5.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 153/1

(1)

Genom rådets förordning (EEG) nr 2474/93 (2) infördes en slutgiltig antidumpningstull på 30,6 % på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina). Efter en undersökning avseende kringgående av åtgärderna i enlighet med artikel 13 i grundförordningen utvidgades denna tull genom rådets förordning (EG) nr 71/97 (3) till att även omfatta import av vissa cykeldelar med ursprung i Kina. På grundval av artikel 13.2 i grundförordningen beslutade man dessutom att införa ett system med befrielse från den utvidgade tullen. Närmare bestämmelser om detta system fastställdes i kommissionens förordning (EG) nr 88/97 (4).

(2)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen beslutade rådet genom förordning (EG) nr 1524/2000 (5) att ovannämnda åtgärder skulle bibehållas.

(3)

Efter en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen beslutade rådet genom förordning (EG) nr 1095/2005 (6) att den gällande antidumpningstullen skulle höjas till 48,5 %.

(4)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen beslutade rådet i oktober 2011 genom genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 (7) att ovannämnda åtgärder skulle bibehållas (nedan kallade de gällande åtgärderna).

(5)

I mars 2012 meddelade kommissionen i ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (8) att en interimsöversyn av antidumpningsåtgärder avseende import till unionen av cyklar med ursprung i Kina skulle inledas enligt artiklarna 11.3 och 13.4 i grundförordningen.

(6)

I maj 2013 ändrade rådet, genom förordning (EU) nr 502/2013 (9), genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1225/2009.

(7)

I april 2012 meddelade kommissionen i ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (10) att ett antisubventionsförfarande beträffande import till unionen av cyklar med ursprung i Kina skulle inledas enligt artikel 10 i rådets förordning (EG) nr 597/2009 (11).

(8)

I november 2012 meddelade kommissionen i ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (12) att resultaten från föreliggande undersökning kan användas i antisubventionsundersökningen som nämns i skäl 7.

(9)

I maj 2013 avslutade kommissionen genom beslut 2013/227/EU (13) det antisubventionsförfarande som nämns i skäl 7 utan att införa några åtgärder.

(10)

Den 14 augusti 2012 mottog kommissionen en begäran enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen om undersökning av ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av cyklar med ursprung i Kina och om registrering av import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte.

(11)

Begäran ingavs av European Bicycle Manufacturers Association (EBMA) såsom företrädare för In Cycles – Montagem e Comercio de Bicicletas, Lda, SC., Eurosport DHS SA och Maxcom Ltd, tre unionstillverkare av cyklar.

(12)

Sedan kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén slagit fast att det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, beslutade den att undersöka eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av cyklar med ursprung i Kina och att import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien skulle registreras, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte.

(13)

Undersökningen inleddes den 25 september 2012 genom kommissionens förordning (EU) nr 875/2012 (14) (nedan kallad förordningen om inledande).

(14)

Den prima facie-bevisning som fanns till kommissionens förfogande visade väsentliga förändringar i handelsmönstret beträffande export från Kina, Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien till unionen efter höjningen av antidumpningstullen på import av den berörda produkten genom rådets förordning (EG) 1095/2005 (se skäl 3). Förändringen i handelsmönstret verkade ha inträffat utan annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än höjningen av tullen.

(15)

Denna förändring föreföll bero på omlastning av cyklar med ursprung i Kina via Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien och på sammansättningsverksamhet i Indonesien, Sri Lanka och Tunisien.

(16)

Av bevisningen framgick vidare att verkningarna av de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande den berörda produkten undergrävdes i fråga om såväl kvantitet som pris. Importen av den berörda produkten med ursprung i Kina föreföll ha ersatts av betydande importvolymer av den undersökta produkten. Det förelåg dessutom tillräcklig bevisning för att importen av den undersökta produkten skedde till priser som är lägre än det icke-skadevållande pris som fastställdes i den undersökning som ledde till de gällande åtgärderna.

(17)

Det fanns dessutom bevisning för att priserna på den undersökta produkten dumpades i förhållande till det tidigare fastställda normalvärdet för den berörda produkten.

(18)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina, Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, tillverkare/exportörer i dessa länder, de importörer i unionen som den visste var berörda och unionsindustrin om att undersökningen hade inletts.

(19)

Formulär för ansökan om befrielse skickades till de tillverkare/exportörer i Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien som kommissionen kände till eller via Indonesiens, Malaysias, Sri Lankas och Tunisiens beskickningar i EU. Frågeformulär skickades till de tillverkare/exportörer i Kina som kommissionen kände till eller via Kinas beskickning i EU. Frågeformulär skickades även till de kända icke-närstående importörerna i unionen.

(20)

De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla parter underrättades om att bristande samarbete kunde medföra att artikel 18 i grundförordningen skulle komma att tillämpas och avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(21)

Fyra tillverkare/exportörer i Indonesien, en i Malaysia, sex i Sri Lanka och två i Tunisien besvarade formulären för ansökan om befrielse. Inga av de kinesiska tillverkarna/exportörerna samarbetade. Tre icke-närstående importörer i unionen besvarade frågeformulären.

(22)

Kommissionen genomförde kontrollbesök på plats hos följande företag:

(23)

Undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 januari 2004 till och med den 31 augusti 2012 (nedan kallad undersökningsperioden). Data inhämtades för undersökningsperioden för att bland annat undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret efter höjningen av antidumpningstullen 2005. Mer detaljerade data inhämtades för referensperioden från den 1 september 2011 till den 31 augusti 2012 (i tabeller nedan kallad RP) för att undersöka ett eventuellt undergrävande av de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna och eventuell förekomst av dumpning.

(24)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen bedömdes förekomsten av kringgående på grundval av en analys i tur och ordning av om det hade inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan Kina, de fyra berörda länderna och unionen, huruvida denna förändring härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen, om det fanns bevisning för att skada förelåg eller för att de positiva verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den undersökta produkten och om det fanns bevisning för förekomst av dumpning i förhållande till de normalvärden, i förekommande fall i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 i grundförordningen, som tidigare fastställts.

(25)

Den berörda produkten är tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar, men ej enhjulingar) utan motor, med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 8712 00 30 och ex 8712 00 70 (nedan kallad den berörda produkten).

(26)

Produkten som är föremål för undersökning (nedan kallad den undersökta produkten) är densamma som anges ovan, men som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte, och som för närvarande klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten.

(27)

Av undersökningen framgick att cyklar enligt definitionen ovan som exporteras från Kina till unionen och de som sänds till unionen från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden, och följaktligen anses de utgöra likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(28)

De fyra indonesiska företag som ansökte om befrielse enligt artikel 13.4 i grundförordningen stod för 91 % av den totala importen från Indonesien till unionen under referensperioden. Totala importvolymer från Indonesien fastställdes på grundval av uppgifter från Comext (15).

(29)

De uppgifter som skickades in av ett företag gick inte att kontrollera eftersom företaget hävdade att det inte behållit några av de underlag som användes vid ifyllandet av formuläret för ansökan om befrielse. Företaget kunde därför inte förklara och visa hur de rapporterade uppgifterna hade erhållits. De uppgifter som företaget skickat in visade sig dessutom vara otillförlitliga eftersom de inrapporterade uppgifter som kontrollerades och kontrollräknades utifrån den bokföring som fanns tillgänglig i företagets lokaler befanns vara felaktiga (t.ex. rörande inköp och produktionsvolymer). Undersökningen visade även att företagets försäljningschef samtidigt var anställd av en kinesisk cykeltillverkare som var den främsta leverantören av råvaror (cykeldelar) till det indonesiska företaget.

(30)

I enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen underrättades företaget därför om att kommissionen avsåg att bortse från de uppgifter som det lämnat, och det gavs tillfälle att lämna synpunkter inom en viss tid.

(31)

Företaget menade att det visat sig mycket samarbetsvilligt genom att skicka in alla dokument som efterfrågats utom underlagen, vilka det påstod inte hade efterfrågats tidigare. Underlagen efterfrågades emellertid i det brev som skickades till företaget innan kontrollen på plats. Företaget hävdade också att beräkningen av produktions- och inköpsvärden inte stämde på grund av felaktiga förklaringar från en medarbetare och att kontrollräkningen av exporttransaktionerna var korrekt. I detta sammanhang bör det påpekas att trots flera förklaringar från medarbetarna var det i slutändan omöjligt att få uppgifterna som lämnades på plats att stämma överens med de uppgifter som uppgavs i ansökan om befrielse. Vad avser värdet på exportförsäljningen stämde kontrollräkningen. Under kontrollbesöket kunde de medarbetare som deltog i kontrollen inte förklara var uppgifterna i ansökan om befrielse kom från, och inte heller hur uppgifterna hade sammanställts. Företaget bekräftade också att försäljningschefen samtidigt arbetade för en kinesisk cykeltillverkare.

(32)

De uppgifter som företaget i fråga hade lämnat måste därför lämnas utan avseende.

(33)

Undersökningsresultaten för detta företag grundades därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på tillgängliga uppgifter. De andra tre företagen ansågs samarbetsvilliga.

(34)

Det enda företaget från Malaysia som ansökte om befrielse enligt artikel 13.4 i grundförordningen stod för 20–30 % av den totala importen från Malaysia till unionen under referensperioden. Den totala importen från Malaysia fastställdes på grundval av uppgifter från Comext. Företaget ansågs samarbetsvilligt.

(35)

De sex företag från Sri Lanka som ansökte om befrielse enligt artikel 13.4 i grundförordningen stod för 69 % av den totala importen från Sri Lanka till unionen under referensperioden. Totala importvolymer från Sri Lanka fastställdes på grundval av uppgifter från Comext.

(36)

Ett av företagen drog tillbaka sin ansökan om befrielse under undersökningen eftersom det hade upphört med cykeltillverkning i Sri Lanka. Data för detta företag lämnades därför utan avseende.

(37)

Ett annat företags samarbetsvilja befanns vara otillräcklig. De inlämnade uppgifterna gick inte att kontrollera eftersom värde och volym för delar av kinesiskt ursprung som företaget hade köpt in inte gick att fastställa på ett tillförlitligt sätt. Det gick inte heller att kontrollera värde och volym för de delar som användes i tillverkningsprocessen eftersom de köptes in av en tredje part och endast skickades till företaget för montering.

(38)

I enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen underrättades företaget därför om att kommissionen avsåg att bortse från de uppgifter som det lämnat, och det gavs tillfälle att lämna synpunkter inom en viss tid. Företaget inkom inte med några synpunkter.

(39)

Samarbetsviljan hos ett annat företag ansågs också vara otillräcklig. Uppgifterna som gavs kunde inte kontrolleras på plats eftersom företaget inte lämnade ut väsentliga uppgifter. Vidare underlät företaget att tillhandahålla uppgifter som uttryckligen begärts före kontrollen på plats, såsom underlag och förteckning över närstående företag, och hindrade på så sätt kontrollerna. Dessutom befanns det inköpsvärde på delar av lokalt ursprung som uppgavs av företaget vara otillförlitligt, bland annat eftersom undersökningen visade på åtminstone vissa kopplingar mellan företaget och dess lokala leverantör av cykeldelar som gick längre än ett normalt förhållande mellan säljare och köpare och som företaget inte kunde förtydliga.

(40)

I enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen underrättades företaget därför om att kommissionen avsåg att bortse från de uppgifter som det lämnat, och det gavs tillfälle att lämna synpunkter inom en viss tid. Företaget bestred konstaterandena och inkom med ytterligare bevisning och förklaringar. Inga av uppgifterna kunde godtas. För det första kunde uppgifterna inte längre kontrolleras eftersom de lämnats efter kontrollen på plats. I de flesta fallen kunde den nya bevisningen konstateras vara oförenlig med de förklaringar och uppgifter som inhämtades på plats. Vad de nya förklaringarna beträffar var de otillräckliga eftersom de inte löste de viktigaste obesvarade frågorna, särskilt avsaknaden av förtydliganden om närstående företag.

(41)

De uppgifter som företaget i fråga hade lämnat måste därför lämnas utan avseende.

(42)

Undersökningsresultaten för detta företag grundades därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på tillgängliga uppgifter.

(43)

De två tunisiska företag som ansökte om befrielse enligt artikel 13.4 i grundförordningen stod för all import från Tunisien till unionen under referensperioden, enligt Comext. De ansågs samarbetsvilliga.

(44)

Som nämndes i skäl 21 samarbetade inga av de kinesiska tillverkarna/exportörerna. Resultaten avseende import av den berörda produkten till unionen, å ena sidan, och export av cyklar från Kina till Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, å andra sidan, baserades därför på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen. Vad gäller import till unionen användes importdata registrerade i Comext. Kinesisk nationell statistik användes för att fastställa exportvolymer från Kina till Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien.

(45)

Importen av den berörda produkten från Kina till unionen minskade med 38,2 % efter 2005, dvs. efter höjningen av antidumpningstullen i juli 2005, och fortsatte att minska de följande åren. Totalt har importen från Kina minskat med över 80 % under undersökningsperioden.

(46)

Importen av den undersökta produkten från Indonesien till unionen har samtidigt ökat från 2005 och framåt, och var 2006 mer än dubbelt så stor som 2004. Importen fortsatte att öka med undantag för 2009, då den ändå var avsevärt högre än 2004. Sedan 2009 har importen återigen ökat kontinuerligt fram till referensperioden. Under referensperioden var importen från Indonesien 157 % högre än 2004.

(47)

Import av den undersökta produkten från Malaysia till unionen var obetydlig före höjningen av antidumpningstullen i juli 2005. Under 2005 ökade den kraftigt (mer än två hundra gånger) men minskade 2009 med 46 %, följt av en ökning på 38 % under 2010. Importen från Malaysia sjönk igen under 2011 och under referensperioden, men var under referensperioden ändå avsevärt mycket högre än 2004, före höjningen av antidumpningstullen – 185 158 cyklar jämfört med 10 749 cyklar 2004, en ökning med 1 623 %.

(48)

Importen av den undersökta produkten från Sri Lanka till unionen ökade avsevärt efter höjningen av antidumpningstullen 2005 och fortsatte att öka under följande år med nästan 500 % och nådde en topp 2010. Under 2011 och under referensperioden minskade importen av den undersökta produkten från Sri Lanka, men den var ändå betydligt högre än importen 2004 före höjningen av antidumpningstullen – den totala importen från Sri Lanka ökade med 282 % mellan 2004 och referensperioden.

(49)

Slutligen ökade importen från Tunisien till unionen med nästan 30 % under 2005, dvs. efter höjningen av antidumpningstullen, och med mer än 20 % under 2006. Importen mer än fördubblades 2006–2007 med en topp 2007. Importen under 2008 och 2010 sjönk, men den ökade igen 2011 och sjönk sedan något under referensperioden. Under undersökningsperioden ökade importen från Tunisien med 200,3 %.

(50)

I tabell 1 visas importen av cyklar från Kina, Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien till unionen från den 1 januari 2004 till den 31 augusti 2012, dvs. under undersökningsperioden.

Tabell 1

(51)

Exporten av cyklar från Kina till Indonesien ökade först 2008 (med 56,2 %). Mellan 2008 och referensperioden fortsatte importen att öka med undantag för 2009. Under undersökningsperioden ökade exporten från Kina till Indonesien totalt med 83,8 %.

(52)

Exporten av cyklar från Kina till Malaysia ökade 2005, efter höjningen av antidumpningstullen, med nästan 30 % och fortsatte öka tills den nådde en topp 2011. Ökningen var på 110,8 % jämfört med 2004. Under referensperioden minskade exporten från Kina till Malaysia något men låg kvar på nivåer avsevärt högre än 2004. Totalt ökade den kinesiska exporten till Malaysia med 99,6 % under undersökningsperioden.

(53)

Exporten av cyklar från Kina till Sri Lanka ökade också efter höjningen av antidumpningstullen i juli 2005. Den sjönk något under 2007 men var mer än dubbelt så hög 2010 och 2011 som 2004. Totalt ökade den kinesiska exporten till Sri Lanka med 132,5 % under undersökningsperioden.

(54)

Exporten från Kina till Tunisien var obetydlig innan antidumpningstullen höjdes. Från 2005 och framåt ökade exporten till Tunisien avsevärt med en topp 2008 (från 2 534 cyklar 2004 till 389 445 cyklar 2008). Exporten från Kina till Tunisien minskade och låg kvar på lägre nivåer efter 2008, men den var ändå mycket högre än 2004. Totalt ökade den kinesiska exporten till Tunisien från 2 534 cyklar 2004 till 170 772 cyklar under referensperioden.

(55)

I tabell 2 visas exporten av cyklar från Kina till Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien från den 1 januari 2004 till den 31 augusti 2012, dvs. under undersökningsperioden.

Tabell 2

(56)

Företagen i Indonesien och Tunisien ökade produktionen mellan 2009 och referensperioden med 54 % respektive 24 %. Företagen i Sri Lanka har däremot minskat produktionen något under samma period.

(57)

Vad gäller Malaysia började det enda malaysiska företaget som samarbetade att tillverka och exportera cyklar 2010. Eftersom inget annat företag samarbetade kunde inga uppgifter inhämtas om eventuella nivåer på den genuina produktionen av den undersökta produkten i detta land.

Tabell 3

Tillverkning av cyklar hos de samarbetsvilliga företagen i Indonesien, Sri Lanka och Tunisien

(58)

Den totala minskningen av exporten från Kina till unionen och den samtidiga ökningen av exporten från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien till unionen och av exporten från Kina till Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien efter att antidumpningstullen höjdes i juli 2005 utgör en förändring i handelsmönstret mellan de berörda länderna å ena sidan och unionen å andra sidan, enligt vad som avses i artikel 13.1 grundförordningen.

(59)

Enligt artikel 13.1 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av antidumpningstullen. Sådana bruk, processer och bearbetningar omfattar bland annat sändning av den produkt som omfattas av de gällande åtgärderna via tredjeländer och sammansättning av delar genom sammansättningsverksamhet i gemenskapen eller i ett tredjeland. Den eventuella förekomsten av sammansättningsverksamhet fastställs i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen.

(60)

De inledningsvis samarbetsvilliga fyra indonesiska företagens export uppgick till 91 % av den totala exporten från Indonesien till unionen under referensperioden.

(61)

För tre av de fyra inledningsvis samarbetsvilliga företagen kunde undersökningen inte visa på någon omlastningsverksamhet.

(62)

Vad gäller det fjärde företaget var tillämpning av artikel 18 i grundförordningen motiverad, enligt förklaringen i skälen 29–33. Undersökningen visade att företaget inte ägde tillräckligt med utrustning för att motivera exportvolymerna till unionen under referensperioden, och i avsaknad av annan motivering kan slutsatsen dras att företaget därför var inblandat i kringgående via omlastning.

(63)

För den återstående exporten till unionen förekom inget samarbete, enligt beskrivningen i skälen 29–33.

(64)

Sett till den förändring i handelsmönstret som fastställdes i skäl 58 mellan Indonesien och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen, resultaten för ett indonesiskt företag enligt skäl 61 och det faktum att inte alla indonesiska tillverkare/exportörer gav sig tillkänna och samarbetade kan det bekräftas att omlastning av produkter med kinesiskt ursprung via Indonesien förekommer.

(65)

Källorna till råvarorna (cykeldelar) och tillverkningskostnaden analyserades för alla de samarbetsvilliga företagen för att fastställa om eventuell sammansättningsverksamhet i Indonesien kringgår de gällande åtgärderna enligt kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen. För tre av de inledningsvis samarbetsvilliga företagen utgjorde råvaror (cykeldelar) av kinesiskt ursprung inte 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Det var därför inte nödvändigt att undersöka om ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten översteg 25 % av tillverkningskostnaden. Sammansättningsverksamhet fastställdes därmed inte för dessa tre företag.

(66)

För det fjärde företaget tillämpades artikel 18.1 i grundförordningen, enligt beskrivningen i skälen 29–33. Eftersom företaget inte kunde lämna tillförlitliga uppgifter gick det inte att fastställa om det var inblandat i sammansättningsverksamhet.

(67)

Förekomsten av sammansättningsverksamhet i den mening som avses i artikel 13.2 i grundförordningen fastställdes därför inte.

(68)

Det enda samarbetsvilliga malaysiska företagets export utgjorde 20–30 % av den totala exporten från Malaysia till unionen under referensperioden. Företaget började tillverka och exportera den berörda produkten till unionen i slutet av 2011. Ingen omlastningsverksamhet upptäcktes hos detta företag. För den återstående exporten till unionen förekom inget samarbete, enligt beskrivningen i skäl 34.

(69)

Sett till den förändring i handelsmönstret som fastställdes i skäl 58 mellan Malaysia och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen och det faktum att inte alla malaysiska tillverkare/exportörer gav sig tillkänna och samarbetade kan slutsatsen dras att den återstående exportvolymen som inte kommer från detta företag kan hänföras till omlastningsverksamhet.

(70)

Förekomsten av omlastning av varor med kinesiskt ursprung via Malaysia bekräftas således.

(71)

I fallet Malaysia utvidgades undersökningen till att omfatta andra typer av kringgående som framkom under undersökningens gång, dvs. sammansättningsverksamhet, i enlighet med skäl 12 i förordningen om inledande.

(72)

Det enda samarbetsvilliga företaget bedömdes med avseende på kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen för att fastställa om eventuell sammansättningsverksamhet i Malaysia kringgår de gällande åtgärderna. Undersökningen gav följande resultat.

(73)

Företaget inledde sin verksamhet 2010, dvs. efter det att antidumpningsåtgärderna mot Kina intensifierades. Företaget befanns vara exportinriktat med unionsmarknaden som mål, eftersom bara försumbara mängder såldes på den inhemska marknaden eller till andra tredjeländer. De delar som användes i produktionen befanns dessutom vara inköpta främst från Kina. Alltså ansågs villkoren i artikel 13.2 a i grundförordningen vara uppfyllda.

(74)

Vidare köpte företaget helt nedmonterade cykelsatser från Kina, med undantag för tre typer av delar. I detta fall utgjorde råvarorna (cykeldelar) av kinesiskt ursprung mer än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten befanns dessutom inte överstiga 25 % av tillverkningskostnaden för detta företag. Alltså ansågs villkoren i artikel 13.2 b i grundförordningen vara uppfyllda.

(75)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen visade en jämförelse av normalvärdet, beräknat tidigare som nämns i skäl 98, och företagets exportpris till unionen under referensperioden, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns före tull, att företaget i väsentlig omfattning dumpat den undersökta produkten på unionsmarknaden. Jämförelsen gjordes för varje typ av den undersökta produkten som exporterats till unionen under referensperioden. Dessutom konstaterades att företagets exportpriser låg betydligt under nivån för undanröjande av skada som fastställts för unionsindustrin i den ursprungliga undersökningen. Beräkningen gjordes för varje huvudkategori av produkter på grundval av tillgängliga uppgifter. Den gällande tullens skadeavhjälpande effekt befanns således undergrävd i prishänseende. Alltså ansågs villkoren i artikel 13.2 c i grundförordningen vara uppfyllda.

(76)

På grundval av detta befanns företaget delta i sammansättningsverksamhet. Förekomsten av sammansättningsverksamhet i Malaysia i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen kunde därmed bekräftas.

(77)

De inledningsvis samarbetsvilliga företagen i Sri Lanka hade en export som uppgick till 69 % av den totala exporten från Sri Lanka till unionen under referensperioden. För tre av de sex inledningsvis samarbetsvilliga företagen kunde undersökningen inte visa på någon omlastningsverksamhet. För den återstående exporten till unionen förekom inget samarbete, enligt förklaringen i skälen 35–42.

(78)

Sett till den förändring i handelsmönstret som fastställdes i skäl 58 mellan Sri Lanka och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen och det faktum att inte alla tillverkare/exportörer i Sri Lanka gav sig tillkänna och/eller samarbetade kan slutsatsen dras att exporten från dessa tillverkare/exportörer kan hänföras till omlastningsverksamhet.

(79)

Förekomsten av omlastning av varor med kinesiskt ursprung via Sri Lanka bekräftas således.

(80)

Källorna till råvarorna (cykeldelar) och tillverkningskostnaden analyserades för alla de samarbetsvilliga företagen för att fastställa om eventuell sammansättningsverksamhet i Sri Lanka kringgår de gällande åtgärderna enligt kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen.

(81)

För tre av de sex inledningsvis samarbetsvilliga företagen utgjorde råvaror (cykeldelar) av kinesiskt ursprung inte 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Det var därför inte nödvändigt att undersöka om ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten översteg 25 % av tillverkningskostnaden. Sammansättningsverksamhet förekom alltså inte hos dessa tre företag.

(82)

För två andra företag tillämpades artikel 18.1 i grundförordningen, enligt beskrivningen i skälen 37–42, medan ett annat företag upphörde att samarbeta under kontrollen på plats vilket nämns i skäl 36. Förekomsten av sammansättningsverksamhet i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen kunde därmed inte fastställas.

(83)

Exporten från de samarbetsvilliga tunisiska företagen omfattade den totala importen från Tunisien till unionen under referensperioden.

(84)

Kontrollen av de två samarbetsvilliga företagen visade inte på någon omlastning av produkter med kinesiskt ursprung via Tunisien.

(85)

Källorna till råvarorna (cykeldelar) och tillverkningskostnaden analyserades för alla de samarbetsvilliga företagen för att fastställa om eventuell sammansättningsverksamhet i Tunisien kringgår de gällande åtgärderna enligt kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen. För ett samarbetsvilligt företag utgjorde råvarorna (cykeldelar) av kinesiskt ursprung mer än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Undersökningen visade emellertid att ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten översteg 25 % av tillverkningskostnaden. På grundval av detta befanns företaget inte delta i sammansättningsverksamhet.

(86)

Det andra tunisiska företaget bedömdes med avseende på kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen. Undersökningen utföll enligt följande.

(87)

Företaget inledde sin verksamhet 2006, med andra ord efter det att antidumpningsåtgärderna mot Kina höjdes. Företaget konstaterades vara exportinriktat med unionsmarknaden som mål, och endast försumbara mängder såldes på den inhemska marknaden eller till andra tredjeländer. Vidare konstaterades att de delar som användes i tillverkningen främst köptes från Kina. Alltså var villkoren i artikel 13.2 a i grundförordningen uppfyllda.

(88)

Företaget visade sig också ha en kinesisk cykeltillverkare som majoritetsägare.

(89)

Företaget köpte också alla delar från Kina, och därför utgjorde råvarorna (cykeldelar) av kinesiskt ursprung mer än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten. Undersökningen visade också att den enda leverantören av tjänster och av de kinesiska delarna var närstående den kinesiska majoritetsägaren av företaget i fråga. Ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten översteg inte heller 25 % av tillverkningskostnaden för företaget. På grundval av detta ansågs villkoren i artikel 13.2 b i grundförordningen vara uppfyllda.

(90)

Kontrollen avslöjade dessutom ett stort antal fel i förteckningen över export till unionen under referensperioden, varför ett nytt underlag sammanställdes på grundval av ett urval av försäljningsfakturor som täckte omkring 25 % av den totala exporten till unionens marknad. Då närmare uppgifter om företagets export till unionen saknades jämfördes därför, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen, normalvärdet på grundval av det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts tidigare (se skäl 98) med företagets vägda genomsnittliga pris för export till unionen. Dumpningsmarginalen uttryckt som andel av cif-priset fritt unionens gräns befanns vara väsentlig. Dessutom konstaterades att företagets exportpriser i medeltal låg betydligt under den nivå för undanröjande av skada som fastställts för unionsindustrin i den ursprungliga undersökningen. Beräkningen gjordes med hjälp av vägda genomsnitt. Den gällande tullens skadeavhjälpande effekt befanns vara undergrävd i prishänseende. Alltså konstaterades villkoren i artikel 13.2 c i grundförordningen vara uppfyllda. Av denna anledning konstaterades företaget bedriva sammansättningsverksamhet.

(91)

Förekomsten av sammansättningsverksamhet i Tunisien i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen kan därmed bekräftas.

(92)

Undersökningen kunde inte visa någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för omlastningen och sammansättningsverksamheten än att man ville undvika de gällande åtgärderna för den berörda produkten. Inga andra faktorer utom tullen konstaterades föreligga som kunde anses uppväga kostnaderna för omlastning och sammansättningsverksamhet, särskilt kostnader för transport och omlastning av cyklar med ursprung i Kina via Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien.

(93)

För att bedöma om de importerade produkterna i fråga om kvantiteter och priser hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten från Kina användes uppgifter från Comext som bästa tillgängliga uppgifter om exportkvantiteter och exportpriser för de inledningsvis samarbetsvilliga tillverkare/exportörer för vilka artikel 18 i grundförordningen tillämpades och de icke samarbetsvilliga företagen. För de samarbetsvilliga företag som befanns vara inblandade i kringgående användes deras rapporterade exportkvantiteter och exportpriser. De exportpriser som sålunda fastställdes jämfördes med den senast fastställda nivån för undanröjande av skada för unionstillverkare, dvs. den nivå som fastställdes i interimsöversynen från 2005 (se skäl 3).

(94)

Jämförelsen mellan nivån för undanröjande av skada, som fastställdes i interimsöversynen 2005, och det viktade genomsnittliga exportpriset under den föreliggande undersökningens referensperiod, visade ett betydande målprisunderskridande för alla fyra av de berörda länderna.

(95)

Den ökade importen från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien till unionen ansågs betydande i fråga om kvantiteter, vilket nämns i avsnitt 2.4.1 (se skäl 45–50).

(96)

Slutsatsen var således att de gällande åtgärderna undergrävs i fråga om kvantiteter och priser.

(97)

Slutligen undersöktes det i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen om det fanns belägg för dumpning i förhållande till det tidigare fastställda normalvärdet för den berörda produkten.

(98)

I interimsöversynen från 2005, som nämns i skäl 3, fastställdes normalvärdet på grundval av priser i Mexiko, som i den undersökningen konstaterades vara ett lämpligt marknadsekonomiskt land jämförbart med Kina (nedan kallat det tidigare fastställda normalvärdet).

(99)

En betydande del av exporten från Indonesien befanns vara genuin indonesisk produktion exporterad av de tre indonesiska företag som befanns inte vara inblandade i kringgående enligt skälen 61 och 65. För att fastställa exportpriser från Indonesien som är påverkade av kringgående beaktades därför enbart exporten från de icke samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna. Här användes de bästa tillgängliga uppgifterna, och exportpriserna fastställdes på grundval av det genomsnittliga exportpriset på cyklar från Indonesien till unionen under referensperioden enligt rapportering i Comext.

(100)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes därför för olikheter i transport-, försäkrings- och förpackningskostnader enligt information som inlämnats av unionsindustrin i dess begäran om den föreliggande undersökningen.

(101)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som tidigare fastställts jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna från Indonesien under referensperioden, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns, före tull.

(102)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(103)

På grund av den låga samarbetsviljan från tillverkarna av den undersökta produkten i Malaysia baserades exportpriset från Malaysia på tillgängliga uppgifter, dvs. det genomsnittliga exportpriset på cyklar under referensperioden enligt Comext.

(104)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes därför för olikheter i transport-, försäkrings- och förpackningskostnader. Eftersom samarbetsviljan var låg baserades de relevanta justeringarna på den information som inlämnats av unionsindustrin i dess begäran om den föreliggande undersökningen.

(105)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som tidigare fastställts jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna från Malaysia under referensperioden, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns, före tull.

(106)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(107)

Eftersom samarbetsviljan från Sri Lanka var låg fastställdes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter, dvs. utifrån det genomsnittliga exportpriset på cyklar under referensperioden enligt Comext. Detta kontrollerades mot tillgängliga exportdata från de företag som inte var inblandade i kringgående.

(108)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Därför, och eftersom inga andra uppgifter var tillgängliga, gjordes justeringar för olikheter i transport-, försäkrings- och förpackningskostnader enligt information som inlämnats av unionsindustrin i dess begäran om den föreliggande undersökningen.

(109)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som tidigare fastställts jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna från Sri Lanka under referensperioden, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns, före tull.

(110)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(111)

Exportpriset fastställdes på grundval av det genomsnittliga exportpriset på cyklar under referensperioden enligt Comext. Detta kontrollerades mot tillgängliga exportdata från det företag som inte var inblandat i kringgående.

(112)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes därför för olikheter i transport-, försäkrings- och förpackningskostnader enligt information som inlämnats av unionsindustrin i dess begäran om den föreliggande undersökningen.

(113)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som tidigare fastställts jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna från Tunisien under referensperioden, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns före tull.

(114)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(115)

Med tanke på ovanstående kan slutsatsen dras att den slutgiltiga antidumpningstull som infördes på import av cyklar med ursprung i Kina kringgicks genom omlastning via Indonesien, Malaysia och Sri Lanka samt sammansättningsverksamhet i Malaysia och Tunisien i den mening som avses i artikel 13 i grundförordningen.

(116)

I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Kina därför utvidgas till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte.

(117)

De åtgärder som bör utvidgas är de som nu anges i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 990/2011, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 48,5 % på nettopriset fritt unionens gräns före tull.

(118)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder ska tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien.

(119)

De fyra företag i Indonesien som ansökte om befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen skickade in ansökningar om befrielse.

(120)

Som beskrivs i skälen 29–33 var tillämpningen av artikel 18 befogad för ett företag. Sett till slutsatserna om förändring i handelsmönstret och omlastning, vilka beskrivs i skäl 58, kan befrielse därför inte beviljas detta företag.

(121)

De andra tre samarbetsvilliga företagen som begärde befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen befanns inte delta i kringgående enligt denna undersökning, vilket diskuteras i skäl 65. Dessa tillverkare kunde också visa att de inte är närstående någon av de tillverkare/exportörer som deltar i kringgåendet eller någon av de kinesiska tillverkarna/exportörerna av cyklar. Befrielse från de utvidgade åtgärderna kan därför beviljas dessa tre företag.

(122)

Det enda företag i Malaysia som ansökte om befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen skickade in en ansökan om befrielse.

(123)

Som nämns i skälen 72–76 befanns företaget delta i kringgående. Sett till slutsatserna om förändring i handelsmönstret och omlastning, vilka beskrivs i skäl 58, kan befrielse därför inte beviljas detta företag.

(124)

De sex företag i Sri Lanka som ansökte om befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen skickade in ansökningar om befrielse.

(125)

Som nämndes i skäl 36 drog ett av företagen tillbaka sin ansökan om befrielse under undersökningen. Sett till slutsatserna om förändring i handelsmönstret och omlastning, vilka beskrivs i skäl 58, kan befrielse därför inte beviljas detta företag.

(126)

För två andra företag var tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen befogad, enligt beskrivning i skälen 36–42. Sett till slutsatserna om förändring i handelsmönstret och omlastning, vilka beskrivs i skäl 58, kan befrielse därför inte beviljas dessa företag.

(127)

De andra tre samarbetsvilliga företagen i Sri Lanka som begärde befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen befanns inte delta i kringgående enligt denna undersökning, vilket diskuteras i skälen 80 och 81. Dessa tillverkare kunde också visa att de inte är närstående till något av de företag som deltar i kringgåendet eller till någon av de kinesiska tillverkarna/exportörerna av cyklar. Befrielse från de utvidgade åtgärderna kan därför beviljas dessa företag.

(128)

De två företag i Tunisien som ansökte om befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen skickade in ansökningar om befrielse.

(129)

Ett företag befanns inte delta i kringgående enligt denna undersökning. Denna tillverkare kunde också visa att den inte är närstående till något av de företag som deltar i kringgåendet eller till någon av de kinesiska tillverkarna/exportörerna av cyklar. Befrielse från de utvidgade åtgärderna kan därför beviljas detta företag.

(130)

Som sägs i skäl 89 befanns det andra företaget delta i kringgående. Sett till slutsatserna om förändring i handelsmönstret och omlastning, vilka beskrivs i skäl 58, kan befrielse därför inte beviljas detta företag.

(131)

Särskilda åtgärder behövs i detta fall för att se till att undantagen tillämpas korrekt. Dessa särskilda åtgärder omfattar krav på uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som ska uppfylla kraven i bilagan till denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör bli föremål för den utvidgade antidumpningstullen.

(132)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.3 i grundförordningen kommer andra tillverkare/exportörer i Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien som inte gav sig till känna i detta förfarande och inte exporterade den undersökta produkten till unionen under referensperioden, och som har för avsikt att ansöka om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen i enlighet med artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen, att behöva besvara ett frågeformulär för att kommissionen ska kunna överväga om befrielse kan beviljas. En sådan befrielse kan beviljas efter en bedömning av marknadssituationen för den undersökta produkten, produktionskapaciteten, kapacitetsutnyttjandet, inköp och försäljning, sannolikheten för att företaget kommer att fortsätta att tillämpa metoder för vilka det inte finns någon tillräcklig grund eller ekonomisk motivering och bevisningen för dumpning. Kommissionen gör vanligen även ett kontrollbesök på plats. Ansökan om befrielse från tullen bör omgående sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt uppgifter om eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning och försäljning.

(133)

I de fall befrielse kan beviljas bör gällande utvidgade åtgärder ändras i enlighet därmed. Varje beviljad befrielse från tull kommer att följas upp, i syfte att se till att villkoren iakttas.

(134)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste uppgifter och överväganden som ledde fram till ovannämnda slutsatser, och de ombads lämna synpunkter.

(135)

Ett indonesiskt företag upprepade sina påståenden som nämns i skäl 31 utan att lägga fram någon ny underbyggd bevisning. Som nämns i skäl 29 var företagets uppgifter omöjliga att kontrollera, då företaget inte bevarade några underlag som kunde styrka uppgifterna i ansökan om befrielse. Dessutom befanns de uppgivna uppgifter som kontrollerades och beräknades på nytt med ledning av tillgänglig bokföring i företagets lokaler, dvs. inköp och produktionsvolym, vara felaktiga. Dessa påståenden avvisas därför.

(136)

Ett malaysiskt företag anförde att enbart det faktum att andelen delar av kinesiskt ursprung låg strax över gränsen på 60 % av cyklarnas tillverkningskostnader inte borde föranleda kommissionen att avslå ansökan. Företaget uppvisade dessutom några fakturor för inköp av delar som påstods ha felaktigt rapporterats ha ursprung i Kina fastän de egentligen kom från Indonesien.

(137)

Det bör här påpekas att gränsvärdena i artikel 13.2 b i grundförordningen är mycket tydliga, och att det därför är ovidkommande med hur mycket de kinesiska delarnas andel av tillverkningskostnaden överskrider gränsen på 60 %, eftersom det väsentliga är att delar av kinesiskt ursprung bör utgöra mindre än 60 % av cyklarnas tillverkningskostnader. Inte heller kunde fakturorna spåras tillbaka till den förteckning över inköp som företaget lämnat och dessutom var fakturornas värde inte så stort att de ändrade kommissionens ursprungliga bedömning. Påståendena avvisas därför.

(138)

Detta företag anförde vidare att det inte finns tillräcklig rättslig grund för att avslå dess ansökan om befrielse, eftersom slutsatserna nåtts efter beräkningar där företagets individuella situation inte beaktats på vederbörligt sätt. Som svar på detta påstående fick företaget kompletterande förklaringar som byggde på bedömningen i skälen 72–75.

(139)

Dessutom hävdade företaget att dess ökade export av den undersökta produkten sammanfaller med uppmjukningen av det allmänna preferenssystemet för Malaysia, varför företagets ökade export till unionen under 2010 inte var ekonomiskt motiverad av de ökade antidumpningstullarna mot Kina. Som svar på argumentet kan anföras, att även om uppmjukningen av reglerna för det allmänna preferenssystemet kan ha bidragit till företagets incitament att exportera till unionen, motsäger det inte konstaterandet att företaget inledde sin verksamhet först efter det att antiumpningstullarna mot Kina höjdes och att det köpte in merparten av sina delar från Kina (se skäl 73). Argumentet avvisades därför.

(140)

Samma företag hävdade också att de uppgivna uppgifterna om värdet på inköpta och förbrukade cykeldelar inte hade kontrollerats korrekt, eftersom ingen åtskillnad hade gjorts mellan inköpta och förbrukade delar. Här kan påpekas att värdena på inköpta och förbrukade delar enligt företagets uppgifter var identiska. Dessutom motsvarade det uppgivna värdet på inköpta delar 2011 värdet av förbrukade delar i företagets årsredovisning för 2011. Uppgifterna om inköpta och förbrukade delar under referensperioden och 2010 godtogs enligt företagets deklarationer. Argumentet avvisades därför.

(141)

Företaget lämnade ytterligare kostnadsredovisningar efter produktmodell, vilket påstods visa dess efterlevnad av kravet att kinesiska delar inte får överskrida 60 % av det totala värdet på delar i den monterade produkten. Dessa uppgifter motsade uppgifterna i de kostnadsredovisningar efter modell som inhämtats och kontrollerats för valda modeller på plats, där det bekräftades att företaget inte följt gränsvärdet på 60 %. Företagets nya uppgifter styrktes inte, och motsade väsentligen kontrollerade uppgifter. Materialet lämnades därför utan beaktande.

(142)

Företaget anförde vidare att det handlat i god tro i det att det uppgav sig ha följt kommissionens förordning (EU) nr 1063/2010 (16) om ursprungsregler. Det bör härvidlag noteras att syftet med en kringgåendeundersökning inte är att kontrollera om tillämpliga ursprungsregler har följts. En sådan kontroll har inte gjorts i denna kringgåendeundersökning, varför en påstådd efterlevnad av ursprungsreglerna i detta ärende inte kan bekräftas. Således kan påstådd efterlevnad av ursprungsreglerna i detta fall inte på något sätt utesluta möjligheten att åtgärder har kringgåtts i den mening som avses i artikel 13.2 i grundförordningen (17). Argumentet avvisas därför.

(143)

Slutligen gjorde företaget gällande att dumpningsmarginalen borde ha beräknats utifrån företagsspecifika uppgifter. Denna begäran godtogs (se skäl 75) och företaget informerades om detta.

(144)

Ett företag från Sri Lanka ifrågasatte att de handlingar som begärdes under kontrollbesöket var relevanta, och anförde därvidlag att dess ansökan om befrielse inte borde avslås. Det bör dock påpekas att de handlingar som visar ursprunget för de delar som använts vid montering av cyklar för export till unionen har stor betydelse för bedömningen av om villkoren i artikel 13.2 b är uppfyllda. Som sägs i skäl 37 var dessutom företagets uppgifter omöjliga att kontrollera. Vidare medgav företaget på plats att de delar som köpts in från Kina i själva verket inte bokfördes och att det därför inte gick att fastställa om villkoren i artikel 13.2 i grundförordningen var uppfyllda. Påståendena avvisas därför.

(145)

Ett annat företag från Sri Lanka gjorde gällande att om man hade vetat att lankesisk export till unionen kunde bli föremål för en antidumpningstull från och med undersökningens inledning, hade man inte dragit tillbaka sin ansökan om befrielse. Det bör dock påpekas att när företaget drog tillbaka sin ansökan om befrielse ansågs det medvetet om möjligheten att antidumpningstull kunde börja tillämpas från och med dagen för registrering av import från Sri Lanka till unionen, med andra ord den dag då kringgåendeundersökningen inleddes. Företaget har informerats om detta vid tre tillfällen, genom skäl 20 i förordningen om inledande, under ett förhör i början av undersökningen och vid besöket på plats. Påståendet avvisades därför.

(146)

Ett annat lankesiskt företag lämnade ny information som det borde ha lämnat före kontrollbesöket, men på grund av undersökningens långt framskridna läge kunde informationen inte längre kontrolleras. Vidare hävdade företaget att det hade lämnat all information som begärts.

(147)

Som nämns i skälen 39 och 40 hade företaget inte lämnat all begärd information inför kontrollen på plats. Särskilt befanns företagets uppgifter om inköpsvärdet på delar av lokalt ursprung vara otillförlitliga. Därför kunde det inte bedömas om villkoren i artikel 13.2 i grundförordningen var uppfyllda.

(148)

Vidare nämnde företaget olämpligheter i fråga om språksvårigheter och kontrollbesökets längd. Det bör i detta sammanhang noteras att företaget var nygrundat, varför bara en dags kontroller planerades. Kontrollerna genomfördes under en hel arbetsdag. Efter utförda kontroller bad företaget inte att få lämna någon kompletterande information som det inte kunnat lämna under kontrollbesöket.

(149)

Dessutom underrättades företaget före besöket att kontrollerna skulle genomföras på engelska, och företaget reste inga invändningar. Kommissionen åtföljdes dessutom av en tolk till eventuell språkförbistrings överbryggande. Det bör slutligen påpekas att merparten av de handlingar som företaget lämnade under kontrollbesöket faktiskt var på engelska, bland annat redovisningshandlingar.

(150)

Av ovan anförda anledningar tillbakavisas företagets samtliga påståenden.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Kontor: N-105 08/20

1049 Bryssel

BELGIEN

Fax +32 22956505

5.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 153/17

(1)

Genom rådets förordning (EEG) nr 2474/93 (2) infördes en slutgiltig antidumpningstull på 30,6 % på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) (nedan kallad den ursprungliga undersökningen). Efter en undersökning avseende kringgående av åtgärderna enligt artikel 13 i grundförordningen utvidgades denna tull genom rådets förordning (EG) nr 71/97 (3) till att även omfatta import av vissa cykeldelar från Kina. På grundval av artikel 13.2 i grundförordningen beslutade man dessutom att införa ett system med befrielse från den utvidgade tullen. Närmare bestämmelser om detta system fastställdes i kommissionens förordning (EG) nr 88/97 (4). För att kunna befrias från den utvidgade tullen måste cykeltillverkare i unionen uppfylla kraven i artikel 13.2 i grundförordningen, dvs. att de kinesiska cykeldelarna utgör mindre än 60 % av den sammansatta produkten eller att förädlingsvärdet för alla delar som förs in i verksamheten överskrider 25 %. Hittills har över 250 befrielser från den utvidgade tullen beviljats.

(2)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen beslutade rådet genom förordning (EG) nr 1524/2000 (5) att ovannämnda åtgärder skulle bibehållas.

(3)

Efter en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen (nedan kallad ändringsinterimsöversynen) beslutade rådet genom förordning (EG) nr 1095/2005 (6) att den gällande antidumpningstullen skulle höjas till 48,5 %.

(4)

Efter en översyn av åtgärderna avseende kringgående i enlighet med artiklarna 13.4 och 11.3 i grundförordningen beslutade rådet genom förordning (EG) nr 171/2008 (7) att bibehålla den utvidgning av antidumpningstullen på import av cyklar med ursprung i Kina som innebar att även import av vissa cykeldelar från Kina skulle omfattas av tullen.

(5)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen beslutade rådet genom genomförandeförordningen (EU) nr 990/2011 (8) (nedan kallad den tidigare undersökningen) att ovannämnda åtgärder skulle bibehållas.

(6)

Efter översynen vid giltighetstidens utgång i oktober 2011 tydde bevisning som kommissionen förfogade över på att de omständigheter rörande dumpning och skada som låg till grund för tillämpningen av de gällande åtgärderna kunde ha ändrats och att ändringarna kunde vara bestående till sin karaktär.

(7)

Den prima facie-bevisning som kommissionen förfogade över tydde på att det system med exportkvoter som tillämpades för cykeltillverkarna i Kina och som hindrade de exporterande tillverkarna från att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden genom ändringsinterimsöversynen hade avskaffats i januari 2011.

(8)

Vidare hade unionsindustrins struktur ändrats. Särskilt gällde att flera unionstillverkare hade övergått från en fullständig tillverkningscykel till (partiell) monteringsverksamhet med användning av importerade delar.

(9)

På grund av utvidgningarna av Europeiska unionen 2004 och 2007 hade dessutom unionens cykelindustri utökats med ett betydande antal tillverkare. Vidare hade flera tillverkare som ingick i unionsindustrin före de båda utvidgningarna flyttat sina tillverkningsanläggningar till eller uppfört nya anläggningar i nya medlemsstater. Som en följd av detta kan unionsindustrins kostnadsnivå ha ändrats.

(10)

Slutligen beräknades den gällande nivån för undanröjande av skada på grundval av cyklar tillverkade av stål, medan huvuddelen av de cyklar som tillverkas i dagsläget verkar vara tillverkade av aluminiumlegeringar.

(11)

Hela denna utveckling föreföll vara av bestående karaktär och styrkte därmed att en omvärdering av fastställd skada och dumpning behövdes.

(12)

Vidare växer antalet företag som omfattas av systemet med tullbefrielse snabbt, utan att systemet har ändrats sedan det infördes 1997. Dessutom har övervakningssystemet för import av delar som är undantagna från antidumpningsåtgärderna blivit mycket komplext och betungande, vilket kan äventyra dess effektivitet.

(13)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att tillräckliga prima facie-bevis förelåg för att en undersökning enligt artikel 11.3 i grundförordningen skulle kunna inledas och meddelade genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivande om inledande) (9) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 9 mars 2012 att en interimsöversyn av antidumpningsåtgärderna beträffande import av cyklar med ursprung i Kina skulle inledas på eget initiativ.

(14)

Den 25 september 2012 inledde kommissionen genom förordning (EU) nr 875/2012 (10) en undersökning beträffande ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina genom import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte, och om registrering av sådan import (nedan kallad undersökningen om kringgående av antidumpningsåtgärder).

(15)

I maj 2013 utvidgade rådet genom förordning (EU) nr 501/2013 (11) (nedan kallad förordningen om kringgående) de antidumpningsåtgärder som gäller för import av cyklar med ursprung i Kina till import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte, eftersom denna import befanns kringgå åtgärderna genom omlastning och/eller monteringsverksamhet i den mening som avses i artikel 13.1 och 13.2 i grundförordningen.

(16)

Den 27 april 2012 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (12) att den skulle inleda ett antisubventionsförfarande beträffande import av cyklar med ursprung i Kina (nedan kallat antisubventionsundersökningen).

(17)

I november 2012 meddelande kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (13) att resultaten från undersökningen om kringgående av antidumpningsåtgärder kan användas i den undersökning om subvention som anges i skälen 14 och 15.

(18)

I maj 2013 avslutade kommissionen antisubventionsundersökningen genom beslut 2013/227/EU (14) utan att införa några åtgärder.

(19)

Kommissionen underrättade officiellt kända unionstillverkare, kända sammanslutningar av unionstillverkare, kända exporterande tillverkare i Kina och en sammanslutning av kinesiska tillverkare, företrädare för det berörda landet, kända importörer och sammanslutningar av importörer, kända unionstillverkare av cykeldelar och deras sammanslutningar samt kända sammanslutningar av användare om att undersökningen skulle inledas. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(20)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare, unionstillverkare och icke-närstående importörer föreföll vara berörda, angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den i enlighet med artikel 17 i grundförordningen planerade att tillämpa ett stickprovsförfarande. För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och, om så var fallet, göra ett urval, ombads alla exporterande tillverkare och deras kända sammanslutning, alla unionstillverkare och icke-närstående importörer att ge sig till känna för kommissionen och att lämna vissa i tillkännagivandet om inledande specificerade uppgifter om sin verksamhet under undersökningsperioden (1 januari 2011–31 december 2011) med avseende på den berörda produkten.

(21)

Eftersom företrädarna för det berörda landet inte hörde av sig vid inledandet kontaktade kommissionen ca 70 kinesiska företag som redan var kända för kommissionens avdelningar sedan den tidigare undersökningen. I en senare fas, när den antisubventionsundersökning som tas upp i skäl 16 inleddes, identifierade kommissionen ytterligare ca 300 kinesiska exporterande tillverkare som också kontaktades inom ramen för denna interimsöversyn.

(22)

Trots kommissionens ansträngningar för att få till stånd samarbete hörde endast åtta kinesiska grupper bestående av exporterande tillverkare av sig, varav endast fyra rapporterade att de exporterat till unionen under den översynsperiod som definieras i skäl 37, vilket utgör mindre än 4 % av den totala importen från Kina av cyklar under översynsperioden.

(23)

Under dessa omständigheter beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt med ett stickprov avseende de exporterande tillverkarna i Kina.

(24)

Såsom anges i skälen 63–64 och 131 var det motiverat att tillämpa artikel 18.1 i grundförordningen på en kinesisk exporterande grupp, Giant China. Följaktligen minskade de kinesiska exporterande tillverkarnas samarbetsvilja ännu mer.

(25)

Såsom förklaras i skälen 32–35 valdes ett stickprov av unionstillverkare ut.

(26)

Såsom anges i skäl 36 beslutade man att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt för icke-närstående importörer.

(27)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som man visste var berörda och till alla andra parter som begärde att få formulär inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande, dvs. de unionstillverkare som ingick i stickprovet, de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina, icke-närstående importörer som gett sig till känna på det sätt som beskrivs i skäl 36 och kända tillverkare av cykeldelar i unionen.

(28)

Svar på frågeformulären och andra inlagor mottogs från fyra grupper av kinesiska exporterande tillverkare och deras företrädare, åtta unionstillverkare som ingick i stickprovet, en sammanslutning av användare och åtta sammanslutningar av unionstillverkare, 53 tillverkare av cykeldelar och en sammanslutning av tillverkare av cykeldelar. Ingen av de icke-närstående importörer som kontaktades lämnade in svar på frågeformuläret.

(29)

Kommissionen sökte och kontrollerade all information som den bedömde behövdes för att fastställa dumpning, resulterande skada, orsakssamband och unionens intresse och genomförde kontroller på plats hos följande företag:

(30)

Med tanke på att ett normalvärde behöver fastställas för exporterande tillverkare i Kina som kanske inte kan beviljas marknadsekonomisk status gjordes ett kontrollbesök på plats för att fastställa normalvärde på grundval av data från ett analogt land hos följande företag:

(31)

Efter meddelandet av de viktigaste omständigheterna och övervägandena (nedan kallat meddelandet av uppgifter) hävdade vissa parter att den tid som medgavs för att lämna synpunkter var otillräcklig. I detta avseende ska det påpekas att parterna gavs tillräcklig tid att lämna kommentarer i enlighet med artikel 20.5 i grundförordningen. Synpunkten avvisas därför.

(32)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den preliminärt hade valt ut ett stickprov av unionstillverkare. Stickprovet bestod av åtta företag av över 380 unionstillverkare som var kända innan undersökningen inleddes och som valdes ut särskilt utifrån den största representativa tillverknings- och försäljningsvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som finns tillgänglig med hänsyn till den geografiska spridningen. Stickprovet innefattande de största tillverkningsländerna rankade efter tillverkningsvolymer. För vart och ett av dessa länder var de företag som ingick i stickprovet bland de största representativa samarbetsvilliga tillverkarna. Stickprovet fångade också upp företag från de största samarbetsvilliga grupperna. Särskild uppmärksamhet ägnades i detta fall åt att lika många företag skulle ingå i stickprovet från gamla och nya medlemsstater.

(33)

Stickprovet utgjorde 25 % av den totala beräknade produktionen och försäljningen i unionen under undersökningsperioden. Berörda parter uppmanades att ta del av handlingarna och inom femton dagar från offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande lämna synpunkter på huruvida ett lämpligt urval har gjorts. Alla berörda parter, som begärde att bli hörda, och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(34)

Vissa berörda parter framförde invändningar mot stickprovsförfarandet avseende unionstillverkare. De hävdade i) att det preliminära urvalet endast omfattade vissa rättsliga enheter som är knutna till grupper av närstående företag, i stället för alla de rättsliga enheter som tillsammans utgör den fullständiga ekonomiska enhet som tillverkar den berörda produkten och ii) att urvalet omfattade ett företag som nyligen börjat göra förluster, medan unionstillverkarna har varit framgångsrika under samma period. Dessutom hävdades det att dessa förluster inte kunde knytas till den berörda produkten.

(35)

Dessa argument avvisades av följande skäl: i) De enheter som tillhör större grupper som befanns verka oberoende av andra dotterföretag tillhörande samma grupp betraktades som företrädare för unionsindustrin. Därmed behövde ingen gruppundersökning göras av hela gruppen. ii) Den berörda parten styrkte inte sitt påstående att företaget som valts ut till stickprovet och som påståtts drivas med förlust faktiskt inte skulle vara representativt för unionsindustrin. Slutligen skulle det valda stickprovet vara representativt för unionsindustrin men de företag som valdes behövde inte vara homogena. Denna parts argument avvisades därför.

(36)

Även stickprovsförfarandet gällande icke-närstående importörer togs upp i tillkännagivandet om inledande. Alla kända icke-närstående importörer kontaktades vid inledandet. Med tanke på det begränsade antalet svar som mottogs inom ramen för stickprovsförfarandet valdes inte stickprov ut. Alla icke-närstående importörer som hörde av sig inbjöds att samarbeta och fick ett frågeformulär. Ingen av de icke-närstående importörerna lämnade något frågeformulär och ingen samarbetade heller i den nuvarande undersökningen.

(37)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2011 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av skadeindikatorernas utveckling omfattade perioden från och med januari 2008 till och med översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(38)

Den produkt som är föremål för denna översyn är tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar) utan motor (nedan kallad den undersökta produkten), med ursprung i Kina som för närvarande klassificeras enligt KN-nr 8712 00 30 och ex 8712 00 70.

(39)

Liksom i den föregående undersökningen klassificerades cyklarna i följande kategorier:

(40)

Alla cykeltyper som angetts ovan har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. Vidare säljs de genom liknande distributionskanaler på unionsmarknaden, t.ex. genom specialiserade återförsäljare, sportaffärskedjor och stormarknader. Eftersom cyklar har samma grundläggande användningsområde är de till stor del utbytbara och modeller från olika kategorier konkurrerar därför med varandra. Kommissionen drog därför slutsatsen att samtliga kategorier utgör en enda produkt.

(41)

En part hävdade att de olika typerna av cyklar har väsentligt skilda egenskaper och avsedda användningar och även väsentligt skilda priser, medan dessa olika typer av cyklar inte är utbytbara mot varandra ur konsumentperspektiv. Dessutom hävdades det att stål- och aluminiumcyklar inte anses vara utbytbara mot varandra och att även deras priser skiljer sig.

(42)

Som stöd för sitt argument lämnade parten in en studie om grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningar för fem olika produkttyper liksom om deras utbytbarhet. Det bör påpekas att studien påstods vara baserad på svar från 36 individer, men det klargjordes inte hur uppgiftslämnarna hade valts ut. Vidare förefaller den ha tagits fram särskilt för denna undersökning. Studien innehåller inga kvantifierbara data. Det noteras att innehållet i studien uppenbarligen bygger på påståenden från kunder och/eller cykeltillverkare och inte på bevis som går att bekräfta. Därför är resultaten från denna studie tvivelaktiga.

(43)

Parten har inte anfört några andra bevis som stöd för sitt påstående.

(44)

Undersökningen har bekräftat att alla cykeltyper som anges ovan har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. Särskilt befanns det att användning av olika råmaterial inte påverkade en cykels grundläggande egenskaper. Trots att stål och aluminium skiljer sig när det gäller vissa tekniska egenskaper, t.ex. vikten, har cyklar tillverkade av stål och av aluminium samma grundläggande egenskaper.

(45)

Inte heller tillhandhöll parten några specifika bevis för att cyklar tillverkade av stål och cyklar tillverkade av aluminium faktiskt har olika grundläggande fysiska och tekniska egenskaper.

(46)

När det gäller det specifika tillämpningsområdet, konsumenternas användning och uppfattning, har denna undersökning bekräftat att alla cyklar har samma grundläggande användningsområden och i huvudsak fyller samma funktion. Det är sant att olika kategorier i princip är avsedda att uppfylla olika slutanvändarbehov, men slutanvändarna använder regelbundet en cykel i en viss kategori för många olika ändamål.

(47)

Följaktligen finns det inga klara skiljelinjer som bygger på slutanvändarnas och konsumenternas uppfattningar om olika kategorier.

(48)

Vidare gör unionstillverkarna själva ofta ingen skillnad mellan cyklar klassificerade i olika kategorier när det gäller tillverkning, distribution och bokföring. De använder faktiskt ofta en likartad tillverkningsprocess för alla kategorier av cyklar.

(49)

Vidare säljs cyklarna i de olika kategorierna genom liknande distributionskanaler på unionsmarknaden, t.ex. genom specialiserade återförsäljare, sportaffärskedjor och stormarknader.

(50)

Kommissionen drog därför slutsatsen att samtliga kategorier utgör en enda produkt.

(51)

En part tog upp att den aktuella undersökningen omfattar två KN-nummer enligt skäl 38, medan den tidigare undersökning som tas upp i skäl 5 omfattade tre KN-nummer, nämligen ex 8712 00 10, 8712 00 30 och ex 8712 00 80. Det bör i detta sammanhang påpekas att ändringarna av numren berodde på ändringar i kombinerade nomenklaturen vilka infördes genom kommissionens förordning (EU) nr 1006/2011 (15), som trädde i kraft den 1 januari 2012.

(52)

I detta sammanhang hävdade parten att cyklar utan kullager inte skulle betraktas som samma produkt som cyklar med kullager. Undersökningen visade dock att cyklar med kullager och utan har samma tekniska egenskaper och användningsområden. Vidare har parten inte styrkt sina påståenden med någon stödjande bevisning, och det avvisas därför.

(53)

Dessutom hävdade parten att de genomsnittliga importpriserna enligt Eurostat skiljer sig kraftigt för de båda KN-nummer som omfattar den berörda produkten. I detta avseende betonas det, såsom anges i skäl 157, att det genomsnittspris som redovisas av Eurostat på grund av produktblandningen endast kan fungera som indikator på pristrender och inte är användbart vid jämförelse av försäljningspriser mellan olika länder och unionen.

(54)

Efter meddelandet av uppgifter upprepade en part sitt påstående att de olika typer av cyklar som ingår i denna undersökning inte är likadana produkter och påstod sig ha lämnat faktiska bevis som bevisade de skillnader när det gäller råvaror, fysiska egenskaper, tekniska egenskaper och användningsområden som skulle finnas mellan de olika typerna av cyklar.

(55)

I detta avseende bör det påpekas att den faktiska bevisning som parten påstår sig ha lämnat i själva verket är den studie som kommissionen utvärderar i skäl 42. Efter vederbörlig bedömning konstaterade kommissionen att det av de orsaker som anges i skäl 42 var diskutabelt hur representativa resultaten i denna studie egentligen var.

(56)

Parterna hävdade att tvåhjuliga barncyklar, som parten definierar som cyklar med en hjulstorlek på högst 16 tum, borde undantas från den produktdefinition som är föremål för undersökningen. Dessa påståenden grundades på antagandet att dessa cyklar tydligt skilde sig från andra typer av cyklar som omfattas av den aktuella undersökningen, i synnerhet genom att de används under en begränsad tid och är enklare till konstruktionen.

(57)

Dessa påståenden ansågs dock inte motivera ett beslut om att undanta cyklar med en hjulstorlek på högst 16 tum från definitionen av den berörda produkten, eftersom de inte hade underbyggts tillräckligt väl med uppgifter som visade att man i denna undersökning kan dra en tydlig skiljelinje mellan cyklar med en hjulstorlek på högst 16 tum och andra cykeltyper som ingår i undersökningen. I själva verket konstaterades att de grundläggande fysiska och tekniska egenskaper som cyklar med en hjulstorlek på högst 16 tum har gemensamt med den berörda produkten – ett pedaldrivet fordon som förs framåt av mänsklig kraft och som har mer än ett hjul fästat vid en ram – var mycket viktigare än eventuella skillnader (dvs. främst hjulets storlek). Vidare tycktes varken produktion, försäljningskanaler eller kundservice uppvisa några grundläggande särdrag om man jämförde med andra cykeltyper i undersökningen. Det faktum att cyklar med en hjulstorlek på högst 16 tum utgör ett eget produktsegment inom den berörda produktdefinitionen motiverar inte att de utesluts från den. Det konstaterades att det inte fanns någon klar skiljelinje mellan cyklar med en hjulstorlek på högst 16 tum och den berörda produkten. Snarare överlappar definitionen av den förstnämnda till stor del definitionen av den berörda produkten, nämligen att det är ett pedaldrivet fordon som förs framåt av mänsklig kraft, som har mer än ett hjul och som i huvudsak används för transport och sport. I detta avseende visade undersökningen att en av de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna faktiskt exporterade cyklar med hjulstorlek på 12 tum till unionen, vilka inte nödvändigtvis betraktades som barncyklar. Det rörde sig nämligen om hopfällbara cyklar för vuxna och cykelns förvaringsmöjligheter utgjorde i sammanhanget en viktig egenskap.

(58)

Begäran om att undanta cyklar med en hjulstorlek på högst 16 tum från den produktdefinition som är föremål för undersökningen avvisas därför.

(59)

De cyklar som tillverkas av unionsindustrin och säljs på unionsmarknaden, de som tillverkas och säljs på marknaden i det jämförbara landet och de som importeras till unionsmarknaden från Kina har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(60)

Vid antidumpingsundersökningar som rör import från Kina ska enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1–6 i den artikeln för de tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen. Upplysningsvis är kriterierna i korthet följande:

(61)

I den nuvarande undersökningen ansökte alla exporterande grupper som till en början var samarbetsvilliga om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in ansökningsblanketter om detta inom angivna tidsfrister.

(62)

Kommissionen sökte all information som bedömdes nödvändig för alla exporterande grupper som inledningsvis var samarbetsvilliga i undersökningen och kontrollerade den information som lämnades i ansökan om marknadsekonomisk status på plats hos de berörda grupperna.

(63)

Svaret från en grupp, Giant China, ansågs ha väsentliga brister eftersom det inte innehöll all begärd information om gruppens struktur, oberoende av kommissionens ansträngningar att få fram den nödvändiga informationen från gruppen.

(64)

Såsom krävs enligt artikel 18.1 i grundförordningen underrättades Giant China om att kommissionen sannolikt skulle tillämpa de fakta som den hade tillgång till och uppmanades att inkomma med synpunkter. Giant China vägrade dock lämna den begärda informationen till kommissionen, varför artikel 18.1 i grundförordningen tillämpades och ansökan om marknadsekonomisk status avslogs.

(65)

Vidare visade undersökningen att marknadsekonomisk status inte kunde beviljas någon av de kinesiska företagsgrupperna eftersom ingen av dem uppfyllde alla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen, av följande skäl:

(66)

Ingen av de samarbetsvilliga exporterande grupperna visade att de uppfyllde kriterium 1 på grund av statlig inblandning i beslut som rör de huvudsakliga råvarorna (stål och aluminium). Kostnaden för stål och aluminium utgör för de samarbetsvilliga exporterande grupperna minst ca 20–25 % av tillverkningskostnaden för den berörda produkten. Många företag är helt vertikalt integrerade, vilket innebär att de köper aluminiumstycken och stål för att tillverka rör som sedan används för tillverkning av ramar/gafflar och slutligen cyklarna.

(67)

Undersökningen visade att de tre samarbetsvilliga kinesiska grupperna av exporterande tillverkare förvärvade det stål och det aluminium som användes för tillverkning av den berörda produkten på den kinesiska hemmamarknaden.

(68)

Priserna grundar sig på noteringen för aluminium på den statligt kontrollerade Shanghai Non-ferrous Metal Exchange market (nedan kallad börsen eller SHFE). SHFE är en börs som endast är öppen för företag som är registrerade i Kina och kinesiska medborgare, och den kontrolleras av en statlig tillsynsmyndighet. Flera av de regler som styr denna börs funktionssätt bidrar till små variationer och priser som inte avspeglar marknadsvärdet på SHFE: de dagliga prisfluktuationerna är begränsade till 4 % över eller under slutkursen för föregående börsdag, handeln är lågfrekvent (fram till den femtonde dagen i varje månad), terminsavtal är begränsade till högst tolv månader och transaktionsavgifter tas ut av både börsen och mäklarna.

(69)

När det gäller transaktioner på SHFE kan fysiska leveranser dessutom endast ske i ett godkänt varumagasin i Kina, till skillnad från internationella börser, där leveranserna kan ske över hela världen. Eftersom SHFE är en plattform endast för fysisk utväxling (inga derivatinstrument säljs), isolerar detta fullständigt den kinesiska aluminiummarknaden. Arbitrage mot den globala referensen London Metals Exchange (LME) eller andra marknader är följaktligen inte möjligt i praktiken och börsens verksamhet är isolerad från andra världsmarknader. En utjämning mot dessa marknader kan därför inte ske. Under översynsperioden var noteringen för aluminiumpriset ca 7 % lägre på SHFE (exklusive mervärdesskatt) än på LME (likaledes exklusive mervärdesskatt), vid jämförelse av spotpriser.

(70)

Staten har också inflytande över prissättningsmekanismerna på SHFE, eftersom den via det statliga organet State Reserve Bureau och andra statliga organ både säljer och köper primärt aluminium. Dessutom fastställer staten dagliga prisbegränsningar via SHFE:s regler, som har godkänts av den statliga tillsynsmyndigheten, China Securities Regulatory Commission (CSRC).

(71)

Kina stödjer bearbetning av aluminiumprodukter genom att bevilja en partiell återbetalning av mervärdesskatt vid export av många aluminiumprodukter (för cyklar är procentsatsen 15 %). Vid export av primärt aluminium utgår däremot ingen återbetalning. Detta är ett incitament för den kinesiska industrin att bearbeta aluminium och har direkt bäring på tillgången till och priset på primärt aluminium på hemmamarknaden. Dessutom visade undersökningen att primärt aluminium för export är föremål för en 17-procentig skatt, medan ingen exportskatt tillämpas på export av cyklar. Detta stärker undersökningsresultatet att den kinesiska statens utövar inflytande på hemmamarknaden för aluminium. Dessa verktyg pressar ned de priserna på hemmamarknaden och uppmuntrar den inhemska industrin att tillverka färdiga varor som innehåller aluminium (såsom den berörda produkten) både för hemmamarknaden och exportmarknaderna.

(72)

Ytterligare en snedvridning beror på att den kinesiska staten ingriper på marknaden via State Reserves Bureau (SRB), som ingår i National Development Reform Commission (NDRC). I slutet av 2008 och i början av 2009 började SRB köpa upp lager av primärt aluminium från kinesiska smältverk för att stimulera priset på varan. SRB sålde tillbaka primärt aluminium på marknaden t.ex. i början av november 2010, såsom rapporterades av Bloomberg (16). Nyhetsbyrån Xinhua News Agency rapporterade om uppköpen av lager i december 2008, och förklarade att avsikten var att köpa upp 300 000 ton aluminium till priser som var 10 % högre än marknadspriset i syfte att få upp priserna (17). SRB:s plan att samla aluminium i lager omfattade inköp från flera kinesiska smältverk, även om omkring hälften måste köpas från Aluminium Corporation of China Ltd. Det ovanstående visar att den kinesiska staten har en framträdande roll i prissättningen på primärt aluminium och utövar inflytande på marknaden.

(73)

Att det betydande statliga inflytande som beskrivs ovan är tydligt riktat framgår bland annat av den tolfte femårsplanen för aluminium (2011–2015), där den kinesiska regeringen uttryckligen anger att den har för avsikt att ”anpassa återbetalningen av skatt och exportskatt samt andra ekonomiska stimulansåtgärder, samt strikt kontrollera den totala ökningen och exporten av primära produkter”. Denna plan är en fortsättning på den politik som tillämpades i den föregående planen för aluminium. Dessa planer har genomförts under många år, och som framgår ovan var flera genomförandeåtgärder i kraft under översynsperioden.

(74)

De många snedvridningar av de kinesiska priserna på primärt aluminium som förorsakas av staten påverkar således råvarupriserna. Tillverkarna åtnjuter dessutom en fördel på grund av snedvridningarna, eftersom de vanligen gör sina inköp på den kinesiska marknaden från lokala leverantörer som använder priserna på den kinesiska spotmarknaden (eller SHFE) som riktmärke. Under översynsperioden låg dessa priser ca 7 % lägre än världsmarknadspriserna. I teorin kan kinesiska företag även köpa vissa kvantiteter till LME-priser, när priserna på den kinesiska marknaden är högre till följd av statliga ingripanden, medan motsatsen inte är möjlig för icke-kinesiska aktörer.

(75)

Därför drogs slutsatsen att den kinesiska marknaden för aluminium är snedvriden på grund av betydande statligt inflytande.

(76)

Ingripanden från den kinesiska statens sida i stålsektorn demonstreras av att en stor majoritet bland de stora kinesiska ståltillverkarna är statligt ägda och den installerade kapaciteten och produktionen av stål påverkas av de olika femåriga industriplanerna, framför allt den nuvarande tolfte femårsplanen (2011–2015) för järn- och stålsektorn.

(77)

Staten utövar också en väsentlig kontroll över marknaden för råvaror. Koks (tillsammans med järnmalm den huvudsakliga råvaran för att tillverka stål) omfattas av kvantitativa exportrestriktioner och av en exporttull på 40 %. Slutsatsen kan därför dras att den kinesiska stålmarknaden är snedvriden på grund av betydande statliga ingrepp.

(78)

En antidumpningsundersökning som kommissionen genomförde (18) bekräftade det statliga inflytandets betydelse även i den specifika sektorn stålrör, som är det huvudsakliga råmaterial som används för tillverkning av stålcyklar.

(79)

Därför drogs slutsatsen att den kinesiska marknaden för stål är snedvriden på grund av betydande statligt inflytande.

(80)

Under sådana omständigheter har företagen varken varit i stånd att bevisa att deras affärsbeslut gällande förvärv av råmaterial inte är föremål för betydande statligt inflytande eller att kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna i stort sett återspeglar marknadsvärden. Därför kunde de inte visa att de uppfyller kriterium 1.

(81)

När det gäller de övriga fyra kriterierna kunde de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna visa att de uppfyller dessa.

(82)

Med tanke på resultaten ovan för kriterium 1 ansågs det efter samråd med rådgivande kommittén att marknadsekonomisk status skulle avslås för de tre samarbetsvilliga kinesiska grupperna av exporterande tillverkare.

(83)

Kommissionen underrättade officiellt de berörda företagen i Kina och klaganden om resultatet av bedömningen av marknadsekonomisk status. De gavs också tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda om det fanns särskilda skäl till detta.

(84)

Efter underrättelsen om marknadsekonomisk status hävdade ett företag att vägran att bevilja marknadsekonomisk status bygger på den kinesiska cykelindustrin som helhet och inte på enskilda företag. I detta avseende noteras det att även om kommissionen bedömde stål- och aluminiumsektorerna i Kina finns det ett klart samband mellan stål- och aluminiummarknaderna i Kina och de samarbetsvilliga gruppernas inköp av stål- och aluminiumprodukter.

(85)

Vidare hävdades det att kostnadsfördelen för de kinesiska cykeltillverkarna när det gällde stål och aluminium är oväsentlig eftersom den endast representerar mellan 1,4 % och 1,75 % när man beaktar att primärt aluminium och stål står för 20–25 % av tillverkningskostnaden för cyklar och att prisskillnaden mellan LME- och SHFE-priser var 7 % under översynsperioden.

(86)

I detta avseende ska det betonas att den avgörande faktorn vid analysen är råmaterialets andel av tillverkningskostnaden (vilken i detta fall var väsentlig, eftersom den stod för minst 20–25 % av tillverkningskostnaden) och det faktum att råmaterialmarknaden är snedvriden i Kina. Snedvridningens exakta kvantitativa inverkan på företagets kostnad anses inte vara en avgörande faktor.

(87)

Vidare hävdades det att en annan av kommissionens undersökningar har innefattat analys av priserna på direkta råmaterial som används vid tillverkning av den berörda produkten och inte priset på det primära råmaterialet och att kommissionen därför i detta fall borde ha bedömt det statliga inflytandet på priserna på direkta råmaterial, dvs. på strängpressat aluminium och inte på det primära aluminium som är det primära råmaterialet.

(88)

I detta avseende konstateras det att varje undersökning analyseras utifrån sina egna förutsättningar. Vidare tyder det faktum att marknaden för primärt aluminium kontrolleras av staten på att inte heller marknaden för intermediära aluminiumprodukter verkar under marknadsmässiga förhållanden, dvs. återspeglar utbud och efterfrågan. Påståendet avvisades därför.

(89)

Det hävdades också att eventuella prisskillnader på primärt aluminium mellan SHFE och LME inte behöver leda till en prisskillnad på strängsprutad aluminiumlegering mellan de respektive marknaderna, och att hänsyn måste tas till faktorer som tillverkningseffektivitet, outnyttjad kapacitet och kostnad för miljörelaterade skyldigheter.

(90)

I detta avseende understryks det att inga bevis lämnades som stöd för detta påstående. Utan bevis kunde kommissionen inte analysera och kontrollera detta påstående, som därför avvisades.

(91)

Dessutom hävdades det att kommissionen genom att ignorera att det finns ett antal efterföljande intermediära produkter även ignorerade de faktiska egenskaperna och faktorerna för prissättning av slutprodukterna i form av cyklar. Särskilt gäller att eftersom cykeln säljs direkt till slutkonsumenten (till skillnad från primärt aluminium) avgör andra faktorer än priset på råmaterialet priset på cyklar, t.ex. cykelns specifika tekniska egenskaper och efterfrågan från konsumenterna.

(92)

Inga konkreta detaljer tillhandahölls dock om dessa egenskaper och faktorer till vilka hänsyn borde tas, och därför kunde kommissionen inte ha synpunkter på dem.

(93)

Vidare hävdades det att kommissionen hade gjort en felbedömning av de principer som ligger till grund för SHFE:s verksamhet. Det hävdades att CSRC reglerar SHFE:s funktioner på motsvarande sätt som bland annat Autorité des marchés financiers (AMF) i Frankrike eller Financial Services Authority (FSA) i Förenade kungariket och att CSRC:s roll och specifika tillsyns- och övervakningsåtgärder är förenliga med G-20-principerna. Därmed skulle de slutsatser om marknadsekonomisk status som bygger på CSRC:s roll och SHFE:s verksamhet sakna grund.

(94)

Det konstateras att företaget inte tog någon hänsyn till att FSA (19) och AMF (20) är oberoende, icke-statliga organ medan CSRC är en enhet på ministerienivå som är direkt underställd statsrådet (21). Statsrådet är såväl statsmaktens högsta verkställande organ som det högsta förvaltningsorganet (22). Detta är ytterligare ett exempel på att staten är aktivt involverad i regleringen av aluminiummarknaden i Kina. När det gäller efterlevnaden av G-20-principer har företaget bara kommit med ett påstående utan att verkligen förklara till vilka principer man hänvisar. Argumentet avvisades därför.

(95)

Vidare var företaget inte enigt med kommissionens bedömning att arbitrage mellan den globala referensen LME eller andra marknader och SHFE:s priser inte är möjligt och att SHFE:s verksamhet därför är isolerad från andra världsmarknader.

(96)

Det konstateras att detta motsäger företagets godtagande av prisskillnaden mellan SHFE och LME under den period när SHFE-priset var högre än LME-priserna genom att hävda att de kinesiska tillverkarna under den perioden betalade mer för aluminiumprodukter än unionstillverkarna.

(97)

Dessutom hävdade företaget att SHFE från och med 2010 började tillåta fysiska leveranser av aluminium till förseglade varumagasin i Shanghais frihandelsområde. Därav följer att detta påstående inte motsäger utan snarare bekräftar kommissionens bedömning att fysiska leveranser endast kan ske i varumagasin i Kina som har godkänts av SHFE, till skillnad från internationella börser, där leveranserna kan ske över hela världen.

(98)

Det hävdades också att SHFE är en terminsmarknad, att handel med terminskontrakt på aluminium har skett på SHFE sedan 1991 och att kommissionens bedömning att inga derivat säljs på SHFE därmed är felaktig.

(99)

SHFE är faktiskt en terminsmarknad. De terminskontrakt som handlas på SHFE fullgörs dock genom fysisk leverans. Derivatprodukter utan fysisk leverans, dvs. som inte i praktiken utövas utan är föremål för handel före leveransdatum, är begränsade i Kina, och därför är SHFE endast en plattform för fysisk handel som isolerar den kinesiska aluminiummarknaden.

(100)

Det hävdades också att kommissionens resonemang när det gäller effekterna på cykelpriserna av åtgärder rörande mervärdesskatt/skatt och lagerhållningsåtgärder rörande primärt aluminium är ekonomiskt tvivelaktigt och otillfredsställande.

(101)

Eftersom företaget inte förklarar vilka faktorer kommissionen inte tar upp i sin analys och inte heller styrkte detta påstående mer än så var det omöjligt för kommissionen att lämna synpunkter.

(102)

Vidare hävdades det att det finns likheter mellan industripolitiken i Kina och i EU och att kommissionen inte har visat att Kinas industripolitik har någon direkt eller väsentlig inverkan på de kinesiska exporterande tillverkarnas beslut om insatsvaror, cykeltillverkning eller försäljningsverksamhet.

(103)

Det konstateras att det inte specificerades till vilken EU-politik företaget hänvisade och att kommissionen därför inte kan lämna synpunkter på detta påstående. När det gäller påståendet att det inte har visats att industripolitiken i Kina har någon väsentlig inverkan på de kinesiska exporterande tillverkarnas beslut om insatsvaror, tillverkning eller försäljning konstateras det dessutom att det faktum att en femårsplan föreligger för aluminiumsektorn i Kina samt snedvridningen av aluminiumpriset, som förhandlas på en isolerad börs när aluminium representerar 20–25 % av den totala tillverkningskostnaden för en cykel, tyder på en klar koppling mellan Kinas industripolitik och de kinesiska exporterande tillverkarna av cyklars beslut om produktionsfaktorer, tillverkning och försäljning.

(104)

Det hävdades också att kommissionen inte höll den tidsfrist på tre månader som anges i grundförordningen. I detta avseende noteras det att kommissionen på grund av de kinesiska exportörernas mycket dåliga samarbetsvilja gjorde extra ansträngningar att få till stånd ett bättre samarbete genom att kontakta ytterligare ett stort antal exportörer som identifierades senare i undersökningen. Därför kunde besluten om marknadsekonomisk status inte fattas inom den stipulerade perioden. Vidare erinras det om att tribunalen (23) nyligen ansåg att ett beslut om marknadsekonomisk status som fattas efter den tidsfrist på tre månader som fastställs i artikel 2.7 c i grundförordningen inte i sig räcker för en ogiltigförklaring av en förordning om införande av en dumpningstull. Det noteras också att artikel 2.7 i grundförordningen under tiden har ändrats, vilket har medfört att kommissionen endast ska fatta beslut om marknadsekonomisk status när det gäller företag som ingår i ett stickprov och att ett sådant beslut normalt ska fattas inom sju månader räknat från undersökningens inledning och hur som helst senast inom åtta månader (24). Denna ändring är tillämplig på alla nya och pågående undersökningar, inklusive den nuvarande. Besluten fattades inom åtta månader från datum för inledandet.

(105)

Med tanke på ovanstående avvisas påståendet om att tidsfristen på tre månader inte skulle ha hållits.

(106)

En part begärde att även anspråken på marknadsekonomisk status från tillverkare i Kina som slutat exportera till unionen skulle analyseras. Det hävdades att dessa tillverkare slutade exportera till unionen endast på grund av de antidumpningstullar som tillämpats sedan 2005.

(107)

I detta avseende understryks det att undersökningsresultaten när det gäller dumpning och skada gäller den översynsperiod som fastställts i enlighet med artikel 6.1 i grundförordningen. Detta innebär att även data som samlats in från exporterande tillverkare i syfte att fastställa ett normalvärde och exportpriset strikt gäller endast den perioden. Analys av marknadsekonomisk status genomförs inom ramen för fastställandet av normalvärdet för exporterande tillverkare i Kina och detta jämförs sedan med exportpriset under samma period. Om en tillverkare inte exporterade den berörda produkten under översynsperioden kan inget exportpris fastställas och ingen dumpningsmarginal beräknas. Därför finns det ingen anledning att granska marknadsekonomisk status för en tillverkare som inte exporterade den berörda produkten under översynsperioden. Det erinras dock om att alla exporterande tillverkare har möjlighet att begära en så kallad interimsöversyn för att få sin situation granskad enligt artikel 11.3 i grundförordningen, och att de exporterande tillverkare som inte har exporterat den berörda produkten under den undersökningsperiod på vilken åtgärderna baserades har möjlighet att begära en så kallad översyn av en ny exportör enligt artikel 11.4 i samma förordning.

(108)

Parten tar i sin begäran även upp domstolens dom i Brosmannmålet (25) och förefaller antyda att tillverkare i Kina på den grunden skulle ha rätt att lämna in ansökningsblanketter om marknadsekonomisk status även om de inte exporterade den berörda produkten till unionen under den nuvarande undersökningsperioden. Det konstateras att domen inte tar upp läget när det gäller anspråk på marknadsekonomisk status från exporterande tillverkare som inte exporterade under undersökningsperioden och att den därför inte är relevant i detta sammanhang.

(109)

Begäran avvisades därför.

(110)

Det hävdades också att exportpriserna för de företag som inte exporterade till unionen under översynsperioden skulle fastställas på grundval av artikel 2.9 i grundförordningen, dvs. på någon annan skälig grund.

(111)

I detta avseende konstateras det att artikel 2.9 i grundförordningen inte uttryckligen implicerar att ett exportpris ska konstrueras för tillverkare i det berörda landet om de inte har exporterat någon mängd till unionen. Tvärtom hänvisar artikel 2.9 i grundförordningen till det pris till vilket de importerade produkterna första gången säljs vidare som en grund för att konstruera exportpriset, och till justeringar för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, vilket implicerar att importer till unionen faktiskt förekommit. Frasen ”någon annan skälig grund” i den första meningen i denna bestämmelse gäller särskilda fall där de föregående metoder som tas upp inte kan tillämpas. Detta ändrar inte det faktum att artikeln förutsätter att importer till unionen har förekommit under översynsperioden.

(112)

På grundval av ovanstående kunde ingen av de kinesiska grupper som hade begärt marknadsekonomisk status visa att de uppfyllde kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen. Det ansågs därför att marknadsekonomisk status skulle avslås för alla dessa grupper.

(113)

Genom förordning (EU) nr 765/2012 (26), som trädde i kraft den 6 september 2012, ändrade Europaparlamentet och rådet artikel 9.5 i grundförordningen. Enligt artikel 2 i förordning (EU) nr 765/2012 ska ändringen endast gälla undersökningar som inleds efter förordningens ikraftträdande. Eftersom den nuvarande undersökningen inleddes den 9 mars 2012 gällde ändringen inte undersökningen.

(114)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska en eventuell landsomfattande tull fastställas för länder som omfattas av artikel 2.7 i grundförordningen, utom i de fall där företag i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen kan visa att såväl deras exportpriser och exportkvantiteter som deras försäljningsvillkor bestäms fritt, att valutaomräkning sker till marknadskurser och att en eventuell statlig inblandning inte är av sådant slag att åtgärderna kan kringgås om enskilda exportörer beviljas olika tullsatser.

(115)

De tre samarbetsvilliga exporterande grupper som begärde marknadsekonomisk status ansökte också om individuell behandling om de inte skulle beviljas marknadsekonomisk status. Utifrån tillgänglig information har det fastställts att alla tre grupperna i Kina uppfyller alla kraven för individuell behandling.

(116)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljas marknadsekonomisk status fastställas på grundval av de inhemska priserna eller på grundval av det konstruerade normalvärdet i ett jämförbart land.

(117)

I tillkännagivandet om inledande föreslog kommissionen Mexiko för detta ändamål. Mexiko användes som jämförbart land även i den tidigare undersökningen som gällde Kina.

(118)

Alla berörda parter fick möjlighet att lämna synpunkter på det planerade valet av jämförbart land.

(119)

En part hävdade att Mexiko inte var det bästa valet för jämförbart land utan att Taiwan var ett bättre alternativ eftersom Taiwan är en stor cykeltillverkare, hade mer gemensamt med Kina än Mexiko hade och sannolikt ger ett mer tillförlitligt normalvärde.

(120)

Kommissionen försökte uppnå samarbete från 15 länder, nämligen Bangladesh, Filippinerna, Förenta staterna, Indien, Indonesien, Kambodja, Kanada, Malaysia, Mexiko, Norge, Sri Lanka, Taiwan, Thailand, Tunisien och Turkiet.

(121)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret endast från tre mexikanska cykeltillverkare som också godtog att deras svar kontrollerades på plats hos dem. Inga andra företag från något av de kontaktade länderna var samarbetsvilligt. Dessa tre tillverkare hade en inhemsk försäljning som representerade över 30 % av den mexikanska marknaden, vilken uppskattades till ca 1,7 miljoner enheter 2011. Över 14 tillverkare och flera importörer befanns vara verksamma i en konkurrensutsatt miljö. Importen av cyklar 2011 hade huvudsakligen sitt ursprung i Kina (över 60 %) och Taiwan (20 %). Denna import utgjorde ca 5 % av hemmamarknaden (källa: årsrapporten från den mexikanska sammanslutningen av cykeltillverkare, Anafabi).

(122)

Den mexikanska marknadsprofilen för den berörda produkten, antalet aktörer, konkurrensen på hemmamarknaden och tillverkningsprocessens karaktär bekräftade att Mexiko fortfarande var ett lämpligt jämförbart land. Med tanke på ovanstående kunde den mexikanska marknaden betraktas som representativ och konkurrensutsatt. Därför drogs slutsatsen att Mexiko var ett lämpligt jämförbart land.

(123)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av kontrollerad information som mottagits från tillverkarna i det jämförbara landet i enlighet med beskrivningen nedan.

(124)

Undersökningen visade att den berörda produkten såldes i representativa kvantiteter på den mexikanska hemmamarknaden.

(125)

Vidare analyserades det huruvida denna försäljning kunde anses ha ägt rum vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjordes genom att man för varje produkttyp fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på den inhemska marknaden under översynsperioden.

(126)

Om försäljningsvolymen för en produkttyp, som såldes till ett nettopris motsvarande minst den beräknade tillverkningskostnaden, stod för mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för den typen och om det vägda genomsnittliga priset var lika med eller högre än tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på de faktiska försäljningspriserna på den inhemska marknaden. Detta pris beräknades som ett vägt genomsnitt av priserna för all inhemsk försäljning av den typen under översynsperioden, oavsett om försäljningen var lönsam eller inte.

(127)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av en produkttyp utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen av endast denna typ.

(128)

Vidare avslöjade undersökningen ingen ny produkttyp för vilken ingen lönsam försäljning förelåg.

(129)

I samtliga fall där den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(130)

Om försäljningen skedde via en närstående importör eller ett närstående handelsföretag konstruerades exportpriserna i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av återförsäljningspriserna för den närstående importören till de första oberoende kunderna i unionen. Justeringar gjordes för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. När det gäller vinstmarginalen användes den vinst som gjorts av en icke-närstående importör/ett icke närstående handelsföretag på den berörda produkten eftersom den verkliga vinsten för den närstående importören/det närstående handelsföretaget inte ansågs tillförlitlig på grund av förhållandet mellan de exporterande tillverkarna och den närstående importören/det närstående handelsföretaget.

(131)

Som anges i skälen 63 och 64 vägrade Giant China att förse kommissionen med nödvändiga uppgifter om såväl gruppens struktur som väsentliga uppgifter om produktion, försäljningsvolym och priser för den berörda produkten vid export till unionen under översynsperioden från de företag som ingår i Jinshan Development and Construction Ltd group (Jinshan Group) och som var involverade i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten i Kina. Följaktligen tillämpades artikel 18.1 i grundförordningen på exportpriset.

(132)

Giant China ifrågasatte tillämpningen av artikel 18.1 i grundförordningen både när det gäller avslaget på ansökan om marknadsekonomisk status och tillämpningen av tillgängliga uppgifter på exportprisberäkningarna. Företaget hävdade att de uppgifter som kommissionen begärt in inte behövdes för beräkningen av dumpningsmarginalen. Giant China hävdade vidare att de uppgifter som begärts in från Jinshan Group i Kina inte var relevanta för bedömningen av marknadsekonomisk status eller exportprisberäkningarna eftersom de endast mycket indirekt hade anknytning till Giant China och dess närstående företag (Giant Group).

(133)

Undersökningen bekräftade dock att ett av Giant Groups dotterbolag, som aktivt tillverkade och exporterade den berörda produkten till unionen under en del av översynsperioden, nämligen Shanghai Giant & Phoenix Bicycles Co. Ltd (nedan kallat GP) via gemensamma aktieinnehav samt strukturella och förvaltningsmässiga förbindelser var närstående till Jinshan Group och att denna grupp var involverad i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten. Eftersom de företag som ingick i Jinshan Group och som var involverade i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten i Kina inte hade lämnat några svar på formuläret för ansökan om marknadsekonomisk status och frågeformuläret rörande antidumpning, kunde kommissionen inte bedöma i vilken utsträckning Jinshan Groups tillverkning och försäljning av den berörda produkten inverkade på fastställandet av exportpriset med avseende på GP och följaktligen på Giant som hel grupp. Det kunde heller inte undersökas om villkoren i artikel 2.7 c i grundförordningen var uppfyllda. På grund av bristen på samarbete i detta hänseende måste Giant Chinas påståenden avvisas.

(134)

Dessutom hävdade Giant China att det inte är nödvändigt att ta hänsyn till prisuppgifter för andra exporterande tillverkare vid beräkningen av den enskilda marginalen för en exporterande tillverkare om inte Giant Group och Jinshan Group bildar en enda enhet med tanke på de nära ekonomiska, kommersiella och förvaltningsmässiga banden.

(135)

Bevisningen i ärendet stöder konstaterandet att GP och Jinshan Group är närstående företag och har nära band när det gäller aktieinnehav, struktur och förvaltning. I brist på fullständiga uppgifter om samtliga parter som är närstående till GP, särskilt kinesiska cykelexporterande tillverkare som är dotterföretag till Jinshan Group, är det omöjligt att utföra fullständiga och tillförlitliga beräkningar av exportpriset. Därmed är det också omöjligt att erhålla en individuell dumpningsmarginal för GP, vilket följaktligen gäller Giant Group som helhet.

(136)

Det hävdades också att kommissionens begäran om uppgifter krävde orimliga arbetsinsatser från Giant Chinas sida och att företaget handlat efter bästa förmåga i undersökningen. I detta avseende bör det påpekas att det, fram till dess att kommentarerna till det slutliga meddelandet av uppgifter inkom, inte lämnats in någon bevisning som visar att Giant China ansträngt sig för att samla in de uppgifter som krävs i formuläret för ansökan om marknadsekonomisk status och frågeformuläret rörande antidumpning för de företag i Jinshan Group som är involverade i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten. Giant China hävdade under undersökningens gång att det var onödigt att lämna in de begärda uppgifterna men däremot inte att det var orimligt betungande att få fram dessa uppgifter. Giant China lämnade in bevis för påstådda ansträngningar först efter det slutliga meddelandet av uppgifter, i ett stadium där dessa uppgifter var omöjliga att verifiera. De kunde därför inte längre tas i beaktande.

(137)

Giant China hävdade att det hur som helst inte fanns någon risk för att eventuella antidumpningsåtgärder skulle kringgås genom att exempelvis de två grupperna bytte tillverkning sinsemellan eftersom GP, som utgjorde den enda kopplingen mellan de två grupperna, upphörde med all verksamhet i september 2011. Härvid bör det påpekas att GP i slutet av översynsperioden fortfarande existerade som företagsenhet, något som också bekräftades av Giant China. Därför kan produktionsverksamheten komma att återupptas när som helst i framtiden och det faktum att GP påstods ha upphört med all verksamhet i september 2011 är inte relevant. Dessutom hävdade Giant China att risken för kringgående skulle ha kunnat hanteras på ett annat sätt, dvs. genom den övervakningsklausul som nämns i skälen 276 och 277. Härvid bör det påpekas att övervakningsklausulen endast gäller icke närstående företag, vilket betyder att riskerna är olika varandra och att samma typ av åtgärder inte skulle kunna tillämpas.

(138)

Dessutom hävdade Giant China att ett kontrollbesök i GP:s lokaler i Kina borde ha ägt rum i syfte att kontrollera företagets produktion och försäljningsverksamhet efter september 2011. I detta avseende bör det noteras att det inte ansågs relevant huruvida GP upphört med sin verksamhet efter september 2011. Även om så skulle ha varit fallet kunde GP ha återupptagit sin cykeltillverkning och försäljningsverksamhet när som helst och en kontroll på plats skulle inte ha minskat risken för det.

(139)

Dessutom lämnade Giant China in bevis på att Giant Groups aktier i GP såldes först den 30 mars 2013. Det bör emellertid påpekas att denna transaktion ägde rum efter översynsperioden. Detta tillsammans med att undersökningen befann sig i ett sent skede innebär att dessa uppgifter inte kan kontrolleras och att de inte heller är relevanta inom ramen för denna undersökning. Detta faktum kan dock övervägas vid lämpligt tillfälle i linje med grundförordningens bestämmelser, om Giant skulle begära en översyn av sin situation efter försäljningen av andelarna.

(140)

I samma inlagor har Giant China lämnat andra förtydliganden till kommissionens bedömning vilka kräver att artikel 18.1 i grundförordningen tillämpas. De är emellertid inte av sådan art att de ändrar kommissionens ursprungliga bedömning.

(141)

Därför bekräftas undersökningsresultaten rörande tillämpning av artikel 18.1 i grundförordningen på Giant Group.

(142)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes utifrån priset fritt fabrik. För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet genom en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes vid behov med hänsyn till såväl indirekta skatter, rabatter och handelsled som transport-, försäkrings- och hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader samt förpacknings- och kreditkostnader och bankavgifter i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas.

(143)

För de tre samarbetsvilliga företagen fastställdes dumpningsmarginaler genom jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för de samarbetsvilliga mexikanska tillverkarna och varje företags vägda genomsnittliga exportpris till unionen, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(144)

Dumpningsmarginalerna uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, är följande.

(145)

Med tanke på den mycket begränsade samarbetsvilja som fanns i Kina, vilket tas upp i skäl 22 och 24, kan resultaten för de samarbetsvilliga företagen inte anses representativa för landet. Därför kan den landsomfattande dumpningsmarginal som är tillämplig på alla övriga exporterande tillverkare i Kina inte ses över.

(146)

Därför bibehålls den landsomfattande dumpningsmarginal som fastställs genom förordning (EG) nr 1095/2005, dvs. 48,5 %, härmed oförändrad.

(147)

Det beräknas att den likadana produkten tillverkas av ca 380 kända tillverkare i unionen. Dessutom har sex nationella sammanslutningar av unionstillverkare gett sig till känna.

(148)

All tillgänglig information, inbegripet data som samlats in från unionstillverkare och nationella sammanslutningar, samt tillverkningsstatistik tillgänglig från kommissionen, används för att fastställa den totala produktionen i unionen, som uppgick till ca 11 miljoner cyklar under översynsperioden.

(149)

Unionstillverkarna som svarade för den sammanlagda unionstillverkningen utgör unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kallas hädanefter unionsindustrin.

(150)

Som redan nämnts valde man med tanke på det stora antalet samarbetsvilliga unionstillverkare ut ett stickprov av åtta unionstillverkare. De stod för ca 25 % av unionsindustrins totala produktion och försäljning av den likadana produkten under översynsperioden. Alla unionstillverkare i stickprovet utnyttjade systemet med tullbefrielse som beskrivs i skäl 1.

(151)

Unionsindustrins försäljning bedömdes på grundval av data insamlade från tillverkare som svar på frågeformulär och data insamlade från olika sammanslutningar av cykeltillverkare i unionen.

(152)

Unionens förbrukning fastställdes på grundval av hela unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden, i enlighet med skattningen i skäl 151, plus importen från alla länder enligt uppgifter från Eurostat.

(153)

Den totala förbrukningen i unionen minskade från 22 459 062 enheter 2008 till 20 116 602 enheter under översynsperioden, dvs. med 10 % under skadeundersökningsperioden. Detta är huvudsakligen ett resultat av en minskning på 8 % mellan 2008 och 2009, medan förbrukningen förblev stabil därefter och endast minskade något under översynsperioden (med 2 %). Under 2009 påverkades marknaden främst av den ekonomiska krisen och har inte återhämtat sig sedan dess. En ytterligare minskning 2011 berodde huvudsakligen på fortsatt försiktighet med inköp från konsumenternas sida i det rådande ekonomiska klimatet.

Tabell 1

Förbrukning

(154)

Importvolymen av den berörda produkten med ursprung i Kina fastställdes på grundval av statistik från Eurostat. Importvolymen från Kina minskade kraftigt mellan 2008 och 2009, från 941 522 enheter till 597 339 enheter, dvs. med 37 %. Under 2010 ökade importen, men under översynsperioden minskade den på nytt, till 581 459 enheter. Den betydande minskningen av importen från Kina sammanföll med den ekonomiska krisen och har inte återhämtat sig sedan dess. Totalt sett minskade den kinesiska importen med 38 % under skadeundersökningsperioden.

(155)

Den kinesiska marknadsandelen minskade i enlighet med detta från 4,2 % 2008 till 2,9 % under översynsperioden. Minskningen av marknadsandelen motverkades delvis av den minskade förbrukningen i unionen.

(156)

Det ska dock betonas att den relativt låga och minskande marknadsandelen för den kinesiska importen måste ses i ljuset av resultaten från den parallella pågående undersökning av kringgående som nämns i skälen 14 och 15 (se skälen 223 och 224).

Tabell 2

Import från Kina

(157)

Såsom fastställdes i förordning (EG) nr 1095/2005 kunde uppgifter från Eurostat endast användas i begränsad omfattning för att fastställa prisutvecklingen för dumpad import under perioden mellan 2008 och översynsperioden av följande skäl:

(158)

Importpriser baserade på uppgifter från Eurostat tog ingen hänsyn till de olika produkttyperna och de betydande prisskillnaderna mellan olika typer av den berörda produkten. Genomsnittspriserna per land är starkt påverkade av produktblandningen för varje land. Vidare föreligger det även vid jämförelse modell för modell av import från de samarbetsvilliga exportörerna inom samma produkttyper och modeller betydande prisskillnader beroende på cyklarnas komponenter. Därför är de priser som Eurostat kommit fram till fortsatt otillräckliga för denna undersökning. De importpriser som Eurostat kommit fram till för Kina, nedan angivna med hjälp av ett index, kan endast fungera som en indikator på prisutvecklingen och är inte användbara för jämförelse av försäljningspriser mellan olika länder och unionen.

(159)

Enligt uppgifter från Eurostat ökade de vägda genomsnittliga priserna för import från Kina väsentligt under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabell 3. De vägda genomsnittliga priserna för import från Kina anges nedan med hjälp av ett index. Eftersom det inte är känt vilken typ av cyklar som importerades från Kina och om det förekom några förändringar i produktmixen från ett år till ett annat, kan dock inga slutsatser dras.

Tabell 3

Importpris från Kina

(160)

Prisunderskridandet för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som befanns tillämpa dumpning beräknades på grundval av deras faktiska kontrollerade exportpris (cif vid unionens gräns), både med och utan antidumpningstull. Unionsindustrins försäljningspriser var priserna för oberoende kunder i unionen, vid behov justerade till nivån fritt fabrik. Under översynsperioden, på grundval av olika produkttyper som definieras i frågeformuläret, befanns endast en av de exporterande tillverkarna tillämpa dumpning som uppgick till 61 % utan antidumpningstull och 44 % med antidumpningstull.

(161)

Med tanke på att de kinesiska exporterande tillverkarnas samarbetsvilja var mycket låg och att resultaten för de samarbetsvilliga företagen inte kunde anses vara representativa för landet samt att det genomsnittliga priset enligt Eurostat inte kunde anses avgörande, ansågs det att de nivåer för prisunderskridande som fastställdes under den senaste översynen vid giltighetstidens utgång enligt förordning (EG) nr 1095/2005 och som nämns i skäl 3 bör användas som referens vid fastställande av det landsomfattande prisunderskridandet för Kina, eftersom ingen mer tillförlitlig information fanns att tillgå, dvs. 53 % efter avdrag av antidumpningstullen och 39 % med tullen.

(162)

Som redan nämnts i skälen 8, 9 och 10 tittade man under den föreliggande undersökningen dessutom på om unionsindustrins situation hade förändrats på ett sätt som skulle motivera en omvärdering av den skada som fastställts i ändringsinterimsöversynen. Undersökningen bekräftade följande: i) Enligt den allmänna trenden består produktionen av cyklar i unionen huvudsakligen av arbetsintensiv sammansättning av cykeldelar som utformats i enlighet med kundernas specifikationer och som har sitt ursprung i olika länder. ii) Undersökningen visade att EU-industrin fortsätter att försöka automatisera och strömlinjeforma monteringsprocessen för att kunna sänka produktionskostnaderna. Dessutom har vissa unionstillverkare dragit nytta av de jämförelsevis lägre arbetskostnaderna i Central- och Östeuropa om man jämför med den undersökningsperiod som ändringsinterimsöversynen omfattade. Tillverkningsstatistik som kommissionen har tillgång till bekräftar denna trend. iii) Undersökningen bekräftar att aluminiumlegering föredrogs som råmaterial, medan stål fortfarande var det huvudsakliga råmaterialet för enklare modeller och barncyklar. Mot bakgrund av dessa förändringar undersöktes unionsindustrins ekonomiska situation enligt beskrivningen nedan.

(163)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins tillstånd.

(164)

För skadeanalysen fastställdes följande skadeindikatorer:

(165)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktion kontinuerligt och i snabbare takt än förbrukningen i unionen som visas i tabell 1 i skäl 153. Därmed minskade produktionen från 13 541 244 enheter 2008 till 11 026 646 under översynsperioden, vilket innebär en minskning på 19 %.

Tabell 4

Unionens totala produktion

(166)

Produktionskapaciteten minskade med 5 % mellan 2008 och översynsperioden, vilket delvis motverkade effekten av den 19-procentiga produktionsminskningen på kapacitetsutnyttjandet. Kapacitetsutnyttjandet minskade med 14 % under samma period och nådde 74 % under översynsperioden.

Tabell 5

Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(167)

Totalt sett minskade unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden på motsvarande sätt som förbrukningen i unionen och uppvisade en minskning med 9 % under skadeundersökningsperioden, från 12 441 446 enheter 2008 till 11 276 240 enheter under översynsperioden. Mellan 2009 och 2010 fortsatte dock försäljningen minska medan förbrukningen var stabil, vilket återspeglades i en minskad marknadsandel för unionsindustrin 2010, såsom visas nedan i tabell 7 i skäl 168. Under översynsperioden ökade försäljningsvolymen igen men har inte nått 2008 års nivå.

Tabell 6

Unionsförsäljningen i unionen

(168)

Unionsindustrins marknadsandel ökade från 55,4 % år 2008 till 56,1 % under översynsperioden, dvs. en ökning på 0,7 procentenheter under översynsperioden. Denna obetydliga förbättring på 0,7 procentenheter jämfört med skadeundersökningsperioden innefattade en betydande minskning, från 56,4 % år 2009 till 52,9 % år 2010. Den totala ökningen av unionsindustrins marknadsandel kan mot bakgrund av den sjunkande försäljningsvolymen (se skäl 167) förklaras med den totala minskningen av förbrukningen (se skäl 153).

Tabell 7

Unionsindustrins marknadsandel

(169)

Den direkta sysselsättningen minskade med 17 %, från 14 197 anställda 2008 till 11 783 under översynsperioden. Denna nedgång följde minskningen av produktionsvolymen.

(170)

Tillverkningskostnaden sjönk totalt med 2 % under skadeundersökningsperioden. Produktionsnedgången mellan 2008 och 2009 i kombination med konstant sysselsättning under samma period ledde till en minskning av produktiviteten mellan 2008 och 2009. Denna följdes av en ökning av produktiviteten mellan 2009 och 2010 som kan förklaras av omstrukturering av industrin och investeringar i effektivare produktionsprocesser under samma period. En ytterligare minskning av produktionsvolymen under översynsperioden i kombination med en mindre påtaglig nedgång i sysselsättningen ledde till ytterligare en minskning av produktiviteten under översynsperioden.

Tabell 8

Total sysselsättning och produktivitet i unionen

(171)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen med 10 %. Unionsindustrins marknadsandel låg kvar på en relativt konstant nivå (den ökade endast något, + 0,7 procentenheter, under skadeundersökningsperioden, vilket redan nämnts i skäl 168). Den minskande unionsmarknaden tyder på att unionstillverkarna inte har möjlighet att dra nytta av någon tillväxt.

(172)

Dumpningen från Kina fortsatte under översynsperioden såsom förklaras i skälen 143–145. Med tanke på den stora outnyttjade kapaciteten i Kina (se skäl 203) och det fastställda kringgåendet (se skälen 223 och 224) kan verkningarna för unionsindustrin av de faktiska dumpningsmarginalerna inte anses vara obetydliga.

(173)

Kommissionen analyserade huruvida unionsindustrin har återhämtat sig från verkningarna av tidigare dumpning. Det konstaterades att den inte har återhämtat sig från verkningarna av den tidigare dumpningen, vilket bl.a. framgår av en fortsatt låg lönsamhet och ett minskat kapacitetsutnyttjande. Unionsindustrins återhämtning har också hämmats av det kringgående som påvisats (se skälen 223 och 224).

(174)

Unionstillverkarnas lager av cyklar var 517 977 enheter i slutet av översynsperioden och var i stort sett stabilt i förhållande till nivån 2008 trots en nedgång på 25 % mellan 2008 och 2009.

(175)

En del av unionstillverkarna hade mycket begränsade lager eftersom de sålde hela produktionen till närstående företag inom sina respektive grupper. Dessutom visade det sig att unionstillverkarna främst tillverkar på beställning från kund. Lagerutvecklingen under skadeundersökningsperioden snedvreds av alla dessa faktorer, och därför kan denna indikator inte anses vara meningsfull.

Tabell 9

Lager

(176)

Det genomsnittliga försäljningspriset fritt fabrik i unionen höll sig stabilt under skadeundersökningsperioden trots en ökning på 3 % mellan 2008 och 2009. Försäljningspriset under översynsperioden sjönk åter till 2008 års nivå.

Tabell 10

Enhetsförsäljningspris i unionen

(177)

Tillverkningskostnaden beräknades på grundval av det vägda genomsnittet för alla typer av den likadana produkten som tillverkades av unionstillverkarna. Tillverkningskostnaden ökade något med 2 % under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabell 11.

Tabell 11

Tillverkningskostad per enhet

(178)

Lönsamhetsnivån fastställdes på grundval av försäljningen till icke-närstående kunder. Unionsindustrin låg nära den kritiska punkten mellan 2010 och översynsperioden. Totalt sett försämrades lönsamheten under skadeundersökningsperioden, med en minskning från 1,9 % under 2008 till – 0,1 % under översynsperioden.

Tabell 12

Lönsamhet

(179)

Investeringarna ökade väsentligt, med 16 %, under skadeundersökningsperioden, från 7 952 150 euro 2008 till 9 263 184 euro under översynsperioden. Detta återspeglar unionsindustrins fortsatta ansträngningar att göra tillverkningsprocessen effektivare och behålla sin konkurrenskraft.

(180)

Räntabiliteten utvecklades på motsvarande sätt som lönsamheten. År 2008 var räntabiliteten positiv (14 %) men minskade till – 1 % under översynsperioden.

Tabell 13

Investeringar och räntabilitet

(181)

Kassaflödet utvecklades på ett sätt som liknade det för lönsamheten, men förblev positivt under hela skadeundersökningsperioden. Det uttrycks i tabell 14 som en procentandel av omsättningen.

(182)

Endast unionstillverkare som ingick i större grupper rapporterande att de inte hade några problem med kapitalanskaffning. Unionstillverkare som inte ingick i större grupper rapporterade ett ökat tryck på kassaflödet som förbands med låg lönsamhet och en försämring av affärsvillkoren, både gentemot leverantörer och gentemot kunder. Kapitalanskaffningsförmågan försämrades ytterligare av bankernas ovilja att finansiera cykelmarknaden i det rådande ekonomiska klimatet.

Tabell 14

Kassaflöde

(183)

Under skadeundersökningsperioden förblev lönekostnaden per anställd i stort sett stabil, med endast en ökning 2009. Detta berodde huvudsakligen på inverkan av personalminskningen på företagens löneskalor samtidigt som de behöll utbildad personal för att upprätthålla effektivitet och kvalitet.

Tabell 15

Löner

(184)

Trots gällande åtgärder försämrades huvuddelen av skadeindikatorerna för unionsindustrins resultat under skadeundersökningsperioden. Bland annat minskade de makroekonomiska indikatorerna, såsom tillverkningsvolym (– 19 %), tillverkningskapacitet (– 5 %), kapacitetsutnyttjande (– 14 %) och sysselsättning (– 17 %) markant. Dessutom minskade de vinstrelaterade mikroekonomiska indikatorerna under skadeundersökningsperioden, med en lönsamhet på – 0,1 % under översynsperioden.

(185)

Ovanstående visar att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en bräcklig situation, där vinsterna sjönk och man under 2010 och översynsperioden närmade sig den kritiska punkten. Dessutom har eventuella möjligheter till ytterligare tillväxt och vinst undergrävts av trycket från dumpad import från Kina och genom kringgående import (se skälen 223 och 224).

(186)

Trots detta lyckades unionsindustrin behålla och till och med öka sin marknadsandel något på en krympande marknad. De ökade investeringarna under skadeundersökningsperioden (+ 16 %) visar unionsindustrins ansträngningar att behålla sin konkurrenskraft. Detta sammantaget med unionsindustrins senaste innovationer som beskrivs i skäl 248 visar dess underliggande vitalitet och ekonomiska livskraft.

(187)

På denna grundval dras slutsatsen att unionsindustrin fortsatte lida väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen och förblev i ett sårbart läge.

(188)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade parterna, med åberopande av mål C-338 som rörde konserverade mandariner (27), att kommissionen var skyldig att samla in de uppgifter som saknades på grund av den låga samarbetsviljan hos de kinesiska exporterande tillverkarna. Genom att underlåta att göra detta skulle kommissionen ha brutit mot sina förfarandemässiga skyldigheter enligt grundförordningen. Dessutom föreslog parterna att man skulle använda den kinesiska exportstatistiken, där man till skillnad från i Eurostat delat upp de vanligaste typerna av cyklar som exporteras till unionsmarknaden i olika undersegment, eller begära att de nationella tullmyndigheterna i de största importörsmedlemsstaterna i enlighet med artikel 6.3 eller 6.4 i grundförordningen utför en analys av de olika produkttyper som importeras från Kina.

(189)

Som redan nämnts i skälen 19 och 21 underrättade kommissionen officiellt de kända exporterande tillverkarna i Kina, tillsammans med en intresseorganisation för kinesiska tillverkare och företrädarna för det berörda landet, om inledandet av undersökningen. Kommissionen kontaktade ca 70 kinesiska företag som redan är kända av kommissionen från den tidigare undersökningen och i ett senare skede, när den antisubventionsundersökning som nämns i skäl 16 inleddes, kartlade kommissionen ytterligare ca 300 kinesiska exporterande tillverkare som också kontaktades inom ramen för denna interimsöversyn. När undersökningen inleddes meddelade kommissionen dessutom företrädarna för det berörda landet att om de exporterande tillverkarna inte var tillräckligt samarbetsvilliga, skulle den kanske nödgas grunda sina undersökningsresultat på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Det betonades att en slutsats som grundas på tillgängliga uppgifter kan vara mindre fördelaktig för den berörda parten.

(190)

Den faktor som domstolen analyserade i mål C-338 var vilken grad av ansträngningar som kommissionen borde ha gjort för att få fram relevanta uppgifter om beräkningen av normalvärdet, på grundval av priset eller det konstruerade värdet från inhemska producenter i ett marknadsekonomiskt tredjeland, genom att eftersträva samarbete med identifierade potentiella jämförbara marknader.

(191)

I den föreliggande undersökningen beror bristen på information på att de parter som är föremål för undersökningen uppvisat en omfattande brist på samarbetsvilja. Som nämns i skäl 186 har parterna vid ett antal tillfällen uppmanats att samarbeta men underlåtit att göra detta. Till skillnad från i mål C-338 har alltså kommissionen aktivt och upprepade gånger försökt få till stånd ett samarbete med de berörda parterna. Parallellen mellan mål C-338 och den aktuella undersökningen är därför inte motiverad.

(192)

Kommissionen bedömde nyttan av andra källor, även den kinesiska exportstatistiken. Den drog slutsatsen att de alternativa källorna inte var lämpliga för denna undersökning, eftersom de uppgifter som tillhandahölls inte var tillräckligt detaljerade för att möjliggöra beräkning av nya marginaler. Det upptäcktes också att den kinesiska statistiken var oförenlig med Eurostats statistik och exempelvis visar avsevärt högre importtal än de som Eurostat rapporterat. De alternativa källor som föreslagits kunde därför inte användas. En del berörda parter föreslog även att kommissionen skulle söka samarbete med de nationella tullmyndigheterna i de största importmedlemsstaterna för att genomföra en analys av de olika produkttyper som importeras från Kina. Svaret på detta är att även om man bortser från den praktiska omöjligheten att åstadkomma en sådan insamling, får det anses att ett sådant tillvägagångssätt inte skulle kunna komplettera den informationslucka som den bristande samarbetsviljan orsakat, även om sådana uppgifter faktiskt kunde samlas in. Detta beror i synnerhet på att den analysnivå som krävs helt enkelt inte skulle kunna grunda sig på fakturor, som saknar relevant produkttypbeskrivning på den detaljnivå som krävs för att en meningsfull jämförelse mellan produkttyper ska kunna göras.

(193)

Flera parter hävdade också att kommissionen inte hade gjort någon produktmixanalys av importen från Kina för att rättvist kunna jämföra de importerade cyklarna med unionstillverkade cyklar och få fram en objektiv och rättvis jämförelse vid fastställandet av skadan och prisunderskridandet. Dessutom hävdade parterna att kommissionen hänvisade till det värde för prisunderskridandet som fastställts i den tidigare undersökning som nämns i skäl 5. Det värdet beräknades med hänvisning till genomsnittliga priser från Eurostat, utan kännedom om importens faktiska sammansättning. Vidare gjordes det gällande att kommissionen inte hade gjort några ansträngningar för att fastställa om de importerade produkterna faktiskt var jämförbara med unionstillverkade cyklar och att kommissionens analys av prisunderskridandet därför är defekt när det gäller icke samarbetsvilliga tillverkare. Av dessa skäl hävdade parterna att den slutsatsen också måste dras att kommissionen inte har lyckats göra en objektiv bedömning och ge en fullgod förklaring till sin slutsats att unionsindustrin fortsätter att lida väsentlig skada.

(194)

I detta avseende bör det påpekas att i fråga om de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som konstaterats tillämpa dumpning, beräknades som redan nämnts i skäl 160 prisunderskridandet på grundval av deras faktiska kontrollerade exportpris (cif unionens gräns), både med och utan antidumpningstull och med beaktande av produktmixen för deras export under översynsperioden. Eftersom samarbetsviljan hos de kinesiska exporterande tillverkarna var mycket låg och uppgifterna från de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna följaktligen inte kunde anses vara representativa för Kina som helhet (se skäl 145), kan dock de nivåer för prisunderskridande som fastställdes vid den ändringsinterimsöversyn som nämns i skäl 3 inte ändras.

(195)

På grund av den omfattande bristen på samarbetsvilja var kommissionen tvungen att förlita sig på tillgängliga uppgifter för att fastställa landets dumpning och prisunderskridande samt nivån för undanröjande av skada. Därför övervägde kommissionen att använda sig av alternativa informationskällor, som inte kunde användas av de orsaker som anges i skälen 192–194. Eftersom kommissionen inte fann några uppgifter som talade emot de tillgängliga uppgifterna, använde den som referens i samband med föreliggande undersökning de uppgifter om landets dumpning och prisunderskridande samt om nivån för undanröjande av skada som fastställdes vid den ändringsinterimsöversyn som nämns i skäl 3.

(196)

Det bekräftas, tvärtemot vad parterna hävdar, att de referensnivåer som användes var de som fastställdes under den översyn vid giltighetstiden utgång som avslutades genom förordning (EG) nr 1095/2005 och som nämns i skäl 3, inte de som fastställdes i den översyn vid giltighetstiden utgång som avslutades genom genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 och som nämns i skäl 5.

(197)

Dessutom hävdades att kommissionen underlåtit att analysera de påstådda nationella tullfel som förhindrade en rättvis jämförelse av de kinesiska importpriserna. Det erinras om att ingen meningsfull prisjämförelse skulle ha kunnat göras under föreliggande undersökning på grund av den omfattande bristen på samarbetsvilja. Därför ansågs begäran under dessa omständigheter inte vara relevant.

(198)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen analyserades det huruvida omständigheterna när det gäller dumpning och skada har ändrats väsentligt och om denna ändring rimligen skulle kunna sägas vara bestående.

(199)

De tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna omfattades av den övriga tullsatsen under den tidigare undersökningen medan individuella tullsatser beräknades för dem i den nuvarande undersökningen. Såsom nämns i skälen 113 och 115 uppfyller alla tre exporterande tillverkare i Kina alla krav för individuell behandling. Det fanns ingen information i ärendet som kunde ha visat att situationen för de berörda exporterande tillverkarna kunde ändras inom överskådlig framtid.

(200)

Vidare har undersökningen visat att det kinesiska systemet med exportkvoter som tillämpades under ändringsinterimsöversynen avskaffades av den kinesiska regeringen och sannolikt inte återinförs, bland annat även med tanke på den exportorienterade statliga politiken för cykelsektorn som tas upp i skäl 203. Vidare avslöjade undersökningen inte några bevis för att exportprisets uppförande för dessa tre företag kommer att ändras väsentligt under överskådlig framtid.

(201)

Därför anses det att de ändrade omständigheter som ledde till de dumpningsmarginaler som beräknats för de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna är av bestående karaktär.

(202)

När det gäller den landsomfattande tullen för Kina avslöjade undersökningen inga ändrade omständigheter, och det föreslås att den tullnivå behålls som fastställdes under ändringsinterimsöversynen.

(203)

Det granskades också huruvida fortsatt tillämpning av åtgärden inte längre behövs för att motverka dumpning. Enligt Chinese Bicycles Association uppgick den totala produktionen i Kina till 83,45 miljoner enheter 2011, vilket är en ökning på 2,3 % jämfört med 2010. Vidare fortsatte den kinesiska cykelindustrin att vara exportorienterad. Under 2011 exporterade Kina sålunda 55,72 miljoner cyklar eller 67 % av den totala produktionen, vilket är en minskning med 4,2 % från 2010. Den inhemska försäljningen var ca 23,73 miljoner enheter 2011. Den viktigaste tillverkningsregionen i Kina är Tianjin, som stod för ungefär hälften av den totala produktionen 2011. Enligt Tianjin Municipal Light Industry and Textile Industry Development Plan for the 12th Five-Year Plan håller nya industriparker som är specialiserade på cykeltillverkning på att utvecklas i detta område. Av detta följer att tillverkningskapaciteten för cyklar i Tianjinområdet 2015 beräknas uppgå till 55 miljoner cyklar, en ökning med 44 % jämfört med 2011, med ungefär hälften av produktionen avsedd för export (mer än den totala förbrukningen av cyklar i unionen under översynsperioden).

(204)

Vidare rapporterade de tre samarbetsvilliga företagen ett kapacitetsutnyttjande på mellan 72 % och 81 % under översynsperioden. Genom att extrapolera kan vi uppskatta den kinesiska industrins outnyttjade kapacitet till över 25 miljoner cyklar, vilket är mer än dubbelt så mycket som unionsindustrins totala produktion under översynsperioden och 24 % mer än den totala förbrukningen i unionen. Eftersom tillverkningen av cyklar är arbetsintensiv förefaller det dessutom som om de kinesiska tillverkarna kan öka sin kapacitet relativt snabbt tack vare den stora tillgången på billig arbetskraft i Kina.

(205)

När det gäller volymen är unionsmarknaden den näst största i världen efter den kinesiska, vilket gör unionen attraktiv när det gäller potentiell efterfrågan.

(206)

Resultaten från undersökningen om kringgående av antidumpningsåtgärder (se skäl 14) bekräftar att unionsmarknaden fortfarande är attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare och att de i frånvaro av åtgärder med stor sannolikhet åter skulle styra om betydande volymer till unionen.

(207)

Vidare tillämpas antidumpningsåtgärder på andra potentiellt viktiga exportmarknader för Kina (Kanada (28)), vilket minskar antalet potentiella tredjeländer som finns tillgängliga för kinesisk export utan tullar.

(208)

Det påminns om att Förenta staterna tidigare hade en inhemsk tillverkning av cyklar och tillämpade antidumpningsåtgärder mot Kina. Efter att antidumpningstullarna upphävdes i slutet av 1990-talet översvämmades dock den amerikanska marknaden av kinesisk import. Den inhemska tillverkningen upphörde nästan under de efterföljande åren. Under 2011 uppskattades 99 % av de cyklar som såldes i Förenta staterna vara importerade: 93 % från Kina och 6 % från Taiwan. Den inhemska tillverkningen av cyklar i Förenta staterna uppskattas till ca 56 000 enheter per år medan den årliga förbrukningen är ca 16 miljoner cyklar. Den totala amerikanska cykelmarknaden (inbegripet försäljning av tillhörande delar och tillbehör) värderades till 6 miljarder USD 2011.

(209)

Sammanfattningsvis är den kinesiska cykelindustrin exportorienterad och har tidigare tillämpat illojal prissättning på flera marknader i olika delar av världen. Vidare bekräftade resultaten från undersökningen om kringgående av antidumpningsåtgärder att kinesiska exportörer fortfarande är intresserade av unionsmarknaden. Dessutom tyder detta beteende på att unionsmarknaden med stor sannolikhet skulle bli ansatt av kinesisk lågprisimport med målet att ta över den inhemska marknaden om åtgärderna upphävdes. Därför kan slutsatsen dras att fortsatt tillämpning av åtgärderna ännu krävs för att motverka dumpning.

(210)

Efter meddelandet av uppgifter hävdades det att kommissionen vid analysen bortsett från att produktionstillväxten i Kina begränsas av tillgången på arbetskraft och att Kinas fördelar i fråga om arbetskraftskostnader håller på att gå förlorade på grund av att andra sydasiatiska länder omfattas av förmånshandelsavtal. Mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan var påståendet omöjligt att verifiera och lämnades därför utan beaktande.

(211)

När det gäller grunderna för att inleda en interimsöversyn på eget initiativ undersöktes följande förändringar av strukturen hos EU:s cykelindustri: i) Förändring från en fullständig produktionscykel till (delvis) montering med användning av importerade delar. ii) Förändring av kostnadsnivån på grund av utvidgningen samt omlokalisering och inrättande av nya produktionsanläggningar i Central- och Östeuropa. iii) Allt fler förändringar när det gäller användningen av råmaterial, från stål till legering enligt konsumenttrenderna. Av de resultat som redovisas i skäl 162 kan slutsatsen dras att ovannämnda förändringar är av pågående och global natur. De kommer därför sannolikt inte att förändras inom överskådlig framtid.

(212)

När det gäller bedömningen av sannolikheten för fortsatt skada är det med tanke på unionsindustrins redan bräckliga situation, som beskrivs i skälen 184–187, även sannolikt att unionstillverkarna inte kommer att kunna stå emot den fortsatta prispress som kinesisk dumpad import skulle medföra och som en följd av detta tvingas lämna unionsmarknaden med förlust av arbetstillfällen, teknik och know-how som konsekvens (se skälen 247 och 248). Därför kan slutsatsen dras att fortsatt skada är sannolik om åtgärderna skulle upphävas i detta fall.

(213)

Vissa parter hävdade att unionsindustrin inte lider väsentlig skada eftersom offentligt tillgänglig information tyder på att dess ekonomiska situation är god. Det ska påpekas att unionsindustrins ekonomiska situation bedöms utifrån den information som samlas in och kontrolleras under undersökningen från ett representativt urval av unionstillverkare. Denna bedömning kan inte ersättas med offentligt tillgänglig information om vissa unionstillverkare även om deras tillverkning och försäljningsvärde påstås vara stora. Därför motsäger de resultat från undersökningen som analyseras i skälen 162–187 den information som lämnas av dessa parter. Deras argument anses därför vara ogrundade.

(214)

Det hävdades också att fortsatt tillämpning av antidumpningsåtgärderna mot Kina skulle vara diskriminerande eftersom import från övriga tredjeländer påstås vara dumpad och orsaka skada, särskilt den från Sri Lanka, utan att några antidumpningsåtgärder är i kraft för import från dessa länder. Som en följd av undersökningen om kringgående av antidumpningsåtgärder har antidumpningsåtgärderna utvidgats till att omfatta import av cyklar från bland annat Sri Lanka. Dessutom lämnades inga bevis för att genuina tillverkare i det berörda landet skulle ägna sig åt dumpning. Därför ansågs partens argument vara ogrundat och avvisades.

(215)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade vållats av den berörda dumpade importen. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada granskades också för att säkerställa att den eventuella skada som dessa faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen. Bland annat analyserades resultaten från undersökningen om kringgående av antidumpningsåtgärder.

(216)

Den kinesiska importen minskade under skadeundersökningsperioden och representerade en marknadsandel på 2,9 % under översynsperioden. Denna relativt låga och minskande marknadsandel ska ses i ljuset av kringgående import från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien (se skälen 223 och 224).

(217)

Som nämns i skäl 160 drogs slutsatsen att import från Kina fortsatte att underskrida unionsindustrins försäljningspriser väsentligt på unionsmarknaden och därmed utövade en betydande prispress på unionsmarknaden.

(218)

Samtidigt var trenden nedåtgående för de flesta av skadeindikatorerna, bland annat tillverkningen (– 19 %) och försäljningsvolymen (– 9 %), kapaciteten (– 5 %) och kapacitetsutnyttjandet (– 14 %).

(219)

Unionsindustrins lönsamhet minskade under hela skadeundersökningsperioden och närmade sig den kritiska punkten på grund av den kinesiska prispressen. På grund av detta kunde unionsindustrin inte höja priserna till lönsamma nivåer utan att förlora en betydande marknadsandel.

(220)

Därför dras slutsatsen att det tryck som utövades av importen av cyklar till dumpade priser hade en avgörande inverkan på unionsindustrins rådande sårbara ekonomiska situation.

(221)

Efter meddelandet av uppgifter hävdades det att resonemanget kring relevansen av minskande produktionsnivåer och kapacitetsutnyttjande inte var korrekt, särskilt som den minskande produktionen inte ansågs ha någon inverkan på lönsamheten. Det bör påpekas att alla skadefaktorer är relevanta för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation, oberoende av om de inverkar på lönsamheten i det enskilda fallet. Som förklaras i skäl 237 berodde den minskande lönsamheten och andra vinstindikatorer inte på den krympande marknaden, utan kan tillskrivas det fortsatta trycket från den dumpade importen från Kina. Argumentet avvisades därför.

(222)

Samma part hävdade också att marknadsandelsutvecklingen när det gäller importen från Kina inte var tillräckligt utredd, eftersom man i analysen misslyckats med att förklara den kraftiga nedgången för importen under skadeundersökningsperioden. Det anfördes också att man vid analysen av orsakssambandet inte hade beaktat de ökande priserna för denna export. Som svar på detta argument kan det påpekas att den minskande kinesiska importvolymen måste ses mot bakgrund av resultaten i den parallella undersökningen om kringgående av antidumpningsåtgärder (se skäl 216). Den prisutveckling för importen från Kina som fastställts på grundval av uppgifter från Eurostat är inte meningsfull, eftersom ingen hänsyn tas till prisutvecklingen för importen av kinesiska cyklar via de länder som kringgår dumpningsåtgärderna. Argument avvisades därför.

(223)

Som nämns i skäl 15 fastställde undersökningen att kringgående av antidumpningsåtgärderna mot Kina förelåg genom monteringsverksamhet och omlastning via Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien. Utifrån dessa resultat betraktades differensen mellan de importvolymer från de berörda länderna som redovisas av Eurostat och de volymer som exporterats av kända genuina tillverkare, dvs. som var kvalificerade att undantas från de utvidgade åtgärderna av skäl som anges i förordning (EU) nr 501/2013, som import som kringgick de gällande åtgärderna (nedan kallad kringgående import).

(224)

Inom ramen för denna analys av orsakssamband ansågs det att denna import i praktiken kom från Kina och därför borde räknas samman med direktimporten från Kina. På denna grund nådde volymen av den kinesiska import som fastställdes på detta sätt 1 904 761 enheter. Under 2008 nådde importen 2 321 240 enheter. Under 2009 minskade den till 1 802 101 enheter, dvs. med 22 %, och ökade 2010 till nästan samma nivå som 2008 och nådde marknadsandelen 10,6 %. Slutligen minskade importen åter under översynsperioden med 13 % och nådde marknadsandelen 9,5 %. Under skadeundersökningsperioden minskade importvolymerna med 18 %. Mot bakgrund av den krympande marknaden (se skäl 153) ledde den minskning av importvolymen som beskrivs inte till någon väsentligt mindre marknadsandel, eftersom denna bara har minskat med 0,8 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom produktmixen för importen från Kina och den kringgående importen inte är känd är det inte meningsfullt att jämföra priserna för den importen med unionsindustrins priser på unionsmarknaden.

Tabell 16

Import från Kina tillsammans med kringgående import från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien

(225)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade vissa parter att analysen av effekterna av kringgående import var bristfällig, eftersom den endast baserades på volymeffekterna och därmed inte innehöll några prisjämförelser grundade på en produktmixanalys. Det hävdades att denna brist på analys var ett resultat av brister vid handläggningen, eftersom ingen produktmixanalys gjorts trots att de exporterande tillverkarna från de berörda länderna var samarbetsvilliga. Dessutom påstods att importen från dessa länder till unionen gäller billiga barncyklar eller andra billiga cyklar som inte konkurrerade med unionstillverkade cyklar. Som svar på detta argument bör det påpekas att produktmixanalysen inte skulle ha kunnat genomföras av de orsaker som anges i skäl 192. Dessutom utgjordes större delen av den kringgående importen av omlastningar där inga uppgifter om produktmixen fanns tillgängliga. Slutligen kan det påpekas att unionstillverkarna konstaterades tillverka produkter i alla olika produktsegment. Därför konstateras argumentet om påstådd icke konkurrerande import av barncyklar och enklare cyklar vara ogrundat.

(226)

Den totala importen från övriga tredjeländer uppgick till 6 931 333 enheter under översynsperioden. Denna importnivå återspeglar en liten ökning på 1 % jämfört med skadeundersökningsperioden.

(227)

I och med att förbrukningen i unionen har minskat förblev marknadsandelen för importen från övriga tredjeländer i stort sett stabil och var 34 % under översynsperioden.

(228)

Taiwan fortsatte vara det huvudsakliga exportlandet till unionen med en relativt konstant marknadsandel under skadeundersökningsperioden, och importen från Taiwan representerade 14 % av förbrukningen i unionen under översynsperioden.

(229)

Thailand är det näst största exportlandet till unionen. Dess marknadsandel minskade med 2 procentenheter under skadeundersökningsperioden, dvs. från 7 % 2008 till 5 % under översynsperioden.

(230)

Såsom anges i skäl 157 tar Eurostats statistik inte hänsyn till produktmixen för de olika länderna och därför anges prisutvecklingen endast i indexform. Eftersom produktmixen för importen från övriga tredjeländer inte är känd är det inte meningsfullt att jämföra priserna för denna import med unionsindustrins priser på unionsmarknaden.

(231)

Det bör dock påpekas att endast importen från Taiwan översteg den kinesiska importens volym (inklusive kringgående import). Det bör i detta avseende noteras att importen av cyklar från Taiwan vanligen är inriktad på de övre segmenten på marknaden, och inga bevis för något annat lämnades. Därför dras slutsatsen att denna import inte kan anses skada unionsindustrin.

(232)

Flera parter hävdade att import från övriga tredjeländer gjordes till lägre priser än den kinesiska importen och att den kinesiska importen därför inte har orsakat den väsentliga skada som vållats unionsindustrin. Detta argument kunde inte godtas eftersom de genomsnittliga importpriserna inte kunde fastställas utifrån Eurostats statistik av de skäl som anges i skäl 157 och att ingen slutsats därför kan dras på denna grund.

(233)

En annan part hävdade att importen från övriga tredjeländer som omfattas av det allmänna preferenssystemet från och med den 1 januari 2011 och framåt förväntas öka (Kambodja och Bangladesh). Inverkan på importpriser och importvolymer och verkningarna på unionsmarknaden kan dock inte bedömas i förväg. Dessutom fanns ingen information tillgänglig om dessa länders förmåga att öka produktionskapaciteten och försäljningsvolymen till unionsmarknaden. Därför kan ingen säker slutsats dras på denna grund och detta påstående måste avvisas.

(234)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade parterna att analysen av verkningarna av importen från tredjeländer med förmånshandelsavtal utförts på ett olämpligt sätt, och importen från dessa länder påstods uppgå till betydande volymer jämfört med den kinesiska importen, samtidigt som en del av den också påstods hålla betydligt lägre priser. I detta avseende erinras det om att Kina är den näst största importören till unionen. Importen från andra tredjeländer var för alla länder mindre än importvolymerna för kinesiska cyklar. Inga påståenden om dumpning lades heller fram mot dessa länder. Därför drogs slutsatsen att importen från dessa länder inte kunde ha sådan inverkan att den bröt det påvisbara orsakssambandet mellan de stora volymerna av dumpad import från Kina vilka sammanföll med den fortsatta väsentliga skadan för unionsindustrin. Av dessa skäl avvisades argumentet.

Tabell 17

Import från övriga tredjeländer  (29)

(235)

Som nämns i skäl 153 minskade förbrukningen från 2008 till översynsperioden med 10 %. Unionsindustrins marknadsandel bibehölls dock och ökade till och med något (se skäl 168). Därför kan en krympande marknad inte vara en källa till skada.

(236)

Vissa parter hävdade att de rådande ogynnsamma ekonomiska omständigheterna i unionen inverkade på konsumenternas inköpsvanor under skadeundersökningsperioden. Det hävdades också att det dåliga vädret i unionen 2011 åtminstone delvis hade påverkat unionsindustrins situation. Dessa faktorer påstods ha lett till en övergripande minskning av förbrukningen av cyklar i unionen.

(237)

Undersökningen visade faktiskt en minskad förbrukning i unionen under skadeundersökningsperioden. Däremot kan såsom nämns i skäl 234 krympningen av marknaden inte betraktas som en källa till skada.

(238)

Dessa parter hävdade också att tillverkningen och sysselsättningen minskade endast som en följd av förbrukningstrenden och inte på grund av dumpad import. Eftersom cykelindustrin inte har några höga fasta kostnader påverkade den minskade tillverkningen dock inte lönsamheten i unionens cykelindustri. När det gäller den minskade sysselsättningen hängde denna samma med en omstruktureringsprocess som unionsindustrin genomförde. I vilket fall förklarar denna utveckling inte de negativa trenderna för övriga skadeindikatorer.

(239)

Den icke-dumpade importen från en samarbetsvillig exporterande tillverkare representerade obetydliga kvantiteter, dvs. närmare 0 % av den totala importen från Kina, och kunde därmed inte ha någon märkbar effekt på unionsindustrins situation.

(240)

Det hävdades att den skada unionsindustrin vållats orsakades av utvecklingen av elcyklar, som påstods ersätta den berörda produkten. Utvecklingen av elcyklar har dock skett helt nyligen, och försäljningsvolymen under översynsperioden har varit obetydlig. Därför kan elcyklarna inte ha påverkat unionsindustrins situation.

(241)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade en part att kommissionen underlåtit att analysera effekterna av de erkända strukturella förändringarna på marknaden och i unionsindustrin i analysen av skada och orsakssamband. Som ett exempel påstods att kommissionen i sin produktionskostnadsanalys underlåtit att beakta effekterna av att produktion flyttats till de östeuropeiska länderna. Som svar på detta påstående bör det påpekas att analysen av förändringarnas bestående art har genomförts (se skäl 162) och att slutsatsen var att förändringarna är av bestående art (se skäl 211). Därför utfördes den nya skadeanalysen på grundval av ett urval av unionstillverkare som valts ut för att återspegla de strukturella förändringarna. Därför anses det att verkningarna av dessa förändringar vederbörligen beaktats i analyserna av skada och orsakssamband. Argumentet avvisas därför.

(242)

Trots den minskande förbrukningen i unionen befanns betydande volymer av direkt eller kringgående dumpad import av kinesiska cyklar komma in på unionsmarknaden. Den relativt stabila och betydande marknadsandelen för denna import under skadeundersökningsperioden sammanföll med en period av ihållande ekonomisk sårbarhet för unionsindustrin (se skälen 184–187). Därför dras slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan importen från Kina (direkt och kringgående) och den väsentliga skada som vållats unionsindustrin.

(243)

Andra faktorer beaktades, t.ex. inverkan av import från övriga tredjeländer, förbrukningens utveckling, den ekonomiska krisen och väderförhållandena, icke-dumpad import samt utvecklingen av elcyklar. Ingen av dessa faktorer befanns ha tillräckligt stor betydelse för att bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade kinesiska importen och den väsentliga skada som vållats.

(244)

På grundval av denna analys, i vilken verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation vederbörligen har avgränsats och åtskilts från den dumpade exportens skadevållande verkningar, drogs slutsatsen att den dumpade importen från Kina tillsammans med den kringgående importen har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(245)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns övertygande skäl till att dra en tydlig slutsats att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa antidumpningsåtgärder mot import från Kina till de satser som anges nedan (se skäl 279).

(246)

Det bör erinras om att det i de tidigare undersökningarna inte ansågs strida mot unionens intresse att åtgärder vidtas. Eftersom den här undersökningen är en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen som analyserar en situation där antidumpningsåtgärder redan är i kraft är det dessutom möjligt att bedöma eventuella otillbörliga negativa verkningar för de parter som berörs av de gällande antidumpningsåtgärderna.

(247)

Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av de olika parternas intressen, dvs. unionsindustrins, tillverkarnas av cykeldelar, de icke-närstående importörernas och användarnas intresse.

(248)

Undersökningen visade att unionsindustrins situation fortfarande är bräcklig. Med tanke på den väsentliga volymen av dumpad import från Kina och sannolikheten för fortsatt dumpning och skada är sannolikheten stor för att unionstillverkningen skulle försvinna om åtgärderna upphävdes.

(249)

Unionsindustrin bidrar påtagligt till teknisk innovation och spin-off, t.ex. de nyligen utvecklade EPAC (Electronically Power Assisted Cycles) och elcyklar, som inte skulle ha varit ekonomiskt hållbara utan en cykelindustri i unionen. Vidare bidrar unionsindustrin till miljömål som miljöanpassning av transporter och minskade koldioxidutsläpp.

(250)

Unionsindustrin fungerar också som en drivkraft för närstående industrier, t.ex. tillverkning av cykeldelar, cykeltillbehör och tillhörande tjänster. Totalt genererar unionsindustrin direkt och indirekt mellan 60 000 och 70 000 arbetstillfällen på unionsmarknaden.

(251)

Unionsindustrin har satsat på omstrukturering och gjort investeringar i innovation som skulle gå förlorade om industrin skulle försvinna. Med bibehållna åtgärder skulle unionsindustrin i stället kunna behålla och till och med öka sin försäljningsvolym och därigenom generera den räntabilitet som krävs för fortsatta investeringar i ny teknik och innovation.

(252)

Med tanke på slutsatserna om unionsindustrins situation i skälen 184–187 kan det förväntas att unionsindustrins ekonomiska situation utan åtgärder sannolikt skulle försämras betydligt och att man i slutänden skulle riskera att tillverkningen upphör helt. Därför ligger antidumpningsåtgärder i unionsindustrins intresse.

(253)

Association of the Bicycles Parts Producers (Coliped) gav sig till känna under undersökningen. Coliped meddelade att det finns ca 370 företag med totalt ca 16 000 anställda i unionen som levererar komponenter till cykeltillverkare. Leverantörsindustrin är beroende av en fortsatt cykeltillverkning i unionen.

(254)

53 tillverkare av cykeldelar gav sig till känna med stöd för åtgärderna, vilket representerar 39 % av cykeldelsindustrins beräknade totala omsättning på 1,2 miljarder euro. Tillverkarna av cykeldelar utnyttjar utvidgningen av gällande åtgärder till cykeldelar (se skäl 1). Det gällande systemet med tullbefrielse (se skäl 1) uppmuntrar lokal tillverkning av cykeldelar genom att begränsa det kinesiska innehållet av cykeldelar till mindre än 60 % av det totala värdet. Tack vare gällande åtgärder har unionsindustrin kunnat utveckla och investera i nya projekt med syfte att återuppta tillverkningen av vissa väsentliga delar i unionen.

(255)

I detta avseende konstaterades det att även cykeldelsindustrin i unionen skulle drabbas av negativa konsekvenser utan åtgärderna och med den därmed sammanhängande förväntade nedläggningen av cykeltillverkningen i unionen, eftersom de skulle förlora sina kunder. Följaktligen dras slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i cykeldelsindustrins intresse.

(256)

ECF (European Cyclists’ Federation), en paraplyorganisation för nationella sammanslutningar av cyklister i Europa, stödde tanken att behålla de gällande antidumpningsåtgärderna. ECF hävdade att lokal tillverkning ligger i konsumenternas intresse och säkrar såväl kvalitet och säkerhet som specialiserade tjänster för kunderna.

(257)

ECF hävdade att ökad import från Kina skulle ha en negativ inverkan på unionens höga kvalitets- och säkerhetsstandarder, på konsumentens bekostnad.

(258)

Antidumpningstullarnas inverkan på konsumentpriset beräknas inte vara betydande eftersom huvuddelen av unionens cykeltillverkare är verksamma inom systemet med tullbefrielse medan essentiella cykeldelar kan importeras från Kina utan tull upp till 60 % av de använda delarnas totala värde.

(259)

Det erinras vidare om att man i de föregående undersökningarna konstaterade att åtgärderna inte innebär att användarna/konsumenterna drabbas av några stora konsekvenser. Trots att åtgärder tillämpas finns det cyklar att tillgå både från Kina och från länder för vilka inga åtgärder tillämpas. Följaktligen dras slutsatsen att antidumpningsåtgärderna inte har någon väsentlig negativ inverkan på användarna i unionen.

(260)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade en part att man i analysen inte tagit hänsyn till åtgärdernas negativa verkningar för användarna, i form av ytterligare kostnader som åtgärderna orsakade. Det bör påpekas att ECF i sin egenskap av företrädare för konsumenterna stödde åtgärderna av kvalitets- och säkerhetsskäl (se skäl 255). Tack vare tullbefrielsesystemet kan konsumenterna dessutom redan dra nytta av det lägre priset på vissa cykeldelar (se skäl 257). Argumentet befanns därför inte vara välunderbyggt.

(261)

Ingen av de icke-närstående importörerna samarbetade inom undersökningen. Därför gick det inte att bedöma åtgärdernas inverkan under översynsperioden. Det bör dessutom erinras om att syftet med antidumpningsåtgärderna inte är att förhindra import, utan att återupprätta en rättvis handel och säkerställa att importen inte sker till skadevållande dumpade priser.

(262)

Det erinras om att det finns andra importkällor och att omkring 45 % av förbrukningen av cyklar faktiskt utgörs av importerade cyklar.

(263)

Eftersom import från Kina till unionsmarknaden fortfarande skulle vara tillåten och även import från tredjeländer skulle fortsätta skulle importörernas traditionella verksamhet sannolikt kunna fortsätta även om antidumpningsåtgärderna avseende Kina skulle upprätthållas. De ändrade antidumpningsåtgärderna för de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna skulle öka importmöjligheterna från Kina med satsen 0 % eller en reducerad sats. Följaktligen dras slutsatsen att antidumpningsåtgärderna inte har någon väsentlig negativ inverkan på icke-närstående importörer i unionen.

(264)

En part hävdade att åtgärderna inte skulle vara effektiva med tanke på att unionsindustrin fortfarande lider skada efter att antidumpningsåtgärder tillämpats i nästan 20 år. Det kan konstateras att det trots de gällande åtgärderna har bekräftats att kinesiska exporterande tillverkare kringgick åtgärderna via andra tredjeländer, vilket åtminstone delvis förklarar unionsindustrins situation under översynsperioden. Argumentet avvisades därför.

(265)

Efter meddelandet av uppgifter anförde några parter att de åtgärder som varit i kraft i över 23 år inte är motiverade av vare sig fysiska eller handelspolitiska skäl. Som svar på detta påstående bör det påpekas att inga tidsfrister begränsar åtgärdernas varaktighet så länge som villkoren för deras införande eller bibehållande är uppfyllda. Även i det aktuella fallet är åtgärderna motiverade eftersom undersökningsresultaten bekräftade att skadevållande dumpning förekom. Dessutom undergrävs unionsindustrins situation ytterligare genom kringgående åtgärder. Argumentet avvisas därför.

(266)

En fortsatt tillämpning av åtgärderna mot import av cyklar med ursprung i Kina skulle uppenbart ligga i såväl unionsindustrins som de företags intresse som levererar cykeldelar i unionen. På så sätt kommer unionsindustrin att kunna växa och förbättra sin situation, som orsakats av dumpad import. Vidare skulle importörerna inte påverkas i någon större utsträckning eftersom cyklar till skäliga priser från Kina och övriga tredjeländer fortfarande skulle finnas tillgängliga på marknaden. På grund av unionsindustrins omfattande användning av systemet med tullbefrielse drogs även slutsatsen att gällande åtgärder inte hade någon väsentlig negativ inverkan på användarna/konsumenterna. Om åtgärderna skulle upphävas skulle däremot unionens cykeltillverkare sannolik upphöra med sin tillverkning, vilket även skulle hota unionens tillverkare av cykeldelar.

(267)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det på grundval av de tillgängliga uppgifterna om unionens intresse inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av åtgärder med de tullsatser som anges i skäl 279 på import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

(268)

Med tanke på de slutsatser som dragits när det gäller dumpning, resulterande skada och unionens intresse bör de gällande åtgärderna enligt genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 upprätthållas, utöver vad som föreskrivs nedan.

(269)

Vid fastställandet av nivån på tullen togs hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som unionstillverkarna lidit.

(270)

Åtgärderna bör införas på en nivå som räcker för att undanröja den skada som vållats av den berörda importen utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids. Vid beräkningen av det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och totalt sett uppnå en total vinst före skatt som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i unionen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import. Den genomsnittliga vinst före skatt som användes för denna beräkning var 8 % av försäljningsomsättningen för cyklar. Den är densamma som i den tidigare undersökningen eftersom inget tydde på att denna sats bör ändras.

(271)

Med tanke på det mycket begränsade samarbete från kinesisk sida som tas upp i skälen 22 och 24 kan resultaten för de samarbetsvilliga företagen inte anses representativa för landet. Följaktligen bibehålls den landsomfattande skademarginal som fastställs genom förordning (EG) nr 1095/2005 härmed oförändrad.

(272)

För de båda samarbetsvilliga exportörerna, för vilka ingen dumpning konstaterades, fastställdes skademarginalerna på grundval av deras egna exportpriser, i samma handelsled, jämfört med unionsindustrins icke skadevållande priser för motsvarande produkttyp. Ingen skademarginal beräknades för det tredje företaget, för vilket ingen dumpning konstaterades. För Oyama Bicycles (Taicang) Co. Ltd identifierades ingen skademarginal. Däremot konstaterades en betydande skademarginal som överskred dumpningsmarginalen för Zhejiang Baoguilai Vehicle Co. Ltd.

(273)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade en part att det 8-procentiga vinstmålet fastställdes under marknadsomständigheter som inte motsvarar den nuvarande situationen och att kommissionen inte lämnat någon lämplig motivering till varför den vinstmarginal som fastställdes i den tidigare undersökning som nämns i skäl 5 fortfarande är berättigad. Det påpekas att kommissionen under den föreliggande översynen inte hittade något som tydde på att lönsamhetsmålet borde ändras. Parten i fråga lämnade inte in någon styrkande beräkning som visade att ett alternativt lönsamhetsmål borde ha använts. Argumentet avvisades därför.

(274)

När det gäller de tre samarbetsvilliga kinesiska grupperna av exporterande tillverkare har storleken på de individuella företagsspecifika antidumpningstullar som fastställs i denna förordning beräknats på grundval av resultaten i den nuvarande undersökningen. Därför speglar de den situation som konstaterats under undersökningen i fråga om dessa grupper. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för övriga företag) gäller alltså enbart import av produkter med ursprung i Kina vilka har tillverkats av dessa grupper, dvs. de specifika rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av någon annan grupp som inte specifikt nämns i denna förordnings normativa del, däribland enheter som är närstående dem som specifikt nämns, kan inte dra nytta av dessa tullsatser och ska omfattas av den tullsats som gäller för övriga företag.

(275)

Ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (30) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande sådana ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(276)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån för den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under översynsperioden.

(277)

För att minimera riskerna för kringgående på grund av stor skillnad i tullsatser ansågs det att särskilda åtgärder krävs i detta fall för att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullarna. Dessa särskilda åtgärder innefattar följande: Det ska för medlemsstatens tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilagan till denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska bli föremål för den tullsats för övriga företag som gäller för alla övriga exporterande tillverkare.

(278)

Om export från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna skulle öka betydligt i volym efter införande av de berörda åtgärderna skulle en sådan volymökning i sig kunna anses utgöra en förändring i handelsmönstret på grund av införande av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren uppfylls kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning kan bland annat omfatta behovet att avlägsna individuella tullsatser och ett resulterande införande av en landsomfattande tull.

(279)

I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fastställs tullsatserna för samarbetsvilliga exportörer på en nivå som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. För Zhejiang Baoguilai Vehicle Co. Ltd och Ideal (Dongguan) Bike Co. Ltd bygger tullsatserna på dumpningsmarginaler som fastställts genom undersökningen eftersom de var lägre än skademarginalerna. För Oyama Bicycles (Taicang) Co. Ltd var skademarginalen lägre än dumpningsmarginalen och tullsatsen fastställdes därför till skademarginalens nivå.

(280)

De individuella tullsatser som beräknats för översynsperioden ska vara följande:

(281)

Det konstateras att enligt artikel 2.1 i förordning (EG) nr 71/97 gäller den antidumpningstull på 48,5 % som införs för alla företag genom den förordningen (se skäl 279) även import av essentiella cykeldelar, enligt definitionen i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 71/97, med ursprung i Kina.

Källa:

Eurostat.