27.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 89/1

Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dag för ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 12 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av fordon med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av en sammanstötning

Inbegripet all giltig text till och med:

Supplement 1 till ändringsserie 04 – Dag för ikraftträdande: 26 juli 2012.

INNEHÅLL

FÖRESKRIFT

1.	Tillämpningsområde

2.	Definitioner

3.	Ansökan om typgodkännande

4.	Typgodkännande

5.	Specifikationer

6.	Provningar

7.	Ändringar och utökning av typgodkännande för fordonstypen eller för typen av styranordning

8.	Produktionsöverensstämmelse

9.	Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse

10.	Instruktioner

11.	Produktionens definitiva upphörande

12.	Namn och adress till de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovningarna samt till typgodkännandemyndigheterna

13.	Övergångsbestämmelser

BILAGOR

BILAGA 1A

Meddelande om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande eller produktionens definitiva upphörande när det gäller en fordonstyp med avseende på skydd för föraren mot styrinrättningen i händelse av en sammanstötning i enlighet med föreskrifter nr 12

BILAGA 1B

Meddelande om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande eller produktionens definitiva upphörande när det gäller en typ av styranordning med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av en sammanstötning, i enlighet med tillämpliga delar av föreskrifter nr 12

BILAGA 2

Typgodkännandemärkenas utformning

BILAGA 3

Frontalkollisionsprovning mot barriär

BILAGA 4

Islagsprov med provdocka

Tillägg:

Provdocka

BILAGA 5

Islagsprov med huvudformad provkropp

BILAGA 6

Förfarande för fastställande av H-punkt och faktisk bröstkorgsvinkel för sittlägen i motorfordon

Tillägg 1:

Beskrivning av den tredimensionella H-punktmaskinen

Tillägg 2:

Tredimensionellt referenssystem

Tillägg 3:

Referensuppgifter avseende sittplatser

BILAGA 7

Provningsförfaranden för skydd av passagerare i eldrivna fordon under högspänning och spill av elektrolyter

Tillägg:

Ledat provningsfinger (IPXXB)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1

Dessa föreskrifter gäller styrinrättningens beteende och den elektriska framdrivningen under högspänning samt högspänningskomponenter och högspänningssystem som är elektriskt anslutna till den elektriska framdrivningens högspänningskrets hos motorfordon i kategori M1 och fordon i kategori N1, med en högsta tillåten totalvikt som understiger 1 500 kg, med avseende på skyddet för passagerarna vid en frontalkrock.

1.2	På tillverkarens begäran kan andra fordon än de som nämns under punkt 1.1 typgodkännas enligt dessa föreskrifter.

2. DEFINITIONER

I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

2.1 typgodkännande av ett fordon: godkännande av en fordonstyp med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av en sammanstötning.

2.2 fordonstyp: en kategori av motorfordon som inte skiljer sig åt i följande väsentliga avseenden:

2.2.1 När det gäller fordon som framdrivs med en förbränningsmotor:

2.2.1.1

Uppbyggnad, mått, form och material hos den del av fordonet som befinner sig framför styranordningen.

2.2.1.2

Fordonets vikt i körklart skick, enligt definitionen i punkt 2.18.

2.2.2 När det gäller fordon som framdrivs med en elektrisk motor:

2.2.2.1

Uppbyggnad, mått, form och material hos den del av fordonet som befinner sig framför styranordningen.

2.2.2.2

Det uppladdningsbara energilagringssystemets belägenhet, om det har en negativ inverkan på resultatet av den kollisionsprovning som föreskrivs i dessa föreskrifter.

2.2.2.3

Fordonets vikt i körklart skick, enligt definitionen i punkt 2.18.

2.3 typgodkännande av en styranordning: typgodkännande av en typ av styranordning med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av sammanstötning.

2.4 typ av styranordning: en kategori av styranordning som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som

2.4.1

uppbyggnad, mått, form och material.

2.5 styranordning: vanligen en ratt som manövreras av föraren.

2.6 allmän styranordning: en styranordning som kan monteras i mer än en typgodkänd fordonstyp där olikheter i infästningen av styranordningen i styrkolonnen inte påverkar styranordningens beteende vid en sammanstötning.

2.7 krockkudde: en elastisk påse som är konstruerad för att fyllas med gas under tryck och som

2.7.1

är konstruerad för att skydda fordonets förare mot islag i styranordningen,

2.7.2

gasfylls genom en anordning som aktiveras då fordon stöter samman.

2.8 rattkrans: den ringformade krans på styranordningen, i det fall detta är en ratt, där förarens händer normalt är placerade under körning.

2.9 ratteker: en stav som förbinder rattkransen med rattcentrum.

2.10 rattcentrum: den del av styranordningen, vanligen i mitten, som

2.10.1

förenar styranordningen med rattstången,

2.10.2

överför vridmomentet från styranordningen till rattstången.

2.11 rattcentrums mitt: den punkt på rattcentrums yta som ligger i linje med rattstången.

2.12 styranordningens plan: den plana yta som, i fordon med rattstyrning, delar rattkransen i lika stora delar mellan föraren och fordonets front.

2.13 rattstång: den del som till styrväxeln överför det vridmoment som tillförs styranordningen.

2.14 styrkolonn: den inneslutning som omger rattstången.

2.15 styrinrättning: det system som innefattar styranordning, styrkolonn, fastsättningsanordningar, rattstång, styrväxel och alla andra delar som är konstruerade för att bidra till energiupptagningen i händelse av islag mot styranordningen.

2.16 Passagerarutrymme:

2.16.1 passagerarutrymme med avseende på passagerarskydd: det utrymme som är avsett för förare och passagerare och som begränsas av tak, golv, sidoväggar, dörrar, yttre glasrutor, torpedvägg och planet genom väggen mot bagageutrymmet eller bakre ryggstödets bakre stödplan.

2.16.2 passagerarutrymme med avseende på elsäkerhetsbedömning: det utrymme som är avsett för förare och passagerare och som begränsas av tak, golv, sidoväggar, dörrar, yttre glasrutor och den främre och den bakre torpedväggen eller bakluckan, samt av de elskyddsbarriärer och inneslutningar som tillhandahålls för att skydda framdrivningen från direkt kontakt med högspänningsförande delar.

2.17 provkropp: den halvsfäriska huvudformade kropp med 165 mm diameter som överensstämmer med punkt 3 i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

2.18 fordonets vikt i körklart skick: vikten på det obemannade fordonet, olastat men komplett med bränsle, kylmedel, smörjmedel, verktyg och reservhjul, om dessa tillhandahålls av fordonstillverkaren som standardutrustning samt uppladdningsbart energilagringssystem.

2.19 högspänning: klassificering av en elektrisk komponent eller krets om dess arbetsspänning är > 60 V och ≤ 1 500 V likspänning (DC) eller > 30 V och ≤ 1 000 V växelspänning (AC) räknat som kvadratiskt medelvärde.

2.20 uppladdningsbart energilagringssystem: uppladdningsbart system för lagring av energi som tillhandahåller elektrisk energi för framdrivningen.

2.21 elskyddsbarriär: del som skyddar mot direkt kontakt med högspänningsförande delar.

2.22 elektrisk framdrivning: elektrisk krets som inbegriper framdrivningsmotor, och eventuellt det uppladdningsbara energilagringssystemet, omvandlingssystemet för elektrisk energi, elektroniska omvandlare, tillhörande kablage och anslutningsdon samt anslutningssystem för laddning av det uppladdningsbara energilagringssystemet.

2.23 spänningsförande delar: ledande delar som är avsedda att vid normal användning vara elektriskt energiförande.

2.24 exponerad ledande del: ledande del som kan beröras enligt villkoren i skyddsklass IPXXB, och som blir spänningsförande om isoleringen upphör att fungera. Detta innefattar delar under ett skydd som kan avlägsnas utan hjälp av verktyg.

2.25 direkt kontakt: människors kontakt med högspänningsförande delar.

2.26 indirekt kontakt: människors kontakt med exponerade ledande delar.

2.27 skyddsklass IPXXB: skydd från kontakt med högspänningsförande delar genom antingen en elskyddsbarriär eller en inneslutning, vilket provas med hjälp av ett ledat provningsfinger (IPXXB) enligt beskrivningen i punkt 4 i bilaga 7.

2.28 arbetsspänning: högsta kvadratiska medelvärde för en elkretsspänning som anges av tillverkaren, och som vid öppen krets eller under normala driftförhållanden kan uppstå mellan vilka ledande delar som helst. Om den elektriska kretsen är delad genom elektrisk isolering, definieras arbetsspänningen för varje sålunda uppdelad krets.

2.29 anslutningssystem för laddning av det uppladdningsbara energilagringssystemet: den elektriska krets som används för laddning av det uppladdningsbara energilagringssystemet från en extern elektrisk energikälla, inbegripet fordonets intag.

2.30 elektriskt chassi: en uppsättning elektriskt sammankopplade, ledande delar, vars elektriska potential används som referens.

2.31 elektrisk krets: en uppsättning sammankopplade, högspänningsförande delar som är konstruerad för att vara elektriskt energiförande under normal drift.

2.32 omvandlingssystem för elektrisk energi: ett system som alstrar och tillhandahåller elektrisk energi för den elektriska framdrivningen.

2.33 elektronisk omvandlare: anordning som kan reglera eller omvandla elektrisk effekt för elektrisk framdrivning.

2.34 inneslutning: del som omsluter de inre delarna och skyddar mot varje direkt kontakt.

2.35 högspänningskrets: den elektriska krets, inbegripet anslutningssystemet för laddning av det uppladdningsbara energilagringssystemet, som arbetar med högspänning.

2.36 fast isolering: kablagets isolerande beläggning som är avsedd att täcka de högspänningsförande delarna och hindra direkt kontakt med dem. Här ingår höljen som isolerar högspänningsförande delar av kontaktdon samt isolerande fernissa eller målarfärg.

2.37 automatisk frånkopplare: anordning som när den utlöses elektriskt skiljer den elektriska energikällan från resten av den elektriska framdrivningens högspänningskrets.

2.38 framdrivningsbatteri av öppen typ: en typ av batteri som behöver vätska och som avger vätgas som släpps ut i atmosfären.

3. ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE

3.1 Fordonstyp

3.1.1

Ansökan om typgodkännande av en fordonstyp med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av en sammanstötning ska inlämnas av fordonstillverkaren eller av dennes vederbörligen godkända representant.

3.1.2

Ansökan ska åtföljas av nedanstående handlingar i tre exemplar med följande uppgifter:

3.1.2.1

En detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på uppbyggnad, mått, form och material hos den del av fordonet som befinner sig framför styranordningen.

3.1.2.2

Tillräckligt detaljerade ritningar i lämplig skala över styrinrättningen och dess fastsättning i fordonets chassi och karosseri.

3.1.2.3

En teknisk beskrivning av styrinrättningen.

3.1.2.4

Uppgifter om fordonets vikt i körklart skick.

3.1.2.5

Intyg om att styranordningen har godkänts i enlighet med punkt 5.2 i dessa föreskrifter, om tillämpligt.

3.1.2.6

Intyg om att styrinrättningen överensstämmer med specifikationerna i punkt 5.2.2 i föreskrifter nr 94, om ansökan om typgodkännande inlämnas i enlighet med punkt 5.1.2.

3.1.2.7

Intyg om att styranordningen överensstämmer med specifikationerna i punkterna 5.2.1.4 och 5.2.1.5 i föreskrifter nr 94, om ansökan om typgodkännande inlämnas i enlighet med punkt 5.2.1.

3.1.2.8

En allmän beskrivning av den elektriska energikällans typ och belägenhet och den elektriska framdrivningen (t.ex. hybrid, rent elektrisk).

3.1.3

Följande ska inlämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna:

3.1.3.1

Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska typgodkännas, för den provning som avses i punkt 5.1.

3.1.3.2

Efter tillverkarens val och den tekniska tjänstens godkännande, antingen ett andra fordon eller de delar av fordonet som anses väsentliga för den provning som avses i punkterna 5.2 och 5.3.

3.1.3.3

Innan typgodkännande beviljas ska den behöriga myndigheten förvissa sig om att tillfredsställande åtgärder vidtagits för att säkerställa effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelsen.

3.2 Typ av styranordning

3.2.1

Ansökan om typgodkännande av en typ av styranordning med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av en sammanstötning ska inlämnas av tillverkaren av styranordningen eller dennes vederbörligen godkända representant.

3.2.2

Ansökan ska åtföljas av nedanstående handlingar i tre exemplar med följande uppgifter:

3.2.2.1

En detaljerad beskrivning av typen av styranordning med avseende på uppbyggnad, mått och material hos styranordningen.

3.2.2.2

Tillräckligt detaljerade ritningar i lämplig skala över styrinrättningen och dess fastsättning i fordonets chassi och karosseri.

3.2.2.3

Intyg om att styranordningen överensstämmer med specifikationerna i punkterna 5.2.1.4 och 5.2.1.5 i föreskrifter nr 94, om ansökan om typgodkännande inlämnas i enlighet med punkt 5.2.1.

3.2.3

En styranordning som är representativ för den typ av styranordning som ska typgodkännas, samt efter tillverkarens val och den tekniska tjänstens godkännande, de delar av fordonet som anses väsentliga för den provning som avses i punkterna 5.2 och 5.3, ska inlämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna.

4. TYPGODKÄNNANDE

4.1 Ett intyg som överensstämmer med mallen i punkterna 4.1.1 eller 4.1.2 ska bifogas typgodkännandeintyget.

4.1.1

Bilaga 1A för ansökningar som avses i punkt 3.1.

4.1.2

Bilaga 1B för ansökningar som avses i punkt 3.2.

4.2 Fordonstyp

4.2.1

Om det fordon som inlämnas för typgodkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkterna 5 och 6 samt bilagorna 4, 5 och 6 till dessa föreskrifter, ska typgodkännande av fordonstypen beviljas.

4.2.2

Ett typgodkännandenummer ska tilldelas varje godkänd typ. Dess första två siffror (för närvarande 04, motsvarande ändringsserie 04) ska ange den ändringsserie som innehåller de senaste betydande tekniska ändringarna av föreskrifterna vid beviljandet av typgodkännandet. En och samma part till överenskommelsen får inte tilldela samma typgodkännandenummer till en annan typ av styrinrättning eller till en annan fordonstyp enligt definitionen i punkt 2.2.

4.2.3

Rapporter om typgodkännanden, utökade typgodkännanden eller ej beviljade typgodkännanden för en fordonstyp enligt dessa föreskrifter ska sändas till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1A till dessa föreskrifter.

4.2.4

På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska ett internationellt typgodkännandemärke placeras på ett väl synligt och lättillgängligt ställe som anges i typgodkännandeintyget. Märket ska bestå av följande:

4.2.4.1

En cirkel kring bokstaven ”E” följt av numret för det land som beviljat typgodkännandet (1).

4.2.4.2

Numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och typgodkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 4.2.4.1.

4.2.5

Om fordonet, i det land som beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter, överensstämmer med typgodkännanden även enligt andra föreskrifter som utgör tillägg till överenskommelsen, behöver symbolen i punkt 4.2.4.1 inte upprepas. I detta fall ska numren och symbolerna för alla de ytterligare föreskrifter enligt vilka typgodkännande har utfärdats, i det land som utfärdat godkännande enligt dessa föreskrifter, anges i lodräta kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 4.2.4.1.

4.2.6

Typgodkännandemärket ska vara tydligt läsbart och outplånligt.

4.2.7

Typgodkännandemärket ska anbringas nära eller på den typskylt på fordonet som anbringas av tillverkaren.

4.3 Typ av styranordning

4.3.1

Om en styranordning som inlämnats för separat typgodkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller bestämmelserna i punkterna 5 och 6 samt bilagorna 4, 5 och 6 till dessa föreskrifter, ska typgodkännande av den typen av styranordning beviljas. Detta är endast tillämpligt på styranordningar som inte innefattar en krockkudde.

4.3.2

Ett typgodkännandenummer ska tilldelas varje godkänd typ. Dess första två siffror (för närvarande 04, motsvarande ändringsserie 04) ska ange den ändringsserie som innehåller de senaste betydande tekniska ändringar som gjorts i föreskrifterna vid tiden för beviljandet av typgodkännandet. En och samma part till överenskommelsen får inte tilldela samma typgodkännandenummer till en annan typ av styranordning enligt definitionen i punkt 2.4.

4.3.3

Rapporter om typgodkännanden, utökade typgodkännanden eller ej beviljade typgodkännanden för en typ av styranordning enligt dessa föreskrifter ska sändas till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1B till dessa föreskrifter.

4.3.4

På varje styranordning som överensstämmer med en typ av styranordning som godkänts enligt dessa föreskrifter ska ett internationellt typgodkännandemärke placeras på ett väl synligt och lättillgängligt ställe som anges på typgodkännandeintyget. Märket ska bestå av följande:

4.3.4.1

En cirkel som omger bokstaven ”E” följd av numret för det land som beviljat typgodkännandet(1).

4.3.4.2

Typgodkännandenumret, placerat under cirkeln.

4.3.4.3

Symbolen R94-02 om det gäller ett typgodkännande enligt punkt 5.2.1.

4.3.5

Typgodkännandemärket ska vara tydligt läsbart och outplånligt.

4.4 I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på hur typgodkännandemärket kan vara utformat.

5. SPECIFIKATIONER

5.1 När det olastade fordonet, i körklart skick och utan provdocka, krockprovas mot en barriär med en hastighet av 48,3 km/tim får styrkolonnens överdel och rattstången inte förskjutas bakåt, horisontellt och parallellt med fordonets längsgående axel med mer än 12,7 cm och inte heller vertikalt uppåt med mer än 12,7 cm, båda måtten i förhållande till en punkt i fordonet som inte påverkas av stöten (2).

5.1.1 Dessutom ska fordon som är försedda med elektrisk framdrivning uppfylla kraven i punkt 5.5. Detta kan påvisas genom en separat frontalkollisionsprovning på tillverkarens begäran och efter det att den tekniska tjänsten godkänt det, förutsatt att de elektriska komponenterna inte påverkar fordonstypens förarsäkerhetsprestanda i enlighet med definitionen i dessa föreskrifter.

5.1.2 Specifikationerna i punkt 5.1 anses vara uppfyllda om fordonet som är utrustat med ett sådant styrsystem överensstämmer med specifikationerna i punkt 5.2.2 i föreskrifter nr 94.

5.2 När styranordningen träffas av en provdocka som släppts mot styranordningen med en relativ hastighet av 24,1 km/tim, får den kraft som styranordningen utövar på provdockan inte överstiga 1,111 daN.

5.2.1 Om styranordningen är en ratt med krockkudde, anses specifikationerna i punkt 5.2 vara uppfyllda om fordonet som är utrustat med ett sådant styrsystem överensstämmer med specifikationerna i punkterna 5.2.1.4 och 5.2.1.5 i föreskrifter nr 94.

5.3 När styranordningen träffas av en provkropp som släppts mot styranordningen med en relativ hastighet av 24,1 km/tim, enligt det förfarande som beskrivs i bilaga 5, får den ackumulerade retardation som provkroppen utsätts för inte överstiga 80 g under mer än 3 millisekunder. Retardationen ska ligga under 120 g med kanalfrekvensklass 600 Hz.

5.4 Styranordningen ska vara utformad, konstruerad och monterad enligt följande:

5.4.1 Före islagsprovet enligt punkterna 5.2 och 5.3 får det inte på någon av de delar av styranordningens yta som är riktade mot föraren, och som kan komma i kontakt med en sfärisk kropp med diametern 165 mm, finnas ojämnheter eller skarpa kanter med en radie mindre än 2,5 mm.

Om styranordningen är utrustad med en krockkudde ska detta krav betraktas som uppfyllt om ingen del, som kan komma i kontakt med en sfärisk kropp med diametern 165 mm, har farliga skarpa kanter enligt definitionen i punkt 2.18 i föreskrifter nr 21 vilka kan öka risken för allvarliga passagerarskador.

5.4.1.1 Efter varje islagsprov enligt punkterna 5.2 och 5.3 får det inte på de delar av styranordningens yta som är riktade mot föraren finnas några skarpa kanter eller ojämnheter som kan öka risken för eller svårighetsgraden hos skador som kan uppkomma på föraren. Små skador eller sprickor i ytmaterialet behöver inte beaktas.

5.4.1.1.1 Vad gäller en utskjutande komponent tillverkad av mjukt material med en hårdhet på mindre än 50 Shore A monterad på ett hårt stöd, ska bestämmelserna i punkt 5.4.1.1 endast tillämpas på det hårda stödet.

5.4.2 Styranordningen ska vara så utformad, konstruerad och monterad att det inte har delar eller tillbehör, däribland signalhornets manöverorgan och monteringsdelar, i vilka förarens kläder eller smycken riskerar att fastna under normala rörelser vid körning.

5.4.3 Sådana styranordningar som inte är avsedda att utgöra originalmonterad utrustning ska uppfylla specifikationerna vid provning enligt punkt 2.1.3 i bilaga 4 och punkt 2.3 i bilaga 5.

5.4.4 Allmänna styranordningar ska uppfylla kraven inom följande områden:

5.4.4.1

Hela intervallet av vinklar på styrkolonnen, vilket innebär att provningarna ska utföras åtminstone för största och minsta styrkolonnsvinkel för samtliga godkända fordonstyper som styranordningarna är avsedda för.

5.4.4.2

Hela intervallet av tänkbara lägen för provkroppar och provdockor i förhållande till styranordningen, vilket innebär att provningen ska utföras åtminstone för mellanläget för samtliga godkända fordonstyper som styranordningarna är avsedda för. Om en styrkolonn används ska denna vara av en typ som motsvarar sämsta tänkbara fall.

5.4.5 Om adaptrar används för att anpassa en typ av styranordningar till flera olika styrkolonner och det kan påvisas att systemets energiabsorberande egenskaper med sådana adaptrar är desamma, får samtliga provningar utföras med en typ av adapter.

5.5 Efter provning enligt förfarandet i bilaga 3 till dessa föreskrifter ska den del av den elektriska framdrivningen under högspänning samt högspänningskomponenter och högspänningssystem som är elektriskt anslutna till den elektriska framdrivningens högspänningskrets uppfylla följande krav:

5.5.1 Skydd mot elstötar

Efter kollision ska minst ett av de fyra kriterier som anges i punkterna 5.5.1.1–5.5.1.4.2 vara uppfyllt.

Om fordonet har en funktion för automatisk frånkoppling eller en eller flera anordningar som elektriskt separerar den elektriska framdrivningskretsen under körning, ska minst ett av följande kriterier tillämpas på den frånkopplade kretsen eller varje uppdelad krets enskilt efter det att frånkopplingsfunktionen aktiverats.

De kriterier som avses i punkt 5.5.1.4 ska dock inte tillämpas om mer än en potential hos en del av högspänningskretsen inte är skyddad enligt skyddsklass IPXXB.

Om provningen utförs under förutsättningen att delar av högspänningssystemet inte är strömsatta, ska skyddet mot elstöt provas enligt antingen punkt 5.5.1.3 eller punkt 5.5.1.4 för de berörda delarna.

5.5.1.1 Frånvaro av högspänning

Spänningarna Vb, V1 och V2 i högspänningskretsen ska vara lika med eller mindre än 30 V växelspänning eller 60 V likspänning enligt punkt 2 i bilaga 7.

5.5.1.2 Låg elektrisk energi

Högspänningskretsarnas totala energi (TE) ska vara mindre än 2,0 joule uppmätt enligt provningsförfarandet i punkt 3 i bilaga 7 enligt formel a. Som alternativ får den totala energin (TE) beräknas i enlighet med formel b i punkt 3 i bilaga 7 med ledning av högspänningskretsens spänning Vb och X-kondensatorernas kapacitans (Cx) enligt tillverkarens uppgifter.

Den energi som lagras i Y-kondensatorerna (TEy1, TEy2) ska också vara lägre än 2,0 joule. Detta ska beräknas med formel c i punkt 3 i bilaga 7 genom mätning av spänningarna V1 och V2 i högspänningskretsen och det elektriska chassit samt Y-kondensatorernas kapacitans enligt tillverkarens uppgifter.

5.5.1.3 Fysiskt skydd

För skydd mot direkt kontakt med högspänningsförande delar ska skyddsklass IPXXB följas.

För skydd mot elstötar genom indirekt kontakt ska dessutom motståndet mellan alla oskyddade ledade delar och det elektriska chassit vara lägre än 0,1 ohm om strömstyrkan är minst 0,2 ampere.

Detta krav är uppfyllt om den elektriska anslutningen sker genom svetsning.

5.5.1.4 Isoleringsmotstånd

Kriterierna i punkterna 5.5.1.4.1 och 5.5.1.4.2 ska vara uppfyllda.

Mätningen ska utföras i enlighet med punkt 5 i bilaga 7.

5.5.1.4.1 Elektrisk framdrivning bestående av separata likspännings- och växelspänningskretsar

Om växelspännings- och likspänningskretsar med högspänning är elektriskt isolerade från varandra ska isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit (Ri enligt definitionen i punkt 5 i bilaga 7) uppgå till minst 100 Ω/V av likspänningskretsens arbetsspänning och minst 500 Ω/V av växelspänningskretsens arbetsspänning.

5.5.1.4.2 Elektrisk framdrivning bestående av kombinerade likspännings- och växelspänningskretsar

Om växelspännings- och likspänningskretsar med högspänning är elektriskt anslutna ska isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit (Ri enligt definitionen i punkt 5 i bilaga 7) uppgå till minst 500 Ω/V arbetsspänning.

Om skyddsklass IPXXB råder för alla växelspända högspänningskretsar eller växelspänningen är lika med eller mindre än 30 V efter fordonskollisionen ska isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit (Ri enligt definitionen i punkt 5 i bilaga 7) uppgå till minst 100 Ω/V arbetsspänning.

5.5.2 Spill av elektrolyter

Under perioden från kollisionen och 30 minuter därefter får inga elektrolyter från det uppladdningsbara energilagringssystemet läcka ut i passagerarutrymmet, och högst 7 % av elektrolyterna får läcka ut från andra uppladdningsbara energilagringssystem än framdrivningsbatterier av öppen typ utanför passagerarutrymmet. För framdrivningsbatterier av öppen typ får högst 7 % eller högst 5,0 liter läcka ut utanför passagerarutrymmet. Tillverkaren ska visa överensstämmelse med reglerna i enlighet med punkt 6 i bilaga 7.

5.5.3 Fasthållning av uppladdningsbara energilagringssystem

Uppladdningsbara energilagringssystem belägna inuti passagerarutrymmet ska förbli i monterat läge, och komponenter i det uppladdningsbara energilagringssystemet ska förbli innanför systemets gränser.

Ingen del av ett uppladdningsbart energilagringssystem som är beläget utanför passagerarutrymmet vid elsäkerhetsbedömningen får tränga in i passagerarutrymmet under eller efter kollisionsprovningen.

Tillverkaren ska visa överensstämmelse med reglerna i enlighet med punkt 7 i bilaga 7.

5.6 Specifikationerna i punkterna 5.5–5.5.3 anses vara uppfyllda om fordonet med elektrisk framdrivning under högspänning överensstämmer med specifikationerna i punkterna 5.2.8–5.2.8.3 i föreskrifter nr 94, ändringsserie 02.

6. PROVNINGAR

6.1

Överensstämmelse med kraven i punkterna 5.1–5.4 ska kontrolleras i enlighet med de metoder som beskrivs i bilagorna 3, 4 och 5 till dessa föreskrifter. Överensstämmelse med kraven i punkt 5.5 ska kontrolleras i enlighet med de metoder som beskrivs i bilaga 3 till dessa föreskrifter. Samtliga mätningar ska utföras i enlighet med ISO 6487:1987.

6.2	Emellertid kan andra provningar tillåtas efter bedömning av den typgodkännande myndigheten under förutsättning att provningarna kan bevisas likvärdiga. I sådana fall ska ett protokoll bifogas dokumentationen för typgodkännandet med angivande av använda metoder och uppnådda resultat.

7. ÄNDRINGAR OCH UTÖKNING AV TYPGODKÄNNANDE FÖR FORDONSTYPEN ELLER TYPEN AV STYRANORDNING

7.1

Varje ändring av fordonstypen eller typen av styranordning ska rapporteras till den typgodkännandemyndighet som godkänt fordonstypen eller typen av styranordning. Myndigheten ska därefter antingen

7.1.1

göra bedömningen att ändringarna sannolikt inte får någon märkbar ogynnsam effekt och att fordonet fortfarande uppfyller kraven, eller

7.1.2

kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna.

7.2	Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 7.1, ska en variant av fordonet, vars vikt i körklart skick är mindre än vikten på det fordon som undergick typgodkännandeprovningen, inte betraktas som en ändring av fordonstypen.

7.3	Beviljat eller ej beviljat utökat typgodkännande, med angivande av ändringen, ska meddelas på det sätt som anges i punkterna 4.2.3 eller 4.3.3 till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter.

7.4

Den behöriga myndighet som beviljar utökat typgodkännande ska tilldela varje sådant typgodkännande ett serienummer och informera övriga avtalsparter till 1958 års överenskommelse, som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1A eller bilaga 1B till dessa föreskrifter.

8. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

8.1	Alla fordon eller styranordningar som typgodkänts enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att de stämmer överens med den typ som godkänts genom att uppfylla kraven i punkterna 5 och 6 i dessa föreskrifter.

8.2	För att kontrollera att kraven i punkt 8.1 är uppfyllda ska lämpliga produktionskontroller utföras.

8.3

Innehavaren av typgodkännandet ska i synnerhet

8.3.1

se till att det finns förfaranden för effektiv kvalitetskontroll av fordonet eller styranordningen,

8.3.2

ha tillgång till den provningsutrustning som krävs för att kontrollera överensstämmelsen hos varje godkänd typ,

8.3.3

se till att provningsresultaten registreras och att de bifogade handlingarna finns tillgängliga under en period som ska fastställas i samråd med typgodkännandemyndigheten,

8.3.4

analysera resultaten av varje typ av provning för att kontrollera och säkerställa egenskapernas stabilitet hos fordonet eller styranordningen och ta hänsyn till tillåtna variationer i industriell produktion,

8.3.5

se till att varje typ av fordon eller styranordning åtminstone undergår de provningar vid vilka mätningar görs,

8.3.6

se till att alla stickprov eller provade delar som vid provningen visar på bristande överensstämmelse med typen föranleder ny provtagning och provning. Alla åtgärder som krävs ska vidtas för att återställa överensstämmelse med motsvarande produktion.

8.4	Den behöriga myndighet som beviljat typgodkännande kan när som helst kontrollera de metoder för kontroll av överensstämmelse som tillämpas vid varje tillverkningsenhet.

8.4.1

Vid varje inspektion ska provnings- och tillverkningsjournaler läggas fram för den besökande inspektören.

8.4.2

Inspektören kan göra stickprov för provning i tillverkarens laboratorium. Det lägsta antalet prov får fastställas i enlighet med resultaten av tillverkarens egna kontroller.

8.4.3

När kvalitetsnivån förefaller otillfredsställande eller när det verkar nödvändigt att kontrollera giltigheten av utförda provningar enligt punkt 8.4.2, ska inspektören välja provexemplar som sänds till den tekniska tjänst som utfört typgodkännandeprovningarna.

8.4.4

Den behöriga myndigheten får utföra vilken provning som helst som föreskrivs i dessa föreskrifter. Normalt ska den behöriga myndigheten ge tillstånd till en kontroll per år. Om otillfredsställande resultat upptäcks i samband med någon av dessa inspektioner ska den behöriga myndigheten se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att så snart som möjligt återupprätta produktionsöverensstämmelse.

9. PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

9.1

Det typgodkännande som beviljats med avseende på en fordonstyp eller en typ av styranordning enligt dessa föreskrifter kan återkallas om kraven i punkt 8.1 inte uppfylls eller om det utvalda fordonet/de utvalda fordonen eller den utvalda styranordningen/de utvalda styranordningarna inte klarar kontrollerna i punkt 8.2.

9.2

Om en part till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter drar tillbaka ett tidigare beviljat typgodkännande, ska denna part omgående meddela övriga parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter via ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1A eller bilaga 1B till dessa föreskrifter (såsom tillämpligt).

10. INSTRUKTIONER

Om en typ av styranordning inlämnas separat ska det av förpackningen eller monteringsanvisningarna klart framgå vilken fordonstyp/vilka fordonstyper den är avsedd för.

11. PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av ett typgodkännande helt upphör med att producera en fordonstyp eller en typ av styranordning som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska denne underrätta den myndighet som beviljat typgodkännandet. Då myndigheten får ett sådant meddelande ska den informera övriga parter till 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter, via ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1A eller bilaga 1B till dessa föreskrifter (såsom tillämpligt).

12. NAMN OCH ADRESS TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR TYPGODKÄNNANDEPROVNINGARNA SAMT TILL TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETERNA

De avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter ska till FN:s sekretariat rapportera namn och adress till de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovningarna samt till de myndigheter som beviljar typgodkännande och till vilka intyg ska skickas om typgodkännande, utökat typgodkännande, avslag på ansökan om typgodkännande eller återkallande av typgodkännande, som utfärdas i annat land.

13. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

13.1 Från och med den dag då ändringarna i ändringsserie 03 till dessa föreskrifter träder i kraft, får ingen avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter vägra att pröva en ansökan om typgodkännande som inlämnats enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 03.

13.2 Från och med den dag då ändringsserie 04 officiellt träder i kraft får ingen avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja typgodkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 04.

13.3 Typgodkännande av en fordonstyp

13.3.1

36 månader efter dagen för ikraftträdandet i punkt 13.1 ska de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter bevilja typgodkännande av fordon med frambyggd förarhytt i kategori M1 och fordon i kategori N1 med en totalvikt lägre än 1,5 ton endast om fordonstypen uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 03, med undantag av kraven i punkt 5.1 i dessa föreskrifter, rörande största vertikala förskjutning av styrkolonnen, vilka ska tillämpas på nya godkännanden först efter en ytterligare period om tolv månader.

13.3.2

48 månader efter den dag för ikraftträdande som avses i punkt 13.1 ska de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter bevilja typgodkännande av fordon i kategori M1 som inte är frambyggda endast om fordonstypen uppfyller dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 03.

13.3.3

60 månader efter den dag för ikraftträdande som avses i punkt 13.1 kan de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter vägra att erkänna ett typgodkännande av en fordonstyp som inte beviljats ändringsserie 03 till dessa föreskrifter.

13.3.4

Från och med 24 månader efter det att ändringsserie 04 träder i kraft ska de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter bevilja typgodkännanden endast för de fordonstyper som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 04.

För fordon med elektrisk framdrivning under högspänning medges dock en ytterligare tolvmånadersperiod, förutsatt att tillverkaren för den tekniska tjänsten visar att fordonet håller en likvärdig säkerhetsnivå som den som krävs enligt dessa föreskrifter, i deras lydelse enligt ändringsserie 04.

13.3.5

De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska inte avslå ansökningar om utökning av typgodkännanden som utfärdats enligt föregående ändringsserie till dessa föreskrifter, om denna utökning inte innebär några ändringar av fordonets framdrivningssystem. Från och med 48 månader efter den dag då ändringsserie 04 officiellt träder i kraft får dock inga utökningar av typgodkännanden som utfärdats enligt föregående ändringsserie beviljas för fordon med elektrisk framdrivning under högspänning.

13.3.6

Om det när ändringsserie 04 till dessa föreskrifter träder i kraft finns nationella krav på säkerhetsanordningar hos fordon med elektrisk framdrivning under högspänning, får de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter vägra nationellt typgodkännande eller nationell registrering av sådana fordon som inte uppfyller de nationella kraven, om inte fordonen är godkända enligt ändringsserie 04 till dessa föreskrifter.

13.3.7

Från och med 48 månader efter den dag då ändringsserie 04 till dessa föreskrifter träder i kraft får de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter vägra nationellt eller regionalt typgodkännande och vägra första nationella eller regionala registrering (första ibruktagande) av fordon med elektrisk framdrivning under högspänning, om fordonet inte uppfyller kraven i ändringsserie 04 till dessa föreskrifter.

13.3.8

typgodkännanden av fordon enligt ändringsserie 03 till dessa föreskrifter som inte påverkas av ändringsserie 04 ska förbli giltiga och de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att godta dem.

13.4 Typgodkännande av en typ av styranordning

13.4.1

Även efter ikraftträdandet av ändringsserie 04 ska typgodkännanden av styranordningar som utfärdats enligt föregående ändringsserie till dessa föreskrifter förbli giltiga och de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att godta dem; de avtalsslutande parterna får också fortsätta att bevilja utökningar av typgodkännanden enligt ändringsserie 03 till dessa föreskrifter.

13.4.2

Från och med dagen för ikraftträdande av supplement 2 till ändringsserie 03 ska avtalsparter inte bevilja separata typgodkännanden för en typ av styranordning som innefattar en krockkudde.

13.4.3

Från och med dagen för ikraftträdande av supplement 2 till ändringsserie 03 kan avtalsparter vägra att erkänna separata typgodkännanden för en typ av styranordning som innefattar en krockkudde.

(1) De särskiljande numren för de avtalsslutande parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.2/Amend.1.

(2) Se punkt 3.1 i bilaga 3.

BILAGA 1A

MEDDELANDE

(maximiformat: A4 [210 × 297 mm])

BILAGA 1B

MEDDELANDE

(maximiformat: A4 [210 × 297 mm])

BILAGA 2

TYPODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

Mall A

(Se punkt 4.2.4 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på ett fordon visar att fordonstypen i fråga har, med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av en sammanstötning, blivit typgodkänd i Nederländerna (E4) i enlighet med föreskrifter nr 12. Typgodkännandenumret visar att typgodkännandet beviljats enligt kraven i föreskrifter nr 12, ändrade genom ändringsserie 04.

Mall B

(Se punkt 4.2.5 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på ett fordon visar att fordonstypen i fråga godkänts i Nederländerna (E4) i enlighet med föreskrifter nr 12 och nr 42 (1). Typgodkännandenumren visar att föreskrifter nr 12 redan innehöll ändringsserie 04 och att föreskrifter nr 42 redan innehöll ändringsserie 00 vid tidpunkten för respektive godkännande.

Mall C

(Se punkt 4.3.4 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på en styranordning visar att typen av styranordning i fråga har, med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av en sammanstötning, blivit typgodkänd i Nederländerna (E4) i enlighet med tillämpliga delar av föreskrifter nr 12, ändrade genom ändringsserie 04.

Mall D

(Se punkt 4.3.4.3 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på en styranordning visar att typen av styranordning i fråga har, med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av en sammanstötning, blivit typgodkänd i Nederländerna (E4) i enlighet med bestämmelserna i punkterna 5.2.1 eller 5.3.1 i föreskrifter nr 12, ändrade genom ändringsserie 03.

(1) Det andra numret ges bara som exempel.

BILAGA 3

FRONTALKOLLISIONSPROVNING MOT BARRIÄR

1. SYFTE

Syftet med denna provning är att kontrollera om fordonet uppfyller kraven i punkt 5.1.

2. INSTALLATIONER, FÖRFARANDEN OCH MÄTINSTRUMENT

2.1 Provningsyta

Provningsytan ska vara tillräckligt stor för att ge plats åt den framkörningsbana, den barriär och de tekniska installationer som krävs för provningen. Den sista delen av banan, minst 5 m före barriären, ska vara vågrät (lutning högst 3 % mätt på en sträcka av 1 m), plan och jämn.

2.2 Barriär

Barriären ska bestå av ett armerat betongblock som är minst 3 m brett framtill och minst 1,5 m högt. Tjockleken ska vara sådan att vikten är minst 70 ton. Framsidan ska vara plan, lodrät och vinkelrät mot framkörningsbanan. Den ska vara täckt med 20 ± 2 mm tjocka plywoodskivor i gott skick. En konstruktion bestående av en minst 25 mm tjock stålplåt kan placeras mellan plywoodskivan och barriären. En barriär med andra egenskaper kan också användas under förutsättning att islagsytan är större än den främre islagsytan hos det fordon som ska provas samt att den ger likvärdiga resultat.

2.3 Fordonets framdrivning

Fordonet ska i sammanstötningsögonblicket inte längre påverkas av någon yttre styrnings- eller framdrivningsanordning. Det ska träffa hindret i en bana som är vinkelrät mot barriären. Den största tillåtna sidoavvikelse som medges mellan den lodräta mittlinjen för fordonets front och barriärens lodräta mittlinje är ± 30 cm.

2.4 Fordonets skick

2.4.1 Fordonet ska under provningen vara försett med samtliga normala delar och utrustningsenheter som ingår i dess tjänstevikt eller vara i ett sådant skick att det uppfyller detta krav vad gäller delar och utrustning i passagerarutrymmet samt viktfördelning i fordonet som helhet i körklart skick.

Oavsett vad som sägs i punkt 5.1 i dessa föreskrifter kan provningen på tillverkarens begäran utföras med provdockor på plats, under förutsättning att dessa inte vid något tillfälle hindrar styrinrättningens rörelser. Provdockornas vikt ska inte beaktas vid denna provning.

2.4.2 Om fordonet inte framdrivs av sin egen motor, ska bränslesystemet vara fyllt till minst 90 % av sin volym med icke-antändlig vätska med en densitet mellan 0,7 och 1.

Detta krav gäller inte för vätgas som bränsle.

Samtliga andra system (bromsvätskebehållare, kylare, osv.) får vara tomma.

2.4.3 Om fordonet drivs av sin egen motor ska bränsletanken vara fylld till minst 90 %. Samtliga andra system ska vara fyllda.

Efter överenskommelse mellan tillverkaren och den tekniska tjänsten ska det vara tillåtet att ändra bränslesystemet, så att en lämplig mängd bränsle kan användas för att driva motorn eller systemet för omvandling av elektrisk energi.

Om så sker ska bränsletanken vara fylld till minst 90 % av vikten av en full bränsletank med icke-antändlig vätska med en densitet mellan 0,7 och 1.

Detta krav gäller inte bränsletankar för vätgas.

2.4.4 Inställning av elektrisk framdrivning

2.4.4.1

Det uppladdningsbara energilagringssystemet får befinna sig i vilket laddningstillstånd som helst som enligt tillverkarens rekommendationer möjliggör normal drift av framdrivningen.

2.4.4.2

Den elektriska framdrivningen ska vara spänningsförande, oavsett om de ursprungliga källorna till elektrisk energi (t.ex. motor-generator, uppladdningsbart energilagringssystem eller system för omvandling av elektrisk energi) är inkopplade eller inte, men följande ska dock gälla:

2.4.4.2.1

Efter överenskommelse mellan den tekniska tjänsten och tillverkaren ska det vara tillåtet att utföra provningen med hela eller delar av den elektriska framdrivningen icke spänningsförande, förutsatt att detta inte påverkar provningsresultaten negativt. För de delar av den elektriska framdrivningen som inte är spänningsförande ska skyddet mot elstöt visas antingen genom fysiskt skydd eller isoleringsmotstånd och lämplig kompletterande bevisning.

2.4.4.2.2

Om det finns en funktion för automatisk frånkoppling ska det på begäran av tillverkaren vara tillåtet att genomföra provningen utan att den automatiska frånkopplingen utlöses. I så fall ska det visas att den automatiska frånkopplingen skulle ha aktiverats under kollisionsprovningen. Detta inbegriper signalen för automatisk aktivering samt elektrisk separation, under hänsynstagande till de omständigheter som observeras under kollisionen.

2.4.5 Om tillverkaren så begär kan den tekniska tjänst som ansvarar för provningen medge att samma fordon som används vid provning enligt andra föreskrifter (däribland prov som kan påverka uppbyggnaden) även får användas vid de provningar som föreskrivs i dessa föreskrifter.

2.4.6 Om ratten är justerbar ska den vara inställd i det normala läge som anges av tillverkaren eller, om detta inte är möjligt, mitt emellan justeringsområdets yttre gränser.

2.5 Kollisionshastighet

Hastigheten ska i kollisionsögonblicket ligga mellan 48,3 km/tim och 53,1 km/tim. Om provningen utförts vid högre kollisionshastighet och fordonet har uppfyllt uppställda krav ska dock provningen anses som tillfredsställande.

2.6 Mätinstrument

Noggrannheten hos det instrument som används för att registrera hastigheten enligt punkt 2.5 ska ligga inom 1 %.

3. RESULTAT

3.1 För att bestämma styranordningens förskjutning bakåt och uppåt ska man under kollisionen registrera (1) variationen i avståndet – mätt vågrätt (2) och parallellt med fordonets längdaxel samt lodrätt, vinkelrätt mot den axeln – mellan styrkolonnens överdel (och rattstången) och en punkt på fordonet som inte påverkas av kollisionen. Den största registrerade variationen ska användas som värde på förskjutningen bakåt och uppåt.

3.2 Efter provningen ska de skador som uppkommit på fordonet beskrivas i en skriftlig rapport. Minst ett fotografi ska tas av fordonet ur vart och ett av följande perspektiv:

3.2.1

Från sidan (höger och vänster).

3.2.2

Framifrån.

3.2.3

Underifrån.

3.2.4

Det påverkade området inuti passagerarutrymmet.

4. KORRIGERINGSFAKTORER

4.1 Beteckningar

V	registrerad hastighet i km/tim,
mo	prototypens vikt i det skick som beskrivs i punkt 2.4 i denna bilaga,
m1	prototypens vikt med provningsutrustning,
Do	variation i det avstånd som mäts under kollisionen enligt definitionen i punkt 3.1 i denna bilaga,
D1	variation i det avstånd som används för att fastställa resultatet av provningen,
K1 =	det som är störst av och 0,83,
K2 =	det som är störst av och 0,8.

4.2 Den korrigerade variationen D1, som används för att kontrollera prototypens överensstämmelse med kraven i dessa föreskrifter, ska beräknas med följande formel:

Formula

4.3 En frontalkollisionsprovning mot barriär behövs inte för ett fordon som är identiskt med den bedömda prototypen vad gäller de egenskaper som anges i punkt 2.2 i dessa föreskrifter, men vars vikt m1 är större än mo, om m1 inte är större än 1,25 mo och om den korrigerade variationen D2, som erhålls ur variationen D1 med formeln Formula , är sådan att den visar att det nya fordonet fortfarande uppfyller kraven i punkt 5 i dessa föreskrifter.

5. LIKVÄRDIGA FÖRFARANDEN

5.1 Alternativa provningar kan tillåtas efter typgodkännandemyndighetens bedömning förutsatt att likvärdigheten kan bevisas. Ett protokoll ska bifogas dokumentationen för typgodkännandet med angivande av de metoder som använts och de resultat som erhållits eller anledningen till att provningen inte utförts.

5.2 Ansvaret för att visa att den alternativa metoden är likvärdig åvilar den tillverkare eller representant som önskar använda denna metod.

(1) Denna registrering kan ersättas av mätningar av maxvärdet.

(2) Med ”vågrätt” menas här vågrätt i förhållande till passagerarutrymmet när fordonet står stilla före provningen, inte vågrätt i rummet under fordonets rörelse i förhållande till marken. Med ”lodrätt” menas vinkelrätt mot vågrätt samt uppåt.

BILAGA 4

ISLAGSPROV MED PROVDOCKA

1. SYFTE

Syftet med denna provning är att kontrollera om fordonet uppfyller kraven i punkt 5.2 i dessa föreskrifter.

2. INSTALLATIONER, FÖRFARANDEN OCH MÄTINSTRUMENT

2.1 Fastsättning av styranordningen

2.1.1 Styranordningen ska monteras i främre delen av ett fordon, som skurits av på tvären i höjd med framsätena, eventuellt med tak, vindruta och dörrar borttagna. Denna del ska fästas stumt i provbänken, så att den inte rör sig vid islag med provdockan.

Toleransen för styranordningens monteringsvinkel ska ligga inom ± 2 grader från den i konstruktionen avsedda vinkeln.

2.1.2 På tillverkarens begäran och med den tekniska tjänstens medgivande kan dock styranordningen monteras på en ramkonstruktion, som efterliknar dess avsedda montering, under förutsättning att ramkonstruktionen/styrinrättningen i jämförelse med den verkliga främre fordonsdelen/styrinrättningen har

2.1.2.1

samma geometriska utformning,

2.1.2.2

större styvhet.

2.1.3 Montering av styranordning då endast styranordningen ska godkännas. Styranordningen ska provas komplett med täckpaneler. Deformationsutrymmet mellan styranordningen och provbänken ska vara minst 100 mm. Rattstången ska vara stadigt fastsatt i provbänken så att den inte kan röra sig vid islaget (se figur 1 i bilaga 5).

2.2 Inställning av styrinrättningen inför provningarna

2.2.1 Under den första provningen ska styranordningen vara vriden så att dess stabilaste eker är vinkelrätt mot beröringspunkten med provdockan. Om styranordningen är en ratt ska provningen upprepas med rattens mest flexibla del vinkelrätt mot denna beröringspunkt. Om styranordningen är ställbar ska den vid båda provningarna vara placerad i det läge som anges som normalläge av tillverkaren eller i annat fall i det mellersta läget.

2.2.2 Om fordonet är utrustat med en anordning för justering av rattens vinkel och läge, ska provningen utföras med ratten i det läge som anges som normalläge av tillverkaren och som av laboratoriet bedöms som representativt ur energiupptagningssynpunkt.

2.2.3 Om styranordningen är en ratt med krockkudde, ska provningen utföras med krockkudden uppblåst. På tillverkarens begäran och med den tekniska tjänstens medgivande kan denna provning utföras utan att krockkudden är uppblåst.

2.3 Provdocka

Provdockan ska ha den form, de mått, den vikt och de egenskaper som beskrivs i tillägget till denna bilaga.

2.3.1 Följande är icke-obligatoriska riktlinjer för provdockans mekaniska egenskaper:

a)	Deformationshastighet under styvhetsmätning: 250 ± 50 mm/min.

b)	Tyngdpunkt: 551,2 ± 6 mm från provdockans huvud.

c)	Tröghetsmoment kring tväraxeln genom tyngdpunkten: 2,26 ± 0,23 kg × m2.

2.4 Mätning av krafter

2.4.1 Mätningar ska göras av den högsta kraft som påverkar provdockan vågrätt och parallellt med fordonets längdaxel som en följd av islaget mot styranordningen.

2.4.2 Denna kraft kan mätas direkt eller indirekt eller beräknas utifrån värden som registreras under provningen.

2.5 Provdockans framdrivning

2.5.1 Framdrivningsmetoden är valfri förutsatt att provdockan vid islaget i styranordningen saknar varje förbindelse med framdrivningsanordningen. Provdockan ska slå i styranordningen efter en ungefär rätlinjig färd parallellt med fordonets längdaxel.

2.5.2 H-punkten på provdockan, som anges med ett särskilt märke, ska vara inställd så att den före islaget befinner sig i ett vågrätt plan, som passerar genom R-punkten, som denna anges av fordonstillverkaren.

2.6 Hastighet

Provdockan ska träffa styranordningen med en hastighet av 24,1 km/tim + 1,2 km/tim. Om provningen utförts vid högre islagshastighet och styranordningen uppfyllt uppställda krav ska dock provningen anses som tillfredsställande.

2.7 Mätinstrument

2.7.1 De instrument som används för att registrera parametrarna i punkt 5.2 i dessa föreskrifter ska möjliggöra följande mätnoggrannhet:

2.7.1.1 Provdockans hastighet: inom 2 %.

2.7.1.2 Tidmätning: inom 1/1 000 sekund.

2.7.1.3 Början av islaget (nollpunkten) i det ögonblick provdockan först får kontakt med styranordningen ska utmärkas på de registreringar och filmupptagningar som används för att analysera provresultaten.

2.7.1.4 Mätning av kraft

Instrumentutrustningen ska uppfylla kraven enligt ISO 6487:1987 om inte annat anges i dessa föreskrifter.

2.7.1.4.1

Med belastningsgivare inmonterade i styrsystemet:

Kanalamplitudklassen ska vara 1 960 daN (2 000 kg) och kanalfrekvensklassen 600.

2.7.1.4.2

Med accelerometrar eller belastningsavkännare inbyggda i provdockan: Två accelerometrar med en känslighetsriktning ska placeras symmetriskt i tvärplanet för provdockans tyngdpunkt. Kanalamplitudklassen ska vara 60 g och kanalfrekvensklassen 180. Andra metoder kan tillåtas vad gäller antal accelerometrar som används vid mätningen och deras placering, exempelvis genom att mätapparaturen delas upp i skilda delar vid tyngdpunkten, där accelerometrarna placeras för att mäta accelerationen horisontellt och parallellt med fordonets längdaxel.

Den resulterande kraften ska vara den kraft som motsvarar det högsta värdet på summan av de krafter som beräknas eller uppmäts direkt för varje del av provdockan.

2.8 Omgivningstemperatur: stabiliserad vid 20 °C ± 5 °C.

3. RESULTAT

3.1 Efter provningen ska den skada som tillfogats styrinrättningen dokumenteras och beskrivas i en skriftlig rapport. Minst ett fotografi ska tas från sidan och minst ett framifrån av området kring styranordningen/styrkolonnen/instrumentpanelen.

3.2 Det högsta värdet på kraften ska mätas eller beräknas enligt punkt 2.4.

Tillägg

Provdocka

BILAGA 5

ISLAGSPROV MED HUVUDFORMAD PROVKROPP

1. SYFTE

Syftet med denna provning är att kontrollera om styranordningen uppfyller kraven i punkt 5.3 i dessa föreskrifter.

2. INSTALLATIONER, FÖRFARANDEN OCH MÄTINSTRUMENT

2.1 Allmänt

2.1.1

Styranordningen ska provas komplett med täckpaneler.

2.1.2

Om styranordningen är en ratt med krockkudde, ska provningen utföras med krockkudden uppblåst. På tillverkarens begäran och med den tekniska tjänstens medgivande kan denna provning utföras utan att krockkudden är uppblåst.

2.2 Montering av styranordningen i fall då ansökan om typgodkännande av en sådan styranordning görs i samband med ansökan om typgodkännande av fordon.

2.2.1

Styranordningen ska monteras i främre delen av ett fordon, som skurits av på tvären i höjd med framsätena, eventuellt med tak, vindruta och dörrar borttagna.

Denna del ska fästas stumt i provbänken, så att den inte rör sig vid islag med provkroppen.

Toleransen för styranordningens monteringsvinkel ska ligga inom ± 2 grader från den i konstruktionen avsedda vinkeln.

2.2.2

På tillverkarens begäran och med den tekniska tjänstens medgivande kan dock styranordningen monteras på en ramkonstruktion, som efterliknar dess avsedda montering, under förutsättning att ramkonstruktionen/styrinrättningen i jämförelse med den verkliga främre fordonsdelen/styrinrättningen har

2.2.2.1

samma geometriska utformning,

2.2.2.2

större styvhet.

2.3 Montering av styranordning då endast styranordningen ska typgodkännas.

Styranordningen ska provas komplett med täckpaneler. Deformationsutrymmet mellan styranordningen och provbänken ska vara minst 100 mm. Rattstången ska vara stadigt fastsatt i provbänken så att den inte kan röra sig vid islaget (se figur 1).

2.3.1

På tillverkarens begäran kan dock provningen utföras under de förhållanden som anges i punkt 2.2. I detta fall gäller typgodkännandet endast om montering sker i den angivna typen eller de angivna typerna av fordon.

3. PROVNINGSUTRUSTNING

3.1 Utrustningen består av en linjärt helt styrd styv provkropp med en vikt av 6,8 kg. Dess islagsyta är halvklotformad med en diameter av 165 mm.

3.2 Den huvudformade provkroppen ska vara utrustad med två accelerometrar som kan mäta värden i islagsriktningen.

3.3 Mätinstrument

3.3.1

Mätinstrumenten ska uppfylla kraven enligt ISO 6487:1987. Dessutom ska de ha följande egenskaper:

3.3.2

Acceleration

Kanalamplitudklass 150 g CAC

Kanalfrekvensklass 600 Hz CFC

3.3.3

Hastighet

Noggrannhet inom ± 1 %

3.3.4

Tidsregistrering

Instrumentutrustningen ska möjliggöra att händelseförloppet registreras i sin helhet och att avläsningarna görs med en noggrannhet av en tusendels sekund. Islagets början (nollpunkten) vid den första kontakten mellan provkroppen och styranordningen ska anges i de anteckningar som görs för att analysera provningen.

4. PROVNINGSFÖRFARANDE

4.1 Styranordningens plan ska ligga vinkelrätt mot islagsriktningen.

4.2 Högst fyra och minst tre lägen på varje typ av styranordning ska provas med islag. Ett nytt exemplar av styranordningen ska användas för varje islagsprov. Vid på varandra följande provningar ska den axiella axeln hos provkroppen ligga i linje med följande punkter:

4.2.1

Rattcentrums mitt.

4.2.2

Infästningspunkten för den styvaste eller mest stödda rattekern vid innerkanten av rattkransen.

4.2.3

Mittpunkten på den kortaste fria delen av rattkransen som inte har någon ratteker när den träffas av den huvudformade provkroppen.

4.2.4

Enligt den typgodkännande myndighetens bedömning sämsta tänkbara läge på styranordningen.

4.3 Provkroppen ska träffa styranordningen med en hastighet av 24,1 km/tim. Denna hastighet ska uppnås enbart genom framslungningskraften eller genom användning av en extra framdrivningsanordning.

5. RESULTAT

5.1 Vid de provningar som beskrivs ovan ska retardationen av provkroppen anses vara de samtidigt avlästa medelvärdena från de båda retardationsmätarna.

6. LIKVÄRDIGA FÖRFARANDEN

6.1 Alternativa provningar kan tillåtas efter den typgodkännande myndighetens bedömning förutsatt att likvärdigheten kan bevisas. Ett protokoll ska bifogas dokumentationen för typgodkännandet med angivande av de metoder som använts och de resultat som erhållits.

6.2 Ansvaret för att visa att den alternativa metoden är likvärdig åvilar den tillverkare eller representant som önskar använda denna metod.

Figur 1a

Provuppställning

Figur 1b

Mätning av provuppställningens styvhet

BILAGA 6

FÖRFARANDE FÖR FASTSTÄLLANDE AV H-PUNKT OCH FAKTISK BRÖSTKORGSVINKEL FÖR SITTLÄGEN I MOTORFORDON (1)

(1) Förfarandet beskrivs i bilaga 1 till den konsoliderade resolutionen om konstruktion av fordon (R.E.3) (dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.2).

Tillägg 1

Beskrivning av den tredimensionella H-punktmaskinen (3D H-maskin) (1)

Tillägg 2

Tredimensionellt referenssystem (1)

Tillägg 3

Referensuppgifter avseende sittplatser (1)

BILAGA 7

PROVNINGSFÖRFARANDEN FÖR SKYDD AV PASSAGERARE I ELDRIVNA FORDON UNDER HÖGSPÄNNING OCH SPILL AV ELEKTROLYTER

I denna bilaga beskrivs provningsförfaranden för kontroll av att elsäkerhetskraven i punkt 5.5 är uppfyllda. Exempelvis är mätningar med megohmmeter eller oscilloskop ett lämpligt alternativ till nedanstående förfarande för mätning av isoleringsmotstånd. I det fallet kan det vara nödvändigt att avaktivera ombordsystemet för mätning av isoleringsmotstånd.

Innan kollisionsprovningen utförs ska högspänningskretsens spänning (Vb) (se figur 1) mätas och registreras så att det bekräftas att denna ligger inom det arbetsspänningsintervall som fordonstillverkaren angett.

1. PROVUPPSTÄLLNING OCH UTRUSTNING

Om en funktion för frånkoppling av högspänningen används, ska mätningar göras på bägge sidor av den anordning som kopplar ifrån spänningen.

Om anordningen för frånkoppling av högspänning är inbyggd i det återuppladdningsbara energilagringssystemet eller energiomvandlingssystemet, och högspänningskretsen i det återuppladdningsbara energilagringssystemet eller energiomvandlingssystemet är skyddat enligt skyddsklass IPXXB efter kollisionsprovningen, behöver mätningar bara göras mellan den anordning som kopplar ifrån spänningen och de elektriska lasterna.

Den voltmeter som används i denna provning ska mäta likspänningsvärden och ha ett inre motstånd om minst 10 ΜΩ.

2. FÖLJANDE ANVISNINGAR KAN FÖLJAS OM SPÄNNINGEN MÄTS.

Efter kollisionsprovningen bestäms spänningarna i högspänningskretsen (Vb, V1, V2) (se figur 1).

Spänningen ska mätas tidigast 5 sekunder och senast 60 sekunder efter kollisionen.

Detta förfarande är inte tillämpligt om provningen utförs under villkoret att den elektriska framdrivningen inte är strömförande.

Figur 1

Mätning av Vb, V1, V2

3. BEDÖMNINGSFÖRFARANDE FÖR LÅG ELEKTRISK ENERGI

Före kollisionen kopplas en strömställare S1 och ett känt urladdningsmotstånd Re parallellt med den relevanta kapacitansen (se figur 2).

Tidigast 5 sekunder och senast 60 sekunder efter kollisionen ska strömställaren S1 slutas medan spänningen Vb och strömmen Ie mäts och registreras. Produkten av spänningen Vb och strömmen Ie ska integreras över den tid som börjar när strömställaren S1 sluts (tc) och slutar när spänningen Vb faller under högspänningströskeln 60 V likspänning (th). Integralen ger den totala energin (TE) i joule.

a)	Om Vb mäts vid en tidpunkt mellan 5 sekunder och 60 sekunder efter kollisionen och X-kondensatorernas kapacitans (Cx) anges av tillverkaren ska den totala energin (TE) beräknas med följande formel:

b)	Om V1 och V2 (se figur 1) mäts vid en tidpunkt mellan 5 sekunder och 60 sekunder efter kollisionen och Y-kondensatorernas kapacitans (Cy1, Cy2) anges av tillverkaren ska den totala energin (TEy1, TEy2) beräknas med följande formler:

c)	Detta förfarande är inte tillämpligt om provningen utförs under villkoret att den elektriska framdrivningen inte är strömförande.

Figur 2

Exempel på mätning av energin i högspänningskretsen som lagras i X-kondensatorerna

4. FYSISKT SKYDD

Efter kollisionsprovning av fordonet ska alla delar som omger högspänningskomponenterna öppnas, demonteras eller avlägsnas utan hjälp av verktyg. Alla kvarvarande omgivande delar ska betraktas som en del av det fysiska skyddet.

Det ledade provningsfinger som beskrivs i figur 1 i tillägget ska föras in i alla hål och öppningar i det fysiska skyddet med en provningskraft på 10 N ± 10 % för bedömning av elsäkerhet. Om det ledade provningsfingret tränger in helt eller delvis i det fysiska skyddet, ska provningsfingret placeras i alla lägen som anges nedan.

Utgående från det raka läget ska provningsfingrets båda leder successivt böjas i en vinkel av upp till 90 grader med avseende på angränsande fingeravsnitts axel och placeras i varje möjligt läge.

Interna barriärer anses vara en del av inneslutningen.

I förekommande fall ska en lågspänningskälla (om minst 40 V och högst 50 V) i serie med en lämplig lampa anslutas mellan det ledade provningsfingret och de strömförande högspänningsdelarna inuti elskyddsbarriären eller inneslutningen.

4.1 Villkor för godkännande

Kraven i punkt 5.5.1.3 ska anses vara uppfyllda om det ledade provningsfingret enligt figur 1 i tillägget inte kan få kontakt med strömförande högspänningsdelar.

Om så krävs kan en spegel eller ett fiberskop användas för att kontrollera om det ledade provningsfingret berör högspänningskretsarna.

Om detta krav kontrolleras med en signalkrets mellan det ledade provningsfingret och de strömförande högspänningsdelarna får lampan inte tändas.

5. ISOLERINGSMOTSTÅND

Isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit får visas med mätningar eller en kombination av mätningar och beräkningar.

Följande anvisningar bör följas om isoleringsmotståndet visas genom mätningar.

Mät och anteckna spänningen (Vb) mellan högspänningskretsens negativa och positiva sida (se figur 1).

Mät och anteckna spänningen (V1) mellan högspänningskretsens negativa sida och det elektriska chassit (se figur 1).

Mät och anteckna spänningen (V2) mellan högspänningskretsens positiva sida och det elektriska chassit (se figur 1).

Om V1 är större än eller lika med V2, koppla in en känd standardresistor (Ro) mellan högspänningskretsens negativa sida och det elektriska chassit. Med Ro inkopplad, mät spänningen (V1’) mellan högspänningskretsens negativa sida och fordonets elektriska chassi (se figur 3). Beräkna isoleringsmotståndet (Ri) med nedanstående formler.

Formula eller Formula

Dividera resultatet Ri, som är det elektriska isoleringsmotståndet (i Ω), med högspänningskretsens arbetsspänning i volt (V).

Formula

Figur 3

Mätning av V1’

Om V2 är större än V1, koppla in en känd standarresistor (Ro) mellan högspänningskretsens positiva sida och det elektriska chassit. Med Ro inkopplad, mät spänningen (V2’) mellan högspänningskretsens positiva sida och det elektriska chassit (se figur 4).

Beräkna isoleringsmotståndet (Ri) med nedanstående formler.

Formula eller Formula

Dividera resultatet Ri, som är det elektriska isoleringsmotståndet (i Ω), med högspänningskretsens arbetsspänning i volt (V).

Formula

Figur 4

Mätning av V2’

Anm.: Den kända standardresistorn Ro (i Ω) bör ha samma värde som det minsta erforderliga isoleringsmotståndet (i Ω/V) multiplicerat med fordonets arbetsspänning plus/minus 20 %. Ro måste inte ha exakt detta värde, eftersom ekvationerna är giltiga för varje värde på Ro. Ett värde på Ro inom detta intervall torde dock ge en god upplösning för spänningsmätningarna.

6. SPILL AV ELEKTROLYTER

En lämplig beläggning ska, om så krävs, anbringas på det fysiska skyddet för att kontrollera varje läckage av elektrolyter från det uppladdningsbara energilagringssystemet efter kollisionsprovningen.

Om inte tillverkaren tillhandahåller en metod för att skilja läckage av olika vätskor åt, ska allt vätskeläckage betraktas som elektrolyter.

7. FASTHÅLLNING AV UPPLADDNINGSBARA ENERGILAGRINGSSYSTEM

Kravuppfyllelsen ska kontrolleras genom okulärbesiktning.

Tillägg

Ledat provningsfinger (IPXXB)

Figur 1

Ledat provningsfinger

Material: metall, utom där annat anges

Linjära mått i millimeter

Toleranser för mått utan angiven tolerans:

a)	För vinklar: 0/– 10°

b)	För linjära mått: upp till 25 mm: 0/– 0,05 mm, över 25 mm: ± 0,2 mm

Bägge lederna ska tillåta rörelser i samma plan och samma riktning genom en vinkel på 90° med toleransen 0 till + 10°.

27.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 89/37

Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på:

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 62 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga föreskrifter om godkännande av motordrivna fordon med styrstång med avseende på deras skydd mot obehörigt nyttjande

Inbegripet all giltig text till och med:

Supplement 2 till föreskrifterna i deras ursprungliga lydelse – Dag för ikraftträdande: 10 oktober 2006

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.	Tillämpningsområde

2.	Definitioner

3.	Ansökan om godkännande

4.	Typgodkännande

5.	Allmänna bestämmelser

6.	Särskilda bestämmelser

7.	Ändringar av fordonstyp eller av fordonets skyddsanordning

8.	Produktionsöverensstämmelse

9.	Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse

10.	Produktionens definitiva upphörande

11.	Namn och adresser för de tekniska tjänster som svarar för godkännandeprovning och för myndigheterna

BILAGOR

Bilaga 1:

Meddelande

Bilaga 2:

Typgodkännandemärkenas utformning

Bilaga 3:

Slitageprovning på skyddsanordningar av typ 3

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1	Dessa föreskrifter är tillämpliga på fordon i kategorierna L1–L7 (1), om de är utrustade med styrstång.

2. DEFINITIONER

I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

2.1 typgodkännande av ett fordon: godkännandet av en fordonstyp med avseende på skydd mot obehörig användning.

2.2 fordonstyp: en grupp av motordrivna fordon som är lika i sådana väsentliga avseenden såsom

2.3 skyddsanordning: ett system som utformats för att förhindra obehörigt nyttjande av fordonet genom låsning av styrning eller kraftöverföring. Ett sådant system kan vara av

2.4 styrning: styrdonet (styrstång), styrhuvudet och dess tillhörande inklädning, styraxeln och alla andra komponenter som direkt påverkar skyddsanordningens verkan.

2.5 kombination: en av de speciellt planerade och konstruerade variationerna hos ett låssystem som, när det aktiveras på rätt sätt, möjliggör låsning och upplåsning av låssystemet.

2.6 nyckel: en anordning som är utformad och konstruerad för att möjliggöra låsning och upplåsning av ett låssystem som är utformat och konstruerat för att låsas och låsas upp av endast den anordningen.

3. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

3.1	Ansökan om godkännande av en fordonstyp med avseende på skyddsanordningen för att förhindra obehörig användning ska lämnas in av fordonstillverkaren eller dennes representant.

3.2

Det ska åtföljas av nedannämnda dokument i tre exemplar med följande uppgifter:

3.2.1

En detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på placeringen och konstruktionen av den eller de fordonskomponenter som skyddsanordningen verkar på.

3.2.2

Tillräckligt detaljerade ritningar i lämplig skala över skyddsanordningen och dess montering i fordonet.

3.2.3

En teknisk beskrivning av anordningen.

3.3

Till den tekniska tjänst som har ansvaret för typgodkännandeprovningarna ska följande överlämnas:

3.3.1

Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som godkännandet avser, om den tekniska tjänsten begär det, samt

3.3.2

på begäran av den tekniska tjänsten, sådana fordonsdelar som den tekniska tjänsten anser vara väsentliga för de kontroller som föreskrivs i punkterna 5 och 6 i dessa föreskrifter.

4. TYPGODKÄNNANDE

4.1	Om det fordon som har tillhandahållits för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkterna 5 och 6 ska godkännande beviljas för den fordonstypen.

4.2

Ett godkännandenummer ska tilldelas varje godkänd typ. Dess första två siffror (för närvarande 00 för föreskrifterna i ursprunglig lydelse) ska ange den ändringsserie med de senaste viktiga tekniska ändringar av föreskrifterna som fanns vid tiden för typgodkännandets utfärdande. Samma avtalsslutande part får inte tilldela samma nummer till samma fordonstyp som är utrustad med en annan typ av skyddsanordning, till samma fordonstyp vars skyddsanordning är monterad på annat sätt eller till en annan fordonstyp.

4.3

Meddelande om godkännande eller ej beviljat godkännande av en fordonstyp enligt dessa föreskrifter ska lämnas till de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter på ett formulär enligt mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter med fotografier och/eller diagram och ritningar som sökanden lämnat i ett format på högst A4 (210 × 297 mm) eller vikt till det formatet i lämplig skala (2).

4.4

På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska på ett iögonenfallande och lätt tillgängligt ställe som anges på typgodkännandeintyget ett internationellt typgodkännandemärke anbringas som består av

4.4.1

en cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för landet som beviljat typgodkännandet,

4.4.2

numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och typgodkännandenumret till höger om den cirkel som beskrivs i punkt 4.4.1.

4.5

Om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt en eller flera andra föreskrifter som bifogas överenskommelsen i det land som har utfärdat typgodkännandet enligt dessa föreskrifter, behöver den symbol som avses i punkt 4.4.1 inte upprepas. I så fall ska föreskrifternas nummer, godkännandenummer och tilläggssymboler för alla de föreskrifter enligt vilka godkännande har beviljats i landet som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, placeras i lodräta kolumner till höger om symbolen som föreskrivs i punkt 4.4.1.

4.6	Typgodkännandemärket ska vara tydligt läsbart och outplånligt.

4.7	Typgodkännandemärket ska placeras nära eller på den fordonstypskylt som anbringats av tillverkaren.

4.8	I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på typgodkännandemärkenas utformning.

5. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

5.1

Skyddsanordningen ska vara utformad på följande sätt:

5.1.1

Det ska vara nödvändigt att sätta den ur funktion för att styra, köra eller föra fordonet rakt fram.

5.1.2

Det ska vara nödvändigt att sätta en skyddsanordning av typ 4 ur funktion för att koppla ur kraftöverföringen. Om denna anordning aktiveras genom parkeringskontrollen, ska den fungera samtidigt som anordningen som stänger av fordonets motor.

5.1.3

Nyckeln ska endast kunna tas bort när gripstiftet antingen är helt och hållet i läge eller helt och hållet ur läge. Det ska vara omöjligt att få en mellanposition på nyckeln som kan frigöra gripstiftet, även om nyckeln till skyddsanordningen sätts i.

5.2	Kraven i punkt 5.1 ska uppfyllas genom en enda användning av en nyckel.

5.3

Den skyddsanordning som nämns i punkt 5.1, och fordonskomponenter som den påverkar, ska vara så konstruerade att de inte snabbt och utan att väcka uppmärksamhet kan öppnas, göras verkningslösa eller förstöras genom, exempelvis, användande av billiga, lättgömda verktyg, utrustning eller konstruktioner som är lättillgängliga för allmänheten.

5.4

Skyddsanordningen ska vara monterad i fordonet som originalutrustning (dvs. installeras av fordonstillverkaren före försäljning till grossistledet). Låset ska vara säkert ihopsatt i skyddsanordningen. (Om låset kan tas ut med hjälp av nyckeln efter det att höljet eller någon annan fasthållningsanordning har tagits bort, strider detta inte mot kravet.)

5.5	Nyckellåssystem ska ha minst 1 000 olika nyckelkombinationer eller ett antal som är lika stort som det totala antal fordon som varje år tillverkas, om detta är mindre än 1 000. I fordon av samma typ ska förekomsten av varje kombination vara ungefär en per 1 000.

5.6	Nyckeln och låset får inte vara synligt kodade.

5.7

Låset ska vara så utformat, konstruerat och monterat att låscylindern, när den är i låst läge, inte kan vridas om med ett vridmoment på mindre än 0,245 daNm med en annan nyckel än den passande nyckeln, och

5.7.1

för låscylindrar med tillhållarstift får inte fler än två likadana tillhållare, som arbetar i samma riktning, vara placerade intill varandra och i låset får det inte finnas mer än 60 % tillhållare som är likadana,

5.7.2

för låscylindrar med tillhållarskivor får inte fler än två likadana tillhållare, som arbetar i samma riktning, vara placerade intill varandra och i låset får det inte finnas mer än 50 % tillhållare som är likadana.

5.8	Skyddsanordningar ska vara utformade så att de då fordonet är i rörelse utesluter risken för oavsiktlig blockering som kan äventyra säkerheten.

5.9	Om skyddsanordningen är av typ 1, 2 eller 3 ska den i aktiverat läge kunna stå emot ett vridmoment på 20 daNm omkring styrningsspindelns axel i båda riktningarna och under statiska förhållanden, utan att styrningsanordningen skadas så att en säkerhetsrisk uppstår.

5.10	Om skyddsanordningen är av typ 1, 2 eller 3 ska den vara utformad så att styrningen endast kan låsas vid en vinkel på minst 20 grader till vänster och/eller höger om läget för rakt fram.

6. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

6.1

Förutom de allmänna bestämmelserna i punkt 5 ska skyddsanordningen uppfylla nedanstående särskilda bestämmelser:

6.1.1

När det gäller skyddsanordningar av typ 1 eller 2 ska det endast vara möjligt att sätta låset i funktion genom nyckelns rörelse, när styrstången är i rätt läge för att gripstiftet ska aktiveras i motsvarande skiva.

6.1.2

När det gäller skyddsanordningar av typ 3 ska det endast vara möjligt att förbelasta gripstiftet med en separat manöver från fordonsanvändarens sida samtidigt med eller utöver vridningen av nyckeln. Det får inte vara möjligt att ta bort nyckeln när gripstiftet väl har förbelastats, förutom när detta är förenligt med bestämmelserna i punkt 5.1.3.

6.2	Det får inte vara möjligt att aktivera gripstiftet när en skyddsanordning av typ 2 eller 3 är i ett läge som gör det möjligt att starta fordonets motor.

6.3	När en skyddsanordning av typ 3 är inställd för att ha effekt får det inte vara möjligt att förhindra att anordningen fungerar.

6.4

När det gäller skyddsanordningar av typ 3 måste dessa fortsätta att fungera utan problem och måste i synnerhet uppfylla de krav som anges i punkterna 5.7, 5.8, 5.9 och 6.3 efter det att de har genomgått 2 500 låsningscykler i vardera riktningen i den provning som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter.

7. ÄNDRINGAR AV FORDONSTYP ELLER AV FORDONETS SKYDDSANORDNING

7.1

Varje ändring av fordonstyp eller ett fordons skyddsanordning ska meddelas till den myndighet som godkänt fordonstypen. Myndigheten kan sedan antingen

7.1.1

anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att fordonet fortfarande uppfyller kraven, eller

7.1.2

kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas genomförande.

7.2	Bekräftelse eller avslag på ansökan, med angivande av ändringarna, ska rapporteras på det sätt som anges i punkt 4.3 till de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter.

8. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

8.1	Varje fordon med ett godkännandemärke i enlighet med dessa föreskrifter ska överensstämma med den godkända fordonstypen med avseende på typ av skyddsanordning, skyddsanordningens montering på fordonet och de delar som skyddsanordningen verkar på.

8.2	För att kontrollera överensstämmelsen såsom föreskrivs i punkt 8.1 ska ett tillräckligt antal slumpmässiga kontroller göras på serietillverkade fordon som är försedda med det godkännandemärke som krävs enligt dessa föreskrifter.

9. PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

9.1	Det typgodkännande som beviljats med avseende på en fordonstyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som fastställs i punkt 8.1 inte uppfylls.

9.2

Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare har utfärdat, ska den genast informera övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta, på en kopia av typgodkännandeintyget med följande slutupplysning i stora bokstäver: ”GODKÄNNANDE TILLBAKADRAGET”, undertecknat och daterat.

10. PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av godkännandet helt upphör med att tillverka en fordonstyp som typgodkänts enligt dessa föreskrifter, ska han informera den myndighet som utfärdat godkännandet om detta. Efter att ha tagit emot detta meddelande ska denna myndighet meddela de övriga avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter med en kopia av typgodkännandeintyget med följande slutupplysning i stora bokstäver: ”PRODUKTION NEDLAGD”, undertecknat och daterat.

11. NAMN OCH ADRESSER FÖR DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM SVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROVNING OCH FÖR MYNDIGHETERNA

De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat om namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra typgodkännandeprovningar samt till de myndigheter som utfärdar typgodkännande och till vilka formulär som intygar typgodkännande, alternativt avslag eller tillbakadragande av typgodkännande som utfärdats i andra länder, ska sändas.

(1) Enligt definition i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), (dokument TRANS/WP.29/78/Rev.1/ändring 2, senast ändrad genom ändring 4).

(2) De särskiljande numren för de avtalsslutande parterna i 1958 års avtal återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.2/Ändring.1

BILAGA 1

MEDDELANDE

(Största format: A4 [210 × 297 mm])

BILAGA 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

Mall A

(Se punkt 4.4 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke på ett fordon visar att fordonstypen i fråga – med avseende på skyddet mot obehörigt nyttjande – har godkänts i Nederländerna (E 4) i enlighet med föreskrifter nr 62 med godkännandenumret 002439. Typgodkännandenumret anger att det utfärdades i enlighet med kraven i föreskrifter nr 62 i dessas ursprungliga lydelse.

Mall B

(Se punkt 4.5 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på ett fordon visar att den aktuella fordonstypen har typgodkänts i Nederländerna (E 4) enligt föreskrifter nr 62 och 10 (1). Typgodkännandenumren anger att när respektive typgodkännande beviljades hade föreskrifter nr 62 inte ändrats, medan ändringsserie 01 redan ingick i föreskrifter nr 10.

(1) Det andra numret anges bara som exempel.

BILAGA 3

SLITAGEPROVNING PÅ SKYDDSANORDNINGAR AV TYP 3

1. PROVNINGSUTRUSTNING

1.1 Provningsutrustningen ska bestå av följande:

1.1.1

Ett stativ lämpligt för montering av provexemplaret av styrinrättningen, komplett med skyddsanordningen anbringad, i enlighet med punkt 2.3 i dessa föreskrifter.

1.1.2

En mekanism för att aktivera och avaktivera skyddsanordningen som ska inbegripa användning av nyckeln.

1.1.3

En mekanism för att vrida styraxeln i förhållande till skyddsanordningen.

2. PROVNINGSMETOD

2.1 Ett provexemplar av styrinrättningen, komplett med skyddsanordningen, sätts fast i det stativ som nämns i punkt 1.1.1 ovan.

2.2 En cykel av provningsförfarandet består av följande steg:

2.2.1 Startläge

Skyddsanordningen ska vara avaktiverad och styraxeln ska vridas till ett läge som förhindrar inkoppling av skyddsanordningen.

2.2.2 Funktionsläge

Skyddsanordningen ska flyttas från avaktiverat till aktiverat läge med hjälp av nyckeln.

2.2.3 Aktiverad

Styrstången ska vridas så att det vridmoment som anbringas på den i det ögonblick då skyddsanordningen aktiveras är 5,88 Nm ± 0,25.

2.2.4 Avaktiverad

Skyddsanordningen ska avaktiveras på normalt sätt, och vridmomentet ska minskas till noll för att underlätta att anordningen lossas.

2.2.5 Återgång

Styrstången ska vridas till ett läge som förhindrar inkoppling av skyddsanordningen.

2.2.6 Vridning i motsatt riktning

Upprepa de förfaranden som beskrivs i punkterna 2.2.2, 2.2.3, 2.2.4 och 2.2.5, men i motsatt vridriktning för styrstången.

2.2.7 Tidsintervallet mellan två på varandra följande aktiveringar av anordningen ska vara minst 10 sekunder.

2.3 Slitagecykeln ska upprepas det antal gånger som anges i punkt 6.4 i dessa föreskrifter.

		ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2013.089.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 89

Svensk utgåva	Lagstiftning	56 årgången 27 mars 2013

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Föreskrifter nr 12 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av fordon med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av en sammanstötning	1
	*	Ändringar 2013 till föreskrifter nr 58 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av: I. Separat bakre underkörningsskydd – II. Fordon med avseende på montering av ett separat bakre underkörningsskydd av godkänd typ – III. Fordon med avseende på deras bakre underkörningsskydd	34
	*	Föreskrifter nr 62 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga föreskrifter om godkännande av motordrivna fordon med styrstång med avseende på deras skydd mot obehörigt nyttjande	37