BILAGA

VÄGLEDNING

om praktiska arrangemang för det utbyte av information som avses i artikel 13.3 c och d i direktiv 2010/75/EU och inbegripet insamling av uppgifter och utarbetande av BAT-referensdokument och kvalitetssäkring av dessa

KAPITEL 1: FÖRFARANDE FÖR UTARBETANDE OCH REVIDERING AV ETT REFERENSDOKUMENT FÖR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT-REFERENSDOKUMENT)

1.1

Kontext

1.1.1

Vad ett BAT-referensdokument är och dess syfte

1.1.2

”Horisontella” och ”vertikala” BAT-referensdokument

1.2	Förfarande för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument

1.2.1

Allmänt förfarande för utarbetande av ett nytt BAT-referensdokument

1.2.2

Allmänt förfarande för revidering av ett BAT-referensdokument

1.2.3

Målet med en BAT-revidering

1.2.4

Typiskt arbetsflöde för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument

1.3	Yttrande från det forum som inrättats enligt artikel 13 i direktiv 2010/75/EU

1.4	Antagande av BAT-slutsatser och offentliggörande av BAT-referensdokumentet

KAPITEL 2: BAT-REFERENSDOKUMENTETS INNEHÅLL OCH OMFATTNING

2.1

Inledning

2.2	BAT-referensdokumentets struktur

2.3	BAT-referensdokumentets innehåll

2.3.1

Allmän information om BAT-referensdokumentets innehåll

2.3.2

Förord

2.3.3

Tillämpningsområde

2.3.4

Allmän information om den berörda sektorn

2.3.5

Tillämpade processer och tekniker

2.3.6

Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer

2.3.7

Teknik att beakta vid fastställande av BAT

2.3.7.1

Allmän information om teknik att beakta vid fastställande av BAT

2.3.7.2

Information om varje teknik

2.3.7.2.1

Beskrivning

2.3.7.2.2

Teknisk beskrivning

2.3.7.2.3

Uppnådda miljövinster

2.3.7.2.4

Miljöprestanda och driftsdata

2.3.7.2.5

Tvärmediaeffekter

2.3.7.2.6

Tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet

2.3.7.2.7

Lönsamhet

2.3.7.2.8

Drivkraft för genomförande

2.3.7.2.9

Exempel på anläggningar

2.3.7.2.10

Referenslitteratur

2.3.8

BAT-slutsatser

2.3.9

Ny teknik

2.3.10

Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete

2.3.11

Referenser

2.3.12

Ordlista över termer och förkortningar

2.3.13

Bilagor

KAPITEL 3: BAT-SLUTSATSER

3.1

Inledning

3.2	Delar i en individuell BAT-slutsats

3.2.1

Allmänt

3.2.2

Beskrivning av tekniker

3.2.3

Information för att bedöma teknikernas tillämplighet

3.3	Individuella BAT-slutsatser med tillhörande miljöprestandanivåer

3.3.1

Individuella BAT-slutsatser med tillhörande utsläppsnivåer

3.3.2

Individuella BAT-slutsatser med tillhörande miljöprestandanivåer andra än utsläppsnivåer

3.4	Individuella BAT-slutsatser utan BAT-relaterade miljöprestandanivåer

KAPITEL 4: ORGANISERING AV INFORMATIONSUTBYTET

4.1	Introduktion

4.2	Rollen för den kommitté som inrättas genom artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU

4.3	Rollen för det forum som inrättas genom artikel 13 i direktiv 2010/75/EU

4.4	De tekniska arbetsgruppernas roll

4.4.1

Inrättande av tekniska arbetsgrupper

4.4.2

Den tekniska arbetsgruppens ansvar och uppgifter

4.4.3

Undergrupper till den tekniska arbetsgruppen

4.4.4

Besök på plats

4.4.5

Involvering av utrustningsleverantörer i informationsutbytet

4.5	EIPPCB:s roll

4.6	Milstolpar inom informationsutbytet

4.6.1

Utarbetande av en ”önskelista”

4.6.2

Den tekniska arbetsgruppens möten

4.6.2.1

Allmänt

4.6.2.2

Kick-off-möte

4.6.2.3

Slutligt sammanträde med tekniska arbetsgruppen

4.6.2.3.1

Allmänt

4.6.2.3.2

Avvikande uppfattningar

4.6.3

Första omgången datainsamling efter kick-off-mötet

4.6.4

Begäran om kompletterande information

4.6.5

Arbetsdokument och formella utkast till BAT-referensdokument

4.6.5.1

Formella utkast

4.6.5.2

Arbetsutkast

4.6.6

Kommentera formella utkast till BAT-referensdokument

4.7	Verktyg för informationsutbytet

4.7.1

BAT-informationssystemet (BATIS)

4.7.2

EIPPCB:s webbsida

4.8	Säkerhet för personuppgifter

KAPITEL 5: INSAMLING OCH INLÄMNING AV DATA

5.1

Inledning

5.2	Allmänna principer för insamling och inlämning av uppgifter för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument

5.2.1

Typ av uppgifter

5.2.2

Uppgiftsformat

5.2.3

Uppgifternas kvalitet

5.3	Konfidentialitetsaspekter

5.4	Miljöprestanda och driftsdata som behövs för kapitlen i BAT-referensdokumentet ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” och ”BAT-slutsatser”

5.4.1

Allmän information om miljöprestanda och driftsdata

5.4.2

Förbrukning

5.4.2.1

Allmän information om förbrukning

5.4.2.2

Förbrukning av råvaror och övriga insatsvaror

5.4.2.3

Vattenförbrukning

5.4.2.4

Energiförbrukning

5.4.3

Utsläpp till vatten

5.4.4

Utsläpp till luft

5.4.5

Rester/avfall

5.4.6

Övrig information

5.4.7

Referensinformation som måste åtfölja utsläppsdata

5.4.7.1

Allmänt

5.4.7.2

Övervakning

5.4.7.3

Medeltal, intervall och distribution av utsläppsvärden

5.5	Särskilda problem som lyder under varje teknisk arbetsgrupps ansvarsområde

KAPITEL 6: KVALITETSSÄKRING VID UTARBETANDE OCH REVIDERING AV BAT-REFERENSDOKUMENTEN

BILAGA 1: SYSTEM FÖR UTVÄRDERING AV DATAKVALITET

BILAGA 2: TYPISKT ARBETSFLÖDE FÖR UTARBETANDE OCH REVIDERING

KAPITEL 1

Förfarande för utarbetande och revidering av ett referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokument)

1.1   Kontext

1.1.1   Vad ett BAT-referensdokument är och dess syfte

Enligt artikel 13.1 i direktiv 2010/75/EU ska kommissionen anordna ett informationsutbyte mellan sig och medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga organisationer som verkar för miljöskydd i syfte att utarbeta, revidera och vid behov uppdatera BAT-referensdokumenten.

Enligt artikel 13.2 i direktiv 2010/75/EU ska detta informationsutbyte i synnerhet inrikta sig på följande:

a)	Anläggningars och tekniks prestanda i fråga om utsläpp, uttryckt som genomsnitt på kort och lång sikt, när så är lämpligt, och de därmed sammanhängande referensvillkoren, förbrukning och typ av råvaror, vattenförbrukning, energiförbrukning och generering av avfall.

b)	Använd teknik, kontroll som hänger samman med denna, tvärmediaeffekter, ekonomisk och teknisk bärkraft samt utveckling av tekniken.

c)	Bästa tillgängliga teknik och ny teknik som fastställts efter beaktande av de frågor som nämns i leden a och b.

Ett referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokument), som är ett resultat av detta informationsutbyte, definieras i artikel 3.11 i direktiv 2010/75/EU. Det är ett dokument som upprättats för angivna verksamheter och som framför allt beskriver tillämpad teknik, aktuella utsläpps- och förbrukningsnivåer, teknik som beaktats för fastställandet av bästa tillgängliga teknik samt BAT-slutsatser och eventuell ny teknik, med särskilt beaktande av de kriterier som anges i bilaga III till direktiv 2010/75/EU. Därför är BAT-referensdokumentet enligt definition ett beskrivande dokument och det föreskriver inte användning av någon teknik eller specifik teknologi. Inte heller tolkar det direktiv 2010/75/EU.

Bästa tillgängliga teknik (BAT) definieras i artikel 3.10 i direktiv 2010/75/EU såsom det mest effektiva och avancerade stadium vad gäller utvecklingen av verksamheten och tillverkningsmetoderna som anger en given tekniks praktiska lämplighet för att utgöra grunden för gränsvärden för utsläpp och andra tillståndsvillkor och som har till syfte att hindra och, när detta inte är möjligt, minska utsläpp och påverkan på miljön som en helhet.

a)	Teknik omfattar både den teknik som används och det sätt på vilket anläggningen utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas.

b)

Tillgänglig syftar på att tekniken ska ha utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt och med beaktande av kostnader och nytta, oavsett om tekniken tillämpas eller produceras inom den berörda medlemsstaten, förutsatt att den berörda verksamhetsutövaren på rimliga villkor kan få tillgång till den.

c)	Bästa syftar på den teknik som är mest effektiv för att uppnå en hög allmän skyddsnivå för miljön som helhet.

I artikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU definieras även BAT-slutsatser såsom de delar av ett BAT-referensdokument där slutsatserna om bästa tillgängliga teknik fastställs, en beskrivning av denna, information för att bedöma dess tillämplighet, de utsläppsnivåer som hänger samman med den bästa tillgängliga tekniken, kontroll som hänger samman med denna, förbrukningsnivåer som hänger samman med denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen. BAT-slutsatserna ska antas genom det förfarande som avses i artikel 75.2 i direktiv 2010/75/EU. De ska ligga till grund för fastställande av tillståndsvillkor för de anläggningar som omfattas av direktiv 2010/75/EU.

Huvudsyftet med ett BAT-referensdokument är att fastställa bästa tillgängliga teknik och att begränsa obalanser inom unionen i fråga om industriella verksamheters utsläppsnivåer. BAT-referensdokument ska tillhandahålla information till behöriga myndigheter i medlemsstaterna, industriella aktörer, kommissionen och den breda allmänheten om vad bästa tillgängliga teknik och ny teknik betyder för den verksamhet som omfattas av direktiv 2010/75/EU. Förfarandet för att fastställa bästa tillgängliga teknik och ny teknik ska vara transparent och objektivt och vara baserat på välgrundad teknisk och ekonomisk information. Ett BAT-referensdokument ska även fungera som pådrivare för en förbättrad miljöprestanda över hela unionen.

För att BAT-referensdokumentet ska fylla sitt huvudsyfte och dess användarvänlighet garanteras, bör dess innehåll begränsas till sådan information som är relevant för att kunna fastställa bästa tillgängliga teknik och de miljöprestandanivåer som hör samman med denna enligt kapitel (1) 3 och ny teknik vad beträffar genomförande av direktiv 2010/75/EU. Ett BAT-referensdokument är inte avsett att vara en handbok om tekniken för att förebygga och begränsa föroreningar. Det finns omfattande litteratur i ämnet som det kan hänvisas till i BAT-referensdokumentet vid behov. Det är dock viktigt att BAT-referensdokumentet ger information om de huvudtekniker som beaktades av den tekniska arbetsgruppen (se avsnitt (2) 4.4) för fastställandet av bästa tillgängliga teknik och om grunderna för de BAT-slutsatser som dragits av den tekniska arbetsgruppen.

1.1.2   ”Horisontella” och ”vertikala” BAT-referensdokument

BAT-referensdokument kan antingen begränsas till frågor som avser särskilda industriverksamheter (”vertikala” BAT-referensdokument) eller behandla sektorsövergripande frågor (”horisontella” BAT-referensdokument (3)).

Horisontella och vertikala BAT-referensdokument ska utformas så att de kompletterar varandra i syfte att fastställa tillståndsvillkor för anläggningar som omfattas av direktiv 2010/75/EU. Vertikala BAT-referensdokument kan innehålla information om teknik som kan hjälpa tekniska arbetsgrupper att dra BAT-slutsatser för andra sektorer. Horisontella BAT-referensdokument ska innehålla information av allmän natur som kan användas tvärsöver många verksamheter som omfattas av direktiv 2010/75/EU. Informationen bör ingå i horisontella BAT-referensdokument där denna kompletterar den information som ingår i vertikala BAT-referensdokument om aspekter som gäller för flera olika industrisektorer. Detta bör inte resultera i att vertikala och horisontella BAT-referensdokument uppvisar motstridiga slutsatser. För att göra det enklare att använda både vertikala och horisontella BAT-referensdokument så att de kompletterar varandra, är det nödvändigt att göra lämpliga korshänvisningar i ett BAT-referensdokument till andra relevanta vertikala och horisontella BAT-referensdokument.

1.2   Förfarande för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument

Kommissionen organiserar och samordnar informationsutbytet genom att involvera den europeiska byrån för integrerat förebyggande och kontroll av miljöföroreningar (EIPPCB, inom GD Gemensamma forskningscentrumet) och GD Miljö. De berörda parter som deltar i det informationsutbyte som avses i artikel 13.1 i direktiv 2010/75/EU (medlemsstater, berörda industrier, icke-statliga miljöorganisationer och kommissionen) övervakar förfarandet genom det forum som inrättats i enlighet med artikel 13.3 i direktiv 2010/75/EU. De bidrar till utarbetandet och revideringen av BAT-referensdokument genom att delta i de tekniska arbetsgrupperna. Mer information om de berörda parternas roll och hur forumet och de tekniska arbetsgrupperna fungerar finns i kapitel 4.

Beslutet att utarbeta ett BAT-referensdokument eller börja revidera ett sådant dokument tas av kommissionen. I enlighet med artikel 13.3 b beaktar kommissionen forumets yttrande om arbetsprogrammet för informationsutbyte.

1.2.1   Allmänt förfarande för utarbetande av ett nytt BAT-referensdokument

Eftersom det i bilaga I till direktiv 2010/75/EU ingår vissa verksamheter som inte ingick i bilaga I till direktiv 2008/1/EG (4) måste nya BAT-referensdokument tas fram.

Arbetsflödet för att ta fram ett nytt BAT-referensdokument har många likheter med arbetsflödet vid en revidering av ett BAT-referensdokument som beskrivs i avsnitt 1.2.4. De huvudsakliga skillnaderna är att det för nyligen utarbetade BAT-referensdokument eventuellt inte krävs några önskemål (se avsnitt 4.6) om att mer information behöver samlas in och att det i allmänhet förväntas två formella förslag till BAT-referensdokument innan den tekniska arbetsgruppens slutliga möte hålls.

1.2.2   Allmänt förfarande för revidering av ett BAT-referensdokument

Revideringen av BAT-referensdokument är en pågående process till följd av den dynamiska naturen hos bästa tillgängliga teknik. Nya åtgärder och tekniker kan till exempel växa fram, vetenskap och teknik utvecklas kontinuerligt och nya eller uppkommande förfaranden med framgång introduceras inom industrin. För att avspegla sådana förändringar och deras påföljder för bästa tillgängliga teknik, måste BAT-referensdokument regelbundet revideras och, vid behov, uppdateras i enlighet därmed. Detta behandlas uttryckligen i skäl 13 i direktiv 2010/75/EU, som anger att kommissionen ska sträva efter att uppdatera BAT-referensdokumenten senast åtta år efter offentliggörandet av den tidigare versionen.

Beslutet att revidera BAT-referensdokument ska ta hänsyn till informationen i kapitlet ”Ny teknik” i BAT-referensdokumentet och i avsnittet ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” i BAT-referensdokumentet (se avsnitt 2.2) tillsammans med andra faktorer såsom en indikation om att ny teknik kan finnas tillgänglig, behovet att expandera BAT-referensdokumentets område samt behovet att inbegripa produkter/ämnen eller förfaranden som ännu inte omfattas av detta.

1.2.3   Målet med en BAT-revidering

Målet med en BAT-revidering är att identifiera framsteg i utvecklingen av bästa tillgängliga teknik. Detta går huvudsakligen att uppnå genom att undersöka de delar av BAT-referensdokumentet som fastställer slutsatserna om bästa tillgängliga teknik och genom att revidera eller uppdatera dessa slutsatser om det finns tillgång till ny information som gör det möjligt.

Revideringen av BAT-referensdokument förväntas därför inte inbegripa en komplett omskrivning eller ändring av hela BAT-referensdokumentet. Dock är det allmänt känt att i vissa fall kan de första revideringarna av BAT-referensdokument medföra fler ändringar än de påföljande revideringarna.

Givetvis är den mest relevanta nya information som behöver identifieras, samlas in och bifogas inom ramen för utbyte av information i samband med revidering av ett BAT-referensdokument, den information som kan leda till reviderade eller uppdaterade BAT-slutsatser. Därför är det viktigt att uppgifter samlas in utifrån den vägledning som fastställs i kapitel 5.

Dessutom ska revideringen av ett BAT-referensdokument omfatta

1.	uppdatering och komplettering av äldre bakgrundsinformation baserat på senare uppgifter,

2.	borttagning av föråldrade och inaktuella uppgifter,

3.	korrigering av fel och borttagning av oförenligheter med andra BAT-referensdokument.

Revideringen av ett BAT-referensdokument ska huvudsakligen fokusera på kapitlen ”Teknik att beakta vid fastställandet av BAT”, ”BAT-slutsatser” och ”Ny teknik” i BAT-referensdokumentet samt, i mindre utsträckning, på kapitlen ”Tillämpade processer och tekniker” (vid viktiga ändringar i detta kapitel) och ”Nuvarande utsläpp och förbrukningsnivåer”. Revideringen av andra kapitel i BAT-referensdokumentet ska ges lägre prioritet.

På det hela taget är det viktigt att säkerställa att all den information som blir kvar i BAT-referensdokumentet är så aktuell, enhetlig och exakt som det rimligen går att uppnå.

1.2.4   Typiskt arbetsflöde för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument

Det typiska arbetsflödet för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument (se bilaga 2) inbegriper ett kick-off-möte, ett eller två formella utkast till BAT-referensdokumentet och ett slutligt möte med den tekniska arbetsgruppen som huvudsakliga milstolpar (se avsnitt 4.6.2.3). Beroende på typen av förfarande (utarbetande eller revidering av ett BAT-referensdokument), finns följande varianter av arbetsflöden:

1.	För ett nytt BAT-referensdokument eller revidering av ett BAT-referensdokument med större utvidgning av tillämpningsområdet krävs i allmänhet två formella utkast. Hela förfarandet tar i dessa fall mellan 31 och 39 månader.

2.

För den första revideringen av ett BAT-referensdokument utan någon större utvidgning av tillämpningsområdet kan det krävas två formella utkast, även om ett formellt utkast till BAT-referensdokument i allmänhet förväntas räcka. Därmed tar förfarandet i allmänhet mellan 24 och 29 månader (för ett formellt utkast, eller mellan 29 och 39 månader för två formella utkast).

3.	För påföljande revideringar av ett BAT-referensdokument utan någon större utvidgning av tillämpningsområdet förväntas ett formellt utkast vara nog och förfarandet bör ta mellan 24 och 29 månader.

Dessa olika varianter av arbetsflöden fungerar som referenspunkter för de tekniska arbetsgrupperna. De kan anpassas av EIPPCB efter samråd med den tekniska arbetsgruppen till närmare detaljer i ett särskilt BAT-referensdokument, genom att även ta hänsyn till den erfarenhet som man erhållit från att utarbeta och revidera andra BAT-referensdokument. De huvudsakliga stegen för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument och tidsplaneringen beskrivs närmare i tabell 1.

I dessa steg tas hänsyn till det syfte som fastställs i skäl 13 i direktiv 2010/75/EU om att BAT-referensdokument ska uppdateras senast åtta år efter offentliggörandet av den tidigare versionen.

De tidsplaner som anges ovan ska anses vara representativa för ett typiskt vertikalt BAT-referensdokument (se avsnitt 1.1.2).

De exakta stegen och tidsfristerna i arbetet med varje BAT-referensdokument är beroende av ett antal faktorer, inklusive BAT-referensdokumentets tillämpningsområde (och den möjliga utvidgningen av tillämpningsområdet vid revideringar av BAT-referensdokumentet), antalet ämnen som behöver behandlas och deras svårighetsgrad, EIPPCB:s resurser (med tanke på dess centrala roll i informationsutbytesförfarandet) och, framför allt, nivån av aktivt och ändamålsenligt deltagande i den tekniska arbetsgruppen. Den flexibilitet som finns när det gäller att anpassa arbetsflödet till närmare detaljer i ett särskilt BAT-referensdokument ges utan att det påverkar det övergripande målet att slutföra arbetet inom de tidsfrister som anges ovan.

I princip förväntas att två plenarmöten med den tekniska arbetsgruppen ska hållas under loppet av revideringen av BAT-referensdokumentet (kick-off-mötet och det slutliga mötet [se avsnitt 4.6.2]). I vissa undantagsfall (t.ex. när mycket ny information har tillhandahållits, eller då fastställandet av bästa tillgängliga teknik är särskilt kontroversiellt), kan den tekniska arbetsgruppen hålla ett extra plenarmöte. Förutom dessa plenarmöten med den tekniska arbetsgruppen, kan det organiseras undergruppsmöten för att underlätta arbetet (se avsnitt 4.4.3).

I princip förväntas det även att ett formellt utkast offentliggörs före ett slutligt plenarmöte med den tekniska arbetsgruppen (se avsnitt 4.6.2.3), förutom då det gäller ett nytt BAT-referensdokument, eller en särskilt komplicerad revidering, som exempelvis omfattar en revidering med en större utvidgning av tillämpningsområdet, där ett andra formellt utkast är nödvändigt. Förutom detta (dessa) formella utkast, kan arbetsutkast delas ut för att underlätta arbetet (se avsnitt 4.6.5).

För att alla de som är inblandade i utarbetandet eller revideringen av ett BAT-referensdokument ska använda resurserna så effektivt som möjligt, ska det ha fastställts en tydlig tidsfrist för inlämning av den informationsvolym som utlovats eller identifierats i slutsatserna från kick-off-mötet (se avsnitt 4.6.2.2). Information som lämnas in efter denna tidsfrist godtas endast i enstaka fall, efter samråd med den tekniska arbetsgruppen, och kommer endast att beaktas av EIPPCB om informationen avsevärt bidrar till att dra eller uppdatera BAT-slutsatser.

Vid behov, kommer EIPPCB att begära in ytterligare information från den tekniska arbetsgruppen för att samla in eventuell viktig information som saknas och som anses nödvändig, särskilt för att dra BAT-slutsatser i enlighet med de riktlinjer som fastställts i kapitlen 3 och 5 (se avsnitt 4.6.4).

Tabell 1

Huvudsakliga steg för utarbetande och revidering av ett BAT-referensdokument

Steg nr	Steg för revidering av BAT-referensdokument	Förväntad tidsåtgång för steg (månader)	Ackumulerad tid (månader)	Synpunkter
0	Förberedelse för revideringen			Efter att ha slutfört ett BAT-referensdokument, underhåller EIPPCB själva BATIS-forumet för detta BAT-referensdokument (se avsnitt 4.7.1), i synnerhet vad beträffar uppföljning av rekommendationerna för framtida arbete som gjorts i BAT-referensdokumentet (se avsnitt 2.3.10) och med avseende på en framtida revidering av BAT-referensdokumentet. BATIS ska fungera som ett forum för diskussion och utbyte av information till stöd för nästa revideringsförfarande.
1	Teknisk arbetsgrupp (åter)upptagande och begäran om önskemål	2	2	EIPPCB (åter)upptar den tekniska arbetsgruppen (begär in en bekräftelse av medlemskap och kontaktuppgifter). Vid en BAT-revidering, ber EIPPCB den tekniska arbetsgruppen att lämna in sina önskemål avseende den information de skulle vilja ta i beaktande under revideringsförfarandet eller de ändringar/korrigeringar de vill se införda i den befintliga texten (se avsnitt 4.6.1).
2	Kick-off-möte	3	5	Vid en revidering av ett BAT-referensdokument strukturerar och sammanställer EIPPCB en lista över önskemål och utvecklar, vid behov, standardmallar för varje fråga på listan, så att den tekniska arbetsgruppen kan lämna information på ett strukturerat och effektivt sätt som kan användas direkt. EIPPCB kallar till ett möte (se avsnitt 4.6.2.2) med den tekniska arbetsgruppen för att förtydliga förfarandet, diskutera önskelistan (om det handlar om en revidering av BAT-referensdokumentet), komma överens om revideringens omfattning och enas om de data som ska samlas in samt dess format utifrån riktlinjerna om datainsamling som tillhandahålls i kapitel 5. Den tekniska arbetsgruppen enas om ett förfarande baserat på EIPPCB:s allmänna riktlinjer för att ta itu med frågor såsom konfidentiell företagsinformation, känslig information enligt konkurrensrätt, intressekonflikter och andra relaterade ärenden.
3	Ny information (tidsfrist)	6	11	Den tekniska arbetsgruppen samlar in och skickar in den information man kommit överens om eller fastställt i slutsatserna från kick-off-mötet. Den information som finns snabbt tillgänglig skickas in till EIPPCB utan dröjsmål så att de kan börja avfatta ett utkast till dokumentet så snart som möjligt efter kick-off-mötet. Under denna period, kan EIPPCB — delta i besök på anläggningarna, vilket man kan komma överens om vid eller efter kick-off-mötet (se avsnitt 4.6.2.2), — söka efter information, — börja att avfatta ett utkast med den tillgängliga information som tidigare lämnats in. Den information som lämnas in av ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen och samlas in av EIPPCB delas med den tekniska gruppens ledamöter i realtid via BATIS enligt avsnitten 4.7.1 och 5.3. Ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen kan yttra sig om den inlämnade informationen och dela med sig av sina synpunkter via BATIS.
4	Bearbetning av det första formella utkastet	4–6	15–17	EIPPCB utarbetar ett första formellt utkast av BAT-referensdokumentet (eller av de reviderade delarna av BAT-referensdokumentet vid en revidering av ett BAT-referensdokument) för formellt samråd med den tekniska arbetsgruppen (se kapitel 2 och avsnitten 4.6.5.1 och 4.6.6). Det förväntas att den information som lämnas in under samrådsperioden normalt sett kommer att ge den bakgrundsbild som behövs för att uppnå en hög grad av konsensus om kapitlen i BAT-referensdokumentet benämnda ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” (se avsnitt 2.3.6) och ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” (se avsnitt 2.3.7), där kapitlet i BAT-referensdokumentet benämnt ”BAT-slutsatser” (se avsnitt 2.3.8) kommer att inbegripas i det första formella utkastet för en revidering av BAT-referensdokumentet.
5	Synpunkter från den tekniska arbetsgruppen	2–3	17–20	Den tekniska arbetsgruppens synpunkter på utkastet ska komma in inom två månader. När samråd förutses över sommarmånaderna eller jul- och nyårshelgen kan samrådsperioden förlängas till maximalt tre månader.
6	Bearbetning av det andra formella utkastet (valfritt)	3–7	[20–27]	EIPPCB tar hänsyn till alla synpunkter och all inlämnad information. EIPPCB avfattar ett bakgrundsdokument som omfattar en utvärdering av de viktigaste synpunkter som mottagits och avfattar ett andra formellt utkast som innehåller åtminstone en uppdaterad version av kapitlet i BAT-referensdokumentet med titeln ”BAT-slutsatser” samt den senaste versionen av kapitlen i BAT-referensdokumentet benämnda ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” (se avsnitt 2.3.6) och ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” (se avsnitt 2.3.7).
7	Synpunkter från den tekniska arbetsgruppen (valfritt)	2–3	[22–30]	Det andra formella utkastet utfärdas för formellt samråd, varvid synpunkter från den tekniska arbetsgruppen ska komma in inom loppet av två månader. När samråd förutses över sommarmånaderna eller jul- och nyårshelgen kan samrådsperioden förlängas till maximalt tre månader.
8	Slutligt möte	3–5	20–25 [25–35]	EIPPCB analyserar alla synpunkter och förbereder för ett slutligt möte med den tekniska arbetsgruppen. EIPPCB avfattar ett utkast till ett bakgrundsdokument som innefattar minst en utvärdering av de viktigaste synpunkterna som mottagits (se avsnitt 4.6.6), och ger åtminstone den senaste versionen av kapitlen i BAT-referensdokumentet benämnda ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” (se avsnitt 2.3.6), ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” (se avsnitt 2.3.7) och ”BAT-slutsatser” (se avsnitt 2.3.8). Detta slutliga möte med den tekniska arbetsgruppen söker konsensus för ett slutgiltigt utkast (se avsnitt 4.6.2.3).
9	Slutligt utkast	4	24–29 [29–39]	Det slutliga utkastet tas fram för en kort period för synpunkter från den tekniska arbetsgruppen som bör fokusera på de ändringar som gjorts som ett resultat av slutmötets slutsatser. EIPPCB ser till att feedback ges till den tekniska arbetsgruppen om hur dessa kommentarer har beaktats. Det uppdaterade slutgiltiga utkastet och utvärderingen av de slutliga synpunkter som mottagits görs tillgängliga för forumet minst åtta veckor före dess möte.
10	Presentation vid ett forum-möte			Det uppdaterade slutgiltiga utkastet presenteras för forumet, som ombeds avge sitt yttrande om dokumentet (se avsnitt 1.3). Kommissionen ser till att forumets yttrande offentliggörs.
Anm.: Tidsfristerna mellan klamrarna hänvisar till de fall då två formella utkast distribueras.

För att göra föreberedelsearbetet effektivare, kommer EIPPCB att informera forumet (se avsnitt 4.3) så tidigt som det rimligen är möjligt om de datum/perioder då en teknisk arbetsgrupp förväntas återupptas eller upprättas. På samma sätt kommer EIPPCB att informera ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen om de kommande åtgärderna och möjliga tidsfrister.

1.3   Yttrande från det forum som inrättats enligt artikel 13 i direktiv 2010/75/EU

Efter att arbetet inom den tekniska arbetsgruppen har slutförts kommer det uppdaterade slutliga utkastet till ett BAT-referensdokument att skickas till det forum som upprättats enligt artikel 13 i direktiv 2010/75/EU (se avsnitt 4.3), som kommer att uppmanas att avge sitt yttrande om dokumentet. Dokumentet kommer att diskuteras under ett möte i forumet. Ledamöter i forumet kommer att ombedjas att skriftligen skicka in alla sina synpunkter på utkastet till den slutgiltiga versionen av BAT-referensdokumentet före mötet.

Forumet kan bland annat inrikta sig på

1.	frågor som väckts i den tekniska arbetsgruppen och för vilka de delade åsikterna bland arbetsgruppens ledamöter inte återspeglas på ett korrekt sätt i texten i det slutgiltiga utkastet,

2.	motiverade förslag från forumledamöter om att ta bort eller ändra en delad åsikt som uttrycks av dess egen representant i den tekniska arbetsgruppen,

3.	förtydligande av text som är oklar till följd av en klumpig engelsk formulering i det slutgiltiga utkastet,

4.	textrevideringar som mer exakt återger de slutsatser som nåtts av den tekniska arbetsgruppen,

5.	korrigeringar av typografiska fel i det slutgiltiga utkastet,

6.	förslag att ta med viktiga aspekter, som redan rapporteras i huvudtexten i BAT-referensdokumentet, i avsnittet ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” (se avsnitt 2.3.10).

I enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2010/75/EU ska kommissionen offentliggöra forumets yttrande om det föreslagna innehållet i BAT-referensdokumentet och beakta det vid förfarandena för antagande av besluten om BAT-slutsatserna och i det slutgiltiga offentliggjorda BAT-referensdokumentet.

1.4   Antagande av BAT-slutsatser och offentliggörande av BAT-referensdokumentet

Utkastet till beslut om BAT-slutsatserna (se avsnitt 2.3.8 och kapitel 3) kommer att skickas in av kommissionen till den kommitté som inrättats enligt artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU för att den ska avge sitt yttrande i enlighet med det förfarande som avses i artikel 75.2 i direktiv 2010/75/EU (se avsnitt 4.2).

Efter antagande av beslutet om BAT-slutsatserna, kommer EIPPCB om nödvändigt att ändra BAT-referensdokumentet enligt det antagna beslutet om BAT-slutsatser och kommer utan dröjsmål att göra den engelska versionen av BAT-referensdokumentet tillgänglig för allmänheten. Beslutet om BAT-slutsatser kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning på unionens officiella språk.

KAPITEL 2

Bat-referensdokumentets innehåll och omfattning

2.1   Inledning

Ett BAT-referensdokument är ett tekniskt dokument som lägger fram teknisk och ekonomisk information, vilken återspeglar resultatet av det informationsutbyte som avses i artikel 13 i direktiv 2010/75/EU och innehåller de nödvändiga delar som leder fram till BAT-slutsatserna för de verksamheter som behandlas.

Om en teknisk arbetsgrupp identifierar aspekter som ligger utanför BAT-referensdokumentets eller direktivets tillämpningsområde ska dessa aspekter inte inkluderas i BAT-referensdokumentet.

Om det fyller det specifika syftet att hjälpa läsaren att söka efter mer information om en fråga kan företag (dvs. anläggningar eller leverantörer), varumärken, bidragsgivare eller ledamöter i den tekniska arbetsgruppen nämnas med namn i ett BAT-referensdokument, såvida det inte strider mot konkurrensrätten.

2.2   BAT-referensdokumentets struktur

Definitionen av ett BAT-referensdokument som anges i artikel 3.11 i direktiv 2010/75/EU föreskriver att ett BAT-referensdokument framför allt ska beskriva tillämpad teknik, aktuella utsläpp och förbrukningsnivåer, teknik som beaktas för fastställande av bästa tillgängliga teknik samt BAT-slutsatser och eventuell ny teknik.

Ett BAT-referensdokument bör i allmänhet innehålla de delar som anges i tabellen nedan:

Förord

Tillämpningsområde

Kapitel: Allmän information om den berörda sektorn

Kapitel: Tillämpade processer och tekniker

Kapitel: Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer

Kapitel: Tekniker att beakta vid fastställandet av BAT

Kapitel: BAT-slutsatser

Kapitel: Ny teknik

Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete

Referenser

Ordlista över termer och förkortningar

Bilagor (beroende på relevans för sektorn i fråga och tillgänglighet till information)

Alla BAT-referensdokuments struktur ska följa de allmänna principer som fastställs i detta avsnitt. Den kapitelordning som anges här är dock illustrativ och varje BAT-referensdokument kan struktureras på annat sätt om det passar sig bättre för det ämne som behandlas i BAT-referensdokumentet. De ”horisontella” BAT-referensdokumenten (se avsnitt 1.1.2) kan avvika avsevärt från denna översikt och vissa kapitel kanske inte alls är relevanta. Dock bör den tekniska arbetsgruppen även försöka enas om BAT-slutsatser för ”horisontella” BAT-referensdokument i den mån de är relevanta och genomförbara.

Om ett BAT-referensdokument omfattar olika underavsnitt eller tydligt distinkta förfarandesteg inom ett avsnitt, kan det vara mer passande att ha separata kapitel för vart och ett av dessa avsnitt eller förfarandesteg och tillämpa den struktur som nämnts ovan (”Allmän information” fram till ”Ny teknik”) i vart och ett av dessa kapitel.

2.3   BAT-referensdokumentets innehåll

2.3.1   Allmän information om BAT-referensdokumentets innehåll

Utarbetande och revidering av BAT-referensdokument syftar till publicering av kortfattade dokument, som fokuserar på BAT-slutsatserna och håller de beskrivande avsnitten så korta som möjligt. För att begränsa upprepningen av information till ett minimum kan man göra korshänvisningar till andra BAT-referensdokument (eller ämnen inom dessa dokument).

2.3.2   Förord

I detta kortfattade standardavsnitt i BAT-referensdokumentet benämnt ”Förord” beskrivs dokumentets struktur, påminns helt kort om den rättsliga bakgrunden (utan att tolka direktiv 2010/75/EU), och det sätt på vilket dokumentet avfattades (t.ex. hur informationen samlades in och bedömdes). Texten ska skräddarsys för att återspegla varje BAT-referensdokuments individuella struktur.

2.3.3   Tillämpningsområde

I detta vanligen kortfattade avsnitt i BAT-referensdokumentet benämnt ”Tillämpningsområde” beskrivs så exakt som möjligt vilka verksamheter som omfattas av dokumentet.

Avsnittet ska innehålla minst en hänvisning till beskrivningarna av den relevanta verksamhet som anges i bilaga I till direktiv 2010/75/EU. När det är tillämpligt tas ytterligare uppgifter med om de produktionsprocesser och underprocesser som omfattas av dokumentet.

I detta avsnitt ska även verksamheter/processer som med avsikt uteslutits från BAT-referensdokumentets tillämpningsområde anges tillsammans med skälen till varför de uteslutits. I avsnittet ska även de huvudsakliga ”därmed förknippade” verksamheter som omfattas av dokumentet anges, även då dessa i sig inte är verksamheter som ingår i bilaga I.

Relevansen av andra BAT-referensdokument bör anges när det anses nödvändigt, genom korshänvisningar till dessa relevanta BAT-referensdokument (eller ämnen som behandlas i dessa dokument).

Det bör tydligt anges när tillämpningsområdet i ett BAT-referensdokument antingen är bredare eller mer begränsat än tillämpningsområdet i motsvarande verksamhet/verksamheter i bilaga I till direktiv 2010/75/EU. Definitionen av tillämpningsområdet i ett BAT-referensdokument utgör inte en rättslig tolkning av verksamhetsbeskrivningarna i bilaga I till direktiv 2010/75/EU.

För de ”horisontella” BAT-referensdokumenten ska de ingående aspekterna beskrivas, såväl som deras tillämplighet med avseende på de verksamheter som nämns i bilaga I till direktiv 2010/75/EU.

2.3.4   Allmän information om den berörda sektorn

I detta korta introduktionskapitel i BAT-referensdokumentet benämnt ”Allmän information om den berörda sektorn” lämnas ny allmän information om den industribransch som BAT-referensdokumentet behandlar vad beträffar anläggningarnas antal och storlek, geografisk spridning, produktionskapacitet och lönsamhet. Det ger en indikation på de huvudsakliga miljöproblemen för varje sektor med, om möjligt, vissa övergripande utsläpps- och förbrukningsdata (som fokuserar på de huvudsakliga miljöproblemen) som bakgrundsinformation.

Detta introduktionskapitel bör inte vara i huvudsakligt fokus vid utarbetande eller revidering av ett BAT-referensdokument.

2.3.5   Tillämpade processer och tekniker

I detta kapitel i BAT-referensdokumentet benämnt ”Tillämpade processer och tekniker” beskrivs helt kort de produktionsprocesser som för närvarande tillämpas i de en eller flera industribranscher som omfattas av BAT-referensdokumentet tillsammans med en indikation på de tekniker som används för att förhindra och reducera utsläpp.

De verksamheter som täcks in ska inkludera den verksamhet som beskrivs i bilaga I till direktivet och därmed förknippad verksamhet, samtidigt som andra BAT-referensdokuments relevans för vissa aspekter av den förknippade verksamheten noteras. Det ska finnas beskrivningar av olika varianter av förfaranden, utveckling av trender och alternativa processer i den utsträckning de är relevanta för fastställande av BAT-referensdokument. För att förkorta kapitlet understöds beskrivningen av tabeller och flödesdiagram.

I detta kapitel behandlas de följdvisa stegen i en typisk tillverkningsanläggning. Vissa eller alla av följande aspekter (som möjligen justerats för att uppfylla processenheters eller lantgårdars särdrag) ska inkluderas, eftersom de kan vara relevanta vid fastställande av bästa tillgängliga teknik:

—	Råmaterial (inklusive returråvara/återvunnen råvara) och förbrukningsvaror som används, inklusive vatten och energi.

—	Extra ämnen/material som används.

—	Förberedelse av råmaterial (inklusive lagring och hantering).

—	Materialbearbetning.

—	Produkttillverkning.

—	Produktfärdigställande.

—	Tekniker som tillämpas för att förhindra eller reducera utsläpp.

—	Lagring och hantering av mellan- och slutprodukter.

—	Hantering och vägar för biprodukter och rester/avfall.

De aktuella eller möjliga förhållandena och kopplingarna mellan olika verksamheter/processteg ska beskrivas, i synnerhet då dessa kan påverka den övergripande miljöprestandan (till exempel, då biprodukter eller rester/avfall från en verksamhet kan användas som råmaterial för en annan).

2.3.6   Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer

I detta kapitel i BAT-referensdokumentet benämnt ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” rapporteras om de nuvarande observerade utsläpps- och förbrukningsnivåerna för den övergripande processen (eller processerna) och dess (deras) underprocesser tillsammans med en indikation på de tekniker som används. Den information som finns i de datauppsättningar som det hänvisas till i avsnitt 5.2 kan användas för detta ändamål. För att ge en uppfattning om den relativa miljöprestandan för jämförbara verksamheter, behövs information om produktionsnivåer för att göra det möjligt att ange utsläpps-/förbrukningsnivåerna per produktionsenhet.

Informationen ska innefatta aktuellt observerat bruk av energi, vatten och råmaterial. Data ska omfatta utsläpp av huvudföroreningar till luft och vatten samt generering av rester/avfall från verksamheterna såväl som en indikation på utsläpp av buller och dålig lukt, i den mån detta förekommer. I den mån informationen finns tillgänglig, indikeras in- och utdata från underprocesser för att därmed understryka de miljömässigt mer betydelsefulla underprocesserna och inrikta sig på alternativ för återvinning och återanvändning av material inom hela processen eller utöver den. Information och data i detta kapitel ger grunden för att bedöma de huvudsakliga tvärmediaeffekterna och de ömsesidiga beroendena.

Utsläpps- och förbrukningsdata som läggs fram i detta kapitel i BAT-referensdokumentet ska såvitt det är möjligt fyllas med uppgifter om driftsförhållanden (t.ex. procentandel av full kapacitet, inkludering eller exkludering av annat än vanliga driftsförhållanden, referensvillkor), provtagning och analytiska metoder. Statistiska presentationer (t.ex. för att visa medeltal, maxima, minima och intervall) kan användas för ändamålet.

2.3.7   Teknik att beakta vid fastställande av BAT

2.3.7.1   Allmän information om teknik att beakta vid fastställande av BAT

Detta kapitel i BAT-referensdokumentet benämnt ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” är av största vikt för att dra BAT-slutsatser. Det kartlägger tekniker och därmed förknippade kontroller som används för att

—	förebygga utsläpp i luft, vatten (inklusive grundvatten) och mark eller, när detta inte är möjligt, för att minska utsläpp, och

—	förebygga eller minska generering av avfall.

Den teknik som beskrivs i detta kapitel i BAT-referensdokumentet anses vara den som är mest relevant för fastställande av bästa tillgängliga teknik för den berörda verksamheten. Den ska omfatta både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas.

De tekniker som beskrivs ska omfatta dem som minskar bruket av råmaterial, vatten och energi, såväl som de åtgärder som används för att förebygga eller begränsa miljökonsekvenserna vid olyckor och tillbud samt åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen. De ska även omfatta de åtgärder som vidtas för att förebygga eller minska förorening under annat än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamhet).

Föråldrade tekniker ska inte tas upp.

Eftersom BAT-referensdokument inte är avsedda att vara handböcker om förebyggande av förorening och kontrollmetoder, beskrivs teknikerna i detta kapitel på ett kortfattat sätt.

Om en teknik redan har beskrivits på lämpligt sätt i ett annat BAT-referensdokument kan man göra en korshänvisning till det BAT-referensdokumentet. När det finns sektorspecifika variationer, rapporteras dessa under rubriken ”Teknisk beskrivning” i det BAT-referensdokument som uppdateras. BAT-referensdokumentet ska även innefatta sektorspecifik information under rubrikerna ”Miljöprestanda och driftsdata”, ”Tillämplighet” och ”Exempel på anläggningar”.

Denna samling av möjliga tekniker ska omfatta både föroreningsprevention och kontrollåtgärder, eftersom det erkänns att utsläppsprevention, när så är möjligt, är att föredra framför utsläppsminskning. Bra driftspraxis ska behandlas och (förebyggande) underhållssystem, processkontrollmetoder och oförutsedda åtgärder beaktas. Tekniker som i praktiken är nya inom sektorn och som är etablerade inom andra sektorer ska ingå i tillämpliga fall.

Detta kapitel i BAT-referensdokumentet syftar till att ta med all den information som behövs för att bedöma om tekniken kan uppfylla kraven för bästa tillgängliga teknik inom sektorn eller inte, ensam eller i kombination med andra tekniker, såväl som att bedöma dess tillämplighet inom sektorn. I detta kapitel diskuteras varje teknik utan att det på förhand bedöms om den uppfyller alla BAT-kriterierna (se artikel 3.10 och bilaga III i direktiv 2010/75/EU).

Det ska anges om de presenterade teknikerna är tillämpliga för befintliga anläggningar, eller om de endast är tillämpliga för nya anläggningar eller för både nya och befintliga anläggningar. Målet med urvalet av tekniker som läggs ska vara att de omfattar både billiga och dyra tekniker.

2.3.7.2   Information om varje teknik

Information om varje teknik bör helst omfatta alla de delar som visas i tabellen nedan.

Beskrivning

Teknisk beskrivning

Uppnådda miljövinster

Miljöprestanda och driftsdata

Tvärmediaeffekter

Tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet

Lönsamhet

Drivkraft för genomförande

Exempel på anläggningar

Referenslitteratur

De allmänna principerna för datainsamling inklusive ovan nämnda information anges i kapitel 5.

2.3.7.2.1   Beskrivning

En kort beskrivning av tekniken ur aspekten att den ska användas i BAT-slutsatserna (se avsnitt 3.2) ska ingå.

2.3.7.2.2   Teknisk beskrivning

En mer detaljerad men ändå kortfattad beskrivning som i tillämpliga fall innehåller kemiska eller andra ekvationer, bilder, diagram och flödesdiagram ska ingå.

2.3.7.2.3   Uppnådda miljövinster

De viktigaste potentiella miljövinster som kan uppnås med att genomföra tekniken (inklusive minskad energiförbrukning, minskade utsläpp i vatten, luft och mark, besparingar i råmaterial, såväl som ökad produktionsavkastning, minskat avfall etc.) ska rapporteras.

2.3.7.2.4   Miljöprestanda och driftsdata

Aktuella anläggningsspecifika prestationsdata (5) (inklusive utsläppsnivåer (6), förbrukningsnivåer – av råmaterial, vatten, energi – och mängden rester/avfall som genereras) från välpresterande anläggningar (med hänsyn till miljön som helhet) vid tillämpning av tekniken åtföljt av relevant kontextuell information enligt vad som anges i avsnitt 5.4, ska anges.

All annan användbar information om följande poster ska ingå:

—	Hur man konstruerar, driver, underhåller, kontrollerar och avvecklar tekniken (se även avsnitt 5.4).

—	Problem med utsläppskontroll i samband med användning av tekniken (se även avsnitt 5.4.7).

—	Teknikens känslighet och hållbarhet.

—	Problem med förebyggande av miljöolyckor.

Kopplingar mellan indata (t.ex. typ av och mängd råmaterial samt bränsle, energi, vatten) och utdata (utsläpp, rester/avfall, produkter) ska betonas, särskilt då det är relevant för att framhäva och ge en förståelse för olika miljöeffekter och deras interaktion, till exempel då kompromisser har gjorts mellan olika utdata så att vissa miljöprestandanivåer inte kan uppnås på samma gång.

Utsläpps- och förbrukningsdata kommer såvitt det är möjligt att fyllas ut med uppgifter om relevanta driftsförhållanden (t.ex. procentandel av full kapacitet, bränslesammansättning, kringgående av [renings-]teknik, inkludering eller exkludering av annat än vanliga driftsförhållanden, referensförhållanden), provtagning och analytiska metoder samt statistiska presentationer (t.ex. genomsnitt på kort och lång sikt, maxima, intervall och distributioner, se särskilt avsnitt 5.4.7).

Information om förhållanden/omständigheter som hindrar användningen av (renings-)tekniken till dess fulla kapacitet och/eller vid behov av fullständigt eller delvis kringgående av (renings-)teknik och åtgärder som vidtas för att återställa (renings-)tekniken till dess fullständiga kapacitet ska inkluderas.

Informationen i denna del av BAT-referensdokumentet är central för att härleda miljöprestandanivåer som hänger samman med bästa tillgängliga teknik (se avsnitt 3.3).

2.3.7.2.5   Tvärmediaeffekter

Relevanta negativa miljöeffekter till följd av genomförande av tekniken, som tillåter en jämförelse av tekniker för att bedöma dess övergripande inverkan på miljön, ska anges. Detta kan omfatta aspekter såsom

—	förbrukning och typ av råmaterial och vatten,

—	energiförbrukning och bidragande till klimatförändring,

—	potential för nedbrytning av stratosfäriskt ozon,

—	potential att fotokemiskt bilda marknära ozon,

—	försurning till följd av utsläpp till luft,

—	partiklar i luften (inklusive mikropartiklar och metaller),

—	eutrofiering i mark och vattendrag till följd av utsläpp till luft eller vatten,

—	potential för nedbrytning av syre i vatten,

—	persistenta/toxiska/bioackumulerbara komponenter (inklusive metaller),

—	generering av rester/avfall,

—	begränsning av förmågan att återanvända eller återvinna rester/avfall,

—	generering av buller och/eller dålig lukt,

—	ökad risk för olyckor.

Referensdokument om ekonomi och sidoeffekter är ett dokument som ska beaktas när det finns betydande sidoeffekter.

2.3.7.2.6   Tekniska överväganden som är relevanta för tillämplighet

Om en teknik kan tillämpas över hela den industrisektor som omfattas av BAT-referensdokumentet (se avsnitt 2.3.3), ska detta anges. Annars ska de huvudsakliga tekniska begränsningarna för användning av tekniken inom sektorn anges.

De huvudsakliga sektorspecifika begränsningarna som bör nämnas är

—	en indikation på typen av anläggningar eller processer inom sektorn för vilken tekniken inte kan tillämpas,

—

restriktioner för genomförandet i vissa allmänna fall, t.ex. med tanke på — om det rör en ny eller befintlig anläggning, genom att beakta faktorer vad beträffar anpassning (t.ex. tillgängligt utrymme) och interaktion med redan installerade tekniker, — anläggningens storlek, kapacitet (stor eller liten) eller belastningsfaktor, — kvantitet, typ eller kvalitet för tillverkad produkt, — typ av bränsle eller råmaterial som används, — djurskydd, — klimatförhållanden.

Dessa restriktioner bör anges tillsammans med orsakerna till desamma.

Dessa restriktioner är inte avsedda att utgöra en lista över möjliga lokala förhållanden som kan påverka teknikens tillämplighet för en enskild anläggning.

2.3.7.2.7   Lönsamhet

Information om teknikernas kostnader (kapital/investering, drift och underhåll inklusive uppgifter om hur dessa kostnader har beräknats/uppskattats) och eventuella möjliga besparingar till följd av deras tillämpning (t.ex. minskad råmaterials- och energiförbrukning, avfallsavgifter, reducerad avkastningstid jämfört med andra tekniker), intäkter eller andra vinster inklusive uppgifter om hur dessa har beräknats/uppskattats ska ingå.

Kostnadsuppgifter ska helst anges i euro (EUR). Om en omräkning görs från en annan valuta, ska kostnadsuppgifterna i den ursprungliga valutan och det år då dessa uppgifter samlades in anges. Detta är viktigt eftersom omräkningskurserna varierar över tid. Priset/kostnaden för utrustningen eller tjänsten ska åtföljas av det år då den inhandlades.

För att ändringar i totalkostnaderna ska kunna bedömas ska kostnadsuppgifterna helst anges som marginalkostnader.

Information om marknaden för sektorn ska anges när så är möjligt för att sätta teknikkostnader i ett större sammanhang.

Information som är relevant för både nya och befintliga anläggningar ska inkluderas. Detta ska, när så är möjligt, tillåta bedömning av teknikens ekonomiska bärkraft för den berörda sektorn och möjliga ekonomiska begränsningar för dess tillämplighet.

Information om teknikens lönsamhet (t.ex. i euro per renad massa av förorening) ska rapporteras då det är relevant för att tillåta bedömning av den ekonomiska bärkraften, i enlighet med artikel 3.10 b i direktiv 2010/75/EU.

Referensdokument om ekonomi och sidoeffekter och Referensdokument om allmänna principer för utsläppskontroll ska beaktas i samband med ekonomiska aspekter och övervakningskostnader.

Om konfidentialitetsaspekter uppstår bör dessa hanteras i enlighet med avsnitt 5.3.

2.3.7.2.8   Drivkraft för genomförande

När så är tillämpligt, ska specifika lokala förhållanden, krav (t.ex. lagstiftning, säkerhetsåtgärder) eller icke-miljömässiga tröskelvärden (t.ex. ökad avkastning, förbättrad produktkvalitet, ekonomiska incitament – t.ex. bidrag, skattelättnader), som har drivit på eller stimulerat genomförandet av tekniken fram till i dag, inkluderas.

Denna del av BAT-referensdokumentet bör vara mycket kort och utgöras av förteckningar i punktform.

Exempel på information som bör lämnas in i detta sammanhang är

—	information om typ av/kvalitet på recipientvatten (t.ex. temperatur, salthalt),

—	information om miljökvalitetsstandarder,

—	information om ökad produktion eller produktivitet.

2.3.7.2.9   Exempel på anläggningar

Hänvisning(ar) till anläggning(ar) där tekniken har genomförts och från vilken information har samlats in och använts för att avfatta avsnittet i BAT-referensdokumentet om den tekniken ska anges, inklusive en indikation om i vilken utsträckning som tekniken används inom EU eller världen över.

Det anses vara mycket användbart att ange namn på anläggningar i detta avsnitt av BAT-referensdokumentet och det bör i allmänhet inte skapa problem med hänsyn till konfidentialitetsaspekterna (se avsnitt 5.3).

2.3.7.2.10   Referenslitteratur

Litteratur eller annat referensmaterial (t.ex. böcker, rapporter, studier) som använts för att avfatta detta avsnitt och som innehåller mer detaljerad information om tekniken ska inkluderas. Om referenslitteraturen utgörs av ett stort antal sidor, ska det hänvisas till de en eller flera relevanta sidorna eller avsnitten.

Referenslitteratur ska göras tillgänglig via BATIS när så är möjligt.

2.3.8   BAT-slutsatser

I detta kapitel i BAT-referensdokumentet benämnt ”BAT-slutsatser” anges slutsatserna om vad som är bästa tillgängliga teknik för sektorn i fråga utifrån informationsutbytet såsom det återgetts i tidigare kapitel och beaktande av definitionen i artikel 3.10 av ”bästa tillgängliga teknik”, tillsammans med de kriterier som anges i bilaga III till direktiv 2010/75/EU. I förfarandet för fastställande av dessa BAT-slutsatser beaktas det övergripande kriteriet för teknikernas miljöprestanda, inklusive tvärmediaeffekter, såväl som deras kostnader, i förhållande till industrisektorn.

Detta kapitel ska avfattas på ett sådant sätt att det inte behövs några väsentliga ändringar för att kunna föra in det i ett lämpligt dokument som ska antas i enlighet med artikel 13.5 i direktiv 2010/75/EU och användas som BAT-slutsatser enligt definitionen i artikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU.

Det bör noteras att bevis (dvs. hållbar teknisk och ekonomisk information) för att understödja en teknik såsom BAT kan komma från en eller flera anläggningar som tillämpar tekniken någonstans i världen. I de fall då informationen om tekniken kommer från endast en anläggning, och/eller endast från anläggningar i tredjeländers regioner, ska en noggrann utvärdering av dess tillämplighet inom sektorn utföras av den tekniska arbetsgruppen.

Mer information om BAT-slutsatser och de delar som bör ingå enligt artikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU ges i kapitel 3.

2.3.9   Ny teknik

I artikel 3.14 i direktiv 2010/75/EU definieras ny teknik som en ny teknik för en industriell verksamhet som, om den utvecklas kommersiellt, skulle kunna medföra antingen en högre generell miljöskyddsnivå eller åtminstone samma miljöskyddsnivå och större kostnadsbesparing än befintlig bästa tillgängliga teknik.

I detta kapitel i BAT-referensdokumentet benämnt ”Ny teknik” ska sådan ny teknik anges. Var noga med att endast inkludera teknik som är i ett tillräckligt avancerat utvecklingsstadium så att det finns en god chans att de kan bli bästa tillgängliga teknik inom en (snar) framtid.

Information om varje ny teknik ska som ett minimum omfatta dess beskrivning, dess potentiella prestanda jämfört med befintlig bästa tillgängliga teknik, en preliminär lönsamhetsberäkning och en indikation om tidsfristen för när tekniken kan komma att bli kommersiellt ”tillgänglig”.

I detta kapitel kan även tekniker tas med som inriktar sig på miljöproblem som endast nyligen har väckt intresse inom sektorn i fråga.

Tekniker som redan tillämpas i industriell skala ska presenteras i kapitlet i BAT-referensdokumentet benämnt ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” (se avsnitt 2.3.7) och inte i kapitlet ”Ny teknik”.

2.3.10   Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete

I detta korta avsnitt i BAT-referensdokumentet benämnt ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” ska det anges startdatum och varaktighet för det förfarande varmed BAT-referensdokumentet har utarbetats och reviderats såväl som de huvudsakliga milstolparna (t.ex. möten med den tekniska arbetsgruppen, utarbetande av formella utkast till dokument).

Institutioner och organisationer som är representerade i den tekniska arbetsgruppen och som aktivt har bidragit till informationsutbytet och de huvudsakliga källorna till information som BAT-referensdokumentet grundar sig på ska anges och alla särskilt anmärkningsvärda rapporter eller inskick som har bidragit till resultatens tillförlitlighet ska uppmärksammas.

Den grad av konsensus som informationsutbytet har mynnat ut i ska anges genom att rapportera de giltiga (7) avvikande meningar som uttryckts av ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen och graden av stöd från ledamöterna.

En hänvisning till forumets yttrande om det föreslagna innehållet i BAT-referensdokumentet och påvisande av eventuella problem som måste lösas under förfarandet för antagande av BAT-slutsatserna ska ingå i detta avsnitt.

Alla centrala ouppklarade frågor eller kunskapsluckor ska identifieras. Rekommendationer om kompletterande forskning eller insamling av information ska ingå med hänsyn till nästa revidering av dokumentet.

2.3.11   Referenser

I detta avsnitt i BAT-referensdokumentet benämnt ”Referenser” anges de informationskällor som EIPPCB har använt för att utarbeta ett dokumentutkast och i synnerhet de dokument som ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen har tillhandahållit i samband med informationsutbytet. Dessa dokument ska även göras tillgängliga för ledamöter i den tekniska arbetsgruppen via BATIS (se avsnitt 4.7.1), såvida de inte innehåller konfidentiell information (se avsnitt 5.3) eller inte kan distribueras vidare av upphovsrättsliga skäl.

2.3.12   Ordlista över termer och förkortningar

Detta avsnitt i BAT-referensdokumentet benämnt ”Ordlista över termer och förkortningar” har en standardstruktur och innehåller en inledning och en sammanfattning över och definition av de specifika tekniska uttrycken och alla akronymerna i dokumentet.

2.3.13   Bilagor

Beroende på relevans för sektorn och tillgången till information kan huvuddelen av BAT-referensdokumentet kompletteras med bilagor som innehåller stödinformation från litteratur och/eller fallstudier.

Sammanfattningar av lagstiftning ska inte tas med i BAT-referensdokumentet. Sammanfattningar av hänvisningar till nationell lagstiftning som lämnas in av ledamöter i den tekniska arbetsgruppen kan göras tillgängliga via EIPPCB-webbsidan.

KAPITEL 3

Bat-slutsatser

3.1   Inledning

”BAT-slutsatser” definieras i artikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU som ”ett dokument som innehåller de delar av ett BAT-referensdokument där slutsatserna om bästa tillgängliga teknik fastställs, en beskrivning av denna, information för att bedöma dess tillämplighet, utsläppsnivåer som hänger samman med den bästa tillgängliga tekniken, kontroll som hänger samman med denna, förbrukningsnivåer som hänger samman med denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen”.

Kapitlet ”BAT-slutsatser” i BAT-referensdokumentet ska därför avfattas på ett sådant sätt att det omfattar alla ovan nämnda aspekter och inte kräver några väsentliga ändringar för att ingå i ett dokument som är lämpligt att antas i enlighet med artikel 13.5 i direktiv 2010/75/EU och användas som BAT-slutsatser enligt vad som avses i artikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU (se avsnitt 2.3.8).

För tydlighetens skull ska de verksamheter som underordnas BAT-slutsatserna entydigt definieras i detta dokument. Dessutom ska det nämnas att listan över tekniker som beskrivs i BAT-slutsatserna varken är normativ eller fullständig. Andra tekniker som säkerställer minst likvärdig miljöskyddsnivå får användas. Sektorspecifika definitioner för nya anläggningar/fabriker och befintliga anläggningar/fabriker kan även inkluderas vid behov.

BAT-slutsatserna ska utgöras av ett antal enskilda slutsatser som indikerar vilken/vilka teknik(er) eller kombination(er) av tekniker som är bästa tillgängliga teknik för att uppnå ett specifikt miljömål. Dessa tekniker bör ha omnämnts i kapitlet ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” i BAT-referensdokumentet.

Varje enskild bästa tillgängliga teknik kan presenteras med eller utan en motsvarande miljöprestandanivå. Den därmed förknippade miljöprestandanivån kan antingen vara en utsläppsnivå eller någon annan typ av prestandanivå.

BAT-slutsatser kan även innehålla uppgifter som indikerar när vissa tekniker inte är bästa tillgängliga teknik, då det anses vara användbart för behöriga myndigheter och verksamhetsutövare, och har sålunda medvetet uteslutits från BAT-slutsatserna till följd av faktorer såsom dålig eller icke-trovärdig miljöprestanda, brist på tillgänglighet, lönsamhet, tekniska och/eller ekonomiska faktorer för retroaktiv anpassning, tvärmediaeffekter eller driftstillförlitlighet.

Enligt artikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU bör BAT-slutsatser även behandla kontroll som hänger samman med bästa tillgängliga teknik (frekvens och metoder för kontroll). Detta kan göras antingen genom att inkludera separata slutsatser om kontroll eller som en del av andra slutsatser såsom där en miljöprestandanivå ges.

BAT-slutsatser bör behandla annat än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten) då dessa anses vara problematiska med hänsyn till miljöskydd.

BAT-slutsatser är strukturerade på ett sådant sätt att flera olika enskilda slutsatser grupperas enligt vanliga egenskaper, t.ex. miljöproblem, produktionsprocessteg eller slutprodukt(er), enligt vad som anses lämpligt.

3.2   Delar i en individuell BAT-slutsats

3.2.1   Allmänt

Varje enskild BAT-slutsats bör presenteras i ett standardformat, vars struktur i huvudsak beror på om en miljöprestandanivå är förknippad med bästa tillgängliga teknik eller inte.

Varje enskild BAT-slutsats ska numreras för att underlätta hänvisning till referenser och ska inledas med indikation om miljömål/-vinster som eftersträvas (t.ex. att förebygga/minska partikelutsläpp, att förebygga/minska vattenförbrukning, att förebygga/minska generering av avfall) följt av ”Bästa tillgängliga teknik som ska användas” och den teknik eller kombination av tekniker som kan användas för att uppnå målen.

Varje BAT-slutsats ska innehålla en beskrivning av den teknik eller kombination av tekniker som uppfyller de miljömål/-vinster som det hänvisas till och ska innefatta information för att bedöma dess tillämplighet i den berörda sektorn.

3.2.2   Beskrivning av tekniker

Beskrivningen av tekniker ska vara kort men tillräckligt informationsrik för att vara användbar för behöriga myndigheter och verksamhetsutövare. Odefinierade akronymer och teknisk jargong ska undvikas. Den korta tekniska beskrivningen som ingår i kapitlet ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” (se avsnitt 2.3.7) bör ligga till grund för beskrivningarna i BAT-slutsatserna.

I tillämpliga fall ska denna beskrivning även omfatta aspekter som omnämns i definitionen av bästa tillgängliga teknik (t.ex. underhåll, design, drift, avveckling).

3.2.3   Information för att bedöma teknikernas tillämplighet

Såvida inget annat anges, är de tekniker som omnämns i BAT-slutsatserna i allmänhet tillämpliga för den berörda verksamheten. Då det finns restriktioner avseende tillämplighet av en viss teknik, ska detta uttryckligen anges. Den information som ingår i kapitlet ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” i BAT-referensdokumentet (se avsnitt 2.3.7, särskilt information under rubrikerna ”Tekniska faktorer som är relevanta för tillämplighet”, ”Lönsamhet” och ”Tvärmediaeffekter”) bör utgöra grunden för att indikera problem med tillämpningen av BAT-slutsatserna.

Information för att bedöma särskilda teknikers tillämplighet ska i synnerhet behandla följande, om relevant: ”nya” kontra ”befintliga” fabriker/anläggningar, fabrikernas/anläggningarnas storlek, typ av process som används, typ av bränsle eller råmaterial som används, förbrukningsnivåer, belastningsfaktor, avkastning eller produktivitet, klimatiska förhållanden och krav på utrymme. Inga tvärmediaeffekter ska omnämnas såvida de inte resulterar i restriktioner i tillämplighet.

3.3   Individuella BAT-slutsatser med tillhörande miljöprestandanivåer

Miljöprestandanivåer som förknippas med bästa tillgängliga teknik kan omfatta

—	utsläppsnivåer,

—	förbrukningsnivåer,

—	andra nivåer (t.ex. reningseffektivitet).

En miljöprestandanivå som förknippas med bästa tillgängliga teknik ska tas med om det är väl motiverat att göra så. Detta ska göras utifrån den information som utväxlas i den tekniska arbetsgruppen med hänsyn till kvantiteten av och kvaliteten på de anläggningsspecifika data som mottas under informationsutbytet.

De miljöprestandanivåer som förknippas med bästa tillgängliga teknik ska uttryckas som intervall, snarare än som enskilda värden. Ett intervall kan spegla de olika skillnaderna inom en viss typ av anläggning (t.ex. skillnader i slutproduktens grad/renhet och kvalitet, skillnader i design, konstruktion, anläggningens storlek och kapacitet) som resulterar i variationer i den miljöprestanda som uppnås vid tillämpning av bästa tillgängliga teknik.

Ett sant intervall ska helst användas snarare än ett uttryck av typen ”< X”, eftersom det ger mindre information. Det är acceptabelt att använda ett uttryck av typen ”< X till Y” (dvs. ”< X” för den lägre nivån i intervallet, Y för den övre nivån i intervallet), om den lägre nivån i intervallet inte kan definieras exakt, t.ex. när de data som rapporteras i informationsutbytet ligger nära detekteringsgränsen.

EIPPCB och den tekniska arbetsgruppen ska utvärdera de data som samlas in under informationsutbytet (se kapitel 5) för att dra slutsatser om både den övre och nedre nivån i intervallet.

För att definiera den lägre nivån i intervallet ska man ta de en eller flera anläggningarnas prestanda som uppnåtts under bästa tillgängliga tekniks normala driftsförhållanden för att uppnå bästa miljöprestanda i enlighet med informationsutbytet (kapitlet ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” i BAT-referensdokumentet), såvida denna prestanda inte utesluts från intervallet av den tekniska arbetsgruppen. I sådant fall, kommer det att finnas en förklaring i BAT-referensdokumentet om varför det har avvisats, med tanke på att den anläggning som uppnår bäst prestanda för en bestämd miljöindikator kanske inte klarar av att prestera bäst för andra indikatorer.

Det övre värdet i intervallet för den BAT-relaterade miljöprestandanivån erhålls genom beaktande av den prestandanivå som är relaterad till tillämpningen av bästa tillgängliga teknik (8) under normala driftsförhållanden.

Vid fastställande av miljöprestandanivåer som förknippas med bästa tillgängliga teknik, kan avrundade värden användas för att ta begränsningar i datainsamlingen eller tekniska problem med i beräkningen (t.ex. användning av olika övervakningsmetoder, osäkra mätningar).

3.3.1   Individuella BAT-slutsatser med tillhörande utsläppsnivåer

I artikel 3.13 i direktiv 2010/75/EU definieras utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik som ”de utsläppsnivåer som erhålls under normala driftsförhållanden med användning av en bästa tillgänglig teknik eller en kombination av flera bästa tillgängliga tekniker […], uttryckta som ett genomsnitt under en bestämd tidsperiod, under specificerade referensförhållanden”.

I artikel 3.4 i direktiv 2010/75/EU definieras utsläpp som ”direkt eller indirekt utsläpp, från punktkällor eller diffusa källor inom anläggningen, av ämnen, vibrationer, värme eller buller till luft, vatten eller mark”.

I artikel 14.1 f anges igångsättande och urdrifttagning, läckor, tillfälliga avbrott som exempel på ”andra förhållanden än normala driftsförhållanden”.

En individuell BAT-slutsats med BAT-relaterade utsläppsnivåer (BAT-AEL-data) ska innehålla ett numeriskt intervall av utsläppsnivåer. Enheterna, referensförhållandena (t.ex. syrenivå i rökgaser, temperatur, tryck) – om tillämpligt – och genomsnittlig period (t.ex. varje timme/dagligen/varje vecka/varje månad/genomsnitt per år) ska definieras entydigt. Om det anses nödvändigt, och om de data som lämnas in tillåter det, kan BAT-AEL-data uttryckas som genomsnitt på kort och lång sikt (se även avsnitt 5.4.7).

Information kan läggas till för att förklara under vilka förhållanden det lägre värdet av BAT-AEL kan uppnås eller återspegla olika prestanda för olika tekniker.

Ett exempel på en individuell BAT-slutsats som omfattar utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik ges i figur 3.1.

Figur 3.1

Exempel på en individuell BAT-slutsats som omfattar utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL-data)

42.	För att minska utsläpp av flyktiga organiska ämnen från process AA, ska bästa tillgängliga teknik använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan.

	Teknik	Beskrivning	Tillämplighet
a	aa	[beskrivning]	nya anläggningar
b	bb		befintliga anläggningar
c	cc

BAT-AEL-data för flyktigt organiskt ämne är:

—	För nya anläggningar: 10–20 mg C/Nm3 som ett dagligt genomsnitt enligt referensförhållanden xx, yy, …

—	För befintliga anläggningar: 20–30 mg C/Nm3 som ett dagligt genomsnitt enligt referensförhållanden xx, yy, …

BAT-AEL-data kan uttryckas på ett eller flera sätt beroende på den information som finns tillgänglig, inklusive de sätt som anges nedan.

—	Som koncentrationer (massa av utsläppt förorening per volym). Detta är i allmänhet det vanligaste sättet för att uttrycka utsläppsnivåer, men referensförhållanden och genomsnittliga perioder är viktiga för dess jämförbarhet.

—

Som specifika belastningar (massa av utsläppt förorening per tillverkad produktmassa eller massa för det råmaterial som används). I vissa fall är specifika belastningar en bättre indikator om prestanda än koncentrationer, till exempel då föroreningskoncentrationer ökar som ett resultat av åtgärder för att minska flytande volymer och spara energi, t.ex. genom att stänga av vattensystem. I detta fall är genomsnittliga perioder även viktiga för jämförbarhet.

3.3.2   Individuella BAT-slutsatser med tillhörande miljöprestandanivåer andra än utsläppsnivåer

Miljöprestandanivåer andra än utsläppsnivåer kan sättas i samband med viss bästa tillgängliga teknik. Exempel på detta är förbrukning av material, vatten eller energi, generering av avfall, reningseffektivitet för föroreningar och varaktighet av synliga utsläpp.

BAT-relaterade förbrukningsnivåer ska helst uttryckas i förbrukning (t.ex. av råmaterial, energi, vatten) per tillverkad produktmassa (t.ex. i kg/t, MJ/t).

För energi- och vattenförbrukning kan BAT-relaterade prestandanivåer även uttryckas i förbrukning per råmaterialmassa (t.ex. MJ/t, m3/t).

Med avseende på generering av avfall ska BAT-relaterade miljöprestandanivåer helst uttryckas i massa för genererat avfall per tillverkad produktmassa (t.ex. i kg/t per produkt). De kan även uttryckas på andra sätt såsom i massa för genererat avfall per råmaterialmassa (t.ex. i kg/t).

Individuella BAT-slutsatser som omfattar därmed förknippade miljöprestandanivåer andra än utsläppsnivåer av en liknande struktur vilket visas i figur 3.1 (med andra miljöprestandanivåer i stället för BAT-AEL-data).

3.4   Individuella BAT-slutsatser utan BAT-relaterade miljöprestandanivåer

Individuella BAT-slutsatser utan BAT-relaterade miljöprestandanivåer, t.ex. rörande kontroll, avhjälpande av föroreningsskada på platsen eller miljöhanteringssystem, ska struktureras på liknande sätt som visas i figur 3.1 med undantag för den information som avser BAT-relaterade miljöprestandanivåer.

KAPITEL 4

Organisering av informationsutbytet

4.1   Introduktion

De olika stegen i förfarandet för utbyte av information och antagande av BAT-slutsatserna som fastställs i artikel 13 i direktiv 2010/75/EU beskrivs i avsnitt 1.2.4.

Detta informationsutbyte hänvisas ofta till som ”Sevilla-processen” till följd av det faktum att det koordineras av EIPPCB som har sin bas i Sevilla i Spanien.

De viktigaste aktörernas roller i denna process beskrivs i avsnitten 4.2 till 4.5.

Viktiga milstolpar i samband med informationsutbytet, informationsutbytesverktygen och säkerhetsfrågorna vad beträffar personuppgifter beskrivs i avsnitten 4.6 till 4.8.

4.2   Rollen för den kommitté som inrättas genom artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU

Enligt artikel 75 i direktiv 2010/75/EU ska det inrättas en kommitté som ska bestå av ledamöter från alla medlemsstaterna och som ska bistå kommissionen inom ramen för genomförandet av direktiv 2010/75/EU.

Enligt artikel 13.5 i direktiv 2010/75/EU ska beslut om BAT-slutsater antas i enlighet med granskningsförfarandet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (9). Den kommitté som inrättas genom artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU ska vara delaktig i antagandet av beslut om BAT-slutsatser som är ett resultat av informationsutbytet.

Enligt artikel 13.3 ska denna kommitté även vara involverad i diskussionen och antagandet av det ”vägledande dokumentet om datainsamling” och det ”vägledande dokumentet om utarbetande av BAT-referensdokument och kvalitetssäkring av dessa inklusive lämpligheten i deras innehåll och format” (dvs. detta dokument).

4.3   Rollen för det forum som inrättas genom artikel 13 i direktiv 2010/75/EU

Det forum som inrättas genom artikel 13 i direktiv 2010/75/EU är en expertgrupp som sammankallas och leds av kommissionen och utgörs av företrädare för medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga miljöskyddsorganisationer. Utnämningen av ledamöter till forumet görs i enlighet med kommissionens beslut 2011/C 146/03 av den 16 maj 2011 som inrättar forumet (10) och även fastställer forumets uppgifter.

Forumets roll ska enligt beskrivningen i skäl 14 och i artikel 13 i direktiv 2010/75/EU vara att garantera ett effektivt, aktivt och öppet utbyte av information som resulterar i BAT-referensdokument av hög kvalitet genom att forumet diskuterar och ger sitt yttrande om praktiska arrangemang för informationsutbytet.

Forumets huvuduppgift är att utvärdera resultatet av BAT-informationsutbytet med beaktande av detta vägledande dokument och att yttra sig om det innehåll som föreslagits för BAT-referensdokument till följd av det arbete som utförts på teknisk nivå (se avsnitt 1.3). Forumets ledamöter ansvarar för att utnämna sina representanter till de tekniska arbetsgrupperna (se särskilt avsnitt 4.4.2 som behandlar de tekniska ledamöternas uppgifter och profil) och för att hålla kontakten med dem under hela förfarandet för utarbetande av utkast för att säkerställa ett aktivt och effektivt informationsutbyte.

Forumet ska särskilt, i enlighet med artikel 13.3 i direktiv 2010/75/EU, yttra sig om följande:

1.	Forumets arbetsordning.

2.	Arbetsprogrammet för informationsutbyte.

3.	Riktlinjer för insamlingen av uppgifter.

4.	Riktlinjer om utarbetande av BAT-referensdokument och om deras kvalitetssäkring inbegripet innehållets och formatets lämplighet.

Forumet är även den plats där allmänna frågor rörande informationsutbytet diskuteras. Berörda parter kan, genom forumet, uttrycka sina åsikter om förfarandet för informationsutbyte. Forumet kan, om det anses nödvändigt, ge förslag på vissa aspekter som ska behandlas under utarbetandet eller revideringen av ett BAT-referensdokument.

4.4   De tekniska arbetsgruppernas roll

4.4.1   Inrättande av tekniska arbetsgrupper

För utarbetande eller revidering av ett BAT-referensdokument, inrättas (eller återupptas) en teknisk arbetsgrupp av kommissionen. Varje teknisk arbetsgrupp utgörs av tekniska experter som företräder medlemsstater, industrier, icke-statliga organisationer som förespråkar miljöskydd och kommissionen.

Ledamöter av den tekniska arbetsgruppen utses till att delta i informationsutbytet huvudsakligen utifrån deras sakkunskap i teknik, ekonomi, miljö- eller tillsynsfrågor (särskilt för tillstånd till eller inspektion av industrianläggningar) såväl som deras förmåga att föra med sig slutanvändarens perspektiv vad beträffar BAT-referensdokumentet i informationsutbytesförfarandet.

Experterna till varje teknisk arbetsgrupp utses av forumets ledamöter. Därför skickar forumets ledamöter in namn på och kontaktuppgifter för de representanter de har nominerat till sin tekniska arbetsgrupp till EIPPCB.

För att förbättra och effektivisera de berörda industrisektorernas deltagande i tekniska arbetsgrupper, kan deras nomineringar samordnas av de europeiska branschorganisationerna.

4.4.2   Den tekniska arbetsgruppens ansvar och uppgifter

Den tekniska arbetsgruppen utarbetar eller granskar ett BAT-referensdokument genom att registrera resultatet av informationsutbytet för en bestämd sektor.

Den tekniska arbetsgruppen är den huvudsakliga källan till information för utarbetande och revidering av ett BAT-referensdokument. Därför är det viktigt att den tekniska arbetsgruppens ledamöter tar aktiv del i informationsutbytet. Genom att gå med i den tekniska arbetsgruppen åtar sig ledamöterna att aktivt samla in och tillhandahålla information enligt de tidsfrister som arbetsgruppen kommit överens om eller som föreslagits av EIPPCB, dock med beaktande av konkurrensreglerna.

Ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen ansvarar för att rapportera tillbaka till den forumledamot som nominerat honom/henne, i synnerhet då det uppstår problem med informationsutbytet.

Den tekniska ledamotens huvudsakliga uppgifter är

1.	att uppmärksamma och förstå riktlinjerna i detta dokument,

2.	att identifiera och ange nya/uppdaterade centrala uppgifter och aspekter som är av vikt för att dra slutsatser eller uppdatera BAT-slutsatser för sektorn,

3.

att aktivt samla in specifik teknisk och ekonomisk information som är viktig för utarbetande/revidering av ett BAT-referensdokument, vilket i synnerhet omfattar nya/uppdaterade uppgifter om utsläpps- och förbrukningsnivåer från anläggningar som omfattas av BAT-referensdokumentet (för den sektor/medlemsstat som han/hon företräder), enligt det förfarande som den tekniska arbetsgruppen enats om på grundval av allmänna riktlinjer från EIPPCB i linje med de principer som fastställs i kapitel 5 i detta dokument, även med avseende på att hantera aspekter såsom konfidentiell företagsinformation, känslig information enligt konkurrensrätt, intressekonflikter och andra frågor som rör detta,

4.	att kontrollera kvaliteten på de uppgifter och den information som samlas in innan de skickas vidare till EIPPCB, i synnerhet de uppgifter som finns i ifyllda mallar/frågeformulär som används för att samla in fabriks- eller anläggningsspecifik information (se avsnitten 5.4 och 5.5),

5.	att dela de insamlade uppgifterna med andra ledamöter i tekniska arbetsgrupper och EIPPCB genom att lägga ut informationen direkt på BATIS (se avsnitt 4.7.1), med möjligt undantag för konfidentiell företagsinformation eller känslig information enligt konkurrensrätten,

6.	att snabbt svara på förfrågningar om kompletterande information eller förtydliganden från EIPPCB (se avsnitt 1.2.4),

7.	att inom de fastställda tidsfristerna ge synpunkter på det formella utkastet till BAT-referensdokument och andra dokument som utarbetats av EIPPCB,

8.	att närvara vid den tekniska arbetsgruppens sammanträden och aktivt delta i dem,

9.	att dela med sig av erfarenheter till EIPPCB och andra ledamöter i den tekniska arbetsgruppen (t.ex. under besök på plats),

10.

att identifiera och upprätta kontakter/nätverk med personer som inte är ledamöter i någon teknisk arbetsgrupp (t.ex. skuggrupper av experter, behöriga myndigheter, verksamhetsutövare eller grupper av verksamhetsutövare, nationella grupper) för att få mer erfarenhet som de kan dela med sig av till den övriga tekniska arbetsgruppen och EIPPCB.

Den tekniska arbetsgruppens ledamöter ansvarar för att ladda upp all den information de har samlat in och skickat in för utarbetande eller revidering av BAT-referensdokument på BATIS (se avsnitt 4.7.1) med möjligt undantag för konfidentiell företagsinformation eller känsliga uppgifter enligt konkurrensrätten (se avsnitt 5.3). Uppgifterna kan i undantagsfall skickas in via andra elektroniska medel, t.ex. via e-post.

Den största delen av ledamöternas arbete i den tekniska arbetsgruppen kan förväntas äga rum utanför sammanträdena i plenum vad gäller att skicka in information och granska förslag till textutkast. Utarbetandet av ett väl fungerande BAT-referensdokument kräver i synnerhet att den tekniska arbetsgruppen ger detaljerade svar på omfattande utkast till dokument inom en begränsad tidsperiod. Även om man strävar efter konsensus i den tekniska arbetsgruppen under arbetets gång, är det inte en nödvändig förutsättning och det är EIPPCB:s uppgift att se till att den relevanta tillgängliga informationen återspeglas i BAT-referensdokumentet.

4.4.3   Undergrupper till den tekniska arbetsgruppen

För att behandla specifika frågor inom arbetets tillämpningsområde får den tekniska arbetsgruppen besluta att inrätta undergrupper för att utföra särskilda uppgifter såsom att samla in, analysera, strukturera och diskutera information och data, diskutera synpunkter på föreslagna utkast, eller förbereda och utarbeta mallar eller dokument. Dessa undergrupper leds på ett öppet sätt av EIPPCB vilket gör det möjligt för ledamöter i den tekniska arbetsgruppen att ha tillgång till grupperna och låta dem följa och förstå undergruppernas verksamhet och deras arbetsresultat (t.ex. laddas dagordningar, protokoll och rapporter upp på BATIS enligt fastställda tidsplaner).

Undergruppernas sammanträden kan hållas i kommissionens lokaler i Sevilla i Spanien eller på andra platser.

Diskussioner och arbete i undergrupper kan inte ersätta den tekniska arbetsgruppens sammanträden i plenum där beslut tas som involverar hela den tekniska arbetsgruppen.

4.4.4   Besök på plats

Besök på plats kan vara till hjälp när det gäller att samla in och värdera information för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument. Besök på plats kan föreslås av ledamöter i den tekniska arbetsgruppen till EIPPCB och övriga tekniska arbetsgruppsledamöter. Information om besök på plats delges till hela den tekniska arbetsgruppen i god tid före datumen för själva besöken för att göra det möjligt för representanter från lokala behöriga myndigheter att delta, och även intresserade ledamöter av den tekniska arbetsgruppen i den mån det är möjligt, och på så sätt undvika eventuella intressekonflikter. Kortfattade rapporter från sådana besök på plats ska göras tillgängliga för hela den tekniska arbetsgruppen via BATIS (se avsnitt 4.7.1).

4.4.5   Involvering av utrustningsleverantörer i informationsutbytet

”Utrustningsleverantörer” som kan tillhandahålla data och information som är värdefull ur teknisk och ekonomisk synpunkt för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument bör bjudas in till att aktivt delta i informationsutbytet antingen direkt som ledamöter av den tekniska arbetsgruppen eller indirekt som experter för att tillhandahålla information till EIPPCB eller andra ledamöter av den tekniska arbetsgruppen.

Termen ”utrustningsleverantörer” bör tolkas i ganska vid mening för att utvidga informationsutbytets kunskapsområde. Det huvudsakliga kriteriet för deras inblandning i förfarandet för informationsutbyte är att ”utrustningsleverantörerna” ska ha relevant teknisk och ekonomisk kunskap/information som kan främja informationsutbytet om bästa tillgängliga teknik och därmed förknippad kontroll. Detta kommer i princip att utesluta rent kommersiella mellanhänder (grossister) som säljer utrustningar eller tjänster till anläggningarnas verksamhetsutövare/ägare för en förtjänst, utan att nödvändigtvis ha tillräckligt med teknisk förståelse för utrustningens funktion och kunskap om dess driftsprestanda.

Den tekniska och ekonomiska kunskap/information som ”utrustningsleverantörerna” innehar kan gälla ett brett område av verksamheter såsom utformning, design, licensiering, tillverkning/konstruktion, leverans, drift, underhåll, övervakning och avveckling av en fabrik/anläggning eller en del av en fabrik/anläggning (t.ex. process, system, komponent).

En representant för ett företag som fungerar som ”utrustningsleverantör” och som utsetts till en teknisk arbetsgrupp ska i praktiken fungera som en representant för ”utrustningsleverantörer” i allmänhet eller för en särskild undersektor (inte enbart som en representant för företaget som han/hon är anställd hos) för att garantera lämplig representation för sektorn.

Därför rekommenderas det att man involverar representanter från olika sammanslutningar för utrustningsleverantörer, när så är möjligt och genom vilka enskilda företag därmed kan tillhandahålla information.

4.5   EIPPCB:s roll

EIPPCB:s roll är att samordna informationsutbytet och säkerställa att information samlas in och bearbetas enligt riktlinjerna i detta dokument för att utarbeta eller revidera BAT-referensdokument.

För varje BAT-referensdokument styr den vetenskapliga personalen vid EIPPCB det arbete som den inrättade tekniska arbetsgruppen bedriver för ändamålet.

EIPPCB styr arbetet med att fastställa bästa tillgängliga teknik såsom den definieras i direktiv 2010/75/EU, med hjälp av principerna för teknisk expertis, öppenhet och neutralitet. I arbetet ingår oberoende kontroll och analys av den information som samlas in för att dra BAT-slutsatser.

Om ledamöter av den tekniska arbetsgruppen tillhandahåller ofullständig eller otillräcklig information, informerar EIPPCB den tekniska arbetsgruppen och forumet om detta och begär in kompletteringar. Dessutom försöker EIPPCB att åtgärda informationsluckorna genom att aktivt söka efter utelämnade och ofullständiga uppgifter (t.ex. under besök på platser – se avsnitt 4.4.4 – eller genom att kontakta personer/institutioner som inte är direkt representerade i den tekniska arbetsgruppen). Dessutom kan EIPPCB organisera telefon- eller videokonferenser om det finns ett behov att diskutera vissa problem vad beträffar utarbetande och revidering av ett BAT-referensdokument.

För att fullgöra denna roll, utför EIPPCB bland annat följande uppgifter:

1.	Deltar aktivt i och understödjer insamlingen av information och upprättar utkast till BAT-referensdokument.

2.	Kontrollerar/verifierar de uppgifter/den information som lämnas in och ber om kompletteringar/förtydliganden från den person som lämnar uppgifter/information enligt vad som anses nödvändigt.

3.	Leder tekniska diskussioner i plenum och undergruppers sammanträden inom den tekniska arbetsgruppen och fungerar som ordförande på dessa möten (se även avsnitt 4.6.2 och 4.4.3).

4.	Ser till den övergripande skötseln av samarbetsverktyget BATIS (se avsnitt 4.7.1) för att garantera insyn i informationsutbytet.

5.	Lägger fram det slutliga utkastet till BAT-referensdokument vid forumets sammanträden (se avsnitt 4.3).

Andra uppgifter som handhas av EIPPCB tas upp i andra delar av detta dokument, i synnerhet i avsnitten 4.6 till 4.7.

Den tjänsteman vid EIPPCB som leder informationsutbytet om ett särskilt BAT-referensdokument förväntas ha god insikt i den tekniska processen, miljöfrågor, industriella föreskrifter, miljömässigt tillåtna processer, miljöpolitik inom EU och särskild kunskap och förståelse för den relevanta industrisektorn.

Den huvudsakliga sakkunskap som krävs är teknisk kunskap, organisationsförmåga, kommunikationsförmåga, förmåga att uttrycka sig i skrift, objektivitet, integritet och förmåga att arbeta med och skriva tekniska dokument på engelska.

4.6   Milstolpar inom informationsutbytet

4.6.1   Utarbetande av en ”önskelista”

I händelse av en BAT-revidering kommer forumets ledamöter, vid det tillfälle då en teknisk arbetsgrupp återupptas, att uppmanas nominera en eller flera representanter till den tekniska arbetsgruppen och dessa ledamöter får därefter en begäran om att lämna in en lista med önskemål, som kommer att användas för att organisera och strukturera diskussionerna vid kick-off-mötet (se avsnittet 4.6.2.2).

För att fokusera på revideringen av BAT-referensdokumentet, bör önskemålen huvudsakligen behandla större frågor rörande

1.	BAT-referensdokumentets tillämpningsområde och struktur (se avsnitten 2.3.3 och 2.2),

2.	bästa tillgängliga teknik eller BAT-relaterade miljöprestandanivåer som fattas, är förlegade, ofullständiga eller otydliga (se avsnitt 2.3.8 och kapitel 3),

3.	typ och format på de fabriks- eller anläggningsspecifika data som ska samlas in som information för revideringen (se avsnitt 5.4),

4.	uppdatera intervallet av aktuellt observerade utsläpps- och förbrukningsnivåer för den övergripande processen (eller processerna) och dess (deras) underprocesser tillsammans med en indikation på de tekniker som används,

5.	ny ”teknik att beakta för fastställande av BAT” såväl som framväxande ”ny teknik” och processer, vars genomförande skulle medföra miljömässiga och/eller ekonomiska fördelar för sektorn (se avsnitten 2.3.7 och 2.3.9),

6.	förbättringar av befintliga tekniker och processer med avseende på miljöskydd och/eller ekonomiska aspekter (se avsnitt 2.3.7).

Följaktligen ska de delar av BAT-referensdokumentet som behandlar ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” (se avsnitt 2.3.6), och framför allt delarna om ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” (se avsnitt 2.3.7), ”BAT-slutsatser” (se avsnitt 2.3.8), ”Ny teknik” (se avsnitt 2.3.9) och ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” (se avsnitt 2.3.10) vara huvudfokus vid förslag på önskemål.

Mindre problem (t.ex. stavfel) ska inte rapporteras under ”önskemål”. Den inledande datainsamlingsperioden såväl som perioden då synpunkter kan lämnas, som anordnas för varje utkast till BAT-referensdokument, ger möjlighet för ledamöterna av den tekniska arbetsgruppen att ta upp sådana frågor inför den övriga tekniska arbetsgruppen.

Listan över önskemål ska omfatta ny och tillgänglig information som den tekniska arbetsgruppen skulle vilja samla in och tillhandahålla.

För att vara användbart, bör ett önskemål åtföljas av

1.	en relevant motivering,

2.	understödjande dokument/information, om tillgängligt,

3.	förslag på typ och format för den relevanta informationen och hur den information som anses nödvändig för revideringen kan samlas in.

4.6.2   Den tekniska arbetsgruppens möten

4.6.2.1   Allmänt

Den tekniska arbetsgruppens sammanträden i plenum (t.ex. kick-off-möten och den tekniska arbetsgruppens slutliga sammanträden) anordnas och leds av EIPPCB och hålls i kommissionens lokaler i Sevilla i Spanien. Engelska är det arbetsspråk som används under sammanträdena. Dessa sammanträden med den tekniska arbetsgruppen understöds av ett bakgrundsdokument som utarbetats av EIPPCB och där de frågor som tagits fram för diskussion fastställs och skickas ut till alla ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen före sammanträdet (se avsnitt 1.2.4).

EIPPCB kan organisera extra ad hoc-möten med en person eller en grupp av ledamöter från den tekniska arbetsgruppen för att diskutera eller förklara enskilda problem eller kommentarer som gjorts av ledamöter i den tekniska arbetsgruppen i syfte att få fram ett lyckat resultat från informationsutbytesförfarandet (se även avsnitt 4.4.3 om den tekniska arbetsgruppens undergrupper).

Protokoll eller anteckningar från plenar- och ad hoc-möten med den tekniska arbetsgruppen ska sammanställas av EIPPCB och laddas upp på BATIS.

4.6.2.2   Kick-off-möte

Enligt vad som anges i avsnitt 4.6.1 ligger listan över önskemål till grund för revideringen av ett BAT-referensdokument för att organisera och strukturera diskussionerna vid kick-off-mötet.

Kick-off-mötet ska i synnerhet behandla och dra slutsatser i de ärenden som anges nedan.

1.	BAT-referensdokumentets tillämpningsområde och struktur.

2.

Typen och omfattningen av den information som ska samlas in under revideringsförfarandet. I synnerhet, ska slutsatser nås om i) de en eller flera sektorspecifika mallarna för insamling och rapportering av information (se även avsnitten 5.4 och 5.5) såväl som strategin för distribution av dessa särskilda mallar för att förhindra att verksamhetsutövare får flera olika förfrågningar om att lämna in data och för att förhindra en större mängd oanvändbar data från att samlas in, ii) metoder för att säkerställa representativiteten hos de uppgifter som behövs för att komma fram till BAT-slutsatser.

3.

Ett förfarande för den tekniska arbetsgruppen för att i tillämpliga fall markera och förtydliga följande i BAT-referensdokumentet: i) Vad som betraktas som ”normala” och ”annat än normala” driftförhållanden för verksamheterna inom det tillämpningsområde som avses i BAT-referensdokumentet. ii) Vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga eller, då detta inte är möjligt, minska förorening under annat än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande eller urdrifttagning, förbikoppling av reningssystem, se även avsnitt 2.3.7).

4.	En allmän tidsplan för arbetet, grundat på det typiska arbetsflödet som anges i avsnitt 1.2.4, i synnerhet på tidsfristen för mottagande av mängden information efter kick-off-mötet.

5.	De specifika uppgifter som ska utföras av den tekniska arbetsgruppen, särskilt med angivande av vilken ledamot i den tekniska arbetsgruppen som lovat att tillhandahålla vilken information.

6.

Kick-off-mötet kommer även att ge möjlighet att informera ledamöter i den tekniska arbetsgruppen om aspekter som behöver bearbetas på ett genomgående sätt bland BAT-referensdokumenten, i synnerhet: i) Sätt att handskas med potentiellt konfidentiell företagsinformation och känslig information enligt konkurrensrätten, intressekonflikter och frågor som rör detta. (se avsnitt 5.3). ii) Samverkan med andra BAT-referensdokument (både horisontella och vertikala sådana, se avsnitt 1.1.2). iii) Det specifika verktyg som den tekniska arbetsgruppen ska använda för att samla in, utbyta och analysera information. I synnerhet ska BATIS-systemet (se avsnitt 4.7.1) presenteras för den tekniska arbetsgruppen såväl som förfarandena för att lämna information som identifierats vid kick-off-mötet (se avsnitt 4.6.3).

De huvudfrågor som ska diskuteras vid kick-off-mötet och förslag från EIPPCB ska sammanfattas i ett bakgrundsdokument som skickas ut till den tekniska arbetsgruppen minst fyra veckor före mötet.

4.6.2.3   Slutligt sammanträde med tekniska arbetsgruppen

4.6.2.3.1   Allmänt

Den tekniska arbetsgruppens slutliga sammanträde syftar till att lösa resterande problem i syfte att avsluta den tekniska diskussionen inom den tekniska arbetsgruppen.

Vid sammanträdet ska i synnerhet de ärenden som anges nedan behandlas och slutsatser ska nås om

1.	BAT-slutsatsernas innehåll och struktur (se kapitel 3),

2.	eventuella ändringar som behöver göras i kapitlen ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” (se avsnitt 2.3.7) och ”Ny teknik” (se avsnitt 2.3.9) i BAT-referensdokumentet,

3.	aspekter att nämnas i avsnittet ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” i BAT-referensdokumentet (se avsnitt 2.3.10).

De huvudfrågor som ska diskuteras vid den tekniska arbetsgruppens slutliga möte och förslag från EIPPCB ska sammanfattas i ett särskilt bakgrundsdokument som ska delas ut till den tekniska arbetsgruppen minst fyra veckor före mötet. Bakgrundsdokumentet ska omfatta åtminstone en utvärdering av de huvudsakliga kommentarer som mottagits (se avsnitt 4.6.6). EIPPCB ska även förse den tekniska arbetsgruppen med åtminstone den senaste versionen av kapitlen ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” (se avsnitt 2.3.6), ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” (se avsnitt 2.3.7) och ”BAT-slutsatser” (se avsnitt 2.3.8) i BAT-referensdokumentet.

I den tekniska arbetsgruppens slutliga sammanträde, är målet att nå slutsatser genom konsensus bland de närvarande ledamöterna i arbetsgruppen. Om det finns välgrundade avvikande uppfattningar, ska dessa noteras enligt vad som anges i avsnitt 4.6.2.3.2.

4.6.2.3.2   Avvikande uppfattningar

Bästa tillgängliga teknik såväl som miljöprestandanivåer (se avsnitt 3.3) som hänger samman med bästa tillgängliga teknik ska skisseras i stora drag av EIPPCB på basis av den information som finns tillgänglig då utkastet distribueras till den tekniska arbetsgruppen inför dess slutliga sammanträde (se avsnitt 4.6.2.3). Sådan information kan omfatta alla specifika förslag på bästa tillgängliga teknik eller därmed förknippade miljöprestandanivåer som mottagits från den tekniska arbetsgruppen.

Ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen förväntas tillhandahålla sunda tekniska, medieövergripande och ekonomiska argument som är relevanta för deras fall om de inte är ense med utkastet till BAT-slutsatser. Sådana argument ska inledningsvis lämnas in som synpunkter på det formella BAT-utkastet inom den fastställda samrådsperioden (se avsnitt 1.2.4).

Om den tekniska arbetsgruppen i slutändan inte når konsensus i en fråga, ska de avvikande uppfattningarna och deras motiveringar rapporteras i avsnittet ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” av BAT-referensdokumentet endast om båda villkor nedan uppfylls:

1.	Den avvikande uppfattningen grundar sig på information som redan gjorts tillgänglig för EIPPCB vid den tidpunkt då slutsatserna om BAT avfattades för BAT-referensdokumentet eller har tillhandahållits inom perioden för synpunkter på ett sådant utkast.

2.

En giltig grund som understödjer den avvikande uppfattning som ges av de en eller flera berörda ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen. EIPPCB kommer att betrakta en logisk grund för avvikande uppfattning som giltig om den understöds av lämpliga tekniska, medieövergripande eller ekonomiska uppgifter eller information som är relevanta för definitionen av bästa tillgängliga teknik.

Medlemsstaterna, icke-statliga miljöorganisationer eller branschorganisationer som tillför eller understödjer den avvikande uppfattningen ska uttryckligen omnämnas i dokumentet (se avsnitt 2.3.10).

4.6.3   Första omgången datainsamling efter kick-off-mötet

Med undantag för ifyllda mallar/frågeformulär (se avsnitt 5.4), ska den information som utlovats eller identifierats i kick-off-mötets slutsatser (se avsnitt 4.6.2.2) och lämnats in till EIPPCB åtföljas av ett eller flera ”informationskartblad” som visar de delar i BAT-referensdokumentet till vilka varje informationsuppgift tillhör.

Informationen ska helst åtföljas av konkreta förslag i form av utkast för BAT-referensdokument, och de en eller flera avsnitt där de ska föras in. Dessa textförslag ska uppfylla de krav som fastställts i riktlinjerna, särskilt de i avsnitt 2.3.

Informationen ska helst lämnas in på engelska för att underlätta de olika arbetsgruppledamöternas tillgång till materialet.

EIPPCB ska bedöma de ”informationskartblad” som lämnas in och ge återkoppling till den tekniska arbetsgruppen särskilt om och hur den inlämnade informationen har beaktats i BAT-referensdokumentet. EIPPCB ska ge sådan återkoppling då det första utkastet till BAT-referensdokument offentliggörs. Om de uppgifter som tillhandahållits av en ledamot i den tekniska arbetsgruppen inte kan beaktas, bör EIPPCB informera denne så snart som möjligt för att förbättra den inlämnade informationen.

4.6.4   Begäran om kompletterande information

Begäran om kompletterande information skickas av EIPPCB till den tekniska arbetsgruppen för att samla in viktig information för att fastställa bästa tillgängliga teknik och BAT-relaterade miljöprestandanivåer som antingen inte identifierades vid kick-off-mötet (se avsnitt 4.6.2.2) eller inte tillhandahölls under den första omgången av datainsamling. Begäran om kompletterande information ska inte erfordra en lång datainsamlingsperiod. Återkoppling ska ges till den tekniska arbetsgruppen om resultatet av begäran om kompletterande information.

4.6.5   Arbetsdokument och formella utkast till BAT-referensdokument

4.6.5.1   Formella utkast

Formella utkast till ett nytt eller reviderat BAT-referensdokument i enlighet med avsnitt 1.2.4 inbegriper alla de delar som anges i avsnitt 2.3, eventuellt med undantag för kapitlet ”BAT-slutsatser” och avsnittet ”Slutkommentarer och rekommendationer för framtida arbete” i BAT-referensdokumentet.

Ett formellt utkast, som inte är det slutliga formella utkastet, ska åtföljas av en utvärdering av åtminstone alla de viktigare synpunkterna som lämnats in för föregående formella utkast (se avsnitt 4.6.6). EIPPCB ska ge återkoppling till den tekniska arbetsgruppen för alla de inlämnade synpunkterna (både viktiga och mindre viktiga synpunkter) innan BAT-referensdokumentet läggs fram inför forumet enligt vad som anges i avsnitt 4.6.6.

Varje formellt utkast för ett reviderat BAT-referensdokument ska presenteras i en kortfattad version, där man markerat den nya informationen och ändringarna som gjorts i jämförelse med

1.	den tidigare publicerade versionen av BAT-referensdokument,

2.	informationen i de en eller flera föregående utkast som bearbetats under revideringsförfarandet.

Formella utkast delas ut av EIPPCB till den tekniska arbetsgruppen med avsikten att få dokumentet granskat av sakkunniga och samla in utelämnad information. Synpunkter ska lämnas in till EIPPCB inom den fastställda tidsfristen (se avsnitt 1.2.4 och 4.6.6) och specifika format ska användas.

4.6.5.2   Arbetsutkast

Förutom de formella utkasten av ett BAT-referensdokument, kan EIPPCB besluta att skicka ut en utkastsversion av BAT-referensdokumentet eller delar av BAT-referensdokumentet som ett arbetsdokument för att informera eller samråda med den tekniska arbetsgruppen och där ledamöter kan välja att frivilligt lämna synpunkter för att öka insynen i det pågående arbetet under utarbetande/revidering av ett BAT-referensdokument.

EIPPCB ska dock klargöra för den tekniska arbetsgruppen vilka frågor de vill ha synpunkter på och på samma gång förklara att det rör sig om ett informellt samråd som inte ersätter det formella samrådsförfarandet. Detta informella samråd kan, till exempel, användas för att framhäva möjliga luckor i uppgifterna och sätta igång ytterligare insamling av information. Det är de tekniska ledamöternas ansvar att samråda med andra experter om de bedömer att det är nödvändigt.

För BAT-slutsatser (se avsnitt 2.3.8), ska detta tillvägagångssätt inte användas och endast den föreslagna strukturen (innehållsförteckning) får delas ut innan det formella utkastet utfärdas.

4.6.6   Kommentera formella utkast till BAT-referensdokument

Efter distribution av varje formellt utkast till BAT-referensdokument, kommer det att finnas en period när synpunkter kan lämnas på minst 8 veckor så att ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen kan ge sina synpunkter på och förslag till dokumentet (se avsnitt 1.2.4). Detta gäller inte för slutliga utkast som utarbetats efter den tekniska arbetsgruppens slutliga sammanträde (se avsnitt 4.6.2.3) där en period för synpunkter på minst 4 veckor anordnas för att fokusera på de ändringar som gjorts som ett resultat av det slutliga sammanträdets slutsatser.

Huvudsyftet med samrådet är att inbjuda ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen till sakkunnigbedömning och bekräfta den information som ingår i dokumentet, såväl som att fylla i informationsluckor genom att lämna in kompletterande uppgifter. I enstaka och berättigade fall när det krävs mer detaljerad information för att understödja de synpunkter som lämnats in, ska detta anges tydligt i synpunkterna och sådan information ska skickas in senast tre månader efter att tidsfristen för att lämna synpunkter har löpt ut.

För att fokusera och skynda på revideringen av BAT-referensdokumentet, ska de synpunkter som lämnats in på det första utkastet (eller på ett första och andra utkast, se avsnitt 1.2.4) delas in i två grupper, nämligen

1.	en första grupp som inbegriper synpunkter som betraktas som ”viktiga” av den tekniska ledamoten (dvs. synpunkter som är av betydelse för BAT-slutsatserna, BAT-referensdokumentets tillämpningsområde eller BAT-referensdokumentets struktur),

2.	en andra grupp som inbegriper ”mindre viktiga” synpunkter (t.ex. stavfel, synpunkter som inte är av betydelse för BAT-slutsatserna).

Ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen ska se till att varje synpunkt de lämnar klassificeras i en av dessa grupper innan de skickar sina kommentarer till EIPPCB. EIPPCB ska i sin tur kollationera och sprida statistik på grundval av den distinktionen för att ge en grov uppskattning av arbetsbördan i fråga och hjälpa till att identifiera större problem i ett tidigt skede av förfarandet.

De synpunkter som betraktas som ”viktiga” ska prioriteras av EIPPCB och beaktas innan påföljande formella utkast offentliggörs. De synpunkter som betraktas som ”mindre” kanske inte helt kommer att återspeglas i följande formella utkast. Båda typerna av synpunkter kommer emellertid att beaktas till fullo innan ett formellt utkast avfattas.

Detaljerad återkoppling ges av EIPPCB till den tekniska arbetsgruppen om hur deras synpunkter av större vikt har beaktats då ett nytt formellt utkast skickas ut eller då bakgrundsdokumentet från den tekniska arbetsgruppens slutliga sammanträde skickas ut (se avsnitt 4.6.2). EIPPCB ger återkoppling till den tekniska arbetsgruppen om hur alla synpunkterna har beaktats innan BAT-referensdokumentet läggs fram för forumet (se avsnitt 4.3).

4.7   Verktyg för informationsutbytet

4.7.1   BAT-informationssystemet (BATIS)

BATIS är en webbaserad programvara som installerats för att underlätta informationsutbytet om bästa tillgängliga teknik såväl som det interna förfarande som utförs inom EIPPCB för att ta fram eller granska BAT-referensdokument. Förutom personalen vid EIPPCB, har endast utsedda ledamöter i forumet och den tekniska arbetsgruppen tillgång till BATIS. Kontaktuppgifter för de tekniska arbetsgrupperna finns på BATIS för att underlätta informationsutbytet inom varje teknisk arbetsgrupp.

Systemets huvudsyfte är att understödja EIPPCB i dess arbete med att organisera och behandla information som rör BAT-referensdokument och att möjliggöra insyn och framtagande av BAT-referensdokument av hög kvalitet.

BATIS hjälper till att upprätthålla insyn i förfarandet för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument. Därför finns all den information som samlats in inom ramen för utarbetande och revidering av ett BAT-referensdokument tillgänglig på BATIS, med undantag för konfidentiell eller känslig information (se avsnitt 5.3).

EIPPCB ansvarar för den övergripande hanteringen av information inom BATIS. EIPPCB strukturerar informationen/dokumenten i BATIS (i slutändan genom att flytta om dokument som laddats upp direkt av ledamöter i den tekniska arbetsgruppen) på ett sådant sätt att de är lätta att hitta, särskilt av ledamöter i den tekniska arbetsgruppen och forumet.

EIPPCB ansvarar framför allt för att göra information om den tekniska arbetsgruppens möten och undergruppernas möten tillgänglig på BATIS (t.ex. bakgrundsdokument, mötesprotokoll, presentationer från möten) såväl som kommentarer som mottagits från den tekniska arbetsgruppen om utkast till BAT-referensdokument och EIPPCB:s återkoppling på dessa synpunkter (se avsnitt 4.6.6).

De tekniska ledamöterna ansvarar för att ladda upp sina enskilda bidrag på BATIS. En användarhandbok finns tillgänglig online på BATIS. Då det inte är praktiskt genomförbart eller möjligt att använda BATIS för att skicka in information (t.ex. då en bok skickas in till EIPPCB), går det att använda andra metoder för att lämna information till EIPPCB (t.ex. via vanlig e-post, fax). Detta förväntas dock inte vara något allmänt förfaringssätt, och elektroniskt tillgänglig information ska laddas upp direkt på BATIS enligt vad som angetts ovan.

BATIS är försedd med en funktion som tillåter ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen att automatiskt (dvs. dagligen) se om ny information har laddats upp eller om ledamöter i gruppen har tagit del av den information som laddats upp under de senaste 24 timmarna.

Information som samlats in för att förbereda utarbetande eller revidering av ett BAT-referensdokument görs tillgänglig via BATIS (se avsnitt 4.7.1).

4.7.2   EIPPCB:s webbsida

EIPPCB:s webbsida (http://eippcb.jrc.ec.europa.eu) utgör huvudverktyget för spridning av BAT-referensdokument och utkast till BAT-referensdokument. Webbsidan erbjuder

1.	allmän information om direktiv 2010/75/EU och EIPPCB,

2.	åtkomst till antagna BAT-referensdokument och information om deras status (t.ex. antagen, under revidering etc.),

3.	åtkomst till formella och slutförda utkast till BAT-referensdokument,

4.	åtkomst till kommitténs vägledande dokument (såsom detta vägledande dokument),

5.	forumets yttranden och dokument,

6.	meddelanden om händelser och EIPPCB-möten,

7.	tillkännagivanden om EIPPCB:s arbetsplaner om utarbetande och revidering av BAT-referensdokument,

8.	information om lediga jobb inom EIPPCB,

9.	åtkomst till BATIS elektroniska arbetsplats för ledamöter av den tekniska arbetsgruppen och forumet.

4.8   Säkerhet för personuppgifter

Personuppgifter för ledamöter i den tekniska arbetsgruppen och forumet, som utgörs av varje ledamots namn och kontaktuppgifter, kommer att samlas in av EIPPCB efter utnämnande av en ledamot i en teknisk arbetsgrupp eller i forumet. Det har som enda syfte att göra det möjligt för EIPPCB att hantera den tekniska arbetsgruppens och forumledamöternas deltagande i utarbetande/revidering av ett BAT-referensdokument och ge dessa ledamöter tillgång till arbetsverktygen för redigering och revidering av BAT-referensdokument och andra dokument.

Kommissionen förbinder sig att skydda användarnas personliga integritet. Policyn om ”skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna behandlar personuppgifter” grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (11). För ytterligare information finns en sekretessförklaring tillgänglig för ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen och forumet på EIPPCB:s webbsida. EIPPCB offentliggör därför inte den tekniska arbetsgruppens kontaktuppgifter på sin webbsida.

Kommissionen kommer, i egenskap av ansvarig institution för hantering av personuppgifter som nämnts ovan, att behålla uppgifterna.

Den tekniska arbetsgruppens och forumets ledamöter kan utöva sin rättighet till att få åtkomst till och ändra uppgifterna genom att ta kontakt med EIPPCB:s sekretariat på:

e-post: jrc-ipts-eippcb@ec.europa.eu

Tfn + 34 954488284

Fax + 34 954488426.

KAPITEL 5

Insamling och inlämning av data

5.1   Inledning

I detta kapitel presenteras riktlinjer för insamling av data för informationsutbyte enligt direktiv 2010/75/EU såsom avses i artikel 13.3 c i direktivet.

5.2   Allmänna principer för insamling och inlämning av uppgifter för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument

De uppgifter som ska samlas in och skickas in till EIPPCB avseende fabrikers/anläggningars miljöprestandanivåer och tillämpade tekniker såväl som deras tekniska och ekonomiska bärkraft, ska medge utarbetande, revidering och, om nödvändigt, uppdatering av BAT-referensdokument och BAT-slutsatser däri enligt vad som beskrivs i kapitel 3.

De allmänna principer som den tekniska arbetsgruppens ledamöter ska följa för insamling och inlämning av uppgifter anges i huvuddrag nedan.

1.	Uppgifter på nivån för enskilda fabriker/anläggningar, som indikerar både den miljöprestanda som uppnåtts och de tekniker som använts för att nå detta är viktiga för att fastställa bästa tillgängliga teknik.

2.

Det är därför viktigt att den tekniska arbetsgruppens ledamöter tillhandahåller fullständiga datauppsättningar åtminstone på anläggningsnivå enligt vad som beskrivs i detalj i avsnitt 5.4. Aggregerade uppgifter från flera olika fabriker/anläggningar är normalt sett inte tillräckliga för att man ska kunna dra slutsatser om bästa tillgängliga teknik och/eller BAT-relaterade miljöprestandanivåer (se avsnitten 3.3.1 och 3.3.2). I undantagsfall kan problem med konfidentialitet eller känslig information utav konkurrensrättsskäl kräva att informationen behandlas på ett lämpligt sätt (t.ex. avidentifierad) av EIPPCB i syfte att rapportera det i BAT-referensdokumentet (se även punkten om konfidentialitetsaspekter i avsnitt 5.3).

3.

Både processintern och processextern teknik som används i fabriken/anläggningen för att minimera dess inverkan på miljön bör omnämnas och dokumenteras. I tillämpliga fall ska en fullständig beskrivning av tekniken/teknikerna lämnas (tillsammans med uppgifterna) enligt strukturen med 10 rubriker som beskrivs i avsnitt 2.3.7.

4.	De uppgifter som lämnas in ska åtföljas av tydliga indikationer om huruvida de avser normala eller annat än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten), se avsnitt 4.6.2.2.

5.2.1   Typ av uppgifter

Huvuduppgifterna/informationen ska samlas in åtminstone ned till anläggningsnivå eller till och med till en mer specifik nivå (t.ex. produktionslinje, enhet, process, ugn), och hänvisningen till de en eller flera tillämpade teknikerna ska vara mycket tydlig. När så är möjligt, ska uppgifter/information som redan samlats in för andra ändamål återanvändas.

Information som ger en övergripande översikt av sektorn – vilket kan omfatta industrikapacitet, produktionsnivåer, marknadsinformation, priser och annan möjligen känslig information – kan tillhandahållas i aggregerad form, men denna kommer i huvudsak att vara användbar för utveckling eller uppdatering av kapitlen ”Allmän information” och ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” i BAT-referensdokumentet (se avsnitt 2.3.4 och 2.3.6).

Den information som lämnas in om tekniker ska i den mån det är möjligt behandla alla aspekter som omnämns i avsnitt 5.4, för att medge utarbetande av kapitlet om ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” i BAT-referensdokumentet (se avsnitt 2.3.7). Genomförande av tekniker bör sättas in i ett större sammanhang och framför allt understödjas av relevanta driftsdata och ekonomiska data (se avsnitt 5.4).

Information från vad som betraktas som bäst presterande anläggningar (med avseende på miljön i sin helhet) bör tillhandahållas. För dessa anläggningar ska den information som det hänvisas till i avsnitt 5.4 vara tillräckligt detaljerad för att ge en bättre förståelse av hur den höga uppmätta miljöprestandanivån har uppnåtts. Detta innebär inte att endast information om bäst presterande anläggningar ska samlas in och lämnas in. Vid uppdatering av kapitel 3 ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” i BAT-referensdokumentet (se avsnitt 2.3.6) krävs det att information lämnas in om intervallet för nuvarande uppmätta utsläpps- och förbrukningsnivåer för den övergripande processen och dess underprocesser.

5.2.2   Uppgiftsformat

Information på fabriks-/anläggningsnivå ska huvudsakligen lämnas in till EIPPCB med hjälp av allmänna mallar som godkänts av den tekniska arbetsgruppen, utan att begränsa möjligheten att lämna in kompletterande stöddokument om det anses vara till hjälp för arbetet. För att reducera arbetet med att fylla i denna mall till ett minimum, uppmuntras den tekniska arbetsgruppen till att beakta kraven på regelbunden rapportering och tillgången till data. Mallarna är särskilt användbara för att samla in en stor mängd information, för att göra det möjligt att jämföra uppgifter såväl som att identifiera luckor och avvikelser. Detta utesluter inte användning av kompletterande uppgifter (t.ex. fallstudier, tekniska uppgifter och kostnadsuppgifter rörande specifika tekniker) om de anses vara till hjälp när det gäller att dra BAT-slutsatser.

De nödvändiga uppgifter/den nödvändiga information som en mall för insamling av fullständiga uppgifter på anläggningsnivå (eller en mer diskret nivå) ska innehålla anges i avsnitt 5.4 (närmare uppgifter om vilken typ av miljöprestanda- och driftsdata som behövs).

5.2.3   Uppgifternas kvalitet

Den information som lämnas in ska vara på en tillräckligt detaljerad nivå för att göra det möjligt att bedöma och jämföra den med andra uppgifter och slutligen kunna använda den för att dra slutsatser om BAT (se kapitel 3). Även om informationsutbytet fokuserar på tillgängliga uppmätta data, rekommenderas det att man beaktar det system för kvalitetsvärdering av data som visas i bilaga 1 för att säkerställa de uppskattade uppgifternas kvalitet.

De uppgifter som tillhandahålls (särskilt utsläpps- och förbrukningsdata) ska vara från de senaste åren.

Alla siffror ska anges i SI-enheter eller i enheter som normalt sett används inom sektorn och som man enats om i den tekniska arbetsgruppen helst redan vid kick-off-mötet.

Alla uppgifter, i synnerhet den information som finns i de ifyllda mallarna, ska kontrolleras noggrant innan de lämnas in till EIPPCB för att säkerställa att den är fullständig och identifiera och rätta till fel eller oförenligheter. Inlämnade mallar som i stora drag anses vara ofullständiga eller innehåller för många fel kommer inte att beaktas av EIPPCB.

5.3   Konfidentialitetsaspekter

Konfidentiell företagsinformation och känslig information enligt konkurrensrätten, är i allmänhet inte ett problem eftersom informationsutbytet fokuserar på utsläppsdata som är offentligt tillgängliga enligt vad som avses i artikel 24.3 och 24.4 i direktiv 2010/75/EU och artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG (12).

Det kan dock visa sig att konfidentiell företagsinformation och känslig information enligt konkurrensrätten krävs eller är användbar för EIPPCB för dess utvärderingar (t.ex. kostnad, produktionsvolym).

Om eventuell inlämnad information till EIPPCB anses vara konfidentiell företagsinformation eller känslig information enligt konkurrensrätten och därför inte bör rapporteras i BAT-referensdokumentet, ska detta uppges tydligt när informationen och anledningen/berättigandet till konfidentialitet/känslighet anges.

Konfidentiell företagsinformation och känslig information enligt konkurrensrätten ska inte rapporteras i BAT-referensdokumentet, såvida inte informationen utgör en viktig grund för BAT-slutsatser och den person som levererar informationen, genom att tidigare ha kontrollerat även efterlevnad av konkurrensrätt, inte specifikt ger sitt medgivande till EIPPCB att rapportera informationen i BAT-referensdokumentet.

Det finns åtskilliga sätt att hantera konfidentiella/känsliga uppgifter i BAT-referensdokumentet såsom att aggregera eller avidentifiera informationen. Detta kan, om nödvändigt, göras av EIPPCB med hjälp av dem som tillhandahöll informationen.

Under den period då en mall tas fram (se avsnitt 4.6.2.2 och 5.4) ska det noga diskuteras vilken information som behövs, graden av konfidentialitet (i förekommande fall) för de efterfrågade uppgifterna och praxis för att hantera potentiellt konfidentiell företagsinformation, känslig information enligt konkurrensrätten, intressekonflikter och frågor som rör detta, baserat på det förfarande som diskuterades vid kick-off-mötet.

5.4   Miljöprestanda och driftsdata som behövs för kapitlen i BAT-referensdokumentet ”Teknik att beakta vid fastställande av BAT” och ”BAT-slutsatser”

5.4.1   Allmän information om miljöprestanda och driftsdata

Detta avsnitt behandlar miljöprestanda- och driftsdata. För att utarbeta, revidera och, när så är nödvändigt, uppdatera BAT-slutsatser, kommer dock alla de tekniker som ska beaktas i BAT-beslutet att presenteras i BAT-referensdokumentet enligt den standardstruktur som avses i avsnitt 2.3.7, där övriga uppgifter som behövs för att sammanställa BAT-slutsatser (särskilt om ekonomi, tvärmediaeffekter och tekniska faktorer) anges.

Ett allmänt frågeformulär kan sammanställas, men det kan endast behandla vissa allmänna frågor, utan att närmare fördjupa sig i tekniska detaljer: för närvarande finns det ingen antagen allmän mall för att samla in data och till följd av de olika verksamheter som omfattas av direktiv 2010/75/EU, kan endast en grundläggande mall utarbetas. Därför ska den tekniska arbetsgruppens kick-off-möte besluta om formatet och mallens återstående innehåll för den sektor den ska behandla (se avsnitten 4.6.2.2 och 5.5).

De huvudsakliga typerna av miljöprestanda- och driftsdata som en mall för insamling av fabriks- och anläggningsspecifik data bör innehålla anges dock i stora drag i avsnittet nedan.

5.4.2   Förbrukning

5.4.2.1   Allmän information om förbrukning

Den information som lämnas in ska omfatta uppgifter om användning av råvaror och övriga insatsvaror, vatten och energi i relevanta processer.

5.4.2.2   Förbrukning av råvaror och övriga insatsvaror

Informationen ska, i den utsträckning det är relevant för den berörda verksamheten, omfatta

1.	mängden råvaror och övriga insatsvaror som används (inbegripet returråvaror/återvunnet material) och deras sammansättning,

2.	en indikation om de tekniker som används (inbegripet både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, byggs, underhålls, drivs och avvecklas) för att maximera det effektiva utnyttjandet av resurserna.

5.4.2.3   Vattenförbrukning

Den information som lämnas in bör göra åtskillnad mellan vatten för kylning och processvatten, och ange om vattnet återanvänds och i så fall hur mycket. Uppgifter/information ska, om det är relevant för de berörda verksamheterna, omfatta de punkter som specificeras nedan.

1.	Information om det använda vattnets ursprung och om recipientvatten (t.ex. namn, typ – regnvatten, ytvatten, dvs. sjö, flod, ström, hav eller grundvatten; i tillämpliga fall även temperatur, flöde, kvalitet).

2.	Om behandlingen av försörjningsvatten utförs på plats och en indikation om typen av behandling (t.ex. avsaltning, filtrering).

3.

En indikation om de tekniker som används (inbegripet både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, byggs, underhålls, drivs och avvecklas) för att minska vattenförbrukningen. Om ansträngningar som gjorts för att minska vattenförbrukningen leder till mer koncentrerade utflöden, ska detta anges såväl som de åtgärder som vidtagits för att minimera miljöinverkan på mer koncentrerade utflöden.

5.4.2.4   Energiförbrukning

Den information som lämnas in bör, om det är tillämpligt för de berörda verksamheterna, omfatta följande:

1.

Indata: i) Typ och mängd av utnyttjat bränsle/energi (t.ex. oljebränsle, flytande petroleumgas, naturgas, ånga, elektricitet, avfall, biogas, biobränsle eller biomassa som används som bränsle), inbegripet tekniska gaser och gaser för kylning (t.ex. N2, O2). Om ånga används, ska ångans temperatur och tryck anges. ii) Bränsle-/energiförbrukning (per typ), och åtskillnad mellan värme- och elektrisk energi.

2.	Utdata: i) Om energi produceras (t.ex. elproduktion) och hur mycket. Om ånga produceras, ska ångans temperatur och tryck anges. ii) Om energi säljs eller värmeenergi används på eller utanför platsen (t.ex. fjärrvärme).

3.	Annat: i) Om det finns återvunnen energi och i vilken del av anläggningen, i vilken form och hur mycket. ii) Om det finns exotermiska reaktioner och i vilken del av anläggningen och hur mycket. iii) Värmeförluster i vilken del av anläggningen och hur mycket. iv) Om energiriktmärkning används.

Systemgränser (inbegripet delar av en anläggning) och referensförhållanden ska ges då man presenterar energiförbrukning/effektivitetsvärden.

Energidata ska uttryckas i kWh eller MJ per produktmassa (eller per råvarumassa), som indikerar om netto- eller bruttokalorivärden användes för att fastställa detta.

BAT-referensdokument om energieffektivitet (ENE) ska beaktas för insamling och rapportering av energidata.

5.4.3   Utsläpp till vatten

Den information som lämnas in ska göra skillnad mellan kylvatten och processvatten, och ange om vatten återanvänds och, i så fall, hur mycket. Data/information ska inbegripa de punkter som anges nedan, om de är tillämpliga för de berörda verksamheterna.

1.	Mängden och flödesfrekvensen för utsläppt avloppsvatten såväl som en indikation om enstaka isolerade utsläpp är inbegripna.

2.	En indikation av källorna (t.ex. enhetsprocesser) till utsläppt avloppsvatten.

3.	Mängden, flödesfrekvens och temperatur på utsläppt kylvatten.

4.	Om regnvatten samlas in och renas i anläggningen och hur mycket.

5.	Om avloppsvatten som kommer från andra anläggningar (inbegripet kommunalt avloppsvatten) renas i anläggningen och hur mycket.

6.

Utsläppsnivåer (såsom koncentrationer och/eller (specifika) belastningar om det betraktas som relevant (13), se avsnitt 3.3.1) av utsläppta föroreningar för varje avloppsflöde som beaktas och om avloppsvattnet släpps ut direkt eller indirekt till recipientvattnet. Informationen ska även specificera om andra än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten) är inbegripna eller inte. Denna information ska lämnas in tillsammans med relevant referensinformation som anges i avsnitt 5.4.7.

7.	En indikation om vattenflöden renas i system vid avloppsvattenrening (WWTP) som finns på eller utanför (t.ex. kommunalt eller centralt för en hel industrianläggning) anläggningen.

8.	En indikation om de tekniker som används (inbegripet både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, byggs, underhålls, drivs och avvecklas) för att förebygga, och då det inte är praktiskt genomförbart, minska utsläpp till vatten.

9.	Mängden förorening(ar) före och efter (renings-)teknik(er) för att fastställa reningseffektivitet.

10.	Information om förhållanden/omständigheter som hindrar användning av (renings-)teknik med full kapacitet och/eller behov av fullständig eller partiell förbikoppling av (renings-)tekniken och åtgärder att vidta för att återställa fullständig (renings-)kapacitet.

5.4.4   Utsläpp till luft

Uppgifter/information som lämnas in ska inbegripa de punkter som anges nedan, om de är tillämpliga på den berörda sektorn.

1.

Utsläppsnivåer (såsom koncentrationer och/eller (specifika) belastningar i förekommande fall; se avsnitt 3.3.1) för utsläppta föroreningar, där åtskillnad görs mellan kanaliserade (t.ex. skorstens-) utsläpp och icke-kanaliserade (t.ex. diffusa/flyktiga) utsläpp såväl som en indikation om utsläpp under annat än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten) är inbegripna. För specifika belastningsdata ska den berörda produkten tydligt anges. Denna information ska lämnas in tillsammans med relevant referensinformation som anges i avsnitt 5.4.7.

2.	Angivande om gasflödena behandlas i en central rökgasreningsanläggning inom eller utanför anläggningen.

3.	Angivande av källorna (t.ex. enhetsprocesser) till både diffusa utsläpp/utsläpp av flyktiga ämnen och skorstensemissioner.

4.	Rökgasflöde.

5.	Referensförhållanden (t.ex. koncentrationsdata avser torra avgaser – om så inte är fallet kommer detta att anges – och referenssyreinnehållet kommer att anges, i tillämpliga fall).

6.	Angivande av de tekniker som används (inbegripet både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, byggs, underhålls, drivs och avvecklas) för att förhindra och, då det inte är praktiskt genomförbart, att minska utsläpp till luft.

7.	Mängden förorening(ar) före och efter (renings-)teknik(er) för att fastställa reningseffektivitet.

8.	Information om förhållanden/omständigheter som hindrar användning av (renings-)teknik med full kapacitet och/eller behov av fullständig eller partiell förbikoppling av (renings-)tekniken och åtgärder att vidta för att återställa fullständig (renings-)kapacitet.

5.4.5   Rester/avfall

Den information som lämnas in ska, om det är tillämpligt för den berörda sektorn, omfatta följande:

1.	Typ(er) och mängder av rester/avfall (t.ex. slam) som genereras/skapas av verksamheten.

2.	De (fysikaliska/kemiska) egenskaperna för de rester/avfall som genereras/skapas av verksamheten (t.ex. metallinnehåll, genomsnittligt innehåll av torrsubstans).

3.	Den specifika vikten av organiska och oorganiska rester/avfall som avyttras och den specifika vikt som återvinns/återanvänds internt eller externt.

4.

Angivande av de tekniker som används (inbegripet både den teknologi som används och det sätt på vilket anläggningarna utformas, byggs, underhålls, drivs och avvecklas) för att förhindra generering av rester/avfall eller, då detta inte är praktiskt genomförbart, för att minska generering av rester/avfall.

5.4.6   Övrig information

Miljöprestanda och driftsdata som tillhandahålls ska åtföljas av all tillämplig allmän information såsom, i tillämpliga fall,

1.	det år anläggningen byggdes och idriftsattes, samt angivande av typen av större eftermonteringar och tidpunkter för detta,

2.	typen av produktionsprocesser, katalysatorer, processutrustning (t.ex. kvarn, värmeväxlare och ugn) som används,

3.	processens huvudsakliga driftsförhållanden (t.ex. kontinuerlig eller satsvis process, återkommande händelser såsom sotning av ugn, regenerering av katalysator, produktionsbelastning, processtemperatur),

4.	olika typer av produkter som tillverkas och hur deras kvalitet/sammansättning kan påverka förbrukningen/utsläppen,

5.	åtgärder som vidtas för att förebygga eller, då det inte är praktiskt genomförbart, att minska förorening under annat än normala driftsförhållanden (såsom igångsättande och urdrifttagning, läckor, störningar i driften, tillfälliga avbrott och den slutliga nedläggningen av verksamheten),

6.	åtgärder som vidtas för att minska sannolikheten (frekvensen) av och/eller miljöeffekter vid tillbud/olyckor.

5.4.7   Referensinformation som måste åtfölja utsläppsdata

5.4.7.1   Allmänt

För utsläppsdata, förutom den övervakade parameterns värde och enhet, ska den inlämnade informationen, i tillämpliga fall, omfatta

1.	utsläppskällan (t.ex. reaktor, ugn),

2.	angivande av typen av utsläppsmönster (t.ex. minimi-/maximivärden, percentiler eller grafisk framställning, se avsnitt 5.4.7.3).

5.4.7.2   Övervakning

För uppgifter om utsläppsövervakning, ska den inlämnade informationen, i tillämpliga fall, inbegripa de punkter som anges nedan.

1.	Frekvensen för mätningen/provtagningen/övervakningen.

2.	Den genomsnittsperiod som används för att rapportera uppgifterna (se detaljerad information nedan).

3.

Typ av övervakningsmetod som används (t.ex. direkt mätning, indirekt mätning, massa-/värmebalanser, utsläppsfaktorer) och angivande av EN/ISO (eller andra) övervakningsstandarder som används inbegripet provningsmetod och förbehandling av prov. I förekommande fall kommer detektionsgränsen och kvantifieringsgränsen att ges för den övervakade parametern. I fall då den använda övervakningsstandarden inte är en EN/ISO-standard, kommer en beskrivning av standarden att tillhandahållas.

4.	Angivande av mätningens/provtagningens/övervakningens osäkerheter.

5.	Uppgifter om informationskälla, t.ex. vem som samlade in, analyserade och lämnade in informationen.

6.	Om informationen samlades in under normal drift eller under annat än normala driftsförhållanden (t.ex. igångsättande/urdrifttagning, regelbundet underhåll, exceptionella förhållanden).

Referensdokumentet om allmänna principer om utsläppskontroll ska beaktas med avseende på hur kontrollresultaten uttrycks och hur man ska hantera osäkerheter, direkta åtgärder och övervakningskrav.

5.4.7.3   Medeltal, intervall och distribution av utsläppsvärden

Då information om utsläppsövervakning tillhandahålls, ska den period över vilken värdena har samlats in och medelvärdesberäknats anges entydigt. Information som samlats in under annat än normala driftsförhållanden ska rapporteras separat.

Informationsutbytet ska behandla fabrikers/anläggningars prestanda och tekniker vad beträffar utsläpp, uttryckt både som kortsiktiga och långsiktiga medeltal, när så är lämpligt (se avsnitt 1.1.1). Tillgången till båda typerna av information, insamlingens relevans samt genomförbarhet och påföljande analys ska diskuteras vid kick-off-mötet (se avsnitt 4.6.2.2).

En datauppsättning som innehåller kortsiktiga medeltal (t.ex. medeltal per halvtimme, timme, dagligen) och som täcker ett längre tidsintervall (t.ex. ett eller flera år) möjliggör efterföljande beräkningar av kortsiktiga och långsiktiga medeltal och percentiler. Särskilt variationsintervallet och distributionsfunktionerna (t.ex. maximum, medelvärde, standardavvikelse från punktmätningarna) för medelvärden per dag eller per timme som samlats in under en längre tidsperiod (t.ex. ett år eller mer) är nödvändiga för att identifiera utsläppsmönstret och möjliga topputsläpp som kan uppstå.

Årsmedelvärden ger i allmänhet en bra bild av miljöprestandan hos en process/teknik, oberoende av lokala störningar eller kortsiktiga variationer, eftersom de inbegriper utsläpp på anläggningsnivåer från alla källor och förhållanden under hela året, dvs. i ett relativt jämviktstillstånd. Årsmedelvärden är även av intresse vad beträffar riktmärkning av kandidattekniker. För årsmedelvärden är det viktigt att ange hur de härleddes eller beräknades (t.ex. från kontinuerliga mätningar eller punktmätningar och, i det senare fallet, hur många) och om utsläpp under annat än normala driftsförhållanden omfattas.

5.5   Särskilda problem som lyder under varje teknisk arbetsgrupps ansvarsområde

De tekniska arbetsgrupper som inrättas för utarbetande och revidering av ett BAT-referensdokument bör följa de allmänna principer som anges i avsnitt 5.4. För informationsutbytets syfte, enligt vad som avses i artikel 13.1 och 13.2 i direktiv 2010/75/EU, ska därför ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen tillhandahålla information (särskilt förbruknings- och utsläppsdata) åtminstone ner till verksamhetens/fabrikens/anläggningens nivå. Den tekniska arbetsgruppen ska avgöra om de vill gå till en mer specificerad nivå eller ej (t.ex. reaktor, ugn, enhetsdrift, process). Specifika uppgifter från flera olika anläggningar kan dock användas för att utarbeta kapitel 3 ”Nuvarande utsläpps- och förbrukningsnivåer” i BAT-referensdokumentet.

I händelse av en revidering av ett BAT-referensdokument, ska ledamöterna i den tekniska arbetsgruppen i listan över önskemål ge förslag på typ och format för sektorspecifika uppgifter som kan samlas in för revidering av BAT-referensdokumentet i fråga. Bakgrundsdokumentet som förbereds av EIPPCB inför kick-off-mötet ska framlägga den tekniska arbetsgruppens rekommendationer och ge konkreta förslag för utkastet till en sektorspecifik mall för datainsamling och för diskussion av typ och format på de uppgifter som ska samlas in och inges.

Den tekniska arbetsgruppen ska vid kick-off-mötet besluta huruvida de allmänna principer som ges i detta vägledande dokument om datainsamling måste kompletteras med sektorspecifika aspekter för BAT-referensdokumentet i fråga.

Den tekniska arbetsgruppen ska diskutera och utarbeta sektorspecifika mallar för insamling och inlämning av information till EIPPCB enligt de allmänna principer som anges i avsnitt 5.2. Den tekniska arbetsgruppen ska i synnerhet fastställa den typ av data, medelvärden, intervall, distributioner, enheter och referensförhållanden som ska användas/lämnas in, och beakta de tillgängliga uppgifter och enheter och referensförhållanden som används av tillverkarna. Att komma överens om dessa frågor kommer därför att vara en av målsättningarna vid kick-off-mötet och det bör avsättas tillräckligt med tid åt detta.

Viktigt: mallen/mallarna ska skapas i ett format som gör det enkelt att fylla i och analysera data, t.ex. Excel, XML eller andra statistiska verktyg. Företräde ska ges åt flervalsfrågor. Bruket av frågor med öppna svar ska begränsas, i den mån det är möjligt, eftersom de oundvikligen leder till nödvändiga förtydliganden då oförenlig terminologi används. Ett alternativ för att underlätta datavalidering är att bygga in dem i mallarna. Mallen kan testas under besök på plats för ytterligare förbättringar.

Den tekniska arbetsgruppen ska vid kick-off-mötet fastställa ett schema för insamling och inlämning av uppgifter till EIPPCB (i enlighet med det typiska arbetsflödet för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument som anges i avsnitt 1.2.4). Uppgifter i sista minuten ska undvikas eftersom det är svårt för hela den tekniska arbetsgruppen att sakkunnigt bedöma dem. Information som lämnas in efter de fastställda tidsfristerna bör inte beaktas (se även avsnitt 1.2.4).

För utsläppsdata ska den tekniska arbetsgruppen besluta, grundat på koncentrationen och (specifika) belastningsdata som samlats in (om båda typerna av uppgifter finns tillgängliga, ska båda lämnas in), om en eller båda typerna av uppgifter skulle kunna bidra till att dra användbara BAT-slutsatser.

Både koncentration och specifika belastningar kan vara användbara för BAT-referensdokumenten.

Specifika belastningar (t.ex. den föroreningsmassa som frisläpps per tillverkad produktmassa) möjliggör en jämförelse av anläggningarnas miljöprestanda oberoende av deras olika produktionsvolymer och påverkas inte av blandning eller utspädning.

Koncentrationer (åtföljda av referensförhållanden och genomsnittsperioder) ger i allmänhet mer information om enskilda processers eller enhetsoperationers prestanda på kort sikt och kan sålunda detektera fluktuationer och topputsläpp. De kan även påvisa miljöprestanda vid en bestämd tidpunkt. Genom att kombinera dem med flödesdata, går det att fastställa föroreningsbelastningen vid en bestämd tidpunkt. Då kontinuerliga mätningar används, kan koncentrationer användas för att ge information om prestanda över en längre tidsperiod (t.ex. ett år).

KAPITEL 6

Kvalitetssäkring vid utarbetande och revidering av bat-referensdokumenten

Den huvudsakliga grundvalen för kvalitetssäkring av förfarandet för utarbetande och revidering av BAT-referensdokument är att riktlinjerna i detta dokument följs, i synnerhet avseende BAT-referensdokumentets innehåll och avgränsningar samt insamling av data för att dra slutsatser om bästa tillgängliga teknik.

BAT-referensdokumentets kvalitet beror både på kompetensen hos de deltagare som är involverade i förfarandet (hög nivå av teknisk sakkunskap och inblandning) och även på kvaliteten hos själva ”Sevilla-processen”. För att garantera denna kvalitet, förväntas var och en av medlemsstaterna, de berörda industrierna, de icke-statliga miljöorganisationerna och kommissionen ha infört ett kvalitetssystem som omfattar

1.	tydliga definitioner av ansvar och fördelning av uppgifter,

2.	metoder och förfaranden,

3.	tilldelning av tillräckligt med resurser (i synnerhet personal),

4.	ett internt kontrollsystem som leder till fortsatta förbättringar.

BAT-referensdokumentets kvalitet är en daglig aktivitet som grundar sig på personligt engagemang från alla dem som är inblandade i informationsutbytet. I allmänhet i början av insamlingen av information, har varje enskild ledamot i den tekniska arbetsgruppen en speciell roll att fylla, som en första gradens kontrollant, för att garantera kvaliteten på hans/hennes bidrag.

EIPPCB:s personal som utarbetar BAT-referensdokumenten utifrån bidragen från den tekniska arbetsgruppen fungerar som en andra gradens kontrollant av kvaliteten på den inlämnade informationen. EIPPCB verkar inom institutet för framtidsstudier i kommissionens gemensamma forskningscentrum. Institutet för framtidsstudier har certifierats med ISO 9001 och kommissionens gemensamma forskningscentrum verkar inom kommissionens standarder för internkontroll och underliggande ramverk, som grundar sig på internationell god praxis. Detta ger ytterligare garanti för EIPPCB:s kapacitet att verkställa sina uppgifter.

Kvalitetssäkringsprocessen kommer att ses över kontinuerligt och forumet kommer att ombes bidra till detta.

---

(1)  Om inte annat anges avser begreppet kapitel kapitlen i denna bilaga.

(2)  Om inte annat anges avser begreppet avsnitt avsnitten i denna bilaga.

(3)  Dessutom kan kommissionen besluta att utarbeta ett antal vägledande dokument som eventuellt kan ersätta vissa av de horisontella BAT-referensdokumenten.

(4)  EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.

(5)  Med förbehåll för villkor enligt konkurrenslagstiftningen och skyddet av konfidentiell företagsinformation, se avsnitt 5.3.

(6)  Både koncentration och specifik föroreningsgrad (om tillgängligt) eller de data som behövs för att erhålla denna information, inklusive de kontrollmetoder som används och referensvillkor. För specifika belastningsdata, ska den berörda produkten tydligt definieras.

(7)  Ordet giltig avser den inställning som anges i avsnitt 4.6.2.3.2.

(8)  Omfattar både den teknik som används och det sätt på vilket anläggningen utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas.

(9)  EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(10)  EUT C 146, 17.5.2011, s. 3.

(11)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(12)  EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.

(13)  Information om belastningar (t.ex. föroreningsmassa som frigörs per år) kan hjälpa till att identifiera prioriteringar för minskning av föroreningar.