ISSN 1977-0820

doi:10.3000/19770820.L_2013.045.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 45
European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

56 årgången
16 februari 2013

Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 131/2013 av den 15 februari 2013 om undantagsåtgärder vad gäller utsläppande på unionsmarknaden av socker och isoglukos utöver kvoterna till nedsatt överskottsavgift under regleringsåret 2012/13

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 132/2013 av den 15 februari 2013 om ändring för hundraåttiosjunde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket al-Qaida associerade personer och enheter

6

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 133/2013 av den 15 februari 2013 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

8

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 134/2013 av den 15 februari 2013 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som skall gälla från och med den 16 februari 2013

10

 

 

BESLUT

 

 

2013/84/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 11 februari 2013 om fastställande av BAT-slutsatser gällande garvning av hudar och skinn, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp [delgivet med nr C(2013) 618]  ( 1 )

13

 

 

2013/85/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 14 februari 2013 om att inte ta upp vissa ämnen i bilaga I, IA eller IB till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden [delgivet med nr C(2013) 670]  ( 1 )

30

 

 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.

II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

16.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 45/1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 131/2013

av den 15 februari 2013

om undantagsåtgärder vad gäller utsläppande på unionsmarknaden av socker och isoglukos utöver kvoterna till nedsatt överskottsavgift under regleringsåret 2012/13

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1), särskilt artiklarna 64.2 och 186 jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Under sockerregleringsåret 2011/12 uppgick unionens genomsnittliga pris på vitsocker i lösvikt, fritt fabrik, till 175 % av referenspriset på 404 euro/ton och det var ca 275 euro/ton högre än världsmarknadspriset. Unionspriset ligger nu stabilt på ca 700 euro/ton, vilket är den högsta nivån sedan reformen av marknadsordningen för socker, och detta stör ett optimalt flöde i sockerförsörjningen på unionsmarknaden. Den förväntade höjningen av denna redan höga prisnivå under regleringsåret 2012/13 ökar risken för allvarliga marknadsstörningar som bör förhindras genom nödvändiga åtgärder.

(2)

Baserat på den beräknade tillgången och efterfrågan under 2012/13 väntas sockermarknadens slutlager vara minst 0,5 miljoner ton mindre än under 2011/12. I denna siffra är importen från tredjeländer som gynnas av vissa förmånsavtal medräknad.

(3)

Å andra sidan beräknas produktionen, mot bakgrund av förväntningar om goda skördar, uppgå till närmare 5 400 000 ton utöver den sockerkvot som fastställs i artikel 56 i förordning (EG) nr 1234/2007. Med beaktande av förutsebara åtaganden i form av leveransavtal som sockerproducenterna har gjort i förhållande till vissa industriella användare i enlighet med artikel 62 i den förordningen och exportåtaganden för utomkvotssocker för 2012/13 kommer det fortfarande att finnas stora kvantiteter utomkvotssocker på minst 2 000 000 ton tillgängliga. En del av detta socker kan göras tillgängligt för att öka det begränsade utbudet på unionens sockermarknad och undvika alltför stora prishöjningar.

(4)

För att garantera marknadsflödet är det nödvändigt att släppa ut utomkvotssocker på marknaden. Det bör vara möjligt att vidta en sådan åtgärd varje gång det krävs under regleringsåret 2012/13.

(5)

I enlighet med artiklarna 186 och 188 i förordning (EG) nr 1234/2007 kan åtgärder vidtas när så krävs för att komma till rätta med marknadsstörningar eller risken för störningar, framför allt när dessa följer av en väsentlig höjning av priserna i unionen, och förutsatt att detta mål inte kan uppnås genom andra åtgärder som är möjliga enligt den förordningen. I förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs inte några specifika åtgärder för att begränsa trenden med höga sockerpriser och möjliggöra ett sockerutbud till rimliga priser på unionsmarknaden, under de nuvarande omständigheterna på marknaden, förutom de åtgärder som grundas på artikel 186 i den förordningen.

(6)

Genom artikel 64.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ges kommissionen befogenhet att fastställa överskottsavgiften för socker och isoglukos som produceras utöver kvoterna till en så hög nivå att överskottskvantiteter inte ackumuleras. I artikel 3.1 i kommissionens förordning (EG) nr 967/2006 av den 29 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om sockerproduktion utöver kvoterna (2) fastställs den avgiften till 500 euro per ton.

(7)

För en begränsad kvantitet socker som produceras utöver kvoten bör det fastställas en lägre överskottsavgift på en nivå per ton som möjliggör en rättvis behandling av unionens sockerproducenter, säkerställer att unionens sockermarknad fungerar väl och som bidrar till att minska skillnaderna mellan sockerpriserna på unionsmarknaden och världsmarknaden utan att skapa risker för att överskotten ackumuleras på unionsmarknaden.

(8)

Då det i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs kvoter för både socker och isoglukos bör en liknande åtgärd gälla för en lämplig kvantitet isoglukos som producerats utöver kvoten, eftersom isoglukos i viss mån fungerar som ett kommersiellt substitut för socker.

(9)

För att öka utbudet bör socker- och isoglukosproducenterna ansöka hos medlemsstaternas behöriga myndigheter om licenser för att få sälja vissa kvantiteter som producerats utöver kvoterna, på unionsmarknaden med en nedsatt överskottsavgift.

(10)

Den nedsatta överskottsavgiften bör betalas efter det att ansökan har godtagits och innan licensen utfärdas.

(11)

Licensernas giltighet bör vara tidsbegränsad för att främja en snabb ökning av utbudet.

(12)

Genom att det fastställs gränser för hur stora kvantiteter en enskild producent kan ansöka om under en ansökningsperiod, och genom att licenserna begränsas till att endast omfatta den sökandes egen produktion, bör spekulation inom ramen för det system som inrättas genom denna förordning kunna förhindras.

(13)

Genom en ansökan bör sockerproducenterna förbinda sig att betala minimipriset för de sockerbetor som används för att producera den kvantitet socker som ansökan avser. Minimiurvalskriterierna för ansökningarna bör anges.

(14)

Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör meddela kommissionen de ansökningar som de får in. För att förenkla och standardisera meddelandena, bör det finnas förlagor.

(15)

Kommissionen bör se till att det endast utfärdas licenser inom de kvantitativa begränsningar som fastställs i denna förordning. Vid behov bör kommissionen därför kunna fastställa en tilldelningskoefficient som kan tillämpas på de ansökningar som har kommit in.

(16)

Medlemsstaterna bör omedelbart meddela de sökande huruvida den kvantitet som en ansökan avser har godkänts i sin helhet eller till viss del.

(17)

De behöriga myndigheterna bör meddela kommissionen de kvantiteter för vilka licenser med en nedsatt överskottsavgift har utfärdats. Kommissionen bör ta fram förlagor till sådan information.

(18)

De kvantiteter socker som släpps ut på unionsmarknaden utöver de kvantiteter som omfattas av licenser utfärdade enligt denna förordning bör omfattas av den överskottsavgift som avses i artikel 64.2 i förordning (EG) nr 1234/2007. Det bör därför föreskrivas att varje sökande som inte fullgör sitt åtagande att på unionsmarknaden släppa ut den kvantitet som en utfärdad licens omfattar också bör betala en avgift på 500 euro per ton. Denna konsekventa strategi syftar till att förhindra missbruk av det styrmedel som införs genom denna förordning.

(19)

För att fastställa genomsnittspriserna för kvotsocker och utomkvotssocker på unionsmarknaden i enlighet med artikel 13.1 i kommissionens förordning (EG) nr 952/2006 av den 29 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om förvaltningen av den inre marknaden för socker och kvotsystemet (3), bör socker som omfattas av en licens utfärdad i enlighet med den här förordningen betraktas som kvotsocker.

(20)

Enligt artikel 2.1 a i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (4) ska bidrag och andra avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma marknadsordningen för socker utgöra egna medel. Det är därför nödvändigt att ange dagen för fastställande av de aktuella beloppen i enlighet med artiklarna 2.2 och 6.3 a i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (5).

(21)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillfällig nedsättning av överskottsavgiften

1.   Genom undantag från artikel 3.1 i förordning (EG) nr 967/2006 ska överskottsavgiften för maximalt 150 000 ton socker i vitsockerekvivalenter och 8 000 ton isoglukos i torkad form, som producerats utöver den kvot som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 1234/2007 och som släpps ut på unionsmarknaden under regleringsåret 2012/2013, vara 224 euro per ton.

2.   Den nedsatta överskottsavgift som fastställs i punkt 1 ska betalas efter det att den ansökan som avses i artikel 2 har godkänts och innan den licens som avses i artikel 6 utfärdas.

Artikel 2

Licensansökan

1.   För att omfattas av de villkor som anges i artikel 1 ska socker- och isoglukosproducenter ansöka om en licens.

2.   De sökande ska vara företag som producerar bet- och rörsocker eller isoglukos, som är godkända enligt artikel 57 i förordning (EG) nr 1234/2007 och som har tilldelats en produktionskvot för regleringsåret 2012/13 i enlighet med artikel 56 i samma förordning.

3.   Varje sökande får endast lämna in en ansökan avseende socker och en ansökan avseende isoglukos per ansökningsomgång.

4.   Licensansökan ska skickas in per fax eller e-post till den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken företaget godkänts. Medlemsstatens behöriga myndigheter får kräva att elektroniska ansökningar är försedda med en avancerad elektronisk signatur av det slag som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG (6).

5.   För att kunna godkännas ska en ansökan uppfylla följande krav:

a)

Ansökan ska innehålla

i)

den sökandes namn, adress och momsregistreringsnummer, och

ii)

en uppgift om de kvantiteter som ansökan avser, angiven i ton vitsockerekvivalenter och i ton isoglukos i torkad form, avrundad till närmaste heltal.

b)

De kvantiteter, angivna i ton vitsockerekvivalenter och i ton isoglukos i torkad form, som ansökan avser för den aktuella ansökningsomgången får inte överstiga 50 000 ton när det gäller socker och 2 500 ton när det gäller isoglukos.

c)

Om ansökan avser socker ska den sökande förbinda sig att betala minimipriset för sockerbetor enligt artikel 49 i förordning (EG) nr 1234/2007 för de sockerkvantiteter som omfattas av licenser utfärdade i enlighet med artikel 6 i den här förordningen.

d)

Ansökan ska avfattas på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där ansökan lämnas in.

e)

Ansökan ska innehålla en hänvisning till den här förordningen och uppgift om när tidsfristen för inlämning av ansökningar löper ut.

f)

Sökanden får inte införa några ytterligare villkor utöver dem som fastställs i den här förordningen.

6.   En ansökan som inte lämnas in i enlighet med punkterna 1–5 godkänns inte.

7.   Ansökan får inte dras tillbaka eller ändras efter det att den har lämnats in, inte ens om den kvantitet som ansökan avser endast godkänns till viss del.

Artikel 3

Inlämning av ansökningar

Sista dag för inlämning av ansökningar är den 26 februari 2013, kl. 12.00 (lokal tid Bryssel).

Artikel 4

Överföring av uppgifter om ansökningarna från medlemsstaterna

1.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska, på grundval av villkoren i artikel 2, besluta vilka ansökningar som kan godkännas. Om den behöriga myndigheten beslutar att en ansökan inte kan godkännas ska myndigheten omedelbart meddela den sökande detta.

2.   Den behöriga myndigheten ska senast på fredagen, per fax eller e-post, meddela kommissionen vilka ansökningar som har godkänts under ansökningsomgången. Meddelandet ska inte innehålla de uppgifter som avses i artikel 2.5 a i. De medlemsstater som inte tagit emot några ansökningar, men som har tilldelats socker- och isoglukoskvoter för regleringsåret 2012/13, ska inom samma tidsfrist meddela kommissionen att inga ansökningar har inkommit.

3.   Meddelandenas form och innehåll ska fastställas på grundval av de förlagor som kommissionen tillhandahåller medlemsstaterna.

Artikel 5

Överskridande

Om de uppgifter som medlemsstaternas behöriga myndigheter lämnar in i enlighet med artikel 4.2 visar att de kvantiteter som ansökningarna avser överskrider de gränser som anges i artikel 1 ska kommissionen

a)

fastställa en tilldelningskoefficient som medlemsstaten ska tillämpa på de kvantiteter som ingår i var och en av de licensansökningar som medlemsstaten meddelat,

b)

avslå de ansökningar som medlemsstaten ännu inte meddelat.

Artikel 6

Utfärdande av licenser

1.   Utan hinder av artikel 5 ska den behöriga myndigheten, den tionde arbetsdagen efter den vecka då en ansökningsperiod löpte ut, utfärda licenser för de ansökningar som har meddelats kommissionen, i enlighet med artikel 4.2.

2.   Varje måndag ska medlemsstaterna meddela kommissionen för vilka kvantiteter socker och/eller isoglukos de utfärdade licenser under föregående vecka.

3.   En förlaga till licensen finns i bilagan.

Artikel 7

Licensernas giltighetstid

Licenserna ska vara giltiga till och med utgången av den andra månaden efter utfärdandemånaden.

Artikel 8

Överlåtelse av licenser

Varken de rättigheter eller de skyldigheter som följer av en licens får överlåtas.

Artikel 9

Prisrapportering

Vid tillämpning av artikel 13.1 i förordning (EG) nr 952/2006 ska den kvantitet sålt socker som omfattas av en licens utfärdad i enlighet med denna förordning betraktas som kvotsocker.

Artikel 10

Övervakning

1.   De sökande ska lägga till de kvantiteter för vilka de har beviljats licens enligt artikel 6 i denna förordning i de meddelanden som varje månad ska lämnas in enligt artikel 21.1 i förordning (EG) nr 952/2006.

2.   Före den 31 oktober 2013 ska varje licensinnehavare enligt denna förordning, för medlemsstatens behöriga myndighet, styrka att samtliga kvantiteter för vilka licens utfärdats har släppts ut på unionsmarknaden. För varje ton som ingår i licensen, men som inte har släpps ut på unionsmarknaden av andra skäl än force majeure, ska det betalas en avgift på 276 euro per ton.

3.   Medlemsstaterna ska meddela kommissionen de kvantiteter som inte har släppts ut på unionsmarknaden.

4.   Medlemsstaterna ska beräkna och meddela kommissionen skillnaden mellan den totala kvantitet socker och isoglukos som varje producent har producerat utöver kvoten och de kvantiteter som har avsatts av producenterna i enlighet med artikel 4.1 andra stycket i förordning (EG) nr 967/2006. Om de kvantiteter socker eller isoglukos utöver kvoterna som en producent har kvar är mindre än de kvantiteter som producenten erhållit licenser för enligt denna förordning, ska producenten betala en avgift på 500 euro per ton för mellanskillnaden.

5.   De meddelanden som fastställs i punkterna 3 och 4 ska lämnas senast den 30 juni 2014.

Artikel 11

Fastställandedatum

Vid tillämpning av artiklarna 2.2 och 6.3 a i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 ska dagen för fastställandet av unionens anspråk vara den dag då överskottsavgiften betalas av sökanden i enlighet med artikel 1.2 i den här förordningen.

Artikel 12

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den upphör att gälla den 30 juni 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 februari 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 176, 30.6.2006, s. 22.

(3)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 39.

(4)  EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

(5)  EGT L 130, 31.5.2000, s. 1.

(6)  EGT L 13, 19.1.2000, s. 12.

BILAGA

Förlaga till den licens som avses i artikel 6.3

LICENS

för nedsättning under regleringsåret 2012/13 av den avgift som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 967/2006

Medlemsstat:

Kvotinnehavare:

 

Produkt:

 

Kvantiteter som ansökan avser:

 

Kvantiteter för vilka licens utfärdas:

 

Betald avgift (euro/ton):

224

Under regleringsåret 2012/13 ska den avgift som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 967/2006 inte tas ut för de kvantiteter som denna licens avser, på villkor att de regler som anges i genomförandeförordning (EU) nr 131/2013, särskilt artikel 2.5 c, iakttas.

Underskrift av medlemsstatens behöriga myndighet

Datum för utfärdande

Denna licens är giltig till och med utgången av den andra månaden efter utfärdandedagen.

16.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 45/6

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 132/2013

av den 15 februari 2013

om ändring för hundraåttiosjunde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket al-Qaida associerade personer och enheter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket al-Qaida associerade personer och enheter (1), särskilt artiklarna 7.1 a och 7a.5, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar (tidigare även kallade penningmedel) och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 11 februari 2013 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att stryka en fysisk person i sin förteckning över personer, grupper och enheter som bör omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser, efter att ha tagit hänsyn till den begäran om strukning som inlämnats av den berörda personen och till den sammanfattande rapport som utarbetats av ombudsmannen i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1904(2009).

(3)

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 februari 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

Chef för tjänsten för utrikespolitiska instrument

(1)  EGT L 139, 29.5.2002, s. 9.

BILAGA

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras på följande sätt:

Under rubriken ”Fysiska personer” ska följande utgå:

”Suliman Hamd Suileiman Al-Buthe (alias a) Soliman H.S. Al Buthi, b) Sulayman Hamad Sulayman Al Batha). Född den 8 december 1961 i Kairo, Egypten. Saudiarabisk medborgare. Pass nr a) B049614 (Saudiarabien), b) C 536660 (saudiarabiskt pass utfärdat den 5 maj 2001, upphörde att gälla den 11 maj 2006). Övriga upplysningar: direktör för hälsovårdsmyndigheten vid Riyads kommun i Saudiarabien (i februari 2010). Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 23 juni 2004 .”

16.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 45/8

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 133/2013

av den 15 februari 2013

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 februari 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

IL

78,2

MA

53,2

TN

57,5

TR

102,0

ZZ

72,7

0707 00 05

EG

158,2

MA

176,1

TR

174,5

ZZ

169,6

0709 91 00

EG

91,5

ZZ

91,5

0709 93 10

MA

50,8

TR

133,6

ZZ

92,2

0805 10 20

EG

52,2

IL

71,3

MA

59,9

TN

51,5

TR

60,1

ZZ

59,0

0805 20 10

IL

182,8

MA

98,8

ZZ

140,8

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

IL

120,1

KR

135,8

MA

121,4

TR

76,5

ZA

148,7

ZZ

120,5

0805 50 10

EG

83,9

MA

60,5

TR

70,4

ZZ

71,6

0808 10 80

CN

87,7

MK

34,9

US

176,5

ZZ

99,7

0808 30 90

AR

144,3

CL

181,3

CN

36,6

TR

177,8

US

173,1

ZA

114,7

ZZ

138,0

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

16.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 45/10

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 134/2013

av den 15 februari 2013

om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som skall gälla från och med den 16 februari 2013

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 642/2010 av den 20 juli 2010 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 19 00, 1001 11 00, ex 1001 91 20 (vanligt vete, för utsäde), ex 1001 99 00 (vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde), 1002 10 00, 1002 90 00, 1005 10 90, 1005 90 00, 1007 10 90 samt 1007 90 00 motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Denna tull får dock inte vara högre än tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

(2)

För beräkning av den importtull som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska enligt punkt 2 i den artikeln representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för produkterna i fråga.

(3)

Enligt artikel 2.2 i förordning (EU) nr 642/2010 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 19 00, 1001 11 00, ex 1001 91 20 (vanligt vete, för utsäde), ex 1001 99 00 (vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde), 1002 10 00, 1002 90 00, 1005 10 90, 1005 90 00, 1007 10 90 samt 1007 90 00 beräknas på det dagliga representativa cif-importpris som fastställs på det sätt som anges i artikel 5 i den förordningen.

(4)

De importtullar bör fastställas som ska gälla från och med den 16 februari 2013 och som ska tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft.

(5)

Den här förordningen bör träda i kraft samma dag som den offentliggörs, eftersom denna åtgärd måste tillämpas fortast möjligt efter det att uppdaterade uppgifter har tillhandahållits.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inom den spannmålssektor som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska från och med den 16 februari 2013 de importtullar gälla som fastställs i bilaga I till den här förordningen och på grundval av beräkningsgrunderna i bilaga II.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 februari 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 187, 21.7.2010, s. 5.

BILAGA I

Importtullar från och med den 16 februari 2013 för de produkter som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007

KN-nummer

Varuslag

Importtull (1)

(EUR/t)

1001 19 00

1001 11 00

Durumvete av hög kvalitet

0,00

av medelhög kvalitet

0,00

av låg kvalitet

0,00

ex 1001 91 20

Vanligt vete, för utsäde

0,00

ex 1001 99 00

Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde

0,00

1002 10 00

1002 90 00

Råg

0,00

1005 10 90

Utsädesmajs annan än hybridmajs

0,00

1005 90 00

Majs av annat slag än för utsäde (2)

0,00

1007 10 90

1007 90 00

Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde

0,00

(1)  Enligt artikel 2.4 i förordning (EU) nr 642/2010 ska importtullen sätta ned med

—

3 euro/ton om lossningshamnen i unionen ligger vid Medelhavet (bortom Gibraltarsundet) eller vid Svarta havet och varorna anländer från Atlanten eller via Suez-kanalen,

—

2 euro/ton om lossningshamnen i unionen ligger i Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige, Förenade kungariket eller vid atlantkusten på den iberiska halvön och varorna anländer från Atlanten.

(2)  Om villkoren i artikel 3 i förordning (EU) nr 642/2010 är uppfyllda, har importören rätt till en schablonmässig minskning med 24 euro/ton.

BILAGA II

Beräkningsgrunder för importtullarna enligt bilaga I

1.2.2013-14.2.2013

1.

Medelvärden under referensperioden enligt artikel 2.2 i förordning (EU) nr 642/2010:

(EUR/t)

 

Vanligt vete (1)

Majs

Durumvete, hög kvalitet

Durumvete, medelhög kvalitet (2)

Durumvete, låg kvalitet (3)

Börs

Minnéapolis

Chicago

—

—

—

Börsnotering

241,45

208,21

—

—

—

Fob-pris USA

—

—

295,74

285,74

265,74

Tillägg för Mexikanska golfen

78,15

17,92

—

—

—

Tillägg för Stora sjöarna

—

—

—

—

—

2.

Medelvärden under referensperioden enligt artikel 2.2 i förordning (EU) nr 642/2010:

Fraktkostnad: Mexikanska golfen–Rotterdam

14,32 EUR/t

Fraktkostnad: Stora sjöarna–Rotterdam

— EUR/t

(1)  Bidrag med 14 euro/ton ingår (artikel 5.3 i förordning (EU) nr 642/2010).

(2)  Avdrag med 10 euro/ton (artikel 5.3 i förordning (EU) nr 642/2010).

(3)  Avdrag med 30 euro/ton (artikel 5.3 i förordning (EU) nr 642/2010).

BESLUT

16.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 45/13

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 11 februari 2013

om fastställande av BAT-slutsatser gällande garvning av hudar och skinn, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp

[delgivet med nr C(2013) 618]

(Text av betydelse för EES)

(2013/84/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (1), särskilt artikel 13.5, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 13.1 i direktiv 2010/75/EU åligger det kommissionen att anordna ett informationsutbyte om industriutsläpp mellan medlemsstaterna, de berörda industrierna, icke-statliga miljöskyddsorganisationer och kommissionen för att underlätta utarbetandet av BAT-referensdokument enligt definitionen i artikel 3.11 i det direktivet.

(2)

I enlighet med artikel 13.2 i direktiv 2010/75/EU ska informationsutbytet särskilt omfatta anläggningars och tekniks prestanda i fråga om utsläpp, uttryckt som genomsnitt på kort och lång sikt, när så är lämpligt, och de därmed sammanhängande referensvillkoren, förbrukning och typ av råvaror, vattenförbrukning, energiförbrukning och generering av avfall, använd teknik, kontroll som hänger samman med denna, tvärmediaeffekter, ekonomisk och teknisk bärkraft samt utveckling av tekniken, bästa tillgängliga teknik och ny teknik som fastställts efter beaktande av de frågor som nämns i artikel 13.2 a–b i det direktivet.

(3)

Enligt definitionen i artikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU är ”BAT-slutsatser” de viktigaste delarna av ett BAT-referensdokument där slutsatserna om bästa tillgängliga teknik fastställs, en beskrivning av denna, information för att bedöma dess tillämplighet, utsläppsnivåer som hänger samman med den bästa tillgängliga tekniken, kontroll som hänger samman med denna, förbrukningsnivåer som hänger samman med denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen.

(4)

I enlighet med artikel 14.3 i direktiv 2010/75/EU ska BAT-slutsatserna användas som referens för fastställande av tillståndsvillkoren för anläggningar som omfattas av kapitel II i det direktivet.

(5)

I enlighet med artikel 15.3 i direktiv 2010/75/EU ska den behöriga myndigheten fastställa gränsvärden för utsläpp som säkerställer att utsläppen under normala driftsförhållanden inte är högre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de beslut om BAT-slutsatserna som avses i artikel 13.5 i direktiv 2010/75/EU.

(6)

Genom artikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU medges undantag från artikel 15.3 enbart om kostnaderna för att iaktta utsläppsgränserna i samband med BAT skulle bli oproportionerligt höga jämfört med miljövinsterna till följd av den aktuella anläggningens geografiska belägenhet eller de lokala miljöförhållandena vid den eller den aktuella anläggningens tekniska egenskaper.

(7)

Enligt artikel 16.1 i direktiv 2010/75/EU ska de krav på kontroll i tillståndet som avses i artikel 14.1 c i det direktivet vara grundade på slutsatserna om kontroll enligt BAT-slutsatserna.

(8)

I enlighet med artikel 21.3 i direktiv 2010/75/EU ska den behöriga myndigheten inom fyra år efter offentliggörandet av besluten om BAT-slutsatserna bedöma alla tillståndsvillkor för den berörda anläggningen på nytt och vid behov uppdatera dem och se till att anläggningen uppfyller dessa tillståndsvillkor.

(9)

Genom kommissionens beslut av den 16 maj 2011 om inrättande av ett forum för informationsutbyte enligt artikel 13 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (2) inrättades ett forum bestående av företrädare för medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga miljöskyddsorganisationer.

(10)

I enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2010/75/EU inhämtade kommissionen forumets yttrande (3) om det föreslagna innehållet i BAT-referensdokumentet för garvning av hudar och skinn den 13 september 2012 och gjorde det tillgängligt för allmänheten.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

BAT-slutsatserna för garvning av hudar och skinn anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 11 februari 2013.

På kommissionens vägnar

Janez POTOČNIK

Ledamot av kommissionen

(1)  EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

(2)  EUT C 146, 17.5.2011, s. 3.

(3)  http://circa.europa.eu/Public/irc/env/ied/library?l=/ied_art_13_forum/opinions_article

BILAGA

BAT-SLUTSATSER GÄLLANDE GARVNING AV HUDAR OCH SKINN

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

DEFINITIONER

1.1

 Allmänna BAT-slutsatser gällande garvning av hudar och skinn

1.1.1

 Miljöledningssystem

1.1.2

 God hushållning

1.2

 Övervakning

1.3

 Minimering av vattenförbrukningen

1.4

 Minskning av utsläpp i avloppsvatten

1.4.1

 Minskning av utsläpp i avloppsvatten från processerna i kalkhuset

1.4.2

 Minskning av utsläpp i avloppsvatten från garvningsprocesserna

1.4.3

 Minskning av utsläpp i avloppsvatten från eftergarvningsprocesserna

1.4.4

 Övriga minskningar av utsläpp i avloppsvatten

1.5

 Rening av utsläpp till vatten

1.6

 Luftburna utsläpp

1.6.1

 Lukt

1.6.2

 Flyktiga organiska föreningar

1.6.3

 Partiklar

1.7

 Avfallshantering

1.8

 Energi

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa BAT-slutsatser avser följande verksamheter som specificeras i bilaga I till direktiv 2010/75/EG, nämligen

—

6.3

Garvning av hudar och skinn med en behandlingskapacitet på mer än 12 ton produkter per dygn.

—

6.11

Oberoende utförd rening av avloppsvatten från en anläggning vars verksamhet omfattas av 6.3 ovan, om denna rening sker utanför anläggningens område på en anläggning som inte omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG  (1).

Om annat inte anges kan dessa BAT-slutsatser tillämpas på alla anläggningar som slutsatserna gäller.

Andra referensdokument som är av betydelse för de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser är de följande:

Referensdokument

Område

Energieffektivitet (ENE)

Allmän energieffektivitet

Ekonomi och sidoeffekter (ECM)

Teknikers ekonomiska effekter och sidoeffekter

Allmänna övervakningsprinciper (MON)

Övervakning av utsläpp och förbrukning

Utsläpp från lagring (EFS)

Utsläpp från tankar, rörledningar och lagrade kemikalier

Avfallsförbränning (WI)

Avfallsförbränning

Avfallshanteringsindustrin (WT)

Avfallshantering

Det är inget krav att använda de tekniker som beskrivs i dessa BAT-slutsatser. Beskrivningen av tekniker är heller inte fullständig. Andra tekniker kan användas, om de ger åtminstone samma miljöprestanda.

DEFINITIONER

I dessa BAT-slutsatser gäller följande definitioner:

Kalkhus/Avhårning

Den del av garveriet där hudarna vid behov blötläggs, kalkbehandlas, skrapas och avhåras före garvningsprocessen.

Biprodukt

Föremål eller ämne som uppfyller kraven i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (2).

Befintlig anläggning

En anläggning som inte är en ny anläggning.

Befintligt processkärl

Ett processkärl som inte är ett nytt processkärl.

Ny anläggning

En anläggning som tagits i drift efter offentliggörande av dessa BAT-slutsatser eller en fullständig ombyggnad av en existerande anläggning på befintlig plats efter offentliggörande av dessa BAT-slutsatser.

Nytt processkärl

Ett processkärl som för första gången används vid anläggningen efter offentliggörande av dessa BAT-slutsatser eller en fullständig ombyggnad av ett processkärl efter offentliggörande av BAT-slutsatser.

Garveri

En anläggning där verksamheten ”Garvning av hudar och skinn med en behandlingskapacitet på mer än 12 ton produkter per dygn” bedrivs (verksamhet 6.3 i bilaga I till direktiv 2010/75/EU).

Anläggning för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

En anläggning enligt direktiv 91/271/EEG.

1.1   Allmänna BAT-slutsatser gällande garvning av hudar och skinn

1.1.1   Miljöledningssystem

1.   För att förbättra totala miljöprestanda vid ett garveri är BAT att införa och följa ett miljöledningssystem (EMS, Environmental Management System) som omfattar samtliga följande delar:

i.

Engagemang från ledningen, även högsta ledningen.

ii.

Fastställande av en miljöpolicy som inbegriper ledningens åtagande om att ständigt förbättra anläggningen.

iii.

Planering och upprättande av nödvändiga rutiner, övergripande och detaljerade mål, i samverkan med finansiell planering och investering.

iv.

Införande av rutiner, särskilt rörande

a)

struktur och ansvar,

b)

utbildning, medvetenhet och kompetens,

c)

kommunikation,

d)

de anställdas delaktighet,

e)

dokumentation,

f)

effektiv processkontroll,

g)

underhållssystem,

h)

beredskap och agerande vid nödlägen,

i)

säkerställande av efterlevnad av miljölagstiftningen.

v.

Kontroll av prestanda och vidtagande av korrigerande åtgärder, särskilt rörande

a)

övervakning och mätning (se även referensdokumentet om allmänna principer för övervakning),

b)

korrigerande och förebyggande åtgärder,

c)

förande och aktualisering av redovisande dokument,

d)

oberoende (om möjligt) intern och extern revision för att fastställa om miljöledningssystemet fungerar som planerat och har genomförts och upprätthållits på korrekt sätt.

vi.

Den högre ledningens översyn av miljöledningssystemets fortsatta lämplighet, tillräcklighet och effektivitet.

vii.

Följa utvecklingen rörande renare tekniker.

viii.

Vid projekteringen av en ny anläggning beakta miljöpåverkan under dess hela livslängd och vid den slutliga avvecklingen av anläggningen.

ix.

Regelbundet jämföra de egna utsläppen med sektorspecifik benchmarking.

Särskilt när det gäller garvning av hudar och skinn är det också viktigt att beakta följande potentiella delar i miljöledningssystemet:

x.

Registrering av de platser inom anläggningen där de olika processerna genomförs, i syfte att underlätta framtida avveckling av verksamheten.

xi.

Övriga punkter som förtecknas i BAT-slutsats 2.

Tillämplighet

Miljöledningssystemets omfattning (dvs. detaljnivå) och typ (dvs. standardiserat eller icke-standardiserat) hänger i allmänhet samman med anläggningens typ, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha.

1.1.2   God hushållning

2.   För att minimera miljöpåverkan från produktionsprocessen är BAT att tillämpa principerna för god hushållning, genom en kombination av följande tekniker:

i.

Omsorgsfullt val och noggrann kontroll av ämnen och råmaterial (t.ex. kvaliteten på hudar och kemikalier).

ii.

Input-output-analys rörande kemikalier, inbegripet mängder och toxikologiska egenskaper.

iii.

Minimering av användningen av kemikalier till den miniminivå som krävs för att slutproduktens kvalitetsspecifikationer ska uppnås

iv.

Omsorgsfull hantering och lagring av råmaterial och slutprodukter för att minska spill, antalet onormala händelser och slöseri med vatten.

v.

Särskilja avfallsflöden (där det är möjligt) för att möjliggöra återvinning av vissa avfallsflöden.

vi.

Övervakning av kritiska processparametrar för att säkerställa en stabil produktionsprocess.

vii.

Regelbundet underhåll av systemen för avloppsrening.

viii.

Översyn av alternativen för återanvändning av process- och tvättvatten.

ix.

Översyn av alternativen för bortskaffande av avfall.

1.2   Övervakning

3.   BAT är att övervaka utsläpp och andra relevanta processparametrar på regelbunden basis, inbegripet de som anges nedan, och att övervaka utsläpp enligt EN-standarder. Om EN-standarder inte finns att tillgå är det BAT att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder för att säkerställa att erhållna data har likvärdig vetenskaplig kvalitet.

Parameter

Frekvens

Tillämplighet

a

Mätning av vattenförbrukningen på två processteg, nämligen fram till garvning och efter garvning, och registrering av produktionen under motsvarande period.

Minst varje månad.

Tillämplig på anläggningar för våta processer.

b

Registrering av mängderna processkemikalier som används på varje processteg och registrering av produktionen under motsvarande period.

Minst varje år.

Allmänt tillämpligt.

c

Mätning av sulfidkoncentrationen och totala kromkoncentrationen i det avloppsvatten som leds direkt till recipienten i flödesproportionellt uttagna dygnsprover.

Mätning av sulfidkoncentrationen och totala kromkoncentrationen, efter intern kromfällning (kromåtervinning), i utsläpp som går till extern rening i flödesproportionellt uttagna dygnsprover

Varje vecka eller varje månad.

Övervakning av kromkoncentrationen är tillämplig på intern eller extern anläggning där kromfällning sker.

Där det är ekonomiskt lämpligt är övervakning av sulfidkoncentrationen tillämplig på anläggningar där sulfidoxidation sker internt eller externt.

d

Mätning av kemisk syreförbrukning (COD), biokemisk syreförbrukning (BOD) och ammoniumkväve i utsläpp till vattenrecipient efter intern eller extern avloppsrening i flödesproportionellt uttagna dygnsprover.

Mätning av total mängd suspenderade ämnen i utsläpp till vattenrecipient efter intern eller extern avloppsrening.

Varje vecka eller varje månad.

Oftare om det görs ändringar av processen.

Tillämpligt på anläggningar där en del av garveriets avloppsvatten renas internt eller externt.

e

Mätning av halogenerade organiska föreningar i utsläpp till vattenrecipient efter intern eller extern avloppsrening.

Regelbundet.

Tillämpligt på anläggningar där halogenerade organiska föreningar används i produktionsprocessen och kan släppas ut i vattenrecipienten.

f

Mätning av pH eller redoxpotential vid vattenutloppet från våtavskiljare.

Kontinuerligt.

Tillämpligt på anläggningar som använder våtavskiljare för att rena vätesulfid- eller ammoniakutsläpp före utsläpp till luften.

g

Årlig redovisning av lösningsmedelsanvändningen och registrering av produktionen under motsvarande period.

Varje år.

Tillämpligt på anläggningar som använder lösningsmedelsbaserade produkter för finishing liksom för de som använder vattenbaserade produkter för att begränsa användningen av lösningsmedel.

h

Mätning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar efter rening, och registrering av produktionen under motsvarande period.

Kontinuerligt eller periodiskt.

Tillämpligt på anläggningar som använder lösningsmedel för finish och som har reningsutrustning.

i

Kontinuerlig mätning av tryckfallet över textilfilter.

Regelbundet.

Tillämpligt på anläggningar som använder textilfilter för rening av partikelutsläpp med direkt utsläpp till atmosfären.

j

Mätning av våtavskiljarnas effektivitet.

Årligen.

Tillämpligt på anläggningar som använder våtavskiljare för rening av partikelutsläpp med direkt utsläpp till atmosfären.

k

Registrering av mängderna processavfall som skickas till återvinning, återanvändning och bortskaffning.

Regelbundet.

Allmänt tillämpligt.

l

Registrering av alla former av energianvändning liksom produktionen under motsvarande period.

Regelbundet.

Allmänt tillämpligt.

1.3   Minimering av vattenförbrukningen

4.   För minimering av vattenförbrukningen är BAT att använda endera eller båda av de tekniker som anges nedan.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Optimering av vattenförbrukningen i alla steg i våta processer, t.ex. satsvis tvättning i stället för med rinnande vatten

Vattenanvändningen optimeras genom att fastställa den optimala mängd som krävs för varje processteg och använda mätare för att se till att rätt mängd tillsätts. Satsvis tvättning av hudar och skinn görs genom att tillsätta nödvändig mängd vatten i processkärlet och utnyttja processkärlet för att få tillräcklig omrörning, i stället för tvättning med rinnande vatten som innebär in- och utflöde av stora mängder vatten.

Tillämpligt på alla anläggningar med våta processer.

b

Användning av låg vätskemängd

Med låg vätskemängd avses minskade mängder processvatten i förhållande till den mängd hudar eller skinn som bearbetas, jämfört med traditionella metoder. Det finns en lägsta gräns för denna minskning eftersom vattnet också fungerar som smörjmedel och kylmedel för hudarna eller skinnen under bearbetningen. För rotation av processkärl som innehåller en begränsad mängd vatten krävs robustare växeldrift eftersom den massa som roteras är ojämn.

Denna teknik kan inte tillämpas på processens färgningssteg eller på bearbetning av kalvskinn.

Tillämpligheten är också begränsad till

—

nya processkärl,

—

befintliga processkärl som är lämpade eller som kan modifieras till att bli lämpade för låg vätskemängd.

Översyn av alternativen för återanvändning av process- och sköljvatten utgör en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och principerna för god hushållning (se BAT 2).

BAT-relaterade förbrukningsnivåer för vatten

Se tabell 1 (för nöthudar) och tabell 2 (för fårskinn).

Tabell 1

BAT-relaterade vattenförbrukningsnivåer vid bearbetning av nöthudar

Processteg

Vattenförbrukning per ton råhud (3)

(m3/t)

Osaltade hudar

Saltade hudar

Råhud till wet-blue/white-blue

10 till 15

13 till 18

Eftergarvningsprocesser och finish

6 till 10

6 till 10

Totalt

16 till 25

19 till 28


Tabell 2

BAT-relaterade vattenförbrukningsnivåer vid bearbetning av fårskinn

Processteg

Specifik vattenförbrukning (4)

liter per skinn

Rå till pickling

65 till 80

Pickling till wet-blue

30 till 55

Processer efter garvningen inkl. finish

15 till 45

Totalt

110 till 180

1.4   Minskning av utsläpp i avloppsvatten

1.4.1   Minskning av utsläpp i avloppsvatten från processerna i kalkhuset

5.   För att minska föroreningsbelastningen i kalkhusets processavloppsvatten före avloppsreningen är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Användning av låg vätskemängd

Med låg vätskemängd avses minskade mängder processvatten. När mindre mängd vatten används minskas mängden oreagerade processkemikalier som släpps ut.

Tekniken kan inte tillämpas på bearbetning av kalvskinn.

Tillämpligheten är också begränsad till

—

nya processkärl,

—

befintliga processkärl som är lämpade eller som kan modifieras till att bli lämpade för låg vätskemängd.

b

Användning av rena hudar eller skinn

Användning av hudar eller skinn med mindre mängd gödsel på ytan, eventuellt genom ett formellt ”system för renare hudar”.

Tillämpligheten begränsas av tillgången på rena hudar.

c

Bearbetning av färska hudar eller skinn

Användning av osaltade hudar eller skinn.

För att förhindra förruttning används snabb kylning efter slakt i kombination med korta leveranstider eller temperaturkontrollerad transport och lagring.

Tillämpligheten begränsas av tillgången på färska hudar eller skinn.

Kan inte tillämpas om leveranskedjan är längre än två dagar.

d

Skaka löst salt från hudarna på mekanisk väg

Saltade hudar öppnas upp för bearbetning genom en metod där de skakas eller tumlas, så att lösa saltkristaller faller av och inte kommer in i vekningsprocessen.

Tillämpligheten begränsas till garverier som bearbetar saltade hudar.

e

Hårskonande avhårning

Avhårningen utförs genom att lösa upp hårroten i stället för hela håret. Återstående hår filtreras ut ur processutsläppet. Detta ger minskad koncentration av restprodukter från nedbrytningen av hår.

Tekniken kan endast tillämpas om det finns återvinningsanläggningar för hår inom skäligt transportavstånd eller om håret har något användningsändamål.

Tillämpligheten är också begränsad till

—

nya processkärl,

—

befintliga processkärl som är lämpade eller som kan modifieras till att bli lämpade för användning av tekniken.

f

Användning av organiska svavelföreningar eller enzymer för avhårning av nöthudar

Mängden oorganisk sulfid som används för avhårning minskas genom delvis ersättning med organiska svavelföreningar eller komplettering med lämpliga enzymer.

Komplettering med enzymer kan inte tillämpas på garverier som producerar läder med synlig narv (t.ex. anilinläder).

g

Minskad användning av ammoniumföreningar för avkalkning

Användningen av ammoniumföreningar för avkalkning ersätts delvis eller helt med tillförsel av koldioxidgas och/eller användning av andra ersättande avkalkningsmedel.

Fullständig ersättning av ammoniumföreningar med CO2 vid avkalkningen kan inte tillämpas vid bearbetning av material med tjocklek över 1,5 mm.

Möjligheten att tillämpa delvis eller fullständig ersättning av ammoniumföreningar med CO2 vid avkalkningen begränsas också till

—

nya processkärl,

—

befintliga processkärl som är lämpade eller som kan modifieras till att bli lämpade för att använda CO2.

1.4.2   Minskning av utsläpp i avloppsvatten från garvningsprocesserna

6.   För att minska föroreningsbelastningen i garvningsprocessernas avloppsvatten före avloppsreningen är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Användning av låg vätskemängd

Med låg vätskemängd avses minskade mängder processvatten. När mindre mängd vatten används minskas mängden oreagerade processkemikalier som släpps ut.

Denna teknik kan inte tillämpas på bearbetning av kalvskinn.

Tillämpligheten är också begränsad till

—

nya processkärl,

—

befintliga processkärl som är lämpade eller som kan modifieras till att bli lämpade för låg vätskemängd.

b

Maximera upptaget av kromgarvningsmedel

Optimering av driftsparametrar (t.ex. pH, vätskemängd, temperatur, tid och valkens/mixerns hastighet) och användning av kemikalier för att öka andelen av kromgarvningsmedel som upptas av hudarna eller skinnen.

Allmänt tillämpligt.

c

Optimerade vegetabiliska garvningsmetoder

Användning av valkgarvning för en del av processen.

Användning av förgarvningsämnen för att underlätta penetreringen av vegetabiliska garvningsmedel.

Kan inte tillämpas på produktion av vegetabiliskt garvat sulläder.

1.4.3   Minskning av utsläpp i avloppsvatten från eftergarvningsprocesserna

7.   För att minska föroreningsbelastningen i avloppsvattnet från eftergarvningsprocesserna är BAT att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Användning av låg vätskemängd

Med låg vätskemängd avses minskade mängder processvatten. När mindre mängd vatten används minskas mängden oreagerade processkemikalier som släpps ut.

Denna teknik kan inte tillämpas på processens färgningssteg eller på bearbetning av kalvskinn.

Tillämpligheten är också begränsad till

—

nya processkärl,

—

befintliga processkärl som är lämpade eller som kan modifieras till att bli lämpade för låg vätskemängd.

b

Optimering av eftergarvning, färgning och fettning

Optimering av processparametrarna för att säkerställa maximalt upptag av processkemikalier.

Allmänt tillämpligt.

1.4.4   Övriga minskningar av utsläpp i avloppsvatten

8.   För att förhindra utsläpp av vissa bekämpningsmedel i avloppsvatten, är BAT att endast bearbeta hudar eller skinn som inte har behandlats med sådana medel.

Beskrivning

Detta genomförs genom att se till att leveranskontrakten innehåller specifikationer om att hudar och skinn inte innehåller bekämpningsmedel som

—

förtecknas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område (5),

—

förtecknas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar (6),

—

klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (7).

Som exempel kan nämnas DDT, cyklodiena bekämpningsmedel (aldrin, dieldrin, endrin, isodrin) och hexaklorcyklohexan (HCH) inklusive lindan.

Tillämplighet

Allmänt tillämpligt på garverier, även om det krävs kontroll av de specifikationer som lämnas av hud- och skinnleverantörer utanför EU.

9.   För att minimera utsläpp av bekämpningsmedel i avloppsvatten är BAT att endast bearbeta hudar eller skinn som innehåller bekämpningsmedel som är godkända enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (8).

1.5   Rening av utsläpp till vatten

10.   För att minska utsläppen till vattenrecipienten är BAT att rena avloppsvattnet genom en lämplig kombination av följande tekniker vid intern eller extern rening:

i.

Mekanisk rening.

ii.

Fysikalisk-kemisk rening.

iii.

Biologisk rening.

iv.

Kväverening.

Beskrivning

Tillämpning av en lämplig kombination av de tekniker som beskrivs nedan. Denna kombination av tekniker kan genomföras på eller utanför platsen, i två eller tre steg.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Mekanisk rening

Silning av fasta ämnen, avdrag från ytan av fetter och oljor och avlägsnande av fasta ämnen genom sedimentering.

Allmänt tillämpligt för intern eller extern behandling.

b

Fysikalisk-kemisk rening

Sulfidoxidering och/eller fällning, Minskning av COD och suspenderade fasta ämnen, t.ex. genom koagulering och flockning. Fällning av krom genom att höja pH till 8 eller högre med användning av alkaliskt ämne (t.ex. kalciumhydroxid, magnesiumoxid, natriumkarbonat, natriumhydroxid, natriumaluminat).

Allmänt tillämpligt för intern eller extern behandling.

c

Biologisk rening

Aerobisk biologisk avloppsvattenrening genom luftning, inklusive rening av suspenderade ämnen genom t.ex. sedimentering eller sekundär flotation.

Allmänt tillämpligt för intern eller extern behandling.

d

Biologisk kväverening

Nitrifiering av ammoniumkväveföreningar till nitrater, åtföljd av reduktion av nitrater till gasformigt kväve.

Tillämpligt på anläggningar med direkta utsläpp till vattenrecipient.

Svårt att tillämpa på befintliga anläggningar med utrymmesbegränsningar.

BAT-relaterade utsläppsnivåer

Se tabell 3. BAT-AEL gäller för

i.

direkta utsläpp av avloppsvatten från garveriers reningsverk vid anläggningen,

ii.

direkta utsläpp av avloppsvatten från fristående reningsverk som omfattas av avsnitt 6.11 i bilaga I till direktiv 2010/75/EU och som i huvudsak renar avloppsvatten från garverier.

Tabell 3

BAT-AEL för direkta utsläpp av avloppsvatten efter rening

Parameter

BAT-AEL

mg/l

(månadsmedelvärden baserade på medelvärdet av representativa flödesstyrda dygnsprover tagna under en månad)

COD

200–500 (9)

BOD5

15–25

Suspenderade ämnen

< 35

Ammoniumkväve NH4-N (som N)

< 10

Totalt krom (som Cr)

< 0,3–1

Sulfid (som S)

< 1

11.   För att minska kromhalten i avloppsvattenutsläpp är BAT att använda intern eller extern kromfällning.

Beskrivning

Se BAT 10, teknik b.

Utfällning av krom är effektivare för enskilda, koncentrerade kromhaltiga flöden.

Tillämplighet

Allmänt tillämpligt för rening av avloppsvatten på anläggningen eller extern rening av enskilda kromhaltiga bad för garverier som använder krom vid garvning och/eller eftergarvning.

BAT-relaterade utsläppsnivåer

Se tabell 3 för BAT-AEL för krom vid direkta utsläpp till vattenrecipient och tabell 4 för BAT-AEL för krom vid indirekta utsläpp till reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse.

12.   För att minska de totala krom- och sulfidutsläppen i indirekta utsläpp från garverier till reningsverk som behandlar avloppsvatten från tätbebyggelse, är BAT att använda kromfällning och sulfidoxidation.

Beskrivning

Se BAT 10, teknik b.

Reningseffekten är högre för enskilda, koncentrerade krom- eller sulfidhaltiga flöden.

Sulfidoxidationen är en katalytisk oxidation (luftning i närvaro av mangansalter).

Tillämplighet

Kromfällning är allmänt tillämplig för rening av avloppsvatten på anläggningen eller extern rening av enskilda kromhaltiga bad för garverier som använder krom vid garvning och/eller eftergarvning.

BAT-relaterade utsläppsnivåer

I tabell 4 anges BAT-AEL för krom och sulfid vid indirekta utsläpp till reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse.

Tabell 4

BAT-AEL för totala krom- och sulfidutsläpp vid indirekta utsläpp av avloppsvatten från garverier till reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse

Parameter

BAT-AEL

mg/l

(månadsmedelvärden baserade på medelvärdet av representativa flödesstyrda dygnsprover tagna under en månad)

Totalt krom (som Cr)

< 0,3–1

Sulfid (som S)

< 1

1.6   Luftburna utsläpp

1.6.1   Lukt

13.   För att minska uppkomsten av ammoniaklukt från processerna är BAT att delvis eller helt ersätta ammoniumföreningar vid avkalkningen.

Tillämplighet

Fullständig ersättning av ammoniumföreningar med CO2 vid avkalkningen kan inte tillämpas vid bearbetning av material med tjocklek över 1,5 mm.

Tillämpligheten för delvis eller fullständig ersättning av ammoniumföreningar med CO2 vid avkalkningen är också begränsad till nya och befintliga processkärl som är lämpade eller som kan modifieras till att bli lämpade till att använda CO2 vid avkalkning.

14.   För att minska utsläpp av lukter från processen och avloppsreningsverket är BAT att avlägsna ammoniak och vätesulfid genom våtavskiljning och/eller biofiltrering av den frånluft där lukten från dessa gaser kan kännas.

15.   För att förebygga lukt från nedbrytning av råhudar eller -skinn är BAT att använda saltning och lagring som förebygger nedbrytning, och snabb lageromsättning.

Beskrivning

Korrekt saltning eller temperaturkontroll i kombination med snabb lageromsättning för att undvika lukter från nedbrytning.

16.   För att undvika lukter från avfall är BAT att använda hanterings- och lagringsförfaranden som har utformats för att minska nedbrytning.

Beskrivning

Kontroll av avfallslagring och metodiskt avlägsnande av nedbrytbart avfall från anläggningen innan det uppstår luktproblem.

Tillämplighet

Endast tillämpligt på anläggningar som producerar lättnedbrytbart avfall.

17.   För att minska lukter från kalkhusets utsläpp är BAT att upprätthålla högt pH åtföljt av behandlingar för att avlägsna sulfid svavel-innehållet.

Beskrivning

Upprätthålla pH i sulfidhaltiga utsläpp från kalkhuset över 9,5 fram till att sulfiden har avlägsnats (på eller utanför platsen) genom någon av följande tekniker:

i.

Katalytisk oxidation (med mangansalter som katalysator).

ii.

Biologisk oxidation.

iii.

Fällning.

iv.

Genom omblandning i ett slutet system som har våtavskiljare eller kolfilter för frånluften.

Tillämplighet

Endast tillämpligt på anläggningar som använder sulfidavhårning.

1.6.2   Flyktiga organiska föreningar

18.   För att minska luftburna utsläpp av halogenerade flyktiga organiska föreningar är BAT att ersätta halogenerade flyktiga organiska föreningar i processen med ämnen som inte är halogenerade.

Beskrivning

Halogenerade lösningsmedel ersätts med lösningsmedel som inte är halogenerade.

Tillämplighet

Är inte tillämpligt på kemisk avfettning av fårskinn som genomförs i maskiner med slutet system.

19.   För att minska luftburna utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC) från finishprocesser är BAT att använda någon av nedan angivna tekniker, eller en kombination av dem, med prioritet lagd på den första.

Teknik

Beskrivning

a

Användning av vattenbaserade kemikalier i kombination med ett effektivt appliceringssystem

Begränsning av utsläpp av VOC genom användning av vattenbaserade kemikalier, där varje skikt appliceras med ridåbeläggning, valsbeläggning eller förbättrade sprejtekniker.

b

Användning av utsugsventilation och ett reningssystem

Behandling av frånluften med ett utsugssystem som är försett med våtavskiljning, adsorption, biofiltrering eller förbränning.

BAT-relaterade nivåer för användning av lösningsmedel och BAT-relaterade utsläppsnivåer för flyktiga organiska föreningar (VOC)

Nivåerna för lösningsmedelsanvändning förknippade med vattenbaserade kemikalier i kombination med ett effektivt appliceringssystem och BAT-AEL-området för specifika utsläpp av flyktiga organiska föreningar i fall där utsugsventilation och reningssystem används som ett alternativ till vattenbaserade finishkemikalier anges i tabell 5.

Tabell 5

BAT-relaterade nivåer för lösningsmedelsanvändning och BAT-AEL för VOC-utsläpp

Parameter

Produktionstyp

BAT-relaterade nivåer

g/m2

(årsmedelvärden per enhet färdigt läder)

Nivåer för användning av lösningsmedel

När vattenbaserade kemikalier används i kombination med ett effektivt appliceringssystem

Läder för möbler och fordon

10–25

Läder för skodon, kläder och lädervaror

40–85

Belagt läder (beläggningstjocklek > 0,15 mm)

115–150

VOC-utsläpp

När utsugsventilation och ett reningssystem används som alternativ till användningen av vattenbaserade finishkemikalier

9–23 (10)

1.6.3   Partiklar

20.   För att minska utsläpp av partiklar till atmosfären från produktionens torra finishsteg är BAT att använda ett system med utsugsventilation försett med textilfilter eller våtavskiljare.

BAT-relaterade utsläppsnivåer

BAT-AEL för partiklar är 3–6 mg per normalkubikmeter utsugen luft uttryckt som ett medelvärde över 30 minuter.

1.7   Avfallshantering

21.   För att begränsa mängderna avfall som skickas till bortskaffning är BAT att driva verksamheten på platsen så att andelen processavfall som utgör biprodukter maximeras, i vilket ingår följande:

Processavfall

Användningar som biprodukt

Hår och ull

—

Fyllnadsmaterial

—

Ylletextilier

Kalkat trimavfall

—

Kollagenproduktion

Ogarvat spaltavfall

—

Bearbetning till läder

—

Produktion av korvskinn

—

Kollagenproduktion

—

Tuggprodukter för hundar

Garvat spaltavfall och trimavfall

—

Ges finish för användning i lappteknik, små lädervaror osv.

—

Kollagenproduktion

22.   För att begränsa mängderna avfall som skickas till bortskaffning är BAT att driva verksamheten på platsen så att återanvändning av avfall möjliggörs eller, om det inte går, återvinning av avfall eller, om det inte går, ”annan återvinning”, i vilket ingår följande:

Avfall

Återanvändning efter beredning

Återvinning i form av

Annan återvinning

Hår och ull

—

Tillverkning av proteinhydrolysat

—

Gödselmedel

—

Energiåtervinning

Råtrimavfall

 

—

Hudlim

—

Energiåtervinning

Kalkat trimavfall

—

Talg

—

Tillverkning av tekniskt gelatin

—

Hudlim

 

Limläder

—

Tillverkning av proteinhydrolysat

—

Talg

—

Hudlim

—

Tillverkning av ersättande bränsle

—

Energiåtervinning

Ogarvat spaltavfall

—

Tillverkning av tekniskt gelatin

—

Tillverkning av proteinhydrolysat

—

Hudlim

—

Energiåtervinning

Garvat spaltavfall och trimavfall

—

Tillverkning av fiberläder från trimavfall som inte fått finish

—

Tillverkning av proteinhydrolysat

 

—

Energiåtervinning

Garvade falsspån

—

Tillverkning av fiberläder

—

Tillverkning av proteinhydrolysat

 

—

Energiåtervinning

Slam från vattenrening

 

 

—

Energiåtervinning

23.   För att minska kemikalieförbrukningen samt minska mängden läderavfall som innehåller kromgarvningsmedel är BAT att använda kalkspaltning.

Beskrivning

Spaltningen genomförs i ett tidigare skede av bearbetningen så att en ogarvad biprodukt erhålls.

Tillämplighet

Tillämpligt endast på anläggningar som använder kromgarvning.

Ej tillämpligt

—

när hudar eller skinn bereds för ospaltade produkter,

—

när ett fastare läder produceras (t.ex. skoläder),

—

när slutprodukten måste ha enhetligare tjocklek,

—

när garvat spaltavfall tillverkas som produkt eller biprodukt.

24.   För att minska mängden krom i slam som blir avfall är BAT att använda de tekniker som anges nedan, ensamt eller i kombination.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a

Återvinning av krom för återanvändning i garveriet

Återupplösning med svavelsyra av krom som har utfällts från garvningsvätskan, för att användas som delvis ersättning för kromsalter.

Tillämpligheten begränsas av behovet att få fram läderegenskaper som uppfyller kundernas specifikationer, särskilt i fråga om färgning (långsammare färgning och mindre klara färger) och fogging.

b

Återvinning av krom för återanvändning i andra industrigrenar

Användning av kromslam som råmaterial i andra industrigrenar.

Tillämpligt endast när det går att hitta en industriell användare för det återvunna avfallet.

25.   För att minska behovet av energi, kemikalier och hanteringskapacitet när det gäller slam som går till efterföljande behandling, är BAT att minska slammets vattenhalt genom slamavvattning.

Tillämplighet

Tillämpligt på alla anläggningar för våta processer.

1.8   Energi

26.   För att minska energiförbrukningen vid torkning är BAT att optimera förberedelserna för torkning genom våtpressning eller någon annan mekanisk avvattningsmetod.

27.   För att minska energiförbrukningen för våta processer är BAT att använda låga vätskemängder.

Beskrivning

Minskning av energibehovet för vattenuppvärmning genom minskad användning av varmvatten.

Tillämplighet

Tekniken kan inte tillämpas på processens färgningssteg eller för bearbetning av kalvskinn.

Tillämpligheten är också begränsad till

—

nya processkärl,

—

befintliga processkärl som är lämpade eller som kan modifieras till att bli lämpade för låg vätskemängd.

BAT-relaterade energiförbrukningsnivåer

Se tabell 6.

Tabell 6

Specifik BAT-relaterad energiförbrukning

Processteg

Specifik energiförbrukning per enhet råmaterial (11)

GJ/t

Bearbetning av nöthudar från råmaterial till wet-blue eller wet-white

< 3

Bearbetning av nöthudar från råmaterial till färdigt läder

< 14

Bearbetning av fårskinn från råmaterial till färdigt läder

< 6

(1)  EGT L 135, 30.5.1991, s. 40.

(2)  EUT L 312, 22.11.2008, s. 3.

(3)  Månadsmedelvärden. Bearbetning av kalvskinn och vegetabilisk garvning kan kräva en högre vattenförbrukning.

(4)  Månadsmedelvärden. Fårskinn med ull kan kräva en högre vattenförbrukning.

(5)  EUT L 348, 24.12.2008, s. 84.

(6)  EUT L 158, 30.4.2004, s. 7.

(7)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.

(8)  EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

(9)  Den övre nivån hör samman med COD-inloppskoncentrationer på ≥ 8 000 mg/l.

(10)  BAT-AEL-området uttryckt som totalt kol.

(11)  Energiförbrukningsvärdena (uttryckta som ett årsgenomsnitt inte korrigerade till primärenergin) omfattar energianvändningen i produktionsprocessen inklusive el och total uppvärmning av inneutrymmen, men exklusive energianvändningen för avloppsvattenrening.

16.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 45/30

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 februari 2013

om att inte ta upp vissa ämnen i bilaga I, IA eller IB till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden

[delgivet med nr C(2013) 670]

(Text av betydelse för EES)

(2013/85/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (1), särskilt artikel 16.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG.

(2)

För ett antal kombinationer av ämnen och produkttyper i den förteckningen har antingen alla deltagare dragit sig ur granskningsprogrammet eller har den medlemsstat som utsetts till rapporterande medlemsstat för utvärderingen inte mottagit någon fullständig dokumentation inom den tidsperiod som anges i artiklarna 9 och 12.3 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(3)

Kommissionen har således, och i enlighet med artiklarna 11.2, 12.1 och 13.5 i förordning (EG) nr 1451/2007, underrättat medlemsstaterna om detta. Informationen har också offentliggjorts på elektronisk väg.

(4)

Ett antal företag har under de tre månader som följt på offentliggörandena uttryckt intresse för att överta uppgiften som deltagare för vissa av de berörda ämnena och produkttyperna. Dessa företag har emellertid därefter inte lämnat in någon fullständig dokumentation.

(5)

I enlighet med artikel 12.4 och 12.5 i förordning (EG) nr 1451/2007 bör de berörda ämnena och produkttyperna därför inte tas upp i bilaga I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG.

(6)

För att skapa rättslig förutsebarhet bör det fastställas från och med vilken dag biocidprodukter av de produkttyper och innehållande de verksamma ämnen som anges i bilagan till detta beslut inte längre får släppas ut på marknaden.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De ämnen som anges i bilagan till detta beslut ska inte tas upp för de berörda produkttyperna i bilaga I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG.

Artikel 2

Med verkan från och med den 1 februari 2014 och i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1451/2007 får biocidprodukter av de produkttyper och innehållande de verksamma ämnen som anges i bilagan till detta beslut inte längre släppas ut på marknaden.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 februari 2013.

På kommissionens vägnar

Janez POTOČNIK

Ledamot av kommissionen

(1)  EGT L 123, 24.4.1998, s. 1.

(2)  EUT L 325, 11.12.2007, s. 3.

BILAGA

Ämnen och produkttyper som inte ska tas upp i bilaga I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG

Namn

EG-nummer

CAS-nummer

Produkttyp

Rapporterande medlemsstat

Glutaraldehyd

203-856-5

111-30-8

5

FI

4-(2-nitrobutyl)morfolin

218-748-3

2224-44-4

6

UK

4-(2-nitrobutyl)morfolin

218-748-3

2224-44-4

13

UK

N,N’-(dekan-1,10-diyldi-1(4H)-pyridyl-4-yliden)bis(oktylammonium)diklorid

274-861-8

70775-75-6

1

HU

Salicylsyra

200-712-3

69-72-7

1

NL