BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.8   Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.)

ITALIEN

Aceto balsamico tradizionale di Reggio Emilia (SUB)

BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.6.   Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

SPANIEN

Cítricos Valencianos/Cítrics Valencians (SGB)

BILAGA I

Maximikvantiteter enligt artiklarna 2 och 3

Land	Kategori	Enhet	Maximikvantitet
Vitryssland	1	kilogram	20 000
	2	kilogram	80 000
	3	kilogram	5 000
	4	styck	20 000
	5	styck	15 000
	6	styck	20 000
	7	styck	20 000
	8	styck	20 000
	15	styck	17 000
	20	kilogram	5 000
	21	styck	5 000
	22	kilogram	6 000
	24	styck	5 000
	26/27	styck	10 000
	29	styck	5 000
	67	kilogram	3 000
	73	styck	6 000
	115	kilogram	20 000
	117	kilogram	30 000
	118	kilogram	5 000

Land	Kategori	Enhet	Maximikvantitet
Nordkorea	1	kilogram	10 000
	2	kilogram	10 000
	3	kilogram	10 000
	4	styck	10 000
	5	styck	10 000
	6	styck	10 000
	7	styck	10 000
	8	styck	10 000
	9	kilogram	10 000
	12	par	10 000
	13	styck	10 000
	14	styck	10 000
	15	styck	10 000
	16	styck	10 000
	17	styck	10 000
	18	kilogram	10 000
	19	styck	10 000
	20	kilogram	10 000
	21	styck	10 000
	24	styck	10 000
	26	styck	10 000
	27	styck	10 000
	28	styck	10 000
	29	styck	10 000
	31	styck	10 000
	36	kilogram	10 000
	37	kilogram	10 000
	39	kilogram	10 000
	59	kilogram	10 000
	61	kilogram	10 000
	68	kilogram	10 000
	69	styck	10 000
	70	par	10 000
	73	styck	10 000
	74	styck	10 000
	75	styck	10 000
	76	kilogram	10 000
	77	kilogram	5 000
	78	kilogram	5 000
	83	kilogram	10 000
	87	kilogram	8 000
	109	kilogram	10 000
	117	kilogram	10 000
	118	kilogram	10 000
	142	kilogram	10 000
	151A	kilogram	10 000
	151B	kilogram	10 000
	161	kilogram	10 000

BILAGA II

Förteckning över de tillståndsmyndigheter som avses i artikel 4

1.   Belgien

FOD Economie, KMO, Middenstand en Energie (FPS Economy, SMEs, Self-Employed and Energy)

Algemene Directie Economisch Potentieel

Dienst Vergunningen

Vooruitgangstraat 50

1210 Brussel

BELGIË

Tfn + 32 22776713

Fax +32 22775063

SPF Economie, PME, Classes moyennes et Energie (FPS Economy, SMEs, Self-Employed and Energy)

Direction générale Potentiel économique

Service Licences

Rue du Progrès 50

1210 Bruxelles

BELGIQUE

Tfn + 32 22776713

Fax +32 22775063

2.   Bulgarien

Министерство на икономиката, енергетиката и туризма

Дирекция „Регистриране, лицензиране и контрол“

ул. „Славянска“ № 8

1052 София

БЪЛГАРИЯ

Тел.: +359 29407008 / 29407673 / 29407800

Факс: +359 29815041 / 29804710 / 29883654

Ministry of Economy, Energy and Tourism

8, Slavyanska Str., Sofia 1052, BULGARIA

Tfn +359 29407008 / 29407673 / 29407800

Fax +359 29815041 / 29804710 / 29883654

3.   Tjeckien

Ministerstvo průmyslu a obchodu (Ministry of Industry and Trade)

Licenční správa

Na Františku 32

110 15 Praha 1

ČESKÁ REPUBLIKA

Tfn +420 224907111

Fax +420 224212133

4.   Danmark

Erhvervs- og Vækstministeriet

Erhvervsstyrelsen

Langelinje Allé 17

2100 København

DANMARK

Tfn +45 35466030

Fax +45 35466029

5.   Tyskland

Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle (BAFA) (Federal Office of Economics and Export Control)

Frankfurter Str. 29–35

65760 Eschborn

DEUTSCHLAND

Tfn +49 6196908-0

Fax +49 6196908800

6.   Estland

Majandus- ja Kommunikatsiooniministeerium (Ministry of Economic Affairs and Communications)

Harju 11

15072 Tallinn

EESTI

Tfn +372 6256400

Fax +372 6313660

7.   Irland

Department of Enterprise, Trade and Employment

Internal Market

Kildare Street

Dublin 2

IRELAND

Tfn +353 16312121

Fax +353 16312826

8.   Grekland

Υπουργείο Ανάπτυξης, Ανταγωνιστικότητας & Ναυτιλίας

Γενική Διεύθυνση Διεθνούς Οικονομικής Πολιτικής

Διεύθυνση Καθεστώτων Εισαγωγών-Εξαγωγών, Εμπορικής Άμυνας

Κορνάρου 1

105 63 Αθήνα

ΕΛΛΑΔΑ

Τηλ. +30 2103286041-43 / 2103286021

Φαξ +30 2103286094

Ministry of Development, Competitiveness and Shipping,

General Directorate for International Economic Policy,

Directorate of Import-Export Regimes, Trade Defence Instruments

Unit A

1 Kornarou Str.

105 63 Athens

GREECE

Tfn +30 2103286041-43 / 2103286021

Fax +30 210 3286094

9.   Spanien

Ministerio de Economía y Competitividad (Ministry of Economy and Competitiveness)

Dirección General de Comercio e Inversiones

Paseo de la Castellana no 162

28046 Madrid

ESPAÑA

Tfn +34 913493817 / 913493874

Fax +34 913493831

E-post: sgindustrial.sscc@comercio.mineco.es

10.   Frankrike

Ministère du Redressement Productif

(Ministry for Production Recovery)

Direction générale de la compétitivité, de l'industrie et des services

Bureau des matérieaux

BP 80001

67, Rue Barbès

94201 Ivry-sur-Seine Cedex

FRANCE

Tfn +33 179843449

E-post: isabelle.paimblanc@finances.gouv.fr

11.   Kroatien

Ministarstvo vanjskih i europskih poslova (Ministry of Foreign and European Affairs)

Trg N. Š. Zrinskog 7-8

10 000 Zagreb

HRVATSKA

Tfn +385 16444626

Fax +385 16444601

12.   Italien

Ministero dello Sviluppo Economico (Ministry of Economic Development)

Dipartimento per l'impresa e l'internazionalizzazione

Direzione Generale per la Politica Commerciale Internazionale

Divisione III – Politiche settoriali

Viale Boston 25

00144 Roma

ITALIA

Tfn +39 659647517 / 659932202 / 659932406

Fax +39 659932263 / 659932636

E-post: polcom3@mise.gov.it

13.   Cypern

Ministry of Commerce, Industry and Tourism

Trade Department

6 Andrea Araouzou Str.

1421 Nicosia

CYPRUS

Tfn +357 2867100

Fax +357 2375120

14.   Lettland

Latvijas Republikas Ekonomikas ministrija (Ministry of Economics of the Republic of Latvia)

Brīvības iela 55

Rīga, LV-1519

LATVIJA

Tfn +371 67013248

Fax +371 67280882

15.   Litauen

Lietuvos Respublikos ūkio ministerija (Ministry of Economy of the Republic of Lithuania)

Gedimino pr. 38 / Vasario 16-osios g. 2

LT-01104 Vilnius

LIETUVA

Tfn +370 70664658 / 70664808

Fax +370 70664762

E-post: vienaslangelis@ukmin.lt

16.   Luxemburg

Ministère de l'Economie et du Commerce Exterieur (Ministry of Economy and Foreign Trade)

Office des licences

Boîte postale 113

2011 Luxembourg

LUXEMBOURG

Tfn +352 4782371

Fax +352 466138

17.   Ungern

Magyar Kereskedelmi Engedélyezési Hivatal

(Hungarian Trade Licencing Office)

Budapest

Németvölgyi út 37-39

1124

MAGYARORSZÁG

Tfn +36 14585503

Fax +36 14585814

E-post: keo@mkeh.gov.hu

18.   Malta

Ministry of Finance, Economy and Investment

Commerce Department, Trade Services Directorate

Lascaris

Valletta LTV2000

Malta

MALTA

Tfn +356 25690202

Fax +356 21237112

19.   Nederländerna

Belastingdienst/Douane (Customs Administration)

centrale dienst voor in- en uitvoer

Kempkensberg 12

Postbus 30003

9700 RD Groningen

NEDERLAND

Tfn +31 881512122

Fax +31 881513182

20.   Österrike

Bundesministerium für Wirtschaft, Familie und Jugend (Federal Ministry of Economy, Family and Youth)

Außenwirtschaftskontrolle

Abteilung C2/9

Stubenring 1, 1011 Wien

ÖSTERREICH

Tfn +43 171100-0

Fax +43 171100-8386

21.   Polen

Ministerstwo Gospodarki (Ministry of Economy)

Pl. Trzech Krzyzy 3/5

00-950 Warszawa

POLSKA

Tfn +48 226935553

Fax +48 226934021

22.   Portugal

Ministério das Finanças (Ministry of Finance)

Direcção Geral das Alfândegas e dos Impostos Especiais sobre o Consumo

Rua Terreiro do Trigo

Edifício da Alfândega

1149-060 Lisboa

PORTUGAL

Tfn +351-1218814263

Fax +351-1218814261

E-mail: dsl@dgaiec.min-financas.pt

23.   Rumänien

Ministerul Economiei (Ministry of Economy)

Comerțului și Mediului de Afaceri

Direcția Politici Comerciale

Calea Victoriei, nr. 152, sector 1

București

Cod poștal: 010096

ROMÂNIA

Tfn +40 213150081

Fax +40 213150454

E-post: clc@dce.gov.ro

24.   Slovenien

Ministrstvo za finance (Ministry of Finance)

Carinska uprava Republike Slovenije

Carinski urad Jesenice

Center za Taric in kvote

Spodnji Plavž 6 c

SI-4270 Jesenice

SLOVENIJA

Tfn +386 42974470

Fax +386 42974472

E-post: taric.cuje@gov.si

25.   Slovakien

Ministerstvo hospodárstva SR (Ministry of Economy of the Slovak Republic)

Odbor výkonu obchodných opatrení

Mierová 19

827 15 Bratislava

SLOVENSKO

Tfn +421 248547019

Fax +421 243423915

E-post: jan.krocka@mhsr.sk

26.   Finland

Tullihallitus

PL 512

FI-00101 Helsinki

SUOMI

Tfn +358 96141

Fax +358 204922852

Tullstyrelsen

PB 512

FI-00101 Helsingfors

FINLAND

Fax +358 204922852

27.   Sverige

Kommerskollegium

Box 6803

SE-113 86 Stockholm

SVERIGE

Tfn +46 86904800

Fax +46 8306759

E-post: registrator@kommers.se

28.   Förenade kungariket

Import Licensing Branch (ILB)

Department for Business Innovation and Skills

Queensway House – West Precinct

Billingham

TS23 2NF

UNITED KINGDOM

E-post: enquiries.ilb@bis.gsi.gov.uk

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	AL	45,1
	IL	200,7
	MA	84,7
	TN	102,7
	TR	130,3
	ZZ	112,7
0707 00 05	AL	59,9
	MA	158,2
	TR	134,0
	ZZ	117,4
0709 93 10	MA	158,9
	TR	183,4
	ZZ	171,2
0805 10 20	AR	30,3
	MA	36,7
	TR	64,2
	ZA	58,8
	ZW	19,7
	ZZ	41,9
0805 20 10	MA	54,1
	ZZ	54,1
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	IL	107,2
	JM	138,2
	TR	67,3
	ZZ	104,2
0805 50 10	TR	65,9
	ZZ	65,9
0808 10 80	BA	78,8
	MK	39,0
	US	165,4
	ZA	199,9
	ZZ	120,8
0808 30 90	TR	121,5
	US	211,2
	ZZ	166,4

---

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

”Artikel 3a

Projektenhet

1.   EUTM Mali ska ha en projektenhet som ska fastställa och genomföra projekt. Uppdraget ska, i tillämpliga fall, samordna, underlätta och ge råd om projekt som medlemsstater och tredjestater genomför på eget ansvar inom områden som rör uppdragets mandat och till stöd för dess mål.

2.   Med förbehåll för punkt 3 ska EU:s uppdragschef vara bemyndigad att använda finansiella bidrag från medlemsstater eller tredjestater för att genomföra projekt som konstaterats komplettera EUTM Malis övriga åtgärder på ett konsekvent sätt. I sådana fall ska EU:s uppdragschef ingå ett avtal med dessa stater som särskilt omfattar de särskilda förfarandena för att hantera eventuella klagomål från tredje parter gällande skador som orsakats av EU-uppdragschefens handlingar eller försummelser vid användningen av medlen från dessa stater.

Under inga omständigheter får unionen eller den höga representanten hållas ansvariga av de bidragsgivande staterna för en handling eller försummelse från EU-uppdragschefens sida vid användningen av medlen från dessa stater.

3.   Finansiella bidrag från tredjestater till projektenheten ska godkännas av Kusp.”

BILAGA

Europeiska unionens bidrag till Seesac-projektet för att minska det hot som utgörs av olaglig spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i Sydösteuropa

1.   Inledning och syften

Den historiska, omfattande anhopningen av handeldvapen och lätta vapen och ammunitionslager i Sydösteuropa, ett otillräckligt antal säkra lagringsplatser och den varaktiga kapacitetsbristen när det gäller att helt och hållet säkra dessa har gett anledning till särskild oro när det gäller länderna i regionen och utgör en stor utmaning i europeiska unionens strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa (nedan kallad strategin). Att fortsätta att stödja kampen mot det hot som utgörs av spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen i och från Sydösteuropa är en viktig del i unionens insatser för att uppnå målen i strategin.

Projektets övergripande syfte är att främja internationell fred och säkerhet genom ett kontinuerligt stöd i form av insatser för att minska det hot som utgörs av den omfattande anhopningen av och den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i Sydösteuropa. Projektet kommer närmare bestämt att minska tillgången till ett överskott på handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa, förbättra säkerheten vid lagringsanläggningar, förbättra spårningen av vapen genom utökad registrering och märkning, öka utbytet av information och kunskap samt leda till ökad medvetenhet om det hot som sådana vapen utgör. Programmet kommer dessutom att bidra till stabilitet i Sydösteuropa genom att arbetet sker inom ramen för det regionala samarbetsrådet.

Detta uppföljningsprojekt bygger på ett framgångsrikt genomförande av särskilt rådets beslut 2010/179/Gusp och syftar, i linje med strategin således till att ytterligare förstärka de nationella kontrollsystemen och att fortsätta att främja multilateralism med utformning av regionala mekanismer för att motverka utbudet och den destabiliserande spridningen av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. Uppföljningsprojektet kommer dessutom, för att säkerställa en mer heltäckande regional dimension, att omfatta även Republiken Moldavien och Kosovo (1) i de regionala processerna för kontroll avseende handeldvapen och lätta vapen, i syfte att säkerställa en verklig regional helhetssyn med långsiktig verkan och hållbarhet.

2.   Val av genomförandeorgan och samordning med andra relevanta finansieringsinitiativ

Seesac är ett gemensamt initiativ från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och det regionala samarbetsrådet (som efterträdde stabilitetspakten för sydöstra Europa) och därmed kontaktpunkten för insatser i Sydösteuropa som rör handeldvapen och lätta vapen. Seesac har, som verkställande organ för Sydösteuropas regionala genomförandeplan för bekämpning av spridning av handeldvapen och lätta vapen, arbetat i över elva år med nationella aktörer i Sydösteuropa med att ta ett helhetsgrepp på kontrollen av handeldvapen och lätta vapen genom att genomföra en hel rad olika insatser, däribland kampanjer för ökad medvetenhet och för insamling av handeldvapen och lätta vapen, lagerförvaltning, minskning av överskottet, bättre märknings- och spårningskapacitet samt bättre vapenexportkontroll. Seesac har på detta sätt förvärvat en unik kompetens och erfarenhet genom regionala insatser med flera aktörer utifrån den gemensamma politiska och ekonomiska bakgrund som länderna i regionen har, med säkerställande av nationellt och regionalt egenansvar och långsiktig hållbarhet i åtgärderna, och har etablerat sig som den främsta regionala instansen på området kontroll av handeldvapen och lätta vapen.

Seesac har öppna bilaterala och multilaterala kommunikationskanaler med alla relevanta aktörer och organisationer. Seesac fungerar också som sekretariat för Sydösteuropas regionala styrgrupp för kontroll av handeldvapen och lätta vapen. Seesac är dessutom medlem och tidigare ordförande i styrkommittén för initiativet ”Regional Approach to Stockpile Reduction” (RASR). Seesac bjuds regelbundet in till alla relevanta regionala forum såsom de årliga mötena EU–Västra Balkan med justitie- och inrikesministrar, Natos strukturerade informationsutbyte om handeldvapen och lätta vapen samt Sydösteuropas försvarsministerkonferens (SEDM). Seesac har ett omfattande nätverk i form av formella och informella partnerskap med organisationer som Racviac (det regionala centrumet för stöd till genomförande av vapenkontroll)/CSC (centrum för säkerhetssamarbete) och OSSE:s forum för säkerhetssamarbete. Regelbundna samordningsmöten med andra FN-organ såsom UNODC och Unoda sker genom FN:s samordningsverksamhet i fråga om handeldvapen (Casa) och andra mekanismer. Seesac har alltså utvecklats till ett regionalt nav för en rad olika frågor som rör reformering av säkerhetssektorn, med särskilt fokus på kontroll av handeldvapen och lätta vapen och lagerförvaltning. Seesac har sin bas i Belgrad men verkar för närvarande i hela Sydösteuropa, med verksamhet i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (Fyrom). Det regionala egenansvaret säkerställs genom det regionala samarbetsrådet samt den regionala styrgruppen för kontroll av handeldvapen och lätta vapen, där företrädare för alla stater i Sydösteuropa står för strategiska riktlinjer, initiativ och önskemål om Seesacs verksamhet.

Det har visat sig vara gynnsamt att angripa gemensamma problem genom regionala initiativ i Sydösteuropa, inte bara på grund av informationsutbytet, som är helt avgörande, och den sunda regionala konkurrens som detta leder till, utan även därför att det bidrar till att man når enhetliga och lätt mätbara resultat genom att ta ett helhetsgrepp. Det faktum att Seesac deltar i alla relevanta regionala processer och initiativ (såsom SEDM, RASR och Racviac) leder till ett uppriktigt informationsutbyte på ett tidigt stadium, god situationsmedvetenhet och det förutseende som krävs för ett genomförande utan överlappningar och i enlighet med såväl regeringarnas och regionernas aktuella behov som utvecklingstrender.

Seesac bygger alla sina insatser på insamlade referensuppgifter, säkrar godkännande och politiskt stöd från nationella aktörer som en förutsättning för agerande. Det har genomfört sina tidigare EU-finansierade projekt med mycket hög leveransnivå i fråga om de planerade insatserna. Seesac har levererat hållbara projektresultat genom att utveckla och främja nationellt egenansvar för sina projekt och insatser, med främjande av regional samordning, utbyte av erfarenheter och bästa praxis samt regional forskning. Dess expertkunskaper på området handeldvapen och lätta vapen och ingående kunskaper om regionala frågor och berörda aktörer gör Seesac till den mest lämpade genomförandepartnern i denna specifika åtgärd.

Projektet kompletterar även ett parallellt Seesac-initiativ om kontroll av vapenöverföring där strävan är att öka kapaciteten att kontrollera vapenhandeln genom ökad insyn och regionalt samarbete (2). Dessutom kompletterar projektet, särskilt när det gäller Bosnien och Hercegovina, två andra specifika projekt, nämligen följande:

—

Explode-projektet, som finansieras av EU:s stabilitetsinstruments kortsiktiga komponent och genomförs av UNDP:s kontor i Sarajevo i partnerskap med OSSE:s uppdrag i Bosnien och Hercegovina, för att förbättra säkerheten för befolkningen i Bosnien och Hercegovina genom att minska instabila ammunitionslager och förstärka lagrens säkerhet.

—

Secup-projektet i Bosnien och Hercegovina för säkerhetsuppgradering av vapen- och ammunitionslager, som genomförs gemensamt av OSSE:s uppdrag i Bosnien och Hercegovina och landets försvarsministerium, med teknisk expertrådgivning och övervakning av projektets säkerhets- och skyddsaspekter från Eufor. Seesac kommer att hålla regelbunden kontakt med Althea, OSSE:s uppdrag i Bosnien och Hercegovina och UNDP:s kontor i Sarajevo för att säkerställa löpande samordning och komplementaritet med både dessa projekt och de pågående insatserna från det internationella samfundets sida när det gäller de överskottslager av konventionell ammunition som hålls av Bosnien och Hercegovinas försvarsministerium, och med tanke på eventuella planer på en kampanj för insamling av olagliga konventionella vapen i Bosnien och Hercegovina.

När det gäller övriga länder som omfattas av projektet kommer Seesac att samarbeta med följande internationella biståndsinsatser:

—

Mondem-projektet i Montenegro, som förvaltas av UNDP i partnerskap med OSSE och är avsett för arbete med att minska riskerna i samband med bekämpning av spridning genom utveckling av säkra system för lagring av konventionell ammunition i fråga om infrastruktur och förvaltning, minska riskerna med sprängämnen på lokal nivå genom miljövänlig demilitarisering, destruera gift- och riskavfall (flytande raketbränsle) och stödja reformering av försvaret genom destruktion av en begränsad mängd tunga vapensystem som identifierats av Montenegros försvarsministerium.

—

Kossac-projektet i Kosovo (1), som ursprungligen var avsett att minska det väpnade våldet i Kosovo (1) och förstärka säkerheten lokalt. Projektet har under årens lopp utvecklats till ett övergripande, förebyggande projekt mot väpnat våld med tydlig inriktning mot reformering av säkerhetssektorn och kapacitetsuppbyggnad.

—	CASM-projektet i Serbien, som finansieras av UNDP och OSSE, syftar till att stärka säkerheten för utpekade lager för konventionell ammunition och bortskaffande av rapporterad överskottsammunition.

Seesac har även regelbundna kontakter med OSSE, Nato och Norsk Folkehjelp samt med andra berörda aktörer för att se till att resursanvändningen vid insatserna är kostnadseffektiv och att insatserna kompletterar varandra även tidsmässigt.

3.   Projektbeskrivning

Genomförandet av projektet kommer att leda till ökad säkerhet och stabilitet i Sydösteuropa och ännu mer avlägsna områden genom att bekämpa spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. Projektet kommer att utgöra ett direkt bidrag till genomförandet av den europeiska säkerhetsstrategin, strategin, FN:s handlingsprogram, det internationella spårningsinstrumentet och FN:s protokoll om skjutvapen och kommer särskilt att förstärka det regionala samarbetet mot det hot som utgörs av spridningen av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. Projektet kommer särskilt att leda till

—	förbättrad säkerhet och lagerförvaltning i fråga om handeldvapen och lätta vapen genom bättre lagringsplatser,

—	reducerade överskott och konfiskerade lager av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa, genom destruktion,

—	bättre kapacitet för märkning, spårning och registerhållning avseende handeldvapen och lätta vapen,

—	förstärkt regionalt samarbete och informationsutbyte,

—	reducerat antal olagliga vapen hos befolkningen genom kampanjer för ökad medvetenhet och insamling av vapen.

Det geografiska tillämpningsområdet för projektet är Sydösteuropa, med de direkta projektmottagarna Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och Fyrom.

3.1.   Ökad lagersäkerhet genom förbättringar av infrastruktur och kapacitetsuppbyggnad

Syfte

Denna insats kommer att reducera det hot som utgörs av spridning av och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa genom förbättra säkerhetsbestämmelserna och lagerförvaltningen vid lager med konventionella vapen och ammunition i Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och Fyrom.

Beskrivning

Det framgångsrika genomförandet av rådets beslut 2010/179/Gusp med det två parallella angreppssätt, nämligen 1) att förbättra säkerheten vid lagringsplatser i tre länder (3) och 2) att utveckla kapaciteten hos lagerpersonalen (4), ledde till avsevärt utökade säkerhetsbestämmelser och reducerade risken för oönskad spridning av lager för handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa. Med utgångspunkt i dessa resultat kommer projektets andra fas att fortsätta att förbättra säkerheten vid vapen- och ammunitionslager i Sydösteuropa genom ytterligare specifikt tekniskt bistånd och infrastrukturbistånd i enlighet med internationella standarder och bästa praxis. Genom projektverksamheten kommer stöd att ges till försvarsministerierna i Bosnien och Hercegovina, Republiken Moldavien, Montenegro och Fyrom samt inrikesministerierna i Republiken Serbien, Fyrom och Kosovo (1) genom inköp och installation av den utrustning som krävs för att säkra vapen- och ammunitionslagren. Dessutom kommer utbildning att erbjudas, där så behövs, till anställda med ansvar för lagerförvaltning. Urvalet av de lager där säkerheten ska förbättras kommer att ske på grundval av en prioritering och en bedömning av säkerhetsriskerna.

Följande projektinsatser är planerade:

—

Bosnien och Hercegovina: säkerhetsuppgraderingar vid försvarsministeriets lager för ammunition och konventionella vapen, bl.a. genom installation och/eller renovering av omgärdande stängsel och belysning, inbrottslarm, intern-TV-kameror och telekommunikationsutrustning vilka kompletterar UNDP:s och OSSE:s arbete med lagrens säkerhet.

—	Kosovo (1): förbättring av polisens lagerförvaltningskapacitet genom utbildning och utvärdering av nuläget; renovering av ett mindre, lokalt lager för handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa.

—

Fyrom: säkerhetsuppgradering av inrikesministeriets centrala lager (Orman) genom inköp av säkerhetsutrustning och genomförande av infrastrukturuppgradering, bl.a. renovering av omgärdande stängsel, intern-TV-kameror och belysning, nya säkerhetsdörrar för lagerbyggnaderna; säkerhetsuppgradering av Fyroms försvarsmakts centrala lager genom inköp och installation av videoövervakning och förbättring av säkerheten i och omkring byggnaden genom stängselreparation, installation av nya entrégrindar och renovering av säkerhetsdörrar till förråd.

—	Republiken Moldavien: säkerhetsuppgraderingar vid inrikesministeriets centrala vapen- och ammunitionslager, bl.a. installation av säkerhetsstängsel, inpasseringskontrollsystem och inköp av ett elektroniskt vapenregister.

—	Montenegro: fysiska förbättringar av ammunitionslagret i Brezovik, bl.a. övergripande förbättringar av infrastrukturen för lagersäkerhet; utveckling av ett centralt register för vapen och ammunition i lager.

—	Serbien: säkerhetsuppgradering vid inrikesministeriets huvudlager för handeldvapen och lätta vapen, bl.a. videoövervakning och inpasseringskontroll.

—	Regional utbildning i lagerförvaltning: ska genomföras på både regional nivå (årligen) och nationell nivå (vid behov).

Projektresultat och indikatorer för genomförande

Projektet kommer att leda till förbättrad säkerhet i Sydösteuropa genom en minskning av risken för olaglig handel genom

—	ökning av säkerheten vid lager för handeldvapen och lätta vapen i Bosnien och Hercegovina (4), Kosovo (1) (1), Republiken Moldavien (2), Montenegro (1), Serbien (1) och Fyrom (2) genom mätbara säkerhetsinriktade infrastrukturuppgraderingar,

—	höjning av personalens kompetens i fråga om skydd av lager genom utbildning av minst 60 anställda från mottagarländerna i tre workshoppar och genom riktad utbildning på nationell nivå.

3.2.   Minskning av lagren genom destruktion av handeldvapen, lätta vapen och ammunition

Syfte

Att öka säkerheten och minska spridningsrisken genom att avsevärt minska överskottet av konventionella vapen och ammunition i lagren.

Beskrivning

Med utgångspunkt i den lyckade föregående fasen, där totalt 78 366 vapen förstördes (45 275 i Serbien och 33 091 i Kroatien) och för att ytterligare reducera överskottet av handeldvapen och lätta vapen som innehas av offentliga institutioner och civila, och därmed åstadkomma en lägre risk för spridning av eller olaglig handel med dessa vapen, kommer bortskaffande av upp till 165 000 handeldvapen och lätta vapen att ske genom projektet, genom destruktion i

—	Albanien (upp till 120 000 vapen)

—	Bosnien och Hercegovina (upp till 4 500 vapen)

—	Kosovo (1) (upp till 2 500 vapen)

—	Fyrom (upp till 1 500 vapen)

—	Republiken Moldavien (upp till 2 500 vapen)

—	Montenegro (upp till 4 000 vapen)

—	Serbien (upp till 30 000 vapen)

I Albanien behöver de vinster som gjorts vid bortskaffandet av överskottsammunition från försvarsministeriet matchas av destruktion av handeldvapen och lätta vapen, särskilt med tanke på hur stora överskottslagren är och den utmaning som ligger i att säkra dem. I Serbien behöver de vinster som gjorts inom ramen för rådets beslut 2010/179/Gusp förstärkas på nytt genom ytterligare bortskaffande av överskottsvapen och konfiskerade vapen, samtidigt som liknande insatser måste inledas i övriga länder för att avsevärt reducera risken för spridning av och olaglig handel med överskottsvapen. Inom projektet kommer dessutom destruktion att ske av både de överskottslager av sprängämnen och ammunition till handeldvapen och lätta vapen och de konfiskerade sprängämnen och den konfiskerade ammunition till handeldvapen och lätta vapen som innehas av inrikesministerierna och försvarsministerierna.

Projektresultat/indikatorer för genomförande

Projektet kommer att leda till en avsevärd minskning av sårbarheten när det gäller spridning av handeldvapen och lätta vapen genom minskningen av överskotten av och konfiskerade handeldvapen och lätta vapen, sprängämnen och ammunition som finns i lager i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och Fyrom:

—	Destruktion av totalt upp till 165 000 konventionella vapen.

—	Demilitarisering och destruktion av totalt upp till 12 442 ammunitionsenheter och sprängämnen som riskerar att spridas.

3.3.   Förbättrad märkning, spårning och registrering av handeldvapen och lätta vapen

Syfte

Att förbättra kapaciteten för märkning och spårning genom tillhandahållande av stöd till inrättande eller förbättring av befintliga elektroniska system för vapenregistrering och registerhållning i Sydösteuropa,

Beskrivning

Denna del av projektet stöder en förstärkning av rättsstatsprincipen i realiteten i och med begränsningen, registreringen och fastställandet av mängden handeldvapen och lätta vapen samt efterfrågan på dessa. Projektet är utformat i linje med FN:s handlingsprogram, det internationella spårningsinstrumentet, FN:s protokoll om skjutvapen och rådets direktiv 91/477/EEG samt rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp, och kommer därför att förstärka genomförandet av dessa, genom att förbättra kapaciteten hos Sydösteuropas stater att märka, spåra och föra register över vapen, med särskilt fokus på de nationella myndigheternas kapacitet att föra register över lagliga vapen som innehas av civila, genom att stödja förbättring och digitalisering av sådana system. Samtidigt kommer kapaciteten att märka, spåra och göra ballistiska analyser av vapen att förbättras.

I projektet kommer man att eftersträva enhetlighet och komplementaritet med både FN:s och EU:s insatser inom ramen för nationella, regionala och tematiska program, och alla insatser inom ramen för detta syfte kommer att eftersträva en hög nivå av samverkan och komplementaritet med Interpols (iArms) och Europols initiativ på detta område.

Projektet kommer att stödja förstärkt kapacitet för märkning, spårning och registerhållning i Sydösteuropa avseende handeldvapen och lätta vapen genom en mix av utbildning och bistånd på teknisk nivå, som understöds av en analys i normativt och institutionellt hänseende enligt följande:

—	Albanien: Inom projektet tillhandahålls stöd till den statliga albanska polisen för utveckling och genomförande av ett centralt elektroniskt vapenregister genom utformning av systemet, inköp och installation av nödvändig maskinvara samt utbildning av personalen.

—

Bosnien och Hercegovina: Projektet stöder det statliga informations- och skyddsorganet i dess fortsatta insatser och resultat i fråga om genomdrivande av icke-spridning av handeldvapen och lätta vapen genom förstärkning av den tekniska kapaciteten att utreda och verkställa kontroll av handeldvapen och lätta vapen.

—

Fyrom: Projektet kommer att arbeta tillsammans med nationella myndigheter för att ytterligare förstärka det befintliga vapenregistersystemet genom uppgradering av programvaran till att omfatta vapen som ägs av säkerhetsstyrkor och genom vidareutbildning av personal i registerhållning avseende skjutvapen i enlighet med lagstiftningen.

—

Kosovo (1): Projektet kommer att samarbeta med Kosovo (1) polisen för att utveckla operationella standardförfaranden och tillhandahålla utbildning avseende tillämpningen av dem. Samtidigt kommer projektet att försöka kartlägga strukturen i den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen genom att samarbeta med berörda myndigheter för att identifiera centrala riskområden.

—	Serbien: Projektet kommer att stödja förstärkningen av den tekniska kapaciteten vid inrikesministeriets ballistiska laboratorium för märkning och spårning av vapen och ammunition genom inköp av specialiserad utrustning och tillhandahållande av utbildning.

På regional nivå:

—	Projektet kommer att stödja inrättandet av ett regionalt nätverk i Sydösteuropa för skjutvapenexperter och organisera upp till sex regionala workshoppar för att öka kunskapsutbytet.

—	Nätverket kommer att stödjas av en onlineplattform för att underlätta kunskaps- och informationsutbyte.

—	Seesac kommer att ha nära kontakter med Conflict Armament Research (CAR) för att underlätta informationsutbyte om olagliga vapen mellan Seesac, det regionala nätverket för skjutvapensexperter och CAR:s iTrace-projekt.

—	En genomförbarhetsstudie kommer att genomföras för att kartlägga de lagliga och tekniska möjligheterna till ett mer omfattande och institutionaliserat utbyte av spårnings- och ballistikdata.

Projektresultat/indikatorer för genomförande

—	Ett centraliserat elektroniskt vapenregister i Albanien har införts.

—	Den tekniska kapaciteten hos det statliga informations- och skyddsorganet i Bosnien och Hercegovina att spåra och utreda handeldvapen och lätta vapen har förbättrats.

—	Det elektroniska vapenregistret i Fyrom har uppgraderats så att vapen som ägs av säkerhetsstyrkor ingår. Minst 25 anställda har fått utbildning i de nya bestämmelserna.

—	Operationella standardförfaranden för märkning, spårning och registerhållning avseende handeldvapen och lätta vapen har utvecklats för Kosovopolisen (1). En studie som kartlägger den olagliga handelns struktur har slutförts.

—	Den tekniska kapaciteten vid Serbiens inrikesministeriums ballistiska laboratorium för spårning av vapen och ammunition har förbättrats.

—	Ett regionalt nätverk för skjutvapensexperter har inrättats och fungerar. Sex workshoppar har genomförts.

—	En onlineplattform har skapats för att underlätta kunskaps- och informationsutbyte för det regionala nätverket för skjutvapensexperter.

—	Förstärkt informationsutbyte mellan Seesac, det regionala nätverket för skjutvapensexperter och iTrace-projektet.

—	En genomförbarhetsstudie om sammankoppling av registersystem har slutförts.

3.4.   Regionalt samarbete om ökad medvetenhet, informationsutbyte och kunskapsöverföring

Syfte

Att ytterligare utöka kapaciteten att bekämpa det hot som utgörs av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i Sydösteuropa genom att främja och underlätta kunskaps- och informationsutbyte samt ökad medvetenhet genom ett närmare regionalt samarbete.

Beskrivning

Projektet kommer att öka kapaciteten för nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen och berörda institutioner som sysslar med rustningskontroll genom att tillhandahålla tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad samtidigt som det underlättar informationsutbyte. Projektet kommer att ha ett nära samarbete med institutionerna för att kartlägga deras behov och utveckla nödvändiga stödverktyg så att de ytterligare ska kunna förstärka sin kapacitet för kontroll av konventionella vapen och ammunition till dessa. Projektet kommer samtidigt att inrätta och underlätta en regional process för informationsutbyte som sammanför företrädare för nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen och institutioner som sysslar med rustningskontroll, i syfte att öka det regionala samarbetet och kunskapsutbytet. Den regionala processen för informationsutbyte kommer att utgöras av

—	formella regionala möten för nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen två gånger om året,

—	formaliserad insamling av tillvaratagna erfarenheter från kontroll av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa,

—	utarbetande av ett kompendium över nationell lagstiftning i Sydösteuropa rörande handeldvapen och lätta vapen; pm och annan dokumentation som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av kontroll av handeldvapen och lätta vapen,

—	utarbetande av en regional studie om effekterna av handeldvapen och lätta vapen på våld i hemmet och könsrelaterat våld,

—	utveckling av en onlineplattform för kunskapsutbyte och en webbportal som möjliggör regelbundet kunskaps- och erfarenhetsutbyte om projekt för kontroll av handeldvapen och lätta vapen samt insatser och ingripanden som rör sådana vapen,

—	underlättande av bilateralt informationsutbyte genom anordnande av studiebesök och expertutbyten.

Ett formaliserat insamlande av tillvaratagna erfarenheter och inrättande av en kunskapsbas kommer att ytterligare förstärka kapaciteten i länderna i Sydösteuropa att planera, utforma och genomföra insatser för kontroll av handeldvapen och lätta vapen samtidigt som de därigenom blir exportörer av kunskap till andra regioner. Den omfattande erfarenhet som på så sätt inhämtas i Sydösteuropa kommer också att komma till användning i andra delar av världen.

Projektresultat/indikatorer för genomförande

Förstärkt regionalt samarbete mot det hot som utgörs av den omfattande anhopningen av och olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa genom att

—	upp till sex formella möten med kommissioner för handeldvapen och lätta vapen har anordnats,

—	bilateralt kunskaps- och informationsutbyte har underlättats,

—	nationella strategier avseende handeldvapen och lätta vapen har utarbetats, där så är lämpligt,

—	nationell utbildning och kapacitetsuppbyggnad utifrån behovsbedömning har tillhandahållits,

—	medvetenheten om effekterna på våld i hemmet och könsrelaterat våld av handeldvapen och lätta vapen har ökat genom utarbetande och främjande av en regional studie.

Förstärkt kapacitet för nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen och andra institutioner som sysslar med rustningskontroll genom att

—	en plattform för kunskapsutbyte har skapats,

—	ett kompendium över lagstiftning har publicerats och insamlingen av tillvaratagna erfarenheter från kontroll av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa har formaliserats,

—	teknisk rådgivning har tillhandahållits.

3.5.   Kampanjer för insamling och ökad medvetenhet

Syfte

Att öka säkerheten och reducera det hot som utgörs av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa genom att

—	stödja insamling av olagliga och oönskade vapen, sprängladdningar, artilleripjäser och tillhörande ammunition från befolkningen i länderna i Sydösteuropa,

—	bistå vid legalisering av vapen i civil ägo genom att de registreras,

—	öka medvetenheten om den fara som innehav av olagliga vapen medför.

Beskrivning

Under den första fasen av projektet (rådets beslut 2010/179/Gusp) genomfördes en ett och ett halvt år lång kampanj för insamling och ökad medvetenhet i Kroatien, som ledde till att 1 753 vapen, 16 368 olagliga splittervapen, 818 153 ammunitionsenheter och 620 kg sprängämnen samlades in, vilket har resulterat i en ökad medvetenhet hos allmänheten. En innovativ kampanj för ökad medvetenhet i Serbien, med hjälp av en onlineplattform, hjälpte Seesac att samla in ovärderlig information om rådande attityder och om förekomsten av handeldvapen och lätta vapen. Den andra projektfasen kommer, med de erfarenheter som tillvaratagits från dessa kampanjer, att inriktas på tre ömsesidigt förstärkande spår, nämligen:

—	Utformning och genomförande av insamlingskampanjer som grundas på riktade insatser för att öka medvetenheten i syfte att på korrekt sätt sprida information om legalisering och frivilligt överlämnande av olagliga skjutvapen.

—	Utarbetande och genomförande av insatser för att öka medvetenheten om de faror som innehav av olagliga skjutvapen, ammunition och sprängämnen medför.

—	Användning av innovativa verktyg såsom crowdsourcing för att kartlägga det olagliga vapeninnehavet och öka medvetenheten hos befolkningen om det hot som olagliga vapen utgör.

Projektresultat/indikatorer för genomförande

Projektet kommer att leda till ökad säkerhet i Sydösteuropa genom att reducera medborgarnas olagliga vapeninnehav

—	genom att reducera antalet vapen, artilleripjäser, ammunitionsenheter och sprängämnen i civil ägo,

—	genom att öka medvetenheten genom utformning och genomförande av kampanjer i minst sex länder.

4.   Stödmottagare

Projektets direkta mottagare är de nationella institutioner som ansvarar för kontrollen av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa. När det gäller lagerförvaltning är det försvarsministerierna i Bosnien och Hercegovina, Republiken Moldavien, Montenegro och Fyrom och inrikesministerierna i Kosovo (1), Republiken Moldavien, Serbien och Fyrom som kommer att dra nytta av kapacitetsuppbyggnad och förbättrad säkerhet vid lager. Direkta mottagare när det gäller insatserna för minskning av lagren är inrikesministerierna i Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och Fyrom och försvarsministerierna i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Fyrom samt Republiken Moldavien. Direkta mottagare när det gäller förstärkt kapacitet för märkning, spårning och registerhållning avseende handeldvapen och lätta vapen är inrikesministerierna i Albanien, Fyrom, Kosovo (1) och Serbien samt det statliga informations- och skyddsorganet i Bosnien och Hercegovina, medan återstående inrikesministerier kommer att dra nytta av det regionala nätverket för skjutvapensexperter. Slutligen är det nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen och andra institutioner som har ansvar för kontrollen av handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuropa som kommer att dra nytta av utbildning, informationsutbyte och regionalt samarbete.

De föreslagna verksamheterna är helt och hållet i linje med de nationella prioriteringarna i fråga om kontroll av handeldvapen och lätta vapen och har godkänts av berörda nationella kontrollmyndigheter för handeldvapen och lätta vapen, vilket visar på deras delaktighet och engagemang för att uppnå projektresultaten.

Allmänheten i länderna i Sydösteuropa och EU, som utsätts för riskerna med den omfattande spridningen av handeldvapen och lätta vapen, kommer att indirekt dra nytta av detta projekt i och med att dessa risker minskar.

5.   EU:s synlighet

Seesac ska vidta alla erforderliga insatser för att offentliggöra att åtgärden har finansierats av Europeiska unionen. Sådana insatser kommer att genomföras i enlighet med kommissionens handbok om kommunikation och synliggörande av unionens externa åtgärder som fastställts och publicerats av Europeiska kommissionen. Seesac ska garantera att EU:s bidrag synliggörs med hjälp av ett välvalt varumärke och lämplig marknadsföring och genom att belysa unionens roll, säkerställa insyn i verksamheten och öka medvetenheten om såväl motiven bakom beslutet som unionens stöd för beslutet och resultaten av detta stöd. Material som produceras inom ramen för projektet ska tydligt märkas med unionsflaggan i enlighet med unionens riktlinjer för korrekt användning och återgivning av flaggan.

Eftersom de planerade verksamheterna har mycket olika omfattning och natur kommer att antal olika marknadsföringsverktyg att användas, däribland traditionella medier, webbplats, sociala medier, informations- och marknadsföringsmaterial, bl.a. informerande grafik, broschyrer, nyhetsbrev, pressmeddelanden etc. beroende på vad som är lämpligt. Publikationer, offentliga evenemang, kampanjer, utrustning och byggnadsverk som tillhandahålls under projektet kommer att förses med denna märkning. För att ytterligare förstärka effekterna genom ökad medvetenhet hos olika nationella regeringar och allmänheten, det internationella samfundet samt lokala och internationella medier kommer lämpligt språk att användas när man vänder sig till de olika målgrupperna för projektet.

6.   Varaktighet

På grundval av erfarenheterna från genomförandet av rådets beslut 2010/179/Gusp och med hänsyn till projektets regionala omfattning, antalet mottagare och antalet planerade insatser och deras komplexitet är tidsramen för genomförandet 36 månader.

7.   Allmänt upplägg

Det tekniska genomförandet av denna åtgärd har anförtrotts Seesac, det regionala initiativ som arbetar på mandat av UNDP och det regionala samarbetsrådet, som efterträdde stabilitetspakten för sydöstra Europa. Seesac är verkställande organ för den regionala genomförandeplanen för bekämpning av spridning av handeldvapen och lätta vapen och agerar i denna egenskap som kontaktpunkt för alla frågor som rör handeldvapen och lätta vapen i Sydösteuroparegionen.

Seesac kommer att ha det övergripande ansvaret för genomförandet av projektverksamheter och vara redovisningsskyldigt för projektets genomförande. Projektet planeras pågå i tre år (36 månader) och den sammanlagda beräknade budgeten för projektet är 14 335 403 EUR med säkrad medfinansiering från Norge.

8.   Partner

Seesac kommer att stå för det direkta genomförandet av åtgärden i nära samarbete med försvarsministerierna i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Republiken Moldavien, Montenegro, Fyrom, med inrikesministerierna i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien, Fyrom och det statliga informations- och skyddsorganet i Bosnien och Hercegovina samt nationella kommissioner för handeldvapen och lätta vapen i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (1), Republiken Moldavien, Montenegro, Serbien och Fyrom.

Denna åtgärd ingår i ett mer omfattande program för rustningskontroll på västra Balkan och kompletteras av ett projekt avseende vapenexportkontroll som finansieras av Konungariket Norges utrikesdepartement och kapacitetsuppbyggnadsprogrammet för förvaltning av ammunitionslager i Republiken Serbien (CASM). Den sammanlagda beräknade budgeten för programmet är 14 335 403 EUR och bidraget från EU uppgår till högst 5 127 650 EUR vilket täcker upp till 35,77 % av den sammanlagda beräknade budgeten. Norges bidrag uppgår till sammanlagt 411 689 EUR (3 140 000,00 NOK) i enlighet med FN:s operativa växelkurs för juni 2013) vilket täcker 2,87 % av den sammanlagda programbudgeten. Mottagarna bidrar med totalt 61,36 % av den sammanlagda programbudgeten.

9.   Rapportering

Ekonomisk och beskrivande rapportering ska omfatta åtgärden i dess helhet enligt beskrivningen i relevant bidragsspecifik överenskommelse och medföljande budget, oavsett om åtgärden är helt eller delvis finansierad av kommissionen.

Beskrivande lägesrapporter ska läggas fram varje kvartal, för att dokumentera och övervaka framstegen när det gäller att nå de viktigaste resultaten.

10.   Beräknad budget

Den sammanlagda beräknade budgeten för det EU-finansierade projektet är 5 127 650 EUR.

---

(1)  Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(2)  Vapenöverföringskontrollinslaget finansieras av Konungariket Norges utrikesdepartement och genomförs av Seesac.

(3)  I Kroatien förbättrades säkerheten vid inrikesministeriets centrala vapenlager Murat genom installation av videoövervakning. I Bosnien och Hercegovina installerades 41 säkerhetsdörrar och säkerheten vid fyra (4) av försvarsministeriets lager för handeldvapen, lätta vapen och ammunition till dessa förstärktes. Säkerheten vid Montenegros försvarsministeriums ammunitionsupplag Taras uppgraderades till internationella säkerhetsstandarder.

(4)  En lagerförvaltningsutbildning utarbetades och totalt 58 tjänstemän med operativa uppgifter från Bosnien och Hercegovinas, Kroatiens, Fyrom:s, Montenegros och Serbiens försvarsministerier, försvarsmakt och inrikesministerier utbildades i lagerförvaltning.

BILAGA

Förteckning över anläggningar som ingår i den nationella övergångsplanen

Nummer	Anläggningens namn i den nationella övergångsplanen	Sammanlagd installerad tillförd effekt den 31 december 2010 (MW)	Förorenande ämnen som omfattas av den nationella övergångsplanen
			SO2	NOx	Damm
1	P0605-MP1/2 Units 1 and 2, Moneypoint Generating Station	1 540	√	√	√
2	P0605-MP3 Unit 3, Moneypoint Generating Station	770	√	√	√
3	P0561-AD1 Unit 1, Aghada Generating Station	670	√	√	√
4	P0561-AT1 Turbine CT11, Aghada Generating Station	283	—	√	—
5	P0561-AT2 Turbine CT12, Aghada Generating Station	283	—	√	—
6	P0561-AT4 Turbine CT14, Aghada Generating Station	283	—	√	—
7	P0578-MR1 CT Unit, Marina Generating Station	277	—	√	—
8	P0606-GR1/2 Units 1 and 2, Great Island Generating Station	346	√	√	√
9	P0606-GR3 Unit 3, Great Island Generating Station	303	√	√	√
10	P0607-TB1/2 Units 1 and 2, Tarbert Generating Station	340	√	√	√
11	P0607-TB3/4 Units 3 and 4, Tarbert Generating Station	1 232	√	√	√
12	P0482-EP1 Edenderry Power Limited	299	√	√	√

Utsläppstak (ton)

	2016	2017	2018	2019	1.1. – 30.6.2020
SO2	15 202	12 076	8 950	5 824	2 912
NOx	8 811	7 853	6 896	5 938	2 969
Damm	1 514	1 196	878	560	280

BILAGA

BAT-SLUTSATSER FÖR KLOR-ALKALIPRODUKTION

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

37

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

38

DEFINITIONER

38

BAT-SLUTSATSER

39

1.

Cellteknik

39

2.

Avveckling eller omställning av anläggningar som använder kvicksilvermetoden

39

3.

Avloppsvattenproduktion

41

4.

Energieffektivitet

42

5.

Övervakning av utsläpp

43

6.

Utsläpp till luft

44

7.

Utsläpp till vatten

45

8.

Avfallsgenerering

47

9.

Efterbehandling av områden

47

ORDLISTA

48

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa BAT-slutsatser omfattar vissa industriverksamheter som specificeras i avsnitt 4.2 a och 4.2 c i bilaga I till direktiv 2010/75/EU, nämligen produktion av klor-alkali-kemikalier (klor, väte, kaliumhydroxid och natriumhydroxid) genom elektrolys av saltlösning.

Dessa BAT-slutsatser omfattar särskilt följande processer och verksamheter:

—	Lagring av salt.

—	Beredning, rening och återmättning av saltlösning.

—	Elektrolys av saltlösning.

—	Koncentration, rening, lagring och hantering av natrium-/kaliumhydroxid.

—	Kylning, torkning, rening, kompression, kondensering, lagring och hantering av klor.

—	Kylning, rening, kompression, lagring och hantering av väte.

—	Omställning av anläggningar som använder kvicksilvermetoden till membrananläggningar.

—	Avveckling av anläggningar som använder kvicksilvermetoden.

—	Efterbehandling av områden för klor-alkaliproduktion.

Dessa BAT-slutsatser omfattar inte följande verksamheter eller processer:

—	Elektrolys av saltsyra för klorproduktion.

—	Elektrolys av saltlösning för produktion av natriumklorat; detta behandlas i BAT-referensdokumentet om oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen (LVIC-S).

—	Elektrolys av saltsmältor för produktion av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller och klor; detta behandlas i BAT-referensdokumentet om icke-järnmetallindustrin (NFM).

—	Produktion av specialfibrer såsom alkoholater, ditioniter och alkalimetaller genom användning av alkalimetallamalgam producerat med kvicksilvermetoden.

—	Produktion av klor, väte eller natrium-/kaliumhydroxid med andra processer än elektrolys.

Dessa BAT-slutsatser behandlar inte följande aspekter av klor-alkaliproduktion eftersom de ingår i BAT-referensdokumentet om rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (CWW):

—	Rening av avloppsvatten i ett efterföljande reningsverk.

—	Miljöledningssystem.

—

Buller.

Andra relevanta referensdokument för de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser är följande:

Referensdokument	Område
Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (CWW)	Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser
Ekonomi och tvärmediaeffekter (ECM)	Ekonomi och tvärmediaeffekter för olika tekniker
Utsläpp från lager (EFS)	Lagring och hantering av material
Energieffektivitet (ENE)	Allmänna aspekter av energieffektivitet
Industriella kylsystem (ICS)	Indirekt kylning med vatten
Stora förbränningsanläggningar (LCP)	Förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer
Allmänna övervakningsprinciper (MON)	Allmänna aspekter av övervakning av utsläpp och förbrukning
Avfallsförbränning (WI)	Avfallsförbränning
Avfallshanteringsindustrin (WT)	Avfallshantering

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

Det är inget krav att använda de tekniker som anges och beskrivs i dessa BAT-slutsatser. Beskrivningen av tekniker är heller inte fullständig. Andra tekniker kan användas om de har åtminstone likvärdiga miljöprestanda.

Om inget annat anges är BAT-slutsatserna allmänt tillämpliga.

De utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för utsläpp till luft och som anges i dessa BAT-slutsatser avser

—	koncentrationsnivåer uttryckt i massa av utsläppta ämnen per volym avgas under standardförhållanden (273,15 K, 101,3 kPa), efter avdrag för vatteninnehåll men utan korrigering för syreinnehåll, uttryckt i mg/m3.

De utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för utsläpp till vatten och som anges i dessa BAT-slutsatser avser

—	koncentrationsnivåer uttryckt i massa av utsläppta ämnen per volym avloppsvatten, i mg/l.

DEFINITIONER

I dessa BAT-slutsatser gäller följande definitioner:

Term	Definition
Ny anläggning	En anläggning som första gången tas i drift efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser eller en anläggning som helt ersätter en anläggning på befintlig plats efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser.
Befintlig anläggning	En anläggning som inte är en ny anläggning.
Ny klorkondenseringsenhet	En klorkondenseringsenhet som första gången tas i drift vid anläggningen efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser eller en klorkondenseringsenhet som helt ersätter en befintlig enhet efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser.
Klor och klordioxid, uttryckt som Cl2	Summan av klor (Cl2) och klordioxid (ClO2), mätt som totalvärde och uttryckt som klor (Cl2).
Fritt klor, uttryckt som Cl2	Summan av löst elementärt klor, hypoklorit, hypokloritsyra, löst elementärt brom, hypobromit, och hypobromitsyra, mätt som totalvärde och uttryckt som Cl2
Kvicksilver, uttryckt som Hg	Summan av alla oorganiska och organiska former av kvicksilver, mätt som totalvärde och uttryckt som Hg.

BAT-SLUTSATSER

1.   Cellteknik

BAT 1: Bästa tillgängliga teknik för klor-alkaliproduktion är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan. Kvicksilvermetoden kan inte anses vara bästa tillgängliga teknik under några omständigheter. Användning av asbestdiafragmametoden är inte bästa tillgängliga teknik.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Bipolär membranmetod	Membranceller består av en anod och en katod åtskilda av ett membran. I en bipolär konfiguration är enskilda membranceller elektriskt seriekopplade.	Allmänt tillämplig.
b	Monopolär membranmetod	Membranceller består av en anod och en katod åtskilda av ett membran. I en monopolär konfiguration är enskilda membranceller elektriskt parallellkopplade.	Inte tillämplig för nya anläggningar med en klorkapacitet > 20 kt/år.
c	Asbestfri diafragmametod	Asbestfria diafragmaceller består av en anod och en katod åtskilda av en asbestfri diafragma. Enskilda diafragmaceller är elektriskt seriekopplade (bipolärt) eller parallellkopplade (monopolärt).	Allmänt tillämplig.

2.   Avveckling eller omställning av anläggningar som använder kvicksilvermetoden

BAT 2: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av kvicksilver och produktionen av kvicksilverkontaminerat avfall i samband med avveckling eller omställning av anläggningar som använder kvicksilvermetoden är att utarbeta och genomföra en avvecklingsplan som omfattar samtliga följande punkter:

i)	Några anställda med erfarenhet av att driva den tidigare anläggningen deltar i alla skeden av utarbetandet och genomförandet.

ii)	Tillhandahållande av förfaranden och instruktioner för alla skeden av genomförandet.

iii)	Tillhandahållande av ett detaljerat utbildnings- och övervakningsprogram för personal utan erfarenhet av kvicksilverhantering.

iv)	Bestämning av mängden metalliskt kvicksilver som ska återvinnas och skattning av mängden avfall som ska bortskaffas och av den kvicksilverförorening som finns i avfallet.

v)

Tillhandahållande av arbetsområden som a) är täckta med tak, b) har ett slätt, sluttande, ogenomträngligt golv som leder kvicksilverspill till ett uppsamlingstråg, c) är väl upplysta, d) är fria från hinder och skräp som kan absorbera kvicksilver, e) har vattenförsörjning för tvättning, f) är anslutna till ett avloppsreningssystem.

vi)

Tömning av cellerna och överföring av metalliskt kvicksilver till behållare genom att a) hålla systemet slutet, om möjligt, b) tvätta kvicksilver, c) använda överföring med hjälp av tyngdkraft, om möjligt, d) avlägsna fasta föroreningar från kvicksilver, om så behövs, e) fylla behållarna till ≤ 80 % av deras volymkapacitet, f) hermetiskt försluta behållarna efter fyllning, g) tvätta tomma celler och sedan fylla dem med vatten,

vii)

Utföra alla demonterings- och rivningsmoment genom att a) ersätta varmskärning av utrustning med kallskärning, om möjligt, b) lagra förorenad utrustning på lämplig plats, c) ofta tvätta golvet i arbetsområdet, d) snabbt sanera kvicksilverutsläpp genom att använda sugutrustning med aktivkolfilter, e) redovisa avfallsflöden, f) avskilja kvicksilverkontaminerat avfall från okontaminerat avfall, g) dekontaminera avfall som är förorenat av kvicksilver med hjälp av mekaniska och fysikaliska behandlingsmetoder (t.ex. tvätt, ultraljud, dammsugare), kemisk behandling (t.ex. tvätt med hypoklorit, klorerad saltlösning eller väteperoxid) och/eller värmebehandling (t.ex. destillering/autoklavering), h) återanvända eller återvinna dekontaminerad utrustning, om möjligt, i) dekontaminera cellsalsbyggnaden genom rengöring av väggar och golv, följt av beläggning eller målning för att ge dem en ogenomtränglig yta om byggnaden ska återanvändas, j) dekontaminera eller förnya avloppsvattensystemen i eller kring anläggningen, k) avskärma arbetsområdet och behandla ventilationsluft när höga halter av kvicksilver förväntas (t.ex. vid högtryckstvätt), behandlingsmetoder för ventilationsluft innefattar adsorption på joderat eller sulfuriserat aktivt kol, rening i skrubber med hypoklorit eller klorerad saltlösning eller tillsats av klor för att bilda fast dikvicksilverdiklorid (kvicksilver(I)klorid), l) behandla avloppsvatten som innehåller kvicksilver, inklusive tvättvatten från rengöring av skyddsutrustning, m) övervaka kvicksilver i luft, vatten och avfall, även under lämplig tid efter slutförandet av avvecklingen eller omställningen.

viii)

Vid behov, tillfällig lagring av metalliskt kvicksilver på plats i lagringsanläggningar som a) är väl upplysta och väderbeständiga, b) är utrustade med en lämplig sekundär inneslutning som kan lagra 110 % av vätskevolymen i varje enskild behållare, c) är fria från hinder och skräp som kan absorbera kvicksilver, d) är försedda med sugutrustning med aktivkolfilter, e) regelbundet besiktigas, både okulärt och med kvicksilvermätare.

ix)	Vid behov, transport, eventuell ytterligare behandling och bortskaffande av avfall.

BAT 3: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av kvicksilver till vatten i samband med avveckling eller omställning av anläggningar som använder kvicksilvermetoden är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Oxidation och jonbyte	Oxidationsmedel som hypoklorit, klor eller väteperoxid används för att fullständigt omvandla kvicksilver till oxiderad form, som därefter avlägsnas med jonbytarhartser.
b	Oxidation och fällning	Oxidationsmedel som hypoklorit, klor eller väteperoxid används för att fullständigt omvandla kvicksilver till oxiderad form, som därefter avlägsnas genom att fällas ut som kvicksilversulfid följt av filtrering.
c	Reduktion och adsorption på aktivt kol	Reduktionsmedel som hydroxylamin används för att fullständigt omvandla kvicksilver till elementär form, som därefter avlägsnas genom koalescens och återvinning av metalliskt kvicksilver, följt av adsorption på aktivt kol.

Den BAT-relaterade miljöprestandanivån  (1) för kvicksilverutsläpp till vatten, uttryckt som Hg, vid utloppet från kvicksilverbehandlingsenheten i samband med avveckling eller omställning är 3–15 μg/l i 24-timmars flödesproportionella samlingsprov som tas dagligen. Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 7.

3.   Avloppsvattenproduktion

BAT 4: Bästa tillgängliga teknik för att minska produktionen av avloppsvatten är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Saltlösningscirkulation	Den förbrukade saltlösningen från elektrolyscellerna återmättas med fast salt eller genom avdunstning och återförs till cellerna.	Ej tillämplig för diafragmaanläggningar. Ej tillämplig för membrananläggningar som använder lösningsutvunnen saltlösning vid god tillgång på salt och vattenresurser och när det finns en mottagande saltvattenförekomst som tål höga nivåer av kloridutsläpp. Ej tillämplig för membrananläggningar som använder saltlösningsavblödning i andra produktionsenheter.
b	Återvinning av andra procesströmmar	Procesströmmar från klor-alkalianläggningen, exempelvis kondensat från bearbetning av klor, natrium-/kaliumhydroxid och väte återförs till olika steg i processen. Graden av återvinning begränsas av renhetskraven för den vätskeström som procesströmmen återvinns till och anläggningens vattenbalans.	Allmänt tillämplig.
c	Återvinning av salthaltigt avloppsvatten från andra produktionsprocesser	Salthaltigt avloppsvatten från andra produktionsprocesser renas och återförs till saltlösningssystemet. Graden av återvinning begränsas av renhetskraven för saltlösningssystemet och anläggningens vattenbalans.	Ej tillämplig för anläggningar där en ytterligare rening av detta avloppsvatten förtar miljöfördelarna.
d	Användning av avloppsvatten för lösningsutvinning	Avloppsvatten från klor-alkalianläggningen renas och pumpas tillbaka till saltgruvan.	Ej tillämplig för membrananläggningar som använder saltlösningsavblödning i andra produktionsenheter. Ej tillämplig om gruvan ligger på betydligt högre höjd än anläggningen.
e	Koncentration av slam från filtrering av saltlösningar	Slam från filtrering av saltlösningar koncentreras i filterpressar, vakuumtrumfilter eller centrifuger. Restvattnet återförs till saltlösningssystemet.	Ej tillämplig om slammet från filtrering av saltlösning kan avlägsnas som filterkaka. Ej tillämplig för anläggningar som återanvänder avloppsvatten för lösningsutvinning.
f	Nanofiltrering	En särskild typ av membranfiltrering, där membranets porstorlek är ca 1 nm, används för att koncentrera sulfat i saltlösningsavblödningen och därigenom minska avloppsvattenvolymen.	Tillämplig för membrananläggningar med saltlösningscirkulation, om graden av saltlösningsavblödning bestäms av sulfathalten.
g	Tekniker för att minska kloratutsläpp	Tekniker för att minska kloratutsläpp beskrivs i BAT 14. Dessa tekniker minskar volymen saltlösningsavblödning.	Tillämplig för membrananläggningar med saltlösningscirkulation, om graden av saltlösningsavblödning bestäms av klorathalten.

4.   Energieffektivitet

BAT 5: Bästa tillgängliga teknik för effektiv energianvändning i elektrolysprocessen är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Högpresterande membran	Högpresterande membran har låga spänningsfall och höga strömutbyten samtidigt som de säkerställer mekanisk och kemisk stabilitet under givna driftsförhållanden.	Tillämplig för membrananläggningar när membran förnyas vid slutet av deras livstid.
b	Asbestfria diafragmer	Asbestfria diafragmer består av en fluorkolpolymer och fyllmedel såsom zirkoniumdioxid. Dessa diafragmer har lägre resistansöverspänningar än asbestdiafragmer.	Allmänt tillämplig.
c	Högpresterande elektroder och beläggningar	Elektroder och beläggningar med förbättrad gasutveckling (låg gasbildningsöverspänning) och låg elektrodöverspänning.	Tillämplig när beläggningar förnyas vid slutet av deras livstid.
d	Saltlösningar med hög renhet	Saltlösningen är tillräckligt renad för att minimera kontaminering av elektroder och diafragmer/membran, vilket annars kan öka energiförbrukningen.	Allmänt tillämplig.

BAT 6: Bästa tillgängliga teknik för effektiv energianvändning är att maximera användningen av det samproducerade vätet från elektrolysen som kemiskt reagens eller bränsle.

Beskrivning

Väte kan användas i kemiska reaktioner (t.ex. produktion av ammoniak, väteperoxid, saltsyra och metanol; reduktion av organiska föreningar; väteavsvavling av petroleum; hydrogenering av oljor och fetter; kedjeterminering i polyolefinproduktion) eller som bränsle i en förbränningsprocess för att producera ånga och/eller elektricitet eller för att värma en ugn. I vilken utsträckning väte används beror på ett antal faktorer (t.ex. behovet av väte som reagens inom anläggningen, behovet av ånga inom anläggningen, avstånd till potentiella användare).

5.   Övervakning av utsläpp

BAT 7: Bästa tillgängliga teknik är att övervaka utsläpp till luft och vatten med övervakningsmetoder enligt EN-standarder med åtminstone den lägsta frekvens som anges nedan. Om EN-standarder inte finns att tillgå är bästa tillgängliga teknik att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att erhållna data har likvärdig vetenskaplig kvalitet.

Medium	Ämne(n)	Provtagningspunkt	Metod	Standard(er)	Lägsta övervakningsfrekvens	Övervakning som gäller
Luft	Klor och klordioxid, uttryckt som Cl2  (2)	Klorabsorptionsenhetens utlopp	Elektrokemiska celler	EN- och ISO-standarder saknas	Fortlöpande	—
			Absorption i en lösning, med efterföljande analys	EN- och ISO-standarder saknas	Årligen (minst tre på varandra följande timvisa mätningar)	BAT 8
Vatten	Klorat	Den punkt där utsläppet lämnar anläggningen	Jonkromatografi	EN ISO 10304–4	Varje månad	BAT 14
	Klorid	Saltlösningsavblödning	Jonkromatografi eller flödesanalys	EN ISO 10304–1 eller EN ISO 15682	Varje månad	BAT 12
	Fritt klor (2)	Nära källan	Redoxpotential	EN- och ISO-standarder saknas	Fortlöpande	—
		Den punkt där utsläppet lämnar anläggningen	Fritt klor	EN ISO 7393–1 eller –2	Varje månad	BAT 13
	Halogenerade organiska föreningar	Saltlösningsavblödning	Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)	Bilaga A till EN ISO 9562	Årligen	BAT 15
	Kvicksilver	Kvicksilverbehandlingsenhetens utlopp	Atomabsorptionsspektrometri eller atomfluorescensspektrometri	EN ISO 12846 eller EN ISO 17852	Dagligen	BAT 3
	Sulfat	Saltlösningsavblödning	Jonkromatografi	EN ISO 10304–1	Årligen	—
	Relevanta tungmetaller (t.ex. nickel, koppar)	Saltlösningsavblödning	Induktivt kopplad plasma-atomemissionsspektrometri eller induktivt kopplad plasma-masspektrometri	EN ISO 11885 eller EN ISO 17294–2	Årligen	—

6.   Utsläpp till luft

BAT 8: Bästa tillgängliga teknik för att minska kanaliserade utsläpp av klor och klordioxid till luft från klorprocesser är att utforma, underhålla och driva en klorabsorptionsenhet som har en lämplig kombination av följande funktioner och egenskaper:

i)	Absorptionsenhet baserad på packade kolonner och/eller ejektorer med en alkalisk lösning (t.ex. natriumhydroxidlösning) som skrubbervätska.

ii)	Doseringsutrustning för väteperoxid eller en separat våtskrubber med väteperoxid om så behövs för att minska klordioxidhalten.

iii)	Storlek avpassad efter det värsta scenariot (enligt en riskbedömning), för producerad klormängd och flödeshastighet (absorption av hela cellsalsproduktionen under tillräckligt lång tid för att stänga ned anläggningen).

iv)	Tillräckligt stor tillgång på skrubbervätska och lagringskapacitet för att hela tiden garantera ett överskott.

v)	Packade kolonner bör vara tillräckligt stora för att hela tiden förhindra överflödning.

vi)	Inträngning av flytande klor i absorptionsenheten förhindras.

vii)	Återflöde av skrubbervätska till klorsystemet förhindras.

viii)

Fällning av fasta ämnen i absorptionsenheten förhindras.

ix)	Användning av värmeväxlare för att hela tiden hålla absorptionsenhetens temperatur under 55 °C.

x)	Tillförsel av utspädningsluft efter klorabsorption för att förhindra bildning av explosiva gasblandningar.

xi)	Användning av byggnadsmaterial som hela tiden tål de extremt frätande förhållandena.

xii)	Användning av reservutrustning, t.ex. extra skrubber i serie med den i drift, en reservtank med skrubbervätska som tillförs skrubbern genom tyngdkraft, standby- och reservfläktar, standby- och reservpumpar.

xiii)

Oberoende reservsystem för kritisk elektrisk utrustning.

xiv)	Automatiskt byte till ett reservsystem i händelse av olyckor, inbegripet återkommande provningar av detta system och bytet.

xv)	Övervaknings- och larmsystem för följande parametrar: a) Klor i absorptionsenhetens utlopp och i det omgivande området. b) Skrubbervätskornas temperatur. c) Skrubbervätskornas redoxpotential och alkalinitet. d) Sugtryck. e) Skrubbervätskornas flödeshastighet.

Den BAT-relaterade utsläppsnivån för klor och klordioxid, mätt som totalvärde och uttryckt som Cl2, är 0,2–1,0 mg/m3, som ett medelvärde av minst tre på varandra följande timvisa mätningar utförda minst en gång per år vid absorptionsenhetens utlopp. Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 7.

BAT 9: Användning av koltetraklorid för att eliminera kvävetriklorid eller för att återvinna klor ur restgas är inte bästa tillgängliga teknik.

BAT 10: Användning av köldmedier med en hög global uppvärmningspotential, och i alla fall om den överstiger 150 (t.ex. många fluorkolväten (HFC)), i nya klorkondenseringsenheter kan inte anses vara bästa tillgängliga teknik.

Beskrivning

Lämpliga köldmedier är exempelvis

—	en kombination av koldioxid och ammoniak i två kylkretsar,

—

klor,

—

vatten.

Tillämplighet

Vid valet av köldmedium bör driftssäkerhet och energieffektivitet beaktas.

7.   Utsläpp till vatten

BAT 11: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp av föroreningar till vatten är att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Processintegrerade tekniker (3)	Tekniker som förebygger eller minskar produktionen av föroreningar
b	Avloppsvattenrening vid källan (3)	Tekniker för att minska eller återvinna föroreningar innan de släpps ut till avloppsvattensystemet
c	Förbehandling av avloppsvatten (4)	Tekniker för att minska föroreningar före slutlig avloppsvattenrening
d	Slutlig avloppsvattenrening (4)	Slutlig avloppsvattenrening genom mekaniska, fysikalisk-kemiska och/eller biologiska metoder innan det släpps ut till ett mottagande vatten

BAT 12: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp av klorid till vatten från klor-alkalianläggningen är att använda en kombination av de tekniker som anges i BAT 4.

BAT 13: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp av fritt klor till vatten från klor-alkalianläggningen är att rena avloppsvatten som innehåller fritt klor så nära källan som möjligt, att förhindra strippning av klor och/eller bildande av halogenerade organiska föreningar, genom att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Kemisk reduktion	Fritt klor förstörs genom reaktion med reduktionsmedel, t.ex. sulfit och väteperoxid, i tankar med omrörning.
b	Katalytisk nedbrytning	Fritt klor bryts ned till klorid och syre i katalytiska reaktorer med fast bädd. Katalysatorn kan vara en nickeloxid med järn på aluminiumunderlag som promotor.
c	Termisk nedbrytning	Fritt klor omvandlas till klorid och klorat genom termisk nedbrytning vid ca 70 °C. Det erhållna avloppsvattnet kräver ytterligare rening för att minska utsläppen av klorat och bromat (BAT 14).
d	Nedbrytning i syra	Fritt klor bryts ned genom surgörning, följt av avgång och återvinning av klor. Nedbrytning i syra kan utföras i en särskild reaktor eller genom återvinning av avloppsvattnet till saltlösningssystemet. Graden av återvinning av avloppsvatten till saltlösningskretsen begränsas av anläggningens vattenbalans.
e	Återvinning av avloppsvatten	Avloppsvatten från klor-alkalianläggningen som innehåller fritt klor återvinns till andra produktionsenheter.

Den BAT-relaterade utsläppsnivån för fritt klor, uttryckt som Cl2, är 0,05–0,2 mg/l i punktprover tagna minst en gång per månad vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen. Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 7.

BAT 14: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp av klorat till vatten från klor-alkalianläggningen är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Högpresterande membran	Membran med högt strömutbyte, som minskar kloratbildning och samtidigt säkerställer mekanisk och kemisk stabilitet under rådande driftsförhållanden.	Tillämplig för membrananläggningar när membran förnyas vid slutet av deras livstid.
b	Högpresterande beläggningar	Beläggningar med låg elektrodöverspänning som medför minskad kloratbildning och ökad syrgasbildning vid anoden.	Tillämplig när beläggningar förnyas vid slutet av deras livstid. Tillämpligheten kan begränsas av kvalitetskraven för det producerade kloret (syrehalt).
c	Saltlösningar med hög renhet	Saltlösningen är tillräckligt renad för att minimera kontaminering av elektroder och diafragmer/membran, vilket annars kan öka kloratbildningen.	Allmänt tillämplig.
d	Surgörning av saltlösningar	Saltlösningen surgörs före elektrolys för att minska kloratbildningen. Graden av surgörning begränsas av resistiviteten hos den utrustning som används (t.ex. membran och anoder).	Allmänt tillämplig.
e	Reduktion i syra	Klorat reduceras med saltsyra vid pH 0 och en temperatur över 85 °C.	Ej tillämplig för anläggningar med icke-cirkulerande saltlösning.
f	Katalytisk reduktion	I en trycksatt trickle-bed-reaktor reduceras klorat till klorid med hjälp av väte och en rodiumkatalysator i en trefasreaktion.	Ej tillämplig för anläggningar med icke-cirkulerande saltlösning.
g	Användning av avloppsvatten som innehåller klorat i andra produktionsenheter	Avloppsvattenströmmarna från klor-alkalianläggningen återvinns till andra produktionsenheter, i normalfallet till saltlösningssystemet i en produktionsenhet för natriumklorat.	Begränsat till anläggningar som kan använda avloppsvatten av denna kvalitet i andra produktionsenheter.

BAT 15: Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp av halogenerade organiska föreningar till vatten från klor-alkalianläggningen är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning
a	Urval och kontroll av salt och hjälpmaterial	Salt och hjälpmaterial väljs ut och kontrolleras för att reducera halten av organiska föroreningar i saltlösningen.
b	Vattenrening	Tekniker som membranfiltrering, jonbyte, UV-bestrålning och adsorption på aktivt kol kan användas för att rena processvattnet och därigenom reducera halten av organiska föroreningar i saltlösningen.
c	Urval och kontroll av utrustning	Utrustning, till exempel celler, rör, ventiler och pumpar, väljs omsorgsfullt för att reducera potentiellt läckage av organiska föroreningar till saltlösningen.

8.   Avfallsgenerering

BAT 16: Bästa tillgängliga teknik för att minska mängden förbrukad svavelsyra som skickas för bortskaffande är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan. Neutralisering av förbrukad svavelsyra från klortorkning med nya reagens är inte bästa tillgängliga teknik.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	Användning inom eller utanför anläggningen	Den förbrukade syran används för andra ändamål, t.ex. för att reglera pH-värdet i process- och avloppsvatten, eller för att destruera överskott av hypoklorit.	Tillämplig för anläggningar där förbrukad syra av denna kvalitet behövs inom eller utanför anläggningen.
b	Uppkoncentrering	Den förbrukade syran uppkoncentreras inom eller utanför anläggningen i slutna kretslopp i evaporatorer under vakuum genom indirekt uppvärmning eller genom stärkning med svaveltrioxid.	Uppkoncentrering utanför anläggningen är begränsat till anläggningar som har en tjänsteleverantör i närheten.

Den BAT-relaterade miljöprestandanivån för mängden svavelsyra som skickas för bortskaffande, uttryckt som H2SO4 (96 viktprocent), är ≤ 0,1 kg per ton klor som produceras.

9.   Efterbehandling av områden

BAT 17: Bästa tillgängliga teknik för att minska förorening av jord, grundvatten och luft och hindra att föroreningar sprids och överförs till växter och djur från förorenade klor-alkalianläggningar är att utarbeta och genomföra en efterbehandlingsplan som omfattar samtliga följande delar:

i)	Införande av nödteknik som stänger av exponeringsvägar och hindrar spridning av föroreningar.

ii)	Studie baserad på dokumentation för att identifiera ursprung, omfattning och sammansättning av föroreningar (t.ex. kvicksilver, PCDD/PCDF, polyklorerade naftalener).

iii)	Karakterisering av föroreningar, inklusive undersökningar och utarbetande av en rapport.

iv)	Tids- och rumsmässig riskbedömning baserad på nuvarande och godkänd framtida användning av området.

v)	Utarbetande av ett tekniskt projekt som omfattar a) dekontaminering och/eller permanent inneslutning, b) tidsplaner, c) övervakningsplan, d) finansiell planering och investeringar för att nå målet.

vi)	Genomförande av det tekniska projektet, så att området med beaktande av nuvarande och godkänd framtida användning inte längre utgör en risk för människors hälsa eller miljön. Beroende på andra skyldigheter kan projektet behöva genomföras på ett striktare sätt.

vii)	Användningsbegränsningar för området om så krävs på grund av kvarstående kontaminering och med beaktande av nuvarande och godkänd framtida användning av området.

viii)

Relevant övervakning inom området och i dess omgivningar för att kontrollera att målen uppnås och upprätthålls.

Beskrivning

En efterbehandlingsplan utarbetas och genomförs ofta efter det att beslutet om avveckling av anläggningen redan fattats. Det kan dock finnas andra krav som gör det nödvändigt med en (partiell) efterbehandlingsplan medan anläggningen fortfarande är i drift.

Vissa delar av efterbehandlingsplanen kan överlappa, uteslutas, eller utföras i en annan ordning, beroende på andra krav.

Tillämplighet

Tillämpligheten för BAT 17 v–viii beror på resultaten av den riskbedömning som avses i BAT 17 iv.

ORDLISTA

Anod	Elektrod genom vilken elektrisk ström leds in i en polariserad elektrisk anordning. Polariteten kan vara positiv eller negativ. I elektrolysceller sker oxidation vid den positivt laddade anoden.
Asbest	Samlingsnamn för sex naturligt förekommande silikatmineral som används kommersiellt på grund av sina goda fysikaliska egenskaper. Krysotil (även kallat vit asbest) är den enda form av asbest som används i diafragmaanläggningar.
Elektrod	Elektrisk ledare som används för kontakt med en icke-metallisk del av en elektrisk krets.
Elektrolys	Förlopp där elektrisk likström leds genom en elektrolyt, vilket leder till kemiska reaktioner vid elektroderna. Elektrolyten är antingen smält eller löst i ett lämpligt lösningsmedel.
EN	Europeisk standard som antagits av Europeiska standardiseringskommittén (CEN).
HFC	Fluorkolväten.
ISO	Internationella standardiseringsorganisationen eller standard som fastställts av denna organisation.
Katod	Elektrod genom vilken elektrisk ström leds ut ur en polariserad elektrisk anordning. Polariteten kan vara positiv eller negativ. I elektrolysceller sker reduktion vid den negativt laddade katoden.
PCDD	Polyklorerade dibenso-p-dioxiner.
PCDF	Polyklorerade dibensofuraner.
Saltlösning	Lösning som är mättad eller nästan mättad med natriumklorid eller kaliumklorid.
Överspänning	Spänningsskillnad mellan en halvreaktions termodynamiskt fastställda reduktionspotential och den potential där redoxreaktionen observeras experimentellt. I en elektrolyscell leder överspänningen till att mer energi behövs än vad som termodynamiskt förväntas för att driva en reaktion.

---

(1)  Eftersom denna prestandanivå inte avser normala driftsförhållanden är det inte en utsläppsnivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik i den mening som avses i artikel 3.13 i direktivet om industriutsläpp (2010/75/EU).

(2)  Övervakning omfattar både fortlöpande och periodisk övervakning enligt vad som anges.

(3)  Omfattas av BAT 1, 4, 12, 13, 14 and 15.

(4)  Omfattas av BAT-referensdokumentet om rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (CWW)

BILAGA

---

(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.