ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 228

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

femtiosjunde årgången
31 juli 2014


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Information om ikraftträdandet av protokollet mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko

1

 

*

Information om ingående av protokollet mellan Europeiska unionen och Unionen Komorerna om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som avses i det gällande partnerskapsavtalet om fiske mellan de båda parterna

1

 

*

Information om tidpunkten för ikraftträdandet av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekomiska ersättningen som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna

1

 

*

Meddelande om provisorisk tillämpning av interimsavtalet om partnerskap mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Stillahavsstaterna, å andra sidan

2

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EU) nr 827/2014 av den 23 juli 2014 om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen

3

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 828/2014 av den 30 juli 2014 om kraven på tillhandahållande av information till konsumenterna om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i livsmedel ( 1 )

5

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 829/2014 av den 30 juli 2014 om ändring och rättelse av förordning (EG) nr 1235/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer ( 1 )

9

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 830/2014 av den 30 juli 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1890/2005, rådets genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 och rådets genomförandeförordning (EU) nr 205/2013 vad gäller produktdefinitionen i de gällande antidumpningsåtgärderna avseende fästanordningar av rostfritt stål och delar därav, och vad gäller begäran om översyn avseende nya exportörer, samt om möjligheten till återbetalning eller eftergift av tullar i vissa fall

16

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 831/2014 av den 30 juli 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

24

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 832/2014 av den 30 juli 2014 om fastställande av den tilldelningskoefficient som ska tillämpas på importlicensansökningar som lämnas in inom ramen för de tullkvoter som öppnas genom genomförandeförordning (EU) nr 416/2014 för vissa spannmål med ursprung i Ukraina

27

 

 

BESLUT

 

 

2014/509/EU

 

*

Rådets beslut av den 23 juli 2014 om Litauens införande av euron den 1 januari 2015

29

 

 

2014/510/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 29 juli 2014 om ändring av genomförandebeslut 2014/88/EU om tillfälligt förbud mot import från Bangladesh av livsmedel som innehåller eller består av betelblad vad gäller dess tillämpningsperiod [delgivet med nr C(2014) 5327]  ( 1 )

33

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/1


Information om ikraftträdandet av protokollet mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko

Efter undertecknandet den 18 november 2013 meddelade Europeiska unionen och Konungariket Marocko den 16 december 2013 respektive den 15 juli 2014 att de hade avslutat de interna förfaranden som krävs för att ingå protokollet.

I enlighet med artikel 12 i protokollet träder detta därför i kraft den 15 juli 2014.


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/1


Information om ingående av protokollet mellan Europeiska unionen och Unionen Komorerna om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som avses i det gällande partnerskapsavtalet om fiske mellan de båda parterna

Efter undertecknandet den 23 december 2013 meddelade Unionen Komorerna och Europeiska unionen den 23 december 2013 respektive den 14 maj 2014 att de hade slutfört sina interna förfaranden för ingående av protokollet.

Protokollet trädde i kraft den 14 maj 2014 i enlighet med artikel 14 i det protokollet.


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/1


Information om tidpunkten för ikraftträdandet av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekomiska ersättningen som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna

Efter undertecknandet den 18 december 2013 meddelade Europeiska unionen och Republiken Seychellerna den 14 maj respektive den 25 juni 2014 att de hade avslutat de interna förfaranden som krävs för att ingå protokollet till partnerskapsavtalet om fiske (1).

I enlighet med artikel 16 i protokollet trädde detta därför i kraft den 25 juni 2014.


(1)  Protokollet har offentliggjorts i EUT L 4, 9.1.2014, s. 3.


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/2


Meddelande om provisorisk tillämpning av interimsavtalet om partnerskap mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Stillahavsstaterna, å andra sidan (1)

Europeiska unionen och Republiken Fiji har i enlighet med artikel 76.2 i interimsavtalet om partnerskap mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Stillahavsstaterna, å andra sidan meddelat att de nödvändiga förfarandena har slutförts för att avtalet ska tillämpas provisoriskt. Följaktligen tillämpas avtalet provisoriskt från och med den 28 juli 2014 mellan Europeiska unionen och Republiken Fiji.


(1)  EUT L 272, 16.10.2009, s. 1.


FÖRORDNINGAR

31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/3


RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 827/2014

av den 23 juli 2014

om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 140.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 974/98 (1) föreskrivs att euron ska ersätta valutorna i de medlemsstater som uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron när gemenskapen inledde den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen.

(2)

I enlighet med artikel 4 i 2003 års anslutningsakt är Litauen en medlemsstat med undantag, enligt definitionen i artikel 139.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget).

(3)

Enligt rådets beslut 2014/509/EU av den 23 juli 2014 om Litauens införande av euron den 1 januari 2015 (2) uppfyller Litauen villkoren för att införa euron och Litauens undantag ska upphävas med verkan från och med den 1 januari 2015.

(4)

För att införa euron i Litauen måste de gällande bestämmelser om införande av euron som anges i förordning (EG) nr 974/98 utvidgas till att omfatta Litauen.

(5)

Enligt Litauens nationella övergångsplan ska eurosedlar och euromynt bli lagliga betalningsmedel i Litauen samma dag som euron införs som landets valuta. Som en följd av detta bör införandet av euron och övergången till eurokontanter ske den 1 januari 2015. En utfasningsperiod bör inte tillämpas.

(6)

Förordning (EG) nr 974/98 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 974/98 ska ändras genom att följande rad införs i tabellen mellan uppgifterna för Lettland och Luxemburg:

”Litauen

1 januari 2015

1 januari 2015

Nej”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 juli 2014.

På rådets vägnar

S. GOZI

Ordförande


(1)  Rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron (EGT L 139, 11.5.1998, s. 1).

(2)  Se sidan 29 i detta nummer av EUT.


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/5


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 828/2014

av den 30 juli 2014

om kraven på tillhandahållande av information till konsumenterna om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i livsmedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (1), särskilt artikel 36.3 d, och

av följande skäl:

(1)

Personer med celiaki lider av kronisk glutenintolerans. Vete (dvs. alla Triticum-arter, såsom durumvete, spelt och khorasanvete), råg och korn är sädesslag vars korn enligt vetenskapliga rapporter innehåller gluten. Det gluten som finns i dessa sädesslag kan ha skadliga hälsoeffekter på personer med glutenintolerans som därför bör undvika att konsumera det.

(2)

Information om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i livsmedel bör hjälpa personer med glutenintolerans att identifiera och välja en varierad kost när de äter hemma eller utanför hemmet.

(3)

I kommissionens förordning (EG) nr 41/2009 (2) fastställs harmoniserade bestämmelser om den information som ska ges till konsumenter om frånvaro (”glutenfri”) eller reducerad förekomst av gluten (”mycket låg glutenhalt”) i livsmedel. Bestämmelserna i den förordningen grundas på vetenskapliga uppgifter och garanterar att konsumenterna inte vilseleds eller förvillas av information om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i livsmedel som har getts på ett avvikande sätt.

(4)

I samband med översynen av lagstiftningen om livsmedel för särskilda näringsändamål upphävs förordning (EG) nr 41/2009 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 (3) från och med den 20 juli 2016. Det bör säkerställas att information om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i livsmedel även efter detta datum grundas på relevanta vetenskapliga uppgifter och i enlighet med kraven i artikel 36.2 förordning (EU) nr 1169/2011 inte ges på ett avvikande sätt som skulle kunna vilseleda eller förvilla konsumenterna. Det är därför nödvändigt att i unionen bibehålla enhetliga villkor för tillämpningen av dessa krav på den livsmedelsinformation som livsmedelsföretagare ger om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i livsmedel, och dessa villkor bör vara grundade på förordning (EG) nr 41/2009.

(5)

Vissa livsmedel har särskilt framställts, beretts och/eller bearbetats för att reducera glutenhalten i en eller flera gluteninnehållande ingredienser eller för att ersätta gluteninnehållande ingredienser med andra ingredienser som är naturligt glutenfria. Andra livsmedel är framställda enbart av ingredienser som är naturligt glutenfria.

(6)

Det är tekniskt mycket svårt och dyrt att avlägsna gluten från gluteninnehållande sädesslag, och därför är det svårt att tillverka helt glutenfria livsmedel av sådana sädesslag. Många livsmedel på marknaden som särskilt bearbetats för att reducera glutenhalten i en eller flera gluteninnehållande ingredienser kan följaktligen innehålla låga resthalter av gluten.

(7)

De flesta personer med glutenintolerans kan inkludera havre i sin kost utan skadliga effekter på hälsan. Denna fråga undersöks och utreds löpande av forskarsamhället. Ett stort problem är dock att havren kan kontamineras med vete, råg eller korn under skörd, transport, lagring och bearbetning. Därför bör livsmedelsföretagare i den relevanta information som de ger på produkter som innehåller havre ta hänsyn till risken för glutenkontamination.

(8)

Personer med glutenintolerans kan eventuellt tåla begränsade mängder gluten. För att enskilda personer ska ha möjlighet att hitta ett urval av produkter som är lämpliga för deras behov och deras känslighet bör det vara möjligt att hitta produkter med varierande, begränsad glutenhalten. Det är dock viktigt att sådana produkter märks på lämpligt sätt, så att man säkerställer att de används korrekt av personer med glutenintolerans och att medlemsstaterna stöder detta med hjälp av informationskampanjer.

(9)

Det bör vara möjligt att förse ett livsmedel som särskilt framställts, beretts och/eller bearbetats för att reducera glutenhalten i en eller flera gluteninnehållande ingredienser eller för att ersätta gluteninnehållande ingredienser med andra ingredienser som är naturligt glutenfria med en uppgift som anger antingen frånvaro (”glutenfri”) eller reducerad förekomst av gluten (”mycket låg glutenhalt”) i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Det bör också vara möjligt att förse livsmedlet med en uppgift som informerar konsumenterna om att det är särskilt framställt för personer med glutenintolerans.

(10)

Det bör också vara möjligt att förse ett livsmedel som innehåller ingredienser som är naturligt glutenfria med en uppgift som anger frånvaro av gluten, i enlighet med bestämmelserna i den här förordningen och under förutsättning att de allmänna villkoren för rättvisande information i förordning (EU) nr 1169/2011 följs. Livsmedelsinformation bör i synnerhet inte vara vilseledande genom att det antyds att livsmedlet har speciella egenskaper, då alla liknande livsmedel i själva verket har sådana egenskaper.

(11)

Genom kommissionens direktiv 2006/141/EG (4) förbjuds användningen av ingredienser som innehåller gluten vid framställning av modersmjölksersättning och tillskottsnäring. Därför bör användningen av uppgifterna ”mycket låg glutenhalt” eller ”glutenfri” förbjudas i informationen om sådana produkter, eftersom dessa uppgifter enligt denna förordning används för att ange en glutenhalt på högst 100 mg/kg respektive 20 mg/kg.

(12)

Codex-standarden för livsmedel för särskilda näringsändamål avsedda för personer med glutenintolerans (The Codex Standard for Foods for Special Dietary Use for Persons Intolerant to Gluten) (5) bör beaktas på lämpligt sätt vid tillämpningen av denna förordning.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på tillhandahållandet av information till konsumenterna om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i livsmedel.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a)    gluten : proteinfraktion av vete, råg, korn, havre eller korsningar av dessa, och derivat av dessa, som vissa personer är intoleranta mot och som är olöslig i vatten och 0,5 M koksaltlösning,

b)    vete : alla Triticum-arter.

Artikel 3

Information till konsumenterna

1.   När uppgifter om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i livsmedel används för att informera konsumenterna, ska sådan information endast ges i form av de uppgifter och i enlighet med de villkor som anges i bilagan.

2.   Den livsmedelsinformation som avses i punkt 1 får åtföljas av uppgiften ”lämplig för personer med glutenintolerans” eller ”lämplig för personer med celiaki”.

3.   Den livsmedelsinformation som avses i punkt 1 får åtföljas av uppgiften ”särskilt framställt för personer med glutenintolerans” eller ”särskilt framställt för personer med celiaki” om livsmedlet är särskilt framställt, berett och/eller bearbetat för att

a)

reducera glutenhalten i en eller flera gluteninnehållande ingredienser, eller

b)

ersätta gluteninnehållande ingredienser med andra ingredienser som är naturligt glutenfria.

Artikel 4

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Det ska vara förbjudet att tillhandahålla livsmedelsinformation om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i modersmjölksersättning och tillskottsnäring enligt definitionen i direktiv 2006/141/EG.

Artikel 5

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 20 juli 2016.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juli 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 304, 22.11.2011, s. 18.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 41/2009 av den 20 januari 2009 om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans (EUT L 16, 21.1.2009, s. 3).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 av den 12 juni 2013 om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett kostersättning för viktkontroll och om upphävande av rådets direktiv 92/52/EEG, kommissionens direktiv 96/8/EG, 1999/21/EG, 2006/125/EG och 2006/141/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG och kommissionens förordningar (EG) nr 41/2009 och (EG) nr 953/2009 (EUT L 181, 29.6.2013, s. 35).

(4)  Kommissionens direktiv 2006/141/EG av den 22 december 2006 om modersmjölksersättning och tillskottsnäring och om ändring av direktiv 1999/21/EG (EUT L 401, 30.12.2006, s. 1).

(5)  CODEX STAN 118-1979.


BILAGA

De uppgifter om frånvaro eller reducerad förekomst av gluten i livsmedel som får användas och villkoren för detta

A.   Allmänna krav

GLUTENFRI

Uppgiften ”glutenfri” får endast användas om livsmedel som innehåller högst 20 mg gluten/kg i livsmedel som säljs till slutkonsumenten.

MYCKET LÅG GLUTENHALT

Uppgiften ”mycket låg glutenhalt” får endast användas om livsmedel som består av eller innehåller en eller flera sådana ingredienser framställda av vete, råg, korn, havre eller korsningar av dessa som särskilt bearbetats för att reducera glutenhalten, och som innehåller högst 100 mg gluten/kg i livsmedel som säljs till slutkonsumenten.

B.   Ytterligare krav för livsmedel som innehåller havre

Havre i livsmedel som betecknas som glutenfria eller som livsmedel med mycket låg glutenhalt ska vara särskilt framställda, beredda och/eller bearbetade för att undvika kontamination med vete, råg, korn eller korsningar av dessa, och glutenhalten i sådan havre får inte överstiga 20 mg/kg.


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/9


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 829/2014

av den 30 juli 2014

om ändring och rättelse av förordning (EG) nr 1235/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (1), särskilt artiklarna 33.2, 33.3 och 38 d, och

av följande skäl:

(1)

Bilaga III till kommissionens förordning (EG) nr 1235/2008 (2) innehåller en förteckning över tredjeländer vars produktionssystem och kontrollåtgärder för ekologisk produktion av jordbruksprodukter har erkänts som likvärdiga med dem som fastställs i förordning (EG) nr 834/2007.

(2)

Erkännandet av Schweiz enligt artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007 gäller för närvarande bearbetade jordbruksprodukter för livsmedelsändamål, med undantag av jäst. Schweiz har lämnat in en begäran till kommissionen om erkännande av likvärdigheten av ekologisk jäst. Granskningen av de uppgifter som lämnades in tillsammans med begäran och de förtydliganden som Schweiz tillhandahållit, har lett till slutsatsen att de bestämmelser som gäller i det landet för produktion och kontroll av ekologisk jäst är likvärdiga med dem som fastställs i förordning (EG) nr 834/2007 och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 (3). Erkännandet av likvärdigheten av Schweiz produktionssystem och kontrollåtgärder, i fråga om bearbetade jordbruksprodukter för livsmedelsändamål, bör följaktligen även gälla för ekologisk jäst.

(3)

Erkännandet av Nya Zeeland enligt artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007 gäller för närvarande bearbetade jordbruksprodukter för livsmedelsändamål, med undantag av vin och jäst. Myndigheterna i Nya Zeeland har lämnat in en begäran till kommissionen om erkännande av likvärdigheten av ekologiskt vin. Granskningen av de uppgifter som lämnades in tillsammans med begäran och de förtydliganden som Nya Zeeland tillhandahållit, har lett till slutsatsen att de bestämmelser som gäller i det landet för produktion och kontroll av ekologiskt vin är likvärdiga med dem som fastställs i förordning (EG) nr 834/2007 och förordning (EG) nr 889/2008. Erkännandet av likvärdigheten av Nya Zeelands produktionssystem och kontrollåtgärder, i fråga om bearbetade jordbruksprodukter för livsmedelsändamål, bör följaktligen även gälla för ekologiskt vin.

(4)

Enligt uppgifter från Nya Zeeland har den behöriga myndigheten, ett av kontrollorganen och det organ som utfärdar intyg ändrats. Detta bör anges i bilaga III till förordning (EG) nr 1235/2008.

(5)

Bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008 innehåller en förteckning över de kontrollorgan och kontrollmyndigheter som är behöriga att genomföra kontroller och utfärda intyg om likvärdighet i tredjeländer.

(6)

Kommissionen har prövat de ansökningar om upptagande i förteckningen i bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008 som inkom till kommissionen senast den 31 oktober 2013. Efter att de uppgifter som inkommit har granskats bör de kontrollorgan och kontrollmyndigheter som uppfyller de gällande kraven upptas i förteckningen.

(7)

”LibanCert” förtecknas i bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008. Det underrättade dock inte kommissionen om relevanta uppgifter om det ackrediteringsorgan som avses i artikel 33.3 tredje och fjärde stycket i förordning (EG) nr 834/2007 eller om eventuella ändringar i den tekniska dokumentationen i enlighet med artikel 12.2 b i förordning (EG) nr 1235/2008. Dessutom visade den årliga rapport som ”LibanCert” sände in 2013 att det inte uppfyllde specifikationerna i bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008. ”LibanCert” uppmanades av kommissionen att klargöra dessa frågor, men svarade inte inom den fastställda tidsfristen. Enligt uppgifter som kommissionen har tillgång till har ”LibanCerts” verksamhet upphört. Det bör därför strykas från förteckningen i bilaga IV.

(8)

Bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008, ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 355/2014 (4), innehåller ett fel avseende kodnumret för kontrollorganet ”Abcert AG” i ett tredjeland och hänvisar felaktigt till ”IMO Swiss AG” i stället för ”IMOswiss AG”.

(9)

Bilagorna III och IV till förordning (EG) nr 1235/2008 bör därför ändras och rättas i enlighet med detta.

(10)

Av rättssäkerhetsskäl bör de rättade bestämmelserna avseende Abcert AG och IMOswiss AG tillämpas från och med den dag då genomförandeförordning (EU) nr 355/2014 träder i kraft.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den föreskrivande kommittén för ekologisk produktion.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga III till förordning (EG) nr 1235/2008 ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008 ska ändras och rättas i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Punkterna 1 och 5a i bilaga II ska tillämpas från och med den 12 april 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juli 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1235/2008 av den 8 december 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer (EUT L 334, 12.12.2008, s. 25).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (EUT L 250, 18.9.2008.s. 1).

(4)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 355/2014 av den 8 april 2014 om ändring av förordning (EG) nr 1235/2008 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för genomförande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer (EUT L 106, 9.4.2014, s. 15).


BILAGA I

Bilaga III till förordning (EG) nr 1235/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

I texten avseende Schweiz, punkt 1 ”Produktkategorier”, raden ”Bearbetade jordbruksprodukter för livsmedelsändamål” ska fotnot (2) utgå.

2.

Texten avseende Nya Zeeland ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ”Produktkategorier”, raden ”Bearbetade jordbruksprodukter för livsmedelsändamål” ska fotnot (2) ersättas med följande:

”(2)

Jäst ingår ej.”

b)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.

Behörig myndighet: Ministry for Primary Industries (MPI)

http://www.foodsafety.govt.nz/industry/sectors/organics/”

c)

I punkt 5 ska raden för NZ-BIO-001 ersättas med följande:

”NZ-BIO-001

Ministry for Primary Industries (MPI)

http://www.foodsafety.govt.nz/industry/sectors/organics/”

d)

Punkt 6 ska ersättas med följande:

Organ som utfärdar intyg: Ministry for Primary Industries (MPI)”


BILAGA II

Bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008 ska ändras och rättas på följande sätt:

1.

I texten avseende ”Abcert AG” i punkt 3 ska raden om Moldavien ersättas med följande:

”Moldavien

MD-BIO-137

x

—”

2.

Texten avseende ”CCPB Srl” ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.

Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Kina

CN-BIO-102

x

x

Egypten

EG-BIO-102

x

x

x

Irak

IQ-BIO-102

x

Libanon

LB-BIO-102

x

x

x

Marocko

MA-BIO-102

x

x

Filippinerna

PH-BIO-102

x

x

San Marino

SM-BIO-102

x

x

x

Syrien

SY-BIO-102

x

Tunisien

TN-BIO-102

x

Turkiet

TR-BIO-102

x

x

x

—”

b)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.

Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin och produkter som omfattas av bilaga III”

3.

I texten avseende ”Control Union Certifications” ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.

Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Afghanistan

AF-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Albanien

AL-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Bermuda

BM-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Bhutan

BT-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Brasilien

BR-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Burkina Faso

BF-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Myanmar/Burma

MM-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Kambodja

KH-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Kanada

CA-BIO-149

x

Kina

CN-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Colombia

CO-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Costa Rica

CR-BIO-149

x

x

x

Elfenbenskusten

CI-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Dominikanska republiken

DO-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Ecuador

EC-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Egypten

EG-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Etiopien

ET-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Ghana

GH-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Guinea

GN-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Honduras

HN-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Hongkong

HK-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Indien

IN-BIO-149

x

x

x

x

Indonesien

ID-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Iran

IR-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Israel

IL-BIO-149

x

x

x

Japan

JP-BIO-149

x

x

x

Sydkorea

KR-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Kirgizistan

KG-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Laos

LA-BIO-149

x

x

x

x

x

x

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

MK-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Malaysia

MY-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Mali

ML-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Mauritius

MU-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Mexiko

MX-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Moldavien

MD-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Moçambique

MZ-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Nepal

NP-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Nigeria

NG-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Pakistan

PK-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Det ockuperade palestinska territoriet

PS-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Panama

PA-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Paraguay

PY-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Peru

PE-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Filippinerna

PH-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Rwanda

RW-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Serbien

RS-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Sierra Leone

SL-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Singapore

SG-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Sydafrika

ZA-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Sri Lanka

LK-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Schweiz

CH-BIO-149

x

Syrien

SY-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Tanzania

TZ-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Thailand

TH-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Östtimor

TL-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Turkiet

TR-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Uganda

UG-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Ukraina

UA-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Förenade Arabemiraten

AE-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Förenta staterna

US-BIO-149

x

Uruguay

UY-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Uzbekistan

UZ-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Vietnam

VN-BIO-149

x

x

x

x

x

x

Zambia

ZN-BIO-149

x

x

x

x

x

x”

4.

I texten avseende ”IBD Certifications Ltd” ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.

Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Brasilien

BR-BIO-122

x

x

x

x

x

Kina

CN-BIO-122

x

x

x

Mexiko

MX-BIO-122

x

x

—”

5.

Texten avseende ”IMO Swiss AG” ska ändras på följande sätt:

a)

Namnet ”IMO Swiss AG” ska ersättas med ”IMOswiss AG”.

b)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.

Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion och produkter som omfattas av bilaga III”

6.

Texten avseende ”LibanCert” ska utgå.


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/16


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 830/2014

av den 30 juli 2014

om ändring av rådets förordning (EG) nr 1890/2005, rådets genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 och rådets genomförandeförordning (EU) nr 205/2013 vad gäller produktdefinitionen i de gällande antidumpningsåtgärderna avseende fästanordningar av rostfritt stål och delar därav, och vad gäller begäran om översyn avseende nya exportörer, samt om möjligheten till återbetalning eller eftergift av tullar i vissa fall

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artiklarna 9.4, 11.3, 11.5 och 11.6, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   Gällande åtgärder

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 1890/2005 (2) (nedan kallad den ursprungliga förordningen) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna) på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Indonesien, Folkrepubliken Kina, Taiwan, Thailand och Vietnam.

(2)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad översynen vid giltighetstidens utgång) enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (nedan kallad grundförordningen), som begränsades till de åtgärder som införts på import från Kina och Taiwan, förlängdes de ursprungliga åtgärderna på mellan 11,4 % och 27,4 % för Kina och mellan 8,8 % och 23,6 % för Taiwan genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 (3) (nedan kallad förordningen om översyn vid giltighetstidens utgång).

(3)

Efter en undersökning avseende kringgående i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen (nedan kallad undersökningen om kringgående) utvidgades den slutgiltiga antidumpningstull som gäller för övriga företag från Kina till att omfatta import av fästanordningar av rostfritt stål som avsänts från Filippinerna, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Filippinerna eller inte, genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 205/2013 (4).

2.   Inledande av en interimsöversyn

(4)

En exporterande tillverkare i Taiwan, Sheh Kai Precision Co., Ltd (nedan kallad sökanden), har lämnat in en begäran om en partiell interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen. Sökanden begärde att vissa typer av fästanordningar, närmare bestämt fästanordningar av bimetall, inte skulle omfattas av de gällande åtgärderna eftersom de påstods ha andra fysiska, kemiska och tekniska egenskaper.

(5)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) slog efter samråd med rådgivande kommittén fast att bevisningen var tillräcklig för att inleda en partiell interimsöversyn, och offentliggjorde den 6 juni 2013 ett tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan (5) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning  (6).

(6)

Den nuvarande översynen omfattar endast en undersökning av produktdefinitionen i syfte att klargöra huruvida vissa typer av skruvar av rostfritt stål, särskilt av bimetall, omfattas av de ursprungliga, förlängda och utvidgade åtgärderna.

3.   Parter som berörs av undersökningen

(7)

Kommissionen underrättade alla kända unionstillverkare och deras intresseorganisationer, importörer och användare, företrädare för exportländerna samt alla kända tillverkare i Kina och Taiwan om att översynen skulle inledas.

(8)

Kommissionen begärde uppgifter från alla dessa parter och från de andra parter som gav sig till känna inom den tidsperiod som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen gav även berörda parter tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och att begära att bli hörda.

(9)

Tretton taiwanesiska exporterande tillverkare, en kinesisk exporterande tillverkare, en unionstillverkare, sju importörer och en användare besvarade frågeformuläret.

(10)

Dessutom bekräftade den organisation som företrädde unionstillverkarna – som var klagande i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång – att inget av företagen i unionen tillverkar fästanordningar av bimetall och att de därför inte har några synpunkter på sådana fästanordningars egenskaper.

(11)

Ingen av de ytterligare sex europeiska intresseorganisationer för tillverkare som var kända från den ursprungliga undersökningen inkom med några upplysningar.

(12)

Inga utfrågningar begärdes under undersökningen.

4.   Kontrollbesök

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla de uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för sin undersökning. Kontrollbesök genomfördes på plats hos följande företag:

Unionstillverkare:

Reisser Schraubentechnik GmbH, Ingelfingen-Criesbach, Tyskland

Unionsimportör:

Till and Whitehead Ltd, Cheltenham, Förenade kungariket

Exporterande tillverkare i Taiwan:

Sheh Kai Precision Co., Ltd, Kaohsiung, Taiwan

Metalink Precision Industries Co., Ltd, Kaohsiung, Taiwan

Sun Through Industrial Co., Ltd, Hemei Township, Taiwan

B.   BERÖRD PRODUKT OCH UNDERSÖKT PRODUKT

(14)

Den berörda produkten, såsom den definierades i artikel 1.1 i förordningen om översyn vid giltighetstidens utgång, är vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7318 12 10, 7318 14 10, 7318 15 30, 7318 15 51, 7318 15 61 och 7318 15 70, och med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan.

(15)

I begäran om översyn begärde sökanden att vissa fästanordningar av rostfritt stål skulle undantas från den gällande antidumpningsåtgärden. Den produkt som enligt begäran om översyn bör undantas definierades av sökanden som självgängande och självborrande skruvar av bimetall, med skaft och huvud av rostfritt stål och en spets av kolstål som möjliggör att skruven borrar ingångshål och skär gängor i metall av härdat stål, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7318 14 10.

(16)

En av de samarbetsvilliga importörerna hävdade att kommissionen inte borde göra åtskillnad mellan fästanordningar av bimetall och rostfritt stål, utan mellan självborrande och självgängande fästanordningar, och därmed utesluta självborrande fästanordningar från antidumpningsåtgärdens produktdefinition, oberoende av om de är av bimetall eller av rostfritt stål.

(17)

Syftet med denna översyn är, såsom anges i den begäran som sökanden lämnat in och såsom särskilt nämns i punkt 4 första stycket i tillkännagivandet om inledande, att undersöka huruvida just självgängande och självborrande skruvar bör undantas från de produkter som för närvarande omfattas av åtgärder. Påståendet måste därför avvisas.

(18)

Kommissionen har emellertid tagit hänsyn till skillnaderna mellan självgängande och självborrande fästanordningar. Detta återspeglas i den ändring av definitionen som sökanden tillhandahållit och som citeras i skäl 15, i enlighet med vad som anges i skäl 19.

(19)

I denna undersökning bör fästanordningar av bimetall definieras som självborrande skruvar av bimetall, med skaft och huvud av rostfritt stål och en spets och första gängor av kolstål som är sammansvetsade och möjliggör att skruven borrar ingångshål och skär gängor i metall av härdat stål, och självgängande skruvar av bimetall, med skaft och huvud av rostfritt stål och första gängor av kolstål som är sammansvetsade och möjliggör att skruven skär gängor i metall av härdat stål; båda klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 7318 14 10.

(20)

Fästanordningar av bimetall är en relativt ny produkt på marknaden och utvecklades för att i en och samma fästanordning kombinera de viktigaste egenskaperna hos fästanordningar av kolstål och rostfritt stål, nämligen hårdheten hos kolstål och korrosionsbeständigheten hos rostfritt stål. Fästanordningar av bimetall framställs genom att en del av kolstål svetsas fast på en del av rostfritt stål så att man får en självborrande och/eller självgängande fästanordning med en spets och första gängor (för självgängande fästanordningar endast de första gängorna eftersom de inte har någon spets) av kolstål, medan skaftet med ytterligare gängor och huvudet består av rostfritt stål.

(21)

Sådana fästanordningar av bimetall kan tränga igenom metallplåt med en tjocklek på ända upp till 25 mm utan att någon förborrning behövs, medan normala fästanordningar av rostfritt stål endast kan komma igenom metallplåt med en tjocklek på högst 3 mm. Samtidigt bibehåller fästanordningarna av bimetall sin korrosionsbeständighet och är därför lämpliga att användas utomhus, t.ex. till fönster och tak och i kemiskt aggressiva miljöer, såsom i simbassänger och vissa fabriker.

C.   UNDERSÖKNINGENS RESULTAT

Metod

(22)

Varken under den ursprungliga undersökningen eller vid översynen vid giltighetstidens utgång gjordes någon åtskillnad mellan fästanordningar av bimetall och av rostfritt stål. Med andra ord samlades upplysningar endast in om olika typer av rostfritt stål som användes som råmaterial för fästanordningarna, men inte om fästanordningar som innehöll både rostfritt stål och kolstål som råmaterial.

(23)

Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter om översynen vid giltighetstidens utgång hävdade en part att fästanordningar av bimetall inte borde ingå i produktdefinitionen eftersom de skiljer sig avsevärt från fästanordningar av rostfritt stål när det gäller försäljningspris per enhet, produktionskostnader, grundläggande fysiska och tekniska egenskaper (råmaterialet) samt tillämpningar (7). Såsom förklaras i skäl 21 i förordningen om översyn vid giltighetstidens utgång kan produktdefinitionen inte ändras i samband med en översyn vid giltighetstidens utgång.

(24)

För att bedöma huruvida fästanordningar av bimetall omfattas av de ursprungliga åtgärderna undersöktes det huruvida fästanordningar av bimetall respektive av rostfritt stål har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och användningsområden. I detta hänseende bedömdes också huruvida de båda typerna av fästanordningar var utbytbara och konkurrensen dem emellan.

Grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper

Fysiska egenskaper

(25)

Den främsta fysiska skillnaden mellan fästanordningar av bimetall och av rostfritt stål är att fästanordningarna av bimetall är gjorda av två olika typer av stål som svetsats samman, medan vanliga fästanordningar av rostfritt stål har skurits och formats av enkeltråd av rostfritt stål. Hos fästanordningar av bimetall består de tre–fyra första gängorna och borrspetsen av kolstål, medan huvud och skaft består av rostfritt stål.

(26)

Om ingen särskild ytbeläggning appliceras kan man urskilja den del av fästanordningen av bimetall som består av kolstål och den som är av rostfritt stål. Emellertid bör det noteras att fästanordningarna i de flesta fall får en beläggning som ytterligare ska stärka deras korrosionsbeständighet, vilket medför att det inte nödvändigtvis går att skilja fästanordningar av rostfritt stål från dem av bimetall med blotta ögat.

(27)

Dock har kolstålet i fästanordningarna av bimetall magnetiska egenskaper, vilket är en viktig egenskap som används för att skilja dem från fästanordningar av rostfritt stål.

Tekniska egenskaper

(28)

Tack vare kolstålkomponenten kan fästanordningarna av bimetall borra och skära gängor i hård och kraftig metallplåt. Fästanordningar av rostfritt stål har inte denna förmåga på grund av det rostfria stålets beskaffenhet.

Kemiska egenskaper

(29)

Kolstålkomponenten gör också att den kemiska sammansättningen hos fästanordningarna av bimetall skiljer sig från de fästanordningar som endast består av rostfritt stål.

Slutsats

(30)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att även om fästanordningar av bimetall fysiskt sett kan likna fästanordningar av rostfritt stål (när de fått en ytbeläggning), har de andra fysiska, tekniska och kemiska egenskaper än dessa.

Slutanvändning och utbytbarhet

(31)

Kommissionen har bedömt huruvida de konstaterade skillnaderna i fysiska, kemiska och tekniska egenskaper har medfört att fästanordningarna har olika slutanvändning och att marknaden uppfattar dem som olika varor.

(32)

Det slogs fast att fästanordningar av bimetall främst används för metalltak utomhus, metallbeklädnad, fönsterbeklädnad samt inomhus i kemiskt aggressiva miljöer såsom simbassänger och vissa fabriker. För alla dessa tillämpningar krävs i regel att metallplåt av olika tjocklek sammanfogas eller fästs på andra material såsom isoleringsskikt av olika sammansättningar. Vid alla dessa tillämpningar är det viktigt ur kundens perspektiv att använda fästanordningar som är korrosionsbeständiga, och i vissa fall/länder är det till och med ett lagstadgat krav.

(33)

Fästanordningar av bimetall har tagits fram särskilt för att uppfylla kraven vid sådana tillämpningar eftersom de kan borra igenom alla slags ytor, även kraftig metallplåt (liksom fästanordningar av kolstål), samtidigt som de är korrosionsbeständiga (liksom fästanordningar av rostfritt stål).

(34)

Den enda unionstillverkare som samarbetade hävdade att samma resultat, dvs. att fästa olika ytor vid varandra, kan uppnås både med fästanordningar av bimetall och av rostfritt stål. Enligt det företaget är den enda skillnaden hur skruven skruvas in, dvs. med eller utan förborrning. Förborrning innebär att man som ett första steg borrar hål med olika borrar beroende på material. Skruvarna skruvas sedan in separat. Förborrning är nödvändigt när fästanordningar av rostfritt stål används tillsammans med metallplåt. Därför anser företaget i fråga att valet mellan fästanordningar av bimetall respektive av rostfritt stål helt enkelt är ett ekonomiskt val mellan högre arbetskraftskostnader eller högre materialkostnader.

(35)

Vid undersökningen framkom emellertid att förborrning i praktiken inte bara tar tid och arbetskraft i anspråk, utan att det i vissa fall (t.ex. fönsterbeklädnad) inte ens är praktiskt möjligt. Orsaken till detta är att det för denna metod skulle krävas att tre eller fler olika ytor förborrades, var och en med en särskild borr, och sedan lades samman exakt i linje med varandra så att skruven kan skruvas in. Följaktligen används i sådana fall fästanordningar av rent kolstål snarare än av rent rostfritt stål som alternativ till fästanordningar av bimetall. Lösningen med fästanordningar av rent kolstål uppfyller dock inte kravet på korrosionsbeständighet.

(36)

Vid förborrning i kraftigare ytskikt av metall kommer de fästanordningar av rostfritt stål som skruvas in inte att kunna skära sina egna invändiga gängor, och följaktligen blir dragstyrkan lägre än för fästanordningar av bimetall (eller av kolstål).

(37)

Med tanke på ovanstående bör påståendet i skäl 34 avvisas.

(38)

Slutsatsen är att skillnaderna i de fysiska, tekniska och kemiska egenskaperna har betydelse för slutanvändningen av fästanordningar av bimetall. Till skillnad från fästanordningar av rostfritt stål fyller fästanordningar av bimetall ganska specifika funktioner, och användningen av dem begränsas till väldefinierade marknadssegment, såsom metallkonstruktioner utomhus, fönsterbeklädnad och viss användning inomhus i kemiskt aggressiva miljöer.

Skillnader i tillverkningsprocess, kostnader och priser

(39)

Undersökningen visade att tillverkningen av fästanordningar av bimetall skiljer sig avsevärt från tillverkningsprocessen för fästanordningar av rostfritt stål, såtillvida att den omfattar ett antal ytterligare produktionssteg, andra maskiner och annat kunnande. Särskilt svetsningen och induktionsvärmningen kan betraktas som kostsamma, unika och tekniskt känsliga produktionssteg som endast är relevanta för fästanordningar av bimetall.

(40)

Det bekräftades också att dessa skillnader i tillverkningsprocessen medför att fästanordningar av bimetall har avsevärt högre tillverkningskostnader och priser. Skillnaden i tillverkningskostnad mellan en fästanordning av bimetall och en likvärdig typ av fästanordning av rostfritt stål kan variera mellan 40 % och 150 % beroende på produktionsmetod och fästanordningens typ eller längd, medan prisskillnaderna till och med kan uppgå till över 400 %.

(41)

Den stora skillnaden i priser (och kostnader) mellan de båda typerna av fästanordningar ger vid handen att fästanordningar av bimetall inte används när det går att använda fästanordningar av rostfritt stål med samma resultat, särskilt när det gäller att fästa andra ytskikt än av kraftig metall. Detta stöder slutsatsen i skäl 38 att konsumenterna är väl medvetna om skillnaderna mellan dessa båda typer av fästanordningar och att de ser dem som olika produkter.

D.   SLUTSATS OM PRODUKTDEFINITIONEN

(42)

De ovannämnda undersökningsresultaten visar att fästanordningar av bimetall har andra fysiska, kemiska och tekniska egenskaper än fästanordningar av rostfritt stål och att dessa skillnader har betydelse för slutanvändningen och för hur marknaden uppfattar fästanordningarna.

(43)

Fästanordningar av bimetall respektive av rostfritt stål är inte helt utbytbara eftersom de av rostfritt stål i de flesta fall inte kan användas med samma resultat som de av bimetall. När fästanordningar av bimetall inte finns att tillgå använder man i regel hellre fästanordningar av kolstål. Dessutom försvåras utbytbarheten mellan de båda produkterna av den stora prisskillnaden dem emellan.

(44)

Med tanke på de angivna skillnaderna dras slutsatsen att fästanordningar av bimetall inte omfattas av produktdefinitionen i den ursprungliga undersökningen och att de åtgärder som då infördes inte skulle ha tillämpats på import av fästanordningar av bimetall. Följaktligen bör tillämpningsområdet för åtgärderna klargöras retroaktivt genom att förordning (EG) nr 1890/2005, genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 och genomförandeförordning (EU) nr 205/2013 ändras.

E.   ÖVERSYN AVSEENDE NY EXPORTÖR

(45)

I enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen bör det i förordningen om översyn vid giltighetstidens utgång finnas bestämmelser om begäran om översyn avseende nya exportörer.

F.   RETROAKTIV TILLÄMPNING

(46)

Eftersom denna översyn endast syftade till att klargöra produktdefinitionen och eftersom fästanordningar av bimetall inte borde ha omfattats av de ursprungliga åtgärderna, bör undersökningsresultaten tillämpas retroaktivt från och med det datum då den ursprungliga förordningen trädde i kraft och även gälla för import som omfattades av preliminära tullar mellan den 22 maj 2005 och den 19 november 2005, så att importörer av produkten inte vållas skada till följd av åtgärderna.

(47)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter uttryckligen att lämna synpunkter på en eventuell retroaktiv verkan som slutsatserna kunde komma att få. Två importörer uttryckte sitt stöd för retroaktiv tillämpning och ingen av de berörda parterna motsatte sig att resultaten av översynen tillämpades retroaktivt.

(48)

Följaktligen bör de preliminära tullar som tagits ut slutgiltigt och de slutgiltiga antidumpningstullar som betalats på import av fästanordningar av bimetall till unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1890/2005, samt de slutgiltiga antidumpningstullar som betalats på import av fästanordningar av bimetall till unionen i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 2/2012, utvidgad genom genomförandeförordning (EU) nr 205/2013 till att omfatta import av vissa fästanordningar av rostfritt stål som avsänts från Filippinerna, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Filippinerna eller inte, återbetalas eller efterges. Ansökan om återbetalning eller eftergift görs hos de nationella tullmyndigheterna i enlighet med tillämplig tullagstiftning.

(49)

Denna översyn påverkar inte det datum då genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 upphör att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(50)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen.

G.   MEDDELANDE AV UPPGIFTER

(51)

Alla berörda parter har informerats om de viktigaste uppgifter och överväganden som lett fram till ovannämnda slutsatser, och de har ombetts lämna synpunkter. Parterna har även fått möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter meddelandet av uppgifter. Inga inlagor eller synpunkter har inkommit.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 1.1 i förordning (EG) nr 1890/2005 ska ersättas med följande:

”1.   En slutgiltig antidumpningstull ska införas på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7318 12 10, ex 7318 14 10, 7318 15 30, 7318 15 51, 7318 15 61 och 7318 15 70, med ursprung i Indonesien, Kina, Taiwan, Thailand och Vietnam.

Fästanordningar av bimetall, som definieras som självborrande skruvar av bimetall, med skaft och huvud av rostfritt stål och en spets och första gängor av kolstål som är sammansvetsade och möjliggör att skruven borrar ingångshål och skär gängor i metall av härdat stål, och självgängande skruvar av bimetall, med skaft och huvud av rostfritt stål och första gängor av kolstål som är sammansvetsade och möjliggör att skruven skär gängor i metall av härdat stål; som båda för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7318 14 10, ska inte omfattas av den slutgiltiga antidumpningstullen.”

Artikel 2

Artikel 1 i genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7318 12 10, ex 7318 14 10 (Taric-nummer från och med dagen efter det att kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 830/2014 (8) har offentliggjorts: 7318141051, 7318141059, 7318141081 och 7318141089), 7318 15 30, 7318 15 51, 7318 15 61 och 7318 15 70, och med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan.

Fästanordningar av bimetall, som definieras som självborrande skruvar av bimetall, med skaft och huvud av rostfritt stål och en spets och första gängor av kolstål som är sammansvetsade och möjliggör att skruven borrar ingångshål och skär gängor i metall av härdat stål, och självgängande skruvar av bimetall, med skaft och huvud av rostfritt stål och första gängor av kolstål som är sammansvetsade och möjliggör att skruven skär gängor i metall av härdat stål; som båda för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7318 14 10, ska inte omfattas av den slutgiltiga antidumpningstullen.

(8)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 830/2014 av den 30 juli 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1890/2005, rådets genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 och rådets genomförandeförordning (EU) nr 205/2013 vad gäller produktdefinitionen i de gällande antidumpningsåtgärderna avseende fästanordningar av rostfritt stål och delar därav, och vad gäller begäran om översyn avseende nya exportörer, samt om möjligheten till återbetalning eller eftergift av tullar i vissa fall (EUT L 226, 31.7.2014, s. 16).”"

b)

Följande punkt ska läggas till som punkt 4:

”4.   Om en exporterande tillverkare från Taiwan lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen om att företaget

a)

inte exporterade den produkt som avses i artikel 1.1 till unionen under undersökningsperioden (1 juli 2003–30 juni 2004),

b)

inte är närstående någon av de exportörer eller tillverkare i Taiwan som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och

c)

faktiskt har exporterat den berörda produkten till unionen efter undersökningsperioden eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen,

kan bilagan ändras genom tillägg av den nya exporterande tillverkaren till de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och som således omfattas av den vägda genomsnittliga tullsatsen på 15,8 %.”

Artikel 3

Artikel 1.1 i genomförandeförordning (EU) nr 205/2013 ska ersättas med följande:

”1.   Den slutgiltiga antidumpningstull som gäller ’alla övriga företag’ från Kina och som infördes genom artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 2/2012, ändrad genom artikel 2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 830/2014 (9), på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina utvidgas härmed till att omfatta import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav som avsänts från Filippinerna, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Filippinerna eller inte, och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7318 12 10, ex 7318 14 10, ex 7318 15 30, ex 7318 15 51, ex 7318 15 61 och ex 7318 15 70 (Taric-nummer 7318121011, 7318121091, 7318141051, 7318141081, 7318153011, 7318153061, 7318153081, 7318155111, 7318155161, 7318155181, 7318156111, 7318156161, 7318156181, 7318157011, 7318157061 och 7318157081), med undantag av de produkter som tillverkas av de företag som anges nedan:

Företag

Taric-tilläggsnummer

Multi-Tek Fasteners Inc., Clark Freeport Zone, Pampanga, Filippinerna

B355

Rosario Fasteners Corporation, Cavite Economic Area, Filippinerna

B356

Artikel 4

För varor som inte omfattas av artikel 1.1 i förordning (EG) nr 1890/2005 och artikel 1.1 i genomförandeförordning (EU) nr 2/2012, utvidgad genom genomförandeförordning (EU) nr 205/2013 och ändrad genom denna förordning, ska de slutgiltiga antidumpningstullar som betalats eller bokförts i enlighet med artikel 1.1 och artikel 2 i förordning (EG) nr 1890/2005 och artikel 1.1 i genomförandeförordning (EU) nr 2/2012, ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 205/2013, innan en ändring gjordes genom denna förordning återbetalas eller efterges.

Ansökan om återbetalning eller eftergift ska göras hos de nationella tullmyndigheterna i enlighet med tillämplig tullagstiftning. Om de tidsfrister som fastställs i artikel 236.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (10) har löpt ut innan eller löper ut samma dag som den här förordningen offentliggörs, eller om de löper ut inom sex månader efter det datumet, förlängs de härmed så att de kommer att löpa ut sex månader efter det att den här förordningen har trätt i kraft.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas retroaktivt från och med den 20 november 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juli 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1890/2005 av den 14 november 2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära antidumpningstull som införts på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Republiken Indonesien, Folkrepubliken Kina, Taiwan, Konungariket Thailand och Socialistiska republiken Vietnam och om avslutande av förfarandet beträffande import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Republiken Filippinerna och Malaysia (EUT L 302, 19.11.2005, s. 1).

(3)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 av den 4 januari 2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 5, 7.1.2012, s. 1).

(4)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 205/2013 av den 7 mars 2013 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som genom genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 infördes på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina till att omfatta import av vissa fästanordningar av rostfritt stål som avsänts från Filippinerna, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Filippinerna eller inte, och om avslutande av undersökningen rörande eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som genom den förordningen infördes för import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav som avsänts från Malaysia och Thailand, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia och Thailand eller inte (EUT L 68, 12.3.2013, s. 1).

(5)  För Kinas del inleddes interimsöversynen på kommissionens eget initiativ eftersom de åtgärder som tillämpas för närvarande gäller både Taiwan och Kina.

(6)  EUT C 160, 6.6.2013, s. 3.

(7)  Skäl 22 i förordningen om översyn vid giltighetstidens utgång.

(10)  Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/24


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 831/2014

av den 30 juli 2014

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juli 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

TR

41,5

ZZ

41,5

0707 00 05

MK

65,0

TR

81,4

ZZ

73,2

0709 93 10

TR

96,1

ZZ

96,1

0805 50 10

AR

108,3

BO

98,4

CL

153,6

MGB

99,6

UY

153,1

ZA

145,8

ZZ

126,5

0806 10 10

BR

152,3

CL

90,0

EG

159,6

MA

148,6

TR

160,3

ZZ

142,2

0808 10 80

AR

178,9

BR

62,3

CL

91,5

NZ

128,6

US

155,0

ZA

116,9

ZZ

122,2

0808 30 90

AR

76,6

CL

104,1

NZ

177,1

TR

191,6

ZA

82,4

ZZ

126,4

0809 10 00

MK

106,1

TR

255,2

XS

133,5

ZZ

164,9

0809 29 00

CA

324,1

TR

360,9

US

408,0

ZZ

364,3

0809 30

MK

73,7

TR

148,9

ZZ

111,3

0809 40 05

BA

43,7

MK

49,3

TR

141,2

ZZ

78,1


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/27


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 832/2014

av den 30 juli 2014

om fastställande av den tilldelningskoefficient som ska tillämpas på importlicensansökningar som lämnas in inom ramen för de tullkvoter som öppnas genom genomförandeförordning (EU) nr 416/2014 för vissa spannmål med ursprung i Ukraina

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 188.1 och 188.3, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 416/2014 (2) öppnades tullkvoter för import av vissa spannmål med ursprung i Ukraina.

(2)

Av de meddelanden som lämnats enligt artikel 4.1 i genomförandeförordning (EU) nr 416/2014 framgår att de ansökningar om importlicenser som lämnats in till de behöriga myndigheterna från och med den 18 juli 2014 kl. 13.00 till och med den 25 juli 2014 kl. 13.00 (lokal tid Bryssel), i enlighet med artikel 2.1 andra stycket i den förordningen, för tullkvoten eller tullkvoterna med löpnummer 09.4308, avser högre kvantiteter än de som är tillgängliga. Det bör därför beslutas om i vilken utsträckning importlicenser kan utfärdas genom att en tilldelningskoefficient fastställs som sedan tillämpas på den begärda kvantiteten inom den aktuella kvoten.

(3)

Inga fler importlicenser bör utfärdas för tullkvoten med löpnummer 09.4308.

(4)

För att säkra en effektiv förvaltning av förfarandet för utfärdande av importlicenser bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter offentliggörandet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Ansökningarna om importlicenser för produkter inom ramen för den tullkvot med löpnummer 09.4308 som avses i bilagan till genomförandeförordning (EU) 416/2014, vilka lämnats in från och med den 18 juli 2014 kl. 13.00 till och med den 25 juli 2014 kl. 13.00 (lokal tid Bryssel), ger upphov till utfärdande av licenser för de ansökta kvantiteterna med tillämpning av en tilldelningskoefficient på 80,115428 % för de ansökningar som lämnats in inom ramen för tullkvoten med löpnummer 09.4308.

2.   Utfärdandet av licenser för kvantiteter för vilka ansökan lämnats från och med den 25 juli 2014 kl. 13.00 (lokal tid Bryssel), inom ramen för den tullkvot med löpnummer 09.4308 som avses i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 416/2014, ska upphöra.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juli 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 416/2014 av den 23 april 2014 om öppnande och förvaltning av tullkvoter för import av vissa spannmål med ursprung i Ukraina (EUT L 121, 24.4.2014, s. 53).


BESLUT

31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/29


RÅDETS BESLUT

av den 23 juli 2014

om Litauens införande av euron den 1 januari 2015

(2014/509/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 140.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska kommissionens rapport,

med beaktande av Europeiska centralbankens rapport,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska rådets överläggningar,

med beaktande av rekommendationen från de rådsmedlemmar som företräder medlemsstater som har euron som valuta, och

av följande skäl:

(1)

Den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) inleddes den 1 januari 1999. Vid sitt möte i Bryssel den 3 maj 1998 beslutade rådet i sin sammansättning av stats- eller regeringschefer att Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron den 1 januari 1999 (1).

(2)

Genom beslut 2000/427/EG (2) fastslog rådet att Grekland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron den 1 januari 2001. Genom beslut 2006/495/EG (3) fastslog rådet att Slovenien uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron den 1 januari 2007. Genom beslut 2007/503/EG (4) och 2007/504/EG (5) fastslog rådet att Cypern och Malta uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron den 1 januari 2008. Genom beslut 2008/608/EG (6) fastslog rådet att Slovakien uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron. Genom beslut 2010/416/EU (7) fastslog rådet att Estland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron. Genom beslut 2013/387/EU (8) fastslog rådet att Lettland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron.

(3)

Enligt punkt 1 i protokollet om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat EG-fördraget) anmälde Förenade kungariket till rådet att det inte avsåg att gå över till den tredje etappen i EMU den 1 januari 1999. Denna anmälan har inte ändrats. I enlighet med punkt 1 i det till EG-fördraget fogade protokollet om vissa bestämmelser angående Danmark och det beslut som fattades av stats- och regeringscheferna i Edinburgh i december 1992 har Danmark anmält till rådet att landet inte kommer att delta i den tredje etappen av EMU. Danmark har inte begärt att det förfarande ska inledas som avses i artikel 140.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget).

(4)

Sverige är genom beslut 98/317/EG medlemsstat med undantag enligt artikel 139.1 i EUF-fördraget. Enligt artikel 4 i 2003 års anslutningsakt (9) är Republiken Tjeckien, Litauen, Ungern och Polen medlemsstater med undantag enligt definitionen i artikel 139.1 i EUF-fördraget. I enlighet med artikel 5 i 2005 års anslutningsakt (10) är Bulgarien och Rumänien medlemsstater med undantag enligt definitionen i artikel 139.1 i EUF-fördraget. I enlighet med artikel 5 i 2012 års anslutningsakt (11) är Kroatien medlemsstat med undantag enligt definitionen i artikel 139.1 i EUF-fördraget.

(5)

Europeiska centralbanken (ECB) inrättades den 1 juli 1998. Det europeiska monetära systemet ersattes med en växelkursmekanism som inrättades genom Europeiska rådets resolution av den 16 juni 1997 om införande av en växelkursmekanism i tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (12). Förfarandena för en växelkursmekanism under etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen (ERM II) fastställdes i ett avtal av den 16 mars 2006 mellan ECB och de nationella centralbankerna i medlemsstaterna utanför euroområdet avseende operativa förfaranden för en växelkursmekanism under etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen (13).

(6)

I artikel 140.2 i EUF-fördraget fastställs förfaranden för att upphäva de berörda medlemsstaternas undantag. Minst en gång vartannat år, eller på begäran av en medlemsstat med undantag, ska kommissionen och ECB rapportera till rådet enligt förfarandet i artikel 140.1 i EUF-fördraget.

(7)

Medlemsstaternas nationella lagstiftning, inklusive de nationella centralbankernas stadgar, ska vid behov anpassas för att säkerställa förenlighet med artiklarna 130 och 131 i EUF-fördraget och med stadgan för ECB respektive Europeiska centralbankssystemet (ECBS-/ECB-stadgan). Kommissionens och ECB:s rapporter ger en detaljerad bedömning av den litauiska lagstiftningens förenlighet med artiklarna 130 och 131 i EUF-fördraget och med ECBS-/ECB-stadgan.

(8)

I enlighet med artikel 1 i protokoll nr 13 om konvergenskriterier, som det hänvisas till i artikel 140 i EUF-fördraget, innebär prisstabilitetskriteriet enligt artikel 140.1 första strecksatsen i EUF-fördraget att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen ska uppvisa en hållbar prisutveckling och en genomsnittlig inflationstakt som inte med mer än 1,5 procentenheter överstiger inflationstakten i de högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. För prisstabilitetskriteriet ska inflationstakten mätas med hjälp av det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) som definieras i rådets förordning (EG) nr 2494/95 (14). För att bedöma prisstabilitetskriteriet ska en medlemsstats inflationstakt mätas som den procentuella förändringen av det aritmetiska medelvärdet av tolvmånadersindexet i förhållande till det aritmetiska medelvärdet av tolvmånadersindexet för föregående period. I kommissionens och ECB:s rapporter beräknades referensvärdet som det enkla aritmetiska medelvärdet av inflationstakten i de tre medlemsstater med bäst resultat i fråga om prisstabilitet plus 1,5 procentenheter. Under ettårsperioden till och med april 2014 beräknades inflationstaktens referensvärde till 1,7 procent, med Lettland, Portugal och Irland som de tre medlemsstaterna med bäst resultat i fråga om prisstabilitet. Dessa länders inflationstakt uppgick till 0,1, 0,3 respektive 0,3 procent. Det är befogat att till medlemsstaterna med bäst resultat inte räkna de länder vars inflationstakter inte kan ses som ett meningsfullt referensvärde för andra medlemsstater. Sådana avvikare identifierades tidigare i konvergensrapporterna för 2004, 2010 och 2013. I dagens situation är det befogat att inte räkna in Grekland, Bulgarien och Cypern bland medlemsstaterna med bäst resultat (15). För beräkningen av referensvärdet ersätts de av Lettland, Portugal och Irland, som är de medlemsstater som har de näst lägsta genomsnittliga inflationstakterna.

(9)

I enlighet med artikel 2 i protokoll nr 13 fordrar kriteriet om den offentliga sektorns finanser enligt artikel 140.1 andra strecksatsen i EUF-fördraget att medlemsstaten vid tidpunkten för granskningen inte får vara föremål för något beslut av rådet enligt artikel 126.6 i EUF-fördraget om att ett alltför stort underskott föreligger.

(10)

I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 13 fordrar kriteriet om deltagande i Europeiska monetära systemets växelkursmekanism som avses i artikel 140.1 tredje strecksatsen i EUF-fördraget att kursrörelserna för en medlemsstats valuta ska ha legat inom det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism, utan att allvarliga spänningar har uppstått, under minst de senaste två åren före granskningen. Särskilt ska medlemsstaten inte på eget initiativ ha devalverat sin valutas bilaterala centralkurs i förhållande till euron under denna period. Sedan den 1 januari 1999 ska bedömningen av hur väl växelkurskriteriet uppfylls ske inom ramen för ERM II. Kommissionen och ECB har i sina rapporters bedömningar av hur väl växelkurskriteriet uppfylls granskat tvåårsperioden till och med den 15 maj 2014.

(11)

I enlighet med artikel 4 i protokoll nr 13 fordrar kriteriet om konvergens i räntesatserna som avses i artikel 140.1 fjärde strecksatsen i EUF-fördraget att en medlemsstat under ett år före granskningen ska ha haft en genomsnittlig långfristig nominell räntesats som inte med mer än två procentenheter överstiger motsvarande räntesats i de högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. När det gäller kriteriet om konvergens i räntesatserna användes räntan på jämförbara tioåriga referensobligationer. För att bedöma i vilken utsträckning kriteriet om räntesatser uppfylls beräknades ett referensvärde i kommissionens och ECB:s rapporter i form av det enkla aritmetiska medelvärdet av den nominella långfristiga räntesatsen i tre av de medlemsstater som hade uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet plus två procentenheter. Referensvärdet baseras på den långfristiga räntesatsen i Lettland (3,3 %), Irland (3,5 %) och Portugal (5,9 %) och uppgick till 6,2 % under den ettårsperiod som gick ut i april 2014.

(12)

I enlighet med artikel 5 i protokoll nr 13 ska kommissionen tillhandahålla de uppgifter som ska användas vid bedömningen av konvergenskriteriets tillämpning. Kommissionen tillhandahöll dessa uppgifter. Uppgifter om de offentliga finanserna tillhandahölls av kommissionen efter medlemsstaternas rapportering per den 1 april 2014 i enlighet med rådets förordning (EG) nr 479/2009 (16).

(13)

På grundval av rapporter från kommissionen och ECB om hur Litauen fullgör sina förpliktelser när det gäller att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen drogs följande slutsatser:

a)

Litauens nationella lagstiftning, inklusive den nationella centralbankens stadga, är förenlig med artiklarna 130 och 131 i EUF-fördraget och ECBS-/ECB-stadgan.

b)

När det gäller Litauens uppfyllande av de konvergenskriterier som avses i de fyra strecksatserna i artikel 140.1 i EUF-fördraget kan följande konstateras:

Den genomsnittliga inflationstakten i Litauen under ettårsperioden till och med april 2014 låg på 0,6 %, vilket är klart lägre än referensvärdet, och den förväntas understiga referensvärdet under de kommande månaderna.

Med ett underskott i den offentliga sektorns finanser på 2,1 % av BNP under 2013 är Litauen inte föremål för ett rådsbeslut om att det föreligger ett alltför stort underskott.

Litauen har varit medlem i ERM II sedan den 28 juni 2004. Vid anslutningen till ERM II åtog sig myndigheterna ensidigt att behålla sitt sedelfondssystem i denna mekanism. Under de två åren före denna bedömning avvek växelkursen för litas inte från centralkursen och inga spänningar uppstod.

Under ettårsperioden till och med april 2014 låg den långfristiga räntesatsen i Litauen i genomsnitt på 3,6 %, vilket är klart lägre än referensvärdet.

c)

Mot bakgrund av bedömningen av förenligheten i rättsligt avseende och uppfyllandet av konvergenskriterierna samt med beaktande av de tillkommande faktorerna uppfyller Litauen villkoren för att införa euron.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Litauen uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa euron. Litauens undantag enligt artikel 4 i 2003 års anslutningsakt upphävs med verkan från och med den 1 januari 2015.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 juli 2014.

På rådets vägnar

S. GOZI

Ordförande


(1)  Rådets beslut 98/317/EG av den 3 maj 1998 i enlighet med artikel 109j.4 i fördraget (EGT L 139, 11.5.1998, s. 30).

(2)  Rådets beslut 2000/427/EG av den 19 juni 2000 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Greklands införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2001 (EGT L 167, 7.7.2000, s. 19).

(3)  Rådets beslut 2006/495/EG av den 11 juli 2006 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Sloveniens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2007 (EUT L 195, 15.7.2006, s. 25).

(4)  Rådets beslut 2007/503/EG av den 10 juli 2007 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Cyperns införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2008 (EUT L 186, 18.7.2007, s. 29).

(5)  Rådets beslut 2007/504/EG av den 10 juli 2007 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Maltas införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2008 (EUT L 186, 18.7.2007, s. 32).

(6)  Rådets beslut 2008/608/EG av den 8 juli 2008 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009 (EUT L 195, 24.7.2008, s. 24).

(7)  Rådets beslut 2010/416/EU av den 13 juli 2010 i enlighet med artikel 140.2 i fördraget om Estlands införande av euron den 1 januari 2011 (EUT L 196, 28.7.2010, s. 24).

(8)  Rådets beslut 2013/387/EU av den 9 juli 2013 om Lettlands införande av euron den 1 januari 2014 (EUT L 195, 18.7.2013, s. 24).

(9)  EUT L 236, 23.9.2003, s. 33.

(10)  EUT L 157, 21.6.2005, s. 203.

(11)  EUT L 112, 24.4.2012, s. 21.

(12)  EGT C 236, 2.8.1997, s. 5.

(13)  EUT C 73, 25.3.2006, s. 21.

(14)  Rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 257, 27.10.1995, s. 1).

(15)  I april 2014 var den genomsnittliga 12-månadersinflationstakten i Grekland, Bulgarien och Cypern 1,2, 0,8 respektive 0,4 %, och i euroområdet 1,0 %.

(16)  Rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 1).


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/33


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 29 juli 2014

om ändring av genomförandebeslut 2014/88/EU om tillfälligt förbud mot import från Bangladesh av livsmedel som innehåller eller består av betelblad vad gäller dess tillämpningsperiod

[delgivet med nr C(2014) 5327]

(Text av betydelse för EES)

(2014/510/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (1), särskilt artikel 53.1 b i, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens genomförandebeslut 2014/88/EU (2) antogs efter ett stort antal anmälningar via systemet för snabb varning för livsmedel och foder (RASFF) på grund av förekomsten av många olika salmonellastammar, bl.a. Salmonella typhimurium, konstaterats i livsmedel. Denna stam är den näst mest rapporterade serotypen vid fall hos människor och höga prevalenser har konstaterats i livsmedel som innehåller eller består av betelblad (Piper betle) från Bangladesh. Sedan 2011 har Förenade kungariket anmält flera utbrott av salmonellaförgiftning orsakade av betelblad. Det är dessutom troligt att antalet fall är underrapporterat i unionen.

(2)

Genom genomförandebeslut 2014/88/EU förbjuds följaktligen import till unionen av livsmedel som innehåller eller består av betelblad från Bangladesh till och med den 31 juli 2014.

(3)

I februari 2014 lämnade Bangladesh in en uppdatering avseende genomförandet av handlingsplanen för att avhjälpa de brister som identifierades vid den revision som Europeiska kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor genomförde under 2013. Av denna uppdatering framgick att genomförandet fortfarande pågår och ännu inte har avslutats.

(4)

Ett antal problem behöver således fortfarande åtgärdas. I synnerhet har det exportprogram för export av betelblad som industrin föreslagit ännu inte införts. Det självpåtagna exportförbud för betelblad som Bangladesh införde i maj 2013 kvarstår. Förbjudet har emellertid inte visat sig vara fullt effektivt och sedan det infördes har nio fall av försök till import av betelblad till unionen rapporterats i RASFF. Det är därför inte möjligt att dra slutsatsen att de garantier som Bangladesh lämnat är tillräckliga för att undanröja de allvarliga riskerna för människors hälsa. De nödåtgärder som fastställs i genomförandebeslut 2014/88/EU bör därför fortsätta att gälla.

(5)

Tillämpningsperioden för genomförandebeslut 2014/88/EU bör därför förlängas till och med den 30 juni 2015.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 4 i genomförandebeslut 2014/88/EU ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Detta beslut ska tillämpas till och med den 30 juni 2015.”

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 29 juli 2014.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandebeslut 2014/88/EU av den 13 februari 2014 om tillfälligt förbud mot import från Bangladesh av livsmedel som innehåller eller består av betelblad (EUT L 45, 15.2.2014, s. 34).