20.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 78/1

(1)

Rådets förordning (EG) nr 1288/2009 av den 27 november 2009 om fastställande av tekniska övergångsbestämmelser för perioden 1 januari 2010–30 juni 2011 (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 579/2011 av den 8 juni 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 850/98 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer och rådets förordning (EG) nr 1288/2009 om fastställande av tekniska övergångsbestämmelser för perioden 1 januari 2010–30 juni 2011 (4) föreskriver att vissa tekniska åtgärder som fastställs i rådets förordning (EG) nr 43/2009 av den 16 januari 2009 om fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (5) ska fortsätta att gälla under en övergångsperiod till och med den 31 december 2012.

(2)

En ny ram för tekniska bevarandeåtgärder väntas i avvaktan på reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. Eftersom det är osannolikt att en sådan ny ram kommer att införas före utgången av 2012, är det motiverat att förlänga tillämpningen av dessa tekniska övergångsåtgärder.

(3)

För att säkerställa ett fortsatt korrekt bevarande och en fortsatt korrekt förvaltning av marina biologiska resurser bör rådets förordning (EG) nr 850/98 (6) uppdateras genom att de tekniska övergångsåtgärderna införs i den förordningen.

(4)

För att säkerställa ett fortsatt korrekt bevarande och en fortsatt korrekt förvaltning av marina biologiska resurser i Svarta havet bör minsta landnings- och maskstorlekar för fiske av piggvar införas i förordning (EG) nr 850/98 i enlighet med vad som tidigare fastställts i unionsrätten.

(5)

Förbudet mot utsortering av fångsten (s.k. highgrading) i alla Ices-områden bör finnas kvar för att begränsa utkasten av arter som omfattas av kvoter.

(6)

På grundval av samråd som hölls 2009 mellan unionen, Norge och Färöarna, i syfte att begränsa oönskade fångster, bör det införas ett förbud mot att släppa tillbaka eller göra sig av med fisk av vissa arter och ett krav på att byta fiskeområde när 10 % av fångsten innehåller fisk som inte uppfyller storlekskraven.

(7)

Mot bakgrund av utlåtanden från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) bör begränsningarna av landning och kvarhållande ombord av sill fångad i Ices-område IIa finnas kvar.

(8)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF är det inte längre nödvändigt att stänga ett lekområde till skydd för sill i Ices-område VIa för att säkerställa ett hållbart utnyttjande av den arten, och därför bör denna stängning upphävas.

(9)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF som kopplar bristande tillgång till tobisfiskar till dåliga häckningsresultat för tretåig mås bör stängningen av ett område i Ices-delområde IV finnas kvar, med undantag för ett begränsat fiske varje år för att övervaka beståndet.

(10)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör det vara möjligt att tillåta användningen av redskap som inte fångar havskräfta i vissa områden där fiske efter havskräfta är förbjudet.

(11)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör en områdesavstängning finnas kvar för att skydda unga exemplar av kolja i Ices-område VIb.

(12)

Mot bakgrund av utlåtanden från Ices och STECF bör vissa tekniska bevarandeåtgärder finnas kvar i havet väster om Skottland (Ices-område VIa) för att skydda bestånden av torsk, kolja och vitling i syfte att bidra till bevarandet av fiskebestånden.

(13)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör det vara tillåtet att använda handlinor och automatiserade pilkmaskiner för gråsej i Ices-område VIa.

(14)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF om den geografiska utbredningen av torsk i Ices-område VIa, som visar att en stor majoritet av torskfångsterna tas norr om 59° N, bör användningen av nät söder om denna linje tillåtas.

(15)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör det vara tillåtet att använda nät för småfläckig rödhaj i Ices-område VIa.

(16)

Lämpligheten när det gäller redskapens egenskaper med avseende på undantaget att fiska med trålar, bottenvad eller liknande redskap i Ices-område VIa bör ses över periodvis mot bakgrund av vetenskapliga utlåtanden i syfte att ändra eller upphäva dessa.

(17)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör en områdesavstängning införas för att skydda unga exemplar av torsk i Ices-område VIa.

(18)

Lämpligheten i förbudet mot fiske efter torsk, kolja och vitling i Ices-delområde VI bör ses över periodvis mot bakgrund av vetenskapliga utlåtanden i syfte att ändra eller upphäva detta.

(19)

Mot bakgrund av utlåtanden från Ices och STECF bör åtgärder till skydd för torskbestånd i Keltiska sjön (Ices-områdena VIIf och VIIg) finnas kvar.

(20)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör åtgärder för att skydda lekbeståndet av birkelånga i Ices-område VIa finnas kvar.

(21)

De åtgärder som vidtogs 2011 av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) för att skydda kungsfiskar i internationella vatten i Ices-delområdena I och II bör finnas kvar.

(22)

De åtgärder som infördes av NEAFC 2011 för att skydda kungsfiskar i Irmingerhavet och angränsande vatten bör finnas kvar.

(23)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör fiske med bomtrål där elektrisk ström används även i fortsättningen tillåtas i Ices-områdena IVc och IVb södra på vissa villkor.

(24)

På grundval av samråd som hölls 2009 mellan unionen, Norge och Färöarna bör vissa åtgärder för att begränsa fångsthanterings- och lossningskapaciteten för fartyg för pelagiskt fiske efter makrill, sill och taggmakrill i Nordostatlanten göras permanenta.

(25)

Mot bakgrund av utlåtanden från Ices bör tekniska bevarandeåtgärder för att skydda bestånd av lekmogen torsk i Irländska sjön under lektiden finnas kvar.

(26)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör det vara tillåtet att använda sorteringsristar i ett begränsat område i Ices-område VIIa.

(27)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör fiske med nät och insnärjningsredskap i Ices-områdena IIIa, VIa, VIb, VIIb, VIIc, VIIj och VIIk samt Ices-delområdena VIII, IX, X och XII öster om 27°V i vatten med ett karterat djup på mer än 200 meter men mindre än 600 meter endast tillåtas på vissa villkor som ger skydd för biologiskt känsliga djuphavsarter.

(28)

Det är viktigt att klargöra interaktionen mellan olika system som är tillämpliga på fiske med nät, särskilt i Ices-delområde VII. I synnerhet bör det klargöras att det särskilda undantaget för fiske med nät med maskstorlek motsvarande 100 millimeter eller mer i Ices-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j och k, samt särskilda villkor som är knutna till detta undantag, endast är tillämpligt i vatten med ett karterat djup på mer än 200 meter men mindre än 600 meter och att de standardregler för maskstorleksintervall och sammansättningen av fångsten som anges i förordning (EG) nr 850/98 därför gäller i Ices-områdena VIIa, VIId, VIIe, VIIf, VIIg och VIIh samt i vatten med ett karterat djup mindre än 200 meter i Ices-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j och k.

(29)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör det vara tillåtet att använda grimgarn i Ices-delområde IX i vatten med ett karterat djup på mer än 200 meter men mindre än 600 meter.

(30)

Användningen av vissa selektiva redskap bör även i fortsättningen tillåtas i Biscayabukten för att säkerställa ett hållbart utnyttjande av bestånden av kummel och havskräfta och för att minska mängden utkast av dessa arter.

(31)

Begränsningar av fisket inom vissa områden för att skydda sårbara djuphavshabitat inom NEAFC:s regleringsområde, som antogs av NEAFC 2004, samt i vissa delar av Ices-områdena VIIc, j, k och VIIIc, som antogs av unionen 2008, bör finnas kvar.

(32)

Enligt utlåtandet från en gemensam arbetsgrupp för unionen och Norge om tekniska åtgärder bidrar helgförbudet för fiske efter sill, makrill eller skarpsill med trål eller snörpvad i Skagerrak och Kattegatt inte längre till bevarandet av pelagiska fiskbestånd på grund av ändrade fiskemönster. På grundval av samråd som hölls 2011 mellan unionen, Norge och Färöarna bör detta förbud därför utgå.

(33)

Med tanke på tydlighet och bättre lagstiftning bör vissa föråldrade bestämmelser utgå.

(34)

I syfte att återspegla ändrade fiskemönster och införande av mer selektiva redskap bör maskstorleksintervall, målarter och nödvändiga fångstprocentandelar i Skagerrak och Kattegatt finnas kvar.

(35)

Minimistorleken för japansk venusmussla bör ändras mot bakgrund av biologiska data.

(36)

En minimistorlek har fastställts för bläckfisk som fångas i vatten under tredjeländers överhöghet eller jurisdiktion vilka är belägna inom regionen för Fiskerikommittén för östra Centralatlanten (Cecaf), för att bidra till bevarandet av bläckfisk och i synnerhet för att skydda unga exemplar.

(37)

Ett motsvarande mått på minsta landningsstorlek för ansjovis uttryckt i antal fiskar per kg bör införas, eftersom detta skulle underlätta arbetet ombord på fiskefartyg som fiskar denna art och underlätta kontrollåtgärder på land.

(38)

Specifikationer för en sorteringsrist som ska användas för att minska bifångsterna i fisket efter havskräfta i Ices-område IIIa, Ices-delområde VI och Ices-område VIIa bör finnas kvar.

(39)

Specifikationer för nätstycken med kvadratiska maskor som på vissa villkor används för fiske med vissa släpredskap i Biscayabukten bör finnas kvar.

(40)

Användningen av nätstycken på 2 meter med kvadratiska maskor för fartyg med en maskineffekt som understiger 112 kW i ett begränsat område i Ices-område VIa bör tillåtas.

(41)

Termen ”gemenskap”, som används i den normativa delen av förordning (EG) nr 850/98, bör ändras med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009.

(42)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförande av reglerna om användning av redskap med lika hög selektivitet vid fiske efter havskräfta i Ices-område VIa och reglerna om undantag av en medlemsstats särskilda fiske från tillämpningen av förbudet mot användning av nät, insnärjningsredskap eller grimgarn i Ices-delområdena VIII, IX och X där mängden bifångst av haj och utkast är mycket liten, bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas utan tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (7).

(43)

Förordning (EG) nr 850/98 bör därför ändras i enlighet med detta.

(44)

I rådets förordning (EG) nr 1434/98 (8) fastställs villkor för landning av sill i andra industriella syften än för att konsumeras direkt. Ett särskilt undantag från villkoren för landning av bifångster av sill vid fiske med finmaskiga nät i Ices-område IIIa, Ices-delområde IV, Ices-område VIId och unionsvatten i Ices-område IIa, som tidigare ingått i andra unionsakter, bör införlivas i den förordningen. Förordning (EG) nr 1434/98 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 1a

I artiklarna 4.2 c, 46.1 b och i bilaga I fotnot 5 ska substantivet ”gemenskap” eller motsvarande adjektiv, ersättas av substantivet ”union” eller motsvarande adjektiv, och alla eventuella grammatiska anpassningar som blir nödvändiga till följd av detta ska göras.”

2.

I artikel 2.1 ska följande led införas:

3.

I artikel 11.1 ska följande stycke läggas till:

”Detta undantag påverkar inte tillämpningen av artikel 34b.2 c.”

4.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 11a

I region 9 ska den minsta maskstorleken för bottensatta nät för fångst av piggvar vara 400 millimeter.”

5.

Artikel 17 ska ersättas med följande:

”Artikel 17

Marina organismer är undermåliga om de är mindre än de minimistorlekar som i bilaga XII och bilaga XIIa anges för de berörda arterna och det berörda geografiska området.”

6.

I artikel 19 ska följande punkt läggas till:

”4.   Punkterna 2 och 3 ska inte tillämpas i region 9.”

7.

Följande avdelning ska införas:

”AVDELNING IIIa

Åtgärder för att minska utkasten av fisk

Artikel 19a

Förbud mot utsortering

1.   I regionerna 1, 2, 3 och 4 är det förbjudet att under fiske kasta arter över bord som omfattas av kvoter som kan landas lagligt.

2.   De bestämmelser som avses i punkt 1 påverkar inte de skyldigheter som fastställs i denna förordning eller i någon annan unionsrättakt på fiskeriområdet.

Artikel 19b

Bestämmelser om förflyttning och förbud mot att släppa tillbaka fångst

1.   I regionerna 1, 2, 3 och 4 ska fartyget flytta till ett annat fiskeområde om mängden makrill, sill eller taggmakrill som inte uppfyller storlekskraven överstiger 10 % av den totala fångstmängden i ett enskilt drag.

2.   I regionerna 1, 2, 3 och 4 är det förbjudet att släppa makrill, sill eller taggmakrill innan hela nätet har tagits ombord på ett fiskefartyg så att det leder till förlust av död eller döende fisk.”

8.

I artikel 20.1 ska led d utgå.

9.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 20a

Begränsningar av fiske efter sill i unionsvatten i Ices-område IIa

Det är förbjudet att landa eller ombord behålla sill som fångats i unionsvatten i Ices-område IIa under perioderna 1 januari–28 februari och 16 maj–31 december.”

10.

Artikel 29a ska ersättas med följande:

”Artikel 29a

Stängning av ett område för fiske efter tobisfiskar i Ices-delområde IV

1.   Det är förbjudet att landa eller ombord behålla tobisfiskar som fångats inom det geografiska område som avgränsas av Englands och Skottlands ostkuster och de linjer som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

2.   Fiske som bedrivs i vetenskapligt syfte är dock tillåtet för att övervaka tobisfiskbeståndet i området och verkningarna av stängningen.”

11.

Artikel 29b.3 ska ersättas med följande:

”3.   Genom undantag från förbudet i punkt 1 ska fiske med mjärdar som inte fångar havskräfta tillåtas inom de geografiska områden och under de perioder som anges i den punkten.”

12.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 29c

Rockallkoljebox i Ices-delområde VI

1.   Allt fiske efter rockallkolja, utom med långrev, är förbjudet i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

Artikel 29d

Begränsningar av fiske efter torsk, kolja och vitling i Ices-delområde VI

1.   Det är förbjudet att bedriva något som helst fiske efter torsk, kolja och vitling inom den del av Ices-område VIa som är belägen öster eller söder om de linjer som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

2.   Varje fiskefartyg som befinner sig i det område som avses i punkt 1 i denna artikel ska säkerställa att alla fiskeredskap som medförs ombord surras och stuvas undan i enlighet med artikel 47 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (10).

3.   Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska inom det område som avses i punkt 1 med fasta kustnätredskap som är fästade med pålar, skrapredskap för stora kammusslor, skrapredskap för musslor, handlinor, mekanisk jiggning, not och kustvad, burar, tinor och mjärdar, under förutsättning att

4.   Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska i de områden som avses i den punkten med nätredskap med en maskstorlek mindre än 55 millimeter, under förutsättning att

5.   Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska i de områden som avses i den punkten med nät med en maskstorlek större än 120 millimeter, under förutsättning att

6.   Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska i de områden som avses i den punkten med nät med en maskstorlek större än 90 millimeter, under förutsättning att

7.   Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska havskräfta inom det område som avses i den punkten, under förutsättning att

Kommissionen ska, på grundval av ett positivt yttrande från STECF anta genomförandeakter som fastställer vilka redskap som anses ha lika hög selektivitet med avseende på led a.

8.   Punkt 7 ska inte tillämpas inom det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

9.   Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska med trålar, bottenvad eller liknande redskap inom det område som avses i den punkten, under förutsättning att

10.   Senast den 1 januari 2015 och åtminstone vartannat år därefter ska kommissionen, mot bakgrund av vetenskapliga utlåtanden från STECF, göra en bedömning av egenskaperna hos de redskap som anges i punkt 9 och, i förekommande fall, förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag till ändring av punkt 9.

11.   Punkt 9 ska inte tillämpas inom det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

12.   Under perioderna 1 januari–31 mars och 1 oktober–31 december varje år är det förbjudet att bedriva något som helst fiske med något av de redskap som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1342/2008 av den 18 december 2008 om upprättande av en långsiktig plan för torskbestånden och det fiske som utnyttjar de bestånden (11) i Ices-område VIa, som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

Varken befälhavaren på ett fiskefartyg eller en annan person ombord får bidra till eller tillåta att en annan person ombord på fartyget försöker fiska, landa, omlasta eller ta ombord fisk som har fångats i området i fråga.

13.   Varje berörd medlemsstat ska inrätta ett program med observatörer ombord från och med den 1 januari till och med den 31 december varje år för att ta prover av fångsterna och utkasten från fartyg som omfattas av undantagen enligt punkterna 5, 6, 7 och 9. Observatörsprogrammen ska genomföras utan att det påverkar skyldigheterna enligt respektive bestämmelser och ska ha till syfte att beräkna fångster och utkast av torsk, kolja och vitling med en exakthet på minst 20 %.

14.   De berörda medlemsstaterna ska lägga fram en rapport om det totala antalet fångster och utkast från fartyg som omfattas av observatörsprogrammet under varje kalenderår och ska översända den till kommissionen senast den 1 februari året efter det kalenderåret.

15.   Senast den 1 januari 2015 och åtminstone vartannat år därefter ska kommissionen, mot bakgrund av vetenskapliga utlåtanden från STECF, göra en bedömning av läget för bestånden av torsk, kolja och vitling i det område som anges i punkt 1 och, i förekommande fall, förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag till ändring av denna artikel.

Artikel 29e

Begränsningar av fiske efter torsk i Ices-delområde VII

1.   Från och med den 1 februari till och med den 31 mars varje år är det förbjudet att bedriva alla former av fiske i Ices-delområde VII inom det område som utgör Ices statistiska rektanglar: 30E4, 31E4, 32E3. Förbudet ska inte gälla inom sex nautiska mil från baslinjen.

2.   Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska med fasta kustnätredskap som är fixerade vid pålar, skrapredskap för stora kammusslor, skrapredskap för musslor, not och kustvad, handlinor, mekanisk jiggning, burar, tinor och mjärdar inom det område och de tidsperioder som avses i den punkten, under förutsättning att

3.   Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska i de områden som avses i den punkten med nätredskap med en maskstorlek mindre än 55 millimeter, under förutsättning att

Artikel 29f

Särskilda bestämmelser för skydd av birkelånga

1.   Från och med den 1 mars till och med den 31 maj varje år är det förbjudet att ombord behålla kvantiteter birkelånga som överstiger 6 ton per fiskeresa inom de områden av Ices-område VIa som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

Detta innefattar inte det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

2.   Vid inträde i eller utträde ur det område som avses i punkt 1 ska fiskefartygets befälhavare i loggboken registrera datum, tid och plats för inträdet och utträdet.

3.   Om ett fiskefartyg kommer upp i kvantiteter birkelånga som överstiger 6 ton i något av de två områden som avses i punkt 1 gäller följande:

4.   De observatörer som avses i artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd (12) som utsetts till de fiskefartyg som vistas i något av de områden som avses i punkt 1 ska, utöver de uppgifter som avses i punkt 4 i den artikeln, på grundval av ett lämpligt provurval av fångsterna av birkelånga, mäta fisken i proverna och fastställa könsmognaden hos den fisk som ingår i de olika delproverna. På grundval av utlåtanden från STECF ska medlemsstaterna upprätta utförliga protokoll för provtagning och resultatöversikter.

5.   Från och med den 15 februari till och med den 15 april varje år är det förbjudet att använda bottentrålar, långrev och nät inom ett område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

Artikel 29g

Åtgärder för fiske efter kungsfisk i internationella vatten i Ices-delområdena I och II

1.   Riktat fiske efter kungsfisk i internationella vatten i Ices-delområdena I och II ska endast vara tillåtet under perioden 1 juli–31 december varje år med fartyg som tidigare bedrivit kungsfiskfiske inom NEAFC:s regleringsområde, enligt definitionen i artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1236/2010 av den 15 december 2010 om fastställande av en kontroll- och tillsynsplan för det område som omfattas av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten (13).

2.   Fartygen ska begränsa sina bifångster av kungsfisk i andra fisken till högst 1 % av den totala fångst som behålls ombord.

3.   Omräkningsfaktorn 1,70 ska användas för presentationsformen rensad och utan huvud, inklusive japansk presentationsskärning, när det gäller kungsfisk som fångats i detta fiske.

4.   Genom undantag från artikel 9.1 b i förordning (EU) nr 1236/2010 ska befälhavare på fiskefartyg som bedriver detta fiske rapportera sina fångster dagligen.

5.   Utöver bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010, ska ett tillstånd att fiska kungsfisk gälla endast om fartygens rapporter i enlighet med artikel 9.1 i den förordningen registreras i enlighet med artikel 9.3 i den förordningen.

6.   Medlemsstaterna ska se till att vetenskapliga uppgifter samlas in av vetenskapliga observatörer ombord på fartyg som för deras flagg. De insamlade uppgifterna ska minst innehålla upplysningar om sammansättningen vad gäller kön, ålder och längd efter djup. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska rapportera dessa uppgifter till Ices.

7.   Kommissionen ska informera medlemsstaterna om det datum då NEAFC:s sekretariat meddelade NEAFC:s avtalsslutande parter att hela den totala tillåtna fångstmängden är uppfiskad. Medlemsstaterna ska förbjuda fartyg som för deras flagg att bedriva riktat fiske efter kungsfiskar från och med detta datum.

Artikel 29h

Åtgärder för fiske efter kungsfisk i Irmingerhavet och angränsande vatten

1.   Det är förbjudet att fånga kungsfisk i internationellt vatten i Ices-delområde V och i unionsvatten i Ices-delområdena XII och XIV.

Genom undantag från första stycket är det tillåtet att fånga kungsfisk från och med den 11 maj till och med den 31 december inom det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet (nedan kallat bevarandeområdet för kungsfiskar):

2.   Trots vad som sägs i punkt 1 får fiske efter kungsfisk tillåtas, genom en unionsrättsakt, utanför bevarandeområdet för kungsfiskar i Irmingerhavet och intilliggande vatten från och med den 11 maj till och med den 31 december varje år på grundval av vetenskapliga utlåtanden och under förutsättning att NEAFC har upprättat en återhämtningsplan för kungsfisk i det geografiska området. Endast unionsfartyg som har godkänts av respektive medlemsstat och om vilka information har meddelats kommissionen enligt bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010 får delta i detta fiske.

3.   Det är förbjudet att använda trålar med en maskstorlek under 100 millimeter.

4.   Omräkningsfaktorn 1,70 ska användas för presentationsformen rensad och utan huvud, inklusive japansk presentationsskärning, när det gäller kungsfisk som fångats i detta fiske.

5.   Befälhavare på fartyg som bedriver fiske utanför bevarandeområdet för kungsfiskar ska dagligen översända en fångstrapport enligt artikel 9.1 b i förordning (EG) nr 1236/2010, efter det att fiskeverksamheten den kalenderdagen har avslutats. Rapporten ska innehålla uppgifter om de fångster ombord som tagits efter det senaste fångstmeddelandet.

6.   Utöver bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010, ska ett tillstånd att fiska kungsfisk gälla endast om fartygens rapporter överensstämmer med artikel 9.1 i den förordningen och registreras i enlighet med artikel 9.3 i den förordningen.

7.   Rapporterna enligt punkt 6 ska göras i enlighet med relevanta bestämmelser.

13.

I artikel 30 ska följande punkt läggas till:

”1a.   Punkt 1 ska inte tillämpas på region 9.”

14.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 31a

Elfiske i Ices-områdena IVc och IVb

1.   Genom undantag från artikel 31 är fiske med bomtrål där elektrisk ström används tillåten i Ices-områdena IVc och IVb söder om en linje mellan följande punkter enligt koordinatsystemet WGS84:

2.   Elfiske är endast tillåtet om följande krav uppfylls:

15.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 32a

Fångsthantering och begränsning av utkast för pelagiska fartyg

1.   Det högsta avståndet mellan stängerna i vattenavskiljaren ska vara 10 millimeter på pelagiska fartyg som bedriver fiske efter makrill, sill och taggmakrill i NEAFC:s konventionsområde enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 1236/2010.

Stängerna ska ha svetsats fast. Om hål används i vattenavskiljaren i stället för galler får inte hålens diameter överstiga 10 millimeter. Hålen i de lutande rännorna före vattenavskiljaren får inte överstiga 15 millimeter i diameter.

2.   Det ska vara förbjudet för pelagiska fartyg som bedriver fiske i NEAFC:s konventionsområde att släppa ut fisk under fartygets vattenlinje från bufferttankar eller kyltankar för havsvatten (RSW-tankar).

3.   Ritningar avseende fångsthanteringen och tömningsmöjligheten för pelagiska fartyg som bedriver fiske efter makrill, sill och taggmakrill i NEAFC:s konventionsområde som har certifierats av de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten, samt eventuella ändringar av dessa, ska av fartygets befälhavare sändas till de behöriga fiskerimyndigheterna i flaggmedlemsstaten. De behöriga myndigheterna i fartygens flaggmedlemsstat ska periodiskt kontrollera de inlämnade ritningarnas tillförlitlighet. Kopior av ritningarna ska alltid finnas ombord på fartyget.”

16.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 34a

Tekniska bevarandeåtgärder i Irländska sjön

1.   Från och med den 14 februari till och med den 30 april varje år är det förbjudet att använda bottentrål, snurrevad eller liknande släpredskap, alla typer av nät, grimgarn, insnärjningsredskap eller liknande fasta nätredskap eller fiskeredskap med krokar inom den del av Ices-område VIIa som avgränsas av

2.   Genom undantag från punkt 1, och inom det område och den tidsperiod som avses i det stycket, gäller följande:

Artikel 34b

Användning av nät i Ices-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j och k samt Ices-delområdena VIII, IX, X och XII öster om 27° V

1.   Unionsfartyg får inte använda bottensatta garn, insnärjningsredskap och grimgarn vid någon position där det karterade vattendjupet är större än 200 meter i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j och k samt Ices-delområdena XII öster om 27° V, VIII, IX och X.

2.   Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att använda följande redskap:

3.   Detta undantag gäller inte för NEAFC:s regleringsområde.

4.   Alla fartyg som sätter ut bottensatta garn, insnärjningsredskap eller grimgarn vid en position där det karterade vattendjupet är mer än 200 meter i Ices-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j och k samt Ices-delområdena XII öster om 27° V, VIII, IX och X, ska ha ett särskilt fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009.

5.   Endast en av de redskapstyper som beskrivs i punkt 2 a, 2 b eller 2 d får finnas ombord på fartyget vid varje tidpunkt. Fartyg får ombord medföra nätredskap som totalt är 20 % längre än den längsta nätlänk som får sättas ut samtidigt.

6.   Befälhavaren på ett fartyg som fiskar med det tillstånd som avses i punkt 4 ska i loggboken registrera antalet och längden på de redskap som ett fartyg har ombord innan det lämnar hamn och när det anlöper hamn, och ska kunna redogöra för eventuella avvikelser mellan de två kvantiteterna.

7.   De behöriga myndigheterna har rätt att avlägsna obevakade redskap till sjöss i Ices-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j och k samt Ices-delområde XII öster om 27° V, VIII, IX och X i följande situationer:

8.   Befälhavaren på ett fartyg som fiskar med det tillstånd som avses i punkt 4 ska i loggboken registrera följande uppgifter under varje fiskeresa:

9.   Fartyg som fiskar med det tillstånd som avses i punkt 4 får endast landa fångsten i de hamnar som medlemsstaterna utsett i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 2347/2002.

10.   Mängden hajar som behålls ombord av ett fartyg som använder det redskap som beskrivs i punkt 2 b och 2 d får vara högst 5 % i levande vikt av den totala kvantiteten marina organismer som behålls ombord.

11.   Kommissionen får efter samråd med STECF anta genomförandeakter som undantar särskilda typer av en medlemsstats fiske i Ices-delområdena VIII, IX, X från tillämpningen av punkterna 1–9 om det framgår av den information som medlemsstaterna lämnat att detta fiske leder till mycket låga nivåer av bifångster av haj och fisk som kastas över bord.

Artikel 34c

Villkor för fiske med vissa släpredskap som är tillåtna i Biscayabukten

1.   Genom undantag från bestämmelserna i artikel 5.2 i kommissionens förordning (EG) nr 494/2002 av den 19 mars 2002 om fastställande av ytterligare tekniska åtgärder för kummelbeståndets återhämtning i ICES-delområden III, IV, V, VI och VII samt i ICES-områden VIIIa, b, d och e (15) är det tillåtet att bedriva fiske med trål, snurrevad och liknande redskap, med undantag för bomtrål, med maskstorleksintervall på 70–99 millimeter i det område som anges i artikel 5.1 b i förordning (EG) nr 494/2002 om redskapet är försett med ett nätstycke med kvadratiska maskor i enlighet med bilaga XIVb.

2.   Vid fiske i Ices-områdena VIIIa och b är det tillåtet att använda sorteringsrist med tillbehör framför lyftet och/eller nätstycken med kvadratiska maskor som är 60 millimeter eller större i den nedre delen av den förlängda delen framför lyftet. Bestämmelserna i artiklarna 4.1, 6 och 9.1 i denna förordning och i artikel 3 a och b i förordning (EG) nr 494/2002 ska inte tillämpas på den del av trålen där dessa sorterande anordningar har fogats in.

Artikel 34d

Åtgärder för skydd av sårbara djuphavshabitat i NEAFC:s regleringsområde

1.   Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med fasta redskap, inbegripet bottensatta garn och bottensatta långrevar, i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet.

2.   Vid fiske inom nya och befintliga bottenfiskeområden inom NEAFC:s regleringsområde ska fartyget, om mängden levande korall eller levande svamp som fångas per uppsättning redskap överstiger 60 kg levande korall och/eller 800 kg levande svamp, informera sin flaggstat, upphöra med fisket och förflytta sig minst två sjömil från den position för vilken det finns uppgifter som tyder på att den ligger närmast den exakta lokalisering där denna fångst gjordes.

Artikel 34e

Åtgärder för skydd av sårbara djuphavshabitat i Ices-områdena VIIc, j och k

1.   Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med fasta redskap, inbegripet bottensatta garn och bottensatta långrevar, i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt koordinatsystemet WGS84:

2.   Alla pelagiska fartyg som fiskar i områden där sårbara djuphavshabitat är skyddade enligt punkt 1 i denna artikel ska vara uppförda på förteckningen över fartyg med tillstånd och vara utrustade med ett fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009. Fartyg som ingår i förteckningen över fartyg med tillstånd får endast ha pelagiska redskap ombord.

3.   Pelagiska fartyg som har för avsikt att fiska i ett område där sårbara djuphavshabitat är skyddade enligt punkt 1 denna artikel ska minst fyra timmar i förväg anmäla sin avsikt att gå in i ett område där sårbara djuphavshabitat är skyddade till det irländska centrumet för fiskerikontroll, enligt definitionen i artikel 4.15 i förordning (EG) nr 1224/2009. De ska samtidigt anmäla vilka kvantiteter fisk de behåller ombord.

4.   Pelagiska fartyg som fiskar i ett område där sårbara djuphavshabitat är skyddade enligt punkt 1 ska ha ett fullständigt fungerande och säkert kontrollsystem för fartyg (VMS) som uppfyller alla respektive bestämmelser när de befinner sig i ett område där sårbara djuphavshabitat är skyddade.

5.   Pelagiska fartyg som fiskar i områden där sårbara djuphavshabitat är skyddade enligt punkt 1 ska rapportera in VMS-uppgifter varje timme.

6.   Pelagiska fartyg som har avslutat fisket i ett område där sårbara djuphavsarter är skyddade enligt punkt 1 ska informera det irländska centrumet för fiskerikontroll när de lämnar området. De ska samtidigt anmäla vilka kvantiteter fisk de behåller ombord.

7.   Fiske efter pelagiska arter i ett område där sårbara djuphavshabitat är skyddade enligt punkt 1 får endast ske med nät där maskstorleken är antingen 16–31 millimeter eller 32–54 millimeter, och endast sådana nät får finnas ombord.

Artikel 34f

Åtgärder för skydd av sårbara djuphavshabitat i Ices-område VIIIc

1.   Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med fasta redskap, inbegripet bottensatta garn och bottensatta långrevar, i det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet.

El Cachucho:

2.   Genom undantag från det förbud som anges i punkt 1 kan fartyg som har fiskat efter fjällbrosme med bottensatta långrevar 2006, 2007 och 2008 från sina fiskemyndigheter i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009 få ett fisketillstånd som gör det möjligt för dem att fortsätta att fiska i området söder om 44°00.00′ N. Alla fartyg som har erhållit detta fisketillstånd ska oberoende av sin största längd ha i bruk en fullständigt fungerande och säker VMS som uppfyller respektive bestämmelser, när de fiskar i det område som anges i punkt 1.

17.

Artikel 38 ska utgå.

18.

Artikel 47 ska utgå.

19.

Bilagorna I, IV, XII och XIV till förordning (EG) nr 850/98 ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

20.

Bilagorna XIIa, XIVa, XIVb, XIVc och XIVd ska införas i enlighet med bilagan till denna förordning.

20.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 78/23

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 247/2006 (3) antogs särskilda åtgärder på jordbruksområdet för att lindra svårigheterna till följd av den exceptionella situationen för unionens yttersta randområden, i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (fördraget). Dessa åtgärder har genomförts genom stödprogram för varje randområde som utgör ett mycket viktigt verktyg för att förse dessa randområden med jordbruksprodukter. Mot bakgrund av behovet av att uppdatera de nuvarande åtgärderna, bland annat till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande, är det nödvändigt att upphäva förordning (EG) nr 247/2006 och ersätta den med en ny förordning.

(2)

De huvudmål som ordningen till förmån för unionens yttersta randområden kommer att bidra till att uppnå behöver fastställas.

(3)

Det är också nödvändigt att definiera innehållet i de särskilda programmen för områden med avlägset läge och ökaraktär (nedan kallade Poseiprogrammen) som, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, bör upprättas av de berörda medlemsstaterna på lämpligaste geografiska nivå och överlämnas av medlemsstaterna till kommissionen för godkännande.

(4)

För att mer effektivt förverkliga målen för ordningen till förmån för unionens yttersta randområden bör åtgärderna inom Poseiprogrammen garantera såväl försörjningen med jordbruksprodukter som bevarandet och utvecklingen av den lokala jordbruksproduktionen. Programplaneringen bör ske närmare de berörda regionerna, och strategin med partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna bör tillämpas systematiskt.

(5)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen och för att säkerställa flexibilitet, dvs. två principer som kännetecknar den programplaneringsmetod som tillämpas för ordningen till förmån för de yttersta randområdena, kan de myndigheter som medlemsstaten utsett föreslå ändringar av programmet för att anpassa det till verkligheten i de yttersta randområdena. Det bör vara möjligt för dessa myndigheter att ändra Poseiprogrammen i enlighet med principen om förenklad administration förutsatt att de därmed inte äventyrar Poseiprogrammens effektivitet och de motsvarande ekonomiska resurser som har avsatts för dem. I samma anda bör ändringsförfarandet för programmet anpassas så att det återspeglar hur relevanta olika slag av ändringar är.

(6)

För att garantera försörjningen med nödvändiga jordbruksprodukter till de yttersta randområdena och minska de merkostnader som uppstår till följd av deras ytterst avlägsna belägenhet bör en särskild försörjningsordning införas. De yttersta randområdenas speciella geografiska läge medför merkostnader för transport vid försörjningen med vissa produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning eller som insatsvaror inom jordbruket. Även andra faktiska omständigheter som har samband med regionernas ytterst avlägsna belägenhet, särskilt deras ökaraktär och ringa landareal, innebär dessutom ytterligare begränsningar för ekonomiska aktörer och producenter i de yttersta randområdena och skapar stora svårigheter för deras verksamhet. Dessa svårigheter kan dämpas genom att priset på ovannämnda basprodukter sänks. Den särskilda försörjningsordningen bör dock under inga omständigheter skada den lokala produktionen och utvecklingen av denna.

(7)

För detta ändamål bör, genom undantag från artikel 28 i fördraget, importen av vissa jordbruksprodukter från tredjeland undantas från tillämpliga importtullar. För att hänsyn ska kunna tas till produkternas ursprung och den tullbehandling som de omfattas av enligt unionsrätten, bör produkter som varit föremål för aktiv förädling eller tullagring i unionens tullområde för beviljandet av förmåner enligt den särskilda försörjningsordningen likställas med direktimporterade produkter.

(8)

För att effektivt uppnå målet att sänka priserna i de yttersta randområdena genom att minska de merkostnader som uppstår till följd av deras ytterst avlägsna belägenhet, bör stöd beviljas för leverans av unionsprodukter till dessa områden. Vid fastställandet av stöden bör hänsyn tas till merkostnaderna för transport till de yttersta randområdena och de priser som gäller vid export till tredjeländer samt, när det gäller insatsvaror i jordbruket eller produkter avsedda för bearbetning, till merkostnader som sammanhänger med regionernas ytterst avlägsna belägenhet och särskilt deras ökaraktär och ringa storlek, deras besvärliga terräng- och klimatförhållanden liksom öarnas geografiska spridning.

(9)

Stöd till traditionella sektorer blir allt viktigare eftersom de yttersta randområdena då får möjlighet att behålla sin konkurrenskraft på unionsmarknaden i konkurrensen med tredjeländer. När de utarbetar sina program bör medlemsstaterna dock i den mån det är möjligt även säkerställa att jordbruksverksamheten i de yttersta randområdena är diversifierad.

(10)

För att undvika spekulation som kan skada slutanvändarna i de yttersta randområdena bör man fastställa att endast produkter av sund och god marknadsmässig kvalitet bör omfattas av den särskilda försörjningsordningen.

(11)

Regler bör fastställas för ordningens funktionssätt, särskilt om inrättandet av ett register över aktörer och ett licenssystem som bygger på de licenser som avses i artiklarna 130 och 161 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (4).

(12)

Mot bakgrund av kraven avseende övervakningen av de insatser som omfattas av den särskilda försörjningsordningen bör administrativa kontroller av de berörda produkterna genomföras vid tidpunkten för deras import eller införsel till de yttersta randområdena och även vid export eller utförsel av dem från dessa områden. För att uppnå de särskilda försörjningsordningarnas mål bör dessutom dess ekonomiska fördelar speglas i produktionskostnaderna och bör leda till prissänkningar ända fram till slutanvändarstadiet. De bör således beviljas endast på villkor att de faktiskt förs vidare, och lämpliga kontroller bör genomföras.

(13)

Eftersom de kvantiteter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen är begränsade till de yttersta randområdenas försörjningsbehov, bör denna ordning inte störa den inre marknadens funktion. Den särskilda försörjningsordningens ekonomiska fördelar bör inte heller leda till omläggning av handeln med de berörda produkterna. Det är därför lämpligt att förbjuda sändning eller export av dessa produkter från de yttersta randområdena. Sändningar eller export av berörda produkter bör emellertid tillåtas om den ekonomiska fördelen av den särskilda försörjningsordningen återbetalas.

(14)

När det gäller bearbetade produkter bör handel vara tillåten mellan de yttersta randområdena, i syfte att möjliggöra handel mellan dem. Hänsyn bör också tas till den regionala handeln samt den traditionella exporten eller sändningarna med den övriga unionen eller med tredjeländer, och export av bearbetade produkter som svarar mot traditionella handelsflöden för alla dessa regioner bör tillåtas. För tydlighetens skull är det lämpligt att fastställa en referensperiod för fastställandet av traditionellt exporterade eller avsända kvantiteter.

(15)

Lämpliga åtgärder bör vidtas för en nödvändig omstrukturering av sockerbearbetningssektorn på Azorerna. En viss produktions- och bearbetningsnivå måste säkerställas om sockersektorn på Azorerna ska vara livskraftig, vilket bör beaktas i dessa åtgärder. Mot denna bakgrund bör Azorerna undantagsvis tillåtas att sända sockerkvantiteter till den övriga unionen under en tidsbegränsad period av fem år som överskrider de traditionella flödena, med en gradvis sänkning av de årliga gränserna. Eftersom de kvantiteter som får återsändas kommer att vara proportionella och begränsade till vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa den lokala sockerproduktionens och sockerbearbetningens livskraft, kommer den tillfälliga sändningen av socker från Azorerna inte att påverka unionens inre marknad negativt.

(16)

När det gäller utomkvotssocker för Azorernas, Madeiras och Kanarieöarnas försörjning, bör ordningen för befrielse från importtullar fortsätta att tillämpas. Vidare bör Azorerna beviljas befrielse från importtullar för rårörsocker upp till den prognostiserade försörjningsbalansen.

(17)

Kanarieöarna har hittills inom ramen för särskilda försörjningsordningar försörjts med skummjölkspulver med KN-nummer 1901 90 99 (skummjölkspulver med vegetabiliska fetter) avsett för industriell beredning. Försörjningen med denna produkt, som traditionellt ingår i den lokala kosthållningen, bör tillåtas fortsätta.

(18)

Eftersom ris är en av basvarorna i kosthållningen på Réunion och det sedan många år finns industrier på ön som bearbetar och polerar ris, och eftersom Réunion inte producerar tillräckligt med ris för att täcka de lokala behoven, bör importen av denna produkt till Réunion även i fortsättningen vara befriad från alla importtullar.

(19)

Unionens politik till förmån för de yttersta randområdenas lokala produktion har berört en mångfald produkter och åtgärder till förmån för produktion, saluföring eller bearbetning av dessa. Dessa åtgärder har visat sig vara effektiva och har säkerställt jordbruksverksamhetens fortlevnad och utveckling. Unionen måste därför fortsätta att stödja denna produktion, som är av grundläggande betydelse för den miljömässiga, sociala och ekonomiska jämvikten i de yttersta randområdena. Det har visat sig att ett stärkt partnerskap med lokala myndigheter, liksom inom politiken för landsbygdsutveckling, kan bidra till att man på ett mer riktat sätt hanterar de berörda regionernas särskilda problem. Det är därför viktigt att genom Poseiprogrammen fortsätta att stödja den lokala produktionen.

(20)

För att stödja saluföringen av produkter från de yttersta randområdena bör ett stöd inrättas för saluföring av dessa produkter utanför produktionsregionen, med beaktande av de höga merkostnader för dessa områden som det stora avståndet till konsumentmarknaderna och behovet av dubbel lagring medför, vilket medför väsentliga konkurrensnackdelar för de yttersta randområdena på den inre marknaden. Dessa faktorer gör att det finns ett behov av att se över Poseiprogrammet inom en snar framtid.

(21)

Det bör fastställas minimikrav för vad som bör ingå i Poseiprogrammen för att man ska kunna fastställa de åtgärder som stöder lokal jordbruksproduktion, särskilt en beskrivning av läget, den föreslagna strategin, målen och åtgärderna. Vidare bör principer fastställas för att säkerställa överensstämmelse mellan dessa åtgärder och unionens politik på andra områden i syfte att undvika eventuell oförenlighet och överlappning av stöd.

(22)

För genomförandet av denna förordning bör det även vara möjligt att i Poseiprogrammen inkludera åtgärder för att finansiera studier, demonstrationsprojekt, utbildning och tekniskt stöd.

(23)

Jordbruksproducenterna i de yttersta randområdena bör uppmuntras att fortsätta att leverera kvalitetsprodukter och prioritera saluföringen av dessa produkter. För detta ändamål kan det vara lämpligt att använda den grafiska symbol som införs genom denna förordning och andra former av kvalitetscertifiering som införs av unionen.

(24)

Vissa jordbruksföretag eller bearbetnings- och saluföringsföretag i de yttersta randområdena uppvisar allvarliga strukturella brister, vilket leder till särskilda svårigheter. I artiklarna 26.2 och 28.2 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (5) föreskrivs därför mer förmånliga stödnivåer för vissa slag av investeringar i de yttersta randområdena.

(25)

Enligt artikel 27.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 är de yttersta randområdena undantagna från den begränsning av stödet till skogsbruket som föreskrivs i den förordningen.

(26)

I förordning (EG) nr 1698/2005 fastställs de högsta årliga stödbelopp som kan beviljas för miljövänligt jordbruk. Med hänsyn till den särskilda miljösituationen i vissa områden med mycket känsliga betesmarker på Azorerna och för att bevara landskapet, den biologiska mångfalden och jordbruksmarkens traditionella karaktär, särskilt terrassodlingarna på Madeira och Kanarieöarna, samt för att bevara stenmurarna i de yttersta randområdena, bör det vara möjligt att höja dessa belopp till upp till det dubbla för vissa fastställda åtgärder.

(27)

Ett undantag kan göras från kommissionens konsekventa politik att inte tillåta statligt driftsstöd inom produktion, bearbetning och saluföring av de jordbruksprodukter som är förtecknade i bilaga I till fördraget för att mildra effekterna av de särskilda svårigheter för jordbruksproduktionen i de yttersta randområdena som sammanhänger med deras ytterst avlägsna belägenhet, särskilt deras isolering, ökaraktär, ringa storlek, bergiga terräng och klimatförhållandena samt deras ekonomiska beroende av ett fåtal produkter. Jordbruksproduktionen spelar en central roll för att stimulera landsbygdsområden och för att motverka avfolkning och landsbygden i de yttersta randområdena är särskilt drabbad av åldrande befolkning, låg befolkningstäthet och, i vissa fall, avfolkning.

(28)

Jordbruksproduktionen i de yttersta randområdena har särskilda problem i fråga om växtskydd, exempelvis med inkommande parasiter, som hänger samman med den ökade importvolymen, klimatförhållandena och de otillräckliga bekämpningsåtgärder som tidigare satts in. Därför bör program genomföras för att bekämpa skadliga organismer, även genom hållbara och miljömässigt sunda biologiska metoder. Unionens ekonomiska stöd till sådana program bör fastställas, samtidigt som man tar hänsyn till att den fleråriga budgetramen medför att finansieringen av dessa program kommer att omfattas av en annan budgetrubrik med verkan från och med 2014.

(29)

Det är av största ekonomiska, sociala och miljömässiga intresse att bevara vinodlingarna, som är den mest spridda odlingen på Madeira och Kanarieöarna och som är mycket viktig för Azorerna. Nedläggningsbidrag, marknadsmekanismer eller, i Kanarieöarnas fall, systemet med planteringsrätter, i enlighet med förordning (EG) nr 1234/2007, bör inte tillämpas som stöd till produktionen i dessa områden. Däremot bör krisdestillation kunna tillämpas på Kanarieöarna vid exceptionella störningar av marknaden till följd av kvalitetsproblem. Tekniska och socioekonomiska svårigheter har hindrat en total omställning inom fastställda tidsgränser för de arealer på Madeira och Azorerna som är planterade med sådana hybriddruvssorter som är förbjudna enligt förordning (EG) nr 1234/2007. Det vin som produceras på dessa vinodlingar är avsett endast för traditionell lokal konsumtion.

(30)

Omstruktureringen av mjölksektorn har ännu inte avslutats på Azorerna. Av hänsyn till Azorernas starka beroende av mjölkproduktion och andra svårigheter knutna till ögruppens ytterst avlägsna belägenhet och avsaknaden av bärkraftig ersättningsproduktion, bör undantagen från vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1234/2007 om en överskottsavgift för mjölk och mjölkprodukter behållas.

(31)

Eftersom mjölkproduktionen på Azorerna är oersättlig och utgör en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomin, den sociala stabiliteten, kvaliteten på miljön och brukandet av jorden är Poseiprogrammen det bästa sättet att anta de åtgärder som krävs för att upprätthålla denna produktion.

(32)

Stödet till komjölksproduktionen på Madeira och i det franska utomeuropeiska departementet Réunion har inte räckt till för att upprätthålla jämvikten mellan intern och extern försörjning, framför allt på grund av de stora strukturella svårigheter som sektorn lider av och dess problem med anpassning till nya ekonomiska förutsättningar. Därför bör produktionen av rekonstituerad UHT-mjölk framställd av skummjölkpulver med ursprung i unionen vara tillåten också i fortsättningen, så att den lokala konsumtionen kan täckas i större utsträckning, i den mån denna åtgärd inte hindrar insamlingen och avsättningen av den totala mängden lokalt producerad mjölk eller de insatser som gjorts för att främja utvecklingen av denna produktion. För att konsumenten ska få korrekt information bör det införas en skyldighet att på märkningen ange med vilken metod den UHT-behandlade mjölken har framställts. Denna bestämmelse bör även kunna tillämpas på Martinique, Franska Guyana och Guadeloupe, om Frankrike begär detta och grundar begäran på de lokala aktörernas önskan att omfattas av bestämmelsen och på deras kapacitet att utveckla mjölksektorn.

(33)

Behovet av att behålla den lokala mjölkproduktionen genom incitament gör det berättigat att inte tillämpa förordning (EG) nr 1234/2007 för de franska utomeuropeiska departementen och Madeira. Detta undantag bör för Madeiras del fastställas till högst 4 000 ton.

(34)

Handeln mellan de yttersta randområdena bör främjas för att täcka de lokala konsumtionsbehoven. Export av de enskilda randområdenas överskottsproduktion, till exempel mjölk, nötkött och unga nötkreatur av hankön från Azorerna, till de yttersta randområden där det råder brist på dessa produkter, bör främjas för att stärka handeln, dock utan att detta skadar utvecklingen av den lokala produktionen. Kraven på rättvis handel bör också säkerställas.

(35)

Den traditionella verksamheten inom djuruppfödningen bör stödjas. I syfte att täcka de lokala konsumtionsbehoven i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira bör det, på vissa villkor och med en årlig högsta gräns, vara tillåtet att från tredjeländer tullfritt importera nötkreatur av hankön för uppfödning.

(36)

Den möjlighet som infördes genom rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (6) för att göra det möjligt för Portugal att överföra bidragsrätter för am- och dikor från fastlandet till Azorerna bör förnyas, och detta instrument bör anpassas efter stödordningen för de yttersta randområdena.

(37)

Tobaksodlingen är historiskt sett mycket viktig på Kanarieöarna. Ur ekonomisk synvinkel är tobaksförädlingen fortfarande en av regionens viktigaste industriverksamheter. Ur social synvinkel är denna odling mycket arbetskraftsintensiv och bedrivs framför allt av småbrukare. Den är dock inte tillräckligt vinstbringande och riskerar att försvinna. För närvarande är tobaksproduktionen begränsad till en liten areal på ön La Palma med hantverksmässig framställning av cigarrer. Därför bör Spanien tillåtas att fortsätta att bevilja ett stöd som kompletterar unionens stöd, så att det blir möjligt att bevara denna traditionella odling och den hantverksverksamhet som den utgör grunden för. För att Kanarieöarna ska kunna behålla sin industriella tillverkning av tobaksvaror, bör dessutom fortsatt befrielse från importtullar beviljas för import av råtobak och delvis förädlad tobak, motsvarande en årlig kvantitet på högst 20 000 ton stripad råtobak.

(38)

Genomförandet av denna förordning bör inte inverka negativt på den särskilda stödnivå som de yttersta randområdena hittills har omfattats av. Medlemsstaterna bör ha tillgång till belopp motsvarande det stöd som redan beviljats av unionen enligt förordning (EG) nr 247/2006, för att genomföra de lämpliga åtgärderna.

(39)

Med tanke på de eventuella effekter som förhandlingarna om framtida handelsavtal och ändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken kan ha på de yttersta randområdena bör man ta särskild hänsyn till dessa regioners särskilda särdrag genom att göra specifika analyser, undersökningar och bedömningar i samband med de generella utvärderingar som genomförs vid sådana förhandlingar och ändringar.

(40)

Sedan 2006 har behovet av basprodukter ökat i vissa av de yttersta randområdena, särskilt Azorerna och de franska utomeuropeiska departementen, på grund av de större djurbestånden och befolkningstrycket. Den del av budgeten som medlemsstaterna får använda för den särskilda försörjningsordningen för de berörda regionerna bör därför utökas.

(41)

Den socioekonomiska strukturen i flera yttersta randområden är fortsatt bräcklig, och vissa av dem är mycket beroende av banansektorn, som dock själv lider av bristande konkurrenskraft och svårigheter att möta föränderliga marknadsförhållanden. Den del av Poseiprogrammets budget som avsetts för banansektorn bör därför ökas genom ett begränsat engångsbelopp som betalas ut till bananproducenter under räkenskapsåret 2013.

(42)

I syfte att säkerställa att den ordning som införs genom denna förordning fungerar på rätt sätt bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(43)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av Poseiprogrammet i medlemsstaterna och undvika snedvridningar av konkurrensen eller diskriminering mellan aktörer bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter: Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (7).

(44)

I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de planerade åtgärderna bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

a)

Garantera de yttersta randområdenas försörjning med produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning eller som insatsvaror inom jordbruket genom att minska de merkostnader som uppstår till följd av deras ytterst avlägsna belägenhet, utan att det skadar den lokala produktionen och utvecklingen av denna.

b)

Säkerställa framtiden och utvecklingen av de animalie- och vegetabiliesektorer som innebär diversifieringsmöjligheter i de yttersta randområdena, inbegripet produktionen, bearbetningen och saluföringen av lokala produkter.

c)

Bibehålla utvecklingen och stärka konkurrenskraften inom traditionell jordbruksverksamhet i de yttersta randområdena, inklusive produktionen, bearbetningen och marknadsföringen av lokala grödor och produkter.

a)

En särskild försörjningsordning i enlighet med kapitel III.

b)

Särskilda åtgärder för att stödja lokal jordbruksproduktion i enlighet med kapitel IV.

a)

som kompletterande stöd till de bidrags- och stödordningar som införts inom ramen för en gemensam organisation av marknaden, utom i undantagsfall som kan motiveras enligt objektiva kriterier,

b)

som stöd för forskningsprojekt, åtgärder för att stödja forskningsprojekt eller åtgärder som kan komma i fråga för unionsfinansiering i enlighet med rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet (8),

c)

som stöd till åtgärder inom ramen för förordning (EG) nr 1698/2005.

a)

En tidplan över genomförandet av åtgärderna och en allmän vägledande årlig finansieringsöversikt med en sammanfattning av de medel som kommer att anslås.

b)

Styrkande av de olika programåtgärdernas förenlighet och överensstämmelse med varandra och med de kriterier och kvantitativa indikatorer som kommer att användas vid övervakning och utvärdering.

c)

Bestämmelser för att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av programmen, bland annat vad gäller offentlighet, övervakning och utvärdering samt fastställande av kvantitativa indikatorer för utvärderingen.

d)

Uppgifter om vilka behöriga myndigheter och organ som ansvarar för programgenomförandet samt om de myndigheter eller samverkande organ och socioekonomiska parter som valts ut på lämplig nivå, tillsammans med resultaten av genomförda samråd.

a)

de yttersta randområdenas särskilda behov och, för produkter avsedda för bearbetning eller insatsvaror i jordbruket, kvalitetskraven,

b)

handelsflödena med den övriga unionen,

c)

den ekonomiska aspekten av det planerade stödet,

d)

behovet av att säkerställa att befintlig lokal produktion varken destabiliseras eller hindras i sin utveckling.

a)

som exporteras till tredjeländer eller sänds till andra delar av unionen inom kvantitetsbegränsningarna för traditionell export och traditionella sändningar; kommissionen ska anta genomförandeakter om fastställelse av dessa kvantiteter på grundval av genomsnittliga siffror avseende sändningar eller export samt ha de kontrollerade genomsnittssiffrorna för de tre bästa åren mellan 2005 och 2012 som referens; dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2,

b)

som exporteras till tredjeländer inom ramen för regional handel,

c)

som sänds mellan Azorerna, Madeira och Kanarieöarna,

d)

som sänds mellan de franska utomeuropeiska departementen.

a)

Socker som införs för att konsumeras på Madeira eller Kanarieöarna i form av vitsocker med KN-nummer 1701.

b)

Socker som raffineras och konsumeras på Azorerna i form av råsocker med KN-nummer 1701 12 10 (råsocker av betsocker).

a)

kräva tillbaka den förmån som har beviljats aktören,

b)

tillfälligt eller permanent stryka aktören ur registret, beroende på hur allvarlig försummelsen är.

a)

En kvantifierad beskrivning av den rådande situationen för jordbruksproduktionen med beaktande av tillgängliga utvärderingsresultat som visar skillnader, brister och utvecklingspotential, medelanvändning och de huvudsakliga resultaten av åtgärder som tidigare vidtagits.

b)

En beskrivning av föreslagen strategi, prioriteringar och kvantifierade allmänna och operativa mål samt en uppskattning av de förväntade ekonomiska, miljömässiga och sociala effekterna, inklusive effekter på sysselsättningen.

c)

En beskrivning av planerade åtgärder, framför allt stödordningar för genomförande av åtgärderna samt i förekommande fall uppgifter om behoven av studier, demonstrationsprojekt och insatser för utbildning och tekniskt stöd i samband med förberedandet, genomförandet och anpassningen av de berörda åtgärderna.

d)

En förteckning över de stöd som utgör direktstöd i enlighet med artikel 2 d i förordning (EG) nr 73/2009.

e)

Det stödbelopp som fastställts för varje åtgärd och det preliminära beloppet för varje insats för att uppnå ett eller flera av programmålen.

a)

Stödmottagarna.

b)

Villkoren för stödberättigande.

c)

Stödbeloppet per enhet.

a)

storleken på unionens andel samt stödbeloppet,

b)

åtgärder som berättigar till unionsfinansiering.

a)

KN-nummer 2401, och

b)

undernumren

a)

artikel 22, och

b)

artikel 24, från det datum då den fleråriga budgetramen för 2014–2020 börjar tillämpas.

—

:

För de franska utomeuropeiska departementen

:

278,41 miljoner EUR.

—

:

För Azorerna och Madeira

:

106,21 miljoner EUR.

—

:

För Kanarieöarna

:

268,42 miljoner EUR.

—

:

För de franska utomeuropeiska departementen

:

26,9 miljoner EUR.

—

:

För Azorerna och Madeira

:

21,2 miljoner EUR.

—

:

För Kanarieöarna

:

72,7 miljoner EUR.

—

:

För de franska utomeuropeiska departementen

:

18,52 miljoner EUR.

—

:

För Azorerna och Madeira

:

1,24 miljoner EUR.

—

:

För Kanarieöarna

:

20,24 miljoner EUR.

20.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 78/41

(1)

För att åtgärda de svårigheter som är en följd av de mindre Egeiska öarnas speciella geografiska läge har särskilda åtgärder inom jordbruket fastställts genom rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (3). Dessa åtgärder har genomförts genom ett stödprogram som utgör ett mycket viktigt verktyg för att förse dessa öar med jordbruksprodukter och stödja den lokala jordbruksproduktionen. Mot bakgrund av behovet av att uppdatera de nuvarande åtgärderna, bland annat till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande, måste förordning (EG) nr 1405/2006 upphävas och ersättas med en ny förordning.

(2)

De huvudmål som ordningen till förmån för de mindre Egeiska öarna kommer att bidra till att uppnå behöver fastställas.

(3)

Det är också nödvändigt att fastställa innehållet i stödprogrammet för de mindre Egeiska öarna (nedan kallat stödprogrammet), vilket i enlighet med subsidiaritetsprincipen bör införas av Grekland på den lämpligaste geografiska nivån och överlämnas av Grekland till kommissionen för godkännande.

(4)

För att på ett mer effektivt sätt förverkliga målen för ordningen till förmån för de mindre Egeiska öarna bör man införa åtgärder i stödprogrammet som säkerställer såväl försörjningen av jordbruksprodukter som bevarandet och utvecklingen av den lokala jordbruksproduktionen. Programplaneringen måste harmoniseras och strategin med partnerskap mellan kommissionen och Grekland måste tillämpas systematiskt. Kommissionen bör anta förfaranden och indikatorer för att säkerställa att programmet genomförs smidigt och kontrolleras på lämpligt sätt.

(5)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen och för att säkerställa flexibilitet, dvs. två principer som kännetecknar den programplaneringsmetod som tillämpas på ordningen till förmån för de mindre Egeiska öarna, kan de myndigheter som Grekland har utsett föreslå ändringar av programmet för att anpassa det till den faktiska situationen på öarna. I detta syfte bör ett ökat deltagande från de behöriga lokala och regionala myndigheterna och övriga intressenter uppmuntras. I samma anda bör ändringsförfarandet för programmet anpassas så att det återspeglar hur relevanta olika slag av ändringar är.

(6)

Det speciella geografiska läget för vissa av de mindre Egeiska öarna medför ökade transportkostnader för försörjningen av vissa produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning eller som insatsvaror inom jordbruket. Även andra faktiska omständigheter som har samband med ökaraktären och avståndet från marknaderna begränsar ytterligare verksamheten för ekonomiska aktörer och producenter på dessa öar. I vissa fall drabbas de ekonomiska aktörerna och producenterna av ”dubbel ökaraktär”, genom att leveranser sker via andra öar. Dessa svårigheter kan dämpas genom att priset på ovannämnda basprodukter sänks. Därför bör det införas en särskild försörjningsordning för att garantera de mindre Egeiska öarnas försörjning och kompensera för de merkostnader som uppstår till följd av deras ökaraktär, ringa storlek och avstånd från marknaderna.

(7)

Problemen för de mindre Egeiska öarna förvärras av deras ringa storlek. För att de planerade åtgärderna verkligen ska bli effektiva, bör de avse alla Egeiska öar utom Kreta och Evvia.

(8)

Stöd bör beviljas till leveranser av unionsprodukter till de mindre Egeiska öarna för att uppnå målet att sänka priserna på öarna och minska de merkostnader som är en följd av deras ökaraktär, ringa storlek och avstånd från marknaderna samtidigt som man bibehåller unionsprodukternas konkurrenskraft. Vid beviljandet av detta stöd bör man ta hänsyn till merkostnaderna för transport till de mindre Egeiska öarna och, när det gäller insatsvaror i jordbruket och produkter avsedda för bearbetning, till merkostnaderna på grund av öarnas ökaraktär, ringa storlek och avstånd från marknaderna.

(9)

För att undvika spekulation som kan skada slutanvändarna på de mindre Egeiska öarna bör man fastställa att endast produkter av sund och god marknadsmässig kvalitet får omfattas av den särskilda försörjningsordningen.

(10)

Eftersom de kvantiteter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen är begränsade till de mindre Egeiska öarnas försörjningsbehov bör ordningen inte störa den inre marknadens funktion. Den särskilda försörjningsordningens ekonomiska förmåner bör inte heller leda till en omläggning av handeln med de berörda produkterna. Sändningar eller export av dessa produkter från de mindre Egeiska öarna bör därför förbjudas. Sändningar eller export av berörda produkter bör emellertid tillåtas om förmånen av den särskilda försörjningsordningen återbetalas.

(11)

För att möjliggöra handel mellan de mindre Egeiska öarna bör inbördes handel med bearbetade produkter tillåtas och transportkostnader för sådana produkter minskas. Hänsyn bör också tas till handelsflöden inom ramen för regional handel och till traditionell export och sändningar till andra delar av unionen eller till tredjeländer, och export av bearbetade produkter som motsvarar traditionell handel bör tillåtas för alla dessa regioner.

(12)

För att uppnå den särskilda försörjningsordningens mål bör dess ekonomiska fördelar speglas i produktionskostnaderna och bör leda till prissänkningar ända fram till slutanvändarstadiet. De bör således beviljas endast på villkor att de faktiskt förs vidare, och lämpliga kontroller bör genomföras.

(13)

Regler för ordningens funktionssätt bör fastställas, särskilt om inrättandet av ett register över aktörer och ett licenssystem som bygger på de licenser som avses i artikel 161 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (4).

(14)

Den unionspolitik till förmån för de mindre Egeiska öarnas lokala produktion som fastställs genom förordning (EG) nr 1405/2006 omfattar en mängd produkter och åtgärder till förmån för produktion, saluföring eller bearbetning av dessa produkter. Åtgärderna har visat sig vara effektiva och har säkerställt att jordbruksverksamheten har upprätthållits och utvecklats. Unionen bör fortsätta att stödja den produktionen, som är en grundläggande faktor för den miljömässiga, sociala och ekonomiska jämvikten på de mindre Egeiska öarna. Det har visat sig att ett stärkt partnerskap med lokala myndigheter, på samma sätt som inom politiken för landsbygdsutveckling, kan bidra till att man hanterar de berörda öarnas särskilda problem på ett mer målinriktat sätt. Stödet till den lokala produktionen bör därför fortsättningsvis beviljas via stödprogrammet, som första gången inrättades genom förordning (EG) nr 1405/2006. I det avseendet bör betoningen läggas på att bevara det traditionella jordbruksarvet och på produktionsmetodernas och de lokala och ekologiska produkternas traditionella särdrag.

(15)

Minimikrav för vad som bör ingå i stödprogrammet bör fastställas för att man ska kunna fastställa de åtgärder som stöder lokal jordbruksproduktion, särskilt en beskrivning av läget, den föreslagna strategin, målen och åtgärderna. Vidare bör principer fastställas för att säkerställa överensstämmelse mellan dessa åtgärder och unionens politik på andra områden, i syfte att undvika eventuell oförenlighet och överlappning av stöd.

(16)

För genomförandet av denna förordning bör det även vara möjligt att i stödprogrammet inkludera åtgärder för att finansiera studier, demonstrationsprojekt, utbildning och tekniskt stöd.

(17)

Jordbruksproducenterna på de mindre Egeiska öarna bör uppmuntras att leverera kvalitetsprodukter och saluföringen av dessa produkter bör stödjas.

(18)

Ett undantag kan göras från kommissionens konsekventa politik att inte tillåta statligt driftsstöd inom produktion, bearbetning, saluföring och transport av de jordbruksprodukter som är förtecknade i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (fördraget), för att dämpa effekterna av de särskilda svårigheter som jordbruksproduktionen på de mindre Egeiska öarna drabbas av till följd av deras ökaraktär, ringa storlek och avstånd från marknaderna, bergiga terräng och klimatförhållandena, deras ekonomiska beroende av ett fåtal produkter och deras avstånd från marknaderna.

(19)

Genomförandet av denna förordning bör inte äventyra nivån på det särskilda stöd som de mindre Egeiska öarna hittills har åtnjutit. För att kunna genomföra de lämpliga åtgärderna bör Grekland fortsättningsvis ha tillgång till belopp som motsvarar det unionsstöd som redan beviljats enligt förordning (EG) nr 1405/2006.

(20)

Sedan 2007 har behovet av basprodukter ökat på de mindre Egeiska öarna, till följd av allt större boskapsuppsättningar och ökande befolkningstryck. Den del av budgeten som Grekland bör kunna använda för den särskilda försörjningsordningen för de mindre Egeiska öarna bör därför utökas.

(21)

I syfte att ge Grekland möjlighet att utvärdera alla aspekter på föregående års genomförande av stödprogrammet och lägga fram en fullständig årlig utvärderingsrapport för kommissionen, bör man senarelägga datumet för inlämning av denna rapport från den 30 juni till den 30 september året efter referensåret.

(22)

Kommissionen bör åläggas att senast den 31 december 2016 och därefter vart femte år för Europaparlamentet och rådet lägga fram en allmän rapport om effekterna av de åtgärder som har vidtagits för genomförandet av denna förordning, i förekommande fall tillsammans med lämpliga rekommendationer.

(23)

I syfte att säkerställa att den ordning som införs genom denna förordning fungerar på rätt sätt bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter ska den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(24)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av programmet på de mindre Egeiska öarna i relation till andra liknande stödordningar och för att undvika snedvridningar av konkurrensen eller diskriminering mellan aktörer bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (5).

(25)

I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de planerade åtgärderna bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

a)

Garantera de mindre öarnas försörjning med produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning eller som insatsvaror inom jordbruket genom att minska de merkostnader som uppstår till följd av deras ökaraktär, ringa storlek och avstånd från marknaderna.

b)

Bevara och utveckla jordbruksverksamheten på de mindre öarna, inbegripet produktionen, bearbetningen, saluföringen och transporten av lokala råvaror och bearbetade produkter.

a)

En särskild försörjningsordning i enlighet med kapitel III.

b)

Särskilda åtgärder för att stödja lokal jordbruksproduktion i enlighet med kapitel IV.

a)

som kompletterande stöd till de bidrags- och stödordningar som införts inom ramen för en gemensam organisation av marknaden, utom i undantagsfall som kan motiveras med objektiva kriterier,

b)

som stöd till forskningsprojekt, åtgärder för att stödja forskningsprojekt eller åtgärder som kan komma i fråga för unionsfinansiering i enlighet med rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet (6),

c)

som stöd till åtgärder inom ramen för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (7).

a)

En tidsplan för genomförandet av åtgärderna och en allmän vägledande årlig finansieringsöversikt med en sammanfattning av de medel som kommer att anslås.

b)

Styrkande av de olika programåtgärdernas förenlighet och överensstämmelse med varandra och med de kriterier och kvantitativa indikatorer som kommer att användas vid övervakning och utvärdering.

c)

Bestämmelser för att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av programmet, bland annat vad gäller offentlighet, övervakning och utvärdering samt fastställande av kvantitativa indikatorer för utvärderingen.

d)

Uppgifter om vilka behöriga myndigheter och organ som ansvarar för programgenomförandet samt om de myndigheter eller samverkande organ och socioekonomiska parter som valts ut på lämplig nivå, tillsammans med resultaten av genomförda samråd.

a)

De mindre öarnas särskilda behov och fastställda kvalitetskrav.

b)

Traditionella handelsflöden till och från hamnar på grekiska fastlandet och mellan de Egeiska öarna.

c)

Den ekonomiska aspekten av det planerade stödet.

d)

I förekommande fall, behovet av att inte hindra lokala produkters utveckling.

a)

som exporteras till tredjeländer eller sänds till andra delar av unionen inom kvantitetsbegränsningarna för traditionell export och traditionella sändningar,

b)

som exporteras till tredjeländer som en del av regional handel till de destinationer och i enlighet med de detaljerade bestämmelser som kommissionen ska fastställa,

c)

som skickas mellan de mindre öarna.

a)

kräva tillbaka den förmån som har beviljats aktören,

b)

tillfälligt eller permanent stryka aktören ur registret, beroende på hur allvarlig försummelsen är.

a)

En kvantifierad beskrivning av den rådande situationen för jordbruksproduktionen, med beaktande av tillgängliga utvärderingsresultat som visar skillnader, brister och utvecklingspotential samt medelanvändning.

b)

En beskrivning av föreslagen strategi, prioriteringar och kvantifierade allmänna och operativa mål samt en uppskattning av de förväntade ekonomiska, miljömässiga och sociala effekterna, inklusive effekter på sysselsättningen.

c)

En beskrivning av planerade åtgärder, framför allt stödordningar för genomförande av åtgärderna samt, i förekommande fall, uppgifter om behoven av studier, demonstrationsprojekt och insatser för utbildning och tekniskt stöd i samband med förberedandet, genomförandet och anpassningen av de berörda åtgärderna.

d)

En förteckning över de stöd som utgör direktstöd i enlighet med artikel 2 d i rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (10).

e)

Det stödbelopp som fastställts för varje åtgärd och det preliminära beloppet för varje insats för att uppnå ett eller flera av programmålen.

a)

Stödmottagarna.

b)

Villkoren för stödberättigande.

c)

Stödbeloppet per enhet.