27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/1

(1)

Efter en undersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 682/2007 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2001 90 30 och ex 2005 80 00, med ursprung i Thailand. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 3,1 % och 12,9 %.

(2)

Genom förordning (EG) nr 954/2008 (3) ändrade rådet de gällande åtgärderna för en exporterande producent och därefter den tullsats som införts för ”alla övriga företag”, vilken efter ändringen uppgår till mellan 3,1 % och 14,3 %.

(3)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad översynen vid giltighetstidens utgång) bibehöll rådet, genom genomförandeförordning (EU) nr 875/2013 (4) tullsatsen på mellan 3,1 % och 14,3 %.

(4)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot en begäran om partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen. Begäran lämnades in av River Kwai International Food Industry Co. Ltd (nedan kallad sökanden), som är en exporterande producent i Thailand.

(5)

Begäran var begränsad till att gälla en undersökning av dumpning avseende sökanden.

(6)

I sin begäran lämnade sökanden prima facie-bevisning för att de omständigheter som låg till grund för införandet av åtgärderna har förändrats och att dessa förändringar är av bestående karaktär, när det gäller dumpning från sökandens sida.

(7)

Sökanden hävdade särskilt att de ändrade omständigheterna består i ändringar av det produktsortiment sökanden saluför, vilket har en direkt inverkan på företagets produktionskostnader. En jämförelse mellan företagets priser på hemmamarknaden och dess exportpriser till unionen visade att dumpningsmarginalen verkar vara lägre än den nuvarande åtgärdsnivån.

(8)

Efter samråd med rådgivande kommittéen fastslog kommissionen att det fanns tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av en partiell interimsöversyn begränsad till undersökning av dumpning avseende sökanden. På grundval av detta offentliggjorde kommissionen den 14 februari 2013 i Europeiska unionens officiella tidning  (5) ett tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn, nedan kallat tillkännagivandet om inledande, enligt artikel 11.3 i grundförordningen.

(9)

Undersökningen av dumpning omfattade perioden 1 juli 2011–31 december 2012 (nedan kallad översynsperioden).

(10)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, företrädarna för exportlandet samt intresseorganisationen som företräder unionstillverkarna (Association Européenne des Transformateurs de Maïs Doux, nedan kallad AETMD) om att en interimsöversyn inletts.

(11)

Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda.

(12)

De skriftliga synpunkter som AETMD lagt fram har tagits under övervägande och har där så visat sig vara lämpligt beaktats.

(13)

För att kommissionen skulle få de uppgifter som var nödvändiga för undersökningen sände den ett frågeformulär till sökanden och fick svar inom den fastställda tidsfristen.

(14)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes nödvändiga för att avgöra frågan om dumpning. Kommissionen genomförde ett kontrollbesök i sökandens lokaler i Bangkok och Kanchanaburi i Thailand.

(15)

Den produkt som översynen gäller är densamma som definieras i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen sockermajs (Zea mays var. saccharata) i form av korn, beredd eller konserverad med ättika eller ättiksyra, inte fryst, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2001 90 30, och sockermajs (Zea mays var. saccharata) i form av korn, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte fryst, andra än produkter enligt nummer 2006, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2005 80 00, med ursprung i Thailand.

(16)

Som konstaterades i den ursprungliga undersökningen och bekräftades vid översynen vid giltighetstidens utgång har den sockermajs som produceras och säljs i unionen och den sockermajs som produceras och säljs i Thailand huvudsakligen samma fysikaliska och kemiska egenskaper och samma grundläggande ansvarsområden som den sockermajs som produceras i Thailand och säljs på export till unionen. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(17)

I enlighet med artikel 2.2 första meningen i grundförordningen fastställde kommissionen först huruvida sökandens totala försäljning på hemmamarknaden av den likadana produkten under översynsperioden var representativ. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten motsvarade minst 5 % av den sammanlagda exportförsäljningsvolymen av den berörda produkten till unionen under översynsperioden.

(18)

Försäljningen på hemmamarknaden av den likadana produkten befanns vara representativ.

(19)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper på hemmamarknaden som var identiska eller jämförbara med de typer som såldes för export till unionen.

(20)

För var och en av dessa produkttyper fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen av produkten till oberoende kunder under översynsperioden motsvarade minst 5 % av den totala exportförsäljningsvolymen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen.

(21)

Kommissionen konstaterade att sökandens försäljning på hemmamarknaden var representativ beträffande alla typer av produkter som exporteras till unionen.

(22)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under översynsperioden för att avgöra om man kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för beräkning av normalvärdet enligt artikel 2.4 i grundförordningen.

(23)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(24)

Kommissionens analys visade att mer än 90 % av försäljningen på hemmamarknaden var lönsam och att det viktade genomsnittliga försäljningspriset var högre än produktionskostnaden per enhet. Normalvärdet beräknades därför som ett viktat genomsnitt av priset vid all försäljning på hemmamarknaden under översynsperioden.

(25)

All sökandens försäljning för export till unionen skedde till icke-närstående kunder i unionen eller Thailand. Exportpriset fastställdes därför på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(26)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset fritt fabrik.

(27)

När så var motiverat justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset med hänsyn till olikheter i faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(28)

I de fall där det var tillämpligt och motiverat justerades värdena med hänsyn till skillnader i kostnader för transport, försäkring, hantering och lastning, förpackning, provisioner, krediter och bankavgifter.

(29)

Sökanden begärde att en justering enligt artikel 2.10 d i grundförordningen skulle göras för en skillnad i varumärkesvärde när produkten såldes under eget varumärke på hemmamarknaden jämfört med när den såldes under eget varumärke på unionsmarknaden. Varumärkesvärdet på sökandens eget varumärke skulle vara högre på den thailändska marknaden än på unionsmarknaden. För att styrka sitt påstående hänvisade sökanden till den justering som gjorts i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång.

(30)

Sökandens situation i denna interimsöversyn skiljer sig dock från de övriga exporterande producenterna för vilka justering beviljades i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång. Justeringen som gjordes i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång gäller specifikt exporterande producenter vilkas försäljning på hemmamarknaden sker under deras eget varumärke, medan försäljningen till unionen sker under en detaljhandlares varumärke. I denna interimsöversyn sker sökandens försäljning under eget varumärke både på hemmamarknaden och på unionens marknad. Den justering som gjordes i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång gällde dessutom vinstmarginalen vid konstruktion av normalvärdet enligt artikel 2.6 i grundförordningen. I denna interimsöversyn grundas dock normalvärdet på sökandens faktiska priser på hemmamarknaden.

(31)

När det gäller den påstådda avsaknaden av varumärkesvärde vid försäljning till unionsmarknaden är importören av den berörda produkten med sökandens varumärke specialiserad på import av livsmedel med varumärken, särskilt från Asien. Sökanden kunde inte klargöra eller styrka varför försäljningen till just denne importör skulle ha ett lägre värde än varumärkesvärdet på sökandens hemmamarknad. Följaktligen fann kommissionen att sökanden inte har visat att den påstådda skillnaden i varumärkesvärde skulle påverka priserna och därmed prisernas jämförbarhet.

(32)

Sökanden har också begärt samma justering enligt artikel 2.10 k i grundförordningen. Eftersom sökanden inte har styrkt att den påstådda skillnaden påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet, kan dock justering inte medges enligt denna bestämmelse heller.

(33)

Begäran om justering enligt artikel 2.10 d och 2.10 k avvisas därför.

(34)

Med hänvisning till artikel 2.10 b begärde sökanden också justering för ett exportskatteavdrag som betalas av staten. När den berörda produkten säljs för export, bland annat till unionsmarknaden, betalar staten ett visst belopp till sökanden.

(35)

Sökanden kunde visa att ett belopp som motsvarar mindre än 0,5 % av faktureringsvärdet betalas ut till sökanden för exporten till unionen. Enligt artikel 2.10 b i grundförordningen är det dock normalvärdet som ska justeras om villkoren i den artikeln är uppfyllda och inte exportpriset, som sökanden begär. Dessutom visade undersökningen att det inte kunde fastställas någon direkt koppling mellan den utbetalning som sökanden fått för den berörda produkten vid export till unionen och importavgifterna för de råvaror som fysiskt ingår i denna.

(36)

Sökanden har också begärt samma justering enligt artikel 2.10 k. Eftersom sökanden emellertid inte har kunnat visa någon koppling mellan exportskatterabatten och prissättningen på den berörda exporterade produkten, kan begäran inte bifallas.

(37)

Begäran om justering för exportskatterabatt enligt artikel 2.10 b och 2.10 k avvisas därför.

(38)

Det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till unionen jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten på det sätt som föreskrivs i artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(39)

På grundval av detta är den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull, 3,6 %.

(40)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersökte kommissionen om de omständigheter som ligger till grund för den nuvarande dumpningsmarginalen har förändrats och om dessa förändringar kunde anses vara av bestående karaktär.

(41)

I sin ansökan om översyn har sökanden hänvisat till ändringar av det produktsortiment sökanden saluför, vilket skulle ha en direkt inverkan på företagets produktionskostnader. Undersökningen bekräftade att sökanden på grund av omstrukturering av företaget slutat producera och sälja vissa andra produkter jämfört med den ursprungliga undersökningsperioden och att denna förändring har påverkat produktionskostnaden för den berörda produkten.

(42)

AETMD har kommenterat att den omstrukturering som sökanden gjort kanske inte är av bestående karaktär eftersom den enkelt går att ändra igen.

(43)

Kommissionen bekräftar att det är möjligt att sökandens ledning, om den så önskar, kan ändra omstruktureringen. Det finns dock inget som tyder på att sökandens beslut att omstrukturera och strömlinjeforma saluföringen av koncernens produkter mellan koncernens företag inte skulle vara av bestående karaktär. Dessutom skedde omstruktureringen redan 2009, vilket tyder på att den nya företagsstrukturen är av bestående karaktär.

(44)

Efter meddelandet av undersökningsresultaten upprepade AETMD sitt påstående att den ändring som inledandet av översynen grundades på inte kunde anses vara av bestående karaktär. Närmare bestämt ifrågasatte organisationen att den interna omorganisationen inom koncernen skulle ha påverkat produktionskostnaderna, och hävdade att kostnaderna inom koncernen enkelt kan omfördelas för att minska normalvärdet. Därför kan den nya produktionskostnaden inte anses vara av bestående karaktär. AETMD konstaterade också att det dotterbolag som ansvarar för produktion och försäljning av färska produkter har samma adress som sökanden. AETMD hävdade att detta var ytterligare en indikation på att omorganisationen inte är omfattande och bestående.

(45)

Som svar på AETMD:s påstående i skäl 44 framhöll sökanden att omorganisationen också medförde ett bättre kostnadsredovisningssystem, där flaskhalsar kunde identifieras och lösas för att optimera produktionen och minska tillverkningskostnaderna. Sökanden underströk också att en eventuell ändring av 2009 års omorganisation skulle vara en mycket komplex process eftersom sökandens moderbolag, Agripure Holding plc, är noterat på den thailändska börsen.

(46)

Risken för att den sökanden skulle ändra omorganisationen har redan tagits upp i skäl 43.

(47)

För att kontrollera relevansen i sökandens begäran om inledande av denna översyn jämförde dessutom kommissionen produktionskostnaderna för de produkttyper som exporterades till unionen under den ursprungliga undersökningen (dvs. innan sökandens omorganisation 2009) med produktionskostnaderna under översynsperioden. Jämförelsen visade att tillverkningskostnaderna per enhet mycket riktigt ändrats i betydande omfattning. De ändrade tillverkningskostnaderna per enhet som identifierades går utöver en enkel omfördelning av kostnaderna och beror på en reell minskning av indirekta produktionskostnader som allmänna tillverkningsomkostnader och arbetskraftskostnader.

(48)

När det gäller frågan om varför sökanden och dess dotterbolag har samma administrativ adress är detta mycket vanligt i koncerner. Under kontrollbesöket i sökandens lokaler konstaterade kommissionen dessutom att produktionslinjerna och lagringen av färdiga produkter i lokalerna enbart omfattade produktion av sockermajs – det fanns inga synliga spår av produktion och lagring av de färska produkter som säljs av dotterbolaget.

(49)

Med beaktande av inläggen från AETMD och sökanden, och efter att ha identifierat en faktisk minskning av tillverkningskostnaderna mellan tidpunkten för den ursprungliga undersökningen och översynsperioden, måste påståendena från AETMD avvisas.

(50)

AETMD har också hävdat att sökanden haft för avsikt att öka sin produktionskapacitet med omkring 40 % under 2013. Enligt AETMD skulle detta motsäga sökandens påstående att de nya, reviderade produktionskostnaderna (som följde av omstruktureringen) skulle vara av bestående karaktär.

(51)

Undersökningen har bekräftat att sökanden håller på att öka sin produktionskapacitet. Effekterna av den ökade kapaciteten är en av de faktorer som ligger till grund för slutsatsen att det fanns risk för fortsatt dumpning i översynen vid giltighetstidens utgång (6).

(52)

Efter meddelandet av undersökningsresultaten upprepade AETMD sitt påstående att investeringar i ny produktionskapacitet med nödvändighet kommer att påverka produktionskostnaderna och att den nuvarande produktionskostnaden, med vilken priserna på hemmamarknaden jämförs i den här översynen (se skäl 24), inte är av bestående karaktär. I synnerhet har AETMD gjort en beräkning på grundval av tillgängliga källor, och härav dragit slutsatsen att den totala kostnaden på grund av ökade avskrivningar skulle öka med omkring 10 % jämfört med nuvarande kostnader.

(53)

Sökanden bestred inte AETMD:s påstående om ökade avskrivningskostnader i sig, men framhöll att dessa ökade avskrivningskostnader skulle uppvägas av ökningar av de sammanlagda intäkterna (genom ökad försäljning) och minskningar av andra kostnader till följd av ökad automatisering.

(54)

Som nämndes i skäl 51 stämmer det att sökanden är i färd med att investera i nya produktionsanläggningar. Investeringar i nya anläggningar kan leda till avskrivningskostnader. Som sökanden påpekat i sitt svar till AETMD:s kommentar, kan dock nya produktionsanläggningar också leda till förändringar (jämfört med de befintliga produktionslinjerna) av t.ex. automatiseringsnivån. Dessa förändringar bör direkt kunna minska kostnaderna för arbetskraft och energi, och kan uppväga de ökade avskrivningskostnaderna.

(55)

Sammantaget dras slutsatsen att den sammanlagda produktionskostnaden per producerad enhet inte kan beräknas innan de nya anläggningarna tagits i bruk och eventuella ytterligare kostnader återspeglas i bokföringen.

(56)

Icke desto mindre, och med beaktande av investeringens syfte (ökad effektivitet och konkurrenskraft, minskad tillverkningskostnad per enhet) kan man förvänta sig att det åtminstone på medellång till lång sikt inte kommer att ske någon betydande ökning av produktionskostnaderna per enhet. Under dessa omständigheter kan man förvänta sig att normalvärdet fortfarande kommer att grundas på priserna på hemmamarknaden, liksom i den här översynen. Det argument som AETMD lagt fram måste därför avvisas.

(57)

AETMD har också efter meddelandet om undersökningsresultaten ifrågasatt om dumpningsmarginalen är av bestående karaktär. Organisationen hävdade att den grund för exportpriserna som användes vid beräkningen av dumpningsmarginalen inte var representativ. Närmare bestämt hävdade AETMD att

(58)

Eftersom de kvantiteter som exporterades till unionen inte var betydande, försäkrade sig kommissionen om att sökandens exportpriser som betalats eller skulle betalas i unionen var representativa genom att jämföra dem med sökandens exportpriser som betalats eller skulle betalas i andra tredjeländer. På denna grundval drogs slutsatsen att priserna för kunder i unionen var likvärdiga med de priser som användes till kunder på andra exportmarknader.

(59)

Förekomsten av olika marknadssegment, nämligen eget varumärke och detaljhandelns varumärke, har konstaterats under de tidigare undersökningarna (8). Detta utgör en viktig del av definitionen av olika produkttyper inom ramen för den berörda produkten. På denna grund har exporten av produkter under eget varumärke jämförts med försäljning på hemmamarknaden av produkter under eget varumärke och exportförsäljning av produkter under detaljhandelns varumärke har jämförts med försäljning på hemmamarknaden av produkter under detaljhandelns varumärke.

(60)

AETMD:s påstående att den framtida exporten i huvudsak kommer att bestå av detaljhandelns varumärken är spekulativt och stöds inte av några bevis, och därmed räcker det inte för att ifrågasätta representativiteten hos exporten under eget varumärke under översynsperioden. AETMD:s påstående avvisas därför.

(61)

AETMD hävdade också att en minskning av tullsatsen skulle kunna leda till en risk för kringgående av åtgärder.

(62)

Kommissionen erinrar om att de gällande tullsatserna redan är differentierade mellan de olika thailändska exporterande producenterna. Risken för kringgående (dvs. att man skulle använda sig av Taric-tilläggsnumret med den lägre tullsatsen) har därmed funnits sedan de ursprungliga åtgärderna infördes. En lägre tullsats för en av dessa exporterande producenter innebär inte i sig en ökad risk för kringgående från Thailands sida som helhet.

(63)

Om det skulle komma fram information som tyder på att tullarna undergrävs genom kringgående, kan dessutom en undersökning inledas vid behov om villkoren i artikel 13 i grundförordningen är uppfyllda.

(64)

AETMD hävdade också att sökanden på konstlad väg kan ha höjt exportpriserna till unionen genom korsvis kompensation med parallell försäljning av andra produkter till onaturligt låga priser.

(65)

Som anges i skäl 58 var exportpriserna till unionen på den berörda produkten jämförbara med priserna till tredjeländer. Det finns alltså inget som tyder på att exportpriserna till unionen var onaturligt höga under översynsperioden och argumentet avvisas därför.

(66)

Mot bakgrund av undersökningens resultat finner kommissionen det lämpligt att ändra den antidumpningstullsats som tillämpas på import av den berörda produkten från River Kwai International Food Industry Co. Ltd.

(67)

Dessutom ändras också, på sökandens begäran, dess adress i Thailand.

(68)

De berörda parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera en ändring av genomförandeförordning (EU) nr 875/2013.

(69)

Efter meddelandet av undersökningsresultaten har den thailändska regeringen framfört att den genomsnittliga tullsatsen för samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet också bör ses över för att ta hänsyn till resultaten av denna partiella interimsöversyn. Det bör noteras att denna begäran går utöver den begränsade räckvidden för denna översyn som enbart syftar till att justera nivån på den befintliga antidumpningstullsatsen för sökanden. En begäran om ändring av antidumpningstullsatserna på grund av ändrade omständigheter bör lämnas in i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen. Denna begäran måste därför avvisas.

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/7

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Spaniens ansökan om registrering av beteckningen ”Almendra de Mallorca”/”Almendra Mallorquina”/”Ametlla de Mallorca”/”Ametlla Mallorquina” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör beteckningen ”Almendra de Mallorca”/”Almendra Mallorquina”/”Ametlla de Mallorca”/”Ametlla Mallorquina” registreras.

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/9

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Spaniens ansökan om registrering av beteckningen ”Aceite de la Comunitat Valenciana” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör beteckningen ”Aceite de la Comunitat Valenciana” registreras.

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/10

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (2). Denna period bör vara tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/12

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör, under en viss period, kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (2). Denna period bör vara tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/15

(1)

Ett skyndsamt genomförande av en fullt fungerande och sammanlänkad inre energimarknad som bidrar till att säkerställa försörjning av förmånlig och hållbar energi till unionens ekonomi är en avgörande faktor för att snabbt uppnå målet att öka konkurrenskraften och se till att alla konsumenter kan köpa energi till bästa möjliga priser.

(2)

För att uppnå ökad marknadsintegration är det viktigt att regler om gasbalansering i överföringsnät underlättar gashandeln över balanseringsområdena för att på så sätt bidra till utvecklingen av marknadslikviditet. I denna förordning fastställs därför harmoniserade unionsomfattande regler för balansering som har till syfte att ge nätanvändarna visshet om att de kan förvalta sina balanspositioner i olika balanseringsområden inom hela unionen på ett ekonomiskt effektivt och icke-diskriminerande sätt.

(3)

Denna förordning stödjer utvecklingen av en konkurrenskraftig kortfristig grossistmarknad för gas i Europeiska unionen som möjliggör flexibilitet för gas, oavsett källa, som erbjuds till inköp och försäljning via marknadsmekanismer så att nätanvändare kan balansera sina balanseringsportföljer effektivt eller systemansvariga för överföringssystemet kan använda sig av flexibilitet när de balanserar överföringsnätet.

(4)

I förordning (EG) nr 715/2009 fastställs icke-diskriminerande regler när det gäller villkoren för tillträde till överföringssystem för naturgas för att säkerställa att den inre gasmarknaden fungerar väl. Marknadsbaserade balansregler ger nätanvändarna ekonomiska incitament att balansera sin balanseringsportfölj via obalansavgifter som avspeglar kostnaderna.

(5)

Nätanvändarna ska ansvara för att balansera sina inmatningar och uttag, med balansregler som är utformade för att främja en kortfristig grossistmarknad för gas, med hjälp av handelsplattformar som upprättats för att underlätta gashandel mellan nätanvändare och systemansvariga för överföringssystemet. Systemansvariga för överföringssystemet kan genomföra den residualbalansering som kan behövas. Systemansvariga för överföringssystemet bör följa prioritetsordningen. Prioritetsordningen är uppbyggd så att systemansvariga för överföringssystemet anskaffar gas utifrån både ekonomiska och driftsmässiga hänsynstaganden, med hjälp av produkter som kan levereras från ett stort urval källor, inklusive produkter som kommer från flytande naturgas (LNG) och lagringsanläggningar. De systemansvariga för överföringssystemet bör sträva efter att sköta en så stor del av sina balanseringsbehov som möjligt genom inköp och försäljning av kortfristiga standardiserade produkter på den kortfristiga grossistmarknaden för gas.

(6)

För att ge nätanvändarna möjlighet att balansera sina balanseringsportföljer fastställs i denna förordning även minimikrav för den information som måste tillhandahållas för att genomföra de marknadsbaserade balanseringssystemen. Tillhandahållande av information enligt denna förordning har således som syfte att ge stöd för den dagliga balanseringen och utgöra en grund som hjälper nätanvändarna att hantera risker och möjligheter på ett kostnadseffektivt sätt.

(7)

Utöver skyddet av kommersiellt känslig information bör den systemansvariga för överföringssystemet bevara konfidentialiteten för information och uppgifter som har mottagits för genomförandet av denna förordning och ska inte yppa någon sådan information och sådana uppgifter eller delar av dem till tredje parter utom och i den utsträckning som det finns rättslig grund för detta.

(8)

Förordningen har antagits på grundval av förordning (EG) nr 715/2009 som den kompletterar och som den ingår i som en oskiljaktig del. Hänvisningar till förordning (EG) nr 715/2009 i andra rättsakter ska även förstås som hänvisningar till denna förordning. Denna förordning gäller för icke-undantagen kapacitet i större nya infrastrukturer som beviljats undantag från artikel 32 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG (2) eller i tidigare artikel 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG (3) i den utsträckning tillämpningen av denna förordning inte underminerar sådant undantag. Denna förordning ska tillämpas med hänsyn till den specifika beskaffenheten hos sammanlänkningar.

(9)

Denna förordning har upprättats enligt det förfarande som fastställs i artikel 6 i förordning (EG) nr 715/2009. Vidare harmoniserar förordningen de balanseringsregler som anges i artikel 21 i förordning (EG) nr 715/2009, för att underlätta gashandel.

(10)

Denna förordning innehåller bestämmelser som gäller systemansvariga för överföringssystem och syftet är att harmonisera deras roller endast där och i den utsträckning detta är nödvändigt för att genomföra dessa bestämmelser.

(11)

Nationella tillsynsmyndigheter och systemansvariga för överföringssystem bör beakta bästa praxis och sträva efter att harmonisera förfarandena för genomförandet av denna förordning. Enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 (4) ska byrån och de nationella tillsynsmyndigheterna säkerställa att balanseringsreglerna genomförs i hela unionen på det sätt som är mest effektivt.

(12)

De åtgärder som anges i denna förordning överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 51 i direktiv 2009/73/EG.

a)

Det gasdygn då gasen överförs.

b)

Identifiering av de balanseringsportföljer det gäller.

c)

Om anmälan gäller avyttring eller anskaffning.

d)

Den berörda mängden uttryckt i kWh/d för dagliga anmälningsmängder eller i kWh/h för timbaserade anmälningsmängder, enligt det som krävs av den systemansvariga för överföringssystemet.

a)

som ett uttag från balanseringsportföljen tillhörande den nätanvändare som gör anmälan om avyttring, och

b)

som en inmatning till balanseringsportföljen tillhörande den nätanvändare som gör anmälan om anskaffning.

a)

Hålla överföringsnätet inom driftsgränserna.

b)

I slutet av dygnet ha nått en linepack-position i överföringsnätet som avviker från den position som prognostiserats på grundval av förväntade inmatningar och uttag för det gasdygnet, i överensstämmelse med ekonomisk och effektiv drift av överföringsnätet.

a)

Den systemansvarigas egna uppskattningar av efterfrågan på gas över och inom det gasdygn för vilken de balanserande åtgärderna ska beaktas.

b)

Information om nominering och tilldelning samt avlästa gasflöden.

c)

Gastryck i överföringsnäten.

a)

inköp och försäljning av kortfristiga standardiserade produkter på en handelsplattform och/eller

b)

användning av balanseringstjänster.

a)

Balanseringsåtgärderna ska vidtas på en icke-diskriminerande grund.

b)

Balanseringsåtgärderna ska göras med beaktande av alla skyldigheter som de systemansvariga har när det gäller att driva överföringsnätet på ett ekonomiskt välfungerande och effektivt sätt.

a)

En deltagare i handeln gör en anmälan om anskaffning och den andra gör en anmälan om försäljning.

b)

Båda anmälningarna av handel ska omfatta specifikation av den gasmängd som överförs från den deltagare som gör anmälan om försäljning till den deltagare som gör anmälan om anskaffning.

c)

När anmälan per timme används ska den tillämpas enligt en fast sats på alla återstående timmar av gasdygnet från och med en specificerad starttid och ska vara lika med noll för alla timmar före denna starttid.

a)

Systemansvarig för överföringssystemet ska fastställa relevanta entry- och exitpunkter eller grupper av sådana punkter som kan användas.

b)

Alla villkor som anges i punkt 3 ska vara uppfyllda.

c)

Den utfärdande handelsaktören ska ändra den mängd gas som ska matas in till eller tas ut från överföringsnätet vid den specificerade entry- eller exit-punkten med en mängd som är lika med anmälningsmängden och bevisa för den systemansvariga för överföringssystemet att mängden ändrats i enlighet med detta.

a)

de villkor som anges i punkt 3 a och b vara uppfyllda, och

b)

en timvis anmälningsmängd ska tillämpas på gasdygnets timmar från och med en specificerad starttid fram till en specificerad sluttid och ska vara lika med noll för alla timmar före starttiden och lika med noll för alla timmar efter sluttiden.

a)

På vilket sätt balanseringstjänsterna håller överföringsnätet inom driftsgränserna.

b)

Balanseringstjänsternas responstid i jämförelse med responstiderna för tillgängliga kortfristiga standardiserade produkter.

c)

De uppskattade kostnaderna för att anskaffa och använda balanseringstjänster i jämförelse med de uppskattade kostnaderna för tillgängliga kortfristiga standardiserade produkter.

d)

Det område där gasen ska levereras.

e)

Den systemansvarigas krav på gaskvalitet.

f)

I vilken utsträckning anskaffning och användning av balanseringstjänster kan påverka likviditeten för den kortfristiga grossistmarknaden för gas.

a)

Före varje åtagande för att avtala om en balanseringstjänst ska den systemansvariga för överföringssystemet offentliggöra en öppen anbudsinfordran i vilken anges syfte, räckvidd och tillhörande anvisningar för anbudsgivarna så att de kan delta i anbudsförfarandet.

b)

Resultaten ska offentliggöras utan att det påverkar skyddet av affärshemligheter och de enskilda resultaten ska delges varje anbudsgivare.

a)

Prioritera användningen av titelprodukter där och i den utsträckning det är lämpligt, framför andra tillgängliga kortfristiga standardiserade produkter.

b)

Använda de andra kortfristiga standardiserade produkterna under följande omständigheter:

c)

Endast använda balanseringstjänster om kortfristiga standardiserade produkter inte eller sannolikt inte enligt den systemansvarigas bedömning ger den respons som krävs för att hålla överföringsnätet inom driftsgränserna.

a)

Den ger tillräckligt stöd genom hela gasdygnet både till nätanvändare för att handla och för systemansvariga för överföringssystemen för att genomföra tillbörliga balanseringsåtgärder genom handel med relevanta kortfristiga standardiserade produkter.

b)

Tillträdet är transparent och icke-diskriminerande.

c)

Tjänsterna tillhandahålls på ett jämlikt sätt.

d)

Anonym handel säkerställs minst fram till att en transaktion har slutförts.

e)

Det finns en detaljerad översikt över aktuella anbud och erbjudanden för alla som deltar i handeln.

f)

Det säkerställs att all handel i vederbörlig ordning anmäls till den systemansvariga för överföringssystemet.

a)

utan onödigt dröjsmål offentliggöra uppgifter om hur marginalinköpspriset och marginalförsäljningspriset har utvecklats efter varje handelstransaktion, eller

b)

förse systemansvarig för överföringssystemet med information i fall där den systemansvariga väljer att offentliggöra utvecklingen av marginalinköpspriset och marginalförsäljningspriset. Den systemansvariga för överföringssystemet ska utan onödigt dröjsmål offentliggöra denna information.

a)

basera sig på den systemansvarigas prestanda via tak för betalningar till den systemansvariga i fall av överprestanda och betalningar från den systemansvariga för underprestanda, som mäts mot på förhand fastställda prestandamål som bland annat kan inbegripa men som inte är begränsade till kostnadsmål,

b)

beakta de medel som den systemansvariga har till förfogande för att kontrollera prestanda,

c)

säkerställa att tillämpandet av incitament återspeglar fördelningen av ansvar mellan de berörda aktörerna,

d)

vara anpassad till rådande utveckling på den relevanta gasmarknad där incitament tillämpas,

e)

vara föremål för regelbunden översyn av nationell tillsynsmyndighet i nära samarbete med den systemansvariga för överföringssystemet för utvärdering av var och i vilken utsträckning det kan krävas ändringar.

1.

sammanlänkningspunktens ID,

2.

gasflödets riktning,

3.

nätanvändarens ID eller, om tillämpligt, ID för dennes balanseringsportfölj,

4.

ID för nätanvändarens motpart eller, om tillämpligt, ID för motpartens balanseringsportfölj,

5.

start- och sluttid för det gasflöde för vilket nominering eller renominering lämnas in,

6.

gasdygn D,

7.

den gasmängd som transportförfrågan gäller.

a)

nätanvändare inte är skyldiga att lämna in nomineringar,

b)

nätanvändare får förse de systemansvariga för överföringssystemet med nomineringar för gasdygn D senast kl. 12.00 UTC eller, när sommartid tillämpas, kl. 11.00 UTC på gasdygn D-1,

c)

den systemansvariga ska skicka ett meddelande rörande hanterade mängder till respektive nätanvändare senast kl. 12.30 UTC eller, när sommartid tillämpas, kl. 11.30 UTC på gasdygn D-1.

a)

nätanvändaren anhåller om en senare tid, eller

b)

den systemansvariga tillåter en tidigare tid.

a)

De ekonomiska verkningarna för de systemansvariga för överföringssystemet och för nätanvändarna.

b)

Verkningar på den gränsöverskridande handeln.

c)

Verkningar på det dagliga balanseringssystemet vid sammanlänkningspunkten (-punkterna).

a)

en nominering eller renominering senast två timmar efter nomineringstidsfristen eller början av renomineringscykeln i fall att

b)

en renominering senast två timmar efter renomineringscykelns början om den dessutom

a)

Nätanvändare ska ha rätt att lämna in renomineringar för gasdygnet.

b)

Den systemansvariga för överföringssystemet ska bekräfta eller göra avslag på de inlämnade nomineringarna och renomineringarna med hänsyn till de tidsfrister som omnämns i artikel 17.

a)

Beräkningen av den mängd daglig obalans som avses i artikel 21.

b)

Härledning av det tillämpliga priset som avses i artikel 22, och

c)

Alla andra nödvändiga parametrar.

a)

det finns tillgång till linepack-flexibilitet, och/eller

b)

det finns något arrangemang där nätanvändare kan tillhandahålla gas, inklusive gas in natura, för att täcka

a)

marginalförsäljningspriset om den dagliga obalansmängden är positiv (dvs. nätanvändarens inmatningar för gasdygnet i fråga överskrider uttagen för det gasdygnet), eller

b)

marginalinköpspriset om den dagliga obalansmängden är negativ (dvs. nätanvändarens uttag för gasdygnet i fråga överskrider inmatningarna för det gasdygnet).

a)

Ett marginalförsäljningspris är det lägre av

b)

Ett marginalinköpspris är det högre av

a)

utgöra incitament för nätanvändare att balansera sina inmatningar och uttag,

b)

vara utformade och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt för att

c)

inte ha negativa verkningar för gränsöverskridande handel,

d)

inte leda till att nätanvändare är för starkt exponerade för avgifter för daglig obalans.

a)

Om en nätanvändares dagliga obalansmängd för gasdygnet är positiv ska nätanvändaren anses ha sålt gas till den systemansvariga för överföringssystemet i en mängd som är lika med den dagliga obalansmängden och ska därför ha rätt att krediteras för avgifter för daglig obalans från den systemansvariga för överföringssystemet. och

b)

Om en nätanvändares dagliga obalansmängd för gasdygnet är negativ ska nätanvändaren anses ha köpt gas från den systemansvariga för överföringssystemet i en mängd som är lika med den dagliga obalansmängden och ska därför vara skyldig att betala avgifter för daglig obalans till den systemansvariga för överföringssystemet.

1.

Systemomfattande inom dygns-skyldighet

ska utformas för att ge nätanvändarna incitament att hålla överföringsnätet inom driftsgränserna, och ska omfatta

2.

Balanseringsportfölj för inom dygns-skyldighet

ska vara utformad för att ge nätanvändarna incitament att hålla deras enskilda position under gasdygnet inom ett på förhand bestämt intervall och ska omfatta

3.

Inom dygns-skyldighet för entry-/exitpunkt

ska vara utformad för att ge nätanvändarna incitament att begränsa gasflödet eller gasflödesvariationer under specifika omständigheter vid specifika inmatnings-/utmatningspunkter och ska omfatta

a)

En inom dygns-skyldighet, eventuellt relaterad till en inom dygns-avgift, ska inte utgöra otillbörligt hinder för gränsöverskridande handel och nya nätanvändares inträde på den relevanta marknaden.

b)

En inom dygns-skyldighet ska endast tillämpas om nätanvändarna har fått tillbörlig information rörande sina inmatningar och/eller uttag innan en potentiell inom dygns-avgift tillämpas och har rimliga medel för att kunna hantera sin exponering.

c)

De huvudsakliga kostnaderna som belastar nätanvändare ska gälla deras position i slutet av gasdygnet.

d)

I den utsträckning det är möjligt ska inom dygns-avgifterna återspegla den systemansvarigas kostnader för att genomföra de balanseringsåtgärder det kan gälla.

e)

En inom dygns-skyldighet medför inte att nätanvändarna kvitteras ekonomiskt till en nollposition under gasdygnet.

f)

Fördelarna med att införa en inom dygns-skyldighet rörande ekonomisk och effektiv drift av överföringsnätet uppväger eventuella negativa effekter, inbegripet likviditeten för handeln på den virtuella handelspunkten.

a)

Behovet av inom dygns-skyldigheten, med beaktande av överföringsnätets egenskaper och den flexibilitet som den systemansvariga har möjlighet till genom inköp och försäljning av kortfristiga standardiserade produkter eller användning av balanseringstjänster enligt kapitel III.

b)

Tillgänglig information för att göra det möjligt för nätanvändarna att i tid förvalta sina inom dygns-positioner.

c)

Förväntad ekonomisk effekt för nätanvändarna.

d)

Effekten för nya nätanvändare som träder in på den berörda marknaden, inklusive otillbörliga negativa effekter.

e)

Effekten på gränsöverskridande handel, inklusive potentiell verkan på balansering i angränsande balanseringszoner.

f)

Effekterna på den kortfristiga grossistmarknaden för gas, inbegripet dess likviditet.

g)

Huruvida inom dygns-skyldigheten är icke-diskriminerande.

a)

Alla kostnader och intäkter som härrör från avgifter för daglig obalans och inom dygns-avgifter.

b)

Alla kostnader och intäkter som härrör från balanseringsåtgärder som vidtagits enligt artikel 9, utom om den nationella tillsynsmyndigheten anser att dessa kostnader och intäkter har uppstått på ett ineffektivt sätt med tanke på tillämpliga nationella bestämmelser. Ett sådant övervägande ska basera sig på en bedömning som ska

c)

Alla andra kostnader och intäkter relaterade till balanseringsåtgärder som den systemansvariga för överföringssystemet har vidtagit, utom om den nationella tillsynsmyndigheten anser att dessa kostnader och intäkter har uppstått på ett ineffektivt sätt, med beaktande av tillämpliga nationella bestämmelser.

1.

överföringsnätets allmänna status enligt punkt 3.4.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2009,

2.

balanseringsåtgärder som den systemansvariga för överföringssystemet har gjort enligt kapitel III,

3.

nätanvändarens inmatningar och uttag för gasdygnet, enligt artiklarna 33–42.

a)

På den systemansvarigas webbplats eller i annat system i elektroniskt format.

b)

Kostnadsfritt tillgänglig för nätanvändarna.

c)

På ett användarvänligt sätt.

d)

Tydlig, mätbar och lätt att nå.

e)

Tillgänglig på icke-diskriminerande grund.

f)

Anges konsekvent i enheterna kWh eller kWh/d och kWh/h.

g)

Finnas på medlemsstatens officiella språk och på engelska.

a)

Varje uppdatering täcker gasflöden från början av gasdygnet D.

b)

Varje uppdatering täcker tillkommande flöden efter det som rapporterats i föregående uppdatering.

a)

Varje uppdatering täcker gasflöden från början av gasdygnet D. eller

b)

Varje uppdatering täcker tillkommande gasflöden efter det som rapporterats i föregående uppdatering.

a)

På gasdygn D-1 ska den systemansvariga för överföringssystemet förse nätanvändarna med en prognos för icke-dygnsavlästa uttag för gasdygn D senast kl. 12.00 UTC eller, när sommartid tillämpas, kl. 11.00 UTC.

b)

På gasdygn D ska den systemansvariga för överföringssystemet förse nätanvändarna med minst två uppdateringar av en prognos för icke-dygnsavlästa uttag.

a)

Tillgång till kortfristiga standardiserade produkter på en handelsplattform.

b)

Noggrannheten i nätanvändarnas prognoser för icke-dygnsavlästa uttag i förhållande till tillhandahållandet av prognosen.

c)

Tidpunkten när renomineringsperioden tar slut, enligt det som anges i artikel 15.1.

d)

Tidpunkten för den första uppdateringen av en nätanvändares prognos för icke-dygnsavlästa uttag.

a)

För informationsmodellens grundscenario och variant 1 ska all gas som matas in i distributionssystemet tilldelas.

b)

För informationsmodell variant 2 ska de icke-dygnsavlästa uttagen vara lika med den prognosen för nästkommande dag för icke-dygnsavlästa uttag.

c)

För informationsmodell variant 1 ska en inledande tilldelning och en inledande daglig obalansmängd anses vara den slutliga tilldelningen och den slutliga dagliga obalansmängden.

a)

den ökade frekvensen för att förse nätanvändarna med information,

b)

de kortare tidsfristerna för att tillhandahålla information,

c)

förbättring av noggrannheten i informationen.

a)

Den systemansvariga för överföringssystemen ska inte behöva ingå avtal med andra leverantörer av infrastruktur, såsom systemansvarig för lagringssystemet eller systemansvarig för en LNG-anläggning för att kunna tillhandahålla linepack-flexibilitet.

b)

De intäkter som den systemansvariga för överföringssystemen får genom att tillhandahålla linepack-flexibilitet ska minst vara lika med de kostnader som uppstår eller kommer att uppstå för att tillhandahålla tjänsten.

c)

Linepack-flexibilitet ska erbjudas på en transparent och icke-diskriminerande grund och kan vara föremål för konkurrensbaserade mekanismer.

d)

Den systemansvariga för överföringssystemen ska inte debitera, varken direkt eller indirekt, en nätanvändare för kostnader som uppstår för att tillhandahålla linepack-flexibilitet, om denna nätanvändare inte avtalar om en sådan tjänst.

e)

Tillhandahållandet av linepack-flexibilitet ska inte ha negativ inverkan på den gränsöverskridande handeln.

a)

En beskrivning av utvecklingsstatus och likviditet på den kortfristiga grossistmarknaden för gas vid tidpunkten för förberedandet av rapporten inklusive, i den mån den systemansvariga för överföringssystemet har nedan angivna uppgifter, bland annat

b)

Den interimistiska åtgärd som ska tillämpas.

c)

Orsakerna till tillämpningen av de interimistiska åtgärderna:

d)

En identifiering av steg som ska tas för att undanröja de interimistiska åtgärderna, inklusive kriterier för att genomföra dessa steg och en bedömning av den tillhörande tidpunkten.

a)

en tillräckligt likvid kortfristig grossistmarknad för gas,

b)

den gas som behövs för att möta kortfristiga fluktuationer i efterfrågan, eller

c)

tillräckliga besked om sina inmatningar och uttag.

a)

för nätanvändarnas dagliga obalansmängd,

b)

på en transparent och icke-diskriminerande grund,

c)

endast i den utsträckning det är nödvändigt och för kortaste möjliga tid.

a)

återspeglar överföringsnätets flexibilitet och nätanvändarens behov,

b)

återspeglar risken för nätanvändaren vid hantering av dennes inmatningar och uttag,

c)

inte underminerar utvecklingen på den kortfristiga grossistmarknaden för gas,

d)

inte leder till orimliga ökningar av balanseringsåtgärdernas kostnader för den systemansvariga för överföringssystemet.

a)

överskrider tilldelningen för icke-dygnsavlästa uttag i fall där den dagliga obalansmängden är positiv,

b)

är mindre än tilldelningen för icke-dygnsavlästa uttag i fall där den dagliga obalansmängden är negativ.

a)

enligt villkoren i gällande avtal när detta innehåller bestämmelser som ger möjlighet att minska den gasmängdsåtagandet och/eller att avsluta avtalet, eller

b)

om sådana rättigheter inte finns enligt avtalet, så att

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/36

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Italiens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Pecorino Sardo”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1263/96 (2) i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) nr 215/2011 (3).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring, i enlighet med artikel 50.2 a i samma förordning, i Europeiska unionens officiella tidning  (4).

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen, och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/38

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/40

(1)

Förordning (EU) nr 472/2013 är tillämplig på medlemsstater som redan mottar ekonomiskt stöd, inklusive från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), vid tidpunkten för dess ikraftträdande.

(2)

I förordning (EU) nr 472/2013 fastställs regler för godkännandet av ett makroekonomiskt anpassningsprogram för medlemsstater som mottar ekonomiskt stöd; dessa regler måste överensstämma med bestämmelserna i fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

(3)

På Cyperns begäran av den 25 juni 2012 om ekonomiskt stöd från ESM, beslutade rådet den 25 april 2013 genom beslut 2013/236/EU (2) att Cypern strikt skulle genomföra ett makroekonomiskt anpassningsprogram.

(4)

Den 24 april 2013 beslutade ESM:s styrelse att, i princip, bevilja stabilitetsstöd till Cypern och godkände samförståndsavtalet om särskilda finanspolitiska villkor (nedan kallat samförståndsavtalet) och kommissionens undertecknande av avtalet på ESM:s vägnar.

(5)

I enlighet med artikel 1.2 i rådets genomförandebeslut 2013/463/EU (3) har kommissionen, i samverkan med Europeiska centralbanken (ECB), och där så varit lämpligt, med Internationella valutafonden (IMF), genomfört en tredje utvärdering av genomförandet av de överenskomna åtgärderna samt dessa åtgärders effektivitet och ekonomiska och sociala konsekvenser.

(6)

Till följd av detta bör genomförandebeslut 2013/463/EU uppdateras när det gäller reformen av den finansiella sektorn, finanspolitik och strukturella reformer, särskilt i fråga om i) en kommunikationsstrategi, som ska utformas av en gemensam arbetsgrupp med företrädare för Cyperns centralbank och finansministeriet, om färdplanen för uppmjukning av kapitalkontroller och om genomförandet av strategin för banksektorn, ii) tidig rapportering av bankernas uppskattning av de eventuella effekterna på eget kapital, lönsamhet och täckningsgrad av de nyligen införda och kommande unionsbestämmelserna om kapitalkrav och nödlidande lån, iii) inrättande av en arbetsgrupp för att bedöma omfattningen av registrerade markköpavtal för vilka ingen fångeshandling utfärdats, samt rekommendationer om denna fråga, iv) reform av insolvensförfarandena för företag och enskilda, v) översyn av civilprocesslagen och rättegångsreglerna för att säkerställa att de reviderade ramarna för preklusion och insolvens fungerar smidigt och effektivt, vi) justering av det primära offentliga underskottsmålet för 2014 till 1,8 % av BNP, vii) införande av ett första stadium av det nationella sjukvårdssystemet, efter att först ha antagit en fullständig färdplan för utvecklingen av detta, viii) översyn av politiken för prissättning och ersättning för medicinska varor och tjänster, däribland sådana som rör läkemedelskostnader, ix) inrättande av en privatiseringsenhet, x) presentation av en handlingsplan för att åtgärda de brister som konstaterats i fas 2 av den granskning som genomförts av OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) globala forum för transparens och informationsutbyte på skatteområdet, xi) utveckling av en tillväxtstrategi som bygger på Cyperns konkurrensfördelar, för att hjälpa de cypriotiska myndigheterna att få ny fart på ekonomin. Genomförandet av omfattande och ambitiösa strukturreformer och reformer på de finansiella och finanspolitiska områdena bör säkerställa hållbarheten för Cyperns offentliga skuld på medellång sikt.

(7)

Under hela genomförandet av det övergripande cypriotiska åtgärdspaketet bör kommissionen ge ytterligare politiska råd samt tekniskt stöd på särskilda områden. En medlemsstat som omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram och har otillräcklig administrativ kapacitet bör begära tekniskt stöd från kommissionen, som för detta ändamål kan inrätta expertgrupper.

(8)

De cypriotiska myndigheterna bör, i enlighet med gällande nationella regler och praxis, inhämta synpunkter från arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer vid utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av det makroekonomiska anpassningsprogrammet.

1.

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.   I syfte att sanera sin finanssektor ska Cypern fortsätta att genomföra omstruktureringen av banksektorn och den kooperativa kreditinstitutsektorn, fortsätta att stärka tillsyn och reglering, inleda en reform av den rättsliga ramen för privatskuldsanering och gradvis upphäva begränsningarna avseende kapital i linje med färdplanen, samtidigt som finansiell stabilitet garanteras. Programmet ska omfatta följande åtgärder och resultat:

2.

Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7.   Under 2014 ska de cypriotiska myndigheterna till fullo genomföra de permanenta åtgärder som ingår i 2014 års budgetlag, och som ska uppgå till minst 270 miljoner EUR. De ska även säkerställa ett fullständigt genomförande av de konsolideringsåtgärder som vidtagits sedan december 2012.”

3.

Följande punkt ska läggas till:

”7a.   Vad gäller finanspolitiken under perioden 2015–2016 ska de cypriotiska myndigheterna eftersträva ett saldo i de offentliga finanserna i linje med anpassningsbanan och i överensstämmelse med rekommendationen i samband med förfarandet vid alltför stora underskott (EDP).”

4.

Punkt 8 ska ändras på följande sätt:

5.

Punkterna 10 till 13 ska ersättas med följande:

”10.   Cypern ska se till att de överenskomna åtgärderna för att åtgärda bristerna i dess aktiveringsstrategier vidtas. Cypern ska vidta snabba åtgärder för att skapa möjligheter för unga människor och förbättra deras framtida anställbarhet, i linje med målen i rådets rekommendation om fastställande av en ungdomsgaranti (4). Utformningen, förvaltningen och genomförandet av åtgärder riktade till ungdomar ska väl integreras i det mer allmänna systemet för aktiveringspolitik och överensstämma med reformen av det sociala trygghetssystemet och de överenskomna målen för de offentliga finanserna.

11.   Cypern ska vara redo att anta eventuella ytterligare nödvändiga ändringar av sektorspecifik lagstiftning för att fullt ut genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (5). De cypriotiska myndigheterna ska ytterligare förbättra de reglerade yrkenas sätt att fungera. Konkurrensreglerna ska förbättras genom att man stärker den behöriga konkurrensmyndighetens funktion och de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende och befogenheter.

12.   Cypern ska se till att eftersläpningen i utfärdanden av lagfartsbevis reduceras, vidta åtgärder för att påskynda ett snabbt hävande av gravationer som belastar lagfartsbevis som ska överföras till köpare av fast egendom och fastställa tidsfrister för utfärdande av bygglov och lagfarter.

13.   Cypern ska ändra reglerna för tvångsförsäljning av intecknad egendom och ska tillåta privata auktioner inom kortast möjliga tidsintervall. Takten i domstolarnas handläggning av ärenden ska förbättras och domstolarnas eftersläpning ska ha avhjälpts i slutet av programmet. Cypern ska ta initiativ för att stärka turismsektorns konkurrenskraft med hjälp av en konkret handlingsplan som ska leda till uppnåendet av de kvantifierade mål som identifierats, bland annat i den reviderade turismstrategin för 2011–2015. Cypern ska genomföra en strategi för luftfartspolitiken som leder till en anpassning av Cyperns externa luftfartspolitik och tar hänsyn till EU:s externa luftfart och EU:s luftfartsavtal, samtidigt som tillräckliga luftfartsanslutningar garanteras. (EUT C 120, 26.4.2013, s. 1).

6.

I punkt 14 ska led b ersättas med följande:

7.

Punkt 15 ska ersättas med följande:

”15.   Cypern ska inkomma med en uppdaterad begäran till kommissionen om tekniskt stöd under programperioden. Begäran ska identifiera och specificera vilka områden för tekniskt stöd eller rådgivningstjänster som de cypriotiska myndigheterna anser väsentliga för genomförandet av dess makroekonomiska anpassningsprogram.”

8.

Följande punkt ska läggas till:

”16.   När Cypern utarbetar en omfattande och samstämmig tillväxtstrategi som kan få ekonomin på fötter ska man integrera denna strategi i det nationella institutionella ramverket för att främja den pågående reformen av den offentliga förvaltningen och förvaltningen av de offentliga finanserna, andra åtaganden i Cyperns program för makroekonomisk anpassning och relevanta unionsinitiativ, med beaktande av partnerskapsavtalet för tillämpningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.”

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/43

(1)

Genom förordning (EG) nr 1005/2008 (nedan kallad IUU-förordningen) upprättas ett unionssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (nedan kallat IUU-fiske).

(2)

I kapitel VI i IUU-förordningen fastställs förfarandet för identifiering av icke-samarbetande tredjeländer, åtgärder i fråga om länder som identifieras som icke-samarbetande tredjeländer, fastställandet av en förteckning över icke-samarbetande tredjeländer, avförande av länder från förteckningen över icke-samarbetande tredjeländer, offentliggörande av förteckningen över icke-samarbetande tredjeländer samt eventuella nödåtgärder.

(3)

I enlighet med artikel 32 i IUU-förordningen meddelade kommissionen genom ett beslut av den 15 november 2012 (2) (nedan kallat beslutet av den 15 november 2012) att åtta tredjeländer ansågs kunna identifieras som icke-samarbetande tredjeländer.

(4)

I beslutet av den 15 november 2012 redogjorde kommissionen för de huvudsakliga faktauppgifterna och motiveringarna bakom en sådan identifiering.

(5)

Den 15 november 2012 meddelade kommissionen även de åtta länderna genom separata skrivelser att den övervägde möjligheten att identifiera dem som icke-samarbetande tredjeländer.

(6)

I dessa skrivelser framhöll kommissionen särskilt att länderna, för att undvika att identifieras och formellt införas i förteckningen över icke-samarbetande länder enligt artiklarna 31 och 33 i IUU-förordningen, uppmanades att i nära samarbete med kommissionen upprätta en handlingsplan för att rätta till de brister som identifierats i beslutet av den 15 november 2012.

(7)

Följaktligen uppmanande kommissionen de åtta länderna att göra följande: i) Göra allt som krävs för att genomföra åtgärderna i de handlingsplaner som kommissionen föreslagit. ii) Göra en bedömning av genomförandet av åtgärderna i de handlingsplaner som kommissionen föreslagit. iii) Var sjätte månad skicka en detaljerad rapport till kommissionen med bedömning av genomförandet av varje enskild åtgärd med avseende på bland annat hur effektivt de enskilt eller övergripande bidrar till att säkerställa ett kontrollsystem för fisket som överensstämmer med reglerna.

(8)

De åtta tredjeländerna gavs möjlighet att skriftligen svara på de punkter som uttryckligen togs upp i beslutet av den 15 november 2012 samt på annan relevant information, så att de kunde lämna bevis för att vederlägga eller komplettera de fakta som åberopades i beslutet av den 15 november 2012 eller i tillämpliga fall anta en handlingsplan för att förbättra situationen och lämna information om åtgärder som vidtagits för att rätta till situationen. De åtta länderna har tillförsäkrats sina rättigheter att begära eller lämna ytterligare uppgifter.

(9)

Den 15 november 2012 inledde kommissionen ett dialogförfarande med de åtta tredjeländerna och framhöll att den anser att sex månader i princip borde räcka för att nå en överenskommelse i frågan.

(10)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga. De muntliga och skriftliga kommentarer som lämnades av de åtta länderna till följd av beslutet av den 15 november 2012 övervägdes och beaktades. De åtta länderna hölls informerade om kommissionens överväganden antingen muntligt eller skriftligt.

(11)

Genom ett genomförandebeslut av den 26 november 2013 (3) (nedan kallat genomförandebeslutet av den 26 november 2013) identifierade kommissionen Belize, Konungariket Kambodja (nedan kallat Kambodja) och Republiken Guinea (nedan kallad Guinea) som icke-samarbetande tredjeländer när det gäller bekämpning av IUU-fiske. I enlighet med IUU-förordningen angav kommissionen skälen till att den ansåg att dessa tre länder inte fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstater att vidta åtgärder i syfte att förebygga, hindra och undanröja IUU-fiske.

(12)

Ett genomförandebeslut av rådet om att införa Belize, Kambodja och Guinea i förteckningen över icke-samarbetande tredjeländer när det gäller bekämpning av IUU-fiske bör alltså antas i samband med genomförandet av IUU-förordningen som ett resultat av undersöknings- och dialogförfaranden som genomförts i enlighet med de innehållsmässiga och formella kraven i IUU-förordningen. Dessa undersöknings- och dialogförfaranden, inbegripet skriftväxlingen och de möten som hållits, samt beslutet av den 15 november 2012 och genomförandebeslutet av den 26 november 2013 ligger till grund för det här beslutet och de bakomliggande orsakerna är desamma. Det här beslutet om att föra in Belize, Kambodja och Guinea i förteckningen över icke-samarbetande tredjeländer när det gäller bekämpning av IUU-fiske bör medföra de åtgärder som anges i artikel 38 i IUU-förordningen.

(13)

Enligt artikel 34.1 i IUU-förordningen ska rådet på förslag av kommissionen och med kvalificerad majoritet avföra ett tredjeland från förteckningen över icke-samarbetande tredjeländer om landet visar att den situation som motiverade införandet i förteckningen har rättats till. I samband med ett beslut om avförande ska hänsyn också tas till om tredjelandet i fråga har vidtagit konkreta åtgärder som kan leda till en bestående förbättring av situationen.

(14)

Den 15 november 2012 informerade kommissionen, i enlighet med artikel 32 i IUU-förordningen, Belize om möjligheten att landet skulle identifieras som icke-samarbetande tredjeland och uppmanade Belize att i nära samarbete med kommissionens enheter upprätta en handlingsplan för att rätta till de brister som påpekats i beslutet av den 15 november 2012. Under perioden december 2012–augusti 2013 inkom Belize med skriftliga inlagor med sina synpunkter och sammanträdde med kommissionen för att diskutera frågan. Kommissionen lämnade skriftligen relevanta uppgifter till Belize. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga. De muntliga och skriftliga synpunkter som lämnats av Belize efter beslutet av den 15 november 2012 övervägdes och beaktades, och Belize hölls informerat muntligen eller skriftligen om kommissionens överväganden. Kommissionen kom fram till att de problemområden och brister som beskrivits i beslutet av den 15 november 2012 inte hade åtgärdats i tillräcklig grad av Belize. Dessutom drog kommissionen slutsatsen att de åtgärder som föreslagits i en handlingsplan som Belize lagt fram inte heller hade genomförts fullt ut.

(15)

I beslutet av den 15 november 2012 analyserade kommissionen Belizes skyldigheter och granskade landets fullgörande av dess internationella förpliktelser som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat. För den granskningen beaktade kommissionen de parametrar som förtecknas i artikel 31.4–31.7 i IUU-förordningen. Kommissionen granskade om Belize fullgjort sina skyldigheter i överensstämmelse med rönen i beslutet av den 15 november 2012 och med beaktande av den relevanta information som Belize lämnat efter beslutet, samt den föreslagna handlingsplanen och de åtgärder som vidtagits för att rätta till situationen.

(16)

De huvudsakliga brister som kommissionen identifierat i den förslagna handlingsplanen gällde flera underlåtelser att fullgöra skyldigheter enligt internationell rätt, bland annat kopplat till antagandet av ett adekvat regelverk, bristen på lämplig och effektiv övervakning, avsaknad av ett kontroll- och inspektionssystem, avsaknad av ett avskräckande system för sanktioner och bristande genomförande av fångstcertifieringssystemet. De övriga identifierade bristerna gäller mer allmänt efterlevnaden av internationella skyldigheter, bland annat de regionala fiskeriorganisationernas rekommendationer och resolutioner samt villkor för registrering av fartyg enligt internationell rätt. Bristande efterlevnad av rekommendationer och resolutioner från relevanta organ, som FN:s internationella handlingsplan mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IPOA-FN) har också identifierats. Den bristande efterlevnaden av icke-bindande rekommendationer och resolutioner har dock endast beaktats som stödjande material och inte som grund för identifieringen.

(17)

I genomförandebeslutet av den 26 november 2013 identifierades Belize som ett icke-samarbetande tredjeland i enlighet med IUU-förordningen.

(18)

När det gäller eventuella särskilda svårigheter för Belize i egenskap av utvecklingsland konstateras att Belizes särskilda utvecklingsstatus och övergripande kapacitet i fråga om fiske inte begränsas av landets allmänna utvecklingsnivå.

(19)

Med beaktande av beslutet av den 15 november 2012 och genomförandebeslutet av den 26 november 2013 och av den dialog som kommissionen fört med Belize och resultatet av denna, kan det konstateras att de åtgärder som vidtagits av Belize mot bakgrund av landets skyldigheter som flaggstat inte är tillräckliga för att efterleva bestämmelserna i artiklarna 91, 94, 117 och 118 i Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS), artiklarna 18, 19, 20 i Förenta nationernas avtal om fiskbestånd (UNSFA) och med artikel II.8 i FAO-avtalet.

(20)

Belize har därmed inte fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt som flaggstat att vidta åtgärder i syfte att förebygga, hindra och undanröja IUU-fiske och bör därför införas i unionens förteckning över icke-samarbetande tredjeländer.

(21)

Den 15 november 2012 informerade kommissionen, i enlighet med artikel 32 i IUU-förordningen, Kambodja om möjligheten att landet skulle identifieras som icke-samarbetande tredjeland och uppmanade Kambodja att i nära samarbete med kommissionens enheter upprätta en handlingsplan för att rätta till de brister som påpekats i beslutet av den 15 november 2012. Under perioden december 2012–juni 2013 inkom Kambodja med skriftliga inlagor med sina synpunkter och sammanträdde med kommissionen för att diskutera frågan. Kommissionen lämnade skriftligen relevanta uppgifter till Kambodja. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga. De muntliga och skriftliga synpunkter som lämnats av Kambodja efter beslutet av den 15 november 2012 övervägdes och beaktades, och Kambodja hölls informerat muntligen eller skriftligen om kommissionens överväganden. Kommissionen kom fram till synpunkten att de problemområden och brister som beskrivits i beslutet av den 15 november 2012 inte hade åtgärdats i tillräcklig grad av Kambodja. Dessutom drog kommissionen slutsatsen att de åtgärder som föreslagits i en handlingsplan som Kambodja lagt fram inte heller hade genomförts fullt ut.

(22)

I beslutet av den 15 november 2012 analyserade kommissionen Kambodjas skyldigheter och granskade landets fullgörande av dess internationella förpliktelser som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat. För denna granskning beaktade kommissionen de parametrar som förtecknas i artikel 31.4–31.7 i IUU-förordningen. Kommissionen granskade om Kambodja fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat i överensstämmelse med rönen i beslutet av den 15 november 2012 och den föreslagna handlingsplanen, enligt vad som ytterligare behandlats i den relevanta information som lämnades av Kambodja.

(23)

De huvudsakliga brister som kommissionen identifierat i den förslagna handlingsplanen gällde flera underlåtelser att fullgöra skyldigheter enligt internationell rätt, bland annat kopplat till antagandet av ett adekvat regelverk, bristen på lämplig och effektiv övervakning, avsaknad av ett kontroll- och inspektionssystem och avsaknad av ett avskräckande system för sanktioner. De övriga identifierade bristerna gäller mer allmänt efterlevnaden av internationella skyldigheter och villkor för registrering av fartyg enligt internationell rätt. Bristande efterlevnad av rekommendationer och resolutioner från relevanta organ, som IPOA-FN, har också identifierats. Den bristande efterlevnaden av icke-bindande rekommendationer och resolutioner har dock endast beaktats som stödjande material och inte som grund för identifieringen.

(24)

I genomförandebeslutet av den 26 november 2013 identifierades Kambodja som ett icke-samarbetande tredjeland i enlighet med IUU-förordningen.

(25)

När det gäller eventuella särskilda svårigheter för Kambodja i egenskap av utvecklingsland konstateras att Kambodjas särskilda utvecklingsstatus och övergripande kapacitet i fråga om fiske inte begränsas av landets allmänna utvecklingsnivå.

(26)

De åtgärder som Kambodja vidtagit mot bakgrund av landets skyldigheter som flaggstat räcker inte för ett efterleva artiklarna 91 och 94 i UNCLOS. Det är irrelevant huruvida Kambodja faktiskt har ratificerat UNCLOS eftersom konventionens bestämmelser om navigering på det fria havet (artiklarna 86–115 i UNCLOS) har erkänts som internationell sedvanerätt. Dessutom kodifierar dessa bestämmelser tidigare existerande regler i internationell sedvanerätt och följer nästan ordagrant lydelsen i konventionen om det öppna havet och konventionen om territorialhavet och angränsande zon, vilka båda Kambodja har ratificerat respektive anslutit sig till.

(27)

Med beaktande av beslutet av den 15 november 2012 och genomförandebeslutet av den 26 november 2013 och av den dialog som kommissionen fört med Kambodja och resultatet av denna, kan det konstateras att de åtgärder som vidtagits av Kambodja mot bakgrund av landets skyldigheter som flaggstat inte är tillräckliga för att efterleva artiklarna 91 och 94 i UNCLOS.

(28)

Kambodja har därmed inte fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt som flaggstat att vidta åtgärder i syfte att förebygga, hindra och undanröja IUU-fiske och bör därför införas i unionens förteckning över icke-samarbetande tredjeländer.

(29)

Den 15 november 2012 meddelade kommissionen, genom ett beslut i enlighet med artikel 32 i IUU-förordningen, Guinea om möjligheten att landet skulle identifieras som icke-samarbetande tredjeland och uppmanade Guinea att i nära samarbete med kommissionens enheter upprätta en handlingsplan för att rätta till de brister som påpekats i beslutet av den 15 november 2012. Under perioden december 2012–juli 2013 inkom Guinea med skriftliga inlagor med sina synpunkter och sammanträdde med kommissionen för att diskutera frågan. Kommissionen lämnade skriftligen relevanta uppgifter till Guinea. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga. De muntliga och skriftliga synpunkter som lämnats av Guinea efter beslutet av den 15 november 2012 övervägdes och beaktades, och Guinea hölls informerat muntligen eller skriftligen om kommissionens överväganden. Kommissionen kom fram till synpunkten att de problemområden och brister som beskrivits i beslutet av den 15 november 2012 inte hade åtgärdats i tillräcklig grad av Guinea. Dessutom drog kommissionen slutsatsen att de åtgärder som föreslagits i en handlingsplan som Guinea lagt fram inte heller hade genomförts fullt ut.

(30)

I beslutet av den 15 november 2012 analyserade kommissionen Guineas skyldigheter och granskade landets fullgörande av dess internationella förpliktelser som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat. För denna granskning beaktade kommissionen de parametrar som förtecknas i artikel 31.4–31.7 i IUU-förordningen. Kommissionen granskade om Guinea fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat i överensstämmelse med rönen i beslutet av den 15 november 2012 och med den relevanta information som Guinea lämnat efter beslutet, samt den föreslagna handlingsplanen och de åtgärder som vidtagits för att rätta till situationen.

(31)

De huvudsakliga brister som kommissionen identifierat i den förslagna handlingsplanen gällde reformer som fortfarande behövdes för att säkerställa en tillräcklig och effektiv övervakning av fiskeflottan, ett effektivt genomförande av nationella lagar och förordningar om fiske, regelefterlevnad genom åtal och sanktioner för det IUU-fiske som upptäcks, förstärkning av resurser för kontroll och inspektion, ett avskräckande system för sanktioner samt en fiskepolitik som överensstämmer med den administrativa kapaciteten i fråga om kontroll och övervakning. De övriga identifierade bristerna gäller mer allmänt efterlevnaden av internationella skyldigheter, bland annat de regionala fiskeriorganisationernas rekommendationer och resolutioner samt villkor för registrering av fartyg enligt internationell rätt. Bristande efterlevnad av rekommendationer och resolutioner från relevanta organ, som IPOA-FN, har också identifierats. Den bristande efterlevnaden av icke-bindande rekommendationer och resolutioner har dock endast beaktats som stödjande material och inte som grund för identifieringen.

(32)

I genomförandebeslutet av den 26 november 2013 identifierades Guinea som ett icke-samarbetande tredjeland i enlighet med IUU-förordningen.

(33)

När det gäller eventuella särskilda svårigheter för Guinea i egenskap av utvecklingsland konstateras att Guineas särskilda utvecklingsstatus kan begränsas av landets utvecklingsnivå. Med tanke på arten av de tillkortakommanden som konstaterats, den hjälp som lämnats av unionen och medlemsstaterna och de åtgärder som vidtagits för att rätta till situationen, kan dock inte Guineas utvecklingsnivå förklara landets övergripande brister som flagg- eller kuststat när det gäller fisket och dess otillräckliga insatser för att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske.

(34)

Med beaktande av beslutet av den 15 november 2012 och genomförandebeslutet av den 26 november 2013 och av den dialog som kommissionen fört med Guinea och resultatet av denna, kan det konstateras att de åtgärder som vidtagits av Guinea mot bakgrund av landets skyldigheter som flaggstat och kuststat inte är tillräckliga för att efterleva artiklarna 61, 62, 94, 117 och 118 i UNCLOS samt artiklarna 18, 19 och 20 i UNSFA.

(35)

Guinea har därmed inte fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt som flagg- och kuststat att vidta åtgärder i syfte att förebygga, hindra och undanröja IUU-fiske och bör därför införas i unionens förteckning över icke-samarbetande tredjeländer.

(36)

Med beaktande av slutsatserna ovan beträffande Belize, Kambodja och Guinea bör dessa länder införas i den förteckning över icke-samarbetande tredjeländer som ska upprättas i enlighet med artikel 33 i IUU-förordningen.

(37)

De åtgärder som bör gälla med avseende på Belize, Kambodja och Guinea förtecknas i artikel 38 i IUU-förordningen. Importförbudet omfattar alla bestånd och arter, enligt definitionen i artikel 2.8 i IUU-förordningen, eftersom identifieringen inte motiveras av att länderna underlåtit att vidta åtgärder mot IUU-fiske efter ett visst bestånd eller en viss art. I enlighet med den definition som fastställs i artikel 2.11 i IUU-förordningen avses med import införsel av fiskeriprodukter till unionens territorium, även för omlastning i hamn.

(38)

Det är konstaterat att IUU-fiske bland annat utarmar fiskbestånd, förstör marina livsmiljöer, undergräver bevarande och hållbart utnyttjande av marina resurser, snedvrider konkurrens, äventyrar livsmedelstryggheten, konkurrerar ut hederliga fiskare och försvagar kustsamhällena. Med tanke på omfattningen av de problem som IUU-fisket innebär är det nödvändigt att unionen snabbt genomför åtgärderna avseende Belize, Kambodja och Guinea som icke-samarbetande länder. Mot bakgrund av ovanstående bör detta beslut träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(39)

I enlighet med artikel 34.1 i IUU-förordningen ska rådet på förslag av kommissionen och med kvalificerad majoritet avföra landet eller länderna från förteckningen över icke-samarbetande tredjeländer om Belize, Kambodja eller Guinea visar att den situation som motiverade införandet i förteckningen har rättats till. I samband med ett beslut om avförande ska hänsyn också tas till om Belize, Kambodja eller Guinea har vidtagit konkreta åtgärder som kan leda till en bestående förbättring av situationen.

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/48

(1)

Den 13 september 2010 antog rådet beslut 2010/570/EU, Euratom (1) om utnämning av ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för perioden från och med den 21 september 2010 till och med den 20 september 2015.

(2)

En plats som ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Rikke EDSJÖ har löpt ut.

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/49

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/49

27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/50

i.

skrivarprodukter med ett nätaggregat med en märkeffekt som överstiger 750 W,

ii.

skrivarprodukter med stort format,

iii.

system för telenärvaro,

iv.

stationära tunna klienter,

v.

arbetsstationer,

vi.

rörliga arbetsstationer,

vii.

enkla servrar.

viii.

datorservrar.”

i.

skrivarprodukter med ett nätaggregat med en märkeffekt som överstiger 750 W,

ii.

skrivarprodukter med stort format,

iii.

system för telenärvaro,

iv.

stationära tunna klienter,

v.

arbetsstationer,

vi.

rörliga arbetsstationer,

vii.

enkla servrar,

viii.

datorservrar.”