ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 227

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

femtiosjunde årgången
31 juli 2014


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), samt om införande av övergångsbestämmelser

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

18

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor

69

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 227/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 807/2014

av den 11 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), samt om införande av övergångsbestämmelser

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (1), särskilt artiklarna 2.3, 14.5, 16.5, 19.8, 22.3, 28.10, 28.11, 29.6, 30.8, 33.4, 34.5, 35.10, 36.5, 45.6, 47.6 och artikel 89, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) nr 1305/2013 fastställs allmänna regler för unionens stöd för landsbygdsutveckling, vilket finansieras genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och dessutom kompletteras de gemensamma bestämmelserna för de europeiska struktur- och investeringsfonderna enligt del 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (2). Det bör antas kompletterande bestämmelser.

(2)

Medlemsstaterna bör fastställa och tillämpa särskilda villkor för stöd till unga jordbrukare som etablerar sig, i de fall då en jordbrukare inte är ensam ansvarig för jordbruksföretaget. För att säkerställa likabehandling av stödmottagarna, oberoende av i vilken rättslig form de väljer att etablera jordbruksföretaget, bör det föreskrivas att villkoren för hur en juridisk person eller en annan form av partnerskap kan betraktas som ung jordbrukare bör vara samma som de villkor som gäller för en fysisk person. Det bör föreskrivas en tillräckligt lång uppskovsperiod under vilken de unga jordbrukarna kan skaffa sig de kvalifikationer som krävs.

(3)

För att säkerställa att de utbytesprogram och besöksprogram inom jord- och skogsbruket som får stöd från EJFLU är tydligt definierade och avgränsade i förhållande till liknande åtgärder inom andra unionsordningar, samtidigt som hänsyn tas till olika nationella förhållanden, bör medlemsstaterna, i sina landsbygdsprogram, fastställa programmens varaktighet och innehåll. Innehållet bör inriktas på vissa områden som är nära knutna till förverkligandet av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling.

(4)

Det bör antas regler om vilka typer av producentgrupper och åtgärder som kan beviljas stöd inom den säljfrämjande delen av kvalitetssystemen, samtidigt som det fastställs villkor som förhindrar snedvridning av konkurrensen och diskriminering av vissa produkter och som utesluter kommersiella märkesnamn från stöd.

(5)

De affärsplaner som avses i artikel 19.4 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska innehålla tillräckligt med information för att möjliggöra en bedömning av huruvida målen för den utvalda åtgärden kan uppnås eller inte. För att säkra likabehandling av stödmottagare i hela unionen och för att underlätta övervakningen, bör kriteriet för fastställande av gränser enligt artikel 19.4 i den förordningen vara jordbruksföretagets produktionspotential.

(6)

Det bör fastställas vilka lägsta miljökrav som åtgärder för beskogning av jordbruksmark måste uppfylla för att säkra att det inte förekommer någon olämplig beskogning av känsliga livsmiljöer, inbegripet arealer som används för jordbruk med höga naturvärden, samt att hänsyn tas till behovet av att öka motståndskraften mot klimatförändring. I områden som utsett till Natura 2000-områden bör beskogningen vara förenlig med förvaltningsmålen för det aktuella området. Särskild vikt bör läggas vid vissa områdens miljöbehov, som åtgärder för att motverka jorderosion. Det bör fastställas striktare regler för beskogningsåtgärder som innebär att det skapas större skogar så att hänsyn kan tas till hur sådana storskaliga åtgärder påverkar ekosystemen och för att säkra att åtgärderna är förenliga med målen för strategin för grön infrastruktur (3) och den nya EU-skogsstrategin (4).

(7)

Det bör fastställas villkor avseende åtaganden om extensifiering av animalieproduktionen, om uppfödning av lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen och om bevarande av växtgenetiska resurser som hotas av genetisk erosion i syfte att säkra att de åtaganden som görs överensstämmer med unionens prioriteringar för landsbygdsutvecklingen, särskilt behovet av att säkerställa skydd av landskapet och dess särdrag, av naturresurserna, även vattnet, och av marken och den genetiska mångfalden.

(8)

Det bör definieras vilka åtgärder som kan komma i fråga för stöd för bevarande och hållbar användning och utveckling av genetiska resurser inom jordbruket och för bevarande och främjande av skogsgenetiska resurser.

(9)

För att motverka dubbelfinansiering av jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön och motsvarande metoder enligt artikel 43 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (5) och för att motverka snedvridning av konkurrensen jordbrukarna emellan och för att säkra sund ekonomisk förvaltning av EJFLU:s resurser bör det föreskrivas att merkostnader och inkomstbortfall till följd av sådana metoder bör dras av från relevant stöd.

(10)

Det bör definieras inom vilka områden åtagandena om djurens välbefinnande bör innebära strängare normer för produktionsmetoder. I det sammanhanget bör man undvika att åtagandena om djurens välbefinnande överlappar vad som föreskrivs för gängse jordbruksmetoder, särskilt vad gäller sjukdomsförebyggande vaccination.

(11)

Det bör fastställas för vilka korta leveranskedjor och lokala marknader som stöd kan beviljas. För att göra en tydlig åtskillnad mellan dessa två bör antalet mellanhänder användas som ett kriterium för definitionen av korta leveranskedjor, medan kilometeravståndet till jordbruket, med hänsyn till särskilda geografiska förhållandena i det berörda området, bör användas som kriterium för definitionen av lokala marknader, såvida inte ett övertygande alternativt kriterium presenteras. Samarbetet mellan små aktörer bör inriktas på att komma till rätta med de allmänna nackdelar som fragmenteringen av landsbygdsområdena innebär. Det bör därför begränsas till mikroföretag och fysiska personer som är på väg att starta ett mikroföretag vid tidpunkten för ansökan om stöd. För att säkerställa en enhetlig strategi i genomförandet av samarbetet bör endast säljfrämjande åtgärder som rör korta leveranskedjor och lokala marknader beviljas stöd inom ramen för denna åtgärd.

(12)

För att säkra att bidragen till räntan på kommersiella lån som tas av gemensamma fonder enligt artikel 38.3 b och 39.4 b i förordning (EU) nr 1305/2013 förblir på en lämplig nivå bör lånens löptid vara på lägst ett år och högst fem år.

(13)

För att säkerställa att EJFLU:s resurser används på ett effektivt sätt bör vissa typer av utgifter i samband med leasingkontrakt, såsom leasegivarens marginal, refinansieringskostnader, fasta kostnader och försäkringskostnader vara uteslutna från stöd. För att ta hänsyn till de skiftande ekonomiska villkoren och utvecklingsvillkoren i jordbrukssektorn i medlemsstaterna, samtidigt som man säkerställer en sund ekonomisk förvaltning av EJFLU-resurserna, bör medlemsstaterna åläggas att i sina landsbygdsprogram definiera på vilka villkor begagnad utrustning kan berättiga till stöd. I enlighet med unionens prioriteringar för landsbygdsutvecklingen bör endast investeringar i förnybar energi med hög energieffektivitet och hög miljöprestanda beviljas stöd från EJFLU. Medlemsstaterna bör för detta ändamål fastställa minimikriterier för energieffektivitet. Medlemsstaterna bör säkerställa att tillämpliga hållbarhetskriterier för bioenergi iakttas. Medlemsstaterna bör också stödja övergången från första generationens biobränslen till andra generationen och bör främja en ökad produktion av avancerade biobränslen, vilka bör innebära stora minskningar av växthusgasutsläppen och låg risk för indirekta ändringar av markanvändningen och som inte bör konkurrera direkt om jordbruksmarken med livsmedels- och fodermarknaderna.

(14)

Det bör fastställas vilka villkor som bör tillämpas på omvandling och justering av åtaganden enligt de åtgärder som anges i artiklarna 28, 29, 33 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 och det bör definieras i vilka situationer återbetalning av stödet inte bör krävas. Det bör säkerställas att omvandling eller justering av åtaganden enbart är möjligt om miljömålen för åtagandet skyddas eller förstärks.

(15)

Det bör antas övergångsbestämmelser för övergången från landsbygdsutvecklingsstöd enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (6), och när det gäller Kroatien enligt rådets förordning (EG) nr 1085/2006 (7), till stöd enligt förordning (EU) nr 1305/2013. Ett antal övergångsbestämmelser för landsbygdsutveckling har redan införts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1310/2013 (8), varför denna förordning bör innehålla villkoren för hur utgifter för åtgärder enligt artiklarna 52 och 63 i förordning (EG) nr 1698/2005 blir stödberättigande enligt förordning (EU) nr 1305/2013. Genom denna förordning bör man också anpassa datumen för inlämning av efterhandsutvärderingar av programmen och sammanfattningar av dessa, för att ta hänsyn till övergångsbestämmelserna för genomförandet av program från programperioden 2007–2013 under 2014, som infördes genom artikel 1 förordning (EU) nr 1310/2013.

(16)

Då förordning (EU) nr 1305/2013 ersätter förordning (EG) nr 1698/2005 bör tillämpningsföreskrifterna till förordning (EG) nr 1698/2005, vilka fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 (9) upphöra att gälla. Förordning (EG) nr 1974/2006 bör följaktligen upphöra att gälla.

(17)

Mot bakgrund av att programperioden 2014–2020 redan kommer att ha startat när denna förordning offentliggörs i Europeiska unionens tidning bör förordningen träda i kraft så snart som möjligt. Förordningen bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs och börja gälla från och med 2014–2020 års programperiods första dag, dvs. den 1 januari 2014.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs följande:

1.

Bestämmelser som kompletterar förordning (EU) nr 1305/2013 när det gäller följande:

a)

unga jordbrukare,

b)

utbytesprogram och besöksprogram inom jord- och skogsbruk,

c)

kvalitetssystem och främjande åtgärder,

d)

jordbruks- och affärsutveckling,

e)

beskogning och skapande av skogsmark,

f)

miljö- och klimatvänligt jordbruk,

g)

bevarande av genetiska resurser inom jord- och skogsbruket,

h)

åtgärder för att motverka dubbelfinansiering,

i)

djurens välbefinnande,

j)

samarbete,

k)

kommersiella lån till gemensamma fonder,

l)

investeringar,

m)

omvandling och justering av åtaganden,

n)

förlängda eller nya åtaganden.

2.

Särskilda övergångsregler med villkor för hur stöd som kommissionen godkänt i enlighet med förordning (EG) nr 1698/2005, eller när det gäller Kroatien, i enlighet med förordning (EG) nr 1085/2006, kan omvandlas till stöd enligt förordning (EU) nr 1305/2013, inbegripet tekniskt stöd när det gäller Kroatien.

KAPITEL II

BESTÄMMELSER SOM KOMPLETTERAR REGLERNA FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSÅTGÄRDER

Artikel 2

Unga jordbrukare

1.   Medlemsstaterna ska fastställa och tillämpa särskilda stödvillkor när en ung jordbrukare enligt definitionen i artikel 2.1 n i förordning (EU) nr 1305/2013 inte etablerar sig som ensam ansvarig för jordbruksföretaget, oberoende av dess juridiska form. Dessa villkor ska motsvara de villkor som gäller för en ung jordbrukare som etablerar sig som ensam ansvarig för ett jordbruksföretag. I samtliga fall ska den unga jordbrukaren ha kontroll över jordbruksföretaget.

2.   Om stödansökan avser en anläggning som ägs av en juridisk person, ska den unga jordbrukaren i den mening som avses i artikel 2.1 n i förordning (EU) nr 1305/2013, utöva faktisk och långsiktig kontroll över den juridiska personen i fråga om beslut som rör administration, ersättningar och ekonomiska risker. Om flera fysiska personer, även personer som inte är unga jordbrukare, har del i kapitalet eller delar förvaltningen av den juridiska personen ska den unga jordbrukaren kunna utöva sådan faktisk och långsiktig kontroll, antingen på egen hand eller tillsammans med andra jordbrukare.

När en juridisk person enskilt eller gemensamt kontrolleras av en annan juridisk person, ska de villkor som anges i första stycket tillämpas på varje fysisk person som har kontroll över denna andra juridiska person.

3.   Samtliga krav i definitionen av unga jordbrukare enligt artikel 2.1 n i förordning (EU) nr 1305/2013 ska vara uppfyllda när ansökan om stöd enligt den förordningen lämnas in. En uppskovsperiod på högst 36 månader från dagen då det enskilda stödet beviljas får emellertid beviljas stödmottagaren, under vilken stödmottagaren har möjlighet att förvärva de yrkeskunskaper som anges i landsbygdsprogrammet.

Artikel 3

Utbytes- och besöksprogram inom jord- och skogsbruket

Medlemsstaterna ska i sina landsbygdsprogram fastställa varaktighet och innehåll för de kortsiktiga utbytes- och besöksprogram inom jord- och skogsbruket som avses i artikel 14.1 i förordning (EU) nr 1305/2013. Programmen och besöken ska särskilt inriktas på hållbara jord- och skogsbruksmetoder och/eller jord- och skogsbrukstekniker, diversifiering inom jordbruket, jordbruk som deltar i korta leveranskedjor, utveckling av nya affärsmöjligheter och ny teknik, samt på förbättrad återhämtningsförmåga för skogen.

Artikel 4

Kvalitetssystem och säljfrämjande åtgärder

1.   De producentgrupper som kan komma i fråga för stöd enligt artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska vara enheter som, oavsett rättslig form, för samman aktörer som deltar i ett kvalitetssystem för jordbruksprodukter, bomull eller livsmedel enligt artikel 16.1 i den förordningen avseende en specifik produkt som omfattas av ett sådant system.

2.   De åtgärder som kan komma i fråga för stöd enligt artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska ha följande egenskaper:

a)

De ska vara avsedda att förmå kunderna att köpa produkter som omfattas av ett kvalitetssystem för jordbruksprodukter, bomull eller livsmedel av det slag som avses i artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1305/2013 och som därigenom får stöd inom ramen för ett landsbygdsprogram, och som

b)

framhäver de berörda produkternas specifika egenskaper eller förtjänster, vilka följer av kvalitetssystemets krav, särskilt kvalitet, särskilda produktionsmetoder, stränga normer för djurens välbefinnande och miljöhänsyn.

3.   Verksamheten får inte stimulera kunderna att köpa en produkt på grund av dess särskilda ursprung, utom när det gäller produkter som omfattas av det kvalitetssystem som införs genom avdelning II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (10), kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 (11), kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 (12) samt genom del II avdelning II kapitel I avsnitt 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (13) vad gäller vin. Produktens ursprung får anges om detta sker på ett sätt som är underordnat det centrala budskapet.

4.   Inget stöd enligt artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 får beviljas för informations- och säljfrämjande åtgärder avseende kommersiella varumärken.

Artikel 5

Jordbruks- och affärsutveckling

1.   Den affärsplan som avses i artikel 19.4 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska minst innehålla uppgifter om följande:

a)

När det gäller startstöd till unga jordbrukare:

i)

Utgångsläget för jordbruksföretaget.

ii)

Mål och delmål för att utveckla jordbruksföretagets verksamhet.

iii)

De insatser, däribland sådana som rör miljömässig hållbarhet och resurseffektivitet, som krävs för att utveckla jordbruksföretagets verksamhet, såsom investeringar, utbildning och rådgivning.

b)

När det gäller nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden:

i)

Den ursprungliga ekonomiska situationen för den person eller det mikro- eller småföretag som ansöker om stöd.

ii)

Mål och delmål för att utveckla jordbruksföretagets eller mikro- eller småföretagets nya verksamhet.

iii)

De insatser som krävs för att utveckla personens, jordbruksföretagets eller mikro- eller småföretagets verksamhet, såsom investeringar, utbildning och rådgivning.

c)

När det gäller etableringsstöd för utveckling av småbruk:

i)

Utgångsläget för jordbruksföretaget.

ii)

De insatser, däribland sådana som rör miljömässig hållbarhet och resurseffektivitet, som krävs för uppnå ekonomisk lönsamhet, såsom investeringar, utbildning och samarbete.

2.   Medlemsstaterna ska definiera de trösklar som avses i artikel 19.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller jordbruksföretagets produktionspotential, uttryckt som standardoutput enligt definitionen i artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 1242/2008 (14) eller motsvarande.

Artikel 6

Beskogning och skapande av skogsmark

Följande lägsta miljökrav ska gälla för åtgärder för beskogning och skapande av skogsmark enligt artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013:

a)

Urvalet av de arter som ska planteras och av de arealer och metoder som ska användas ska göras på ett sådant sätt att man undviker olämplig beskogning av känsliga livsmiljöer såsom torvmossar och våtmarker och motverkar negativa effekter på områden med stort ekologiskt värde, inbegripet arealer som används för jordbruk med högt naturvärde. I områden som utsetts till Natura 2000-områden enligt rådets direktiv 92/43/EEG (15) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (16) bör endast beskogning tillåtas om den är förenlig med förvaltningsmålen för det aktuella området och har godkänts av den nationella myndighet i medlemsstaterna som ansvarar för genomförandet av Natura 2000.

b)

Urvalet av arter, sorter, ekotyper och härkomst för träd ska göras på ett sådant sätt att man beaktar behovet av motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer och tar hänsyn till mark- och vattenförhållandena i det berörda området, samt till arternas eventuella invasiva karaktär under de lokala förhållanden som anges av medlemsstaterna. Stödmottagaren ska åläggas att skydda och vårda skogen, åtminstone under den period för vilken stödet för uteblivna jordbruksinkomster och underhållskostnader betalas ut. Häri ska ingå skötsel, gallring och bete, när så är lämpligt med hänsyn till skogens framtida utveckling, åtgärder för att minska konkurrensen med örtvegetation och åtgärder för att hålla tillbaka tillväxten av undervegetation som lätt kan fatta eld. Vad gäller snabbväxande arter ska medlemsstaterna fastställa minimi- och maximitidsfrister för avverkning. Minimitidsfristen för avverkning får inte vara lägre än åtta år och maximitidsfristen får inte vara mer än 20 år.

c)

I de fall där plantering av fleråriga vedartade arter, på grund av svåra miljö- och klimatförhållanden, inklusive miljöförstöring, inte kan förväntas leda till att det skapas ett skogstäcke enligt definitionen i tillämplig nationell lagstiftning får medlemsstaterna tillåta att stödmottagaren skapar och bibehåller ett annat vedartat växttäcke. Stödmottagaren ska sörja för samma skötsel och skydd som för skog.

d)

Vad gäller beskogning som leder till att det skapas skogar som är större än ett visst tröskelvärde som ska fastställas av medlemsstaterna, får beskogningen ske enligt något av följande:

i)

Plantering av uteslutande ekologiskt anpassade arter eller arter som är motståndskraftiga mot klimatförändringar i det aktuella biogeografiska området och för vilka en konsekvensbedömning har visat att de inte hotar den biologiska mångfalden eller ekosystemtjänsterna eller att de inte har någon negativ inverkan på människors hälsa.

ii)

Plantering av en blandning av trädarter som antingen ska bestå av

minst 10 % lövträd per område, eller

minst tre trädarter eller trädsorter, varav den minst förekommande arten eller sorten ska täcka minst 10 % av arealen.

Artikel 7

Miljö- och klimatvänligt jordbruk

1.   De åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk som avses i artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 och som avser extensifiering av djurproduktionen ska uppfylla minst ett av följande villkor:

a)

All betesareal på jordbruksföretaget förvaltas och bibehålls för att motverka för högt respektive för lågt betestryck.

b)

Djurtätheten fastställs på grundval av samtliga betande djur på gården eller, i händelse av ett åtagande att begränsa urlakningen av näringsämnen, samtliga djur på gården som har betydelse för åtagandet i fråga.

2.   De åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk som avses i artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 och som avser uppfödning av lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen eller bevarande av växtgenetiska resurser som hotas av genetisk utarmning ska ha följande syften:

a)

Uppfödning av husdjur av lokala raser, som är genetiskt anpassade till ett eller flera traditionella produktionssystem eller miljöer i landet och som riskerar att försvinna från djurhållningen.

b)

Bevarande av växtgenetiska resurser som är naturligt anpassade till lokala och regionala förhållanden och som hotas av genetisk utarmning.

Följande produktionsdjur får komma i fråga för stöd:

a)

Nötboskap.

b)

Får.

c)

Getter.

d)

Hästdjur.

e)

Grisar.

f)

Fåglar.

3.   Lokala raser ska anses i riskzonen för att försvinna från djurhållningen om följande villkor uppfylls:

a)

Antalet avelsdjur av honkön på nationell nivå ska anges.

b)

Antalet avelsdjur av honkön på nationell nivå och det faktum att de förtecknade raserna är utrotningshotade ska ha intygats av ett vederbörligen erkänt och relevant vetenskapligt organ.

c)

Ett vederbörligen erkänt och relevant tekniskt organ ska föra in uppgifter i stamboken för rasen och hålla denna aktuell.

d)

De berörda tekniska organen ska ha nödvändig yrkesskicklighet och kunskap för att identifiera djur som tillhör den ras som hotas.

Information om att dessa villkor uppfylls ska ingå i landsbygdsprogrammen.

4.   De växtgenetiska resurserna ska anses vara i riskzonen för genetisk utarmning på villkor att tillräckliga bevis för detta, som bygger på vetenskapliga rön eller på indikatorer om att nationella sorter/ursprungliga lokala sorter eller deras populationsdiversitet minskar, samt, i förekommande fall, om förändringar i de lokalt dominerande jordbruksmetoderna, anges i landsbygdsprogrammet.

5.   Verksamhet som ingår i åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk enligt punkterna 1–4 i denna artikel ska inte få komma i fråga för stöd enligt artikel 28.9 i förordning (EU) nr 1305/2013.

Artikel 8

Bevarande av genetiska resurser inom jord- och skogsbruket

1.   I denna artikel avses med

a)   in situ-bevarande inom jordbruket: bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter eller förvildade arter i deras naturliga miljö, och, i fråga om raser av tamdjur eller sorter av odlade växter, i den jordbruksmiljö där de har utvecklat sina särskiljande egenskaper.

b)   in situ-bevarande inom skogsbruket: bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter i deras naturliga miljö.

c)   bevarande på jord- eller skogsbruket: bevarande och utveckling in situ på jordbruks- eller skogsbruksföretaget.

d)   ex situ-bevarande: bevarande av genetiskt material för jordbruket eller skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön,

e)   ex situ-samling: samling av genetiskt material för jordbruket eller skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

2.   De insatser för bevarande av genetiska resurser i jordbruket och skogsbruket som kan komma i fråga för stöd enligt artikel 28.9 och 34.4 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska omfatta följande:

a)

målinriktade åtgärder: insatser som främjar bevarande ex situ och in situ, beskrivning, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i jordbruket och skogsbruket, inbegripet webbaserade förteckningar över genetiska resurser som för närvarande bevaras in situ, inbegripet bevarande in situ/på jordbruks- eller skogsbruksföretaget, samt ex situ-samlingar (genbanker) och databaser.

b)

samordnande insatser: insatser för att främja utbyte av information för bevarande, karakterisering, insamling och nyttjande av genetiska resurser i unionens jordbruk och skogsbruk bland behöriga organ i medlemsstaterna.

c)

kompletterande insatser: information, informationsspridning och rådgivande verksamhet som omfattar icke-statliga organisationer och andra berörda intressenter samt utbildning och utarbetande av tekniska rapporter.

Artikel 9

Åtgärder för att undvika dubbelfinansiering av miljö- och klimatvänliga jordbruksmetoder och motsvarande metoder

1.   Vid beräkningen av stöd enligt artiklarna 28.6, 29.4 och 30.1 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska hänsyn endast tas till merkostnader och inkomstbortfall som är kopplade till åtaganden som går utöver de relevanta obligatoriska metoder som avses i artikel 43 i förordning (EU) nr 1307/2013.

2.   I samband med att ett åtagande om miljö- och klimatvänligt jordbruk enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 som gäller de metoder som avses i punkterna 3 och 4 i avsnitt I och punkt 7 i avsnitt III i bilaga IX till förordning (EU) nr 1307/2013, och eventuella andra metoder som införs i den bilagan, anmäls i enlighet med artikel 43.8 i förordning (EU) nr 1307/2013 som likvärdigt med en eller flera av de metoder som fastställts enligt artikel 43.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska stödet för åtagandet om miljö- och klimatvänligt jordbruk enligt artikel 28.6 i förordning (EU) nr 1305/2013 minskas med en klumpsumma som motsvarar en andel av miljöanpassningsstödet i medlemsstaten eller regionen för var och en av de miljöanpassningsmetoder som fastställts i enlighet med artikel 43.12 c i förordning (EU) nr 1307/2013.

Artikel 10

Djurskydd

De åtgärder för djurens välbefinnande som kan komma i fråga för stöd enligt artikel 33 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska innebära strängare normer för produktionsmetoderna inom ett av följande områden:

a)

Vatten, foder och omvårdnad i enlighet med djurens naturliga behov.

b)

Inhysningsförhållanden, såsom större utrymme, golvytor, berikningsmaterial och naturligt ljus.

c)

Tillträde till utomhusytor.

d)

Praxis som förhindrar stympning och/eller kastrering av djur, eller i de fall då stympning eller kastrering anses nödvändiga, säkrar användning av smärtlindring, bedövning och antiinflammatoriska läkemedel samt immunokastrering.

Artikel 11

Samarbete

1.   Stöd för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor enligt artikel 35.2 d i förordning (EU) nr 1305/2013 ska endast beviljas för försörjningskedjor med högst en mellanhand mellan jordbrukaren och konsumenten.

2.   Stöd för att inrätta och utveckla lokala marknader enligt artikel 35.2 d i förordning (EU) nr 1305/2013 ska endast beviljas för marknader för vilka

a)

det i landsbygdsprogrammet anges en kilometerbaserad radie till den gård där produkten har sitt ursprung, inom vilken både bearbetning och försäljning till slutkonsumenten ska äga rum, eller

b)

för vilka det i landsbygdsprogrammet anges en övertygande alternativ definition.

3.   För de syften som avses med de åtgärder som kan beviljas stöd enligt artikel 35.2 c i förordning (EU) nr 1305/2013 ska med små aktörer avses mikroföretag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (17) eller en fysisk person som inte bedriver ekonomisk verksamhet vid den tidpunkt då stödansökan lämnas in.

4.   Marknadsföringsverksamhet enligt artikel 35.2 e i förordning (EU) nr 1305/2013 ska endast beviljas stöd om det är fråga om korta leveranskedjor och lokala marknader som uppfyller villkoren i punkterna 1 och 2 i denna artikel.

Artikel 12

Kommersiella lån till gemensamma fonder

Om de medel som en gemensam fond använder för att betala ut den ersättning som avses i artiklarna 38 och 39 i förordning (EU) nr 1305/2013 är ett kommersiellt lån ska ett sådant lån ha en löptid på mellan ett och fem år.

Artikel 13

Investeringar

För de syften som avses i artikel 45 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska följande gälla:

a)

Vad gäller leasing ska andra kostnader i samband med leasingkontraktet, som leasegivarens marginal, refinansieringskostnader, fasta kostnader och försäkringskostnader inte berättiga till stöd.

b)

Medlemsstaterna ska i sina landsbygdsprogram ange enligt vilka villkor köp av begagnad utrustning kan betraktas som stödberättigande utgifter.

c)

Medlemsstaterna ska kräva att vissa miniminormer för energieffektivitet iakttas när det gäller investeringar i förnybar energi som får stöd och som förbrukar eller producerar energi, om sådana normer finns på nationell eller internationell nivå.

d)

Investeringar i anläggningar, vars främsta syfte är att producera el från biomassa ska inte berättiga till stöd, utom om en lägsta procentandel värmeenergi används, vilken ska fastställas av medlemsstaterna.

e)

Medlemsstaterna ska fastställa tröskelvärden för vilka mängder spannmål och andra stärkelsehaltiga grödor, socker och oljeväxter för framställning av bioenergi, inbegripet biodrivmedel, som högst får användas i olika typer av anläggningar. Stöd till bioenergiprojekt får endast beviljas för bioenergi som uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17.2–17.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG (18). I detta sammanhang ska en allmän utvärdering ingå i den strategiska miljöbedömningen för landsbygdsprogrammet.

Artikel 14

Omvandling och justering av åtaganden

1.   Medlemsstaterna får tillåta att ett åtagande enligt artiklarna 28, 29, 33 eller 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 omvandlas till ett annat åtagande under åtagandeperioden under förutsättning att samtliga villkor nedan uppfylls:

a)

Omvandlingen ger betydande miljöfördelar eller fördelar för djurens välbefinnande.

b)

Det befintliga åtagandet stärks påtagligt.

c)

De aktuella åtagandena ingår i det godkända landsbygdsprogrammet.

Ett nytt åtagande ska omfatta hela den period som anges för den aktuella åtgärden, oavsett hur mycket av perioden för det ursprungliga åtagandet som redan har genomförts.

2.   Medlemsstaterna får tillåta att åtaganden enligt artiklarna 28, 29, 33 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 justeras under åtagandeperioden under förutsättning att det godkända landsbygdsprogrammet tillåter en sådan justering och att justeringen är vederbörligen berättigad med avseende på målen för det ursprungliga åtagandet.

Stödmottagaren ska fullgöra det justerade åtagandet under återstoden av det ursprungliga åtagandets åtagandeperiod.

En justering kan också ta formen av en förlängning av åtagandeperioden.

Artikel 15

Situationer där ingen återbetalning krävs

1.   När en mottagare utökar jordbruksföretagets areal under giltighetstiden för ett åtagande som gjorts som villkor för beviljande av stöd, får medlemsstaterna bestämma att åtagandet ska utvidgas till att omfatta det område som lagts till under återstoden av åtagandeperioden eller att det ursprungliga åtagandet ska ersättas med ett nytt åtagande. Detsamma ska gälla om den areal som åtagandet omfattar inom ett jordbruksföretag ökar.

2.   Ett åtagande får endast utvidgas till att omfatta ytterligare områden enligt punkt 1 om följande villkor är uppfyllda:

a)

Det tjänar åtagandets miljömål.

b)

Utvidgningen är berättigad på grund av åtagandets art, den återstående periodens längd och den tillagda arealens storlek.

c)

Den utgör inte något hinder för kontrollernas effektivitet när det gäller att säkerställa överensstämmelse med villkoren för beviljande av stöd.

Den ursprungliga åtagandeperioden ska iakttas.

3.   Ett nytt åtagande kan göras för att ersätta ett befintligt åtagande enligt punkt 1, på villkor att det omfattar hela området och att dess villkor inte är mindre förpliktande än det ursprungliga åtagandet.

När det ursprungliga åtagandet ersätts med ett nytt åtagande ska det nya åtagandet gälla för hela den period som anges i den relevanta bestämmelsen, oavsett hur stor andel av tidsperioden för det ursprungliga åtagandet som redan har genomförts.

KAPITEL III

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 16

Stödberättigande utgifter

1.   Utgifter som avser rättsliga åtaganden som gjorts gentemot stödmottagarna under programperioden 2007–2013 i enlighet med de åtgärder som avses i artiklarna 52 och 63 i förordning (EG) nr 1698/2005 ska berättiga till stöd från EJFLU under programperioden 2014–2020 för de utbetalningar som ska göras

a)

mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2015, om det ekonomiska anslaget för den berörda åtgärden enligt respektive program som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1698/2005 redan har förbrukats, och

b)

efter den 31 december 2015.

2.   De utgifter som avses i punkt 1 ska berättiga till stöd från EJFLU under programperioden 2014–2020 om följande villkor är uppfyllda:

a)

Utgifterna ska ingå i ett landsbygdsprogram för programperioden 2014–2020.

b)

EJFLU-bidragsnivån för motsvarande åtgärd enligt förordning (EU) nr 1305/2013, enligt vad som anges i bilaga I till denna förordning, ska tillämpas.

c)

Medlemsstaterna ska se till att de relevanta övergångsåtgärderna identifieras tydligt i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem.

Artikel 17

Kroatien

1.   Utgifter som avser rättsliga åtaganden som Kroatien gjort gentemot stödmottagarna inom ramen för instrumentet för föranslutningsstöd för landsbygdsutveckling (Ipard) för de åtgärder som avses i artiklarna 171.3 b och 171.4 a och b i förordning (EG) nr 718/2007 (19) ska berättiga till stöd från EJFLU under programperioden 2014–2020 för de utbetalningar som ska göras

a)

mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2016, om det ekonomiska anslaget för den berörda åtgärden enligt respektive program som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 718/2007 redan har förbrukats, och

b)

efter den 31 december 2016.

2.   De utgifter som avses i punkt 1 ska vara berättigade till stöd från EJFLU under programperioden 2014–2020 om följande villkor är uppfyllda:

a)

Utgifterna ska ingå i landsbygdsprogrammet för programperioden 2014–2020.

b)

EJFLU-bidragsnivån för motsvarande åtgärd enligt förordning (EU) nr 1305/2013, enligt vad som anges i bilaga II till denna förordning, ska tillämpas.

c)

Kroatien ska se till att de relevanta övergångsåtgärderna identifieras tydligt i landets förvaltnings- och kontrollsystem.

3.   Utgifter som uppkommer efter den 31 december 2013 och som avser åtgärder som är nödvändiga för avslutandet av Ipard-programmet och efterhandsutvärderingen enligt artikel 191 i förordning (EG) nr 718/2007 ska berättiga till stöd från EJFLU i form av tekniskt stöd inom programmet för programperioden 2014–2020, på villkor att programmet innehåller en bestämmelse om sådant stöd.

Artikel 18

Utvärdering i efterhand

1.   Den efterhandsbedömning som avses i artikel 86.5 i förordning (EG) nr 1698/2005 ska sändas in till kommissionen senast den 31 december 2016.

2.   Den sammanfattning av efterhandsbedömningen som avses i artikel 87 förordning (EG) nr 1698/2005 ska färdigställas senast den 31 december 2017.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Upphävande

Förordning (EG) nr 1974/2006 ska upphöra att gälla.

Förordningen ska fortsätta att tillämpas på insatser som genomförs inom ramen för program som godkänts av kommissionen enligt förordning (EG) nr 1698/2005 före den 1 januari 2014.

Artikel 20

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 mars 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(3)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Grön infrastruktur (GI) – Att stärka Europas naturkapital (COM(2013) 249 final).

(4)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2013) 659 final).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

(6)  Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1).

(7)  Rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (EUT L 210, 31.7.2006, s. 82).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1310/2013 av den 17 december 2013 om vissa övergångsbestämmelser för stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller resurser och resursfördelning avseende år 2014 och om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller deras tillämpning under år 2014 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 865).

(9)  Kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 368, 23.12.2006, s. 15).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 13.2.2008, s. 16).

(12)  Förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(14)  Kommissionens förordning (EG) nr 1242/2008 av den 8 december 2008 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag (EUT L 335, 13.12.2008, s. 3).

(15)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(16)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(17)  Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(18)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

(19)  Kommissionens förordning (EG) nr 718/2007 av den 12 juni 2007 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1085/2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (EUT L 170, 29.6.2007, s. 1).


BILAGA I

Tabell för jämförelse mellan åtgärder som föreskrivs i förordning (EG) nr 1698/2005 och förordningarna (EU) nr 1305/2013 och 1303/2013

Åtgärder enligt förordning (EG) nr 1698/2005

Koder för programperioden 2007–2013

Åtgärder enligt förordning (EU) nr 1305/2013 och förordning (EU) nr 1303/2013

Koder för programperioden 2014–2020

Artikel 20 a i och artikel 21: Yrkesutbildning och information

111

Artikel 14 i förordning (EU) nr 1305/2013

1

Artikel 20 a ii och artikel 22: Startstöd för unga jordbrukare

112

Artikel 19.1 a i i förordning (EU) nr 1305/2013

6

Artikel 20 a iii och artikel 23: Förtidspension

113

/

/

Artikel 20 a iv och artikel 24: Anlitande av rådgivningstjänster

114

Artikel 15.1 a i förordning (EU) nr 1305/2013

2

Artikel 20 a v och artikel 25: Inrättande av företagslednings-, avbytar- och rådgivningstjänster

115

Artikel 15.1 b i förordning (EU) nr 1305/2013

2

Artikel 20 b i och artikel 26: Modernisering av jordbruksföretag

121

Artikel 17.1 a i förordning (EU) nr 1305/2013

4

Artikel 20 b ii och artikel 27: Höjning av skogens ekonomiska värde

122

Artikel 21.1 d och 21.1 e i förordning (EU) nr 1305/2013

8

Artikel 20 b iii och artikel 28: Höjning av värdet på jord- och skogsbruksprodukter

123

Artikel 17.1 b och 21.1 e i förordning (EU) nr 1305/2013

4

8

Artikel 20 b iv och artikel 29: Samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker

124

Artikel 35 i förordning (EU) nr 1305/2013

16

Artikel 20 b v och artikel 30: Infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning inom jord- och skogsbruket

125

Artikel 17.1 c i förordning (EU) nr 1305/2013

4

Artikel 20 b vi: Återställningsåtgärder och förebyggande åtgärder

126

Artikel 18 i förordning (EU) nr 1305/2013

5

Artikel 20 c i och artikel 31: Anpassning till normer

131

/

/

Artikel 20 c ii och artikel 32: Kvalitetssystem för livsmedel

132

Artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1305/2013

3

Artikel 20 c iii och artikel 33: Information och marknadsföring i fråga om produkter som ingår i kvalitetssystem

133

Artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1305/2013

3

Artikel 20 d i och artikel 34: Delvis självförsörjande jordbruksföretag

141

Artikel 19.1 a iii i förordning (EU) nr 1305/2013

6

Artikel 20 d ii och artikel 35: Producentgrupper

142

Artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013

9

Artikel 36 a i: Stöd för naturbetingade svårigheter i bergsområden

211

Artikel 31 i förordning (EU) nr 1305/2013

13

Artikel 36 a ii: Stöd i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter

212

Artikel 31 i förordning (EU) nr 1305/2013

13

Artikel 36 a iii och artikel 38: Natura 2000-stöd och stöd som är kopplade till direktiv 2000/60/EG

213

Artikel 30 i förordning (EU) nr 1305/2013

12

Artikel 36 a iv och artikel 39: Stöd för miljövänligt jordbruk

214

Artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013

10

11

Artikel 36 a v och artikel 40: Stöd för djurens välbefinnande

215

Artikel 33 i förordning (EU) nr 1305/2013

14

Artikel 36 a vi och artikel 41: Icke-produktiva investeringar

216

Artikel 17.1 d i förordning (EU) nr 1305/2013

4

Artikel 36 b i och artikel 43: Första beskogning av jordbruksmark

221

Artikel 21.1 a i förordning (EU) nr 1305/2013

8

Artikel 36 b ii och artikel 44: Ett första införande av agri-silvo-pastorala brukningssystem på jordbruksmark

222

Artikel 21.1 b i förordning (EU) nr 1305/2013

8

Artikel 36 b iii och artikel 45: Första beskogning av annan mark än jordbruksmark

223

Artikel 21.1 a i förordning (EU) nr 1305/2013

8

Artikel 36 b iv och artikel 46: Natura 2000-stöd

224

Artikel 30 i förordning (EU) nr 1305/2013

12

Artikel 36 b v och artikel 47: Stöd för miljövänligt skogsbruk

225

Artikel 34 i förordning (EU) nr 1305/2013

15

Artikel 36 b vi och artikel 48: Restaurering av skogstillståndet och införande av förebyggande åtgärder

226

Artikel 21.1 c i förordning (EU) nr 1305/2013

8

Artikel 36 b vii och artikel 49: Icke-produktiva investeringar

227

Artikel 21.1 d i förordning (EU) nr 1305/2013

8

Artikel 52 a i och artikel 53: Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk

311

Artikel 19.1 a ii och artikel 19.1 b i förordning (EU) nr 1305/2013

6

Artikel 52 a ii och artikel 54: Stöd för etablering och utveckling av företag

312

Artikel 19.1 a ii och artikel 19.1 b i förordning (EU) nr 1305/2013

6

Artikel 52 a iii och artikel 55: Främjande av turismverksamhet

313

Artikel 19.1 a ii, artikel 19.1 b och artikel 20 och 35 i förordning (EU) nr 1305/2013

6

6

7

16

Artikel 52 b i och artikel 56: Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden

321

Artikel 20 i förordning (EU) nr 1305/2013

7

Artikel 52 b ii Förnyelse och utveckling av byarna

322

Artikel 20 i förordning (EU) nr 1305/2013

7

Artikel 53 b iii och artikel 57: Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden

323

Artikel 20 i förordning (EU) nr 1305/2013

7

Artikel 52 c och artikel 58: Yrkesutbildning och information

331

Artikel 14 i förordning (EU) nr 1305/2013

1

Artikel 52 d och artikel 59: Kompetensutvecklings- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande

341

/

/

Artikel 63 a Lokala utvecklingsstrategier

41 (411, 412, 413)

Artikel 35 i förordning (EU) nr 1303/2013

19

Artikel 63 b: Genomförande av samarbetsprojekt

421

Artikel 35 i förordning (EU) nr 1303/2013

19

Artikel 63 c: Driva den lokala aktionsgruppen, satsa på kompetensutvecklings- och informationsinsatser i området

431

Artikel 35 i förordning (EU) nr 1303/2013

19

Kapitel II i avdelning IV: Tekniskt stöd

511

Artiklarna 51–54 i förordning (EU) nr 1305/2013: Tekniskt stöd och inrättande av nätverk

20

Artikel 19.1 c i förordning (EU) nr 1305/2013: Årligt stöd till jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare

6

Artikel 36.1 a i förordning (EU) nr 1305/2013: Skörde-, djur- och växtförsäkringar

17

Artikel 36.1 b i förordning (EU) nr 1305/2013: Gemensamma fonder för allvarliga klimathändelser, ett utbrott av en djur- eller växtsjukdom, angrepp av skadegörare eller en miljöolycka

17

Artikel 36.1 c i förordning (EU) nr 1305/2013: Ett inkomststabiliseringsverktyg

17


BILAGA II

Tabell för jämförelse mellan åtgärder som föreskrivs i förordning (EG) nr 718/2007 och förordningarna (EU) nr 1305/2013 och 1303/2013

Åtgärder enligt förordning (EG) nr 718/2007

Koder för programperioden 2007–2013

Åtgärder enligt förordning (EU) nr 1305/2013 och förordning (EU) nr 1303/2013

Koder för programperioden 2014–2020

Artikel 171.2 a och artikel 174: Investeringar i jordbruksföretag för omstrukturering och modernisering för att uppfylla gemenskapens normer.

101

Artikel 17.1 a i förordning (EU) nr 1305/2013

4

Artikel 171.2 c och artikel 176: Investeringar i bearbetning och saluföring av jordbruks- och fiskeriprodukter, för att omstrukturera och modernisera verksamheterna så att de uppfyller gemenskapsnormerna

103

Artikel 17.1 b i förordning (EU) nr 1305/2013

4

Artiklarna 171.3 b och 178: Förberedelser och genomförande av lokala strategier för landsbygdsutveckling

202

Artikel 35 i förordning (EU) nr 1303/2013

19

Artikel 171.4 a och artikel 179: Utveckling och förbättring av landsbygdens infrastruktur

301

Artikel 20.1 b och d i förordning (EU) nr 1305/2013

7

Artikel 171.4 b och artikel 180: Diversifiering och utveckling av ekonomisk verksamhet på landsbygden

302

Artikel 19.1 a ii och artikel 19.1 b i förordning (EU) nr 1305/2013

6

Artikel 182: Tekniskt stöd

501

Artiklarna 51–54 i förordning (EU) nr 1305/2013: Tekniskt stöd och inrättande av nätverk

20


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 227/18


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 808/2014

av den 17 juli 2014

om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (1), särskilt artiklarna 8.3, 12, 14.6, 41, 54.4, 66.5, 67, 75.5 och 76.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) nr 1305/2013 fastställs allmänna regler för unionens stöd för landsbygdsutveckling som finansieras genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), som kompletterar de gemensamma bestämmelserna för de europeiska struktur- och investeringsfonderna som fastställs i del 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (2). För att säkerställa att det nya regelverk som har inrättats genom de förordningarna fungerar väl och tillämpas på ett enhetligt sätt har kommissionen fått befogenhet att anta vissa regler för dess genomförande.

(2)

Det bör fastställas regler för presentationen av innehållet i landsbygdsprogrammen, särskilt utifrån kraven i artikel 8 förordning (EU) nr 1305/2013 och artikel 27 förordning (EU) nr 1303/2013. Det bör också fastställas vilka av dessa presentationsregler som även ska tillämpas på program för gemensamma instrument för obegränsade garantier och värdepapperisering för kapitallättnad som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) och som avses i artikel 28 förordning (EU) nr 1303/2013. Det bör också fastställas regler för de nationella ramarnas innehåll.

(3)

Förfaranden och tidsplaner för godkännande av nationella ramar bör fastställas.

(4)

För att systematisera ändringar av landsbygdsprogram, bör det fastställas regler för ändringarnas inlämnande och frekvens. Detta bör göras för att i största möjliga utsträckning minska den administrativa bördan och samtidigt ge flexibilitet i klart angivna nödsituationer och särskilda situationer.

(5)

Det bör fastställas regler för ändringar av nationella ramar, även vad gäller tidpunkter, och särskilt för att underlätta ändringar av nationella ramar för medlemsstater som har regionala program.

(6)

För att säkerställa att EJFLU-medel används på rätt sätt bör det inrättas ett kupongsystem eller motsvarande system för betalning av deltagarnas kostnader för kunskapsöverföring och informationsåtgärder för att säkerställa att utgifter som ersätts deltagaren är tydligt kopplade till en specifik stödberättigande utbildnings- eller kunskapsöverföringsåtgärd.

(7)

För att säkerställa att tjänsteleverantören med det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet väljs, bör val av myndigheter eller organ som erbjuder rådgivningstjänster följa tillämpliga nationella bestämmelser om offentlig upphandling.

(8)

Eftersom slutbetalningar endast bör beviljas om affärsplanerna har genomförts korrekt, bör det fastställas gemensamma parametrar för sådana bedömningar. För att underlätta för unga jordbrukare som etablerar sig för första gången att få tillgång till andra åtgärder inom ramen för den åtgärd för jordbruks- och affärsutveckling som avses i artikel 19 förordning (EU) nr 1305/2013 bör det fastställas regler för hur flera åtgärder kan ingå i affärsplanen samt för förfarandet för godkännande av de tillhörande ansökningarna.

(9)

Medlemsstaterna bör ha möjlighet att beräkna stöd för åtaganden inom åtgärderna miljö- och klimatvänligt jordbruk, ekologiskt jordbruk och djurs välbefinnande på grundval av andra enheter än dem som fastställs i bilaga II till förordning (EU) nr 1305/2013 på grund av dessa åtagandens särskilda karaktär. Det bör fastställas regler för efterlevnaden av de tillåtna maximibeloppen, om undantag för betalningar per djurenhet och om omräkningskurserna för olika kategorier av djur till djurenheter.

(10)

För att säkerställa att beräkningen av extrakostnader och inkomstbortfall för de åtgärder som avses i artiklarna 28–31, 33 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 sker på ett öppet och kontrollerbart sätt, bör det fastställas vissa gemensamma beräkningsfaktorer som ska gälla i alla medlemsstater.

(11)

För att undvika överkompensation och en ökad administrativ börda bör det fastställas regler för hur vissa åtgärder får kombineras.

(12)

Det bör fastställas regler för när de nationella landsbygdsnätverkens verksamhet ska inledas samt om deras struktur så att nätverken kan fungera effektivt och i rätt tid för att åtfölja programmets genomförande.

(13)

För att säkerställa information om landsbygdsutvecklingsverksamhet som får stöd från EJFLU och att sådan verksamhet ges publicitet, har förvaltningsmyndigheten förpliktelser att fullgöra som bör specificeras ytterligare i denna förordning. Förvaltningsmyndigheten bör systematisera samtliga sina informations- och kommunikationssatsningar i en strategi och genom att skapa en enda webbplats eller webbportal öka medvetenheten om målen med landsbygdsutvecklingspolitiken och öka tillgängligheten av och öppenheten i informationen om olika finansieringsmöjligheter. Bestämmelser bör antas om stödmottagares ansvar att informera om de EJFLU-stöd de får till sina projekt.

(14)

För att underlätta inrättandet av det gemensamma uppföljnings- och utvärderingssystemet bör de gemensamma delarna i systemet, däribland indikatorer och utvärderingsplan, definieras.

(15)

De centrala delarna i den årliga genomföranderapport som avses i artikel 75 förordning (EU) nr 1305/2013 och minimikraven för den utvärderingsplan som avses i artikel 56 förordning (EU) nr 1303/2013 bör fastställas.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från landsbygdsutvecklingskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs regler för genomförandet av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller presentationen av landsbygdsprogram, förfaranden och tidsplaner för godkännande och ändringar av landsbygdsprogram och nationella ramar, innehållet i nationella ramar, information om och publicitet åt landsbygdsprogram, genomförandet av vissa landsbygdsutvecklingsåtgärder, uppföljning och utvärdering samt rapportering.

Artikel 2

Innehållet i landsbygdsprogram och nationella ramar

Presentationen av innehållet i landsbygdsprogram enligt artikel 27 förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 8 förordning (EU) nr 1305/2013, i nationella program för gemensamma instrument för obegränsade garantier och värdepapperisering för kapitallättnad som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) enligt artikel 28 förordning (EU) nr 1303/2013 och i nationella ramar enligt artikel 6.3 förordning (EU) nr 1305/2013 ska fastställas i enlighet med bilaga I till denna förordning.

Artikel 3

Antagande av nationella ramar

Sådana nationella ramar som avses i artikel 6.3 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska antas i enlighet med artikel 29 förordning (EU) nr 1303/2013.

Artikel 4

Ändringar av landsbygdsprogram

1.   Förslag till ändring av landsbygdsprogram och särskilda program för att inrätta och driva nationella landsbygdsnätverk ska bland annat innehålla följande information:

a)

Den typ av ändring som föreslås.

b)

Skälen till ändringen och/eller problem i genomförandet som motiverar ändringen.

c)

De effekter som ändringen förväntas få.

d)

Ändringens inverkan på indikatorer.

e)

Förhållandet mellan ändringen och den partnerskapsöverenskommelse som avses i avdelning II kapitel II i förordning (EU) nr 1303/2013.

2.   Programändringar av den typ som avses i artikel 11 a i i förordning (EU) nr 1305/2013 får föreslås högst tre gånger under programperioden.

För alla andra typer av ändringar får det för varje kalenderår och varje program gemensamt lämnas in ett enda ändringsförslag, med undantag för år 2023 då fler än ett enda ändringsförslag får lämnas in för ändringar som uteslutande gäller anpassningen av finansieringsplanen, inbegripet eventuella ändringar av indikatorplanen.

Första och andra styckena ska inte tillämpas

a)

om det behöver vidtas nödåtgärder på grund av naturkatastrofer och andra katastrofer som formellt har erkänts av den behöriga nationella offentliga myndigheten, eller

b)

om en ändring är nödvändig till följd av en ändring av unionens regelverk, eller

c)

som en följd av den resultatöversyn som avses i artikel 21 i förordning (EU) nr 1303/2013, eller

d)

vid en ändring av det planerade EJFLU-bidrag per år som avses i artikel 8.1 h i i förordning (EU) nr 1305/2013 till följd av utvecklingen i den årliga fördelning per medlemsstat som avses i artikel 58.7 av den förordningen.

3.   Medlemsstaterna ska senast den 30 september 2020 lämna in sin sista programändring av den typ som avses i artikel 11 a iii i förordning (EU) nr 1305/2013 till kommissionen.

Andra typer av programändringar ska lämnas in till kommissionen senast den 30 september 2023.

4.   När en programändring ändrar någon av uppgifterna i den tabell i den nationella ramen som avses i artikel 6.3 andra stycket i förordning (EU) nr 1305/2013 ska godkännandet av programändringen utgöra ett godkännande av motsvarande revidering av den tabellen.

Artikel 5

Ändring av nationella ramar

1.   Artikel 30 i förordning (EU) nr 1303/2013, artikel 11 i förordning (EU) nr 1305/2013 och artikel 4.1 b och c i den här förordningen ska i tillämpliga delar gälla för ändringar av nationella ramar.

2.   Medlemsstater som har valt att lämna in nationella ramar som innehåller den tabell som avses i artikel 6.3 andra stycket i förordning (EU) nr 1305/2013, får lämna in ändringar av den nationella ramen vad gäller den tabellen till kommissionen med hänsyn till graden av genomförande av deras olika program.

3.   Efter att ha godkänt de ändringar som avses i punkt 2, ska kommissionen anpassa de finansieringsplaner som avses i artikel 8.1 h förordning (EU) nr 1305/2013 i de berörda programmen till den reviderade tabellen, under förutsättning att

a)

det totala EJFLU-bidraget per program för hela programperioden inte ändras,

b)

det totala EJFLU-anslaget till medlemsstaten i fråga inte ändras,

c)

den årliga fördelningen för programmet för de år som föregår året då översynen görs inte ändras,

d)

det årliga EJFLU-anslaget till medlemsstaten i fråga inte överskrids,

e)

EJFLU:s totala finansiering av miljö- och klimatrelaterade åtgärder enligt artikel 59.6 förordning (EU) nr 1305/2013 inte överskrids.

4.   Med undantag för nödåtgärder till följd av naturkatastrofer eller andra katastrofer som formellt har erkänts av den behöriga nationella offentliga myndigheten, ändringar av den rättsliga ramen eller ändringar till följd av den resultatöversyn som avses i artikel 21 i förordning (EU) nr 1303/2013, får begäran om ändring av den nationella ramen enligt punkt 2 lämnas in endast en gång per kalenderår före den 1 april. Genom undantag från artikel 4.2 andra stycket får ändringar i program som följer av en sådan översyn göras utöver ett samlat ändringsförslag som lämnats in för samma år.

5.   Genomförandeakten som godkänner ändringen ska antas i så god tid att det är möjligt att ändra respektive budgetåtaganden före utgången av det år då översynen lämnades in.

Artikel 6

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

1.   Medlemsstaterna får föreskriva att det ska vara möjligt att täcka deltagarnas kostnader för resa, inkvartering och dagliga utgifter i samband med sådana kunskapsöverförings- och informationsåtgärder som avses i artikel 14 i förordning (EU) nr 1305/2013 samt kostnaderna för avbytare inom jordbruket genom ett system med kuponger eller ett annat system med motsvarande verkan.

2.   Vad gäller de system som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna föreskriva

a)

att giltighetstiden för kupongen eller motvarande inte får överstiga ett år,

b)

regler för hur kuponger eller motsvarande förvärvas, i synnerhet att de ska vara knutna till en specifik åtgärd,

c)

en definition av de särskilda villkor enligt vilka kupongerna kan återbetalas till den aktör som tillhandahåller en kurs eller andra kunskapsöverförings- och informationsåtgärder.

Artikel 7

Val av myndigheter eller organ som erbjuder rådgivningstjänster

De anbudsförfaranden som avses i artikel 15.3 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska följa tillämpliga unionsregler och nationella regler om offentlig upphandling. De ska ta vederbörlig hänsyn till i vilken grad de sökande har uppnått de kvalifikationer som avses i samma artikel.

Artikel 8

Affärsplaner

1.   Vid tillämpningen av artikel 19.5 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska medlemsstaterna utvärdera de framsteg som har gjorts i de affärsplaner som avses i artikel 19.4 i den förordningen, när det gäller stöd enligt artikel 19.1 a i och ii i samma förordning, i fråga om korrekt genomförande av de åtgärder som avses i artikel 5.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (3).

2.   Om det ges stöd enligt artikel 19.1 a i i förordning (EU) nr 1305/2013 och om affärsplanen hänvisar till användningen av andra landsbygdsutvecklingsåtgärder enligt den förordningen, får medlemsstaterna föreskriva att godkännande av ansökan om stöd också ger tillgång till stöd inom ramen för de åtgärderna. Om en medlemsstat använder sig av denna möjlighet ska den föreskriva att ansökan om stöd ska innehålla den information som behövs för att bedöma stödberättigande enligt de åtgärderna.

Artikel 9

Omvandling av enheter

1.   Om åtaganden enligt artiklarna 28, 29 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 uttrycks i andra enheter än de som används i bilaga II till den förordningen, får medlemsstaterna beräkna betalningarna på grundval av dessa andra enheter. I sådana fall ska medlemsstaterna säkerställa att de högsta belopp per år som berättigar till stöd från EJFLU och som anges i den bilagan inte överskrids.

2.   Stöd enligt artiklarna 28, 29 och 34 i samma förordning kan inte beviljas per djurenhet, utom när det gäller sådant stöd för åtaganden att föda upp lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen som avses i artikel 28.10 b i förordning (EU) nr 1305/2013.

Omräkningsfaktorerna för de olika djurslagen till djurenheter anges i bilaga II.

Artikel 10

Standardantaganden om merkostnader och inkomstbortfall

1.   Medlemsstaterna får fastställa stödbeloppet för de åtgärder eller insatstyper som avses i artiklarna 28–31 och artiklarna 33 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 på grundval av standardantaganden om merkostnader och inkomstbortfall.

2.   Medlemsstaterna ska se till att dessa beräkningar och motsvarande stöd som avses i punkt 1

a)

endast innehåller kontrollerbara element,

b)

är baserade på siffror som fastställts av vederbörlig expertis,

c)

tydligt anger upphovet till de använda siffrorna,

d)

är differentierade för att, vid behov, ta hänsyn till regionala eller lokala förhållanden och aktuell markanvändning,

e)

inte innehåller element som är kopplade till investeringskostnader.

Artikel 11

Kombinerade åtaganden och kombinerade åtgärder

1.   Olika åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk enligt artikel 28 förordning (EU) nr 1305/2013, åtaganden om ekologiskt jordbruk enligt artikel 29 i den förordningen, åtaganden om djurens välbefinnande enligt artikel 33 i samma förordning och åtaganden om miljö- och klimatvänligt skogsbruk enligt artikel 34 i nämnda förordning får kombineras, under förutsättning att de kompletterar varandra och är förenliga med varandra. Medlemsstaterna ska foga förteckningen över tillåtna kombinationer till sina landsbygdsprogram.

2.   Om åtgärder eller olika åtaganden i samma åtgärd eller olika åtgärder som avses i punkt 1 kombineras, ska medlemsstaterna för att bestämma nivån på stödet ta hänsyn till det särskilda inkomstbortfall och särskilda merkostnader som följer av kombinationen.

3.   Om en insats faller under två eller flera åtgärder eller under två eller flera olika typer av insatser får medlemsstaterna klassificera utgifterna under den dominerande åtgärden eller insatstypen. Den bidragssats som är specifik för den dominerande åtgärden eller insatstypen ska tillämpas.

Artikel 12

Nationella landsbygdsnätverk

1.   Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om inrättande och drift av det nationella landsbygdsnätverk som avses i artikel 54 förordning (EU) nr 1305/2013 och om inledning av dess handlingsplan senast 12 månader efter kommissionens godkännande av landsbygdsprogrammet eller det särskilda programmet för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverket, enligt vad som är tillämpligt.

2.   Den struktur som krävs för att driva det nationella landsbygdsnätverket ska inrättas antingen inom de behöriga nationella eller regionala myndigheterna eller externt, genom upphandlingsförfaranden eller som en kombination av båda. Strukturen måste kunna utföra åtminstone de verksamheter som avses i artikel 54.3 b i förordning (EU) nr 1305/2013.

3.   Om en medlemsstat har valt ett särskilt program för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverket, ska det programmet innehålla de delar som avses i del 3 i bilaga I till denna förordning.

Artikel 13

Information och publicitet

1.   Förvaltningsmyndigheten ska lägga fram en informations- och kommunikationsstrategi samt alla ändringar av denna till övervakningskommittén för kännedom. Strategin ska lämnas in senast sex månader efter antagandet av landsbygdsprogrammet. Förvaltningsmyndigheten ska underrätta övervakningskommittén minst en gång per år om vilka framsteg som gjorts i genomförandet av informations- och kommunikationsstrategin och om sin analys av resultaten samt om planerad information och kommunikation under det följande året.

2.   Närmare regler för förvaltningsmyndighetens och stödmottagarnas ansvar för information och publicitet fastställs i bilaga III.

Artikel 14

Uppföljnings- och utvärderingssystem

1.   Det gemensamma uppföljnings- och utvärderingssystem som avses i artikel 67 förordning (EU) nr 1305/2013 ska omfatta följande delar:

a)

En interventionslogik som visar samspelet mellan prioriteringar, fokusområden och åtgärder.

b)

En uppsättning gemensamma indikatorer för kontext, resultat och utfall, däribland indikatorer som ska användas för fastställandet av kvantifierade mål i förhållande till fokusområden för landsbygdsutveckling och en uppsättning fördefinierade indikatorer för resultatöversynen.

c)

Gemensamma utvärderingsfrågor som anges i bilaga V.

d)

Datainsamling, lagring och översändande.

e)

Regelbunden rapportering om uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

f)

Utvärderingsplanen.

g)

Förhands- och efterhandsutvärderingar och all annan utvärderingsverksamhet kopplad till landsbygdsprogrammet, inklusive sådana som krävs för att uppfylla de ökade behoven för de årliga genomföranderapporter för 2017 och 2019 som avses i artikel 50.4 och 50.5 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 75.3 och 75.4 i förordning (EU) nr 1305/2013.

h)

Stöd så att det är möjligt för alla aktörer som ansvarar för uppföljning och utvärdering att fullgöra sina skyldigheter.

2.   De gemensamma kontext-, resultat- och aktivitetsindikatorerna för landsbygdsutvecklingspolitiken anges i bilaga IV. I den bilagan identifieras också de indikatorer som ska användas för fastställandet av kvantifierade mål för fokusområden för landsbygdsutveckling. Vid fastställandet av de delmål och mål för resultatramen som avses i punkt 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 1303/2013 ska medlemsstaterna antingen använda de fördefinierade resultatindikatorer som anges i punkt 5 i bilaga IV till denna förordning eller ersätta och/eller komplettera dessa indikatorer med andra relevanta utfallsindikatorer som definieras i landsbygdsprogrammet.

3.   De dokument om tekniskt stöd som anges i bilaga VI ska utgöra en del av uppföljnings- och utvärderingssystemet.

4.   För typer av insatser där ett potentiellt bidrag till fokusområden enligt artikel 5 första stycket punkt 2 a, artikel 5 första stycket punkterna 5 a–5 d och artikel 5 första stycket punkt 6 a i förordning (EU) nr 1305/2013 anges i den tabell som avses i del 1 punkt 11 c i bilaga I till den här förordningen ska den elektroniska registrering av insatserna som avses i artikel 70 förordning (EU) nr 1305/2013 med hjälp av flaggor identifiera de fall där en insats har en komponent som bidrar till ett eller flera av dessa fokusområden.

Artikel 15

Årlig genomföranderapport

Presentationen av den årliga genomföranderapport som avses i artikel 75 förordning (EU) nr 1305/2013 anges i bilaga VII till den här förordningen.

Artikel 16

Utvärderingsplan

Minimikraven för den utvärderingsplan som avses i artikel 56.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 anges i del 1 punkt 9 i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 juli 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), samt om införande av övergångsbestämmelser (se sidan 1 i detta nummer av EUT).


BILAGA I

DEL 1

Presentation av landsbygdsprogrammens innehåll

1.   Titel på landsbygdsprogrammet

2.   Medlemsstat och administrativ region

a)

Det geografiska område som programmet omfattar.

b)

Klassificering av regionen.

3.   Förhandsutvärdering

Gäller inte nationella program för gemensamma instrument som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013

a)

En beskrivning av processen, inbegripet tidsplaner för de viktigaste händelserna och delrapporter för de viktigaste faserna i landsbygdsprogrammets utveckling.

b)

En strukturerad tabell över rekommendationerna från förhandsbedömningen och hur dessa har hanterats.

c)

Den fullständiga rapporten om förhandsutvärderingen (inbegripet kraven för strategisk miljöbedömning) ska bifogas landsbygdsprogrammet.

4.   Styrkor, svagheter, möjligheter och hot (Swot-analys) samt identifiering av behov

Gäller inte nationella program för gemensamma instrument som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013

a)

En Swot-analys som innehåller följande avsnitt:

i)

En övergripande beskrivning av den nuvarande situationen inom programområdet som bygger på gemensamma och programspecifika kontextindikatorer och andra aktuella kvalitativa uppgifter.

ii)

Styrkor som har identifierats i programområdet.

iii)

Svagheter som har identifierats i programområdet.

iv)

Möjligheter som har identifierats i programområdet.

v)

Hot som har identifierats i programområdet.

vi)

En strukturerad tabell med uppgifter för de gemensamma och programspecifika kontextindikatorerna.

b)

En behovsbedömning med utgångspunkt i Swot-analysen för varje unionsprioritering för landsbygdsutvecklingen (nedan kallad prioritering) och för varje fokusområde samt för de tre övergripande målen (miljö, inklusive de särskilda behoven hos Natura 2000-områdena enligt den prioriterade åtgärdsramen (1), begränsning av och anpassning till klimatförändringar, innovation).

5.   Beskrivning av strategin

a)

En motivering av de behov som har valts ut för att behandlas i landsbygdsprogrammet, och valet av mål, prioriteringar, fokusområden och fastställandet av mål med utgångspunkt i resultatet av Swot-analysen och behovsbedömningen. I förekommande fall, en motivering av tematiska delprogram som ingår i programmet. Motiveringen ska särskilt visa att de krav som avses i artikel 8.1 c i och iv i förordning (EU) nr 1305/2013 är uppfyllda.

b)

Kombinationen och motiveringen av landsbygdsutvecklingsåtgärderna för varje fokusområde, inbegripet en motivering av att tilldelningen av finansiella medel till programmets åtgärder är tillräcklig för att de fastställda målen ska kunna uppnås, i enlighet med artikel 8.1 c ii och iii i förordning (EU) nr 1305/2013. Den kombination av åtgärder som ingår i interventionslogiken ska bygga på uppgifter från Swot-analysen och den motivering och prioritering av behoven som avses i led a.

c)

En beskrivning av hur de övergripande målen ska hanteras, inbegripet de särskilda krav som avses i artikel 8.1 c v i förordning (EU) nr 1305/2013.

d)

En sammanfattande tabell över interventionslogiken med de prioriteringar och fokusområden som har valts för landsbygdsprogrammet, de kvantifierade målen och de åtgärdskombinationer som ska användas för att uppnå dem, inklusive de planerade utgifterna. Den sammanfattande tabellen ska genereras automatiskt från de uppgifter som lämnas i punkt 5 b och punkt 11, med utgångspunkt i det elektroniska system för datautbyte (SFC2014) som avses i artikel 4 a och b i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 184/2014 (2).

e)

En beskrivning av rådgivningskapaciteten för att se till att det ges tillräckligt med råd och stöd i fråga om de rättsliga kraven och för åtgärder i samband med innovation för att visa de åtgärder som har vidtagits enligt artikel 8.1 c vi i förordning (EU) nr 1305/2013.

6.   Bedömning av förhandsvillkor med följande strukturerade tabeller:

a)

Information om bedömningen av tillämpligheten av förhandsvillkor.

b)

För varje tillämpligt allmänt och prioriteringsanknutet förhandsvillkor i en tabell:

i)

En bedömning av huruvida villkoret är uppfyllt.

ii)

En förteckning över de prioriteringar/fokusområden som villkoret gäller. I del 4 finns en vägledande förteckning över prioriteringar/fokusområden och åtgärder som är särskilt relevanta för varje förhandsvillkor.

iii)

En förteckning över relevanta villkor samt en bedömning av huruvida de är uppfyllda.

iv)

Hänvisningar till de strategier, rättsakter eller andra dokument, med hänvisningar till de berörda avsnitten och artiklarna, som styrker att ett visst kriterium är uppfyllt.

c)

Två separata tabeller, en för de allmänna förhandsvillkor som ska tillämpas och en för de prioriteringsanknutna förhandsvillkor som ska tillämpas och som inte alls eller endast delvis är uppfyllda. Båda tabellerna ska innehålla följande uppgifter:

i)

Identifiering av det kriterium som inte är uppfyllt.

ii)

Åtgärder som ska vidtas för att uppfylla vart och ett av dessa kriterier.

iii)

Tidsfrister för dessa åtgärder.

iv)

Organ som ansvarar för att kriteriet uppfylls.

7.   Beskrivning av resultatöversynen

Gäller inte nationella program för gemensamma instrument som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013

a)

I förekommande fall, information om val av de indikatorer som avses i artikel 14.2, delmål, avgörande genomförandesteg samt fördelning av resultatreserven. De fastställda målen ska vara motiverade inom ramen för strategin, i enlighet med punkt 5 a.

b)

En tabell över tilldelningen av resultatreserven för varje prioritering och för varje indikator:

i)

Mål för 2023. Målen ska inte innefatta ytterligare nationell finansiering enligt punkt 12 och statligt stöd i form av ytterligare nationell finansiering enligt punkt 13.

ii)

Delmål för 2018 med utgångspunkt i målen.

Om det sammanlagda EJFLU-belopp som tilldelats resultatreserven skiljer sig från den proportionella fördelningen (3) av den sammanlagda nationella tilldelningen av EJFLU-resultatreserven i partnerskapsavtalet till alla nationella och regionala program, med undantag för de nationella program för gemensamma instrument som genomförs av EIB som avses i artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013 och de specifika program för inrättande och drift av nationella landsbygdsnätverk som avses i artikel 54.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1305/2013, ska det ges en motivering till beloppet för tilldelningen av resultatreserven.

8.   Beskrivning av de utvalda åtgärderna

1)

Beskrivning av de allmänna villkor som gäller för mer än en åtgärd, inklusive, i förekommande fall, definition av landsbygdsområde, utgångsläge, tvärvillkor, användning av finansieringsinstrument, användning av förskott och gemensamma bestämmelser för investeringar, inbegripet bestämmelserna i artiklarna 45 och 46 i förordning (EU) nr 1305/2013.

I förekommande fall ska förteckningen över tillåtna kombinationer av åtaganden enligt artikel 11.1 fogas till landsbygdsprogrammet.

2)

Beskrivning av åtgärden, inbegripet följande uppgifter:

a)

Rättslig grund.

b)

En allmän beskrivning av åtgärden, inbegripet dess interventionslogik och åtgärdens bidrag till fokusområden och övergripande mål.

c)

Omfattning, stödnivå, bidragsberättigade mottagare och, i förekommande fall, metod för beräkning av stödbelopp eller stödnivå fördelat på delåtgärd och/eller typ av insats, vid behov. För varje typ av insats ska det anges en specificering av stödberättigande kostnader, villkor för stödberättigande, tillämpliga belopp och stödnivåer och principer för fastställande av urvalskriterierna.

d)

En beskrivning av möjligheten att kontrollera åtgärder och/eller typer av insatser:

i)

Risk(er) i genomförandet av åtgärder och/eller typer av insatser.

ii)

Begränsningsåtgärder.

iii)

Övergripande bedömning av åtgärden och/eller typen av insatser.

När det gäller åtgärden enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska beskrivningen innehålla en tabell som visar förbindelsen mellan åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och metoderna för att verifiera och kontrollera dem.

e)

En separat beskrivning av varje åtgärd och/eller typ av insats enligt följande:

1.   Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder (artikel 14 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Definition av lämplig kapacitet hos organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationstjänster i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att de ska kunna utföra sin uppgift.

Definition av längden på och innehållet i de utbytes- och besöksprogram inom jord- och skogsbruket som avses i artikel 3 i den delegerade förordningen (EU) nr 807/2014.

2.   Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket (artikel 15 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Allmänna principer för att se till att det finns lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal, rådgivningserfarenhet och tillförlitlighet inom det område där de erbjuder rådgivning. Identifiering av de delar som rådgivningen ska omfatta.

3.   Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel (artikel 16 i förordning (EU)nr 1305/2013)

Angivelse av stödberättigande kvalitetssystem, inbegripet system för certifiering av jordbruksföretag, för jordbruksprodukter, bomull eller livsmedel, som är erkända på nationell nivå och bekräftelse på att dessa kvalitetssystem uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 16.1 b i förordning (EU) nr 1305/2013.

Angivelse av stödberättigande system för certifiering av jordbruksprodukter på frivillig basis som enligt erkännande från medlemsstaterna uppfyller unionens riktlinjer.

4.   Investeringar i fysiska tillgångar (artikel 17 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Definition av icke-produktiva investeringar.

Definition av kollektiva investeringar.

Definition av integrerade projekt.

Definition och identifiering av stödberättigande Natura 2000-områden och andra stödberättigande områden med högt naturvärde.

Beskrivning av inriktningen på stödet till jordbruksföretag i enlighet med den Swot-analys som har utförts för den prioritering som avses i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 1305/2013.

En förteckning över nya krav att följa som införs genom unionslagstiftningen för de stöd som kan beviljas enligt artikel 17.6 i förordning (EU) nr 1305/2013.

I förekommande fall, de miniminormer för energieffektivitet som avses i artikel 13 c i den delegerade förordningen (EU) nr 807/2014.

I förekommande fall, en definition av de tröskelvärden som avses i artikel 13 e i den delegerade förordningen (EU) nr 807/2014.

5.   Jordbruks- och affärsutveckling (artikel 19 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Definition av småbruk enligt artikel 19.1 a iii i förordning (EG) nr 1305/2013.

Definition av övre och nedre gränser enligt artikel 19.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 1305/2013.

Särskilda villkor för stöd till unga jordbrukare som inte etablerar sig som ensam ansvarig för jordbruksföretaget i enlighet med artikel 2.1och 2.2 i den delegerade förordningen (EU) nr 807/2014.

Information om tillämpningen av den tidsfrist som avses i artikel 2.3 i den delegerade förordningen (EU) nr 807/2014.

En sammanfattning av kraven i affärsplanen.

Användning av möjligheten att kombinera olika åtgärder och genom affärsplanen ge de unga jordbrukarna tillgång till dessa åtgärder.

Områden som omfattas av diversifiering.

6.   Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen på landsbygden (artikel 20 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Definition av småskalig infrastruktur, inbegripet sådan småskalig turistinfrastruktur som avses i artikel 20.1 e i förordning (EU) nr 1305/2013.

Om tillämpligt, särskilda undantag för att tillåta stöd till mer storskalig infrastruktur för investeringar i bredband och förnybar energi.

De miniminormer för energieffektivitet som avses i artikel 13 c i den delegerade förordningen (EU) nr 807/2014.

Definition av de tröskelvärden som avses i artikel 13 e i den delegerade förordningen (EU) nr 807/2014.

7.   Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft (artikel 21 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Definition och motivering av den storlek på skogsbruksföretaget över vilken stöd endast får beviljas på villkor att en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument lämnas in som är förenliga med hållbart skogsbruk.

Definition av likvärdigt instrument.

Beskogning och skapande av skogsmark

Identifiering av arter, områden och metoder som ska användas för att undvika olämplig beskogning enligt artikel 6 a i den delegerade förordningen (EU) nr 807/2014, inbegripet en beskrivning av miljö- och klimatförhållandena i de områden där beskogning planeras i enlighet med artikel 6 b i den förordningen.

Definition av de lägsta miljökrav som avses i artikel 6 i den delegerade förordningen (EU) nr 807/2014.

Inrättande av system för trädjordbruk

Specifikation av det minsta och största antal träd som ska planteras och som ska stå kvar tills de är fullväxta, per hektar och skogsart som ska användas i enlighet med artikel 23.2 i förordning (EU) nr 1305/2013.

Angivelse av förväntade miljöfördelar med de system som får stöd.

Förebyggande och återställande av skador som uppstår till följd av skogsbränder och naturkatastrofer och andra katastrofer

När så är relevant, en förteckning över arter av organismer som är skadliga för växter och som kan leda till en katastrof.

Identifiering av skogsområden där risken för skogsbränder enligt den berörda skogsskyddsplanen anses vara medelhög till hög.

När det gäller förebyggande åtgärder som rör skadedjursangrepp och sjukdomar, en beskrivning av en relevant katastrof underbyggd med vetenskapliga bevis, inbegripet, i förekommande fall, rekommendationer från offentliga vetenskapliga organisationer om hantering av skadedjur och sjukdomar.

Investeringar som förbättrar skogsekosystemens klimattålighet och miljövärde

Definition av typer av stödberättigande investeringar och deras förväntade inverkan på miljön och/eller rekreationsvärde för allmänheten.

8.   Inrättande av producentgrupper och producentorganisationer (artikel 27 i förordning (EU)nr 1305/2013)

Beskrivning av det officiella förfarandet för erkännande av grupperna och organisationerna.

9.   Miljö- och klimatvänligt jordbruk (artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Identifiering och definition av det relevanta utgångsläget. Detta ska omfatta tillämpliga bindande normer enligt avdelning VI kapitel I i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (4), relevanta kriterier och minimiverksamheter som fastställs i artikel 4.1 c ii och iii i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (5), de relevanta minimikraven för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel och andra relevanta bindande krav enligt nationell lagstiftning.

Minimikraven för gödselmedel måste bl.a. omfatta de riktlinjer för god jordbrukssed som introducerats inom ramen för direktiv 91/676/EEG (6) för gårdar utanför nitratkänsliga zoner, samt krav avseende fosforföroreningar. Minimikraven för växtskyddsmedel måste bl.a. omfatta de allmänna principer för integrerat växtskydd som införs genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (7), krav på licens för att använda produkterna och på att utbildningsskyldigheter ska vara uppfyllda, krav på säker lagring, kontroll av maskiner för spridning av växtskyddsmedel och regler för användning av växtskyddsmedel nära vatten och andra känsliga områden i enlighet med nationell lagstiftning.

En tabell som visar sambandet mellan åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och berörda vanliga jordbruksmetoder samt relevanta delar av referensnivån (utgångsläget), dvs. god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt lagstadgade förvaltningskrav, minimikrav för gödselmedel och växtskyddsmedel, övriga relevanta nationella/regionala krav och minimiaktiviteter.

Förteckning över lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen och växtgenetiska resurser som hotas av genetisk utarmning.

Beskrivning av metoden och av de agronomiska antaganden och parametrar, inklusive en beskrivning av de baskrav som avses i artikel 28.3 i förordning (EU) nr 1305/2013, som är relevanta för varje typ av åtagande och som ligger till grund för de beräkningar som används för att motivera merkostnader, inkomstbortfall till följd av åtagandet och transaktionskostnadernas storlek. I förekommande fall ska metoden ta hänsyn till stöd som beviljats i enlighet med förordning (EU) nr 1307/2013, inbegripet betalning för klimat- och miljövänliga jordbruksmetoder, för att utesluta dubbelfinansiering. I förekommande fall, den omräkningsmetod som används för andra enheter i enlighet med artikel 9 i den förordningen.

10.   Ekologiskt jordbruk (artikel 29 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Identifiering och definition av det relevanta utgångsläget. Detta ska omfatta tillämpliga bindande normer enligt avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr 1306/2013, relevanta kriterier och minimiverksamheter som fastställs i artikel 4.1 c ii och iii i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013, de relevanta minimikraven för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel och andra relevanta bindande krav enligt nationell lagstiftning.

Beskrivning av metoden och av de agronomiska antaganden och parametrar, inklusive en beskrivning av de baskrav som avses i artikel 29.2 i förordning (EU) nr 1305/2013, som är relevanta för varje typ av åtagande och som ligger till grund för de beräkningar som används för att motivera merkostnader, inkomstbortfall till följd av åtagandet och transaktionskostnadernas storlek. I förekommande fall ska metoden ta hänsyn till stöd som beviljats i enlighet med förordning (EU) nr 1307/2013, inbegripet betalning för klimat- och miljövänliga jordbruksmetoder, för att utesluta dubbelfinansiering. I förekommande fall, den omräkningsmetod som används för andra enheter i enlighet med artikel 9 i den förordningen.

11.   Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten (artikel 30 i förordning (EU) nr 1305/2013)

För Natura 2000: De områden som utsetts för att genomföra rådets direktiv 92/43/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (8) och de skyldigheter för jordbrukare som följer av motsvarande nationella och/eller regionala förvaltningsbestämmelser.

Om andra avgränsade naturskyddsområden med miljöbegränsningar väljs ut för att få stöd inom ramen för denna åtgärd ska det lämnas en specifikation av platserna och deras bidrag till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG.

För stöd enligt ramdirektivet för vatten: Definition av väsentliga ändringar i typen av markanvändning och beskrivning av kopplingarna till det åtgärdsprogram för den förvaltningsplan för avrinningsdistrikt som avses i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (9) (nedan kallat ramdirektivet för vatten).

Identifiering och definition av utgångsläget. För Natura 2000-stöd ska detta innefatta god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med artikel 94 och bilaga II till förordning (EU) nr 1306/2013 och de relevanta kriterier och minimiverksamheter som avses i artikel 4.1 c ii och iii i förordning (EU) nr 1307/2013. För stöd enligt ramdirektivet för vatten ska detta innefatta bindande normer som fastställts enligt avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr 1306/2013 och de relevanta kriterier och minimiverksamheter som fastställts enligt artikel 4.1 c ii och iii i förordning (EU) nr 1307/2013.

Angivelse av sambandet mellan genomförandet av åtgärden och den prioriterade åtgärdsramen (artikel 8.4 i direktiv 92/43/EEG).

Identifiering av de begränsningar/nackdelar som kan ligga till grund för att bevilja stöd och angivelse av obligatoriska metoder.

Beskrivning av den metod och de agronomiska antaganden, inbegripet den beskrivning av baskrav som avses i artikel 30.3 i förordning (EU) nr 1305/2013 för direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG och i artikel 30.4 i den förordningen för ramdirektivet för vatten, som används som referens för beräkningarna som motiverar merkostnader och förlorad inkomst till följd av nackdelarna i de berörda områdena i samband med genomförandet av direktiven 92/43/EEG, 2009/147/EG och ramdirektivet för vatten. I förekommande fall ska metoden ta hänsyn till stöd som beviljats för klimat- och miljövänliga jordbruksmetoder i enlighet med förordning (EU) nr 1307/2013, för att utesluta dubbelfinansiering.

12.   Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar (artikel 31 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Definition av den arealgräns per jordbruksföretag som medlemsstaten utgår från vid beräkning av nedtrappningen av stödet.

Angivande av områden med naturliga och andra särskilda begränsningar

Beskrivning av den lokala enhetsnivå som tillämpas för angivande av områdena.

Beskrivning av hur metoden tillämpas, inklusive de kriterier som avses i artikel 32 i förordning (EU) nr 1305/2013 för att avgränsa de tre kategorier av områden som avses i den artikeln, inbegripet en beskrivning och resultatet av den noggranna avvägning som ska göras för andra områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar än bergsområden.

13.   Djurens välbefinnande (artikel 33 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Definition och identifiering av de nationella krav och unionskrav som motsvarar de bindande normer som fastställts enligt avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr 1306/2013.

Beskrivning av den metod och de agronomiska/zootekniska antaganden och parametrar, inbegripet den beskrivning av de baskrav som avses i artikel 33.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 och som är relevanta för varje specifik typ av åtaganden, som används som referens för de beräkningar som motiverar merkostnader och förlorad inkomst till följd av det åtagande som gjorts.

14.   Tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd (artikel 34 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Definition och motivering av den företagsstorlek över vilken stöd endast får beviljas på villkor att det lämnas in en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument.

Definition av likvärdigt instrument.

Identifiering av relevanta bindande krav som fastställs i den nationella skogslagen eller annan relevant nationell lagstiftning.

Beskrivning av den metod och de antaganden och parametrar, inbegripet den beskrivning av baskraven som avses i artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 som är relevanta för varje specifik typ av åtaganden, som används som referens för de beräkningar som motiverar merkostnader och förlorad inkomst till följd av det åtagande som gjorts.

15.   Samarbete (artikel 35 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Specifikation av egenskaperna hos pilotprojekt, kluster, nätverk, korta leveranskedjor och lokala marknader.

16.   Riskhantering (artiklarna 36, 37 och 38 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Beskrivning av mekanismer som garanterar att det inte förekommer någon överkompensation.

Skörde-, djur- och växtförsäkring

En beskrivning av villkoren för att försäkringsavtal ska vara stödberättigande, som minst ska omfatta

a)

de särskilda risker som försäkringen täcker,

b)

de särskilda ekonomiska förluster som täcks.

Regler som ska användas för att fastställa beräkningen av den andel av en jordbrukares genomsnittliga årliga produktion som har förstörts.

Gemensamma fonder för allvarliga klimathändelser, djur- och växtsjukdomar, angrepp av skadegörare och miljöolyckor

Principer för finansieringsarrangemang, inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna, som framför allt ska innefatta

a)

en förteckning över de allvarliga klimathändelser, djur- eller växtsjukdomar, eller miljöolyckor som kan leda till att ersättning betalas ut till jordbrukarna, inbegripet geografisk omfattning i förekommande fall,

b)

de kriterier som ska användas för att bedöma om en viss händelse ska föranleda utbetalning av ersättning till jordbrukare,

c)

de metoder som ska användas för att beräkna de merkostnader som utgör ekonomiska förluster,

d)

en beräkning av de administrativa kostnaderna,

e)

den metod som ska användas för att fastställa beräkningen av den andel av den genomsnittliga årsproduktionen för en jordbrukare som har förstörts,

f)

eventuella begränsningar av de kostnader som berättigar till ett finansiellt bidrag,

den kortaste och längsta löptiden för ett kommersiellt lån, om ett sådant utgör källan till den finansiella ersättning som ska betalas ut av den gemensamma fonden.

Inkomststabiliserande verktyg

Principer för finansieringsarrangemang, inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna, för beviljande av ersättning till jordbrukare, som framför allt ska innefatta

a)

beräkning av de administrativa kostnaderna,

b)

regler som ska användas för att fastställa beräkningen av inkomstminskningen,

c)

eventuella begränsningar av de kostnader som berättigar till ett finansiellt bidrag.

Den kortaste och längsta löptiden för ett kommersiellt lån, om ett sådant utgör källan till den finansiella ersättning som ska betalas ut av den gemensamma fonden.

17.   Lokalt ledd utveckling (Leader) (artikel 35 i förordning (EU) nr 1303/2013, artiklarna 43 och 44 i förordning (EU) nr 1305/2013)

Beskrivning av de obligatoriska delar i den lokalt ledda utvecklingen som Leader-åtgärden består av: Förberedande stöd, genomförande av insatser inom ramen för strategin för den lokalt ledda utvecklingen, förberedelse och genomförande av samarbetsverksamhet i den lokala aktionsgruppen (nedan kallad LAG-gruppen), löpande kostnader och ledningskostnader (dvs. kostnader för att främja strategin), enligt artikel 35.1 i förordning (EU) nr 1303/2013.

Beskrivning av användningen av det Leader-startpaket som avses i artikel 43 i förordning (EU) nr 1305/2013 som särskild typ av förberedande stöd, i förekommande fall.

Beskrivning av de system för löpande inlämning av ansökningar om Leader-samarbetsprojekt som avses i artikel 44.3 i förordning (EU) nr 1305/2013.

Förfarandet och tidsplanen för att välja lokala utvecklingsstrategier.

Motivering av valet av geografiska områden för genomförande av lokala utvecklingsstrategier vars invånare inte omfattas av de gränser som fastställs i artikel 33.6 i förordning (EU) nr 1303/2013.

Samordning med de andra europeiska struktur- och investeringsfonderna när det gäller lokalt ledd utveckling, även i fråga om möjliga lösningar när det gäller att använda alternativet med en samordnande fond och eventuella övergripande komplementariteter mellan struktur- och investeringsfonderna i finansieringen av det förberedande stödet.

Möjlighet att betala ut förskott eller ej.

Definition av uppgifterna som utförs av förvaltande myndighet, utbetalande organ och LAG-grupper inom ramen för Leader, särskilt när det gäller ett icke-diskriminerande och öppet urvalsförfarande och objektiva kriterier för att välja ut de insatser som avses i artikel 34.3 b i förordning (EU) nr 1303/2013.

Beskrivning av de samordningsmekanismer som planeras och komplementariteter med insatser som får stöd inom ramen för andra landsbygdsutvecklingsåtgärder, särskilt när det gäller

investeringar i annan verksamhet än jordbruk och nyetableringsstöd enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1305/2013,

investeringar enligt artikel 20 i förordning (EU) nr 1305/2013,

samarbete enligt artikel 35 i förordning (EU) nr 1305/2013, särskilt genomförande av lokala utvecklingsstrategier av offentlig-privata partnerskap.

9.   Utvärderingsplan som innehåller följande avsnitt

Gäller inte nationella program för gemensamma instrument som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013

1.   Mål och syfte

En redovisning av målen och syftet med utvärderingsplanen. Utgångspunkten ska vara att se till att det görs en tillräcklig och ändamålsenlig utvärdering, särskilt för att få fram den information som krävs för programmets styrning, de årliga genomföranderapporterna 2017 och 2019 och efterhandsutvärderingen, och för att se till att de uppgifter som krävs för utvärderingen av landsbygdsprogrammet finns tillgängliga.

2.   Styrning och samordning

Kortfattad beskrivning av uppföljnings- och utvärderingsrutinerna för landsbygdsprogrammet, där de viktigaste organ som deltar och deras ansvarsområden anges. Förklaring av på vilket sätt utvärderingsinsatser är kopplade till landsbygdsprogrammets genomförande, med avseende på innehåll och tidsplan.

3.   Ämneområden för utvärdering och utvärderingsverksamhet

Vägledande beskrivning av de ämnesområden för utvärdering och utvärderingsaktiviteter som planeras, inklusive, men inte begränsat till, de utvärderingskrav som föreskrivs i förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 1305/2013. Beskrivningen ska omfatta

a)

den verksamhet som krävs för att utvärdera bidraget från var och en av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1305/2013 till de mål för landsbygdsutvecklingen som fastställs i artikel 4 i den förordningen, en bedömning av värden för resultat- och effektindikatorer, en analys av nettoeffekter, tematiska frågor, inbegripet delprogram, övergripande frågor, nationellt landsbygdsnätverk, bidrag till strategier för lokalt ledd utveckling,

b)

planerat stöd till utvärderingen på LAG-gruppsnivå,

c)

programspecifika inslag, såsom arbete som behövs för att utveckla metoder eller ta itu med särskilda politikområden.

4.   Data och information

Kortfattad beskrivning av systemet för att registrera, bevara, hantera och rapportera statistiska uppgifter om genomförandet av programmet för landsbygdsutveckling och för att tillhandahålla uppföljningsdata för utvärdering. Kartläggning av datakällor som ska användas, informationsluckor, potentiella institutionella frågor rörande uppgiftslämnande och föreslagna lösningar. Detta avsnitt ska visa att lämpliga system för datahantering kommer att vara i drift i tid.

5.   Tidsplan

Viktiga milstolpar för programperioden, och vägledande beskrivning av tidsåtgången för att säkerställa att resultaten är tillgängliga i god tid.

6.   Kommunikation

Beskrivning av hur utvärderingsresultaten kommer att spridas till målgrupper, inklusive en beskrivning av de mekanismer som inrättats för att följa upp användningen av utvärderingsresultat.

7.   Resurser

Beskrivning av de resurser som krävs och planeras för att genomföra utvärderingen, inbegripet uppgift om den administrativa kapaciteten, uppgifter, finansiella resurser, it-behov. Beskrivning av kapacitetsbyggande verksamhet som planeras för att se till att utvärderingsplanen kan genomföras fullt ut.

10.   Finansieringsplan som omfattar separata strukturerade tabeller med följande uppgifter:

a)   Det årliga bidraget från EJFLU

i)

för alla typer av regioner som avses i artikel 59.3 i förordning (EU) nr 1305/2013,

ii)

för de belopp som avses i artikel 59.4 f i förordning (EU) nr 1305/2013 och de medel som överförts till EJFLU enligt artikel 58.6 i den förordningen,

iii)

för resurser som tilldelas resultatreserven i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) nr 1303/2013.

b)   Den enda EJFLU-bidragsnivån för samtliga åtgärder fördelade efter typ av region i enlighet med artikel 59.3 i förordning (EU) nr 1305/2013.

c)   Fördelningen per åtgärd eller typ av insats med en särskild EJFLU-bidragsnivå:

i)

Totalt unionsbidrag, EJFLU-bidragsnivå och vägledande fördelning av det totala unionsbidraget per fokusområde (10).

ii)

För de åtgärder som avses i artiklarna 17 och 30 i förordning (EU) nr 1305/2013, det totala unionsbidrag som avsatts för de insatser som avses i artikel 59.6 i den förordningen.

iii)

För tekniskt stöd, det totala unionsbidrag och den EJFLU-bidragsnivå som används i enlighet med artikel 51.3 i förordning (EU) nr 1305/2013.

iv)

För de utgifter som hänför sig till rättsliga åtaganden gentemot stödmottagare, som uppstått inom ramen för åtgärder i enlighet med förordning (EG) nr 1698/2005, vilka inte har någon motsvarighet under programperioden 2014–2020, det totala unionsbidraget och EJFLU-bidragsnivån.

När en åtgärd eller en typ av insats med en särskild EJFLU-bidragsnivå bidrar till de finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013, ska tabellen innehålla separata angivelser av bidragsnivåerna för finansieringsinstrument och för andra insatser samt ett vägledande EJFLU-belopp som motsvarar det planerade bidraget till finansieringsinstrumentet.

För den åtgärd som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska det EJFLU-bidrag som avsatts för insatser som omfattas av artikel 59.6 i den förordningen motsvara åtgärdens bidrag till de prioriteringar som fastställs i artikel 5.4 och 5.5 i den förordningen.

d)   För varje delprogram, en vägledande fördelning per åtgärd av det totala unionsbidraget per åtgärd.

11.   Indikatorplan som omfattar separata strukturerade tabeller med följande uppgifter:

a)

Per fokusområde, de kvantifierade målen, åtföljda av planerade utfall och planerade sammanlagda offentliga utgifter för de åtgärder som har valts för fokusområdet.

b)

För jordbruk och skogsbruk, en detaljerad beräkning av de mål för prioriteringar som fastställs i artikel 5.4 och artikel 5.5 d och e i förordning (EU) nr 1305/2013.

c)

Åtgärdernas ytterligare kvalitativa bidrag till andra fokusområden.

12.   Ytterligare nationell finansiering:

För de åtgärder och insatser som omfattas av artikel 42 i fördraget, en tabell över ytterligare nationell finansiering per åtgärd i enlighet med artikel 82 i förordning (EU) nr 1305/2013, inbegripet beloppen per åtgärd och angivelse av att kriterierna enligt den förordningen är uppfyllda.

13.   Delar som behövs för bedömningen av statligt stöd:

För de åtgärder och insatser som inte omfattas av artikel 42 i fördraget: den tabell över stödordningar som omfattas av artikel 81.1 i förordning (EU) nr 1305/2013 som ska användas för genomförandet av programmen, inklusive stödordningens namn, samt EJFLU-bidrag, nationell medfinansiering och ytterligare nationell finansiering. Det måste säkerställas att unionens regler för statligt stöd följs under hela programperioden.

Tabellen ska åtföljas av ett åtagande från medlemsstaten om att när så krävs enligt reglerna för statligt stöd eller enligt särskilda villkor i ett beslut om godkännande av statligt stöd, ska sådana åtgärder anmälas enskilt i enlighet med artikel 108.3 i fördraget.

14.   Information om komplementaritet med följande avsnitt:

Gäller inte nationella program för gemensamma instrument som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013

1.

Beskrivning av metoder för komplementaritet och samstämmighet

med andra unionsinstrument och, särskilt med struktur- och investeringsfonderna och pelare 1, inbegripet förgröning och andra instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken,

mellan ett nationellt program och en uppsättning regionala program, om en medlemsstat har valt att lämna in sådana enligt artikel 6.2 i förordning (EU) nr 1305/2013.

2.

I förekommande fall, information om komplementariteten med andra unionsinstrument, däribland Life (11).

15.   En redogörelse för programmets genomförandestruktur, med följande avsnitt:

För nationella program som är avsedda för gemensamma instrument som genomförs av EIB enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska endast leden a, b och c i denna punkt tillämpas

a)

Medlemsstatens utnämning av alla de myndigheter som avses i artikel 65.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 och en kortfattad beskrivning av den förvaltnings- och kontrollstruktur för programmet som avses i artikel 8.1 m i i förordning (EU) nr 1305/2013 samt de arrangemang som avses i artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/2013.

b)

Planerad sammansättning av övervakningskommittén.

c)

Bestämmelser som säkerställer att programmet ges publicitet, inklusive via det nationella landsbygdsnätverket, med hänvisning till den informations- och publicitetsstrategi som avses i artikel 13.

d)

Beskrivning av mekanismerna för att skapa samstämmighet med lokala utvecklingsstrategier som genomförs inom ramen för Leader, verksamhet som planeras inom ramen för den samarbetsåtgärd som avses i artikel 35 i förordning (EU) nr 1305/2013, de grundläggande tjänster och åtgärder för förnyelse av samhällen på landsbygden som avses i artikel 20 i den förordningen, samt andra medel från struktur- och investeringsfonderna.

e)

Beskrivning av de åtgärder för att minska stödmottagarnas administrativa börda som avses i artikel 27.1 i förordning (EU) nr 1303/2013.

f)

Beskrivning av användningen av tekniskt stöd, inbegripet åtgärder i samband med förberedelse, förvaltning, uppföljning, utvärdering, information och kontroll av programmet och dess genomförande, samt verksamhet i samband med föregående eller efterföljande programperioder i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EU) nr 1303/2013.

16.   Åtgärder som vidtas för att engagera partner

Gäller inte nationella program för gemensamma instrument som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013

Förteckning över åtgärder som vidtagits för att engagera partner; sammanfattning av innehåll och resultat av samråd som hållits i detta hänseende.

17.   Nationella landsbygdsnätverk

Gäller inte nationella program för gemensamma instrument som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013

En beskrivning av följande:

a)

Förfarandet och tidsplanen för inrättandet av det nationella landsbygdsnätverket.

b)

Den planerade organisationen av det nationella landsbygdsnätverket, dvs. hur organisationer och myndigheter som arbetar med landsbygdsutveckling, inbegripet partner i enlighet med artikel 54.1 i förordning (EU) nr 1305/2013, ska involveras och hur nätverksverksamhet ska underlättas.

c)

En sammanfattande beskrivning av de viktigaste kategorierna för den verksamhet som ska bedrivas av det nationella landsbygdsnätverket i enlighet med målen för programmet.

d)

De tillgängliga resurserna för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverket.

18.   Förhandsbedömning av verifierbarhet, kontrollerbarhet och felrisk

Gäller inte nationella program för gemensamma instrument som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013

Redogörelse från den förvaltande myndigheten och det utbetalande organet om verifierbarheten och kontrollerbarheten hos de åtgärder som stöds inom ramen för programmet för landsbygdsutveckling.

Redogörelse från det funktionellt oberoende organ som avses i artikel 62.2 i förordning (EU) nr 1305/2013, som bekräftar att beräkningarna av standardiserade kostnader, merkostnader och förlorad inkomst är tillräckliga och riktiga.

19.   Övergångsbestämmelser

Gäller inte nationella program för gemensamma instrument som genomförs av Europeiska investeringsbanken (EIB) enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1303/2013

Beskrivning av övergångsvillkoren per åtgärd.

Vägledande överföringstabell.

20.   Tematiska delprogram

20.1   Swot-analys och identifiering av behov

a)

Analys baserad på Swot-metoden som innehåller följande avsnitt:

i)

Övergripande beskrivning av temat för delprogrammet som bygger på gemensamma och programspecifika kontextindikatorer och kvalitativa uppgifter.

ii)

Styrkor som identifierats med avseende på temat för delprogrammet.

iii)

Svagheter med avseende på temat för delprogrammet.

iv)

Möjligheter med avseende på temat för delprogrammet.

v)

Hot med avseende på temat för delprogrammet.

b)

Behovsbedömning, med utgångspunkt i Swot-analysen för varje prioritering, fokusområde och övergripande mål (miljö, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, innovation) som det tematiska delprogrammet bidrar till.

20.2   Beskrivning av strategin

a)

Om inte alla de behov som fastställs i punkt 20.1 b kan behandlas i det tematiska delprogrammet; en motivering av de behov som har valts ut och valet av mål, prioriteringar och fokusområden med utgångspunkt i resultatet av Swot-analysen och behovsbedömningen.

b)

Kombinationen och motiveringen av landsbygdsutvecklingsåtgärderna för varje fokusområde som det tematiska delprogrammet bidrar till, inbegripet en motivering av att tilldelningen av finansiella medel till programmets åtgärder är tillräcklig för att de fastställda målen ska kunna uppnås, i enlighet med artikel 8.1 c ii och iii i förordning (EU) nr 1305/2013. Den kombination av åtgärder som ingår i interventionslogiken ska bygga på resultatet av Swot-analysen och, i förekommande fall, motiveringen och prioriteringen av behoven under punkt a.

c)

En beskrivning av hur de övergripande temana ska hanteras, inbegripet de särskilda krav som avses i artikel 8.1 c v i förordning (EU) nr 1305/2013.

d)

En tabell över interventionslogiken med de prioriteringar och fokusområden som har valts för det delprogrammet, de kvantifierade målen och de åtgärdskombinationer som ska användas för att uppnå dem, inklusive de planerade utgifterna. Den sammanfattande tabellen ska genereras automatiskt utifrån den information som lämnas i punkt 5 b och i punkt 11 med utgångspunkt i SFC2014.

20.3   Indikatorplan som omfattar separata strukturerade tabeller med följande uppgifter:

a)

Per fokusområde, de kvantifierade målen, åtföljda av planerade utfall och planerade sammanlagda offentliga utgifter för de åtgärder som har valts för fokusområdet.

b)

För jordbruk och skogsbruk, en detaljerad beräkning av de mål för prioriteringar som fastställs i artikel 5.4 och artikel 5.5 d och e i förordning (EU) nr 1305/2013.

DEL 2

Presentation av innehållet i nationella ramar

1.   Beskrivning av den nationella ramen

2.   Medlemsstat

a)

Det geografiska område som omfattas av ramen.

b)

Klassificering av regionerna.

3.   Allmän beskrivning av förbindelserna mellan den nationella ramen, partnerskapsavtalet och landsbygdsprogrammen

4.   Tabell med en sammanfattning, per region och per år, av det sammanlagda EJFLU-bidraget till medlemsstaten för programperioden i sin helhet

5.   Beskrivning av åtgärderna

1.

Beskrivning av de allmänna villkor som tillämpas på mer än en åtgärd, i förekommande fall inklusive en definition av landsbygdsområde, utgångslägen, tvärvillkor, avsedd användning av finansieringsinstrument, avsedd användning av förskott.

2.

Beskrivning av åtgärden, inbegripet följande uppgifter:

a)

Rättslig grund.

b)

Allmän beskrivning av åtgärden, inbegripet de allmänna principerna för interventionslogiken och åtgärdens bidrag till fokusområden och övergripande mål.

c)

Omfattning, stödnivå, bidragsberättigade mottagare och, i förekommande fall, metod för beräkning av stödnivå fördelat på delåtgärd och/eller typ av insats, vid behov. För varje typ av insats ska det anges en specificering av stödberättigande kostnader, villkor för stödberättigande, tillämpliga belopp och stödnivåer och principer för urvalskriterierna.

d)

Allmänna principer för åtgärdernas verifierbarhet och kontrollerbarhet och, när så är relevant, metoden för att beräkna stödbeloppet.

e)

I förekommande fall, en särskild beskrivning av varje åtgärd enligt del 1 punkt 8.2.

6.   I förekommande fall, ytterligare nationell finansiering:

För de åtgärder och insatser som omfattas av artikel 42 i fördraget, en tabell över ytterligare nationell finansiering per åtgärd i enlighet med artikel 82 i förordning (EU) nr 1305/2013, inbegripet en angivelse av att kriterierna enligt den förordningen är uppfyllda.

7.   I förekommande fall, de delar som behövs för bedömningen av statligt stöd:

För de åtgärder och insatser som inte omfattas av artikel 42 i fördraget, den tabell över stödordningar som omfattas av artikel 81.1 i förordning (EU) nr 1305/2013 som ska användas för genomförandet av programmen, inklusive stödordningens namn och referenser, samt EJFLU-bidrag, nationell medfinansiering och ytterligare nationell finansiering. Det måste säkerställas att unionens regler för statligt stöd följs under de berörda programmens hela period.

Tabellen ska åtföljas av ett åtagande från medlemsstaten om att när så krävs enligt reglerna om statligt stöd eller enligt särskilda villkor i ett beslut om godkännande av statligt stöd, ska sådana åtgärder anmälas enskilt i enlighet med artikel 108.3 i fördraget.

Redogörelse av om åtgärden/insatsen täcks av statligt stöd enligt den nationella ramen eller enligt de berörda landsbygdsprogrammen.

DEL 3

Presentation av innehållet i det nationella landsbygdsnätverkets program

1.   Namnet på det specifika nationella landsbygdsnätverksprogrammet

2.   Medlemsstat och administrativ region

a)

Det geografiska område som omfattas av programmet.

b)

Klassificering av regionen.

3.   Förhandsutvärdering

a)

Beskrivning av processen, inbegripet tidsplaner för de viktigaste händelserna och delrapporter för de viktigaste faserna i det nationella landsbygdsnätverksprogrammets utveckling.

b)

Strukturerad tabell med rekommendationer från förhandsbedömningen och hur dessa har hanterats.

c)

Den fullständiga rapporten från förhandsbedömningen ska bifogas som bilaga till det nationella landsbygdsnätverksprogrammet.

4.   Utvärderingsplan som ska innehålla följande avsnitt

1.   Mål och syfte

En redovisning av målen och syftet med utvärderingsplanen. Utgångspunkten ska vara att se till att görs en tillräcklig och ändamålsenlig utvärdering, särskilt för att få fram den information som krävs för programmets styrning, för de årliga genomföranderapporterna 2017 och 2019 och efterhandsutvärderingen, samt för att se till att de uppgifter som krävs för utvärderingen av det nationella landsbygdsnätverksprogrammet finns tillgängliga.

2.   Styrning och samordning

Kortfattad beskrivning av uppföljnings- och utvärderingsrutinerna för det nationella landsbygdsnätverksprogrammet, där de viktigaste organ som deltar och deras ansvarsområden anges. Förklaring av på vilket sätt utvärderingsinsatser är kopplade till det nationella landsbygdsnätverksprogrammets genomförande, med avseende på innehåll och tidsplan.

3.   Ämnesområden för utvärdering och utvärderingsverksamhet

Vägledande beskrivning av de ämnesområden för utvärdering som berör det nationella landsbygdsnätverksprogrammet och de utvärderingsaktiviteter som planeras, inklusive, men inte begränsat till, de utvärderingskrav som föreskrivs i förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 1305/2013. Beskrivningen ska omfatta den verksamhet som krävs för att utvärdera programmets bidrag till målen för det nationella landsbygdsnätverket, en bedömning av resultatindikatorvärdena och en analys av nettoeffekterna. Programspecifika delar såsom arbete som krävs för att utveckla metoder eller för att behandla specifika politikområden.

4.   Data och information

Kortfattad beskrivning av systemet för att registrera, bevara, hantera och rapportera statistiska uppgifter om genomförandet av det nationella landsbygdsnätverksprogrammet och för att tillhandahålla data för utvärdering. Kartläggning av datakällor som ska användas, informationsluckor, potentiella institutionella frågor rörande uppgiftslämnande och föreslagna lösningar. Detta avsnitt ska visa att lämpliga system för datahantering kommer att vara i drift i tid.

5.   Tidsplan

Viktiga milstolpar för programperioden, och vägledande beskrivning av tidsåtgången för att säkerställa att resultaten är tillgängliga i god tid.

6.   Kommunikation

Beskrivning av hur utvärderingsresultaten kommer att spridas till målgrupper, inklusive en beskrivning av de mekanismer som inrättats för att följa upp användningen av utvärderingsresultat.

7.   Resurser

Beskrivning av de resurser som krävs och planeras för att genomföra utvärderingsplanen, inbegripet uppgift om den administrativa kapaciteten, uppgifter, finansiella resurser, it-behov. Beskrivning av kapacitetsbyggande verksamhet som planeras för att se till att utvärderingsplanen kan genomföras fullt ut.

5.   Finansieringsplan som ska innehålla följande:

a)

Det årliga EJFLU-bidraget.

b)

Unionens totala bidrag och EJFLU-bidragsnivån.

6.   En redogörelse för hur programmet ska genomföras, som ska innehålla följande avsnitt:

a)

Medlemsstatens utnämning av alla de myndigheter som avses i artikel 65.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 och en kortfattad beskrivning av den förvaltnings- och kontrollstruktur för programmet som avses i artikel 8.1 m i i förordning (EU) nr 1305/2013 samt de arrangemang som avses i artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/2013.

b)

Planerad sammansättning av övervakningskommittén.

c)

En beskrivning av uppföljnings- och utvärderingssystemen.

7.   Nationellt landsbygdsnätverk

En beskrivning av följande:

a)

Förfarandet och tidsplanen för att inrätta det nationella landsbygdsnätverket.

b)

Det planerade inrättandet och den planerade driften av det nationella landsbygdsnätverket, dvs. hur organisationer och myndigheter som arbetar med landsbygdsutveckling, inbegripet partner i enlighet med artikel 54.1 i förordning (EU) nr 1305/2013, ska involveras och hur nätverksverksamhet ska underlättas.

Om en medlemsstat har valt att stödja det nationella landsbygdsnätverket genom det särskilda landsbygdsnätverksprogrammet och regionala program, information om komplementariteten mellan dem.

c)

En sammanfattande beskrivning av de viktigaste kategorierna för den verksamhet som ska bedrivas av det nationella landsbygdsnätverket i enlighet med målen för programmet.

d)

De tillgängliga resurserna för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverket.

DEL 4

Vägledande förteckning över prioriteringar/fokusområden och åtgärder som är särskilt relevanta för förhandsvillkoren (prioriteringsanknutna och allmänna) som avses i del 1 punkt 6 b ii

1.   SÄRSKILDA FÖRHANDSVILLKOR FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING

Unionsprioritering för landsbygdsutveckling (LU)/Tematiskt mål (TM) i förordningen om gemensamma bestämmelser

Förhandsvillkor

Kriterier för uppfyllande

Tillämplighet för fokusområden, åtgärder

Enligt bilaga V till förordning (EU) nr 1305/2013.

Enligt bilaga V till förordning (EU) nr 1305/2013.

Enligt bilaga V till förordning (EU) nr 1305/2013.

LU-prioritering 3: Främja organisationen av livsmedelskedjan, inbegripet bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket

TM 5: Främja en anpassning till klimatförändringar samt riskförebyggande och riskhantering

3.1

Riskförebyggande och riskhantering: Det finns nationella eller regionala riskbedömningar för katastrofhantering där anpassningen till klimatförändringarna beaktas.

Det finns ett nationellt eller regionalt förfarande för riskbedömning som omfattar följande delar:

En beskrivning av den process, de metoder och de icke-konfidentiella uppgifter som använts vid riskbedömningen samt av de riskbaserade kriterierna för prioritering av investeringar.

Det ingår en beskrivning av scenarier med en risk och scenarier med flera risker.

I tillämpliga fall beaktande av nationella strategier för anpassning till klimatförändringar.

Fokusområde: 3B

Åtgärder enligt artiklarna 18, 24 och 36–39 i förordning (EU) nr 1305/2013

LU-prioritering 4: Återställa, bevara och förbättra de ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket

TM 5: Främja en anpassning till klimatförändringar samt riskförebyggande och riskhantering

TM 6: Bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande

4.1

Villkor för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden: Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden för mark som avses i avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr 1306/2013 fastställs på nationell nivå.

Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden fastställs i nationell lagstiftning och specificeras i programmen.

Fokusområde(n): 4A, 4B, 4C

Åtgärder enligt artiklarna 28, 29 och 30 i förordning (EU) nr 1305/2013

4.2

Minimikrav för gödselmedel och växtskyddsmedel: De minimikrav på gödselmedel och växtskyddsmedel som avses i avdelning III kapitel I artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 fastställs på nationell nivå.

De minimikrav på gödselmedel och växtskyddsmedel som avses i avdelning III kapitel I i förordning (EU) nr 1305/2013 specificeras i programmen.

Fokusområde(n): 4A, 4B, 4C

Åtgärder enligt artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013

4.3

Andra tillämpliga nationella normer: Tillämpliga bindande nationella normer fastställs med avseende på avdelning III kapitel I artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013.

Tillämpliga bindande nationella normer specificeras i programmen.

Fokusområde(n): 4A, 4B, 4C

Åtgärder enligt artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013

LU-prioritering 5: Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn

TM 4: Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer

TM 6: Att bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande

5.1

Energieffektivitet: Åtgärder har genomförts för att främja kostnadseffektiva förbättringar avseende effektiv slutanvändning av energi och kostnadseffektiva investeringar i energieffektivitet vid uppförande eller renovering av byggnader.

Åtgärderna är följande:

Åtgärder för att säkerställa att minimikrav har fastställts för byggnaders energiprestanda i överensstämmelse med artiklarna 3, 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (12).

Åtgärder som är nödvändiga för att upprätta ett system för certifiering av byggnaders energiprestanda i överensstämmelse med artikel 11 i direktiv 2010/31/EU.

Åtgärder för att säkerställa strategisk planering för energieffektivitet i enlighet med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (13).

Åtgärder som överensstämmer med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG (14) om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster för att se till att slutförbrukare, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare.

Fokusområde(n): 5B

Åtgärder enligt artiklarna 17, 19, 20 och 35 i förordning (EU) nr 1305/2013

5.2

Vattensektorn: Att det finns a) en prispolitik för vatten som ger vattenförbrukarna tillräckliga incitament till effektiv användning av vattenresurserna, och b) ett lämpligt bidrag från de olika vattenanvändningarna till kostnadstäckning för vattentjänster till ett belopp som fastställs i den godkända förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt för investeringar som stöds av programmen.

Inom sektorer som erhåller EJFLU-stöd har en medlemsstat säkerställt att de olika vattenanvändningsverksamheterna bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster per sektor i enlighet med artikel 9.1 första strecksatsen i ramdirektivet för vatten, när så är lämpligt med beaktande av kostnadstäckningens sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter liksom geografiska och klimatiska förhållanden i den eller de regioner som påverkas.

Fokusområde: 5A

Åtgärder enligt artiklarna 17 och 35 i förordning (EU) nr 1305/2013

5.3

Förnybar energi: Det har genomförts åtgärder för att främja produktion och distribution av energi från förnybara energikällor (15).

Öppna stödsystem, prioritering av nättillgång eller garanterad och prioriterad tillgång till styrning samt offentliggjorda standardbestämmelser som tillämpas vid fördelning av kostnaderna för tekniska anpassningar ska ha införts i överensstämmelse med artiklarna 14.1, 16.2 och 16.3 i direktiv 2009/28/EG.

Medlemsstaten ska ha antagit en nationell plan för förnybar energi i överensstämmelse med artikel 4 i direktiv 2009/28/EG.

Fokusområde: 5C

Åtgärder enligt artiklarna 17, 19, 20 och 35 i förordning (EU) nr 1305/2013

LU-prioritering 6: Främja social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden

TM 2: Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik (bredbandsmålet)

6.1

Infrastruktur för nästa generations nät: Det finns nationella eller regionala planer för nästa generations accessinfrastruktur där man tar hänsyn till regionala åtgärder för att nå unionens mål för tillgång till internet med hög kapacitet, med inriktning på områden där marknaden i enlighet med unionens regler om konkurrens och statligt stöd inte kan erbjuda öppen infrastruktur av kvalitet till ett överkomligt pris eller erbjuda tillgängliga tjänster till utsatta grupper.

Det finns en nationell eller regional plan för nästa generations accessinfrastruktur som innehåller

en plan för infrastrukturinvesteringar som grundar sig på en ekonomisk analys och som beaktar befintlig privat och offentlig infrastruktur och planerade investeringar,

modeller för hållbara investeringar som främjar konkurrens och ger tillgång till öppna, ekonomiskt överkomliga och framtidssäkra infrastrukturer och tjänster av god kvalitet,

åtgärder för att stimulera privata investeringar.

Fokusområde: 6C

Åtgärder enligt artiklarna 20 och 35 i förordning (EU) nr 1305/2013


2.   ALLMÄNNA FÖRHANDSVILLKOR

Förhandsvillkor

Kriterier för uppfyllande

Tillämplighet för fokusområden, åtgärder

Enligt bilaga XI del II i förordning (EU) nr 1303/2013.

Enligt bilaga XI del II i förordning (EU) nr 1303/2013.

1.   Anti-diskriminering

Att det finns administrativ kapacitet för genomförande och tillämpning av unionsrätt och unionsstrategier om antidiskriminering på området för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Former, i överensstämmelse med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar, för involvering av organ som ansvarar för att främja lika behandling av alla personer genom hela processen för utarbetande och genomförande av programmen, inklusive rådgivning om lika behandling i verksamhet inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Former för utbildning för personal hos de myndigheter som berörs av förvaltning och styrning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna vad gäller unionsrätt och unionsstrategier om antidiskriminering.

Fokusområde: 6B

Åtgärder enligt artiklarna 14, 15 och 35 i förordning (EU) nr 1305/2013, Leader

2.   Jämställdhet

Att det finns administrativ kapacitet för genomförande och tillämpning av unionsrätt och unionsstrategier om jämställdhet på området för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Former, i överensstämmelse med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar, för involvering av organ som ansvarar för jämställdhetsfrågor genom hela processen för utarbetande och genomförande av programmen, inklusive rådgivning om jämställdhet i verksamhet inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Former för utbildning för personal hos de myndigheter som berörs av förvaltning och styrning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna vad gäller unionsrätt och unionsstrategier om jämställdhet samt om integrering av jämställdhetsperspektivet.

Fokusområde(n): 6A, 6B

Åtgärder enligt artiklarna 14, 15, 19, 20 och 35 i förordning (EU) nr 1305/2013, Leader

3.   Funktionshinder

Att det finns administrativ kapacitet för genomförande och tillämpning av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på området för de europeiska struktur- och investeringsfonderna i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG (16).

Former, i överensstämmelse med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar, för samråd med och involvering av organ som ansvarar för att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och andra berörda parter genom hela processen för utarbetande och genomförande av programmen.

Former för utbildning för personal hos de myndigheter som berörs av förvaltning och styrning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna vad gäller unionsrätt och unionsstrategier om personer med funktionsnedsättning, inklusive tillgänglighet och den praktiska tillämpningen av FN-konventionen såsom den återges i unionens lagstiftning och nationell lagstiftning, i enlighet med vad som är lämpligt.

Former för att säkerställa övervakning av genomförandet av artikel 9 i FN-konventionen i samband med de europeiska struktur- och investeringsfonderna genom hela processen för utarbetande och genomförande av programmen.

Fokusområde(n): 6A, 6B

Åtgärder enligt artiklarna 19, 20 och 35 i förordning (EU) nr 1305/2013, Leader

4.   Offentlig upphandling

Att det finns former för effektiv tillämpning av unionsrätten om offentlig upphandling på området för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Former för effektiv tillämpning av unionens regler för offentlig upphandling genom lämpliga mekanismer.

Former för öppna förfaranden för tilldelning av avtal.

Former för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av de europeiska struktur- och investeringsfondernas genomförande.

Former för att säkerställa förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa unionens regler för offentlig upphandling.

Fokusområde(n): 2A, 5A, 5B, 5C, 6B

Åtgärder enligt artiklarna 14, 15, 17, 19, 20, 21 e och 35 i förordning (EU) nr 1305/2013, Leader

5.   Statligt stöd

Att det finns former för effektiv tillämpning av unionens regler om statligt stöd på området för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Former för effektiv tillämpning av unionens regler om statligt stöd.

Former för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av de europeiska struktur- och investeringsfondernas genomförande.

Former för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa unionens regler om statligt stöd.

Samtliga fokusområden och åtgärder, förutsatt att insatserna inom ramen för dem inte omfattas av artikel 42 i fördraget.

6.   Lagstiftning om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar

Att det finns former för effektiv tillämpning av unionens lagstiftning om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar

Former för effektiv tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (17) (miljökonsekvensbedömningar) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG (18) strategiska miljöbedömningar.

Former för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av genomförandet av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar.

Former för att säkra tillräcklig förvaltningskapacitet.

Fokusområde(n): 2A, 3A, 4A, 4B, 4C, 5A, 5B, 5C, 5D, 5E, 6A, 6C

Åtgärder enligt artiklarna 17, 19, 20, 21, och artiklarna 28–35 i förordning (EU) nr 1305/2013

7.   Statistiksystem och resultatindikatorer

Att det finns en statistisk bas som räcker till för utvärderingar av programmens effektivitet och genomslag.

Att det finns ett system av resultatindikatorer för att välja ut de åtgärder som mest effektivt bidrar till de önskade resultaten, mäta framstegen mot resultaten och bedöma genomslaget.

Former för insamling och sammanställning av statistisk i rätt tid som innehåller följande:

Kartläggning av källor och mekanismer som garanterar statistisk validering.

Former för publicering av och offentlighet för aggregerad statistik.

Ett verkningsfullt system av resultatindikatorer för Eruf och Sammanhållningsfonden vilket omfattar

val av resultatindikatorer för varje enskilt program, vilka ger information om vad som motiverar urvalet av de politiska åtgärder som finansieras inom programmet,

fastställandet av mål för dessa indikatorer,

varje indikators samstämmighet med följande krav: tillförlitlighet och statistisk validering för varje indikator, tydlighet vid normativ tolkning, anpassning till politiken och uppgifternas aktualitet.

Garantier för att man i all verksamhet som finansieras av programmet använder sig av ett verkningsfullt system av indikatorer.

Tillämpligt men redan uppfyllt, genom det gemensamma uppföljnings- och utvärderingssystemet

DEL 5

Koder för åtgärder och delåtgärder

Åtgärd inom ramen för förordning (EU) nr 1305/2013 eller förordning (EU) nr 1303/2013

Åtgärdskod enligt den här förordningen

Delåtgärd för planeringsändamål

Kod för delåtgärden enligt den här förordningen

Artikel 14 i förordning (EU) nr 1305/2013

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

1

Stöd till yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder

1.1

Stöd till demonstrationsverksamhet och informationsåtgärder

1.2

Stöd till kortvariga utbytes- och besöksprogram inom jord- och skogsbruk

1.3

Artikel 15 i förordning (EU) nr 1305/2013

Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

2

Stöd för att dra nytta av användningen av rådgivningstjänster

2.1

Stöd till inrättande av företagslednings-, avbytar- och rådgivningstjänster, liksom rådgivningstjänster inom skogsbruket

2.2

Stöd för att främja fortbildning av rådgivare

2.3

Artikel 16 i förordning (EU) nr 1305/2013

Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel

3

Stöd till första deltagande i kvalitetssystem

3.1

Stöd till informationsåtgärder och främjande åtgärder som genomförs av producentgrupper på den inre marknaden

3.2

Artikel 17 i förordning (EU) nr 1305/2013

Investeringar i fysiska tillgångar

4

Stöd till investeringar i jordbruksföretag

4.1

Stöd till investeringar i beredning och saluföring och/eller utveckling av jordbruksprodukter

4.2

Stöd till investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av jord- och skogsbruket

4.3

Stöd till icke-produktiva investeringar som är knutna till fullgörandet av målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk

4.4

Artikel 18 i förordning (EU) nr 1305/2013

Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder

5

Stöd till investeringar i förebyggande åtgärder som syftar till att minska konsekvenserna av sannolika naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och andra katastrofer

5.1

Stöd till investeringar för återställande av jordbruksmark och produktionspotential inom jordbruket som skadats i samband med naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och andra katastrofer

5.2

Artikel 19 i förordning (EU) nr 1305/2013

Jordbruks- och affärsutveckling

6

Nyetableringsstöd till unga jordbrukare

6.1

Nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden

6.2

Etableringsstöd för utveckling av småbruk

6.3

Stöd till investeringar för att skapa och utveckla annan verksamhet än jordbruk

6.4

Betalningar till jordbrukare som är stödberättigade enligt ordningen för småbrukare, som permanent överlåter sitt företag till en annan jordbrukare

6.5

Artikel 20 i förordning (EU) nr 1305/2013

Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen på landsbygden

7

Stöd för utarbetande och uppdatering av planer för utveckling av kommuner och samhällen på landsbygden och deras grundläggande tjänster och av skydds- och förvaltningsplaner för Natura 2000-områden och andra områden med högt naturvärde

7.1

Stöd till investeringar som syftar till upprättande, förbättring eller utvidgning av alla typer av småskalig infrastruktur, inklusive investeringar i förnybar energi och energibesparing

7.2

Stöd till bredbandsinfrastruktur, inklusive dess upprättande, förbättring och utvidgning, passiv bredbandsinfrastruktur och tillhandahållande av tillgång till bredband och offentlig e-förvaltning

7.3

Stöd till investeringar som syftar till upprättande, förbättring och utvidgning av grundläggande tjänster för landsbygdsbefolkningen, inbegripet fritid och kultur, och den tillhörande infrastrukturen

7.4

Stöd till investeringar för offentligt bruk i infrastruktur för rekreationsändamål, turistinformation och småskalig turistinfrastruktur

7.5

Stöd till utredningar och investeringar i samband med underhåll, restaurering och uppgradering av natur- och kulturarvet i landsbygdssamhällen, på landsbygden och i områden med högt naturvärde, inbegripet socioekonomiska aspekter samt åtgärder för att öka miljömedvetenheten

7.6

Stöd till investeringar som är inriktade på omlokalisering av verksamheter och ombyggnad av byggnader eller andra inrättningar i eller i närheten av landsbygdssamhällen och som syftar till att förbättra livskvaliteten eller att förbättra det berörda landsbygdssamhällets miljöprestanda

7.7

Övriga

7.8

Artikel 21 i förordning (EU) nr 1305/2013

Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

8

Stöd till beskogning och skapande av skogsmark

8.1

Stöd till inrättande och underhåll av system för trädjordbruk

8.2

Stöd till förebyggande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder och naturkatastrofer och andra katastrofer

8.3

Stöd till återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder och naturkatastrofer och andra katastrofer

8.4

Stöd till investeringar som förbättrar skogsekosystemens klimattålighet och miljövärde

8.5

Stöd till investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter

8.6

Artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013

Inrättande av producentgrupper och producentorganisationer

9

Inrättande av producentgrupper och producentorganisationer inom jordbruks- och skogssektorn

9

Artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013

Miljö- och klimatvänligt jordbruk

10

Stöd för åtaganden att bedriva miljö- och klimatvänligt jordbruk

10.1

Stöd för bevarande och hållbar användning och utveckling av genetiska resurser i jordbruket

10.2

Artikel 29 i förordning (EU) nr 1305/2013

Ekologiskt jordbruk

11

Betalning för omställning till ekologiska odlingsmetoder

11.1

Betalning för att bibehålla ekologiska odlingsmetoder

11.2

Artikel 30 i förordning (EU) nr 1305/2013

Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten

12

Ersättning för Natura 2000-jordbruksområden

12.1

Ersättning för Natura 2000-skogsbruksområden

12.2

Ersättning för jordbruksområden som omfattas av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt

12.3

Artikel 31 i förordning (EU) nr 1305/2013

Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar

13

Ersättning i bergsområden

13.1

Ersättning för andra områden med väsentliga naturliga begränsningar

13.2

Ersättning för andra områden som påverkas av särskilda begränsningar

13.3

Artikel 33 i förordning (EU) nr 1305/2013

Djurens välbefinnande

14

Stöd för djurens välbefinnande

14

Artikel 34 i förordning (EU) nr 1305/2013

Tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd

15

Betalning för åtaganden om miljö- och klimatvänligt skogsbruk

15.1

Stöd till bevarande och främjande av skogsgenetiska resurser

15.2

Artikel 35 i förordning (EU) nr 1305/2013

Samarbete

16

Stöd till inrättande och drift av operativa grupper inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket

16.1

Stöd till pilotprojekt och för utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker

16.2

Samarbete som bedrivs mellan små aktörer för att utveckla gemensamma arbetsprocesser och dela anläggningar och resurser samt för utveckling och/eller marknadsföring av turismtjänster

16.3

Stöd till horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor och lokala marknader, och till verksamheter i ett lokalt sammanhang som främjar utvecklingen av korta leveranskedjor och lokala marknader

16.4

Stöd till gemensamma åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och till gemensamma angreppssätt när det gäller miljöprojekt och tillämplig miljöpraxis

16.5

Stöd till horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan för hållbart tillhandahållande av biomassa för användning i livsmedel och energiproduktion och industriprocesser

16.6

Stöd till andra strategier än lokalt ledda utvecklingsstrategier

16.7

Stöd till upprättande av skogsbruksplaner eller motsvarande instrument

16.8

Stöd för diversifiering av verksamheter inom jordbruket till verksamhet med anknytning till hälso- och sjukvård, social integration, jordbruk med stöd från lokalsamhället samt utbildning i fråga om miljö och livsmedel

16.9

Övriga

16.10

Artikel 36 i förordning (EU) nr 1305/2013

Riskhantering

17

Skörde-, djur- och växtförsäkring

17.1

Gemensamma fonder för allvarliga klimathändelser, djur- och växtsjukdomar, angrepp av skadegörare och miljöolyckor

17.2

Inkomststabiliserande verktyg

17.3

Artikel 40 i förordning (EU) nr 1305/2013

Finansiering av kompletterande nationellt direktstöd för Kroatien

18

Finansiering av kompletterande nationellt direktstöd för Kroatien

18

Artikel 35 i förordning (EU) nr 1303/2013

Stöd till lokalt ledd utveckling inom ramen för Leader

19

Förberedande stöd

19.1

Stöd till genomförande av insatser inom den lokalt ledda utvecklingsstrategin

19.2

Förberedelser inför och genomförande av samarbetsverksamhet i den lokala aktionsgruppen

19.3

Stöd till löpande kostnader och ledningsfunktioner

19.4

Artiklarna 51–54 i förordning (EU) nr 1305/2013

Tekniskt stöd

20

Stöd till tekniskt stöd (annat än inom ramen för det nationella landsbygdsnätverket)

20.1

Stöd för att bilda och driva det nationella landsbygdsnätverket

20.2

DEL 6

Unionsprioriteringar för landsbygdsutveckling och fokusområdeskoder

Prioritering

Artikel i förordning (EU) nr 1305/2013 / fokusområdeskod

Fokusområde

Prioritering 1: Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden

Artikel 5.1 a = fokusområde 1A

Främja innovation, samarbete, och utveckling av kunskap på landsbygden

Artikel 5.1 b = fokusområde 1B

Stärka banden mellan jordbruk, livsmedelsproduktion och skogsbruk samt forskning och innovation, även för att få till stånd förbättrad miljöförvaltning och miljöprestanda

Artikel 5.1 c = fokusområde 1C

Främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk

Prioritering 2: Förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk

Artikel 5.2 a = fokusområde 2A

Förbättra jordbruksföretagens ekonomiska resultat och underlätta omstrukturering och modernisering av jordbruksföretagen, särskilt i syfte att öka marknadsdeltagande och marknadsinriktning samt diversifiering av jordbruket

Artikel 5.2 b = fokusområde 2B

Underlätta inträdet i jordbrukssektorn för jordbrukare med tillräcklig kompetens och i synnerhet generationsskiften

Prioritering 3: Främja livsmedelskedjans organisation, inbegripet bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket

Artikel 5.3 a = fokusområde 3A

Förbättra primärproducenternas konkurrenskraft genom att på ett bättre sätt integrera dem i livsmedelskedjan med hjälp av kvalitetssystem, skapa mervärde för jordbruksprodukter, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta leveranskedjor, producentgrupper och producentorganisationer samt branschorganisationer

Artikel 5.3 b = fokusområde 3B

Stödja riskförebyggande insatser och riskhantering inom jordbruket

Prioritering 4: Återställa, bevara och förbättra de ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket

Artikel 5.4 a = fokusområde 4A

Återställa, bevara och förstärka den biologiska mångfalden, inklusive inom Natura 2000-områden, och i områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, samt jordbruk med höga naturvärden samt de europeiska landskapens karaktär

Artikel 5.4 b = fokusområde 4B

Förbättra vattenförvaltningen, inbegripet hanteringen av gödselmedel och växtskyddsmedel

Artikel 5.4 c = fokusområde 1C

Förebygga markerosion och förbättra markskötseln

Prioritering 5: Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn

Artikel 5.5 a = fokusområde 5A

Effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket

Artikel 5.5 b = fokusområde 5B

Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning

Artikel 5.5 c = fokusområde 5C

Främja en hållbar samhällsekonomi genom att underlätta tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och öka användningen av biprodukter, avfall, restprodukter och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel

Artikel 5.5 d = fokusområde 5D

Minska jordbrukens utsläpp av växthusgaser och ammoniak

Artikel 5.5 e = fokusområde 5E

Främja bevarande av kolsänkor och kolbindning inom jordbruk och skogsbruk

Prioritering 6: Främja social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden

Artikel 5.6 a = fokusområde 6A

Främja diversifiering, skapande samt utveckling av småföretag och arbetstillfällen

Artikel 5.6 b = fokusområde 6B

Främja lokal utveckling på landsbygden

Artikel 5.6 c = fokusområde 6C

Öka tillgängligheten till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik på landsbygden


(1)  Artikel 8.4 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 184/2014 av den 25 februari 2014 om fastställande av villkoren för det elektroniska systemet för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden och om antagande av nomenklaturen för insatskategorier för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden inom målet Europeiskt territoriellt samarbete i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete (EUT L 57, 27.2.2014, s. 7).

(3)  Användandet av EJFLU:s samlade bidrag till vart och ett av programmen i fråga.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

(6)  Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(10)  Den vägledande fördelningen av det totala unionsbidraget per fokusområde ska användas för beräkning av landsbygdsprogrammets bidrag till de tematiska mål och klimatförändringsmål som avses i artikel 15.1 a iv i förordning (EU) nr 1303/2013, beslut om innehållna betalningar i enlighet med artiklarna 19.5 och 22.6 i den förordningen och, i förekommande fall, beräkningen av de belopp som ska avsättas enligt artikel 59.6 i förordning (EU) nr 1305/2013.

(11)  Artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) och om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

(12)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(14)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG (EUT L 114, 27.4.2006, s. 64).

(15)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

(16)  Rådets beslut av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (EUT L 23, 27.1.2010, s. 35).

(17)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

(18)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).


BILAGA II

Omräkningskurser för omvandling av djur till djurenheter (DE) enligt i artikel 9.2

Tjurar, kor och andra nötkreatur över två år, hästdjur över sex månader

1,0 djurenheter

Nötkreatur från sex månader till två år

0,6 djurenheter

Nötkreatur under sex månader

0,4 djurenheter

Får och getter

0,15 djurenheter

Avelssuggor > 50 kg

0,5 djurenheter

Andra grisar

0,3 djurenheter

Värphöns

0,014 djurenheter

Andra fjäderfän (1)

0,03 djurenheter

Omräkningskurserna får ökas med hänsyn till vetenskapliga rön som förklaras och är väl motiverade i landsbygdsprogrammen.

Andra djurkategorier får läggas till i undantagsfall. Omräkningskurserna för sådana kategorier ska fastställas med hänsyn till särskilda omständigheter och vetenskapliga rön som förklaras och är väl motiverade i landsbygdsprogrammen.


(1)  För denna kategori kan omräkningskurserna komma att sänkas med hänsyn till vetenskapliga rön som förklaras och är väl motiverade i landsbygdsprogrammen.


BILAGA III

Information och publicitet enligt artikel 13

DEL 1

Informations- och publicitetssåtgärder

1.   Förvaltningsmyndigheternas ansvar

1.1   Informations- och publicitetsstrategi

Den förvaltande myndigheten ska se till att informations- och publicitetsåtgärder genomförs i enlighet med myndighetens informations- och publicitetsstrategi som åtminstone ska omfatta följande:

a)

Strategins syften och målgrupper.

b)

En beskrivning av innehållet i informations- och publicitetsåtgärderna.

c)

En preliminär budget för strategin.

d)

En beskrivning av de administrativa organ, inklusive personal, som ansvarar för att genomföra informations- och publicitetsåtgärderna.

e)

En beskrivning av det nationella landsbygdsnätverkets roll och hur dess kommunikationsplan enligt artikel 54.3 vi i förordning (EU) nr 1305/2013 kommer att bidra till genomförandet av strategin.

f)

En beskrivning av hur informations- och publicitetsåtgärderna ska bedömas med avseende på genomslag och kännedom om politiken, de operativa programmen och verksamheten samt EJFLU:s och unionens roll.

g)

En årlig uppdatering med de informations- och publicitetsåtgärder som ska genomföras under det följande året.

1.2   Information för potentiella stödmottagare

Den förvaltande myndigheten ska se till att potentiella stödmottagare har tillgång till relevant information, inklusive uppdaterade uppgifter i förekommande fall, och ta hänsyn till tillgängligheten av elektroniska tjänster eller andra kommunikationstjänster för vissa potentiella stödmottagare, åtminstone avseende följande:

a)

Information om finansieringsmöjligheter och utlysning av ansökningsomgångar inom ramen för landsbygdsprogrammen.

b)

De administrativa förfaranden som ska följas för att komma i fråga för finansiering inom ramen för landsbygdsprogrammen.

c)

Förfarandena för granskning av ansökningar om stöd.

d)

Villkoren för stödberättigande och/eller kriterierna för urval och bedömning av de projekt som ska finansieras.

e)

Namnen på personer eller kontakter på nationell, regional eller lokal nivå som kan förklara hur landsbygdsprogrammen fungerar och kriterier för urval och bedömning av insatserna.

f)

Uppgift om att stödmottagarna ansvarar för att informera allmänheten om målet med insatsen och det stöd som verksamheten får från EJFLU i enlighet med del 1 avsnitt 2. Den förvaltande myndigheten kan begära att de potentiella stödmottagarna i sina ansökningar ska föreslå preliminär kommunikationsverksamhet som står i rimlig proportion till verksamhetens omfattning.

g)

Information om förfarandena för hantering av klagomål inom ramen för artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/2013.

1.3   Information till allmänheten

Den förvaltande myndigheten ska informera allmänheten om innehållet i landsbygdsprogrammet, dess antagande av kommissionen och dess uppdateringar, och de största framstegen i genomförandet av programmet och dess avslutning, samt dess bidrag till att uppfylla de prioriteringar för unionen som anges i partnerskapsavtalet.

Den förvaltande myndigheten ska se till att det inrättas en enda webbplats eller en enda webbportal som tillhandahåller den information som avses i punkterna 1.1 och 1.2 samt första stycket i den här punkten. Upprättandet av den enda webbplatsen ska inte hindra ett smidigt genomförande av EJFLU och inte begränsa potentiella mottagares och aktörers tillgång till informationen. Åtgärderna för att informera allmänheten ska omfatta de delar som fastställs i del 2 punkt 1.

1.4   Deltagande av organ som agerar som mellanhänder

Den förvaltande myndigheten ska, bl.a. genom det nationella landsbygdsnätverket, se till att organ som kan fungera som mellanhänder deltar i informationsåtgärderna för potentiella stödmottagare, och särskilt

a)

partner som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 1303/2013,

b)

europeiska informationscentrum samt kommissionens representationskontor och Europaparlamentets informationskontor i medlemsstaterna,

c)

utbildnings- och forskningsinstitutioner.

1.5   Beslut om stöd

Den förvaltande myndigheten ska se till att stödmottagarna i beslutet om stöd blir upplysta om att insatserna finansieras av ett program som delvis är finansierat av EJFLU och om åtgärden och prioriteringen i det berörda landsbygdsprogrammet.

2.   Stödmottagarnas ansvar

2.1   I alla informations- och kommunikationsåtgärder som stödmottagaren vidtar ska EJFLU:s stöd till verksamheten visas genom följande:

a)

Unionens emblem.

b)

En hänvisning till stödet från EJFLU.

När en informations- eller publicitetsåtgärd rör en insats eller flera insatser som är medfinansierade av mer än en fond, kan hänvisningen i led b ersättas med en hänvisning till de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

2.2   Under verksamhetens genomförande ska stödmottagaren informera allmänheten om stödet från EJFLU på följande sätt:

a)

Om stödmottagaren har en webbplats för yrkesmässig användning ska där finnas en kort beskrivning av insatsen där kopplingen framgår mellan webbplatsens syfte och stödet till insatsen, i proportion till stödnivån, inbegripet dess syften och resultat, där unionens finansiella stöd lyfts fram.

b)

När det gäller insatser som inte omfattas av led c och där det totala offentliga stödet överskrider 10 000 euro ska, beroende på vilken insats som finansieras (t.ex. för insatser som omfattas av artikel 20 om förnyelse av samhällen eller Leader-insatser), minst en affisch med information om insatsen (minst i A3-storlek), där unionens finansiella stöd framhålls, anslås på en plats som är väl synlig för allmänheten, t.ex. entrén till en byggnad. Om en insats inom ramen för ett landsbygdsprogram leder till en investering (t.ex. i ett jordbruksföretag eller ett livsmedelsföretag) för vilken det sammanlagda offentliga stödet överskrider 50 000 euro ska stödmottagaren sätta upp en upplysningstavla med information om projektet som framhäver det finansiella stödet från unionen. En upplysningstavla ska också sättas upp i de lokaler som används av de lokala aktionsgrupper som finansieras genom Leader.

c)

En tillfällig skylt av betydande storlek ska sättas upp för varje insats som innebär finansiering av infrastruktur eller byggverksamhet för vilka det totala offentliga stödet överstiger 500 000 euro, på en plats som är tydligt synlig för allmänheten.

Senast tre månader efter det att en insats har avslutats ska stödmottagaren sätta upp en permanent plakett eller skylt av betydande storlek på en plats som är tydligt synlig för allmänheten för varje insats som uppfyller följande kriterier:

i)

Det totala offentliga stödet till verksamheten överstiger 500 000 euro.

ii)

Insatsen består i inköp av ett fysiskt föremål eller finansiering av infrastruktur eller byggverksamhet.

Denna skylt ska innehålla uppgifter om namnet på och huvudsyftet med insatsen och framhäva det finansiella stödet från unionen.

Skyltar, affischer, plaketter och webbplatser ska innehålla en beskrivning av projektet/insatsen och de delar som avses i del 2 punkt 1. Den informationen ska uppta minst 25 % av utrymmet på affischen, plaketten eller webbplatsen.

DEL 2

Tekniska kännetecken för informations- och publicitetsåtgärder

1.   Logotyp och slogan

Varje informations- och publicitetsåtgärd ska innehålla följande element:

a)

Unionsemblemet i enlighet med den grafiska profil som anges på http://europa.eu/abc/symbols/emblem/download_en.htm, tillsammans med följande förklaring av unionens roll:

”Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden”.

b)

För de insatser och de åtgärder som finansieras av Leader, Leader-logotypen:

++ Leader-logotyp++

2.   Informations- och kommunikationsmaterial

Publikationer (t.ex. broschyrer, foldrar och nyhetsbrev) och affischer om åtgärder och insatser som medfinansieras av EJFLU ska innehålla en tydlig anvisning på titelsidan om unionens deltagande, liksom unionens emblem om det nationella eller regionala emblemet också används. Publikationer ska innehålla hänvisningar till det organ som ansvarar för innehållet i informationen samt till den förvaltningsmyndighet som har utsetts att genomföra EJFLU-bidraget och/eller det nationella stödet i fråga.

Om informationen görs tillgänglig genom elektroniska medel (webbplatser, databaser för potentiella stödmottagare) eller i form av audiovisuellt material, ska den första punkten tillämpas på motsvarande sätt.

Webbplatser som berör EJFLU ska

a)

nämna EJFLU:s bidrag, åtminstone på hemsidan,

b)

innehålla en hyperlänk till kommissionens webbplats om EJFLU.


BILAGA IV

Gemensamma kontext-, resultat och utfallsindikatorer enligt artikel 14.2

1.   Kontextindikatorer

C1.

Befolkning

C2.

Åldersstruktur

C3.

Territorium

C4.

Befolkningstäthet

C5.

Sysselsättningsgrad (1)

C6.

Egenföretagande

C7.

Arbetslöshet

C8.

BNP per capita (1)

C9.

Fattigdom (1)

C10.

Ekonomisk struktur

C11.

Sysselsättningsstruktur

C12.

Arbetsproduktivitet per ekonomisk sektor

C13.

Sysselsättning per ekonomisk sektor

C14.

Arbetsproduktivitet inom jordbruket

C15.

Arbetsproduktivitet inom skogsbruket

C16.

Arbetsproduktivitet inom livsmedelsindustrin

C17.

Jordbruksföretag (gårdar)

C18.

Jordbruksareal

C19.

Jordbruksareal som används för ekologiskt jordbruk

C20.

Bevattnad mark

C21.

Djurenheter

C22.

Arbetskraft i jordbruket

C23.

Åldersstruktur hos driftsledare inom jordbruket

C24.

Jordbruksutbildning hos driftsledare inom jordbruket

C25.

Jordbrukets faktorinkomst (1)

C26.

Jordbrukets företagsinkomst (1)

C27.

Jordbrukets totala faktorproduktivitet (1)

C28.

Fastställd bruttokapitalbildning inom jordbruket

C29.

Skog eller skogsmarker

C30.

Turistinfrastruktur

C31.

Landtäcke

C32.

Mindre gynnade områden

C33.

Jordbruksintensitet

C34.

Natura 2000-områden

C35.

Index över odlingslandskapets fåglar (1)

C36.

Bevarandestatus för livsmiljöer inom jordbruksområden (gräsmark)

C37.

Jordbruk med högt naturvärde (1)

C38.

Skyddad skog

C39.

Vattenanvändning i jordbruket (1)

C40.

Vattenkvalitet (1)

C41.

Organiskt material i åkermark (1)

C42.

Jorderosion orsakad av vatten (1)

C43.

Produktion av förnybar energi från jord- och skogsbruket

C44.

Energianvändning i jordbruk, skogsbruk och livsmedelsindustri

C45.

Utsläpp från jordbruket (1)

2.   Resultatindikatorer

R1

:

Procentandel jordbruksföretag med stöd från ett landsbygdsprogram för investeringar i omstrukturering eller modernisering (fokusområde 2A)

R2

:

Förändring i jordbruksproduktionen på företag som erhåller stöd/ÅAE (årsarbetsenhet) (fokusområde 2A) (2)

R3

:

Procentandel jordbruksföretag med stöd från ett landsbygdsprogram för affärsutvecklingsplaner/investeringar för unga jordbrukare (fokusområde 2B)

R4

:

Procentandel jordbruksföretag som får stöd för deltagande i kvalitetssystem, lokala marknader och korta leveranskedjor, samt producentgrupper/producentorganisationer (fokusområde 3A)

R5

:

Procentandel jordbruksföretag som deltar i system för riskhantering (fokusområde 3B)

R6

:

Procentandel skog eller annan trädbevuxen mark som omfattas av åtagande som stöder biologisk mångfald (fokusområde 4A)

R7

:

Procentandel jordbruksmark som omfattas av åtagande som stöder biologisk mångfald och/eller landskap (fokusområde 4A)

R8

:

Procentandel jordbruksmark som omfattas av åtagande för att förbättra vattenförvaltning (fokusområde 4B)

R9

:

Procentandel skogsbruksmark som omfattas av åtagande för att förbättra vattenförvaltning (fokusområde 4B)

R10

:

Procentandel jordbruksmark som omfattas av åtagande för att förbättra markskötsel och/eller förebygga jorderosion (fokusområde 4C)

R11

:

Procentandel skogsbruksmark som omfattas av åtagande för att förbättra markskötsel och/eller förebygga jorderosion (fokusområde 4C)

R12

:

Procentandel bevattnad mark som ställs om till effektivare bevattningssystem (fokusområde 5A)

R13

:

Ökad effektivitet i vattenanvändningen inom jordbruket i projekt som får stöd genom landsbygdsprogrammet (fokusområde 5A) (2)

R14

:

Ökad effektivitet i energianvändningen inom jordbruket och livsmedelsindustrin i projekt som får stöd genom landsbygdsprogrammet (fokusområde 5B) (2)

R15

:

Förnybar energi som framställs från projekt som fått stöd (fokusområde 5C) (2)

R16

:

Procentandel djurenheter som berörs av investeringar i djurförvaltning som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och/eller ammoniak (fokusområde 5D)

R17

:

Procentandel jordbruksmark som omfattas av åtagande för att minska utsläppen av växthusgaser och/eller ammoniak (fokusområde 5D)

R18

:

Minskade utsläpp av metan och dikväveoxid (fokusområde 5D) (2)

R19

:

Minskade ammoniakutsläpp (fokusområde 5D) (2)

R20

:

Procentandel jordbruks- och skogsbruksmark som omfattas av åtagande som bidrar till koldioxidbindning eller bevarande av kolsänkor (fokusområde 5E)

R21

:

Arbetstillfällen som skapats i projekt som får stöd (fokusområde 6A)

R22

:

Procentandel av landsbygdsbefolkningen som omfattas av lokala utvecklingsstrategier (fokusområde 6B)

R23

:

Procentandel av landsbygdsbefolkningen som får ta del av förbättrade tjänster/infrastrukturer (fokusområde 6B)

R24

:

Arbetstillfällen som skapats i projekt som får stöd (Leader) (fokusområde 6B)

R25

:

Procentandel av landsbygdsbefolkningen som får ta del av nya eller förbättrade tjänster/infrastrukturer (informations- och kommunikationsteknik – IKT) (fokusområde 6C)

Indikatorer i kursiv stil är också målindikatorer som omfattas av punkt 4.

3.   Utfallsindikatorer för landsbygdsutveckling

Nummer

Utfallsindikatorer

Åtgärdskoder (artiklar i förordning (EU) nr 1305/2013 eller förordning (EU) nr 1303/2013)

O.1

Offentliga utgifter, totalt  (3)

Alla åtgärder

O.2

Sammanlagd investering

4 (artikel 17), 5 (artikel 18), 6.4 (artikel 19), 7.2–7.8 (artikel 20), 8.5 och 8.6 (artikel 21) (förordning (EU) nr 1305/2013)

O.3

Antal åtgärder/insatser som får stöd

1 (artikel 14), 2 (artikel 15), 4 (artikel 17), 7 (artikel 20), 8.5 och 8.6 (artikel 21), 9 (artikel 27), 17.2 och 17.3 (artikel 36) (förordning (EU) nr 1305/2013)

O.4

Antal stödmottagare/företag som får stöd

3 (artikel 16), 4.1 (artikel 17), 5 (artikel 18), 6 (artikel 19), 8.1–8.4 (artikel 21), 11 (artikel 29), 12 (artikel 30), 13 (artikel 31), 14 (artikel 33), 17.1 (artikel 36) (förordning (EU) nr 1305/2013)

O.5

Sammanlagd areal (ha)

4 (artikel 17), 8.1–8.5 (artikel 21), 10 (artikel 28), 11 (artikel 29), 12 (artikel 30), 13 (artikel 31), 15 (artikel 34) (förordning (EU) nr 1305/2013)

O.6

Fysisk areal som får stöd (ha)

10 (artikel 28) (förordning (EU) nr 1305/2013)

O.7

Antal kontrakt som får stöd

10 (artikel 28), 15 (artikel 34) (förordning (EU) nr 1305/2013)

O.8

Antal djurenheter som får stöd

14 (artikel 33), 4 (artikel 17) (förordning (EU) nr 1305/2013)

O.9

Antal företag som har deltagit i de system som fått stöd

9 (artikel 27), 16.4 (artikel 35), 17.2 och 17.3 (artikel 36) (förordning (EU) nr 1305/2013)

O.10

Antal jordbrukare som omfattas av utbetalningar

17.2 och 17.3 (artikel 36) (förordning (EU) nr 1305/2013)

O.11

Antal anordnade utbildningsdagar

1 (artikel 14 i förordning (EU) nr 1305/2013)

O.12

Antal deltagande i utbildning

1 (artikel 14 i förordning (EU) nr 1305/2013)

O.13

Antal stödmottagare som fått rådgivning

2 (artikel 15 i förordning (EU) nr 1305/2013)

O.14

Antal utbildade rådgivare

2 (artikel 15 i förordning (EU) nr 1305/2013)

O.15

Invånare som omfattas av förbättrade tjänster/infrastrukturer (it eller andra)

7 (artikel 20 i förordning (EU) nr 1305/2013)

O.16

Antal grupper inom det europeiska innovationspartnerskapet som får stöd, antal insatser inom grupper inom det europeiska innovationspartnerskapet som får stöd samt antal och typ av partner i det europeiska innovationspartnerskapets grupper

16 (artikel 35 i förordning (EU) nr 1305/2013)

O.17

Antal samarbetsprojekt som får stöd (andra än det europeiska innovationspartnerskapet)

16 (artikel 35 i förordning (EU) nr 1305/2013)

O.18

Befolkning som omfattas av LAG-gruppen

19 (artikel 32 i förordning (EU) nr 1303/2013)

O.19

Antal LAG-grupper som valts ut

19 (artikel 32 i förordning (EU) nr 1303/2013)

O.20

Antal Leader-projekt som får stöd

19 (artikel 35.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013)

O.21

Antal samarbetsprojekt som får stöd

19 (artikel 35.1 c i förordning (EU) nr 1303/2013)

O.22

Antal och typ av projektansvariga

19 (artikel 35.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013)

O.23

Unikt identifieringsnummer för LAG-grupp som deltar i samarbetsprojektet

19 (artikel 35.1 c i förordning (EU) nr 1303/2013)

O.24

Antal tematiska och analytiska utbyten som inrättats med stöd av det nationella landsbygdsnätverket

Nätverksarbete (artikel 54 i förordning (EU) nr 1305/2013)

O.25

Antal kommunikationsverktyg för det nationella landsbygdsnätverket

Nätverksarbete (artikel 54 i förordning (EU) nr 1305/2013)

O.26

Antal verksamheter inom det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling som det nationella landsbygdsnätverket har deltagit i

Nätverksarbete (artikel 54 i förordning (EU) nr 1305/2013)

4.   Målindikatorer

T1

:

Procentandelen utgifter inom ramen för artiklarna 14, 15 och 35 i förordning (EU) nr 1305/2013 i förhållande till de sammanlagda utgifterna för landsbygdsprogrammet (fokusområde 1A)

T2

:

Sammanlagt antal samarbetsprojekt som fått stöd inom ramen för samarbetsåtgärden (artikel 35 i förordning (EU) nr 1305/2013) (grupper, nätverk/kluster, pilotprojekt …) (fokusområde 1B)

T3

:

Totalt antal deltagare som utbildats enligt artikel 14 förordning (EU) nr 1305/2013 (fokusområde 1C)

T4

:

Procentandel jordbruksföretag med stöd från ett landsbygdsprogram för investeringar i omstrukturering eller modernisering (fokusområde 2A)

T5

:

Procentandel jordbruksföretag med stöd från ett landsbygdsprogram för affärsutvecklingsplaner/investeringar för unga jordbrukare (fokusområde 2B)

T6

:

Procentandel jordbruksföretag som får stöd för deltagande i kvalitetssystem, lokala marknader och korta leveranskedjor, samt producentgrupper/producentorganisationer (fokusområde 3A)

T7

:

Procentandel jordbruksföretag som deltar i system för riskhantering (fokusområde 3B)

T8

:

Procentandel skog eller annan trädbevuxen areal som omfattas av åtagande som stöder biologisk mångfald (fokusområde 4A)

T9

:

Procentandel jordbruksmark som omfattas av åtagande som stöder biologisk mångfald och/eller landskap (fokusområde 4A)

T10

:

Procentandel jordbruksmark som omfattas av åtagande för att förbättra vattenförvaltning (fokusområde 4B)

T11

:

Procentandel skogsbruksmark som omfattas av åtagande för att förbättra vattenförvaltning (fokusområde 4B)

T12

:

Procentandel jordbruksmark som omfattas av åtagande för att förbättra markskötsel och/eller förebygga jorderosion (fokusområde 4C)

T13

:

Procentandel skogsbruksmark som omfattas av åtagande för att förbättra markskötsel och/eller förebygga jorderosion (fokusområde 4C)

T14

:

Procentandel bevattnad mark som ställs om till effektivare bevattningssystem (fokusområde 5A)

T15

:

Sammanlagda investeringar i energieffektivitet (fokusområde 5B)

T16

:

Sammanlagda investeringar i produktion av förnybar energi (fokusområde 5C)

T17

:

Procentandel djurenheter som berörs av investeringar i djurförvaltning som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och/eller ammoniak (fokusområde 5D)

T18

:

Procentandel jordbruksmark som omfattas av åtagande för att minska utsläppen av växthusgaser och/eller ammoniak (fokusområde 5D)

T19

:

Procentandel jordbruks- och skogsbruksmark som omfattas av åtagande som bidrar till koldioxidbindning och bevarande av kolsänkor (fokusområde 5E)

T20

:

Arbetstillfällen som skapats i projekt som får stöd (fokusområde 6A)

T21

:

Procentandel av landsbygdsbefolkningen som omfattas av lokala utvecklingsstrategier (fokusområde 6B)

T22

:

Procentandel av landsbygdsbefolkningen som får ta del av förbättrade tjänster/infrastrukturer (fokusområde 6B)

T23

:

Arbetstillfällen som skapats i projekt som får stöd (Leader) (fokusområde 6B)

T24

:

Procentandel av landsbygdsbefolkningen som får ta del av nya eller förbättrade tjänster/infrastrukturer (IKT) (fokusområde 6C)

5.   Föreslagna indikatorer för resultatramen

 

Indikatorer

Närstående aktivitetsindikator

Prioritering 2 (P2):

Summa offentliga utgifter P2 (euro)

O.1

Antal jordbruksföretag med stöd från ett landsbygdsprogram för investeringar i omstrukturering eller modernisering (fokusområde 2A) + jordbruksföretag med stöd från ett landsbygdsprogram för affärsutvecklingsplaner/investeringar för unga jordbrukare (fokusområde 2B)

O.4

Prioritering 3

(P3)

Summa offentliga utgifter P3 (euro)

O.1

Antal jordbruksföretag som får stöd för deltagande i kvalitetssystem, lokala marknader och korta leveranskedjor, samt producentgrupper/producentorganisationer (fokusområde 3A)

O.4, O.9

Antal jordbruksföretag som deltar i system för riskhantering (fokusområde 3B)

O.4, O.9

Prioritering 4

(P4)

Summa offentliga utgifter P4 (euro)

O.1

Jordbruksmark som omfattas av åtagande som bidrar till biologisk mångfald (fokusområde 4A) + förbättrar vattenförvaltning (fokusområde 4B) + förbättrar markskötsel och/eller förebygger jorderosion (fokusområde 4C)

O.5

Prioritering 5

(P5)

Summa offentliga utgifter P5 (euro)

O.1

Antal investeringar i energibesparingar och energieffektivitet (fokusområde 5B) + i förnybar energiproduktion (fokusområde 5C)

O.3

Jordbruks- och skogsbruksmark som omfattas av förvaltning för att främja koldioxidbindning eller bevarande av kolsänkor (fokusområde 5E) + jordbruksmark som omfattas av åtagande för att minska utsläppen av växthusgaser och/eller ammoniak (fokusområde 5D) + bevattnad mark som ställs om till effektivare bevattningssystem (fokusområde 5A)

O.5

Prioritering 6

(P6)

Summa offentliga utgifter P6 (euro)

O.1

Antal insatser som får stöd för att förbättra grundläggande tjänster och infrastrukturer i landsbygdsområden (fokusområdena 6B och 6C)

O.3

Befolkning som omfattas av LAG-gruppen (fokusområde 6B)

O.18


(1)  Kontextindikatorer som införlivar effektindikatorer från den gemensamma jordbrukspolitiken

(2)  Kompletterande resultatindikatorer

(3)  Denna indikator motsvarar den resultatramsindikator som fastställs i artikel 5.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 215/2014 av den 7 mars 2014 om tillämpningsföreskrifter till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden när det gäller metoder för stöd till klimatförändringsmål, fastställande av delmål och mål i resultatramen samt nomenklaturen för insatskategorier för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 69, 8.3.2014, s. 65).


BILAGA V

Gemensamma utvärderingsfrågor för landsbygdsutveckling

Utvärderingsfrågor i samband med fokusområden

För varje fokusområde som ingår i landsbygdsprogrammet ska tillhörande fråga besvaras i de utökade årliga genomföranderapporter som lämnas in 2017 och 2019, och i efterhandsutvärderingsrapporten.

1.

Fokusområde 1A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till innovation, samarbete och utveckling av en kunskapsbas i landsbygdsområden?

2.

Fokusområde 1B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet stärkt banden mellan jordbruk, livsmedelsproduktion och skogsbruk samt forskning och innovation, även för att få till stånd förbättrad miljöförvaltning och miljöprestanda?

3.

Fokusområde 1C: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till livslångt lärande och yrkesutbildning inom jordbruks- och skogsbrukssektorn?

4.

Fokusområde 2A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att förbättra den regionala ekonomiska utvecklingen, omstruktureringen och moderniseringen av de jordbruksföretag som fått stöd, särskilt genom att öka deras deltagande på marknaden och diversifiera jordbruksverksamheten?

5.

Fokusområde 2B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet underlättat inträdet i jordbrukssektorn för jordbrukare med tillräcklig kompetens och i synnerhet generationsskiften.

6.

Fokusområde 3A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet förbättrat primärproducenternas konkurrenskraft genom att på ett bättre sätt integrera dem i livsmedelskedjan med hjälp av kvalitetssystem, skapa mervärde för jordbruksprodukter, främja lokala marknader och korta leveranskedjor, producentgrupper och producentorganisationer samt branschorganisationer?

7.

Fokusområde 3B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till riskförebyggande och riskhantering inom jordbruket?

8.

Fokusområde 4A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden, bland annat inom Natura 2000-områden, områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar och jordbruk med högt naturvärde, och det europeiska landskapet?

9.

Fokusområde 4B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till bättre vattenförvaltning, inbegripet hantering av gödselmedel och växtskyddsmedel?

10.

Fokusområde 4C: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att förhindra jorderosion och förbättra markförvaltning?

11.

Fokusområde 5A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket?

12.

Fokusområde 5B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning?

13.

Fokusområde 5C: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till tillgång till och användning av förnybara energikällor, biprodukter, avfall, rester och andra råvaror som är avsedda för andra bio-ekonomiska ändamål än livsmedel?

14.

Fokusområde 5D: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak från jordbruket?

15.

Fokusområde 5E: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till bevarande av kolsänkor och kolinbindning inom jordbruk och skogsbruk?

16.

Fokusområde 6A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till diversifiering, skapande och utveckling av småföretag och arbetstillfällen?

17.

Fokusområde 6B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till lokal utveckling på landsbygden?

18.

Fokusområde 6C: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till ökad tillgång till, användning av och kvalitet på informations- och kommunikationsteknik (IKT) i landsbygdsområden?

Utvärderingsfrågor som rör andra aspekter av landsbygdsprogrammet

Följande frågor ska besvaras i de utökade årliga genomföranderapporter som lämnas in 2017 och 2019 och i efterhandsutvärderingsrapporten.

19.

I vilken omfattning har synergieffekter mellan prioriteringar och fokusområden ökat effektiviteten i programmet för landsbygdsutveckling?

20.

I vilken utsträckning har tekniskt stöd bidragit till att uppnå de mål som anges i artikel 59 förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 51.2 förordning (EU) nr 1305/2013?

21.

I vilken utsträckning har det nationella landsbygdsnätverket bidragit till att uppnå de mål som anges i artikel 54.2 förordning (EU) nr 1305/2013?

Utvärderingsfrågor när det gäller unionens mål

Följande frågor ska besvaras i de utökade årliga genomföranderapporter som lämnas in 2019 och i efterhandsutvärderingsrapporten.

22.

I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till Europa 2020-strategins överordnade mål att öka sysselsättningsgraden för befolkningen i åldrarna 20–64 år till minst 75 %?

23.

I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit Europa 2020-strategins överordnade mål att 3 % av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling och innovation?

24.

I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, till att uppnå Europa 2020-strategins överordnade mål om att utsläppen av växthusgaser ska minskas med minst 20 % jämfört med 1990 års nivåer och med 30 % på vissa villkor, till att öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 % och till att höja energieffektiviteten med 20 %?

25.

I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till att uppnå Europa 2020-strategins överordnade mål om att minska antalet EU-invånare som lever under den nationella fattigdomsgränsen?

26.

I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till att förbättra miljön och till att uppnå målet för EU:s strategi för biologisk mångfald om att hejda förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster, samt återställa dem?

27.

I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till den gemensamma jordbrukspolitikens mål att främja jordbrukets konkurrenskraft?

28.

I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till den gemensamma jordbrukspolitikens mål att säkra en hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder?

29.

I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till den gemensamma jordbrukspolitikens mål att uppnå en territoriellt balanserad utveckling av landsbygdsekonomin och landsbygdsamhällena, inbegripet skapande och bibehållande av arbetstillfällen?

30.

I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till att främja innovation?


BILAGA VI

Centrala delar i den tekniska dokumentationen för uppföljnings- och utvärderingssystemet

En av de viktigaste delarna i uppföljnings- och utvärderingssystemet för landsbygdsutveckling är det tekniska stöd som ges till medlemsstaterna, utvärderare och andra utvärderingsintressenter för att bygga upp utvärderingskapacitet och att höja kvaliteten och öka konsekvensen i utvärderingsverksamheten. Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna, utarbeta teknisk dokumentation som behandlar följande:

1.

Informationsblad för var och en av de gemensamma indikatorerna, med en definition av indikatorn, koppling till interventionslogiken, måttenhet, metod för att få fram värden, uppgifter som krävs samt uppgiftskällor, information om datainsamling, inbegripet ansvarigt organ och insamlingsfrekvens, rapporteringskrav.

2.

Metodvägledning för att hjälpa medlemsstater och utvärderare att uppfylla kraven i uppföljnings- och utvärderingssystemet, som omfattar systemets olika delar, inbegripet utvärderingsmetoder och tillvägagångssätt, samt tillhandahållande av stöd i särskilda frågor, t.ex. utvärdering av lokalt ledd utveckling.

3.

Vägledning för förhandsutvärdering av landsbygdsprogram som omfattar syftet med förhandsutvärderingar, processen och rollerna för de aktörer som är inblandade, samt arbetets omfattning, samt metodologiskt stöd för lämpliga tillvägagångssätt och metoder samt en verktygslåda med vägledande mallar.

4.

Vägledning för utformning av utvärderingsplaner som omfattar syftet och fördelarna med en utvärderingsplan, de delar som ska ingå samt rekommendationer om lämpliga processer för att upprätta den. Överväganden i samband med styrning och genomförande omfattas, samt vägledande mallar för olika aspekter av arbetet.

5.

Vägledning för användning och upprättande av proxyindikatorer, som är särskilt inriktad på regionala landsbygdsprogram och som beskriver syftet med och egenskaperna hos proxyindikatorer och anger uppgifter och metoder som kan användas i fall där det behövs proxyvariabler.

6.

Vägledning för indikatorplanen, som ska omfatta delar som ska ingå, regler som ska tillämpas och tabellmallar.

7.

Vägledning för uppföljningen, som ska omfatta delar som ska ingå i de årliga genomföranderapporterna, regler som ska tillämpas och tabellmallar.

8.

Vägledning för bedömningen av värden för kompletterande resultatindikatorer som ska omfatta fastställande av relevant population för projekt, urvalsstrategier, lämpliga metoder, uppgiftskällor och bedömningstekniker.

9.

Vägledning för bedömningen av konsekvenserna av landsbygdsprogrammen, som ska omfatta syfte för och användning av effektindikatorer, kopplingar mellan landsbygdsutvecklingspolitik och andra politikområden och faktorer som påverkar effektindikatorvärden samt föreslagna metoder för att beräkna nettoeffekten av landsbygdsutvecklingsinsatser.

10.

Vägledning för att besvara de gemensamma utvärderingsfrågorna för landsbygdsutveckling, inbegripet kopplingar till interventionslogik och gemensamma indikatorer, samt förslag till ytterligare uppgifter, bedömningskriterier, och en uppsättning möjliga tillvägagångssätt som kan användas för att besvara frågorna.

11.

Vägledning om efterhandsutvärderingen av landsbygdsprogrammen 2014–2020 som omfattar syfte, process och omfattning för arbetet, tillhandahåller metodologiskt stöd och identifierar god praxis, samt innefattar vägledande mallar för olika aspekter på arbetet.


BILAGA VII

Struktur och innehåll i de årliga genomföranderapporterna (enligt artikel 50 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 75 i förordning (EU) nr 1305/2013)

1.   Central information om genomförandet av programmet och dess prioriteringar

a)   Finansiella uppgifter

Uppgifter om det finansiella genomförandet som för varje åtgärd och fokusområde ska innehålla en redovisning av de uppgifter som uppstått och som har tagits upp i utgiftsdeklarationerna. Redovisningen ska omfatta de sammanlagda offentliga utgifterna samt de finansiella återkrav och korrigeringar som medlemsstaterna har gjort under föregående kalenderår.

b)   Allmänna och programspecifika indikatorer och kvantifierade målvärden

Information om genomförandet av landsbygdsprogrammet, mätt med gemensamma och särskilda indikatorer, däribland de framsteg som har gjorts i förhållande till de särskilda målen för varje fokusområde och verkligt utfall jämfört med planerat utfall i indikatorplanen. Från och med den årliga genomföranderapport som ska lämnas in 2017, de framsteg som har gjorts mot de delmål som anges i resultatramen (tabell F). Ytterligare information om läget i genomförandet av landsbygdsprogrammet tillhandahålls genom uppgifter om finansiella åtaganden per åtgärd och fokusområde, och tillhörande förväntade framsteg mot målen.

Tabeller:

Tabell A: Utgifterna per åtgärd och fokusområde

Tabell B: Realiserade utfallsindikatorer per åtgärd och fokusområde

Tabell C: Fördelning på relevanta utfall och åtgärder efter typ av område, kön och/eller ålder

Tabell D: Framsteg mot målen

Tabell E: Övervakning av övergångsbestämmelser

Tabell F: Uppfyllande av indikatorer för resultatramen

2.   Framstegen i genomförandet av utvärderingsplanen ska presenteras enligt följande:

a)

En beskrivning och motivering av eventuella förändringar i utvärderingsplanen för landsbygdsprogrammet under året.

b)

En beskrivning av den utvärderingsverksamhet som genomförts under året (med hänvisning till avsnitt 3 i utvärderingsplanen) *.

c)

En beskrivning av den verksamhet som bedrivits i samband med tillhandahållande och förvaltning av data (i förhållande till avsnitt 4 i utvärderingsplanen) *.

d)

En förteckning över avslutade utvärderingar, inklusive hänvisningar till om de har offentliggjorts på internet.

e)

En sammanfattning av genomförda utvärderingar, med fokus på utvärderingsresultat.

f)

En beskrivning av den kommunikationsverksamhet som bedrivits i samband med publicering av utvärderingsresultat (i förhållande till avsnitt 6 i utvärderingsplanen) *.

g)

En beskrivning av uppföljningen av utvärderingsresultatet (i förhållande till avsnitt 6 i utvärderingsplanen).*

*

Det ska göras en hänvisning till utvärderingsplanen. Eventuella problem i genomförandet ska beskrivas tillsammans med de lösningar som har genomförts eller föreslagits.

3.   Frågor som påverkar resultatet av programmet och de åtgärder som vidtagits

Beskrivning av de åtgärder som den förvaltande myndigheten och övervakningskommittén har vidtagit för att säkra kvaliteten och effektiviteten i programmets genomförande och särskilt i fråga om problem som har uppstått i förvaltningen av programmet och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits, särskilt i fråga om kommissionens synpunkter.

4.   Åtgärder som vidtagits för att uppfylla krav på tekniskt stöd och publicitet för programmet

a)

Om åtgärder omfattas av tekniskt stöd för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverket, ska rapporten innehålla en beskrivning av de åtgärder som har vidtagits och läget i fråga om inrättandet av nätverket och genomförandet av dess handlingsplan.

b)

Åtgärder som vidtagits för att skapa publicitet för programmet (artikel 13 i den här förordningen).

5.   Åtgärder som vidtagits för att uppfylla förhandsvillkoren (2017 och 2016 i förekommande fall)

Beskrivning av de åtgärder som vidtagits per prioritering/fokusområde/åtgärd för att uppfylla de tillämpliga prioriteringsanknutna och allmänna förhandsvillkor som inte hade uppfyllts eller endast delvis hade uppfyllts när landsbygdsprogrammet antogs. Det ska göras en hänvisning till de kriterier som inte eller bara delvis har uppfyllts, för varje strategi, rättsakt eller andra relevanta dokument, inklusive hänvisningar till relevanta avsnitt och artiklar, till de organ som ansvarar för genomförandet. Vid behov kan medlemsstaterna lämna förklaringar eller ytterligare information för att komplettera beskrivningen.

6.   Beskrivning av genomförandet av delprogram

De årliga rapporter om genomförandet som lämnas in 2017 och 2019 ska även omfatta information om genomförandet mätt med allmänna och särskilda indikatorer, bl.a. om de framsteg som har gjorts i förhållande till de mål som fastställts i indikatorplanen för delprogrammet samt uppnådda utfall och utgifter jämfört med planerat utfall och planerade utgifter enligt delprogrammet.

7.   Bedömning av informationen och framstegen mot att nå programmets mål

De årliga rapporter om genomförandet som lämnas in 2017 och 2019 ska även omfatta följande information från utvärderingarna:

Rapportering och kvantifiering av programmets resultat, särskilt genom bedömning av de kompletterande resultatindikatorerna och de relevanta utvärderingsfrågorna.

De årliga rapporter om genomförandet som lämnas in 2019 ska även omfatta följande information från utvärderingarna:

Rapporter om de framsteg som har gjorts för att nå målen för programmet och dess bidrag till unionsstrategin för smart och hållbar utveckling för alla, bl.a. genom bedömning av programmets nettobidrag till förändringar i värdena för den gemensamma jordbrukspolitikens effektindikatorer och de relevanta utvärderingsfrågorna.

8.   Genomförande av åtgärder för att ta hänsyn till principerna i artiklarna 6, 7 och 8 i förordning (EU) nr 1303/2013

De årliga genomföranderapporter som lämnas in 2017 och 2019 ska även omfatta följande information:

a)   Främjande av jämlikhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering (artikel 7 i förordning (EU) nr 1303/2013)

Bedömning av åtgärder för att se till att jämställdhet mellan män och kvinnor och integration av jämställdhetsperspektivet genomgående beaktas och främjas vid förberedelse och genomförande av program, inbegripet vad gäller uppföljning, rapportering och utvärdering.

b)   Hållbar utveckling (artikel 8 i förordning (EU) nr 1303/2013)

Bedömning av åtgärder som vidtagits för att se till att målen för och genomförandet av EJFLU överensstämmer med principen om hållbar utveckling och med unionens mål att bevara, skydda och förbättra miljön enligt artiklarna 11 och 91.1 i fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar.

Dessutom ges information om stödet för målen vad gäller klimatförändringar (spårning av klimatförändringar).

c)   Rollen för de partner som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 1303/2013, när det gäller genomförandet av programmet

Bedömning av åtgärder som har vidtagits för att se till att de partner som avses i artikel 5.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 får delta i utarbetandet av framstegsrapporter och i hela genomförandet av programmen, bl.a. genom att delta i programmens övervakningskommittéer enligt artikel 48 i den förordningen och i det nationella landsbygdsnätverkets verksamhet.

9.   Framsteg i fråga om att införa det integrerade tillvägagångssättet

De årliga genomföranderapporter som lämnas in 2019 ska även innehålla följande uppgifter:

Beskrivning av framstegen när det gäller att införa ett integrerat tillvägagångssätt för att använda EJFLU och andra EU-finansieringsinstrument till stöd för den territoriella utvecklingen i landsbygdsområden, däribland genom lokala utvecklingsstrategier.

10.   Rapport om genomförande av finansieringsinstrument (artikel 46 i förordning (EU) nr 1303/2013)

De årliga genomföranderapporterna ska också som bilaga innehålla

en särskild rapport om insatserna, även finansieringsinstrumenten. Innehållet i den här rapporten fastställs i artikel 46.2 i förordning (EU) nr 1303/2013 och den ska lämnas in genom de europeiska struktur- och investeringsfondernas mall.


31.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 227/69


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 809/2014

av den 17 juli 2014

om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (1), särskilt artiklarna 58.4, 62.2 leden a–f samt h, 63.5, 77.8, 78, 96.4, 101.2, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) nr 1306/2013 fastställs grundregler beträffande bland annat medlemsstaternas skyldighet att skydda unionens finansiella intressen. I syfte att säkra att den nya rättsliga ram som införs genom den förordningen fungerar smidigt och tillämpas enhetligt har kommissionen bemyndigats att anta vissa regler vad gäller administrativa kontroller och kontroller på plats, mätning av arealer, fall där stödansökningar och stödanspråk får ändras, tillämpning och beräkning av hel eller delvis indragning av stöd, återkrav av felaktiga utbetalningar och sanktioner, tillämpning och beräkning av administrativa sanktioner, krav avseende den datoriserade databasen, stödansökningar och stödanspråk och ansökningar om stödrättigheter, inbegripet sista inlämningsdag, genomförande av kontroller, överlåtelse av jordbruksföretag, utbetalning av förskott, genomförande av kontroller beträffande tvärvillkor, beräkning och tillämpning av administrativa sanktioner utifrån tvärvillkoren och de tekniska specifikationer som krävs för enhetlig tillämpning av grundreglerna för det integrerade administrations- och kontrollsystemet (nedan kallat det integrerade systemet) vad gäller tvärvillkoren.

(2)

Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att administrations- och kontrollsystemet fungerar i de fall mer än ett utbetalande organ hanterar utbetalningarna till en och samma stödmottagare.

(3)

Så länge den behöriga myndigheten ännu inte har informerat stödmottagaren om eventuella fel i stödansökan eller stödanspråket eller inte anmält ett eventuellt kontrollbesök på plats bör stödmottagaren ha rätt att dra tillbaka ansökan eller stödanspråket eller delar därav, oavsett tidpunkt. Stödmottagarna bör också ges möjlighet att rätta eller ändra uppenbara fel i stödansökningar och stödanspråk och i styrkande underlag; i vissa fall efter de nationella myndigheternas godkännande.

(4)

Det bör antas särskilda och detaljerade bestämmelser för att säkra att de olika minskningar som måste göras avseende en eller flera stödansökningar eller ett eller flera stödanspråk från en och samma stödmottagare görs på ett rättvist sätt. Det bör fastställas en ordningsföljd för beräkningen av de olika potentiella minskningarna inom varje direktstödsystem eller landsbygdsutvecklingsåtgärd inom ramen för det integrerade systemet.

(5)

För att se till att principen om god tro tillämpas på samma sätt i hela unionen, bör det i samband med återkrav beträffande felaktigt utbetalda belopp fastställas under vilka förhållanden denna princip kan åberopas, utan att detta påverkar den granskning av utgifterna som görs i samband med avslutandet av räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013.

(6)

Det bör fastställas regler avseende konsekvenserna av överlåtelse av hela jordbruksföretag som omfattas av vissa villkor inom ramen för system för direktstöd eller landsbygdsutvecklingsåtgärder inom ramen för det integrerade systemet.

(7)

För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka det integrerade systemet bör medlemsstaterna skicka vissa årliga kontrolluppgifter och viss årlig statistik till kommissionen. På samma sätt bör medlemsstaterna årligen lämna in statistik över de kontroller som görs beträffande landsbygdsutvecklingsåtgärder utanför det integrerade systemet, och resultaten av sådana kontroller. Kommissionen bör dessutom, om lämpligt, informeras om eventuella åtgärder som medlemsstaterna vidtar beträffande tvärvillkoren.

(8)

Enligt artikel 75 i förordning (EU) nr 1306/2013 får medlemsstaterna betala ut förskott när det gäller direktstöd på vissa villkor, bland annat att de administrativa kontrollerna och kontrollbesöken på plats har avslutats beträffande det aktuella ansökningsåret. I artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (2) anges att den justeringsgrad som fastställts i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska tillämpas på direktstöd över ett visst tak. Enligt artikel 26.4 i förordning (EU) nr 1306/2013 får kommissionen emellertid, på grundval av de nya uppgifter som kommit till dess kännedom, anpassa justeringsgraden för direktstöd fram till den 1 december. Detta kan göra att den justeringsgrad för finansiell disciplin som får tillämpas inte är känd den 16 oktober. Slutbetalningar från och med den 1 december bör beakta den justeringsgrad för finansiell disciplin som gällde då.

(9)

Det bör skapas en allmän ram för förenkling av förfarandena för hur jordbrukarna och de nationella myndigheterna kommunicerar med varandra. Denna bör framför allt främja användandet av elektroniska hjälpmedel. Det måste emellertid säkras att de uppgifter som överförs med hjälp av elektroniska hjälpmedel verkligen är tillförlitliga och att ingen stödmottagare diskrimineras i samband därmed. I syfte att förenkla administrationen för både stödmottagarna och de nationella myndigheterna bör det vidare göras möjligt för de behöriga myndigheterna att direkt använda de uppgifter som står till de nationella myndigheternas förfogande i stället för att dessa måste begära in uppgifterna från stödmottagarna för att verifiera att vissa stöd är berättigade.

(10)

För att möjliggöra ändamålsenliga kontroller i de medlemsstater som beslutar att alla ansökningar om direktstöd och stödanspråk avseende landsbygdsutvecklingsåtgärder inom ramen för det integrerade systemet ska omfattas av en samlad stödansökan i enlighet med artikel 72.4 i förordning (EU) nr 1306/2013, bör det föreskrivas att alla stödsansökningar och stödanspråk som på något sätt är kopplade till areal endast måste lämnas in en gång om året i form av en samlad ansökan.

(11)

Medlemsstaterna bör fastställa en sista dag för inlämnande av den samlade ansökan och/eller stödanspråken, vilken med tanke på den tid som behövs för handläggning och kontroll av stödansökan och stödanspråken, inte bör läggas senare än den 15 maj. Med tanke på de särskilda klimatförhållandena i Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige bör de medlemsstaterna ges möjlighet att fastställa tidsfristen till ett senare datum, dock senast den 15 juni. Det bör dessutom vara möjligt att på samma rättsliga grund bevilja undantag i enskilda fall om detta under ett visst år visar sig nödvändigt på grund av klimatförhållandena.

(12)

I den samlade ansökan bör stödmottagarna inte bara deklarera vilken areal som används för jordbruksändamål, utan också vilka stödrättigheter som de förfogar över och tillhandahålla all annan information som behövs för bedömningen av berättigandet till direktstöd eller stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder. Medlemsstaterna bör emellertid ges möjlighet att bevilja undantag från vissa skyldigheter i de fall då de ännu inte har fastställts vilka stödrättigheter som kommer att beviljas under ett visst år.

(13)

För att ge stödmottagarna största möjliga flexibilitet i planeringen av arealernas användning, bör de tillåtas ändra den samlade ansökan och stödanspråket fram till den dag då sådden normalt äger rum, förutsatt att alla särskilda krav i de olika stödsystemen är uppfyllda, och den behöriga myndigheten ännu varken informerat stödmottagaren om eventuella fel i stödansökan eller stödanspråket eller anmält en kontroll på plats vid vilken fel uppdagats i den del som berörs av ändringen. Efter det att ändringen har gjorts måste det vara möjligt att ändra vilka motsvarande underlag eller avtal som måste lämnas in.

(14)

Då det är stödmottagarna som ansvarar för att den stödansökan eller det stödanspråk som lämnas in är korrekt åligger det stödmottagarna att vid behov göra nödvändiga rättelser och ändringar i de förtryckta formulären.

(15)

I fråga om stödansökningar som avser arealrelaterade stödsystem och/eller stödanspråk som avser arealrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd bör stödmottagaren tillhandahållas ett förtryckt formulär i ett elektroniskt format och tillhörande geografiskt material via en mjukvarutillämpning som bygger på ett geografiskt informationssystem (nedan kallat formulär för geospatial stödansökan). Formuläret för geospatial stödansökan kommer att motverka att stödmottagarna gör fel när de fyller i sina jordbruksarealer och kommer att förenkla de administrativa korskontrollerna. I och med att den rumsliga information som lämnas i den geospatiala stödansökan kommer att vara korrektare kommer även de uppgifter som används för övervakning och utvärdering att bli mer tillförlitliga. Det är därför lämpligt att kräva att alla sådana stödansökningar och stödanspråk från och med ett visst datum ska lämnas in på det elektroniska formuläret för geospatial stödansökan. Om stödmottagarna inte kan använda formuläret ska den behöriga myndigheten tillhandahålla ett alternativ så att stödmottagarna kan lämna in sina stödansökningar och/eller sina stödanspråk. Den behöriga myndigheten ska under alla omständigheter se till att de deklarerade arealerna digitaliseras.

(16)

Specifik information om produktion av hampa eller om frivilligt kopplat stöd eller om grödspecifikt stöd för bomull bör tillhandahållas tillsammans med den samlade ansökan, eller, om detta på grund av informationens natur inte är möjligt, i ett senare skede. Det bör dessutom föreskrivas att även de arealer för vilka det inte ansöks om något stöd bör deklareras i den samlade ansökan. Då det är viktigt att förfoga över detaljerade uppgifter om vissa typer av användningar av areal bör information om sådana användningar deklareras separat medan andra kan deklareras under en och samma rubrik.

(17)

Under omständigheter då stödmottagarna måste ha områden med ekologiskt fokus på sin jordbruksareal för att komma i fråga för stöd till jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön enligt artikel 43 i förordning (EU) nr 1307/2013 (förgröningsstöd) bör stödmottagarna deklarera områden med ekologiskt fokus i sina ansökningar om arealrelaterat stöd. Om en del av skyldigheterna vad gäller arealer med ekologiskt fokus genomförs på regional nivå eller kollektivt bör deklarationen avseende arealer med ekologiskt fokus kompletteras med en separat deklaration avseende arealer med ekologiskt fokus som genomförs på regional nivå eller kollektivt.

(18)

För att möjliggöra effektiv övervakning och kontroll bör varje stödmottagares ansökan om deltagande i ordningen för småbrukare innehålla en hänvisning till stödmottagarens samlade ansökan. För att möjliggöra effektiva kontroller vad gäller de särskilda villkoren för ordningen för småbrukare bör all information som krävs lämnas genom det förenklade ansökningsförfarande som föreskrivs i artikel 72.3 i förordning (EU) nr 1306/2013. Det bör också klargöras att de stödmottagare som önskar att lämna ordningen för småbrukare bör åläggas att informera den behöriga myndigheten om detta i så god tid att det är möjligt att sörja för en smidig övergång till de stöd som avses i avdelningarna III och IV i förordning (EU) nr 1307/2013.

(19)

För att möjliggöra kontroller avseende tvärvillkoren bör en stödansökan dessutom fyllas i av stödmottagare som inte ansöker om något av de stöd som den samlade ansökan avser, men som förfogar över jordbruksmark. Medlemsstaterna bör emellertid kunna befria stödmottagarna från denna skyldighet, om myndigheterna redan förfogar över informationen i fråga.

(20)

I syfte att förenkla ansökningsförfarandena och i enlighet med artikel 72.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 bör medlemsstaterna så långt möjligt tillhandahålla stödmottagarna förtryckta formulär med nödvändig information för att hjälpa stödmottagarna att lämna in en korrekt stödansökan eller ett korrekt stödanspråk. Det bör vara möjligt att utforma det förtryckta formuläret på ett sådant sätt att stödmottagaren endast behöver bekräfta att inga ändringar krävs i förhållande till den stödansökan eller det stödanspråk som lämnades in föregående år.

(21)

Det bör fastställas gemensamma bestämmelser om vilka uppgifter som bör ingå i ansökningarna om djurbidrag, i de fall en medlemsstat väljer att ansöka om djurrelaterat frivilligt kopplat stöd eller landsbygdsutvecklingsåtgärder.

(22)

I enlighet med artikel 53.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (3) får stöd inom djurrelaterat frivilligt kopplat stöd eller inom landsbygdsutvecklingsåtgärder endast betalas ut för djur som identifierats och registrerats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (4) eller rådets förordning (EG) nr 21/2004 (5). De stödmottagare som lämnar in stödansökningar och stödanspråk inom ramen för dessa system för direktstöd eller stöd för landsbygdsutveckling bör därför i god tid ges relevant information.

(23)

Det är av avgörande betydelse att jordbrukarna lämnar in sina ansökningar om stödrättigheter i tid så att medlemsstaterna i sin tur kan fastställa stödrättigheterna i tid. Det bör därför fastställas ett sista inlämningsdatum.

(24)

Det måste fastställas regler för de situationer då stödrättigheter tilldelats felaktigt, särskilt de fall då detta beror på för höga deklarationer eller de fall då stödrättigheternas värde satts på fel nivå, till exempel på grund av att värdet beräknades på ett felaktigt referensbelopp. Det bör klargöras att en eventuell anpassning av antalet stödrättigheter och/eller dessas värde inte bör leda till en systematisk omberäkning av de återstående rättigheterna. I vissa fall motsvarar de felaktigt tilldelade stödrättigheterna mycket små belopp, men den administrativa bördan och kostnaderna för återkrav är avsevärda. I förenklingssyfte och för att balansera kostnaderna och den administrativa bördan mot återkravsbeloppen bör det fastställas ett lägsta belopp under vilket inget återkrav krävs.

(25)

Efterlevnaden av bestämmelserna avseende de system för direktstöd och stöd för landsbygdsutveckling som förvaltas inom ramen för det integrerade systemet bör övervakas på ett effektivt sätt. I detta syfte, och för att uppnå en enhetlig övervakningsnivå i alla medlemsstater, är det nödvändigt att fastställa detaljerade kriterier och tekniska förfaranden för genomförandet av de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats, beträffande stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter inom ramen för direktstödssystemen, landsbygdsutvecklingsåtgärderna och tvärvillkoren.

(26)

Det bör klargöras att i de fall då fototolkning används, till exempel vid kontroller på plats eller i samband med uppdatering av systemet för identifiering av jordbruksskiften, och om fotografierna inte kan tolkas otvetydig bör fältkontroller utföras.

(27)

Förhandsanmälan av kontroller på plats avseende stödberättigande och tvärvillkor bör endast få förekomma i de fall då detta inte innebär någon risk för felaktiga kontrollresultat och lämpliga tidsfrister bör gälla. I de fall då det, i sektorsspecifika regler avseende de rättsakter och normer som gäller för tvärvillkoren, anges att kontrollerna på plats ska ske utan förhandsanmälan måste de reglerna iakttas.

(28)

Det bör föreskrivas att medlemsstaterna måste kombinera de olika kontrollerna, i lämpliga fall. Vad gäller vissa landsbygdsutvecklingsstöd bör emellertid kontrollerna på plats spridas ut under året så att det är möjligt att kontrollera om åtagandena fullgörs. En kontroll på plats bör inte pågå under längre tid än vad som är nödvändigt. Om stödvillkoren, åtagandena eller skyldigheterna emellertid är kopplade till en viss tidsperiod, kan det för en fullständig kontroll på plats krävas att man kommer tillbaka till stödmottagaren vid en senare tidpunkt. För dessa fall bör det specificeras att den tidsperiod under vilken kontrollbesöket pågår och antalet kompletterande besök bör begränsas till vad som är nödvändigt.

(29)

Det börsäkras att varje fall av bristande efterlevnad som konstateras följs upp på lämpligt sätt och beaktas vid beviljandet av stöd. I samband med kontrollen av huruvida stödvillkoren uppfylls bör dessutom hänsyn tas till eventuell bristande efterlevnad som rapporterats in av andra organ, tjänster eller organisationer än de som är direkt ansvariga för kontrollerna. Härutöver bör medlemsstaterna säkra att eventuella relevanta kontrollresultat från andra kontroller avseende stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter skickas till och mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för att bevilja stöd. Denna princip bör även tillämpas avseende de kontrollresultat som erhålls av offentliga eller privata certifieringsinstanser beträffande stödmottagare som valt att fullgöra sina förgröningsskyldigheter genom likvärdiga metoder inom ramen för ett certifieringssystem. Sådana resultat bör anmälas till den myndighet som ansvarar för förgröningsstödet. Om kontrollerna avseende landsbygdsutvecklingsåtgärder omfattar likvärdiga metoder bör kontrollresultaten korsanmälas till och mellan samtliga berörda myndigheter så att de kan beaktas nästa gång man bedömer om stödvillkoren för förgröningsstöd uppfylls.

(30)

För att säkra att man verkligen upptäcker eventuell bristande efterlevnad vid de administrativa kontrollerna bör det antas regler för detta, särskilt beträffande innehållet i korskontrollerna. Varje fall av bristande efterlevnad bör följas upp genom ett lämpligt förfarande.

(31)

Om två eller flera stödmottagare som ansöker om direktstöd eller landsbygdsutvecklingsstöd inom samma system för direktstöd eller landsbygdsutvecklingsstöd lämnar in stödansökningar eller stödanspråk för samma referensskifte och den överdeklarerade eller överskjutande arealen ligger innanför den fastställda toleransnivån för mätning av jordbruksskiften bör medlemsstaterna för enkelhetens skull ha rätt att besluta om en proportionell minskning av de berörda arealerna. Emellertid bör de berörda stödmottagarna ha rätt att överklaga sådana beslut.

(32)

Det bör fastställas hur många stödmottagare som bör komma i fråga för kontroller på plats inom de olika systemen för direktstöd och stöd för landsbygdsutveckling.

(33)

Kontrollprovurvalet för kontroller på plats av arealrelaterade stödsystem bör göras med hjälp av en stratifierad urvalsmetod, så att den administrativa bördan inte blir för stor och antalet stödmottagare som måste kontrolleras hålls på en rimlig nivå. I den stratifierade urvalsmetoden bör ingå en slumpmässig del så att felnivån blir representativ. När det gäller kontroller på plats avseende förgröningsstöd, djurbidrag och landsbygdsutvecklingsåtgärder bör emellertid urvalet till viss del bygga på riskanalys. Den behöriga myndigheten bör fastställa riskfaktorer som fokuserar på de områden där felrisken r som störst. För att säkra att riskanalyserna är lämpliga och effektiva bör det varje år göras en utvärdering och en uppdatering av hur effektiva riskkriterierna har varit med hänsyn till hur lämplig varje riskkriterium är, genom att resultaten från det slumpmässiga urvalet jämförs med resultaten från det riskbaserade urvalet och genom att hänsyn därvid tas till särskilda förhållanden i medlemsstaten och till den bristande efterlevnadens art.

(34)

I vissa fall är det relevant att göra kontroller på plats innan alla ansökningar har kommit in. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att ta fram ett partiellt kontrollprovurval innan ansökningsperioden löper ut.

(35)

För effektiva kontroller på plats är det viktigt att kontrollanterna informeras om varför ett jordbruksföretag ska kontrolleras på plats. Medlemsstaterna bör föra register över sådana uppgifter.

(36)

Om avsevärd bristande efterlevnad konstateras vid kontroller på plats bör detta medföra en ökning av antalet kontroller på plats under påföljande år så att en godtagbar säkerhetsnivå kan uppnås i fråga om stödansökningarnas och stödanspråkens riktighet.

(37)

Det är nödvändigt att fastställa på vilka villkor det kan anses befogat att minska minimiantalet kontroller på plats för vissa system för direktstöd och stöd för landsbygdsutveckling, om det finns ett välfungerande förvaltnings- och kontrollsystem och felnivåerna ligger på en godtagbar nivå.

(38)

För att säkerställa att övervakningen görs på lämpligt sätt och att kontrollerna är ändamålsenliga bör kontrollerna på plats beträffande arealrelaterade stödsystem och landsbygdsutvecklingsåtgärder omfatta alla deklarerade jordbruksskiften. Inom vissa landsbygdsutvecklingsåtgärder kan kontrollerna på plats även omfatta annan mark än jordbruksmark. För att underlätta genomförandet av det integrerade systemet bör det vara tillåtet att begränsa de faktiska mätningarna av jordbruksskiftena till ett stickprov på 50 % av de deklarerade arealerna. Resultaten från stickprovet bör extrapoleras till den övriga populationen; alternativt bör mätningarna utvidgas till att omfatta samtliga deklarerade jordbruksskiften.

(39)

För att säkra att mätningarna håller en kvalitet som är likvärdig med vad som krävs enligt de tekniska normer som fastställts på unionsnivå bör det fastställas regler för vilka faktorer som bör ingå i kontrollerna på plats, för hur stödvillkoren bör kontrolleras, för hur arealerna bör mätas och för vilka mätmetoder och mätredskap som medlemsstaterna bör använda vid kontrollerna på plats.

(40)

Det bör fastställas villkor för användningen av fjärranalys för kontroller på plats och det bör fastställas att fältkontroller bör utföras, när fotografierna inte kan tolkas otvetydigt. Väderförhållandena kan vara sådana att bilderna inte får tillräckligt hög kvalitet och att alla skiften därför inte syns med den tydlighetsgrad som krävs för att man ska kunna avgöra om stödvillkoren uppfylls eller för att man ska kunna mäta arealerna. I sådana fall bör kontroller på plats genomföras eller kompletteras med traditionella metoder. Det är dessutom lämpligt att föreskriva att kontrollen av efterlevnaden av samtliga stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter måste göras med samma noggrannhet som en kontroll på plats med traditionella metoder.

(41)

För att de nationella myndigheterna och unionens behöriga myndigheter ska kunna följa upp kontroller på plats bör dessutom detaljuppgifter om kontrollerna anges i en kontrollrapport. Stödmottagaren eller dennes företrädare bör ges möjlighet att skriva under rapporten. Vid kontroller på plats genom fjärranalys bör medlemsstaterna dock ha rätt att föreskriva att denna möjlighet endast kan ges om det konstateras bristande efterlevnad vid kontrollerna. Oavsett vilken typ av kontroll på plats som utförs bör stödmottagaren få en kopia av rapporten, om bristande efterlevnad har konstaterats.

(42)

Särskilda kontrollbestämmelser har fastställts på grundval av kommissionens förordning (EG) nr 1082/2003 (6). Resultaten från kontroller enligt den förordningen bör anges i kontrollrapporten för det integrerade systemet.

(43)

I de fall en medlemsstat väljer att tillämpa ett system för djurbidrag eller en djurrelaterad landsbygdsutvecklingsåtgärd måste det beträffande de direktstöd och landsbygdsutvecklingsåtgärder för vilka det ansöks om stöd inom dessa fastställas tidpunkt och minimiomfattning för kontrollerna på plats. Kontrollerna på plats är av avgörande betydelse för att det ska vara möjligt att effektivt kontrollera att de uppgifter som deklareras i stödansökningar, stödanspråk och i anmälningar till djurdatabasen är korrekta. Kontrollerna på plats avseende system för djurbidrag och djurrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd bör särskilt omfatta kontroll av huruvida stödvillkoren uppfylls, av att uppgifterna i registret är korrekta och, i tillämpliga fall, av djurpassen.

(44)

För att de nationella behöriga myndigheterna och unionens behöriga myndigheter ska kunna följa upp kontroller på plats bör dessutom detaljuppgifter om kontrollerna anges i en kontrollrapport. Stödmottagaren eller dennes företrädare bör ges möjlighet att skriva under rapporten i samband med kontrollen. Oavsett vilken typ av kontroll på plats som utförs bör stödmottagaren få en kopia av rapporten, om bristande efterlevnad har konstaterats.

(45)

För de syften som anges i artikel 32.6 i förordning (EU) nr 1307/2013 bör det fastställas regler för genomförandet av det system som medlemsstaterna måste använda för att kontrollera tetrahydrokannabinolhalten i hampa.

(46)

I det sammanhanget är det, för att möjliggöra ett effektivt genomförande av föreskrivna kontroller av sådana grödor bör hampa som odlas för fiberproduktion inte få skördas förrän en viss tid efter blomningens slut.

(47)

Det behövs mer detaljerade regler för organisationen av administrativa kontroller och kontroller på plats och för beräkningen av administrativa sanktioner inom ramen för landsbygdsutvecklingsåtgärder som inte omfattas av det integrerade systemet.

(48)

Mot bakgrund av de åtgärdernas egenskaper bör det vid de administrativa kontrollerna verifieras huruvida unionslagstiftningen, den nationella lagstiftningen och tillämpligt program för landsbygdsutveckling efterlevs och kontrollerna bör omfatta samtliga stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter som kan kontrolleras på detta sätt. Vad gäller kontroller av investeringsåtgärder bör de administrativa kontrollerna normalt också inbegripa ett besök vid den verksamhet som får stöd eller vid den anläggning som investeringen avser.

(49)

Kontrollerna på plats bör organiseras på grundval av slumpmässiga och riskbaserade urval. Urvalen bör vara så omfattande att det är möjligt att erhålla en representativ felnivå.

(50)

För att säkra att kontrollerna är tillräckliga bör det fastställa en lägsta kontrollnivå för kontroller på plats. Nivån bör höjas om kontrollerna visar på avsevärd bristande efterlevnad. På samma sätt bör medlemsstaterna kunna sänka nivån om felnivåerna ligger under tröskelvärdet för väsentliga fel och förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar bra.

(51)

Det är nödvändigt att definiera vad som måste ingå i kontrollerna på plats, för att säkra att de genomförs på ett enhetligt sätt.

(52)

Det bör göras efterhandskontroller av investeringsåtgärder för att kontrollera att dessa uppfyller det varaktighetskriterium som definieras i artikel 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (7). Det bör anges en rättslig grund för dessa kontroller och specificeras vad de bör innehålla.

(53)

Erfarenheten visar att det bör fastställas särskilda bestämmelser avseende vissa landsbygdsutvecklingsåtgärder och avseende vissa utgifter för tekniskt stöd på medlemsstaternas initiativ.

(54)

Enligt förordning (EU) nr 1306/2013 ska inga administrativa sanktioner utmätas om den bristande efterlevnaden är av mindre betydelse, inbegripet om den inte överskrider ett tröskelvärde Det bör fastställas regler avseende vissa landsbygdsutvecklingsåtgärder så att det är möjligt att fastställa att ett fall av bristande efterlevnad är att betrakta som en mindre överträdelse och att fastställa en kvantitativ tröskel som uttrycks som en procentandel av det godkända stödbeloppet. Det bör fastställas ett tröskelvärde, vilket, om det överskrids, bör leda till att en administrativ sanktion tillämpas.

(55)

För övervakningen av att de olika tvärvillkoren verkligen uppfylls måste ett kontrollsystem skapas och lämpliga administrativa sanktioner fastställas. För detta ändamål bör de olika myndigheterna inom medlemsstaterna meddela information om stödansökningar, kontrollprovurval och resultaten av kontroller på plats. Det bör antas bestämmelser om de grundläggande elementen i ett sådant system.

(56)

Genom förordning (EU) nr 1306/2013 införs tvärvillkor för stödmottagare som får direktstöd enligt förordning (EU) nr 1307/2013, stöd inom vinsektorn enligt artiklarna 46 och 47 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (8) och djurbidrag enligt artikel 21.1 led a och b och artiklarna 28–31, 33 och 34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (9), och i förordningen föreskrivs dessutom ett system med minskningar och uteslutningar för de fall då tvärvillkoren inte iakttas, Det krävs närmare regler för det systemet.

(57)

Kontroller avseende tvärvillkoren kan göras före eller efter det att stöd och djurbidrag enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 betalats ut Om kontrollerna inte kan genomföras förrän stöden och djurbidragen har betalats ut bör de belopp som stödmottagarna måste erlägga till följd av en administrativ sanktion återkrävas i enlighet med denna förordning eller avräknas.

(58)

Det bör fastställas regler avseende vilka myndigheter i medlemsstaterna som bör ansvara för kontrollerna avseende tvärvillkoren.

(59)

Det bör fastställas en lägsta kontrollnivå för de kontroller som bör göras avseende efterlevnaden av tvärvillkoren. Kontrollnivån bör fastställas till minst 1 % av det totala antalet stödmottagare enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 som omfattas av varje kontrollmyndighets behörighetsområde och stödmottagarna bör väljas ut på grundval av en lämplig riskanalys.

(60)

Vid beräkningen av kontrollprovurvalet beträffande det särskilda fall med en grupp personer som avses i artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 bör medlemsstaterna tillåtas att vara flexibla när de avgör huruvida gruppen bör betraktas som en helhet eller om det är de enskilda medlemmarna som bör tas med.

(61)

Medlemsstaterna bör tillåtas att uppfylla den lägsta kontrollnivån på den behöriga kontrollmyndighetens nivå, på det utbetalande organets nivå eller på rättsakts- eller normnivå.

(62)

I de fall då det i den lagstiftning som är tillämplig avseende en rättsakt eller norm fastställs en lägsta kontrollnivå bör medlemsstaterna iaktta den kontrollnivån. Medlemsstaterna bör emellertid ha rätt att tillämpa en enhetlig kontrollnivå för kontrollbesök på plats som avser tvärvillkoren. Om en medlemsstat väljer denna möjlighet bör varje fall där ett fall av bristande efterlevnad avslöjats under kontroller på plats enligt sektorslagstiftningen rapporteras och följas upp inom ramen för kontrollerna av tvärvillkoren.

(63)

Vad gäller tvärvillkoren i förhållande till rådets direktiv 96/22/EG (10), bör av förenklingsskäl det faktum att det tillämpas en specifik urvalsnivå för övervakningsplanerna innebära att kraven på en lägsta kontrollnivå som anges i denna förordning kan anses vara uppfyllda.

(64)

Medlemsstaterna bör ges möjlighet till viss flexibilitet, dvs. de bör få använda resultat från andra kontroller på plats eller att byta stödmottagare så att den lägsta kontrollnivån uppfylls.

(65)

För att motverka att kontrollsystemet försvagas, särskilt vad gäller provurvalet för kontrollerna på plats enligt tvärvillkoren, bör de uppföljningskontroller avseende försumbart stöd som görs enligt artikel 97.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 inte tas med i beräkningen av det minsta kontrollprovurvalet avseende tvärvillkoren.

(66)

Om betydande bristande efterlevnad konstateras beträffande tvärvillkoren bör detta medföra en ökning av antalet kontroller på plats under det påföljande året så att en godtagbar säkerhetsnivå kan uppnås i fråga om stödansökningarnas riktighet. De kompletterande kontrollerna bör inriktas på berörda rättsakter och normer.

(67)

Beträffande tillämpningen av regeln om försumbart stöd enligt artikel 97.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 är det viktigt att fastställa vilken procentandel av stödmottagarna som bör kontrolleras för att se huruvida den konstaterade bristande efterlevnaden har åtgärdats.

(68)

Urvalet för kontroll av tvärvillkoren bör göras delvis på grundval av en riskanalys och delvis slumpmässigt. Den behöriga myndigheten bör fastställa vilka riskfaktorer som bör beaktas, eftersom myndigheten är bäst skickad att göra detta. För att garantera att riskanalyserna är lämpliga och effektiva bör det varje år göras en utvärdering och en uppdatering av hur effektiva riskanalyserna har varit med hänsyn till hur lämplig varje riskfaktor är, genom att resultaten från det slumpmässiga urvalet jämförs med resultaten från det riskbaserade urvalet och med hänsyn till särskilda förhållanden i medlemsstaterna.

(69)

Det urval som görs för kontrollerna av tvärvillkoren på plats kan förbättras genom att det tillåts att medlemsstaterna för riskanalysen tar hänsyn till jordbrukarnas deltagande i systemet för jordbruksrådgivning enligt artikel 12 i förordning (EU) nr 1306/2013 och jordbrukarnas deltagande i relevanta certifieringssystem. När sådant deltagande beaktas bör det emellertid också bevisas att de stödmottagare som deltar i sådana system verkligen utgör en mindre risk än stödmottagare som inte deltar i sådana system.

(70)

I vissa fall är det relevant att göra kontroller på plats avseende tvärvillkoren innan alla ansökningar har kommit in. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra ett partiellt urval från kontrollprovurvalet innan ansökningsperioden löper ut.

(71)

Som en generell regel bör kontrollprovurvalet för kontroll av tvärvillkoren tas från hela den population av stödmottagare som avses i artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 och för vilken den behöriga myndigheten i fråga ansvarar. Genom undantag från denna regel får kontrollprovurvalet tas separat från var och en av de tre kategorierna stödmottagare. Medlemsstaterna bör tillåtas att göra kontrollprovurvalet på grundval av de kontrollprovurval av stödmottagare som görs för kontroller på plats beträffande stödvillkoren. Det bör också vara tillåtet att kombinera de båda förfarandena på villkor att detta gör kontrollsystemet mer effektivt.

(72)

I de fall en grupp av fysiska eller juridiska personer enligt artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 väljs ut för kontroller på plats bör det säkras att gruppens samtliga medlemmar kontrolleras vad gäller efterlevnaden av relevanta villkor och normer.

(73)

Kontroller på plats avseende tvärvillkoren förutsätter normalt sett flera besök på en och samma gård. För att minska denna börda för både stödmottagarna och förvaltningen bör kontrollerna kunna begränsas till ett enda kontrollbesök. Tidsplaneringen för ett sådant kontrollbesök bör klargöras. Under alla omständigheter bör medlemsstaterna se till att en representativ och effektiv kontroll avseende villkor och normer genomförs inom samma kalenderår.

(74)

Det faktum att kontrollerna på plats begränsas till ett urval omfattande minst hälften av de berörda skiftena bör inte medföra någon proportionerlig minskning av den eventuella sanktionen.

(75)

För att underlätta kontroller av tvärvillkoren på plats och bättre utnyttja befintlig kontrollkapacitet bör det vara möjligt att ersätta kontroller på gårdsnivå med administrativa kontroller om dessa kontroller minst är lika effektiva som kontroller på plats.

(76)

Medlemsstaterna bör dessutom kunna använda specifika objektiva indikatorer för vissa villkor och normer när de genomför kontroller på plats avseende tvärvillkoren. Dessa indikatorer bör emellertid direkt kopplas till de villkor och normer de berör och täcka alla element som ska kontrolleras.

(77)

Kontroller på plats bör genomföras under det kalenderår under vilket motsvarande stödansökningar och stödanspråk har lämnats in. Beträffande ansökningar om stöd inom ramen för de stödsystem inom vinsektorn som avses i artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör kontrollerna göras vid valfritt tillfälle under den period som anges i artikel 97.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1306/2013.

(78)

Det bör fastställas regler för hur de detaljerade och specifika rapporterna om kontroller avseende tvärvillkoren bör utformas. De specialiserade inspektörer som gör kontroller på plats bör redovisa alla kontrollresultat och ange hur allvarliga de konstaterade fallen av bristande efterlevnad är, så att det utbetalade organet kan besluta om minskning av eller uteslutning från de stöd och årliga bidrag som förtecknas i artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013.

(79)

För effektiva kontroller på plats är det viktigt att kontrollanterna informeras om varför stödmottagaren valts ut för kontroller på plats. Medlemsstaterna bör föra register över sådana uppgifter.

(80)

Uppgifter om resultatet av tvärvillkorskontroller bör göras tillgängliga för samtliga utbetalande organ som har ansvar för de olika betalningar som omfattas av tvärvillkor, så att lämpliga minskningar kan göras om det motiveras av undersökningsresultaten.

(81)

Stödmottagarna bör informeras om eventuella fall av bristande efterlevnad som konstateras vid kontroller på plats. Det är lämpligt att fastställa en tidsfrist inom vilken stödmottagarna bör få denna information. Det bör emellertid inte vara möjligt för stödmottagarna att undslippa konsekvenserna av ett konstaterat fall av bristande efterlevnad tack vare att tidsfristen överskridits.

(82)

Med avseende på bestämmelserna om försumbart stöd och systemet för tidig varning enligt artikel 97.3 respektive 99.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 bör det förtydligas att skyldigheten att informera stödmottagaren om att korrigerande åtgärder måste vidtas inte gäller om stödmottagaren redan har vidtagit omedelbara åtgärder,

(83)

Det bör fastställas krav som innebär att relevanta fall av bristande efterlevnad måste åtgärdas i de fall då medlemsstaterna beslutar att inte tillämpa några administrativa sanktioner för bristande efterlevnad enligt artiklarna 97.3 och 99.2 i förordning (EU) nr 1306/2013.

(84)

För att förbättra kommunikationen mellan de parter som ingår i en kontroll bör det föreskrivas att relevanta underlag på begäran måste skickas in eller göras tillgängliga för det utbetalande organet eller den samordnande myndigheten.

(85)

En administrativ sanktion måste tillämpas på totalbeloppet för de stöd enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 som beviljats eller som är avsedda att beviljas stödmottagaren på grundval av relevanta stödansökningar och stödanspråk som lämnats in under det kalenderår då den bristande efterlevnaden konstateras. Vad gäller ansökningar om stöd inom vinsektorn enligt artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör den administrativa sanktionen tillämpas på hela de belopp som beviljats inom ramen för de stödsystemen. I fråga om åtgärder för omstrukturering och omställning bör hela beloppet delas med tre.

(86)

I de fall det är fråga om en grupp av fysiska eller juridiska personer enligt artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 bör minskningen för bristande efterlevnad orsakad av en medlem av gruppen beräknas i enlighet med relevanta tvärvillkor. När den beräknade minskningen görs bör hänsyn tas till det faktum att tvärvillkoren är individuella och att proportionalitetsprincipen bör beaktas. Det bör emellertid vara upp till medlemsstaterna att besluta om huruvida minskningen bör gälla hela gruppen eller bara de medlemmar som inte efterlevt bestämmelserna.

(87)

Det bör fastställas närmare förfaranderegler och tekniska regler för beräkning och tillämpning av administrativa sanktioner avseende tvärvillkoren.

(88)

Minskningarna och uteslutningarna bör stå i proportion till hur allvarlig en konstaterade bristande efterlevnaden är och bör kunna gå så pass långt som till totale uteslutning från samtliga stöd enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 under det påföljande kalenderåret.

(89)

Kommittén för direktstöd och kommittén för landsbygdsutveckling har inte yttrat sig inom den tid som dessas ordförande bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller

a)

de anmälningar som medlemsstaterna ska skicka till kommissionen inom ramen för sin skyldighet att skydda unionens ekonomiska intressen,

b)

de administrativa kontroller och de kontroller på plats som medlemsstaterna ska utföra beträffande efterlevnaden av stödvillkoren, åtagandena och andra skyldigheter,

c)

miniminivån för antalet kontroller på plats och skyldigheten att öka detta antal eller möjligheten att minska det,

d)

rapportering om kontroller som genomförts samt resultaten av dessa,

e)

de myndigheter som ansvarar för genomförandet av kontroller av överensstämmelse och för kontrollernas innehåll,

f)

särskilda kontrollåtgärder och kontrollmetoder för bestämning av tetrahydrokannabinolhalterna i hampa,

g)

inrättande och drift av ett system för kontroll av godkända branschorganisationer i samband med det grödspecifika stödet för bomull,

h)

fall där stödansökningar och stödanspråk eller andra anmälningar, anspråk eller begäranden får korrigeras och justeras efter det att de lämnats in,

i)

tillämpning och beräkning av hel eller delvis indragning av stöd,

j)

indrivning av felaktiga betalningar och sanktioner samt felaktigt tilldelade stödrättigheter och uttag av ränta,

k)

tillämpning och beräkning av administrativa sanktioner,

l)

fastställandet av att ett fall av bristande efterlevnad kan anses vara av ringa betydelse,

m)

regler för stödansökningar och stödanspråk, ansökningar om stödrättigheter inbegripet sista datum för inlämning av ansökningar, krav på vilka uppgifter ansökningarna minst ska innehålla, bestämmelser om ändring eller indragning av stödansökningar, undantag från kravet att lämna in en stödansökan och bestämmelser som gör det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa förenklade förfaranden.

n)

genomförandet av kontroller för att verifiera huruvida skyldigheterna fullgörs och huruvida informationen i stödansökan eller stödanspråket är korrekt och fullständig, inbegripet regler om mätningstoleranser för kontroller på plats,

o)

tekniska specifikationer som behövs för ett enhetligt genomförande av avdelning V kapitel II i förordning (EU) nr 1306/2013,

p)

överlåtelse av jordbruksföretag,

q)

utbetalning av förskott,

r)

genomförande av kontroller avseende skyldigheter enligt tvärvillkoren, inbegripet jordbrukarens deltagande i systemet för jordbruksrådgivning och jordbrukarens deltagande i ett certifieringssystem,

s)

beräkning och tillämpning av administrativa sanktioner beträffande efterlevnaden av tvärvillkoren, även i de fall stödmottagaren är en grupp av personer.

Artikel 2

Informationsutbyte om ansökningar om direktstöd, ansökningar om landsbygdsutvecklingsstöd, stödanspråk och andra deklarationer

1.   För att sörja för en god förvaltning av systemen för direktstöd och stöd för landsbygdsutveckling och om det inom en medlemsstat är fler än ett utbetalande organ som ansvarar för förvaltningen av direktstöd och landsbygdsutvecklingsåtgärder för en och samma stödmottagare, ska de berörda medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att i tillämpliga fall säkra att informationen i direktstödansökningarna, ansökningarna om landsbygdsutvecklingsstöd, stödanspråk och andra deklarationer görs tillgänglig för samtliga berörda utbetalande organ.

2.   Om kontrollerna inte görs av ansvarigt utbetalande organ ska medlemsstaten se till att det utbetalande organet får tillräcklig information om de kontroller som genomförts samt resultaten av dem. Det utbetalande organet ska självt fastställa sitt behov av information.

Artikel 3

Återkallande av ansökningar om direktstöd, ansökningar om landsbygdsutvecklingsstöd, stödanspråk och andra deklarationer

1.   En ansökan om direktstöd, en ansökan om landsbygdsutvecklingsstöd, ett stödanspråk eller en annan deklaration får när som helst skriftligen återkallas helt eller delvis. Den behöriga myndigheten ska registrera återkallelsen.

Om en medlemsstat utnyttjar de möjligheter som anges i artikel 21.3 får medlemsstaten föreskriva att anmälan till djurdatabasen om ett djur som har lämnat jordbruksföretaget får ersätta en skriftlig återkallelse.

2.   Om den behöriga myndigheten redan har informerat stödmottagaren om eventuell bristande efterlevnad i de handlingar som avses i punkt 1 eller om den behöriga myndigheten har underrättat stödmottagaren om sin avsikt att genomföra en kontroll på plats, och om bristande efterlevnad uppdagas vid kontrollen, får de delar av stödansökan som berörs av den bristande efterlevnaden emellertid inte återkallas.

3.   En återkallelse enligt punkt 1 ska innebära att stödmottagarna åter befinner sig i den position där de befann sig innan handlingarna eller delar därav lämnades in.

Artikel 4

Rättelse och ändring av uppenbara fel

Ansökningar om direktstöd, ansökningar om landsbygdsutvecklingsstöd, stödanspråk och andra deklarationer som lämnas in av stödmottagaren får rättas och ändras vid valfri tidpunkt efter det att de har lämnats in om det är fråga om uppenbara fel som godkänns som sådana av den behöriga myndigheten på grundval av en övergripande bedömning av det aktuella fallet och på villkor att stödmottagaren agerar i god tro.

Den behöriga myndigheten får endast godkänna uppenbara fel om dessa kan identifieras genom en dokumentanalys av den information som ingår i de handlingar som avses i första stycket.

Artikel 5

Tillämpning av minskningar, avslag, indragningar och sanktioner

Om ett fall av bristande efterlevnad som omfattas av sanktioner enligt avdelning IV kapitel II i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 (11) också omfattas av indragning och sanktioner enligt avdelning II kapitlen III och IV samt avdelning III i den förordningen ska följande gälla:

a)

De minskningar, avslag, indragningar och sanktioner som föreskrivs i avdelning II kapitlen III och IV och i avdelning III i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 ska tillämpas på de system för direktstöd och landsbygdsutvecklingsstöd som omfattas av det integrerade systemet.

b)

De sanktioner som föreskrivs i avdelning IV kapitel II i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 ska tillämpas på det totala belopp som ska betalas ut till den berörda stödmottagaren enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 och som inte omfattas av minskningar, avslag, indragningar och sanktioner enligt led a.

Minskningar, avslag, indragningar och sanktioner enligt första stycket ska tillämpas i enlighet med artikel 6 i denna förordning utan att det påverkar ytterligare sanktioner enligt andra bestämmelser i unionslagstiftningen eller i nationell lagstiftning.

Artikel 6

Ordningsföljd för minskningar, avslag, indragningar och sanktioner för de olika systemen för direktstöd och landsbygdsutvecklingsstöd

1.   Det stödbelopp som ska betalas ut till en stödmottagare inom de system som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013 ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av de villkor som fastställts i enlighet med den förordningen och i enlighet med programmen för unionens yttersta randområden och för de mindre egeiska öarna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 (12) respektive Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 (13) för det aktuella stödsystemet.

2.   För varje system som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013 och för varje landsbygdsutvecklingsåtgärd inom det integrerade systemet enligt definitionen i artikel 2.1 andra stycket punkt 6 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 ska minskningar, avslag, indragningar och sanktioner vid behov beräknas i följande ordningsföljd:

a)

De minskningar och sanktioner som föreskrivs i avdelning II kapitel IV i delegerad förordning (EU) nr 640/2014, utom sanktioner som avses i artikel 16 i den förordningen, ska tillämpas på varje form av bristande efterlevnad.

b)

De belopp som följer av tillämpningen av led a ska ligga till grund för beräkningen av de avslag som avses i avdelning III i delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

c)

Det belopp som följer av tillämpningen av led b ska ligga till grund för beräkningen av de minskningar som ska tillämpas vid försenad inlämning enligt artiklarna 13 och 14 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

d)

Det belopp som följer av tillämpningen av led c ska ligga till grund för beräkningen av de minskningar som ska tillämpas vid odeklarerade jordbruksskiften enligt artikel 16 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

e)

De belopp som följer av tillämpningen av led d ska ligga till grund för beräkningen av de indragningar som avses i avdelning III i delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

f)

De belopp som följer av tillämpningen av led e ska ligga till grund för tillämpningen av följande:

i)

Den linjära minskning som föreskrivs i artikel 51.2 i förordning (EU) nr 1307/2013.

ii)

Den linjära minskning som föreskrivs i artikel 51.3 i förordning (EU) nr 1307/2013.

iii)

Den linjära minskning som föreskrivs i artikel 65.2 c i förordning (EU) nr 1307/2013.

iv)

Den linjära minskning som föreskrivs i artikel 65.4 i förordning (EU) nr 1307/2013.

v)

Den linjära minskning som ska tillämpas i de fall då de utbetalningar som ska göras enligt artikel 41 i förordning (EU) nr 1307/2013 överskrider det nationella tak som fastställts i enlighet med artikel 42.2 i den förordningen.

3.   De belopp som följer av tillämpningen av punkt 2 led f ska ligga till grund för tillämpningen av följande:

a)

minskning av stöd enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 1307/2013,

b)

den procentuella linjära minskning som fastställs i enlighet med artikel 7.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1307/2013,

c)

den justeringsgrad som avses i artikel 8 i förordning (EU) nr 1307/2013.

4.   Det stödbelopp som följer av tillämpningen av punkt 3 ska ligga till grund för beräkningen av de minskningar som ska tillämpas vid bristande efterlevnad av tvärvillkoren enligt avdelning IV kapitel II i delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

Artikel 7

Återkrav av felaktigt utbetalda stöd

1.   Om ett stöd har betalats ut felaktigt, ska stödmottagaren, i tillämpliga fall, betala tillbaka beloppet i fråga plus ränta, beräknad i enlighet med punkt 2.

2.   Ränta ska beräknas för den period som förflyter mellan utgången av den betalningsfrist som anges för stödmottagaren i återbetalningskravet, som får uppgå till högst 60 dagar, och dagen för återbetalningen eller avdraget.

Den tillämpliga räntesatsen ska beräknas i enlighet med nationell lagstiftning men får inte vara lägre än den räntesats som tillämpas när belopp återkrävs i enlighet med nationell lagstiftning.

3.   Den återbetalningsskyldighet som avses i punkt 1 ska inte gälla om den behöriga myndigheten eller någon annan myndighet gjort utbetalningen av misstag och felet rimligtvis inte kunde ha upptäckts av stödmottagaren.

Om felet kan hänföras till faktiska omständigheter som är av betydelse för beräkningen av stödet i fråga, ska emellertid första stycket endast tillämpas om beslutet om återbetalning inte har meddelats inom tolv månader efter utbetalningen.

Artikel 8

Överlåtelse av jordbruksföretag

1.   I denna artikel avses med

a)   överlåtelse av ett jordbruksföretag: försäljning, utarrendering eller annan liknande överlåtelse av de berörda produktionsenheterna,

b)   överlåtande part: den stödmottagare vars jordbruksföretag överlåts till en annan stödmottagare,

c)   övertagande part: den stödmottagare som jordbruksföretaget överlåts till.

2.   Om ett jordbruksföretag i sin helhet överlåts av en stödmottagare till en annan stödmottagare efter det att en ansökan om direktstöd eller landsbygdsutvecklingsstöd eller ett stödanspråk har lämnats in, men innan alla villkor för beviljande av stöd har uppfyllts, ska inget stöd beviljas den överlåtande parten för det överlåtna jordbruksföretaget.

3.   Det stöd som den överlåtande parten har ansökt om eller det stödanspråk som denne gjort ska beviljas den övertagande parten om

a)

den övertagande parten inom en av medlemsstaterna fastställd period informerar den behöriga myndigheten om överlåtelsen och begär att direktstödet och/eller landsbygdsutvecklingsstödet betalas ut,

b)

den övertagande parten företer alla underlag som begärs av den behöriga myndigheten,

c)

alla villkor för beviljande av direktstödet och/eller landsbygdsutvecklingsstödet är uppfyllda när det gäller det överlåtna jordbruksföretaget.

4.   När den övertagande parten har informerat den behöriga myndigheten och begär att direktstödet och/eller landsbygdsutvecklingsstödet betalas ut enligt punkt 3 a

a)

ska den överlåtande partens alla juridiska rättigheter och skyldigheter gentemot den behöriga myndigheten, som uppkommit genom ansökan om direktstöd och/eller landsbygdsutvecklingsstöd eller stödanspråket, överföras till den övertagande parten,

b)

ska alla de åtgärder som måste vidtas för att direktstödet och/eller landsbygdsutvecklingsstödet samt alla uppgifter som lämnats av den överlåtande parten före överlåtelsen anses vara vidtagna eller lämnade av den övertagande parten vad avser tillämpningen av de relevanta unionsreglerna,

c)

ska det jordbruksföretag som överlåtits, i tillämpliga fall, betraktas som ett självständigt jordbruksföretag när det gäller ansökningsåret i fråga.

5.   Medlemsstaterna får, om det är lämpligt, besluta att bevilja direktstödet och/eller landsbygdsutvecklingsstödet till den överlåtande parten. I sådana fall ska

a)

inget direktstöd eller landsbygdsutvecklingsstöd beviljas den övertagande parten,

b)

medlemsstaterna se till att kraven i punkterna 2, 3 och 4 tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 9

Anmälningar

1.   Medlemsstaterna ska varje år, senast den 15 juli, för samtliga system för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd, tekniskt stöd och för stödsystem inom vinsektorn enligt artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 1308/2013, till kommissionen anmäla kontrolluppgifter och kontrollstatistik för föregående kalenderår, särskilt följande:

a)

Uppgifter om de enskilda stödmottagarnas stödansökningar, stödanspråk, arealer, deklarerade djur, djur för vilka det ansökts om stöd, resultat av administrativa kontroller, kontroller på plats och efterhandskontroller, och

b)

om tillämpligt, resultat av kontroller avseende tvärvillkoren, samt relevanta minskningar och uteslutningar.

Anmälningarna ska skickas på elektronisk väg i enlighet med de tekniska specifikationer för överföring av kontrolluppgifter och kontrollstatistik som kommissionen ställt till medlemsstaternas förfogande.

2.   Senast den 15 juli 2015 ska medlemsstaterna till kommissionen lämna in en rapport om vilket alternativ de valt för kontroll av tvärvillkoren och vilka behöriga kontrollorgan som ansvarar för kontroll av efterlevnaden av tvärvillkor och normer. Eventuella senare ändringar av informationen i den rapporten ska anmälas utan dröjsmål.

3.   Medlemsstaterna ska varje år, senast den 15 juli, lämna in en rapport till kommissionen om de åtgärder som vidtagits avseende administration och kontroll av frivilligt kopplat stöd under det föregående kalenderåret.

4.   De elektroniska uppgifter som fastställs inom ramen för det integrerade systemet ska användas som stöd för de uppgifter som medlemsstaterna enligt de sektoriella bestämmelserna ska överlämna till kommissionen.

AVDELNING II

INTEGRERAT ADMINISTRATIONS- OCH KONTROLLSYSTEM

KAPITEL I

Allmänna regler

Artikel 10

Förskott på direktstöd

Medlemsstaterna får betala ut förskott på de direktstöd som stödmottagarna har ansökt om under ett visst år, utan att tillämpa den justeringsgrad för finansiell disciplin som avses i artikel 8 i förordning (EU) nr 1307/2013. Vid den slutbetalning till stödmottagarna som ska göras från och med den 1 december ska hänsyn tas till den justeringsgrad för finansiell disciplin som då gällde för det totala direktstödsbeloppet för kalenderåret i fråga.

KAPITEL II

Stödansökningar och stödanspråk

Avsnitt 1

Gemensamma bestämmelser

Artikel 11

Förenklade förfaranden

1.   Om inte annat föreskrivs i förordning (EU) nr 1305/2013, förordning (EU) nr 1306/2013, förordning (EU) nr 1307/2013, delegerad förordning (EU) nr 640/2014 eller i denna förordning får medlemsstaterna tillåta eller kräva att all kommunikation inom ramen för denna förordning, både från stödmottagarna till myndigheterna och omvänt, sker på elektronisk väg, förutsatt att detta inte leder till att någon stödmottagare diskrimineras och förutsatt att det vidtagits lämpliga åtgärder för att säkra följande:

a)

Stödmottagren har identifierats på ett otvetydigt sätt.

b)

Stödmottagren efterlever samtliga krav inom det berörda direktstödssystemet eller den berörda landsbygdsutvecklingsåtgärden.

c)

De uppgifter som överförs är tillförlitliga med avseende på en korrekt förvaltning av det berörda direktstödssystemet eller den berörda landsbygdsutvecklingsåtgärden. Vid användning av uppgifter ur den datoriserade djurdatabas som definieras i artikel 2.1 andra stycket punkt 9 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 ska databasen ge den nivå av säkerhet och genomförande som krävs för en korrekt förvaltning av det berörda direktstödssystemet eller den berörda landsbygdsutvecklingsåtgärden.

d)

Om kompletterande handlingar inte kan översändas elektroniskt ska sådana handlingar översändas till de behöriga myndigheterna inom samma tidsfrister som för ansökningar som inte överförs elektroniskt.

2.   Medlemsstaterna får på de villkor som anges i punkt 1 föreskriva förenklade förfaranden för inlämnande av stödansökningar och stödanspråk, om uppgifter redan finns tillgängliga för myndigheterna, särskilt om situationen inte har ändrats sedan den senaste ansökan om stöd eller det senaste stödanspråket enligt det berörda systemet för direktstöd eller landsbygdsutvecklingsstöd lämnades in i enlighet med artikel 72.3 i förordning (EU) nr 1306/2013. Medlemsstaterna får besluta att använda uppgifter från de informationskällor som står till de nationella myndigheternas förfogande med avseende på stödansökningarna och stödanspråken. I sådana fall ska medlemsstaten säkerställa att informationskällorna förvaltas på et sådant sätt att de ger den nivå av säkerhet som krävs för att säkra att uppgifterna är tillförlitliga, fullständiga och säkra.

3.   Om det är möjligt får den behöriga myndigheten vända sig direkt till en informationskälla för att begära in de styrkande handlingar som ska lämnas in tillsammans med stödansökan.

Artikel 12

Allmänna bestämmelser avseende den samlade ansökan och om inlämning av ansökningar om stöd inom ramen för landsbygdsutvecklingsåtgärder

1.   Om medlemsstaterna i enlighet med artikel 72.4 i förordning (EU) nr 1306/2013 beslutar att ansökningar om direktstöd och stödanspråk beträffande landsbygdsutvecklingsåtgärder ska omfattas av en samlad ansökan ska artiklarna 20, 21 och 22 i denna förordning tillämpas med nödvändiga ändringar avseende de särskilda krav som fastställts för stödansökningar och/eller stödanspråk inom de systemen och åtgärderna.

2.   En stödmottagare som ansöker om arealrelaterat direktstöd och/eller landsbygdsutvecklingsstöd får endast lämna in en samlad ansökan per år.

3.   Medlemsstaterna ska inrätta lämpliga förfaranden för inlämningen av ansökningar om landsbygdsutvecklingsstöd.

Artikel 13

Sista dag för inlämning av den samlade ansökan, stödansökningar och stödanspråk

1.   Medlemsstaterna ska fastställa datumen för sista inlämningsdag för den samlade ansökan, stödansökningar och stödanspråk. Datumen för sista inlämningsdag får inte ligga senare än den 15 maj varje år. Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige får emellertid fastställa ett senare datum, vilket emellertid ska vara senast den 15 juni.

När datumen fastställs ska medlemsstaten ta hänsyn till den tid som behövs för att få fram alla de uppgifter som behövs för handläggningen och den ekonomiska förvaltningen av direktstöden och landsbygdsutvecklingsstöden och se till det planeras in effektiva kontroller.

2.   I enlighet med det förfarande som avses i artikel 78 andra stycket i förordning (EU) nr 1306/2013 får de sista inlämningsdatum som avses i punkt 1 i denna artikel läggas senare i vissa områden med exceptionella klimatförhållanden.

Artikel 14

Den samlade ansökans och stödanspråkets innehåll

1.   Den samlade ansökan eller stödanspråket ska innehålla alla uppgifter som behövs för att fastställa stödberättigandet, särskilt följande:

a)

Stödmottagarens identitet.

b)

Uppgifter om de berörda systemen för direktstöd och/eller landsbygdsutvecklingsåtgärder.

c)

Uppgift om identifiering av stödrättigheterna i enlighet med det identifierings- och registreringssystem som föreskrivs i artikel 7 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 inom ordningen för grundstöd.

d)

Uppgifter som gör det möjligt att otvetydigt identifiera jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften, deras areal uttryckt i hektar med två decimaler, läge samt, om så krävs, ytterligare information om användningen av jordbruksskiftena.

e)

Om tillämpligt, uppgifter som möjliggör otvetydig identifiering av den icke-jordbruksmark för vilken landsbygdsutvecklingsstöd har begärts.

f)

De eventuella styrkande handlingar som krävs för att fastställa stödberättigandet inom det aktuella stödsystemet eller den aktuella åtgärden.

g)

En försäkran från stödmottagaren om att han eller hon känner till villkoren för direktstödsystemen eller landsbygdsutvecklingsåtgärderna i fråga.

h)

Om tillämpligt, uppgift från stödmottagaren om att denne omfattas av förteckningen över företag eller verksamheter som inte är jordbruksföretag och jordbruksverksamheter som avses i artikel 9.2 första och andra stycket i förordning (EU) nr 1307/2013.

2.   För den identifiering av stödrättigheter som avses i punkt 1 c ska det i de förtryckta formulär som stödmottagaren tillhandahålls i enlighet med artikel 72.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 anges stödrättigheternas identifiering enligt det system för identifiering och registrering som anges i artikel 7 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

3.   Under det första året då ordningen för grundstöd tillämpas får medlemsstaterna, vad gäller stödrättigheter, bevilja undantag från denna artikel och från artikel 17 i denna förordning.

Artikel 15

Ändring av den samlade ansökans och stödanspråkets innehåll

1.   Efter sista dagen för inlämning av den samlade ansökan och stödanspråket får enskilda jordbruksskiften eller enskilda stödrättigheter läggas till eller ändras i den samlade ansökan eller i stödanspråket på villkor att de villkor som gäller för direktstödsystemet eller landsbygdsutvecklingsstödet iakttas.

Ändringar som avser markanvändning, direktstödsystem eller landsbygdsutvecklingsåtgärd för enskilda jordbruksskiften eller stödrätter som redan har deklarerats i den samlade ansökan får göras på samma villkor.

Om de ändringar som avses i första och andra stycket har betydelse för de styrkande handlingar eller avtal som ska lämnas in ska dessa handlingar eller avtal också ändras i enlighet därmed.

2.   Ändringar som görs i enlighet med punkt 1 ska anmälas skriftligen till den behöriga myndigheten senast den 31 maj under det aktuella året, utom när det gäller Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige som ska anmäla ändringar senast den 15 juni under det aktuella året.

Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna fastställa ett tidigare sista datum för anmälan av ändringar. Detta datum får dock inte infalla tidigare än 15 kalenderdagar efter den sista dagen för inlämnande av den samlade ansökan eller stödanspråket som fastställs i enlighet med artikel 13.1.

3.   Om den behöriga myndigheten redan har informerat stödmottagaren om bristande efterlevnad i den samlade ansökan eller i stödanspråket eller om den har informerat stödmottagaren om sin avsikt att genomföra en kontroll på plats eller om bristande efterlevnad uppdagas vid kontrollen, får inga ändringar i enlighet med punkt 1 tillåtas när det gäller de jordbruksskiften som berörs av den bristande efterlevnaden.

Artikel 16

Ändring av det förtryckta formuläret

När den samlade ansökan, stödansökan och/eller stödanspråket lämnas in ska stödmottagaren ha korrigerat det förtryckta formulär som avses i artikel 72.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 om ändringar har skett (framför allt överföringar av stödrättigheter i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr 1307/2013) eller om uppgifterna i de förtryckta formulären är felaktiga.

Avsnitt 2

Stödansökningar inom arealrelaterade stödsystem och stödanspråk avseende arealrelaterade landsbygdsutvecklingsstöd

Artikel 17

Särskilda villkor för stödansökningar inom arealrelaterade stödsystem och stödanspråk avseende arealrelaterade landsbygdsutvecklingsstöd

1.   För den identifiering av jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften och/eller icke-jordbruksmark som avses i artikel 14.1 d och e, ska den behöriga myndigheten förse stödmottagaren med förtryckta formulär och motsvarande grafiskt material enligt artikel 72.3 förordning (EU) nr 1306/2013 genom ett GIS-baserat gränssnitt, som möjliggör bearbetning av de rumsliga och alfanumeriska uppgifterna om de deklarerade arealerna (nedan kallat formuläret för geospatial stödansökan).

2.   Punkt 1 ska tillämpas enligt följande:

a)

Från och med ansökningsåret 2016, på ett antal stödmottagare som motsvarar det antal som krävs för att omfatta minst 25 % av den samlade areal som fastställts för systemet för grundstöd eller för systemet för enhetlig arealersättning under det föregående året.

b)

Från och med ansökningsåret 2017, på ett antal stödmottagare som motsvarar det antal som krävs för att omfatta minst 75 % av den samlade areal som fastställts för systemet för grundstöd eller för systemet för enhetlig arealersättning under det föregående året.

c)

Från och med ansökningsåret 2018, samtliga stödmottagare.

3.   Om stödmottagaren inte kan skicka in sin stödansökan och/eller sitt stödanspråk med hjälp formuläret för geospatial stödansökan ska den behöriga myndigheten förse stödmottagaren med antingen

a)

det tekniska bistånd som behövs, eller

b)

förtryckta formulär och motsvarande grafiskt material i pappersform. I detta fall ska den behöriga myndigheten överföra den information som stödmottagaren lämnar in till formuläret för geospatial stödansökan.

4.   I det förtryckta formulär som tillhandahålls stödmottagaren ska anges den maximala stödberättigande arealen per referensskifte enligt artikel 5.2 leden a och b i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 och den areal som fastställdes under det föregående året per jordbruksskifte med avseende på systemet för grundstöd, systemet för enhetlig arealersättning och/eller arealrelaterade landsbygdsutvecklingsåtgärder.

I det grafiska material som tillhandahålls stödmottagaren i enlighet med artikel 72.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 måste referensskiftenas gränslinjer och deras unika identifiering anges i enlighet med artikel 5.1 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 samt gränslinjerna för de jordbruksskiften som identifierades under föregående år så att stödmottagaren kan ange korrekt storlek och läge för varje jordbruksskifte. Från och med ansökningsåret 2016 ska det grafiska materialet också innehålla uppgifter om typ, storlek och läge för de områden med ekologiskt fokus som fastställdes under det föregående året.

5.   Stödmottagaren ska identifiera och deklarera varje jordbruksskifte på ett otvetydigt sätt, och ska, i tillämpliga fall, också ange typ, storlek och läge för områden med ekologiskt fokus. Beträffande förgröningsstödet ska stödmottagaren också ange hur de deklarerade jordbruksskiftena används.

För detta ändamål kan stödmottagaren nöja sig med att bekräfta den information som redan angivits i det förtryckta formuläret. Om informationen om jordbruksskiftenas storlek, läge eller gränslinjer, eller om den eventuella informationen om storlek och läge för områdena med ekologiskt fokus inte är korrekt eller ofullständig ska stödmottagaren göra rättelser eller ändringar i det förtryckta formuläret.

Den behöriga myndigheten ska, på grundval av de rättelser och ändringar som stödmottagarna gör i de förtryckta formulären, bedöma huruvida motsvarande referensskifte behöver aktualiseras, i enlighet med artikel 5.3 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

6.   Om stödmottagaren bedriver likvärdiga metoder i enlighet med artikel 43.3 a i förordning (EU) nr 1307/2013 genom åtaganden som gjorts i enlighet med artikel 39.2 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (14) eller artikel 28.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska åtagandet anges i stödansökan med hänvisning till motsvarande stödanspråk.

Om stödmottagaren bedriver likvärdiga metoder genom nationella eller regionala miljöcertifieringssystem i enlighet med artikel 43.3 b i förordning (EU) nr 1307/2013 ska punkterna 4 och 5 i denna artikel tillämpas med nödvändiga ändringar på det förtryckta formuläret och stödmottagarens deklaration.

Vad gäller regionalt eller kollektivt genomförande i enlighet med artikel 46.5 och 46.6 i förordning (EU) nr 1307/2013 och vad gäller de åtaganden beträffande områden med ekologiskt fokus som stödmottagarna måste fullgöra enskilt, ska de stödmottagare som deltar i regionalt eller kollektivt genomförande, på ett otvetydigt sätt för varje jordbruksskifte identifiera och deklarera typ, storlek och läge för områdena med ekologiskt fokus i enlighet med punkt 5 i denna artikel. Stödmottagarna ska i sina stödansökningar eller stödanspråk hänvisa till deklarationen om regionalt eller kollektivt genomförande enligt artikel 18 i denna förordning.

7.   Om en stödmottagare avser att producera hampa i enlighet med artikel 32.6 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska den samlade ansökan innehålla följande:

a)

Alla uppgifter som behövs för att identifiera de skiften som besås med hampa och uppgift om vilka typer av utsäde som används.

b)

Uppgift om vilka kvantiteter utsäde som används (kg per hektar).

c)

De officiella märken som återfinns på utsädesförpackningen i enlighet med rådets direktiv 2002/57/EG (15) särskilt artikel 12, eller i enlighet med en annan handling som betraktas som likvärdig av medlemsstaten.

Genom undantag från första stycket led c ska märkena lämnas in senast den 30 juni, i de fall då sådden äger rum efter den sista dagen för inlämnande av den samlade ansökan. Om märkena också ska lämnas till andra nationella myndigheter får medlemsstaterna föreskriva att märkena ska återlämnas till stödmottagaren så snart de har lämnats in i enlighet med den punkten. De återlämnade märkena ska märkas med uppgift om att de använts för en ansökan.

8.   Vid ansökan om grödspecifikt stöd för bomull enligt avdelning IV kapitel 2 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska den samlade ansökan innehålla följande:

a)

Uppgift om namnet på den sort av bomullsfrö som används.

b)

Namn och adress för den eventuella godkända branschorganisation som stödmottagaren är medlem av.

9.   Arealer som varken omfattas av de stödsystem som anges i avdelningarna III, IV och V i förordning (EU) nr 1307/2013 eller stödsystemen inom vinsektorn enligt förordning (EU) nr 1308/2013 ska deklareras under en eller flera rubriker för ”annan markanvändning”.

Artikel 18

Deklaration om regionalt eller gemensamt genomförande

För varje regionalt eller gemensamt genomförande enligt artikel 46.5 eller 46.6 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska en deklaration om regionalt eller gemensamt genomförande bifogas varje deltagande stödmottagares stödansökan eller stödanspråk.

Deklarationen ska innehålla all kompletterande information som behövs för att det ska vara möjligt att kontrollera att skyldigheterna beträffande det regionala eller gemensamma genomförandet enligt artikel 46.5 och 46.6 i den förordningen iakttas, särskilt följande:

a)

Att varje deltagande stödmottagare har en unik identifiering.

b)

Att den minimiprocentandel som varje deltagande stödmottagare måste uppfylla individuellt enligt artikel 46.6 andra stycket i den förordningen uppfylls.

c)

Att skyldigheterna efterlevs vad gäller den totala arealen för sammanhängande arealer med ekologiskt fokus som avses i artikel 46.5 i den förordningen eller att skyldigheterna efterlevs gemensamt vad gäller det gemensamma området med ekologiskt fokus som avses i artikel 46.6 i den förordningen.

d)

Att det förtryckta grafiska materialet, i vilket gränslinjerna och referensskiftenas unika identifiering anges, kan användas för att otvetydigt identifiera de sammanhängande strukturer av angränsande områden med ekologiskt fokus eller områdena med gemensamt ekologiskt fokus och för att ange deras gränslinjer.

Vid regionalt genomförande får, om den detaljerade plan som avses i artikel 46.6 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 innehåller all den information som förtecknas i andra stycket i denna artikel, den deklaration som avses i första stycket ersättas med en hänvisning till planen.

Vid gemensamt genomförande ska den deklaration som avses i första stycket kompletteras med det skriftliga avtal som avses i artikel 47.4 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014.

Artikel 19

Ansökningar om deltagande i och utträde ur ordningen för småbrukare

1.   I de ansökningar som lämnas in under 2015 om deltagande i ordningen för småbrukare enligt artikel 62.1 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska ingå en hänvisning till den samlade ansökan som stödmottagaren lämnat in avseende ansökningsåret 2015 och, i tillämpliga fall, en försäkran från stödmottagaren om att denne är medveten om de särskilda villkor som gäller för ordningen för småbrukare enligt artikel 64 i den förordningen.

Medlemsstaterna får besluta att den ansökan som avses i första stycket ska lämnas in tillsammans med den samlade ansökan eller som en del av denna.

2.   Från och med ansökningsåret 2016 ska medlemsstaterna sörja för att det finns ett förenklat ansökningsförfarande enligt artikel 72.3 i förordning (EU) nr 1306/2013.

3.   De förtryckta formulär som ska användas inom det ansökningsförfarande som avses i punkt 2 ska utarbetas på grundval av den information som lämnats i de samlade ansökningarna för ansökningsåret 2015 och ska särskilt innehålla följande:

a)

All kompletterande information som behövs för att verifiera att villkoren i artikel 64 i förordning (EU) nr 1307/2013 uppfylls och, om relevant, all kompletterande information som krävs för att bekräfta att stödmottagaren fortfarande uppfyller villkoren i artikel 9 i samma förordning.

b)

En deklaration från stödmottagaren om att denne är medveten om de särskilda villkor som gäller för ordningen för småbrukare enligt artikel 64 i förordning (EU) nr 1307/2013.

Om medlemsstaterna väljer den betalningsmetod som fastställs i artikel 63.2 första stycket led a i förordning (EU) nr 1307/2013 utan att tillämpa tredje stycket i samma artikel ska de förtryckta formulären, genom undantag från första stycket i denna punkt, tillhandahållas i enlighet med avsnitt 1 i detta kapitel.

4.   Stödmottagare som beslutar att lämna ordningen för småbrukare med avseende på ett år som infaller efter 2015 i enlighet med artikel 62.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1307/2013 eller artikel 62.2 i samma förordning ska informera den behöriga myndigheten om sitt utträde i enlighet med de förfaranden som inrättats av medlemsstaten.

Avsnitt 3

Andra ansökningar

Artikel 20

Särskilda bestämmelser avseende stödansökningar

Den stödmottagare som inte ansöker om något arealrelaterat stöd utan ansöker om stöd inom något av de system som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013 eller inom något av stödsystemen inom vinsektorn enligt artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska, om denne förfogar över jordbruksmark, deklarera denna i sin stödansökan i enlighet med artikel 17 i denna förordning.

En stödmottagare som endast omfattas av tvärvillkor enligt artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska i sin stödansökan ange vilka arealer som denne förfogar över under vart och ett av de kalenderår under vilka tvärvillkoren gäller.

Medlemsstaterna får dock undanta stödmottagarna från de skyldigheter som föreskrivs i första och andra stycket om de behöriga myndigheterna har tillgång till denna information inom ramen för andra administrations- och kontrollsystem som är förenliga med det integrerade systemet i enlighet med artikel 61 i förordning (EU) nr 1306/2013.

Artikel 21

Krav avseende ansökningar om djurbidrag och stödanspråk inom ramen för djurrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd

1.   En ansökan om djurbidrag enligt definitionen i artikel 2.1 andra stycket punkt 15 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 eller ett stödanspråk inom ramen för djurrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd enligt definitionen i artikel 2.1 andra stycket punkt 14 i samma förordning ska innehålla all information som behövs för att stödberättigandet ska kunna fastställas, särskilt följande:

a)

Stödmottagarens identitet.

b)

En hänvisning till den samlade ansökan, om den redan har lämnats in.

c)

Antalet djur av varje typ för vilka en ansökan om djurbidrag eller ett stödanspråk inom djurrelaterade landsbygdsutvecklingsåtgärder lämnas in och, när det gäller nötkreatur, djurens identitetskod.

d)

I tillämpliga fall, ett åtagande från stödmottagaren om att de djur som avses i led c kommer att hållas på dennes jordbruksföretag under en period som fastställts av medlemsstaten och uppgifter om var djuren kommer att hållas, inklusive den aktuella perioden.

e)

De eventuella styrkande handlingar som krävs för att fastställa stödberättigandet inom det aktuella stödsystemet eller den aktuella åtgärden.

f)

En försäkran från stödmottagaren om att han eller hon känner till villkoren för direktstödet eller landsbygdsutvecklingsstödet i fråga.

2.   Varje djurhållare ska ha rätt att från de behöriga myndigheterna få information om de uppgifter i djurdatabasen som berör dem eller de djur som de håller, utan begränsningar, med rimliga mellanrum och utan onödigt dröjsmål. När ansökan om djurbidrag eller stödanspråket lämnas in ska stödmottagaren intyga att uppgifterna är korrekta och fullständiga eller ändra felaktigheter eller komplettera ofullständiga uppgifter.

3.   Medlemsstaterna får besluta att vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 inte behöver tas med i ansökan om djurbidrag eller stödanspråket, om uppgifterna redan har anmälts till den behöriga myndigheten.

4.   Medlemsstaterna får införa förfaranden enligt vilka uppgifter i djurdatabasen kan användas för ansökan om djurbidrag eller för stödanspråket, förutsatt att djurdatabasen ger den säkerhet och fungerar på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av det berörda systemet för direktstöd eller det aktuella landsbygdsutvecklingsstödet på enskild djurnivå.

Dessa förfaranden kan bestå i ett system där stödmottagaren får ansöka om direktstöd och/eller landsbygdsutvecklingsstöd för alla djur som, vid ett datum eller under en period som fastställts av medlemsstaten, berättigar till direktstöd och/eller landsbygdsutvecklingsstöd på grundval av de uppgifter som finns i djurdatabasen.

I detta fall ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att

a)

det datum eller den period som avses i andra stycket har fastställts på ett tydligt sätt i enlighet med de bestämmelser som gäller för det aktuella direktstödsystemet och/eller landsbygdsutvecklingsstödet och att datumet eller perioden är kända för stödmottagaren,

b)

stödmottagaren är medveten om att potentiellt stödberättigande djur som inte är korrekt identifierade och registrerade i systemet för identifiering och registrering av djur ska räknas som djur för vilka felaktigheter har konstaterats enligt artikel 31 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014,

5.   Medlemsstaterna får föreskriva att vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 kan eller ska skickas via ett eller flera av medlemsstaterna godkända organ. Stödmottagaren ska dock fortfarande vara ansvarig för de uppgifter som lämnas.

Avsnitt 4

Särskilda bestämmelser avseende stödrättigheter

Artikel 22

Tilldelning av stödrättigheter eller ökning av stödrättigheters värde

1.   Ansökningar om tilldelning av stödrättigheter eller om ökning av stödrättigheters värde inom ordningen för grundstöd enligt artikel 20, artikel 24, artikel 30 utom punkt 7 e och artikel 39 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska lämnas in senast det datum som fastställs av medlemsstaterna. Det datumet får inte infalla senare än den 15 maj under relevant kalenderår.

Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige får emellertid fastställa ett senare datum, vilket emellertid ska vara senast den 15 juni under relevant kalenderår.

2.   Medlemsstaterna får besluta att ansökan om tilldelning av stödrättigheter ska lämnas in samtidigt med stödansökan inom ordningen för grundstöd.

Artikel 23

Återvinning av felaktigt tilldelade stödrättigheter

1.   Om det, efter det att stödrättigheter har tilldelats enligt förordning (EU) nr 1307/2013 konstateras att det tilldelade antalet stödrättigheter var för stort, ska det överskjutande antalet stödrättigheter återgå till den nationella reserven eller till de regionala reserverna enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/2013.

Om det var den behöriga myndigheten eller en annan myndighet som begick det fel som avses i första stycket och om stödmottagaren inte rimligen hade kunnat upptäcka det, ska värdet för stödmottagarens återstående tilldelade stödrättigheter anpassas i enlighet därmed.

Om stödmottagaren som fått sig tilldelat för många stödrättigheter dessförinnan redan har överfört stödrättigheter till andra stödmottagare och inte längre har tillräckligt många stödrättigheter för att täcka värdet av de felaktigt tilldelade stödrättigheterna, ska skyldigheten enligt första stycket även gälla de stödmottagare till vilka stödrättigheterna har överförts, i proportion till det antal stödrättigheter som har överförts till var och en av dem.

2.   Om det, efter det att stödrättigheter har tilldelats stödmottagare i enlighet med förordning (EU) nr 1307/2013, konstateras att det stöd som en stödmottagare fått för 2014 enligt artikel 26.2 första stycket i samma förordning, eller att värdet av de stödrättigheter som stödmottagaren har den dag då dennes ansökan för 2014 enligt artikel 26.3 första stycket i samma förordning lämnas in eller enhetsvärdet för de stödrättigheter som avses i artikel 26.5 i samma förordning eller ökningen av stödrättigheternas värde enligt artikel 30.10 i samma förordning, eller det sammanlagda värdet av det stöd som stödmottagaren fått avseende kalenderåret före det år då ordningen för grundstöd genomförs enligt artikel 40.3 första stycket i samma förordning, var för höga, ska värdet för de stödrättigheter som byggde på felaktiga referensvärden för stödmottagaren i fråga justeras i enlighet därmed.

Justeringen ska göras även om stödrättigheterna dessförinnan har överförts till andra stödmottagare.

Värdet av minskningen ska återgå till den nationella reserven eller till de regionala reserverna som avses i artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/2013.

3.   Om det, efter det att stödrättigheter har tilldelats stödmottagare i enlighet med förordning (EU) nr 1307/2013, konstateras att en och samma stödmottagare omfattas av både punkt 1 och punkt 2 ska justeringen av värdet för samtliga stödrättigheter enligt punkt 2 göras innan de felaktigt tilldelade stödrättigheterna återgår till den nationella reserven eller till de regionala reserverna i enlighet med punkt 1.

4.   De justeringar av stödrättigheternas antal och/eller värde som föreskrivs i denna artikel ska inte leda till någon systematisk omberäkning av de återstående stödrättigheterna.

5.   Medlemsstaterna får besluta att inte återkräva felaktigt tilldelade stödrättigheter om dessas sammanlagda värde enligt det elektroniska registret för identifiering och registrering av stödrättigheter vid den tidpunkt då man gör kontroller inför justeringen enligt denna artikel är högst 50 euro under något av de år under vilka ordningen för grundstöd genomförs i enlighet med förordning (EU) nr 1307/2013.

Belopp son betalats ut felaktigt avseende ansökningsår före justeringarna ska återkrävas i enlighet med artikel 7 i denna förordning. Vid fastställandet av sådana belopp ska hänsyn tas till de effekter som justeringar enligt denna artikel får för antalet stödrättigheter och, om relevant, stödrättigheternas värde under samtliga berörda år.

AVDELNING III

KONTROLLER

KAPITEL I

Gemensamma bestämmelser

Artikel 24

Allmänna principer

1.   De administrativa kontroller och kontroller på plats som föreskrivs i denna förordning ska göras på ett sådant sätt att det är möjligt att effektivt kontrollera följande:

a)

Att den information som ges i direktstödsansökningar, ansökningar om landsbygdsutvecklingsstöd, stödanspråk och andra deklarationer är korrekt och fullständig.

b)

Att samtliga stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter inom det aktuella direktstödsystemet och/eller landsbygdsutvecklingsåtgärden efterlevs, samt kontroll av att de villkor efterlevs enligt vilka direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och undantag från skyldigheterna beviljas.

c)

Att de villkor och normer som gäller för tvärvillkoren efterlevs.

2.   Medlemsstaterna ska se till att samtliga tillämpliga villkor enligt unionslagstiftningen eller relevant nationell lagstiftning och dokument som innehåller genomförandebestämmelser samt enligt landsbygdsutvecklingsprogrammet kan kontrolleras med hjälp av ett antal verifierbara indikatorer som medlemsstaterna ska fastställa.

3.   Resultaten av de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats ska bedömas för att man ska kunna fastställa om något av de problem man stött på skulle kunna leda till risker för liknande verksamheter, stödmottagare eller organ. Bedömningen ska också leda till att man kan identifiera orsakerna till att sådana situationer uppstått, samt vilka ytterligare undersökningar och korrigerande eller förebyggande åtgärder som krävs.

4.   Den behöriga myndigheten ska utföra fysiska kontroller på plats i de fall då fototolkningen av ortobilder (satellit- eller flygbilder) inte ger resultat som möjliggör slutgiltiga slutsatser på ett sätt som tillfredsställer den behöriga myndigheten avseende stödberättigandet eller den korrekta storleken på den areal som är föremål för administrativa kontroller eller kontroller på plats.

5.   Detta kapitel ska också tillämpas på alla kontroller som genomförs i enlighet med denna förordning och utan att det påverkar de särskilda regler som anges i avdelning IV och V. Punkt 3 ska dock inte gälla för avdelning V.

Artikel 25

Förhandsanmälan av kontroller på plats

Kontroller på plats får förhandsanmälas på villkor att detta inte påverkas kontrollernas syfte och gör dem mindre effektiva. Förhandsanmälan ska göras så sent som möjligt och får inte göras mer än 14 dagar i förväg.

För kontroller på plats som avser ansökningar om djurbidrag eller stödanspråk inom djurrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd får förhandsanmälan inte göras tidigare än 48 timmar i förväg, utom i väl motiverade fall. I de fall där den lagstiftning som gäller för rättsakter och normer avseende tvärvillkor kräver att kontrollerna på plats ska vara oanmälda ska dessa bestämmelser dessutom även gälla för kontroller på plats som avser tvärvillkor.

Artikel 26

Val av tidpunkt för kontroller på plats

1.   Om lämpligt ska kontroller på plats enligt denna förordning genomföras samtidigt med andra kontroller enligt unionslagstiftningen.

2.   Vad gäller landsbygdsutvecklingsåtgärder inom ramen för det integrerade systemet ska kontrollerna på plats fördelas över året på grundval av en analys av de risker som åtagandena inom de olika åtgärderna innebär.

3.   Vid kontrollerna på plats ska kontrolleras att stödmottagaren efterlever samtliga stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter inom direktstödsystemen och landsbygdsutvecklingsåtgärderna som denne valts ut för i enlighet med artikel 34.

Kontrollernas varaktighet ska begränsas till vad som är nödvändigt.

4.   Om vissa stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter endast kan kontrolleras under en viss tidsperiod kan det krävas kompletterande kontroller på plats vid en senare tidpunkt. I sådana fall ska kontrollerna på plats samordnas på ett sådant sätt att antalet besök och besökens längd hos en och samma stödmottagare begränsas till vad som är nödvändigt. Om så är lämpligt kan sådana kontrollbesök också genomföras genom fjärranalys i enlighet med artikel 40.

Om det krävs kompletterande kontrollbesök avseende mark som ligger i träda, åkerrenar, buffertremsor, områden med stödberättigande hektar längs skogsbryn, fånggrödor och/eller täckgrödor som deklarerats som ekologiska fokusområden ska 50 % av de kompletterande besöken avse samma stödmottagare utifrån en riskanalys och 50 % andra stödmottagare som väljs ut för detta. Dessa andra stödmottagare ska väljas ut slumpmässigt bland alla stödmottagare som har mark som ligger i träda, åkerrenar, buffertremsor, områden med stödberättigande hektar längs skogsbryn, fånggrödor och/eller täckgrödor som deklarerats som ekologiska fokusområden och besöken får begränsas till de områden som deklarerats som mark i träda, åkerrenar, buffertremsor, områden med stödberättigande hektar längs skogsbryn, fånggrödor och/eller täckgrödor.

Om kompletterande besök krävs ska artikel 25 gälla för varje ytterligare besök.

Artikel 27

Korsanmälan av kontrollresultat

I tillämpliga fall ska de administrativa kontroller och kontroller på plats som görs beträffande efterlevnaden av stödvillkoren beakta misstänkta fall av bristande efterlevnad som rapporterats av andra instanser, organ eller organisationer.

Medlemsstaterna ska se till att alla relevanta iakttagelser inom ramen för kontrollerna av stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter inom ramen för de system som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013 och/eller landsbygdsutvecklingsstöd inom ramen det integrerade systemet korsanmäls till den behöriga myndighet som ansvarar för att bevilja motsvarande utbetalning. Medlemsstaterna ska också se till att offentliga och privata certifieringsmyndigheter enligt artikel 38 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 underrättar den behöriga myndighet som ansvarar för att bevilja stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön om de kontrollresultat som är av intresse för bedömningen av huruvida de stödvillkoren uppfylls vad gäller de stödmottagare som har valt att fullgöra sina skyldigheter genom certifiering av likvärdigheten

Om de administrativa kontroller eller kontroller på plats som görs avseende landsbygdsutvecklingsåtgärder inom ramen för det integrerade systemet omfattar likvärdiga metoder enligt artikel 43.3 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska resultaten av de kontrollerna korsanmälas för uppföljning med avseende på de stöd som beviljas för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön.

KAPITEL II

Administrativa kontroller inom det integrerade systemet

Artikel 28

Administrativa kontroller

1.   De administrativa kontroller som avses i artikel 74 i förordning (EU) nr 1306/2013, inbegripet korskontroller, ska göra det möjligt att upptäcka bristande efterlevnad, särskilt genom automatiska sökningar med elektroniska hjälpmedel. Kontrollerna ska omfatta alla uppgifter som det är möjligt och lämpligt att kontrollera genom administrativa kontroller. Kontrollerna ska säkerställa följande:

a)

Att stödvillkoren, åtagandena och andra skyldigheter inom direktstödsystemet eller landsbygdsutvecklingsåtgärden uppfylls.

b)

Att det inte förekommer någon dubbelfinansiering via andra unionssystem.

c)

Att stödansökan eller stödanspråket är fullständiga och har lämnats in inom den fastställda tidsfristen och, i förekommande fall, att styrkande handlingar har lämnats in och att de visar stödberättigande.

d)

Att det finns överensstämmelse med långsiktiga åtaganden, i förekommande fall.

2.   Beträffande systemen för djurbidrag och djurrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd får medlemsstaterna, om lämpligt, använda sig av styrkande underlag från andra instanser, organ eller organisationer för att kontrollera efterlevnaden av stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter, förutsatt att den aktuella instansen, det aktuella organet och den aktuella organisationen arbetar på ett sätt som ger garantier för att kontrollen av efterlevnaden stämmer.

Artikel 29

Korskontroller

1.   Om lämpligt ska de administrativa kontrollerna även omfatta korskontroller enligt följande:

a)

Korskontroller mellan de stödrättigheter respektive jordbruksskiften som deklareras, för att förhindra att ett och samma direktstöd eller landsbygdsutvecklingsstöd beviljas flera gånger för samma kalenderår eller regleringsår och för att förhindra otillåten kumulering av stöd inom de system för arealrelaterat stöd som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013 och i bilaga VI till rådets förordning (EG) nr 73/2009 (16), och de arealrelaterade landsbygdsutvecklingsstöd som definieras i artikel 2 andra stycket punkt 21 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

b)

Korskontroller avseende stödrättigheterna, för att verifiera deras existens och stödberättigandet.

c)

Korskontroller mellan de jordbruksskiften som deklareras i den samlade ansökan och/eller stödanspråket och den information som ingår i identifieringssystemet för jordbruksskiften per referensskifte i enlighet med artikel 5.2 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 för att kontrollera om arealerna uppfyller stödvillkoren för direktstöd och/eller landsbygdsutvecklingsstöd.

d)

Korskontroller mellan stödrättigheterna och den fastställda arealen för att verifiera att stödrättigheterna åtföljs av motsvarande antal stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 34.2–34.6 i förordning (EU) nr 1307/2013.

e)

Korskontroller med hjälp av systemet för identifiering och registrering av djur för att kontrollera att stödvillkoren efterlevs och för att förhindra att ett och samma direktstöd eller landsbygdsutvecklingsstöd felaktigt beviljas flera gånger för ett och samma kalenderår eller ansökningsår.

f)

Korskontroller mellan de uppgifter om att de är medlemmar i en godkänd branschorganisation som stödmottagarna lämnar i den samlade ansökan, den information som lämnas enligt artikel 17.8 i denna förordning och den information som överlämnas av de godkända branschorganisationerna i fråga, för att verifiera att jordbrukarna är berättigade till den ökning av stödet som föreskrivs i artikel 60.2 i förordning (EU) nr 1307/2013.

g)

Korskontroller för att kontrollera om de sökande uppfyller kriterierna för godkännande av branschorganisationer samt korskontroller av deras medlemsförteckningar minst vart femte år.

Vid tillämpningen av första stycket led c ska, om det för det integrerade systemet föreskrivs att formuläret för geospatial stödansökan ska användas, det göras korskontroller mellan den rumsliga skärningspunkten för den digitaliserade deklarerade arealen och systemet för identifiering av jordbruksskiften. Dessutom ska korskontroller göras för att undvika att samma område blir föremål för mer än en stödansökan.

2.   Eventuella indikationer på bristande efterlevnad som framkommer till följd av en korskontroll ska följas upp med lämpliga administrativa förfaranden och, vid behov, kontroller på plats.

3.   Om ett referensskifte är föremål för en ansökan och/eller ett stödanspråk från två eller flera stödmottagare inom ramen för samma direktstödsystem eller samma landsbygdsutvecklingsåtgärd och om de deklarerade jordbruksskiftena överlappar varandra eller om den sammanlagda deklarerade arealen är större än den maximala stödberättigande areal som fastställts i enlighet med artikel 5.2 leden a och b i delegerad förordning (EU) nr 640/2014, och skillnaden ligger innanför den toleransgräns som fastställs för referensskiftet i enlighet med artikel 38 i denna förordning får medlemsstaten besluta om en proportionell minskning av de berörda arealerna, såvida inte en stödmottagare kan visa att en annan stödmottagare har överdeklarerat sina arealer på dennes bekostnad.

KAPITEL III

Kontroller på plats inom det integrerade systemet

Avsnitt 1

Gemensamma bestämmelser

Artikel 30

Kontrollnivå för andra arealrelaterade stödsystem än stödet för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön

För andra arealrelaterade stödsystem än stödet för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön enligt avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 1307/2013 (nedan kallat förgröningsstödet) ska kontrollprovurvalet för de kontroller på plats som genomförs varje år minst omfatta följande:

a)

5 % av alla stödmottagare som ansöker om stöd inom systemet för grundstöd eller stöd inom systemet för enhetlig arealersättning enligt avdelning III kapitel 1 i förordning (EU) nr 1307/2013. Medlemsstaterna ska säkerställa att kontrollprovurvalet omfattar minst 5 % av alla stödmottagare som huvudsakligen deklarerar jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling i enlighet med artikel 10.1 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014.

b)

5 % av alla stödmottagare som ansöker om omfördelningsstöd enligt avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 1307/2013.

c)

5 % av alla stödmottagare som ansöker om stöd till områden med naturliga begränsningar enligt avdelning III kapitel 4 i förordning (EU) nr 1307/2013.

d)

5 % av alla stödmottagare som ansöker om stöd till unga jordbrukare enligt avdelning III kapitel 5 i förordning (EU) nr 1307/2013.

e)

5 % av alla stödmottagare som ansöker om arealrelaterat stöd inom ramen för frivilligt kopplat stöd enligt avdelning IV kapitel 1 i förordning (EU) nr 1307/2013.

f)

5 % av alla stödmottagare som ansöker om stöd inom ordningen för småbrukare enligt avdelning V i förordning (EU) nr 1307/2013.

g)

30 % av de arealer som deklareras för produktion av hampa i enlighet med artikel 32.6 i förordning (EU) nr 1307/2013.

h)

5 % av alla stödmottagare som ansöker om grödspecifikt stöd för bomull enligt avdelning IV kapitel 2 i förordning (EU) nr 1307/2013.

Artikel 31

Kontrollnivå för förgröningsstödet

1.   För förgröningsstödet ska kontrollprovurvalet för de kontroller på plats som görs varje år minst omfatta följande:

a)

5 % av alla stödmottagare som måste bedriva jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön (nedan kallade förgröningsmetoder) och som inte ingår i de kontrollpopulationer som avses i led b och c (nedan kallade kontrollpopulationer för förgröning). Provurvalet ska samtidigt omfatta minst 5 % av alla stödmottagare som har arealer med permanent gräsmark som är miljömässigt känsliga i den mening som avses i rådets direktiv 92/43/EEG (17) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (18) och andra känsliga områden i den mening som avses i artikel 45.1 i förordning (EU) nr 1307/2013.

b)

3 % av

i)

alla stödmottagare som kommer i fråga för förgröningsstöd och som är undantagna från kraven på diversifiering av grödor och områden med ekologiskt fokus genom att de inte når upp till de trösklar som avses i artiklarna 44 och 46 i förordning (EU) nr 1307/2013 och som inte berörs av den skyldighet som avses i artikel 45 i den förordningen,

ii)

eller, under de år då artikel 44 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 inte är tillämplig i en medlemsstat, av de stödmottagare som kommer i fråga för förgröningsstöd och som är undantagna från kraven på diversifiering av grödor och områden med ekologiskt fokus genom att de inte uppfyller de trösklar som avses i artiklarna 44 och 46 i förordning (EU) nr 1307/2013 och som inte berörs av den skyldighet som avses i artikel 45.1 i den förordningen.

c)

5 % av alla stödmottagare som måste bedriva förgröningsmetoder och använda nationella eller regionala miljöcertifieringssystem i enlighet med artikel 43.3 b i förordning (EU) nr 1307/2013.

d)

5 % av de stödmottagare som deltar i regionalt genomförande i enlighet med artikel 46.5 i förordning (EU) nr 1307/2013.

e)

5 % av de stödmottagare som deltar i gemensamt genomförande i enlighet med artikel 46.6 i förordning (EU) nr 1307/2013.

f)

100 % av sammanhängande strukturer av angränsande områden med ekologiskt fokus enligt artikel 46.3 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014.

g)

100 % av alla stödmottagare som omfattas av skyldigheten att ställa om mark till permanent gräsmark i enlighet med artikel 42 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014.

h)

20 % av alla stödmottagare som omfattas av skyldigheten att ställa om mark till permanent gräsmark i enlighet med artikel 44.2 och 44.3 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014.

2.   Stödmottagare som iakttar kraven på förgröningsmetoder genom likvärdiga metoder i enlighet med artikel 43.3 a i förordning (EU) nr 1307/2013 eller som deltar i ordningen för småbrukare i enlighet med artikel 61 i samma förordning eller vars hela jordbruksföretag uppfyller kraven i artikel 29.1 i rådets förordning (EG) nr 834/2007 (19) vad gäller ekologiskt jordbruk, ska inte ingå i kontrollprovurvalet för kontroll och ska inte räknas av mot de kontrollnivåer som anges i denna artikel.

3.   Om områdena med ekologiskt fokus inte har identifierats i systemet för identifiering av jordbruksskiften enligt artikel 70 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska kontrollnivån enligt punkt 1 leden a och c–e kompletteras med 5 % av alla stödmottagare inom respektive kontrollprovurval som är skyldiga att ha områden med ekologiskt fokus inom sina jordbruksarealer i enlighet med artiklarna 43 och 46 i förordning (EU) nr 1307/2013.

Första stycket ska emellertid inte tillämpas om administrations- och kontrollsystemet säkrar att alla deklarerade områden med ekologiskt fokus har identifierats, och, om tillämpligt, har registrerats i systemet för identifiering av jordbruksskiften i enlighet med artikel 5.2 c i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 innan stödet betalas ut.

Artikel 32

Kontrollnivå för landsbygdsutvecklingsåtgärder

1.   Kontrollprovurvalet för årliga kontroller på plats ska omfatta minst 5 % av alla stödmottagare som ansöker om landsbygdsutvecklingsstöd. För de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska kontrollnivån på 5 % uppnås på den enskilda åtgärdsnivån.

Kontrollprovurvalet ska också avspegla minst 5 % av stödmottagarna enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 som bedriver likvärdiga metoder enligt artikel 43.3 i förordning (EU) nr 1307/2013.

2.   När det gäller grupper av personer enligt artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 får, genom undantag från punkt 1, varje enskild medlem av sådana grupper betraktas som en stödmottagare för beräkningen av kontrollnivån enligt punkt 1.

3.   När det gäller stödmottagare som får flerårigt stöd i enlighet med artiklarna 21.1 a, 28, 29 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 36 a leden iv och v, 36 b leden i, iii och v i förordning (EG) nr 1698/2005 och det är fråga om stöd på mer än fem år får medlemsstaterna, efter det femte året, besluta att kotrollera minst 2,5 % av stödmottagarna.

Första stycket ska också gälla för stöd som beviljas enligt artikel 28.6 tredje stycket i förordning (EU) nr 1305/2013 efter utgången av det femte stödåret för ett visst åtagande.

4.   De stödmottagare som kontrolleras enligt punkt 3 ska inte beaktas för de syften som avses i punkt 1.

Artikel 33

Kontrollnivå för systemen för djurbidrag

1.   Inom systemen för djurbidrag ska kontrollprovurvalet för årliga kontroller på plats för vart och ett av systemen omfatta minst 5 % av alla stödmottagare som ansöker om stöd inom respektive system.

Om djurdatabasen inte ger den säkerhet eller fungerar på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen ska procentsatsen vara 10 % för vart och ett av stödsystemen.

Provurvalet ska omfatta minst 5 % av alla djur inom vart och ett av stödsystemen för vilka det ansöks om stöd.

2.   I tillämpliga fall ska kontrollprovurvalet för årliga kontroller på plats omfatta 10 % av de andra instanser, organ eller organisationer som lämnar in bevis för att stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter har iakttagits i enlighet med artikel 28.2.

Artikel 34

Kontrollprovurvalet

1.   De ansökningar och sökande som inte kan behandlas respektive inte kan komma i fråga för stöd vid tidpunkten för ansökan eller till följd av administrativa kontroller får inte tas med i kontrollpopulationen.

2.   För de syften som avses i artiklarna 30 och 31 ska provurvalet göras enligt följande:

a)

Mellan 1 % och 1,25 % av stödmottagarna som ansöker om grundstöd eller enhetlig arealersättning i enlighet med avdelning III kapitel 1 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska väljas ut slumpvis bland alla stödmottagare som ansöker om sådana stöd.

b)

Mellan 1 % och 1,25 % av kontrollpopulationen för förgröningsstöd ska väljas ut slumpvis bland alla stödmottagare som väljs ut enligt led a. Om så krävs för att procentandelen ska kunna uppnås ska ytterligare stödmottagare väljas ut slumpvis ur kontrollpopulationen för förgröningsstöd.

c)

Återstående stödmottagare i kontrollprovurvalet enligt artikel 31.1 a ska väljas ut på grundval av riskanalys.

d)

Alla stödmottagare som väljs ut i enlighet med leden a–c i denna punkt får betraktas som ingående i de kontrollprovurval som görs enligt artikel 30 b–e, g och h. Om så krävs för att den lägsta kontrollnivån ska kunna uppnås ska ytterligare stödmottagare väljas ut slumpvis ur respektive kontrollpopulation

e)

Alla stödmottagare som väljs ut i enlighet med leden a–d i denna punkt får betraktas som ingående i de kontrollprovurval som görs enligt artikel 30 a. Om nödvändigt för att den lägsta kontrollnivån ska kunna uppnås ska kompletterande stödmottagare väljas ut bland samtliga stödmottagare som ansöker om stöd inom systemet för grundstöd eller stöd inom systemet för enhetlig arealersättning enligt avdelning III kapitel 1 i förordning (EU) nr 1307/2013.

f)

Det lägsta antalet stödmottagare enligt artikel 30 f ska väljas ut slumpvis bland samtliga stödmottagare som ansöker om stöd inom ordningen för småbrukare enligt avdelning V i förordning (EU) nr 1307/2013.

g)

Det lägsta antalet stödmottagare enligt artikel 31.1 b ska väljas ut på grundval av en riskanalys avseende samtliga stödmottagare som kommer i fråga för förgröningsstöd och som är undantagna både från kraven på diversifiering av grödor och från kraven på områden med ekologiskt fokus genom att de inte uppfyller de trösklar som avses i artiklarna 44 och 46 i förordning (EU) nr 1307/2013 och som inte berörs av den skyldighet som avses i artikel 45 i den förordningen.

h)

Mellan 20 % och 25 % av det lägsta antalet stödmottagare enligt artikel 31.1 c, d och h ska väljas ut slumpvis bland samtliga stödmottagare som väljs ut enligt led b i detta stycke. Om nödvändigt för att den procentandelen ska kunna uppnås ska kompletterande stödmottagare väljas ut slumpmässigt bland de samtliga stödmottagare som väljs ut i enlighet med led a i detta stycke. Återstående stödmottagare enligt artikel 31.1 c, d och h ska väljas ut på grundval av en riskanalys bland samtliga stödmottagare som väljs ut enligt led c i detta stycke. Om så krävs för att den lägsta kontrollnivån ska kunna uppnås ska ytterligare stödmottagare väljas ut på grundval av en riskanalys och ur respektive kontrollpopulation.

i)

Mellan 20 % och 25 % av det lägsta antalet gemensamma genomföranden enligt artikel 31.1 e ska väljas ut slumpmässigt bland samtliga gemensamma genomföranden enligt artikel 46.6 i förordning (EU) nr 1307/2013. Återstående gemensamma genomföranden enligt artikel 31.1 e ska väljas ut på grundval av riskanalys.

Kontrollerna på plats avseende kompletterande stödmottagare som väljs ut enligt leden d, e och h samt de stödmottagare som väljs ut enligt leden f och g får begränsas till det stödsystem för vilket de valts ut om den lägsta kontrollnivån har uppfyllts för de övriga stödsystem inom vilka de har ansökt om stöd.

Kontrollerna på plats avseende de kompletterande stödmottagare som väljs ut enligt artikel 31.3 och enligt led h i första stycket i denna punkt samt de stödmottagare som väljs ut enligt led i i första stycket i denna punkt får begränsas till de förgröningsmetoder som de valts ut för, om de lägsta kontrollnivåerna redan uppnåtts för övriga stödsystem och förgröningsmetoder som de måste iaktta.

För de syften som avses i artikel 31 ska medlemsstaterna se till att kontrollprovurvalet är representativt för de olika metoderna.

3.   För de syften som avses i artiklarna 32 och 33 ska inledningsvis 20 % och 25 % av det lägsta antalet stödmottagare som ska bli föremål för kontroller på plats väljas ut slumpvis. Återstående stödmottagare som ska bli föremål för kontroller på plats ska väljas ut på grundval av riskanalys.

För de syften som avses i artikel 32 får medlemsstaterna, i enlighet med riskanalysens resultat, välja ut särskilda landsbygdsutvecklingsåtgärder som stödmottagarna omfattas av.

4.   Om antalet stödmottagare som ska bli föremål för kontroller på plats är större än det lägsta antalet stödmottagare enligt artiklarna 30–33 får antalet slumpvis utvalda stödmottagare i det kompletterande provet inte överskrida 25 %.

5.   Riskanalysens effektivitet ska bedömas och aktualiseras årligen enligt följande:

a)

Genom att varje riskfaktors relevans fastställs.

b)

Genom jämförelse mellan resultaten avseende skillnader mellan deklarerade arealer och de arealer som fastställts genom det riskanalysbaserade och det slumpvisa provurvalet enligt punkt 2 första stycket, eller genom jämförelse mellan resultaten avseende skillnader mellan deklarerade djur och de djur som fastställts genom det riskanalysbaserade och det slumpvisa provurvalet enligt punkt 2 första stycket.

c)

Genom att hänsyn tas till den specifika situationen och, om lämpligt, till hur riskfaktorernas relevans utvecklats i medlemsstaten.

d)

Genom att hänsyn tas till vilken typ av bristande efterlevnad som kräver en ökning av kontrollnivån enligt artikel 35 det är fråga om.

6.   Den behöriga myndigheten ska föra register över orsakerna till att en viss stödmottagare väljs ut för en kontroll på plats. Den inspektör som genomför kontrollen på plats ska vara informerad om orsakerna innan kontrollen på plats inleds.

7.   Om lämpligt, kan ett partiellt kontrollprovurval göras på grundval av den information som finns tillgänglig före den sista dag som avses i artikel 13. Det preliminära provurvalet ska kompletteras när samtliga relevanta stödansökningar och stödanspråk finns tillgängliga.

Artikel 35

Höjning av kontrollnivån

Om kontrollerna på plats visar på avsevärd bristande efterlevnad inom ramen för ett visst direktstödsystem eller en viss landsbygdsutvecklingsåtgärd eller i en viss region eller del av en sådan ska den behöriga myndigheten öka procentandelen stödmottagare som ska kontrolleras under det efterföljande året.

Artikel 36

Sänkning av kontrollnivån

1.   De kontrollnivåer som fastställs i detta kapitel får endast sänkas avseende de direktstödsystem och landsbygdsutvecklingsåtgärder som anges i denna artikel.

2.   Genom undantag från artikel 30 leden a, b och f får medlemsstaterna, avseende ordningen för grundstöd, den enhetliga arealersättningen, omfördelningsstödet och ordningen för småbrukare, besluta att sänka den lägsta nivån för årliga kontroller på plats per stödordning till 3 %.

Första stycket får endast tillämpas om det finns ett system för samkörning av alla stödansökningar mot systemet för identifiering av jordbruksskiften i enlighet med artikel 17.2 och om korskontroller görs avseende alla stödansökningar för att förhindra att dubbelt stöd begärs för en och samma areal under året före tillämpningen av det stycket.

Beträffande ansökningsåren 2015 och 2016 får den felandel som konstaterats i provurvalet för kontroller på plats under de två föregående räkenskapsåren inte vara högre än 2 %. Felandelen ska styrkas av medlemsstaten i enlighet med den metod som har utarbetats på unionsnivå.

3.   Genom undantag från artikel 30 leden a, b och f får medlemsstaterna, avseende ordningen för grundstöd, ordningen för enhetlig arealersättning, omfördelningsstödet och ordningen för småbrukare, besluta att minska kontrollprovurvalets storlek till samma storlek som det kontrollprovurval som görs enligt artikel 34.2 första stycket led a, om det görs kontroller på grundval av de ortobilder som används för att aktualisera systemet för identifiering av jordbruksskiften enligt artikel 70 i förordning (EU) nr 1306/2013.

Första stycket ska endast gälla om medlemsstaterna systematiskt aktualiserar identifieringssystemet för jordbruksskiften och kontrollerar alla stödmottagare i hela det område som omfattas av systemet inom en period på högst tre år, varvid minst 25 % av de stödberättigande hektar som registrerats i identifieringssystemet för jordbruksskiften ska kontrolleras per år. Denna lägsta procentsats ska inte gälla för medlemsstater som har mindre än 150 000 stödberättigande hektar registrerade i identifieringssystemet för jordbruksskiften.

Innan första stycket tillämpas ska medlemsstaterna ha gjort en fullständig aktualisering av identifieringssystemet för de berörda jordbruksskiftena inom föregående treårsperiod.

De ortobilder som används för aktualiseringen får inte vara äldre än 15 månader den dag då de används för aktualisering av identifieringssystemet för jordbruksskiften.

Kvaliteten på identifieringssystemet för jordbruksskiften, enligt den bedömning som görs enligt artikel 6 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 under de två år som föregår tillämpningen av denna artikel ska vara tillräcklig för att garantera en effektiv kontroll av att stödvillkoren uppfylls.

Det beslut som avses i första stycket får vidtas på nationell nivå eller regional nivå. För de syften som avses i detta stycke ska en region anses bestå av hela det område som omfattas av ett eller flera autonoma system för identifiering av jordbruksskiften.

Punkt 2 tredje stycket ska gälla i tillämpliga delar.

4.   Genom undantag från artikel 32.1 får medlemsstaterna besluta att sänka den lägsta kontrollnivån för kontroller på plats per kalenderår till 3 % av de stödmottagare som ansöker om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder inom ramen för det integrerade systemet.

Första stycket ska emellertid inte tillämpas avseende stödmottagare som bedriver likvärdiga metoder enligt artikel 43.3 i förordning (EU) nr 1307/2013.

5.   Punkterna 2, 3 och 4 ska endast tillämpas om de allmänna villkoren för minskning av minimiantalet kontroller på plats enligt artikel 62.2 b i förordning (EU) nr 1306/2013 uppfylls. Så snart något av de villkoren eller villkoren i punkterna 2 eller 3 i denna artikel inte längre uppfylls ska medlemsstaterna omedelbart återkalla sina beslut om minskning av den lägsta kontrollnivån för kontroller på plats och tillämpa den lägsta kontrollnivån för kontroller på plats som föreskrivs i artikel 30 leden a, b och f och/eller artikel 32 från och med efterföljande ansökningsår för de berörda direktstödsystemen eller de berörda landsbygdsutvecklingsstöden.

6.   Genom undantag från artikel 30 g får en medlemsstat som inför ett system med förhandsgodkännande för odling av hampa sänka den lägsta kontrollnivån för kontroller på plats till 20 % av de arealer som deklareras som arealer för hampodling enligt artikel 32.6 i förordning (EU) nr 1307/2013.

I sådana fall ska medlemsstaten till kommissionen anmäla de tillämpningsregler och villkor som gäller för medlemsstatens system för förhandsgodkännande året innan den lägre kontrollandelen börjar tillämpas. Varje ändring av tillämpningsreglerna och villkoren ska anmälas till kommissionen utan dröjsmål.

Avsnitt 2

Kontroller på plats avseende stödansökningar inom arealrelaterade stödsystem och stödanspråk avseende arealrelaterade landsbygdsutvecklingsstöd

Artikel 37

Inslag i kontrollerna på plats

1.   Kontrollerna på plats ska omfatta alla jordbruksskiften för vilka stöd begärs inom ramen för de system som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013 och/eller för vilka stöd begärs inom ramen för landsbygdsutvecklingsåtgärder inom det integrerade systemet.

Vad gäller kontroller av de landsbygdsutvecklingsåtgärder som föreskrivs i artikel 21.1 a och artiklarna 30 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska kontrollerna på plats också omfatta all icke-jordbruksmark för vilken stöd begärs.

Den behöriga myndigheten ska, på grundval av kontrollresultaten, bedöma huruvida motsvarande referensskiften behöver aktualiseras, med beaktande av artikel 5.3 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

2.   Kontrollerna på plats ska omfatta mätningen av arealerna och efterlevnaden av stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter för den areal som stödmottagaren har deklarerat inom de direktstödsystem och/eller landsbygdsutvecklingsstöd som avses i punkt 1.

Avseende de stödmottagare som ansöker om direktstöd inom ramen för de system som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013 och vars jordbruksarealer huvudsakligen utgörs av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling ska kontrollerna på plats även omfatta den minimiverksamhet som bedrivs på de arealerna enligt artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1307/2013.

3.   Kontrollerna på plats avseende förgröningsmetoderna ska omfatta stödmottagarens samtliga skyldigheter. Om relevant ska kontrollerna på plats även omfatta efterlevnaden av de tröskelvärden för undantag från förgröningsmetoderna som anges i artikel 44 och 46 i förordning (EU) nr 1307/2013. Detta stycke ska även gälla för kontrollerna på plats avseende nationella eller regionala miljöcertifieringssystem i enlighet med artikel 43.3 b i förordning (EU) nr 1307/2013.

Om en kontroll på plats avser ett regionalt genomförande enligt artikel 46.5 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska kontrollen på plats även omfatta arealmätningen och efterlevnaden av de skyldigheter som medlemsstaten ålagt stödmottagarna eller gruppen av stödmottagare.

Om en kontroll på plats avser ett gemensamt genomförande enligt artikel 46.6 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska kontrollen på plats omfatta följande:

a)

Kontroll av att villkoret om angränsande områden enligt artikel 47.1 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 uppfylls.

b)

Kontroll av arealmätningen och av att kriterierna för sammahängande områden med ekologiskt fokus efterlevs.

c)

Kontroll av att de eventuella kompletterande skyldigheter som medlemsstaterna ålagt stödmottagarna eller grupperna av stödmottagare efterlevs.

d)

Kontroll av att de stödmottagare som deltar i ett gemensamt genomförande iakttar sina individuella förgröningsskyldigheter.

Artikel 38

Arealmätning

1.   Samtliga jordbruksskiften ska kontrolleras avseende efterlevnaden av stödvillkoren, men kontollen på plats av den faktiska mätningen av jordbruksskiftena får begränsas till ett slumpurval på minst 50 % av de jordbruksskiften för vilka det har lämnats in en ansökan om direktstöd och/eller ett stödanspråk inom ramen för arealrelaterat direktstöd och/eller landsbygdsutvecklingsåtgärder. Om slumpurvalet visar på bristande efterlevnad ska samtliga jordbruksskiften mätas; alternativt ska resultaten från slumpurvalet extrapoleras.

Första stycket ska inte gälla för de jordbruksskiften som ska kontrolleras med avseende på ekologiskt fokus i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) nr 1307/2013.

2.   Jordbruksskiftenas areal ska mätas på ett sätt som garanterar att mätningen håller en kvalitet som minst motsvarar den som krävs enligt tillämpliga tekniska normer som fastställts på unionsnivå.

3.   Den behöriga myndigheten får använda fjärranalys enligt artikel 40 och det globala systemet för satellitnavigering i de fall detta är möjligt.

4.   Ett enhetligt toleransvärde ska fastställas för alla arealmätningar med det globala systemet för satellitnavigering och/eller med ortobilder. För detta syfte ska de mätredskap som används valideras för minst en valideringsklass med en toleransnivå som ligger under det enhetliga toleransvärdet. Det enhetliga toleransvärdet får inte vara högre än 1,25 m.

Den högsta toleransen för varje jordbruksskifte får i absoluta tal dock inte överstiga 1,0 hektar.

Vad gäller de åtgärder som avses i artikel 21.1 a och artiklarna 30 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 får medlemsstaterna när det gäller skogsbruksarealer fastställa lämpliga toleransvärden, vilka under inga omständigheter får vara mer än två gånger så höga som de toleransvärden som avses i detta stycke.

5.   Jordbruksskiftets hela areal får endast tas med i mätningen om hela arealen är fullt stödberättigande. I övriga fall ska den stödberättigande nettoarealen beaktas. För det syftet ska det pro rata-system som avses i artikel 10 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 tillämpas, om lämpligt.

6.   För beräkningen av vilken andel olika grödor utgör med avseende på diversifiering av grödor enligt artikel 44 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska mätningen baseras på den areal som faktiskt täcks med en gröda i enlighet med artikel 40.2 i förordning (EU) nr 639/2014. Avseende de arealer där blandgrödor odlas ska mätningen omfatta hela den areal där blandgrödor odlas i enlighet med artikel 40.3 första och andra stycket i den förordningen eller som täcks av en blandgröda i enlighet med artikel 40.3 tredje stycket i samma förordning.

7.   I de fall då artikel 17.1 b i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 kan leda till en artificiell uppdelning av ett område med angränsande jordbruksskiften med en homogen typ av marktäcke i separata jordbruksskiften ska de angränsande jordbruksskiftena med en homogen typ av marktäcke slås ihop till ett enda jordbruksskifte vid mätningen.

8.   Om lämpligt ska två separata mätningar av jordbruksskiftet genomföras, en med avseende på ordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning i enlighet med avdelning III kapitel 1 i förordning (EU) nr 1307/2013 och en avseende rumsligen olika överlappande jordbruksskiften med avseende på övriga arealrelaterade stödsystem och/eller landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Artikel 39

Kontroll av stödvillkoren

1.   Jordbruksskiftenas stödberättigande ska kontrolleras med lämpliga hjälpmedel. I den kontrollen ska även ingå kontroll av grödan, om lämpligt. För detta ändamål ska vid behov kompletterande styrkande handlingar begäras in.

2.   För permanent gräsmark som kan användas för bete i områden där enligt etablerade lokala sedvänjor gräs och annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten på betesmarken får nedsättningskoefficienten enligt artikel 32.5 i förordning (EU) nr 1307/2013 tillämpas, om lämpligt, på den stödberättigande areal som mäts i enlighet med artikel 38 i denna förordning. Om en areal används gemensamt, ska de behöriga myndigheterna fördela denna areal mellan de enskilda jordbrukarna i förhållande till deras användning av den eller till rätten till sådan användning.

3.   De landskapselement som stödmottagarna deklarerar som område med ekologiskt fokus, men som inte ingår i den stödberättigande arealen enligt artiklarna 9 och 10 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 ska kontrolleras enligt samma principer som gäller för stödberättigande arealer.

4.   Vad gäller kontrollen av landsbygdsutvecklingsåtgärder, och om medlemsstaterna har föreskrivit att vissa delar av kontrollen på plats kan genomföras på grundval av ett provurval, ska provurvalet göras på ett sätt som säkerställer en tillförlitlig och representativ kontrollnivå. Medlemsstaterna ska fastställa kriterier för provurvalet. Om kontrollerna avseende provurvalet visar på bristande efterlevnad ska provurvalets omfattning och räckvidd utökas i lämplig omfattning.

Artikel 40

Kontroller med fjärranalys

När en medlemsstat utför kontroller på plats genom fjärranalys ska den behöriga myndigheten

a)

tolka ortobilderna (satellitbilder eller flygbilder) från samtliga jordbruksskiften som ingår i en stödansökan eller ett stödanspråk som ska kontrolleras och därvid identifiera marktäckestypen, och i tillämpliga fall, grödtypen, samt mäta arealen,

b)

utföra fysiska kontroller på plats av alla jordbruksskiften för vilka bildanalysen inte tillåter kontroll av arealdeklarationens riktighet på ett för den behöriga myndigheten godtagbart sätt,

c)

göra alla kontroller som krävs för att kontrollera att de stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter som gäller för jordbruksskiftena efterlevs, och

d)

vidta alternativa åtgärder för att mäta arealen i enlighet med artikel 38.1 för de skiften som inte finns på bild.

Artikel 41

Kontrollrapport

1.   För samtliga kontroller på plats enligt detta avsnitt ska en kontrollrapport utarbetas, vilken ska göra det möjligt att gå igenom uppgifter från de kontroller som gjorts och därav dra slutsatser om efterlevnaden av stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter. Rapporten ska särskilt innehålla uppgifter om följande:

a)

De direktstödsystem och landsbygdsutvecklingsåtgärder, stödansökningar och stödanspråk som kontrollerats.

b)

Vilka personer som närvarat.

c)

De jordbruksskiften som kontrollerades eller mättes upp samt mätresultatet för varje uppmätt jordbruksskifte, och de mätmetoder som användes.

d)

Om tillämpligt, resultaten från mätningar av icke-jordbruksmark för vilken det ansökts om stöd inom ramen för landsbygdsutvecklingsåtgärder, samt uppgifter om de mätmetoder som använts.

e)

Huruvida kontrollen hade anmälts i förväg till stödmottagaren och, i så fall, hur lång tid i förväg.

f)

Uppgifter om eventuella särskilda kontrollåtgärder som ska utföras inom ramen för enskilda direktstödsystem eller system för landsbygdsutveckling.

g)

Uppgifter om andra kontrollåtgärder som har genomförts.

h)

Uppgift om eventuell bristande efterlevnad som konstaterats och som kan behöva korsanmälas med avseende på andra direktstödsystem, landsbygdsutvecklingsåtgärder och/eller tvärvillkor.

i)

Uppgift om eventuell bristande efterlevnad som konstaterats och som kan behöva följas upp under följande år.

2.   Stödmottagaren ska ges möjlighet att underteckna rapporten, för att bekräfta sin närvaro vid kontrollen, och för att lämna synpunkter. Om medlemsstaterna väljer att använda en elektronisk kontrollrapport som fylls i under kontrollens gång ska den behöriga myndigheten sörja för att stödmottagaren kan underteckna rapporten elektroniskt; alternativt ska kontrollrapporten utan dröjsmål skickas till stödmottagaren så att denne kan underteckna rapporten och lämna eventuella synpunkter. Om bristande efterlevnad konstateras, ska stödmottagaren ges en kopia av kontrollrapporten.

Om kontrollen på plats sker genom fjärranalys i enlighet med artikel 40, får medlemsstaten besluta att inte ge stödmottagaren möjlighet att underteckna kontrollrapporten om ingen bristande efterlevnad uppdagas under kontrollen. Om bristande efterlevnad uppdagas vid en sådan kontroll ska stödmottagaren ges möjlighet att underteckna rapporten innan den behöriga myndigheten fattar beslut om eventuella minskningar, avslag, indragningar eller sanktioner till följd av den bristande efterlevnaden.

Avsnitt 3

Kontroller på plats avseende ansökningar om djurbidrag och stödanspråk inom ramen för djurrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd

Artikel 42

Kontroller på plats

1.   Kontrollerna på plats ska kontrollera att alla stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter efterlevs och kontrollerna ska omfatta alla djur för vilka det lämnats in stödansökningar eller stödanspråk inom ramen för de system för djurbidrag eller djurrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd som ska kontrolleras.

Om medlemsstaten har fastställt en period i enlighet med artikel 21.1 d ska minst 50 % av den lägsta kontrollnivån för kontroller på plats enligt artikel 32 eller 33 fördelas på hela den perioden för respektive system för djurbidrag eller landsbygdsutvecklingsstöd.

Om medlemsstaten utnyttjar den möjlighet som ges i artikel 21.3 ska de potentiellt stödberättigande djuren enligt artikel 2.1 andra stycket led 17 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 också kontrolleras.

Kontrollerna på plats ska särskilt omfatta kontroll av att antalet djur som finns på jordbruksföretaget för vilka stödansökningar eller stödanspråk har lämnats in och, om tillämpligt, att antalet djur som ännu inte omfattas av någon ansökan motsvarar det antal djur som förts in i registren och det antal djur som anmälts till djurdatabasen.

2.   Kontrollerna på plats ska också omfatta kontroll av

a)

att registeruppgifterna är korrekta och koherenta liksom anmälningarna till djurdatabasen, på grundval av en stickprovskontroll av styrkande handlingar såsom inköps- och försäljningsfakturor, slaktintyg, veterinärintyg och i tillämpliga fall djurpass och transporthandlingar, avseende djur för vilka stödansökningar eller stödanspråk har lämnats in under de sex månader som föregår kontrollen på plats; om avvikelser konstateras ska kontrollen dock utökas till de tolv månader som föregår kontrollen på plats,

b)

att alla nötkreatur, får och getter som finns på jordbruksföretaget är identifierade med öronmärke, i tillämpliga fall är försedda med djurpass eller transporthandlingar, samt är registerförda och anmälda till djurdatabasen.

Kontrollerna enligt första stycket led b kan genomföras på grundval av ett slumpurval. Om slumpurvalet visar på bristande efterlevnad ska samtliga djur kontrolleras; alternativt ska resultaten från slumpurvalet extrapoleras.

Artikel 43

Kontrollrapport avseende systemen för djurbidrag och djurrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd

1.   För varje kontroll på plats enligt detta avsnitt ska en kontrollrapport upprättas som gör det möjligt att närmare granska kontrollbesökets detaljer. Rapporten ska särskilt innehålla uppgifter om följande:

a)

De system för djurbidrag och/eller djurrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd och de ansökningar om djurbidrag och/eller stödanspråk som kontrollerats.

b)

Vilka personer som närvarat.

c)

Antalet djur och djurtyper som noterades och, i förekommande fall, numren på öronmärkena, uppgifter i registret och i djurdatabaserna och i andra styrkande handlingar som kontrollerats, samt resultaten av dessa kontroller och, i förekommande fall, särskilda iakttagelser beträffande enskilda djur och/eller deras identitetskod.

d)

Uppgift om huruvida kontrollen hade anmälts i förväg till stödmottagaren och, i så fall, hur lång tid i förväg. Om den tidsfrist på 48 timmar som anges i artikel 25 överskrids ska skälet för detta anges i kontrollrapporten.

e)

Uppgifter om eventuella särskilda kontrollåtgärder som ska utföras inom ramen för systemen för djurbidrag och/eller djurrelaterat landsbygdsutvecklingsstöd.

f)

Uppgifter om andra kontrollåtgärder som ska genomföras.

2.   Stödmottagaren ska ges möjlighet att underteckna rapporten, för att bekräfta sin närvaro vid kontrollen, och för att lämna synpunkter. Om medlemsstaterna väljer att använda en elektronisk kontrollrapport som fylls i under kontrollens gång ska den behöriga myndigheten sörja för att stödmottagaren kan underteckna rapporten elektroniskt; alternativt ska kontrollrapporten utan dröjsmål skickas till stödmottagaren så att denne kan underteckna rapporten och lämna eventuella synpunkter. Om bristande efterlevnad konstateras, ska stödmottagaren ges en kopia av kontrollrapporten.

3.   Om medlemsstaterna genomför kontroller på plats enligt denna förordning och samtidigt genomför inspektioner enligt förordning (EG) nr 1082/2003, ska kontrollrapporten kompletteras med rapporter i enlighet med artikel 2.5 i den förordningen.

4.   Om det vid kontroller på plats enligt denna förordning konstateras fall av bristande efterlevnad av avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000 eller förordning (EG) nr 21/2004, ska kopior av kontrollrapporten enligt denna artikel utan dröjsmål skickas till de myndigheter som har ansvaret för att genomföra de förordningarna.

KAPITEL IV

Särskilda regler

Artikel 44

Regler för kontroller avseende regionalt eller gemensamt genomförande av områden med ekologiskt fokus

Vid regionalt eller gemensamt genomförande enligt artikel 46.5 eller 46.6 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska arealen för de gemensamma sammanhängande områdena med ekologiskt fokus tilldelas varje deltagare i proportion till dennes andel av de gemensamma områdena med ekologiskt fokus utifrån vad stödmottagaren har deklarerat i enlighet med artikel 18 i denna förordning.

För tillämpningen av artikel 26 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 avseende varje enskild deltagare i ett regionalt eller gemensamt genomförande ska det fastställda området med ekologiskt fokus utgöras av summan av den tilldelade andelen av det gemensamma området med ekologiskt fokus enligt första stycket och det område med ekologiskt fokus som fastställts i enlighet med de individuella skyldigheterna.

Artikel 45

Kontroll av halten av tetrahydrokannabinol i odlad hampa

1.   För de syften som avses i artikel 32.6 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska medlemsstaterna fastställa ett system för bestämning av halten av tetrahydrokannabinol i de grödor som odlas i enlighet med bilaga I till denna förordning.

2.   Den behöriga myndigheten i medlemsstaten ska föra ett register över resultaten av kontrollerna av halterna av tetrahydrokannabinol. Registret ska, som ett minimikrav, för varje sort innehålla uppgifter om resultatet av analysen av tetrahydrokannabinolhalten, uttryckt med två decimaler, samt uppgifter om den metod som har använts, om hur många analyser som har gjorts, om vid vilken tidpunkt provet togs och om de åtgärder som har vidtagits på nationell nivå.

3.   Om ett genomsnitt av alla prov avseende en viss sort överskrider det gränsvärde för halten av tetrahydrokannabinol som anges i artikel 32.6 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska medlemsstaten tillämpa förfarande B i bilaga I till denna förordning avseende den berörda sorten under nästa ansökningsår. Förfarandet ska också tillämpas under de efterföljande ansökningsåren utom om samtliga analysresultat för den aktuella sorten visar en tetrahydrokannabinolhalt som är lägre än det gränsvärde som anges i artikel 32.6 i förordning (EU) nr 1307/2013.

Om ett genomsnitt av alla prov avseende en viss sort för andra året i följd överskrider det gränsvärde för halten av tetrahydrokannabinol som anges i artikel 32.6 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska medlemsstaten till kommissionen anmäla sin avsikt att förbjuda saluföringen av sorten i enlighet med artikel 18 i rådets direktiv 2002/53/EG (20). Anmälan ska skickas till kommissionen senast den 15 november under det aktuella ansökningsåret. Från och med det efterföljande ansökningsåret ska den aktuella sorten inte komma i fråga för direktstöd i den berörda medlemsstaten.

4.   För att möjliggöra de kontroller som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska hampodlingar bibehållas under normala odlingsförhållanden enligt lokal praxis under minst tio dagar efter det att blomningen har upphört.

Medlemsstaten får dock tillåta att hampa skördas från det att blomningen har börjat fram till utgången av perioden på tio dagar efter det att blomningen har upphört, på villkor att en inspektör för varje berört skifte markerar representativa delar som ska bibehållas i åtminstone tio dagar efter det att blomningen upphör för att kunna kontrolleras i enlighet med den metod som anges i bilaga I.

5.   Den anmälan som avses i punkt 3 ska göras i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 (21).

AVDELNING IV

LANDSBYGDSUTVECKLINGSÅTGÄRDER SOM INTE ÄR AREALRELATERADE OCH INTE DJURRELATERADE

KAPITEL I

Inledande bestämmelser

Artikel 46

Tillämpningsområde

Denna avdelning avser utgifter inom ramen för de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 14–20, artikel 21.1 utom det årliga bidraget enligt leden a och b, artikel 27, artikel 28.9, artikel 35, artikel 36 och artikel 51.2 i förordning (EU) nr 1305/2013, i artikel 35.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 och i artikel 20, artikel 36 a vi, b ii, vi och vii, artikel 36 b i och iii vad gäller etableringskostnader, samt artiklarna 52 och 63 i förordning (EG) nr 1698/2005.

KAPITEL II

Kontroller

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 47

Ansökningar om landsbygdsutvecklingsstöd, stödanspråk och andra deklarationer

1.   Medlemsstaterna ska inrätta lämpliga förfaranden för inlämningen av ansökningar om landsbygdsutvecklingsstöd, stödanspråk och andra deklarationer avseende landsbygdsutvecklingsåtgärder som inte är arealrelaterade och inte djurrelaterade.

2.   Avseende de åtgärder som avses i artiklarna 15.1 b, 16.1 och 19.1 c, samt i artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska stödmottagaren lämna in ett årligt stödanspråk.

Avsnitt 2

Bestämmelser om kontroller

Artikel 48

Administrativa kontroller

1.   Administrativa kontroller ska göras avseende samtliga landsbygdsutvecklingsstödansökningar, stödanspråk och övriga deklarationer som ska lämnas av stödmottagare eller tredje part; kontrollerna ska omfatta alla uppgifter som det är möjligt och lämpligt att kontrollera på administrativ väg. Rutinerna ska ge garantier för en registrering av vilka kontroller som genomförts, vilka resultat de gett och vilka åtgärder som vidtagits i de fall avvikelser uppdagats.

2.   De administrativa kontrollerna av ansökningarna om landsbygdsutvecklingsstöd ska säkra att insatsen i fråga uppfyller de krav som fastställs i unionslagstiftningen, nationell lagstiftning och i landsbygdsprogrammet, samt bestämmelserna om offentlig upphandling, statligt stöd och andra obligatoriska normer och krav. De administrativa kontrollerna ska särskilt kontrollera

a)

att stödmottagaren är berättigad till stöd,

b)

att stödvillkoren, åtagandena och andra skyldigheter som gäller för landsbygdsutvecklingsinsatsen uppfylls,

c)

att urvalskriterierna uppfylls,

d)

att insatsens kostnader är stödberättigande, inbegripet att det är fråga om rätt kostnadsslag och beräkningsmetod när insatsen eller en del av denna omfattas av artikel 67.1 leden b, c och d i förordning (EU) nr 1303/2013,

e)

att de deklarerade utgifterna är rimliga, i fråga om utgifter enligt artikel 67.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013, med undantag för bidrag in natura och avskrivningar. Utgifterna ska utvärderas med ett lämpligt utvärderingssystem som ska inbegripa referenskostnader, jämförelse av olika anbud eller en utvärderingskommitté.

3.   Syftet med de administrativa kontrollerna av ansökningar om utbetalning ska, när så är tillämpligt på ansökan i fråga, vara att granska

a)

huruvida en avslutad insats överensstämmer med den insats för vilken ansökan om stöd lämnades in och beviljades, och

b)

de kostnader som uppkommit och betalningar som gjorts.

4.   I de administrativa kontrollerna ska ingå rutiner som gör det möjligt att undvika otillåten dubbelfinansiering via andra stöd från unionen, nationella stödsystem eller under andra programperioder. Om det förekommer finansiering från andra källor ska kontrollerna säkra att det totala stöd som erhålls inte överskrider de högsta tillåtna beloppen eller stödnivåerna.

5.   De administrativa kontrollerna i samband med investeringar ska omfatta minst ett besök på platsen för insatsen eller investeringen i fråga för att kontrollera att investeringen verkligen gjorts.

Den behöriga myndigheten får emellertid besluta att inte utföra något sådant besök med vederbörlig motivering, till exempel följande:

a)

Insatsen ingår i urvalet för en kontroll på plats som ska utföras i enlighet med artikel 49.

b)

Den behöriga myndigheten anser att insatsen i fråga är en mindre investering.

c)

Den behöriga myndigheten anser att risken för att stödvillkoren inte uppfylls är låg, eller att risken att investeringen inte har gjorts är låg.

Det beslut, med tillhörande motivering, som avses i andra stycket, ska registreras.

Artikel 49

Kontroller på plats

1.   Medlemsstaterna ska organisera kontroller på plats av godkända insatser på grundval av ett lämpligt provurval. Så långt det är möjligt ska kontrollerna utföras innan slutbetalningen för en insats görs.

2.   De inspektörer som utför kontrollerna på plats ska inte ha varit inblandade i de administrativa kontrollerna av samma insats.

Artikel 50

Kontrollnivå och provurval för kontroller på plats

1.   De utgifter som omfattas av kontroller på plats ska motsvara minst 5 % av de utgifter som avses i artikel 46 och som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och som varje kalenderår ska betalas av det utbetalande organet.

Om en insats som är föremål för kontroll på plats har fått förhandsutbetalningar eller mellanliggande utbetalningar ska de betalningarna räknas av mot de utgifter som omfattas av kontrollen på plats enligt första stycket.

2.   Endast de kontroller som genomförs före utgången av det aktuella kalenderåret får tas med i beräkningen av huruvida den lägsta kontrollnivå som avses i punkt 1 uppfylls.

Stödanspråk som till följd av en administrativ kontroll inte är stödberättigande får inte tas med i beräkningen av huruvida den lägsta kontrollnivå som avses i punkt 1 uppfylls.

3.   Endast de kontroller som uppfyller samtliga krav enligt artiklarna 49 och 51 får tas med beräkningen av huruvida den lägsta kontrollnivån som avses i punkt 1 uppfylls.

4.   I det urval av godkända insatser som kontrolleras i enlighet med punkt 1 ska hänsyn framför allt tas till

a)

vikten av att kontrollera en lämplig blandning av insatser av olika typer och omfattning,

b)

eventuella riskfaktorer som identifierats efter nationella kontroller eller kontroller från unionen,

c)

i vilken mån insatstypen bidrar till att det finns en risk för fel vid genomförandet av landsbygdsprogrammet,

d)

vikten av att sörja för balans mellan åtgärderna och insatstyperna,

e)

vikten av att slumpvis välja ut mellan 30 och 40 % av utgifterna.

5.   Om kontrollerna på plats visar på avsevärd bristande efterlevnad inom ramen för en viss landsbygdsutvecklingsåtgärd eller typ av insats ska den behöriga myndigheten öka kontrollnivån för den aktuella åtgärden eller insatsen till en lämplig nivå under det efterföljande kalenderåret.

6.   Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att sänka den lägsta kontrollnivån för kontroller på plats per kalenderår enligt punkt 1 till 3 % av det belopp som samfinansieras via EJFLU.

Medlemsstaterna får endast tillämpa första stycket om de allmänna villkoren för minskning av minimiantalet kontroller på plats enligt artikel 62.2 b i förordning (EU) nr 1306/2013 uppfylls.

Om något av de villkor som avses i andra stycket inte längre uppfylls ska medlemsstaterna omedelbart återkalla sina beslut om minskning av den lägsta kontrollnivån för kontroller på plats. Den lägsta kontrollnivån för kontroller på plats enligt punkt 1 ska tillämpas från och med det efterföljande kalenderåret.

Artikel 51

Kontrollernas innehåll

1.   Vid kontroll på plats ska kontrolleras att insatsen har genomförts i enlighet med gällande regler och kontrollen ska omfatta samtliga stödvillkor, åtaganden och andra skyldigheter som gäller för beviljandet av stöd som kan kontrolleras under besöket. Kontrollerna ska säkra att insatsen kan komma i fråga för stöd från EJFLU.

2.   Vid kontroll på plats ska de uppgifter som stödmottagaren deklarerat kontrolleras mot underlagen.

Häri ingå en kontroll av att de stödanspråk som stödmottagaren lämnat in kan styrkas med bokföringshandlingar eller annan dokumentation, och om så krävs, en kontroll av riktigheten av uppgifterna i stödanspråket på basis av uppgifter eller kommersiella dokument som innehas av tredje part.

3.   Vid kontroll på plats ska kontrolleras att den nuvarande eller framtida användningen av insatsen överensstämmer med det syfte som anges i stödansökan och för vilket stöd beviljades.

4.   Utom under exceptionella omständigheter, som de behöriga myndigheterna ska registrera och motivera, ska kontrollerna på plats inkludera ett besök på platsen för insatsen eller, om det rör sig om en immateriell insats, hos den som ansvarar för insatsen.

Artikel 52

Kontroller i efterhand

1.   Investeringar ska kontrolleras i efterhand för att säkerställa att åtaganden i enlighet med artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 eller i enlighet med landsbygdsprogrammet har genomförts.

2.   Kontrollerna i efterhand ska varje kalenderår omfatta minst 1 % av de EJFLU-utgifter för investeringar som fortfarande omfattas av åtaganden enligt punkt 1 och för vilka EJFLU har gjort slutbetalning. Endast kontroller som utförs fram till slutet av det aktuella kalenderåret ska beaktas.

3.   Provurvalet för de insatser som ska kontrolleras i enlighet med punkt 1 ska baseras på en analys av de risker och ekonomiska konsekvenser som är kopplade till olika insatser, grupper av insatser eller åtgärder. Mellan 20 % och 25 % av kontrollprovurvalet ska göras slumpvis.

Artikel 53

Kontrollrapport

1.   För varje kontroll på plats enligt detta avsnitt ska en kontrollrapport upprättas som gör det möjligt att närmare granska kontrollbesökets detaljer. Rapporten ska särskilt innehålla uppgifter om följande:

a)

Vilka åtgärder, stödansökningar och stödanspråk som kontrollerats.

b)

Vilka personer som närvarat.

c)

Uppgift om huruvida besöket var anmält i förväg till stödmottagaren och, i så fall, hur lång tid i förväg.

d)

Resultaten av kontrollerna och, i tillämpliga fall, eventuella särskilda observationer.

e)

Övriga kontrollåtgärder som ska genomföras.

2.   Punkt 1 ska, med nödvändiga ändringar, även gälla för efterhandskontroller enligt detta avsnitt.

3.   Stödmottagaren ska ges möjlighet att underteckna rapporten, för att bekräfta sin närvaro vid kontrollen, och för att lämna synpunkter på innehållet. Om medlemsstaterna väljer att använda en elektronisk kontrollrapport som fylls i under kontrollens gång ska den behöriga myndigheten sörja för att stödmottagaren kan underteckna rapporten elektroniskt; alternativt ska kontrollrapporten utan dröjsmål skickas till stödmottagaren så att denne kan underteckna rapporten och lämna eventuella synpunkter. Om bristande efterlevnad konstateras, ska stödmottagaren ges en kopia av kontrollrapporten.

Avsnitt 3

Bestämmelser om kontroller avseende särskilda åtgärder

Artikel 54

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

Den behöriga myndigheten ska kontrollera att kravet på att de organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationstjänster ska ha lämplig kapacitet enligt artikel 14.3 i förordning (EU) nr 1305/2013 efterlevs. Den behöriga myndigheten ska kontrollera innehållet i och löptiden för de utbytes- och besöksprogram inom jord- och skogsbruket som avses i artikel 14.5 i den förordningen. Kontrollerna ska göras i form av administrativa kontroller och genom kontroller på plats som baseras på ett kontrollprovurval.

Artikel 55

Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Beträffande de insatser som föreskrivs i artikel 15.1 led a och c i förordning (EU) nr 1305/2013 ska den behöriga myndigheten kontrollera om kravet på att de myndigheter eller organ som utsetts för uppgiften att erbjuda rådgivning ska ha lämpliga resurser och att urvalsförfarandet skett genom offentlig upphandling i enlighet med artikel 15.3 i den förordningen efterlevs. Kontrollerna ska göras i form av administrativa kontroller och genom kontroller på plats som baseras på ett kontrollprovurval.

Artikel 56

Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel

I fråga om den åtgärd som avses i artikel 16 i förordning (EU) nr 1305/2013 får den behöriga myndigheten, om lämpligt, vid sina kontroller av att skyldigheterna och stödkriterierna efterlevts använda sig av styrkande dokument och underlag från andra instanser, organ eller organisationer. Den behöriga myndigheten bör dock försäkra sig om att de aktuella instanserna, organen eller organisationerna fungerar på ett sätt som ger garantier för att det går att kontrollera att skyldigheterna och stödkriterierna efterlevs. För detta ändamål ska den behöriga myndigheten göra administrativa kontroller och kontroller på plats som baseras på ett kontrollprovurval.

Artikel 57

Jordbruks- och affärsutveckling

För de insatser som avses i artikel 19.1 a i förordning (EU) nr 1305/2013 ska den behöriga myndigheten genom administrativa kontroller och kontroller på plats som baseras på ett kontrollprovurval verifiera efterlevnaden av följande:

a)

Affärsplanen enligt artikel 19.4 och 19.5 i förordning (EU) nr 1305/2013 och artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 (22), samt när det gäller unga jordbrukare efterlevnaden av kravet på att den unga jordbrukaren ska motsvara definitionen av aktiva jordbrukare enligt artikel 19.4 i förordning (EU) nr 1305/2013.

b)

Regeln om en uppskovsperiod under vilken en ung jordbrukare kan förvärva nödvändiga yrkesfärdigheter enligt artikel 2.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (23).

Artikel 58

Inrättande av producentgrupper och producentorganisationer

I fråga om åtgärden enligt artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska medlemsstaterna erkänna producentgrupper efter att ha kontrollerat att gruppen uppfyller både kriterierna i punkt 1 i den artikeln och nationella regler. Efter det att erkännande har getts ska den behöriga myndigheten kontrollera att gruppen fortsätter att uppfylla erkännandekriterierna och efterlever affärsplanen enligt artikel 27.2 i den förordningen genom administrativa kontroller och minst en kontroll på plats per femårsperiod.

Artikel 59

Riskhantering

För det särskilda stöd som avses i artikel 36 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska den behöriga myndigheten genom administrativa kontroller och kontroller på plats som baseras på ett kontrollprovurval verifiera efterlevnaden av följande:

a)

Att jordbrukarna kunde komma i fråga för stöd i enlighet med artikel 36.2 i förordning (EU) nr 1305/2013.

b)

I samband med kontrollen av ansökningar om stöd för gemensamma fonder enligt artikel 36.1 led b och led c i förordning (EU) nr 1305/2013, att ersättningen har betalats ut i sin helhet till anslutna jordbrukare i enlighet med artikel 36.3 i den förordningen.

Artikel 60

Leader

1.   Medlemsstaterna ska införa ett lämpligt system för sin tillsyn över de lokala aktionsgrupperna.

2.   För utgifter i enlighet med artikel 35.1 led b och led c i förordning (EU) nr 1303/2013 får medlemsstaterna delegera genomförandet av de administrativa kontroller som föreskrivs i artikel 48 i denna förordning till lokala aktionsgrupper genom en officiell åtgärd. Medlemsstaterna ska emellertid kontrollera att de lokala aktionsgrupperna har den administrativa kapacitet och kontrollkapacitet som krävs.

Vid delegering enligt första stycket ska den behöriga myndigheten genomföra regelbundna kontroller av de lokala aktionsgruppernas insatser, inklusive kontroll av bokföring och administrativa dubbelkontroller på kontrollprovurvalsbas.

Den behöriga myndigheten ska också utföra de kontroller på plats som avses i artikel 49 i denna förordning. För kontrollprovurvalet avseende utgifter inom Leader ska minst samma procentsats som avses i artikel 50 i denna förordning tillämpas.

3.   Avseende de utgifter som uppkommer i enlighet med artikel 35.1 leden a, d och e i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 35.1 leden b och c i samma förordning ska de administrativa kontrollerna, om den lokala aktionsgruppen själv är stödmottagare, utföras av personer som är oberoende av den berörda lokala aktionsgruppen.

Artikel 61

Räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter

1.   Avseende de utgifter som uppkommer enligt artikel 69.3 a i förordning (EU) nr 1303/2013 ska administrativa kontroller och kontroller på plats utföras med avseende på stödmottagaren och på hur den berörda insatsen genomförts. Riskanalysen i enlighet med artikel 50 i denna förordning ska åtminstone en gång omfatta den berörda insatsen med stödets diskonterade värde som underlag.

2.   Den behöriga myndigheten ska, genom administrativa kontroller och, vid behov, genom besök på plats hos finansinstituten och hos stödmottagaren, säkra att finansinstituten efterlever unionslagstiftningen och det avtal som ingåtts mellan det utbetalande organet och finansinstitutet.

3.   Om räntesubventionerna eller garantiavgiftssubventionerna kombineras med finansinstrument i en och samma insats som inriktas på samma slutmottagare ska den behöriga myndigheten genomföra kontroller på slutmottagarnivå endast i de fall som avses i artikel 40.3 i förordning (EU) nr 1303/2013.

Artikel 62

Tekniskt stöd på initiativ av medlemsstaterna

Avseende de utgifter som uppkommer i enlighet med artikel 51.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska artiklarna 48–51 och artikel 53 i denna förordning tillämpas med nödvändiga ändringar.

De administrativa kontroller som avses i artikel 48 och de kontroller på plats som avses i artikel 49 ska genomföras av en enhet som till sin funktion är avskild från den enhet som beviljar tekniskt stöd.

KAPITEL III

Felaktiga utbetalningar och administrativa sanktioner

Artikel 63

Partiell eller fullständig indragning av landsbygdsutvecklingsstödet och administrativa sanktioner

1.   Utbetalningarna ska beräknas på grundval av de belopp som bedömts som stödberättigande vid de administrativa kontroller som avses i artikel 48.

Den behöriga myndigheten ska granska stödanspråk som inkommer från stödmottagaren och fastställa vilka belopp som berättigar till stöd. Den behöriga myndigheten ska fastställa

a)

vilket belopp som ska betalas ut till stödmottagaren på grundval av stödanspråket och beslutet om stöd, och

b)

vilket belopp som ska betalas ut till stödmottagaren efter kontroll av stödberättigandet för de utgifter som ingår i stödanspråket.

Om det belopp som fastställs enligt andra stycket led a är mer än 10 % större än det belopp som fastställs enligt andra stycket led b ska en administrativ sanktion tillämpas på det belopp som fastställs enligt led b. Sanktionsbeloppet ska vara skillnaden mellan de båda beloppen, men får inte gå utöver en fullständig indragning av stödet.

Ingen administrativ sanktion ska tas ut om stödmottagaren, på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt, kan visa att han eller hon inte bär skulden för att icke-stödberättigande belopp tagits med i stödanspråket eller om det på något annat för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt bevisas att stödmottagaren inte bär någon skuld.

2.   Den administrativa sanktion som avses i punkt 1 ska tillämpas med nödvändiga ändringar på icke-stödberättigande utgifter som identifieras i samband med kontroller på plats enligt artikel 49. I sådana fall ska de kumulerade utgifterna för insatsen granskas. Detta påverkar inte resultaten av tidigare kontroller på plats beträffande de aktuella insatserna.

AVDELNING V

KONTROLLSYSTEM OCH ADMINISTRATIVA SANKTIONER SOM RÖR TVÄRVILLKOR

KAPITEL I

Gemensamma bestämmelser

Artikel 64

Definitioner

För de syften som avses med de tekniska specifikationer som krävs för genomförandet av kontrollsystemet och de administrativa sanktionerna i samband med tvärvillkoren ska följande definitioner gälla:

a)   specialiserade kontrollorgan: de nationella behöriga kontrollmyndigheterna enligt artikel 67 i denna förorordning, som ansvarar för att säkra efterlevnaden av de regler som avses i artikel 93 i förordning (EU) nr 1306/2013,

b)   rättsakt: de direktiv och förordningar som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 1306/2013,

c)   kontrollresultatsåret: det kalenderår då den administrativa kontrollen eller kontrollen på plats gjordes,

d)   tvärvillkorsområde: vart och ett av de tre områden som avses i artikel 93.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 samt bevarande av permanent betesmark i enlighet med artikel 93.3 i den förordningen.

KAPITEL II

Kontroll

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 65

Kontrollsystem för tvärvillkor

1.   Medlemsstaterna ska inrätta ett system som säkerställer effektiv kontroll av efterlevnaden av tvärvillkoren. Systemet ska särskilt omfatta följande:

a)

I de fall då den behöriga kontrollmyndigheten inte är det utbetalande organet, överföring av nödvändig information om stödmottagarna enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 från det utbetalande organet till de specialiserade kontrollorganen och/eller, om tillämpligt, via den samordnande myndigheten.

b)

De metoder som ska användas för kontrollprovurvalet.

c)

Uppgifter om vilken typ av kontroller som ska genomföras och om deras omfattning.

d)

Kontrollrapporter med uppgifter om upptäckt bristande efterlevnad och om den bristande efterlevnadens allvar, omfattning och varaktighet samt om huruvida den är återkommande.

e)

I de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är utbetalningsstället, överföring av kontrollrapporter från de specialiserade kontrollorganen, antingen till utbetalningsstället eller till den samordnande myndigheten eller till båda.

f)

Uppgifter om det utbetalande organets tillämpning av systemet för minskning och uteslutning.

2.   Medlemsstaterna får också föreskriva ett förfarande enligt vilket stödmottagaren till det utbetalande organet lämnar de uppgifter som fordras för att fastställa vilka villkor och normer som stödmottagaren omfattas av.

Artikel 66

Utbetalning av stöd i samband med kontroller av tvärvillkor

Om kontroller av tvärvillkoren inte kan slutföras innan stöden och det årliga bidraget enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 betalas ut till den berörda stödmottagaren ska det belopp som stödmottagaren ska betala till följd av en administrativ sanktion återkrävas i enlighet med artikel 7 i denna förordning eller återvinnas genom avräkning.

Artikel 67

Den behöriga kontrollmyndighetens ansvarsområde

1.   Den behöriga kontrollmyndighetens ansvarsområde ska vara följande:

a)

De specialiserade kontrollorganen ska ha ansvaret för kontrollerna av att kraven och normerna i fråga är uppfyllda.

b)

De utbetalande organen ska ansvara för fastställandet av administrativa sanktioner i enskilda fall i enlighet med avdelning IV kapitel II i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 och kapitel III i denna avdelning.

2.   Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att kontrollerna avseende samtliga eller vissa krav, normer, rättsakter eller tvärvillkorsområden ska utföras av det utbetalande organet, förutsatt att medlemsstaterna kan garantera att kontrollerna är minst lika effektiva som när de utförs av ett specialiserat kontrollorgan.

Avsnitt 2

Kontroller på plats

Artikel 68

Lägsta kontrollnivå

1.   Den behöriga kontrollmyndigheten ska genomföra kontroller på plats avseende efterlevnaden av de villkor och normer som ingår i dess ansvarsområde hos minst 1 % av det totala antalet stödmottagare som avses i artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 och som den behöriga kontrollmyndigheten ansvarar för.

När det gäller grupper av personer enligt artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 får, genom undantag från första stycket, varje enskild medlem av sådana grupper betraktas som en stödmottagare för beräkningen av kontrollprovurvalet enligt första stycket.

Den lägsta kontrollnivå som avses i första stycket får uppnås på den behöriga kontrollmyndighetens nivå, på rättsakts- eller normnivå eller på rättsakts- eller normgruppsnivå. I fall där kontrollerna inte genomförs av det utbetalande organet kan den lägsta kontrollnivån dock även uppnås för varje enskilt utbetalande organ.

Om det i den lagstiftning som är tillämplig rörande rättsakten och normerna redan fastställs en lägsta kontrollnivå ska den kontrollnivån tillämpas i stället för den lägsta kontrollnivå som anges i första stycket. Medlemsstaterna kan alternativt besluta att fall av bristande efterlevnad som upptäcks i samband med kontroller på plats enligt den lagstiftning som gäller för rättsakterna och standarderna och som genomförs utanför det kontrollprovurval som avses i första stycket ska rapporteras till den behöriga kontrollmyndighet som har ansvar för den berörda rättsakten eller normen; denna myndighet ska sedan följa upp ärendet. Bestämmelserna i detta kapitel och i kapitlen I, II och III i avdelning III ska tillämpas.

Vad gäller tvärvillkoren i förhållande till rådets direktiv 96/22/EG, ska det faktum att det tillämpas en specifik urvalsnivå för övervakningsplanerna innebära att kravet på lägsta kontrollnivå som anges i första stycket anses vara uppfyllda.

2.   Genom undantag från punkt 1 och för att uppnå den lägsta kontrollnivå som avses i punkt 1 på rättsakts- eller normnivå eller på rättsakts- eller normgruppsnivå får medlemsstaten

a)

använda resultaten av sådana kontroller på plats som utförts enligt lagstiftning som är tillämplig på sådana rättsakter och normer för de utvalda stödmottagarna, eller

b)

ersätta de utvalda stödmottagarna med stödmottagare som är föremål för en kontroll på plats i enlighet med den lagstiftning som gäller för de rättsakterna och normerna, förutsatt att de stödmottagarna är stödmottagare i den mening som avses i artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013.

I sådana fall ska kontrollerna på plats täcka samtliga aspekter av de relevanta rättsakter eller normer som omfattas av tvärvillkor. Medlemsstaten ska vidare se till att dessa kontroller på plats är minst lika effektiva som de kontroller på plats som utförs av de behöriga kontrollmyndigheterna.

3.   När den lägsta kontrollnivå som avses i punkt 1 i denna artikel fastställs, ska de åtgärder som krävs enligt artikel 97.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 inte beaktas.

4.   Om det vid kontroll på plats upptäcks bristande efterlevnad av betydande omfattning av en viss rättsakt eller norm, ska antalet kontroller på plats avseende denna rättsakt eller norm ökas under nästa kontrollperiod. Den behöriga kontrollmyndigheten kan besluta att i förbindelse med en viss rättsakt begränsa dessa ytterligare kontroller på plats till att endast omfatta de krav som oftast är föremål för bristande efterlevnad.

5.   Om en medlemsstat beslutar att utnyttja den möjlighet som ges i artikel 97.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska det avseende 20 % av de berörda stödmottagarna kontrolleras huruvida den bristande efterlevnaden har åtgärdats.

Artikel 69

Kontrollprovurvalet

1.   Provurvalet för de gårdar som ska kontrolleras enligt artikel 68 ska i tillämpliga fall baseras på en riskanalys i enlighet med tillämplig lagstiftning eller en riskanalys som bygger på de aktuella kraven eller normerna. Riskanalysen får göras på gårdsnivå eller på gårdskategorinivå eller baseras på geografiskt område.

Vid riskanalysen får hänsyn tas till ett eller båda av följande kriterier:

a)

Stödmottagarens deltagande i det system för jordbruksrådgivning som avses i artikel 12 i förordning (EU) nr 1306/2013.

b)

Stödmottagarens deltagande i ett system för certifiering om det berörda systemet är relevant för de villkor och normer som avses.

På grundval av en riskanalys får en medlemsstat besluta att från det riskbaserade kontrollprovurvalet utesluta stödmottagare som deltar i ett certifieringssystem enligt andra stycket b. När certifieringssystemet endast omfattar en del av de villkor och normer som stödmottagarna ska iaktta inom ramen för tvärvillkoren, ska emellertid lämpliga riskfaktorer tillämpas för de krav eller normer som inte omfattas av certifieringssystemet.

När en analys av kontrollresultaten visar att de krav eller normer som ingår i ett certifieringssystem enligt andra stycket b i ett betydande antal fall inte efterlevs, ska riskfaktorerna för berörda krav eller normer bedömas på nytt.

2.   Punkt 1 ska inte gälla för de kontroller som görs som uppföljning av bristande efterlevnad som kommit till den behöriga myndighetens kännedom på annan väg. Punkt 1 ska emellertid gälla för kontroller som görs som uppföljning enligt artikel 97.3 andra stycket i förordning (EU) nr 1306/2013.

3.   För ett representativt urval ska 20–25 % av det lägsta antalet stödmottagare som ska kontrolleras på plats i enlighet med artikel 68.1 första stycket väljas ut slumpvis. Om antalet stödmottagare som ska bli föremål för kontroller på plats är större än det lägsta antalet får procentandelen slumpvis utvalda stödmottagare i det kompletterande provet inte överskrida 25 %.

4.   En del av kontrollprovurvalet kan i tillämpliga fall göras på grundval av tillgängliga uppgifter före utgången av den aktuella ansökningsperioden. Det preliminära urvalet ska fullgöras när samtliga relevanta ansökningar finns tillgängliga.

5.   Urvalet av stödmottagare som ska kontrolleras i enlighet med artikel 68.1 ska väljas från de kontrollprovurval av stödmottagare som redan gjorts i enlighet med artiklarna 30 och 34 och för vilka de berörda kraven och normerna gäller. Denna möjlighet gäller emellertid inte för de kontroller som ska göras avseende stödmottagare inom stödsystemen inom vinsektorn enligt artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 1308/2013.

6.   Genom undantag från artikel 68.1 får provurvalet av stödmottagare för kontroller på plats avse minst 1 % från vardera av följande populationer av stödmottagare som omfattas av tvärvillkoren enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013:

a)

Stödmottagare som får direktstöd enligt förordning (EU) nr 1307/2013.

b)

Stödmottagare som får stöd inom vinsektorn enligt artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 1308/2013.

c)

Stödmottagare som får det årliga bidraget enligt artikel 21.1 led a och b och artiklarna 28–31, 33 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013.

7.   Om det på grundval av den riskanalys som gjorts på gårdsnivå konstateras att icke-stödmottagare utgör en större risk än stödmottagarna enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 får dessa ersättas med icke-stödmottagare. Även i detta fall ska det totala antalet kontrollerade jordbrukare motsvara den kontrollnivå som föreskrivs i artikel 68.1 i denna förordning. Ersättningar av detta slag ska vederbörligen motiveras och dokumenteras.

8.   En kombination av åtgärderna i punkterna 5 och 6 får användas om det kan leda till ett effektivare system.

Artikel 70

Efterlevnaden av villkor och normer

1.   I tillämpliga fall ska frågan huruvida ett krav eller en norm efterlevs avgöras på det sätt som föreskrivs i den lagstiftning som är tillämplig för det krav eller den norm som berörs.

2.   I andra fall ska detta vid behov avgöras på lämpligt sätt som beslutas av den behöriga kontrollmyndigheten och som säkerställer en noggrannhet som minst motsvarar den som krävs för officiella kontroller enligt nationella regler.

3.   Där så är lämpligt kan kontroller på plats utföras med hjälp av teknik för fjärranalys.

Artikel 71

Omfattning av kontroller på plats

1.   Vid kontroll av provurvalet enligt artikel 68.1 ska den behöriga kontrollmyndigheten se till att det för alla utvalda stödmottagare kontrolleras att de villkor och normer som omfattas av den behöriga myndighetens ansvarsområde är uppfyllda.

Om den lägsta kontrollnivån uppnås på rättsakts- eller normnivå eller med avseende på en grupp av rättsakter eller normer i enlighet med bestämmelserna i artikel 68.1 tredje stycket, ska de utvalda stödmottagarna kontrolleras när det gäller efterlevnaden av den berörda rättsakten eller normen eller gruppen av rättsakter eller normer, utan att detta påverkar första stycket.

Om en grupp personer enligt artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 väljs ut för det provurval som avses i artikel 68.1 i denna förordning ska den behöriga myndigheten säkra att alla gruppmedlemmar kontrolleras med avseende på de villkor och normer som de omfattas av.

I allmänhet ska varje stödmottagare som valts ut för en kontroll på plats kontrolleras vid ett tillfälle då de flesta av de villkor och normer för vilka urvalet gjorts kan kontrolleras. Medlemsstaterna ska emellertid se till att en adekvat kontrollnivå uppnås för alla villkor och normer under årets lopp.

2.   I tillämpliga fall ska kontroller på plats omfatta jordbruksföretagets hela jordbruksareal. Den fysiska kontroll av marken som utgör en del av kontrollen på plats får dock begränsas till ett provurval som omfattar minst hälften av de skiften på jordbruksföretaget som kraven eller normerna berör, förutsatt att ett sådant urval garanterar en tillförlitlig och representativ kontrollnivå vad gäller efterlevnaden av kraven och normerna.

Första stycket ska inte påverka beräkningen och tillämpningen av den administrativa sanktion som avses i avdelning IV kapitel II i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 och i kapitel III i denna avdelning. När kontrollen av provurvalet avslöjar bristande efterlevnad ska provurvalet av faktiskt kontrollerade jordbruksskiften utökas.

Om så föreskrivs i den lagstiftning som berör rättsakten eller normerna får den faktiska kontrollen av överensstämmelse med villkor och normer som ingår i kontrollen på plats dessutom begränsas till ett representativt urval av de objekt som ska kontrolleras. Medlemsstaten ska emellertid se till att kontrollerna genomförs för alla villkor och normer vars efterlevnad kan kontrolleras vid besökstillfället.

3.   De kontroller som avses i punkt 1 ska generellt genomföras under ett och samma kontrollbesök. Häri ska ingå kontroll av efterlevnaden av de villkor och normer som kan kontrolleras vid det aktuella besöket. Syftet med kontrollerna ska vara att kontrollera eventuell bristande efterlevnad avseende de villkoren och normerna och vidare, att identifiera de fall som måste följas upp genom kompletterande kontroller.

4.   Kontrollerna på plats på gårdsnivå kan ersättas med administrativa kontroller på villkor att medlemsstaten säkrar att de administrativa kontrollerna är minst lika effektiva som kontrollerna på plats.

5.   Vid genomförandet av kontroller på plats kan medlemsstaterna tillämpa objektiva specifika kontrollindikatorer för vissa krav och normer, förutsatt att de ser till att kontrollen av de berörda kraven och normerna är minst lika effektiv som kontroller på plats utan tillämpning av dessa indikatorer.

Indikatorerna ska vara direkt kopplade till de krav eller normer de står för och omfatta alla element som ska granskas vid en kontroll av de aktuella kraven eller normerna.

6.   Kontrollerna på plats avseende det provurval som avses i artikel 68.1 i denna förordning ska genomföras under samma kalenderår som stödansökningarna och stödanspråken lämnas in, eller vad gäller ansökningar om stöd inom vinsektorn enligt artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 1308/2013, vid valfri tidpunkt under den tidsperiod som anges i artikel 97.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1306/2013.

Artikel 72

Kontrollrapport

1.   Varje kontroll på plats som genomförs i enlighet med denna avdelning ska bli föremål för en kontrollrapport som ska utarbetas av den behöriga kontrollmyndigheten eller under dess ansvar.

Rapporten ska omfatta följande delar:

a)

En allmän del med bland annat uppgift om följande:

i)

Den stödmottagare som valts ut för kontroll på plats.

ii)

Vilka personer som närvarat.

iii)

Uppgift om huruvida besöket var anmält i förväg till stödmottagaren och, i så fall, hur lång tid i förväg.

b)

En del där det särskilt redogörs för hur efterlevnaden av varje enskild rättsakt och norm har kontrollerats, med bland annat följande uppgifter:

i)

De villkor och normer som kontrollerades på plats.

ii)

Kontrollernas utformning och omfattning.

iii)

Resultaten.

iv)

De rättsakter och normer avseende vilka bristande efterlevnad konstaterats.

c)

En utvärderingsdel där man för varje enskild rättsakt eller norm gör en bedömning av den bristande efterlevnadens omfattning på grundval av dess allvar, omfattning, varaktighet och upprepning i enlighet med artikel 99.1 i förordning (EU) nr 1306/2013, med uppgift om alla eventuella faktorer som kan tänkas öka eller reducera den minskning som ska tillämpas.

Kontrollrapporten ska innehålla uppgifter om de fall då bestämmelser avseende vissa villkor och normer ger en marginal som gör det möjligt att inte fortsätta uppföljningen av en konstaterad bristande efterlevnad eller om stöd beviljas enligt artikel 17.5 och 17.6 i förordning (EU) nr 1305/2013.

2.   Punkt 1 ska tillämpas oavsett om stödmottagaren i fråga valts ut för kontroll på plats enligt artikel 69, kontrollerats på plats enligt den lagstiftning som gäller för villkoren och normerna enligt artikel 68.2 eller kontrollerats som uppföljning till en bristande efterlevnad som kommit till den behöriga myndighetens kännedom på annan väg.

3.   Stödmottagaren ska inom tre månader efter datumet för kontrollen på plats informeras om de fall av bristande efterlevnad som upptäckts.

Utom om stödmottagaren har vidtagit omedelbara åtgärder som innebär att den bristande efterlevnad som konstaterats i den mening som avses i artikel 99.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1306/2013 upphör, ska stödmottagaren, inom den tidsfrist som anges i första stycket i denna punkt, informeras om sin skyldighet att vidta korrigerande åtgärder enligt artikel 99.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1306/2013.

Utom om stödmottagaren har vidtagit omedelbara korrigerande åtgärder som innebär att den bristande efterlevnad som konstaterats i den mening som avses i artikel 97.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 upphör, ska stödmottagaren, inom högst en månad efter det att beslutet om att inte tillämpa någon administrativ sanktion enligt den artikeln fattas, informeras om att korrigerande åtgärder ska vidtas.

4.   Om inte annat följer av någon särskild bestämmelse i den lagstiftning som är tillämplig för kraven och normerna i fråga ska kontrollrapporten färdigställas inom en månad efter kontrollen på plats. Denna period får dock förlängas till tre månader om så är motiverat, särskilt om en kemisk eller fysikalisk analys kräver detta.

I de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är det utbetalande organet, ska kontrollrapporten, och på begäran relevanta styrkande handlingar, skickas till det utbetalande organet eller samordningsmyndigheten eller göras tillgängliga för dessa, inom en månad efter det att den har färdigställts.

Om rapporten inte innehåller några kontrollresultat får en medlemsstat emellertid besluta att den inte behöver skickas, förutsatt att den görs direkt tillgänglig för utbetalningsstället eller den samordnande myndigheten en månad efter färdigställandet.

KAPITEL III

Beräkning och tillämpning av administrativa sanktioner

Artikel 73

Allmänna principer

1.   Om mer än ett utbetalande organ ansvarar för förvaltningen av de olika system som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013, de åtgärder som avses i artikel 21.1 leden a och b, artiklarna 28–31, 33 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 och de stöd inom vinsektorn som avses i artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska medlemsstaterna säkerställa att konstaterade fall av bristande efterlevnad och eventuella motsvarande administrativa sanktioner meddelas till samtliga utbetalande organ som berörs. Häri ingår de fall då bristande efterlevnad av stödvillkoren också innebär bristande efterlevnad av tvärvillkoren och omvänt. Medlemsstaterna ska, i tillämpliga fall, se till att en enhetlig minskningssats tillämpas.

2.   Om mer än ett fall av bristande efterlevnad avseende olika rättsakter eller normer konstateras inom ett och samma tvärvillkorsområde ska de fallen betraktas som en enda bristande efterlevnad i samband med fastställandet av minskningen i enlighet med artiklarna 39.1 och 40 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

3.   En bristande efterlevnad av en norm som samtidigt utgör en bristande efterlevnad av ett villkor ska räknas som en enda bristande efterlevnad. Vid beräkningen av minskningar ska den bristande efterlevnaden räknas som en del av det område som kravet tillhör.

4.   Den administrativa sanktionen ska tillämpas på hela stödbeloppet enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 som har betalats ut eller ska betalas ut till stödmottagaren,

a)

på grundval av stödansökningar eller stödanspråk som stödmottagaren har lämnat in eller ska lämna in under kontrollresultatsåret, och/eller

b)

på de stödansökningar som lämnats in avseende stöd inom vinsektorn enligt artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Beträffande led b i första stycket ska det aktuella beloppet delas med tre i fråga om omstrukturering och omställning.

5.   I fråga om en grupp av personer enligt artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska den procentuella minskningen beräknas i enlighet med kapitel III i denna avdelning och avdelning IV kapitel II i delegerad förordning (EU) nr 640/2014. I det fallet får medlemsstaten av proportionalitetsskäl tillämpa den procentuella minskningssatsen på den del av subventionen som tilldelats den gruppmedlem som brustit i efterlevnaden.

Artikel 74

Beräkning och tillämpning av administrativa sanktioner vid försummelse

1.   Om mer än ett fall av bristande efterlevnad på grund av försummelse konstaterats för olika tvärvillkorsområden, ska det förfarande för att fastställa minskningen som anges i artikel 39.1 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 tillämpas för varje enskilt fall av bristande efterlevnad.

De resulterande procentsatserna för minskningarna ska adderas. Minskningen får dock uppgå till högst 5 % av det totala belopp som avses i artikel 73.4 i denna förordning.

2.   Om upprepad bristande efterlevnad konstateras tillsammans med en annan bristande efterlevnad eller en annan upprepad bristande efterlevnad ska de resulterande procentsatserna för minskningarna adderas. Minskningen får dock uppgå till högst 15 % av det totala belopp som avses i artikel 73.4.

Artikel 75

Beräkning och tillämpning av administrativa sanktioner vid avsiktlig bristande efterlevnad

Om det konstateras avsiktlig bristande efterlevnad av extrem karaktär när det gäller omfattning, allvar eller varaktighet ska stödmottagaren utöver den sanktion som ska beräknas och tillämpas i enlighet med artikel 40 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 dessutom uteslutas från samtliga stöd som avses i artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 under det följande kalenderåret.

AVDELNING VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 76

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas på ansökningar om direktstöd, ansökningar om landsbygdsutvecklingsstöd och stödanspråk som avser regleringsår eller bidragsperioder som börjar från och med den 1 januari 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 juli 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 549.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen (EUT L 181, 20.6.2014, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).

(5)  Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8).

(6)  Kommissionens förordning (EG) nr 1082/2003 av den 23 juni 2003 om närmare föreskrifter för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller miniminivån för de kontroller som skall utföras inom ramen för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur (EUT L 156, 25.6.2003, s. 9).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671)

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(10)  Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3)

(11)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade för administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

(14)  Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.)

(15)  Rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 74).

(16)  Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).

(17)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(18)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(19)  Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

(20)  Rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 1).