5.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 102/1

(1)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 (1) anges att Europeiska stödkontoret för asylfrågor ska stå öppet för deltagande av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som observatörer. I den förordningen anges det dessutom att det ska fastställas på vilket sätt och i vilken omfattning dessa länder främst ska delta i Europeiska stödkontoret för asylfrågors arbete.

(2)

Den 27 januari 2012 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om ett avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om villkoren för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska stödkontoret för asylfrågor (nedan kallat avtalet). Förhandlingarna slutfördes med framgång genom att avtalet paraferades den 28 juni 2013.

(3)

Avtalet bör undertecknas.

(4)

Enligt skäl 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 deltar Förenade kungariket och Irland i den förordningen, som är bindande för Förenade kungariket och Irland. De bör därför tillämpa artikel 49.1 i förordning (EU) nr 439/2010 genom att delta i detta beslut. Förenade kungariket och Irland deltar därför i detta beslut.

(5)

Enligt skäl 22 i förordning (EU) nr 439/2010 deltar Danmark inte i den förordningen, som inte är bindande för Danmark. Danmark deltar därför inte i detta beslut.

5.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 102/3

(1)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 (1) anges att Europeiska stödkontoret för asylfrågor ska stå öppet för deltagande av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som observatörer. I den förordningen anges det dessutom att det ska fastställas på vilket sätt och i vilken omfattning dessa länder främst ska delta i Europeiska stödkontoret för asylfrågors arbete.

(2)

Den 27 januari 2012 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om ett avtal mellan Europeiska unionen och Furstendömet Liechtenstein om villkoren för Furstendömet Liechtensteins deltagande i Europeiska stödkontoret för asylfrågor (nedan kallat avtalet). Förhandlingarna slutfördes med framgång genom att avtalet paraferades den 28 juni 2013.

(3)

Avtalet bör undertecknas.

(4)

Enligt skäl 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 deltar Förenade kungariket och Irland i den förordningen, som är bindande för Förenade kungariket och Irland. De bör därför tillämpa artikel 49.1 i förordning (EU) nr 439/2010 genom att delta i detta beslut. Förenade kungariket och Irland deltar därför i detta beslut.

(5)

Enligt skäl 22 i förordning (EU) nr 439/2010 deltar Danmark inte i den förordningen, som inte är bindande för Danmark. Danmark deltar därför inte i detta beslut.

5.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 102/5

(1)

I rådets förordning (EU) nr 43/2014 av den 20 januari 2014 om fastställande för år 2014 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten (2), fastställs kvoter för 2014.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2014 är uttömd.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

5.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 102/7

(1)

I rådets förordning (EU) nr 43/2014 av den 20 januari 2014 om fastställande för år 2014 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten (2) fastställs kvoter för 2014.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, gjorda av fartyg som för Europeiska unionens flagg eller som är registrerade i Europeiska unionen, medfört att kvoten för perioden har uttömts före den 1 juli 2014.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd fram till och med den 30 juni 2014.

5.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 102/9

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 606/2009 (2) fastställs den högsta tillåtna totala svaveldioxidhalten i vin. Enligt punkt A.4 i bilaga I B får kommissionen besluta att de berörda medlemsstaterna får ge tillstånd till att den högsta tillåtna totala svaveldioxidhalten, om den är under 300 mg/l, höjs med högst 50 mg/l om väderleksförhållandena gör det nödvändigt.

(2)

Den 15 januari 2014 överlämnade de tyska myndigheterna en officiell begäran om att höja den högsta tillåtna totala svaveldioxidhalten, om den är under 300 mg/l, med högst 50 mg/l för vin som har framställts av druvor som skördats 2013 i de vinodlingszoner som är avgränsade områden som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckning Mosel eller de geografiska beteckningarna Landwein der Mosel, Landwein der Ruwer, Landwein der Saar och Saarländischer Landwein.

(3)

Den vetenskapliga rapporten som de tyska myndigheterna har lämnat in visar att väderleksförhållandena har påverkat den sanitära kvaliteten på de druvor som skördades 2013 i ovannämnda områden. På grund av den sena skörden var en stor del av druvorna ruttna och en högre andel av pyruvat, acetaldehyd och alfaketoglutarsyra producerades under fermenteringen. Dessa ämnen binder svaveldioxid och minskar dess konserverande verkan. Därför är de sammanlagda mängder svaveldioxid som krävs för att garantera en god framställning och lagring högre i vin som producerats av dessa druvor. Det tillfälliga tillstånd som avses i punkt A.4 i bilaga I B till förordning (EG) nr 606/2009 är därför den enda möjlighet som står till buds för att kunna använda de druvor som utsatts för dessa ogynnsamma väderleksförhållanden för framställning av vin som lämpar sig för att släppas ut på marknaden.

(4)

Förordning (EG) nr 606/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

5.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 102/11

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 102/13

(1)

I kommissionens beslut 2009/821/EG (4) fastställs en förteckning över gränskontrollstationer som är godkända i enlighet med direktiven 91/496/EEG och 97/78/EG. Förteckningen finns i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(2)

Enligt meddelanden från Spanien och Portugal bör uppgifterna för gränskontrollstationerna vid flygplatserna i Madrid och Tenerife Sur i Spanien samt flygplatsen i Porto och hamnen och flygplatsen i Ponta Delgada i Portugal ändras i förteckningen i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(3)

Rådets beslut 2011/408/EU (5) innehåller föreskrifter om förenklade regler och förfaranden som avser tillämpningen av hälsokontroller av fiskeriprodukter, musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor samt av biprodukter och produkter framställda av dessa biprodukter med ursprung i Grönland eller som införs till Grönland från tredjeländer och därefter importeras från Grönland till unionen. I artikel 5 i det beslutet anges vilka krav som gäller för veterinärkontroller av dessa produkter vid gränskontrollstationerna och att förteckningen över gränskontrollstationer som har godkänts för Grönland ska tas med i den förteckning över gränskontrollstationer i medlemsstaterna som godkänts i enlighet med direktiven 91/496/EEG och 97/78/EG.

(4)

Kommissionens revisionstjänst (tidigare kallad kommissionens inspektionstjänst), kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor, har genomfört en revision vid två föreslagna gränskontrollstationer på Grönland och därefter lämnat några rekommendationer till det landet. Grönland svarade tillfredsställande på rekommendationerna med en handlingsplan, och de två föreslagna gränskontrollstationerna bör läggas till i förteckningen i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(5)

Eftersom de förenklade reglerna och förfarandena för importkontroll endast gäller vissa produkter bör det läggas till en anmärkning om fiskeriprodukter, musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor, biprodukter och produkter framställda av dessa biprodukter i anmärkningarna i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(6)

I november 2011 gjorde kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor en revision på gränskontrollstationer i Italien, och därefter utfärdades ett antal rekommendationer till den medlemsstaten. Italien svarade tillfredsställande på rekommendationerna med en handlingsplan och med en ändring av godkännandekategorierna vid gränskontrollstationerna i hamnarna i Livorno-Pisa, Trieste och Venedig, varför uppgifterna om den medlemsstaten i förteckningen i bilaga I till beslut 2009/821/EG bör ändras i enlighet med detta.

(7)

Nederländerna har meddelat att ett nytt kontrollcentrum har tillkommit vid gränskontrollstationen i Rotterdams hamn. Uppgifterna om den medlemsstaten i bilaga I till beslut 2009/821/EG bör ändras i enlighet med detta.

(8)

I bilaga II till beslut 2009/821/EG fastställs förteckningen över centrala, regionala och lokala enheter i det integrerade veterinärdatasystemet (Traces).

(9)

I enlighet med Europeiska rådets beslut 2012/419/EU (6) har Mayotte upphört att vara ett utomeuropeiskt land och territorium och har fått ställning som yttersta randområde enligt artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med verkan från och med den 1 januari 2014. Uppgifterna om lokala enheter i Frankrike i bilaga II till beslut 2009/821/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

Beslut 2009/821/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

5.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 102/18

(1)

Standardisering fyller en viktig funktion för att stödja Europa 2020-strategin i enlighet med kommissionens meddelande Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla  (2). I flera flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin framhålls vikten av frivillig standardisering på produkt- eller tjänstemarknader för att säkerställa kompatibilitet och interoperabilitet mellan produkter och tjänster, stimulera teknisk utveckling och stödja innovation.

(2)

I det digitala samhället har standarder blivit oundgängliga för att säkerställa interoperabilitet mellan anordningar, tillämpningar, databaser, tjänster och nät. I kommissionens meddelande En strategisk vision för europeiska standarder: bättre och snabbare hållbar tillväxt i den europeiska ekonomin före 2020  (3) framhävs IKT-standardiseringens särskilda karaktär, där lösningar, tillämpningar och tjänster på området ofta utvecklas av globala IKT-forum och IKT-konsortier som har intagit en ledande ställning för utarbetande av IKT-standarder.

(3)

Förordning (EU) nr 1025/2012 syftar till att modernisera och förbättra ramarna för den europeiska standardiseringen. I förordningen fastställs ett system där kommissionen kan besluta om att fastställa de mest relevanta och allmänt godtagna tekniska specifikationer på IKT-området som utfärdats av andra standardiseringsorganisationer än europeiska, internationella eller nationella. Möjligheten att använda hela skalan av tekniska specifikationer på IKT-området vid upphandling av maskinvara, programvara och it-tjänster kommer att möjliggöra interoperabilitet, bidra till att undvika inlåsning för offentliga förvaltningar samt stimulera konkurrens i tillhandahållandet av driftskompatibla IKT-lösningar.

(4)

De tekniska specifikationer på IKT-området som kan komma i fråga för hänvisningar vid offentlig upphandling måste uppfylla kraven i bilaga II till förordning (EU) nr 1025/2012. Överensstämmelse med dessa krav innebär att myndigheterna garanteras att de tekniska specifikationerna på IKT-området fastställs enligt de principer för öppenhet, rättvisa, objektivitet och icke-diskriminering som erkänns av Världshandelsorganisationen (WTO) i fråga om standardisering.

(5)

Beslutet att fastställa IKT-specifikationer ska antas efter samråd med det europeiska flerpartsforum för IKT-standardisering som inrättats genom kommissionens beslut 2011/C 349/04 (4), kompletterat med andra former av samråd med experter inom branschen.

(6)

Den 17 oktober 2013 utvärderade Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering de sex första tekniska specifikationerna på IKT-området: Internet Protocol version 6 (IPv6), Lightweight Directory Access Protocol version 3 (LDAPv3), Domain Name System Security Extensions (DNSSEC), DomainKeys Identified Mail Signatures (DKIM), ECMAScript-402 Internationalisation Specification (ECMA-402) och Extensible Markup Language version 1.0 (W3C XML). Flerpartsforumet tillstyrkte fastställandet av dessa specifikationer. De sex tekniska specifikationerna lades därefter fram för ett brett offentligt samråd som bekräftade flerpartsforumets rekommendation.

(7)

IPv6-specifikationen, utfärdad av Internet Engineering Task Force (IETF), omfattar en rad tekniska specifikationer för ett brett spektrum av utrustning och tjänster genom olika uppsättningar Requests for Comments (RFC). Beroende på sammanhang och tillämpning behöver de offentliga upphandlarna välja de RFC som behövs för varje produkt eller tjänst utan att hämma interoperabiliteten. Genom IPv6 utökas antalet tillgängliga IP-adresser så att det ökande antalet operativsystem, servrar, sökmotorer och multimediesajter kan fungera bra tillsammans. IPv6 bygger på avancerad teknisk utveckling och stöder den fortsatta internetutvecklingen, vilket möjliggör nya internetscenarier, t.ex. sakernas internet.

(8)

LDAPv3 är ett internetprotokoll som utfärdats av Internet Engineering Task Force (IETF) för åtkomst till distribuerade katalogtjänster som fungerar med data och tjänstemodeller i X.500-format. LDAPv3 specificeras i en rad IETF Standard Track Requests For Comments (RFC) som anges närmare i RFC 4510–4519 och som kan garantera en hög grad av tillgänglighet med redundans av LDAP-servrar. De flesta produkter för katalogtjänster av betydelse för marknaden stöder LDAPv3. Det är en stabil teknik som kan öka interoperabiliteten och utgör en de facto-standard för autentisering, behörighet och användar-/adresskataloger för IKT-system som kan ge bättre tillgänglighet och kontinuitet, särskilt för offentliga tjänster som ska levereras av den offentliga förvaltningen.

(9)

DNSSEC har utfärdats av Internet Engineering Task Force (IETF) och är en säkerhetsutvidgning av domännamnssystemet (DNS) som tillhandahåller autentisering av dataursprung och dataskydd för själva domännamnssystemet. Beteckningen DNSSEC omfattar de dokument som utgör kärnan i DNS säkerhetsutvidgning och som krävs för offentlig upphandling av DNSSEC-blocket. Med DNSSEC är DNS bättre lämpat för utväxling av parametrar för säkerhetstjänster som är kopplade till domännamn. Detta ökar förtroendet för DNS (en kritisk och grundläggande internettjänst) som helhet och möjliggör att DNS kan användas för certifikatlagring och för tillämpningarnas distributions- och verifikationsinfrastruktur.

(10)

DKIM är en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats av Internet Engineering Task Force (IETF) och som gör det möjligt för en person, roll eller organisation som äger signeringsdomänen att göra anspråk på ett visst ansvar för ett meddelande genom sammankoppling av domänen med meddelandet. DKIM skiljer frågan om vem som signerat meddelandet från frågan om vem som skrivit meddelandet. Ansvarsbekräftelsen valideras med en kryptografisk signatur och en direkt begäran om signatärens domän för att hämta den korrekta öppna nyckeln. DKIM implementeras på flera olika marknader, t.ex. av bank- och finanssektorn, e-postleverantörer, sociala nätverk och näthandelsleverantörer. Om DKIM används av myndigheter skulle det upprätta en grundläggande nivå av förtroende för kommunikationens ursprung, så att interoperabiliteten mellan sändande och mottagande organisationer förbättras.

(11)

ECMA-402 har utvecklats av Ecma International och är ett allmänt programmeringsspråk för flera ändamål som beskrivs med flera specifikationer anpassade till de språkliga och kulturella konventionerna för olika språk och länder. ECMAScript är ett vanligt programmeringsspråk på webben, även i Europa. Det har ett mycket brett användningsområde, t.ex. webbklientbaserade applikationer som webbläsare eller serverbaserade tillämpningar som elektroniska banktjänster, servrar för e-post eller till och med dataspel, och är även ett viktigt programmeringsspråk för webben. De internationaliseringsegenskaper som ECMA-402 erbjuder är en särskilt betydelsefull förbättring av ECMAScript för den flerspråkiga europeiska miljön. Specifikationerna och standarderna för ECMAScript ger ett faktiskt bidrag till ökad interoperabilitet och ingår mycket ofta i nationella förteckningar över standarder för interoperabilitet och specifikationer för offentlig upphandling.

(12)

W3C XML har utfärdats av World Wide Web Consortium (W3C) och är ett paket med sammanhängande specifikationer för datastrukturering som främjar spridning av informations- och dataresurser i stor skala. XML-versionen 1.0 är i dag ett av de mest använda formaten för utväxling av strukturerad information, och många andra specifikationer för dataformat bygger på utökningar av XML. Dess omfattande användning både som ett format för förmedling av information från person till person och från dator till dator gör den till en oskiljaktig del av nästan all internetanvändning. Upphandlarna behöver välja specifikationer som uppfyller de krav för vilka de behöver göra upphandlingar. Den stora utbredningen av XML i världens databaser och nätverk garanterar att formatet kommer att vara ett mycket viktigt format för interoperabilitet på global nivå mellan olika tillämpningar, tjänster och produkter under många decennier i framtiden.

5.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 102/22