(1)

Utarbetandet av unionens politik och övervakningen av medlemsstaternas ekonomier och av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) förutsätter att det finns jämförbara, aktuella och tillförlitliga uppgifter om varje medlemsstats eller regions ekonomiska struktur och utveckling.

(2)

Kommissionen bör medverka vid övervakningen av medlemsstaternas ekonomier och av EMU och i synnerhet rapportera regelbundet till rådet om hur medlemsstaterna fullgör sina förpliktelser med avseende på EMU.

(3)

Unionsmedborgarna behöver räkenskaper som underlag för att kunna analysera den ekonomiska situationen i en medlemsstat eller en region. För jämförbarhetens skull bör sådana räkenskaper utarbetas enligt gemensamma och entydiga principer. Den information som tillhandahålls bör vara så exakt och fullständig som möjligt, och lämnas i god tid för att säkerställa största möjliga transparens för samtliga sektorer.

(4)

Kommissionen bör använda aggregat för nationalräkenskaper och regionalräkenskaper för unionens administrativa ändamål, särskilt budgetberäkningarna.

(5)

Ett administrativt dokument om det europeiska nationalräkenskapssystemet offentliggjordes 1970, och det omfattade det område som regleras av denna förordning. Det dokumentet hade utarbetats på egen hand av Europeiska gemenskapernas statistikkontor på eget ansvar och var resultatet av det arbete som det statistikkontoret under flera år bedrivit tillsammans med medlemsstaternas nationella statistikbyråer för att få till stånd ett system för nationalräkenskaper som tillgodosåg de krav som Europeiska gemenskapernas ekonomiska och sociala politik ställde. Det utgjorde en gemenskapsversion av Förenta nationernas system för nationalräkenskaper, som gemenskaperna fram till dess hade använt. För att uppdatera den ursprungliga texten offentliggjordes en andra upplaga av dokumentet 1979 (3).

(6)

Genom rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (4) upprättades ett nationalräkenskapssystem som tillgodosåg de krav som gemenskapens ekonomiska, sociala och regionala politik ställde. Systemet överensstämde i stort sett med det nya system för nationalräkenskaper som antogs av Förenta nationernas statistiska kommission i februari 1993 (SNA 1993), så att resultaten i Förenta nationernas alla medlemsländer skulle bli jämförbara internationellt.

(7)

SNA 1993 uppdaterades i form av ett nytt nationalräkenskapssystem (SNA 2008) som antogs av Förenta nationernas statistiska kommission i februari 2009 i syfte att bättre anpassa nationalräkenskaperna till de nya ekonomiska förhållandena, framstegen inom metodforskningen och användarnas behov.

(8)

Det europeiska nationalräkenskapssystem (ENS 95) som inrättades genom förordning (EG) nr 2223/96 behöver revideras med hänsyn till utvecklingen i SNA, så att det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet, såsom fastställt genom den här förordningen, utgör en version av SNA 2008 som är anpassad till medlemsstaternas ekonomiska struktur, och så att unionens uppgifter är jämförbara med de uppgifter som sammanställs av de viktigaste internationella samarbetspartnerna.

(9)

I syfte att införa miljöekonomiska räkenskaper som satelliträkenskaper till det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper (5) en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av europeiska miljöräkenskaper.

(10)

I fråga om miljö- och socialräkenskaper bör full hänsyn tas till kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 20 augusti 2009Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld. Krafttag behöver tas för att fullfölja metodundersökningar och datatester, särskilt i frågor som knyter an till meddelandet Bortom BNP och Europa 2020-strategin, i syfte att utveckla en mer heltäckande metod för att mäta välbefinnande och framsteg och därigenom medverka till att främja en smart och hållbar tillväxt för alla. I detta sammanhang bör man ta hänsyn till externa miljöeffekter och social ojämlikhet. Produktivitetsförändringar bör också beaktas. Detta bör göra det möjligt att så snart som möjligt tillhandahålla uppgifter som kompletterar BNP-aggregat. Kommissionen bör under 2013 för Europaparlamentet och rådet presentera ett uppdaterat meddelande Bortom BNP och, om så är lämpligt, lagstiftningsförslag under 2014. Uppgifter om national- och regionalräkenskaper bör ses som ett av medlen för att nå dessa mål.

(11)

Det bör undersökas om det är möjligt att använda nya och automatiserade metoder för realtidsinsamling av uppgifter.

(12)

Det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) innehåller en metoddel och ett leveransprogram där det fastställs vilka räkenskaper och sammanställningar som alla medlemsstaterna ska lämna in enligt bestämda tidsfrister. Kommissionen bör ställa räkenskaperna och sammanställningarna till användarnas förfogande vid givna tidpunkter och, i förekommande fall, i enlighet med en på förhand anmäld tidsplan för offentliggörande, särskilt med hänsyn till övervakningen av den ekonomiska konvergensen och för att få till stånd en nära samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik.

(13)

Vid offentliggörande av uppgifter bör man välja en användarvänlig strategi genom att tillhandahålla åtkomlig och användbar information till unionens medborgare och andra aktörer.

(14)

Tanken är att ENS 2010 gradvis ska ersätta alla andra system och utgöra en referensram med gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler som ska användas vid utarbetandet av medlemsstaternas räkenskaper med avseende på unionen, så att resultaten blir jämförbara medlemsstaterna emellan.

(15)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (6) ska all statistik som medlemsstaterna översänder till kommissionen och som ska delas upp i territoriella enheter följa Nuts-nomenklaturen. För att jämförbar regional statistik ska kunna utarbetas bör de territoriella enheterna därför fastställas i enlighet med Nuts-nomenklaturen.

(16)

Medlemsstaternas överföring av uppgifter, inbegripet överföringen av konfidentiella uppgifter, regleras av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik (7) . Således bör åtgärder som vidtas i enlighet med den här förordningen även säkerställa skyddet av konfidentiella uppgifter och förhindra att uppgifter röjs olagligen eller används i andra syften än för statistik när europeisk statistik framställs och sprids.

(17)

En expertgrupp har tillsatts för att ytterligare utreda frågan om hur indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) ska behandlas i nationalräkenskaperna, inklusive en utvärdering av en riskanpassad metod som lyfter ut risk från Fisim-beräkningarna för att spegla de förväntade framtida kostnaderna för realiserad risk. Beroende på vad expertgruppen kommer fram till kan metoden för att beräkna och fördela Fisim komma att behöva ändras genom en delegerad akt i syfte att tillhandahålla bättre resultat.

(18)

Utgifter för forskning och utveckling utgör investeringar och bör bokföras som fast realkapitalbildning. Det är emellertid nödvändigt att genom en delegerad akt precisera formatet för de uppgifter om utgifter för forskning och utveckling som ska bokföras som fast realkapitalbildning, när man med hjälp av tester som grundar sig på utvecklingen av tilläggstabeller har nått en nivå där uppgifterna kan anses tillräckligt tillförlitliga och jämförbara.

(19)

Enligt rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk (8) ska relevant information om ansvarsförbindelser med potentiellt stor påverkan på offentliga budgetar offentliggöras, däribland offentliga garantier, förväntade förluster på lån och ansvarsförbindelser i samband med offentliga bolags verksamhet, liksom deras omfattning. Dessa krav nödvändiggör ett offentliggörande som går utöver vad som krävs enligt denna förordning.

(20)

I juni 2012 inrättade kommissionen (Eurostat) en expertgrupp för att utreda följderna av direktiv 2011/85/EU vad avser insamling och spridning av uppgifter om offentliga finanser, som inriktade sig på genomförandet av kraven i fråga om ansvarsförbindelser och andra relevanta uppgifter med potentiellt stor inverkan på offentliga budgetar, inklusive offentliga garantier, ansvarsförbindelser i samband med offentliga bolags verksamhet, offentlig–privata partnerskap, förväntade förluster på lån och den offentliga sektorns ägande i företag. Ett fullständigt genomförande av denna expertgrupps arbete bör bidra till en ordentlig analys av alla bakomliggande ekonomiska faktorer för offentlig–privata partnerskap, inklusive eventuella risker kopplade till infrastruktur, tillgång och efterfrågan, och till att implicita skulder utanför balansräkningen för offentlig–privata partnerskap upptäcks och därigenom främjar ökad öppenhet och pålitlig skuldstatistik.

(21)

Kommittén för ekonomisk politik som inrättades genom rådets beslut 74/122/EEG (9) har genomfört arbete med avseende på pensionernas hållbarhet och pensionsreformer. Nära samordning bör ske av det arbete som å ena sidan utförs av statistiker och å andra sidan av de experter på en åldrande befolkning som arbetar under översyn av kommittén för ekonomisk politik, såväl på nationell nivå som på Europeisk nivå, med avseende på makroekonomiska prognoser och andra försäkringstekniska parametrar i syfte att säkerställa konsekvens och jämförbarhet mellan länder avseende resultaten liksom effektiv förmedling av uppgifter och information om pensioner till användare och aktörer. Det bör också förtydligas att intjänade pensionsrättigheter i sociala försäkringssystem inte i sig utgör en hållbarhetsåtgärd för de offentliga finanserna.

(22)

Uppgifter och information om medlemsstaternas ansvarsförbindelser tillhandahålls inom ramen för arbetet med det multilaterala övervakningsförfarandet i stabilitets- och tillväxtpakten. Senast i juli 2018 bör kommissionen utfärda en rapport som utvärderar huruvida dessa uppgifter bör göras tillgängliga inom ramen för ENS 2010.

(23)

Det är viktigt att understryka hur viktiga medlemsstaternas regionalräkenskaper är för unionens regionalpolitik, ekonomiska politik och politik för social sammanhållning samt för analysen av ekonomiska samband. Dessutom erkänns behovet av att öka insynen i räkenskaper på regional nivå, inklusive den offentliga sektorns räkenskaper. Kommissionen (Eurostat) bör fästa särskild vikt vid uppgifter om de offentliga finanserna i regioner där medlemsstaterna har autonoma regioner eller regeringar.

(24)

I syfte att ändra bilaga A till denna förordning för att säkerställa dess harmoniserade tolkning eller internationella jämförbarhet, bör befogenheten att anta delegerade akter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive med den kommitté för det europeiska statistiksystemet som inrättades genom förordning (EG) nr 223/2009. Dessutom är det, enligt artiklarna 127.4 och 282.5 i EUF-fördraget, viktigt att kommissionen, när så är lämpligt, under sitt förberedande arbete genomför samråd med Europeiska centralbanken inom dess behörighetsområde. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter, bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(25)

De flesta statistiska aggregat som används inom ramen för den ekonomiska styrningen i unionen, särskilt förfarandena vid alltför stora underskott och makroekonomiska obalanser, definieras genom hänvisning till ENS. När kommissionen tillhandahåller uppgifter och rapporter i samband med dessa förfaranden bör den ge adekvat information om hur de relevanta aggregaten påverkas av de metodförändringar i ENS 2010 som införs genom delegerade akter i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

(26)

Kommissionen kommer att i nära samarbete med medlemsstaterna före slutet av maj 2013 genomföra en utvärdering av huruvida uppgifterna om forskning och utveckling har nått en tillräcklig kvalitetsnivå för nationalräkenskapssyften, vad gäller både löpande priser och volymer, med syftet att säkerställa att ENS-uppgifter om forskning och utveckling är tillförlitliga och jämförbara.

(27)

Eftersom genomförandet av denna förordning kommer att kräva betydande anpassningar av nationella statistiksystem kommer kommissionen att bevilja medlemsstaterna undantag. I synnerhet leveransprogrammet för nationalräkenskapsdata bör vara utformat med beaktande av de grundläggande politiska och statistiska förändringar som har ägt rum i vissa medlemsstater under programmets referensperioder. De undantag som kommissionen beviljar bör vara tillfälliga och bli föremål för översyn. Kommissionen bör ge stöd till de berörda medlemsstaterna i deras ansträngningar att genomföra de nödvändiga anpassningarna av sina statistiksystem, så att dessa undantag kan slopas så snart som möjligt.

(28)

Att förkorta tidsfristerna för inrapportering skulle kunna innebära betydande påfrestningar och kostnader för uppgiftslämnare och nationella statistikbyråer i unionen, med risk för lägre kvalitet på de uppgifter som tas fram. Därför bör man väga fördelar och nackdelar mot varandra när man fastställer tidsfristerna för inrapportering.

(29)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (10).

(30)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa ett reviderat europeiskt nationalräkenskapssystem, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(31)

Samråd har ägt rum med kommittén för det europeiska statistiksystemet.

(32)

Samråd har ägt rum med kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, som inrättats genom rådets beslut 2006/856/EG av den 13 november 2006 om upprättandet av en kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (11), och med BNI-kommittén, som inrättats genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) (12).