ISSN 1977-0820
doi:10.3000/19770820.L_2011.325.swe
Europeiska unionens
officiella tidning
L 325
Svensk utgåva
Lagstiftning
54 årgången
8 december 2011
|
ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2011.325.swe |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 325 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
54 årgången |
|
|
|
III Andra akter |
|
|
|
* |
|
|
|
Rättelser |
|
|
|
|
||
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
|
8.12.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 325/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1271/2011
av den 5 december 2011
om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen. |
|
(2) |
Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln. |
|
(3) |
Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen. |
|
(4) |
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör, under en period på tre månader, kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2). |
|
(5) |
Tullkodexkommittén har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.
Artikel 2
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 5 december 2011.
På kommissionens vägnar För ordföranden
Algirdas ŠEMETA
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.
(2) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.
BILAGA
|
Varubeskrivning |
Klassificering (KN-nummer) |
Motivering |
||||||||||||||||||
|
(1) |
(2) |
(3) |
||||||||||||||||||
|
Produkten är ett beigefärgat pulver bestående av följande (viktprocent):
Produkten är en fast vegetabilisk återstod som erhållits från sojabönor efter det oljan utvunnits och proteinerna delvis avlägsnats och som därefter torkats och malts. Produkten har egenskaper som ett icke-texturerat mjöl. Den är en biprodukt från framställningen av sojaproteinkoncentrat och sojaisolat och har därför en reducerad proteinhalt. Produkten används för berikning av livsmedelsberedningar och djurfoder. Den föreligger i säckar på 25 kg. |
2304 00 00 |
Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 2304 00 00. Fastän produkten används i livsmedelsindustrin är den inte en livsmedelsberedning med de egenskaper som beskrivs i HS-nummer 1901 eller en livsmedelsberedning som inte är nämnd någon annanstans eller inbegripen under HS-nummer 2106. Klassificering enligt nummer 1901 och 2106 är därför utesluten. Eftersom produkten består av olika återstoder och avfall från vegetabiliska material som används i livsmedelsindustrin, som djurfoder och till livsmedel, ska den klassificeras enligt kapitel 23 (se de förklarande anmärkningarna till HS, kapitel 23, allmänna anvisningar, första stycket). Produkten ska därför klassificeras enligt KN-nummer 2304 00 00 som andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja. |
|
8.12.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 325/3 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1272/2011
av den 5 december 2011
om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och
av följande skäl:
|
(1) |
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen. |
|
(2) |
Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln. |
|
(3) |
Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen. |
|
(4) |
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör, under en period på tre månader, kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2). |
|
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.
Artikel 2
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 5 december 2011.
På kommissionens vägnar För ordföranden
Algirdas ŠEMETA
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.
(2) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.
BILAGA
|
Varubeskrivning |
Klassificering (KN-nummer) |
Motivering |
||
|
(1) |
(2) |
(3) |
||
|
3302 90 90 |
Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1, 3 a och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 1 till kapitel 23, anmärkning 2 till kapitel 33 samt texten till KN-nummer 3302, 3302 90 och 3302 90 90. Produkten består av luktämnen i den mening som avses i anmärkning 2 till kapitel 33. Även om produkten är avsedd att användas i djurfoder som en förblandning av aptitretande ämnen, har den kvar de väsentliga egenskaperna hos ursprungsmaterialet (luktämnen). Klassificering enligt nr 2309 som beredning som används vid utfodring av djur är därför utesluten i enlighet med anmärkning 1 till kapitel 23. Eftersom produkten är att betrakta som en blandning av ett eller flera luktämnen kombinerade med en tillsatt bärsubstans omfattas den av nr 3302 (se även de förklarande anmärkningarna till HS, nr 3302, första stycket, punkt 6). Den ska därför klassificeras enligt KN-nummer 3302 90 90. |
||
|
3302 90 90 |
Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1, 3 a och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 1 till kapitel 23, anmärkning 2 till kapitel 33 samt texten till KN-nummer 3302, 3302 90 och 3302 90 90. Produkten består av ett luktämne i den mening som avses i anmärkning 2 till kapitel 33. Även om produkten är avsedd att användas i djurfoder som en förblandning av aptitretande ämnen, har den kvar de väsentliga egenskaperna hos ursprungsmaterialet (luktämne). Klassificering enligt nr 2309 som beredning som används vid utfodring av djur är därför utesluten i enlighet med anmärkning 1 till kapitel 23. Eftersom produkten är att betrakta som en blandning av ett eller flera luktämnen kombinerade med en tillsatt bärsubstans omfattas den av nr 3302 (se även de förklarande anmärkningarna till HS, nr 3302, första stycket, punkt 6). Den ska därför klassificeras enligt KN-nummer 3302 90 90. |
||
|
3302 90 90 |
Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1, 3 a och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 1 till kapitel 23, anmärkning 2 till kapitel 33 samt texten till KN-nummer 3302, 3302 90 och 3302 90 90. Produkterna består av luktämnen i den mening som avses i anmärkning 2 till kapitel 33. Även om produkten är avsedd att användas i djurfoder som en förblandning av aptitretande ämnen, har den kvar de väsentliga egenskaperna hos ursprungsmaterialet (luktämnen). Klassificering enligt nr 2309 som beredning som används vid utfodring av djur är därför utesluten i enlighet med anmärkning 1 till kapitel 23. Eftersom produkten är att betrakta som en blandning av ett eller flera luktämnen kombinerade med en tillsatt bärsubstans omfattas den av nr 3302 (se även de förklarande anmärkningarna till HS, nr 3302, första stycket, punkt 6). Den ska därför klassificeras enligt KN-nummer 3302 90 90. |
|
8.12.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 325/6 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1273/2011
av den 7 december 2011
om öppnande och förvaltning av vissa tullkvoter för import av ris och brutet ris
(kodifiering)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1095/96 av den 18 juni 1996 om genomförande av medgivandena i lista CXL som fastställts sedan förhandlingarna enligt Gatt artikel XXIV.6 avslutats (1), särskilt artikel 1,
med beaktande av rådets beslut 96/317/EG av den 13 maj 1996 om att godkänna resultaten av konsultationerna med Thailand enligt artikel XXIII i Gatt (2), särskilt artikel 3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Kommissionens förordning (EG) nr 327/98 av den 10 februari 1998 om öppnande och förvaltning av vissa tullkvoter för import av ris och brutet ris (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras. |
|
(2) |
Under de förhandlingar som fördes enligt artikel XXIV.6 i Gatt efter Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till Europeiska gemenskapen träffades en överenskommelse om att från och med den 1 januari 1996 öppna en årlig tullfri importkvot på 63 000 ton delvis eller helt slipat ris som omfattas av KN-nummer 1006 30. Denna kvot upptogs i den förteckning beträffande Europeiska gemenskapen som anges i artikel II.1a i Gatt 1994. |
|
(3) |
Under konsultationerna med Thailand enligt artikel XXIII i Gatt träffades en överenskommelse om att öppna en årlig importkvot på 80 000 ton brutet ris som omfattas av KN-nummer 1006 40 00 med en nedsättning av importtullen med 28 euro/ton. |
|
(4) |
Enligt rådets beslut 2005/953/EG av den 20 december 2005 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Thailand i enlighet med artikel XXVIII i Gatt 1994 om ändring av de medgivanden för ris som anges i EG:s bindningslista CXL som bifogas Gatt 1994 (5), ska det öppnas en ny årlig kvot för tullfri import av 13 500 ton delvis slipat ris eller helt slipat ris med KN-nummer 1006 30. Dessutom ökas den årliga importkvoten för brutet ris med KN-nummer 1006 40 00 till 100 000 ton. |
|
(5) |
I avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Thailand i enlighet med artikel XXIV:6 och artikel XXVIII i Allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden i Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens bindningslistor inom ramen för deras anslutning till Europeiska unionen (6), godkänt genom rådets beslut 2006/324/EG (7), föreskrivs det en ökning av den årliga tullkvoten för tullfri import av helt eller delvis slipat ris med KN-nummer 1006 30 med 25 516 ton ris med ursprung i alla länder samt 1 200 ton ris med ursprung i Thailand. Det föreskrivs även att en ytterligare årlig tullkvot ska öppnas för tullfri import av 31 788 ton brutet ris enligt KN-nummer 1006 40 med ursprung i alla länder och att nya tullkvoter ska öppnas med en tull på 15 % för import av ris från alla länder för 7 ton ris med ytterskal (paddyris) med KN-nummer 1006 10 respektive 1 634 ton ris endast befriat från ytterskalet (råris) med KN-nummer 1006 20. |
|
(6) |
Åtagandena för de årliga importtullkvoter som avses i artikel 1.1 a, c och d i denna förordning innebär att det vid förvaltningen av dessa kvoter ska tas hänsyn till traditionella leverantörer. |
|
(7) |
I syfte att undvika att importen inom ramen för dessa kvoter stör den normala saluföringen av ris producerat inom unionen, bör importen fördelas över året så att den bättre kan tas upp av unionsmarknaden. |
|
(8) |
I syfte att säkerställa en god administrativ förvaltning av kvoterna och i synnerhet för att garantera att de mängder som fastställts inte överskrids, bör särskilda föreskrifter för inlämnande av ansökan och utfärdande av licens fastställas. Dessa föreskrifter bör antingen komplettera eller utgöra undantag från kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 av den 23 april 2008 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (8). |
|
(9) |
Det bör anges att kommissionens förordning (EG) nr 1342/2003 av den 28 juli 2003 om särskilda tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser för spannmål och ris (9) och kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (10), är tillämpliga inom ramen för denna förordning. |
|
(10) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Följande årliga importtullkvoter ska öppnas den 1 januari varje år:
|
a) |
63 000 ton helt slipat eller delvis slipat ris med KN-nummer 1006 30, tullfritt. |
|
b) |
1 634 ton ris endast befriat från ytterskalet (råris) med KN-nummer 1006 20 till en tull på 15 % av värdet. |
|
c) |
100 000 ton brutet ris med KN-nummer 1006 40 00, för vilken den tullsats som fastställs i artikel 140 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (11) ska minskas med 30,77 %. |
|
d) |
40 216 ton helt slipat eller delvis slipat ris med KN-nummer 1006 30, tullfritt. |
|
e) |
31 788 ton brutet ris med KN-nummer 1006 40 00, tullfritt. |
Dessa totala importtullkvoter ska delas upp i importtullkvoter per ursprungsland och fördelas efter ett antal delperioder i enlighet med bilaga I.
Förordningarna (EG) nr 1342/2003, (EG) nr 1301/2006 och (EG) nr 376/2008 ska tillämpas på de kvoter som avses i första stycket om inget annat anges i den här förordningen.
2. En årlig importtullkvot på 7 ton paddyris med KN-nummer 1006 10 ska öppnas den 1 januari varje år med löpnummer 09.0083 och med en tull på 15 % av värdet.
Den ska förvaltas av kommissionen enligt artiklarna 308a, 308b och 308c i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (12).
Artikel 2
I fråga om kvantiteter för vilka det inte utfärdats importlicenser för de kvoter som anges i artikel 1.1 a, b och e under delperioden september, kan ansökan om importlicens lämnas in för delperioden oktober i fråga om alla ursprungsländer som omfattas av den totala importtullkvoten.
Artikel 3
Om ansökningar för importlicenser avser ris eller brutet ris med ursprung i Thailand samt ris med ursprung i Australien eller Förenta staterna inom ramen för de kvantiteter som anges i artikel 1.1 a och c ska de åtföljas av en importlicens i original som upprättats enligt bilagorna II, III och IV och utfärdats av det behöriga organet i de länder som anges i dessa bilagor.
Det ska inte vara nödvändigt att fylla i delarna 7, 8 och 9 i bilaga II.
Artikel 4
1. Licensansökningar ska lämnas in under de tio första arbetsdagarna i den första månaden i varje delperiod.
2. Genom undantag från artikel 12 i förordning (EG) nr 1342/2003 ska garantibeloppet för importlicensen vara
|
— |
46 euro /ton för de kvoter som anges i artikel 1.1 a och d, |
|
— |
5 euro/ton för de kvoter som anges i artikel 1.1 c och e. |
3. Ursprungsland ska anges i fält 8 i licensansökan och i importlicensen och ordet ”ja” ska markeras med ett kryss.
Licenserna ska endast vara giltiga för produkter med ursprung i det land som angivits i fält 8.
4. Licensen ska i fält 24 innehålla någon av följande angivelser:
|
a) |
I fråga om den kvot som anges i artikel 1.1 a, en av de noteringar som anges i bilaga V. |
|
b) |
I fråga om den kvot som anges i artikel 1.1 b, en av de noteringar som anges i bilaga VI. |
|
c) |
I fråga om den kvot som anges i artikel 1.1 c, en av de noteringar som anges i bilaga VII. |
|
d) |
I fråga om den kvot som anges i artikel 1.1 d, en av de uppgifter som anges i bilaga VIII. |
|
e) |
I fråga om den kvot som anges i artikel 1.1 e, en av de uppgifter som anges i bilaga IX. |
5. Genom undantag från artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1301/2006 kan de sökande, i fråga om tullkvoter som omfattas av de ansökningar om importlicens som avses i artikel 3 första stycket, lämna in flera ansökningar för samma kvotlöpnummer för samma importtullkvotsdelperiod.
Artikel 5
Den tilldelningskoefficient som avses i artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1301/2006 ska fastställas av kommissionen inom tio dagar efter sista inlämningsdag för licensansökan enligt artikel 8 a i den här förordningen. Vid samma tidpunkt ska kommissionen fastställa de kvantiteter som är tillgängliga för nästa delperiod och, i tillämpliga fall, för den ytterligare delperioden i oktober.
Om den tilldelningskoefficient som avses i första stycket leder till en eller flera kvantiteter som är mindre än 20 ton per ansökan ska medlemsstaten fördela de sammanlagda kvantiteterna genom lottdragning av partier på 20 ton bland aktörerna, ökade med lika delar av restpartiet fördelade på 20-tonskvantiteterna. I de fall då sammanläggning av kvantiteter på mindre än 20 ton inte leder till någon kvantitet på 20 ton, ska medlemsstaten dock fördela restpartiet lika mellan de aktörer som har licens för 20 ton eller mer.
Om, i enlighet med andra stycket, licens ska utfärdas för en kvantitet som understiger 20 ton, kan aktören dra tillbaka licensansökan inom två arbetsdagar efter datumet för ikraftträdande av den förordning som fastställer tilldelningskoefficienten.
Artikel 6
Inom tre arbetsdagar räknat från dagen för offentliggörande av kommissionens beslut om fastställande av tillgängliga kvantiteter i enlighet med artikel 5, ska importlicenser utfärdas för de kvantiteter som följer av tillämpningen av artikel 5.
Artikel 7
1. Artikel 4.1 första stycket d i förordning (EG) nr 376/2008 ska inte tillämpas.
2. De tullar som fastställs i artikel 1.1 ska inte gälla de kvantiteter som importeras inom ramen för den tolerans som anges i artikel 7.4 i förordning (EG) nr 376/2008.
3. Genom undantag från artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1342/2003, och med tillämpning av artikel 22.2 i förordning (EG) nr 376/2008, ska importlicenser för råris och för helt eller delvis slipat ris gälla från och med den dag då de faktiskt utfärdas fram till och med utgången av den tredje månaden som följer efter den dagen.
4. Inom ramen för de tullkvoter som avses i artikel 1.1 ska övergång till fri omsättning av produkterna inom unionen ske på villkor att ett ursprungsintyg uppvisas, utfärdat av det berörda landets behöriga nationella myndigheter enligt artikel 47 i förordning (EEG) nr 2454/93.
När det gäller partier i de nämnda kvoterna från länder för vilka det krävs en exportlicens enligt artikel 3 i den här förordningen eller för vilka ursprunget anges som ”alla länder” krävs det dock inget ursprungsintyg.
Artikel 8
Medlemsstaterna ska på elektronisk väg skicka följande till kommissionen:
|
a) |
Senast klockan 18.00 (lokal tid i Bryssel) den andra arbetsdagen efter sista dagen för inlämnande av licensansökan, den information på ansökan om importlicens som anges i artikel 11.1 a i förordning (EG) nr 1301/2006, med en uppdelning på åttasiffriga KN-nummer och per ursprungsland i fråga om de kvantiteter som ansökningarna gäller, samt med angivande av antalet importlicenser och numret på importlicensen i de fall det krävs. |
|
b) |
Senast den andra arbetsdagen efter utfärdandet av importlicenserna, information på de utfärdade licenserna, i enlighet med artikel 11.1 b i förordning (EG) nr 1301/2006, med en uppdelning på åttasiffriga KN-nummer och per ursprungsland i fråga om de kvantiteter som importlicenser utfärdats för, med angivande av den importlicens och de kvantiteter för vilka licensansökningar har dragits tillbaka i enlighet med artikel 5 tredje stycket i denna förordning. |
|
c) |
Senast den sista dagen i varje månad, de totala kvantiteter som övergått till fri omsättning inom den berörda kvoten under nästföregående månad, med en uppdelning på åttasiffriga KN-nummer och ursprungsland, med uppgifter om förpackningen om den väger 5 kg eller mindre. Om inga kvantiteter har övergått till fri omsättning under perioden, ska meddelandet ”inga” skickas. |
Artikel 9
1. Kommissionen ska övervaka de kvantiteter varor som importeras enligt denna förordning i syfte att särskilt fastställa
|
a) |
i vilken utsträckning traditionella handelsflöden, uttryckt i volym och presentation, till unionen väsentligt har ändrats, och |
|
b) |
om det förekommer korssubvention mellan den export som direkt omfattas av denna förordning och den export som är föremål för normal importavgift. |
2. Om något av de kriterier som anges i punkt 1 a och b uppfylls, och i synnerhet om importen av ris i förpackningar om 5 kg eller mindre överstiger 33 428 ton, och under alla förhållanden på årsbasis, ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport som eventuellt åtföljs av lämpliga förslag för att undvika skadliga effekter på unionens rissektor.
3. Kvantiteter som importerats i förpackningar av det slag som avses i punkt 2 och som övergått till fri omsättning ska anges på importlicensen i fråga i enlighet med artikel 23 i förordning (EG) nr 376/2008.
Artikel 10
Förordning (EG) nr 327/98 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga XI.
Artikel 11
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 7 december 2011.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EGT L 146, 20.6.1996, s. 1.
(2) EGT L 122, 22.5.1996, s. 15.
(3) EGT L 37, 11.2.1998, s. 5.
(4) Se bilaga X.
(5) EUT L 346, 29.12.2005, s. 24.
(6) EUT L 120, 5.5.2006, s. 19.
(7) EUT L 120, 5.5.2006, s. 17.
(8) EUT L 114, 26.4.2008, s. 3.
(9) EUT L 189, 29.7.2003, s. 12.
(10) EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.
(11) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(12) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.
BILAGA I
Kvoter och delperioder från och med 2007
|
a) |
Kvot för om 63 000 ton helt eller delvis slipat ris med KN-nummer 1006 30 i enlighet med artikel 1.1 a:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
b) |
Kvot på 1 634 ton råris med KN-nummer 1006 20 i enlighet med artikel 1.1 b:
|
|||||||||||||||||||||
|
c) |
Kvot på 100 000 ton brutet ris med KN-nummer 1006 40 00 i enlighet med artikel 1.1 c:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
d) |
Kvot om 40 216 ton helt eller delvis slipat ris med KN-nummer 1006 30 i enlighet med artikel 1.1 d:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
e) |
Kvot på 31 788 ton brutet ris med KN-nummer 1006 40 00 i enlighet med artikel 1.1 e:
|
|||||||||||||||||
(1) Icke utnyttjad kvantitet från tidigare delperioder, offentliggjord genom kommissionsförordning.
(2) Icke utnyttjad kvantitet från tidigare delperioder, offentliggjord genom kommissionsförordning.
(3) Icke utnyttjad kvantitet från tidigare delperioder, offentliggjord genom kommissionsförordning.
BILAGA II
BILAGA III
BILAGA IV
BILAGA V
Noteringar som avses i artikel 4.4 a
|
— |
: |
på bulgariska |
: |
Освободено от мито до максимално количество, посочено в графи 17 и 18 от настоящата лицензия (Регламент за изпълнение (ЕC) № 1273/2011) |
|
— |
: |
på spanska |
: |
Exención del derecho de aduana hasta la cantidad indicada en las casillas 17 y 18 del presente certificado [Reglamento de Ejecución (UE) no 1273/2011] |
|
— |
: |
på tjeckiska |
: |
Osvobozeno od cla až do množství uvedeného v kolonkách 17 a 18 této licence (prováděcí nařízení (EU) č. 1273/2011) |
|
— |
: |
på danska |
: |
Toldfri op til den mængde, der er angivet i rubrik 17 og 18 i denne licens (gennemførelsesforordning (EU) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på tyska |
: |
Zollfrei bis zu der in den Feldern 17 und 18 dieser Lizenz angegebenen Menge (Durchführungsverordnung (EU) Nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på estniska |
: |
Tollimaksuvabastus kuni käesoleva litsentsi lahtrites 17 ja 18 osutatud koguseni (määrus (EL) nr 1273/2011) |
|
— |
: |
på grekiska |
: |
Δασμολογική ατέλεια μέχρι την ποσότητα που αναγράφεται στις θέσεις 17 και 18 του παρόντος πιστοποιητικού [εκτελεστικός κανονισμός (ΕΕ) αριθ. 1273/2011] |
|
— |
: |
på engelska |
: |
Exemption from customs duty up to the quantity indicated in sections 17 and 18 of this licence (Implementing Regulation (EU) No 1273/2011) |
|
— |
: |
på franska |
: |
exemption du droit de douane jusqu’à la quantité indiquée dans les cases 17 et 18 du présent certificat [règlement d'exécution (UE) no 1273/2011] |
|
— |
: |
på italienska |
: |
Esenzione dal dazio doganale limitatamente alla quantità indicata nelle caselle 17 e 18 del presente titolo [regolamento di esecuzione (UE) n. 1273/2011] |
|
— |
: |
på lettiska |
: |
Atbrīvojums no muitas nodokļa līdz daudzumam, kas norādīts šīs licences 17. un 18. iedaļā (Īstenošanas regula (ES) Nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på litauiska |
: |
Muitas netaikomas mažesniems kiekiams nei nurodyta šios licencijos 17 ir 18 skiltyse (Reglamentas (ES) Nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på ungerska |
: |
Az ezen engedély 17. és 18. rovatában megjelölt mennyiségig vámmentes (1273/2011/EU végrehajtási rendelet) |
|
— |
: |
på maltesiska |
: |
Eżenzjoni mid-dwana sal-kwantità murija fit-taqsimiet 17 u 18 ta’ din il-liċenzja (Regolament ta’ Implimentazzjoni (UE) Nru 1273/2011) |
|
— |
: |
på nederländska |
: |
Vrijgesteld van douanerecht voor ten hoogste de in de vakken 17 en 18 van dit certificaat vermelde hoeveelheid (Uitvoeringsverordening (EU) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på polska |
: |
Zwolnienie z opłaty celnej ilości określonej w polach 17 i 18 niniejszego pozwolenia (rozporządzenie (UE) nr 1273/2011) |
|
— |
: |
på portugisiska |
: |
Isenção de direito aduaneiro até à quantidade indicada nas casas 17 e 18 do presente certificado [Regulamento de Execução (UE) n.o 1273/2011] |
|
— |
: |
på rumänska |
: |
Scutit de drepturi vamale până la concurența cantității menționate în căsuțele 17 și 18 din prezenta licență (Regulamentul de punere în aplicare (UE) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på slovakiska |
: |
Oslobodenie od cla po množstvo uvedené v kolónkach 17 a 18 tejto licencie (vykonávacie nariadenie (EÚ) č. 1273/2011) |
|
— |
: |
på slovenska |
: |
Oprostitev carin do količine, navedene v rubrikah 17 in 18 tega dovoljenja (Uredba (EU) št. 1273/2011) |
|
— |
: |
på finska |
: |
Tullivapaa tämän todistuksen kohdissa 17 ja 18 esitettyyn määrään asti (täytäntöönpanoasetus (EU) N:o 1273/2011) |
|
— |
: |
på svenska |
: |
Tullfri upp till den mängd som anges i fält 17 och 18 i denna licens (genomförandeförordning (EU) nr 1273/2011). |
BILAGA VI
Noteringar som avses i artikel 4.4 b
|
— |
: |
på bulgariska |
: |
Мита, ограничени до 15 % ad valorem до максимално количество, посочено в графи 17 и 18 от настоящата лицензия (Регламент за изпълнение (ЕC) № 1273/2011) |
|
— |
: |
på spanska |
: |
Derechos de aduana limitados al 15 % ad valorem hasta la cantidad indicada en las casillas 17 y 18 del presente certificado [Reglamento de Ejecución (UE) no 1273/2011] |
|
— |
: |
på tjeckiska |
: |
Cla omezená na valorickou sazbu ve výši 15 % až do množství uvedeného v kolonkách 17 a 18 této licence (prováděcí nařízení (EU) č. 1273/2011) |
|
— |
: |
på danska |
: |
Toldsatsen begrænses til 15 % af værdien op til den mængde, der er angivet i rubrik 17 og 18 i denne licens (gennemførelsesforordning (EU) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på tyska |
: |
Zollsatz beschränkt auf 15 % des Zollwerts bis zu der in den Feldern 17 und 18 dieser Lizenz angegebenen Menge (Durchführungsverordnung (EU) Nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på estniska |
: |
Väärtuseline tollimaks piiratud 15 protsendini käesoleva sertifikaadi lahtrites 17 ja 18 märgitud kogusteni (määrus (EL) nr 1273/2011) |
|
— |
: |
på grekiska |
: |
Δασμός με όριο 15 % κατ’ αξία μέχρι την ποσότητα που αναγράφεται στις θέσεις 17 και 18 του παρόντος πιστοποιητικού (εκτελεστικός κανονισμός (ΕΕ) αριθ. 1273/2011) |
|
— |
: |
på engelska |
: |
Customs duties limited to 15 % ad valorem up to the quantity indicated in boxes 17 and 18 of this licence (Implementing Regulation (EU) No 1273/2011) |
|
— |
: |
på franska |
: |
droits de douane limités à 15 % ad valorem jusqu’à la quantité indiquée dans les cases 17 et 18 du présent certificat [règlement d'exécution (UE) no 1273/2011] |
|
— |
: |
på italienska |
: |
Dazio limitato al 15 % ad valorem fino a concorrenza del quantitativo indicato nelle caselle 17 e 18 del presente titolo [regolamento di esecuzione (UE) n. 1273/2011] |
|
— |
: |
på lettiska |
: |
Muitas nodoklis 15 % ad valorem par daudzumu, kas norādīts šīs licences (Īstenošanas regula (ES) Nr. 1273/2011) 17. un 18. ailē |
|
— |
: |
på litauiska |
: |
Ne didesnis nei 15 % muitas ad valorem neviršijant šios licencijos 17 ir 18 skiltyse nurodyto kiekio (Reglamentas (ES) Nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på ungerska |
: |
15 %-os értékvám az ezen engedély 17. és 18. rovatában feltüntetett mennyiségig (1273/2011/EU végrehajtási rendelet) |
|
— |
: |
på maltesiska |
: |
Id-dazji doganali huma stipulati għal 15 % ad valorem sal-kwantità indikata fil-kaxxi 17 u 18 ta’ din il-liċenzja (Regolament ta’ Implimentazzjoni (UE) Nru 1273/2011) |
|
— |
: |
på nederländska |
: |
Douanerecht beperkt tot 15 % ad valorem voor hoeveelheden die niet groter zijn dan de in de vakken 17 en 18 van dit certificaat vermelde hoeveelheid (Uitvoeringsverordening (EU) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på polska |
: |
Cło ograniczone do 15 % ad valorem do ilości wskazanej w polach 17 i 18 niniejszego pozwolenia (rozporządzenie (UE) nr 1273/2011) |
|
— |
: |
på portugisiska |
: |
Direito aduaneiro limitado a 15 % ad valorem até à quantidade indicada nas casas 17 e 18 do presente certificado [Regulamento de Execução (UE) n.o 1273/2011] |
|
— |
: |
på rumänska |
: |
Drepturi vamale limitate la 15 % ad valorem până la concurența cantității menționate în căsuțele 17 și 18 din prezenta licență (Regulamentul de punere în aplicare (UE) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på slovakiska |
: |
Clá znížené na 15 % ad valorem až po množstvo uvedené v kolónkach 17 a 18 tejto licencie (vykonávacie nariadenie (EÚ) č. 1273/2011) |
|
— |
: |
på slovenska |
: |
Carinska dajatev, omejena na 15 % ad valorem do količine, navedene v rubrikah 17 in 18 tega dovoljenja (Uredba (EU) št. 1273/2011) |
|
— |
: |
på finska |
: |
Arvotulli rajoitettu 15 prosenttiin tämän todistuksen kohdissa 17 ja 18 ilmoitettuun määrään asti (täytäntöönpanoasetus (EU) N:o 1273/2011) |
|
— |
: |
på svenska |
: |
Tull begränsad till 15 % av värdet upp till den kvantitet som anges i fält 17 och 18 i denna licens (genomförandeförordning (EU) nr 1273/2011) |
BILAGA VII
Noteringar som avses i artikel 4.4 c
|
— |
: |
på bulgariska |
: |
Ставка на мито, намалена с 30,77 % от ставката на митото, определено в член 140 от Регламент (ЕО) № 1234/2007, приложима до максимално количество, посочено в графи 17 и 18 от настоящата лицензия (Регламент за изпълнение (ЕС) № 1273/2011) |
|
— |
: |
på spanska |
: |
Derecho reducido en un 30,77 % del derecho fijado en el artículo 140 del Reglamento (CE) no 1234/2007, hasta la cantidad indicada en las casillas 17 y 18 del presente certificado [Reglamento de Ejecución (UE) no 1273/2011] |
|
— |
: |
på tjeckiska |
: |
Clo snížené o 30,77 % cla stanoveného v článku 140 nařízení (ES) č. 1234/2007 až na množství uvedené v kolonkách 17 a 18 této licence (prováděcí nařízení (EU) č. 1273/2011) |
|
— |
: |
på danska |
: |
Nedsættelse på 30,77 % af den told, der er fastsat i artikel 140 i forordning (EF) nr. 1234/2007, op til den mængde, der er angivet i rubrik 17 og 18 i denne licens (gennemførelsesforordning (EU) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på tyska |
: |
Zollsatz ermäßigt um 30,77 % des in Artikel 140 der Verordnung (EG) Nr. 1234/2007 festgesetzten Zollsatzes bis zu der in den Feldern 17 und 18 dieser Lizenz angegebenen Menge (Durchführungsverordnung (EU) Nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på estniska |
: |
Määruse (EÜ) nr 1234/2007 artiklis 140 kindlaks määratud tollimaks, mida on alandatud 30,77 % võrra käesoleva sertifikaadi lahtrites 17 ja 18 märgitud kogusteni (määrus (EL) nr 1273/2011) |
|
— |
: |
på grekiska |
: |
Δασμός μειωμένος κατά 30,77 % του δασμού που καθορίζεται στο άρθρο 140 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1234/2007, μέχρι την ποσότητα που αναγράφεται στις θέσεις 17 και 18 του παρόντος πιστοποιητικού [εκτελεστικός κανονισμός (ΕΕ) αριθ. 1273/2011] |
|
— |
: |
på engelska |
: |
Reduced rate of duty of 30,77 % of the duty set in Article 140 of Regulation (EC) No 1234/2007 up to the quantity indicated in boxes 17 and 18 of this licence (Implementing Regulation (EU) No 1273/2011) |
|
— |
: |
på franska |
: |
droit réduit de 30,77 % du droit fixé à l’article 140 du règlement (CE) no 1234/2007 jusqu’à la quantité indiquée dans les cases 17 et 18 du présent certificat [règlement d'exécution (UE) no 1273/2011] |
|
— |
: |
på italienska |
: |
Dazio ridotto in ragione del 30,77 % del dazio fissato all’articolo 140 del regolamento (CE) n. 1234/2007 fino a concorrenza del quantitativo indicato nelle caselle 17 e 18 del presente titolo [regolamento di esecuzione (UE) n. 1273/2011] |
|
— |
: |
på lettiska |
: |
Ievedmuitas nodoklis samazināts par 30,77 %, salīdzinot ar nodokli, kas noteikts Regulas (EK) Nr. 1234/2007 140. pantā, līdz šīs licences 17. un 18. ailē norādītajam daudzumam (Īstenošanas regula (ES) Nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på litauiska |
: |
Reglamento (EB) Nr. 1234/2007 140 straipsnyje nustatyto muito mokesčio sumažinimas 30,77 % mažesniems kiekiams nei nurodyta šios licencijos 17 ir 18 skiltyse (Reglamentas (ES) Nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på ungerska |
: |
Az 1234/2007/EK rendelet 140. cikkében meghatározott vám 30,77 %-os csökkentett vámja az ezen bizonyítvány 17. és 18. rovatában megjelölt mennyiségig (1273/2011/EU végrehajtási rendelet) |
|
— |
: |
på maltesiska |
: |
Dazju mnaqqas ta’ 30,77 % tad-dazju fiss fl-Artikolu 140 tar-Regolament (KE) Nru 1234/2007 sal-kwantità indikata fis-sezzjoni 17 u 18 ta’ dan iċ-ċertifikat (Regolament ta’ Implimentazzjoni (UE) Nru 1273/2011) |
|
— |
: |
på nederländska |
: |
Recht verlaagd met 30,77 % van het in artikel 140 van Verordening (EG) nr. 1234/2007 vastgestelde recht voor hoeveelheden die niet groter zijn dan de in de vakken 17 en 18 van dit certificaat vermelde hoeveelheid (Uitvoeringsverordening (EU) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på polska |
: |
Obniżona stawka celna odpowiadająca 30,77 % stawki określonej w art. 140 rozporządzenia (WE) nr 1234/2007 do ilości wskazanej w polach 17 i 18 niniejszego pozwolenia (rozporządzenie (UE) nr 1273/2011) |
|
— |
: |
på portugisiska |
: |
Direito reduzido de 30,77 % do direito fixado no artigo 140.o do Regulamento (CE) n.o 1234/2007 até à quantidade indicada nas casas 17 e 18 do presente certificado [Regulamento de Execução (UE) n.o 1273/2011] |
|
— |
: |
på rumänska |
: |
Drept redus cu 30,77 % din dreptul stabilit de articolul 140 din Regulamentul (CE) nr. 1234/2007 până la concurența cantității menționate în căsuțele 17 și 18 din prezenta licență (Regulamentul de punere în aplicare (UE) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på slovakiska |
: |
Clo znížené o 30,77 % cla stanoveného článkom 140 nariadenia (ES) č. 1234/2007 až po množstvo uvedené v kolónkach 17 a 18 tejto licencie (vykonávacie nariadenie (EÚ) č. 1273/2011) |
|
— |
: |
på slovenska |
: |
Dajatev, znižana za 30,77 % od dajatve iz člena 140 Uredbe (ES) št. 1234/2007 do količine, navedene v rubrikah 17 in 18 tega dovoljenja (Uredba (EU) št. 1273/2011) |
|
— |
: |
på finska |
: |
Tulli, jonka määrää on alennettu 30,77 % asetuksen (EY) N:o 1234/2007 140 artiklassa vahvistetusta tullista tämän todistuksen kohdissa 17 ja 18 ilmoitettuun määrään asti (täytäntöönpanoasetus (EU) N:o 1273/2011) |
|
— |
: |
på svenska |
: |
Tullsatsen nedsatt med 30,77 % av den tullsats som anges i artikel 140 i förordning (EG) nr 1234/2007 upp till den mängd som anges i fält 17 och 18 i denna licens (genomförandeförordning (EU) nr 1273/2011). |
BILAGA VIII
Uppgifter som avses i artikel 4.4 d
|
— |
: |
på bulgariska |
: |
Освободено от мито до максимално количество, посочено в графи 17 и 18 от настоящата лицензия (член 1, параграф 1, буква г) от Регламент за изпълнение (ЕС) № 1273/2011) |
|
— |
: |
på spanska |
: |
Exención del derecho de aduana hasta la cantidad indicada en las casillas 17 y 18 del presente certificado [Reglamento de Ejecución (UE) no 1273/2011, artículo 1, apartado 1, letra d)] |
|
— |
: |
på tjeckiska |
: |
Osvobození od cla až do množství stanoveného v kolonkách 17 a 18 této licence (čl. 1 odst. 1 písm. d) prováděcího nařízení (EU) č. 1273/2011) |
|
— |
: |
på danska |
: |
Toldfri op til den mængde, der er angivet i rubrik 17 og 18 i denne licens (gennemførelsesforordning (EU) nr. 1273/2011, artikel 1, stk. 1, litra d)) |
|
— |
: |
på tyska |
: |
Zollfrei bis zu der in den Feldern 17 und 18 dieser Lizenz angegebenen Menge (Durchführungsverordnung (EU) Nr. 1273/2011, Artikel 1 Absatz 1 Buchstabe d) |
|
— |
: |
på estniska |
: |
Tollimaksuvabastus kuni käesoleva litsentsi lahtrites 17 ja 18 näidatud koguseni (määruse (EL) nr 1273/2011) artikli 1 lõike 1 punkt d) |
|
— |
: |
på grekiska |
: |
Δασμολογική ατέλεια μέχρι την ποσότητα που αναγράφεται στις θέσεις 17 και 18 του παρόντος πιστοποιητικού [εκτελεστικός κανονισμός (ΕΕ) αριθ. 1273/2011 άρθρο 1 παράγραφος 1 στοιχείο δ)] |
|
— |
: |
på engelska |
: |
Exemption from customs duty up to the quantity indicated in boxes 17 and 18 of this licence (Implementing Regulation (EU) No 1273/2011, Article 1(1)(d)), |
|
— |
: |
på franska |
: |
exemption du droit de douane jusqu’à la quantité indiquée dans les cases 17 et 18 du présent certificat [règlement d'exécution (UE) no 1273/2011, article 1er, paragraphe 1, point d)] |
|
— |
: |
på italienska |
: |
Esenzione dal dazio doganale fino a concorrenza del quantitativo indicato nelle caselle 17 e 18 del presente titolo [regolamento di esecuzione (UE) n. 1273/2011, articolo 1, paragrafo 1, lettera d)] |
|
— |
: |
på lettiska |
: |
Atbrīvojumi no muitas nodokļa līdz šīs licences 17. un 18. ailē norādītajam daudzumam (Īstenošanas regulas (ES) Nr. 1273/2011 1. panta 1. punkta d) apakšpunkts) |
|
— |
: |
på litauiska |
: |
Atleidimas nuo muito mokesčio neviršijant šios licencijos 17 ir 18 skiltyse nurodyto kiekio (Reglamento (ES) Nr. 1273/2011 1 straipsnio 1 dalies d punktas) |
|
— |
: |
på ungerska |
: |
Vámmentes az ezen engedély 17. és 18. rovatában feltüntetett mennyiségig (1273/2011/EU végrehajtási rendelet 1. cikk (1) bekezdés d) pont) |
|
— |
: |
på maltesiska |
: |
Eżenzjoni tad-dazju tad-dwana sal-kwantità indikata fil-każi 17 u 18 taċ-ċertifikat preżenti (Artikolu 1, paragrafu 1, punt d) tar-Regolament ta’ Implimentazzjoni (UE) Nru 1273/2011) |
|
— |
: |
på nederländska |
: |
Vrijstelling van douanerecht voor hoeveelheden die niet groter zijn dan de in de vakken 17 en 18 van dit certificaat vermelde hoeveelheid (artikel 1, lid 1, onder d), van Uitvoeringsverordening (EU) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på polska |
: |
Zwolnienie z cła ilości do wysokości wskazanej w polach 17 i 18 niniejszego pozwolenia (art. 1 ust. 1 lit. d) rozporządzenia (UE) nr 1273/2011) |
|
— |
: |
på portugisiska |
: |
Isenção do direito aduaneiro até à quantidade indicada nas casas 17 e 18 do presente certificado [Regulamento de Execução (UE) n.o 1273/2011, alínea d) do n.o 1 do artigo 1.o] |
|
— |
: |
på rumänska |
: |
Scutit de drepturi vamale până la concurența cantității menționate în căsuțele 17 și 18 din prezenta licență [Regulamentul de punere în aplicare (UE) nr. 1273/2011, articolul 1 alineatul (1) litera (d)] |
|
— |
: |
på slovakiska |
: |
Oslobodenie od cla až po množstvo uvedené v kolónkach 17 a 18 tejto licencie (článok 1 ods. 1 písm. d) vykonávacieho nariadenia (EÚ) č. 1273/2011) |
|
— |
: |
på slovenska |
: |
Izvzetje od carine do količine, navedene v rubrikah 17 in 18 tega dovoljenja (člen 1(1)(d) Uredbe (EU) št. 1273/2011) |
|
— |
: |
på finska |
: |
Tullivapaa tämän todistuksen kohdissa 17 ja 18 ilmoitettuun määrään asti (täytäntöönpanoasetuksen (EU) N:o 1273/2011 1 artiklan 1 kohdan d alakohta) |
|
— |
: |
på svenska |
: |
Tullfri upp till den mängd som anges i fälten 17 och 18 i denna licens (genomförandeförordning (EU) nr 1273/2011, artikel 1.1 d). |
BILAGA IX
Uppgifter som avses i artikel 4.4 e
|
— |
: |
på bulgariska |
: |
Освободено от мито до максимално количество, посочено в графи 17 и 18 от настоящата лицензия (член 1, параграф 1, буква д) от Регламент за изпълнение (ЕС) № 1273/2011) |
|
— |
: |
på spanska |
: |
Exención del derecho de aduana hasta la cantidad indicada en las casillas 17 y 18 del presente certificado [Reglamento de Ejecución (UE) no 1273/2011, artículo 1, apartado 1, letra e)] |
|
— |
: |
på tjeckiska |
: |
Osvobození od cla až do množství uvedeného v kolonkách 17 a 18 této licence (čl. 1 odst. 1 písm. e) prováděcího nařízení (EU) č. 1273/2011) |
|
— |
: |
på danska |
: |
Toldfri op til den mængde, der er angivet i rubrik 17 og 18 i denne licens (gennemførelsesforordning (EU) nr. 1273/2011, artikel 1, stk. 1, litra e)) |
|
— |
: |
på tyska |
: |
Zollfrei bis zu der in den Feldern 17 und 18 dieser Lizenz angegebenen Menge (Durchführungsverordnung (EU) Nr. 1273/2011, Artikel 1 Absatz 1 Buchstabe e) |
|
— |
: |
på estniska |
: |
Tollimaksuvabastus kuni käesoleva litsentsi lahtrites 17 ja 18 näidatud koguseni (määruse (EL) nr 1273/2011) artikli 1 lõike 1 punkt e) |
|
— |
: |
på grekiska |
: |
Δασμολογική ατέλεια μέχρι την ποσότητα που αναγράφεται στις θέσεις 17 και 18 του παρόντος πιστοποιητικού [εκτελεστικός κανονισμός (ΕΕ) αριθ. 1273/2011, άρθρο 1 παράγραφος 1 στοιχείο ε)] |
|
— |
: |
på engelska |
: |
Exemption from customs duty up to the quantity indicated in boxes 17 and 18 of this licence (Implementing Regulation (EU) No 1273/2011, Article 1(1)(e)) |
|
— |
: |
på franska |
: |
exemption du droit de douane jusqu’à la quantité indiquée dans les cases 17 et 18 du présent certificat [règlement d'exécution (UE) no 1273/2011, article 1er, paragraphe 1, point e)] |
|
— |
: |
på italienska |
: |
Esenzione dal dazio doganale fino a concorrenza del quantitativo indicato nelle caselle 17 e 18 del presente titolo [regolamento di esecuzione (UE) n. 1273/2011, articolo 1, paragrafo 1, lettera e)] |
|
— |
: |
på lettiska |
: |
Atbrīvojumi no muitas nodokļa līdz šīs licences 17. un 18. ailē norādītajam daudzumam (Īstenošanas regulas (ES) Nr. 1273/2011 1. panta 1. punkta e) apakšpunkts) |
|
— |
: |
på litauiska |
: |
Atleidimas nuo muito mokesčio neviršijant šios licencijos 17 ir 18 skiltyse nurodyto kiekio (Reglamentas (ES) Nr. 1273/2011, 1 straipsnio 1 dalies e punktas) |
|
— |
: |
på ungerska |
: |
Vámmentes az ezen engedély 17. és 18. rovatában feltüntetett mennyiségig ([1273/2011/EU] végrehajtási rendelet 1. cikk (1) bekezdés e) pont) |
|
— |
: |
på maltesiska |
: |
Eżenzjoni tad-dazju tad-dwana sal-kwantità indikata fil-każi 17 u 18 taċ-ċertifikat preżenti (Artikolu 1, paragrafu 1, punt e) tar-Regolament ta’ Implimentazzjoni (UE) Nru 1273/2011) |
|
— |
: |
på nederländska |
: |
Vrijstelling van douanerecht voor hoeveelheden die niet groter zijn dan de in de vakken 17 en 18 van dit certificaat vermelde hoeveelheid (artikel 1, lid 1, onder e), van Uitvoeringsverordening (EU) nr. 1273/2011) |
|
— |
: |
på polska |
: |
Zwolnienie z cła ilości do wysokości wskazanej w polach 17 i 18 niniejszego pozwolenia (rozporządzenie (UE) nr 1273/2011, art. 1 ust. 1 lit. e)) |
|
— |
: |
på portugisiska |
: |
Isenção do direito aduaneiro até à quantidade indicada nas casas 17 e 18 do presente certificado [Regulamento de Execução (UE) n.o 1273/2011, alínea e) do n.o 1 do artigo 1.o] |
|
— |
: |
på rumänska |
: |
Scutit de drepturi vamale până la concurența cantității menționate în căsuțele 17 și 18 din prezenta licență [Regulamentul de punere în aplicare (UE) nr. 1273/2011, articolul 1 alineatul (1) litera (e)] |
|
— |
: |
på slovakiska |
: |
Oslobodenie od cla až po množstvo uvedené v kolónkach 17 a 18 tejto licencie (článok 1 ods. 1 písm. e) vykonávacieho nariadenia (EÚ) č. 1273/2011) |
|
— |
: |
på slovenska |
: |
Izvzetje od carine do količine, navedene v rubrikah 17 in 18 tega dovoljenja (člen 1(1)(e) Uredbe (EU) št. 1273/2011) |
|
— |
: |
på finska |
: |
Tullivapaa tämän todistuksen kohdissa 17 ja 18 ilmoitettuun määrään asti (täytäntöönpanoasetuksen (EU) N:o 1273/2011 1 artiklan 1 kohdan e alakohta) |
|
— |
: |
på svenska |
: |
Tullfri upp till den mängd som anges i fälten 17 och 18 i denna licens (genomförandeförordning (EU) nr 1273/2011, artikel 1.1 e). |
BILAGA X
Upphävd förordning och en förteckning över dess senare ändringar
|
Kommissionens förordning (EG) nr 327/98 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 648/98 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 2458/2001 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 1950/2005 |
Endast artikel 7 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 2152/2005 |
Endast artikel 1 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 965/2006 |
|
|
Kommissionens förordning (EG) nr 1996/2006 |
Endast artikel 9 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 2019/2006 |
Endast artikel 2 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 488/2007 |
Endast för de danska, finska och svenska versionerna |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 1538/2007 |
|
BILAGA XI
JÄMFÖRELSETABELL
|
Förordning (EG) nr 327/98 |
Denna förordning |
|
Artiklarna 1–6 |
Artiklarna 1–6 |
|
Artikel 7.1 och 7.2 |
Artikel 7.1 och 7.2 |
|
Artikel 7.4 |
Artikel 7.3 |
|
Artikel 7.5 |
Artikel 7.4 |
|
Artikel 8 |
Artikel 8 |
|
Artikel 9.1 inledande orden |
Artikel 9.1 inledande orden |
|
Artikel 9.1 första och andra strecksatserna |
Artikel 9.1 a och b |
|
Artikel 9.2 och 9.3 |
Artikel 9.2 och 9.3 |
|
Artikel 10 |
— |
|
— |
Artikel 10 |
|
Artikel 11 |
Artikel 11 |
|
Bilaga I |
Bilaga II |
|
Bilaga II |
Bilaga III |
|
Bilaga IV |
Bilaga IV |
|
Bilaga V |
Bilaga V |
|
Bilaga VI |
Bilaga VI |
|
Bilaga VII |
Bilaga VII |
|
Bilaga VIII |
Bilaga VIII |
|
Bilaga IX |
Bilaga I |
|
Bilaga XI |
Bilaga IX |
|
— |
Bilaga X |
|
— |
Bilaga XI |
|
8.12.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 325/24 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1274/2011
av den 7 december 2011
om ett samordnat flerårigt kontrollprogram för unionen för år 2012, 2013 och 2014 för att säkerställa att gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester följs och för att bedöma konsumenternas exponering för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (1), särskilt artiklarna 28 och 29, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 1213/2008 (2) inrättades ett första samordnat flerårigt kontrollprogram för gemenskapen för åren 2009, 2010 och 2011. Detta program har förlängts genom senare kommissionsförordningar. Den senaste var kommissionens förordning (EU) nr 915/2010 av den 12 oktober 2010 om ett samordnat flerårigt kontrollprogram för unionen för år 2011, 2012 och 2013 för att säkerställa att gränsvärdena följs och för att bedöma konsumenternas exponering för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung (3). |
|
(2) |
Trettio till fyrtio olika livsmedel utgör stommen i den europeiska kosthållningen. Eftersom användningen av bekämpningsmedel ändras mycket under en treårsperiod bör bekämpningsmedlen i dessa livsmedel övervakas under en rad treårsperioder för att man ska kunna bedöma konsumenternas exponering och tillämpningen av unionens lagstiftning. |
|
(3) |
På grundval av en binomialfördelning kan det beräknas att analys av 642 prov gör det möjligt att med mer än 99 procents sannolikhet upptäcka ett prov som innehåller bekämpningsmedelsrester över bestämningsgränsen (LOD), om minst 1 procent av produkterna innehåller bekämpningsmedelsrester över bestämningsgränsen. Insamlingen av dessa prov bör fördelas mellan medlemsstaterna på grundval av befolkningsstorleken, och minst tolv prov bör tas per produkt och år. |
|
(4) |
Analysresultaten från EU:s officiella kontrollprogram 2009 (4) har visat att vissa nya bekämpningsmedel har blivit vanligare i jordbruksprodukter än de var tidigare, vilket tyder på att användningen av dessa bekämpningsmedel har förändrats. Dessa bekämpningsmedel bör tas med i kontrollprogrammet, utöver de som redan omfattas enligt förordning (EU) nr 915/2010, för att se till att de bekämpningsmedel som omfattas av kontrollprogrammet är representativa för de bekämpningsmedel som används. |
|
(5) |
Analyserna av vissa bekämpningsmedel, särskilt de som läggs till kontrollprogrammet genom denna förordning eller bekämpningsmedel med en mycket komplicerad resthaltsdefinition, bör vara frivilliga år 2012 för att ge officiella laboratorier tid att validera de metoder som krävs för analys av dessa bekämpningsmedel, ifall de inte redan har gjort detta. |
|
(6) |
Om resthaltsdefinitionen för ett bekämpningsmedel omfattar andra verksamma ämnen, metaboliter eller nedbrytningsprodukter bör dessa metaboliter redovisas separat. |
|
(7) |
Riktlinjerna för validering av metoder och kvalitetskontroll vid analys av bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder (Method Validation and Quality Control Procedures for Pesticide Residue Analysis in food and feed) finns på kommissionens webbplats (5). Medlemsstaterna bör få tillåtelse att under vissa omständigheter använda kvalitativa screeningmetoder. |
|
(8) |
Medlemsstaterna, kommissionen och Efsa har enats om genomförandeåtgärder som rör den information som medlemsstaterna ska lämna, t.ex. den standardiserade provbeskrivningen (Standard Sample Description, SSD) (6) för redovisning av resultat av analyser av bekämpningsmedelsrester. |
|
(9) |
För provtagningsmetoderna bör man tillämpa kommissionens direktiv 2002/63/EG av den 11 juli 2002 om fastställande av gemenskapens provtagningsmetoder för den offentliga kontrollen av bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om upphävande av direktiv 79/700/EEG (7) där de provtagningsmetoder och förfaranden som rekommenderas av Codex Alimentarius-kommissionen ingår. |
|
(10) |
Man bör bedöma om de fastställda gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester i barnmat som föreskrivs i artikel 10 i kommissionens direktiv 2006/141/EG av den 22 december 2006 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring (8) och i artikel 7 i kommissionens direktiv 2006/125/EG av den 5 december 2006 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (9) har respekterats genom att man bara tar hänsyn till resthaltsdefinitionerna i förordning (EG) nr 396/2005. |
|
(11) |
Eventuella kumulativa, sammanlagda och synergistiska effekter av bekämpningsmedel måste också bedömas när en metod blir tillgänglig. Denna bedömning bör börja med vissa organiska fosfater, karbamater, triazoler och pyretroider enligt bilaga I. |
|
(12) |
När det gäller metoder för att upptäcka enstaka restsubstanser bör medlemsstaterna kunna uppfylla sina skyldigheter att utföra analyser genom att anlita sådana officiella laboratorier som redan har de validerade metoder som krävs. |
|
(13) |
Medlemsstaterna bör senast den 31 augusti varje år lämna in uppgifter som rör föregående kalenderår. |
|
(14) |
För att undvika förvirring på grund av överlappning av åtföljande fleråriga program bör förordning (EU) nr 915/2010 upphävas så att rättsläget är entydigt. Den bör dock fortsätta att tillämpas på prov som analyseras under 2011. |
|
(15) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Medlemsstaterna ska under 2012, 2013 och 2014 ta prov på och analysera de kombinationer av produkter och bekämpningsmedel som anges i bilaga I.
Antalet prov för varje produkt anges i bilaga II.
Artikel 2
1. Det parti som ska provtas ska väljas ut slumpvis.
Provtagningsförfarandet, inklusive antalet enheter, ska uppfylla kraven i direktiv 2002/63/EG.
2. Proven ska analyseras i enlighet med resthaltsdefinitionerna i förordning (EG) nr 396/2005. Om det inte finns någon uttrycklig resthaltsdefinition i den förordningen för ett visst bekämpningsmedel ska resthaltsdefinitionen i bilaga I till den här förordningen gälla.
Artikel 3
1. Medlemsstaterna ska lämna in resultaten från de analyser som genomförts under 2012, 2013 och 2014 senast den 31 augusti 2013, 2014 respektive 2015. Resultaten ska lämnas in enligt den standardiserade provbeskrivningen (SSD) i bilaga III.
2. Om resthaltsdefinitionen för ett bekämpningsmedel omfattar verksamma ämnen, metaboliter och/eller nedbrytnings- eller reaktionsprodukter ska medlemsstaterna lämna in en rapport om analysresultaten i enlighet med den rättsliga resthaltsdefinitionen. Resultaten för var och en av de viktigaste isomerer och metaboliter som nämns i resthaltsdefinitionen ska, om de mäts var för sig, lämnas in separat.
Artikel 4
Förordning (EU) nr 915/2010 ska upphöra att gälla.
Den ska dock fortsätta att tillämpas på prov som analyseras under 2011.
Artikel 5
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 7 december 2011.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.
(2) EUT L 328, 6.12.2008, s. 9.
(3) EUT L 269, 13.10.2010, s. 8.
(4) The 2009 European Union Report on Pesticide Residues in Food. The EFSA Journal vol. 9(2011):11, artikelnr 2430 [s. 529]. (http://ec.europa.eu/food/plant/protection/pesticides/docs/2009_eu_report_ppesticide_residues_food_en.pdf)
(5) Dokument SANCO/10684/2009, tillämpas sedan den 1 januari 2010: http://ec.europa.eu/food/plant/protection/resources/qualcontrol_en.pdf.
(6) Allmänna riktlinjer om den standardiserade provbeskrivningen för all Efsas datainsamling finns i The EFSA Journal, vol. 8(2010):1, artikelnr 1457 [s. 54] (http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1457.htm).
(7) EGT L 187, 16.7.2002, s. 30.
(8) EUT L 401, 30.12.2006, s. 1.
(9) EUT L 339, 6.12.2006, s. 16.
BILAGA I
|
||||||
|
|
2012 |
2013 |
2014 |
Kommentar |
||
|
2,4-D |
Not (8) Resthaltsdefinition: summan av 2,4-D och dess estrar uttryckt i 2,4-D. Analyser för 2,4-D fri syra ska 2012 göras på auberginer, blomkål och bordsdruvor, 2013 på aprikoser och vindruvor och 2014 på apelsiner och mandariner. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
2-fenylfenol |
Not (7) |
|||||
|
Abamektin |
Not (8) Resthaltsdefinition: summan av avermektin B1a, avermektin B1b och delta-8,9-isomerer av avermektin B1a. Analyser för delta-8,9-isomeren av avermektin B1a ska 2012 göras på frivillig basis. |
|||||
|
Acefat |
|
|||||
|
Acetamiprid |
|
|||||
|
Akrinatrin |
|
|||||
|
Aldikarb |
|
|||||
|
Amitraz |
Resthaltsdefinition: amitraz inklusive de metaboliter som innehåller 2,4-dimetylanilin-fraktionen, uttryckt som amitraz. Analyser ska 2012 göras på paprika, 2013 på äpplen och tomater och 2014 på päron. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. Amitraz (modersubstans) och dess metaboliter 2,4-dimetylformanilid (DMF) och N-(2,4-dimetylfenyl)-N′-metylformamid (DMPF) som kan påvisas med multiresthaltsmetoder får sökas och rapporteras separat. |
|||||
|
Amitrol |
Not (9) |
|||||
|
Azinfosmetyl |
|
|||||
|
Azoxistrobin |
|
|||||
|
Benfurakarb |
Snabb och fullständig nedbrytning till karbofuran och 3-hydroxikarbofuran. Analyser för modersubstansen (benfurakarb) ska göras på frivillig basis. |
|||||
|
Bifentrin |
|
|||||
|
Bifenyl |
|
|||||
|
Bitertanol |
|
|||||
|
Boskalid |
|
|||||
|
Bromidjon |
Analyser ska 2012 göras endast på paprika, 2013 på sallat, tomater och 2014 på ris. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Bromopropylat |
|
|||||
|
Bromukonazol |
Not (9) |
|||||
|
Bupirimat |
|
|||||
|
Buprofezin |
|
|||||
|
Kaptan |
Den särskilda resthaltsdefinitionen för summan av kaptan och folpet ska gälla kärnfrukt, jordgubbar, hallon, vinbär, tomater och bönor. För övriga varor omfattar resthaltsdefinitionen endast kaptan. Kaptan och folpet ska rapporteras var för sig och som summan enligt den standardiserade provbeskrivningen. |
|||||
|
Karbaryl |
|
|||||
|
Karbendazim |
|
|||||
|
Karbofuran |
|
|||||
|
Karbosulfan |
Snabb och betydande nedbrytning till karbofuran och 3-hydroxikarbofuran. Analyser för modersubstansen (karbosulfan) ska göras på frivillig basis. |
|||||
|
Klorantraniliprol |
Not (7) |
|||||
|
Klorfenapyr |
|
|||||
|
Klorfenvinfos |
Not (9) |
|||||
|
Klormekvat |
Analyser ska 2012 göras på auberginer, bordsdruvor och vete, 2013 på råg/havre, tomater och vindruvor och 2014 på morötter, päron, ris och vetemjöl. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Klortalonil |
|
|||||
|
Klorprofam |
Not (8) Resthaltsdefinition: klorprofam och 3-kloroanilin, uttryckt som klorprofam. För potatis (uppsatt för 2014) avser resthaltsdefinitionen endast modersubstansen. |
|||||
|
Klorpyrifos |
|
|||||
|
Klorpyrifosmetyl |
|
|||||
|
Klofentezin |
Ska inte analyseras på spannmål. |
|||||
|
Klotianidin |
|
|||||
|
Cyflutrin |
|
|||||
|
Cymoxanil |
Not (7) |
|||||
|
Cypermetrin |
|
|||||
|
Cyprokonazol |
|
|||||
|
Cyprodinil |
|
|||||
|
Cyromazin |
Not (7) |
|||||
|
Deltametrin (cis-deltametrin) |
|
|||||
|
Diazinon |
|
|||||
|
Diklofluanid |
Den resthaltsdefinition som ska tillämpas gäller endast modersubstansen. Metaboliten DMSA (dimetyl-N-fenylsulfamid) ska övervakas och rapporteras om metoden har validerats. |
|||||
|
Diklorvos |
|
|||||
|
Dikloran |
|
|||||
|
Dikofol |
Ska inte analyseras på spannmål. |
|||||
|
Dikrotofos |
Den resthaltsdefinition som ska tillämpas gäller endast modersubstansen. Analyser ska 2012 göras på auberginer och blomkål och 2014 på bönor. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Dietofenkarb |
Not (7) |
|||||
|
Difenokonazol |
|
|||||
|
Diflubenzuron |
Not (7) |
|||||
|
Dimetoat |
Resthaltsdefinition: summan av dimetoat och ometoat, uttryckt som dimetoat. Dimetoat och ometoat ska rapporteras var för sig och som summan enligt den standardiserade provbeskrivningen. |
|||||
|
Dimetomorf |
Ska inte analyseras på spannmål. |
|||||
|
Dinikonazol |
Not (7) |
|||||
|
Difenylamin |
|
|||||
|
Ditianon |
Not (7) |
|||||
|
Ditiokarbamater |
Resthaltsdefinition: ditiokarbamater, uttryckt som CS2, inklusive maneb, mankozeb, metiram, propineb, tiram och ziram. Analyser för denna substans ska göras på alla angivna varor utom apelsinjuice och olivolja. |
|||||
|
Dodin |
Not (7) |
|||||
|
Endosulfan |
|
|||||
|
EPN |
|
|||||
|
Epoxikonazol |
|
|||||
|
Etefon |
Analyser ska 2012 göras på apelsinjuice, paprika, vete och bordsdruvor, 2013 på äpplen, råg/havre, tomater och vindruvor och 2014 på apelsiner/mandariner, ris och vetemjöl. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Etion |
|
|||||
|
Etirimol |
Not (7) Ska inte analyseras på spannmål. |
|||||
|
Etofenprox |
|
|||||
|
Etoprofos |
|
|||||
|
Famoxadon |
Not (7) |
|||||
|
Fenamifos |
|
|||||
|
Fenamidon |
|
|||||
|
Fenarimol |
Ska inte analyseras på spannmål. |
|||||
|
Fenazakin |
Ska inte analyseras på spannmål. |
|||||
|
Fenbukonazol |
|
|||||
|
Fenbutatinoxid |
Not (8) Analyser ska 2012 göras på auberginer, paprika och bordsdruvor, 2013 på äpplen och tomater och 2014 på apelsiner/mandariner och päron. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Fenhexamid |
|
|||||
|
Fenitrotion |
|
|||||
|
Fenoxikarb |
|
|||||
|
Fenpropatrin |
|
|||||
|
Fenpropimorf |
|
|||||
|
Fenpyroximat |
Not (7) |
|||||
|
Fention |
Not (9) |
|||||
|
Fenvalerat/Esfenvalerat (summan) |
|
|||||
|
Fipronil |
Not (8) Resthaltsdefinition: summan av fipronil och sulfonmetaboliten [MB46136], uttryckt som fipronil. |
|||||
|
Fluazifop |
Not (8) Resthaltsdefinition: Fluazifop-P-butyl (fluazifopsyra (fri och bunden)). Analyser för fluazifopsyra (fri) och butylester ska 2012 göras på blomkål, ärter och paprika, 2013 på huvudkål och jordgubbar och 2014 på bönor, morötter, potatis och spenat. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Fludioxonil |
|
|||||
|
Flufenoxuron |
|
|||||
|
Fluopyram |
|
Not (7) |
||||
|
Flukvinkonazol |
Not (9) |
|||||
|
Flusilazol |
|
|||||
|
Flutriafol |
|
|||||
|
Folpet |
Den särskilda resthaltsdefinitionen för summan av kaptan och folpet ska gälla kärnfrukt, jordgubbar, hallon, vinbär, tomater och bönor. För övriga varor omfattar resthaltsdefinitionen endast folpet. Folpet och kaptan ska rapporteras var för sig och som summan enligt den standardiserade provbeskrivningen. |
|||||
|
Formetanat |
Not (9) Resthaltsdefinition: summan av formetanat och dess salter, uttryckt som formetanathydroklorid. |
|||||
|
Formotion |
Not (7) |
|||||
|
Fostiazat |
Not (9) |
|||||
|
Glyfosat |
Analyser ska 2012 göras på vete, 2013 på råg/havre och 2014 på vetemjöl. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Haloxifop inbegripet haloxifop-R |
Not (8) Resthaltsdefinition: haloxifop-R-metylester, haloxifop-R och konjugat av haloxyfop-R, uttryckt som haloxifop-R. Analyser för haloxifopsyra (fri) ska 2012 göras på blomkål och ärter, 2013 på huvudkål och jordgubbar och 2014 på bönor (med skida), morötter, potatis och spenat. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Hexakonazol |
|
|||||
|
Hexytiazox |
Ska inte analyseras på spannmål. |
|||||
|
Imazalil |
|
|||||
|
Imidakloprid |
|
|||||
|
Indoxakarb |
|
|||||
|
Iprodion |
|
|||||
|
Iprovalikarb |
|
|||||
|
Isokarbofos |
Not (7). Den resthaltsdefinition som ska tillämpas gäller endast modersubstansen. |
|||||
|
Isofenfosmetyl |
Not (7) |
|||||
|
Isoprokarb |
Not (7) |
|||||
|
Kresoximmetyl |
|
|||||
|
Lambda-cyhalotrin |
|
|||||
|
Linuron |
Not (9) |
|||||
|
Lufenuron |
|
|||||
|
Malation |
|
|||||
|
Mandipropamid |
Not (7) |
|||||
|
Mepanipyrim |
Not (8) Resthaltsdefinition: Mepanipyrim och dess metabolit (2-anilin-4-(2-hydroxipropyl)-6-metylpyrimidin)), uttryckt som mepanipyrim. |
|||||
|
Mepikvat |
Analyser ska 2012 göras på vete, 2013 på råg/havre och tomater och 2014 på päron, ris och vetemjöl. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Meptyldinokap |
Not (7) Resthaltsdefinition: summan av 2,4-DNOPC och 2,4-DNOP, uttryckt som meptyldinokap. |
|||||
|
Metalaxyl |
|
|||||
|
Metkonazol |
|
|||||
|
Metamidofos |
|
|||||
|
Metidation |
|
|||||
|
Metiokarb |
|
|||||
|
Metomyl |
Metomyl och tiodikarb ska rapporteras var för sig och som summan enligt den standardiserade provbeskrivningen. |
|||||
|
Metoxiklor |
Not (9) |
|||||
|
Metoxifenozid |
|
|||||
|
Metobromuron |
Not (7) Den resthaltsdefinition som ska tillämpas gäller endast modersubstansen. |
|||||
|
Monokrotofos |
|
|||||
|
Myklobutanil |
|
|||||
|
Nitenpyram |
Analyser ska 2012 göras på paprika, 2013 på persikor och 2014 på gurkor och bönor (med skida). I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. Den resthaltsdefinition som ska tillämpas gäller endast modersubstansen. |
|||||
|
Oxadixyl |
|
|||||
|
Oxamyl |
|
|||||
|
Oxydemetonmetyl |
|
|||||
|
Paklobutrazol |
|
|||||
|
Paration |
|
|||||
|
Parationmetyl |
Not (9) |
|||||
|
Penkonazol |
|
|||||
|
Pencykuron |
|
|||||
|
Pendimetalin |
|
|||||
|
Fentoat |
|
|||||
|
Fosalon |
|
|||||
|
Fosmet |
|
|||||
|
Foxim |
Not (9) |
|||||
|
Pirimikarb |
|
|||||
|
Pirimifosmetyl |
|
|||||
|
Prokloraz |
Resthaltsdefinition: summan av prokloraz och de metaboliter som innehåller 2,4,6-triklorfenol-fraktionen, uttryckt som prokloraz. |
|||||
|
Procymidon |
|
|||||
|
Profenofos |
|
|||||
|
Propamokarb |
Analyser ska 2012 göras på auberginer, blomkål och paprika, 2013 på äpplen, huvudkål, sallat, bordsdruvor och tomater och 2014 på bönor, morötter, gurkor, apelsiner/klementiner, potatis och jordgubbar. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Propargit |
|
|||||
|
Propikonazol |
|
|||||
|
Propoxur |
Not (7) |
|||||
|
Propyzamid |
|
|||||
|
Protiokonazol |
Not (9) Resthaltsdefinition: protiokonazol-destio. |
|||||
|
Protiofos |
Not (7) Den resthaltsdefinition som ska tillämpas gäller endast modersubstansen. |
|||||
|
Pymetrozin |
Not (7) Analyser ska 2012 göras på frivillig basis (främst på auberginer och paprika). Analyser ska 2013 endast göras på huvudkål, sallat, jordgubbar och tomater och 2014 på gurkor. I övriga varor ska analyser för denna substans göras på frivillig basis. |
|||||
|
Pyraklostrobin |
|
|||||
|
Pyretriner |
Not (8) |
|||||
|
Pyridaben |
|
|||||
|
Pyrimetanil |
|
|||||
|
Pyriproxifen |
|
|||||
|
Kinoxifen |
|
|||||
|
Rotenon |
Not (7) |
|||||
|
Spinosad |
|
|||||
|
Spirodiklofen |
Not (7) |
|||||
|
Spiromesifen |
Not (7) |
|||||
|
Spiroxamin |
|
|||||
|
Taufluvalinat |
|
|||||
|
Tebukonazol |
|
|||||
|
Tebufenozid |
|
|||||
|
Tebufenpyrad |
Ska inte analyseras på spannmål. |
|||||
|
Teflubenzuron |
|
|||||
|
Teflutrin |
|
|||||
|
Terbutylazin |
Not (7) |
|||||
|
Tetrakonazol |
|
|||||
|
Tetradifon |
Ska inte analyseras på spannmål. |
|||||
|
Tetrametrin |
Not (7) Den resthaltsdefinition som ska tillämpas gäller endast modersubstansen. |
|||||
|
Tiabendazol |
|
|||||
|
Tiakloprid |
|
|||||
|
Tiametoxam |
Resthaltsdefinition: summan av tiametoxam och klotianidin, uttryckt som tiametoxam. Tiametoxam och klotianidin ska rapporteras var för sig och som summan enligt den standardiserade provbeskrivningen. |
|||||
|
Tiofanatmetyl |
|
|||||
|
Tolklofosmetyl |
|
|||||
|
Tolylfluanid |
Ska inte analyseras på spannmål. |
|||||
|
Triadimefon och triadimenol |
Resthaltsdefinition: summan av triadimefon och triadimenol. Båda ska rapporteras var för sig och som summan enligt den standardiserade provbeskrivningen. |
|||||
|
Triazofos |
|
|||||
|
Triklorfon |
Not (7) |
|||||
|
Trifloxistrobin |
|
|||||
|
Triflumuron |
|
|||||
|
Trifluralin |
|
|||||
|
Tritikonazol |
|
|||||
|
Vinklozolin |
Not (8) Ska inte analyseras på spannmål. Resthaltsdefinition: summan av vinklozolin och alla metaboliter innehållande 3,5-dikloranilin, uttryckt som vinklozolin. |
|||||
|
Zoxamid |
|
|||||
|
||||||
|
|
2012 |
2013 |
2014 |
Kommentar |
||
|
Aldrin och dieldrin |
Resthaltsdefinition: aldrin och dieldrin i kombination, uttryckt som dieldrin. |
|||||
|
Azinfosetyl |
|
|||||
|
Bifentrin |
|
|||||
|
Bixafen |
Not (7) Analyser ska göras på frivillig basis på ägg (2012) och mjölk och griskött (2013). |
|||||
|
Boskalid |
Not (7) Resthaltsdefinition: summan av boskalid och M 510F01 inklusive dess konjugat, uttryckt som boskalid. Analyser avseende boskalid som modersubstans ska göras på frivillig basis på smör (2012) och mjölk (2013). |
|||||
|
Karbendazim och tiofanatmetyl, uttryckt som karbendazim |
|
Resthaltsdefinition: karbendazim och tiofanatmetyl, uttryckt som karbendazim. Analyser för karbendazim ska göras på frivillig basis fr.o.m. 2013. |
||||
|
Klordan |
Resthaltsdefinition: summan av cis- och transisomerer och oxiklordan, uttryckt som klordan. |
|||||
|
Klormekvat |
|
Analyser ska göras på frivillig basis på komjölk fr.o.m. 2013. |
||||
|
Klorbensilat |
Not (7) |
|||||
|
Klorprofam |
Not (7) Resthaltsdefinition: klorprofam och 4′-hydroxiklorprofam-O-sulfonsyra (4-HSA), uttryckt som klorprofam. Analyser ska göras på frivillig basis på smör (2012) och mjölk (2013). |
|||||
|
Klorpyrifos |
|
|||||
|
Klorpyrifosmetyl |
|
|||||
|
Klopyralid |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. |
|||
|
Cyflutrin |
Resthaltsdefinition: cyflutrin, inklusive andra blandningar med de ingående isomererna (summan av isomerer) (F). |
|||||
|
Cypermetrin |
Resthaltsdefinition: cypermetrin, inklusive andra blandningar med de ingående isomererna (summan av isomerer). |
|||||
|
Cyprokonazol |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Analyser ska 2014 göras på frivillig basis. |
|||
|
DDT |
Resthaltsdefinition: summan av p,p′-DDT, o,p′-DDT, p,p′-DDE och p,p′-DDD (TDE), uttryckt som DDT (F). |
|||||
|
Deltametrin |
Resthaltsdefinition: cis-deltametrin. |
|||||
|
Diazinon |
|
|||||
|
Dikamba |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Analyser ska 2014 göras på frivillig basis. |
|||
|
Diklorprop, inklusive diklorprop P |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Analyser ska 2014 göras på frivillig basis. |
|||
|
Endosulfan |
Resthaltsdefinition: summan av alfa- och beta-isomerer och endosulfan-sulfat, uttryckt som endosulfan. |
|||||
|
Endrin |
|
|||||
|
Epoxikonazol |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Analyser ska 2014 göras på frivillig basis. |
|||
|
Etofenprox |
Not (7) Analyser ska göras på frivillig basis på smör (2012) och mjölk (2013). |
|||||
|
Famoxadon |
Not (7) Analyser ska göras på frivillig basis på smör (2012) och mjölk (2013). |
|||||
|
Fenpropidin |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Resthaltsdefinition: summan av fenpropidin och CGA289267, uttryckt som fenpropidin. Analyser ska 2014 göras på frivillig basis. |
|||
|
Fenpropimorf |
|
Resthaltsdefinition: fenpropimorf karboxylsyra (BF 421-2), uttryckt som fenpropimorf. Analyser ska 2013 göras på frivillig basis på griskött. |
||||
|
Fention |
Resthaltsdefinition: summan av fention och dess syreanalog, deras sulfoxider och sulfoner, uttryckt som modersubstans (F). |
|||||
|
Fenvalerat/Esfenvalerat |
|
|||||
|
Fluazifop |
|
Resthaltsdefinition: fluazifop-P-butyl (fluazifopsyra (fri och bunden)). Analyser ska 2013 göras på frivillig basis på mjölk. |
||||
|
Flukvinkonazol |
Not (7) Analyser ska 2012 göras på frivillig basis på smör. |
|||||
|
Fluopyram |
|
Not (7) |
||||
|
Fluroxipyr |
|
|
|
|||
|
Flusilazol |
|
Inte relevant för varor 2012. Resthaltsdefinition: summan av flusilazol och dess metabolit IN-F7321 ([bis-(4-fluorofenyl)metyl]silanol), uttryckt som flusilazol (F). Analyser ska 2013 göras på frivillig basis på griskött. |
||||
|
Glufosinatammonium |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Resthaltsdefinition: summan av glufosinat och dess salter, MPP och NAG, uttryckt som glufosinatekvivalenter. Analyser ska 2014 göras på frivillig basis. |
|||
|
Glyfosat |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Analyser ska 2014 göras på frivillig basis. |
|||
|
Haloxifop |
Not (7) Resthaltsdefinition: haloxifop-R och konjugat av haloxyfop-R, uttryckt som haloxifop-R (F). Analyser ska göras på frivillig basis på smör (2012) och mjölk (2013). |
|||||
|
Heptaklor |
Resthaltsdefinition: summan av heptaklor och heptaklorepoxid, uttryckt som heptaklor. |
|||||
|
Hexaklorbenzen |
|
|||||
|
Hexaklorcyklohexan (HCH), alfa-isomer |
|
|||||
|
Hexaklorcyklohexan (HCH), beta-isomer |
|
|||||
|
Hexaklorcyklohexan (HCH), gamma-isomer (lindan) (F) |
|
|||||
|
Indoxakarb |
Not (7) Resthaltsdefinition: indoxakarb som summan av S- och R-isomerer. Analyser ska göras på frivillig basis på smör (2012) och mjölk (2013). |
|||||
|
Joxinil |
|
Resthaltsdefinition: summan av joxinil, dess salter och estrar, uttryckt som joxinil (F). Analyser ska 2013 göras på frivillig basis på griskött. |
||||
|
Maleinsyrahydrazid |
Not (7) För mjölk och mjölkprodukter är resthaltsdefinitionen: maleinhydrazid och dess konjugater, uttryckt som maleinhydrazid. Analyser ska 2013 göras på frivillig basis på komjölk. Analyser ska 2012 göras på frivillig basis på ägg. |
|||||
|
Mepikvat |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Analyser ska 2014 göras på frivillig basis. |
|||
|
Metaflumizon |
Not (7) Resthaltsdefinition: summan av E- och Z-isomerer. Ska 2012 analyseras på frivillig basis i ägg. |
|||||
|
Metazaklor |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Resthaltsdefinition: metazaklor inklusive nedbrytnings- och reaktionsprodukter, som kan bestämmas som 2,6-dimetylanilin, beräknat totalt som metazaklor. |
|||
|
Metidation |
|
|||||
|
Metoxiklor |
|
|||||
|
Paration |
|
|||||
|
Parationmetyl |
Resthaltsdefinition: summan av parationmetyl och paraoxonmetyl, uttryckt som parationmetyl. |
|||||
|
Permetrin |
Resthaltsdefinition: summan av cis- och trans-permetrin. |
|||||
|
Pirimifosmetyl |
|
|||||
|
Prokloraz |
|
Resthaltsdefinition: summan av prokloraz och de metaboliter som innehåller 2,4,6-triklorfenol-fraktionen, uttryckt som prokloraz. Analyser ska 2013 göras på frivillig basis på griskött. |
||||
|
Profenofos |
|
|||||
|
Protiokonazol |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Resthaltsdefinition: protiokonazol-destio. |
|||
|
Pyrazofos |
|
|||||
|
Pyridat |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Resthaltsdefinition: summan av pyridat och dess hydrolysprodukt CL 9673 (6-klor-4-hydroxi-3-fenylpyridazin) och hydrolyserbara konjugat av CL 9673, uttryckt som pyridat. |
|||
|
Resmetrin |
Resthaltsdefinition: summan av isomerer (F). |
|||||
|
Spinosad |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Resthaltsdefinition: summan av spinosyn A och spinosyn D, uttryckt som spinosad (F). |
|||
|
Spiroxamin |
|
Resthaltsdefinition: spiroxamin-karbosylsyra, uttryckt som spiroxamin. Ska 2013 analyseras på frivillig basis. |
||||
|
Taufluvalinat |
Analyser ska göras på frivillig basis på smör (2012) och mjölk (2013). |
|||||
|
Tebukonazol |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Analyser ska 2014 göras på frivillig basis. |
|||
|
Tetrakonazol |
Analyser ska göras på frivillig basis på smör (2012) och mjölk (2013). |
|||||
|
Tiakloprid |
|
|
Inte relevant för varor 2012/2013. Analyser ska 2014 göras på frivillig basis. |
|||
|
Topramezon |
|
|
Not (7) Inte relevant för varor 2012/2013. Resthaltsdefinition: BAS 670H. |
|||
|
Triazofos |
|
|||||
(1) Bönor med skida (färska eller frysta), morötter, gurkor, apelsiner eller mandariner, päron, potatis, ris, spenat (färsk eller fryst) och vetemjöl.
(2) Auberginer, bananer, blomkål eller broccoli, bordsdruvor, apelsinjuice, ärter utan skida (färska eller frysta), paprika, vete och olivolja (oljeberedningsfaktor = 5, utifrån en standardavkastning på 20 procent av olivskörden).
(3) Äpplen, huvudkål, purjolök, sallat, tomater, persikor inklusive nektariner och liknande hybrider, råg eller havre, jordgubbar samt vindruvor (röda eller vita).
(4) Smör, hönsägg.
(5) Komjölk, griskött.
(6) Fjäderfäkött, lever (från nötkreatur och andra idisslare, svin och fjäderfä).
(7) Ska analyseras på frivillig basis under 2012.
(8) Substanser med svår resthaltsdefinition. Officiella laboratorier ska analysera dem för fullständig resthaltsdefinition efter kapacitet och möjligheter, samt rapportera resultaten enligt den standardiserade provbeskrivningen.
(9) Substanser för vilka inga höga halter konstaterats enligt det officiella kontrollprogrammet år 2009. Analyserna ska utföras av de officiella laboratorier som har fått den metod som krävs validerad. Laboratorier som inte har en validerad metod behöver inte validera en metod 2012 och 2013.
BILAGA II
Antal prov som avses i artikel 1
|
1) |
Antal prov som ska tas och analyseras av varje medlemsstat anges i tabellen i punkt 5. |
|
2) |
Förutom de prov som krävs enligt tabellen i punkt 5 ska varje medlemsstat under 2012 analysera tio prov som tagits på beredd spannmålsbaserad barnmat. Förutom de prov som krävs enligt den tabellen ska varje medlemsstat under 2013 analysera totalt tio prov som tagits på barnmat för spädbarn och småbarn. Förutom de prov som krävs enligt den tabellen ska varje medlemsstat under 2014 analysera totalt tio prov som tagits på modersmjölkersättning och tillskottsnäring. |
|
3) |
Ett prov per vara som ska tas och analyseras enligt tabellen i punkt 5 ska, om tillgängligt, vara från ekologiskt odlade produkter. |
|
4) |
Medlemsstater som använder metoder som omfattar flera restsubstanser får använda kvalitativa screeningmetoder på högst 15 % av de prov som ska tas och analyseras enligt tabellen i punkt 5. Om en medlemsstat använder kvalitativa screeningmetoder ska den analysera de resterande proven med en metod som omfattar flera restsubstanser. Om resultaten från den kvalitativa screeningen är positiva ska medlemsstaten använda en vanlig analysmetod för att kvantifiera resultaten. |
|
5) |
Antal prov per medlemsstat
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(1) Minsta antalet prov för varje metod som omfattar enstaka restsubstanser.
(2) Minsta antalet prov för varje metod som omfattar flera restsubstanser.
BILAGA III
|
1. |
Resultaten av analyserna av bekämpningsmedelsrester ska rapporteras enligt den standardiserade provbeskrivningen (SSD) för livsmedel och foder. |
|
2. |
Den standardiserade provbeskrivningen består av en förteckning över standardiserade dataelement (som beskriver proven eller analysresultaten, t.ex. ursprungsland, produkt, analysmetod, bestämningsgräns och resultat), kontrollerad terminologi och valideringsregler för att förbättra uppgifternas kvalitet. Tabell 1 Förteckning över dataelement i den standardiserade provbeskrivningen
|
(1) Den dubbla datatypen motsvarar 64-bitars dubbelprecisionsformat som anges av IEEE för flyttal, decimalen representerar decimaltal med godtycklig precision, strängdatatypen representerar teckensträngar i xml. Datatypen xs: för dubbla datatyper och andra numeriska datatyper som tillåter decimalseparator bör decimalseparatorn vara en ”.”, medan decimalseparatorn ”,” inte tillåts.
|
8.12.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 325/44 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1275/2011
av den 7 december 2011
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 8 december 2011.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 7 december 2011.
På kommissionens vägnar För ordföranden
José Manuel SILVA RODRÍGUEZ
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
|
(EUR/100 kg) |
||
|
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
|
0702 00 00 |
AL |
58,7 |
|
MA |
51,1 |
|
|
MK |
68,6 |
|
|
TN |
95,6 |
|
|
TR |
87,5 |
|
|
ZZ |
72,3 |
|
|
0707 00 05 |
TR |
159,0 |
|
ZZ |
159,0 |
|
|
0709 90 70 |
MA |
41,1 |
|
TR |
152,1 |
|
|
ZZ |
96,6 |
|
|
0805 10 20 |
AR |
29,4 |
|
BR |
41,5 |
|
|
MA |
56,6 |
|
|
TR |
48,7 |
|
|
UY |
42,5 |
|
|
ZA |
55,6 |
|
|
ZZ |
45,7 |
|
|
0805 20 10 |
MA |
81,2 |
|
ZZ |
81,2 |
|
|
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 |
HR |
32,0 |
|
IL |
76,9 |
|
|
JM |
129,1 |
|
|
TR |
78,6 |
|
|
ZZ |
79,2 |
|
|
0805 50 10 |
TR |
54,3 |
|
ZZ |
54,3 |
|
|
0808 10 80 |
CA |
120,5 |
|
CL |
90,0 |
|
|
CN |
71,1 |
|
|
US |
137,2 |
|
|
ZA |
180,1 |
|
|
ZZ |
119,8 |
|
|
0808 20 50 |
CN |
56,5 |
|
TR |
133,1 |
|
|
ZZ |
94,8 |
|
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.
III Andra akter
|
8.12.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 325/46 |
EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHETS BESLUT
nr 34/10/KOL
av den 3 februari 2010
om ändring, för sjuttionionde gången, av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd, genom införande av ett kapitel om tillämpningen av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät
EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET (1) HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2), särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26,
med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (3), särskilt artikel 24 och artikel 5.2 b, och
av följande skäl:
Enligt artikel 24 i övervakningsavtalet ska övervakningsmyndigheten ge verkan åt bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet.
Enligt artikel 5.2 b i övervakningsavtalet ska övervakningsmyndigheten utfärda meddelanden eller riktlinjer i frågor som behandlas i EES-avtalet, om EES-avtalet eller övervakningsavtalet uttryckligen föreskriver det eller om övervakningsmyndigheten anser det nödvändigt.
Övervakningsmyndigheten antog den 19 januari 1994 procedurregler och materiella regler inom området för statligt stöd (4).
Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) offentliggjorde den 30 september 2009 ett meddelande från kommissionen med rubriken Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (5).
Kommissionens meddelande är av betydelse även för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Det är nödvändigt att trygga en enhetlig tillämpning av reglerna om statligt stöd i hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Enligt punkt II under rubriken ”Allmänt” i slutet av bilaga XV till EES-avtalet ska övervakningsmyndigheten efter samråd med kommissionen anta rättsakter som motsvarar de som antagits av kommissionen.
Övervakningsmyndigheten har samrått med kommissionen. Den har även rådfrågat Eftastaterna i den aktuella frågan, genom en skrivelse av den 22 januari 2010 (ref.nr. 543740, 543741 och 543742).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Riktlinjerna för statligt stöd ska ändras genom införande av ett kapitel om tillämpningen av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät. Texten till det nya kapitlet finns i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Endast den engelska texten är giltig.
Utfärdat i Bryssel den 3 februari 2010.
För Eftas övervakningsmyndighet
Per SANDERUD
Ordförande
Kurt JÄGER
Ledamot av kollegiet
(1) Nedan kallad övervakningsmyndigheten.
(2) Nedan kallat EES-avtalet.
(3) Nedan kallat övervakningsavtalet.
(4) Riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet och artikel 1 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet, antagna och utfärdade av övervakningsmyndigheten den 19 januari 1994 och offentliggjorda i EGT L 231, 3.9.1994, s. 1 och i EES-supplement nr 32, 3.9.1994, s. 1 (nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd). En uppdaterad version av riktlinjerna för statligt stöd finns på övervakningsmyndighetens webbplats: http://www.eftasurv.int/state-aid/legal-framework/state-aid-guidelines
(5) EUT C 235, 30.9.2009, s. 7.
BILAGA
TILLÄMPNINGEN AV REGLERNA FÖR STATLIGT STÖD PÅ SNABB UTBYGGNAD AV BREDBANDSNÄT (1)
1. INLEDNING
|
1) |
Tillgång till bredband är en av de viktigaste komponenterna när det gäller utveckling, införande och användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom ekonomi och samhälle. Bredband kan påskynda de här teknikernas bidrag till tillväxt och innovation inom alla sektorer av ekonomin och öka den sociala och territoriella sammanhållningen, och har därför en strategisk betydelse. I linje med Lissabonstrategin och senare meddelanden (2) från Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) ger även övervakningsmyndigheten sitt stöd till vittomfattande tillgång till bredbandstjänster för Europas alla medborgare. |
|
2) |
Det bör påpekas att kommissionen i Handlingsplan för statligt stöd – Mindre men bättre riktat statligt stöd: en plan för reform av det statliga stödet 2005–2009 (3) noterade att statliga stödåtgärder under vissa förhållanden kan vara effektiva verktyg för att nå mål av allmänt intresse. Särskilt gäller att statligt stöd kan användas för att korrigera marknadsmisslyckanden och på så sätt ge bättre fungerande marknader och ökad konkurrenskraft. Vidare gäller att på marknader som ger effektiva resultat som ur sammanhållningspolitisk synvinkel dock är otillfredsställande, kan statligt stöd användas för att erhålla ett mer önskvärt och jämlikt resultat. Särskilt gäller att ett välriktat ingripande från staten inom bredbandsområdet kan bidra till att minska den digitala klyftan (4) mellan områden eller regioner med tillgång till överkomliga och konkurrenskraftiga bredbandstjänster och områden som saknar sådan tillgång. |
|
3) |
Samtidigt måste man garantera att det statliga stödet inte tränger undan marknadsinitiativ inom bredbandssektorn. Om statligt stöd ges till bredband i områden där marknadsaktörerna ändå skulle ha investerat eller redan har investerat, kan detta påverka investeringar som bredbandsoperatörerna redan har gjort på marknadsvillkor och medföra en betydlig minskning av marknadsaktörernas intresse att överhuvudtaget investera i bredband. I sådana fall kan statligt stöd till bredband motverka de mål som eftersträvas. Det främsta målet med kontrollen av statligt stöd inom bredbandsområdet är att se till att de statliga stödåtgärderna leder till en bättre och snabbare bredbandstäckning och bredbandspenetrering jämfört med en situation utan stödet, och att garantera att de positiva effekterna av stödet uppväger de negativa effekterna när det gäller snedvridning av konkurrensen. |
|
4) |
Det bör påpekas att regelverket för elektronisk kommunikation också omfattar frågor som rör tillträde till bredband (5). Grossistmarknaderna för bredband omfattas av förhandsreglering i alla Eftastater (6). I syfte att ta itu med de nya utmaningar som ur regleringssynvinkel följer med nästa generations accessnät (next generation access networks, nedan kallade NGA-nät) (7), särskilt frågor om tillträde, har ett antal initiativ tagits (8). |
|
5) |
I detta kapitel anges huvuddragen i övervakningsmyndighetens (på kommissionens beslutspraxis grundade) politik vid tillämpning av EES-avtalets regler för statligt stöd på åtgärder avsedda som stöd för utbyggnaden av traditionella bredbandsnät (avsnitt 2) och behandlas ett antal frågor rörande bedömningen av åtgärder som är avsedda att uppmuntra och stödja snabb utbyggnad av NGA-nät (avsnitt 3). |
|
6) |
Övervakningsmyndigheten kommer att tillämpa riktlinjerna i detta kapitel vid bedömningen av statligt stöd för bredband, och därigenom öka den rättsliga säkerheten och öppenheten i sitt beslutsfattande. |
2. ÖVERVAKNINGSMYNDIGHETENS POLITIK FÖR STATLIGT STÖD TILL BREDBANDSPROJEKT
2.1 Tillämpning av reglerna för statligt stöd
|
7) |
Av de beslut som kommissionen fattat i fråga om bredbandsutbyggnad framgår att den har en positiv inställning till statliga åtgärder för bredbandsutbyggnad i landsbygdsområden och områden med dålig täckning men är mer kritiskt inställd till stödåtgärder i områden där det redan finns en bredbandsinfrastruktur och där det råder konkurrens. Om statliga åtgärder för att stödja bredbandsutbyggnad uppfyller villkoren för statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget), som motsvarar artikel 61.1 i EES-avtalet, har kommissionen hittills bedömt stödets förenlighet främst enligt artikel 107.3 i EUF-fördraget, som motsvarar artikel 61.3 i EES-avtalet. Kommissionens politik när det gäller statliga åtgärder för stöd till utbyggnad av bredbandsnät sammanfattas i avsnitt 2.2 och 2.3. |
2.2 Artikel 61.1 i EES-avtalet: förekomst av stöd
|
8) |
Enligt artikel 61.1 i EES-avtalet är ”stöd som ges av EG-medlemsstater, Eftastater eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna”. För att en åtgärd ska utgöra statligt stöd måste således följande kumulativa villkor uppfyllas:
|
|
9) |
Offentligt stöd till bredbandsprojekt innebär ofta att det förekommer statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet (9). |
|
10) |
För det första inbegriper åtgärderna i regel statliga medel (t.ex. i fall där staten ger stöd till bredbandsprojekt genom subventioner, skattereduktioner eller andra typer av förmånliga finansieringsvillkor) (10). |
|
11) |
För det andra. när det gäller stöd till näringsverksamhet, är statliga åtgärder för stöd till projekt för bredbandsutbyggnad i regel inriktade på genomförandet av näringsverksamhet (såsom inrättande, drift och tillhandahållande av bredbandsinfrastruktur, inbegripet stamnät och markutrustning som t.ex. fasta nät, markbundna trådlösa nät, satellitbaserade nät eller en kombination av dessa). Däremot gäller att i undantagsfall, när det finansierade nätet inte används för kommersiella ändamål (t.ex. när nätet endast tillhandahåller bredbandsaccess för icke-kommersiella webbplatser och tjänster samt icke-kommersiell information) (11), innebär sådana statliga åtgärder inte att företag beviljas en ekonomisk fördel och utgör därför inte statligt stöd enligt artikel 61.1 i EES-avtalet. |
|
12) |
För det tredje, när det gäller beviljande av en fördel, beviljas stödet i regel direkt till de investerare (12) som finansierar nätet och dessa väljs i de flesta fall ut genom ett öppet anbudsförfarande (13). Medan anbudsförfarandet säkerställer att stödet begränsas till det minimum som krävs för projektet i fråga, kan det finansiella stödet göra det möjligt för anbudsvinnaren att idka kommersiell verksamhet på villkor som annars inte skulle stå till buds på marknaden. De indirekta stödmottagarna kan omfatta tredjepartsaktörer som får grossisttillträde till den anlagda infrastrukturen och företag som får bredband på villkor som inte skulle gälla utan statligt ingripande (14). |
|
13) |
För det fjärde, när det gäller selektivitetskriteriet, är statliga åtgärder för stöd till utbyggnad av bredbandsnät selektiva i den mening att de är inriktade på företag som endast är verksamma inom vissa regioner eller inom vissa sektorer av den totala marknaden för elektroniska kommunikationstjänster. Dessutom, i fråga om snedvridningen av konkurrensen, tenderar statens ingripande att påverka de befintliga marknadsvillkoren på så sätt att ett antal företag i den nya situationen väljer att abonnera på de tjänster som de valda leverantörerna erbjuder, i stället för på befintliga och eventuellt dyrare alternativa marknadsbaserade lösningar (15). Det faktum att en bredbandstjänst blir tillgänglig, antingen överhuvudtaget eller till ett billigare pris än annars hade varit fallet, har därför en snedvridande effekt på konkurrensen. Dessutom kan statligt stöd till bredband minska lönsamheten för och tränga ut investeringar från marknadsaktörer som annars hade varit villiga att investera i det berörda området eller delar av det. |
|
14) |
Slutligen, i den utsträckning som statens ingripande kan påverka tjänsteleverantörer från andra EES-stater, påverkar det också handeln eftersom marknaderna för elektroniska kommunikationstjänster (inklusive grossist- och detaljistmarknaderna för bredband) är öppna för konkurrens mellan operatörer och tjänsteleverantörer (16). |
2.2.1 Frånvaro av stöd: tillämpning av principen om en privat investerare i en marknadsekonomi
|
15) |
I fall där staten stöder utbyggnaden av bredbandsnät genom att delta i kapital eller ge kapitaltillskott till ett företag som ska genomföra projektet, blir det nödvändigt att bedöma huruvida investeringen har inslag av statligt stöd. Av principen om likabehandling följer att ett kapital som staten direkt eller indirekt har ställt till ett företags förfogande i omständigheter som motsvarar normala marknadsförhållanden inte kan anses utgöra statligt stöd. |
|
16) |
När andelar i kapital eller kapitaltillskott från en offentlig investerare inte ger upphov till tillräckliga utsikter till lönsamhet, inte ens på lång sikt, måste ingreppet betraktas som stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet, och förenligheten med avtalet måste bedömas enbart på grundval av kriterierna i den bestämmelsen (17). |
|
17) |
Kommissionen har i sitt Amsterdambeslut (18) undersökt tillämpningen av principen om en privat investerare i en marknadsekonomi inom bredbandsområdet. Såsom understryks i detta beslut måste den offentliga investeringens förenlighet med marknadsvillkoren påvisas på ett grundligt och uttömmande sätt, antingen genom att det finns ett betydande deltagande från privata investerare eller en sund affärsplan som visar tillbörlig avkastning på investeringen. Om privata investerare deltar i projektet är det ett nödvändigt villkor att de tar på sig den kommersiella risken som är knuten till investeringen, på samma villkor som den offentliga investeraren gör. |
2.2.2 Frånvaro av stöd: ersättning för allmännyttiga tjänster – Altmarkkriterierna
|
18) |
I vissa fall kan Eftastaterna anse att tillhandahållandet av bredbandsnät bör ses som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse i den mening som avses i artikel 59.2 i EES-avtalet (19). |
|
19) |
Enligt domstolens rättspraxis gäller, förutsatt att de fyra huvudvillkoren (allmänt kallade Altmarkkriterierna) uppfylls, att statlig finansiering för tillhandahållandet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse inte behöver omfattas av artikel 61.1 i EES-avtalet (20). De fyra villkoren lyder som följer: a) den som får del av en statlig finansieringsmekanism för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse ska formellt ha fått i uppdrag att tillhandahålla tjänsten, varvid skyldigheterna ska vara klart definierade, b) parametrarna för beräkning av ersättningen måste fastställas på förhand på ett objektivt och öppet sätt för att undvika att mottagaren får en ekonomisk fördel som kan gynna mottagaren jämfört med konkurrerande företag, c) ersättningen får inte vara högre än vad som krävs för att täcka alla eller delar av kostnaderna för att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, med beaktande av relevanta intäkter och en rimlig vinst för att fullgöra denna plikt, och d) i fall där mottagaren inte har valts ut enligt ett offentligt anbudsförfarande ska nivån på den beviljade ersättningen fastställas på grundval av en analys av de kostnader som ett välfungerande typiskt företag skulle ha ådragit sig vid fullgörandet av plikterna, med beaktande av relevanta intäkter och en rimlig vinst. |
|
20) |
I två beslut (21) rörande åtgärder som regionala myndigheter hade vidtagit för att bevilja en (subventionerad) koncession för allmännyttiga tjänster (22) till privata aktörer för utbyggnaden av grundläggande bredbandsnät i regioner med dålig täckning drog kommissionen slutsatsen att de anmälda stödordningarna uppfyllde de fyra kriterierna enligt Altmarkdomen och därför inte omfattades av artikel 107.1 i EUF-fördraget (23). Särskilt gäller att den vinnande anbudsgivaren i båda fallen valdes på grundval av det lägsta begärda stödbeloppet och det beviljade ersättningsbeloppet fastställdes på grundval av på förhand fastställda och tydliga kriterier. Dessutom fann kommissionen inga bevis eller risker för överkompensation. |
|
21) |
Omvänt har kommissionen fastställt att begreppet tjänst av allmänt ekonomiskt intresse och därmed användningen av rättspraxis från Altmarkdomen inte kan godtas om leverantören varken har ett klart mandat eller skyldighet att tillhandahålla bredband för alla invånare och företag i områden med dålig täckning, utan i stället är mer orienterad mot företag (24). |
|
22) |
Enligt rättspraxis har Eftastaterna stor frihet när det gäller att definiera vad de anser utgöra tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, men en Eftastats definition av sådana tjänster eller uppdrag kan ifrågasättas av övervakningsmyndigheten om det handlar om ett uppenbart fel (25). Detta innebär att Eftastaterna visserligen är behöriga och har befogenhet att fastställa innebörden och räckvidden av ett uppdrag om tillhandahållande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, men att denna behörighet inte är obegränsad och inte heller kan utövas godtyckligt (26). I synnerhet gäller att en verksamhet, för att den ska räknas som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, bör uppvisa vissa särskilda egenskaper jämfört med gängse näringsverksamhet (27). I detta hänseende kommer övervakningsmyndigheten att anse att när det gäller områden där privata investerare redan har finansierat bredbandsinfrastruktur (eller håller på att ytterligare utvidga infrastrukturen för sina nät) och redan tillhandahåller konkurrenskraftiga bredbandstjänster med tillräcklig täckning, bör utbyggnaden av parallell konkurrerande och offentligt finansierad bredbandsinfrastruktur inte anses utgöra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse i den mening som avses i artikel 59.2 i EES-avtalet (28). Om det dock kan visas att privata investerare inte inom en nära framtid (29) kan tillhandahålla tillräcklig bredbandstäckning till alla medborgare eller användare och att en betydande del av befolkningen sålunda lämnas utan internetanslutning, kan en ersättning för allmännyttiga tjänster beviljas ett företag som anförtrotts driften av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse förutsatt att villkoren i punkterna 23–27 är uppfyllda. Det bör preliminärt understrykas att övervägandena i dessa punkter baserar sig på bredbandssektorns särdrag och återspeglar den erfarenhet som kommissionen hittills vunnit på detta område. Villkoren i dessa punkter är därför inte uttömmande, men de ger dock en vägledning om övervakningsmyndighetens strategi vid bedömningen från fall till fall av huruvida den berörda verksamheten kan definieras som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse och huruvida den offentliga finansiering som beviljats i detta hänseende uppfyller reglerna för statligt stöd i EES-avtalet. |
|
23) |
Med beaktande av definitionen av räckvidden av ett uppdrag om tillhandahållande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse ska Eftastaterna för att garantera en vittomfattande utbyggnad av bredbandsinfrastruktur beskriva skälen till att de anser att den berörda tjänsten, på grund av dess speciella karaktär, bör karakteriseras som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse och särskiljas från annan näringsverksamhet (30). De bör också se till att uppdraget om tillhandahållande av tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse uppfyller vissa minimikriterier som är gemensamma för alla uppdrag om tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och visa att dessa kriterier är uppfyllda i det specifika fallet. |
|
24) |
Dessa kriterier omfattar åtminstone följande: a) den offentliga myndigheten måste ha fattat ett beslut om att anförtro de berörda operatörerna ett uppdrag om tillhandahållande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse och b) detta uppdrag måste vara samhällsomfattande och obligatoriskt. Vid bedömningen av huruvida definitionen av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för bredbandsutbyggnad inte ger upphov till ett uppenbart bedömningsfel bör Eftastaterna därför se till att den bredbandsinfrastruktur som ska byggas ut tillhandahåller anslutningsmöjlighet till alla användare i ett givet område, både för bostads- och företagsanvändare. Av den obligatoriska karaktären hos uppdraget om tillhandahållande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse följer dessutom att tillhandahållaren av det nät som ska byggas ut inte kommer att kunna vägra tillträde till infrastrukturen godtyckligt eller på ett diskriminerande sätt (t.ex. eftersom det inte är lönsamt att tillhandahålla accesstjänster inom ett visst område). |
|
25) |
Med tanke på den konkurrens som uppnåtts efter liberaliseringen av sektorn för elektronisk kommunikation i EES och särskilt den konkurrens som idag finns på detaljistmarknaden för bredband, bör ett offentligt finansierat nät inrättat inom ramen för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse vara tillgängligt för alla intresserade operatörer. Uppdrag om tillhandahållande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för bredbandsutbyggnad bör följaktligen endast godkännas om de innebär att en passiv och neutral (31) infrastruktur med öppen åtkomst tillhandahålls. Ett sådant nät bör ge accessökarna alla möjliga typer av nätaccess och möjliggöra effektiv konkurrens på detaljistnivå, vilket garanterar att slutanvändarna ges tillgång till konkurrenskraftiga och förmånliga tjänster (32). Uppdraget om tillhandahållande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse bör därför endast omfatta utbyggnad av bredbandsnät som ger anslutningsmöjlighet för alla och relevanta accesstjänster i grossistledet, utan att kommunikationstjänster i detaljistledet omfattas (33). När tillhandahållaren av tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse också är en vertikalt integrerad bredbandsoperatör bör skyddsåtgärder vidtas för att undvika intressekonflikter, otillbörlig diskriminering och eventuella andra dolda indirekta fördelar (34). |
|
26) |
Marknaden för elektronisk kommunikation är helt avreglerad, vilket innebär att en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för bredbandsutbyggnad inte kan baseras på beviljandet av en exklusiv eller särskild rättighet för tillhandahållaren av tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse i enlighet med artikel 59.1 i EES-avtalet. |
|
27) |
En tillhandahållare av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse kan, när den uppfyller kraven på samhällsomfattande täckning, behöva bygga ut en nätinfrastruktur inte endast i områden som är olönsamma utan också i lönsamma områden, dvs. områden där andra operatörer kanske redan har byggt ut sina egna nätinfrastrukturer eller planerar att göra detta inom en nära framtid. Med tanke på bredbandssektorns särdrag bör dock i detta fall eventuell ersättning som beviljas endast täcka kostnaderna för utbyggnad av en infrastruktur inom de olönsamma områdena (35). Om en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för utbyggnad av ett bredbandsnät inte grundar sig på utbyggnad av offentligt ägd infrastruktur bör lämpliga översyns- och clawbackmekanismer inrättas för att undvika att tillhandahållaren av tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse erhåller en otillbörlig fördel genom att bibehålla ägandet till det nät som finansierats av offentliga medel efter det att koncessionen för tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse har löpt ut. Ersättningen för tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse bör i princip beviljas genom ett öppet anbudsförfarande utan diskriminering och med god insyn, där alla kandidater på ett öppet sätt måste ange de lönsamma och olönsamma områdena, uppskatta sina förväntade intäkter och begära ett motsvarande ersättningsbelopp som de anser vara strikt nödvändigt, och därigenom undvika risken för alltför stora ersättningar. Ett anbudsförfarande under sådana villkor bör garantera att det fjärde Altmarkkriteriet uppfylls (se punkt 19). |
|
28) |
Om de fyra Altmarkkriterierna inte uppfyllts samtidigt som de allmänna kriterierna för tillämpningen av artikel 61.1 i EES-avtalet är uppfyllda kommer ersättning för allmännyttiga tjänster för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur att utgöra statligt stöd och omfattas av artiklarna 49, 59 och 61 i EES-avtalet och artikel 1 i del I i protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (nedan kallat övervakningsavtalet). I så fall kan statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljats vissa företag som anförtrotts driften av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (se punkterna 23–27) anses förenligt med EES-avtalet och undantaget från anmälningskravet i artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet om kraven i den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1h i bilaga XV till EES-avtalet (kommissionens beslut 2005/842/EG av den 28 november 2005 om tillämpningen av artikel 86.2 i EG-fördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (36)), anpassad till EES-avtalet genom protokoll 1 till detta, är uppfyllda (37). |
2.3 Bedömning av förenlighet enligt artikel 61.3 i EES-avtalet
|
29) |
Om kommissionen har konstaterat att en anmäld åtgärd i bredbandssektorn utgör stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget har förenlighetsbedömningen hittills baserat sig direkt på artikel 107.3 c i det fördraget (38). |
|
30) |
De områden som omfattas av ett bredbandsprojekt som får statligt stöd kan också vara stödområden enligt artikel 61.3 a och c i EES-avtalet och enligt kapitlet (i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd) om statligt regionalstöd 2007–2013 (nedan kallat kapitlet om statligt regionalstöd) (39). I sådant fall kan stöd till bredband även klassificeras som stöd till nyinvesteringar i enlighet med kapitlet om statligt regionalstöd. I många av de fall som kommissionen hittills har granskat förekom det dock även andra områden som omfattades av de anmälda åtgärderna men som inte var stödområden, och därför kunde inte kommissionens bedömning utföras mot bakgrund av dess riktlinjer för statligt regionalstöd (40), som motsvarar kapitlet om statligt regionalstöd. |
|
31) |
När en åtgärd omfattas av kapitlet om statligt regionalstöd och när avsikten är att bevilja individuellt särskilt stöd till ett enskilt företag eller om stödet begränsas till ett enda verksamhetsområde, ligger det på Eftastatens ansvar att påvisa att villkoren enligt kapitlet om statligt regionalstöd uppfyllts. I detta ingår särskilt att projektet i fråga ska bidra till en samstämmig regional utvecklingsstrategi och att projektet inte har sådan karaktär och storlek att det leder till oacceptabel snedvridning av konkurrensen. |
2.3.1 Avvägningstestet och dess tillämpning på stöd till utbyggnad av bredbandsnät
|
32) |
I bedömningen av huruvida ett stöd kan anses vara förenligt med EES-avtalet väger övervakningsmyndigheten stödets positiva effekter när det gäller att nå ett mål av gemensamt intresse mot dess eventuella negativa bieffekter, såsom snedvridning av handel och konkurrens. |
|
33) |
Vid avvägningen bedömer övervakningsmyndigheten följande aspekter:
|
|
34) |
De enskilda stegen i avvägningstestet inom bredbandsområdet beskrivs närmare i avsnitten 2.3.2 och 2.3.3. |
2.3.2 Stödets syfte
|
35) |
Såsom konstaterats i inledningen har vittomfattande och förmånlig tillgång till bredband en strategisk betydelse eftersom det kan påskynda IKT:s bidrag såväl till tillväxt och innovation inom alla sektorer av ekonomin som till social och territoriell sammanhållning. |
|
36) |
De ekonomiska aspekterna kring tillgången till bredband är sådan att marknaden inte alltid anser att det lönar sig att investera i bredband. På grund av täthetsvinster är det i regel lönsammare att bygga ut bredbandsnät i områden där den potentiella efterfrågan är högre och koncentrerad, dvs. i tätt befolkade områden. På grund av de höga fasta investeringskostnaderna ökar enhetskostnaden kraftigt när befolkningstätheten sjunker. Detta leder till att det tenderar att vara så att endast en del av befolkningen omfattas av lönsamma bredbandsnät. I vissa områden kan det också hända att det endast är lönsamt att en enda leverantör bygger ut ett nät, inte två eller fler leverantörer. |
|
37) |
I fall där marknaden inte ger tillräcklig bredbandstäckning eller om accessvillkoren inte är lämpliga, kan statligt stöd spela en viktig roll. Särskilt gäller att statligt stöd inom bredbandssektorn kan avhjälpa ett marknadsmisslyckande, dvs. situationer där enskilda marknadsinvesterare inte investerar även om detta vore effektivt ur ett bredare ekonomiskt perspektiv t.ex. på grund av positiva spridningseffekter. Alternativt kan statligt stöd till bredband också ses som ett verktyg för att nå jämlikhetsmål, dvs. som ett medel för att förbättra tillträdet till väsentliga kommunikationsmedel, deltagandet i samhällslivet och yttrandefriheten för alla aktörer i samhället och på så sätt förbättra den sociala och territoriella sammanhållningen. |
|
38) |
Det är viktigt att från början göra en grundläggande åtskillnad mellan de typer av områden det kan gälla, beroende på den befintliga graden av tillgång till bredband. Kommissionen har genomgående gjort en åtskillnad mellan områden som inte har bredbandsinfrastruktur eller där det är osannolikt att den kommer att byggas ut på kort sikt (vita områden), områden med endast en bredbandsoperatör (grå områden) och områden där det finns två eller flera bredbandsleverantörer (svarta områden) (42). |
2.3.2.1
|
39) |
Övervakningsmyndigheten anser att stöd till utbyggnad av bredbandsnät i landsbygdsområden och vita områden med dålig täckning befrämjar territoriell social och ekonomisk sammanhållning och avhjälper marknadsmisslyckanden. Det tenderar att vara så att endast en del av befolkningen omfattas av lönsamma bredbandsnät, och därför behövs det statligt stöd för att nå en allmän täckning. |
|
40) |
Övervakningsmyndigheten godtar att Eftastaterna, genom att bevilja finansiellt stöd för tillhandahållandet av bredbandstjänster i områden där bredband för närvarande inte finns att tillgå och där privata investerare inte planerar att bygga ut sådan infrastruktur inom en nära framtid, eftersträvar genuina mål rörande sammanhållning och ekonomisk utveckling och deras ingripande är därför sannolikt förenligt med det allmänna intresset (43). Begreppet ”nära framtid” avser en period på tre år. Privata investerare som avser att investera bör därför se till att det åtminstone görs avsevärda framsteg i fråga om täckning inom denna treårsperiod och att den planerade investeringen slutförs inom en rimlig tidsperiod därefter (beroende på de särskilda egenskaperna hos varje projekt och varje område). Offentliga myndigheter kan kräva att en affärsplan ska lämnas in, tillsammans med en detaljerad tidsplan för utbyggnaden och bevis på lämplig finansiering eller andra bevis som visar att de privata nätoperatörernas planerade investering är trovärdig och genomförbar. |
2.3.2.2
|
41) |
När ett visst geografiskt område täcks av minst två bredbandsleverantörer och bredbandstjänster erbjuds på konkurrenskraftiga villkor (infrastrukturbaserad konkurrens), förekommer det inget marknadsmisslyckande. Ett statligt ingripande skulle därför endast i mycket begränsad utsträckning kunna ge ytterligare fördelar. Däremot skulle statligt stöd till finansiering av utbyggnad av ett ytterligare bredbandsnät i princip leda till en oacceptabel snedvridning av konkurrensen och en utstötning av privata investerare. Om det inte finns något klart påvisat marknadsmisslyckande har övervakningsmyndigheten en negativ inställning till åtgärder för finansiering av utbyggnaden av ytterligare bredbandsinfrastruktur i ett svart område (44). |
2.3.2.3
|
42) |
Att en nätoperatör verkar i ett visst område betyder inte nödvändigtvis att det inte förekommer marknadsmisslyckande eller problem med sammanhållningen. Det kan finnas monopol som påverkar tjänsternas kvalitet eller det pris som erbjuds till medborgarna. I områden där det endast finns en bredbandsoperatör gäller å andra sidan att stöd till utbyggnad av ett alternativt nät per definition kan störa marknadens dynamik. Statligt stöd till utbyggnad av bredbandsnät i grå områden kräver därför en mer detaljerad analys och en ingående bedömning av förenlighet. |
|
43) |
Även om en nätoperatör kan vara verksam inom ett område som är föremål för statligt stöd, kan det hända att vissa kategorier av användare fortfarande saknar tillfredsställande tillgång till bredband i den mening att vissa bredbandstjänster som de efterfrågar inte är tillgängliga för dessa användare, eller, om reglerade tariffer för grossisttillträde saknas, att detaljistpriserna på tjänsterna inte är förmånliga jämfört med motsvarande tjänster som erbjuds inom landets mer konkurrensutsatta områden eller regioner (45). Om det dessutom endast finns begränsade utsikter för att tredje parter skulle bygga ut en alternativ infrastruktur, kan finansieringen av en alternativ infrastruktur vara en lämplig åtgärd. Detta skulle avhjälpa bristen på infrastrukturkonkurrens och minska problem som härrör från att den dominerande operatören har en faktisk monopolställning (46). Beviljandet av stöd under dessa omständigheter är dock underställt ett antal villkor som Eftastaten i fråga måste uppfylla. |
|
44) |
Övervakningsmyndigheten kan därför slå fast att statliga stödåtgärder under vissa omständigheter är förenliga, när åtgärderna gäller områden där tillhandahållandet av bredbandsinfrastruktur fortfarande i praktiken omfattas av ett monopol, förutsatt att i) inga förmånliga eller lämpliga tjänster erbjuds för att uppfylla allmänhetens eller företagsanvändarnas behov och att ii) det inte finns några mindre snedvridande åtgärder att tillgå (inklusive förhandsreglering) för att nå samma mål. I syfte att fastställa det ovan anförda kommer övervakningsmyndigheten att särskilt bedöma följande:
|
2.3.3 Utformning av åtgärden och behovet av att begränsa snedvridningen av konkurrensen
|
45) |
Om bredbandstäckningen anses vara otillräcklig kan det vara nödvändigt med ingrepp från staten. Den första frågan gäller huruvida statligt stöd är ett lämpligt politikinstrument för att ta itu med problemet eller om det finns andra, bättre lämpade instrument. |
|
46) |
I detta hänseende noterar övervakningsmyndigheten att även om förhandsreglering i många fall underlättar utbyggandet av bredband i urbana och befolkningstätare områden är den kanske inte ett tillräckligt instrument för att göra det möjligt att tillhandahålla bredbandstjänster, särskilt i områden med dålig täckning där investeringens lönsamhet är låg (47). |
|
47) |
Likaså gäller att åtgärder på efterfrågesidan i syfte att gynna bredband (såsom kuponger för slutanvändare), även om de kan bidra positivt till bredbandspenetrering och bör uppmuntras som ett alternativ eller komplement till andra offentliga åtgärder, inte alltid löser bristen på bredband (48). I sådana situationer finns det kanske inget annat alternativ än att bevilja offentlig finansiering för att lösa bristen på bredbandstillgång. |
|
48) |
Vad gäller åtgärdens stimulanseffekt måste man undersöka huruvida den berörda investeringen i bredbandsnät inte skulle ha genomförts inom samma tidsram utan statligt stöd. |
|
49) |
Vid bedömning av huruvida en anmäld åtgärd i vita eller grå områden är proportionerlig kommer det ifall något av villkoren i punkterna a–h inte uppfylls att krävas en ingående bedömning (49), vilken med stor sannolikhet skulle leda till en negativ slutsats om stödets förenlighet med EES-avtalet.
|
3. STATLIGT STÖD TILL NGA-NÄT
3.1 Stöd till snabb utbyggnad av NGA-nät
|
50) |
I nuläget riktar ett antal Eftastater sin uppmärksamhet på stöd till bredbandsnät som kan leverera tjänster med mycket höga hastigheter och tillhandahålla ett stort antal avancerade digitala konvergenstjänster. Dessa NGA-nät är i huvudsak fiberbaserade nät eller avancerade uppgraderade kabelnät som är avsedda att helt eller i stor utsträckning ersätta de befintliga kopparbaserade bredbandsnäten eller dagens kabelnät. |
|
51) |
NGA-näten är kabelbundna accessnät som helt eller delvis består av optiska element som kan leverera bredbandstjänster med bättre egenskaper (såsom högre genomströmning) jämfört med tjänster som levereras via de befintliga kopparnäten (58). |
|
52) |
I huvudsak gäller att NGA-näten kommer att ha hastighet och kapacitet för att i framtiden leverera högdefinierat innehåll, stödja bandbreddskrävande on demand-tillämpningar såväl som ge företagen tillgång till förmånliga symmetriska bredbandsförbindelser som i dagens läge normalt endast ges till stora företag. Allmänt taget har NGA-näten potential att bidra till förbättring av alla aspekter av bredbandsteknik och bredbandstjänster. |
|
53) |
Kommissionen har redan behandlat ett antal anmälningar om statligt stöd rörande utbyggnaden av fiberbaserade nät. Det har handlat om utbyggnad av ett regionalt NGA-”kärnnät” (59) eller tillgång till fiberförbindelse för endast ett begränsat antal företagsanvändare (60). |
|
54) |
Precis som i samband med den så kallade första generationens utbyggnad av grundläggande bredbandsnät kan statliga, kommunala och regionala myndigheter motivera sitt stöd till en snabb utbyggnad av fibernät med hänvisning till marknadsmisslyckande eller sammanhållningsmål. Exemplen i kommissionens beslutspraxis på statliga ingripanden i utbyggnaden av grundläggande bredbandsinfrastruktur har främst gällt landsbygdssamhällen eller landsbygdsområden (låg täthet, hög kapitalkostnad) eller områden med dålig ekonomi (svag förmåga att betala för tjänster), men nu säger man att NGA-nätmodellens ekonomi avskräcker från utbyggnad av NGA-nät inte bara i glest befolkade områden utan också i vissa stadsområden. Den främsta aspekten som påverkar snabb och omfattande utbyggnad av NGA-nät tycks vara kostnaderna, och i en mindre utsträckning befolkningstätheten (61). |
|
55) |
För offentliga myndigheter kan direkt ingripande därför vara motiverat i syfte att garantera att områden som nätoperatörerna anser vara olönsamma fortfarande får fördel av de betydande spridningseffekter som NGA-näten kan tillföra ekonomin och inte blir offer för en ny digital ”NGA-klyfta”. Därför vill Eftastaterna kanske främja utvecklandet av NGA-nät i områden där de verksamma bredbandsnätoperatörerna skulle dröja flera år med att investera i sådana nät eftersom dessa områden är ekonomiskt mindre attraktiva än vissa större stadsområden. I vissa fall kan Eftastaterna besluta att själva investera eller tillhandahålla finansiellt stöd till privata operatörer för att skapa tillgång till NGA-nät, eller för att skapa tillgång tidigare än planerat, i syfte att garantera att sysselsättningen och andra ekonomiska möjligheter ges ett lyft så snabbt som möjligt. |
|
56) |
Varje gång staten ingriper för att stödja tillgång till NGA-nät eller snabbare utbyggnad, måste man garantera att detta är förenligt med reglerna för statligt stöd. |
3.2 Typer av offentligt ingripande
|
57) |
Eftastaterna kan välja olika nivåer av marknadsingripande i syfte att främja eller påskynda utbyggnaden av NGA-nät. I detta hänseende gäller de överväganden som framförs ovan i avsnitt 2.2.1 och 2.2.2 (tillämpning av principen om en privat investerare i en marknadsekonomi, ersättning för allmännyttiga tjänster och Altmarkkriterierna) även statens ingripande inom området för utbyggnad av NGA-nät. Beroende på det valda ingripandets karaktär och effekter kan olika analytiska principer tillämpas enligt reglerna för statligt stöd. |
|
58) |
I områden där det förväntas att privata investerare i framtiden kommer att bygga ut NGA-nät kan Eftastaterna besluta att anta en uppsättning åtgärder för att göra investeringscykeln snabbare och på så sätt uppmuntra investerarna att tidigarelägga sina investeringar. Sådana åtgärder behöver inte nödvändigtvis inbegripa statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. Med tanke på att en stor del av kostnaderna för utbyggnad av fibernät härrör från anläggningsarbeten (grävarbeten, läggning av kabel, ledningsdragning i byggnader osv.), kan Eftastaterna, i enlighet med EES rättsliga ram för elektronisk kommunikation, besluta att t.ex. underlätta förfarandet för erhållande av ledningsrätter, kräva att nätoperatörerna samordnar sina anläggningsarbeten eller delar en andel av sin infrastruktur (62). Likaså kan Eftastaterna utfärda bestämmelser om att alla nya konstruktioner (inbegripet nya vatten-, energi-, transport- eller kloaknät) eller byggnader förses med fiberförbindelse. |
|
59) |
De offentliga myndigheterna kan också besluta att genomföra vissa anläggningsarbeten (såsom grävarbeten på offentliga platser, dragning av kabelrör) för att möjliggöra och påskynda de berörda operatörernas utbyggnad av sina egna nätelement. Anläggningsarbeten av denna typ ska dock inte vara ”industri- eller sektorspecifika” utan bör i princip vara öppna för alla potentiella användare (t.ex. el-, gas- och vattentjänster), dvs. inte bara för operatörer inom elektronisk kommunikation. Förutsatt att dessa offentliga ingripanden har som syfte att skapa de nödvändiga förutsättningarna för tjänsteoperatörerna att bygga ut sin infrastruktur, utan diskriminering till förmån för någon viss sektor eller ett företag (särskilt genom sänkning av kapitalkostnaderna för denna), omfattas de inte av artikel 61.1 i EES-avtalet. |
|
60) |
Liknande åtgärder kan också vidtas av de nationella tillsynsmyndigheterna i syfte att tillhandahålla jämlikt och icke-diskriminerande tillträde till stolpar eller deltagande i kabelrör som ägs av tjänsteoperatörer eller befintliga nätoperatörer. |
|
61) |
Såsom kommissionens beslutspraxis inom området för grundläggande bredband visar, beviljas statligt stöd för bredband oftast av lokala eller regionala myndigheter för att antingen införa bredband i regionen eller för att öka regionens konkurrenskraft genom att förbättra bredbandstäckningen och möjligheterna till nätförbindelse. För att nå dessa två mål har de offentliga myndigheterna hittills antingen lagt ut utbyggnaden och förvaltningen av offentligt ägd bredbandsinfrastruktur på entreprenad eller gett finansiellt stöd till utbyggnaden av privatägda bredbandsnät (63). |
|
62) |
Om ett offentligt ingripande utgör statligt stöd enligt artikel 61.1 i EES-avtalet måste det anmälas till övervakningsmyndigheten, som bedömer förenligheten med EES-avtalet i enlighet med de principer som anförs i avsnitten 3.3 och 3.4 (64). |
3.3 Skillnaden mellan vita, grå och svarta områden för NGA-nät
|
63) |
Som anges i punkt 38 bedöms förenligheten för statligt stöd till utvecklingen av traditionellt bredband med hänvisning till skillnaden mellan vita, grå och svarta områden. Övervakningsmyndigheten anser att denna åtskillnad även är relevant för bedömning av huruvida statligt stöd till NGA-nät är förenligt enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet, men det krävs en närmare definition som beaktar de speciella dragen hos NGA-nät. |
|
64) |
I detta hänseende bör man vara medveten om att det på lång sikt förväntas att NGA-näten ersätter befintliga grundläggande bredbandsnät. I den utsträckning som NGA-nät innebär en avvikande nätarkitektur med bredbandstjänster av betydligt högre kvalitet än i dag såväl som att dessa nät klarar tjänster som inte kan tillhandahållas med dagens bredbandsnät, är det sannolikt att det i framtiden kommer att uppstå markerade skillnader mellan områden som täcks och som inte täcks av NGA-nät (65). |
|
65) |
I dagsläget kan vissa avancerade grundläggande bredbandsnät (t.ex. ADSL 2+ (66)) upp till en viss gräns också klara vissa typer av bredbandstjänster som i en nära framtid sannolikt kommer att erbjudas över NGA-nät (grundläggande pakettjänster med tre delar, s.k. triple play). Dock, och utan att det påverkar införandet av förhandsreglering, bör man notera att det kan uppstå nya produkter eller tjänster som inte är utbytbara både ur efterfråge- och leverantörsidans perspektiv och som kräver bredbandshastigheter som är högre än vad grundläggande bredbandsinfrastruktur klarar av. |
|
66) |
Av detta följer att när man bedömer statligt stöd för NGA-nät, bör ett område där sådana nät för närvarande inte finns och där de i en nära framtid knappast kommer att byggas ut av privata investerare och bli fullt funktionella, anses vara ett vitt NGA-område (67). I detta hänseende avser begreppet nära framtid en period på tre år (68). De offentliga myndigheterna ska ha rätt att på vissa villkor ingripa, för att ta itu med aspekter rörande social sammanhållning, regional utveckling eller marknadsmisslyckande, om det kan påvisas att privata investerare inte har några avsikter att bygga ut NGA-nät under de närmaste tre åren. Privata investerare som avser att investera bör se till att det åtminstone görs avsevärda framsteg i fråga om täckning inom denna treårsperiod och att den planerade investeringen slutförs inom en rimlig tidsperiod därefter (beroende på de särskilda egenskaperna hos varje område och varje projekt). Det är inte lämpligt att använda en längre tidshorisont eftersom detta kan medföra risk för att skada intressena i regioner med dålig täckning jämfört med andra delar av landet som har tillgång till sådana avancerade bredbandsnät. Offentliga myndigheter kan kräva att en affärsplan ska lämnas in, tillsammans med en detaljerad tidsplan för utbyggnaden samt bevis på lämplig finansiering eller andra bevis som visar att de privata nätoperatörernas planerade investering är trovärdig och genomförbar. |
|
67) |
Likaså bör ett område anses vara NGA-grått när det under de närmaste tre åren bara finns ett NGA-nät i bruk eller under utbyggnad och ingen operatör har några planer på att bygga ut ett NGA-nät under de närmaste tre åren (69). Vid bedömning av huruvida andra investerare i nät eventuellt bygger ut ytterligare NGA-nät i ett visst område bör man beakta alla befintliga reglerings- eller lagstiftningsåtgärder som kan ha sänkt trösklarna för att bygga ut nät (tillträde till kabelrör, möjlighet att dela infrastruktur osv.). |
|
68) |
Om det finns mer än ett NGA-nät i ett visst område eller sådana nät kommer att byggas ut under de närmaste tre åren, ska området, i princip, anses vara NGA-svart (70). |
3.4 Förenlighetsbedömning
|
69) |
Som det anges ovan i punkterna 64 och 65 gäller, trots att NGA-nät är kvalitativt mycket mer avancerade än befintliga traditionella kopparbaserade bredbandsnät, att övervakningsmyndigheten vid bedömning av huruvida ett statligt stöd till utbyggnad av NGA-nät är förenligt med reglerna om statligt stöd också kommer att granska effekterna av ett sådant stöd på befintliga bredbandsnät, utifrån den grad av utbytbarhet som för närvarande verkar finnas när det gäller bredbandstjänster som erbjuds över bredbandsnät och NGA-nät. Dessutom kommer övervakningsmyndigheten vid bedömningen av förenligheten hos statligt stöd till NGA-nät att använda avvägningstestet (se punkt 33). Vid bedömning av om den anmälda åtgärden är proportionerlig kommer övervakningsmyndigheten att granska om de villkor som anges i punkt 49 uppfylls (detaljerad kartläggning och analys av täckning, öppet anbudsförfarande, anbud med bästa ekonomin, teknisk neutralitet, användning av befintlig infrastruktur, ålagt öppet grossisttillträde, riktmärkning och clawbackmekanism). De nedan angivna punkterna är dock särskilt relevanta när det gäller bedömning av NGA-nät. |
3.4.1 Vita NGA-områden: stöd till utbyggnad av NGA-nät i områden med dålig täckning
|
70) |
På samma sätt som med grundläggande bredbandstjänster och under förutsättning att Eftastaterna uppfyller en uppsättning villkor (se punkterna 49 och 69), kommer övervakningsmyndigheten att anse att åtgärder till stöd för utbyggnad av NGA-nät i områden där det för närvarande inte finns någon bredbandsinfrastruktur eller där verksamma bredbandsoperatörer anser det vara olönsamt att bygga ut NGA-nät, är förenliga med EES-avtalets regler för statligt stöd. |
|
71) |
I vita NGA-områden där det endast finns ett enda grundläggande bredbandsnät sedan tidigare (traditionellt grått område) kan stöd till NGA-nät beviljas förutsatt att den berörda Eftastaten kan påvisa att i) de bredbandstjänster som tillhandahålls i det nätet inte är tillräckliga för behoven hos allmänhet och företag i det berörda området (också med beaktande av en möjlig framtida uppgradering) och att ii) det inte finns några mindre snedvridande medel (inbegripet förhandsreglering) för att nå de fastställda målen. |
3.4.2 Grå NGA-områden: behov av en närmare analys
|
72) |
I områden där en privat investerare redan har byggt ut ett NGA-nät eller eventuellt bygger ut ett NGA-nät under de närmaste tre åren (se också punkt 66) och ingen annan privat investerare har några planer på att bygga ut ett andra NGA-nät under de närmaste tre åren, måste övervakningsmyndigheten genomföra en mer detaljerad analys för att bekräfta huruvida statligt ingripande i sådana områden kan anses vara förenligt med reglerna för statligt stöd. Statens ingripande i sådana områden kan i själva verket tränga ut befintliga investerare och snedvrida konkurrensen. |
|
73) |
För att övervakningsmyndigheten ska kunna konstatera förenlighet måste Eftastaterna kunna påvisa, för det första, att det befintliga eller planerade NGA-nätet inte är eller inte kommer att vara tillräckligt för behoven hos allmänhet och företag i de berörda områdena och, för det andra, att det inte finns något mindre snedvridande medel (inbegripet förhandsreglering) för att nå de fastställda målen. Vid den detaljerade bedömningen kommer övervakningsmyndigheten särskilt att utvärdera följande:
|
3.4.3 Svarta NGA-områden: inget behov av statligt ingripande
|
74) |
I områden där det redan finns flera NGA-nät eller privata investerare eventuellt håller på att bygga ut konkurrerande NGA-nät kommer övervakningsmyndigheten att anse att statligt stöd till ett ytterligare offentligt finansierat konkurrerande NGA-nät sannolikt medför allvarlig snedvridning av konkurrensen och därför inte är förenligt med reglerna för statligt stöd. |
3.4.4 Det särskilda fallet med befintliga svarta områden (områden med grundläggande bredband): vissa ytterligare skyddsåtgärder
|
75) |
Övervakningsmyndigheten anser att traditionella svarta områden, dvs. områden där befintliga bredbandstjänster levereras via konkurrerande bredbandsinfrastrukturer (xDSL och kabelnät), är områden där verksamma nätoperatörer bör ha incitament för att uppgradera sina nuvarande traditionella bredbandsnät till mycket snabba NGA-nät till vilka de kan överföra sina befintliga kunder. I sådana områden ska i princip inget ytterligare ingripande från staten vara nödvändigt. |
|
76) |
En Eftastat kan dock avvisa ett sådant argument genom att visa att befintliga operatörer för grundläggande bredband inte avser att investera i NGA-nät under de närmaste tre åren genom att t.ex. påvisa att det inte finns ett tillfredsställande historiskt mönster i fråga om de befintliga nätinvesterarnas investeringar under de senaste åren för att uppgradera bredbandsinfrastrukturerna i syfte att ge högre hastigheter som svar på användarnas krav. I sådana fall är det statliga stödet för utbyggnad av NGA-nät föremål för den detaljerade analys som anges i punkt 73 och måste uppfylla den uppsättning villkor som diskuteras närmare i avsnitt 3.4.5. |
3.4.5 Utformning av åtgärden och behovet av att begränsa snedvridningen av konkurrensen
|
77) |
I likhet med de principer som gäller för utbyggnad av grundläggande bredband, kan det hända att statligt stöd till förmån för utbyggnad av NGA-nät utgör ett lämpligt och motiverat instrument förutsatt att ett antal grundläggande villkor uppfylls. Med undantag för vita NGA-områden som också är vita områden när det gäller grundläggande bredband (där inga tilläggsvillkor gäller) anser övervakningsmyndigheten att utöver de skyddsåtgärder som fastställs i avsnitt 2.3.3 och särskilt i punkt 49 (detaljerad kartläggning och analys av täckning, öppet anbudsförfarande, anbud med bästa ekonomin, teknisk neutralitet, användning av befintlig infrastruktur, ålagt öppet grossisttillträde, riktmärkning och clawbackmekanism) behöver även följande villkor uppfyllas:
|
4. SLUTBESTÄMMELSER
|
78) |
Detta kapitel kommer att tillämpas från och med dagen efter det att det har antagits. |
|
79) |
Övervakningsmyndigheten kommer att se över detta kapitel i överensstämmelse med framtida översyner från kommissionens sida av det motsvarande meddelandet från denna med rubriken Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät. |
(1) Detta kapitel motsvarar meddelandet från kommissionen med rubriken Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (EUT C 235, 30.9.2009, s. 7).
(2) Se t.ex. i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning, (KOM(2005) 229 slutlig) av den 1 juni 2005, eEurope 2005: Ett informationssamhälle för alla, (KOM(2002) 263 slutlig), Att överbrygga bredbandsklyftan, (KOM(2006) 129).
(3) KOM(2005) 107 slutlig.
(4) Under det senaste årtiondet har informations- och kommunikationsteknik blivit tillgängliga och överkomliga för allmänheten. Begreppet digital klyfta används oftast för att definiera skillnaden mellan sådana individer och samhällsgrupper som har tillgång till informationsteknik och sådana som inte har det. Det finns flera orsaker till denna digitala klyfta, men den viktigaste är bristen på tillfredsställande bredbandsinfrastruktur. På regional nivå är urbaniseringsgraden en viktig faktor när det gäller tillgång till och användning av IKT. Tillgången till Internet är fortfarande mycket sämre i glest befolkade områden inom hela Europeiska unionen.
(5) Se den rättsakt som det hänvisas till i punkt 5cl i bilaga XI till EES-avtalet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33)), den rättsakt som det hänvisas till i punkt 5ck i bilaga XI till EES-avtalet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 21)) och den rättsakt som det hänvisas till i punkt 5cj i bilaga XI till EES-avtalet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 7)). (Rättsakterna anpassade till EES-avtalet genom protokoll 1 till detta.)
(6) Se beslutet av Post- og teletilsynet i Norge av den 3 april 2009 om fastställande av företag med betydande marknadsinflytande och om införande av särskilda skyldigheter på grossistmarknaden för bredbandstillträde (marknad 5), beslut nr 8/2008 av Póst- og fjarskiptastofnun (post- och telekommunikationsförvaltningen) i Island av den 18 april 2008 om fastställande av företag med betydande marknadsinflytande och om införande av skyldigheter på grossistmarknaden för bredbandstillträde i Island och beslutet av Amt für Kommunikation i Liechtenstein av den 16 december 2009 om sektorspecifik reglering på grossistmarknaden för bredbandstillträde i Liechtenstein.
(7) I detta kapitel avses med NGA-nät kabelbundna accessnät som helt eller delvis består av optiska element som kan leverera bredbandstjänster med bättre egenskaper (såsom högre genomströmning) jämfört med tjänster som levereras via de befintliga kopparnäten (se också fotnot 58).
(8) Se kommissionens utkast till rekommendation om reglerat tillträde till nästa generations accessnät (NGA) på
http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/doc/library/public_consult/nga/dr_recomm_nga.pdf och utlåtande från Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter om utvecklingen av NGA-tillträde, ERG (08) 68, på http://www.erg.eu.int/doc/publications/erg_08_68_statement_on_nga_devolopment_081211.pdf
(9) En förteckning över kommissionens alla beslut enligt reglerna för statligt stöd inom bredbandsområdet finns på http://ec.europa.eu/competition/sectors/telecommunications/broadband_decisions.pdf
(10) Se även avsnitt 2.2.1 om tillämpningen av principen om en privat investerare i en marknadsekonomi.
(11) Se kommissionens beslut av den 30 maj 2007 i ärende NN 24/07 – Tjeckiska republiken, Prague Municipal Wireless Network.
(12) Begreppet investerare avser företag eller operatörer för elektroniska kommunikationsnät som investerar i konstruktion och utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.
(13) Kommissionen har endast i ett fall godkänt en åtgärd som inte inbegrep ett öppet anbudsförfarande men som omfattade ett skattelättnadsprogram för att stödja utbyggnad av bredband i områden med dålig täckning i Ungern, se beslut N 398/05 – Ungern, Development of Tax Benefit for Broadband.
(14) Se t.ex. kommissionens beslut N 570/07 – Tyskland, Broadband in rural areas of Baden-Württemberg, beslut N 157/06 – Förenade kungariket, South Yorkshire Digital Region Broadband Project, beslut N 262/06 – Italien, Broadband for rural Tuscany, beslut N 201/06 – Grekland, Broadband access development in underserved territories och beslut N 131/05 – Förenade kungariket, FibreSpeed Broadband Project Wales. Privata användare gynnas också av åtgärderna, men omfattas inte av reglerna för statligt stöd eftersom de inte är företag eller ekonomiska aktörer i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.
(15) Se kommissionens beslut N 266/08 – Tyskland, Broadband in rural areas of Bayern.
(16) Se kommissionens beslut N 237/08 – Tyskland, Broadband support in Niedersachsen.
(17) Dom i mål C-303/88, Italien mot kommissionen, REG 1991, s. I-1433, punkterna 20–22.
(18) Kommissionens beslut av den 11 december 2007 avseende statligt stöd nr C 53/06 om en stödåtgärd av Amsterdams kommun till förmån för Glasvezelnet Amsterdam för en investering i ett fiberaccessnät (EUT L 247, 16.9.2008, s. 27). Fallet gällde utbyggnaden av ett FTTH-bredbandsnät som sammankopplar 37 000 hushåll i Amsterdam vilka redan hade tillgång till flera konkurrerande bredbandsnät. Amsterdams kommun hade fattat beslut om att tillsammans med två privata investerare och fem bostadsbolag investera i nätets passiva skikt. Den passiva infrastrukturen ägdes och förvaltades av en separat enhet där Amsterdams kommun ägde en tredjedel av aktierna, två andra privata investerare (ING Real Estate och Reggefiber) ägde den andra tredjedelen medan den sista tredjedelen ägdes av bostadsbolag.
(19) Enligt rättspraxis måste företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ha fått detta i uppdrag genom beslut av en offentlig myndighet. I detta hänseende kan ett uppdrag om tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse anförtros en aktör genom beviljandet av koncession för allmännyttiga tjänster, se förenade målen T-204/97 och T-270/97, EPAC mot kommissionen, REG 2000, s. II-2267, punkt 126 och mål T-17/02, Fred Olsen mot kommissionen, REG 2005, s. II-2031, punkterna 186 och 188–189.
(20) Se dom C-280/00, Altmark Trans GmbH och Regierungspräsidium Magdeburg mot Nahverkehrsgesellschaft Altmark GmbH, REG 2003, s. I-7747 (nedan kallad Altmarkdomen).
(21) Se kommissionens beslut N 381/04 – Frankrike, Projet de réseau de télécommunications haut débit des Pyrénées-Atlantiques och kommissionens beslut N 382/04 – Frankrike, Mise en place d'une infrastructure haut débit sur le territoire de la région Limousin (Dorsal).
(22) Även om det i detta kapitel hänvisas till en koncession för allmännyttiga tjänster kan formen för det kontrakt som väljs ut för att tilldela ett uppdrag om tillhandahållande av en allmännyttig tjänst eller en tjänst i allmänhetens intresse variera från en Eftastat till en annan. Kontraktet ska åtminstone innehålla uppgifter om den exakta innebörden av skyldigheterna i samband med tillhandahållandet av offentliga tjänster, skyldigheternas räckvidd och varaktighet, samt namnet på de berörda företagen. Handlingen ska också innehålla uppgifter om vilka kostnader som de berörda företagen ska stå för.
(23) Eftersom medlemsstaterna har frihet när det gäller att definiera omfattningen av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, medgav kommissionen i de två ovannämnda besluten, att i den utsträckning som även alla andra nätleverantörer kan tillhandahålla en allmän bredbandsinfrastruktur och att detta skulle avhjälpa ett marknadsmisslyckande och skulle ge tillgång till bredband för alla användare i de berörda regionerna, hade medlemsstaten i fråga inte gjort något uppenbart fel genom att anse att tillhandahållandet av en sådan tjänst faller inom begreppet tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.
(24) Se kommissionens beslut N 284/05 – Irland, Regional Broadband Programme: Metropolitan Area Networks (”MAN”), phases II and III, punkterna 23 och 37–40. I det fallet ansåg kommissionen att stödet till utbyggnad och drift av stadsnät (MAN) i ett antal städer i Irland inte utgjorde ersättning för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse eftersom den anmälda åtgärden mer liknade ett offentlig–privat partnerskap än åläggande och genomförande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Se också beslut N 890/06 – Frankrike, Aide du Sicoval pour un réseau de très haut débit. I det fallet påpekade kommissionen att den anmälda åtgärden gällde stöd för tillhandahållandet av bredband endast för industriparker och organisationer inom den offentliga sektorn i en del av Toulouse och att hushållen inte omfattades. Dessutom omfattade projektet endast en del av regionen. Kommissionen ansåg därför att projektet inte utgjorde en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse eftersom den anmälda åtgärden inte hade som syfte att tjäna allmänhetens intressen, utan istället gynnade företagssektorn.
(25) Se mål T-289/03, Bupa m.fl. mot kommissionen, REG 2008, s. II-741, punkt 165 och mål T-106/95 FFSA m.fl. mot kommissionen, REG 1997, s. II-229, punkt 99. Se också punkt 14 i Meddelande från kommissionen – Tjänster i allmänhetens intresse i Europa (EGT C 17, 19.1.2001, s. 4).
(26) Se mål T-442/03, SIC mot kommissionen REG 2008, s. II-1161, punkt 195, mål T-289/03, Bupa m.fl. mot kommissionen, tidigare citerat, punkt 166 och mål T-17/02, Fred Olsen mot kommissionen, tidigare citerat, punkt 216. Enligt punkt 22 i kommissionens meddelande om tjänster i allmänhetens intresse i Europa ”(skall medlemsstaterna) ha frihet att definiera vilka uppgifter som ligger i allmänhetens intresse på grundval av de olika verksamheternas särdrag. Den definition som medlemsstaten väljer kan bara bli föremål för kontroll för att spåra uppenbara felaktigheter”.
(27) Detta innebär att det mål av allmänt intresse som de offentliga myndigheterna strävar efter inte endast kan utgöras av utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner i enlighet med artikel 61.3 c. Se beslut N 381/04 – Frankrike, Projet de réseau de télécommunications haut débit des Pyrénées-Atlantiques, punkt 53 och beslut N 382/04 – Frankrike, Mise en place d'une infrastructure haut débit sur le territoire de la région Limousin (Dorsal).
(28) I detta hänseende ska de nät som beaktas vid bedömningen av behovet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse alltid ha en jämförbar arkitektur. De ska antingen vara grundläggande bredbands- eller NGA-nät.
(29) Begreppet ”nära framtid” avser en period på tre år. Privata investerare som avser att investera bör därför se till att det åtminstone görs avsevärda framsteg i fråga om täckning inom denna treårsperiod och att den planerade investeringen slutförs inom en rimlig tidsperiod därefter (beroende på de särskilda egenskaperna hos varje område och varje projekt).
(30) Om sådana skäl inte föreligger kan övervakningsmyndigheten inte genomföra någon översyn, inte ens en marginell sådan, på grundval av det första Altmarkvillkoret och artikel 59.2 i EES-avtalet i fråga om huruvida Eftastaten har begått ett uppenbart fel vid utövandet av sina befogenheter, mål T-289/03, BUPA m.fl. mot kommissionen, tidigare citerat, punkt 172.
(31) Ett nät bör vara tekniskt neutralt och sålunda göra det möjligt för accessökarna att använda vilken som helst av de tillgängliga teknikerna för att tillhandahålla tjänster till slutanvändarna. Även om ett sådant krav kan ha begränsad tillämplighet i fråga om utbyggnad av en ADSL-nätinfrastruktur behöver det inte vara fallet i fråga om ett fiberbaserat NGA-nät där operatörerna kan använda olika fibertekniker för att tillhandahålla tjänster till slutanvändarna (t.ex. punkt-till-punkt eller G-PON).
(32) Ett ADSL-nät bör t.ex. tillhandahålla bitström och fullständigt tillträde till accessnätet, medan fiberbaserade NGA-nät åtminstone bör ge tillgång till svartfiber, bitström och, om ett FTTC-nät håller på att byggas ut, tillträde till delaccessnätet.
(33) Denna begränsning berättigas av att marknadskrafterna, när ett bredbandsnät som ger anslutningsmöjlighet för alla en gång har byggts ut, normalt är tillräckliga för att tillhandahålla kommunikationstjänster till alla användare till konkurrenskraftiga priser.
(34) Sådana skyddsåtgärder kan särskilt omfatta krav på särredovisning och kan också omfatta inrättandet av en enhet som är strukturellt och juridiskt separerad från den vertikalt integrerade operatören. En sådan enhet bör ensam ansvara för att fullgöra det uppdrag om tillhandahållande av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som den ålagts.
(35) Eftastaterna måste med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall utforma den lämpligaste metoden för att se till att den ersättning som beviljas endast täcker kostnaderna för uppdraget om tillhandahållande av en tjänst av allmänt intresse i de olönsamma områdena. Den beviljade ersättningen kan t.ex. baseras på en jämförelse mellan intäkterna från kommersiell användning av infrastrukturen i de lönsamma områdena och intäkterna från kommersiell användning i olönsamma områden. Eventuella övervinster, dvs. vinster över den genomsnittliga avkastningen i branschen på kapital för utbyggnad av en viss bredbandsinfrastruktur kan användas för att finansiera tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse i de olönsamma områdena. Återstoden kan täckas av den beviljade ekonomiska ersättningen.
(36) EUT L 312, 29.11.2005, s. 67.
(37) Se även kapitlet (i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd) om statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster (EUT L 109, 26.4.2007, s. 44 och EES-supplement nr 20, 26.4.2007, s. 1). Kapitlet även tillgängligt på övervakningsmyndighetens webbplats http://www.eftasurv.int/fieldsofwork/fieldstateaid/state_aid_guidelines/partvi-stateaidintheformofpublicservicecompensation.pdf
(38) Det bör påpekas att det i artikel 107.3 a i EUF-fördraget/artikel 61.3 a i EES-avtalet anges att ”stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning” också kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden/med EES-avtalet.
(39) EUT L 54, 28.2.2008, s. 1 och EES-supplement nr 11, 28.2.2008, s. 1.
(40) Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 (EUT C 54, 4.3.2006, s. 13). Dessutom gäller att även om det beviljade stödet i vissa fall var begränsat till stödområden och det också kunde ha klassificerats som stöd till nyinvestering enligt de ovan nämnda riktlinjerna, överskred stödnivån ofta den övre gräns som tillåts för regionalstöd i sådana områden.
(41) Se t.ex. kommissionens beslut N 508/08 – Förenade kungariket, Provision of remote Broadband services in Northern Ireland, kommissionens beslut N 201/06 – Grekland, Broadband access development in underserved areas, och kommissionens beslut N 118/06 – Lettland, Development of broadband communications networks in rural areas.
(42) Se t.ex. kommissionens beslut N 201/06 – Grekland, Broadband access development in underserved areas.
(43) Se t.ex. kommissionens beslut N 118/06 – Lettland, Development of broadband communication networks in rural areas.
(44) Se kommissionens beslut av den 19 juli 2006 om stödåtgärd C 35/05 (ex N 59/05) som Nederländerna ämnar verkställa avseende anläggning av ett bredbandsnät i Appingedam (EUT L 86, 27.3.2007, s. 1). I detta fall skulle man anlägga ett passivt nät (kabelrör och fiber) som skulle ägas av kommunen medan det aktiva skiktet (förvaltningen och driften av nätet) skulle läggas ut på entreprenad till en privat grossistoperatör som skulle vara skyldig att erbjuda grossisttillträde till andra tjänsteleverantörer. I sitt beslut konstaterade kommissionen att den nederländska bredbandsmarknaden var en mycket dynamisk marknad, där leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster, inbegripet kabeloperatörer och Internetleverantörer, höll på att införa bredbandstjänster med mycket hög kapacitet utan något statligt stöd. Situationen i Appingedam avvek inte från situationen på den övriga bredbandsmarknaden i Nederländerna. Både den dominerande operatören för fast linje och en kabeloperatör erbjöd redan pakettjänster med tre delar (telefoni, internet och digital/analog tv) och båda operatörerna hade tekniska möjligheter att ytterligare öka bandbredden i sina nät.
(45) I enlighet med punkt 4 bör det påpekas att bredbandsaccess i nuläget omfattas av förhandsreglering i alla Eftastater.
(46) Kommissionen måste, i sitt beslut N 131/05 – Förenade kungariket, FibreSpeed Broadband Project Wales, bedöma om det finansiella stödet från de walesiska myndigheterna till utbyggnaden av ett öppet operatörsoberoende fiberoptiskt nät som förbinder 14 industriparker fortfarande kunde anses vara förenligt även om de berörda objekten redan betjänades av den dominerande nätoperatören som tillhandahöll prisreglerade förhyrda förbindelser. Kommissionen fann att dessa förhyrda förbindelser som erbjöds av den dominerande operatören var mycket dyra, nästan oöverkomliga för små och medelstora företag. De berörda industriparkerna kunde inte heller få symmetriska ADSL-tjänster över 2 Mbps på grund av avståndet till den dominerande aktörens telefonväxlar. Dessutom gjorde den dominerande operatören inte sina ledningar och svartfiber tillgängliga för tredje parter. Den dominerande operatörens verksamhet i de berörda områdena kunde därför inte garantera förmånliga höghastighetstjänster för små och medelstora företag. Det fanns inga utsikter för att tredje parter skulle bygga ut en alternativ infrastruktur för att tillhandahålla höghastighetstjänster till industriparkerna i fråga. Se också kommissionens beslut N 890/06 – Frankrike, Aide du Sicoval pour un réseau de très haut débit och kommissionens beslut N 284/05 – Irland, Regional Broadband Programme: Metropolitan Area Networks (”MANs”), phases II and III.
(47) Se t.ex. kommissionens beslut N 473/07 – Italien, Broadband connection for Alto Adige, kommissionens beslut N 570/07 – Tyskland, Broadband in rural areas of Baden-Württemberg, kommissionens beslut N 131/05 – Förenade kungariket, FibreSpeed Broadband Project Wales, kommissionens beslut N 284/05 – Irland, Regional Broadband Programme: Metropolitan Area Networks (”MANs”), phases II and III, kommissionens beslut N 118/06 – Lettland, Development of broadband communication networks in rural areas och kommissionens beslut N 157/06 – Förenade kungariket, South Yorkshire Digital Region Broadband Project.
(48) Se t.ex. kommissionens beslut N 222/06 – Italien, Aid to bridge the digital divide in Sardinia, kommissionens beslut N 398/05 – Ungern, Development Tax Benefit for Broadband och kommissionens beslut N 264/06 – Italien, Broadband for rural Tuscany.
(49) I regel inom ramen för förfarandet enligt artikel 1.2 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet.
(50) Om det kan visas att en offentlig myndighet inte erhållit några användbara upplysningar från befintliga operatörer för den erforderliga kartläggningen måste myndigheten helt förlita sig på de upplysningar som den fått tillgång till.
(51) Se t.ex. kommissionens beslut nr 201/06 – Grekland, Broadband access development in underserved areas, kommissionens beslut nr 264/06 – Italien, Broadband for rural Tuscany, kommissionens beslut nr 475/07 – Irland, National Broadband Scheme (”NBS”) och kommissionens beslut nr 115/08 – Tyskland, Broadband in rural areas of Germany.
(52) Se t.ex. kommissionens beslut N 508/08 – Förenade kungariket, Provision of Remote Broadband Services in Northern Ireland, kommissionens beslut N 475/07 – Irland, National Broadband Scheme (NBS) och kommissionens beslut N 157/06 – Förenade kungariket, South Yorkshire Digital region Broadband Project.
(53) För att avgöra vilket anbud som ekonomiskt är mest fördelaktigt bör den upphandlande myndigheten i förväg ange den relativa vikt som den kommer att ge vart och ett av de valda (kvalitets)kriterierna.
(54) Kommissionen har hittills endast i ett fall godkänt motiverad användning av en särskild teknisk lösning, se kommissionens beslut N 222/06 – Italien, Aid to bridge the digital divide in Sardinia. I detta fall ansåg kommissionen att de särskilda omständigheterna, nämligen regionens topografi, avsaknaden av kabelnät och behovet av att maximera fördelarna med stödet, ledde till att ADSL-teknik verkade vara den lämpliga tekniken för att nå projektets mål (punkt 45).
(55) Dessutom gäller att alltid när en Eftastat väljer en förvaltningsmodell där den subventionerade bredbandsinfrastrukturen endast erbjuder grossisttillträde till tredje parter, inte detaljisttjänster, minskas den sannolika snedvridningen av konkurrensen ytterligare eftersom en sådan förvaltningsmodell för nätet bidrar till att undvika potentiellt komplexa frågor rörande prisdumpning och dolda former av tillträdesdiskriminering.
(56) Den nationella tillsynsmyndigheten bör härvid ta hänsyn till den eventuella fortsatta existensen av de specifika villkor som från början motiverade att operatören av infrastrukturen i fråga beviljades stöd.
(57) När det gäller mycket låga stödbelopp eller småskaliga engångsprojekt som grundar sig på enkla upphandlingsprinciper, kan en sådan mekanism utgöra en oproportionerlig börda för de beviljande myndigheterna, och i sådana fall kan övervakningsmyndigheten bevilja undantag, som tillbörligen måste motiveras av den anmälande Eftastaten.
(58) I detta skede av den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen verkar varken teknikerna för satellitnät eller mobila nät klara av att ge symmetriska bredbandstjänster med mycket hög hastighet, även om situationen i framtiden kan bli annorlunda särskilt vad gäller mobila tjänster (nästa stora steg inom mobila radiokommunikationer ”Long Term Evolution” (LTE) kan i teorin, om och när denna teknik införs, nå toppdatahastigheter på 100 Mbps nedlänk och 50 Mbps upplänk).
(59) Se kommissionens beslut N 157/06 – Förenade kungariket, South Yorkshire Digital region Broadband Project och kommissionens beslut N 284/05 – Irland, Regional Broadband Programme: Metropolitan Area Networks (”MANs”), phases II and III.
(60) Endast i två fall hittills (Appingedam och Amsterdam) har statligt stöd beviljats för utbyggnad av nästa generationens accessnät för fiberförbindelse till bostadssegmentet på marknaden.
(61) Bredbands- och nätoperatörer har hävdat att utbyggnaden av ett fiberbaserat nät fortfarande utgör en mycket dyr och riskabel investering, utom i befolknings- och företagstäta områden där operatörerna redan har en betydande bas bredbandskunder som kan migreras till högre hastigheter. I vissa fall sägs kostnaden för utbyggnad av NGA-nät och fibernät vara för hög i förhållande till de förväntade intäkterna, och då vill inga eller för få privata leverantörer ge sig in på marknaden.
(62) Åtgärder av detta slag ska inte vara specifikt inriktade på operatörer inom elektronisk kommunikation utan ska utan åtskillnad gälla för alla operatörer inom alla berörda sektorer (inbegripet andra tjänsteoperatörer såsom gas-, el- eller vattenföretag). Åtgärder som endast gäller för operatörer inom elektronisk kommunikation kan utgöra sektorsstöd och därmed omfattas av förbudet enligt artikel 61.1 i EES-avtalet.
(63) Se t.ex. kommissionens beslut N 157/06 – Förenade kungariket, South Yorkshire Digital Region Broadband Project, kommissionens beslut N 201/06 – Grekland, Broadband access development in underserved territories, kommissionens beslut N 131/05 – Förenade kungariket, FibreSpeed Broadband Project Wales, kommissionens beslut N 284/05 – Irland, Regional Broadband Programme: Metropolitan Area Networks (”MANs”), phases II and III, kommissionens beslut N 381/04 – Frankrike, Projet de réseau de télécommunications haut débit des Pyrénées-Atlantiques, kommissionens beslut N 382/05 – Frankrike, Mise en place d'une infrastructure haut débit sur le territoire de la région Limousin (Dorsal), kommissionens beslut N 57/05 – Förenade kungariket, Regional Innovative Broadband Support in Wales och kommissionens beslut N 14/08 – Förenade kungariket, Broadband in Scotland - Extending Broadband Reach.
(64) Detta påverkar inte den eventuella tillämpningen av kapitlet om statligt regionalstöd, i enlighet med punkt 31.
(65) Om man i dagsläget anser att ett vitt område är ett sådant som enbart har tillgång till internet via smalband (uppringd förbindelse) jämfört med ett område som har tillgång till bredband, betyder detta också att ett område som saknar nästa generations bredbandsinfrastruktur men som har en grundläggande bredbandsinfrastruktur också bör betraktas som ett vitt område.
(66) ADSL 2+ utökar kapaciteten hos grundläggande ADSL-nät till en maximal bandbredd på 24 Mbps.
(67) Ett vitt NGA-område kan vara ett område där det inte finns någon grundläggande bredbandsinfrastruktur (traditionellt vitt område) såväl som ett område där det bara finns en enda leverantör av grundläggande bredband (traditionellt grått område) eller ett område med flera leverantörer av grundläggande bredband (traditionellt svart område). Som det anges i avsnitt 3.4 gäller olika villkor för förenligheten hos statligt stöd till utveckling av bredband under dessa olika omständigheter.
(68) Denna period förefaller motsvara den genomsnittliga tid som det tar att bygga ut nästa generations accessnät som täcker en stad. I detta hänseende bör en operatör kunna påvisa att den inom de närmaste tre åren kommer att ha genomfört de infrastrukturinvesteringar som krävs för att nätet ska täcka en väsentlig del av territoriet och den berörda befolkningen vid periodens slut.
(69) Ett grått NGA-område kan vara ett område där a) det inte finns någon annan grundläggande bredbandsinfrastruktur utöver NGA, b) såväl som ett område där det också finns en eller flera leverantörer av grundläggande bredband (vilket kan anses vara ett traditionellt grått eller svart område). Som det anges i avsnitt 3.4 gäller olika villkor för förenligheten hos statligt stöd till utveckling av bredband under dessa olika omständigheter.
(70) Ett svart NGA-område kan också vara ett område med en enda bredbandsleverantör (traditionellt grått område) eller flera sådana leverantörer (traditionellt svart område). Som det anges ovan gäller olika villkor för förenligheten hos statligt stöd till utveckling av bredband under dessa olika omständigheter.
(71) Den eventuella fortsatta existensen av de specifika marknadsvillkor som från början motiverade att operatören av infrastrukturen i fråga beviljades stöd bör härvid beaktas.
Rättelser
|
8.12.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 325/63 |
Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1270/2011 av den 6 december 2011 om fastställande av en procentsats för godkännande för utfärdande av exportlicenser, avslag på ansökningar om exportlicenser och avbrytande av inlämnandet av ansökningar om exportlicenser för utomkvotssocker
( Europeiska unionens officiella tidning L 324 av den 7 december 2011 )
På sidan 27, skäl 3, ska det
i stället för:
|
”(3) |
De kvantiteter socker som omfattas av ansökningar om exportlicens överstiger den kvantitativa gräns som fastställs i artikel 1, första stycket, led a förordning (EU) nr 372/2011. Det bör därför fastställas en procentsats för godkännande för de kvantiteter som begärdes den 1 december 2011. Alla ansökningar om exportlicens för socker som lämnats in efter den 2 december 2011 bör därför avslås och inlämnandet av ansökningar om exportlicenser bör avbrytas.” |
vara:
|
”(3) |
De kvantiteter socker som omfattas av ansökningar om exportlicens överstiger den kvantitativa gräns som fastställs i artikel 1, första stycket, led a i förordning (EU) nr 372/2011. Det bör därför fastställas en procentsats för godkännande för de kvantiteter som begärdes den 1 och 2 december 2011. Alla ansökningar om exportlicens för socker som lämnats in efter den 2 december 2011 bör därför avslås och inlämnandet av ansökningar om exportlicenser bör avbrytas.” |
På sidan 27, artikel 1, första punkten, ska det
i stället för:
”1. Exportlicenser för utomkvotssocker för vilka ansökningar lämnats in den 1 december 2011 ska utfärdas för de kvantiteter som begärts, multiplicerade med en procentsats för godkännande på 51,679586 %.”
vara:
”1. Exportlicenser för utomkvotssocker för vilka ansökningar lämnats in den 1 och 2 december 2011 ska utfärdas för de kvantiteter som begärts, multiplicerade med en procentsats för godkännande på 51,679586 %.”
|
8.12.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 325/63 |
Rättelse till rådets beslut 2011/791/EU av den 8 november 2011 om ändring av beslut 2011/734/EU: Rådets beslut av den 12 juli 2011 riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott
( Europeiska unionens officiella tidning L 320 av den 3 december 2011 )
På sidan 28, signaturen
i stället för:
”På rådets vägnar
J. VINCENT-ROSTOWSKI
Ordförande”
ska det vara:
”På rådets vägnar
W. PAWLAK
Ordförande”