 11.8.1949 i Klin |
Vice talman i statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
14. |
Viktor Petrovich VODOLATSKY Виктор Петрович Водолацкий |
Född den 19.8.1957 i regionen Azov. |
Ordförande (”ataman”) för de ryska och utländska kosackstyrkornas union och suppleant i statsduman. Han stödde Krims annektering och medgav att ryska kosacker aktivt deltog i den ukrainska konflikten på de Moskvastödda separatisternas sida. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
15. |
Leonid Ivanovich KALASHNIKOV Леонид Иванович Калашников |
Född den 6.8.1960 i Stepnoy Dvorets |
Förste vice ordförande i statsdumans utrikesutskott. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
16. |
Vladimir Stepanovich NIKITIN
|
Född den 5.4.1948 i Opochka |
Förste vice ordförande i statsdumans utskott för förbindelserna med länderna i Oberoende staters samvälde, eurasiatisk integration och banden till landsmännen. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
17. |
Oleg Vladimirovich LEBEDEV Олег Владимирович Лебедев |
Född den 21.3.1964 i Orel/Rudny |
Förste vice ordförande i statsdumans utskott för förbindelserna med länderna i Oberoende staters samvälde, eurasiatisk integration och banden till landsmännen. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
18. |
Ivan Ivanovich MELNIKOV Иван Иванович Мельников |
Född den 7.8.1950 i Bogoroditsk |
Förste vice talman, statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
19. |
Igor Vladimirovich LEBEDEV Игорь Владимирович Лебедев |
Född den 27.9.1972 i Moskva |
Vice talman, statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
20. |
Nikolai Vladimirovich LEVICHEV Николай Владимирович Левичев |
Född den 28.5.1953 i Pushkin |
Vice talman, statsduman. Den 20 mars 2014 röstade han ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
21. |
Svetlana Sergeevna ZHUROVA Светлана Сергеевна Журова |
Född den 7.1.1972 i Pavlov-on-the-Neva |
Förste vice ordförande i utrikesutskottet, statsduman. Den 20 mars 2014 röstade hon ja till utkastet till den federala konstitutionen ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
22. |
Aleksey Vasilevich NAUMETS Алексей Васильевич Hаумец |
Född den 11.2.1968 |
Generalmajor i ryska armén. Han är befälhavare för 76:e luftburna divisionen som medverkat vid den ryska militära närvaron på Ukrainas territorium, framför allt under Krims olagliga annektering. |
12.9.2014 |
23. |
Sergey Viktorovich CHEMEZOV
|
Född den 20.8.1952 i Cheremkhovo |
Sergei Chemezov är en av president Putins kända nära medarbetare – båda var KGB-officerare utstationerade i Dresden – och han är ledamot av Enade Rysslands högsta råd. Han drar fördel av sina band till den ryske presidenten genom att befordras till högre tjänster i statskontrollerade företag. Han är ordförande i konglomeratet Rostec, Rysslands ledande statskontrollerade försvars- och industritillverkningsföretag. Till följd av ett ryskt regeringsbeslut planerar Technopromexport, ett dotterbolag till Rostec, att bygga energianläggningar i Krim och stöder därigenom Krims integering i Ryska federationen. Dessutom har Rosoboronexport, ett dotterbolag till Rostec, stött integreringen av Krims försvarföretag i Rysslands försvarsindustri och därigenom konsoliderat Ryska federationens olagliga annektering av Krim. |
12.9.2014 |
24. |
Alexander Mikhailovich BABAKOV Aлександр Михайлович Бабаков |
Född den 8.2.1963 in Chisinau |
Ledamot av statsduman, ordförande i statsdumans utskott för lagstiftning avseende utvecklingen av Ryska federationens militär-industriella komplex. Babakov är en framträdande medlem i Enade Ryssland och har som affärsman gjort stora investeringar i Ukraina och på Krim. Den 20 mars 2014 röstade han för utkastet till federal konstitution ”om godkännande av Republiken Krims inträde i Ryska federationen och om bildande av de två nya federala subjekten Republiken Krim och Sevastopols stad, med federal status, i Ryska federationen”. |
12.9.2014 |
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/54 |
RÅDETS BESLUT 2014/659/GUSP
av den 8 september 2014
om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, och
av följande skäl:
(1) |
Den 31 juli 2014 antog rådet beslut 2014/512/Gusp (1). |
(2) |
Den 30 augusti 2014 fördömde Europeiska rådet den tilltagande strömmen av stridande och vapen från Ryska federationens territorium in i östra Ukraina liksom av ryska väpnade styrkors angrepp på ukrainsk mark. |
(3) |
Europeiska rådet uppmanade till förberedande arbete med förslagen, så att ytterligare viktiga åtgärder kan vidtas mot bakgrund av hur situationen på fältet utvecklar sig. |
(4) |
Med tanke på situationens allvar anser rådet det lämpligt att vidta ytterligare restriktiva åtgärder som svar på Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. |
(5) |
Det är i detta sammanhang lämpligt att förlänga förbudet i samband med vissa finansiella instrument. Ytterligare restriktioner för tillträde till kapitalmarknaden bör införas med avseende på statsägda ryska finansinstitut, vissa ryska enheter inom försvarssektorn, samt vissa ryska enheter vars huvudsakliga affärsverksamhet utgörs av försäljning eller transport av olja. Dessa förbud påverkar inte de finansiella tjänster som inte avses i artikel 1. Lån ska betraktas som nya lån endast om de har tagits efter den 12 september 2014. |
(6) |
Vidare bör försäljning, leverans eller överföring av produkter med dubbla användningsområden till vissa personer, enheter eller organ i Ryssland förbjudas. |
(7) |
Tillhandahållande av nödvändiga tjänster för oljeprospektering, inklusive provborrning, och oljeproduktion på djupt vatten, oljeprospektering, inklusive provborrning, och oljeproduktion i Arktis eller skifferoljeprojekt bör dessutom förbjudas. |
(8) |
Ytterligare insatser från unionens sida är nödvändiga för att genomföra vissa åtgärder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut 2014/512/Gusp ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 1 ska ersättas med följande: ”Artikel 1 1. Direkt eller indirekt inköp eller försäljning av, direkt eller indirekt tillhandahållande av investeringstjänster för eller stöd vid utfärdandet av, eller annan handel med obligationer, aktiekapital eller liknande finansiella instrument med en löptid på över 90 dagar, som utfärdats efter den 1 augusti 2014 till och med den 12 september 2014, eller med en löptid på över 30 dagar, som utfärdats efter den 12 september 2014 av
ska förbjudas. 2. Direkt eller indirekt inköp eller försäljning av, direkt eller indirekt tillhandahållande av investeringstjänster för eller stöd vid utfärdandet av, eller annan handel med obligationer, aktiekapital eller liknande finansiella instrument med en löptid på över 30 dagar, som utfärdats efter den 12 september 2014 av
ska förbjudas. 3. Det ska för de juridiska personer, enheter eller organ som avses i punkt 1 eller 2 vara förbjudet att direkt eller indirekt bilda eller delta i arrangemang för lån- eller kreditgivning med en löptid på över 30 dagar efter den 12 september 2014 förutom för lån- eller kreditgivning där det finns ett särskilt och dokumenterat syfte att tillhandahålla finansiering för icke-förbjuden import eller export av varor samt icke-finansiella tjänster mellan unionen och Ryssland eller för långivning där det finns ett särskilt och dokumenterat syfte att tillhandahålla finansiering i nödsituationer för att uppfylla kapitaltäcknings- och likviditetskrav för juridiska personer som är etablerade i unionen, vilkas äganderätt till mer än 50 % innehas av en enhet som avses i bilaga I.” |
2. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 3a 1. Direkt eller indirekt försäljning, leverans, överföring eller export av varor och teknik med dubbla användningsområden, som ingår i bilaga I till förordning (EU) nr 428/2009, till personer, enheter eller organ i Ryssland enligt förteckningen i bilaga IV till detta beslut av medlemsstaternas medborgare eller från medlemsstaternas territorier eller med användning av fartyg eller luftfartyg som för deras flagg ska förbjudas, oavsett om varorna de har sitt ursprung i deras territorier eller inte. 2. Det ska vara förbjudet att
3. Förbuden i punkterna 1 och 2 ska inte påverka fullgörandet av avtal eller överenskommelser som ingicks före den 12 september 2014 eller tillhandahållandet av bistånd som är nödvändigt för underhållet av och säkerheten för befintlig kapacitet inom EU. 4. Förbuden i punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på export, försäljning, leverans eller överföring av varor med dubbla användningsområden och teknik för flyg- och rymdindustrin eller för tillhandahållandet av därtill kopplat tekniskt eller finansiellt bistånd, för icke-militär användning och för en icke-militär slutanvändare, eller för upprätthållandet av och säkerheten för befintlig civil kärnteknisk kapacitet inom unionen, för icke-militär användning och för en icke-militär slutanvändare.” |
3. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 4a 1. Direkt eller indirekt tillhandahållande av nödvändiga kringtjänster för oljeprospektering, inklusive provborrning, och oljeproduktion på djupt vatten, oljeprospektering, inklusive provborrning, och oljeproduktion i Arktis eller skifferoljeprojekt i Ryssland av medborgare i medlemsstaterna, eller från medlemsstaternas territorier, eller med användning av fartyg eller luftfartyg som står under medlemsstaternas jurisdiktion, ska vara förbjudet. 2. Det förbud som föreskrivs i punkt 1 ska inte påverka fullgörandet av avtal eller ramavtal som ingicks före den 12 september 2014 eller biavtal som är nödvändiga för fullgörandet av sådana avtal. 3. Det förbud som föreskrivs i punkt 1 ska inte gälla när tjänsten i fråga är nödvändig för att i ett brådskande läge förhindra eller dämpa effekterna av en händelse som sannolikt kommer att ha allvarliga och betydande konsekvenser för människors hälsa och säkerhet eller för miljön.” |
4. |
Artikel 7.1 a ska ersättas med följande:
|
5. |
Artikel 8 ska ersättas med följande: ”Artikel 8 Det ska vara förbjudet att medvetet eller avsiktligt delta i verksamhet vars syfte eller verkan är att kringgå de förbud som anges i artiklarna 1–4a, inbegripet genom att agera som ersättare för de enheter som avses i artikel 1.” . |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 8 september 2014.
På rådets vägnar
S. GOZI
Ordförande
(1) Beslut 2014/512/Gusp av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 13).
BILAGA
1. |
Bilagan till beslut 2014/512/Gusp ska betecknas bilaga I. |
2. |
Följande bilagor ska läggas till: ”BILAGA II FÖRTECKNING ÖVER JURIDISKA PERSONER, ENHETER ELLER ORGAN SOM AVSES I ARTIKEL 1.2 a
BILAGA III FÖRTECKNING ÖVER JURIDISKA PERSONER, ENHETER ELLER ORGAN SOM AVSES I ARTIKEL 1.2 b
BILAGA IV FÖRTECKNING ÖVER JURIDISKA PERSONER, ENHETER ELLER ORGAN SOM AVSES I ARTIKEL 3a
|
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/58 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 11 september 2014
om en mall för finansieringsavtal för bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling till gemensamma finansieringsinstrument för obegränsade garantier och värdepapperisering till förmån för små och medelstora företag
(2014/660/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (1), särskilt artikel 39.4, och
av följande skäl:
(1) |
Finanskrisen har påverkat små och medelstora företag i Europeiska unionen sedan 2009, bl.a. på grund av att bankerna minskat skuldsättningen i sina balansräkningar för att uppfylla kapitalkraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (3). För att åtgärda de möjliga marknadsstörningar som kan uppstå för finansiella tjänster och finansinstrument för de små och medelstora företagen har Europeiska rådet gett kommissionen i uppdrag att utforska möjligheterna att göra finansieringsinstrument tillgängliga för dessa företag på europeisk nivå. |
(2) |
Kommissionen färdigställde i december 2013, tillsammans med Europeiska investeringsbanken (nedan kallad EIB), en förhandsbedömning (4) som visade att det fanns en marknadsstörning vid tillhandahållandet av finansiering till små och medelstora företag i Europeiska unionen, omfattande uppskattningsvis 20–112 miljarder euro. |
(3) |
Vid förhandsbedömningen betonades hur viktigt det är att reagera snabbt på finanskrisen, som drabbar de små och medelstora företagen, med en gemensam europeisk åtgärd för att återställa kreditgivningen till dem, stimulera den ekonomiska tillväxten och motverka splittringen på den inre marknaden när det gäller de små och medelstora företagens tillgång till kredit. |
(4) |
En del av åtgärden är att skapa specifika delar inom de finansieringsinstrument som inrättats på unionsnivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (5) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (6). |
(5) |
Eftersom artikel 17.2 i förordning (EU) nr 1287/2013 (nedan kallad Cosme-förordningen) och artiklarna 20 och 21 i förordning (EU) nr 1291/2013 (nedan kallad Horisont 2020-förordningen) uttryckligen syftar till att säkerställa komplementaritet och synergieffekter med de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonderna) är en annan del av åtgärden att låta medlemsstaterna använda Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (nedan kallad EJFLU) för att tillhandahålla ekonomiska bidrag till dessa finansieringsinstrument som upprättats på unionsnivå, i enlighet med artikel 39.2 i förordning (EU) nr 1303/2013. |
(6) |
Dessa finansieringsinstrument som upprättats på unionsnivå förvaltas indirekt av kommissionen, med genomförandeuppgifter som delegerats till EIB och Europeiska investeringsfonden (nedan kallad EIF) i enlighet med artikel 58.1 c iii och artikel 139.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (7), när det gäller finansieringsinstrument för obegränsade garantier och värdepapperisering till förmån för små och medelstora företag. Kommissionen bör därför ingå delegeringsavtal med EIB eller EIF. |
(7) |
I de fall en medlemsstat utnyttjar möjligheten att tillhandahålla ett ekonomiskt bidrag från Erufs eller EJFLU:s medel till det finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå krävs enligt artikel 39.4 c i förordning (EU) nr 1303/2013 att de deltagande medlemsstaterna ingår ett finansieringsavtal med EIB eller EIF. |
(8) |
Om de finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå ska kunna användas för snabba reaktioner måste de uppfylla två villkor. För det första måste de ha enhetliga villkor och behandla de deltagande medlemsstaterna lika när det gäller användningen av Erufs och EJFLU:s medel. För det andra måste villkoren för tilldelning av Erufs och EJFLU:s medel enligt de enskilda finansieringsavtal som deltagande medlemsstater och EIB eller EIF ska ingå stämma överens med villkoren i delegeringsavtal om andra medel från Cosme och Horisont 2020. Bästa sättet att säkerställa att dessa villkor uppfylls är att det finns en mall för finansieringsavtalet som är tillgänglig för båda parter, dvs. de deltagande medlemsstaterna och EIB respektive EIF. Det är därför nödvändigt att fastställa en mall för finansieringsavtalet. |
(9) |
För att säkerställa att berörda Eruf- och EJFLU-medel används effektivt bör mallen för finansieringsavtalet bl.a. innehålla bestämmelser om EIB:s respektive EIF:s uppgifter och skyldigheter, t.ex. ersättning, minsta hävstångseffekt som ska uppnås vid tydligt fastställda delmål, villkor för att skapa ny lånefinansiering för de små och medelstora företagen, bestämmelser om icke stödberättigande verksamhet och uteslutningskriterier, en tidsplan för Erufs och EJFLU:s betalningar till finansieringsinstrumenten, påföljder om de berörda finansiella intermediärerna inte uppfyller sina åtaganden, bestämmelser om urval av finansiella intermediärer, bestämmelser om övervakning, rapportering, revision och synliggörande av finansieringsinstrumenten och villkor för uppsägning av avtalet. |
(10) |
För att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut ska kunna tillämpas så snabbt som möjligt bör detta beslut träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. |
(11) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från samordningskommittén för de europeiska struktur- och investeringsfonderna som inrättats i enlighet med artikel 150.1 i förordning (EU) nr 1303/2013. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den mall för finansieringsavtal för bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling till gemensamma finansieringsinstrument för obegränsade garantier och värdepapperisering till förmån för små och medelstora företag, som ska ingås mellan Europeiska investeringsbanken eller Europeiska investeringsfonden och varje deltagande medlemsstat, anges i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 11 september 2014.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 176, 27.6.2013, s. 338.
(3) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.
(4) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar SWD(2013) 517 final.
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 33.
(6) EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.
(7) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
BILAGA
[FÖRVALTANDE MYNDIGHET I DEN MEDLEMSSTAT SOM DELTAR I INITIATIVET FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG]
och
[EUROPEISKA INVESTERINGSFONDEN]/[EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN]
MALL FÖR FINANSIERINGSAVTAL
Innehållsförteckning
Artikel 1 |
Definitioner och tolkning |
Artikel 2 |
Syfte och tillämpningsområde |
Artikel 3 |
Stödkriterier och uteslutningskriterier för den nya lånefinansieringen |
Artikel 4 |
Allmänna principer för genomförande och förvaltning av [den/de] specifika [delen/delarna] |
Artikel 5 |
Mål och beskrivning för [den/de] specifika [delen/delarna] |
Artikel 6 |
Geografisk täckning |
Artikel 7 |
Minsta hävstångseffekt, delmål och påföljder |
Artikel 8 |
EIF:s uppgifter och skyldigheter |
Artikel 9 |
Urval av finansiella intermediärer och operativa avtal |
Artikel 10 |
Styrning |
Artikel 11 |
Medlemsstatens bidrag |
Artikel 12 |
EIF:s bidrag |
Artikel 13 |
[Konto/Konton] för [den/de] specifika [delen/delarna] och tillgångsförvaltning |
Artikel 14 |
Förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter |
Artikel 15 |
Redovisning |
Artikel 16 |
Operativ och finansiell rapportering |
Artikel 17 |
Revision, kontroll och övervakning |
Artikel 18 |
Utvärdering |
Artikel 19 |
Upphandling av varor, byggentreprenader och tjänster |
Artikel 20 |
Synliggörande |
Artikel 21 |
Offentliggörande av information om finansiella intermediärer |
Artikel 22 |
Överlåtelse |
Artikel 23 |
Ansvar |
Artikel 24 |
Tillämplig lagstiftning och jurisdiktion |
Artikel 25 |
Giltighet – Uppsägning |
Artikel 26 |
Tillkännagivanden och meddelanden |
Artikel 27 |
Ändringar och övrigt |
Artikel 28 |
Bilagor |
Bilaga 1 |
Villkor för [den/de] specifika [delen/delarna] |
Bilaga 2 |
Uteslutningskriterier för finansiella intermediärer och slutmottagare samt stödkriterier för EU:s bidrag [ska delvis tillhandahållas i de specifika finansieringsavtalen] |
Bilaga 3 |
Betalningsansökan [ska tillhandahållas i de specifika finansieringsavtalen] |
Bilaga 4 |
Riktlinjer för tillgångsförvaltning [ska tillhandahållas i de specifika finansieringsavtalen] |
Bilaga 5 |
Rapportering om operativa aspekter av [den/de] specifika [delen/delarna] [ska tillhandahållas i de specifika finansieringsavtalen] |
Bilaga 6 |
Rapportering om finansiella aspekter av [den/de] specifika [delen/delarna] [ska tillhandahållas i de specifika finansieringsavtalen] |
Detta avtal ingås den [•] 2014 av och mellan
1. |
[förvaltande myndighet i medlemsstat som deltar i småföretagsinitiativet] (nedan kallad den förvaltande myndigheten), som för undertecknandet av detta avtal företräds av [personens namn], [befattning], och |
2. |
[Europeiska investeringsfonden]/[Europeiska investeringsbanken], [15, avenue J.F. Kennedy]/[98–100 Boulevard Konrad Adenauer], [2968]/[2950] Luxembourg, Luxemburg (nedan kallad EIF), som för undertecknandet av detta avtal företräds av [personens namn], [befattning], nedan tillsammans kallade parterna och enskilt parten, beroende på sammanhanget, |
AV FÖLJANDE SKÄL
(1) |
Till följd av Europeiska rådets slutsatser av den 27 och 28 juni 2013 genomförde Europeiska investeringsbanken (nedan kallad EIB) och Europeiska kommissionen en förhandsbedömning, som syftade till att fastställa den marknadsstörning för finansiella tjänster och tillgängliga finansinstrument för små och medelstora företag som för närvarande finns på europeisk nivå (nedan kallad förhandsbedömningen), som ett led i en gemensam europeisk ansträngning att återställa kreditgivningen till dessa företag, att stimulera den ekonomiska tillväxten och att motverka splittring på den inre marknaden när det gäller de små och medelstora företagens tillgång till kredit (nedan kallat småföretagsinitiativet). |
(2) |
Förhandsbedömningen avslutades i december 2013 och visade att det fanns en marknadsstörning i samband med tillhandahållandet av finansiering till små och medelstora företag i [medlemsstatens namn] omfattande uppskattningsvis [•]–[•] miljoner euro. |
(3) |
Den 17 december antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (1) (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser). |
(4) |
Enligt artikel 38.1 a i förordningen om gemensamma bestämmelser får förvaltande myndigheter tillhandahålla ett ekonomiskt bidrag till ett finansieringsinstrument som inrättats på unionsnivå. Enligt artikel 39.2 i förordningen om gemensamma bestämmelser får [medlemsstatens namn] använda upp till 7 % av sina samlade anslag till Eruf och EJFLU för att tillhandahålla ekonomiska bidrag till sådana finansieringsinstrument som förvaltas indirekt av Europeiska kommissionen genom genomförandeuppgifter som anförtros åt EIB-gruppen (EIB definieras i artikel 2.23 i förordningen om gemensamma bestämmelser som Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden eller dotterbolag till Europeiska investeringsbanken) (nedan kallad EIB-gruppen) i enlighet med artikel 58.1 c iii och artikel 139.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (2) (nedan kallad budgetförordningen), i fråga om [obegränsade garantier som ger finansiella intermediärer kapitallättnad för nyinrättade lånefinansieringsportföljer till stödberättigade små och medelstora företag i enlighet med artikel 37.4 i förordningen om gemensamma bestämmelser] OCH/ELLER [värdepapperisering, enligt definitionen i artikel 4.1.61 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (3), av [befintliga lånefinansieringsportföljer till små och medelstora företag eller andra företag med mindre än 500 anställda] OCH/ELLER [nyinrättade lånefinansieringsportföljer till små och medelstora företag] (alternativ 2), [där medlemsstatens bidrag läggs samman med bidrag från andra medlemsstater (alternativ 3)]. |
(5) |
I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (4) (nedan kallad Cosme-förordningen) har Europeiska unionen inrättat finansieringsinstrument (nedan kallade Cosme-instrumenten) som syftar till att förenkla och förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag under etablerings-, tillväxt- och överlåtelsefaserna, som ett komplement till medlemsstaternas användning av finansieringsinstrument för små och medelstora företag på nationell och regional nivå. Det preliminära bidraget från Europeiska kommissionen till Cosme-instrumenten under 2014–2016 ska enligt planerna bli upp till [•] miljoner euro. |
(6) |
I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (5) och i enlighet med rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975 EG (6) (tillsammans nedan kallade Horisont 2020-förordningen) har Europeiska kommissionen inrättat finansieringsinstrument (nedan kallade Horisont 2020-instrumenten) för att öka tillgången till riskfinansiering för slutmottagare som genomför forsknings- och innovationsprojekt. Det preliminära bidraget från Europeiska kommissionen till Horisont 2020-instrumenten under 2014–2016 ska enligt planerna bli upp till [•] miljoner euro. |
(7) |
Den [datum] [respektive den [datum]] undertecknade Europeiska kommissionen [, EIB] och EIF [ett/flera] delegeringsavtal (nedan [kallat/kallade] [delegeringsavtalet/delegeringsavtalen]), som bland annat innehåller villkoren för i) [Cosme-instrumenten] OCH/ELLER [Horisont 2020-instrumenten] och särskilt de specifika delar som motsvarar olika finansiella produkter som bygger på eget kapital eller lån (inklusive produkter som erbjuds inom småföretagsinitiativet) och som är öppna för bidrag från medlemsstaterna, ii) Europeiska kommissionens bidrag till sådana specifika delar av [Cosme-instrumenten] OCH/ELLER [Horisont 2020-instrumenten]. |
(8) |
Parterna är villiga att samarbeta inom ramen för småföretagsinitiativet för att genomföra och förvalta [en specifik del/specifika delar] som motsvarar medlemsstatens bidrag till [Cosme-instrumenten] [OCH/ELLER] [Horisont 2020-instrumenten] (nedan kallade [den/de] specifika [delen/delarna]) som tillhandahåller [obegränsade garantier för nyinrättade lånefinansieringsportföljer till berättigade små och medelstora företag i enlighet med artikel 37.4 i förordningen om gemensamma bestämmelser (alternativ 1)] [OCH/ELLER] [värdepapperisering, enligt definitionen i artikel 4.1.61 i förordning (EU) nr 575/2013, av [befintliga lånefinansieringsportföljer till små och medelstora företag eller andra företag med mindre än 500 anställda,] [OCH/ELLER] [nyinrättade lånefinansieringsportföljer till små och medelstora företag] (alternativ 2), [där medlemsstatens bidrag läggs samman med bidrag från andra medlemsstater (alternativ 3)]. |
(9) |
I enlighet med artikel 39.4 b i förordningen om gemensamma bestämmelser lämnade [medlemsstatens namn] den [datum] 2014 in till kommissionen ett enhetligt nationellt program för sitt deltagande i [den/de] specifika [delen/delarna] (nedan kallat enhetligt nationellt program). Den [datum] 2014 godkändes det enhetliga nationella programmet genom Europeiska kommissionens beslut C(2014) [•]. |
(10) |
I enlighet med artikel 39 i förordningen om gemensamma bestämmelser måste villkoren för att delta i småföretagsinitiativet anges i det finansieringsavtal som ingås mellan varje deltagande medlemsstat och EIB-gruppen. |
(11) |
[Den/De] specifika [delen/delarna] ska genomföras som delar av en avdelning i [Cosme-instrumenten] OCH/ELLER [Horisont 2020-instrumenten] som inrättats för [MEDLEMSSTATENS NAMN] (nedan kallad avdelningen). Avdelningen ska också utnyttja EU-bidraget samt EIF-bidraget och egna medel från EIB och andra investerare, i tillämpliga fall, i enlighet med villkoren i [delegeringsavtalet/delegeringsavtalen] och andra avtal mellan EIF och andra relevanta investerare, i tillämpliga fall. För att på lämpligt sätt beakta den storlek och betydelse som medlemsstatens bidrag har inom [Cosme-instrumenten] OCH/ELLER [Horisont 2020-instrumenten] har parterna för avsikt att inrätta ett särskilt system för styrning av [den/de] specifika [delen/delarna], omfattande bl.a. en rådgivande investerarkommitté som kan komplettera bestämmelserna i [delegeringsavtalet/delegeringsavalen] i fråga om medlemsstatens bidrag. |
(12) |
Med beaktande även av förhandsbedömningen och diskussionerna med relevanta institutioner och marknadsaktörer för att fastställa storleken på de offentliga anslagen till [den/de] specifika [delen/delarna], anslogs ett preliminärt bidrag från medlemsstaten på [•] miljoner euro till [den/de] specifika [delen/delarna]. Det preliminära EU-bidraget under perioden 2014–2016 ska enligt planerna vara [•] miljoner euro. |
(13) |
[Den/De] specifika [delen/delarna] har inrättats på ett sätt som överensstämmer med reglerna för statligt stöd i unionslagstiftningen. [MEDLEMSSTATENS NAMN] och EIF erkänner att genomförandet av [den/de] specifika [delen/delarna] måste följa kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (7) (nedan kallad förordningen om stöd av mindre betydelse) eller kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (8) eller med relevant allmän gruppundantagsförordning, samt att det annars krävs en anmälan till Europeiska kommissionen för en individuell bedömning. |
(14) |
Undertecknandet av detta finansieringsavtal på den förvaltande myndighetens vägnar har godkänts av [anges av den förvaltande myndigheten]. |
(15) |
Undertecknandet av detta finansieringsavtal på EIF:s vägnar har godkänts av [anges av EIF]. |
Parterna har enats om följande:
Artikel 1
Definitioner och tolkning
1.1 |
I detta avtal gäller följande definitioner:
|
1.2 |
Om inte sammanhanget kräver annat ska i detta avtal
|
Artikel 2
Syfte och tillämpningsområde
2.1 |
Detta avtal innehåller villkoren för användning av medlemsstatens bidrag i samband med EIF:s genomförande av [den/de] specifika [delen/delarna]. |
2.2 |
Medlemsstatens bidrag till [den/de] specifika [delen/delarna] ska preliminärt vara upp till [•] miljoner euro. |
2.3 |
Den förvaltande myndigheten ger härmed EIF i uppdrag att genomföra och förvalta [den/de] specifika [delen/delarna] i samband med medlemsstatens bidrag, i EIF:s namn, på den förvaltande myndighetens vägnar och på dess risk, i enlighet med bestämmelserna i förordningen om gemensamma bestämmelser och i detta avtal. |
Artikel 3
Stödkriterier och uteslutningskriterier för ny lånefinansiering
3.1 |
EIF ska anslå medlemsstatens bidrag till sådana insatser för att skapa ny lånefinansiering för [den/de] specifika [delen/delarna] som stöder de små och medelstora företagen och som inriktas på
om inte annat följer av tillämpliga unionsbestämmelser om statligt stöd och i enlighet med de specifika bestämmelserna för Eruf och EJFLU. |
3.2 |
I enlighet med kriterierna i artikel 3.1 gäller följande för [den/de] specifika [delen/delarna].
|
[3.3] |
[[Den/De] specifika [delen/delarna] får bara stödja rörelsekapital i samband med eller som är kopplat till en ny investering i jordbruks- eller skogsbrukssektorn, för ett belopp som inte får överstiga 30 % av det samlade beloppet för transaktionen och efter vederbörlig motivering som godtas av den finansiella intermediären. För annan verksamhet än jordbruksverksamhet får inget stöd ges till rörelsekapital.] [Detta stycke gäller bara för [den/de] specifika [del/delar] som får stöd från EJFLU] |
3.4 |
Finansiellt stöd inom [den/de] specifika [delen/delarna] ska beviljas med beaktande av uteslutningskriterierna för EU:s bidrag inom [Cosme-instrumenten] OCH/ELLER [Horisont 2020-instrumenten] och som anges för kännedom i bilaga 2. |
3.5 |
Parterna erkänner att en andel av den nya lånefinansiering som skapats i enlighet med artikel 3.1 och som motsvarar en multipel av EU:s bidrag inom [Cosme-instrumenten] OCH/ELLER [Horisont 2020-instrumenten] omfattas av bestämmelserna i [delegeringsavtalet/delegeringsavtalen] för EU:s bidrag. |
Artikel 4
Allmänna principer för genomförande och förvaltning av [den/de] specifika [delen/delarna]
4.1 |
EIF ska genomföra, förvalta, övervaka och avveckla [den/de] specifika [delen/delarna] i enlighet med finansieringsavtalet, tillämpliga villkor i förordningen om gemensamma bestämmelser, [delegeringsavtalet/delegeringsavtalen], budgetförordningen och andra relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen, särskilt bestämmelserna om statligt stöd. Därvid ska EIF tillämpa sina egna regler, riktlinjer och förfaranden i dessas ändrade lydelse, god branschpraxis och lämpliga åtgärder för övervakning, kontroll och revision i enlighet med vad föreskrivs i det här avtalet. |
4.2 |
EIF ska ha ansvar för att anställa och sysselsätta personal och/eller konsulter som kan avdelas för genomförandet av [den/de] specifika [delen/delarna] och som ska stå under EIF:s ansvar när det gäller detta avtal och som på alla sätt ska omfattas av de regler, riktlinjer och förfaranden som EIF tillämpar för sin personal och/eller sina konsulter. |
4.3 |
EIF ska fullgöra sina skyldigheter i fråga om [den/de] specifika [delen/delarna] som särskilt anges i detta avtal med samma vederbörliga yrkesmässiga omsorg, effektivitet, öppenhet och noggrannhet som det tillämpar för den egna verksamheten. |
4.4 |
Den av parterna som drabbas av force majeure ska omedelbart underrätta den andra parten och ange vilket slag av force majeure det handlar om, hur länge tillståndet förväntas vara och vilka konsekvenser det beräknas få. Parterna ska vidta de åtgärder som krävs för att begränsa eller minimera kostnader och möjliga skador på grund av force majeure. |
4.5 |
Förvaltningen och genomförandet av [den/de] specifika [delen/delarna] ska bygga på principen att man jämkar samman parternas intressen. När det gäller denna princip ska EIF följa de principer som anges i artikel 12 och i bilaga 1. |
4.6 |
Fördelningen av insatser ska bygga på de kriterier som anges i genomförandestrategin. EIF ska tillhandahålla den förvaltande myndigheten sin genomförandestrategi inom [tre] månader efter undertecknandet av detta avtal, och ska utan onödigt dröjsmål meddela den förvaltande myndigheten eventuella ändringar i genomförandestrategin. |
4.7 |
Medlemsstatens bidrag ska inte ge upphov till orättmätiga fördelar, särskilt i form av orättmätiga utdelningar eller vinster för tredje parter, annat än i överensstämmelse med detta avtal. |
4.8 |
Ekonomiskt stöd inom [den/de] specifika [delen/delarna] ska inte beviljas någon finansiell intermediär eller slutmottagare som befinner sig i någon av de situationer som anges i artikel 9.4 [villkoren ska fastställas närmare i avtalet]. |
Artikel 5
Mål och beskrivning för [den/de] specifika [delen/delarna]
I enlighet med bilaga 1 ska [den/de] specifika [delen/delarna] täcka risken med
i) |
portföljer av ny lånefinansiering genom obegränsade garantier för kapitallättnad i enlighet med relevanta kapitalkrav som omfattar upp till 80 % av varje lån i relevanta portföljder (alternativ 1) ELLER |
ii) |
[befintliga portföljer med lån, leasing eller garantier till småföretag och andra företag med färre än 500 anställda] ELLER [portföljer med ny lånefinansiering] genom värdepapperisering, i enlighet med artikel 4.1.61 i förordning (EU) nr 575/2013 (alternativ 2) [där medlemsstatens bidrag läggs samman med bidrag från andra medlemsstater (alternativ 3)]. |
Artikel 6
Geografisk täckning
Medlemsstatens bidrag ska användas för att skapa ny lånefinansiering endast för slutmottagare som är registrerade och verksamma på [MEDLEMSSTATENS NAMN]s territorium, enligt följande uppdelning: [•][villkoren ska fastställas närmare i avtalet].
Artikel 7
Minsta hävstångseffekt, delmål och påföljder
7.1 |
EIF ska säkerställa att de finansiella intermediärerna enligt bestämmelserna i varje operativt avtal uppnår följande delmål:
|
7.2 |
EIF ska, som en del i den rapport som avses i artikel 16.1, skriftligen meddela den förvaltande myndigheten när ett delmål uppnås före eller efter de datum som anges i artikel 7.1 och informera den förvaltande myndigheten om volymen av ny lånefinansiering i enlighet med vad som här föreskrivs. |
7.3 |
I varje operativt avtal ska det föreskrivas om påföljder för de finansiella intermediärerna, till förmån för den förvaltande myndigheten, preliminärt enligt följande:
Om en finansiell intermediär för [en specifik del/specifika delar] enligt alternativ 2 inte uppnår en hävstångseffekt på minst 1 ska det dessutom föreskrivas en påföljd motsvarande skillnaden mellan relevant utbetalt bidrag från medlemsstaten som anslagits till den relevanta insatsen och den därmed sammanhängande nya lånefinansiering som tagits fram. [villkor för fastställande och genomförande av påföljderna på insatsnivå ska fastställas i avtalet] |
7.4 |
Den förvaltande myndigheten erkänner att garantiavtalen och relevanta insatser inte ska påverkas av om den relevanta finansiella intermediären inte lyckas uppnå den hävstångseffekt som krävs enligt detta avtal eller det relevanta operativa avtalet. |
7.5 |
Påföljden ska vara ett engångsbelopp för varje insats, beräknad av EIF vid varje delmål, där de senast beräknade belopp som avses i artikel 7.3 ska betalas av den finansiella intermediären till EIF enligt varje operativt avtal, x) den dag då det operativa avtalet sägs upp av orsaker som beror på den finansiella intermediären eller y) vid utgången av den period då ny lånefinansiering kan tas fram, beroende på vilket som inträffar först. Beloppet ska betalas av EIF till den förvaltande myndigheten när det betalats av relevant finansiell intermediär. [Ytterligare villkor får vid behov fastställas i avtalet] |
7.6 |
[För att undanröja alla tvivel ska påföljderna gälla utan att det påverkar andra tillämpliga påföljder eller avgifter enligt delegeringsavtalen om EU:s bidrag inom ramen för [Cosme-instrumenten] ELLER [Horisont 2020-instrumenten]]. |
Artikel 8
EIF:s uppgifter och skyldigheter
8.1 |
Efter undertecknandet av detta avtal och för genomförandet av insatserna ska EIF sträva efter att ingå det första operativa avtalet senast [X] månader efter att det här avtalet undertecknats. |
8.2 |
Utan att det påverkar andra bestämmelser i detta avtal ska EIF göra följande:
|
8.3 |
EIF åtar sig att fullgöra sina skyldigheter och uppgifter i enlighet med detta avtal med vederbörlig yrkesmässig omsorg, och särskilt att göra följande:
|
8.4 |
[För att undanröja alla tvivel ska EIF:s uppgifter och skyldigheter i enlighet med detta avtal tillämpas utan att det påverkar EIF:s övriga relevanta skyldigheter inom [delegeringsavtalet/delegeringsavtalen] för [Cosme] ELLER [Horisont 2020].] |
Artikel 9
Urval av finansiella intermediärer och operativa avtal
9.1 |
EIF ska på eget ansvar välja ut en eller flera finansiella intermediärer som ska genomföra [den/de] specifika [delen/delarna] i enlighet med relevanta villkor i [delegeringsavtalet/delegeringsavtalen] för [Cosme] OCH/ELLER [Horisont 2020]. [Ytterligare villkor får vid behov fastställas i avtalet] |
9.2 |
De finansiella intermediärer med vilka EIF förväntas ingå operativa avtal ska väljas på grundval av EIF:s riktlinjer och förfaranden, med öppna, proportionella, icke-diskriminerande och objektiva urvalsförfaranden, för att undvika intressekonflikter, med vederbörlig hänsyn till [den/de] specifika [delens/delarnas] karaktär och den finansiella intermediärens erfarenhet och finansiella kapacitet. Urvalet av sådana finansiella intermediärer ska göras på kontinuerlig basis och ska bygga på ett betygsättningssystem för att prioritera de finansiella intermediärerna enligt specifika kriterier. |
9.3 |
De operativa avtal som EIF ingått med de finansiella intermediärerna ska avspegla EIF:s alla tillämpliga skyldigheter i enlighet med detta avtal. I synnerhet ska sådana operativa avtal innehålla bestämmelser om de finansiella intermediärernas skyldigheter i fråga om påföljder. |
9.4 |
De operativa avtalen ska innehålla krav på att de utvalda finansiella intermediärerna, vid genomförandet av [den/de] specifika [delen/delarna], i syfte att
[Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] |
9.5 |
De finansiella intermediärer som befinner sig i en av de situationer som anges i bilaga 2 ska inte väljas ut. |
9.6 |
Innan EIF undertecknar ett operativt avtal ska EIF skriftligen informera den förvaltande myndigheten om de huvudsakliga delarna i varje insats, enligt vad som fastställs närmare i finansieringsavtalet. [Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] EIF ska utan onödigt dröjsmål skriftligen underrätta den förvaltande myndigheten om att ett operativt avtal har undertecknats. |
9.7 |
EIF ska utan onödigt dröjsmål skriftligen underrätta den förvaltande myndigheten om att ett operativt avtal delvis har sagts upp, har ändrats på betydande sätt eller har sagts upp i förtid samt om anledningarna till detta, enligt vad som närmare föreskrivs i detta avtal. [Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] |
Artikel 10
Styrning
10.1 |
EIF:s genomförande av [den/de] specifika [delen/delarna] ska övervakas av en investerarkommitté (nedan kallad investerarkommittén). Investerarkommittén består av [fyra] vederbörligen bemyndigade medlemmar som utnämnts av och företräder den förvaltande myndigheten, [en] medlem som utnämnts av EIF, [en] observatör som utnämnts av EIB och [två] observatörer som utnämnts av Europeiska kommissionen. |
10.2 |
Investerarkommittén ska göra följande:
|
10.3 |
Investerarkommittén ska agera i samförstånd och den ska inte i något fall undergräva sådana beslut om genomförandet av [Cosme-instrumenten] [OCH/ELLER] [Horisont 2020-instrumenten] som fattas av den styrkommitté som föreskrivs i respektive delegeringsavtal. |
10.4 |
Investerarkommittén ska välja sin ordförande. Ordföranden ska vara en företrädare för den förvaltande myndigheten. Investerarkommittén ska samlas på begäran av någon av sina medlemmar, minst [•] gånger om året. Investerarkommitténs möten ska anordnas av dess sekretariat. |
10.5 |
Investerarkommitténs ska anta sin arbetsordning på förslag av sitt sekretariat. |
10.6 |
Ingen ersättning ska utgå för deltagande i investerarkommitténs möten. Den enhet som har utnämnt en medlem ska stå för alla kostnader för medlemmen i samband med resor till och deltagande i investerarkommitténs möten. |
10.7 |
EIF ska tillhandahålla ett sekretariat i enlighet med detta avtal. Sekretariatet ska bl.a. utföra följande uppgifter:
|
Artikel 11
Medlemsstatens bidrag
11.1 |
Medlemsstatens bidrag ska uteslutande användas för [den/de] specifika [delen/delarna] och för de insatser som omfattas. |
11.2 |
EIF ska senast den [X] varje år tillhandahålla den förvaltande myndigheten i) en förteckning över insatser som man har för avsikt att underteckna under året och det bidrag från medlemsstaten som man föreslår ska utbetalas under året, ii) en tidsplan för utbetalning av de föreslagna bidragsbeloppen från medlemsstaten varje år till och med slutet av anslagsperioden, inklusive tillämpliga förvaltningsavgifter, iii) eventuella ändringar som anses vara nödvändiga när det gäller det bidrag från medlemsstaten som enligt anmälan ska anslås under året. EIF ska vid behov senast den [X] varje år tillhandahålla den förvaltande myndigheten reviderade belopp för de uppgifter som anges i stycket ovan. |
11.3 |
Efter att en due diligence-granskning har utförts av de finansiella intermediärer som ska väljas ut enligt artikel 9 ska EIF, när den anser det vara nödvändigt, sända en betalningsansökan till den förvaltande myndigheten i form av bilaga 3 (Betalningsansökan). Betalningsansökan ska innehålla i) ett förslag till bidragsbelopp från medlemsstaten för att täcka åtaganden enligt garantiavtal som enligt planerna ska undertecknas inom tre månader från dagen för betalningsansökan och ii) en tidsplan för utbetalning av medlemsstatens bidrag för de relevanta insatserna varje år till och med slutet av anslagsperioden. |
11.4 |
Det bidragsbelopp från medlemsstaten som föreslås i en betalningsansökan kan uppgå till 100 % av de belopp som behövs för att täcka åtaganden enligt ett garantiavtal. |
11.5 |
När betalningsansökan har mottagits, och om det finns tillgängliga budgetmedel, ska den förvaltande myndigheten utan dröjsmål och senast innan EIF undertecknar ett garantiavtal betala in medlemsstatens bidrag motsvarande minst det bidragsbelopp från medlemsstaten som anges i betalningsansökan på [kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] och ska informera EIF om detta. |
11.6 |
Den förvaltande myndigheten får när som helst ställa in utbetalningen av medlemsstatens bidrag genom att meddela EIF att dess betalningsansökan inte kan godkännas, eftersom
Alla inställda betalningar ska vederbörligen motiveras av den förvaltande myndigheten och ska inte vara retroaktiva. EIF ska så fort som möjligt underrättas om att en betalning ställs in samt om orsakerna till detta. Betalningen ska ställas in från och med den dag då den förvaltande myndigheten underrättar EIF om den. Den återstående betalningsperioden ska börja löpa igen från den dag då de begärda uppgifterna eller reviderade handlingarna mottas eller då nödvändiga ytterligare kontroller, även kontroller på plats, utförs. Om den period under vilken betalningen är inställd varar längre än [två] månader får EIF be den förvaltande myndigheten att pröva om den ska fortsätta. |
Artikel 12
EIF:s bidrag
EIF ska tillhandahålla ett bidrag till den ansvariga avdelningen enligt villkoren i bilaga 1.
Artikel 13
[Konto/Konton] för [den/de] specifika [delen/delarna] och tillgångsförvaltning
13.1 |
Tillgångsförvaltningen av [kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] ska utföras av EIF eller av någon annan enhet som EIF har utsett efter godkännande av investerarkommittén, i enlighet med riktlinjerna för finans- och kapitalförvaltning i bilaga 4. |
13.2 |
För varje specifik del ska EIF öppna och föra [ett konto/konton] för [den/de] specifika [delen/delarna] [vad gäller de medel som det operativa programmet inom Eruf bidragit med och [ett konto/konton] för [den/de] specifika [delen/delarna] vad gäller de medel som programmet för landsbygdsutveckling inom EJFLU har bidragit med] och i enlighet med EIF:s interna riktlinjer och förfaranden. |
13.3 |
Medlemsstatens bidrag till [den/de] specifika [delen/delarna] ska betalas till [kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] i enlighet med artikel 11 i detta avtal. |
13.4 |
Samtliga medel på [kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] som används, anslås eller på annat sätt disponeras över eller förvaltas måste alltid och i alla avseenden redovisas separat från EIF:s övriga medel eller konton. Alla transaktioner måste ha en valuteringsdag. |
13.5 |
[Kontot/Kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] ska uteslutande användas vid transaktioner eller insatser i enlighet med detta avtal. |
13.6 |
De likvida tillgångarna ska förvaltas i enlighet med EIF:s riktlinjer och förfaranden, principen om sund ekonomisk förvaltning och i enlighet med principerna i bilaga 4. Dessa tillgångar ska investeras på den förvaltande myndighetens risk (även när det gäller förluster på grund av negativ ränta och kapitalförvaltning) enligt en på förhand överenskommen riskprofil och investeringsstrategi och, i tillämpliga fall, enligt riktlinjerna för kapitalförvaltning i bilaga 4. |
13.7 |
EIF ska ta ut en avgift av den förvaltande myndigheten i enligt med artikel 14, som ersättning för den tillgångsförvaltning som utförs av EIF eller på dess vägnar. |
13.8 |
I syfte att inneha [ett konto/konton] för [den/de] specifika [delen/delarna] ska EIF öppna och föra ett eurokonto och, i tillämpliga fall, ett icke-eurokonto för insatser som noterats i en annan valuta än euro. |
13.9 |
[Kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] ska krediteras med följande:
|
13.10 |
[Kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] ska debiteras med följande:
|
13.11 |
Den överföring som avses i artikel 13.10 c ska ske till den förvaltande myndighetens följande konto:
|
13.12 |
Om detta avtal sägs upp i enlighet med artikel 25 ska EIF avsluta [kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] och utan dröjsmål underrätta den förvaltande myndigheten om detta. |
13.13 |
EIF ska använda intäkter och återbetalningar för [den/de] specifika [delen/delarna], även för betalning av förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna och ska bokföra hur intäkter och återbetalningar används. |
13.14 |
[I tillämpliga fall, och i varje fall efter att anslagsperioden är slut, senast den [X] varje år, ska EIF till den förvaltande myndigheten meddela beloppet på det anslagna bidraget från medlemsstaten som inte betalats ut till [kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] och som inte längre behövs för detta avtal eller ett garantiavtal, i enlighet med vad som här föreskrivs. [Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet].] |
13.15 |
[Efter att anslagsperioden är slut och om det inte finns något bidrag från medlemsstaten kvar att betala ut ska EIF, årligen och senast den [X] varje år, underrätta den förvaltande myndigheten om de belopp som inte längre behövs för [den/de] specifika [delen/delarna] eller för ett garantiavtal. Den förvaltande myndigheten kan till följd av detta utfärda en debetnota till EIF i syfte att återkräva motsvarande belopp till den förvaltande myndighetens budget.] |
Artikel 14
Förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter
14.1 |
Den förvaltande myndigheten ska ersätta EIF för dess verksamhet genom avgifter bestående av i) en administrativ avgift, ii) en prestationsavgift, iii) en avgift för tillgångsförvaltning och iv) en extra avgift för att täcka oförutsedda utgifter (nedan kallade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter), i enlighet med denna artikel. |
14.2 |
Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna ska av EIF dras från [kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] efter att en faktura ställts ut till den förvaltande myndigheten och granskats av denna [preciseras närmare i avtalet] och ska utgöra hela ersättningen till EIF för dess verksamhet. [Ytterligare villkor får vid behov fastställas i avtalet] |
14.3 |
Den administrativa avgiften och prestationsavgiften ska sammanlagt inte överstiga 6 % av det anslagna bidraget från medlemsstaten, utom i vederbörligen motiverade fall. Om inte annat följer av artikel 14.6 och 14.7 ska prestationsavgiften utgöra minst en tredjedel av det sammanlagda beloppet för den administrativa avgiften och prestationsavgiften. Utöver den administrativa avgiften och prestationsavgiften ska avgiften för tillgångsförvaltning vara högst [1] % [eller den procentsats som anges i de enskilda finansieringsavtalen] av det anslagna bidraget från medlemsstaten. Den extra avgiften ska vara högst [0,5] % [eller den procentsats som anges i de enskilda finansieringsavtalen] av det anslagna bidraget från medlemsstaten. |
14.4 |
Den administrativa avgiften ska utgöra hela ersättningen för de administrativa utgifter som EIF haft i samband med [den/de] specifika [delen/delarna], inbegripet men inte begränsat till marknadsundersökningar, marknadsföring, produktutveckling, informationskampanjer, förhandlingar, övervakning, anpassning till IT-system, rättsliga kostnader, resekostnader, skatterådgivning, bankavgifter, kostnader för underentreprenad, redovisning och rapportering, övervakning och kontroll, sekretariatstjänster, eventuella utvärderingar, intern och extern revision, synliggörande och publicitet. Avgiften ska omfatta de kontokostnader som debiteras de finansiella intermediärerna. [Ytterligare villkor får vid behov fastställas i avtalet] |
14.5 |
Med förbehåll för de tak som fastställs i artikel 14.3 ska den administrativa avgiften betalas ut till EIF enligt följande:
|
14.6 |
Prestationsavgiften ska belöna EIF när de finansiella och politiska målen för [den/de] specifika [delen/delarna] har uppnåtts. |
14.7 |
Med förbehåll för det tak som fastställs i artikel 14.3 ska prestationsavgiften betalas ut till EIF när resultatindikatorerna uppnåtts, särskilt den hävstångseffekt som uppnås i enlighet med de delmål som fastställs i artikel 7. [Villkoren ska fastställas närmare i avtalet] Prestationsavgiften ska betalas ut halvårsvis i efterskott. |
14.8 |
Avgiften för tillgångsförvaltning ska användas för verksamhet som rör sådan förvaltning. |
14.9 |
Den extra avgiften ska användas för att täcka oförutsedda utgifter, t.ex. rättegångskostnader. Oförutsedda utgifter ska betalas endast efter förhandsgodkännande från den förvaltande myndigheten. [Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] |
14.10 |
Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna ska i första hand täckas med intäkter och återbetalningar. Om intäkterna och återbetalningarna inte är tillräckliga ska underskottet täckas med det utbetalda bidraget från medlemsstaten i enlighet med bestämmelserna i denna artikel. Utan hinder av ovanstående ska den förvaltande myndigheten ersätta EIF för verksamhet som utförts efter den 31 december 2023 genom andra avgifter än de förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som anges i detta avtal. [Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] |
Artikel 15
Redovisning
15.1 |
EIF ska i enlighet med sina regler och förfaranden ha separata konton för [den/de] specifika [delen/delarna] för verksamheterna inom varje finansieringsinstrument. |
15.2 |
Finansiella transaktioner och årsredovisningar som gäller en specifik del ska utformas i enlighet med
|
15.3 |
EIF ska spara räkenskaps- och redovisningshandlingar som gäller det utbetalda bidraget från medlemsstaten i sju år efter det att genomförandeperioden är slut eller detta avtal har sagts upp eller insatserna inom ett finansieringsinstrument har avslutats, beroende på vilken period som är längst. |
15.4 |
EIF ska varje år överlämna den granskade årsredovisningen för en specifik del till den förvaltande myndigheten. |
Artikel 16
Operativ och finansiell rapportering
16.1 |
EIF ska, enligt överenskomna intervaller och i enlighet med bilaga 5, [ytterligare villkor ska fastställas i avtalet], rapportera till den förvaltande myndigheten om de operativa aspekterna av [den/de] specifika [delen/delarna], och särskilt följande:
[Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] |
16.2 |
EIF ska, enligt de intervaller som avses i artikel 16.1 om de finansiella aspekterna av [den/de] specifika [delen/delarna] och i enlighet med bilaga 6, rapportera till den förvaltande myndigheten. [Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] |
16.3 |
Senast den [•] varje år ska EIF för den förvaltande myndigheten lägga fram en årsrapport som innehåller alla de uppgifter som samlats in om de operativa och finansiella aspekterna av [den/de] specifika [delen/delarna] sedan inrättandet. Årsrapporten ska utan dröjsmål överlämnas till investerarkommittén för granskning. [Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] EIF ska regelbundet lägga fram kontrollrapporter för den förvaltande myndigheten från de externa revisorer som utses i detta avtal i form av en revisionsskrivelse. [Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] Parterna kan dessutom vid behov diskutera och komma överens om ytterligare rapporteringsåtgärder som gäller insatserna. [Ytterligare villkor får fastställas i avtalet] |
16.4 |
De rapporteringskrav som avses i artikel 16.1 och 16.2 ska baseras på uppgifter som EIF regelbundet erhåller enligt de relevanta rapporteringsskyldigheter som ingår i de operativa avtalen mellan EIF och de finansiella intermediärer som genomför [den/de] specifika [delen/delarna]. I det operativa avtalet ska det föreskrivas att de finansiella intermediärerna måste överlämna dessa uppgifter till EIF. [Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] |
16.5 |
Uppgifterna i de rapporter som lämnas in till den förvaltande myndigheten ska vara i euro. Rapporterna kan baseras på årsredovisning i andra valutor, i enlighet med EIF:s krav. Beloppen ska vid behov räknas om till euro. Om inget annat föreskrivs i detta avtal ska belopp som anges i någon annan valuta än euro och som rapporteras av en part till en annan i euro räknas om till euro enligt den växelkurs som Europeiska centralbanken fastställt och som gällde på rapporteringsdagen. |
Artikel 17
Revision, kontroll och övervakning
17.1 |
I enlighet med relevant unionslagstiftning ska revisionsrätten och Europeiska kommissionen ha befogenhet att utföra revision av genomförandet av [den/de] specifika [delen/delarna]. |
17.2 |
EIF ska kontrollera genomförandet av [den/de] specifika [delen/delarna] i enlighet med sina regler, riktlinjer och förfaranden och med detta avtal, i tillämpliga fall även genom kontroller på plats av ett representativt och/eller riskbaserat urval transaktioner för att försäkra sig om att [den/de] specifika [delen/delarna] faktiskt har genomförts och detta på ett korrekt sätt, samt för att bland annat förebygga eller korrigera oegentligheter och bedrägerier. |
17.3 |
Om det finns misstanke om bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen ska EIF utan dröjsmål underrätta Olaf om detta och får, i nära samarbete med Olaf, vidta lämpliga säkerhetsåtgärder, inbegripet åtgärder för att säkra bevis. Vid oegentligheter när det gäller medlemsstatens bidrag ska EIF underrätta den förvaltande myndigheten utan dröjsmål och vidta alla nödvändiga åtgärder, inklusive rättsliga förfaranden, i syfte att återkräva eventuella belopp som förfallit till betalning i enlighet med bestämmelserna i det operativa avtalet, i linje med bilaga 1, och genast återföra dessa belopp till [kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna]. |
17.4 |
EIF ska övervaka genomförandet av [den/de] specifika [delen/delarna] genom rapporter och/eller årsredovisningar som lämnas in av de finansiella intermediärerna, tillgängliga interna och externa revisioner och eventuella kontroller som utförs av de finansiella intermediärerna eller av EIF, inklusive en analys av de typer av fel och brister som konstaterats i systemen och av deras omfattning samt av vidtagna eller planerade korrigerande åtgärder. EIF ska rapportera de viktigaste resultaten av dessa åtgärder till den förvaltande myndigheten. |
17.5 |
Syftet med EIF:s övervakning av genomförandet av [den/de] specifika [delen/delarna] ska vara att göra det möjligt för den förvaltande myndigheten att bedöma i) huruvida det interna kontrollsystemet fungerar effektivt, ii) huruvida medlemsstatens bidrag har använts i enlighet med tillämpliga rättsliga regler och avtalsbestämmelser och iii) vilka framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen enligt de relevanta utfalls- och resultatindikatorerna. |
17.6 |
Den förvaltande myndigheten får utföra kontroller och övervaka genomförandet av [den/de] specifika [delen/delarna] inom ramen för sitt deltagande i investerargruppen, genom de granskade årsredovisningar som tillhandahållits av EIF enligt artikel 15.4. |
17.7 |
Olaf får genomföra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på plats i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, i deras eventuella senare ändrade eller kompletterade lydelse, i syfte att skydda unionens ekonomiska intressen och för att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med insatser som finansieras i enlighet med [den/de] specifika [delen/delarna]. |
Artikel 18
Utvärdering
18.1 |
Parterna får komma överens om eventuella utvärderingar av genomförandet av finansieringsavtalet enligt villkor som fastställs nedan. [Ytterligare villkor får fastställas i avtalet] |
18.2 |
EIF ska i varje operativt avtal föreskriva att de finansiella intermediärerna ska ge EIF tillgång till uppgifter som de förfogar över och som rimligen krävs för en utvärdering som ska utföras av Europeiska kommissionen enligt artikel 57.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser. |
Artikel 19
Upphandling av varor, byggentreprenader och tjänster
19.1 |
När EIF upphandlar varor, byggentreprenader eller tjänster i samband med [den/de] specifika [delen/delarna] ska upphandlingen ske i enlighet med de tillämpliga regler och förfaranden som antagits av EIF, med beaktande av principerna om öppenhet och insyn, proportionalitet, likabehandling, största ekonomiska fördelaktighet, undvikande av intressekonflikter och om icke-diskriminering vid tilldelning av uppdrag, förutsatt att underentreprenaden, med hänsyn till kostnad och varaktighet, inte skulle leda till större kostnader än om EIF själv utförde uppdraget. För att undanröja alla tvivel bör underentreprenad av detta slag inte gälla urvalet av finansiella intermediärer enligt artikel 9. |
19.2 |
Kandidater och anbudsgivare som finns med i den centrala databasen för uteslutning av anbud, som inrättats och upprätthålls av Europeiska kommissionen i enlighet med kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 1302/2008 av den 17 december 2008 om den centrala databasen för uteslutning av anbud (15), ska inte komma i fråga. |
Artikel 20
Synliggörande
20.1 |
EIF ska vidta alla lämpliga åtgärder enligt detta avtal för att informera om att [den/de] specifika [delen/delarna] medfinansieras av [Eruf] ELLER [EJFLU] och se till att det i de berörda avtalen fastställs att kraven i denna artikel även gäller för finansiella intermediärer och slutmottagare. [Ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] |
20.2 |
EIF ska föreskriva att det av den information som förmedlas till medier, intressegrupper, finansiella intermediärer och slutmottagare inom [den/de] specifika [delen/delarna] framgår att [den/de] specifika [delen/delarna] har genomförts ”med finansiering från Europeiska unionen” (på det berörda officiella språket) och att unionens emblem (tolv gula stjärnor på blå bakgrund) placeras på lämpligt sätt, i enlighet med kraven i [delegeringsavtalet/delegeringsavtalen]. |
20.3 |
EIF ska föreskriva att den finansiella intermediären genomför de informations- och marknadsföringskampanjer som anges i detta avtal [ytterligare villkor ska fastställas i avtalet] i [MEDLEMSSTATENS NAMN], i syfte att synliggöra [den/de] specifika [delen/delarna] inom landets territorium och se till att det i alla handlingar som rör det stöd som beviljats genom [den/de] specifika [delen/delarna] uttryckligen står att transaktionen har fått stöd från Europeiska unionen som en del av ”[småföretagsinitiativet], [den/de] specifika [del/delar] som finansieras av Europeiska unionen genom [Eruf] ELLER [EJFLU], [Cosme] OCH/ELLER [Horisont 2020]”. |
20.4 |
Texten om stödet och unionens emblem ska vara så stora och placeras på en sådan plats att de är fullt synliga, så att det inte råder något tvivel om att det rör sig om EIF:s verksamhet och att de privilegier och den immunitet som gäller för EIF även gäller för [den/de] specifika [delen/delarna]. |
20.5 |
Alla publikationer som EIF ger ut om [den/de] specifika [delen/delarna] ska, oavsett form och medium, innehålla följande eller en liknande ansvarsfriskrivning på det berörda officiella språket: ”Detta dokument har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionen. De synpunkter som framförs här ska inte betraktas som Europeiska unionens officiella ståndpunkt.” |
20.6 |
Den förvaltande myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att informera om att [den/de] specifika [delen/delarna] medfinansieras av EIF och, i förekommande fall, EIB. Av den information som förmedlas till medier, intressegrupper, finansiella intermediärer och slutmottagare, av allt informationsmaterial, alla officiella meddelanden, rapporter och publikationer samt av all internetbaserad information ska det framgå att [den/de] specifika [delen/delarna] har genomförts ”med finansiering från Europeiska investeringsfonden [och Europeiska investeringsbanken]” (på det berörda officiella språket) och ska på lämpligt sätt visa EIF:s och i förekommande fall EIB:s logotyp. |
20.7 |
Med beaktande av gällande sekretesskrav ska EIF utan dröjsmål utarbeta ett pressmeddelande på engelska när ett operativt avtal har undertecknats och så fort som möjligt publicera det på sin webbplats. EIF ska besluta om pressmeddelandets innehåll. |
20.8 |
Parterna ska samråda med varandra om delrapporter och lägesrapporter, publikationer, pressmeddelanden och uppdateringar som rör detta avtal innan dessa utfärdas eller offentliggörs och ska skicka sådana dokument till varandra när de utfärdas. |
20.9 |
EIF ska i varje operativt avtal inbegripa de berörda delegeringsavtalens krav om att de finansiella intermediärerna ska vara medvetna om det stöd som ges av Europeiska unionen. |
Artikel 21
Offentliggörande av information om finansiella intermediärer
21.1 |
EIF ska varje år offentliggöra namnen på de finansiella intermediärer som får stöd inom [den/de] specifika [delen/delarna] i enlighet med bestämmelserna i [delegeringsavtalet/delegeringsavtalen]. |
21.2 |
Kriterierna för vilka uppgifter som ska offentliggöras och hur ingående dessa uppgifter ska vara, ska fastställas med beaktande av finanssektorns särdrag och [den/de] specifika [delens/delarnas] art, och ska vara förenliga med de särskilda bestämmelser som gäller för Eruf och EJFLU, beroende på vad som är tillämpligt. |
Artikel 22
Överlåtelse
Parterna ska inte överföra, varken helt eller delvis, någon av sina rättigheter eller skyldigheter enligt detta avtal till en tredje part utan skriftligt medgivande i förväg av den andra parten.
Artikel 23
Ansvar
23.1 |
EIF ska inför den förvaltande myndigheten svara för att uppgifterna och skyldigheterna enligt detta avtal utförs med yrkesmässig omsorg och aktsamhet och svara för eventuella förluster som förorsakas av avsiktliga fel eller grova försummelser. |
[23.2 |
När det gäller genomförandet av detta avtal ska den förvaltande myndigheten och EIF förhandla om avtalsmässig gottgörelse vid förlust eller skada som EIF lidit.] |
23.3 |
En part som drabbas av force majeure ska inte anses ha brutit mot sina skyldigheter enligt detta avtal om det är force majeure som är orsaken till att skyldigheterna inte kunnat uppfyllas. |
Artikel 24
Tillämplig lagstiftning och jurisdiktion
24.1 |
Detta avtal ska omfattas av och utformas i enlighet med lagen i [att fastställas i avtalet], utan hänsyn till eventuella tillämpliga principer om lagval. |
24.2 |
Parterna ska sträva efter att göra upp i godo vid eventuella tvister eller klagomål vad gäller tolkningen, tillämpningen eller genomförandet av detta avtal, inbegripet dess befintlighet, giltighet eller uppsägning. |
24.3 |
Om parterna inte kan göra upp i godo är de ense om att [den behöriga jurisdiktionen ska fastställas i avtalet] ska vara ensam behörig att avgöra eventuella tvister som gäller detta avtal. |
Artikel 25
Giltighet – Uppsägning
25.1 |
Detta avtal träder i kraft när det har undertecknats av parterna och gäller, beroende på vilket som inträffar tidigare, antingen till och med den [31 december 2023] eller tills det föreligger en omständighet som föranleder uppsägning av avtalet och som inte har åtgärdats, i enlighet med artikel 25.5. |
25.2 |
Senast [sex] månader före den [31 december 2023] ska parterna samråda med varandra om förlängning av detta avtal i ytterligare en avtalsperiod. |
25.3 |
Om ett eller flera operativa avtal och/eller garantiavtal, beroende på vad som är tillämpligt, fortfarande gäller den [31 december 2023] ska detta finansieringsavtal förlängas efter överenskommelse mellan parterna. Om ingen överenskommelse träffas ska detta avtal fortsätta att gälla endast i fråga om faktiska förpliktelser, eventualförpliktelser eller exponering inom en insats, fram till dess att förpliktelsen eller exponeringen har avskrivits eller konstaterats vara omöjlig att återvinna och eventuella tillämpliga preskriptionstider har löpt ut. |
25.4 |
Under detta avtals giltighet kan endera parten när som helst säga upp avtalet med omedelbar verkan genom att underrätta den andra parten om att en omständighet som föranleder uppsägning av avtalet föreligger. |
25.5 |
En omständighet som föranleder uppsägning av avtalet kan föreligga i följande fall:
|
25.6 |
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25.9 ska EIF, om detta avtal sägs upp, inte längre vara skyldig att utföra EIF:s verksamhet från och med den dag då uppsägningen träder i kraft. Förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som EIF skulle ha rätt till för perioder före den dag uppsägningen träder i kraft ska förfalla till betalning från och med den dagen. [Vid behov kan ytterligare villkor fastställas i avtalet, liksom eventuella justeringar av förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som ska betalas om detta avtal sägs upp i förtid.] |
25.7 |
Utgifter som någon av parterna haft i samband med en omständighet som föranleder uppsägning av avtalet ska bäras av den part som orsakat denna omständighet. |
25.8 |
När detta avtal löper ut eller sägs upp ska det nettobelopp som återstår av det bidrag som medlemsstaten deponerat på [kontot/kontona] för [den/de] specifika [delen/delarna] återbetalas till den förvaltande myndigheten inom ramen för exitstrategin. Alla utgifter som EIF har i samband med överföringen ska bäras av den förvaltande myndigheten och ska hållas inne från den del av medlemsstatens bidrag som ska återbetalas, om inte överföringen sker när finansieringsavtalet sägs upp på grund av en omständighet som föranleder uppsägning av avtalet och som anmälts av den förvaltande myndigheten. |
25.9 |
Att detta avtal sägs upp eller löper ut ska inte påverka parternas rättigheter eller skyldigheter som uppkommit eller som gäller den dag då avtalet sägs upp eller löper ut, inbegripet, utan några begränsningar, de rättigheter och skyldigheter som uppkommit för någondera parten i fråga om betalningsskyldigheter. När detta avtal sägs upp eller löper ut ska det fortsätta att gälla i fråga om faktiska förpliktelser, eventualförpliktelser eller exponering inom en insats, fram till dess att förpliktelsen eller exponeringen har avskrivits eller konstaterats vara omöjlig att återvinna och eventuella tillämpliga preskriptionstider har löpt ut, och EIF ska särskilt ha rätt att behålla sådana belopp som enligt detta avtal eller ett operativt avtal kan behövas för betalning av eventuella skuldbelopp eller förfallna eller betingade ansvarsförbindelser inom oavslutade insatser. |
25.10 |
Om EIF, i samråd med Europeiska kommissionen, beslutar att det samlade minimibidraget till [den/de] specifika [delen/delarna] bestående av summan av bidragen från samtliga deltagande medlemsstater i Europeiska unionen inte är tillräckligt, med beaktande av den minsta kritiska massa som anges i förhandsbedömningen, får den underrätta den förvaltande myndigheten om att en omständighet som föranleder uppsägning av avtalet föreligger. |
25.11 |
Bestämmelserna i artiklarna 23 (Ansvar), 24 (Tillämplig lag och jurisdiktion), 25 (Giltighet – Uppsägning) och 26 (Tillkännagivanden och meddelanden) ska fortsätta att gälla även efter att detta avtal har sagts upp eller löpt ut. |
25.12 |
Om [Cosme-instrumenten] OCH/ELLER [Horisont 2020-instrumenten] avvecklas ska parterna komma överens om hur medlemsstatens bidrag ska användas. |
Artikel 26
Tillkännagivanden och meddelanden
26.1 |
Tillkännagivanden och meddelanden från den ena parten till den andra om detta avtal ska sändas skriftligt, antingen per brev eller e-post, i enlighet med bestämmelserna i punkterna 2 och 3, till följande adresser:
|
26.2 |
Ändringar i adressuppgifterna ovan träder i kraft först när de har meddelats skriftligt till den andra parten, antingen per brev eller per e-post. |
26.3 |
Tillkännagivandena och meddelandena ska anses vara korrekt delgivna när [fyll i]. |
Artikel 27
Ändringar och övrigt
27.1 |
För varje ändring, avvikelse från eller justering av detta avtal måste det upprättas en skriftlig handling som undertecknas av båda parterna och som uttryckligen anger vilket datum ändringen träder i kraft. |
27.2 |
Även om en part vid ett eller flera tillfällen avstår från att kräva eller medger anstånd i fråga om genomförande av någon av bestämmelserna i detta avtal, ska detta inte tolkas som att parten avstår från sin rätt till att bestämmelsen genomförs i framtiden och den andra partens skyldighet vad gäller detta framtida genomförande ska fortsätta att gälla fullt ut. |
Artikel 28
Bilagor
Skälen och bilagorna nedan utgör en integrerad del av detta avtal.
Bilaga 1 |
: |
Villkor för [den/de] specifika [delen/delarna]
|
||||
Bilaga 2 |
: |
Uteslutningskriterier för finansiella intermediärer och slutmottagare samt stödkriterier för EU:s bidrag [ska delvis tillhandahållas i de specifika finansieringsavtalen] |
||||
Bilaga 3 |
: |
Betalningsansökan [ska tillhandahållas i de specifika finansieringsavtalen] |
||||
Bilaga 4 |
: |
Riktlinjer för tillgångsförvaltning [ska tillhandahållas i de specifika finansieringsavtalen] |
||||
Bilaga 5 |
: |
Rapportering om operativa aspekter av [den/de] specifika [delen/delarna][ska tillhandahållas i de specifika finansieringsavtalen] |
||||
Bilaga 6 |
: |
Rapportering av finansiella aspekter av [den/de] specifika [delen/delarna] [ska tillhandahållas i de specifika finansieringsavtalen] |
BILAGA 1
INSTRUMENTET FÖR OBEGRÄNSADE GARANTIER (16)
Småföretagsinitiativet – alternativ 1
INSTRUMENTET FÖR OBEGRÄNSADE GARANTIER INOM SMÅFÖRETAGSINITIATIVET – ALTERNATIV 1
Genom detta instrument tillhandahåller EIF obegränsade garantier för att täcka kreditrisker i samband med lån, leasing eller garantier till små och medelstora företag. Instrumentet för obegränsade garantier ingår i småföretagsinitiativet och grundar sig på att risken kvarhålls på olika nivåer genom EU-medel (Cosme och/eller Horisont 2020), Eruf/EJFLU samt medel från EIB-gruppen och eventuellt från nationella utvecklingsbanker och nationella garantisystem.
Inom ramen för detta instrument kan EIF tillhandahålla obegränsade garantier upp till vissa maximibelopp. Det finansinstitut som är originator ska kvarhålla ett väsentligt intresse i de garanterade portföljerna, i form av t.ex. 20 % ekonomisk exponering på varje garanterat lån, för att garantera sammanjämkning av olika aktörers intressen.
Varje finansiell intermediär kommer att få en obegränsad garanti från EIF i utbyte mot att de betalar en garantiavgift. Den större risken i den resulterande portföljen kommer att täckas med en kombination av medlemsstatens bidrag och medel från Cosme och/eller Horisont 2020. Den mindre risken i den resulterande portföljen kvarhålls genom medel från EIB-gruppen, upp till ett visst maximibelopp, eventuellt i kombination med medel från nationella utvecklingsbanker och nationella garantisystem. På detta sätt kan kreditrisken delvis överföras till en tredje part trots att tillgångsportföljen ligger kvar i finansinstitutets balansräkning, vilket skulle ge det finansinstitut som är originator möjlighet till nedsättning av kapitalkravet, om detta är praktiskt genomförbart. Det berörda landets lagstiftning måste dock beaktas vid en sådan åtgärd.
Framtagande, due diligence-granskning, dokumentation och förvaltning av portföljen, som består av lån, leasing eller garantier till behöriga små och medelstora företag, ska utföras av de finansiella intermediärerna i enlighet med deras gängse rutiner för framtagande och förvaltning. Den finansiella intermediären (eller den finansiella underintermediären när det gäller motgarantier) ska kvarhålla de direkta kreditförbindelserna med alla slutmottagare. Den finansiella intermediären ska regelbundet tillhandahålla information om portföljen till EIF, och EIF kommer därefter att vidarebefordra all relevant information till risktagare i enlighet med relevanta avtal.
Den finansiella intermediären ska till de små och medelstora företagen överföra alla statliga stödförmåner som anges i de vägledande villkoren, enligt den formel som anges i avsnitt 5 och 6. Eftersom den finansiella intermediärens implicita kostnader (renommérisk, finansiell risk, administrativ risk, risk i samband med genomförande av avdelningen (17)) kan anses uppväga eventuella fördelar från statliga medel (dvs. medlemsstatens bidrag) garanteras att den finansiella intermediären inte får något otillbörligt stöd.
Om inget annat uttryckligen föreskrivs har definitionerna i denna bilaga 1 samma innebörd som motsvarande definitioner i denna mall för finansieringsavtal.
Vägledande villkor för obegränsade garantier enligt alternativ 1
|
|
||
Finansieringsinstrumentets omfattning |
Den finansiella intermediären tar fram en portfölj för den nya lånefinansieringen (med beaktande av en minsta hävstångseffekt) för vilken den får obegränsade garantier (i form av direkta garantier, motgarantier eller kompletterande garantier) från EIF, i utbyte mot betalning av en garantiavgift. EIF agerar som förvaltare av finansieringsinstrumentet för den löpande förvaltningen av medlemsstatens bidrag, EU:s bidrag (dvs. bidrag enligt [Cosme-förordningen] OCH/ELLER [Horisont 2020-förordningen]), EIF:s bidrag och den kreditrisk som EIB samt eventuellt nationella utvecklingsbanker tar. |
||
Garanti |
Garantin utfärdas av EIF för den finansiella intermediären i utbyte mot en avgift. Garantin ska täcka en del (upp till garantinivån) av den kreditrisk som är förenad med en portfölj av underliggande ny lånefinansiering (nedan kallad portföljen). |
||
Garantinivå |
Upp till 80 % av varje enskild transaktion i portföljen, så att den finansiella intermediären kvarhåller ett väsentligt ekonomiskt intresse i portföljen, motsvarande minst 20 % av den ekonomiska exponeringen, för att garantera sammanjämkning av olika aktörers intressen. |
||
Struktur |
Garantin ska, upp till garantinivån, täcka uteblivna betalningar till den finansiella intermediären med avseende på varje fallerad stödberättigande transaktion som ingår i portföljen. Medlemsstatens bidrag kommer att användas för att täcka de största riskerna i portföljen upp till en procentsats som kommer att fastställas med beaktande av den multiplikatoreffekt för medlemsstatens bidrag som överenskommits i finansieringsavtalet. Detta kan normalt leda till att 100 % av dessa belopp upptas för täckningen av förlusterna i portföljen. Den del av portföljen som innebär den näst största risken kommer att täckas genom en kombination av medel från EIF, unionens budget och den förvaltande myndigheten. Den återstående risken i portföljen kommer att täckas genom en kombination av medel från EIB-gruppen och eventuellt nationella utvecklingsbanker och nationella garantisystem. De medel som tillhandahålls av olika risktagare ska fastställas till en sådan nivå att risken är förenlig med EIB-gruppens och andra möjliga risktagares risktolerans. Varje portfölj ska ha tillräcklig homogenitet och vara tillräckligt diversifierad för att EIF ska kunna tilldela en kreditvärdering enligt sina riskbedömningsmetoder. |
||
Uteblivna belopp |
Avser obetalda kapitaldelar och räntor till den finansiella intermediären med avseende på fallerade transaktioner som ingår i portföljen. |
||
|
|
||
Tillgänglighetsperiod |
EIF och den finansiella intermediären ska enas om en tillgänglighetsperiod (normalt sett upp till tre år) under vilken transaktioner kan upptas i portföljen. |
||
Behöriga slutmottagare |
Slutmottagarna måste uppfylla stödkriterierna enligt artiklarna 37.4 och 39 i förordningen om gemensamma bestämmelser och de särskilda stödkriterierna i Eruf- och EJFLU-förordningarna. |
||
Stödkriterier för Cosme |
Se bilaga 2. |
||
Stödkriterier för Horisont 2020 |
Se bilaga 2. |
||
Uteslutandeförfarande |
Om en transaktion inte uppfyller stödkriterierna ska den uteslutas ur portföljen (och ska inte omfattas av garantin). Under vissa begränsade omständigheter och genom tillämpning av kraven i artikel 39.2 a i förordningen om gemensamma bestämmelser kan avgörandet att en sådan överträdelse låg utom den finansiella intermediärens kontroll leda till fortsatt garantitäckning. |
||
Krav avseende hävstångseffekt för medlemsstatens bidrag |
Hävstångseffekten beräknas som den sammanlagda nya lånefinansieringen till slutmottagarna delad med medlemsstatens bidrag. Hävstångseffekten måste minst vara [X] gånger medlemsstatens sammanlagda bidrag. |
||
Krav avseende minsta hävstångseffekt för Cosme-bidrag |
Med tanke på bidragen inom ramen för Cosme-förordningen ska, där så är tillämpligt, en volym av ny lånefinansiering till stödberättigade slutmottagare i överensstämmelse med kraven avseende hävstångseffekt i den rättsliga grunden och i delegeringsavtalet för Cosme även uppfylla Cosmes stödkriterier. |
||
Krav avseende minsta hävstångseffekt för Horisont 2020-bidrag |
Med tanke på bidragen inom ramen för Horisont 2020-förordningen ska, där så är tillämpligt, en volym av ny lånefinansiering till stödberättigade slutmottagare i överensstämmelse med kraven avseende hävstångseffekt i den rättsliga grunden och i delegeringsavtalet för Horisont 2020 även uppfylla det programmets stödkriterier. |
||
|
|
||
Garantiavgift |
EIF ska av den finansiella intermediären ta ut en garantiavgift i förhållande till de transaktioner som ingår i portföljen. Garantiavgiften, uttryckt som [X] % per år, kommer att beräknas för varje kvartal på det återstående beloppet av portföljen. |
||
Prissättning av medlemsstatens bidrag |
Medlemsstatens bidrag ska prissättas på en nivå som står i proportion till den aktuella risken, med undantag för täckning av den del av portföljen som innebär den största risken och som ska prissättas till noll (dvs. medlemsstatens bidrag kommer att tillhandahållas utan kostnad). |
||
|
|
||
Påföljder |
Se artikel 7. |
||
Rapportering |
Se bilaga 5. |
||
Övervakning och revision |
Se artikel 17. |
||
|
|
||
Överföring av förmåner |
EIF ska bedöma mekanismen för överföring av förmåner till slutmottagarna. Denna mekanism ska utgöra en del av förfarandet för urval av finansiella intermediärer och ska beaktas i EIF:s slutgiltiga beslut om huruvida ett garantiavtal ska ingås och på vilka villkor. Överföring av förmåner ska tillämpas för den del av den nya lånefinansieringen som omfattas av garantin, till den standardränta som tas ut av slutmottagarna, genom en minskning av kreditrisken/garantipremien. Den ska dokumenteras i enlighet med detta. |
||
Sammanlagda förmåner |
De sammanlagda förmånerna ska, för den del av lånet som omfattas av garantin, fastställas som sänkningen av räntesatsen, alternativt av garantiavgiften, som den finansiella intermediären tar ut av slutmottagarna, med beaktande av den underliggande kreditrisken samt garantins effekt och kostnad. Eftersom den finansiella intermediären inte erhåller någon ersättning eller finansiering från EIF ska bedömningen av de sammanlagda förmånerna enbart inriktas på kreditriskpåslaget. Den finansiella intermediären ska ta hänsyn till kostnaderna för garantin (garantiavgiften) vid beräkningen av den nya kreditrisken/garantipremien för varje lån eller garanti. De sammanlagda förmånerna beräknas med följande formel: Sammanlagda förmåner = standardkreditriskpremie/standardgarantipremie – garantiavgift |
||
|
|
||
Statsstödförmån |
Statsstödsförmånen för den del av lånet som omfattas av garantin är en del av de sammanlagda förmånerna, i proportion till medlemsstatens bidrag ( (18)) i den nya lånefinansieringsportföljen, vilket erhålls genom följande formel: Statsstödsförmån = sammanlagda förmåner * % av medlemsstatens bidrag i garantin (den garanterade delen av den nya lånefinansieringsportföljen) Den finansiella intermediären ska överföra statsstödsförmånen i sin helhet till slutmottagaren. |
||
Beräkning av bruttobidragsekvivalenten |
På slutmottagarnivå ska statsstödsförmåner betraktas som en räntesubvention i den mening som avses i artikel 4.2 förordningen om stöd av mindre betydelse. Bruttobidragsekvivalenten (BBE) ska beräknas enligt följande formel: Bruttobidragsekvivalent = garanterade lånebelopp ( (19)) * lånets (garantins) löptid (viktad genomsnittlig löptid) ( (20)) * statsstödsförmåner Den finansiella intermediären ska beräkna bruttobidragsekvivalenten för varje lån (garanti) ( (20)) i den nya lånefinansieringsportföljen och meddela den till EIF. Bruttobidragsekvivalenten får inte under några omständigheter överstiga den tröskel som fastställs i förordningen om stöd av mindre betydelse. |
||
Påföljder vid statligt stöd |
EIF ska av den finansiella intermediären ta ut en straffavgift om statsstödsförmånerna inte i sin helhet överförs till slutmottagaren. |
VÄRDEPAPPERISERINGSINSTRUMENTET
Småföretagsinitiativet – alternativ 2
VÄRDEPAPPERISERINGSINSTRUMENTET I SMÅFÖRETAGSINITIATIVET
Genom detta instrument används värdepapperiseringstransaktioner, uppbackade av lån, leasing eller garantier till små och medelstora företag, där vissa belopp på olika risknivåer tecknas eller garanteras genom EU-medel (Cosme och/eller Horisont 2020), Eruf/EJFLU samt medel från EIB-gruppen och eventuellt från nationella utvecklingsbanker, nationella garantisystem eller andra institutionella investerare.
Inom ramen för ett värdepapperiseringsinstrument används portföljer av små och medelstora företags behöriga finansieringsinstrument som säkerhet för överlåtbara värdepapper (trancher), diversifierad efter risknivå.
Icke-finansierade risköverföringsarrangemang (syntetisk värdepapperisering) skulle också vara möjliga, eftersom de tillåter en delvis överföring av kreditrisken till tredje part, utan att tillgångsportföljen de facto avlägsnas från bankens balansräkning, vilket medför en möjlighet för den bank som är originator att få en nedsättning av kapitalkravet. Det berörda landets lagstiftningskrav måste dock beaktas vid sådan verksamhet.
Värdepapperiseringsinstrumentet ska garantera en betydande del av den underliggande behöriga skuldfinansieringsportföljen efter ett åtagande från den berörda finansiella intermediären att skapa ytterligare en portfölj, med hjälp även av resurser som är resultatet av värdepapperiseringstransaktionen för ny finansiering av små och medelstora företag.
Enligt värdepapperiseringsinstrumentet skulle EIF och EIB (eventuellt tillsammans med nationella utvecklingsbanker, nationella garantisystem och andra institutionella investerare) teckna eller garantera vissa trancher upp till överenskomna maximibelopp. Det finansinstitut som är originator ska kvarhålla ett väsentligt intresse i transaktionen, till exempel en lämplig del (minst 50 %) av den lägre prioriterade tranchen och en lämplig exponering för varje tranch med investerare, eller liknande arrangemang, i syfte att garantera sammanjämkning av olika aktörers intressen och att uppfylla de krav avseende kvarhållande av risk som fastställs i direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013.
Värderingen av de bäst rangordnade trancherna och mezzanintrancherna ska vara förenlig med EIB-gruppens och eventuellt nationella utvecklingsbanker, nationella garantisystems och tredje parts institutionella investerares risktolerans; dessa kan också investera i den bäst rangordnade tranchen av sådana värdepapperiseringar och därigenom öka budgetåtagandenas hävstångseffekt.
Lägre prioriterade trancher och mezzanintrancher som inte kvarhålls av originatorn tecknas av en kombination av Erufs/EJFLU:s, Cosmes och Horisont 2020:s samt EIF:s egna medel.
Förvaltande myndigheter som är beredda att delta i en garantiordning (via EIF, men där risken täcks av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag) garanterar/investerar upp till 50 % av den lägre prioriterade tranchen.
Framtagande, due diligence-granskning, dokumentation och förvaltning av den värdepapperiserade portföljen, som består av lån, leasing eller garantier till små och medelstora företag och företag med mindre än 500 anställda, ska utföras av de finansiella intermediärerna i enlighet med deras gängse rutiner för framtagande och förvaltning. De finansiella intermediärerna kvarhåller normalt sett en direkt kreditförbindelse med varje enskilt litet och medelstort företag. De finansiella intermediärerna kommer att tillhandahålla information till EIB och EIF om den värdepapperiserade portföljen liksom om den kompletterande portföljen (nyframtagen finansiering för små och medelstora företag) på kvartalsbasis fram till dess att värdepapperiseringstransaktionen slutförts.
Vägledande villkor för värdepapperisering
|
|
||
Finansieringsinstrumentets omfattning |
Genom att värdepapperisera tillgångar strävar finansiella intermediärer efter att frigöra lagstadgat och ekonomiskt kapital och/eller skaffa sig nya finansieringskällor så att den finansiella intermediären kan ta fram ny lånefinansiering till behöriga slutmottagare (i syfte att bygga upp en kompletterande portfölj). Den finansiella intermediären får en garanti/investering från EIF för att täcka den värdepapperiserade portföljen i utbyte mot en avgift, och åtar sig att ta fram en portfölj med ny lånefinansiering (med beaktande av en minsta hävstångseffekt). EIF agerar som förvaltare av finansieringsinstrumentet för den löpande förvaltningen av medlemsstatens bidrag, EU:s bidrag (dvs. bidrag enligt [Cosme-förordningen] OCH/ELLER [Horisont 2020-förordningen]), EIF:s bidrag och den kreditrisk som EIB samt eventuellt nationella utvecklingsbanker tar. |
||
Transaktionsstruktur |
Kontant (”true sale”) eller syntetisk (”icke-finansierad”) värdepapperisering tillåts. En kontant värdepapperisering är en transaktion i samband med vilken en originator (den finansiella intermediären) värdepapperiserar tillgångar genom att samla dem i den värdepapperiserade portföljen och sälja den värdepapperiserade portföljen till ett specialföretag. Specialföretaget finansierar köpet av den värdepapperiserade portföljen genom emittering av skuldebrev som är säkrade genom sådana tillgångar (värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet). Inkomster från utfärdandet av sådana skuldebrev används av specialföretaget för att betala inköpspriset för den värdepapperiserade portföljen till den finansiella intermediären. Vid syntetisk värdepapperisering kvarhåller den finansiella intermediären de relevanta tillgångarna i sin balansräkning, och EIF täcker en del av risken för den värdepapperiserade portföljen. Detta kan potentiellt sänka kapitalkraven för den finansiella intermediären. EIF delar upp den värdepapperiserade portföljen i trancher utgående från risken i de underliggande transaktionerna. Den lägre prioriterade tranchen ska bestå av den mest riskutsatta delen av den värdepapperiserade portföljen, upp till en på förhand fastställd procentsats, med beaktande av portföljens egenskaper, kreditförstärkningskraven och kraven avseende hävstångseffekt för medlemsstatens bidrag. Medlemsstatens bidrag kommer att täcka upp till 50 % av den lägre prioriterade tranchen, medan den återstående delen av denna tranch kvarhålls av den finansiella intermediären. Detta kan normalt leda till att 100 % av dessa belopp upptas för täckningen av förlusterna i portföljen. Mezzanintranchen ska bestå av den del av den värdepapperiserade portföljen som innebär den näst största risken och omfatta tre deltrancher genom en kombination av medel från EIF, unionens budget och den förvaltande myndigheten. I synnerhet ska medlemsstatens bidrag täcka risken för den lägre mezzanintranchen. Bidraget enligt [Cosme-förordningen] och/eller [Horisont 2020-förordningen] ska täcka risken för den mellersta mezzanintranchen. EIF:s bidrag ska täcka risken för den övre mezzanintranchen. Mezzanintranchens storlek kommer att fastställas av EIF utifrån portföljens egenskaper, kreditförstärkningskraven och kraven avseende hävstångseffekt för medlemsstatens bidrag. Den lägre och mellersta mezzanintranchen ska uppgå till [bestämda procentsatser] av den värdepapperiserade portföljen. Den bäst rangordnade tranchen ska bestå av den återstående risken i den värdepapperiserade portföljen och finansieras/kvarhållas genom en kombination av medel från EIB-gruppen upp till överenskomna maximibelopp och, eventuellt, från nationella utvecklingsbanker och nationella garantisystem samt andra investerare. Den bäst rangordnade tranchen och den övre mezzanintranchen ska fastställas till en sådan nivå att risken är förenlig med EIB-gruppens och andra möjliga risktagares risktolerans. |
||
|
|
||
Värdepapperiserad portfölj |
Den värdepapperiserade portföljen kan omfatta befintliga tillgångar (lånefinansiering till små och medelstora företag eller andra företag med mindre än 500 anställda) samt portföljer för den nya lånefinansieringen till små och medelstora företag. Varje värdepapperiserad portfölj ska ha tillräcklig homogenitet och vara tillräckligt diversifierad för att EIF ska kunna tilldela en kreditvärdering enligt sina riskbedömningsmetoder. Befintliga portföljer ska inte ingå i den värdepapperiserade portföljen efter åtagandeperiodens slut. |
||
|
|
||
Kompletterande portfölj |
Alla finansiella intermediärer kommer att enligt avtal vara skyldiga att tillhandahålla ny lånefinansiering till behöriga slutmottagare (kompletterande portfölj). Om en finansiell intermediär brister i uppfyllandet av något av de krav som fastställs i det relevanta operativa avtalet ska detta inte påverka den garanti som utfärdats i förhållande till den värdepapperiserade portföljen. |
||
Krav avseende hävstångseffekt för medlemsstatens bidrag |
Hävstångseffekten beräknas som den sammanlagda nya lånefinansieringen till slutmottagarna delad med medlemsstatens bidrag. Hävstångseffekten måste minst vara [X] gånger medlemsstatens sammanlagda bidrag. |
||
Tillgänglighetsperiod |
EIF och den finansiella intermediären ska enas om en tillgänglighetsperiod (normalt sett upp till [tre] år) under vilken transaktioner ska upptas i den kompletterande portföljen. |
||
Behöriga slutmottagare |
Slutmottagarna måste uppfylla stödkriterierna enligt artiklarna 37.4 och 39 i förordningen om gemensamma bestämmelser och de särskilda stödkriterierna i Eruf- och EJFLU-förordningarna. |
||
Stödkriterier för Cosme |
Se Cosme-förordningen. |
||
Stödkriterier för Horisont 2020 |
Se förordningen om Horisont 2020. |
||
Krav avseende minsta hävstångseffekt för Cosme-bidrag |
Med tanke på bidragen inom ramen för Cosme-förordningen ska, där så är tillämpligt, en volym av ny lånefinansiering till stödberättigade slutmottagare i överensstämmelse med kraven avseende hävstångseffekt i den rättsliga grunden och i delegeringsavtalet för Cosme även uppfylla Cosmes stödkriterier. |
||
Krav avseende minsta hävstångseffekt för Horisont 2020-bidrag |
Med tanke på bidragen inom ramen för Horisont 2020-förordningen ska, där så är tillämpligt, en volym av ny lånefinansiering till stödberättigade slutmottagare i överensstämmelse med kraven avseende hävstångseffekt i den rättsliga grunden och i delegeringsavtalet för Horisont 2020 även uppfylla det programmets stödkriterier. |
||
|
|
||
Avgift |
Avgiften ska fastställas på grundval av den prissättning som varje enskild risktagare inom ramen för finansieringsinstrumentet fastställt för sina respektive trancher (se prissättning nedan). EIF ska av den finansiella intermediären ta ut [X] % per år i förhållande till den täckta delen av den värdepapperiserade portföljen. |
||
Prissättning av den bäst rangordnade tranchen |
Denna ska av EIB och andra potentiella risktagare vara fastställd på en fördefinierad procentandel per år, i enlighet med deras prispolitik. |
||
Prissättning av mezzanintranchen |
Mezzanintranchen ska av EIF fastställas till [X] % per år, i enlighet med EIF:s prispolitik. De mellersta och lägsta mezzanintrancherna ska prissättas så att de täcker riskerna i förhållande till de förväntade förlusterna i respektive tranch. I vederbörligen motiverade fall kan priset sänkas ytterligare för att locka finansiella intermediärer. |
||
Prissättning av den lägre prioriterade tranchen |
Denna ska vara lika med noll (dvs. den lägre prioriterade tranchen, utöver den tranch som kvarhålls av originatorn, kommer att tillhandahållas utan kostnad). |
||
|
|
||
Påföljder |
Se artikel 7. |
||
Rapportering |
Se bilaga 5. |
||
Övervakning och revision |
Se artikel 17. |
||
|
|
||
Överföring av förmåner |
EIF ska bedöma mekanismen för överföring av förmåner från den finansiella intermediären till slutmottagarna i den kompletterande portföljen. Denna mekanism ska utgöra en del av betygsättningssystemet för urval av finansiella intermediärer och ska beaktas i EIF:s slutgiltiga beslut om huruvida ett garanti- eller investeringsavtal ska ingås och på vilka villkor. Överföring av förmåner ska omfattas av de standardräntesatser som debiteras slutmottagarna inom ramen för den nya lånefinansieringen i den kompletterande portföljen, i form av en minskning av kreditriskpåslaget. Mekanismen för överföring av förmåner ska dokumenteras i enlighet med detta. |
||
Sammanlagda förmåner |
De sammanlagda förmånerna ska ta hänsyn till de förmåner som tillhandahållits de finansiella intermediärerna i varje tranch av den värdepapperiserade portföljen. De sammanlagda förmånerna ska beräknas som skillnaden mellan marknadspriset och det pris som EIF tar ut för varje tranch med samma risknivå. Risknivån för varje tranch ska definieras enligt EIF:s interna riskklassificeringsmetod. I avsaknad av ett marknadspris ska EIF tillämpa säkerhetsavgiften för en likvärdig risknivå för garantier, som fastställs i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (EUT C 155, 20.6.2008, s. 25). Säkerhetsavgiften för den lägre prioriterade tranchen uppgår till upp till 10 % per år. De sammanlagda förmånerna beräknas med följande formel: Sammanlagda förmåner = summan av förmåner för individuella trancher Förmånen för varje enskild tranch beräknas på följande sätt: Förmån för en enskild tranch = (tranchens marknadspris – avgift) * tranchens sammanlagda belopp i euro * tranchens löptid (viktad genomsnittlig löptid) |
||
|
|
||
Statsstödförmån |
Den sammanlagda statsstödsförmånen är en del av de sammanlagda förmånerna, i proportion till medlemsstatens bidrag ( (21)) i den värdepapperiserade portföljen. Den sammanlagda statsstödsförmån som tillhandahålls en finansiell intermediär ska beräknas enligt följande formel: Sammanlagd statsstödsförmån (i euro) = summan av (den enskilda tranchens förmån * % av medlemsstatens bidrag i tranchen) Den finansiella intermediären ska överföra den sammanlagda statsstödsförmånen i sin helhet till alla slutmottagare som omfattas av den kompletterande portföljen. Statsstödsförmånen för varje slutmottagare ska beräknas enligt följande formel: Statsstödsförmån (räntesubvention i baspunkter) = (sammanlagd statsstödsförmån/ny lånefinansiering i den kompletterande portföljen/den kompletterande portföljens löptid (viktad genomsnittlig löptid) |
||
Beräkning av bruttobidragsekvivalenten |
Statsstödsförmåner som tillhandahålls slutmottagarna ska betraktas som en räntesubvention i den mening som avses i artikel 4.2 i förordningen om stöd av mindre betydelse. Bruttobidragsekvivalenten (BBE) ska beräknas enligt följande formel: Bruttobidragsekvivalent = nominellt lånebelopp * lånets löptid (viktad genomsnittlig löptid) * statsstödsförmåner Den finansiella intermediären ska beräkna bruttobidragsekvivalenten för varje lån i den kompletterande portföljen och meddela den till EIF. Bruttobidragsekvivalenten får inte under några omständigheter överstiga den tröskel som fastställs i förordningen om stöd av mindre betydelse. |
||
Ingen ytterligare förmån för kapitalkravet |
Genom tillämpning av gällande nationella bestämmelser om kapitalkrav, får volymen av ny lånefinansiering inte fastställas på en lägre nivå än volymen av den skuldfinansiering för små och medelstora företag som skulle kunna förväntas genereras av de finansiella intermediärerna med hjälp av kapital som frigjorts till följd av medlemsstatens bidrag. |
||
Påföljder vid statligt stöd |
EIF ska av den finansiella intermediären ta ut en straffavgift om statsstödsförmånerna inte i sin helhet överförs till slutmottagaren. |
BILAGA 2
Uteslutningskriterier för finansiella intermediärer och slutmottagare samt stödkriterier för EU:s bidrag
1. UTESLUTNINGSKRITERIER FÖR FINANSIELLA INTERMEDIÄRER
Finansiella intermediärer som befinner sig i någon av nedanstående situationer kommer inte att väljas ut, förutsatt att en sådan situation enligt EIF:s yrkesmässiga uppfattning skulle påverka deras förmåga att genomföra ett finansieringsinstrument:
1. |
De befinner sig i konkurs eller likvidation, är föremål för tvångsförvaltning, är föremål för förfaranden avseende sådana omständigheter, eller är i en motsvarande situation till följd av något liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar. |
2. |
De har fällts för brott mot yrkesetiken enligt en dom som vunnit laga kraft, vilket påverkar deras förmåga att genomföra en transaktion. |
3. |
De har enligt lagakraftvunnen dom dömts för bedrägeri, korruption, medlemskap i en brottslig organisation eller någon annan olaglig verksamhet, i de fall där detta skadat unionens ekonomiska intressen. |
4. |
De har lämnat felaktiga upplysningar i väsentlig information som krävs för urvalet som finansiell intermediär. |
5. |
De förtecknas i den centrala databasen för uteslutning som avses i artikel 9.5 e. |
6. |
De är registrerade i länder vars behöriga domstolar inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpningen av internationella normer för beskattning, eller vars praxis på skatteområdet inte följer principerna i kommissionens rekommendation av den 6 december 2012 om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor (C(2012)8805). |
7. |
Deras affärsverksamhet överensstämmer inte med EIF:s strategi för reglerade sektorer. |
Punkterna 2 och 3 ska inte vara tillämpliga om de finansiella intermediärerna kan övertyga EIF om att lämpliga åtgärder har vidtagits mot de personer med befogenhet att företräda dem eller fatta beslut på deras vägnar eller som kontrollerar dem och som har fällts i en sådan dom som avses i punkterna 2 eller 3.
2. UTESLUTNINGSKRITERIER FÖR SLUTMOTTAGARE
Slutmottagare får inte väljas ut av finansiella intermediärer om de uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier:
1. |
De är inte potentiellt ekonomiskt livskraftiga. |
2. |
De är registrerade i länder vars behöriga domstolar inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpningen av internationella normer för beskattning, eller vars praxis på skatteområdet inte följer kommissionens rekommendation av den 6 december 2012 om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor (C(2012) 8805). |
3. |
De befinner sig i konkurs eller likvidation, är föremål för tvångsförvaltning, är föremål för förfaranden avseende sådana omständigheter, eller är i en motsvarande situation till följd av något liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar. |
4. |
De har fällts för brott mot yrkesetiken enligt en dom som vunnit laga kraft, vilket påverkar deras förmåga att utföra sin affärsverksamhet. |
5. |
De har enligt lagakraftvunnen dom dömts för bedrägeri, korruption, medlemskap i en brottslig organisation eller någon annan olaglig verksamhet, i de fall där detta har skadat unionens ekonomiska intressen. |
6. |
De har lämnat felaktiga upplysningar i väsentlig information som krävs för urvalet som slutmottagare. |
7. |
De förtecknas i den centrala databasen för uteslutning som inrättats och sköts av kommissionen i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1302/2008. |
8. |
Verksamheten omfattar något av följande:
|
9. |
Deras affärsverksamhet överensstämmer inte med EIF:s strategi för reglerade sektorer. |
10. |
De har fått ny lånefinansiering som inte respekterar kumuleringsreglerna i den relevanta förordningen om stöd av mindre betydelse. |
11. |
De fick stöd till exportrelaterad verksamhet riktad mot tredjeländer eller medlemsstater, det vill säga stöd som är direkt knutet till exporterade volymer, till upprättandet eller driften av ett distributionsnät eller till andra löpande utgifter som har samband med exportverksamhet. |
12. |
De har fått stöd som förutsätter att inhemska produkter används på bekostnad av importerade produkter. |
3. STÖDKRITERIER FÖR EU-BIDRAG
3.1 |
Stödkriterier för EU:s bidrag till Cosme-instrumentet [som ska tillhandahållas enligt särskilda finansieringsavtal, under förutsättning att avtal ingås mellan kommissionen och EIF, i delegeringsavtalet för Cosme] |
3.2 |
Stödkriterier för EU:s bidrag till Horisont 2020-instrumentet [som ska tillhandahållas enligt särskilda finansieringsavtal, under förutsättning att avtal ingås mellan kommissionen och EIF, i delegeringsavtalet för Horisont 2020] |
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(3) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 33.
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.
(6) EUT L 347, 20.12.2013, s. 965.
(7) EUT L 352, 24.12.2013, s. 1.
(8) EUT L 352, 24.12.2013, s. 9.
(9) EUT L 362, 31.12.2012, s. 1.
(10) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
(11) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
(12) EUT L 248, 18.9.2013, s. 1.
(13) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.
(14) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(15) EUT L 344, 20.12.2008, s. 12.
(16) Obegränsade garantier är den term som används i artikel 39 i förordningen om gemensamma bestämmelser.
(17) De särskilda krav som rör deltagande i avdelningen omfattar följande:
a) |
En minsta hävstångseffekt för att uppnå en portfölj med en minimivolym av ny lånefinansiering, som ska vara förenlig med stödkraven för medlemsstatens bidrag. |
b) |
En minsta volym för den nya lånefinansieringen som också ska uppfylla stödkriterierna för Cosme och/eller Horisont 2020. |
c) |
Bedömning och kontroll av stödkriterierna. |
d) |
Påföljder om den minsta hävstångseffekten inte uppnås i delmålen och om de statliga stödförmånerna inte överförs. |
e) |
Överföring av stödförmåner, inklusive bedömningen av dess mekanism och rapportering till EIF. |
f) |
Beräkning av bruttobidragsekvivalenten för varje lån i portföljen för den nya lånefinansieringen, och rapportering till EIF. |
g) |
Synliggörande av EU-stödet i avtalshandlingarna med slutmottagarna och i marknadsföringsmaterialet. |
h) |
Revisions- och övervakningsåtgärder i samverkan med Europeiska kommissionen och revisionsrätten. |
Dessa risker och krav utgör en implicit kostnad för den finansiella intermediär som inte får någon ersättning för förvaltningen av transaktionen, och inte heller några administrativa avgifter eller resultatbaserade avgifter.
(18) Endast medlemsstatens bidrag är relevant ur statsstödshänseende. Medel från kommissionen och EIB:s och EIF:s egna medel utgör inte statligt stöd.
(19) Garanterat lånebelopp = nominellt lånebelopp (nominellt garantibelopp) * garantinivån.
(20) När det gäller motgarantier.
(21) Endast medlemsstatens bidrag till EIF för den värdepapperiserade portföljen är relevant ur statsstödhänseende. Kommissionens medel och EIB:s och EIF:s egna medel utgör inte statligt stöd.
REKOMMENDATIONER
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/93 |
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION
av den 10 september 2014
om övervakning av förekomsten av 2- och 3-monoklorpropan-1,2-diol (2- och 3-MCPD), fettsyraestrar av 2- och 3-MCPD samt glycidylfettsyraestrar i livsmedel
(Text av betydelse för EES)
(2014/661/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och
av följande skäl:
(1) |
3-Monoklorpropan-1,2-diol (nedan kallad 3-MCPD) är ett främmande ämne vid livsmedelsberedningen som klassificeras som eventuellt cancerframkallande för människor och för vilket det har fastställts ett tolerabelt dagligt intag (TDI) på 2 μg/kg kroppsvikt (1). Genom kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (2) har ett gränsvärde på 20 μg/kg i hydrolyserat vegetabiliskt protein och sojasås fastställts för flytande produkter med en torrsubstanshalt på 40 %, vilket motsvarar ett gränsvärde på 50 μg/kg i torrsubstansen. |
(2) |
Estrar av 2- och 3-monoklorpropan-1,2-diol (nedan kallade 2- och 3-MCPD) och glycidylestrar är betydande främmande ämnen i beredda ätliga oljor som används som livsmedel eller livsmedelsingredienser. Panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan (Contam) vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) höll med om att i människor frigörs uppskattningsvis 100 % av 3-MCPD från dess estrar (3). |
(3) |
Glycidylfettsyraestrar är främmande ämnen vid beredningen som uppstår under deodoriseringssteget vid raffinering av ätliga oljor. Den toxikologiska betydelsen av glycidylfettsyraestrar är ännu inte helt klarlagd. Glycidol ensamt klassificeras som sannolikt cancerframkallande för människor. De senaste vetenskapliga studierna antyder att glycidol (nästan) helt frigörs från fettsyraestrar i mag-tarmkanalen hos människor. |
(4) |
Den 20 september 2013 offentliggjorde Efsa en vetenskaplig rapport om analysen av förekomsten av 3-MCPD i livsmedel i Europa under 2009–2011 och en preliminär exponeringsbedömning (4). |
(5) |
Det behövs fler uppgifter om förekomsten av fettsyraestrar av MCPD och glycidylfettsyraestrar för en mer tillförlitlig exponeringsbedömning. |
(6) |
Det är därför lämpligt att rekommendera övervakning av förekomsten av MCPD, estrar av MCPD och glycidylestrar i vegetabiliska oljor och fetter, livsmedel framställda därav och livsmedel som innehåller vegetabiliska oljor och fetter. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
1. |
Medlemsstaterna bör i nära samarbete med foder- och livsmedelsföretagare övervaka förekomsten av 2- och 3-MCPD, fettsyraestrar av 2- och 3-MCPD samt glycidylfettsyraestrar i livsmedel, särskilt i
Det är mycket svårt att analysera 2- och 3-MCPD, fettsyraestrar av 2- och 3-MCPD samt glycidylfettsyraestrar i de livsmedel som anges i leden b–f och det finns ännu inte några analysmetoder som har validerats genom en kollaborativ avprövning. Därför bör man vara särskilt uppmärksam vid analysen av de livsmedel som anges i leden b–f för att säkerställa att framtagna data är tillförlitliga. Medlemsstater som avser att analysera förekomsten av 2- och 3-MCPD, fettsyraestrar av 2- och 3-MCPD samt glycidylfettsyraestrar i de livsmedel som anges i leden b–f kan vid behov begära tekniskt stöd från enheten Standards for Food Bioscience vid Institutet för referensmaterial och referensmätningar (IRMM) vid kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC). |
2. |
För att säkerställa att proverna är representativa för det provtagna partiet bör medlemsstaterna följa de provtagningsförfaranden som föreskrivs i del B i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 333/2007 (8). |
3. |
För att bestämma mängden esterbunden MCPD och glycidol rekommenderas standardmetoder från American Oil Chemists' Society. Dessa metoder är baserade på gaskromatografi-masspektrometri (GC-MS) och har validerats genom en kollaborativ avprövning för vegetabiliska oljor och fetter och finns på www.aocs.org. Kvantifieringsgränsen (LOQ) bör inte vara högre än 100 μg/kg för analys av MCPD och glycidol som är bundna till fettsyraestrar i ätliga oljor och fetter. Inte heller för andra livsmedel som innehåller mer än 10 % fett bör kvantifieringsgränsen vara högre i förhållande till fetthalten i livsmedlet, dvs. kvantifieringsgränsen vid analys av fettsyraestrar av MCPD och glycidol i livsmedel som innehåller 20 % fett bör inte vara högre än 20 μg/kg på basis av helvikt. För livsmedel som innehåller mindre än 10 % fett bör kvantifieringsgränsen inte vara högre än 10 μg/kg på basis av helvikt. |
4. |
Laboratorierna bör ha rutiner för kvalitetskontroll så att glycidylestrar inte omvandlas till estrar av MCPD och tvärtom under analysen. Dessutom är det nödvändigt med en entydig specifikation av föreningen och separat rapportering vad gäller förekomsten av 2- och 3-MCPD i fri form och fettsyraestrar av 2- och 3-MCPD i den analyserade matrisen, eftersom båda mäts som 3-MCPD. Följande föreningar bör rapporteras separat:
Det finns för närvarande inga belägg för att glycidol förekommer i fri form i de livsmedel som avses i punkt 1. Om glycidol i fri form skulle påvisas bör dock detta rapporteras separat. |
5. |
Medlemsstaterna bör se till att analysresultaten regelbundet (var sjätte månad) lämnas till Efsa i Efsas format för inlämning av data som följer Efsas vägledning om standardiserad provbeskrivning (Standard Sample Description, SSD) för livsmedel och foder (9) och Efsas ytterligare särskilda rapporteringskrav. Ett förenklat format, med färre obligatoriska fält, kommer att göras tillgängligt för att säkerställa att så många som möjligt lämnar in användbara tillgängliga övervakningsdata. |
6. |
Det kommer att utarbetas en vägledning för att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna rekommendation och garantera att resultaten går att jämföra. |
Utfärdad i Bryssel den 10 september 2014.
På kommissionens vägnar
Tonio BORG
Ledamot av kommissionen
(1) ”Opinion of the Scientific Committee on Food on 3-monochloropropane-1,2-diol (3-MCPD) updating the SCF opinion of 1994”, antagen den 30 maj 2001, se http://ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out91_en.pdf
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (EUT L 364, 20.12.2006, s. 5).
(3) ”Statement of the Scientific Panel on Contaminants in the Food chain (CONTAM) on a request from the European Commission related to 3-MCPD esters”, se http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/1048.pdf
(4) ”Analysis of occurrence of 3-monochloropropane-1,2-diol (3-MCPD) in food in Europe in the years 2009–2011 and preliminary exposure assessment”, The EFSA Journal, vol. 11(2013):9, artikelnr 3381, [45 s.], doi:10.2903/j.efsa.2013.3381. Tillgänglig på www.efsa.europa.eu/efsajournal
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG av den 6 maj 2009 om livsmedel för särskilda näringsändamål (EUT L 124, 20.5.2009, s. 21).
(6) Kommissionens direktiv 2006/141/EG av den 22 december 2006 om modersmjölksersättning och tillskottsnäring och om ändring av direktiv 1999/21/EG (EUT L 401, 30.12.2006, s. 1).
(7) Kommissionens direktiv 1999/21/EG av den 25 mars 1999 om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (EGT L 91, 7.4.1999, s. 29).
(8) Kommissionens förordning (EG) nr 333/2007 av den 28 mars 2007 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halten av bly, kadmium, kvicksilver, oorganiskt tenn, 3-MCPD och polycykliska aromatiska kolväten i livsmedel (EUT L 88, 29.3.2007, s. 29).
(9) Se http://www.efsa.europa.eu/en/datex/datexsubmitdata.htm
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/96 |
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION
av den 10 september 2014
om god praxis för att förhindra och minska förekomsten av opiumalkaloider i vallmofrön och vallmofröprodukter
(Text av betydelse för EES)
(2014/662/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och
av följande skäl:
(1) |
Vallmofrön erhålls från opievallmo (Papaver somniferum L.). De används i bageriprodukter, på maträtter, i kakfyllningar och i desserter samt för att framställa ätlig olja. Opievallmo innehåller narkotiska alkaloider såsom morfin och kodein. Vallmofrön innehåller inte opiumalkaloider eller endast mycket låga halter, men de kan kontamineras med alkaloider till följd av insektsangrepp eller genom extern kontaminering av fröna under skörd när dammpartiklar från stjälken (inklusive höljet) fastnar på fröna. |
(2) |
Vetenskapliga panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan (Contam) vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har avgett ett vetenskapligt yttrande om riskerna för folkhälsan i samband med förekomsten av opiumalkaloider i vallmofrön avsedda att användas som livsmedel (1). |
(3) |
Uppskattningar av morfinintaget från livsmedel som innehåller vallmofrön visar att vissa konsumenter i unionen, särskilt barn, kan överskrida den akuta referensdosen (ARfD) i en enda portion. |
(4) |
God praxis bör därför tillämpas för att förhindra och minska förekomsten av opiumalkaloider i vallmofrön och vallmofröprodukter. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
Medlemsstaterna rekommenderas att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att den goda praxis för att förhindra och minska förekomsten av opiumalkaloider i vallmofrön och vallmofröprodukter som beskrivs i bilagan till denna rekommendation tillämpas av alla aktörer som är involverade i produktion och bearbetning av vallmofrön.
Utfärdad i Bryssel den 10 september 2014.
På kommissionens vägnar
Tonio BORG
Ledamot av kommissionen
(1) ”Scientific Opinion on the risks for public health related to the presence of opium alkaloids in poppy seeds”, The EFSA Journal, vol. 9(2011):11, artikelnr 2405, [150 s.], doi:10.2903/j.efsa.2011.2405. Tillgänglig på www.efsa.europa.eu/efsajournal
BILAGA
I. God lantbrukspraxis för att förhindra förekomsten av opiumalkaloider under odling, skörd och lagring
Förekomsten av morfin och andra alkaloidföreningar beror främst på extern kontaminering, framför allt till följd av olämpligt växtskydd och olämpliga metoder vid skörd och rengöring. Andra faktorer som påverkar kontamineringen av vallmofrön och vallmofröprodukter med alkaloider är exempelvis vallmosorten och odlingsbetingelserna med stressfaktorer som torka och svampinfektion. Dessutom spelar insekter en stor roll när det gäller kontaminering av vallmofrön.
Val av vallmosort
Vallmosorter kan delas in i två kategorier:
a) |
Vallmosorter som endast odlas för produktion av vallmofrön som är avsedda att användas som livsmedel. Dessa sorter innehåller en låg halt opiumalkaloider. |
b) |
Vallmosorter som odlas för farmaceutiska ändamål men vars frön (en biprodukt) används som livsmedel. Jämfört med kapseln och stjälken innehåller vallmofröna relativt låga halter opiumalkaloider. |
Lämplig bekämpning av skadegörare och sjukdomar
Inte alla skadegörare och sjukdomar som avses i detta avsnitt finns i alla produktionsområden i unionen. Därför är åtgärderna för bekämpning av dessa skadegörare och sjukdomar endast relevanta för de produktionsområden där de förekommer.
Det finns två betydande sjukdomar hos vallmo: Peronospora arborescens (vallmobladmögel) och Pleospora papaveracea. Dessa svampars mycel penetrerar kapslarna, vilket leder till en gröda av dålig kvalitet med mörka till svarta frön som mognar i förtid. Sjukdomarna orsakar också en försämring av vallmons organoleptiska egenskaper, dvs. smak och färg, och dessa mögliga frön med avvikande färg kan inte helt avskiljas i rengöringssteget.
En betydande försämring av livsmedelskvaliteten uppstår även när skadedjur angriper vallmon och hämmar tillväxten i de senare utvecklingsfaserna. Oftast handlar det om en speciell vivel (Neoglycianus maculalba) och gallmyggan (Dasineura papaveris). Viveln lägger ägg inne i unga gröna kapslar. Larverna som kläcks i vallmons kapslar livnär sig på innanmätet (dvs. de blivande vallmofröna), smutsar ned insidan av kapslarna, skadar vallmofröna och lämnar slutligen kapseln genom hål som de gnagt upp. Dessa hål använder sedan gallmyggan för att lägga ägg. Den mogna kapseln kan innehålla upp till 50 orangea larver som slutligen fullständigt förstör kapseln. Fröna är svarta, underutvecklade och oätliga.
Ett ännu större problem är att mycelets penetration och vivlarna gör att mjölksaft (latex) frigörs och kontaminerar fröna. Dessa problem gäller all vallmoproduktion.
Det är därför tillrådligt att bekämpa dessa sjukdomar och skadegörare på lämpligt sätt om de förekommer.
Förebyggande av dåliga skördebetingelser på grund av att växterna lägger sig
Det går i stor utsträckning att undvika att vallmon lägger sig genom att så den med en lämplig täthet.
Under den perioden då växten sträcker sig kan tillväxtreglerande medel användas på den vallmo som är avsedd att användas som livsmedel för att på så sätt minska längdtillväxten. Normalt sett används inte tillväxtreglerande medel vid produktion av vallmo för farmaceutiska ändamål eftersom sådana medel ändrar alkaloidens biosyntesväg. Tillväxtreglering förkortar inte bara stjälken, utan förstärker också den nedre delen av stjälken. Korta och robusta växter lägger sig inte, vilket är särskilt viktigt under den period då de har gröna kapslar och under mognaden.
Växter som lägger sig ger ojämn mognad och leder till kontaminering med alkaloider vid skörd. Liggande växter skjuter ofta nya skott och kapslarna på dessa unga grenar mognar senare. Mognadsprocessen bör regleras när vallmon skördas eftersom omogna vallmokapslar innehåller mjölksaft. När de skördade kapslarna krossas sipprar mjölksaften ut vilket leder till att vallmofröna kontamineras med opiumalkaloider som senare torkar på frönas yta. Även förekomsten av rostfärgade frön från omogna kapslar försämrar kvaliteten på vallmofröna, särskilt deras utseende och organoleptiska egenskaper.
För att säkerställa att alla kapslar är helt färdigutvecklade vid skörd kan ett bladdödningsmedel användas i enlighet med nationella bestämmelser om godkännande av växtskyddsmedel och villkoren för användning av dem.
Skörd
Vallmo som är avsedd att användas som livsmedel skördas vid en vattenhalt av högst 10 %. Frönas vattenhalt vid skörd varierar normalt mellan 6 och 10 %. Om vallmofröna på grund av vädret inte kan skördas vid dessa betingelser bör vallmon skördas med stjälk och omedelbart lufttorkas vid högst 40 °C. Under dessa omständigheter kan dock varje försening försämra frökvaliteten, både när det gäller frönas organoleptiska egenskaper och de fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska parametrarna för frön som används som livsmedel.
Vallmo som odlas för farmaceutiska ändamål skördas ibland vid högre vattenhalter, men den torkas då omedelbart efter skörd och framför allt så kyls den. Efter torkning och kylning har fröna en vattenhalt av ca 8–9 %.
Vallmo som är avsedd att användas som livsmedel skördas med skördetröskor som anpassats för att skörda små frön. Vallmon kräver en särskild justering av tröskans enskilda delar eftersom fröna är extremt känsliga för mekanisk skada. Vallmofrö som livsmedel innehåller 45–50 % olja. Om vallmofröna skadas fastnar oljan på ytan och dammet från de krossade kapslarna fastnar då i oljan, vilket ökar vallmofrönas halt av opiumalkaloider. Dessutom har vallmofröoljan kort hållbarhet och oxideras mycket snabbt. Förekomsten av skadade frön försämrar således avsevärt såväl den organoleptiska kvaliteten som hållbarheten hos livsmedlet och orsakar kontaminering och ökade halter opiumalkaloider.
Vid skörd av vallmo för farmaceutiska ändamål är det viktigt att endast kapseln och en del av stjälken samlas in. Därför bör en fälthack med ett särskilt anpassat skärbord som endast skördar toppen av växten användas. När fälthacken används skördas endast den del av växten som behövs och därmed minskar risken för kontaminering.
Konditionering efter skörd
Vallmofrön innehåller inte opiumalkaloider eller endast relativt låga halter. När man pratar om halten opiumalkaloider i vallmofrön syftar man på små dammpartiklar från stjälken (kapselns vägg). Det är därför nödvändigt att rengöra eller bearbeta fröna efter skörd, oavsett om dammet innehåller höga eller låga halter opiumalkaloider.
Efter skörden och före användningen av vallmofrön som livsmedel bör de rengöras, dammpartiklar bör avskiljas med en aspiratör och alla andra föroreningar bör avlägsnas så att den slutliga renheten är högre än 99,8 %.
Lagring
Om vallmofröna ska lagras före den slutliga konditioneringen bör de skördas med stjälk och den skördade blandningen bör på lämpligt sätt luftas på galler genom aktiv ventilering så att vattenhalten inte överstiger 8–10 %.
Vid längre tids lagring med ventilation bör obehandlad luft användas, dvs. luft som inte har förvärmts.Vallmofrön som behandlats på detta sätt kan lätt lagras i 12 månader utan att kvaliteten försämras väsentligt.
När vallmofröna har rengjorts bör de förvaras i ventilerade behållare, eller storsäckar eller påsar certifierade för förpackning av livsmedel i bulkform, utan direkt kontakt med golvet på lagringsplatsen.
Märkning
Om vallmofröna behöver genomgå ytterligare behandling för att minska förekomsten av opiumalkaloider innan de används som livsmedel eller som ingrediens i livsmedel, bör de märkas på lämpligt sätt så att det framgår att vallmofröna behöver genomgå fysisk behandling för att minska halten opiumalkaloider innan de används som livsmedel eller som ingrediens i livsmedel.
II. God praxis för att förhindra förekomsten av opiumalkaloider under bearbetningen
Halten opiumalkaloider i vallmofrön kan minskas med flera olika förbehandlings- och livsmedelsbearbetningsmetoder. Det har visat sig att alkaloidhalten genom livsmedelsbearbetning kan minskas med upp till ca 90 % och med en kombination av förbehandling och värmebehandling kan alkaloiderna nästan helt avlägsnas.
De effektivaste metoderna omfattar tvättning och blötläggning, värmebehandling vid temperaturer på minst 135 °C men helst över 200 °C, värmebehandling vid lägre temperaturer (t.ex. 100 °C) i kombination med fukt eller tvättning och malning samt kombinationer av flera behandlingar.
Livsmedel som innehåller vallmofrön genomgår vanligtvis flera olika bearbetningar innan de serveras.
När det gäller matbröd och portionsbröd används ofta hela, obehandlade vallmofrön, främst som dekoration, utan annan behandling än gräddning.
I andra livsmedel är det vanligt att vallmofröna mals innan de strös över en maträtt eller används i bageriprodukter. Vallmofrön används även i vallmofröfyllning som är en blandning av malda vallmofrön, socker, vätska (vatten eller mjölk) och eventuella övriga ingredienser och kryddor. Vallmofröfyllningen värmebehandlas vanligtvis innan den används i livsmedelsberedning. I viss traditionell matlagning används ej värmebehandlade, hela eller malda, råa vallmofrön som en viktig del av måltiden.
Vallmofrö i livsmedel genomgår således ofta en kombination av olika bearbetningssteg, inklusive malning, blandning med vätska, värmebehandling och ibland till och med flera värmebehandlingssteg. Även om ett enda bearbetningssteg kanske inte minskar vallmofrönas alkaloidhalt särskilt mycket så kan kombinationen av förbehandling (t.ex. bearbetning av vallmofröfyllning) följt av värmebehandling (t.ex. gräddning) minska vallmofrönas alkaloidhalt till odetekterbara nivåer. Genom att kombinera tvättning och torkning på teknisk nivå har man lyckats minska morfinkoncentrationerna också i mycket kontaminerade partier av råa vallmofrön från 50–220 mg morfin/kg ner till under 4 mg morfin/kg utan att försämra kvaliteten och de organoleptiska egenskaperna.
De rekommenderade förbehandlingarna och bearbetningsmetoderna för att minska alkaloidhalten i vallmofrön och vallmofröprodukter visas i tabellen nedan.
Observera dock följande:
— |
Värmebehandling före den slutliga bearbetningen av livsmedel rekommenderas inte eftersom den bidrar till att förstöra fetter och kan göra så att fettet härsknar och den typiska vallmofrösmaken går förlorad. |
— |
Om det är nödvändigt att tvätta eller blötlägga vallmofröna med vatten för att minska alkaloidhalten bör dessa steg utföras en kort tid efter skörd. Det bör dock beaktas att detta kan försämra vallmofrönas kvalitet och/eller hållbarhet. |
Tabell
Rekommenderade förbehandlingar och bearbetningsmetoder för att minska alkaloidhalten i vallmofrön och vallmofröprodukter
Förbehandlingar och bearbetningsmetoder |
Ytterligare betingelser |
Effekt |
Storleken på effekten |
Tvättning eller blötläggning med vatten |
Tid (5 min) Ökande tid (30 s–2 min–30 min) i vatten med ökande temperatur |
Minskning av alkaloidhalten |
46 % minskning |
15 °C 60 °C 100 °C |
60–75 % minskning 80–95 % minskning 80–100 % minskning |
||
En enda tvätt, svagt sura betingelser |
40 % minskning |
||
Temperatur/värmebehandling |
Brödbakning 135 °C 220 °C 200 °C + malning |
Minskning av alkaloidhalten |
ca 10–50 % minskning ca 30 % minskning ca 80–90 % minskning ca 90 % minskning |
Malning |
Syre (stor aktiv yta) Ökat pH |
Ökad nedbrytningshastighet för morfin, bildning av pseudomorfin, förbättrad arom hos produkten |
ca 25–34 % minskning |
Ljus |
|
Mindre effekt på nedbrytningshastigheten |
|
Kombinerad förbehandling |
Tvättning (100 °C, 1 min) + rostning (200 °C, 20 min) |
Minskning av alkaloidhalten |
ca 98–100 % minskning |
Tvättning (100 °C, 1 min) + torkning (90 °C, 120 min) |
99 % minskning |
||
Fukt med ånga (100 °C, 10 min) + torkning (90 °C, 120 min) |
50–75 % minskning |
||
Fukt (100 °C, 10 min) + malning + torkning (90 °C, 120 min) |
90–98 % minskning |
||
Förbehandling + gräddning |
Malning + gräddning |
Kraftig minskning av alkaloidhalten vid kombinerad förbehandling med fukt och värme, följt av behandling med torr värme |
80–95 % minskning |
Kombinerad förbehandling med ånga + malning + gräddning |
90–95 % minskning |
||
Kombinerad förbehandling med tvättning + malning + gräddning |
100 % minskning |
Rättelser
12.9.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 271/101 |
Rättelse till rådets beslut 2014/451/EU av den 26 maj 2014 om undertecknande och ingående av avtalet om deltagande mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen)
( Europeiska unionens officiella tidning L 205 av den 12 juli 2014 )
På sidan 2, titeln, ska det
i stället för:
”RÅDETS BESLUT
av den 26 maj 2014
om undertecknande och ingående av avtalet om deltagande mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen)
(2014/451/EU)”
vara:
”RÅDETS BESLUT 2014/451/GUSP
av den 26 maj 2014
om undertecknande och ingående av avtalet om deltagande mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen)”