ISSN 1977-0820

doi:10.3000/19770820.L_2014.057.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 57

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

57 årgången
27 februari 2014


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 182/2014 av den 17 december 2013 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet

1

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 183/2014 av den 20 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag med avseende på tekniska tillsynsstandarder för att specificera beräkningen av specifika och allmänna kreditriskjusteringar ( 1 )

3

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 184/2014 av den 25 februari 2014 om fastställande av villkoren för det elektroniska systemet för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden och om antagande av nomenklaturen för insatskategorier för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden inom målet Europeiskt territoriellt samarbete i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete

7

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 185/2014 av den 26 februari 2014 om rättelse av den bulgariska språkversionen av förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen ( 1 )

21

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 186/2014 av den 26 februari 2014 om ändring av förordning (EU) nr 823/2012 vad gäller det datum då godkännandeperioden löper ut för de verksamma ämnena etoxisulfuron, oxadiargyl och warfarin ( 1 )

22

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 187/2014 av den 26 februari 2014 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet metiokarb ( 1 )

24

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 188/2014 av den 26 februari 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

27

 

 

BESLUT

 

 

2014/106/EU

 

*

Europeiska centralbankens beslut av den 20 december 2013 om ackrediteringsförfaranden för tillverkare av skyddade euroobjekt och euroobjekt och om ändring av beslut ECB/2008/3 (ECB/2013/54)

29

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

27.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 57/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 182/2014

av den 17 december 2013

om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008 (1), särskilt artikel 10.4, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 9.1 i förordning (EU) nr 978/2012 fastställs särskilda kriterier för beviljande av tullförmåner inom ramen för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (nedan kallad den särskilda stimulansordningen) till ett ansökande land. Landet bör i detta sammanhang anses vara sårbart. Landet bör ha ratificerat alla de konventioner som förtecknas i bilaga VIII till den förordningen, och de berörda övervakningsorganen bör i sina senaste slutsatser inte ha påtalat någon allvarlig brist när det gäller genomförandet av dessa konventioner. Landet bör inte när det gäller någon av de berörda konventionerna ha lämnat någon reservation som är förbjuden enligt någon av dessa konventioner eller som uteslutande enligt artikel 9 i förordning (EU) nr 978/2012 är att anse som oförenlig med den konventionens mål och syfte. Det bör utan förbehåll godkänna de rapporteringskrav som finns i konventionerna och ge de bindande åtaganden som avses i artikel 9.1 d, e och f i förordning (EU) nr 978/2012.

(2)

Ett förmånsland inom det allmänna preferenssystemet som vill omfattas av den särskilda stimulansordningen måste lämna in en ansökan med uttömmande uppgifter om ratificeringen av de berörda konventionerna, sina reservationer och de invändningar mot dessa reservationer som gjorts av de andra parterna i konventionen samt sina bindande åtaganden.

(3)

Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om fastställande och ändring av bilaga III, så att den särskilda stimulansordningen kan beviljas genom att det ansökande landet förs in i förteckningen över förmånsländer inom den särskilda stimulansordningen.

(4)

Kommissionen har tagit emot ansökningar från Republiken El Salvador, Republiken Guatemala och Republiken Panama.

(5)

Kommissionen har prövat ansökningarna i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 978/2012 och anser att länderna uppfyller kriterierna. Därför bör de omfattas av den särskilda stimulansordningen från och med den här förordningens ikraftträdande, och bilaga III till förordning (EU) nr 978/2012 bör ändras i enlighet med detta.

(6)

Kommissionen kommer att övervaka hur förmånsländernas ratificering och genomförande i praktiken av de berörda konventionerna framskrider samt övervaka deras samarbete med de berörda övervakningsorganen, i enlighet med artikel 13.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Följande länder och deras alfabetiska kod ska införas i kolumnerna B respektive A i bilaga III till förordning (EU) nr 978/2012:

”El Salvador

SV

Guatemala

GT

Panama

PA”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 303, 31.10.2012, s. 1.


27.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 57/3


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 183/2014

av den 20 december 2013

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag med avseende på tekniska tillsynsstandarder för att specificera beräkningen av specifika och allmänna kreditriskjusteringar

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 110.4 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr 575/2013 definierar kreditriskjusteringar som det belopp allmänna och specifika reserveringar för kreditförluster som har tagits upp i institutets finansiella rapporter i enlighet med den gällande redovisningsramen, men fastställer inte specifika regler för fastställande av vad som utgör specifika och allmänna kreditriskjusteringar.

(2)

Regler bör tillhandahållas när det gäller specifikationen av de belopp som behöver inbegripas i beräkningen av kreditriskjusteringar som återspeglar förluster som uteslutande följer av kreditrisker. Beräkningen av kreditriskjusteringar för fastställande av kapitalbaskrav bör begränsas till belopp som har minskat institutets kärnprimärkapital.

(3)

Förluster som uteslutande är en följd av kreditrisker som redovisas i enlighet med tillämplig redovisningsram under det innevarande räkenskapsåret bör redovisas som kreditriskjusteringar, förutsatt att institutet redovisar effekten i kärnprimärkapitalet. Detta gäller situationer då det förekommer nedskrivningar under loppet av ett räkenskapsår, trots delårsöverskott totalt sett under året eller totalöverskott vid årets slut, som inte är godkända i enlighet med artikel 26.2 i förordning (EU) nr 575/2013 och som skulle påverka exponeringsvärden eller supplementärkapitalet tidigare än det skulle påverka kärnprimärkapitalet om de erkändes som kreditriskjusteringar. För tillfälliga förluster enligt vad som fastställs i artikel 36.1 i förordning (EU) nr 575/2013 behövs inte en sådan justering om förlusterna för det innevarande räkenskapsåret enligt den artikeln omedelbart dras av från kärnprimärkapitalet.

(4)

I vissa bestämmelser om kreditriskjusteringar i förordning (EU) nr 575/2013 hänvisas det uttryckligen till poster utanför balansräkningen. När en sådan åtskillnad inte görs gäller de berörda bestämmelserna både poster inom och utanför balansräkningen.

(5)

Bestämmelser bör fastställas för att täcka förluster som uteslutande följer av kreditrisker som är erkända i den tillämpliga redovisningsramen genom vilka ett instituts kärnprimärkapital har minskats. Dessa bestämmelser bör täcka nedskrivningar och värdejusteringar för finansiella tillgångar eller avsättningar för poster utanför balansräkningen, om dessa återspeglar förluster som uteslutande följer av kreditrisk och förutsatt att de tas upp i resultatredovisningen enligt den tillämpliga redovisningsramen. Om förlusterna gäller finansiella instrument som värderas till verkligt värde, bör dessa bestämmelser också täcka belopp som redovisas som nedskrivningar enligt den tillämpliga redovisningsramen eller liknande gjorda justeringar förutsatt att de återspeglar förluster som följer av en försämring eller minskning av en tillgångs eller en tillgångsportföljs kreditkvalitet. Det är inte lämpligt att på detta stadium reglera andra belopp som inte är en nedskrivning av ett finansiellt instrument enligt den tillämpliga redovisningsramen eller som inte återspeglar en princip av liknande slag, även om sådana ändringar skulle kunna inbegripa en kreditriskkomponent.

(6)

För att se till att beräkningen är heltäckande måste varje belopp av betydelse för de ändamål som förtecknas i artikel 110.4 första stycket i förordning (EU) nr 575/2013 hänföras antingen till beräkningen av allmänna kreditriskjusteringar (allmänna kreditriskjusteringar) eller till beräkningen av specifika kreditriskjusteringar (specifika kreditriskjusteringar).

(7)

Vid identifieringen av de belopp som kan tas med i beräkningen av specifika kreditriskjusteringar är det enda kriterium som föreskrivs i förordning (EU) nr 575/2013 att kreditriskjusteringar enligt artikel 62 c i den förordningen inte får inbegripas i supplementärt kapital enligt schablonmetoden för kreditrisk. Därför behöver åtskillnaden av belopp som ska inbegripas i beräkningen av specifika kreditriskjusteringar eller allmänna kreditriskjusteringar göras i överensstämmelse med kriterierna för att identifiera vad som kan inbegripas i supplementärt kapital.

(8)

Förordning (EU) nr 575/2013 genomför Baselkommitténs internationellt överenskomna standarder om banktillsyn ”det tredje internationella regleringsramverket för banker” (2) (nedan kallat Basel III). De tillämpliga reglerna för kreditriskjusteringar bör därför vara förenliga med Basel-ramverket som föreskriver att ett av kriterierna för åtskillnaden mellan kreditriskjusteringar och specifika kreditriskjusteringar måste vara att allmänna avsättningar eller allmänna reserveringar för kreditrisker är ”fritt tillgängliga för att täcka förluster som därefter uppkommer”. Enligt Basel III är avsättningar eller reserveringar för kreditrisker som innehas för framtida och för för närvarande oidentifierade förluster fritt tillgängliga för att täcka förluster som härrör från kreditrisker som därefter materialiseras och är därför kvalificerade att inbegripas i supplementärkapitalet. Dessutom bör belopp som inbegrips i allmänna kreditriskjusteringar vara helt tillgängliga vad gäller tidpunkter eller belopp för att täcka sådana förluster, åtminstone vid nedläggning, där kapital kan absorbera förluster i händelse av insolvens innan insättare förlorar några pengar.

(9)

Det bör vara möjligt att tillämpa reglerna på detta område oberoende av den tillämpliga redovisningsramen. För att göra det möjligt för institut att göra åtskillnad mellan specifika kreditriskjusteringar och allmänna kreditriskjusteringar på ett gemensamt sätt bör kriterierna för hur kreditriskförluster ska behandlas inom en tillämplig redovisningsram för varje typ av kreditriskjusteringar tillhandahållas. Medan behandlingen av förluster som uteslutande följer av kreditrisk som erkänns enligt tillämpliga redovisningsramar är beroende av att de kriterierna är uppfyllda, bör huvuddelen av de beloppen normalt klassificeras som specifika kreditriskjusteringar med hänsyn till den restriktiva arten av kriterierna för allmänna kreditriskjusteringar.

(10)

Internationella redovisningsstandarder är föremål för översyner, vilket kan göra att det blir nödvändigt att ändra kriterierna för åtskillnad mellan specifika kreditriskjusteringar och allmänna kreditriskjusteringar. Mot bakgrund av pågående diskussioner, särskilt med avseende på nedskrivningsmodeller, förefaller det för tidigt att förutse den modellen i kreditriskjusteringskriterier.

(11)

Förordning (EU) nr 575/2013 kräver att specifika kreditriskjusteringar identifieras i en enskild exponering. Det är därför nödvändigt att besluta om hur specifika kreditriskjusteringar ska behandlas för att återspegla förluster som följer av kreditrisken för en hel grupp av exponeringar. Vidare är det nödvändigt att bestämma för vilken eller vilka exponeringar i gruppen och i vilken utsträckning specifika kreditriskjusteringar ska redovisas. Tilldelningen av delar av detta belopp från sådana specifika kreditriskjusteringar till exponeringar i gruppen måste göras i proportion till de riskvägda exponeringsbeloppen. För detta ändamål bör exponeringsvärdena fastställas utan att man beaktar några specifika kreditriskjusteringar.

(12)

För att bestämma fallissemang enligt artikel 178.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 är det nödvändigt att inbegripa enbart specifika kreditriskjusteringar som görs individuellt för en enstaka exponering eller en enstaka gäldenär och inte inbegripa specifika kreditriskjusteringar som görs för hela grupper av exponeringar. I specifika kreditriskjusteringar som görs för hela grupper av exponeringar identifieras inte gäldenärer för exponeringar som tillhör sådana grupper för vilka ett fallissemang anses ha inträffat. I synnerhet är förekomsten av specifika kreditriskjusteringar för en grupp av exponeringar inte ett tillräckligt skäl att dra slutsatsen att fallissemang har inträffat för varje gäldenär eller exponering som tillhör den gruppen.

(13)

Det är nödvändigt för institut att kunna visa hur kriterierna för att göra åtskillnad mellan specifika kreditriskjusteringar och allmänna kreditriskjusteringar används inom ramen för den tillämpliga redovisningsramen. Institut bör därför dokumentera den processen.

(14)

Denna förordning bygger på det förslag till tekniska standarder för tillsyn som Europeiska bankmyndigheten har överlämnat till kommissionen.

(15)

Europeiska bankmyndigheten har i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (3) genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska standarder för tillsyn som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav och begärt ett yttrande från bankintressentgruppen, som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1093/2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Identifiering av allmänna och specifika kreditriskjusteringar för tillämpningen av artiklarna 111, 159, 166, 167, 168, 178, 246 och 266 i förordning (EU) nr 575/2013

1.   Vid tillämpningen av denna förordning ska de belopp som måste inbegripas i ett instituts beräkning av allmänna och specifika kreditriskjusteringar vara lika med alla belopp med vilka ett instituts kärnprimärkapital har minskats för att återspegla förluster uteslutande till följd av kreditrisk enligt den tillämpliga redovisningsramen och som redovisats som sådana i resultatredovisningen, oberoende av om de är en följd av nedskrivningar, värdejusteringar eller avsättningar för poster utanför balansräkningen. Alla resulterande belopp enligt det första stycket som har redovisats under räkenskapsåret får endast inbegripas i beräkningen av allmänna och specifika kreditriskjusteringar om de respektive beloppen har dragits av från ett instituts kärnprimärkapital, antingen i enlighet med artikel 36.1 i förordning (EU) nr 575/2013 eller, i händelse av delårsöverskott eller årsöverskott som inte har godkänts i enlighet med artikel 26.2 i den förordningen, genom motsvarande omedelbara minskning av kärnprimärkapitalet för fastställandet av kapitalbasen.

2.   De belopp som det hänvisas till i punkt 1 ska inbegripas i institutets beräkning av allmänna kreditriskjusteringar (allmänna kreditriskjusteringar) om de uppfyller båda följande kriterier:

a)

De är fria och fullt tillgängliga vad gäller tidpunkt och belopp för att täcka kreditriskförluster som ännu inte har uppkommit.

b)

De återspeglar kreditriskförluster för en grupp av exponeringar för vilka institutet vid den aktuella tidpunkten inte har några bevis för att en förlust har uppkommit.

3.   Alla andra belopp som det hänvisas till i punkt 1 ska inbegripas i beräkningen av specifika kreditriskjusteringar (specifika kreditriskjusteringar).

4.   Förutsatt att kriterierna i punkt 2 är uppfyllda ska institutet alltid inkludera följande förluster i beräkningen av allmänna kreditriskjusteringar:

a)

Förluster som redovisas för att täcka högre genomsnittlig portföljförlust under de senaste åren även om det vid den aktuella tidpunkten inte finns några bevis för förluster som stöder den förlustnivå som observerats i det förflutna.

b)

Förluster för vilka institutet inte är medvetet om någon kreditförsämring för en grupp av exponeringar men där en viss grad av utebliven betalning är statistiskt trolig utifrån tidigare erfarenheter.

5.   Institutet ska alltid inkludera följande förluster i beräkningen av specifika kreditriskjusteringar som det hänvisas till i punkt 3:

a)

Förluster som tas upp i resultatredovisningen för instrument som värderas till verkligt värde som representerar kreditrisknedskrivningar enligt den tillämpliga redovisningsramen.

b)

Förluster till följd av aktuella eller tidigare händelser som påverkar en betydande enstaka exponering eller exponeringar som inte var för sig är betydande och som bedöms individuellt eller kollektivt.

c)

Förluster för vilka den historiska erfarenheten, justerad på grundval av aktuella observerbara uppgifter, anger att förlusten har uppkommit men institutet vet ännu inte vilken enstaka exponering som har lidit förlusterna.

Artikel 2

Tilldelning av specifika kreditriskjusteringar för en grupp exponeringar till exponeringarna inom gruppen

1.   När en specifik kreditriskjustering avspeglar förluster avseende en grupp av exponeringar ska instituten tilldela den specifika kreditriskjusteringen till alla enstaka exponeringar i den gruppen i proportion till de riskvägda exponeringarna. För det ändamålet ska exponeringsvärdena fastställas utan beaktande av några specifika kreditriskjusteringar.

2.   För den behandling av förväntade förlustbelopp som avses i artikel 159 i förordning (EU) nr 575/2013 för en grupp av ej fallerande exponeringar ska instituten inte vara skyldiga att hänföra en specifik kreditriskjustering till de enstaka exponeringarna i gruppen.

3.   När en specifik kreditriskjustering avser en grupp av exponeringar för vilka kapitalbaskraven för kreditrisk beräknas delvis enligt schablonmetoden och delvis enligt internmetoden, ska institutet hänföra den specifika kreditriskjusteringen till den grupp av exponeringar som täcks av vardera metoden i proportion till de riskvägda exponeringsbeloppen för gruppen innan institutet tillämpar de åtgärder som det hänvisas till i punkterna 1 och 2. För det ändamålet ska exponeringsvärdena bestämmas utan beaktande av några specifika kreditriskjusteringar.

4.   När specifika kreditriskjusteringar hänförs till exponeringar ska instituten se till att inte samma andel hänförs två gånger till olika exponeringar.

Artikel 3

Beräkning av kreditriskjusteringar för att fastställa exponeringsvärdet enligt artiklarna 111, 166, 167, 168, 246 och 266 i förordning (EU) nr 575/2013

För att fastställa exponeringsvärdet enligt artiklarna 111, 166–168, 246 och 266 i förordning (EU) nr 575/2013 ska institut beräkna specifika riskkreditjusteringar avseende en exponering som beloppen för specifika kreditriskjusteringar för den enstaka exponeringen eller som beloppen för specifika kreditriskjusteringar som institutet har hänfört till den exponeringen enligt artikel 2.

Artikel 4

Beräkning av allmänna och specifika kreditriskjusteringar för behandlingen av förväntade förlustbelopp enligt artikel 159 i förordning (EU) nr 575/2013

1.   För behandlingen av förväntade förlustbelopp enligt artikel 159 i förordning (EU) nr 575/2013 ska institut beräkna de totala allmänna kreditriskjusteringar som avser de exponeringar som ingår i behandlingen av förväntade förlustbelopp som summan av de beloppen, identifierade som allmänna kreditriskjusteringar enligt artikel 1 i denna förordning, som institutet har tilldelat enligt artikel 110.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

2.   För behandlingen av förväntade förlustbelopp enligt artikel 159 i förordning (EU) nr 575/2013 ska beräkningen av totala specifika kreditriskjusteringar som avser exponeringarna inkluderade i behandlingarna av förväntade förlustbelopp utgöra summan av beloppen i punkterna a och b, exklusive nödlidande exponeringar:

a)

Belopp som identifieras som specifika kreditriskjusteringar enligt artikel 1 och som avser kreditrisken för en enstaka exponering.

b)

Belopp som identifieras som specifika kreditriskjusteringar enligt artikel 1 som avser kreditrisken för en grupp av exponeringar och som har hänförts enligt artikel 2.

3.   De totala specifika kreditriskjusteringarna avseende en fallerande exponering ska beräknas som summan av alla belopp för specifika kreditriskjusteringar för den enstaka exponeringen, eller som de belopp för specifika kreditriskjusteringar som institutet har hänfört till den exponeringen enligt artikel 2.

Artikel 5

Beräkning av specifika kreditriskjusteringar för krav på egna medel för fastställandet av fallissemang enligt artikel 178 i förordning (EU) nr 575/2013

För fastställande av fallissemang enligt artikel 178 i förordning (EU) nr 575/2013 ska specifika kreditriskjusteringar beräknas som beloppen för specifika kreditriskjusteringar avseende kreditrisken för en enstaka exponering eller en enstaka gäldenär.

Artikel 6

Dokumentation

Instituten ska dokumentera identifieringen och beräkningen av allmänna kreditriskjusteringar och specifika kreditriskjusteringar.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2)  http://www.bis.org/publ/bcbs189_dec2010.pdf

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om upprättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).


27.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 57/7


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 184/2014

av den 25 februari 2014

om fastställande av villkoren för det elektroniska systemet för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden och om antagande av nomenklaturen för insatskategorier för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden inom målet Europeiskt territoriellt samarbete i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (1), särskilt artikel 74.4,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete (2), särskilt artikel 8.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

Bestämmelserna i denna förordning hänger nära samman med varandra, eftersom de alla rör aspekter av utarbetandet av operativa program inom målen Investering för tillväxt och sysselsättning respektive Europeiskt territoriellt samarbete. För att säkerställa överensstämmelsen mellan bestämmelserna, som bör träda i kraft samtidigt, och för att det ska vara enkelt för invånarna i unionen att få överblick över och åtkomst till dem är det önskvärt att ta med bestämmelser om insatskategorier för målet Europeiskt territoriellt samarbete i denna genomförandeakt, eftersom förfarandet för samråd med den samordningskommitté för de europeiska struktur- och investeringsfonderna som inrättats i enlighet med artikel 150.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 är samma som för övriga bestämmelser som omfattas av denna genomförandeakt, medan insatskategorierna för målet Investering för tillväxt och sysselsättning omfattas av ett annat förfarandet.

(2)

I enlighet med artikel 74.4 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska allt officiellt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen ske via ett elektroniskt system för datautbyte. De villkor som systemet måste uppfylla bör därför fastställas.

(3)

Förfarandet för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen bör betraktas separat från förfarandena för informationsutbyte mellan stödmottagarna och behöriga myndigheter i enlighet med artikel 122.3 i förordning (EU) nr 1303/2013, vilka omfattas av en annan genomförandeakt. För att garantera en högre kvalitet på informationen om genomförandet av de operativa programmen, ett mer användbart system och en förenkling måste man fastställa grundläggande krav på form och syfte för den information som ska utväxlas.

(4)

Det är nödvändigt att fastställa principer och regler för driften av systemet, när det gäller att avgöra vilken part som är ansvarig för att ladda upp dokument och att uppdatera dem.

(5)

För att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna och kommissionen och samtidigt säkerställa ett effektivt elektroniskt informationsutbyte bör tekniska krav fastställas för systemet.

(6)

Medlemsstaterna och kommissionen bör också ha möjlighet att mata in och föra över information på två olika sätt som ska fastställas. Regler bör också införas för när force majeure hindrar användningen av det elektroniska systemet för datautbyte, så att både medlemsstaterna och kommissionen kan fortsätta att utväxla information på annat sätt.

(7)

Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa att överföringen av information genom det elektroniska systemet för datautbyte sker på ett säkert sätt, för att garantera att uppgifterna är tillgängliga, fullständiga, autentiska, sekretesskyddade och oavvisliga. Därför bör säkerhetsregler fastställas.

(8)

Denna förordning bör respektera de grundläggande rättigheterna och principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till skydd av personuppgifter. Denna förordning bör därför tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer. För de personuppgifter som behandlas av medlemsstaterna gäller Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (3). För behandlingen av personuppgifter vid unionens institutioner och organ och den fria rörligheten för sådana uppgifter gäller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (4).

(9)

I enlighet med artikel 8.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1299/2013 måste man fastställa gemensamma insatskategorier för programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, för att göra det möjligt för medlemsstaterna att lämna in enhetliga uppgifter till kommissionen om den planerade användningen av medlen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf), uppgifter om sammanlagda anslag och utgifter för Eruf per kategori samt uppgifter om antalet insatser under ett programs ansökningsperiod. Syftet är att göra det möjligt för kommissionen att på lämpligt sätt informera unionens övriga institutioner och allmänheten om användningen av Eruf.

(10)

För att man snabbt ska kunna genomföra de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med artikel 150.3 första stycket i förordning (EU) nr 1303/2013, eftersom den samordningskommitté för de europeiska struktur- och investeringsfonderna som inrättats i enlighet med artikel 150.1 i den förordningen har yttrat sig.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Tillämpningsföreskrifter för förordning (EU) nr 1303/2013 när det gäller ESI-fonderna

ELEKTRONISKT SYSTEM FÖR DATAUTBYTE

(Bemyndigande enligt artikel 74.4 i förordning (EU) nr 1303/2013)

Artikel 1

Inrättande av ett elektroniskt system för datautbyte

Kommissionen ska inrätta ett elektroniskt system för datautbyte för allt officiellt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Artikel 2

Innehåll i det elektroniska systemet för datautbyte

1.   Det elektroniska systemet för datautbyte (nedan kallat SFC2014) ska innehålla åtminstone de uppgifter som anges i de mallar och format som fastställts i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) nr 1299/2013, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (5) och den framtida unionsrättsakten om fastställande av villkoren för ekonomiskt stöd till havs- och fiskepolitiken för programperioden 2014–2020 (nedan kallad EHFF-förordningen).

2.   Uppgifterna i de elektroniska formulär som ingår i SFC2014 (nedan kallade strukturerade data) får inte ersättas av ostrukturerade data, vilket omfattar länkar och andra typer av ostrukturerade data, t.ex. bifogade dokument eller bilder. När en medlemsstat lämnar in samma uppgifter både i form av strukturerade data och ostrukturerade data och dessa inte överensstämmer ska strukturerade data användas.

Artikel 3

Driften av SFC2014

1.   Kommissionen, de myndigheter som utsetts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 59.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (6), artikel 123 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 65.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 samt de organ till vilka dessa myndigheter delegerat uppgifter ska i SFC2014 mata in den information som de har ansvar för att föra över och eventuella uppdateringar.

2.   Information som ska föras över till kommissionen ska kontrolleras och skickas av en annan person än den som matade in uppgifterna. En sådan ansvarsfördelning ska stödjas av SFC2014 eller av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem som automatiskt kopplas till SFC2014.

3.   Medlemsstaterna ska, på nationell och/eller regional nivå, utse en eller flera personer som ska hantera åtkomsträttigheterna för SFC2014 och som ska göra följande:

a)

Identifiera de användare som begär åtkomst och fastställa att dessa är anställda av organisationen.

b)

Informera användarna om att de är skyldiga att bevara systemets säkerhet.

c)

Kontrollera att användarna är berättigade till den begärda åtkomstnivån, med hänsyn till deras arbetsuppgifter och befattning.

d)

Begära att åtkomsträttigheterna upphör när de inte längre behövs eller är motiverade.

e)

Omedelbart rapportera misstänkta händelser som kan hota systemets säkerhet.

f)

Säkerställa att användaruppgifterna hålls uppdaterade, genom att rapportera alla ändringar.

g)

Vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder, både när det gäller uppgiftsskydd och affärshemligheter, i enlighet med unionens och medlemsstaternas bestämmelser.

h)

Informera kommissionen om ändringar som påverkar kapaciteten hos de nationella myndigheterna eller SFC2014:s användare att fullgöra de uppgifter som avses i första stycket eller deras personliga förmåga att fullgöra de uppgifter som avses i led a–g.

4.   Vid datautbyte och överföringar ska en elektronisk signatur användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG (7). Medlemsstaterna och kommissionen ska erkänna den elektroniska signaturens rättsliga verkan och giltighet som bevis vid rättsliga förfaranden.

Behandlingen av uppgifter i SFC2014 ska respektera skyddet av integritet och personuppgifter för enskilda personer och av affärshemligheter för juridiska personer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (8), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG (9), Europaparlamentets och rådets direktiv 1995/46/EG (10) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 4

Tekniska krav på SFC2014

För att säkerställa ett effektivt elektroniskt informationsutbyte ska följande tekniska krav för SFC2014 beaktas:

a)

Interaktiva formulär eller formulär som fylls i automatiskt med utgångspunkt på grundval av de uppgifter som tidigare matats in i systemet.

b)

Automatiska beräkningar, som underlättar inmatningen för användarna.

c)

Inbyggda kontroller av att de inmatade uppgifterna överensstämmer inbördes respektive med tillämpliga bestämmelser.

d)

Automatiska meddelanden när användarna kan eller inte kan göra vissa åtgärder i SFC2014.

e)

En onlinetjänst som visar hur långt behandlingen av de inmatade uppgifterna hunnit.

f)

Tillgång till historiken för alla uppgifter som matats in för ett operativt program.

Artikel 5

Överföring av uppgifter genom SFC2014

1.   SFC2014 ska vara åtkomligt för medlemsstaterna och kommissionen antingen direkt genom ett interaktivt gränssnitt (dvs. en webbtillämpning) eller via ett tekniskt gränssnitt med på förhand fastställda protokoll (dvs. webbtjänster) som gör det möjligt att automatiskt synkronisera och överföra data mellan medlemsstaternas datasystem och SFC2014.

2.   Dagen då den elektroniska överföringen av information mellan medlemsstaten och kommissionen ägde rum gäller som inlämningsdag för dokumentet.

3.   Vid force majeure, då SFC2014 fungerar dåligt eller när det saknas uppkoppling till SFC2014 mer än en arbetsdag under den sista veckan för en fastställd frist för inlämnande av uppgifter eller under perioden 23–31 december eller mer än fem arbetsdagar vid övriga tidpunkter, kan informationsutbytet mellan medlemsstaterna och kommissionen ske på papper, med hjälp av de mallar och format som avses i artikel 2.1 i denna förordning.

När det elektroniska systemet för datautbyte fungerar väl igen, när det är uppkopplat på nytt eller när force majeure upphört ska berörda parter omedelbart mata in de uppgifter i SFC2014 som redan sänts på papper.

4.   I de fall som avses i punkt 3 gäller poststämpelns datum som inlämningsdag för dokumentet ifråga.

Artikel 6

Säkerhet för uppgifter som överförs genom SFC2014

1.   Kommissionen ska fastställa en it-säkerhetspolicy för SFC2014 (nedan kallad SFC:s it-säkerhetspolicy) som ska gälla för personal som använder SFC2014 i enlighet med relevanta unionsbestämmelser, särskilt kommissionens beslut C(2006) 3602 (11) och dess genomförandebestämmelser. Kommissionen ska utse en eller flera personer som ska fastställa, upprätthålla och säkerställa en korrekt tillämpning av SFC:s it-säkerhetspolicy.

2.   Medlemsstater och andra unionsinstitutioner än kommissionen som har fått åtkomsträttigheter till SFC2014 ska följa de it-säkerhetsvillkor som finns på SFC2014:s portal och de åtgärder som kommissionen infört i SFC2014 för att säkra dataöverföringen, särskilt i samband med användningen av det tekniska gränssnitt som avses i artikel 5.1 i denna förordning.

3.   Medlemsstaterna och kommissionen ska genomföra antagna säkerhetsåtgärder och säkerställa att de är effektiva för att skydda de uppgifter som de lagrar i och överför genom SFC2014.

4.   Medlemsstaterna ska anta nationella, regionala eller lokala it-säkerhetspolicyer för åtkomst till SFC2014 och automatisk inmatning av data, och garantera ett minimum av säkerhetskrav. Dessa nationella, regionala eller lokala it-säkerhetspolicyer kan hänvisa till andra säkerhetsdokument. Varje medlemsstat ska säkerställa att it-säkerhetspolicyerna tillämpas vid alla myndigheter som använder SFC2104.

5.   Dessa nationella, regionala eller lokala it-säkerhetspolicyer ska omfatta följande:

a)

It-säkerhetsaspekterna på det arbete som utförs av den eller de personer som hanterar åtkomsträttigheterna och som avses i artikel 3.3 i denna förordning, vid en interaktiv tillämpning.

b)

Säkerhetsåtgärder för nationella, regionala eller lokala it-system som kopplas upp mot SFC2014 genom det tekniska gränssnitt som avses i artikel 5.1 i denna förordning, så att dessa system kan anpassas till säkerhetskraven för SFC2014.

I första stycket led b avses följande aspekter som i tillämpliga fall ska omfattas:

a)

Fysisk säkerhet.

b)

Datamedier och åtkomstkontroll.

c)

Lagringskontroll.

d)

Åtkomst och lösenordskontroll.

e)

Övervakning.

f)

Sammankoppling med SFC2014.

g)

Kommunikationsinfrastruktur.

h)

Personaladministration före, under och efter anställning.

i)

Tillbudshantering.

6.   Dessa nationella, regionala eller lokala it-säkerhetspolicyer ska bygga på en riskbedömning och de beskrivna åtgärderna ska stå i proportion till de risker som identifierats.

7.   Dokument som innehåller nationella, regionala eller lokala it-säkerhetspolicyer ska på begäran ställas till förfogande för kommissionen.

8.   Medlemsstaterna ska på nationell eller regional nivå utse en eller flera personer som ska upprätthålla de nationella, regionala eller lokala it-säkerhetspolicyerna och se till att de tillämpas korrekt. Den eller de personerna ska fungera som kontaktpunkt för den eller de personer som utsetts av kommissionen och som avses i artikel 6.1 i denna förordning.

9.   Både SFC:s it-säkerhetspolicy och relevanta nationella, regionala och lokala it-säkerhetspolicyer ska uppdateras vid tekniska ändringar, nya hot eller andra relevanta händelser. Under alla omständigheter ska de ses över årligen för att garantera ett fortsatt lämpligt skydd.

KAPITEL II

Tillämpningsföreskrifter för förordning (EU) nr 1299/2013

NOMENKLATUR FÖR INSATSKATEGORIER

(Bemyndigande enligt artikel 8.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1299/2013)

Artikel 7

Insatskategorier för målet Europeiskt territoriellt samarbete

Den nomenklatur för insatskategorier som avses i artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1299/2013 fastställs i bilagan till den här förordningen.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 februari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (EGT L 13, 19.1.2000, s. 12).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009 om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (EUT L 337, 18.12.2009, s. 11).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 1995/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(11)  Commission Decision C(2006) 3602 of 16 August 2006 concerning the security of information systems used by the European Commission (ej översatt till svenska).


BILAGA

Dimensioner och koder för Europeiska regionala utvecklingsfondens insatskategorier inom målet Europeiskt territoriellt samarbete för 2014–2020 i enlighet med artikel 7

TABELL 1:   KODER FÖR INSATSTYP

1.   INSATSTYP

I.   Produktiva investeringar

001

Allmänna produktiva investeringar i små och medelstora företag

002

Forsknings- och innovationsprocesser i stora företag

003

Produktiva investeringar i stora företag kopplade till en koldioxidsnål ekonomi

004

Produktiva investeringar kopplade till samarbetet mellan stora företag och små och medelstora företag för att utveckla IKT-produkter och IKT-tjänster, e-handel samt främja efterfrågan på IKT.

II.   Infrastruktur för grundläggande tjänster och relaterade investeringar

 

Energiinfrastruktur

005

Elektricitet (lagring och överföring)

006

Elektricitet (lagring och överföring i transeuropeiska energinät)

007

Naturgas

008

Naturgas (transeuropeiska energinät)

009

Förnybar energi: vindkraft

010

Förnybar energi: solenergi

011

Förnybar energi: biomassa

012

Annan förnybar energi (inklusive vattenkraft, geotermisk energi och havsenergi) och integreringen av förnybar energi (inklusive infrastruktur för lagring, power to gas och förnybar väte)

013

Upprustning av offentlig infrastruktur för ökad energieffektivitet, demonstrationsprojekt och stödåtgärder

014

Upprustning av befintliga bostäder för ökad energieffektivitet, demonstrationsprojekt och stödåtgärder

015

Intelligenta eldistributionssystem för låg- och medelspänning (inklusive smarta nät och it-system)

016

Högeffektiv kraftvärmeproduktion och fjärrvärme

 

Miljöinfrastruktur

017

Hantering av hushållsavfall (inklusive avfallsminimering, sortering och materialåtervinning)

018

Hantering av hushållsavfall (inklusive mekanisk biologisk behandling, värmebehandling, förbränning och deponering)

019

Hantering av verksamhetsavfall, industriavfall och farligt avfall

020

Vattenförsörjning med dricksvatten för människor (infrastruktur för utvinning, behandling, lagring och distribution)

021

Vattenvård och dricksvattenskydd (inklusive förvaltning av avrinningsområden, vattenförsörjning, anpassning till klimatförändringar, gemensam och individuell vattenmätning, avgiftssystem och minskning av läckage)

022

Avloppsrening

023

Miljöåtgärder för att minska/undvika utsläpp av växthusgaser (inklusive behandling och lagring av metangas och kompostering)

 

Transportinfrastruktur

024

Järnvägar (TEN-T, stomnätet)

025

Järnvägar (TEN-T, hela nätet)

026

Andra järnvägar

027

Rullande järnvägsmateriel

028

Vägar i TEN-T, stomnätet (nybyggnad)

029

Vägar i TEN-T, hela nätet (nybyggnad)

030

Landsvägar i samband med vägnät och knutpunkter i TEN-T (nybyggnad)

031

Andra nationella och regionala vägar (nybyggnad)

032

Lokal tillfartsvägar (nybyggnad)

033

Ombyggda eller förbättrade vägar i TEN-T

034

Andra ombyggda eller förbättrade vägar (motorvägar, nationella, regionala och lokala vägar)

035

Multimodala transporter (TEN-T)

036

Multimodala transporter

037

Flygplatser (TEN-T) (1)

038

Andra flygplatser (1)

039

Kusthamnar (TEN-T)

040

Andra kusthamnar

041

Inre vattenvägar och inlandshamnar (TEN-T)

042

Inre vattenvägar och inlandshamnar (regionala och lokala)

 

Hållbara transporter

043

Rena stadstransporter, infrastruktur och främjande (inklusive utrustning och rullande materiel)

044

Intelligenta transportsystem (inklusive införande av efterfrågestyrning, vägtullar och it-system för övervakning, kontroll och information)

 

IKT-infrastruktur

045

IKT: Stamnät / backhaul

046

IKT: Snabba bredbandsnät (tillträde till accessnät, >/= 30 Mbps)

047

IKT: Mycket snabba bredbandsnät (tillträde till accessnät, >/= 100 Mbps)

048

IKT: Andra typer av IKT-infrastruktur / storskaliga datorresurser / utrustning (inklusive e-infrastruktur, datacentraler och sensorer, även inbyggda i annan infrastruktur, t.ex. forskningsanläggningar, miljöinfrastruktur och social infrastruktur)

III.   Social infrastruktur och hälso- och utbildningsinfrastruktur samt relaterade investeringar

049

Utbildningsinfrastruktur för högre utbildning

050

Utbildningsinfrastruktur för yrkes- och vuxenutbildning

051

Utbildningsinfrastruktur för grundskole- och gymnasieutbildning

052

Infrastruktur för förskoleverksamhet

053

Hälsoinfrastruktur

054

Bostäder

055

Annan social infrastruktur som bidrar till regional och lokal utveckling

IV.   Utveckling av befintlig potential

 

Forskning, utveckling och innovation

056

Investeringar i infrastruktur, kapacitet och utrustning i små och medelstora företag, direkt kopplade till forskning och innovation

057

Investeringar i infrastruktur, kapacitet och utrustning i stora företag, direkt kopplade till forskning och innovation

058

Forsknings- och innovationsinfrastruktur (offentlig)

059

Forsknings- och innovationsinfrastruktur (privat, inklusive forskningsbyar)

060

Forskning och innovation vid offentliga forskningscenter och kompetenscenter, inklusive nätverkande

061

Forskning och innovation vid privata forskningscenter, inklusive nätverkande

062

Tekniköverföring och samarbete mellan högskola och näringsliv som i första hand gynnar små och medelstora företag

063

Stöd till kluster och företagsnätverk som i första hand gynnar små och medelstora företag

064

Forsknings- och innovationsprocesser i små och medelstora företag (inklusive kupongsystem och innovation i processer, design, tjänstesektorn och den sociala sektorn)

065

Forsknings- och innovationsinfrastruktur, processer, tekniköverföring och samarbete i företag med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi och motståndskraft mot klimatförändringar

 

Näringslivsutveckling

066

Avancerade stödtjänster för små och medelstora företag och grupper av sådana företag (inklusive ledning, marknadsföring och design)

067

Näringslivsutveckling för små och medelstora företag, stöd till företagande och företagskuvöser (inklusive stöd till avknoppningsföretag)

068

Energieffektivitet och demonstrationsprojekt i små och medelstora företag samt stödåtgärder

069

Stöd till miljövänliga produktionsprocesser och resurseffektivitet i små och medelstora företag

070

Främjande av energieffektivitet i stora företag

071

Utveckling och främjande av företag som tillhandahåller tjänster med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi och motståndskraft mot klimatförändringar (inklusive stöd till sådana tjänster)

072

Näringslivsinfrastruktur för små och medelstora företag (inklusive industriparker och industriområden)

073

Stöd till sociala företag (små och medelstora företag)

074

Utveckling och främjande av turismtillgångar i små och medelstora företag

075

Utveckling och främjande av turismtjänster i och för små och medelstora företag

076

Utveckling och främjande av kulturella och immateriella tillgångar i små och medelstora företag

077

Utveckling och främjande av kulturella och immateriella tjänster i och för små och medelstora företag

 

IKT – efterfrågestimulans, tillämpningar och tjänster

078

Tjänster och tillämpningar för e-förvaltning (inklusive e-upphandling, IKT-åtgärder som stöder reformen av den offentliga förvaltningen, it-säkerhet, förtroendeskapande åtgärder och integritetsskydd, e-juridik och e-demokrati)

079

Åtkomst till information från offentliga sektorn (inklusive öppna data, e-kultur, digitala bibliotek, digitalt innehåll och e-turism)

080

Tjänster och tillämpningar för e-integration, e-tillgänglighet, e-lärande och e-utbildning samt digital kunskap

081

IKT-lösningar för ett hälsosamt aktivt åldrande samt tjänster och tillämpningar för e-hälsa (inklusive e-vård och it-stöd i hemmet)

082

IKT-tjänster och tillämpningar för små och medelstora företag (inklusive e-handel, e-affärer och sammanlänkade affärsprocesser, levande laboratorier, webbentreprenörer och nystartade IKT-företag)

 

Miljö

083

Luftkvalitet

084

Samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC)

085

Skydd och ökning av biologisk mångfald, naturskydd samt grön infrastruktur

086

Skydd, återställande och hållbar användning av Natura 2000-områden

087

Anpassning till klimatförändringar samt förebyggande och hantering av klimatrelaterade risker, t.ex. erosion, bränder, översvämningar, stormar och torka, inklusive åtgärder för ökad medvetenhet, civilskydd och system och infrastruktur för katastrofhantering

088

Riskförebyggande och hantering av icke klimatrelaterade naturrisker (t.ex. jordbävningar) och risker i samband med mänsklig aktivitet (t.ex. tekniska olyckor), inklusive åtgärder för ökad medvetenhet, civilskydd och system och infrastruktur för katastrofhantering

089

Återställande av industriområden och förorenad mark

090

Cykel- och gångbanor

091

Utveckling och främjande av turismpotentialen i naturområden

092

Skydd, utveckling och främjande av offentliga turismtillgångar

093

Utveckling och främjande av offentliga turismtjänster

094

Skydd, utveckling och främjande av offentliga kulturtillgångar och kulturarv

095

Utveckling och främjande av offentliga kultur- och kulturarvstjänster

 

Övrigt

096

Institutionell kapacitet hos offentlig förvaltning och offentliga sektorns tjänster att genomföra Eruf eller åtgärder som stöder ESF:s initiativ för institutionell kapacitet

097

Initiativ för lokalt ledd utveckling i stads- och landsbygdsområden

098

Yttersta randområdena: kompensation för eventuella extrakostnader på grund av dålig tillgänglighet och territoriell splittring

099

Yttersta randområdena: specifika åtgärder för att kompensera extrakostnader på grund av marknadens storlek

100

Yttersta randområdena: stöd för att kompensera extrakostnader på grund av klimatförhållanden och svåra terrängförhållanden

101

Korsfinansiering inom Eruf (stöd till åtgärder av ESF-typ som krävs för att genomföra Eruf-delen av insatsen på ett tillfredsställande sätt och som är direkt kopplade till den)

V.   Att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet

102

Tillgång till anställning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive långtidsarbetslösa och personer långt från arbetsmarknaden, även genom lokala sysselsättningsinitiativ och stöd till arbetskraftens rörlighet

103

Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar, särskilt de som inte arbetar eller studerar, inklusive ungdomar som löper risk för social utestängning och ungdomar från marginaliserade grupper, vilket inbegriper genomförandet av ungdomsgarantin

104

Egenföretagande, entreprenörskap och nyföretagande, inklusive innovativa mikroföretag, små och medelstora företag

105

Jämställdhet inom alla områden, inklusive när det gäller tillträde till arbetsmarknaden, karriärutveckling, möjlighet att förena arbete och privatliv samt främjande av lika lön för lika arbete

106

Anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer

107

Aktivt och sunt åldrande

108

Åtgärder för att modernisera arbetsmarknadsinstitutionerna, såsom offentliga och privata arbetsförmedlingstjänster, och förbättra matchning till arbetsmarknadens behov, inklusive genom åtgärder för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna samt genom rörlighetssystem och bättre samarbete mellan institutioner och berörda parter

VI.   Att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskriminering

109

Aktiv delaktighet, inklusive för att främja lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställningsbarheten

110

Socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper, exempelvis romer

111

Åtgärder mot all slags diskriminering och främjande av lika möjligheter

112

Ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad, inklusive hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt intresse

113

Främjande av socialt entreprenörskap och arbetsmarknadsintegration inom de sociala företagen och den sociala och solidariska ekonomin för att göra det lättare för alla att få arbete

114

Lokalt ledda strategier för lokal utveckling

VII.   Att investera i utbildning, inklusive yrkesutbildning, för färdigheter och livslångt lärande

115

Minska och förebygga skolavhopp och främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning, inklusive formella, icke-formella och informella utbildningsvägar för en återgång till utbildning, inklusive yrkesutbildning

116

Höja kvaliteten och öka effektiviteten inom och tillgången till universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten, framför allt för missgynnade grupper

117

Stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, icke-formella och informella sammanhang, höja arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla utbildningsvägar inklusive genom yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens

118

Förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden, underlätta övergången från utbildning till arbete, förstärka yrkesutbildningssystemen och deras kvalitet, inklusive genom mekanismer för att förutse kompetensbehoven, anpassning av kursplaner och inrättande och utveckling av arbetsbaserade system för lärande, inbegripet system med både teori och praktik och lärlingssystem

VIII.   Att förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning

119

Investeringar i institutionell kapacitet och offentliga förvaltningarnas och allmännyttiga tjänsters effektivitet på de nationella, regionala och lokala nivåerna med sikte på reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning

120

Kapacitetsuppbyggnad för samtliga aktörer som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör utbildning, livslångt lärande samt sysselsättningspolitik och socialpolitik, inklusive genom sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på den nationella, regionala och lokala nivån

IX.   Tekniskt stöd

121

Planering, genomförande, övervakning och inspektion

122

Utvärderingar och studier

123

Information och kommunikation


TABELL 2:   KODER FÖR FINANSIERINGSFORM

2.   FINANSIERINGSFORM

01

Ej återbetalningspliktigt stöd

02

Återbetalningspliktigt stöd

03

Stöd genom finansieringsinstrument: riskkapital eller motsvarande

04

Stöd genom finansieringsinstrument: lån eller motsvarande

05

Stöd genom finansieringsinstrument: garanti eller motsvarande

06

Stöd genom finansieringsinstrument: räntesubventioner, subventioner av garantiavgifter, tekniskt stöd eller motsvarande

07

Pris


TABELL 3:   KODER FÖR TYP AV OMRÅDE

3.   TYP AV OMRÅDE

01

Storstadsområden (tätbefolkade, > 50 000 invånare)

02

Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, > 5 000 invånare)

03

Landsbygdsområden (glesbefolkade)

04

Makroregionala samarbetsområden

05

Samarbete mellan nationella eller regionala programområden på nationell nivå

06

Transnationellt samarbete inom ESF

07

Ej tillämpligt


TABELL 4:   KODER FÖR TERRITORIELLA GENOMFÖRANDEMEKANISMER

4.   TERRITORIELLA GENOMFÖRADEMEKANISMER

01

Integrerad territoriell investering – Urban

02

Andra integrerade strategier för hållbar stadsutveckling

03

Integrerad territoriell investering – annan

04

Andra integrerade strategier för hållbar landsbygdsutveckling

05

Andra integrerade strategier för hållbar stads-/landsbygdsutveckling

06

Lokalt ledda initiativ för lokal utveckling

07

Ej tillämpligt


TABELL 5:   KODER FÖR TEMATISKT MÅL

5.   TEMATISKT MÅL (Eruf och Sammanhållningsfonden)

01

Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation

02

Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på IKT

03

Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag

04

Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer

05

Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar

06

Att bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande

07

Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur

08

Att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet

09

Att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskriminering

10

Att investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande

11

Att förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning

12

Ej tillämpligt (endast tekniskt stöd)


TABELL 6:   KODER FÖR NÄRINGSGREN

6.   NÄRINGSGREN

01

Jordbruk och skogsbruk

02

Fiske och vattenbruk

03

Framställning av livsmedel och drycker

04

Framställning av textilier och textilprodukter

05

Tillverkning av transportmedel

06

Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik

07

Ospecificerade tillverkningsindustrier

08

Byggverksamhet

09

Utvinning av mineral (inklusive utvinning av energimineral)

10

El, gas, ånga, varmvatten och kyla

11

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

12

Transport och magasinering

13

Informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive telekommunikationer, informationstjänster, dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.

14

Partihandel och detaljhandel

15

Turism, hotell- och restaurangverksamhet

16

Finans- och försäkringsverksamhet

17

Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster

18

Offentlig förvaltning

19

Utbildning

20

Hälso- och sjukvård

21

Sociala tjänster, andra samhälleliga och personliga tjänster

22

Verksamhet som rör miljö och klimatförändringar

23

Kultur, nöje, kreativa sektorn och fritid

24

Andra ospecificerade tjänster


TABELL 7:   KODER FÖR REGION

7.   REGION (2)

Kod

Region

 

Kod för område eller region där insatsen är belägen/genomförs, enligt klassificeringen av statistiska territoriella enheter (Nuts) i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (2)


(1)  Endast investeringar kopplade till miljöskydd eller kombinerade med investeringar för att mildra eller minska negativ miljöpåverkan.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).


27.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 57/21


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 185/2014

av den 26 februari 2014

om rättelse av den bulgariska språkversionen av förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (1), särskilt artiklarna 5.2 och 6.1 b ii, artikel 6.1 andra stycket, artikel 6.2 andra stycket, artikel 11.2 b och c, artikel 11.2 andra stycket, artikel 15.1 b, d, e, h och i, artikel 15.1 andra stycket, artiklarna 17.2, 18.3 och 19.4 a, b och c, artikel 19.4 andra stycket, artiklarna 20.10, 20.11, 21.5, 21.6, 22.3, 23.3 och 27 a, b, c och e–h, artikel 27 andra stycket, artiklarna 31.2, 32.3 och 40, artikel 41.3 första och tredje stycket, artiklarna 42, 43.3, 45.4, 47.2, 48.2, 48.7 a, 48.8 a samt artikel 48.8 andra stycket,

med beaktande av rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (2), särskilt artikel 16.3, och

av följande skäl:

(1)

I den bulgariska språkversionen av kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (3) har det uppstått ett fel som bör rättas till. De övriga språkversionerna påverkas inte.

(2)

Förordning (EU) nr 142/2011 bör därför rättas i enlighet med detta.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gäller endast den bulgariska språkversionen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 februari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 300, 14.11.2009, s. 1.

(2)  EGT L 24, 30.1.1998, s. 9.

(3)  EUT L 54, 26.2.2011, s. 1.


27.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 57/22


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 186/2014

av den 26 februari 2014

om ändring av förordning (EU) nr 823/2012 vad gäller det datum då godkännandeperioden löper ut för de verksamma ämnena etoxisulfuron, oxadiargyl och warfarin

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artikel 17 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

Godkännandeperioden för de verksamma ämnena etoxisulfuron, oxadiargyl och warfarin enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (2) förlängdes genom kommissionens förordning (EU) nr 823/2012 (3) till den 31 juli 2016 för att sökandena skulle kunna lämna in en ansökan senast tre år innan godkännandet löper ut, i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(2)

Inga ansökningar om förnyat godkännande för de verksamma ämnena etoxisulfuron, oxadiargyl och warfarin hade lämnats in senast tre år innan godkännandeperioden löper ut.

(3)

Eftersom inga sådana ansökningar har lämnats in bör det datum då godkännandeperioden löper ut fastställas till ett datum som ligger så nära som möjligt efter det ursprungliga datum då godkännandeperioden löper ut som gällde före antagandet av förordning (EU) nr 823/2012.

(4)

Förordning (EU) nr 823/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) nr 823/2012

Artikel 1 i förordning (EU) nr 823/2012 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.

Den 31 juli 2016 för de verksamma ämnena: etofumesat (post 29), imazamox (post 41), oxasulfuron (post 42), foramsulfuron (post 44), cyazofamid (post 46), linuron (post 51), pendimetalin (post 53), trifloxistrobin (post 59), karfentrazonetyl (post 60), mesotrion (post 61), fenamidon (post 62) och isoxaflutol (post 63).”

b)

Följande punkt ska läggas till som punkt 4:

”4.

Den 31 mars 2014 för de verksamma ämnena etoxisulfuron (post 43), oxadiargyl (post 45) och warfarin (post 120).”

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 februari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).

(3)  Kommissionens förordning (EU) nr 823/2012 av den 14 september 2012 om undantag från genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller det datum då godkännandeperioden löper ut för de verksamma ämnena 2,4-DB, bensoesyra, betacyflutrin, karfentrazonetyl, Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 (DSM 9660), cyazofamid, cyflutrin, deltametrin, dimetenamid-P, etofumesat, etoxisulfuron, fenamidon, flazasulfuron, flufenacet, flurtamon, foramsulfuron, fostiazat, imazamox, jodosulfuron, iprodion, isoxaflutol, linuron, maleinsyrahydrazid, mekoprop, mekoprop-P, mesosulfuron, mesotrion, oxadiargyl, oxasulfuron, pendimetalin, pikoxistrobin, propikonazol, propineb, propoxikarbazon, propyzamid, pyraklostrobin, siltiofam, trifloxistrobin, warfarin och zoxamid (EUT L 250, 15.9.2012, s. 13).


27.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 57/24


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 187/2014

av den 26 februari 2014

om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet metiokarb

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt det andra alternativet i artikel 21.3 samt artikel 78.2, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens direktiv 2007/5/EG (2) togs metiokarb upp som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3), på villkoret att de berörda medlemsstaterna ser till att den sökande på vars begäran metiokarb togs upp i den bilagan inkommer med ytterligare bekräftande uppgifter om riskerna för fåglar, däggdjur och leddjur som inte är målarter.

(2)

Verksamma ämnen som tas upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG ska anses ha blivit godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Sökanden lämnade inom tidsfristen till den rapporterande medlemsstaten Förenade kungariket ytterligare uppgifter i form av undersökningar i syfte att bekräfta riskbedömningen avseende fåglar, däggdjur och leddjur som inte är målarter.

(4)

Förenade kungariket bedömde de ytterligare uppgifter som sökanden hade lämnat in och lämnade sin bedömning i form av ett addendum till utkastet till bedömningsrapport till övriga medlemsstater, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) den 5 april 2011.

(5)

Kommissionen samrådde med myndigheten som lade fram ett yttrande om riskbedömningen av metiokarb den 1 juni 2012 (5). Medlemsstaterna och kommissionen granskade utkastet till bedömningsrapport, addendumet och myndighetens yttrande i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och en rapport färdigställdes den 13 december 2013 i form av kommissionens granskningsrapport om metiokarb.

(6)

Mot bakgrund av de ytterligare uppgifter som sökanden lämnat ansåg kommissionen att de ytterligare bekräftande uppgifter som begärts inte hade lämnats.

(7)

Kommissionen uppmanade sökanden att inkomma med synpunkter på granskningsrapporten om metiokarb.

(8)

Kommissionen har dragit slutsatsen att det inte kan uteslutas att det verksamma ämnet kan utgöra en hög risk för fåglar, däggdjur och leddjur som inte är målarter även om ytterligare riskreducerande åtgärder införs.

(9)

Det bekräftas att det verksamma ämnet metiokarb ska anses ha blivit godkänt enligt förordning (EG) nr 1107/2009. För att undvika att fåglar, däggdjur och leddjur som inte är målarter exponeras för det verksamma ämnet bör man dock ytterligare begränsa användningen av det och återkalla godkännandet för användning som molluskicid.

(10)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Medlemsstaterna bör medges tid för att ändra eller återkalla godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller metiokarb.

(12)

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 för växtskyddsmedel som innehåller metiokarb bör löpa ut senast 18 månader efter det att den här förordningen har trätt i kraft.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011

Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna ska i enlighet med förordning (EG) nr 1107/2009 vid behov ändra eller återkalla befintliga godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller metiokarb som verksamt ämne senast den 19 september 2014.

Artikel 3

Anståndsperiod

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska vara så kortvariga som möjligt och löpa ut senast den 19 september 2015.

Artikel 4

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 februari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2)  Kommissionens direktiv 2007/5/EG av den 7 februari 2007 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa kaptan, folpet, formetanat och metiokarb som verksamma ämnen (EUT L 35, 8.2.2007, s. 11).

(3)  Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1).

(4)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).

(5)  ”Conclusion on the peer review of the pesticide risk assessment of confirmatory data submitted for the active substance methiocarb”, The EFSA Journal, vol. 10(2012):6, artikelnr 2758, [14 s.] doi:10.2903/j.efsa.2012.2758. Tillgänglig på internet: www.efsa.europa.eu/efsajournal.htm


BILAGA

I del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska rad 148, metiokarb, i kolumnen ”Särskilda bestämmelser” ersättas med följande:

”DEL A

Får endast godkännas för användning som repellent vid behandling av utsäde och som insekticid.

DEL B

När medlemsstaterna bedömer ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som innehåller metiokarb för andra användningsområden än behandling av utsäde för majs, ska de ta särskild hänsyn till kriterierna i artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 och se till att alla nödvändiga uppgifter lämnats innan ett sådant godkännande beviljas.

Vid tillämpningen av de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska hänsyn tas till slutsatserna i granskningsrapporten om metiokarb från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa av den 29 september 2006, särskilt tilläggen I och II.

Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna vara särskilt uppmärksamma på följande:

Skyddet av fåglar, däggdjur och leddjur som inte är målarter. Villkoren för godkännande ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder.

Säkerheten för de personer som hanterar växtskyddsmedlet och andra personer som befinner sig i närheten. Villkoren för användning ska innehålla föreskrifter om tillräcklig personlig skyddsutrustning.

Konsumenternas exponering via kosten.”


27.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 57/27


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 188/2014

av den 26 februari 2014

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 februari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

MA

54,9

TN

71,0

TR

99,2

ZZ

75,0

0707 00 05

EG

182,1

JO

188,1

MA

114,7

TR

155,9

ZZ

160,2

0709 91 00

EG

72,9

ZZ

72,9

0709 93 10

MA

29,5

TR

103,8

ZZ

66,7

0805 10 20

EG

53,5

IL

67,5

MA

48,5

TN

52,2

TR

69,8

ZA

63,5

ZZ

59,2

0805 20 10

IL

133,5

MA

91,9

TR

110,6

ZZ

112,0

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

IL

140,9

MA

107,5

PK

46,0

TR

72,8

US

122,9

ZZ

98,0

0805 50 10

EG

57,3

TR

60,0

ZZ

58,7

0808 10 80

CN

115,6

MK

30,8

US

157,0

ZZ

101,1

0808 30 90

AR

132,9

CL

195,7

CN

53,3

TR

146,4

US

197,4

ZA

99,1

ZZ

137,5


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


BESLUT

27.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 57/29


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 20 december 2013

om ackrediteringsförfaranden för tillverkare av skyddade euroobjekt och euroobjekt och om ändring av beslut ECB/2008/3

(ECB/2013/54)

(2014/106/EU)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 128.1,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 12.1, 16 och 34.3,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2532/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (1), särskilt artikel 2, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 128.1 i fördraget och artikel 16 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) har Europeiska centralbanken (ECB) ensamrätt att tillåta utgivning av eurosedlar inom unionen. Denna rätt innefattar behörigheten att vidta åtgärder för att skydda eurosedlarnas ställning som betalningsmedel.

(2)

Genom beslut ECB/2008/3 av den 15 maj 2008 om förfaranden för säkerhetsackreditering för tillverkare av skyddade euroobjekt för eurosedlar (2), fastställs ett förfarande för säkerhetsackreditering i syfte att kontrollera att tillverkarna följer ECB:s minimikrav gällande säkerheten för framställning, hantering, lagring och transport av eurosedlar och komponenter till dessa, samt andra material och uppgifter som måste skyddas, och vars förlust, stöld eller offentliggörande skulle kunna skada eurosedlarnas ställning eller möjliggöra att förfalskade eurosedlar eller komponenter till dessa kan framställas. Genom beslut ECB/2008/3 fastställs dessutom förfaranden för att säkerställa kontinuerlig efterlevnad av ovannämnda säkerhetskrav.

(3)

ECB antog beslut ECB/2010/22 av den 25 november 2010 om förfarandet för säkerhetsackreditering av tillverkare av eurosedlar (3) i syfte att säkerställa att endast sådana tillverkare som uppfyller ECB:s minimikvalitetskrav ges ackreditering för framställning av eurosedlar och råmaterial till dessa.

(4)

I linje med artiklarna 9 och 11 i fördraget antog ECB beslut ECB/2011/8 av den 21 juni 2011 om ackrediteringsförfaranden avseende miljöaspekter och arbetsmiljöfrågor vid tillverkningen av eurosedlar (4) i syfte att säkerställa att endast sådana tillverkare som uppfyller ECB:s minimikrav avseende miljöaspekter och arbetsmiljöfrågor ges ackreditering för framställning av eurosedlar och råmaterial till dessa.

(5)

På grundval av ECB:s erfarenhet av hur besluten ECB/2008/3, ECB/2010/22 och ECB/2011/8 tillämpas är det nödvändigt att införa ett enda effektivt ackrediteringssystem för att förhindra de eventuella materiella och förfarandemässiga avvikelser som uppstår till följd av tillämpningen av de ovannämnda besluten, såsom en oproportionerlig variation i fråga om ackrediteringarnas giltighetsperiod, förfaranden och terminologi.

(6)

För att åtgärda ovannämnda frågor samt minska det administrativa arbetet för tillverkare är det nödvändigt att införa ett enda ackrediteringssystem som ska a) göra det möjligt att bedöma tillverkarnas efterlevnad av tillämpliga säkerhets-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökrav som har fastställts av ECB, b) bedöma om dessa krav är uppfyllda inom ramen för ett harmoniserat inspektionsförfarande, c) fastställa lämpliga och proportionerliga typer av sanktioner, däribland straffavgifter om dessa krav inte är uppfyllda, samt d) säkerställa att skyddade euroobjekt endast får levereras till nationella centralbanker och framtida nationella centralbanker i Eurosystemet (efter ett beslut av ECB-rådet), andra ackrediterade tillverkare och/eller ECB.

(7)

Detta enda nya ackrediteringssystem bör vara uppbyggt kring ett förfarande i flera steg där en tillverkare som söker ackreditering bedöms utifrån sin fullständiga efterlevnad av samtliga aspekter av de tillämpliga ackrediteringskrav som fastställs i detta beslut.

(8)

För att underlätta denna bedömning, inbegripet eventuella senare bedömningar av en ackrediterad tillverkares kontinuerliga efterlevnad, behöver det införas ett väl fungerande inspektionssystem, som gör det möjligt för ECB att genomföra såväl inspektioner på plats som skrivbordsinspektioner.

(9)

För att undvika den nuvarande mångfalden av olika ackrediteringar bör det fastställas att det ska vara möjligt att bevilja en enskild preliminär ackreditering samt att omvandla den till en enskild ackreditering om tillverkaren i fråga har visat sig uppfylla samtliga ackrediteringskrav, även under framställningen, efter en officiell beställning från en ackrediterad tillverkare, ECB eller en nationell centralbank i linje med dess preliminära ackreditering.

(10)

För att bibehålla flexibiliteten i ackrediteringsprocessen bör ECB ha bestämmanderätt när det gäller hur bedömningsstegen ska organiseras i förhållande till den inledande ansökan om preliminär ackreditering.

(11)

För att säkerställa att administrationen fungerar bättre i samband med ackrediteringsförfarandet bör den preliminära ackrediteringen och ackrediteringen vara fortsatt giltiga, förutsatt att det inte har konstaterats att en tillverkare inte uppfyller de tillämpliga ackrediteringskraven. För samma ändamål ska ECB vara behörig att omvandla en preliminär ackreditering till en ackreditering om tillverkaren i fråga har framställt skyddade euroobjekt och/eller euroobjekt efter en officiell beställning från ECB eller en nationell centralbank under en period av 36 månader i följd. ECB ska även ha behörighet att på eget initiativ nedgradera en ackreditering till en preliminär ackreditering om en tillverkare inte har framställt skyddade euroobjekt och/eller euroobjekt under en period av 36 månader i följd.

(12)

Mot bakgrund av detta behöver beslut ECB/2008/3, ECB/2010/22 och ECB/2011/8 upphävas och ersättas av detta beslut. För att säkerställa en smidig övergång från de nuvarande ackrediteringssystemen till ett enda ackrediteringssystem i enlighet med detta beslut bör det införas en övergångsperiod på ett år räknat från antagandet av detta beslut. Därigenom kommer tillverkare med enskilda säkerhets-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöackrediteringar att kunna vidta alla de åtgärder som krävs för att uppfylla de tillämpliga ackrediteringskraven enligt detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut avses med

1.   euroobjekt: eurosedlar, delvis tryckta eurosedlar samt papper, färg, folie och säkerhetstråd som används för att framställa eurosedlar eller delvis tryckta eurosedlar,

2.   euroobjektsaktivitet: framställning av euroobjekt,

3.   skyddade euroobjekt: de objekt som anges i de materiella säkerhetskraven, inbegripet eurosedlar som a) är i omlopp, b) utvecklas för att ersätta eurosedlar i omlopp, eller c) tas ur omlopp, tillsammans med komponenter till dessa och tillhörande information, som måste skyddas eftersom deras förlust, stöld eller obehöriga offentliggörande skulle kunna skada eurosedlarnas ställning som betalningsmedel,

4.   skyddad euroaktivitet: ettdera av följande: framtagande, framställning, hantering, destruering, lagring, interna förflyttningar inom en produktionsanläggning eller transport av skyddade euroobjekt,

5.   framtagande: omvandling av grunddesignen för eurosedlar under utveckling till layouter, färgseparering, linjearbete och tryckplåtar samt förberedelse av layouter och prototyper för de komponenter som föreslås i dessa grunddesigner,

6.   tillverkare: enhet som deltar eller önskar delta i en skyddad euroaktivitet och/eller en euroobjektsaktivitet, utom enheter som endast deltar eller endast önskar delta i transport av skyddade euroobjekt eller tillhandahållande av specialiserade destruktionsanläggningar,

7.   produktionsanläggning: lokal som en tillverkare använder eller önskar använda för framtagande, framställning, hantering, destruering och lagring av skyddade euroobjekt och/eller euroobjekt,

8.   ackrediteringskrav: ECB:s materiella krav, krav avseende ackrediteringsförfarande och anläggningarnas placering samt de fortlöpande skyldigheter som fastställs i detta beslut, vilka måste vara uppfyllda för att en tillverkare ska tilldelas eller behålla sin preliminära ackreditering eller ackreditering,

9.   ackrediterad tillverkare: tillverkare med preliminär ackreditering eller ackreditering,

10.   materiella krav: de tillämpliga säkerhets-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökrav som ECB har uppställt separat och som en tillverkare måste uppfylla för att kunna utföra en skyddad euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet,

11.   arrangemang: säkerhets-, kvalitets-, miljö- eller arbetsmiljöåtgärder som en tillverkare vidtar för att uppfylla de tillämpliga materiella kraven,

12.   ackrediteringar enligt de gamla systemen: giltiga tillfälliga eller fullständiga ackrediteringar, särskilt säkerhets-, kvalitets-, miljö- eller arbetsmiljöackrediteringar som en tillverkare har tilldelats av ECB för att utföra skyddad euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet i enlighet med besluten ECB/2008/3, ECB/2010/22 och ECB/2011/8,

13.   upphävda ECB-beslut om ackreditering: besluten ECB/2008/3, ECB/2010/22 och ECB/2011/8 gemensamt,

14.   nationell centralbank: en nationell centralbank i en medlemsstat som har euron som valuta,

15.   framtida nationell centralbank i Eurosystemet: en nationell centralbank i en medlemsstat med undantag som har uppfyllt villkoren för införande av euron och avseende vilken ett beslut om upphävande av undantaget i enlighet med artikel 140.2 i fördraget har fattats,

16.   certifieringsorgan: ett oberoende certifieringsorgan som bedömer tillverkares ledningssystem för kvalitet, miljöarbete och arbetsmiljöarbete och är behörigt att certifiera en tillverkare som uppfyller de krav som uppställs i ISO 9001-, ISO 14000- och OHSAS 18000-seriens standarder,

17.   arbetsdag: en ECB-arbetsdag från måndag till fredag, exklusive allmänna helgdagar som ECB iakttar och som har offentliggjorts på ECB:s webbplats.

18.   inspektion: ackrediteringsförfarande som syftar till att bedöma en tillverkares efterlevnad av ackrediteringskraven, som kan ske i form av en inspektion på plats eller en skrivbordsinspektion och som avslutas med att det färdigställs en relevant inspektionsrapport om resultatet av denna bedömning,

19.   inspektion på plats: besök på en produktionsanläggning av en inspektionsgrupp från ECB för att bedöma om de arrangemang som har införts på produktionsanläggningen uppfyller de tillämpliga ackrediteringskraven,

20.   skrivbordsinspektion: ECB:s bedömning av den dokumentation som har lämnats in av en tillverkare i samband med en inspektion och som genomförs på annan plats än på tillverkarens produktionsanläggning i syfte att fastställa om tillverkaren uppfyller de tillämpliga ackrediteringskraven,

21.   den nationella centralbankens särskilda säkerhetskontroller: lager-, destruerings- eller transportkontroller som en beställande nationell centralbank utför på en ackrediterad produktionsanläggning med avseende på den officiella beställning avseende framställning som har tilldelats en ackrediterad tillverkare i enlighet med artikel 11,

22.   lagerkontroll: en beställande nationell centralbanks besök på en ackrediterad produktionsanläggning för att bedöma om lagerinventeringarna av de skyddade objekt som innehas av den berörda tillverkaren är korrekta,

23.   destrueringskontroll: en beställande nationell centralbanks besök på en ackrediterad produktionsanläggning för att övervaka destrueringen av skyddade euroobjekt samt genomföra lagerkontroller under destrueringen av skyddade euroobjekt i enlighet med artikel 11,

24.   transportkontroll: bedömning av om de arrangemang som en ackrediterad tillverkare har infört för transport av eurosedlar och/eller eurosedelpapper uppfyller de tillämpliga transportsäkerhetskraven,

25.   framställning: produktion av skyddade euroobjekt eller euroobjekt i enlighet med en officiell beställning från en annan ackrediterad tillverkare, en nationell centralbank eller ECB, exklusive produktion för FoU- och teständamål, där produkterna inte är avsedda att ges ut, och exklusive produktion för inre lager.

Artikel 2

Allmänna ackrediteringsprinciper

1.   En tillverkare får endast utföra en skyddad euroaktivitet och/eller en euroobjektsaktivitet för ett skyddat euroobjekt och/eller ett euroobjekt vid en produktionsanläggning för vilken ECB har beviljat ackreditering eller preliminär ackreditering.

2.   Om en tillverkare inte har utfört någon framställning, kan ECB tilldela en preliminär ackreditering för den berörda skyddade euroaktiviteten och/eller euroobjektsaktiviteten i enlighet med förfarandet i artiklarna 4, 5 och 6.

3.   En preliminär ackreditering kan omvandlas till en ackreditering om tillverkaren har klarat de relevanta inspektionerna under produktionen i enlighet med förfarandet i artikel 7.

4.   Om en ackrediterad tillverkare inte har utfört framställning under 36 månader i följd, får ECB omvandla tillverkarens ackreditering till en preliminär ackreditering, i enlighet med artikel 8.

5.   För att erhålla och behålla en preliminär ackreditering eller ackreditering från ECB ska en tillverkare, utöver de krav som fastställs i detta beslut, uppfylla följande:

a)

Tillämpliga materiella krav, som är minimikrav. Tillverkare får anta och tillämpa strängare säkerhets-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöarrangemang.

b)

Följande krav avseende anläggningarnas placering:

i)

När det inte gäller tryckerier, produktionsanläggningen ska befinna sig i en EU-medlemsstat eller i en Efta-medlemsstat.

ii)

När det gäller tryckerier, produktionsanläggningen ska befinna sig i en EU-medlemsstat.

6.   Direktionen får, när detta är befogat av omständigheterna, bevilja undantag från reglerna om var en anläggning ska vara belägen enligt punkt 5 b ovan. Om direktionen beviljar ett sådant undantag, ska den ange relevanta skäl för detta.

7.   Tillverkare med en preliminär ackreditering eller ackreditering ska ha samma rätt att delta i anbud.

8.   En ackrediterad tillverkare får endast framställa och/eller tillhandahålla skyddade euroobjekt efter en officiell beställning från någon av följande enheter:

a)

En annan ackrediterad tillverkare som behöver skyddade euroobjekt för sin skyddade euroaktivitet.

b)

En nationell centralbank.

c)

En framtida nationell centralbank i Eurosystemet (efter ett beslut av ECB-rådet).

d)

ECB.

9.   Tillverkaren ska bära samtliga kostnader samt därmed sammanhängande förluster som åsamkas i samband med tillämpningen av detta beslut.

Artikel 3

Beslut som fattas av direktionen

1.   Direktionen får fatta alla beslut som avser en tillverkares ackreditering enligt artiklarna 6, 16–18 och 20.

2.   Direktionen får fatta beslut om att underdelegera sin behörighet att bevilja en preliminär ackreditering enligt artikel 6 till en eller flera av sina direktionsledamöter.

AVSNITT II

ACKREDITERINGSFÖRFARANDE

Artikel 4

Inledande ansökan om preliminär ackreditering

1.   En tillverkare utan någon form av ackreditering som önskar utföra en skyddad euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet ska inkomma med en skriftlig ansökan till ECB i syfte att inleda förfarandet för preliminär ackreditering.

2.   Denna inledande ansökan ska innehålla följande:

a)

Uppgifter om den skyddade euroaktiviteten och det skyddade euroobjektet och/eller euroobjektsaktiviteten och euroobjektet samt den exakta adressen till den produktionsanläggning som ansökan om preliminär ackreditering avser.

b)

En försäkran från den ansökande tillverkaren om att innehållet i de materiella kraven kommer att omfattas av sekretess.

c)

Ett skriftligt åtagande om att tillverkaren kommer att uppfylla alla tillämpliga bestämmelser i detta beslut.

3.   En tillverkare som ansöker om att utföra en euroobjektsaktivitet ska förse ECB med kopior av de ISO 9001-, ISO 14001- och OHSAS 18001-intyg som har utfärdats av behöriga certifieringsorgan och som styrker att tillverkaren följer tillämpliga standarder för den planerade euroobjektsaktiviteten på produktionsanläggningen i fråga.

4.   ECB ska bedöma den information och dokumentation som tillverkaren har lämnat i sin inledande ansökan och kan vid behov begära in ytterligare information eller klargöranden.

5.   ECB kan avslå den inledande ansökan om den alltjämt är ofullständig när ECB har begärt in ytterligare information eller klargöranden enligt punkt 4 eller om tillverkaren inte uppfyller kraven i artikel 2.5 b.

Artikel 5

Preliminär bedömning av materiella krav

1.   Så snart den inledande ansökan har godkänts ska ECB förse tillverkaren med en kopia av de tillämpliga materiella kraven. ECB ska också tillhandahålla dokumentation där tillverkaren ska ange hur dennes arrangemang skulle uppfylla de tillämpliga materiella kraven. Tillverkaren ska fylla i och returnera denna dokumentation för att ECB ska kunna göra en preliminär bedömning av om tillverkaren kan uppfylla de tillämpliga materiella kraven.

2.   Om en tillverkare som ansöker om preliminär ackreditering för en skyddad euroaktivitet måste använda en specialiserad destruktionsanläggning enligt nationell rätt och det inte finns tillgång till någon sådan anläggning vid produktionsanläggningen, ska tillverkaren även lämna information om den specialiserade destruktionsanläggning som den föreslår ska användas, inbegripet fullständiga uppgifter om följande:

a)

Tillämpliga bestämmelser i nationell rätt samt en förklaring till varför destruktionsanläggningen inte kan vara placerad vid produktionsanläggningen.

b)

Den specialiserade destruktionsanläggning som tillverkaren föreslår ska användas.

c)

De skyddade euroobjekt som tillverkaren föreslår ska destrueras vid den berörda specialiserade destruktionsanläggningen.

d)

Föreslagna säkerhetsarrangemang för att skydda de skyddade euroobjekten under hela transporten till och från anläggningen samt under destrueringen vid anläggningen.

3.   ECB ska bedöma den information och dokumentation som tillverkaren har lämnat enligt punkterna 1 och 2 och kan begära in ytterligare information eller klargöranden. ECB får avslå varje begäran om preliminär ackreditering som alltjämt är ofullständig efter en ECB-begäran om ytterligare information eller klargöranden eller som inte uppfyller kraven i denna artikel.

Artikel 6

Beviljande av preliminär ackreditering

1.   ECB får tilldela en tillverkare en preliminär ackreditering förutsatt att tillverkaren har kunnat styrka att de förfaranden och den infrastruktur som krävs för att uppfylla de tillämpliga ackrediteringskraven vid produktionsanläggningen har inrättats innan en skyddad euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet inleds.

2.   I enlighet med artikel 9 ska ECB utföra inspektioner för att bedöma om en tillverkare uppfyller alla ackrediteringskrav.

3.   En tillverkare som ansöker om preliminär ackreditering för en planerad skyddad euroaktivitet ska först genomgå en inspektion så att säkerhetskraven är uppfyllda. Inga andra inspektioner ska inledas förrän tillverkaren har klarat säkerhetsinspektionen.

Artikel 7

Omvandling av preliminär ackreditering till ackreditering

ECB får omvandla en tillverkares preliminära ackreditering till en ackreditering, förutsatt att tillverkaren har klarat de relevanta inspektionerna under framställningen och därigenom har styrkt att de förfaranden och den infrastruktur som krävs har inrättats och att de tillämpliga ackrediteringskraven verkligen är uppfyllda vid produktionsanläggningen under det faktiska genomförandet av den berörda skyddade euroaktiviteten och/eller euroobjektsaktiviteten.

Artikel 8

Omvandling av ackreditering till preliminär ackreditering

ECB får omvandla en tillverkares ackreditering till en preliminär ackreditering om en tillverkare inte har utfört framställning inom ramen för en officiell beställning från ECB eller en nationell centralbank under 36 månader i följd.

AVSNITT III

INSPEKTIONER OCH DEN NATIONELLA CENTRALBANKENS SÄRSKILDA SÄKERHETSKONTROLLER

Artikel 9

Inspektioner

1.   ECB ska bedöma om en tillverkare uppfyller de tillämpliga ackrediteringskraven med hjälp av inspektioner. Dessa kan ske i form av inspektioner på plats och/eller skrivbordsinspektioner.

2.   Skrivbordsinspektioner ska genomföras med avseende på den dokumentation som har lämnats av en tillverkare och som är relevant för att bedöma om tillverkaren uppfyller ackrediteringskraven.

3.   Inspektioner på plats ska användas för att bedöma om en tillverkare uppfyller de tillämpliga materiella kraven vid produktionsanläggningen, särskilt med avseende på säkerhets- och kvalitetskraven. ECB får fatta beslut om att genomföra sådana inspektioner på plats när banken anser detta vara nödvändigt men åtminstone med 36 månaders intervall med avseende på de materiella säkerhets- och kvalitetskraven för en euroobjektsaktivitet och/eller en skyddad euroaktivitet.

4.   Inspektioner på plats av de materiella säkerhets- och kvalitetskraven får anmälas i förväg. Förhandsanmälda inspektioner på plats som avser säkerhet och kvalitet ska påbörjas den dag som överenskommits mellan tillverkaren och ECB. När en tillverkare har börjat utföra skyddad euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet får inspektioner på plats av säkerhet och kvalitet även vara oanmälda.

5.   Senast tio arbetsdagar före den dag då en anmäld inspektion på plats ska påbörjas får ECB lämna förhandsdokumentation för inspektionen på plats till tillverkaren som denne ska fylla i. Tillverkaren ska returnera denna dokumentation till ECB minst fem arbetsdagar före den dag då inspektionen på plats ska påbörjas.

6.   Om en tillverkare enligt nationell rätt måste använda en specialiserad destruktionsanläggning, får gruppen för inspektioner på plats även besöka denna anläggning för att bedöma om de arrangemang som tillverkaren föreslår är tillräckliga för att skydda de berörda skyddade euroobjektens ställning.

Artikel 10

Brev med slutsatser samt inspektionsrapport

1.   Om det under inspektionen konstateras att det föreligger fall av bristande efterlevnad av de tillämpliga ackrediteringskraven, ska ECB sända ett brev med slutsatser till tillverkaren, där det anges vilka fall av bristande efterlevnad det rör sig om, inom följande tidsperioder:

a)

Femton arbetsdagar från det att den relevanta inspektionen på plats har slutförts.

b)

Fyrtio arbetsdagar från det att ECB har tagit emot relevant dokumentation inom ramen för en skrivbordsinspektion, särskilt med avseende på de fortlöpande skyldigheter som fastställs i artikel 12.

c)

Femton arbetsdagar efter det att ECB har tagit emot den nationella centralbankens rapport i de fall då den nationella centralbanken har utfört särskilda säkerhetskontroller enligt artikel 11.

2.   Tillverkaren ska ges femton arbetsdagar från dagen då brevet med slutsatser tas emot för att skriftligen meddela ECB sina kommentarer samt lämna närmare information om alla arrangemang eller förbättringar som planeras med avseende på innehållet i brevet med slutsatser.

3.   ECB ska utarbeta en preliminär inspektionsrapport inom tjugofem arbetsdagar från det att a) en inspektion har slutförts och det inte har konstaterats några fall av bristande efterlevnad, b) ECB har tagit emot tillverkarens skriftliga kommentarer avseende brevet med slutsatser, eller c) tidsfristen för att lämna sådana kommentarer har löpt ut utan att några kommentarer har inkommit. Denna preliminära inspektionsrapport ska innehålla slutsatserna från inspektionen samt relevanta kommentarer som har inkommit från tillverkaren. Denna preliminära inspektionsrapport ska också innehålla slutsatser om tillverkarens efterlevnad av ackrediteringskraven.

4.   Tillverkaren ska ges femton arbetsdagar från dagen då den preliminära inspektionsrapporten tas emot för att skriftligen meddela ECB sina kommentarer samt lämna närmare information om alla arrangemang eller förbättringar som planeras med avseende på innehållet i den preliminära inspektionsrapporten. Efter det att tillverkarens kommentarer har tagits emot eller när tidsfristen för att lämna sådana kommentarer har löpt ut ska ECB färdigställa den preliminära inspektionsrapporten och lämna den till den berörda tillverkaren inom trettio arbetsdagar.

5.   Ytterligare inspektioner på plats får utföras för att kontrollera om tillverkaren uppfyller de tillämpliga ackrediteringskraven efter det att dessa arrangemang eller förbättringar har genomförts. Ytterligare inspektioner på plats kan leda till att färdigställandet av den preliminära inspektionsrapporten fördröjs.

6.   Vid allvarlig bristande efterlevnad av ackrediteringskraven som kräver ett skyndsamt ECB-beslut och som skäligen kan anses motivera ett beslut om tillfällig inställelse enligt artikel 17 eller ett beslut om återkallelse enligt artikel 18, kan ECB besluta att förkorta den process som anges i punkterna 1, 2 och 3, och tillverkaren ska då ges högst fem arbetsdagar för att inkomma med kommentarer om den bristande efterlevnaden. ECB ska ange skälen till att det krävs en skyndsam behandling.

7.   ECB får fatta beslut att förlänga de tidsfrister som omnämns i denna artikel.

Artikel 11

Den nationella centralbankens särskilda säkerhetskontroller

1.   Varje nationell centralbank som har inkommit med en officiell beställning avseende framställning av eurosedlar får med avseende på dessa beställningar utföra lagerkontroller och destrueringskontroller av skyddade euroobjekt vid den produktionsanläggning där eurosedlarna framställs samt vid varje annan produktionsanläggning där komponenter till dessa eurosedlar framställs, hanteras, lagras eller destrueras.

2.   Den nationella centralbank som avses i punkt 1 får även genomföra transportkontroller av eurosedlar och eurosedelpapper.

3.   Om tillverkaren fastställs överträda ECB:s transportregler enligt de materiella kraven eller om någon avvikelse konstateras under lagerkontroller eller destrueringskontroller, ska den nationella centralbanken sända en skriftlig rapport till ECB inom tre arbetsdagar efter det att kontrollerna har slutförts.

4.   ECB får utse en särskild grupp för säkerhetsinspektioner på plats som ska utföra inspektioner på plats vid produktionsanläggningen i syfte att kontrollera de överträdelser eller avvikelser som den nationella centralbanken har konstaterat. Varje slutsats som ECB drar på grundval av resultatet från inspektioner av den särskilda gruppen för säkerhetsinspektioner ska rapporteras enligt artikel 10.

AVSNITT IV

FORTLÖPANDE SKYLDIGHETER

Artikel 12

Fortlöpande skyldigheter för ackrediterade tillverkare

1.   En ackrediterad tillverkare ska ge ECB en kopia av det intyg som avses i artikel 4.3 varje gång detta intyg förlängs eller ändras för den berörda produktionsanläggningen och detta ska ske inom tre månader från den dag då det har förlängts eller ändrats.

2.   En ackrediterad tillverkare ska omedelbart underrätta ECB om något av de intyg som krävs återkallas.

3.   En ackrediterad tillverkare ska omedelbart skriftligen underrätta ECB om någon av följande situationer uppkommer:

a)

Om ett förfarande för likvidation eller rekonstruktion eller något annat liknande förfarande inleds mot tillverkaren.

b)

Om en likvidator, konkursförvaltare, god man eller liknande utses för tillverkaren.

c)

Om det finns planer på att anlita en underleverantör eller tredje part i en euroobjektsaktivitet eller skyddad euroaktivitet för vilken tillverkaren har tilldelats ackreditering.

d)

Om det har genomförts förändringar i arrangemangen vid produktionsanläggningen efter det att ackrediteringen har tilldelats som påverkar eller kan påverka efterlevnaden av de tillämpliga ackrediteringskraven, inbegripet förändringar av de uppgifter som anges i artikel 5.2 a–d.

e)

Om det finns planer på att förändra kontrollen över den ackrediterade tillverkaren eller på att förändra ägarstrukturen.

f)

Vid avvikelser från regeln om 34 månader i följd sedan den senaste framställningen.

4.   En ackrediterad tillverkare får inte överföra eller överlåta sina ackrediteringar till tredje part, inbegripet dotterbolag och intressebolag.

5.   En ackrediterad tillverkare får inte överföra någon del av den skyddade euroaktiviteten eller euroobjektsaktiviteten eller några skyddade euroobjekt eller euroobjekt till en annan anläggning som ägs, hyrs eller på annat sätt kontrolleras av tillverkaren om inte denna anläggning har tilldelats lämplig ackreditering i enlighet med artikel 2 och ECB först har lämnat sitt skriftliga medgivande.

6.   En ackrediterad tillverkare får inte lägga ut eller överföra någon del av den skyddade euroaktiviteten eller euroobjektsaktiviteten eller några skyddade euroobjekt eller euroobjekt till någon tredje part, inbegripet tillverkarens dotterbolag och intressebolag, om inte den tredje parten har tilldelats lämplig ackreditering enligt artikel 2 och ECB först har lämnat sitt skriftliga medgivande för att lägga ut eller överföra detta.

7.   En ackrediterad tillverkare får inte lägga ut någon del av den skyddade euroaktiviteten eller euroobjektsaktiviteten på en annan produktionsanläggning utan att ECB först har lämnat sitt skriftliga medgivande.

8.   En tillverkare med preliminär ackreditering ska omedelbart underrätta ECB om den får en officiell beställning avseende framställning från en annan ackrediterad tillverkare, nationell centralbank eller ECB, så att relevanta inspektioner kan äga rum så snart som möjligt. I samband med detta ska även information om den officiella beställningen avseende framställning samt planerat start- och slutdatum för framställningen anges.

9.   En tillverkare med preliminär ackreditering ska förse ECB med information om de miljö- och arbetsmiljöaspekter som krävs enligt de tillämpliga materiella kraven.

10.   Om en ackrediterad tillverkare är ett tryckeri, ska denna tillverkare ombesörja en analys av de kemiska substanserna på färdiga eurosedlar och ska rapportera detta till ECB i enlighet med tillämpliga miljö- och arbetsmiljökrav.

11.   En ackrediterad tillverkare ska hemlighålla de materiella kraven.

Artikel 13

Fortlöpande skyldigheter för ECB

ECB ska underrätta ackrediterade tillverkare om varje uppdatering av de materiella kraven som avser den skyddade euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet för vilken de har tilldelats ackreditering eller preliminär ackreditering.

AVSNITT V

FÖLJDER AV BRISTANDE EFTERLEVNAD

Artikel 14

Fall av bristande efterlevnad

1.   Det ska utgöra ett fall av bristande efterlevnad om tillverkaren

a)

underlåter att uppfylla de tillämpliga ackrediteringskraven,

b)

underlåter att genomföra förbättringar som har överenskommits med ECB,

c)

vägrar att bevilja en grupp för inspektioner på plats eller personal som har utsetts av en nationell centralbank för att utföra lager-, destruerings- eller transportkontroller omedelbart tillträde till produktionsanläggningen,

d)

lämnar en falsk eller vilseledande försäkran eller en förfalskad handling till ECB och, i förekommande fall, till en nationell centralbank enligt något av förfarandena i detta beslut,

e)

åsidosätter skyldigheten att hemlighålla innehållet i de materiella kraven.

2.   Tillverkare som inte efterlever kraven ska underrättas om varje fall av bristande efterlevnad av de tillämpliga ackrediteringskraven i enlighet med artikel 10.4 eller på annat sätt. Varje fall av bristande efterlevnad måste åtgärdas inom en överenskommen period. Denna period ska stå i proportion till hur allvarlig den bristande efterlevnaden är.

3.   Med allvarlig bristande efterlevnad avses ett fall som har eller har haft en omedelbar och allvarlig negativ effekt på säkerheten för den skyddade euroaktiviteten och/eller en omedelbar och allvarlig negativ effekt på kvalitets-, miljö- eller arbetsmiljöaspekterna av en euroobjektsaktivitet.

4.   ECB kan utfärda en rekommendation till en tillverkare med ett förslag till förbättring av ett arrangemang som likväl uppfyller ackrediteringskraven.

Artikel 15

ECB-beslut om bristande efterlevnad

1.   ECB ska fatta de beslut som avses i artiklarna 16–18 och 20 skriftligen. I dessa beslut ska följande anges:

a)

Vilket fall av bristande efterlevnad det rör sig om samt i tillämpliga fall tillverkarens kommentarer.

b)

Vilken produktionsanläggning, vilket skyddat euroobjekt och/eller euroobjekt och vilken skyddad euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet som beslutet gäller.

c)

Det datum då beslutet ska träda i kraft.

d)

Tidsfristen för att åtgärda den bristande efterlevnaden, i förekommande fall.

e)

Grunderna för beslutet.

2.   I samtliga fall då ECB fattar ett beslut enligt artiklarna 16–18 och 20 ska beslutet stå i proportion till hur allvarlig den bristande efterlevnaden är samt till tillverkarens historik när det gäller förekomster och korrigeringar av eventuella andra fall av bristande efterlevnad.

3.   ECB får underrätta de nationella centralbankerna och alla ackrediterade tillverkare om varje beslut som fattas enligt denna artikel, dess tillämpningsområde och giltighetsperiod samt ange att de nationella centralbankerna kommer att underrättas om det blir några ytterligare förändringar av tillverkarens status.

Artikel 16

Beslut om varning

1.   ECB får fatta ett beslut om varning gentemot en ackrediterad tillverkare vid

a)

en allvarlig bristande efterlevnad med avseende på säkerhetsaspekterna av en skyddad euroaktivitet eller kvalitets-, miljö- eller arbetsmiljöaspekterna av en euroobjektsaktivitet,

b)

ett återkommande mönster med fall av bristande efterlevnad,

c)

underlåtenhet att effektivt och i rätt tid korrigera varje fall av bristande efterlevnad.

2.   ECB ska beakta alla relevanta förklaringar som har lämnats av tillverkaren.

3.   I ett beslut om varning kan det också fastställas att artikel 17 eller 18 ska tillämpas om den bristande efterlevnaden inte har åtgärdats inom den fastställda tidsfristen.

4.   Om ECB bedömer att det inte är motiverat med enbart ett beslut om varning eftersom fallet av bristande efterlevnad är av så allvarlig karaktär, kan banken fatta ett beslut enligt artikel 17 eller 18.

Artikel 17

Tillfällig inställelse med avseende på nya beställningar

1.   ECB får fatta ett beslut om tillfällig inställelse gentemot en ackrediterad tillverkare, vilket innebär att tillverkaren får slutföra alla pågående beställningar avseende framställning, men inte får acceptera nya beställningar förrän beslutet om tillfällig inställelse har hävts. Ett beslut om tillfällig inställelse får fattas vid

a)

allvarlig bristande efterlevnad som har en omedelbar och allvarlig negativ effekt på den skyddade euroaktivitetens säkerhet, men där tillverkaren har kunnat visa att det inte har förekommit någon förlust eller stöld av skyddade euroobjekt eller något obehörigt offentliggörande av information som skulle kunna skada de skyddade euroobjektens ställning,

b)

en tillverkares underlåtenhet att vidta åtgärder för att komma tillrätta med den bristande efterlevnad som anges i ett beslut om varning.

2.   ECB ska beakta alla relevanta förklaringar som har lämnats av tillverkaren.

3.   I ett beslut om tillfällig inställelse kan det också fastställas att artikel 18 ska tillämpas om den bristande efterlevnaden inte har åtgärdats inom den fastställda tidsfristen.

4.   Om ECB bedömer att det inte är motiverat med enbart ett beslut om tillfällig inställelse eftersom fallet av bristande efterlevnad är av så allvarlig karaktär, kan banken fatta ett beslut om återkallelse enligt artikel 18.

5.   Ett beslut om tillfällig inställelse kan endast hävas om alla relevanta fall av bristande efterlevnad har åtgärdats och bedöms vara åtgärdade genom en inspektion.

Artikel 18

Återkallelse av ackreditering

1.   ECB får fatta ett beslut om återkallelse i följande fall:

a)

En tillverkare underlåter att följa upp ett beslut om tillfällig inställelse.

b)

En tillverkare underlåter att uppfylla kraven i artikel 19.

c)

Kravet att omedelbart underrätta ECB om någon av de omständigheter som avses i artikel 12.3 c–f inte har efterlevts.

d)

En ackrediterad tillverkare ansöker om att överföra samtliga eller delar av sin skyddade euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet till en ny produktionsanläggning. Återkallelsen ska i så fall omfatta den gamla produktionsanläggning som den berörda aktiviteten överförs från.

e)

En ackrediterad tillverkare ansöker om att dennes preliminära ackreditering eller ackreditering ska återkallas.

2.   ECB får fatta ett beslut om återkallelse när banken bedömer att återkallelsen står i proportion till

a)

hur allvarligt fallet av bristande efterlevnad är,

b)

omfattningen av den faktiska eller potentiella förlusten, stölden eller eventuella följdskador på ekonomi och renommé som uppstår genom ett obehörigt offentliggörande av information avseende skyddade euroobjekt,

c)

tillverkarens adekvata reaktion, kapacitet och förmåga att åtgärda den bristande efterlevnaden.

3.   ECB ska beakta alla relevanta förklaringar som har lämnats av respektive tillverkare.

4.   Om tillverkarens innehav av skyddade euroobjekt efter en återkallelse skulle kunna skada eurosedlarnas ställning som betalningsmedel, kan ECB kräva att tillverkaren ska vidta åtgärder, till exempel att överlämna särskilt angivna skyddade euroobjekt till ECB eller en nationell centralbank eller också destruera dessa, i syfte att säkerställa att tillverkaren inte innehar några skyddade euroobjekt efter det att återkallelsen har trätt i kraft.

5.   I ett beslut om återkallelse ska det anges från och med vilken dag en tillverkare på nytt kan ansöka om preliminär ackreditering. Denna dag ska fastställas utifrån de omständigheter som har lett till återkallelsen och ska infalla minst ett år efter dagen för beslutet om återkallelse.

Artikel 19

Omedelbart avbrott av skyddad euroaktivitet

1.   Under exceptionella omständigheter, då det konstateras en allvarlig bristande efterlevnad som skulle kunna leda till förlust eller stöld av skyddade euroobjekt eller obehörigt offentliggörande av information som skulle kunna skada eurosedlarnas ställning som betalningsmedel om åtgärder inte omedelbart vidtas, kan gruppen för inspektioner på plats kräva att den tillverkare som har brustit i efterlevnad omedelbart ska avbryta den berörda skyddade euroaktiviteten till dess att den bristande efterlevnaden har åtgärdats. I så fall får tillverkaren inte återuppta denna aktivitet förrän ECB har lämnat sitt skriftliga förhandsgodkännande.

2.   Denna tillverkare ska förse ECB med information om varje annan tillverkare som, i egenskap av kund eller leverantör, kan komma att påverkas indirekt av den avbrutna skyddade euroaktiviteten eller euroobjektsaktiviteten. Gruppen för inspektioner på plats kan också kräva att den ackrediterade tillverkaren vidtar de åtgärder som avses i artikel 18.4 för att säkerställa att tillverkaren inte innehar de angivna skyddade euroobjekten under den period då den skyddade euroaktiviteten har avbrutits.

3.   Om en ackrediterad tillverkares skyddade euroaktivitet avbryts enligt punkt 1, ska ECB underrätta eventuellt berörda tredjepartstillverkare enligt punkt 2 och i så fall ange att eventuellt berörda tredjepartstillverkare kommer att underrättas om det blir någon förändring av tillverkarens status.

4.   Så snart som möjligt efter det att ECB:s grupp för inspektioner på plats har krävt att en skyddad euroaktivitet ska avbrytas och utan att det påverkar tillämpningen av några andra beslut som har fattats enligt artiklarna 16–18, ska ECB omgående häva detta avbrott om det vid en efterföljande inspektion konstateras att den berörda bristande efterlevnaden har åtgärdats.

Artikel 20

Straffavgifter vid kvantitativa avvikelser i fråga om eurosedlar eller eurosedelpapper

1.   En tillverkare som framställer eurosedelpapper eller eurosedlar ska i enlighet med de materiella säkerhetskraven rapportera till ECB om kvantitativa avvikelser i fråga om eurosedelpapper eller helt eller delvis tryckta eurosedlar har konstaterats under en skyddad euroaktivitet vid dess ackrediterade produktionsanläggning.

2.   Om denna tillverkare konstaterar att det föreligger en kvantitativ avvikelse i fråga om eurosedelpapper eller helt eller delvis tryckta eurosedlar under en skyddad euroaktivitet vid dess ackrediterade produktionsanläggning och inte rapporterar detta i enlighet med de materiella säkerhetskraven, och ECB på annat sätt uppmärksammas på denna avvikelse, ska ECB ålägga tillverkaren en straffavgift på minst 50 000 euro. Om avvikelsens motsvarande nominella värde överstiger 50 000 euro, ska ECB ålägga tillverkaren en straffavgift motsvarande det nominella värdet upp till maximalt 500 000 euro.

3.   Om en tillverkare rapporterar till ECB om en kvantitativ avvikelse i fråga om eurosedelpapper eller helt eller delvis tryckta eurosedlar under en skyddad euroaktivitet vid dess ackrediterade produktionsanläggning, men sedan inte anger och rapporterar orsaken till denna avvikelse till ECB inom de tidsfrister som anges i de materiella säkerhetskraven, ska ECB överväga att ålägga en straffavgift på minst 50 000 euro. Om avvikelsens motsvarande nominella värde överstiger 50 000 euro, ska ECB ålägga tillverkaren en straffavgift motsvarande det nominella värdet upp till maximalt 500 000 euro.

4.   Om en tillverkare inte konstaterar att det föreligger en kvantitativ avvikelse i fråga om eurosedelpapper eller helt eller delvis tryckta eurosedlar under en skyddad euroaktivitet vid den ackrediterade produktionsanläggningen, och ECB på annat sätt uppmärksammas på denna avvikelse, ska ECB ålägga tillverkaren en straffavgift på minst 50 000 euro. Om avvikelsens motsvarande nominella värde överstiger 50 000 euro, ska ECB ålägga tillverkaren en straffavgift motsvarande det nominella värdet upp till maximalt 500 000 euro.

5.   När beslut fattas om straffavgiftens belopp ska det i varje enskilt fall beaktas hur allvarlig avvikelsen är och detta ska avgöra om straffavgiften över- eller understiger ett belopp på 50 000 euro. Hur allvarlig avvikelsen är fastställs utifrån den relevanta avvikelsens motsvarande nominella värde. Straffavgifterna får under inga omständigheter överstiga 500 000 euro.

6.   Beslut om straffavgifter ska vara i överensstämmelse med de förfaranden som fastställs i förordning (EG) nr 2532/98 och Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2157/1999 av den 23 september 1999 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (ECB/1994/4) (5). Utöver straffavgifterna får ECB fatta beslut om att utfärda ett beslut om varning eller ett beslut om återkallelse eller tillfällig inställelse av den preliminära ackrediteringen eller ackrediteringen.

Artikel 21

Överprövningsförfarande

1.   ECB ska bedöma varje ansökan och den information som tillverkaren har lämnat med avseende på detta beslut samt skriftligen underrätta tillverkaren om sitt beslut att godta eller avslå ansökan eller korrektheten i den information som har tagits emot inom femtio arbetsdagar från mottagandet av

a)

den inledande ansökan, eller

b)

ytterligare information eller klargöranden som har begärts av ECB.

2.   Om ECB har fattat ett beslut

a)

att avslå en ansökan om att inleda ett ackrediteringsförfarande,

b)

att inte i) tilldela en preliminär ackreditering, ii) omvandla en preliminär ackreditering till en ackreditering, eller iii) omvandla en ackreditering till en preliminär ackreditering,

c)

omvandla en ackreditering enligt de gamla systemen till en preliminär ackreditering eller ackreditering,

d)

i enlighet med artiklarna 16–19,

får tillverkaren inom trettio arbetsdagar efter det att ett sådant beslut har meddelats lämna en skriftlig begäran till ECB-rådet om överprövning av detta beslut. Tillverkaren ska ange skälen för sin begäran och all information som han åberopar.

3.   Överprövningen ska inte medföra att beslutet får suspensiv verkan. Om tillverkaren uttryckligen begär detta i sin begäran om överprövning och motiverar detta, får ECB-rådet tillfälligt upphäva tillämpningen av det beslut som överprövas.

4.   ECB-rådet ska granska beslutet mot bakgrund av tillverkarens begäran om överprövning. Om ECB-rådet anser att det beslut som fattats strider mot det här beslutet, ska det antingen begära att förfarandet upprepas eller också fatta ett slutgiltigt beslut. I annat fall ska tillverkarens begäran om överprövning avslås. Tillverkaren ska skriftligen underrättas om resultatet av denna överprövning inom sextio arbetsdagar från mottagandet av begäran om överprövning. I ECB-rådets beslut ska de bakomliggande skälen anges.

5.   Europeiska unionens domstol ska vara ensam behörig att avgöra eventuella tvister mellan ECB och en tillverkare med avseende på detta beslut. Om överprövning är möjlig enligt punkt 2, ska tillverkaren invänta ECB:s överprövningsbeslut innan talan väcks vid EU-domstolen. De tidsfrister som fastställs i fördraget ska börja löpa från mottagandet av överprövningsbeslutet.

6.   Genom undantag från punkterna 1–4 ska överprövningsförfarandet för beslut om straffavgifter enligt artikel 20 genomföras i överensstämmelse med det förfarande som fastställs i förordning (EG) nr 2532/98 och förordning (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4).

Artikel 22

ECB:s register över ackrediteringar

1.   ECB ska föra ett register över ackrediteringar som

a)

innehåller uppgifter om alla tillverkare som har tilldelats preliminär ackreditering eller ackreditering,

b)

för varje produktionsanläggning anger den skyddade euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet samt de skyddade euroobjekt och de euroobjekt som den preliminära ackrediteringen eller ackrediteringen avser.

2.   ECB ska ge samtliga nationella centralbanker, framtida nationella centralbanker i Eurosystemet och ackrediterade tillverkare tillgång till informationen i registret över ackrediteringar. ECB ska regelbundet uppdatera registret över ackrediteringar i enlighet med den information som de ackrediterade tillverkarna och de nationella centralbankerna har lämnat enligt detta beslut. För att regelbundet uppdatera registret över ackrediteringar får ECB samla in sådan ytterligare relevant information från ackrediterade tillverkare, nationella centralbanker och framtida nationella centralbanker i Eurosystemet som ECB bedömer vara nödvändig för att informationen i registret över ackrediteringar ska fortsätta vara exakt och korrekt.

3.   Om ECB fattar ett beslut om tillfällig inställelse enligt artikel 17, ska banken registrera åtgärdens tillämpningsområde och giltighetstid samt varje förändring i tillverkarens status i fråga om namn, berörd produktionsanläggning och berörda skyddade euroobjekt, euroobjekt, skyddade euroaktiviteter och euroobjektsaktiviteter i enlighet med villkoren i beslutet om tillfällig inställelse.

4.   Om ECB fattar ett beslut om tillfällig inställelse enligt artikel 18, ska banken avlägsna namnet på tillverkaren, produktionsanläggningen samt skyddade euroobjekt och skyddade euroaktiviteter och/eller euroobjekt och euroobjektsaktiviteter från registret över ackrediteringar i överensstämmelse med villkoren i beslutet om tillfällig inställelse.

AVSNITT VI

ÄNDRING SAMT ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 23

Ändring

Artikel 1 c i beslut ECB/2008/3 ska ersättas med följande:

”c)   skyddade euroobjekt: de objekt som anges i säkerhetsföreskrifterna, inbegripet eurosedlar som a) är i omlopp, b) utvecklas för att ersätta eurosedlar i omlopp, eller c) tas ur omlopp, tillsammans med komponenter till dessa och tillhörande information, som måste skyddas eftersom deras förlust, stöld eller obehöriga offentliggörande skulle kunna skada eurosedlarnas ställning som betalningsmedel,”

Artikel 24

Upphävande

Beslut ECB/2008/3, ECB/2010/22 och ECB/2011/8 ska upphöra att gälla den dag som anges i artikel 26.3. Hänvisningar till beslut ECB/2008/3, ECB/2010/22 och ECB/2011/8 ska förstås som hänvisningar till detta beslut.

Artikel 25

Övergångsbestämmelser

1.   Tillverkare med det gamla systemets ackrediteringar ska ha rätt att utföra skyddad euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet fram till den dag som anges i artikel 26.3.

2.   Två månader före den dag som anges i artikel 26.3 ska tillverkare med ackrediteringar enligt de gamla systemen underrätta ECB om de har utfört skyddad euroaktivitet och/eller euroobjektsaktivitet under de föregående 36 månaderna.

3.   Ackrediteringar enligt de gamla systemen som har tilldelats enligt upphävda ECB-beslut om ackreditering ska antingen omvandlas i enlighet med punkterna 4 och 5 eller också upphöra efter den dag som anges i artikel 26.3, oberoende av deras återstående giltighetsperioder eller permanenta status.

4.   Tillverkare med giltiga säkerhets-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöackrediteringar som har framställt skyddade euroobjekt och/eller råmaterial för eurosedlar enligt upphävda ECB-beslut om ackreditering under de 36 månader som föregår den dag som anges i artikel 26.3 ska få sina ackrediteringar omvandlade till en ackreditering enligt artikel 7 i detta beslut och de tillämpliga ackrediteringskraven i detta.

5.   Tillverkare med giltiga säkerhets-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöackrediteringar som inte har framställt skyddade euroobjekt och/eller råmaterial för eurosedlar enligt upphävda ECB-beslut om ackreditering under de 36 månader som föregår den dag som anges i artikel 26.3 ska få sina ackrediteringar omvandlade till en preliminär ackreditering enligt artikel 8 i detta beslut och de tillämpliga ackrediteringskraven i detta.

6.   Alla förfaranden som har inletts eller fortgår inom ramen för de upphävda ECB-besluten om ackreditering med avseende på ackrediteringar enligt de gamla systemen, särskilt

a)

inledande eller uppföljande säkerhetsinspektioner, inbegripet kvalitetskontroller eller inledande kvalitetskontroller,

b)

beviljande av ackreditering(ar),

c)

utfärdande av ett beslut om varning, tillfällig inställelse eller återkallelse av ackreditering(ar), eller

d)

överprövning av åtgärder eller beslut enligt punkterna a–c

ska slutföras i enlighet med bestämmelserna i upphävda ECB-beslut om ackreditering fram till och med den dag som anges i artikel 26.3.

7.   Från och med 2016 års tillverkning av eurosedlar ska de nationella centralbankerna inte validera tryckta eurosedlar med kemiska substanser som överstiger de gränsvärden som anges i kraven avseende miljöaspekter och arbetsmiljöfrågor.

Artikel 26

Slutbestämmelser

1.   Detta beslut får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Artiklarna 23 och 25 ska tillämpas från och med dagen efter det att detta beslut har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

3.   Övriga bestämmelser i detta beslut ska börja tillämpas tolv månader från och med dagen då detta beslut har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 27

Adressater

Detta beslut riktar sig till tillverkare av skyddade euroobjekt och euroobjekt samt till nationella centralbanker när dessa utför lager-, destruerings- eller transportkontroller.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 20 december 2013.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 4.

(2)  EUT L 140, 30.5.2008, s. 26.

(3)  EUT L 330, 15.12.2010, s. 14.

(4)  EUT L 176, 5.7.2011, s. 52.

(5)  EUT L 264, 12.10.1999, s. 21.