(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1214/2011 (2) syftar till att underlätta gränsöverskridande transport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna. Den förordningen är emellertid endast tillämplig på de medlemsstaters territorium som har infört euron som sin gemensamma valuta.

(2)

I upptakten inför övergången till euron i en medlemsstat finns det ett behov att transportera kontanter i euro från de nuvarande medlemsstaterna i euroområdet, eftersom de eurosedlar som behövs för övergången normalt transporteras från befintliga lager i euroområdet, och euromynt ofta helt eller delvis präglas utomlands.

(3)

Det är därför nödvändigt att förordning (EU) nr 1214/2011 är tillämplig också på medlemsstater som förbereder införande av euron. Den bör tillämpas från och med dagen för rådets beslut att upphäva det undantag som beviljats dessa medlemsstater från att delta i euroområdet.

(4)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att underlätta yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av eurokontanter mellan de nuvarande medlemsstaterna i euroområdet och de medlemsstater som står i begrepp att införa euron, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av de mycket detaljerade och skiljaktiga nationella regelsystemen på området, och det därför på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos djur. Förordningen är tillämplig på framställning och avyttring, samt i vissa särskilda fall export, av levande djur och animaliska produkter.

(2)

I artikel 7.1 i förordning (EG) nr 999/2001 fastställs att det är förbjudet att utfodra idisslare med protein som härrör från djur. I artikel 7.2 i den förordningen utökas förbudet till andra djur än idisslare och när det gäller utfodringen av dessa djur med produkter av animaliskt ursprung begränsas förbudet i enlighet med bilaga IV till den förordningen.

(3)

I bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 utvidgas förbudet i artikel 7.1 till att omfatta utfodring av icke-idisslande produktionsdjur, med undantag för utfodring av köttätande pälsproducerande djur, med bland annat bearbetat animaliskt protein. Genom undantag och på särskilda villkor är det enligt bilaga IV tillåtet att utfordra icke-idisslande produktionsdjur med vissa typer av bearbetat animaliskt protein.

(4)

I artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (2) förbjuds utfodring av djur av någon viss landlevande djurart, med undantag av pälsdjur, med bearbetat animaliskt protein från djurkroppar eller delar av djurkroppar från samma djurart. Vidare förbjuds i samma artikel utfodringen av odlad fisk med bearbetat animaliskt protein från djurkroppar eller delar av djurkroppar av odlad fisk av samma art.

(5)

Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet TSE-färdplan 2 Ett strategidokument om transmissibel spongiform encefalopati 2010–2015 (3) antogs den 16 juli 2010. Det beskriver de delar av unionslagstiftningen om TSE som eventuellt skulle kunna ändras. I meddelandet betonas också att en eventuell översyn av TSE-reglerna främst bör bygga på vetenskapliga belägg och tekniska frågor i samband med kontroll och tillämpning av de nya åtgärderna.

(6)

I meddelandet behandlas bland annat översynen av gällande bestämmelser om foderförbudet i unionslagstiftningen. På grundval av innehållet i två vetenskapliga yttranden från vetenskapliga panelen för biologiska faror (Biohaz) vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) av den 24 januari 2007 (4) respektive den 17 november 2007 (5), klargörs det i meddelandet att inga TSE har identifierats i icke-idisslande produktionsdjur under naturliga förhållanden och att risken för överföring av BSE mellan andra djur än idisslare är försumbar så länge som återanvändning inom arten undviks. Följaktligen är slutsatsen i meddelandet att ett upphävande av förbudet mot användning av bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare i foder för andra djur än idisslare skulle kunna övervägas, dock utan att det gällande förbudet mot återanvändning inom arten upphävs och endast om det finns validerade analysmetoder för bestämning av den art som det bearbetade animaliskt proteinet kommer från och säkerställandet av att bearbetat protein från olika arter hanteras separat.

(7)

Den 29 november 2010 antog rådet sina slutsatser om meddelandet (6). I slutsatserna erkänns den grundläggande betydelsen av förbudet mot användning av bearbetat animaliskt protein i foder för produktionsdjur för att förebygga spridningen av BSE via foderkedjan och därmed dess viktiga roll för minskningen av förekomsten av sjukdomen hos nötkreaturspopulationen. Enligt samma slutsatser bör ett eventuellt återinförande av bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare i foder för andra djur än idisslare dessutom endast ske på grundval av att effektiva och validerade tester har gjorts för att kunna särskilja mellan bearbetat animaliskt protein från olika djurarter och att riskerna med de eventuellt mindre stränga bestämmelserna noggrant har granskats med avseende på djur- och folkhälsan.

(8)

Den 9 december 2010 antog den vetenskapliga panelen för biologiska faror ett vetenskapligt yttrande om översynen av den kvantitativa riskbedömningen av den BSE-risk som uppkommer genom användningen av bearbetat animaliskt protein (7). I yttrandet konstaterades att man – på grundval av uppgifterna från 2009 års BSE-övervakning i EU, under antagande om en kontaminering med bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare på 0,1 % (detektionsgräns för bearbetat animaliskt protein i foder) och enligt Efsas modell för kvantitativ riskbedömning för bearbetat animaliskt protein – kunde uppskatta den samlade medel-BSE-infektiviteten i foder för nötkreatur i unionen per år till motsvarande 0,2 Co ID50 (cattle oral infectious dose 50 %). Detta skulle enligt yttrandet innebära att mindre än ett ytterligare BSE-smittat djur kan förväntas i unionens nötkreaturspopulation om året med en övre konfidensgräns på 95 %.

(9)

I Europaparlamentets resolution av den 8 mars 2011 om proteinbristen i EU: Vilka lösningar finns det på detta långvariga problem? (8) uppmanas kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet om att tillåta bearbetat animaliskt protein från slaktavfall som föda åt enkelmagade djur (svin och fjäderfä), förutsatt att det kommer från kött som har godkänts som livsmedel, och att förbudet mot återanvändning inom arten och påtvingad kannibalism kan tillämpas och kontrolleras fullt ut.

(10)

Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2011 om EU:s lagstiftning om transmissibel spongiform encefalopati (TSE) och om därmed sammanhängande foder- och livsmedelskontroller – genomförande och utsikter (9) stödjer – särskilt mot bakgrund av den rådande proteinbristen i EU – kommissionens förslag om att upphäva förbudet i unionslagstiftningen mot utfodring av andra djur än idisslare med bearbetat animaliskt protein, förutsatt att detta enbart gäller icke växtätande djur och vissa villkor uppfylls.

(11)

Resolutionen kräver att de framställnings- och steriliseringsmetoder som används för bearbetat animaliskt protein uppfyller högsta tänkbara säkerhetsnormer och reglerna i förordning (EG) nr 1069/2009 samt att nyaste och säkrast tänkbara tillgängliga teknik utnyttjas. De befintliga förbuden mot återanvändning inom arten måste fortsätta att gälla, framställningskanalerna för bearbetat animaliskt protein som härrör från olika arter måste hållas fullständigt åtskilda, och åtskiljandet av dessa framställningskanaler måste kontrolleras av behöriga myndigheter i medlemsstaterna och granskas av kommissionen. Dessutom krävs det att det innan utfodringsförbudet verkligen upphävs finns en tillförlitlig artspecifik metod för att fastställa den art som proteinerna i foder som innehåller bearbetat animaliskt protein kommer från, så att återvinning inom arten och förekomsten av bearbetat animaliskt protein kan uteslutas, och att framställning av bearbetat animaliskt protein från kategori 1- eller kategori 2-material förbjuds och att endast kategori 3-material som är tjänligt som livsmedel används för framställning av bearbetat animaliskt protein. Resolutionen förkastar användningen av bearbetat animaliskt protein i foder för idisslare om det härrör från andra djur än idisslare eller idisslare.

(12)

Den 9 mars 2012 validerade Europeiska unionens referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder (EURL-AP) en ny diagnostisk, DNA-baserad metod som kan påvisa mycket låg nivå av material från svin och fjäderfä från idisslare som kan förekomma i foder (10). Denna metod kan användas för att utföra rutinkontroller av bearbetat animaliskt protein och foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein för att kontrollera att dessa inte innehåller protein från idisslare.

(13)

Det finns för närvarande ingen validerad diagnostisk metod som kan påvisa förekomst av material från svin och fjäderfä i foder. Det skulle därför inte vara möjligt att kontrollera efterlevnaden av förbudet mot återanvändning inom arten om man på nytt skulle tillåta användning av bearbetat animaliskt protein från svin i foder för fjäderfä och från fjäderfä i foder för grisar.

(14)

Vattenbruksproduktionen medför inte några problem när det gäller efterlevnaden av förbudet mot återanvändning inom arten, eftersom de gällande hanteringskraven för användning av fiskmjöl i foder för vattenbruksdjur redan har visat sig vara effektiva.

(15)

Med undantag av fiskmjöl och foderblandningar som innehåller fiskmjöl, som redan är tillåtna som foder för andra djur än idisslare, bör bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare och foder som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein därför tillåtas på nytt som foder för vattenbruksdjur. Stränga krav bör gälla vid insamling, transport och bearbetning av dessa produkter för att undvika eventuella risker för korskontaminering med protein från idisslare. Dessutom bör regelbunden provtagning och analys av bearbetat animaliskt protein och foderblandningar som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein ske för att kontrollera att det inte förekommer någon korskontaminering med protein från idisslare.

(16)

Förbudet mot att utfodra vattenbruksdjur med protein från andra djur än idisslare enligt bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför utgå. För att unionslagstiftningen ska bli tydlig är det lämpligt att ersätta hela bilaga IV med den bilaga IV som fastställs i bilagan till den här förordningen.

(17)

I punkt 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 999/2001 hänvisas det till definitioner av foder och animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel i unionsrättsakter som sedan dess har upphävts. För att unionslagstiftningen ska bli tydlig bör dessa hänvisningar ersättas med hänvisningar till respektive definitioner i gällande rättsakter. Bilaga I till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(18)

Eftersom medlemsstaterna och de ekonomiska aktörerna inom fodersektorn behöver tillräckligt med tid för att anpassa sina kontrollförfaranden till de nya krav som införs i denna förordning bör denna förordning inte tillämpas omedelbart efter det att den har trätt i kraft.

(19)

Förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(20)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(1)

Bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1418/2007 av den 29 november 2007 om export för återvinning av visst avfall som förtecknas i bilaga III eller IIIA till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 till vissa länder som inte omfattas av OECD-beslutet om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall (2) ändrades genom förordning (EU) 674/2012 (3).

(2)

Enligt artikel 37.1 och 37.2 i förordning (EG) nr 1013/2006 tog kommissionen hänsyn till Malaysias svar på dess skriftliga begäran. Malaysia uppgav senare skriftligen att uppgifterna i svaret angående post B1100 – hårdzink och posterna B3010 och GH013 inte återspeglar gällande lagstiftning och förfaranden, som inte förbjuder import av sådant avfall. Malaysia begärde därför att förfarandet för posten B1100 – hårdzink ändras från alternativ a till alternativ c och posterna B3010 och GH013 från alternativ a till alternativ d.

(3)

För att rätta till detta misstag och med tanke på konsekvenserna för de ekonomiska aktörerna bör bilagan till förordning (EG) nr 1418/2007 därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1875/2006 av den 18 december 2006 om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2) infördes begreppet godkänd ekonomisk aktör. Ekonomiska aktörer som uppfyller villkoren för att få full status som godkända ekonomiska aktörer (AEO) eller status enligt AEO – Säkerhet och skydd bör betraktas som tillförlitliga partner i leveranskedjan och följaktligen omfattas av lättnader i fråga om säkerhets- och skyddsrelaterade tullkontroller.

(2)

Unionen erkänner vissa tredjeländers program för handelspartnerskap som har utvecklats i enlighet med Världstullorganisationens ramverk av standarder för att säkra och underlätta världshandeln. Unionen beviljar således lättnader för sådana ekonomiska aktörer från ett tredjeland som är medlemmar i ett program som det landets tullmyndighet har infört. Därför är det nödvändigt att man i summariska införseldeklarationer kan identifiera ekonomiska aktörer som är medlemmar i ett tredjelands program för handelspartnerskap. De berörda lättnaderna kommer inte att beviljas om inte dessa ekonomiska aktörer identifieras korrekt i de summariska införseldeklarationerna.

(3)

Bilaga 30a till kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (3) bör därför anpassas så att det unika identifieringsnummer som ekonomiska aktörer från tredjeland tilldelats av sitt land kan anges.

(4)

Förordning (EEG) nr 2454/93 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

(1)

Gränsvärden för högsta tillåtna resthalter (nedan kallade MRL-värden) för farmakologiskt aktiva substanser som är avsedda att i unionen användas i veterinärmedicinska läkemedel för livsmedelsproducerande djur eller i biocidprodukter som används vid djurhållning, bör fastställas i enlighet med förordning (EG) nr 470/2009.

(2)

Farmakologiskt aktiva substanser och deras klassificering med avseende på MRL-värden i animaliska livsmedel anges i bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 37/2010 av den 22 december 2009 om farmakologiskt aktiva substanser och deras klassificering med avseende på MRL-värden i animaliska livsmedel (2).

(3)

Monensin är för närvarande upptaget i tabell 1 i bilagan till förordning (EU) nr 37/2010 som en tillåten substans för muskel, fett, lever, njure och mjölk från nötkreatur.

(4)

En ansökan om ändring av den befintliga posten för monensin har lämnats in till Europeiska läkemedelsmyndigheten.

(5)

Sökanden har lämnat kompletterande uppgifter som utvärderats av kommittén för veterinärmedicinska läkemedel. Till följd av detta rekommenderar kommittén att de nuvarande MRL-värdena för monensin ändras.

(6)

Posten för monensin i tabell 1 i bilagan till förordning (EU) nr 37/2010 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De berörda parterna bör medges en rimlig övergångsperiod för att vidta de åtgärder som kan krävas för att följa det nya MRL-värdet.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för veterinärmedicinska läkemedel.

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar (tidigare även kallade penningmedel) och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 14 januari 2013 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att stryka en fysisk person i sin förteckning över personer, grupper och enheter som bör omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser, efter att ha tagit hänsyn till den begäran om strykning som inlämnats av den berörda personen och till den sammanfattande rapport som utarbetats av ombudsmannen i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1904(2009).

(3)

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

Enligt artikel 61 första stycket led d i förordning (EG) nr 1234/2007 får socker som under ett regleringsår produceras utöver den kvot som avses i artikel 56 i den förordningen endast exporteras inom ramen för den kvantitativa gräns som fastställts av kommissionen.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 394/2012 av den 8 maj 2012 om fastställande av den kvantitativa gränsen för export av utomkvotssocker och isoglukos fram till slutet av regleringsåret 2012/2013 (3) fastställs ovannämnda kvantitativa gränser.

(3)

De kvantiteter socker som omfattas av ansökningar om exportlicens överstiger den kvantitativa gräns som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 394/2012. Det bör därför fastställas en procentsats för godkännande för de kvantiteter som begärdes den 14–18 januari 2013. Alla ansökningar om exportlicens för socker som lämnats in efter den 18 januari 2013 bör därför avslås och inlämnandet av ansökningar om exportlicenser bör avbrytas.

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2012/13 har fastställts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 892/2012 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 48/2013 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006.

(3)

Eftersom det är viktigt att denna åtgärd börjar tillämpas så snart som möjligt efter det att de uppdaterade uppgifterna har gjorts tillgängliga bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(1)

På Irlands begäran beviljade rådet landet ekonomiskt bistånd genom genomförandebeslut 2011/77/EU (2) för att stödja ett kraftfullt ekonomiskt och finansiellt reformprogram. Programmets syfte var att återställa förtroende, återställa hållbar tillväxt och säkerställa den finansiella stabiliteten i Irland, euroområdet och unionen.

(2)

I enlighet med artikel 3.9 i genomförandebeslut 2011/77/EU har Europeiska kommissionen tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) och i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) genomfört den åttonde utvärderingen av hur de irländska myndigheternas genomförande av de överenskomna åtgärderna fortskrider samt av dessa åtgärders effektivitet och ekonomiska och sociala verkningar.

(3)

Betydande framsteg har gjorts när det gäller att uppfylla programmets skuldminskningsmål för banker. Särskilt två inhemska banker har antingen redan nått eller är på god väg att uppnå målet för den kvot mellan utlåning och bankinsättningar på 122,5 % som man ursprungligen planerade att uppnå till slutet av 2013. Den resterande inhemska banken har avslutat en del avyttringar av tillgångar i verksamhet utanför kärnverksamheten och bankens skuldneddragningsbehov kommer att omprövas efter det att Europeiska kommissionen har fattat ett beslut om dess omstruktureringsplan.

(4)

Med tanke på de betydande framstegen skulle en ändring av programmets övervakningsramverk för skuldneddragning i banker för att nå målen om avyttring av tillgångar som inte ingår i kärnverksamheten och förstärkt övervakning som syftar till att säkerställa att banker förbättrar sina stabila nettofinansieringskvoter (”net stable funding ratios [NSFR]”) och deras likviditetstäckningsgrader (LCR) bidra till att undvika eventuell otillbörlig snedvridning i bankers insättningsprissättning och förbereda banker för att kunna uppfylla likviditetskraven i Basel III.

(5)

Mot bakgrund av denna utveckling och dessa överväganden bör genomförandebeslut 2011/77/EU ändras.

1.

I punkt 8 ska led c ersättas med följande:

2.

Punkt 10 ska ersättas med följande:

(1)

Den 1 juni 2004 ansökte företaget DSM Nutritional Products VML hos de behöriga myndigheterna i Nederländerna om att få släppa ut syntetiskt zeaxantin på marknaden som ny livsmedelsingrediens.

(2)

Den 16 juni 2005 utfärdade det behöriga organet för utvärdering av livsmedel i Nederländerna sin första utvärderingsrapport. I rapporten drogs slutsatsen att syntetiskt zeaxantin med ett högsta intag på 20 mg per person och dag inte medför en betydande hälsorisk för människor. Emellertid konstaterades också att de framlagda uppgifterna inte var tillräckliga för att färdigställa säkerhetsutvärderingen.

(3)

En kompletterande utvärdering var därför nödvändig.

(4)

Kommissionen vidarebefordrade den första utvärderingsrapporten till samtliga medlemsstater den 1 augusti 2005 för kompletterande synpunkter.

(5)

Den 2 februari 2007 underrättade sökanden kommissionen om att användningen av zeaxantin bör begränsas till användning som ingrediens i kosttillskott.

(6)

Den 20 mars 2007 bad kommissionen därför Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad Efsa) att yttra sig i frågan.

(7)

Den 24 april 2008 antog Efsa ett vetenskapligt yttrande om säkerheten hos syntetiskt zeaxantin som ingrediens i kosttillskott (2) och drog slutsatsen att det på grundval av de befintliga uppgifterna inte kan fastställas att syntetiskt zeaxantin är säkert att användas som ingrediens i kosttillskott vid den föreslagna halten på 20 mg per person och dag.

(8)

Den 25 januari 2012 lade sökanden fram kompletterande uppgifter och föreslog ett intag av syntetiskt zeaxantin som ingrediens i kosttillskott på högst 2 mg per person och dag.

(9)

Kommissionen bad Efsa att uppdatera sitt yttrande om säkerheten hos syntetiskt zeaxantin som ny livsmedelsingrediens i kosttillskott mot bakgrund av de kompletterande uppgifterna. Den 13 september 2012 antog Efsa ett uttalande om säkerheten hos syntetiskt zeaxantin som ingrediens i kosttillskott (3) och drog slutsatsen att den halt som sökanden hade föreslagit inte innebär något säkerhetsproblem.

(10)

På grundval av den vetenskapliga bedömningen fastställs det att syntetiskt zeaxantin uppfyller de kriterier som anges i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 258/97.

(11)

Förfarandet att avsiktligt tillföra syntetiskt zeaxantin till livsmedel för att färga dem omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (4) och bör godkännas i enlighet med den förordningen.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(1)

Genom kommissionens beslut 2009/827/EG (2) tillåts i enlighet med förordning (EG) nr 258/97 att chiafrö (Salvia hispanica) släpps ut på marknaden som ny livsmedelsingrediens för användning i brödprodukter, med ett högsta innehåll av 5 % chiafrö (Salvia hispanica).

(2)

Den 14 april 2011 ansökte företaget The Chia Company hos de behöriga myndigheterna i Förenade kungariket om en utvidgning av användningsområdet för chiafrö som ny livsmedelsingrediens på marknaden. De begärde att få använda upp till 10 % chiafrö i vissa livsmedelskategorier och att få sälja färdigförpackade chiafrön med ett rekommenderat dagligt intag på högst 15 g.

(3)

Den 16 mars 2012 utfärdade det behöriga organet för utvärdering av livsmedel i Förenade kungariket sin första utvärderingsrapport. I rapporten drogs slutsatsen att utvidgningen av användningsområdet för chiafrö till de föreslagna livsmedelskategorierna uppfyller kriterierna i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 258/97.

(4)

Kommissionen vidarebefordrade den första utvärderingsrapporten till samtliga medlemsstater den 26 mars 2012.

(5)

Motiverade invändningar framfördes inom den period på 60 dagar som är fastställd i artikel 6.4 andra stycket i förordning (EG) nr 258/97, särskilt vad gäller en eventuell brist på toxikologiska uppgifter. Sökandens kompletterande förklaringar undanröjde dessa farhågor på ett sätt som medlemsstaterna och kommissionen var nöjda med. Därför bekräftas att de kriterier som fastställs i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 258/97 är uppfyllda.

(6)

I enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 258/97 bör ett genomförandebeslut antas för att tillåta en utvidgning av användningsområdet för chiafrö som ny livsmedelsingrediens.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(1)

I artikel 111b.1 i direktiv 2001/83/EG anges vilka aspekter kommissionen ska ta särskild hänsyn till vid bedömningen av om ett tredjelands regelverk som är tillämpligt på aktiva substanser som exporteras till unionen samt övervakningen och kontrollen av efterlevnaden av regelverket säkerställer en skyddsnivå för folkhälsan som är likvärdig med unionens.

(2)

Det bör anges närmare vilka aspekter och motsvarande unionsdokument som beaktas vid bedömningen av likvärdighet i enlighet med artikel 111b.1 i direktiv 2001/83/EG.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för humanläkemedel.

a)

Vid tillämpning av artikel 111b.1 a ska kommissionen ta hänsyn till de riktlinjer som avses i artikel 47 andra stycket i direktiv 2001/83/EG.

b)

Vid tillämpning av artikel 111b.1 b ska kommissionen ta hänsyn till de riktlinjer som avses i artikel 3.1 i kommissionens direktiv 2003/94/EG av den 8 oktober 2003 om fastställande av principer och riktlinjer för god tillverkningssed i fråga om humanläkemedel och prövningsläkemedel för humant bruk (2).

c)

Vid tillämpning av artikel 111b.1 c ska kommissionen bedöma inspektionsresurser, inspektörernas kvalifikationer och utbildning, inspektionsförfaranden, inspektionsstrategier och mekanismer för att hantera intressekonflikter, standarder för inspektion, befogenheter att kontrollera efterlevnaden, varnings- och krissystem samt analytisk förmåga med beaktande av de riktlinjer som avses i artikel 3.1 i direktiv 2003/94/EG.

d)

Vid tillämpning av artikel 111b.1 d ska kommissionen bedöma tredjelandets rutiner för att säkerställa att unionen regelbundet och snabbt informeras om sådana tillverkare av aktiva substanser som inte uppfyller kraven.

(1)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 176/2012 av den 1 mars 2012 om ändring av bilagorna B, C och D till rådets direktiv 90/429/EEG vad gäller djurhälsokrav avseende brucellos och Aujeszkys sjukdom (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Kommissionens genomförandebeslut 2011/396/EU av den 4 juli 2011 om godkännande av ett laboratorium i Japan för att utföra serologiska tester för kontroll av rabiesvaccins effektivitet (2) ska införlivas med EES-avtalet.

(3)

Detta beslut avser lagstiftning om andra levande djur än fisk och vattenbruksdjur. Lagstiftning om dessa frågor ska inte gälla Island i enlighet med punkt 2 i inledningen till kapitel I i bilaga I till EES-avtalet. Detta beslut är därför inte tillämpligt på Island.

(4)

Detta beslut avser lagstiftning om veterinära frågor. Lagstiftning om veterinära frågor ska inte gälla Liechtenstein så länge det landet omfattas av tillämpningen av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter, enligt de särskilda reglerna i sektorsanpassningarna i bilaga I till EES-avtalet. Detta beslut är därför inte tillämpligt på Liechtenstein.

(5)

Bilaga I till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Följande strecksats ska läggas till i punkt 8 (rådets direktiv 90/429/EEG) i del 4.1 och punkt 7 (rådets direktiv 90/429/EEG) i del 8.1:

2.

Följande punkt ska införas efter punkt 96 (kommissionens beslut 2011/91/EU) i del 4.2:

(1)

Kommissionens förordning (EU) nr 200/2012 av den 8 mars 2012 om ett unionsmål för minskning av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium i slaktkycklingflockar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 233/2012 av den 16 mars 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 vad gäller godkännande av det ändrade nationella programmet för kontroll av skrapie i Danmark (2) ska införlivas med EES-avtalet.

(3)

Kommissionens genomförandebeslut 2011/825/EU av den 8 december 2011 om ändring av beslut 2010/221/EU vad gäller nationella åtgärder för att förhindra att vissa sjukdomar hos vattenlevande djur förs in i delar av Irland, Finland och Sverige (3) ska införlivas med EES-avtalet.

(4)

Kommissionens genomförandebeslut 2012/111/EU av den 10 februari 2012 om ändring av beslut 2007/453/EG vad gäller BSE-statusen i Danmark och Panama (4) ska införlivas med EES-avtalet.

(5)

Genom förordning (EU) nr 200/2012 upphävs kommissionens förordning (EG) nr 646/2007 (5) som är införlivad med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(6)

Detta beslut avser lagstiftning om veterinära frågor. Lagstiftning om veterinära frågor ska inte gälla Liechtenstein så länge det landet omfattas av tillämpningen av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter, enligt de särskilda reglerna i sektorsanpassningarna i bilaga I till EES-avtalet. Detta beslut är därför inte tillämpligt på Liechtenstein.

(7)

Bilaga I till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Följande strecksats ska läggas till i punkt 94 (kommissionens beslut 2010/221/EU) i del 4.2:

2.

Texten i punkt 47 (kommissionens förordning (EG) nr 646/2007) i del 7.2 ska utgå.

3.

Följande strecksats ska läggas till i punkt 49 (kommissionens beslut 2007/453/EG) i del 7.2:

4.

Följande punkter ska införas efter punkt 56 (kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 931/2011) i del 7.2:

(1)

Kommissionens förordning (EU) nr 277/2012 av den 28 mars 2012 om ändring av bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG vad gäller gränsvärden och åtgärdsgränser för dioxiner och polyklorerade bifenyler (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Kommissionens rekommendation 2012/154/EU av den 15 mars 2012 om övervakning av förekomsten av mjöldrygealkaloider i foder och livsmedel (2) ska införlivas med EES-avtalet.

(3)

Detta beslut avser lagstiftning om foder och livsmedel. Lagstiftning om foder och livsmedel ska inte gälla Liechtenstein så länge det landet omfattas av tillämpningen av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter, enligt de särskilda reglerna i sektorsanpassningarna i bilaga I och inledningen till kapitel XII i bilaga II till EES-avtalet. Detta beslut är därför inte tillämpligt på Liechtenstein.

(4)

Bilagorna I och II till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Följande strecksats ska läggas till i punkt 33 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG):

2.

Följande punkt ska införas efter punkt 40 (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005):

”14.

32012 H 0154: Kommissionens rekommendation 2012/154/EU av den 15 mars 2012 om övervakning av förekomsten av mjöldrygealkaloider i foder och livsmedel (EUT L 77, 16.3.2012, s. 20).”

(1)

Kommissionens förordning (EU) nr 347/2012 av den 16 april 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 vad gäller krav för typgodkännande av vissa kategorier av motorfordon avseende avancerade nödbromssystem (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Kommissionens förordning (EU) nr 351/2012 av den 23 april 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 vad gäller krav för typgodkännande avseende installation av varningssystem vid avvikelse ur körfält i motorfordon (2), rättad i EUT L 121, 8.5.2012, s. 44, ska införlivas med EES-avtalet.

(3)

Bilaga II till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

”45zzp.

32012 R 0347: Kommissionens förordning (EU) nr 347/2012 av den 16 april 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 vad gäller krav för typgodkännande av vissa kategorier av motorfordon avseende avancerade nödbromssystem (EUT L 109, 21.4.2012, s. 1).

45zzq.

32012 R 0351: Kommissionens förordning (EU) nr 351/2012 av den 23 april 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 vad gäller krav för typgodkännande avseende installation av varningssystem vid avvikelse ur körfält i motorfordon (EUT L 110, 24.4.2012, s. 18), rättad i EUT L 121, 8.5.2012, s. 44.”

(1)

Kommissionens förordning (EU) nr 412/2012 av den 15 maj 2012 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Bilaga II till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

”—

32012 R 0412: Kommissionens förordning (EU) nr 412/2012 av den 15 maj 2012 (EUT L 128, 16.5.2012, s. 1).”

(1)

Kommissionens beslut 2010/11/EU av den 7 januari 2010 om säkerhetskrav för konsumentmonterade barnsäkra spärrar för fönster och balkongdörrar i Europastandarder på grundval av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Kommissionens beslut 2010/376/EU av den 2 juli 2010 om de säkerhetskrav som Europastandarder ska uppfylla för vissa produkter i barns sovmiljö i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG (2) ska införlivas med EES-avtalet.

(3)

Kommissionens genomförandebeslut 2012/48/EU av den 26 januari 2012 om förlängning av giltighetstiden för beslut 2009/251/EG om skyldighet för medlemsstaterna att se till att biociden dimetylfumarat inte släpps ut eller tillhandahålls på marknaden (3) ska införlivas med EES-avtalet.

(4)

Bilaga II till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Följande strecksats ska läggas till i punkt 3n (kommissionens beslut 2009/251/EG):

2.

Följande punkter ska läggas till efter punkt 3n (kommissionens beslut 2009/251/EG):

(1)

Kommissionens beslut 2010/81/EU av den 9 februari 2010 om indelning i klasser beroende på reaktion vid brandpåverkan för vissa byggprodukter när det gäller fästmassor för keramiska plattor (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Kommissionens beslut 2010/82/EU av den 9 februari 2010 om indelning i klasser beroende på reaktion vid brandpåverkan för vissa byggprodukter när det gäller dekorativa väggbeklädnader i form av rullar och paneler (2) ska införlivas med EES-avtalet.

(3)

Kommissionens beslut 2010/83/EU av den 9 februari 2010 om indelning i klasser beroende på reaktion vid brandpåverkan för vissa byggprodukter när det gäller lufttorkande fogmassor (3) ska införlivas med EES-avtalet.

(4)

Kommissionens beslut 2010/85/EU av den 9 februari 2010 om indelning i klasser beroende på reaktion vid brandpåverkan för vissa byggprodukter när det gäller cementbaserade, kalciumsulfatbaserade och syntethartsbaserade avjämnings- och beläggningsmassor (4) ska införlivas med EES-avtalet.

(5)

Kommissionens beslut 2010/679/EU av den 8 november 2010 om ändring av beslut 95/467/EG om genomförande av artikel 20.2 i rådets direktiv 89/106/EEG om byggprodukter (5) ska införlivas med EES-avtalet.

(6)

Kommissionens beslut 2010/683/EU av den 9 november 2010 om ändring av beslut 97/555/EG om förfarandet för bestyrkande av överensstämmelse av byggprodukter enligt artikel 20.2 i rådets direktiv 89/106/EEG beträffande cement, byggkalk och andra hydrauliska bindemedel (6) ska införlivas med EES-avtalet.

(7)

Kommissionens beslut 2010/737/EU av den 2 december 2010 om indelning i klasser av vissa byggprodukter efter reaktion vid brandpåverkan vad gäller stålplåtar med polyesterbeläggning och plastisolbeläggning (7) ska införlivas med EES-avtalet.

(8)

Kommissionens beslut 2010/738/EU av den 2 december 2010 om indelning av vissa byggprodukter i klasser efter reaktion vid brandpåverkan vad gäller gjutgods av fibrös gips (8) ska införlivas med EES-avtalet.

(9)

Kommissionens beslut 2011/14/EU av den 13 januari 2011 om ändring av beslut 97/556/EG om förfarande för bestyrkande av överensstämmelse av byggprodukter enligt artikel 20.2 i rådets direktiv 89/106/EEG beträffande sammansatta system för utvändig putsbelagd värmeisolering (9) ska införlivas med EES-avtalet.

(10)

Kommissionens beslut 2011/19/EU av den 14 januari 2011 om förfarandet för bestyrkande av överensstämmelse av byggprodukter enligt artikel 20.2 i rådets direktiv 89/106/EEG vad gäller fogmassor för rörelsefogar i byggnader och gångtrafikerade ytor (10) ska införlivas med EES-avtalet.

(11)

Kommissionens beslut 2011/232/EU av den 11 april 2011 om ändring av beslut 2000/367/EG beträffande klassificering av byggprodukter, byggnadsverk och delar därav med avseende på brandmotstånd (11) ska införlivas med EES-avtalet.

(12)

Kommissionens beslut 2011/246/EU av den 18 april 2011 om ändring av beslut 1999/93/EG om förfarandet för bestyrkande av överensstämmelse av byggprodukter enligt artikel 20.2 i rådets direktiv 89/106/EEG vad gäller dörrar, fönster, luckor, jalusier, grindar och därtill hörande byggnadsbeslag (12) ska införlivas med EES-avtalet.

(13)

Kommissionens beslut 2011/284/EU av den 12 maj 2011 om förfarandet för bestyrkande av överensstämmelse av byggprodukter enligt artikel 20.2 i rådets direktiv 89/106/EEG vad gäller elledningar och kontroll- och kommunikationskablar (13) ska införlivas med EES-avtalet.

(14)

Kommissionens genomförandebeslut 2012/201/EU av den 26 mars 2012 om ändring av beslut 98/213/EG om förfarandet för bestyrkande av överensstämmelse av byggprodukter enligt artikel 20.2 i rådets direktiv 89/106/EEG beträffande byggsatser för invändiga skiljeväggar (14) ska införlivas med EES-avtalet.

(15)

Kommissionens genomförandebeslut 2012/202/EU av den 29 mars 2012 om ändring av beslut 1999/94/EG om förfarandet för bestyrkande av överensstämmelse av byggprodukter enligt artikel 20.2 i rådets direktiv 89/106/EEG beträffande förtillverkade produkter av normalbetong, lättbetong och autoklaverad lättbetong (15) ska införlivas med EES-avtalet.

(16)

Bilaga II till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Följande ska läggas till i tionde strecksatsen (kommissionens beslut 95/467/EG) i punkt 1 (rådets direktiv 89/106/EEG):

”, ändrat genom:

2.

Följande ska läggas till i 18:e strecksatsen (kommissionens beslut 97/555/EG) i punkt 1 (rådets direktiv 89/106/EEG):

”, ändrat genom:

3.

Följande ska läggas till i 19:e strecksatsen (kommissionens beslut 97/556/EG) i punkt 1 (rådets direktiv 89/106/EEG):

”, ändrat genom:

4.

Följande ska läggas till i 25:e strecksatsen (kommissionens beslut 98/213/EG) i punkt 1 (rådets direktiv 89/106/EEG):

”, ändrat genom:

5.

Följande ska läggas till i 40:e strecksatsen (kommissionens beslut 1999/93/EG) i punkt 1 (rådets direktiv 89/106/EEG):

”, ändrat genom:

6.

Följande ska läggas till i 41:a strecksatsen (kommissionens beslut 1999/94/EG) i punkt 1 (rådets direktiv 89/106/EEG):

”, ändrat genom:

7.

Följande ska läggas till i 49:e strecksatsen (kommissionens beslut 2000/367/EG) i punkt 1 (rådets direktiv 89/106/EEG):

”, ändrat genom:

8.

Följande punkter ska läggas till efter punkt 2g (kommissionens beslut 2006/600/EG):

(1)

Kommissionens förordning (EU) nr 207/2012 av den 9 mars 2012 om elektroniska bruksanvisningar för medicintekniska produkter (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Bilaga II till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

”9.

32012 R 0207: Kommissionens förordning (EU) nr 207/2012 av den 9 mars 2012 om elektroniska bruksanvisningar för medicintekniska produkter (EUT L 72, 10.3.2012, s. 28).”

(1)

Bilaga XIII till avtalet ändrades genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 180/2012 av den 28 september 2012 (1).

(2)

Kommissionens förordning (EU) nr 1286/2011 av den 9 december 2011 om antagande av en gemensam metod för utredning av sjöolyckor och tillbud till sjöss enligt artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/EG (2) ska införlivas med avtalet.

”55cb.

32011 R 1286: Kommissionens förordning (EU) nr 1286/2011 av den 9 december 2011 om antagande av en gemensam metod för utredning av sjöolyckor och tillbud till sjöss enligt artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/EG (EUT L 328, 10.12.2011, s. 36)”.

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (1), rättad i EUT L 108, 29.4.2010, s. 355, ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Genom förordning (EG) nr 66/2010 upphävs Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 (2), som är införlivad med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(3)

Bilaga XX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Kommissionens beslut 2010/709/EU av den 22 november 2010 om inrättande av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Kommissionens beslut 2011/263/EU av den 28 april 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till maskindiskmedel (2) ska införlivas med EES-avtalet.

(3)

Kommissionens beslut 2011/264/EU av den 28 april 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till tvättmedel (3) ska införlivas med EES-avtalet.

(4)

Kommissionens beslut 2011/330/EU av den 6 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till bärbara datorer (4) ska införlivas med EES-avtalet.

(5)

Kommissionens beslut 2011/331/EU av den 6 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till ljuskällor (5) ska införlivas med EES-avtalet.

(6)

Kommissionens beslut 2011/333/EU av den 7 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till kopieringspapper och grafiskt papper (6), rättat i EUT L 161, 21.6.2011, s. 34, ska införlivas med EES-avtalet.

(7)

Kommissionens beslut 2011/337/EU av den 9 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till persondatorer (7) ska införlivas med EES-avtalet.

(8)

Kommissionens beslut 2011/381/EU av den 24 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till smörjmedel (8) ska införlivas med EES-avtalet.

(9)

Kommissionens beslut 2011/382/EU av den 24 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till handdiskmedel (9) ska införlivas med EES-avtalet.

(10)

Kommissionens beslut 2011/383/EU av den 28 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till allrengöringsmedel och sanitetsrengöringsmedel (10), rättat i EUT L 110, 24.4.2012, s. 44, ska införlivas med EES-avtalet.

(11)

Genom beslut 2010/709/EU upphävs kommissionens beslut 2000/730/EG (11), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(12)

Genom beslut 2011/263/EU upphävs kommissionens beslut 2003/31/EG (12), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(13)

Genom beslut 2011/264/EU upphävs kommissionens beslut 2003/200/EG (13), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(14)

Genom beslut 2011/330/EU upphävs kommissionens beslut 2005/343/EG (14), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(15)

Genom beslut 2011/331/EU upphävs kommissionens beslut 2002/747/EG (15), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(16)

Genom beslut 2011/333/EU upphävs kommissionens beslut 2002/741/EG (16), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(17)

Genom beslut 2011/337/EU upphävs kommissionens beslut 2005/341/EG (17), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(18)

Genom beslut 2011/381/EU upphävs kommissionens beslut 2005/360/EG (18), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(19)

Genom beslut 2011/382/EU upphävs kommissionens beslut 2005/342/EG (19), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(20)

Genom beslut 2011/383/EU upphävs kommissionens beslut 2005/344/EG (20), som är införlivat med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(21)

Bilaga XX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Texten i punkt 2ad (kommissionens beslut 2000/730/EG) ska ersättas med följande:

” 32010 D 0709: Kommissionens beslut 2010/709/EU av den 22 november 2010 om inrättande av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd (EUT L 308, 24.11.2010, s. 53).”

2.

Texten i punkt 2e (kommissionens beslut 2003/200/EG) ska ersättas med följande:

” 32011 D 0264: Kommissionens beslut 2011/264/EU av den 28 april 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till tvättmedel (EUT L 111, 30.4.2011, s. 34).”

3.

Texten i punkt 2h (kommissionens beslut 2003/31/EG) ska ersättas med följande:

” 32011 D 0263: Kommissionens beslut 2011/263/EU av den 28 april 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till maskindiskmedel (EUT L 111, 30.4.2011, s. 22).”

4.

Texten i punkt 2o (kommissionens beslut 2002/747/EG) ska ersättas med följande:

” 32011 D 0331: Kommissionens beslut 2011/331/EU av den 6 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till ljuskällor (EUT L 148, 7.6.2011, s. 13).”

5.

Texten i punkt 2q (kommissionens beslut 2005/341/EG) ska ersättas med följande:

” 32011 D 0337: Kommissionens beslut 2011/337/EU av den 9 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till persondatorer (EUT L 151, 10.6.2011, s. 5).”

6.

Texten i punkt 2r (kommissionens beslut 2005/342/EG) ska ersättas med följande:

” 32011 D 0382: Kommissionens beslut 2011/382/EU av den 24 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till handdiskmedel (EUT L 169, 29.6.2011, s. 40).”

7.

Texten i punkt 2s (kommissionens beslut 2005/343/EG) ska ersättas med följande:

” 32011 D 0330: Kommissionens beslut 2011/330/EU av den 6 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till bärbara datorer (EUT L 148, 7.6.2011, s. 5).”

8.

Texten i punkt 2t (kommissionens beslut 2005/344/EG) ska ersättas med följande:

” 32011 D 0383: Kommissionens beslut 2011/383/EU av den 28 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till allrengöringsmedel och sanitetsrengöringsmedel (EUT L 169, 29.6.2011, s. 52), rättat i EUT L 110, 24.4.2012, s. 44.”

9.

Texten i punkt 2u (kommissionens beslut 2005/360/EG) ska ersättas med följande:

” 32011 D 0381: Kommissionens beslut 2011/381/EU av den 24 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till smörjmedel (EUT L 169, 29.6.2011, s. 28).”

10.

Texten i punkt 2x (kommissionens beslut 2002/741/EG) ska ersättas med följande:

” 32011 D 0333: Kommissionens beslut 2011/333/EU av den 7 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till kopieringspapper och grafiskt papper (EUT L 149, 8.6.2011, s. 12), rättat i EUT L 161, 21.6.2011, s. 34.”

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Kommissionens förordning (EU) nr 744/2010 av den 18 augusti 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, vad gäller användningsområden för haloner som är av avgörande betydelse (2) ska införlivas med EES-avtalet.

(3)

Kommissionens förordning (EU) nr 291/2011 av den 24 mars 2011 om viktiga användningsområden för andra kontrollerade ämnen än klorfluorkolväten för laboratorie- och analysändamål i unionen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (3) ska införlivas med EES-avtalet.

(4)

Genom förordning (EG) nr 1005/2009 upphävs Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 (4), som är införlivad med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(5)

Utan att det påverkar den framtida utvecklingen av gemensamma EES-kommitténs arbete bör det noteras att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex) (5) inte är införlivad med EES-avtalet. Hänvisningarna till denna förordning bör följaktligen inte gälla.

(6)

Bilaga XX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Texten i punkt 21aa (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000) ska ersättas med följande:

” 32009 R 1005: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EUT L 286, 31.10.2009, s. 1), ändrad genom:

Bestämmelserna i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

Eftastaterna ska på nationell nivå vidta de åtgärder som krävs för att iaktta motsvarande bestämmelser i Montrealprotokollet och motsvarande åtgärder i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009.”

2.

Följande punkt ska införas efter punkt 21aa (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009):

(1)

Kommissionens beslut 2009/10/EG av den 2 december 2008 om fastställande av ett formulär för rapportering av allvarliga olyckshändelser i enlighet med rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (1) ska införlivas med EES-avtalet.

(2)

Bilaga XX till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

”23ab.

32009 D 0010: Kommissionens beslut 2009/10/EG av den 2 december 2008 om fastställande av ett formulär för rapportering av allvarliga olyckshändelser i enlighet med rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (EUT L 6, 10.1.2009, s. 64).”

(1)

Enligt artikel 9b.1 i kapitel IIa i protokoll 10 till EES-avtalet ska de avtalsslutande parterna införa de tullsäkerhetsåtgärder som fastställs i kapitel IIa och tillämpa dem på varor som förs in i eller ut ur deras tullområden, varigenom en likvärdig säkerhetsnivå vid deras yttre gränser säkerställs.

(2)

I artikel 9h i kapitel IIa i protokoll 10 till EES-avtalet anges ett förfarande för att införa nödvändiga ändringar för att beakta utvecklingen av Europeiska unionens lagstiftning på områden som omfattas av kapitel IIa.

(3)

Europeiska unionens lagstiftning om tullsäkerhetsåtgärder har ändrats, i synnerhet genom kommissionens förordning (EG) nr 312/2009 (1), kommissionens förordning (EU) nr 169/2010 (2) och kommissionens förordning (EU) nr 430/2010 (3).

(4)

Bestämmelserna i protokoll 10 till EES-avtalet ska anpassas till ändringarna i Europeiska unionens lagstiftning, i syfte att garantera en likvärdig säkerhetsnivå.