ISSN 1977-0820

doi:10.3000/19770820.L_2014.038.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 38

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

57 årgången
7 februari 2014


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

 

2014/60/EU

 

*

Rådets beslut av den 28 januari 2014 om ingående av protokollet om fastställande av fiskemöjligheter och ekonomisk ersättning enligt partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Kiribati, å andra sidan

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 110/2014 av den 30 september 2013 om den modellbudgetförordning för offentlig-privata partnerskap som avses i artikel 209 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012

2

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 111/2014 av den 4 februari 2014 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

16

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 112/2014 av den 4 februari 2014 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

18

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 113/2014 av den 4 februari 2014 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

20

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 114/2014 av den 4 februari 2014 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

22

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 115/2014 av den 4 februari 2014 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

24

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 116/2014 av den 6 februari 2014 om att inte godkänna det verksamma ämnet kaliumjodid i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden ( 1 )

26

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 117/2014 av den 6 februari 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

28

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens genomförandedirektiv 2014/19/EU av den 6 februari 2014 om ändring av bilaga I till rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen

30

 

*

Kommissionens genomförandedirektiv 2014/20/EU av den 6 februari 2014 om unionsklasser för basutsäde och certifikatutsäde av potatis samt om de villkor och beteckningar som ska gälla för dessa klasser ( 1 )

32

 

*

Kommissionens genomförandedirektiv 2014/21/EU av den 6 februari 2014 om fastställande av minimivillkor och unionsklasser för stamutsädespotatis ( 1 )

39

 

 

BESLUT

 

 

2014/61/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 5 februari 2014 om förlängning av giltighetstiden för beslut 2006/502/EG om en förpliktelse för medlemsstaterna att förbjuda att icke barnsäkra eller leksaksliknande tändare släpps ut på marknaden [delgivet med nr C(2014) 493]  ( 1 )

43

 

 

2014/62/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 6 februari 2014 om upphävande av beslut 2003/766/EG om nödåtgärder för att förhindra spridning inom gemenskapen av Diabrotica virgifera Le Conte [delgivet med nr C(2014) 467]

45

 

 

REKOMMENDATIONER

 

 

2014/63/EU

 

*

Kommissionens rekommendation av den 6 februari 2014 om åtgärder för bekämpning av Diabrotica virgifera virgifera Le Conte i områden i unionen där dess förekomst har bekräftats

46

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/1


RÅDETS BESLUT

av den 28 januari 2014

om ingående av protokollet om fastställande av fiskemöjligheter och ekonomisk ersättning enligt partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Kiribati, å andra sidan

(2014/60/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43 jämförd med artikel 218.6 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)

Rådet antog den 23 juli 2007 förordning (EG) nr 893/2007 om ingående av ett partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Kiribati, å andra sidan (1) (nedan kallat avtalet). Protokollet om fastställande av fiskemöjligheter och ekonomisk ersättning enligt avtalet löpte ut den 15 september 2012.

(2)

Unionen har förhandlat fram ett nytt protokoll med Republiken Kiribati som ger EU-fartyg fiskemöjligheter i vatten som står under Republiken Kiribatis överhöghet eller jurisdiktion (nedan kallat protokollet).

(3)

Protokollet undertecknades i enlighet med rådets beslut 2012/669/EU (2) och har tillämpats provisoriskt från och med den 16 september 2012.

(4)

Protokollet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Kiribati, å andra sidan (nedan kallat protokollet), godkänns härmed på unionens vägnar (3).

Artikel 2

Rådets ordförande ska på unionens vägnar göra den anmälan som anges i artikel 16 i protokollet (4).

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2014.

På rådets vägnar

G. STOURNARAS

Ordförande


(1)  EUT L 205, 7.8.2007, s. 1.

(2)  Rådets beslut 2012/669/EU av den 9 oktober 2012 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och provisorisk tillämpning av protokollet om fastställande av fiskemöjligheter och ekonomisk ersättning enligt partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Kiribati, å andra sidan (EUT L 300, 30.10.2012, s. 2).

(3)  Protokollet har offentliggjorts i EUT L 300, 30.10.2012, s. 3, tillsammans med beslutet om undertecknande.

(4)  Dagen för protokollets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.


FÖRORDNINGAR

7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/2


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 110/2014

av den 30 september 2013

om den modellbudgetförordning för offentlig-privata partnerskap som avses i artikel 209 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (1), särskilt artikel 209, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, som bygger på erfarenheten av att inrätta offentlig-privata partnerskap som unionsorgan enligt artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (2), har ytterligare kategorier av offentlig-privata partnerskap införts för att öka urvalet av instrument och för att inbegripa partnerskapsorgan, vars regler är mer flexibla och lättillgängliga för privata partner än de som gäller unionens institutioner. Bland dessa ytterligare kategorier återfinns de partnerskapsorgan som avses i artikel 209 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap (nedan kallade partnerskapsorganen).

(2)

För att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens medel samt för att göra det möjligt för partnerskapsorganen att anta egna finansiella regler, är det nödvändigt att anta en modellbudgetförordning för dessa partnerskapsorgan.

(3)

Ett partnerskapsorgan bör upprätta och genomföra sin budget enligt principerna om enhet, riktighet i budgeten, ettårighet, jämvikt, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning samt öppenhet.

(4)

För att säkerställa det övergripande genomförandet av partnerskapsorganets uppgifter och verksamhet, bör det kunna föra upp de outnyttjade anslagen för ett visst år i beräkningen av inkomster och utgifter på upp till de följande tre budgetåren.

(5)

Eftersom de unionsmedel som ställts till partnerskapsorganets förfogande ska genomföras inom ramen för den indirekta förvaltning som föreskrivs i artikel 60 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, bör bestämmelserna om finansiell planering och rapportering överensstämma med den indirekta förvaltningsmetoden för budgetgenomförandet. Ansvarsfrihet för budgetgenomförandet med avseende på unionens bidrag till partnerskapsorganen ska ingå i den ansvarsfrihet som Europaparlamentet ger kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens budget. Därför bör en tillfredsställande årlig rapportering, inklusive en förvaltningsförklaring, tillhandahållas i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, för att kommissionen på ett bättre sätt ska kunna ta sitt ansvar med avseende på ansvarsfriheten.

(6)

Det är nödvändigt att fastställa räkenskapsförarnas och utanordnarnas befogenheter och ansvarsområden, samtidigt som partnerskapsorganens offentlig-privata natur beaktas. Utanordnarna bör ha hela ansvaret för samtliga inkomst- och utgiftstransaktioner som faller inom deras behörighet och kunna ställas till svars för dessa transaktioner, vid behov även genom disciplinförfaranden.

(7)

Det är nödvändigt att tydliggöra funktionerna inom internrevisionen och internkontrollen samt att rationalisera rapporteringskraven. Partnerskapsorganens internrevision bör utföras av kommissionens internrevisor som bör genomföra revisioner när riskerna så motiverar. Regler för inrättande av internrevisionsfunktioner och deras verksamhet bör införas.

(8)

För att garantera att varje partnerskapsorgan ansvarar för genomförandet av sin egen budget och arbetar för de mål som ställdes upp för det vid inrättandet, bör partnerskapsorganen, för att utföra de uppgifter som anförtrotts dem, ha rätt att engagera externa privaträttsliga partnerskapsorgan, dock endast i nödvändiga fall och inte för uppgifter som inbegriper offentliga uppdrag eller ger utrymme åt skönsmässiga bedömningar.

(9)

Det bör fastställas vilka principer som ska gälla partnerskapsorganets inkomster och utgifter.

(10)

Med tanke på partnerskapsorganens offentlig-privata natur och särskilt den privata sektorns bidrag till deras budget bör flexibla förfaranden för tilldelning av upphandlingskontrakt tillåtas. De berörda förfarandena bör styras av principerna om öppenhet och insyn, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering samt delvis kunna avvika från de relevanta bestämmelserna i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (3). Det är nödvändigt att förstärka samarbetet mellan partnerskapsorganens medlemmar för att säkerställa ett bättre och billigare sätt att tillhandahålla varor och tjänster, samt undvika alltför höga förvaltningskostnader i upphandlingsförfarandena. Därför bör partnerskapsorganen också utan att genomföra upphandlingsförfaranden kunna sluta avtal med sina medlemmar, förutom unionen, om att leverera varor, tillhandahålla tjänster eller utföra arbete som dessa medlemmar tillhandahåller direkt utan att anlita tredje part.

(11)

För att förbättra kostnadseffektiviteten, bör det finnas en möjlighet att dela tjänster eller överföra dem till ett annat partnerskapsorgan eller kommissionen, särskilt genom att tillåta att kommissionens räkenskapsförare anförtros samtliga eller vissa uppgifter som åligger partnerskapsorganets räkenskapsförare.

(12)

Organen bör kunna anlita utomstående sakkunskap för att bedöma bidragsansökningar, projekt och anbud samt för att få rådgivning i specifika fall. Dessa experter bör göras i enlighet med principerna om icke-diskriminering, likabehandling och uteslutande av intressekonflikt.

(13)

Vid tilldelningen av bidrag och priser till följd av tävlingar bör de relevanta bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012 tillämpas, med förbehåll för eventuella särbestämmelser i partnerskapsorganets grundrättsakt eller i den grundläggande akten för det program vars genomförande partnerskapsorganet sköter för att därigenom garantera en tillämpning som är enhetlig med de åtgärder som kommissionen ansvarar för.

(14)

När partnerskapsorganens räkenskaper behöver konsolideras enligt unionens redovisningsregler i artikel 143 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, bör partnerskapsorganens räkenskapsregler möjliggöra en sådan konsolidering.

(15)

Denna förordning bör träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i syfte att möjliggöra ett snabbt antagande av de reviderade ekonomiska bestämmelserna för offentlig-privata partnerskapsorgan från och med den 1 januari 2014, för att säkerställa enhetliga regler för nästa fleråriga budgetram.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs de grundläggande principer enligt vilka det offentlig-privata partnerskapsorganet (nedan kallat partnerskapsorganet) ska anta egna finansiella regler. partnerskapsorganets finansiella regler får inte avvika från förordningen, förutom när särskilda behov föreligger och kommissionen gett sitt samtycke i enlighet med artikel 209 fjärde stycket i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

Varje partnerskapsorgan ska anta utförliga föreskrifter om införandet av dessa principer i sina finansiella regler.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

—   styrelse: partnerskapsorganets viktigaste interna beslutsfattande instans i finansiella frågor och budgetfrågor, oavsett vilket exakt begrepp som används för denna instans i partnerskapsorganets grundrättsakt.

—   direktör: den person som ansvarar för genomförandet av styrelsens beslut samt för partnerskapsorganets budget i egenskap av utanordnare, oavsett vilken exakt benämning tjänsten ges i partnerskapsorganets grundrättsakt.

—   medlem: en medlem i partnerskapsorganet enlighet definitionen i dess grundrättsakt.

—   grundrättsakt: instrument inom unionsrätten som reglerar de viktigaste aspekterna av inrättandet och av verksamheten i partnerskapsorganet.

—   organets budget: dokument med prognoser för och godkännanden av de inkomster och utgifter som bedöms bli nödvändiga för varje budgetår inom respektive partnerskapsorgan.

Artikel 3

Budgetens tillämpningsområde

Organets budget ska bestå av följande:

a)

Organets inkomster bestående av

i)

medlemmarnas finansiella bidrag till de administrativa kostnaderna,

ii)

medlemmarnas finansiella bidrag till driftskostnaderna,

iii)

inkomster som avsatts för särskilda ändamål,

iv)

alla intäkter som genererats av partnerskapsorganet.

b)

Organets utgifter, också administrativa utgifter.

KAPITEL 2

BUDGETPRINCIPER

Artikel 4

Iakttagande av budgetprinciper

Budgeten ska upprättas och genomföras enligt principerna om enhet, riktighet i budgeten, ettårighet, jämvikt, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning, vilket förutsätter effektiv och ändamålsenlig intern kontroll samt öppenhet, på det sätt som avses i denna förordning.

Artikel 5

Enhetsprincipen och principen om riktighet i budgeten

1.   Alla inkomster och utgifter ska medföra att en rubrik i partnerskapsorganets budget tillgodogörs eller belastas.

2.   Åtagande eller godkännande av utgifter får inte ske utöver de anslag som beviljats i partnerskapsorganets budget.

3.   Ett anslag får föras in i partnerskapsorganets budget endast om det motsvarar en utgift som bedöms vara nödvändig.

4.   Upplupen ränta på förskottsfinansiering ur partnerskapsorganets budget ska inte föras upp i dess budget.

Artikel 6

Principen om ettårighet

1.   De anslag som tas upp i partnerskapsorganets budget ska beviljas för ett budgetår som börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

2.   Åtagandebemyndiganden ska täcka den totala kostnaden för alla rättsliga åtaganden som ingås under budgetåret i fråga.

3.   Betalningsbemyndigandena ska täcka de betalningar som krävs för att uppfylla rättsliga åtaganden som ingås under budgetåret eller som ingåtts under tidigare budgetår.

4.   Vad gäller de administrativa anslagen, får utgifterna inte överstiga de förväntade intäkterna för år som avses i artikel 3 a i.

5.   Vad gäller partnerskapsorganets behov, får de outnyttjade anslagen föras upp i inkomst- och utgiftsberäkningarna upp till de följande tre budgetåren. Dessa anslag ska användas först.

6.   Bestämmelserna i punkterna 1–5 får inte förhindra att budgetmässiga åtaganden som sträcker sig över fler än ett budgetår delas upp i årliga delåtaganden, om detta är tillåtet enligt grundrättsakten eller om det gäller de administrativa utgifterna.

Artikel 7

Principen om balans i budgeten

1.   Det ska råda balans mellan inkomster och betalningsbemyndiganden.

2.   Åtagandebemyndiganden får inte överstiga det relevanta årliga bidraget från unionen enligt avtalet med kommissionen om den årliga överföringen av medel, plus årliga bidrag från andra medlemmar än unionen, eventuella andra inkomster som avses i artikel 3 och de outnyttjade anslag som avses i artikel 6.5.

3.   Organet får inte ta upp lån inom ramen för sin egen budget.

4.   Om budgetresultatet är positivt, ska det föras upp som inkomst i budgeten för nästföljande budgetår.

Om budgetresultatet är negativt, ska det föras upp som betalningsbemyndigande i budgeten för nästföljande budgetår.

Artikel 8

Principen om en enda beräkningsenhet

Organets budget ska upprättas och genomföras i euro och räkenskaperna ska redovisas i euro. För behov som avser förvaltning av likvida medel behåller räkenskapsföraren emellertid sina befogenheter att genomföra transaktioner i annan valuta enligt partnerskapsorganets finansiella regler.

Artikel 9

Universalitetsprincipen

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska de totala inkomsterna täcka de totala betalningsbemyndigandena. Alla inkomster och utgifter ska tas upp som bruttobelopp i budgeten utan att justeras mot varandra, med förbehåll för eventuella specifika bestämmelser bland partnerskapsorganets finansiella regler för de fall där vissa avdrag får göras från ansökningar om utbetalningar som sedan ska godkännas som nettobelopp.

2.   Inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål, t.ex. inkomster från fonder, subventioner, gåvor och legat, ska användas till att finansiera specifika utgifter.

3.   Direktören har rätt att ta emot alla sorters donationer till partnerskapsorganet, t.ex. inkomster från fonder, subventioner, gåvor och legat.

Donationer som kan leda till betydande kostnader får endast tas emot efter förhandsgodkännande från styrelsen, som ska fatta beslut inom två månader efter mottagandet av begäran. Om styrelsen inte fattar något beslut inom denna tidsfrist ska donationen betraktas som godkänd.

Styrelsen ska besluta hur stort beloppet måste vara för att kostnaden ska betraktas som betydande.

Artikel 10

Principen om specificering

1.   Anslag ska delas in efter specifika ändamål i avdelningar och kapitel.

2.   Direktören har rätt att utan begränsningar flytta anslag mellan olika kapitel och högst 10 procent av anslagen från en titel till en annan för det år som avser den post från vilken överföringen görs.

Vad gäller överföringar mellan avdelningar där beloppet överstiger gränsen i punkt 1, ska direktören lägga fram ett förslag om överföring till styrelsen. Styrelsen ska ha tre veckor på sig att invända mot sådana överföringar. Efter denna frist ska anslagsöverföringarna anses godkända.

Direktören ska med det snaraste upplysa styrelsen om alla överföringar som skett i enlighet med första stycket.

Artikel 11

Principen om sund ekonomisk förvaltning

1.   Anslagen ska användas enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, det vill säga i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

2.   Principen om sparsamhet kräver att de resurser som partnerskapsorganet använder för att bedriva sin verksamhet ska göras tillgängliga i god tid och vara av den kvantitet och kvalitet som krävs, samt ställas till förfogande till lägsta möjliga kostnad.

Principen om effektivitet avser förhållandet mellan de resurser som används och de resultat som uppnås.

Principen om ändamålsenlighet avser hur väl specifika mål med en åtgärd och förväntade resultat uppnås.

3.   Specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbundna mål ska fastställas för alla verksamhetsområden som partnerskapsorganets budget omfattar. Förverkligandet av dessa mål ska kontrolleras med hjälp av resultatindikatorer för varje verksamhetsfält, och direktören ska varje år överlämna uppgifterna till styrelsen och senast i de dokument som åtföljer förslaget till partnerskapsorganets budget.

4.   Även om inte grundrättsakten innehåller bestämmelser om utvärderingar som genomförts av kommissionen, ska partnerskapsorganet, för att höja kvaliteten i beslutsfattandet, genomföra utvärderingar, också utvärderingar i efterhand, av sina program och all verksamhet som ger upphov till betydande utgifter och resultaten av dessa utvärderingar ska överlämnas till styrelsen.

Artikel 12

Intern kontroll av budgetgenomförandet

1.   Genomförandet av partnerskapsorganets budget ska omfattas av ändamålsenlig och effektiv intern kontroll.

2.   När det gäller genomförandet av partnerskapsorganets budget avses med intern kontroll en process som tillämpas på alla förvaltningsnivåer och som är utformad för att ge rimliga garantier för att följande mål har uppnåtts:

a)

Att verksamheten präglas av effektivitet, ändamålsenlighet och sparsamhet.

b)

Att redovisningen är tillförlitlig.

c)

Att tillgångar och information skyddas.

d)

Att bedrägerier och oriktigheter förebyggs, upptäcks, korrigeras och följs upp.

e)

Att risker kopplade till de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet hanteras på lämpligt sätt, med hänsyn tagen till betalningarnas natur och programmens flerårighet.

3.   En effektiv och ändamålsenlig intern kontroll ska bygga på bästa internationella praxis, och i synnerhet innefatta de delar som fastställs i artikel 32.3 och 32.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, med hänsyn till partnerskapsorganets struktur och storlek, typen av genomförandeuppgifter som anförtrotts partnerskapsorganet och de kostnader och finansiella och operativa risker som ingår.

Artikel 13

Principen om öppenhet

1.   Organets medel ska fastställas och genomföras och räkenskaperna ska läggas fram enligt principen om öppenhet.

2.   Organets budget, inklusive tjänsteförteckningen och ändringsbudgetar, såsom den antas, inbegripet eventuella anpassningar enligt artikel 15.1, ska offentliggöras på partnerskapsorganets webbplats inom fyra veckor från och med antagandet och översändas till kommissionen och revisionsrätten.

3.   Organet ska på sin webbplats senast den 30 juni påföljande budgetår lägga ut uppgifter om mottagarna av medel ur dess budget, i enlighet med artikel 21.2, 21.3 och 21.4 i den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012 efter en standardiserad presentation.

De uppgifter som offentliggörs ska vara lätt tillgängliga, klara och uttömmande. Uppgifterna ska läggas fram med vederbörlig hänsyn till säkerhetskrav samt krav på konfidentialitet, särskilt skydd av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (4).

4.   De experter man slutit kontrakt med enligt artikel 34 i denna förordning ska offentliggöras på någon av unionens webbsidor.

KAPITEL 3

FINANSIELL PLAN

Artikel 14

Beräkning av inkomster och utgifter

1.   Senast den 31 januari det år som föregår det år då partnerskapsorganets budget ska genomföras ska partnerskapsorganet förse kommissionen och övriga medlemmar med en beräkning av sina inkomster och utgifter tillsammans med en allmän motivering, samt med utkastet till det arbetsprogram som avses i artikel 31.4.

2.   Organets preliminära inkomst- och utgiftsberäkningar ska innehålla följande:

a)

En beräkning av antalet fasta och tillfälliga tjänster, per tjänstegrupp och lönegrad, liksom av de kontraktsanställda och de utsända nationella experterna, uttryckt i heltidsekvivalenter, inom ramarna för budgetanslagen.

b)

En motivering för de ytterligare tjänster som begärs, om någon sådan förändring i personalresurserna är aktuell.

c)

En kvartalsberäkning över förväntade in- och utbetalningar.

d)

Uppgifter om förverkligandet av alla mål som tidigare fastställts för de olika verksamheterna.

e)

De fastställda målen för det budgetår som budgetförslaget hänför sig till, med angivande av alla särskilda budgetbehov som fastställts för att uppnå dessa mål.

f)

Organets administrativa kostnader och genomförda budget under föregående budgetår.

g)

Storleken på de finansiella bidrag som lämnats av medlemmarna och värdet av bidragen in natura från andra medlemmar än unionen.

h)

Uppgifter om de outnyttjade anslag som ska föras in i beräkningen av inkomster och utgifter per år i enlighet med artikel 6.5.

Artikel 15

Upprättandet av budgeten

1.   Organets budget och tjänsteförteckning, inklusive antalet fasta och tillfälliga tjänster per tjänstegrupp och lönegrad kompletterad med antalet kontraktsanställda och utsända nationella experter, uttryckt i heltidsekvivalenter, ska antas av styrelsen i enlighet med partnerskapsorganets grundrättsakt. Närmare bestämmelser får fastställas i partnerskapsorganets finansiella regler. Alla ändringar i partnerskapsorganets budget, även i tjänsteförteckningen, ska ske genom en ändringsbudget för partnerskapsorganet, som ska antas enligt samma förfarande som för partnerskapsorganets ursprungliga budget. partnerskapsorganets budget och, i förekommande fall, partnerskapsorganets ändringsbudgetar ska anpassas för att beakta unionens bidrag enligt unionens budget.

2.   Organets budget ska bestå av en sammanställning över inkomster och utgifter.

3.   I partnerskapsorganets budget ska följande anges:

a)

I sammanställningen över inkomster:

i)

Organets beräknade inkomster för budgetåret i fråga (år n).

ii)

De beräknade inkomsterna för föregående budgetår samt inkomsterna för budgetåret n-2.

iii)

Lämpliga anmärkningar vid varje budgetrubrik.

b)

I sammanställningen över utgifter:

i)

Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden för år n.

ii)

Åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena för föregående budgetår samt uppgifter om de åtaganden som gjorts och de utgifter som betalats under budgetåret n-2, de senare även angivna som en procentandel av partnerskapsorganets budget för år n.

iii)

En sammanfattande förfalloplan över de betalningar som ska utföras under de följande budgetåren med anledning av budgetmässiga åtaganden som ingåtts under de föregående budgetåren.

iv)

Lämpliga anmärkningar vid varje underindelning.

4.   I tjänsteförteckningen ska, intill uppgiften om antalet godkända tjänster för det berörda budgetåret, anges motsvarande uppgifter för föregående budgetår samt antalet tjänster som i praktiken tillsatts. Samma uppgifter ska anges för kontraktsanställda och nationella experter.

KAPITEL 4

AKTÖRER I BUDGETFÖRVALTNINGEN

Artikel 16

Genomförande av budgeten enligt principen om sund ekonomisk förvaltning

1.   Direktören ska fungera som utanordnare. Direktören ska på eget ansvar genomföra partnerskapsorganets budget med avseende på både inkomster och utgifter i enlighet med partnerskapsorganets finansiella regler och principen om sund ekonomisk förvaltning inom ramen för de tilldelade anslagen. Direktören ska ansvara för att säkerställa överensstämmelse med kraven på laglighet och korrekthet.

Utan att detta påverkar utanordnarens ansvar för att bedrägerier och oriktigheter förebyggs och upptäcks, ska partnerskapsorganet delta i de förebyggande åtgärder mot bedrägeri som vidtas av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

2.   Direktören får delegera sin behörighet att genomföra budgeten till andra tjänstemän vid partnerskapsorganet som omfattas av tjänsteföreskrifterna, i den mån som dessa gäller personal vid partnerskapsorganet, i enlighet med de villkor som fastställs i partnerskapsorganets finansiella regler. De personer till vilka ansvar delegeras får endast agera inom ramarna för de befogenheter som uttryckligen har tilldelats dem.

Artikel 17

Utanordnarens befogenheter och ansvar

1.   Organets budget ska genomföras av direktören inom de avdelningar som är underställda honom eller henne.

2.   Om det visar sig oundvikligt får uppgifter av teknisk, administrativ, förberedande eller underordnad natur som varken innebär myndighetsutövning eller ger utrymme för skönsmässiga bedömningar överlåtas åt externa privaträttsliga enheter eller partnerskapsorgan genom kontrakt.

3.   I enlighet med de miniminormer som fastställs av styrelsen och med beaktande av de risker som är förenade med förvaltningsmiljön och de finansierade åtgärdernas art ska direktören inrätta en partnerskapsorganisatorisk struktur samt interna kontrollsystem som är anpassade till de uppgifter han eller hon ska utföra. Strukturen och systemen ska utformas på grundval av en ingående riskanalys som beaktar deras kostnadseffektivitet.

Direktören kan inom sin avdelning inrätta en särskild funktion för rådgivning och expertis med inriktning på hantering av risker som är knutna till verksamheten.

4.   Utanordnaren ska bevara de styrkande handlingarna till de transaktioner som verkställts i fem år räknat från dagen för beslutet om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens budget under det berörda året. Personuppgifter i de styrkande handlingarna ska, om möjligt, strykas om dessa uppgifter inte är nödvändiga för kontroll och revision. Artikel 37.2 i förordning (EG) nr 45/2001 avseende lagring av trafikdata är i alla händelser tillämplig.

Artikel 18

Förhandskontroller

1.   Varje transaktion ska vara föremål för åtminstone en förhandskontroll av dokument och en genomgång av tillgängliga resultat av tidigare kontroller som har samband med de operativa och ekonomiska aspekterna av transaktionen.

Förhandskontrollen ska gälla både initiativet till och utförandet av transaktionen.

Initiativet till transaktionen och kontrollen av densamma ska vara åtskilda funktioner.

2.   Med initiativ till en transaktion avses samtliga förberedande steg som normalt vidtas för att den behöriga utanordnaren ska anta en akt som utgör ett led i genomförandet av partnerskapsorganets budget.

3.   Med förhandskontroll av en transaktion avses samtliga kontroller på förhand som utförs av den behöriga utanordnaren för att kontrollera transaktionernas operativa och ekonomiska aspekter.

4.   Vid en förhandskontroll ska samstämmigheten mellan de styrkande handlingar som begärts in och annan tillgänglig information kontrolleras.

Förhandskontrollernas omfattning vad gäller frekvens och intensitet ska fastställas av den behöriga utanordnaren utifrån en bedömning av risker och kostnadseffektivitet. I tveksamma fall ska den utanordnare som ansvarar för kontrollen av utgiften begära in ytterligare information eller utföra en kontroll på plats, i syfte att nå rimlig säkerhet som ett led i förhandskontrollen.

Syftet med förhandskontrollen är att kontrollera bland annat följande:

a)

Att utgifterna är korrekta och överensstämmer med gällande bestämmelser.

b)

Att transaktionen är förenlig med den princip om sund ekonomisk förvaltning som anges i artikel 11.

Vid förhandskontroller får den behöriga utanordnaren beakta en serie likartade enskilda transaktioner som gäller rutinutgifter för löner, pensioner, reseersättningar samt ersättning för sjukvårdsutgifter som en enda transaktion.

Artikel 19

Efterhandskontroller

1.   Den delegerade utanordnaren får införa kontroller i efterhand i syfte att granska transaktioner som redan godkänts genom förhandskontroll. Sådana kontroller kan ske i form av stickprovskontroller på grundval av en riskanalys.

Efterhandskontrollerna får grunda sig på dokument, och kan där så krävs innefatta kontroller på platsen.

2.   Efterhandskontrollerna ska utföras av andra anställda än de som ansvarar för förhandskontrollerna. De anställda som ansvarar för efterhandskontrollerna får inte vara underordnade de som ansvarar för förhandskontrollerna.

Anställda som ansvarar för att kontrollera förvaltningen av finansiella transaktioner ska ha den yrkeskompetens som krävs för uppgiften.

Artikel 20

Årsredovisning

Varje år ska utanordnaren för styrelsen redovisa hur förvaltningsuppgifterna utförts. För detta ändamål ska utanordnaren senast den 15 februari påföljande budgetår överlämna följande till styrelsen och kommissionen:

a)

En rapport om genomförandet av partnerskapsorganets årliga arbetsprogram, dess budget och personalresurser.

b)

Organets preliminära räkenskaper, inbegripet den rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen som avses i artikel 39.

c)

En förvaltningsförklaring om att utanordnaren, såvida inte annat anges i reservationer, har rimlig säkerhet för att

i)

uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta (rättvisande bild),

ii)

utgifterna användes för avsett ändamål, och

iii)

de kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

d)

En sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och av genomförda kontroller, bl.a. en analys av typerna och omfattningen av fel och svagheter identifierade i systemen, samt åtgärder som vidtagits eller planeras för att avhjälpa dem.

Av verksamhetsrapporten ska det framgå vilka resultat som uppnåtts genom åtgärderna i förhållande till de mål som ställts upp, vilka risker som är förenade med åtgärderna, vilka resurser som utnyttjas och effektiviteten och ändamålsenligheten hos systemen för intern kontroll som ska stå i proportion till de uppgifter som anförtrotts partnerskapsorganet och de belopp som berörs.

Enligt artikel 43.2 ska direktören senast den 1 juli varje år till kommissionen översända de handlingar som anges i punkterna c) och d) i första stycket tillsammans med styrelsens bedömning, den godkända årliga verksamhetsrapporten och den slutliga redovisningen tillsammans med ett godkännande från styrelsen. Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet översända följande:

Artikel 21

Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1.   Om en anställd som medverkar i den ekonomiska förvaltningen och kontrollen av transaktioner bedömer att ett beslut, som fattats av en överordnad och som han eller hon uppmanas att verkställa eller godta, utgör en oriktighet eller ett brott mot principen om sund ekonomisk förvaltning eller de yrkesregler som denne anställde är skyldig att följa, ska han eller hon underrätta sin närmaste överordnade som ska lämna ett skriftligt svar. Om direktören underlåter att vidta åtgärder eller bekräftar det ursprungliga beslutet eller anvisningen och den anställde anser att en sådan bekräftelse inte utgör ett rimligt svar på hans eller hennes fråga, ska den anställde skriftligen meddela den instans som avses i artikel 23.3. Den instans som avses i artikel 23.3 ska omedelbart underrätta styrelsen.

2.   I händelse av olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada partnerskapsorganets intressen eller medlemmar, ska den anställde informera de myndigheter och partnerskapsorgan som anges i tillämplig lagstiftning. Avtal med externa revisorer som genomför revisioner av partnerskapsorganets ekonomiska förvaltning ska föreskriva att den externa revisorn informerar utanordnaren om varje misstänkt fall av olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som skadar partnerskapsorganets intressen.

Artikel 22

Räkenskapsföraren

1.   Styrelsen ska utse en räkenskapsförare som ska omfattas av tjänsteföreskrifterna, i den mån som dessa gäller partnerskapsorganets personal, och denne ska vara fullständigt oberoende i sin tjänsteutövning. Räkenskapsföraren ska vara partnerskapsorganets ansvarige för att

a)

betalningar effektueras korrekt samt att inkomster och fastställda fordringar betalas in,

b)

räkenskaperna sammanställs och läggs fram i enlighet med artikel 8,

c)

redovisningsregler och en kontoplan genomförs i enlighet med kapitel 8,

d)

utforma och godkänna redovisningssystemen och i förekommande fall godkänna de system som utanordnarna utformar för att leverera eller styrka bokföringsuppgifter, och i detta avseende ha befogenhet att när som helst kontrollera efterlevnaden av kontrollkriterierna, samt

e)

förvalta likvida medel.

2.   Två eller flera partnerskapsorgan får utse samma räkenskapsförare.

Organen kan också enas med kommissionen om att kommissionens räkenskapsförare också ska fungera som partnerskapsorganets räkenskapsförare.

De får också anförtro kommissionens räkenskapsförare en del av de uppgifter som åligger partnerskapsorganets räkenskapsförare utifrån beräkningar av kostnad och nytta.

I de fall som avses i denna punkt ska de vidta nödvändiga åtgärder för att undvika intressekonflikt.

3.   Utanordnaren ska förse räkenskapsföraren med de uppgifter som krävs för att sammanställa räkenskaper som ger en rättvisande bild av partnerskapsorganets ekonomiska situation samt av budgetgenomförandet. Utanordnaren ska garantera uppgifternas tillförlitlighet.

4.   Innan direktören antar räkenskaperna ska räkenskapsföraren underteckna dem och därigenom intyga att det finns rimliga garantier för att de ger en rättvisande bild av partnerskapsorganets ekonomiska situation.

Räkenskapsföraren ska, i det syfte som avses i första stycket, därför kontrollera att räkenskaperna har utarbetats i överensstämmelse med de räkenskapsregler som avses i artikel 38 och att alla inkomster och utgifter förts upp i räkenskaperna.

Räkenskapsföraren ska ha befogenhet att kontrollera inkomna uppgifter samt att utföra de ytterligare kontroller som han eller hon anser nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna.

Räkenskapsföraren ska, om nödvändigt, meddela reservationer och exakt förklara karaktären och omfattningen på dessa reservationer.

Om inte annat följer av punkt 5 ska endast räkenskapsföraren ha befogenhet att praktiskt handlägga likvida medel och motsvarigheter till likvida medel. Räkenskapsföraren ska ansvar för förvaringen av dessa.

5.   Räkenskapsföraren får, vid fullgörandet av sina arbetsuppgifter, delegera vissa uppgifter till anställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna, i den mån som de gäller partnerskapsorganets personal, när så är nödvändigt för att räkenskapsföraren ska kunna fullgöra sina uppgifter i enlighet med partnerskapsorganets finansiella regler.

6.   Styrelsen får när som helst, tillfälligt eller permanent, frånta räkenskapsföraren dennes befogenheter, utan att detta påverkar möjligheten att tillämpa eventuella disciplinåtgärder. I sådana fall ska styrelsen utse en tillförordnad räkenskapsförare.

Artikel 23

Ansvar som åligger aktörerna i budgetförvaltningen

1.   Artiklarna 16–25 ska inte påverka möjligheten att ställa de aktörer som medverkar i budgetförvaltningen till straffrättsligt ansvar enligt tillämplig nationell lag och enligt gällande bestämmelser om skydd av unionens ekonomiska intressen och kampen mot korruption som tjänstemän vid unionen eller i medlemsstaterna är delaktiga i.

2.   Alla utanordnare och räkenskapsförare kan ställas till disciplinärt och ekonomiskt ansvar enligt tjänsteföreskrifterna. När det är fråga om olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada partnerskapsorganets intressen, ska sådana ärenden hänskjutas till de myndigheter och partnerskapsorgan som anges i gällande lagstiftning, särskilt till Olaf.

3.   Den särskilda instans för undersökning av finansiella oriktigheter som utsetts av kommissionen enligt artikel 73.6 i den allmänna budgetförordningen ska ha samma befogenheter gentemot partnerskapsorganet som gentemot kommissionens egna avdelningar, såvida inte styrelsen för ett partnerskapsorgan beslutar att inrätta en funktionellt oberoende instans för ändamålet, eller att dela en gemensam sådan instans som inrättas av flera partnerskapsorgan tillsammans. När ett ärende läggs fram av ett partnerskapsorgan ska en anställd vid något av partnerskapsorganen delta i den instans för finansiella oegentligheter som inrättats av kommissionen.

Direktören ska på grundval av ett yttrande från denna instans fatta beslut om huruvida ett förfarande för disciplinåtgärder eller krav på ekonomisk kompensation ska inledas. Om instansen upptäcker systemrelaterade fel, ska den överlämna en rapport med sina rekommendationer till utanordnaren. Om instansen genom sitt yttrande ifrågasätter direktörens tjänsteutövning, ska den överlämna yttrandet till styrelsen och till kommissionens internrevisor. Direktören ska, utan angivande av namn, hänvisa till instansens synpunkter i sin årliga verksamhetsrapport enligt artikel 20 och ange vilka åtgärder som kommer att vidtas som uppföljning.

4.   Varje anställd kan åläggas att helt eller delvis ersätta den skada som partnerskapsorganet lidit på grund av ett allvarligt fel som han eller hon begått i eller i samband med tjänstutövningen. Ett motiverat beslut ska fattas av tillsättningsmyndigheten, efter det att de formaliteter som ingår i ett disciplinförfarande enligt tjänsteföreskrifterna är fullgjorda.

Artikel 24

Intressekonflikter

1.   Aktörerna i budgetförvaltningen i den mening som avses i artiklarna 16–25 och andra personer som medverkar vid genomförande och förvaltning av budgeten, inbegripet förberedande åtgärder, revision eller kontroll av budgetmedel får inte utföra handlingar som kan leda till en konflikt mellan ett egenintresse och partnerskapsorganets intresse.

Om en sådan situation uppstår, ska personen i fråga avstå ifrån att utföra handlingen och underrätta den delegerade utanordnaren som skriftligen ska bekräfta huruvida en intressekonflikt föreligger. Personen i fråga ska också underrätta sin närmaste överordnade. Om aktören är direktören, måste han eller hon hänskjuta frågan till styrelsen.

Om en intressekonflikt konstateras, ska personen i fråga upphöra med all verksamhet på detta område. Direktören eller styrelsen, om det gäller direktören, ska vidta alla vidare lämpliga åtgärder.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 föreligger en intressekonflikt om en aktör i budgetförvaltningen eller annan person, i enlighet med vad som avses i punkt 1, av familjeskäl, känslomässiga skäl, politisk eller nationell koppling, ekonomiskt intresse eller varje annat gemensamt intresse med mottagaren sätter en opartisk och objektiv tjänsteutövning på spel.

Artikel 25

Åtskillnad mellan funktioner

Utanordnarens och räkenskapsförarens funktioner ska vara åtskilda och ömsesidigt uteslutande.

KAPITEL 5

INTERNREVISION

Artikel 26

Utnämning av internrevisorn, dennes befogenheter och ansvar

1.   Varje partnerskapsorgan ska förfoga över en funktion för internrevision som ska skötas enligt relevanta internationella normer.

2.   Kommissionens internrevisor bör utöva de funktioner som är kopplade till den interna revisionen. Internrevisorn får inte samtidigt utöva befogenheter som utanordnare eller räkenskapsförare.

3.   Internrevisorn ska ge partnerskapsorganet i fråga råd om riskförebyggande genom att på oberoende basis avge yttranden om förvaltnings- och kontrollsystemens kvalitet och genom att utfärda rekommendationer för att förbättra villkoren för att genomföra transaktioner och för att främja principen om sund ekonomisk förvaltning.

Internrevisorn ska särskilt ansvara för att

a)

bedöma om interna förvaltningssystem är lämpligt utformade och tillräckligt effektiva, samt bedöma hur program och åtgärder genomförs med hänsyn tagen till de risker som är förenade med dem, samt

b)

bedöma om de system för intern kontroll och internrevision som används vid varje transaktion för budgetens genomförande är ändamålsenliga och effektiva.

4.   Internrevisorns befogenheter ska omfatta hela partnerskapsorganets verksamhet och alla dess avdelningar. Internrevisorn ska ha fullständig och obegränsad tillgång till de uppgifter han eller hon behöver för sin tjänsteutövning.

5.   Internrevisorn ska ta del av utanordnarens årliga verksamhetsrapport enligt artikel 20 liksom av andra uppgifter som fastställts.

6.   Internrevisorn ska rapportera till styrelsen och direktören om sina konstateranden och rekommendationer.

Internrevisorn ska också rapportera i följande fall:

När stora risker och rekommendationer inte har åtgärdats.

När det förekommit betydande förseningar i genomförandet av rekommendationerna under det närmast föregående året.

Styrelsen och direktören ska regelbundet övervaka genomförandet av revisionsrekommendationerna. Styrelsen ska granska den information som avses i artikel 20 och huruvida rekommendationerna till fullo har genomförts inom utsatt tid.

7.   Kontaktuppgifterna till internrevisorn ska göras tillgängliga av partnerskapsorganet för alla fysiska och juridiska personer som arbetar med ärenden knutna till kostnader så att de kan kontakta internrevisorn konfidentiellt.

8.   Internrevisorns rapport och granskningsresultat ska bli tillgängliga för allmänheten först efter det att internrevisorn godkänt de åtgärder som ska vidtas för deras genomförande.

Artikel 27

Internrevisorns oberoende

Internrevisorns oberoende och dennes ansvar för åtgärder som vidtas vid fullgörandet av uppgifterna samt dennes rätt att väcka talan vid Europeiska unionens domstol, ska avgöras i enlighet med artikel 100 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

Artikel 28

Införandet av en internrevisionsfunktion

1.   Styrelsen får, med vederbörlig hänsyn till kostnadseffektivitet och mervärde, inrätta en internrevisionsfunktion som ska fullgöra sina uppgifter enligt relevanta internationella normer.

Syftet med internrevisionsfunktionen samt dess befogenheter och ansvar ska anges i internrevisionens stadga och godkännas av styrelsen.

Internrevisionsfunktionens årliga revisionsplan ska utarbetas av chefen för internrevisionsfunktionen och bland annat bygga på direktörens bedömning av riskerna i partnerskapsorganet.

Den ska granskas och godkännas av styrelsen.

Internrevisionsfunktionen ska rapportera till styrelsen och direktören om sina konstateranden och rekommendationer.

Om internrevisionsfunktionen i ett enskilt partnerskapsorgan inte är kostnadseffektiv eller inte uppfyller internationella normer, kan partnerskapsorganet besluta att dela internrevisionsfunktion med andra partnerskapsorgan som verkar inom samma politikområde.

I sådana fall ska de berörda partnerskapsorganens styrelser komma överens om de praktiska arrangemang som gäller de gemensamma internrevisionsfunktionerna.

Internrevisionsaktörerna ska samarbeta effektivt genom informationsutbyte och revisionsrapporter och, i tillämpliga fall, utarbeta gemensamma riskbedömningar och genomföra gemensamma revisioner.

2.   Styrelsen och direktören ska säkerställa regelbunden övervakning av genomförandet av internrevisionsfunktionens rekommendationer.

KAPITEL 6

FÖRVALTNING AV INKOMSTER OCH UTGIFTER

Artikel 29

Handläggningen av inkomsterna

1.   Handläggningen av inkomsterna ska innefatta beräkningar av utestående fordringar, fastställa betalningskrav och återvinna felaktigt utbetalda belopp. Den kan också innefatta möjligheten att i tillämpliga fall fastställda fordringar skrivs av.

2.   Betalningar som skett på felaktiga grunder ska återkrävas.

Om inbetalningen inte ägt rum när den tidsfrist som angetts i debetnotan gått ut ska räkenskapsföraren informera den behörige utanordnaren om detta, och utan dröjsmål inleda ett förfarande för att driva in beloppet via alla de rättsliga vägar som står till buds, inklusive i förekommande fall genom avräkning eller, om det inte är möjligt, genom indrivning.

Om den behörige utanordnaren överväger att helt eller delvis avstå från att kräva in en fastställd fordran ska han eller hon säkerställa att detta beslut är formellt korrekt, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet. Beslutet att avstå från att kräva in en fordran ska vara motiverat. I beslutet ska anges vilka åtgärder som vidtagits för att inkassera beloppet samt de rättsliga och faktiska omständigheter som beslutet bygger på.

Räkenskapsföraren ska föra en förteckning över de belopp som ska inkasseras. partnerskapsorganets fordringar ska i förteckningen ordnas efter den dag betalningskravet upprättats. Räkenskapsföraren ska också ange beslut om att avstå eller delvis avstå från att kräva in en fastställd fordran. Förteckningen ska fogas till partnerskapsorganets rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen.

3.   För varje skuld som inte återbetalats senast på förfallodagen ska ränta påläggas enligt den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012.

4.   Organens fordringar på tredje man och tredje mans fordringar på partnerskapsorganen ska preskriberas efter fem år.

Artikel 30

Bidrag från medlemmarna

1.   Organets ska för sina medlemmar lägga fram betalningskrav med avseende på hela eller delar av deras bidrag enligt de villkor och de intervall som framgår av grundrättsakten eller som avtalats med dem.

2.   De medel som medlemmarna betalar partnerskapsorganet genom ett bidrag ska beläggas med ränta som ska tillfalla partnerskapsorganets budget.

Artikel 31

Handläggningen av utgifterna

1.   För att kunna göra utbetalningar måste utanordnarna göra budgetmässiga och rättsliga åtaganden, kontrollera och godkänna utgifter samt göra de förberedelser som krävs för användning av anslagen.

2.   Varje utgift ska vara föremål för ett åtagande, en kontroll, ett godkännande och en betalning.

Kontrollen av utgifter är den handling genom vilken den behöriga räkenskapsföraren godkänner en transaktion.

Godkännande av utgifter är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren, efter att ha kontrollerat att anslagen är tillgängliga, uppmanar utanordnaren att betala den godkända utgiften.

3.   För varje åtgärd som kan ge upphov till utgifter som belastar partnerskapsorganets budget ska den behöriga utanordnaren först ingå ett budgetåtagande innan han eller hon ingår något rättsligt åtagande gentemot tredje man.

4.   Organets årliga arbetsprogram ska innehålla styrelsens godkännande av partnerskapsorganets driftsutgifter för den verksamhet som det bedriver, förutsatt att kriterierna i denna punkt är entydigt uppfyllda.

Det årliga arbetsprogrammet ska omfatta detaljerade målsättningar och förväntade resultat, inklusive resultatindikatorer. Det ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras samt en indikation om det belopp som avdelas för varje åtgärd.

Varje betydande ändring av det årliga arbetsprogrammet ska, i enlighet med bestämmelserna i grundrättsakten, antas på grundval av samma förfarande som det ursprungliga årliga arbetsprogrammet.

Styrelsen har rätt att delegera befogenheten att göra mindre ändringar av arbetsprogrammet till partnerskapsorganets utanordnare.

Artikel 32

Tidsfrister

Betalningen av utgifterna ska genomföras inom den tidsfrist som anges i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012.

KAPITEL 7

GENOMFÖRANDE AV PARTNERSKAPSORGANETS BUDGET

Artikel 33

Offentlig upphandling

1.   Vad gäller offentlig upphandling, ska avdelning V i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012 tillämpas om inte annat följer av punkterna 3–6 i denna artikel.

2.   Organet ska delta i den gemensamma centrala databas som inrättats och numera sköts av kommissionen enligt artikel 108 i den allmänna budgetförordningen.

3.   För kontrakt som är värda mellan 60 000 euro och de trösklar som är faststställda i artikel 118 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 får det förfarande tillämpas som anges i den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012 för kontrakt med lågt värde som inte överstiger 60 000 euro.

4.   Ett partnerskapsorgan kan begära att få delta som upphandlande myndighet i upphandlingsförfaranden som genomförs av kommissionen eller interinstitutionellt och vid tilldelning av kontrakt som sköts av andra unionsorgan eller partnerskapsorgan.

5.   Ett partnerskapsorgan får ingå kontrakt om leverans av varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten utan att genomföra något offentligt upphandlingsförfarande, om den andra kontraktsparten är kommissionen, någon av de interinstitutionella byråerna, Översättningscentrum för Europeiska unionens partnerskapsorgan som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2965/94 (5) eller andra partnerskapsorgan.

Organen får också, utan att genomföra något offentligt upphandlingsförfarande, sluta avtal med sina medlemmar, förutom unionen, om att leverera varor, tillhandahålla tjänster eller utföra arbete som dessa medlemmar tillhandahåller direkt utan att anlita tredje part.

De varor, tjänster eller arbetsinsatser som tillhandahålls enligt första och andra stycket ska inte betraktas som en del av medlemmarnas bidrag till partnerskapsorganets budget.

6.   För att täcka sina administrativa behov kan partnerskapsorganet utnyttja gemensamma upphandlingsförfaranden med värdmedlemsstaters kontraktsslutande myndigheter eller med kontraktsslutande myndigheter i medlemsstaterna, Efta-staterna eller kandidatländer som ingår som medlemmar i partnerskapsorganet. I dessa fall ska artikel 133 i den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012 gälla i tillämpliga delar.

Organet får utnyttja gemensamma upphandlingsförfaranden tillsammans med medlemmar från det privata näringslivet eller med kontraktsslutande myndigheter i länder som deltar i EU-program som deltar i partnerskapsorganet som medlemmar. I dessa fall ska artikel 133.1 i den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012 gälla i tillämpliga delar.

Artikel 34

Experter

Artikel 287 i den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012 gäller i tillämpliga delar för urval av experter enligt de förfaranden som är fastställda i den grundläggande akten för det program som partnerskapsorganet ska genomföra. Sådana experter ska betalas med ett fast belopp som meddelats i förväg och väljas ut på grundval av sitt yrkeskunnande.

Organet kan använda de förteckningar som utarbetats av kommissionen eller av andra unions- eller partnerskapsorgan.

Organet får, om det anses lämpligt och i vederbörligen motiverade fall, välja vem som helst utanför förteckningen bara vederbörande besitter rätt kompetens.

Externa experter ska väljas ut på grundval av kompetens, erfarenhet och kunskaper, och i enlighet med principerna om icke-diskriminering, likabehandling och frånvaro av intressekonflikt.

Artikel 35

Bidrag

Vad gäller bidrag, ska avdelning VI i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012 tillämpas enligt de särskilda bestämmelserna i grundrättsakten.

Artikel 36

Priser till följd av tävlingar

1.   Vad gäller priser, ska avdelning VII i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012 tillämpas om inte annat följer av punkt 2 i denna artikel.

2.   Tävlingar med priser till ett värde av 1 000 000 euro eller mer får bara offentliggöras om de förekommer i de handlingar eller andra relevanta dokument som avses i artikel 14.1.

Artikel 37

Angivande av möjligheter till omprövning

1.   Om en utanordnares procedurbeslut får negativa konsekvenser för en sökandes eller anbudsgivares, mottagares eller kontraktsparts rättigheter, ska i detta beslut anges vilka administrativa och/eller juridiska möjligheter till omprövning som är tillgängliga för att bestrida detta beslut.

2.   I synnerhet ska omprövningens karaktär anges, det eller de partnerskapsorgan som handlägger ärendet samt vilka tidsfrister som gäller.

3.   Punkterna 1 och 2 ska omfattas av de särskilda förfaranden som är fastställda i de grundläggande akterna för det program som ska genomföras av partnerskapsorganet.

KAPITEL 8

REDOVISNING

Artikel 38

Redovisningsregler

Organet ska inrätta ett räkenskapssystem som ger exakta, heltäckande och tillförlitliga uppgifter i god tid.

Organets räkenskaper ska följa de redovisningsregler som avses i artikel 143 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

Artikel 39

Årsredovisningens struktur

Partnerskapsorganets årsredovisning ska bestå av följande:

a)

Partnerskapsorganets redovisningar.

b)

Rapporterna om genomförandet av partenrskapsorganets budget (rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen).

Partnerskapsorganet ska utarbeta en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för budgetåret. Rapporten ska, både i absoluta tal och uttryckt som en procentandel, åtminstone redogöra för i vilken utsträckning anslagen genomförts, tillsammans med sammanfattande information om överföringar av anslag mellan olika budgetposter.

När partnerskapsorganets räkenskaper måste konsolideras i enlighet med de redovisningsgregler som avses i artikel 143 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, ska partnerskapsorganet översända rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten senast den 31 mars närmast påföljande budgetår.

Artikel 40

Redovisningsprinciper

Redovisningarna ska innehålla relevanta, tillförlitliga och jämförbara uppgifter, inklusive uppgifter om tillämpade redovisningsprinciper, som ska presenteras på ett begripligt sätt. Redovisningarna ska upprättas i enlighet med allmänt erkända redovisningsprinciper på det sätt som beskrivs i artikel 143 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 eller de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (nedan kallade IPSA) som bygger på periodiserad redovisning.

Artikel 41

Redovisningar

1.   Redovisningarna ska uttryckas i euro och innehålla följande:

a)

Balansräkningen och resultaträkningen som visar situationen när det gäller samtliga tillgångar och skulder, den finansiella ställningen samt det ekonomiska resultatet per den 31 december det föregående budgetåret; de ska läggas fram i enlighet med de redovisningsregler som avses i artikel 143 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 eller IPSA med periodiserad redovisning.

b)

En kassaflödesanalys, som visar vilka in- och utbetalningar som gjorts under budgetåret liksom behållningen av likvida medel vid budgetårets slut.

c)

En redogörelse för ändringar i nettotillgångarna som ger en översikt över årets kontorörelser i fråga om reserver och ackumulerade resultat.

2.   Noterna till redovisningarna ska innehålla kompletteringar och kommentarer till uppgifterna i de redovisningar som avses i punkt 1 samt alla de kompletteringar som föreskrivs i internationellt erkänd redovisningspraxis när dessa uppgifter är väsentliga för partnerskapsorganets verksamhet.

Artikel 42

Rapporter om partnerskapsorganets budgetförvaltning

Rapporterna om genomförandet av budgeten ska uttryckas i euro. De ska innehålla

a)

rapportering som utgör en sammanställning i siffror av budgetårets inkomst- och utgiftstransaktioner, och

b)

förklarande anmärkningar som syftar till att komplettera och kommentera rapporterna om genomförandet av budgeten.

En rapport om genomförandet av budgeten ska vara indelad på samma sätt som budgeten.

Artikel 43

Preliminära redovisningar och godkännande av de slutliga redovisningarna

1.   När partnerskapsorganets räkenskaper måste konsolideras i enlighet med de redovisninsgregler som avses i artikel 143 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, ska partnerskapsorganets räkenskapsförare översända de preliminära redovisningarna till revisionsrätten senast den 15 mars närmast påföljande budgetår.

I de fall som avses i första stycket ska partnerskapsorganets räkenskapsförarer senast den 15 februari påföljande år även förse kommissionens räkenskapsförare med ett redovisningspaket, som ska tjäna som underlag för konsolideringen och som ska vara utformat enligt ett standardformat som fastställs av kommissionens räkenskapsförare.

2.   Räkenskapsföraren ska utarbeta partnerskapsorganets slutliga redovisning. Direktören ska senast den 15 mars översända den till styrelsen för godkännande tillsammans med det yttrande från den externa revisorn som avses i artikel 46.

När partnerskapsorganets räkenskaper måste konsolideras i enlighet med de redovisninsgregler som avses i artikel 143 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, ska räkenskapsföraren översända de slutliga redovisningarna tillsammans med det yttrande från den externa revisorn som avses i artikel 46 och styrelsens godkännande till revisionsrätten, Europaparlamentet och rådet senast den 1 juli närmast påföljande budgetår. Partnerskapsorganets räkenskapsförare ska senast den 1 juli påföljande år även förse kommissionens räkenskapsförare med ett redovisningspaket, som ska tjäna som underlag för konsolideringen och som ska vara utformat enligt ett standardformat som fastställs av kommissionens räkenskapsförare.

När partnerskapsorganets räkenskaper måste konsolideras i enlighet med de redovisninsgregler som avses i artikel 143 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, ska räkenskapsföraren samma dag som översändandet av den slutliga redovisningen också översända ett skriftligt uttalande om de slutliga redovisningarna till revisionsrätten, tillsammans med en kopia till kommissionens räkenskapsförare.

De slutliga redovisningarna ska åtföljas av en not där räkenskapsföraren försäkrar att de slutliga redovisningarna upprättats i enlighet med denna avdelning och enligt tillämpliga principer, regler och metoder.

Organets slutliga godkända redovisning ska offentliggöras på dess webbsida inom en månad efter det att de godkänts.

Artikel 44

Redovisningssystem

1.   När partnerskapsorganets räkenskaper måste konsolideras med de redovisninsgregler som avses i artikel 143 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, ska kommissionens räkenskapsförare anta den harmoniserade kontoplan som ska tillämpas av partnerskapsorganet i enlighet med artikel 152 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

2.   Räkenskapssystemet ska delas in i allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Räkenskaperna ska upprättas i euro och löpa över ett kalenderår.

3.   I de allmänna räkenskaperna ska alla konteringshändelser och transaktioner som påverkar den ekonomiska och finansiella ställningen samt ställningen på tillgångssidan för partnerskapsorganen registreras i kronologisk ordning enligt metoden för dubbel bokföring.

4.   Budgeträkenskaperna ska göra det möjligt att i detalj följa genomförandet av partnerskapsorganets budget. De ska innehålla alla inkomst- och utgiftstransaktioner i budgeten.

Artikel 45

Inventarieförteckningar

Organen ska hålla förteckningar avseende all materiell, immateriell och finansiell egendom som utgör partnerskapsorganets förmögenhet. När partnerskapsorganets räkenskaper måste konsolideras med de redovisningsgregler som avses i artikel 143 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, ska partnerskapsorganet hålla förteckningarna i enlighet med en modell som fastställs av kommissionens räkenskapsförare. Partnerskapsorganen ska kontrollera att inventarieförteckningen stämmer överens med verkligheten.

KAPITEL 9

EXTERN REVISION OCH BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Artikel 46

Extern revision

Organet ska bli föremål för en oberoende extern revision av ett oberoende revisionsorgan i enlighet med internationellt erkänd redovisningspraxis. Det externa revisionsorganets yttrande ska fastställa huruvida räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild, om kontrollsystemen som inrättats fungerar riktigt och om de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Av yttrandet ska också framgå om revisionsarbetet föranleder tvivel på vad som sägs i den förvaltningsförklaring som avses i artikel 20. Yttrandet ska överlämnas till styrelsen. Det ska översändas till kommissionen tillsammans med partnerskapsorganets slutliga redovisning senast den 15 mars.

Artikel 47

Revisionsrättens genomgång av räkenskaperna

1.   Om inget annat framgår av partnerskapsorganets grundläggande akt, ska revisionsrätten granska partnerskapsorganets räkenskaper i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I sin granskning kan revisionsrätten ta upp det revisionsarbete som utförts av det oberoende externa revisionsorgan som avses i artikel 46 i förordningen och de åtgärder som vidtagits till följd av dessa resultat.

2.   Revisionsrättens granskningar ska ske enligt artiklarna 158–163 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

Artikel 48

Undersökningar på plats som genomförs av kommissionen, revisionsrätten och Olaf

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 47.1 ska partnerskapsorganet bevilja kommissionens personal och andra personer som kommissionen bemyndigat, samt revisionsrätten, tillträde till sina lokaler och all information, även i elektronisk form, som behövs för att genomföra revisionen.

2.   Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får göra utredningar, däribland kontroller på platsen och inspektioner, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (6) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (7) i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag eller kontrakt som finansierats av partnerskapsorganet.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2, ska partnerskapsorganets kontrakt, överenskommelser och beslut innehålla bestämmelser som uttryckligen ger revisionsrätten och Olaf rätt att genomföra revisioner och undersökningar enligt deras respektive befogenheter.

KAPITEL 10

SLUTBESTÄMMELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 49

Begäran om upplysningar

Kommissionen och andra medlemmar av partnerskapsorganet än unionen får inom sina egna befogenhetsområden begära att partnerskapsorganet lämnar ut alla nödvändiga upplysningar eller förklaringar om sin budget.

Artikel 50

Antagande av partnerskapsorganets finansiella regler

Varje partnerskapsorgan som avses i artikel 209 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska anta nya finansiella regler som ska träda i kraft den 1 januari 2014, eller åtminstone inom nio månader efter den dag som ett partnerskapsorgan omfattas av artikel 209 i samma förordning.

Artikel 51

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 september 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(5)  Rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättandet av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ (EGT L 314, 7.12.1994, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(7)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).


7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/16


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 111/2014

av den 4 februari 2014

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (2). Denna period bör vara tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från det datum då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 februari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En apparat som kombinerar en färgmonitor av LCD-typ (flytande kristaller) med en pekskärm (s.k. pekskärmsmonitor) med ett diagonalmått på bildskärmen av cirka 38 cm (15 tum) med

en ursprunglig upplösning på 1 024 × 768 pixlar,

stödda upplösningar på 640 × 350, 720 × 400, 640 × 480, 800 × 600 och 1 024 × 768 pixlar,

en bildkvot på 4:3,

ett bildpunktsavstånd på 0,297 mm,

en ljusstyrka på 250 cd/m2,

en horisontell synvinkel på 120° och en vertikal synvinkel på 100°,

en svarstid på 17 ms,

ett kontrastförhållande på 400:1,

knappar för av-/påkoppling och reglering.

Den är försedd med följande gränssnitt:

En D-sub.

USB och RS-232 för att ansluta pekskärmen till en maskin för automatisk databehandling.

Den har ett stativ med en mekanism för lutning och vinkling och en bländningsfri yta.

Monitorn uppvisas för användning exempelvis vid informationsterminaler för försäljning/kundinformation. Pekskärmen gör det möjligt för användarna att lägga in uppgifter i dessa terminaler. Monitorn kan visa signaler från ADB maskiner.

8528 51 00

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 3 till avdelning XVI samt på grundval av texten till KN-nummer 8528 och 8528 51 00.

Apparaten är ett föremål som är sammansatt av olika beståndsdelar och fungerar som inenhet för X- och Y-koordinater enligt nr 8471 och som monitor enligt nr 8528. Utöver att visa information ger apparaten användaren möjlighet att lägga in uppgifter. Med tanke på apparatens konstruktion och objektiva egenskaper, bland annat monitorns förmåga att fungera oberoende av inenheten utgör displayfunktionen apparatens huvudsakliga funktion i enlighet med anmärkning 3 till avdelning XVI. Med tanke på apparatens objektiva egenskaper, såsom bildkvoten, bildavståndet som är lämpligt för långvarigt tittande på kort avstånd, ljusstyrkan, gränssnitt som används i ADB-system, mekanismerna för lutning och vinkling och den bländningsfria ytan anses monitorn vara av en typ som enbart eller huvudsakligen är avsedd att användas i maskiner för automatisk databehandling enligt KN-nummer 8471.

Apparaten ska därför klassificeras enligt KN-nummer 8528 51 00 som andra monitorer av en typ som enbart eller huvudsakligen är avsedd att användas i maskiner för automatisk databehandling enligt KN-nummer 8471.


7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/18


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 112/2014

av den 4 februari 2014

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (2). Denna period bör vara tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från det datum då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 februari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En färgmonitor av LCD-typ (flytande kristaller) med ett diagonalmått på bildskärmen av cirka 75 cm (30 tum) med de ungefärliga måtten 71 × 45 × 11 cm med

en ursprunglig upplösning på 1 280 × 768 pixlar,

stödda upplösningar på 640 × 480, 800 × 600, 1 024 × 768 och 1 280 × 768 pixlar,

stödda standarder för television: NTSC, PAL och SECAM,

stödda videolägen: 480i, 480p, 576i, 576p, 720p och 1 080i,

en bildkvot på 15:9,

ett bildpunktsavstånd på 0,5025 mm,

en svarstid på 25 ms,

en ljusstyrka på 450 cd/m2,

ett kontrastförhållande på 350:1,

en synvinkel (horisontella och vertikala grader) på 170°,

bild-i bild (PIP),

en inbyggd förstärkare, audio,

knappar för av-/påkoppling och reglering.

Den är försedd med följande gränssnitt:

En DVI-D.

En mini D-sub.

BNC (analog RGB).

Komposit RCA eller S-video.

BNC-kabel (komponent).

2 set RCA-stereo och 1 ministereo.

Uttag för externa högtalare.

RS-232 för ingångsstyrsignal.

Den har ett fast stativ utan lutnings- och vinklingsmekanism och uppvisas med en fjärrkontroll.

Monitorn har ingen inbyggd videotuner eller annan elektronik för behandling av TV-signaler.

Monitorn uppvisas för användning i informationsvisningstillämpningar, t.ex. vid informationspunkter för allmänheten, detaljhandelsskyltning, punkter för ekonomiska transaktioner, flygplatser och mässor. För denna funktion kan monitorn hantera signaler både från automatisk databehandling (ADB) och andra videokällor.

8528 59 31

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8528, 8528 59 och 8528 59 31.

Med tanke på apparatens objektiva egenskaper, t.ex. skärmstorleken, de stödda TV-standarderna och videolägena, ett bildpunktsavstånd som inte är lämpligt för långvarigt tittande på nära håll, den höga ljusstyrkan, förekomsten av fjärrkontroll, de förstärkta audiokretsarna, bild-i-bildfunktionen och det fasta stativet utan mekanismer för lutning och vinkling kan monitorn inte anses vara av en typ som enbart eller huvudsakligen är avsedd för att användas i maskiner för automatisk databehandling enligt KN-nummer 8471. Klassificering enligt KN-nummer 8528 51 00 är därför utesluten.

Eftersom skärmen kan visa signaler från en maskin för automatisk databehandling på en nivå som är tillräcklig för praktisk användning med maskinen för automatisk databehandling, anses den kunna visa signaler från maskinen för automatisk databehandling med godtagbar funktionalitet.

Monitor ska därför klassificeras enligt KN-nummer 8528 59 31 som platta bildskärmar som kan visa signaler från maskiner för automatisk databehandling med godtagbar funktionalitet med en LCD-bildskärm (med flytande kristaller).


7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/20


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 113/2014

av den 4 februari 2014

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats med avseende på de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna fortsätta att åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (2). Denna period bör vara tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från dagen för denna förordnings ikraftträdande fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 februari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En rektangulärt formad apparat (s.k. höghastighetskamera) bestående av ett objektiv och en elektronisk krets med de ungefärliga måtten 12 × 12 × 11 cm

Den innefattar ett flyktigt internminne på 2 GB som tillfälligt kan lagra bilder i en sekvens med en maximal varaktighet av 1,54 sekunder vid 1 000 bilder per sekund (bps) vid full upplösning. De tagna bilderna försvinner när kameran stängs av.

Förbindelse via en kabel till en maskin för automatisk databehandling (ADB) är nödvändig för att använda kameran och registrera bilder i ADB-maskinen.

Den är utrustad med en CMOS-sensor med en global elektronisk slutare för ögonblicksbilder, även kallad ”blixt med kort varaktighet” eller ”stroboskopisk avbildning”.

Kameran är utformad för att fånga en bildsekvens vid en slutarhastighet på 60–1 000 bps vid en full upplösning på 1 024 × 1 024 pixlar eller 109 500 bps vid en lägre upplösning på 128 × 16 pixlar. Bilderna kan betraktas var för sig eller spelas upp som video, t.ex. i långsam avspelning.

Bilderna kan bli föremål för analys i ett laboratorium eller en liknande miljö för att studera t.ex. fenomen i ultrahög hastighet såsom krocktester med fordon.

8525 80 19

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8525, 8525 80 och 8525 80 19.

Tillfällig lagring på flyktigt minne anses inte som inspelning i kameran eftersom bilderna försvinner efter avstängning av kameran. Klassificering som digitala kameror enligt undernummer 8525 80 30 eller som videokameror endast i stånd att spela in ljud och bild tagna med televisionskamera enligt undernummer 8525 80 91 är utesluten (se även de förklarande anmärkningarna till HS, nr 8525, grupp B första och femte styckena).

Apparaten ska därför klassificeras enligt KN-nummer 8525 80 19 som andra televisionskameror (se även de förklarande anmärkningarna till HS, nr 8525, grupp B fjärde stycket).


7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/22


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 114/2014

av den 4 februari 2014

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT FÖLJANDE FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (2). Denna period bör vara tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från det datum då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 februari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En färgmonitor av LCD-typ (flytande kristaller), med ett diagonalmått på bildskärmen på cirka 54 cm (21 tum) med dimensionerna (utan stativ) på cirka 37 × 47 × 7 cm, med

en upplösning på 1 200 × 1 600 pixlar,

ett bildskärmsformat på 3:4,

ett pixelavstånd på 0,270 mm,

en horisontell bildfrekvens på 31 till 76 kHz,

en vertikal bildfrekvens på 49 till 61 Hz,

en maximal ljusstyrka på 250 cd/m2 som kan kalibreras,

en sammanlagd betraktningsvinkel, horisontell och vertikal, på 170°,

ett kontrastförhållande på 550:1,

en svarstid på 30 ms,

strömbrytare och reglerknapp, inklusive val av kalibreringsläge.

Den är försedd med följande gränssnitt:

ett DVI-I,

ett D-Sub mini,

1 uppströms USB-port och 2 nerströms USB-portar.

Den har en pivåfunktion på 90°.

Den har ett stativ med en luftnings- och vinklingsfunktion och en bländfri yta. Den kan också monteras på en vägg.

Produkten överensstämmer med standarderna för ”Digital Imaging and Communications in Medicine” (DICOM), inklusive del 14, vilket gör det möjligt för användaren att ställa in värden för gamma, ljusstyrka och färgtemperatur med extremt hög precision och gråskalegraderingar av bilder med en sådan precision som krävs för medicinsk diagnostik.

Skärmen presenteras för användning i medicinska system för visning av radiografiska bilder för klinisk diagnos.

8528 59 31

Klassificeringen fastställs på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8528, 8528 59 och 8528 59 31.

Med tanke på apparatens objektiva egenskaper, såsom överensstämmelse med DICOM-standarder som gör det möjligt för användaren att ställa in värden för gamma, ljusstyrka och färgtemperatur med extremt hög precision och gör det möjligt för monitorn att visa färg- och gråskalegraderingar med en sådan precision som krävs för medicinsk diagnostik som används i medicinska system för visning av radiografiska bilder för klinisk diagnostik. Monitorn ska inte anses vara av sådant slag som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling med rubrik 8471. Klassificering enligt undernummer 8528 51 00 är därför utesluten.

Eftersom monitorn kan visa signaler från en maskin för automatisk databehandling på en nivå som är tillräcklig för praktisk användning med maskinen för automatisk databehandling, anses den kunna visa signaler från maskinen för automatisk databehandling med godtagbar funktionalitet.

Monitorn ska därför klassificeras enligt KN-nummer 8528 59 31 som platta bildskärmar som kan visa signaler från maskiner för automatisk databehandling med godtagbar funktionalitet med en LCD-bildskärm (med flytande kristaller).


7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/24


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 115/2014

av den 4 februari 2014

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (2). Denna period bör vara tre månader.

(5)

Tullkodexkommittén har inte lämnat något yttrande inom den tidsfrist som fastställts av dess ordförande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader från det datum då denna förordning träder i kraft fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 februari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En elektrisk styrenhet för spänningsnivåer som inte överstiger 1 000 volt försedd med en pekskärm med flytande kristall. Teckenfönstrets bildskärmsdiagonal mäter 30,5 cm (12 tum) med en upplösning på 800 × 600 pixlar i ett skal med de ungefärliga måtten 30 × 23 × 6 cm.

Apparaten innehåller en enhet för automatisk databehandling (nedan kallad ADB) som är försedd med ett operativsystem.

Apparaten är försedd med följande gränssnitt:

Ett uttag för kompakta flashminnen

Två USB-anslutningar

Två RJ-45-anslutningar

En RS-232-anslutning

En RS-485-anslutning

Ett uttag för externt minne,

En buss för expansionskort exempelvis för styrning av t.ex. proprietära input-/outputenheter (I/O).

Den är också utrustad med flera inbyggda drivrutiner för koppling till olika typer av automatiseringsenheter och dataprogram, t.ex. ordbehandlings- och kalkylprogram, kan köras och visas.

Enligt apparatens beskrivning kan den användas till elektrisk styrning av maskiner i industriprocesser med tillämpningar som använder programmerbar automatikstyrning eller programmerbar logisk styrning.

8537 10 10

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8537, 8537 10 och 8537 10 10.

Givet apparatens objektiva egenskaper, närmare bestämt inbyggda drivrutiner för olika typer av automatikenheter och en buss för styrning av input-/outputenheter är den avsedd att användas för elektrisk styrning av maskiner i industriella processer. Därför är det uteslutet att klassificera den under rubrik 8471 som en automatisk enhet för databehandling.

Eftersom apparaten innehåller ADB-enhet ska den klassificeras under KN-nummer 8537 10 10 som digitala kontrollpaneler med en inbyggd automatisk enhet för databehandling för en spänningsnivå som inte övertiger 1 000 volt.


7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/26


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 116/2014

av den 6 februari 2014

om att inte godkänna det verksamma ämnet kaliumjodid i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artikel 13.2, och

av följande skäl:

(1)

Vad gäller förfarandet och villkoren för godkännande ska rådets direktiv 91/414/EEG (2) i enlighet med artikel 80.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009 tillämpas på verksamma ämnen för vilka ett beslut har antagits i enlighet med artikel 6.3 i det direktivet före den 14 juni 2011. För kaliumjodid uppfylls villkoren i artikel 80.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009 genom kommissionens beslut 2005/751/EG (3).

(2)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG tog Nederländerna den 6 september 2004 emot en ansökan från Koppert Beheer B.V. om införande av det verksamma ämnet kaliumjodid i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom beslut 2005/751/EG bekräftades att dokumentationen var fullständig, dvs. att den i princip kunde anses uppfylla uppgiftskraven i bilagorna II och III till direktiv 91/414/EEG.

(3)

Effekterna av detta verksamma ämne på människors och djurs hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.2 och 6.4 i direktiv 91/414/EEG för de användningsområden som sökanden har föreslagit. Den rapporterande medlemsstaten överlämnade ett utkast till bedömningsrapport den 27 juli 2007. I enlighet med artikel 11.6 i kommissionens förordning (EU) nr 188/2011 (4) begärdes kompletterande uppgifter från sökanden. Sökanden meddelade den 30 maj 2011 att inga kompletterande uppgifter var tillgängliga.

(4)

Utkastet till bedömningsrapport granskades av medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten). Myndigheten lade fram sin slutsats om riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet kaliumjodid (5) för kommissionen den 22 oktober 2012. Myndigheten konstaterade flera brister i tillgängliga data som skulle ha krävt ytterligare upplysningar från sökanden. Koppert B.V. återkallade genom en skrivelse av den 27 september 2013 sin ansökan om godkännande av kaliumjodid.

(5)

Enligt artikel 8.1 b i direktiv 91/414/EEG hade medlemsstaterna möjlighet att bevilja provisoriska godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller kaliumjodid under en inledande period på tre år. Enligt kommissionens beslut 2010/457/EU (6) fick medlemsstaterna förlänga provisoriska godkännanden för kaliumjodid så att de som längst gällde till och med den 31 augusti 2012. Enligt kommissionens beslut 2012/363/EU (7) får medlemsstaterna förlänga provisoriska godkännanden för kaliumjodid så att de som längst gäller till och med den 31 juli 2014.

(6)

På grund av att ansökan återkallats bör därför kaliumjodid inte godkännas i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(7)

Befintliga provisoriska godkännanden bör därför återkallas och inga nya godkännanden beviljas.

(8)

Medlemsstaterna bör medges tid att återkalla godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller kaliumjodid.

(9)

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 för växtskyddsmedel som innehåller kaliumjodid bör löpa ut senast 18 månader efter det att den här förordningen har trätt i kraft.

(10)

Den här förordningen hindrar inte att en ny ansökan om kaliumjodid lämnas in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avslag på ansökan om godkännande av verksamt ämne

Det verksamma ämnet kaliumjodid godkänns inte.

Artikel 2

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna ska återkalla befintliga godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller kaliumjodid som verksamt ämne senast den 27 augusti 2014.

Artikel 3

Anståndsperiod

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska vara så kortvariga som möjligt och löpa ut senast den 27 augusti 2015.

Artikel 4

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 februari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2)  Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1).

(3)  Kommissionens beslut 2005/751/EG av den 21 oktober 2005 om ett principiellt erkännande av fullständigheten hos den dokumentation som lämnats in för detaljerad granskning inför ett eventuellt införande av askorbinsyra, kaliumjodid och kaliumtiocyanat i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 282, 26.10.2005, s. 18).

(4)  Kommissionens förordning (EU) nr 188/2011 av den 25 februari 2011 om genomförandebestämmelser för rådets direktiv 91/414/EEG rörande förfarandet för bedömning av verksamma ämnen som inte salufördes två år efter datum för anmälan av det direktivet (EUT L 53, 26.2.2011, s. 51).

(5)  The EFSA Journal, vol. 11(2013):6, artikelnr 2923. Finns på www.efsa.europa.eu

(6)  Kommissionens beslut 2010/457/EU av den 17 augusti 2010 om tillstånd för medlemsstaterna att förlänga provisoriska godkännanden som beviljats de nya verksamma ämnena Candida oleophila stam O, kaliumjodid och kaliumtiocyanat (EUT L 218, 19.8.2010, s. 24).

(7)  Kommissionens genomförandebeslut 2012/363/EU av den 4 juli 2012 om tillstånd för medlemsstaterna att förlänga provisoriska godkännanden som beviljats de nya verksamma ämnena bixafen, Candida oleophila stam O, fluopyram, halosulfuron, kaliumjodid, kaliumtiocyanat och spirotetramat (EUT L 176, 6.7.2012, s. 70).


7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/28


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 117/2014

av den 6 februari 2014

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 februari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

IL

85,7

MA

48,7

TN

89,6

TR

85,7

ZZ

77,4

0707 00 05

TR

151,0

ZZ

151,0

0709 91 00

EG

91,5

ZZ

91,5

0709 93 10

MA

48,3

TR

101,7

ZZ

75,0

0805 10 20

EG

47,6

MA

54,9

TN

65,7

TR

71,6

ZZ

60,0

0805 20 10

IL

123,4

MA

73,9

ZZ

98,7

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

CN

60,3

EG

21,7

IL

134,7

JM

113,2

KR

144,2

MA

146,4

PK

55,3

TR

98,6

ZZ

96,8

0805 50 10

TR

66,6

ZZ

66,6

0808 10 80

CN

127,8

MK

35,4

US

161,6

ZZ

108,3

0808 30 90

CL

123,5

CN

46,0

TR

131,9

US

135,9

ZA

93,1

ZZ

106,1


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


DIREKTIV

7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/30


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEDIREKTIV 2014/19/EU

av den 6 februari 2014

om ändring av bilaga I till rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (1), särskilt artikel 14 andra stycket led d, och

av följande skäl:

(1)

Av de uppgifter som medlemsstaterna lämnat framgår att Diabrotica virgifera virgifera Le Conte redan har spritt och etablerat sig på en stor del av unionens territorium. Utifrån en konsekvensbedömning som Europeiska kommissionen utfört drogs slutsatsen att det inte finns några genomförbara åtgärder som kan utrota skadegöraren eller att effektivt förhindra dess vidare spridning.

(2)

Dessutom finns det effektiva och hållbara kontrollåtgärder som kan minimera konsekvenserna av skadegöraren på majsskörden, i synnerhet genomförandet av roterande växtföljd.

(3)

Därför bör inga ytterligare skyddsåtgärder fastställas i enlighet med direktiv 2000/29/EG för Diabrotica virgifera virgifera Le Conte. Denna organism bör därför inte längre förtecknas som en skadegörare enligt det direktivet.

(4)

Bilaga I till direktiv 2000/29/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växtskydd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till direktiv 2000/29/EG ska ändras i enlighet med bilagan till det här direktivet.

Artikel 2

Medlemsstaterna ska senast den 31 maj 2014 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 juni 2014.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 6 februari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.


BILAGA

Bilaga I till direktiv 2000/29/EG ska ändras på följande sätt:

Under rubrik a i del A avsnitt II ska punkt 0.1 utgå.


7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/32


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEDIREKTIV 2014/20/EU

av den 6 februari 2014

om unionsklasser för basutsäde och certifikatutsäde av potatis samt om de villkor och beteckningar som ska gälla för dessa klasser

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (1), särskilt artikel 3.3 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens direktiv 93/17/EEG (2) infördes bestämmelser om unionsklasser för basutsäde av potatis.

(2)

Mot bakgrund av den snabba tekniska och vetenskapliga utvecklingen av produktionssystemen för utsädespotatis och den ökade handeln med utsädespotatis på den inre marknaden bör dessa bestämmelser ändras. Med tanke på utvecklingen inom sektorn bör dessa bestämmelser även gälla för certifikatutsäde av potatis.

(3)

Dessa bestämmelser bör gälla enhetliga beteckningar för unionsklasser. De bör också gälla villkor för utsläppande på marknaden av utsädespotatis och partier av utsädespotatis i någon av de respektive unionsklasserna. Dessa villkor bör gälla, i förekommande fall, förekomsten av skadedjur, potatis som tillhör andra sorter samt ytligt skadad eller skrumpen potatis eller potatis med förekomst av jord eller främmande ämnen.

(4)

Kravet att marken för utsädesproduktion inte ska ha använts för potatisodling under de senaste tre åren och att växten ska ha genomgått minst två officiella kontroller är inte längre nödvändigt mot bakgrund av de strängare kraven avseende unionsklasser som fastställs i detta direktiv.

(5)

Sedan direktiv 2002/56/EG antogs har den vetenskapliga kunskapen utvecklats vad gäller sambandet mellan antalet generationer och förekomsten av skadegörare på utsädespotatis. Antalet generationer måste begränsas för att minska den fytosanitära risk som latenta skadegörare utgör. Denna begränsning är nödvändig för att minska risken eftersom det inte finns några andra mindre stränga åtgärder tillgängliga. Erfarenheten har visat att det högsta antalet generationer bör tillåtas för unionsklasserna S, SE och E. För att säkerställa överensstämmelse med de väsentliga kraven bör dessa krav endast anses vara uppfyllda efter en officiell kontroll.

(6)

Direktiv 93/17/EEG bör därför upphävas.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Unionsklasser för basutsäde av potatis

1.   Medlemsstaterna ska se till att basutsäde av potatis kan saluföras som ”unionsklass S” om det uppfyller följande villkor:

a)

En officiell kontroll har visat att potatisen uppfyller villkoren i punkt 1 a i bilaga I.

b)

En officiell kontroll har visat att partiet uppfyller villkoren i punkt 1 b i bilaga I.

2.   Medlemsstaterna ska se till att basutsäde av potatis kan saluföras som ”unionsklass SE” om det uppfyller följande villkor:

a)

En officiell kontroll har visat att potatisen uppfyller villkoren i punkt 2 a i bilaga I.

b)

En officiell kontroll har visat att partiet uppfyller villkoren i punkt 2 b i bilaga I.

3.   Medlemsstaterna ska se till att basutsäde av potatis kan saluföras som ”unionsklass E” om det uppfyller följande villkor:

a)

En officiell kontroll har visat att potatisen uppfyller villkoren i punkt 3 a i bilaga I.

b)

En officiell kontroll har visat att partiet uppfyller villkoren i punkt 3 b i bilaga I.

Artikel 2

Unionsklasser för certifikatutsäde av potatis

1.   Medlemsstaterna ska se till att certifikatutsäde av potatis kan saluföras som ”unionsklass A” om det uppfyller följande villkor:

a)

En officiell kontroll har visat att potatisen uppfyller villkoren i punkt 1 a i bilaga II.

b)

En officiell kontroll har visat att partiet uppfyller villkoren i punkt 1 b i bilaga II.

2.   Medlemsstaterna ska se till att certifikatutsäde av potatis kan saluföras som ”unionsklass B” om det uppfyller följande villkor:

a)

En officiell kontroll har visat att potatisen uppfyller villkoren i punkt 2 a i bilaga II.

b)

En officiell kontroll har visat att partiet uppfyller villkoren i punkt 2 b i bilaga II.

Artikel 3

Information till kommissionen

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om i vilken utsträckning de tillämpar dessa unionsklasser vid certifiering av den egna produktionen.

Artikel 4

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2015 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2016.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Upphävande

Direktiv 93/17/EEG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2016.

Artikel 6

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 7

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 6 februari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 193, 20.7.2002, s. 60.

(2)  Kommissionens direktiv 93/17/EEG av den 30 mars 1993 om gemenskapsklasser för basutsädespotatis samt de villkor och beteckningar som skall gälla för dessa klasser (EGT L 106, 30.4.1993, s. 7).


BILAGA I

Villkor för basutsäde av potatis

1.

För basutsäde av potatis i ”unionsklass S” gäller följande villkor:

a)

Villkor för utsädespotatis:

i)

Antalet växter som inte är sortäkta och antalet växter av främmande sorter får tillsammans inte överstiga 0,1 %.

ii)

Antalet växter som är angripna av stjälkbakterios får inte överstiga 0,1 %.

iii)

I den efterföljande generationen får antalet växter med symptom på virusangrepp inte överstiga 1,0 %.

iv)

Antalet växter med mosaiksymptom och antalet växter med symptom orsakade av bladrullvirus får tillsammans inte överstiga 0,2 %.

v)

Antalet generationer, inklusive generationer för stamutsäde på fält och basutsäde, ska begränsas till fem.

vi)

Om generationen inte anges på den officiella etiketten ska den berörda potatisen anses tillhöra den femte generationen.

b)

Toleranser som ska tillämpas på partier vad gäller följande orenheter, ytliga skador och sjukdomar:

i)

Mängden utsädespotatis som är angripen av annan röta än ljus ringröta eller mörk ringröta får inte överstiga 0,5 viktprocent, varav blöta rötor inte får överstiga 0,2 viktprocent.

ii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av lackskorv över mer än 10 % av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av vanlig skorv över mer än en tredjedel av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iv)

Mängden utsädespotatis som är angripen av pulverskorv över mer än 10 % av ytan får inte överstiga 3,0 viktprocent.

v)

Mängden knölar som är skrumpna på grund av överdriven uttorkning eller uttorkning orsakad av silverskorv får inte överskrida 1,0 viktprocent.

vi)

Mängden utsädespotatis som har yttre skador, inklusive missbildade eller skadade knölar, får inte överstiga 3,0 viktprocent.

vii)

Förekomsten av jord och främmande ämnen får inte överstiga 1,0 viktprocent.

viii)

Den totala andelen utsädespotatis som omfattas av de toleranser som avses i leden i–vi får inte överstiga 6,0 viktprocent.

2.

För basutsäde av potatis i ”unionsklass SE” gäller följande villkor:

a)

Villkor för utsädespotatis:

i)

Antalet växter som inte är sortäkta och antalet växter av främmande sorter får tillsammans inte överstiga 0,1 %.

ii)

Antalet växter som är angripna av stjälkbakterios får inte överstiga 0,5 %.

iii)

I den efterföljande generationen får antalet växter med symptom på virusangrepp inte överstiga 2,0 %.

iv)

Antalet växter med mosaiksymptom eller med symptom orsakade av bladrullvirus får inte överstiga 0,5 %.

v)

Antalet generationer, inklusive generationer för stamutsäde på fält och basutsäde, ska begränsas till sex.

vi)

Om generationen inte anges på den officiella etiketten ska den berörda potatisen anses tillhöra den sjätte generationen.

b)

Toleranser som ska tillämpas på partier vad gäller följande orenheter, ytliga skador och sjukdomar:

i)

Mängden utsädespotatis som är angripen av annan röta än ljus ringröta eller mörk ringröta får inte överstiga 0,5 viktprocent, varav blöta rötor inte får överstiga 0,2 viktprocent.

ii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av lackskorv över mer än 10 % av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av vanlig skorv över mer än en tredjedel av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iv)

Mängden utsädespotatis som är angripen av pulverskorv över mer än 10 % av ytan får inte överstiga 3,0 viktprocent.

v)

Mängden knölar som är skrumpna på grund av överdriven uttorkning eller uttorkning orsakad av silverskorv får inte överskrida 1,0 viktprocent.

vi)

Mängden utsädespotatis som har yttre skador, inklusive missbildade eller skadade knölar, får inte överstiga 3,0 viktprocent.

vii)

Förekomsten av jord och främmande ämnen får inte överstiga 1,0 viktprocent.

viii)

Den totala andelen utsädespotatis som omfattas av de toleranser som avses i leden i–vi får inte överstiga 6,0 viktprocent.

3.

För basutsäde av potatis i ”unionsklass E” gäller följande villkor:

a)

Villkor för utsädespotatis:

i)

Antalet växter som inte är sortäkta och antalet växter av främmande sorter får tillsammans inte överstiga 0,1 %.

ii)

Antalet växter som är angripna av stjälkbakterios får inte överstiga 1,0 %.

iii)

I den efterföljande generationen får antalet växter med symptom på virusangrepp inte överstiga 4,0 %.

iv)

Antalet växter med mosaiksymptom eller med symptom orsakade av bladrullvirus får inte överstiga 0,8 %.

v)

Antalet generationer, inklusive generationer för stamutsäde på fält och basutsäde, ska begränsas till sju.

vi)

Om generationen inte anges på den officiella etiketten ska den berörda potatisen anses tillhöra den sjunde generationen.

b)

Toleranser som ska tillämpas på partier vad gäller följande orenheter, ytliga skador och sjukdomar:

i)

Mängden utsädespotatis som är angripen av annan röta än ljus ringröta eller mörk ringröta får inte överstiga 0,5 viktprocent, varav blöta rötor inte får överstiga 0,2 viktprocent.

ii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av lackskorv över mer än 10 % av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av vanlig skorv över mer än en tredjedel av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iv)

Mängden utsädespotatis som är angripen av pulverskorv över mer än 10 % av ytan får inte överstiga 3,0 viktprocent.

v)

Mängden knölar som är skrumpna på grund av överdriven uttorkning eller uttorkning orsakad av silverskorv får inte överskrida 1,0 viktprocent.

vi)

Mängden utsädespotatis som har yttre skador, inklusive missbildade eller skadade knölar, får inte överstiga 3,0 viktprocent.

vii)

Förekomsten av jord och främmande ämnen får inte överstiga 1,0 viktprocent.

viii)

Den totala andelen utsädespotatis som omfattas av de toleranser som avses i leden i–vi får inte överstiga 6,0 viktprocent.


BILAGA II

Minimivillkor för certifikatutsäde av potatis

1.

För certifikatutsäde av potatis i ”unionsklass A” gäller följande villkor:

a)

Villkor för utsädespotatis:

i)

Antalet växter som inte är sortäkta och antalet växter av främmande sorter får tillsammans inte överstiga 0,2 %.

ii)

Antalet växter som är angripna av stjälkbakterios får inte överstiga 2,0 %.

iii)

I den efterföljande generationen får antalet växter med symptom på virusangrepp inte överstiga 8,0 %.

iv)

Antalet växter med mosaiksymptom eller med symptom orsakade av bladrullvirus får inte överstiga 2,0 %.

b)

Toleranser som ska tillämpas på partier vad gäller följande orenheter, ytliga skador och sjukdomar:

i)

Mängden utsädespotatis som är angripen av annan röta än ljus ringröta eller mörk ringröta får inte överstiga 0,5 viktprocent, varav blöta rötor inte får överstiga 0,2 viktprocent.

ii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av lackskorv över mer än 10 % av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av vanlig skorv över mer än en tredjedel av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iv)

Mängden utsädespotatis som är angripen av pulverskorv över mer än 10 % av ytan får inte överstiga 3,0 viktprocent.

v)

Mängden knölar som är skrumpna på grund av överdriven uttorkning eller uttorkning orsakad av silverskorv får inte överskrida 1,0 viktprocent.

vi)

Mängden utsädespotatis som har yttre skador, inklusive missbildade eller skadade knölar, får inte överstiga 3,0 viktprocent.

vii)

Förekomsten av jord och främmande ämnen får inte överstiga 2,0 viktprocent.

viii)

Den totala andelen utsädespotatis som omfattas av de toleranser som avses i leden i–vi får inte överstiga 8,0 viktprocent.

2.

För certifikatutsäde av potatis i ”unionsklass B” gäller följande villkor:

a)

Villkor för utsädespotatis:

i)

Antalet växter som inte är sortäkta och antalet växter av främmande sorter får tillsammans inte överstiga 0,5 %.

ii)

Antalet växter som är angripna av stjälkbakterios får inte överstiga 4,0 %.

iii)

I den efterföljande generationen får antalet växter med symptom på virusangrepp inte överstiga 10,0 %.

iv)

Antalet växter med mosaiksymptom eller med symptom orsakade av bladrullvirus får inte överstiga 6,0 %.

b)

Toleranser som ska tillämpas på partier vad gäller följande orenheter, ytliga skador och sjukdomar:

i)

Mängden utsädespotatis som är angripen av annan röta än ljus ringröta eller mörk ringröta får inte överstiga 0,5 viktprocent, varav blöta rötor inte får överstiga 0,2 viktprocent.

ii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av lackskorv över mer än 10 % av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av vanlig skorv över mer än en tredjedel av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iv)

Mängden utsädespotatis som är angripen av pulverskorv över mer än 10 % av ytan får inte överstiga 3,0 viktprocent.

v)

Mängden knölar som är skrumpna på grund av överdriven uttorkning eller uttorkning orsakad av silverskorv får inte överskrida 1,0 viktprocent.

vi)

Mängden utsädespotatis som har yttre skador, inklusive missbildade eller skadade knölar, får inte överstiga 3,0 viktprocent.

vii)

Förekomsten av jord och främmande ämnen får inte överstiga 2,0 viktprocent.

viii)

Den totala andelen utsädespotatis som omfattas av de toleranser som avses i leden i–vi får inte överstiga 8,0 viktprocent.


7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/39


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEDIREKTIV 2014/21/EU

av den 6 februari 2014

om fastställande av minimivillkor och unionsklasser för stamutsädespotatis

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (1), särskilt artikel 18 c, och

av följande skäl

(1)

Utsädespotatis ackumulerar gradvis sjukdomar med varje reproduktionscykel. Välfungerande produktionssystem för utsädespotatis kräver därför friskt utgångsmaterial som reproduceras med en så låg andel degenerering som möjligt.

(2)

Olika nationella normer för produktion av stamutsädespotatis har hindrat saluföringen av denna potatis inom hela unionen och hämmat den inre marknadens funktion. Därför bör det fastställas minimivillkor enligt vilka stamutsädespotatis får saluföras i hela unionen. Dessa villkor bör omfatta sjukdomar, symptom, defekter och produktionskrav för stamutsädespotatis och partier av sådan potatis för att säkerställa produktion och saluföring av frisk stamutsädespotatis med hög kvalitet.

(3)

Dessa villkor bör mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen ta hänsyn till normen från FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) om saluföring och kommersiell kvalitetskontroll av utsädespotatis, samt till relevanta normer från den internationella växtskyddskonventionen (IPCC) och växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsområdet (EPPO). Dessa normer har till syfte att underlätta den internationella handeln, främja högkvalitativ produktion, förbättra lönsamheten och skydda konsumenternas intressen.

(4)

Med tanke på leverantörernas produktionsmetoder och användarnas efterfrågan på stamutsädespotatis bör minimivillkoren för stamutsädespotatis också omfatta möjligheten att saluföra dem som unionsklasser. Två unionsklasser bör tillämpas för stamutsädespotatis (”unionsklass PBTC” och ”unionsklass PB”) i linje med de befintliga produktionsmetoderna för stamutsädespotatis i unionsklass PBTC och stamutsädespotatis i unionsklass PB. Olika villkor bör därmed antas för varje klass vad gäller sjukdomar, symptom, defekter, produktionskrav och generationer.

(5)

För att bestämmelserna ska vara effektiva bör även gälla officiell testning och officiella kontroller på fält.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta direktiv avses med

1.   moderplanta: identifierad växt från vilken material tas för förökning,

2.   mikroförökning: metod för att snabbt reproducera växtmaterial i syfte att producera ett stort antal växter genom in vitro odling av differentierade vegetativa knoppar eller meristem från en växt.

Artikel 2

Minimivillkor för stamutsädespotatis

1.   Medlemsstaterna ska se till att stamutsädespotatis uppfyller följande minimivillkor:

a)

Den härrör från moderplantor som är fria från följande skadegörare: Pectobacterium spp., Dickeya spp., bladrullvirus, potatisvirus A, potatisvirus M, potatisvirus S, potatisvirus X och potatisvirus Y.

b)

Den har inga symptom på stjälkbakterios.

c)

Antalet växter som inte är sortäkta och antalet växter av främmande sorter får tillsammans inte överstiga 0,01 %.

d)

I den efterföljande generationen får antalet växter med symptom på virusangrepp inte överstiga 0,5 %.

e)

Antalet växter med mosaiksymptom eller med symptom orsakade av bladrullvirus får inte överstiga 0,1 %.

f)

Det högsta antalet generationer i fält ska vara fyra.

2.   Medlemsstaterna ska föreskriva att stamutsädespotatis får saluföras som ”unionsklass PBTC” och ”unionsklass PB” i enlighet med de villkor som anges i bilagan.

3.   Överensstämmelse med kraven i punkt 1 b, c och e ska fastställas genom officiella kontroller på fält. I tveksamma fall ska dessa kontroller kompletteras med officiella tester av blad.

Om metoder för mikroförökning används ska överensstämmelse med punkt 1 a fastställas genom officiell testning, eller testning under officiell övervakning, av moderplantan.

Om metoder för klonurval används ska överensstämmelse med punkt 1 a fastställas genom officiell testning, eller testning under officiell övervakning, av moderklonen.

Artikel 3

Minimivillkor för partier av stamutsädespotatis

Medlemsstaterna ska föreskriva att partier av stamutsädespotatis ska uppfylla följande minimivillkor:

a)

Förekomsten av jord och främmande ämnen får inte överstiga 1,0 viktprocent.

b)

Mängden potatis som är angripen av annan röta än ljus ringröta eller mörk ringröta får inte överstiga 0,2 viktprocent.

c)

Mängden potatis som har yttre skador, inklusive missbildade eller skadade knölar, får inte överstiga 3,0 viktprocent.

d)

Mängden potatis som är angripen av vanlig skorv över mer än en tredjedel av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

e)

Mängden potatis som är angripen av lackskorv över mer än 10,0 % av ytan får inte överstiga 1,0 viktprocent.

f)

Mängden potatis som är angripen av pulverskorv över mer än 10,0 % av ytan får inte överstiga 1,0 viktprocent.

g)

Mängden knölar som är skrumpna på grund av överdriven uttorkning eller uttorkning orsakad av silverskorv får inte överskrida 0,5 viktprocent.

h)

Den totala mängden potatis som avses i leden b–g får inte överstiga 6,0 viktprocent.

Artikel 4

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2015 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2016.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 6 februari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 193, 20.7.2002, s. 60.


BILAGA

Villkor för utsläppande på marknaden av stamutsädespotatis i unionsklasserna PBTC och PB

1.

För stamutsädespotatis i ”unionsklass PBTC” gäller följande villkor:

a)

Villkor för utsädespotatis:

i)

Växter som inte är sortäkta eller växter av främmande sorter får inte förekomma i skörden.

ii)

Växter som är angripna av stjälkbakterios får inte förekomma i skörden.

iii)

I den efterföljande generationen får virusangrepp inte förekomma i skörden.

iv)

Växter med mosaiksymptom eller symptom orsakade av bladrullvirus får inte förekomma i skörden.

v)

Växterna, inklusive knölar, framställs genom mikroförökning.

vi)

Växterna, inklusive knölar, framställs i en skyddad anläggning och i ett odlingssubstrat som är fritt från skadegörare.

vii)

Knölar ska inte reproduceras längre än den första generationen.

b)

Partier ska vara fria från utsädespotatis som omfattas av något av följande:

i)

Den är angripen av röta.

ii)

Den är angripen av lackskorv.

iii)

Den är angripen av vanlig skorv.

iv)

Den är angripen av pulverskorv.

v)

Den har blivit överdrivet skrumpen på grund av uttorkning.

vi)

Den har yttre skador, inklusive missbildade eller skadade knölar.

2.

För stamutsädespotatis i ”unionsklass PB” gäller följande villkor:

a)

Villkor för utsädespotatis:

i)

Antalet växter som inte är sortäkta och antalet växter av främmande sorter får tillsammans inte överstiga 0,01 %.

ii)

Växter ska vara fria från symptom på stjälkbakterios.

iii)

Antalet växter med mosaiksymptom eller med symptom orsakade av bladrullvirus får inte överstiga 0,1 %.

iv)

I den efterföljande generationen får antalet växter med symptom på virusangrepp inte överstiga 0,5 %.

b)

Toleranser som ska tillämpas på partier vad gäller följande orenheter, ytliga skador och sjukdomar:

i)

Mängden utsädespotatis som är angripen av annan röta än ljus ringröta eller mörk ringröta får inte överstiga 0,2 viktprocent.

ii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av lackskorv över mer än 10,0 % av ytan får inte överstiga 1,0 viktprocent.

iii)

Mängden utsädespotatis som är angripen av vanlig skorv över mer än en tredjedel av ytan får inte överstiga 5,0 viktprocent.

iv)

Mängden utsädespotatis som är angripen av pulverskorv över mer än 10,0 % av ytan får inte överstiga 1,0 viktprocent.

v)

Mängden knölar som är skrumpna på grund av överdriven uttorkning eller uttorkning orsakad av silverskorv får inte överskrida 0,5 viktprocent.

vi)

Mängden utsädespotatis som har yttre skador, inklusive missbildade eller skadade knölar, får inte överstiga 3,0 viktprocent.

vii)

Förekomsten av jord och främmande ämnen får inte överstiga 1,0 viktprocent.

viii)

Den totala andelen utsädespotatis som omfattas av de toleranser som avses i leden i–vi får inte överstiga 6,0 viktprocent.


BESLUT

7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/43


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 5 februari 2014

om förlängning av giltighetstiden för beslut 2006/502/EG om en förpliktelse för medlemsstaterna att förbjuda att icke barnsäkra eller leksaksliknande tändare släpps ut på marknaden

[delgivet med nr C(2014) 493]

(Text av betydelse för EES)

(2014/61/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (1), särskilt artikel 13, och

av följande skäl:

(1)

Enligt kommissionens beslut 2006/502/EG (2) ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att se till att endast barnsäkra tändare släpps ut på marknaden och förbjuda att leksaksliknande tändare släpps ut på marknaden.

(2)

Beslut 2006/502/EG antogs i enlighet med artikel 13 i direktiv 2001/95/EG som begränsar giltighetstiden för beslutet till högst ett år men medger att det förlängs med ytterligare perioder som var och en inte överstiger ett år.

(3)

Giltighetstiden för beslut 2006/502/EG har flera gånger förlängts med perioder på ett år – den första gången genom kommissionens beslut 2007/231/EG (3) till och med den 11 maj 2008, den andra gången genom kommissionens beslut 2008/322/EG (4) till och med den 11 maj 2009, den tredje gången genom kommissionens beslut 2009/298/EG (5) till och med den 11 maj 2010, den fjärde gången genom kommissionens beslut 2010/157/EU (6) till och med den 11 maj 2011, den femte gången genom kommissionens beslut 2011/176/EU (7) till och med den 11 maj 2012, den sjätte gången genom kommissionens genomförandebeslut 2012/53/EU (8) till och med den 11 maj 2013 och den sjunde gången genom kommissionens genomförandebeslut 2013/113/EU (9) till och med den 11 maj 2014.

(4)

Icke barnsäkra tändare släpps fortfarande ut på marknaden. Genom skärpt marknadskontroll, som sträcker sig från riktad provtagning till effektiva restriktiva åtgärder, bör förekomsten av dem minskas.

(5)

I brist på andra tillfredsställande åtgärder för barnsäkra tändare måste giltigheten för beslut 2006/502/EG förlängas med ytterligare tolv månader.

(6)

Beslut 2006/502/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom direktiv 2001/95/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 6 i beslut 2006/502/EG ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.   Detta beslut ska gälla till och med den 11 maj 2015.”

Artikel 2

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta beslut senast den 11 maj 2014 och offentliggöra dessa åtgärder. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 februari 2014.

På kommissionens vägnar

Neven MIMICA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 11, 15.1.2002, s. 4.

(2)  EUT L 198, 20.7.2006, s. 41.

(3)  EUT L 99, 14.4.2007, s. 16.

(4)  EUT L 109, 19.4.2008, s. 40.

(5)  EUT L 81, 27.3.2009, s. 23.

(6)  EUT L 67, 17.3.2010, s. 9.

(7)  EUT L 76, 22.3.2011, s. 99.

(8)  EUT L 27, 31.1.2012, s. 24.

(9)  EUT L 61, 5.3.2013, s. 11.


7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/45


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 6 februari 2014

om upphävande av beslut 2003/766/EG om nödåtgärder för att förhindra spridning inom gemenskapen av Diabrotica virgifera Le Conte

[delgivet med nr C(2014) 467]

(2014/62/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (1), särskilt artikel 16.3 fjärde meningen, och

av följande skäl:

(1)

Trots kommissionens beslut 2003/766/EG (2) har man inte lyckats förhindra spridning av Diabrotica virgifera virgifera Le Conte, vilket framgår av de årliga inventeringar som medlemsstaterna genomfört i enlighet med det beslutet. Inventeringarna visar också att Diabrotica virgifera virgifera Le Conte nu har etablerat sig på en betydande del av unionens territorium. Dessutom är det inte genomförbart att förhindra en vidare spridning och det finns effektiva och hållbara bekämpningsåtgärder som kan minimera konsekvenserna av skadegöraren på majsskörden, i synnerhet genomförandet av roterande växtföljd.

(2)

Beslut 2003/766/EG bör därför upphävas.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växtskydd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2003/766/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 6 februari 2014.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.

(2)  Kommissionens beslut 2003/766/EG av den 24 oktober 2003 om nödåtgärder för att förhindra spridning inom gemenskapen av Diabrotica virgifera Le Conte (EUT L 275, 25.10.2003, s. 49).


REKOMMENDATIONER

7.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/46


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 6 februari 2014

om åtgärder för bekämpning av Diabrotica virgifera virgifera Le Conte i områden i unionen där dess förekomst har bekräftats

(2014/63/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Diabrotica virgifera virgifera Le Conte (nedan kallad Diabrotica) är en introducerad skadeinsekt på majs. Den har spridit och etablerat sig på mer än hälften av arealen inom unionens majsodlingsområde.

(2)

De åtgärder för att förhindra spridning av Diabrotica inom unionen som vidtagits enligt kommissionens beslut 2003/766/EG (1) har inte varit framgångsrika. Kommissionen har utfört en konsekvensbedömning som visar att det inte är genomförbart varken att försöka utrota denna skadegörare från unionens territorium eller att förhindra att den sprider sig till de områden som för närvarande är fria från Diabrotica. Kommissionen har därför genom genomförandedirektiv 2014/19/EU (2) och genomförandebeslut 2014/62/EU (3) beslutat att dels återkalla sitt erkännande av Diabrotica som reglerad skadegörare med karantänstatus genom att låta den utgå från bilaga I till rådets direktiv 2000/29/EG (4), dels upphäva beslut 2003/766/EG).

(3)

Enligt beslut 2003/766/EG var växtföljd obligatoriskt endast för utrotning av enstaka utbrott av Diabrotica. Vetenskapliga studier visar dock att roterande växtföljd är den mest effektiva metoden också för att bromsa spridningen av Diabrotica och minska dess effekter. Förutom att det är en effektiv metod för att bekämpa Diabrotica har roterande växtföljd flera andra fördelar ur miljösynpunkt. Bland annat förbättrar eller bibehåller man markens bördighet och struktur samt bryter skadegörar- och ogräscykler, vilket kan minska jordbrukarnas beroende av kemiska gödningsmedel och växtskyddsmedel. Följaktligen inverkar roterande växtföljd också positivt på vatten- och luftkvaliteten och den biologiska mångfalden. Andra undersökningar av denna skadegörare har dock också tydligt visat att med en ökad utbredning ökar sannolikheten för att odlarna ska förlita sig på insektsbekämpningsmedel, eftersom det i vissa fall kan vara svårt att hitta ett ekonomiskt attraktivt alternativ till majs i växtföljden.

(4)

Därför bör medlemsstaterna överväga att upprätthålla en effektiv och hållbar bekämpning av Diabrotica även när den inte längre erkänns som reglerad skadegörare med karantänstatus. I artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (5) föreskrivs att medlemsstaterna ska införa lämpliga incitament för att uppmuntra yrkesmässiga användare att frivilligt tillämpa grödspecifika eller sektorspecifika riktlinjer för integrerat växtskydd. Dessa bör utarbetas av myndigheter eller av organisationer som företräder särskilda yrkesmässiga användare. I de allmänna principerna för integrerat växtskydd är förebyggande av förekomsten av skadegörare en viktig faktor som minskar behovet av växtskyddsmedel. Hållbara biologiska, fysiska och andra icke-kemiska metoder ska dessutom ges företräde framför kemiska metoder om de ger ett tillfredsställande resultat vid bekämpning av skadegörare.

(5)

Enligt dessa allmänna principer för integrerat växtskydd bör det i grödspecifika eller sektorspecifika riktlinjer ingå roterande växtföljd eller lämplig övervakning avDiabrotica-populationer och andra relevanta åtgärder för att förebygga spridning av skadegörare, t.ex. sanitära åtgärder såsom rengöring av jordbruksmaskiner.

(6)

För att öka användarnas efterlevnad av artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (6) när insektsmedel sätts in mot Diabrotica bör grödspecifika eller sektorspecifika riktlinjer för integrerat växtskydd mot denna skadegörare vara förenliga med de regler för korrekt användning av växtskyddsmedel som anges i den bestämmelsen.

(7)

Yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel bör ha tillgång till information och verktyg för övervakning av Diabrotica samt rådgivningstjänster om integrerat växtskydd, bl.a. om särskilda metoder för förebyggande och bekämpning av Diabrotica. Resultaten av övervakningen bör hjälpa jordbrukare att besluta om och när det fortfarande behövs växtskyddsåtgärder. Att tillförlitliga och vetenskapligt välunderbyggda tröskelvärden för Diabrotica-populationen fastställs för en region är relevant, eftersom dessa är väsentliga för möjligheterna att fatta rätt beslut.

(8)

Medlemsstater som i enlighet med artikel 5 i direktiv 2009/128/EG säkerställer att alla yrkesmässiga användare har tillgång till utbildning om specifika ämnesområden bör därför även se till att bestämmelserna i denna rekommendation ingår i respektive utbildningsprogram.

(9)

Man bör främja forskning och teknisk utveckling rörande verktyg för en hållbar bekämpning av Diabrotica för att säkerställa mer kostnadseffektiva och miljömässigt hållbara åtgärder mot skadegöraren.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Medlemsstaterna bör beakta de allmänna principer för integrerat växtskydd som anges i bilaga III till direktiv 2009/128/EG för bekämpning av Diabrotica virgifera virgifera Le Conte (nedan kallad Diabrotica) i områden i unionen där dess förekomst har bekräftats. I denna rekommendation avses med bekämpning att skadegörarens populationstäthet sänks till en nivå där de ekonomiska förlusterna inte blir allvarliga och en ekonomiskt hållbar majsproduktion säkerställs.

2.

Medlemsstaterna bör se till att de grödspecifika eller sektorspecifika riktlinjer för integrerat växtskydd som myndigheter eller organisationer som företräder särskilda yrkesmässiga användare utarbetat för Diabrotica, och som riktar sig till majsodlare och yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel, överensstämmer med reglerna om korrekt användning av växtskyddsmedel i artikel 55 i förordning (EG) nr 1107/2009.

3.

Hållbara biologiska, fysiska och andra icke-kemiska metoder ska ges företräde framför kemiska metoder om de möjliggör tillfredsställande skadegörarbekämpning. Därför bör följande åtgärder vidtas vid bekämpning av Diabrotica som utförs av yrkesmässiga användare, som metod eller stödmetod:

a)

Växtföljd.

b)

Användning av biologiska bekämpningsmedel.

c)

Anpassning av såningsdatum för majs så att groningen inte sammanfaller med larvkläckningen.

d)

Rengöring av jordbruksmaskiner och avlägsnande av självsådda majsplantor samt andra hygieniska åtgärder.

Roterande växtföljd bör ges företräde med tanke på metodens höga effektivitet när det gäller bekämpning av Diabrotica och på dess miljöfördelar och agronomiska fördelar på längre sikt.

4.

Alla åtgärder som anges i led 3 bör kompletteras med övervakning av förekomsten av Diabrotica så att man kan identifiera eventuella behov av och lämplig tidpunkt för skyddsåtgärder. Medlemsstaterna bör se till att en effektiv övervakning av Diabrotica-populationen sker med hjälp av lämpliga metoder och verktyg. Vetenskapligt välunderbyggda tröskelvärden för Diabrotica-populationen bör fastställas på regional nivå, eftersom dessa är väsentliga för möjligheterna att fatta rätt beslut om eventuella bekämpningsåtgärder.

5.

Medlemsstaterna bör i enlighet med artikel 14.2 i direktiv 2009/128/EG se till att yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel har tillgång till information och verktyg för övervakning av Diabrotica.

6.

Medlemsstaterna bör se till att rådgivningstjänster om integrerat växtskydd enligt artikel 14.2 i direktiv 2009/128/EG också tillhandahåller specifika råd om Diabrotica-bekämpning till alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel. Medlemsstaterna bör också införa lämpliga incitament för att uppmuntra yrkesmässiga användare att genomföra de grödspecifika eller sektorspecifika riktlinjer som avses i led 2.

7.

Medlemsstaterna bör se till att alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel får tillgång till utbildning om hållbar Diabrotica-bekämpning. Bestämmelserna i denna rekommendation bör ingå i den utbildning som medlemsstaterna ska säkerställa i enlighet med artikel 5 i direktiv 2009/128/EG.

8.

Medlemsstaterna bör främja forskning och teknisk utveckling av verktyg för en hållbar Diabrotica-bekämpning.

Utfärdad i Bryssel den 6 februari 2014.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  Kommissionens beslut 2003/766/EG av den 24 oktober 2003 om nödåtgärder för att förhindra spridning inom gemenskapen av Diabrotica virgifera Le Conte (EUT L 275, 25.10.2003, s. 49).

(2)  Kommissionens genomförandedirektiv 2014/19/EU av den 6 februari 2014 om ändring av bilaga I till rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. Se sidan 30 i detta nummer av EUT.

(3)  Kommissionens genomförandebeslut 2014/62/EU av den 6 februari 2014 om upphävande av beslut 2003/766/EG om nödåtgärder för att förhindra spridning inom gemenskapen av Diabrotica virgifera Le Conte. Se sidan 45 i detta nummer av EUT.

(4)  Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).