12.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/1

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 24,7 % på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) för alla företag utom de som anges i artikel 1.2 i den förordningen, efter översynen vid giltighetstidens utgång av de åtgärder som införts genom rådets förordning (EG) nr 1890/2005 (3) (nedan kallad den ursprungliga förordningen). Dessa åtgärder kallas nedan de gällande åtgärderna eller de ursprungliga åtgärderna, och den undersökning som ledde till att åtgärderna infördes genom den ursprungliga förordningen kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Sedan Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen), efter samråd med rådgivande kommittén, slagit fast att det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, har den beslutat att på eget initiativ undersöka ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Kina och att göra import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav som avsänts från Malaysia, Thailand och Filippinerna, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia, Thailand och Filippinerna eller inte, till föremål för registrering.

(3)

Undersökningen inleddes den 15 juni 2012 genom kommissionens förordning (EU) nr 502/2012 (4) (nedan kallad förordningen om inledande).

(4)

Enligt den prima facie-bevisning som kommissionen förfogade över, inträffade efter införandet av de åtgärder som fastställdes i den ursprungliga undersökningen en betydande förändring i handelsmönstret när det gäller export från Kina, Malaysia, Thailand och Filippinerna till unionen, för vilken det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller motivering än införandet av de åtgärder som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Denna förändring hävdades ha sin grund i omlastning av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Kina via Malaysia, Thailand och Filippinerna till unionen.

(5)

Bevisningen pekade vidare på att de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna undergrävdes både när det gäller kvantitet och pris. Bevisningen tydde på att denna ökade import från Malaysia, Thailand och Filippinerna skedde till priser som låg under det icke-skadevållande pris som fastställts i den ursprungliga undersökningen, justerat för de ökade råvarukostnaderna.

(6)

Slutligen fanns det bevisning som tydde på att priserna för vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav som avsänts från Malaysia, Thailand och Filippinerna dumpades i förhållande till det normalvärde som tidigare fastställts vid den ursprungliga undersökningen, justerat för de ökade råvarukostnaderna.

(7)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina, Malaysia, Thailand och Filippinerna, de exporterande tillverkarna i dessa länder, de importörer i unionen som man visste var berörda samt unionsindustrin om inledandet av undersökningen.

(8)

Formulär för ansökan om befrielse skickades till de tillverkare/exportörer i Malaysia, Thailand och Filippinerna som kommissionen kände till eller via de berörda ländernas beskickningar i EU. Frågeformulär skickades till de tillverkare/exportörer i Kina som kommissionen kände till eller via Kinas beskickning i EU. Frågeformulär skickades även till de kända importörerna i unionen.

(9)

De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Samtliga parter underrättades om att bristande samarbete skulle kunna medföra tillämpning av artikel 18 i grundförordningen och att avgöranden skulle komma att träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(10)

Sju malaysiska, sex thailändska och tre filippinska tillverkare/exportörer och deras närstående företag i Kina har i tillämpliga fall besvarat formulären för ansökan om befrielse. Ansökningarna från två malaysiska, ett thailändskt och ett filippinskt företag avvisades av formella skäl, eftersom företagen i fråga antingen befanns inte vara tillverkare av den produkt som är föremål för undersökning eller inte ville samarbeta sedan formuläret för ansökan om befrielse lämnats in eller för att formuläret lämnats i ett mycket sent skede av undersökningen.

(11)

Frågeformuläret besvarades av två kinesiska exportörer och fyra importörer/grupper av importörer i unionen.

(12)

Kommissionen gjorde kontrollbesök på plats hos följande företag:

(13)

Referensperioden (i tabeller nedan kallad RP), dvs. den period för vilken mervärdestester och beräkningar av dumpning/målprisunderskridande gjordes, omfattade tolv månader från den 1 april 2011 till och med den 31 mars 2012. Undersökningsperioden, dvs. den period för vilken förändringar i handelsmönster analyserades och eventuellt kringgående undersöktes, omfattade perioden från införandet av de ursprungliga åtgärderna till och med utgången av referensperioden.

(14)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen bedömdes förekomsten av kringgående på grundval av en undersökning i tur och ordning av om det hade inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan Kina, de tre berörda länderna och unionen, om denna förändring härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen, om det fanns bevisning för att skada förelåg eller för att de positiva verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den produkt som är föremål för undersökning och om det fanns bevisning för förekomst av dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts i den ursprungliga undersökningen, i förekommande fall i enlighet med artikel 2 i grundförordningen.

(15)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Folkrepubliken Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren 7318 12 10, 7318 14 10, 7318 15 30, 7318 15 51, 7318 15 61 och 7318 15 70 (nedan kallad den berörda produkten).

(16)

Den produkt som är föremål för undersökning är densamma som den som definieras ovan, men som avsänts från Malaysia, Thailand och Filippinerna, oavsett om det deklarerade ursprunget är Malaysia, Thailand och Filippinerna eller inte, som för närvarande klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten (nedan kallad den undersökta produkten).

(17)

Av undersökningen framgick att fästanordningar av rostfritt stål och delar därav, enligt definitionen ovan, som exporteras till unionen från Kina och de som sänds till unionen från Malaysia, Thailand och Filippinerna har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden, och följaktligen anses de utgöra likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(18)

Såsom anges i skäl 10 var det bara tre filippinska företag (varav ett senare befanns inte vara tillverkare eller exportör av den undersökta produkten) som besvarade formuläret för ansökan om befrielse. De samarbetsvilliga företagen stod därmed under referensperioden för 10 % av den filippinska exporten till unionen av den undersökta produkten.

(19)

Dessutom besvarade två kinesiska tillverkare/exportörer frågeformuläret, men ingen av dem hade någon export till Filippinerna under undersökningsperioden.

(20)

Med hänsyn till den relativt låga graden av samarbete bland de filippinska och kinesiska företagen, måste avgörandena rörande import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav från Filippinerna till unionen och export av den berörda produkten från Kina till Filippinerna träffas på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen. I detta fall användes uppgifter från Eurostat för att fastställa sammanlagda importvolymer från Filippinerna till unionen, och kinesisk exportstatistik användes för att fastställa den sammanlagda exporten från Kina till Filippinerna.

(21)

När det gäller den kinesiska exportstatistiken bör det noteras att statistik över handelsflöden mellan Kina och Filippinerna avser hela HS-nummer, dvs. en större produktgrupp än den berörda produkten och den undersökta produkten. Med hänsyn till att det fanns en mycket tydlig trend, kan dessa uppgifter emellertid användas för att fastställa en förändring i handelsmönstret.

(22)

Slutligen användes de uppgifter som lämnats av de filippinska myndigheterna som en kompletterande informationskälla. Dessa uppgifter var inte tillräckligt heltäckande och detaljerade för att i sig ligga till grund för analysen, men de kunde användas för att kontrollera att undersökningsresultaten stämde när det gäller handelsmönstret.

(23)

Efter införandet av de ursprungliga åtgärderna för importen från Kina skedde en plötslig och påfallande ökning av importen till unionen från Filippinerna av den undersökta produkten. Från den försumbara nivån på under 100 ton per år 2004–2005 steg den till över 12 000 ton under referensperioden.

(24)

Samtidigt ökade exporten från Kina till Filippinerna under åren 2004 till referensperioden kraftigt från 1 100 ton till över 15 000 ton.

(25)

Siffrorna visar tydligt att importen från Filippinerna till unionen var försumbar 2004 och 2005. Efter införandet av åtgärderna mot Kina skedde dock 2006 en plötslig ökning av importen, som delvis ersatte exporten från Kina till unionsmarknaden sett till volym. Sedan de gällande åtgärderna infördes har exporten från Kina till unionen dessutom minskat kraftigt (70 %). Det ska vidare noteras att uppgifterna från de filippinska myndigheterna bekräftar att bara en liten andel av importen från Kina släpptes för handel på Filippinernas tullområde. Merparten av importen gick till de särskilda ekonomiska zonerna.

(26)

Enligt artikel 13.1 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen. Sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning innefattar bl.a. sändning av den produkt som omfattas av åtgärder via tredjeländer.

(27)

Det ska noteras att den filippinska exporten från de samarbetsvilliga företagen uppgick till omkring 10 % av den totala filippinska exporten till unionen under referensperioden. Den återstående exporten kan tillskrivas de tillverkare som inte samarbetade vid undersökningen eller ren omlastning. Denna slutsats styrks av de uppgifter som lämnats av de filippinska myndigheterna, särskilt omständigheterna att i) merparten av importen från Kina av den berörda produkten gick till särskilda ekonomiska zoner och inte fördes in på filippinskt tullområde, och ii) antalet faktiska filippinska tillverkare av den undersökta produkten är mycket begränsat.

(28)

Det bekräftades därför att det förekom omlastning av produkter med kinesiskt ursprung via Filippinerna.

(29)

Undersökningen visade inte på någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för omlastningen än att man ville undvika de gällande åtgärderna med avseende på den berörda produkten. Vid sidan av tullen hittades inga andra faktorer som skulle kunna betraktas som en kompensation för kostnaderna för omlastning, i synnerhet för transport och ny lastning, av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Kina via Filippinerna.

(30)

För att bedöma om den undersökta produkten rörande kvantiteter och priser hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna för import av den berörda produkten, användes uppgifter från Eurostat som de tillförlitligaste uppgifter som fanns att tillgå om kvantiteter och priser för export från de icke samarbetsvilliga företagen i Filippinerna. De på så sätt fastställda priserna jämfördes med den nivå för undanröjande av skada som hade fastställts för unionstillverkarna i den ursprungliga undersökningen. Med tanke på den långa tiden mellan den ursprungliga undersökningsperioden och referensperioden i denna undersökning måste de betydande förändringarna av tillverkningskostnadernas grundläggande delar tas i beaktande. Detta återspeglades i justeringen av det icke-skadevållande priset på grundval av prisökningen för de huvudsakliga råvarorna och, för de återstående delarna av tillverknings- och försäljningskostnaderna, på grundval av variationen i konsumentprisindex i unionen.

(31)

Ökningen av importen från Filippinerna till unionen från under 100 ton 2004 till över 12 000 ton under referensperioden betraktades som betydande sett till kvantitet.

(32)

Jämförelsen mellan den justerade nivån för undanröjande av skada och det vägda genomsnittliga exportpriset visade på målprisunderskridande.

(33)

Slutsatsen var således att de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävs både när det gäller kvantiteter och priser.

(34)

Slutligen undersöktes det i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen om det fanns belägg för dumpning i förhållande till det normalvärde som fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(35)

I den ursprungliga förordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priserna i Taiwan, som i den undersökningen konstaterades vara ett lämpligt jämförbart land med marknadsekonomi för Kina. Med tanke på den långa tiden mellan den ursprungliga undersökningsperioden och referensperioden i denna undersökning måste dock de betydande förändringarna av tillverkningskostnadernas grundläggande delar tas i beaktande. Detta återspeglades i justeringen av normalvärdet på grundval av prisökningen för de huvudsakliga råvarorna och, för de återstående delarna av tillverknings- och försäljningskostnaderna, på grundval av variationen i konsumentprisindex i Taiwan.

(36)

Priset för exporten från Filippinerna baserades på tillgängliga uppgifter, dvs. det genomsnittliga exportpriset för vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav under referensperioden enligt uppgifter från Eurostat. Tillgängliga uppgifter användes på grund av den mycket låga samarbetsviljan hos filippinska tillverkare av den undersökta produkten. Det genomsnittliga exportpris som användes för beräkningen kontrollerades mot bakgrund av exportprisnivåerna för de två samarbetsvilliga filippinska exportörerna och de verkade stämma överens.

(37)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Således gjordes justeringar för olikheter i transport- och försäkringskostnader samt icke återbetalningsbar mervärdesskatt på exportförsäljning i Kina. Eftersom samarbetsviljan hos tillverkarna i Filippinerna och Kina var begränsad, måste justeringarna fastställas på grundval av de mest tillförlitliga uppgifter som fanns att tillgå. Justeringarna för transport- och försäkringskostnader baserades därför på de kostnader per ton som fastställdes i den ursprungliga undersökningen.

(38)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det justerade vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts i den ursprungliga undersökningen jämfördes med de motsvarande vägda genomsnittliga exportpriserna för importen från Filippinerna under referensperioden för denna undersökning, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull.

(39)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärde och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(40)

Såsom anges i skäl 10 besvarade sju malaysiska företag formuläret för ansökan om befrielse. Ett av dessa företag tycktes inte vara tillverkare av den undersökta produkten, medan ett annat lämnade ett ofullständigt svar i ett sent skede av undersökningen, och det var därför inte möjligt att komplettera brister och bekräfta de uppgifter och siffror som lämnats. Dessa två formulär för ansökan om befrielse måste därför lämnas utan avseende. De fem återstående samarbetsvilliga malaysiska företagen stod dock under referensperioden för 93 % av den malaysiska exporten till unionen av den undersökta produkten.

(41)

Efter införandet av de ursprungliga åtgärderna på importen från Kina ökade importen till unionen från Malaysia av den undersökta produkten stadigt. Från en nivå på under 2 000 ton per år 2004–2005 steg den till över 13 000 ton under referensperioden.

(42)

Det bör dock betonas att det efter kontrollbesöken bekräftades att denna ökning av den malaysiska exporten till unionen kan förklaras med den ökade inhemska tillverkningen i Malaysia under samma period. De samarbetsvilliga företagen, som konstaterades vara malaysiska tillverkare som inte ägnar sig åt kringgående, står för 93 % av exporten till unionen. Undersökningen visade att bara ett av dessa företag omlastade den berörda produkten, men denna verksamhet gällde bara en liten del av dess försäljning och upphörde 2009. Inget av de samarbetsvilliga företagen konstaterades heller medverka i den montering där de kinesiska delarna eller halvfabrikaten skulle användas.

(43)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att den ökade importen från Malaysia motiveras av en ökad inhemsk tillverkning. Förändringen i handelsmönstret mellan Malaysia och unionen beror alltså inte på kringgående.

(44)

Såsom anges i skäl 10 besvarade sex thailändska företag formuläret för ansökan om befrielse. Ett av dessa företag ville inte samarbeta i den fortsatta undersökningen, och det var därför inte möjligt att komplettera brister eller på plats kontrollera de uppgifter och siffror som lämnats. Svaret på formuläret för ansökan om befrielse lämnades därför utan avseende. De fem återstående samarbetsvilliga thailändska företagen stod dock under referensperioden för 67 % av den thailändska exporten till unionen av den undersökta produkten.

(45)

Efter införandet av de ursprungliga åtgärderna för importen från Kina utvecklades importen till unionen från Thailand av den undersökta produkten på följande sätt:

(46)

Analyser av exporten från Thailand till unionen måste göras mot bakgrund av det faktum att Thailand, i likhet med Kina, från november 2005 omfattades av unionens antidumpningsåtgärder (5). Dessa åtgärder upphörde att gälla i november 2010. Därefter ökade den thailändska exporten till unionen kraftigt – från 367 ton 2010 till över 5 500 ton 2011 och över 6 700 ton under referensperioden.

(47)

Det bör dock noteras att den thailändska exporten under referensperioden av den undersökta produkten inte är mycket högre i absoluta tal än 2004 innan antidumpningsåtgärderna infördes för Kina och Thailand. I relativa tal (som andel av unionens totala import) sjönk importen från Thailand i själva verket från nästan 12 % till 7 %.

(48)

Undersökningen avslöjade inte någon omlastnings- eller monteringsverksamhet där de kinesiska delarna eller halvfabrikaten skulle användas. Med hänsyn till att exporten från Thailand före införandet av antidumpningsåtgärder definitivt utgjordes av produkter som faktiskt tillverkats i Thailand, är det svårt att dra slutsatsen att den aktuella exporten, som är ungefär lika stor, skulle ha ett annat ursprung. Det bör också betonas att de två största thailändska tillverkare som samarbetade i den här undersökningen också förekom i den ursprungliga undersökningen mot Thailand.

(49)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att den ökade importen från Thailand i stor utsträckning motiveras av inhemsk tillverkning. Förändringen i handelsmönstret mellan Thailand och unionen beror alltså inte på kringgående.

(50)

Med tanke på ovanstående drogs slutsatsen att den slutgiltiga antidumpningstullen på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Kina kringgicks genom omlastning via Filippinerna i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen.

(51)

I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna för import av den berörda produkten utvidgas till att även omfatta import av den produkt som är föremål för undersökning, dvs. samma produkt men som avsänts från Filippinerna, oavsett om det deklarerade ursprunget är Filippinerna eller inte.

(52)

Med tanke på den låga graden av samarbetsvilja i den här undersökningen bör de åtgärder som ska utvidgas vara de åtgärder som fastställs i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 för ”alla övriga företag” från Kina, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 27,4 % som ska tillämpas på nettopriset fritt vid unionens gräns, före tull.

(53)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen som föreskriver att eventuella utvidgade åtgärder ska tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav som avsänts från Filippinerna.

(54)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i fråga om Malaysia och Thailand bör undersökningen rörande eventuellt kringgående av antidumpningsåtgärder genom import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav som avsänts från Malaysia och Thailand avslutas, och registreringen av import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav som avsänts från Malaysia och Thailand, som infördes genom förordningen om inledande, bör upphöra.

(55)

Såsom förklaras i skäl 10 besvarade 16 företag i Malaysia, Thailand och Filippinerna formuläret för ansökan om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen.

(56)

Ansökningarna om befrielse från de malaysiska och de thailändska företagen bedömdes inte, eftersom åtgärderna inte utvidgas till dessa två länder.

(57)

Ett av de tre filippinska företag som ansökte om befrielse konstaterades varken tillverka eller exportera den produkt som är föremål för undersökning under undersökningsperioden, och inga slutsatser kunde dras om dess verksamhet. Företaget kan därför inte beviljas befrielse i detta skede. Skulle det emellertid efter utvidgningen av de gällande antidumpningsåtgärderna visa sig att villkoren i artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen är uppfyllda, kan företaget begära en översyn av sin situation.

(58)

Efter kontrollbesöken bekräftades det att de två återstående filippinska exporterande tillverkarna var autentiska. Därför dras slutsatsen att dessa företag inte ägnade sig åt kringgående och de kan därmed beviljas befrielse.

(59)

I detta fall anses särskilda åtgärder krävas för att säkerställa att befrielsen från tull tillämpas korrekt. Dessa särskilda åtgärder består i ett krav på uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura, som ska uppfylla kraven i bilagan till den här förordningen. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den utvidgade antidumpningstullen.

(60)

Övriga filippinska tillverkare som inte gav sig till känna i samband med detta förfarande och inte exporterade den produkt som är föremål för undersökning under undersökningsperioden, och som har för avsikt att inge en ansökan om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen enligt artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen, kommer att uppmanas att fylla i ett formulär för ansökan om befrielse så att kommissionen kan bedöma ansökan. Kommissionen gör vanligen även ett kontrollbesök på plats. Befrielse kan beviljas under förutsättning att villkoren i artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen är uppfyllda Om en befrielse är motiverad får kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, genom ett beslut tillåta att import från företag som inte kringgår de antidumpningsåtgärder som införts genom genomförandeförordning (EU) nr 2/2012 befrias från den tull som utvidgas genom den här förordningen.

(61)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste uppgifter och överväganden som lett fram till ovannämnda slutsatser, och de ombads lämna synpunkter. Inga synpunkter har inkommit efter meddelandet av uppgifter.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Kontor: N-105 08/20

1049 Bryssel

BELGIEN

Fax + 32 2 295 65 05

12.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/9

(1)

Den 12 april 2011 antog rådet förordning (EU) nr 359/2011.

(2)

Mot bakgrund av de pågående människorättskränkningarna i Iran bör ytterligare personer och ytterligare en enhet föras upp på förteckningen över personer, enheter och organ som omfattas av restriktiva åtgärder enligt bilaga I till förordning (EU) nr 359/2011.

12.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/14

(1)

Enligt artikel 68.8 i förordning (EG) nr 73/2009 fick medlemsstaterna senast den 1 september 2012 se över det beslut som avses i artikel 69.1 i den förordningen och besluta att från och med 2013 ändra finansieringsbeloppen för eller avsluta det särskilda stöd som avses i artikel 68.1.

(2)

Under 2012 drabbades några av unionens och världens största spannmålsleverantörer av ogynnsamma klimatförhållanden vilket lett till ständigt stigande foderpriser. Till följd av detta har jordbruksföretag i flera medlemsstater fått en försämrad ekonomisk situation, särskilt inom mejerisektorn, nöt- och kalvköttssektorn och får- och getsektorn. Vid årets slut stod dessa sektorer inför stora ekonomiska problem eftersom en stor del av deras produktionskostnader utgörs av foderkostnader. En nödsituation har uppstått och det föreligger en verklig risk för att verksamheten inom dessa sektorer bromsas eller upphör, vilket så småningom kan leda till en minskning eller nedläggning av produktionen. Den nuvarande situationen kunde inte förutses vid den tidpunkt då medlemsstaterna kunde se över besluten för 2013 i enlighet med artikel 68.8 i förordning (EG) nr 73/2009.

(3)

Det särskilda stöd som avses i artikel 68.1 förefaller vara ett lämpligt verktyg för att hantera den aktuella situationen, genom att man beviljar stöd till jordbruksföretag vars bärkraft är hotad. För att åtgärda den förvärrade situationen för jordbrukarna inom mejerisektorn, nöt- och kalvköttssektorn och får- och getsektorn och för att undvika allvarliga praktiska och specifika problem i form av övergång till annan jordbruksverksamhet eller överlåtelse av jordbruksföretag, bör medlemsstaterna ha möjlighet att inom en ny tidsfrist ompröva de beslut som fattats för 2013.

(4)

Av samma anledning bör man förlänga den tidsfrist för anmälan av en sådan översyn till kommissionen som fastställs i artikel 50.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (2).

(5)

Det bör därför göras undantag från bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 73/2009 och (EG) nr 1120/2009.

(6)

Eftersom undantagen gäller för 2013 bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

12.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/16

(1)

I förordning (EG) nr 178/2002 fastställs allmänna principer för livsmedel och foder i allmänhet, och för livsmedels- och fodersäkerhet i synnerhet, på unionsnivå och på nationell nivå. Enligt artikel 18 i den förordningen ska livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur och alla andra ämnen som är avsedda för eller kan antas ingå i ett livsmedel eller ett foder kunna spåras på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan.

(2)

I den artikeln föreskrivs också att livsmedelsföretagare ska kunna ange alla personer från vilka de har erhållit ett livsmedel och att de är skyldiga att ha system och förfaranden för identifiering av de andra företag som deras produkter har levererats till. Informationen ska göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna på begäran.

(3)

Efter utbrott av shigatoxinproducerande E. coli (STEC) i maj 2011 i unionen konstaterades det att konsumtion av groddar var den mest sannolika källan till utbrotten.

(4)

Den 20 oktober 2011 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad Efsa) ett vetenskapligt yttrande om riskerna med shigatoxinproducerande Escherichia coli (STEC) och andra patogena bakterier i frön och groddar (2). Efsa konstaterar i sitt yttrande att den mest sannolika källan till utbrott som kan knytas till groddar är att torkade frön har kontaminerats med bakteriella patogener. I yttrandet konstateras också att bakteriella patogener i torkade frön, till följd av hög fuktighet och en gynnsam temperatur under groningsprocessen, kan föröka sig under groningsprocessen och medföra en risk för folkhälsan.

(5)

Spårbarhet är ett effektivt sätt att säkerställa livsmedelssäkerhet, eftersom man på så vis kan spåra livsmedel genom alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan, vilket möjliggör snabba insatser vid livsmedelsburna utbrott. I synnerhet kan spårbarhet när det gäller vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung bidra till att livsmedel som inte är säkra avlägsnas från marknaden och att konsumenterna skyddas.

(6)

För att spårbarhet ska säkerställas i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002 bör namn på och adress till både den livsmedelsföretagare som levererar groddar eller frön avsedda för produktion av groddar och den livsmedelsföretagare till vilken sådana frön och groddar levererats alltid finnas tillgängliga. Detta krav bygger på principen om ”ett steg bakåt – ett steg framåt”, som innebär att livsmedelsföretagare måste ha ett system som gör att de kan identifiera sina direkta leverantörer och sina direkta kunder, förutom då de själva är slutkonsumenter.

(7)

Förhållandena vid produktionen av groddar kan innebära en potentiellt hög risk för folkhälsan, eftersom de kan leda till en betydande ökning av livsmedelsburna patogener. Vid ett livsmedelsburet utbrott som har samband med konsumtion av groddar är det därför viktigt att de berörda varorna kan spåras snabbt så att man begränsar de konsekvenser för folkhälsan som utbrottet kan få.

(8)

Handeln med frön avsedda för produktion av groddar är dessutom mycket utbredd, vilket ökar behovet av spårbarhet.

(9)

Särskilda bestämmelser för spårbarhet av groddar och av frön avsedda för produktion av groddar bör därför fastställas i den här förordningen.

(10)

I synnerhet bör det fastställas krav på att livsmedelsföretagarna för sådana frön eller groddar ska tillhandahålla ytterligare uppgifter om volym eller mängd och avsändningsdatum samt en referens som identifierar partiet och en detaljerad beskrivning av fröna eller groddarna.

(11)

I syfte att minska den administrativa bördan för livsmedelsföretagare bör flexibilitet medges när det gäller vilket format de ska använda för att registrera och lämna de relevanta uppgifter som ingår som en del av kraven rörande spårbarhet.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

i)

groddar,

ii)

frön avsedda för produktion av groddar.

a)

En korrekt beskrivning av fröna eller groddarna, inklusive växtens taxonomiska namn.

b)

Den volym eller mängd frön eller groddar som levereras.

c)

Om fröna eller groddarna avsänts från en annan livsmedelsföretagare, namn på och adress till

d)

Namn på och adress till den livsmedelsföretagare som fröna eller groddarna levereras till.

e)

Namn på och adress till mottagaren (ägaren) om denne inte är identisk med den livsmedelsföretagare som fröna eller groddarna levereras till.

f)

En referens som på lämpligt vis möjliggör identifiering av partiet.

g)

Avsändningsdatum.

12.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/19

(1)

I förordning (EG) nr 852/2004 fastställs allmänna regler för livsmedelsföretagare om livsmedelshygien, med särskild hänsyn till förfaranden baserade på principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter. I artikel 4 i den förordningen föreskrivs att livsmedelsföretagare ska vidta särskilda hygienåtgärder när det gäller krav på bland annat uppfyllande av mikrobiologiska kriterier för livsmedel samt provtagning och analys.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (2) fastställs mikrobiologiska kriterier för vissa mikroorganismer samt tillämpningsbestämmelser som ska uppfyllas av livsmedelsföretagen när de genomför de allmänna och specifika hygienbestämmelser som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 852/2004.

(3)

I kapitel 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005 fastställs de livsmedelssäkerhetskriterier som vissa livsmedelskategorier ska uppfylla, inbegripet provtagningsplaner, analytiska referensmetoder och gränsvärden för mikroorganismer eller deras toxiner och metaboliter. I det kapitlet förtecknas även livsmedelssäkerhetskriterierna för groddar med avseende på salmonella.

(4)

Efter utbrott av shigatoxinproducerande E. coli (STEC) i maj 2011 i unionen konstaterades det att konsumtion av groddar var den mest sannolika källan till utbrotten.

(5)

Den 20 oktober 2011 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad Efsa) ett vetenskapligt yttrande om riskerna med shigatoxinproducerande Escherichia coli (STEC) och andra patogena bakterier i frön och groddar (3). Efsa konstaterar i sitt yttrande att den mest sannolika källan till utbrott som kan knytas till groddar är att torkade frön har kontaminerats med bakteriella patogener. I yttrandet konstateras också att bakteriella patogener i torkade frön, till följd av hög fuktighet och en gynnsam temperatur under groddningen, kan föröka sig under groddningen och medföra en risk för folkhälsan.

(6)

I sitt yttrande rekommenderar Efsa bland annat att man ska stärka de mikrobiologiska kriterier som utgör en del av systemet för livsmedelssäkerhet för produktionskedjan för groddar. Rekommendationen gäller både de befintliga mikrobiologiska kriterierna för groddar med avseende på salmonella och beaktande av mikrobiologiska kriterier för andra patogener. Efsa konstaterar också att de tillgängliga uppgifterna tyder på en högre risk när det gäller groddar än i fråga om andra groddade frön.

(7)

I sitt yttrande överväger Efsa olika möjliga mikrobiologiska kriterier som skulle kunna tillämpas på frön med avseende på patogena E. coli: innan produktionsprocessen inletts, under groddning och när slutprodukten väl är färdig. Efsa konstaterar att det kan vara en fördel om en kontaminering påvisas och begränsas tidigt i produktionskedjan för groddar, eftersom detta förhindrar att kontamineringen förstärks under groddningen. Dessutom medger Efsa att det inte är möjligt att påvisa en kontaminering som sker i ett senare led i produktionsprocessen om man endast provtar fröna. Därför drar Efsa slutsatsen att det skulle vara lämpligt med mikrobiologiska kriterier för groddning och/eller för den färdiga slutprodukten. När det gäller ett mikrobiologiskt kriterium för de färdiga groddarna konstaterar Efsa att den tid som behövs för att detektera patogena bakterier i kombination med groddarnas korta hållbarhet medför att det kanske inte är möjligt att dra tillbaka produkten när brister väl konstaterats. Efsa anser att det för närvarande inte går att utvärdera i vilken omfattning särskilda mikrobiologiska kriterier för frön och groddar kan påverka skyddet av folkhälsan. För att kunna utföra en sådan kvantitativ riskbedömning måste man samla in fler uppgifter. Detta kriterium bör därför ses över med hänsyn till utvecklingen inom vetenskap, teknik och metodik, förekomsten av nya patogena mikroorganismer i livsmedel och information från riskbedömningar.

(8)

För att säkerställa skyddet av folkhälsan i unionen och mot bakgrund av Efsas yttrande antogs kommissionens förordning (EU) nr 211/2013 av den 11 mars 2013 om intygskrav för import till unionen av groddar och av frön avsedda för produktion av groddar (4) och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 av den 11 mars 2013 om spårbarhetskrav för groddar och för frön avsedda för produktion av groddar (5).

(9)

Förutom de åtgärder som fastställs i dessa rättsakter och med tanke på de potentiella betydande hälsorisker som en eventuell förekomst av patogener i groddar innebär, bör bestämmelser om ytterligare mikrobiologiska kriterier fastställas på grundval av Efsas rekommendationer, särskilt med avseende på de serogrupper av STEC som anses utgöra de mest betydande hoten mot folkhälsan.

(10)

Mikrobiologiska kriterier är ett av flera kontrollmedel för livsmedelssäkerhet och de bör användas av livsmedelsföretagare som ett sätt att kontrollera genomförandet av ett effektivt system för livsmedelssäkerhet. Om livsmedelsföretagaren inte har använt sig av system för livsmedelssäkerhet som inbegriper åtgärder för att minska de mikrobiologiska riskerna måste dock alla partier av frön testas för förekomsten av patogener. Detta beror på den låga förekomsten och ojämna fördelningen av vissa patogener i frön och groddar, provtagningsplanernas statistiska begränsningar och bristen på information om hur god jordbrukssed bör tillämpas vid produktionen av frön. Om det finns system för livsmedelssäkerhet och deras effektivitet har bekräftats med historiska data kan man överväga en minskning av provtagningsfrekvensen. Provtagning bör dock alltid ske minst en gång per månad.

(11)

När de mikrobiologiska kriterierna för groddar fastställs bör man se till att dessa är flexibla vad gäller de olika provtagningsstegen och typen av prover som ska tas så att hänsyn tas till olika typer av produktionssystem, samtidigt som likvärdiga normer för livsmedelssäkerhet bibehålls. I synnerhet bör det finnas alternativ för provtagning av groddar i de fall där provtagningen är svårgenomförbar rent tekniskt. Att testa redan använt bevattningsvatten för patogena bakterier har föreslagits som en alternativ strategi, eftersom det verkar vara en bra indikator på vilka typer av mikroorganismer som finns i groddarna. Eftersom man inte är helt säker på hur känslig denna strategi är, behöver livsmedelsföretagare som använder detta alternativ upprätta en provtagningsplan som omfattar provtagningsmetoder och provtagningspunkter för redan använt bevattningsvatten.

(12)

Vissa serogrupper av STEC (nämligen O157, O26, O103, O111, O145 och O104:H4) är de som orsakar flest fall av hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) i unionen. Dessutom var det serotyp O104:H4 som orsakade utbrottet i unionen i maj 2011. Därför bör mikrobiologiska kriterier övervägas för dessa sex serogrupper. Däremot går det inte att utesluta att även andra serogrupper av STEC kan vara patogena för människor. Sådana serogrupper av STEC kan nämligen orsaka mindre allvarliga former av sjukdomar, såsom diarré och blodig diarré, men kan också orsaka HUS och utgör därför en fara för konsumenternas hälsa.

(13)

Groddar bör anses vara ätfärdiga livsmedel eftersom de kan konsumeras utan tillagning eller annan tillredning. Dessa metoder skulle annars vara effektiva sätt att eliminera de patogena mikroorganismerna eller minska deras halt till en godtagbar nivå. Livsmedelsföretagare som producerar groddar bör därför uppfylla de livsmedelssäkerhetskriterier för ätfärdiga livsmedel som fastställs i unionslagstiftningen, inbegripet kontroll av produktionslokaler och utrustning som en del av provtagningssystemen.

(14)

Syftet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (6) är att säkerställa att ändamålsenliga och effektiva åtgärder vidtas för att påvisa och bekämpa salmonella och andra zoonotiska smittämnen i alla relevanta led inom produktion, bearbetning och distribution i syfte att minska deras förekomst och minska de risker de medför för folkhälsan.

(15)

I förordning (EG) nr 2160/2003, i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 1086/2011 (7), fastställs detaljerade krav för ett livsmedelssäkerhetskriterium för färskt fjäderfäkött med avseende på salmonella. Till följd av de ändringar som gjordes i förordning (EG) nr 2160/2003, ändrades även förordning (EG) nr 2073/2005 genom förordning (EU) nr 1086/2011. Genom denna ändring infördes dock vissa terminologiska oklarheter i förordning (EG) nr 2073/2005. För att unionslagstiftningen ska vara tydlig och konsekvent bör dessa oklarheter förtydligas.

(16)

Förordning (EG) nr 2073/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

1.

Följande punkt ska läggas till i artikel 2 som punkt m:

2.

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

12.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/24

(1)

I förordning (EG) nr 852/2004 fastställs allmänna hygienregler för livsmedelsföretagare, bland annat för primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet. Enligt den förordningen ska livsmedelsföretagarna se till att anläggningarna godkänns av den behöriga myndigheten, efter minst ett besök på plats om godkännande krävs enligt den nationella lagstiftningen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (2) eller ett beslut som antas med stöd av förordning (EG) nr 852/2004.

(2)

Efter utbrott av shigatoxinproducerande E. coli i maj 2011 i unionen konstaterades det att konsumtion av groddar var den mest sannolika källan till utbrottet.

(3)

Den 20 oktober 2011 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad Efsa) ett vetenskapligt yttrande om riskerna med shigatoxinproducerande Escherichia coli-bakterier (STEC) och andra patogena bakterier i frön och groddar (3). Efsa konstaterar i sitt yttrande att den mest sannolika källan till utbrott som förknippas med groddar är att torkade frön har kontaminerats med bakteriologiska patogener. I yttrandet konstateras också att bakteriologiska patogener i torkade frön, till följd av hög fuktighet och en gynnsam temperatur under groningsprocessen, kan förökas under groningsprocessen och medföra en risk för människors hälsa.

(4)

För att säkerställa människors hälsa i unionen och med hänsyn till Efsas yttrande antogs kommissionens förordning (EU) nr 209/2013 (4) om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (5), kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 211/2013 (6) och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 (7).

(5)

Utöver de åtgärder som fastställs i dessa akter bör anläggningar som producerar groddar omfattas av godkännande i enlighet med förordning (EG) nr 852/2004. Dessa godkännanden, beviljade efter minst ett besök på plats, skulle säkerställa att dessa anläggningar uppfyller de relevanta hygienreglerna och därmed säkerställa en hög nivå på skyddet av människors hälsa. Godkännande av sådana anläggningar bör beviljas under förutsättning att de uppfyller ett antal kriterier som säkerställer att risken för kontaminering i de lokaler där groddar produceras minskas.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

12.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/26

(1)

I förordning (EG) nr 882/2004 fastställs allmänna bestämmelser för offentlig kontroll som utförs för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelser som särskilt syftar till att förhindra, undanröja eller till godtagbara nivåer minska riskerna för människor och djur direkt eller via miljön.

(2)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (2) fastställs allmänna principer för livsmedel och foder i allmänhet, och för livsmedels- och fodersäkerhet i synnerhet, på unionsnivå och på nationell nivå. I den förordningen fastställs att livsmedel och foder som importeras till unionen för att släppas ut på marknaden i unionen ska uppfylla relevanta krav i livsmedelslagstiftningen eller villkor som unionen anser vara minst likvärdiga.

(3)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (3) fastställs allmänna hygienregler för livsmedelsföretagare. Enligt den förordningen ska livsmedelsföretagare se till att alla de led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för livsmedel som de ansvarar för uppfyller de relevanta hygienkraven i den förordningen. I synnerhet fastställs i förordning (EG) nr 852/2004 att livsmedelsföretagare som bedriver primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet enligt bilaga I ska följa de allmänna hygienbestämmelserna i del A i den bilagan.

(4)

Efter utbrott av shigatoxinproducerande E. coli (STEC) i maj 2011 i unionen konstaterades det att konsumtion av groddar var den mest sannolika källan till utbrotten.

(5)

Den 20 oktober 2011 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad Efsa) ett vetenskapligt yttrande om riskerna med shigatoxinproducerande Escherichia coli (STEC) och andra patogena bakterier i frön och groddar (4). Efsa konstaterar i sitt yttrande att den mest sannolika källan till utbrott som kan knytas till groddar är att torkade frön har kontaminerats med bakteriella patogener. I yttrandet konstateras också att bakteriella patogener i torkade frön, till följd av hög fuktighet och en gynnsam temperatur under groddningen, kan föröka sig under groddningen och medföra en risk för folkhälsan.

(6)

För att säkerställa skyddet av folkhälsan i unionen och mot bakgrund av Efsas yttrande antogs kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 (5). I den genomförandeförordningen fastställs bestämmelser om spårbarhet av sändningar av groddar och av frön avsedda för produktion av groddar.

(7)

För att säkerställa en tillräcklig hög nivå på skyddet av folkhälsan bör groddar och frön avsedda för produktion av groddar vilka importeras till unionen också uppfylla kraven i förordning (EG) nr 852/2004 samt, vad gäller groddar, spårbarhetskraven i genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 och de mikrobiologiska kriterierna i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (6). Lämpliga intygskrav bör därför fastställas för import av sådana varor till unionen.

(8)

I den befintliga unionslagstiftningen finns inga krav på intyg för import till unionen av groddar och av frön avsedda för produktion av groddar. Därför bör det i denna förordning fastställas en förlaga till intyg för import av sådana varor till unionen.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

12.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/30

(1)

Flera medlemsstater har begärt ändringar och tillägg i bilaga I till förordning (EG) nr 396/2005, i kolumnen ”Exempel på närbesläktade sorter eller andra produkter som ska omfattas av samma gränsvärde”.

(2)

Dessa tillägg är nödvändiga för att man i bilaga I till förordning (EG) nr 396/2005 ska kunna införa nya frukter, grönsaker och spannmålssorter som har kommit ut på marknaden i medlemsstaterna.

(3)

Följande frukter, grönsaker, spannmålssorter och animaliska produkter bör läggas till: fingercitron, tangor, kinesisk jujuber, taybär, longan, langsat, salak, korogi, ätlig kardborre, övriga rotlökar, övriga stjälklökar, antroewa/vit aubergine, sopropo/bittergurka, teroi, ormgurka, lauki, chayote, sen patisson, minimajs, mungbönegroddar, alfalfagroddar, maskrosblad, kålrabbiblad, tajerblad, bitterblad/bitawiri, malabarspenat, bananblad, åkervinda/sallatsipomea/kangkung, marsilea, neptunia, sallatsmartorn, penningört, blad av rotpersilja, helig basilika, köksbasilika, kamferbasilika, citrongräs, sallatsspikblad, vildbetelblad, curryblad, bananblommor, guarbönor, färska sojabönor, sumpris, stjälkar och blad av Borago officinalis, klätterakacia, svampmycelium, blå snokört, korakan, pärlhirs, frön av kanariegräs, grönpeppar, hjortdjur samt honung i vaxkakor.

(4)

För konsekvensens skull bör frilevande vilt flyttas från kategorin ”Övriga husdjur” till ”Övriga produkter från landdjur” och ätliga blommor från kategorin ”Övriga” till en kategori som utgör ett exempel på en gröda.

(5)

För att bättre tillämpa reglerna om internationell taxonomisk nomenklatur bör de latinska namnen för pistaschmandlar, äpplen, körsbär, jordgubbar, blåhallon, blåbär, kumquat, potatis, jamsrot, rödbetor, paprikor, okra, broccoli, huvudbildande kål, salladskål, grönkål, kålrabbi, escarole, senapskål, blad och groddar av Brassica, betblad, endivesallat, snittselleri, basilika, palmhjärtan, sorghum, kaffebönor, rosenblad, jasmine, lind, blad av rooibosbuske, dill, sichuanpeppar, kanel, gurkmeja, sockerbetor och bananer anpassas.

(6)

Med beaktande av ansökningar från berörda parter och tillsynsorgan och med tanke på den form i vilken produkterna föreligger på marknaden bör vissa ändringar göras av vilka delar av produkterna som gränsvärdena är tillämpliga på.

(7)

Sådana ändringar bör göras för te, kakaobönor, humle, kålrabbi och produkter av animaliskt ursprung.

(8)

För tydlighetens skull bör bilaga I till förordning (EG) nr 396/2005 ersättas.

(9)

Förordning (EG) nr 396/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.