18.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 251/1

(1)

Bestämmelserna i denna förordning syftar till att upprätta en gemensam ordning för anmälningar och information som antingen investerare ska lämna till de nationella behöriga myndigheterna eller de senare ska lämna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma). Eftersom omsättningsberäkningen för att fastställa undantagna aktier också har ett nära samband med informationslämnandet om aktier med huvudhandelsplats i unionen, bör förordningen även omfatta detta. För att säkerställa överensstämmelse mellan dessa bestämmelser som bör träda i kraft samtidigt samt göra det lättare för personer som omfattas av dessa skyldigheter att få överblick och behändig tillgång till dem, är det önskvärt att i en enda förordning samla samtliga tekniska tillsynsstandarder som krävs enligt förordning (EU) nr 236/2012.

(2)

När det gäller anmälan av korta nettopositioner i aktier, statspapper och statskreditswappar utan täckning samt offentliggörande av betydande korta nettopositioner i aktier, bör enhetliga regler anges för närmare uppgifter, inklusive den gemensamma standarden för anmälan, för att säkerställa att anmälningskraven tillämpas på ett enhetligt sätt inom EU, främja en effektiv rapporteringsprocess samt ge allmänheten jämförbar information.

(3)

För att säkerställa en korrekt identifiering av positionsinnehavarna bör anmälan innehålla en eventuellt förekommande kod som kan komplettera positionsinnehavarens namn. Tills det finns en enda, stabil och allmänt erkänd global identifieringskod för juridiska personer, får man utgå från de befintliga koder som vissa positionsinnehavare kan ha, exempelvis BIC-koden (bankidentifieringskoden).

(4)

För att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (2) ska Esma få kvartalsvis information från de behöriga myndigheterna om anmälningar av korta nettopositioner i aktier, statspapper och statskreditswappar utan täckning samt ytterligare information om korta nettopositioner om Esma så begär.

(5)

För att denna information ska kunna användas effektivt, framför allt när det gäller målet om att säkerställa finansmarknadernas korrekta funktion och integritet samt det finansiella systemets stabilitet i unionen, bör kvartalsinformationen vara standardiserad, stabil över tid samt tillräckligt detaljerad, i form av vissa aggregerade dagsuppgifter, så att Esma kan bearbeta informationen och genomföra undersökningar och analyser.

(6)

Esma kan inte i förväg avgöra vilken information den kan komma att kräva från en behörig myndighet, eftersom den informationen endast kan bestämmas från fall till fall och kan avse så vitt skilda saker som enkla eller aggregerade indata om korta nettopositioner eller kreditswappar utan täckning. Det är emellertid viktigt att föreskriva vilken allmän information som bör tillhandahållas i detta avseende.

(7)

När det gäller omsättningsberäkningen inom unionen och på handelsplatser utanför unionen för att bestämma huvudhandelsplatsen för en aktie, måste varje relevant behörig myndighet fastställa de relevanta informationskällorna för lokalisering och mätning av handeln med en viss aktie. För närvarande finns det varken några inom unionen harmoniserade rapporteringskrav på transaktioner med aktier som endast är upptagna till handel på multilaterala handelsplattformar eller några internationella standarder för handelsstatistik om enskilda aktier på handelsplatser, som kan uppvisa signifikanta variationer. Det är därför nödvändigt att ge de behöriga myndigheterna viss flexibilitet när de utför den beräkningen.

(8)

Av konsekvensskäl bör denna förordning börja tillämpas samtidigt som förordning (EU) nr 236/2012. För att fysiska och juridiska personer emellertid ska få tillräckligt med tid för att ta del av förteckningen över undantagna aktier enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 236/2012, bör den förteckningen utarbetas och därefter offentliggöras på Esmas webbplats i tillräckligt god tid innan förordning (EU) nr 236/2012 börjar tillämpas. Den metod som föreskrivs för omsättningsberäkning för att fastställa huvudhandelsplatsen för en aktie bör därför tillämpas från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.

(9)

I förordning (EU) nr 236/2012 bekräftas att bindande tekniska standarder bör antas innan den förordningen kan bli fullt tillämpbar, och det är före den 1 november 2012 viktigt att specificera krävda ej centrala element för att göra det lättare för marknadsaktörerna att följa den förordningen och för de behöriga myndigheterna att hävda den. Det är därför nödvändigt att denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(10)

Denna förordning baseras på de förslag till tekniska tillsynsstandarder som Esma har lämnat till kommissionen.

(11)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska tillsynsstandarder som ligger till grund för denna förordning, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från intressentgruppen för värdepapper och marknader som har inrättats enligt artikel 37 i förordning (EU) nr 1095/2010.

a)

Uppgifter om den information om korta nettopositioner som en fysisk eller juridisk person ska lämna till de behöriga myndigheterna och offentliggöra enligt artikel 9.5 i förordning (EU) nr 236/2012.

b)

Uppgifter om den information som den behöriga myndigheten ska lämna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma) enligt artikel 11.3 i förordning (EU) nr 236/2012.

c)

Metod för omsättningsberäkning för att bestämma huvudhandelsplatsen för en aktie enligt artikel 16.3 i förordning (EU) nr 236/2012.

a)

Den dagliga aggregerade korta nettopositionen i varje enskild aktie i det viktigaste nationella aktieindex som den relevanta behöriga myndigheten har fastställt.

b)

Den vid kvartalsslut aggregerade korta nettopositionen i varje enskild aktie som inte ingår i indexet enligt punkt a.

c)

Den dagliga aggregerade korta nettopositionen för varje enskild statlig emittent.

d)

I tillämpliga fall: dagliga aggregerade positioner i statskreditswappar utan täckning.

a)

Offentligt tillgänglig information.

b)

Transaktionsuppgifter som har erhållits i enlighet med artikel 25.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (3).

c)

Information från handelsplatser där aktien i fråga är upptagen till handel.

d)

Information som en annan behörig myndighet har lämnat, inklusive en behörig myndighet i ett tredjeland.

e)

Information som har lämnats av emittenten av aktien i fråga.

f)

Information från andra tredjeparter, inklusive uppgiftslämnare.

a)

den i första hand använder offentligt tillgänglig information som informationskälla,

b)

informationen täcker samtliga handelsdagar under den relevanta perioden, oberoende av om aktien har varit upptagen till handel under alla dessa dagar,

c)

transaktioner som mottagits och tagits med i beräkningarna endast räknas en gång,

d)

transaktioner inte tas med som redovisas via en handelsplats men utförs på annat håll.

18.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 251/11

(1)

Bestämmelserna i denna förordning syftar till att fastställa förteckningen över undantagna aktier, vilket är nödvändigt för att offentliggöra korta positioner i alla icke undantagna aktier, och när denna information ska sändas till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma). Det är därför viktigt att fastställa regler för de överenskommelser och åtgärder som bör antas när det gäller dessa icke undantagna aktier. För att säkerställa överensstämmelse mellan dessa bestämmelser om blankning som bör träda i kraft samtidigt samt göra det lättare för personer som omfattas av dessa skyldigheter att få överblick och behändig tillgång till dem är det lämpligt att i en enda förordning samla alla de tekniska genomförandestandarder som krävs enligt förordning (EU) nr 236/2012.

(2)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av förordning (EU) nr 236/2012 när det gäller vilken information som de behöriga myndigheterna ska lämna till Esma samt se till att denna information behandlas effektivt, bör informationsöverföringen genomföras elektroniskt och säkert med hjälp av en standardmall.

(3)

De är viktigt att uppgifter om korta nettopositioner som offentliggörs för marknaden också görs lättillgängliga och möjliga att återanvända, genom att de läggs ut på centrala webbplatser som drivs eller övervakas av en behörig myndighet. Därför bör dessa uppgifter tillhandahållas i ett format som möjliggör en flexibel användning av uppgifterna och som inte begränsar sig till statiska faksimil-dokument. När det är tekniskt möjligt, bör maskinläsbara format användas för att användarna ska kunna bearbeta informationen strukturerat och kostnadseffektivt.

(4)

Utöver offentliggörande på den centrala webbplats som drivs eller övervakas av en behörig myndighet, bör det vara möjligt att på andra sätt offentliggöra närmare uppgifter om en kort nettoposition för att säkerställa att marknaden informeras.

(5)

Det är viktigt att användarna får tillgång till två grundläggande utdatatyper, när man offentliggör enskilda korta nettopositioner i aktier som överstiger det relevanta tröskelvärdet för offentliggörande. Dessa bör omfatta en kortfattad förteckning eller tabell över de korta nettopositioner som överstiger tröskelvärdet för offentliggörande och som är utestående när den centrala webbplatsen konsulteras samt en förteckning eller tabell med historiska uppgifter om alla enskilda korta nettopositioner som har offentliggjorts.

(6)

När en kort nettoposition i aktier faller under ett relevant tröskelvärde för offentliggörande, ska uppgifter om detta offentliggöras, däribland om positionens faktiska storlek. För att undvika att det uppstår missförstånd när användare konsulterar de centrala webbplatserna, bör offentliggjorda positioner som har sjunkit under 0,5 % av det berörda företagets emitterade aktiekapital inte under obegränsad tid stå kvar vid sidan av de aktuella positionerna, utan efter 24 timmar vara tillgängliga som historiska uppgifter.

(7)

För att fastställa ett klart och konsekvent men ändå flexibelt regelverk, är det viktigt att specificera olika typer av låneavtal och andra verkställbara fordringar med liknande verkan samt olika typer av överenskommelser med en tredjepart som ger tillräckliga garantier för att aktier eller statspapper kommer att vara tillgängliga för avveckling, och att ange vilka kriterier som dessa avtal och överenskommelser måste uppfylla.

(8)

Att använda teckningsrätter för nya aktier vid en blankning kan tillräckligt säkerställa en avveckling bara om överenskommelsen är av sådan art att avvecklingen av blankningen säkerställs på rätt dag. Det är därför viktigt att specificera regler för att se till att aktier som följer av teckningsrätter finns tillgängliga senast avvecklingsdagen och minst lika många som antalet aktier som ska blankas.

(9)

Om tidsbegränsade överenskommelser om bekräftelse ingås, är det viktigt att fastställa tidsperioden för en blankning genom köp på ett sådant sätt att det är förenligt med olika avvecklingscykler i olika länders lagstiftning.

(10)

För att ge tillräckliga garantier för att det finns instrument som är tillgängliga för avveckling när en fysisk eller juridisk person inleder en blankning och har en överenskommelse med en tredjepart där det fastställs att denna part har bekräftat att instrumentet har lokaliserats, är det nödvändigt att kunna förlita sig på att denna tredjepart som är etablerad i ett tredjeland står under lämplig tillsyn och att det finns lämpliga arrangemang för informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheterna. En sådan lämplig överenskommelse kan exempelvis vara att ha undertecknat ett samförståndsavtal som IOSCO upprättat (Internationella organisationen för värdepapperstillsyn).

(11)

För att säkerställa en korrekt tillämpning av kravet på att fastställa huruvida huvudhandelsplatsen för en aktie finns utanför unionen, bör övergångsbestämmelser införas för när förteckningen över undantagna aktier enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 236/2012 ska fastställas för första gången. Även om förteckningen över undantagna aktier gäller under en tvåårsperiod, är det nödvändigt att medge viss flexibilitet, eftersom det kan förekomma fall när denna förteckning kan behöva ses över under tvåårsperioden i fråga.

(12)

Av konsekvensskäl bör denna förordning börja tillämpas samtidigt som förordning (EU) nr 236/2012. För att fysiska och juridiska personer emellertid ska få tillräckligt med tid för att ta del av förteckningen över undantagna aktier enligt förordning (EU) nr 236/2012, bör denna förteckning utarbetas och därefter offentliggöras på Esmas webbplats i tillräckligt god tid innan förordning (EU) nr 236/2012 börjar tillämpas. De bestämmelser som avser datum och period för beräkningar av huvudhandelsplats, datum för underrättelse till Esma om de aktier som har sin huvudhandelsplats utanför unionen samt ikraftträdandet av förteckningen över undantagna aktier bör därför tillämpas från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.

(13)

I förordning (EU) nr 236/2012 bekräftas att bindande tekniska standarder bör antas innan den förordningen kan bli fullt tillämpbar, och det är viktigt att före den 1 november 2012 specificera krävda ej centrala element för att göra det lättare för marknadsaktörerna att följa den förordningen och för de behöriga myndigheterna att hävda den. Det är därför nödvändigt att denna förordning träder i kraft dagen efter att den har offentliggjorts.

(14)

Denna förordning baseras på de förslag till tekniska genomförandestandarder som Esma har lämnat till kommissionen.

(15)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som ligger till grund för denna förordning, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från intressentgruppen för värdepapper och marknader som har inrättats enligt artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (2).

a)

Vilka metoder som fysiska eller juridiska personer får använda för att offentliggöra uppgifter om korta nettopositioner samt formatet för de uppgifter som de behöriga myndigheterna ska lämna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma) enligt artiklarna 9.6 och 11.4 i förordning (EU) nr 236/2012.

b)

Vilka typer av avtal, överenskommelser och åtgärder som ger tillräckliga garantier för att aktier är tillgängliga för avveckling samt vilka typer av avtal eller överenskommelser som ger tillräckliga garantier för att statspapper är tillgängliga för avveckling enligt artiklarna 12.2 och 13.5 i förordning (EU) nr 236/2012.

c)

Datum och period för beräkningar av huvudhandelsplats, anmälan till Esma och ikraftträdande av den relevanta förteckningen enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 236/2012.

a)

publiceras i formatet enligt bilaga I på ett sådant sätt att allmänheten som konsulterar webbplatsen får tillgång till en eller flera tabeller som innehåller all relevant information om positionerna per aktieemittent,

b)

gör det möjligt för användare att klarlägga och filtrera fram om de korta nettopositionerna hos en aktieemittent har uppgått till eller överstigit det relevanta tröskelvärdet för offentliggörande vid den tidpunkt när de är på webbplatsen,

c)

ger tillgång till historiska uppgifter om offentliggjorda korta nettopositioner hos en aktieemittent,

d)

om det är tekniskt möjligt inkludera nedladdningsbara filer med de offentliggjorda och historiska korta nettopositionerna i ett maskinläsbart format, vilket innebär att filerna är tillräckligt strukturerade för att programapplikationer ska kunna identifiera enskilda faktapåståenden och deras interna struktur på ett tillförlitligt sätt,

e)

tillsammans med den information som anges i punkt b visar de korta nettopositioner som offentliggörs för att de har understigit tröskelvärdet på 0,5 % av det emitterade aktiekapitalet, innan denna information avlägsnas och överförs till en avdelning för historiska uppgifter.

a)

Terminer och swappar: termins- och swapavtal som leder till en fysisk avveckling av relevanta aktier eller statspapper och åtminstone omfattar det antal aktier eller det statspappersbelopp som den fysiska eller juridiska personen erbjuder till blankning; dessa avtal ska ha ingåtts före eller samtidigt som blankningen och ange ett leverans- eller slutdatum som säkerställer att blankningen kan avvecklas på rätt dag.

b)

Optioner: optionsavtal som leder till en fysisk avveckling av relevanta aktier eller statspapper och åtminstone omfattar det antal aktier eller det statspappersbelopp som den fysiska eller juridiska personen erbjuder till blankning; dessa avtal ska ha ingåtts före eller samtidigt som blankningen och ange ett slutdatum som säkerställer att blankningen kan avvecklas på rätt dag.

c)

Repoavtal: repoavtal som åtminstone omfattar det antal aktier eller det statspappersbelopp som den fysiska eller juridiska personen erbjuder till blankning; dessa avtal ska ha ingåtts före eller samtidigt som blankningen och ange ett återköpsdatum som säkerställer att blankningen kan avvecklas på rätt dag.

d)

Stående avtal eller löpande faciliteter: ett avtal eller en facilitet som har ingåtts före eller samtidigt som blankningen, till ett förutbestämt belopp av särskilt angivna aktier eller statspapper, som under blankningsperioden ska omfatta åtminstone det antal aktier eller det statspappersbelopp som den fysiska eller juridiska personen erbjuder till blankning och ange ett leverans- eller slutdatum som säkerställer att blankningen kan avvecklas på rätt dag.

e)

Avtal gällande teckningsrätter: avtal gällande teckningsrätter där den fysiska eller juridiska personen har teckningsrätt till nya aktier från samma emittent och av samma klass och som åtminstone omfattar det antal aktier som erbjuds till blankning, förutsatt att den fysiska eller juridiska personen har rätt att erhålla aktierna senast när blankningen avvecklas.

f)

Övriga fordringar eller avtal som leder till leverans av aktier eller statspapper: avtal eller fordringar som åtminstone omfattar det antal aktier eller det statspappersbelopp som den fysiska eller juridiska personen erbjuder till blankning; dessa avtal ska ha ingåtts före eller samtidigt som blankningen och ange ett leverans- eller slutdatum som säkerställer att blankningen kan avvecklas på rätt dag.

a)

För lokaliseringsbekräftelse: en bekräftelse som tredjeparten tillhandahåller före den fysiska eller juridiska personens blankning om att denna part anser sig kunna göra aktierna tillgängliga för avveckling inom viss tid, med beaktande av beloppet vid en eventuell försäljning och marknadsförhållandena; av denna bekräftelse framgår det också för vilken period som aktien lokaliseras.

b)

För reservationsbekräftelse: en bekräftelse från tredjeparten som tillhandahålls före blankning om att denna part har reserverat åtminstone det begärda antalet aktier för personen i fråga.

a)

För begäran om bekräftelse: en begäran om bekräftelse från den fysiska eller juridiska personen till tredjeparten, som anger att blankningen kommer att täckas av köp under den dag då blankningen äger rum.

b)

För lokaliseringsbekräftelse: en bekräftelse som tredjeparten tillhandahåller före blankning om att denna part anser sig kunna göra aktierna tillgängliga för avveckling inom viss tid, med beaktande av beloppet vid en eventuell försäljning och marknadsförhållandena; av denna bekräftelse framgår det också för vilken period som aktierna lokaliseras.

c)

För bekräftelse om att det är lätt att låna eller köpa: en bekräftelse från tredjeparten, som tillhandahålls innan blankning inleds, om att aktien är lätt att låna eller köpa i den relevanta kvantiteten, med beaktande av marknadsförhållandena och annan information om tillgången på aktier som tredjeparten har tillgång till eller – om tredjeparten inte lämnar någon sådan bekräftelse – att den åtminstone har reserverat det begärda antalet aktier för den fysiska eller juridiska personen.

d)

För övervakning: ett åtagande från den fysiska eller juridiska personen om att övervaka det blankningsbelopp som inte täcks genom köp.

e)

För order vid bristande täckning: ett åtagande från den fysiska eller juridiska personen om att när den genomförda blankningen inte täcks genom köp under samma dag omgående sända en order till tredjeparten om att anskaffa aktier som ska täcka blankningen för att säkerställa avveckling inom viss tid.

a)

För lokaliseringsbekräftelse: en bekräftelse som tredjeparten tillhandahåller före blankning om att denna part anser sig kunna göra aktierna tillgängliga för avveckling inom viss tid, med beaktande av beloppet vid en eventuell försäljning och marknadsförhållandena; av denna bekräftelse framgår det också för vilken period som aktien lokaliseras.

b)

För bekräftelse om att det är lätt att låna eller köpa: en bekräftelse från tredjeparten, som tillhandahålls innan blankning inleds, om att den relevanta aktiekvantiteten är lätt att låna eller köpa, med beaktande av marknadsförhållandena och annan information om tillgången på aktier som tredjeparten har tillgång till eller – om tredjeparten inte lämnar någon sådan bekräftelse – att den åtminstone har reserverat det begärda antalet aktier för den fysiska eller juridiska personen

c)

För order för täckning: ett åtagande när den genomförda blankningen inte täcks genom köp eller lån om att den fysiska eller juridiska personen omgående ska sända en order till tredjeparten om att anskaffa aktier som ska täcka blankningen för att säkerställa avveckling inom viss tid.

a)

I fallet värdepappersföretag: ett värdepappersföretag som uppfyller kraven i punkt 2.

b)

I fallet central motpart: en central motpart som avvecklar relevanta aktier eller statspapper.

c)

I fallet system för värdepappersavveckling: ett system för värdepappersavveckling – enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG (5) – som avvecklar betalningar för de relevanta aktierna eller statspapperen.

d)

I fallet centralbank: en centralbank som godtar relevanta aktier eller statspapper som säkerhet eller genomför öppna marknads- eller repotransaktioner avseende relevanta aktier eller statspapper.

e)

I fallet nationellt skuldförvaltningsorgan: det nationella skuldförvaltningsorganet för den relevanta emittenten av statspapper.

f)

Varje person som enligt unionslagstiftningen omfattas av kraven på auktorisation eller registrering av en medlem av EU-systemet för finansiell tillsyn och som uppfyller kraven enligt punkt 2.

g)

En person etablerad i ett tredjeland som är auktoriserad eller registrerad, som omfattas av myndighetstillsyn i detta tredjeland och som uppfyller kraven enligt punkt 2, förutsatt att myndigheten i detta tredjeland har ingått ett lämpligt samarbetsavtal om informationsutbyte med den relevanta behöriga myndigheten.

a)

delta i hanteringen av lån eller köp av relevanta aktier eller statspapper,

b)

lämna bevis som styrker detta deltagande,

c)

på begäran kunna styrka sin förmåga att leverera eller hantera leveransen av aktier eller statspapper vid de datum den har åtagit sig detta gentemot sina motparter, inklusive statistiska bevis.

a)

Varje beräkning för att fastställa huvudhandelsplatsen ska göras så snart som möjligt, efter det att de relevanta omständigheterna har uppstått och med avseende på den tvåårsperiod som föregår beräkningsdagen.

b)

Den ska utan dröjsmål underrätta Esma om vad den har fastställt, i tillämpliga fall före upptagandet till handel på en handelsplats inom unionen.

a)

ett företags aktier permanent avförs från handel på huvudhandelsplatsen utanför unionen,

b)

ett företags aktier permanent avförs från handel på en handelsplats inom unionen,

c)

ett företags aktier som tidigare var upptagna till handel på en handelsplats utanför unionen upptas till handel på en handelsplats inom unionen.

18.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 251/19

(1)

I rådets förordning (EU) nr 1225/2010 av den 13 december 2010 om fastställande av fiskemöjligheterna för EU-fartyg för fiskebestånd av vissa djuphavsarter för 2011 och 2012 (2) fastställs kvoter för 2012.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2012 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

18.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 251/21

(1)

I rådets förordning (EU) nr 1225/2010 av den 13 december 2010 om fastställande av fiskemöjligheterna för EU-fartyg för fiskebestånd av vissa djuphavsarter för 2011 och 2012 (2) fastställs kvoter för 2012.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2012 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

18.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 251/23

(1)

I rådets förordning (EU) nr 1256/2011 av den 30 november 2011 om fastställande för 2012 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och om ändring av förordning (EU) nr 1124/2010 (2) fastställs kvoter för 2012.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2012 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

18.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 251/25

(1)

I rådets förordning (EU) nr 43/2012 av den 17 januari 2012 om fastställande för år 2012 av fiskemöjligheter tillgängliga för EU-fartyg när det gäller vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd vilka inte omfattas av internationella förhandlingar eller överenskommelser (2) fastställs kvoter för 2012.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2012 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

18.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 251/27

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av ammoniumklorid har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande i kategorin ”zootekniska tillsatser” av det preparat av ammoniumklorid som anges i bilagan som fodertillsats för slaktlamm.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 31 januari 2012 (2) att det preparat av ammoniumklorid som anges i bilagan under föreslagna användningsvillkor och för en begränsad utfodringsperiod inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön och att användning av preparatet kan sänka pH-värdet i urinen från slaktlamm. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen som lämnats av det referenslaboratorium som inrättades genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av det preparat av ammoniumklorid som anges i bilagan visar att det uppfyller villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003. Preparatet bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

18.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 251/29

(1)

Den 20 december 2011 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (nedan kallat tillkännagivande om inledande) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till unionen av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina).

(2)

Förfarandet inleddes med anledning av ett klagomål som ingetts den 9 november 2011 av European Association of Metals (Eurométaux) (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del av unionens produktion av viss aluminiumfolie i rullar. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning om dumpning av den aktuella produkten och om väsentlig skada det resulterat i, vilket ansågs tillräckligt för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, andra kända tillverkare inom unionen, exporterande tillverkare i Kina, tillverkare i det jämförbara landet, importörer, distributörer och andra parter som såvitt känt var berörda, samt företrädare för Kina om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(4)

Klaganden, andra tillverkare inom unionen, exporterande tillverkare i Kina, importörer och distributörer lämnade synpunkter. Alla berörda parter, som begärde att bli hörda, och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal tillverkare, importörer och exporterande tillverkare i unionen angavs det i tillkännagivandet om inledande att man planerade ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(6)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads importörer och exporterande tillverkare att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och, i enlighet med tillkännagivandet om inledande, lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet som avser den berörda produkten (se definitionen i avsnitt 3 nedan) under perioden 1 oktober 2010–30 september 2011.

(7)

När det gäller unionstillverkare angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den preliminärt hade valt ut ett stickprov av unionstillverkare på grundval av den information som erhölls från de samarbetsvilliga unionstillverkarna innan undersökningen inleddes. Stickprovet bestod av de fyra största kända företagen eller koncernerna i unionen.

(8)

Såsom anges i skäl (24) lämnade endast två icke-närstående importörer de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå stickprovet. Till följd av det begränsade antalet samarbetsvilliga importörer ansågs därför ett stickprovsförfarande inte längre vara nödvändigt. Ett tredje importföretag lämnade ett bidrag utan att lämna in svar på frågeformuläret.

(9)

Såsom anges i skäl (26) inkom 14 exporterande tillverkare i Kina med de begärda upplysningarna och samtyckte till att ingå stickprovet. På grundval av den information som hade lämnats av de exporterande tillverkarna valde kommissionen ut fyra exporterande tillverkare med den största exportvolymen till unionen.

(10)

För att de exporterande tillverkare som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om marknadsekonomisk status eller individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till alla kinesiska exporterande tillverkare som man visste var berörda och till de kinesiska myndigheterna. Två företag svarade och begärde marknadsekonomisk status; det ena företaget ingick i stickprovet men inte det andra. Begäran om individuell behandling mottogs från företagen som ingick i stickprovet och det företag som begärde marknadsekonomisk status men som inte ingick i stickprovet.

(11)

Kommissionen sände frågeformulär till alla exporterande tillverkare som gav sig tillkänna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande, det vill säga de fyra företag som ingick i stickprovet och alla övriga företag för att de skulle kunna begära en enskild undersökning. Frågeformulär skickades också till andra parter som såvitt känt var berörda, nämligen de fyra unionstillverkarna i stickprovet, de samarbetsvilliga importörerna i unionen, användare och en konsumentorganisation.

(12)

Svar mottogs från tre exporterande tillverkare i Kina som ingick i stickprovet, från de fyra unionstillverkare som ingick i stickprovet och två icke närstående importörer. Dessutom svarade sex detaljhandlare på frågeformuläret till användarna.

(13)

Kommissionen har inte fått in någon begäran om enskild undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen.

(14)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt avgörande i fråga om dumpning, skada och unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(15)

För att samla in information om kostnaderna för den huvudsakliga indirekta råvaran vid tillverkning av aluminiumfolie, dvs. primärt aluminium, begärdes uppgifter från Shanghai Futures Exchange (nedan kallad SHFE eller börsen), som är den huvudsakliga handelsplattformen för aluminium i Kina. Uppgifter om världsmarknader och priser begärdes från London Metal Exchange (nedan kallad LME), där det även gjordes ett informationsbesök. SHFE tillhandahöll på kommissionens begäran skriftliga uppgifter. Kommissionen föreslog även ett informationsbesök hos SHFE som ursprungligen medgavs. I ett senare skede ansåg emellertid SHFE att ett sådant besök skulle kräva ett godkännande från den kinesiska regeringen. De kinesiska myndigheterna förnekade dock att ett sådant godkännande skulle vara nödvändigt. Slutligen ändrade SHFE sitt ursprungliga medgivande och beslutade att inte medge ett besök.

(16)

Ett informationsbesök gjordes på Shanghai Metals Markets (nedan kallad SMM), som tillhandahåller och ger ut prisuppgifter i Shanghai.

(17)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2010 till och med den 30 september 2011 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP). Undersökningen av tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med januari 2008 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(18)

Den produkt som berörs är aluminiumfolie med en tjocklek av 0,007 mm eller mer, men mindre än 0,021 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, även präglad, i rullar av låg vikt av högst 10 kg (nedan kallad den berörda produkten eller aluminiumfolie i rullar). Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-numren ex 7607 11 11 och ex 7607 19 10.

(19)

Den berörda produkten används vanligtvis som en konsumtionsvara för paketering och andra användningsområden för hushåll/catering. Produktdefinitionen bestreds inte.

(20)

Undersökningen har visat att aluminiumfolie i rullar som tillverkas i och exporteras från Kina, aluminiumfolie i rullar som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkare och aluminiumfolie i rullar som tillverkas och säljs i Turkiet (jämförbart land) av den samarbetsvilliga turkiska tillverkaren har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden och de anses därför vara likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(21)

Eftersom ett stort antal unionstillverkare tycktes vara berörda, angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle tillämpas för fastställande av skada i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(22)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den preliminärt hade valt ut ett stickprov av unionstillverkare. Stickprovet bestod av de fyra största företagen (koncernerna) av mer än 30 unionstillverkare som kommissionen visste tillverkade en likadan produkt innan undersökningen inleddes. Urvalet gjordes på grundval av tillverkarens försäljningsvolym, dess storlek och geografiska läge i unionen och det föreslagna urvalet stod för 44 % av den totala beräknade tillverkningen i unionen under undersökningsperioden. Berörda parter uppmanades att ta del av de handlingar som de kan begära att få se och att inom femton dagar från offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande lämna synpunkter på huruvida ett lämpligt urval gjorts. Efter tidsfristen för att lämna synpunkter hävdade en berörd part att en tillverkare från Förenade kungariket borde ha ingått i stickprovet. Det konstaterades att en tillverkare från Förenade kungariket (en del av Sphere-koncernen) faktiskt ingick i stickprovet. Ingen annan berörd part invände mot det slutliga stickprovet, som följaktligen bekräftades.

(23)

Eftersom ett stort antal importörer potentiellt kan komma att beröras av förfarandet, angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande för importörer skulle tillämpas i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(24)

Endast två icke-närstående importörer lämnade den begärda informationen och gick med på att samarbeta. Ett stickprovsförfarande ansågs därför inte längre vara nödvändigt.

(25)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare, angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle tillämpas för fastställande av dumpning i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(26)

Totalt 14 exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda upplysningarna och samtyckte till att ingå stickprovet. Dessa företag exporterade omkring 7 800 ton, dvs. omkring 60 % av den kinesiska exporten till EU-marknaden under undersökningsperioden. På grundval av de upplysningar som erhållits från dessa parter valde kommissionen ut ett stickprov av fyra exporterande tillverkare med den största representativa volymen när det gäller produktion, försäljning och export som rimligen kunde undersökas under den tid som stod till förfogande. Senare var ett av företagen som ingick i stickprovet inte längre villigt att samarbeta och ett annat meddelade kommissionen att de uppgifter företaget hade lämnat i sitt stickprovsformulär var felaktiga. På grundval av dessa nya uppgifter beslutades det att detta företag inte längre skulle ingå i stickprovet av företag. Kommissionen erbjöd ytterligare två företag att ingå i stickprovet. Samråd ägde rum med de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, Kinas delegation vid EU och klaganden om stickprovets slutliga sammansättning. Ingen berörd part invände mot urvalet. Senare var ett av de nya företagen i stickprovet inte längre villigt att samarbeta. I det slutliga stickprovet ingick således tre exporterande tillverkare i Kina som stod för omkring 30 % av unionens import av den berörda produkten under undersökningsperioden och 50 % av försäljningsvolymen hos de 14 exporterande tillverkare som lämnade uppgifter i stickprovsundersökningen.

(27)

Vid antidumpningsundersökningar som rör import från Kina ska normalvärdet enligt artikel 2.7 b i grundförordningen bestämmas i enlighet med punkterna 1–6 i den artikeln för de exporterande tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(28)

Två företag, CeDo Shanghai Co. Ltd. (nedan kallat CeDo Shanghai) och Shanghai Blue Diamond Co. Ltd. (nedan kallat Blue Diamond), svarade och begärde marknadsekonomisk status. Endast CeDo Shanghai valdes ut att ingå i det ovan nämnda stickprovet, inte det andra företaget. Men efter domstolens dom i mål C-249/10, Ρ Brosmann Footwear (HK) m.fl. mot Europeiska unionens råd, beslutades det dock att man skulle pröva alla ansökningsformulär för marknadsekonomisk status som inkommit inom tidsfristen – dvs. ansökningarna från de två ovannämnda företagen.

(29)

Ansökningarna om marknadsekonomisk status bedömdes i förhållande till de fem kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen. Nedan görs en sammanfattning av kriterierna för marknadsekonomisk status, enbart i syfte att underlätta för läsaren:

(30)

Kontrollbesök som avsåg ansökningarna om marknadsekonomisk status gjordes på plats hos dessa företag.

(31)

Båda företagen nekades marknadsekonomisk status med hänvisning till det första kriteriet i artikel 2.7 c och grundat på bevisning om att priset i tidigare led på den grundläggande råvaran, aluminium, var snedvridet. Dessa snedvridningar sågs även i priset på en mellanform av råvaran, aluminiumfolie i jumborullar enligt nedan. Såsom förklaras nedan uppfyllde företagen inte heller övriga kriterier.

(32)

Aluminiumfolie i små rullar tillverkas genom en enkel process där aluminiumfolie i jumborullar rullas om, skärs av och paketeras som mindre rullar. Den huvudsakliga råvaran för tillverkning av aluminiumfolie är primärt aluminium. Primärt aluminium svarar för ca 60–70 % av produktionskostnaden för den berörda produkten i denna undersökning och är således den huvudsakliga kostnadsdrivande faktorn i dess produktion. Detta återspeglas i den industriomfattande praxisen att ange både inköps- och försäljningspriser för aluminiumfolie baserat på ett referenspris för primärt aluminium (aluminiumgöt) plus en tillverknings-/omvandlingsavgift. De företag som ansöker om marknadsekonomisk status köpte aluminiumfolie i jumborullar med köpekontrakt som fastställde priset på aluminiumfolie i jumborullar i förhållande till de priser på primärt aluminium som publicerats av SMM, som tillhandahåller prisuppgifter för olika metaller baserat på spotpriser vid handel i Shanghaiområdet. SMM:s publikation är mycket representativ för de inhemska aluminiumpriserna. Dessa priser ligger mycket nära de priser som anges på SHFE, där de flesta affärstransaktionerna i Kina äger rum.

(33)

Den internationella referensramen för priset på primärt aluminium, som är en råvara, är kurserna på LME. Aluminiumpriserna på den inhemska kinesiska marknaden skiljer sig avsevärt från priserna på LME. I följande diagram ser man att prisskillnaderna mellan LME och SHFE varierade mellan + 500 och - 90 USD/ton under undersökningsperioden. Under undersökningsperioden har priserna på LME, beräknat utifrån ett månatligt genomsnitt, varit mer än 9 % högre än på SHFE (nettopriset), och i mitten av perioden var skillnaden så hög som + 23 %. Det är också värt att notera att under den senare delen av undersökningsperioden, när priserna sjönk globalt till följd av en minskad efterfrågan på marknaden, rådde mottsatt tendens för priserna på SHFE (vilket ledde till att priserna där till och med låg 3 % över priserna på LME), vilket ytterligare styrker snedvridningen av priserna på denna marknad.

(34)

Denna avsevärda prisskillnad för primärt aluminium i förhållande till omvärlden (se ovan) anses bero på en kombination av ett antal faktorer som har med staten att göra och en betydande statlig inblandning på den inhemska marknaden med ett antal olika verktyg. Denna statliga påverkan ledde till skapandet och förekomsten av en relativt isolerad inhemsk marknad för primärt aluminium i Kina som är isolerad från marknadskrafterna.

(35)

Först av allt kontrolleras SHFE av den kinesiska tillsynsmyndigheten China Securities Regulatory Commission (nedan kallad CSRC). SHFE driver sin verksamhet i enlighet med föreskrifterna om terminshandelns administration, bestämmelserna om terminsbörsens administration och sin bolagsordning. Flera av dessa regler som påtvingats av staten som reglerar börsens verksamhet bidrar till låg volatilitet, snedvridna priser och pristendenser på SHFE: de dagliga prisfluktuationerna begränsas till 4 % över eller under det genomsnittliga avräkningspriset föregående dag, handeln sker sällan (till och med den 15:e varje månad), terminskontrakt begränsas till högst 12 månader, värdepappershandlarnas öppna positioner begränsas till ett visst belopp och prisspekulationer begränsas.

(36)

Tillträde till börsen begränsas enligt lag till kinesiska värdepappershandlare, som dessutom måste ha godkänts av CSRC för att få handla på börsen. SHFE-medlemmarnas marknadsrepresentanter kan endast utföra transaktioner på begäran av SHFE-medlemmar, får inte ta emot ordrar från andra organisationer och får inte handla för egen räkning. Fysisk leverans får endast ske till en godkänd lagerlokal i Kina, till skillnad från internationella börser där leverans kan ske i hela världen. Eftersom SHFE endast är en plattform för fysisk handel (inga derivat säljs) blir de kinesiska aluminiummarknaderna dessutom helt isolerade. Till följd av detta är arbitrage med LME eller andra marknader i praktiken inte möjligt och börsens verksamhet är isolerad från världsmarknaderna. Alltså kan en utjämning bland dessa marknader inte äga rum.

(37)

För det andra påverkar staten prissättningsmekanismerna på SHFE, eftersom den både är säljare av primärt aluminium och köpare via myndigheten State Reserve Bureau och andra statliga organ. Till exempel antog den kinesiska regeringen ett stimulanspaket i syfte att begränsa effekterna av den ekonomiska krisen i slutet av 2008 och i paketet ingick ett system för att köpa aluminium från smältverk för att stödja deras verksamhet genom att på konstgjord väg öka den inhemska efterfrågan i takt med att den globala finanskrisen/ekonomiska krisen ledde till minskad global efterfrågan. Dessa statliga köp gjorde att priserna blev påtagligt snedvridna under första halvåret 2009. Det är intressant att notera att priserna på den kinesiska inhemska marknaden i slutet av undersökningsperioden gick i motsatt riktning i förhållande till priserna på världsmarknaderna.

(38)

Den kinesiska staten beskrev sin politik med inflytande över aluminiumsektorn i sin 12:e femåriga utvecklingsplan för aluminium (2011–15). I planen anger man "justerande skatt och skattelättnader för export samt andra ekonomiska hävstänger, och strikt kontroll av den totala expansionen och exporten av primära produkter". I praktiken innebär detta att en kombination av specifika skatteordningar har anpassats för att främja aluminiumindustrin. Dessa verktyg motverkar export av primärt aluminium från Kina och uppmuntrar till import och tillverkning av produkter i senare led (såsom den berörda produkten) vilket inbegriper aluminium för både hemma- och exportmarknaderna.

(39)

I denna plan fortlöper den politik som har förts i många år i tidigare planer. Dessa planer har vidare tillämpats i många år och under undersökningsperioden var flera tillämpningsåtgärder i bruk enligt nedan. Det gäller följande:

(40)

En kombination av dessa åtgärder används alltså av staten för att begränsa exporten av primärt aluminium, vilket i sin tur leder till ett ökat inhemskt utbud och leder till sänkta priser på den inhemska marknaden.

(41)

Den stora merparten av de kinesiska aluminiumsmältverken är statligt ägda. I de olika industriplanerna som tydligt påverkar produktionskapaciteten för och produktionen av aluminium, för närvarande framför allt den 12:e femåriga planen (2011–2015) för aluminiumindustrin, uppmuntrar man en strategisk utveckling av ”högförädlade aluminiumprodukter och uppmuntrar aluminiumtillverkningsindustrin att ytterligare förlänga förädlingskedjan”.

(42)

De åtgärder som vidtagits av den kinesiska staten enligt ovan ansågs följaktligen utgöra bevisning för ett underliggande statligt inflytande över företagens beslut om inköp av råvaror och produktionskostnader. Det nuvarande kinesiska systemet med höga exporttullar och ingen återbetalning av mervärdesskatt för export av primärt aluminium, i kombination med obefintliga exportskatter och partiell återbetalning av mervärdesskatt på export av produkter i ett senare led i förädlingskedjan, såsom den berörda produkten, och statligt inflytande över prissättningen på SHFE har lett till en situation där de kinesiska priserna för primärt aluminium och priserna på produkter i senare led i förädlingskedjan (används också som råvara i produktionen av andra aluminiumprodukter) är en följd av det statliga inflytandet oberoende av prisfluktuationerna på de internationella marknaderna. Detta påverkar direkt företagens beslut när de köper råvaror i senare led i förädlingskedjan. Aluminiumpriserna har alltid varit snedvridna och detta har, förutom under en mycket begränsad period enligt ovan när andra statliga snedvridande prioriteringar verkar ha varit gällande, gett de kinesiska aluminiumfolietillverkarna en orättvis fördel.

(43)

Med tanke på att primärt aluminium svarar för omkring 60 % av produktionskostnaden för aluminiumfolie i små rullar medför denna skillnad en orättvis betydande kostnadsfördel för kinesiska tillverkare, som för en råvaruprodukt såsom aluminiumfolie i små rullar är avgörande.

(44)

CeDo Shanghai ifrågasatte kommissionens slutsatser efter det att de tagit del av dem. Först hävdade företaget att vissa av kommissionens slutsatser är felaktiga och motsägelsefulla, vilket negativt påverkar de övergripande slutsatserna om de kinesiska företagens beslut. Närmare bestämt uppgav företaget att tillgång till SHFE inte är begränsat till kinesiska medborgare, eftersom det går att öppna konton hos mäklare med tillstånd att handla på SHFE. På det stora hela ifrågasatte inte företaget att det förekommer kontrollerade åtgärder från den kinesiska staten, men enligt företaget är syftet med dessa åtgärder inte att snedvrida priserna och säkerställa en låg volatilitet på marknaden, utan snarare att förhindra spekulationer och potentiella misstag när transaktionerna utförs. För det andra hävdade företaget att prisvariationerna och prisskillnaderna mellan SHFE och LME var relativt begränsade under undersökningsperioden, även under en period när priserna i Kina var högre än på andra ställen. I den mån de sänkta priserna skulle ge de kinesiska tillverkarna en kostnadsfördel är den i sådana fall minimal. Företaget förklarade vidare att de motsatta pristendenserna i slutet av undersökningsperioden berodde på att den kinesiska ekonomin fortfarande växte i slutet på 2011 och att de inte var en följd av snedvridningar som orsakats av staten. Slutligen hävdar företaget att de ovan nämnda mekanismerna eller förfarandena inte i någon större utsträckning påverkar företagens beslut om kostnader och prissättning.

(45)

Företagets uppgifter står inte i strid med kommissionens slutsats att endast kinesiska värdepappershandlare får handla på börsen. Företagets uttalanden om de statliga åtgärdernas syften och mål är spekulationer och ingen bevisning har ännu tillhandahållits. Vidare är det inte relevant varför dessa regler och begränsningar infördes. Det gäller istället deras övergripande effekt; de skapar en isolerad inhemsk marknad för aluminium där prisutvecklingen inte följer världsmarknadspriserna. Här bör även noteras att de kinesiska myndigheterna inte lämnade några synpunkter på denna punkt när de meddelades. I skäl (43) ovan fastställdes att snedvridningen på den kinesiska aluminiummarknaden (9 % lägre priser under undersökningsperioden) är tillräckligt betydande för att leda till en orättvis betydande kostnadsfördel för kinesiska tillverkare av en råvaruprodukt såsom den berörda produkten. Denna kostnadsfördel kan inte förklaras av någon komparativ fördel för de kinesiska aluminiumtillverkarna. Slutligen köpte alla samarbetsvilliga företag råvaror på den kinesiska hemmamarknaden på grundval av kontrakt som indexeras till lokala aluminiumprisindex. Sålunda påverkas de enskilda företagens beslut helt klart av de statliga åtgärder som skapar en snedvriden aluminiummarknad.

(46)

Blue Diamond förklarade att SMM:s priser inte sätts av staten och att SMM liknar LME, eftersom de båda är offentliga informationskällor. Kommissionen har inte dragit slutsatsen att priserna sätts direkt av staten, så detta yttrande är irrelevant. För det andra, det faktum att priser är offentligt tillgängliga innebär inte per automatik att de är en följd av marknadskrafterna.

(47)

Kommissionen ansåg att CeDo Shanghai inte uppfyllde det tredje kriteriet, eftersom företagets återbetalning av ett valutalån måste godkännas av valutamarknadsmyndigheten State Administration of Foreign Exchange (nedan kallad Safe), vilket anses ha en snedvridande effekt på företagets lånebeslut och därmed dess ekonomiska situation.

(48)

CeDo Shanghai ifrågasatte kommissionens slutsatser om det tredje kriteriet. Företaget hävdade att registreringen hos Safe är ett landsomfattande förfarande som gäller alla företag som betalar tillbaka lån från utlandet och att detta endast är god förvaltning från de kinesiska finansmyndigheternas sida för att säkerställa att olämpliga transaktioner inte används för att leda ut finansiella medel från Kina. Företaget hävdade vidare att varken dess produktionskostnader eller dess övergripande ekonomiska situation på något sätt var beroende av detta godkännande. Därför hävdade CeDo Shanghai att kommissionens definition av det tredje kriteriet inte är tillfredsställande.

(49)

Finansieringsbeslut är helt klart ett av företagens viktigaste beslut. I den förordning om utlandsskuld som CeDo Shanghai tillhandahållit införs helt klart ett godkännandeförfarande för lån med ursprung utanför Kina. Alltså måste företags beslut om att låna från utlandet godkännas av staten, vilket leder till att deras ekonomiska situation snedvrids. Företagets påståenden avslogs därför.

(50)

Blue Diamond uppfyllde inte det första kriteriet, bland annat eftersom företaget åtnjuter utvidgad inkomstskattebefrielse. Företaget uppfyller inte heller det andra kriteriet, eftersom det inte har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och som skulle tillämpas för alla ändamål. Slutligen kunde företaget inte heller visa att det uppfyller det tredje kriteriet eftersom det använder industrilokaler gratis, vilket snedvrider dess kostnader och ekonomiska situation.

(51)

Företaget ifrågasatte vissa av dessa slutsatser. Det hävdade att skattebefrielsen inte hade någon effekt på exportpriserna, som var föremål för antidumpningsundersökningen. Det hävdade vidare att räkenskaperna följde de kinesiska mervärdesskattereglerna och förklarade att avvikande försäljnings- och bokföringsposter berodde på avtalsvillkor och inte vanligtvis tillämpades av företaget. Företaget bekräftade vidare att det använder ett avsevärt industriområde gratis enligt ett avtal.

(52)

Yttrandena om dubbelfaktureringen står i strid med den förklaring och den bevisning som lämnades under kontrollbesöket. Ingen ytterligare bevisning tillhandahölls om dubbelfaktureringen och om hur företagets avskrivningspraxis följde de kinesiska mervärdesskattereglerna, som företaget hävdade. Slutligen bekräftade företaget slutsatsen om skattebefrielse och gratis användning av ett industriområde. Det konstaterades att de kriterier som används för att bedöma ansökningarna om marknadsekonomisk status inte är strikt kopplade till exportpriset, utan finns där för att fastställa om marknadsekonomiska förhållanden råder för tillverkaren när det gäller tillverkning och försäljning av den likadana produkten i fråga. Eftersom företaget varken ansökte om enskild undersökning eller valdes ut för att ingå i stickprovet, begärdes inga uppgifter in om företagets exportpriser.

(53)

Båda företagen nekas därför marknadsekonomisk status.

(54)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska en eventuell landsomfattande tull fastställas för länder som omfattas av denna artikel, förutom i de fall när företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i grundförordningen. Dessa kriterier anges som referens och är i korthet följande:

(55)

Alla företag som ingick i stickprovet och Blue Diamond ansökte om individuell behandling. Dessa krav undersöktes. Undersökningen visade att alla företag som ingick i stickprovet och Blue Diamond uppfyllde alla villkor i artikel 9.5 i grundförordningen.

(56)

Alla exporterande tillverkare som ingick i stickprovet och Blue Diamond beviljades därför individuell behandling.

(57)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna på hemmamarknaden eller det konstruerade normalvärdet i ett jämförbart land.

(58)

I tillkännagivandet om inledande hade kommissionen angivit sin avsikt att använda Förenta staterna som ett jämförbart land för fastställande av normalvärde för Kina och uppmanat berörda parter att lämna synpunkter på detta.

(59)

Inga väsentliga synpunkter inkom om Förenta staterna (nedan kallat USA) som föreslaget jämförbart land. Inga av de berörda parterna föreslog något alternativ till tillverkare av likadana produkter i jämförbart land.

(60)

Tillverkarna i USA visade dock ingen samarbetsvilja, även om alla kända tillverkare i USA kontaktades under undersökningen. Kommissionen bad tillverkare i andra tredjeländer som nämndes i klagomålet, såsom Mexiko och Sydafrika, att samarbeta, men i dessa länder var de emellertid inte heller samarbetsvilliga.

(61)

Kommissionen försökte identifiera ytterligare tillverkare i tredjeländer genom egna efterforskningar. Skrivelser och frågeformulär sändes därför till alla kända tillverkare i övriga tredjeländer (Turkiet, Indien, Sydkorea).

(62)

Två turkiska tillverkare gav sig till känna och visade samarbetsvilja. Till slut lämnade en tillverkare ett fullständigt svar på frågeformuläret och accepterade ett kontrollbesök på plats.

(63)

Kommissionen lade sin bedömning av Turkiets lämplighet som ett jämförbart land bland de icke-konfidentiella handlingar som de berörda parterna får ta del av. Ingen av de berörda parterna lämnade några synpunkter på valet av Turkiet som jämförbart land i detta fall.

(64)

Den preliminära slutsatsen är därför att Turkiet är ett lämpligt och rimligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(65)

Eftersom inga av de företag som ansöker om marknadsekonomisk status kan visa att de uppfyller kriterierna för detta och de två företag som valdes ut att ingå i stickprovet inte ansökte om marknadsekonomisk status, fastställdes normalvärdet för alla kinesiska exporterande tillverkare, som förklarats i skäl (57) ovan, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas eller ett konstruerat normalvärde i Turkiet för den likadana produkten. Efter att detta val gjorts, beräknades normalvärdet på grundval av de uppgifter som kontrollerats på plats hos den samarbetsvillige turkiska tillverkare som anges i skäl (14) ovan.

(66)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om försäljningen av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ. De turkiska samarbetsvilliga tillverkarnas försäljning av den likadana produkten konstaterades vara representativ i förhållande till den export av den berörda produkten till unionen som gjordes av de exporterande tillverkare som ingick i stickprovet.

(67)

Därefter undersökte kommissionen om denna försäljning kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta skedde genom att andelen lönsam försäljning till oberoende kunder fastställdes. Försäljningstransaktionerna ansågs vara lönsamma om priset per enhet motsvarade minst produktionskostnaden. Följaktligen fastställdes produktionskostnaden på den turkiska marknaden under undersökningsperioden.

(68)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen av produkttypen överskred tillverkningskostnaderna och vars vägda genomsnittliga försäljningspris minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna för all försäljning av den berörda produkttypen, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(69)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(70)

Om den samarbetsvilliga turkiska tillverkaren inte haft någon inhemsk försäljning av en viss produkttyp, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3. i grundförordningen.

(71)

För produkttyper som den samarbetsvilliga turkiska tillverkaren inte sålde på den inhemska marknaden men på andra marknader, konstruerades ett normalvärde genom att produktionskostnaden för samma produkttyp som såldes på andra marknader ökades med dess försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. För produkttyper som inte alls såldes av den samarbetsvillige turkiske tillverkaren konstruerades ett normalvärde genom att produktionskostnaden för alla produkttyper ökades med deras försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(72)

I enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på faktiska uppgifter beträffande produktionen och försäljningen vid normal handel av den likadana produkten från tillverkaren i Turkiet.

(73)

De exporterande tillverkarnas exportförsäljning till unionen skedde antingen direkt till oberoende kunder eller genom närstående företag i unionen.

(74)

I de fall där exportförsäljningen till unionen skedde direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(75)

När exportförsäljningen till unionen ägde rum via närstående företag i unionen, fastställdes exportpriserna, enligt artikel 2.9 i grundförordningen, på grundval av de närstående företagens första återförsäljningspriser till oberoende kunder i unionen. Justeringar gjordes för alla kostnader som uppkommit mellan importen och återförsäljningen (däribland försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader) samt för vinst. När det gäller vinstmarginalen användes två icke-närstående importörers faktiska vinst, eftersom den närstående importörens faktiska vinst inte ansågs tillförlitlig på grund av förhållandet mellan den exporterande tillverkaren och den närstående importören.

(76)

Eftersom den kinesiska importen kom från företag med egna varumärken, byggde jämförelserna endast på det samarbetsvilliga turkiska företagets försäljning av egna varumärken.

(77)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen vederbörliga justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Lämpliga justeringar gjordes för indirekta skatter, kostnader för frakt, försäkring, hantering, garantier och krediter i de fall där dessa ansågs vara skäliga, korrekta och kunde beläggas. Ingen hänsyn togs till förpackningsvikten i jämförelsen.

(78)

När systemet med produktkodnummer användes för att klassificera produkttyper förelåg en låg grad av matchning för alla exporterande tillverkare som ingick i stickprovet. Där inga direkta matchningar kunde identifieras jämfördes liknande produkttyper och justeringar gjordes för skillnader, såsom förpackningstyper. När den liknande tekniken användes redovisades detaljerna för den berörda parten.

(79)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för de exporterande tillverkare som ingick i stickprovet baserat på jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset uttryckt som en andel av cif vid unionens gräns, före tull.

(80)

Ett vägt genomsnitt av dessa tre dumpningsmarginaler beräknades för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i stickprovet.

(81)

Eftersom samarbetsviljan från Kina var låg (omkring 60 %), anses det lämpligt att den landsomfattande dumpningsmarginal som är tillämplig på alla övriga exporterande tillverkare i Kina baseras på de samarbetsvilliga exportörernas mest dumpade transaktioner.

(82)

Den preliminära dumpningsmarginal som fastställdes på detta sätt, uttryckt som en procentuell andel av priset cif vid unionens gräns, före tull, är följande:

Tabell 1

Dumpningsmarginaler

(83)

I unionen finns det 31 tillverkare eller grupper av tillverkare av den likadana produkten, och de flesta är relativt små. De kommer fortsättningsvis att kallas unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 och 5.4 i grundförordningen. Klaganden, Eurométaux, företrädde sju tillverkare vars sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden uppgick till omkring 50 % av unionens produktion av viss aluminiumfolie i rullar. Det bör emellertid noteras att de uppgifter som klaganden lämnat in, och som kontrollerats mot andra tillgängliga källor, omfattade alla kända företag som tillverkar och säljer den berörda produkten på unionsmarknaden. På grundval av detta beräknades unionens tillverkning av den likadana produkten uppgå till 91 000 ton under undersökningsperioden. Eftersom uppgifter samlades in eller fanns tillgängliga genom klaganden från alla kända företag som tillverkar och säljer den berörda produkten på unionsmarknaden, kommer sådana uppgifter att användas som makroekonomiska indikatorer i denna undersökning.

(84)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden plus import till unionsmarknaden. Dessa uppgifter tillhandahölls av klaganden och gjordes tillgängliga för alla berörda parter. De uppgifter som lämnades för unionstillverkare dubbelkollades mot de uppgifter som kommissionen mottog under fastställandet av representativitet och under stickprovsförfarandet. Importuppgifter för den berörda produkten för både det berörda landet och tredjeländer dubbelkollades mot uppgifter från Comext som var tillgängliga från Eurostat. Klaganden påpekade att försäljningssiffrorna på unionsmarknaden innehöll en viss volym som tillverkats i Kina som redan ingick i importsiffrorna. Därför minskades försäljningsvolymen för vissa EU-tillverkare som inte ingick i stickprovet, men som också importerade från Kina. Denna minskning förhindrade att försäljningsvolymerna skulle räknas dubbelt i den totala förbrukningen.

(85)

På denna grundval konstaterades förbrukningen i unionen ha utvecklats enligt följande:

Tabell 1

Förbrukning i EU (ton)

(86)

Den sammanlagda förbrukningen på EU-marknaden fluktuerade endast obetydligt under skadeundersökningsperioden. Anledningen till denna stabilitet är att EU-marknaden för den berörda produkten är mogen, och eftersom produkten i allmänhet används av hushållen drabbades den inte av fluktuationer trots den ekonomiska krisen.

(87)

Importvolymer erhölls från klaganden som justerade Eurostats statistiska uppgifter baserat på sina marknadskunskaper. Denna justering var nödvändig eftersom statistiken som bygger på KN-nummer innehåller import som inte är den berörda produkten. Justeringen grundades på uppgifter om export till EU-marknaden från de olika exporterande länderna och importpriset som anger om importen var den berörda produkten eller inte. Detaljerade siffror och metoder gjordes tillgängliga för de berörda parterna (se bilaga 3 i klagomålet). På grundval av dessa uppgifter utvecklades importen till unionen från Kina på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 2

Import från Kina

(88)

Efter antidumpningsundersökningen som avsåg den huvudsakliga råvaran och en produkt i tidigare led i förädlingskedjan (aluminiumfolie i jumborullar), som ledde till att tullar under 2009 infördes för kinesiska tillverkare, har importvolymerna från Kina ökat väsentligt. Importvolymen för den berörda produkten ökade med mer än 200 % under skadeundersökningsperioden.

(89)

De kinesiska exporttillverkarnas marknadsandel visar samma tendens till ökad import under skadeundersökningsperioden, och steg från 4,5 % år 2008 till 13,4 % under undersökningsperioden.

(90)

De genomsnittliga priserna för importen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Priser på importen från Kina

(91)

Det bör nämnas att priserna på importen från Kina i stor utsträckning följer de kinesiska råvarupriserna (huvudsakligen aluminiumlegeringar). Under undersökningsperioden minskade dock importpriserna med 3 % jämfört med 2010 samtidigt som råvarupriserna ökade med omkring 4 % (se tabellen nedan).

Tabell 4

Utvecklingen av genomsnittliga kinesiska aluminiumpriser

(92)

Eftersom all känd kinesisk import kom från företag med egna varumärken byggde jämförelserna av prisunderskridande (och målprisunderskridande) endast på unionsindustrins försäljning av egna varumärken.

(93)

I syfte att fastställa prisunderskridandet under undersökningsperioden jämfördes för varje produkttyp det vägda genomsnittliga försäljningspris som unionstillverkarna i stickprovet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga importpriser från de samarbetsvilliga kinesiska tillverkarna till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för gällande tullar och kostnader som uppstår efter import.

(94)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där så var nödvändigt, och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultatet av jämförelsen, uttryckt i procent av omsättningen under undersökningsperioden för de unionstillverkare som ingick i stickprovet visade på en vägd genomsnittlig underskridandemarginal på 10,0 % bland de kinesiska exporttillverkarna.

(95)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins situation.

(96)

De makroekonomiska indikatorerna (produktion, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym och marknadsandel) bedömdes för hela unionsindustrin. Bedömningen grundades på uppgifter från klaganden som har dubbelkollats mot uppgifter från de samarbetsvilliga tillverkarna.

(97)

Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (genomsnittliga enhetspriser, sysselsättning, löner, produktivitet, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga) omfattade de unionstillverkare som ingick i stickprovet. Bedömningen gjordes på grundval av kontrollerade uppgifter från dessa.

(98)

Av tabellen ovan framgår att tillverkningen minskade under skadeundersökningsperioden trots att förbrukningen var stabil under samma period. Även om produktionskapaciteten förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden, gick kapacitetsutnyttjandet i den minskande tillverkningens fotspår.

(99)

Unionsindustrins försäljningsvolym sjönk med 9 % under skadeundersökningsperioden och marknadsandelen sjönk kontinuerligt från 95,2 % under 2008 till 85,2 % under undersökningsperioden.

(100)

Unionsindustrins minskande försäljningsvolymer och marknadsandel i EU under skadeundersökningsperioden bör ses mot bakgrund av en stabil förbrukning under samma period, (se skäl 85).

(101)

Trenden för genomsnittliga försäljningspriser (innefattar både märkesvaror och andra produkter) visar en minskning med 2 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningspriser ansågs dock inte vara en tillförlitlig skadeindikator eftersom de i stor utsträckning påverkades av råvarupriserna (främst aluminium) som uppvisade en liknande trend under skadeundersökningsperioden. På det stora hela hölls priserna tillbaka under 2010 och undersökningsperioden till följd av prisunderskridandet (se skäl 94 ovan).

(102)

Antalet anställda minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden, men lönen per anställd ökade något. Dessutom ledde inte det minskade antalet anställda till en produktivitetsökning eftersom försäljningsvolymerna enligt skäl 99 ovan minskade ännu mer. Produktiviteten hos unionsindustrins arbetskraft, mätt som produktion per anställd och år, minskade faktiskt något under skadeundersökningsperioden. Den nådde sin lägsta nivå under 2009 och började därefter återhämta sig under 2010, men nådde inte de ursprungliga nivåerna. Under undersökningsperioden återgick produktiviteten till de lägsta nivåerna under 2009.

(103)

Även om unionsindustrins företag i stickprovet höll lagernivåerna låga med ett system med tillverkning på beställning, hölls vissa vanliga produkter i lager. Lagernivån ökade markant både i absoluta termer och i procent av produktionen. Under skadeundersökningsperioden ökade lagernivåerna vid årsskiftet från 6,7 % till 9,1 %.

(104)

Unionsindustrins lönsamhet fastställdes genom att nettovinsten av försäljningen före skatt för den likadana produkten uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Beräknat på detta sätt nådde lönsamheten sin högsta nivå under 2009 till följd av minskade inköpskostnader för den huvudsakliga råvaran (dvs. aluminium). Vinsten sjönk från 2009 och framåt och nådde 0,7 % under undersökningsperioden. Dessa lönsamhetssiffror omfattar alla marknadssegment, även det relativt lönsamma segmentet med märkesvaror som i en mycket mindre omfattning konkurrerade med lågprisimporten från Kina. Segmentet med egna varumärken gjorde stora förluster under undersökningsperioden.

(105)

Kapitalanskaffningsförmåga togs inte upp som något stort problem av unionsindustrin.

Tabell 11

Kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(106)

Kassaflödet, som visar industrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet, och räntabiliteten följde en liknande negativ trend som vinstmarginalen.

(107)

Under 2008 investerade en EU-tillverkare i ytterligare lagringsmöjligheter. Under skadeundersökningsperiodens övriga år gjorde de av unionsindustrins företag som ingick i stickprovet inga större investeringar.

(108)

Dumpningsmarginalerna anges i avsnittet om dumpning ovan. Alla marginaler som har fastställts översteg väsentligt miniminivån. Med hänsyn till volymen och priserna på den dumpade importen från Kina kan verkan av den faktiska dumpningsmarginalen på EU-marknaden inte heller anses vara försumbar.

(109)

Undersökningen visade att många av skadeindikatorerna rörande unionsindustrins ekonomiska situation försämrades eller utvecklades inte i linje med förbrukningen under skadeundersökningsperioden. Denna observation gäller särskilt för perioden från 2010 fram till slutet av undersökningsperioden.

(110)

Under skadeundersökningsperioden, i ett läge där förbrukningen var stabil, ökade importvolymen från Kina betydligt. Samtidigt sjönk unionsindustrins försäljningsvolym totalt med 9 % och marknadsandelen minskade med omkring 10 procentenheter. Även unionsindustrins lagervolymer ökade markant, vilket tyder på dess oförmåga att sälja produkten. Den dumpade lågprisimporten ökade stadigt under hela skadeundersökningsperioden och underskred avsevärt unionsindustrins priser under undersökningsperioden.

(111)

Vidare påverkades de skadeindikatorer som hänger samman med unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom kassaflöde och lönsamhet, i stor utsträckning under 2010 och undersökningsperioden.

(112)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att unionsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(113)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes huruvida den dumpade importen med ursprung i Kina har vållat unionsindustrin en skada som var så omfattande att den kunde betecknas som väsentlig. Kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka eventuellt kunde ha skadat unionsindustrin, undersöktes för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av sådana faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(114)

I slutet av 2009 infördes antidumpningstullar på aluminiumfolie i jumborullar med ursprung i Kina. Från detta datum har importen snabbt ökat av den berörda produkten (produkt i senare led i förädlingskedjan). Dessa ökningar sammanfaller med att unionsindustrins situation har försämrats.

(115)

Undersökningen visade att förbrukningen i unionen var stabil under skadeundersökningsperioden, medan volymen dumpad import från Kina ökade dramatiskt med mer än 200 %. Importens marknadsandel ökade dessutom från 4,5 % år 2008 till 13,4 % under undersökningsperioden (dvs. med ca 9 procentenheter). Samtidigt sjönk unionsindustrins försäljningsvolym med 9 % och marknadsandelen minskade med 9 procentenheter, från 95,2 % år 2008 till 85,2 % under undersökningsperioden.

(116)

När det gäller prispressen bör det betonas att de kinesiska exporterande tillverkarna underskred unionsindustrins priser under undersökningsperioden. Prispress vid ökande volymer gjorde att de kinesiska exporterande tillverkarna kunde vinna kontrakt med viktiga kunder (detaljhandlare och grossister). För att behålla sina kontrakt var unionsindustrin tvungen att avstå från de prisökningar som skulle ha behövts för att kompensera för de höjda aluminiumpriserna. Under undersökningsperioden låg prisunderskridandet på ca 10 % och det året höjdes unionsindustrins priser med i genomsnitt 3 % för att kompensera för de högre råvarukostnaderna medan de kinesiska exporterande tillverkarna sänkte sina priser på EU-marknaden med ca 3 % (se tabell 3). Detta ledde till att unionsindustrins lönsamhet minskade betydligt.

(117)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att den stora ökningen av dumpad import från Kina till priser som underskrider unionsindustrins har spelat en avgörande roll för den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, vilken framför allt återspeglas i dess svaga ekonomiska situation, den minskade försäljningsvolymen och marknadsandelen samt försämringen av många skadeindikatorer.

(118)

I tabellen nedan anges importvolymen från andra tredjeländer under skadeundersökningsperioden. Volym- och prisutvecklingen tillhandahölls av klaganden baserat på uppgifter från Eurostat.

Tabell 12

Import från tredjeländer

(119)

Importen från tredjeländer (framför allt Indien, Ryssland, Taiwan och Turkiet) ökade med 300 % under skadeundersökningsperioden. Denna imports totala marknadsandel i EU är dock fortfarande marginell. Denna faktor kan därför inte ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden.

(120)

I tabellen nedan anges exportvolymen för de unionstillverkare som ingick i stickprovet under skadeundersökningsperioden. Volym- och prisutvecklingen är kontrollerade uppgifter från dessa tillverkare.

Tabell 13

Export för de unionstillverkare som ingick i urvalet

(121)

Exportvolymerna för de tillverkare som ingick i stickprovet var inte betydande under skadeundersökningsperioden och uppgick aldrig till mer än 2 % av de producerade volymerna. Deras utveckling liknade försäljningsvolymernas utveckling på den europeiska marknaden. Mot bakgrund av de begränsade volymerna bidrog inte utvecklingen av unionsindustrins export till den väsentliga skada som lidits.

(122)

Den ekonomiska krisen minskade inte unionens förbrukning under skadeundersökningsperioden. Som förväntat för hushållsprodukter som inte är lyxvaror hade den ekonomiska krisen ingen inverkan på förbrukningen av aluminiumfolie i rullar, som är en mycket stabil produkt i livsmedelsbearbetnings- och förpackningsindustrin. Den ekonomiska krisen bidrog inte till den skada som unionsindustrin led under undersökningsperioden.

(123)

Konkurrensen på unionsmarknaden är stark med tanke på att unionsindustrin är ganska splittrad (det finns mer än 30 tillverkare) och att en av dess huvudsakliga kunder är den mäktiga detaljhandeln.

(124)

De största detaljhandlarna i EU har under loppet av många år utvecklat egna varumärken, vilket när det gäller aluminiumfolie i rullar gradvis har minskat försäljningsvolymerna för tillverkarnas egna märken. Detta har skadat unionsindustrins tillverkare, som har drabbats av minskad försäljning av det lönsammare segmentet med märkesvaror och tvingats till ökad konkurrens dem emellan i det växande segmentet med egna varumärken.

(125)

Denna utveckling har dock skett gradvis under många år och undersökningen har visat att andelen egna varumärken endast har ökat från 83 % år 2010 till 84 % under undersökningsperioden. Så även om denna ökning har påverkat EU-tillverkarna i viss mån förklarar det inte omfattningen av den skada som de lidit.

(126)

Berörda parter har hävdat att fluktuationer i produktionskostnaderna, huvudsakligen aluminiumpriset, har bidragit till skadan.

(127)

Kostnaden för att tillverka aluminiumfolie i rullar är nära kopplad till prisutvecklingen på aluminium, den huvudsakliga råvara som används för att tillverka produkten. LME används internationellt som jämförelseindex för aluminiumpriser.

Tabell 14

Utvecklingen av genomsnittliga aluminiumpriser på LME

(128)

Utvecklingen ovan är en följd av den ekonomiska krisen som började ungefär i oktober 2008. Aluminiumpriserna sjönk till följd av minskad efterfrågan och återhämtade sig i viss mån mot slutet av undersökningsperioden. I normala fall sätter dock aluminiumfolieindustrin sina priser utifrån jämförelseindexet LME, plus en marginal som ska täcka bearbetningskostnader och vinst. Detta innebär att fluktuationer på jämförelseindexet LME vanligtvis inte påverkar aluminiumfolieindustrins situation i någon större utsträckning, eftersom priserna på slutprodukterna följer priserna på LME. Unionsindustrin har alltid varit verksam i en miljö med fluktuerande aluminiumpriser.

(129)

Det har också hävdats att unionsindustrins utrustning är ineffektiv, och att detta har bidragit till skadan. Det bör framhållas att undersökningen inte gav något stöd för denna uppfattning och att omvandlingskostnaderna i EU och i Kina på det stora taget var ganska lika. En sådan ineffektivitet skulle vidare innebära att unionsindustrins lönsamhet skulle ha varit låg i många år, och påståendet kan inte förklara varför marknadsandelen, försäljningsvolymen och lönsamheten har minskat från 2009 till undersökningsperioden.

(130)

Mot bakgrund av detta kan varken de fluktuerande aluminiumpriserna eller den påstått ineffektiva produktionen anses ha orsakat den skada som unionsindustrin lidit.

(131)

Som nämnts ovan var de europeiska tillverkarnas kapacitetsutnyttjande relativt lågt under skadeundersökningsperioden. Men eftersom unionstillverkarna kan använda samma maskiner för omrullning av andra produkter (såsom plastfolie) anses inte kapacitetsutnyttjandet vara en betydande skadevållande faktor. Dessutom var kapacitetsutnyttjandet ganska lågt redan 2008 och 2009, när lönsamheten och industrins situation över lag var tillfredsställande.

(132)

Därför drogs slutsatsen att överkapacitet inte var en väsentlig orsak till den skada som EU-tillverkarna lidit.

(133)

Ovanstående analys har visat att den dumpade importen med ursprung i Kina har ökat kraftigt, både volymmässigt och sett till marknadsandelar, framför allt under 2010 och undersökningsperioden. Det konstaterades att denna import underskred unionsindustrins priser på unionsmarknaden under undersökningsperioden.

(134)

Ökningen av volym och marknadsandel för den dumpade lågprisimporten från Kina sammanföll med den negativa utvecklingen av unionsindustrins ekonomiska situation. Situationen förvärrades under undersökningsperioden när unionsindustrins marknadsandel och lönsamhet fortsatte att minska, och andra finansiella indikatorer såsom kassaflöde och räntabilitet nådde sina lägsta nivåer.

(135)

Analysen av andra kända faktorer, däribland den ekonomiska krisen, visade att dessa faktorers eventuella negativa inverkan inte kan bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

(136)

På grundval av ovanstående analys där verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation har lokaliserats och avskilts från de skadevållande verkningarna av den dumpade exporten, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(137)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att införa åtgärder i detta särskilda fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland unionsindustrin samt importörer/grossister och detaljhandlare som handlar med den berörda produkten.

(138)

Den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Det erinras om att många skadeindikatorer uppvisade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. Om åtgärder inte införs förefaller en ytterligare försämring av unionsindustrins situation oundviklig. Unionsindustrins situation försämrades snabbt efter införandet av antidumpningsåtgärder för en produkt i tidigare led i förädlingskedjan (aluminiumfolie i jumborullar) år 2009. Eftersom de strukturella problem som iakttogs i den kinesiska aluminiumsektorn redan under den undersökningen fortfarande finns kvar på marknaden, hävdade unionsindustrin att även den bör skyddas från otillbörlig konkurrens.

(139)

Införandet av preliminära antidumpningstullar förväntas innebära att effektiva handelsvillkor återupprättas på unionsmarknaden och att unionsindustrins priser på den undersökta produkten kan anpassas så att de återspeglar kostnaderna för de olika komponenterna och marknadsvillkoren. Införandet av provisoriska åtgärder kan också förväntas göra det möjligt för unionsindustrin att åtminstone delvis återvinna de marknadsandelar som den förlorade under skadeundersökningsperioden, med en ytterligare positiv inverkan på den ekonomiska situationen och lönsamheten.

(140)

Om inga åtgärder införs, riskerar unionsindustrin att förlora ytterligare marknadsandelar och fortsätta gå med förlust, särskilt när det gäller egna varumärken. Detta skulle vara ohållbart på medellång till lång sikt. Med tanke på tendensen som visar att lönsamheten minskar, och så även andra finansiella indikatorer som kassaflöde och räntabilitet, skulle de flesta unionstillverkare sannolikt inte kunna behålla sin konkurrenskraft på marknaden om inte åtgärder införs.

(141)

Dessutom förser unionsindustrin sina kunder (huvudsakligen detaljhandlare och grossister) med andra produkter för livsmedelsbearbetning och paketering, såsom plastfolie och pappersprodukter. Vissa av dessa produkter produceras på samma omrullningsutrustning som används för den berörda produkten. Den berörda produkten är ett viktigt segment i produktportföljerna för unionsindustrins olika företag, så till den grad att den för vissa utgör mer än 50 % av omsättningen. Om situationen för den berörda produkten försämras ännu mer, skulle även unionens produktion av de övriga produkterna äventyras.

(142)

Den preliminära slutsatsen blir därför att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs.

(143)

När det gäller importörer görs en stor andel av importen av den berörda produkten, uppskattningsvis omkring 50 % under undersökningsperioden, av två stora aktörer på den europeiska marknaden som importerar sina produkter från Kina.

(144)

En av dessa importörer har kopplingar till en samarbetsvillig exporterande tillverkare i stickprovet (CeDo Shanghai). CeDo-koncernen har utvecklat en strategi med två inköpskällor, som innebär att den folie som säljs på unionsmarknaden produceras i både Kina och unionen. Koncernen påpekade att antidumpningsåtgärder skulle utgöra ett hot för denna strategi och minska dess lönsamhet. De föreslagna åtgärderna riktar sig dock inte till något specifikt företag, utan är utformade för att återställa en rättvis handel på unionsmarknaden.

(145)

Det är inte känt i undersökningen om den andra stora importören (Quickpack) har kopplingar till någon av sina kinesiska leverantörer. Detta beror på att företaget, trots att det erbjudits att delta i undersökningen, har valt att inte samarbeta. Därför är det oklart vilken effekt tullar på den föreslagna nivån skulle ha på dess verksamhet.

(146)

Av de övriga importörerna har endast två samarbetat i denna undersökning genom att svara på frågeformuläret. Deras svar står för omkring 6 % av den sammanlagda importen från Kina. Dessa företag hävdade att de kan bli tvungna att lämna foliemarknaden om en antidumpningstull skulle införas, men andra produkter svarade dock för mer än 80 % av deras omsättning, eftersom dessa två företag importerade många andra produkter inom livsmedels- och hushållsvarusektorn.

(147)

Ytterligare en importör/tillverkare (Terinex Ltd) lämnade inga svar på frågeformuläret, men yttrade sig baserat på den brittiska marknaden. Terinex Ltd förklarade att företagets inköp från Kina underskred priset på den egna produktionen, men företaget ansåg inte att dess import skadade unionsindustrin eftersom det är en liten marknadsaktör. Men om hänsyn tas till all import från Kina (skäl 87 och följande) så är det tydligt att importen från Kina är en betydande orsak till den skada som unionsindustrin lidit, vilket förklaras i skäl 114 och följande. Eftersom den berörda produktens omsättning är relativt liten i förhållande till företagens totala verksamhet har införandet av åtgärder sannolikt inte någon större inverkan på företagens totala vinst.

(148)

För importsektorn i allmänhet (vare sig den är närstående eller inte) kan det inte uteslutas att ett införande av åtgärder skulle påverka sektorn negativt, eftersom en tull sannolikt minskar importens attraktionskraft och unionsindustrin troligen skulle kunna vinna tillbaka vissa ordrar/kontrakt, till förfång för importsektorn. Men detta skulle i sådana fall ske baserat på en återställd sund konkurrens och effekten på importsektorn som helhet skulle inte vara oproportionerligt stor.

(149)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att verkningarna för importörerna inte är sådana att åtgärderna kan anses strida mot unionens övergripande intresse.

(150)

Sex detaljhandlare samarbetade i undersökningen. Dessa detaljhandlare kan anses vara representativa med hänsyn till deras stora geografiska spridning i EU samt deras olika storlek på omsättningen. Alla motsätter sig ett införande av åtgärder med motiveringen att detta skulle medföra extra kostnader för deras företag och begränsa deras val av leverantörer.

(151)

Det framgår dock mycket tydligt av deras svar att den undersökta produkten utgör en mycket liten del av dessa detaljhandlares omsättning (i alla fall mindre än 1 %) och att eventuella antidumpningsåtgärder skulle ha en liten eller obefintlig effekt på deras omsättning eller vinst.

(152)

Kommissionen kontaktade en konsumentorganisation, som svarade att den inte var intresserad av att samarbeta under undersökningen. Ingen annan konsumentorganisation gav sig till känna.

(153)

Antidumpningstullarnas effekt på konsumenterna blir troligen mycket marginell, eftersom aluminiumfolie i rullar står för en mycket liten del av konsumenternas budget. Detaljhandelns eventuella prisökning på aluminiumfolie i rullar till följd av införda tullar förväntas vidare vara antingen mycket marginell eller obefintlig.

(154)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att det på grundval av de tillgängliga uppgifterna om unionens intresse inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder mot import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

(155)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att unionsindustrin vållas ytterligare skada genom dumpad import.

(156)

Vid fastställandet av nivån på tullen togs hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit, utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids.

(157)

Vid beräkning av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och uppnå en vinst före skatt som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i unionen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import.

(158)

I tidigare undersökningar som gällde aluminiumfolie i rullar (jumborullar) sattes den normala vinstmarginalen till 5 % på de grunder som beskrivits ovan. Klaganden hävdade att 6 % skulle vara en rimlig vinstmarginal för industrin om skadevållande dumpning inte förekommer. Klaganden kunde dock inte styrka detta anspråk och i frånvaro av andra synpunkter om detta anses det därför lämpligt att ta till den vinstmarginal på 5 % som fastställdes i den tidigare undersökningen. Preliminärt anses det därför att en vinstmarginal på 5 % av omsättningen skulle kunna vara en lämplig nivå som EU-industrin kunde ha förväntats uppnå om det inte hade förekommit någon skadevållande dumpning. På denna grundval beräknades ett icke-skadevållande pris för unionsindustrins likadana produkt. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att man minskade försäljningspriserna i EU med den faktiska vinst som uppnåtts under undersökningsperioden och ersatte den med den ovannämnda vinstmarginalen.

(159)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina, som fastställts vid beräkningen av prisunderskridandet, och det icke-skadevållande priset för den produkt som unionsindustrin sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga totala importvärdet cif.

(160)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import med ursprung i Kina och att dessa, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande den lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(161)

På grundval av ovanstående har antidumpningstullarnas storlek fastställts genom att marginalerna för undanröjande av skada jämförts med dumpningsmarginalerna. De antidumpningstullar som föreslås är följaktligen följande:

Föreslagna preliminära antidumpningstullar

(162)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den här undersökningen. De avspeglar därför företagens situation såsom den konstaterats inom ramen för undersökningen. Dessa tullsatser är således (i motsats till den landsomfattande tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”) tillämpliga uteslutande på import av sådana produkter som har sitt ursprung i Kina och har tillverkats av dessa företag, dvs. de specifika juridiska personer som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte specifikt omnämns i artikeldelen av denna förordning, däribland enheter som är närstående till dem som specifikt omnämns, kan inte dra nytta av dessa tullsatser och ska omfattas av den tullsats som gäller ”alla övriga företag”.

(163)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (4) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(164)

För att uppfylla kravet på god förvaltning bör en period fastställas inom vilken berörda parter kan ge sig till känna inom den tidsfrist som anges i meddelandet om inledande och skriftligen meddela sina synpunkter samt begära att bli hörda. Det bör dessutom påpekas att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av tullar är preliminära och kan komma att behöva omprövas innan slutliga åtgärder införs.

18.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 251/47

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

18.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 251/49

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik (1) utgör den grundläggande rättsliga ramen för den europeiska statistiken. I den förordningen hänvisas till kommissionen (Eurostat) som unionens statistikkontor med ansvar för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik.

(2)

Den europeiska statistiken bör utvecklas, framställas och spridas av Eurostat i enlighet med de statistiska principerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i förordning (EG) nr 223/2009, som ytterligare utvecklats i de reviderade och uppdaterade riktlinjerna för europeisk statistik som antogs av kommittén för det europeiska statistiksystemet den 28 september 2011.

(3)

Förordning (EG) nr 223/2009 innehåller också bestämmelser om skydd av konfidentiella uppgifter, som bör användas uteslutande för statistiska ändamål.

(4)

Kommissionen har åtagit sig att stärka statistikstyrningen i unionen och att iaktta ovannämnda statistiska principer (2). Kommissionen bekräftade och vidareutvecklade detta åtagande i sitt meddelande av den 15 april 2011 till Europaparlamentet och rådet Mot en effektiv kvalitetsledning för den europeiska statistiken  (3). Detta beslut bör ses som ett förnyat åtagande från kommissionens sida om att skapa förtroende för den europeiska statistik som utvecklas, framställs och sprids av Eurostat.

(5)

Den senaste tidens utveckling av unionens ram för ekonomisk styrning har fått effekter på statistikområdet och bör tas i beaktande. Detta gäller särskilt det statistiska oberoende som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (4).

(6)

I detta sammanhang bör kommissionens befogenheter som tillsättningsmyndighet när det gäller rekrytering, omplacering och avskedande av Eurostats generaldirektör utövas i enlighet med tjänsteföreskrifterna, med hänsyn tagen till behovet att säkra oberoende, objektivitet och effektivitet då generaldirektören utför sitt uppdrag, och enligt ett transparent förfarande som grundar sig på enbart yrkesmässiga kriterier.

(7)

Eurostat har dessutom tilldelats vissa uppgifter enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (5).

(8)

Vidare bör Eurostat i enlighet med meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet (6) tillhandahålla statistiktjänster av hög kvalitet genom att också stärka förbindelserna med unionsorganen för att kunna förutse statistikbehov och optimera användningen av befintlig statistik. I detta ingår även att skapa närmare kontakter med andra avdelningar inom kommissionen.

(9)

Statistik bör definieras med hänvisning till förordning (EG) nr 223/2009. I detta beslut bör det även göras en åtskillnad mellan europeisk statistik och annan statistik.

(10)

Att fastställa mål för politiken och avgöra vilken information som behövs för att uppnå dessa mål är beslutsfattarnas uppgift. Denna verksamhet bör därför höra till de berörda kommissionsavdelningarnas uppdrag och ansvarsområden, medan Eurostat bör ansvara för planeringen av den verksamhet som rör europeisk statistik och då ta hänsyn till användarnas behov, relevant utveckling på politikområdena och begränsade resurser.

(11)

För kommissionens verksamhet i fråga om annan statistik bör det finnas ett planerings- och samordningsarbete så att informationen om verksamheten blir enhetlig. Detta arbete bör ledas av Eurostat och endast omfatta de ämnen som berörda avdelningar inom kommissionen och Eurostat är överens om.

(12)

Vilken europeisk statistik som ska framställas fastställs i programmet för europeisk statistik och i de årliga arbetsprogrammen.

(13)

För att säkra allmänhetens tilltro till den europeiska statistiken och lyfta fram statistik av hög kvalitet som utvecklas, framställs och sprids av Eurostat, bör det tas fram och tillämpas rutiner för märkning av den europeiska statistiken.

(14)

Eurostats generaldirektör, som är högste ansvarig för statistiken, bör slå vakt om utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik av hög kvalitet. Till hans eller hennes uppdrag bör även höra att samordna kommissionens statistikverksamhet i syfte att säkra kvaliteten och se till att uppgiftslämnarbördan blir minsta möjliga. Därför bör den högste ansvarige för statistiken även rådfrågas om utvecklingen och framställningen av annan statistik.

(15)

Nära samarbete mellan Eurostat och andra avdelningar inom kommissionen om statistikverksamheten och lämplig samordning av denna verksamhet under ledning av den högste ansvarige för statistiken bör garantera att den europeiska statistiken blir samanvändbar och jämförbar och bättre kan svara mot framtida utmaningar, särskilt behovet att minska uppgiftslämnarbördan och den administrativa bördan. Av samma anledning bör det ges åtkomst till administrativa datakällor inom kommissionen i den utsträckning som krävs och är kostnadseffektivt för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik.

(16)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då unionens institutioner och organ behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (7) gäller då Eurostat behandlar personuppgifter. Den europeiska statistik som framställs utifrån personuppgifter bör könsuppdelas när så är relevant.

(17)

Eurostats roll och ansvarsområden inom kommissionen behöver därför specificeras och klargöras närmare.

(18)

Kommissionens beslut 97/281/EG av den 21 april 1997 om Eurostats uppgift vad gäller framställning av gemenskapsstatistik (8) bör upphöra att gälla.

a)

samla in och aggregera de statistikuppgifter som behövs för att sammanställa europeisk statistik,

b)

utarbeta och främja statistiska standarder, metoder och förfaranden,

c)

styra det europeiska statistiksystemet, stärka samarbetet mellan deltagarna och säkra systemets ledande roll inom officiell statistik världen över,

d)

samarbeta med internationella organisationer och tredjeländer för att förbättra jämförbarheten mellan den europeiska statistiken och statistik som framställts inom andra statistiksystem och när så är lämpligt hjälpa tredjeländer att förbättra sina statistiksystem.

a)

i största möjliga mån använda befintliga uppgifter för statistiska ändamål för att säkra kvaliteten och hålla nere uppgiftslämnarbördan; Eurostat ska uppmana de berörda avdelningarna inom kommissionen att bidra till detta,

b)

hållas underrättad av alla kommissionens avdelningar om omfattningen och kvalitetsaspekterna på den statistik som de framställt, om betydande metodändringar för framställning av statistik och om ny datainsamling som planeras,

c)

ge andra avdelningar inom kommissionen sådan vägledning, lämplig utbildning och sådana experttjänster som de behöver för att utveckla och framställa annan statistik, i mån av resurser.

a)

ansvara för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik inom kommissionen,

b)

ansvara för att samordna utvecklingen och framställningen av annan statistik i enlighet med artiklarna 5.2 och 6.4,

c)

företräda kommissionen vid internationella statistikforum, bl.a. för att samordna statistikarbetet vid unionens institutioner och organ i enlighet med vad som sägs i artikel 6.3 i förordning (EG) nr 223/2009,

d)

vara ordförande i den kommitté för det europeiska statistiksystemet som anges i artikel 7 i förordning (EG) nr 223/2009,

e)

utarbeta de program som avses i artikel 5.1 i detta beslut i nära samråd med andra avdelningar inom kommissionen, samtidigt som största möjliga hänsyn tas till användarnas behov och annan relevant utveckling,

f)

sköta förbindelserna mellan det europeiska statistiksystemet (ESS) och det rådgivande organet för styrning av den europeiska statistiken i alla frågor som rör tillämpningen av riktlinjerna för europeisk statistik inom hela ESS.

a)

övervaka och bedöma de insamlade eller inlämnade uppgifternas kvalitet och redogöra för kvaliteten på den europeiska statistik som Eurostat sprider,

b)

främja och tillämpa rutiner för märkning av den europeiska statistiken,

c)

kontrollera de uppgifter som Eurostat ansvarar för i samband med unionens förstärkta ekonomiska styrning och använda de befogenheter som Eurostat särskilt har tilldelats i de relevanta förfarandena.