24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/1

(1)

Den 2 mars 2011 antog rådet förordning (EU) nr 204/2011.

(2)

I enlighet med artikel 16.6 i förordning (EU) nr 204/2011 har rådet gjort en översyn av förteckningen i bilaga III till den förordningen.

(3)

Identifieringsuppgifterna för en enhet på förteckningen i bilaga III till förordning (EU) nr 204/2011 bör uppdateras.

(4)

Det finns inte längre någon grund för att bibehålla två enheter på förteckningen i bilaga III till förordning (EU) nr 204/2011.

(5)

Bilaga III till förordning (EU) nr 204/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/3

(1)

Förordning (EU) nr 204/2011 (2) ger verkan åt de åtgärder som föreskrivs i beslut 2011/137/Gusp.

(2)

Den 19 mars 2014 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2146 (2014) som förbjuder fartyg som förtecknas av sanktionskommittén (nedan kallade förtecknade fartyg) och som för en medlemsstats flagg, att lasta, transportera eller lossa råolja som olagligen exporteras från Libyen, i avsaknad av direktiv från den libyska regeringens kontaktpunkt.

(3)

I FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014) föreskrivs det även att åtgärder ska vidtas för att förhindra förtecknade fartyg från att anlöpa hamnar och för att förbjuda tillhandahållandet av bunkringstjänster, ship supply-tjänster eller andra fartygstjänster till förtecknade fartyg, om förtecknandet av kommittén så föreskriver.

(4)

FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014) förbjuder även transaktioner med avseende på råolja som olagligen exporteras från Libyen som transporteras på förtecknade fartyg, om förtecknandet av kommittén så föreskriver. Eftersom FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014) emellertid tillåter att förtecknade fartyg anlöper hamnar i vissa fall kan hamnavgifter, inbegripet avseende råolja, mottas i dessa fall.

(5)

Det är lämpligt att kommissionen bemyndigas att ändra förteckningen över de förtecknade fartyg som omfattas av dessa åtgärder i enlighet med ändringarna av bilaga V till beslut 2011/137/Gusp och på grundval av beslut fattade av sanktionskommittén enligt punkterna 11 och 12 i FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014).

(6)

Den 23 juni 2014 ändrades beslut 2011/137/Gusp genom rådets beslut 2014/380/Gusp (3) för att ge verkan åt dessa åtgärder.

(7)

Förordning (EU) nr 204/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 1 ska följande led läggas:

”h)    förtecknade fartyg : fartyg som förtecknats av sanktionskommittén i enlighet med punkt 11 i FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014), enligt förteckningen i bilaga V i denna förordning,

i)    den libyska regeringens kontaktpunkt : en kontaktpunkt som utsetts av Libyens regering och som anmälts till sanktionskommittén i enlighet med punkt 3 i FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014).”

2.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 10b

1.   Det är förbjudet för förtecknade fartyg som för en medlemsstats flagg, att lasta, transportera eller lossa råolja från Libyen, såvida detta inte har godkänts av den medlemsstatens behöriga myndighet efter samråd med den libyska regeringens kontaktpunkt.

2.   Det är förbjudet att ta emot eller ge tillträde till hamnar på unionens territorium för förtecknade fartyg, om förtecknandet av kommittén så föreskriver.

3.   Den åtgärd som fatställs i punkt 2 ska inte gälla om en hamn på unionens territorium måste anlöpas för inspektionsändamål, i nödsituationer eller om fartyget är på väg tillbaka till Libyen.

4.   Det är, om förtecknandet av kommittén så föreskriver, förbjudet att genom medlemsstaternas medborgares försorg eller från medlemsstaternas territorium tillhandahålla bunkringstjänster, ship supply-tjänster eller andra fartygstjänster till förtecknade fartyg, vilket även inbegriper tillhandahållande av bränsle och förnödenheter.

5.   De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna som anges i förteckningen i bilaga IV får bevilja undantag från de åtgärder som föreskrivs i punkt 4 när så är nödvändigt av humanitära skäl eller säkerhetsskäl, eller om fartyget är på väg tillbaka till Libyen. Sådana tillstånd måste anmälas skriftligen till sanktionskommittén och kommissionen.

6.   Det är, om förtecknandet av kommittén så föreskriver, förbjudet att genomföra finansiella transaktioner med avseende på råolja som transporteras på förtecknade fartyg, inklusive försäljning av råoljan eller användande av råoljan som kredit, samt tecknande av försäkring för transport av råoljan. Detta förbud gäller inte mottagandet av hamnavgifter i de fall som avses i punkt 3.”

3.

Artikel 15 ska ersättas med följande:

”Artikel 15

Kommissionen ska ha befogenhet att

4.

Bilaga 5 ska läggas till i enlighet med bilagan till den här förordningen.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/6

(1)

Den 10 mars 2014 antog rådet förordning (EU) nr 224/2014.

(2)

Den 9 maj 2014 lade den sanktionskommitté som inrättats i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2127 (2013) till tre personer i den förteckning över personer och enheter som omfattas av de åtgärder som införts genom punkterna 30 och 32 i FN:s säkerhetsråds resolution 2134 (2014).

(3)

Bilaga I till förordning (EU) nr 224/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/9

(1)

Vid sitt möte den 20 och 21 mars 2014 fördömde Europeiska rådet starkt Ryska federationens annektering av den autonoma republiken Krim (nedan kallad Krim) och staden Sevastopol (nedan kallad Sevastopol) och betonade att man inte kommer att erkänna annekteringen. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att bedöma de rättsliga följderna av den annekteringen och att föreslå ekonomiska, handelsmässiga och finansiella restriktioner beträffande Krim för ett snabbt genomförande.

(2)

I sin resolution av den 27 mars 2014 bekräftade Förenta nationerna generalförsamling sitt åtagande för Ukrainas suveränitet, politiska oberoende, enhet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser, underströk ogiltigheten i folkomröstningen som hölls den 16 mars i Krim och uppmanade staterna att inte erkänna någon förändring i Krims och Sevastopols ställning.

(3)

Den 23 juni 2014 antog rådet beslut 2014/386/Gusp om restriktioner för varor med ursprung i Krim eller Sevastopol och för tillhandahållande av direkt eller indirekt finansiering eller finansiellt stöd samt försäkring och återförsäkring i samband med import av sådana varor, med anledning av den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol. För att minimera dessa restriktiva åtgärders konsekvenser för de ekonomiska aktörerna, bör det föreskrivas undantag och övergångsperioder när det gäller handel med varor och tillhörande tjänster för vilka transaktioner krävs enligt ett handelsavtal eller ett anknytande avtal, med förbehåll för ett anmälningsförfarande.

(4)

Dessa åtgärder omfattas av tillämpningsområdet för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och därför är lagstiftningsåtgärder på unionsnivå nödvändiga, särskilt för att genomföra dem på ett enhetligt sätt i samtliga medlemsstater.

(5)

För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska bli verkningsfulla, bör den träda i kraft dagen efter det att den offentliggörs.

i)

ett krav på fullgörande av varje slag av förpliktelse som uppstår inom ramen för eller i samband med ett avtal eller en transaktion,

ii)

ett krav på förlängning eller betalning av en finansiell garanti eller motgaranti, oavsett form,

iii)

ett krav på ersättning med avseende på ett avtal eller en transaktion,

iv)

ett motkrav,

v)

ett krav på erkännande eller verkställighet, även genom exekvaturförfarande, av en dom, en skiljedom eller ett liknande avgörande, oavsett var det meddelats.

a)

importera varor med ursprung i Krim eller Sevastopol till Europeiska unionen,

b)

direkt eller indirekt tillhandahålla finansiering eller finansiellt stöd samt försäkring och återförsäkring i samband med import av sådana varor som avses i led a.

a)

fullgörande till den 26 september 2014 av handelsavtal som ingåtts före den 25 juni 2014, eller av anknytande avtal som är nödvändiga för att fullgöra sådana avtal, under förutsättning att de fysiska eller juridiska personer, den enhet eller det organ som vill fullgöra avtalet minst tio arbetsdagar i förväg har anmält verksamheten eller transaktionen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de är etablerade,

b)

varor med ursprung i Krim eller Sevastopol som tillhandahållits Ukrainas myndigheter för granskning, för vilka överensstämmelse med villkoren för att beviljas förmånsberättigande ursprung har kontrollerats i enlighet med förordning (EU) nr 978/2012 och förordning (EU) nr 374/2014 (3) eller i enlighet med associeringsavtalet mellan EU och Ukraina.

a)

fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EU) nr 269/2014,

b)

andra fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som agerar via de personer, enheter eller organ som avses i led a eller för deras räkning,

c)

fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som genom en skiljedom eller ett domstols- eller förvaltningsbeslut har konstaterats överträda de förbud som anges i denna förordning,

d)

fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ, om kravet avser varor som inte får importeras enligt artikel 2.

a)

inom unionens territorium, inbegripet dess luftrum,

b)

ombord på varje flygplan och varje fartyg under en medlemsstats jurisdiktion,

c)

på varje person inom och utanför unionens territorium som är medborgare i en medlemsstat,

d)

på varje juridisk person, enhet eller organ, inom eller utanför unionens territorium, som har bildats eller instiftats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning,

e)

på varje juridisk person, enhet eller organ när det gäller varje form av affärsverksamhet som helt eller delvis bedrivs inom unionen.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/15

(1)

Den 18 januari 2012 antog rådet förordning (EU) nr 36/2012.

(2)

Uppgifterna rörande en person i förteckningen i bilaga II till förordning (EU) nr 36/2012 bör uppdateras.

(3)

Med tanke på den allvarliga situationen bör tolv personer läggas till på förteckningen över fysiska och juridiska personer, enheter eller organ som är föremål för restriktiva åtgärder i bilaga II till förordning (EU) nr 36/2012.

(4)

Bilaga II till förordning (EU) nr 36/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/18

(1)

Det är viktigt att tekniska standarder för tillsyn för att fastställa typer av AIF-förvaltare kompletterar reglerna i direktiv 2011/61/EU, så att vissa krav i direktivet kan tillämpas på AIF-förvaltare på ett enhetligt sätt.

(2)

Det är önskvärt att skilja mellan AIF-förvaltare som förvaltar öppna AIF-fonder, AIF-förvaltare som förvaltar slutna AIF-fonder och AIF-förvaltare som förvaltar båda typer av AIF-fonder, så att reglerna om likviditetshantering och värderingsförfaranden i direktiv 2011/61/EU kan tillämpas korrekt på AIF-förvaltare.

(3)

Den faktor som avgör huruvida en AIF-förvaltare förvaltar en öppen eller sluten AIF-fond bör vara att en öppen AIF-fond återköper eller löser in sina aktier eller andelar från sina investerare, på begäran av någon av dess aktieägare eller andelsinnehavare, innan den inleder sin likvidationsfas eller avveckling och att den gör detta enligt de förfaranden och med den frekvens som anges i dess fondbestämmelser, bolagsordning, prospekt eller emissionsdokument. En minskning av en AIF-fonds kapital i samband med utdelning i enlighet med dess fondbestämmelser, bolagsordning, prospekt eller emissionsdokument, inbegripet en minskning som auktoriserats genom ett beslut av dess aktieägare eller andelsinnehavare i enlighet med dess fondbestämmelser, bolagsordning, prospekt eller emissionsdokument, bör inte beaktas vid fastställandet av huruvida en AIF-fond är av öppen typ eller ej.

(4)

Det återköp eller den inlösen som är relevant för fastställandet av huruvida en AIF-förvaltare förvaltar en öppen eller sluten AIF-fond bör bara vara det återköp eller den inlösen som görs med fondens tillgångar. Huruvida en AIF-fonds aktier eller andelar kan vara föremål för handel på andrahandsmarknaden och inte återköps eller löses in av fonden bör därför inte beaktas vid fastställandet av huruvida AIF-fonden är av öppen typ eller ej.

(5)

En AIF-förvaltare som samtidigt förvaltar en eller flera öppna AIF-fonder och en eller flera slutna AIF-fonder bör för varje AIF-fond tillämpa de särskilda regler som gäller för typen av fond.

(6)

Varje förändring av en AIF-fonds inlösenpolicy som innebär att fonden inte längre kan betraktas som en öppen eller en sluten AIF-fond bör medföra att AIF-förvaltare upphör att tillämpa de gamla inlösenpolicyreglerna för den fond de förvaltar och börjar tillämpa de nya inlösenpolicyreglerna för fonden.

(7)

Vid tillämpningen av artikel 61.3 och 61.4 i direktiv 2011/61/EU bör man beakta de rättsliga strukturer enligt vilka slutna AIF-fonder inrättades före den 22 juli 2013. När direktivet antogs fanns det ingen harmoniserad definition i unionen av slutna AIF-fonders rättsliga struktur, som varierade mellan medlemsstaterna. Detta återspeglas i direktivtexten, där vissa befintliga rättsliga strukturer utan rätt till inlösen under en period på fem år från dagen för den första placeringen i fonden betraktas som slutna AIF-fonder. I artikel 61.3 och 61.4 i direktiv 2011/61/EU anges övergångsperioder under vilka befintliga AIF-förvaltare, i den utsträckning de förvaltar slutna AIF-fonder som befinner sig i en långt framskriden eller i ett slutligt skede av sin investeringscykel, vilket framgår av den dag fonden upphör eller av att den inte får göra några ytterligare investeringar efter den 22 juli 2013, kan fortsätta att förvalta sådana AIF-fonder utan auktorisation eller utan att behöva följa en betydande del av direktivets regler. För att bevara den avsedda omfattningen av dessa bestämmelser sett till detta mål och ovan nämnda bakgrund bör följaktligen vid tillämpningen av artikel 61.3 och 61.4 i direktiv 2011/61/EU varje AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder vars aktier eller andelar återköps eller löses in efter en inledande period på minst fem år under vilken rätten till inlösen inte kan utövas också betraktas som AIF-förvaltare av slutna AIF-fonder.

(8)

Denna förordning baseras på de förslag till tekniska standarder för tillsyn som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) lämnat till kommissionen.

(9)

Esma har utfört ett öppet offentligt samråd om de förslag till tekniska standarder för tillsyn som ligger till grund för denna förordning, analyserat förslagens potentiella kostnader och fördelar och begärt ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats enligt artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

—

En AIF-förvaltare av en eller flera öppna AIF-fonder.

—

En AIF-förvaltare av en eller flera slutna AIF-fonder.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/21

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/23

(1)

Mot bakgrund av den ökade internationella handeln och för att skydda växter växtprodukter och andra föremål är det tekniskt motiverat och i överensstämmelse med den risk som skadegöraren innebär att lägga till skadegörarna Agrilus anxius Gory och Anthonomus eugenii Cano i del A avsnitt I i bilaga I till direktiv 2000/29/EG.

(2)

För att skydda produktionen av och handeln med växter, växtprodukter och andra föremål är det tekniskt motiverat och i överensstämmelse med den risk som skadegöraren innebär att stryka skadegörarna Agrilus planipennis Fairmaire, Citrus greening bacterium och Diaphorina citri Kuway ur del A avsnitt I i bilaga II till direktiv 2000/29/EG och lägga till dem i del A avsnitt I i bilaga I till direktiv 2000/29/EG.

(3)

Förekomsten av skadegörarna Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Bührer) Nickle et al. och Trioza erytreae Del Guercio innebär en oacceptabel risk för produktionen av och handeln med växter, växtprodukter och andra föremål. Det är därför tekniskt motiverat och i överensstämmelse med den risk som skadegöraren innebär att flytta dessa skadegörare från bilaga II till direktiv 2000/29/EG till bilaga I till det direktivet. Uppgifter som Portugal tillhandahållit visar att dessa skadegörare nu förekommer inom unionen. De bör följaktligen läggas till i del A avsnitt II i bilaga I till direktiv 2000/29/EG.

(4)

Det är tekniskt motiverat och i överensstämmelse med den risk som skadegöraren innebär att stryka skadegöraren Monilinia fructicola (Winter) Honey ur del A avsnitt I i bilaga I och Ciborinia camelliae Kohn ur del A avsnitt I i bilaga II till direktiv 2000/29/EG, eftersom dessa skadegörare har spridits och etablerats inom stora delar av unionen, och det inte finns några genomförbara åtgärder för att utrota dem eller förhindra att de sprids ytterligare.

(5)

Det är tekniskt motiverat och i överensstämmelse med den risk som skadegöraren innebär att stryka skadegöraren Citrus vein enation woody gall ur del A avsnitt II i bilaga II till direktiv 2000/29/EG med tanke på dess ringa betydelse.

(6)

Vissa växter, växtprodukter och andra föremål är troliga värdar för skadegörarna Agrilus anxius Gory, Agrilus planipennis Fairmaire, Amauromyza maculosa (Malloch), Anthonomus eugenii Cano, Bemisia tabaci Genn. (icke-europeiska populationer), Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Bührer) Nickle et al., Citrus greening bacterium, Diaphorina citri Kuway, Ditylenchus dipsaci (Kühn) Filipjev, Helicoverpa armigera (Hübner), Liriomyza huidobrensis (Blanchard), Liriomyza sativae (Blanchard), Liriomyza trifolii (Burgess), Spodoptera eridania (Cramer), Spodoptera frugiperda Smith, Spodoptera litura (Fabricius), Spodoptera littoralis (Boisd.) och Trioza erytreae Del Guercio som förtecknas eller ska förtecknas i del A i bilaga I eller II till direktiv 2000/29/EG. Nya vetenskapliga och tekniska rön visar att de särskilda kraven i del A i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG är otillräckliga för att minska den växtskyddsrisk som införsel av dessa växter, växtprodukter och andra föremål till unionen samt deras förflyttning inom unionen innebär till en godtagbar nivå. Det är därför nödvändigt att ändra dessa särskilda krav och att lägga till ytterligare särskilda krav. Vad gäller Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Bührer) Nickle et al. bör dessutom de särskilda kraven i del A avsnitt I i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG ändras för att anpassa dem till unionens bestämmelser om förflyttning inom unionen avseende denna skadegörare.

(7)

Nya vetenskapliga och tekniska rön visar att införsel till unionen av vissa växter, växtprodukter och andra föremål som inte förtecknas i del A i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG, samt förflyttning av dem inom unionen, kan innebära en oacceptabel växtskyddsrisk på grund av sannolikheten för att de kan utgöra värdar för de skadegörare som avses i skäl 6. Det är därför nödvändigt att förteckna dessa växter, växtprodukter och andra föremål i del A i bilaga IV.

(8)

Dessutom bör de växter, växtprodukter eller andra föremål som avses i skäl 6 omfattas av växtskyddsinspektioner innan de förs in till eller förflyttas inom unionen. Dessa växter, växtprodukter och andra föremål bör därför förtecknas i delarna A och B i bilaga V till direktiv 2000/29/EG.

(9)

I de ofta förekommande fall då införsel vägrats vid import av Manihot esculenta Crantz, Limnophila L., Eryngium L. och Capsicum L. har det visat sig att bladen från Manihot esculenta Crantz, bladgrönsakerna av Limnophila L. och Eryngium L. samt frukterna av Capsicum L. troligen kan utgöra värdar för de skadegörare som förtecknas i bilagorna I och II till direktiv 2000/29/EG. Dessa växter bör därför genomgå en växtskyddsinspektion innan de förs in till unionen och införsel av dem bör endast tillåtas om de åtföljs av ett sundhetscertifikat. De bör följaktligen förtecknas i del B avsnitt I i bilaga V.

(10)

Med beaktande av FAO:s reviderade internationella standard för fytosanitära åtgärder (ISPM) nr 15 om regler för träemballage i internationell handel anses det att den nuvarande metoden i direktiv 2000/29/EG för att införa olika krav, beroende på om träemballaget faktiskt används eller inte, bör avskaffas eftersom detta inte längre är tekniskt motiverat. Del A avsnitt I i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Trä som används för att kila fast eller bära upp alla typer av laster bör likaså betraktas som en typ av träemballage, i överensstämmelse med definitionerna i ISPM 15, eftersom det inte längre är tekniskt motiverat att det omfattas av andra bestämmelser än andra typer av träemballage. Del A avsnitt I i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

Det anses nödvändigt att ändra den nuvarande utformningen av de fytosanitära kraven som grundas på värmebehandling av trä och lös bark för att förtydliga att den krävda uppvärmningstiden avser sammanhängande minuter, och att den krävda temperaturen måste uppnås i alla delar av träet eller hela den lösa barken för att träskadegörare ska kunna elimineras effektivt. Del A avsnitt I i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

KN-numren för barrträ i del B i bilaga V till direktiv 2000/29/EG behöver uppdateras, så att de även omfattar barrträ med en tjocklek av högst 6 mm, som enligt den senaste riskanalysen av skadegörare också innebär en risk för introduktion av Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Bührer) Nickle et al.

(14)

Namnen Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith, Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw. och Citrus greening bacterium bör ändras i överensstämmelse med den reviderade vetenskapliga benämningen av dessa skadegörare. Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith bör benämnas Ralstonia solanacearum (Smith) Yabuuchi et al. Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw. bör benämnas Solanum lycopersicum L. Citrus greening bacterium bör benämnas Candidatus Liberibacter spp., som orsakar citrussjukdomen huanglongbing (citrus greening).

(15)

I rådets direktiv 2007/33/EG (2) fastställs åtgärder som ska vidtas mot europeiska populationer av potatiscystnematoder (Globodera pallida (Stone) Behrens och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens) i syfte att fastställa deras utbredning, hindra deras spridning och bekämpa dem. De nuvarande bestämmelserna om potatiscystnematoder (Globodera pallida (Stone) Behrens och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens) i direktiv 2000/29/EG bör uppdateras för att anpassas till kraven i direktiv 2007/33/EG. Bilagorna IV och V till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 (3) erkänns vissa områden som skyddade zoner med avseende på vissa skadegörare. Förordning (EG) nr 690/2008 har ändrats för att ta hänsyn till den senaste utvecklingen i fråga om de skyddade zonerna inom unionen och följande skadegörare: Citrus tristeza virus (europeiska stammar), Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. och Grapevine flavescence dorée MLO. Det är därför nödvändigt att ändra bilagorna I–V till direktiv 2000/29/EG för att säkerställa att kraven avseende skyddade zoner i fråga om de aktuella skadegörarna är konsekventa.

(17)

Flera områden i unionen som erkänts som skyddade zoner med avseende på vissa skadegörare uppfyller dessutom inte längre kraven, eftersom dessa skadegörare nu är etablerade där. Det handlar om följande områden: de självstyrande regionerna Kastilien-La Mancha, Murcia, Navarra och Rioja, samt Calatayud (Aragonien) (comarca) och provinsen Guipuzcoa (Baskien) (Spanien), Friuli-Venezia Giulia och provinsen Sondrio (Lombardiet) (Italien), kommunerna Ohrady, Topoľníky och Trhová Hradská (Slovakien) med avseende på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al., samt regiondelarna Argolis och Chania (Grekland), Korsika (Frankrike) och Algarve (Portugal) med avseende på Citrus tristeza virus (europeiska stammar). Del B i bilaga II, del B i bilaga III och del B i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(18)

För att skydda produktionen av och handeln med växter, växtprodukter och andra föremål är det tekniskt motiverat och i överensstämmelse med den risk som skadegöraren innebär att lägga till skadegörarna Dryocosmus kuriphilus Yasumatsu och Thaumatopoea processionea L. i del B i bilaga I till direktiv 2000/29/EG.

(19)

Det framgår av uppgifter från Irland, Portugal och Förenade kungariket att dessa länder är fria från Dryocosmus kuriphilus Yasumatsu, och att dessa territorier uppfyller villkoren i artikel 2.1 h i direktiv 2000/29/EG för upprättande av en skyddad zon med avseende på denna skadegörare. Del B i bilaga I och del B i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta. Likaså bör del B i bilaga IV och del A i bilaga V till direktiv 2000/29/EG ändras för att införa krav för förflyttning av vissa växter, växtprodukter och andra föremål till de skyddade zonerna.

(20)

Det framgår av uppgifter från Irland och Förenade kungariket att Irlands territorium och delar av Förenade kungarikets territorium är fria från Thaumatopoea processionea L., och att dessa områden uppfyller villkoren i artikel 2.1 h i direktiv 2000/29/EG för upprättande av en skyddad zon med avseende på denna skadegörare. Del B i bilaga I och del B i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta. Likaså bör del B i bilaga IV och del A i bilaga V till direktiv 2000/29/EG ändras för att införa krav för förflyttning av vissa växter, växtprodukter och andra föremål till de skyddade zonerna.

(21)

Det framgår av en nyligen genomförd riskanalys av skadegörare som utförts av Frankrike att Ips amitinus Eichhof inte utgör någon oacceptabel växtskyddsrisk på Korsika (Frankrike). Korsika bör därför strykas ur förteckningen över skyddade zoner med avseende på denna skadegörare. Del B i bilaga II och del B i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(22)

Det framgår av uppgifter från Förenade kungariket att Cryphonectria parasitica (Murrill) Barr inte förekommer på Isle of Man och att Isle of Man uppfyller villkoren i artikel 2.1 h i direktiv 2000/29/EG för upprättande av en skyddad zon med avseende på denna skadegörare. Del B i bilaga II och del B i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(23)

En nyligen genomförd riskanalys av skadegörare visar att de krav med avseende på Cryphonectria parasitica (Murrill) Barr som för närvarande gäller för införsel av växter, växtprodukter och andra föremål till vissa skyddade zoner och förflyttning inom dessa zoner är otillräckliga för att minska växtskyddsrisken i fråga till godtagbara nivåer. Dessa krav bör uppdateras. Del B i bilaga II, del B i bilaga IV, del A avsnitt II i bilaga V och del B avsnitt II i bilaga V till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(24)

Det framgår av uppgifter från Frankrike och Italien att Picardie (departementet Aisne) och Île-de-France (kommunerna Citry, Nanteuil-sur-Marne och Saâcy-sur-Marne) samt Apulien är fria från Grapevine flavescence dorée MLO, och att de uppfyller de villkor som anges i artikel 2.1 h i direktiv 2000/29/EG för upprättande av en skyddad zon med avseende på denna skadegörare. Del B i bilaga II och del B i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(25)

Det framgår av uppgifter från Schweiz att Schweiz (utom kantonen Ticino och Misoxdalen) är fritt från Grapevine flavescence dorée MLO. Schweiz (utom kantonen Ticino och Misoxdalen) bör därför tas med som ett område varifrån växter av Vitis L. får föras in till skyddade zoner med avseende på skadegöraren. Del B i bilaga IV till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(26)

Direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(27)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växtskydd.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/49

(1)

I direktiv 2009/48/EG fastställs allmänna krav på ämnen som är klassificerade som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR-ämnen) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (2). Sådana ämnen får inte användas i leksaker, i beståndsdelar till leksaker eller mikrostrukturellt urskiljbara delar av leksaker, såvida de inte är oåtkomliga för barn, är tillåtna enligt ett kommissionsbeslut eller ingår i separata koncentrationer som är lika stora eller mindre än de relevanta koncentrationer som fastställts för klassificering av blandningar som innehåller dem som CMR-ämnen. För att skydda barns hälsa kan i tillämpliga fall särskilda gränsvärden för sådana ämnen fastställas, när det gäller leksaker som är avsedda för barn under tre år eller andra leksaker som är avsedda att stoppas i munnen.

(2)

Ämnet bisfenol A är en mycket vanlig kemikalie som används i stor omfattning vid tillverkningen av ett stort antal olika konsumentprodukter. Bisfenol A används som monomer vid tillverkning av polykarbonatplaster. Polykarbonatplaster används bland annat vid leksakstillverkning. Dessutom har bisfenol A påträffats i vissa leksaker.

(3)

I rådets direktiv 88/378/EEG av den 3 maj 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om leksakers säkerhet (3) reglerades de väsentliga säkerhetskraven för leksakers kemiska egenskaper till och med den 19 juli 2013. Den europeiska standarden EN 71-9:2005+A1:2007 har ett gränsvärde för migration på 0,1 mg/l för bisfenol A. De europeiska standarderna EN 71-10:2005 och EN 71-11:2005 innehåller relevanta testmetoder. Gränsvärdena och testmetoderna för bisfenol A i EN 71–9:2005+A1:2007, EN 71–10:2005 och EN 71–11:2005 används av leksaksindustrin som måttstock för att garantera att det inte förekommer någon farlig exponering på grund av bisfenol A i leksaker. De standarderna är dock inte harmoniserade standarder.

(4)

Bisfenol A är enligt förordning (EG) nr 1272/2008 klassificerat som reproduktionstoxiskt i kategori 2. Eftersom det inte finns några särskilda krav får bisfenol A förekomma i leksaker i koncentrationer som är lika stora som eller mindre än de relevanta koncentrationer som har fastställts för klassificering av blandningar som innehåller ämnet som CMR-ämne, nämligen 5 % från och med den 20 juli 2013 och 3 % från och med den 1 juni 2015. Det kan inte uteslutas att dessa koncentrationer kan leda till en ökning av små barns exponering för bisfenol A, jämfört med gränsvärdet för migration på 0,1 mg/l för bisfenol A enligt de europeiska standarderna EN 71-9:2005+A1:2007, EN 71-10:2005 och EN 71-11:2005.

(5)

Bisfenol A var föremål för heltäckande bedömningar 2003 och 2008 i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen (4). I den slutliga riskbedömningsrapporten, med titeln Updated European Union Risk Assessment Report 4,4'-isopropylidenediphenol (bisphenol-A), konstaterades bl.a. att bisfenol A har endokrinmodulerande egenskaper i flera in vitro- och in vivo-screeningtester, och man fann att ytterligare forskning behövdes för att skingra den osäkerhet som råder kring möjligheten att bisfenol A påverkar utvecklingen negativt vid låga doser. Trots detta motiverar en hög nivå på skyddet av barn mot risker orsakade av kemiska ämnen i leksaker, med tanke på barns särskilda behov i egenskap av en utsatt konsumentgrupp, att gränsvärdet för migration på 0,1 mg/l för bisfenol A tas med i direktiv 2009/48/EG.

(6)

Effekterna av bisfenol A utvärderas för närvarande i vetenskapliga forum, däribland Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Gränsvärdet för migration i detta direktiv bör ses över om nya relevanta vetenskapliga uppgifter blir tillgängliga i framtiden.

(7)

Direktiv 2009/48/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från kommittén för leksakers säkerhet.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/52

(1)

Den 28 februari 2011 antog rådet beslut 2011/137/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen (1).

(2)

Den 19 mars 2014 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2146 (2014) enligt vilken FN:s medlemsstater bemyndigas att göra inspektioner på de fartyg på öppet hav som förtecknas av den kommitté som inrättats enligt punkt 24 i FN:s säkerhetsråds resolution 1970 (2011) (nedan kallad kommittén).

(3)

I FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014) föreskrivs att flaggstaterna för förtecknade fartyg ska, om förtecknandet av kommittén så föreskriver, vidta de åtgärder som krävs för att ge sådana fartyg direktiv om att inte lasta, transportera eller lossa råolja som olagligen exporteras från Libyen ombord på fartygen, i avsaknad av direktiv från den libyska regeringens kontaktpunkt.

(4)

Därutöver ska FN:s medlemsstater enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014), om förtecknandet av kommittén så föreskriver, vidta de åtgärder som krävs för att förhindra förtecknade fartyg från att anlöpa deras hamnar, såvida inte tillträde är nödvändigt för att genomföra en inspektion, i en nödsituation eller vid återvändande till Libyen.

(5)

Enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014) ska, om förtecknandet av kommittén så föreskriver, dessutom tillhandahållande av bunkringstjänster, såsom leverans av bränsle eller förnödenheter, eller andra fartygstjänster till förtecknade fartyg förbjudas, om inte tillhandahållandet av sådana tjänster är nödvändigt av humanitära skäl, eller vid återvändande till Libyen.

(6)

Enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014) ska, om förtecknandet av kommittén så föreskriver, inte heller finansiella transaktioner avseende råolja som olagligen exporteras från Libyen ombord på förtecknade fartyg utföras.

(7)

I enlighet med beslut 2011/137/Gusp har rådet genomfört en fullständig översyn av de förteckningar över personer och enheter som anges i bilagorna II och IV till det beslutet.

(8)

Identifieringsuppgifterna rörande en enhet i förteckningen över personer och enheter i bilaga IV till beslut 2011/137/Gusp bör uppdateras.

(9)

Det finns inte längre någon grund för att behålla två enheter på den förteckning över personer och enheter som anges i bilaga IV till beslut 2011/137/Gusp.

(10)

Beslut 2011/137/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 4b

1.   I enlighet med punkterna 5–9 i FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014) får medlemsstaterna göra inspektioner på förtecknade fartyg på öppet hav, genom att vidta alla åtgärder som står i proportion till de särskilda omständigheterna, med fullständigt beaktande av internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, i tillämpliga fall, för att utföra sådana inspektioner och ge fartygen direktiv om att vidta lämpliga åtgärder för att återlämna råoljan till Libyen, med samtycke av och i samarbete med Libyens regering.

2.   Innan en inspektion enligt punkt 1 utförs ska medlemsstaterna inhämta samtycke från fartygets flaggstat.

3.   Medlemsstater som utför en inspektion enligt punkt 1 ska till kommittén omgående lämna in en rapport om inspektionen som innehåller alla relevanta uppgifter, däribland de ansträngningar som gjorts för att inhämta samtycke från fartygets flaggstat.

4.   Medlemsstater som utför inspektioner enligt punkt 1 ska se till att sådana inspektioner utförs av örlogsfartyg och fartyg som ägs eller drivs av en stat och som endast nyttjas för statliga och icke-kommersiella ändamål.

5.   Punkt 1 ska inte påverka medlemsstaternas rättigheter, skyldigheter eller ansvar i enlighet med internationell rätt, inbegripet rättigheter eller skyldigheter i enlighet med Förenta nationernas havsrättskonvention, däribland den allmänna principen om en flaggstats exklusiva jurisdiktion när det gäller dess fartyg på öppet hav, med hänsyn till icke-förtecknade fartyg och i alla andra situationer än den som anges i den punkten.

6.   I bilaga V anges de fartyg som avses i punkt 1 och som förtecknats kommittén i enlighet med punkt 11 i FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014).

Artikel 4c

1.   En medlemsstat som är flaggstat för ett förtecknat fartyg ska, om förtecknandet av kommittén så föreskriver, ge fartyget direktiv om att inte lasta, transportera eller lossa råolja som olagligen exporteras från Libyen ombord på fartyget, i avsaknad av direktiv från den libyska regeringens kontaktpunkt som avses i punkt 3 i FN: s säkerhetsråds resolution 2146 (2014).

2.   Medlemsstaterna ska, om förtecknandet av kommittén så föreskriver, neka förtecknade fartyg att anlöpa deras hamnar, med undantag för om sådant tillträde krävs för att utföra en inspektion, i en nödsituation eller vid återvändande till Libyen.

3.   Tillhandahållande av bunkringstjänster, såsom leverans av bränsle eller förnödenheter, eller andra fartygstjänster till förtecknade fartyg ska vara förbjudet för medborgare i medlemsstaterna eller från medlemsstaternas territorier, om förtecknandet av kommittén så föreskriver.

4.   Punkt 3 ska inte tillämpas om den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten fastställer att tillhandhållandet av sådana tjänster är nödvändigt av humanitära skäl, eller om fartyget återvänder till Libyen. Den berörda medlemsstaten ska underrätta kommittén om eventuella sådana godkännanden.

5.   Finansiella transaktioner avseende råolja som olagligen exporteras från Libyen ombord på förtecknade fartyg ska, om förtecknandet av kommittén så föreskriver, vara förbjudet för medborgare i medlemsstaterna eller enheter inom deras jurisdiktion eller från medlemsstaternas territorier.

6.   I bilaga V anges de fartyg som avses i punkterna 1, 2, 3 och 5 och som förtecknats av kommittén i enlighet med punkt 11 i FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014).”

2.

Artikel 8.1 ska ersättas med följande:

”1.   Rådet ska göra ändringar i bilagorna I, III och V på grundval av beslut som fattats av säkerhetsrådet eller kommittén.”

3.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 9b

Om kommittén förtecknar ett fartyg som avses i artikel 4b.1 och artikel 4c.1, 4c.2, 4c.3 och 4c.5 ska rådet föra upp det fartyget i bilaga V.”

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/56

(1)

Den 27 september 2010 antog rådet beslut 2010/573/Gusp (1).

(2)

Den 27 september 2013 antog rådet beslut 2013/477/Gusp (2), genom vilket, på grundval av en översyn av beslut 2010/573/Gusp, de restriktiva åtgärderna mot ledarna i regionen Transnistrien i Republiken Moldavien förlängs till och med den 30 september 2014.

(3)

De restriktiva åtgärderna bör förlängas till och med den 31 oktober 2014.

(4)

Beslut 2010/573/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/57

(1)

Den 23 december 2013 antog rådet beslut 2013/798/Gusp.

(2)

Den 9 maj 2014 lade den sanktionskommitté som inrättats i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2127 (2013) till tre personer i den förteckning över personer och enheter som omfattas av de åtgärder som införts genom punkterna 30 och 32 i FN:s säkerhetsråds resolution 2134 (2014).

(3)

Bilagan till beslut 2013/798/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta.

24.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/60

(1)

Den 22 juli 2013 antog rådet beslut 2013/393/Gusp (1) om utnämning av Franz-Michael SKJOLD MELLBIN till Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskilda representanten) i Afghanistan. Den särskilda representantens uppdrag löper ut den 30 juni 2014.

(2)

Den särskilda representantens uppdrag bör förlängas för ytterligare en period på åtta månader.

(3)

Den särskilda representanten kommer att genomföra sitt uppdrag under omständigheter som kan förvärras och hindra uppnående av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

a)

bidra till genomförandet av EU:s och Afghanistans gemensamma uttalande och av EU-strategin i Afghanistan 2014–2016 och, om så är lämpligt, samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och Afghanistan,

b)

stödja den politiska dialogen mellan unionen och Afghanistan,