29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/40/EU

av den 3 april 2014

om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 53.1, 62 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG (4) fastställer bestämmelser på unionsnivå om tobaksvaror. För att återspegla utvecklingen inom vetenskapen, på marknaden och på internationell nivå skulle väsentliga ändringar av det direktivet vara nödvändiga och det bör därför upphävas och ersättas med ett nytt direktiv.

(2)

I de rapporter om tillämpningen av direktiv 2001/37/EG som kommissionen lade fram 2005 och 2007 identifierade kommissionen områden inom vilka ytterligare åtgärder ansågs vara lämpliga för att den inre marknaden ska kunna fungera smidigt. Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker tillhandahöll 2008 och 2010 vetenskapliga råd till kommissionen om rökfria tobaksvaror och tillsatser i tobak. Under 2010 genomfördes ett omfattande samråd med berörda parter, som följdes av riktade samråd med berörda parter och studier av externa konsulter. Medlemsstaterna rådfrågades under hela processen. Europaparlamentet och rådet har vid upprepade tillfällen uppmanat kommissionen att se över och uppdatera direktiv 2001/37/EG.

(3)

På vissa av de områden som omfattas av direktiv 2001/37/EG är medlemsstaterna, på grund av rättsliga förpliktelser eller i praktiken, förhindrade att anpassa sin lagstiftning till ny utveckling. Detta gäller särskilt reglerna om märkning, som innebär att medlemsstaterna inte har fått öka hälsovarningarnas storlek, ändra deras placering på ett enskilt paket (nedan kallad styckförpackning) eller ersätta vilseledande varningar om utsläppsnivåerna av tjära, nikotin och kolmonoxid.

(4)

På andra områden finns det fortfarande stora skillnader mellan de olika medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter, vilket utgör hinder för att den inre marknaden fungerar smidigt. Med anledning av utvecklingen inom vetenskapen, på marknaden och på internationell nivå förväntas dessa skillnader öka. Detta gäller även elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare för elektroniska cigaretter (nedan kallade påfyllningsbehållare), örtprodukter för rökning, ingredienser och utsläpp från tobaksvaror, vissa aspekter rörande märkning och förpackning samt gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror.

(5)	Dessa hinder bör undanröjas och därför bör bestämmelserna om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter bli föremål för ytterligare tillnärmning.

(6)

Storleken på den inre marknaden för tobaksvaror och relaterade produkter, den allt mer vanligen förekommande företeelsen att tillverkare av tobaksvaror koncentrerar tillverkningen för hela unionen till endast ett fåtal anläggningar i unionen samt den betydande gränsöverskridande handel med tobaksvaror och relaterade produkter som blir följden, gör att antagandet av verkningsfullare lagstiftningsåtgärder snarare bör genomföras på unionsnivå än på nationell nivå, så att den inre marknaden kan fungera smidigt.

(7)

Lagstiftningsåtgärder på unionsnivå är också nödvändiga för att genomföra Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll (nedan kallad ramkonventionen) från maj 2003, vars bestämmelser unionen och dess medlemsstater är bundna av. Ramkonventionens bestämmelser om reglering av tobaksvarors innehåll, reglering av information om tobaksvaror, förpackning och märkning av tobaksvaror, tobaksreklam, marknadsföring och sponsring och olaglig handel med tobaksvaror är av särskild betydelse. Vid ett antal konferenser antog parterna i ramkonventionen, inbegripet unionen och dess medlemsstater, i samförstånd en uppsättning riktlinjer för genomförandet av ramkonventionens bestämmelser.

(8)

I enlighet med artikel 114.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör utgångspunkten för lagstiftningsförslag vara en hög hälsoskyddsnivå och framförallt bör ny utveckling som grundas på vetenskapliga fakta särskilt beaktas. Tobaksvaror är inte vanliga varor och med hänsyn till tobakens särskilt skadliga verkningar på människors hälsa, bör hälsoskydd ges hög vikt, särskilt för att minska förekomsten av rökning bland ungdomar.

(9)

Det är nödvändigt att fastställa ett antal nya definitioner för att säkerställa att detta direktiv tillämpas på ett enhetligt sätt av medlemsstaterna. När olika skyldigheter enligt detta direktiv gäller för olika produktkategorier och den relevanta produkten omfattas av mer än en av de kategorierna (t.ex. pipa, rulltobak), bör de strängare skyldigheterna tillämpas.

(10)	I direktiv 2001/37/EG fastställs högsta tillåtna nivåer för halterna av tjära, nikotin och kolmonoxid i cigaretter, vilka även bör tillämpas för cigaretter som exporteras från unionen. Dessa högsta tillåtna halter och detta synsätt är fortsatt giltiga.

(11)

Vid mätningen av halterna av tjära, nikotin och kolmonoxid från cigaretter (nedan kallade utsläppsnivåer) bör de internationellt erkända ISO-standarderna användas som referens. Kontrollprocessen bör vara skyddad mot påverkan från tobaksindustrin genom att oberoende laboratorier används, inbegripet statliga laboratorier. Medlemsstaterna bör kunna utnyttja laboratorier i andra av unionens medlemsstater. För andra utsläpp från tobaksvaror finns det inga internationellt överenskomna standarder eller undersökningar för att kvantifiera de högsta tröskelvärdena. Det pågående arbetet på internationell nivå för att utveckla sådana standarder eller undersökningar bör uppmuntras.

(12)

Vad gäller fastställandet av högsta utsläppsnivåer kan det vid ett senare tillfälle bli nödvändigt och lämpligt att minska utsläppsnivåerna för tjära, nikotin och kolmonoxid eller att fastställa högsta tröskelvärden för utsläpp från tobaksvaror, med hänsyn till deras toxicitet och beroendeframkallande egenskaper.

(13)

För att kunna utöva sina tillsynsuppgifter behöver medlemsstaterna och kommissionen omfattande information om ingredienserna i och utsläppen från tobaksvaror för att bedöma tobaksvarornas attraktionskraft, beroendeframkallande egenskaper och toxicitet samt hälsoriskerna i samband med konsumtion av dessa produkter. Därför bör den gällande skyldigheten att rapportera ingredienser och utsläpp skärpas. Ytterligare, utökade rapporteringsskyldigheter bör fastställas vad gäller tillsatser som tas upp på en prioritetsförteckning för bedömning av bland annat toxicitet, beroendeframkallande egenskaper och cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper, även i förbränd form. Bördan av dessa utökade rapporteringsskyldigheter för små och medelstora företag bör i möjligaste mån begränsas. Sådana rapporteringsskyldigheter är förenliga med unionens skyldighet att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor.

(14)

För närvarande används olika rapporteringsformat och det gör det svårt för tillverkare och importörer att uppfylla sin rapporteringsskyldighet och det är betungande för medlemsstaterna och kommissionen att jämföra, analysera och dra slutsatser på grundval av de uppgifter som mottas. Det bör därför finnas ett gemensamt obligatoriskt format för rapportering av ingredienser och utsläpp. Allmänheten bör tillförsäkras största möjliga öppenhet angående produktinformationen, samtidigt som tobaksvarutillverkarnas företagshemligheter beaktas på lämpligt sätt. Befintliga system för rapportering av ingredienser bör beaktas.

(15)

Avsaknaden av en harmoniserad inställning till regleringen av ingredienserna i tobaksvaror påverkar den inre marknadens sätt att fungera smidigt och har en negativ inverkan på den fria rörligheten för varor inom unionen. Vissa medlemsstater har antagit lagar eller ingått bindande avtal med branschen, varigenom vissa ingredienser tillåts eller är förbjudna. Det har fått till följd att vissa ingredienser regleras i vissa medlemsstater, men inte i andra. Medlemsstaterna har också olika syn på tillsatser i filtret på cigaretter samt tillsatser som färgar tobaksröken. Utan en harmonisering kan det förväntas att hindren för att den inre marknaden ska fungera smidigt ökar under de kommande åren, med tanke på genomförandet av ramkonventionen och ramkonventionens relevanta riktlinjer i hela unionen och mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts i andra jurisdiktioner utanför unionen. Ramkonventionens riktlinjer om reglering av tobaksvarors innehåll och reglering av information om tobaksvaror syftar särskilt till att avlägsna ingredienser som gör produkterna mer välsmakande, ger intryck av att tobaksvarorna har hälsofördelar, är förknippade med energi och vitalitet eller har färgande egenskaper.

(16)

Sannolikheten för olikheter i regleringen ökar ytterligare genom farhågor beträffande tobaksvaror med en annan karakteristisk smak än tobak, vilket skulle kunna göra att människor lättare börjar konsumera tobak eller påverka konsumtionsmönster. Åtgärder som leder till omotiverade skillnader i behandlingen av olika typer av smaksatta cigaretter bör undvikas. Produkter med en karakteristisk smak med en större försäljningsvolym bör dock fasas ut under en längre period för att ge konsumenterna tillräckligt med tid för att gå över till andra produkter.

(17)

Förbudet mot tobaksvaror med karakteristisk smak utesluter inte användningen av enskilda tillsatser, men tvingar tillverkarna att minska mängden av tillsatsen eller kombinationen av tillsatser i sådan utsträckning att tillsatserna inte längre leder till en karakteristisk smak. Användningen av tillsatser som behövs för tillverkning av tobaksvaror, till exempel socker som ersättning för socker som går förlorat under torkningen, bör tillåtas, under förutsättning att de inte leder till en karakteristisk smak eller ökar varans toxicitet, beroendeframkallande egenskaper eller cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper. En oberoende europeisk rådgivande panel bör bistå vid sådana beslut. Tillämpningen av detta direktiv bör inte göra åtskillnad mellan olika tobakssorter och inte heller hindra produktdifferentiering.

(18)

Vissa tillsatser används för att skapa intrycket att tobaksvaror har hälsofördelar, utgör en mindre hälsorisk eller ökar mental uppmärksamhet och fysisk prestation. Dessa tillsatser samt tillsatser som är har cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper i oförbränd form bör förbjudas i syfte att säkerställa enhetliga regler i hela unionen och en hög skyddsnivå för folkhälsan. Tillsatser som förstärker de beroendeframkallande egenskaperna eller toxiciteten bör också förbjudas.

(19)

Eftersom detta direktiv främst är inriktat på ungdomar, bör andra tobaksvaror än cigaretter och rulltobak beviljas ett undantag från vissa krav för ingredienser, så länge det inte sker någon betydande förändring av omständigheterna när det gäller försäljningsvolymer eller ungdomars konsumtionsmönster.

(20)

Med tanke på det allmänna förbudet mot försäljning av tobak för användning i munnen i unionen, bör ansvaret för att reglera ingredienserna i tobak för användning i munnen, vilket kräver djupgående kunskap om särdragen för denna produkt och dess konsumtionsmönster, i enlighet med subsidiaritetsprincipen förbli hos Sverige där försäljning av denna produkt är tillåten i enlighet med artikel 151 i anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige.

(21)

I linje med syftena med detta direktiv, nämligen att underlätta att den inre marknaden för tobaksvaror och relaterade produkter fungerar smidigt, med utgångspunkt i en hög hälsoskyddsnivå, särskilt för ungdomar, och i linje med rådets rekommendation 2003/54/EG (5), bör medlemsstaterna uppmuntras att förhindra försäljning av sådana produkter till barn och ungdomar, genom att vidta lämpliga åtgärder för att fastställa åldersgränser och se till att de följs.

(22)	Det finns fortfarande skillnader mellan olika nationella bestämmelser om märkning av tobaksvaror, särskilt avseende användningen av kombinerade hälsovarningar bestående av både bild och text, information om avvänjning och marknadsföring i och på styckförpackningar.

(23)

Sådana olikheter skulle kunna utgöra hinder för handeln och leda till att den inre marknaden för tobaksvaror inte fungerar smidigt och bör därför undanröjas. Det är även möjligt att konsumenter i vissa medlemsstater är bättre informerade om hälsoriskerna med tobaksvaror än konsumenter i andra medlemsstater. Utan ytterligare åtgärder på unionsnivå kommer de befintliga olikheterna antagligen att öka under de närmaste åren.

(24)

En justering av bestämmelserna om märkning är också nödvändig för att anpassa reglerna som gäller på unionsnivå till den internationella utvecklingen. I ramkonventionens riktlinjer om förpackning och märkning av tobaksvaror uppmanas exempelvis till stora varningsbilder på förpackningens båda huvudytor, obligatorisk information om avvänjning och strikta regler för vilseledande information. Bestämmelserna om vilseledande information kommer att komplettera det allmänna förbudet mot vilseledande affärsmetoder som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG (6).

Medlemsstater som använder skattemärken eller nationella identifieringsmärken för skatteändamål på tobaksvarors förpackningar kan i vissa fall bli tvungna att se till att dessa skattemärken och identifieringsmärken flyttas så att bildvarningarna kan placeras högst upp på förpackningens huvudytor i enlighet med detta direktiv och ramkonventionens riktlinjer. Övergångsarrangemang bör införas, så att medlemsstaterna kan behålla skattemärken eller nationella identifieringsmärken för skatteändamål högst upp på styckförpackningarna under en viss period efter detta direktivs införlivande.

(25)

Bestämmelserna om märkning bör också anpassas till nya vetenskapliga rön. Att ange utsläppsnivåer för tjära, nikotin och kolmonoxid på styckförpackningar för cigaretter har exempelvis visat sig vara missledande, eftersom det leder konsumenterna att tro att vissa cigaretter är mindre skadliga än andra. Det finns också belägg för att stora kombinerade hälsovarningar bestående av en varningstext och ett tillhörande färgfoto är mer effektiva än varningar som endast består av text. Därför bör kombinerade hälsovarningar bli obligatoriska i hela unionen och täcka betydande och synliga delar av styckförpackningens yta. Minimistorlek bör fastställas för alla hälsovarningar för att säkerställa deras synlighet och effekt.

(26)

Tobaksvaror för rökning, annat än cigaretter och rulltobak, som framför allt används av äldre konsumenter och små befolkningsgrupper, bör även fortsättningsvis kunna beviljas ett undantag från vissa bestämmelser om märkning, så länge det inte sker någon betydande förändring av omständigheterna när det gäller försäljningsvolymer eller ungdomars konsumtionsmönster. Märkningen av dessa andra tobaksvaror bör följa särskilda regler. Hälsovarningarnas synlighet på rökfria tobaksvaror bör säkerställas. Hälsovarningarna bör därför placeras på de två huvudytorna av förpackningar med rökfria tobaksvaror. För tobak för vattenpipa, som ofta uppfattas som mindre skadlig än traditionella tobaksvaror för rökning, bör hela märkningssystemet tillämpas för att undvika att konsumenterna vilseleds.

(27)

Tobaksvaror eller deras förpackningar skulle kunna vilseleda konsumenter, särskilt ungdomar, om de skapar ett intryck av att dessa produkter är mindre skadliga. Detta är till exempel fallet om vissa ord eller andra inslag används, till exempel ord som ”låg tjärhalt”, ”light”, ”ultralight”, ”mild”, ”naturlig”, ”ekologisk”, ”utan tillsatser”, ”utan smaktillsatser” eller ”slim”, eller vissa namn, bilder och figurativa eller icke figurativa symboler. Annan vilseledande information kan omfatta, men är inte begränsad till, material som läggs i förpackningen eller annat tilläggsmaterial, såsom självhäftande etiketter, klistermärken, skrapfält eller hylsor eller något som har anknytning till själva tobaksvarans form. Vissa förpackningar och tobaksvaror skulle också kunna vilseleda konsumenterna genom att de skapar föreställningar om fördelar i form av viktminskning, sexuell dragningskraft, social status, socialt liv eller egenskaper såsom kvinnlighet, manlighet eller elegans. På samma sätt skulle de enskilda cigaretternas storlek och utseende kunna vilseleda konsumenterna genom att skapa ett intryck av att vara mindre skadliga. Varken styckförpackningar med tobaksvaror eller dessas ytterförpackningar bör innehålla tryckta kuponger, erbjudanden om rabatt, gratisutdelning, två varor till priset av en eller liknande erbjudanden som skulle kunna signalera ekonomiska fördelar för konsumenter och därmed locka dem att köpa tobaksvarorna i fråga.

(28)

För att säkerställa hälsovarningarnas integritet och synlighet samt maximera deras effekt bör bestämmelser införas om hälsovarningarnas dimensioner och om vissa aspekter av utformningen av styckförpackningar för tobaksvaror, däribland formen och öppningsmekanismen. När rätblocksform föreskrivs för styckförpackningar, bör rundade eller fasade kanter anses vara tillåtna, förutsatt att hälsovarningen täcker en yta som motsvarar ytan på en styckförpackning utan sådana kanter. Medlemsstaterna tillämpar olika bestämmelser om minsta antal cigaretter per styckförpackning. Dessa bestämmelser bör tillnärmas för att säkerställa de berörda produkternas fria rörlighet.

(29)

Betydande mängder av olagliga produkter, som inte uppfyller kraven i direktiv 2001/37/EG, släpps ut på marknaden och uppgifter tyder på att mängderna kan komma att öka. Sådana olagliga produkter undergräver den fria rörligheten för produkter som uppfyller kraven och det skydd som lagstiftningen om tobakskontroll ger. Dessutom är unionen skyldig enligt ramkonventionen att bekämpa olagliga tobaksvaror, inbegripet sådana som importeras olagligt till unionen, som en del av en övergripande unionspolitik för tobakskontroll. Därför bör det införas bestämmelser om att styckförpackningar med tobaksvaror ska märkas med en unik identitetsmärkning och säkerhetsmärkning och om att transporten av dem ska registreras, så att dessa produkter kan spåras i hela unionen och det blir möjligt att övervaka och lättare säkerställa att de är förenliga med detta direktiv. Dessutom bör det fastställas bestämmelser om införande av en säkerhetsmärkning som underlättar kontrollen av huruvida tobaksvarorna är äkta eller inte.

(30)

Ett driftskompatibelt system för spårning och en säkerhetsmärkning bör utvecklas på unionsnivå. Systemet för spårning och säkerhetsmärkning bör under en inledande period endast omfatta cigarretter och rulltobak. Detta skulle ge tillverkare av andra tobaksvaror möjlighet att dra nytta av de erfarenheter som har gjorts innan systemet för spårning och säkerhetsmärkning blir tillämpligt på de övriga produkterna.

(31)

För att säkerställa oberoende och öppenhet för systemet för spårning bör tillverkare av tobaksvaror sluta avtal om datalagring med oberoende tredje parter. Kommissionen bör godkänna lämpligheten hos dessa tredje parter och en oberoende extern revisor bör övervaka deras verksamhet. Uppgifter från systemet för spårning bör hållas åtskilda från andra företagsrelaterade uppgifter och ständigt stå under kontroll av och vara tillgängliga för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och för kommissionen.

(32)

I rådets direktiv 89/622/EEG (7) förbjöds försäljning av vissa sorters tobak för användning i munnen i medlemsstaterna. Förbudet bekräftades i direktiv 2001/37/EG. Sverige har beviljats ett undantag från detta förbud genom artikel 151 i anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige. Förbudet mot försäljning av tobak för användning i munnen bör behållas för att förhindra att en beroendeframkallande produkt med skadliga hälsoeffekter införs i unionen (med undantag av Sverige). För andra rökfria tobaksvaror som inte tillverkas för massmarknaden anses strikta bestämmelser om märkning och vissa bestämmelser om deras ingredienser vara tillräckligt för att förhindra en marknadsexpansion utöver traditionellt bruk.

(33)

Gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror skulle kunna underlätta tillgången till tobaksvaror som inte är förenliga med detta direktiv. Detta medför också ökad risk för att ungdomar skulle kunna få tillgång till tobaksvaror. Följaktligen riskerar lagstiftningen om tobakskontroll att undergrävas. Därför bör medlemsstaterna ges möjlighet att förbjuda gränsöverskridande distansförsäljning. I fall där gränsöverskridande distansförsäljning inte är förbjuden är gemensamma bestämmelser om registrering av återförsäljningsställen som bedriver sådan försäljning lämpliga för att detta direktiv ska bli verkningsfullt. Medlemsstaterna bör i enlighet med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) samarbeta för att underlätta genomförandet av detta direktiv, särskilt vad avser de åtgärder som vidtas i fråga om gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror.

(34)

Alla tobaksvaror kan potentiellt orsaka dödsfall, sjuklighet och funktionsnedsättning. Tillverkningen, distributionen och konsumtionen av dem bör därför regleras. Av detta skäl är det viktigt att övervaka utvecklingen av nya tobaksvaror. Tillverkare och importörer bör vara skyldiga att anmäla nya tobaksvaror, utan att detta påverkar medlemsstaternas befogenhet att förbjuda eller att godkänna sådana nya produkter.

(35)	För att säkerställa lika konkurrensvillkor bör nya tobaksvaror som är tobaksvaror enligt definitionen i detta direktiv uppfylla kraven i detta direktiv.

(36)

Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare bör regleras genom detta direktiv, såvida de inte, på grund av sin presentation eller funktion omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG (8) eller rådets direktiv 93/42/EEG (9). Det råder skillnader mellan olika medlemsstaters lagstiftning och praxis när det gäller dessa produkter, även i fråga om säkerhetskrav, vilket innebär att det krävs åtgärder på unionsnivå för att den inre marknaden ska kunna fungera smidigt. En hög folkhälsoskyddsnivå bör tas i beaktande vid regleringen av dessa produkter. För att ge medlemsstaterna möjlighet att utöva sina övervaknings- och kontrolluppgifter bör tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare vara skyldiga att anmäla de relevanta produkterna innan de släpps ut på marknaden.

(37)	Medlemsstaterna bör säkerställa att elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare uppfyller kraven i detta direktiv. Om tillverkaren av den relevanta produkten inte är etablerad i unionen, bör importören av den produkten bära ansvaret för att dessa produkter överensstämmer med detta direktiv.

(38)

Vätska som innehåller nikotin bör endast tillåtas att släppas ut på marknaden enligt detta direktiv, om nikotinkoncentrationen inte överstiger 20 mg/ml. Denna koncentration ger en nikotindos som är jämförbar med den tillåtna nikotindosen från en standardcigarett under den tid det tar att röka en sådan cigarett. För att begränsa de risker som är förknippade med nikotin bör maximistorlekar för påfyllningsbehållare, tankar och patroner fastställas.

(39)

Endast elektroniska cigaretter som avger nikotindoser på en jämn nivå bör tillåtas att släppas ut på marknaden enligt detta direktiv. Avgivande av nikotindoser på en jämn nivå under normala användningsförhållanden är nödvändigt av hälsoskydds-, säkerhets- och kvalitetsskäl, bland annat för att undvika risken att höga doser konsumeras oavsiktligt.

(40)	Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare skulle kunna ge upphov till hälsorisker i händerna på barn. Det är därför nödvändigt att säkerställa att dessa produkter är garantiförseglade och barnsäkra, inklusive att de har barnsäker märkning, förslutning och öppningsmekanism.

(41)

Mot bakgrund av att nikotin är ett giftigt ämne och med tanke på de potentiella hälso- och säkerhetsriskerna även för personer som produkten inte är avsedd för, bör vätska som innehåller nikotin enbart släppas ut på marknaden i elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare som uppfyller vissa säkerhets- och kvalitetskrav. Det är viktigt att säkerställa att elektroniska cigaretter inte går sönder eller läcker vid användning och påfyllning.

(42)	För att människors hälsa och säkerhet ska skyddas bör det på dessa produkters märkning och förpackningar finnas tillräcklig och lämplig information om säker användning samt lämpliga hälsovarningar, utan några vilseledande beståndsdelar.

(43)

Skillnader mellan olika länders nationella rätt och praxis i fråga om reklam och sponsring rörande elektroniska cigaretter utgör ett hinder för den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster och skapar en avsevärd risk för snedvridning av konkurrensen. Utan ytterligare åtgärder på unionsnivå är det troligt att dessa skillnader kommer att öka de kommande åren, också med hänsyn till den växande marknaden för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Det är därför nödvändigt med en tillnärmning av nationella bestämmelser om reklam och sponsring av dessa produkter med gränsöverskridande verkan, med utgångspunkt i en hög skyddsnivå för folkhälsan. Elektroniska cigaretter kan utvecklas till en inkörsport till nikotinberoende och resultera i traditionell tobakskonsumtion, eftersom de efterliknar och normaliserar rökning. På grund av detta är det lämpligt att inta ett restriktivt förhållningssätt till reklam för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.

(44)

För att kunna utöva sina tillsynsuppgifter behöver kommissionen och medlemsstaterna omfattande information om marknadsutvecklingen vad gäller elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Tillverkare och importörer av dessa produkter bör därför omfattas av skyldigheter att rapportera om försäljningsvolymer, olika konsumentgruppers preferenser samt försäljningsmetoder. Det bör säkerställas att denna information görs tillgänglig för allmänheten samtidigt som vederbörlighänsyn tas till behovet av skydd av företagshemligheter.

(45)

För att säkerställa lämplig marknadsövervakning från medlemsstaternas sida är det nödvändigt att tillverkare, importörer och distributörer använder ett lämpligt system för övervakning och registrering av misstänkta skadliga effekter och informerar behöriga myndigheter om dessa effekter, så att lämpliga åtgärder kan vidtas. Det är befogat att införa en skyddsklausul som skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att vidta åtgärder för att bekämpa allvarliga hot mot folkhälsan.

(46)

Inom ramen för den framväxande marknaden för elektroniska cigaretter är det möjligt att specifika elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare eller en typ av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare som släpps ut på marknaden skulle kunna ge upphov till en oförutsedd risk för människors hälsa, även om de är förenliga med detta direktiv. Det är därför lämpligt att fastställa ett förfarande för att hantera sådana risker, vilket bland annat bör innebära möjlighet för en medlemsstat att vidta provisoriska lämpliga åtgärder. Sådana provisoriska lämpliga åtgärder skulle kunna innebära förbud mot att specifika elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare eller en typ av elektronisk cigarett eller påfyllningsbehållare släpps ut på marknaden. I detta sammanhang bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att förbjuda att specifika elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare eller en typ av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare släpps ut på marknaden. Kommissionen bör ges befogenhet att göra detta om minst tre medlemsstater har förbjudit de berörda produkterna av vederbörligen motiverade skäl och det är nödvändigt att utvidga detta förbud till att gälla i alla medlemsstater för att den inre marknaden ska kunna fungera smidigt för produkter som är förenliga med detta direktiv men inte innebär samma hälsorisker. Kommissionen bör rapportera om de potentiella risker som är förknippade med påfyllningsbara elektroniska cigaretter senast den 20 maj 2016.

(47)

Detta direktiv harmoniserar inte alla aspekter av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Till exempel har medlemsstaterna fortfarande ansvaret för att anta regler om smaker. Det skulle kunna vara till nytta för medlemsstaterna att överväga att tillåta utsläppandet av smaksatta produkter på marknaden. De bör dock vara uppmärksamma på dessa produkters potentiella attraktionskraft för ungdomar och icke-rökare. Alla förbud av sådana smaksatta produkter måste motiveras och anmälas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG (10).

(48)

Detta direktiv harmoniserar dessutom inte bestämmelserna om rökfria miljöer eller om inhemska försäljningsarrangemang, inhemsk reklam eller varumärkesutvidgning (brand stretching) och inför inte heller någon åldersgräns för elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare. Utformningen av eller reklamen för de produkterna bör emellertid under inga omständigheter främja tobakskonsumtion eller ge upphov till förväxling med tobaksvaror. Medlemsstaterna har rätt att reglera sådana frågor inom ramen för den egna jurisdiktionen och uppmuntras att göra detta.

(49)

Regleringen av örtprodukter för rökning varierar mellan medlemsstaterna och dessa produkter uppfattas ofta som oskadliga eller mindre skadliga trots de hälsorisker som deras förbränning orsakar. I många fall känner konsumenterna inte till innehållet i dessa produkter. För att säkerställa att den inre marknaden fungerar smidigt och förbättra informationen till konsumenterna, bör gemensamma märkningsregler och rapportering om ingredienser för dessa produkter införas på unionsnivå.

(50)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller upprättande och uppdatering av en prioritetsförteckning över tillsatser för utökad rapportering, fastställande och uppdatering av formatet för rapportering av ingredienser och för spridningen av den informationen, beslut om huruvida en tobaksvara har karakteristisk smak eller förhöjd grad av toxicitet, beroendeframkallande egenskaper eller cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper, metoden för att avgöra om en tobaksvara har en karakteristisk smak, förfarandena för inrättande av och verksamheten för en självständig rådgivande panel för antagande av beslut beträffande tobaksvaror med karakteristiska smaker, den exakta placeringen för hälsovarningar när det gäller rulltobak i påsar, de tekniska specifikationerna för kombinerade hälsovarningars utformning, layout och form, de tekniska standarderna för upprättandet och driften av spårningssystemet, för att säkerställa kompatibiliteten av systemen för de unika identitetsmärkningarna och för säkerhetsmärkning samt upprättandet av ett gemensamt format för anmälan av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare och de tekniska standarderna för påfyllningsmekanismer för dessa produkter. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (11).

(51)

I syfte att säkerställa att detta direktiv är fullt fungerande och anpassa det till den tekniska, vetenskapliga och internationella utvecklingen inom tobakstillverkning, -konsumtion och -reglering bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att anta och anpassa högsta tillåtna utsläppsnivåer och mätmetoder för dessa, fastställa högsta tillåtna nivåer för tillsatser som skapar en karakteristisk smak eller som ökar toxicitet eller förstärker beroendeframkallande egenskaper, återkalla vissa undantag som beviljats för andra tobaksvaror än cigaretter och rulltobak, anpassa hälsovarningarna, upprätta och anpassa bildarkivet, fastställa de viktigaste delarna i de avtal om datalagring som ska ingås för spårningssystemet och utvidga åtgärder som antagits av medlemsstaterna eller hela unionen vad gäller specifika elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare eller en typ av elektronisk cigarett eller påfyllningsbehållare. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd under det förberedande arbetet, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(52)

Kommissionen bör övervaka utvecklingen vad gäller genomförandet och resultatet av detta direktiv och lägga fram en rapport senast den 21 maj 2021 och därefter vid behov, för att bedöma om det krävs ändringar av detta direktiv. I rapporten bör det ingå information om styckförpackningsytor för tobaksvaror som inte omfattas av detta direktiv, marknadsutvecklingen av nya tobaksvaror, marknadsutveckling som innebär en väsentlig förändring av omständigheter, marknadsutvecklingen av och konsumenters uppfattning i fråga om slimcigaretter, vattenpipstobak och elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.

Kommissionen bör utarbeta en rapport om genomförbarheten, nyttan och verkan av ett europeiskt system för reglering av ingredienser i tobaksvaror, inbegripet genomförbarheten och nyttan av att upprätta en förteckning över ingredienser på unionsnivå som får användas eller förekomma i eller tillsättas i tobaksvaror (en så kallad positivlista). Vid utarbetandet av rapporten bör kommissionen bland annat utvärdera tillgängliga vetenskapliga rön om ingrediensernas toxiska och beroendeframkallande effekter.

(53)

Tobaksvaror och relaterade produkter som uppfyller kraven i detta direktiv bör dra fördel av varornas fria rörlighet. Mot bakgrund av de olika graderna av harmonisering som uppnås genom detta direktiv bör medlemsstaterna emellertid under vissa villkor behålla befogenheten att införa ytterligare krav i vissa avseenden för att skydda folkhälsan. Så är fallet när det gäller presentationen och förpackningen av tobaksvaror, bland annat färger, utöver hälsovarningar, för vilka detta direktiv tillhandahåller en första uppsättning gemensamma grundläggande regler. Därmed skulle medlemsstaterna exempelvis kunna införa bestämmelser om ytterligare standardisering av förpackningarna för tobaksvaror, förutsatt att dessa bestämmelser är förenliga med EUF-fördraget och skyldigheterna inom WTO samt inte påverkar den fulla tillämpningen av detta direktiv.

(54)

För att ta hänsyn till den eventuella framtida marknadsutvecklingen bör medlemsstaterna dessutom även få förbjuda en viss kategori tobaksvaror eller relaterade produkter med hänvisning till specifika förhållanden i den berörda medlemsstaten och under förutsättning att bestämmelserna är motiverade med hänsyn till behovet av att skydda folkhälsan, med beaktande av den höga nivå av skydd som uppnås genom detta direktiv. Medlemsstaterna bör anmäla sådana strängare nationella bestämmelser till kommissionen.

(55)

En medlemsstat bör ha frihet att behålla eller införa nationell lagstiftning som gäller för alla produkter som släpps ut på dess nationella marknad i frågor som inte regleras i detta direktiv, förutsatt att den är förenlig med EUF-fördraget och inte äventyrar den fulla tillämpningen av detta direktiv. Följaktligen och på dessa villkor skulle en medlemsstat bland annat kunna reglera eller förbjuda föremål som används för tobaksvaror (inklusive vattenpipor) och för örtprodukter för rökning och dessutom reglera eller förbjuda produkter som till utseendet liknar någon sorts tobaksvara eller relaterade produkt. För nationella tekniska föreskrifter krävs förhandsanmälan enligt direktiv 98/34/EG.

(56)	Medlemsstaterna bör säkerställa att personuppgifter endast behandlas i enlighet med de regler och skyddsåtgärder som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (12).

(57)	Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av unionsrätt om användning och märkning av genetiskt modifierade organismer.

(58)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (13), har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. När det gäller detta direktiv anser lagstiftaren det vara motiverat att sådana dokument översänds.

(59)

Skyldigheten att respektera de grundläggande rättigheter och rättsprinciper som stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förändras inte genom detta direktiv. Ett flertal grundläggande rättigheter påverkas av detta direktiv. Det är därför nödvändigt att säkerställa att de skyldigheter som åläggs tillverkare, importörer och distributörer av tobaksvaror och relaterade produkter inte bara garanterar en hög nivå av skydd för människors hälsa och konsumentskydd utan också värnar om alla andra grundläggande rättigheter och är proportionella med hänsyn till den inre marknadens sätt att fungera. Tillämpningen av detta direktiv bör ske i enlighet med unionsrätten och relevanta internationella åtaganden.

(60)

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar om

a)	ingredienser i och utsläpp från tobaksvaror och därmed sammanhängande rapporteringsskyldigheter, inklusive högsta tillåtna utsläppsnivåer av tjära, nikotin och kolmonoxid för cigaretter,

vissa aspekter av märkning och förpackning av tobaksvaror, inbegripet de hälsovarningar som ska finnas på styckförpackningar med tobaksvaror och eventuella ytterförpackningar samt spårbarhet och säkerhetsmärkning som tillämpas på tobaksvaror för att säkerställa att de är förenliga med detta direktiv,

c)	förbudet mot utsläppande på marknaden av tobak för användning i munnen,

d)	gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror,

e)	skyldigheten att göra en anmälan om nya tobaksvaror, och

f)	utsläppandet på marknaden och märkning av vissa produkter som liknar tobaksvaror, nämligen elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt örtprodukter för rökning

för att underlätta att den inre marknaden för tobaksvaror och relaterade produkter fungerar smidigt, med utgångspunkt i en hög skyddsnivå för folkhälsan, särskilt för ungdomar, och för att uppfylla unionens skyldigheter enligt WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (nedan kallad ramkonventionen).

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

1. tobak: blad och andra naturliga, bearbetade eller obearbetade delar av tobaksväxter inklusive expanderad och rekonstituerad tobak,

2. piptobak: tobak som kan förbrukas via förbränning och uteslutande är avsedd för användning i pipa,

3. rulltobak: tobak som konsumenter eller återförsäljningsställen kan använda för att göra cigaretter,

4. tobaksvaror: produkter som kan förbrukas och som helt eller delvis består av tobak, även genetiskt modifierad sådan,

5. rökfri tobaksvara: en tobaksvara som inte konsumeras genom förbränning, bland annat tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen,

6. tuggtobak: en rökfri tobaksvara uteslutande avsedd att tuggas,

7. tobak för användning i näsan: en rökfri tobaksvara som kan konsumeras via näsan,

8. tobak för användning i munnen: alla tobaksvaror för användning i munnen, utom sådana som är avsedda att inhaleras eller tuggas, som helt eller delvis är framställda av tobak, i pulver- eller partikelform eller i någon kombination av dessa former, särskilt sådana som tillhandahålls i portionspåsar eller porösa påsar,

9. tobaksvaror för rökning: andra tobaksvaror än en rökfri tobaksvara,

10. cigarett: en rulle av tobak som kan förbrukas via förbränning och som definieras närmare i artikel 3.1 i rådets direktiv 2011/64/EU (14),

11. cigarr: en rulle av tobak som kan förbrukas via förbränning och som definieras närmare i artikel 4.1 i direktiv 2011/64/EU,

12. cigarill: en liten sorts cigarr som definieras närmare i artikel 8.1 i rådets direktiv 2007/74/EG (15),

13. tobak för vattenpipa: en tobaksvara som kan förbrukas genom en vattenpipa. Vid tillämpningen av detta direktiv ska tobak för vattenpipa anses vara en tobaksprodukt för rökning. Om en produkt kan användas både genom vattenpipor och som rulltobak, ska den anses vara rulltobak,

14. ny tobaksvara: en tobaksvara

a)	som inte tillhör någon av kategorierna cigaretter, rulltobak, piptobak, tobak för vattenpipa, cigarrer, cigariller, tuggtobak, tobak för användning i näsan eller tobak för användning i munnen, och

b)	som släpps ut på marknaden efter den 19 maj 2014,

15. örtprodukt för rökning: en produkt baserad på växter, örter eller frukter som inte innehåller tobak och kan förbrukas via förbränning,

16. elektronisk cigarett: en produkt som kan användas för konsumtion av nikotinånga via ett munstycke, eller beståndsdel av den produkten, inbegripet en patron, en tank och anordningen utan patron eller tank. Elektroniska cigaretter kan vara avsedda för att användas endast en gång eller vara påfyllningsbara med hjälp av en påfyllningsbehållare och en tank, eller laddningsbara med engångspatroner,

17. påfyllningsbehållare: en behållare som innehåller vätska som innehåller nikotin och som kan användas för att fylla på en elektronisk cigarett,

18. ingrediens: tobak, en tillsats, samt varje ämne eller beståndsdel som återfinns i en färdig tobaksvara eller relaterad produkt, inbegripet papper, filter, tryckfärg, kapslar och bindemedel,

19. nikotin: nikotinhaltiga alkaloider,

20. tjära: det råa, icke vattenhaltiga, nikotinfria rökkondensatet,

21. utsläpp: ämnen som avges när en tobaksvara eller relaterad produkt används som avsett, exempelvis ämnen i rök eller ämnen som avges under användningen av rökfria tobaksvaror,

22. högsta tillåtna nivå eller högsta tillåtna utsläppsnivå: det högsta tillåtna innehållet eller utsläppet, inklusive noll, av ett ämne i en tobaksvara uttryckt i milligram,

23. tillsats: ett annat ämne än tobak som har tillsatts en tobaksvara, en styckförpackning eller eventuell ytterförpackning,

24. smaktillsats: en tillsats som tillför doft och/eller smak,

25. karakteristisk smak: en tydligt märkbar doft eller smak av annat än tobak, till följd av en tillsats eller kombination av tillsatser, som kan inkludera men som inte begränsas till frukt, kryddor, örter, alkohol, karamell, mentol eller vanilj och som är märkbar före eller under användningen av en tobaksvara,

26. beroendeframkallande egenskaper: ett ämnes farmakologiska potential att orsaka beroende, ett tillstånd som påverkar individens förmåga att kontrollera sitt beteende, vanligtvis genom att ge en belöning eller en befrielse från abstinensbesvär eller båda,

27. toxicitet: den utsträckning i vilken ett ämne kan orsaka skadliga effekter på den mänskliga organismen, inbegripet effekter som uppkommer med tiden, vanligen genom upprepad eller fortlöpande konsumtion eller exponering,

28. betydande förändring av omständigheterna: en ökning av försäljningsvolymen per produktkategori med minst 10 % i minst fem medlemsstater, konstaterad på grundval av försäljningsuppgifter som överförs i enlighet med artikel 5.6, eller en ökning av förekomsten av användning i gruppen av konsumenter under 25 år med minst fem procentenheter i minst fem medlemsstater för respektive produktkategori, konstaterad på grundval av vad som anges i den särskilda Eurobarometerrapporten 385 från maj 2012 eller likvärdiga studier; i vilket fall som helst ska en betydande förändring av omständigheterna inte anses ha förekommit om försäljningsvolymen för produktkategorin på återförsäljningsnivå inte överstiger 2,5 % av den totala försäljningen av tobaksvaror på unionsnivå,

29. ytterförpackning: varje förpackning i vilken tobak eller relaterade produkter släpps ut på marknaden och som innehåller en styckförpackning eller ett antal styckförpackningar, varvid transparenta omslag inte anses vara ytterförpackningar,

30. styckförpackning: den minsta enskilda förpackning för tobaksvaror eller relaterade produkter som släpps ut på marknaden,

31. påse: en styckförpackning med rulltobak, antingen i form av en rektangulär ficka med en flik som täcker öppningen eller i form av en flatbottnad påse,

32. hälsovarning: en varning om de negativa effekter som produkter har på människors hälsa eller andra oönskade följder av förbrukningen av dessa, inbegripet varningstexter, kombinerade hälsovarningar, allmänna varningar och informationstexter, i enlighet med detta direktiv,

33. kombinerad hälsovarning: en hälsovarning som består av en kombination av en varningstext och ett motsvarande fotografi eller en motsvarande illustration, i enlighet med detta direktiv,

34. gränsöverskridande distansförsäljning: distansförsäljning till konsumenter, där konsumenten vid tidpunkten för beställningen av produkten från ett återförsäljningsställe befinner sig i en annan medlemsstat än den medlemsstat eller det tredjeland där det återförsäljningsstället är etablerat; ett återförsäljningsställe anses vara etablerat i en medlemsstat

a)	om, i fråga om en fysisk person, denne har sin affärsverksamhet i den medlemsstaten,

b)	om, i andra fall, återförsäljningsstället har sitt stadgeenliga säte eller huvudkontor eller sin affärsverksamhet, inklusive en filial, agentur eller annat verksamhetsställe, i den medlemsstaten,

35. konsument: en fysisk person som agerar i syften som ligger utanför dennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke,

36. system för ålderskontroll: ett datasystem som elektroniskt entydigt bekräftar konsumentens ålder i enlighet med nationella villkor,

37. tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en produkt eller som låter konstruera eller tillverka en produkt och saluför produkten i eget namn eller under eget varumärke,

38. import av tobaksvaror eller relaterade produkter: införsel till unionens territorium av sådana produkter om inte produkterna placeras i ett suspensivt tullförfarande eller arrangemang vid införseln till unionen, samt deras frisläppande efter ett sådant suspensivt tullförfarande eller arrangemang,

39. importör av tobaksvaror eller relaterade produkter: ägaren till, eller en person som har rätt att förfoga över, tobaksvaror och relaterade produkter som har förts in till unionens territorium,

40. släppa ut på marknaden: tillhandahålla produkter – oberoende av tillverkningsort – till konsumenter i unionen, mot betalning eller ej, inbegripet genom distansförsäljning, varvid det vid gränsöverskridande distansförsäljning anses att produkten släpps ut på marknaden i den medlemsstat där konsumenten befinner sig,

41. återförsäljningsställe: varje affär där tobaksvaror släpps ut på marknaden, inbegripet av fysiska personer.

AVDELNING II

TOBAKSVAROR

KAPITEL I

Ingredienser och utsläpp

Artikel 3

Högsta utsläppsnivåer för tjära, nikotin och kolmonoxid samt andra ämnen

1. Utsläppsnivåerna fråncigaretter som släpps ut på marknaden eller tillverkas i medlemsstaterna (nedan kallade högsta utsläppsnivåer) får inte vara större än

a)	10 mg tjära per cigarett,

b)	1 mg nikotin per cigarett,

c)	10 mg kolmonoxid per cigarett.

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 27 för att minska de högsta utsläppsnivåer som fastställs i punkt 1, om så krävs på grundval av internationellt överenskomna standarder.

3. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla varje högsta utsläppsnivå som de fastställer för andra utsläpp från cigaretter än de utsläpp som avses i punkt 1 och för utsläpp från andra tobaksvaror än cigaretter.

4. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att i unionsrätten införliva standarder som parterna i ramkonventionen eller WHO enas om avseende högsta utsläppsnivåer för andra utsläpp från cigaretter än de utsläpp som avses i punkt 1 och för utsläpp från andra tobaksvaror än cigaretter.

Artikel 4

Mätmetoder

1. Utsläppen av tjära, nikotin och kolmonoxid från cigaretter ska mätas med hjälp av ISO-standard 4387 för tjära, ISO-standard 10315 för nikotin och ISO-standard 8454 för kolmonoxid.

Hur noggranna mätningarna av tjära, nikotin och kolmonoxid är ska fastställas i enlighet med ISO-standard 8243.

2. De mätningar som avses i punkt 1 ska verifieras av laboratorier som godkänns och övervakas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

Dessa laboratorier får inte direkt eller indirekt ägas eller kontrolleras av tobaksindustrin.

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna en förteckning över godkända laboratorier, med uppgift om vilka kriterier som används för godkännande och vilka metoder för övervakning som tillämpas, och uppdatera den förteckningen vid varje ändring. Kommissionen ska offentliggöra dessa förteckningar över godkända laboratorier.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att anpassa metoderna för att mäta utsläppen av tjära, nikotin och kolmonoxid, om så krävs på grundval av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen eller internationellt överenskomna standarder.

4. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla alla mätmetoder de använder för andra utsläpp från cigaretter än de utsläpp som avses i punkt 3 och för utsläpp från andra tobaksvaror än cigaretter.

5. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att i unionsrätten införliva standarder som parterna i ramkonventionen om tobakskontroll eller WHO enas om avseende mätmetoder.

6. Medlemsstaterna får av tillverkare och importörer av tobaksvaror ta ut proportionella avgifter för verifikationen av de mätningar som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 5

Rapportering av ingredienser och utsläpp

1. Medlemsstaterna ska kräva att tillverkare och importörer av tobaksvaror till de behöriga myndigheterna lämnar in följande information efter märke och typ:

a)	En förteckning över alla ingredienser, och deras kvantitet, som används vid tillverkningen av tobaksvaror i fallande ordning efter vikt för varje ingrediens som ingår i tobaksvaran.

b)	De utsläppsnivåer som avses i artikel 3.1 och 3.4,

c)	Information om andra utsläpp och deras nivåer, om sådan är tillgänglig.

För produkter som redan har släppts ut på marknaden ska uppgifterna lämnas senast den 20 november 2016.

Tillverkare eller importörer ska också underrätta de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna om sammansättningen av en produkt ändras på så sätt att det påverkar de uppgifter som har lämnats enligt denna artikel.

För en ny eller ändrad tobaksvara ska de uppgifter som föreskrivs i denna artikel lämnas in innan de produkterna släpps ut på marknaden.

2. Den förteckning över ingredienser som avses i punkt 1 a ska åtföljas av ett meddelande som anger skälen till att dessa ingredienser ingår i de berörda tobaksvarorna. Den förteckningen ska också ange ingrediensernas status, inbegripet om de har registrerats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (16) samt deras klassificering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (17).

3. Förteckningen som avses i punkt 1 a ska även åtföljas av de relevanta toxikologiska uppgifterna om ingredienserna i förbränd eller oförbränd form efter vad som är lämpligt, särskilt beträffande deras effekter på konsumenternas hälsa och med beaktande av bland annat eventuella beroendeframkallande effekter.

För cigaretter och rulltobak ska dessutom ett tekniskt dokument med en allmän beskrivning av de använda tillsatserna och deras egenskaper lämnas in av tillverkaren eller importören.

Tillverkare och importörer ska ange de mätmetoder som används för annat än tjära, nikotin och kolmonoxid och för de utsläpp som avses i artikel 4.4. Medlemsstaterna får också föreskriva att tillverkare eller importörer ska utföra undersökningar som fastställs av de behöriga myndigheterna för att bedöma ingrediensernas effekter på hälsan, med beaktande av bland annat deras beroendeframkallande egenskaper och toxicitet.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifter som lämnas i enlighet med punkt 1 i den här artikeln och artikel 6.1 offentliggörs på en webbplats. Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till behovet av att skydda uppgifter som utgör företagshemligheter när de offentliggör de uppgifterna. Medlemsstaterna ska kräva att tillverkare och importörer, när de lämnar uppgifter i enlighet med punkterna 1 i den här artikeln och artikel 6 specificerar vilka uppgifter som de anser utgöra företagshemligheter.

5. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa och vid behov uppdatera formatet för inlämnande och offentliggörande av de uppgifter som avses i punkterna 1 och 6 i den här artikeln och artikel 6. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

6. Medlemsstaterna ska kräva att tillverkare och importörer lämnar in tillgängliga interna och externa marknadsundersökningar och studier av enskilda konsumentgruppers preferenser, däribland ungdomars och nuvarande rökares, när det gäller ingredienser och utsläpp, samt sammanfattningar av eventuella marknadsundersökningar som de utför i samband med lanseringen av nya produkter. Medlemsstaterna ska också kräva att tillverkare och importörer årligen rapporterar om sina försäljningsvolymer per märke och typ, i styck eller kg, och per medlemsstat, med början från den 1januari 2015. Medlemsstaterna ska tillhandahålla alla andra uppgifter om försäljningsvolym som de har tillgång till.

7. Alla uppgifter och upplysningar som ska lämnas till och av medlemsstaterna enligt den här artikeln och artikel 6 ska lämnas i elektronisk form. Medlemsstaterna ska lagra uppgifterna elektroniskt och säkerställa att kommissionen och andra medlemsstater har tillgång till de uppgifterna vid tillämpningen av detta direktiv. Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att företagshemligheter och andra konfidentiella uppgifter behandlas konfidentiellt.

8. Medlemsstaterna får av tillverkare och importörer av tobaksvaror ta ut proportionella avgifter för att ta emot, lagra, hantera, analysera och offentliggöra de uppgifter som lämnas till dem enligt denna artikel.

Artikel 6

Prioritetsförteckning över tillsatser och utökade rapporteringsskyldigheter

1 Utöver de rapporteringsskyldigheter som fastställs i artikel 5 ska utökade rapporteringsskyldigheter tillämpas på vissa tillsatser i cigaretter och rulltobak som ingår i en prioritetsförteckning. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer och sedan uppdaterar en sådan prioritetsförteckning över tillsatser. Denna förteckning ska innehålla tillsatser

a)	för vilka det finns preliminära uppgifter, forskning eller bestämmelser inom andra jurisdiktioner som tyder på att de har någon av de egenskaper som anges i punkt 2 leden a–d i denna artikel,

b)	vilka hör till de vanligast använda tillsatserna utifrån vikt eller antal i enlighet med rapporteringen av ingredienser i enlighet med artikel 5.1 och 5.3.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2. En första förteckning över tillsatser ska antas senast den 20 maj 2016 och innehålla åtminstone 15 tillsatser.

2. Medlemsstaterna ska kräva att tillverkare och importörer av cigaretter och rulltobak, som innehåller en tillsats som införts i den prioritetsförteckning som anges i punkt 1, genomför omfattande analyser, där det för varje tillsats ska undersökas huruvida den

a)	bidrar till toxiciteten eller inverkar på de beroendeframkallande egenskaperna hos de berörda produkterna och huruvida detta leder till att toxiciteten eller de beroendeframkallande egenskaperna hos någon av de berörda produkterna i betydande eller mätbar utsträckning förstärks,

b)	resulterar i en karakteristisk smak,

c)	underlättar inhalering eller upptag av nikotin, eller

leder till att det bildas ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, i vilken kvantitet och huruvida detta leder till att de cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaperna hos någon av de berörda produkterna förstärks i betydande eller mätbar utsträckning.

3. De analyserna ska ta hänsyn till de berörda produkternas avsedda användning och i synnerhet undersöka de utsläpp som uppstår till följd av den förbränning där den berörda tillsatsen ingår. Analyserna ska även undersöka den tillsatsens samverkan med andra ingredienser som ingår i de berörda produkterna. Tillverkare eller importörer som använder samma tillsats i sina tobaksvaror kan genomföra en gemensam analys om de använder tillsatsen i fråga i en jämförbar produktsammansättning.

4. Tillverkarna eller importörerna ska fastställa en rapport på grundval av resultaten av dessa analyser. Den rapporten ska innehålla en sammanfattning och en övergripande översikt som sammanställer tillgänglig vetenskaplig litteratur om den berörda tillsatsen och som sammanfattar interna uppgifter om tillsatsens effekter.

Tillverkarna eller importörerna ska lämna dessa rapporter till kommissionen samt en kopia av dem till de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där en tobaksvara som innehåller denna tillsats har släppts ut på marknaden senast 18 månader efter det att den berörda tillsatsen införts på den prioritetsförteckning som anges i punkt 1. Kommissionen och de berörda medlemsstaterna får även begära kompletterande uppgifter från tillverkare eller importörer om den berörda tillsatsen. Dessa kompletterande uppgifter ska ingå i rapporten.

Kommissionen och de berörda medlemsstaterna får kräva att ett oberoende vetenskapligt organ gör en sakkunnigbedömning av dessa rapporter, särskilt vad gäller hur pass uttömmande de är, den metodik som använts och slutsatserna. De mottagna uppgifterna ska bistå kommissionen och medlemsstaterna när beslut ska fattas i enlighet med artikel 7. Medlemsstaterna och kommissionen får av tillverkarna och importörerna av tobaksvaror ta ut proportionella avgifter för sakkunnigbedömningarna.

5. Små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (18) ska undantas från skyldigheterna enligt denna artikel, om det utarbetas en rapport om tillsatsen i fråga av en annan tillverkare eller importör.

Artikel 7

Reglering av ingredienser

1. Medlemsstaterna ska förbjuda att tobaksvaror med en karakteristisk smak släpps ut på marknaden.

Medlemsstaterna ska inte förbjuda användning av tillsatser som är nödvändiga vid tillverkning av tobaksvaror, t.ex. socker som ersättning för socker som går förlorat under torkningen, förutsatt att dessa tillsatser inte leder till en produkt med karakteristisk smak och inte i betydande eller mätbar omfattning förstärker tobaksvarans beroendeframkallande egenskaper, toxicitet eller cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper.

Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla de åtgärder som vidtas enligt denna punkt.

2. Kommissionen ska på begäran av en medlemsstat eller får på eget initiativ genom genomförandeakter fastställa om en tobaksvara omfattas av punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

3. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa enhetliga regler beträffande förfarandena för att bestämma om en tobaksvara omfattas av punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

4. En oberoende rådgivande panel ska inrättas på unionsnivå. Medlemsstaterna och kommissionen får samråda med denna panel innan de vidtar en åtgärd enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa förfaranden för inrättandet av denna panel och dess verksamhet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

5. Om nivån eller koncentrationen av vissa tillsatser eller kombinationer av dessa har lett till förbud enligt punkt 1 i denna artikel i minst tre medlemsstater, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 27 för att fastställa högsta nivåer av de tillsatser eller kombinationer av tillsatser som resulterar i den karakteristiska smaken.

6. Medlemsstaterna ska förbjuda att tobaksvaror som innehåller följande tillsatser släpps ut på marknaden:

a)	Vitaminer eller andra tillsatser som ger intryck av att en tobaksvara innebär en hälsofördel eller minskade hälsorisker.

b)	Koffein, taurin eller andra tillsatser eller stimulerande ämnen som är förknippade med energi och vitalitet.

c)	Tillsatser som färgar utsläpp.

d)	Tillsatser som underlättar inhalering eller upptag av nikotin, när det gäller tobaksvaror för rökning.

e)	Tillsatser som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska i oförbränd form.

7. Medlemsstaterna ska förbjuda utsläppande på marknaden av tobaksvaror som innehåller smaktillsatser i någon av dess delar, såsom filter, papper, förpackningar, kapslar eller eventuella tekniska detaljer som möjliggör ändring av tobaksvarornas doft eller smak eller rökintensitet. Filter, papper och kapslar får inte innehålla tobak eller nikotin.

8. Medlemsstaterna ska se till att de bestämmelser och villkor som fastställs i förordning (EG) nr 1907/2006 om lämpligt tillämpas på tobaksvaror.

9. Medlemsstaterna ska på grundval av vetenskapliga rön förbjuda utsläppande på marknaden av tobaksvaror som innehåller tillsatser i en sådan mängd att den toxiska eller beroendeframkallande effekten eller de cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaperna i betydande eller mätbar omfattning ökar vid konsumtion.

Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla de åtgärder som de har vidtagit enligt denna punkt.

10. Kommissionen ska på begäran av en medlemsstat eller får på eget initiativ genom en genomförandeakt fastställa om en tobaksvara omfattas av punkt 9. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2 och baseras på de senaste vetenskapliga rönen.

11. Om en tillsats eller en viss kvantitet av en tillsats har visat sig öka den toxiska eller beroendeframkallande effekten av en tobaksvara och när detta har lett till förbud enligt punkt 9 i denna artikel i minst tre medlemsstater ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 27 för att fastställa högsta nivåer för dessa tillsatser. I så fall ska den högsta nivån fastställas till den lägsta av de högsta nivåer som har lett till ett av de nationella förbud som avses i den här punkten.

12. Andra tobaksvaror än cigaretter och rulltobak ska vara undantagna från de förbud som fastställs i punkterna 1 och 7. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att upphäva detta undantag för en viss produktkategori, om det i en rapport som har lämnats av kommissionen har fastställts en betydande förändring av omständigheterna.

13. Medlemsstaterna och kommissionen får ta ut proportionella avgifter av tillverkare och importörer av tobaksvaror för bedömning av om en tobaksvara har en karakteristisk smak, om förbjudna tillsatser eller smakämnen används och om en tobaksvara innehåller tillsatser i kvantiteter som i betydande och mätbar omfattning ökar den toxiska eller beroendeframkallande effekten eller de cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaperna hos den berörda tobaksvaran.

14. När det gäller tobaksvaror med en viss karakteristisk smak vilkas försäljningsvolym i hela unionen utgör minst 3 % i en viss produktkategori, ska bestämmelserna i denna artikel gälla från och med 20 maj 2020.

15. Denna artikel är inte tillämplig på tobak för användning i munnen.

KAPITEL II

Märkning och förpackning

Artikel 8

Allmänna bestämmelser

1. Varje styckförpackning för en tobaksvara och eventuella ytterförpackningar ska förses med de hälsovarningar som anges i detta kapitel på det eller de officiella språken i den medlemsstat där varan släpps ut på marknaden.

2. Hälsovarningar ska täcka hela den yta som reserverats för dem på styckförpackningen eller ytterförpackningen och de får inte kommenteras, omformuleras eller hänvisas till i någon form.

3. Medlemsstaterna ska se till att hälsovarningarna på en styckförpackning och eventuella ytterförpackningar är tryckta så att de inte kan avlägsnas eller utplånas och att de är fullt synliga, vilket också innebär att de inte får vara helt eller delvis dolda eller brytas av skattemärken, prismärkning, säkerhetsmärkning, omslag, fodral, lådor eller andra anordningar när tobaksvaror släpps ut på marknaden. På styckförpackningar av andra tobaksvaror än cigaretter och rulltobak i påsar, får hälsovarningarna sättas fast med hjälp av klistermärken, förutsatt att sådana klistermärken inte går att avlägsna. Hälsovarningarna ska förbli intakta när styckförpackningen öppnas utom när det gäller förpackningar med vikbart lock (flip-top) där hälsovarningarna får brytas när förpackningen öppnas, men endast på ett sätt som säkerställer den grafiska fullständigheten och synligheten hos text, fotografier och avvänjningsinformation.

4. Hälsovarningarna får inte på något sätt dölja eller bryta skattemärken, prismärkning, spårningsmärkning eller säkerhetsmärkning på styckförpackningar.

5. Dimensionerna på hälsovarningarna som anges i artiklarna 9, 10, 11 och 12 ska beräknas i förhållande till den berörda ytan när förpackningen är stängd.

6. Hälsovarningar ska vara omgivna av en svart ram med en bredd på 1 mm innanför den yta som är reserverad för varningen, med undantag av varningar i enlighet med artikel 11.

7. När en hälsovarning anpassas i enlighet med artiklarna 9.5, 10.3 och 12.3, ska kommissionen säkerställa att den är faktabaserad eller att medlemsstaterna kan välja mellan två varningar, av vilka en är faktabaserad.

8. Bilder av styckförpackningar och eventuella ytterförpackningar som riktar sig till konsumenter i unionen ska uppfylla bestämmelserna i detta kapitel.

Artikel 9

Allmänna varningar och informationstexter på tobaksvaror för rökning

1. Varje styckförpackning och eventuell ytterförpackning för tobaksvaror för rökning ska vara försedd med en av följande allmänna varningar:

Rökning dödar – Sluta nu

eller

Rökning dödar

Medlemsstaterna ska fastställa vilken av de allmänna varningar som avses i första stycket som ska användas.

2. Varje styckförpackning och eventuell ytterförpackning för tobaksvaror för rökning ska vara försedd med följande informationstext:

Tobaksrök innehåller över 70 cancerframkallande ämnen

3. När det gäller cigarettpaket och rulltobak i rätblocksformade förpackningar ska den allmänna varningen återges på den nedre delen av en av styckförpackningarnas sidoytor och informationstexten ska återges på den nedre delen av den andra sidoytan. Dessa hälsovarningar ska ha en bredd av minst 20 mm.

När det gäller förpackningar i form av en ask med fällbart lock vars sidoyta delas i två delar när förpackningen öppnas, ska den allmänna varningen och informationstexten finnas sin helhet på den större delen av dessa delade ytor. Den allmänna varningen ska också framträda på insidan av den övre yta som är synlig när förpackningen är öppen.

De laterala sidytorna av denna sorts förpackning ska ha en höjd av minst 16 mm.

När det gäller rulltobak som marknadsförs i påsar, ska den allmänna varningen och informationstexten finnas på de ytor där hälsovarningarnas fulla synlighet säkerställs. När det gäller rulltobak i cylinderformade förpackningar, ska den allmänna varningen finnas på lockets yttersida och informationstexten på lockets innersida.

Både den allmänna varningen och informationstexten ska täcka 50 % av de ytor på vilka de trycks.

4. Den allmänna varning och informationstext som avses i punkterna 1 och 2 ska vara

tryckta med typsnittet Helvetica med fet stil i svart på vit bakgrund; för att ta hänsyn till språkkrav får medlemsstaterna bestämma storleken på typsnittet, förutsatt att den typsnittsstorlek som fastställs i nationell rätt säkerställer att den relevanta texten täcker största möjliga andel av den yta som har reserverats för dessa hälsovarningar, och

b)	i centrum på den reserverade ytan, och på rätblocksformade förpackningar och eventuella ytterförpackningar ska de vara parallella med styckförpackningens eller ytterförpackningens sidokant.

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att anpassa ordalydelsen i den informationstext som fastställs i punkt 2 till utvecklingen på marknaden och inom vetenskapen.

6. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa den exakta placeringen av den allmänna varningen och informationstexten på rulltobak som marknadsförs i påsar, med beaktande av påsarnas olika former.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

Artikel 10

Kombinerade hälsovarningar för tobaksvaror för rökning

1. Varje styckförpackning och eventuell ytterförpackning för tobaksvaror för rökning ska vara försedd med kombinerade hälsovarningar. De kombinerade hälsovarningarna ska

a)	innehålla en av de varningstexter som förtecknas i bilaga I och ett motsvarande färgfoto från bildarkivet i bilaga II,

b)	innehålla rökavvänjningsinformation, såsom telefonnummer, e-postadresser eller adresser till webbplatser med avsikten att informera konsumenter om stödprogram för personer som vill sluta röka,

c)	täcka 65 % av både den yttre framsidan och baksidan av styckförpackningen och eventuell ytterförpackning. Cylinderformade förpackningar ska uppvisa två kombinerade hälsovarningar på samma avstånd från varandra, och varje hälsovarning ska täcka 65 % av respektive halva av den rundade ytan,

d)	visa samma varningstext och motsvarande färgfoto på båda sidor av styckförpackningen och eventuell ytterförpackning,

återges på den övre kanten av en styckförpackning och eventuell ytterförpackning och placeras på samma led som all annan information på denna yta av förpackningen; tillfälliga undantag från skyldigheten om den kombinerade hälsovarningens placering får tillämpas i medlemsstater där skattemärken eller nationella identifieringsmärken för skatteändamål fortfarande är obligatoriska, på följande sätt:

I de fall där skattemärket eller det nationella identifieringsmärket för skatteändamål sätts fast vid den övre kanten av en styckförpackning gjord av kartongmaterial, får den kombinerade hälsovarningen som ska återges på den bakre ytan placeras direkt nedanför skattemärket eller det nationella identifieringsmärket.

ii)

Om en styckförpackning är gjord av mjukt material, får medlemsstaterna tillåta att en rektangulär yta reserveras för skattemärket eller det nationella identifieringsmärket för skatteändamål med en höjd på högst 13 mm mellan paketets övre kant och ytan och den övre änden av de kombinerade hälsovarningarna.

De undantag som avses i leden i och ii ska tillämpas i tre år från och med den 20 maj 2016; märkesnamn eller logotyper får inte placeras ovanför hälsovarningarna,

f)	reproduceras i enlighet med de format och proportioner och den layout och utformning som fastställs av kommissionen i enlighet med punkt 3, och

i fråga om styckförpackningar av cigaretter, ha följande dimensioner:

i)	Höjd: minst 44 mm.

ii)	Bredd: minst 52 mm.

2. De kombinerade hälsovarningarna delas upp i tre uppsättningar på det sätt som framgår av bilaga II och varje uppsättning ska användas ett givet år och ska alternera på årsbasis. Medlemsstaterna ska säkerställa att varje kombinerad hälsovarning som kan användas under ett givet år i så hög utsträckning som möjligt visas i samma antal på varje varumärke för tobaksvaror.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 27 för att

a)	anpassa de varningstexter som förtecknas i bilaga I till utvecklingen på marknaden och inom vetenskapen,

b)	fastställa och anpassa det bildarkiv som avses i punkt 1 a med hänsyn till utvecklingen på marknaden och inom vetenskapen.

4. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa tekniska specifikationer, layout, utformning och form för de kombinerade hälsovarningarna, med beaktande av de olika förpackningsformerna.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

Artikel 11

Märkning av andra tobaksvaror för rökning än cigaretter, rulltobak och tobak för vattenpipa

1. Medlemsstaterna får beträffande andra tobaksvaror för rökning än cigaretter, rulltobak och tobak för vattenpipa medge undantag från skyldigheten att förse dem med informationstexten i artikel 9.2 och de kombinerade hälsovarningar som anges i artikel 10. I detta fall ska varje styckförpackning och eventuell ytterförpackning av dessa varor utöver den allmänna varning som anges i artikel 9.1 vara försedd med en av de varningstexter som anges i bilaga I. I den allmänna varning som anges i artikel 9.1 ska en hänvisning till den rökavvänjningsinformation som avses i artikel 10.1 b ingå.

Den allmänna varningen ska återges på den mest synliga ytan av styckförpackningen och av eventuell ytterförpackning.

Medlemsstaterna ska se till att varje hälsovarning i så hög utsträckning som möjligt visas i samma antal på varje märke av dessa produkter. Varningstexterna ska återges på den näst mest synliga ytan av styckförpackningen och eventuell ytterförpackning.

För styckförpackningar med fällbart lock är den näst mest synliga ytan den yta som blir synlig när förpackningen är öppen.

2. Den allmänna varning som avses i punkt 1 ska täcka 30 % av den relevanta ytan på styckförpackningen och eventuell ytterförpackning. Denna procentandel ska ökas till 32 % för medlemsstater med två officiella språk och till 35 % för medlemsstater med mer än två officiella språk.

3. Den varningstext som avses i punkt 1 ska täcka 40 % av den relevanta ytan på styckförpackningen och eventuell ytterförpackning. Denna procentandel ska ökas till 45 % för medlemsstater med två officiella språk och till 50 % för medlemsstater med mer än två officiella språk.

4. Om de hälsovarningar som avses i punkt 1 ska återges på en yta som är större än 150 cm2, ska varningarna täcka en yta på 45 cm2. Denna yta ska utökas till 48 cm2 för medlemsstater med två officiella språk och 52,5 cm2 för medlemsstater med mer än två officiella språk.

5. De hälsovarningar som avses i punkt 1 ska uppfylla kraven i artikel 9.4. Texten med hälsovarningarna ska vara parallell med huvudtexten på den yta som reserverats för dessa varningar.

Hälsovarningarna ska omges av en svart ram med en bredd på minst 3 mm och högst 4 mm. Denna ram ska återges utanför den yta som är reserverad för hälsovarningarna.

6. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att upphäva möjligheten att bevilja undantag för en viss kategori av de produkter som avses i punkt 1, om det föreligger en betydande förändring av omständigheterna enligt en rapport från kommissionen gällande den berörda produktkategorin.

Artikel 12

Märkning av rökfria tobaksvaror

1. Varje styckförpackning och eventuell ytterförpackning för rökfria tobaksvaror ska vara försedd med följande hälsovarning:

Denna tobaksvara skadar hälsan och är beroendeframkallande

2. Den hälsovarning som fastställs i punkt 1 ska uppfylla kraven i artikel 9.4. Texten med hälsovarningarna ska vara parallell med huvudtexten på den yta som reserverats för dessa varningar.

Dessutom ska den

a)	återges på de två största ytorna på styckförpackningen och eventuella ytterförpackningar,

b)	täcka 30 % av ytorna på styckförpackningen och eventuell ytterförpackning. Denna procentandel ska ökas till 32 % för medlemsstater med två officiella språk och till 35 % för medlemsstater med mer än två officiella språk.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att anpassa ordalydelsen i den hälsovarning som fastställs i punkt 1 till den vetenskapliga utvecklingen.

Artikel 13

Produktpresentation

1. Märkningen av styckförpackningar och eventuella ytterförpackningar eller själva tobaksvaran får inte innehålla någon beståndsdel eller något inslag som

a)	marknadsför en tobaksvara eller uppmuntrar till konsumtion av en sådan genom att skapa en felaktig uppfattning om varans egenskaper, hälsoeffekter, risker eller utsläpp; etiketter får inte innehålla någon information om innehållet av nikotin, tjära eller kolmonoxid i tobaksvaran,

b)	antyder att en viss tobaksvara är mindre skadlig än andra eller syftar till att minska effekten av något skadligt ämne i rök eller har vitaliserande, energigivande, läkande, föryngrande, naturliga, ekologiska egenskaper eller andra hälsomässiga eller livsstilsmässiga fördelar,

c)	hänvisar till smak, doft, eventuella smaktillsatser eller andra tillsatser eller avsaknaden därav,

d)	liknar ett livsmedel eller en kosmetisk produkt,

e)	antyder att en viss tobaksvara har förbättrad biologisk nedbrytbarhet eller andra miljöfördelar.

2. Styckförpackningarna och eventuell ytterförpackning får inte antyda ekonomiska fördelar genom att innehålla tryckta kuponger, erbjudanden om rabatt, gratisutdelning, två varor till priset av en eller liknande erbjudanden.

3. De beståndsdelar och inslag som är förbjudna enligt punkterna 1 och 2 kan omfatta men är inte begränsade till texter, symboler, namn, varumärken, figurativa eller icke figurativa tecken.

Artikel 14

Styckförpackningars utseende och innehåll

1. Styckförpackningar med cigaretter ska vara rätblocksformade. Styckförpackningar med rulltobak ska vara rätblocksformade eller cylinderformade eller ha formen av en påse. En styckförpackning med cigaretter ska innehålla minst 20 cigaretter. En styckförpackning med rulltobak ska innehålla tobak som inte väger mindre än 30 gram.

2. En styckförpackning med cigaretter kan bestå av kartong eller mjukt material och får inte ha en öppning som kan stängas på nytt eller återförslutas efter att den har öppnats för första gången, annat än ett vikbart lock (flip-top) och ett fällbart lock som är fastsatt på en ask. När det gäller förpackningar med vikbart lock (flip-top) och ett fällbart lock, får locket endast vara fästat baktill på styckförpackningen.

Artikel 15

Spårbarhet

1. Medlemsstaterna ska se till att alla styckförpackningar med tobaksvaror förses med en unik identitetsmärkning. För att säkerställa den unika identitetsmärkningens integritet, ska den tryckas eller anbringas på så sätt att den inte kan avlägsnas eller utplånas och inte på något sätt döljs eller bryts, inbegripet genom skattemärken eller prismärkning eller när styckförpackningen öppnas. För tobaksvaror som tillverkas utanför unionen gäller de skyldigheter som fastställs i denna artikel endast de tobaksvaror som är avsedda för eller släpps ut på unionsmarknaden.

2. Den unika identitetsmärkningen ska göra det möjligt att fastställa

a)	datum och plats för tillverkningen,

b)	tillverkningsanläggningen,

c)	vilken maskin som har använts för tillverkningen av tobaksvarorna,

d)	produktionsskiftet eller tillverkningstillfället,

e)	produktbeskrivningen,

f)	den avsedda återförsäljningsmarknaden,

g)	den avsedda leveransvägen,

h)	i tillämpliga fall, importören till unionen,

i)	den faktiska leveransvägen från tillverkning till det första återförsäljningsstället, inklusive alla lageranläggningar som har använts samt leveransdatum, leveransens destination, avreseplats och mottagare,

j)	identiteten på alla köpare från tillverkning till det första återförsäljningsstället, och

k)	faktura, beställningsnummer och betalningsuppgifter från alla köpare från tillverkning till det första återförsäljningsstället.

3. Uppgifterna i leden a, b, c, d, e, f, g och i tillämpliga fall h i punkt 2 ska ingå i den unika identitetsmärkningen.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att de uppgifter som omnämns i leden i, j och k i punkt 2 är elektroniskt tillgängliga genom en koppling till den unika identitetsmärkningen.

5. Medlemsstaterna ska se till att alla ekonomiska aktörer som är inblandade i handel med tobaksvaror, från tillverkaren till den sista ekonomiska aktören före det första återförsäljningsstället, registrerar alla styckförpackningar när de kommer i deras besittning, alla mellanliggande led och när styckförpackningarna slutligen lämnar deras besittning. Denna skyldighet får uppfyllas genom märkning och registrering av aggregerad förpackning, så som limpor, kartonger för limpor eller lastpallar, under förutsättning att spårning av styckförpackningar fortfarande är möjlig.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla fysiska och juridiska personer som deltar i leveranskedjan för tobaksvaror upprätthåller fullständiga och korrekta register över samtliga relevanta transaktioner.

7. Medlemsstaterna ska se till att tillverkarna av tobaksvaror tillhandahåller alla ekonomiska aktörer som är inblandade i handel med tobaksvaror, från tillverkaren till den sista ekonomiska aktören före det första återförsäljningsstället, inbegripet importörer, lageranläggningar och transportföretag, den utrustning som är nödvändig för att registrera tobaksvaror som köps, säljs, lagras, transporteras eller hanteras på annat sätt. Den utrustningen ska kunna läsa och överföra de registrerade uppgifterna elektroniskt till en datalagringsanläggning i enlighet med punkt 8.

8. Medlemsstaterna ska se till att tillverkare och importörer av tobaksvaror sluter avtal om datalagring med en oberoende tredje part, som ska vara värd för datalagringsanläggningen för alla relevanta uppgifter. Datalagringsanläggningen ska vara fysiskt belägen på unionens territorium. Avtalet och den tredje partens lämplighet, särskilt dennes oberoende och tekniska kapacitet, samt avtalet för datalagring, ska godkännas av kommissionen.

Den tredje partens verksamhet ska övervakas av en extern revisor, som ska föreslås och betalas av tobakstillverkaren och godkännas av kommissionen. Den externa revisorn ska lämna in en årsrapport till de behöriga myndigheterna och kommissionen, med en bedömning av framför allt eventuella oegentligheter i fråga om tillgång.

Medlemsstaterna ska säkerställa att kommissionen, behöriga myndigheter i medlemsstaterna och den externa revisorn har full tillgång till datalagringsanläggningarna. I vederbörligen motiverade fall får kommissionen eller medlemsstaterna bevilja tillverkare eller importörer tillgång till de lagrade uppgifterna, förutsatt att kommersiellt känsliga uppgifter på ett adekvat sätt förblir skyddade i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt.

9. Registrerade uppgifter ska inte ändras eller raderas av någon ekonomisk aktör inblandad i handeln med tobaksvaror.

10. Medlemsstaterna ska säkerställa att personuppgifter endast behandlas i enlighet med de regler och skyddsåtgärder som fastställs i direktiv 95/46/EG.

11. Kommissionen ska genom genomförandeakter

a)	fastställa tekniska standarder för inrättande och drift av det system för spårning som anges i denna artikel, inbegripet märkningen med en unik identitetsmärkning, registreringen, överföringen, behandlingen, lagringen av uppgifter och tillgången till lagrade uppgifter,

b)	fastställa tekniska standarder för att se till att de system som används för den unika identitetsmärkningen och tillhörande funktioner är fullt förenliga med varandra i hela unionen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

12. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att definiera centrala delar av det datalagringsavtal som avses i punkt 8 i den här artikeln, såsom varaktighet, förnybarhet, nödvändig sakkunskap eller konfidentialitet inbegripet regelbunden övervakning och utvärdering av dessa avtal.

13. Punkterna 1–10 ska tillämpas på cigaretter och rulltobak från och med den 20 maj 2019 och på andra tobaksvaror än cigaretter och rulltobak från och med den 20 maj 2024.

Artikel 16

Säkerhetsmärkning

1. Utöver den unika identitetsmärkning som avses i artikel 15 ska medlemsstaterna kräva att alla styckförpackningar med tobaksvaror som släpps ut på marknaden är försedda med en säkerhetsmärkning, som inte kan manipuleras och som består av en synlig och en osynlig del. Säkerhetsmärkningen ska vara tryckt eller fastsatt, inte kunna avlägsnas eller utplånas och får inte på något sätt döljas eller brytas, inbegripet genom skattemärken, prismärkning eller andra inslag som krävs enligt lagstiftning.

Medlemsstater som föreskriver skattemärken eller nationella identifieringsmärken för skatteändamål får tillåta att de utnyttjas för säkerhetsmärkningen förutsatt att skattemärkena eller de nationella identifieringsmärkena uppfyller alla tekniska standarder och funktioner som föreskrivs i denna artikel.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa tekniska standarder för säkerhetsmärkningen och dess eventuella alternering, samt anpassa dem till utvecklingen på marknaden och inom vetenskap och teknik.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

3. Punkt 1 ska tillämpas på cigaretter och rulltobak från och med den 20 maj 2019 och på andra tobaksvaror än cigaretter och rulltobak från och med den 20 maj 2024.

KAPITEL III

Tobak för användning i munnen, gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror och nya tobaksvaror

Artikel 17

Tobak för användning i munnen

Medlemsstaterna ska förbjuda utsläppandet på marknaden av tobak för användning i munnen utan att det påverkar tillämpningen av artikel 151 i anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige.

Artikel 18

Gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror

1. Medlemsstaterna får förbjuda gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror till konsumenter. Medlemsstaterna ska samarbeta för att förebygga sådan försäljning. Återförsäljningsställen som bedriver gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror får inte leverera sådana produkter till konsumenter i medlemsstater där sådan försäljning har förbjudits. Medlemsstater som inte förbjuder sådan försäljning ska kräva att återförsäljningsställen som avser att bedriva gränsöverskridande försäljning till konsumenter i unionen registrerar sig hos behöriga myndigheter i den medlemsstat där återförsäljningsstället är etablerat och i den medlemsstat där de faktiska eller potentiella konsumenterna befinner sig. Återförsäljningsställen som är etablerade utanför unionen ska vara skyldiga att registrera sig hos behöriga myndigheter i den medlemsstat där de faktiska eller potentiella konsumenterna befinner sig. Alla återförsäljningsställen som avser att bedriva gränsöverskridande distansförsäljning ska lämna in minst följande uppgifter till de behöriga myndigheterna när de registrerar sig:

a)	Namn eller företagsnamn och permanent adress för det verksamhetsställe varifrån tobaksvarorna kommer att tillhandahållas.

b)	Startdatum för den verksamhet som innebär erbjudande av gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror till konsumenter, genom användning av informationssamhällets tjänster, enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 98/34/EG.

c)	Adress till webbplatsen eller webbplatserna som används för ändamålet och alla relevanta uppgifter för att kunna identifiera webbplatsen.

2. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska säkerställa att konsumenterna har tillgång till förteckningen över alla återförsäljningsställen som är registrerade hos dem. När den förteckningen görs tillgänglig ska medlemsstaterna se till att de regler och skyddsåtgärder som fastställs i direktiv 95/46/EG följs. Återförsäljningsställen får släppa ut tobaksvaror på marknaden via gränsöverskridande distansförsäljning först när de erhållit bekräftelse på sin registrering hos den relevanta behöriga myndigheten.

3. Den medlemsstat som är destinationsland för tobaksvaror som sålts via gränsöverskridande distansförsäljning får kräva att det tillhandahållande återförsäljningsstället utser en fysisk person som ska ansvara för att kontrollera att tobaksvarorna, innan de når konsumenten, är förenliga med de nationella bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv i den medlemsstat som är destinationsland, om en sådan kontroll är nödvändig för att säkerställa och lättare kontrollera att bestämmelserna följs.

4. Återförsäljningsställen som bedriver gränsöverskridande distansförsäljning ska använda ett ålderkontrollssystem, som vid tidpunkten för försäljningen kontrollerar att köparen uppfyller det krav på lägsta ålder som föreskrivs enligt den nationella rätten i den medlemsstat som är destinationsland. Återförsäljningsstället eller den fysiska person som utsetts enligt punkt 3 ska tillhandahålla de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten en beskrivning av ålderskontrollsystemets detaljer och funktion.

5. Återförsäljningsställen ska endast behandla personuppgifter om konsumenten i enlighet med direktiv 95/46/EG och dessa uppgifter får inte lämnas ut till tillverkaren av tobaksvaror eller till företag som ingår i samma koncern eller till andra tredje parter. Personuppgifter får inte användas eller överföras för andra ändamål än det aktuella köpet. Detta gäller också om återförsäljningsstället utgör en del av tillverkaren av tobaksvaror.

Artikel 19

Anmälan av nya tobaksvaror

1. Medlemsstaterna ska kräva att tillverkare och importörer av nya tobaksvaror gör en anmälan till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om en sådan produkt som de avser att släppa ut på den berörda nationella marknaden. Anmälan ska lämnas i elektroniskt format sex månader innan varan är avsedd att släppas ut på marknaden. Den ska åtföljas av en detaljerad beskrivning av den berörda nya tobaksvaran liksom bruksanvisningar och uppgifter om ingredienser och utsläpp enligt artikel 5. Tillverkare och importörer som gör en anmälan om en ny tobaksvara ska också förse de behöriga myndigheterna med

a)	tillgängliga vetenskapliga studier av den nya tobaksvarans toxicitet, beroendeframkallande egenskaper och attraktionskraft, särskilt när det gäller dess ingredienser och utsläpp,

b)	tillgängliga studier med sammanfattningar och kommentarer och marknadsundersökningar av preferenserna hos olika konsumentgrupper, däribland ungdomar och nuvarande rökare,

c)	annan tillgänglig och relevant information, inklusive en analys av riskerna och fördelarna med varan, de förväntade effekterna vad gäller avbrytande av konsumtionen av tobak, de förväntade effekterna vad gäller påbörjande av konsumtionen av tobak och förväntade konsumentreaktioner.

2. Medlemsstaterna ska kräva att tillverkare och importörer av nya tobaksvaror till sina behöriga myndigheter överlämnar alla nya eller uppdaterade uppgifter om de studier, undersökningar och annan information som avses i punkt 1 a–c. Medlemsstaterna får kräva att tillverkare eller importörer av nya tobaksvaror utför ytterligare undersökningar eller lämnar ytterligare information. Medlemsstaterna ska göra alla uppgifter som tagits emot enligt denna artikel tillgängliga för kommissionen.

3. Medlemsstaterna får införa ett system för godkännande av nya tobaksvaror Medlemsstaterna får ta ut en proportionell avgift av tillverkare och importörer för det godkännandet.

4. Nya tobaksvaror som släpps ut på marknaden ska uppfylla kraven i detta direktiv. Vilka bestämmelser i detta direktiv som tillämpas på de nya tobaksvarorna beror på om dessa produkter omfattas av definitionen av en rökfri tobaksvara eller tobaksvara för rökning.

AVDELNING III

ELEKTRONISKA CIGARETTER OCH ÖRTPRODUKTER FÖR RÖKNING

Artikel 20

Elektroniska cigaretter

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare endast släpps ut på marknaden om de är förenliga med detta direktiv och all annan relevant unionslagstiftning.

Detta direktiv är inte tillämpligt på elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som omfattas av kravet på ett godkännande enligt direktiv 2001/83/EG eller kraven som anges i direktiv 93/42/EEG.

2. Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna göra en anmälan om alla sådana produkter som de avser att släppa ut på marknaden. Anmälan ska lämnas i elektroniskt format sex månader innan produkten är avsedd att släppas ut på marknaden. För elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som släppts ut på marknaden före den 20 maj 2016 ska anmälan lämnas inom sex månader efter det datumet. En ny anmälan ska lämnas in för varje väsentlig ändring av produkten.

Anmälan ska, beroende på om produkten är en elektronisk cigarett eller en påfyllningsbehållare, innehålla följande uppgifter:

a)	Tillverkarens namn och kontaktuppgifter, en ansvarig juridisk eller fysisk person inom unionen och i tillämpliga fall importören till unionen.

b)	En förteckning över alla ingredienser som ingår i produkten och de utsläpp som sker till följd av användningen av produkten, uppdelad på varumärke och sort, med uppgift om kvantiteter.

c)	Toxikologiska uppgifter avseende produktens ingredienser och utsläpp, även vid upphettning, särskilt beträffande deras effekter på konsumenternas hälsa vid inandning och med beaktande av bland annat eventuella beroendeframkallande effekter.

d)	Information om nikotindoser och nikotinupptag vid konsumtion under förhållanden som är normala eller som rimligen kan förutses.

e)	En beskrivning av produktens beståndsdelar som i förekommande fall inbegriper den elektroniska cigarettens eller påfyllningsbehållarens öppnings- och påfyllningsmekanism.

f)	En beskrivning av tillverkningsprocessen, inklusive om den omfattar serietillverkning, och en försäkran om att tillverkningsprocessen är förenlig med kraven i denna artikel.

g)	En försäkran om att tillverkaren och importören tar fullt ansvar för produktens kvalitet och säkerhet när den släpps ut på marknaden och används under förhållanden som är normala eller som rimligen kan förutses.

Om medlemsstaterna anser att de uppgifter som lämnats in är ofullständiga har de rätt att begära att uppgifterna kompletteras.

Medlemsstaterna får ta ut proportionella avgifter av tillverkarna och importörerna för att ta emot, lagra, hantera, och analysera de uppgifter som lämnats till dem.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att

a)	vätskor som innehåller nikotin endast släpps ut på marknaden i ändamålsenliga påfyllningsbehållare som inte överstiger 10 ml, i elektroniska engångscigaretter eller i engångspatroner och att patronerna eller tankarna inte överstiger 2 ml,

b)	vätskan som innehåller nikotin inte innehåller mer nikotin än 20 mg/ml,

c)	vätskan som innehåller nikotin inte innehåller sådana tillsatser som förtecknas i artikel 7.6,

endast ingredienser med hög renhet används vid framställningen av vätskan som innehåller nikotin. Endast spår av andra ämnen än de ingredienser som avses i punkt 2 andra stycket led b i denna artikel får förekomma upp till detektionsgränsen om det tekniskt sett inte går att undvika dessa spår under tillverkningen,

e)	med undantag för nikotin används endast ingredienser som inte utgör en risk för människors hälsa i uppvärmd eller ouppvärmd form i vätskan som innehåller nikotin,

f)	elektroniska cigaretter avger nikotindoser på en jämn nivå under normala användningsförhållanden,

g)	elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare är barn- och manipulationssäkra, är skyddade mot skador och läckage och har en mekanism som säkerställer påfyllning utan läckage.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att:

styckförpackningar för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare innehåller en bipacksedel med

i)	bruks- och förvaringsanvisning för produkten med omnämnande om att produkten inte rekommenderas för ungdomar och icke-rökare,

ii)	kontraindikationer,

iii)	varningar för specifika riskgrupper,

iv)	eventuella skadliga effekter,

v)	beroendeframkallande egenskaper och toxicitet, och

vi)	kontaktuppgifter till tillverkaren eller importören och en juridisk eller fysisk kontaktperson inom unionen.

styckförpackningar och eventuella ytterförpackningar till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare

i.	innehåller en förteckning över alla ingredienser som ingår i produkten i fallande viktordning samt uppgift om innehåll av nikotin i produkten och fördelningen per dos, satsnumret och en rekommendation om att förvara produkten utom räckhåll för barn,

ii.	utan att det påverkar tillämpningen av led i i det här ledet, inte innehåller sådana beståndsdelar eller inslag som avses i artikel 13 med undantag för artikel 13.1 a och c vad gäller uppgifter om nikotininnehåll och smaktillsatser, och

iii.	innehåller en av följande hälsovarningar: Denna produkt innehåller nikotin som är ett mycket beroendeframkallande ämne. Den rekommenderas inte för icke-rökare. eller Denna produkt innehåller nikotin som är ett mycket beroendeframkallande ämne.

Medlemsstaterna ska fastställa vilken av dessa hälsovarningar som ska användas,

c.	hälsovarningar uppfyller de krav som anges i artikel 12.2.

5. Medlemsstaterna ska se till att

kommersiella meddelanden inom informationssamhällets tjänster, i pressen och andra tryckta publikationer, vars syfte eller direkta eller indirekta effekt är att främja elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare är förbjudna, med undantag för publikationer avsedda uteslutande för personer som är yrkesverksamma inom handeln med elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare och för publikationer som trycks och publiceras i tredjeländer, när dessa publikationer inte huvudsakligen är avsedda för unionsmarknaden,

b)	kommersiella meddelanden i radion, vars syfte eller direkta eller indirekta effekt är att främja elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, är förbjudna,

c)	alla former av offentliga eller privata bidrag till radioprogram, i syfte att direkt eller indirekt främja elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, är förbjudna,

alla former av offentliga eller privata bidrag till något evenemang, någon verksamhet eller enskild person, som har som syfte eller direkt eller indirekt effekt att främja elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare och involverar eller äger rum i flera medlemsstater eller på annat sätt har gränsöverskridande effekter, är förbjudna,

e)	audiovisuella kommersiella meddelanden på vilka Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU (19) är tillämpligt är förbjudna för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.

6. Artikel 18 i detta direktiv är tillämpligt på gränsöverskridande distansförsäljning av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.

7. Medlemsstaterna ska kräva att tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare årligen för de behöriga myndigheterna lägger fram

i)	fullständiga uppgifter om försäljningsvolym, uppdelade på varumärke och produktsort,

ii)	uppgifter om preferenserna hos olika konsumentgrupper, inbegripet unga människor, icke-rökare och de viktigaste typerna av nuvarande konsumenter,

iii)	det sätt på vilket produkterna säljs, och

iv)	sammanfattningar av och kommentarer till eventuella marknadsundersökningar om ovanstående, med en översättning till engelska.

Medlemsstaterna ska övervaka marknadsutvecklingen för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, inbegripet eventuella belägg för att användningen av dem fungerar som inkörsport till nikotinberoende och slutligen traditionell tobakskonsumtion för unga människor och icke-rökare.

8. Medlemsstaterna ska säkerställa att de uppgifter som mottas enligt punkt 2 offentliggörs på en webbplats. Medlemsstaterna ska vederbörligen ta hänsyn till behovet av att skydda företagshemligheter när de offentliggör de uppgifterna.

Medlemsstaterna ska på begäran göra all information som mottas enligt denna artikel tillgänglig för kommissionen och för andra medlemsstater. Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att företagshemligheter och andra konfidentiella uppgifter behandlas konfidentiellt.

9. Medlemsstaterna ska kräva att tillverkare, importörer och distributörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare upprättar och upprätthåller ett system för att samla in information om alla misstänkta skadliga effekter som dessa produkter har på människors hälsa.

Om någon av dessa ekonomiska aktörer skulle anse eller ha skäl att förmoda att de elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare som aktören har i sin besittning, och som är avsedda att släppas ut på marknaden eller släpps ut på marknaden, inte är säkra eller av god kvalitet eller på annat sätt inte är förenliga med detta direktiv, ska den ekonomiska aktören omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som är nödvändiga för att den berörda produkten ska bli förenlig med detta direktiv, dra tillbaka eller återkalla den, beroende på vad som är tillämpligt. I sådana fall ska den ekonomiska aktören också vara skyldig att omedelbart underrätta marknadsövervakningsmyndigheterna i de medlemsstater där produkten görs tillgänglig eller är avsedd att göras tillgänglig, och ge detaljerade uppgifter, särskilt om risker för människors hälsa och säkerhet och eventuella korrigerande åtgärder som har vidtagits samt om resultaten av dessa korrigerande åtgärder.

Medlemsstaterna får också begära ytterligare information av de ekonomiska aktörerna, exempelvis om säkerhets- och kvalitetsaspekter eller eventuella skadliga effekter av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare.

10. Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om potentiella risker för folkhälsan i samband med användningen av påfyllningsbara elektroniska cigaretter senast den 20 maj 2016 och därefter vid behov.

11. När det gäller elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som är förenliga med kraven i denna artikel får en behörig myndighet, om den konstaterar eller har rimliga skäl att tro att specifika elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare eller en typ av elektronisk cigarett eller påfyllningsbehållare kan utgöra en allvarlig risk för människors hälsa, vidta lämpliga provisoriska åtgärder. Den ska omedelbart underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater om de åtgärder som vidtagits och ska översända eventuella underlag. Kommissionen ska så snart som möjligt efter det att den har mottagit de uppgifterna avgöra huruvida den provisoriska åtgärden är berättigad. Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten om sina slutsatser för att göra det möjligt för medlemsstaten att vidta lämpliga uppföljningsåtgärder.

När utsläppandet på marknaden av en specifik elektronisk cigarett eller påfyllningsbehållare eller en typ av elektronisk cigarett eller påfyllningsbehållare genom tillämpning av första stycket i denna punkt, har förbjudits på vederbörligen motiverade grunder av minst tre medlemsstater ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att utvidga ett sådant förbud till att omfatta alla medlemsstater, om ett en sådan utvidgning är motiverad och proportionell.

12. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att anpassa lydelsen för hälsovarningen i punkt 4 b i den här artikeln. När kommissionen anpassar en hälsovarning ska den se till att den är faktabaserad.

13. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett gemensamt format för anmälan enligt punkt 2 och de tekniska standarderna för påfyllningsmekanismen i punkt 3 g.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

Artikel 21

Örtprodukter för rökning

1. Varje styckförpackning och eventuell ytterförpackning med örtprodukter för rökning ska vara försedd med följande hälsovarning:

Att röka denna produkt skadar din hälsa.

2. Denna hälsovarning ska tryckas på fram- och baksidans yttre yta på styckförpackningen och på eventuell ytterförpackning.

3. Hälsovarningen ska uppfylla kraven i artikel 9.4. Den ska täcka 30 % av området av den motsvarande ytan på styckförpackningen och på eventuell ytterförpackning. Denna procentandel ska ökas till 32 % för medlemsstater med två officiella språk och till 35 % för medlemsstater med mer än två officiella språk.

4. Styckförpackningar och eventuella ytterförpackningar av örtprodukter för rökning får inte innehålla några delar eller inslag som anges i artikel 13.1 a, b och d eller något påstående om att produkten saknar tillsatser eller smaktillsatser.

Artikel 22

Rapportering av ingredienser i örtprodukter för rökning

1. Medlemsstaterna ska kräva att tillverkare och importörer av örtprodukter för rökning till sina behöriga myndigheter lämnar in en förteckning över alla ingredienser som används vid tillverkningen av sådana produkter, uppdelad på varumärke och sort, med uppgift om kvantiteter. Tillverkare eller importörer ska också underrätta de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna när en produkts sammansättning ändras på så sätt att det påverkar de uppgifter som lämnats enligt denna artikel. De uppgifter som föreskrivs i denna artikel ska lämnas in innan en ny eller modifierad örtprodukt för rökning släpps ut på marknaden.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de uppgifter som lämnas i enlighet med punkt 1 offentliggörs på en webbplats. Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till behovet av att skydda uppgifter som utgör företagshemligheter när de gör de uppgifterna tillgängliga för allmänheten. De ekonomiska aktörerna ska ange exakt vilka uppgifter som de anser utgör en företagshemlighet.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 23

Samarbete och genomförande

1. Medlemsstaterna ska se till att tillverkare och importörer av tobaksvaror och relaterade produkter förser de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och kommissionen med fullständiga och riktiga uppgifter som krävs enligt detta direktiv och inom de tidsfrister som anges i direktivet. Skyldigheten att tillhandahålla de uppgifter som krävs faller i första hand på tillverkaren om denne är etablerad i unionen. Det är i första hand importören som ska vara skyldig att tillhandahålla de uppgifter som krävs om tillverkaren är etablerad i ett tredjeland och importören är etablerad i unionen. Om såväl tillverkaren som importören är etablerade i ett tredjeland ska de gemensamt vara skyldiga att tillhandahålla de uppgifter som krävs.

2. Medlemsstaterna ska se till att tobaksvaror och relaterade produkter som inte uppfyller kraven i detta direktiv, inbegripet de genomförandeakter och delegerade akter som föreskrivs i direktivet, inte släpps ut på marknaden. Medlemsstaterna ska se till att tobaksvaror och relaterade produkter inte släpps ut på marknaden om de rapporteringsskyldigheter som anges i detta direktiv inte är uppfyllda.

3. Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner som är tillämpliga på överträdelser av nationella bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner verkställs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Ekonomiska administrativa sanktioner som kan införas vid avsiktliga överträdelser får vara sådana att de uppväger den ekonomiska fördel som eftersträvats genom överträdelsen.

4. Behöriga myndigheter i medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och med kommissionen för att se till att detta direktiv tillämpas och verkställs korrekt och ska till varandra översända all information som krävs för en enhetlig tillämpning av detta direktiv.

Artikel 24

Fri rörlighet

1. Medlemsstaterna får inte av skäl som rör de frågor som regleras genom detta direktiv, och med förbehåll för vad som föreskrivs i punkterna 2 och 3 i denna artikel, förbjuda eller begränsa utsläppande på marknaden av tobaksvaror eller relaterade produkter som uppfyller kraven i detta direktiv.

2. Detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas rätt att behålla eller införa ytterligare krav, tillämpliga på alla produkter som släpps ut på marknaden, när det gäller standardiseringen av förpackningen av tobaksvaror om detta är motiverat av folkhälsoskäl, med beaktande av den höga skyddsnivå för folkhälsan som uppnås genom detta direktiv. Sådana åtgärder ska vara proportionella och får inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller medföra en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna. Dessa åtgärder ska anmälas till kommissionen tillsammans med skälen för att behålla eller införa dem.

3. En medlemsstat får även förbjuda en viss tobakskategori eller relaterade produkter med hänvisning till specifika förhållanden i denna medlemsstat och under förutsättning att bestämmelserna är motiverade med hänsyn till behovet av att skydda folkhälsan, med beaktande av den höga skyddsnivå för folkhälsan som uppnås genom detta direktiv. Sådana nationella bestämmelser ska anmälas till kommissionen tillsammans med skälen för att införa dem. Kommissionen ska inom sex månader efter att ha mottagit anmälan enligt denna punkt godkänna eller underkänna de nationella bestämmelserna efter att, med beaktande av den höga skyddsnivå för folkhälsan som uppnås genom detta direktiv, ha kontrollerat om dessa bestämmelser är motiverade, nödvändiga och står i proportion till sitt syfte och om de utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna. Om kommissionen inte fattar något beslut inom denna period på sex månader ska de nationella bestämmelserna anses vara godkända.

Artikel 25

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3. Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om, inom tidsfristen för att avge yttrandet, kommitténs ordförande så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

4. Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 26

Behöriga myndigheter

Medlemsstaterna ska utse de behöriga myndigheter som ska ansvara för genomförandet och verkställandet av de skyldigheter som föreskrivs i detta direktiv inom tre månader från den 20 maj 2016. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål informera kommissionen om dessa behöriga myndigheters identitet. Kommissionen ska offentliggöra den informationen i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 27

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2, 3.4, 4.3, 4.5, 7.5, 7.11, 7.12, 9.5, 10.3, 11.6, 12.3, 15.12, 20.11 och 20.12 ska ges till kommissionen för en period av fem år från den 19 maj 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.2, 3.4, 4.3, 4.5, 7.5, 7.11, 7.12, 9.5, 10.3, 11.6, 12.3, 15.12, 20.11 och 20.12 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.2, 3.4, 4.3, 4.5, 7.5, 7.11, 7.12, 9.5, 10.3, 11.6, 12.3, 15.12, 20.11 och 20.12 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 28

Rapportering

1. Senast fem år efter den 20 maj 2016, och därefter vid behov, ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om tillämpningen av detta direktiv.

Vid utarbetandet av rapporten ska kommissionen biträdas av vetenskapliga och tekniska experter för att få tillgång till alla nödvändiga uppgifter.

2. I rapporten ska kommissionen särskilt ange vilka inslag i direktivet som bör ses över eller ändras med hänsyn till ny vetenskaplig och teknisk utveckling, inbegripet utvecklingen av internationellt överenskomna regler och standarder för tobaksvaror och relaterade produkter. Kommissionen ska ägna särskild uppmärksamhet åt

a)	de erfarenheter som gjorts med avseende på utformningen av förpackningsytor som inte omfattas av det här direktivet med beaktande av den nationella, internationella, rättsliga, ekonomiska och vetenskapliga utvecklingen,

b)	marknadsutvecklingen för nya tobaksvaror, med bland annat hänsyn till anmälningar som den mottagit i enlighet med artikel 19,

c)	marknadsutveckling som utgör en betydande förändring av omständigheterna,

genomförbarheten, nyttan och de möjliga verkningarna av ett europeiskt system för regleringen av ingredienserna i tobaksvaror, inbegripet upprättandet av en förteckning på unionsnivå över ingredienser som får användas eller förekomma i eller tillsättas tobaksvaror, med beaktande av bland annat den information som samlats in i enlighet med artiklarna 5 och 6,

e)	marknadsutvecklingen för cigaretter med en diameter som är mindre än 7,5 mm och konsumenternas uppfattning om dessa cigaretters skadlighet samt deras vilseledande karaktär,

f)	genomförbarheten, nyttan och de möjliga verkningarna av en unionsdatabas som innehåller insamlade uppgifter om ingredienser i och utsläpp från tobaksvaror, i enlighet med artiklarna 5 och 6,

marknadsutvecklingen för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare bland annat med avseende på den information som samlats in i enlighet med artikel 20, däribland om antalet ungdomar och icke-rökare som börjar konsumera dessa produkter liksom dessa produkters inverkan på ansträngningar att avbryta konsumtionen samt de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit vad gäller smaker,

h)	marknadsutvecklingen och konsumenternas preferenser ifråga om vattenpiptobak med särskild inriktning på smaker.

Medlemsstaterna ska bistå kommissionen och förse den med all den tillgängliga information som krävs för att genomföra utvärderingen och utarbeta rapporten.

3. Rapporten ska följas upp med förslag till ändring av detta direktiv som kommissionen bedömer nödvändiga i syfte att anpassa det, i den omfattning som är nödvändig för att den inre marknaden ska fungera smidigt, till utvecklingen på området för tobaksvaror och relaterade produkter, och för att beakta ny utveckling som grundar sig på vetenskapliga fakta och vetenskaplig utveckling som gäller internationellt överenskomna standarder för tobaksvaror och relaterade produkter.

Artikel 29

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 20 maj 2016. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen.

Medlemsstaterna ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 maj 2016, utan att artiklarna 7.14, 10.1 e, 15.13 och 16.3 påverkas.

2. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävs genom det här direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska medlemsstaterna själva utfärda.

3. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 30

Övergångsbestämmelse

Medlemsstaterna får tillåta att följande produkter, som inte uppfyller kraven i detta direktiv, släpps ut på marknaden till och med den 20 maj 2017:

a)	Tobaksvaror som tillverkats eller övergått till fri omsättning och som är märkta i enlighet med direktiv 2001/37/EG före den 20 maj 2016.

b)	Elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare som tillverkas eller övergår till fri omsättning före den 20 november 2016.

c)	Örtprodukter för rökning som tillverkas eller övergår till fri omsättning före den 20 maj 2016.

Artikel 31

Upphävande

Direktiv 2001/37/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 20 maj 2016 utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristen för införlivande med nationell rätt av det direktivet.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III till det här direktivet.

Artikel 32

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 33

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 3 april 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande

(1) EUT C 327, 12.11.2013, s. 65.

(2) EUT C 280, 27.9.2013, s. 57.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 februari 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 mars 2014.

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror (EGT L 194, 18.7.2001, s. 26).

(5) Rådets rekommendation 2003/54/EG av den 2 december 2002 om förebyggande av rökning och om initiativ för en effektivare tobakskontroll (EUT L 22, 25.1.2003, s. 31).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).

(7) Rådets direktiv 89/622/EEG av den 13 november 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om märkning av tobaksvaror samt förbud för utsläppande på marknaden av vissa tobakstyper för användning i munnen (EGT L 359, 8.12.1989, s. 1).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EUT L 311, 28.11.2001, s. 67).

(9) Rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter (EGT L 169, 12.7.1993, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(13) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

(14) Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (EUT L 176, 5.7.2011, s. 24).

(15) Rådets direktiv 2007/74/EG av den 20 december 2007 om undantag från mervärdesskatt och punktskatt på varor som införs av resande från tredjeländer (EUT L 346, 29.12.2007, s. 6).

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(18) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(19) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1).

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER VARNINGSTEXTER

(som avses i artiklarna 10 och 11.1)

1.	Rökning är orsaken till 9 av 10 fall av lungcancer

2.	Rökning orsakar mun- och halscancer

3.	Rökning skadar lungorna

4.	Rökning orsakar hjärtinfarkt

5.	Rökning orsakar stroke och funktionsnedsättningar

6.	Rökning ger förträngningar i blodkärlen

7.	Rökning ökar risken för blindhet

8.	Rökning skadar tänderna och tandköttet

9.	Rökning kan döda ditt ofödda barn

10.	Rök skadar dina barn, din familj och dina vänner

11.	Barn till rökare röker oftare själva

12.	Sluta röka nu – lev vidare för dina nära och kära

13.	Rökning minskar fruktsamheten

14.	Rökning ökar risken för impotens

BILAGA II

BILDARKIV

(SOM AVSES I ARTIKEL 10.1)

[Ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 10.3 b.]

BILAGA III

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 2001/37/EG	Detta direktiv
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2	Artikel 2
Artikel 3.1	Artikel 3.1
Artikel 3.2 och 3.3	—
Artikel 4.1	Artikel 4.1
Artikel 4.2	Artikel 4.2
Artikel 4.3–4.5	—
Artikel 5.1	—
Artikel 5.2 a	Artikel 9.1
Artikel 5.2 b	Artikel 10.1 a och 10.2, Artikel 11.1
Artikel 5.3	Artikel 10.1
Artikel 5.4	Artikel 12
Artikel 5.5 första stycket	Artikel 9.3 femte stycket, Artikel 11.2 och 11.3 Artikel 12.2 b
Artikel 5.5 andra stycket	Artikel 11.4
Artikel 5.6 a	Artikel 9.4 a
Artikel 5.6 b	—
Artikel 5.6 c	Artikel 9.4 b
Artikel 5.6 d	Artikel 8.6 och artikel 11.5 andra stycket
Artikel 5.6 e	Artikel 8.1
Artikel 5.7	Artikel 8.3 och 8.4
Artikel 5.8	—
Artikel 5.9 första stycket	Artikel 15.1 och 15.2
Artikel 5.9 andra stycket	Artikel 15.11
Artikel 6.1 första stycket	Artikel 5.1 första stycket
Artikel 6.1 andra stycket	Artikel 5.2 och 5.3
Artikel 6.1 tredje stycket	—
Artikel 6.2	Artikel 5.4
Artikel 6.3 och 6.4	—
Artikel 7	Artikel 13.1 b
Artikel 8	Artikel 17
Artikel 9.1	Artikel 4.3
Artikel 9.2	Artikel 10.2 och 10.3 a
Artikel 9.3	Artikel 16.2
Artikel 10.1	Artikel 25.1
Artikel 10.2 och 10.3	Artikel 25.2
Artikel 11 första och andra styckena	Artikel 11 tredje stycket
Artikel 11 fjärde stycket	Artikel 28.1 första och andra styckena
Artikel 28.2 första stycket	Artikel 28.3
Artikel 12	—
Artikel 13.1	Artikel 24.1
Artikel 13.2	Artikel 24.2
Artikel 13.3	—
Artikel 14.1 första stycket	Artikel 29.1 första stycket
Artikel 14.1 andra stycket	Artikel 29.2
Artikel 14.2 och 14.3	Artikel 30 a
Artikel 14.4	Artikel 29.3
Artikel 15	Artikel 31
Artikel 16	Artikel 32
Artikel 17	Artikel 33
Bilaga I (Förteckning över kompletterande varningstexter)	Bilaga I (Förteckning över varningstexter)
Bilaga II (Tidsfrister för införlivande och genomförande av de upphävda direktiven)	—
Bilaga III (Jämförelsetabell)	Bilaga III (Jämförelsetabell)

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/51

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/45/EU

av den 3 april 2014

om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

I sin vitbok av den 28 mars 2011 med titeln Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem av den 28 mars 2011 presenterade kommissionen en ”nollvision” med målet att reducera antalet dödsolyckor i trafiken i unionen till nära noll till 2050. Fordonsteknik förväntas leda till stora förbättringar av säkerhetsresultaten inom vägtransporten, så att detta mål kan uppnås.

(2)

I sitt meddelande med titeln Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011–2020 föreslog kommissionen att man med början 2010 ska halvera antalet döda i trafiken inom unionen fram till 2020. För att uppnå detta mål angav kommissionen sju strategiska mål och identifierade åtgärder för säkrare fordon, en strategi för att minska antalet skador och åtgärder för att förbättra säkerheten för sårbara trafikanter, särskilt motorcyklister.

(3)

Trafiksäkerhetsprovningen ingår i en övergripande ordning vars syfte är att säkerställa att fordon hålls i ett säkert och miljömässigt godtagbart skick under användning. Systemet bör omfatta periodiska trafiksäkerhetsprovningar för alla fordon och tekniska vägkontroller för fordon som används för kommersiella transporter, samt föreskriva ett förfarande för fordonsregistrering som gör det möjligt att upphäva ett tillstånd för ett fordon att användas på vägarna om det utgör en direkt trafiksäkerhetsrisk. Periodisk provning bör vara det främsta verktyget för att säkerställa fordons trafiksäkerhet. Tekniska vägkontroller av nyttofordon bör endast utgöra ett komplement till periodisk provning.

(4)	Medlemsstaterna ska ha rätt att införa högre teststandarder än de som krävs genom detta direktiv.

(5)	Åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten bör omfatta informationskampanjer till fordonsägare så att de utifrån grundläggande kontroller av sina fordon skaffar sig goda arbetsmetoder och vanor.

(6)

Fordon med funktionsfel i de tekniska systemen påverkar trafiksäkerheten och kan leda till trafikolyckor med skadade eller döda. Effekten av detta skulle kunna minskas om lämpliga förbättringar av systemet för trafiksäkerhetsprovning genomfördes. Tidig upptäckt av ett trafiksäkerhetsrelevant fel på ett fordon skulle medverka till att avhjälpa detta fel och därigenom till att undvika olyckor.

(7)	Fordon med felaktiga avgasreningssystem får större negativ effekt på miljön än väl underhållna fordon. Ett periodiskt system med trafiksäkerhetsprovningar skulle därför bidra till miljöförbättringar genom en minskning av fordonens genomsnittliga avgasutsläpp.

(8)

Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att förhindra negativ manipulering av eller ingrepp i säkerhets- och miljörelevanta fordonskomponenter och fordonssystem, i synnerhet genom periodiska trafiksäkerhetsprovningar, inklusive effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande sanktioner.

(9)

Under de två senaste decennierna har utsläppskraven för typgodkännande av fordon kontinuerligt skärpts. Dock har inte strängare utsläppskrav på fordonen medfört att luftkvaliteten har förbättrats i förväntad utsträckning, i synnerhet vad det gäller kväveoxider och fina luftburna partiklar. För framtida lösningar bör man noggrant undersöka möjligheten att förbättra testcyklerna för att ta hänsyn till vägförhållandena, bland annat genom att införa testmetoder för mätning av kväveoxidnivåer och gränsvärden för kväveoxidutsläpp.

(10)

För fordon i utsläppsklasser Euro 6 och Euro VI blir systemen för omborddiagnos (OBD) allt effektivare, vilket gör att de kan jämställas med standardiserade utsläppstester i trafiksäkerhetstester. För att göra det möjligt att använda OBD vid trafiksäkerhetstester av fordon upp till utsläppsklasser Euro 5 och Euro V bör medlemsstaterna ha möjlighet att godkänna denna testmetod i enlighet med tillverkarens rekommendationer och andra krav, för sådana fordon där likvärdigheten, vid behov i enlighet med relevant lagstiftning om typgodkännande, har kontrollerats på ett oberoende sätt.

(11)

Flera tekniska standarder och krav avseende fordonssäkerhet har antagits i unionen. Det är nödvändigt att säkerställa, med hjälp av ett system med periodiska trafiksäkerhetsprovningar, att fordon fortsätter att uppfylla säkerhetsstandarder. Systemet bör gälla för vissa fordonskategorier enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG (3), Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG (4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (5).

(12)

Hjultraktorer med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 40 km/tim används allt oftare i stället för lastbilar för lokala transporter och för kommersiella vägtransportändamål. De potentiella riskerna med sådana fordon kan jämföras med de potentiella riskerna med lastbilar, och därför bör de fordon i den här kategorin som huvudsakligen används på allmän väg genomgå trafiksäkerhetsprovning.

(13)

Fordon av historiskt intresse anses bevara kulturarvet från den epok då de byggdes, och man utgår från att de knappt används på allmänna vägar. Därför bör det överlåtas åt medlemsstaterna att fastställa periodiciteten när det gäller trafiksäkerhetsprovning för sådana fordon. Det bör också överlåtas åt medlemsstaterna att reglera trafiksäkerhetsprovningen för andra typer av specialfordon.

(14)

Fordon som uteslutande används i avlägset belägna områden i medlemsstaterna, särskilt på små öar med färre än 5 000 invånare eller i glesbefolkade områden med en befolkningstäthet under fem personer per kvadratkilometer, används under förhållanden som kan kräva ett särskilt system för trafiksäkerhetsprovning. Därför bör medlemsstaterna ges behörighet att undanta dessa fordon från tillämpningen av detta direktiv.

(15)

Trafiksäkerhetsprovning är en nationell verksamhet och bör därför utföras av medlemsstaterna eller av för ändamålet utsedda offentliga eller privata organ under medlemsstaternas tillsyn. Medlemsstaterna bör utan undantag vara fortsatt ansvariga för trafiksäkerhetsprovningen, även om det nationella systemet gör det möjligt för privata organ att utföra trafiksäkerhetsprovningar, inklusive organ som också utför fordonsreparationer.

(16)	Medlemsstaterna bör ges befogenhet att utse provningscentrum som är belägna utanför deras territorium att utföra trafiksäkerhetsprovningar av fordon som är registrerade på deras territorium, om dessa provningscentrum redan har godkänts för provning av fordon av den medlemsstat där de är belägna.

(17)

För inspektionen av fordon och särskilt för fordonens elektroniska säkerhetskomponenter är det av avgörande betydelse att ha tillgång till de tekniska specifikationerna för varje enskilt fordon. Därför bör fordonstillverkare tillhandahålla de data som är nödvändiga för kontroll av säkerhets- och miljörelaterade komponenters funktion. Bestämmelserna avseende tillgång till reparations- och underhållsinformation bör också tillämpas för detta ändamål, så att inspektionscentrum får tillgång till all den information som krävs för trafiksäkerhetsprovning. Dessa data bör inbegripa information som gör det möjligt att kontrollera funktionen hos fordonets säkerhetssystem, så att sådana system kan kontrolleras vid en periodisk teknisk inspektion. Detta är av avgörande betydelse särskilt när det gäller elektroniskt styrda system och bör omfatta alla delar som har installerats av tillverkaren.

(18)	Fordon som används på allmänna vägar måste vara trafiksäkra när de används. Innehavaren av registreringsbeviset och, i förekommande fall, fordonets brukare bör vara ansvariga för att fordonet hålls i ett trafiksäkert skick.

(19)	Det är viktigt för trafiksäkerheten och dess effekter på samhället att de fordon som används på vägarna är i ett fullgott tekniskt skick. Medlemsstaterna bör därför inte vara förhindrade att på frivillig basis tillåta ytterligare trafiksäkerhetsprovning.

(20)	För att ge innehavare av registreringsbevis viss flexibilitet bör medlemsstaterna kunna fastställa en period på flera veckor under vilken den periodiska trafiksäkerhetsprovningen ska genomföras.

(21)	Provningar under ett fordons livscykel bör vara relativt enkla, snabba och billiga men samtidigt vara effektiva för att nå målen med detta direktiv.

(22)

Trafiksäkerhetsprovningarna bör omfatta alla komponenter som är relevanta för fordonets specifika design, konstruktion och utrustning. Kompatibilitet mellan delar och komponenter, såsom mellan hjul och nav, bör ses som en kritisk säkerhetskomponent och bör kontrolleras under trafiksäkerhetsprovningen. Med avseende på dessa komponenter och med beaktande av fordonsteknikens nuvarande nivå bör moderna elektroniska system inkluderas i förteckningen över de komponenter som ska provas. För att uppnå en harmonisering av trafiksäkerhetsprovningen bör provningsmetoder fastställas för var och en av de komponenter som ska provas. Dessa komponenter bör uppdateras mot bakgrund av den senaste forskningen och de tekniska framstegen när det gäller fordonssäkerhet.

(23)

För att underlätta harmoniseringen och för att säkerställa enhetliga standarder bör en icke uttömmande förteckning över de vanligaste felorsakerna tillhandahållas för alla komponenter som ska provas. För att uppnå enhetlighet i bedömningen av det provade fordonets skick bör upptäckta fel bedömas enligt en gemensam standard.

(24)

För att förbättra tillämpningen av principen om fri rörlighet inom unionen när det gäller omregistrering av ett fordon, bör medlemsstaterna erkänna trafiksäkerhetsintyg som har utfärdas i andra medlemsstater. Detta bör inte påverka medlemsstaternas rätt att kontrollera trafiksäkerhetsintyget och fordonsidentifieringen i samband med omregistreringen samt att begära att en ny trafiksäkerhetsprovning utförs i enlighet med kraven i detta direktiv.

(25)

Bedrägerier med vägmätare bör anses vara en straffbar överträdelse, eftersom manipulering av vägmätare kan leda till en felaktig bedömning av fordonets trafiksäkerhet. Registrering av miltalet i trafiksäkerhetsintyget och inspektörens tillgång till denna information bör underlätta upptäckten av ingrepp i eller manipulering av vägmätare. Utbytet av information om vägmätarställningar mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter bör kontrolleras av kommissionen.

(26)

Ett trafiksäkerhetsintyg bör utfärdas efter varje provning. Detta bör bland annat inbegripa information om fordonsidentitet och om provningsresultaten. Provningsresultaten bör göras tillgängliga i elektronisk form. För att säkerställa korrekt uppföljning av trafiksäkerhetsprovningar bör medlemsstaterna samla och lagra sådan information i en databas, i synnerhet i syfte att analysera resultaten av den periodiska trafiksäkerhetsprovningen.

(27)

Om brister hittas under en trafiksäkerhetsprovning, i synnerhet brister som utgör en risk för trafiksäkerheten, bör innehavaren av registreringsbeviset och, i förekommande fall fordonets brukare, åtgärda dessa brister utan dröjsmål. Vid farliga brister kan användningen av fordonen behöva begränsas tills bristerna har åtgärdats till fullo.

(28)	Om ett kontrollerat fordon tillhör en fordonskategori som inte behöver registreras i den medlemsstat där det togs i bruk, bör den medlemsstaten kunna kräva att provningsbeviset placeras på en synlig plats på fordonet.

(29)	För att uppnå en hög provningskvalitet i hela unionen, bör provningsutrustning som ska användas vid testning, utrustningens underhåll och dess kalibrering kontrolleras enligt de specifikationer som medlemsstaterna eller tillverkarna ger.

(30)	Alternativ utrustning som återspeglar tekniska framsteg och innovation på ett neutralt sätt bör kunna användas förutsatt att en likvärdig hög kvalitet på provningen säkerställs.

(31)	När medlemsstaterna godkänner provningscentrum på sitt territorium bör de beakta att Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (6) inte är tillämpligt på tjänster av allmänt intresse på transportområdet.

(32)	Provningscentrumen bör garantera objektivitet och hög kvalitet vid fordonsprovningen. För att uppfylla minimikraven i fråga om kvalitetssäkring ska provningscentrumen därför uppfylla de krav som fastställts av den godkännande medlemsstaten.

(33)

En hög standard på trafiksäkerhetsprovningar förutsätter att provningspersonalen har kunskaper och kompetens på hög nivå. Ett utbildningssystem som omfattar grundutbildning och regelbunden påbyggnadsutbildning eller en lämplig examination bör inrättas. En övergångsperiod bör fastställas för att möjliggöra en smidig övergång till det periodiska utbildnings- eller examinationssystemet för den befintliga provningspersonalen. För att säkerställa en hög nivå på utbildning, kompetens och provning bör medlemsstaterna kunna fastställa ytterligare kompetenskrav och motsvarande krav på utbildning.

(34)

Inspektörer bör när de utför trafiksäkerhetsprovningar agera oberoende, och deras bedömning bör inte påverkas av någon intressekonflikt av till exempel ekonomisk eller personlig art. Därför bör det inte finnas någon direkt koppling mellan inspektörernas ersättning och resultaten av trafiksäkerhetsprovningarna. Medlemsstaterna bör kunna införa krav på att verksamheter ska hållas åtskilda, eller ge ett privat organ tillstånd att utföra såväl trafiksäkerhetsprovningar som fordonsreparationer, även på samma fordon om tillsynsorganet på ett tillfredsställande sätt har konstaterat att objektiviteten upprätthålls.

(35)	Resultaten av trafiksäkerhetsprovningen bör inte ändras i kommersiellt syfte. Endast om resultaten av en trafiksäkerhetsprovning som utförts av en inspektör är uppenbart felaktiga bör tillsynsorganet kunna ändra resultaten av den provningen.

(36)	För att säkerställa att provningen håller en konstant hög kvalitet bör medlemsstaterna inrätta ett kvalitetssäkringssystem som omfattar förfarandena för godkännande, övervakning, återkallande och indragning eller upphävande av godkännande att utföra trafiksäkerhetsprovningar.

(37)	Ackreditering av provningscentrum enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (7) bör inte utgöra en skyldighet för medlemsstaterna.

(38)	I flera medlemsstater genomför ett stort antal privata godkända provningscentrum trafiksäkerhetsprovningar. För att säkerställa ett effektivt informationsutbyte mellan medlemsstater i detta avseende bör nationella kontaktpunkter utses.

(39)

Trafiksäkerhetsprovning är en del av ett mer omfattande regleringssystem som gäller för fordon under hela deras livscykel, från godkännande till registrering och inspektion till skrotning. Delning av den information som finns i nationella och tillverkares elektroniska fordonsdatabaser bör i princip bidra till att förbättra effektiviteten i hela administrationskedjan för fordon och bör även bidra till att minska kostnader och administrativa bördor. Kommissionen bör granska genomförbarhet, kostnader och fördelar när det gäller inrättandet av en elektronisk plattform för fordonsinformation genom att utnyttja befintliga och redan genomförda it-lösningar för internationellt datautbyte, i syfte att minimera kostnaderna och undvika överlappning. När den genomför sin utvärdering bör kommissionen bedöma vilket som är det lämpligaste sättet att sammankoppla de befintliga nationella systemen i syfte att utbyta information om data som rör trafiksäkerhetsprovning och vägmätarställningar mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter med ansvar för provning, registrering och godkännande av fordon, provningscentrumen, testutrustningstillverkarna och fordonstillverkarna. Kommissionen bör också granska genomförbarhet, kostnader och fördelar när det gäller insamling och lagring av tillgänglig information om de viktigaste säkerhetsrelaterade komponenterna på fordon som har varit inblandade i allvarliga olyckor samt möjligheten att i anonymiserad form tillhandahålla information om olyckshistorik och vägmätarställningar till fordonsinspektörer, innehavare av registreringsbevis och olycksutredare.

(40)	För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (8).

(41)	Kommissionen bör inte anta genomförandeakter som rör den information som fordonstillverkare ska göra tillgänglig för trafiksäkerhetsprovningen om den kommitté som inrättas genom detta direktiv inte avger något yttrande om det utkast till genomförandeakt som kommissionen har lagt fram.

(42)

I syfte att uppdatera tilldelningen av fordonskategorier i artikel 2.1 och artikel 5.1 och 5.2, uppdatera punkt 3 i bilaga I i fråga om metoder och anpassa punkt 3 i bilaga I med avseende på förteckningen över komponenter som ska provas, provningsmetoder och bedömning av brister, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(43)

Fordonstrafiksäkerheten har en direkt inverkan på säkerheten på vägarna och bör därför ses över regelbundet. Kommissionen bör lämna en rapport om genomförandet och effekterna av detta direktiv, inklusive i fråga om dess tillämpningsområde, provningsfrekvens, framtida förbättringar av trafiksäkerhetssystemet genom elektroniskt informationsutbyte samt möjligheten att i framtiden införa ömsesidigt erkännande av trafiksäkerhetsintyg.

(44)

Provningsanläggningar och provningsutrustning som används i provningscentrumen bör uppfylla de krav som uppställts för genomförande av trafiksäkerhetsprovningar. Eftersom detta kräver betydande investeringar och anpassningar som kanske inte kan genomföras omedelbart, bör en period av fem år medges för att uppfylla dessa krav. En motsvarande femårsperiod bör medges för att tillsynsorganen ska kunna uppfylla alla kriterier och krav avseende godkännande av och tillsyn över provningscentrumen.

(45)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förbättra trafiksäkerheten genom att fastställa gemensamma minimikrav och harmoniserade regler för utförande av trafiksäkerhetsprovning av fordon i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(46)	Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, till vilken det hänvisas i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen.

(47)	Detta direktiv integrerar och uppdaterar reglerna i kommissionens rekommendation 2010/378/EU (9) i syfte att bättre reglera utfallet av trafiksäkerhetsprovning.

(48)

Genom detta direktiv uppdateras de tekniska krav som fastställts i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG (10) och dess tillämpningsområde utvidgas för att i synnerhet inkludera bestämmelser om inrättandet av provningscentrum och deras tillsynsorgan samt utseendet av inspektörer som ska anförtros utförandet av trafiksäkerhetsprovningar. Det direktivet bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, DEFINITIONER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Syfte

Genom detta direktiv fastställs minimikrav för ett system med periodiska trafiksäkerhetsprovningar av fordon som används på allmän väg.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Detta direktiv gäller fordon med en konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim i följande kategorier enligt direktiv 2002/24/EG, direktiv 2003/37/EG och direktiv 2007/46/EG:

—	Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för transport av personer och deras bagage och som har högst åtta sittplatser utöver förarplatsen – fordonskategori M1.

—	Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för transport av personer och deras bagage och som har mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen – fordonskategorierna M2 och M3.

—	Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för godstransport med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton – fordonskategori N1.

—	Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för godstransport med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton – fordonskategorierna N2 och N3.

—	Släpvagnar som har konstruerats och tillverkats för gods- eller persontransport samt som husrum och med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton – fordonskategorierna O3 och O4.

—	Från och med den 1 januari 2022, två- eller trehjuliga fordon – fordonskategorierna L3e, L4e, L5e och L7e med en motorvolym på mer än 125 cm3.

—	Hjultraktorer i kategori T5 som främst används på allmän väg med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 40 km/tim.

2. Medlemsstater får undanta följande fordon som är registrerade på deras territorium från tillämpningen av detta direktiv:

—	Fordon som används under speciella förhållanden och fordon som aldrig eller praktiskt taget aldrig körs på allmän väg, till exempel fordon av historiskt intresse eller fordon för tävlingsbruk.

—	Fordon som omfattas av diplomatisk immunitet.

—	Fordon som används av försvarsmakten, ordningsmakten, civilförsvaret eller räddningstjänsten.

—	Fordon som endast används i jordbruks-, trädgårds-, skogsbruks-, lantbruks- eller fiskesyfte på den berörda medlemsstatens territorium och huvudsakligen på mark där sådan verksamhet bedrivs, såsom jordbruks- och skogsbruksvägar eller åkermark.

—	Fordon som endast används på små öar eller i glesbefolkade områden.

—	Specialfordon för transport av cirkus- och nöjesparksutrustning med en maximal konstruktionshastighet som inte överstiger 40 km/tim och som endast används inom den berörda medlemsstatens territorium.

—

Fordon i fordonskategori L3e, L4e, L5e och L7e med en motorvolym som överstiger 125 cm3, där medlemsstaten har infört effektiva alternativa trafiksäkerhetsåtgärder för två- eller trehjuliga fordon och där man i synnerhet beaktar relevant trafiksäkerhetsstatistik för de fem senaste åren. Medlemsstaterna ska anmäla sådana undantag till kommissionen.

3. Medlemsstaterna får införa nationella krav avseende trafiksäkerhetsprovning för fordon som är registrerade på deras territorium och som inte omfattas av detta direktivs tillämpningsområde eller för fordon som förtecknas i punkt 2.

Artikel 3

Definitioner

Följande definitioner ska endast gälla i detta direktiv:

1. fordon: ett icke spårbundet motorfordon eller dess släpvagn.

2. motorfordon: ett motordrivet fordon på hjul som framdrivs av egen kraft med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim.

3. släpvagn: ett icke självgående fordon på hjul som har konstruerats och tillverkats för att dras av ett motorfordon.

4. påhängsvagn: en släpvagn som har konstruerats för att kopplas till ett motorfordon på så sätt att en den vilar på motorfordonet och en väsentlig del av dess vikt och dess lasts vikt bärs av motorfordonet.

5. två- och trehjuliga fordon: motordrivna fordon med två hjul med eller utan sidovagn, trehjuliga motorcyklar och fyrhjuliga motorcyklar.

6. fordon som är registrerat i en medlemsstat: ett fordon som är registrerat eller som tagits i bruk i en medlemsstat.

7. fordon av historiskt intresse: ett fordon som anses vara historiskt av den medlemsstat där fordonet är registrerat eller av en av dess utsedda organ för godkännande och som uppfyller samtliga följande villkor

—	Det tillverkades eller registrerades för första gången för minst 30 år sedan.

—	Den specifika typen, i enlighet med definitioner i relevant unionsrätt eller nationell rätt, tillverkas inte längre.

—	Det är historiskt bevarat och i originalskick och inga betydande förändringar har gjorts i huvudkomponenternas tekniska karakteristika.

8. innehavare av registreringsbevis: den juridiska eller fysiska person i vars namn fordonet är registrerat.

9. trafiksäkerhetsprovning: inspektion i enlighet med bilaga I för att säkerställa att ett fordon är säkert att använda på allmän väg och att det uppfyller de obligatoriska säkerhets- och miljökrav som ställs.

10. godkännande: ett förfarande genom vilket medlemsstaterna intygar att ett fordon uppfyller de relevanta administrativa och tekniska kraven enligt direktiv 2002/24/EG, direktiv 2003/37/EG och direktiv 2007/46/EG.

11. brister: tekniska defekter och andra avvikelser från kraven som konstaterats vid en trafiksäkerhetsprovning.

12. trafiksäkerhetsintyg: en rapport från trafiksäkerhetsprovningen, som utfärdats av den behöriga myndigheten eller ett provningscentrum och som innehåller resultatet av trafiksäkerhetsprovningen.

13. inspektör: en person som av en medlemsstat eller dess behöriga myndighet getts tillstånd att genomföra trafiksäkerhetsprovningar i ett provningscentrum eller, i förekommande fall, på uppdrag av en behörig myndighet.

14. behörig myndighet: en myndighet eller ett offentligt organ som av en medlemsstat getts ansvar för hanteringen av systemet för trafiksäkerhetsprovning inklusive, när det är lämpligt, genomförandet av trafiksäkerhetsprovningar.

15. provningscentrum: offentliga eller privata organ eller inrättningar som av en medlemsstat getts tillstånd att utföra trafiksäkerhetsprovningar.

16. tillsynsorgan: ett eller flera organ som inrättats av en medlemsstat och som ansvarar för tillsyn över provningscentrum. Ett tillsynsorgan kan utgöra en del av den behöriga myndigheten eller de behöriga myndigheterna.

17. liten ö: ö med mindre än 5 000 invånare och som inte har någon förbindelse med andra delar av territoriet i form av vägbroar eller vägtunnlar.

18. glesbefolkat område: fördefinierat område med en befolkningstäthet på mindre än fem personer per kvadratkilometer.

19. allmän väg: en för allmän trafik upplåten väg såsom lokala, regionala eller nationella vägar, huvudvägar, motortrafikleder eller motorvägar.

KAPITEL II

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 4

Ansvarsområden

1. Varje medlemsstat ska se till att fordon som är registrerade på dess territorium, genomgår periodisk provning i enlighet med detta direktiv på ett provningscentrum som godkänts av den medlemsstat i vilken fordonen i fråga är registrerat.

2. Trafiksäkerhetsprovningar ska utföras av den medlemsstat där fordonet är registrerat, av ett offentligt organ som utsetts av den medlemsstaten för detta uppdrag eller av organ eller institutioner, inklusive godkända privata sådana, som utsetts av och övervakas av den medlemsstaten.

3. I enlighet med de principer som fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 (11) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 (12) vad gäller tillgång till information ska kommissionen genom genomförandeakter och före den 20 maj 2018 anta

en uppsättning teknisk information om bromsutrustning, styrning, sikt, lampor, reflexer, elektrisk utrusning, axlar, hjul, däck, upphängning, chassi, chassiinfästningar, annan utrustning och störningar som behövs för trafiksäkerhetsprovningen av de komponenter som ska provas och om användningen av de rekommenderade provningsmetoderna i enlighet med punkt 3 i bilaga I, och

b)	detaljerade regler om dataformat och om förfarandena för tillgång till den relevanta tekniska informationen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 19.2.

Tillverkarna ska, kostnadsfritt eller till ett skäligt pris och utan diskriminering, tillhandahålla provningscentrum och relevanta berörda myndigheter den tekniska information som avses i led a i första stycket.

Kommissionen ska undersöka möjligheten att inrätta en enda kontaktpunkt för denna tekniska information.

4. Medlemsstaterna ska se till att ansvaret för att hålla ett fordon i trafiksäkert skick fastställs i nationell rätt.

KAPITEL III

MINIMIKRAV FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROVNING

Artikel 5

Datum och frekvens för provning

1. Fordon ska bli föremål för en trafiksäkerhetsprovning med minsta intervall enligt följande och utan att det påverkar den flexibilitetsperiod som tillämpas i medlemsstaterna enligt punkt 3:

a)	Fordonskategorierna M1 och N1: fyra år efter fordonets första registrering och därefter vartannat år.

b)	Fordon i kategori M1 som används som taxi eller ambulans, fordonskategorierna M2, M3, N2, N3, O3 och O4: ett år efter första registrering och därefter varje år.

c)	Fordon i kategori T5 som främst används på allmän väg till godstransporter: fyra år efter fordonets första registrering och därefter vartannat år.

2. Medlemsstaterna ska upprätta lämpliga tidsintervall inom vilka fordonskategorierna L3e, L4e, L5e och L7e med en motorvolym på mer än 125 cm3 ska genomgå trafiksäkerhetsprovning.

3. Medlemsstaterna eller behöriga myndigheter får fastställa en rimlig period under vilken trafiksäkerhetsprovningen ska utföras, förutsatt att perioden inte överstiger de intervall som fastställs i punkt 1.

4. Oaktat datumet för den senaste trafiksäkerhetsprovningen får den berörda medlemsstaten eller behöriga myndigheten begära att fordonet ska genomgå en trafiksäkerhetsprovning före det datum som avses i punkterna 1 och 2 i följande fall:

—	Efter en olycka som påverkar fordonets viktigaste säkerhetsrelaterade komponenter såsom hjul, fjädring, deformationszoner, krockkuddesystem, styrning eller bromsar.

—	När fordonets säkerhets- och miljörelaterade system och komponenter har ändrats eller modifierats.

—	Om innehavaren av ett fordons registreringsbevis har ändrats.

—	När fordonet har uppnått en mätarställning på 160 000 km.

—	I fall där trafiksäkerheten har påverkats kraftigt.

Artikel 6

Provningsmetod och innehåll

1. För fordonskategorier som omfattas av detta direktiv men med undantag för fordonskategori L3e, L4e, L5e och L7e med motorvolym som överstiger 125 cm3, ska medlemsstaterna se till att trafiksäkerhetsprovningen omfattar åtminstone de områden som avses i punkt 2 i bilaga I.

2. För varje område som avses i punkt 1 ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna eller provningscentrumet utföra en trafiksäkerhetsprovning som minst omfattar de komponenter som avses i punkt 3 i bilaga I, med användning av den rekommenderade metoden eller en likvärdig metod som har godkänts av en behörig myndighet och som är tillämplig för provning av dessa komponenter, enligt vad som anges i punkt 3 i bilaga I. Provningen får också inbegripa kontroll av att fordonets delar och komponenter uppfyller de säkerhets- och miljökrav som var gällande vid tiden för godkännandet respektive efterjusteringen.

Provningarna ska utföras med hjälp av teknik och utrustning som är omedelbart tillgängliga utan användning av verktyg för att montera isär eller avlägsna någon del av fordonet.

3. För fordonskategori L3e, L4e, L5e och L7e med motorvolym som överstiger 125 cm3 ska medlemsstaterna fastställa områden, komponenter och lämpliga metoder för provningen.

Artikel 7

Bedömning av brister

1. För varje komponent som ska provas återfinns i bilaga I en minimiförteckning över möjliga brister och deras allvarlighetsgrad.

2. Brister som upptäcks vid den periodiska provningen av fordon ska kategoriseras i en av följande grupper:

a)	Mindre brister, som inte har någon betydande inverkan på fordonets säkerhet eller påverkar miljön samt andra mindre avvikelser från kraven.

b)	Större brister som kan äventyra fordonets säkerhet eller påverka miljön eller som kan innebära att andra trafikanter utsätts för risker, samt andra mer betydande avvikelser från kraven.

c)	Farliga brister, som utgör en direkt och omedelbar risk för trafiksäkerheten eller påverkar miljön, vilka utgör ett giltigt skäl för en medlemsstat eller dess behöriga myndigheter att förbjuda användningen av fordonet i fråga på allmän väg.

3. Ett fordon som har brister inom fler än en grupp enligt punkt 2 ska klassificeras enligt den allvarligare bristen. Ett fordon som uppvisar flera brister inom samma kontrollområde, såsom definierat för provningens omfattning enligt punkt 2 i bilaga I, får klassificeras i närmaste högre allvarliga bristgrupp, om det kan påvisas att den kombinerade effekten av dessa brister resulterar i en högre risk för trafiksäkerheten.

Artikel 8

Trafiksäkerhetsintyg

1. Medlemsstaterna ska se till att de provningscentrum, eller i förekommande fall de behöriga myndigheter, som har utfört en trafiksäkerhetsprovning av ett fordon utfärdar ett trafiksäkerhetsintyg för fordonet som åtminstone anger de standardiserade delar av motsvarande harmoniserade unionskoder som fastställs i bilaga II.

2. Medlemsstaterna ska se till att provningscentrumen, eller i förekommande fall de behöriga myndigheterna, tillhandahåller trafiksäkerhetsintyget eller, om det rör sig om ett elektroniskt trafiksäkerhetsintyg, en bestyrkt utskrift av ett sådant intyg, till den person som uppvisar fordonet för provning.

3. Varje medlemsstater ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5, vid en omregistrering av ett fordon som redan är registrerat i en annan medlemsstat, erkänna det trafiksäkerhetsintyg som utfärdats av den andra medlemsstaten som om den själv hade utfärdat intyget, under förutsättning att trafiksäkerhetsintyget fortfarande är giltigt med avseende på de frekvensintervall som den omregistrerande medlemsstaten har fastställt för periodiska trafiksäkerhetsprovningar. I tveksamma fall får den omregistrerande medlemsstaten kontrollera trafiksäkerhetsintygets giltighet innan de erkänner det. Medlemsstaterna ska överlämna en beskrivning av sitt trafiksäkerhetsintyg till kommissionen före den 20 maj 2018. Kommissionen ska underrätta den kommitté som avses i artikel 19. Detta stycke ska inte gälla för fordonskategorierna L3e, L4e, L5e och L7e.

4. Vid ett ägarbyte ska medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.4 och punkt 3 i den här artikeln, principiellt erkänna trafiksäkerhetsintygets giltighet om fordonet har ett giltigt bevis på genomgången trafiksäkerhetsprovning.

5. Från och med den 20 maj 2018 och senast den 20 maj 2021 ska provningscentrumen på elektronisk väg till den behöriga myndigheten i medlemsstaten i fråga överlämna den information som nämns i de trafiksäkerhetsintyg som de utfärdar. Informationen ska överlämnas inom skälig tid efter utfärdandet av varje trafiksäkerhetsintyg. Fram till det senare datumet får provningscentrumen överlämna den relevanta informationen till den behöriga myndigheten på valfritt annat sätt. Medlemsstaterna ska fastställa under hur lång period den behöriga myndigheten ska spara informationen. Perioden får inte vara kortare än 36 månader, utan att detta påverkar tillämpningen av medlemsstaternas nationella skattesystem.

6. För kontroll av normalt monterade vägmätare ska medlemsstaterna se till att den information som finns från föregående trafiksäkerhetsprovning görs tillgänglig för inspektörerna så snart den finns tillgänglig i elektronisk form. När det konstateras att en vägmätare har manipulerats i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, ska sådan manipulering vara straffbar genom effektiva proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande sanktioner.

7. Medlemsstaterna ska se till att resultaten från trafiksäkerhetsprovningen anmäls till eller görs elektroniskt tillgängliga för den myndighet som är ansvarig för registrering av fordonet så snart som möjligt. Denna anmälan ska innehålla den information som nämns i trafiksäkerhetsintyget.

Artikel 9

Uppföljning av brister

1. Om endast mindre brister har konstaterats ska provningen anses vara godkänd, bristerna ska åtgärdas och fordonet ska inte genomgå en ny provning.

2. Vid större brister ska provningen anses vara underkänd. Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten ska besluta om en tidsperiod under vilken ett sådant fordon får användas innan det måste genomgå en ny trafiksäkerhetsprovning. Den efterföljande provningen ska genomföras inom en period som fastställs av medlemsstaten eller den behöriga myndigheten men senast två månader efter den första provningen.

3. Vid farliga brister ska provningen anses vara underkänd. Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten får besluta att fordonet i fråga inte får användas på allmän väg och att tillståndet för dess användning i vägtrafik upphävs under en begränsad tid, utan att detta leder till att registreringsprocessen måste göras om, tills bristerna har åtgärdats och ett nytt trafiksäkerhetsintyg har utfärdats som intygar att fordonet är i trafiksäkert skick.

Artikel 10

Provningsbevis

1. Provningscentrumet, eller i förekommande fall den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har genomfört en trafiksäkerhetsprovning av ett fordon som är registrerat på dess territorium, ska tillhandahålla ett bevis, till exempel en notering i fordonets registreringsintyg, ett klistermärke, ett intyg eller någon annan lätt tillgänglig information, för varje fordon som med godkänt resultat har genomgått en sådan provning. På beviset ska det datum anges när nästa trafiksäkerhetsprovning senast ska utföras.

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen en beskrivning av det beviset före den 20 maj 2018. Kommissionen ska i sin tur underrätta den kommitté som avses i artikel 19.

2. Om det kontrollerade fordonet tillhör en fordonskategori som inte behöver registreras i den medlemsstat där det togs i bruk, ska den medlemsstaten kunna kräva att provningsbeviset placeras på en synlig plats på det fordonet.

3. För att uppnå fri rörlighet ska varje medlemsstat erkänna det bevis som provningscentrumet eller behörig myndighet i en annan medlemsstat har utfärdat enligt punkt 1.

KAPITEL IV

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Artikel 11

Provningsanläggningar och provningsutrustning

1. Medlemsstaterna ska se till att provningsanläggningar och provningsutrustning som används för genomförande av trafiksäkerhetsprovningar uppfyller de tekniska minimikraven i bilaga III.

2. Medlemsstaterna ska se till att provningscentrumen, eller i förekommande fall den behöriga myndigheten, underhåller provningsanläggningarna och provningsutrustningen i enlighet med de specifikationer som tillhandahålls av tillverkarna.

3. Utrustning som används för mätningar ska regelbundet kalibreras enligt bilaga III och kontrolleras i enlighet med de specifikationer som tillhandahålls av den berörda medlemsstaten eller tillverkaren av utrustningen.

Artikel 12

Provningscentrum

1. De provningscentrum i vilka inspektörer utför trafiksäkerhetsprovningar ska godkännas av en medlemsstat eller dess behöriga myndighet.

2. För att uppfylla minimikraven i fråga om kvalitetssäkring, ska provningscentrumen uppfylla de krav som anges av den godkännande medlemsstaten. Provningscentrumen ska säkerställa objektivitet och hög kvalitet vid trafiksäkerhetsprovningarna.

Artikel 13

Inspektörer

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att trafiksäkerhetsprovningar utförs av inspektörer som uppfyller de minimikrav avseende kompetens och utbildning som fastställs i bilaga IV. Medlemsstaterna får fastställa ytterligare krav i fråga om kompetens och utbildning.

2. De behöriga myndigheterna eller, i förekommande fall, godkända utbildningscentrum ska utfärda ett intyg till inspektörer som uppfyller minimikraven avseende kompetens och utbildning. Det intyget ska åtminstone innehålla den information som nämns i punkt 3 i bilaga IV.

3. Inspektörer som är anställda eller godkända av behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller av ett provningscentrum den 20 maj 2018 är undantagna från kraven i punkt 1 i bilaga IV.

4. När inspektören genomför en trafiksäkerhetsprovning ska han/hon vara fri från intressekonflikter för att, på ett för medlemsstaten eller den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt, säkerställa att en hög nivå av opartiskhet och objektivitet upprätthålls.

5. Den person som uppvisar fordonet för provning ska informeras om brister som har upptäckts på fordonen och som måste åtgärdas.

6. Resultaten av en trafiksäkerhetsprovning får vid behov endast ändras av tillsynsorganet, eller i enlighet med det förfarande som fastställts av den behöriga myndigheten, om slutsatserna av trafiksäkerhetsprovningen är uppenbart felaktiga.

Artikel 14

Tillsyn av provningscentrum

1. Medlemsstaterna ska säkerställa tillsyn av provningscentrumen.

2. Ett tillsynsorgan ska genomföra åtminstone de uppgifter som anges i punkt 1 i bilaga V och ska uppfylla kraven i punkt 2 och 3 i den bilagan.

Medlemsstaterna ska offentliggöra de regler och förfaranden som omfattar organisation, uppgifter och krav, inbegripet kravet på oberoende, som gäller för personal inom ett tillsynsorgan.

3. Provningscentrum som drivs direkt av en behörig myndighet är undantagna från kraven avseende godkännande och tillsyn om tillsynsorganet är en del av den behöriga myndigheten.

4. Kraven i punkterna 2 och 3 i denna artikel kan anses vara uppfyllda av medlemsstater som kräver att provningscentrum ska ackrediteras enligt förordning (EG) nr 765/2008.

KAPITEL V

SAMARBETE OCH INFORMATIONSUTBYTE

Artikel 15

Administrativt samarbete mellan medlemsstaterna

1. Medlemsstaterna ska utse en nationell kontaktpunkt som ansvarar för informationsutbytet med de andra medlemsstaterna och kommissionen med avseende på tillämpningen av detta direktiv.

2. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen namn och kontaktinformation för sina nationella kontaktpunkter senast den 20 maj 2015 och ska utan dröjsmål informera kommissionen om eventuella förändringar i denna information. Kommissionen ska upprätta en förteckning över alla kontaktpunkter och överlämna den till medlemsstaterna.

Artikel 16

Elektronisk plattform för fordonsinformation

Kommissionen ska granska genomförbarhet, kostnader och fördelar avseende inrättandet av en elektronisk plattform för fordonsinformation genom att utnyttja befintliga och redan genomförda it-lösningar avseende internationellt utbyte av data, så att kostnaderna minimeras och överlappning undviks. I sin granskning ska kommissionen bedöma vilket som är det lämpligaste sättet att sammankoppla de befintliga nationella systemen i syfte att underlätta utbyte av information om data som rör trafiksäkerhetsprovning och vägmätarställningar mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter med ansvar för provning, registrering och godkännande av fordon, provningscentrumen, tillverkare av testutrustning och fordonstillverkarna.

Kommissionen ska också granska genomförbarhet, kostnader och fördelar avseende insamling och lagring av tillgänglig information om de viktigaste säkerhetsrelaterade komponenterna på fordon som har varit inblandade i allvarliga olyckor samt möjligheten att i anonymiserad form tillhandahålla information om olyckshistorik och vägmätarställningar till inspektörer, innehavare av registreringsbevis och olycksutredare.

KAPITEL VI

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Artikel 17

Delegerade akter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 18 för att

—

vid behov enbart uppdatera bestämningarna av fordonskategori som avses i artikel 2.1 och artikel 5.1 och 5.2 om det sker ändringar i fordonskategorierna till följd av ändringar av den lagstiftning för typgodkännande som avses i artikel 2.1, utan att detta påverkar provningarnas omfattning och frekvens.

—	uppdatera punkt 3 i bilaga I med avseende på metoder i de fall då effektivare provningsmetoder utvecklas och utan att utvidga förteckningen över komponenter som ska provas,

—

anpassa punkt 3 i bilaga I efter en positiv kostnads-nyttoanalys rörande förteckningen över komponenter som ska provas, provningsmetoder, orsaker till underkännande och bedömning av brister, vid ändring av obligatoriska krav som är relevanta för typgodkännande i unionens säkerhets- eller miljölagstiftning.

Artikel 18

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 17 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 19 maj 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenheter senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som har antagits enligt artikel 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av den perioden har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 19

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska bistås av en kommitté (trafiksäkerhetskommittén). Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om inte kommittén avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20

Rapportering

1. Kommissionen ska senast den 30 april 2020 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet och effekterna av detta direktiv, i synnerhet vad gäller graden av harmonisering av periodiska trafiksäkerhetsprovningar, effektiviteten hos bestämmelserna om dess tillämpningsområde, provningsfrekvens, ömsesidigt erkännande av trafiksäkerhetsintyg och resultaten av granskningen av möjligheten att inrätta en elektronisk plattform för fordonsinformation, enligt vad som avses i artikel 16. Rapporten ska även innehålla en bedömning av huruvida det finns ett behov av att uppdatera bilagorna, i synnerhet med hänsyn till tekniska framsteg och praxis. Rapporten ska överlämnas efter samråd med den kommitté som avses i artikel 19 och när så är lämpligt åtföljas av lagstiftningsförslag.

2. Kommissionen ska senast den 30 april 2019 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, på grundval av oberoende studier, om det ändamålsenliga i att inkludera lätta släpvagnar och två- och trehjuliga fordon i tillämpningsområdet för detta direktiv. I rapporten ska kommissionen utvärdera utvecklingen av trafiksäkerhetsläget i unionen och, för varje underkategori av L-fordon, jämföra resultaten av nationella vägtrafikåtgärder utifrån det genomsnittliga avstånd dessa fordon har körts. Kommissionen ska framför allt bedöma huruvida standarderna och kostnaderna för periodisk trafiksäkerhetsprovning för varje fordonskategori står i proportion till de trafiksäkerhetsmål som har fastställts. Rapporten ska åtföljas av en detaljerad konsekvensbedömning där kostnaderna och nyttan i hela unionen analyseras, inklusive med avseende på de specifika förhållandena i medlemsstaterna. Rapporten ska göras tillgänglig minst sex månader innan eventuella lagförslag läggs fram för att, om så är lämpligt, i tillämpningsområdet för detta direktiv inkludera nya fordonskategorier.

Artikel 21

Sanktioner

Medlemsstaterna ska besluta om de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande.

Artikel 22

Övergångsbestämmelser

1. Medlemsstaterna får, under en period som inte överstiger fem år efter den 20 maj 2018, auktorisera användning av provningsanläggningar och provningsutrustning som avses i artikel 11 som inte uppfyller minimikraven i bilaga III för trafiksäkerhetsprovning.

2. Medlemsstaterna ska tillämpa kraven i bilaga V senast från och med den 1 januari 2023.

Artikel 23

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 20 maj 2017 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 maj 2018.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 24

Upphävande

Direktiv 2009/40/EG ska upphöra att gälla från och med den 20 maj 2018.

Artikel 25

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 26

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 3 april 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande

(1) EUT C 44, 15.2.2013, s. 128.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 mars 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 mars 2014.

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG (EGT L 124, 9.5.2002, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG (EUT L 171, 9.7.2003, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(9) Kommissionens rekommendation 2010/378/EU av den 5 juli 2010 om bedömning av brister vid trafiksäkerhetsprovning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (EUT L 173, 8.7.2010, s. 74).

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (EUT L 141, 6.6.2009, s. 12).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (EUT L 188, 18.7.2009, s. 1).

BILAGA I

MINIMIKRAV FÖR REKOMMENDERADE PROVNINGSMETODER OCH PROVNINGSINNEHÅLL

1. ALLMÄNT

I den här bilagan anges de fordonssystem och fordonskomponenter som ska provas. Rekommenderade provningsmetoder och de kriterier som ska användas för att fastställa om fordonets skick är acceptabelt beskrivs i detalj.

Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter som förtecknas i punkt 3 nedan, förutsatt att dessa hör till utrustningen i de fordon som provas i den berörda medlemsstaten. Provningen får också inbegripa kontroll av att fordonets delar och komponenter uppfyller de säkerhets- och miljökrav som var gällande vid tiden för godkännandet eller i förekommande fall efterjusteringen.

Om fordonets utformning inte möjliggör användningen av de provningsmetoder som anges i denna bilaga, ska provningen utföras i enlighet med de rekommenderade provningsmetoder som godtagits av de behöriga myndigheterna. Den behöriga myndigheten måste vara säker på att säkerhets- och miljökraven är uppfyllda.

Provning av alla nedanstående komponenter ska betraktas som obligatorisk vid periodisk trafiksäkerhetsprovning, med undantag för dem som är markerade med ”X”. Dessa avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men betraktas inte som väsentliga vid trafiksäkerhetsprovning.

”Orsak till underkännande” är inte tillämplig i de fall då orsakerna avser krav som inte gällde enligt relevant lagstiftning för godkännande av fordon vid den tidpunkt då fordonet första gången registrerades eller togs i bruk eller enligt efterjusteringskrav.

Om en provningsmetod anges som visuell innebär det att inspektören, förutom att titta på objektet i fråga, i förekommande fall även bör handha det, utvärdera buller från det eller använda andra lämpliga inspektionsmedel utan att använda någon utrustning.

2. PROVNINGENS OMFATTNING

Provningen ska omfatta minst följande områden:

0.	Identifiering av fordonet

1.	Bromsutrustning

Styrning

Sikt

4.	Belysningsutrustning och delar av elsystemet

5.	Axlar, hjul, däck och fjädring

6.	Chassi och chassiinfästningar

7.	Övrig utrustning

8.	Störningar

9.	Kompletterande provning för fordon för persontransport i kategorierna M2 och M3.

3. INNEHÅLL I OCH METODER FÖR PROVNINGEN, BEDÖMNING AV BRISTER HOS FORDONET

Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter som förtecknas i följande tabell, varvid de minimistandarder och de rekommenderade metoder som anges i tabellen ska användas.

För varje fordonssystem och komponent som genomgår provning ska bedömningen av brister genomföras i enlighet med kriterierna i den tabellen i varje enskilt fall.

Brister som inte tas upp i förteckningen i bilagan ska bedömas med hänsyn till trafiksäkerhetsrisken.

Komponent

Metod

Orsak till underkännande

Bedömning av brister

Mindre

Större

Farliga

IDENTIFIERING AV FORDONET

0.1	Registrerings-skyltar (om sådana behövs enligt kraven1)

Okulär kontroll.

a)	Registreringsskyltar saknas eller är så dåligt fästa att de riskerar att falla av.

b)	Text saknas eller är oläslig.

c)	Överensstämmer inte med fordonets handlingar.

0.2	Fordonets identifierings-/chassi-/serienummer

Okulär kontroll.

a)	Saknas eller kan inte hittas.

b)	Ofullständigt, oläsligt, uppenbart förfalskat eller ej överensstämmande med fordonshandlingarna.

c)	Oläsliga fordonshandlingar eller skrivfel.

BROMSUTRUSTNING

1.1

Mekaniskt skick och funktion

1.1.1

Färdbromsens pedalaxel/manöverspak

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

Obs: Fordon med servobromssystem ska kontrolleras när motorn är avstängd.

a)	Pedalaxeln svårmanövrerad.

b)	Stort slitage eller glapp.

1.1.2

Pedalens/manöverspakens skick och manöverorganets slaglängd

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

Obs: Fordon med servobromssystem ska kontrolleras när motorn är avstängd.

a)	För stor eller för liten tillgänglig slaglängd.

b)	Manöverorganet utväxlar inte korrekt. Om funktionen är påverkad.

c)	Halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned.

1.1.3

Vakuumpump eller kompressor och behållare

Okulär kontroll av delarna vid normal drift. Kontrollera den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde och att larmsystem, flerkretsskyddsventil och övertrycksventil fungerar.

a)	Otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst fyra gånger efter det att larmsystemet har utlösts (eller manometerutslaget signalerar fara). Minst två aktiveringar av bromsen efter det att larmsystemet utlösts (eller manometerutslaget signalerar fara).

b)	Den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum är för lång för att uppfylla kraven1.

c)	Flerkretsskyddsventilen eller övertrycksventilen fungerar inte.

d)	Läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage.

e)	Yttre skada som sannolikt påverkar bromssystemets funktion. Reservbromsens prestanda uppfylls inte.

1.1.4

Indikator eller mätare för otillräckligt tryck

Funktionsprovning.

Felaktig eller skadad indikator eller mätare.

Lågt tryck går inte att identifiera.

1.1.5

Handmanövrerad bromsventil

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Manöverorganet spräckt, skadat eller slitet.

b)	Ej tillförlitlig manövrering av ventil eller ej tillförlitlig ventil.

c)	Lösa kopplingar eller läckor i systemet.

d)	Otillfredsställande funktion.

1.1.6

Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism, elektrisk parkeringsbroms

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Låsmekanismen otillräcklig.

b)	Slitage på manöverarmens axel eller på låsmekanismen. Stort slitage.

c)	För stor slaglängd (felaktig inställning).

d)	Aktivatorn saknas, är skadad eller fungerar inte.

e)	Bristfällig funktion, varningsindikator felaktig.

1.1.7

Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler)

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Skadad ventil eller luftläckage. Om funktionen är påverkad.

b)	Kompressorns oljeförbrukning för stor.

c)	Ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

d)	Förlust eller läckage av hydraulvätska. Om funktionen är påverkad.

1.1.8

Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska)

Koppla från och till bromssystemets koppling mellan dragfordon och släpvagn.

a)	Kran eller självtätande ventil defekt. Om funktionen är påverkad.

b)	Kran eller ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. Om funktionen är påverkad.

c)	Otillräcklig täthet. Om funktionen är påverkad.

d)	Otillräcklig funktion. Bromsens funktion påverkad.

1.1.9

Energiackumulator, tryckluftsbehållare

Okulär kontroll.

a)	Behållare lätt skadad eller lätt korroderad. Behållare svårt skadad, korroderad eller otät.

b)	Avtappningsanordningens funktion påverkad. Avtappningsanordning fungerar inte.

c)	Behållare felaktig eller bristfälligt monterad.

1.1.10

Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem)

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt.

a)	Servoenhet defekt eller ineffektiv. Om den inte fungerar.

b)	Huvudcylinder defekt, broms fungerar fortfarande. Huvudcylinder defekt eller otät.

c)	Huvudcylinder bristfälligt fastsatt, broms fungerar fortfarande. Huvudcylinder ej tillförlitlig.

d)	För liten mängd bromsvätska under markering för miniminivå. Bromsvätska långt under markering för miniminivå. Ingen bromsvätska synlig.

e)	Lock på huvudcylindern saknas.

f)	Kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt.

g)	Bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivå.

1.1.11

Bromsrör

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt.

a)	Hög risk för funktionsfel eller brott.

b)	Otätheter i rör eller kopplingar (tryckluftbromssystem). Otätheter i rör eller kopplingar (hydraulbromssystem).

c)	Skadade eller kraftigt korroderade rör. Påverkar bromsarnas funktion genom blockering eller hög risk för läckage.

d)	Felmonterade rör. Risk för skada.

1.1.12

Bromsslangar

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt.

a)	Hög risk för funktionsfel eller brott.

b)	Slangar skadade, skavda, snodda eller för korta. Skadade eller skavda slangar.

c)	Otätheter i slangar eller kopplingar (hydraulbromssystem). Otätheter i slangar eller kopplingar (hydraulbromssystem).

d)	Slangar buktar ut under tryck. Sladd fungerar bristfälligt.

e)	Porösa slangar.

1.1.13

Bromsbelägg och bromsklossar

Okulär kontroll.

a)	Stort slitage på belägg eller klossar (minimimarkering har nåtts). Stort slitage på belägg eller klossar (minimimarkering syns inte).

b)	Belägg eller klossar nedsmutsade (av olja, fett etc.). Bromsprestanda påverkad.

c)	Belägg eller klossar saknas eller är felmonterade.

1.1.14

Bromstrummor, bromsskivor

Okulär kontroll.

a)	Bromstrumma eller bromsskiva försliten. Bromstrumma eller bromsskiva kraftigt försliten, repad, sprucken, bristfälligt fastsatt eller skadad.

b)	Bromstrumma eller bromsskiva nedsmutsad (av olja, fett etc.). Bomstrumma eller bromsskiva påverkad.

c)	Bromstrumma eller bromsskiva saknas.

d)	Bromsskölden bristfälligt fastsatt.

1.1.15

Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt.

a)	Kabel skadad eller bockad. Bromsprestanda påverkad.

b)	Stort slitage eller korrosion på komponent. Bromsprestanda påverkad.

c)	Kabel, stång eller kopplingar bristfälligt fastsatta.

d)	Bristfällig kabelmontering.

e)	Begränsning i bromssystemets rörlighet.

f)	Onormala rörelser hos spakar/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage.

1.1.16

Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar)

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt.

a)	Cylinder sprucken eller skadad. Bromsprestanda påverkad.

b)	Läckande cylinder. Bromsprestanda påverkad.

c)	Cylinder felaktig eller bristfälligt monterad. Bromsprestanda påverkad.

d)	Cylinder kraftigt korroderad. Risk för sprickor.

e)	För liten eller för stor slaglängd för cylindern. Bromsprestanda påverkad (ingen reserv för rörelse).

f)	Dammskydd skadat. Dammskydd saknas eller är kraftigt skadat.

1.1.17

Lastkännande ventil

Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt.

a)	Defekt förbindelse.

b)	Felaktigt justerad förbindelse.

c)	Ventil kärvar eller fungerar inte (ABS fungerar). Ventil kärvar eller fungerar inte.

d)	Ventil saknas (om sådan krävs).

e)	Tillverkarskylt saknas.

f)	Informationen oläslig eller överensstämmer inte med kraven1.

1.1.18

Bromsjusterare och indikatorer

Okulär kontroll.

a)	Bromsjusterare är skadad, kärvar eller rör sig onormalt, stort slitage eller felaktig inställning.

b)	Defekt bromsjusterare.

c)	Felaktigt installerad eller utbytt.

1.1.19

Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats)

Okulär kontroll.

a)	Felaktig anslutning eller montering. Om funktionen är påverkad.

b)	Systemet uppenbart felaktigt eller saknas.

1.1.20

Automatisk manövrering av släpvagnsbromsar

Koppla bort bromskoppling mellan dragfordon och släpvagn.

Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur.

1.1.21

Hela bromssystemet

Okulär kontroll.

a)	Övriga systemenheter (t.ex. frostskyddspump, lufttork etc.) har yttre skador eller är korroderade så att bromssystemet påverkas negativt. Bromsprestanda påverkad.

b)	Lufttork eller frostskyddspump ej tillräckligt tät. Systemets funktioner har påverkats.

c)	Komponent felaktig eller bristfälligt monterad.

d)	Farlig ändring av någon komponent3. Bromsprestanda påverkad.

1.1.22

Provanslutningar (om sådana monterats)

Okulär kontroll.

Saknas.

b)	Skadade. Oanvändbara eller otäta.

1.1.23

Påskjutsbroms

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Otillräcklig verkan.

1.2

Färdbromsens prestanda och verkan

1.2.1

Prestanda

Under prov med en bromsprovare eller, om detta är omöjligt, genom bromsprov på väg där bromsarna aktiveras successivt upp till maximal verkan.

a)	Otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul. Ingen bromsverkan på ett eller flera hjul.

Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen vid inbromsning.

Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 50 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel om fordonet har styraxlar.

c)	Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

d)	Onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul.

e)	Alltför stora variationer i bromsverkan under ett fullständigt hjulvarv.

1.2.2

Verkan

Prov med en bromsprovare eller, om en sådan inte kan användas av tekniska skäl, genom bromsprov på väg med hjälp av en retardationsmätare som kontrollerar bromsverkan i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, för påhängsvagnar, till summan av den tillåtna axelbelastningen.

Fordon eller en släpvagn med en högsta tillåten vikt som överstiger 3 500 kg ska kontrolleras enligt de standarder som anges av ISO 21069 eller motsvarande metoder.

Bromsprov på väg ska genomföras under torra förhållanden på en plan, rak väg.

Uppfyller ej nedanstående minimivärden (1):

Fordon som registrerats för första gången efter den 1 januari 2012:

—	Kategori M1: 58 %

—	Kategorierna M2 och M3: 50 %

—	Kategori N1: 50 %

—	Kategorierna N2 och N3: 50 %

—

Kategorierna O2, O3 och O4:

—	För påhängsvagnar: 45 % (2)

—	För släpvagn med dragstång: 50 %

Fordon som registrerats för första gången före den 1 januari 2012:

—	Kategorierna M1, M2 och M3: 50 % (3)

—	Kategori N1: 45 %

—	Kategorierna N2 och N3: 43 % (4)

—	Kategorierna O2, O3 och O4: 40 % (5)

Andra kategorier

Kategori L (båda bromsarna tillsammans):

—	Kategori L1e: 42 %

—	Kategorierna L2e, L6e: 40 %

—	Kategori L3e: 50 %

—	Kategori L4e: 46 %

—	Kategorierna L5e, L7e: 44 %

Kategori L (bakre hjulbroms):

Alla kategorier: 25 % av fordonets totala vikt

Mindre än 50 % av ovanstående värden har uppnåtts.

1.3

Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system)

1.3.1

Prestanda

Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.1.

a)	Otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul. Ingen bromsverkan på ett eller flera hjul.

Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 50 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel om fordonet har styraxlar.

c)	Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

1.3.2

Verkan

Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.2.

Bromsverkan är mindre än 50 % (6) av verkan på färdbromsen enligt avsnitt 1.2.2 i förhållande till den tillåtna totalvikten.

Mindre än 50 % av ovanstående värden för bromsverkan har uppnåtts.

1.4

Parkeringsbromsens prestanda och verkan

1.4.1

Prestanda

Aktivera bromsen under provning med en bromsprovare.

Bromsen fungerar inte på ena sidan, eller fordonet avviker för mycket från körriktningen vid inbromsning vid bromsprov på väg.

Mindre än 50 % av de värden för bromsverkan som avses i punkt 1.4.2 har uppnåtts i förhållande till fordonets vikt vid provning.

1.4.2

Verkan

Prov med en bromsprovare. Om detta inte är möjligt, provning genom bromsprov på väg antingen med en retardationsmätare eller med fordonet i en backe med känd lutning.

Ger för alla fordonskategorier en bromskoefficient som är lägre än 16 % i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, när det rör sig om motorfordon, som är lägre än 12 % i förhållande till fordonets tillåtna totalvikt, om detta värde är högre.

Mindre än 50 % av ovanstående värden bromsverkan har uppnåtts.

1.5	Tillsatsbromsens prestanda

Okulär kontroll och om så är möjligt provning av om systemet fungerar.

a)	Ingen gradvis bromsverkan (gäller ej motorbromsen).

b)	Systemet fungerar ej.

1.6	Låsningsfria bromsar (ABS-bromsar)

Okulär kontroll och kontroll av varningsanordning och/eller med användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Felaktig varningsanordning.

b)	Systemfel på varningsanordningen.

c)	Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade.

d)	Ledningar skadade.

e)	Andra delar saknas eller är skadade.

f)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

1.7	Elektriskt bromssystem (EBS)

Okulär kontroll och kontroll av varningsanordning och/eller med användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Felaktig varningsanordning.

b)	Systemfel på varningsanordningen.

c)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

1.8	Bromsvätska

Okulär kontroll.

Bromsvätskan är förorenad eller innehåller sediment.

Hög risk för fel.

STYRNING

2.1

Mekaniskt skick

2.1.1

Styrinrättningens skick

Vrid ratten från stopp till stopp med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjulen lyfta från marken eller på vändskivor. Okulär kontroll av styrinrättningens funktion.

a)	Styrningen svårmanövrerad.

b)	Styrarmsaxeln vriden eller spåren utslitna. Påverkar funktionen.

c)	Stort slitage på styrarmsaxeln. Påverkar funktionen.

d)	För stor rörelse på styrarmsaxeln. Påverkar funktionen.

e)	Otätt. Droppbildning.

2.1.2

Infästning av styrinrättningens hölje

Vrid ratten eller styrstången medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Okulär kontroll av infästningen av styrinrättningens hölje vid chassiet.

a)	Styrinrättningens hölje ej ordentligt fäst. Infästningarna är lösa på ett farligt sätt eller har relativ rörlighet mot synligt chassi/karosseri.

b)	Förlängda fästhål i chassiet. Infästningarna allvarligt påverkade.

c)	Fästskruvar saknas eller är brottskadade. Infästningarna allvarligt påverkade.

d)	Styrinrättningens hölje brottskadat. Höljets stabilitet eller infästning är påverkat.

2.1.3

Länksystemets skick

Gunga ratten medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Okulär kontroll av styrkomponenterna med avseende på slitage, brottskador och säkerhet.

a)	Relativ rörelse mellan komponenter som bör vara fasta. För stor rörelse eller risk för brott i länksystemet.

b)	Stort slitage vid leder. Mycket allvarlig risk för brott i länksystemet.

c)	Någon komponent brottskadad eller deformerad. Påverkar funktionen.

d)	Låsanordningar saknas.

e)	Felaktig inriktning av komponenter (t.ex. parallellstag eller styrstag).

f)	Farlig ändring3. Påverkar funktionen.

g)	Dammskyddet skadat eller slitet. Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet.

2.1.4

Länksystemets manövrering

Gunga ratten medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulen på marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Okulär kontroll av styrkomponenterna med avseende på slitage, brottskador och säkerhet.

a)	Rörelse på länksystemet smutsar ner viss del av chassiet.

b)	Styrningsstopp fungerar inte eller saknas.

2.1.5

Servostyrning

Kontrollera styrsystemet med avseende på läckor och nivån i hydraulvätskebehållaren (om den är synlig). Kontrollera att servostyrningen fungerar med hjulen på marken och motorn igång.

a)	Vätskeläckage eller påverkad funktion.

b)	För liten mängd vätska (under markering för miniminivå). Otillräcklig tank.

c)	Mekanismen fungerar inte. Styrningen påverkas.

d)	Mekanismen är brottskadad eller bristfälligt fastsatt. Styrningen påverkas.

e)	Felaktig inriktning eller nedsmutsning av komponenter. Styrningen påverkas.

f)	Farlig ändring3. Styrningen påverkas.

g)	Kablar/mantlar skadade eller kraftigt korroderade. Styrningen påverkas.

2.2

Ratt, rattstång och styrstång

2.2.1

Skick på ratt och styrstång

Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, dra och tryck på ratten i linje med rattstången, tryck ratten/styrstången i olika riktningar i rät vinkel mot rattstången/styrgafflarna. Okulär kontroll av glapp och skicket på elastiska kopplingar och kardanknutar.

a)	Relativ rörelse mellan ratt och rattstång vilket tyder på glapp. Mycket allvarlig risk för brott i länksystemet.

b)	Låsanordning på rattnavet saknas. Mycket allvarlig risk för brott i länksystemet.

c)	Rattnav, krans eller ekrar är brottskadade eller sitter löst. Mycket allvarlig risk för brott i länksystemet.

2.2.2

Rattstång/ styrok och styrgafflar

a)	Rattens centrum rör sig för mycket uppåt eller nedåt.

b)	Övre delen av rattstången rör sig för mycket radiellt från sin axel.

c)	Slitage på elastiska kopplingar.

d)	Bristfällig fastsättning. Mycket allvarlig risk för brott i länksystemet.

e)	Farlig ändring3.

2.3	Glapp i styrningen

Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med fordonets vikt på hjulen, om möjligt med motorn igång för fordon med servostyrning, och med hjulen riktade rakt framåt. Vrid ratten försiktigt medurs och moturs så långt som möjligt utan att hjulen förflyttar sig. Okulär kontroll av rörligheten.

För stort glapp i styrningen, till exempel om en punkt på kransen förflyttar sig mer än en femtedel av rattens diameter eller inte överensstämmer med kraven1.

Säker styrning påverkad.

2.4	Hjulinställning (X)2

Kontrollera inställningen av styrda hjul med hjälp av lämplig utrustning.

Inställningen överensstämmer inte med informationen från tillverkaren eller med kraven1.

Körning rakt fram påverkad, risk för fel i riktningsstabilitet.

2.5	Vändskiva för släpvagnens styraxel

Okulär kontroll eller kontroll med hjälp av en särskilt anpassad kraftplatta.

a)	Komponent lätt skadad. Komponent svårt skadad eller sprucken.

b)	Stort glapp. Körning rakt fram påverkad, risk för fel i riktningsstabilitet.

c)	Bristfällig fastsättning. Fastsättningen allvarligt påverkad.

2.6	Elektrisk servostyrning (EPS)

Okulär kontroll och kontroll av överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar då motorn startas/stängs av, och/eller med användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Varningslampan för EPS anger fel på systemet.

b)	Bristande överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar. Styrningen påverkas.

c)	Hjälpsystemet fungerar inte.

d)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

SIKT

3.1

Siktfält

Okulär kontroll från förarsätet.

Hinder i förarens siktfält som i hög grad påverkar sikten framåt eller åt sidorna (vindrutetorkares utvändiga rengöringsområde).

Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga.

3.2	Fönsterglasets skick

Okulär kontroll.

a)	Sprucken eller missfärgad glasruta eller transparent ruta (om sådan är tillåten) (vindrutetorkares utvändiga rengöringsområde).

Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga.

b)	Glasruta eller transparent ruta (inklusive reflekterande eller tonad film) uppfyller inte kraven1 (vindrutetorkares utvändiga rengöringsområde).

Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga.

c)	Glas eller transparent ruta ej i acceptabelt skick.

Sikt genom inre vindrutetorkares rengöringsområde starkt påverkad.

3.3	Backspeglar eller annan backanordning

Okulär kontroll.

a)	Spegel eller annan anordning saknas eller är inte monterad enligt kraven1 (minst två anordningar för sikt bakåt tillgängliga).

Mindre än två anordningar för sikt bakåt tillgängliga.

b)	Spegel eller enhet skadad eller lös.

Spegel eller annan anordning fungerar inte, är skadad, sitter löst eller är bristfälligt fastsatt.

c)	Nödvändigt siktfält inte täckt.

3.4	Vindrutetorkare

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Vindrutetorkare fungerar inte, saknas eller överensstämmer inte med kraven1.

b)	Torkarblad defekt.

Torkarblad saknas eller är uppenbart defekta.

3.5	Vindrutespolare

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Vindrutespolare fungerar ej korrekt (otillräcklig mängd spolarvätska men fungerande pump eller felriktad vattenstråle).

Vindrutespolare fungerar ej.

3.6	Avimningssystem (X)2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Systemet fungerar inte eller är uppenbart defekt.

LAMPOR, REFLEKTORER OCH ELEKTRISK UTRUSTNING

4.1

Strålkastare

4.1.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Lampa/ljuskälla saknas eller är defekt (flera lampor/ljuskällor, vid LED-belysning är upp till en tredjedel av lamporna ur funktion). Enkla lampor/ljuskällor, vid LED-belysning allvarligt påverkad sikt.

b)	Något defekt projektionssystem (reflektor och lins). Projektionssystem allvarligt defekt eller saknas (reflektor och lins).

c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.1.2

Inställning

Fastställ den horisontella inriktningen av varje strålkastare vid halvljus med hjälp av en anordning för strålkastarinställning eller ett elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Strålkastarens inställning är inte inom de gränser som fastställs i kraven1.

b)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

4.1.3

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering eller med hjälp av ett elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1 (antal strålkastare som tänds samtidigt). Överskrider tillåten främre ljusintensitet.

b)	Manöverorganet fungerar bristfälligt.

c)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

4.1.4

Överensstämmelse med kraven1.

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position, intensitet eller märkning överensstämmer inte med kraven1.

b)	Produkter på lins eller ljuskälla som uppenbart minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset.

c)	Ljuskälla och lampa är ej kompatibla.

4.1.5

Inställningsanordning (där sådan är obligatorisk)

Okulär kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering eller med hjälp av ett elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Anordningen fungerar inte.

b)	Manuell anordning kan inte manövreras från förarplatsen.

c)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

4.1.6

Strålkastarrengörare (där sådan är obligatorisk)

Okulär kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering.

Anordningen fungerar inte.

Om gasurladdningslampor används.

4.2

Främre och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor, breddmarkeringslyktor och varselljus

4.2.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Defekt ljuskälla.

b)	Defekt lins.

c)	Lampan bristfälligt fastsatt. Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.2.2

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1. Bakre positionslyktor och sidomarkeringslyktor kan stängas av när strålkastare används.

b)	Manöverorganet fungerar bristfälligt.

4.2.3

Överensstämmelse med kraven1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position, intensitet eller märkning överensstämmer inte med kraven1. Rött ljus fram eller vitt ljus bak och kraftigt försämrad ljusintensitet.

b)	Produkter på lins eller ljuskälla som minskar ljuset eller intensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset. Rött ljus fram eller vitt ljus bak och kraftigt försämrad ljusintensitet.

4.3

Stopplyktor

4.3.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Defekt ljuskälla (flera ljuskällor, vid LED-belysning är upp till en tredjedel av lamporna ur funktion). Enkla ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mindre än två tredjedelar av lamporna. Alla ljuskällor fungerar inte.

b)	Något defekt lins (påverkar inte ljuset som avges). Kraftigt defekt lins (påverkar ljuset som avges).

c)	Lampan bristfälligt fastsatt. Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.3.2

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering eller med hjälp av ett elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1. Fördröjd manövrering. Fungerar inte.

b)	Manöverorganet fungerar bristfälligt.

c)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

d)	Nödbromsljusen fungerar inte eller fungerar inte korrekt.

4.3.3

Överensstämmelse med kraven1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan, det avgivna ljusets färg, position, intensitet eller märkning överensstämmer inte med kraven1.

Vitt ljus bakåt, kraftigt försämrad ljusintensitet.

4.4

Körriktningsvisare och varningsljus

4.4.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Defekt ljuskälla (flera ljuskällor, vid LED-belysning är upp till en tredjedel av lamporna ur funktion). Enkla ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mindre än två tredjedelar av lamporna.

b)	Något defekt lins (påverkar inte ljuset som avges). Kraftigt defekt lins (påverkar ljuset som avges).

c)	Lampan bristfälligt fastsatt. Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.4.2

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1.

Fungerar inte.

4.4.3

Överensstämmelse med kraven1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan, det avgivna ljusets färg, position, intensitet eller märkning överensstämmer inte med kraven1.

4.4.4

Blinkfrekvens

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Blinkfrekvensen överensstämmer inte med kraven1 (frekvensen avviker mer än 25 %).

4.5

Dimljus fram och bak

4.5.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Defekt ljuskälla (flera ljuskällor, vid LED-belysning är upp till en tredjedel av lamporna ur funktion). Enkla ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mindre än två tredjedelar av lamporna.

b)	Något defekt lins (påverkar inte ljuset som avges). Kraftigt defekt lins (påverkar ljuset som avges).

c)	Lampan bristfälligt fastsatt. Mycket allvarlig risk för att lampan faller av eller att mötande trafik bländas.

4.5.2

Inställning (X)2

Kontroll genom manövrering och med hjälp av en anordning för strålkastarinställning.

Främre dimljusets horisontella inställning felaktig när ljusmönstret har en ljus/mörker-gräns (för låg ljus/mörker-gräns).

Ljus/mörker-gränsen överstiger gränsen för strålkastare för halvljus.

4.5.3

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1.

Fungerar inte.

4.5.4

Överensstämmelse med kraven1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position, intensitet eller märkning överensstämmer inte med kraven1.

b)	Systemet överensstämmer inte med kraven1.

4.6

Backljus

4.6.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Defekt ljuskälla.

b)	Defekt lins.

c)	Lampan bristfälligt fastsatt. Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.6.2

Överensstämmelse med kraven1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position, intensitet eller märkning överensstämmer inte med kraven1.

b)	Systemet överensstämmer inte med kraven1.

4.6.3

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1.

Backljus kan aktiveras utan att växeln ligger i backläge.

4.7

Belysning av bakre registreringsskylt

4.7.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Lampan ger direkt eller vitt ljus bakåt.

b)	Defekt ljuskälla, flera ljuskällor. Defekt ljuskälla, enkla ljuskällor.

c)	Lampan bristfälligt fastsatt. Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.7.2

Överensstämmelse med kraven1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Systemet överensstämmer inte med kraven1.

4.8

Reflexanordningar, (reflekterande) konturmärkning och bakre skyltar

4.8.1

Skick

Okulär kontroll.

a)	Reflekterande utrustning defekt eller skadad. Reflekterande utrustning påverkad.

b)	Reflektorn bristfälligt fastsatt. Risk för att reflektorn faller av.

4.8.2

Överensstämmelse med kraven1

Okulär kontroll.

Anordningen, det reflekterade ljusets färg eller position överensstämmer inte med kraven1.

Röd färg fram eller vit färg bak saknas eller är reflekterande.

4.9

Varningslampor som är obligatoriska för belysningsutrustningen

4.9.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Fungerar inte.

Fungerar inte för helljus eller bakre dimljus.

4.9.2

Överensstämmelse med kraven1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Överensstämmer inte med kraven1.

4.10	Elanslutningar mellan dragfordon och släp- eller påhängsvagn

Okulär kontroll: Undersök om möjligt anslutningens elektriska kontinuitet.

a)	Fasta komponenter är bristfälligt fastsatta. Lös sockel.

b)	Skadad eller sliten isolering. Risk för kortslutning.

c)	Elanslutningar i dragfordon eller släpvagn fungerar inte korrekt. Släpvagnens bromsbelysning fungerar inte över huvud taget.

4.11	Elkabelsystemet

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eventuellt inklusive motorutrymmet.

a)	Kabelsystemet ej tillförlitligt eller bristfälligt monterat. Lösa fästen, vidrör vassa kanter, risk för att anslutningar kopplas bort. Kablarna kan vidröra heta delar, roterande delar eller marken, anslutningar bortkopplade (delar som rör bromsning och styrning).

b)	Kablarna något slitna. Kablarna kraftigt slitna. Kablarna extremt slitna (delar som rör bromsning och styrning).

c)	Skadad eller sliten isolering. Risk för kortslutning. Stor risk för brand eller gnistbildning.

4.12	Ej obligatoriska lampor och reflexanordningar (X)2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Monterad lampa eller reflexanordning överensstämmer inte med kraven1. Avger/reflekterar rött ljus fram eller vitt ljus bak.

b)	Lampans funktion överensstämmer inte med kraven1. Antalet strålkastare som används samtidigt överskrider tillåten ljusintensitet. Avger rött ljus fram eller vitt ljus bak.

c)	Lampan/reflexanordningen bristfälligt fastsatt. Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.13	Batteri(er)

Okulär kontroll.

a)	Bristfälligt fastsatt. Ej korrekt fastsatt. Risk för kortslutning.

b)	Otätt. Utsläpp av farliga ämnen.

c)	Defekt omkopplare (om sådan krävs).

d)	Defekta säkringar (om sådana krävs).

e)	Olämplig ventilation (om sådan krävs).

AXLAR, HJUL, DÄCK OCH FJÄDRING

5.1

Axlar

5.1.1

Axlar

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton.

a)	Axel brottskadad eller deformerad.

b)	Bristfällig montering i fordonet. Försämrad stabilitet, påverkad funktion: omfattande rörelse i förhållande till fästen.

c)	Farlig ändring3. Försämrad stabilitet, påverkad funktion, otillräckligt avstånd till andra fordonsdelar eller till marken.

5.1.2

Axeltappar

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton. Anbringa en vertikal kraft eller sidokraft på varje hjul och notera hur mycket axelbalken rör sig i förhållande till axeltappen.

a)	Axeltapp brottskadad.

b)	Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar. Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet.

c)	För stor rörelse mellan axeltapp och axelbalk. Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet.

d)	Sprint till axeltapp sitter löst i axeln. Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet.

5.1.3

Hjullager

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton. Gunga på hjulet eller anbringa en sidokraft på varje hjul och notera hur mycket hjulet rör sig uppåt i förhållande till axeltappen.

a)	Stort glapp i hjullagret. Försämrad riktningsstabilitet, risk för demolering.

b)	Hjullagret sitter för hårt och kärvar. Risk för överhettning, risk för demolering.

5.2

Hjul och däck

5.2.1

Hjulhus

Okulär kontroll.

a)	Hjulmuttrar eller hjulbultar saknar eller sitter löst. Fäste saknas eller sitter löst så att trafiksäkerheten hotas mycket allvarligt.

b)	Hjulhuset är slitet eller skadat. Hjulhuset är slitet eller skadat på ett sätt som gör att hjulen inte sitter fast på ett säkert sätt.

5.2.2

Hjul

Okulär kontroll av båda sidorna på alla hjul med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

a)	Brottskada eller felaktig svetsning.

b)	Låsringar för däcken bristfälligt monterade. Risk för att hjulen faller av.

c)	Hjul kraftigt deformerat eller slitet. Fästet i hjulhuset påverkat, säker fastsättning av däck påverkad.

d)	Hjulens storlek, tekniska utformning, kompatibilitet eller typ överensstämmer inte med kraven1 och påverkar trafiksäkerheten.

5.2.3

Däck

Okulär kontroll av hela däcket, antingen genom att rotera hjulet upplyft från marken och med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eller genom att rulla fordonet fram och tillbaka över en smörjgrop.

a)	Däckets storlek, bärförmåga, typgodkännandemärke eller hastighetsklass överensstämmer inte med kraven1 och påverkar trafiksäkerheten. Otillräcklig bärförmåga eller hastighetsklass för avsedd användning, däcken vidrör andra fordonsdelar vilket innebär risk vid körning.

b)	Olika storlek på däck på samma axel eller på dubbelmonterade hjul.

c)	Olika konstruktion (radial/korsskikt) på däck på samma axel).

d)	Allvarliga skador eller skåror på däck. Kord synligt eller skadat.

e)	Indikator för slitage av däckmönster synlig. Däckets mönsterdjup överensstämmer inte med kraven1.

f)	Däcken vidrör andra komponenter (flexibla stänkskyddsanordningar). Däcket skaver mot andra delar (ej risk vid körning).

g)	Mönsterskurna däck överensstämmer inte med kraven1. Skyddslager för kord påverkat.

h)	Övervakningssystemet för lufttrycket i däcket är felaktigt eller det är uppenbart att däcket har för lite luft. Uppenbart okörbart.

5.3

Fjädringssystem

5.3.1

Fjädrar och krängningshämmare

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton.

a)	Bristfällig fästning av fjädrar på chassi eller axel. Synlig relativ rörelse. Fästen mycket lösa, allvarligt.

b)	Fjäderdel skadad eller brottskadad. Huvudfjäder (bladfjäder) eller andra bladfjädrar mycket allvarligt påverkade.

c)	Fjäder saknas. Huvudfjäder (bladfjäder) eller andra bladfjädrar mycket allvarligt påverkade.

d)	Farlig ändring3. Otillräckligt avstånd till andra fordonsdelar, fjädersystem fungerar ej.

5.3.2

Stötdämpare

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eller med hjälp av särskild utrustning om sådan finns.

a)	Bristfällig fästning av stötdämpare på chassi eller axel. Stötdämpare lös.

b)	Skadad stötdämpare som visar tecken på allvarligt läckage eller fel.

5.3.2.1

Provning av dämpningens effektivitet (X)2

Använd särskild utrustning och jämför skillnader mellan vänster och höger.

a)	Väsentlig skillnad mellan höger och vänster.

b)	Angivna minimivärden uppnås ej.

5.3.3

Kardanrör, stödstag, främre och bakre bärarmar

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton.

a)	Bristfällig fästning av komponent på chassi eller axel. Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet.

b)	Komponent skadad eller kraftigt korroderad. Komponenten brottskadad eller komponentens stabilitet påverkad.

c)	Farlig ändring3. Otillräckligt avstånd till andra fordonsdelar, systemet fungerar ej.

5.3.4

Kulleder

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton.

a)	Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar eller på kulled. Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet.

b)	Dammskydd kraftigt förslitet. Dammskydd saknas eller är brottskadat.

5.3.5

Luftfjädring

Okulär kontroll

a)	Systemet fungerar inte.

b)	Någon del skadad, ändrad eller försliten på ett sätt som påverkar systemets funktion negativt. Systemets funktion allvarligt påverkat.

c)	Förnimbart läckage på systemet

CHASSI OCH CHASSIINFÄSTNINGAR

6.1

Chassi eller ram och infästningar

6.1.1

Allmänt skick

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

a)	Sidobalk eller tvärbalk något brottskadad eller deformerad. Sidobalk eller tvärbalk svårt brottskadad eller deformerad.

b)	Förstärkningsplattor eller fästanordningar bristfälligt fastsatta. Flertalet fästanordningar lösa, svaga delar.

c)	Kraftig korrosion som påverkar styvheten. Svaga delar.

6.1.2

Avgasrör och ljuddämpare

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

a)	Avgassystemet otätt eller bristfälligt fastsatt.

b)	Rökgaser kommer in i förarhytten eller i passagerarutrymmet. Risk för passagerares hälsa.

6.1.3

Bränsletank och bränsleledningar (inklusive uppvärmning)

Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjälp av anordningar för detektering av läckage vid LPG-/CNG-/LNG-system.

a)	Bristfälliga tankar och ledningar, upphov till allvarlig brandfara.

b)	Läckage av bränsle, tanklocket saknas eller är bristfälligt. Brandfara, risk för utsläpp av farliga ämnen.

c)	Skavda bränsleledningar. Skadade bränsleledningar.

d)	Avstängningskran för bränsle (om sådan krävs) fungerar inte tillfredsställande.

Brandfara på grund av

—	bränsleläckage

—	otillräckligt avskärmad bränsletank eller otillräckligt avskärmat avgassystem

—	motorutrymmets skick.

f)	System för LPG/CNG/LNG eller vätgas överensstämmer inte med kraven, någon del av systemet defekt1.

6.1.4

Stötfångare, sidoskydd och underkörningsskydd

Okulär kontroll.

a)	Lösa delar eller skador som sannolikt kan orsaka personskador vid beröring. Delar riskerar att falla av, kraftigt nedsatt funktion.

b)	Anordningen överensstämmer inte med kraven1.

6.1.5

Reservhjulshållare (om sådan är monterad)

Okulär kontroll.

a)	Hållaren ej i lämpligt skick.

b)	Hållaren är brottskadad eller bristfälligt fastsatt.

c)	Reservhjul inte ordentligt fastsatt i hållaren. Mycket allvarlig risk för att hjulet faller av.

6.1.6

Mekanisk koppling och bogserutrustning

Okulär kontroll med avseende på slitage och korrekt manövrering, med särskild uppmärksamhet på monterade säkerhetsanordningar och/eller användning av mätinstrument.

a)	Komponent skadad, defekt eller sprucken (om den inte används). Komponent skadad, defekt eller sprucken (om den används).

b)	Stort slitage på komponent. Under gränsen för slitage.

c)	Bristfällig fastsättning. Löst fäste, mycket allvarlig risk för att komponenten faller av.

d)	Säkerhetsanordning saknas eller fungerar inte korrekt.

e)	Kopplingsindikator fungerar inte.

f)	Skymd registreringsskylt eller lampa (då den inte används). Registreringsskylt dold (då den inte används).

g)	Farlig ändring3 (reservdelar). Farlig ändring3 (huvuddelar).

h)	Alltför vek koppling

6.1.7

Transmission

Okulär kontroll.

a)	Fästskruvar saknas eller sitter löst. Fästskruvar saknas eller sitter löst i en sådan omfattning att det föreligger en allvarlig trafikfara.

b)	Stort slitage på kraftöverföringsaxelns lager. Mycket allvarlig risk att enheten släpper eller spricker.

c)	Kraftigt slitage på kardanknutar eller transmissionskedjor/-remmar. Mycket allvarlig risk att enheten släpper eller spricker.

d)	Slitage på elastiska kopplingar. Mycket allvarlig risk att enheten släpper eller spricker.

e)	Axel skadad eller böjd.

f)	Lagerhus är brottskadat eller bristfälligt fastsatt. Mycket allvarlig risk att enheten släpper eller spricker.

g)	Dammskydd kraftigt förslitet. Dammskydd saknas eller är brottskadat.

h)	Olaglig förändring av kraftöverföringen.

6.1.8

Motorutrymme

Okulär kontroll, inte nödvändigtvis över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

Slitna och uppenbart svårt skadade fästpunkter.

Lösa eller brottskadade fästpunkter.

6.1.9

Motordata (X)2

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Ändring av styrenheten som påverkar säkerheten och/eller miljön.

b)	Ändring av motorn som påverkar säkerheten och/eller miljön.

6.2

Hytt och karosseri

6.2.1

Skick

Okulär kontroll.

a)	Lös eller skadad panel eller annan del som sannolikt kan orsaka personskador. Risk för att panelen faller av.

b)	Karosstolpe bristfälligt fastsatt. Försämrad stabilitet.

c)	Motor- eller avgasrök kan komma in. Risk för passagerares hälsa.

d)	Farlig ändring3. Otillräckligt avstånd mellan roterande och rörliga delar och vägen.

6.2.2

Montering

Okulär kontroll över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

a)	Kaross eller hytt bristfälligt fastsatt. Påverkad stabilitet.

b)	Hytt eller kaross uppenbart inte placerad rakt på chassiet.

c)	Fästningen av hytt/kaross vid chassi eller tvärbalkar bristfälligt fastsatt eller saknas, om symmetriska. Fästningen av hytt/kaross vid chassi eller tvärbalkar bristfälligt fastsatt eller saknas i sådan omfattning att mycket allvarlig trafikfara föreligger.

d)	Kraftig korrosion vid fästpunkter på karosser i ett stycke. Försämrad stabilitet.

6.2.3

Dörrar och dörrlås

Okulär kontroll.

a)	Dörren öppnas eller stängs inte ordentligt.

b)	Dörr som sannolikt kan öppnas av misstag eller dörr som inte förblir stängd (skjutdörrar). Dörr som sannolikt kan öppnas av misstag eller dörr som inte förblir stängd (svängdörrar).

c)	Dörr, gångjärn, lås eller stolpe är sliten. Dörr, gångjärn, lås eller stolpe saknas eller sitter löst.

6.2.4

Golv

Okulär kontroll över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

Golvet bristfälligt fastsatt eller kraftigt förslitet.

Bristfällig stabilitet.

6.2.5

Förarsäte

Okulär kontroll.

a)	Säte med bristfällig konstruktion. Löst säte.

b)	Justeringsmekanismen fungerar bristfälligt. Säte som rör sig eller där ryggstödet inte går att låsa fast.

6.2.6

Övriga säten

Okulär kontroll.

a)	Säten defekta eller bristfälligt fastsatta (reservdelar). Säten defekta eller bristfälligt fastsatta (huvuddelar).

b)	Säten inte monterade enligt kraven1. Maximalt antal säten överskridet, placeringen överensstämmer ej med godkännande.

6.2.7

Körreglage

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Styrfunktion som är nödvändig för säker manövrering av fordonet fungerar bristfälligt.

Bristfällig säkerhet vid drift.

6.2.8

Fotsteg till hytt

Okulär kontroll.

a)	Fotsteg eller fotstegsram bristfälligt fastsatt. Bristfällig stabilitet.

b)	Fotsteg eller fotstegsram är i ett skick som sannolikt kan orsaka personskador.

6.2.9

Övrig inredning och utrustning, utsida och insida

Okulär kontroll.

a)	Fästanordning för övrig inredning eller utrustning defekt.

b)	Övrig inredning eller utrustning överensstämmer inte med kraven1. Delar kan orsaka personskador, säker manövrering påverkas.

c)	Hydraulisk utrustning otät. Omfattande utsläpp av farliga ämnen.

6.2.10

Stänkskärmar (vingar), stänkskyddsanordningar

Okulär kontroll.

a)	Saknas, sitter löst eller är kraftigt korroderade. Kan orsaka personskador. Risk för att någon del faller av.

b)	Otillräckligt avstånd till däck/hjul (stänkskydd). Otillräckligt avstånd till däck/hjul (stänkskärmar).

c)	Överensstämmer inte med kraven1. Slitbana täcks inte ordentligt.

6.2.11

Plattform

Okulär kontroll.

a)	Saknas, sitter löst eller är kraftigt korroderade.

b)	Överensstämmer inte med kraven1.

c)	Risk för nedfällning när fordonet är i rörelse.

6.2.12

Handtag och fotstöd

Okulär kontroll.

a)	Saknas, sitter löst eller är kraftigt korroderade.

b)	Överensstämmer inte med kraven1.

ÖVRIG UTRUSTNING

7.1

Säkerhetsbälten/spännen och skyddssystem

7.1.1

Säker montering av säkerhetsbälten/spännen

Okulär kontroll.

a)	Fästpunkt kraftigt försliten. Påverkad stabilitet.

b)	Fästpunkten sitter löst.

7.1.2

Skick på säkerhetsbälten/spännen

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Obligatoriskt säkerhetsbälte saknas eller är inte monterat.

b)	Skadat säkerhetsbälte. Trasigt eller översträckt bälte.

c)	Säkerhetsbältet överensstämmer inte med kraven1.

d)	Säkerhetsbältet skadat eller fungerar inte korrekt.

e)	Upprullningsdon för säkerhetsbältet skadat eller fungerar inte korrekt.

7.1.3

Avlastare för säkerhetsbälten

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Avlastare saknas eller är inte lämplig för fordonet.

b)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

7.1.4

Bältessträckare

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Bältessträckare saknas eller är inte lämplig för fordonet.

b)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

7.1.5

Krockkudde

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Krockkudde saknas eller är inte lämplig för fordonet.

b)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

c)	Krockkudden fungerar inte.

7.1.6

SRS-system

Okulär kontroll av varningslampan och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Varningslampan för SRS anger fel på systemet.

b)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

7.2	Brandsläckare (X)2

Okulär kontroll.

Saknas.

b)	Överensstämmer inte med kraven1. Om sådan krävs (t.ex. i bussar, långfärdsbussar etc.).

7.3	Lås och stöldskydd

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Anordningen förhindrar inte att fordonet körs.

b)	Defekt. Oavsiktligt låst eller blockerat.

7.4	Varningstriangel (om sådan krävs) (X)2

Okulär kontroll.

a)	Saknas eller är ofullständig.

b)	Överensstämmer inte med kraven1.

7.5	Förbandslåda. (om sådan krävs) (X)2

Okulär kontroll.

Saknas, är ofullständig eller överensstämmer inte med kraven1.

7.6	Hjulkilar (om sådana krävs) (X)2

Okulär kontroll.

Saknas eller i bristfälligt skick, otillräcklig stabilitet eller dimension.

7.7	Ljudsignalanordning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Fungerar inte korrekt. Fungerar inte alls.

b)	Manöveranordning bristfälligt fastsatt.

c)	Överensstämmer inte med kraven1. Ljudet kan förväxlas med varningssirener.

7.8	Hastighetsmätare

Okulär kontroll eller kontroll genom manövrering vid provning på väg eller med hjälp av elektronisk utrustning.

a)	Ej monterad enligt kraven1. Saknas om sådan krävs.

b)	Försämrad drift. Fungerar inte alls.

c)	Belysningen fungerar inte tillfredsställande. Belysningen tänds inte.

7.9	Färdskrivare (om sådan är monterad/krävs)

Okulär kontroll.

a)	Ej monterad enligt kraven1.

b)	Fungerar inte.

c)	Tätningar är defekta eller saknas.

d)	Installationsskylt saknas, är oläslig eller inaktuell.

e)	Uppenbar manipulation.

f)	Däckens storlek överensstämmer inte med kalibreringsparametrarna.

7.10	Hastighetsbegränsande anordning (om sådan är monterad/krävs)

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering om utrustning finns.

a)	Ej monterad enligt kraven1.

b)	Fungerar uppenbart inte.

c)	Hastigheten felaktigt inställd (om den kontrollerats).

d)	Tätningar är defekta eller saknas.

e)	Skylt saknas eller är oläslig.

f)	Däckens storlek överensstämmer inte med kalibreringsparametrarna.

7.11	Vägmätare om sådan finns (X)2

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Uppenbart manipulerad (bedrägeri) för att minska den registrerade körsträckan eller visa felaktig registrerad körsträcka för ett fordon.

b)	Uppenbart ur funktion.

7.12	Antisladdsystem (ESC) om sådant finns/krävs

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

a)	Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade.

b)	Ledningar skadade.

c)	Andra delar saknas eller är skadade.

d)	Omkopplare skadad eller fungerar inte korrekt.

e)	Varningslampan för ESC anger fel på systemet.

f)	Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

STÖRNINGAR

8.1

Buller

8.1.1

Bullerdämpning

Subjektiv utvärdering (om inspektören anser att bullernivån ligger nära ett gränsvärde kan en bullermätning vid stillastående utföras).

a)	Bullernivåerna överstiger de som är tillåtna enligt kraven1.

b)	Någon del av bullerdämpningssystemet sitter löst, är skadad, felaktigt monterad, saknas eller är uppenbarligen ändrad på ett sätt som påverkar bullernivån negativt. Mycket allvarlig risk för att den faller av.

8.2

Avgasutsläpp

8.2.1

Gnisttändning, utsläpp från motor

8.2.1.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

Okulär kontroll.

a)	Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas, har ändrats eller är uppenbart defekt.

b)	Läckage som påverkar mätningen av utsläpp.

8.2.1.2

Gasformiga utsläpp

—

För fordon upp till utsläppsklasser Euro 5 och Euro V1 (7):

Mätning med hjälp av en avgasanalysator enligt kraven1 eller avläsning av OBD-systemet. Denna provning av utsläpp från avgasröret ska vara grundmetoden för att kontrollera avgasutsläppen. Efter en likvärdighetsbedömning och med beaktande av relevant typgodkännande lagstiftning får medlemsstaterna godkänna användning av OBD i enlighet med tillverkarens rekommendationer och andra krav.

—	För fordon upp till utsläppsklasser Euro 6 och Euro VI (8): Mätning med hjälp av en avgasanalysator enligt kraven1 eller avläsning av OBD i enlighet med tillverkarens rekommendationer och andra krav1. Mätresultaten ej tillämpliga på tvåtaktsmotorer.

a)	Gasutsläppen överskrider de nivåer som angetts av tillverkaren.

Om ett sådant värde inte finns tillgängligt gäller följande för koldioxidutsläpp,

för fordon som inte har ett avancerat utsläppsbegränsande system,

—	4,5 %, eller

—

3,5 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången enligt vad som angetts i kraven1.

ii)

för fordon som har ett avancerat utsläppsbegränsande system,

—	vid tomgång: 0,5 %

—	vid hög tomgång: 0,3 %

eller

—	vid tomgång: 0,3 % (7)

—	vid hög tomgång: 0,2 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången enligt vad som angetts i kraven1.

c)	Lambdakoefficienten ligger utanför intervallet 1 ± 0,03 eller är ej i enlighet med tillverkarens specifikationer.

d)	OBD-avläsningen indikerar allvarligt fel.

8.2.2

Kompressionständning, utsläpp från motor

8.2.2.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

Okulär kontroll.

a)	Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt.

b)	Läckage som påverkar mätningen av utsläpp.

8.2.2.2

Röktäthet

Fordon som registrerades eller togs i bruk före den 1 januari 1980 är befriade från dessa krav.

—

För fordon upp till utsläppsklasser Euro 5 och Euro V (7):

Avgasernas röktäthet ska mätas vid fri acceleration (utan belastning och från tomgång till maximivarvtal) med växeln i friläge och kopplingen nedtryckt eller genom avläsning av OBD. Denna provning av utsläpp från avgasröret ska vara grundmetoden för att kontrollera avgasutsläppen. Efter en likvärdighetsbedömning får medlemsstaterna godkänna användning av OBD i enlighet med tillverkarens rekommendationer och andra krav.

—

För fordon upp till utsläppsklasser Euro 6 och euro VI (8):

Konditionering av fordon:

1.	Provningar får utföras på fordon utan konditionering. Av säkerhetsskäl är det dock lämpligt att kontrollera att motorn är varm och i tillfredsställande mekaniskt skick.

Förkrav:

Motorn ska ha uppnått arbetstemperatur, vilket t.ex. innebär att temperaturen på motoroljan som mäts med en oljemätsticka ska vara minst 80 °C eller motsvara normal arbetstemperatur om den är lägre, eller att motorblocktemperaturen, mätt som nivå på den infraröda strålningen, ska vara minst lika hög. Om denna mätmetod är opraktisk på grund av fordonets konstruktion ska motorns normala arbetstemperatur uppnås på annat sätt, t.ex. genom att kylfläkten går igång.

ii)	Avgassystemet ska rensas genom minst tre fria accelerationscykler eller motsvarande metod.

a)	För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven1. Röktätheten överstiger den nivå som anges på fordonets tillverkarskylt.

Om ett sådant värde inte finns att tillgå eller om kraven1 intemedger att referensvärden används

—	För insugningsmotorer: 2,5 m–1,

—	För turboladdade motorer: 3,0 m–1, eller,

—	för fordon som identifierats i kraven1 eller som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven1: 1,5 m–1 (9) eller 0,7 m–1 (10)

Provningsförfarande:

1.	Motorn och eventuellt turboaggregat ska gå på tomgång innan varje fri accelerationscykel påbörjas. För tunga dieseldrivna fordon innebär detta minst 10 sekunder efter det att gaspedalen släppts upp.

2.	För att påbörja varje fri accelerationscykel ska gaspedalen snabbt (dvs. på mindre än en sekund) och i en rörelse, men inte häftigt, tryckas i botten för att uppnå maximal insprutning från insprutningspumpen.

Under varje fri accelerationscykel och innan gaspedalen släpps upp ska motorn komma upp i maximivarvtal eller, när det gäller automatväxlade fordon, det varvtal som anges av tillverkaren eller, om dessa uppgifter inte finns att tillgå, två tredjedelar av maximivarvtalet. Detta kan kontrolleras t.ex. med hjälp av motorvarvet eller genom att man låter tillräckligt lång tid förflyta mellan den första tryckningen på gaspedalen och det ögonblick den släpps upp, vilket för fordon i kategorierna M2, M3, N2 eller N3 bör vara minst två sekunder.

Fordon får endast underkännas om det aritmetiska medelvärdet från minst tre av de senast genomförda accelerationscyklerna överskrider gränsvärdet. Medelvärdet kan räknas fram genom att man bortser från de mätningar som i hög grad avviker från medelvärdet eller att man använder resultatet av någon annan statistisk beräkning som tar hänsyn till spridningen hos mätningarna. Medlemsstaterna får begränsa antalet provningscykler.

För att undvika onödiga provningar får medlemsstaterna underkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket högre än gränsvärdet. För att likaså undvika onödiga provningar får medlemsstaterna godkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket lägre än gränsvärdet.

8.3

Elektromagnetiskt störningsskydd

Radiostörningar (X)2

Något av kraven1 uppfylls inte.

8.4

Övriga punkter som är relaterade till miljön

8.4.1

Vätskeläckage

Kraftigt läckage av andra vätskor än vatten som sannolikt kommer att skada miljön eller utgöra en säkerhetsrisk för andra trafikanter.

Regelbunden droppbildning som utgör en mycket allvarlig risk.

KOMPLETTERANDE PROVNING FÖR FORDON FÖR PERSONTRANSPORT I KATEGORIERNA M2, M3

9.1

Dörrar

9.1.1

In- och utgångar

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Defekt manövrering.

b)	Försämrat skick. Risk för personskada.

c)	Defekta nödkontroller.

d)	Fjärrkontroll av dörrar eller varningsanordningar defekta.

e)	Överensstämmer inte med kraven1. Otillräcklig dörrbredd.

9.1.2

Nödutgångar

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering (om så är lämpligt).

a)	Defekt manövrering.

b)	Nödutgångsskyltar oläsliga. Nödutgångsskyltar saknas.

c)	Hammare för att krossa glas saknas.

d)	Överensstämmer inte med kraven1. Blockerad eller otillräcklig bredd.

9.2	Avimnings- och avfrostningssystem (X)2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Fungerar inte tillfredsställande. Påverkar säker drift av fordonet.

b)	Utsläpp av giftiga gaser i förar- eller passagerarutrymmet. Risk för passagerares hälsa.

c)	Defekt avimning (om sådan är obligatorisk).

9.3	Ventilations- och värmesystem (X)2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Defekt manövrering. Risk för passagerares hälsa.

b)	Utsläpp av giftiga gaser i förar- eller passagerarutrymmet. Risk för passagerares hälsa.

9.4

Säten

9.4.1

Passagerarsäten (inklusive säten för medföljande personal)

Okulär kontroll.

Fällbara säten (om sådana är tillåtna) fälls inte upp automatiskt.

Blockerar nödutgång.

9.4.2

Förarsäte (ytterligare krav)

Okulär kontroll.

a)	Defekta specialkomponenter som bländskydd. Försämrat siktfält.

b)	Skyddsanordningar för föraren ej tillförlitliga eller överensstämmer inte med kraven1. Risk för personskada.

9.5	Inre belysning och destinationsanordningar (X)2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Enheten defekt eller överensstämmer inte med kraven1.

Fungerar inte.

9.6	Gångar, områden för stående

Okulär kontroll.

a)	Bristfälligt fastsatt golv. Påverkad stabilitet.

b)	Defekta ledstänger eller handtag. Bristfälligt fastsatt eller oanvändbart.

c)	Överensstämmer inte med kraven1. Otillräcklig bredd eller otillräckligt utrymme.

9.7	Trappor och fotsteg

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering (om så är lämpligt).

a)	Dåligt skick. Skadat skick. Påverkad stabilitet.

b)	Indragbara fotsteg fungerar inte korrekt.

c)	Överensstämmer inte med kraven1. Otillräcklig bredd eller för höga fotsteg.

9.8	System för passagerarkommunikation (X)2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Defekt system.

Fungerar inte.

9.9	Meddelanden (X)2

Okulär kontroll.

a)	Meddelanden saknas, är felaktiga eller oläsliga.

b)	Överensstämmer inte med kraven1. Felaktig information.

9.10

Krav gällande transport av barn (X)2

9.10.1

Dörrar

Okulär kontroll.

Dörrskydd överensstämmer inte med kraven1 för den här typen av transport.

9.10.2

Signalerings- och specialutrustning

Okulär kontroll.

Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven1.

9.11

Krav gällande transport av personer med nedsatt rörlighet (X)2

9.11.1

Dörrar, ramper och lyftanordningar

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

a)	Defekt manövrering. Bristfällig säkerhet vid drift.

b)	Försämrat skick. Påverkad stabilitet, Risk för personskada.

c)	Defekta kontroller. Bristfällig säkerhet vid drift.

d)	Defekta varningsanordningar. Fungerar inte.

e)	Överensstämmer inte med kraven1.

9.11.2

Fastsättningssystem för rullstolar

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering (om så är lämpligt).

a)	Defekt manövrering. Bristfällig säkerhet vid drift.

b)	Försämrat skick. Påverkad stabilitet, Risk för personskada.

c)	Defekta kontroller. Bristfällig säkerhet vid drift.

d)	Överensstämmer inte med kraven1.

9.11.3

Signalerings- och specialutrustning

Okulär kontroll.

Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven1.

9.12

Övrig specialutrustning (X)2

9.12.1

Utrymme för livsmedelsberedning

Okulär kontroll.

a)	Utrymmena överensstämmer inte med kraven1.

b)	Utrymmena är skadade i sådan omfattning att det skulle vara farligt att använda dem.

9.12.2

Hygienutrymmen

Okulär kontroll.

Utrymmena överensstämmer inte med kraven1.

Risk för personskada.

9.12.3

Övriga anordningar (t.ex. audiovisuella system)

Okulär kontroll.

Överensstämmer inte med kraven1.

Påverkar säker drift av fordonet.

(1) Fordonskategorier som ej omfattas av detta direktivs tillämpningsområde ingår som vägledning.

(2) 43 % för påhängsvagnar som godkänts före den 1 januari 2012.

(3) 48 % för fordon som inte försetts med ABS eller typgodkänts före den 1 oktober 1991.

(4) 45 % för fordon som är registrerade efter 1988 eller från och med det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.

(5) 43 % för släpvagnar och påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.

(6) Till exempel 2,5 m/s2 för fordon i kategori N1, N2 och N3 som registrerats första gången efter den 1 januari 2012.

(7) Typgodkänd i enlighet med direktiv 70/220/EEG, förordning (EG) nr 715/2007, bilaga I, tabell 1, (Euro 5), direktiv 88/77/EEG och direktiv 2005/55/EG.

(8) Typgodkänd i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007, bilaga I, tabell 2 (Euro 6), och förordning (EG) nr 595/2009 (Euro VI).

(9) Typgodkänd i enlighet med gränsvärdena i rad B avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG eller senare; rad B1, B2 eller C i avsnitt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2008.

(10) Typgodkänd i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007, bilaga I, tabell 2 (Euro 6). Typgodkänd i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 (Euro VI).

Anmärkningar:

Kraven fastställs genom typgodkännande vid tidpunkten för godkännande, första registreringen eller då fordonet tas i bruk för första gången, såväl som genom efterjusteringskrav eller nationell lagstiftning i registreringslandet. Dessa orsaker till underkännande är endast tillämpliga om överensstämmelse med kraven har kontrollerats.

2.	Anmärkningen (X) markerar förhållanden som avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men som inte betraktas som väsentliga vid trafiksäkerhetsprovning.

3.	Farliga ändringar innebär en ändring som påverkar fordonets trafiksäkerhet negativt eller har en oproportionerlig inverkan på miljön.

BILAGA II

MINIMIKRAV PÅ INNEHÅLL I TRAFIKSÄKERHETSINTYG

Trafiksäkerhetsintyget som utfärdas efter en trafiksäkerhetsprovning ska omfatta åtminstone följande delar, som föregås av motsvarande harmoniserade unionskoder:

1.	Fordonets identifieringsnummer (VIN-nummer eller chassinummer)

2.	Registreringsnummer och landssymbol för registreringslandet

3.	Dag och plats för provningen

4.	Vägmätarens ställning vid provning, om sådan finns

5.	Fordonskategori om tillgänglig

6.	Fastställda brister och deras allvarlighetsgrad

7.	Resultatet av trafiksäkerhetsprovningen

8.	Datum för nästa trafiksäkerhetsprovning eller sista giltighetsdag för gällande trafiksäkerhetsintyg, om den här informationen inte ges på annat sätt

9.	Namn på organisation eller centrum som utfört provningen samt namnteckning eller annan identifiering av inspektören som ansvarar för provningen

10.	Övriga uppgifter

BILAGA III

MINIMIKRAV FÖR TRAFIKSÄKERHETSANLÄGGNINGAR OCH PROVNINGSUTRUSTNING

I. Enheter och utrustning

Trafiksäkerhetsprovningar i enlighet med de rekommenderade metoderna i bilaga I ska genomföras med användning av lämpliga anläggningar och utrustning. I förekommande fall kan detta omfatta användning av mobila provningsenheter. Vilken provningsutrustning som krävs beror på vilka fordonskategorier provningen omfattar, enligt tabell I. Anläggningarna och utrustningen ska uppfylla följande minimikrav:

1.	En provningsanläggning som har tillräckligt med utrymme för att bedöma fordon och som uppfyller de nödvändiga hälso- och säkerhetskraven.

2.	En testbana som är tillräckligt stor för provning, en smörjgrop eller en lyftanordning, och för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton, en anordning som kan lyfta fordonet på en av axlarna, med lämplig belysning och luftningsverktyg om så krävs.

3.	För provning av alla fordon, en rullbromsprovare som kan mäta, visa och spara värden för bromsverkan och lufttryck för tryckluftsbromsar enligt de tekniska kraven för rullbromsprovare i bilaga A och ISO-standard 21069-1 eller motsvarande standarder.

För provning av fordon som har en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton, en rullbromsprovare enligt punkt 3 som eventuellt inte kan spara och visa värden för bromsverkan, pedalkraft och lufttryck i tryckluftsbromsar,

eller

en plattbromsprovare motsvarande rullbromsprovaren i punkt 3 som eventuellt inte kan spara och visa värden för bromsverkan, pedalkraft och lufttryck i tryckluftsbromsar.

5.	Instrument för registrering av inbromsningar, där icke-kontinuerliga mätinstrument ska läsa av/lagra mätningar minst 10 gånger per sekund.

6.	Anläggningar för provning av tryckluftsbromsar, såsom tryckmätare, anslutningar och slangar.

7.	En anordning för att mäta hjul-/axelbelastning och fastställa axelbelastningen (eventuellt också för mätning av belastning på två hjul, exempelvis vågplatta för hjulvägning och axelvägning).

En enhet för provning av hjulaxelns fjädring (kraftplatta) utan att lyfta axeln, som ska uppfylla följande krav:

a)	Enheten måste ha minst två elektriska plattor som kan röras i motsatt riktning både lodrätt och vågrätt.

b)	Plattornas rörelser måste kunna styras av brukaren från provningsplatsen.

För fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton. ska plattorna uppfylla följande tekniska krav:

—	Längsgående och tvärgående rörelse på minst 95 mm.

—	Längsgående och tvärgående rörelsehastighet 5 cm/sek till 15 cm/sek.

9.	En ljudnivåmätare klass II, om ljudnivån ska mätas.

10.	En 4-gasmätare i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG (1).

11.	Enhet för mätning av absorptionskoefficient med tillräcklig noggrannhet.

12.	En anordning för strålkastarinställning som möjliggör provning av strålkastarinställning enligt bestämmelserna för stråkastarinställning på motorfordon (direktiv 76/756/EEG), där ljus- och mörkergränsen måste vara lätt att urskilja i dagsljus (utan direkt solljus).

13.	Enhet för mätning av däckens mönsterdjup.

14.	Enhet för att ansluta till det elektroniska fordonsgränssnittet, t.ex. ett OBD-verktyg.

15.	Enhet för att upptäcka läckage av LPG/CNG/LNG, vid provning av sådana fordon.

De ovanstående enheterna kan kombineras i en och samma enhet, under förutsättning att varje enhets precision inte påverkas.

II. Kalibrering av mätutrustning

Om inte annat anges enligt gällande unionslagstiftning får intervallet mellan två på varandra följande kalibreringar inte överstiga

i)	24 månader för mätning av vikt, tryck och ljudnivå,

ii)	24 månader för mätning av krafter,

iii)	12 månader för mätning av gasformiga utsläpp.

Tabell I (2)

Minimiutrustning som krävs för att genomföra trafiksäkerhetsprovningar

Fordon

Kategori

Utrustning som krävs för varje del i avsnitt I

Maximum mass

1.	Motorcyklar

L1e

L3e,L4e

L2e

L5e

L6e

L7e

2.	Passagerarfordon

Upp till 3 500 kg

M1,M2

Upp till 3 500 kg

M1,M2

> 3 500 kg

M2,M3

> 3 500 kg

M2,M3

3.	Fordon för godstransport

Upp till 3 500 kg

> 3 500 kg

N2,N3

> 3 500 kg

N2,N3

4.	Specialfordon från fordon i kategori N, T5

Upp till 3 500 kg

> 3 500 kg

N2,N3,T5

> 3 500 kg

N2,N3,T5

5.	Släpvagnar

Upp till 750 kg

> 750 till 3 500 kg

> 3 500 kg

O3,O4

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG av den 31 mars 2004 om mätinstrument (EUT L 135, 30.4.2004, s. 1).

(2) Fordonskategorier som ej omfattas av detta direktivs tillämpningsområde ingår som vägledning.

1	B = bensin (gnisttändning), D = diesel (kompressionständning).

BILAGA IV

MINIMIKRAV FÖR INSPEKTÖRERNAS KOMPETENS, UTBILDNING OCH CERTIFIERING

1. Kompetens

Innan en sökande till en tjänst som inspektör godkänns för att utföra periodiska trafiksäkerhetsprovningar ska medlemsstaterna eller behöriga myndigheter kontrollera att personen uppfyller följande:

Personen ska ha styrkt kunskap om och förståelse för vägfordon inom följande områden:

—

Mekanik.

—

Dynamik.

—	Fordonsdynamik.

—	Förbränningsmotorer.

—	Material och materialbearbetning.

—	Elektronik.

—	El-teknik.

—	Elektroniska fordonskomponenter.

—	It-tillämpningar.

b)	Personen ska även ha minst tre års dokumenterad erfarenhet eller motsvarande såsom dokumenterat mentorskap eller studier, och lämplig utbildning inom vägfordonsområdet som anges ovan.

2. Grundutbildning och repetitionsutbildning

Medlemsstaterna eller behöriga myndigheter ska se till att inspektörerna får lämplig grund- och repetitionsutbildning eller genomgår lämplig examination inklusive teoretiska och praktiska delar för att de ska kunna godkännas för att genomföra trafiksäkerhetsprovningar.

Grund- och repetitionsutbildning eller lämplig examination ska åtminstone omfatta följande områden:

a) Grundutbildning eller lämplig examination

Grundutbildningen som tillhandahålls av medlemsstaten eller av ett godkänt utbildningscentrum i medlemsstaten ska åtminstone omfatta följande områden:

Fordonsteknik:

—	Bromssystem.

—	Styrsystem.

—

Siktfält.

—	Installation av belysning, belysningsutrustning och elektriska komponenter.

—	Axlar, hjul och däck.

—	Chassi och karosseri.

—	Störningar och utsläpp.

—	Ytterligare krav för specialfordon.

ii)	Provningsmetoder.

iii)	Bedömning av brister.

iv)	Rättsliga krav som är tillämpliga på fordonets skick för godkännande.

v)	Rättsliga krav gällande trafiksäkerhetsprovning.

vi)	Administrativa bestämmelser avseende godkännande av fordon, registrering och trafiksäkerhetsprovning.

vii)	It-tillämpningar som rör provning och administration.

b) Repetitionsutbildning eller lämplig examination

Medlemsstaterna ska se till att inspektörerna regelbundet erhåller repetitionsutbildning eller genomgår lämplig examination som tillhandahålls av medlemsstaten eller av ett godkänt utbildningscentrum i medlemsstaten.

Medlemsstaterna ska säkerställa att innehållet i repetitionsutbildningen eller examinationen gör det möjligt för inspektörer att underhålla och uppdatera nödvändiga kunskaper inom de områden som anges i led a i-vii) ovan.

3. Behörighetsbevis

Beviset, eller motsvarande dokumentation, som utfärdas för den inspektör som får genomföra trafiksäkerhetsprovningar ska omfatta åtminstone följande information:

—	Identifikation av inspektören (förnamn, efternamn).

—	Fordonskategorier för vilka inspektören får genomföra trafiksäkerhetsprovningar.

—	Utfärdande myndighet.

—	Utfärdandedatum.

BILAGA V

TILLSYNSORGAN

Regler och förfaranden för tillsynsorgan som utsetts av medlemsstaterna enligt artikel 14 ska omfatta åtminstone följande krav:

1. Tillsynsorganens uppgifter

Tillsynsorgan ska åtminstone genomföra följande uppgifter:

Tillsyn av provningscentrum:

—	Kontrollera om minimikraven för lokaler och provningsutrustning har uppfyllts.

—	Kontrollera att den godkända enheten uppfyller obligatoriska krav.

Kontroll av utbildning och examination av inspektörer:

—	Kontroll av inspektörernas grundutbildning.

—	Kontroll av inspektörernas regelbundna repetitionsutbildning.

—	Regelbunden repetitionsutbildning för inspektörerna i tillsynsorganen.

—	Genomföra eller kontrollera examination.

Granskning:

—	Förhandsgranskning av provningscentrum före godkännande.

—	Regelbundna granskningar av provningscentrum.

—	Särskild granskning vid oegentligheter.

—	Granskning av utbildningscentrum/examinationscentrum.

Kontroll genom att använda exempelvis följande åtgärder:

—	Ny provning av en statistiskt signifikant del av provade fordon.

—	Mystery shopper-kontroller (kan genomföras med defekt fordon).

—	Analys av resultat från trafiksäkerhetsprovningar (statistiska metoder).

—	Överklaga provningar.

—	Utreda klagomål.

e)	Kontroll av mätresultat vid trafiksäkerhetsprovningar.

Förslag om tillbakadragande eller upphävande av godkännande för provningscentrum och/eller inspektörer:

—	Om centrumet eller inspektören i fråga inte uppfyller ett väsentligt krav för godkännande.

—	Om större oegentligheter upptäcks.

—	Vid flera negativa granskningsresultat.

—	Om centrumet eller inspektören i fråga förlorar sitt goda anseende.

2. Krav på tillsynsorganet

Krav som gäller för personalen som anställts av tillsynsorganet ska omfatta följande områden:

—	Teknisk kompetens.

—	Opartiskhet.

—	Standarder för kvalificering och utbildning.

3. Innehåll i regler och förfaranden

Varje medlemsstat eller dess behöriga myndighet ska fastställa relevanta regler och förfaranden som åtminstone ska omfatta följande delar:

Krav som rör godkännande och kontroll av provningscentrum:

—	Ansökan om godkännande för att driva ett provningscentrum.

—	Ansvarsområden för provningscentrum.

—	Besök före godkännande för att kontrollera att alla krav är uppfyllda.

—	Godkännande av provningscentrum.

—	Regelbundna granskningar av provningscentrum.

—	Regelbundna kontroller av provningscentrum för att säkerställa fortsatt överensstämmelse med gällande regler och förfaranden.

—	Evidensbaserade oannonserade specialkontroller eller granskningar av provningscentrum.

—	Analys av testdata för att utröna om det finns bevis på bristande överensstämmelse med gällande regler och förfaranden.

—	Återkallande eller upphävande av godkännanden för provningscentrum.

Inspektörer på provningscentrum:

—	Krav för att bli en certifierad inspektör.

—	Grundutbildning, repetitionsutbildning och examination.

—	Återkallande eller upphävande av certifiering av inspektörer.

Utrustning och lokaler:

—	Krav på provningsutrustning.

—	Krav på provningslokaler.

—	Krav på skyltning.

—	Krav på underhåll och kalibrering av provningsutrustning.

—	Krav på datorsystem.

Tillsynsorgan:

—	Tillsynsorganens befogenheter.

—	Krav som gäller för tillsynsorganens personal.

—	Godkännanden och begränsningar.

29.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 127/134

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/47/EU

av den 3 april 2014

om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

(2)

(3)

Trafiksäkerhetsprovningen ingår i en övergripande ordning vars syfte är att säkerställa att fordon hålls i ett säkert och miljömässigt godtagbart skick under användning. Systemet bör omfatta periodiska trafiksäkerhetsprovningar för alla fordon och tekniska vägkontroller för fordon som används för kommersiella transporter, samt föreskriva ett förfarande för fordonsregistrering som gör det möjligt att upphäva ett tillstånd för ett fordon att användas på vägarna om fordonet utgör en direkt trafiksäkerhetsrisk. Periodisk provning bör vara det främsta verktyget för att säkerställa fordons trafiksäkerhet. Tekniska vägkontroller av nyttofordon bör endast utgöra ett komplement till periodisk provning.

(4)	Flera tekniska standarder och krav med avseende på fordonssäkerhet och miljöprestanda har antagits i unionen. Det är nödvändigt att med hjälp av oväntade tekniska vägkontroller säkerställa att fordon förblir trafiksäkra.

(5)

Tekniska vägkontroller är en mycket viktig del i arbetet för att åstadkomma en hög trafiksäkerhetsnivå för nyttofordon under hela livscykeln. Sådana kontroller ökar inte bara trafiksäkerheten och minskar fordonens utsläpp, utan minskar även risken för illojal konkurrens inom vägtransporter som följer av olika kontrollnivåer i olika medlemsstater.

(6)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 (3) inrättades Europeiska registret för vägtransportföretag (ERRU). Med hjälp av ERRU kan nationella elektroniska register över transportföretag sammanlänkas inom hela unionen, samtidigt som unionslagstiftningen om skydd av personuppgifter följs. Användningen av detta system, som drivs av den behöriga myndigheten i varje medlemsstat, underlättar samarbetet mellan medlemsstaterna.

(7)

Detta direktiv bör gälla för vissa nyttofordon med en konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim i de kategorier som definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (4). Det bör emellertid inte hindra medlemsstaterna från att genomföra tekniska vägkontroller av fordon som inte omfattas av det här direktivet eller kontrollera andra aspekter av vägtransporterna, särskilt gällande kör- och vilotid, eller transport av farligt gods.

(8)

(9)

Rapporter om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG (5) visar tydligt vikten av vägkontroller. Under perioden 2009–2010 rapporterades att över 350 000 fordon som varit föremål för tekniska vägkontroller i unionen var i ett sådant skick att de måste beläggas med körförbud. Rapporterna visar även betydande skillnader när det gäller resultaten av de kontroller som utförts i olika medlemsstater. Under perioden 2009–2010 kunde procentsatsen för upptäckt av vissa brister variera mellan 2,1 % hos alla fordon som kontrollerats i en medlemsstat och 48,3 % i en annan. Slutligen visar rapporterna betydande skillnader i antalet genomförda tekniska vägkontroller mellan olika medlemsstater. För att nå en bättre balans bör medlemsstaterna åta sig att genomföra ett lämpligt antal kontroller som står i proportion till antalet nyttofordon som är registrerade och/eller i bruk på deras territorium.

(10)

Skåpbilar, såsom fordon i kategori N1, och tillhörande släpvagnar omfattas inte av samma trafiksäkerhetskrav som på unionsnivå gäller för tunga nyttofordon, såsom bestämmelserna om körtider, kravet på utbildning för yrkesförare eller kravet på hastighetsbegränsande anordningar. Trots att fordon i kategori N1 inte omfattas av detta direktivs tillämpningsområde bör medlemsstaterna ta hänsyn till dem i sina övergripande strategier för trafiksäkerhet och vägkontroller.

(11)

För att undvika ytterligare administrationsarbete och kostnader och för att öka effektiviteten vid kontrollerna bör behöriga nationella myndigheter kunna besluta att för kontroll i första hand välja ut fordon som används av företag som inte uppfyller standarder för trafiksäkerhet och miljö, medan väl underhållna fordon som används av ansvarsfulla och säkerhetsmedvetna brukare belönas med färre kontroller. Ett urval av fordon för vägkontroll som bygger på brukarens riskprofil skulle kunna vara ett användbart verktyg för att kontrollera högriskföretag mer ingående och oftare.

(12)

Vägkontrollerna bör stödjas av ett riskvärderingssystem. Enligt förordning (EG) nr 1071/2009 måste medlemsstaterna utvidga det riskvärderingssystem som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG (6), när det gäller genomförandet av reglerna om körtid och viloperioder, till att omfatta andra angivna områden med anknytning till vägtransport, inbegripet trafiksäkerheten hos nyttofordon. Följaktligen bör uppgifterna om antalet brister och dessas allvarlighetsgrad införas i det riskvärderingssystem som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 2006/22/EG. Medlemsstaterna bör kunna besluta om lämpliga tekniska och administrativa arrangemang för användningen av riskvärderingssystemen. Effektiviteten hos riskvärderingssystemen inom hela unionen bör ytterligare undersökas, liksom frågan om en harmonisering av dem.

(13)	Innehavaren av registreringsbeviset och, i förekommande fall, fordonets brukare, bör vara ansvariga för att fordonet hålls i ett trafiksäkert skick.

(14)

När inspektörer utför tekniska vägkontroller bör de agera oberoende, och deras bedömning bör inte påverkas av någon intressekonflikt av till exempel ekonomisk eller personlig art, framför allt när det gäller föraren, brukaren eller innehavaren av registreringsbeviset, som skulle kunna inkräkta på ett opartiskt och objektivt beslutsfattande. Därför bör det inte finnas någon direkt koppling mellan inspektörernas ersättning och resultaten av de tekniska vägkontrollerna. Trots detta bör en medlemsstat kunna låta privata organ utföra både mera ingående tekniska vägkontroller och fordonsreparationer, även på samma fordon.

(15)

Tekniska vägkontroller bör bestå av grundläggande och, om så behövs, mer ingående kontroller. I båda fallen bör kontrollerna omfatta fordonets relevanta delar och system. För att åstadkomma harmonisering av mer ingående kontroller på unionsnivå bör det för varje provningskomponent införas rekommenderade provningsmetoder och exempel på brister och kategorisering av dessa med hänsyn till allvarlighetsgrad.

(16)

Lastsäkringen är avgörande för trafiksäkerheten. Lastsäkringen bör därför vara sådan, att fordonet kan klara av de accelerationer som uppstår då det används i trafiken. Av praktiska skäl bör de massakrafter som uppstår i samband med sådana accelerationer användas som gränsvärden på grundval av europeiska standarder. Personal som arbetar med att kontrollera att lastsäkringen är tillfredsställande bör ha lämplig utbildning.

(17)	Alla som arbetar med logistik, bland dem packare, lastare, åkerier, brukare och förare, har ansvar för att lasten är korrekt packad och lastad på ett lämpligt fordon.

(18)

Rapporter från vägkontroller upprättas i flera medlemsstater med elektroniska medel. I sådana fall bör en kopia av rapporten tillhandahållas föraren. All information från de tekniska vägkontrollerna bör överföras till en gemensam databas i den berörda medlemsstaten, så att data lätt kan behandlas och relevant information överföras utan att detta kräver mer administrativt arbete.

(19)

För att minska kontrollmyndigheternas administrativa börda, bör rapporter om grundläggande tekniska vägkontroller, också av tredjelandsregistrerade fordon, endast innehålla väsentlig information om att ett visst fordon genomgått sådan kontroll samt om resultaten av kontrollen. En detaljerad rapport bör endast krävas om en grundläggande kontroll följs av en mer ingående kontroll.

(20)	Kommissionen bör undersöka möjligheterna att kombinera rapportblanketten i bilaga IV med andra rapporter.

(21)

Genom att använda mobila kontrollenheter kan man minska fördröjningen och kostnaden för brukare eftersom mer ingående kontroller kan genomföras direkt på vägen. De mest närbelägna provningscentrum som praktiskt går att anlita, tillsammans med för ändamålet angivna anläggningar för vägkontroller, kan också användas för att genomföra mer ingående kontroller.

(22)

Personal som utför tekniska vägkontroller bör ha lämplig utbildning eller lämpliga kvalifikationer, också för att effektivt kunna utföra okulära kontroller. Inspektörer som utför mer ingående tekniska vägkontroller bör ha minst samma kompetens och uppfylla samma krav som de inspektörer som utför trafiksäkerhetsprovningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU (7). Medlemsstaterna bör kräva att inspektörer som genomför kontroller vid angivna anläggningar för vägkontroller eller med användning av mobila kontrollenheter uppfyller dessa krav eller likvärdiga krav som godkänts av den behöriga myndigheten.

(23)	För att hålla nere kostnaderna för användning av teknisk utrustning för en mer ingående vägkontroll, bör medlemsstaterna kunna ta ut en avgift om brister upptäckts. Denna avgift bör vara skälig och proportionell.

(24)

Samarbete och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna är avgörande för att ett mer harmoniserat system för vägkontroller ska kunna uppnås i hela unionen. Därför bör medlemsstaterna i mån av möjlighet samarbeta bättre, även under verksamhetens genomförande. Samarbetet bör omfatta periodisk organisation av samordnade tekniska vägkontroller.

(25)

För att säkerställa ett effektivt informationsutbyte mellan medlemsstaterna, bör det i varje medlemsstat finnas en kontaktpunkt för samarbetet med andra berörda behöriga myndigheter. Denna kontaktpunkt bör även sammanställa relevant statistik. Dessutom bör medlemsstaterna tillämpa en sammanhängande nationell efterlevnadsstrategi på sitt territorium och bör kunna utse ett organ som samordnar det arbetet. De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat bör utarbeta förfaranden för fastställande av tidsfrister och innehållet i den information som ska vidarebefordras.

(26)	Då kontaktpunkter utses bör konstitutionella bestämmelser och den befogenhetsnivå som följer därav respekteras.

(27)

För att möjliggöra övervakning av det system för vägkontroller som genomförts i unionen, bör medlemsstaterna före den 31 mars 2021 och före den 31 mars vartannat åt därefter rapportera resultaten från de genomförda tekniska vägkontrollerna till kommissionen. Kommissionen bör vidarebefordra den insamlade informationen till Europaparlamentet och rådet.

(28)

För att minimera tidsspillan för företag och förare och öka effekten överlag av vägkontrollerna bör det uppmuntras att de tekniska vägkontrollerna genomförs jämsides med kontroller av att sociallagstiftningen för vägtransporter följs, framför allt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 (8), direktiv 2006/22/EG och rådets förordning (EEG) nr 3821/85 (9).

(29)

Medlemsstaterna bör föreskriva sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv och säkerställa att de genomförs. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna bör framför allt ta med lämpliga åtgärder om en förare eller brukare inte samarbetat med inspektören och om ett fordon med farliga brister använts utan tillstånd.

(30)	För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (10).

(31)

Kommissionen bör inte anta genomförandeakter om förfarandena för anmälan av fordon med större eller farliga brister till kontaktpunkterna i registreringsmedlemsstaterna, eller om dataformatet för översändandet till kommissionen av den information om kontrollerade fordon som insamlats av medlemsstaterna, om den kommitté som inrättas genom detta direktiv inte avger något yttrande om det utkast till genomförandeakt som kommissionen har lagt fram.

(32)

I syfte att när så är lämpligt uppdatera artikel 2.1 och punkt 6 i bilaga IV, utan att detta direktivs tillämpningsområde påverkas, uppdatera punkt 2 i bilaga II i fråga om metoder och anpassa punkt 2 i bilaga II med avseende på förteckningen över komponenter som ska provas, provningsmetoder, orsaker till underkännanden och bedömning av brister, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(33)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förbättra trafiksäkerheten genom att fastställa gemensamma minimikrav och harmoniserade regler för tekniska vägkontroller av fordon i trafik inom unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(34)	Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, till vilken det hänvisas i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen.

(35)	Genom detta direktiv utvecklas det befintliga systemet för tekniska vägkontroller, uppdateras de tekniska kraven i direktiv 2000/30/EG och integreras reglerna i kommissionens rekommendation 2010/379/EU (11). Direktiv 2000/30/EG bör därför upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

KAPITEL I

SYFTE, DEFINITIONER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Syfte

I syfte att förbättra trafiksäkerheten och miljön fastställs genom detta direktiv minimikrav för ett system för tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon som går i trafik på medlemsstaternas territorium.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Direktivet gäller nyttofordon med en konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim i följande kategorier enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG (12) och direktiv 2007/46/EG

a)	Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för transport av personer och deras bagage och som har mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen – fordonskategorierna M2 och M3.

b)	Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för godstransport med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton – fordonskategorierna N2 och N3.

c)	Släpvagnar som har konstruerats och tillverkats för gods- eller persontransport, samt som husrum, med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton – fordonskategorierna O3 och O4.

d)	Hjultraktorer i kategori T5 som främst används på allmän väg för kommersiella vägtransporter med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 40 km/tim.

2. Direktivet påverkar inte medlemsstaternas rätt att genomföra tekniska vägkontroller av fordon som inte omfattas av detta direktiv, såsom lätta nyttofordon i kategori N1 med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton, och att kontrollera andra aspekter av vägtransport och trafiksäkerhet eller genomföra kontroller på andra platser än på allmän väg. Ingenting i detta direktiv hindrar en medlemsstat från att av trafiksäkerhetsskäl begränsa användningen av en viss fordonstyp till vissa delar av sitt vägnät.

Artikel 3

Definitioner

Följande definitioner ska endast gälla i detta direktiv:

1. fordon: ett icke spårbundet motorfordon eller dess släpvagn.

2. motorfordon: ett motordrivet fordon på hjul som framdrivs av egen kraft med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim.

3. släpvagn: ett icke självgående fordon på hjul som har konstruerats och tillverkats för att dras av ett motorfordon.

4. påhängsvagn: en släpvagn som har konstruerats för att kopplas till ett motorfordon på så sätt att en del av påhängsvagnen vilar på motorfordonet och att en väsentlig del av påhängsvagnens vikt och dess lasts vikt upptas av motorfordonet.

5. last: alla varor som normalt skulle placeras i eller på den del av ett fordon som konstruerats för att bära last och som inte är varaktigt fastsatt på fordonet, vilket omfattar objekt på lastbärare, som spjällådor, växelflak eller containrar på fordon.

6. nyttofordon: ett motorfordon och dess släpvagn eller påhängsvagn som främst används för transport av varor eller passagerare i kommersiellt syfte, såsom transport för annans räkning mot ersättning eller transport för egen räkning eller annat yrkesmässigt syfte.

7. fordon som är registrerat i en medlemsstat: ett fordon som är registrerat eller som tagits i bruk i en medlemsstat.

8. innehavare av registreringsbevis: den juridiska eller fysiska person i vars namn fordonet är registrerat.

9. företag: ett företag enligt definitionen i artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1071/2009.

10. teknisk vägkontroll: en oväntad teknisk kontroll av trafiksäkerheten hos ett nyttofordon, som genomförs av en medlemsstats behöriga myndigheter eller under direkt överinseende av dem.

11. allmän väg: en för allmän trafik upplåten väg, såsom lokala, regionala eller nationella vägar, huvudvägar, motortrafikleder eller motorvägar.

12. trafiksäkerhetsprovning: kontroll i enlighet med artikel 3.9 i direktiv 2014/45/EU.

13. trafiksäkerhetsintyg: en rapport från trafiksäkerhetsprovningen, som utfärdats av den behöriga myndigheten eller ett provningscentrum och som innehåller resultatet av trafiksäkerhetsprovningen.

14. behörig myndighet: en myndighet eller ett offentligt organ som av en medlemsstat har getts ansvar för hanteringen av systemet för tekniska vägkontroller, inklusive i tillämpliga fall genomförandet av tekniska vägkontroller.

15. inspektör: en person som av en medlemsstat eller dess behöriga myndighet getts tillstånd att genomföra grundläggande och/eller mer ingående tekniska vägkontroller.

16. brister: tekniska defekter och andra avvikelser från kraven som konstaterats vid en teknisk vägkontroll.

17. samordnad vägkontroll: en teknisk vägkontroll som genomförs gemensamt av två eller flera medlemsstaters behöriga myndigheter.

18. brukare: en fysisk eller juridisk person som använder ett fordon och samtidigt är fordonets ägare, eller som av fordonets ägare fått tillstånd att använda fordonet.

19. mobil kontrollenhet: ett transporterbart system med den testutrustning som behövs för genomförandet av mer ingående tekniska vägkontroller och vars personal består av inspektörer med kompetens att genomföra mer ingående vägkontroller.

20. angiven anläggning för vägkontroller: ett fastställt område där grundläggande och/eller mer ingående tekniska vägkontroller genomförs och där det också kan finnas varaktigt installerad testutrustning.

KAPITEL II

SYSTEM FÖR TEKNISKA VÄGKONTROLLER OCH ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 4

System för vägkontroller

Systemet med tekniska vägkontroller ska omfatta grundläggande tekniska vägkontroller enligt artikel 10.1 och mer ingående tekniska vägkontroller enligt artikel 10.2.

Artikel 5

Antalet fordon som ska kontrolleras angivet i procent

1. För fordon som avses i artikel 2.1 a, b och c ska varje kalenderår det totala antalet grundläggande tekniska vägkontroller i unionen motsvara minst 5 % av det totala antalet av dessa fordon som är registrerade i medlemsstaterna.

2. Varje medlemsstat ska sträva efter att genomföra ett lämpligt antal grundläggande tekniska vägkontroller, som står i proportion till det totala antalet sådana fordon som är registrerade på dess territorium.

3. Information om kontrollerade fordon ska lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 20.1.

Artikel 6

Riskvärderingssystem

För fordon av som avses i artikel 2.1 a, b och c ska medlemsstaterna se till att den information om antalet brister och dessas allvarlighetsgrad som anges i bilaga II och, i tillämpliga fall, bilaga III, som upptäckts hos de fordon som används av enskilda företag införs i det riskvärderingssystem som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 2006/22/EG. Då ett företag tilldelas en riskprofil får medlemsstaterna använda de kriterier som fastställs i bilaga I. Den informationen ska användas för att kontrollera företag med en hög riskvärdering oftare och mer ingående. Riskvärderingssystemet ska hanteras av medlemsstatens behöriga myndigheter.

Vid genomförandet av första stycket ska registreringsmedlemsstaten använda den information den fått från andra medlemsstater i enlighet med artikel 18.1.

Medlemsstaterna får tillåta ytterligare trafiksäkerhetsprovningar på frivillig basis. Information om efterlevnad av trafiksäkerhetskraven som erhålls till följd av frivilliga provningar får tas i beaktande för att förbättra ett företags riskprofil.

Artikel 7

Ansvarsområden

1. Medlemsstaterna ska kräva att trafiksäkerhetsintyget från den senaste periodiska trafiksäkerhetsprovningen eller en kopia av det, eller, om intyget upprättats i elektronisk form, en utskrift av det i form av bestyrkt kopia eller i original, och rapporten från den senaste tekniska vägkontrollen finns i fordonet, om de finns tillgängliga. Medlemsstaterna får låta sina myndigheter godta elektroniska bevis för sådana kontroller, om upplysningar i det avseendet finns tillgängliga.

2. Medlemsstaterna ska kräva att företag och förare av ett fordon som genomgår en teknisk vägkontroll samarbetar med inspektörerna och ger dem tillträde till fordonet, dess delar och all relevant dokumentation för kontrollen.

3. Medlemsstaterna ska se till att företagens ansvar för att hålla sina fordon i trafiksäkert skick fastställs, utan att det påverkar det ansvar som förarna av de fordonen har.

Artikel 8

Inspektörer

1. När de väljer ut ett fordon för teknisk vägkontroll och när de genomför kontrollen, ska inspektörerna avhålla sig från diskriminering på grund av förarens nationalitet eller det land i vilket fordonet är registrerat eller har tagits i bruk.

2. Vid genomförandet av en teknisk vägkontroll ska inspektören vara fri från intressekonflikter som skulle kunna inkräkta på ett opartiskt och objektivt beslutsfattande.

3. Inspektörernas ersättning får inte vara direkt kopplad till resultaten av grundläggande eller mer ingående tekniska vägkontroller.

4. Mer ingående tekniska vägkontroller ska genomföras av inspektörer som uppfyller de minimikrav på kompetens och utbildning som fastställs i artikel 13 i och bilaga IV till direktiv 2014/45/EU. Medlemsstaterna får föreskriva att inspektörer som genomför kontroller vid angivna anläggningar för vägkontroller eller med användning av mobila kontrollenheter ska uppfylla dessa krav eller likvärdiga krav som godkänts av den behöriga myndigheten.

KAPITEL III

KONTROLLFÖRFARANDEN

Artikel 9

Val av fordon för grundläggande teknisk vägkontroll

Vid identifiering av fordon som ska genomgå en grundläggande teknisk vägkontroll får inspektörerna i första hand välja fordon som används av företag med en högriskprofil enligt direktiv 2006/22/EG. Fordon får också väljas ut för kontroll slumpmässigt eller vid misstanke om att fordonet utgör en risk för trafiksäkerheten eller miljön.

Artikel 10

De tekniska vägkontrollernas innehåll och metoder

1. Medlemsstaterna ska se till att de fordon som valts ut i enlighet med artikel 9 genomgår en grundläggande teknisk vägkontroll.

Vid varje grundläggande teknisk vägkontroll av ett fordon:

a)	ska inspektören kontrollera det senaste trafiksäkerhetsintyget och den senaste tekniska vägkontrollrapporten, om de finns tillgängliga, som förvaras i fordonet, eller elektroniska bevis för dessa enligt artikel 7.1,

b)	ska inspektören göra en okulär bedömning av fordonets tekniska skick,

c)	får inspektören göra en okulär bedömning av fordonets lastsäkring i enlighet med artikel 13,

får inspektören utföra tekniska kontroller med valfri metod som bedöms lämplig. Sådana tekniska kontroller får genomföras för att underbygga ett beslut om att fordonet ska genomgå en mer ingående teknisk vägkontroll eller för att begära att brister åtgärdas utan dröjsmål i enlighet med artikel 14.1.

Inspektören ska kontrollera om eventuella brister som anges i rapporten från den föregående tekniska vägkontrollen har åtgärdats.

2. På grundval av resultatet från den grundläggande kontrollen, ska inspektören besluta om fordonet eller dess släpvagn bör genomgå en mer ingående vägkontroll.

3. En mer ingående teknisk vägkontroll ska omfatta de komponenter som förtecknas i bilaga II och som anses vara nödvändiga och relevanta, varvid särskild hänsyn ska tas till säkerheten hos bromsarna, däcken, hjulen och chassit och till störningar som fordonet orsakar, samt de rekommenderade metoder som gäller för provning av dessa komponenter.

4. Om trafiksäkerhetsintyget eller en rapport från en vägkontroll visar att kontroll av en av de komponenter som förtecknas i bilaga II har genomförts under de föregående tre månaderna, ska inspektören inte kontrollera denna komponent, utom när en sådan kontroll är motiverad på grund av en uppenbar brist.

Artikel 11

Kontrollanläggningar

1. En mer ingående teknisk vägkontroll ska genomföras med en mobil kontrollenhet, i en angiven anläggning för vägkontroller eller i ett provningscentrum som avses i direktiv 2014/45/EU.

2. Om en mer ingående kontroll ska utföras i ett provningscentrum eller en angiven anläggning för vägkontroller ska den utföras snarast möjligt i närmast möjliga centrum eller anläggning.

3. Mobila kontrollenheter och angivna anläggningar för vägkontroll ska ha lämplig utrustning för att genomföra mer ingående tekniska vägkontroller, vilket innefattar utrustning för att kontrollera skicket på fordonets bromsar, bromseffektivitet, styrning och fjädring samt vid behov störningar som fordonet orsakar. Om mobila kontrollenheter eller angivna anläggningar för vägkontroll saknar den utrustning som krävs för att kontrollera en komponent som angetts vid en grundläggande kontroll, ska fordonet hänvisas till ett provningscentrum eller en anläggning där en ingående kontroll av denna komponent kan utföras.

Artikel 12

Bedömning av brister

1. För varje komponent som ska kontrolleras återfinns i bilaga II en förteckning över möjliga brister och deras allvarlighetsgrad, och den förteckningen ska användas vid tekniska vägkontroller.

2. Brister som upptäcks vid tekniska vägkontroller av fordon ska kategoriseras i följande grupper:

a)	Mindre brister, som inte har någon betydande inverkan på fordonets säkerhet eller påverkar miljön samt andra mindre avvikelser från kraven.

b)	Större brister, som kan äventyra fordonets säkerhet eller påverka miljön eller som kan innebära att andra trafikanter utsätts för risker, samt andra mer betydande avvikelser från kraven.

c)	Farliga brister, som utgör en direkt och omedelbar risk för trafiksäkerheten eller påverkar miljön.

3. Ett fordon som har brister inom fler än en grupp enligt punkt 2 ska klassificeras enligt den allvarligare bristen. Ett fordon som uppvisar flera brister inom samma kontrollområden såsom de definieras för den tekniska vägkontrollens omfattning enligt punkt 1 i bilaga II, får klassificeras i närmaste högre allvarliga bristgrupp, om det anses att den kombinerade effekten av dessa brister resulterar i en högre risk för trafiksäkerheten.

Artikel 13

Kontroll av lastsäkring

1. Under en vägkontroll får fordonet underkastas en kontroll av sin lastsäkring i enlighet med bilaga III, för att säkerställa att lasten är säkrad på ett sådant sätt att den inte hindrar en säker körning eller utgör en risk för liv, hälsa, egendom eller miljön. Kontroller får utföras för att verifiera att lastenheter vid alla typer av drift av fordonet, inbegripet nödsituationer eller start i uppförsbacke,

—	kan förskjutas endast minimalt från sitt läge i förhållande till varandra, väggar eller andra ytor i fordonet, och

—	inte kan förskjutas från lastutrymmet eller hamna utanför lastytan.

2. Utan att det påverkar de krav som är tillämpliga på transport av vissa varukategorier, t.ex. de som omfattas av den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) (13), får lastsäkring och kontroll av lastsäkring utföras i enlighet med principerna och, i tillämpliga fall, standarderna i avsnitt I i bilaga III. Den senaste versionen av standarderna enligt avsnitt I.5 i bilaga III får användas.

3. De uppföljningsförfaranden som avses i artikel 14 får även tillämpas vid större eller farliga brister relaterade till lastsäkring.

4. Medlemsstaterna ska se till att personal som deltar i lastsäkringskontroller har fått lämplig utbildning för detta.

Artikel 14

Uppföljning vid större brister eller farliga brister

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14.3 ska medlemsstaterna föreskriva att större eller farliga brister som identifierats vid en grundläggande eller mer ingående kontroll ska åtgärdas innan fordonet ytterligare används på allmän väg.

2. Inspektören får besluta att fordonet ska genomgå en fullständig trafiksäkerhetsprovning inom en angiven tidsfrist, om fordonet är registrerat i den medlemsstat där den tekniska vägkontrollen har genomförts. Om fordonet är registrerat i en annan medlemsstat, får den behöriga myndigheten via de kontaktpunkter som avses i artikel 17 begära att den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten ska genomföra en ny trafiksäkerhetsprovning av fordonet enligt förfarandet i artikel 18.2. Om större eller farliga brister konstateras hos ett fordon som är registrerat utanför unionen, får medlemsstaten besluta att informera den behöriga myndigheten i det land där fordonet är registrerat.

3. Vid alla brister som måste åtgärdas snabbt eller omedelbart på grund av att de utgör en direkt och omedelbar risk för trafiksäkerheten, ska medlemsstaten eller den berörda behöriga myndigheten begränsa eller förbjuda användningen av fordonet fram till dess att de bristerna har åtgärdats. Ett sådant fordon får tillåtas att användas för att föras till en av de närmaste verkstäderna där bristerna kan åtgärdas, på villkor att de farliga bristerna i fråga har åtgärdats på ett sådant sätt att fordonet kan föras till verkstaden och att detta inte innebär en omedelbar risk för passagerare eller andra trafikanter. Vid alla brister som inte måste åtgärdas omedelbart får medlemsstaterna eller den berörda behöriga myndigheten besluta om på vilka villkor och en skälig tidsperiod under vilken fordonet får användas innan bristerna åtgärdas.

Om fordonet inte kan åtgärdas på ett sådant sätt att det kan föras till verkstaden, får det föras till en tillgänglig plats där det kan repareras.

Artikel 15

Kontrollavgifter

När brister har identifierats efter en mer ingående kontroll, får medlemsstaterna kräva en skälig och proportionell avgift som bör knytas till kostnaderna för kontrollen.

Artikel 16

Kontrollrapport och databaser för tekniska vägkontroller

1. För varje grundläggande teknisk vägkontroll som genomförs ska följande uppgifter lämnas till den behöriga myndigheten:

a)	Fordonets registreringsland.

b)	Fordonskategori.

c)	Resultatet av den grundläggande tekniska vägkontrollen.

2. När en mer ingående kontroll har genomförts ska inspektören upprätta en rapport i enlighet med bilaga IV. Medlemsstaterna ska se till att föraren av fordonet får en kopia av kontrollrapporten.

3. Inspektören ska vidarebefordra resultaten av den mer ingående tekniska vägkontrollen till den behöriga myndigheten inom en rimlig tid efter kontrollen. Den behöriga myndigheten ska, i enlighet med gällande uppgiftsskyddslagstiftning, spara den informationen i minst 36 månader från datumet för mottagande.

KAPITEL IV

SAMARBETE OCH INFORMATIONSUTBYTE

Artikel 17

Utseende av kontaktpunkt

1. Medlemsstaterna ska utse en kontaktpunkt som ska

—	säkerställa samordning med kontaktpunkter som utsetts av andra medlemsstater beträffande åtgärder enligt artikel 18,

—	vidarebefordra den information som avses i artikel 20 till kommissionen,

—	när så är lämpligt säkerställa annat eventuellt informationsutbyte med och stöd till kontaktpunkterna i andra medlemsstater.

Artikel 18

Samarbete mellan medlemsstaterna

1. När större eller farliga brister, eller brister som leder till en inskränkning av eller förbud mot fordonets användning, identifierats hos ett fordon som inte är registrerat i den medlemsstat där kontrollen genomförs, ska kontaktpunkten anmäla kontrollresultaten till kontaktpunkten i den medlemsstat där fordonet är registrerat. Anmälan ska innehålla de delar av vägkontrollrapporten som fastställs i bilaga IV och ska helst lämnas genom det nationella elektroniska register som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1071/2009. Kommissionen ska fastställa närmare bestämmelser för förfarandet för anmälan av fordon med större eller farliga brister till kontaktpunkten i medlemsstaten där fordonet är registrerat, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 23.2.

2. När större eller farliga brister identifieras hos ett fordon, får kontaktpunkten i den medlemsstat där fordonet har kontrollerats via kontaktpunkten begära att den behöriga myndigheten i den medlemsstat där fordonet är registrerat, via kontaktpunkten i den senare medlemsstaten, vidtar lämpliga uppföljningsåtgärder, som att låta fordonet genomgå en ny trafiksäkerhetsprovning enligt artikel 14.

Artikel 19

Samordnade tekniska vägkontroller

Medlemsstaterna ska på årsbasis regelbundet genomföra samordnade vägkontroller. Medlemsstaterna får samordna dessa kontroller med dem som föreskrivs i artikel 5 i direktiv 2006/22/EG.

Artikel 20

Rapportering av uppgifter till kommissionen

1. Före den 31 mars 2021 och före den 31 mars vartannat år därefter ska medlemsstaterna till kommissionen på elektronisk väg översända den information som samlats in under de två föregående kalenderåren avseende de fordon som kontrollerats på deras territorium. Informationen ska innehålla följande:

a)	Antalet kontrollerade fordon.

b)	Fordonskategorier som kontrollerats.

c)	Registreringsland för varje fordon som kontrollerats.

d)	Vid mer ingående kontroller, vilka områden som kontrollerats och vilka komponenter som underkänts i enlighet med punkt 10 i bilaga IV.

Den första rapporten ska omfatta en period på två år som inleds den 1 januari 2019.

2. Kommissionen ska i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 23.2 fastställa närmare bestämmelser för i vilket format den information som avses i punkt 1 ska insändas elektroniskt. I avvaktan på att sådana bestämmelser fastställs ska standardformuläret i bilaga V användas.

Kommissionen ska vidarebefordra den insamlade informationen till Europaparlamentet och rådet.

KAPITEL V

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Artikel 21

Delegerade akter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 22 för att

—	vid behov uppdatera artikel 2.1 och punkt 6 i bilaga IV för att beakta ändringar av fordonskategorierna till följd av ändringar i den lagstiftning som avses i den artikeln, utan att det påverkar detta direktivs tillämpningsområde,

—	uppdatera punkt 2 i bilaga II med avseende på metoder i de fall då effektivare provningsmetoder utvecklas och utan att utvidga förteckningen över komponenter som ska provas,

—

anpassa punkt 2 i bilaga II efter en positiv kostnads-nyttoanalys rörande förteckningen över komponenter som ska provas, provningsmetoder, orsaker till underkännande och bedömning av brister, vid ändring av obligatoriska krav som är relevanta för typgodkännande i unionens säkerhets- eller miljölagstiftning.

Artikel 22

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 21 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 19 maj 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 21 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 21 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av den perioden har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 23

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska bistås av den trafiksäkerhetskommitté som avses i direktiv 2014/45/EU. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När hänvisning görs till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

Rapportering

1. Kommissionen ska senast den 20 maj 2016 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet och effekterna av detta direktiv. Rapporten ska framför allt innehålla en analys av hur direktivet har bidragit till att förbättra trafiksäkerheten samt av kostnaderna för och nyttan av att i direktivets tillämpningsområde även inbegripa fordon i kategorierna N1 och O2.

2. Kommissionen ska senast den 20 maj 2022 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen och effekterna av detta direktiv, särskilt i fråga om riskvärderingssystemens effektivitet och harmoniseringen av dem, framför allt när det gäller att fastställa en riskprofil som möjliggör inbördes jämförelser mellan de olika berörda företagen. Rapporten ska åtföljas av en detaljerad konsekvensbedömning där kostnaderna och nyttan i hela unionen analyseras. Konsekvensbedömningen ska göras tillgänglig för Europaparlamentet och rådet minst sex månader innan eventuella lagstiftningsförslag läggs fram för att, om så är lämpligt, i tillämpningsområdet för detta direktiv inkludera nya fordonskategorier.

Artikel 25

Sanktioner

Artikel 26

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 20 maj 2017 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 maj 2018.

De ska tillämpa bestämmelserna beträffande det riskvärderingssystem som avses i artikel 6 i detta direktiv från och med den 20 maj 2019.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 27

Upphävande

Direktiv 2000/30/EG ska upphöra att gälla med verkan från den 20 maj 2018.

Artikel 28

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 29

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 3 april 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande

(1) EUT C 44, 15.2.2013, s. 128.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 mars 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 mars 2014.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen (EGT L 203, 10.8.2000, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (EUT L 102, 11.4.2006, s. 35).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (se sidan 51i detta nummer av EUT).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, 11.4.2006, s. 1).

(9) Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (EGT L 370, 31.12.1985, s. 8).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(11) Kommissionens rekommendation 2010/379/EU av den 5 juli 2010 om riskbedömning av brister som upptäcks vid vägkontroller av trafiksäkerheten (hos nyttofordon) i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG (EUT L 173, 8.7.2010, s. 97).

(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG (EUT L 171, 9.7.2003, s. 1).

(13) Införlivad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13), ändrad bland annat genom kommissionens direktiv 2012/45/EU (EUT L 332, 4.12.2012, s. 18).

BILAGA I

RISKVÄRDERINGSSYSTEMETS BESTÅNDSDELAR

Riskvärderingssystemet ska utgöra grunden för ett riktat urval av fordon som används av företag som har haft problem med att uppfylla kraven på fordonsunderhåll och trafiksäkerhet. I systemet ska man ta hänsyn till resultat från både periodiska trafiksäkerhetsprovningar och tekniska vägkontroller.

I riskvärderingssystemet ska följande parametrar beaktas för att fastställa riskvärderingen av det berörda företaget:

—	Antal brister.

—	Bristernas allvarlighet.

—	Antal tekniska vägkontroller eller periodiska och frivilliga trafiksäkerhetsprovningar.

—	Tidsfaktor.

Bristerna ska viktas med hänsyn till allvarlighetsgrad med hjälp av följande faktorer:

—	=	Farliga brister	=	40
—	=	Större brister	=	10
—	=	Mindre brister	=	1

Utvecklingen av ett företags (fordons-)situation ska speglas genom att tillämpa en lägre viktning för ”äldre” kontrollresultat (brister) än för ”nyare” resultat enligt följande faktorer:

—	År 1 = de senaste 12 månaderna = faktor 3

—	År 2 = månad 13–24 = faktor 2

—	År 3 = månad 25–36 = faktor 1

Detta gäller endast vid beräkning av den övergripande riskvärderingen.

Riskvärderingen ska beräknas med följande formler:

Formeln för övergripande riskvärdering

där:

RR	=	övergripande riskvärderingsbetyg
DYi	=	totalt för defekter under år 1, 2 och 3
DY1	=	under år 1
#…	=	antal …
DD	=	farliga brister
MaD	=	större brister
MiD	=	mindre brister
C	=	kontroller (tekniska vägkontroller eller periodiska och frivilliga trafiksäkerhetsprovningar) under år 1, 2 och 3

Formeln för årlig riskvärdering

där:

AR	=	årligt riskbetyg
# …	=	antal …
DD	=	farliga brister
MaD	=	större brister
MiD	=	mindre brister
C	=	kontroller (tekniska vägkontroller eller periodiska och frivilliga trafiksäkerhetsprovningar)

Den årliga risken ska användas för att bedöma företagets utveckling under åren.

Klassificeringen av företag (fordon) som baseras på den övergripande riskvärderingen ska utföras så att företagen (fordonen) fördelas enligt följande:

—	< 30 % låg risk

—	30 % – 80 % medelstor risk

—	> 80 % hög risk.

BILAGA II

DEN TEKNISKA VÄGKONTROLLENS OMFATTNING

1. KONTROLLOMRÅDEN

(0)

Identifiering av fordonet

(1)

Bromsutrustning

(2)

Styrning

(3)

Sikt

(4)

Belysningsutrustning och delar av elsystem

(5)

Axlar, hjul, däck och fjädring

(6)

Chassi och chassiinfästningar

(7)

Övrig utrustning

(8)

Störningar

(9)

Ytterligare provningar för passagerarfordon i kategorierna M2 och M3

2. KRAV VID KONTROLL

Punkter som endast kan kontrolleras med hjälp av utrustning har markerats med E.

Punkter som endast kan kontrolleras i viss utsträckning utan utrustning har markerats med (+ E).

Om en kontrollmetod beskrivs som okulär kontroll innebär det att inspektören, förutom att titta på de berörda punkterna, i tillämpliga fall även ska prova dem, utvärdera buller från dem eller använda andra lämpliga kontrollmedel utan att använda någon utrustning.

Tekniska vägkontroller kan omfatta punkterna i tabell 1, där det också anges vilka rekommenderade provningsmetoder som bör användas. Ingenting i denna bilaga ska hindra en inspektör från att i tillämpliga fall använda extrautrustning som lyftanordningar eller servicegropar.

Provningarna ska utföras med hjälp av den teknik och utrustning som finns tillgänglig i dagens läge, utan användning av verktyg för att montera isär fordonet eller avlägsna någon del av det. Provningen får också inbegripa kontroll av att fordonets delar och komponenter uppfyller de säkerhets- och miljökrav som var gällande vid tiden för godkännandet eller, i tillämpliga fall, tiden för efterjusteringen.

Om fordonets konstruktion inte möjliggör användning av de provningsmetoder som anges i denna bilaga, ska provningen utföras i enlighet med de rekommenderade provningsmetoder som godtagits av de behöriga myndigheterna.

3. INNEHÅLL I OCH METODER FÖR PROVNINGEN, BEDÖMNING AV BRISTER HOS FORDON

Provningen ska omfatta de punkter som anses nödvändiga och relevanta, med särskilt beaktande av säkerheten när det gäller bromsar, däck, hjul, chassi och störningar, och de rekommenderade metoder som anges i nedanstående tabell.

För varje fordonssystem och komponent som genomgår provning ska bedömningen av brister genomföras i enlighet med kriterierna i den tabellen utifrån det enskilda fallet.

Brister som inte tas upp i förteckningen i denna bilaga ska bedömas med hänsyn till trafiksäkerhetsrisken.

Komponent

Metod

Orsak till underkännande

Bedömning av brister

Mindre

Större

Farliga

IDENTIFIERING AV FORDONET

0.1	Registreringsskyltar (om sådana behövs enligt kraven 1

Okulär kontroll.

Registreringsskyltar saknas eller är så dåligt fästa att de riskerar att falla av.

Text saknas eller är oläslig.

Överensstämmer inte med fordonets handlingar.

0.2	Fordonets identifierings/chassi-/serienummer

Okulär kontroll.

Saknas eller kan inte hittas.

Ofullständigt, oläsligt, uppenbarligen förfalskat eller ej överensstämmande med fordonshandlingarna.

Oläsliga fordonshandlingar eller skrivfel.

BROMSUTRUSTNING

1.1

Mekaniskt skick och funktion

1.1.1

Färdbromsens pedalaxel/manöverspak

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift.

Obs: Fordon med servobromssystem ska kontrolleras när motorn är avstängd.

Pedalaxeln svårmanövrerad.

Stort slitage eller glapp.

1.1.2

Pedalens/ manöverspakens skick och manöverorganets slaglängd

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift.

Obs: Fordon med servobromssystem ska kontrolleras när motorn är avstängd.

För stor eller för liten tillgänglig slaglängd.

Bromsen har inte full bromsverkan eller är blockerad.

Felaktig utväxling på manöverorganet.

Om funktionen är påverkad.

Halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned.

1.1.3

Vakuumpump eller kompressor och behållare

Okulär kontroll av komponenterna vid normalt arbetstryck. Kontrollera den tid det tar för vakuum eller lufttryck att nå säkert driftvärde samt funktionen hos varningsanordning, flerkrets-skyddsventil och övertrycksventil.

Otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst fyra gånger efter det att larmsystemet har utlösts (eller manometerutslaget anger fara).

Minst två aktiveringar av bromsen efter det att larmsystemet utlösts (eller manometerutslaget anger fara).

Den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde är för lång enligt kraven 1.

Flerkretsskyddsventilen eller övertrycksventilen fungerar inte.

Läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage.

Yttre skada som sannolikt påverkar bromssystemets funktion.

Reservbromsens prestanda uppfylls inte.

1.1.4

Indikator eller mätare för otillräckligt tryck

Funktionsprovning.

Felaktig eller skadad indikator eller mätare.

Lågt tryck går inte att identifiera.

1.1.5

Hand-manövrerad bromsventil

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift.

Manöverorganet spräckt, skadat eller starkt förslitet.

Manöverorganet bristfälligt fastsatt vid ventilen eller ventilen bristfälligt fastsatt.

Lösa kopplingar eller läckor i systemet.

Otillfredsställande funktion.

1.1.6

Parkeringsbroms-aktivator, manöverarm, låsmekanism, elektrisk parkeringsbroms

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift.

Låsmekanismen otillräcklig.

Slitage på manöverarmens axel eller på låsmekanismen.

För stort slitage.

För stor slaglängd (felaktig inställning).

Aktivatorn saknas, är skadad eller fungerar inte.

Bristfällig funktion, varningsindikator felaktig.

1.1.7

Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler)

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift.

Skadad ventil eller luftläckage.

Om funktionen är påverkad.

Kompressorns oljeförbrukning för stor.

Ventil felaktig eller bristfälligt monterad.

Förlust eller läckage av hydraulvätska.

Om funktionen är påverkad.

1.1.8

Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska)

Koppla ur och återanslut bromssystemets alla kopplingar mellan dragfordon och släpvagn.

Kran eller självstängande ventil defekt.

Om funktionen är påverkad.

Kran eller ventil felaktig eller bristfälligt monterad.

Om funktionen är påverkad.

Otillräcklig täthet.

Om funktionen är påverkad.

Otillräcklig funktion.

Bromsens funktion påverkad.

1.1.9

Energi-ackumulator/ trycklufts-behållare

Okulär kontroll.

Behållare lätt skadad eller korroderad.

Behållare svårt skadad. Korroderad eller otät.

Avtappningsanordning fungerar inte.

Behållare felaktig eller bristfälligt monterad.

1.1.10

Servostyr-enheter, huvudcylinder (hydraulsystem)

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift, om möjligt.

Servoenhet defekt eller ineffektiv.

Om den inte fungerar.

Huvudcylinder defekt, broms fungerar fortfarande.

Huvudcylinder defekt eller otät.

Huvudcylinder bristfälligt fastsatt, broms fungerar fortfarande.

Huvudcylinder bristfälligt fastsatt.

Otillräcklig mängd bromsvätska under markering för miniminivå.

Bromsvätska långt under markering för miniminivå.

Ingen bromsvätska synlig.

Lock på huvudcylindern saknas.

Kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt.

Bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivå.

1.1.11

Bromsrör

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift, om möjligt.

Hög risk för funktionsfel eller brott.

Otätheter i rör eller kopplingar (tryckluftbromssystem).

Otätheter i rör eller kopplingar (hydraulbromssystem).

Skadade eller kraftigt korroderade rör.

Påverkar bromsarnas funktion genom blockering eller hög risk för läckage.

Felmonterade rör.

Risk för skada.

1.1.12

Bromsslangar

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift, om möjligt.

Hög risk för funktionsfel eller brott.

Slangar skadade, skavda, snodda eller för korta.

Skadade eller skavda slangar.

Otätheter i slangar eller kopplingar (tryckluftbromssystem).

Otätheter i slangar eller kopplingar (hydraulbromssystem).

Slangar buktar ut under tryck.

Sladd fungerar bristfälligt.

Porösa slangar.

1.1.13

Broms-belägg och bromsklossar

Okulär kontroll.

Stort slitage på belägg eller klossar. (minimimarkering har nåtts).

Stort slitage på belägg eller klossar. (minimimarkering syns inte).

Belägg eller klossar nedsmutsade (av olja, fett etc.).

Bromsprestanda påverkad.

Belägg eller klossar saknas eller är felmonterade.

1.1.14

Broms-trummor, bromsskivor

Okulär kontroll.

Bromstrumma eller bromsskiva försliten.

Bromstrumma eller bromsskiva kraftigt repad, sprucken, bristfälligt fastsatt eller skadad.

Bromstrumma eller bromsskiva nedsmutsad (av olja, fett etc.)

Bromsprestanda allvarligt påverkad.

Bromstrumma eller bromsskiva saknas.

Bromsskölden bristfälligt fastsatt.

1.1.15

Broms-kablar, stänger, spakar, kopplingar

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift, om möjligt.

Kabel skadad eller bockad.

Bromsprestanda påverkad.

Stort slitage eller korrosion på komponent.

Bromsprestanda påverkad.

Kablar eller stänger för löst monterade.

Bristfällig kabelmontering.

Begränsning i bromssystemets rörlighet.

Onormala rörelser hos spakar/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage.

1.1.16

Broms-cylindrar (även fjäderbromsar och hydraul-cylindrar)

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift, om möjligt.

Cylinder sprucken eller skadad.

Bromsprestanda påverkad.

Otät cylinder.

Bromsprestanda påverkad.

Cylinder felaktig eller bristfälligt monterad.

Bromsprestanda påverkad.

Cylinder kraftigt korroderad.

Risk för sprickor.

För liten eller för stor slaglängd för cylindern.

Bromsprestanda påverkad (ingen reserv för rörelse).

Dammskydd är skadat.

Dammskydd saknas eller är kraftigt skadat.

1.1.17

Last-kännande ventil

Okulär kontroll av komponenterna när bromssystemet är i drift, om möjligt.

Defekt förbindelse.

Felaktigt justerad förbindelse.

Ventil kärvar eller fungerar inte. (ABS fungerar).

Ventil kärvar eller fungerar inte.

Ventil saknas (om så krävs).

Tillverkarskylt saknas.

Informationen oläslig eller överensstämmer inte med kraven 1

1.1.18

Broms-justerare och indikatorer

Okulär kontroll.

Bromsjusterare är skadad, kärvar eller rör sig onormalt, stort slitage eller felaktig inställning.

Defekt bromsjusterare.

Felaktigt installerad eller utbytt.

1.1.19

Tillsats-bromsanordning (om sådan monterats)

Okulär kontroll.

Felaktig anslutning eller montering.

Om funktionen är påverkad.

Systemet uppenbart felaktigt eller saknas.

1.1.20

Automatisk manövrering av släpvagns-bromsar

Koppla bort bromskoppling mellan dragfordon och släpvagn.

Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur.

1.1.21

Hela bromssystemet

Okulär kontroll.

Övriga systemenheter (t.ex. frostskyddspump, lufttork etc.) har yttre skador eller är korroderade så att bromssystemet påverkas negativt.

Bromsprestanda påverkad.

Lufttork eller frostskyddspump ej tillräckligt tät.

Systemets funktioner har påverkats.

Komponent felaktig eller bristfälligt monterad.

Farlig ändring av någon komponent 3.

Bromsprestanda påverkad.

1.1.22

Provan-slutningar (om sådana monterats)

Okulär kontroll.

Saknas.

1.1.23

Påskjuts-broms

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Otillräcklig verkan.

1.2

Färdbromsens prestanda och verkan

1.2.1

Prestanda

(E)

Under ett bromsprov, aktivera bromsarna successivt till maximal verkan.

Otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul.

Ingen bromsverkan på ett eller flera hjul.

Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen vid inbromsning.

Bromsverkan på något hjul på en axel är mindre än 50 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel om fordonet har styraxlar.

Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

Onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul.

Alltför stora variationer i bromsverkan under ett fullständigt hjulvarv.

1.2.2

Verkan

(E)

Prov med en bromsprovare eller, om en sådan inte kan användas av tekniska skäl, genom bromsprov på väg med hjälp av en retardationsmätare (1).

Uppfyller ej nedanstående minimivärden (2).

Kategorierna M1, M2 och M3: 50 % (3).

Kategori N1: 45 %.

Kategorierna N2 och N3: 43 % (4).

Kategorierna O3 och O4: 40 % (5).

Mindre än 50 % av ovanstående värden har uppnåtts.

1.3

Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system)

1.3.1

Prestanda

(E)

Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.1.

Otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul.

Ingen bromsverkan på ett eller flera hjul.

Bromsverkan på något hjul på en axel är mindre än 50 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel om fordonet har styraxlar.

Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

1.3.2

Verkan

(E)

Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.2.

Bromsverkan är mindre än 50 % (6) av den verkan som krävs på färdbromsen enligt avsnitt 1.2.2 i förhållande till den tillåtna totalvikten.

Mindre än 50 % av ovan nämnda bromsverkansvärden har uppnåtts i förhållande till fordonets vikt vid provning.

1.4

Parkeringsbromsens prestanda och verkan

1.4.1

Prestanda

(E)

Aktivera bromsen under ett prov med en bromsprovare.

Bromsen fungerar inte på ena sidan, eller fordonet avviker för mycket från körriktningen vid inbromsning vid bromsprov på väg.

Mindre än 50 % av de bromsverkansvärden som avses i punkt 1.4.2 har uppnåtts i förhållande till fordonets vikt vid provning.

1.4.2

Verkan

(E)

Prov med en bromsprovare. Om detta inte är möjligt, prov genom bromsprov på väg med hjälp av en retardationsmätare.

Mindre än 50 % av ovan nämnda bromskoefficientvärden har uppnåtts i förhållande till fordonets vikt vid provning.

1.5	Tillsatsbromsens prestanda

Okulär kontroll och om så är möjligt provning av om systemet fungerar.

Ingen gradvis bromsverkan (gäller ej motorbromsen).

Systemet fungerar ej.

1.6	Låsningsfria bromsar (ABS-bromsar)

Okulär kontroll och kontroll av varningsanordning och/eller med användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

Felaktig varningsanordning.

Varningsanordningen anger systemfel.

Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade

Ledningar skadade.

Andra delar saknas eller är skadade.

Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

1.7	Elektriskt bromssystem (EBS)

Okulär kontroll och kontroll av varningsanordning och/eller med användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

Felaktig varningsanordning.

Varningsanordningen anger systemfel.

Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

Anslutning mellan dragfordon och släpvagn passar inte eller saknas.

1.8	Bromsvätska

Okulär kontroll.

Bromsvätskan är förorenad eller innehåller sediment.

Hög risk för fel.

STYRNING

2.1

Mekaniskt skick

2.1.1

Styr-inrättningens skick

Okulär kontroll av styrinrättningens drift när ratten vrids.

Styrarmsaxeln vriden eller spåren utslitna.

Påverkar funktionen.

Stort slitage på styrarmsaxeln.

Påverkar funktionen.

För stor rörelse på styrarmsaxeln.

Påverkar funktionen.

Läckage.

Droppar.

2.1.2

Infästning av styrinrättningens hölje

Okulär kontroll av infästningen av styrinrättningens hölje vid chassiet samtidigt som ratten vrids medurs och moturs.

Styrinrättningens hölje ej ordentligt fäst.

Infästningarna är farligt lösa eller har relativ rörlighet mot synligt chassi/karosseri.

Förlängda fästhål i chassiet.

Infästningarna allvarligt påverkade.

Fästskruvar saknas eller är brottskadade.

Infästningarna allvarligt påverkade.

Styrinrättningens hölje brottskadat.

Höljets stabilitet eller infästning är påverkat

2.1.3

Länk-systemets skick

Okulär kontroll av styrkomponenterna med avseende på slitage, brottskador och säkerhet samtidigt som ratten vrids medurs och moturs.

Relativ rörelse mellan komponenter som bör vara fasta.

För stor rörelse eller risk för brott i länksystemet.

Stort slitage vid leder.

Mycket allvarlig risk för brott i länksystemet.

Någon komponent brottskadad eller deformerad.

Påverkar funktionen.

Låsanordningar saknas.

Felaktig inriktning av komponenter (t.ex. parallellstag eller styrstag).

Farlig ändring 3.

Påverkar funktionen.

Dammskyddet skadat eller slitet.

Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet.

2.1.4

Länk-systemets manövrering

Okulär kontroll av styrkomponenterna med avseende på slitage, brottskador och säkerhet samtidigt som ratten vrids medurs och moturs med hjulen på marken och motorn igång (servostyrning).

Rörelse på länksystemet smutsar ner viss del av chassiet.

Styrningsstopp fungerar inte eller saknas.

2.1.5

Servo-styrning

Kontrollera styrsystemet med avseende på läckor och nivån i hydraulvätskebehållaren (om den är synlig). Kontrollera att servostyrningen fungerar med hjulen på marken och motorn igång.

Vätskeläckage.

Otillräcklig mängd vätska (under minimimarkering).

Otillräcklig vätskebehållare.

Mekanismen fungerar inte.

Styrningen påverkas.

Mekanismen är brottskadad eller bristfälligt fastsatt.

Styrningen påverkas.

Felaktig inriktning eller nedsmutsning av komponenter.

Styrningen påverkas.

Farlig ändring 3.

Styrningen påverkas.

Kablar/mantlar skadade eller kraftigt korroderade.

Styrningen påverkas.

2.2

Ratt, rattstång och styrstång

2.2.1

Rattens skick

Med hjulen på marken, dra och tryck på ratten i linje med rattstången, tryck ratten i olika riktningar i rät vinkel mot rattstången. Okulär kontroll av glapp och skicket på elastiska kopplingar och kardanknutar.

Relativ rörelse mellan ratt och rattstång tyder på glapp.

Mycket allvarlig risk för brott i länksystemet.

Låsanordning på rattnavet saknas.

Mycket allvarlig risk för brott i länksystemet.

Rattnav, krans eller ekrar är brottskadade eller sitter löst.

Mycket allvarlig risk för brott i länksystemet.

Farlig ändring 3.

2.2.2

Rattstång och styrgafflar

Dra och tryck på ratten i linje med rattstången, tryck ratten i olika riktningar i rät linje med rattstången. Okulär kontroll av glapp och skicket på elastiska kopplingar och kardanknutar.

Rattens centrum rör sig för mycket uppåt eller nedåt.

Övre delen av rattstången rör sig för mycket från sin axel.

Slitage på elastiska kopplingar.

Bristfällig fastsättning.

Mycket allvarlig risk för brott i länksystemet.

Farlig ändring 3.

2.3	Glapp i styrningen

Vrid ratten försiktigt medurs och moturs så långt som möjligt utan att hjulen förflyttar sig med motorn igång för fordon med servostyrning och med hjulen riktade rakt framåt. Okulär kontroll av rörligheten.

För stort glapp i styrningen, till exempel om en punkt på kransen förflyttar sig mer än en femtedel av rattens diameter eller inte överensstämmer med kraven 1.

Säker styrning påverkad.

2.4	Hjul-inställning (X) 2

Okulär kontroll.

Uppenbart felaktig inställning.

Körning rakt fram påverkad, försämrad riktningsstabilitet.

2.5	Vändskiva för släpvagnens styraxel

Okulär kontroll eller kontroll med hjälp av en särskilt anpassad kraftplatta.

Komponent lätt skadad.

Komponent kraftigt skadad eller sprucken.

Stort glapp.

Körning rakt fram påverkad, försämrad riktningsstabilitet.

Bristfällig fastsättning.

Fastsättningen allvarligt påverkad.

2.6	Elektrisk servostyrning (EPS)

Okulär kontroll och kontroll av överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar då motorn startas/stängs av och/eller med användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

Varningslampan för EPS anger fel på systemet.

Servon fungerar inte.

Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

SIKT

3.1

Siktfält

Okulär kontroll från förarplatsen.

Hinder i förarens siktfält som i hög grad påverkar sikten framåt eller åt sidorna (vindrutetorkares utvändiga rengöringsområde).

Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga.

3.2	Fönsterglasets skick

Okulär kontroll.

Sprucken eller missfärgad glasruta eller transparent ruta (om sådan är tillåten). (vindrutetorkares utvändiga rengöringsområde).

Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga.

Glasruta eller transparent ruta (inklusive reflekterande eller tonad film) uppfyller inte kraven 1 (vindrutetorkares utvändiga rengöringsområde).

Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga.

Glasruta eller transparent ruta ej i acceptabelt skick.

Sikt genom inre vindrutetorkares rengöringsområde starkt påverkad.

3.3	Backspeglar eller annan backanordning

Okulär kontroll.

Spegel eller annan anordning saknas eller är inte monterad enligt kraven 1 (minst två anordingar för sikt bakåt tillgängliga).

Mindre än två anordningar för sikt bakåt tillgängliga.

Spegel eller annan anordning lätt skadad eller lös.

Spegel eller annan anordning fungerar inte, är kraftigt skadad, sitter löst eller är bristfälligt fastsatt.

Nödvändigt siktfält inte täckt.

3.4	Vindrute-torkare

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Vindrutetorkare fungerar inte eller saknas.

Torkarblad defekt.

Torkarblad saknas eller är uppenbarligen defekta.

3.5	Vindrute-spolare

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Vindrutespolare fungerar ej korrekt (otillräcklig mängd spolarvätska men fungerande pump eller felriktad vattenstråle).

Vindrutespolare fungerar ej.

3.6	Avimnings-anordning (X) 2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Systemet fungerar inte eller är uppenbart defekt.

LAMPOR, REFLEKTORER OCH ELEKTRISK UTRUSTNING

4.1

Strålkastare

4.1.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampa/ljuskälla saknas eller är defekt (flera lampor/ljuskällor; vid LED-belysning är färre än en tredjedel av lamporna ur funktion).

Enkla lampor/ljuskällor; vid LED-belysning allvarligt påverkad sikt.

Defekt projektionssystem (reflektor och lins).

Allvarligt defekt projektionssystem (reflektor och lins).

Lampa bristfälligt fastsatt.

4.1.2

Inställning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Strålkastare allvarligt felriktad.

Ljuskälla felaktigt monterad.

4.1.3

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Omkopplaren fungerar inte i enlighet med kraven 1 (antal strålkastare som är tända samtidigt).

Överskrider tillåten främre ljusintensitet.

Manöverorganet fungerar bristfälligt.

4.1.4

Överens-stämmelse med kraven 1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan, det avgivna ljusets färg, position, ljusstyrka eller märkning överensstämmer inte med kraven 1.

Produkter på lins eller ljuskälla som uppenbart minskar ljusstyrkan eller ändrar färgen på det avgivna ljuset.

Ljuskälla och lampa är ej kompatibla.

4.1.5

Inställnings-anordning (om obligatorisk)

Okulär kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering.

Anordningen fungerar inte.

Manuell anordning kan inte manövreras från förarplatsen.

4.1.6

Strålkastar-rengörare (där sådan är obligatorisk)

Okulär kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering.

Anordningen fungerar inte.

Om gasurladdningslampor används.

4.2

Främre och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor, breddmarkeringslyktor och varsellyktor

4.2.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Defekt ljuskälla.

Defekt lins.

Lampa bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.2.2

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Strömbrytaren fungerar inte i enlighet med kraven 1.

Bakre positionslyktor och sidomarkeringslyktor kan stängas av när strålkastare används.

Manöverorganet fungerar bristfälligt.

4.2.3

Överensstämmelse med kraven 1.

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan, det avgivna ljusets färg, position, ljusstyrka eller märkning överensstämmer inte med kraven 1.

Rött ljus fram eller vitt ljus bak, kraftigt försämrad ljusstyrka.

Produkter på lins eller ljuskälla som minskar ljusstyrka eller ändrar färgen på det avgivna ljuset.

Rött ljus fram eller vitt ljus bak, kraftigt försämrad ljusstyrka.

4.3

Stopplyktor

4.3.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Defekt ljuskälla (flera ljuskällor, vid LED-belysning är färre än en tredjedel av lamporna ur funktion).

Enkla ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mindre än två tredjedelar av lamporna.

Alla ljuskällor fungerar inte.

Något defekt lins (påverkar inte ljuset som avges).

Kraftigt defekt lins (påverkar ljuset som avges).

Lampan bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.3.2

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Strömbrytaren fungerar inte i enlighet med kraven 1.

Fördröjd manövrering.

Fungerar inte.

Manöverorganet fungerar bristfälligt.

4.3.3

Överens-stämmelse med kraven 1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan, det avgivna ljusets färg, position, ljusstyrka eller märkning överensstämmer inte med kraven 1.

Vitt ljus bakåt, kraftigt försämrad ljusstyrka.

4.4

Körriktningsvisare och varningsljus

4.4.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Defekt ljuskälla (flera ljuskällor, vid LED-belysning är färre än en tredjedel av lamporna ur funktion).

Enkla ljuskällor, vid LED-belysning fungerar färre än två tredjedelar av lamporna.

Något defekt lins (påverkar inte ljuset som avges).

Kraftigt defekt lins (påverkar ljuset som avges).

Lampan bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.4.2

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Strömbrytaren fungerar inte i enlighet med kraven 1.

Fungerar inte.

4.4.3

Överens-stämmelse med kraven 1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan, det avgivna ljusets färg, position, ljusstyrka eller märkning överensstämmer inte med kraven 1.

4.4.4

Blinkfrekvens

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Blinkfrekvensen överensstämmer inte med kraven 1 (frekvensen avviker mer än 25 %).

4.5

Dimljus fram och bak

4.5.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Defekt ljuskälla (flera ljuskällor, vid LED-belysning är färre än en tredjedel av lamporna ur funktion).

Enkla ljuskällor, vid LED-belysning fungerar färre än två tredjedelar av lamporna.

Något defekt lins (påverkar inte ljuset som avges).

Kraftigt defekt lins (påverkar ljuset som avges).

Lampan bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig risk för att lampan faller av eller att mötande trafik bländas.

4.5.2

Inställning (X) 2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Främre dimljusets horisontella inställning felaktig när ljusmönstret har en ljus-/mörkergräns (för låg ljus-/mörkergräns).

Ljus/mörker-gränsen överstiger gränsen för halvljusstrålkastare.

4.5.3

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Strömbrytaren fungerar inte i enlighet med kraven 1.

Fungerar inte.

4.5.4

Överens-stämmelse med kraven 1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan, det avgivna ljusets färg, position, ljusstyrka eller märkning överensstämmer inte med kraven 1.

Systemet överensstämmer inte med kraven 1.

4.6

Backljus

4.6.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Defekt ljuskälla.

Defekt lins.

Lampan bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.6.2

Överens-stämmelse med kraven 1.

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan, det avgivna ljusets färg, position, ljusstyrka eller märkning överensstämmer inte med kraven 1.

Systemet överensstämmer inte med kraven 1.

4.6.3

Av- och påslagning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Strömbrytaren fungerar inte i enlighet med kraven 1.

Backljus kan aktiveras utan att växeln ligger i backläge.

4.7

Belysning av bakre registreringsskylt

4.7.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan ger direkt eller vitt ljus bakåt.

Defekt ljuskälla (flera ljuskällor).

Defekt ljuskälla (enkla ljuskällor).

Lampan bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig risk för att den faller av.

4.7.2

Överens-stämmelse med kraven 1

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Systemet överensstämmer inte med kraven 1.

4.8

Reflexanordningar, (reflekterande) konturmärkning och bakre skyltar

4.8.1

Skick

Okulär kontroll.

Reflekterande utrustning defekt eller skadad.

Reflekterande utrustning påverkad.

Reflektorn bristfälligt fastsatt.

Kan riskera att falla av.

4.8.2

Överens-stämmelse med kraven 1.

Okulär kontroll.

Anordningen, det reflekterade ljusets färg eller position överensstämmer inte med kraven 1.

Saknas eller reflekterar röd färg fram eller vit färg bak.

4.9

Varningslampor som är obligatoriska för belysningsutrustningen

4.9.1

Skick och funktion

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Fungerar inte.

Fungerar inte för helljus eller bakre dimljus.

4.9.2

Överens-stämmelse med kraven 1.

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Överensstämmer inte med kraven 1.

4.10	Elanslutningar mellan dragfordon och släp- eller påhängsvagn

Okulär kontroll: Undersök om möjligt anslutningens elektriska kontinuitet.

Fasta komponenter är bristfälligt fastsatta.

Lös sockel.

Skadad eller sliten isolering.

Risk för kortslutning.

Elanslutningar i dragfordon eller släpvagn fungerar inte korrekt.

Släpvagnens bromsbelysning fungerar inte.

4.11	Elkabelsystemet

Okulär kontroll, även i motorutrymmet (om tillämpligt).

Kabelsystemet ej tillförlitligt eller bristfälligt monterat.

Lösa fästen, vidrör vassa kanter, risk för att anslutningar kopplas bort.

Kablarna kan vidröra heta delar, roterande delar eller marken, anslutningar bortkopplade (delar som rör bromsning och styrning).

Kablarna något slitna.

Kablarna kraftigt slitna.

Kablarna extremt slitna (delar som rör bromsning och styrning).

Skadad eller sliten isolering.

Risk för kortslutning.

Stor risk för brand eller gnistbildning.

4.12	Ej obligatoriska lampor och reflexanordningar (X) 2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Monterad lampa eller reflexanordning överensstämmer inte med kraven 1.

Avger/reflekterar rött ljus fram eller vitt ljus bak.

Lampans funktion överensstämmer inte med kraven 1.

Antalet strålkastare som används samtidigt överskrider tillåten ljusstyrka. Avger rött ljus fram eller vitt ljus bak.

Lampan/reflexanordningen bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig risk för att den faller av

4.13	Batteri(er)

Okulär kontroll.

Bristfälligt fastsatt.

Ej korrekt fastsatt. Risk för kortslutning.

Läckage.

Utsläpp av farliga ämnen.

Defekt omkopplare (om sådan krävs).

Defekta säkringar (om sådana krävs).

Olämplig ventilation (om sådan krävs).

AXLAR, HJUL, DÄCK OCH FJÄDRING

5.1

Axlar

5.1.1

Axlar

(+ E)

Okulär kontroll med hjälp av kraftplattor, om sådana finns.

Axel brottskadad eller deformerad.

Bristfällig montering i fordonet.

Försämrad stabilitet, påverkad funktion: omfattande rörelse i förhållande till fästen.

Farlig ändring 3.

Försämrad stabilitet, påverkad funktion, otillräckligt avstånd till andra fordonsdelar eller till marken.

5.1.2

Axeltappar

(+ E)

Okulär kontroll med hjälp av kraftplattor, om sådana finns. Anbringa en vertikal kraft eller sidokraft på varje hjul och notera hur mycket axelbalken rör sig i förhållande till axeltappen.

Axeltapp brottskadad.

Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar.

Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet.

För stor rörelse mellan axeltapp och axelbalk.

Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet.

Sprint till axeltapp sitter löst i axeln.

Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet.

5.1.3

Hjullager

(+ E)

Okulär kontroll med hjälp av kraftplattor, om sådana finns. Gunga på hjulet eller anbringa en sidokraft på varje hjul och notera hur mycket hjulet rör sig i förhållande till axeltappen.

Stort glapp i hjullagret.

Försämrad riktningsstabilitet, risk för demolering.

Hjullagret sitter för hårt och kärvar.

Risk för överhettning, risk för demolering.

5.2

Hjul och däck

5.2.1

Hjulhus

Okulär kontroll.

Hjulmuttrar eller hjulbultar saknar eller sitter löst.

Fäste saknas eller sitter löst så att trafiksäkerheten hotas mycket allvarligt.

Hjulhuset är slitet eller skadat.

Hjulhuset är slitet eller skadat på ett sätt som gör att hjulen inte sitter fast på ett säkert sätt.

5.2.2

Hjul

Okulär kontroll av båda sidorna på alla hjul med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

Brottskada eller felaktig svetsning.

Låsringar för däcken bristfälligt monterade.

Risk för att hjulen faller av.

Hjul kraftigt deformerat eller slitet.

Fästet i hjulhuset påverkat, säker fastsättning av däck påverkad.

Hjulens storlek, tekniska konstruktion, kompatibilitet eller typ överensstämmer inte med kraven 1 och påverkar trafiksäkerheten.

5.2.3

Däck

Okulär kontroll av hela däcket genom att rulla fordonet fram och tillbaka.

Däckets storlek, bärförmåga, typgodkännandemärke eller hastighetsklass överensstämmer inte med kraven 1 och påverkar trafiksäkerheten.

Otillräcklig bärförmåga eller hastighetsklass för avsedd användning, däcken vidrör andra fasta fordonsdelar, vilket innebär risk vid körning.

Olika storlek på däck på samma axel eller på dubbelmonterade hjul.

Olika konstruktion (radial/korsskikt) på däck på samma axel).

Allvarliga skador eller skåror på däck.

Kord synlig eller skadad.

Indikator för slitage av däckmönster synlig.

Däckets mönsterdjup överensstämmer inte med kraven 1.

Däcket skaver mot andra delar (flexibla stänkskyddsanordningar).

Däcken vidrör andra komponenter (ej risk för körsäkerheten).

Mönsterskurna däck överensstämmer inte med kraven 1.

Skyddslager för kord påverkat.

5.3

Fjädringssystem

5.3.1

Fjädrar och krängnings-hämmare

(+ E)

Okulär kontroll med hjälp av kraftplattor, om sådana finns.

Bristfällig fästning av fjädrar på chassi eller axel.

Synlig relativ rörelse. Fästen mycket allvarligt lösa.

Fjäderdel skadad eller brottskadad.

Huvudfjäder (bladfjäder) eller andra bladfjädrar mycket allvarligt påverkade.

Fjäder saknas.

Huvudfjäder (bladfjäder) eller andra bladfjädrar mycket allvarligt påverkade.

Farlig ändring 3.

Otillräckligt avstånd till andra fordonsdelar, fjädersystem fungerar ej.

5.3.2

Stöt-dämpare

Okulär kontroll.

Bristfällig fästning av stötdämpare på chassi eller axel.

Stötdämpare lös.

Skadad stötdämpare som visar tecken på allvarligt läckage eller fel.

Stötdämpare saknas.

5.3.3

Kardanrör, stödstag, främre och bakre bärarmar

(+ E)

Okulär kontroll med hjälp av kraftplattor, om sådana finns.

Bristfällig fästning av komponent på chassi eller axel.

Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet.

Komponent skadad eller kraftigt korroderad.

Komponenten brottskadad eller komponentens stabilitet påverkad.

Farlig ändring 3.

Otillräckligt avstånd till andra fordonsdelar, systemet fungerar ej.

5.3.4

Kulleder

(+ E)

Okulär kontroll med hjälp av kraftplattor, om sådana finns.

Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar eller på kulled.

Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet.

Dammskydd kraftigt förslitet.

Dammskydd saknas eller är brottskadat.

5.3.5

Luft-fjädring

Okulär kontroll.

Systemet fungerar inte.

Någon del skadad, ändrad eller försliten på ett sätt som påverkar systemets funktion negativt.

Systemets funktion allvarligt påverkad.

Förnimbart läckage på systemet.

Farlig ändring.

CHASSI OCH CHASSIINFÄSTNINGAR

6.1

Chassi eller ram och infästningar

6.1.1

Allmänt skick

Okulär kontroll.

Sidobalk eller tvärbalk något brottskadad eller deformerad.

Sidobalk eller tvärbalk svårt brottskadad eller deformerad.

Förstärkningsplattor eller fästanordningar bristfälligt fastsatta.

Flertalet fästanordningar lösa. Svaga delar.

Kraftig korrosion som påverkar styvheten.

Svaga delar.

6.1.2

Avgasrör och ljuddämpare

Okulär kontroll.

Avgassystemet otätt eller bristfälligt fastsatt.

Rökgaser kommer in i förarhytten eller i passagerarutrymmet.

Risk för passagerares hälsa.

6.1.3

Bränsletank och bränsleledningar (inklusive uppvärmning)

Okulär kontroll med hjälp av anordningar för detektering av läckage vid LPG-/CNG-/LNG-system.

Bristfälliga tankar och ledningar som medför särskild brandfara.

Läckage av bränsle, tanklocket saknas eller är bristfälligt.

Brandfara, omfattande utsläpp av farliga ämnen.

Skavda ledningar.

Skadade ledningar.

Avstängningskran för bränsle (om sådan krävs) fungerar inte tillfredsställande.

Brandfara på grund av

—	bränsleläckage,

—	otillräckligt avskärmad bränsletank eller otillräckligt avskärmat avgassystem,

—	motorutrymmets skick.

System för LPG/CNG/LNG eller vätgas överensstämmer inte med kraven, någon del av systemet defekt 1.

6.1.4

Stötfångare, sidoskydd och underkörningsskydd

Okulär kontroll.

Lösa delar eller skador som sannolikt kan orsaka personskador vid beröring.

Delar riskerar att falla av, kraftigt nedsatt funktion.

Anordningen överensstämmer uppenbart inte med kraven 1.

6.1.5

Reservhjuls-hållare (om sådan är monterad)

Okulär kontroll.

Hållaren ej i lämpligt skick.

Hållaren är brottskadad eller bristfälligt fastsatt.

Reservhjul inte ordentligt fastsatt i hållaren.

Mycket allvarlig risk för att hjulet faller av.

6.1.6

Kopplings-mekanismer och bogserutrustning

(+ E)

Okulär kontroll med avseende på slitage och korrekt manövrering, med särskild uppmärksamhet på monterade säkerhetsanordningar och/eller användning av mätinstrument.

Komponent skadad, defekt eller sprucken (om den inte används).

Komponent skadad, defekt eller sprucken (om den används).

Stort slitage på komponent.

Under gränsen för slitage.

Bristfällig fastsättning.

Löst fäste, mycket allvarlig risk för att komponenten faller av.

Någon säkerhetsanordning saknas eller fungerar inte korrekt.

Kopplingsindikator fungerar inte.

Skymd registreringsskylt eller lampa (då den inte används).

Registreringsskylt oläslig (då den inte används).

Farlig ändring 3 (icke-väsentliga delar).

Farlig ändring 3 (väsentliga delar).

För svag eller inkompatibel koppling eller kopplingsenheten överensstämmer inte med kraven.

6.1.7

Trans-mission

Okulär kontroll.

Fästskruvar saknas eller sitter löst.

Fästskruvar saknas eller sitter löst i en sådan omfattning att det föreligger en allvarlig trafikfara.

Stort slitage på kraftöverföringsaxelns lager.

Mycket allvarlig risk att enheten släpper eller spricker.

Kraftigt slitage på kardanknutar eller transmissionskedjor/-remmar.

Mycket allvarlig risk att enheten släpper eller spricker.

Slitage på elastiska kopplingar.

Mycket allvarlig risk att enheten släpper eller spricker.

Axel skadad eller böjd.

Lagerhus är brottskadat eller bristfälligt fastsatt.

Mycket allvarlig risk att enheten släpper eller spricker.

Dammskydd kraftigt förslitet.

Dammskydd saknas eller är brottskadat.

Olaglig förändring av kraftöverföringen

6.1.8

Motor-utrymme

Okulär kontroll.

Slitna och uppenbart svårt skadade anslutningar.

Lösa eller brottskadade anslutningar.

6.1.9

Motor-prestanda (X) 2

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

Ändring av styrenheten som påverkar säkerheten och/eller miljön.

Ändring av motorn som påverkar säkerheten och/eller miljön.

6.2

Hytt och karosseri

6.2.1

Skick

Okulär kontroll.

Lös eller skadad panel eller annan del som sannolikt kan orsaka personskador.

Kan riskera att falla av.

Karosstolpe bristfälligt fastsatt.

Försämrad stabilitet.

Motor- eller avgasrök kan komma in.

Risk för passagerares hälsa.

Farlig ändring 3.

Otillräckligt avstånd mellan roterande och rörliga delar och vägen.

6.2.2

Montering

Okulär kontroll.

Kaross eller hytt bristfälligt fastsatt.

Påverkad stabilitet.

Hytt eller kaross uppenbarligen inte placerad rakt på chassiet.

Fästningen av hytt/kaross vid chassi eller tvärbalkar bristfällig eller saknas, om symmetriska.

Fästningen av hytt/kaross vid chassi eller tvärbalkar bristfällig eller saknas i sådan omfattning att mycket allvarlig trafikfara föreligger.

Kraftig korrosion vid fästpunkter på karosser i ett stycke.

Försämrad stabilitet.

6.2.3

Dörrar och dörrlås

Okulär kontroll.

Dörr öppnas eller stängs inte ordentligt.

Dörr kan sannolikt öppnas av misstag eller förblir inte stängd (skjutdörrar).

Dörr kan sannolikt öppnas av misstag eller förblir inte stängd (svängdörrar).

Dörr, gångjärn, lås eller stolpe är sliten.

Dörr, gångjärn, lås eller stolpe saknas eller sitter löst.

6.2.4

Golv

Okulär kontroll.

Golvet bristfälligt fastsatt eller kraftigt förslitet.

Bristfällig stabilitet.

6.2.5

Förarplatsen

Okulär kontroll.

Säte med bristfällig konstruktion.

Löst säte.

Justeringsmekanismen fungerar bristfälligt.

Säte som rör sig eller där ryggstödet inte går att låsa fast.

6.2.6

Övriga säten

Okulär kontroll.

Säten defekta eller bristfälligt fastsatta (icke-väsentliga delar).

Säten defekta eller bristfälligt fastsatta (väsentliga delar).

Säten inte monterade enligt kraven 1.

Maximalt antal säten överskridet, placeringen överensstämmer ej med godkännande.

6.2.7

Körreglage

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Något reglage som är nödvändigt för säker manövrering av fordonet fungerar bristfälligt.

Bristfällig säkerhet vid drift.

6.2.8

Fotsteg till hytt

Okulär kontroll.

Fotsteg eller fotstegsram bristfälligt fastsatt.

Bristfällig stabilitet.

Fotsteg eller fotstegsram är i ett skick som sannolikt kan orsaka personskador.

6.2.9

Övrig inredning och utrustning, utsida och insida

Okulär kontroll.

Fästanordning för övrig inredning eller utrustning defekt.

Övrig inredning eller utrustning överensstämmer inte med kraven 1.

Delar kan orsaka personskador, säker manövrering påverkas.

Hydraulisk utrustning otät.

Omfattande utsläpp av farliga ämnen.

6.2.10

Stänk-skärmar (vingar), stänkskydds-anordningar

Okulär kontroll.

Saknas, sitter löst eller är kraftigt korroderade.

Kan orsaka personskador och kan falla av.

Otillräckligt avstånd till hjul (stänkskydd).

Otillräckligt avstånd till hjul (stänkskärmar).

Överensstämmer inte med kraven 1.

Slitbana täcks inte ordentligt.

ÖVRIG UTRUSTNING

7.1

Säkerhetsbälten/spännen och skyddssystem

7.1.1

Säker montering av säkerhetsbälten/spännen

Okulär kontroll.

Fästpunkt kraftigt försliten.

Påverkad stabilitet.

Fästpunkten sitter löst.

7.1.2

Skick på säkerhetsbälten/spännen

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Obligatoriskt säkerhetsbälte saknas eller är inte monterat.

Skadat säkerhetsbälte.

Trasigt eller översträckt bälte.

Säkerhetsbältet överensstämmer inte med kraven 1.

Säkerhetsbältet skadat eller fungerar inte korrekt.

Upprullningsdon för säkerhetsbältet skadat eller fungerar inte korrekt.

7.1.3

Avlastare för säkerhetsbälten

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

Avlastare saknas uppenbarligen eller är inte lämplig för fordonet.

Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

7.1.4

Bältes-sträckare

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

Bältessträckare saknas uppenbarligen eller är inte lämplig för fordonet.

Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

7.1.5

Krockkudde

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

Krockkuddar saknas uppenbarligen eller är olämpliga för fordonet.

Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

Krockkudden fungerar uppenbarligen inte.

7.1.6

SRS-system

Okulär kontroll av varningslampan och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

Varningslampan för SRS anger fel på systemet.

Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

7.2	Brandsläckare (X) 2

Okulär kontroll.

Saknas.

Överensstämmer inte med kraven 1.

Om sådan krävs (t.ex. i taxibilar, bussar etc.).

7.3	Lås och stöldskydd

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Anordningen förhindrar inte att fordonet körs.

Defekt.

Oavsiktligt låst eller blockerat.

7.4	Varnings-triangel (om sådan krävs) (X) 2

Okulär kontroll.

Saknas eller är ofullständig.

Överensstämmer inte med kraven 1.

7.5	Förstahjälpen-låda (om sådan krävs) (X) 2

Okulär kontroll.

Saknas, är ofullständig eller överensstämmer inte med kraven 1.

7.6	Hjulkilar (om sådana krävs) (X) 2

Okulär kontroll.

Saknas eller i bristfälligt skick, otillräcklig stabilitet eller dimension.

7.7	Ljudsignal-anordning

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Fungerar inte korrekt.

Fungerar inte.

Manöveranordning bristfälligt fastsatt.

Överensstämmer inte med kraven 1.

Ljudet kan förväxlas med varningssirener.

7.8	Hastighets-mätare

Okulär kontroll eller kontroll genom manövrering vid provning på väg eller med hjälp av elektronisk utrustning.

Överensstämmer inte med kraven 1.

Saknas om sådan krävs.

Försämrad drift.

Fungerar inte.

Belysningen fungerar inte tillfredsställande.

Belysningen tänds inte.

7.9	Färdskrivare (om sådan är monterad/krävs)

Okulär kontroll.

Överensstämmer inte med kraven 1.

Fungerar inte.

Tätningar är defekta eller saknas.

Installationsskylt saknas, är oläslig eller inaktuell.

Uppenbar manipulation.

Däckens storlek överensstämmer inte med kalibreringsparametrarna.

7.10	Hastighets-begränsande anordning (om sådan är monterad/krävs) (+ E)

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering om utrustning finns.

Överensstämmer inte med kraven 1.

Fungerar uppenbarligen inte.

Hastigheten felaktigt inställd (om den kontrollerats).

Tätningar är defekta eller saknas.

Skylt saknas eller är oläslig.

Däckens storlek överensstämmer inte med kalibreringsparametrarna.

7.11	Vägmätare, om sådan finns (X) 2

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

Uppenbarligen manipulerad (bedrägeri) för att minska den registrerade körsträckan eller visa felaktig registrerad körsträcka för ett fordon.

Uppenbarligen ur funktion.

7.12	Antisladd-system (ESC) om sådant finns/krävs (X) 2

Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt.

Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade.

Ledningar skadade.

Andra delar saknas eller är skadade.

Omkopplare skadad eller fungerar inte korrekt.

Varningslampan för ESC anger fel på systemet.

Systemet anger fel via det elektroniska fordonsgränssnittet.

STÖRNINGAR

8.1

Buller

8.1.1

Buller-dämpning

(+ E)

Subjektiv utvärdering (om inspektören anser att bullernivån ligger nära ett gränsvärde kan en bullermätning vid stillastående utföras).

Bullernivåerna överstiger de som är tillåtna enligt kraven 1.

Någon del av bullerdämpningssystemet sitter löst, är skadad, felaktigt monterad, saknas eller är uppenbarligen ändrad på ett sätt som påverkar bullernivån negativt.

Mycket allvarlig risk för att den faller av.

8.2

Avgasutsläpp

8.2.1

Utsläpp från motorer med styrd tändning

8.2.1.1

Utrust-ning för kontroll av avgasutsläpp

Okulär kontroll.

Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas, har ändrats eller är uppenbarligen defekt.

Läckage som påverkar mätningen av utsläpp.

Varningslampan följer inte rätt sekvens.

8.2.1.2

Gas-formiga utsläpp

(E)

—

För fordon upp till utsläppsklasser Euro 5 och Euro V (7):

Mätning med hjälp av en avgasanalysator enligt kraven 1 eller avläsning av OBD-systemet. Provning av utsläpp från avgasröret ska vara den grundläggande metoden för att kontrollera avgasutsläppen. Utgående från en likvärdighetsbedömning och med beaktande av relevant lagstiftning om typgodkännande får medlemsstaterna tillåta att OBD-systemet används, i enlighet med tillverkarens rekommendationer och andra krav.

—

För fordon från och med utsläppsklasser Euro 6 och VI (8):

Mätning med hjälp av en avgasanalysator enligt kraven 1 eller avläsning av OBD-systemet i enlighet med tillverkarens rekommendationer och andra krav 1.

Mätresultaten ej tillämpliga på tvåtaktsmotorer.

Alternativt kan mätningar utföras med hjälp av utrustning för fjärranalys och bekräftas genom standardprovningsmetoder.

Gasutsläppen överskrider de nivåer som angetts av tillverkaren.

Om ett sådant värde inte finns tillgängligt gäller följande för koldioxidutsläpp,

För fordon som inte har ett avancerat utsläppsbegränsande system,

—	4,5 %, eller

—

3,5 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången enligt vad som angetts i kraven 1.

ii)

För fordon som har ett avancerat utsläppsbegränsande system,

—	vid tomgång: 0,5 %

—	vid hög tomgång: 0,3 % eller

—	vid tomgång: 0,3 % (7)

—	vid hög tomgång: 0,2 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången enligt vad som angetts i kraven 1.

Lambdakoefficienten ligger utanför intervallet 1 ± 0,03 eller är ej i enlighet med tillverkarens specifikationer.

OBD-avläsningen indikerar allvarligt fel.

Fjärranalysen visar stor avvikelse från kraven.

8.2.2

Utsläpp från motorer med kompressionständning

8.2.2.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

Okulär kontroll.

Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbarligen defekt.

Läckage som påverkar mätningen av utsläpp.

Varningslampan följer inte rätt sekvens.

Otillräcklig reagens om tillämpligt.

8.2.2.2

Röktäthet

Fordon som registrerades eller togs i bruk före den 1 januari 1980 är befriade från dessa krav.

—

För fordon upp till utsläppsklasser Euro 5 och V (7):

Avgasernas röktäthet ska mätas vid fri acceleration (utan belastning och från tomgång till maximivarvtal) med växeln i friläge och kopplingen nedtryckt eller genom avläsning av OBD-systemet. Provning av utsläpp från avgasröret ska vara den grundläggande metoden för att kontrollera avgasutsläppen. Utgående från en likvärdighetsbedömning får medlemsstaterna tillåta att OBD-systemet används, i enlighet med tillverkarens rekommendationer och andra krav.

—

För fordon från och med utsläppsklasser Euro 6 och VI (8):

För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven 1.

Röktätheten överstiger den nivå som anges på fordonets tillverkarskylt.

Konditionering av fordon:

1.	Provningar får utföras på fordon utan konditionering. Av säkerhetsskäl är det dock lämpligt att kontrollera att motorn är varm och i tillfredsställande mekaniskt skick.

Om ett sådant värde inte finns att tillgå eller om kraven 1 inte medger att referensvärden används:

—	för insugningsmotorer: 2,5 m–1,

—	för turboladdade motorer: 3,0 m–1,

eller, för fordon som identifierats i kraven 1 eller som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven 1:

1,5 m–1 (9)

eller

0,7 m–1 (10)

Krav på konditionering:

ii)	Avgassystemet ska rensas genom minst tre fria accelerationscykler eller motsvarande metod.

Provningsförfarande:

1.	Motorn och eventuellt turboaggregat ska gå på tomgång innan varje fri accelerationscykel påbörjas. För tunga dieseldrivna fordon innebär detta minst 10 sekunder efter det att gaspedalen släppts upp.

2.	För att påbörja varje fri accelerationscykel ska gaspedalen snabbt (dvs. på mindre än en sekund) och i en rörelse, men inte häftigt, tryckas i botten för att uppnå maximal insprutning från insprutningspumpen.

Alternativt kan mätningar utföras med hjälp av utrustning för fjärranalys och bekräftas genom standardprovningsmetoder

Fjärranalysen visar stor avvikelse från kraven.

8.4

Övriga punkter som är relaterade till miljön

8.4.1

Vätskeläckage

Kraftigt läckage av andra vätskor än vatten som sannolikt kommer att skada miljön eller utgöra en säkerhetsrisk för andra trafikanter.

Regelbunden droppbildning som utgör en mycket allvarlig risk.

KOMPLETTERANDE PROVNING FÖR FORDON FÖR PERSONTRANSPORT I KATEGORIERNA M2, M3

9.1

Dörrar

9.1.1

In- och utgångar

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Defekt manövrering.

Försämrat skick.

Risk för personskada.

Defekta nödkontroller.

Fjärrkontroll av dörrar eller varningsanordningar defekta.

9.1.2

Nödutgångar

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering (om lämpligt).

Defekt manövrering.

Nödutgångsskyltar oläsliga.

Nödutgångsskyltar saknas.

Hammare för att krossa glas saknas.

Blockerade.

9.2	Avimnings- och avfrostningssystem (X) 2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Fungerar inte korrekt.

Påverkar säker drift av fordonet.

Utsläpp av giftiga gaser eller avgaser i förar- eller passagerarutrymmet.

Risk för passagerares hälsa.

Defekt avimning (om sådan är obligatorisk).

9.3	Ventilations- och värmesystem (X) 2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Defekt manövrering.

Risk för passagerares hälsa.

Utsläpp av giftiga gaser eller avgaser i förar- eller passagerarutrymmet.

Risk för passagerares hälsa.

9.4

Säten

9.4.1

Passagerarsäten (också säten för åtföljande personal och, i förekommande fall, fasthållnings-anordningar för barn).

Okulär kontroll.

Fällbara säten (om sådana är tillåtna) fälls inte upp automatiskt.

Blockerar nödutgång.

9.4.2

Förarplatsen (ytterligare krav)

Okulär kontroll.

Defekta specialkomponenter som bländskydd.

Försämrat siktfält.

Skyddsanordningar för föraren osäkra.

Risk för personskada.

9.5	Inre belysning och destinations-anordningar (X) 2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Anordningen defekt.

Fungerar inte.

9.6	Gångar, områden för stående

Okulär kontroll.

Bristfälligt fastsatt golv.

Påverkad stabilitet.

Defekta ledstänger eller handtag.

Bristfälligt fastsatt eller oanvändbart.

9.7	Trappor och fotsteg

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering (om lämpligt).

Försämrat skick.

Skadat skick.

Påverkad stabilitet.

Indragbara fotsteg fungerar inte korrekt.

9.8	System för passagerarkommunikation (X) 2

Okulär kontroll och kontroll genom manövrering.

Defekt system.

Fungerar inte.

9.9	Meddelanden (X) 2

Okulär kontroll.

Meddelanden saknas, är felaktiga eller oläsliga.

Felaktig information.

9.10

Krav gällande transport av barn. (X) 2

9.10.1

Dörrar

Okulär kontroll.

Överensstämmer inte med kraven 1 som gäller för detta slag av transporter.

9.10.2

Signalerings- och special-utrustning

Okulär kontroll.

Signalerings- eller specialutrustning saknas.

9.11

Krav gällande transport av personer med nedsatt rörlighet (X) 2.

9.11.1

Dörrar, ramper och lyftanordningar

Okulär kontroll och manövrering.

Defekt manövrering.

Bristfällig säkerhet vid drift.

Försämrat skick.

Påverkad stabilitet risk för personskada.

Defekta kontroller.

Bristfällig säkerhet vid drift.

Defekta varningsanordningar.

Fungerar inte.

9.11.2

Fasthållnings-anordning för rullstolar

Okulär kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering.

Defekt manövrering.

Bristfällig säkerhet vid drift.

Försämrat skick.

Påverkad stabilitet med risk för personskada.

Defekta kontroller.

Bristfällig säkerhet vid drift.

9.11.3

Signalerings- och special-utrustning

Okulär kontroll.

Signalerings- eller specialutrustning saknas.

(1) Bromsverkan i procent beräknas genom att den totala uppnådda bromsverkan när bromsen är aktiverad delas med fordonets vikt eller, för påhängsvagnar, summan av axelbelastningen och resultatet multipliceras med 100.

(2) De fordonskategorier som inte omfattas av detta direktiv har tagits med som vägledning.

(3) 48 % för fordon som inte är utrustade med ABS eller typgodkända innan 1 oktober 1991.

(4) 45 % för fordon som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.

(5) 43 % för släpvagnar och påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.

(6) 2,2 m/s2 för fordon i kategorierna N1, N2 och N3.

(7) Typgodkänd i enlighet med direktiv 70/220/EEG, tabell 1 (Euro 5) i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007, direktiv 88/77/EEG och direktiv 2005/55/EG.

(8) Typgodkänd i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 tabell 2 i bilaga I (Euro 6) och förordning (EG) nr 595/2009 (Euro VI).

(9) Typgodkänd i enlighet med gränsvärdena i rad B avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, rad B1, B2 eller C i avsnitt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2008.

(10) Typgodkänd i enlighet med gränsvärdena i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 (Euro 6) och förordning (EG) nr 595/2009 (Euro VI).

ANMÄRKNINGAR:

Kraven fastställs genom typgodkännande vid tidpunkten för godkännande, första registreringen eller då fordonet tas i bruk för första gången, såväl som av efterjusteringskrav eller nationell lagstiftning i registreringslandet. Dessa orsaker till underkännande är endast tillämpliga om överensstämmelse med kraven har kontrollerats.

2	Anmärkningen (X) markerar förhållanden som avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men som inte betraktas som väsentliga vid trafiksäkerhetsprovning.

3	Farliga ändringar innebär en ändring som påverkar fordonets trafiksäkerhet negativt eller har en oproportionerlig inverkan på miljön.

E	För provning av denna punkt krävs utrustning.

BILAGA III

I. Principer för lastsäkring

Lastsäkringar ska kunna motstå nedanstående belastningar till följd av acceleration/inbromsning av fordonet:

—	I färdriktningen: 0,8 gånger lastens vikt.

—	I sidled: 0,5 gånger lastens vikt.

—	I riktning motsatt färdriktningen: 0,5 gånger lastens vikt.

—	De måste rent allmänt förhindra att lasten lutar eller välter.

Vid fördelningen av lasten ska hänsyn tas till den högsta tillåtna axelbelastningen och den minsta nödvändiga axelbelastningen inom gränserna för fordonets tillåtna totalvikt i enlighet med de rättsliga bestämmelserna för fordons vikt och mått.

Vid säkring av last ska de krav beaktas som är tillämpliga för vissa fordonsdelars hållfasthet, såsom framstam, sidostycke, bakstam, stöttor eller surrningspunkter, om dessa delar används vid lastsäkringen.

Vid lastsäkring får en, flera eller en kombination av följande fasthållningsmetoder användas:

—

Låsning.

—	Blockering (lokal/övergripande).

—	Direkt surrning.

—	Överfallssurrning.

Tillämpliga standarder

Standard

Område

—	EN 12195–1

Beräkning av surrningskrafter

—

EN 12640

Surrningspunkter

—

EN 12642

Fordonsstrukturens hållfasthet

—	EN 12195-2

Surrning med syntetfiberband

—	EN 12195–3

Surrningskedjor

—	EN 12195–4

Surrningslinor av stål

—	ISO 1161, ISO 1496

ISO-container

—

EN 283

Växelflak

—

EN 12641

Presenningar

—	EUMOS 40511

Pålar – stöttor

—	EUMOS 40509

Transport Last

II. Kontroll av lastsäkring

1. Klassificering av brister

Brister ska klassificeras i någon av följande bristgrupper:

—	Mindre brister: En mindre brist föreligger om lasten har säkrats på rätt sätt men en skyddsanvisning vore lämplig.

—	Större brister: En större brist föreligger om lasten inte har säkrats tillräckligt och det finns risk för att lasten eller delar av den kan förskjutas eller välta.

—	Farliga brister: En farlig brist uppstår när det föreligger en direkt trafikfara på grund av en risk för att lasten eller delar av den tappas eller annan fara uppstår direkt på grund av lasten eller omedelbar fara för personer.

Vid flera brister klassificeras transporten enligt den högsta bristgruppen. Om transporten har flera brister och de kombinerade effekterna väntas leda till att bristerna förstärks ska transporten klassificeras i nästa högre bristgrupp.

2. Kontrollmetoder

Kontrollmetoden består av en okulär kontroll av att lämpliga åtgärder använts i tillräckligt stor utsträckning för att säkra lasten och/eller av en mätning av spänningskrafter, beräkning av säkringens effektivitet och kontroll av certifikat i lämpliga fall.

3. Bedömning av brister

I tabell 1 finns bestämmelser som kan tillämpas vid kontroll av lastsäkring för att avgöra om transportförhållandena är godtagbara.

Kategoriseringen av bristerna ska fastställas från fall till fall på grundval av den klassificering som anges i del 1 i det här kapitlet.

De värden som anges i tabell 1 är vägledande och bör betraktas som en vägledning vid fastställande av kategorin för en viss brist mot bakgrund av särskilda omständigheter, särskilt beroende på lastens art och inspektörens bedömning.

Om en transport omfattas av rådets direktiv 95/50/EG (1) kan särskilda krav gälla.

Tabell 1

Komponent	Brister	Bristbedömning
		Mindre	Större	Farliga
A	Transporten är förpackad på ett sätt som omöjliggör en korrekt lastsäkring	Enligt inspektörens bedömning
B	En eller flera lastenheter är inkorrekt placerade	Enligt inspektörens bedömning
C	Fordonet är inte lämpat för lasten (annan brist än de som anges i punkt 10)	Enligt inspektörens bedömning
D	Uppenbara brister i fordonets överbyggnad (annan brist än de som anges i punkt 10)	Enligt inspektörens bedömning
10	Fordonets lämplighet
10.1	Främre vägg (om denna används för säkring av last)
10.1.1	Deformationer eller rostskador som försvagar delar		x
10.1.1	Delvis spruckna vilket kan påverka lastrummets funktion			x
10.1.2	Otillräcklig hållfasthet (certifikat eller etikett om tillämpligt)		x
10.1.2	Otillräcklig höjd i förhållande till lasten			x
10.2.	Innerväggar (om dessa används för säkring av last)
10.2.1.	Deformationer eller rostskador som försvagar delar; bristfälliga gångjärn eller lås		x
10.2.1.	Delvis sprucket; gångjärn eller lås saknas eller är ur funktion			x
10.2.2.	För svaga laststöttor (certifikat eller etikett om tillämpligt)		x
10.2.2.	Otillräcklig höjd i förhållande till lasten			x
10.2.3.	Innerväggar i bristfälligt skick		x
10.2.3.	Delvis spruckna			x
10.3.	Bakre vägg (om denna används för säkring av last)
10.3.1.	Deformationer eller rostskador som försvagar delar; bristfälliga gångjärn eller lås		x
10.3.1.	Delvis sprucket; gångjärn eller lås saknas eller är ur funktion			x
10.3.2.	Otillräcklig hållfasthet (certifikat eller etikett om tillämpligt)		x
10.3.2.	Otillräcklig höjd i förhållande till lasten			x
10.4.	Stöttor (om dessa används för säkring av last)
10.4.1.	Deformationer eller rostskador som försvagar delar eller bristfällig fastsättning på fordonet		x
10.4.1.	Delvis sprucket; instabil fastsättning på fordonet			x
10.4.2.	Otillräcklig styrka eller konstruktion		x
10.4.2.	Otillräcklig höjd i förhållande till lasten			x
10.5.	Surrningspunkter (om dessa används för säkring av last)
10.5.1.	Bristfälligt skick eller bristfällig konstruktion		x
10.5.1.	Kan inte stå emot nödvändiga surrningskrafter			x
10.5.2.	Otillräckligt antal		x
10.5.2.	Otillräckligt antal för att stå emot nödvändiga surrningskrafter			x
10.6.	Nödvändiga specialstrukturer (om dessa används för säkring av last)
10.6.1.	Bristfälligt skick, skadat		x
10.6.1.	Delvis sprucket; klarar inte fasthållningskrafterna			x
10.6.2.	Ej lämpliga för transporterad last		x
10.6.2.	Saknas			x
10.7.	Golv (om detta används för säkring av last)
10.7.1.	Bristfälligt skick, skadat		x
10.7.1.	Delvis sprucket; Kan inte transportera last			x
10.7.2.	Otillräcklig belastningsklass		x
10.7.2.	Kan inte transportera last			x
20	Fasthållningsmetoder
20.1.	Låsning, blockering och direkt surrning
20.1.1	Direkt fastsättning av last (blockering)
20.1.1.1	Avståndet framåt till främre väggen är för stort om denna används för direkt säkring av last		x
20.1.1.1	Mer än 15 cm, med fara för att väggen penetreras			x
20.1.1.2.	Avståndet i sidled till innerväggen är för stort om denna används för direkt säkring av last		x
20.1.1.2.	Mer än 15 cm, med fara för att väggen penetreras			x
20.1.1.3.	Avståndet bakåt till bakre innerväggen är för stort om denna används för direkt säkring av last		x
20.1.1.3.	Mer än 15 cm, med fara för att väggen penetreras			x
20.1.2.	Säkringsanordningar som fästskenor, balkar, ramper och kanter framåt, bakåt och på sidorna
20.1.2.1.	Felaktig fastsättning i fordonet	x
	Otillräcklig fastsättning		x
	Klarar inte fasthållningskrafterna, lösa			x
20.1.2.2.	Felaktig säkring	x
	Otillräcklig säkring		x
	Helt utan verkan			x
20.1.2.3.	Säkringsutrustningen inte tillräckligt ändamålsenlig		x
20.1.2.3.	Säkringsutrustningen helt olämplig			x
20.1.2.4.	Vald metod för säkring av last inte optimal		x
20.1.2.4.	Vald metod helt felaktig			x
20.1.3	Direkt säkring med nät och presenningar
20.1.3.1.	Skick på nät och presenningar (märkning skadad/saknas men enheterna är i bra skick)	x
	Enheter för fasthållning av last skadade		x
	Anordningar för fasthållning av last kraftigt försämrade och inte längre lämpliga att använda			x
20.1.3.2.	Otillräcklig hållfasthet hos nät och presenningar		x
20.1.3.2.	Kapaciteten mindre än 2/3 av nödvändiga fasthållningskrafter			x
20.1.3.3.	Otillräcklig fastsättning av nät och presenningar		x
20.1.3.3.	Kapaciteten mindre än 2/3 av nödvändiga fasthållningskrafter			x
20.1.3.4.	Nät och presenningar inte tillräckligt ändamålsenliga för säkring av last		x
20.1.3.4.	Helt olämpliga			x
20.1.4.	Separering och vaddering av lastenheter eller fritt utrymme
20.1.4.1.	Separerings- och vadderingsenhets lämplighet		x
20.1.4.1.	Betydande separering och fritt utrymme			x
20.1.5.	Direkt surrning (horisontell, tvärgående, diagonal surrning eller med ögla och fjäder)
20.1.5.1.	Krav på säkringsstyrka inte uppfyllda		x
20.1.5.1.	Mindre än 2/3 av nödvändig styrka			x
20.2.	Säkring av friktionslås
20.2.1.	Uppfyllande av krav på säkringsstyrka
20.2.1.1.	Krav på säkringsstyrka inte uppfyllda		x
20.2.1.1.	Mindre än 2/3 av nödvändig styrka			x
20.3.	Enheter för fasthållning av last
20.3.1	Lämplighet hos enheter för fasthållning av last		x
20.3.1	Helt olämplig enhet			x
20.3.2.	Märkning (t.ex. lapp/markering) saknas/är skadad men enheten är fortfarande i gott skick.	x
20.3.2.	Märkning (t.ex. lapp/markering) saknas/är skadad och enheten visar tydliga tecken på slitage	x	x
20.3.3.	Enheter för fasthållning av last skadade		x
20.3.3.	Anordningar för fasthållning av last kraftigt försämrade och inte längre lämpliga att använda			x
20.3.4.	Bandvinschar felaktigt använda		x
20.3.4.	Defekta bandvinschar			x
20.3.5.	Felaktig fasthållning av last (t.ex. avsaknad av kantskydd)		x
20.3.5.	Bristfällig användning av enheter för fasthållning av last (t.ex. knutar)			x
20.3.6.	Otillräcklig fastsättning av anordningar för fasthållning av last		x
20.3.6.	Mindre än 2/3 av nödvändig styrka			x
20.4.	Ytterligare utrustning (t.ex. friktionsmatta, kantskydd, kantskenor)
20.4.1.	Olämplig utrustning används	x
	Felaktig eller defekt utrustning används		x
	Helt olämplig utrustning används			x
20.5.	Transport av bulklast, lätta och lösa material
20.5.1.	Bulklast blåser av vid transport på väg och stör sannolikt trafiken		x
20.5.1.	Utgör trafikfara			x
20.5.2.	Bulklast inte korrekt säkrad		x
20.5.2.	Trafikfarlig förlust av last			x
20.5.3.	Skydd för lätt gods saknas		x
20.5.3.	Trafikfarlig förlust av last			x
20.6.	Transport av rundvirke
20.6.1.	Transportmaterialet (stockar) är delvis löst			x
20.6.2.	Lastenheternas säkringsstyrka otillräcklig		x
20.6.2.	Mindre än 2/3 av nödvändig styrka			x
30	Lasten helt osäkrad			x

(1) Rådets direktiv 95/50/EG av den 6 oktober 1995 om enhetliga förfaranden för kontroller av vägtransporter av farligt gods (EGT L 249, 17.10.1995, s. 35).

BILAGA IV

Text av bilden

BILAGA V

STANDARDFORMULÄR FÖR RAPPORTERING TILL KOMMISSIONEN

Standardformuläret ska upprättas i elektroniskt format och ska sedan skickas elektroniskt med vanlig programvara.

Varje medlemsstat ska upprätta följande:

—	En sammanfattande tabell

—	En separat tabell för varje registreringsland för fordon som genomgått en mer ingående kontroll, med information om kontrollerade och identifierade brister för varje fordonskategori.

Sammanfattande tabell

över alla (grundläggande och mer ingående) kontroller

Rapporterande medlemsstat:

t.ex. Belgien

Rapporteringsperiod

år [X]

till

år [X+1]

Fordonskategori:

Andra kategorier

(valfritt)

Totalt

Registreringsland

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon (1)

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Belgien

Bulgarien

Tjeckien

Danmark

Tyskland

Estland

Irland

Grekland

Spanien

Frankrike

Kroatien

Italien

Cypern

Lettland

Litauen

Luxemburg

Ungern

Malta

Nederländerna

Österrike

Polen

Portugal

Rumänien

Slovenien

Slovakien

Finland

Sverige

Storbritannien

Albanien

Andorra

Armenien

Azerbajdzjan

Vitryssland

Bosnien och Hercegovina

Georgien

Kazakstan

Liechtenstein

Monaco

Montenegro

Norge

Moldavien

Ryssland

San Marino

Serbien

Schweiz

Tadzjikistan

Turkiet

Turkmenistan

Ukraina

Uzbekistan

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Andra tredjeländer

(ange vilka)

Resultat av mer ingående kontroller

Rapporterande medlemsstat:	t.ex. Belgien
Den rapporterande medlemsstatens namn
Registreringsland:	t.ex. Bulgarien	PERIOD: från	01/år [x]	till	12/ år [x+1]
Fordonets registreringsland

Fordons-kategori:

Andra kategorier

(valfritt)

Totalt

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon (2)

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Antal kontrol-lerade fordon

Antal under-kända fordon

Information om defekt

Kontrollerade fordon

Underkända fordon

Kontrollerade fordon

Underkända fordon

Kontrollerade fordon

Underkända fordon

Kontrollerade fordon

Underkända fordon

Kontrollerade fordon

Underkända fordon

Kontrollerade fordon

Underkända fordon

Kontrollerade fordon

Underkända fordon

Kontrollerade fordon

Underkända fordon

Kontrollerade fordon

Underkända fordon

(0)	Identifiering

(1)	Bromsutrustning

(2)

Styrning

(3)

Sikt

(4)	Belysnings-utrustning och elektriskt system

(5)	Axlar, hjul, däck och fjädring

(6)	Chassi och chassiin-fästningar

(7)	Övrig utrustning inklusive färdskrivare och hastighetsbegränsande anordning

(8)	Störningar inklusive utsläpp och spill av bränsle och/eller olja

(9)	Kompletteran-de provning för fordon i kategori M2 och M3

(10)	Lastförsäkring

Information om defekt (övriga)

1.1.1

1.1.2

…

2.1.1

2.1.2

…

3.1

3.2

…

20.6.2

Totala antal brister

(1) Underkända fordon med större eller farliga brister enligt bilaga IV.

(2) Underkända fordon med större eller farliga brister enligt bilaga IV.

Innehållsförteckning		I Lagstiftningsakter	Sida
		DIREKTIV
	*	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG ( 1 )	1
	*	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen	39
	*	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG ( 1 )	51
	*	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/46/EU av den 3 april 2014 om ändring av rådets direktiv 1999/37/EG om registreringsbevis för fordon	129
	*	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU av den 3 april 2014 om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG ( 1 )	134

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 127

Svensk utgåva	Lagstiftning	femtiosjunde årgången 29 april 2014