ISSN 1977-0820

doi:10.3000/19770820.L_2014.065.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 65

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

57 årgången
5 mars 2014


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

DIREKTIV

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/27/EU av den 26 februari 2014 om ändring av rådets direktiv 92/58/EEG, 92/85/EEG, 94/33/EG, 98/24/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG, för att anpassa dem till förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar

1

 

 

II   Icke-lagstiftningsakter

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 204/2014 av den 20 februari 2014 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Aceituna de Mallorca / Aceituna Mallorquina / Oliva de Mallorca / Oliva Mallorquina (SUB)]

8

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 205/2014 av den 4 mars 2014 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 om europeisk befolkningsstatistik, vad gäller uppdelningen av uppgifter, tidsfrister och revideringar av uppgifter ( 1 )

10

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 206/2014 av den 4 mars 2014 om ändring av förordning (EU) nr 601/2012 vad gäller den globala uppvärmningspotentialen hos växthusgaser andra än koldioxid ( 1 )

27

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 207/2014 av den 4 mars 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

29

 

 

REKOMMENDATIONER

 

 

2014/117/EU

 

*

Kommissionens rekommendation av den 3 mars 2014 om upprättande och genomförande av produktions- och saluföringsplaner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter

31

 

 

2014/118/EU

 

*

Kommissionens rekommendation av den 3 mars 2014 om övervakning av spår av bromerade flamskyddsmedel i livsmedel ( 1 )

39

 

 

ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER

 

*

Arbetsordning

41

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

DIREKTIV

5.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/27/EU

av den 26 februari 2014

om ändring av rådets direktiv 92/58/EEG, 92/85/EEG, 94/33/EG, 98/24/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG, för att anpassa dem till förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 153.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 153 i fördraget kan Europaparlamentet och rådet genom direktiv anta minimikrav för att främja förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att säkerställa en bättre skyddsnivå för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. I dessa direktiv bör man undvika att motverka tillkomsten och utvecklingen av små och medelstora företag och deras sysselsättningsskapande potential. Goda normer för hälsa och säkerhet bör inte ses som hinder eftersom de är grundläggande rättigheter som bör tillämpas utan undantag inom alla områden av arbetsmarknaden och i alla typer av företag oavsett deras storlek.

(2)

I artikel 31.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna föreskrivs att varje arbetstagare har rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden.

(3)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (3) fastställdes ett nytt system för klassificering och märkning av ämnen och blandningar inom unionen, på grundval av det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS) på internationell nivå inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa.

(4)

Rådets direktiv 92/58/EEG (4), 92/85/EEG (5), 94/33/EG (6) och 98/24/EG (7) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG (8) innehåller hänvisningar till det tidigare systemet för klassificering och märkning. De direktiven bör därför ändras för att anpassas till det nya system som fastställts i förordning (EG) nr 1272/2008.

(5)

Ändringarna är nödvändiga för att säkerställa att de direktiven får fortsatt verkan. Syftet med det här direktivet är inte att ändra tillämpningsområdet för de direktiven. Det här direktivet avser att behålla och inte sänka den skyddsnivå för arbetstagarna som föreskrivs i de direktiven. Mot bakgrund av den fortgående tekniska utvecklingen bör emellertid de direktiven regelbundet ses över i enlighet med artikel 17a i rådets direktiv 89/391/EEG (9) i syfte att säkerställa lagstiftningens samstämmighet och en lämplig skyddsnivå för hälsa och säkerhet när farliga kemiska ämnen och blandningar förekommer i arbetsmiljön. Arbetstagare inom yrken som ofta är i kontakt med farliga ämnen och blandningar bör ägnas särskild uppmärksamhet.

(6)

Ändringarna av direktiv 92/85/EEG tar inte upp frågan om farliga ämnen och blandningar som kan inverka negativt på fertiliteten hos arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar, eftersom syftet med detta direktiv endast är uppdatera de hänvisningar och den terminologi som anges i det direktivet. Kommissionen bör dock överväga hur man lämpligast kan komma till rätta med dessa effekter, med beaktande av de senaste vetenskapliga beläggen i denna fråga liksom den alltmer förfinade klassificeringen av sådana effekter.

(7)

Genom ändringarna av direktiven 92/85/EEG och 94/33/EG bör det synsätt som kommer till uttryck i de direktiven anpassas till den terminologi som antagits enligt direktiv 98/24/EG med avseende på orden ”ämnen som är märkta med”, i avsnitt A punkt 3 a i bilaga 1 till direktiv 92/85/EEG, och ”ämnen och preparat som klassificeras”, i avsnitt I punkt 3 a i bilagan till direktiv 94/33/EG, vilka ersätts med ordalydelsen ”ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för att klassificeras”. Detta direktiv medför inga skyldigheter för arbetsgivarna när det gäller klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar som omfattas av förordning (EG) nr 1272/2008. Oberoende av huruvida ämnena eller blandningarna släpps ut på marknaden eller inte måste arbetsgivaren genomföra en bedömning av risker i fråga om samtliga farliga kemiska agens i enlighet med direktiv 98/24/EG.

(8)

Avsnitt I punkt 2 och avsnitt II punkt 1 i bilagan till direktiv 94/33/EG innehåller hänvisningar till de upphävda rådsdirektiven 90/679/EEG (10) och 90/394/EEG (11). Dessa hänvisningar bör därför ersättas med hänvisningar till de relevanta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG (12) och direktiv 2004/37/EG.

(9)

I enlighet med artikel 154 i fördraget har kommissionen samrått med arbetsmarknadens parter om den möjliga inriktningen av en unionsåtgärd på detta område, och arbetsmarknadens parter har angett att en förklarande vägledning, särskilt för små och medelstora företag, är lämplig.

(10)

Efter detta samråd fann kommissionen att en unionsåtgärd var önskvärd och samrådde i enlighet med artikel 154 i fördraget med arbetsmarknadens parter om det planerade förslagets innehåll.

(11)

Efter denna andra samrådsfas önskade arbetsmarknadens parter inte inleda det förfarande som kan leda till ingående av ett avtal som anges i artikel 155 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 92/58/EEG

Direktiv 92/58/EEG ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1.2 ska ersättas med följande:

”2.   Detta direktiv ska inte tillämpas på varselmärkning och signaler för utsläppande på marknaden av farliga ämnen och blandningar, produkter och/eller utrustning, såvida det inte uttryckligen hänvisas till detta direktiv i andra unionsbestämmelser.”

2.

Punkt 12 i bilaga 1 ska ersättas med följande:

12.   Områden, lokaler eller inhägnader som används för lagring av betydande mängder farliga ämnen eller blandningar ska markeras med en lämplig varningsskylt som valts ur punkt 3.2 i bilaga 2 eller markeras enligt föreskrifterna i punkt 1 i bilaga 3, såvida inte märkningen av de individuella förpackningarna eller behållarna är tillräcklig för detta ändamål.

Om det inte finns någon motsvarande varningsskylt i punkt 3.2 i bilaga 2 för att varna för farliga kemiska ämnen eller blandningar ska det relevanta faropiktogrammet i enlighet med bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (13) användas.

3.

Punkt 3.2 i bilaga 2 ska ändras på följande sätt:

a)

varningsskylten ”Skadliga eller irriterande ämnen” ska utgå.

b)

Följande fotnot till varningsskylten ”Fara” ska läggas till:

”***

Denna varningsskylt ska inte användas för att varna för farliga kemiska ämnen eller blandningar, utom i fall då varningsskylten används i enlighet med punkt 5 andra stycket i bilaga 3 för att markera lager av farliga ämnen och blandningar.”

4.

Bilaga 3 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.

De behållare som på arbetsplatsen används för kemiska ämnen eller blandningar som klassificeras som farliga enligt kriterierna för någon av faroklasserna för fysikaliska faror eller hälsofaror enligt förordning (EG) nr 1272/2008, samt behållare som används för lagring av sådana farliga ämnen eller blandningar och synliga rörledningar som innehåller eller används för transport av sådana farliga ämnen och blandningar ska märkas med relevanta faropiktogram enligt den förordningen.

Första stycket ska inte tillämpas på behållare som endast används kortvarigt på arbetsplatsen eller vilkas innehåll ofta byts ut, förutsatt att andra lämpliga åtgärder vidtas – särskilt i fråga om information och/eller fortbildning – som säkerställer samma skyddsnivå.

Den märkning som avses i första stycket får

ersättas med varningsskyltar som anges i bilaga 2 med samma piktogram eller symboler; om det inte finns någon motsvarande varningsskylt i punkt 3.2 i bilaga 2 ska det relevanta faropiktogrammet som anges i bilaga V till (EG) nr 1272/2008 användas,

kompletteras med ytterligare information, t.ex. namn och/eller kemisk formel på det farliga ämnet eller den farliga blandningen samt närmare upplysningar om risken,

vid transport av behållarna på arbetsplatsen, kompletteras eller ersättas med sådan märkning som är tillämplig inom hela unionen vid transport av farliga ämnen eller blandningar.”

b)

I punkt 5 första och andra styckena ska ordet ”beredningar” ersättas med ”blandningar”.

Artikel 2

Ändringar av direktiv 92/85/EEG

Bilaga 1 till direktiv 92/85/EEG ska ändras på följande sätt:

1.

Avsnitt A ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   Biologiska agens

Biologiska agens i riskgrupperna 2, 3 och 4 enligt definitionen i artikel 2 andra stycket leden 2, 3 och 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG (14), i den mån det är känt att sådana agens eller de terapeutiska åtgärder som nödvändiggörs på grund av dem äventyrar gravida kvinnors och fosters hälsa, och såvida nämnda agens ännu inte har medtagits i bilaga 2.

b)

Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a)

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (15) i en eller flera av följande faroklasser och farokategorier med en eller flera av följande faroangivelser, och såvida nämnda agens ännu inte har medtagits i bilaga 2.

Mutagenitet i könsceller, kategori 1A, 1B eller 2 (H340, H341).

Cancerogenitet, kategori 1A, 1B eller 2 (H350, H350i, H351).

Reproduktionstoxicitet, kategori 1A, 1B eller 2 eller tilläggskategorin för effekter på eller via amning (H360, H360D, H360FD, H360Fd, H360Df, H361, H361d, H361fd, H362).

Specifik organtoxicitet vid enstaka exponering, kategori 1 eller 2 (H370, H371).

ii)

Led b ska ersättas med följande:

”b)

Kemiska agens i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG (16).

2.

Avsnitt B ska ersättas med följande:

”B.   Processer

Arbetsprocesser som upptas i bilaga I till direktiv 2004/37/EG.”

Artikel 3

Ändringar av direktiv 94/33/EG

Bilagan till direktiv 94/33/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Avsnitt I ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska led a ersättas med följande:

”a)

Biologiska agens i riskgrupperna 3 och 4 i enlighet med artikel 2 andra stycket leden 3 och 4, i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG (17).

b)

Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a)

Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (18) i en eller flera av följande faroklasser och farokategorier med en eller flera av följande faroangivelser:

Akut toxicitet, kategori 1, 2 eller 3 (H300, H310, H330, H301, H311, H331).

Frätande på huden, kategori 1A, 1B eller 1C (H314).

Brandfarlig gas, kategori 1 eller 2 (H220, H221).

Brandfarliga aerosoler, kategori 1 (H222).

Brandfarlig vätska, kategori 1 eller 2 (H224, H225).

Explosiva ämnen och blandningar, kategorierna ’Instabila explosiva ämnen och blandningar’ eller explosiva ämnen och blandningar i riskgrupperna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 och 1.5 (H200, H201, H202, H203, H204, H205).

Självreaktiva ämnen och blandningar, typ A, B, C eller D (H240, H241, H242).

Organiska peroxider, typ A eller B (H240, H241).

Specifik organtoxicitet vid enstaka exponering, kategori 1 eller 2 (H370, H371).

Specifik organtoxicitet vid upprepad exponering, kategori 1 eller 2 (H372, H373).

Luftvägssensibiliserande, kategori 1, underkategori 1A eller 1B (H334).

Hudsensibiliserande, kategori 1, underkategori 1A eller 1B (H317).

Cancerogenitet kategori 1A, 1B eller 2 (H350, H350i, H351).

Mutagenitet i könsceller kategori 1A, 1B eller 2 (H340, H341).

Reproduktionstoxicitet, kategori 1A eller 1B (H360, H360F, H360FD, H360Fd, H360D, H360Df).

ii)

Led b ska utgå.

iii)

Led c ska utgå.

iv)

Led d ska ersättas med följande:

”d)

Ämnen och blandningar som avses i artikel 2 a ii i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG (19).

2.

I avsnitt II ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.

Arbetsmetoder och arbeten enligt bilaga I till direktiv 2004/37/EG.”

Artikel 4

Ändringar av direktiv 98/24/EG

Direktiv 98/24/EG ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 2 ska led b ändras på följande sätt:

a)

Led i ska ersättas med följande:

”i)

Varje kemiskt agens som uppfyller kriterierna för klassificering som farligt inom någon av faroklasserna för fysikaliska faror och/eller hälsofaror enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (20), oavsett om detta kemiska agens klassificeras enligt den förordningen.

b)

Led ii ska utgå.

c)

Led iii ska ersättas med följande:

”iii)

varje kemiskt agens som, även om det inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som farligt enligt led b i i den här artikeln, kan innebära en risk för arbetstagares säkerhet och hälsa på grund av sina fysikalisk-kemiska, kemiska eller toxikologiska egenskaper samt på grund av det sätt på vilket det används eller förekommer på arbetsplatsen, inbegripet varje kemiskt agens för vilket det fastställts ett yrkeshygieniskt gränsvärde enligt artikel 3,”

2.

I artikel 4.1 ska andra strecksatsen ersättas med följande:

”—

den information om säkerhet och hälsa som ska tillhandahållas av leverantören (t.ex. tillämpliga säkerhetsdatablad enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006) (21),

3.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska fjärde strecksatsen ersättas med följande:

”—

tillgång till de säkerhetsdatablad som leverantören ska tillhandahålla i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1907/2006,”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Medlemsstaterna får vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att arbetsgivarna, företrädesvis från producenten eller leverantören, på begäran kan få all information om farliga kemiska agens som är nödvändig för att tillämpa artikel 4.1 i detta direktiv, såvida varken förordning (EG) nr 1907/2006 eller förordning (EG) nr 1272/2008 innehåller någon skyldighet att tillhandahålla information.”

Artikel 5

Ändringar av direktiv 2004/37/EG

Direktiv 2004/37/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1.4 ska ersättas med följande:

”4.   När det gäller asbest, som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG (22), ska bestämmelserna i det här direktivet tillämpas om de bättre gagnar säkerhet och hälsa på arbetsplatsen.

2.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)

Led a ska ersättas med följande:

”a)

carcinogen:

i)

ett ämne eller en blandning som uppfyller kriterierna för klassificering som ett cancerframkallande ämne i kategori 1A eller 1B som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (23),

ii)

ett ämne, en blandning eller en process som avses i bilaga I till det här direktivet samt ett ämne eller en blandning som bildas under en process som avses i den bilagan,

b)

Led b ska ersättas med följande:

”b)

mutagent ämne:

ett ämne eller en blandning som uppfyller kriterierna för klassificering som ett könscellsmutagent ämne i kategori 1A eller 1B som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.”

3.

I artikel 4.1 ska ordet ”preparat” ersättas med ”en blandning”.

4.

I artikel 5.2 ska ordet ”preparat” ersättas med ”en blandning”.

5.

I artikel 6 b ska ordet ”preparat” ersättas med ”blandningar”.

6.

I rubriken på bilaga I ska ordet ”preparat” ersättas med ”blandningar”.

Artikel 6

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 1 juni 2015 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa åtgärder ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala åtgärder i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 7

Ikraftträdande och tillämpning

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 8

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 26 februari 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande


(1)  EUT C 204, 9.8.2008, s. 47.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 februari 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 februari 2014.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(4)  Rådets direktiv 92/58/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet (nionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 245, 26.8.1992, s. 23).

(5)  Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1).

(6)  Rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet (EGT L 216, 20.8.1994, s. 12).

(7)  Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5.1998, s. 11).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50).

(9)  Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).

(10)  Rådets direktiv 90/679/EEG av den 26 november 1990 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agenser i arbetet (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 374, 31.12.1990, s. 1).

(11)  Rådets direktiv 90/394/EEG av den 28 juni 1990 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 196, 26.7.1990, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 262, 17.10.2000, s. 21).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).”

(14)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 262, 17.10.2000, s. 21).”

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).”

(16)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50).”

(17)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 262, 17.10.2000, s. 21).”

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).”

(19)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50).”

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).”

(21)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).”

(22)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28).”

(23)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).”


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

5.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/8


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 204/2014

av den 20 februari 2014

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Aceituna de Mallorca / Aceituna Mallorquina / Oliva de Mallorca / Oliva Mallorquina (SUB)]

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Spaniens ansökan om registrering av beteckningen ”Aceituna de Mallorca” / ”Aceituna Mallorquina” / ”Oliva de Mallorca” / ”Oliva Mallorquina” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör beteckningen ”Aceituna de Mallorca” / ”Aceituna Mallorquina” / ”Oliva de Mallorca” / ”Oliva Mallorquina” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 februari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Dacian CIOLOȘ

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT C 276, 25.9.2013, s. 17.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.6.   Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

SPANIEN

Aceituna de Mallorca / Aceituna Mallorquina / Oliva de Mallorca / Oliva Mallorquina (SUB)


5.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/10


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 205/2014

av den 4 mars 2014

om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 om europeisk befolkningsstatistik, vad gäller uppdelningen av uppgifter, tidsfrister och revideringar av uppgifter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 av den 20 november 2013 om europeisk befolkningsstatistik (1), särskilt artikel 3.4, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) nr 1260/2013 fastställs en gemensam rättslig ram för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik över befolkning och demografiska händelser.

(2)

För att säkra att de uppgifter om befolkning och demografiska händelser som medlemsstaterna ska tillhandahålla enligt förordning (EU) nr 1260/2013 är av hög kvalitet, jämförbara och konsistenta, och för att möjliggöra tillförlitliga analyser på unionsnivå, bör uppgifterna delas upp.

(3)

De uppgifter som lämnas till kommissionen bör därför vara uppdelade på territoriella enheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (2).

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning fastställs enhetliga villkor för den uppdelning av uppgifter som krävs enligt förordning (EU) nr 1260/2013, samt för tidsfrister och revideringar av dessa uppgifter.

Artikel 2

Definitioner

Definitionerna i förordning (EU) nr 1260/2013 gäller. I denna förordning gäller dessutom följande definitioner:

a)   ålder: vid ett visst datum (antingen referenstidpunkten eller datumet för händelsen), tidsintervallet mellan födelsedatumet och detta datum, uttryckt i fyllda år.

b)   födelseland: för en person, det land (inom de nuvarande gränserna, om de upplysningarna är tillgängliga) där personens mor hade sin stadigvarande bosättning vid tiden för nedkomsten, eller, om de upplysningarna inte finns att tillgå, det land (inom de nuvarande gränserna, om de upplysningarna är tillgängliga) där födseln ägde rum.

c)   moderns födelseland: födelselandet för modern.

d)   medborgarskap: en särskild rättslig anknytning som finns mellan en enskild och en stat och som förvärvats vid födseln eller genom naturalisering, antingen genom förklaring, valmöjlighet, giftermål eller på annat sätt i enlighet med nationell lagstiftning.

e)   placering i födelseordningen: den registrerade levande föddas plats i ordningsföljden i förhållande till moderns alla tidigare levande födslar.

f)   månad för händelsen: den kalendermånad då händelsen inträffade.

g)   födelseår: det kalenderår då födseln ägde rum.

h)   medlemsstat: ett land som är medlem i Europeiska unionen vid referensårets slut.

Artikel 3

Uppdelningar och statistiska tabeller

Uppdelningen av de uppgifter som ska lämnas till kommissionen (Eurostat) enligt förordning (EU) nr 1260/2013 anges i bilaga I.

De statistiska tabellerna som ska lämnas till kommissionen (Eurostat) finns i bilaga II.

Artikel 4

Tidsfrister

1.   Varje år ska medlemsstaterna förse kommissionen (Eurostat) med preliminära uppgifter om totalbefolkningen, totalt antal levande födda och totalt antal dödsfall på nationell nivå enligt vad som anges i punkt 1 i bilaga II, inom sex månader efter referensårets slut.

2.   Varje år ska medlemsstaterna förse kommissionen (Eurostat) med uppgifter på nationell och regional nivå enligt vad som anges i punkt 2 i bilaga II samt tillhörande standardreferensmetadata (enligt den definition för metadatastruktur som fastställts för metadatastrukturen Euro SDMX) för referensåret, inom 12 månader efter referensårets slut.

3.   Varje år ska medlemsstaterna förse kommissionen (Eurostat) med preliminära månadsuppgifter om totalt antal levande födda och totalt antal dödsfall enligt vad som anges i punkt 3 i bilaga II, vardera omfattande åtminstone referensårets första sex månader, senast den 30 november samma referensår.

Artikel 5

Revidering av uppgifter

1.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen (Eurostat) om eventuella planerade revideringar av de uppgifter som lämnats in enligt artikel 4.2 senast en vecka innan de reviderade uppgifterna offentliggörs i den berörda medlemsstaten.

2.   Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med eventuella reviderade uppgifter senast en vecka efter det att uppgifterna offentliggjorts.

3.   Medlemsstaterna ska se till att eventuella reviderade uppgifter som lämnas till kommissionen (Eurostat) är konsistenta med hela den uppsättning data som tillhandahållits enligt artikel 4.2.

Artikel 6

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 mars 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 330, 10.12.2013, s. 39.

(2)  EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.


BILAGA I

UPPDELNING AV UPPGIFTER

Följande uppdelning ska göras av de statistiska uppgifter som ska lämnas in enligt förordning (EU) nr 1260/2013.

Kategorin ”Okänt” ska innehålla mindre än 5 % av fallen i kategorin ”Totalt” inom samma fördelning.

1.   Ålder

Ålder

Uppdelning på lägre detaljnivå

Uppdelning på högre detaljnivå

Identifierare

AGE.L

AGE.H

(0)

Totalt

Totalt

(1)

Under 5 år

 

(1.1)

 

Under 1 år

(1.2)

 

1 år

(1.3)

 

2 år

(1.4)

 

3 år

(1.5)

 

4 år

(2)

5–9 år

 

(2.1)

 

5 år

(2.2)

 

6 år

(2.3)

 

7 år

(2.4)

 

8 år

(2.5)

 

9 år

(3)

10–14 år

 

(3.1)

 

10 år

(3.2)

 

11 år

(3.3)

 

12 år

(3.4)

 

13 år

(3.5)

 

14 år

(4)

15–19 år

 

(4.1)

 

15 år

(4.2)

 

16 år

(4.3)

 

17 år

(4.4)

 

18 år

(4.5)

 

19 år

(5)

20–24 år

 

(5.1)

 

20 år

(5.2)

 

21 år

(5.3)

 

22 år

(5.4)

 

23 år

(5.5)

 

24 år

(6)

25–29 år

 

(6.1)

 

25 år

(6.2)

 

26 år

(6.3)

 

27 år

(6.4)

 

28 år

(6.5)

 

29 år

(7)

30–34 år

 

(7.1)

 

30 år

(7.2)

 

31 år

(7.3)

 

32 år

(7.4)

 

33 år

(7.5)

 

34 år

(8)

35–39 år

 

(8.1)

 

35 år

(8.2)

 

36 år

(8.3)

 

37 år

(8.4)

 

38 år

(8.5)

 

39 år

(9)

40–44 år

 

(9.1)

 

40 år

(9.2)

 

41 år

(9.3)

 

42 år

(9.4)

 

43 år

(9.5)

 

44 år

(10)

45–49 år

 

(10.1)

 

45 år

(10.2)

 

46 år

(10.3)

 

47 år

(10.4)

 

48 år

(10.5)

 

49 år

(11)

50–54 år

 

(11.1)

 

50 år

(11.2)

 

51 år

(11.3)

 

52 år

(11.4)

 

53 år

(11.5)

 

54 år

(12)

55–59 år

 

(12.1)

 

55 år

(12.2)

 

56 år

(12.3)

 

57 år

(12.4)

 

58 år

(12.5)

 

59 år

(13)

60–64 år

 

(13.1)

 

60 år

(13.2)

 

61 år

(13.3)

 

62 år

(13.4)

 

63 år

(13.5)

 

64 år

(14)

65–69 år

 

(14.1)

 

65 år

(14.2)

 

66 år

(14.3)

 

67 år

(14.4)

 

68 år

(14.5)

 

69 år

(15)

70–74 år

 

(15.1)

 

70 år

(15.2)

 

71 år

(15.3)

 

72 år

(15.4)

 

73 år

(15.5)

 

74 år

(16)

75–79 år

 

(16.1)

 

75 år

(16.2)

 

76 år

(16.3)

 

77 år

(16.4)

 

78 år

(16.5)

 

79 år

(17)

80–84 år

 

(17.1)

 

80 år

(17.2)

 

81 år

(17.3)

 

82 år

(17.4)

 

83 år

(17.5)

 

84 år

(18)

85–89 år

 

(18.1)

 

85 år

(18.2)

 

86 år

(18.3)

 

87 år

(18.4)

 

88 år

(18.5)

 

89 år

(19)

90–94 år

 

(19.1)

 

90 år

(19.2)

 

91 år

(19.3)

 

92 år

(19.4)

 

93 år

(19.5)

 

94 år

(20)

95–99 år

 

(20.1)

 

95 år

(20.2)

 

96 år

(20.3)

 

97 år

(20.4)

 

98 år

(20.5)

 

99 år

(21)

100 år och äldre (1)

 

(21.1)

 

100 år

(21.2)

 

101 år

(21.3)

 

102 år

(21.4)

 

103 år

(21.5)

 

104 år

(21.6)

 

105 år

(21.7)

 

106 år

(21.8)

 

107 år

(21.9)

 

108 år

(21.10)

 

109 år

(21.11)

 

110 år och äldre (2)

Kategorin ”Okänt” får inte användas. Fall där åldern är okänd ska fördelas med hjälp av bästa nationella skattningar.

2.   Moderns ålder

Moderns ålder

Uppdelning på lägre detaljnivå

Uppdelning på högre detaljnivå

Identifierare

AGM.L

AGM.H

(0)

Totalt

Totalt

(1)

14 år eller yngre

14 år eller yngre

(2)

15–19 år

 

(2.1)

 

15 år

(2.2)

 

16 år

(2.3)

 

17 år

(2.4)

 

18 år

(2.5)

 

19 år

(3)

20–24 år

 

(3.1)

 

20 år

(3.2)

 

21 år

(3.3)

 

22 år

(3.4)

 

23 år

(3.5)

 

24 år

(4)

25–29 år

 

(4.1)

 

25 år

(4.2)

 

26 år

(4.3)

 

27 år

(4.4)

 

28 år

(4.5)

 

29 år

(5)

30–34 år

 

(5.1)

 

30 år

(5.2)

 

31 år

(5.3)

 

32 år

(5.4)

 

33 år

(5.5)

 

34 år

(6)

35–39 år

 

(6.1)

 

35 år

(6.2)

 

36 år

(6.3)

 

37 år

(6.4)

 

38 år

(6.5)

 

39 år

(7)

40–44 år

 

(7.1)

 

40 år

(7.2)

 

41 år

(7.3)

 

42 år

(7.4)

 

43 år

(7.5)

 

44 år

(8)

45–49 år

 

(8.1)

 

45 år

(8.2)

 

46 år

(8.3)

 

47 år

(8.4)

 

48 år

(8.5)

 

49 år

(9)

50 år och äldre

50 år och äldre

(99)

Okänt

Okänt

3.   Födelseland

Födelseland

Enda uppdelning

Identifierare

COB.M

(0)

Totalt

(1)

Född i landet

(2)

Utlandsfödd

(2.1)

Född i en annan

medlemsstat

(2.2)

Född utanför EU

(9)

Okänt

4.   Moderns födelseland

Moderns födelseland

Enda uppdelning

Identifierare

CBM

(0)

Totalt

(1)

Född i landet

(2)

Utlandsfödd

(2.1)

Född i en annan

medlemsstat

(2.2)

Född utanför EU

(9)

Okänt

5.   Medborgarskap

Medborgarskap

Enda uppdelning

Identifierare

COC.M

(0)

Totalt

(1)

Medborgare i landet

(2)

Utländsk medborgare

(2.1)

Medborgare i en annan medlemsstat

(2.2)

Medborgare i ett land utanför EU

(3)

Statslös

(9)

Okänt

En person med två eller fler medborgarskap ska redovisas endast under ett medborgarskap, vilket ska bestämmas i följande prioritetsordning:

Uppgiftslämnande land.

Om personen inte är medborgare i det uppgiftslämnande landet: en annan medlemsstat.

Om personen inte är medborgare i en annan medlemsstat: ett annat land utanför EU.

För personer som har medborgarskap i två länder som båda tillhör EU men ingetdera landet är uppgiftslämnande land, ska medlemsstaterna bestämma vilket land som ska anges för medborgarskapet.

6.   Moderns medborgarskap

Moderns medborgarskap

Enda uppdelning

Identifierare

CCM

(0)

Totalt

(1)

Medborgare i landet

(2)

Utländsk medborgare

(2.1)

Medborgare i en annan medlemsstat

(2.2)

Medborgare i ett land utanför EU

(3)

Statslös

(9)

Okänt

Samma tekniska specifikationer som för ”Medborgarskap”.

7.   Geografiskt område

Geografiskt område

Uppdelning på lägre detaljnivå

Uppdelning på mellanliggande detaljnivå

Uppdelning på högre detaljnivå

Identifierare

GEO.L

GEO.M

GEO.H

Nuts-klassificeringen

Nuts 0-nivå (hela landet)

Alla geografiska beteckningar på Nuts 2-nivå

eller statistisk region

Alla geografiska beteckningar på Nuts 3-nivå

eller statistisk region

(99999)

 

Okänt

Okänt

Den version av Nuts-klassificeringen eller statistiska regioner som används ska vara den version som gäller vid referensårets slut.

8.   Placering i födelseordningen (biologisk)

Placering i födelseordningen

Enda uppdelning

Identifierare

LBO

(0)

Totalt

(1)

1:a

(2)

2:a

(3)

3:e

(4)

4:e eller senare

(9)

Okänt

Vid flerfödslar ska varje levande fött barn räknas separat. Döda foster ska inte räknas med, och räkningen ska göras oberoende av om alla levande födda föddes inom eller utom äktenskapet, inom nuvarande eller tidigare förhållanden, och oberoende av om de levande födda barnen lever eller är döda på referensdagen eller om de bor med sin mor eller ej.

9.   Månad för händelsen

Månad för händelsen

Enda uppdelning

Identifierare

MOC

(0)

Totalt

(1)

Januari

(2)

Februari

(3)

Mars

(4)

April

(5)

Maj

(6)

Juni

(7)

Juli

(8)

Augusti

(9)

September

(10)

Oktober

(11)

November

(12)

December

(99)

Okänt

10.   Kön

Kön

Enda uppdelning

Identifierare

SEX

(0)

Totalt

(1)

Man

(2)

Kvinna

Kategorin ”Okänt” får inte användas. Fall där kön är okänt ska fördelas med hjälp av bästa nationella skattningar.

11.   Födelseår

Födelseår

Enda uppdelning

Identifierare

YOB.H

(0)

Totalt

(1)

Referensår

(2)

Referensår – 1

(3)

Referensår – 2

(4)

Referensår – 3

(5)

Referensår – 4

(6)

Referensår – 5

(7)

Referensår – 6

(8)

Referensår – 7

(9)

Referensår – 8

(10)

Referensår – 9

(11)

Referensår – 10

(12)

Referensår – 11

(13)

Referensår – 12

(14)

Referensår – 13

(15)

Referensår – 14

(16)

Referensår – 15

(17)

Referensår – 16

(18)

Referensår – 17

(19)

Referensår – 18

(20)

Referensår – 19

(21)

Referensår – 20

(22)

Referensår – 21

(23)

Referensår – 22

(24)

Referensår – 23

(25)

Referensår – 24

(26)

Referensår – 25

(27)

Referensår – 26

(28)

Referensår – 27

(29)

Referensår – 28

(30)

Referensår – 29

(31)

Referensår – 30

(32)

Referensår – 31

(33)

Referensår – 32

(34)

Referensår – 33

(35)

Referensår – 34

(36)

Referensår – 35

(37)

Referensår – 36

(38)

Referensår – 37

(39)

Referensår – 38

(40)

Referensår – 39

(41)

Referensår – 40

(42)

Referensår – 41

(43)

Referensår – 42

(44)

Referensår – 43

(45)

Referensår – 44

(46)

Referensår – 45

(47)

Referensår – 46

(48)

Referensår – 47

(49)

Referensår – 48

(50)

Referensår – 49

(51)

Referensår – 50

(52)

Referensår – 51

(53)

Referensår – 52

(54)

Referensår – 53

(55)

Referensår – 54

(56)

Referensår – 55

(57)

Referensår – 56

(58)

Referensår – 57

(59)

Referensår – 58

(60)

Referensår – 59

(61)

Referensår – 60

(62)

Referensår – 61

(63)

Referensår – 62

(64)

Referensår – 63

(65)

Referensår – 64

(66)

Referensår – 65

(67)

Referensår – 66

(68)

Referensår – 67

(69)

Referensår – 68

(70)

Referensår – 69

(71)

Referensår – 70

(72)

Referensår – 71

(73)

Referensår – 72

(74)

Referensår – 73

(75)

Referensår – 74

(76)

Referensår – 75

(77)

Referensår – 76

(78)

Referensår – 77

(79)

Referensår – 78

(80)

Referensår – 79

(81)

Referensår – 80

(82)

Referensår – 81

(83)

Referensår – 82

(84)

Referensår – 83

(85)

Referensår – 84

(86)

Referensår – 85

(87)

Referensår – 86

(88)

Referensår – 87

(89)

Referensår – 88

(90)

Referensår – 89

(91)

Referensår – 90

(92)

Referensår – 91

(93)

Referensår – 92

(94)

Referensår – 93

(95)

Referensår – 94

(96)

Referensår – 95

(97)

Referensår – 96

(98)

Referensår – 97

(99)

Referensår – 98

(100)

Referensår – 99

(101)

Referensår – 100

(102)

Referensår – 101

(103)

Referensår – 102

(104)

Referensår – 103

(105)

Referensår – 104

(106)

Referensår – 105

(107)

Referensår – 106

(108)

Referensår – 107

(109)

Referensår – 108

(110)

Referensår – 109

(111)

Referensår – 110

eller tidigare (3)

Kategorin ”Okänt” får inte användas. Fall där åldern är okänd ska fördelas med hjälp av bästa nationella skattningar.

12.   Moderns födelseår

Moderns födelseår

Enda uppdelning

Identifierare

YBM

(0)

Totalt

(1)

Referensår – 14

eller senare

(2)

Referensår – 15

(3)

Referensår – 16

(4)

Referensår – 17

(5)

Referensår – 18

(6)

Referensår – 19

(7)

Referensår – 20

(8)

Referensår – 21

(9)

Referensår – 22

(10)

Referensår – 23

(11)

Referensår – 24

(12)

Referensår – 25

(13)

Referensår – 26

(14)

Referensår – 27

(15)

Referensår – 28

(16)

Referensår – 29

(17)

Referensår – 30

(18)

Referensår – 31

(19)

Referensår – 32

(20)

Referensår – 33

(21)

Referensår – 34

(22)

Referensår – 35

(23)

Referensår – 36

(24)

Referensår – 37

(25)

Referensår – 38

(26)

Referensår – 39

(27)

Referensår – 40

(28)

Referensår – 41

(29)

Referensår – 42

(30)

Referensår – 43

(31)

Referensår – 44

(32)

Referensår – 45

(33)

Referensår – 46

(34)

Referensår – 47

(35)

Referensår – 48

(36)

Referensår – 49

(37)

Referensår – 50

eller tidigare

(99)

Okänt


(1)  Uppdelningen på femåriga åldersgrupper (AGE.L) krävs upp till ”100 år och äldre”; dock ska Eurostat sprida uppgifter uppdelade på femåriga åldersgrupper endast upp till ”90 år och äldre” (Nuts 3-nivå).

(2)  Uppdelningen på enskilda år (AGE.H) krävs upp till ”110 år och äldre”; dock ska Eurostat sprida uppgifter uppdelade på enskilda år endast upp till ”100 år och äldre” (nationell nivå och Nuts 2-nivå).

(3)  Uppdelningen på enskilda födelseår (YOB.H) krävs upp till ”Referensår – 110 år eller tidigare”; dock ska Eurostat sprida uppgifter uppdelade på enskilda födelseår endast upp till ”Referensår – 100 år eller tidigare” (nationell nivå och Nuts 2-nivå).


BILAGA II

STATISTISKA TABELLER

1.   Uppgifter som avses i artikel 4.1

Tabell

Rubrik

Uppdelningar som ska korsklassificeras

POPDB

Befolkning

GEO.L

LVBDB

Födslar (levande födda)

GEO.L

DTHDB

Dödsfall

GEO.L

2.   Uppgifter som avses i artikel 4.2

Tabell

Rubrik

Uppdelningar som ska korsklassificeras

POP01

Befolkning efter ålder, kön och bostadsregion (nivå 2)

GEO.M, AGE.H, SEX

POP02

Befolkning efter ålder, kön och bostadsregion (nivå 3)

GEO.H, AGE.L, SEX

LVB01

Levande födda efter månad för händelsen

GEO.L, MOC

LVB02

Levande födda efter moderns ålder, moderns födelseår och moderns bostadsregion (nivå 2)

GEO.M, AGM.H, YBM

LVB03

Levande födda efter moderns ålder och moderns bostadsregion (nivå 3)

GEO.H, AGM.L

LVB04

Levande födda efter moderns ålder, moderns födelseår och moderns födelseland

GEO.L, AGM.H, YBM, CBM

LVB05

Levande födda efter moderns ålder, moderns födelseår och moderns medborgarskap

GEO.L, AGM.H, YBM, CCM

LVB06

Levande födda efter moderns ålder, moderns födelseår och placering i födelseordningen

GEO.L, AGM.H, YBM, LBO

LVB07

Levande födda efter moderns ålder, moderns födelseår och könet på den nyfödda

GEO.L, AGM.H, YBM, SEX

DTH01

Dödsfall efter månad för händelsen

GEO.L, MOC

DTH02

Dödsfall efter kön, ålder, födelseår och bostadsregion (nivå 2)

GEO.M, SEX, AGE.H, YOB.H

DTH03

Dödsfall efter kön, ålder och bostadsregion (nivå 3)

GEO.H, SEX, AGE.L

DTH04

Dödsfall efter kön, ålder, födelseår och födelseland

GEO.L, SEX, AGE.H, YOB.H, COB.M

DTH05

Dödsfall efter kön, ålder, födelseår och medborgarskap

GEO.L, SEX, AGE.H, YOB.H, COC.M

3.   Uppgifter som avses i artikel 4.3

Tabell

Rubrik

Uppdelningar som ska korsklassificeras

LVBNC

Levande födda efter månad för händelsen

GEO.L, MOC

DTHNC

Dödsfall efter månad för händelsen

GEO.L, MOC


5.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/27


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 206/2014

av den 4 mars 2014

om ändring av förordning (EU) nr 601/2012 vad gäller den globala uppvärmningspotentialen hos växthusgaser andra än koldioxid

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1), särskilt artikel 14.1, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga VI till kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (2) fastställs den globala uppvärmningspotentialen hos växthusgaser andra än koldioxid.

(2)

I beslut 15/CP.17 (3) av partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) för att genomföra användningen av 2006 års ”IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories”, fastställs att från och med 2015 tills det föreligger ytterligare beslut av partskonferensen för UNFCCC bör den globala uppvärmningspotentialen hos växthusgaser som används av parterna för att beräkna kolodioxidekvivalensen av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av växthusgaser vara de som förtecknas i bilaga III till beslut 15/CP.17.

(3)

I syfte att sörja för att relevant unionslagstiftning är samstämmig med metodiken som används i samband med UNFCCC-processen, bör förordning (EU) nr 601/2012 ändras i enlighet med detta.

(4)

I enlighet med artikel 13.1 i direktiv 2003/87/EG, ska utsläppsrätter som utfärdas från och med den 1 januari 2013 vara giltiga för utsläpp under en handelsperiod på åtta år räknat från den dagen. Anpassningen av den kvantitet utsläppsrätter som ska utfärdas från och med den 1 januari 2013 i enlighet med artikel 9a.1 i det direktivet ska bestämmas med beaktande av dess globala uppvärmningspotential som förtecknas i bilaga III till beslut 15/CP.17 av partskonferensen för UNFCCC. Eftersom förordning (EU) nr 601/2012 gäller från och med den 1 januari 2013, bör denna förordning också tillämpas från och med den dagen för att man ska kunna garantera överensstämmelse mellan alla uppgifter om utsläpp av växthusgaser som rapporteras under hela den åttaåriga handelsperioden.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga VI till förordning (EU) nr 601/2012 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 mars 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(2)  Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 181, 12.7.2012, s. 30).

(3)  FCCC/CP/2011/9/Add.2, s. 23.


BILAGA

Tabell 6 i bilaga VI till förordning (EU) nr 601/2012 ska ersättas med följande tabell:

”Tabell 6:   Globala uppvärmningspotentialer

Gas

Global uppvärmningspotential

N2O

298 t CO2(e) / t N2O

CF4

7 390 t CO2(e) / t CF4

C2F6

12 200 t CO2(e) / t C2F6


5.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/29


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 207/2014

av den 4 mars 2014

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 mars 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

MA

64,0

TN

96,6

TR

87,8

ZZ

82,8

0707 00 05

EG

182,1

JO

182,1

MA

176,8

TR

159,4

ZZ

175,1

0709 91 00

EG

51,3

ZZ

51,3

0709 93 10

MA

42,6

TR

89,7

ZZ

66,2

0805 10 20

EG

48,3

IL

66,7

MA

47,5

TN

45,8

TR

72,1

ZZ

56,1

0805 50 10

TR

69,0

ZZ

69,0

0808 10 80

CN

115,7

MK

25,2

US

150,2

ZZ

97,0

0808 30 90

AR

99,8

CL

200,9

CN

73,6

TR

156,2

US

120,7

ZA

100,0

ZZ

125,2


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


REKOMMENDATIONER

5.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/31


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 3 mars 2014

om upprättande och genomförande av produktions- och saluföringsplaner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter

(2014/117/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Producentorganisationer måste lämna produktions- och saluföringsplaner enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 (1) (nedan kallad förordningen om den gemensamma marknadsordningen) till de behöriga nationella myndigheterna, för att bidra till målen för den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

(2)

Produktions- och saluföringsplaner är ett obligatoriskt instrument för producentorganisationer.

(3)

För att främja ett enhetligt genomförande av produktions- och saluföringsplaner måste kommissionen ge mer ingående rekommendationer om den struktur, det format och de tidsfrister som anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1418/2013 (2), genom att tillhandahålla tydlig och detaljerad vägledning till medlemsstaterna och producentorganisationerna.

(4)

För att hjälpa producentorganisationerna att bidra till målen för den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter bör kommissionen ge dem rekommendationer om hur de ska presentera sin planerade strategi för att anpassa produktionen till marknadens behov, framför allt genom att i detalj beskriva det produktionsprogram och den saluföringsstrategi som ska tas fram.

(5)

Kommissionen bör också ge exempel på de olika åtgärder som producentorganisationerna kan genomföra, för att illustrera hur åtgärderna kan bidra konkret till producentorganisationernas olika mål som anges i artikel 7 i förordning (EU) nr 1379/2013 och som produktions- och saluföringsplanerna kommer att bidra till.

(6)

Det bör rekommenderas att lämpliga indikatorer används för att underlätta producentorganisationernas övervakning av produktions- och saluföringsplanerna och för att de behöriga nationella myndigheterna ska kunna bedöma hur planernas olika åtgärder bidrar till målen för den gemensamma marknadsordningen och även kontrollera om producentorganisationerna fullgör skyldigheterna rörande planernas genomförande.

(7)

För att underlätta producentorganisationernas och de behöriga nationella myndigheternas uppskattning av de ekonomiska behoven till följd av genomförandet av åtgärderna i produktions- och saluföringsplanerna bör det rekommenderas att dessa planer innehåller en ekonomisk plan.

(8)

För att de behöriga nationella myndigheterna ska kunna bedöma producentorganisationernas genomförande av produktions- och saluföringsplanerna, bör kommissionen rekommendera att den årsrapport som lämnas in av producentorganisationerna innehåller relevanta indikatorer för bedömning av genomförandet av de planerade åtgärderna och utvärdering av deras bidrag till producentorganisationernas mål.

(9)

Denna rekommendation kommer att ändras eller ses över om så är nödvändigt och i synnerhet efter antagandet av en framtida unionsrättsakt om villkor för det ekonomiska stödet till havs- och fiskeripolitiken för perioden 2014–2020.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Att producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer

a)

följer det format och den struktur som anges i del A i denna rekommendation för de produktions- och saluföringsplaner som avses i artikel 28.1 i förordning (EU) nr 1379/2013 (nedan kallade planerna),

b)

uppfyller de krav som anges i del B i denna rekommendation avseende tidsfrister och förfaranden för den årsrapport som avses i artikel 28.5 i förordning (EU) nr 1379/2013 (nedan kallad årsrapporten).

När denna rekommendation hänvisar till producentorganisationer avses också sammanslutningar av producentorganisationer.

DEL A

PRODUKTIONS- OCH SALUFÖRINGSPLANERNAS FORMAT OCH STRUKTUR

Planer som fiskeriproducentorganisationer och vattenbruksproducentorganisationer lämnar in till de nationella myndigheterna bör innehålla följande information:

1.   Allmän information om producentorganisationen

Namn

Producentorganisationens fullständiga namn.

Typ

Vattenbruksproducentorganisation eller fiskeriproducentorganisation.

Identifieringskod

Den nationella identifieringskoden.

Säte

Den plats där producentorganisationen är officiellt registrerad (såsom en stad eller en hamn) samt dess behörighetsområde, med hjälp av Nuts (nomenklatur för statistiska territoriella enheter).

Antal medlemmar

Det antal producenter som är officiellt registrerade i producentorganisationen.

Omsättning (med uppgifter per art)

En tabell som anger producentorganisationens totala omsättning för de senaste tre åren, med uppgifter om omsättningen för enskilda arter.

Omsättningen bör beräknas antingen som det genomsnittliga årsvärdet av den saluförda produktionen i första försäljningsledet under de senaste tre åren eller, för nyligen erkända producentorganisationer, som summan av den saluförda produktionen för varje medlem i producentorganisationen i första försäljningsledet under samma period.

Fångst- eller skördevolym (med uppgifter per art)

En tabell som för varje art visar volymen och värdet av fångster eller skördar under de senaste tre åren, uttryckt i ton och euro per år.

Identifiering av producentorganisationens viktigaste saluförda arter (ex 2.1)

Det rekommenderas att man använder den tabell som beskrivs i föregående stycke för identifiering av de viktigaste saluförda arterna. De viktigaste kommersiella arterna bör utgöra huvuddelen av varje producentorganisations produktion när det gäller omsättning och volym av fångster och odlade arter. Bestämmelserna i artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 2508/2000 (3) bör användas som referens.

2.   Produktionsprogram och saluföringsstrategi

2.1   Inledning

Producentorganisationen bör förklara den övergripande samstämmigheten mellan de åtgärder som man avser att genomföra och planens mål.

Med utgångspunkt i en bedömning av producentorganisationens tillgångar, möjligheter, hot och svagheter, bör planerna inledas med en presentation av producentorganisationens planerade strategi för att utveckla sin produktion och anpassa den till marknadsbehoven, i enlighet med de mål som fastställs för producentorganisationer i artiklarna 3 och 7 i förordningen om den gemensamma marknadsordningen.

Denna presentation bör tydligt visa sambandet mellan produktionsprogrammet och saluföringsstrategin som producentorganisationen kommer att genomföra.

2.2   Produktionsprogram

Produktionsprogrammet bör bestå av en preliminär leveransplan för året på grundval av marknadens säsongsutveckling (priser, produktion och efterfrågan). Framförallt bör följande faktorer beaktas:

2.2.1   För alla producentorganisationer

Planering av produktionsverksamhet.

Samordning av verksamheten med andra producenter.

För fiskeriproducentorganisationer:

Förvaltning av fiskerättigheter och tillträde för medlemmarna i en producentorganisation, beroende på produktionsplanering.

Fullgörande och hantering av skyldigheten att landa alla fångster.

2.2.2   För vattenbruksproducentorganisationer

Utveckling av hållbar vattenbrukspraxis.

2.3   Saluföringsstrategi

Saluföringsstrategin bör innehålla en beskrivning av hur producentorganisationen avser att garantera ett adekvat utbud för marknadens behov i fråga om kvalitet, kvantitet och presentationsform. Framförallt bör följande faktorer beaktas:

Identifiering av marknadens behov (kvantitet, kvalitet, presentationsform).

Identifiering av nya avsättningsmöjligheter och andra kommersiella möjligheter.

Dialog och samordning med andra aktörer i försörjningskedjan.

3.   Åtgärder för att uppnå de mål som fastställs i artikel 7 i förordningen om den gemensamma marknadsordningen

3.1   För fiskeriproducentorganisationer:

3.1.1   Främjande av ett hållbart fiske  (4)

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Gemensam förvaltning av fiskerättigheter och tillträde för medlemmarna i en producentorganisation, på grundval av gällande förvaltningsbestämmelser för olika bestånd, fisken och fiskeområden.

Samordning av dialogen och samarbetet med berörda vetenskapliga organisationer inom fiskerisektorn, liksom samarbete för att utveckla vetenskaplig rådgivning till stöd för förvaltningsbeslut om fiskeresurser.

Förberedelse och administration av vetenskapliga och tekniska kampanjer för att förbättra kunskapen om resurser och ekosystemeffekter och främja utvecklingen av hållbara fiskemetoder.

Genomförande av konsekvensanalyser för tillämpning av nya förvaltningsåtgärder.

Identifiering och gemensamt förebyggande av risker i samband med säkerhet i arbetet och till sjöss.

Tillhandahållande av bistånd och utbildning för producentorganisationens medlemmar om fiskerilagstiftning, främjande av hållbara fiskemetoder eller säkerhet ombord.

Ett effektivt deltagande i de olika berörda organen för fiskeriförvaltning på nationell, regional, europeisk och internationell nivå.

Samordning av dialogen mellan producentorganisationer, även från andra medlemsstater.

3.1.2   Undvikande och minskning av oönskade fångster  (5)

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Identifiering och främjande av fiskemetoder som bidrar till att förhindra och minska oönskade fångster.

Utarbetande och genomförande av planer och gemensamma åtgärder för att undvika och minska oavsiktliga fångster.

Identifiering av bästa användning av sådana fångster (6).

3.1.3   Bidrag till fiskeriprodukternas spårbarhet och konsumenternas tillgång till tydlig och fullständig information

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Förbättring av tekniska lösningar för spårbarhet.

Utvärdering av kommunikationsbehov och åtgärder för konsumentupplysning.

Förbättring av produktmärkning, bland annat genom certifieringsförfaranden för att stödja obligatorisk information och frivillig tilläggsinformation enligt artiklarna 38 och 39 i förordningen om den gemensamma marknadsordningen.

Förberedelse och genomförande av åtgärder för kommunikation och konsumentupplysning.

3.1.4   Bidrag till att undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Utbildning för producenter.

Observationsprogram och kontroll av verksamhet som bedrivs av producentorganisationens medlemmar.

3.1.5   Förbättrade villkor för utsläppande på marknaden av medlemmarnas fiskeriprodukter

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Identifiering av möjligheter till saluföring av produktionen och kanalisering av medlemmarnas utbud.

Utveckling av strategier för en bättre saluföring av produktionen, bland annat för produktcertifiering.

Utveckling av certifieringsprocesser, bland annat när det gäller näring och kvalitet.

Stödjande av frivillig tilläggsinformation enligt artikel 39 i förordningen om den gemensamma marknadsordningen.

Utformning och utveckling av nya metoder och nya saluföringsverktyg.

Tillhandahållande av bistånd och utbildning för medlemmar i producentorganisationen om saluföringsmetoder.

Deltagande i mässor på nationell, europeisk och internationell nivå för att främja medlemmarnas produktion.

3.1.6   Förbättrad ekonomisk avkastning

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Förberedelse och övervakning av vetenskapliga och tekniska kampanjer för att minska driftskostnaderna.

Tillhandahållande av bistånd och utbildning för medlemmar i producentorganisationen om företagsledning på fiskeriområdet.

Utveckling av tjänster för medlemmar i producentorganisationen när det gäller kostnadsredovisning.

3.1.7   Stabilisering av marknaderna

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Bidrag till bättre kunskap om marknaden.

Förbättrad kunskap hos producentorganisationens medlemmar om de huvudsakliga ekonomiska faktorerna i leveranskedjan.

Tillhandahållande av praktiskt stöd till producenter för att bättre samordna informationsutbytet med kunder och andra aktörer (särskilt beredningsföretag, återförsäljare och auktioner).

3.1.8   Bidrag till livsmedelsförsörjningen och främjande av höga standarder för livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet liksom bidrag till sysselsättningen i kust- och landsbygdsområden

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Förberedelse och drivande av kampanjer för att främja initiativ avseende handelsnormer (kvalitet, storlek eller vikt, förpackning, presentation och märkning).

Förberedelse och drivande av kampanjer för att främja nya arter som kan utnyttjas på ett hållbart sätt.

Förberedelse och drivande av kampanjer för att utveckla nya processer och produkter.

Förberedelse och drivande av kampanjer för att främja fiskeriprodukter.

Förberedelse och drivande av kampanjer för att främja sysselsättning inom fiskesektorn.

3.1.9   Minskad miljöpåverkan av fisket, bl.a. genom åtgärder för att förbättra fiskeredskapens selektivitet

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Förberedelse och genomförande av vetenskapliga undersökningar och experimentella program för att bedöma och begränsa fiskemetodernas miljöpåverkan.

Förberedelse och drivande av experimentella program för att utveckla fiskeredskap som minskar miljöpåverkan.

Tillhandahållande av utbildning och bistånd för producenter för att underlätta införandet av fiskemetoder och fiskeredskap som begränsar miljöpåverkan.

3.2   Vattenbruksproducentorganisationer

3.2.1   Främjande av ett hållbart vattenbruk  (7)

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Förberedelse och administration av vetenskapliga och tekniska kampanjer för att förbättra kunskapen om arter och vattenbrukets miljöeffekter och för att främja utvecklingen av hållbara vattenbruksmetoder.

Samordning av dialogen och samarbetet med berörda vetenskapliga organisationer inom vattenbrukssektorn och samarbete för att utveckla vetenskaplig rådgivning till stöd för förvaltningsbeslut om vattenbruk.

Tillhandahållande av bistånd och utbildning för medlemmar i producentorganisationen för att främja hållbara vattenbruksmetoder.

Identifiering och gemensamt förebyggande av risker när det gäller säkerhet i arbetet.

Ett effektivt deltagande i de olika berörda organen för vattenbruk på nationell, regional, europeisk och internationell nivå.

Samordning av dialogen mellan producentorganisationer, även från andra medlemsstater.

3.2.2   Säkerställande av att medlemmarnas verksamhet överensstämmer med nationella strategiska planer  (8)

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Deltagande i utarbetandet av nationella strategiska planer.

Framtagande av certifieringssystem om hållbarhet vad gäller foder.

3.2.3   Åtgärder för att säkerställa att fiskbaserade foderprodukter som används inom vattenbruk härstammar från fiskeverksamhet som förvaltas på ett hållbart sätt

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Deltagande i framtagandet av förfaranden för spårbarhet.

Framtagande av certifieringssystem om hållbarhet vad gäller foder.

3.2.4   Förbättring av villkor för utsläppande på marknaden av medlemmarnas vattenbruksprodukter

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Identifiering av möjligheter till saluföring och/eller kanalisering av medlemmarnas produktion.

Utveckling av strategier för en bättre saluföring av produktionen, bland annat för produktcertifiering.

Stödjande av frivillig tilläggsinformation enligt artikel 39 i förordningen om den gemensamma marknadsordningen.

Utveckling av certifieringsprocesser, bland annat när det gäller näring och kvalitet.

Utformning och utveckling av nya metoder och nya saluföringsverktyg.

Tillhandahållande av bistånd och utbildning för medlemmar i producentorganisationen om saluföringsmetoder.

Deltagande i mässor på nationell, europeisk och internationell nivå för att främja medlemmarnas produktion.

3.2.5   Förbättrad ekonomisk avkastning

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Förberedelse och övervakning av vetenskapliga och tekniska kampanjer för att minska driftskostnaderna.

Tillhandahållande av bistånd och utbildning för medlemmar i producentorganisationen om företagsledning på vattenbruksområdet.

Utveckling av tjänster för medlemmar i producentorganisationen när det gäller kostnadsredovisning.

3.2.6   Stabilisering av marknaderna

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Samordning mellan olika producentorganisationer när det gäller insamling, bearbetning, utbyte och användning av ekonomiska uppgifter om medlemmarnas produktion, bland annat uppgifter om lagring och priser i första försäljningsledet.

Bidrag till bättre kunskap om marknaden.

Förbättrad kunskap hos producentorganisationens medlemmar om de huvudsakliga ekonomiska faktorerna i leveranskedjan.

Tillhandahållande av praktiskt stöd till producenter för att bättre samordna informationsutbytet med beredningsföretag.

3.2.7   Bidrag till livsmedelsförsörjningen och främjande av höga standarder för livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet liksom bidrag till sysselsättningen i kust- och landsbygdsområden

Under denna rubrik bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Förberedelse och drivande av kampanjer för utveckling av initiativ avseende handelsnormer (kvalitet, storlek eller vikt, förpackning, presentation och märkning).

Förberedelse och drivande av kampanjer för att främja sysselsättning inom vattenbrukssektorn.

Förberedelse och drivande av kampanjer för att främja vattenbruksprodukter.

4.   Åtgärder för att anpassa utbudet av vissa arter  (9)

I denna punkt bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Identifiering av fiskeriprodukter som är svåra att saluföra under vissa delar av året.

Framtagande av särskilda strategier och verktyg för produktion och saluföring.

5.   Sanktioner och kontrollåtgärder

I enlighet med artikel 8.1 d i förordningen om den gemensamma marknadsordningen bör denna punkt innehålla en beskrivning av sanktioner för medlemmar som bryter mot beslut som antagits för att genomföra planerna (10) liksom åtgärder som producentorganisationen kommer att genomföra för att kontrollera att medlemmarnas verksamhet överensstämmer med de regler som fastställts (11). I denna punkt bör planerna innehålla en eller flera av följande åtgärder:

Framtagande av ett system med sanktioner som står i proportion till de överträdelser som begåtts av producentorganisationens medlemmar.

Framtagande av strategier och program för kontroll av efterlevnad av de regler som antagits av producentorganisationen.

Genomförande av riskbedömningar av genomförandet av de regler som antagits av producentorganisationen.

Förberedelse och genomförande av åtgärder för kontroll av efterlevnaden av de regler som antagits av producentorganisationen.

Utbildning av observatörer och kontrollanter.

Upprättande och spridning av riktlinjer för genomförande av

a)

regleringar som följer av den gemensamma fiskeripolitiken, liksom

b)

regler och förvaltningsåtgärder som antagits av producentorganisationen.

6.   Utgifter som ska beaktas

6.1   Ekonomisk plan

Det rekommenderas att producentorganisationernas planer innehåller en ekonomisk plan som för varje planerad åtgärd innehåller uppgifter om olika kostnader, utgifter och förväntade ekonomiska resurser.

I den ekonomiska planen bör det skiljas mellan följande två typer av verksamheter:

a)

Förberedelse, övervakning och styrning av verksamhet med anknytning till planerade åtgärder (verksamhet med anknytning till projektägande).

b)

Verksamhet knuten till det praktiska genomförandet av varje planerad åtgärd (projektledningsverksamhet).

6.2   Verksamhet med anknytning till projektägande

Utgifter för verksamhet med anknytning till projektägande bör särskilt omfatta utgifter för marknadsundersökningar, konsekvensanalyser, projektutformning, riskanalys och eventuella förstudier som gjorts före genomförandet av en åtgärd kopplad till något av planens mål. De bör också omfatta utgifterna i samband med producentorganisationens övervakning och kontroll under genomförandet av en viss åtgärd.

Utgifterna kan avse olika kategorier, såsom arbetskraft, tillhandahållande av tjänster eller leveranser.

6.3   Projektledningsverksamhet

Utgifter för projektledningsverksamhet bör särskilt omfatta utgifter för delar av genomförda åtgärder som inte är direkt knutna till projektägandet, såsom vetenskapligt eller tekniskt experimenterande, reklamkampanjer, inköp och användning av ny teknisk utrustning för att förbättra selektiviteten, utveckling av spårbarhet eller främjande av hållbart vattenbruk.

7.   Tidtabell för genomförande

Planerna bör innehålla en tidtabell för de planerade åtgärderna och de därmed förknippade kostnaderna, uppdelade på årliga betalningar för fleråriga planer.

Tidtabellen bör för varje åtgärd ange lämpliga utfalls- och resultatindikatorer, såsom rekommenderas i punkt 8.

8.   Indikatorer

Såsom rekommenderas i punkt 7 bör utfalls- och resultatindikatorer anges för varje planerad åtgärd så att producentorganisationers och behöriga nationella myndigheters genomförande kan kontrolleras. Dessa indikatorer bör användas i den årsrapport som föreskrivs i artikel 28.5 i förordningen om den gemensamma marknadsordningen. Indikatorerna bör bidra till bedömningen av uppnåendet av planernas strategiska mål i förhållande till det utgångsläge som beskrivs i inledningen till planen.

Med hänsyn till deras relevans när det gäller de olika åtgärder som planeras bör följande indikatorer användas:

8.1   Utfallsindikatorer för genomförandet av de planerade åtgärderna

8.1.1   För fiskeriproducentorganisationer

Under denna rubrik bör planerna innehålla utfallsindikatorer för bedömning av överensstämmelsen med

planerad fartygsverksamhet uttryckt bland annat som dagar till sjöss och volymer av målarter som fångats,

en preliminär tidtabell för saluföring av produkter för varje art och presentationsform,

en plan för åtgärder som planeras för identifiering av marknadsmöjligheter,

en plan för åtgärder som planeras för certifiering/märkning av produkterna,

en preliminär tidtabell för förvaltning av fiskeansträngning och/eller fiskekapacitet för varje fiskeområde,

en plan för åtgärder som planeras för att minska oönskade bifångster,

ett program för utbildning när det gäller efterlevnad och regler, medvetenhet och kontroll av producenter.

Dessa utfallsindikatorer bör också visa

prognoser för produkternas försäljningscykler,

överensstämmelse mellan producenternas genomsnittliga månadsinkomst och förväntade inkomstnivåer.

8.1.2   För vattenbruksproducentorganisationer

Under denna rubrik bör planerna innehålla utfallsindikatorer för bedömning av överensstämmelsen med

planerad lagring och skörd av odlade arter,

en preliminär tidtabell för saluföring av produkter för varje art och presentationsform,

en plan för åtgärder som planeras för identifiering av marknadsmöjligheter,

en plan för åtgärder som planeras för certifiering/märkning av produkterna,

en plan för att minska den kontaminering av ekosystem som är knuten till vattenbruksverksamhet,

en plan för införande av hållbar utfodring av odlade arter,

ett program för utbildning när det gäller efterlevnad och regler, medvetenhet och kontroll.

Dessa utfallsindikatorer bör också visa

prognoser för produkternas försäljningscykler,

överensstämmelse mellan producenternas genomsnittliga månadsinkomst och förväntade inkomstnivåer.

8.2   Resultatindikatorer för bedömning av hur åtgärderna bidrar till produktions- och saluföringsplanernas mål

8.2.1   För fiskeriproducentorganisationer

Under denna rubrik bör planerna innehålla resultatindikatorer för bedömning av

volym och/eller värde av de arter som fångas eller saluförs,

genomsnittlig storlek på de arter som fångas eller saluförs,

försäljningsökning per art och/eller produkt i förhållande till en referenssituation,

antal och volym och/eller värde av nya produkter som säljs i förhållande till föregående år,

utveckling vad gäller fiskeansträngning och/eller fiskekapacitet,

utveckling vad gäller landningssammansättning och/eller volym av oönskade fångster,

utveckling ”per capita” vad gäller uppskattat värde av landad eller skördad produktion,

utveckling vad gäller produktionskostnader per produktionsenhet,

utveckling vad gäller försäljningskostnader per produktionsenhet,

utveckling vad gäller genomsnittlig månadsinkomst för producenter,

förändringar av andelen osålda produkter i förhållande till referenssituationen,

förändringar av värdet av känsliga produkter i förhållande till referenssituationen,

antal olyckor (med skador och/eller dödsfall),

förändringar av antalet registrerade överträdelser av producentorganisationens regler.

8.2.2   För vattenbruksproducentorganisationer

Under denna rubrik bör planerna innehålla resultatindikatorer för bedömning av

volym och/eller värde av de arter som fångas eller saluförs,

försäljningsökning per art och/eller produkt i förhållande till en referenssituation,

antal och volym och/eller värde av nya produkter som säljs i förhållande till föregående år,

utveckling ”per capita” vad gäller uppskattat värde av skördad produktion,

utveckling vad gäller den andel foder för odlade arter som kommer från hållbara eller förnybara resurser,

utveckling vad gäller kvantiteter förorenande utsläpp,

utveckling vad gäller produktionskostnader per produktionsenhet,

utveckling vad gäller försäljningskostnader per produktionsenhet,

utveckling vad gäller genomsnittlig månadsinkomst för producenter,

förändringar av andelen osålda produkter i förhållande till referenssituationen,

förändringar av värdet av känsliga produkter i förhållande till referenssituationen,

antal olyckor (med skador och/eller dödsfall),

förändringar av antalet registrerade överträdelser av producentorganisationens regler.

DEL B

ÅRSRAPPORTENS INNEHÅLL OCH INLÄMNING

Producentorganisationerna bör översända årsrapporten efter det att planerna färdigställts. När det gäller en flerårig plan bör en rapport lämnas in varje år.

Årsrapporten bör innehålla utfalls- och resultatindikatorer enligt tidtabellen för genomförande av planerna som lämnats in för godkännande till de behöriga nationella myndigheterna.

Utfärdad i Bryssel den 3 mars 2014.

På kommissionens vägnar

Maria DAMANAKI

Ledamot av kommissionen


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1418/2013 av den 17 december 2013 om produktions- och saluföringsplaner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter (EUT L 353, 28.12.2013, s. 40).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 2508/2000 av den 15 november 2000 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 104/2000 beträffande operativa program i fiskerisektorn (EGT L 289, 16.11.2000, s. 8).

(4)  Främjande av hållbart fiske för medlemmarna genom att skapa möjligheter för deras utveckling i full överensstämmelse med bevarandepolitiken enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22)(förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken) och miljölagstiftningen, samtidigt som socialpolitikens krav uppfylls.

(5)  I största möjliga mån, undvikande och minskning av oönskade fångster av kommersiella bestånd och, när så är nödvändigt, användning av sådana fångster på bästa sätt, utan att det skapas en marknad för sådana fångster vars storlek underskrider minsta referensstorlek för bevarande i enlighet med artikel 15 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.

(6)  Utan att det skapas en marknad för sådana fångster vars storlek underskrider minsta referensstorlek för bevarande.

(7)  Främjande av hållbart vattenbruk för medlemmarna genom att skapa möjligheter för deras utveckling i full överensstämmelse med bevarandepolitiken enligt förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken och miljölagstiftningen, samtidigt som socialpolitikens krav uppfylls.

(8)  Enligt artikel 34 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.

(9)  Arter som traditionellt sett är svåra att saluföra under året enligt artikel 28.2 d i förordningen om den gemensamma marknadsordningen.

(10)  Sanktioner enligt artikel 28.2 e i förordningen om den gemensamma marknadsordningen.

(11)  Åtgärder enligt artikel 8.1 d i förordningen om den gemensamma marknadsordningen.


5.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/39


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 3 mars 2014

om övervakning av spår av bromerade flamskyddsmedel i livsmedel

(Text av betydelse för EES)

(2014/118/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Bromerade flamskyddsmedel är bromerade organiska föreningar som används i produkter för att förhindra eller fördröja antändning av brännbara material vid brand. Dessa ämnen används i en mängd olika konsumentvaror, exempelvis elektronik, bilar, möbler och byggmaterial, för att minska produktens brandfarlighet. Bromerade flamskyddsmedel kan läcka ut eller avdunsta från de produkter som de används i. Eftersom konsumentvaror kasseras i slutet av sin livscykel har dessa ämnen med tiden kommit att förorena miljön och livsmedelskedjan.

(2)

Många bromerade flamskyddsmedel är dock beständiga, bioackumulativa och toxiska för både människan och miljön. De misstänks orsaka neurologiskt betingade beteendeförändringar och endokrina störningar och har påträffats hos växter och djur i miljön.

(3)

Kommissionen bad därför Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) att utarbeta ett vetenskapligt yttrande om riskerna för folkhälsan på grund av förekomsten av bromerade flamskyddsmedel i livsmedel.

(4)

Efsas vetenskapliga panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan antog mellan september 2010 och september 2012 sex vetenskapliga yttranden (1) om olika klasser av bromerade flamskyddsmedel.

(5)

Efsa rekommenderade att ytterligare uppgifter om halter i livsmedel och hos människor skulle samlas in för ett antal av dessa klasser.

(6)

Halterna av bromerade flamskyddsmedel i livsmedel av animaliskt ursprung skulle kunna hänföras till förekomsten av dessa ämnen i foder, och de första resultaten av övervakningen av livsmedel under 2014 kan därför komma att följas av en rekommendation om kontroll av djurfoder under 2015.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Medlemsstaterna bör under 2014 och 2015 övervaka förekomsten av bromerade flamskyddsmedel i livsmedel. Övervakningen bör omfatta ett brett urval av enskilda livsmedel som återspeglar konsumtionsvanorna och ger en noggrann uppskattning av exponeringen, och olika livsmedelsprodukter bör ingå för de olika klasserna av bromerade flamskyddsmedel.

2.

Medlemsstaterna bör följa de provtagningsförfaranden som anges i bilaga II till kommissionens förordning (EU) nr 252/2012 (2) för att säkerställa att proven är representativa för det provtagna partiet.

3.

Medlemsländerna bör göra analyser av de olika klasserna av bromerade flamskyddsmedel för att påvisa förekomsten av följande ämnen i respektive livsmedelsprodukter:

a)

För klassen polybromerade difenyletrar (PBDE): 2,2’,4-tribromdifenyleter (BDE-28, CAS-nr 41318-75-6), 2,2’,4,4’-tetrabromdifenyleter (BDE-47, CAS-nr 5436-43-1), 2,2,4,5-tetrabromdifenyleter (BDE-49, CAS-nr 243982-82-3), 2,2,4,4,5-pentabromdifenyleter (BDE-99, CAS-nr 60348-60-9), 2,2’,4,4’,6-pentabromdifenyleter (BDE-100, CAS-nr 189084-64-8), 2,2,3,4,4,5-hexabromdifenyleter (BDE-138, CAS-nr 67888-98-6), 2,2’,4,4’,5,5’-hexabromdifenyleter (BDE-153, CAS-nr 68631-49-2), 2,2’,4,4’,5,6’-hexabromdifenyleter (BDE-154, CAS-nr 207122-15-4), 2,2’,3,4,4’,5’,6-heptabromdifenyleter (BDE-183, CAS-nr 207122-16-5) och 2,2’,3,3’,4,4’,5,5’,6,6’-dekabromdifenyleter (BDE-209, CAS-nr 1163-19-5) i ägg och äggprodukter, mjölk och mejeriprodukter, kött och köttprodukter, animaliska och vegetabiliska fetter och oljor, fisk och skaldjur, livsmedel för särskilda ändamål samt livsmedel för spädbarn och småbarn, med analysmetoder med en kvantifieringsgräns på 0,01 ng/g våtvikt eller lägre.

b)

För klassen hexabromcyklododekaner (HBCDD): (+/–)-α-HBCD (1,2,5,6,9,10-hexabrom-(1R,2R,5S,6R,9R,10S)-rel-cyklododekan, CAS-nr 134237-50-6), (+/–)-β-HBCD (1,2,5,6,9,10-hexabrom-(1R,2S,5R,6R,9R,10S)-rel-cyklododekan, CAS-nr 134237-51-7) och (+/–)-γ-HBCD (1,2,5,6,9,10-hexabrom-(1R,2R,5R,6S,9S, 10R)-rel-cyklododekan, CAS-nr 134237-52-8) i fisk och skaldjur, kött och köttprodukter, mjölk och mejeriprodukter, ägg och äggprodukter, samt modersmjölksersättning och tillskottsnäring. De analysmetoder som används för bestämning av HBCDD omfattar bestämning av stereoisomerer och bör ha en kvantifieringsgräns på 0,01 ng/g våtvikt eller lägre.

c)

För klassen tetrabrombisfenol A och dess derivater: tetrabrombisfenol A (TBBPA, CAS-nr 79-94-7) och eventuellt TBBPA bismetyleter (TBBPA-bME, CAS-nr 70156-79-5), TBBPA bis(2-hydroxietyl)eter (TBBPA-bOHEE, CAS-nr 4162-45-2), TBBPA bisallyleter (TBBPA-bAE, CAS-nr 25327-89-3), tetrabrombisfenol A bis(glycidyleter) (TBBPA-bGE, CAS-nr 3072-84-2) och TBBPA bis(2,3-dibrompropyl)eter (TBBPA-bDiBPrE, CAS-nr 21850-44-2) i fisk och skaldjur, kött och köttprodukter, mjölk och mejeriprodukter samt ägg och äggprodukter. De analysmetoder som används för bestämning av tetrabrombisfenol A och dess derivater bör ha en kvantifieringsgräns på 0,1 ng/g våtvikt eller lägre.

d)

För klassen bromerade fenoler och dess derivater: 2,4,6-tribromfenol (2,4,6-TBP, CAS-nr 118-79-6), 2,4-dibromfenol (2,4-DBP, CAS-nr 615-58-7), 4-bromfenol (4-BP, CAS-nr 106-41-2), 2,6-dibromfenol (2,6-DBP, CAS-nr 608-33-3), tetrabrominerad bisfenol S (TBBPS, CAS-nr 39635-79-5) och tetrabrombisfenol S bismetyleter (TBBPS-BME, CAS-nr 70156-79-5) i fisk och skaldjur. De analysmetoder som används för bestämning av bromerade fenoler och dess derivater bör ha en kvantifieringsgräns på 0,1 ng/g våtvikt eller lägre.

e)

För nya bromerade flamskyddsmedel: tris(2,3-dibrompropyl)fosfat (TDBPP, CAS-nr 126-72-7), N,N-etylenbis(tetrabromftalimid) (EBTEBPI, CAS-nr 32588-76-4), hexabromcyklodekan (HBCYD, CAS-nr 25495-98-1), bis(2-etylhexyl)tetrabromftalat (BEH-TEBP, CAS-nr 26040-51-7), 2-etylhexyl 2,3,4,5-tetrabrombensoat (EH-TBB, CAS-nr 183658-27-7) och dibromneopentylglykol (DBNPG, CAS-nr 3296-90-0) i fisk och skaldjur, kött och köttprodukter (inbegripet ätbara slaktbiprodukter), animaliska och vegetabiliska fetter och oljor, mjölk och mejeriprodukter, ägg och äggprodukter samt livsmedel för spädbarn och småbarn. De analysmetoder som används för bestämning av nya bromerade flamskyddsmedel bör ha en kvantifieringsgräns på 1 ng/g våtvikt eller lägre.

4.

Medlemsstaterna bör utföra analysen av bromerade flamskyddsmedel i enlighet med bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (3) med en analysmetod som har bevisats ge tillförlitliga resultat.

5.

Medlemsstaterna bör regelbundet lämna övervakningsdata, uttryckta på basis av helvikt eller fettmängd, till Efsa tillsammans med de uppgifter och i det elektroniska rapporteringsformat som Efsa angett, så att uppgifterna kan sammanställas i en databas. Uppgifterna bör också omfatta tillgängliga uppgifter från föregående år, som tagits fram med hjälp av en analysmetod som har bevisats ge tillförlitliga resultat, för att övervaka tendenser avseende exponeringen.

Utfärdad i Bryssel den 3 mars 2014.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  Efsas panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan (Contam): ”Scientific Opinion on Polybrominated Biphenyls (PBBs) in Food”, The EFSA Journal, vol. 8(2010):10, artikelnr 1789. [151 s.] doi:10.2903/j.efsa.2010.1789.

”Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in Food”, The EFSA Journal, vol. 9(2011):5, artikelnr 2156. [274 s.] doi:10.2903/j.efsa.2011.2156.

”Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food”, The EFSA Journal, vol. 9(2011):7, artikelnr 2296. [118 s.] doi:10.2903/j.efsa.2011.2296.

”Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food”, The EFSA Journal, vol. 9(2011):12, artikelnr 2477. [61 s.] doi:10.2903/j.efsa.2011.2477.

”Scientific Opinion on Brominated Flame Retardants (BFRs) in Food: Brominated Phenols and their Derivatives”, The EFSA Journal, vol. 10(2012):4, artikelnr 2634. [42 s.] doi:10.2903/j.efsa.2012.2634.

”Scientific Opinion on Emerging and Novel Brominated Flame Retardants (BFRs) in Food”, The EFSA Journal, vol. 10(2012):10, artikelnr 2908. [125 s.] doi:10.2903/j.efsa.2012.2908.

(2)  Kommissionens förordning (EU) nr 252/2012 av den 21 mars 2012 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halter av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB i vissa livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1883/2006 (EUT L 84, 23.3.2012, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).


ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER

5.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/41


ARBETSORDNING

INLEDNING

Med artikel 306 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund antog Regionkommittén följande arbetsordning den 31 januari 2014.

ANMÄRKNING

De beteckningar på tjänster och funktioner som används i denna arbetsordning ska uppfattas som könsneutrala.

AVDELNING I

KOMMITTÉNS LEDAMÖTER OCH ORGAN

KAPITEL 1

Kommitténs organ

Artikel 1

Kommitténs organ

Kommitténs organ ska vara plenarförsamlingen, ordföranden, presidiet, ordförandekonferensen och utskotten.

KAPITEL 2

Kommitténs ledamöter

Artikel 2

Ledamöternas och suppleanternas ställning

I enlighet med artikel 300 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommitténs ledamöter och deras suppleanter vara företrädare för lokala och regionala organ. De är företrädare för regionala och lokala organ som antingen valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling. Kommitténs ledamöter får inte bindas av några instruktioner. De ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

Artikel 3

Mandatperiod

1.

En ledamots eller suppleants mandatperiod börjar räknas från det datum då rådets utnämning träder i kraft.

2.

En ledamots eller suppleants mandat ska upphöra genom avgång, när det mandat som ligger till grund för hans eller hennes utnämning upphör, eller på grund av dödsfall.

3.

Varje avgång måste meddelas skriftligen av den avgående ledamoten eller suppleanten till kommitténs ordförande med uppgift om avgångsdatum. Ordföranden ska underrätta rådet, som i sin tur konstaterar att det finns en vakans och genomför ersättningsförfarandet.

4.

En ledamot eller suppleant vars mandat upphör till följd av att det mandat som ligger till grund för utnämningen upphör ska omedelbart underrätta kommitténs ordförande om detta i skriftlig form.

5.

I de fall som nämns i andra stycket i den här artikeln ska en efterträdare utses av rådet för återstoden av mandatperioden.

Artikel 4

Immunitet och privilegier

Ledamöternas och de formellt utsedda suppleanternas villkor ska vara i överensstämmelse med protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Artikel 5

Ledamöters och suppleanters deltagande

1.

Varje ledamot som är förhindrad att delta i en plenarsession kan låta sig ersättas av en suppleant från sin nationella delegation, även i fråga om enskilda plenarsessionsdagar. Samtliga ledamöter och suppleanter som har ett formellt mandat ska anteckna sig på en närvarolista.

2.

Varje ledamot som är förhindrad att delta i ett utskottssammanträde eller en annan sammankomst som godkänts av presidiet kan låta sig ersättas av en annan ledamot eller suppleant från sin nationella delegation, från sin politiska grupp eller sin mellanregionala grupp. Samtliga ledamöter och suppleanter med vederbörligt mandat ska anteckna sig på en närvarolista.

3.

Varje ledamot eller suppleant som är uppförd på listan över suppleanter för ordinarie medlemmar i en arbetsgrupp som inrättats enligt artikel 37 eller 62 kan ersätta en ordinarie medlem från sin politiska grupp.

4.

En suppleant eller en ledamot som ersätter en annan ledamot får inte ersätta mer än en ordinarie ledamot. Han eller hon har samma befogenheter som en ordinarie ledamot på det aktuella mötet. Överlåtelse av rösträtt ska anmälas till generalsekretariatet i enlighet med gällande anvisningar om detta, och denna anmälan ska vara sekretariatet till handa senast dagen före sammanträdet.

5.

I samband med en plenarsession har antingen ledamoten eller suppleanten rätt till kostnadsersättning. Presidiet fastställer detaljbestämmelser i tillämpningsföreskrifterna för reskostnads- och traktamentsersättningar.

6.

En suppleant som utsetts till föredragande får närvara vid den plenarsession där det utkast till yttrande som han eller hon ansvarar för är upptaget på dagordningen, för att presentera utkastet för plenarförsamlingen. Detta gäller även om den ledamot som ersätts också är närvarande. Ledamoten kan överlåta sin rösträtt till suppleanten under behandlingen av detta utkast till yttrande. Generalsekreteraren måste informeras skriftligen om rösträttsöverlåtelsen före det aktuella sammanträdet.

7.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23.1 upphör överlåtelsen av rösträtten att gälla när den ledamot som överlåtit sin rösträtt inte längre är medlem av kommittén.

Artikel 6

Delegering av rösträtt

Rösträtten får inte delegeras på andra grunder än enligt föreskrifterna i artiklarna 5 och 31.

Artikel 7

Nationella delegationer och politiska grupper

De nationella delegationerna och de politiska grupperna bör bidra till kommitténs verksamhet på ett balanserat sätt.

Artikel 8

Nationella delegationer

1.

Ledamöterna och suppleanterna från en medlemsstat bildar en nationell delegation. Varje nationell delegation beslutar själv om sin interna organisation och väljer en ordförande. Kommitténs ordförande ska officiellt informeras om namnet på delegationens ordförande.

2.

Generalsekreteraren ska organisera kommitténs administration så att de nationella delegationerna kan stödjas i arbetet. På så sätt ska varje enskild medlem kunna få information och stöd på sitt eget officiella språk. Denna administrativa kapacitet ska samlas inom en särskild enhet som bemannas av tjänstemän eller övriga anställda vid Regionkommittén, och ska ge de nationella delegationerna möjlighet att utnyttja Regionkommitténs resurser i skälig utsträckning. Generalsekreteraren ska framför allt avsätta resurser till nationella delegationers förberedande sammanträden omedelbart före eller under plenarsessionerna.

3.

De nationella delegationerna kan även få stöd av nationella samordnare, som inte är anställda vid generalsekretariatet. Samordnarna ska medverka till att underlätta ledamöternas verksamhet inom kommittén.

4.

De nationella samordnarna ska även ges adekvat stöd av generalsekreteraren och framför allt möjlighet att i lämplig utsträckning utnyttja kommitténs infrastruktur.

Artikel 9

Politiska grupper och grupplösa ledamöter

1.

Ledamöterna och suppleanterna kan bilda grupper som återspeglar deras politiska tillhörighet. Bestämmelser för medlemskapet fastställs i de politiska gruppernas arbetsordningar.

2.

För att bilda en politisk grupp krävs det minst 18 ledamöter/suppleanter som tillsammans representerar minst en femtedel av medlemsstaterna. Minst hälften av gruppmedlemmarna måste vara ordinarie ledamöter. En ledamot eller suppleant får inte tillhöra mer än en politisk grupp. En politisk grupp upplöses om antalet medlemmar understiger det antal som krävs för att en grupp ska kunna bildas.

3.

Regionkommitténs ordförande ska meddelas när en politisk grupp bildas eller upplöses, samt när andra förändringar inträffar. I ett meddelande om att en grupp har bildats ska gruppens namn, dess medlemmar och dess presidium anges.

4.

Varje politisk grupp ska biträdas av ett sekretariat, vars medarbetare är anställda vid generalsekretariatet. När det gäller dessa medarbetare kan grupperna lägga fram förslag för tillsättningsmyndigheten beträffande urval, anställning, befordran och kontraktsförlängning. Tillsättningsmyndigheten fattar beslut efter samråd med den berörda gruppens ordförande.

5.

Regionkommitténs generalsekreterare ska ge de politiska grupperna och deras organ tillräckliga resurser för sammanträden, gruppernas verksamhet, publikationer samt gruppsekretariatens verksamhet. Resurserna till varje grupp ska öronmärkas i budgeten. De politiska grupperna och deras sekretariat kan utnyttja Regionkommitténs administrativa och tekniska resurser i skälig utsträckning.

6.

Grupperna och deras presidier kan sammanträda omedelbart före eller under plenarsessionerna. Två gånger om året kan grupperna hålla extra sammanträden. För deltagande i dessa sammanträden har en suppleant bara rätt till reskostnads- och traktamentsersättning om han eller hon ersätter en ledamot ur den egna politiska gruppen.

7.

Grupplösa ledamöter ska ges administrativt stöd. Presidiet fastställer detaljbestämmelser för detta på förslag av generalsekreteraren.

Artikel 10

Mellanregionala grupper

Ledamöter och suppleanter kan bilda mellanregionala grupper. När en grupp bildas ska kommitténs ordförande informeras. En mellanregional grupp inrättas reglementsenligt efter beslut av presidiet.

AVDELNING II

KOMMITTÉNS ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT

KAPITEL 1

Kallelse till det första sammanträdet och kommitténs konstituerande

Artikel 11

Kallelse till det första sammanträdet

Kommitténs första sammanträde i början av varje ny mandatperiod vart femte år ska sammankallas av den avgående ordföranden eller i hans eller hennes frånvaro i första hand av den avgående förste vice ordföranden, i andra hand av den äldste avgående vice ordföranden eller i tredje hand av kommitténs äldste ledamot. Sammanträdet ska äga rum inom högst en månad efter det att rådet utnämnt ledamöterna.

Den ledamot som i enlighet med första stycket i denna artikel interimistiskt utövar ordförandeskapet företräder också kommittén under denna period, fortsätter att handlägga löpande ärenden och leder det första sammanträdet i egenskap av interimsordförande.

Han eller hon biträds av de fyra yngsta närvarande ledamöterna och kommitténs generalsekreterare. Tillsammans utgör dessa interimspresidiet.

Artikel 12

Kommitténs konstituerande samt fastställande av mandat

1.

Under detta första sammanträde ska interimsordföranden informera kommittén om meddelandet från rådet om utnämning av ledamöter och redogöra för utövningen av sin funktion som företrädare för kommittén och för sin handläggning av löpande ärenden. Interimsordföranden kan på begäran kontrollera ledamöternas utnämning och mandat innan en ny fyraårig mandatperiod förklaras inledd.

2.

Interimspresidiet ska sitta kvar till dess att resultaten av valen av presidiemedlemmar tillkännagivits.

KAPITEL 2

Plenarförsamlingen

Artikel 13

Plenarförsamlingens uppgifter

Kommittén sammanträder i plenarförsamlingen, som framför allt har följande huvuduppgifter:

a)

Antagande av yttranden, rapporter och resolutioner.

b)

Antagande av kommitténs preliminära beräkning av inkomster och utgifter.

c)

Antagande av kommitténs politiska program i början av varje ny mandatperiod.

d)

Val av ordförande, förste vice ordförande och övriga presidiemedlemmar.

e)

Inrättande av utskott.

f)

Antagande och översyn av kommitténs arbetsordning.

g)

Beslut om att väcka talan eller inkomma med en interventionsansökan vid Europeiska unionens domstol som – efter fastställande av beslutsmässighet i enlighet med artikel 21.1 första meningen – fattas med en majoritet av de avgivna rösterna på förslag av antingen kommitténs ordförande eller av det berörda utskottet i enlighet med artiklarna 58 och 59. När ett sådant beslut fattas ska ordföranden väcka talan på kommitténs vägnar.

Artikel 14

Sammankallande av plenarförsamlingen

1.

Kommitténs ordförande sammankallar plenarförsamlingen minst en gång per kvartal. Tidsschemat för plenarsessionerna ska fastställas av presidiet under det tredje kvartalet föregående år. En plenarsession kan omfatta en eller flera sammanträdesdagar.

2.

Om minst en fjärdedel av ledamöterna skriftligen begär det, måste ordföranden sammankalla en extra plenarsession som ska äga rum tidigast en vecka och senast en månad efter ledamöternas begäran. Denna begäran ska ange vilken fråga som ska diskuteras vid den extra plenarsessionen. Inga andra frågor får behandlas under denna session.

Artikel 15

Dagordning för plenarsessionen

1.

Presidiet ska förbereda ett preliminärt förslag till dagordning, som innehåller en preliminär förteckning över de utkast till yttranden, rapporter eller resolutioner som ska behandlas under den plenarsession som följer på den närmast kommande plenarsessionen samt alla övriga dokument om vilka beslut ska fattas (beslutsdokument).

2.

Ledamöterna och suppleanterna ska senast 21 arbetsdagar före plenarsessionens öppnande få tillgång till förslaget till dagordning i elektronisk form tillsammans med de beslutsdokument som nämns i detta. Ledamöterna och suppleanterna ska få tillgång till sammanträdesdokumenten på sina respektive officiella språk.

3.

Utkasten till yttranden, rapporter och resolutioner ska i princip sättas upp på dagordningen i den ordningsföljd i vilken de antagits av utskotten eller lagts fram i enlighet med arbetsordningen; hänsyn ska också tas till dagordningspunkternas innehållsmässiga samband.

4.

Om tidsgränsen under punkt 2 inte kan hållas kan ordföranden i särskilda, motiverade undantagsfall ta upp ett beslutsdokument på förslaget till dagordning, under förutsättning att ledamöterna och suppleanterna har fått de berörda dokumenten på sina respektive officiella språk senast en vecka före plenarsessionens öppnande. Motiveringen till att detta förfarande tillämpas ska anges av ordföranden på beslutsdokumentets försättsblad.

5.

Skriftliga ändringsförslag till förslaget till dagordning måste vara generalsekreteraren till handa senast tre arbetsdagar före plenarsessionens öppnande.

6.

Vid det presidiesammanträde som omedelbart föregår plenarsessionens öppnande fastställer presidiet det slutgiltiga förslaget till dagordning. Under detta sammanträde kan presidiet med stöd av två tredjedelar av de avgivna rösterna föra upp sådana brådskande eller aktuella ärenden på dagordningen som inte kan skjutas upp till nästa plenarsession.

7.

På förslag från ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter får presidiet eller plenarförsamlingen före omröstningen om ändringsförslagen, besluta att

uppskjuta behandlingen av ett dokument till en senare plenarsession,

eller

skicka tillbaka dokumentet till utskottet för ytterligare behandling.

Denna bestämmelse tillämpas inte om den tidsgräns som fastställts av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet inte gör det möjligt att uppskjuta antagandet av det dokument som beslutet gäller.

Det dokument för vilket beslutet uppskjutits till en senare plenarsession ska åtföljas av alla giltiga ändringsförslag till dokumentet. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24.2 a, innebär denna senareläggning inte att det kan fastställas en ny tidsfrist för inlämning av ändringsförslag.

När dokumentet skickas tillbaka till det berörda utskottet, faller alla ändringsförslag till dokumentet och föredraganden gör en bedömning av i vilken mån deras innehåll

kräver att föredraganden först gör en översyn av texten, med hänsyn till den gällande tidsfristen

och/eller

kan ge föredraganden anledning att lämna in ändringsförslag enligt förfarandet för utskottsändringsförslag.

Dokumentet förs upp för beslut på utskottets dagordning.

Artikel 16

Plenarsessionens öppnande

Ordföranden förklarar plenarsessionen öppnad och lägger fram förslaget till dagordning för beslut.

Artikel 17

Allmänheten, gäster och gästtalare, aktuella frågor

1.

Plenarförsamlingens sammanträden ska vara offentliga om inte plenarförsamlingen har beslutat annorlunda med avseende på hela sessionen eller en viss punkt på dagordningen.

2.

Företrädare för Europaparlamentet, rådet och kommissionen får delta i plenarsessionerna, och de kan bli ombedda att yttra sig under dessa.

3.

Ordföranden får på eget initiativ eller på presidiets anmodan bjuda in utomstående personer för att hålla ett anförande inför plenarförsamlingen. I anslutning till detta kan en allmän debatt hållas, varvid de allmänna bestämmelserna om talartid ska tillämpas.

4.

Enligt artikel 15.1 och 15.6 kan presidiet föreslå att plenarförsamlingen ska hålla en allmän debatt om aktuella, politiska frågor med regional och lokal anknytning ("aktuella frågor"). För debatter om "aktuella frågor" gäller de allmänna bestämmelserna om talartid.

Artikel 18

Ordningsregler och talartid

1.

Utan att det påverkar yttrandefriheten ska ledamöternas uppträdande präglas av ömsesidig respekt baserad på de värderingar och principer som fastställs i Europeiska unionens grundläggande texter, och ledamöterna ska slå vakt om kommitténs värdighet och uppträda på ett sätt som inte stör arbetet i kommitténs organ eller ordningen i någon av kommitténs byggnader.

2.

Plenarförsamlingen ska i början av sessionen, på presidiets förslag, bestämma talartiden för varje punkt på dagordningen. Under sammanträdet är det ordförandens uppgift att på eget initiativ eller på begäran av en ledamot föreslå församlingen att besluta om begränsning av talartiden.

3.

I samband med debatter om allmänna eller specifika frågor kan ordföranden, på presidiets förslag, föreslå plenarförsamlingen att fördela anslagen talartid mellan de politiska grupperna och de nationella delegationerna.

4.

I allmänhet är talartiden begränsad till en minut när det gäller kommentarer om protokollet, ordningsfrågor samt ändringar i förslaget till dagordning eller i själva dagordningen.

5.

Om en talare överskrider sin tid kan ordföranden ta ifrån honom eller henne ordet efter en tillsägelse.

6.

En ledamot kan föreslå att debatten ska avslutas, och ordföranden ska genomföra omröstning om detta förslag.

Artikel 19

Talarlista

1.

Namnen på de ledamöter som begär ordet ska föras upp på talarlistan i den ordning i vilken deras begäran mottogs. Ordföranden tilldelar ledamöter ordet efter listans ordningsföljd. Han eller hon ska så långt det är möjligt säkerställa att talare från olika politiska åsiktsriktningar och olika nationella delegationer växelvis tilldelas ordet.

2.

Det ansvariga utskottets föredragande samt politiska gruppers och nationella delegationers företrädare som önskar tala på gruppens eller delegationens vägnar kan på begäran ges företräde framför andra talare.

3.

Ingen kan få ordet mer än två gånger i samma fråga utan ordförandens godkännande. Berörda utskotts ordförande och föredragande ska dock på egen begäran tillåtas att tala under en tidslängd som bestäms av ordföranden.

Artikel 20

Ordningsfrågor

1.

En ledamot ska ges ordet när det gäller en ordningsfråga eller när han eller hon vill göra ordföranden uppmärksam på att arbetsordningens bestämmelser inte följs. Frågan måste avse en diskussionspunkt eller dagordningen.

2.

En begäran om att ta upp en sådan ordningsfråga ska ha företräde framför alla andra yrkanden om att tilldelas ordet.

3.

Ordföranden ska omedelbart fatta beslut angående ordningsfrågor i enlighet med arbetsordningen och ska meddela sitt beslut omedelbart efter det att ordningsfrågan har tagits upp. Det ska inte förrättas omröstning om detta.

Artikel 21

Beslutsmässighet

1.

Plenarförsamlingen är beslutsmässig när en majoritet av ledamöterna är närvarande. Konstaterande av beslutsmässighet får begäras av en ledamot på villkor att minst femton ledamöter stöder denna begäran. Förutsatt att ingen begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras är omröstningsresultat giltiga oavsett antal närvarande. Ordföranden får avbryta sammanträdet i högst 10 minuter innan beslutsmässighet konstateras. Ledamöter som har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras men inte längre befinner sig i plenarsalen ska betraktas som närvarande när räkningen genomförs. Om färre än femton ledamöter är närvarande kan ordföranden konstatera att beslutsmässighet inte föreligger.

2.

Om det konstateras att beslutsmässighet inte föreligger ska alla punkter som kräver omröstning flyttas till nästa sammanträdesdag, under vilken plenarförsamlingen med giltig verkan får rösta om de punkter som skjutits upp oavsett antalet närvarande ledamöter. Alla beslut som har fattats eller omröstningar som har genomförts vid sammanträdet innan beslutsmässigheten kontrollerades ska dock fortfarande anses vara giltiga.

Artikel 22

Omröstning

1.

Plenarförsamlingen ska fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna, om inte annat föreskrivs i denna arbetsordning.

2.

För att vara giltig ska en röst vara "för", "emot" eller "nedlagd". När majoriteten beräknas ska hänsyn endast tas till röster "för" och "emot". Vid lika röstetal anses plenarförsamlingen ha förkastat texten eller förslaget.

3.

Rösträtten är en personlig rättighet. Ledamöterna ska avge sina röster personligen och var för sig.

4.

Om resultatet av rösträkningen ifrågasätts får en ny omröstning genomföras på ordförandens initiativ, eller på begäran av en ledamot på villkor att minst femton ledamöter stöder denna begäran.

5.

På förslag av ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter får plenarförsamlingen – under förutsättning att förslaget inkommit innan den slutliga dagordningen antagits – besluta om omröstning med namnupprop vad avser en eller flera punkter på dagordningen, vilket sedan ska anges i protokollet från plenarsessionen. Omröstning med namnupprop ska inte tillämpas på ändringsförslag, om inte plenarförsamlingen beslutar något annat.

6.

På förslag av ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter får beslut fattas om sluten omröstning i fråga om beslutsärenden som rör personer.

7.

Ordföranden får när som helst besluta att det elektroniska röstningssystemet ska utnyttjas.

Registreringen av det siffermässiga resultatet av en elektronisk omröstning ska göras tillgänglig för allmänheten efter plenarsessionen.

Artikel 23

Inlämnande av ändringsförslag

1.

Endast ledamöter och de suppleanter som har ett formellt mandat får lämna in ändringsförslag som avser beslutsdokument, varvid anvisningarna i fråga om inlämnande ska respekteras. Även suppleanter utan formellt mandat får lämna in ändringsförslag, men endast avseende det dokument de är föredragande för.

Ledamöter eller suppleanter med ett formellt mandat har rätt att lämna in ändringsförslag till en plenarsession. Ändringsförslag betraktas som giltiga om de lämnats in enligt gällande bestämmelser av en ledamot eller suppleant innan han eller hon förlorar sitt mandat som ledamot respektive suppleant eller överlåter eller drar tillbaka sin rösträtt.

2.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27.1 måste ändringsförslag till beslutsunderlag läggas fram av en politisk grupp, eller av minst sex ledamöter eller suppleanter som har ett formellt mandat, och innehålla uppgift om deras namn. Nationella delegationer med färre än sex ledamöter får lägga fram ändringsförslag om dessa lämnas in av lika många ledamöter eller suppleanter med formellt mandat som delegationens antal ledamöter, med uppgift om namnen på dessa ledamöter och suppleanter.

3.

Ändringsförslagen ska lämnas in före klockan 15.00 elva arbetsdagar innan plenarsessionen inleds. Så snart de föreligger i översättning, men senast fyra arbetsdagar före plenarsessionen, ska de göras tillgängliga i elektronisk form.

Ändringsförslagen ska översättas med prioritet och översändas till föredraganden så att han eller hon kan lämna in föredragandens ändringsförslag till generalsekretariatet minst tre arbetsdagar innan plenarsessionen inleds. Dessa föredragandens ändringsförslag måste uttryckligen anknyta till ett eller flera av de ändringsförslag som åsyftas i första stycket och som föredraganden ska ange. Föredragandens ändringsförslag ska finnas tillgängliga dagen innan plenarsessionen inleds.

Ordföranden kan förkorta tidsfristen för inlämning av ändringsförslag till minst tre arbetsdagar när artikel 15.4 tillämpas. Detta gäller inte ändringsförslag till brådskande ärenden enligt artikel 15.6.

4.

Alla ändringsförslag ska delas ut till ledamöterna före plenarsessionens öppnande.

Artikel 24

Behandling av ändringsförslag

1.

Följande omröstningsförfarande ska gälla:

a)

Omröstning ska först ske om ändringsförslag till dokumentutkastet. Behandlingen av ändringsförslag har förtur framför den text som de hänför sig till.

b)

Därefter sker omröstning om texten som helhet, oavsett om ändringar har införts i denna.

2.

Principer för omröstningen:

a)

Kompromissändringsförslag.

Om ett eller flera ändringsförslag lagts fram avseende ett visst textavsnitt i ett beslutsdokument, kan ordföranden, föredraganden eller de ledamöter som har lagt fram detta eller dessa ändringsförslag undantagsvis lägga fram kompromissändringsförslag om ändringar. Dessa kompromissändringsförslag ska ha förtur vid omröstning.

Om föredraganden eller någon av författarna till det ursprungliga ändringsförslaget har invändningar mot kompromissändringsförslaget, ska detta inte tas upp till omröstning.

b)

Gemensam omröstning.

Innan ett visst ändringsförslag antas eller avslås får ordföranden besluta om gemensam omröstning om flera ändringsförslag, om de är liknande till sitt innehåll eller har samma syfte. Dessa ändringsförslag kan avse olika delar av den ursprungliga texten.

c)

Blockomröstning.

Föredragandena kan upprätta en lista över de ändringsförslag som lagts fram beträffande deras utkast till yttrande och som de föreslår ska antas. Om det föreligger en röstrekommendation från föredraganden, får ordföranden förrätta en gemensam omröstning om vissa av de ändringsförslag som berörs av rekommendationen (blockomröstning). Varje ledamot får rikta invändningar mot röstrekommendationen och ska då specificera vilka ändringsförslag som ska bli föremål för separat omröstning.

d)

Delad omröstning.

Om ett textavsnitt som ska gå till omröstning innehåller två eller flera bestämmelser, hänför sig till två eller flera punkter eller kan indelas i två eller flera delar som har en egen betydelse eller ett eget normativt värde, får föredraganden, en politisk grupp, en nationell delegation eller någon av de ledamöter som lämnade in ändringsförslaget begära delad omröstning.

Denna begäran ska framföras minst en timme innan plenarsessionen inleds, om inte ordföranden har fastställt en annan tidsfrist. Ordföranden ska fatta beslut om denna begäran.

Delad omröstning ska inte tillåtas vid kompromissändringsförslag eller föredragandens ändringsförslag.

3.

Omröstning om ändringsförslag:

Omröstning om ändringsförslag ska genomföras i samma ordning som punkterna i texten och i följande prioritetsordning:

Kompromissändringsförslag, om ingen av författarna till de ursprungliga ändringsförslagen motsätter sig detta.

Föredragandens ändringsförslag.

Övriga ändringsförslag.

Föredragandens ändringsförslag och kompromissändringsförslagen ersätter, när de har antagits, de ändringsförslag som de hänför sig till.

När två eller flera identiska ändringsförslag lämnas in av olika författare ska de vid omröstning betraktas som ett enda ändringsförslag.

4.

Om två eller flera inbördes oförenliga ändringsförslag rör samma ställe i texten, ska det ändringsförslag som ligger längst ifrån den ursprungliga texten ha förtur och gå till omröstning först.

5.

Ordföranden ska före omröstningen meddela om antagandet av ett ändringsförslag innebär att ett eller flera andra ändringsförslag blir inaktuella, antingen för att dessa ändringsförslag ömsesidigt utesluter varandra när de berör samma del av texten eller för att de innebär en motstridighet. Ett ändringsförslag ska anses ha blivit inaktuellt om det är oförenligt med resultatet av en tidigare omröstning om samma yttrande. Om författarna till ett ändringsförslag ifrågasätter ordförandens beslut i frågan, ska plenarförsamlingen besluta huruvida omröstning ska genomföras om ändringsförslaget.

6.

Om texten i dess helhet inte får en majoritet av rösterna i den slutliga omröstningen ska plenarförsamlingen besluta huruvida utkastet till yttrande ska skickas tillbaka till det behöriga utskottet eller dras tillbaka. Ett yttrande ska anses ha förfallit om den interinstitutionella tidsplanen inte medger fortsatt behandling. Kommitténs ordförande ska i så fall underrätta den institution som har begärt yttrandet.

Om utkastet till yttrande skickas tillbaka till det behöriga utskottet, ska det utskottet antingen

på nytt lägga fram sitt utkast till yttrande för diskussion och antagande, med de ändringar som har antagits vid plenarsessionen,

utse en ny föredragande och därmed påbörja arbetet med ett nytt yttrande,

eller avstå från att utarbeta ett yttrande.

Artikel 25

Samstämmighet i den slutgiltiga texten

Om de ändringsförslag som antagits och som inte har förklarats inaktuella i enlighet med artikel 24.5 eller ett antaget ändringsförslag som kräver att andra relevanta delar av texten ändras på motsvarande sätt äventyrar samstämmigheten i den slutgiltiga texten, ska administrationen – efter samråd med de politiska grupperna, föredraganden och författaren till de relevanta ändringsförslagen – införa ändringarna i syfte att göra den slutgiltiga texten samstämmig igen. Varje ingrepp i texten ska vara begränsat till det strikta minimum som krävs för att texten ska bli samstämmig. Ledamöterna ska informeras om de ändringar som har införts.

Artikel 26

Yttranden i brådskande frågor

I brådskande frågor, då man med det normala förfarandet inte kan hålla den tidsgräns som rådet, kommissionen eller Europaparlamentet har fastställt och det ansvariga utskottet har antagit sitt utkast till yttrande enhälligt, ska ordföranden översända detta till rådet, kommissionen och Europaparlamentet för kännedom. Utkastet till yttrande ska på nästa plenarsession läggas fram för plenarförsamlingen för antagande utan ändring. Alla dokument med anknytning till nämnda yttrande måste bekräfta dess brådskande karaktär.

Artikel 27

Förenklade förfaranden

1.

De utkast till yttranden eller rapporter som antagits enhälligt av det ansvariga utskottet ska läggas fram för plenarförsamlingen i oförändrad form, om inte minst 32 ledamöter eller suppleanter med formellt mandat eller en politisk grupp lämnat in ett ändringsförslag inom den tidsgräns som anges i artikel 23.3 första meningen. I det sistnämnda fallet ska plenarförsamlingen behandla ändringsförslaget. Yttranden eller rapporter presenteras av föredraganden under plenarsessionen och kan bli föremål för en debatt. De ska skickas till ledamöterna tillsammans med förslaget till dagordning.

2.

Om det ansvariga utskottet finner att ett rådgivningsärende som det fått i uppdrag att bereda inte bör bli föremål för några kommentarer eller ändringsförslag, kan det föreslå att inga invändningar görs. Förslaget läggs fram för plenarförsamlingen för beslut utan debatt.

Artikel 28

Plenarsessionens avslutning

Innan plenarsessionen avslutas ska kommitténs ordförande meddela tid och plats för nästa sammanträde, samt de punkter på dess dagordning som redan är kända.

Artikel 29

Symboler

1.

Regionkommittén ska erkänna och ansluta sig till följande symboler för unionen:

a)

Flaggan, som föreställer en cirkel av tolv gula stjärnor på blå botten.

b)

Hymnen, som grundas på "Hymn till glädjen" i Ludwig van Beethovens nionde symfoni.

c)

Mottot "Förenade i mångfalden".

2.

Regionkommittén ska högtidlighålla Europadagen den 9 maj.

3.

Flaggan ska hissas i alla Regionkommitténs lokaler och vid officiella arrangemang.

4.

Hymnen ska spelas när de konstituerande plenarsessionerna öppnas i inledningen till mandatperioder och vid övriga högtidliga plenarsammanträden, särskilt för att välkomna stats- eller regeringschefer eller för att hälsa nya ledamöter välkomna i samband med utvidgningar.

KAPITEL 3

Presidiet och ordföranden

Artikel 30

Presidiets sammansättning

Presidiet ska bestå av

a)

ordföranden,

b)

förste vice ordföranden,

c)

en vice ordförande per medlemsstat,

d)

ytterligare 28 medlemmar samt

e)

de politiska gruppernas ordförande.

Presidieposterna ska fördelas mellan de nationella delegationerna på följande sätt, ordförandeposten, förste vice ordförandeposten och de politiska gruppordförandenas poster oräknade:

Tre mandat: Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Polen och Förenade kungariket.

Två mandat: Belgien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Grekland, Irland, Litauen, Ungern, Nederländerna, Österrike, Portugal, Rumänien, Slovakien, Finland och Sverige.

Ett mandat: Estland, Cypern, Lettland, Luxemburg, Malta och Slovenien.

Artikel 31

Personliga suppleanter i presidiet

1.

Varje nationell delegation ska inom sig utse en ledamot eller en suppleant till personlig suppleant för sina presidiemedlemmar, utom för ordföranden och vice ordföranden.

2.

Varje politisk grupp ska inom sig utse en ledamot eller suppleant till personlig suppleant för sin ordförande.

3.

En personlig suppleant har rätt att delta i sammanträden, yttranderätt och rösträtt endast när han eller hon företräder den berörda presidiemedlemmen. Överlåtelse av rösträtt måste meddelas till generalsekreteraren före det berörda sammanträdet i enlighet med det förfarande som föreskrivs för detta.

Artikel 32

Valbestämmelser

1.

Presidiet väljs av plenarförsamlingen för en period på två och ett halvt år.

2.

Valet ska förrättas i analogi med artiklarna 11 och 12 under interimsordförandens ledning. Alla kandidaturer ska ha inkommit skriftligen till generalsekreteraren senast en timme före plenarsessionens öppnande. Omröstning får genomföras först efter det att beslutsmässigheten har fastställts i enlighet med första meningen i artikel 21.1.

Artikel 33

Val av ordförande och förste vice ordförande

1.

De som kandiderar till ordförandeposten och förste vice ordförandeposten kan hålla ett kortare anförande inför plenarförsamlingen. Tillgänglig talartid ska vara jämnt fördelad och bestämmas av interimsordföranden.

2.

Val av ordförande och förste vice ordförande ska göras separat. Beslut fattas med majoritet av de avgivna rösterna.

3.

Endast röster "för" en föreslagen kandidat och "nedlagda" röster är giltiga. Vid fastställande av majoritet räknas endast rösterna "för" förslaget.

4.

Om ingen kandidat får majoritet i den första valomgången, genomförs en andra omgång där den kandidat väljs som fått flest röster. Vid lika röstetal sker avgörande genom lottning.

Artikel 34

Val av presidiemedlemmar

1.

En gemensam kandidatlista kan läggas fram med kandidater från de nationella delegationer som föreslår endast en kandidat till var och en av de platser de har rätt till i presidiet. Denna lista kan antas i en enda valomgång med en majoritet av de avlagda rösterna.

Om en gemensam kandidatlista inte kan antas, eller om det finns fler kandidater ur en nationell delegation än denna tilldelats poster i presidiet, tillsätts varje post genom separata omröstningar. Reglerna för val av ordförande och förste vice ordförande ska tillämpas, i enlighet med artiklarna 32 och 33.2–4.

2.

De politiska gruppernas ordförande, som har valts inom sin respektive grupp, är medlemmar av presidiet.

Artikel 35

Val av personliga suppleanter

I anslutning till valet av en kandidat till en presidiepost väljs också hans eller hennes personliga suppleant.

Artikel 36

Tilläggsval till vakanta presidieposter

När en presidiemedlem eller hans eller hennes personliga suppleant avgår som kommittémedlem eller från sitt uppdrag som medlem av presidiet ska denna medlem eller hans eller hennes suppleant ersättas för återstoden av mandattiden i enlighet med artiklarna 30–35. Tilläggsval till en vakant presidiepost ska genomföras under en plenarsession under ledning av ordföranden eller en ersättare för ordföranden i enlighet med artikel 39.3.

Artikel 37

Presidiets uppgifter

Presidiet ska ha följande uppgifter:

a)

Utarbetande av politiskt program i början av mandatperioden, presentation av detta för plenarförsamlingen samt bevakning av dess genomförande; i slutet av mandatperioden ska presidiet avlägga rapport för plenarförsamlingen om genomförandet av det politiska programmet.

b)

Organisation och samordning av plenarförsamlingens och utskottens arbeten.

c)

Antagande av utskottens årliga arbetsprogram på förslag av dessa.

d)

Övergripande ansvar för ekonomiska, organisatoriska och administrativa frågor som berör ledamöter och suppleanter, samt den interna organisationen av kommittén, dess generalsekretariat (bland annat tjänsteförteckningen) och dess organ.

e)

Frivilliga uppgifter:

Inrätta arbetsgrupper med presidie- eller kommittéledamöter för rådgivning i vissa ärenden. Dessa grupper kan ha upp till tolv medlemmar.

Till sina sammanträden inbjuda andra ledamöter av Regionkommittén på grund av deras kompetens eller mandat, samt utomstående personer.

f)

Tillsättning av generalsekreteraren och de tjänstemän och övriga anställda som nämns i artikel 73.

g)

Framläggande av en beräkning av inkomster och utgifter för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 75.

h)

Beviljande av sammanträden på annan ort.

i)

Fastställande av bestämmelser om sammansättning och arbetssätt i fråga om arbetsgrupper, de gemensamma kommittéerna med ansökarländerna samt andra politiska organ som kommitténs ledamöter medverkar i.

De gemensamma rådgivande kommittéerna inrättas med företrädare för de lokala och regionala myndigheterna i ansökarländerna på grundval av bestämmelserna i stabiliserings- och associeringsavtalen.

Ansökarländernas medlemmar i de gemensamma rådgivande kommittéerna utses formellt av sina regeringar med uppdrag att företräda sina lokala och regionala myndigheter. Beslut i de gemensamma rådgivande kommittéerna fattas gemensamt med partnerlandets företrädare under delat ordförandeskap mellan Regionkommittén och ansökarlandet.

De gemensamma rådgivande kommittéerna bör anta rapporter och rekommendationer med fokus på områden som är relevanta för de lokala och regionala myndigheterna under utvidgningsprocessen. Rapporter kan även riktas till associeringsrådet.

j)

I de fall då plenarförsamlingen inte har kunnat fatta beslut inom tidsfristen: beslut om att väcka talan eller inkomma med en interventionsansökan vid Europeiska unionens domstol som – efter fastställande av beslutsmässighet enligt artikel 38.2 första meningen – fattas med en majoritet av de avlagda rösterna och på förslag av antingen ordföranden eller av det berörda utskottet i enlighet med artiklarna 58 och 59. När ett sådant beslut har antagits ska ordföranden väcka talan på kommitténs vägnar, och vid nästa plenarsession höra plenarförsamlingen om huruvida beslutet om att väcka talan ska fastställas. Om plenarförsamlingen, efter fastställande av beslutsmässighet enligt artikel 21.1 första meningen, uttalar sig med majoritet enligt artikel 13 g mot att väcka talan, ska ordföranden återkalla denna talan.

Artikel 38

Sammankallande av presidiet, beslutsmässighet och beslutsfattande

1.

Presidiet sammankallas av ordföranden, som fastställer mötestidpunkt och dagordning i samråd med förste vice ordföranden. Presidiet ska sammanträda minst en gång per kvartal, eller inom fjorton dagar efter det att skriftlig begäran inkommit från minst en fjärdedel av presidiets medlemmar.

2.

Presidiet är beslutsmässigt när minst hälften av dess medlemmar är närvarande. Kontroll av beslutsmässighet kan begäras av en medlem på villkor att minst sex medlemmar stöder denna begäran. Förutsatt att ingen har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras är omröstningsresultat giltiga oavsett antal röstande. Om det konstaterats att beslutsmässighet inte föreligger kan presidiet fortsätta sina överläggningar, men omröstningar uppskjuts till påföljande sammanträde.

3.

Beslut ska fattas med en majoritet av de avgivna rösterna såvida inte annat föreskrivs i denna arbetsordning. Bestämmelserna i artikel 22.2 och 22.6 är tillämpliga.

4.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 40.4 b kan ordföranden, som en förberedelse för presidiets beslut, ge generalsekreteraren i uppdrag att utarbeta diskussionsunderlag och beslutsrekommendationer avseende de enskilda punkterna. Detta bifogas förslaget till dagordning.

5.

Medlemmarna ska få tillgång till dessa underlag i elektronisk form senast tio dagar före sammanträdet. Ändringsförslag avseende presidiets dokument ska vara generalsekreteraren till handa minst två arbetsdagar innan presidiesammanträdet inleds, varvid föreskrivna former för inlämning ska respekteras. Så snart dokumenten föreligger i översättning ska de göras tillgängliga i elektronisk form.

6.

I undantagsfall kan ordföranden tillämpa ett skriftligt förfarande för att anta beslut som inte gäller personer. Ordföranden ska informera ledamöterna om beslutet och uppmana dem att inom 5 arbetsdagar i skriftlig form framföra eventuella invändningar. Beslutet ska anses ha antagits om det inte inkommer invändningar från minst sex ledamöter.

Artikel 39

Ordföranden

1.

Ordföranden leder kommitténs arbete.

2.

Kommittén företräds av sin ordförande. Han eller hon får delegera denna befogenhet.

3.

Vid frånvaro eller förhinder ersätts ordföranden av förste vice ordföranden. Vid dennes frånvaro eller förhinder ersätts ordföranden av en av de övriga vice ordförandena.

Artikel 40

Kommittén för administrativa och finansiella frågor

1.

Presidiet ska i enlighet med artikel 37 inrätta en rådgivande kommitté för administrativa och finansiella frågor med en presidiemedlem som ordförande.

2.

Datumen och dagordningarna för sammanträdena ska fastställas av ordföranden i överenskommelse med förste vice ordföranden.

3.

Kommittén för administrativa och finansiella frågor kan bland sina medlemmar utse en företrädare med uppgift att biträda ordföranden vid rapporteringen till presidiet om de uppgifter som ordföranden tilldelas.

4.

Kommittén för administrativa och finansiella frågor svarar för följande uppgifter:

a)

Behandling och antagande av den preliminära beräkning av inkomster och utgifter som läggs fram av generalsekreteraren i enlighet med artikel 75.

b)

Utarbetande av utkast till presidiets genomförandebestämmelser och beslut i finansiella, organisatoriska och administrativa frågor, även avseende ledamöter och suppleanter.

Dessa dokument ska tillsammans med en sammanställning över de beslut som fattats av kommittén för administrativa och finansiella frågor skickas till presidiets medlemmar i enlighet med artikel 38.4 och 38.5.

c)

Rådgivning i alla viktiga frågor som kan äventyra en sund förvaltning av anslag eller förhindra att fastställda mål uppnås, i synnerhet när det gäller prognoser för användningen av anslag.

d)

Rådgivning och utvärdering med avseende på genomförandet av den aktuella budgeten, anslagsöverföringar, förfaranden i anslutning till tjänsteförteckningar, administrativa anslag och verksamhet som är knuten till byggnadsprojekt.

5.

Ordföranden i kommittén för administrativa och finansiella frågor företräder Regionkommittén gentemot unionens budgetmyndighet.

Yttranden, rapporter och resolutioner – förfaranden i presidiet

Artikel 41

Yttranden – rättslig grund

Kommitténs yttranden antas enligt artikel 307 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

a)

efter remiss från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen i de fall som anges i fördragen och i alla övriga fall, särskilt sådana som rör gränsöverskridande samarbete, där en av dessa institutioner finner det lämpligt,

b)

på eget initiativ i de fall kommittén finner det lämpligt, antingen

i)

på grundval av ett meddelande, ett betänkande eller ett lagstiftningsförslag från en annan EU-institution som har skickats till kommittén för kännedom, eller på grundval av en begäran från en medlemsstat som innehar det innevarande eller kommande rådsordförandeskapet,

eller

ii)

helt och hållet på eget initiativ i alla övriga fall,

c)

i de fall då Ekonomiska och sociala kommittén hörs i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Regionkommittén anser att särskilda regionala intressen berörs.

Artikel 42

Yttranden – beslut om utskott

1.

När framställningar om yttranden har inkommit från rådet, kommissionen eller Europaparlamentet fördelas de på de ansvariga utskotten av ordföranden. Presidiet ska informeras om detta vid nästföljande sammanträde.

2.

Om innehållet i ett yttrande hör till mer än ett utskotts kompetensområde ska ordföranden utse ett anvarigt utskott och vid behov föreslå att presidiet inrättar en arbetsgrupp med företrädare för de berörda utskotten.

3.

Om ett utskott inte instämmer i ett beslut som ordföranden har fattat i enlighet med punkterna 1 och 2 kan det, via sin ordförande, begära ett beslut från presidiet.

Artikel 43

Utnämning av huvudföredragande

1.

Om det berörda utskottet inte skulle hinna utarbeta ett yttrande inom den fastställda tidsfristen, kan presidiet föreslå att plenarförsamlingen utser en huvudföredragande som lägger fram sitt utkast till yttrande direkt för plenarförsamlingen.

2.

Om den fastställda tidsfristen innebär att kommitténs plenarförsamling inte hinner utnämna en huvudföredragande, får ordföranden utnämna en huvudföredragande. Plenarförsamlingen ska informeras om detta vid nästa sammanträde.

3.

Huvudföredraganden ska vara medlem av det berörda utskottet.

4.

I båda fallen ska det berörda utskottet om möjligt sammanträda för att hålla en allmän, orienterande debatt om den fråga som behandlas i yttrandet eller rapporten.

Artikel 44

Yttranden på eget initiativ

1.

Framställningar om utarbetande av yttranden på eget initiativ enligt artikel 41 b ii kan läggas fram för presidiets beslut av tre presidiemedlemmar, av ett utskott via dess ordförande eller av 32 kommittéledamöter. Sådana framställningar måste åtföljas av en motivering och ska lämnas in till presidiet tillsammans med alla andra underlag enligt artikel 38.4, om möjligt innan det årliga arbetsprogrammet antas.

2.

Presidiets beslut avseende framställningar om utarbetande av yttranden på eget initiativ enligt artikel 41 b ii ska fattas av en majoritet på tre fjärdedelar av de avgivna rösterna. Yttrandena ska tilldelas det berörda utskottet i enlighet med artikel 42. Ordföranden ska underrätta plenarförsamlingen om alla presidiebeslut som avser godkännande eller tilldelning av dessa yttranden på eget initiativ.

Artikel 45

Utarbetande av resolutioner

1.

Resolutioner får endast tas upp på dagordningen om de berör Europeiska unionens verksamhetsområde, gäller frågor som är viktiga för regionala och lokala organ samt behandlar en aktuell fråga.

2.

Förslag avseende resolutionsutkast eller framställningar om utarbetande av en resolution kan läggas fram för kommittén av en politisk grupp eller minst 32 ledamöter. Sådana förslag eller framställningar ska inlämnas skriftligen till presidiet med uppgift om namn på de förslagsställande ledamöterna eller den politiska gruppen. De måste vara generalsekreteraren till handa senast 5 arbetsdagar före plenarsessionens öppnande.

3.

Om presidiet beslutar att kommittén ska behandla ett utkast till resolution eller en begäran om utarbetande av en resolution kan presidiet

a)

sätta upp resolutionsutkastet på plenarsessionens preliminära dagordning enligt artikel 15.1,

b)

ta upp ett utkast till resolution på dagordningen för nästa plenarsession i enlighet med artikel 15.6 andra meningen. Ett sådant utkast behandlas under andra sammanträdesdagen.

4.

Resolutionsutkast som kan hänföras till en oförutsebar händelse som inträffat efter det att den tidsfrist som anges i punkt 2 löpt ut (resolutioner av brådskande karaktär), och som är förenliga med bestämmelserna i punkt 1, får lämnas in när presidiesammanträdet inleds. Om presidiet konstaterar att förslaget berör kommitténs kärnfrågor ska det behandlas enligt punkt 3 b. Varje ledamot får lämna in ändringsförslag beträffande utkast till resolutioner av brådskande karaktär under plenarsessionen.

Artikel 46

Lansering av yttranden, rapporter och resolutioner

Presidiet ska ansvara för att lansera de yttranden, rapporter och resolutioner som kommittén avger. Det ska också anta riktlinjer för förfarandet för uppföljning av yttranden i linje med artikel 52.

KAPITEL 4

Ordförandekonferensen

Artikel 47

Sammansättning

Ordförandekonferensen består av ordföranden, förste vice ordföranden och ordförandena för de politiska grupperna. Ordförandena för de politiska grupperna kan låta sig representeras av en annan medlem i sin grupp.

Artikel 48

Ansvarsområden

Ordförandekonferensen diskuterar alla frågor som ordföranden lägger fram för den, i syfte att förbereda och underlätta strävan efter politiskt samförstånd vid beslut som ska fattas av kommitténs övriga organ.

Ordföranden redogör i sin rapport till presidiet för de diskussioner som har ägt rum vid ordförandekonferensens sammanträde.

KAPITEL 5

Utskotten

Artikel 49

Sammansättning och fördelning

1.

Plenarförsamlingen ska i början av varje femårig mandatperiod tillsätta utskott som ska förbereda dess arbete. Plenarförsamlingen beslutar efter förslag från presidiet om deras sammansättning och befogenheter.

2.

Sammansättningen av ett utskott ska återspegla kommitténs nationella sammansättning.

3.

Kommitténs ledamöter ska tillhöra minst ett och högst två utskott. Presidiet kan göra undantag för ledamöter som kommer från de till antalet minsta nationella delegationer som har färre medlemmar än det finns utskott.

Artikel 50

Ordförande och vice ordförande

1.

Varje utskott ska bland sina medlemmar välja en ordförande, en förste vice ordförande samt ytterligare högst två vice ordförande. De ska väljas för en period på två och ett halvt år.

2.

Om antalet kandidater svarar mot antalet lediga platser kan valet ske med acklamation. När detta inte är fallet eller på begäran av en sjättedel av utskottets medlemmar ska valet genomföras i analogi med föreskrifterna om val av ordförande och förste vice ordförande i artikel 33.2-4.

3.

Om ett mandat som ledamot i kommittén upphör för en ordförande eller vice ordförande i ett utskott eller om en medlem i ett utskott avgår från sin post som ordförande eller vice ordförande, tillsätts den lediga posten i analogi med denna artikel.

Artikel 51

Utskottens uppgifter

1.

I enlighet med de befogenheter som tilldelats av plenarförsamlingen med stöd av artikel 49 ska utskotten behandla unionens politik. De ska framför allt utarbeta utkast till yttranden, rapporter och resolutioner som läggs fram för plenarförsamlingen för antagande.

2.

Utskotten ska fatta beslut om utarbetandet av yttranden i enlighet med

artikel 41 a

artikel 41 b i

artikel 41 c

3.

Utskotten ska utarbeta sitt årliga arbetsprogram i enlighet med Regionkommitténs politiska prioriteringar och därefter lägga fram det för presidiet för antagande.

Artikel 52

Kallelse och dagordning

1.

Datum och dagordning för mötena ska fastställas av varje utskotts ordförande i samråd med förste vice ordföranden.

2.

Ett utskott sammankallas av sin ordförande. Kallelsen med bifogad dagordning till ett ordinarie sammanträde ska vara medlemmarna till handa senast fyra veckor före sammanträdet.

3.

På skriftlig begäran av minst en fjärdedel av medlemmarna ska ordföranden sammankalla utskottet till ett extra sammanträde, som ska äga rum senast fyra veckor efter denna begäran. Dagordningen för ett extra sammanträde bestäms av de medlemmar som begärt detta. Den ska sändas till medlemmarna tillsammans med kallelsen.

4.

Alla utkast till yttranden och andra mötesdokument som kräver översättning måste vara utskottets sekretariat till handa minst fem veckor före sammanträdesdagen. De ska göras tillgängliga för medlemmarna i elektronisk form minst tolv arbetsdagar före sammanträdesdagen. Ordföranden får i undantagsfall ändra dessa tidsgränser.

5.

Dokumenten ska skickas till sekretariatet med e-post enligt det standardformat som presidiet antagit. De politiska rekommendationerna i dokumentet får omfatta högst tio sidor (15 000 tecken), med en avvikelse på högst 10 % av språkliga skäl. Utskottsordföranden får dock i särskilda fall bevilja undantag när frågan kräver en mer omfattande behandling.

Artikel 53

Närvaro och offentlighet

1.

Alla ledamöter och suppleanter som deltar i sammanträdet ska skriva på närvarolistan för varje sammanträdesdag.

2.

Utskottens sammanträden ska vara offentliga utom i de fall då ett utskott beslutar något annat i fråga om hela sammanträdet eller behandlingen av en viss punkt på dagordningen.

3.

Representanter från Europaparlamentet, rådet och kommissionen samt andra personer kan bjudas in till utskottens sammanträden och för att svara på frågor från deras medlemmar.

Artikel 54

Tidsgränser för utarbetande av yttranden

1.

Utskotten ska lägga fram sina utkast till yttranden inom de tidsgränser som anges i den interinstitutionella tidsplanen. De ska behandla sina utkast till yttranden inom ramen för högst två sammanträden, utöver det första sammanträdet för planering av arbetet.

2.

I undantagsfall kan presidiet ge tillstånd till att ett utkast till yttrande behandlas under fler sammanträden, eller senarelägga tidsgränsen för att lägga fram detta utkast.

Artikel 55

Yttrandenas innehåll

1.

Kommitténs yttranden ska omfatta kommitténs ståndpunkt och rekommendationer i ärendet samt i förekommande fall konkreta förslag till ändringar av grunddokumentet.

2.

När kommitténs yttranden rör förslag till lagstiftningsakter på områden där EU inte har exklusiv behörighet ska de omfatta en bedömning av huruvida förslagen är förenliga med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Övriga yttranden från kommittén kan vid behov hänvisa till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna när så är lämpligt.

3.

Dessa yttranden ska i möjligaste mån behandla de konsekvenser som kan förväntas för det administrativa genomförandet och för de regionala och lokala finanserna.

4.

Kommitténs yttranden om lagstiftningsakter bör innehålla ändringsrekommendationer till Europeiska kommissionens text.

5.

Föredraganden ansvarar vid behov för utarbetandet av en motiveringsdel. Denna ska inte bli föremål för omröstning men måste motsvara formuleringarna i det yttrande som man röstat om.

6.

Ett utkast till yttrande som innehåller förslag till en ny ReK-aktivitet med finansiella konsekvenser ska åtföljas av en bilaga med en beräkning av kostnaderna för den aktiviteten. Presidiet ska anta regler för hur denna bestämmelse ska genomföras.

Artikel 56

Uppföljning av kommitténs yttranden

När kommittén har antagit ett yttrande, ska det ansvariga utskottets föredragande och ordförande med bistånd av generalsekretariatet följa upp hur arbetet fortskrider med det ärende som remitterats till kommittén och genomföra lämpliga aktiviteter för att lyfta fram de ståndpunkter som kommittén antagit i yttrandet, med vederbörlig hänsyn tagen till den interinstitutionella tidsplanen.

Artikel 57

Reviderade yttranden

1.

Om utskottet anser det nödvändigt kan det begära tillstånd från presidiet att utarbeta ett reviderat utkast till yttrande i samma ärende och om möjligt med samma föredragande, i syfte att ta hänsyn till och reagera på den institutionella utvecklingen i det berörda lagstiftningsförfarandet. Om behandlingen av ärendet har framskridit så långt att presidiet inte hinner fatta något beslut, får ordföranden godkänna att ett reviderat yttrande utarbetas och informera presidiet om detta vid nästa sammanträde.

2.

Utskottet ska om möjligt sammanträda för att diskutera och anta det reviderade utkastet till yttrande, som sedan vidarebefordras till nästa plenarsession.

3.

Om behandlingen av det ärende som ligger till grund för rådfrågningen av kommittén har framskridit så långt att utskottet inte hinner anta det reviderade utkastet till yttrande, ska utskottets ordförande omedelbart informera kommitténs ordförande i syfte att kunna tillämpa förfarandet med en huvudföredragande enligt artikel 43.

Artikel 58

Förfarandet för att väcka talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen

1.

Förfarandet för att väcka talan eller inge en interventionsansökan vid Europeiska unionens domstol om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen beträffande en lagstiftningsakt som enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inte får antas utan att kommittén har hörts, kan inledas på förslag från kommitténs ordförande eller det utskott som utsetts att utarbeta utkastet till yttrande i ärendet.

2.

Utskottet ska besluta med en majoritet av de avgivna rösterna, efter att först ha kontrollerat beslutsmässigheten i enlighet med artikel 64.1. Utskottets förslag ska läggas fram för beslut för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 13 g eller för presidiet i de fall som åsyftas i artikel 37 j. Utskottet ska motivera förslaget i en detaljerad rapport som i förekommande fall ska innehålla skälen till att fatta ett brådskande beslut i enlighet med artikel 37 j.

Artikel 59

Underlåtelse att rådfråga kommittén i fall där rådfrågning är obligatorisk

1.

Om Regionkommittén inte har rådfrågats i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kan kommitténs ordförande eller ett utskott föreslå för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 13 g eller för presidiet i enlighet med artikel 37 j att talan ska väckas eller en interventionsansökan inges till Europeiska unionens domstol.

2.

Utskottet ska besluta med en majoritet av de avgivna rösterna, efter att ha kontrollerat beslutsmässigheten i enlighet med artikel 64.1. Utskottet ska motivera förslaget i en detaljerad rapport som i förekommande fall ska innehålla skälen till att fatta ett brådskande beslut i enlighet med artikel 37 j.

Artikel 60

Rapport om effekterna av yttrandena

Generalsekretariatet ska minst en gång per år lägga fram en rapport för plenarförsamlingen om effekterna av kommitténs yttranden på grundval av bl.a. information som alla behöriga utskott lämnar till generalsekretariatet för detta ändamål och information som samlas in från de berörda institutionerna.

Artikel 61

Föredragande

1.

Varje utskott ska efter förslag från sin ordförande utse en eller, om det är motiverat, två föredragande bland sina medlemmar eller formellt utsedda suppleanter för utarbetandet av ett utkast till yttrande.

2.

Vid utnämningen av föredragande ska varje utskott säkerställa en balanserad fördelning av yttranden.

3.

I brådskande fall får utskottsordföranden utse en föredragande genom skriftligt förfarande. Ordföranden uppmanar då utskottets medlemmar att inom tre arbetsdagar skriftligen inkomma med eventuella invändningar mot tillsättningen av den föredragande som föreslagits. I händelse av invändningar fattar ordföranden och förste vice ordföranden beslut i samförstånd.

4.

Om ordföranden eller en vice ordförande utnämns till föredragande ska han eller hon överlåta funktionen som mötesordförande till en vice ordförande eller till den äldste närvarande medlemmen under behandlingen av hans eller hennes utkast till yttrande.

5.

När en föredragande upphör att vara ledamot eller suppleant i kommittén ska en ny föredragande utses inom samma politiska grupp i utskottet, i förekommande fall i enlighet med förfarandet i punkt 3.

Artikel 62

Arbetsgrupper i utskotten

1.

Utskott får efter godkännande av presidiet tillsätta arbetsgrupper när detta är befogat. Även medlemmar i andra utskott kan ingå i dessa.

2.

En medlem av en arbetsgrupp som är förhindrad att delta i ett sammanträde kan låta sig ersättas av en ledamot eller en suppleant från sin egen politiska grupp som är uppförd på listan över ersättare i den aktuella arbetsgruppen. Om det inte går att få tag på en ersättare från denna lista, får medlemmen ersättas av en annan ledamot eller suppleant från sin egen politiska grupp.

3.

Varje arbetsgrupp får bland sina medlemmar utse en ordförande och en vice ordförande.

4.

Arbetsgrupperna får anta slutsatser som de lägger fram för sina utskott.

Artikel 63

Föredragandenas sakkunniga

1.

Varje föredragande kan bistås av en sakkunnig.

2.

Föredragandenas sakkunniga och de sakkunniga som bjudits in av utskottet kan få sina kostnader för resa och uppehälle ersatta.

3.

Sakkunniga företräder inte kommittén och kan inte uttala sig på kommitténs vägnar.

Artikel 64

Beslutsmässighet

1.

Ett utskott är beslutsmässigt när mer än hälften av dess medlemmar är närvarande.

2.

Beslutsmässighet kan kontrolleras på begäran av en medlem på villkor att minst sex medlemmar stöder denna begäran. Förutsatt att ingen begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras är omröstningsresultat giltiga oavsett antal närvarande. Ordföranden får avbryta ett utskottssammanträde i högst 10 minuter innan beslutsmässigheten kontrolleras. Medlemmar som har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras men som inte längre befinner sig i sammanträdeslokalen ska betraktas som närvarande när räkningen genomförs. Om färre än tio medlemmar är närvarande får ordföranden konstatera att beslutsmässighet inte föreligger.

3.

Om det konstateras att beslutsmässighet inte föreligger, får utskottet behandla de punkter på dagordningen som inte kräver omröstning samt skjuta upp diskussion och omröstning om de återstående punkterna till nästa sammanträde. Alla beslut som har fattats eller omröstningar som har genomförts vid sammanträdet innan beslutsmässigheten kontrollerades ska fortfarande vara giltiga.

Artikel 65

Omröstning

Beslut ska fattas med majoritet av de avgivna rösterna. Bestämmelserna i artikel 22.2 ska tillämpas.

Artikel 66

Ändringsförslag

1.

Ändringsförslag måste lämnas in före klockan 15 nio arbetsdagar före sammanträdesdagen. Denna tidsgräns kan i undantagsfall ändras av ordföranden.

Ändringsförslag på utskottsnivå får läggas fram endast av medlemmar av det berörda utskottet eller av andra medlemmar eller suppleanter med vederbörligt mandat enligt bestämmelserna i artikel 5.2. Även suppleanter utan vederbörligt mandat får lämna in ändringsförslag, men då endast avseende det dokument som de är föredragande för.

Ändringsförslag till ett utskottssammanträde får lämnas in endast av detta utskotts medlemmar eller av en annan medlem eller suppleant med vederbörligt mandat som ersättare. Ändringsförslag betraktas som giltiga om de har lämnats in enligt gällande bestämmelser av en ledamot eller suppleant innan han eller hon förlorar sitt mandat som ledamot respektive suppleant i kommittén eller innan rösträtten överlåts eller dras tillbaka.

Ändringsförslagen ska översättas med prioritet och översändas till föredraganden så att denne kan lämna in sina föredragandens ändringsförslag till generalsekretariatet minst tre arbetsdagar innan sammanträdet inleds. Föredragandens ändringsförslag bör uttryckligen anknyta till ett eller flera av de ändringsförslag som åsyftas i första stycket. Dessa föredragandens ändringsförslag kommer att finnas tillgängliga i elektronisk form så snart de har översatts och måste senast när sammanträdet inleds distribueras i tryckt form.

Även bestämmelserna i artikel 24.1–6 är tillämpliga.

2.

Omröstningen om ändringsförslagen följer punktnumreringen i det aktuella utkastet till yttrande.

3.

Den slutliga omröstningen ska avse texten som helhet, oavsett om denna har ändrats. Om ett yttrande inte får en majoritet av rösterna, ska utskottet fatta beslut om att antingen

lägga fram yttrandeutkastet på nytt för diskussion och antagande, med de ändringar som antagits i utskottet, i enlighet med bestämmelserna i artikel 54,

utse en ny föredragande och därmed inleda arbetet med att utarbeta ett nytt yttrande, eller

avstå från att utarbeta yttrandet.

4.

När utskottet har antagit utkastet till yttrande ska ordföranden överlämna detta till kommitténs ordförande.

Artikel 67

Beslut att inte utarbeta ett yttrande

1.

Om det ansvariga utskottet finner att en remiss enligt artikel 41 a inte berör några regionala eller lokala angelägenheter eller saknar politisk betydelse, får det besluta att inte utarbeta ett yttrande. Generalsekreteraren ska informera de berörda EU-institutionerna om beslutet.

2.

När det berörda utskottet anser att en remiss som inkommit i enlighet med artikel 41 a är viktig, men där det av prioriteringsskäl och/eller på grund av att relevanta yttranden nyligen redan har antagits inte anses vara nödvändigt med något nytt yttrande, får det berörda utskottet besluta att inte utarbeta något yttrande. I sådana fall kan kommittén besluta att svara EU-institutionerna genom ett motiverat beslut om att inte utarbeta något yttrande i form av en skrivelse undertecknad av kommitténs ordförande. Skrivelsen ska utarbetas av ordföranden för det ansvariga utskottet i samråd med föredragandena för de tidigare yttrandena i samma ärende.

Artikel 68

Skriftligt förfarande

1.

Under exceptionella omständigheter kan ordföranden för ett utskott tillämpa skriftligt förfarande för att få ett beslut beträffande utskottets arbetssätt antaget.

2.

Ordföranden ska då skicka förslaget till beslut till medlemmarna med uppmaning att inom tre arbetsdagar skriftligen inkomma med eventuella invändningar.

3.

Beslutet ska anses ha antagits om det inte inkommer invändningar från minst sex medlemmar.

Artikel 69

Bestämmelser som är tillämpliga på utskotten

Artiklarna 11, 12.2, 17.1–3 och 20 är tillämpliga på motsvarande sätt.

KAPITEL 6

Regionkommitténs administration

Artikel 70

Generalsekretariatet

1.

Kommittén ska biträdas av ett generalsekretariat.

2.

Generalsekretariatet leds av en generalsekreterare.

3.

Efter förslag från generalsekreteraren ska presidiet organisera generalsekretariatet på ett sådant sätt att det kan säkerställa att Regionkommittén och dess organ fungerar på bästa sätt och bistå ledamöterna i utövandet av deras mandat. Generalsekretariatets service till ledamöterna, de nationella delegationerna, de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna ska fastställas i samband med detta.

4.

Generalsekretariatet ska utarbeta protokoll från överläggningarna i Regionkommitténs organ.

Artikel 71

Generalsekreteraren

1.

Generalsekreteraren ska vara ansvarig för genomförandet av de beslut som presidiet eller ordföranden fattar med stöd av denna arbetsordning och av gällande rättsliga bestämmelser. Generalsekreteraren ska delta med rådgivande röst vid presidiets sammanträden och föra protokoll.

2.

I tjänsteutövningen är generalsekreteraren underställd ordföranden, som företräder presidiet. Generalsekreteraren ska varje år ställa en rapport om sin verksamhet som delegerad utanordnare till presidiets förfogande samt lägga fram en sammanfattning av denna rapport för eventuell diskussion.

Artikel 72

Tillsättning av generalsekreteraren

1.

Presidiet tillsätter generalsekreteraren genom beslut med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna och efter fastställande av beslutsmässighet enligt artikel 38.2 första meningen.

2.

Generalsekreteraren ska tillsättas för en femårsperiod. De närmare villkoren i hans eller hennes anställningskontrakt ska fastställas av presidiet i enlighet med artikel 2 och motsvarande bestämmelser i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

Generalsekreterarens mandat får förnyas en gång för en period på högst fem år.

Generalsekreterarens funktioner ska i händelse av frånvaro eller förhinder utövas av en direktör som utses av presidiet.

3.

De befogenheter som delegerats till den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen ska i fråga om generalsekreteraren utövas av presidiet.

Artikel 73

Tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda

1.

De befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen ska utövas enligt följande:

I fråga om tjänstemän i graderna 5–12 i tjänstegrupp AD samt i tjänstegrupp AST, av generalsekreteraren.

I fråga om övriga tjänstemän, av presidiet efter förslag från generalsekreteraren.

2.

De befogenheter som tillkommer den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen ska utövas:

I fråga om tillfälligt anställda i graderna 5–12 i tjänstegrupp AD samt i tjänstegrupp AST, av generalsekreteraren.

I fråga om övrig tillfälligt anställd personal, av presidiet efter förslag från generalsekreteraren.

I fråga om tillfälligt anställd personal i ordförandens eller förste vice ordförandens kansli:

I fråga om graderna 5–12 i tjänstegrupp AD samt i tjänstegrupp AST, av generalsekreteraren på förslag från ordföranden.

I fråga om övriga grader i tjänstegrupp AD, av presidiet efter förslag från ordföranden.

Tillfälligt anställda tjänstemän i ordförandens eller förste vice ordförandens kansli tillsätts för perioden fram till slutet av ordförandens eller förste vice ordförandens mandatperiod.

I fråga om kontraktsanställda, särskilda rådgivare och lokalanställda: av generalsekreteraren i enlighet med anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

3.

Presidiet och generalsekreteraren kan delegera de befogenheter som tillkommer dem enligt denna artikel.

I delegeringsakterna fastställs omfattningen av och gränserna för de befogenheter som delegerats, tidsperioden för delegeringen samt huruvida de personer till vilka befogenheterna delegerats har rätt att vidaredelegera dessa.

Artikel 74

Stängda dörrar

Presidiet ska sammanträda inom stängda dörrar när det fattar beslut enligt artiklarna 72 och 73.

Artikel 75

Budget

1.

Kommittén för administrativa och finansiella frågor ska lägga fram den preliminära beräkningen av inkomster och utgifter för följande budgetår för presidiet. Presidiet ska lägga fram beräkningen för plenarförsamlingen för beslut.

Ordföranden ska, efter samråd med ordförandekonferensen, för presidiet lägga fram de övergripande strategiska riktlinjer som ska presenteras för kommittén för administrativa och finansiella frågor inför utarbetandet av budgeten för år n+2.

2.

Plenarförsamlingen ska anta beräkningen av inkomster och utgifter och översända den till kommissionen, rådet och Europaparlamentet i så god tid att tidsfristerna i budgetförordningen kan hållas.

3.

Regionkommitténs ordförande ska efter att ha hört kommittén för administrativa och finansiella frågor genomföra eller låta genomföra budgeten inom ramen för de interna regler som fastställts av presidiet. Ordföranden ska utöva denna funktion i enlighet med budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget.

AVDELNING III

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Samarbete, översändande och offentliggörande

Artikel 76

Samarbetsavtal

Presidiet får på generalsekreterarens förslag sluta samarbetsavtal som syftar till att underlätta utövandet av kommitténs befogenheter inom ramen för fördragen eller till att förbättra dess politiska samarbete.

Artikel 77

Översändande och offentliggörande av yttranden och resolutioner

1.

Kommitténs yttranden ska, liksom meddelanden om tillämpning av ett förenklat förfarande i enlighet med artikel 27 eller om att inte utarbeta ett yttrande i enlighet med artikel 67, översändas till rådet, kommissionen och Europaparlamentet. De ska liksom resolutioner översändas genom ordförandens försorg.

2.

Kommitténs yttranden och resolutioner ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

KAPITEL 2

Öppenhet, insyn och redovisning av ledamöternas ekonomiska intressen

Artikel 78

Allmänhetens tillgång till handlingar

1.

Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till kommitténs handlingar i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av de principer, villkor och gränser som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 och i enlighet med de särskilda bestämmelser som fastställs av kommitténs presidium. Om möjligt ska även andra fysiska eller juridiska personer beredas tillgång till kommitténs handlingar på samma sätt.

2.

Kommittén ska upprätta ett register över handlingarna. Presidiet utfärdar de interna bestämmelserna om hur tillgång till handlingarna ska arrangeras och fastställer förteckningen över de dokument som ska vara direkt åtkomliga.

Artikel 79

Redovisning av ledamöternas ekonomiska intressen

I samband med att ledamöterna inleder sitt uppdrag i kommittén ska de redovisa sina ekonomiska intressen utifrån den mall som presidiet antagit. Redovisningen ska vara tillgänglig för allmänheten, och ledamöterna ansvarar för att den hålls uppdaterad.

KAPITEL 3

Språkanvändning

Artikel 80

Bestämmelser om tolkning

I möjligaste mån ska medel ställas till förfogande för att underlätta tillämpningen av följande principer med avseende på språkanvändning vid tolkning:

a)

Kommitténs debatter ska vara tillgängliga på de officiella språken, om inte presidiet beslutar något annat.

b)

Samtliga ledamöter ska ha rätt att hålla sina anföranden vid plenarsessioner på det officiella språk de önskar. Anföranden på ett av de officiella språken ska simultantolkas till övriga officiella språk och till varje annat språk som presidiet anser nödvändigt. Detta ska också tillämpas på de språk för vilka denna möjlighet har beviljats i enlighet med administrativa överenskommelser som kommittén har ingått med olika medlemsstater.

c)

Vid presidie-, utskotts- och arbetsgruppsmöten ska tolkning finnas tillgänglig från och till de språk som används av de ledamöter som bekräftat att de kommer att delta i sammanträdet.

KAPITEL 4

Observatörer

Artikel 81

Observatörer

1.

Om ett fördrag om en stats anslutning till Europeiska unionen har undertecknats kan ordföranden, efter att presidiet gett sitt samtycke, uppmana anslutningsstatens regering att utse ett antal observatörer som motsvarar den aktuella statens framtida antal platser i kommittén.

2.

Observatörerna ska helt eller delvis delta i kommitténs överläggningar i avvaktan på anslutningsfördragets ikraftträdande och ha rätt att uttala sig i kommitténs organ.

De ska inte ha rösträtt och inte heller vara valbara för poster inom kommittén. Deras deltagande ska inte ha någon rättslig inverkan på kommitténs överläggningar.

3.

Dessa observatörer ska i lika stor utsträckning som kommittéledamöterna ha rätt att använda kommitténs resurser och få ersättning för kostnader som de åsamkas i sin egenskap av observatörer, inom gränserna för de finansiella medel som anslagits under motsvarande rubrik för detta syfte.

KAPITEL 5

Bestämmelser om arbetsordningen

Artikel 82

Revidering av arbetsordningen

1.

Plenarförsamlingen får med en majoritet av medlemmarna besluta om en fullständig eller partiell översyn av denna arbetsordning.

2.

Plenarförsamlingen ska då tillsätta en tillfällig kommitté med uppgift att utarbeta en rapport och ett utkast till ny text som ska ligga till grund för antagandet av nya regler av en majoritet av medlemmarna. De nya bestämmelserna träder i kraft dagen efter det att de har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 83

Presidiets anvisningar

Presidiet kan fastställa anvisningar för tillämpningen av denna arbetsordning, med beaktande av bestämmelserna i denna.

Artikel 84

Arbetsordningens ikraftträdande

Denna arbetsordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.