14.1.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 12/1

(1)

I direktiv 97/78/EG föreskrivs att medlemsstaterna bör utföra veterinärkontroller av produkter som förs in till unionen från tredjeländer i enlighet med det direktivet och med förordning (EG) nr 882/2004.

(2)

I förordning (EG) nr 882/2004 fastställs allmänna bestämmelser för offentlig kontroll som utförs för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelser som särskilt syftar till att förhindra, undanröja eller till godtagbara nivåer minska riskerna för människor och djur direkt eller via miljön.

(3)

I direktiv 2002/99/EG fastställs allmänna djurhälsoregler för alla led vid produktion, bearbetning och distribution inom unionen samt vid införsel från tredjeländer av produkter av animaliskt ursprung och produkter som framställts av dessa avsedda att användas som livsmedel.

(4)

I förordning (EG) nr 853/2004 fastställs särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung för livsmedelsföretagare. Enligt artikel 6.4 i den förordningen ska livsmedelsföretagare som importerar livsmedel som innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och produkter av animaliskt ursprung (sammansatta produkter) se till att de bearbetade produkter av animaliskt ursprung som ingår i dessa livsmedel uppfyller folkhälsokraven i den förordningen. Livsmedelsföretagarna måste dessutom enligt förordning (EG) nr 853/2004 kunna visa att de har gjort detta, till exempel genom lämplig dokumentation eller certifiering.

(5)

Förordning (EG) nr 853/2004 tillämpas sedan den 1 januari 2006. Tillämpningen av ett antal av bestämmelserna i den förordningen med omedelbar verkan från och med detta datum skulle dock i vissa fall ha medfört praktiska svårigheter.

(6)

I kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005 (6) fastställdes därför att livsmedelsföretagare som importerar livsmedel som innehåller sammansatta produkter genom avvikelse från artikel 6.4 i förordning (EG) nr 853/2004 skulle undantas från den skyldighet som anges i den artikeln.

(7)

Kommissionens förordning (EG) nr 1162/2009 av den 30 november 2009 om fastställande av övergångsbestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 853/2004, (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004 (7) upphävde och ersatte förordning (EG) nr 2076/2005. Förordning (EG) nr 1162/2009 innehåller samma undantag från artikel 6.4 i förordning (EG) nr 853/2004 som förordning (EG) nr 2076/2005.

(8)

I förordning (EG) nr 1162/2009 fastställs därutöver att import av sammansatta produkter i tillämpliga fall ska uppfylla de harmoniserade unionsbestämmelserna och i övriga fall de nationella bestämmelser som medlemsstaterna antagit.

(9)

Förordning (EG) nr 1162/2009 ska tillämpas till och med den 31 december 2013.

(10)

Enligt kommissionens beslut 2007/275/EG av den 17 april 2007 om förteckningar över djur och produkter som ska undersökas vid gränskontrollstationer enligt rådets direktiv 91/496/EEG och 97/78/EG (8) ska vissa sammansatta produkter genomgå veterinärkontroller vid import till unionen. Enligt det beslutet är sammansatta produkter som ska genomgå veterinärkontroller de sammansatta produkter som innehåller bearbetade köttprodukter, de sammansatta produkter vars innehåll till minst hälften består av andra bearbetade produkter av animaliskt ursprung än bearbetade köttprodukter, samt de sammansatta produkter som inte innehåller bearbetade köttprodukter och vars innehåll till högst hälften består av bearbetade mjölkprodukter, om slutprodukterna inte uppfyller vissa krav i beslut 2007/275/EG.

(11)

I beslut 2007/275/EG fastställs dessutom vissa intygskrav för sammansatta produkter som ska genomgå veterinärkontroller. Enligt beslutet ska sammansatta produkter som innehåller bearbetade köttprodukter vid införsel till unionen åtföljas av det enligt unionslagstiftningen relevanta intyget för köttprodukter. Sammansatta produkter som innehåller bearbetade mjölkprodukter och som ska genomgå veterinärkontroller ska vid införsel till unionen åtföljas av det enligt unionslagstiftningen relevanta intyget. Dessutom ska sammansatta produkter som endast innehåller bearbetade fiskeri- eller äggprodukter och som ska genomgå veterinärkontroller vid införsel till unionen åtföljas av det enligt unionslagstiftningen relevanta intyget eller handelsdokument om inget intyg krävs.

(12)

De sammansatta produkter som enligt beslut 2007/275/EG ska genomgå veterinärkontroller är de som även på grund av sina egenskaper kan utgöra en högre risk för folkhälsan. Hur hög denna risk för folkhälsan är varierar beroende på vilken produkt av animaliskt ursprung som ingår i den sammansatta produkten, i vilken procentandel produkten av animaliskt ursprung förekommer i den sammansatta produkten, den behandling som den sammansatta produkten genomgått och den sammansatta produktens hållbarhet.

(13)

Folkhälsovillkoren i förordning (EG) nr 853/2004 bör därför tillämpas på dessa sammansatta produkter redan innan undantaget i förordning (EG) nr 1162/2009 löper ut.

(14)

I den här förordningen bör det särskilt fastställas bestämmelser om överensstämmelse med folkhälsokraven i förordning (EG) nr 853/2004 vid import av sammansatta produkter som innehåller bearbetade köttprodukter, sammansatta produkter vars innehåll till minst hälften består av mjölkprodukter eller av bearbetade fiskeri- eller äggprodukter, samt sammansatta produkter som inte innehåller bearbetade köttprodukter och vars innehåll till högst hälften består av bearbetade mjölkprodukter, när slutprodukterna inte är lagringståliga i rumstemperatur eller när de under bearbetningsprocessen inte tydligt har genomgått en fullständig kokningsprocess eller värmebehandling så att allt råmaterial har denaturerats.

(15)

Undantaget i förordning (EG) nr 1162/2009 bör till följd av detta inte längre gälla för dessa sammansatta produkter.

(16)

Djurhälsokraven för dessa sammansatta produkter har redan fastställts i unionslagstiftningen. Enligt dessa bör dessa sammansatta produkter endast importeras från godkända tredjeländer.

(17)

Det bör i denna förordning fastställas en särskild förlaga till hälsointyg i vilket det intygas att sådana sammansatta produkter vid import till unionen uppfyller dessa folkhälso- och djurhälsokrav. Intygskraven i beslut 2007/275/EG bör till följd av detta inte längre gälla för dessa sammansatta produkter.

(18)

För övriga sammansatta produkter vars innehåll till minst hälften består av andra produkter av animaliskt ursprung än mjölkprodukter eller fiskeri- eller äggprodukter bör intygskraven i beslut 2007/275/EG fortsätta att gälla. För att förenkla och förtydliga unionslagstiftningen bör dessa intygskrav dock tas med i denna förordning så att huvudreglerna för utfärdande av intyg för sammansatta produkter finns samlade i en enda rättsakt.

(19)

Beslut 2007/275/EG och förordning (EG) nr 1162/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(20)

Av djurhälsoskäl bör det fastställas ett intyg och särskilda villkor för transitering genom unionen. Dessa villkor bör dock endast vara tillämpliga på sammansatta produkter som innehåller bearbetade köttprodukter eller bearbetade mjölkprodukter.

(21)

På grund av Kaliningrads särskilda geografiska läge bör det fastställas särskilda villkor för transitering av sändningar till och från Ryssland genom unionen, vilket endast berör Lettland, Litauen och Polen.

(22)

För att undvika eventuella störningar i handeln bör intyg som utfärdats enligt beslut 2007/275/EG innan denna förordning börjar tillämpas få användas under en övergångsperiod.

(23)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

Sammansatta produkter som innehåller bearbetade köttprodukter enligt artikel 4 a i beslut 2007/275/EG.

b)

Sammansatta produkter som innehåller bearbetade mjölkprodukter och som omfattas av artikel 4 b och c i beslut 2007/275/EG.

c)

Sammansatta produkter vars innehåll till minst hälften består av bearbetade fiskeri- eller äggprodukter och som omfattas av artikel 4 b i beslut 2007/275/EG.

a)

De kommer från ett tredjeland eller en del därav från vilket/vilken det är tillåtet att till unionen föra in sändningar av de produkter av animaliskt ursprung som dessa sammansatta produkter innehåller, och de uppfyller de relevanta villkoren för behandling av sådana produkter i kommissionens beslut 2007/777/EG (9) och kommissionens förordning (EU) nr 605/2010 (10) för den berörda produkten av animaliskt ursprung.

b)

De åtföljs av ett hälsointyg som utformats enligt förlagan till hälsointyg i bilaga II.

c)

De uppfyller de särskilda djurhälsokraven för import till unionen av de produkter av animaliskt ursprung som de berörda sammansatta produkterna innehåller enligt djurhälsointyget i förlagan till det hälsointyg som avses i led b.

d)

Den officiella veterinären vid gränskontrollstationen för införsel till unionen har på den gemensamma veterinärhandling vid införsel som avses i artikel 2.1 i kommissionens förordning (EG) nr 136/2004 (11) intygat att sändningarna är godkända för transitering, inbegripet lagring i tillämpliga fall.

a)

Den behöriga myndighetens veterinärmyndighet har försett sändningen med en försegling med löpnummer vid gränskontrollstationen för införsel till unionen.

b)

De handlingar som åtföljer sändningen och som avses i artikel 7 i direktiv 97/78/EG har på varje sida märkts med ”ENDAST FÖR TRANSITERING TILL RYSSLAND VIA EU” av den officiella veterinären vid den behöriga myndighet som ansvarar för gränskontrollstationen för införsel till unionen.

c)

Formföreskrifterna i artikel 11 i direktiv 97/78/EG uppfylls.

d)

Den officiella veterinären vid gränskontrollstationen för införsel till unionen har på den gemensamma veterinärhandlingen vid införsel intygat att sändningen är godkänd för transitering.

14.1.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 12/14

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 1019/2002 av den 13 juni 2002 om saluföringsnormer för olivolja (2) har ändrats flera gånger (3) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)

Olivolja har särskilda organoleptiska och näringsmässiga egenskaper som, i kombination med produktionskostnaden, leder till en marknad med relativt höga priser jämfört med marknaderna för de flesta andra vegetabiliska oljor och fetter. Med anledning av denna marknadssituation är det nödvändigt att föreskriva saluföringsnormer med särskilda märkningsbestämmelser för olivolja utöver de bestämmelser som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (4), särskilt artikel 2 i detta.

(3)

För att garantera att de saluförda olivoljorna är äkta, bör detaljhandelsförpackningarna ha en begränsad storlek och vara försedda med lämplig förslutningsanordning. Medlemsstaterna bör emellertid kunna tillåta förpackningar med högre kapacitet om varorna är avsedda för större grupper användare.

(4)

Utöver de obligatoriska varubeteckningar som föreskrivs för de olika olivoljekategorierna i artikel 118 i förordning (EG) nr 1234/2007 bör konsumenterna ges information om de sorters olivolja de finner i handeln.

(5)

Jungfruolja, som direkt kan saluföras kan alltefter geografisk härkomst ha märkbart olika kvalitet och smak, beroende på olika jordbruksmetoder eller lokala sätt att framställa eller blanda. Detta kan leda till skillnader i pris för olja som tillhör samma kategori, vilket skapar störningar på marknaden. När det gäller övriga kategorier olja för livsmedelsbruk existerar inga sådana grundläggande skillnader med anknytning till ursprunget, men ursprungsangivelsen på förpackningar avsedda för konsumenterna kan få dessa att tro att så faktiskt är fallet. För att undvika risken att marknaden för olivolja för livsmedelsbruk snedvrids är det nödvändigt att på unionsnivå införa en obligatorisk ordning för angivande av ursprung som begränsas till olivolja av typerna ”extra jungfruolja” och ”jungfruolja” och som uppfyller bestämda villkor. Den frivilliga ordning som genomförts fram till 2009 har visat sig vara otillräcklig för att undvika att konsumenter vilseleds när det gäller jungfruoljans verkliga egenskaper i detta avseende. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (5) fastställs dessutom bestämmelser om spårbarhet, som är tillämpliga sedan den 1 januari 2005. De erfarenheter som gjorts av aktörer och administrationer på det här området har inneburit att ursprungsangivelsen kan göras obligatorisk när det gäller extra jungfruolja och jungfruolja.

(6)

Det kommer att vara möjligt att fortsätta att använda redan existerande varumärken med geografiska angivelser under förutsättning att dessa varumärken sedan tidigare är officiellt registrerade i enlighet med rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (6), eller i enlighet med rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (7).

(7)

En uppgift om regionalt ursprung kan vara täckt av en skyddad ursprungsbeteckning (SUB) eller en skyddad geografisk beteckning (SGB) enligt rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (8). För att undvika att det uppstår oklarheter för konsumenterna och därmed snedvridning av marknaden bör benämningar som anger regionalt ursprung alltid omfattas av SUB eller SGB. För importerad olivolja måste de bestämmelser om ursprung som inte medför förmånsbehandling följas, vilka föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (9).

(8)

När unionen eller en medlemsstat anges som ursprung för jungfruoljorna, måste det förutsättas att de oliver som används, men också framställningsmetoder och -teknik, inverkar på oljans kvalitet och smak. Ursprungsbenämningen bör alltså avse hela det geografiska område i vilket olivoljorna har framställts. Detta geografiska område motsvarar i allmänhet det område där oliverna pressas till olja. I vissa fall skiljer sig dock den plats där oliverna skördats från den plats där oljan pressas, vilket bör anges antingen direkt på förpackningarna eller på etiketterna på förpackningarna, så att konsumenterna inte vilseleds och störningar på marknaden för olivolja inte orsakas.

(9)

I unionen svarar en blandning av oljor med ursprung i olika medlemsstater och tredjeländer för en stor del av olivoljan av typerna ”extra jungfruolja” och ”jungfruolja”. Det bör fastställas enkla bestämmelser om sådana blandningars ursprungsangivelse.

(10)

Enligt direktiv 2000/13/EG får uppgifterna i märkningen inte vilseleda köparen i fråga om den berörda olivoljans egenskaper, och det är inte heller tillåtet att tillskriva oljan egenskaper som den inte har eller att antyda att den har speciella egenskaper då i själva verket de flesta oljor har dessa egenskaper. När det gäller vissa vanligen förekommande frivilliga uppgifter om olivolja behövs det dessutom harmoniserade regler som gör det möjligt att tydligt definiera uppgifterna och kontrollera att de är riktiga. Uppgifter som ”kallpressningen” eller ”kallextrahering” måste syfta på traditionella produktionsmetoder med hjälp av särskild teknik. Internationella olivoljerådet har i sin reviderade metod för organoleptisk bedömning av jungfruolja definierat vissa begrepp som beskriver organoleptiska egenskaper och som avser smak och/eller doft på extra jungfruolja och jungfruolja. I märkningen av extra jungfruolja och jungfruolja bör dessa begrepp endast användas när det gäller oljor som har bedömts genom motsvarande analysmetod. Det krävs övergångsbestämmelser för vissa aktörer som i dagsläget använder dessa reserverade begrepp. Om syrahalten anges isolerad från andra uppgifter ger detta konsumenten en felaktig uppfattning om produktens kvalitet eftersom uppgiften om syrahalt bara står för ett kvalitetsvärde om det anges tillsammans med de övriga egenskaperna hos den aktuella oljan. Eftersom vissa uppgifter anges allt oftare och är av ekonomisk betydelse är det nödvändigt, för att skapa klarhet på marknaden för olivolja, att fastställa objektiva kriterier för hur de får användas.

(11)

För livsmedel i vilka olivolja ingår som beståndsdel bör olivoljans rykte inte utnyttjas för att framhålla produktens egenskaper om inte produktens egentliga sammansättning också framgår tydligt, eftersom detta är vilseledande för konsumenten. På etiketterna bör det sålunda framgå hur stor procentandel olivolja som ingår och de bör innehålla vissa benämningar som endast används för produkter som uteslutande består av en blandning av vegetabiliska oljor. Dessutom bör särskilda bestämmelser i ett antal förordningar om olivoljeprodukter följas.

(12)

Benämningarna för olika kategorier olivolja svarar mot vissa fysiska och kemiska samt organoleptiska egenskaper som anges i bilaga XVI till förordning (EG) nr 1234/2007 och i kommissionens förordning (EEG) nr 2568/91 av den 11 juli 1991 om egenskaper hos olivolja och olivolja av pressrester och om lämpliga analysmetoder (10). De övriga angivelserna på etiketten bör vara styrkta av objektiva fakta så att risken för negativa följder för konsumenterna och en snedvridning av konkurrensen på marknaden för de berörda oljorna undviks.

(13)

Inom ramen för ett kontrollsystem som inrättats genom artikel 113.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 ska var och en av medlemsstaterna för var och en av de olika benämningarna på etiketterna föreskriva vilka beviskrav och påföljder som gäller. Konstaterade fakta, analysresultat, tillförlitliga registreringar, administrativ information eller räkenskapsuppgifter kan användas som bevis, utan att någon av dessa möjligheter utesluts på förhand.

(14)

Kontrollen av de företag som ansvarar för märkningen bör genomföras i den medlemsstat där företagen är etablerade och det är därför nödvändigt att skapa ett system för administrativt samarbete mellan kommissionen och de medlemsstater där oljorna saluförs.

(15)

De berörda medlemsstaterna bör rapportera om sina erfarenheter och om eventuella svårigheter, så att det system som föreskrivs i den här förordningen kan utvärderas.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

a)

Extra jungfruolja:

”Olivolja av hög kvalitet som utvunnits direkt ur oliver och uteslutande genom mekaniska processer.”

b)

Jungfruolja:

”Olivolja som utvunnits direkt ur oliver och uteslutande genom mekaniska processer.”

c)

Olivolja – sammansatt av raffinerad olivolja och jungfruolja:

”Olja enbart innehållande raffinerad olivolja och olja direkt utvunnen ur oliver.”

d)

Olja av olivrestprodukter:

a)

när det gäller olivoljor med ursprung i en medlemsstat eller ett tredjeland, i enlighet med punkterna 4 och 5, en hänvisning till medlemsstaten, unionen eller tredjelandet, eller

b)

när det gäller blandningar av olivoljor med ursprung i mer än en medlemsstat eller ett tredjeland, i enlighet med punkterna 4 och 5, någon av följande uppgifter:

c)

en skyddad geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning enligt förordning (EG) nr 510/2006, i enlighet med bestämmelserna om den berörda produktspecifikationen.

a)

Uppgiften ”första kallpressningen” får endast förekomma på extra jungfruolja och jungfruolja som erhålls genom en första mekanisk pressning av olivmassan vid en temperatur lägre än 27 °C, enligt ett traditionellt utvinningssystem med hydrauliska pressar.

b)

Uppgiften ”kallextraherad” får endast förekomma på extra jungfruolja och jungfruolja som utvunnits genom filtrering eller centrifugering av olivmassa, vid en temperatur lägre än 27 °C.

c)

Uppgifter om organoleptiska egenskaper avseende smak och/eller doft får endast förekomma när det gäller extra jungfruolja och jungfruolja; begreppen i punkt 3.3 i bilaga XII till förordning (EEG) nr 2568/91 får endast förekomma i märkningen om de baseras på resultaten av en bedömning som gjorts enligt den metod som föreskrivs i den bilagan.

d)

Uppgifter om syrahalt eller högsta syrahalt får endast anges tillsammans med uppgifter, tryckta med lika stora bokstäver inom samma synfält, om peroxidtal, vaxinnehåll och absorption av ultraviolett strålning fastställda enligt förordning (EEG) nr 2568/91.

a)

Konstaterade och vetenskapligt grundade fakta,

b)

analysresultat eller automatiska mätningar gjorda på representativa stickprov,

c)

administrativ information eller räkenskapsinformation i enlighet med unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning.

a)

kommissionens behöriga avdelningar,

b)

en sådan aktörsorganisation i medlemsstaten som avses i artikel 125 i förordning (EG) nr 1234/2007,

c)

en annan medlemsstats övervakningsorgan.

a)

Provtagningsdatum eller datum då den aktuella oljan inköptes.

b)

Namn eller firmanamn och adress till det företag där provtagningen ägt rum eller från vilket oljan köpts.

c)

Partinummer för de aktuella partierna.

d)

Kopior på all märkning direkt på den aktuella oljans förpackning.

e)

Analysresultat eller resultat från jämförande expertutlåtanden med uppgift om vilken metod som använts och namn på och adress till laboratoriet eller experten i fråga.

f)

I förekommande fall, uppgift om namn och adress för oljeleverantören enligt uppgift från försäljningsstället.

a)

Förfogar över förpackningsanläggning.

b)

Åtar sig att sammanställa och spara de styrkande handlingar som medlemsstaten föreskriver i enlighet med artikel 7.

c)

Förfogar över ett lagringssystem som gör det möjligt för medlemsstaten att i tillfredsställande utsträckning kontrollera ursprunget för oljor vars ursprung anges.

a)

Kontroller som begärts i enlighet med artikel 8.2.

b)

Kontroller som genomförts, och kontroller som inletts under de föregående regleringsåren och som fortfarande pågår.

c)

Redogörelse för hur kontrollerna har följts upp och vilka påföljder som har tillämpats.

14.1.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 12/22

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

14.1.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 12/24

(1)

Enligt artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 19 00, 1001 11 00, ex 1001 91 20 (vanligt vete, för utsäde), ex 1001 99 00 (vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde), 1002 10 00, 1002 90 00, 1005 10 90, 1005 90 00, 1007 10 90 samt 1007 90 00 motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Denna tull får dock inte vara högre än tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

(2)

För beräkning av den importtull som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska enligt punkt 2 i den artikeln representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för produkterna i fråga.

(3)

Enligt artikel 2.2 i förordning (EU) nr 642/2010 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 19 00, 1001 11 00, ex 1001 91 20 (vanligt vete, för utsäde), ex 1001 99 00 (vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde), 1002 10 00, 1002 90 00, 1005 10 90, 1005 90 00, 1007 10 90 samt 1007 90 00 beräknas på det dagliga representativa cif-importpris som fastställs på det sätt som anges i artikel 5 i den förordningen.

(4)

De importtullar bör fastställas som ska gälla från och med den 16 januari 2012 och som ska tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft.

(5)

Den här förordningen bör träda i kraft samma dag som den offentliggörs, eftersom denna åtgärd måste tillämpas fortast möjligt efter det att uppdaterade uppgifter har tillhandahållits.