ISSN 1977-0820

doi:10.3000/19770820.L_2013.202.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 202

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

56 årgången
27 juli 2013


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Ukraina om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina om förenklat utfärdande av viseringar

1

 

*

Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Moldavien om förenklat utfärdande av viseringar

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets genomförandeförordning (EU) nr 721/2013 av den 22 juli 2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 405/2011 om införande av en slutgiltig utjämningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av vissa stänger av rostfritt stål med ursprung i Indien

2

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 722/2013 av den 25 juli 2013 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

6

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 723/2013 av den 26 juli 2013 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller användning av extrakt av rosmarin (E 392) i visst kött och vissa fiskprodukter med låg fetthalt ( 1 )

8

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 724/2013 av den 26 juli 2013 om ändring av förordning (EU) nr 231/2012 vad gäller specifikationerna för flera polyoler ( 1 )

11

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 725/2013 av den 26 juli 2013 om godkännande av ammoniumklorid som fodertillsats för idisslare, katter och hundar (innehavare av godkännandet: BASF SE) ( 1 )

17

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 726/2013 av den 26 juli 2013 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

20

 

 

BESLUT

 

 

2013/399/Gusp

 

*

Beslut EUTM Mali/1/2013 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 19 juli 2013 om utnämning av EU:s uppdragschef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali)

22

 

 

2013/400/Gusp

 

*

Beslut EUCAP Nestor/3/2013 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 23 juli 2013 om utnämning av uppdragschef för Europeiska unionens uppdrag för regional maritim kapacitetsuppbyggnad på Afrikas horn (EUCAP Nestor)

23

 

 

2013/401/Gusp

 

*

Beslut EUCAP Sahel Niger/1/2013 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 23 juli 2013 om förlängning av mandatet för chefen för Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (EUCAP Sahel Niger)

24

 

 

2013/402/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 16 april 2013 om den åtgärd nr SA.20112 (C 35/2006) som Sverige har genomfört till förmån för Konsum Jämtland ekonomisk förening [delgivet med nr C(2013) 1913]  ( 1 )

25

 

 

2013/403/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 25 juli 2013 om godkännande av vissa ändrade program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser för år 2013 och om ändring av genomförandebeslut 2012/761/EU vad gäller unionens finansiella stöd till vissa program som godkänts genom det beslutet [delgivet med nr C(2013) 4663]

30

 

 

2013/404/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 25 juli 2013 om tillstånd för Tyskland att på sitt territorium förbjuda saluföring av vissa hampsorter som förtecknas i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter enligt rådets direktiv 2002/53/EG [delgivet med nr C(2013) 4702]

33

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/1


Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Ukraina om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina om förenklat utfärdande av viseringar

Avtalet mellan Europeiska unionen och Ukraina om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina om förenklat utfärdande av viseringar trädde i kraft den 1 juli 2013, sedan det förfarande som föreskrivs i artikel 2 i avtalet avslutades den 13 maj 2013.


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/1


Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Moldavien om förenklat utfärdande av viseringar

Avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Moldavien om förenklat utfärdande av viseringar trädde i kraft den 1 juli 2013, sedan det förfarande som föreskrivs i artikel 2 i avtalet avslutades den 14 maj 2013.


FÖRORDNINGAR

27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/2


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 721/2013

av den 22 juli 2013

om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 405/2011 om införande av en slutgiltig utjämningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av vissa stänger av rostfritt stål med ursprung i Indien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 19,

med beaktande av det förslag som Europeiska kommissionen har lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Tidigare undersökning och gällande utjämningsåtgärder

(1)

I april 2011 införde rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 405/2011 (2) (nedan kallad förordningen om slutgiltig tull) en slutgiltig utjämningstull på import av vissa stänger av rostfritt stål som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7222 20 21, 7222 20 29, 7222 20 31, 7222 20 39, 7222 20 81 och 7222 20 89 och har sitt ursprung i Indien. Den undersökning som ledde fram till antagandet av förordningen om slutgiltig tull kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

De slutgiltiga åtgärderna bestod av värdetullar på mellan 3,3 % och 4,3 % på import från individuellt namngivna exportörer, en tullsats på 4,0 % på import från samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet samt en övrig tull på 4,3 % på import från alla övriga företag i Indien.

1.2   Inledande av en partiell interimsöversyn

(3)

En begäran om en partiell interimsöversyn ingavs av Viraj Profiles Vpl. Ltd, en exporterande tillverkare i Indien (nedan kallad sökanden). Begäran begränsades till att gälla en undersökning av subventionering avseende sökanden. Sökanden hade lagt fram tillräcklig bevisning för att de omständigheter i fråga om subventionering som låg till grund för fastställandet av de gällande åtgärderna hade ändrats betydligt och att dessa ändringar var av bestående karaktär.

(4)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en partiell interimsöversyn och meddelade den 9 augusti 2012 genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (3) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) att en partiell interimsöversyn inleddes i enlighet med artikel 19 i grundförordningen och att översynen var begränsad till en undersökning av subventionering avseende sökanden.

1.3   Översynsperiod

(5)

Översynen av subventionering omfattade perioden 1 juli 2011–30 juni 2012 (nedan kallad översynsperioden).

1.4   Parter som berörs av undersökningen

(6)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, de indiska myndigheterna och Eurofer, såsom företrädare för unionsindustrin i den ursprungliga undersökningen, om inledandet av den partiella interimsöversynen. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(7)

De muntliga och skriftliga synpunkter som lämnades av parterna togs under övervägande och beaktades där så ansågs lämpligt.

(8)

För att få de uppgifter som var nödvändiga för undersökningen sände kommissionen ett frågeformulär till sökanden. Dessutom skickades ett frågeformulär till de indiska myndigheterna.

(9)

Svar på frågeformuläret inkom från sökanden och från de indiska myndigheterna.

(10)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för fastställandet av subventionering. Kontrollbesök på plats utfördes hos sökanden.

2.   BERÖRD PRODUKT

(11)

Den produkt som berörs är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen stänger av rostfritt stål, tillformade eller färdigbehandlade i kallt tillstånd men inte vidare bearbetade, andra än stänger med runt tvärsnitt med en diameter på minst 80 mm, med ursprung i Indien. Produkterna klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7222 20 21, 7222 20 29, 7222 20 31, 7222 20 39, 7222 20 81 och 7222 20 89.

3.   SUBVENTIONERING

3.1   Inledning

(12)

På grundval av de uppgifter som lämnades av de indiska myndigheterna och berörda parter samt på grundval av svaren på kommissionens frågeformulär undersöktes följande system som sökanden påstods använda sig av:

a)

Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror (Export Promotion Capital Goods Scheme, EPCGS).

b)

Systemet med exportorienterade företag (Export Oriented Units Scheme, EOU).

c)

Exportkreditsystemet (Export Credit Scheme, ECS).

(13)

Systemen a och b grundar sig på utrikeshandelslagen från 1992 (Foreign Trade Development and Regulation Act 1992, lag nr 22 från det året), som trädde i kraft den 7 augusti 1992. Genom utrikeshandelslagen bemyndigas Indiens myndigheter att göra tillkännagivanden om export- och importpolitiken. Dessa sammanfattas i ett dokument om utrikeshandelspolitiken som utfärdas av handelsministeriet vart femte år och uppdateras regelbundet. Det dokument om utrikeshandelspolitiken som är relevant för översynsperioden är ”Foreign Trade Policy 2009–2014” (nedan kallat FTP 09–14). De förfaranden som de indiska myndigheterna tillämpar för FTP 09–14 beskrivs också närmare i deras handbok för förfaranden, Handbook of Procedures Volume I (HOP 09–14), som uppdateras regelbundet.

(14)

Det exportkreditsystem som anges under c grundar sig på avsnitten 21 och 35A i lagen om bankverksamhet (Banking Regulation Act) från 1949, enligt vilken Indiens centralbank får ge landets affärsbanker instruktioner när det gäller exportkrediter.

(15)

Med anledning av unionsindustrins påståenden, undersökte kommissionen dessutom om huruvida sökanden

a)

hade förmåner enligt systemet med befrielse från skatt på elektricitet (Electricity Duty Exemption Scheme, EDES),

b)

använde sig av delstaten Maharashtras lokala subventionsprogram,

c)

hade förmåner av olika insatsvaror mot otillräcklig ersättning,

d)

hade förmåner enligt systemet med stimulansåtgärder inom elförsörjning och eldistribution, eller

e)

hade förmåner som innebar inköp av billiga råvaror från närstående off-shoreföretag.

(16)

Slutligen kontrollerade kommissionen att följande system som undersöktes i den ursprungliga undersökningen fortfarande inte används av sökanden:

a)

Tullkreditsystemet (Duty Entitlement Passbook Scheme, DEPBS)

b)

Systemet med förhandstillstånd (Advanced Authorization Scheme, AAS).

3.2   Undersökningsresultat

3.2.1   Export Promotion Capital Goods Scheme (systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror)

(17)

Det konstaterades att sökanden utnyttjade detta system under översynsperioden. Man fann emellertid att de förmåner som erhölls var försumbara med 0,02 %. Det ansågs därför inte nödvändigt att vidare utvärdera om detta system bör utjämnas.

3.2.2   Export Oriented Unit Scheme (systemet med exportorienterade företag)

(18)

Det konstaterades att sökanden hade rätt till förmåner enligt systemet med exportorienterade företag och erhöll subventioner enligt detta system under översynsperioden.

(19)

När det gäller detta system hävdade företaget att kommissionen borde avvika från den metod som användes i den ursprungliga undersökningen för beräkning av den förmån som erhållits enligt systemet med exportorienterade företag. Företaget hävdade att vissa förmåner enligt systemet med exportorienterade företag borde behandlas som godkänt restitutionssystem i den mening som avses i bilagorna II och III i grundförordningen och att de således inte bör vara utjämningsbara.

(20)

Eftersom det konstaterades att den subventionsnivå som fastställdes för detta system inte överstiger 0,22 %, oavsett beräkningsmetod, vilket leder till en sammanlagd subventionsmarginal under miniminivån, beslöt man emellertid att inte vidare analysera detta påstående inom ramen för denna översynsundersökning.

3.2.3   Export Credits Scheme (exportkreditsystemet)

(21)

Det konstaterades att sökanden inte utnyttjade detta system under översynsperioden.

3.2.4   Electricity Duty Exemption (systemet med befrielse från skatt på elektricitet)

(22)

Det konstaterades att sökanden utnyttjade detta system under översynsperioden. Man fann emellertid att de förmåner som erhölls var försumbara. Det ansågs därför inte nödvändigt att vidare utvärdera om detta system bör utjämnas.

3.2.5   Local Subsidy Programs of the State of Maharashtra (delstaten Maharashtras lokala subventionsprogram)

(23)

Det konstaterades att sökanden inte utnyttjade detta system under översynsperioden.

3.2.6   Övriga

(24)

Undersökningen visade inte på att sökanden hade några andra förmåner under översynsperioden rörande råvaror och energiinköp, som skulle innebära ett finansiellt bidrag från de indiska myndigheterna och därför skulle kunna vara subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen. Unionsindustrins påståenden som förtecknas i skäl 15 leden c–e ovan befanns därför vara irrelevanta i samband med denna översyn.

4.   DE UTJÄMNINGSBARA SUBVENTIONERNAS STORLEK

(25)

Det erinras om att de utjämningsbara subventioner som fastställdes i den ursprungliga undersökningen för sökandens del uppgick till 4,3 %, uttryckt i procent av värdet.

(26)

Under översynsperioden uppgick de utjämningsbara subventionerna avseende sökanden till 0,22 %, uttryckta i procent av värdet och gällande bara ett subventionssystem.

(27)

Med beaktande av ovanstående dras slutsatsen att subventionsnivån för den berörda exporterande tillverkaren har minskat.

(28)

Man undersökte också om huruvida de ändrade förhållandena när det gäller de undersökta systemen kunde anses vara av bestående karaktär.

(29)

När det gäller EPCGS-systemet bekräftades i denna översyn (se ovan) undersökningsresultaten från den ursprungliga undersökningen, i vilken det konstaterades att den subvention som beviljats enligt detta system var försumbar.

(30)

Vidare hade i den ursprungliga undersökningen den huvudsakliga förmånen beviljats enligt EOU-systemet, medan förmånen enligt detta system har bortfallit under översynsperioden. Bevisning finns för att denna förändring är av bestående karaktär, eftersom den rör den sänkta nivån på tullarna på skrot av rostfritt stål och ferronickel, två viktiga råvaror som sökanden använder vid tillverkning av den berörda produkten.

5.   UTJÄMNINGSÅTGÄRDER

(31)

På grundval av ovanstående finns det indikationer på att sökanden kommer att fortsätta att erhålla subventioner i framtiden till ett belopp som är lägre än miniminivån. Det anses därför lämpligt att ändra nivån på den tillämpliga utjämningstullen för sökanden för att återspegla den nuvarande nivån på subventioneringen. Denna tullsats bör fastställas till 0 % för sökanden.

(32)

När det gäller den tullsats som för närvarande tillämpas på import av den berörda produkten från de exporterande tillverkare som förtecknas i bilagan till förordningen om slutgiltig tull, ska det noteras att den faktiska utformningen av de undersökta systemen och deras utjämningsbarhet inte har ändrats i förhållande till den tidigare undersökningen. Det finns därför ingen anledning att räkna om subventionernas storlek och tullsatserna för dessa företag. De tullsatser som tillämpas på de företag som förtecknas i bilagan till förordningen om slutgiltig tull förblir därför oförändrade.

(33)

När det gäller tullsatsen för alla övriga företag, ska det noteras att i den ursprungliga undersökningen fastställdes dess nivå till nivån för de utvalda företag som hade den högsta individuella subventionsmarginalen. Detta motsvarade sökandens subventionsmarginal. Med tanke på att sökandens marginal har ändrats efter den här interimsöversynen, bör nivån för alla övriga företag ändras och fastställas till den näst högsta subventionsmarginalen. Eftersom den näst högsta satsen är den som tillämpas på de företag som förtecknas i bilagan, bör tullsatsen fastställas för alla övriga företag till denna nivå, dvs. 4 %.

6.   MEDDELANDE OM UNDERSÖKNINGSRESULTATEN

(34)

De indiska myndigheterna och övriga berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som skulle ligga till grund för kommissionens förslag till ändring av den tullsats som tillämpas på sökanden.

(35)

De skriftliga och muntliga synpunkter som lämnades av parterna togs under övervägande och beaktades där så ansågs lämpligt.

(36)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 405/2011 ska ersättas med följande:

”2.   Följande slutgiltiga utjämningstullsats ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som anges i punkt 1 och som tillverkats av nedanstående företag:

Företag

Tull (%)

Taric-tilläggsnummer

Chandan Steel Ltd, Mumbai

3,4

B002

Venus Wire Industries Pvt. Ltd, Mumbai

Precision Metals, Mumbai

Hindustan Inox Ltd, Mumbai

Sieves Manufacturer India Pvt. Ltd, Mumbai

3,3

B003

Viraj Profiles Vpl. Ltd, Thane

0

B004

Företag som förtecknas i bilagan

4,0

B005

Alla övriga företag

4,0

B999”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2013.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande


(1)  EUT L 188, 18.7.2009, s. 93.

(2)  EUT L 108, 28.4.2011, s. 3.

(3)  EUT C 239, 9.8.2012, s. 2.


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/6


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 722/2013

av den 25 juli 2013

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör, under en period på tre månader, kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 juli 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

Ett hjul med en diameter på ca 20 cm och en bredd på cirka 5 cm, bestående av en plastfälg och ett massivt plastdäck.

Fälgen har ett mitthål och ett kullager tillverkat av kolstål.

Hjulet kan monteras på olika artiklar såsom fordon för sjuka eller rörelsehindrade, gåstolar/rollatorer och sjukhussängar.

 (1) Se bild

3926 90 97

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1, 3 b och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, samt texten till KN-nummer 3926, 3926 90 och 3926 90 97.

Hjulets avsedda huvudsakliga användning är inte beroende av dess objektiva egenskaper, eftersom det t.ex. är lika lämplig för varor enligt nr 8713 (fordon för sjuka eller rörelsehindrade), nr 9021 (gåstolar/rollatorer) eller nr 9402 (sjukhussängar). Klassificering som en del av en specifik artikel är därför utesluten.

Hjulet är en sammansatt vara bestående av olika material (plast och kolstål). Den beståndsdel som ger hjulet dess huvudsakliga karaktär är plastfälgen, eftersom den bidrar mest till hjulets struktur.

Artikeln ska därför klassificeras under KN-nummer 3926 90 97 som andra plastvaror.

Image


(1)  Bilden återges endast i informationssyfte.


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/8


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 723/2013

av den 26 juli 2013

om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller användning av extrakt av rosmarin (E 392) i visst kött och vissa fiskprodukter med låg fetthalt

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (1), särskilt artikel 10.3, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som har godkänts för användning i livsmedel samt villkoren för deras användning.

(2)

Den förteckningen kan ändras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 av den 16 december 2008 om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer (2).

(3)

Enligt artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1331/2008 kan unionsförteckningen över livsmedelstillsatser uppdateras antingen på kommissionens initiativ eller till följd av en ansökan.

(4)

En ansökan om godkännande av användning av extrakt av rosmarin (E 392) som antiodixationsmedel i köttberedningar, icke värmebehandlat och värmebehandlat bearbetat kött med låg fetthalt samt bearbetad fisk och bearbetade fiskeriprodukter med låg fetthalt, inklusive blöt- och kräftdjur, lämnades in den 3 februari 2012 och har delgetts medlemsstaterna.

(5)

Antioxidationsmedel är ämnen som skyddar livsmedel från att försämras genom oxidering, t.ex. härskning av fett eller färgförändringar. De maximihalter av extrakt av rosmarin (E 392) som för närvarande är tillåtna i bearbetat kött samt bearbetad fisk och bearbetade fiskeriprodukter inklusive blöt- och kräftdjur har fastställts med hänsyn till fetthalten i de respektive livsmedelskategorierna (utom när det gäller torkad korv och torkat kött). Den tillåtna maximihalt av extrakt av rosmarin (E 392) som fastställts med hänsyn till fetthalten i de respektive livsmedelskategorierna innebär inte ett tillräckligt skydd för livsmedel med låg fetthalt eftersom det krävs en kritisk minsta mängd av detta antiodixationsmedel för att uppnå önskad effekt. För närvarande kan extrakt av rosmarin (E 392) användas i effektiva doser i produkter med högre fetthalt. Men även produkter med låg fetthalt kan drabbas av kraftig oxidering på grund av en hög andel omättade fettsyror. Därför bör det fastställas en maximihalt av extrakt av rosmarin (E 392) på 15 mg/kg för produkter med en fetthalt på högst 10 %, medan den tillåtna maximihalten 150 mg/kg uttryckt i förhållande till fettmängden bör behållas för produkter med högre fetthalt än 10 %.

(6)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) gjorde 2008 en utvärdering av om det är säkert att använda extrakt av rosmarin (E 392) som livsmedelstillsats (3) och kom fram till att de föreslagna användningsområdena och halterna inte medför några risker. Myndigheten antog vid en försiktig skattning av exponeringen via födan att extrakt av rosmarin skulle användas vid maximihalten (dvs. 150 mg/kg i bearbetat kött, fjäderfä och fisk- och skaldjursprodukter) i alla föreslagna livsmedel i varje livsmedelskategori. Detta antagande gällde också icke värmebehandlat och värmebehandlat bearbetat kött samt bearbetad fisk och bearbetade fiskeriprodukter, inklusive blöt- och kräftdjur, med en fetthalt på högst 10 %.

(7)

Enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1331/2008 ska kommissionen begära ett yttrande från myndigheten innan den uppdaterar unionsförteckningen över livsmedelstillsatser i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008, utom i sådana fall när uppdateringen sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa. Med ledning av myndighetens ovannämnda yttrande från 2008 utgör fastställande av en maximihalt av extrakt av rosmarin (E 392) på 15 mg/kg för icke värmebehandlat och värmebehandlat bearbetat kött och för bearbetad fisk och bearbetade fiskeriprodukter, inklusive blöt- och kräftdjur, med en fetthalt på högst 10 % en uppdatering av unionsförteckningen som sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa, och därför krävs det inte något yttrande från myndigheten.

(8)

Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 juli 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 354, 31.12.2008, s. 16.

(2)  EUT L 354, 31.12.2008, s. 1.

(3)  The EFSA Journal, nr 721, s. 1–29, 2008.


BILAGA

I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska del E ändras på följande sätt:

1.

I livsmedelskategori 08.2.1, ”Icke värmebehandlat bearbetat kött”, ska posten för livsmedelstillsatsen E 392, extrakt av rosmarin, utom torkad korv, ersättas med följande:

 

”E 392

Extrakt av rosmarin

15

(46)

Endast kött med en fetthalt på högst 10 %, utom torkad korv

 

E 392

Extrakt av rosmarin

150

(41) (46)

Endast kött med en fetthalt på över 10 %, utom torkad korv”

2.

I livsmedelskategori 08.2.2, ”Värmebehandlat bearbetat kött”, ska posten för livsmedelstillsatsen E 392, extrakt av rosmarin, utom torkad korv, ersättas med följande:

 

”E 392

Extrakt av rosmarin

15

(46)

Endast kött med en fetthalt på högst 10 %, utom torkad korv

 

E 392

Extrakt av rosmarin

150

(41) (46)

Endast kött med en fetthalt på över 10 %, utom torkad korv”

3.

I livsmedelskategori 09.2, ”Bearbetad fisk och bearbetade fiskeriprodukter inklusive blöt- och kräftdjur”, ska posten för livsmedelstillsatsen E 392, extrakt av rosmarin, ersättas med följande:

 

”E 392

Extrakt av rosmarin

15

(46)

Endast fisk och fiskeriprodukter inklusive blöt- och kräftdjur med en fetthalt på högst 10 %

 

E 392

Extrakt av rosmarin

150

(41) (46)

Endast fisk och fiskeriprodukter inklusive blöt- och kräftdjur med en fetthalt på över 10 %”


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/11


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 724/2013

av den 26 juli 2013

om ändring av förordning (EU) nr 231/2012 vad gäller specifikationerna för flera polyoler

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (1), särskilt artikel 14,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 av den 16 december 2008 om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer (2), särskilt artikel 7.5, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 (3) fastställs specifikationer för livsmedelstillsatser som förtecknas i bilagorna II och III till förordning (EG) nr 1333/2008.

(2)

Dessa specifikationer får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1331/2008, antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan.

(3)

Den 29 november 2011 lades en ansökan fram om ändring av specifikationerna för flera polyoler och den gjordes därefter tillgänglig för medlemsstaterna.

(4)

I förordning (EU) nr 231/2012 fastställs specifikationer för mannitol (E 421 (i)) och mannitol framställd genom fermentering (E 421 (ii)). För att åstadkomma ökad tydlighet och enhetlighet bör den nu tillåtna livsmedelstillsatsen mannitol (E 421 (i)) benämnas ”mannitol framställd genom hydrogenering”, och dess definition bör följaktligen ändras. Specifikationerna för den livsmedelstillsatsen bör därför ändras.

(5)

Isomalt (E 953) framställs genom en process i två steg, där socker först omvandlas till isomaltulos och sedan hydrogeneras. Den kristallina formen erhålls genom en torkningsprocess efteråt. En begäran har lagts fram om att inkludera en annan form av isomalt, nämligen vattenlösning av isomalt, i de specifikationer som fastställs i förordning (EU) nr 231/2012. Den föreslagna formen överensstämmer med specifikationerna och är tillgänglig för kommersiellt bruk. Isomalt i denna form ger inbesparingar både i fråga om kostnader och tid för industrin och är därför intressant till exempel för tillverkare av konfektyrvaror. Beskrivningen av isomalt (E 953) i specifikationerna bör därför ändras.

(6)

Enligt specifikationerna i förordning (EU) nr 231/2012 är ett av renhetskriterierna för polyoler graden av demineralisering eller resthalter av mineraler, som karakteriseras genom klorider, sulfater och/eller sulfataska. Samma polyoler används som hjälpämnen i farmaceutiska produkter, och den europeiska farmakopén använder konduktivitet som metod för utvärdering av graden av demineralisering av polyoler. Detta innebär att mätning av tre ämnen (klorider, sulfater och/eller sulfataska) har ersatts av en enda mätning, som är enklare att utföra, kostnadseffektiv och miljövänligare. Specifikationerna bör därför ändras för livsmedelstillsatserna sorbitol (E 420 (i)), sorbitolsirap (E 420 (ii)), mannitol (E 421 (i)), mannitol framställd genom fermentering (E 421 (ii)), isomalt (E 953), maltitol (E 965 (i)), maltitolsirap (E 965 (ii)), xylitol (E 967) och erytritol (E 968) genom att kriterierna för klorider, sulfater och sulfataska utgår och ersätts av konduktivitet som enda kriterium.

(7)

Enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1331/2008 ska kommissionen begära ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet innan den uppdaterar unionsförteckningen över livsmedelstillsatser, utom i sådana fall där uppdateringen sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa. Eftersom uppdateringen sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa krävs det inget yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

(8)

Förordning (EU) nr 231/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EU) nr 231/2012 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 juli 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 354, 31.12.2008, s. 16.

(2)  EUT L 354, 31.12.2008, s. 1.

(3)  EUT L 83, 22.3.2012, s. 1.


BILAGA

Bilagan till förordning (EU) nr 231/2012 ska ändras på följande sätt:

1.

I posten för livsmedelstillsatsen E 420 (i) Sorbitol ska specifikationerna för renhetsgrad ersättas med följande:

Renhetsgrad

Vatteninnehåll

Högst 1,5 % (Karl Fischer-metoden)

Konduktivitet

Högst 20 μS/cm (i en lösning med 20 % torrsubstans) vid 20 °C

Reducerande sockerarter

Högst 0,3 % uttryckt som glukos (torrvikt)

Sockerarter totalt

Högst 1 % uttryckt som glukos (torrvikt)

Nickel

Högst 2 mg/kg (torrvikt)

Arsenik

Högst 3 mg/kg (torrvikt)

Bly

Högst 1 mg/kg (torrvikt)”

2.

I posten för livsmedelstillsatsen E 420 (ii) Sorbitolsirap ska specifikationerna för renhetsgrad ersättas med följande:

Renhetsgrad

Vatteninnehåll

Högst 31 % (Karl Fischer-metoden)

Konduktivitet

Högst 10 μS/cm (i produkten) vid 20 °C

Reducerande sockerarter

Högst 0,3 % uttryckt som glukos (torrvikt)

Nickel

Högst 2 mg/kg (torrvikt)

Arsenik

Högst 3 mg/kg (torrvikt)

Bly

Högst 1 mg/kg (torrvikt)”

3.

Posten för livsmedelstillsatsen E 421 (i) Mannitol ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

E 421 (i) MANNITOL FRAMSTÄLLD GENOM HYDROGENERING”

b)

Definitionen ska ersättas med följande:

Definition

Framställd genom katalytisk hydrogenering av kolhydratlösningar som innehåller glukos och/eller fruktos.

Produkten innehåller minst 96 % mannitol. Den del av produkten som inte är mannitol består huvudsakligen av sorbitol (högst 2 %), maltitol (högst 2 %) och isomalt (1,1-GPM (1-O-alfa-D-glukopyranosyl-D-mannitoldehydrat): högst 2 % och 1,6-GPS (6-O-alfa-D-glukopyranosyl-D-sorbitol): högst 2 %). Högst 0,1 % av varje ej specificerad förorening.”

c)

Specifikationerna för renhetsgrad ska ersättas med följande:

Renhetsgrad

Vatteninnehåll

Högst 0,5 % (Karl Fischer-metoden)

Konduktivitet

Högst 20 μS/cm (i en lösning med 20 % torrsubstans) vid 20 °C

Reducerande sockerarter

Högst 0,3 % (uttryckt som glukos)

Sockerarter totalt

Högst 1 % (uttryckt som glukos)

Nickel

Högst 2 mg/kg

Bly

Högst 1 mg/kg”

4.

I posten för livsmedelstillsatsen E 421 (ii) Mannitol framställd genom fermentering ska specifikationerna för renhetsgrad ersättas med följande:

Renhetsgrad

Arabitol

Högst 0,3 %

Vatteninnehåll

Högst 0,5 % (Karl Fischer-metoden)

Konduktivitet

Högst 20 μS/cm (i en lösning med 20 % torrsubstans) vid 20 °C

Reducerande sockerarter

Högst 0,3 % (uttryckt som glukos)

Sockerarter totalt

Högst 1 % (uttryckt som glukos)

Bly

Högst 1 mg/kg”

5.

Posten för livsmedelstillsatsen E 953 Isomalt ska ändras på följande sätt:

a)

Specifikationen för beskrivningen ska ersättas med följande:

Beskrivning

Luktfri, vit, svagt hygroskopisk, kristallin klump eller en vattenlösning med en koncentration på minst 60 %.”

b)

Specifikationerna för renhetsgrad ska ersättas med följande:

Renhetsgrad

Vatteninnehåll

Högst 7 % i fast form (Karl Fischer-metoden)

Konduktivitet

Högst 20 μS/cm (i en lösning med 20 % torrsubstans) vid 20 °C

D-Mannitol

Högst 3 %

D-Sorbitol

Högst 6 %

Reducerande sockerarter

Högst 0,3 % uttryckt som glukos (torrvikt)

Nickel

Högst 2 mg/kg (torrvikt)

Arsenik

Högst 3 mg/kg (torrvikt)

Bly

Högst 1 mg/kg (torrvikt)”

6.

I posten för livsmedelstillsatsen E 965 (i) Maltitol ska specifikationerna för renhetsgrad ersättas med följande:

Renhetsgrad

Vattenlösningens utseende

Klar och färglös

Vatteninnehåll

Högst 1 % (Karl Fischer-metoden)

Konduktivitet

Högst 20 μS/cm (i en lösning med 20 % torrsubstans) vid 20 °C

Reducerande sockerarter

Högst 0,1 % (uttryckt som glukos i vattenfri substans)

Nickel

Högst 2 mg/kg (i vattenfri substans)

Arsenik

Högst 3 mg/kg (i vattenfri substans)

Bly

Högst 1 mg/kg (i vattenfri substans)”

7.

I posten för livsmedelstillsatsen E 965 (ii) Maltitolsirap ska specifikationerna för renhetsgrad ersättas med följande:

Renhetsgrad

Vattenlösningens utseende

Klar och färglös

Vatteninnehåll

Högst 31 % (Karl Fischer-metoden)

Konduktivitet

Högst 10 μS/cm (i produkten) vid 20 °C

Reducerande sockerarter

Högst 0,3 % (uttryckt som glukos i vattenfri substans)

Nickel

Högst 2 mg/kg

Bly

Högst 1 mg/kg”

8.

I posten för livsmedelstillsatsen E 967 Xylitol ska specifikationerna för renhetsgrad ersättas med följande:

Renhetsgrad

Vatteninnehåll

Högst 1 % (Karl Fischer-metoden)

Konduktivitet

Högst 20 μS/cm (i en lösning med 20 % torrsubstans) vid 20 °C

Reducerande sockerarter

Högst 0,2 % uttryckt som glukos (torrvikt)

Andra polyoler

Högst 1 % (torrvikt)

Nickel

Högst 2 mg/kg (torrvikt)

Arsenik

Högst 3 mg/kg (torrvikt)

Bly

Högst 1 mg/kg (torrvikt)”

9.

I posten för livsmedelstillsatsen E 968 Erytritol ska specifikationerna för renhetsgrad ersättas med följande:

Renhetsgrad

Viktförlust vid torkning

Högst 0,2 % (70 °C, 6 timmar i vakuumexsickator)

Konduktivitet

Högst 20 μS/cm (i en lösning med 20 % torrsubstans) vid 20 °C

Reducerande ämnen

Högst 0,3 % uttryckt som D-glukos

Ribitol och glycerol

Högst 0,1 %

Bly

Högst 0,5 mg/kg”


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/17


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 725/2013

av den 26 juli 2013

om godkännande av ammoniumklorid som fodertillsats för idisslare, katter och hundar (innehavare av godkännandet: BASF SE)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden. Enligt artikel 10 i den förordningen ska fodertillsatser som godkänts i enlighet med rådets direktiv 70/524/EEG (2) utvärderas på nytt.

(2)

I enlighet med direktiv 70/524/EEG godkändes ammoniumklorid utan tidsbegränsning som fodertillsats för katter och hundar och med en tidsbegränsning för alla sällskapsdjur utom hundar och katter genom kommissionens direktiv 86/525/EEG (3). Tillsatsen infördes därefter i registret över fodertillsatser som en befintlig produkt i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

I enlighet med artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1831/2003 jämförd med artikel 7 i den förordningen har det lämnats in en ansökan om en ny utvärdering av ammoniumklorid som fodertillsats för katter och hundar och, i enlighet med artikel 7 i den förordningen, om ett nytt användningsområde när det gäller idisslare, med en begäran om att tillsatsen ska införas i kategorin ”tekniska tillsatser”. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterar i sitt yttrande av den 24 maj 2012 (4) att ammoniumklorid under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön. Den medgav att ammoniumklorid är ett kraftfullt medel som surgör urin och ett fodertillskott för idisslare, katter och hundar som ger en sänkning av pH i urin. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen som lämnats av det referenslaboratorium som inrättades genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av ammoniumklorid visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 uppfylls. Tillsatsen bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(6)

Eftersom det inte finns några säkerhetsskäl som kräver att ändringarna av villkoren för godkännandet omedelbart tillämpas, bör en övergångsperiod medges så att de berörda parterna kan anpassa sig till de nya krav som följer av godkännandet.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Godkännande

Ammoniumklorid i kategorin ”zootekniska tillsatser” och i den funktionella gruppen ”andra zootekniska tillsatser” som anges i bilagan godkänns som fodertillsats enligt villkoren i den bilagan.

Artikel 2

Övergångsåtgärder

Både den tillsats som anges i bilagan för katter och hundar och foder innehållande tillsatsen som har tillverkats och märkts före den 16 augusti 2015 i enlighet med de bestämmelser som tillämpades före den 16 augusti 2013 får fortsätta att släppas ut på marknaden och användas till dess att lagren har tömts.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 juli 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

(2)  EGT L 270, 14.12.1970, s. 1.

(3)  EGT L 310, 5.11.1986, s. 19.

(4)  The EFSA Journal, vol. 10(2012):6, artikelnr 2738.


BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer

Namn på innehavaren av godkännandet

Tillsats

Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod

Djurart eller djurkategori

Högsta ålder

Lägsta halt

Högsta halt

Övriga bestämmelser

Godkännandet gäller till och med

mg/kg helfoder med en vattenhalt på 12 %

Kategori: zootekniska tillsatser. Funktionell grupp: andra zootekniska tillsatser (sänkning av pH i urin)

4d8

BASF SE

Ammoniumklorid

 

Tillsatsens sammansättning

Ammoniumklorid ≥ 99,0 %

(fast form)

 

Beskrivning av den aktiva substansen

 

Ammoniumklorid ≥ 99,0 %

 

NH4Cl CAS-nr: 12125-02-9

 

Natriumklorid ≤ 0,5 %

 

Framställt genom kemisk syntes

 

Analysmetod  (1)

Bestämning av ammoniumklorid i fodertillsats: Titrering med natriumhydroxid (Europeiska farmakopén, monografi 0007) eller titrering med silvernitrat (JECFA:s monografi om ammoniumklorid)

Idisslare

10 000 under högst tre månader

5 000 i mer än tre månader

1.

Tillsatsen ska användas i foder som förblandning.

2.

Användarsäkerhet: Andningsskydd, ögonskydd, skyddshandskar och skyddskläder ska användas vid hanteringen.

3.

De olika källorna av ammoniumklorid får tillsammans inte överstiga den högsta tillåtna halten i helfoder för idisslare.

16 augusti 2023

Katter och hundar

5 000


(1)  Närmare information om analysmetoderna finns på referenslaboratoriets webbplats: http://irmm.jrc.ec.europa.eu/EURLs/EURL_feed_additives/Pages/index.aspx


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/20


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 726/2013

av den 26 juli 2013

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 juli 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Jerzy PLEWA

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0707 00 05

TR

147,7

ZZ

147,7

0709 93 10

TR

123,3

ZZ

123,3

0805 50 10

AR

85,8

CL

73,3

TR

70,0

UY

91,8

ZA

90,7

ZZ

82,3

0806 10 10

CL

206,7

EG

219,9

MA

188,7

MX

242,3

TR

170,7

ZZ

205,7

0808 10 80

AR

179,9

BR

110,4

CL

127,5

CN

96,2

NZ

144,0

US

156,0

ZA

120,9

ZZ

133,6

0808 30 90

AR

104,3

CL

147,8

CN

77,3

NZ

112,3

TR

179,1

ZA

115,4

ZZ

122,7

0809 10 00

TR

186,3

ZZ

186,3

0809 29 00

TR

338,7

ZZ

338,7

0809 30

TR

150,8

ZZ

150,8

0809 40 05

BA

62,3

TR

115,1

XS

70,8

ZZ

82,7


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.


BESLUT

27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/22


BESLUT EUTM MALI/1/2013 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

av den 19 juli 2013

om utnämning av EU:s uppdragschef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali)

(2013/399/Gusp)

KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38 tredje stycket,

med beaktande av rådets beslut 2013/34/Gusp av den 17 januari 2013 om Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) (1), särskilt artikel 5, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 5.1 i beslut 2013/34/Gusp bemyndigade rådet kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att, i enlighet med artikel 38 i fördraget om Europeiska unionen, fatta lämpliga beslut om politisk kontroll och strategisk ledning av EUTM Mali, inbegripet beslutet om utnämning av EU:s uppdragschef.

(2)

Genom artikel 2 i beslut 2013/34/Gusp utnämndes brigadgeneral François LECOINTRE till EU:s uppdragschef för EUTM Mali.

(3)

Den 19 juni 2013 föreslog Frankrike utnämning av brigadgeneral Bruno GUIBERT till EU:s nya uppdragschef för EUTM Mali för att efterträda brigadgeneral François LECOINTRE.

(4)

Den 28 juni 2013 rekommenderade EU:s militära kommitté Kusp att utnämna brigadgeneral Bruno GUIBERT till EU:s uppdragschef för EUTM Mali.

(5)

I enlighet med artikel 5 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Brigadgeneral Bruno GUIBERT utnämns härmed till EU:s uppdragschef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) från och med den 1 augusti 2013.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2013.

Utfärdat i Bryssel den 19 juli 2013.

På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar

W. STEVENS

Ordförande


(1)  EUT L 14, 18.1.2013, s. 19.


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/23


BESLUT EUCAP NESTOR/3/2013 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

av den 23 juli 2013

om utnämning av uppdragschef för Europeiska unionens uppdrag för regional maritim kapacitetsuppbyggnad på Afrikas horn (EUCAP Nestor)

(2013/400/Gusp)

KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38 tredje stycket,

med beaktande av rådets beslut 2012/389/Gusp av den 16 juli 2012 om Europeiska unionens uppdrag för regional maritim kapacitetsuppbyggnad på Afrikas horn (EUCAP Nestor) (1), särskilt artikel 9.1, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med rådets beslut 2012/389/Gusp är kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) bemyndigad att, i enlighet med artikel 38 i fördraget, fatta lämpliga beslut för utövande av politisk kontroll och strategisk ledning av Europeiska unionens uppdrag för regional maritim kapacitetsuppbyggnad på Afrikas horn (EUCAP Nestor), inbegripet beslutet att utnämna en uppdragschef.

(2)

Den 16 juli 2012 antog Kusp beslut EUCAP Nestor/1/2012 (2) där Jacques LAUNAY utnämndes till uppdragschef för EUCAP Nestor från och med den 17 juli 2012.

(3)

Den 12 juli 2013 föreslog unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att Etienne DE MONTAIGNE DE PONCINS skulle utnämnas till uppdragschef för EUCAP Nestor för perioden 16 juli 2013–15 juli 2014, för att efterträda Jacques LAUNAY.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Etienne DE MONTAIGNE DE PONCINS utnämns härmed till uppdragschef för Europeiska unionens uppdrag för regional maritim kapacitetsuppbyggnad på Afrikas horn (EUCAP Nestor) för perioden 16 juli 2013–15 juli 2014.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Den ska tillämpas från och med den 16 juli 2013.

Utfärdat i Bryssel den 23 juli 2013.

På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar

W. STEVENS

Ordförande


(1)  EUT L 187, 17.7.2012, s. 40.

(2)  EUT L 198, 25.7.2012, s. 16.


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/24


BESLUT EUCAP SAHEL NIGER/1/2013 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

av den 23 juli 2013

om förlängning av mandatet för chefen för Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (EUCAP Sahel Niger)

(2013/401/Gusp)

KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38 tredje stycket,

med beaktande av rådets beslut 2012/392/Gusp av den 16 juli 2012 om Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (EUCAP Sahel Niger) (1), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 9.1 i beslut 2012/392/Gusp bemyndigas kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att i enlighet med artikel 38 i fördraget fatta lämpliga beslut i syfte att utöva politisk kontroll och strategisk ledning över Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (EUCAP Sahel Niger), vilket innefattar beslut om att utnämna uppdragschefen.

(2)

Den 17 juli 2012 antog Kusp beslut EUCAP Sahel Niger/1/2012 (2), där general Francisco ESPINOSA NAVAS utnämndes till uppdragschef för EUCAP Sahel Niger för perioden 17 juli 2012–16 juli 2013.

(3)

Den 9 juli 2013 antog rådet beslut 2013/368/Gusp (3) om en förlängning av den period som omfattas av det finansiella referensbeloppet för EUCAP Sahel Niger till och med den 31 oktober 2013.

(4)

Den 12 juli 2013 föreslog unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik en förlängning av mandatet för general Francisco ESPINOSA NAVAS som uppdragschef för Eucap Sahel Niger för perioden 17 juli 2013–31 oktober 2013.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mandatet för general Francisco ESPINOSA NAVAS som uppdragschef för EUCAP Sahel Niger förlängs härmed till och med den 31 oktober 2013.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den 17 juli 2013.

Utfärdat i Bryssel den 23 juli 2013.

På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar

W. STEVENS

Ordförande


(1)  EUT L 187, 17.7.2012, s. 48.

(2)  Beslut EUCAP Sahel Niger/1/2012 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 17 juli 2012 om utnämning av chefen för Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (EUCAP Sahel Niger) (EUT L 200, 27.7.2012, s. 17).

(3)  Rådets beslut 2013/368/Gusp av den 9 juli 2013 om ändring av beslut 2012/392/Gusp om Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (EUCAP Sahel Niger) (EUT L 189, 10.7.2013, s. 13).


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/25


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 16 april 2013

om den åtgärd nr SA.20112 (C 35/2006) som Sverige har genomfört till förmån för Konsum Jämtland ekonomisk förening

[delgivet med nr C(2013) 1913]

(Endast den svenska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2013/402/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med ovannämnda bestämmelser (1) ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Genom ett klagomål som registrerades hos kommissionen den 14 november 2005 underrättade stiftelsen Den Nya Välfärden kommissionen om Åre kommuns försäljning av mark till Konsum Jämtland ekonomisk förening (nedan kallad Konsum). Enligt stiftelsen omfattade försäljningen olagligt statligt stöd (nedan kallad den omtvistade försäljningen).

(2)

Genom en skrivelse av den 3 januari 2006 begärde kommissionen att de svenska myndigheterna skulle lägga fram ytterligare upplysningar. Dessa lades fram genom skrivelser av den 2 mars 2006 och den 28 mars 2006.

(3)

Genom en skrivelse av den 3 januari 2006 begärde kommissionen att klaganden skulle lägga fram ytterligare upplysningar. Dessa lades fram genom en skrivelse av den 1 februari 2006.

(4)

Genom en skrivelse av den 19 juli 2006 underrättade kommissionen Sverige om sitt beslut att inleda ett förfarande enligt artikel 88 i EG-fördraget avseende den omtvistade försäljningen (2).

(5)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på åtgärden i fråga.

(6)

De svenska myndigheterna inkom med synpunkter genom en skrivelse av den 27 september 2006. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(7)

Genom en skrivelse av den 24 januari 2007 begärde kommissionen att de svenska myndigheterna skulle lägga fram ytterligare upplysningar. Dessa lades fram genom en skrivelse av den 21 februari 2007.

(8)

Den 30 januari 2008 antog kommissionen ett slutgiltigt beslut (nedan kallat beslutet) (4), i vilket den drog slutsatsen att den omtvistade försäljningen innefattade stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget (5).

(9)

Beslutet överklagades av Konsum. I sin dom av den 13 december 2011 i mål T-244/08 ogiltigförklarade tribunalen beslutet. Följaktligen var kommissionen tvungen att åter granska åtgärden och fatta ett nytt beslut rörande den omtvistade försäljningen.

(10)

Genom en skrivelse av den 22 mars 2012 begärde kommissionen ytterligare information från de svenska myndigheterna, som lämnades i en skrivelse av den 23 april 2012.

(11)

Efter det att de svenska myndigheterna hade lämnat upplysningar i april 2012 inkom Den Nya Välfärden med synpunkter i en skrivelse av 21 maj 2012.

(12)

Genom en skrivelse av den 15 maj 2012 lämnade Lidl Sverige KB (nedan kallat Lidl) kompletterande information utöver de synpunkter som inkommit från Den Nya Välfärden. Dessutom lämnade Den Nya Välfärden ytterligare information vid ett möte med kommissionen den 25 juni 2012.

(13)

Genom en skrivelse av den 5 december 2012 begärde kommissionen ytterligare förtydliganden från de svenska myndigheterna, som svarade genom en skrivelse av den 23 januari 2013.

2.   BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

2.1.   Berörda parter

(14)

Åre kommun (nedan kallad kommunen) ligger i Jämtlands län i Sverige och har ungefär 10 100 invånare.

(15)

Konsum, som påstås gynnas av den omstridda försäljningen, är ett kooperativ som säljer konsumentvaror, bl.a. livsmedel och dagligvaror, i hela Jämtlands län. Den 1 januari 2006 slogs Konsum samman med Konsum Nord ekonomisk förening. Båda företagen samarbetar med Kooperativa förbundet som är en sammanslutning av svenska kooperativ. Kooperativa förbundet är moderbolaget i KF-koncernen som bland annat äger norska detaljhandelsföretag.

(16)

Åre Centrum AB (nedan kallat Åre Centrum) är ett privat fastighetsbolag som är fristående från kommunen. Vid tidpunkten för den omtvistade försäljningen ägdes Åre Centrum av Skistar AB och andra företag i Åre. Sedan 2007 är Åre Centrum en del av de privata företaget DIÖS Fastigheter AB.

(17)

Klaganden, Den Nya Välfärden, är en svensk stiftelse som främst finansieras av Svenskt näringsliv. Dess uppgift är bland annat att försvara svenska företags intressen genom att övervaka att den fria konkurrensen fungerar i Sverige. I sitt klagomål avseende den omtvistade försäljningen handlar den nya välfärden på uppdrag av en sina medlemmar, Lidl.

(18)

Lidl var den första utländska aktören inom livsmedelssektorn som trädde in på den svenska marknaden, vilket skedde 2003, och är en direkt konkurrent till Konsum inom detaljhandelssektorn för livsmedel och dagligvaror.

2.2.   Den omtvistade försäljning

(19)

Klagomålet avser kommunens försäljning av mark till Konsum den 5 oktober 2005 till ett pris som enligt klaganden låg under marknadsvärdet.

(20)

Denna försäljning var en del av en större fastighetsuppgörelse som omfattade ett antal olika markförsäljningar och ett antal olika parter. Försäljningarna syftade till att genomföra en översiktsplan som hade antagits av kommunen den 21 juni 2005. Ett av målen för översiktsplanen var att genomföra vissa utvecklingsarbeten för att skapa en bilfri zon kring det centrala torget i Åre (nedan kallat Åre Torg). Åre Centrum valdes till den entreprenör som skulle genomföra moderniseringen av Åre Torg i enlighet med översiktsplanen.

(21)

Som en del av denna plan ägde följande transaktioner gällande markförsäljning rum i oktober 2005:

1)

Genom ett avtal av den 4 oktober 2005 sålde Konsum sin fastighet vid Åre Torg (med beteckningen Mörviken 2:91) (6) till Åre Centrum för 8,5 miljoner kronor (cirka 910 000 euro).

2)

Genom avtal av den 3 och 5 oktober 2005 sålde kommunen mark bestående av fastigheterna Åre prästbord 1:30, 1:68 och 1:69 (7) i Produkthusområdet till Konsum för 2 miljoner kronor (cirka 213 000 euro) (nedan kallat den omtvistade försäljningen).

3)

Genom ett avtal av den 4 oktober 2005 sålde Åre Centrum mark med fastighetsbeteckningen Åre Prästbord 1:76 (8) (angränsande till de ovannämnda fastigheterna Åre Prästbord 1:30, 1:68 och 1:69) till Konsum för 1 miljon kronor (cirka 107 000 euro).

(22)

Inledningsvis var det meningen att priset för den omtvistade marken skulle fastställas till en krona vid kommunstyrelsens sammanträde den 24 augusti 2005. Genom ett telefonsamtal följt av ett e-postmeddelande av den 23 augusti 2005 lade emellertid Lidl ett bud på 6,6 miljoner kronor (cirka 710 602 euro) för samma mark, vilket ledde till att kommunen och Konsum omförhandlade försäljningspriset från 1 krona till en miljon kronor (cirka 107 000 euro). Priset på en miljon kronor drogs emellertid tillbaka till följd av att två kommunfullmäktigeledamöter överklagat beslutet till länsrätten.

(23)

Ett pris på två miljoner kronor för den omtvistade tomten godkändes slutligen av kommunstyrelsen den 5 oktober 2005. Samma dag undertecknades det slutliga försäljningsavtalet av Konsum och kommunen.

2.3.   Klagomålet

(24)

Enligt klaganden hade den omtvistade försäljningen inte föregåtts av något formellt anbudsförfarande, och ingen oberoende expertvärdering hade genomförts. Den omtvistade försäljningen strider enligt klaganden mot artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). I detta avseende hävdar klaganden särskilt att Lidls bud var trovärdigt, bindande och direkt jämförbart med det bud som lades av Konsum och godtogs av kommunen. Genom att inte anta Lidls bud sålde kommunen enligt klaganden marken under marknadsvärdet. Klaganden gör gällande att stödet uppgår till 4,6 miljoner kronor (cirka 495 268 euro), eller skillnaden mellan Lidls bud och försäljningspriset.

3.   SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER

(25)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

4.   YTTERLIGARE SYNPUNKTER FRÅN KLAGANDEN

(26)

Genom en skrivelse av den 21 maj 2012 påpekade klaganden att Konsum betalade 861 kronor/m2 (cirka 92 euro) för mark som köpts från Åre Centrum jämfört med 312 kronor/m2 (cirka 34 euro) för mark som köpts från kommunen. Enligt klaganden utgör detta ytterligare bevis för att den omtvistade försäljningen ägde rum under marknadsvärdet och att en privat aktör skulle ha sålt marken till ett högre pris.

5.   SVERIGES SYNPUNKTER

(27)

Enligt de svenska myndigheterna utgjorde försäljningen till Konsum ett led i ett antal marktransaktioner som bland annat omfattade Konsums försäljning av mark i ett annat område av Åre (Åre Torg), som kommunen hade för avsikt att använda för vissa utvecklingsändamål.

(28)

Genom försäljningen av marken flyttade Konsum sin verksamhet bort från Åre Torg och gjorde det därmed möjligt för kommunen att uppnå sina mål som fastställs i översiktsplanen, dvs. inrättandet av en bilfri zon kring Åre Torg. Om kommunen i stället hade godtagit Lidls bud, skulle den inte ha kunnat fullfölja syftet med översiktsplanen, eftersom Konsum skulle ha stannat kvar i sina lokaler vid Åre Torg. Därför kunde Lidls bud inte anses vara jämförbart med Konsums. Dessutom ansåg de svenska myndigheterna inte att Lidls bud var seriöst eller bindande, eftersom det lämnades in sent och saknade tillräckliga uppgifter.

(29)

Under alla omständigheter anser de svenska myndigheterna att den omtvistade försäljningen hade skett till marknadsvärde. I detta avseende inkom de svenska myndigheterna med två expertrapporter till stöd för sina ståndpunkter: en värderingsrapport av Ernst & Young Real Estate från maj 2003 och en värderingsrapport i efterhand av PWC från april 2012 som värderade marken vid tidpunkten för försäljningen i oktober 2005.

(30)

Ernst & Youngs värderingsrapport hade utförts i maj 2003. Den bygger på en kassaflödesanalys som tar hänsyn till olika parametrar såsom den planerade användningen av marken, den framtida utvecklingen av marknaden inom området och drifts- och underhållskostnader för jämförbara fastigheter. För att fastställa marknadsvärdet hänvisar rapporten till och bedömer vissa markområden, av vilka ett (Åre prästbord 1:76) gränsar till den mark (Åre Prästbord 1:30, 1:68 and 1:69) som Konsum köpte av kommunen. I rapporten värderas den direkt angränsande marken till cirka 1 000 kronor/m2 bruttoareal (ca 110 euro).

(31)

Enligt de svenska myndigheterna är den mark som gränsar till den mark som Ernst & Youngs rapport hänvisar till jämförbar med den mark som kommunen sålde till Konsum 2005. I slutändan bör det finnas en korrelation mellan det uppskattade priset och det slutliga försäljningspriset för den omtvistade transaktionen på 1 200 kronor/m2 bruttogolvyta (cirka 129 euro).

(32)

Med anledning av detta betonar de svenska myndigheterna att kommunen vid prissättningen tog hänsyn till värdet per kvadratmeter bruttoareal. Detta berodde på att parterna planerade att bygga kommersiella anläggningar på marken. Därför anser de svenska myndigheterna att de priser som klaganden har beräknat och lagt fram som bevis på att den omtvistade försäljningen ägde rum under marknadsvärdet (se punkt 27) inte bör beaktas, eftersom de grundar sig på priset per kvadratmeter total areal.

(33)

Enligt de svenska myndigheterna beaktades den tid som förflutit mellan tidpunkten för Ernst & Youngs värdering och datumet för den faktiska transaktionen (2,5 år), även om marknaden för nyligen byggda detaljhandelslokaler i Åre var mycket liten om ens existerande. Till stöd för detta hänvisade de svenska myndigheterna till ett konsumentprisindex i avsaknad av officiell statistik rörande fastighetspriserna i det aktuella området vid den aktuella tidpunkten. De svenska myndigheterna finner att Ernst & Youngs uppskattning i alla händelser är jämförbar med det slutliga försäljningspriset.

(34)

Som svar på kommissionens begäran om upplysningar av den 22 mars 2012 lämnade de svenska myndigheterna dessutom en ny expertvärdering i efterhand som utarbetats av PWC i april 2012. I PWC:s rapport dras slutsatsen att marknadsvärdet för marken i fråga (9) vid tidpunkten för försäljningen (oktober 2005) låg mellan 1,65 och 2,474 miljoner kronor (cirka 177 000 respektive 265 000 euro). För att komma fram till detta värde gjordes i rapporten en analys av transaktioner med jämförbara markområden på orten.

(35)

Dessutom hänvisade de svenska myndigheterna till en dom av Länsrätten i Jämtlands län av den 24 maj 2006, i vilken rätten bekräftade lagenligheten hos kommunens beslut att godkänna försäljningen av marken till Konsum för 2 miljoner kronor. Länsrätten fann att beslutet var lagligt och att det inte fanns något som otillbörligt gynnade Konsum av följande skäl:

Lidls intresseanmälan inkom alldeles innan kommunfullmäktige fattade sitt beslut.

Försäljningen avsåg mark där det förelåg speciella förutsättningar för nyttjandet av marken förelåg enligt den översiktsplan som gällde för området.

Det fanns inte tillräckliga bevis för att försäljningspriset för marken låg under marknadsvärdet för denna.

Kommunfullmäktiges beslut måste ses som ett led i en större plan för omlokalisering av näringsidkare bort från stadskärnan. I denna plan ingick den omtvistade försäljningen av mark till Konsum.

(36)

Som svar på klagandens påståenden att fastighetstransaktionerna inte ägde rum och att Konsum fortfarande tycks vara ägare till fastigheten Åre Mörviken 2:91 hävdar de svenska myndigheterna att transaktionerna följdes av en fastighetsombildning som omfattade alla de berörda fastigheterna. När transaktionerna hade slutförts bytte de olika fastigheterna namn i fastighetsregistret. I detta avseende påpekar de svenska myndigheterna att de fastigheter som såldes av kommunen och Åre Centrum AB till Konsum ändrade namn från Åre Prästbord 1:30, 1:68, 1:76 och en del av 1:69 till Mörviken 2:91.

6.   BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN

6.1.   Förekomsten av statligt stöd

(37)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget ”är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(38)

Enligt fast rättspraxis (10) kan offentliga myndigheters försäljning av mark och byggnader till företag eller enskilda näringsidkare utgöra statligt stöd, bland annat när försäljningen inte har skett till marknadsvärdet, det vill säga till det pris som en privat investerare som handlar under normala konkurrensförhållanden skulle ha betalat.

(39)

Kommissionen noterar i detta hänseende att transaktioner som gäller markförsäljning i princip bör bedömas enligt kommissionens meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader (11) (nedan kallat meddelandet om markförsäljning), som innehåller en vägledning som medlemsstaterna kan använda för att se till att statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader är fri från statligt stöd.

(40)

Meddelandet innehåller två metoder för att utesluta inslag av statligt stöd i sådana transaktioner: För det första en överlåtelse av mark och byggnader efter ett vederbörligen offentliggjort, öppet och villkorslöst anbudsförfarande (av auktionstyp), där det bästa eller det enda anbudet antas. För det andra en förhandsvärdering av en oberoende värderingsman. Syftet med dessa båda metoder är att se till att det pris som en offentlig myndighet säljer marken för, i möjligaste mån, hamnar så nära markens marknadsvärde som möjligt, och således är förenligt med principen för investerare i en marknadsekonomi, så att det undviks att försäljningen av marken ger förvärvaren en ekonomisk fördel. Det kan emellertid inte uteslutas att andra värderingsmetoder också kan tillämpas i sådana fall så länge det säkerställs att det pris som köparen faktiskt betalar på grundval av dessa metoder hamnar så nära markens marknadsvärde som möjligt (12).

(41)

I förevarande ärende hade varken ett öppet och villkorslöst anbudsförfarande eller en förhandsvärdering av en oberoende värderingsman gjorts som förberedelse för den omtvistade försäljningen. Meddelandet om markförsäljning är därför inte direkt tillämpligt. Följaktligen måste marknadsvärdet av tomten härledas från annan tillgänglig information.

6.2.   Lidls bud

(42)

Ett konkret bud som läggs samtidigt av en konkurrent är normalt en bättre indikator på markens marknadsvärde än en uppskattning av värdet av en oberoende värderingsman, eftersom det avspeglar hur mycket marknaden är villig att betala för marken vid tidpunkten för försäljningen. För att ett sådant bud ska utgöra en tillförlitlig indikator på markens marknadsvärde måste det vara trovärdigt, bindande och jämförbart med det bud som antas, med beaktande av de särskilda omständigheterna kring transaktionen i fråga.

(43)

Kommissionen noterar att trovärdigheten och den bindande karaktären hos Lidls bud har ifrågasatts av de svenska myndigheterna. De svenska myndigheterna betonade att Lidls intresseanmälan mottogs via e-post dagen innan beslutet om att genomföra den omtvistade försäljningen fattades av kommunstyrelsen och att det saknade tillräckliga uppgifter.

(44)

Kommissionen anser att trovärdigheten hos Lidls bud kan ifrågasättas under dessa omständigheter. Även om Lidls bud var trovärdigt, var det ändå inte helt jämförbart med Konsums bud. Detta beror på att Lidl och Konsum inte befann sig i en likartad situation beträffande den omtvistade marken. För Konsums del utgjorde den omtvistade försäljningen en del av en serie fastighetstransaktioner som syftade till att genomföra den ovannämnda översiktsplanen i kommunen att skapa en bilfri zon kring Åre Torg.

(45)

I detta hänseende följer det av rättspraxis att omständigheterna kring en transaktion bör beaktas vid bedömningen av om en offentlig myndighets försäljning av mark eller byggnader till ett företag innefattar inslag av statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget (13).

(46)

Medan Lidl endast var intresserat av att erhålla den omtvistade marken, skulle Konsum enligt de svenska myndigheterna inte ha flyttat från Åre Torg om man inte hade kunnat förvärva de två angränsande markområdena i Åre Prästbord. Den omtvistade försäljningen ingick i en serie sammanlänkade markaffärer med samma ändamål inom ramen för kommunens utvecklingsplan för området, nämligen en fastighetsombildning som ansågs vara nödvändig för att skapa en bilfri zon kring Åre Torg. I motsats till det avtal som ingicks mellan Konsum och kommunen innehöll Lidls bud inte några hänvisningar till eller preciseringar beträffande översiktsplanen. Om Lidls bud antogs skulle man därför löpa risk att inte uppnå målen i översiktsplanen, vilket, sett ur kommunens synvinkel, innebär att de båda anbuden inte kan betraktas som jämförbara.

(47)

Givet omständigheterna kring den omtvistade försäljning drar kommissionen därför slutsatsen att Lidls bud inte utgör den bästa tillgängliga indikatorn för att fastställa marknadsvärdet på den omtvistade marken.

6.3.   Expertvärderingarna

(48)

De svenska myndigheterna hävdar att det inte finns någon officiell rapport om utvecklingen av fastighetspriserna i Åre vid tidpunkten för den omtvistade försäljningen, eftersom det saknas en fastighetsmarknad för transaktioner av detta slag. I stället lämnade de svenska myndigheterna in en värdering av ett angränsande markområde som gjorts av Ernst & Young i maj 2003. Även om värderingen genomfördes av en oberoende värderingsman på grundval av allmänt accepterade värderingsstandarder, ägde den rum nästan två och ett halvt år före den omtvistade försäljningen, vilket innebär att markens värde kan ha ändrats väsentligt under den perioden.

(49)

På kommissionens begäran inkom de svenska myndigheterna med ytterligare en expertrapport om marknadsvärdet på marken i fråga. I denna nya värdering i efterhand, som hade gjorts av PWC 2012, uppskattas marknadsvärdet på marken vid tidpunkten för den omtvistade försäljningen, det vill säga oktober 2005. Rapporten bekräftar de svenska myndigheternas påstående att praktiskt taget inga transaktioner med liknande egenskaper förekom i området vid tiden för den omtvistade försäljningen från vilka marknadsvärdet på den omtvistade marken skulle kunna härledas. För att komma fram till en uppskattning av markens marknadsvärde görs i rapporten en analys av transaktioner med jämförbara markområden på orten. I rapporten dras slutsatsen att marknadsvärdet på den omtvistade marken i oktober 2005 är mellan 1,65 och 2,475 miljoner kronor.

(50)

Eftersom denna rapport utarbetades av en oberoende värderingsman på grundval av allmänt accepterade värderingsstandarder, nämligen den komparativa metoden (dvs. en analys av transaktioner avseende liknande fastigheter) anser kommissionen att den uppskattningen utgör den bästa tillgängliga indikatorn för att fastställa marknadsvärdet på den omtvistade marken på dagen för den omtvistade försäljningen. På grundval av den uppskattningen ligger det inköpspris som Konsum betalade till kommunen för marken – 2 miljoner kronor – inom det intervall som anses utgöra marknadsvärdet i oktober 2005.

(51)

Slutligen tar kommissionen också hänsyn till det faktum att parterna vid prissättningen av marken i fråga tog hänsyn till priset per kvadratmeter bruttoareal. I detta avseende tycks priset på 1 000 kronor/m2 bruttogolvyta, som fastställdes i Ernst & Youngs värdering, vara jämförbart med 1 200 kronor/m2 bruttogolvyta, som fastställdes för den omtvistade försäljningen.

(52)

Mot bakgrund av vad som beskrivits ovan anser kommissionen att kommunens försäljning av fastigheterna Åre Prästbord 1:30, 1:68 och 1:69 i Produkthusområdet till Konsum den 5 oktober 2005 för 2 miljoner kronor har skett till marknadspris, och att försäljningen därmed inte innefattar statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den åtgärd som Sverige har genomfört till förmån för Konsum Jämtland ekonomisk förening utgör inte stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Sverige.

Utfärdat i Bryssel den 16 april 2013.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Vice ordförande


(1)  EUT C 204, 26.8.2006, s. 5.

(2)  Ärende C 35/2006.

(3)  EUT C 204, 26.8.2006, s. 5.

(4)  Kommissionens beslut av den 30 januari 2008 om det statliga stöd C 35/2006 (f.d. NN 37/06) som Sverige har genomfört till förmån för Konsum Jämtland ekonomisk förening (EUT L 126, 14.5.2008, s. 3).

(5)  Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget blivit artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Innehållet i bestämmelserna är dock i sak oförändrat. I detta beslut bör hänvisningar till artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget i förekommande fall förstås som hänvisningar till artikel 87 respektive 88 i EG-fördraget.

(6)  Fastigheten döptes om efter transaktionen.

(7)  Fastigheterna döptes om efter transaktionen.

(8)  Fastigheten döptes om efter transaktionen.

(9)  Åre prästbord 1:30, 1:68 och 1:69.

(10)  Dom i mål C-239/09 Seydaland Vereinigte Agrarbetriebe, REU 2010, s. I-13083, punkt 34 och dom i mål C-290/07 P kommissionen mot Scott, REU 2010, s. I-7763, punkt 68; Mål T-244/08 Konsum Nord ekonomisk förening mot kommissionen, REU 2011, s. II-0000, punkt 61.

(11)  EGT C 209, 10.7.1997, s. 3.

(12)  Dom i mål C-239/09, Seydaland Vereinigte Agrarbetriebe & Co. KG mot BVVG Bodenverwertungs- und -verwaltungs GmbH, REU 2010, s. I-13083, punkt 39.

(13)  Se tribunalens dom av den 13 december 2011 i mål T-244/08 Konsum Nord ekonomisk förening mot kommissionen, REU 2011, punkt 57.


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/30


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 25 juli 2013

om godkännande av vissa ändrade program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser för år 2013 och om ändring av genomförandebeslut 2012/761/EU vad gäller unionens finansiella stöd till vissa program som godkänts genom det beslutet

[delgivet med nr C(2013) 4663]

(2013/403/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet (1), särskilt artikel 27.5 och 27.6, och

av följande skäl:

(1)

I beslut 2009/470/EG fastställs de förfaranden som gäller för unionens finansiella stöd till program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser.

(2)

Enligt kommissionens beslut 2008/341/EG av den 25 april 2008 om fastställande av gemenskapskriterier för nationella program för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser (2) måste de program som medlemsstaterna lägger fram för kommissionen i enlighet med artikel 27.1 i beslut 2009/470/EG för utrotning, bekämpning och övervakning av de djursjukdomar och zoonoser som anges i bilagan till det beslutet åtminstone uppfylla kriterierna i bilagan till beslut 2008/341/EG för att godkännas i enlighet med de finansiella unionsåtgärderna.

(3)

I kommissionens genomförandebeslut 2012/761/EU av den 30 november 2012 om godkännande av årliga och fleråriga program som medlemsstaterna lagt fram för år 2013 för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser samt unionens finansiella stöd till dessa program (3) godkänns vissa nationella program och där fastställs även procentsatser och högsta belopp för unionens finansiella stöd till varje program som medlemsstaterna lagt fram.

(4)

I kommissionens beslut 2009/719/EG av den 28 september 2009 om tillåtelse för vissa medlemsstater att se över sina årliga övervakningsprogram för BSE (4), nyligen ändrat genom genomförandebeslut 2013/76/EU (5), föreskrivs att vissa medlemsstater får avbryta testningen av friska, slaktade nötkreatur. Detta kommer att få en betydande inverkan på antalet tester som ska utföras enligt det övervakningsprogram för transmissibel spongiform encefalopati (TSE) och de utrotningsprogram för bovin spongiform encefalopati (BSE) och skrapie som godkänts för år 2013 samt avsevärt minska finansieringsbehoven.

(5)

Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Spanien, Frankrike, Cypern, Lettland, Luxemburg, Ungern, Österrike, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Förenade kungariket har i samband med denna ändring av beslut 2009/719/EG lämnat in ändrade program för transmissibel spongiform encefalopati, bovin spongiform encefalopati och skrapie till kommissionen för godkännande.

(6)

Dessutom har Ungern lämnat in ett ändrat program för utrotning och övervakning av blåtunga i syfte att ändra genomförandet av den entomologiska övervakningen.

(7)

Sedan det påvisats blåtungevirus serotyp 1 i vissa områden av dess territorium har Spanien lämnat in ett ändrat program för utrotning och övervakning av blåtunga i syfte att införa obligatorisk vaccinering i dessa områden för att bekämpa sjukdomen och förhindra dess spridning.

(8)

Grekland har lämnat in ett ändrat program för utrotning av rabies i syfte att definiera de områden där oral vaccinering kommer att utföras, sedan det upptäckts fall av rabies på dess territorium.

(9)

Till följd av de nyligen avslutade bilaterala förhandlingarna med Vitryssland om samarbete rörande rabies har Polen lämnat in ett ändrat program för utrotning, bekämpning och övervakning av rabies i syfte att införa oral vaccinering i vissa gränsområden i det tredjelandets territorium för att skydda unionen från att rabies återinförs genom smittade vilda djur som förflyttar sig över gränserna.

(10)

Kommissionen har bedömt dessa ändrade program ur både veterinär och finansiell synvinkel. De har konstaterats uppfylla kraven i relevant unionslagstiftning på veterinärområdet, särskilt kriterierna i beslut 2008/341/EG. De ändrade programmen bör därför godkännas.

(11)

Godkännandet i det här beslutet av de ändrade programmen påverka de belopp som behövs för genomförandet av de program för utrotning, bekämpning och övervakning som godkändes genom genomförandebeslut 2012/761/EU. Det högsta beloppet för unionens finansiella stöd till vissa av dessa program bör därför justeras i enlighet med detta.

(12)

Genomförandebeslut 2012/761/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De ändrade program för övervakning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) och för utrotning av bovin spongiform encefalopati (BSE) och skrapie som följande medlemsstater har lämnat in på följande datum godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2013:

a)

Belgien den 5 april 2013.

b)

Tjeckien den 5 april 2013.

c)

Danmark den 24 april 2013.

d)

Tyskland den 20 mars 2013.

e)

Estland den 26 mars 2013.

f)

Irland den 22 mars 2013.

g)

Spanien den 27 mars 2013.

h)

Frankrike den 29 mars 2013.

i)

Cypern den 29 mars 2013.

j)

Lettland den 28 mars 2013.

k)

Luxemburg den 3 april 2013.

l)

Ungern den 27 mars 2013.

m)

Österrike den 27 mars 2013.

n)

Slovenien den 20 mars 2013.

o)

Slovakien den 26 mars 2013.

p)

Finland den 28 mars 2013.

q)

Sverige den 22 mars 2013.

r)

Förenade kungariket den 7 juni 2013.

Artikel 2

De ändrade program för utrotning och övervakning av blåtunga i områden där sjukdomen är endemisk eller förenad med hög risk som följande medlemsstater har lämnat in på följande datum godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2013:

a)

Spanien den 26 mars 2013.

b)

Ungern den 24 januari 2013.

Artikel 3

De ändrade program för utrotning av rabies som följande medlemsstater har lämnat in på följande datum godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2013:

a)

Polen den 28 mars 2013.

b)

Grekland den 28 juni 2013.

Artikel 4

Genomförandebeslut 2012/761/EU ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 4.2 b ska led vii ersättas med följande:

”vii)

500 000 euro för Spanien,”

2.

I artikel 10.2 ska led c ersättas med följande:

”c)

får inte överstiga följande belopp:

i)

290 000 euro för Belgien,

ii)

270 000 euro för Bulgarien,

iii)

500 000 euro för Tjeckien,

iv)

300 000 euro för Danmark,

v)

4 700 000 euro för Tyskland,

vi)

60 000 euro för Estland,

vii)

1 210 000 euro för Irland,

viii)

1 700 000 euro för Grekland,

ix)

3 290 000 euro för Spanien,

x)

12 600 000 euro för Frankrike,

xi)

4 800 000 euro för Italien,

xii)

230 000 euro för Kroatien,

xiii)

1 900 000 euro för Cypern,

xiv)

80 000 euro för Lettland,

xv)

420 000 euro för Litauen,

xvi)

50 000 euro för Luxemburg,

xvii)

790 000 euro för Ungern,

xviii)

25 000 euro för Malta,

xix)

2 200 000 euro för Nederländerna,

xx)

500 000 euro för Österrike,

xxi)

2 600 000 euro för Polen,

xxii)

1 100 000 euro för Portugal,

xxiii)

1 200 000 euro för Rumänien,

xxiv)

160 000 euro för Slovenien,

xxv)

250 000 euro för Slovakien,

xxvi)

160 000 euro för Finland,

xxvii)

210 000 euro för Sverige,

xxviii)

2 520 000 euro för Förenade kungariket.”

3.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 d ska led ii ersättas med följande:

”ii)

1 500 000 euro för Grekland,”

b)

I punkt 2 d ska led vii ersättas med följande:

”vii)

6 850 000 euro för Polen,”

c)

I punkt 4 ska led c ersättas med följande:

”c)

får inte överstiga

i)

1 260 000 euro för den del av Litauens program som genomförs i Vitryssland,

ii)

1 255 000 euro för den del av Polens program som genomförs i Ukraina,

iii)

295 000 euro för den del av Polens program som genomförs i Vitryssland.”

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 25 juli 2013.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 155, 18.6.2009, s. 30.

(2)  EUT L 115, 29.4.2008, s. 44.

(3)  EUT L 336, 8.12.2012, s. 83.

(4)  EUT L 256, 29.9.2009, s. 35.

(5)  EUT L 35, 6.2.2013, s. 6.


27.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/33


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 25 juli 2013

om tillstånd för Tyskland att på sitt territorium förbjuda saluföring av vissa hampsorter som förtecknas i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter enligt rådets direktiv 2002/53/EG

[delgivet med nr C(2013) 4702]

(Endast den tyska texten är giltig)

(2013/404/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (1), särskilt artikel 18, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med direktiv 2002/53/EG i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning offentliggjort vissa hampsorter i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter.

(2)

Enligt artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 (2) ska arealer som används för produktion av hampa endast vara stödberättigande om de sorter som används har en tetrahydrokannabinolhalt som inte överstiger 0,2 %, för att förhindra att stödet används för odling av olagliga grödor.

(3)

Enligt artikel 40.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 (3) ska en medlemsstat ansöka om tillstånd att förbjuda saluföringen av en viss sort i enlighet med direktiv 2002/53/EG om ett genomsnitt av alla prov avseende den sorten för andra året i följd överskrider gränsvärdet för tetrahydrokannabinol i förordning (EG) nr 73/2009.

(4)

Den 15 november 2012 tog kommissionen emot en begäran från de tyska myndigheterna om tillstånd att förbjuda saluföringen av hampsorterna Bialobrzeskie och Carmagnola, eftersom deras halt av tetrahydrokannabinol för andra året i följd överskridit den tillåtna halten på 0,2 %.

(5)

På dessa grunder bör Tysklands begäran beviljas.

(6)

För att kommissionen ska kunna underrätta de övriga medlemsstaterna och uppdatera den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter, bör Tyskland åläggas att informera kommissionen när den utnyttjar det tillstånd som beviljas genom detta beslut.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tyskland ges tillstånd att förbjuda saluföring på alla delar av sitt territorium av hampsorterna Bialobrzeskie och Carmagnola.

Artikel 2

Tyskland ska till kommissionen anmäla från och med vilken dag det utnyttjar det tillstånd som avses i artikel 1.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 25 juli 2013.

På kommissionens vägnar

Tonio BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 193, 20.7.2002, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 316, 2.12.2009, s. 65).