—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2011 (1),

—

med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2011 (COM(2012) 436 – C7-0225/2012) (2),

—

med beaktande av rapporten om budget- och finansförvaltningen – Avsnitt I – Europaparlamentet – Budgetår 2011 (3),

—

med beaktande av internrevisorns årsrapport för budgetåret 2011,

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2011 samt institutionernas svar (4),

—

med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (5),

—

med beaktande av artiklarna 314.10 och 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

—

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6), särskilt artiklarna 145, 146 och 147,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (7), särskilt artiklarna 164, 165 och 166,

—

med beaktande av artikel 13 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget (8),

—

med beaktande av artikel 166.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, enligt vilken institutionerna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet,

—

med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2010 om riktlinjerna för budgetförfarandet för budgetåret 2011 – avsnitt I, II, IV, V, VI, VII, VIII och IX (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om parlamentets beräknade inkomster och utgifter för budgetåret 2011 (10),

—

med beaktande av artikel 77, artikel 80.3 och bilaga VI i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0063/2013), och av följande skäl:

A.

Den 11 juli 2012 antog talmannen parlamentets årsbokslut för budgetåret 2011.

B.

I sin attestering av de slutliga räkenskaperna uppgav Europaparlamentets räkenskapsförare med rimlig säkerhet att räkenskaperna ger en sann och rättvis bild av parlamentets finansiella ställning i allt väsentligt och att han inte stött på några frågor som kräver en reservation.

C.

Generalsekreteraren intygade den 24 april 2012 med rimlig säkerhet att parlamentets budget har genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och att den kontrollram som har införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

D.

Angående administrativa utgifter under 2011 drog revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete slutsatsen att de system för övervakning och kontroll som krävs enligt budgetförordningen fungerade tillfredsställande vid samtliga institutioner, samt att 93 % av de 56 granskade utbetalningarna (3 förskott och 53 slutliga utbetalningar) inte innehöll några väsentliga fel.

E.

I enlighet med det normala förfarandet sändes en enkät till parlamentets administration, och svaren mottogs och diskuterades av budgetkontrollutskottet, i närvaro av vice talman med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och internrevisorn.

1.

Europaparlamentet betonar mervärdet av det parlamentariska förfarande som leder till det årliga beviljandet av ansvarsfrihet för parlamentet. Parlamentet understryker att beviljandet av ansvarsfrihet för parlamentet är ytterligare en möjlighet att offentligt utföra en kritisk granskning av institutionens ekonomiska förvaltning och därmed underlätta unionsmedborgarnas förståelse för parlamentets särskilda förvaltningsstruktur, arbetsmetoder och kostnaderna för ett demokratiskt Europa.

2.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att föra upp en diskussion om betänkandet om ansvarsfrihet som en särskild punkt på föredragningslistan i maj eller juni, kort efter antagandet i plenum.

3.

Europaparlamentet betonar att en granskning är nödvändig för att säkerställa att parlamentets administration hålls ansvarig, och att det med tanke på det stora intresse som parlamentets ansvarsfrihetsförfarande har skapat bland unionsmedborgarna och allmänheten är mycket viktigt att parlamentet undviker alla risker för oklarheter i administrationen och därför agerar med fullständig öppenhet så att unionsmedborgarna får en sann och rättvisande bild av hur parlamentet använder de resurser som ställs till dess förfogande.

4.

Europaparlamentet påminner om att parlamentet är den institution som fattar det slutliga beslutet om ansvarsfrihet och att det därför är ytterst viktigt att förfarandet, när det gäller parlamentet, genomförs på ett exemplariskt sätt. Därför är det nödvändigt att undvika även mycket små brister som kan inverka negativt på det politiska resultat som uppnåtts av Europas demokratiska institution och dess insatser för att säkra största möjliga öppenhet och en sundare ekonomisk förvaltning.

5.

Europaparlamentet betonar att denna resolution i huvudsak är inriktad på budgetgenomförandet och ansvarsfriheten för budgetåret 2011, och att dess främsta mål är att garantera att skattebetalarnas pengar används på bästa möjliga sätt och samtidigt ange var förbättringar kan göras. Parlamentet uppmanar parlamentets ansvariga organ att på alla nivåer där detta är möjligt fortsätta att effektivisera parlamentets dagliga insatser för att kunna ge bättre service till unionsmedborgarna.

6.

Europaparlamentet gläder sig över den högkvalitativa diskussion som fördes den 22 januari 2013 mellan vice talmannen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och budgetkontrollutskottet inom ramen för parlamentets förfarande för beviljande av ansvarsfrihet för budgetåret 2011. Parlamentet upprepar att parlamentets administration hålls ansvarig genom hela detta förfarande och att ansvarsfrihetsbetänkandena om genomförandet av parlamentets budget och budgetkontrollutskottets verksamhet under det senaste årtiondet har spelat en viktig roll och bidragit till en mycket positiv utveckling av parlamentets ekonomiska förvaltning, såsom ledamotsstadgan och assistentstadgan. Parlamentet är fast beslutet att bygga vidare på denna uppmuntrande utveckling mot en utomordentlig och öppen offentlig ekonomisk förvaltning.

7.

Europaparlamentet upprepar sitt förslag att presidiet bör dela ut fler ”vitböcker” om policyfrågor av allmänt intresse till alla ledamöter, så att de kan diskuteras grundligt i de politiska grupperna innan ett slutligt beslut fattas.

8.

Europaparlamentet gläder sig över att företrädarna för presidiet och för budgetutskottet den 22 september 2011 nådde en överenskommelse om ytterligare besparingsåtgärder som därefter införlivades med parlamentets budget för 2012. Parlamentet hävdar bestämt att dessa smarta besparingsåtgärder på nästan 40 000 000 EUR varken påverkar effektiviteten när det gäller parlamentets verksamhet eller de resurser som ställs till förfogande för varje ledamot. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att informera rådet och kommissionen om de resultat som uppnåtts av parlamentet och att i detta syfte skaffa information om deras verksamhet och begäran om att underrättas om de svar som mottas. Parlamentet påpekar dock att besparingar bör göras genom att mindre belopp används och inte genom att betalningar skjuts upp eller fördröjs eller genom omflyttningar mellan budgetar.

9.

Europaparlamentet påminner sin talman och generalsekreterare om sin resolution av den 6 februari 2013 (11) i vilken parlamentet ”påminner om det beslut som antogs i kammaren att rådet ska lägga fram en färdplan senast i juni 2013 om Europaparlamentets olika arbetsorter, och förväntar sig att både de berörda utskotten, generalsekreteraren och presidiet ska förse ledamöterna med uppdaterade siffror och uppgifter om de finansiella och miljörelaterade effekterna av arrangemanget med flera arbetsorter. Parlamentet föreslår att Europaparlamentets egna konsekvensanalysenheter behandlar denna fråga, även effekten av parlamentets närvaro eller partiella närvaro för de respektive samhällena och regionerna, och lägger fram en bedömning senast i juni 2013 så att resultaten beaktas för nästa fleråriga budgetram”. Parlamentet påpekar att juni 2013 närmar sig snabbt.

10.

Europaparlamentet noterar att parlamentet är bundet av fördraget att arbeta på tre arbetsorter och att detta medför merkostnader. Parlamentet noterar också att en förändring av denna situation inte är en fråga för parlamentet, utan för medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se över frågan om parlamentets säte och arbetsorter genom att ändra protokoll nummer 6 i samband med nästa översyn av fördraget.

11.

Europaparlamentet konstaterar att den nya budgetförordningen (förordning (EU, Euratom) nr 966/2012) och dess genomförandebestämmelser trädde i kraft den 1 januari 2013 och medförde stora förändringar i den ekonomiska förvaltningen, särskilt genom att säkerställa en förstärkning av principen om sund ekonomisk förvaltning och skyddet av unionens ekonomiska intressen, genom att införa finansieringsmekanismer som gör det möjligt att mobilisera medel från tredje part för att förstärka EU-medlen och genom att minska byråkratin, så att fokus skiftar från pappersarbete till konkreta resultat. Parlamentet uppmanar parlamentets avdelningar att precis som vid tidigare revideringar av budgetförordningen genomföra dessa bestämmelser utan dröjsmål och med minsta möjliga negativa effekter för parlamentets administration, och vill före inledandet av förfarandet för ansvarsfrihet för 2012 bli informerat om huruvida den nya budgetförordningen har resulterat i en minskning av den personal som behövs för den ekonomiska förvaltningen.

12.

Europaparlamentet välkomnar den nya uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter avseende ekonomiska intressen och intressekonflikter, som antogs av parlamentets plenarsammanträde den 1 december 2011. Parlamentet noterar att ledamöterna kommer att vara skyldiga att lämna fullständiga upplysningar om sin avlönade verksamhet utanför parlamentet och om sina ersättningar, samt om all annan verksamhet som de utövar och som kan skapa intressekonflikter. Enligt uppförandekoden är det dessutom uttryckligen förbjudet för Europaparlamentets ledamöter att ta emot pengar eller andra gåvor som motprestation för att påverka parlamentets beslut. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att det i uppförandekoden fastställs tydliga regler för mottagande av gåvor och för före detta parlamentsledamöter som bedriver lobbyistverksamhet. Parlamentet förväntar sig att genomförandebestämmelserna kommer att lämnas till ledamöterna på lämpligt sätt och att förklaringarna kommer att kontrolleras genom stickprov.

13.

Europaparlamentet är bekymrat över att det ett år efter ikraftträdandet av uppförandekoden fortfarande inte har fattats något beslut om genomförandeåtgärderna för artikel 5.3 i uppförandekoden – att garantera öppenhet beträffande de av ledamöternas kostnader för resor, logi och uppehälle som betalas av tredje part. Parlamentet påpekar att dessa genomförandeåtgärder måste antas så snabbt som möjligt. Parlamentet anser bestämt att alla kostnader för resor, logi och uppehälle som betalas av tredje part och som överstiger 150 EUR måste offentliggöras.

14.

Europaparlamentet uppmanar parlamentets administration att offentliggöra alla förklaringar om ledamöternas ekonomiska intressen, uppdelat efter år, i maskinläsbar form på ledamöternas profilsidor på parlamentets webbplats.

15.

Europaparlamentet noterar offentliggörandet av den sociala rapporten, som ger en värdefull inblick i parlamentets personalresurser. Parlamentet begär att 2012 års rapport offentliggörs före utgången av september 2013. Parlamentet noterar vidare att parlamentets tjänsteförteckning ökade med 4 procent mellan 2010 och 2011, främst till följd av de nya ansvarsområdena och den ökade arbetsbördan enligt Lissabonfördraget och Kroatiens planerade anslutning till unionen.

16.

Europaparlamentet kräver att den utbildning som erbjuds personalen, särskilt när det gäller intensivkurser i språk, bättre anpassas till arbetsschemat för de olika personalgrupper som arbetar inom parlamentet, däribland ackrediterade parlamentsassistenter.

17.

Europaparlamentet rekommenderar att man följer upp revisionsrättens rekommendation om att se till att förändringar av personalens personliga situation registreras i god tid och att införa ett system för regelbunden kontroll av denna information.

18.

Europaparlamentet betonar att 2011 var det andra hela året som den nya ledamotsstadgan och assistentstadgan var i kraft (båda trädde i kraft den 14 juli 2009). Parlamentet noterar att tillämpningsföreskrifterna till assistentstadgan har ändrats fyra gånger under dessa två år när det gäller tillämpningen av avdelning VII i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen och tillämpningsföreskrifterna på grundval av förslag från den tillfälliga utvärderingsgruppen och generalsekreteraren. Parlamentet påminner om att genomförandet av avdelning VII i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen skapade ett enda system som reglerar situationen för ackrediterade parlamentsassistenter som arbetar på parlamentets tre arbetsorter och ersätter 27 olika nationella system för avtalsförhållanden, beskattning och socialförsäkringar. För närvarande finns det inget som tyder på att bestämmelserna avseende parlamentsassistenterna i avdelning VII i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna behöver anpassas. Parlamentet föreslår att en fullständig utvärdering görs av assistentstadgan, med eventuella anpassningar av bestämmelserna, före nästa val till Europaparlamentet.

19.

Europaparlamentet noterar att parlamentets inkomster för 2011 uppgick till 173 293 432 EUR (jämfört med 243 094 204 EUR 2010). I detta belopp ingick 23 815 077 EUR avsatta för särskilda ändamål.

20.

Europaparlamentet noterar följande belopp utifrån vilka parlamentets räkenskaper för budgetåret 2011 avslutades.

21.

Europaparlamentet noterar att de godkända anslagen i parlamentets ursprungliga budget för 2011 uppgick till 1 685 829 393 EUR, vilket motsvarar en ökning på 5 procent jämfört med 2010 års budget (1 607 363 235 EUR). Ingen ändringsbudget infördes under 2011, till skillnad från 2010.

22.

Europaparlamentet noterar att åtaganden hade ingåtts under 2011 för 93 procent av de slutliga anslagen (jämfört med 96 procent 2010), med en förfallonivå på 6 procent (jämfört med 3 procent 2010), och att en hög budgetgenomförandenivå uppnåddes, i likhet med tidigare år. Parlamentet noterar vidare den snabba ökningen av förfallna anslag, som i hög grad berodde på att den årliga lönejusteringen på 1,7 procent 2011 uteblev till följd av rådets beslut.

23.

Europaparlamentet är oroat över den avsevärda ökningen av överföringar till 2011 (240 268 630 EUR (13)) och efterlyser en bättre utgiftsplanering. Parlamentet uppmanar administrationen att vända denna tendens inför det kommande valet till Europaparlamentet.

24.

Europaparlamentet noterar att unionens budget för 2011 totalt uppgick till 141,9 miljarder EUR i åtagandebemyndiganden, av vilka parlamentets budget utgjorde 1 686 miljoner EUR. Detta belopp utgör knappt över en procent av unionens budget och uppgår till 20 procent av det belopp på 8 454 miljoner EUR som avsattes för administrativa utgifter för unionens institutioner som helhet för 2011, i linje med det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

25.

Europaparlamentet gläder sig över att inga uppsamlingsöverföringar gjordes mellan 2011 och 2012. Parlamentet uppmanar på nytt sin administration att arbeta vidare mot målet att få till stånd en bättre och tydligare budgetplanering och budgetdisciplin och att för att öka tydligheten i budgeten föra in fastighetskostnader och andra kostnader av liknande omfattning separat i budgeten i stället för att finansiera dem genom underutnyttjade anslag.

26.

Europaparlamentet noterar att de fyra största utgiftsområdena i parlamentets budget för 2011 var ”tjänstemän och tillfälligt anställda”, ”fastigheter och utgifter i samband med dessa”, ”ledamöter” och ”utgifter för assistentstöd till ledamöterna”, som utgjorde 70 procent av de totala åtagandena.

27.

Europaparlamentet påminner om att det belopp på 85,9 miljoner EUR som Belgien återbetalade till parlamentet i början av 2010 och som öronmärkts för fastighetsprojekt, ska betraktas som externa inkomster som avsatts för särskilda ändamål enligt artikel 21 i budgetförordningen.

28.

Europaparlamentet noterar att dess räkenskapsförare i sin attestering av de slutliga räkenskaperna har uppgett med rimlig säkerhet att de ger en sann och rättvis bild av parlamentets finansiella ställning i allt väsentligt. Räkenskapsföraren uppger att han inte stött på några frågor som kräver en reservation.

29.

Europaparlamentet påminner om talmannens beslut av den 11 juli 2012 om antagandet av räkenskaperna för budgetåret 2011.

30.

Europaparlamentet välkomnar förklaringen av den 24 april 2012 från generalsekreteraren, i egenskap av huvudansvarig delegerad utanordnare, om utanordnarnas årliga verksamhetsrapporter för 2011, där han med rimlig säkerhet intygar att parlamentets budget genomförts i enlighet med principerna för en sund ekonomisk förvaltning och att ramen för kontroller som införts utgör en tillräcklig garanti för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

31.

Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten drog slutsatsen att systemen för övervakning och kontroll av administrativa utgifter i sin helhet, som krävs enligt budgetförordningen, var effektiva och att betalningarna för de administrativa utgifterna under 2011 inte innehöll några väsentliga fel.

32.

Europaparlamentet noterar de särskilda iakttagelserna avseende parlamentet i revisionsrättens årsrapport för 2011, liksom parlamentets svar, om att de uppgifter som parlamentets avdelningar förfogade över om personalens personliga situation och familjeförhållanden inte var aktuella eller inte hade bearbetats korrekt. I ett av fallen ledde det till att alltför stora belopp betalades ut. Återvinningen av de alltför stora belopp som betalats ut inleddes i november 2011 genom att avdrag gjordes från den berörda personens lön. Parlamentet efterlyser dock striktare kontroller för att undvika att alltför stora belopp betalas ut i framtiden.

33.

Europaparlamentet noterar vidare att enligt de interna bestämmelserna om anställning av ackrediterade parlamentsassistenter får assistenterna lämna in det läkarintyg och de övriga handlingar som krävs för att ett avtal ska kunna ingås inom tre månader efter det datum då avtalet för deras ursprungliga rekrytering träder i kraft. Detta undantag står i strid med bestämmelserna i artiklarna 128 och 129 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och därför bör dessa artiklar anpassas till bestämmelserna för ackrediterade parlamentsassistenter. Parlamentet noterar också att det när det gäller efterlevnaden av kravet på språkkunskaper inte i något av de tio granskade fallen fanns dokument i akten som visade att kontroller hade utförts.

34.

Europaparlamentet stöder parlamentets svar i det kontradiktoriska förfarandet med revisionsrätten.

35.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att det i de förfaranden för rekrytering av ackrediterade parlamentsassistenter som granskades inte fanns några dokument i akten som visade att förhandskontrollerna av rekryteringshandlingarna hade utförts. Parlamentet tar del av parlamentets avdelningars svar att den dokumentation som ligger till grund för förhandskontrollerna kommer att sparas efter en översyn av kontrollistor och införandet av dubbelkontroller.

36.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten vid revisionen fann brister i tillämpningen av urvals- och tilldelningskriterierna i två av tio upphandlingsförfaranden som gällde underhåll av byggnader och tryckeritjänster. Parlamentet uppmanar presidiet att se över alla kontrollmekanismer som används vid offentlig upphandling för att garantera att tjänsterna och varorna i fråga erbjuds till så konkurrenskraftiga priser som möjligt.

37.

Europaparlamentet beklagar att administrationen, på grund av en minskning av den administrativa bördan för kontrakt till lågt värde, i syfte att öka små och medelstora företags deltagande i upphandlingen av dessa kontrakt, inte känner till det antal små och medelstora företag som tilldelades kontrakt till lågt värde. Generalsekretariatet kan därför inte visa huruvida minskningen av den administrativa bördan verkligen resulterade i ett ökat deltagande av små och medelstora företag och därmed att de vidtagna åtgärderna var effektiva. Parlamentet kräver att antalet små och medelstora företag som tilldelades kontrakt till lågt värde följs upp.

38.

Europaparlamentet noterar att internrevisorn vid det sammanträde som hölls den 22 januari 2013 i ansvarigt utskott presenterade sin årsrapport, undertecknad den 26 juli 2012, och meddelade att han under 2011 hade utfört följande granskningsarbete av parlamentets administration:

39.

Europaparlamentet påpekar att följande var några av de viktigaste slutsatserna i internrevisorns årsrapport:

40.

Europaparlamentet noterar och stöder internrevisorns uppfattning avseende

41.

Europaparlamentet påpekar att den ursprungliga översynen av ramen för intern kontroll 2003 och 2004 resulterade i 14 revisionsrapporter som omfattade samtliga avdelningar och de centrala enheterna och innehöll 452 överenskomna åtgärder i syfte att förbättra de övergripande nivåerna när det gäller

42.

Europaparlamentet påminner om att flera uppföljningsrevisioner gjordes av genomförandet av de 452 åtgärderna under 2005/2006 och 2007/2008 och, inom en avdelning med en stor andel oavslutade åtgärder, även under 2009. Parlamentet betonar att dessa revisioner ledde till att 68 åtgärder inom ramen för den ursprungliga översynen av ramen för intern kontroll fortfarande var oavslutade vid utgången av 2010.

43.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att tjänsten för internrevision fortsätter att prioritera översynen av ramen för intern kontroll som inleddes 2003. Parlamentet noterar vidare att per den 30 september 2011, efter flera uppföljningsrevisioner, förblev 38 åtgärder oavslutade av de 452 åtgärder som man ursprungligen kommit överens om. Parlamentet gläder sig över att ingen av dessa åtgärder klassificerats som kritisk av tjänsten för internrevision. Parlamentet uppmanar avdelningscheferna och den centrala ledningen att genomföra de 38 ”oavslutade åtgärderna” före utgången av den nuvarande valperioden.

44.

Europaparlamentet gläder sig över att en extern revisionsfirma i juni 2011 certifierade att parlamentets tjänst för internrevision uppfyller definitionen av internrevision, de etiska riktlinjerna och standarderna, och att detta utgör högsta nivå av efterlevnad. Parlamentet uppmanar tjänsten för internrevision att bygga vidare på de goda grunder som redan har etablerats och att kontinuerligt anpassa tjänsten för internrevision till ledande praxis. Parlamentet konstaterar att tjänsten för internrevision redan under andra halvåret 2011 genomförde flera viktiga aspekter av de förslag till förbättringar som mottagits, och att den återstående handlingsplanen skulle genomföras under perioden fram till slutet av 2012.

45.

Europaparlamentet betonar att i linje med öppenhetspolitiken gentemot unionsmedborgarna bör en sammanfattning av antalet och typen av internrevisioner som genomförts, rekommendationer som gjorts och de åtgärder som vidtagits med avseende på dessa rekommendationer efter en viss tid offentliggöras på parlamentets webbplats. Parlamentet vill bli informerat om vilket av dessa dokument som ännu inte har offentliggjorts och skälen till detta.

46.

Europaparlamentet välkomnar de skriftliga svaren till 2010 års ansvarsfrihetsresolution som överlämnades till budgetkontrollutskottet den 16 november 2012. Parlamentet beklagar dock att det inte var möjligt att få dessa svar innan 2011 års ansvarsfrihetsförfarande inleddes. Parlamentet förväntar sig att det i förbindelse med 2012 års ansvarsfrihetsförfarande kommer att bli möjligt att anordna en diskussion mellan generalsekreteraren och budgetkontrollutskottet före utgången av oktober 2013.

47.

Europaparlamentet välkomnar det formella beslutet att avskaffa journalistpriset, som 2011 utgjorde en kostnad på 154 205 EUR, enligt budgetkontrollutskottets förslag som röstades igenom av plenarsammanträdet inom ramen för 2010 års betänkande om ansvarsfrihet. Parlamentet konstaterar att kontakterna med journalister förstärktes i medlemsstaterna genom att tematiska seminarier anordnades i huvudstäderna med stöd av parlamentets befintliga administrativa kapacitet, och att journalisterna därmed gavs en möjlighet att diskutera med ledamöterna och skaffa sig full förståelse för parlamentets struktur och roll i lagstiftningsarbetet.

48.

Europaparlamentet begär för andra gången, efter det att den första begäran i förbindelse med förfarandet för ansvarsfrihet gjordes 2010, en fullständig rapport om hur parlamentets projekt för öppen programvara har utvecklats när det gäller användning och användare i parlamentet, medborgarinteraktion och upphandlingsverksamhet. Parlamentet föreslår för andra gången att man gör en fullständig undersökning av parlamentets skyldigheter enligt artikel 103 i arbetsordningen när det gäller öppen programvara och öppna standarder. Parlamentet beklagar att fri programvara och öppna källkodslösningar inte används i högre grad i parlamentets it-infrastruktur.

49.

Europaparlamentet noterar generalsekreterarens svar att parlamentet 2011 betalade ut ersättning för 1 599 kontrakt för ackrediterade assistenter och 2 868 kontrakt för lokala assistenter.

50.

Europaparlamentet framhåller parlamentets tolknings- och översättningstjänsters utmärkta kvalitet. Parlamentet noterar att de fortfarande utgör en avsevärd del av parlamentets budget. Parlamentet noterar vidare att beslutet om en resurseffektiv fullständig flerspråkighet inom tolkningen, som presidiet fattade 2011, ökar tolkningstjänsternas effektivitet och minskar deras strukturella kostnader. Parlamentet efterlyser ett detaljerat dokument om översättnings- och tolkningskostnadernas struktur och åtgärder för att minska dessa kostnader ytterligare och förbättra tjänsternas effektivitet utan att försämra den övergripande kvaliteten.

51.

Europaparlamentet noterar att 192 medlemmar av personalen rapporterar till generaldirektörerna, utan att gå via en direktör. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att se över denna situation för att säkerställa att det inte inofficiellt skapas ”kabinett” till generaldirektörerna. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att i denna översyn inkludera en beskrivning av den berörda personalens tjänstegrader, befogenheter och ansvar.

52.

Europaparlamentet noterar att generaldirektörerna årligen rapporterar om utförandet av sina arbetsuppgifter i verksamhetsrapporter som utgör ett internt förvaltningsverktyg vars främsta syfte är att ge generalsekreteraren en tydlig överblick över hur administrationen fungerar, i synnerhet om det förekommer några svagheter. I samband med de årliga verksamhetsrapporterna för budgetåret 2011 konstaterar parlamentet att ingen utanordnare lämnade reservationer i sin förklaring när det gäller de betydande problem som generaldirektörerna konstaterat i fråga om utnyttjandet av resurserna eller bristerna i de kontrollförfaranden som ska garantera transaktionernas laglighet och korrekthet.

53.

Europaparlamentet påpekar att alla generaldirektörernas verksamhetsrapporter innehåller en bilaga med en förteckning över undantag där avvikelser från tillämpliga förordningar och standardförfaranden specificeras. Parlamentet är bekymrat över att antalet sådana undantag är väldigt högt för vissa generaldirektorat, och anser att nya insatser bör göras för att undvika att utnyttja denna lösning för att korrigera missförhållanden.

54.

Europaparlamentet välkomnar det engagemang som generaldirektoratet för parlamentets ledning visat när det gäller att fortsätta att förbättra ekonomiförvaltningen med hjälp av djupgående undersökningar av de olika aspekterna av budgetgenomförandet och tillhörande förfaranden. Parlamentet noterar särskilt de insatser som gjorts för att öka personalens förståelse för upphandlingsförfaranden och budgettransaktioner.

55.

Europaparlamentet upprepar att säkerhet är ett mycket känsligt område för alla parlament, och i synnerhet för ett multinationellt parlament med hög synlighet och kontinuerliga besök av statschefer och regeringar. Parlamentet noterar att det i genomsnitt vistas 12 000 personer varje dag i parlamentets lokaler i Bryssel.

56.

Europaparlamentet noterar att presidiet den 6 juli 2011 enhälligt antog den nya övergripande säkerhetsstrategin, som omfattar förslaget att reservera de olika entréerna till parlamentets byggnader för olika användarkategorier. Parlamentet vill bli informerat om genomförandet av den nya övergripande säkerhetsstrategin före utgången av 2013.

57.

Europaparlamentet noterar att parlamentet förväntar sig att internaliseringen av säkerhetstjänsterna kommer att minska kostnaderna i Bryssel och Strasbourg med 11 250 000 EUR under perioden 2013–2016 och med 5 640 000 EUR varje år därefter. Parlamentet vill ha garantier för att högsta standarder för målinriktad säkerhet kommer att upprättas och bibehållas genom ett fortlöpande utbildningsprogram. Parlamentet kräver en årlig rapport med detaljerad information om utvecklingen av kostnaderna för säkerhetstjänsten, inbegripet de upplupna kostnaderna för pensioner till personal som arbetat inom denna tjänst, och om de åtgärder som har vidtagits för att säkra tjänstens omfattning och kvalitet.

58.

Europaparlamentet upprepar sitt önskemål om att ledamöterna ska genomgå en elektronisk kontroll när de går in i eller lämnar parlamentets lokaler, i syfte att öka säkerheten.

59.

Europaparlamentet begär att få information från generalsekretariatet om det förfarande som ska följas vid den utvärdering av det gemensamma öppenhetsregistret som ska utföras 2013, i enlighet med det interinstitutionella avtal som ingicks 2011.

60.

Europaparlamentet noterar att över 1 500 anställda har sina barn i Europaskolorna, och förvånas därför över att parlamentet inte har någon roll i styrningen av systemet med Europaskolor.

61.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att undersöka vilken roll parlamentet kan spela i styrningen av systemet med Europaskolor, med hänsyn till det stora antal anställda som är beroende av dessa skolor för sina barns utbildning, och att avlägga en rapport till det ansvariga utskottet före årets slut.

62.

Europaparlamentet noterar att kontraktet med den nuvarande resebyrån löper ut den 31 december 2013 och att förberedelserna för ett nytt upphandlingsförfarande har inletts. Parlamentet betonar att kontraktet ger möjlighet att granska den ekonomiska förvaltningen, men beklagar att detta inte gäller för resebyråns struktur och verksamhet. Parlamentet insisterar på att ett framtida kontrakt måste omfatta en möjlighet att utföra mellanliggande och slutliga granskningar av den ekonomiska förvaltningen och det utförda arbetet. Parlamentet gläder sig över att administrationen, på budgetkontrollutskottets begäran, även kommer att anlita externa experter i samband med utarbetandet av upphandlingsdokumentationen och genom hela urvalsförfarandet, vilket garanterar att parlamentet väljer den bästa lösningen och därmed säkrar stora förenklingar och kostnadsbesparingar. Parlamentet betonar att det nya kontraktet bör beakta det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris och det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, med konkurrenskraftiga priser.

63.

Europaparlamentet välkomnar presidiets slutförande den 23 mars 2011 av en handlingsplan för perioden 2011-2014 för att genomföra parlamentets uppdaterade kommunikationsstrategi. Parlamentet noterar att handlingsplanen fokuserar på 2014 års val till Europaparlamentet och att den omfattar 21 särskilda aktiviteter i syfte att öka medborgarnas kunskaper om parlamentets lagstiftningsarbete och uppmuntra dem att delta i detta.

64.

Europaparlamentet gläder sig över den framgång det nya besökscentrumet fått när det gäller antalet besökare (253 000 personer) under det första verksamhetsåret.

65.

Europaparlamentet framhåller att kommunikationsbudgeten bara får användas för att förmedla fakta om EU:s politik till medborgarna. Parlamentet understryker att detta även gäller de sociala mediernas aktiviteter.

66.

Europaparlamentet beklagar att antalet personer som tittar på Europaparlamentets tv-kanal fortfarande är mycket lågt räknat i direkta enskilda tittare (ej inbegripet tittare genom partnerskapsavtal med regionala tv-kanaler), även om det var högre 2011 än 2010 (14), trots den avsevärda finansiering som den fortfarande beviljades 2011 på cirka 8 000 000 EUR (punkt 3 2 4 6). Parlamentet beklagar att ingen kostnads-nyttoanalys har gjorts av tv-kanalen, trots att plenarsammanträdet begärde detta i sin resolution om beviljande av ansvarsfrihet för 2010. Parlamentet noterar presidiets beslut av den 12 december 2012 att genomföra en rad reformer för att uppnå avsevärda besparingar. Parlamentet förväntar sig att en sådan kostnads-nyttoanalys läggs fram före förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för 2012.

67.

Europaparlamentet är oroat över ökningen av kostnaderna för LUX-priset under 2011 (15). Parlamentet kräver en mer kostnadseffektiv förvaltning av detta pris och föreslår därför att internrevisorn överväger att se över förvaltningen av det för att uppnå detta mål. Parlamentet föreslår bestämt att ett tydligt övre tak fastställs för kostnaderna för evenemanget.

68.

Europaparlamentet noterar att presidiet godkände en verksamhetsplan för Europeiska historiens hus den 26 september 2011 samt att kommissionen har förklarat sig villig att ge ett ospecificerat bidrag till de löpande kostnaderna för projektet och kommer att meddela parlamentet villkoren för sitt bidrag före slutet av sommaren 2013. Parlamentet beklagar att inget bidrag förväntas från kommissionen till projektets etableringskostnader.

69.

Europaparlamentet välkomnar det nya förfarandet för att möjliggöra återbetalning av felaktigt utbetalda belopp i samband med mottagande av besöksgrupper. Parlamentet beklagar att betalning via banköverföring begränsas till överföringar till personkonton och att det inte är möjligt att göra överföringar till en organisations konto. Parlamentet är bekymrat över den stora säkerhetsrisk som det innebär att besöksgrupper betalar med kontanter, när det i vissa fall rör sig om belopp på mer än 30 000 EUR, och att parlamentet delar ut upp till 388 000 EUR under en dag. Parlamentet påpekar att det i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (16) anges att särskild uppmärksamhet bör riktas mot belopp som överstiger 15 000 EUR, ett belopp som parlament ofta överskrider i samband med betalning till besökare.

70.

Europaparlamentet påpekar att ett nytt direktorat för konsekvensbedömningar inrättades inom GD IPOL i juli 2011 genom ett beslut av presidiet. Parlamentet noterar att direktoratets främsta uppgift är att tillhandahålla parlamentet oberoende konsekvensbedömningar för att stödja dess lagstiftningsarbete. Parlamentet gläder sig över att inrättandet av direktoratet har varit budgetneutralt.

71.

Europaparlamentet kräver att ett oberoende organ granskar den sunda ekonomiförvaltningen samt undersöker hur pass effektiva och ändamålsenliga kontrakten är med externa tjänsteföretag på it-området, särskilt när det gäller

72.

Europaparlamentet beklagar det alltför stora beroendet av externa (tekniska) experter, särskilt inom it-sektorn, på grund av de strukturella obalanserna mellan interna och externa resurser. Parlamentet betonar att externaliseringen av it-verksamhet bör garantera att förvaltningen och kontrollen av verksamheten stannar inom parlamentet och att hot mot sekretess- och säkerhetskraven bedöms och hanteras på lämpligt sätt.

73.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att lägga fram en plan för presidiet över hur cateringtjänsten ska skötas och förbättras med hänsyn till det ökade antalet kunder i parlamentets matsalar, restauranger och barer (den genomsnittliga verksamheten ökade med cirka 150 procent från 2002 till 2011, från 1 472 miljoner kunder 2002 jämfört med 3 711 miljoner kunder 2011).

74.

Europaparlamentet noterar följande beslut som presidiet fattade 2011, inom ramen för den medelfristiga fastighetsstrategi som antogs 2010, i syfte att genomföra ett antal omfattande projekt för att kunna ta fastigheterna i bruk från början av nästa valperiod:

75.

Europaparlamentet noterar att en ny metod, som motsvarar de bestämmelser som antogs av kommissionen, infördes 2011 för besiktning och upphandling av egendom. Parlamentet noterar att med den nya metoden kommer öppenheten och konkurrensen att stärkas ytterligare tack vare att upphandlingsrelaterade dokument publiceras i Europeiska unionens officiella tidning. Parlamentet konstaterar att den nya metoden redan har införts av fastighetskommittén för att behandla de ansökningar och bud som har mottagits i förbindelse med undersökningen av fastighetsmarknaden i Bryssel, dvs. ersättandet av Eastman- och Montoyer 63-byggnaderna och sökandet efter nya lokaler.

76.

Europaparlamentet betonar att en egendoms- och fastighetsstrategi även måste beakta de stigande underhållskostnaderna för de förvärvade byggnaderna.

77.

Europaparlamentet noterar att ingen kandidat kunde väljas ut vid anbudsförfarandet för Konrad Adenauer-byggnadsprojektet, eftersom de prisförslag som lämnades in inom ramen för upphandlingen var mycket högre än de beräknade kostnaderna. Parlamentet stöder den delegerade utanordnarens beslut att inte tilldela kontraktet. Parlamentet förväntar sig att den globala kostnaden för projektet inte överstiger det belopp på 482,7 miljoner EUR som förutsågs i oktober 2011.

78.

Europaparlamentet noterar i detta avseende att alla parlamentets kontrakt avseende uppförande av fastigheter och inredningsarbete bör omfattas av upphandlingar med så brett deltagande som möjligt, och alltid på europeisk nivå. Parlamentet rekommenderar att priserna, om det förhandlade förfarandet i undantagsfall används, bör grundas på byggkostnaderna, inbegripet strikta och rimliga marginaler för de ekonomiska aktörerna.

79.

Europaparlamentet beklagar att strukturella fel för andra gången har upptäckts i parlamentets byggnader, den här gången i trätakbalkarna i kammaren i Bryssel. Parlamentet uppmanar GD INLO att göra en fullständig översyn av byggnadsstrukturerna och att börja med dem som fortfarande har garanti mot dolda fel, om möjligt med stöd av några utvalda experter från nationella byggnadskontor i olika medlemsstater och med fullt utnyttjande av intern know-how. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att inom kort lägga fram en plan för presidiet med alla de tekniska detaljerna för detta arbete plus de involverade kostnaderna.

80.

Europaparlamentet understryker att det är mycket viktigt att de offentliga upphandlingsförfarandena överensstämmer med och bidrar till att tillmötesgå parlamentets behov. Parlamentet betonar att de måste uppfylla de rättsliga kraven och grundläggande principerna för offentlig upphandling, kontraktsbestämmelserna och de kriterier som tillämpas i förfarandet för utvärdering av anbuden, och de måste underställas lämpliga kontrollsystem så att verkställandet av de uppdrag som tilldelas genom ramkontrakt kan övervakas.

81.

Europaparlamentet betonar att olika intressen är involverade i de offentliga upphandlingsförfarandena men att de inte alltid sammanfaller mellan den offentliga och privata sektorn, och att offentlig upphandling är ett högriskområde som kräver en kontinuerlig och nära övervakning och där en förhandsplanering av behoven är av största vikt.

82.

Europaparlamentet understryker att de invecklade rättsliga bestämmelserna och extremt komplexa faktiska behoven, i varje del av upphandlingsprocessen (ursprunglig bedömning av behoven, förberedelse av anbudsinfordran, utarbetande av anbudsinfordran och specifikationer, kontakt med anbudsgivare, öppning av anbud, utvärdering av anbud, beslut om tilldelning, ingående av avtal) innebär att det finns en uppenbar risk för att de ovannämnda målen inte uppnås.

83.

Europaparlamentet betonar att sannolikheten för potentiella intressekonflikter i samband med offentliga upphandlingar inte får avfärdas utan måste hanteras på lämpligt sätt, och att parlamentet bör förstärka och upprätthålla sina kontrollmekanismer för att på korrekt sätt kunna förvalta och förebygga potentiella intressekonflikter.

84.

Europaparlamentet noterar att tjänsten för internrevision 2011 och 2012 utförde en omfattande granskning av det offentliga upphandlingsförfarandet och kontraktsgenomförandet i GD ITEC, och att det slutliga betänkandet som antogs i juni 2012 omfattade en handlingsplan med sex punkter för att hantera de frågor som tagits upp. Parlamentet noterar vidare att man kommit överens med GD ITEC:s ledning att handlingsplanen skulle ha genomförts senast den 31 december 2012. Parlamentet påpekar att anbudsspecifikationerna i sig är mycket komplexa eftersom de kombinerar flera poster, tekniska profiler och metoder för kontraktsgenomförandet.

85.

Europaparlamentet gläder sig över att slutsatserna av granskningen visade att GD ITEC hade lyckats avhjälpa många av de brister i förfarandet som konstaterades i samband med den första övergripande granskningen av upphandlingsförfarandet 2005 och 2006. Parlamentet beklagar dock följande brister:

86.

Europaparlamentet noterar att de centrala enheterna, på grundval av uppgifter som tillhandahölls av de avdelningar som fungerar som utanordnare, utarbetade årsrapporten till budgetmyndigheten om kontrakt som tilldelades 2011. Parlamentet noterar även nedanstående uppdelning av alla kontrakt som tilldelades 2011 och 2010:

(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2011, s. 5.)

87.

Europaparlamentet noterar fördelningen av de kontrakt som tilldelades under 2011 och 2010 efter den typ av förfarande som använts:

(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2011, s. 6–7).

88.

Europaparlamentet noterar att av 238 tilldelade kontrakt under 2011, baserades 100, till ett värde på 535 miljoner EUR, på ett öppet eller selektivt förfarande och 133, till ett värde av 31 miljoner EUR, på ett förhandlat förfarande.

89.

Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpunkt 400 användes enligt följande 2011:

90.

Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpunkt 402 användes enligt följande 2011 (18):

91.

Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpunkt 403 användes enligt följande 2011 (20):

92.

Europaparlamentet noterar att parlamentet har tio tjänstecyklar som står till ledamöternas och personalens förfogande under sammanträdesperioderna i Strasbourg, utöver de 40 cyklar som ställs till förfogande av staden Strasbourg. Parlamentet begär på nytt en rimlig ökning av detta antal med hänsyn till de begränsade kostnaderna och den stora efterfrågan.

93.

Europaparlamentet anser att man bör överväga möjligheten att både förbättra miljön och göra smarta besparingar i parlamentets budget genom ändrade arbetsmetoder och modern teknik som är mer miljövänliga och billigare men som samtidigt inte inverkar menligt på parlamentets arbete, bl.a. användning av telefonkonferenser.

94.

Europaparlamentet vill få information om det totala antalet kilowattimmar som produceras av parlamentets solpaneler.

95.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för pilotprojektet om e-utskottet. Parlamentet föreslår bestämt att ledamöterna i detta sammanhang bör få möjlighet att välja om de vill ha pappersdokumentation vid utskottssammanträden eller inte, i syfte att avsevärt kunna minska pappersförbrukningen i parlamentet.

—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2011 (1),

—

med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning – budgetåret 2011 (COM(2012) 436 – C7-0226/2012) (2),

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2011, samt institutionernas svar (3),

—

med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet (4) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten för budgetåret 2011 i enlighet med bestämmelserna i artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (6), särskilt artiklarna 164, 165 och 166,

—

med beaktande av beslut nr 31/2008 från rådets generalsekreterare/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken om ersättning för reseutgifter för rådsmedlemmarnas delegater (7),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (8),

—

med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0061/2013), och av följande skäl:

A.

I slutsatserna från Europeiska rådets möte av den 18 och 19 oktober 2012 påpekas det att ”demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet […] bör utredas vidare”.

B.

Parlamentets budgetkontrollutskott granskar för första gången Europeiska rådets genomförande och förvaltning av sin administrativa budget.

C.

Samtliga EU-institutioner bör vara öppna och skyldiga att för unionens medborgare redovisa för de medel de anförtros i sin egenskap av EU-institutioner.

1.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som avslutades den 31 december 2011 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

2.

Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten i årsrapporten för 2011 tagit upp vissa iakttagelser av Europeiska rådets och rådets upphandlingsförfaranden för städtjänster och inköp av arbetskläder och arbetsskor och att vissa svagheter i tillämpningen av urvals- och tilldelningsförfarandena hade upptäckts.

3.

Europaparlamentet noterar de svar som revisionsrätten fått på sina iakttagelser och instämmer i revisionsrättens rekommendationer att utanordnarna bör förbättra utformningen, samordningen och genomförandet av upphandlingsförfarandena med hjälp av lämpliga kontroller och bättre vägledning. Parlamentet rekommenderar även en striktare tillämpning av reglerna för upphandling som alla EU-institutioner är skyldiga att följa.

4.

Europaparlamentet noterar att Europeiska rådet och rådet under 2011 hade tillgängliga åtagandebemyndiganden som uppgick till 506 842 003,08 EUR (642 000 000 EUR under 2010) med en utnyttjandegrad på 90 procent, vilket är lägre än 2010. Parlamentet bekymrar sig över att andelen underutnyttjade medel har ökat och fortsätter att vara hög. Parlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra utnyttjandegraden för budgeten och övervaka genomförda ändringar, och föreslår att det ska tas fram centrala resultatindikatorer för de mest kritiska områdena, såsom delegationernas reseutgifter, logistik och tolkning.

5.

Europaparlamentet betonar den roll som fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ger parlamentet avseende ansvarsfrihet för budgeten.

6.

Europaparlamentet anser att Europeiska rådets och rådets budget bör skiljas åt som ett sätt att bidra till att göra de båda institutionernas ekonomiska förvaltning öppnare och förbättra fullgörandet av deras redovisningsskyldighet.

7.

Europaparlamentet konstaterar att det i motsats till vad rådet har hävdat inte finns något ”gentlemen’s agreement” mellan Europaparlamentet och rådet avseende rådets ansvarsfrihet.

8.

Europaparlamentet upprepar sin förhoppning att parlamentet kommer att erhålla den fullständiga årliga verksamhetsrapporten, inklusive en uttömmande översikt över all personal, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, nationalitet och yrkesutbildning. Parlamentet påpekar att parlamentets rättstjänst liksom oberoende juridiska experter är överens om att parlamentet har rätt att få denna information.

9.

Europaparlamentet uttrycker en förhoppning om att parlamentet kommer att erhålla rådets interna budgetbeslut.

10.

Europaparlamentet noterar – oroat – särskilt internrevisionens rekommendationer för 2011 avseende kontrakt för it-konsulter och säkerhetspersonal; på dessa områden förekommer det fortfarande svagheter i den ekonomiska förvaltningen och upphandlingsförfarandena.

11.

Europaparlamentet är oroat över hur finansiella revisioner som utfördes före 2010 har följts upp, med tanke på att några av rekommendationerna avseende arbetsprogrammen för åren 2007, 2008 och 2009 fortfarande inte har genomförts. Parlamentet uppmanar med eftertryck rådet att vidta konkreta åtgärder för att förbättra genomförandet av dessa rekommendationer.

12.

Europaparlamentet konstaterar att rådet har vidtagit åtgärder för att förbättra genomförandet av projektet med Europabyggnaden och särskilt att det har inrättat en permanent grupp som ska följa projektets genomförande tillsammans med rapporteringsplanen och skapandet av en dokumentplattform.

13.

Europaparlamentet uppmanar rådet att senast den 1 juli 2013 tillhandahålla en skriftlig detaljerad redovisning av de sammanlagda anslag som använts för förvärvet av Résidence Palace-byggnaden, de budgetposter varifrån dessa anslag tagits, de betalningar som hittills har gjorts, de betalningar som återstår att göra samt syftet med byggnaden.

14.

Europaparlamentet konstaterar de viktiga ändringar som inträffade i 2011 års budget, med inrättandet av Europeiska utrikestjänsten och nedskärningen av driftsutgifterna för Europeiska rådet och rådet.

15.

Europaparlamentet är missnöjt över att inrättandet av Europeiska utrikestjänsten inte förutsågs i budgetförslaget för 2011. Parlamentet konstaterar att det krävdes en anslagsökning för att förbereda Kroatiens anslutning och för att stärka Europeiska rådets ordförandes kansli.

16.

Europaparlamentet uppmanar rådet att översända detaljerad information om de servicenivåavtal som upprättats med Europeiska utrikestjänsten och om de konkreta åtgärder som vidtagits för att främja administrativ förnyelse. Parlamentet anser att rådets personalförvaltning inte har varit tillräckligt effektiv.

17.

Europaparlamentet beklagar att rådet fortsätter att vägra att svara på parlamentets frågor, och anser att en effektiv kontroll av genomförandet av unionens budget kräver att rådet är berett att föra en öppen och formell dialog med parlamentets budgetkontrollutskott. Parlamentet betonar att båda institutionerna måste samarbeta på ett tillfredsställande sätt.

18.

Europaparlamentet upprepar att parlamentet fortfarande väntar på svar från rådet om de åtgärder och önskemål om dokument som framfördes i parlamentets resolution av den 10 maj 2012 (9). Parlamentet uppmanar rådets generalsekreterare att lämna utförliga skriftliga svar på dessa frågor till det parlamentsutskott som ansvarar för ansvarsfrihetsförfarandet.

19.

Europaparlamentet upprepar att rådets utgifter måste granskas på samma sätt som övriga institutioners utgifter. Parlamentet anser att huvudinslagen i en sådan granskning fastställs i parlamentets resolution av den 23 oktober 2012 (10).

20.

Europaparlamentet beklagar de svårigheter som påträffats i samband med ansvarsfrihetsförfarandena för budgetåren 2007, 2008, 2009 och 2010, vilka berodde på rådets bristande samarbetsvilja. Parlamentet påminner om att det inte beviljade rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av rådets budget för budgetåren 2009 och 2010 av de skäl som anges i parlamentets resolutioner av den 10 maj 2011 (11), den 25 oktober 2011 (12), den 10 maj 2012 (13) och den 23 oktober 2012 (14).

21.

Europaparlamentet påminner om att man vid förhandlingarna om en reviderad budgetförordning inte kunde komma överens om hur ansvarsfrihetsförfarandet skulle kunna förbättras. Parlamentet anser att om rådet fortsätter att vägra att samarbeta med parlamentet så kommer parlamentets budgetkontrollutskott att tvingas att lämna sina frågor och begäranden om information om rådets budget till kommissionen.

22.

Europaparlamentet upprepar att kommissionen i sitt svar av den 25 november 2011 på skrivelsen från ordföranden för budgetkontrollutskottet anger att det är önskvärt att parlamentet fortsätter att bevilja, uppskjuta eller neka ansvarsfrihet för övriga institutioner – rådet inbegripet – enligt det förfarande som hittills har gällt.

23.

Europaparlamentet anser det vara önskvärt att parlamentet utövar sin befogenhet att bevilja ansvarsfrihet enligt artiklarna 316, 317 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i enlighet med den tolkning och praxis som för närvarande gäller, dvs. att bevilja ansvarsfrihet separat för varje budgetpost i budgeten i syfte att bevara öppenheten och den demokratiska redovisningsskyldigheten gentemot EU:s skattebetalare.

24.

Europaparlamentet beklagar djupt att rådet inte visar tillräcklig öppenhet och betonar att alla EU-institutioner har en skyldighet att iaktta samma standarder när det gäller öppenhet. Parlamentet är övertygat om att parlamentet och rådet, i sin egenskap av lagstiftande institutioner, måste tillämpa samma öppenhetsstandarder, och uppmanar rådet att utan dröjsmål förbättra sina resultat på detta område.

—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2011 (1),

—

med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2011 (COM(2012) 436 – C7-0224/2012) (2),

—

med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2010 (COM(2012) 585), och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2012) 340 och SWD(2012) 330),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 juni 2012Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2011 (COM(2012) 281),

—

med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2011, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet (COM(2012) 563) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2012) 283),

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2011 och institutionernas svar (3), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

—

med beaktande av förklaringen (4) om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten för budgetåret 2011 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2013 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2011 (05752/2013 – C7-0038/2013),

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2013 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2011 (05754/2013 – C7-0039/2013),

—

med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 106a i Euratomfördraget,

—

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (7), särskilt artikel 14.2 och 14.3,

—

med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0116/2013), och av följande skäl:

A.

EU står inför en ekonomisk och finansiell kris samt en förtroendekris avseende unionens institutioner, och denna situation kräver att parlamentet är särskilt noggrant vid granskningen av kommissionens räkenskaper.

B.

Revisionsrätten har för artonde gången i rad inte kunnat avge en positiv revisionsförklaring avseende betalningarnas laglighet och korrekthet.

C.

EU:s medlemsstater förhandlar för närvarande om den nya fleråriga budgetramen för 2014–2020.

D.

I en situation med begränsade resurser, orsakad av den ekonomiska och finansiella krisen, behövs den så kallade intelligenta solidariteten, det vill säga användning av unionens medel för att genomföra reformer, iaktta finansiell disciplin och säkerställa politisk och ekonomisk stabilitet.

E.

Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) har kommissionen det slutliga ansvaret för genomförandet av unionens budget, medan medlemsstaterna är skyldiga att uppriktigt samarbeta med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

F.

I artikel 287 i EUF-fördraget föreskrivs följande: ”Revisionsrätten ska till Europaparlamentet och rådet avge en förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet …”.

G.

Effektivitetsrevisioner där man mäter i vilken utsträckning utgifterna har bidragit till uppnåendet av de mål som eftersträvas har blivit allt viktigare.

H.

Bristerna i tullsystemet kräver en bättre balans mellan minskade kontroller och en ökning av efterhandskontrollerna.

I.

Kommissionens förvaltning bör redovisas på ett rättvisande sätt i syfte att stärka allmänhetens förtroende för institutionerna.

J.

Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning är en övergripande strategi för verksamheten i nästan alla kommissionens avdelningar med ansvar för den inre politiken. 2011 var det första hela år som strategin tillämpades.

K.

Den interinstitutionella dialog som avses i artikel 318 i EUF-fördraget bör utgöra en möjlighet att främja en ny resultatinriktad ansats inom kommissionen.

L.

Budgetkontrollutskottet måste i framtiden engageras ännu mer i kontrollen av kommissionens utgifter. Det behövs ett förbättrat samarbete med Europeiska revisionsrätten i syfte att utforma övergripande förslag till effektivitetsförbättringar i kontrollförfarandet.

M.

Budgetkontrollutskottets befogenheter och resurser i förbindelse med ansvarsfrihetsförfarandet bör noga undersökas och klargöras i ett initiativbetänkande.

1.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för beviljandet av ansvarsfrihet förelägga parlamentet en handlingsplan för genomförandet av följande prioriterade åtgärder:

Kommissionens meddelande om skydd av unionens budget

Felfrekvens vid delad förvaltning

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

GD AGRI

GD REGIO

Felfrekvens vid centraliserad förvaltning

GD RTD

Utvärderingsrapport (artikel 318 EUF-fördraget) och ökad användning av effektivitetsrevisioner

Intäkter och traditionella egna medel

För att garantera ett fullgott skydd för unionens ekonomiska intressen och utrusta unionen med tillräckliga egna resurser för tillväxt bör kommissionen

2.

Europaparlamentet är allvarligt bekymrat över omfattningen av den finansiella offshore-aktiviteten, som framgår av den senaste tidens offshore-läckor. Parlamentet uppmanar kommissionen att brådskande vidta åtgärder för att undanröja dessa möjligheter att leda bort tusentals miljarder EUR från de normala finansiella kretsloppen, huvudsakligen för att undandra sig skatt och för att dölja illegala belopp från skattemyndigheterna i medlemsstaterna.

3.

Europaparlamentet anser bestämt att kommissionen bör vidta åtgärder för att säkerställa att all bankverksamhet som består i rådgivning och upprättande av offshore-strukturer görs olaglig och att inga banker i Europeiska unionen som är involverade i sådan verksamhet kan eller kommer att erhålla något EU-stöd inom ramen för någon ordning eller omfattas av nationella stödåtgärder.

4.

Europaparlamentet förväntar sig att inom två månader motta lagstiftningsförslag från kommissionen för att stoppa privatpersoners, företags och även offentliga institutioners utnyttjande av skatteparadis.

5.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens uppföljning av parlamentets begäran om ökad insyn när det gäller finansieringstekniska instrument, särskilt genom att göra medlemsstaternas rapportering om finansiella frågor och genomförandefrågor i den berörda lagstiftningen till ett obligatoriskt förfarande (13), och konstaterar att den sammanfattande rapport om de framsteg som gjorts vad gäller finansieringen och genomförandet av finansieringstekniska instrument som kommissionen aviserade i sin rapport om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet för budgetåret 2010 (COM(2012) 585) överlämnades i god tid till parlamentet. Parlamentet konstaterar också att den senare innehåller uppgifter om beskrivningen av finansieringstekniska instrument och deras genomförandebestämmelser, information om verkställande organ och de stödbelopp som har betalats till och av de finansieringstekniska instrumenten.

6.

Europaparlamentet konstaterar att det belopp från strukturfonder som genomförts med hjälp av finansieringstekniska instrument har fortsatt att öka under perioden 2007–2013, särskilt när det gäller instrument som riktar sig till företag, och påpekar att mer än 90 procent av de belopp som faktiskt har utbetalats till slutmottagarna har gått till företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra vilken procentandel av de utbetalda beloppen som gått till rent privata företag i förhållande till övervägande statsägda företag.

7.

Europaparlamentet konstaterar med oro att finansieringstekniska instrument för stadsutveckling och energieffektivitet/förnybar energi endast utgör 17 procent av det belopp som betalades ut till alla finansieringstekniska instrument i slutet av 2011, och att flödet till konkreta stadsprojekt dessutom har varit fortsatt lågt.

8.

Europaparlamentet instämmer i följande slutsatser som kommissionen har dragit av den ovannämnda sammanfattande rapporten om medlemsstaternas rapportering:

9.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har gett en expertgrupp (14) i uppdrag att utarbeta en rapport om användningen av Eruf till stöd för finansieringstekniska instrument. Parlamentet anser att detta är ett första steg och är oroligt för att analysen från expertnätverket för utvärdering visar på ett antal allvarliga problem, till exempel brist på bevis för att avgöra om omfattningen av stödet överensstämmer med storleken på luckorna på marknaden för lån och finansiering av eget kapital, brist på bevis för att bedöma huruvida riskkapitalfonder som inrättats med stöd från Eruf är tillräckligt stora för att vara livskraftiga, brist på uppgifter om kostnaderna för att inrätta och driva finansieringstekniska instrument i förhållande till bidrag utan återbetalningsskyldighet, samt reglernas komplexitet och osäkerheten om hur de ska tolkas.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder för att avsevärt förbättra användningen av finansieringstekniska instrument i syfte att bättre skydda unionens ekonomiska intressen.

11.

Europaparlamentet upprepar att det uppmanade kommissionen att objektivt och kritiskt utvärdera erfarenheterna av finansieringstekniska instrument i sammanhållningspolitiken under programperioden 2007–2013, att göra en separat riskbedömning som omfattar olika finansieringstekniska instrument och att ta hänsyn till riskstrukturen hos de finansieringstekniska instrumentens stödmottagare, samt att årligen rapportera till parlamentet i tid för respektive ansvarsfrihetsförfarande om användningen av finansieringstekniska instrument i medlemsstaterna, med jämförbara indikatorer på de finansieringstekniska instrumentens effektivitet, ändamålsenlighet och ekonomi, och även om hur kommissionen samordnar, säkerställer konsekvens och minskar risken för överlappningar mellan de olika politikområdena.

12.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen genomgående ignorerar parlamentets mångåriga begäran att den ansvariga kommissionsledamotens underskrift ska fogas till de årliga verksamhetsrapporterna för dennes generaldirektorat. Parlamentet konstaterar dock att den sammanfattande rapporten har antagits av kommissionskollegiet och innehåller ett särskilt uttalande om kommissionens slutliga ansvar för sina utanordnares förvaltning på grundval av de försäkringar och reservationer som de har gjort i sina årliga verksamhetsrapporter. Parlamentet anser därför att kollegiet vid antagandet av den sammanfattande rapporten har noterat problemen i respektive generaldirektorat och kan hållas ansvarigt.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra kvaliteten och jämförbarheten hos de årliga verksamhetsrapporterna.

14.

Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen har gett parlamentet tillgång till medlemsstaternas årliga sammanfattningar. Parlamentet beklagar dock att endast 17 medlemsstater har givit kommissionen tillstånd att göra det. Parlamentet ber kommissionen att meddela vilka steg och åtgärder den kommer att vidta för att se till att de återstående 10 medlemsstaterna också kommer att ge tillstånd.

15.

Europaparlamentet välkomnar de nya regler som infördes i budgetförordningen (EU, Euratom) nr 966/2012 om regelbunden avslutning av förfinansiering, och uppmuntrar kommissionen att fortsätta sitt arbete med att följa revisionsrättens rekommendationer om relevanta bokföringsuppgifter och metoder.

16.

Europaparlamentet anser att kommissionen i sitt förslag för programperioden 2014–2020 i stort sett har tillmötesgått den oro som parlamentet uttryckte i den resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för 2008 (15), med det föreslagna införandet av finansiella korrigeringar till medlemsstaterna samt förenklade förfaranden och villkor enligt vilka betalningar kan avbrytas eller ställas in. Parlamentet konstaterar att man i dessa förslag även klargör vissa regler för stödberättigande och tydligt förbjuder möjligheten för förvaltningsmyndigheterna att välja ut projekt som är fysiskt avslutade eller helt genomförda före ansökan om finansiering (s.k. retrospektiva projekt).

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att inrätta ett korrigeringssystem för riskutsatta utgiftsområden, i vilket felens samlade värde under år n helt eller delvis, beroende på allvaret i oegentligheterna, kommer att dras från de årliga återbetalningsansökningar som görs av certifieringsorgan.

18.

Europaparlamentet påminner om att det i artikel 287 i EUF-fördraget föreskrivs följande: ”Revisionsrätten ska till Europaparlamentet och rådet avge en förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (…)”.

19.

Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten yttrar sig en gång om räkenskapernas tillförlitlighet och tre gånger om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Parlamentet anser att dessa många yttranden försvårar den bedömning som Europaparlamentets ledamöter ska göra av kommissionens genomförande av budgeten.

20.

Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten på grundval av sina revisioner fastställer den mest sannolika felprocenten, som 2011 uppgick till 3,9 procent för betalningar, att revisionsrätten på grundval av internationella revisionsstandarder använder en väsentlighetströskel på 2 procent som allmänt godtagbar felprocent, samt att revisionsrätten kommer att avge ett negativt yttrande om den mest sannolika felprocenten ligger över denna tröskel.

21.

Europaparlamentet påminner om att det i enlighet med internationella revisionsstandarder åligger den externa revisorn att helt oberoende fastställa väsentlighetströskeln.

22.

Europaparlamentet betonar att fel måste särskiljas från bedrägerier och anser att felen i de allra flesta fall beror på administrativa misstag, framför allt förknippade med de komplicerade reglerna på europeisk och nationell nivå, som kan korrigeras. Parlamentet påminner dock kommissionen om att den nuvarande felfrekvensen fortfarande är oacceptabelt hög och att parlamentets inställning är att fel inte kan tolereras.

23.

Europaparlamentet påpekar att en felfrekvens i sig själv inte ger en heltäckande bild av hur effektiv unionens politik är. Parlamentet anser därför att revisioner av regelefterlevnad bör kompletteras med effektivitetsrevisioner där man utvärderar unionens politiska instruments ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet. Parlamentet påpekar att Förenta staternas Government Accountability Office koncentrerar sig mer på effektivitetsrevisioner än på revisioner av regelefterlevnad.

24.

Europaparlamentet noterar att det finns en del skillnader i uppfattning mellan revisionsrätten och kommissionen när det gäller beräkningen av fel, särskilt huruvida förfinansiering bör inkluderas eller uteslutas, hur kvantifierbara och icke-kvantifierbara fel ska hanteras samt på vilket sätt återkrav och finansiella korrigeringar bör tas med i den samlade bedömningen av felens ekonomiska konsekvenser och systemens korrigerande förmåga. Parlamentet anser att de olika strategierna speglar institutionernas olika roller, det vill säga som revisor respektive förvaltare. Parlamentet begär att revisionsrätten ska beakta möjligheten att skilja dessa omtvistade olika kategorier av felfrekvenser i sin nästa årsrapport och att ange återkrav och ekonomiska korrigeringar per sektor.

25.

Europaparlamentet förstår att expertis och metodik kan förändras med tiden, men insisterar dock på att revisionsresultaten även i fortsättningen måste vara jämförbara så att parlamentet kan göra en politisk bedömning över en längre tidsperiod.

26.

Europaparlamentet begär därför, i enlighet med artikel 287.3 i EUF-fördraget, att samarbetet mellan de nationella revisionsorganen och revisionsrätten ska utökas när det gäller kontrollen av den delade förvaltningen.

27.

Europaparlamentet föreslår att det undersöks om nationella revisionsorgan, i egenskap av oberoende externa revisorer och med respekt för internationella revisionsstandarder, kan utfärda nationella revisionsintyg om förvaltningen av unionsmedel som sedan skulle översändas till medlemsstaternas regeringar för att läggas fram under ansvarsfrihetsförfarandet enligt ett ändamålsenligt interinstitutionellt förfarande, som ska införas.

28.

Europaparlamentet gläder sig över att unionens årsredovisning för budgetåret 2011 i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av unionens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av resultaten av transaktioner och kassaflöden för det budgetår som slutade detta datum.

29.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de inkomster som ligger till grund för räkenskaperna för det år som slutade den 31 december 2011 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

30.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för det år som slutade den 31 december 2011 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

31.

Europaparlamentet beklagar djupt att betalningarna fortfarande innehåller väsentliga fel.

32.

Europaparlamentet inser att grunden för revisionsrättens uttalande med avvikande mening är iakttagelsen att systemen för övervakning och kontroll endast delvis är ändamålsenliga och att betalningarna som en följd av detta är behäftade med en sannolik felprocent på 3,9 procent.

33.

Europaparlamentet noterar med oro att verksamhetsområdena jordbruk, marknads- och direktstöd, landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa, regionalpolitik, energi och transport, sysselsättning och socialpolitik samt forskning och annan inre politik innehåller väsentliga fel.

34.

Europaparlamentet påminner om att den mest sannolika felprocenten för betalningar uppskattades till 3,7 procent för budgetåret 2010 och till 3,3 procent för budgetåret 2009. Parlamentet är bestört över denna ökning eftersom den vänder den positiva trend som observerats under åren 2007, 2008 och 2009 och uppmanar därför kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att nå en trend som uppvisar en konsekvent minskning av felfrekvensen. Parlamentet betonar att det anser att ”ett uppnående av detta mål är viktigt för att få full valuta för EU-utgifterna i framtiden och att stegvis närma sig en positiv revisionsförklaring” (16).

35.

Europaparlamentet anser att denna utveckling främst beror på en ökning av den mest sannolika felprocenten inom jordbruket, och är särskilt oroat över den höga felnivån inom området för landsbygdsutveckling, där den mest sannolika felprocent som rapporterades var 7,7 procent.

36.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att bearbeta de särskilda rapporterna om specifika politikområden mer ingående, så att jämförbarhet med tidigare perioder garanteras.

37.

Europaparlamentet beklagar att rådet fortfarande vägrar att samarbeta med parlamentet när det gäller ansvarsfrihet för rådet. Parlamentet anser att detta försätter utskottet för budgetkontroll i en situation där det har väldigt få instrument till sitt förfogande och tvingas framföra sina frågor och krav på information om rådets budget till kommissionen.

38.

Europaparlamentet konstaterar att rådet rekommenderar att kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av unionens budget för budgetåret 2011. Parlamentet konstaterar att Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket har röstat mot att kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av unionens budget för budgetåret 2011. Parlamentet noterar att dessa länder

39.

Europaparlamentet noterar i detta sammanhang kommissionens reservationer vad gäller förvaltnings- och kontrollsystemen för Eruf/Sammanhållningsfonden för perioden 2007–2013 i bland annat Nederländerna och Förenade kungariket. Parlamentet uppmanar rådet att dra slutsatserna av de iakttagelser som gjorts av Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket genom att genomföra en inbördes granskning av varje medlemsstats ekonomiska förvaltning och resultatkvalitet.

40.

Europaparlamentet betonar att kommissionen i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget är ytterst ansvarig för genomförandet av unionens budget, och påpekar att när kommissionen genomför budgeten genom delad förvaltning ska genomförandeuppgifter delegeras till medlemsstaterna, i enlighet med artikel 53b i budgetförordningen (EG, Euratom) nr 1605/2002.

41.

Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att generaldirektörernas ansvar utgör en hörnsten i kommissionens nuvarande system för att förvalta unionens medel, och understryker vikten av att de presenterar förvaltningsresultaten på ett rättvisande sätt i sina årliga verksamhetsrapporter.

42.

Europaparlamentet erinrar om parlamentets förslag i resolutionen om ansvarsfrihet för 2010 om en kommissionsledamot med ansvar för budgetkontroll på heltid i kommissionen under perioden 2014–2019.

43.

Europaparlamentet förväntar sig att medlemsstaterna är fullt medvetna om sina skyldigheter enligt artikel 4.3 i EU-fördraget och enligt principen om lojalt samarbete att aktivt och effektivt bistå unionen när de fullgör de uppgifter som följer av fördragen.

44.

Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av artikel 53b i budgetförordningen (EG, Euratom) nr 1605/2002 som föreskriver att medlemsstaterna när de genomför budgeten ska vidta alla nödvändiga åtgärder, inbegripet lagstiftningsmässiga, regelrelaterade och administrativa åtgärder, som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet betonar i detta avseende att det i artikel 59.2 i den nya budgetförordningen (EU, Euratom) nr 966/2012 även anges att dessa åtgärder bör inbegripa a) förvissa sig om att åtgärder som finansieras från budgeten genomförs korrekt och på ett effektivt sätt och i enlighet med de tillämpliga sektorsspecifika reglerna och b) förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och bedrägerier.

45.

Europaparlamentet noterar att det nuvarande systemet inte säkerställer fullständig transparens när det gäller mottagarna av stöd från Eruf/Sammanhållningsfonden. Inom den nuvarande ramen tillhandahåller kommissionen en portal med tillgång till en förteckning över mottagare, vilken är tillgänglig på nationella webbplatser, som endast finns på respektive nationellt språk och inte följer några gemensamma kriterier. Parlamentet förväntar sig att den framtida förordningen om strukturinstrumenten säkerställer att medlemsstaterna tillhandahåller uppgifterna om de slutliga mottagarna av medel från Eruf/Sammanhållningsfonden och att dessa uppgifter offentliggörs på kommissionens officiella webbplats på ett av unionens tre arbetsspråk och grundar sig på en uppsättning gemensamma kriterier för att möjliggöra jämförelser och göra det möjligt att upptäcka fel.

46.

Europaparlamentet pekar på de betydande skillnaderna i medlemsstaternas administrativa effektivitet på områdena inkomster och utgifter som genomförs genom delad förvaltning, särskilt när det gäller att upptäcka oegentligheter, bedrägerier och felaktigheter och när det gäller finansiell uppföljning, både på tullområdet och vid användningen av unionens medel. Parlamentet noterar att kommissionen hittills övervakar den administrativa effektiviteten på ett reaktivt sätt och från fall till fall, och därmed inte genomför tillräckliga trendanalyser för att fastställa riskområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa trendanalysmetoden för att fastställa finansiella risker och vidta åtgärder för att förbättra medlemsstaternas administrativa effektivitet.

47.

Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter i enlighet med artikel 59.3, 59.4 och 59.5 i den nya budgetförordningen (EU, Euratom) nr 966/2012 i framtiden kommer att vara skyldiga att årligen förse kommissionen med sina räkenskaper tillsammans med en förvaltningsförklaring, en årlig sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och av kontrollerna samt ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan.

48.

Europaparlamentet är övertygat om att de ovan nämnda förklaringarna, tillsammans med införandet av en självkritisk diskussion i rådet, som hittills saknats, och en opartisk, ärlig och öppen inbördes granskning mellan medlemsstaterna, skulle leda till ett bättre och effektivare genomförande av budgeten, förbättra resultaten av åtgärder, program och projekt samt bidra till att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna och ersätta ömsesidig misstro – ett resultat som är att föredra framför budgetnedskärningar till förfång för ekonomisk återhämtning och de europeiska medborgarnas förtroende för ett gemensamt Europa.

49.

Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna på lämplig nivå får publicera ovannämnda information, och dessutom tillhandahålla uttalanden som undertecknats på lämplig nivå på grundval av denna information. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att tillhandahålla de frivilliga förvaltningsförklaringar som avses i artikel 59.5 i den nya budgetförordningen (EU, Euratom) nr 966/2012 genom att främja bästa praxis. Parlamentet insisterar på att det ska erhålla både förvaltningsförklaringarna och de frivilliga förklaringarna.

50.

Europaparlamentet noterar att kommissionen bör ge vägledning till medlemsstaterna i utarbetandet av meningsfulla årliga sammanfattningar. Information om operativa program inom ramen för delad förvaltning bör i detta avseende standardiseras i fråga om form och innehåll. Parlamentet anser att de årliga sammanfattningarna bör ställas till parlamentets förfogande och inte endast finns tillgängliga på medlemsstatens språk, i syfte att öka insyn och ansvar.

51.

Europaparlamentet konstaterar dock att varken revisionsrätten eller kommissionen anser att de årliga sammanfattningarna i detta skede utgör en värdefull informationskälla när det gäller att bedöma stödmottagarnas kravefterlevnad eller resultat, och upprepar sin begäran om att kommissionen bör analysera de nationella kontrollsystemens styrkor och svagheter på grundval av de årliga sammanfattningar som mottagits. Parlamentet anser att denna situation är oacceptabel och uppmanar kommissionen att vidta omedelbara åtgärder för att se till att nästa årliga sammanfattningar kan användas för att bedöma stödmottagarnas kravefterlevnad.

52.

Europaparlamentet påpekar att de årliga sammanfattningarna som medlemsstaterna tillhandahåller ”i [deras] nuvarande form har ansetts ge ett mycket litet mervärde” och att ”de delar som överensstämmer i nuvarande årliga sammanfattning endast återger information som lätt finns tillgänglig från andra källor” (17). Parlamentet uppmanar därför samtliga medlemsstater att göra sina årliga sammanfattningar mer användbara genom att införa en övergripande analys av resultaten och en samlad revisionsförklaring för att visa sitt engagemang för en sund ekonomisk förvaltning av unionens medel och för transparens. Parlamentet uppmanar särskilt Belgien, Tyskland, Irland, Spanien, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike och Polen att utan dröjsmål följa exemplet hos de 15 medlemsstater som har inkluderat en ”samlad revisionsförklaring” i sina årliga sammanfattningar för strukturåtgärder inom Europeiska socialfonden (ESF) och Eruf (18) för att budgetkontrollutskottet ska kunna använda denna information under ansvarsfrihetsförfarandet för 2012. Parlamentet förväntar sig att de medlemsstater som inte lämnar in en sådan revisionsförklaring i tid kommer att lämna in en uttömmande förklaring om skälen därtill.

53.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utfärda nationella förvaltningsförklaringar på lämplig politisk nivå och uppmanar kommissionen att upprätta en mall för en sådan förklaring.

54.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på kort sikt i samarbete med medlemsstaterna upprätta en modell för nationella förvaltningsförklaringar som gör dem meningsfulla och jämförbara, och uppmanar kommissionen att öppet avge sitt yttrande om dessa förklaringar. Parlamentet anser att man i sådana förklaringar bl.a. bör bestyrka kriterier (såsom rättvisande räkenskaper, förvaltnings- och kontrollsystemens effektivitet samt lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna) och ange omfattningen av försäkringsreservationer och friskrivningsklausuler. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att underlätta kontrollen för de medlemsstater eller regioner som konsekvent uppnår bra resultat enligt revisionsrättens årsrapporter och deras egna nationella förvaltningsförklaringar. Parlamentet anser att revisionsrätten och kommissionen bör ha möjlighet att beakta innehållet i de nationella förvaltningsförklaringarna i sitt revisionsarbete.

55.

Europaparlamentet noterar de uppgifter som anges i nedanstående resultattavla angående de två initiativen om medlemsstaternas bidrag till att öka effektiviteten i delad förvaltning.

Resultattavla

56.

Europaparlamentet noterar att det totala antalet reservationer som kommissionens generaldirektörer har bifogat till sina årliga verksamhetsrapporter ökade från 17 år 2010 till 27 år 2011, och att den uppskattade totala ekonomiska effekten av reservationerna ökade till 1 959 miljoner EUR eller 1,5 procent av de utbetalningar som gjordes under 2011 (2010: 423 miljoner EUR, vilket motsvarar 0,3 procent).

57.

Europaparlamentet oroas över att denna utveckling avspeglar en hög risk för fel inom vissa områden, till exempel landsbygdsutveckling, sammanhållning eller det sjunde ramprogrammet, vilket har konstaterats av kommissionens generaldirektörer och bekräftats av revisionsrättens granskningsresultat.

58.

Europaparlamentet uppmärksammar de riktlinjer som kommissionens generalsekreterare och generaldirektören för GD Budget har gett till generaldirektörerna och cheferna för kommissionens avdelningar om hur man kan beräkna den kvarstående felprocenten, vilket har lett till en förbättring av vissa årliga verksamhetsrapporter såsom påpekats av revisionsrätten.

59.

Europaparlamentet beklagar dock att revisionsrätten har konstaterat brister i dessa instruktioner och deras genomförande, särskilt när det gäller den kvarstående felprocenten, och uppmanar bestämt kommissionen att som omedelbar prioritering anpassa sina riktlinjer till följd av detta.

60.

Europaparlamentet uppskattar de framsteg som kommissionen har gjort när det gäller att fastställa i vilken utsträckning transaktioner fortsätter att innehålla fel, men noterar med besvikelse att revisionsrätten har dragit slutsatsen att den kvarstående felprocenten ännu inte är en tillförlitlig indikator.

61.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra framsteg när det gäller att redovisa mer exakta och tillförlitliga uppgifter om återkrav och finansiella korrigeringar och att ge information så långt som möjligt om vilket år utbetalningen har skett, vilket år det relaterade felet har upptäckts och vilket år återkraven eller de finansiella korrigeringarna redovisas i noterna till räkenskaperna (19).

62.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport om finansiella korrigeringar, inklusive det faktiska belopp som återförts till budgeten, i samband med avslutandet av regionalpolitiken 2000–2006, som visar vilka effekter de finansiella korrigeringar som har gjorts under programperioden och vid avslutandet har haft på den totala felprocenten för programperioden 2000–2006.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga denna rapporteringspraxis till de andra politikområdena som förvaltas av fleråriga program.

64.

Europaparlamentet rekommenderar i enlighet med den ståndpunkt som revisionsrätten har framfört att en tydlig koppling bör upprättas mellan de belopp som ingår i de årliga verksamhetsrapporterna, särskilt för att fastställa den kvarstående felprocenten, och den information om återkrav/finansiella korrigeringar som presenteras i räkenskaperna.