18.9.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 247/1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 885/2013

av den 15 maj 2013

om komplettering av Europaparlamentets och rådets ITS-direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av informationstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (1), särskilt artiklarna 3 e och 6.1,

efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 3 e i direktiv 2010/40/EU fastställs som en prioriterad åtgärd tillhandahållande av informationstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon.

(2)

I artikel 6.1 i direktiv 2010/40/EU krävs att kommissionen ska anta de specifikationer som behövs för att kompatibiliteten ska kunna garanteras liksom interoperabiliteten och kontinuiteten vad gäller införande och operativ användning av ITS för säkra och skyddade parkeringsplatser. Denna förordning har till syfte att genom införandet av informationstjänster optimera användningen av parkeringsplatser och underlätta förarens eller transportbolagens beslut om när och var de ska parkera.

(3)	I rådets resolution (2) om förebyggande och bekämpande av brott riktade mot godstransporter på väg och om tillhandahållande av säkra lastbilsparkeringar betonas behovet av att förbättra dels säkerheten och skyddet för lastbilsförare, dels parkeringsmöjligheterna.

(4)

Obligatoriska viloperioder och raster kan ha inverkan på förarnas beteende när det gäller att välja en parkeringsplats. Den här förordningen har till syfte att optimera användningen av parkeringsplatser och underlätta förarens eller transportbolagens beslut om när och var de ska parkera genom införandet av informationstjänster.

(5)

För att säkerställa tjänstens interoperabilitet och kontinuitet i hela unionen samt fullt ut beakta dataskyddskraven är det viktigt att alla medlemsstater utvecklar en harmoniserad och sammanhängande strategi för tillhandahållande av informationstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon i hela unionen. Medlemsstaterna kan därvidlag förlita sig på tekniska lösningar och standarder som ska tillhandahållas, huvudsakligen genom europeiska och/eller internationella standardiseringsorganisationer och/eller sammanslutningar, för att säkerställa interoperabilitet och kontinuitet för tjänsten i hela EU samtidigt som dataskyddskraven också beaktas.

(6)	Tillhandahållande av säkerhets- och bekvämlighetsinformation bidrar till det beslut som förarna fattar när de väljer parkeringsområde. Vägledning kan ges genom att visa parkeringens egenskaper vad gäller säkerhet, skydd och tjänster.

(7)

I händelse av en bestående, mycket stor efterfrågan på säker och skyddad parkering i vissa områden bör lastbilsförarna bli omdirigerade från ett fullt parkeringsområde till en annan geografisk plats i den prioriterade zonen där lediga, säkra och skyddade platser finns tillgängliga, för att undvika olämplig parkering, och medlemsstaterna bör därför fastställa de ”prioriterade zonerna”.

(8)	Om statiska märken används för att ange säkra och skyddade parkeringsområden bör dessa vara förenliga med Wienkonventionen av den 8 november 1968 om medlemsstaten är part i den.

(9)

I Europaparlamentetes och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (3) fastställs minimibestämmelser för vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn i hela Europeiska unionen. Direktivet bygger på två av den inre marknadens viktiga pelare, nämligen öppenhet och rättvis konkurrens, och uppmuntrar medlemsstaterna till att gå längre än dessa minimibestämmelser för vidareutnyttjandet av information från den offentliga sektorn och anta strategier som, inom ramen för denna förordning, möjliggör en bred användning av dokument eller data som finns hos offentliga organ. I vissa fall kommer data att vidareutnyttjas utan att det finns något licensavtal. I andra fall kommer en licens att utfärdas som inför villkor för vidareutnyttjande av licenstagaren och som hanterar frågor som ansvar, korrekt utnyttjande av data, enlighet med dataskyddskrav, garantier för att data inte kommer att ändras och redovisande av källa. Tredje parters immateriella äganderätt ska inte påverkas.

(10)

Återkoppling från användarna är information som tillhandahålls av parkeringsanvändarna för att ge personliga och anonyma råd till andra framtida användare och till operatörer av lastbilsparkeringsområden. Denna information kan användas för en kvalitetsförvaltningskontroll av informationstjänsten samt för utvärderingen. Återkopplingens anonymitet bör garanteras.

(11)

Införandet och användningen av ITS-tillämpningar och -tjänster kan innebära behandling av personuppgifter som bör ske i enlighet med unionens lagstiftning, framför allt den som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (4) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk information) (5). Därför bör principerna om ändamålsbegränsning och dataminimering tillämpas på ITS-tillämpningar.

(12)

Införandet och användningen av ITS-tillämpningar och -tjänster, såsom de fastställs i de specifikationer som antagits i enlighet med artikel 6 i direktiv 2010/40/EU, behandlas i enlighet med unionsrätten, inklusive i synnerhet rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (6) samt relevant nationell lagstiftning.

(13)	I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen går inte denna förordning utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs de specifikationer som krävs för att garantera kompatibilitet, interoperabilitet och kontinuitet för införande och operativ användning för informationstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon på unionsnivå i enlighet med direktiv 2010/40/EU.

Den ska tillämpas på tillhandahållande av informationstjänster på det transeuropeiska vägnätet.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med:

1. säker och skyddad parkeringsplats: en parkeringsplats för kommersiella användare som gör det möjligt för dem att undvika olämplig parkering och bidrar till förarnas och lastens säkerhet.

2. användare: alla förare av lastbilar eller kommersiella fordon, speditörer, transportörer, trafikledningsorgan, eller alla andra organ som lastägare, försäkringsbolag, vägmyndigheter och polismyndigheter. De bör få informationen från tjänsteleverantörerna.

3. tjänsteleverantör: alla offentliga eller privata organ som tillhandahåller informationstjänster till användarna.

4. data: information som tillhandahålls av en lastbilsparkeringsoperatör och som beskriver lastbilsparkeringsområdet.

5. information: alla sammanställda, behandlade och/eller framtagna data som tjänsteleverantören erbjuder användarna genom olika kanaler.

6. informationstjänst: alla tjänster som tillhandahåller vägledning för sina användare, och gör det möjligt för dem att iaktta de obligatoriska viloperioderna och rasterna, för att minska olämplig parkering och optimera användningen av parkeringsplatser.

7. återkoppling från användarna: information som tillhandahålls av parkeringsplatsernas användare för att ge personliga och anonyma råd till andra framtida användare och till operatörer av lastbilsparkeringsområden.

8. dynamisk information: information som vid en given tidpunkt anger den parkeringskapacitet som är tillgänglig i ett parkeringsområde eller dess nuvarande status (ledigt/fullt/stängt).

9. statisk information: information som tillhandahålls av parkeringsområdesoperatören och som avser beskrivningen av parkeringsområdet.

10. informationens trovärdighet: exaktheten av den tillhandahållna informationstjänsten jämfört med den verkliga situationen.

11. olämplig parkering: att stanna eller parkera tunga lastbilar utanför säkra och skyddade parkeringsplatser på motorvägar eller korridorer, på vägrenar eller på överbelastade parkeringsplatser.

12. åtkomstpunkt: en digital åtkomstpunkt där information om parkering samlas in, behandlas och görs tillgänglig för att spridas. Dessa åtkomstpunkter kommer att göra det möjligt att sprida informationstjänsterna över gränserna.

13. prioriterad zon: en sträcka, såsom den definieras av de nationella myndigheterna, där det finns brist på plats på en eller flera säkra och skyddade parkeringsplatser och där platsbristen kan lindras genom att tillhandahålla information om annan outnyttjad parkeringskapacitet i samma zon.

Artikel 3

Krav om tillhandahållande av informationstjänster

1. Medlemsstaterna ska utse områden där trafik- och säkerhetsförhållandena kräver införande av informationstjänster om säkra och skyddade parkeringsplatser.

De ska också definiera prioriterade zoner där dynamisk information kommer att tillhandahållas.

2. Tillhandahållandet av informationstjänster ska uppfylla de krav som fastställs i artiklarna 4–7.

Artikel 4

Datainsamling

Data om säkra och skyddade offentliga och privata parkeringsområden som beskriver parkeringsanläggningen och som ska tillhandahållas användarna, ska samlas in och levereras av offentliga eller privata parkeringsoperatörer och tjänsteleverantörer. De data som ska samlas in ska vara lätta att tillhandahålla, inklusive på distans, på alla relevanta sätt, för att underlätta distansinsamling av alla parkeringsoperatörer. Offentliga och privata parkeringsoperatörer och tjänsteleverantörer ska använda Datex II-profiler (7) eller andra internationellt kompatibla format för att säkerställa informationstjänsternas interoperabilitet i hela unionen.

Följande data ska samlas in:

Statiska data som avser parkeringsområden, inklusive (där så är tillämpligt)

—	Identifieringsinformation för parkeringsområdet (namn och adress på lastbilsparkeringsområdet) [begränsat till 200 tecken]

—	Geografisk information för parkeringsområdets inkörspunkt (latitud/longitud) [20 + 20 tecken]

—	Identitet och riktning för huvudväg 1 [20 tecken/20 tecken], identitet och riktning för huvudväg 2 [20 tecken/20 tecken] om samma parkering är tillgänglig från två olika vägar

—	Om det behövs, angivelse av Avfart [begränsad till 100 tecken] / Avstånd från huvudväg [heltal 3] km eller mile

—	Totala antalet lediga parkeringsplatser för lastbilar [heltal 3]

—	Pris och valuta för parkeringsplatser [300 tecken]

Information om säkerhet och utrustning på parkeringsområdet

—	Beskrivning av parkeringens säkerhets-, skydds-, och serviceutrustning inklusive nationell klassificering om en sådan tillämpas (500 tecken)

—	Antalet parkeringsplatser för fordon för kylvaror [numeriska 4 siffror]

—	Information om särskild utrustning eller tjänster för fordon avsedda för specifika varor och andra fordon [300 tecken]

Parkeringsoperatörens kontaktinformation:

—	Namn och efternamn [högst 100 tecken]

—	Telefonnummer [högst 20 tecken]

—	E-postadress [högst 50 tecken]

—	Operatörens medgivande att offentliggöra dennes kontaktinformation [Ja/Nej]

3.	Dynamiska data om parkeringsplatsernas tillgänglighet, inklusive om en parkering är full, stängd eller antalet lediga platser som är tillgängliga.

Artikel 5

Delning och utbyte av data

1. Offentliga och privata parkeringsoperatörer och tjänsteleverantörer ska dela och utbyta de data som avses i artikel 4.1. För dessa ändamål ska de använda Datex II (CEN/TS 16157)-format eller ett Datex II-kompatibelt internationellt maskinläsbart format. Data ska vara tillgängliga för utbyte eller vidareutnyttjande av alla offentliga och privata informationstjänstleverantörer och/eller parkeringsoperatörer på icke-diskriminerande bas, och i enlighet med de åtkomsträttigheter och förfaranden som definieras i direktiv 2003/98/EG.

2. Statiska data ska vara tillgängliga genom en nationell eller internationell åtkomstpunkt.

3. För dynamiska data ska medlemsstaterna (eller de nationella myndigheterna) ansvara för inrättandet och förvaltningen av en central nationell eller internationell åtkomstpunkt som hänvisar till alla enskilda åtkomstpunkter för varje lastbilsparkeringsoperatör och/eller tjänsteleverantör på deras territorium för att underlätta för användarna.

4. Medlemsstaterna får bidra till en internationell åtkomstpunkt genom att tillhandahålla data och säkerställa att kvaliteten uppfyller kraven i artikel 7.

5. Avgifter för tillgång till, utbyte av och vidareutnyttjande av offentliga eller privata dynamiska data ska vara rimliga, såsom det hänvisas till i direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

6. Offentliga och privata parkeringsoperatörer och/eller tjänsteleverantörer ska regelbundet skicka sina statiska insamlade data till den nationella eller internationella åtkomstpunkten på lämpligt elektroniskt sätt minst en gång per år för statiska data som avses i artikel 4.1.

För dynamiska data ska offentliga och privata operatörer och/eller tjänsteleverantörer uppdatera sin information som avses i artikel 4.3 minst var 15:e minut.

Artikel 6

Spridning av information

Tjänsteleverantörer som samlar in information på en särskild geografisk plats ska visa

—	minst två på varandra följande säkra och skyddade parkeringsplatser längs en korridor inom cirka 100 kilometer,

—	tillgängligheten av parkeringsplatser i en prioriterad zon i minst två på varandra följande parkeringsområden inom cirka 100 kilometer.

Spridningen av information ska vara förenlig med Wienkonventionen om medlemsstaten har undertecknat den. Fordonsintegrerade tillämpningar ska ha ett robust gränssnitt mellan människa och maskin för att undvika att föraren blir trött och distraherad.

Parkeringsoperatörer och/eller tjänsteleverantörer ska genom varje kommunikationsmetod de anser vara lämplig informera användarna om lanseringen av varje ny informationstjänst för säker och skyddad parkering.

Artikel 7

Kvalitetsförvaltning

De offentliga och privata parkeringsoperatörerna ska omedelbart tillkännage varje förändring av parkeringsområdets situation, inklusive stängningen av det, i den nationella eller internationella åtkomstpunkten och till de nationella myndigheterna.

Alla offentliga och privata operatörer av parkeringsplatser ska säkerställa informationens trovärdighet för varje ny prioriterad zon. Av dessa skäl ska de genomföra regelbundna kontroller av detektionsutrustningen, och även mäta skillnaden mellan de data som visas och den verkliga tillgången till parkeringsplatser. Denna information ska utvärderas i enlighet med artikel 8.

Artikel 8

Utvärdering av om kraven uppfylls

1. Medlemsstaterna ska utse ett nationellt organ som har behörighet att utvärdera om de krav som fastställs i artiklarna 4–7 uppfylls av tjänsteleverantörer, parkeringsoperatörer och väghållare. Detta organ ska vara opartiskt och oberoende av dessa.

Två eller flera medlemsstater får utse ett gemensamt regionalt organ som är behörigt att bedöma om dessa krav uppfylls på deras territorier.

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilket det nationella organet är.

2. Alla tjänsteleverantörer ska lämna in en förklaring till de utsedda organen om att de uppfyller de krav som fastställs i artiklarna 4–7.

I förklaringen ska följande uppgifter anges:

a)	Insamlade data i enlighet med artikel 4 som samlats in om säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon inklusive andelen parkeringsplatser som är registrerade i informationstjänsten.

b)	Metoder för att sprida informationstjänsterna till användare.

c)	Omfattningen av dynamiska informationstjänster om säkra och skyddade parkeringsplatser.

d)	Kvaliteten på och tillgängligheten av den tillhandahållna informationen, åtkomstpunkten till informationen och det format som informationen tillhandahålls på.

3. De utsedda nationella organen ska slumpmässigt kontrollera förklaringarna från ett antal offentliga och privata tjänsteleverantörer och parkeringsoperatörer och begära bevis på att kraven i artiklarna 4–7 är uppfyllda.

Tjänstens kvalitet kan också bedömas genom användning av användargenererade kommentarer.

Varje år ska de utsedda nationella organen rapportera till de relevanta nationella myndigheterna om de inlämnade förklaringarna och om resultaten av deras slumpmässiga kontroller.

Artikel 9

Uppföljning

1. Medlemsstaterna ska senast tolv månader efter ikraftträdandet av denna förordning tillhandahålla kommissionen följande uppgifter:

a)	De behöriga organ som utsetts för bedömning av att kraven i artiklarna 4–7 är uppfyllda.

b)	Beskrivningen av den nationella åtkomstpunkten, i tillämpliga fall.

2. Senast tolv månader efter det att denna förordning trätt i kraft och varje därpå följande kalenderår, ska medlemsstaterna meddela kommissionen följande uppgifter:

a)	Antalet olika parkeringsplatser och parkeringsområden på deras territorium.

b)	Andelen parkeringsplatser som är registrerade i informationstjänsten.

c)	Andelen parkeringsplatser som tillhandahåller dynamisk information om tillgången på parkeringsområden och de prioriterade zonerna.

Artikel 10

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas

—	från och med den 1 oktober 2015 för tillhandahållande av tjänster som redan har införts på dagen för ikraftträdandet av den här förordningen,

—	från och med den 1 oktober 2013 för tillhandahållande av tjänster som införs efter dagen för ikraftträdandet av den här förordningen.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 maj 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 207, 6.8.2010, s. 1.

(2) SN 27.10.2010 15504/10.

(3) EUT L 345, 31.12.2003, s. 90.

(4) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(5) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

(6) EGT L 210, 7.8.1985, s. 29.

(7) CEN/TS 16157.

18.9.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 247/6

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 886/2013

av den 15 maj 2013

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller data och förfaranden för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för användare

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 3 c i direktiv 2010/40/EU identifieras, som prioriterad åtgärd, data och förfaranden för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för användare.

(2)	I artikel 6.1 i direktiv 2010/40/EU krävs att kommissionen ska anta de specifikationer som behövs för att kompatibiliteten ska kunna garanteras liksom interoperabiliteten och kontinuiteten vad gäller införande och operativ användning av ITS för de prioriterade åtgärderna.

(3)

I meddelandet ”Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011–2020 (2) sägs att ”Intelligenta transportsystem kan komma att spela en viktig roll för bättre trafiksäkerhet, exempelvis system för detektion av incidenter och övervakning av trafik som kan ge trafikanter information i realtid.”

(4)

När det gäller tillhandahållande av informationstjänster fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (3) en minimiuppsättning regler för vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn i hela unionen och medlemsstaterna uppmanas att gå längre än dessa minimiregler och föra en politik som möjliggör vidare användning av information eller data som innehas av offentliga myndigheter.

(5)

Införandet och användningen av ITS-tillämpningar och -tjänster innebär behandling av personuppgifter som bör ske i enlighet med unionens lagstiftning, framför allt den som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (4) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (5). Därför bör principerna om ändamålsbegränsning och dataminimering tillämpas på ITS-tillämpningar och -tjänster.

(6)

För att uppnå kompatibilitet, interoperabilitet och kontinuitet är det nödvändigt att fastställa minimikrav för vägsäkerhetsrelaterade universella trafikinformationstjänster. Dessa krav ska gälla dels identifieringen och användningen av en standardiserad förteckning över säkerhetsrelaterade trafikhändelser eller förhållanden som ska meddelas slutanvändare, dels innehållet i den information som ska lämnas till slutanvändarna. Om slutanvändare får information genom olika distributionskanaler som kontrolleras av offentliga och/eller privata väghållare, tjänsteleverantörer och företag som sänder trafikinformation, bör informationen inte vara motsägelsefull, utan följaktligen bestå av samma delar och baseras på samma beskrivning av händelsen eller förhållandet i fråga.

(7)

Vägsäkerhetsrelaterade trafikdata är avgörande för tillhandahållandet av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation. De har samlats in och lagrats av offentliga och/eller privata operatörer och tjänsteleverantörer. För att dessa data ska vara lätt åtkomliga för utbyte och vidareutnyttjande för tillhandahållande av informationstjänster, bör offentliga och/eller privata väghållare och tjänsteleverantörer göra dem tillgängliga genom enskilda åtkomstpunkter eller se till att de blir tillgängliga genom nationella åtkomstpunkter som medlemsstaterna inrättat och administrerar. Dessa nationella åtkomstpunkter kan utgöras av databaser, register, webbportaler eller liknande.

(8)

Dessa vägsäkerhetsrelaterade trafikdata bör göras tillgängliga i enlighet med dataskyddskraven (t.ex. anonymisering av personuppgifter). Om informationstjänsten ska bygga på insamling av data, inklusive geolokalisering, från slutanvändarna själva eller genom samarbetssystem i framtiden, bör slutanvändarna informeras klart och tydligt om insamlingen av sådana data, förfarandena för insamling och eventuell spårning, och hur länge dessa data lagras. Lämpliga tekniska åtgärder bör användas av offentliga och/eller privata väghållare, tjänsteleverantörer och fordonsindustrin för att garantera att data från slutanvändare eller deras fordon förblir anonyma.

(9)

De medlemsstater som redan erbjuder någon form av vägsäkerhetsrelaterad trafikinformation på sina territorier bör få fortsätta att använda sina metoder, om de uppfyller kraven i denna förordning. För att se till att tillhandahållandet av informationstjänster får maximal positiv effekt på trafiksäkerheten och trafiksituationen i form av färre antal trafikolyckor och förolyckade i EU, bör tillhandahållandet av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation vara kompatibelt, interoperabelt och kontinuerligt mellan medlemsstaterna och ha en lägsta kvalitetsnivå och, där så är möjligt, vara kostnadsfritt för slutanvändaren.

(10)

För att alla medlemsstater ska kunna utveckla en harmoniserad och kontinuerlig strategi för att tillhandahålla ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation inom hela unionen, är det relevant att fastställa kraven för hela unionen som ska gälla för tillhandahållande av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterade universella trafikinformationstjänster. Medlemsstaterna kan förlita sig på befintliga tekniska lösningar och öppna standarder, som fastställs av europeiska och internationella standardiseringsorgan för att garantera interoperabilitet och kontinuitet i tillhandahållandet av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterade universella trafikinformationstjänster i unionen.

(11)

För att se till att tillhandahållandet av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation är både tillförlitligt och meningsfullt bör en lägsta kvalitetsnivå uppnås. Medlemsstaterna bör arbeta vidare och dela med sig av sina erfarenheter om definitionen av relevanta kvalitetskriterier, metoderna för kvalitetsmätning och övervakning samt kvalitetsmål för varje typ av vägsäkerhetsrelaterad händelse eller förhållande, vägnät och/eller driftsmiljö. Medlemsstaterna bör dela med sig av sina kunskaper och bästa praxis genom att informera kommissionen om resultaten av sina analyser av och erfarenheter från detta ämne.

(12)

Även om ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation bör tillhandahållas, och om möjligt som en universell service utan kostnad för slutanvändare, kan det finnas kvarvarande kostnader för slutanvändare kopplade till telekommunikationsavgifter, radiolicenser, eller inköp av utrustning för att kunna ta emot informationen.

(13)	Ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation bör nå så många slutanvändare som det är tekniskt möjligt, med hänsyn tagen till de olika tekniska möjligheterna hos fordon, distributionskanaler och de mottagningsenheter som finns på marknaden.

(14)

Offentliga och privata väghållare och tjänsteleverantörer bör sträva efter att harmonisera det sätt på vilket informationen till slutanvändarna presenteras, oavsett vilket språk som används. Om medlemsstaterna har undertecknat den, bör de förlita sig på 1968 års Wienkonvention om vägmärken och signaler som antogs av FN:s ekonomiska och sociala råd den 8 november 1968, särskilt den konsoliderade resolutionen om vägmärken och signaler som utarbetats av arbetsgruppen för trafiksäkerhet (6).

(15)

På grundval av en nationell bedömning bör medlemsstaterna kunna avgränsa täckningen för ett minimum av vägsäkerhetsrelaterade universella trafikinformationstjänster längs det transeuropeiska vägnätet på sitt respektive territorium för att lägga tyngdpunkten på vägavsnitt och områden där trafiksituationen och säkerhetsförutsättningarna nödvändiggör att informationstjänster tillhandahålls och motiverar investeringar som hänger samman med tjänsten. Det erkänns dock att på grund av de olika situationerna och berörda parterna bör kraven i denna förordning inte tillämpas på urbana knutpunkter. Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen om nationella avgränsningar av informationstjänsten.

(16)

Enligt artikel 17.4 i direktiv 2010/40/EU ska kommissionen vart tredje år för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om hur det direktivet genomförs. Rapporten ska omfatta en analys av funktionaliteten och genomförandet av artiklarna 5–11 och 16, och i förekommande fall ska behovet av att ändra direktivet bedömas. Under denna översyn bör man också bedöma behovet att ändra och/eller komplettera de specifikationer som antagits för prioriterade åtgärder, där så är lämpligt, mot bakgrund av deras nationella införande, den tekniska utvecklingen och standardiseringsframstegen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs de specifikationer som krävs för att garantera kompatibilitet, interoperabilitet och kontinuitet för införande och operativ användning av data och förfaranden för tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation kostnadsfritt för användare på EU-nivå i enlighet med direktiv 2010/40/EU.

Den ska tillämpas på tillhandahållande av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterade universella trafikinformationstjänster på det transeuropeiska vägnätet.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a) transeuropeiskt vägnät: det vägnät som definieras i avsnitt 2 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets beslut nr 661/2010/EU (7) med undantag för urbana knutpunkter,

b) tillfälligt hal vägbana: oförutsedda förhållanden på vägytan som gör den hal under en viss tid, och som gör att väggreppet försämras,

c) djur, människor, hinder, bråte på vägen: en situation där djur, bråte, hinder eller människor befinner sig på vägen där man normalt inte förväntar sig dem, vilket gör att en undanmanöver kan bli nödvändig för att undvika dem,

d) oskyddad olycksplats: den plats där en olycka inträffat och som ännu inte spärrats av av behörig myndighet,

e) tillfälligt vägarbete: vägarbete som utförs på vägen eller vid sidan av vägen och som endast markeras med ett minimum av vägskyltar beroende på arbetets korta varaktighet,

f) nedsatt sikt: sikt som försämrats beroende på förhållanden som försämrar förarens siktfält och som kan påverka säker körning,

g) spökförare: ett fordon som färdas på fel sida av vägen mot mötande trafik,

h) icke-skyltad blockering av en väg: varje hel eller delvis blockering av en väg, som inte säkrats eller försetts med skyltar på tillfredsställande sätt,

i) exceptionella väderförhållanden: ovanligt eller hårt väder eller väder som inte är typiskt för årstiden som kan påverka säker körning,

j) användare av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation: varje juridisk eller fysisk person som deltar i tillhandahållandet av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterade universella trafikinformationstjänster, exempelvis offentliga och privata väghållare, trafikledare, tjänsteleverantörer och företag som sänder trafikinformation,

k) slutanvändare: en förare som drar nytta av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterade universella trafikinformationstjänster,

l) ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformationstjänst: en trafikinformationstjänst med ett överenskommet minsta vägsäkerhetsrelaterat innehåll som kan nås med minimal ansträngning av ett maximalt antal slutanvändare,

m) vägsäkerhetsrelaterade trafikdata: de data som krävs för att tillhandahålla ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformationstjänst och som samlas in via privata eller offentliga källor,

n) ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation: alla framtagna, sammanställda och behandlade vägsäkerhetsrelaterade trafikdata, som erbjuds av offentliga och/eller privata väghållare och/eller tjänsteleverantörer till slutanvändare via andra distributionskanaler,

o) åtkomstpunkt: en digital åtkomstpunkt där de vägsäkerhetsrelaterade trafikdata som är nödvändiga för att ta fram ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation samlas in, formateras och görs tillgängliga för utbyte och vidareutnyttjande,

p) kostnadsfritt: tillhandahållandet av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformationstjänst utan extra kostnad för slutanvändaren vid användningstillfället.

Artikel 3

Lista över trafiksäkerhetsrelaterade händelser och förhållanden

De händelser eller förhållanden som omfattas av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformationstjänst ska bestå av minst en av följande kategorier:

a)	tillfälligt hal vägbana,

b)	djur, människor, hinder, bråte på vägen,

c)	oskyddad olycksplats,

d)	tillfälligt vägarbete,

e)	nedsatt sikt,

f)	spökförare,

g)	icke-skyltad blockering av en väg,

h)	exceptionella väderförhållanden.

Artikel 4

Informationsinnehåll

1. Den information som lämnas om de vägsäkerhetsrelaterade händelserna eller förhållandena ska omfatta följande punkter:

a)	Plats för händelsen eller förhållandet.

b)	Den kategori av händelse eller förhållande som avses i artikel 3 och, i förekommande fall, kort beskrivning av den.

c)	Råd om förarbeteende, när så är lämpligt.

2. Informationen ska återkallas om händelsen eller förhållandet upphör. Informationen ska ändras om det sker en förändring av händelsen eller förhållandet.

Artikel 5

Tillhandahållande av informationstjänsten

1. Medlemsstaterna ska utse delar av det transeuropeiska vägnätet där trafik- och säkerhetsförhållandena kräver ett införande av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterade universella trafikinformationstjänster.

De ska underrätta kommissionen om dessa vägavsnitt.

2. Tillhandahållandet av informationstjänsten ska uppfylla de krav som fastställs i artiklarna 6–8.

Artikel 6

Upptäckt av händelser eller förhållanden samt insamling av data

Med det enda syftet att tillhandahålla informationstjänsten, ska offentliga och privata väghållare och/eller tjänsteleverantörer inrätta eller använda metoder för att upptäcka händelser eller förhållanden, och ska samla in relevanta vägsäkerhetsrelaterade trafikdata.

Användningen av dessa metoder ska uppfylla villkoren och kraven i nationell lag.

Artikel 7

Tillgänglighet, utbyte och vidareutnyttjande av data

1. Offentliga och/eller privata väghållare och/eller tjänsteleverantörer ska dela och utbyta de data de samlar in i enlighet med artikel 6. De ska därför göra dessa data tillgängliga i formatet Datex II (CEN/TS 16157) eller annat maskinläsbart format som är helt kompatibelt och interoperabelt med Datex II genom en åtkomstpunkt.

2. Medlemsstaterna ska förvalta en nationell åtkomstpunkt för de data som avses i punkt 1, som består av de åtkomstpunkter som inrättats av offentliga och/eller privata väghållare och/eller tjänsteleverantörer som är verksamma på deras territorium.

3. Dessa uppgifter ska vara tillgängliga för utbyte och vidareutnyttjande av alla användare av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation på följande villkor:

a)	På ett icke-diskriminerande sätt.

b)	Inom unionen, oberoende av etableringsmedlemsstaten.

c)	I enlighet med åtkomsträttigheter och förfaranden som definieras i direktiv 2003/98/EG.

d)	Inom en tidsram som säkerställer att informationen tillhandahålls i rätt tid.

e)	Via den nationella åtkomstpunkten.

4. Offentliga och privata väghållare och tjänsteleverantörer ska se till att de data som görs tillgängliga genom deras åtkomstpunkter håller hög kvalitet och uppdateras i rätt tid.

Artikel 8

Spridning av information

1. Offentliga väghållare, tjänsteleverantörer och företag som sänder trafikinformation ska tillhandahålla slutanvändare ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation innan de tillhandahåller annan icke säkerhetsrelaterad trafikinformation.

2. Informationstjänsten ska uppfylla följande villkor:

a)	Den ska tillhandahållas så att den når så många slutanvändare som möjligt som berörs av en viss händelse eller ett visst förhållande som avses i artikel 3.

b)	Den ska göras tillgänglig av offentliga och/eller privata väghållare och/eller tjänsteleverantörer och/eller företag som sänder trafikinformation, om möjligt kostnadsfritt för slutanvändare.

3. Offentliga och privata väghållare och tjänsteleverantörer ska samarbeta för att harmonisera presentationen av informationen till slutanvändare.

De ska informera slutanvändare om att informationstjänsten finns och vad den täcker.

Artikel 9

Bedömning av om kraven uppfylls

1. Medlemsstaterna ska utse ett opartiskt och oberoende nationellt organ som är behörigt att bedöma om kraven i artiklarna 3–8 uppfylls av de offentliga och privata väghållarna, tjänsteleverantörerna och företagen som sänder trafikinformation. Två eller flera medlemsstater får utse ett gemensamt organ som behörigt att bedöma om dessa krav uppfylls på deras territorier.

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilka de nationella organen är.

2. Offentliga och privata väghållare, tjänsteleverantörer och företag som sänder trafikinformation ska till de utsedda nationella organen lämna identifieringsuppgifter och en beskrivning av den informationstjänst som de tillhandahåller, samt en förklaring om överensstämmelse med kraven i artiklarna 3–8.

Förklaringen ska i förekommande fall innehålla följande uppgifter:

a)	De vägsäkerhetsrelaterade kategorier och det vägnät som informationstjänsten omfattar.

b)	Information om åtkomstpunkten för vägsäkerhetsrelaterade trafikdata och användningsvillkoren.

c)	Formatet på de vägsäkerhetsrelaterade trafikdata som är tillgängliga genom åtkomstpunkten.

d)	Metoder för att sprida informationstjänsten till slutanvändare.

Offentliga och privata väghållare, tjänsteleverantörer och företag som sänder trafikinformation ska omedelbart uppdatera sina förklaringar om överensstämmelse om det sker en förändring av tillhandahållandet av tjänsten.

3. De utsedda nationella organen ska slumpmässigt kontrollera att förklaringarna från de offentliga och privata väghållarna, tjänsteleverantörerna och företagen som sänder trafikinformation är korrekta, och ska begära bevis för att kraven i artiklarna 3–8 är uppfyllda.

Varje år ska de utsedda nationella organen rapportera till de nationella myndigheterna om de inlämnade förklaringarna och om resultaten av de slumpmässiga kontrollerna.

Artikel 10

Uppföljning

1. Medlemsstaterna ska senast 12 månader efter ikraftträdandet av denna förordning meddela kommissionen följande uppgifter:

a)	Det nationella organ som utsetts för bedömning av att kraven i artiklarna 3–8 är uppfyllda.

b)	Beskrivningen av befintlig eller planerad nationell åtkomstpunkt.

2. Senast tolv månader efter det att denna förordning trätt i kraft och varje därpå följande kalenderår, ska medlemsstaterna meddela kommissionen följande uppgifter:

a)	De framsteg de gjort i genomförandet av informationstjänsten, inklusive de kriterier som användes för att definiera dess kvalitetsnivå och de metoder som används för att övervaka kvaliteten.

b)	Resultaten av bedömningen av att kraven i artiklarna 3–8 är uppfyllda.

c)	I förekommande fall, en beskrivning av ändringar av den nationella åtkomstpunkten.

Artikel 11

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 oktober 2013. När det gäller den informationstjänst som redan används den dag då denna förordning träder i kraft, ska förordningen tillämpas från och med den 1 oktober 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 maj 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 207, 6.8.2010, s. 1.

(2) KOM(2010) 389 slutlig.

(3) EUT L 345, 31.12.2003, s. 90.

(4) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(5) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

(6) FN – ECE/TRANS/wp.1/119/Rev.2 – 27 maj 2010.

(7) EUT L 204, 5.8.2010, s. 1.

18.9.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 247/11

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 887/2013

av den 11 juli 2013

om ersättande av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet (1), särskilt artikel 16, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 4.1 i förordning (EU) nr 211/2011 anges att organisatörerna av ett föreslaget medborgarinitiativ ska registrera initiativet hos kommissionen och lämna den information som anges i bilaga II till förordningen.

(2)

Informationen i bilaga II behöver ändras i syfte att underlätta kommissionens kontroll av att de kriterier för registrering som anges i artikel 4.2 a är uppfyllda, säkerställa en korrekt administrativ behandling av begäranden om registrering samt underlätta kommunikationen mellan organisatörerna och kommissionen under hela förfarandet med ett medborgarinitiativ.

(3)	Sex medlemsstater har begärt ändringarna i de uppgifter som krävs i de formulär som återfinns i bilaga III till förordning (EU) nr 211/2011.

(4)	Kommissionen har befogenhet att ändra bilagorna II och III till förordningen i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget. När det gäller bilaga III bör kommissionen beakta de uppgifter som den får från medlemsstaterna.

(5)

Flera organisatörer av initiativ som är registrerades vid kommissionen samlar för närvarande in stödförklaringar i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 211/2011, varför det är nödvändigt att tillåta dem att använda både de formulär som återfinns i bilaga II till den här förordningen och deras tidigare versioner.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 211/2011 ska ändras på följande sätt:

a)	Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

b)	Bilaga III ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Formulär som överensstämmer med bilaga III i förordning (EU) nr 211/2011 i den version som var i kraft före ikraftträdandet av den här förordningen får fortsätta att användas för insamling av stödförklaringar från undertecknare av ett föreslaget medborgarinitiativ vilket har registrerats i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr 211/2011 före dagen för den här förordningens ikraftträdande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 juli 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 65, 11.3.2011, s. 1.

BILAGA I

”BILAGA II

UPPGIFTER SOM KRÄVS FÖR ATT REGISTRERA ETT FÖRESLAGET MEDBORGARINITIATIV

1.	Titeln på det föreslagna medborgarinitiativet (högst 100 tecken).

2.	Ämnet (högst 200 tecken).

3.	En beskrivning av målen för det föreslagna medborgarinitiativ som kommissionen uppmanas lägga fram ett förslag om (högst 500 tecken).

4.	De fördragsbestämmelser som organisatörerna anser vara relevanta för de föreslagna åtgärderna.

5.	Fullständigt namn, postadress, nationalitet och födelsedatum för de sju ledamöter som ingår i medborgarkommittén, med särskild uppgift om företrädaren och ersättaren samt deras e-postadresser och telefonnummer (1).

6.	Handlingar som styrker fullständigt namn, postadress, nationalitet och födelsedatum för de sju ledamöter som ingår i medborgarkommittén.

Alla källor till stöd och finansiering för det föreslagna medborgarinitiativet vid registreringstillfället (1).

Organisatörer får lämna mer ingående information om ämnet och målen för samt bakgrunden till det föreslagna medborgarinitiativet i en bilaga. Om de så önskar får de också ge in ett utkast till rättsakt.

(1) Meddelande om behandling av personuppgifter: I enlighet med artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, ska de registrerade informeras om att dessa personuppgifter lagras av kommissionen i samband med förfarandet med avseende på det föreslagna medborgarinitiativet. I kommissionens onlineregister kommer endast organisatörernas fullständiga namn, kontaktpersonernas e-postadresser och uppgifter om källor till stöd och finansiering att göras tillgängliga för allmänheten. De registrerade har rätt att invända mot att deras personuppgifter offentliggörs om det finns avgörande och berättigade skäl som rör dem; de har också rätt att när som helst begära att uppgifterna rättas och tas bort från kommissionens onlineregister efter utgången av den tvåårsperiod som löper från och med datumet för registreringen av det föreslagna medborgarinitiativet.”

BILAGA II

”BILAGA III

STÖDFÖRKLARINGSFORMULÄR – DEL A (1)

(för de medlemsstater som inte kräver ett personligt ID-nummer eller ett nummer på en personlig ID-handling)

STÖDFÖRKLARINGSFORMULÄR – DEL B (1)

(för de medlemsstater som kräver ett personligt ID-nummer eller ett nummer på en personlig ID-handling)

DEL C

Krav för de medlemsstater som inte kräver tillhandahållande av ett personligt id-nummer/ett nummer på en personlig id-handling (stödförklaringsformulär – del A):

Medlemsstat

Undertecknare vars stödförklaring ska lämnas in till berörd medlemsstat

Belgien

—	bosatta i Belgien

—	utlandsboende belgiska medborgare, om de har informerat sina nationella myndigheter om sin bosättningsort

Danmark

—	bosatta i Danmark

—	utlandsboende danska medborgare, om de har informerat sina nationella myndigheter om sin bosättningsort

Tyskland

—	bosatta i Tyskland

—	utlandsboende tyska medborgare, om de har informerat sina nationella myndigheter om sin bosättningsort

Estland

—	bosatta i Estland

—	utlandsboende estniska medborgare

Irland

—	bosatta i Irland

Luxemburg

—	bosatta i Luxemburg

—	utlandsboende luxemburgska medborgare, om de har informerat sina nationella myndigheter om sin bosättningsort

Nederländerna

—	bosatta i Nederländerna

—	utlandsboende nederländska medborgare

Slovakien

—	bosatta i Slovakien

—	utlandsboende slovakiska medborgare

Finland

—	bosatta i Finland

—	utlandsboende finska medborgare

Förenade kungariket

—	bosatta i Förenade kungariket

Förteckning över de medlemsstater som kräver tillhandahållande av antingen ett personligt id-nummer eller ett nummer på en personlig id-handling som anges nedan och som utfärdats av den berörda medlemsstaten (stödförklaringsformulär – del B):

BULGARIEN

—	Единен граждански номер (personnummer)

TJECKIEN

—	Občanský průkaz (nationellt id-kort)

—	Cestovní pas (pass)

GREKLAND

—	Δελτίο Αστυνομικής Ταυτότητας (id-kort)

—	Διαβατήριο (pass)

—	Βεβαίωση Εγγραφής Πολιτών Ε.Ε./Έγγραφο πιστοποίησης μόνιμης διαμονής πολίτη Ε.Ε. (bosättningsintyg/intyg om permanent bosättning)

SPANIEN

—	Documento Nacional de Identidad (id-kort)

—	Pasaporte (pass)

—	Número de Identidad de Extranjero, de la tarjeta o certificado, correspondiente a la inscripción en el Registro Central de Extranjeros (id-nummer för utländska medborgare (NIE), numret på kortet eller intyget, som motsvarar det nummer som registrerats i det centrala utlänningsregistret)

FRANKRIKE

—	Passeport (pass)

—	Carte nationale d’identité (nationellt id-kort)

KROATIEN

—	Osobni identifikacijski broj (personligt id-nummer)

ITALIEN

—	Passaporto (pass), inclusa l’indicazione dell’autorità di rilascio (inklusive uppgift om utfärdande myndighet)

—	Carta di identità (id-kort), inclusa l’indicazione dell’autorità di rilascio (inklusive uppgift om utfärdande myndighet)

CYPERN

—	Δελτίο Ταυτότητας (id-kort för medborgare eller bosatta)

—	Διαβατήριο (pass)

LETTLAND

—	Personas kods (personligt id-nummer)

LITAUEN

—	Asmens kodas (personnummer)

UNGERN

—	személyazonosító igazolvány (id-kort)

—	útlevél (pass)

—	személyi azonosító szám (személyi szám) (personligt id-nummer)

MALTA

—	Karta tal-Identità (id-kort)

ÖSTERRIKE

—	Reisepass (pass)

—	Personalausweis (id-kort)

POLEN

—	Numer ewidencyjny PESEL (PESEL-id-nummer)

PORTUGAL

—	Bilhete de identidade (id-kort)

—	Passaporte (pass)

—	Cartão de Cidadão (medborgarkort)

RUMÄNIEN

—	carte de identitate (id-kort)

—	pașaport (pass)

—	certificat de înregistrare (registreringsintyg)

—	carte de rezidență permanentă pentru cetățenii UE (intyg om permanent boende för EU-medborgare)

—	Cod Numeric Personal (personligt id-nummer)

SLOVENIEN

—	Enotna matična številka občana (personligt id-nummer)

SVERIGE

—	Personnummer (personligt id-nummer)”

18.9.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 247/24

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 890/2013

av den 16 september 2013

om godkännande av en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Amarene Brusche di Modena [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 53.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Italiens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” som registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1028/2009 (2).

(2)

Syftet med ansökan är att ändra produktspecifikationen genom att ange frukternas sockerhalt vid skördetillfället och under bearbetningsfasen och den mängd socker (sackaros) som får tillsättas före koncentreringsprocessen. Vidare tillåts användning av behållare av andra format och material än de som angavs vid registreringen.

(3)

Kommissionen har granskat ändringen i fråga och funnit att den är befogad. Eftersom ändringen är en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 får kommissionen godkänna den utan att följa det förfarande som fastställs i artiklarna 50–52 i den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

Artikel 2

Ett konsoliderat sammanfattande dokument med de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen återfinns i bilaga II till denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 september 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Dacian CIOLOȘ

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT L 283, 30.10.2009, s. 39.

BILAGA I

Följande ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” har godkänts:

Framställningsmetod

Den sockerhalt vid skördetillfället som fastställts för frukter avsedda för framställning av sylt med den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” får vara 2 brixgrader lägre de år då den sammanlagda regnmängden under juni månad överstiger 80 mm.

Under bearbetningsfasen tillåts en minskning av sockerhalten med 2 brixgrader i förhållande till skördetillfället om frukterna kyls ner med kallvatten (hydrocooling).

För att undvika felaktiga tolkningar preciseras att den mängd socker (sackaros) som får tillsättas före koncentreringsprocessen får uppgå till högst 35 % av produkten.

Märkning

När det gäller förpackningen av sylten ”Amarene Brusche di Modena” tillåter produktspecifikationen vidare att man använder behållare av andra format och material än de som tidigare angetts, förutsatt att de är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Producenterna har på så sätt möjlighet att anpassa förpackningen efter de ständigt nya kraven på marknaden.

BILAGA II

KONSOLIDERAT SAMMANFATTANDE DOKUMENT

Rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1)

”AMARENE BRUSCHE DI MODENA”

EG-nr: IT-PGI-0105-01065 – 30.11.2012

SGB (X) SUB ( )

1. Beteckning

”Amarene Brusche di Modena”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.6

Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

Vid saluföringen ska sylten med den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” ha en mjuk konsistens och en typisk, intensivt rödbrun färg med mörka inslag. Dess brytningsindex vid 20 °C ska ligga på mellan 60 och 68 brixgrader. Den karakteristiska syrahalten (surhetsgraden), som fastställs genom en mätning av pH-värdet, ska ligga på mellan 2,5 och 3,5. Den färdiga produkten ska innehålla 70 % färsk frukt.

Smaken hos sylt med den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” kännetecknas av en välavvägd balans mellan sött och syrligt, med sura inslag. Vid saluföringen ska sylten ”Amarene Brusche di Modena” ha en sockerhalt på minst 60 %.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Som råvara för framställningen av sylt med den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” används surkörsbär från odlingar med följande sorter: Amarena di Castelvetro, Amarena di Vignola med kort stjälk, Amarena di Vignola med lång stjälk, Amarena di Montagna, Amarena di Salvaterra, Marasca di Vigo, Meteor, Mountmorency och Pandy.

Frukterna skördas när de är mogna, dvs. när minst 90 % av frukterna har en enhetlig färg och följande egenskaper:

—	Skalets färg: Ljusröd till mörkröd.

—	Fruktköttets färg: Gul eller orange.

—	Saftens färg: Färglös till gulaktig.

—	Sockerhalt: > 16 brixgrader.

—	Syrahalt: Medelhög till måttligt hög > 18 g/l äppelsyra.

—	Mängd utvunnen saft: > 75 %.

De år när den sammanlagda nederbörden för juni månad överstiger 80 mm enligt mätningarna vid de väderstationer som ligger närmast fruktträdgårdarna får sockerhalten i frukterna vid skördetillfället vara 2 brixgrader lägre än normalt.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Både odlingen av körsbären och framställningen av sylten med beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” ska äga rum i det produktionsområde som anges i punkt 4, då detta geografiska område är särskilt lämpligt för körsbärsodling, vilket också framgår av punkt 5.1.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Sylten med beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” ska förpackas i det avgränsade produktionsområdet enligt punkt 4 för att garantera produktens ursprung och kontrollen av den och för att förhindra att produkten förlorar sina särskilda egenskaper enligt punkt 3.2. Detta är också viktigt för att säkra att produkten inte pastöriseras i senare led, vilket skulle kunna påverka dess typiska smak, dvs. den välavvägda balansen mellan syra och sötma.

Sylt med den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” förpackas i glasburkar eller burkar av vitplåt på 15 ml, 212 ml, 228 ml, 236 ml, 314 ml, 370 ml, 2 650 ml eller 5 000 ml eller i behållare av andra format och material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Burkar på 2 650 ml och 5 000 ml är endast avsedda för professionell användning.

3.7 Särskilda regler för märkning

Logotypen för sylten med den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” föreställer bokstaven A, där tvärstrecket på bokstaven bytts ut mot ett körsbär med stjälk och blad. Logotypen omges av en fyrkant med måtten 74 × 74 mm. Under bokstaven A återges texten AMARENE BRUSCHE DI MODENA I.G.P. fördelad på tre rader. Logotypens storlek kan anpassas efter användningsområde.

Uppgiften ”Amarene Brusche di Modena” ska anges på italienska.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Det område inom vilket surkörsbären odlas och där sylten med den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” framställs omfattar följande kommuner i provinsen Modena: Bastiglia, Bomporto, Campogalliano, Camposanto, Carpi, Castelfranco Emilia, Castelnuovo Rangone, Castelvetro di Modena, Cavezzo, Concordia sul Secchia, Finale Emilia, Fiorano Modenese, Formigine, Guiglia, Maranello, Marano sul Panaro, Medolla, Mirandola, Modena, Montese, Nonantola, Novi di Modena, Pavullo nel Frignano, Prignano sul Secchia, Ravarino, S. Cesario sul Panaro, S. Felice sul Panaro, S. Possidonio, S. Prospero sul Secchia, Sassuolo, Savignano sul Panaro, Serramazzoni, Soliera, Spilamberto, Vignola och Zocca. Dessutom omfattas angränsande områden i följande kommuner i provinsen Bologna: Anzola nell’Emilia, Bazzano, Castel d’Aiano, Castello di Serravalle, Crespellano, Crevalcore, Monte S.Pietro, Monteveglio, San Giovanni in Persiceto, Sant’Agata Bolognese, Savigno och Vergato.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

Jordarna i produktionsområdet för sylten med den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” är mycket djupa, oftast bördiga och välstrukturerade med god permeabilitet. Det är siltiga jordar med små inslag av lera och de lämpar sig således för odling av surkörsbär som behöver genomsläppliga och väldränerade jordar med viss vattenbehållande förmåga. Jordarnas särskilda struktur ger god permeabilitet och god avrinningsförmåga och följaktligen luftiga jordar. Området genomkorsas av ett tätt hydrografiskt nätverk bestående av naturliga och artificiella vattenkällor. Klimatet är halvfuktigt och i de lågliggande delarna i slättlandskapet kring Modena halvtorrt. Klimatet lämpar sig särskilt väl för odling av surkörsbär.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

Produkten med den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” skiljer sig från andra produkter i samma handelskategori, dels genom de organoleptiska och fysikalisk-kemiska egenskaperna hos råvaran som utgörs av surkörsbär av de sorter som odlas i produktionsområdet, dels genom syltens typiska smak med en god balans mellan sött och syrligt, med sura inslag. En annan viktig faktor som särskiljer produkten är det faktum att produktionsprocessen är naturlig och bygger på att frukten upphettas till dess att sylten tjocknar utan tillsats av förtjockningsmedel, färgämnen eller konserveringsmedel. Dessutom är halten av frukt hög i förhållande till halten av tillsatt socker, och sylten genomgår inte några ytterligare bearbetningsfaser före förpackningen.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Ansökan om registrering av sylten ”Amarene Brusche di Modena” som skyddad geografisk beteckning motiveras av produktens anseende och goda rykte. Produktens anseende kan beläggas genom de omfattande vittnesbörd som finns kring det kunnande som gått i arv från generation till generation i området. Det faktum att färska körsbär har begränsad hållbarhet gjorde att man behövde hitta en metod för att snabbt konservera körsbären och detta gav upphov till en produkt som i dag är välkänd och uppskattad, särskilt för att produktionsprocessen är naturlig.

Som bevis för produktens goda anseende kan nämnas att det redan i början av förra århundradet, i det produktionsområde som anges i punkt 4, inte bara fanns ett stort antal jordbruksföretag som var specialiserade på körsbärsodling utan även anläggningar för uppsamling och nedkylning av körsbären, småskaliga försöksanläggningar och små och medelstora företag som producerade sylt. Fler än 350 anställda är verksamma vid de jordbruksföretag som ägnar sig åt produktionen av sylten med den skyddade geografiska beteckningen och dessa genererar en avsevärd omsättning. Det första försöket med intensiv odling av körsbär genomfördes 1882 av advokaten Luigi Mancini på gården ”La Colombarina” i närheten av Vignola, men redan 1820 vittnade den kände botanikern Giorgio Gallesio om att det var vanligt att plantera körsbärsträd runt gårdarna på landet i syfte att göra saft, konserver, sylt, puddingar och pajer, vilket visar att det finns en lång tradition av körsbärsberedning i hemmen i jordbruksprovinsen Modena.

Det faktum att det finns ett stort antal mycket gamla recept visar att produkten i århundraden har använts för att framställa regionens typiska bakverk, både i hemmen och hantverksmässigt, och såväl i de äldsta som i de allra nyaste recepten rekommenderas sylten som fyllning i pajer. Det finns bland annat två skriftliga vittnesbörd som upptecknades i Modena på 1800-talet som bekräftar detta och som innehåller recept på den aktuella sylten: först och främst den samling av fyra anteckningsböcker med recept som sammanställts av fyra generationer i en borgerlig familj och som publicerades 1970, och därefter den samling som sammanställts av Ferdinando Cavazzoni, som var ansvarig för hushållet i Molza-familjen, och som publicerades 2001.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

De italienska myndigheterna ha inlett det nationella förfarandet för invändningar genom att offentliggöra förslaget om ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Amarene Brusche di Modena” i Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana nr 246 av den 20 oktober 2012.

Den konsoliderade versionen av produktspecifikationen finns tillgänglig på http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

eller kan nås

direkt från det italienska jordbruks-, livsmedels- och skogsbruksministeriets webbplats (http://www.politicheagricole.it), genom att klicka på ”Qualità e sicurezza” (kvalitet och säkerhet) högst upp till höger på skärmen och sedan på ”Disciplinari di Produzione all’esame dell’UE” (produktspecifikationer som granskas av EU).

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

18.9.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 247/35

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 894/2013

av den 17 september 2013

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)	Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	MK	56,9
	XS	23,1
	ZZ	40,0
0707 00 05	MK	53,8
	TR	121,6
	ZZ	87,7
0709 93 10	TR	132,7
0709 93 10	ZZ	132,7
0805 50 10	AR	116,2
	CL	146,0
	IL	142,1
	TR	80,0
	UY	114,4
	ZA	103,3
	ZZ	117,0
0806 10 10	EG	187,8
	TR	147,9
	ZZ	167,9
0808 10 80	AR	100,3
	BA	65,7
	BR	41,7
	CL	106,2
	CN	74,8
	NZ	146,7
	US	158,4
	ZA	94,8
	ZZ	98,6
0808 30 90	AR	231,4
	CL	29,5
	CN	82,4
	TR	131,0
	ZA	206,6
	ZZ	136,2
0809 30	TR	124,3
0809 30	ZZ	124,3
0809 40 05	BA	46,9
	XS	46,6
	ZZ	46,8

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

18.9.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 247/38

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 30 juli 2013

om ändring av riktlinje ECB/2011/23 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering inom området extern statistik

(ECB/2013/25)

(2013/458/EU)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS DIREKTION HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 3.1 och 3.3 och artiklarna 5.1, 12.1, 14.3 och 16,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 4 och 8,

med beaktande av artikel 7 i riktlinje ECB/2011/23 av den 9 december 2011 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering inom området extern statistik (2),

med beaktande av synpunkterna från ECBS statistikkommitté, och

av följande skäl:

(1)

I vissa fall kan det leda till felaktigheter i den finansiella nettoutlandsställningen om den nuvarande standardvärderingsmetoden tillämpas strikt på aktiestockar i icke-börsnoterade direktinvesteringsföretag i enlighet med bilaga III till riktlinje ECB/2011/23. I dessa fall bör medlemsstaterna tillåtas att tillämpa någon av de andra värderingsmetoder som anges i IMF:s sjätte utgåva av Balance of Payments and International Investment Position Manual, och riktlinje ECB/2011/23 bör därför ändras i enlighet med detta.

(2)	Enligt artikel 7 i riktlinje ECB/2011/23 får ECB:s direktion göra tekniska ändringar i bilagorna till riktlinje ECB/2011/23 förutsatt att sådana ändringar inte leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna påverkas.

(3)	De ändringar i bilagorna som föreskrivs i denna riktlinje är tekniska ändringar som varken ändrar begreppsramen bakom rapporteringskraven eller påverkar rapporteringsbördan i medlemsstaterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Bilagorna II och III till riktlinje ECB/2011/23 ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen.

Artikel 2

Slutbestämmelser

1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den anmäls till de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8.2 i riktlinje ECB/2011/23 ska denna riktlinje tillämpas från och med den 1 juni 2014.

Artikel 3

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 30 juli 2013.

På ECB-direktionens vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande

(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2) EUT L 65, 3.3.2012, s. 1.

BILAGA

Bilagorna II och III till riktlinje ECB/2011/23 ska ändras på följande sätt:

I bilaga II ska del II och III i tabell 3 ersättas med följande:

”II. Förutbestämda kortfristiga nettoutflöden i utländsk valuta (nominellt värde)
	Återstående löptid
	Upp till en månad	Över en månad och upp till tre månader	Över tre månader och upp till ett år	Alla löptider
Lån, värdepapper och inlåning i utländsk valuta	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Utflöden (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Kapitalbelopp	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Ränta	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Inflöden (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Kapitalbelopp	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Ränta	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Aggregerade korta och långa terminspositioner i utländsk valuta visavi inhemsk valuta (inklusive terminsledet i valutaswappar)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Korta positioner (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Långa positioner (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Övriga	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Utflöden i samband med repor (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Inflöden i samband med omvända repor (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Handelskrediter (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Handelskrediter (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Övriga skulder (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Övriga fordringar (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
III. Potentiella kortfristiga nettoutflöden i utländsk valuta
Ansvarsförbindelser i utländsk valuta	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Säkerheter för skulder som förfaller inom ett år	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Övriga ansvarsförbindelser	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Utländska värdepapper emitterade med säljoptioner				Geo 0
Ej dragna, ovillkorade kreditutfästelser emitterade av:	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Övriga nationella monetära myndigheter, BIS, IMF och andra internationella organisationer	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Övriga nationella monetära myndigheter (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
BIS (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
IMF (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Andra internationella organisationer (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Med banker och andra finansinstitut med huvudkontor i det rapporterande landet (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Med banker och andra finansinstitut med huvudkontor utanför det rapporterande landet (+)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Ej dragna, ovillkorade kreditutfästelser emitterade till:	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Övriga nationella monetära myndigheter, BIS, IMF och andra internationella organisationer	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Övriga nationella monetära myndigheter (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
BIS (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
IMF (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Andra internationella organisationer (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Med banker och andra finansinstitut med huvudkontor i det rapporterande landet (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Med banker och andra finansinstitut med huvudkontor utanför det rapporterande landet (–)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Aggregerade korta och långa positioner av optioner i utländsk valuta visavi inhemsk valuta	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Korta positioner	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Köpta säljoptioner	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Utfärdade köpoptioner	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Långa positioner	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Köpta köpoptioner	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Utfärdade säljoptioner	Geo 0	Geo 0	Geo 0
PRO MEMORIA: Optioner med realvärde (in-the-money options)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Till aktuella växelkurser	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Kort position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Lång position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
+ 5 % (depreciering på 5 %)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Kort position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Lång position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
– 5 % (appreciering på 5 %)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Kort position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Lång position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
+ 10 % (depreciering på 10 %)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Kort position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Lång position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
– 10 % (appreciering på 10 %)	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Kort position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Lång position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Övrigt	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Kort position	Geo 0	Geo 0	Geo 0
Lång position	Geo 0	Geo 0	Geo 0”

I bilaga III ska avsnitt 6.1 ersättas med följande:

”6.1 Direkta investeringar

Direkta investeringar innebär att en inhemsk enhet i en ekonomi har kontroll eller en betydande grad av inflytande på ledningen av företaget i en annan ekonomi. Bevis för att ett sådant förhållande föreligger är enligt internationella standarder (BPM6) att minst 10 procent av röstetalet för ett företag med hemvist i en ekonomi innehas direkt eller indirekt av en investerare med hemvist i en annan ekonomi. Följaktligen kan det finnas ett direktinvesteringsförhållande mellan flera närstående företag, oavsett om kopplingarna omfattar en enda kedja eller flera kedjor. Det kan utvidgas till ett direktinvesteringsföretags dotterbolag, dotterdotterbolag och intressebolag. När ett direktinvesteringsförhållande väl etablerats kommer alla framtida finansiella flöden/innehav mellan närstående enheter att redovisas som direktinvesteringstransaktioner/-positioner.

Eget kapital omfattar såväl filialers aktiekapital som alla aktier i dotterbolag och intressebolag. Återinvesterade vinstmedel rapporteras under rubriken ”avkastning på kapital” (se 3.2.3) och består av motposten till direktinvesterarens andel i dotterbolags eller intressebolags vinst som ej delats ut samt av vinst i filialer som inte överförs till direktinvesteraren.

För eget kapital och skulder när det gäller direkta investeringar görs en ytterligare uppdelning beroende på typen av förhållande mellan enheter samt investeringsinriktningen. Man kan särskilja mellan tre olika typer av direktinvesteringsförhållanden:

a)	Direktinvesterares investeringar i direktinvesteringsföretag. Denna kategori omfattar investeringsflöden (och stockar) från direktinvesteraren till dennes direktinvesteringsföretag (oberoende av om respektive företag står under direkt eller indirekt kontroll eller inflytande).

b)	Omvänd investering. Denna typ av förhållande täcker investeringsflöden (och stockar) från direktinvesteringsföretagen till direktinvesteraren.

c)	Mellan partnerföretag. Detta omfattar flöden (och stockar) mellan företag som inte står under varandras kontroll eller inflytande, men som båda står under samma direktinvesterares kontroll eller inflytande.

När det gäller värdering av direkta investeringar värderas aktiestockar i börsnoterade företag till marknadspriser. Vad gäller icke-börsnoterade direktinvesteringsföretag värderas aktiestockar däremot med utgångspunkt i det bokförda värdet med hjälp av en gemensam definition som består av följande bokföringsposter:

a)	Inbetalt kapital (exklusive egna aktier och inklusive överkursfonder).

b)	Alla typer av reserver (inklusive investeringsbidrag, om dessa enligt bokföringsreglerna betraktas som en del av ett företags reserver).

c)	Ej utdelad vinst efter avdrag för förluster (inklusive årets resultat).

När det gäller aktier i icke-börsnoterade företag kan de transaktioner som har redovisats i den finansiella balansen avvika från eget kapital till bokfört värde som redovisats i utlandsställningen. Sådana differenser redovisas som omvärderingar på grund av andra prisförändringar.

För att uppnå en enhetligare värdering av tillgångar och skulder kan aktiestockar i icke-börsnoterade direktinvesteringsföretag alternativt värderas enligt någon av de andra värderingsmetoder som anges i punkt 7.16 i BPM6, förutsatt att minst en av följande situationer föreligger:

Minst ett företag i en direktinvesteringskedja är börsnoterat medan minst ett företag inte är det, vilket leder till betydande felaktigheter i den finansiella nettoutlandsställningen för ett företag i kedjan. I så fall får marknadspriset för det börsnoterade företaget användas som referens för värderingen av de relaterade icke-börsnoterade företagen.

b)	Om det uppstår skillnader i redovisningen av förvärvad goodwill längs en kedja av direktinvesteringsföretag, vilket leder till betydande felaktigheter i den finansiella nettoutlandsställningen för det land där företaget i mitten av kedjan har sin hemvist.

c)	Om företagen i en direktinvesteringskedja har konton som är denominerade i olika valutor och växelkursfluktuationer leder till betydande felaktigheter i den finansiella nettoutlandsställningen för det land där företaget i mitten av kedjan har sin hemvist.

Om en alternativ metod tillämpas för att värdera aktiestockar i icke-börsnoterade direktinvesteringsföretag uppmanas den som ansvarar för sammanställningen av den finansiella utlandsställningen att underrätta motsvarande person i motpartslandet om denna alternativa metod samt samarbeta med denne för att minimera risken för bilateral asymmetrisk redovisning. Denna information ska överföras inom ECBS inom ramen för befintliga system samt offentliggöras i ECB:s publikation European Union balance of payments/international investment position statistical methods, som används för att följa upp de begrepp och definitioner samt sammanställningsmetoder som tillämpas av euroområdets medlemsstater (som beskrivs i bilaga V).

Som bästa praxis rekommenderas det att alla medlemsstater ska sammanställa aktiestockar och återinvesterade medel inom ramen för utländska direkta investeringar på grundval av resultaten från undersökningarna av de utländska direkta investeringarna (som ska sammanställas åtminstone en gång per år) (1).

(1) Följande metoder är inte godtagbara och ska överges: i) att överlämna åt uppgiftslämnarna att välja utvärderingskriterium (marknadsvärden eller bokförda värden) och ii) att använda en metod för ständig lagerinvestering/ackumulation av betalningsbalansflöden för att sammanställa stockar.”

		ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2013.247.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 247

Svensk utgåva	Lagstiftning	56 årgången 18 september 2013

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 885/2013 av den 15 maj 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets ITS-direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av informationstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon ( 1 )	1
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 886/2013 av den 15 maj 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller data och förfaranden för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för användare ( 1 )	6
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 887/2013 av den 11 juli 2013 om ersättande av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet	11
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 888/2013 av den 16 september 2013 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Oignon de Roscoff [SUB])	20
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 889/2013 av den 16 september 2013 om godkännande av en större ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Chufa de Valencia (SUB)]	22
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 890/2013 av den 16 september 2013 om godkännande av en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Amarene Brusche di Modena [SGB])	24
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 891/2013 av den 16 september 2013 om förbud mot fiske efter storögd tonfisk i Atlanten med fartyg som för portugisisk flagg	29
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 892/2013 av den 16 september 2013 om förbud mot fiske efter kungsfiskar i EU-vatten och internationella vatten i V; internationella vatten i XII och XIV med fartyg som för fransk flagg	31
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 893/2013 av den 16 september 2013 om förbud mot fiske efter makrill i IIIa och IVbc med fartyg som för nederländsk flagg	33
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 894/2013 av den 17 september 2013 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	35
		BESLUT
		2013/457/EU
	*	Rådets beslut av den 16 september 2013 om utnämning av en domare vid Europeiska unionens personaldomstol	37
		RIKTLINJER
		2013/458/EU
	*	Europeiska centralbankens riktlinje av den 30 juli 2013 om ändring av riktlinje ECB/2011/23 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering inom området extern statistik (ECB/2013/25)	38


*	Meddelande till läsarna – Rådets förordning (EU) nr 216/2013 av den 7 mars 2013 om elektroniskt offentliggörande av Europeiska unionens officiella tidning (se omslagets tredje sida)	s3
*	Meddelande till läsaren – Sättet att hänvisa till rättsakter (se omslagets tredje sida)	s3

Nr	43/TQ40
Medlemsstat	Portugal
Bestånd	BET/ATLANT
Art	Storögd tonfisk (Thunnus obesus)
Område	Atlanten
Datum	20.8.2013

Nr	38/TQ40
Medlemsstat	Frankrike
Bestånd	RED/51214D
Art	Kungsfiskar (djupt pelagiskt vatten) (Sebastes spp.)
Område	EU-vatten och internationella vatten i V och internationella vatten i XII och XIV
Datum	17.8.2013

		Rättelser
	*	Rättelse till gemensamma EES-kommitténs beslut nr 46/2013 av den 15 mars 2013 om ändring av bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet (EUT L 231 av den 29.8.2013)	43

Nr	46/TQ40
Medlemsstat	Nederländerna
Bestånd	MAC/*3A4BC
Art	Makrill (Scomber scombrus)
Område	IIIa och IVbc
Datum	26.8.2013