ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 179

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

femtiosjunde årgången
19 juni 2014


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

 

2014/369/EU

 

*

Rådets beslut av den 13 maj 2014 om ingående på unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen och Unionen Komorerna om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som avses i det gällande partnerskapsavtalet om fiske mellan de båda parterna

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets genomförandeförordning (EU) nr 663/2014 av den 5 juni 2014 om ändring av bilagorna A, B och C till förordning (EG) nr 1346/2000 om insolvensförfaranden

4

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 av den 18 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 vad gäller fastställandet av unionssymboler för skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter och vad gäller vissa regler om ursprung, vissa procedurregler och vissa kompletterande övergångsbestämmelser

17

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 665/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 när det gäller användningsvillkoren för det frivilliga kvalitetsbegreppet produkt från bergsområde

23

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 666/2014 av den 12 mars 2014 om fastställande av väsentliga krav på unionens inventeringssystem och beaktande av förändringar i den globala uppvärmningspotentialen och internationellt överenskomna inventarieriktlinjer i enlighet med Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 525/2013 ( 1 )

26

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 667/2014 av den 13 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om transaktionsregister när det gäller förfaranderegler för sanktioner som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ålägger transaktionsregister, samt bestämmelser om rätten till försvar och tidsfrister ( 1 )

31

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

36

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 669/2014 av den 18 juni 2014 om godkännande av kalcium-D-pantotenat och D-pantenol som fodertillsatser för alla djurarter ( 1 )

62

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 670/2014 av den 18 juni 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

66

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 671/2014 av den 18 juni 2014 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2014 inom ramen för de tullkvoter för fjäderfäkött som öppnades genom förordning (EG) nr 533/2007

68

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 672/2014 av den 18 juni 2014 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2014 inom ramen för de tullkvoter för fjäderfäkött som öppnades genom förordning (EG) nr 1385/2007

70

 

*

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 673/2014 av den 2 juni 2014 om inrättandet av en medlingspanel och panelens arbetsordning (ECB/2014/26)

72

 

 

III   Andra akter

 

 

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

 

*

Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 20/14/KOL av den 29 januari 2014 om ändring för nittioandra gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd

77

 

*

Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 21/14/KOL av den 29 januari 2014 om ändring för nittiotredje gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd

79

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/1


RÅDETS BESLUT

av den 13 maj 2014

om ingående på unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen och Unionen Komorerna om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som avses i det gällande partnerskapsavtalet om fiske mellan de båda parterna

(2014/369/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43 jämförd med artikel 218.6 a och 218.7,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)

Den 5 oktober 2006 godkände rådet ett partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna (nedan kallat partnerskapsavtalet) genom att anta förordning (EG) nr 1563/2006 (1).

(2)

Europeiska unionen och Unionen Komorerna har förhandlat fram ett nytt protokoll till partnerskapsavtalet som ger Europeiska unionens fartyg fiskemöjligheter i Komorernas vatten.

(3)

Detta nya protokoll har undertecknats på grundval av rådets beslut 2013/786/EU (2) och är provisoriskt tillämpligt från och med den 1 januari 2014.

(4)

Det är i Europeiska unionens intresse att genomföra partnerskapsavtalet genom ett protokoll i vilket man fastställer fiskemöjligheterna och den ekonomiska ersättningen samt definierar villkor för ansvarsfullt och hållbart fiske i Komorernas vatten.

(5)

Genom partnerskapsavtalet inrättas en gemensam kommitté, vars uppgift är att övervaka tillämpningen av avtalet. I enlighet med protokollet får den gemensamma kommittén dessutom godkänna vissa ändringar av protokollet. I syfte att underlätta godkännandet av sådana ändringar är det lämpligt att kommissionen, på vissa särskilda villkor, bemyndigas att godkänna ändringarna genom ett förenklat förfarande.

(6)

Det nya protokollet bör ingås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Protokollet mellan Europeiska unionen och Unionen Komorerna om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Unionen Komorerna (nedan kallat protokollet) godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar (3).

Artikel 2

Rådets ordförande ska på Europeiska unionens vägnar göra den anmälan som anges i artikel 14 i protokollet.

Artikel 3

Med förbehåll för de bestämmelser och villkor som anges i bilagan ska kommissionen bemyndigas att på Europeiska unionens vägnar godkänna de ändringar av protokollet som antas av den gemensamma kommittén.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 13 maj 2014.

På rådets vägnar

E. VENIZELOS

Ordförande


(1)  Rådets förordning (EG) nr 1563/2006 av den 5 oktober 2006 om ingående av ett partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna (EUT L 290, 20.10.2006, s. 6).

(2)  Rådets beslut 2013/786/EU av den 16 december 2013 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och provisorisk tillämpning av protokollet mellan Europeiska unionen och Unionen Komorerna om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som avses i det gällande partnerskapsavtalet om fiske mellan de båda parterna (EUT L 349, 21.12.2013, s. 4).

(3)  Protokollet har offentliggjorts i EUT L 349, 21.12.2013, s. 5 tillsammans med beslutet om undertecknande.


BILAGA

Tillämpningsområdet för delegering av befogenhet och förfarande för fastställande av Europeiska unionens ståndpunkt i gemensamma kommittén

1.

Kommissionen ska bemyndigas att förhandla med Unionen Komorerna och, när så är lämpligt och med förbehåll för att villkoren i punkt 3 i denna bilaga är uppfyllda, komma överens om ändringar av protokollet vad beträffar följande frågor:

a)

Översyn av fiskemöjligheterna i enlighet med artikel 5.1 i protokollet.

b)

Beslut om formerna för det sektorsuppdelade stödet i enlighet med artikel 3 i protokollet.

c)

Genomförande av protokollet och tillhörande bilagor i enlighet med artikel 5.3 i protokollet.

2.

I den gemensamma kommitté som inrättas i enlighet med partnerskapsavtalet ska Europeiska unionen

a)

handla i enlighet med de mål som eftersträvas av unionen inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken,

b)

vara i linje med rådets slutsatser av den 19 mars 2012 om meddelandet om den gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension,

c)

främja ståndpunkter som stämmer överens med relevanta bestämmelser antagna av regionala fiskeförvaltningsorganisationer.

3.

När ett beslut om ändring av det protokoll som avses i punkt 1 är avsett att antas under ett möte i gemensamma kommittén ska nödvändiga åtgärder vidtas för att den ståndpunkt som framförs på Europeiska unionens vägnar ska ta hänsyn till den senaste statistiska, biologiska och övriga relevanta informationen som översänts till kommissionen.

I detta syfte och på grundval av den informationen ska ett dokument där man anger detaljerna i unionens föreslagna ståndpunkt i tillräckligt god tid före det relevanta mötet i gemensamma kommittén översändas av Europeiska kommissionens avdelningar till rådet eller dess förberedande organ för behandling och godkännande.

Vad beträffar de frågor som avses i punkt 1 a krävs det kvalificerad majoritet för rådets godkännande av Europeiska unionens planerade ståndpunkt. I de övriga fallen ska Europeiska unionens ståndpunkt som anges i det förberedande dokumentet anses godkänd om inte ett antal medlemsstater som motsvarar en blockerande minoritet gör invändningar mot ståndpunkten vid ett möte i rådets förberedande organ eller inom 20 dagar efter mottagandet av det förberedande dokumentet, beroende på vilken tidpunkt som infaller först. I händelse av en sådan invändning ska frågan hänskjutas till rådet.

Om det vid senare möten, även direkt på plats, inte går att nå en överenskommelse så att Europeiska unionens ståndpunkt kan beakta nya faktorer, ska frågan hänskjutas till rådet eller dess förberedande organ.

Kommissionen uppmanas att i god tid vidta eventuella nödvändiga åtgärder för uppföljning av beslutet i gemensamma kommittén, i förekommande fall inbegripet offentliggörande av det relevanta beslutet i Europeiska unionens officiella tidning samt framläggande av förslag som behövs för detta besluts genomförande.


FÖRORDNINGAR

19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/4


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 663/2014

av den 5 juni 2014

om ändring av bilagorna A, B och C till förordning (EG) nr 1346/2000 om insolvensförfaranden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (1), särskilt artikel 45,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I bilagorna A, B och C till förordning (EG) nr 1346/2000 förtecknas de förfaranden och förvaltare i medlemsstaternas nationella lagstiftning för vilka den förordningen gäller. I bilaga A förtecknas de insolvensförfaranden som det hänvisas till i artikel 2 a i den förordningen. I bilaga B förtecknas de likvidationsförfaranden som det hänvisas till i artikel 2 c i den förordningen och i bilaga C förtecknas de förvaltare som det hänvisas till i artikel 2 b i den förordningen.

(2)

Den 5 februari 2013 underrättade Litauen på grundval av artikel 45 i förordning (EG) nr 1346/2000 kommissionen om ändringar i förteckningarna i bilagorna A och C till den förordningen.

(3)

Den 11 mars 2013 underrättade Irland på grundval av artikel 45 i förordning (EG) nr 1346/2000 kommissionen om ändringar i förteckningarna i bilagorna A och C till den förordningen.

(4)

Den 25 mars 2013 underrättade Grekland på grundval av artikel 45 i förordning (EG) nr 1346/2000 kommissionen om ändringar i förteckningarna i bilagorna A, B och C till den förordningen.

(5)

Den 25 mars 2013 underrättade Luxemburg på grundval av artikel 45 i förordning (EG) nr 1346/2000 kommissionen om ändringar i förteckningarna i bilagorna A, B och C till den förordningen.

(6)

Den 26 april 2013 underrättade Polen på grundval av artikel 45 i förordning (EG) nr 1346/2000 kommissionen om ändringar i förteckningarna i bilagorna A och B till den förordningen.

(7)

Den 22 maj 2013 underrättade Portugal på grundval av artikel 45 i förordning (EG) nr 1346/2000 kommissionen om ändringar i förteckningarna i bilagorna A, B och C till den förordningen.

(8)

Den 5 februari 2014 underrättade Italien på grundval av artikel 45 i förordning (EG) nr 1346/2000 rådet om ändringar i förteckningarna i bilagorna A, B och C till den förordningen. Den underrättelsen ändrades därefter den 10 april 2014.

(9)

Den 12 februari 2014 underrättade Cypern på grundval av artikel 45 i förordning (EG) nr 1346/2000 rådet om ändringar i förteckningarna i bilagorna A, B och C till den förordningen. Den underrättelsen ändrades därefter den 10 april 2014.

(10)

Förenade kungariket och Irland är bundna av förordning (EG) nr 1346/2000 och deltar därför, enligt artikel 45 i den förordningen, i antagandet och tillämpningen av den här förordningen.

(11)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(12)

Bilagorna A, B och C till förordning (EG) nr 1346/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna A, B och C till förordning (EG) nr 1346/2000 ska ersättas med texten i bilagorna I, II och III till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Luxemburg den 5 juni 2014.

På rådets vägnar

N. DENDIAS

Ordförande


(1)  EGT L 160, 30.6.2000, s. 1.


BILAGA I

”BILAGA A

Insolvensförfaranden som avses i artikel 2 a

BELGIQUE/BELGIË

Het faillissement/La faillite,

De gerechtelijke reorganisatie door een collectief akkoord/La réorganisation judiciaire par accord collectif,

De gerechtelijke reorganisatie door overdracht onder gerechtelijk gezag/La réorganisation judiciaire par transfert sous autorité de justice,

De collectieve schuldenregeling/Le règlement collectif de dettes,

De vrijwillige vereffening/La liquidation volontaire,

De gerechtelijke vereffening/La liquidation judiciaire,

De voorlopige ontneming van beheer, bepaald in artikel 8 van de faillissementswet/Le dessaisissement provisoire, visé à l'article 8 de la loi sur les faillites,

БЪЛГАРИЯ

Производство по несъстоятелност,

ČESKÁ REPUBLIKA

Konkurs,

Reorganizace,

Oddlužení,

DEUTSCHLAND

Das Konkursverfahren,

Das gerichtliche Vergleichsverfahren,

Das Gesamtvollstreckungsverfahren,

Das Insolvenzverfahren,

EESTI

Pankrotimenetlus,

ÉIRE/IRELAND

Compulsory winding-up by the court,

Bankruptcy,

The administration in bankruptcy of the estate of persons dying insolvent,

Winding-up in bankruptcy of partnerships,

Creditors' voluntary winding-up (with confirmation of a court),

Arrangements under the control of the court which involve the vesting of all or part of the property of the debtor in the Official Assignee for realisation and distribution,

Company examinership,

Debt Relief Notice,

Debt Settlement Arrangement,

Personal Insolvency Arrangement,

ΕΛΛΑΔΑ

Η πτώχευση,

Η ειδική εκκαθάριση εν λειτουργία,

Σχέδιο αναδιοργάνωσης,

Απλοποιημένη διαδικασία επί πτωχεύσεων μικρού αντικειμένου,

ESPAÑA

Concurso,

FRANCE

Sauvegarde,

Redressement judiciaire,

Liquidation judiciaire,

HRVATSKA

Stečajni postupak,

ITALIA

Fallimento,

Concordato preventivo,

Liquidazione coatta amministrativa,

Amministrazione straordinaria,

ΚΥΠΡΟΣ

Υποχρεωτική εκκαθάριση από το Δικαστήριο,

Εκούσια εκκαθάριση από μέλη,

Εκούσια εκκαθάριση από πιστωτές

Εκκαθάριση με την εποπτεία του Δικαστηρίου,

Διάταγμα Παραλαβής και πτώχευσης κατόπιν Δικαστικού Διατάγματος,

Διαχείριση της περιουσίας προσώπων που απεβίωσαν αφερέγγυα,

LATVIJA

Tiesiskās aizsardzības process,

Juridiskās personas maksātnespējas process,

Fiziskās personas maksātnespējas process,

LIETUVA

Įmonės restruktūrizavimo byla,

Įmonės bankroto byla,

Įmonės bankroto procesas ne teismo tvarka,

Fizinio asmens bankroto byla,

LUXEMBOURG

Faillite,

Gestion contrôlée,

Concordat préventif de faillite (par abandon d'actif),

Régime spécial de liquidation du notariat,

Procédure de règlement collectif des dettes dans le cadre du surendettement,

MAGYARORSZÁG

Csődeljárás,

Felszámolási eljárás,

MALTA

Xoljiment,

Amministrazzjoni,

Stralċ volontarju mill-membri jew mill-kredituri,

Stralċ mill-Qorti,

Falliment f'każ ta' negozjant,

NEDERLAND

Het faillissement,

De surséance van betaling,

De schuldsaneringsregeling natuurlijke personen,

ÖSTERREICH

Das Konkursverfahren (Insolvenzverfahren),

Das Sanierungsverfahren ohne Eigenverwaltung (Insolvenzverfahren),

Das Sanierungsverfahren mit Eigenverwaltung (Insolvenzverfahren),

Das Schuldenregulierungsverfahren,

Das Abschöpfungsverfahren,

Das Ausgleichsverfahren,

POLSKA

Postępowanie naprawcze,

Upadłość obejmująca likwidację,

Upadłość z możliwością zawarcia układu,

PORTUGAL

Processo de insolvência,

Processo especial de revitalização,

ROMÂNIA

Procedura insolvenței,

Reorganizarea judiciară,

Procedura falimentului,

SLOVENIJA

Stečajni postopek,

Skrajšani stečajni postopek,

Postopek prisilne poravnave,

Prisilna poravnava v stečaju,

SLOVENSKO

Konkurzné konanie,

Reštrukturalizačné konanie,

SUOMI/FINLAND

Konkurssi/konkurs,

Yrityssaneeraus/företagssanering,

SVERIGE

Konkurs,

Företagsrekonstruktion,

UNITED KINGDOM

Winding-up by or subject to the supervision of the court,

Creditors' voluntary winding-up (with confirmation by the court),

Administration, including appointments made by filing prescribed documents with the court,

Voluntary arrangements under insolvency legislation,

Bankruptcy or sequestration.”


BILAGA II

”BILAGA B

Insolvensförfaranden som avses i artikel 2 c

BELGIQUE/BELGIË

Het faillissement/La faillite,

De vrijwillige vereffening/La liquidation volontaire,

De gerechtelijke vereffening/La liquidation judiciaire,

De gerechtelijke reorganisatie door overdracht onder gerechtelijk gezag/La réorganisation judiciaire par transfert sous autorité de justice,

БЪЛГАРИЯ

Производство по несъстоятелност,

ČESKÁ REPUBLIKA

Konkurs,

DEUTSCHLAND

Das Konkursverfahren,

Das Gesamtvollstreckungsverfahren,

Das Insolvenzverfahren,

EESTI

Pankrotimenetlus,

ÉIRE/IRELAND

Compulsory winding-up,

Bankruptcy,

The administration in bankruptcy of the estate of persons dying insolvent,

Winding-up in bankruptcy of partnerships,

Creditors' voluntary winding-up (with confirmation of a court),

Arrangements under the control of the court which involve the vesting of all or part of the property of the debtor in the Official Assignee for realisation and distribution,

ΕΛΛΑΔΑ

Η πτώχευση

Η ειδική εκκαθάριση

Απλοποιημένη διαδικασία επί πτωχεύσεων μικρού αντικειμένου

ESPAÑA

Concurso,

FRANCE

Liquidation judiciaire,

HRVATSKA

Stečajni postupak,

ITALIA

Fallimento,

Concordato preventivo,

Liquidazione coatta amministrativa,

Amministrazione straordinaria,

ΚΥΠΡΟΣ

Υποχρεωτική εκκαθάριση από το Δικαστήριο,

Εκκαθάριση με την εποπτεία του Δικαστηρίου,

Εκούσια εκκαθάριση από πιστωτές, με επιβεβαίωση του Δικαστηρίου,

Πτώχευση,

Διαχείριση της περιουσίας προσώπων που απεβίωσαν αφερέγγυα,

LATVIJA

Juridiskās personas maksātnespējas process,

Fiziskās personas maksātnespējas process,

LIETUVA

Įmonės bankroto byla

Įmonės bankroto procesas ne teismo tvarka,

LUXEMBOURG

Faillite,

Régime spécial de liquidation du notariat,

Liquidation judiciaire dans le cadre du surendettement,

MAGYARORSZÁG

Felszámolási eljárás,

MALTA

Stralċ volontarju,

Stralċ mill-Qorti,

Falliment inkluż il-ħruġ ta' mandat ta' qbid mill-Kuratur f'każ ta' negozjant fallut,

NEDERLAND

Het faillissement,

De schuldsaneringsregeling natuurlijke personen,

ÖSTERREICH

Das Konkursverfahren (Insolvenzverfahren),

POLSKA

Upadłość obejmująca likwidację,

PORTUGAL

Processo de insolvência,

ROMÂNIA

Procedura falimentului,

SLOVENIJA

Stečajni postopek,

Skrajšani stečajni postopek,

SLOVENSKO

Konkurzné konanie,

SUOMI/FINLAND

Konkurssi/konkurs,

SVERIGE

Konkurs,

UNITED KINGDOM

Winding-up by or subject to the supervision of the court,

Winding-up through administration, including appointments made by filing prescribed documents with the court,

Creditors' voluntary winding-up (with confirmation by the court),

Bankruptcy or sequestration.”


BILAGA III

”BILAGA C

Förvaltare som avses i artikel 2 b

BELGIQUE/BELGIË

De curator/Le curateur,

De gedelegeerd rechter/Le juge-délégué,

De gerechtsmandataris/Le mandataire de justice,

De schuldbemiddelaar/Le médiateur de dettes,

De vereffenaar/Le liquidateur,

De voorlopige bewindvoerder/L'administrateur provisoire,

БЪЛГАРИЯ

Назначен предварително временен синдик,

Временен синдик,

(Постоянен) синдик,

Служебен синдик,

ČESKÁ REPUBLIKA

Insolvenční správce,

Předběžný insolvenční správce,

Oddělený insolvenční správce,

Zvláštní insolvenční správce,

Zástupce insolvenčního správce,

DEUTSCHLAND

Konkursverwalter,

Vergleichsverwalter,

Sachwalter (nach der Vergleichsordnung),

Verwalter,

Insolvenzverwalter,

Sachwalter (nach der Insolvenzordnung),

Treuhänder,

Vorläufiger Insolvenzverwalter,

EESTI

Pankrotihaldur,

Ajutine pankrotihaldur,

Usaldusisik,

ÉIRE/IRELAND

Liquidator,

Official Assignee,

Trustee in bankruptcy,

Provisional Liquidator,

Examiner,

Personal Insolvency Practitioner,

Insolvency Service,

ΕΛΛΑΔΑ

Ο σύνδικος,

Ο εισηγητής,

Η επιτροπή των πιστωτών,

Ο ειδικός εκκαθαριστής,

ESPAÑA

Administradores concursales,

FRANCE

Mandataire judiciaire,

Liquidateur,

Administrateur judiciaire,

Commissaire à l'exécution du plan,

HRVATSKA

Stečajni upravitelj,

Privremeni stečajni upravitelj,

Stečajni povjerenik,

Povjerenik,

ITALIA

Curatore,

Commissario giudiziale,

Commissario straordinario,

Commissario liquidatore,

Liquidatore giudiziale,

ΚΥΠΡΟΣ

Εκκαθαριστής και Προσωρινός Εκκαθαριστής,

Επίσημος Παραλήπτης,

Διαχειριστής της Πτώχευσης,

LATVIJA

Maksātnespējas procesa administrators,

LIETUVA

Bankroto administratorius,

Restruktūrizavimo administratorius,

LUXEMBOURG

Le curateur,

Le commissaire,

Le liquidateur,

Le conseil de gérance de la section d'assainissement du notariat,

Le liquidateur dans le cadre du surendettement,

MAGYARORSZÁG

Vagyonfelügyelő,

Felszámoló,

MALTA

Amministratur Proviżorju,

Riċevitur Uffiċjali,

Stralċjarju,

Manager Speċjali,

Kuraturi f'każ ta' proċeduri ta' falliment,

NEDERLAND

De curator in het faillissement,

De bewindvoerder in de surséance van betaling,

De bewindvoerder in de schuldsaneringsregeling natuurlijke personen,

ÖSTERREICH

Masseverwalter,

Sanierungsverwalter,

Ausgleichsverwalter,

Besonderer Verwalter,

Einstweiliger Verwalter,

Sachwalter,

Treuhänder,

Insolvenzgericht,

Konkursgericht,

POLSKA

Syndyk,

Nadzorca sądowy,

Zarządca,

PORTUGAL

Administrador de insolvência,

Administrador judicial provisório,

ROMÂNIA

Practician în insolvență,

Administrator judiciar,

Lichidator,

SLOVENIJA

Upravitelj prisilne poravnave,

Stečajni upravitelj,

Sodišče, pristojno za postopek prisilne poravnave,

Sodišče, pristojno za stečajni postopek,

SLOVENSKO

Predbežný správca,

Správca,

SUOMI/FINLAND

Pesänhoitaja/boförvaltare,

Selvittäjä/utredare,

SVERIGE

Förvaltare,

Rekonstruktör,

UNITED KINGDOM

Liquidator,

Supervisor of a voluntary arrangement,

Administrator,

Official Receiver,

Trustee,

Provisional Liquidator,

Judicial factor.”


19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/17


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 664/2014

av den 18 december 2013

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 vad gäller fastställandet av unionssymboler för skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter och vad gäller vissa regler om ursprung, vissa procedurregler och vissa kompletterande övergångsbestämmelser

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 5.4 första och andra stycket, artikel 12.7 första stycket, artikel 16.2, artikel 19.2 första stycket, artikel 23.4 första stycket, artikel 25.3, artikel 49.7 första stycket, artikel 51.6 första stycket, artikel 53.3 första stycket och artikel 54.2 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr 1151/2012 har upphävt och ersatt rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (2) och rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (3). Genom förordning (EU) nr 1151/2012 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter. I syfte att se till att kvalitetssystemet för jordbruksprodukter och livsmedel fungerar smidigt även inom den nya rättsliga ramen, måste vissa regler antas genom sådana rättsakter. De nya reglerna bör ersätta genomförandebestämmelserna för kommissionens förordningar (EG) nr 509/2006 och (EG) nr 510/2006, som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1898/2006 av den 14 december 2006 om fastställande av närmare tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (4) respektive i kommissionens förordning (EG) nr 1216/2007 av den 18 oktober 2007 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (5).

(2)

För att ta hänsyn till de speciella förhållandena inom produktionen av produkter av animaliskt ursprung vars namn är registrerade som skyddad ursprungsbeteckning, särskilt fysiska och materiella begränsningar, bör undantag när det gäller fodrets ursprung tillåtas i produktspecifikationen för sådana produkter. Dessa undantag bör inte på något sätt påverka sambandet mellan den geografiska miljön och den särskilda kvalitet eller de särskilda egenskaper hos produkten som väsentligen eller uteslutande beror på denna miljö.

(3)

För att ta hänsyn till särarten hos vissa produkter vars namn är avsett att registreras som skyddad geografisk beteckning, bör det i produktspecifikationen för dessa produkter tillåtas begränsningar avseende råvarornas ursprung. Sådana begränsningar bör motiveras på grundval av objektiva kriterier som är i linje med de allmänna principerna för systemet med skyddade geografiska beteckningar och som ytterligare ökar produkternas överensstämmelse med systemets mål.

(4)

För att säkerställa att konsumenterna får riktig information, bör det fastställas unionssymboler som utformats för att ge offentlighet åt skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter.

(5)

I syfte att garantera att produktspecifikationerna för garanterade traditionella specialiteter endast innehåller relevant och koncis information och för att undvika överdrivet omfattande ansökningar om registrering eller ansökningar om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för en garanterad traditionell specialitet, bör det fastställas en gräns för hur lång en produktspecifikation får vara.

(6)

För att förenkla ansökningsförfarandet bör det fastställas kompletterande regler för de nationella invändningsförfarandena för gemensamma ansökningar avseende mer än ett nationellt territorium. Eftersom rätten att invända måste garanteras på hela unionens territorium, bör skyldighet att genomföra nationella invändningsförfaranden i alla medlemsstater som berörs av gemensamma ansökningar föreskrivas.

(7)

För att tydliggöra de olika stegen i invändningsförfarandet är det nödvändigt att specificera den sökandes förfarandemässiga skyldigheter i det fall de samråd som hållits till följd av en motiverad invändning leder till en överenskommelse.

(8)

I syfte att underlätta handläggningen av ansökningar om ändring av en produktspecifikation, bör kompletterande bestämmelser fastställas rörande granskning av ändringsansökningar och rörande inlämnande och bedömning av mindre ändringar. Eftersom tillfälliga ändringar till naturen är brådskande, bör de undantas från standardförfarandet och bör inte omfattas av kommissionens formella godkännande. Kommissionen bör dock informeras fullt ut om innehållet i och motiveringen till sådana ändringar.

(9)

För att garantera att alla parter har möjlighet att försvara sina rättigheter och legitima intressen bör det fastställas kompletterande regler för avregistreringsförfarandet. Avregistreringsförfarandet bör anpassas till standardförfarandet för registrering enligt artiklarna 49–52 i förordning (EU) nr 1151/2012. Det bör också klargöras att medlemsstaterna tillhör de juridiska personer som kan ha ett berättigat intresse av att lämna in en ansökan om avregistrering enligt artikel 54.1 första stycket i den förordningen.

(10)

För skyddet av producenters eller berörda parters legitima intressen bör det även i fortsättningen vara möjligt att på den berörda medlemsstatens begäran offentliggöra sammanfattande dokument avseende skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som registrerats före den 31 mars 2006 och för vilka inget sammanfattande dokument har offentliggjorts.

(11)

För produkter med ursprung i unionen som saluförs med en skyddad ursprungsbeteckning, en skyddad geografisk beteckning eller en garanterad traditionell specialitet gäller, enligt artikel 12.3 och artikel 23.3 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012, att de unionssymboler som är kopplade till produkterna måste finnas med i märkningen och att de relevanta beteckningarna eller förkortningarna får finnas med i märkningen. I artikel 23.3 andra stycket föreskrivs att symbolen är frivillig i märkningen av garanterade traditionella specialiteter som har producerats utanför unionen. Dessa bestämmelser kommer att bli tillämpliga först från och med den 4 januari 2016. I förordningarna (EG) nr 509/2006 och (EG) nr 510/2006, som upphävdes genom förordning (EU) nr 1151/2012, föreskrivs skyldigheten att i märkningen av produkter med ursprung i unionen använda antingen symbolen eller den fullständiga beteckningen och det gavs möjlighet att använda beteckningen ”garanterad traditionell specialitet” i märkningen av garanterade traditionella specialiteter som producerats utanför unionen. För att säkerställa kontinuiteten mellan de båda upphävda förordningarna och förordning (EU) nr 1151/2012 bör skyldigheten att i märkningen av produkter med ursprung i unionen använda antingen symbolen eller den motsvarande beteckningen respektive möjligheten att använda beteckningen ”garanterad traditionell specialitet” i märkningen av garanterade traditionella specialiteter som producerats utanför unionen anses ha fastställts implicit i förordning (EU) nr 1151/2012 och redan vara tillämpliga. För att säkerställa rättslig säkerhet och för att skydda producenter och berörda parters rättigheter och legitima intressen bör villkoren för användning av symboler och beteckningar i märkningen, i enlighet med föreskrifterna i förordningarna (EG) nr 509/2006 och (EG) nr 510/2006, fortsätta att gälla till och med den 3 januari 2016.

(12)

För tydlighetens och den rättsliga säkerhetens skull bör förordning (EG) nr 1898/2006 och förordning (EG) nr 1216/2007 upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Särskilda regler för fodrets ursprung samt för råvaror

1.   I fråga om produkter av animaliskt ursprung vars namn är registrerat som skyddad ursprungsbeteckning ska, vid tillämpning av artikel 5 i förordning (EU) nr 1151/2012, foder uteslutande ha sitt ursprung i det avgränsade geografiska området.

I den mån det inte är tekniskt möjligt att få foder som till alla delar har sitt ursprung i det avgränsade området, får foder med ursprung utanför det området tillsättas förutsatt att den kvalitet och de egenskaper hos produkten som huvudsakligen beror på det geografiska området inte påverkas. Foder med ursprung utanför det avgränsade geografiska området får aldrig överstiga 50 % av torrsubstansen utslaget på ett helt år.

2.   Alla begränsningar i fråga om ursprung för råvaror som anges i produktspecifikationen för en produkt vars namn har registrerats som en skyddad geografisk beteckning, ska motiveras i förhållande till det samband som avses i artikel 7.1 f ii i förordning (EU) nr 1151/2012.

Artikel 2

Unionssymboler

De unionssymboler som avses i artiklarna 12.2 och 23.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska fastställas i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 3

Begränsning av produktspecifikationer för garanterade traditionella specialiteter

Den produktspecifikation som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska vara kortfattad och inte överstiga 5 000 ord, utom i vederbörligen motiverade fall.

Artikel 4

Nationella invändningsförfaranden för gemensamma ansökningar

Vid gemensamma ansökningar enligt artikel 49.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska de tillhörande nationella invändningsförfarandena genomföras i alla berörda medlemsstater.

Artikel 5

Skyldighet att anmäla en överenskommelse inom ramen för ett invändningsförfarande

Om en överenskommelse nås mellan de berörda parterna efter samråd enligt artikel 51.3 i förordning (EU) nr 1151/2012, ska myndigheterna i den medlemsstat eller det tredjeland där ansökan lämnades in anmäla alla faktorer som har möjliggjort överenskommelsen till kommissionen, inbegripet yttrandena från sökanden och myndigheterna i en medlemsstat eller i ett tredjeland eller från andra fysiska och juridiska personer som har inkommit med en invändning.

Artikel 6

Ändring av en produktspecifikation

1.   Om det inte rör sig om en mindre ändring, ska ansökan om en ändring av en produktspecifikation enligt artikel 53.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 innehålla en uttömmande beskrivning av och de särskilda skälen till varje ändring. Beskrivningen ska för varje ändring i detalj jämföra den ursprungliga produktspecifikationen och, i förekommande fall, det ursprungliga sammanfattande dokumentet med den föreslagna ändrade versionen.

Ansökan ska kunna läsas och förstås fristående. Den ska innehålla alla ändringar av produktspecifikationen och, i förekommande fall, av det sammanfattande dokument för vilket ett godkännande begärs.

En ansökan om en ändring som inte är mindre, vilken inte överensstämmer med bestämmelserna i första och andra stycket, ska inte godtas. Kommissionen ska underrätta den sökande om ansökan inte kan godtas.

Kommissionens godkännande av en ansökan om en ändring av produktspecifikationen som inte är en mindre ändring, ska endast omfatta de ändringar som ingår i själva ansökan.

2.   Ansökningar om en mindre ändring av en produktspecifikation gällande skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar ska lämnas in till myndigheterna i den medlemsstat vars geografiska område beteckningen avser. Ansökningar om en mindre ändring av en produktspecifikation gällande garanterade traditionella specialiteter ska lämnas in till myndigheterna i den medlemsstat där gruppen är etablerad. Om ansökan om en mindre ändring av en produktspecifikation inte kommer från den grupp som lämnat in ansökan om registrering av det eller de namn som produktspecifikationen avser ska medlemsstaten ge den gruppen tillfälle att lämna synpunkter på ansökan, förutsatt att gruppen fortfarande existerar. Om medlemsstaten anser att kraven i förordning (EU) nr 1151/2012 och i de bestämmelser som antagits med stöd av förordningen är uppfyllda, får den lämna in en samlad ansökan om mindre ändring till kommissionen. Ansökningar om en mindre ändring av en produktspecifikation får för produkter med ursprung i tredje land lämnas in av en grupp som har ett legitimt intresse, antingen direkt till kommissionen eller genom myndigheterna i tredjelandet.

I en ansökan om mindre ändring ska endast mindre ändringar i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 föreslås. Den ska innehålla beskrivningar av de mindre ändringarna och en sammanfattning av skälen till att en ändring krävs samt visa att de föreslagna ändringarna är att betrakta som mindre i enlighet med artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012. Den ska för varje ändring jämföra den ursprungliga produktspecifikationen och, i förekommande fall, det ursprungliga sammanfattande dokumentet med den föreslagna ändrade versionen. Ansökan ska kunna läsas och förstås fristående och ska innehålla alla ändringar av produktspecifikationen och, i förekommande fall, av det sammanfattande dokument för vilket ett godkännande begärs.

Mindre ändringar enligt artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 ska betraktas som godkända om kommissionen inte meddelar sökanden något annat beslut inom tre månader efter mottagandet av ansökan.

En ansökan om en mindre ändring som inte överensstämmer med andra stycket i den här punkten ska inte tas emot. Tyst godkännande enligt tredje stycket i denna punkt ska inte vara tillämpligt i samband med sådana ansökningar. Om ansökan inte kan godtas ska kommissionen underrätta den sökande om detta inom tre månader från mottagandet av ansökan.

Kommissionen ska offentliggöra en godkänd mindre ändring av en produktspecifikation som inte innebär någon ändring av det som avses i artikel 50.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

3.   Förfarandet i artiklarna 49–52 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska inte tillämpas på ändringar som rör en tillfällig ändring i produktspecifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna infört obligatoriska sanitära och fytosanitära åtgärder eller som har samband med naturkatastrofer eller svåra väderförhållanden som formellt har erkänts av de behöriga myndigheterna.

Ändringarna tillsammans med skälen till ändringarna ska meddelas kommissionen senast två veckor efter godkännandet. Tillfälliga ändringar av en produktspecifikation för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning ska meddelas kommissionen av myndigheterna i den medlemsstat vars geografiska område beteckningen hänför sig till. Tillfälliga ändringar av produktspecifikationen rörande en garanterad traditionell specialitet ska meddelas kommissionen av myndigheterna i den medlemsstat där gruppen är etablerad. Tillfälliga ändringar rörande produkter med ursprung i tredjeländer ska meddelas kommissionen antingen av en grupp som har ett legitimt intresse eller av myndigheterna i det aktuella tredjelandet. Medlemsstaterna ska offentliggöra tillfälliga ändringar av en produktspecifikation. I meddelanden som rör en tillfällig ändring i produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning ska medlemsstaterna endast bifoga en hänvisning till offentliggörandet. I meddelanden som rör en tillfällig ändring i en produktspecifikation för en garanterad traditionell specialitet, ska de bifoga den tillfälliga ändring av produktspecifikationen som offentliggjorts. I meddelanden som rör produkter med ursprung i tredjeländer ska den godkända tillfälliga ändringen av produktspecifikationen skickas in till kommissionen. Handlingar som styrker sanitära och fytosanitära åtgärder och en kopia av den rättsakt genom vilken naturkatastrofer eller ogynnsamma väderförhållanden erkänns ska bifogas i alla meddelanden om tillfälliga ändringar från medlemsstater och tredjeländer. Kommissionen ska offentliggöra sådana ändringar.

Artikel 7

Avregistrering

1.   Förfarandet i artiklarna 49–52 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska i tillämpliga delar gälla vid avregistrering enligt artikel 54.1 första och andra stycket i den förordningen.

2.   Medlemsstaterna ska ha rätt att lämna in en ansökan om avregistrering på eget initiativ, i enlighet med artikel 54.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

3.   Ansökan om avregistrering ska offentliggöras i enlighet med artikel 50.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

4.   Motiverade invändningar avseende avregistrering ska endast godtas om de visar att en berörd part är fortsatt kommersiellt beroende av den registrerade beteckningen.

Artikel 8

Övergångsbestämmelser

1.   När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som registrerats före den 31 mars 2006 ska kommissionen, på en medlemsstats begäran, offentliggöra ett sammanfattande dokument som lämnats in av den medlemsstaten i Europeiska unionens officiella tidning. Offentliggörandet ska åtföljas av en hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen.

2.   Till och med den 3 januari 2016 ska följande ändringar gälla:

a)

För produkter med ursprung i unionen ska, i det fall det registrerade namnet används i märkningen, detta åtföljas antingen av relevant unionssymbol eller av den relevanta beteckning som avses i artikel 12.3 eller artikel 23.3 i förordning (EU) nr 1151/2012.

b)

För produkter som producerats utanför unionen ska den uppgift som avses i artikel 23.3 i förordning (EU) nr 1151/2012 vara frivillig i märkningen av garanterade traditionella specialiteter.

Artikel 9

Upphävande

Förordningarna (EG) nr 1898/2006 och (EG) nr 1216/2007 ska upphöra att gälla.

Artikel 10

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5 ska endast tillämpas på invändningsförfaranden för vilka den tremånadersperiod som fastställs i artikel 51.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 inte har löpt ut den dag då denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den 18 december 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.

(3)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(4)  EUT L 369, 23.12.2006, s. 1.

(5)  EUT L 275, 19.10.2007, s. 3


BILAGA

Unionssymbolen för ”Skyddad ursprungsbeteckning”

Image

Unionssymbolen för ”Skyddad geografisk beteckning”

Image

Unionssymbolen för ”Garanterad traditionell specialitet”

Image

19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/23


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 665/2014

av den 11 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 när det gäller användningsvillkoren för det frivilliga kvalitetsbegreppet ”produkt från bergsområde”

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 31.3 och 31.4, och

av följande skäl:

(1)

Det har genom förordning (EU) nr 1151/2012 inrättats en ordning för frivilliga kvalitetsbegrepp för att göra det lättare för producenter av jordbruksprodukter att sprida information om sina produkters mervärdesskapande egenskaper eller kvaliteter på den inre marknaden. Förordningen fastställer användningsvillkoren för det frivilliga kvalitetsbegreppet ”produkt från bergsområde” och ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter om undantag från dessa villkor i vederbörligen motiverade fall och för att ta hänsyn till naturliga begränsningar som påverkar jordbruket i bergsområden. Förordningen ger också kommissionen befogenhet att anta delegerade akter om produktionsmetoder och andra kriterier som är relevanta för tillämpningen av begreppet.

(2)

För att undvika att konsumenterna vilseleds, bör användningen av begreppet ”produkt från bergsområde” för produkter av animaliskt ursprung klargöras. När det gäller produkter som djur producerar, t.ex. mjölk och ägg, bör produktionen ske i bergsområden. När det gäller produkter som framställs från djur, t.ex. kött, bör djuren födas upp i bergsområden. Eftersom jordbrukare ofta köper ungdjur, bör dessa djur tillbringa åtminstone de två sista tredjedelarna av sitt liv i bergsområden.

(3)

Alternerande beteshållning, även sådan där man alternerar mellan marker i bergsområden och marker som inte är belägna i bergsområden, är något som tillämpas i många delar av unionen för att dra nytta av säsongsbunden tillgång till bete. Det är en metod som sörjer för bevarande av betesmarker på högre höjd som inte lämpar sig för bete året runt och av traditionella kulturlandskap i bergsområden. Alternerande beteshållning har också direkta miljöfördelar, t.ex. minskad risk för erosion och laviner. För att alternerande beteshållning ska tillämpas även i fortsättningen bör begreppet ”produkt från bergsområde” få användas för produkter som framställts från vandrande djur, vilka tillbringar minst en fjärdedel av sina liv på betesmarker i bergsområden.

(4)

För att säkerställa att foder för lantbruksdjur huvudsakligen härrör från bergsområden, bör det klargöras att minst hälften av deras årliga animaliska föda, uttryckt som procentandel av torrsubstansen, bör bestå av foder som härrör från bergsområden.

(5)

Eftersom redan tillgängligt foder utgör mer än hälften av den årliga födan för idisslare i bergsområden, bör denna procentandel vara högre i deras fall.

(6)

På grund av naturliga begränsningar och det faktum att foder som framställs i bergsområden främst är för idisslare, härrör för närvarande endast en liten andel av fodret för svin från bergsområden. För att uppnå den nödvändiga balansen mellan de båda målen med begreppet ”produkt från bergsområde”, som anges i skäl 45 i förordning (EU) nr 1151/2012, samt säkerställa att svinuppfödning i bergsområden kan fortsätta och därigenom bevara landsbygdens struktur, bör andelen foder för svin som måste härröra från sådana områden utgöra mindre än hälften av djurens årliga föda.

(7)

Foderbegränsningar bör tillämpas för vandrande djur så länge som de befinner sig i bergsområden.

(8)

Eftersom alternerande beteshållning tillämpas även för bikupor, bör tillämpningen av begreppet ”produkt från bergsområde” på produkter från biodling klargöras. Eftersom socker för utfodring av bin normalt inte härrör från bergsområden, bör inga foderrestriktioner gälla för bin.

(9)

För att undvika att konsumenterna vilseleds, bör begreppet ”produkt från bergsområde” användas för produkter av vegetabiliskt ursprung endast om växterna odlas i bergsområden.

(10)

Bearbetade produkter bör tillåtas att som ingredienser innehålla råvaror såsom socker, salt eller örter som inte kan framställas i bergsområden, under förutsättning att de inte utgör mer än 50 % av den totala vikten av dessa ingredienser.

(11)

I vissa bergsområden i unionen saknas tillräckliga resurser för produktion av mjölk och mjölkprodukter av obehandlad mjölk, för slakt, styckning och urbening av slaktkroppar samt för pressning av olivolja. Naturliga begränsningar påverkar tillgången på lämpliga bearbetningsanläggningar i bergsområden, vilket gör bearbetningen svår och olönsam. Om produkterna bearbetas på en annan plats, men i närheten av bergsområden, ändrar detta inte deras karaktär vad gäller härkomst från bergsområden. Det bör därför vara tillåtet att tillämpa begreppet ”produkt från bergsområde” på sådana produkter när de bearbetas utanför bergsområden. Med tanke på var vissa medlemsstaters bearbetningsanläggningar är belägna och behovet av att uppfylla konsumenternas förväntningar, bör bearbetningen äga rum inom 30 km från bergsområdet i fråga.

(12)

För att de befintliga anläggningarna för produktion av mjölk och mjölkprodukter ska kunna fortsätta med sin verksamhet bör endast de som redan fanns på plats den dag då förordning (EU) nr 1151/2012 trädde i kraft få använda termen ”produkt från bergsområde”. Eftersom tillgången till sådana anläggningar i bergsområden varierar, bör medlemsstaterna tillåtas att införa strängare krav på avstånd eller fullständigt undanröja denna möjlighet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produkter av animaliskt ursprung

1.   Termen ”produkt från bergsområde” får tillämpas på produkter som djur i bergsområden framställt i enlighet med definitionen i artikel 31.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 och bearbetas i sådana områden.

2.   Termen ”produkt från bergsområde” får tillämpas på produkter som framställts från djur vilka under åtminstone de två sista tredjedelarna av sina liv fötts upp i bergsområden, om produkterna bearbetas i sådana områden.

3.   Genom undantag från punkt 2 får begreppet ”produkt från bergsområde” tillämpas på produkter som framställts från vandrande djur vilka under åtminstone en fjärdedel av sina liv fötts upp på betesmarker i bergsområden under alternerande beteshållning.

Artikel 2

Foder

1.   Vid tillämpningen av artikel 31.1 a i förordning (EU) nr 1151/2012 ska foder för lantbruksdjur anses komma huvudsakligen från bergsområden om den andel av djurets årliga föda som inte kan produceras i bergsområden, uttryckt som procentandel av torrsubstansen, inte överstiger 50 % och, när det gäller idisslare, 40 %.

2.   Genom undantag från punkt 1 får, när det gäller svin, andelen foder som inte kan produceras i bergsområden, uttryckt som procentandel av torrsubstansen, inte överstiga 75 % av den årliga födan.

3.   Punkt 1 ska inte tillämpas på foder för vandrande djur enligt artikel 1.3 som fötts upp utanför bergsområden.

Artikel 3

Produkter från biodling

1.   Termen ”produkt från bergsområde” får tillämpas på produkter från biodling om bina har samlat in nektar och pollen endast i bergsområden.

2.   Genom undantag från artikel 31.1 a i förordning (EU) nr 1151/2012 behöver socker för utfodring av bin inte härröra från bergsområden.

Artikel 4

Produkter av vegetabiliskt ursprung

Genom undantag från artikel 31.1 a i förordning (EU) nr 1151/2012 får uttrycket ”produkt från bergsområde” tillämpas på produkter av vegetabiliskt ursprung endast om växten odlats i bergsområden i enlighet med definitionen i artikel 31.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

Artikel 5

Ingredienser

När följande ingredienser används i produkter som avses i artiklarna 1 och 4, får de härröra från platser utanför bergsområden, under förutsättning att de inte utgör mer än 50 % av ingrediensernas totala vikt:

a)

Produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget, och

b)

örter, kryddor och socker.

Artikel 6

Bearbetning utanför bergsområden

1.   Genom undantag från artikel 31.1 b i förordning (EU) nr 1151/2012 och artikel 1.1 och 1.2 i denna förordning får följande former av bearbetning ske utanför bergsområden, förutsatt att avståndet från bergsområdet i fråga inte överskrider 30 km:

a)

Bearbetning för produktion av mjölk och mjölkprodukter i bearbetningsanläggningar som fanns på plats den 3 januari 2013.

b)

Slakt av djur samt styckning och urbening av slaktkroppar.

c)

Pressning av olivolja.

2.   Medlemsstater får i fråga om produkter som bearbetas på deras territorium besluta att undantaget i punkt 1 a inte ska tillämpas eller att bearbetningsanläggningarna ska vara belägna inom ett visst avstånd, som ska fastställas, på mindre än 30 km från bergsområdet i fråga.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 mars 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.


19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/26


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 666/2014

av den 12 mars 2014

om fastställande av väsentliga krav på unionens inventeringssystem och beaktande av förändringar i den globala uppvärmningspotentialen och internationellt överenskomna inventarieriktlinjer i enlighet med Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 525/2013

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (1), särskilt artiklarna 6.2 och 7.6 b, och

av följande skäl:

(1)

Mekanismen för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser är nödvändig för att man ska kunna bedöma de faktiska framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla unionens och medlemsstaternas åtaganden att begränsa eller minska utsläppen av alla växthusgaser enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC), godkänd genom rådets beslut 94/69/EG (2), samt dess Kyotoprotokoll som godkänts genom rådets beslut 2002/358/EG (3) och den uppsättning unionsrättsakter som antogs 2009 (nedan kallade klimat- och energipaketet).

(2)

I beslut 19/CMP.1 från partskonferensen för UNFCCC i sin funktion som Kyotoprotokollets partsmöte fastställs riktlinjer för nationella system som parterna bör tillämpa. Bestämmelserna om unionens inventeringssystem bör därför specificeras så att skyldigheterna enligt det beslutet kan uppfyllas och det garanteras att rapporteringen av utsläpp av växthusgaser till UNFCCC:s sekretariat är snabb, öppen för insyn, tillförlitlig, konsekvent, jämförbar och fullständig.

(3)

För att garantera kvaliteten på unionens inventeringssystem är det nödvändigt att införa ytterligare bestämmelser om programmet för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av unionens växthusgasinventering.

(4)

För att säkerställa att unionens inventering är fullständig i enlighet med riktlinjerna för att förbereda de nationella växthusgasinventeringarna är det nödvändigt att fastställa de metoder och uppgifter som ska användas när kommissionen, i samråd och nära samarbete med de berörda medlemsstaterna, utarbetar uppskattningar för uppgifter som saknas i en medlemsstats inventering i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 525/2013.

(5)

För att säkerställa ett snabbt och effektivt genomförande av unionens skyldigheter enligt Kyotoprotokollet till UNFCCC är det nödvändigt att fastställa tidsramarna för samarbete och samordning mellan medlemsstaterna och unionen under den årliga rapporteringen och UNFCCC:s granskning.

(6)

Hänsyn bör tas till förändringar i värdena för den globala uppvärmningspotentialen och internationellt överenskomna riktlinjer för nationella inventeringar av antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag av växthusgaser i sänkor i enlighet med tillämpliga beslut som antas av UNFCCC:s och Kyotoprotokollets organ.

(7)

För att säkerställa samstämmighet med genomförandet av övervaknings- och rapporteringskraven enligt UNFCCC och Kyotoprotokollet bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2015.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.   Unionens inventering av växthusgaser är summan av medlemsstaternas utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar genom upptag i sänkor för Europeiska unionens territorium i enlighet med artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen och ska fastställas på grundval av medlemsstaternas växthusgasinventeringar, som rapporterats i enlighet med artikel 7 förordning (EU) nr 525/2013 för hela tidsserien av inventeringsår.

2.   Denna förordning innehåller bestämmelser om kraven på unionens inventeringssystem, utförligare bestämmelser om förberedelse och förvaltning av unionens inventering av växthusgaser inklusive bestämmelser om samarbete med medlemsstaterna under den årliga rapporteringen och granskningen av inventeringen enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).

3.   I denna förordning fastställs också bestämmelser om värden för den globala uppvärmningspotentialen och internationellt överenskomna inventeringsriktlinjer som ska användas av medlemsstaterna och kommissionen vid fastställande och rapportering av växthusgasinventeringen.

Artikel 2

Unionens inventering av växthusgaser

1.   Vid förberedandet och förvaltningen av unionens växthusgasinventering ska kommissionen sträva efter att säkerställa följande:

a)

Att unionens inventering av växthusgaser blir fullständig, genom tillämpning av det förfarande som fastställs i artikel 9.2 i förordning (EU) nr 525/2013.

b)

Att unionens inventering av växthusgaser är en genomsynlig aggregering av medlemsstaternas utsläpp av växthusgaser och upptag av växthusgaser i sänkor, och att den på ett genomsynligt sätt återspeglar hur medlemsstaternas utsläpp och upptag av växthusgaser i sänkor bidrar till unionens växthusgasinventering.

c)

Att unionens sammanlagda utsläpp av växthusgaser och minskningar genom upptag av växthusgaser i sänkor under ett givet rapporteringsår är lika med summan av medlemsstaternas utsläpp av växthusgaser och upptag av växthusgaser i sänkor så som detta rapporteras i enlighet med artikel 7.1–7.5 i förordning (EU) nr 525/2013 för samma år.

d)

Att unionens växthusgasinventering innehåller en enhetlig tidsserie för utsläpp och upptag i sänkor för alla inrapporterade åren.

2.   Kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att göra medlemsstaternas växthusgasinventeringar mer jämförbara.

Artikel 3

Program för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av unionens växthusgasinventering

1.   Unionens program för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll som avses i artikel 6.1 a i förordning (EU) nr 525/2013 ska komplettera de kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollprogram som genomförs av medlemsstaterna.

2.   Medlemsstaterna ska garantera kvaliteten på de verksamhetsuppgifter, utsläppsfaktorer och andra parametrar som de använder i sina nationella inventeringar av växthusgaser, bl.a. genom att tillämpa artiklarna 6 och 7.

3.   Medlemsstaterna ska till kommissionen och Europeiska miljöbyrån lämna all relevant information från de arkiv som upprättats och administreras i enlighet med punkt 16 a i bilagan till beslut 19/CMP.1 från partskonferensen för UNFCCC i sin funktion som Kyotoprotokollets partsmöte, om så krävs i samband med UNFCCC:s granskning av unionens inventering av växthusgaser.

Artikel 4

Åtgärdande av brister

1.   Kommissionens uppskattningar för uppgifter som saknas i en medlemsstats växthusgasinventering i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 525/2013 ska vara baserade på följande metoder och uppgifter:

a)

Om en medlemsstat under föregående år har lämnat en enhetlig tidsserie av uppskattningar för den relevanta källkategorin och denna inte har justerats i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet och något av följande gäller:

i)

Medlemsstaten har lämnat in en approximativ inventering av växthusgaser för år X – 1 i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) nr 525/2013, som innehåller de saknade uppskattningarna av uppgifterna: i så fall ska uppskattningarna baseras på den approximativa inventeringen av växthusgaser.

ii)

Medlemsstaten har inte lämnat in en approximativ inventering av växthusgaser för år X – 1 i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) nr 525/2013, men unionen har uppskattat approximativa utsläpp av växthusgaser för år X – 1 för medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) nr 525/2013: i så fall ska uppskattningarna baseras på unionens approximativa inventering av växthusgaser.

iii)

Användningen av uppgifter från den approximativa inventeringen av växthusgaser är inte möjlig eller kan leda till en ytterst felvisande uppskattning av saknade uppskattningar i energisektorn: i så fall ska uppskattningarna baseras på uppgifter som erhålls i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 (4).

iv)

Användningen av uppgifter från den approximativa inventeringen av växthusgaser är inte möjlig eller kan leda till en ytterst felvisande uppskattning för saknade uppskattningar i icke energirelaterade sektorer: i så fall ska uppskattningarna baseras på riktlinjerna om metoder för justeringar enligt artikel 5.2 i Kyotoprotokollet utan tillämpning av den försiktighetsfaktor som definieras i de riktlinjerna.

b)

Om en uppskattning för den relevanta källkategorin under tidigare år har justerats i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet och den berörda medlemsstaten inte har lämnat in en reviderad uppskattning: i så fall ska uppskattningarna baseras på den grundläggande anpassningsmetod som använts av den expertgrupp som anges i riktlinjerna om metoder för justeringar i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet, utan tillämpning av den försiktighetsfaktor som definieras i de riktlinjerna.

c)

Om en uppskattning för den relevanta kategorin under tidigare år varit föremål för tekniska ändringar enligt artikel 19.3 c i förordning (EU) nr 525/2013 och den berörda medlemsstaten inte har lämnat in en reviderad uppskattning: i så fall ska uppskattningarna baseras på den metod som används av den tekniska expertgruppen för att beräkna den tekniska korrigeringen.

d)

Om ingen enhetlig tidsserie av rapporterade uppskattningar finns tillgänglig för den relevanta källkategorin, och om uppskattningen av källkategorin inte har justerats i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet: i så fall ska uppskattningarna baseras på de tekniska justeringsriktlinjerna, utan tillämpning av den försiktighetsfaktor som definieras i de riktlinjerna.

2.   Senast den 31 mars under rapporteringsåret ska kommissionen i samråd med den berörda medlemsstaten utarbeta de uppskattningar som avses i punkt 1.

3.   Den berörda medlemsstaten ska använda de uppskattningar som avses i punkt 1 för sin nationella inlämning till UNFCCC:s sekretariat den 15 april, i syfte att säkerställa samstämmigheten mellan unionens inventering av växthusgaser och medlemsstaternas inventeringar av växthusgaser.

Artikel 5

Tidsplaner för samarbete och samordning under den årliga rapporteringen och UNFCCC:s granskning

1.   När en medlemsstat har för avsikt att på nytt lämna in sin inventering till UNFCCC:s sekretariat senast den 27 maj ska denna medlemsstat i förväg rapportera samma inventering till kommissionen senast den 8 maj. Den information som rapporteras till kommissionen ska inte avvika från inlämning till UNFCCC:s sekretariat.

2.   Om en medlemsstat har för avsikt att utföra andra nyinlämningar av sina inventarier till UNFCCC:s sekretariat efter den 27 maj, som innehåller information som skiljer sig från den som redan har anmälts till kommissionen, ska medlemsstaten rapportera dessa uppgifter till kommissionen senast inom en vecka efter det att de lämnats in på nytt till UNFCCC:s sekretariat.

3.   Medlemsstaterna ska rapportera följande till kommissionen:

a)

Indikationer från en expertgrupp om eventuella problem med medlemsstaternas inventering av växthusgaser avseende bindande krav, som skulle kunna leda till en justering eller ett tänkbart ifrågasättande av genomförandet (”lördagsdokumentet”), inom en vecka efter att den informationen mottagits från UNFCCC:s sekretariat.

b)

Korrigeringar av uppskattningar av utsläpp av växthusgaser som gjorts i överenskommelse mellan medlemsstaten och expertgruppen för den berörda inlämnade inventeringen av växthusgaser under översynen och som anges i svaren på de indikationer som avses i led a, inom en vecka från det att de lämnats in till UNFCCC:s sekretariat.

c)

Utkastet till den enskilda granskningsrapporten för inventeringen som innehåller de justerade uppskattningarna av utsläppen av växthusgaser eller ett ifrågasättande av genomförandet om medlemsstaten inte har åtgärdat de problem som expertgruppen påpekat, inom en vecka efter mottagandet av rapporten från UNFCCC:s sekretariat.

d)

Medlemsstatens svar på utkastet till den enskilda granskningsrapporten för inventeringen där en föreslagen justering inte godtas, med en sammanfattning där medlemsstaten anger huruvida den godtar eller avvisar de föreslagna justeringarna, inom en vecka efter det att svaret lämnats in till UNFCCC:s sekretariat.

e)

Den slutliga enskilda granskningsrapporten för inventeringen, inom en vecka efter mottagandet från UNFCCC:s sekretariat.

f)

Ifrågasättande av genomförandet som har lämnats till Kyotoprotokollets efterlevnadskommitté, efterlevnadskommitténs tillkännagivande om att ett ifrågasättande av genomförandet kommer att behandlas, och alla efterlevnadskommitténs och dess avdelningars preliminära resultat och beslut som avser medlemsstaten, inom en vecka efter mottagandet från UNFCCC:s sekretariat.

4.   Kommissionens avdelningar ska tillhandahålla en sammanfattning av den information som avses i punkt 3 till alla medlemsstater.

5.   Kommissionens avdelningar ska förse medlemsstaterna med de uppgifter som avses i punkt 3 och tillämpa den punkten, i tillämpliga delar, på unionens växthusgasinventering.

6.   Eventuella korrigeringar som avses i punkt 3 b avseende anmälan av unionens växthusgasinventering ska göras i samarbete med den berörda medlemsstaten.

7.   Om justeringar tillämpas på en medlemsstats inventering av växthusgaser inom ramen för Kyotoprotokollets efterlevnadsmekanism, ska medlemsstaten med kommissionen samordna sitt svar på granskningsförfarandet med avseende på skyldigheterna enligt förordning (EU) nr 525/2013 inom följande tidsfrister:

a)

Inom de i Kyotoprotokollet fastställda tidsfristerna, om de justerade uppskattningarna för ett enda år eller de sammanlagda justeringarna för åren efter åtagandeperioden för en eller flera medlemsstater skulle medföra justeringar av unionens inventering av växthusgaser i en sådan omfattning att metod- och rapporteringskraven i enlighet med artikel 7.1 i Kyotoprotokollet, vad gäller kraven om rätten att delta såsom de fastställs i de riktlinjer som antagits i enlighet med artikel 7 i Kyotoprotokollet, inte skulle kunna uppfyllas.

b)

Inom två veckor innan följande lämnas in:

i)

En begäran om att rätten att delta ska återställas till de berörda organen inom ramen för Kyotoprotokollet.

ii)

Ett svar på ett beslut om att fortsätta att behandla en fråga om genomförande eller på efterlevnadskommitténs preliminära resultat.

8.   Under UNFCCC:s granskningsvecka för unionens inventering ska medlemsstaterna så snart som möjligt tillhandahålla svar avseende de punkter som de ansvarar för i enlighet med artikel 4.2 och 4.3 i denna förordning på de frågor som UNFCCC:s granskare lägger fram.

Artikel 6

Riktlinjer för inventeringen av växthusgaser

Medlemsstaterna och kommissionen ska fastställa de växthusgasinventeringar som avses i artikel 7.1–7.5 i förordning (EU) nr 525/2013 i enlighet med följande:

a)

2006 års riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser från mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).

b)

2013 års reviderade kompletterande metoder och riktlinjer för goda metoder som följer av Kyotoprotokollet (IPCC).

c)

2013 års tillägg till 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar: Våtmarker för dränering och restaurering av våtmarker som anges i artikel 7.1 d i förordning (EU) nr 525/2013.

d)

UNFCCC:s riktlinjer för utarbetandet av nationella rapporter av de parter som är upptagna i bilaga I till konventionen, del I: UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar som anges i beslut 24/CP.19 från UNFCCC:s partskonferens.

e)

Riktlinjerna för utarbetande av de uppgifter som krävs i enlighet med artikel 7 Kyotoprotokollet, antagna av partskonferensen för UNFCCC i sin funktion som Kyotoprotokollets partsmöte.

Artikel 7

Globala uppvärmningspotentialer

Medlemsstaterna och kommissionen ska använda de globala uppvärmningspotentialer som förtecknas i bilaga III till beslut 24/CP.19 från UNFCCC:s partskonferens för fastställande och rapportering av växthusgasinventeringar enligt artikel 7.1–7.5 i förordning (EU) nr 525/2013 och unionens växthusgasinventering.

Artikel 8

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 mars 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 165, 18.6.2013, s. 13.

(2)  Rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EGT L 33, 7.2.1994, s. 11).

(3)  Rådets beslut 2002/358/EG av den 25 april 2002 om godkännande, på Europeiska gemenskapens vägnar, av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta (EGT L 130, 15.5.2002, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (EUT L 304, 14.11.2008, s. 1).


19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/31


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 667/2014

av den 13 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om transaktionsregister när det gäller förfaranderegler för sanktioner som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ålägger transaktionsregister, samt bestämmelser om rätten till försvar och tidsfrister

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (1), särskilt artikel 64.7, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) nr 648/2012 ges kommissionen befogenheter att fastställa förfaranderegler för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (nedan kallad Esma) utövande av befogenheten att ålägga böter och viten för transaktionsregister och personer som medverkar i dessa. Vid tillämpandet av denna förordning bör hänsyn tas till Esmas organisatoriska bestämmelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2), särskilt delegeringen av vissa klart definierade uppgifter och beslut till interna kommittéer eller paneler i enlighet med artikel 41 i den förordningen, samtidigt som man fullt ut respekterar rätten till försvar för de personer som är föremål för utredning och principen om kollegialt ansvar som styr Esmas verksamhet.

(2)

Rätten att bli hörd slås fast i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Transaktionsregister och personer som blir föremål för Esmas förfaranden har rätt till försvar. För att tillvarata denna rätt och för att säkerställa att Esma tar hänsyn till alla relevanta fakta i ett verkställighetsbeslut, ska Esma höra transaktionsregistren eller andra berörda personer. Personer som är föremål för utredningarna bör därför beviljas rätt att framlägga skriftliga inlagor till följd av meddelanden om undersökningsresultaten från utredaren och Esma, även om det skett väsentliga förändringar i det ursprungliga meddelandet om undersökningsresultat.

(3)

När transaktionsregistret lämnat sina skriftliga inlagor till utredaren, bör en komplett ärendeakt med dessa inlagor tillställas Esma. Det kan dock hända att vissa delar av de skriftliga inlagor som transaktionsregistret lämnat till utredaren, eller till Esma, inte är tillräckligt tydliga eller detaljerade, och att transaktionsregistret därför måste förklara dem ytterligare. Om utredaren eller Esma anser att så är fallet, kan transaktionsregistret eller de personer som är föremål för utredningen kallas till muntlig förhandling för att klargöra de otydliga delarna.

(4)

I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna anges att var och en ska ha tillgång till de akter som berör honom eller henne, med förbehåll för berättigade intressen vad avser sekretess, tystnadsplikt och affärshemlighet. I artiklarna 64.5 och 67 i förordning (EU) nr 648/2012 föreskrivs att personer som är föremål för Esmas förfaranden ska ha tillgång till Esmas ärendeakt, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter och personuppgifter. Rätten att få tillgång till ärendeakten ska inte omfatta konfidentiell information.

(5)

I rådets förordning (EG) nr 1/2003 (3) fastställs närmare regler om preskriptionstider för kommissionen när den ska ålägga företag böter enligt artiklarna 101 eller 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Medlemsstaternas gällande lagstiftning innehåller också regler om preskriptionstider, antingen specifikt när det gäller värdepapper eller generellt i respektive förvaltningslagstiftning. Det är därför lämpligt att basera regler om preskriptionstider på gemensamma inslag i de nationella reglerna och i unionslagstiftningen.

(6)

Både i förordning (EU) nr 648/2012 och den här förordningen behandlas tidsperioder och datum. Det gäller till exempel vid fastställande av preskriptionstider för påföljders åläggande och verkställighet. För att kunna beräkna dessa perioder korrekt är det lämpligt att tillämpa regler som redan finns i unionslagstiftningen, nämligen i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 (4) för rådets och kommissionens akter.

(7)

I artikel 68.4 i förordning (EU) nr 648/2012 anges att påföljder som Esma har ålagt i enlighet med artiklarna 65 och 66 i den förordningen ska vara verkställbara, och att verkställigheten ska följa de civilprocessrättsliga regler som gäller i den stat på vars territorium den sker. Motsvarande belopp ska tillfalla unionens allmänna budget.

(8)

För att underlätta en effektiv och snabb tillsyns- och verkställighetsverksamhet bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligtf.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs förfarandereglerna för böter och viten som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma) ålägger transaktionsregister eller andra personer som är föremål för Esmas utrednings- eller verkställighetsförfaranden, inbegripet rätten till försvar och preskriptionstider.

Artikel 2

Rätten att höras av utredaren

1.   Utredaren ska efter det att utredningen är slutförd, men innan akten skickas till Esma i enlighet med artikel 3.1, skriftligen informera den person som är föremål för utredningen om utredningsresultaten och ge denne möjlighet att lämna skriftliga inlagor i enlighet med punkt 3. Utredningsresultaten ska innehålla de fakta som kan motsvara en eller flera av de överträdelser som beskrivs i bilaga I till förordning (EU) nr 648/2012, inbegripet eventuella försvårande eller förmildrande omständigheter för dessa överträdelser.

2.   Meddelandet om utredningsresultaten ska innehålla en rimlig tidsfrist inom vilken personen som är föremål för utredning kan lämna en skriftlig inlaga. Utredaren ska inte vara skyldig att beakta skriftliga inlagor som inkommit efter det att tidsfristen löpt ut.

3.   I sina skriftliga inlagor kan den person som är föremål för utredning ange alla för denne kända fakta som är relevanta för personens försvar. Alla relevanta handlingar ska bifogas som kan styrka de fakta som anges. Personen i fråga kan föreslå att utredaren hör andra personer som kan styrka fakta i personens inlagor.

4.   Utredaren kan också till muntlig förhandling kalla en person som är föremål för utredning, och som fått ett meddelande om utredningsresultat. Personer som är föremål för utredning kan biträdas av sina jurister eller andra kvalificerade personer som utredaren tillåter. Muntliga förhandlingar får inte vara offentliga.

Artikel 3

Rätten att höras av Esma rörande böter och tillsynsåtgärder

1.   Den fullständiga akt som utredaren ska tillställa Esmas ska innehålla minst följande handlingar:

En kopia av meddelandet om utredningsresultatet som utredaren ställt till transaktionsregistret eller den person som är föremål för utredningen.

En kopia av de skriftliga inlagorna från transaktionsregistret eller den person som är föremål för utredningen.

Protokoll från eventuell muntlig förhandling.

2.   Om Esma anser att utredarens inlämnade akt inte är fullständig, ska den returnera den till utredaren tillsammans med en motiverad begäran om ytterligare handlingar.

3.   Om Esma, på grundval av en fullständig akt, anser att de fakta som återges i meddelandet om utredningsresultaten inte tyder på någon överträdelse enligt bilaga I till förordning (EU) nr 648/2012, ska Esma besluta att avsluta ärendet och underrätta de personer som är föremål för utredning om detta.

4.   Om Esma inte är enig med utredarens utredningsresultat, ska den skicka ett nytt meddelande om utredningsresultat till de personer som är föremål för utredning.

Meddelandet om utredningsresultaten ska innehålla en rimlig tidsfrist inom vilken de personer som är föremål för utredning kan lämna skriftliga inlagor. Esma är inte skyldig att beakta skriftliga inlagor som inkommit efter det att tidsfristen löpt ut när den fattar beslut om en eventuell överträdelse och om tillsynsåtgärder och åläggande av böter i enlighet med artiklarna 65 och 73 i förordning (EU) nr 648/2012.

Esma kan också till muntlig förhandling kalla de personer som är föremål för utredning, och som fått ett meddelande om utredningsresultat. Personer som är föremål för utredning kan biträdas av sina jurister eller andra kvalificerade personer som Esma tillåter. Muntliga förhandlingar får inte vara offentliga.

5.   Om Esma tillstyrker samtliga eller vissa av utredarens utredningsresultat, ska den underrätta de personer som är föremål för utredning om detta. I meddelandet ska anges en rimlig tidsfrist inom vilken skriftliga inlagor kan lämnas av personen som är föremål för utredning. Esma är inte skyldig att beakta skriftliga inlagor som inkommit efter det att tidsfristen löpt ut när den fattar beslut om en eventuell överträdelse och om tillsynsåtgärder och åläggande av böter i enlighet med artiklarna 65 och 73 i förordning (EU) nr 648/2012.

Esma kan också till muntlig förhandling kalla de personer som är föremål för utredning, och som fått ett meddelande om utredningsresultat. Personer som är föremål för utredning kan biträdas av sina jurister eller andra kvalificerade personer som Esma tillåter. Muntliga förhandlingar får inte vara offentliga.

6.   Om Esma beslutar att en eller flera av de överträdelser som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 648/2012 har begåtts av en person som är föremål för utredning och fattat ett beslut om att ålägga böter i enlighet med artikel 65, ska den omedelbart meddela beslutet till den person som är föremål för utredning.

Artikel 4

Rätten att höras av Esma rörande viten

Innan Esma fattar ett beslut om vite enligt artikel 66 i förordning (EU) nr 648/2012 ska den skicka ett meddelande om utredningsresultat till den person som är föremål för förfarandena och ange skälen till att vite föreläggs och det förväntade vitesbeloppet per överträdelsedag. Meddelandet om utredningsresultat ska innehålla en tidsfrist inom vilken personen i fråga kan lämna skriftliga inlagor. Esma är inte skyldig att beakta skriftliga inlagor som inkommit efter det att tidsfristen löpt ut när den fattar beslut om vite.

Om transaktionsregistret eller den berörda personen följer det beslut som avses i artikel 66.1 i förordning (EU) nr 648/2012, kan vite inte längre föreläggas.

I beslut om föreläggande av vite ska den rättsliga grunden och skälen till beslutet anges, samt vitesbeloppet och när det ska börja betalas.

Esma kan också till muntlig förhandling kalla personen som är föremål för förfarandena. Den person som är föremål för förfarandena kan biträdas av sina jurister eller andra kvalificerade personer som Esma tillåter. Muntliga förhandlingar får inte vara offentliga.

Artikel 5

Tillgång till akten och användning av handlingar

1.   Om de parter som utredaren eller Esma underrättat om utredningsresultat så begär, ska Esma bevilja tillgång till akten. Tillgången ska beviljas efter delgivning av meddelande om utredningsresultat.

2.   Handlingar som personer får tillgång till i enlighet med punkt 1 får endast användas för de rättsliga eller administrativa förfarandena i samband med tillämpningen av förordning (EU) nr 648/2012.

Artikel 6

Preskriptionstid för åläggande av påföljder

1.   Esmas befogenheter att ålägga transaktionsregister böter och viten ska omfattas av en preskriptionstid på fem år.

2.   Den preskriptionstid som avses i punkt 1 ska börja räknas dagen efter den dag som överträdelsen begås. I händelse av fortsatta eller upprepade överträdelser ska preskriptionstiden räknas från den dag då överträdelsen upphör.

3.   Eventuella åtgärder som Esma vidtar i samband med utredningen eller förfarandena avseende en överträdelse av förordning (EU) nr 648/2012 ska avbryta preskriptionstiden för åläggande av böter och viten. Preskriptionstiden ska avbrytas från och med den dag som åtgärden delges transaktionsregistret eller den person som är föremål för utredningen eller förfarandena när det gäller en överträdelse av förordning (EU) nr 648/2012.

4.   Efter varje avbrott ska en ny preskriptionstid starta. Preskriptionstiden ska dock upphöra senast den dag då en period som är dubbelt så lång som preskriptionstiden har förflutit utan att Esma har ålagt böter eller viten. Perioden ska förlängas med den tid under vilken preskriptionen skjuts upp enligt punkt 5.

5.   Preskriptionstiden för att ålägga böter och viten ska skjutas upp så länge Esmas beslut behandlas i överklagandenämnden, i enlighet med artikel 58 i förordning (EU) nr 1095/2010, och i Europeiska unionens domstol, i enlighet med artikel 69 i förordning (EU) nr 648/2012.

Artikel 7

Preskriptionstid för påföljders verkställighet

1.   Esmas befogenhet att verkställa beslut som fattats i enlighet med artiklarna 65 och 66 i förordning (EU) nr 648/2012 ska ha en preskriptionstid på fem år.

2.   Den femårsperiod som avses i punkt 1 ska börja räknas dagen efter den dag som beslutet blir definitivt.

3.   Preskriptionstiden för påföljders verkställighet ska avbrytas av

a)

en avisering från Esma till transaktionsregistret eller andra berörda personer om ett beslut som ändrar det ursprungliga bötes- eller vitesbeloppet,

b)

en åtgärd från Esma eller en myndighet i en medlemsstat som agerar på Esmas begäran i syfte att verkställa betalning av eller villkor för böter eller vite.

4.   Efter varje avbrott ska en ny preskriptionstid starta.

5.   Preskriptionstiden för påföljders verkställighet ska skjutas upp så länge som

a)

betalningstiden pågår,

b)

betalningens verkställighet är uppskjuten i väntan på ett beslut från Esmas överklagandenämnd, i enlighet med artikel 58 i förordning (EU) nr 1095/2010, och från Europeiska unionens domstol, i enlighet med artikel 69 i förordning (EU) nr 648/2012.

Artikel 8

Indrivning av böter och viten

De bötes- och vitesbelopp som Esma driver in ska tills de blir definitiva deponeras på ett räntebärande konto som öppnas av Esmas räkenskapsförare. Sådana belopp ska inte ingå i Esmas budget eller redovisas som budgetbelopp.

När Esmas räkenskapsförare har fastställt att bötes- eller vitesbeloppen efter eventuella rättstvister är definitiva, ska denne överföra beloppen samt ränta till kommissionen. Beloppen ska därefter bokföras i unionens budget under allmänna intäkter.

Esmas räkenskapsförare ska regelbundet rapportera de ålagda bötes- och vitesbeloppen samt deras status till utanordnaren för GD Inre marknaden och tjänster.

Artikel 9

Beräkning av perioder, datum och frister

Förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 ska gälla för perioder, datum och frister i denna förordning.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den 13 mars 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).

(4)  Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 8.6.1971, s. 1).


19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/36


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 668/2014

av den 13 juni 2014

om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.2 andra stycket, artikel 11.3, artikel 12.7 andra stycket, artikel 19.2 andra stycket, artikel 22.2, artikel 23.4 andra stycket, artikel 44.3, artikel 49.7 andra stycket, artikel 51.6 andra stycket, artikel 53.3 andra stycket och artikel 54.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr 1151/2012 har upphävt och ersatt rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (2) och rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (3). Genom förordning (EU) nr 1151/2012 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter. För att kvalitetsordningarna för jordbruksprodukter och livsmedel ska fungera smidigt inom den nya rättsliga ramen bör vissa regler antas genom sådana rättsakter. De nya reglerna bör ersätta genomförandebestämmelserna i kommissionens förordningar (EG) nr 1898/2006 av den 14 december 2006 om fastställande av närmare tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (4) och (EG) nr 1216/2007 av den 18 oktober 2007 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (5). Dessa förordningar upphävs genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 av den 18 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 vad gäller fastställandet av unionssymboler för skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter och vad gäller vissa regler om ursprung, vissa formföreskrifter och vissa kompletterande övergångsbestämmelser (6).

(2)

Det bör fastställas särskilda regler för användningen av språkliga tecken för en skyddad ursprungsbeteckning, en skyddad geografisk beteckning eller en garanterad traditionell specialitet och för översättningen av den uppgift som åtföljer en garanterad traditionell specialitet, för att säkerställa att aktörer och konsumenter i samtliga medlemsstater kan läsa och förstå sådana namn och uppgifter.

(3)

Det geografiska området för skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar bör fastställas i produktspecifikationen på ett detaljerat och precist sätt som inte leder till några oklarheter, för att producenterna, de behöriga myndigheterna och kontrollorganen ska kunna agera på säkra och tillförlitliga grunder.

(4)

Det bör fastställas en skyldighet att införa närmare bestämmelser om fodrets ursprung och kvalitet i produktspecifikationerna för produkter av animaliskt ursprung vars namn är registrerade som skyddade ursprungsbeteckningar, i syfte att garantera en enhetlig produktkvalitet och harmonisera utformningen av dessa bestämmelser.

(5)

Produktspecifikationen för skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar bör innehålla uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att produkten har sitt ursprung i det avgränsade geografiska området, i enlighet med artikel 7.1 d i förordning (EU) nr 1151/2012. Dessa åtgärder bör vara tydliga och detaljerade för att göra det möjligt att spåra produkten, råvaror, foder och andra komponenter som kommer från det avgränsade geografiska området.

(6)

När det gäller ansökningar om registrering av ett namn eller godkännande av en ändring som omfattar olika produkter är det nödvändigt att fastställa i vilka fall produkter med samma registrerade namn betraktas som skilda produkter. För att undvika att produkter som inte uppfyller kraven för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar enligt artikel 5.1 och 5.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 saluförs med ett registrerat namn, bör det för varje särskild produkt som omfattas av en ansökan om registrering påvisas att den uppfyller kraven för registrering.

(7)

Om förpackningen av en jordbruksprodukt eller ett livsmedel, eller produktionsmoment som rör deras presentation, t.ex. skivning eller rivning, är begränsade till ett avgränsat geografiskt område, utgör detta en begränsning av den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster. Mot bakgrund av Europeiska unionens domstols rättspraxis kan sådana begränsningar endast införas om de är nödvändiga och proportionerliga och kan upprätthålla en geografisk betecknings eller ursprungsbetecknings goda anseende. Sådana begränsningar ska motiveras med produktspecifika skäl i enlighet med artikel 7.1 e i förordning (EU) nr 1151/2012.

(8)

För att systemet ska fungera smidigt bör förfaranden för ansökningar, invändningar, ändringar och avregistreringar anges.

(9)

För att säkerställa enhetliga och effektiva förfaranden bör det tillhandahållas förlagor för ansökningar, invändningar, ändringar och avregistreringar liksom förlagor för offentliggörande av sammanfattande dokument för namn som registrerades före den 31 mars 2006.

(10)

Av rättssäkerhetsskäl bör det anges tydliga kriterier för fastställandet av inlämningsdagen för en ansökan om registrering eller en ansökan om ändring.

(11)

För att uppnå ett smidigare förfarande och för standardiseringsändamål bör det fastställas en gräns för hur långt ett sammanfattande dokument får vara.

(12)

Särskilda regler beträffande beskrivningen av produkten och produktionsmetoden bör antas för standardiseringsändamål. För att möjliggöra en enkel och snabb granskning av en ansökan om registrering av ett namn eller godkännandet av en ändring, bör beskrivningen av produkten och produktionsmetoden endast innehålla relevanta och jämförbara uppgifter. Upprepningar, underförstådda krav och överflödiga delar bör undvikas.

(13)

Av rättssäkerhetsskäl bör tidsfrister beträffande invändningsförfarandet fastställas liksom kriterier för fastställandet av den första dagen för dessa tidsfrister.

(14)

För att främja öppenhet och insyn bör den information beträffande ansökningar om ändring och avregistrering som ska offentliggöras i enlighet med artikel 50.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 vara fullständig.

(15)

I rationaliserings- och förenklingssyfte bör elektronisk form vara den enda godkända kommunikationsformen för överföring av ansökningar, information och handlingar.

(16)

Det bör fastställas regler om användningen av symboler och beteckningar på de produkter som saluförs med skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar eller som garanterade traditionella specialiteter, däribland regler om lämplig språkversion.

(17)

Reglerna om användningen av registrerade namn tillsammans med symboler, beteckningar eller motsvarande akronymer, i enlighet med artikel 12.3, 12.6 och artikel 23.3 i förordning (EU) nr 1151/2012, bör förtydligas.

(18)

För att garantera ett enhetligt skydd av beteckningar, akronymer och symboler och öka allmänhetens kännedom om unionens kvalitetsordningar, bör det fastställas regler för användningen av beteckningar, akronymer och symboler i medier och reklammaterial i samband med produkter som framställts i överensstämmelse med respektive kvalitetsordning.

(19)

För att säkerställa insyn och rättssäkerhet bör det antas regler om innehållet i och utformningen av registret över skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter.

(20)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för kvalitetspolitik för jordbruksprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Särskilda regler för namn

1.   Namnet på en skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning eller garanterad traditionell specialitet ska registreras på sitt originalspråk. Om originalspråket inte skrivs med latinska bokstäver, ska även en transkription till latinska bokstäver registreras tillsammans med beteckningen på originalspråket.

2.   Om namnet på en garanterad traditionell specialitet åtföljs av den uppgift som avses i artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1151/2012, och denna uppgift ska översättas till övriga officiella språk, ska dessa översättningar ingå i produktspecifikationen.

Artikel 2

Definition av det geografiska området

När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar ska det geografiska området definieras på ett exakt sätt som inte leder till några oklarheter, och så långt som möjligt med hänvisning till fysiska eller administrativa gränser.

Artikel 3

Särskilda regler om foder

Produktspecifikationen för en produkt av animaliskt ursprung vars namn är registrerat som en skyddad ursprungsbeteckning ska innehålla närmare bestämmelser om fodrets ursprung och kvalitet.

Artikel 4

Bevis på ursprung

1.   I produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning ska de förfaranden fastställas som aktörer måste ha infört vad gäller ursprungsbevis för produkten, råvaror, foder och andra komponenter som, enligt produktspecifikationen, måste komma från det avgränsade geografiska området.

2.   Aktörerna ska kunna fastställa följande:

a)

Leverantören, mängden och ursprunget för alla partier råvaror och/eller mottagna produkter.

b)

Mottagaren, mängden och destinationen för levererade produkter.

c)

Sambandet mellan varje parti som mottas enligt led a och varje parti som levereras enligt led b.

Artikel 5

Beskrivning av flera skilda produkter

Om en ansökan om registrering av ett namn eller ett godkännande av en ändring omfattar flera skilda produkter som har rätt att använda detta namn, ska överensstämmelse med kraven för registreringen redovisas separat för varje sådan produkt.

Vid tillämpningen av denna artikel avses med skilda produkter produkter som, även om de använder samma registrerade namn, är produkter som särskiljs när de släpps ut på marknaden eller som av konsumenterna anses vara skilda produkter.

Artikel 6

Formföreskrifter för registreringsansökningar

1.   Det sammanfattande dokument för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som avses i artikel 8.1 c i förordning (EU) nr 1151/2012 ska innehålla den information som anges i bilaga I till den här förordningen. Det ska upprättas i enlighet med förlagan i den bilagan. Det sammanfattande dokumentet ska vara kortfattat och får inte innehålla fler än 2 500 ord utom i välgrundade undantagsfall.

Hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen i det sammanfattande dokumentet ska länka till den version av den produktspecifikation som föreslås.

2.   Den produktspecifikation för en garanterad traditionell specialitet som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska innehålla den information som anges i bilaga II till den här förordningen. Den ska upprättas i enlighet med förlagan i den bilagan.

3.   Inlämningsdagen för en ansökan ska vara den dag då ansökan lämnas elektroniskt till kommissionen. Kommissionen ska skicka ett mottagningsbevis.

Artikel 7

Särskilda regler för beskrivningen av produkten och produktionsmetoden

1.   I det sammanfattande dokument för en ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som avses i artikel 8.1 c i förordning (EU) nr 1151/2012 ska produkten identifieras med de definitioner och standarder som i allmänhet används för den produkten.

Beskrivningen ska fokusera på de särskilda egenskaperna hos produkten med det namn som ska registreras, med hjälp av måttenheter och gängse eller tekniska begrepp för jämförelse, utom tekniska egenskaper som är gemensamma för alla produkter av den typen och tillhörande obligatoriska lagstadgade krav som gäller för alla produkter av den typen.

2.   Den beskrivning av produkten för en garanterad traditionell specialitet som avses i artikel 19.1 b i förordning (EU) nr 1151/2012 ska endast nämna de egenskaper som är nödvändiga för att identifiera produkten och dess särskilda egenskaper. Allmänna krav ska inte upprepas, och i synnerhet inte heller tekniska egenskaper som är gemensamma för alla produkter av den typen och tillhörande obligatoriska lagstadgade krav.

Den beskrivning av produktionsmetoden som avses i artikel 19.1 c i förordning (EU) nr 1151/2012 ska endast innehålla den gällande produktionsmetoden. Historiska metoder ska endast anges om de fortfarande används. Endast den metod som krävs för att få fram den specifika produkten ska beskrivas, och detta på ett sätt som möjliggör framställning av produkten varsomhelst.

De viktigaste faktorer som visar på produktens traditionella karaktär ska inbegripa de viktigaste faktorer som har förblivit oförändrade, med exakta och välgrundade referenser.

Artikel 8

Gemensamma ansökningar

En gemensam ansökan enligt artikel 49.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska lämnas till kommissionen av en berörd medlemsstat eller av en ansökande grupp i ett berört tredjeland, direkt eller via myndigheterna i det tredjelandet. Den ska inbegripa den förklaring som avses i artikel 8.2 c eller artikel 20.2 b i förordning (EU) nr 1151/2012 från alla de berörda medlemsstaterna. Kraven i artiklarna 8 och 20 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska vara uppfyllda i samtliga berörda medlemsstater och tredjeländer.

Artikel 9

Formföreskrifter för invändningar

1.   Vid tillämpning av artikel 51.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska en motiverad invändning utformas i enlighet med förlagan i bilaga III till den här förordningen.

2.   Den tremånadersperiod som avses i artikel 51.3 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 ska börja löpa den dag då uppmaningen till de berörda parterna att nå en överenskommelse dem emellan lämnas elektroniskt.

3.   Den anmälan som avses i artikel 5 i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014 och överföringen av den information som ska lämnas till kommissionen enligt artikel 51.3 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 ska göras inom en månad från det att samråden avslutats, i enlighet med förlagan i bilaga IV till den här förordningen.

Artikel 10

Formföreskrifter för ändringar av en produktspecifikation

1.   Ansökningar om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som inte är en mindre ändring ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga V. Ansökningarna ska fyllas i i enlighet med kraven i artikel 8 i förordning (EU) nr 1151/2012. Det ändrade sammanfattande dokumentet ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga I till den här förordningen. Hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen i det ändrade sammanfattande dokumentet ska länka till den uppdaterade versionen av den produktspecifikation som föreslås.

Ansökningar om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för garanterade traditionella specialiteter som inte är en mindre ändring ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga VI till den här förordningen. Ansökningarna ska fyllas i i enlighet med kraven i artikel 20 i förordning (EU) nr 1151/2012. Den ändrade produktspecifikationen ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga II till den här förordningen.

Den information som ska offentliggöras enligt artikel 50.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska inkludera den ansökan som avses i första och andra styckena i denna punkt, vederbörligen ifylld.

2.   Ansökningar om godkännande av en mindre ändring enligt artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga VII till den här förordningen.

Ansökningar om godkännande av en mindre ändring vad gäller skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar ska åtföljas av ett uppdaterat sammanfattande dokument, om dess lydelse har ändrats, som ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga I. Hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen i det ändrade sammanfattande dokumentet ska länka till en uppdaterad version av den produktspecifikation som föreslås.

I ansökningar med ursprung i unionen ska medlemsstaterna bifoga en förklaring om att de anser att ansökan uppfyller villkoren i förordning (EU) nr 1151/2012 och de bestämmelser som antagits med stöd av förordningen samt en hänvisning till offentliggörandet av den uppdaterade produktspecifikationen. I ansökningar med ursprung i tredjeland ska den berörda gruppen eller tredjelandets myndigheter bifoga den uppdaterade produktspecifikationen. Ansökningar om en mindre ändring i de fall som avses i artikel 6.2 femte stycket i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014 ska innehålla en hänvisning till offentliggörandet av den uppdaterade produktspecifikationen, när det gäller ansökningar med ursprung i medlemsstaterna, och den uppdaterade produktspecifikationen, när det gäller ansökningar med ursprung i tredjeland.

Ansökningar om godkännande av en mindre ändring vad gäller garanterade traditionella specialiteter ska åtföljas av den uppdaterade produktspecifikationen, utformad i enlighet med förlagan i bilaga II. Medlemsstaterna ska bifoga en förklaring om att de anser att ansökan uppfyller villkoren i förordning (EU) nr 1151/2012 och de bestämmelser som antagits med stöd av förordningen.

Den information som ska offentliggöras enligt artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 ska inbegripa den ansökan som avses i första stycket i denna punkt, vederbörligen ifylld.

3.   Meddelandet till kommissionen om en tillfällig ändring i enlighet med artikel 6.3 andra stycket i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014 ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga VIII till den här förordningen. Det ska åtföljas av de handlingar som anges i artikel 6.3 andra stycket i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014.

4.   Inlämningsdagen för en ändringsansökan ska vara den dag då ansökan lämnas elektroniskt till kommissionen. Kommissionen ska skicka ett mottagningsbevis.

Artikel 11

Avregistrering

1.   En ansökan om avregistrering enligt artikel 54.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga IX till den här förordningen.

Ansökningar om avregistrering ska åtföljas av den förklaring som avses i artikel 8.2 c eller artikel 20.2 b i förordning (EU) nr 1151/2012.

2.   Den information som ska offentliggöras enligt artikel 50.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska inbegripa den ansökan om avregistrering som avses i punkt 1 första stycket i denna artikel, vederbörligen ifylld.

Artikel 12

Inlämningssätt

Ansökningar, information och handlingar som lämnas in till kommissionen enligt artiklarna 6, 8, 9, 10, 11 och 15 ska vara i elektronisk form.

Artikel 13

Användningen av symboler och beteckningar

1.   De unionssymboler som avses i artiklarna 12.2 och 23.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 och som fastställs genom artikel 2 i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014 ska återges på det sätt som anges i bilaga X till den här förordningen.

2.   Beteckningarna ”SKYDDAD URSPRUNGSBETECKNING”, ”SKYDDAD GEOGRAFISK BETECKNING” och ”GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET” som anges i symbolen får vara på något av unionens officiella språk, vilka anges i bilaga X till den här förordningen.

3.   Om de unionssymboler, beteckningar eller motsvarande akronymer som avses i artiklarna 12 och 23 i förordning (EU) nr 1151/2012 anges på märkningen av en produkt ska de åtföljas av det registrerade namnet.

4.   Beteckningar, akronymer och symboler får användas i enlighet med artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 i medier eller i reklammaterial för att sprida kunskap om kvalitetsordningen eller annonsera om de registrerade namnen.

5.   Produkter som släpptes ut på marknaden innan denna förordning trädde i kraft och som inte är förenliga med punkterna 1 och 2 får fortsätta att saluföras tills lagren är slut.

Artikel 14

Register över skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter

1.   Vid ikraftträdandet av en rättsakt genom vilken en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning registreras ska kommissionen föra in följande uppgifter i det register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avses i artikel 11.1 i förordning (EU) nr 1151/2012:

a)

Det registrerade namnet (eller namnen) på produkten.

b)

Produktklass enligt bilaga XI till den här förordningen.

c)

Hänvisning till den akt genom vilken namnet registreras.

d)

Information om att namnet är skyddat som en geografisk beteckning eller en ursprungsbeteckning.

e)

Angivande av ursprungslandet eller ursprungsländerna.

2.   Vid ikraftträdandet av en rättsakt genom vilken en garanterad traditionell specialitet registreras ska kommissionen föra in följande uppgifter i det register över garanterade traditionella specialiteter som avses i artikel 22.1 i förordning (EU) nr 1151/2012:

a)

Det registrerade namnet (eller namnen) på produkten.

b)

Produktklass enligt bilaga XI till den här förordningen.

c)

Hänvisning till den akt genom vilken namnet registrerats.

d)

Angivande av landet eller länderna för gruppen eller grupperna som lämnat ansökan.

e)

Information om huruvida beslutet om registrering föreskriver att namnet på den traditionella garanterade specialiteten ska åtföljas av den uppgift som avses i artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1151/2012.

f)

Endast för ansökningar som inkom före ikraftträdandet av förordning (EU) nr 1151/2012: information om huruvida registreringen är utan förbehåll för namnet.

3.   Om kommissionen godkänner en ändring av produktspecifikationen som inbegriper en ändring av den information som förts in i registret ska kommissionen stryka de ursprungliga uppgifterna och föra in de nya uppgifterna med verkan från och med ikraftträdandet av beslutet att godkänna ändringen.

4.   När en avregistrering träder i kraft ska kommissionen stryka namnet ur registret i fråga.

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

En ansökan om offentliggörande av ett sammanfattande dokument som lämnats in av en medlemsstat enligt artikel 8.1 i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014 med avseende på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som registrerades före den 31 mars 2006 ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 16

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 9.1 ska endast tillämpas på invändningsförfaranden för vilka den tremånadersperiod som fastställs i artikel 51.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 inte har börjat löpa den dag då denna förordning träder i kraft.

Artikel 9.3 ska endast tillämpas på invändningsförfaranden för vilka den tremånadersperiod som fastställs i artikel 51.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 inte har löpt ut den dag då denna förordning träder i kraft.

Punkt 2 första meningen i bilaga X ska tillämpas från och med den 1 januari 2016 utan att det påverkar produkter som släppts ut på marknaden före detta datum.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 juni 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.

(3)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(4)  EUT L 369, 23.12.2006, s. 1.

(5)  EUT L 275, 19.10.2007, s. 3.

(6)  Se sidan 17 i detta nummer av EUT.


BILAGA I

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

[Infoga namn, som i punkt 1 nedan:] ”…”

EU-nr: [endast för EU:s eget bruk]

[Kryssa i ett alternativ:]

SUB

SGB

1.   Namn [på SUB eller SGB]

[Skriv in det namn som föreslås för registrering eller, det registrerade namnet om det rör sig om en ansökan om godkännande av en ändring av en produktspecifikation eller om ett offentliggörande enligt artikel 15 i denna förordning]

2.   Medlemsstat eller tredjeland

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp [se bilaga XI]

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

[De viktigaste uppgifterna anges i artikel 7.1 b i förordning (EU) nr 1151/2012. För att identifiera produkten bör definitioner och allmänt använda standarder för den berörda produkten användas. Beskrivningen av produkten bör inriktas på dess särskilda egenskaper, med hjälp av måttenheter och gängse eller tekniska begrepp för jämförelse. Tekniska egenskaper som är gemensamma för alla produkter av denna typ eller lagstadgade krav som är obligatoriska för alla produkter av denna typ (artikel 7.1 i denna förordning) bör däremot inte nämnas.]

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

[För SUB: Bekräfta att foder och råvaror kommer från området. Om foder eller råvaror inte kommer från området, ge en detaljerad beskrivning av dessa undantag och motivera dem. Dessa undantag måste överensstämma med de regler som antagits i enlighet med artikel 5.4 i förordning (EU) nr 1151/2012.

För SGB: Ange eventuella kvalitetskrav eller begränsningar avseende råvarornas ursprung. Motivera alla sådana begränsningar. Sådana begränsningar måste överensstämma med de regler som antagits i enlighet med artikel 5.4 i förordning (EU) nr 1151/2012 och måste motiveras när det gäller det samband som avses i artikel 7.1 f i samma förordning.]

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

[Motivera alla eventuella begränsningar eller undantag.]

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

[Om inga, lämna tomt. Ange produktspecifika skäl till eventuella begränsningar.]

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

[Om inga, lämna tomt. Motivera eventuella begränsningar.]

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

[Lägg eventuellt till en karta över området]

5.   Samband med det geografiska området

[För SUB: Den direkta kopplingen mellan produktens kvalitet eller egenskaper och den geografiska miljön, med dess egna naturliga och mänskliga faktorer, inbegripet, i förekommande fall, uppgifter i produktbeskrivningen eller produktionsmetoden som stöder detta samband.

För SGB: Den direkta kopplingen mellan det geografiska ursprunget och, i förekommande fall, en viss kvalitet hos produkten, dess anseende eller andra egenskaper som utmärker produkten.

Ange uttryckligen vilka av de givna faktorerna (anseende, viss kvalitet, annan egenskap som utmärker produkten) som ligger till grund för den direkta kopplingen och ge information endast om relevanta faktorer, inbegripet, i förekommande fall, uppgifter i produktbeskrivningen eller produktionsmetoden som stöder detta samband.]

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)


BILAGA II

PRODUKTSPECIFIKATION FÖR EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

[Infoga namn, som i punkt 1 nedan:] ””

EU-nr: [endast för EU:s eget bruk]

Medlemsstat eller tredjeland ””

1.   Namn som ska registreras

2.   Produkttyp [se bilaga XI]

3.   Skäl till registreringen

3.1   Det rör sig om en produkt som

är resultatet av en viss produktions- eller bearbetningsmetod eller har en viss sammansättning som överensstämmer med traditionell praxis för produkten eller livsmedlet i fråga

är framställd av råvaror eller ingredienser som används traditionellt.

[Förklara]

3.2   Det rör sig om ett namn som

traditionellt har använts för att benämna den specifika produkten

avser produktens traditionella karaktär eller särskilda egenskaper

[Förklara]

4.   Beskrivning

4.1   Beskrivning av den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet dess huvudsakliga fysiska, kemiska, mikrobiologiska eller organoleptiska egenskaper, som visar på produktens särskilda egenskaper (artikel 7.2 i denna förordning)

4.2   Beskrivning av den produktionsmetod som producenterna ska använda för att framställa den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet, om det är lämpligt, typ av råvaror och egenskaper hos de råvaror eller ingredienser som används samt den metod som används vid beredningen av produkten (artikel 7.2 i denna förordning)

4.3   Beskrivning av de viktigaste faktorer som visar på produktens traditionella karaktär (artikel 7.2 i denna förordning)


BILAGA III

MOTIVERAD INVÄNDNING

[Kryssa i ett alternativ:]

SUB

SGB

GTS

1.   Produktens namn

[enligt offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning (EUT)]

...

2.   Officiell hänvisning

[enligt offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning (EUT)]

Referensnummer:

Datum för offentliggörandet i EUT:

3.   Kontaktuppgifter

Kontaktperson:

Titel: ...

Namn: ...

Grupp/organisation/enskild person:

Eller nationell myndighet:

 

Avdelning:

Adress:

Tfn + …

E-post:

4.   Skäl till invändningen:

För SUB SGB:

De villkor som fastställs i artiklarna 5 och 7.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 är inte uppfyllda

Registrering av namnet strider mot artikel 6.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 (växtsort eller djurras)

Registrering av namnet strider mot artikel 6.3 i förordning (EU) nr 1151/2012 (namnet är helt eller delvis en homonym)

Registrering av namnet strider mot artikel 6.4 i förordning (EU) nr 1151/2012 (befintligt varumärke)

Registreringen skulle äventyra överlevnaden för namn, varumärken eller produkter enligt artikel 10.1 c i förordning (EU) nr 1151/2012

Det namn som föreslås för registrering är generiskt. Närmare uppgifter ska tillhandahållas i enlighet med artikel 10.1 d i förordning (EU) nr 1151/2012

För GTS:

De villkor som fastställs i artikel 18 i förordning (EU) nr 1151/2012 är inte uppfyllda

En registrering av namnet skulle vara oförenlig med bestämmelserna i förordning (EU) nr 1151/2012) (artikel 21.1 a i förordning (EU) nr 1151/2012).

Det namn som föreslås för registrering används på ett lagligt, erkänt och ekonomiskt betydelsefullt sätt för liknande jordbruksprodukter eller livsmedel (artikel 21.1 b i förordning (EU) nr 1151/2012).

5.   Närmare uppgifter om invändningen

Bifoga en väl underbyggd motivering till invändningen.

Bifoga även en förklaring som visar på det berättigade intresset hos den som lämnat in invändningen, såvida inte invändningen framförs av de nationella myndigheterna, i vilket fall det inte krävs någon förklaring som visar på ett berättigat intresse. Invändningen ska undertecknas och dateras.


BILAGA IV

Offentliggörande av avslutandet av samråd efter invändningsförfarandet

[Kryssa i ett alternativ:]

SUB

SGB

GTS

1.   Produktens namn

[enligt offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning (EUT)]

2.   Officiell hänvisning [enligt offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning (EUT)]

Referensnummer:

Datum för offentliggörandet i EUT:

3.   Resultat av samråd

3.1   Överenskommelse nåddes med följande invändare:

[Bifoga kopior av brev som styrker överenskommelse och alla de faktorer som gjorde överenskommelsen möjlig (artikel 5 i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014).]

3.2   Överenskommelse nåddes inte med följande invändare:

[Bifoga den information som avses i artikel 51.3 andra stycket sista meningen i förordning (EU) nr 1151/2012]

4.   Produktspecifikation och sammanfattande dokument

4.1   Produktspecifikationen har ändrats:

… Ja (1)

… Nej

4.2   Det sammanfattande dokumentet har ändrats (endast för SUB och SGB):

… Ja (2)

… Nej

5.   Daterat och undertecknat

[Namn]

[Avdelning/Organisation]

[Adress]

[Tfn +]

[E-post: ]


(1)  Om ”ja”, bifoga en beskrivning av ändringarna och den ändrade produktspecifikationen

(2)  Om ”ja”, bifoga en kopia av det uppdaterade dokumentet


BILAGA V

Ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar som inte är en mindre ändring

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

[Registrerat namn] ”…”

EU nr: [endast för EU:s eget bruk]

[Kryssa i ett alternativ:]

SUB

SGB

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

[Ange namn, adress, telefonnummer och e-postadress för den grupp som föreslår ändringen (för ansökningar från tredjeländer bifoga även namn och adress för de myndigheter eller, i förekommande fall, organ som kontrollerar efterlevnaden av bestämmelserna i produktspecifikationen). Bifoga även en förklaring som visar det berättigade intresset hos den grupp som ansöker om ändringen.]

2.   Medlemsstat eller tredjeland

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

Produktens namn

Produktbeskrivning

Geografiskt område

Bevis på ursprung

Produktionsmetod

Samband

Märkning

Annat [specificera]

4.   Typ av ändring(ar)

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokumentet (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändring(ar)

[Bifoga en uttömmande beskrivning av och de särskilda skälen till varje ändring för varje rubrik som kryssats för i avsnitt 3 ovan. Den ursprungliga produktspecifikationen och, i förekommande fall, det ursprungliga sammanfattande dokumentet måste jämföras i detalj med den föreslagna ändrade versionen för varje ändring. En ansökan om ändring måste kunna läsas och förstås fristående. Informationen i detta avsnitt måste vara fullständig (artikel 6.1 första och andra stycket i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014).]


BILAGA VI

Ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för garanterade traditionella specialiteter som inte är en mindre ändring

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

[Registrerat namn] ””

EU-nr: [endast för EU:s eget bruk]

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

Gruppens namn

Adress

Tfn +

E-post:

Bifoga även en förklaring som visar det berättigade intresset hos den grupp som föreslår ändringen.

2.   Medlemsstat eller tredjeland

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

Produktens namn

Produktbeskrivning

Produktionsmetod

Annat [specificera]

4.   Typ av ändring(ar)

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad GTS som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändring(ar)

[Bifoga en uttömmande beskrivning av och de särskilda skälen till varje ändring för varje rubrik som kryssats för i avsnitt 3 ovan. Den ursprungliga produktspecifikationen måste jämföras i detalj med den föreslagna ändrade versionen för varje ändring. En ansökan om ändring måste kunna läsas och förstås fristående. Informationen i detta avsnitt måste vara fullständig (artikel 6.1 första och andra stycket i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014).]


BILAGA VII

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

[Registrerat namn] ”…”

EU-nr: [endast för EU:s eget bruk]

[Kryssa i ett alternativ:]

SUB

SGB

GTS

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

[Ange namn, adress, telefonnummer och e-postadress för den grupp som föreslår ändringen (för ansökningar från tredjeländer beträffande skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar bifoga även namn och adress för de myndigheter eller, i förekommande fall, organ som kontrollerar efterlevnaden av bestämmelserna i produktspecifikationen). Bifoga även en förklaring som visar det berättigade intresset hos den grupp som ansöker om ändringen.]

2.   Medlemsstat eller tredjeland

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

Produktbeskrivning

Bevis på ursprung

Produktionsmetod

Samband

Märkning

Annat [specificera]

4.   Typ av ändring(ar)

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och inte kräver någon ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet.

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och kräver en ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet.

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad GTS som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändring(ar)

[Bifoga en beskrivning av varje ändring för varje rubrik som kryssats för i avsnittet ovan samt en sammanfattning av skälen till varje ändring. Den ursprungliga produktspecifikationen och, i förekommande fall, det ursprungliga sammanfattande dokumentet måste jämföras i detalj med den föreslagna ändrade versionen för varje ändring. Ange även tydliga skäl till varför ändringen är att betrakta som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje och/eller fjärde stycket i förordning (EU) nr 1151/2012. Ansökan om en mindre ändring måste kunna läsas och förstås fristående (artikel 6.2 andra stycket i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014).]

6.   Uppdaterad produktspecifikation (endast för SUB och SGB)

[Endast i de fall som avses i artikel 6.2 femte stycket i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014:

a)

Vid ansökningar från medlemsstaterna lägg till en hänvisning till offentliggörandet av den uppdaterade produktspecifikationen.

b)

Vid ansökningar från tredjeland bifoga den uppdaterade produktspecifikationen.]


BILAGA VIII

MEDDELANDE OM EN TILLFÄLLIG ÄNDRING

Meddelande om en tillfällig ändring i enlighet med artikel 6.3 andra stycket i den delegerade förordningen (EU) nr 664/2014:

[Registrerat namn] ”…”

EU-nr: [endast för EU:s eget bruk]

[Kryssa i ett alternativ:]

SUB

SGB

GTS

1.   Medlemsstat eller tredjeland

2.   Ändring(ar)

[Ange den rubrik i produktspecifikationen som berörs av den tillfälliga ändringen. Bifoga en detaljerad beskrivning av varje godkänd tillfällig ändring och motivera den, inbegripet en beskrivning och en bedömning av vad ändringen får för konsekvenser för de krav och kriterier som gäller för produkten enligt kvalitetsordningen för respektive SUB, SGB och GTS (artikel 5.1 och 5.2 samt artikel 18.1 och 18.2 i förordning (EU) nr 1151/2012). Bifoga också en detaljerad beskrivning av de åtgärder som motiverar de tillfälliga ändringarna (sanitära och fytosanitära åtgärder, formellt erkännande av naturkatastrofer eller ogynnsamma väderförhållanden osv.) och skälen till dessa åtgärder. Beskriv även förhållandet mellan dessa åtgärder och den godkända tillfälliga ändringen.]


BILAGA IX

ANSÖKAN OM AVREGISTRERING

Ansökan om avregistrering i enlighet med artikel 54.1 i förordning (EU) nr 1151/2012

[Registrerat namn:] ”…”

EU-nr: [endast för EU:s eget bruk]

[Kryssa i ett alternativ:]

SGB

SUB

GTS

1.   Registrerat namn för vilket avregistrering begärs

2.   Medlemsstat eller tredjeland

3.   Produkttyp [se bilaga XI]

4.   Person eller organ som ansöker om avregistrering

[Ange namn, adress, telefonnummer och e-postadress för den fysiska eller juridiska person eller de producenter som avses i artikel 54.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 och som ansöker om avregistreringen (för ansökningar beträffande skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar från tredjeländer ange även namn och adress för de myndigheter eller, i förekommande fall, organ som kontrollerar efterlevnaden av bestämmelserna i produktspecifikationen). Bifoga även en förklaring som visar det berättigade intresset hos den fysiska eller juridiska person som ansöker om avregistreringen]

5.   Typ av avregistrering och skälen till denna

I enlighet med artikel 54.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

led a

[Ange i detalj skälen till, och, i förekommande fall, bevis som stöder avregistreringen av namnet i enlighet med artikel 54.1 första stycket a i förordning (EU) nr 1151/2012.]

led b

[Ange i detalj skälen till, och, i förekommande fall, bevis som stöder avregistreringen av namnet i enlighet med artikel 54.1 första stycket b i förordning (EU) nr 1151/2012.]

I enlighet med artikel 54.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

[Ange i detalj skälen till, och, i förekommande fall, bevis som stöder avregistreringen av namnet i enlighet med artikel 54.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.]


BILAGA X

REPRODUKTION AV UNIONENS SYMBOLER OCH BETECKNINGAR FÖR SUB SGB GTS

1.   Unionssymboler i färg

När symboler används i färg, kan direkta färger (Pantone) eller fyrfärgstryck användas. Se nedan för referensfärger.

Unionssymboler i Pantone:

Image Image Image Image Image Image

Unionssymboler i fyrfärgstryck:

Image Image Image Image Image Image

Kontrast mot bakgrundsfärger

Om symbolen används i färg mot bakgrundsfärger som gör att den blir svår att läsa används symbolen med ett avgränsande område runt omkring så att kontrasten mot bakgrundsfärgen blir bättre:

Image Image Image

2.   Unionssymboler i svartvitt

Det är endast tillåtet att använda symbolerna i svartvitt om svart och vitt är de enda tryckfärger som används på förpackningen.

När unionssymbolerna används i svartvitt ska de återges på följande sätt:

Image Image Image

Unionssymboler i svartvitt i negativ

Om förpackningens eller etikettens bakgrundsfärg är mörk får symbolerna användas i negativ variant på följande sätt:

Image Image Image

3.   Typografi

Texten ska skrivas med versaler i typsnittet Times Roman.

4.   Förminskning

Minimistorleken på unionssymbolerna är 15 mm i diameter, men den får minskas till 10 mm för små förpackningar och produkter.

5.   ”Skyddad ursprungsbeteckning” och dess förkortningar på EU-språken

EU-språk Benämningar Förkortningar

BG | защитено наименование за произход | ЗНП |

ES | denominación de origen protegida | DOP |

CS | chráněné označení původu | CHOP |

DA | beskyttet oprindelsesbetegnelse | BOB |

DE | geschützte Ursprungsbezeichnung | g.U. |

ET | kaitstud päritolunimetus | KPN |

EL | προστατευόμενη ονομασία προέλευσης | ΠΟΠ |

EN | protected designation of origin | PDO |

FR | appellation d'origine protégée | AOP |

GA | bunús ainmníochta cosanta | BAC |

HR | zaštićena oznaka izvornosti | ZOI |

IT | denominazione d'origine protetta | DOP |

LV | aizsargāts cilmes vietas nosaukums | ACVN |

LT | saugoma kilmės vietos nuoroda | SKVN |

HU | oltalom alatt álló eredetmegjelölés | OEM |

MT | denominazzjoni protetta ta' oriġini | DPO |

NL | beschermde oorsprongsbenaming | BOB |

PL | chroniona nazwa pochodzenia | CHNP |

PT | denominação de origem protegida | DOP |

RO | denumire de origine protejată | DOP |

SK | chránené označenie pôvodu | CHOP |

SL | zaščitena označba porekla | ZOP |

FI | suojattu alkuperänimitys | SAN |

SV | skyddad ursprungsbeteckning | SUB |

6.   ”Skyddad geografisk beteckning” och dess förkortningar på EU-språken

EU-språk Benämningar Förkortningar

BG | защитено географско указание | ЗГУ |

ES | indicación geográfica protegida | IGP |

CS | chráněné zeměpisné označení | CHZO |

DA | beskyttet geografisk betegnelse | BGB |

DE | geschützte geografische Angabe | g.g.A. |

ET | kaitstud geograafiline tähis | KGT |

EL | προστατευόμενη γεωγραφική ένδειξη | ΠΓΕ |

EN | protected geographical indication | PGI |

FR | indication géographique protégée | IGP |

GA | sonra geografach cosanta | SGC |

HR | zaštićena oznaka zemljopisnog podrijetla | ZOZP |

IT | indicazione geografica protetta | IGP |

LV | aizsargāta ģeogrāfiskās izcelsmes norāde | AĢIN |

LT | saugoma geografinė nuoroda | SGN |

HU | oltalom alatt álló földrajzi jelzés | OFJ |

MT | indikazzjoni ġeografika protetta | IĠP |

NL | beschermde geografische aanduiding | BGA |

PL | chronione oznaczenie geograficzne | CHOG |

PT | indicação geográfica protegida | IGP |

RO | indicație geografică protejată | IGP |

SK | chránené zemepisné označenie | CHZO |

SL | zaščitena geografska označba | ZGO |

FI | suojattu maantieteellinen merkintä | SMM |

SV | skyddad geografisk beteckning | SGB |

7.   ”Garanterad traditionell specialitet” och dess förkortningar på EU-språken

EU-språk Benämningar Förkortningar

BG | храна с традиционно специфичен характер | ХТСХ |

ES | especialidad tradicional garantizada | ETG |

CS | zaručená tradiční specialita | ZTS |

DA | garanteret traditionel specialitet | GTS |

DE | garantiert traditionelle Spezialität | g.t.S. |

ET | garanteeritud traditsiooniline toode | GTT |

EL | εγγυημένο παραδοσιακό ιδιότυπο προϊόν | Ε Π Ι Π |

EN | traditional speciality guaranteed | TSG |

FR | spécialité traditionnelle garantie | STG |

GA | speisialtacht thraidisiúnta ráthaithe | STR |

HR | zajamčeno tradicionalni specijalitet | ZTS |

IT | specialità tradizionale garantita | STG |

LV | garantēta tradicionālā īpatnība | GTI |

LT | garantuotas tradicinis gaminys | GTG |

HU | hagyományos különleges termék | HKT |

MT | speċjalità tradizzjonali garantita | STG |

NL | gegarandeerde traditionele specialiteit | GTS |

PL | gwarantowana tradycyjna specjalność | GTS |

PT | especialidade tradicional garantida | ETG |

RO | specialitate tradițională garantată | STG |

SK | zaručená tradičná špecialita | ZTŠ |

SL | zajamčena tradicionalna posebnost | ZTP |

FI | aito perinteinen tuote | APT |

SV | garanterad traditionell specialitet | GTS |


BILAGA XI

KLASSIFICERING AV PRODUKTER

1.   Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel

Klass 1.1 Färskt kött (och slaktbiprodukter)

Klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

Klass 1.3 Ost

Klass 1.4 Andra produkter från djur (ägg, honung, diverse mjölkprodukter utom smör etc.)

Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

Klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

Klass 1.7 Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav

Klass 1.8 Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.)

2.   Jordbruksprodukter och livsmedel som avses i bilaga I till förordning (EU) nr 1151/2012

I.   Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Klass 2.1 Öl

Klass 2.2 Choklad och härledda produkter

Klass 2.3 Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror

Klass 2.4 Drycker framställda av växtextrakter

Klass 2.5 Pastaprodukter

Klass 2.6 Salt

Klass 2.7 Naturliga gummi- och hartsvaror

Klass 2.8 Senapspasta

Klass 2.9 Hö

Klass 2.10 Eteriska oljor

Klass 2.11 Kork

Klass 2.12 Karminsyra

Klass 2.13 Blommor och prydnadsväxter

Klass 2.14 Bomull

Klass 2.15 Ull

Klass 2.16 Korgvide

Klass 2.17 Skäktat lin

Klass 2.18 Läder

Klass 2.19 Päls

Klass 2.20 Fjädrar.

II.   Garanterade traditionella specialiteter

Klass 2.21 Färdiglagade rätter

Klass 2.22 Öl

Klass 2.23 Choklad och härledda produkter

Klass 2.24 Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror

Klass 2.25 Drycker framställda av växtextrakter

Klass 2.26 Pastaprodukter

Klass 2.27 Salt


19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/62


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 669/2014

av den 18 juni 2014

om godkännande av kalcium-D-pantotenat och D-pantenol som fodertillsatser för alla djurarter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden. Enligt artikel 10 i den förordningen ska fodertillsatser som godkänts i enlighet med rådets direktiv 70/524/EEG (2) utvärderas på nytt.

(2)

I enlighet med direktiv 70/524/EEG godkändes kalcium-D-pantotenat och D-pantenol utan tidsbegränsning som fodertillsats för alla djurarter i den funktionella gruppen ”vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad effekt”. Dessa fodertillsatser infördes därefter i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1831/2003 som befintliga produkter i gemenskapens register över fodertillsatser.

(3)

I enlighet med artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1831/2003 jämförd med artikel 7 i den förordningen har det lämnats in två ansökningar om en ny utvärdering av kalcium-D-pantotenat och D-pantenol som fodertillsatser för alla djurarter och, i enlighet med artikel 7 i samma förordning, om en ändring av villkoren för godkännandet vad gäller användningen i dricksvatten. Sökandena begärde att dessa tillsatser skulle införas i kategorin ”näringstillsatser”. Till ansökningarna bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 11 oktober 2011 (3) att kalcium-D-pantotenat och D-pantenol under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Myndigheten drog också slutsatsen att kalcium-D-pantotenat och D-pantenol anses vara effektiva källor till pantotensyra och att inga säkerhetsrisker skulle uppstå för användarna om lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatserna som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av kalcium-D-pantotenat och D-pantenol visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Ämnena bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(6)

Eftersom det inte finns några säkerhetsskäl som kräver att ändringarna av villkoren för godkännandet tillämpas omedelbart, bör det tillåtas en övergångsperiod för avveckling av befintliga lager av tillsatserna och av förblandningar och foderblandningar innehållande dem enligt godkännandet genom direktiv 70/524/EEG.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De ämnen i kategorin ”näringstillsatser” och i den funktionella gruppen ”vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad effekt” som anges i bilagan ska godkännas som fodertillsatser enligt villkoren i bilagan.

Artikel 2

Både de ämnen som anges i bilagan och foder innehållande dessa ämnen som har tillverkats och märkts före den 9 januari 2015 i enlighet med de bestämmelser som tillämpades före den 9 juli 2014 får fortsätta att släppas ut på marknaden och användas till dess att lagren har tömts.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 juni 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  EGT L 270, 14.12.1970, s. 1.

(3)  The EFSA Journal, vol. 9(2011):11, artikelnr 2409 och The EFSA Journal, vol. 9(2011):11, artikelnr 2410.


BILAGA

Tillsatsens identifikationsnummer

Namn på innehavaren av godkännandet

Tillsats

Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

mg/kg helfoder med en vattenhalt på 12 % eller mg/l vatten

Kategori: Näringstillsatser. Funktionell grupp: vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad effekt

3a841

Kalcium-D-pantotenat

Tillsatsens sammansättning

Kalcium-D-pantotenat

Beskrivning av den aktiva substansen

Kalcium-D-pantotenat

Ca[C9H16NO5]2

CAS-nr: 137-08-6

Kalcium-D-pantotenat, fast form, framställd genom kemisk syntes

Renhetskriterier:

1.

Minst 98 % (beräknat på torrsubstans)

2.

Högst 0,5 % 3-aminopropionsyra

Analysmetod  (1)

Bestämning av kalcium-D-pantotenat i fodertillsatsen: potentiometrisk titrering med perklorsyra och identifiering genom specifik optisk rotation (Europeiska farmakopén, monografi 0470)

Bestämning av kalcium-D-pantotenat i förblandningar och foder: omvänd fas-HPLC (vätskekromatografi) med en singel kvadrupol masselektiv detektor (RP-HPLC-MS)

Alla djurarter

1.

Får också användas i dricksvatten.

2.

Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringsvillkor och villkor för stabilitet.

3.

Användarsäkerhet: Andningsskydd, skyddsglasögon och handskar bör användas vid hanteringen.

19 juni 2024

3a842

D-pantenol

Tillsatsens sammansättning

D-pantenol

Beskrivning av den aktiva substansen

D-pantenol

C9H19NO4

CAS-nr: 81-13-0

D-pantenol, fast form, framställd genom kemisk syntes

Renhetskriterier:

1.

Minst 98 % i vattenfri substans (vatten < 1 %)

2.

Högst 0,5 % 3-aminopropanol

Analysmetod  (1)

Bestämning av D-pantenol i fodertillsatsen: titrering med perklorsyra och kaliumväteftalat och identifiering genom specifik optisk rotation och infraröd spektroskopi (Europeiska farmakopén, monografi 0761)

Bestämning av D-pantenol i vatten: omvänd fas-HPLC (vätskekromatografi) med UV-detektor (RP-HPLC-UV)

Alla djurarter

 

1.

Får endast användas i dricksvatten.

2.

Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen: lagringsvillkor.

3.

Användarsäkerhet: Andningsskydd, skyddsglasögon och handskar bör användas vid hanteringen.

19 juni 2024


(1)  Närmare information om analysmetoderna finns på referenslaboratoriets webbplats: http://irmm.jrc.ec.europa.eu/EURLs/EURL_feed_additives/Pages/index.aspx


19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/66


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 670/2014

av den 18 juni 2014

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 juni 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

MK

70,1

TR

88,1

ZZ

79,1

0707 00 05

MK

50,7

TR

85,9

ZZ

68,3

0709 93 10

TR

108,5

ZZ

108,5

0805 50 10

AR

96,3

TR

125,4

ZA

114,6

ZZ

112,1

0808 10 80

AR

104,0

BR

81,9

CA

102,6

CL

103,9

CN

130,3

NZ

139,0

US

223,4

ZA

130,2

ZZ

126,9

0809 10 00

TR

253,2

ZZ

253,2

0809 29 00

TR

314,0

ZZ

314,0

0809 30

MA

135,6

MK

87,8

ZZ

111,7


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/68


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 671/2014

av den 18 juni 2014

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2014 inom ramen för de tullkvoter för fjäderfäkött som öppnades genom förordning (EG) nr 533/2007

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 188,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (2), särskilt artikel 7.2,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 533/2007 av den 14 maj 2007 om öppnande och förvaltning av tullkvoter för fjäderfäkött (3), särskilt artikel 5.6, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 533/2007 öppnades tullkvoter för import av fjäderfäkött.

(2)

De ansökningar om importlicenser som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2014 för delperioden 1 juli–30 september 2014 avser, för vissa kvoter, kvantiteter som är större än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför beslutas om i vilken utsträckning importlicenser kan utfärdas genom att en tilldelningskoefficient fastställs som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De tilldelningskoefficienter som anges i bilagan till denna förordning ska tillämpas på de ansökningar om importlicens som lämnats in i enlighet med förordning (EG) nr 533/2007 för delperioden 1 juli–30 september 2014.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 19 juni 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 juni 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.

(3)  EUT L 125, 15.5.2007, s. 9.


BILAGA

Gruppnummer

Löpnummer

Tilldelningskoefficient för ansökningar om importlicens som lämnats in för delperioden 1.7.2014–30.9.2014

(%)

P1

09.4067

1,988088

P3

09.4069

0,296969


19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/70


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 672/2014

av den 18 juni 2014

om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2014 inom ramen för de tullkvoter för fjäderfäkött som öppnades genom förordning (EG) nr 1385/2007

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 188,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (2), särskilt artikel 7.2,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1385/2007 av den 26 november 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 774/94 beträffande öppnande och förvaltning av vissa gemenskapstullkvoter för fjäderfäkött (3), särskilt artikel 5.6, och

av följande skäl:

De ansökningar om importlicenser som lämnades in under de första sju dagarna av juni 2014 för delperioden 1 juli–30 september 2014 avser, för vissa kvoter, kvantiteter som är större än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför beslutas om i vilken utsträckning importlicenser kan utfärdas genom att en tilldelningskoefficient fastställs som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De tilldelningskoefficienter som anges i bilagan till denna förordning ska tillämpas på de ansökningar om importlicens som lämnats in i enlighet med förordning (EG) nr 1385/2007 för delperioden 1 juli–30 september 2014.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 19 juni 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 juni 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.

(3)  EUT L 309, 27.11.2007, s. 47.


BILAGA

Gruppnummer

Löpnummer

Tilldelningskoefficient för ansökningar om importlicens som lämnats in för delperioden 1.7.2014–30.9.2014

(%)

1

09.4410

0,231268

2

09.4411

0,233646

3

09.4412

0,245581

4

09.4420

0,269544

6

09.4422

0,270493


19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/72


EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 673/2014

av den 2 juni 2014

om inrättandet av en medlingspanel och panelens arbetsordning

(ECB/2014/26)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (1), särskilt artikel 25.5, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 25.5 i förordning (EU) nr 1024/2013, ska Europeiska centralbanken (ECB) inrätta en medlingspanel som ska lösa skiljaktiga meningar som behöriga myndigheter i de berörda deltagande medlemsstaterna framfört avseende en invändning från ECB-rådet mot ett utkast till beslut från den tillsynsnämnd som ska inrättas enligt den förordningen.

(2)

Enligt skäl 73 i förordning (EU) nr 1024/2013 bör inrättandet av medlingspanelen, och särskilt dess sammansättning, säkerställa att panelen löser skiljaktiga meningar på ett välavvägt sätt i hela unionens intresse.

(3)

Medlingspanelens arbetsordning ska inte påverka förfarandet där en deltagande medlemsstat utanför euroområdet informerar ECB om att det finns en motiverad invändning om att motsätta sig ECB-rådets invändning mot ett utkast till beslut från tillsynsnämnden i enlighet med artikel 7.7 i förordning (EU) nr 1024/2013.

(4)

Eftersom tillsynsnämndens vice ordförande är både medlem i ECB-rådet och ledamot av tillsynsnämnden är denna person bäst ägnad att vara ordförande i medlingspanelen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INLEDANDE KAPITEL

Artikel 1

Denna förordnings tilläggskaraktär

Denna förordning ska utgöra ett tillägg till arbetsordningen för Europeiska centralbanken (2). De termer som används i denna förordning ska ha samma innebörd som termerna i arbetsordningen för Europeiska centralbanken.

KAPITEL I

MEDLINGSPANELEN

Artikel 2

Inrättande

I enligt med artikel 25.5 i förordning (EU) nr 1024/2013 inrättas härmed en medlingspanel.

Artikel 3

Sammansättning

1.   Medlingspanelen ska bestå av en representant från varje deltagande medlemsstat.

2.   Utöver dessa medlemmar ska tillsynsnämndens vice ordförande, som inte är medlem i medlingspanelen, vara ordförande i medlingspanelen.

Artikel 4

Utnämning av medlemmar

1.   Varje deltagande medlemsstat ska utse en medlem till medlingspanelen bland medlemmarna i ECB-rådet och tillsynsnämndens ledamöter. Ordföranden ska ha som målsättning att uppnå en balans mellan medlemmar från ECB-rådet och ledamöter från tillsynsnämnden.

2.   Mandatet för en medlem i medlingspanelen ska upphöra om denne inte längre är medlem i det organ från vilken personen utnämndes.

3.   I sin roll som medlem i medlingspanelen ska varje medlem agera i hela unionens intresse.

Artikel 5

Närvaro vid medlingspanelens sammanträden

1.   Utom i de fall som framgår av punkt 2 får endast medlemmar, ordföranden samt vice-ordföranden närvara vid medlingspanelens sammanträden.

2.   Efter inbjudan från medlingspanelen får experter delta i specifika sammanträden där deras expertis behövs.

Artikel 6

Medlingspanelens sammanträden

1.   Om ordföranden anser att ett sammanträde är nödvändigt får han sammakalla medlingspanelen.

2.   Medlingspanelen ska hålla sina sammanträden i ECB:s lokaler.

3.   På förslag från ordföranden får medlingspanelens möten även hållas i form av telekonferens utom om minst tre ledamöter motsätter sig detta.

4.   Protokollen från medlingspanelens sammanträden ska godkännas av medlemmarna vid deras nästa sammanträde eller tidigare genom skriftligt förfarande och därefter undertecknas av ordföranden. Protokollen ska vara tillgängliga för ECB-rådet och tillsynsnämnden.

5.   Tillsynsnämndens sekreterare ska även vara medlingspanelens sekreterare. I sin senare funktion ska sekreteraren hjälpa medlingspanelens ordförande att förbereda medlingspanelens och den beredande kommitténs sammanträden samt även ta fram utkast till protokoll från dessa sammanträden. Sekreteraren ska även stödja ECB-rådets sekreterare vid föreberedelserna av ECB-rådets sammanträden i alla frågor som medlingspanelen varit involverad i, samt även ta fram respektive del av protokoll från dessa sammanträden.

Artikel 7

Omröstning

1.   Medlingspanelen är beslutför om minst två tredjedelar av medlemmarna är närvarande. Om medlingspanelen inte är beslutför får ordföranden kalla till ett extraordinarie sammanträde där medlemmarna kan rösta utan hänsyn till närvaroregeln.

2.   Varje medlem har en röst. Medlingspanelen fattar beslut med enkel majoritet av medlemmarnas röster. Vid lika röstetal ska i första hand den medlem i medlingspanelen som suttit i panelen under längst tid, och i andra hand den äldsta medlemmen sett till ålder om två eller flera medlemmar suttit i panelen under lika lång tid, ha utslagsröst.

3.   Medlingspanelen ska fatta beslut genom omröstning på begäran av ordföranden. Ordföranden ska även inleda ett omröstningsförfarande om tre medlemmar av medlingspanelen begär detta.

4.   På förslag från ordföranden kan beslut även fattas genom skriftligt förfarande.

KAPITEL II

MEDLING

Artikel 8

Begäran om medling

1.   Behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som berörs och har avvikande åsikter avseende en invändning från ECB-rådet mot ett utkast till beslut från tillsynsnämnden får, inom fem arbetsdagar från det att invändningen inklusive motiveringen av invändningen har tagits emot, begära medling av tillsynsnämnden för att lösa meningsskiljaktigheterna, med målet att säkerställa en åtskillnad mellan penningpolitik och tillsynsuppgifter. Varje berörd myndighet ska göra detta genom att lämna in en begäran om medling till tillsynsnämnden där man anger ECB-rådets invändning, samt anger grunderna till att man begär medling. Sekretariatet kommer att informera tillsynsnämndens medlemmar om varje begäran om medling.

2.   Alla andra behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som berörs och har avvikande åsikter avseende samma invändning får inlämna en separat begäran om medling eller biträda en existerande begäran om medling inom fem arbetsdagar från mottagandet av meddelandet om den första begäran om medling och ange sina avvikande åsikter.

3.   En invändning från ECB-rådet mot ett utkast till beslut från tillsynsnämnden kan bara vara föremål för medling en gång.

4.   En behörig myndighet i en deltagande medlemsstat utanför euroområdet som informerar ECB om att det finns en motiverad invändning mot ECB-rådets invändning mot ett utkast till beslut från tillsynsnämnden enligt artikel 7.7 i förordning (EU) nr 1024/2013 och artikel 13g.4 i arbetsordningen för Europeiska centralbanken kan inte begära medling enligt punkt 1 avseende samma invändning från ECB-rådet.

5.   Om en behörig myndighet i en deltagande medlemsstat begär medling av tillsynsnämnden inom fem arbetsdagar från det att invändningen har tagits emot, ska tillsynsnämnden lämna in en begäran om medling till ECB-rådets sekretariat inom tio arbetsdagar från det att ECB-rådets invändning har tagits emot. Det berörda utkastet till beslut från tillsynsnämnden och ECB-rådets invändningar mot detta ska bifogas en begäran om medling. ECB-rådet och tillsynsnämndens medlemmar ska informeras om en begäran om medling.

6.   Om en behörig myndighet i en deltagande medlemsstat utanför euroområdet som har begärt medling avseende ECB-rådets invändning mot ett utkast till beslut från tillsynsnämnden enligt punkt 1 informerar ECB om att det finns en motiverad invändning avseende samma invändning från ECB-rådet i enlighet med artikel 7.7 i förordning (EU) nr 1024/2013 ska begäran om medling anses ha tagits tillbaka.

Artikel 9

Beredande kommitté

1.   När det inkommer en begäran om medling i enlighet med artikel 8.5, ska medlingspanelens ordförande omedelbart vidarebefordra denna till medlingspanelens medlemmar.

2.   För varje begäran om medling i enlighet med artikel 8.5 ska medlingspanelen inom fem arbetsdagar efter det att en begäran tagits emot inrätta en beredande kommitté och informera medlingspanelens medlemmar om dess sammansättning.

3.   En beredande kommitté ska bestå av medlingspanelens ordförande som dess ordförande och fyra andra medlemmar som utsetts av medlingspanelen bland sina medlemmar. Medlingspanelen ska ha som målsättning att man uppnår en balans mellan medlemmar från ECB-rådet och ledamöter från tillsynsnämnden. Den beredande kommittén ska inte inkludera några medlemmar som utsetts av den deltagande medlemsstat vars behöriga myndighet har uttryckt en avvikande åsikt enligt artikel 8.1 eller medlemmar som utsetts av en deltagande medlemsstat vars behöriga myndighet har biträtt en existerande begäran om medling enligt artikel 8.2.

4.   Inom 15 arbetsdagar från det att medlingspanelen har tagit emot en begäran om medling ska den beredande kommittén överlämna ett förslag till yttrande till medlingspanelens ordföranden som innehåller en analys av huruvida begäran om medling kan tas upp och har en rättslig grund. I brådskande fall ska den beredande kommittén lämna sitt förslag till yttrande med en kortare tidsfrist som bestäms av ordförande.

5.   Ordföranden ska omedelbart överlämna förslaget till yttrande till medlingspanelen och ska kalla till ett möte.

KAPITEL III

BESLUTSORDNING

Artikel 10

Medling

1.   Medlingspanelen ska bedöma förslaget till yttrande som den beredande kommittén tagit fram och lämna ett yttrande till tillsynsnämnden och ECB-rådet inom 20 arbetsdagar från mottagandet av en begäran om medling. I brådskande fall ska medlingspanelen lämna sitt förslag till yttrande med en kortare tidsfrist som bestäms av ordförande.

2.   Yttrandet ska lämnas skriftligen och vara motiverat.

3.   Medlingspanelens yttrande är inte bindande för tillsynsnämnden och ECB-rådet.

Artikel 11

Framtagande av ett nytt utkast till beslut

1.   Om medlingspanelen lämnat ett yttrande kan tillsynsnämnden, med beaktande av detta yttrande, lämna ett nytt utkast till beslut till ECB-rådet inom tio arbetsdagar från det att medlingspanelen lämnat sitt yttrande.

2.   I brådskande fall får tillsynsnämnden lämna ett nytt utkast till beslut inom med en kortare tidsfrist som bestäms av tillsynsnämndens ordförande.

3.   Det är inte möjligt att lämna en begäran om medling avseende ECB-rådets invändning mot ett nytt utkast till beslut enligt punkt 2.

KAPITEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 12

Sekretess

1.   Medlingspanelens sammanträden omfattas av sekretess. ECB-rådet kan dock bemyndiga ECB:s ordförande att offentliggöra resultaten av sådana överläggningar.

2.   Dokument som tagits fram eller innehas av medlingspanelen är ECB-dokument och klassas och hanteras därför i enlighet med artikel 23.3 i arbetsordningen för Europeiska centralbanken.

Artikel 13

Slutbestämmelser

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 2 juni 2014.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 287, 29.10.2013, s. 63.

(2)  Europeiska centralbankens beslut 2004/257/EG av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (ECB/2004/2) (EUT L 80, 18.3.2004, s. 33).


III Andra akter

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/77


BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 20/14/KOL

av den 29 januari 2014

om ändring för nittioandra gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd

Eftas övervakningsmyndighet har antagit detta beslut

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artiklarna 5.2 b och 24, och

av följande skäl:

Kapitlet i övervakningsmyndighetens riktlinjer om statligt stöd till varvsindustrin (3) upphörde att gälla den 31 december 2013 (4).

Det kapitlet motsvarade gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till varvsindustrin (5) som också upphörde att gälla den 31 december 2013 (6).

Den 6 december 2013 offentliggjorde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) ett meddelande om förlängd tillämpning av rambestämmelserna för statligt stöd till varvsindustrin till och med den 30 juni 2014 (7).

Enligt punkt 10 i rambestämmelserna planerar kommissionen att föra in bestämmelserna om innovationsstöd till varvsindustrin i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation och att införliva regionalstöd till varvsindustrin i riktlinjerna för regionalstöd.

Den 19 juni 2013 antog kommissionen nya riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020. Eftas övervakningsmyndighet (nedan kallad övervakningsmyndigheten) har också antagit nya riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020. Bägge dessa blir emellertid tillämpliga först från och med den 1 juli 2014.

Kommissionen håller också på att se över rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation. Dagen för antagandet av nya rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation är fortfarande inte känd, även om det är kommissionens avsikt att bli färdig med processen senast den 30 juni 2014.

Då övervakningsmyndigheten också planerar att utvidga de övergripande bestämmelserna till att omfatta varvsindustrin, i enlighet med punkt 10 i riktlinjerna för varvsindustrin, och för att reglerna om statligt stöd ska tillämpas enhetligt i hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, bör det nuvarande kapitlet i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till varvsindustrin förlängas.

Samråd har skett med kommissionen och Eftastaterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den första meningen i punkt 35 i kapitlet i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till varvsindustrin ska ha följande lydelse:

”(35)

Övervakningsmyndigheten kommer att tillämpa de principer som anges i dessa riktlinjer till och med den 30 juni 2014.”

Artikel 2

Endast den engelska texten är giltig.

Utfärdat i Bryssel den 29 januari 2014.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Oda Helen SLETNES

Ordförande

Frank BÜCHEL

Ledamot av kollegiet


(1)  Nedan kallat EES-avtalet.

(2)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(3)  EUT L 31, 31.1.2013, s. 77 och EES-supplement nr 7, 31.1.2013, s. 1.

(4)  Se punkt 35 i övervakningsmyndighetens riktlinjer om statligt stöd till varvsindustrin.

(5)  EUT C 364, 14.12.2011, s. 9.

(6)  Se punkt 35 i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till varvsindustrin.

(7)  EUT C 357, 6.12.2013, s. 1.


19.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/79


BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 21/14/KOL

av den 29 januari 2014

om ändring för nittiotredje gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artiklarna 5.2 b och 24, och

av följande skäl:

Kapitlet i övervakningsmyndighetens riktlinjer om statligt stöd för forskning, utveckling och innovation (3) (nedan kallade FoU-riktlinjerna) upphörde att gälla den 31 december 2013 (4).

Kapitlet motsvarade gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (5), som också upphörde att gälla den 31 december 2013 (6).

Den 10 december 2013 offentliggjorde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) ett meddelande om förlängning av tillämpningen av gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation till och med den 30 juni 2014 (7).

Kommissionen förlängde riktlinjerna mot bakgrund av dess förslag till översyn av riktlinjerna för forskning, utveckling och innovation (8) och den allmänna moderniseringen av reglerna om statligt stöd (9), och det har särskilt nära samband med den föreslagna översynen av EU:s allmänna gruppundantagsförordning (10).

För att få enhetlighet för allt slags statligt stöd, för att få kontinuitet och rättssäkerhet vid handläggning av statligt stöd till forskning, utveckling och innovation och för att få en enhetlig tillämpning av reglerna om statligt stöd i hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, bör det nuvarande kapitlet i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation förlängas.

Samråd har skett med kommissionen och Eftastaterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Punkt 178 första meningen i Övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation ska ha följande lydelse:

”(178)

Detta kapitel ska tillämpas till och med den 30 juni 2014.”

Artikel 2

Endast den engelska texten är giltig.

Utfärdat i Bryssel den 29 januari 2014.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Oda Helen SLETNES

Ordförande

Frank BÜCHEL

Ledamot av kollegiet


(1)  Nedan kallat EES-avtalet.

(2)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(3)  EUT L 305, 19.11.2009, s. 1, och EES-supplement nr 60, 19.11.2009, s. 1.

(4)  Se punkt 178 i övervakningsmyndighetens riktlinjer om statligt stöd för forskning, utveckling och innovation.

(5)  EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(6)  Se punkt 10.3 andra stycket i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation.

(7)  EUT C 360, 10.12.2013, s. 1.

(8)  Samråd om utkastet till EU:s rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation inleddes den 20 december 2013. Utkastet finns på http://ec.europa.eu/competition/consultations/2013_state_aid_rdi/index_en.html

(9)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Modernisering av det statliga stödet i EU (COM(2012) 209 final).

(10)  Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (EUT L 214, 9.8.2008, s. 3). Samråd om ett utkast till allmän gruppundantagsförordning för EU inleddes den 18 december 2013. Utkastet finns på http://ec.europa.eu/competition/consultations/2013_consolidated_gber/index_en.html