ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2011.167.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 167

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

54 årgången
25 juni 2011


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG ( 1 )

1

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

25.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 582/2011

av den 25 maj 2011

om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (1), särskilt artiklarna 4.3, 5.4, 6.2 och 12,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (”Ramdirektiv”) (2), särskilt artikel 39.7, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 595/2009 är en av särrättsakterna inom det typgodkännandeförfarande som fastställs genom direktiv 2007/46/EG.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 595/2009 ska nya tunga fordon och motorer uppfylla nya utsläppsgränser. Dessutom införs tilläggskrav beträffande tillgång till information. De tekniska kraven kommer att gälla från den 31 december 2012 för nya fordonstyper och från den 31 december 2013 för alla nya fordon. De särskilda tekniska bestämmelser som krävs för att tillämpa förordning (EG) nr 595/2009 bör antas. Syftet med den här förordningen är därför att ange kraven för typgodkännande av fordon och motorer enligt Euro 6.

(3)

Enligt artikel 5.4 i förordning (EG) nr 595/2009 ska kommissionen anta tillämpningslagstiftning där särskilda tekniska krav beträffande begränsningar av utsläpp från fordon fastställs. Därför bör dessa krav antas.

(4)

Efter antagandet av de huvudsakliga kraven för typgodkännande av tunga fordon och motorer genom förordning (EG) nr 595/2009 är det nödvändigt att fastställa administrativa bestämmelser för det EG-typgodkännandet. Dessa administrativa bestämmelser bör omfatta bestämmelser om produktionsöverensstämmelse och överensstämmelse i drift för att se till att serietillverkade fordon och motorer fortsätter att uppvisa goda egenskaper.

(5)

I enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 595/2009 är det också nödvändigt att fastställa krav för att se till att information om omborddiagnos (OBD) samt reparations- och underhållsinformation för fordon är lätt tillgänglig, så att även oberoende aktörer har tillgång till denna information.

(6)

I överensstämmelse med förordning (EG) nr 595/2009 bör åtgärderna i den här förordningen beträffande tillgång till information om underhåll och reparation av fordon, information för diagnosverktyg och ersättningsdelars kompatibilitet med fordonets OBD-system inte vara begränsade till utsläppsrelaterade komponenter och system utan omfatta alla aspekter av ett fordon som är föremål för typgodkännande inom den här förordningens räckvidd.

(7)

Kommissionen bör i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 595/2009 anta åtgärder för att införa PEMS-mätsystem (Portable Emissions Measurement Systems) för att kontrollera de faktiska utsläppen under körning samt kontroll och begränsning av utsläpp utanför cyklerna. Det är följaktligen nödvändigt att inom en lämplig tidsram fastställa bestämmelser om utsläpp utanför cyklerna vid typgodkännandet samt för att kontrollera och begränsa utsläppen utanför cyklerna vid faktisk användning av fordonen. När det gäller överensstämmelse för fordon i drift bör ett förfarande för användning av PEMS-mätsystem införas. De PEMS-förfaranden som införs genom denna förordning bör omfattas av en bedömning, på grundval av vilken kommissionen bör ges befogenhet att ändra bestämmelserna om fordon i drift.

(8)

I enlighet med artikel 5.4 d i förordning (EG) nr 595/2009 är det nödvändigt att fastställa krav för typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar för att se till att dessa fungerar korrekt.

(9)

I enlighet med artikel 5.4 d i förordning (EG) nr 595/2009 är det nödvändigt att fastställa krav för att bestämma vilka försämringsfaktorer som ska användas för att kontrollera hållbarheten hos motorsystem. Med hänsyn till resultat från forskning och utveckling avseende åldringsprov av motorsystem i bänk bör kommissionen dessutom ges befogenhet att ändra bestämmelserna om fastställande av försämringsfaktorer.

(10)

I enlighet med artikel 12.1 i förordning (EG) nr 595/2009 bör nya gränsvärden och en mätmetod för antal utsläppta partiklar införas. Mätmetoden bör bygga på arbetet inom det program för partikelmätning (PMP) som utförs av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE).

(11)

I enlighet med artikel 12.2 i förordning (EG) nr 595/2009 införs gränsvärden för den internationella harmoniserade transienta körcykeln (nedan kallad WHTC) och den internationella harmoniserade stationära körcykeln (nedan kallad WHSC), enligt vad som anges i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 – Enhetliga bestämmelser om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller motorgas (LPG) vilka används i fordon (3).

(12)

Kommissionen bör bedöma behovet av särskilda åtgärder när det gäller motorer med flera inställningsmöjligheter och ges befogenhet att ändra bestämmelserna i enlighet med resultatet av den bedömningen.

(13)

Förordning (EG) nr 595/2009 och direktiv 2007/46/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser för tillämpning av artiklarna 4, 5, 6 och 12 i förordning (EG) nr 595/2009.

Dessutom ändras förordning (EG) nr 595/2009 och direktiv 2007/46/EG.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.   motorsystem: motorn, avgasreningssystemet och kommunikationsgränssnittet (hårdvara och meddelanden) mellan motorns elektroniska styrenhet(er) (nedan kallad ECU) och andra eventuella styrdon för drivaggregat och fordonssystem.

2.   driftsackumuleringsplan: åldringscykel och driftsackumuleringsintervall för att fastställa försämringsfaktorerna för en familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem.

3.   motorfamilj: en tillverkares sammanföring av motorer, vilka genom sin konstruktion, enligt definitionen i avsnitt 6 i bilaga I, har liknande avgasutsläppsvärden. Alla motorer i motorfamiljen måste hålla sig inom gränsvärdena för utsläpp.

4.   motortyp: en kategori motorer som inte skiljer sig åt i fråga om de väsentliga motoregenskaperna enligt i tillägg 4 till bilaga I.

5.   fordonstyp med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation: en grupp av fordon som inte skiljer sig åt i fråga om de väsentliga motor- och fordonsegenskaperna egenskaperna enligt i tillägg 4 till bilaga I.

6.   deNO x-system: system för selektiv katalytisk reduktion (nedan kallat SCR-system), NOx-adsorbator, passiv och aktiv mager NOx-katalysator, eller annat system för efterbehandling av avgaser som syftar till att minska kväveoxidutsläppen (NOx).

7.   system för efterbehandling av avgaser: katalysator (oxidationskatalysator, trevägskatalysator eller annan katalysator), partikelfilter, deNOx-system, kombinerat system med deNOx-katalysator och partikelfilter eller någon annan form av utsläppsbegränsande anordning som är monterad nedströms motorn.

8.   omborddiagnossystem (nedan kallat OBD-system): ett system ombord på ett fordon eller en motor som kan

9.   kvalificerad försämrad komponent eller kvalificerat försämrat system: en komponent eller ett system som avsiktligt har försämrats, såsom genom påskyndat åldrande eller genom manipulering på kontrollerat sätt, och som i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 6.3.2 i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 och punkt 2.2 i tillägg 3 till bilaga X i denna förordning godkänts av godkännandemyndigheten för användning vid demonstration av OBD-prestanda hos motorsystemet.

10.   ECU: ett motorsystems elektroniska styrenhet.

11.   diagnosfelkod: en numerisk eller alfanumerisk beteckning som identifierar eller tilldelar en felfunktion.

12.   bärbart system för utsläppsmätning (nedan kallat PEMS-mätsystem): ett PEMS-mätsystem som uppfyller kraven i tillägg 2 till bilaga II.

13.   felfunktionsindikator: en indikator som är en del av varningssystemet och som tydligt underrättar fordonets förare om en felfunktion.

14.   åldringscykel: den fordons- eller motordrift (hastighet, belastning, effekt) som ska utföras under driftsackumuleringsintervallet.

15.   kritiska utsläppsrelaterade komponenter: följande komponenter som är konstruerade främst för utsläppsbegränsning: alla system för efterbehandling av avgaser, motorns ECU med tillhörande sensorer och ställdon samt systemet för avgasåterföring (nedan kallat EGR-system) med alla tillhörande filter, kylare, reglerventiler och rördelar.

16.   kritiskt utsläppsrelaterat underhåll: underhåll som ska utföras på kritiska utsläppsrelaterade komponenter.

17.   utsläppsrelaterat underhåll: underhåll som väsentligen påverkar utsläpp eller som troligen påverkar utsläppsförsämringen hos fordonet eller motorn under normal användning i drift.

18.   familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem: motorer som en tillverkare sammanfört i en grupp av motorer som uppfyller definitionen av en motorfamilj och som dessutom har sammanförts i en undergrupp av motorer med samma slags system för efterbehandling av avgaser.

19.   Wobbetal (undre Wobbetal Wl eller övre Wobbetal Wu ): förhållandet mellan värmevärdet per volymenhet för en gas och kvadratroten av dess relativa densitet under samma referensförhållanden:

Formula

20.   λ-skiftfaktor (nedan kallad Sλ ): uttryck som beskriver den förmåga som motorstyrsystemet måste ha att anpassa sig till en ändring av luftöverskottsförhållande λ om motorn drivs med en gas vars sammansättning skiljer sig från ren metan enligt avsnitt 4.1 i bilaga 6 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

21.   icke-utsläppsrelaterat underhåll: underhåll som inte väsentligen påverkar utsläpp och som inte har någon varaktig inverkan på utsläppsförsämringen hos fordonet eller motorn under normal användning i drift när underhållet har utförts.

22.   OBD-motorfamilj: en tillverkares sammanföring av motorsystem som har gemensamma metoder för övervakning och diagnos av utsläppsrelaterade felfunktioner.

23.   avsökningsverktyg: en extern provningsutrustning som används för standardiserad kommunikation från utanför fordonet med OBD-systemet enligt kraven i denna förordning.

24.   hjälpstrategi för avgasrening: en avgasreningsstrategi som aktiveras eller ändrar grundstrategin för avgasrening i ett särskilt syfte och under särskilda miljö- och/eller driftsförhållanden, och som bara är i funktion så länge som dessa förehållanden föreligger.

25.   grundstrategi för avgasrening: en avgasreningsstrategi som är aktiv under motorns hela arbetsvarvtals- och arbetsbelastningsområde såvida inte en hjälpstrategi är aktiverad.

26.   prestandakvot i drift: förhållandet mellan det antal gånger som de förhållanden vid vilka en övervakare eller grupp av övervakare bör ha upptäckt en felfunktion och antalet relevanta körcykler för den övervakaren eller gruppen av övervakare.

27.   motorstart: en motorstart består av tändning-på, igångdragning och start av förbränning och är slutförd när motorvarvtalet uppnår 150 min-1 lägre än normal tomgång för varm motor.

28.   driftssekvens: en sekvens bestående av en motorstart, en driftsperiod (av motorn), en motor avstängning och tiden till nästa start, då OBD-kontroll sker och eventuella funktionsfel kan upptäckas.

29.   övervakning av utsläppsgränsvärden: övervakning av felfunktion som leder till att OBD-gränsvärdena överskrids, och som består av antingen det ena eller båda av följande:

30.   prestandaövervakning: övervakning av felfunktioner som består av funktionskontroller och övervakning av parametrar som inte är direkt korrelerade till utsläppsgränsvärden och som görs av komponenter eller system för att kontrollera att de drivs inom korrekt intervall.

31.   rationalitetsfel: en felfunktion där signalen från en enskild givare eller komponent skiljer sig från vad som förväntas i förhållande till signaler från andra givare eller komponenter i kontrollsystemet, inbegripet fall där alla enskilda utgående signaler och uppgifter från komponenter som uppmäts ligger inom det intervall som förknippas med normal drift hos den tillhörande givaren eller komponenten och där ingen av de enskilda givarna eller komponenterna indikerar något fel.

32.   övervakning av totalt funktionsfel: övervakning för att upptäcka en felfunktion som leder till total förlust av ett systems önskade funktion.

33.   felfunktion: ett fel i eller en försämring av ett motorsystem, inbegripet OBD-systemet, som rimligen kan förväntas leda till en ökning av någon av de reglerade föroreningar som motorsystemet avger eller en minskning av OBD-systemets effektivitet.

34.   allmän nämnare: en räknare som visar antalet gånger ett fordon har körts, med hänsyn till allmänna förhållanden.

35.   tändningscykelräknare: en räknare som visar antalet tändningscykler som fordonet har genomgått.

36.   körcykel: en sekvens bestående av en motorstart, en driftsperiod (av fordonet), en motoravstängning och tiden till nästa motorstart.

37.   grupp av övervakare: vid bedömning av prestanda i drift hos en OBD-motorfamilj, en uppsättning OBD-övervakare som används för att fastställa korrekt drift av avgasreningssystemet.

38.   nettoeffekt: den effekt som erhålls på en provbänk i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid motsvarande motorvarvtal med de hjälpaggregat som anges i bilaga XIV och under de omgivningsförhållanden som gäller för referensändamål.

39.   högsta nettoeffekt: nettoeffektens högsta värde mätt vid full motorbelastning.

40.   väggflödesdieselpartikelfilter: ett dieselpartikelfilter (nedan kallat DPF) där alla avgaser tvingas att flöda genom en vägg som filtrerar bort fasta emissioner.

41.   kontinuerlig regenerering: den regenereringsprocess i ett system för efterbehandling av avgaser som sker kontinuerligt eller åtminstone en gång per WHTC-varmstartsprovning.

Artikel 3

Krav för typgodkännande

1.   För att erhålla EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet, EG-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation eller EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation, ska tillverkaren, enligt bestämmelserna i bilaga I, visa att fordonen eller motorsystemen genomgår de provningar och uppfyller de krav som anges i bilagorna III–VIII, X, XIII och XIV. Tillverkaren ska också se till att specifikationerna för referensbränsle i bilaga IX följs.

2.   För att erhålla EG-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation eller EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation, ska tillverkaren se till att de installationskrav som anges i avsnitt 4 i bilaga I följs.

3.   För att erhålla ett utvidgande av EG-typgodkännandet av ett fordon med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation som typgodkänts enligt denna förordning och som har en referensvikt med en referensvikt över 2 380 kg men högst 2 610 kg, ska tillverkaren uppfylla de krav som anges i tillägg 1 till bilaga VIII.

4.   Bestämmelserna om alternativt godkännande enligt punkt 2.4.1 i bilaga X och punkt 2.1 i bilaga XIII ska inte gälla för EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet.

5.   Alla motorsystem och konstruktionselement som kan påverka utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar ska vara utformade, konstruerade, monterade och installerade så att motorn vid normal användning överensstämmer med bestämmelserna i förordning (EG) nr 595/2009 och bestämmelserna i denna förordning. Tillverkaren ska också se till att de krav på utsläpp utanför cyklerna som anges i artikel 14 och bilaga VI följs.

6.   För att erhålla EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet eller EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation, ska tillverkaren se till att kraven på bränsletyp vid typgodkännande för generella bränsletyper, eller när det gäller en gnisttändningsmotor som drivs med naturgas och motorgas ett typgodkännande för särskilda bränsletyper enligt avsnitt 1 i bilaga I uppfylls.

7.   För att erhålla EG-typgodkännande av en bensin- eller E85-driven motor ska tillverkaren se till att de särskilda krav på inloppen till bränsletankar för bensin- och E85-drivna fordon som fastställs i avsnitt 4.3 i bilaga I uppfylls.

8.   För att erhålla EG-typgodkännande ska tillverkaren se till att de särskilda krav på säkerheten hos elektroniska system som fastställs i punkt 2.1 i bilaga X uppfylls.

9.   Tillverkaren ska vidta tekniska åtgärder för att se till att utsläpp från avgasröret begränsas effektivt i enlighet med denna förordning under fordonets normala livslängd och under normala användningsförhållanden. Åtgärderna ska inbegripa ett säkerställande av att slangar, fogar och anslutningar som ingår i avgasreningssystemet är konstruerade på ett sätt som överensstämmer med originalkonstruktionens syfte.

10.   Tillverkaren ska se till att resultatet vid utsläppsprovningen uppfyller det tillämpliga gränsvärdet under de provningsförhållanden som anges i denna förordning.

11.   Tillverkaren ska fastställa de försämringsfaktorer som ska användas för att visa att gas- och partikelformiga utsläpp från en motorfamilj eller familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem inte överstiger de utsläppsgränser som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009 under de normala livslängder som anges i artikel 4.2 i den förordningen.

Förfaranden för att visa att ett motorsystem eller familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem uppfyller kraven under de normala livslängderna anges i bilaga VII till denna förordning.

12.   För motorer med gnisttändning som omfattas av den provning som anges i bilaga IV ska högsta tillåtna kolmonoxidhalt i avgaserna vid normalt tomgångsvarvtal vara den som anges av fordonstillverkaren. Den högsta kolmonoxidhalten får dock inte överstiga 0,3 volymprocent.

Vid förhöjt tomgångsvarvtal får kolmonoxidhalten i avgaserna inte överstiga 0,2 volymprocent då motorvarvtalet är minst 2 000 min-1 och lambda är 1 ± 0,03 eller i enlighet med tillverkarens anvisningar.

13.   Vid slutet vevhus ska tillverkaren för den provning som anges i bilaga V se till att motorns ventilationssystem inte medger något utsläpp av vevhusavgaser i luften. Om vevhuset är öppet ska utsläppen mätas och läggas till utsläppen från avgasröret enligt bestämmelserna i bilaga V.

14.   Vid ansökan om typgodkännande ska tillverkaren lägga fram information för godkännandemyndigheten som visar att deNOx-systemets utsläppskontroll fungerar under alla för unionen normala förhållanden, särskilt vid låga temperaturer.

Tillverkaren ska dessutom förse godkännandemyndigheten med information om EGR-systemets driftstrategi, inbegripet dess drift vid låga omgivningstemperaturer.

Denna information ska även innehålla en redogörelse för eventuella effekter på utsläppen från systemets drift vid låga omgivningstemperaturer.

15.   Fordon och motorer får typgodkännas enligt förordning (EG) nr 595/2009 och denna förordning endast efter det att metoder för mätning av partikelantal enligt bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009, eventuella nödvändiga särskilda bestämmelser för motorer med flera inställningsmöjligheter och genomförandebestämmelser för artikel 6 i den förordningen har antagits.

Artikel 4

Omborddiagnos (OBD)

1.   Tillverkaren ska se till att alla motorsystem och fordon är utrustade med ett OBD-system.

2.   OBD-systemet ska vara utformat, konstruerat och installerat på ett fordon i enlighet med bilaga X så att det kan identifiera, registrera och överföra information om de typer av försämring eller funktionsfel som anges i den bilagan under fordonets hela livslängd.

3.   Tillverkaren ska se till att OBD-systemet uppfyller kraven i bilaga X, inklusive kraven för prestanda under drift under alla normala och rimligen förutsägbara körförhållanden som förekommer i unionen samt de normala användningsförhållanden som anges i bilaga X.

4.   När det provas med en kvalificerad försämrad komponent ska OBD-systemets felfunktionsindikator aktiveras i enlighet med bilaga X. OBD-systemets felfunktionsindikator får också aktiveras vid utsläppsnivåer under de OBD-gränsvärden som anges i bilaga X.

5.   Tillverkaren ska se till att de bestämmelser om prestanda under drift hos en OBD-motorfamilj som fastställs i bilaga X följs.

6.   Uppgifter om prestanda under drift ska lagras och göras tillgängliga utan kryptering genom OBD-systemets standardprotokoll för överföring av information i enlighet med bestämmelserna i bilaga X.

7.   Om tillverkaren så väljer får OBD-systemen, under en period på tre år efter de datum som anges i artikel 8.1 och 8.2 i förordning (EG) nr 595/2009, överensstämma med de alternativa bestämmelser som anges i bilaga X till denna förordning, med hänvisning till denna punkt.

8.   Fram till den 1 september 2014 när det gäller nya typer av fordon eller motorer och fram till den 1 september 2015 när det gäller alla nya fordon som säljs, registreras eller tas i bruk i unionen kan tillverkaren välja att tillämpa de alternativa bestämmelserna för övervakning av dieselpartikelfiltret enligt punkt 2.3.3.3 i bilaga X.

Artikel 5

Ansökan om EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet

1.   Tillverkaren ska lämna ansökan om EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet till godkännandemyndigheten.

2.   Den ansökan som avses i punkt 1 ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I. För det syftet ska del 1 i det tillägget tillämpas.

3.   Samtidigt med ansökan ska tillverkaren lämna dokumentation som ger en fullständig förklaring avseende alla konstruktionselement som påverkar utsläppen, motorsystemets strategi för avgasrening, den metod genom vilken motorsystemet kontrollerar de utsläppsvariabler som påverkar utsläppen, oavsett om detta görs direkt eller indirekt, samt en fullständig förklaring av det varnings- och motiveringssystem som krävs enligt avsnitten 4 och 5 i bilaga XIII. Dokumentationen ska bestå av följande delar, inklusive den information som anges i avsnitt 8 i bilaga I:

a)

Ett formellt dokumentationsmaterial som ska behållas av godkännandemyndigheten. Detta formella dokumentationsmaterial får på begäran göras tillgängligt för berörda parter.

b)

Ett utvidgat dokumentationsmaterial som ska hållas konfidentiellt. Detta utvidgade dokumentationsmaterial får förvaras av godkännandemyndigheten eller, efter godkännandemyndighetens gottfinnande, behållas av tillverkaren; det ska dock göras tillgängligt för inspektion av godkännandemyndigheten i samband med godkännandet eller när som helst under godkännandets giltighetstid. Om dokumentationsmaterialet behålls av tillverkaren ska godkännandemyndigheten vidta de åtgärder som krävs för att se till att dokumentationen inte ändras efter godkännandet.

4.   Utöver den information som avses i punkt 3 ska tillverkaren lämna följande information:

a)

När det gäller motorer med gnisttändning, en försäkran från tillverkaren om den minsta andel feltändningar av det totala antalet tändningar som kan medföra att utsläppen överstiger de gränsvärden som anges i bilaga X, om denna andel feltändningar har förekommit från början av den utsläppsprovning som anges i bilaga III eller skulle kunna leda till en överhettning av en eller flera katalysatorer vilken i sin tur kan leda till irreparabla skador.

b)

En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av den eller de datorer som kontrollerar utsläppen, inbegripet den anordning för uppdatering med hjälp av ett program eller kalibrering som tillverkaren har godkänt.

c)

Dokumentation av OBD-systemet, i enlighet med de krav som anges i avsnitt 5 i bilaga X.

d)

OBD-relaterad information för tillgång till OBD-information samt reparations- och underhållsinformation, i enlighet med kraven i denna förordning.

e)

En försäkran om överensstämmelse för utsläpp utanför cyklerna med kraven i artikel 14 och avsnitt 9 i bilaga VI.

f)

En försäkran om överensstämmelse för OBD-systemets prestanda under drift med kraven i tillägg 6 till bilaga X.

g)

En försäkran om överensstämmelse med kraven på tillgång till information om OBD samt reparations- och underhållsinformation.

h)

Den ursprungliga planen för provning under drift enligt punkt 2.4 i bilaga II.

i)

I förekommande fall, kopior av andra typgodkännanden med relevanta uppgifter för att kunna utvidga godkännanden och fastställa försämringsfaktorer.

5.   Tillverkaren ska till det tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna en motor eller, i tillämpliga fall, en huvudmotor som är representativ för den typ som ska godkännas.

6.   Ändringar av ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets konstruktion efter typgodkännande ska inte automatiskt leda till att typgodkännandet förlorar sin giltighet, om inte de ursprungliga egenskaperna eller tekniska parametrarna ändras så att motorns eller det utsläppsbegränsande systemets funktion påverkas.

Artikel 6

Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet

1.   Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 9 till bilaga I till denna förordning.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan motortyp samma nummer.

2.   När ett EG-typgodkännande beviljas enligt punkt 1 ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg med användning av den mall som anges i tillägg 5 till bilaga I.

Artikel 7

Ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation

1.   Tillverkaren ska lämna ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation till godkännandemyndigheten.

2.   Den ansökan som avses i punkt 1 ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i del 2 i tillägg 4 till bilaga I. Ansökan ska åtföljas av en kopia av det EG-typgodkännandeintyg för motorsystemet eller motorfamiljen som separat teknisk enhet som utfärdats i enlighet med artikel 6.

3.   Tillverkaren ska lämna dokumentation som ger en fullständig förklaring avseende komponenterna i det varnings- och motiveringssystem som finns ombord på fordonet och som krävs enligt bilaga XIII. Denna dokumentation ska lämnas i enlighet med artikel 5.3.

4.   Utöver den information som avses i punkt 3 ska tillverkaren lämna följande information:

a)

En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av de styrenheter i fordonet som omfattas av denna förordning, inbegripet den anordning för uppdatering med hjälp av ett program eller kalibrering som tillverkaren har godkänt.

b)

En beskrivning av de OBD-komponenter som finns i fordonet, i enlighet med kraven i avsnitt 5 i bilaga X.

c)

Information avseende OBD-komponenterna i fordonet, för tillgång till information om OBD samt reparations- och underhållsinformation.

d)

En försäkran om överensstämmelse med kraven på tillgång till information om OBD samt reparations- och underhållsinformation.

e)

I förekommande fall, kopior av andra typgodkännanden med relevanta uppgifter för att kunna utvidga godkännanden.

5.   Ändringar av ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets konstruktion efter typgodkännande ska inte automatiskt leda till att typgodkännandet förlorar sin giltighet, om inte de ursprungliga egenskaperna eller tekniska parametrarna ändras så att motorns eller det utsläppsbegränsande systemets funktion påverkas.

Artikel 8

Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation

1.   Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 9 till bilaga I till denna förordning.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

2.   När ett EG-typgodkännande beviljas enligt punkt 1 ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg med användning av den mall som anges i tillägg 6 till bilaga I.

Artikel 9

Ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation

1.   Tillverkaren ska lämna ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation till godkännandemyndigheten.

2.   Den ansökan som avses i punkt 1 ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I. För det syftet ska delarna 1 och 2 i det tillägget tillämpas.

3.   Tillverkaren ska lämna dokumentation som ger en fullständig förklaring avseende alla konstruktionselement som påverkar utsläppen, motorsystemets strategi för avgasrening, den metod genom vilken motorsystemet kontrollerar de utsläppsvariabler som påverkar utsläppen, oavsett om detta görs direkt eller indirekt, samt en fullständig förklaring av det varnings- och motiveringssystem som krävs enligt bilaga XIII. Denna dokumentation ska lämnas i enlighet med artikel 5.3.

4.   Utöver den information som avses i punkt 3 ska tillverkaren lämna den information som anges i artiklarna 5.4 a–i och 7.4 a–e.

5.   Tillverkaren ska till det tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna en motor som är representativ för den typ som ska godkännas.

6.   Ändringar av ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets konstruktion efter typgodkännande ska inte automatiskt leda till att typgodkännandet förlorar sin giltighet, om inte de ursprungliga egenskaperna eller tekniska parametrarna ändras så att motorns eller det utsläppsbegränsande systemets funktion påverkas.

Artikel 10

Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation

1.   Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 9 till bilaga I till denna förordning.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

2.   När ett EG-typgodkännande beviljas enligt punkt 1 ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg med användning av den mall som anges i tillägg 7 till bilaga I.

Artikel 11

Produktionsöverensstämmelse

1.   Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen ska vidtas i enlighet med bestämmelserna i artikel 12 i direktiv 2007/46/EG.

2.   Produktionsöverensstämmelsen ska kontrolleras på grundval av beskrivningen i de typgodkännandeintyg som anges i tilläggen 5, 6 och 7 till bilaga I, enligt vad som är tillämpligt.

3.   Produktionsöverensstämmelse ska bedömas i enlighet med de särskilda villkor som fastställs i avsnitt 7 i bilaga I och de relevanta statistiska metoder som fastställs i tilläggen 1, 2 och 3 till den bilagan.

Artikel 12

Överensstämmelse i drift

1.   Åtgärder för att se till att fordon eller motorsystem som typgodkänts enligt denna förordning eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG (4) uppfyller kraven för överensstämmelse i drift ska vidtas i enlighet med artikel 12 i direktiv 2007/46/EG samt enligt kraven i bilaga II till denna förordning när det gäller fordon och motorsystem som typgodkänts enligt denna förordning och bilaga XII till denna förordning när det gäller fordon och motorsystem som typgodkänts enligt direktiv 2005/55/EG.

2.   De tekniska åtgärder som tillverkaren vidtar ska vara sådana att utsläpp från avgasröret begränsas effektivt under fordonets normala livslängd och under normala användningsförhållanden. Överensstämmelsen med bestämmelserna i denna förordning ska kontrolleras under den normala användningstiden för ett motorsystem installerat i ett fordon under normala användningsförhållanden enligt bilaga II till denna förordning.

3.   Tillverkaren ska lämna en rapport om resultatet av provningen i drift till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet i enlighet med den första plan som lämnades i samband med typgodkännandet. Eventuella avvikelser från den första planen ska motiveras av tillverkaren och motiveringen ska godkännas av godkännandemyndigheten.

4.   Om den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet inte godtar tillverkarens rapport enligt avsnitt 10 i bilaga II eller om tecken på bristande överensstämmelse i drift rapporteras, får myndigheten begära att tillverkaren utför en provning i verifierande syfte. Godkännandemyndigheten ska granska den rapport om verifieringsprovning som lämnas av tillverkaren.

5.   Om den godkännandemyndighet som har beviljat det ursprungliga typgodkännandet inte godtar resultatet av provningarna i drift eller verifieringsprovningarna enligt de kriterier som anges i bilaga II eller på grundval av provning i drift som utförts av en medlemsstat, ska den begära att tillverkaren lämnar in en åtgärdsplan för att avhjälpa den bristande överensstämmelsen i enlighet med artikel 13 och avsnitt 9 i bilaga II.

6.   Varje medlemsstat får utföra och rapportera sin egen övervakningsprovning, baserat på det förfarande för överensstämmelseprovning i drift som anges i bilaga II. Information om anskaffning, underhåll och tillverkarens medverkan i verksamheten ska registreras. Den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet ska på begäran av en godkännandemyndighet lämna den information om typgodkännandet som krävs för att utföra provning i enlighet med det förfarande som anges i bilaga II.

7.   Om en medlemsstat visar att en motor- eller fordonstyp inte uppfyller de tillämpliga kraven i denna artikel och bilaga II ska den genom sin godkännandemyndighet utan dröjsmål meddela detta till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet i enlighet med kraven i artikel 30.3 i direktiv 2007/46/EG.

Efter det meddelandet och med förbehåll för artikel 30.6 i direktiv 2007/46/EG, ska godkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade det ursprungliga typgodkännandet snarast möjligt informera tillverkaren om att motor- eller fordonstypen inte uppfyller kraven i dessa bestämmelser.

8.   Efter ett meddelande som avses i punkt 7 och i fall där tidigare provning i drift har visat överensstämmelse, får den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet begära att tillverkaren utför ytterligare verifieringsprovningar efter samråd med experter i den medlemsstat som rapporterade att fordonet inte uppfyllde kraven.

Om inga sådana provningsuppgifter är tillgängliga ska tillverkaren, senast 60 arbetsdagar efter mottagandet av det meddelande som avses i punkt 7, till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet lämna in en åtgärdsplan enligt artikel 13 eller utföra kompletterade överensstämmelseprovning i drift med ett likvärdigt fordon för att kontrollera om motor- eller fordonstypen uppfyller kraven eller inte. Om tillverkaren tillfredsställande kan visa för godkännandemyndigheten att ytterligare tid krävs för att utföra kompletterande provningar får en förlängd tidsfrist beviljas.

9.   Experter i den medlemsstat som i enlighet med punkt 7 rapporterade den bristande överensstämmelsen hos motor- eller fordonstypen ska uppmanas att bevittna den kompletterande överensstämmelseprovning i drift som avses i punkt 8. Provningsresultatet ska dessutom rapporteras till denna medlemsstat och godkännandemyndigheterna.

Om denna överensstämmelseprovning eller verifieringsprovning bekräftar att motor- eller fordonstypen inte uppfyller kraven, ska godkännandemyndigheten begära att tillverkaren lämnar in en åtgärdsplan för att avhjälpa den bristande överensstämmelsen. Denna plan ska uppfylla bestämmelserna i artikel 13 och avsnitt 9 i bilaga II.

Om överensstämmelseprovningen i drift eller verifieringsprovningen visar överensstämmelse ska tillverkaren lämna en rapport till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet. Rapporten ska lämnas av den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet till den medlemsstat som rapporterade att fordonstypen inte uppfyllde kraven och till godkännandemyndigheterna. Rapporten ska innehålla provningsresultatet enligt avsnitt 10 i bilaga II.

10.   Den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet ska hålla den medlemsstat som fastställde att motor- eller fordonstypen inte uppfyllde de tillämpliga kraven underrättad om utvecklingen och resultatet när det gäller diskussionerna med tillverkaren, verifieringsprovningen och åtgärderna.

Artikel 13

Korrigerande åtgärder

1.   Tillverkaren ska på begäran av godkännandemyndigheten och efter provning i drift enligt artikel 12 lämna in en åtgärdsplan till godkännandemyndigheten senast 60 arbetsdagar efter mottagandet av meddelandet från godkännandemyndigheten. Om tillverkaren tillfredsställande kan visa för godkännandemyndigheten att ytterligare tid krävs för att undersöka skälen till den bristande överensstämmelsen för att lämna in en åtgärdsplan får en förlängd tidsfrist beviljas.

2.   De korrigerande åtgärderna ska gälla alla motorer i drift som tillhör samma motorfamiljer eller OBD-motorfamiljer, samt även utvidgas till motorfamiljer och OBD-motorfamiljer som kan påverkas av samma fel. Behovet att ändra typgodkännandedokumenten ska bedömas av tillverkaren och resultatet ska rapporteras till godkännandemyndigheten.

3.   Godkännandemyndigheten ska samråda med tillverkaren för att se till att en överenskommelse nås om en åtgärdsplan och om planens genomförande. Om den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet fastställer att ingen överenskommelse kan nås, ska det förfarande som anges i artikel 30.1 och 30.5 i direktiv 2007/46/EG inledas.

4.   Godkännandemyndigheten ska senast 30 arbetsdagar efter det datum då den mottog åtgärdsplanen från tillverkaren godkänna eller avslå planen. Godkännandemyndigheten ska inom samma tidsfrist även meddela tillverkaren och medlemsstaterna sitt beslut att godkänna eller avslå åtgärdsplanen.

5.   Tillverkaren ska vara ansvarig för genomförandet av den godkända åtgärdsplanen.

6.   Tillverkaren ska föra ett register över alla motorsystem eller fordon som återkallats och reparerats eller ändrats samt den verkstad som utförde reparationen. Godkännandemyndigheten ska på begäran ha tillgång till dessa registeruppgifter under genomförandet och under fem år efter det att planens genomförande har slutförts.

7.   Reparationer och ändringar som avses i punkt 6 ska registreras i ett intyg som tillverkaren ska lämna till motorns eller fordonets ägare.

Artikel 14

Krav på begränsning av utsläpp utanför cyklerna

1.   Tillverkaren ska vidta alla åtgärder som krävs, enligt denna förordning och artikel 4 i förordning (EG) nr 595/2009, för att se till att utsläpp från avgasröret begränsas effektivt under fordonets normala livslängd och under alla normala användningsförhållanden.

Dessa åtgärder ska vidtas med beaktande av följande:

a)

De allmänna kraven, inbegripet prestandakraven och förbudet mot manipulationsstrategier.

b)

Kraven på effektiv begränsning av utsläpp från avgasröret inom de miljöförhållanden under vilka fordonet kan förväntas vara i drift och inom de driftsförhållanden som kan föreligga.

c)

De krav som avser laboratorieprovning utanför cyklerna i samband med typgodkännande.

d)

Eventuella tilläggskrav avseende fordonsprovning under drift utanför cyklerna enligt denna förordning.

e)

Kravet att tillverkaren ska lämna en försäkran om överensstämmelse med kraven på begränsning av utsläpp utanför cyklerna.

2.   Tillverkaren ska uppfylla de särskilda krav och tillhörande provningsförfaranden som anges i bilaga VI.

3.   De eventuella tilläggskrav avseende fordonsprovning under drift utanför cyklerna som avses i punkt 1 d ska införas efter bedömningen av de PEMS-förfaranden som anges i bilaga II. Bedömningen ska vara slutförd senast den 31 december 2014.

Artikel 15

Utsläppsbegränsande anordningar

1.   Tillverkaren ska se till att ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras i EG-typgodkända motorsystem eller fordon som omfattas av förordning (EG) nr 595/2009 är EG-typgodkända som separata tekniska enheter enligt kraven i denna artikel och i artiklarna 16 och 17.

Katalytiska omvandlare, deNOx-anordningar och partikelfilter ska anses vara utsläppsbegränsande anordningar i den mening som avses i denna förordning.

2.   Ersättande utsläppsbegränsande originalanordningar som tillhör den typ som omfattas av punkt 3.2.12 i tillägg 4 till bilaga I och är avsedda för montering i ett fordon som det relevanta typgodkännandedokumentet avser behöver inte uppfylla samtliga krav i bilaga XI, förutsatt att de uppfyller kraven i punkterna 2.1, 2.2 och 2.3 i den bilagan.

3.   Tillverkaren ska se till att den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen är försedd med identifikationsmärkning.

4.   Den identifikationsmärkning som avses i punkt 3 ska omfatta följande uppgifter:

a)

Fordons- eller motortillverkarens namn eller varumärke.

b)

Fabrikat och artikelnummer som identifierar den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen i enlighet med den information som avses i punkt 3.2.12.2. i tillägg 4 till bilaga I.

5.   Ersättande utsläppsbegränsande anordningar får bara typgodkännas enligt förordning (EG) nr 595/2009 och denna förordning efter det att de särskilt provningskrav som anges i bilaga XI till denna förordning har införts.

Artikel 16

Ansökan om EG-typgodkännande av en typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet

1.   Tillverkaren ska lämna ansökan om EG-typgodkännande av en typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet till godkännandemyndigheten.

2.   Ansökan ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i tillägg 1 till bilaga XI.

3.   Tillverkaren ska lämna en försäkran om överensstämmelse med kraven på tillgång till information om OBD samt reparations- och underhållsinformation.

4.   Tillverkaren ska till det tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna följande:

a)

Ett eller flera motorsystem av en typ som godkänts i enlighet med denna förordning och som är utrustad med en ny ursprunglig utsläppsbegränsande anordning.

b)

Ett exemplar av typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning.

c)

Ett extra exemplar av den ersättande typen av utsläppsbegränsande anordning, om den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd att monteras i ett fordon utrustat med ett OBD-system.

5.   Vid tillämpningen av punkt 4 a ska provmotorerna väljas av sökanden med godkännandemyndighetens godkännande.

Provningsförhållandena ska uppfylla de krav som anges i avsnitt 6 i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

Provmotorerna ska uppfylla följande krav:

a)

De får inte ha några fel i avgasreningssystemet.

b)

Felfungerande eller kraftigt slitna utsläppsrelaterade originaldelar ska repareras eller bytas ut.

c)

De ska vara riktigt avstämda och inställda enligt tillverkarens specifikationer innan utsläppsprovningen genomförs.

6.   Vid tillämpningen av punkt 4 b och c ska provexemplaret vara tydligt och outplånligt märkt med sökandens firmanamn eller varumärke och handelsbeteckning.

7.   Vid tillämpningen av punkt 4 c ska provexemplaret vara en kvalificerad försämrad komponent.

Artikel 17

Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet

1.   Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning samma nummer.

Samma typgodkännandenummer får omfatta användningen av den typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning på flera olika fordons- eller motortyper.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg som upprättats i enlighet med den mall som anges i tillägg 2 till bilaga XI.

3.   Om tillverkaren kan visa för godkännandemyndigheten att den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är av en typ som avses i punkt 3.2.12.2 i tillägg 4 till bilaga I, ska kontroll av överensstämmelse med de krav som anges i avsnitt 4 i bilaga XI inte vara nödvändig för att bevilja typgodkännande.

Artikel 18

Ändringar av förordning (EG) nr 595/2009

Förordning (EG) nr 595/2009 ska ändras i enlighet med bilaga XV till denna förordning.

Artikel 19

Ändringar av direktiv 2007/46/EG

Direktiv 2007/46/EG ska ändras i enlighet med bilaga XVI till denna förordning.

Artikel 20

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 maj 2011.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 188, 18.7.2009, s. 1.

(2)  EUT L 263, 9.10.2007, s. 1.

(3)  EUT L 229, 31.8.2010, s. 1.

(4)  EUT L 275, 20.10.2005, s. 1.


FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I

Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande

Tillägg 1

Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse när standardavvikelsen är tillfredsställande

Tillägg 2

Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse när standardavvikelsen är otillfredsställande eller saknas

Tillägg 3

Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse på tillverkarens begäran

Tillägg 4

Mallar för informationsdokument

Tillägg 5

Mallar för EG-typgodkännandeintyg för en motortyp eller komponent som separat teknisk enhet

Tillägg 6

Mallar för EG-typgodkännandeintyg för en fordonstyp med en godkänd motor

Tillägg 7

Mallar för EG-typgodkännandeintyg för en fordonstyp med avseende på ett system

Tillägg 8

Exempel på EG-typgodkännandemärkning

Tillägg 9

Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg

Tillägg 10

Förklaringar

BILAGA II

Överensstämmelse för motorer eller fordon i drift

Tillägg 1

Provningsförfarande för utsläppsprovning av fordon med PEMS-mätsystem

Tillägg 2

Bärbar mätutrustning

Tillägg 3

Kalibrering av bärbar mätutrustning

Tillägg 4

Metod för kontroll av överensstämmelse hos ECU-vridmomentsignalen

BILAGA III

Kontroll av avgasutsläpp

Tillägg 1

Förfarande för mätning av ammoniak

Tillägg 2

Bestämning av utsläpp från motorer med gnisttändning som drivs med bensin eller E85

BILAGA IV

Utsläppsuppgifter som krävs vid typgodkännande för trafikduglighet

BILAGA V

Kontroll av vevhusgasutsläpp

BILAGA VI

Krav för begränsning av utsläpp utanför cyklerna och utsläpp i drift

BILAGA VII

Kontroll av hållbarheten hos motorsystem

BILAGA VIII

Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning

Tillägg 1

Bestämmelser för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för utvidgning av ett EG-typgodkännande av en fordonstyp som godkänts enligt förordning (EG) nr 595/2009 och denna förordning med en referensvikt över 2 380 kg men högst 2 610 kg

BILAGA IX

Specifikationer för referensbränslen

BILAGA X

Omborddiagnos (OBD)

Tillägg 1

Kompletterande övervakningskrav

Tillägg 2

Prestandaövervakning

Tillägg 3

Demonstrationskrav vid prestandaövervakning av ett väggflödesdieselpartikelfilter

Tillägg 4

Bedömning av OBD-systemets prestanda i drift

Tillägg 5

Bedömning av OBD-systemets prestanda i drift under infasningsperioden

Tillägg 6

Mall för försäkran om överensstämmelse avseende OBD-prestanda i drift

BILAGA XI

EG-typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar som separata tekniska enheter

Tillägg 1

Mall för informationsdokument

Tillägg 2

Mall för EG-typgodkännandeintyg

Tillägg 3

Åldringsförfarande för utvärdering av hållbarhet

BILAGA XII

Överensstämmelse i drift för motorer och fordon som typgodkänts enligt direktiv 2005/55/EG

BILAGA XIII

Krav för att säkerställa att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

Tillägg 1

Demonstrationskrav

Tillägg 2

Beskrivning av mekanismerna för aktivering och deaktivering av systemen för varning och motivering av förare

Tillägg 3

Vridmomentsreducering vid lågnivåmotivering

Tillägg 4

Demonstration av korrekt installation på ett fordon för motorer som EG-typgodkänts som separat teknisk enhet

Tillägg 5

Tillgång till information om NOx-begränsning

Tillägg 6

Demonstration av minsta godtagbara reagenskoncentration CDmin

BILAGA XIV

Mätning av nettomotoreffekt

BILAGA XV

Ändringar av förordning (EG) nr 595/2009

BILAGA XVI

Ändringar av direktiv 2007/46/EG

BILAGA I

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE

1.   KRAV PÅ BRÄNSLETYP

1.1   Krav för typgodkännande för generella bränsletyper

Typgodkännande för generella bränsletyper ska beviljas enligt de krav som anges i punkterna 1.1.1–1.1.6.1.

1.1.1

Huvudmotorn ska uppfylla kraven i denna förordning vid användning av lämpliga referensbränslen enligt specifikationerna i bilaga IX. Särskilda krav ska gälla motorer som drivs med naturgas, enligt punkt 1.1.3.

1.1.2

Om det enligt tillverkaren är tillåtet att driva motorfamiljen med marknadsbränslen som inte omfattas av direktiv 98/70/EG (1) eller av CEN-standarderna EN 228 när det gäller blyfri bensin och EN 590 när det gäller diesel, t.ex. drift med B100, ska tillverkaren förutom kraven i punkt 1.1.1 även uppfylla följande krav:

a)

Ange vilka bränslen som motorfamiljen kan drivas med i punkt 3.2.2.2.1 i del 1 i tillägg 4.

b)

Visa att huvudmotorn kan uppfylla kraven i denna förordning vid användning av de angivna bränslena.

c)

Kunna uppfylla kraven på överensstämmelse i drift enligt specifikationerna i bilaga II vid användning av de angivna bränslena, inklusive eventuella blandningar av de angivna bränslena och de marknadsbränslen som omfattas av direktiv 98/70/EG och de relevanta CEN-standarderna.

1.1.3

För motorer som drivs med naturgas ska tillverkaren visa att huvudmotorn kan anpassa sig till alla bränslesammansättningar som kan förekomma på marknaden inom Europeiska unionen.

När det gäller naturgas talar man generellt om två bränsletyper: gas med högt värmevärde (H-gas) och gas med lågt värmevärde (L-gas). Det finns dock en betydande spridning inom bägge typerna. De skiljer sig signifikant åt i fråga om energiinnehållet uttryckt som Wobbetal samt i fråga om sin l-skiftfaktor (Sl). Naturgas med en l-skiftfaktor på 0.89–1.08 (0.89 ≤ Sl ≤ 1.08) anses vara H-typ, medan naturgas med en l-skiftfaktor på 1.08–1.19 (1.08 ≤ Sl ≤ 1.19) anses vara av L-typ. Referensbränslenas sammansättning återspeglar l-skiftfaktorns (Sl) hela område.

Huvudmotorn ska uppfylla kraven i denna förordning vid användning av referensbränslena GR (bränsle 1) och G25 (bränsle 2), enligt specifikationerna i bilaga IX, utan någon ändring av motorns bränsleinställning mellan de två provningarna. Efter bränslebytet får en WHTC-varmstartscykel köras utan mätningar. Därefter ska motorn kylas ned i enlighet med avsnitt 7.6.1 i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

1.1.3.1

På tillverkarens begäran får motorn provas med ett tredje bränsle (bränsle 3) om l-skiftfaktorn (Sl) ligger mellan 0,89 (den nedre gränsen för GR) och 1,19 (den övre gränsen för G25), t.ex. om bränsle 3 är ett marknadsbränsle. Resultatet av denna provning får användas som underlag för bedömning av produktionsöverensstämmelsen.

1.1.4

För motorer som drivs med naturgas och som ställs om för drift på H-gas eller L-gas med hjälp av en omkopplare, varvid anpassningen till variationerna inom de båda respektive gastyperna sker automatiskt, ska huvudmotorn för varje omkopplarläge provas med lämpligt referensbränsle enligt specifikationerna i bilaga IX. Bränslena är GR (bränsle 1) och G23 (bränsle 3) för H-gas och G25 (bränsle 2) och G23 (bränsle 3) för L-gas. Huvudmotorn ska uppfylla kraven i den här förordningen i båda omkopplarlägena utan ändring av motorns bränsleinställning mellan de två provningarna i respektive omkopplarläge. Efter bränslebytet får en WHTC-varmstartscykel köras utan mätningar. Därefter ska motorn kylas ned i enlighet med avsnitt 7.6.1 i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

1.1.4.1

På tillverkarens begäran kan motorn provas med ett bränsle 3 i stället för G23 (bränsle 3) om l-skiftfaktorn (Sl) ligger mellan 0,89 (den nedre gränsen för GR) och 1,19 (den övre gränsen för G25), t.ex. om bränsle 3 är ett marknadsbränsle. Resultatet av denna provning får användas som underlag för bedömning av produktionsöverensstämmelsen.

1.1.5

För motorer som drivs med naturgas ska förhållandet ”r” mellan utsläppsresultaten bestämmas för varje förorening på följande sätt:

Formula

eller

Formula

och

Formula

1.1.6

För motorgasdrivna motorer ska tillverkaren visa att huvudmotorn kan anpassa sig till alla bränslesammansättningar som kan förekomma på marknaden.

I motorgas förekommer variationer i C3/C4-sammansättningen. Dessa variationer återspeglas i referensbränslena. Huvudmotorn ska uppfylla utsläppskraven på referensbränslena A och B enligt specifikationerna i bilaga IX utan ändring av motorns bränsleinställning mellan de två provningarna. Efter bränslebytet får en WHTC-varmstartscykel köras utan mätningar. Därefter ska motorn kylas ned i enlighet med avsnitt 7.6.1 i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

1.1.6.1

Förhållandet ”r” mellan utsläppsresultaten ska bestämmas för varje förorening på följande sätt:

Formula

1.2   Krav för typgodkännande för särskilda bränsletyper avseende motorer med gnisttändning som drivs med naturgas eller motorgas

Typgodkännande för särskilda bränsletyper ska beviljas enligt de krav som anges i punkterna 1.2.1–1.2.2.3.

1.2.1

Typgodkännande av avgasutsläpp från en motor som drivs med naturgas och som är konstruerad för drift med gas av H-typ eller L-typ

Huvudmotorn ska provas för respektive gastyp med användning av tillämpligt referensbränsle enligt specifikationerna i bilaga IX. Bränslena är GR (bränsle 1) och G23 (bränsle 3) för H-gas och G25 (bränsle 2) och G23 (bränsle 3) för L-gas. Huvudmotorn ska uppfylla kraven i den här förordningen utan ändring av motorns bränsleinställning mellan de två provningarna. Efter bränslebytet får en WHTC-varmstartscykel köras utan mätningar. Därefter ska motorn kylas ned i enlighet med avsnitt 7.6.1 i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

1.2.1.1

På tillverkarens begäran kan motorn provas med ett bränsle 3 i stället för G23 (bränsle 3) om l-skiftfaktorn (Sl) ligger mellan 0,89 (den nedre gränsen för GR) och 1,19 (den övre gränsen för G25), t.ex. om bränsle 3 är ett marknadsbränsle. Resultatet av denna provning får användas som underlag för bedömning av produktionsöverensstämmelsen.

1.2.1.2

Förhållandet ”r” mellan utsläppsresultaten ska bestämmas för varje förorening på följande sätt:

Formula

eller

Formula

och

Formula

1.2.1.3

Vid leveransen till kunden ska motorn vara märkt enligt specifikationerna i avsnitt 3.3, med uppgift om vilken gastyp motorn är godkänd för.

1.2.2

Typgodkännande av avgasutsläpp från en motor som drivs med naturgas eller motorgas och som är konstruerad för drift med bränsle med en viss sammansättning

Huvudmotorn ska uppfylla utsläppskraven med användning av referensbränslena GR och G25 för naturgas eller referensbränslena A och B för motorgas, enligt specifikationerna i bilaga IX. Mellan provningarna får fininställning av bränslesystemet göras. Fininställningen består i en omkalibrering av bränslesystemets databas, dock utan att reglersystemets grundläggande inriktning eller databasens grundstruktur ändras på något sätt. Vid behov får delar som är direkt förknippade med bränsleflödets storlek, t.ex. insprutningsmunstycken, bytas ut.

1.2.2.1

På tillverkarens begäran får motorn provas med referensbränslena GR och G23 eller G25 och G23. I så fall kommer typgodkännandet enbart att gälla för H-gas respektive L-gas.

1.2.2.2

Vid leveransen till kunden ska motorn vara märkt enligt specifikationerna i avsnitt 3.3, med uppgift om vilken bränslesammansättning motorn har kalibrerats för.

2.   TYPGODKÄNNANDE AV AVGASUTSLÄPP FÖR MOTOR SOM INGÅR I EN MOTORFAMILJ

2.1

Med undantag av det fall som anges i punkt 2.2 ska, utan att någon ytterligare provning krävs, typgodkännandet av en huvudmotor utsträckas till att omfatta alla motorer i motorfamiljen för alla bränslesammansättningar som ligger inom det område som huvudmotorn godkänts för (för motorer som beskrivs i punkt 1.2.2) eller för samma bränsletyp som huvudmotorn typgodkänts för (för motorer som beskrivs i punkt 1.1 eller 1.2).

2.2

Om det tekniska organet fastställer att den huvudmotor som valts ut för ansökan inte är helt representativ för motorfamiljen enligt definitionen i del 1 i tillägg 4, får en alternativ och vid behov ytterligare en referensmotor väljas ut av det tekniska organet och provas.

3.   MÄRKNING AV MOTORER

3.1   När det gäller motortyper som godkänts som separat teknisk enhet eller fordonstyper som godkänts med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation, ska motorn vara märkt med följande uppgifter:

a)

Motortillverkarens varumärke eller firmanamn.

b)

Tillverkarens handelsbeteckning på motorn.

c)

För naturgasmotorer ska någon av följande märkningar placeras efter EG-typgodkännandemärket:

i)

H på motorer som godkänts och kalibrerats för gas av H-typ.

ii)

L på motorer som godkänts och kalibrerats för gas av L-typ.

iii)

HL på motorer som godkänts och kalibrerats för både gas av H-typ och gas av L-typ.

iv)

Ht på motorer som godkänts och kalibrerats för gas av H-typ med bestämd sammansättning och som kan ställas om till gas av H-typ med annan sammansättning genom fininställning av motorns bränslesystem.

v)

Lt på motorer som godkänts och kalibrerats för gas av L-typ med bestämd sammansättning och som kan ställas om till gas av L-typ med annan sammansättning genom fininställning av motorns bränslesystem.

vi)

HLt på motorer som godkänts och kalibrerats för gas av H- eller L-typ med bestämd sammansättning och som kan ställas om till gas av H- eller L-typ med annan sammansättning genom fininställning av motorns bränslesystem.

3.2   Varje motor som överensstämmer med en motortyp som godkänts enligt denna förordning som separat teknisk enhet ska vara märkt med ett EG-typgodkännandemärke. Detta märke ska bestå av följande:

3.2.1

En rektangel som omger den gemena bokstaven ”e” följd av sifferbeteckningen för den medlemsstat som har beviljat EG-typgodkännandet för den separata tekniska enheten, enligt följande:

1

för Tyskland,

2

för Frankrike,

3

för Italien,

4

för Nederländerna,

5

för Sverige,

6

för Belgien,

7

för Ungern,

8

för Tjeckien,

9

för Spanien,

11

för Förenade kungariket,

12

för Österrike,

13

för Luxemburg,

17

för Finland,

18

för Danmark,

19

för Rumänien,

20

för Polen,

21

för Portugal,

23

för Grekland,

24

för Irland,

26

för Slovenien,

27

för Slovakien,

29

för Estland,

32

för Lettland,

34

för Bulgarien,

36

för Litauen,

49

för Cypern,

50

för Malta.

3.2.2

EG-typgodkännandemärket ska i närheten av rektangeln även innehålla det ”basgodkännandenummer” som ingår i avsnitt 4 av det typgodkännandenummer som avses i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG, föregått av de två siffror som anger det löpnummer som tilldelats den senaste tekniska ändringen av förordning (EG) nr 595/2009 eller denna förordning vid den tidpunkt då EG-typgodkännandet för separat teknisk enhet beviljades. För den här förordningen är löpnumret 00.

3.2.3

EG-typgodkännandemärket ska vara fäst på motorn på sådant sätt att det är outplånligt och tydligt läsbart. Det ska vara synligt när motorn är installerad i fordonet och vara fäst på en del av motorn som är nödvändig för dess normala drift och som normalt inte behöver bytas ut under motorns livslängd.

3.2.4

Tillägg 8 innehåller exempel på EG-typgodkännandemärket.

3.3   Etiketter för naturgas- och motorgasdrivna motorer

Naturgas- och motorgasdrivna motorer som är typgodkända för en viss bränsletyp ska vara märkta med etiketter som innehåller de uppgifter som anges i punkt 3.3.1.

3.3.1   Följande uppgifter ska anges på etiketten:

Om punkt 1.2.1.3 är tillämplig ska texten lyda ”ENDAST FÖR DRIFT MED NATURGAS AV TYP H”. Om tillämpligt ska ”H” ersättas av ”L”.

Om punkt 1.2.2.2 är tillämplig ska texten lyda ”ENDAST FÖR DRIFT MED NATURGAS MED SAMMANSÄTTNINGEN …” eller ”ENDAST FÖR DRIFT MED MOTORGAS MED SAMMANSÄTTNINGEN …”. Alla uppgifter i den tillämpliga tabellen i bilaga IX ska anges tillsammans med uppgift om de enskilda beståndsdelar och gränser som motortillverkaren specificerat.

Bokstäverna och siffrorna ska vara minst 4 mm höga.

Om det inte finns plats för sådan märkning får i stället en förenklad kod användas. I detta fall ska en förklarande not som innehåller alla ovanstående uppgifter finnas lätt tillgänglig för den person som fyller på bränsletanken eller sköter underhåll eller reparationer av motorn och dess tillbehör samt för berörda myndigheter. Placering av och innehåll i denna förklarande not ska fastställas genom överenskommelse mellan tillverkaren och godkännandemyndigheten.

3.3.2   Egenskaper

Etiketterna ska vara hållbara under motorns hela livslängd. De ska vara tydligt läsbara och deras bokstäver och siffror ska vara outplånliga. Etiketterna ska dessutom fästas på ett sådant sätt att de sitter fast under motorns hela livslängd och inte kan avlägsnas utan att förstöras eller göras oläsliga.

3.3.3   Placering

Etiketterna ska fästas på en del av motorn som är nödvändig för dess normala drift och som normalt inte behöver bytas ut under motorns livslängd. De ska dessutom placeras så att de är väl synliga när motorn har ställts i ordning med alla de hjälpaggregat som är nödvändiga för motorns drift.

3.4   Om ansökan gäller EG-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation eller EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation, ska den etikett som anges i avsnitt 3.3 även placeras nära bränslepåfyllningsöppningen.

4.   INSTALLATION I FORDONET

4.1   Installationen av motorn i fordonet ska utföras på ett sådant sätt att det kan säkerställas att kraven för typgodkännande uppfylls. Följande egenskaper ska beaktas med avseende på typgodkännandet av motorn:

4.1.1

Inloppsundertrycket får inte överstiga det som anges för typgodkännande av motorn i del 1 i tillägg 4.

4.1.2

Avgasmottrycket får inte överstiga det som anges för typgodkännande av motorn i del 1 i tillägg 4.

4.1.3

Den effekt som förbrukas av hjälpaggregat som krävs för drift av motorn får inte överstiga den som anges för typgodkännande av motorn i del 1 i tillägg 4.

4.1.4

Egenskaperna hos systemet för efterbehandling av avgaser ska överensstämma med dem som anges för typgodkännande av motorn i del 1 i tillägg 4.

4.2   Installation av en typgodkänd motor i ett fordon

Vid installationen av en motor som typgodkänts som separat teknisk enhet i ett fordon ska dessutom följande krav uppfyllas:

a)

Vad beträffar överensstämmelsen hos OBD-systemet ska installationen, enligt tillägg 1 till bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49, uppfylla tillverkarens installationskrav enligt specifikationerna i del 1 i tillägg 4.

b)

Vad beträffar överensstämmelsen hos systemet för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt ska installationen, enligt tillägg 4 till bilaga XIII, uppfylla tillverkarens installationskrav enligt specifikationerna i del 1 i tillägg 4.

4.3   Inlopp till bränsletankar för motorer som drivs med bensin eller E85

4.3.1

Bensin- eller E85-tankens påfyllningsöppning ska vara så utformad att tanken inte kan fyllas från en bränslepump med ett tankningsmunstycke vars ytterdiameter är 23,6 mm eller större.

4.3.2

Punkt 4.3.1 ska inte tillämpas på ett fordon som uppfyller bägge följande villkor:

a)

Fordonet är konstruerat och tillverkat så att ingen anordning som konstruerats för att begränsa utsläppen av gasformiga föroreningar påverkas negativt av blyhaltig bensin.

b)

Fordonet är iögonfallande, läsligt och outplånligt märkt med symbolen för blyfri bensin enligt kraven i ISO 2575:2004 på en plats som direkt kan ses av en person som fyller bränsletanken. Ytterligare märkning är tillåten.

4.3.3

Åtgärder ska vidtas för att förebygga alltför stora avdunstningsutsläpp och bränslespill som orsakas av att tanklocket saknas. Detta kan uppnås på något av följande sätt:

a)

Ett tanklock som öppnas och stängs automatiskt och inte kan avlägsnas.

b)

En konstruktion som hindrar alltför stora avdunstningsutsläpp om tanklock saknas.

c)

För M1- eller N1-fordon, annan åtgärd som ger samma resultat. Det kan bland annat innebära ett fastgjort eller fastkedjat tanklock eller ett lock där samma nyckel ska användas som till fordonets tändning. I det senare fallet ska nyckeln endast kunna avlägsnas från tanklocket när detta är låst.

5.   KRAV OCH PROVNINGAR FÖR PROVNING I DRIFT

5.1   Inledning

I detta avsnitt anges specifikationer och provningar för den elektroniska styrenhetens data vid typgodkännande som avser provning i drift.

5.2   Allmänna krav

5.2.1

För provning i drift ska den beräknade belastningen (vridmoment som andel av maximalt vridmoment och maximalt tillgängligt vridmoment vid aktuellt motorvarvtal), motorvarvtalet, temperaturen i motorns kylmedel, den momentana bränsleförbrukningen och motorns maximala referensvridmoment som funktion av motorns varvtal göras tillgängligt av OBD-systemet i realtid och vid en frekvens på minst 1 Hz, som obligatoriskt informationsflöde.

5.2.2

Utgångsvridmomentet kan uppskattas av den elektroniska styrenheten med hjälp av inbyggda algoritmer för beräkning av det producerade inre vridmomentet och friktionsvridmomentet.

5.2.3

Det vridmoment i Nm som framgår av ovannämnda informationsflöde ska möjliggöra en direkt jämförelse med de värden som uppmäts när motoreffekten bestäms enligt bilaga XIV. Eventuella korrigeringar som gäller hjälpaggregat ska särskilt inkluderas i ovannämnda informationsflöde.

5.2.4

Tillgång till de uppgifter som krävs i punkt 5.2.1 ska ges i enlighet med de krav som anges i bilaga X och de standarder som anges i tillägg 6 till bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

5.2.5

Den genomsnittliga belastningen i Nm vid varje driftsförhållande, beräknad på grundval av den information som krävs enligt punkt 5.2.1, ska inte avvika från den genomsnittliga uppmätta belastningen vid det driftsförhållandet med mer än

a)

7 % vid bestämning av motoreffekt enligt bilaga XIV,

b)

10 % vid genomförande av WHSC-provning enligt bilaga III.

Enligt FN/ECE:s föreskrifter nr 85 (2) får den faktiska högsta belastningen av motorn avvika från referensvärdet för högsta belastning med 5 % för att ge utrymme för variationer i tillverkningsprocessen. Denna tolerans beaktas i ovannämnda värden.

5.2.6

Extern tillgång till den information som krävs enligt punkt 5.2.1 ska inte påverka fordonets utsläpp eller prestanda.

5.3   Kontroll av tillgång till och överensstämmelse hos den ECU-information som krävs vid provning i drift

5.3.1

Tillgången till det informationsflöde som krävs enligt punkt 5.2.1 i enlighet med kraven i punkt 5.2.2 ska visas med hjälp av ett externt OBD-avsökningsverktyg enligt beskrivningen i bilaga X.

5.3.2

Om denna information inte kan tas fram korrekt med hjälp av ett avsökningsverktyg som fungerar korrekt, ska överensstämmelse för motorn inte anses föreligga.

5.3.3

ECU-vridmomentsignalens överensstämmelse med kraven i punkterna 5.2.2 och 5.2.3 ska visas när motoreffekten bestäms enligt bilaga XIV och när WHSC-provning utförs enligt bilaga III.

5.3.4

Om motorn vid provning inte uppfyller de krav på hjälpaggregat som anges i bilaga XIV, ska det uppmätta vridmomentet korrigeras i enlighet med den korrigeringsmetod som anges i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

5.3.5

Överensstämmelsen hos ECU-vridmomentsignalen ska anses föreligga om vridmomentsignalen ligger inom de toleranser som anges i punkt 5.2.5.

6.   MOTORFAMILJ

6.1   Parametrar för bestämning av en motorfamilj

En motorfamilj enligt en motortillverkares bestämning ska uppfylla kraven i avsnitt 5.2 i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

6.2   Val av huvudmotor

Motorfamiljens huvudmotor ska väljas i enlighet med de krav som anges i punkt 5.2.4 i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

6.3   Parametrar för bestämning av en OBD-motorfamilj

OBD-motorfamiljen ska bestämmas av grundläggande konstruktionsparametrar som är gemensamma för motorsystemen i motorfamiljen enligt avsnitt 6.1 i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

7.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

7.1   Allmänna krav

Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelse ska vidtas i enlighet med artikel 12 i direktiv 2007/46/EG. Produktionsöverensstämmelse ska kontrolleras på grundval av beskrivningen i de typgodkännandeintyg som anges i tillägg 4 till denna bilaga. Vid tillämpningen av tillägg 1, 2 eller 3 ska de uppmätta utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer vars produktionsöverensstämmelse kontrolleras justeras med hjälp av de försämringsfaktorer för den motorn som anges i addendumet till det EG-typgodkännandeintyg som beviljas enligt denna förordning.

Om godkännandemyndigheterna inte godtar tillverkarens kontrollförfarande ska bestämmelserna i bilaga X till direktiv 2007/46/EG vara tillämpliga.

Alla motorer som undergår provning ska slumpmässigt väljas ur serietillverkningen.

7.2   Utsläpp av föroreningar

7.2.1

Om utsläpp av föroreningar ska mätas och ett typgodkännande av en motor har utvidgats en eller flera gånger, ska provningarna utföras på de motorer som beskrivs i det informationsmaterial som rör den aktuella utvidgningen.

7.2.2

Överensstämmelse hos den motor som undergår utsläppsprovning

Efter det att motorn har lämnats över till myndigheterna för provning får tillverkaren inte genomföra någon justering av de utvalda motorerna.

7.2.2.1

Tre motorer ska slumpmässigt tas ut i produktionsserien av de berörda motorerna. Motorerna ska undergå provning med WHTC- och i tillämpliga fall WHSC-provcyklerna för kontroll av produktionsöverensstämmelsen. Gränsvärdena ska vara de som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

7.2.2.2

Om godkännandemyndigheten godtar den produktionsstandardavvikelse som tillverkaren uppgett enligt bilaga X till direktiv 2007/46/EG ska provningarna utföras i enlighet med tillägg 1 till denna bilaga.

Om godkännandemyndigheten inte godtar den produktionsstandardavvikelse som tillverkaren uppgett enligt bilaga X till direktiv 2007/46/EG ska provningarna utföras i enlighet med tillägg 2 till denna bilaga.

På tillverkarens begäran får provningarna utföras i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga.

7.2.2.3

På grundval av provningar av slumpmässigt uttagna motorer enligt punkt 7.2.2.2 ska produktionsserien av de berörda motorerna anses vara i överensstämmelse när värdena för alla föroreningar godkänts, och inte i överensstämmelse när värdena för en av föroreningarna underkänts, i enlighet med provningskriterierna i det tillämpliga tillägget.

Om en förorening godkänns får detta resultat inte ändras genom andra provningar som genomförs för andra föroreningar.

Om alla föroreningar inte godkänns och om ingen förorening underkänns ska en provning utföras på en annan motor (se figur 1).

Om inget beslut kan fattas får tillverkaren när som helst avbryta provningen. I så fall ska resultatet registreras som underkänt.

Figur 1

Flödesschema över provning av produktionsöverensstämmelse

Image

7.2.3

Provningarna ska utföras på nytillverkade motorer.

7.2.3.1

På tillverkarens begäran får provningarna utföras på motorer som har körts in i högst 125 timmar. I så fall ska inkörningsförfarandet skötas av tillverkaren, som ska förbinda sig att inte vidta någon anpassning av dess motorer.

7.2.3.2

När tillverkaren begär inkörning i enlighet med punkt 7.2.3.1 får den utföras på någon av följande motorer:

a)

Alla motorer som ska provas.

b)

Den första motor som ska provas, för vilken en utvecklingskoefficient beräknas på följande sätt:

i)

De förorenande utsläppen ska mätas både på den nytillverkade motorn och på den första motor som provas, innan den högsta tillåtna inkörningstiden på 125 timmar enligt punkt 7.2.3.1 har uppnåtts.

ii)

Utvecklingskoefficienten för utsläppsvärdena mellan de två provningarna ska beräknas för varje förorening enligt följande:

 

Utsläpp vid den andra provningen/Utsläpp vid den första provningen.

 

Utvecklingskoefficienten får vara mindre än 1.

De följande provmotorerna ska inte genomgå inkörningsförfarandet, men deras utsläppsvärden vid nytillverkning ska omräknas med hjälp av utvecklingskoefficienten.

I detta fall ska följande värden väljas:

a)

För den först provade motorn, värdena från den andra provningen.

b)

För övriga motorer, värdena vid nytillverkning multiplicerade med utvecklingskoefficienten.

7.2.3.3

För diesel-, etanol- (ED95), bensin-, E85- och motorgasdrivna motorer får alla dessa provningar utföras med tillämpliga marknadsbränslen. På tillverkarens begäran får dock de referensbränslen som beskrivs i bilaga IX användas. Detta innebär provningar enligt beskrivningen i avsnitt 1 i denna bilaga med minst två av referensbränslena för varje gasmotor.

7.2.3.4

För naturgasdrivna motorer får alla dessa provningar utföras med marknadsbränsle på följande sätt:

a)

För H-märkta motorer med ett marknadsbränsle av H-typ (0.89 ≤ Sλ ≤ 1.00).

b)

För L-märkta motorer med ett marknadsbränsle av L-typ (1.00 ≤ Sλ ≤ 1.19).

c)

För HL-märkta motorer med ett marknadsbränsle som spänner över l-skiftfaktorns hela område (0.89 ≤ Sl ≤ 1.19).

På tillverkarens begäran får dock de referensbränslen som beskrivs i bilaga IX användas. Detta innebär provningar enligt beskrivningen i avsnitt 1 i denna bilaga.

7.2.3.5

Om det uppstår en tvist på grund av att en gasmotor inte uppfyller kraven med ett marknadsbränsle, ska provningarna utföras med ett referensbränsle med vilket huvudmotorn har provats, eller med ett eventuellt ytterligare bränsle 3 enligt punkterna 1.1.4.1 och 1.2.1.1 som huvudmotorn kan ha provats med. Då måste resultatet räknas om med hjälp av den tillämpliga faktorn eller de tillämpliga faktorerna ”r”, ”ra” eller ”rb” enligt punkterna 1.1.5, 1.1.6.1 och 1.2.1.2. Om r, ra eller rb är mindre än 1 ska ingen korrigering göras. Av både de uppmätta och de beräknade resultaten ska det framgå att motorn uppfyller gränsvärdena med alla relevanta bränslen (bränslena 1 och 2, samt i tillämpliga fall bränsle 3 för naturgasmotorer och bränslena A och B för motorgasmotorer).

7.2.3.6

Provningar för produktionsöverensstämmelse av en gasmotor konstruerad för drift med ett bränsle med viss sammansättning ska utföras med det bränsle som motorn har kalibrerats för.

7.3   Omborddiagnos (OBD)

7.3.1

Om godkännandemyndigheten bedömer att produktionskvaliteten är bristfällig får den begära en verifiering av OBD-systemets produktionsöverensstämmelse. En sådan verifiering ska utföras på följande sätt:

En motor ska slumpmässigt väljas ur produktionsserien och undergå de provningar som beskrivs i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49. Provningarna får utföras på en motor som har körts in i högst 125 timmar.

7.3.2

Produktionsöverensstämmelse ska anses föreligga om motorn uppfyller kraven för de provningar som beskrivs i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

7.3.3

Om den utvalda motorn ur produktionsserien inte uppfyller kraven i punkt 7.3.1 ska ytterligare fyra slumpmässigt utvalda motorer ur produktionsserien genomgå de provningar som beskrivs i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49. Provningarna får utföras på motorer som har körts in i högst 125 timmar.

7.3.4

Produktionsöverensstämmelse ska anses föreligga om åtminstone tre av de ytterligare fyra slumpmässigt utvalda motorerna uppfyller kraven för de provningar som beskrivs i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

7.4   Information från den elektroniska styrenheten som krävs vid provning i drift

7.4.1

Tillgången till det informationsflöde som krävs enligt punkt 5.2.1 i enlighet med kraven i punkt 5.2.2 ska visas med hjälp av ett externt OBD-avsökningsverktyg enligt beskrivningen i bilaga X.

7.4.2

Om denna information inte kan tas fram korrekt när avsökningsverktyget fungerar korrekt enligt bilaga X, ska produktionsöverensstämmelse för motorn inte anses föreligga.

7.4.3

ECU-vridmomentsignalens överensstämmelse med de krav som anges i punkterna 5.2.2 och 5.2.3 ska visas genom utförande av WHSC-provning enligt bilaga III.

7.4.4

Om provningsutrustningen inte uppfyller de krav på hjälpaggregat som anges i bilaga XIV, ska det uppmätta vridmomentet korrigeras i enlighet med den korrigeringsmetod som anges i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

7.4.5

ECU-vridmomentsignalens överensstämmelse ska anses vara tillräcklig om det beräknade vridmomentet ligger inom de toleranser som anges i punkt 5.2.5.

7.4.6

Kontrollerna av tillgången till och överensstämmelsen hos den information från den elektroniska styrenheten som krävs för provning i drift ska regelbundet kontrolleras av tillverkaren för varje tillverkad motortyp inom varje tillverkad motorfamilj.

7.4.7

Resultatet av tillverkarens undersökningar ska på begäran göras tillgängligt för godkännandemyndigheten.

7.4.8

Tillverkaren ska på begäran av godkännandemyndigheten visa tillgängligheten och överensstämmelsen hos informationen från den elektroniska styrenheten vid serietillverkning, genom att utföra lämplig provning enligt punkterna 7.4.1–7.4.4 på ett urval motorer från samma motortyp. Provtagningsbestämmelserna, inklusive provtagningens omfattning och statistiska kriterier för godkännande och underkännande, ska vara de som anges i denna bilaga för kontroll av utsläppens överensstämmelse.

8.   DOKUMENTATION

8.1

Det dokumentationsmaterial som krävs enligt artiklarna 5, 7 och 9 och som ska göra det möjligt för godkännandemyndigheten att utvärdera utsläppsbegränsande strategier samt system ombord på fordonet och motorn för att se till att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt, ska göras tillgängligt i följande två delar:

a)

Ett ”formellt dokumentationsmaterial” som på begäran ska göras tillgängligt för berörda parter.

b)

Ett ”utvidgat dokumentationsmaterial” som ska hållas strikt konfidentiellt.

8.2

Det formella dokumentationsmaterialet får vara kortfattat, under förutsättning att det ger belägg för att alla möjliga utvärden har fastställts genom en matris som erhållits vid flera kontroller av enskilda enheters invärden. Dokumentationen ska innehålla en beskrivning av funktionen hos det motiveringssystem som krävs i bilaga XIII, inbegripet de parametrar som är nödvändiga för att hämta den information som systemet omfattar. Detta material ska behållas av godkännandemyndigheten.

8.3

Det utvidgade dokumentationsmaterialet ska innehålla information om driften av alla hjälp- och grundstrategier för avgasrening, inklusive en beskrivning av de parametrar som ändras av varje hjälpstrategi och de gränsförhållanden under vilka hjälpstrategin är aktiv samt en indikation om vilka hjälp- och grundstrategier som troligen är aktiva under förhållandena vid de provningsförfaranden som anges i bilaga VI. Det utvidgade dokumentationsmaterialet ska innehålla en beskrivning av bränslekontrollsystemets logik, tidsstrategier och omkopplingspunkter under alla driftsformer. Det ska även innehålla en fullständig beskrivning av det motiveringssystem som krävs i bilaga XIII, inklusive tillhörande övervakningsstrategier.

8.3.1

Det utvidgade dokumentationsmaterialet ska hållas strikt konfidentiellt. Det får förvaras av godkännandemyndigheten eller, efter godkännandemyndighetens gottfinnande, behållas av tillverkaren. Om tillverkaren behåller dokumentationsmaterialet ska det identifieras och dateras av godkännandemyndigheten när det granskats och godkänts. Det ska göras tillgängligt för inspektion av godkännandemyndigheten i samband med godkännandet eller när som helst under godkännandets giltighetstid.


(1)  EGT L 350, 28.12.1998, s. 58.

(2)  EUT L 326, 24.11.2006, s. 55.

Tillägg 1

Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse när standardavvikelsen är tillfredsställande

1.

I detta tillägg beskrivs det förfarande som ska användas för kontroll av produktionsöverensstämmelse i fråga om utsläpp av föroreningar när tillverkarens produktionsstandardavvikelse är tillfredsställande. Det tillämpliga förfarandet ska vara det som anges i tillägg 1 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49, med nedanstående undantag.

1.1

I avsnitt 3 i tillägg 1 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till avsnitt 5.2.1 i det tillägget förstås som en hänvisning till tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

1.2

I avsnitt 3 i tillägg 1 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till figur 2 förstås som en hänvisning till figur 1 i bilaga I till denna förordning.

Tillägg 2

Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse när standardavvikelsen är otillfredsställande eller saknas

1.

I detta tillägg beskrivs det förfarande som ska användas för kontroll av produktionsöverensstämmelse i fråga om utsläpp av föroreningar när tillverkarens produktionsstandardavvikelse är otillfredsställande eller saknas. Det tillämpliga förfarandet ska vara det som anges i tillägg 2 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49, med nedanstående undantag.

1.1

I avsnitt 3 i tillägg 2 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till avsnitt 5.2.1 i det tillägget förstås som en hänvisning till tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

Tillägg 3

Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse på tillverkarens begäran

1.

I detta tillägg beskrivs det förfarande som ska användas för kontroll på tillverkarens begäran av produktionsöverensstämmelse för utsläpp av föroreningar. Det tillämpliga förfarandet ska vara det som anges i tillägg 3 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49, med nedanstående undantag.

1.1

I avsnitt 3 i tillägg 3 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till avsnitt 5.2.1 i det tillägget förstås som en hänvisning till tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

1.2

I avsnitt 3 i tillägg 3 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till figur 2 förstås som en hänvisning till figur 1 i bilaga I till denna förordning.

1.3

I avsnitt 5 i tillägg 3 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till avsnitt 8.3.1 förstås som en hänvisning till punkt 7.2.2 i denna bilaga.

Tillägg 4

Mallar för informationsdokument

Gällande:

 

EG-typgodkännande av en motor eller en motorfamilj som separat teknisk enhet,

 

EG-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation,

 

EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation.

Följande uppgifter ska lämnas i tre exemplar och omfatta en innehållsförteckning. Eventuella ritningar ska tillhandahållas i lämplig skala och vara tillräckligt detaljerade i A4-format eller vikta till A4-format. Eventuella foton ska vara tillräckligt detaljerade.

Om de system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i detta tillägg har elektronisk styrning ska information lämnas om deras funktion.

Anmärkningar (för ifyllande av tabellen):

Bokstäverna A, B, C, D och E motsvarande motorer i en motorfamilj ska ersättas av namnen på de aktuella motorerna i motorfamiljen.

Om samma värde/beskrivning i fråga om en viss motoregenskap gäller för alla motorer i en motorfamilj ska cellerna motsvarande A–E sammanfogas.

Om motorfamiljen består av mer än 5 motorer får nya kolumner läggas till.

Om ansökan gäller EG-typgodkännande av en motor eller en motorfamilj som separat teknisk enhet ska den allmänna delen och del 1 fyllas i.

Om ansökan gäller EG-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation ska den allmänna delen och del 2 fyllas i.

Om ansökan gäller EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation ska den allmänna delen samt delarna 1 och 2 fyllas i.

Förklarande fotnoter finns i tillägg 10 till denna bilaga.

 

 

Huvudmotor eller motortyp

Motorer i motorfamiljen

A

B

C

D

E

0

ALLMÄNT

0.l

Fabrikat (tillverkarens varumärke)

 

0.2

Typ

 

0.2.0.3

Motortyp som separat teknisk enhet/motorfamilj som separat teknisk enhet/fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation/fordon med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation (1)

 

0.2.1

Varumärken (i förekommande fall)

 

 

 

 

 

 

0.3

Identifiering av typ, om sådan finns märkt på den separata tekniska enheten (b)

 

 

 

 

 

 

0.3.1

Märkningens placering

 

 

 

 

 

 

0.5

Tillverkarens namn och adress

 

0.7

För komponenter och separata tekniska enheter, EG-godkännandemärkets placering och fastsättningsmetod

 

 

 

 

 

 

0.8

Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar)

 

 

 

 

 

 

0.9

Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare

 

Del 1

:

VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS (HUVUD)MOTORN OCH MOTORTYPERNA INOM EN MOTORFAMILJ

Del 2

:

VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS FORDONETS KOMPONENTER OCH SYSTEM MED AVSEENDE PÅ AVGASUTSLÄPP

Tillägg till informationsdokument: Information om provningsförhållanden

FOTON OCH/ELLER RITNINGAR AV HUVUDMOTORN, MOTORTYPEN OCH I TILLÄMPLIGA FALL AV MOTORUTRYMMET.

UPPGE EVENTUELLA YTTERLIGARE BIFOGADE HANDLINGAR.

DATUM, AKT

DEL 1

VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS (HUVUD)MOTORN OCH MOTORTYPERNA INOM EN MOTORFAMILJ

 

 

Huvudmotor eller motortyp

Motorer i motorfamiljen

A

B

C

D

E

3.2

Förbränningsmotor

 

 

 

 

 

 

3.2.1

Särskild motorinformation

 

 

 

 

 

 

3.2.1.1

Funktionssätt: gnisttändning/kompressionständning (1)

Cykel: fyrtakt/tvåtakt/rotation (1)

 

3.2.1.2

Antal cylindrar och cylinderarrangemang

 

 

 

 

 

 

3.2.1.2.1

Cylinderdiameter (l) mm

 

 

 

 

 

 

3.2.1.2.2

Slaglängd (l) mm

 

 

 

 

 

 

3.2.1.2.3

Tändningsföljd

 

 

 

 

 

 

3.2.1.3

Motorns slagvolym (m) cm3

 

 

 

 

 

 

3.2.1.4

Volymkompressionsförhållande (2)

 

 

 

 

 

 

3.2.1.5

Ritningar av förbränningskammare, kolvtopp och, för gnisttändningsmotorer, kolvringar

 

 

 

 

 

 

3.2.1.6

Normalt motortomgångsvarvtal (2) min-1

 

 

 

 

 

 

3.2.1.6.1

Förhöjt motortomgångsvarvtal (2) min-1

 

 

 

 

 

 

3.2.1.7

Kolmonoxidhalt i volym i avgaserna vid tomgång (2): … % enligt tillverkaren (endast för gnisttändningsmotorer)

 

 

 

 

 

 

3.2.1.8

Högsta nettomotoreffekt (n) … kW vid … min-1 (enligt tillverkaren)

 

 

 

 

 

 

3.2.1.9

Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkaren: min-1

 

 

 

 

 

 

3.2.1.10

Största nettovridmoment (n) … Nm vid … min-1 (enligt tillverkaren)

 

 

 

 

 

 

3.2.1.11

Tillverkarens hänvisningar till det dokumentationsmaterial som krävs enligt artiklarna 5, 7 och 9 i förordning (EU) nr 582/2011 och som gör det möjligt för godkännandemyndigheten att utvärdera utsläppsbegränsande strategier och system ombord på motorn för att se till att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

 

 

 

 

 

 

3.2.2

Bränsle

 

 

 

 

 

 

3.2.2.2

Tunga fordon: diesel/bensin/motorgas/naturgas typ H/naturgas typ L/naturgas typ HL/etanol (ED95)/etanol (E85) (1) (6)

 

 

 

 

 

 

3.2.2.2.1

Bränslen som är kompatibla med motorn enligt tillverkarens uppgifter i enlighet med punkt 1.1.2 i bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 (enligt vad som är tillämpligt)

 

 

 

 

 

 

3.2.4

Bränslematning

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2

Genom bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.1

Systembeskrivning

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.2

Funktionssätt: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.3

Insprutningspump

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.3.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.3.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.3.3

Högsta bränsletillförsel (1), (2) … mm3/takt eller cykel vid ett motorvarvtal på … min-1, eller ett karakteristikdiagram

(Om systemet har laddtrycksreglering, uppge bränsleförsörjning och laddtryck som en funktion av motorvarvtalet)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.3.4

Statisk insprutningstidpunkt (2)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.3.5

Kurva för förinställd insprutning (2)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.3.6

Kalibreringsförfarande: provbänk/motor (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.4

Regulator

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.4.1

Typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.4.2

Brytpunkt

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.4.2.1

Varvtal då begränsningen inleds vid belastning: min-1

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.4.2.2

Högsta varvtal vid obelastad motor: min-1

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.4.2.3

Tomgångsvarvtal: min-1

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.5

Insprutningsrör

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.5.1

Längd: mm

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.5.2

Invändig diameter: mm

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.5.3

Common rail, fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.6

Insprutare

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.6.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.6.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.6.3

Öppningstryck (2): kPa eller karakteristikdiagram (2)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.7

Kallstartsystem

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.7.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.7.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.7.3

Beskrivning

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.8

Extra starthjälp

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.8.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.8.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.8.3

Systembeskrivning

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9

Elektroniskt styrd insprutning: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.3

Systembeskrivning (för system utan kontinuerlig insprutning ska motsvarande uppgifter anges)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.3.1

Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.3.2

Bränsleregulatorns fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.3.3

Luftflödesavkännarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.3.4

Bränslefördelarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.3.5

Spjällhusets fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.3.6

Vattentemperaturavkännarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.3.7

Lufttemperaturavkännarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.3.8

Lufttrycksavkännarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.2.9.3.9

Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3

Genom bränsleinsprutning (endast gnisttändning): ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.1

Funktionssätt: inloppsrör (enpunkts-/flerpunkts-/direktinsprutning (1)/annat (ange vilket))

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.2

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.3

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4

Systembeskrivning (för system utan kontinuerlig insprutning ska motsvarande uppgifter anges)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.1.

Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.2

Bränsleregulatorns fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.3

Luftflödesavkännarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.4

Bränslefördelarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.5

Tryckregulatorns fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.6

Mikroströmställarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.7

Tomgångsjusterskruvens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.8

Spjällhusets fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.9

Vattentemperaturavkännarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.10

Lufttemperaturavkännarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.11

Lufttrycksavkännarens fabrikat och typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.4.12

Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.5

Insprutare: öppningstryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.5.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.5.2

Typ

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.6

Insprutningstidpunkt

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.7

Kallstartsystem

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.7.1

Funktionssätt

 

 

 

 

 

 

3.2.4.3.7.2

Funktionsgränser/-inställningar (1), (2)

 

 

 

 

 

 

3.2.4.4

Matarpump

 

 

 

 

 

 

3.2.4.4.1

Tryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2)

 

 

 

 

 

 

3.2.5

Elsystem

 

 

 

 

 

 

3.2.5.1

Märkspänning: … V, positiv/negativ jord (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.5.2

Generator

 

 

 

 

 

 

3.2.5.2.1

Typ

 

 

 

 

 

 

3.2.5.2.2

Nominell effekt: VA

 

 

 

 

 

 

3.2.6

Tändningssystem (endast för motorer med gnisttändning)

 

 

 

 

 

 

3.2.6.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.6.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.6.3

Funktionssätt

 

 

 

 

 

 

3.2.6.4

Tändningsförinställningskurva eller tändningsförinställningsdiagram (2)

 

 

 

 

 

 

3.2.6.5

Statisk tändningsinställning (2): … grader före ÖD (övre dödpunkt)

 

 

 

 

 

 

3.2.6.6

Tändstift

 

 

 

 

 

 

3.2.6.6.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.6.6.2

Typ

 

 

 

 

 

 

3.2.6.6.

Gnistgap: … mm

 

 

 

 

 

 

3.2.6.7

Tändspole (tändspolar)

 

 

 

 

 

 

3.2.6.7.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.6.7.2

Typ

 

 

 

 

 

 

3.2.7

Kylsystem: vätska/luft (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.7.2

Vätska

 

 

 

 

 

 

3.2.7.2.1

Slag av vätska

 

 

 

 

 

 

3.2.7.2.2

Cirkulationspump(ar): ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.7.2.3

Egenskaper: … eller

 

 

 

 

 

 

3.2.7.2.3.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.7.2.3.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.7.2.4

Utväxlingsförhållande(n)

 

 

 

 

 

 

3.2.7.3

Luft

 

 

 

 

 

 

3.2.7.3.1

Fläkt: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.7.3.2

Egenskaper … eller

 

 

 

 

 

 

3.2.7.3.2.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.7.3.2.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.7.3.3

Utväxlingsförhållande(n)

 

 

 

 

 

 

3.2.8

Inloppssystem

 

 

 

 

 

 

3.2.8.1

Överladdare: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.8.1.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.8.1.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.8.1.3

Systembeskrivning (t.ex. högsta laddtryck … kPa, eventuell övertrycksventil)

 

 

 

 

 

 

3.2.8.2

Laddluftkylare: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.8.2.1

Typ: luft-luft/luft-vatten (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.8.3

Insugningsundertryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning (endast för motorer med kompressionständning)

 

 

 

 

 

 

3.2.8.3.1

Tillåtet minimum: … kPa

 

 

 

 

 

 

3.2.8.3.2

Tillåtet maximum: … kPa

 

 

 

 

 

 

3.2.8.4

Beskrivning och ritningar av inloppsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, ytterligare luftintag osv.)

 

 

 

 

 

 

3.2.8.4.1

Beskrivning av insugningsrör (bifoga ritningar och/eller foton)

 

 

 

 

 

 

3.2.9

Avgassystem

 

 

 

 

 

 

3.2.9.1

Beskrivning och/eller ritning av avgasgrenrör

 

 

 

 

 

 

3.2.9.2

Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet

 

 

 

 

 

 

3.2.9.2.1

Beskrivning och/eller ritning av de komponenter i avgassystemet som ingår i motorsystemet

 

 

 

 

 

 

3.2.9.3

Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning (endast för motorer med kompressionständning): … kPa (3)

 

 

 

 

 

 

3.2.9.7

Avgassystemets volym: … dm3

 

 

 

 

 

 

3.2.9.7.1

Godtagbar volym hos avgassystemet: … dm3

 

 

 

 

 

 

3.2.10

Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler

 

 

 

 

 

 

3.2.11

Ventilinställning eller motsvarande uppgifter

3.2.11.1

Maximal ventillyftning, öppnings- och slutningsvinklar eller tidsuppgifter för alternativa fördelningssystem i förhållande till dödpunkterna. För system för variabla ventiltider, minimi- och maximitid.

 

 

 

 

 

 

3.2.11.2

Referens- och/eller inställningsområden (3)

 

 

 

 

 

 

3.2.12

Åtgärder mot luftföroreningar

3.2.12.1.1

Anordning för återföring av vevhusgaser: ja/nej (2)

Om ja, beskrivning och ritningar: …

Om nej krävs överensstämmelse med bilaga V till förordning (EU) nr 582/2011

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2

Ytterligare utsläppsbegränsande anordningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1

Katalysator: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.1

Antal katalysatorer och katalysatorelement (ange uppgifterna nedan för varje separat enhet)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.2

Dimensioner, form och volym på katalysatorn/katalysatorerna

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.3

Typ av katalys

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.4

Totalt ädelmetallinnehåll

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.5

Relativ koncentration

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.6

Substrat (struktur och material)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.7

Celltäthet

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.8

Typ av hölje på katalysatorn/katalysatorerna

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.9

Katalysatorns/katalysatorernas placering (placering och referensavstånd i avgasledningen)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.10

Värmesköld: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.11

Regenereringssystem/metod för avgasefterbehandlingssystem, beskrivning

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.11.5

Normalintervall för drifttemperatur: … K

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.11.6

Förbrukningsbart reagens: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.11.7

Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.11.8

Normalintervall för reagensets temperatur under drift: K

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.11.9

International standard

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.11.10

Frekvens för påfyllning av reagens: kontinuerligt/service (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.12

Katalysatorns fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.1.13

Delens identifieringsnummer

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.2

Syreavkännare: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.2.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.2.2

Placering

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.2.3

Kontrollintervall

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.2.4

Typ

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.2.5

Delens identifieringsnummer

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.3

Luftinsprutning: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.3.1

Typ (pulserande luft, luftpump osv.)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.4

Avgasåterföring (EGR, exhaust gas recirculation): ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.4.1

Egenskaper (fabrikat, typ, flöde osv.)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6

Partikelfälla: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.1

Partikelfällans dimensioner, form och volym

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.2

Partikelfällans konstruktion

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.3

Placering (referensavstånd i avgasledningen)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.4

Regenereringsmetod/regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.5

Partikelfällans fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.6

Delens identifieringsnummer

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.7

Normalintervall för drifttemperatur … (K) och tryckområde (kPa)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.8

Vid periodisk regenerering

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.8.1.1

Antal WHTC-provcykler utan regenerering (n)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.8.2.1

Antal WHTC-provcykler med regenerering (nR)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.9

Andra system: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.6.9.1

Beskrivning och drift

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.7

Omborddiagnossystem (OBD)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.7.0.1

Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen

 

3.2.12.2.7.0.2

Förteckning över OBD-motorfamiljerna (om tillämpligt)

OBD-motorfamilj 1: …

OBD-motorfamilj 2: …

osv.

3.2.12.2.7.0.3

Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.7.0.4

Tillverkarens hänvisningar till den OBD-dokumentation som krävs enligt artiklarna 5.4 c och 9.4 i förordning (EU) nr 582/2011 och som anges i bilaga X till den förordningen med avseende på godkännande av OBD-system

 

3.2.12.2.7.0.5

I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation av ett OBD-utrustat motorsystem i ett fordon

 

3.2.12.2.7.2

Förteckning över och syfte med alla komponenter som övervakas av OBD-systemet (4)

 

3.2.12.2.7.3

Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för

 

3.2.12.2.7.3.1

Gnisttändningsmotorer (4)

 

3.2.12.2.7.3.1.1

Övervakning av katalysator (4)

 

3.2.12.2.7.3.1.2

Upptäckt av feltändning (4)

 

3.2.12.2.7.3.1.3

Övervakning av syreavkännare (4)

 

3.2.12.2.7.3.1.4

Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet

 

3.2.12.2.7.3.2

Motorer med kompressionständning (4)

 

3.2.12.2.7.3.2.1

Övervakning av katalysator (4)

 

3.2.12.2.7.3.2.2

Övervakning av partikelfälla (4)

 

3.2.12.2.7.3.2.3

Övervakning av elektroniskt bränsleinsprutningssystem (4)

 

3.2.12.2.7.3.2.4

Övervakning av deNOx-system (4)

 

3.2.12.2.7.3.2.5

Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet (4)

 

3.2.12.2.7.4

Kriterier för aktivering av felindikering (fast antal körcykler eller statistisk metod) (4)

 

3.2.12.2.7.5

Förteckning över alla OBD-koder och -format som används (med förklaring av samtliga) (4)

 

3.2.12.2.7.6.5

Standardkommunikationsprotokoll för OBD (4)

 

3.2.12.2.7.7

Tillverkarens hänvisningar till den OBD-relaterade information som krävs enligt artiklarna 5.4 d och 9.4 i förordning (EU) nr 582/2011 med avseende på överensstämmelse med bestämmelserna om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation, eller

 

3.2.12.2.7.7.1

som ett alternativ till en hänvisning från tillverkaren enligt punkt 3.2.12.2.7.7, en hänvisning till bifogad handling till detta tillägg, som innehåller nedanstående tabell, ifylld enligt det exempel som ges.

Komponent – Felkod – Övervakningsstrategi – Felsökningskriterier – Kriterier för aktivering av felindikering – Sekundära parametrar – Förkonditionering – Demonstrationsprovning

Katalysator – PO420 – Signaler från syreavkännare 1 och 2 – Skillnad mellan signalerna från avkännare 1 och 2 – 3:e cykeln – Motorvarvtal, motorbelastning, A/F-läge, katalysatortemperatur – Två cykler av typ 1 – Typ 1

 

3.2.12.2.8

Andra system (beskrivning och funktion)

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.8.1

System för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.8.2

Motor med permanent avaktivering av motiveringssystemet för förare, för användning inom räddningstjänst eller i de fordon som anges i artikel 2.3 b i direktiv 2007/46/EG: ja/nej

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.8.3

Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen som beaktats vid kontrollen av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

 

3.2.12.2.8.4

Förteckning över OBD-motorfamiljerna (om tillämpligt)

OBD-motorfamilj 1: …

OBD-motorfamilj 2: …

osv.

3.2.12.2.8.5

Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör

 

 

 

 

 

 

3.2.12.2.8.6

Lägsta koncentration av den aktiva beståndsdelen i reagenset som inte aktiverar varningssystemet (CDmin): volymprocent

 

3.2.12.2.8.7

I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation i ett fordon av systemen för kontroll av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

 

 

 

 

 

 

3.2.17

Särskild information avseende gasdrivna motorer för tunga fordon (vid system som är utformade på annat sätt ska motsvarande information lämnas)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.1

Bränsle: motorgas/naturgas typ H/naturgas typ L/naturgas typ HL (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.2

Tryckregulator(er) eller förångare/tryckregulator(er) (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.2.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.17.2.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.2.3

Antal tryckreduceringssteg

 

 

 

 

 

 

3.2.17.2.4

Tryck i slutsteget: minimum … kPa – maximum … kPa

 

 

 

 

 

 

3.2.17.2.5

Antal huvudinställningspunkter

 

 

 

 

 

 

3.2.17.2.6

Antal inställningspunkter för tomgång

 

 

 

 

 

 

3.2.17.2.7

Typgodkännandenummer

 

 

 

 

 

 

3.2.17.3

Bränslesystem: blandarenhet/gasinsprutning/vätskeinsprutning/direktinsprutning (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.3.1

Reglering av bränsle-luftförhållandet

 

 

 

 

 

 

3.2.17.3.2

Systembeskrivning och/eller diagram och ritningar

 

 

 

 

 

 

3.2.17.3.3

Typgodkännandenummer

 

 

 

 

 

 

3.2.17.4

Blandarenhet

 

 

 

 

 

 

3.2.17.4.1

Antal

 

 

 

 

 

 

3.2.17.4.2

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.17.4.3

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.4.4

Placering

 

 

 

 

 

 

3.2.17.4.5

Inställningsmöjligheter

 

 

 

 

 

 

3.2.17.4.6

Typgodkännandenummer

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5

Insprutning via inloppsgrenrör

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.1

Insprutning: enpunkts-/flerpunkts- (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.2

Insprutning: kontinuerlig/simultan/sekventiell (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.3

Insprutningsutrustning

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.3.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.3.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.3.3

Inställningsmöjligheter

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.3.4

Typgodkännandenummer

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.4

Matarpump (i tillämpliga fall)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.4.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.4.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.4.3

Typgodkännandenummer

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.5

Insprutare

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.5.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.5.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.5.5.3

Typgodkännandenummer

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6

Direktinsprutning

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6.1

Insprutningspump/tryckregulator (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6.1.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6.1.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6.1.3

Insprutningstidpunkt

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6.1.4

Typgodkännandenummer

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6.2

Insprutare

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6.2.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6.2.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6.2.3

Öppningstryck eller karakteristikdiagram (2)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.6.2.4

Typgodkännandenummer

 

 

 

 

 

 

3.2.17.7

Elektronisk styrenhet (ECU)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.7.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.2.17.7.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.7.3

Inställningsmöjligheter

 

 

 

 

 

 

3.2.17.7.4

Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran

 

 

 

 

 

 

3.2.17.8

Specifik utrustning för naturgas

 

 

 

 

 

 

3.2.17.8.1

Version 1 (gäller endast i fråga om typgodkännande av motorer för flera olika bränslesammansättningar)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.8.1.0.1

Självanpassningsfunktion? ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.8.1.0.2

Kalibrering för en viss sammansättning av gas naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL (1)

Omvandling för en viss sammansättning av gas naturgas-Ht/naturgas-Lt/naturgas-HLt (1)

 

 

 

 

 

 

3.2.17.8.1.1

metan (CH4): … basvärde:

mol-%

min. …mol-%

max. mol-%

etan (C2H6): … basvärde:

mol-%

min. …mol-%

max. mol-%

propan (C3H8): … basvärde:

mol-%

min. …mol-%

max. mol-%

butan (C4H10): … basvärde:

mol-%

min. …mol-%

max. mol-%

C5/C5+: … basvärde:

mol-%

min. …mol-%

max. mol-%

syrgas (O2): … basvärde:

mol-%

min. …mol-%

max. mol-%

syrgas (N2, He etc.): … basvärde:

mol-%

min. …mol-%

max. mol-%

3.5.4

Koldioxidutsläpp för motorer i tunga fordon

 

 

 

 

 

 

3.5.4.1

Koldioxidviktutsläpp WHSC-provning: … g/kWh

 

 

 

 

 

 

3.5.4.2

Koldioxidviktutsläpp WHTC-provning: … g/kWh

 

 

 

 

 

 

3.5.5

Bränsleförbrukning för motorer i tunga fordon

 

 

 

 

 

 

3.5.5.1

Bränsleförbrukning WHSC-provning: … g/kWh

 

 

 

 

 

 

3.5.5.2

Bränsleförbrukning WHTC-provning (5): … g/kWh

 

 

 

 

 

 

3.6

Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren

 

 

 

 

 

 

3.6.1

Kylsystem

 

 

 

 

 

 

3.6.1.1

Vätskekylning –

högsta temperatur vid motorns utlopp: … K

 

 

 

 

 

 

3.6.1.2

Luftkylning

 

 

 

 

 

 

3.6.1.2.1

Referenspunkt

 

 

 

 

 

 

3.6.1.2.2

Högsta temperatur vid referenspunkten: … K

 

 

 

 

 

 

3.6.2

Högsta utloppstemperatur hos laddluftkylare: … K

 

 

 

 

 

 

3.6.3

Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasröret/avgasrören som befinner sig vid avgasgrenrörets eller turboladdarens utloppsfläns(ar): … K

 

 

 

 

 

 

3.6.4

Bränsletemperatur –

minimum: K – maximum: K

Vid insprutningspumpens inlopp i fråga om dieselmotorer, vid tryckregulators slutsteg i fråga om gasdrivna motorer.

 

 

 

 

 

 

3.6.5

Smörjmedelstemperatur

Minimum: K – maximum: K

 

 

 

 

 

 

3.8

Smörjmedelssystem

 

 

 

 

 

 

3.8.1

Systembeskrivning

 

 

 

 

 

 

3.8.1.1

Smörjmedelsbehållarens placering

 

 

 

 

 

 

3.8.1.2

Matningssystem (med pump/insprutning i intag/blandning med bränsle osv.) (1)

 

 

 

 

 

 

3.8.2

Smörjpump

 

 

 

 

 

 

3.8.2.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.8.2.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 

3.8.3

Blandning med bränsle

 

 

 

 

 

 

3.8.3.1

Procenttal

 

 

 

 

 

 

3.8.4

Oljekylare: ja/nej (1)

 

 

 

 

 

 

3.8.4.1

Ritning(ar)

 

 

 

 

 

 

3.8.4.1.1

Fabrikat

 

 

 

 

 

 

3.8.4.1.2

Typ(er)

 

 

 

 

 

 


DEL 2

VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS FORDONETS KOMPONENTER OCH SYSTEM MED AVSEENDE PÅ AVGASUTSLÄPP

 

 

Huvudmotor eller motortyp

Motorer i motorfamiljen

A

B

C

D

E

3.1

Motortillverkare

 

3.1.1

Tillverkarens motorkod (enligt märkning på motorn eller annan identifiering)

 

 

 

 

 

 

3.1.2

Godkännandenummer (i förekommande fall) med identifieringsmärkning för bränsle

 

 

 

 

 

 

3.2.2

Bränsle

 

3.2.2.3

Bränslepåfyllning: begränsad öppning/märkning

 

3.2.3

Bränsletank(ar)

 

3.2.3.1

Huvudbränsletank(ar)

 

3.2.3.1.1

Antal och kapacitet för varje tank

 

3.2.3.2

Extra bränsletank(ar)

 

3.2.3.2.1

Antal och kapacitet för varje tank

 

3.2.8

Inloppssystem

 

3.2.8.3.3

Inloppssystemets faktiska undertryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning av fordonet: … kPa

 

3.2.8.4.2

Luftfilter, ritningar: … eller …

 

3.2.8.4.2.1

Fabrikat

 

3.2.8.4.2.2

Typ(er)

 

3.2.8.4.3

Inloppsljuddämpare, ritningar

 

3.2.8.4.3.1

Fabrikat

 

3.2.8.4.3.2

Typ(er)

 

3.2.9

Avgassystem

 

3.2.9.2

Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet

 

3.2.9.2.2

Beskrivning och/eller ritning av de komponenter i avgassystemet som inte ingår i motorsystemet

 

3.2.9.3.1

Faktiskt avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning av fordonet (endast för motorer med kompressionständning): … kPa

 

3.2.9.7

Avgassystemets volym: … dm3

 

3.2.9.7.1

Faktisk volym hos hela avgassystemet (fordons- och motorsystem): … dm3

 

3.2.12.2.7

Omborddiagnossystem (OBD)

 

3.2.12.2.7.0

Alternativt godkännande enligt punkt 2.4 i bilaga X till förordning (EU) nr 582/2011 har använts: ja/nej

 

3.2.12.2.7.1

OBD-komponenter om bord på fordonet

 

3.2.12.2.7.2

I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till det dokumentationsmaterial som avser installation på fordonet av en godkänd motors OBD-system

 

3.2.12.2.7.3

Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering (6)

 

3.2.12.2.7.4

Skriftlig beskrivning och/eller ritning av kommunikationsgränssnittet för OBD-system utanför fordonet (6)

 

3.2.12.2.8

System för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

 

3.2.12.2.8.0

Alternativt godkännande enligt punkt 2.1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 582/2011 har använts: ja/nej

 

3.2.12.2.8.1

Komponenter ombord på fordonet som tillhör systemen för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

 

3.2.12.2.8.2

Aktivering av krypläge:

”deaktivering efter omstart”/”deaktivering efter bränslepåfyllning”/”deaktivering efter parkering” (7)

 

3.2.12.2.8.3

I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationsmaterialet med avseende på installation på fordonet av ett system för kontroll av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt i en godkänd motor

 

3.2.12.2.8.4

Skriftlig beskrivning och/eller ritning av varningssignalen (6)

 

3.2.12.2.8.5

Uppvärmd/ej uppvärmd reagensbehållare och uppvärmt/ej uppvärmt reagensdoseringssystem (se punkt 2.4 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 582/2011)

 

Tillägg

till informationsdokument

Information om provningsförhållanden

1.   Tändstift

1.1

Fabrikat

1.2

Typ

1.3

Gnistgapinställning

2.   Tändspole

2.1

Fabrikat

2.2

Typ

3.   Smörjmedel som används

3.1

Fabrikat

3.2

Typ (ange andelen olja i blandningen om smörjmedel blandas i bränslet)

4.   Motordriven utrustning

4.1

Den effekt som förbrukas av hjälpaggregaten/utrustningen behöver bara bestämmas om

a)

hjälpaggregat/utrustning som krävs inte monterats på motorn, och/eller

b)

hjälpaggregat/utrustning som inte krävs har monterats på motorn.

Anmärkning: Kraven för motordriven utrustning är inte samma för utsläppsprovning som för effektprovning.

4.2

Förteckning och identifieringsuppgifter

4.3

Upptagen effekt vid motorvarvtal som är specifika för utsläppsprovning

Tabell 1

Upptagen effekt vid motorvarvtal som är specifika för utsläppsprovning

Utrustning

Tomgång

Lågt varvtal

Förhöjt varvtal

Idealt varvtal (2)

n95h

Pa

Hjälpaggregat/utrustning som krävs enligt tillägg 7 till bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49

 

 

 

 

 

Pb

Hjälpaggregat/utrustning som inte krävs enligt tillägg 7 till bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49

 

 

 

 

 

5.   Motorprestanda (enligt tillverkaren) (8)

5.1

Provningsmotorvarvtal för utsläppsprovning enligt bilaga III (9)

Lågt varvtal (nlo) … rpm

Förhöjt varvtal (nhi) … rpm

Tomgång … rpm

Idealt varvtal … rpm

n95h … rpm

5.2

Givna värden för effektprovning enligt bilaga XIV till förordning (EU) nr 582/2011

5.2.1

Tomgång …rpm

5.2.2

Varvtal vid maximal effekt … rpm

5.2.3

Maximal effekt … kW

5.2.4

Varvtal vid maximalt vridmoment … rpm

5.2.5

Maximalt vridmoment … Nm

6.   Dynamometerbelastning (om tillämpligt)

6.3

Inställning för fast belastning av dynamometern (om tillämpligt)

6.3.1

Alternativ dynamometerbelastningsmetod har använts (ja/nej)

6.3.2

Tröghetsmassa (kg):

6.3.3

Faktisk effekt som tas upp vid 80 km/h, inkl. fordonets körförlust på dynamometern (kW)

6.3.4

Faktisk effekt som tas upp vid 50 km/h, inkl. fordonets körförlust på dynamometern (kW)

6.4

Inställbar belastningskurva för dynamometern (om tillämpligt)

6.4.1

Avstanningsinformation från provbana

6.4.2

Däckens fabrikat och typ

6.4.3

Däckmått (främre/bakre)

6.4.4

Däcktryck (främre/bakre) (kPa)

6.4.5

Fordonsprovvikt, inklusive förare (kg)

6.4.6

Avstanningsdata från väg (om tillämpligt)

Tabell 2

Avstanningsdata från väg

V (km/h)

V2 (km/h)

V1 (km/h)

Korrigerad medelavstanningstid

120

 

 

 

100

 

 

 

80

 

 

 

60

 

 

 

40

 

 

 

20

 

 

 

6.4.7

Korrigerad medelvägeffekt (om tillämpligt)

Tabell 3

Korrigerad medelvägeffekt

V (km/h)

CP korrigerad (kW)

120

 

100

 

80

 

60

 

40

 

20

 

7.   Provningsförhållanden för OBD-provning

7.1

Provcykel som använts för kontroll av OBD-systemet

7.2

Antal förkonditioneringscykler som använts före kontrollprovningar av OBD-systemet

Tillägg 5

Mall för EG-typgodkännandeintyg för en motortyp eller komponent som separat teknisk enhet

Förklarande fotnoter finns i tillägg 10 till denna bilaga.

Maximiformat: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Meddelande om

EG-typgodkännande (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

avslag på ansökan om EG-typgodkännande (1)

återkallande av EG-typgodkännande (1)

Typgodkännandemyndighetens stämpel

av en typ av komponent/separat teknisk enhet (1) i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 genomförd genom förordning (EU) nr 582/2011.

Förordning (EG) nr 595/2009 och förordning (EU) nr 582/2011 senast ändrade genom …

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1

Fabrikat (tillverkarens handelsnamn):

0.2

Typ:

0.3

Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på komponenten/den separata tekniska enheten (1) (a):

0.3.1

Märkningens placering:

0.4

Tillverkarens namn och adress:

0.5

För komponenter och separata tekniska enheter, EG-godkännandemärkets placering och fastsättningsmetod:

0.6

Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.7

Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

1.

Ytterligare information (om tillämpligt): se addendum

2.

Tekniskt organ med ansvar för provningarnas utförande:

3.

Provningsprotokollets datum:

4.

Provningsprotokollets nummer:

5.

Anmärkningar (om tillämpligt): se addendum

6.

Ort:

7.

Datum:

8.

Underskrift:

Bilagor: Informationsmaterial.

Provningsprotokoll.

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr …

1.   YTTERLIGARE INFORMATION

1.1   Uppgifter som ska lämnas för typgodkännande av ett fordon med en motor monterad:

1.1.1

Motorfabrikat (företagets namn):

1.1.2

Typ och handelsbeteckning (uppge eventuella varianter):

1.1.3

Tillverkarens beteckning enligt märkning på motorn:

1.1.4

Fordonskategori (om tillämpligt) (b):

1.1.5

Motorkategori: diesel/bensin/motorgas/naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL/etanol (ED95)/etanol (E85) (1)

1.1.6

Tillverkarens namn och adress:

1.1.7

Namn på och adress till tillverkarens behöriga företrädare (om tillämpligt):

1.2   Om den motor som avses i 1.1 har typgodkänts som separat teknisk enhet:

1.2.1

Typgodkännandenummer för motorn/motorfamiljen (1):

1.2.2

Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran för motorns elektroniska styrenhet (ECU):

1.3   Uppgifter som ska lämnas för typgodkännande av en motor/motorfamilj (1) som separat teknisk enhet (villkor som ska vara uppfyllda vid monteringen av motorn i fordonet):

1.3.1

Högsta och/eller lägsta inloppsundertryck:

1.3.2

Högsta tillåtna mottryck:

1.3.3

Avgassystemets volym:

1.3.4

Begränsningar i fråga om användningen (om tillämpligt):

1.4   Motorns/huvudmotorns utsläppsnivåer (1):

Försämringsfaktor: beräknat värde/fast värde (1)

Ange värden för försämringsfaktorer och avgasutsläpp vid WHSC-provningar (om tillämpligt) och WHTC-provningar i tabellen nedan

Om motorer som drivs med komprimerad naturgas och motorgas provas med olika referensbränslen, ska tabellerna återges för varje provat referensbränsle.

1.4.1   WHSC-provning

Tabell 4

WHSC-provning

WHSC-provning (om tillämpligt)

Försämringsfaktor

Mult/add (1)

CO

THC

NOx

PM massa

NH3

PM antal

 

 

 

 

 

 

Utsläpp

CO

(mg/kWh)

THC

(mg/kWh)

NOx

(mg/kWh)

PM massa

(mg/kWh)

NH3

ppm

PM antal

(#/kWh)

Provningsresultat

 

 

 

 

 

 

Värde beräknat med försämringsfaktor

 

 

 

 

 

 

Koldioxidutsläpp massutsläpp: … g/kWh

Bränsleförbrukning: … g/kWh

1.4.2   WHTC-provning

Tabell 5

WHTC-provning

WHTC-provning

Försämringsfaktor

Mult/add (1)

CO

THC

NOx

PM massa

NH3

PM antal

 

 

 

 

 

 

Utsläpp

CO

(mg/kWh)

THC

(mg/kWh)

NOx

(mg/kWh)

PM massa

(mg/kWh)

NH3

ppm

PM antal

Kallstart

 

 

 

 

 

 

Varmstart utan regenerering

 

 

 

 

 

 

Varmstart med regenerering (1)

 

 

 

 

 

 

kr,u (mult/add) (1)

kr,d (mult/add) (1)

 

 

 

 

 

 

Viktat provningsresultat

 

 

 

 

 

 

Slutligt provningsresultat med försämringsfaktor

 

 

 

 

 

 

Koldioxidutsläpp massutsläpp: … g/kWh

Bränsleförbrukning: … g/kWh

1.4.3   Tomgångsprovning

Tabell 6

Tomgångsprovning

Provning

Kolmonoxidvärde

(volymprocent)

Lambda (1)

Motorvarvtal (min–1)

Oljetemperatur i motorn (°C)

Tomgångsprovning vid lågt varvtal

 

N/A

 

 

Tomgångsprovning vid högt varvtal

 

 

 

 

1.5   Mätning av effekt

1.5.1   Motoreffekt uppmätt i provbänk

Tabell 7

Motoreffekt uppmätt i provbänk

Uppmätt motorvarvtal (rpm)

 

 

 

 

 

 

 

Uppmätt bränsleflöde (g/h)

 

 

 

 

 

 

 

Uppmätt vridmoment (Nm)

 

 

 

 

 

 

 

Uppmätt effekt (kW)

 

 

 

 

 

 

 

Barometertryck (kPa)

 

 

 

 

 

 

 

Vattenångtryck (kPa)

 

 

 

 

 

 

 

Insugningsluftens temperatur (K)

 

 

 

 

 

 

 

Korrektionsfaktor för effekt

 

 

 

 

 

 

 

Korrigerad effekt (kW)

 

 

 

 

 

 

 

Hjälpkraft (kW) (1)

 

 

 

 

 

 

 

Nettoeffekt (kW)

 

 

 

 

 

 

 

Nettovridmoment (Nm)

 

 

 

 

 

 

 

Korrigerad specifik bränsleförbrukning (g/kWh)

 

 

 

 

 

 

 

1.5.2   Ytterligare uppgifter

Tillägg 6

Mall för EG-typgodkännandeintyg för en fordonstyp med en godkänd motor

Förklarande fotnoter finns i tillägg 10 till denna bilaga.

Maximiformat: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Meddelande om

EG-typgodkännande (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

avslag på ansökan om EG-typgodkännande (1)

återkallande av EG-typgodkännande (1)

Typgodkännandemyndighetens stämpel

av en fordonstyp med en godkänd motor i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 genomförd genom förordning (EU) nr 582/2011.

Förordning (EG) nr 595/2009 och förordning (EU) nr 582/2011 senast ändrade genom …

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1

Fabrikat (tillverkarens handelsnamn):

0.2

Typ:

0.3

Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på komponenten/den separata tekniska enheten (1) (a):

0.3.1

Märkningens placering:

0.4

Tillverkarens namn och adress:

0.5

För komponenter och separata tekniska enheter, EG-godkännandemärkets placering och fastsättningsmetod:

0.6

Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.7

Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

1.

Ytterligare information (om tillämpligt): se addendum

2.

Tekniskt organ med ansvar för provningarnas utförande:

3.

Provningsprotokollets datum:

4.

Provningsprotokollets nummer:

5.

Anmärkningar (om tillämpligt): se addendum

6.

Ort:

7.

Datum:

8.

Underskrift:

Tillägg 7

Mall för EG-typgodkännandeintyg för en fordonstyp med avseende på ett system

Förklarande fotnoter finns i tillägg 10 till denna bilaga.

Maximiformat: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Meddelande om

EG-typgodkännande (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

avslag på ansökan om EG-typgodkännande (1)

återkallande av EG-typgodkännande (1)

Typgodkännandemyndighetens stämpel

av en fordonstyp med avseende på ett system i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 genomförd genom förordning (EU) nr 582/2011.

Förordning (EG) nr 595/2009 och förordning (EU) nr 582/2011 senast ändrade genom …

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1

Fabrikat (tillverkarens handelsnamn):

0.2

Typ:

0.2.1

Handelsbeteckning(ar) (om tillgängligt):

0.3

Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet (1) (a):

0.3.1

Märkningens placering:

0.4

Fordonskategori (b):

0.5

Tillverkarens namn och adress:

0.6

Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.7

Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

1.

Ytterligare information (om tillämpligt): se addendum

2.

Tekniskt organ med ansvar för provningarnas utförande:

3.

Provningsprotokollets datum:

4.

Provningsprotokollets nummer:

5.

Anmärkningar (om tillämpligt): se addendum

6.

Ort:

7.

Datum:

8.

Underskrift:

Bilagor: Informationsmaterial.

Provningsprotokoll.

Addendum

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr …

1.   YTTERLIGARE INFORMATION

1.1   Uppgifter som ska lämnas för typgodkännande av ett fordon med en motor monterad:

1.1.1

Motorfabrikat (företagets namn):

1.1.2

Typ och handelsbeteckning (uppge eventuella varianter):

1.1.3

Tillverkarens beteckning enligt märkning på motorn:

1.1.4

Fordonskategori (om tillämpligt):

1.1.5

Motorkategori: diesel/bensin/motorgas/naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL/etanol (ED95)/etanol (E85) (1)

1.1.6

Tillverkarens namn och adress:

1.1.7

Namn på och adress till tillverkarens behöriga företrädare (om tillämpligt):

1.2.   Om den motor som avses i 1.1 har typgodkänts som separat teknisk enhet:

1.2.1

Typgodkännandenummer för motorn/motorfamiljen (1):

1.2.2

Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran för motorns elektroniska styrenhet (ECU):

1.3   Uppgifter som ska lämnas för typgodkännande av en motor/motorfamilj (1) som separat teknisk enhet (villkor som ska vara uppfyllda vid monteringen av motorn i fordonet):

1.3.1

Högsta och/eller lägsta inloppsundertryck:

1.3.2

Högsta tillåtna mottryck:

1.3.3

Avgassystemets volym:

1.3.4

Begränsningar i fråga om användningen (om tillämpligt):

1.4.   Motorns/huvudmotorns utsläppsnivåer (1):

Försämringsfaktor: beräknat värde/fast värde (1)

Ange värden för försämringsfaktorer och avgasutsläpp vid WHSC-provningar (om tillämpligt) och WHTC-provningar i tabellen nedan

Om motorer som drivs med komprimerad naturgas och motorgas provas med olika referensbränslen, ska tabellerna återges för varje provat referensbränsle.

1.4.1   WHSC-provning

Tabell 4

WHSC-provning

WHSC-provning (om tillämpligt)

Försämringsfaktor

Mult/add (1)

CO

THC

NOx

PM massa

NH3

PM antal

 

 

 

 

 

 

Utsläpp

CO

(mg/kWh)

THC

(mg/kWh)

NOx

(mg/kWh)

PM massa

(mg/kWh)

NH3

ppm

PM antal

(#/kWh)

Provningsresultat

 

 

 

 

 

 

Värde beräknat med försämringsfaktor

 

 

 

 

 

 

Koldioxidutsläpp massutsläpp: … g/kWh

Bränsleförbrukning: … g/kWh

1.4.2   WHTC-provning

Tabell 5

WHTC-provning

WHTC-provning

Försämringsfaktor

Mult/add (1)

CO

THC

NOx

PM massa

NH3

PM antal

 

 

 

 

 

 

Utsläpp

CO

(mg/kWh)

THC

(mg/kWh)

NOx

(mg/kWh)

PM massa

(mg/kWh)

NH3

ppm

PM antal

Kallstart

 

 

 

 

 

 

Varmstart utan regenerering

 

 

 

 

 

 

Varmstart med regenerering (1)

 

 

 

 

 

 

kr,u (mult/add) (1)

kr,d (mult/add) (1)

 

 

 

 

 

 

Viktat provningsresultat

 

 

 

 

 

 

Slutligt provningsresultat med försämringsfaktor

 

 

 

 

 

 

Koldioxidutsläpp massutsläpp: … g/kWh

Bränsleförbrukning: … g/kWh

1.4.3   Tomgångsprovning

Tabell 6

Tomgångsprovning

Provning

Kolmonoxidvärde

(volymprocent)

Lambda (1)

Motorvarvtal (min–1)

Oljetemperatur i motorn (°C)

Tomgångsprovning vid lågt varvtal

 

N/A

 

 

Tomgångsprovning vid högt varvtal

 

 

 

 

1.5   Mätning av effekt

1.5.1   Motoreffekt uppmätt i provbänk

Tabell 7

Motoreffekt uppmätt i provbänk

Uppmätt motorvarvtal (rpm)

 

 

 

 

 

 

 

Uppmätt bränsleflöde (g/h)

 

 

 

 

 

 

 

Uppmätt vridmoment (Nm)

 

 

 

 

 

 

 

Uppmätt effekt (kW)

 

 

 

 

 

 

 

Barometertryck (kPa)

 

 

 

 

 

 

 

Vattenångtryck (kPa)

 

 

 

 

 

 

 

Insugningsluftens temperatur (K)

 

 

 

 

 

 

 

Korrektionsfaktor för effekt

 

 

 

 

 

 

 

Korrigerad effekt (kW)

 

 

 

 

 

 

 

Hjälpkraft (kW) (1)

 

 

 

 

 

 

 

Nettoeffekt (kW)

 

 

 

 

 

 

 

Nettovridmoment (Nm)

 

 

 

 

 

 

 

Korrigerad specifik bränsleförbrukning (g/kWh)

 

 

 

 

 

 

 

1.5.2   Ytterligare uppgifter

Tillägg 8

Exempel på EG-typgodkännandemärkning

Image

Godkännandemärkningen i detta tillägg visar när den är anbringad på en motor som godkänts som separat teknisk enhet att typen i fråga har godkänts i Belgien (e 6) i enlighet med denna förordning. De första två siffrorna i godkännandenumret (00) anger att denna som separat teknisk enhet godkända motor har godkänts i enlighet med denna förordning. De följande fyra siffrorna (0004) är de siffror som typgodkännandemyndigheten tilldelat en motor som godkänts som separat teknisk enhet som basgodkännandenumret.

Tillägg 9

Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg

1.

Avsnitt 3 i ett EG-typgodkännandenummer som utfärdats i enlighet med artiklarna 6.1, 8.1 och 10.1 ska bestå av numret på den genomföranderättsakt eller den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig på EG-typgodkännandet. Numret ska följas av en bokstav som betecknar kraven på OBD-system och system för selektiv katalytisk reduktion (SCR-system) i enlighet med tabell 1.

Tabell 1

Bokstav

OBD-gränsvärde för NOx  (1)

OBD-gränsvärde för PM (2)

Kvalitet på och förbrukning av reagens

Tillämpningsdatum: nya typer

Tillämpningsdatum: alla fordon

Sista registreringsdatum

A

Raden Infasningsperiod i tabellerna 1 och 2

Prestandaövervakning (3)

Infasning (4)

31.12.2012

31.12.2013

1.9.2015

B

Raden Infasningsperiod i tabellerna 1 och 2

Raden Infasningsperiod i tabell 1

Infasning (4)

1.9.2014

1.9.2015

31.12.2016

C

Raden Allmänna krav i tabellerna 1 och 2

Raden Allmänna krav i tabell 1

Allmänna (5)

31.12.2015

31.12.2016

 


(1)  Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för NOx i enlighet med tabellerna 1 och 2 i bilaga X.

(2)  Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för PM i enlighet med tabell 1 i bilaga X.

(3)  Krav på prestandaövervakning i enlighet med punkt 2.3.3.3 i bilaga X.

(4)  Infasningskrav på kvaliteten på och förbrukningen av reagens i enlighet med punkterna 7.1.1.1 och 8.4.1.1 i bilaga XIII.

(5)  Allmänna krav på kvaliteten på och förbrukningen av reagens i enlighet med punkterna 7.1.1 och 8.4.1 i bilaga XIII.

Tillägg 10

Förklaringar

(1)

Stryk det som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig).

(2)

Ange tolerans.

(3)

Ange högsta och lägsta värde för varje variant.

(4)

Ska dokumenteras vid en enda OBD-motorfamilj och om det inte redan dokumenterats i det dokumentationsmaterial som avses i rad 3.2.12.2.7.0.4.

(5)

Bränsleförbrukning för kombinerad WHTC-provning, inklusive kallstarts- och varmstartsdel enligt bilaga VIII.

(6)

Ska dokumenteras om det inte dokumenterats i den dokumentation som aves i punkt 3.2.12.2.7.1.1.

(7)

Stryk det som inte är tillämpligt.

(8)

Information om motorprestanda ska bara lämnas för huvudmotorn.

(9)

Ange toleransen, som ska ligga inom ±3 % av de värden som getts av tillverkaren.

(a)

Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är av betydelse för att beskriva de typer av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som omfattas av detta informationsdokument, ska dessa tecken anges med symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC?123??).

(b)

Klassificerat enligt definitionerna i avsnitt A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG.

(l)

Detta värde ska avrundas till närmaste tiondels millimeter.

(m)

Detta värde ska beräknas och avrundas till närmaste cm3.

(n)

Fastställt i enlighet med kraven i bilaga XIV.

BILAGA II

ÖVERENSSTÄMMELSE FÖR MOTORER ELLER FORDON I DRIFT

1.   INLEDNING

1.1   I denna bilaga fastställs krav för kontroll och styrkande av överensstämmelse för motorer och fordon i drift.

2.   FÖRFARANDE FÖR ÖVERENSSTÄMMELSEPROVNING I DRIFT

2.1   Överensstämmelsen i drift hos fordon eller motorer i en motorfamilj ska visas genom provning på väg av fordon som genomförs enligt normala körningsmönster, förhållanden och nyttolaster. Provningen av överensstämmelse i drift ska vara representativ för fordon som används på deras verkliga körsträckor, med normal last och med fordonets vanliga yrkesförare. Om fordonet körs av en annan förare än det särskilda fordonets vanliga yrkesförare ska denna alternativa förare vara kvalificerad och utbildad för att köra fordon i den kategori som ska undergå provning.

2.2   Om de normala förhållandena i drift för ett visst fordon anses vara oförenliga med ett korrekt genomförande av provningarna får tillverkaren eller godkännandemyndigheten begära att alternativa körsträckor och nyttolaster används.

2.3   Tillverkaren ska för godkännandemyndigheten visa att det fordon samt de körningsmönster, förhållanden och nyttolaster som valts är representativa för motorfamiljen. De krav som anges i punkterna 4.1 och 4.5 ska användas för att bestämma om körningsmönstren och nyttolasterna är godtagbara för överensstämmelseprovning i drift.

2.4   Tillverkaren ska rapportera tidsplan och provtagningsplan för överensstämmelseprovning i samband med det ursprungliga typgodkännandet av en ny motorfamilj.

2.5   Fordon som saknar ett kommunikationsgränssnitt som medger insamling av nödvändiga ECU-uppgifter enligt punkterna 5.2.1 och 5.2.2 i bilaga I, med otillräckliga uppgifter eller med ett dataprotokoll som inte är standardiserat, ska anses vara icke överensstämmande.

2.6   Fordon där insamlingen av ECU-uppgifter påverkar fordonets utsläpp eller prestanda ska anses vara icke överensstämmande.

3.   VAL AV MOTOR ELLER FORDON

3.1   När typgodkännande har beviljats för en motorfamilj ska tillverkaren utföra provning i drift på denna motorfamilj senast 18 månader efter den första registreringen av ett fordon utrustat med en motor från den motorfamiljen. Vid etappvis typgodkännande ska med första registrering avses den första registreringen av ett färdigbyggt fordon.

Provningen ska regelbundet upprepas minst vartannat år för varje motorfamilj på fordon under deras livslängd enligt specifikationerna i artikel 4 i förordning (EG) nr 595/2009.

Provningen får på tillverkarens begäran upphöra fem år efter det att tillverkningen upphör.

3.1.1   Vid en minsta stickprovsstorlek på tre motorer ska sannolikheten för att ett parti godkänns med en andel felaktiga motorer eller fordon på 20 % sättas till 0,90 (producentens risk = 10 %), medan sannolikheten för att ett parti godkänns med en andel felaktiga fordon eller motorer på 60 % är 0,10 (konsumentens risk = 10 %).

3.1.2   Det statistiska provutfall som anger det kumulativa antalet icke-överensstämmande provningar vid den n:te provningen ska bestämmas för stickprovet.

3.1.3   Beslutet om godkännande eller underkännande av partiet ska fattas i enlighet med följande krav:

a)

Om provutfallet är mindre än eller lika med det tröskelvärde för godkännande som anges för stickprovsstorleken i tabell 1, har godkännande uppnåtts för det aktuella partiet.

b)

Om provutfallet är större än eller lika med det tröskelvärde för underkännande som anges för stickprovsstorleken i tabell 1, ska underkännande konstateras för det aktuella partiet.

c)

I annat fall ska ytterligare en motor provas enligt denna bilaga, och beräkningen görs om på ett stickprov som är en enhet större.

I tabell 1 har värdena för godkännande och underkännande beräknats med hjälp av den internationella standarden ISO 8422/1991.

Tabell 1

Provtagningsplanens tröskelvärden för godkännande och underkännande

Minsta stickprovsstorlek: 3

Totalt antal provade motorer

(stickprovsstorlek)

Tröskelvärde för godkännande

Tröskelvärde för underkännande

3

3

4

0

4

5

0

4

6

1

4

7

1

4

8

2

4

9

2

4

10

3

4

Godkännandemyndigheten ska godkänna de utvalda motor- och fordonskonfigurationerna innan provningsförfarandena inleds. Urvalet ska göras genom att de kriterier som använts för att välja ut de enskilda fordonen läggs fram för godkännandemyndigheten.

3.2   De utvalda motorerna och fordonen ska vara använda och registrerade i unionen. Fordonet ska ha varit i drift i minst 25 000 km.

3.3   För varje fordon som provas ska det finnas en underhållsjournal som visar att fordonet har undergått underhåll och service i enlighet med tillverkarens rekommendationer.

3.4   OBD-systemet ska kontrolleras med avseende på korrekt funktion hos motorn. Eventuella felfunktionsindikationer och redolägeskoder i OBD-minnet ska registreras och eventuella nödvändiga reparationer ska utföras.

För motorer som visar en felfunktion i klass C ska reparation före provning inte vara obligatorisk. Den diagnostiska felkoden ska inte raderas.

Motorer där en av de räknare som krävs enligt bestämmelserna i bilaga III inte står på”0” får inte provas. Detta ska rapporteras till godkännandemyndigheten.

3.5   Motorn eller fordonet får inte förete några tecken på felaktig användning (t.ex. överbelastning, fel bränsle eller någon annan form av felanvändning), eller andra faktorer (t.ex. manipulering) som kan påverka utsläppsprestandan. OBD-systemets felkod och den information om motorns körtimmar som lagras i datorn ska tas i beaktande.

3.6   Alla utsläppsbegränsande systemkomponenter i fordonet ska vara i överensstämmelse med dem som anges i de tillämpliga typgodkännandedokumenten.

3.7   Tillverkaren får enligt överenskommelse med godkännandemyndigheten utföra provning av överensstämmelse i drift på ett mindre antal motorer eller fordon än vad som anges i punkt 3.1, om antalet tillverkade motorer inom en motorfamilj är lägre än 500 enheter per år.

4.   PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

4.1   Fordonets nyttolast

För provning av överensstämmelse i drift får nyttolasten reproduceras och en konstgjord last användas.

Om det saknas uppgifter för att visa att nyttolasten är representativ för fordonet, ska fordonets nyttolast vara 50–60 % av fordonets maximala nyttolast.

Den maximala nyttolasten är skillnaden mellan fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last och fordonets vikt i körklart skick enligt specifikationerna i bilaga I till direktiv 2007/46/EG.

4.2   Omgivningsförhållanden

Provningen ska utföras under omgivningsförhållanden som uppfyller följande villkor:

Atmosfärstryck högre än eller lika med 82,5 kPa.

Temperatur högre än eller lika med 266 K (– 7 °C) och lägre än eller lika med den temperatur som bestäms genom följande ekvation vid det angivna atmosfärstrycket:

T = – 0,4514 · (101,3 – pb) + 311

där

T är den omgivande luftens temperatur (K), och

pb är atmosfärstrycket (kPa).

4.3   Kylvätsketemperatur

Kylvätsketemperaturen ska motsvara den som anges i punkt 2.6.1 i tillägg 1.

4.4   Smörjoljan, bränslet och reagenset ska motsvara de specifikationer som anges av tillverkaren.

4.4.1   Smörjolja

Oljeprover ska tas.

4.4.2   Bränsle

Provningsbränslet ska vara ett marknadsbränsle som omfattas av direktiv 98/70/EG och relevanta CEN-standarder eller ett referensbränsle enligt specifikationerna i bilaga IX till denna förordning. Bränsleprover ska tas.

4.4.2.1   Om tillverkaren i enlighet med avsnitt 1 i bilaga I till denna förordning har angett att kraven i denna förordning kan uppfyllas med de marknadsbränslen som anges i punkt 3.2.2.2.1 i tillägg 4 till bilaga I till denna förordning, ska provning utföras med minst ett av de angivna marknadsbränslena eller med en blandning av de angivna marknadsbränslena och de marknadsbränslen som omfattas av direktiv 98/70/EG och relevanta CEN-standarder.

4.4.3   Reagens

För system för efterbehandling av avgaser som använder ett reagens för att minska utsläppen, ska ett prov av reagenset tas. Reagenset ska inte vara fruset.

4.5   Krav på körningen

Driftsandelarna ska uttryckas i procent av färdens totala varaktighet.

Körningen ska bestå av stadskörning, följd av landsvägs- och motorvägskörning enligt de andelar som anges i punkterna 4.5.1–4.5.4. Om en annan provningsordning är motiverad av praktiska skäl får efter godkännande från godkännandemyndigheten en annan ordningsföljd för stads-, landsvägs- och motorvägsdrift användas.

I detta avsnitt avses med ungefär målvärdet ± 5 %.

Stadsdrift kännetecknas av fordonshastigheter på 0–50 km/h.

Landsvägsdrift kännetecknas av fordonshastigheter på 50–75 km/h.

Motorvägsdrift kännetecknas av fordonshastigheter på över 75 km/h.

4.5.1   För fordon i kategorierna M1 och N1 ska körningen bestå av ungefär 45 % stadsdrift, 25 % landsvägsdrift och 30 % motorvägsdrift.

4.5.2   För fordon i kategorierna M2 och M3 ska körningen bestå av ungefär 45 % stadsdrift, 25 % landsvägsdrift och 30 % motorvägsdrift. Kategori M2- och M3-fordon i klass I, klass II eller klass A enligt definitionerna i bilaga I till direktiv 2001/85/EG (1) ska provas i ungefär 70 % stadsdrift och 30 % landsvägsdrift.

4.5.3   För fordon i kategori N2 ska körningen bestå av ungefär 45 % stadsdrift, 25 % landsvägsdrift och 30 % motorvägsdrift.

4.5.4   För fordon i kategori N3 ska körningen bestå av ungefär 20 % stadsdrift, 25 % landsvägsdrift och 55 % motorvägsdrift.

4.5.5   Följande fördelning av de karakteristiska körningsvärdena från WHDC-databasen kan fungera som ytterligare vägledning för utvärderingen av körningen:

a)

Acceleration: 26,9 % av tiden.

b)

Deceleration: 22,6 % av tiden.

c)

Marschfart: 38,1 % av tiden.

d)

Stillastående (fordonets hastighet = 0): 12,4 % av tiden.

4.6   Driftskrav

4.6.1   Körningen ska väljas så att provningen genomförs utan avbrott och provtagningsdata kontinuerligt samlas in för att nå den minsta provningstid som anges i punkt 4.6.5.

4.6.2   Utsläppsprovtagning och övrig dataprovtagning ska börja innan motorn startas. Eventuella kallstartsutsläpp får utelämnas från utsläppsbedömningen, i enlighet med punkt 2.6 i tillägg 1.

4.6.3   Det ska inte vara tillåtet att kombinera uppgifter från olika körningar eller att ändra eller ta bort uppgifter från en körning.

4.6.4   Om motorn stannar får den startas om, men provtagningen ska inte avbrytas.

4.6.5   Den minsta provningstiden ska vara tillräckligt lång för att slutföra fem gånger så mycket arbete som görs under WHTC-provningen eller för att producera fem gånger referensvärdet för koldioxidviktutsläpp angivet i kg/cykel från WHTC-cykeln, beroende på vad som är tillämpligt.

4.6.6   Den elektriska strömmen till PEMS-mätsystemet ska tas från en extern enhet för strömförsörjning och inte från en källa som direkt eller indirekt tar sin kraft från motorn under provningen.

4.6.7   Installationen av PEMS-utrustningen får inte påverka fordonets utsläpp och/eller prestanda.

4.6.8   Det rekommenderas att fordonen används under normala trafikförhållanden dagtid.

4.6.9   Om godkännandemyndigheten anser att resultatet av kontrollen av uppgifternas enhetlighet enligt avsnitt 3.2 i tillägg 1 till denna bilaga inte är godtagbart får myndigheten ogiltigförklara provningen.

4.6.10   Samma körsträcka ska användas för provning av fordon inom samma stickprov enligt beskrivningen i punkterna 3.1.1–3.1.3.

5.   ECU-INFORMATIONSFLÖDE

5.1   Kontroll av tillgång till och överensstämmelse hos det ECU-informationsflöde som krävs vid provning i drift.

5.1.1   Tillgången till det informationsflöde som avses i punkt 5.2 i bilaga I ska visas före provningen i drift.

5.1.1.1   Om den informationen inte kan återvinnas på ett korrekt sätt med hjälp av PEMS-mätsystemet ska tillgången till informationen i fråga visas genom användning av ett externt OBD-avsökningsverktyg enligt beskrivningen i bilaga X.

5.1.1.1.1   Om informationen inte kan återvinnas på ett korrekt sätt med hjälp av avsökningsverktyget ska PEMS-mätsystemet anses vara felaktigt, vilket innebär att provningen är ogiltig.

5.1.1.1.2   Om informationen inte kan återvinnas på ett korrekt sätt från två fordon med motorer från samma motorfamilj, trots att avsökningsverktyget fungerar korrekt, ska motorn anses vara icke överensstämmande.

5.1.2   Överensstämmelsen hos den vridmomentsignal som med hjälp av PEMS-utrustningen beräknats på grundval av det ECU-informationsflöde som krävs enligt punkt 5.2.1 i bilaga I ska kontrolleras vid full belastning.

5.1.2.1   Den metod som ska användas för att kontrollera denna överensstämmelse beskrivs i tillägg 4.

5.1.2.2   Överensstämmelsen hos den elektroniska styrenhetens vridmomentsignal ska anses vara tillräcklig om det beräknade vridmomentet ligger inom den tolerans för vridmomentet vid full belastning som anges i punkt 5.2.5 i bilaga I.

5.1.2.3   Om det beräknade vridmomentet inte ligger inom den tolerans för vridmomentet vid full belastning som anges i punkt 5.2.5 i bilaga I ska motorn inte anses uppfylla kraven för godkänt provningsresultat.

6.   BEDÖMNING AV UTSLÄPP

6.1   Provningen ska utföras och provningsresultaten ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i tillägg 1 till denna bilaga.

6.2   Överensstämmelsefaktorerna ska beräknas och presenteras för metoden baserad på koldioxidvikt och för den arbetsbaserade metoden. Beslutet om godkännande/underkännande ska göras på grundval av resultatet av den arbetsbaserade metoden.

6.3   Den kumulativa 90 %-percentilen av överensstämmelsefaktorerna för avgasutsläpp från varje provat motorsystem, bestämd i enlighet med de mätnings- och beräkningsförfaranden som specificeras i tillägg 1, ska inte överstiga något av de värden som anges i tabell 2.

Tabell 2

Högsta tillåtna överensstämmelsefaktorer för överensstämmelseprovning avseende utsläpp i drift

Förorening

Högsta tillåtna överensstämmelsefaktor

CO

1,50

THC (2)

1,50

NMHC (3)

1,50

CH4  (3)

1,50

NOx

1,50

PM massa

PM antal

7.   UTVÄRDERING AV RESULTAT AV ÖVERENSSTÄMMELSEPROVNING I DRIFT

7.1   Godkännandemyndigheten ska på grundval av den rapport om överensstämmelse i drift som avses i avsnitt 10 vidta någon av följande åtgärder:

a)

Besluta att provningen av överensstämmelse i drift för en motorsystemfamilj är tillfredsställande och inte vidta ytterligare åtgärder.

b)

Besluta att de uppgifter som lämnats är otillräckliga för att fatta ett beslut och begära kompletterande information och provningsuppgifter från tillverkaren.

c)

Besluta att provningen av överensstämmelse i drift för en motorsystemfamilj är otillfredsställande och vidta de åtgärder som avses i artikel 13 och i avsnitt 9 i denna bilaga.

8.   VERIFIERINGSPROVNING AV FORDON

8.1   Verifieringsprovning utförs för att kontrollera att motorfamiljens avgasrening fungerar i drift.

8.2   Godkännandemyndigheterna kan utföra verifieringsprovning.

8.3   Verifieringsprovningen ska utföras som fordonsprovning enligt specifikationerna i punkterna 2.1 och 2.2. Representativa fordon ska väljas ut och användas under normala förhållanden samt provas enligt de förfaranden som anges i denna bilaga.

8.4   Ett provningsresultat får betraktas som otillfredsställande vid provningar som utförts på minst två representativa fordon med samma motorfamilj om värdet för någon reglerad förorening väsentligen överstiger det gränsvärde som bestäms i enlighet med avsnitt 6.

9.   ÅTGÄRDSPLAN

9.1   Tillverkaren ska lämna en rapport till godkännandemyndigheten i den medlemsstat där de motorer eller fordon som omfattas av korrigerande åtgärder är registrerade eller används när korrigerande åtgärder planeras och lämna in rapporten när beslut att vidta åtgärder fattas. Rapporten ska innehålla en närmare redogörelse för de korrigerande åtgärderna och en beskrivning av de motorfamiljer som ska omfattas av dem. Tillverkaren ska lämna regelbundna rapporter till godkännandemyndigheten när de korrigerande åtgärderna har inletts.

9.2   Tillverkaren ska tillhandahålla en kopia av alla meddelanden som rör åtgärdsplanen, föra ett register över återkallandet och regelbundet förse godkännandemyndigheten med lägesrapporter.

9.3   Tillverkaren ska tilldela åtgärdsplanen ett unikt namn eller nummer för identifiering.

9.4   Tillverkaren ska lägga fram en åtgärdsplan som ska bestå av den information som anges i punkterna 9.4.1–9.4.11.

9.4.1   En beskrivning av varje typ av motorsystem som ingår i åtgärdsplanen.

9.4.2   En beskrivning av särskilda modifikationer, förändringar, reparationer, korrigeringar, justeringar och övriga ändringar som ska utföras för att motorerna ska överensstämma med kraven, inbegripet en kort sammanfattning av de uppgifter och tekniska undersökningar som stöder tillverkarens beslut om de särskilda åtgärder som ska vidtas för att avhjälpa den bristande överensstämmelsen.

9.4.3   En beskrivning av hur tillverkaren kommer att informera motorernas eller fordonens ägare om de korrigerande åtgärderna.

9.4.4   I förekommande fall en beskrivning av det korrekta underhåll eller den korrekta användning som tillverkaren ställer som villkor för berättigande till reparation enligt åtgärdsplanen samt en redogörelse för tillverkarens skäl för att ställa något sådant villkor. Inga villkor för underhåll eller användning får ställas om de inte bevisligen har samband med den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärderna.

9.4.5   En beskrivning av det förfarande som ska följas av motor- eller fordonsägarna för att åtgärda den bristande överensstämmelsen. Den ska innehålla ett datum efter vilket de korrigerande åtgärderna får vidtas, den tid verkstaden beräknas behöva för att utföra reparationerna och var de kan göras. Reparationen ska göras på ett ändamålsenligt sätt och inom rimlig tid efter det att fordonet inlämnats.

9.4.6   En kopia av den information som överlämnats till motor- eller fordonsägaren.

9.4.7   En kort beskrivning av det system som tillverkaren använder för att säkerställa tillräcklig tillgång till delar eller system för att utföra den korrigerande åtgärden. Det ska anges när det finns tillräcklig tillgång till delar eller system för att inleda verksamheten.

9.4.8   En kopia av alla instruktioner som ska sändas till de personer som ska utföra reparationen.

9.4.9   En beskrivning av hur de föreslagna åtgärderna påverkar utsläppen, bränslekonsumtionen, kördugligheten och säkerheten för varje motor- eller fordonstyp som omfattas av åtgärdsplanen med uppgifter och tekniska undersökningar m.m. som stöder dessa slutsatser.

9.4.10   Annan information, andra rapporter eller andra uppgifter som godkännandemyndigheten rimligtvis kan anse sig behöva för att utvärdera åtgärdsplanen.

9.4.11   När åtgärdsplanen omfattar ett återkallande ska en beskrivning av sättet att registrera reparationen lämnas in till godkännandemyndigheten. Om en etikett används ska ett exempel på denna inlämnas.

9.5   Tillverkaren får åläggas att utföra rimligt utformade och nödvändiga provningar på de delar och motorer som ingår i en föreslagen ändring, reparation eller modifikation för att visa ändringens, reparationens eller modifikationens avsedda verkan.

10.   RAPPORTERINGSFÖRFARANDEN

10.1   En teknisk rapport ska lämnas till godkännandemyndigheten för varje provad motorfamilj. Rapporten ska visa verksamheten inom och resultaten av överensstämmelseprovningen i drift. Den ska innehålla minst följande uppgifter:

10.1.1   Allmänt

10.1.1.1

Tillverkarens namn och adress:

10.1.1.2

Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

10.1.1.3

Namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress till tillverkarens företrädare:

10.1.1.4

Typ och handelsbeteckning (ange eventuella varianter):

10.1.1.5

Motorfamilj:

10.1.1.6

Huvudmotor:

10.1.1.7

Motorer som ingår i motorfamiljen:

10.1.1.8

Identifieringsmärkningskod (VIN) för de fordon som är utrustade med en motor som ingår i överensstämmelsekontrollen i drift.

10.1.1.9

Sätt och placering för typmärkningen, om sådan finns på fordonet:

10.1.1.10

Fordonskategori:

10.1.1.11

Motortyp: bensin, etanol (E85), diesel/naturgas/motorgas/etanol (ED95) (stryk det som inte är tillämpligt):

10.1.1.12

Nummer för typgodkännanden som gäller för motortyperna inom familjen i drift, inklusive i tillämpliga fall nummer för utvidgningar och korrigeringar enligt interna meddelanden/återkallanden (konstruktionsändringar):

10.1.1.13

Uppgifter om utvidgning av sådana typgodkännanden och korrigeringar enligt interna meddelanden/återkallanden avseende de motorer som omfattas av tillverkarens information.

10.1.1.14

Den tillverkningsperiod som omfattas av tillverkarens information (t.ex. ”fordon eller motorer som tillverkats under kalenderåret 2014”).

10.1.2.   Val av motor/fordon

10.1.2.1.

Metod för lokalisering av fordon eller motorer.

10.1.2.2.

Urvalskriterier för fordon, motorer och familjer i drift.

10.1.2.3.

Geografiska områden där tillverkaren har samlat in fordon.

10.1.3.   Utrustning

10.1.3.1

PEMS-utrustning, märke och typ.

10.1.3.2

PEMS-kalibrering.

10.1.3.3

PEMS-strömförsörjning.

10.1.3.4

Programvara för beräkningar och version som använts (t.ex. EMROAD 4.0).

10.1.4   Provningsuppgifter

10.1.4.1

Datum och tid för provning.

10.1.4.2

Provningsställe, inklusive närmare beskrivning av provningssträckan.

10.1.4.3

Väder-/omgivningsförhållanden (t.ex. temperatur, fuktighet, höjd).

10.1.4.4

Tillryggalagt avstånd per fordon på provningssträckan.

10.1.4.5

Specifikationer för provningsbränslets egenskaper.

10.1.4.6

Specifikationer för reagens (om tillämpligt).

10.1.4.7

Specifikationer för smörjolja.

10.1.4.8

Provningsresultat för utsläpp enligt tillägg 1 till denna bilaga.

10.1.5   Motorinformation

10.1.5.1

Motorns bränsletyp (t.ex. diesel, etanol ED95, naturgas, motorgas, bensin, E85).

10.1.5.2

Motorns förbränningssystem (t.ex. kompressionständning eller gnisttändning).

10.1.5.3

Typgodkännandenummer.

10.1.5.4

Ombyggnad av motor.

10.1.5.5

Motortillverkare.

10.1.5.6

Motorns modell.

10.1.5.7

Motorns tillverkningsår och tillverkningsmånad.

10.1.5.8

Motorns identifieringsnummer.

10.1.5.9

Motorvolym (liter).

10.1.5.10

Antal cylindrar.

10.1.5.11

Motoreffekt: (kW @ rpm).

10.1.5.12

Motorns toppvridmoment: (Nm @ rpm).

10.1.5.13

Tomgångsvarvtal (rpm).

10.1.5.14

Vridmomentkurva vid full belastning tillhandahållen av tillverkaren är tillgänglig (ja/nej).

10.1.5.15

Referensnummer på vridmomentkurva vid full belastning tillhandahållen av tillverkaren.

10.1.5.16

DeNOx-system (t.ex. EGR, SCR).

10.1.5.17

Typ av katalytisk omvandlare.

10.1.5.18

Typ av partikelfälla.

10.1.5.19

Efterbehandlingssystem ändrat med avseende på typgodkännande? (ja/nej)

10.1.5.20

Motorns ECU-information (nummer på kalibreringsprogramvara)

10.1.6   Fordonsinformation

10.1.6.1

Fordonets ägare.

10.1.6.2

Fordonstyp (t.ex. M3, N3) och tillämpning (t.ex. stelt eller ledat lastfordon, stadsbuss).

10.1.6.3

Fordonstillverkare.

10.1.6.4

Fordonets identifieringsnummer.

10.1.6.5

Fordonets registreringsnummer och registreringsland.

10.1.6.6

Fordonets modell.

10.1.6.7

Fordonets tillverkningsår och tillverkningsmånad.

10.1.6.8

Transmissionstyp (t.ex. manuell, automatisk eller annan).

10.1.6.9

Antal växlar framåt.

10.1.6.10

Vägmätarställning vid provningsstart (km).

10.1.6.11

Fordonets bruttovikt (GVW) (kg).

10.1.6.12

Däckstorlek (ej obligatoriskt).

10.1.6.13

Avgasrörets diameter (mm) (ej obligatoriskt).

10.1.6.14

Antal axlar.

10.1.6.15

Bränsletankens (bränsletankarnas) volym (liter) (ej obligatoriskt).

10.1.6.16

Antal bränsletankar (ej obligatoriskt).

10.1.6.17

Reagensbehållarens (-behållarnas) volym (liter) (ej obligatoriskt).

10.1.6.18

Antal reagensbehållare (ej obligatoriskt).

10.1.7   Provningssträckans egenskaper

10.1.7.1

Vägmätarställning vid provningsstart (km).

10.1.7.2

Varaktighet (s).

10.1.7.3

Genomsnittliga omgivningsförhållanden (beräknat på grundval av momentana uppmätta uppgifter).

10.1.7.4

Omgivningsförhållanden enligt information från avkännare (typ och placering av avkännare).

10.1.7.5

Information om fordonets hastighet (t.ex. kumulativ hastighetsfördelning).

10.1.7.6

Andelar av körningens varaktighet som kännetecknas av stads-, landsvägs- och motorvägskörning i enlighet med punkt 4.5.

10.1.7.7

Andelar av körningens varaktighet som kännetecknas av acceleration, deceleration, marschfart och stillastående i enlighet med punkt 4.5.5.

10.1.8   Momentana uppmätta uppgifter

10.1.8.1

THC-koncentration (ppm).

10.1.8.2

CO-koncentration (ppm).

10.1.8.3

NOx-koncentration (ppm).

10.1.8.4

CO2-koncentration (ppm).

10.1.8.5

CH4-koncentration (ppm), endast för motorer med gnisttändning.

10.1.8.6

Avgasflöde (kg/h).

10.1.8.7

Avgastemperatur (°C).

10.1.8.8

Omgivande lufttemperatur (°C).

10.1.8.9

Omgivningstryck (kPa).

10.1.8.10

Omgivningsfuktighet (g/kg) (ej obligatoriskt).

10.1.8.11

Motorns vridmoment (Nm).

10.1.8.12

Motorvarvtal (rpm).

10.1.8.13

Motorns bränsleflöde (g/s).

10.1.8.14

Motorns kylarvätsketemperatur (°C).

10.1.8.15

Fordonets hastighet över marken (km/h) från ECU och GPS.

10.1.8.16

Fordonets latitud (grad) (noggrannheten måste vara tillräcklig för att provningssträckan ska vara spårbar).

10.1.8.17

Fordonets longitud (grad)

10.1.9   Momentana beräknade uppgifter

10.1.9.1

THC-massa (g/s).

10.1.9.2

CO-massa (g/s).