ISSN 1977-0820

doi:10.3000/19770820.L_2014.032.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 32

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

57 årgången
1 februari 2014


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

 

2014/50/EU

 

*

Rådets beslut av den 20 januari 2014 om förlängning av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Ryska federationens regering

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 88/2014 av den 31 januari 2014 om fastställande av ett förfarande för ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter ( 1 )

3

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 89/2014 av den 31 januari 2014 om godkännande av bis(N-cyklohexyl-diazenium-dioxi)-koppar (Cu-HDO) som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyp 8 ( 1 )

6

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 90/2014 av den 31 januari 2014 om godkännande av dekansyra som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyperna 4, 18 och 19 ( 1 )

9

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 91/2014 av den 31 januari 2014 om godkännande av S-metopren som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyp 18 ( 1 )

13

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 92/2014 av den 31 januari 2014 om godkännande av zineb som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyp 21 ( 1 )

16

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 93/2014 av den 31 januari 2014 om godkännande av oktansyra som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyperna 4 och 18 ( 1 )

19

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 94/2014 av den 31 januari 2014 om godkännande av jod, inbegripet polyvinylpyrrolidonjod, som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyperna 1, 3, 4 och 22 ( 1 )

23

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 95/2014 av den 31 januari 2014 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

27

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 96/2014 av den 31 januari 2014 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som skall gälla från och med den 1 februari 2014

29

 

 

BESLUT

 

 

2014/51/EU

 

*

Rådets beslut av den 28 januari 2014 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention från 2011 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare (konvention nr 189)

32

 

 

2014/52/EU

 

*

Rådets beslut av den 28 januari 2014 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention från 1990 om säkerhet vid användning av kemiska produkter i arbetslivet (konvention nr 170)

33

 

 

REKOMMENDATIONER

 

 

2014/53/EU

 

*

Kommissionens rekommendation av den 29 januari 2014 om åtgärder för att motverka följderna av att unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet förlorar sin rösträtt i nationella val

34

 

 

RIKTLINJER

 

 

2014/54/EU

 

*

Europeiska centralbankens riktlinje av den 18 december 2013 om ändring av riktlinje ECB/2004/18 om upphandling av eurosedlar (ECB/2013/49)

36

 

 

ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER

 

*

TILLÄGGSREGLER FÖR DOMSTOLEN

37

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/1


RÅDETS BESLUT

av den 20 januari 2014

om förlängning av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Ryska federationens regering

(2014/50/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 186 jämförd med artikel 218.6 a v,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1), och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut 2000/742/EG (2) godkände rådet ingåendet av ett avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Ryska federationens regering (nedan kallat avtalet).

(2)

I artikel 12 b i avtalet anges särskilt att avtalet kan förlängas med ytterligare fem år genom överenskommelse mellan parterna. Rådet godkände senast förlängingen av avtalet med ytterligare fem år genom beslut 2009/313/EG (3).

(3)

Efter en gemensam översyn av avtalet har båda parterna noterat rekommendationen av oberoende experter att avtalet bör förlängas med fem år i sin nuvarande form.

(4)

Avtalsparterna anser att det vore av ömsesidigt intresse att förlänga avtalet.

(5)

Innehållet i det förlängda avtalet kommer att vara identiskt med innehållet i det avtal som löper ut den 20 februari 2014.

(6)

Som en följd av att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen.

(7)

Förlängningen av avtalet bör godkännas på unionens vägnar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förlängningen av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Ryska federationens regering, med ytterligare fem år, godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar.

Artikel 2

Rådets ordförande ska på unionens vägnar anmäla till Ryska federationens regering att unionen har slutfört de interna förfaranden som är nödvändiga för att förlänga avtalet i enlighet med artikel 12 b i avtalet.

Artikel 3

Rådets ordförande ska på unionens vägnar göra följande anmälan:

”I och med Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen, och från den dagen utövar den alla Europeiska gemenskapens rättigheter och fullgör alla dess skyldigheter. Därför ska hänvisningar till Europeiska gemenskapen i avtalstexten, i lämpliga fall, läsas som Europeiska unionen.”

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 20 januari 2014.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)  Rådets beslut 2000/742/EG av den 16 november 2000 om ingående av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Ryska federationens regering (EUT L 299, 28.11.2000, s. 14).

(3)  Rådets beslut 2009/313/EG av den 30 mars 2009 om förlängning av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Ryska federationens regering (EUT L 92, 4.4.2009, s. 3).


FÖRORDNINGAR

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/3


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 88/2014

av den 31 januari 2014

om fastställande av ett förfarande för ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 28.5, och

av följande skäl:

(1)

Kategorierna 1, 2, 3, 4 och 5 i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 är väl definierade för att möjliggöra vissa antaganden vad gäller egenskaperna hos de ämnen som ingår i dem. För upptagande i kategori 6 i den bilagan krävs inlämning av en uppsättning uppgifter som möjliggör fullständig riskbedömning för den avsedda användningen. Förfarandet för att på begäran ändra en av dessa kategorier i syfte att däri ta upp verksamma ämnen, eller ändra de begränsningar som anges där, bör vara transparent och lika för alla sökande. Därför bör förfarandet specificeras ytterligare.

(2)

De uppgifter som krävs för upptagande av ett verksamt ämne i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 bör vara tillräckliga för att visa att ämnet inte ger upphov till betänkligheter enligt artikel 28.2 i förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

För att uppnå konsekvens bör förfarandet för inlämning och validering av en ansökan om upptagande av ett verksamt ämne i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 vara identiskt med förfarandet för inlämning och validering av en ansökan om godkännande av ett verksamt ämne. Om det förstnämnda förfarandet eventuellt kräver att färre uppgifter inlämnas, bör dock utvärderingsförfarandet anpassas i enlighet därmed.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter som avses i artikel 82.1 i förordning (EU) nr 528/2012.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs de förfaranden som ska följas för att på begäran av en sökande ändra bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 i syfte att

a)

ta upp verksamma ämnen i kategori 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 i den bilagan i enlighet med artikel 28.1 i den förordningen, eller

b)

ändra de relevanta begränsningarna inom dessa kategorier.

Artikel 2

Uppgiftskrav vid ansökan

En ansökan om ett upptagande eller en ändring enligt artikel 1 ska innehålla den information som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 3

Inlämning och validering av ansökningar

1.   Det förfarande som anges i artikel 7.1 och 7.2, artikel 7.3 tredje stycket och artikel 7.6 i förordning (EU) nr 528/2012 ska gälla för inlämning av ansökningar om upptagande eller ändringar enligt artikel 1 den här förordningen.

2.   Om ansökan avser kategori 6 i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 ska artikel 7.3 första och andra styckena, artikel 7.4 och artikel 7.5 i den förordningen tillämpas vid validering av ansökan.

Artikel 4

Utvärdering av ansökningar

1.   Den utvärderande behöriga myndigheten ska utvärdera huruvida det finns belägg för att ämnet inte ger upphov till betänkligheter enligt artikel 28.2 i förordning (EU) nr 528/2012 och, i tillämpliga fall, vilka begränsningar som bör anges för användningen av ämnet. Den ska skicka en bedömningsrapport och slutsatserna av sin utvärdering till den europeiska kemikaliemyndighet som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (2) (nedan kallad kemikaliemyndigheten). Om ansökan avser upptagande i kategori 1, 2, 3, 4 eller 5 i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 ska bedömningsrapporten och slutsatserna skickas inom 180 dagar efter det att de avgifter som avses i artikel 7.3 tredje stycket i den förordningen har betalats. Om ansökan avser upptagande i kategori 6 i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 ska bedömningsrapporten och slutsatserna skickas senast 365 dagar efter det att ansökan har validerats.

Den utvärderande behöriga myndigheten ska, innan den överlämnar sina slutsatser till kemikaliemyndigheten, ge sökanden möjlighet att inom 30 dagar lämna skriftliga synpunkter på bedömningsrapporten och slutsatserna av utvärderingen. Den utvärderande behöriga myndigheten ska ta vederbörlig hänsyn till dessa synpunkter när utvärderingen färdigställs.

2.   Om det visar sig att kompletterande information krävs för utvärderingen ska den utvärderande behöriga myndigheten begära att sökanden lämnar denna information inom en angiven tidsfrist och informera kemikaliemyndigheten om detta. De tidsperioder som avses i punkt 1 ska förlängas från och med dagen för utfärdande av en sådan begäran till och med den dag då informationen mottas. Förlängningen får inte överstiga 180 dagar, såvida detta inte motiveras av de begärda uppgifternas art eller av exceptionella omständigheter.

3.   En ansökan om upptagande av ett verksamt ämne i kategori 1, 2, 3, 4 eller 5 i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 som, efter en begäran om ytterligare uppgifter i enlighet med punkt 2, är helt i överensstämmelse med artikel 6 i förordning (EU) nr 528/2012, ska om den sökande så begär

a)

betraktas som en ansökan om upptagande i kategori 6 i bilaga I till den förordningen, och

b)

bli föremål för validering i enlighet med artikel 3.2.

4.   Med beaktande av den utvärderande behöriga myndighetens slutsatser ska kemikaliemyndigheten utarbeta och till kommissionen överlämna det yttrande som avses i artikel 28 i förordning (EU) nr 528/2012 inom 270 dagar efter det att den mottagit utvärderingens slutsatser, om det rör sig om en ansökan om upptagande i kategori 6 i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012, och inom 180 dagar efter mottagandet av slutsatserna, om det rör sig om en ansökan om upptagande i kategori 1, 2, 3, 4 eller 5 i bilaga I till den förordningen.

Artikel 5

Yttranden från kemikaliemyndigheten som kan ligga till grund för ett beslut av kommissionen

Om det finns belägg för att ett verksamt ämne inte ger upphov till betänkligheter i den mening som avses i artikel 28.1 i förordning (EU) nr 528/2012, får kommissionen anta ett beslut enligt den artikeln om ändring av bilaga I till den förordningen i den mening som avses i artikel 1 i den här förordningen, om kemikaliemyndigheten har lämnat ett yttrande i enlighet med

a)

artikel 4.4 i den här förordningen,

b)

artikel 8.4 i förordning (EU) nr 528/2012, eller

c)

en av de akter som avses i artikel 89.1 i förordning (EU) nr 528/2012.

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).


BILAGA

Uppgiftskrav för upptagande av ett verksamt ämne i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012

AVSNITT A

Uppgifter för upptagande i kategori 1, 2, 3, 4 eller 5

1.

En ansökan om upptagande av ett verksamt ämne i kategori 1, 2, 3, 4 eller 5 i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 ska innehålla uppgift om berörd kategori, ämnets identitet och avsedda användningsområden för de produkter för vilka godkännande söks, och ska innehålla avgörande bevis för följande:

a)

Att ämnet motsvarar beskrivningen av den berörda kategorin.

b)

Att det finns en välgrundad konsensus hos experter om att ämnet inte ger upphov till betänkligheter enligt artikel 28.2 i den förordningen.

De bevis som avses i led b ska innefatta alla relevanta publicerade litteraturuppgifter om ämnet i fråga och alla relevanta uppgifter om ämnet som genererats av sökanden. De kan också innefatta jämförelser med kemiska analoger och homologer, (Q)SAR-förutsägelser, uppgifter från befintliga undersökningar, in vitro-undersökningar, historiska humandata eller slutsatser från andra tillsynsmyndigheter eller regelverk.

2.

När det inte finns några avgörande bevis för en välgrundad konsensus hos experter om ett eller flera resultatmått ska, genom undantag från punkt 1 b, en ansökan innehålla alla ytterligare uppgifter som behövs för att visa att ämnet inte ger upphov till betänkligheter enligt artikel 28.2 i förordning (EU) nr 528/2012.

AVSNITT B

Uppgifter för upptagande i kategori 6

En ansökan om upptagande av ett verksamt ämne i kategori 6 i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 ska innehålla de uppgifter som avses i artikel 6 i den förordningen, så att en riskbedömning grundad på senaste kunskap möjliggörs.


1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/6


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 89/2014

av den 31 januari 2014

om godkännande av bis(N-cyklohexyl-diazenium-dioxi)-koppar (Cu-HDO) som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyp 8

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 89.1 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (3). I den förteckningen ingår bis(N-cyklohexyl-diazenium-dioxi)-koppar (Cu-HDO).

(2)

Cu-HDO har utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning som träskyddsmedel av produkttyp 8 enligt definitionen i bilaga V till det direktivet, vilket motsvarar produkttyp 8 enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

Österrike utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 25 februari 2008, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 13 december 2013.

(5)

Det framgår av rapporten att biocidprodukter som används för produkttyp 8 och som innehåller Cu-HDO kan förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Det är därför lämpligt att godkänna Cu-HDO för användning i biocidprodukter för produkttyp 8.

(7)

Eftersom nanomaterial inte ingick i utvärderingen, bör godkännandet inte omfatta sådana material i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(8)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne godkänns, så att medlemsstaterna, berörda parter och i tillämpliga fall kommissionen kan förbereda sig för att uppfylla de nya kraven.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

bis(N-cyklohexyl-diazenium-dioxi)-koppar (Cu-HDO) ska godkännas som ett verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyp 8, förutsatt att de specifikationer och villkor som anges i bilagan är uppfyllda.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EUT L 325, 11.12.2007, s. 3).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s. 1).


BILAGA

Trivialnamn

Namn enligt IUPAC Identifikationsnummer

Det verksamma ämnets minsta renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännandeperioden löper ut

Produkttyp

Särskilda villkor (2)

Cu-HDO

IUPAC-namn:

bis(N-cyklohexyl-diazenium-dioxi)-koppar

EG nr: Ej tillämpligt.

CAS-nr: 312600-89-8

981 g/kg

1 september 2015

31 augusti 2025

8

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

Godkännanden ska ges om följande villkor är uppfyllda:

1.

För industriella användare ska säkra driftsrutiner och lämpliga organisatoriska åtgärder fastställas. Om exponeringen inte kan reduceras till en acceptabel nivå på andra sätt ska produkterna användas med lämplig personlig skyddsutrustning.

2.

Lämpliga riskbegränsande åtgärder ska vidtas för att skydda landmiljön. Särskilt ska det på etiketter och säkerhetsdatablad (där sådana finns) för produkter som godkänts anges att industriell applicering ska ske inom ett inneslutet område eller på ett ogenomträngligt hårt underlag med invallning, att nybehandlat virke efter behandling ska lagras under tak och/eller på ett ogenomträngligt hårt underlag, så att direkt läckage till mark eller vatten förhindras, och att spillvätska från appliceringen av produkten ska samlas upp för återanvändning eller bortskaffande.


(1)  Den renhet som anges i denna kolumn är den minsta renhetsgraden för det verksamma ämne som använts för utvärderingen enligt artikel 8 i förordning (EU) nr 528/2012. Det verksamma ämnet i den produkt som släpps ut på marknaden kan ha samma renhetsgrad eller annan renhetsgrad, om det har bevisats vara tekniskt ekvivalent med det utvärderade verksamma ämnet.

(2)  När det gäller genomförandet av de gemensamma principerna i bilaga VI till förordning (EU) nr 528/2012 återfinns granskningsrapporternas innehåll och slutsatser på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/comm/environment/biocides/index.htm


1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/9


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 90/2014

av den 31 januari 2014

om godkännande av dekansyra som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyperna 4, 18 och 19

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 89.1 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (3). I förteckningen ingår dekansyra.

(2)

Dekansyra har utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 4, desinfektionsmedel för ytor som kommer i kontakt med livsmedel och djurfoder, produkttyp 18, insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur, produkttyp 19 samt avskräckande och tilldragande medel, som definieras i bilaga V till det direktivet och som motsvarar produkttyperna 4, 18 och 19 enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

Österrike utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapporter tillsammans med rekommendationer till kommissionen den 7 december 2010, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapporter har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i två granskningsrapporter vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 13 december 2013.

(5)

Det framgår av rapporterna att biocidprodukter som används för produkttyperna 4, 18 och 19 och som innehåller dekansyra kan förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Det är därför lämpligt att godkänna dekansyra för användning i biocidprodukter för produkttyperna 4, 18 och 19.

(7)

Eftersom nanomaterial inte ingick i utvärderingen, bör godkännandena inte omfatta sådana material i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(8)

För användningen i produkttyp 4 omfattade utvärderingen inte införlivandet av biocidprodukter som innehåller dekansyra i material och produkter avsedda att direkt eller indirekt komma i kontakt med livsmedel i den mening som avses i artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 (4). Sådana material kan kräva att det fastställs särskilda gränser för överföring till livsmedel, i enlighet med artikel 5.1 e i förordning (EG) nr 1935/2004. Godkännandet bör därför inte omfatta sådan användning såvida inte kommissionen har fastställt sådana gränser eller det har fastställts i enlighet med den förordningen att sådana gränser inte är nödvändiga.

(9)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne godkänns, så att medlemsstaterna, berörda parter och i tillämpliga fall kommissionen kan förbereda sig för att uppfylla de nya kraven.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Dekansyra ska godkännas som ett verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyperna 4, 18 och 19, förutsatt att de specifikationer och villkor som anges i bilagan är uppfyllda.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EUT L 325, 11.12.2007, s. 3).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 4).


BILAGA

Trivialnamn

Namn enligt IUPAC

Identifikationsnummer

Det verksamma ämnets minsta renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännandeperioden löper ut

Produkttyp

Särskilda villkor (2)

Dekansyra

IUPAC-namn:

n-Dekansyra

EG-nr: 206-376-4

CAS-nr: 334-48-5

985 g/kg

1 september 2015

31 augusti 2025

4

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

Godkännanden ska ges om följande villkor är uppfyllda:

 

För industriella eller yrkesmässiga användare ska säkra driftsrutiner och lämpliga organisatoriska åtgärder fastställas. Om exponeringen inte kan reduceras till en acceptabel nivå på andra sätt ska produkterna användas med lämplig personlig skyddsutrustning.

 

För produkter som kan leda till resthalter i livsmedel eller foder, ska behovet av att fastställa nya eller att ändra befintliga gränsvärden (MRL) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 (3) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 (4) kontrolleras, och lämpliga riskbegränsande åtgärder ska vidtas för att säkerställa att gällande gränsvärden inte överskrids.

 

Biocidprodukter som innehåller dekansyra ska inte införlivas i material och varor avsedda att komma i kontakt med livsmedel i den mening som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 1935/2004, såvida inte kommissionen har fastställt särskilda gränser för överföring av dekansyra till livsmedel eller det har fastställts i enlighet med den förordningen att sådana gränser inte är nödvändiga.

18

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

Godkännanden ska ges om följande villkor är uppfyllda:

 

Godkännande av produkter för icke yrkesmässig användning är förenade med krav på att förpackningen utformas så att användarexponeringen minimeras, om det inte i ansökan om produktgodkännande kan visas att riskerna för människors hälsa kan begränsas till acceptabla nivåer på andra sätt.

 

För produkter som kan leda till resthalter i livsmedel eller foder, ska behovet av att fastställa nya eller att ändra befintliga gränsvärden (MRL) i enlighet med förordning (EG) nr 470/2009 eller förordning (EG) nr 396/2005 kontrolleras, och lämpliga riskbegränsande åtgärder ska vidtas för att säkerställa att gällande gränsvärden inte överskrids.

19

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.


(1)  Den renhet som anges i denna kolumn är den minsta renhetsgraden för det verksamma ämne som använts för utvärderingen enligt artikel 8 i förordning (EU) nr 528/2012. Det verksamma ämnet i den produkt som släpps ut på marknaden kan ha samma renhetsgrad eller annan renhetsgrad, om det har bevisats vara tekniskt ekvivalent med det utvärderade verksamma ämnet.

(2)  När det gäller genomförandet av de gemensamma principerna i bilaga VI till förordning (EU) nr 528/2012 återfinns granskningsrapporternas innehåll och slutsatser på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/comm/environment/biocides/index.htm

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsförfaranden för att fastställa gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 11).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).


1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/13


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 91/2014

av den 31 januari 2014

om godkännande av S-metopren som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyp 18

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 89.1 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (3). I förteckningen ingår S-metopren.

(2)

S-metopren har utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 18, insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur, som definieras i bilaga V till det direktivet och som motsvarar produkttyp 18 enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

Irland utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 29 oktober 2010, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 13 december 2013.

(5)

Det framgår av rapporten att biocidprodukter som används för produkttyp 18 och som innehåller S-metopren kan förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Det är därför lämpligt att godkänna S-metopren för användning i biocidprodukter för produkttyp 18.

(7)

Eftersom nanomaterial inte ingick i utvärderingen, bör godkännandet inte omfatta sådana material i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(8)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne godkänns, så att medlemsstaterna, berörda parter och i tillämpliga fall kommissionen kan förbereda sig för att uppfylla de nya kraven.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

S-metopren ska godkännas som ett verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyp 18, förutsatt att de specifikationer och villkor som anges i bilagan är uppfyllda.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EUT L 325, 11.12.2007, s. 3).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s. 1).


BILAGA

Trivialnamn

Namn enligt IUPAC

Identifikationsnummer

Det verksamma ämnets minsta renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännandeperioden löper ut

Produkttyp

Särskilda villkor (2)

S-metopren

IUPAC-namn:

Isopropyl-(2E, 4E, 7S)-11-metoxi-3,7,11-trimetyl-2,4-dodekadienoat

EG-nr: Ej tillämpligt

CAS-nr: 65733-16-6

950 g/kg

1 september 2015

31 augusti 2025

18

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

Godkännanden ska ges om följande villkor är uppfyllda:

För produkter som kan leda till resthalter i livsmedel eller foder, ska behovet av att fastställa nya eller att ändra befintliga gränsvärden (MRL) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 (3) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 (4) kontrolleras, och lämpliga riskbegränsande åtgärder ska vidtas för att säkerställa att gällande gränsvärden inte överskrids.


(1)  Den renhet som anges i denna kolumn är den minsta renhetsgraden för det verksamma ämne som använts för utvärderingen enligt artikel 8 i förordning (EU) nr 528/2012. Det verksamma ämnet i den produkt som släpps ut på marknaden kan ha samma renhetsgrad eller annan renhetsgrad, om det har bevisats vara tekniskt ekvivalent med det utvärderade verksamma ämnet.

(2)  När det gäller genomförandet av de gemensamma principerna i bilaga VI till förordning (EU) nr 528/2012 återfinns granskningsrapporternas innehåll och slutsatser på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/comm/environment/biocides/index.htm

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsförfaranden för att fastställa gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 11).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).


1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/16


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 92/2014

av den 31 januari 2014

om godkännande av zineb som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyp 21

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 89.1 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (3). I förteckningen ingår zineb.

(2)

Zineb har utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkter av produkttyp 21, antifoulingprodukter enligt definitionen i bilaga V till det direktivet vilka motsvarar produkttyp 21 enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

Irland utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 29 mars 2011, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 13 december 2013.

(5)

Enligt rapporten kan biocidprodukter som används för produkttyp 21 och som innehåller zineb förväntas uppfylla de krav som fastställs i artikel 5 i direktiv 98/8/EG, under förutsättning att alla de villkor som anges i bilagan till denna förordning uppfylls. Det är därför lämpligt att godkänna zineb för användning i biocidprodukter för produkttyp 21.

(6)

Eftersom nanomaterial inte ingick i utvärderingen, bör godkännandet inte omfatta sådana material i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(7)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne godkänns, så att medlemsstaterna, berörda parter och i tillämpliga fall kommissionen kan förbereda sig för att uppfylla de nya kraven.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Zineb ska godkännas som ett verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyp 21, förutsatt att de specifikationer och villkor som anges i bilagan är uppfyllda.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EUT L 325, 11.12.2007, s. 3).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s. 1).


BILAGA

Trivialnamn

IUPAC-namn

Det verksamma ämnets minsta renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännandeperioden löper ut

Produkttyp

Särskilda villkor (2)

Zineb

IUPAC-namn:

Zink etylenbis(ditiokarbamat) (polymer)

EG nr: 235-180-1

CAS-nr: 12122-67-7

940 g/kg

1 januari 2016

31 december 2025

21

Produktbedömningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

Personer som gör produkter som innehåller zineb tillgängliga på marknaden för icke yrkesmässiga användare ska se till att produkterna levereras tillsammans med lämpliga skyddshandskar.

Godkännanden ska omfattas av följande villkor:

(1)

För industriella eller yrkesmässiga användare ska säkra driftsrutiner och lämpliga organisatoriska åtgärder fastställas. Om exponeringen inte kan reduceras till en acceptabel nivå på andra sätt ska produkterna användas med lämplig personlig skyddsutrustning.

(2)

På etiketter och, i förekommande fall, i bruksanvisningar ska det anges att barn ska hållas borta tills behandlade ytor är torra.

(3)

På etiketter och, i förekommande fall, på säkerhetsdatablad för produkter som godkänts ska det anges att applicering, underhåll och reparationsaktiviteter ska bedrivas inom ett inneslutet område, på ett ogenomträngligt hårt underlag med invallning eller på mark som är täckt med ett ogenomträngligt material för att förhindra läckage och minimera utsläpp till miljön, och att spillvätska och avfall som innehåller zineb ska samlas upp för återanvändning eller bortskaffande.

(4)

För produkter som kan leda till resthalter i livsmedel eller foder ska behovet av att fastställa nya eller att ändra befintliga gränsvärden (MRL) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 (4) kontrolleras, och lämpliga riskbegränsande åtgärder ska vidtas för att säkerställa att gällande gränsvärden inte överskrids.

Om en behandlad vara har behandlats med eller avsiktligt innehåller zineb, och om det är nödvändigt på grund av att hudkontakt samt utsläpp av zineb kan förekomma under normala användningsvillkor, ska den person som ansvarar för att den behandlade varan släpps ut på marknaden se till att etiketten innehåller information om risken för hudsensibilisering samt den information som avses i artikel 58.3 andra stycket i förordning (EU) nr 528/2012.


(1)  Den renhet som anges i denna kolumn är den minsta renhetsgraden för det verksamma ämne som använts för utvärderingen enligt artikel 8 i förordning (EU) nr 528/2012. Det verksamma ämnet i den produkt som släpps ut på marknaden kan ha samma renhetsgrad eller annan renhetsgrad, om det har bevisats vara tekniskt ekvivalent med det utvärderade verksamma ämnet.

(2)  När det gäller genomförandet av de gemensamma principerna i bilaga VI till förordning (EU) nr 528/2012 återfinns granskningsrapporternas innehåll och slutsatser på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/comm/environment/biocides/index.htm

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsförfaranden för att fastställa gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 11).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).


1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/19


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 93/2014

av den 31 januari 2014

om godkännande av oktansyra som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyperna 4 och 18

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 89.1 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (3). I förteckningen ingår oktansyra.

(2)

Oktansyra har utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 4, desinfektionsmedel för ytor som kommer i kontakt med livsmedel och djurfoder, produkttyp 18, insekticider samt akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur, som definieras i bilaga V till det direktivet och som motsvarar produkttyperna 4 och 18 enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

Österrike utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapporter tillsammans med rekommendationer till kommissionen den 7 december 2010, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapporter har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i två granskningsrapporter vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 13 december 2013.

(5)

Det framgår av rapporterna att biocidprodukter som används för produkttyperna 4 och 18 och som innehåller oktansyra kan förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Det är därför lämpligt att godkänna oktansyra för användning i biocidprodukter för produkttyperna 4 och 18.

(7)

Eftersom nanomaterial inte ingick i utvärderingen, bör godkännandena inte omfatta sådana material i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(8)

För användningen i produkttyp 4 omfattade utvärderingen inte införlivandet av biocidprodukter som innehåller oktansyra i material och produkter avsedda att direkt eller indirekt komma i kontakt med livsmedel i den mening som avses i artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 (4). Sådana material kan kräva att det fastställs särskilda gränser för överföring till livsmedel, i enlighet med artikel 5.1 e i förordning (EG) nr 1935/2004. Godkännandet bör därför inte omfatta sådan användning såvida inte kommissionen har fastställt sådana gränser eller det har fastställts i enlighet med den förordningen att sådana gränser inte är nödvändiga.

(9)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne godkänns, så att medlemsstaterna, berörda parter och i tillämpliga fall kommissionen kan förbereda sig för att uppfylla de nya kraven.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Oktansyra ska godkännas som ett verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyperna 4 och 18, förutsatt att de specifikationer och villkor som anges i bilagan är uppfyllda.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EUT L 325, 11.12.2007, s. 3).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 4).


BILAGA

Trivialnamn

Namn enligt IUPAC

Identifikationsnummer

Det verksamma ämnets minsta renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännandeperioden löper ut

Produkttyp

Särskilda villkor (2)

Oktansyra

IUPAC-namn:

n-Oktansyra

EG-nr: 204-677-5

CAS-nr: 124-07-2

993 g/kg

1 september 2015

31 augusti 2025

4

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

Godkännanden ska ges om följande villkor är uppfyllda:

1)

För industriella eller yrkesmässiga användare ska säkra driftsrutiner och lämpliga organisatoriska åtgärder fastställas. Om exponeringen inte kan reduceras till en acceptabel nivå på andra sätt ska produkterna användas med lämplig personlig skyddsutrustning.

2)

För produkter som kan leda till resthalter i livsmedel eller foder ska behovet av att fastställa nya eller att ändra befintliga gränsvärden (MRL) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 (4) kontrolleras, och lämpliga riskbegränsande åtgärder ska vidtas för att säkerställa att gällande gränsvärden inte överskrids.

3)

Biocidprodukter som innehåller oktansyra ska inte införlivas i material och varor avsedda att komma i kontakt med livsmedel i den mening som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 1935/2004, såvida inte kommissionen har fastställt särskilda gränser för överföring av oktansyra till livsmedel eller det har fastställts i enlighet med den förordningen att sådana gränser inte är nödvändiga.

 

 

 

 

 

18

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

Godkännanden ska ges om följande villkor är uppfyllda:

1)

Godkännanden av produkter för icke yrkesmässig användning är förenade med krav på att förpackningen utformas så att användarexponeringen minimeras, om det inte i ansökan om produktgodkännande kan visas att riskerna för människors hälsa kan begränsas till acceptabla nivåer på andra sätt.

2)

För produkter som kan leda till resthalter i livsmedel eller foder ska behovet av att fastställa nya eller att ändra befintliga gränsvärden (MRL) i enlighet med förordning (EG) nr 470/2009 och förordning (EG) nr 396/2005 kontrolleras, och lämpliga riskbegränsande åtgärder ska vidtas för att säkerställa att gällande gränsvärden inte överskrids.


(1)  Den renhet som anges i denna kolumn är den minsta renhetsgraden för det verksamma ämne som använts för utvärderingen enligt artikel 8 i förordning (EU) nr 528/2012. Det verksamma ämnet i den produkt som släpps ut på marknaden kan ha samma renhetsgrad eller annan renhetsgrad, om det har bevisats vara tekniskt ekvivalent med det utvärderade verksamma ämnet.

(2)  När det gäller genomförandet av de gemensamma principerna i bilaga VI till förordning (EU) nr 528/2012 återfinns granskningsrapporternas innehåll och slutsatser på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/comm/environment/biocides/index.htm

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsförfaranden för att fastställa gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 11).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).


1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/23


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 94/2014

av den 31 januari 2014

om godkännande av jod, inbegripet polyvinylpyrrolidonjod, som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyperna 1, 3, 4 och 22

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 89.1 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (3). I förteckningen ingår jod.

(2)

Jod har utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 1, biocidprodukter för mänsklig hygien, produkttyp 3, hygienbiocidprodukter för veterinärverksamhet, produkttyp 4, desinfektionsmedel för ytor som kommer i kontakt med livsmedel och djurfoder och produkttyp 22, balsamerings- och konserveringsvätskor, som definieras i bilaga V till det direktivet och som motsvarar produkttyperna 1, 3, 4 och 22 enligt definitionen i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

De uppgifter som lämnats in för utvärdering gjorde det möjligt att även dra slutsatser om polyvinylpyrrolidonjod.

(4)

Sverige utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport tillsammans med rekommendationer till kommissionen den 20 april 2011, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(5)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 13 december 2013.

(6)

Det framgår också av rapporten att sådana biocidprodukter vid användning för produkttyperna 1, 3, 4 och 22 och som innehåller jod kan förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG, förutsatt att de villkor som anges i bilagan till denna förordning är uppfyllda.

(7)

Det är därför lämpligt att godkänna jod, inbegripet polyvinylpyrrolidonjod, för användning i biocidprodukter för produkttyperna 1, 3, 4 och 22.

(8)

Eftersom nanomaterial inte ingick i utvärderingen, bör godkännandena inte omfatta sådana material i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(9)

Utvärderingen omfattade inte införlivandet av biocidprodukter som innehåller jod i material och produkter avsedda att direkt eller indirekt komma i kontakt med livsmedel i den mening som avses i artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 (4). Sådana material kan kräva att det fastställs särskilda gränser för överföring till livsmedel, i enlighet med artikel 5.1 e i förordning (EG) nr 1935/2004. Godkännandet bör därför inte omfatta sådan användning såvida inte kommissionen har fastställt sådana gränser eller det har fastställts i enlighet med den förordningen att sådana gränser inte är nödvändiga.

(10)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne godkänns, så att medlemsstaterna, berörda parter och i tillämpliga fall kommissionen kan förbereda sig för att uppfylla de nya kraven.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Jod, inbegripet polyvinylpyrrolidonjod, ska godkännas som ett verksamt ämne för användning i biocidprodukter för produkttyperna 1, 3, 4 och 22, förutsatt att de specifikationer och villkor som anges i bilagan är uppfyllda.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EUT L 325, 11.12.2007, s. 3).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 4).


BILAGA

Trivialnamn

Namn enligt IUPAC Identifikationsnummer

Det verksamma ämnets minsta renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännandeperioden löper ut

Produkttyp

Särskilda villkor (2)

Jod (inbegripet polyvinylpyrrolidonjod)

IUPAC-namn:

Jod

EG-nr: 231-442-4

CAS-nr: 7553-56-2

IUPAC-benämning:

polyvinylpyrrolidonjod

EG nr: i.u.

CAS nr: 25655-41-8

995 g/kg jod

För polyvinylpyrrolidonjod: jodandelen ska ha en renhetsgrad på 995 g/kg

1 september 2015

31 augusti 2025

1

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

3

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

Godkännanden ska ges om följande villkor är uppfyllda:

För produkter som kan leda till resthalter i livsmedel eller foder ska behovet av att fastställa nya eller att ändra befintliga gränsvärden (MRL) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 (4) kontrolleras, och lämpliga riskbegränsande åtgärder ska vidtas för att säkerställa att gällande gränsvärden inte överskrids.

4

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

Godkännanden ska ges om följande villkor är uppfyllda:

(1)

För produkter som kan leda till resthalter i livsmedel eller foder ska behovet av att fastställa nya eller att ändra befintliga gränsvärden (MRL) i enlighet med förordning (EG) nr 470/2009 och förordning (EG) nr 396/2005 kontrolleras, och lämpliga riskbegränsande åtgärder ska vidtas för att säkerställa att gällande gränsvärden inte överskrids.

(2)

Produkter som innehåller jod ska inte införlivas i material och varor avsedda att komma i kontakt med livsmedel i den mening som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 1935/2004, såvida inte kommissionen har fastställt särskilda gränser för överföring av jod till livsmedel eller det har fastställts i enlighet med den förordningen att sådana gränser inte är nödvändiga.

22

Produktgranskningen ska särskilt ta hänsyn till sådana exponeringar och risker och till den effektivitet som har samband med de användningsområden som ingår i en ansökan om godkännande, men som inte ingick i riskbedömningen på unionsnivå.

Godkännanden ska ges om följande villkor är uppfyllda:

För yrkesanvändare ska säkra driftsrutiner och lämpliga organisatoriska åtgärder fastställas. Om exponeringen inte kan reduceras till en acceptabel nivå på andra sätt ska produkterna användas med lämplig personlig skyddsutrustning.


(1)  Den renhet som anges i denna kolumn är den minsta renhetsgraden för det verksamma ämne som använts för utvärderingen enligt artikel 8 i förordning (EU) nr 528/2012. Det verksamma ämnet i den produkt som släpps ut på marknaden kan ha samma renhetsgrad eller annan renhetsgrad, om det har bevisats vara tekniskt ekvivalent med det utvärderade verksamma ämnet.

(2)  När det gäller genomförandet av de gemensamma principerna i bilaga VI till förordning (EU) nr 528/2012 återfinns granskningsrapporternas innehåll och slutsatser på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/comm/environment/biocides/index.htm

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsförfaranden för att fastställa gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 11).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).


1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/27


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 95/2014

av den 31 januari 2014

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

IL

62,3

MA

49,8

SN

151,7

TN

92,7

TR

91,9

ZZ

89,7

0707 00 05

MA

158,2

TR

126,8

ZZ

142,5

0709 91 00

EG

97,7

ZZ

97,7

0709 93 10

MA

54,8

TR

134,3

ZZ

94,6

0805 10 20

EG

48,5

IL

67,0

MA

57,2

TN

53,8

TR

75,7

ZZ

60,4

0805 20 10

CN

72,7

IL

140,3

MA

76,8

ZZ

96,6

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

CN

59,8

EG

21,7

IL

101,4

JM

118,0

KR

142,8

MA

118,8

PK

34,5

TR

80,1

ZZ

84,6

0805 50 10

TR

75,9

ZZ

75,9

0808 10 80

CA

92,6

CN

70,5

MK

28,7

US

202,8

ZZ

98,7

0808 30 90

CN

64,4

TR

116,3

US

118,8

ZZ

99,8


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/29


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 96/2014

av den 31 januari 2014

om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som skall gälla från och med den 1 februari 2014

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 642/2010 av den 20 juli 2010 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 19 00, 1001 11 00, ex 1001 91 20 (vanligt vete, för utsäde), ex 1001 99 00 (vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde), 1002 10 00, 1002 90 00, 1005 10 90, 1005 90 00, 1007 10 90 samt 1007 90 00 motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Denna tull får dock inte vara högre än tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

(2)

För beräkning av den importtull som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska enligt punkt 2 i den artikeln representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för produkterna i fråga.

(3)

Enligt artikel 2.2 i förordning (EU) nr 642/2010 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 19 00, 1001 11 00, ex 1001 91 20 (vanligt vete, för utsäde), ex 1001 99 00 (vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde), 1002 10 00, 1002 90 00, 1005 10 90, 1005 90 00, 1007 10 90 samt 1007 90 00 beräknas på det dagliga representativa cif-importpris som fastställs på det sätt som anges i artikel 5 i den förordningen.

(4)

De importtullar bör fastställas som ska gälla från och med den 1 februari 2014 och som ska tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft.

(5)

Den här förordningen bör träda i kraft samma dag som den offentliggörs, eftersom denna åtgärd måste tillämpas fortast möjligt efter det att uppdaterade uppgifter har tillhandahållits.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inom den spannmålssektor som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska från och med den 1 februari 2014 de importtullar gälla som fastställs i bilaga I till den här förordningen och på grundval av beräkningsgrunderna i bilaga II.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 januari 2014.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 187, 21.7.2010, s. 5.


BILAGA I

Importtullar från och med den 1 februari 2014 för de produkter som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007

KN-nummer

Varuslag

Importtull (1)

(EUR/t)

1001 19 00

1001 11 00

Durumvete av hög kvalitet

0,00

av medelhög kvalitet

0,00

av låg kvalitet

0,00

ex 1001 91 20

Vanligt vete, för utsäde

0,00

ex 1001 99 00

Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde

0,00

1002 10 00

1002 90 00

Råg

0,00

1005 10 90

Utsädesmajs annan än hybridmajs

0,00

1005 90 00

Majs av annat slag än för utsäde (2)

0,00

1007 10 90

1007 90 00

Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde

0,00


(1)  Enligt artikel 2.4 i förordning (EU) nr 642/2010 ska importtullen sätta ned med

3 euro/ton om lossningshamnen i unionen ligger vid Medelhavet (bortom Gibraltarsundet) eller vid Svarta havet och varorna anländer från Atlanten eller via Suez-kanalen,

2 euro/ton om lossningshamnen i unionen ligger i Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige, Förenade kungariket eller vid atlantkusten på den iberiska halvön och varorna anländer från Atlanten.

(2)  Om villkoren i artikel 3 i förordning (EU) nr 642/2010 är uppfyllda, har importören rätt till en schablonmässig minskning med 24 euro/ton.


BILAGA II

Beräkningsgrunder för importtullarna enligt bilaga I

17.1.2014-30.1.2014

1.

Medelvärden under referensperioden enligt artikel 2.2 i förordning (EU) nr 642/2010:

(EUR/t)

 

Vanligt vete (1)

Majs

Durumvete, hög kvalitet

Durumvete, medelhög kvalitet (2)

Durumvete, låg kvalitet (3)

Börs

Minnéapolis

Chicago

Börsnotering

178,81

123,92

Fob-pris USA

269,30

259,30

239,30

Tillägg för Mexikanska golfen

132,96

25,42

Tillägg för Stora sjöarna

2.

Medelvärden under referensperioden enligt artikel 2.2 i förordning (EU) nr 642/2010:

Fraktkostnad: Mexikanska golfen–Rotterdam

18,21 EUR/t

Fraktkostnad: Stora sjöarna–Rotterdam

— EUR/t


(1)  Bidrag med 14 euro/ton ingår (artikel 5.3 i förordning (EU) nr 642/2010).

(2)  Avdrag med 10 euro/ton (artikel 5.3 i förordning (EU) nr 642/2010).

(3)  Avdrag med 30 euro/ton (artikel 5.3 i förordning (EU) nr 642/2010).


BESLUT

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/32


RÅDETS BESLUT

av den 28 januari 2014

om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention från 2011 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare (konvention nr 189)

(2014/51/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 153 jämförd med artikel 218.6 a v och 218.8 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentet, rådet och kommissionen främjar ratificeringen av internationella arbetskonventioner som Internationella arbetsorganisationen klassificerat som aktuella som ett led i Europeiska unionens ansträngningar för att främja anständiga arbetsvillkor för alla såväl i som utanför unionen, och där skydd och förbättring av arbetstagarnas arbetsvillkor är en viktig aspekt.

(2)

De flesta av bestämmelserna i Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 189 från 2011 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare, nedan kallad konventionen, omfattas till stor del av unionens regelverk om socialpolitik, kampen mot diskriminering, straffrättsligt samarbete samt asyl och invandring.

(3)

Konventionens bestämmelser om skydd för migrerande hushållsarbetare kan påverka den fria rörligheten för arbetstagare – ett område som omfattas av unionens exklusiva behörighet.

(4)

Följaktligen omfattas delar av konventionen av unionens behörighet och medlemsstaterna kan inte göra åtaganden utanför ramarna för unionens institutioner vad beträffar dessa delar.

(5)

Europeiska unionen kan inte ratificera konventionen eftersom endast stater kan vara parter i den.

(6)

I denna situation måste medlemsstaterna och unionens institutioner samarbeta i fråga om ratificeringen av konventionen.

(7)

Rådet bör därför bemyndiga de medlemsstater som är bundna av unionsrätten om minimikrav i fråga om arbetsvillkor att ratificera konventionen i unionens intresse.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna bemyndigas härmed att, vad avser de delar som faller under den behörighet som tilldelats unionen i fördragen, ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention från 2011 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare (konvention nr 189).

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2014.

På rådets vägnar

G. STOURNARAS

Ordförande


1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/33


RÅDETS BESLUT

av den 28 januari 2014

om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention från 1990 om säkerhet vid användning av kemiska produkter i arbetslivet (konvention nr 170)

(2014/52/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114 jämförd med artikel 218.6 a v och 218.8 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentet, rådet och kommissionen främjar ratificeringen av internationella arbetskonventioner som Internationella arbetsorganisationen klassificerat som aktuella som ett led i Europeiska unionens ansträngningar för att främja rimliga arbetsförhållanden för alla såväl i som utanför unionen, och där skydd och förbättring av arbetstagarnas hälsa och säkerhet är en viktig aspekt.

(2)

Bestämmelserna i del III i Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 170 från 1990 om säkerhet vid användning av kemiska produkter i arbetslivet, nedan kallad konventionen, omfattas till stor del av unionens regelverk om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning, som har utvecklats sedan 1967 och ytterligare befästs.

(3)

Följaktligen omfattas delar av konventionen av unionens behörighet och medlemsstaterna kan inte göra åtaganden utanför ramarna för unionens institutioner vad beträffar dessa delar.

(4)

Europeiska unionen kan inte ratificera konventionen, eftersom endast stater kan vara parter i den.

(5)

I denna situation måste medlemsstaterna och unionens institutioner samarbeta i fråga om ratificeringen av konventionen.

(6)

Rådet bör därför bemyndiga de medlemsstater som är bundna av unionsrätten om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning att ratificera konventionen i unionens intresse.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna bemyndigas härmed att, vad avser de delar som faller under den behörighet som tilldelats unionen i fördragen, ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention från 1990 om säkerhet vid användning av kemiska produkter i arbetslivet (konvention nr 170).

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2014.

På rådets vägnar

G. STOURNARAS

Ordförande


REKOMMENDATIONER

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/34


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 29 januari 2014

om åtgärder för att motverka följderna av att unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet förlorar sin rösträtt i nationella val

(2014/53/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Lissabonfördraget stärker unionsmedborgarnas roll som politiska aktörer genom att införa en nära koppling mellan medborgarna, utövandet av medborgarnas politiska rättigheter och unionens demokratiska liv. I artikel 10.1 och 10.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) anges att unionens sätt att fungera ska bygga på representativ demokrati och att varje unionsmedborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv. I artikel 10.2 i EU-fördraget, som ger uttryck för dessa principer, fastställs att medborgarna ska företrädas direkt på unionsnivå i Europaparlamentet och att stats- och regeringscheferna och de regeringar som företräder medlemsstaterna i Europeiska rådet och rådet själva ska vara demokratiskt ansvariga, antingen inför sitt nationella parlament eller inför sina medborgare.

(2)

Enligt artikel 20 i EUF-fördraget ska unionsmedborgarskapet komplettera och inte ersätta det nationella medborgarskapet.

(3)

Genom artikel 21 i EUF-fördraget och artikel 45 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan) tillerkänns EU-medborgare den grundläggande rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom Europeiska unionen.

(4)

Syftet med denna rekommendation är att stärka rätten att delta i unionens och medlemsstaternas demokratiska liv för EU-medborgare som utnyttjar sin rätt att röra sig fritt inom unionen.

(5)

Som framhålls i rapporten om EU-medborgarskapet 2010 (1), är ett av de problem som unionsmedborgare från vissa medlemsstater ställs inför som politiska aktörer inom unionen att de förlorar sin rösträtt (de är disenfranchised) i nationella val i ursprungsmedlemsstaten när de har varit bosatta i en annan medlemsstat under en viss tid.

(6)

För närvarande har ingen medlemsstat som generell policy att bevilja unionsmedborgare från andra medlemsstater som är bosatta på dess territorium rösträtt vid val till det nationella parlamentet. Följden blir att unionsmedborgare ställs utan möjlighet att rösta i nationella val i någon medlemsstat överhuvud taget.

(7)

Den nuvarande situationen kan uppfattas rimma illa med den grundläggande förutsättningen för unionsmedborgarskapet, nämligen att det ska fungera som ett komplement till det nationella medborgarskapet och har utformats för att ge unionsmedborgarna ytterligare rättigheter. Som det nu är riskerar utnyttjande av rätten till fri rörlighet att rätten till politiskt deltagande går förlorad.

(8)

Även om de unionsmedborgare som förlorar sin nationella rösträtt behåller rätten att välja ledamöter till Europaparlamentet, har de inte rätt att delta i de nationella förfaranden som leder till bildandet av de nationella regeringarna, vilkas medlemmar i sin tur bildar rådet, EU:s andra medlagstiftare.

(9)

Det förhållandet att utnyttjandet av rätten att flytta till ett annat EU-land kan leda till att rätten att rösta i nationella val i ursprungslandet går förlorad uppfattas av unionsmedborgarna som en lucka i deras politiska rättigheter.

(10)

I rapporten om EU-medborgarskapet 2013 EU-medborgare: dina rättigheter, din framtid (2) underströk kommissionen att EU-medborgarnas fulla medverkan i EU:s demokratiska liv på alla nivåer är själva kärnan i unionsmedborgarskapet. Kommissionen tillkännagav att den skulle föreslå konstruktiva lösningar som gör det möjligt för EU-medborgare som är bosatta i en annan medlemsstat att delta fullt ut i EU:s demokratiska liv genom att låta dem behålla sin rätt att rösta i nationella val i hemlandet.

(11)

Rösträtten är en grundläggande medborgerlig rättighet. Såsom Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har betonat är rätten att rösta inte ett privilegium. Alla allmänna, automatiska och urskillningslösa avvikelser från principen om allmän rösträtt riskerar att undergräva den demokratiska legitimiteten för den valda lagstiftande församlingen och de lagar som den utfärdar (3). Utgångspunkten i en demokratisk stat bör vara att främja inkludering. Domstolen har vidare konstaterat att det finns en tydlig tendens att bevilja rösträtt till medborgare som inte är bosatta i landet, även om det ännu inte finns någon gemensam europeisk strategi på området.

(12)

De regler som för närvarande gäller i vissa medlemsstater kan leda till en situation där unionsmedborgare som är bosatta i en annan medlemsstat än ursprungsmedlemsstaten går miste om sin rösträtt enbart på den grunden att vederbörande har varit bosatta utomlands under en viss tidsperiod. Detta bygger på antagandet att bosättning utomlands av en viss varaktighet innebär att anknytningen till den politiska processen i hemlandet går förlorad. Detta antagande stämmer dock inte alltid. Därför kan det vara lämpligt att ge medborgare som riskerar politisk utestängning möjlighet att styrka sitt fortsatta intresse för den politiska processen i den medlemsstat där de är medborgare.

(13)

Unionsmedborgare som är bosatta i en annan medlemsstat kan upprätthålla livslånga och nära band med ursprungslandet och fortsätta att påverkas direkt av lagstiftning som antas där. Den utbredda tillgången till tv-sändningar över gränserna och tillgången till internet och annan nätbaserad och mobil kommunikationsteknik, däribland sociala medier, gör det lättare än någonsin att från utlandet följa med i hemlandets politik och delta i den sociala och politiska utvecklingen där.

(14)

Syftet bakom politik som utestänger medborgare från möjligheten att rösta i nationella val bör omprövas mot bakgrund av den socioekonomiska och tekniska verkligheten, den pågående utvecklingen i riktning mot ett mer inkluderande politiskt deltagande, det skede som den europeiska integrationen befinner sig i samt den stora vikt som måste tillmätas rätten att delta i unionens demokratiska liv och rätten till fri rörlighet.

(15)

En mer inkluderande och proportionerlig strategi skulle vara att se till att medborgare som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet och bosättning inom unionen får behålla sin rätt att rösta i nationella val om de kan visa på ett fortsatt intresse för det politiska livet i den medlemsstat där de är medborgare.

(16)

En aktiv åtgärd från den berörda individens sida, t.ex. en ansökan om att kvarstå i röstlängden i ursprungsmedlemsstaten, torde vara det bästa – och för den enskilde enklaste – sättet att styrka ett fortsatt intresse för det nationella politiska livet, utan att det påverkar ursprungsmedlemsstatens möjlighet att begära att dessa ansökningar förnyas med jämna intervall för att bekräfta att intresset fortfarande finns kvar.

(17)

För att minska bördan för medborgare som är bosatta utomlands, bör dessa ha möjlighet att ge in sina ansökningar om att föras upp eller kvarstå i röstlängden på elektronisk väg.

(18)

En viktig faktor är att i god tid och på lämpligt sätt informera medborgare som flyttar till eller är bosatta i en annan medlemsstat om villkor och praktiska arrangemang för att behålla rätten att rösta i nationella val.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Medlemsstater som begränsar sina medborgares rätt att rösta i nationella val enbart på grundval av ett villkor om bosättning, bör göra det möjligt för medborgare som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet och bosättning i Europeiska unionen att behålla sin rösträtt genom att visa ett fortlöpande intresse för det politiska livet i ursprungsmedlemsstaten, t.ex. genom att ge in en ansökan om att kvarstå i röstlängden.

2.

I fall där medlemsstater låter egna medborgare som är bosatta i en annan medlemsstat behålla sin rösträtt i nationella val om de ger in en ansökan om att få kvarstå i röstlängden, bör det finnas en möjlighet att införa proportionella kompletterande arrangemang, t.ex. krav på förnyad ansökan med lämpliga intervall.

3.

Medlemsstater som låter egna medborgare som är bosatta i en annan medlemsstat behålla sin rösträtt i nationella val om de ger in en ansökan eller en förnyad ansökan om att kvarstå i röstlängden, bör se till att samtliga relevanta ansökningar kan ges in på elektronisk väg.

4.

Medlemsstater som föreskriver att egna medborgare som är bosatta i en annan medlemsstat ska förlora sin rösträtt i nationella val, bör i god tid och på lämpligt sätt informera dessa medborgare om villkor och praktiska arrangemang för att behålla rätten att rösta i nationella val.

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 29 januari 2014.

På kommissionens vägnar

Viviane REDING

Vice ordförande


(1)  KOM(2010) 603.

(2)  COM(2013) 269.

(3)  Europadomstolens dom av den 7 maj 2013 i Shindler-målet.


RIKTLINJER

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/36


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 18 december 2013

om ändring av riktlinje ECB/2004/18 om upphandling av eurosedlar

(ECB/2013/49)

(2014/54/EU)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 128.1,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 16, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 2.1 i riktlinje ECB/2004/18 av den 16 september 2004 om upphandling av eurosedlar (1) skulle Eurosystemets gemensamma anbudsförfarande inledas senast den 1 januari 2012.

(2)

Artikel 2.1 i riktlinje ECB/2004/18 ändrades genom riktlinje ECB/2011/3 av den 18 mars 2011 om ändring av riktlinje ECB/2004/18 om upphandling av eurosedlar (2), med innebörden att Eurosystemets gemensamma anbudsförfarande skulle inledas senast den 1 januari 2014 om inte ECB-rådet beslutar om ett annat startdatum.

(3)

Enligt artikel 21 i riktlinje ECB/2004/18 ska ECB-rådet vid början av 2008 och därefter vartannat år se över riktlinje ECB/2004/18.

(4)

I samband med sin senaste översyn av riktlinje ECB/2004/18 beslutade ECB-rådet att senarelägga startdatumet för Eurosystemets gemensamma anbudsförfarande eftersom de förutsättningar som låg till grund för startdatumet för Eurosystemets gemensamma anbudsförfarande har ändrats.

(5)

Med anledning av detta bör riktlinje ECB/2004/18 ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring

Artikel 2.1 i riktlinje ECB/2004/18 ska ersättas med följande:

”1.   ECB-rådet bestämmer startdatum för Eurosystemets gemensamma anbudsförfarande.”

Artikel 2

Verkan

Denna riktlinje får verkan samma dag som den anmäls till de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

Artikel 3

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 18 december 2013.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 320, 21.10.2004, s. 21.

(2)  EUT L 86, 1.4.2011, s. 77.


ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 32/37


TILLÄGGSREGLER FÖR DOMSTOLEN

Innehållsförteckning

Kapitel 1 – Framställning om rättslig hjälp (artiklarna 1–3)

Kapitel 2 – Rättshjälp (artiklarna 4 och 5)

Kapitel 3 – Anmälan om mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig (artiklarna 6 och 7)

– Avslutande bestämmelser (artiklarna 8 och 9)

Bilaga 1 – Förteckning enligt artikel 2.1

Bilaga 2 – Förteckning enligt artikel 4.2

Bilaga 3 – Förteckning enligt artikel 6

DOMSTOLEN HAR,

med beaktande av artikel 207 i rättegångsreglerna (1),

med beaktande av artikel 46.3 i Akten om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen (2),

med beaktande av artikel 45 i Akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (3),

av följande skäl:

(1)

Domstolen antog den 25 september 2012 nya rättegångsregler som ersatte de tidigare rättegångsreglerna. De nya rättegångsreglerna medförde både i sak och i formellt hänseende flera ändringar i förhållande till de tidigare rättegångsreglerna. Ändringarna i de nya rättegångsreglerna avser bland annat terminologi samt det förfarande som ska tillämpas i fråga om beviljande av rättshjälp. Det finns därför anledning att se till att dessa ändringar även återspeglas i tilläggsreglerna.

(2)

Med anledning av att flera medlemsstater har utsett nya myndigheter med ansvar för handläggningen av de frågor som avses i artiklarna 2, 4 och 6 i tilläggsreglerna, samt med anledning av att Republiken Bulgarien och Rumänien den 1 januari 2007 och Republiken Kroatien den 1 juli 2013 anslutit sig till Europeiska unionen, är det vidare nödvändigt att uppdatera de förteckningar som återfinns i de tre bilagorna till tilläggsreglerna.

med rådets godkännande den 17 december 2013,

BESLUTAT OM FÖLJANDE TILLÄGGSREGLER:

KAPITEL I

Framställning om rättslig hjälp

Artikel 1

1.   En framställning om rättslig hjälp ska ske genom särskilt uppsatt beslut. Detta ska innehålla uppgifter om vittnets eller den sakkunniges namn, förnamn, ställning och adress, de förhållanden om vilka vittnet eller den sakkunnige ska höras samt om parterna jämte deras ombud i den mening som avses i artikel 19 i stadgan, advokater eller rådgivare och deras delgivningsadress samt en sammanfattande redogörelse för saken.

2.   Justitiesekreteraren ska delge parterna beslutet.

Artikel 2

1.   Justitiesekreteraren ska rikta beslutet till den myndighet som enligt bilaga I är behörig i den medlemsstat på vars territorium vittnena eller de sakkunniga ska höras. Vid behov ska han till beslutet bifoga en översättning till det eller de officiella språken i mottagarlandet.

2.   Den myndighet som avses i första punkten ska överbringa beslutet till den rättsliga myndighet som är behörig.

3.   Den behöriga rättsliga myndigheten ska ombesörja att framställningen om rättslig hjälp verkställs i enlighet med nationell rätt. Efter verkställighet ska den behöriga rättsliga myndigheten överbringa beslutet om framställning om rättslig hjälp jämte verkställighetshandlingarna och en förteckning över utgifter till den myndighet som avses i första punkten. Handlingarna ska tillställas domstolens justitiesekreterare.

4.   Justitiesekreteraren ska ombesörja att handlingarna översätts till rättegångsspråket.

Artikel 3

Kostnaderna för framställning om rättslig hjälp ska bestridas av domstolen, som i förekommande fall får förplikta parterna att ersätta dem.

KAPITEL II

Rättshjälp

Artikel 4

1.   Domstolen ska i det särskilt uppsatta beslutet att bevilja rättshjälp utse en advokat att biträda sökanden.

2.   Om sökanden inte själv föreslår en advokat eller om domstolen anser att det finns anledning att inte bifalla dennes val, ska justitiesekreteraren överbringa en utskrift av det särskilt uppsatta beslutet och en avskrift av ansökan om rättshjälp till den myndighet i den berörda medlemsstaten som är behörig enligt bilaga II.

3.   Med hänsyn till de förslag som denna myndighet framför ska domstolen på eget initiativ utse den advokat som ska biträda sökanden.

Artikel 5

Domstolen ska besluta om advokatens kostnader och arvode. På begäran kan ett förskott lämnas på kostnaderna och arvodet.

KAPITEL III

Anmälan om mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig

Artikel 6

Om ett vittne eller en sakkunnig lämnar osann uppgift under ed inför domstolen, kan denna, efter att ha hört generaladvokaten, besluta att anmäla detta till den myndighet som enligt bilaga III är behörig i den medlemsstat vars nationella domstolar är behöriga att såsom laga domstol i brottmål utmäta straff.

Artikel 7

Domstolens beslut ska översändas av justitiesekreteraren. Beslutet ska redogöra för de fakta och omständigheter på vilka anmälan grundar sig.

Avslutande bestämmelser

Artikel 8

Dessa tilläggsregler ersätter tilläggsreglerna av den 4 december 1974 (EGT L 350, 28.12.1974, s. 29; svensk specialutgåva, område 1, volym 5, s. 33), i deras senaste lydelse av den 21 februari 2006 (EUT L 72 , 11.3.2006, s. 1).

Artikel 9

1.   Dessa regler, som har giltighet på de språk som anges i artikel 36 i rättegångsreglerna, ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Reglerna ska träda i kraft på dagen för kungörandet.

Utfärdat i Luxemburg den 14 januari 2014.

 


(1)  EUT L 265, 29.9.2012, s. 1, i dess lydelse av den 18 juni 2013 (EUT L 173, 26.6.2013, s. 65).

(2)  EUT L 157, 21.6.2005, s. 203.

(3)  EUT L 112, 24.4.2012, s. 21.


BILAGA I

Förteckning enligt artikel 2.1

Belgien

Service public fédéral Justice – Federale Overheidsdienst Justitie

Bulgarien

Министър на правосъдието

Republiken Tjeckien

Ministr spravedlnosti

Danmark

Justitsministeriet

Tyskland

Bundesministerium der Justiz

Estland

Justiitsministeerium

Irland

Minister for Justice and Equality

Grekland

Υπουργείο Δικαιοσύνης, Διαφάνειας και Ανθρωπίνων Δικαιωμάτων

Spanien

Ministerio de Justicia

Frankrike

Ministère de la justice

Kroatien

Ministarstvo pravosuđa

Italien

Ministero della Giustizia

Cypern

Υπουργός Δικαιοσύνης και Δημόσιας Τάξεως

Lettland

Latvijas Republikas Tieslietu ministrija

Litauen

Lietuvos Respublikos teisingumo ministerija

Luxemburg

Parquet général

Ungern

Közigazgatási és Igazságügyi Minisztérium

Malta

Avukat Ġenerali

Nederländerna

Minister van Veiligheid en Justitie

Österrike

Bundesministerium für Justiz

Polen

Ministerstwo Sprawiedliwości

Portugal

Ministro da Justiça

Rumänien

Ministerul Justiției

Slovenien

Ministrstvo za pravosodje

Slovakien

Minister spravodlivosti

Finland

Oikeusministeriö

Sverige

Regeringskansliet Justitiedepartementet

Förenade kungariket

Secretary of State for the Home Department


BILAGA II

Förteckning enligt artikel 4.2

Belgien

Service public fédéral Justice – Federale Overheidsdienst Justitie

Bulgarien

Министър на правосъдието

Republiken Tjeckien

Česká advokátní komora

Danmark

Justitsministeriet

Tyskland

Bundesrechtsanwaltskammer

Estland

Justiitsministeerium

Irland

Minister for Justice and Equality

Grekland

Υπουργείο Δικαιοσύνης, Διαφάνειας και Ανθρωπίνων Δικαιωμάτων

Spanien

Consejo General de la Abogacía Española

Frankrike

Ministère de la justice

Kroatien

Ministarstvo pravosuđa

Italien

Ministero della Giustizia

Cypern

Υπουργός Δικαιοσύνης και Δημόσιας Τάξεως

Lettland

Latvijas Republikas Tieslietu ministrija

Litauen

Lietuvos Respublikos teisingumo ministerija

Luxemburg

Ministère de la justice

Ungern

Közigazgatási és Igazságügyi Minisztérium

Malta

Segretarju Parlamentari għall-Gustizzja

Nederländerna

Algemene Raad van de Nederlandse Orde van Advocaten

Österrike

Bundesministerium für Justiz

Polen

Ministerstwo Sprawiedliwości

Portugal

Ministro da Justiça

Rumänien

Uniunea Națională a Barourilor din România

Slovenien

Ministrstvo za pravosodje

Slovakien

Slovenská advokátska komora

Finland

Oikeusministeriö

Sverige

Sveriges advokatsamfund

Förenade kungariket

The Law Society, London (for applicants residing in England or Wales)

The Law Society of Scotland, Edinburgh (for applicants residing in Scotland)

The Law Society of Northern Ireland, Belfast (for applicants residing in Northern Ireland)


BILAGA III

Förteckning enligt artikel 6

Belgien

Service public fédéral Justice – Federale Overheidsdienst Justitie

Bulgarien

Върховна касационна прокуратура на Република България

Republiken Tjeckien

Nejvyšší státní zastupitelství

Danmark

Justitsministeriet

Tyskland

Bundesministerium der Justiz

Estland

Riigiprokuratuur

Irland

The Office of the Attorney General

Grekland

Υπουργείο Δικαιοσύνης, Διαφάνειας και Ανθρωπίνων Δικαιωμάτων

Spanien

Consejo General del Poder Judicial

Frankrike

Ministère de la justice

Kroatien

Zamjenik Glavnog državnog odvjetnika

Italien

Ministero della Giustizia

Cypern

Γενικός Εισαγγελέας της Δημοκρατίας

Lettland

Latvijas Republikas Ģenerālprokuratūra

Litauen

Lietuvos Respublikos generalinė prokuratūra

Luxemburg

Parquet général

Ungern

Közigazgatási és Igazságügyi Minisztérium

Malta

Avukat Ġenerali

Nederländerna

Minister van Veiligheid en Justitie

Österrike

Bundesministerium für Justiz

Polen

Ministerstwo Sprawiedliwości

Portugal

Ministro da Justiça

Rumänien

Parchetul de pe lângă Înalta Curte de Casație și Justiție

Slovenien

Ministrstvo za pravosodje

Slovakien

Minister spravodlivosti

Finland

Keskusrikospoliisi

Sverige

Åklagarmyndigheten

Förenade kungariket

Her Majesty’s Attorney General (for witnesses or experts residing in England or Wales)

Her Majesty’s Advocate General (for witnesses or experts residing in Scotland)

Her Majesty’s Attorney General (for witnesses or experts residing in Northern Ireland)