ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2011.163.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 163

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

54 årgången
23 juni 2011


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Rådets beslut 2011/361/Gusp av den 20 december 2010 om ingående och undertecknande av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om fastställande av en ram för Republiken Serbiens deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser

1

Avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om fastställande av en ram för Republiken Serbiens deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser

2

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 602/2011 av den 20 juni 2011 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

8

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 603/2011 av den 20 juni 2011 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

10

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 604/2011 av den 20 juni 2011 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

12

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 605/2011 av den 20 juni 2011 om förbud mot fiske efter torsk i NAFO 3M-vatten med fartyg som för tysk flagg

14

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 606/2011 av den 20 juni 2011 om förbud mot fiske efter kungsfisk i NAFO 3LN-vatten med fartyg som för tysk flagg

16

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 607/2011 av den 22 juni 2011 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

18

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 608/2011 av den 22 juni 2011 om fastställande av i vilken utsträckning de ansökningar som lämnades in i juni 2011 om importlicens för vissa mjölkprodukter inom ramen för vissa tullkvoter enligt förordning (EG) nr 2535/2001 kan godtas

20

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 609/2011 av den 22 juni 2011 om avslutande av det tillfälliga stoppet för ansökningar om importlicenser för sockerprodukter inom vissa tullkvoter

22

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 610/2011 av den 22 juni 2011 om tilldelning av importrättigheter på grundval av ansökningar inlämnade för perioden 1 juli 2011–30 juni 2012 inom ramen för den tullkvot som öppnades genom förordning (EG) nr 431/2008 för fryst kött av nötkreatur

23

 

 

BESLUT

 

 

2011/362/Euratom

 

*

Rådets beslut av den 17 juni 2011 om förlängning av status för Hochtemperatur-Kernkraftwerk GmbH (HKG) som gemensamt företag

24

 

 

2011/363/EU

 

*

Rådets genomförandebeslut av den 20 juni 2011 om bemyndigande för Rumänien att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

26

 

 

2011/364/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 15 september 2010 om det statliga stöd C 26/09 (f.d. N 289/09) som Lettland planerar att genomföra till förmån för omstruktureringen av AS Parex banka [delgivet med nr K(2010) 6202]  ( 1 )

28

 

 

2011/365/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 17 juni 2011 om ändring av beslut 2006/197/EG vad gäller förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av befintligt foder som framställts av den genetiskt modifierade majslinjen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 [delgivet med nr K(2011) 4159]  ( 1 )

52

 

 

2011/366/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 17 juni 2011 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × MON 88017 (MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 [delgivet med nr K(2011) 4164]  ( 1 )

55

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/1


RÅDETS BESLUT 2011/361/GUSP

av den 20 december 2010

om ingående och undertecknande av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om fastställande av en ram för Republiken Serbiens deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 37,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 218.5 och 218.6,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten), och

av följande skäl:

(1)

Villkoren för tredjestaters deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser bör anges i ett avtal om fastställande av en ram för ett eventuellt sådant framtida deltagande i stället för att fastställas från fall till fall för varje aktuell insats.

(2)

Efter rådets beslut av den 26 april 2010 om bemyndigande att inleda förhandlingar har den höga representanten förhandlat om ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om fastställande av en ram för Republiken Serbiens deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser (nedan kallat avtalet).

(3)

Avtalet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om fastställande av en ram för Republiken Serbiens deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser godkänns härmed på unionens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet med bindande verkan för unionen.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 20 december 2010.

På rådets vägnar

J. SCHAUVLIEGE

Ordförande


ÖVERSÄTTNING

AVTAL

mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om fastställande av en ram för Republiken Serbiens deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser

EUROPEISKA UNIONEN,

å ena sidan, och

REPUBLIKEN SERBIEN,

å andra sidan,

nedan kallade parterna,

HAR BESLUTAT ATT INGÅ DETTA AVTAL med beaktande av följande:

(1)

Europeiska unionen (EU) får besluta att vidta åtgärder på krishanteringens område.

(2)

Europeiska unionen kommer att besluta huruvida tredjestater kommer att inbjudas att delta i en EU-ledd krishanteringsinsats. Republiken Serbien kan tacka ja till Europeiska unionens inbjudan och erbjuda ett bidrag. I sådana fall kommer Europeiska unionen att besluta om att acceptera det föreslagna bidraget från Republiken Serbien.

(3)

Villkoren för Republiken Serbiens deltagande i EU:s krishanteringsinsatser bör fastställas i ett avtal om fastställande av en ram för ett sådant eventuellt framtida deltagande i stället för att fastställas från fall till fall för varje enskild insats.

(4)

Ett sådant avtal bör inte påverka självständigheten i Europeiska unionens beslutsfattande och bör inte påverka Republiken Serbiens beslut från fall till fall att delta i en EU-ledd krishanteringsinsats.

(5)

Ett sådant avtal bör endast avse framtida EU-ledda krishanteringsinsatser och bör inte påverka några befintliga avtal som reglerar Republiken Serbiens deltagande i en EU-ledd krishanteringsinsats som redan har inletts.

HÄRIGENOM AVTALAS FÖLJANDE.

AVSNITT I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Beslut som rör deltagande

1.   Efter Europeiska unionens beslut att inbjuda Republiken Serbien att delta i en EU-ledd krishanteringsinsats och när Republiken Serbien har beslutat att delta ska Republiken Serbien lämna information om sitt föreslagna bidrag till Europeiska unionen.

2.   Europeiska unionens bedömning av Republiken Serbiens bidrag ska genomföras i samråd med Republiken Serbien.

3.   Europeiska unionen ska i ett tidigt skede ge Republiken Serbien en uppskattning av det sannolika bidraget till de gemensamma kostnaderna för insatsen för att bistå Republiken Serbien i utformningen av erbjudandet.

4.   Europeiska unionen ska meddela resultatet av denna bedömning till Republiken Serbien i en skrivelse i syfte att säkerställa Republiken Serbiens deltagande i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 2

Ramar

1.   Republiken Serbien ska ställa sig bakom det rådsbeslut genom vilket Europeiska unionens råd beslutar att EU kommer att genomföra en krishanteringsinsats och varje annat beslut genom vilket Europeiska unionens råd beslutar att förlänga en EU-ledd krishanteringsinsats, i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och de arrangemang som krävs för dess genomförande.

2.   Republiken Serbiens deltagande i en EU-ledd krishanteringsinsats ska inte påverka självständigheten i Europeiska unionens beslutsfattande.

Artikel 3

Status för personal och styrkor

1.   Statusen för den personal som utstationerats till en EU-ledd civil krishanteringsinsats och/eller för de styrkor som ställs till förfogande för en EU-ledd militär krishanteringsinsats från Republiken Serbien ska regleras av avtalet om statusen för styrkorna/uppdraget mellan Europeiska unionen och den eller de stater i vilken/vilka insatsen genomförs, om ett sådant avtal har ingåtts.

2.   Statusen för personalen vid högkvarteret eller de delar av kommandot som finns utanför den stat/de stater där EU:s krishanteringsinsats genomförs ska regleras genom arrangemang mellan högkvarteret och de berörda delarna av kommandot och Republiken Serbien.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av det avtal om statusen för styrkorna/uppdraget som avses i punkt 1 ska Republiken Serbien utöva jurisdiktion över sin personal i den EU-ledda krishanteringsinsatsen.

4.   Republiken Serbien ska vara ansvarig för att besvara alla anspråk i samband med ett deltagande i en EU-ledd krishanteringsinsats som kommer från eller rör någon medlem av dess personal. Republiken Serbien ska vara ansvarig för att vidta åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot en medlem av sin personal i enlighet med serbiska lagar och andra förordningar.

5.   Republiken Serbien åtar sig att avge en förklaring om att Republiken Serbien avstår från att begära skadestånd från en annan stat som deltar i en EU-ledd krishanteringsinsats där Republiken Serbien deltar och att avge förklaringen när detta avtal undertecknas.

6.   Europeiska unionen åtar sig att se till att Europeiska unionens medlemsstater avger en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd vid ett eventuellt framtida deltagande av Republiken Serbien i en EU-ledd krishanteringsoperation och att avge förklaringen när detta avtal undertecknas.

Artikel 4

Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

1.   Republiken Serbien ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter skyddas i enlighet med de säkerhetsbestämmelser för EU:s råd som återfinns i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser (1) och i enlighet med ytterligare riktlinjer som utfärdats av de behöriga myndigheterna, inbegripet EU:s insatschef när det gäller en EU-ledd militär krishanteringsinsats eller EU:s uppdragschef när det gäller en EU-ledd civil krishanteringsinsats.

2.   Om EU och Republiken Serbien har ingått ett avtal om säkerhetsförfaranden för utbytet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska bestämmelserna i det avtalet tillämpas inom ramen för en EU-ledd krishanteringsinsats.

AVSNITT II

BESTÄMMELSER OM DELTAGANDE I CIVILA KRISHANTERINGSOPERATIONER

Artikel 5

Personal som utstationeras till en EU-ledd civil krishanteringsinsats

1.   Republiken Serbien ska se till att dess personal som utstationeras till EU:s civila krishanteringsinsats utför sitt uppdrag i enlighet med

a)

rådets beslut och senare ändringar av det enligt artikel 2.1,

b)

insatsplanen,

c)

genomförandeåtgärderna.

2.   Republiken Serbien ska i god tid underrätta EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om alla ändringar avseende dess bidrag till EU:s civila krishanteringsinsats.

3.   Personal som utstationeras till EU:s civila krishanteringsinsats ska genomgå läkarundersökning, vaccineras och inneha friskintyg för tjänstgöringen som utfärdats av behörig myndighet från Republiken Serbien. Personal som utstationeras till EU:s civila krishanteringsinsats ska lämna en kopia av detta intyg.

Artikel 6

Befälsordning

1.   Personal som utstationeras från Republiken Serbien ska fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart EU:s civila krishanteringsinsats bästa för ögonen.

2.   All personal ska kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

3.   De nationella myndigheterna ska överföra den operativa ledningen till Europeiska unionen.

4.   Uppdragschefen ska ansvara för och utöva ledningen av EU:s civila krishanteringsinsats på insatsområdet.

5.   Uppdragschefen ska leda EU:s civila krishanteringsinsats och ansvara för den dagliga ledningen.

6.   Republiken Serbien ska ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av insatsen som de av Europeiska unionens medlemsstater som deltar i den, i enlighet med de rättsliga instrument som avses i artikel 2.1.

7.   EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen ska ansvara för den disciplinära kontrollen över personalen inom EU:s civila krishanteringsinsats. Om så krävs ska disciplinåtgärder vidtas av den berörda nationella myndigheten.

8.   Republiken Serbien ska utse en kontaktperson för den nationella kontingenten som ska företräda den nationella kontingenten inom insatsen. Kontaktpersonen ska avlägga rapport om nationella frågor till EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och ska ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

9.   Beslut om att avsluta insatsen ska fattas av Europeiska unionen efter samråd med Republiken Serbien, om landet fortfarande deltar i EU:s civila krishanteringsinsats när insatsen avslutas.

Artikel 7

Finansiella aspekter

1.   Republiken Serbien ska ansvara för alla kostnader i samband med deltagandet i insatsen bortsett från de löpande kostnaderna enligt insatsens driftbudget. Detta ska inte inverka på tillämpningen av artikel 8.

2.   Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den eller de stater där insatsen genomförs ska Republiken Serbien sedan dess ansvar har fastställts betala skadestånd i enlighet med villkoren i det tillämpliga avtalet om uppdragets status enligt artikel 3.1.

Artikel 8

Bidrag till driftbudget

1.   Republiken Serbien ska bidra till finansieringen av den EU-ledda civila krishanteringsinsatsens budget.

2.   Det ekonomiska bidraget från Republiken Serbien till driftbudgeten ska beräknas på grundval av någon av följande formler, beroende på vilken som resulterar i det lägre beloppet, nämligen

a)

en andel av referensbeloppet som proportionellt motsvarar Republiken Serbiens bruttonationalinkomsts andel av den totala bruttonationalinkomsten för samtliga de stater som bidrar till operationens driftbudget, eller

b)

en andel av referensbeloppet för driftbudgeten som proportionellt motsvarar storleken på Republiken Serbiens personal i insatsen i förhållande till samtliga staters personal i insatsen.

3.   Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 ska Republiken Serbien inte bidra till finansieringen av de dagtraktamenten som utbetalas till personal från Europeiska unionens medlemsstater.

4.   Trots vad som sägs i punkt 1 ska Europeiska unionen i princip undanta Republiken Serbien från finansiella bidrag till särskilda EU-ledda civila krishanteringsinsats när

a)

Europeiska unionen beslutar att Republiken Serbien ger ett avsevärt bidrag som är av grundläggande betydelse för insatsen, eller

b)

Republiken Serbien har en BNI per capita som inte överskrider BNI per capita i någon av Europeiska unionens medlemsstater.

5.   En överenskommelse om betalningen av bidrag från Republiken Serbien till driftbudgeten för EU:s civila krishanteringsinsats ska undertecknas mellan EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och berörda administrativa organ i Republiken Serbien. Denna överenskommelse ska bland annat inbegripa bestämmelser om

a)

vilket belopp det gäller,

b)

arrangemangen för utbetalning av det ekonomiska bidraget,

c)

revisionsförfarandet.

AVDELNING III

BESTÄMMELSER OM DELTAGANDE I MILITÄRA KRISHANTERINGSINSATSER

Artikel 9

Deltagande i EU:s militära krishanteringsinsatser

1.   Republiken Serbien ska se till att dess styrkor och personal som deltar i EU:s militära krishanteringsinsatser utför sitt uppdrag i enlighet med

a)

rådets beslut och senare ändringar av det enligt artikel 2.1,

b)

insatsplanen,

c)

genomförandeåtgärderna.

2.   Personal som utstationeras från Republiken Serbien ska fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart EU:s militära krishanteringsinsats bästa för ögonen.

3.   Republiken Serbien ska i god tid underrätta EU-insatschefen om alla ändringar avseende dess deltagande i insatsen.

Artikel 10

Befälsordning

1.   Alla styrkor och all personal som deltar i EU:s militära krishanteringsinsats ska kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

2.   De nationella myndigheterna ska överföra den operativa och taktiska ledningen över styrkor och personal till EU-insatschefen, som har rätt att delegera sina maktbefogenheter.

3.   Republiken Serbien ska ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av insatsen som de deltagande EU-medlemsstaterna.

4.   Efter samråd med Republiken Serbien får EU:s insatschef när som helst begära att bidraget från Republiken Serbien dras tillbaka.

5.   Republiken Serbien ska utnämna en högre militär företrädare att företräda den serbiska kontingenten i EU:s militära krishanteringsinsats. Företrädaren ska samråda med den EU-ledda styrkans befälhavare i alla frågor som rör insatsen och ska ansvara för den serbiska kontingentens dagliga disciplin.

Artikel 11

Finansiella aspekter

1.   Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 12 ska Republiken Serbien ansvara för alla kostnader i samband med deltagandet i insatsen såvida kostnaderna inte betalas av gemensamma medel enligt de rättsliga instrument som det hänvisas till i artikel 2.1 i detta avtal och i rådets beslut 2008/975/Gusp av den 18 december 2008 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens insatser med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (Athena) (2).

2.   Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den eller de stater där insatsen genomförs ska Republiken Serbien sedan dess ansvar har fastställts betala skadestånd i enlighet med villkoren i det tillämpliga avtalet om statusen för styrkorna enligt artikel 3.1.

Artikel 12

Bidrag till de gemensamma kostnaderna

1.   Republiken Serbien ska bidra till finansieringen av den EU-ledda militära krishanteringsinsatsens gemensamma kostnader.

2.   Det ekonomiska bidraget från Republiken Serbien till de gemensamma kostnaderna ska beräknas på grundval av någon av följande formler, beroende på vilken som resulterar i det lägre beloppet, nämligen

a)

en andel av de gemensamma kostnaderna som proportionellt motsvarar Republiken Serbiens bruttonationalinkomsts andel av den totala bruttonationalinkomsten för samtliga de stater som bidrar till operationens gemensamma kostnader, eller

b)

en andel av de gemensamma kostnaderna som proportionellt motsvarar storleken på Republiken Serbiens personal i insatsen i förhållande till samtliga staters personal i insatsen.

Om beräkningen ska ske i enlighet med punkt 2 b och Republiken Serbien endast bidrar med personal till det operativa högkvarteret eller styrkechefens högkvarter ska man utgå från storleksförhållandet mellan personalen från Republiken Serbien och högkvarterets totala personal. I andra fall ska andelen fastställas med utgångspunkt i förhållandet mellan all personal från Republiken Serbien och insatsens totala personal.

3.   Trots vad som sägs i punkt 1 ska Europeiska unionen i princip undanta Republiken Serbien från finansiella bidrag till särskilda EU-ledda militära krishanteringsinsatsers gemensamma kostnader när

a)

Europeiska unionen beslutar att Republiken Serbien ger ett avsevärt bidrag till resurser och/eller kapacitet som är av grundläggande betydelse för denna insats, eller

b)

Republiken Serbien har en BNI per capita som inte överskrider BNI per capita i någon av EU:s medlemsstater.

4.   En överenskommelse ska ingås mellan den förvaltare som anges i beslut 2008/975/Gusp och Republiken Serbiens behöriga myndigheter. Denna överenskommelse ska bland annat inbegripa bestämmelser om

a)

vilket belopp det gäller,

b)

arrangemangen för utbetalning av det ekonomiska bidraget,

c)

revisionsförfarandet.

AVSNITT IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Genomförandearrangemang

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8.5 och 12.4 ska de tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal fastställas gemensamt av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Republiken Serbiens behöriga myndigheter.

Artikel 14

Underlåtenhet att uppfylla åtaganden

Om en av parterna underlåter att uppfylla sina åtaganden enligt detta avtal, ska den andra parten ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna varsel en månad i förväg.

Artikel 15

Tvistlösning

Tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras på diplomatisk väg mellan parterna.

Artikel 16

Ikraftträdande

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter det att parterna till varandra har anmält att de interna förfaranden som är nödvändiga för ikraftträdandet har slutförts.

2.   Detta avtal ska tillämpas provisoriskt från och med dagen för undertecknandet.

3.   Detta avtal ska regelbundet ses över.

4.   Detta avtal kan ändras på grundval av en gemensam skriftlig överenskommelse mellan parterna.

5.   Detta avtal kan sägas upp av endera parten genom en skriftlig underrättelse om uppsägning som lämnas till den andra parten. Denna uppsägning ska träda i kraft sex månader efter det att den andra parten har mottagit underrättelsen.

Som skedde i Belgrad denna dag den åttonde juni år 2011 i två exemplar, vart och ett på det engelska språket

För Europeiska unionen

För Republiken Serbien


(1)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1.

(2)  EUT L 345, 23.12.2008, s. 96.

TEXT TILL FÖRKLARINGAR

Text för EU-medlemsstater

”De medlemsstater i Europeiska unionen som tillämpar ett rådsbeslut om en EU-ledd krishanteringsinsats där Republiken Serbien deltar kommer, så långt deras nationella rättsliga system tillåter det, att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot Republiken Serbien för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som de har i sin ägo och som används av EU:s krishanteringsinsats, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakades av personal från Republiken Serbien vid tjänsteutövning inom ramen för EU:s krishanteringsinsats, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse, eller

inträffade vid användning av tillgångar som ägs av Republiken Serbien, under förutsättning att tillgångarna användes i samband med insatsen, utom då personal inom EU:s krishanteringsinsats från Republiken Serbien gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”

Text för Republiken Serbien

”När Republiken Serbien tillämpar ett rådsbeslut om en EU-ledd krishanteringsinsats, kommer landet, så långt dess nationella rättsliga system tillåter det, att bemöda sig om att i möjligaste mån avstå från eventuella skadeståndsanspråk mot en annan stat som deltar i EU:s krishanteringsinsats för personskada eller dödsfall bland personalen, eller för skador på eller förlust av tillgångar som Republiken Serbien har i sin ägo och som används av EU:s krishanteringsinsats, om dessa skador, dödsfall eller förluster

orsakades av personal vid tjänsteutövning inom ramen för EU:s krishanteringsinsats, utom vid grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse,

eller inträffade vid användning av tillgångar som ägs av en stat som deltar i EU:s krishanteringsinsats, under förutsättning att tillgångarna användes i samband med insatsen, utom då personal inom EU:s krishanteringsinsats gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse vid användningen av dessa tillgångar.”


FÖRORDNINGAR

23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/8


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 602/2011

av den 20 juni 2011

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör, under en period på tre månader, kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En produkt bestående av en bult med en underläggsbricka, en expanderbar förankringsplugg och en mutter, allt gjort av rostfritt stål.

Bulten, som har ett sexkantigt huvud, är 55 mm lång, gängad hela vägen och har en draghållfasthet på 490 Mpa.

Förankringspluggen är 42 mm lång med en extern diameter på 10 mm när den är oexpanderad. Den är inte gängad.

Produkten används för att fixera föremål på ett hårt material, som en betongvägg, genom att först föra in förankringspluggen, med muttern inuti, i ett borrat hål och sedan föra in bulten och skruva fast den. När skruven fästs förs muttern mot skruvhuvudet, vilket får förankringspluggen att expandera, och fäster föremålet stadigt i det hårda materialet.

7318 19 00

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 7318 och 7318 19 00.

Produkten är inte en sammansatt vara enligt de allmänna bestämmelserna 3 b eftersom de enskilda beståndsdelarna tillsammans utgör en produkt, nämligen en expanderingsbult. Klassificering enligt den komponent som ger produkten dess huvudsakliga karaktär är därför utesluten.

Klassificering enligt undernummer 7318 15 som bult, med eller utan muttrar och underläggsbrickor, är utesluten eftersom förankringshylsan är en annan produkt än en mutter eller en underläggsbricka.

Produktens egenskaper gör att den bör klassificeras enligt KN-nummer 7318 19 00 som andra gängade artiklar.


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/10


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 603/2011

av den 20 juni 2011

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör, under en period på tre månader, kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En artikel som särskilt utformats för montering i en signalutrustning till en specifik modell av ett motorfordon.

Artikeln består av två sammankopplade enheter med tryckta kretsar, som var och en innehåller passiva komponenter (kondensatorer och motstånd) och aktiva komponenter (dioder, lysdioder (LED), transistorer och integrerade kretsar). En enhet har ett gränssnitt för anslutning till motorfordonets ljussystem.

Det är lysdioderna som tillhandahåller signalerna.

 (1) Se bild.

8512 90 90

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 2 b till avdelning XVI samt texten till KN-nummer 8512, 8512 90 och 8512 90 90.

Eftersom artikeln består av enheter med tryckta kretsar (se de förklarande anmärkningarna till KN-nummer 8443 99 10 som omfattar elektroniska komponenter), uppfyller den inte villkoren för att vara halvledarelement eller elektroniska integrerade kretsar (se anmärkning 8 till kapitel 85). Den kan således inte klassificeras enligt nummer 8541 eller 8542.

Eftersom artikeln inte är komplett utan är särskilt utformad för att användas, tillsammans med andra komponenter som linser, i ett motorfordons signalutrustning, kan den inte klassificeras enligt KN-nummer 8512 20 00.

Artikeln ska således klassificeras enligt KN-nummer 8512 90 90 som en del av elektrisk belysnings- och signalutrustning av ett slag som används till motorfordon.

Image


(1)  Bilden är av rent vägledande karaktär.


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/12


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 604/2011

av den 20 juni 2011

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör, under en period på tre månader, kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

1.

En cylindrisk behållare av stål, cirka 30 cm lång och med en diameter på cirka 3 cm (s.k. ”gasgenerator för krockkudde”).

Anordningen omfattar elektriska hankontakter, en antändningsanordning, en kammare med pyroteknisk laddning, en kammare med en gasblandning, filter och en gasurladdningsdysa.

Gasblandningen består av kväveoxid, argon och helium.

När tändanordningen aktiveras av en elektrisk signal från motorfordonets sensorsystem inleds en process under vilken den pyrotekniska laddningen bränns, vilket leder till att gaserna upphettas och ett högt tryck uppstår. Därefter leds gaserna ut genom dysan och fyller krockkudden.

Gasgeneratorn är avsedd att monteras i ett motorfordons krockkuddesystem.

8708 95 99

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 3 till avsnitt XVII samt texten till KN-numren 8708, 8708 95 och 8708 95 99.

Anordningens syfte är att fylla krockkudden med gas, och inte att producera pyrotekniska effekter i enlighet med kapitel 36. Klassificering enligt nummer 3604 är därför utesluten.

”Producentgasgeneratorer” producerar bränslegas av koks, antracit eller andra kolhaltiga material. Gasproduktion genom snabba kemiska reaktioner (explosioner) av pyrotekniska material omfattas inte av nummer 8405. Klassificering av ”gasgeneratorer för krockkuddar” enligt nummer 8405 är därför utesluten. (Se även de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet, nr 8405 A, B.).

Eftersom anordningen utgör del av en säkerhetskrockkudde med uppblåsningssystem (se även de förklarande anmärkningarna till HS-nummer 8708 O) ska varan därför klassificeras under KN-numret 8708 95 99.

2.

En cylindrisk behållare av stål, cirka 21 cm lång och med en diameter på cirka 5 cm (s.k. ”gasgenerator för krockkudde”).

Anordningen omfattar elektriska hankontakter, en antändningsanordning, en kammare med pyroteknisk laddning, en expansionskammare, filter och en gasurladdningsdysa.

När tändanordningen aktiveras av en elektrisk signal från motorfordonets sensorsystem inleds en process under vilken den pyrotekniska laddningen bränns, vilket leder till att expansionskammaren fylls med gas och ett högt tryck uppstår. Därefter leds gaserna ut genom dysan och fyller krockkudden.

Gasgeneratorn är avsedd att monteras i ett motorfordons krockkuddesystem.

8708 95 99

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 3 till avsnitt XVII samt texten till KN-numren 8708, 8708 95 och 8708 95 99.

Anordningens syfte är att fylla krockkudden med gas, och inte att producera pyrotekniska effekter i enlighet med kapitel 36. Klassificering enligt nummer 3604 är därför utesluten.

”Producentgasgeneratorer” producerar bränslegas av koks, antracit eller andra kolhaltiga material. Gasproduktion genom snabba kemiska reaktioner (explosioner) av pyrotekniska material omfattas inte av nummer 8405. Klassificering av ”gasgeneratorer för krockkuddar” enligt nummer 8405 är därför utesluten. (Se även de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet, nr 8405 A, B.).

Eftersom anordningen utgör del av en säkerhetskrockkudde med uppblåsningssystem (se även de förklarande anmärkningarna till HS-nummer 8708 O) ska varan därför klassificeras under KN-numret 8708 95 99.


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/14


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 605/2011

av den 20 juni 2011

om förbud mot fiske efter torsk i NAFO 3M-vatten med fartyg som för tysk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) nr 57/2011 av den 18 januari 2011 om fastställande för år 2011 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (2) fastställs kvoter för 2011.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2011 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2011 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Lowri EVANS

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  EUT L 24, 27.1.2011, s. 1.


BILAGA

Nr

16/T&Q

Medlemsstat

Tyskland

Bestånd

COD/N3M.

Art

Torsk (Gadus morhua)

Område

NAFO 3M

Datum

24.5.2011


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/16


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 606/2011

av den 20 juni 2011

om förbud mot fiske efter kungsfisk i NAFO 3LN-vatten med fartyg som för tysk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) nr 57/2011 av den 18 januari 2011 om fastställande för år 2011 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (2) fastställs kvoter för 2011.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2011 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2011 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Lowri EVANS

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  EUT L 24, 27.1.2011, s. 1.


BILAGA

Nr

17/T&Q

Medlemsstat

Tyskland

Bestånd

RED/N3LN.

Art

Kungsfisk (Sebastes spp.)

Område

NAFO 3LN

Datum

24.5.2011


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/18


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 607/2011

av den 22 juni 2011

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MA

57,8

MK

54,8

TR

55,0

ZZ

55,9

0707 00 05

TR

95,0

ZZ

95,0

0709 90 70

TR

117,7

ZZ

117,7

0805 50 10

AR

75,4

BR

40,6

TR

65,0

UY

65,6

ZA

85,9

ZZ

66,5

0808 10 80

AR

123,2

BR

76,1

CL

90,5

CN

95,4

NZ

142,3

UY

58,7

ZA

93,4

ZZ

97,1

0809 10 00

TR

283,9

ZZ

283,9

0809 20 95

TR

366,8

XS

382,4

ZZ

374,6


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/20


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 608/2011

av den 22 juni 2011

om fastställande av i vilken utsträckning de ansökningar som lämnades in i juni 2011 om importlicens för vissa mjölkprodukter inom ramen för vissa tullkvoter enligt förordning (EG) nr 2535/2001 kan godtas

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (2), särskilt artikel 7.2, och

av följande skäl:

De ansökningar om importlicenser som lämnades in mellan den 1 och 10 juni 2011 för vissa tullkvoter som avses i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter (3) avser kvantiteter som är större än de tillgängliga kvantiteterna. Det bör därför beslutas i vilken utsträckning importlicenser ska utfärdas genom att en tilldelningskoefficient fastställs som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de ansökningar om importlicenser för produkter som omfattas av de tullkvoter som avses i delarna I.A, I.F, I.H, I.I, och I.J i bilaga I till förordning (EG) nr 2535/2001 och som lämnats in mellan den 1 och 10 juni 2011 utfärdas licenser för de begärda kvantiteterna justerade med de tilldelningskoefficienter (en eller flera) som fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.

(3)  EGT L 341, 22.12.2001, s. 29.


BILAGA

I.A

Tullkvotsnummer

Tilldelningskoefficient

09.4590

09.4599

09.4591

09.4592

09.4593

09.4594

09.4595

10,484082 %

09.4596

100 %

”—”: Ingen licensansökan har överlämnats till kommissionen.

I.F

Produkter med ursprung i Schweiz

Tullkvotsnummer

Tilldelningskoefficient

09.4155

48,007681 %

I.H

Produkter med ursprung i Norge

Tullkvotsnummer

Tilldelningskoefficient

09.4179

100 %

I.I

Produkter med ursprung i Island

Tullkvotsnummer

Tilldelningskoefficient

09.4205

100 %

09.4206

100 %

I.J

Produkter med ursprung i Moldavien

Tullkvotsnummer

Tilldelningskoefficient

09.4210

”—”: Ingen licensansökan har överlämnats till kommissionen.


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/22


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 609/2011

av den 22 juni 2011

om avslutande av det tillfälliga stoppet för ansökningar om importlicenser för sockerprodukter inom vissa tullkvoter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 891/2009 av den 25 september 2009 om öppnande och förvaltning av vissa gemenskapstullkvoter inom sockersektorn (2), särskilt artikel 5.2, och

av följande skäl:

(1)

Ett tillfälligt stopp för ansökningar om importlicenser avseende löpnummer 09.4318 från och med den 20 januari 2011 infördes genom kommissionens 42/2011 av den 19 januari 2011 om tillfälligt stopp för inlämning av ansökningar om importlicenser för sockerprodukter inom vissa tullkvoter (3), i enlighet med förordning (EG) nr 891/2009.

(2)

Det har inkommit information om outnyttjade och/eller endast delvis utnyttjade licenser och det finns därför återigen kvantiteter som är tillgängliga avseende det aktuella löpnumret. Det tillfälliga stoppet för ansökningar bör därför upphöra.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det tillfälliga stopp för ansökningar om importlicenser avseende löpnummer 09.4318 från och med den 20 januari 2011 som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 42/2011 ska upphöra att gälla.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 254, 26.9.2009, s. 82.

(3)  EUT L 15, 20.1.2011, s. 10.


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/23


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 610/2011

av den 22 juni 2011

om tilldelning av importrättigheter på grundval av ansökningar inlämnade för perioden 1 juli 2011–30 juni 2012 inom ramen för den tullkvot som öppnades genom förordning (EG) nr 431/2008 för fryst kött av nötkreatur

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (2), särskilt artikel 7.2, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 431/2008 av den 19 maj 2008 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för import av fryst kött av nötkreatur med KN-nummer 0202 och produkter med KN-nummer 0206 29 91 (3) öppnades en tullkvot för import av nötköttsprodukter.

(2)

Kvantiteterna i de ansökningar om importrättigheter som har lämnats in för perioden 1 juli 2011–30 juni 2012 överstiger de tillgängliga kvantiteterna. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning importrättigheter kan tilldelas och det bör fastställas en tilldelningskoefficient som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de ansökningar om importrättigheter för kvoten med löpnummer 09.4003 som har lämnats in för perioden 1 juli 2011–30 juni 2012 enligt förordning (EG) nr 431/2008 fastställs en tilldelningskoefficient på 28,953811 %.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.

(3)  EUT L 130, 20.5.2008, s. 3.


BESLUT

23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/24


RÅDETS BESLUT

av den 17 juni 2011

om förlängning av status för Hochtemperatur-Kernkraftwerk GmbH (HKG) som gemensamt företag

(2011/362/Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 49,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut 74/295/Euratom (1) upprättade rådet Hochtemperatur-Kernkraftwerk GmbH (HKG) som ett gemensamt företag för en period på 25 år räknat från och med den 1 januari 1974.

(2)

Syftet med HKG:s verksamhet var att bygga, utrusta och driva ett kärnkraftverk med en effekt på ca 300 MW i Uentrop (kommunen Unna) i Förbundsrepubliken Tyskland.

(3)

Kärnkraftverket var i drift mellan 1987 och 1988, men driften upphörde definitivt den 1 september 1989 efter det att tekniska och ekonomiska svårigheter inträffat.

(4)

Sedan den 1 september 1989 har syftet med verksamheten vid HKG varit att genomföra en plan för nedläggning av kärnkraftverket omfattande alla steg t.o.m. säker inneslutning, och sedan att genomföra en plan för övervakning av den inneslutna kärnkraftsanläggningen.

(5)

I beslut 92/547/Euratom av den 16 november 1992 om förlängning av status som gemensamt företag för Kernkraftwerk Lingen GmbH (2) konstaterade rådet att det inte fanns någon motsvarighet till dessa planer i gemenskapen, att genomförandet av planerna var av stor betydelse och att de skulle ge erfarenhet som är värdefull för kärnenergiindustrin och kärnenergins framtida utveckling i gemenskapen.

(6)

För att uppnå detta mål ansökte HKG om att dess status som gemensamt företag skulle förlängas från och med den 1 januari 1999.

(7)

Genom beslut 2001/355/Euratom (3) förlängde rådet HKG:s status som gemensamt företag till den 31 december 2009 för att ge HKG möjlighet att slutföra sina program för nedläggning och övervakning, inte minst genom att lätta företagets ekonomiska börda.

(8)

Denna förlängning motsvarar löptiden för avtal som ingåtts mellan Tyskland, Nordrhein-Westfalen, HKG och dess delägare angående finansieringen av HKG:s verksamhet.

(9)

I en skrivelse av den 26 april 2010 begär HKG en ytterligare förlängning av statusen som gemensamt företag med 25 år för att slutföra sin verksamhet.

(10)

Förlängningen av statusen som gemensamt företag bör innebära att HKG kan genomföra nedläggnings- och övervakningsplanerna, framför allt eftersom dess kostnadsbörda minskar.

(11)

Det avtal som ingåtts mellan Tyskland, Nordrhein-Westfalen, HKG och dess delägare angående finansieringen av HKG:s verksamhet gäller bara fram till den 31 december 2017.

(12)

HKG:s status som gemensamt företag bör därför förlängas under samma period.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Den status som gemensamt företag, i den mening som avses i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, som beviljats Hochtemperatur-Kernkraftwerk GmbH (HKG) förlängs härmed med åtta år från och med den 1 januari 2010.

2.   Syftet med den förlängda verksamheten ska vara att genomföra en plan för nedläggning av kärnkraftverket, som ligger i Uentrop (kommunen Unna) i Förbundsrepubliken Tyskland, omfattande alla steg t.o.m. säker inneslutning, och sedan att genomföra en plan för övervakning av de inneslutna kärnkraftsanläggningarna.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna och HKG.

Utfärdat i Luxemburg den 17 juni 2011.

På rådets vägnar

CZOMBA S.

Ordförande


(1)  EGT L 165, 20.6.1974, s. 7.

(2)  EGT L 352, 2.12.1992, s. 9.

(3)  EGT L 123, 9.5.2002, s. 53.


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/26


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 20 juni 2011

om bemyndigande för Rumänien att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

(2011/363/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1), särskilt artikel 395.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

av följande skäl:

(1)

Genom rekommenderade skrivelser av den 4 november 2009, den 2 juli 2010, den 26 juli 2010 och den 20 december 2010 har Rumänien begärt tillstånd att under en period på två år, genom undantag från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG, räkna mottagarna av leveranser av vissa spannmål och oljeväxtfröer som beskattningsbara personer för mervärdesskatt (moms). Rumänien har angivit att man inte kommer att begära förlängning av ett sådant tillstånd.

(2)

Kommissionen har delgivit de övriga medlemsstaterna Rumäniens begäran genom en skrivelse av den 15 mars 2011. Genom en skrivelse av den 22 mars 2011 underrättade kommissionen Rumänien om att den hade alla uppgifter som den ansåg sig behöva för att kunna behandla ärendet.

(3)

Rumänien har konstaterat skattebedrägerier i handeln med vissa obearbetade jordbruksprodukter, spannmål och oljeväxtfröer. Vissa aktörer betalar inte in den uppburna mervärdesskatten till statskassan efter leverans av sina produkter, särskilt när de har köpt dem utan att betala skatten i förskott. Deras kunder har dock rätt att dra av ingående mervärdesskatt eftersom de kan visa upp en giltig faktura.

(4)

Att utse mottagaren av de levererade varorna till beskattningsbar person för mervärdesskatten i stället för leverantören är en tillfällig nödåtgärd som skulle sätta stopp för denna form av bedrägeri. Om denna särskilda åtgärd tillämpas i två år skulle det ge Rumänien tillräcklig tid att inom jordbrukssektorn införa slutgiltiga bestämmelser som är förenliga med direktiv 2006/112/EG och som förebygger och bekämpar denna form av bedrägerier.

(5)

I syfte att förhindra att bedrägerierna förflyttas till det stadium där varorna bearbetas till livsmedel eller industriprodukter, eller till andra varor, bör Rumänien samtidigt införa lämpliga bestämmelser om deklarering och kontroll samt informerar kommissionen om detta.

(6)

I syfte att garantera att den särskilda åtgärden endast berör jordbruksråvaror och undvika att de berörda beskattningsbara personerna utsätts för oproportionella administrativa kostnader eller risker för sin rättsliga säkerhet bör Kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (2) användas när man definierar de varor som omfattas av de särskilda bestämmelserna.

(7)

Den särskilda åtgärden är motiverad och står i proportion till de mål som eftersträvas. Den är tidsbegränsad och berör bara vissa exakt definierade varor som vanligtvis inte är avsedda för slutkonsumtion, och som har varit föremål för skattebedrägerier som medfört betydande förluster av momsintäkter. Med tanke på skatteförlusternas omfång bör dessa bestämmelser antas så snart som möjligt.

(8)

Den särskilda åtgärden påverkar inte Rumäniens totala mervärdesskatteinkomster i det sista konsumtionsledet och har inga effekter på unionens egna medel från mervärdesskatt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom avvikelse från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG tillåts Rumänien utse mottagarna för leveranser av nedan angivna varor enligt Kombinerade nomenklaturen, som fastställs i förordning (EEG) nr 2658/87, som beskattningsbara personer för mervärdesskatt:

KN-nr

Produkt

1001 10 00

Durumvete

1001 90 10

Spält för utsäde

ex 1001 90 91

Vanligt vete, för utsäde

ex 1001 90 99

Annan spält och vete, ej för utsäde

1002 00 00

Råg

1003 00

Korn

1005

Majs

1201 00

Sojabönor, även sönderdelade

1205

Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade

1206 00

Solrosfrön, även sönderdelade

1212 91

Sockerbetor

Artikel 2

Det tillstånd som avses i artikel 1 förutsätter att Rumänien inför deklarationsskyldigheter och lämpliga och effektiva kontrollåtgärder med avseende på de beskattningsbara personer som levererar de varor som berörs av tillståndet.

Rumänien ska informera kommissionen om införandet av de skyldigheter och åtgärder som avses i första stycket.

Artikel 3

Detta beslut får verkan samma dag som det meddelas.

Det ska tillämpas från och med den 1 juni 2011 till och med den 31 maj 2013.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Rumänien.

Utfärdat i Luxemburg den 20 juni 2011.

På rådets vägnar

MATOLCSY Gy.

Ordförande


(1)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

(2)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/28


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 15 september 2010

om det statliga stöd C 26/09 (f.d. N 289/09) som Lettland planerar att genomföra till förmån för omstruktureringen av AS Parex banka

[delgivet med nr K(2010) 6202]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2011/364/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Den 10 november 2008 anmälde Lettland till kommissionen ett paket med undsättningsåtgärder till förmån för AS Parex banka (nedan kallad Parex banka) i syfte att stärka stabiliteten i det finansiella systemet. Åtgärderna godkändes den 24 november 2008 (2) (nedan kallat det första undsättningsbeslutet) grundat på Lettlands åtagande att inom sex månader lägga fram en omstruktureringsplan för Parex banka. Den 26 januari 2009 informerade Lettland kommissionen om flera ändringar av de statliga stödåtgärderna till förmån för Parex banka. Ändringarna godkändes den 11 februari 2009 (3) (nedan kallat det andra undsättningsbeslutet). Den 29 mars 2009 anmälde Lettland ytterligare ändringar av rekapitaliseringsåtgärden till kommissionen. Ändringarna godkändes genom kommissionens beslut av den 11 maj 2009 (4) (nedan kallat det tredje undsättningsbeslutet).

(2)

Den 11 maj 2009 anmälde Lettland en omstruktureringsplan för Parex banka. Den 5 juni 2009 översändes en begäran om upplysningar till de lettiska myndigheterna. Den 15 juni 2009 hölls ett möte mellan de lettiska myndigheterna och kommissionen. Lettland besvarade delvis begäran om upplysningar genom en skrivelse av den 7 juli 2009.

(3)

Genom en skrivelse av den 29 juli 2009 underrättade kommissionen Lettland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (5) avseende dessa omstruktureringsåtgärder (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet).

(4)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 6 oktober 2009. Kommissionen har uppmanat berörda parter att senast en månad efter offentliggörandet inkomma med sina synpunkter på de föreslagna omstruktureringsåtgärderna. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter. Efter utgången av den angivna fristen mottog kommissionen emellertid skrivelser, daterade den 15 juni och 13 juli 2010, från Valerijs Kargins och Viktors Krasovickis, de tidigare majoritetsägarna till Parex banka (nedan kallade de tidigare majoritetsägarna). Dessutom mottog kommissionen skrivelser från det lettiska parlamentet daterade den 22 juni och den 1 juli 2010.

(5)

Genom en skrivelse av den 12 augusti 2009 begärde de lettiska myndigheterna att den frist för att inkomma med ytterligare upplysningar som angavs i beslutet att inleda förfarandet skulle utsträckas till den 15 oktober 2009. Som svar på beslutet att inleda förfarandet lade de lettiska myndigheterna den 4 september 2009 fram en reviderad omstruktureringsplan för Parex banka tillsammans med ytterligare upplysningar. Den reviderade omstruktureringsplanen uppdaterades ännu en gång den 22 september 2009 och ytterligare upplysningar lämnades. Möten mellan de lettiska myndigheterna och kommissionen hölls den 11 och 17 september 2009.

(6)

Utöver detta lämnade Lettland ytterligare upplysningar och klargöranden den 11 september, 6 oktober, 26 oktober, 9 december och 23 december 2009 samt den 19 februari och 2 mars 2010.

(7)

Den 12 och 26 oktober 2009 lämnade Lettland upplysningar om en eventuell ändring av omstruktureringsplanen för Parex banka. Den 22 mars 2010 hölls ett möte mellan kommissionen och de lettiska myndigheterna. Genom en skrivelse av 31 mars 2010 lade Lettland fram en ny version av Parex bankas omstruktureringsplan, daterad den 31 mars 2010. Denna kompletterades senare genom skrivelser av den 14 maj och 9, 12, 17 och 21 juni 2010.

(8)

Kommissionen begärde ytterligare upplysningar den 10 maj 2010. Lettland svarade genom en skrivelse av den 7 juli 2010. Tillsammans med skrivelsen översände Lettland en uppdaterad version av omstruktureringsplanen av den 31 mars 2010. Omstruktureringsplanen ändrades senare den 18 och 27 augusti 2010 (nedan kallad den slutliga omstruktureringsplanen).

(9)

Genom skrivelser av den 2, 18 och 27 augusti samt den 2 september 2010 inkom Lettland med ytterligare klargöranden om de planerade åtagandena. Den 3 september 2010 mottog kommissionen en slutlig förteckning över åtaganden.

(10)

Den 2 september 2010 underättade de lettiska myndigheterna kommissionen om att de undantagsvis godtar att detta beslut avfattas på engelska.

2.   BESKRIVNING

2.1   DET STÖDMOTTAGANDE FÖRETAGET OCH DESS SVÅRIGHETER

(11)

Parex banka var den näst största banken i Lettland med en balansomslutning på 3,4 miljarder lats (4,9 miljarder euro) den 31 december 2008. Vid utgången av 2007, före krisen, hade banken den näst största andelen (18 procent) av landets inlåningsmarknad och den tredje största andelen (12 procent) av utlåningsmarknaden (6). De lettiska myndigheterna ansåg därför att banken var av systematiskt intresse för det finansiella systemet.

(12)

Parex banka erbjöd en rad olika bankprodukter, såväl direkt som via specialiserade dotterbolag, däribland utlåning, betalkortstjänster, leasing, kapitalförvaltning och värdepappersmäklartjänster. Utöver sin bankverksamhet i Lettland hade Parex banka ett dotterbolag i Litauen och Schweiz (AP Anlage & Privatbank AG) och filialer i Estland, Sverige och Tyskland, en panbaltisk kapitalförvaltare samt flera leasingföretag som bedrev verksamhet i Oberoende staters samvälde (nedan kallat OSS-länderna).

(13)

Parex banka grundades 1992 och var majoritetsägd av två privatpersoner som innan den lettiska staten tog över innehade 84,83 procent av bankens aktiekapital. Till följd av bankens problem förstatligades delar av Parex banka genom att de tidigare ägarnas hela aktieinnehav förvärvades för den symboliska summan 2 lats (ca 3 euro) (7). I april 2009 ingick Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (nedan kallad EBRD) ett aktieförvärvsavtal, enligt vilket EBRD skulle förvärva 25 procent av Parex bankas aktiekapital plus en aktie (8).

(14)

Även om Parex banka historiskt sett har varit en lönsam institution med en stark bankverksamhet i Lettland valde bankens ledning en felaktig affärsstrategi och fattade ett antal högriskbeslut för att klara den hårda konkurrensen från utländska bankers mer sofistikerade dotterbolag. Framför allt ökade Parex banka sin verksamhet i OSS-länderna, där man i hög grad förlitade sig på stor, kortsiktig inlåning från utländska privatkunder. Tillväxtmarknaderna, inklusive OSS-länderna, drabbades hårt av finanskrisen, och det gick rykten om att Parex banka kanske inte skulle kunna återfinansiera de syndikerade lån som löpte ut i februari 2009. En kombination av dessa händelser ledde till ett minskat förtroende bland kunderna, särskilt utländska kunder, som började ta ut sina pengar ur banken. Rusningen för att ta ut insatta medel nådde sin kulmen med ett dagligt utflöde av 100 miljoner euro och upphörde inte när banken delvis förstatligades. Resultatet blev att de insatta medlen minskade med 36 procent jämfört med 2007, vilket medförde en allvarlig likviditetskris. För att förhindra ytterligare utflöde av insatta medel införde den lettiska tillsynsmyndigheten (finans- och kapitalmarknadskommissionen) uttagsbegränsningar.

(15)

Banken redovisade en förlust på 131 miljoner lats (185 miljoner euro) under 2008 jämfört med 40 miljoner lats (58 miljoner euro) under 2007. I slutet av 2008 hade det samlade egna kapitalet fallit med 65 procent jämfört med året innan, och uppgick till 77 miljoner lats, främst på grund av ökade avsättningar för utlåningsförluster och förluster i värdepappersportföljen. Parex bankas kapitaltäckningsgrad som egen bank och på koncernnivå (9) var bara 4,1 respektive 3,1 procent. Parex banka uppfyllde därför inte längre de lagstadgade solvenskraven.

2.2   DE UNDSÄTTNINGSÅTGÄRDER SOM REDAN HAR GODKÄNTS

(16)

Parex banka ansökte om statligt stöd i början av november 2008. Efter förstatligandet beslutade Lettland att genomföra undsättningsåtgärder som tillfälligt stabiliserade Parex banka. Europeiska kommissionen godkände tillfälligt följande undsättningsåtgärder: i) en likviditetsfacilitet på upp till 1,5 miljarder lats, ii) statliga garantier för befintliga syndikerade lån på 775 miljoner euro och nya lån för att återfinansiera ett syndikerat lån på 275 miljoner euro samt iii) rekapitaliseringsåtgärder för att göra det möjligt för Parex banka att nå en kapitaltäckningsgrad på 11 procent under undsättningsfasen. (10)

2.3   OMSTRUKTURERINGSPLANERNA

2.3.1   DEN URSPRUNGLIGA OMSTRUKTURERINGSPLANEN

(17)

Den 11 maj 2009 lade Lettland fram en omstruktureringsplan för Parex banka för att följa upp de första rekapitaliseringsåtgärderna (nedan kallad den ursprungliga omstruktureringsplanen). Innehållet i denna beskrevs närmare i avsnitt 2.4 i beslutet att inleda förfarandet.

(18)

Planen innehöll en preliminär analys av Parex bankas affärsverksamhet, de planerade omstruktureringsåtgärderna, bankens framtida affärsplan och åtgärder för att återställa lönsamheten.

(19)

Planen omfattade perioden 2009–2013. Kapitalförvaltning för stora företag, kapitalförvaltning för små och medelstora företag och privatpersoner och privat förmögenhetsförvaltning (11) förklarades som Parex bankas tre nya kärnsegment. Planen förutsåg en ny strategi där Parex banka skulle bli en ledande bank i hela Baltikum. Alla ”icke-baltiska” verksamheter ansågs ligga utanför kärnverksamheten. Enligt planen fick dessa emellertid inte säljas av på kort eller medellång sikt.

(20)

I den planerade affärsplanen ingick attraktiva räntor och en aggressiv marknadsstrategi för att hjälpa Parex banka att växa och återta den förlorade inlåningsbasen. I planen utgick man från att Parex banka skulle fortsätta att vara beroende av statliga likviditetsåtgärder även efter omstruktureringsperioden.

2.3.2   DEN REVIDERADE OMSTRUKTURERINGSPLANEN

(21)

Den 4 september 2009 lade Parex banka fram en reviderad omstruktureringsplan som i sin tur ändrades den 22 september 2009. Syftet med denna plan var att ta upp de tvivel som kommissionen hade gett uttryck för i beslutet att inleda förfarandet.

(22)

Den reviderade strategin för Parex banka baserades dessutom på uppbyggnaden av en stark baltisk verksamhet inom kapitalförvaltning för stora företag, kapitalförvaltning för små och medelstora företag och privatpersoner och privat förmögenhetsförvaltning. I den reviderade planen förutsågs Parex banka kunna betala tillbaka samtliga statliga likviditetsåtgärder före utgången av omstruktureringsperioden.

(23)

Till skillnad från den ursprungliga omstruktureringsplanen innehöll den reviderade planen emellertid en minskning i Parex bankas balansräkning genom att verksamheten inriktades på vissa kärnsegment. Framför allt beräknades Parex bankas utlåningsverksamhet minska.

(24)

I planen angavs även möjligheten att knoppa av icke-kärnverksamheter. När Lettland senare ställde sig bakom denna ändrade strategi var man tvungen att utarbeta en ny version av omstruktureringsplanen som tog hänsyn till dessa aspekter.

2.3.3   DEN SLUTLIGA OMSTRUKTURERINGSPLANEN

(25)

Enligt den slutliga omstruktureringsplanen är det främsta strategiska målet att återföra banken till den privata sektorn genom att sälja den till en privat investerare. Detta skulle frigöra de medel som staten har skjutit till och samtidigt säkerställa bankens långsiktiga lönsamhet. Lettland har redan dragit till sig EBRD som en stark och ansedd extern investerare med tillräckliga finansiella resurser och ett långsiktigt åtagande (se skäl (13).

(26)

Den slutliga omstruktureringsplanen baseras på en uppdelning av Parex bankas tillgångar mellan en nyetablerad bank med namnet AS Citadele banka (nedan kallad Citadele banka), den s.k. goda banken, som kommer att fokusera på den traditionella bankverksamheten, och en s.k. dålig bank (Parex banka), […] (12).

(27)

För att återställa långsiktig lönsamhet kommer kärnbanken att göra sig av med tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten och osäkra tillgångar. Den föreslagna omstruktureringen är baserad på ett scenario med ett ”gott utfall” som baseras på etablerandet av en bank med en stark kapitalbas som uppfyller de lettiska kapitaltäckningskraven och som har en baltisk inriktning. Alla kärntillgångar och vissa tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten (framför allt osäkra lån i OSS-länderna) överförs från Parex banka till den nyetablerade banken. De återstående osäkra tillgångarna och tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten (lån, värdepapper och återtagna fastigheter) kommer att vara kvar i Parex banka, […].

(28)

I tabell 1 visas Citadele bankas och Parex bankas ägarstruktur efter uppdelningen.

Tabell 1

Ägarstruktur efter uppdelningen

Image

(29)

Lettland har redan börjat vidta åtgärder för att genomföra det scenario som leder till ett ”gott utfall”. Den nya banken, Citadele banka, registrerades den 30 juni 2010, och merparten av tillgångarna överfördes den 1 augusti 2010 (13). I princip ska Citadele bankas och Parex bankas operativa verksamheter vara helt åtskilda senast 12 månader efter uppdelningen.

(30)

Följande tillgångar och skulder kommer att överföras från Parex banka till Citadele banka:

Osäkra lån i de baltiska länderna ([300–800] miljoner lats).

Osäkra lån i OSS-länderna ([50–350] miljoner lats).

Filialer i Sverige och Tyskland.

Inlåning kopplad till förmögenhetsförvaltning.

(31)

Följande tillgångar och skulder kommer att kvarstå i Parex banka:

Nödlidande lån i de baltiska länderna ([200–800] miljoner lats). (14)

Lån till ursprungliga aktieägare ([…] miljoner lats).

Leasingdotterbolag i OSS-länderna.

Nödlidande lån i OSS-länderna ([50–350] miljoner lats).

(32)

I tabell 2 visas de tillgångar som överförs till Citadele banka och de tillgångar som kvarstår i Parex banka, liksom minskningen av balansräkningen jämfört med före krisen, enligt de beräkningar som gjordes i den slutliga omstruktureringsplanen och ändrades den 27 augusti 2010:

Tabell 2

Uppdelning av tillgångar mellan Citadele banka och Parex banka

(i tusen lats)

 

Parex banka – 2008

Parex banka –2009

Parex banka – 31.7.2010 (15)

Citadele banka

Parex banka efter uppdelningen (16)

Tillgångar

Kontanter och inlåning i centralbanker

79 154

136 769

131 693

119 783

30 876

Skulder från kreditinstitut

228 752

189 321

227 741

245 069

5 583

Lån

1 744 871

1 429 466

1 355 831

748 457

627 471

Värdepapper

941 293

405 800

356 439

224 735

130 936

Investeringar i dotterbolag

51 442

72 725

81 691

5 530

51 962

Andra tillgångar

323 797

220 097

75 584

45 604

52 747

Tillgångar totalt

3 369 309

2 484 501

2 228 978

1 389 179

899 576

Skulder och eget kapital

Lettlands centralbank (Latvijas banka)

587 183

140 449

Kreditinstitut

129 584

50 865

27 295

41 571

51 703

Syndikat

544 673

381 271

163 402

163 402

Staten

676 398

622 048

692 454

131 000

458 454

Kundinlåning

1 225 488

911 318

1 006 202

928 686

75 314

Euroobligationer

88 712

87 489

113 136

109 244

Efterställda lån (eviga)

52 848

52 857

52 863

52 878

Efterställda lån (staten)

37 338

37 338

50 270

Efterställda lån (EBRD)

12 932

12 932

Övriga skulder

35 556

31 458

34 754

30 280

21 522

Skulder totalt

3 340 442

2 328 025

2 140 376

1 291 051

823 274

Eget kapital

28 867

156 476

88 602

98 127  (17)

76 302

Totalt

3 369 309

2 484 501

2 228 978

1 389 179

899 576

Uppdelningsfaktorn, inklusive överföring av investeringar i det litauiska dotterbolaget, i AP Anlage & Privatbank AG och inlåning (18)

 

 

 

64 %

36 %

Jämfört med Parex banka – 2008

 

 

 

44 %

 

(33)

Citadele bankas strategi för att garantera långsiktig lönsamhet grundas på uppbyggnaden av en stark baltisk verksamhet som inriktas på Lettland och följande tre kärnsegment: kapitalförvaltning för stora företag, kapitalförvaltning för små och medelstora företag och privatpersoner och privat förmögenhetsförvaltning. (19) Förmögenhetsförvaltningen kommer emellertid endast att vara kvar som en av Citadele bankas kärnverksamheter om banken säljs före […]. Skulle denna försäljning inte bli av kommer förmögenhetsförvaltningssegmentet att säljas separat senast samma datum.

(34)

Citadele banka kommer inte att ägna sig åt utlåning i OSS-länderna, och portföljen med osäkra lån i OSS-länderna räknas därför inte till kärnverksamheten. Ingen ny utlåning kommer att ske i detta segment, och den befintliga portföljen kommer att avyttras senast den […].

(35)

Parex banka hade en betydligt mindre omfattande närvaro i Litauen och Estland än i Lettland. Citadele banka planerar också att ha en begränsad närvaro i dessa länder.

(36)

När det gäller de två filialer för inlåning i Sverige och Tyskland som ska överföras till Citadele banka förklarade Lettland att en stor del av bankens baltiska tillgångar försvunnit till följd av rusningen för att ta ut insatta medel. På grund av det rådande makroekonomiska läget i Lettland är det dessutom svårt att dra till sig extern finansiering. Den totala inlåningen från invånarna i de baltiska länderna är betydligt lägre än motsvarande utlåningsportfölj, medan Parex bankas viktigaste konkurrenter finansieras av sina moderbolag som är etablerade i andra länder (mestadels i Sverige). Därför måste Citadele banka ha kvar en viss finansieringsbas i utlandet (i Sverige och Tyskland).

(37)

Citadele banka tänker åtgärda de problem som tvingade Parex banka att ansöka om statligt stöd och återställa långsiktig lönsamhet genom följande nyckelåtgärder.

(38)

Ändrad ledningsstil och företagsstyrning: Före förstatligandet var Parex bankas beslutsprocesser centraliserade hos huvudägarna. Citadele banka kommer att följa den förstärkta företagsstyrning som nyligen antagits. Den kommer att tillämpa ett dualistiskt system med en tudelad styrelse bestående av ett ledande och ett kontrollerande organ i syfte att säkerställa en hög grad av företagsstyrning. Citadele bankas viktigaste principer när det gäller företagsstyrning är en strikt uppdelning mellan ägare och ledning, garantier för aktieägarnas rättigheter, utlämnandet av information och öppenhet, styrelsens ansvar och struktur och främjandet av etiskt och ansvarsfullt beslutsfattande.

(39)

Förbättrad riskhantering: Parex bankas ledning har sett över och stärkt riskhanteringen och de interna kontrollerna i banken såväl på företagsnivå som på driftsnivå för alla större riskkategorier (marknadsrisker, kreditrisker och driftsrisker). Framför allt kommer kreditriskkontrollerna att se helt annorlunda ut i Citadele banka jämfört med Parex bankas tidigare strategi. I stället för utlåning mot säkerheter som är svåra att värdera kommer man nämligen att göra en kontantflödesbaserad värdering av låntagarens förmåga att betala tillbaka skulden. Riskhantering är ett viktigt inslag i Citadele bankas ledningsprocess. Inom Citadele banka ansvarar en oberoende enhet för riskhanteringskontrollen. Dessutom deltar Citadele bankas styrelse i tillsynen av hur riskerna hanteras, och styrelsen har utsett en av sina ledamöter att ansvara för tillsyn av riskhantering, internrevision och efterlevnad. Månatliga riskrapporter utarbetas och överlämnas till styrelsen. I dessa ingår bland annat en uppdatering av bankens kreditrisker och efterlevnad.

(40)

Mindre balansräkning som inriktas på kärnverksamheter: Citadele bankas kärnverksamhet kommer att bedrivas i de baltiska länderna, och ledningens fokus kommer att ligga på att återställa Citadele bankas lönsamhet i denna region. Den portfölj med nödlidande lån i OSS-länderna som inte ingår i kärnverksamheten kommer att överföras till Citadele banka, men kommer att avyttras senast den […]. Genom att inrikta sig på sin kärnverksamhet och kraftigt minska sin aktiva balansräkning kommer Citadele banka att återställa sin långsiktiga lönsamhet.

(41)

Stabilisering av likviditetsläget: Citadele bankas strategi är att utveckla en hållbar finansieringsmodell med låga risker genom att minska beroendet av lagerfinansiering, förlänga lånens löptid och diversifiera finansieringskällorna genom ökad andel långsiktig privatkundsinlåning i Citadele bankas finansieringsbas. De insatta medlen i Citadele banka omfattas inte av den lettiska tillsynsmyndighetens uttagsbegränsningar.

(42)

Återställa lönsamheten i kärnsegmentet senast 2011: Citadele banka planerar att minska sina administrativa kostnader och kostnader för personal och andra administrativa kostnader. Redan 2009 hade Parex bankas administrativa kostnader minskat med 39 procent eller 32 miljoner lats. Citadele bankas förhållande mellan utgifter och intäkter förväntas minska ytterligare och vara [35–55] procent 2014. Minskningen kommer att förverkligas med hjälp av […] minskade personalkostnader och en översyn av olika processer inom Citadele banka. För att minska sina driftskostnader och bli finansiellt stabil kommer Citadele banka att fortsätta de åtgärder som Parex banka inledde för att bygga upp kostnadsstrukturen genom optimering av nätet av filialer, […] och andra åtgärder för att sänka kostnaderna. Utgiftsbesparingarna kommer att kompletteras av olika initiativ för att öka intäkterna och inriktas på kapitalförvaltning av hög kvalitet så att man kan förbättra avkastningen på eget kapital.

(43)

Enligt prognoserna i den slutliga omstruktureringsplanen förväntas Citadele banka i grundscenariot återfå lönsamheten redan 2011 och fortsätta att förbättra sitt resultat fram till 2015. År 2014 skulle Citadele banka ha en avkastning på eget kapital på [18–28] procent. I tabell 3 visas dessutom Citadele bankas viktigaste resultatindikatorer för åren 2011–2014. Effekterna av de omstruktureringsåtgärder som bankens ledning har vidtagit syns i nyckelvärdena för 2014 med ett förhållande mellan utgifter och intäkter på [35–55] % och en avkastning på eget kapital på [18–28] procent. En stabilare kapitalstruktur skulle bli fallet med ett förhållande mellan utgifter och intäkter på [8–14] procent 2015.

Tabell 3

Citadele bankas viktigaste finansiella resultatindikatorer i grundscenariot för åren 2010–2014

 

Aug–dec 2010e

2011e

2012e

2013e

2014e

Kostnadsanalys

Rörelsekostnader/intäkter totalt

[…] %

[…] %

[…] %

[…] %

[35–55] %

Värdeminskning/nettoutlåning

[…] %

[…] %

[…] %

[…] %

[1–3] %

Lönsamhet

Nettointäkter (förluster), i miljoner lats

[förlust]

[vinst]

[vinst]

[vinst]

[vinst]

Avkastning på eget kapital

[—] %

[…] %

[…] %

[…] %

[18–28] %

Balansräkning

Tillgångar totalt (miljoner lats)

(…)

(…)

(…)

(…)

[1,400–1,650]

Inlåning/tillgångar totalt

[…] %

[…] %

[…] %

[…] %

[…] %

Utlåning/kundinlåning

[…] %

[…] %

[…] %

[…] %

[50–80] %

Eget kapital/tillgångar totalt

[…] %

[…] %

[…] %

[…] %

[9–13] %

Kapitaltäckningsgrad

[10–14] %

[11–15] %

[12–16] %

[14–19] %

[16–20] %

(44)

I det värsta scenariot förväntas Citadele banka åter bli lönsamt 2013 och ytterligare förbättra sitt resultat 2014. År 2014 förväntas banken nå en avkastning av eget kapital på [> 0] procent. (20) Planen visar att i det värsta scenariot ligger Citadele bankas kapitaltäckningsgrad långt över de lagstadgade minimikraven. I tabell 4 visas Citadele bankas viktigaste finansiella resultatindikatorer för åren 2010–2014 i det värsta scenariot.

Tabell 4

Citadele bankas viktigaste finansiella resultatindikatorer i det värsta scenariot för åren 2010–2014

 

Aug–dec 2010e

2011e

2012e

2013e

2014e

Kostnadsanalys

Rörelsekostnader/intäkter totalt

[…] %

[…] %

[…] %

[…] %

[45–60] %

Lönsamhet

Nettointäkter (förluster), i miljoner lats

[förlust]

[förlust]

[förlust]

[vinst]

[vinst]

Avkastning på eget kapital

 

 

[…] %

[> 0] %

Balansräkning

Utlåning/kundinlåning

[…] %

[…] %

[…] %

[…] %

[40–60] %

Kapitaltäckningsgrad

[> 8] %

[> 8] %

[> 8] %

[> 8] %

[> 8] %

(45)

Enligt resultatet av ett stresstest som den lettiska centralbanken gjorde på Citadele banka (se tabell 5) behövs inget kapitaltillskott för att uppfylla minimikapitalkravet senast vid utgången av 2015 med kapitaltäckningsgraden [> 8 procent].

Tabell 5

Stresstestresultat för Citadele banka

Ny bank

Grundscenario

Behov av ytterligare tillskott, miljoner lats

Behov av ytterligare kapital, miljoner lats

Kapitaltäckningsgrad, %

2010

(…)

(…)

(…)

2011

(…)

(…)

(…)

2012

(…)

(…)

(…)

2013

(…)

(…)

(…)

2014

(…)

(…)

(…)

(46)

Efter uppdelningen kommer Parex banka (inklusive dess dotterbolag) att vara i […]. Under perioden 2010–2017 kommer den att avyttra och göra sig av med alla sina tillgångar. Parex bankas huvuduppgift kommer att bli att återvinna så mycket som möjligt av det kapital som banken har erhållit under sin livstid, vilket beräknas ta åtta år. På så sätt undviker man att Parex banka snabbt behöver sälja av en portfölj eller under tidspress realisera en säkerhet. Parex banka kommer att koncentrera sig på att ställa ut lån med hög säkerhet tillsammans med redan återtagna fastighetstillgångar. Parex bankas huvudverksamhet kommer att vara att hantera återhämtningen av tillgångar och därefter att förvalta och så snabbt som möjligt och till ett skäligt pris avyttra tillgångarna på ett reglerat sätt.

(47)

Varken Parex banka eller dess dotterbolag kommer att inleda någon ny ekonomisk verksamhet efter uppdelningen, om detta inte krävs för huvuduppgiften att förvalta överförda tillgångar och avyttra dem. Framför allt kommer Parex banka att upphöra med nylånsutgivning. Den får emellertid dela upp vissa tillgångar på separata dotterbolag i förvaltnings- eller försäljningssyfte.

(48)

När det gäller finansiering av leasingbolagen i OSS-länderna kommer Parex banka att försöka göra sig av med dessa verksamheter. Som nämndes ovan ställs inga nya lån ut, inklusive leasing, och om inga köpare hittas beräknas de befintliga leasingportföljerna vara helt tömda senast den […]. En stor del av de befintliga leasingportföljerna är […].

(49)

Tillsammans förväntas dessa åtgärder resultera i ett kassainflöde till Parex banka som kommer att göra det möjligt för banken att börja betala tillbaka de statligt insatta medlen. Mot bakgrund av de finansiella prognoserna kommer det kapital som har investerats i banken emellertid inte att återvinnas av staten.

(50)

Enligt omstruktureringsplanen beräknas Parex banka endast att uppfylla kapitaltäckningkraven till […].

(51)

Parex banka drabbades av en rusning efter att ta ut insatta medel. Till följd av detta är inlåningsbasen för närvarande betydligt lägre än före krisen. På grund av bristande medel begränsades även utlåningsverksamheten. De lettiska myndigheterna har lovat att fastställa ett tak för hur stor Citadele bankas ut- och inlåningsverksamhet i de relevanta regionala segmenten får vara (se avsnitt 2.5 nedan). Taket för ut- och inlåningsverksamheten innebär att marknadsnärvaron inte får öka med mer än [9–13] % per år jämfört med den redan begränsade närvaron.

(52)

I omstruktureringsplanen kommer Citadele bankas affärsverksamhet att vara mindre omfattande än Parex bankas verksamhet före krisen. Minskningen kommer delvis att uppnås genom avyttring av vissa tillgångar (de osäkra lånen i OSS-länderna och förmögenhetsförvaltningssegmentet, om detta säljs separat från Citadele banka). Dessutom har Lettland åtagit sig att förstatliga Citadele banka senast den 31 december 2014.

(53)

Till följd av förstatligandet förlorade de tidigare majoritetsägarna i Parex banka allt inflytande (se skäl (12)). Till följd av det kapitaltillskott till Parex banka som staten och EBRD sedan tillförde minskade minoritetsägarnas aktieinnehav (från tidigare 15,2 till 3,7 procent den 7 juli 2010).

2.4   OMSTRUKTURERINGSSTÖDÅTGÄRDERNA

(54)

I den slutliga omstruktureringsplanen anges att det befintliga undsättningsstödet kommer att förlängas över omstruktureringsperioden och delas upp mellan den nya banken, Citadele banka och Parex banka. Visst ytterligare statligt stöd planeras utöver det stöd som redan har erhållits.

(55)

Det planerade likviditetsstödet i form av statlig inlåning i både Citadele banka och Parex banka kommer inte att överstiga taket på 1,5 miljarder lats, som godkändes som maximalt undsättningsstöd i form av likviditetsstöd till Parex banka före uppdelningen. (21) I grundscenariot och i det värsta scenariot ska de statliga insatta medlen i Citadele banka ha betalats tillbaka senast 2012. I det bästa scenariot ska de statligt insatta medlen helt ha betalats tillbaka senast 2011. De statligt insatta medlen i Parex banka kommer att fortsätta att vara en utestående skuld vid utgången av omstruktureringsperioden i grundscenariot och det värsta scenariot. De obetalda belopp som avses rör sig från [0–100] miljoner lats (grundscenariot) till [100–200] miljoner lats (det värsta scenariot). Återbetalningen kan ske tidigare om dotterbolag eller deras tillgångar säljs. De utestående skulderna enligt olika scenarier framgår av tabell 6.

Tabell 6

Statliga likviditetsåtgärder (utestående skulder vid respektive årsskifte)

Citadele banka

Miljoner lats

 

1.8.10

31.12.10

31.12.11

31.12.12

31.12.13

31.12.14

Grundscenariot

131

143

36

0

Grundscenariot

131

143

Värsta scenariot

131

143

36

0


Parex banka

Miljoner lats

 

1.8.10

31.12.10

31.12.11

31.12.12

31.12.13

31.12.14

31.12.15

31.12.16

31.12.17

Grundscenariot

[400–550]

[400–550]

[400–550]

[250–400]

[250–400]

[150–400]

[150–400]

[100–250]

[0–100]

Grundscenariot

[400–550]

[400–550]

[400–550]

[250–400]

[250–400]

[150–400]

[150–400]

[100–250]

0

Värsta scenariot

[400–550]

[400–550]

[400–550]

[250–400]

[250–400]

[150–400]

[150–400]

[100–250]

[100–200]

(56)

Likviditetsersättningen fastställdes i det andra undsättningsbeslutet på grundval av Europeiska centralbankens rekommendationer av den 20 oktober 2008 om statliga insättningsgarantier. Enligt omstruktureringsplanen kommer både Citadele bankas och Parex bankas prissättning att utgöras av statens finansieringskostnader (22) plus en tilläggsavgift på 50 räntepunkter. Dessutom kommer det att införas en incitamentavgift för Citadele banka. Från och med april 2011 kommer avgiften att öka med upp till 15 räntepunkter varje kvartal, som ett incitament för banken att själv stå för återfinansieringen på marknaden.

(57)

Den förväntade kostnaden för det statliga likviditetsstödet jämfört med kostnaden för kundinlåningen i Citadele banka framgår av tabell 7.

Tabell 7

Kostnad för statligt insatta medel i Citadele banka jämfört med kostnad för kundinlåning

%

 

2010e

2011e

2012e

2013e

Kostnad för likviditetsstöd

9,6 %

5,4 %

6,5 %

7,9 %

Kostnad för kundinlåning

(…)

(…)

(…)

(…)

(58)

Efter uppdelningen kommer de befintliga garantier till Parex bankas syndikerade låntagare som godkändes i det första och andra undsättningsbeslutet att kvarstå i Parex banka tillsammans med de syndikerade lånen. Enligt omstruktureringsplanen beräknas dessa avslutas senast den 31 december 2011, utan att den statliga garantin behöver tillgripas.

(59)

I mars 2010 undertecknade Parex banka ett avtal med Europeiska investeringsbanken (nedan kallad EIB) om tillgång till en kreditgräns på 100 miljoner euro för att tillhandahålla finansiering till små och medelstora företag. Kreditgränsen ska överföras till Citadele banka. EIB kräver en statlig garanti för denna finansiering så länge som Citadele banka ligger kvar under investeringsgraden.

(60)

Citadele banka kan även komma att behöva ytterligare statliga garantier eller likviditet på upp till 88 miljoner lats (126 miljoner euro) för de utestående euroobligationer som löper ut i maj 2011.

(61)

Prissättningen för statliga garantier är den som godkändes i det andra undsättningsbeslutet. (23) När det gäller prissättningen för eventuellt ytterligare statliga garantier i omstruktureringsplanen kommer riktmärket att utgöras av den befintliga statliga garantin (1,048 procent) plus en progressiv tilläggsavgift på 12,5 räntepunkter som kommer att införas och ökas med 12,5 räntepunkter i slutet av varje kvartal.

(62)

Omstruktureringsplanen utgår från att det egna kapital (tier 1) som redan har tillförts Parex banka under undsättningsperioden kommer att kvarstå i Parex banka.

(63)

Enligt omstruktureringsplanen kommer inget ytterligare statligt kapital att behövas med undantag av följande:

a)

En kapitalisering på 103 miljoner lats genom konvertering av statligt insatta medel till kapital i Citadele banka vid uppdelningen. Ersättning av detta kapital bör ske genom den försäljning av Citadele banka som Lettland har åtagit sig att genomföra senast 2014.

b)

En kapitalisering genom konvertering av vissa av de statligt insatta medlen och ränta på dessa i Parex banka under åren 2010–2013 upp till maximalt 201,7 miljoner lats i grundscenariot och 218,7 lats i det värsta scenariot. Parex banka förväntas betala […] procent i årlig ränta på statligt insatta medel som har kapitaliserats efter uppdelningen och fram till den 31 december 2013. Från och med 2014 och framåt kommer kapitaliserade statligt insatta medel att bokföras under kontot vinst/förlust på […] procent.

(64)

De respektive belopp av det tier 1-kapital som staten ska tillhandahålla Parex banka i de olika scenarierna framgår av tabellerna 8 och 9.

Tabell 8

Beräknad kapitalisering av statligt insatta medel i Parex banka

Miljoner lats

 

31.7.10

31.12.10

31.12.11

31.12.12

31.12.13

31.12.14

31.12.15

31.12.16

31.12.17

Grundscenariot

[10–30]

[30–60]

[0–20]

Grundscenariot

[10–30]

[30–60]

[0–20]

Värsta scenariot

[10–30]

[30–60]

[0–20]

Tabell 9

Statens uppskjutna/kapitaliserade ränta i Parex banka

Miljoner lats

 

31.7.10

31.12.10

31.12.11

31.12.12

31.12.13

31.12.14

31.12.15

31.12.16

31.12.17

Grundscenariot

[0–10]

[20–40]

[20–40]

[20–40]

Grundscenariot

[0–10]

[20–40]

[20–40]

[20–40]

Värsta scenariot

[0–10]

[20–40]

[20–40]

[20–40]

(65)

Lettland har åtagit sig att se till att det maximala belopp som tillhandahålls Parex banka inte överstiger 218,7 miljoner lats och att man varken direkt eller indirekt kommer att tillhandahålla Parex banka ytterligare kapital i någon form efter utgången av […].

(66)

Parex bankas beräknade återbetalning av de statligt insatta medlens kapitalbelopp och ränta när det gäller de statligt insatta medlen framgår av tabell 10.

Tabell 10

Parex bankas beräknade återbetalning av de statligt insatta medlens kapitalbelopp och ränta

Miljoner lats

 

Grundscenariot

Värsta scenariot

Återbetalning av de statligt insatta medlens kapitalbelopp

(…)

(…)

Återbetalning av räntan på de statligt insatta medlen

(…)

(…)

Totalt

(…)

(…)

(67)

Undsättningsstödet i form av det efterställda lånet (tier 2-kapital) kommer att överföras till Citadele banka. Ersättningen fastställdes i det andra och tredje undsättningsbeslutet (24) på grundval av Europeiska centralbankens rekommendationer av den 20 november 2008 för prissättning av rekapitaliseringsinstrument. I december 2009 var den fasta räntan på det efterställda lånet […] procent. Efter februari 2010 höjdes räntan till […] procent.

(68)

Parex banka har inte erhållit och kommer inte att erhålla något tier 2-kapital från staten i samband med eller efter uppdelningen.

(69)

Som beskrevs i skälen 27-32 kommer vissa tillgångar att överföras från Parex banka till Citadele banka, som kommer att fortsätta vissa av Parex bankas verksamheter medan tillgångar som rör kärnverksamheten och osäkra tillgångar kommer att finnas kvar i Parex banka. När det gäller värdet på de tillgångar som kommer att kvarstå i Parex banka visar en försiktig värdering att statens förlust skulle bli [200–400] miljoner lats i det värsta scenariot och [50–300] miljoner lats i grundscenariot. Förlusterna skulle motsvara ca [20–50] procent av tillgångarnas bokförda värde (på 814 miljoner euro) i det värsta scenariot och ca […] procent i grundscenariot. Om man tar hänsyn till de belopp som skjutits till skulle minskningen av tillgångarnas nominella värde bli ännu större.

(70)

Beräkningarna av utestående skulder och förlorat statligt kapital efter likvidering av tillgångar i Parex banka framgår av tabell 11.

Tabell 11

Utestående skulder och förlorat statligt kapital efter likvidering av tillgångar i Parex banka

Miljoner lats

Grundscenariot

Utestående statligt insatta medel

[0–100]

Statlig rekapitalisering

(…)

Totalt

[50–300]

Värsta scenariot

Utestående statligt insatta medel

[100–200]

Statlig rekapitalisering

(…)

Totalt

[200-400]

2.5   LETTLANDS ÅTAGANDEN

(71)

För att kommissionen skulle kunna anse att omstruktureringsstödet till Citadele banka och Parex banka var förenligt med den inre marknaden överlämnade Lettland den 3 september 2010 ett dokument med ”åtaganden gentemot Europeiska kommissionen”. Dokumentet var undertecknat av Lettland, Citadele banka och Parex banka som åtog sig att se till att omstruktureringsplanen genomfördes fullt ut och att snedvriden konkurrens till följd av omstruktureringsstödet begränsades (nedan kallade åtagandena). De viktigaste åtaganden beskrivs nedan.

2.5.1   ÅTAGANDEN NÄR DET GÄLLER CITADELE BANKA

(72)

Åtagande att avyttra lån i OSS-länderna. Citadele banka ska avyttra eller ombesörja avyttringen av lån i OSS-länderna senast […] till en köpare och på de villkor som kommissionen godkänner. För att genomföra avyttringen ska Citadele banka hitta en köpare och ingå ett bindande försäljnings- och köpeavtal för försäljningen av lånen i OSS-länderna senast […]. Om Citadele banka detta datum inte har ingått ett sådant avtal ska banken ge avyttringsförvaltaren exklusiv rätt att avyttra lånen i OSS-länderna senast […].

(73)

Åtagande att avyttra förmögenhetsförvaltningen. Förmögenhetsförvaltningssegmentet ska avyttras senast […] till en köpare och på villkor som ska godkännas av kommissionen. För detta ändamål ska följande ske senast […]:

a)

Lettland måste hitta en köpare och ingå ett slutligt bindande försäljnings- och köpeavtal för försäljningen av 100 procent av sin andel i Citadele bankas förmögenhetsförvaltningsverksamhet, eller

b)

Citadele banka måste hitta en köpare och ingå ett slutligt bindande försäljnings- och köpeavtal för att sälja förmögenhetsförvaltningsverksamheten separat från resten av Citadele banka.

Om förmögenhetsförvaltningen inte avyttras, tillsammans med Citadele banka eller separat från denna, senast […] ska Citadele banka ge avyttringsförvaltaren exklusiv rätt att sälja förmögenhetsförvaltningen separat från resten av Citadele banka senast […].

(74)

Bevarande av lönsamhet, säljbarhet och konkurrenskraft. Fram tills försäljningen av förmögenhetsförvaltningen har slutförts ska Citadele banka i överensstämmelse med god handelssed bevara detta segments lönsamhet, säljbarhet och konkurrenskraft och ska så långt det är möjligt minimera risken för att den ska förlora sin förmåga att konkurrera på detta område.

(75)

Skyldighet att upprätthålla förmögenhetsförvaltningen som separat verksamhet. Fram tills försäljningen av förmögenhetsförvaltningen har slutförts ska Citadele banka låta förmögenhetsförvaltningen ske separat från den verksamhet som banken ska behålla och se till att de nyckelpersoner som sysslar med förmögenhetsförvaltning inte på något sätt är inblandade i den verksamhet som ska behållas och vice versa. Citadele banka ska utse en förvaltare för att upprätthålla denna separation och som under ledning av övervakningsförvaltaren ska ansvara för tillsynen över förmögenhetsförvaltningen. Denna förvaltare ska hantera förmögenhetsförvaltningen på ett fristående sätt och med affärssegmentets bästa för ögonen och se till att detta segment även fortsättningsvis är lönsamt, säljbart och konkurrenskraftigt och står fritt från de affärsverksamheter som Citadele banka ska behålla.

(76)

Åtagande att sälja Citadele banka. Lettland ska sälja eller ombesörja försäljningen av Citadele banka senast den 31 december 2015 till en köpare och på villkor som ska godkännas av kommissionen. För att genomföra försäljningen ska Citadele banka hitta en köpare och ingå ett slutligt och bindande försäljnings- och köpeavtal för försäljningen av Citadele banka senast den 31 december 2014. För att uppfylla detta åtagande måste Lettland sälja hela sitt direkta eller indirekta (inklusive genom offentliga företag) aktieinnehav i Citadele banka. Om Lettland inte har ingått ett sådant avtal senast den 31 december 2014 ska Lettland ge avyttringsförvaltaren exklusiv rätt att sälja Citadele banka senast den 31 december 2015.

(77)

Tak för ny ut- och inlåning i de baltiska länderna. I Lettland, Litauen och Estland ska Citadele banka och dess närstående bolag fastställa tak för

a)

sin nybruttoutlåning i form av volym och marknadsandelar av utlåningsmarknaden i termer av en total låneportfölj för Citadele banka och AB ”Citadele” bankas (25), och

b)

sin inlåningsbalans i form av både volym och marknadsdelar,

på högst de belopp som anges i tabellerna 12–17.

Lettiska marknaden

Tabell 12

Utlåningstak i Lettland

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Ny kärnutlåning, brutto (miljoner lats)

[28–40]

[115–165]

[120–175]

[130–190]

[145–210]

[160–230]

Marknadsandel för kärnlån (undantaget lån i OSS-länderna) i form av låneportföljens andel av de totala lånen i Lettland (%)

[< 5] %

[< 6] %

[< 6] %

[< 6] %

[< 7] %

[< 7] %

Nyutlåning till privatkapitalförvaltningssektorn (26), brutto (miljoner lats)

[0–4]

[9–13]

[9,5–14]

[10–15]

[11–17]

[12,5–18]


Tabell 13

Inlåningstak i Lettland

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Insatta medel (undantaget insatta medel för privat kapitalförvaltning) (miljoner lats)

[550–790]

[600–860]

[660–950]

[720–1045]

[795–1150]

[875–1260]

Marknadsandel för kärninlåning (%)

[< 7] %

[< 8] %

[< 8] %

[< 8] %

[< 8] %

[< 8] %

Insatta medel för privat kapitalförvaltning (miljoner lats)

[340–490]

[405–585]

[375–540]

[410–590]

[440–630]

[475–685]

Marknadsandel för insatta medel för privat kapitalförvaltning (%)

[< 5] %

[< 5] %

[< 5] %

[< 5] %

[< 5] %

[< 5] %

Litauiska marknaden

Tabell 14

Utlåningstak i Litauen

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Nyutlåning, brutto (miljoner lats)

[19–27]

[36,5–53]

[40–58]

[44–63]

[48–70]

[53–76]

Marknadsandel för kärnlån i form av låneportföljens andel av de totala lånen i Litauen (%)

[< 2,5] %

[< 2,5] %

[< 2,5] %

[< 3] %

[< 3] %

[< 3] %


Tabell 15

Inlåningstak i Litauen

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Totalt insatta medel (miljoner lats)

[115–170]

[130–185]

[140–205]

[155–225]

[170–245]

[190–270]

Marknadsandel (%)

[< 3] %

[< 3] %

[< 3] %

[< 4] %

[< 4] %

[< 4] %

Estniska marknaden

Tabell 16

Utlåningstak i Estland

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Nyutlåning, brutto (miljoner lats)

[3,2–4,6]

[7–10]

[7,6–11]

[8–12]

[9–13]

[10–14]

Marknadsandel i form av låneportföljens andel av de totala lånen i Estland (%)

[< 1,5] %

[< 1,5] %

[< 1,5] %

[< 1,5] %

[< 1,5] %

[< 1,5] %


Tabell 17

Inlåningstak i Estland

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Totalt insatta medel (miljoner lats)

[85–125]

[95–135]

[105–150]

[115–165]

[125–180]

[135–195]

Marknadsandel (%)

[< 1] %

[< 1,5] %

[< 2,5] %

[< 2,5] %

[< 2,5] %

[< 2,5] %

(78)

Inlåningstak för de tyska och svenska filialerna. Citadele banka ska fastställa inlåningstak för de tyska och svenska filialerna i form av både volym och marknadsandelar på högst de belopp som anges i tabellerna 18 och 19.

Tabell 18

Inlåningstak för den tyska filialen

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Totalt insatta medel (miljoner lats)

[47–69]

[50–75]

[60–85]

[65–90]

[70–100]

[80–110]

Marknadsandel (%)

[< 0,5] %

[< 0,5] %

[< 0,5] %

[< 0,5] %

[< 0,5] %

[< 0,5] %

Tabell 19

Inlåningstak för den svenska filialen

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Totalt insatta medel (miljoner lats)

[35–50]

[40–55]

[40–60]

[45–70]

[50–75]

[55–80]

Marknadsandel (%)

[< 0,5] %

[< 0,5] %

[< 0,5] %

[< 0,5] %

[< 0,5] %

[< 0,5] %

(79)

Ingen ökning av antalet filialer: Citadele banka ska inte öka det totala antalet filialer. Detta innebär emellertid inte att Citadele banka inte kan flytta vissa av sina filialer.

(80)

Det åtagande som avses i skälen 77-79 ska gälla tills såväl den fullständiga återbetalningen av statligt stöd i form av Lettlands likviditetsstöd till Citadele banka som slutförandet av försäljningen av Citadele banka har ägt rum, och åtminstone fram till […]. Om förmögenhetsförvaltningen avyttras separat från resten av Citadele banka ska taken för den privata förmögenhetsförvaltningen (en del av förmögenhetsförvaltningen) när det gäller lån och de insatta medel som det hänvisas till i skäl 77 upphöra att gälla efter att den separata avyttringen av förmögenhetsförvaltningssegmentet har slutförts.

(81)

Ersättning för övertagande av osäkra tillgångar: Citadele banka ska ersätta Lettland för övertagandet av osäkra tillgångar med upp till den beräknade förlusten för Lettland i det värsta scenariot, dvs. summan av Lettlands likviditetsstöd som riskerar att gå förlorat när realiseringen av tillgångarna håller på att slutföras ([100–200] miljoner lats) och det totala kapital som Parex beräknas få från och med överföringsdagen ([…] miljoner lats). Ersättningen ska ske i form av kostnader i förlust- och vinstkontona, dvs. innan beräkningen av de årliga nettointäkterna. Ersättningen bör betalas ut varje år som Citadele bankas kapitaltäckningsgrad som separat bolag inte är lägre än 12 procent och kapitaltäckningsgraden på koncernnivå inte är lägre än 8 procent så länge som det relevanta beloppet inte leder till att Citadele banka uppvisar en förlust för året i fråga. Detta åtagande ska gälla till dess att försäljningen av Citadele banka har slutförts.

(82)

Förbud mot förvärv. Citadele banka ska avstå från förvärv av såväl finansinstitut som andra institut till dess att såväl hela återbetalningen av omstruktureringsstödet i form av Lettlands likviditetsstöd till Citadele banka som försäljningen av Citadele banka har slutförts.

(83)

Inga nya lån i OSS-länderna. Fram tills avyttringen av lånen i OSS-länderna har slutförts ska Citadele banka inte bevilja några nya lån till kunder från OSS-länderna eller kunder vars slutliga förmånstagare kommer från OSS-länderna. Citadele banka och dess närstående bolag kommer endast att få bevilja krediter när det formella låneavtalet har undertecknats före överföringsdatumet. Citadele banka ska upphöra att bevilja ytterligare förskott på befintliga lån förutom i situationer där detta är nödvändigt för att bevara eller öka sannolikheten för att Citadele bankas eller dess närstående bolags utestående lån ska betalas tillbaka. Sådana förskott ska dessutom begränsas till högst 2 procent av föregående års låneportfölj.

2.5.2   ÅTAGANDEN SOM RÖR PAREX BANKA

(84)

Inga nya verksamheter. Parex banka och dess närstående bolag ska inte inleda någon ny verksamhet som inte är nödvändig för dess huvuduppgift, som är att förvalta tillgångar och sedan avyttra dessa.

(85)

Parex banka och närstående bolag ska upphöra med följande verksamheter:

a)

De ska inte bevilja nya lån till företags- eller privatkunder, inklusive leasing av lån. Parex banka och dess närstående bolag kommer endast att få lov att betala ut medel om det formella låneavtalet undertecknades före överföringsdatumet eller om det saknas nya medel och lånet tas för att omstrukturera den utlåning som är kopplad till omstruktureringstillgångar. Parex banka kommer att kunna ställa ut nya lån till sina närstående bolag för att förvalta återtagna säkerheter.

b)

De ska inte bevilja förskott på befintliga lån förutom om detta är nödvändigt för att bevara eller öka sannolikheten för att Parex bankas eller dess närstående bolags utestående lån ska betalas tillbaka och där det krävs ett ytterligare förskott för att finansiera reparationer och förbättringar som är avgörande för att den fastighet som utgör säkerhet ska bevaras intakt. Denna typ av förskott ska dessutom begränsas till högst 5 procent av föregående års låneportfölj.

c)

De ska inte emot nya insättningar från allmänheten.

(86)

Parex banka och dess närstående bolag ska avveckla eller avyttra all leasingverksamhet senast […].

(87)

Det totala kapitalbelopp som Lettland direkt eller indirekt tillhandahåller Parex banka, oavsett i vilken form, får inte överstiga 218,7 miljoner lats. Lettland ska inte direkt eller indirekt tillhandahålla Parex banka ytterligare kapital i någon form efter […].

2.5.3   ÖVRIGA ÅTAGANDEN

(88)

Förbud mot utdelning och kuponger. Citadele banka, Parex banka och deras närstående bolag ska inte betala investerare utdelning eller kuponger på befintliga kapitalinstrument (inklusive preferensaktier, B-aktier och övre och nedre tier 2-instrument) eller utnyttja köprätter som rör dessa, såvida de inte enligt lag är skyldiga att göra detta. Detta åtagande gäller emellertid inte det kapital som Lettland direkt eller indirekt innehar och det kapital som Citadele banka och Parex banka innehar i sina närstående bolag.

(89)

Ingen hänvisning till statligt stöd i reklam. Citadele banka och Parex banka ska inte använda beviljandet av statligt stöd, det statliga ägandet eller någon konkurrensfördel som uppstår till följd av detta stöd eller ägande i reklamsyfte.

(90)

De åtaganden som anges i skälen 88-89 ska gälla Citadele banka till dess att såväl hela återbetalningen av det statliga stödet i form av Lettlands likviditetsstöd till Citadele banka och försäljningen av Citadele banka har slutförts.

(91)

Uppdelning mellan Citadele banka och Parex banka: Citadele banka och Parex banka ska drivas som två helt fristående banker senast den 1 augusti 2011, med undantag av viss it-verksamhet och förvaltning och administration av lånen i OSS-länderna. För den sistnämnda tjänsten ska ett marknadsmässigt pris betalas.

(92)

Förvaltare. Övervakningsförvaltare ska utses för att utföra de uppgifter som anges i avsnitt F i åtagandena.

(93)

Om Lettland eller, i förekommande fall, Citadele banka inte har ingått ett bindande försäljnings- och köpeavtal en månad före de perioder som anges i skälen (72), (73) och (76), ska en avyttringsförvaltare utses för att utföra de uppgifter som anges i avsnitt F i åtagandena.

(94)

Förvaltarna kommer att vara fristående från Citadele banka, Parex banka och Lettland, ha de kvalifikationer som krävs för att fullgöra sitt mandat och ska varken ha eller bli utsatta för en intressekonflikt.

(95)

Kommissionen ska ha rätt att godkänna eller avslå den förvaltare som föreslås och godkänna det föreslagna mandatet med förbehåll för de ändringar som kommissionen anser nödvändiga för att förvaltarna ska kunna fullgöra sina åligganden.

(96)

Förvaltaren/förvaltarna kommer att utföra sina specificerade uppgifter för att se till att åtagandena uppfylls. Kommissionen kan på eget initiativ eller på begäran av förvaltaren, Lettland, Citadele banka eller Parex banka ge order eller instruktioner till förvaltaren för att se till att de villkor och skyldigheter som anges i beslutet uppfylls.

3.   Skäl till att inleda det formella granskningsförfarandet

(97)

Kommissionen inledde det formella granskningsförfarandet om den ursprungliga omstruktureringsplan som lades fram den 11 maj 2009 i det aktuella ärendet eftersom den bland annat betvivlade att den ursprungliga omstruktureringsplanen var tillräcklig för att återställa bankens långsiktiga lönsamhet utan fortsatt statligt stöd.

(98)

Framför allt var det oklart hur och när Parex banka skulle uppfylla de lagstadgade kraven igen. I den ursprungliga planen togs dessutom inte tillräcklig hänsyn till de riskfaktorer (däribland exponering mot låntagare från länder utanför OECD) som identifierades i den rapport om tillbörlig aktsamhet som lades fram tillsammans med omstruktureringsplanen. Den ursprungliga planen verkade dessutom grundas på ganska optimistiska antaganden om framtida driftsvillkor. Kommissionen uttryckte tvivel om hur banken skulle ha klarat sig om uttagsbegränsningarna hade tagits bort. Trots likviditetsbegränsningar verkade den ursprungliga planen bygga på en expanderande affärsstrategi för alla lånesegment och innebar inte att mer riskfylld verksamhet, som utlåning till privatpersoner i OSS-länderna med högt nettovärde, skulle upphöra eller kraftigt minska. Mot bakgrund av den förutsedda ökningen av inlåningsvolymerna och verksamheter för att öka inlåningen, betvivlade kommissionen att planen var realistisk och kostnadseffektiv. I detta skede hade de lettiska myndigheterna dessutom inte presenterat resultatet av stresstestet. I beslutet att inleda förfarandet uppmanade kommissionen därför Lettland att ompröva hela den föreslagna affärsplanen för Parex banka.

(99)

I omstruktureringsplanen utgick man ifrån en expanderande affärsstrategi som i huvudsak verkade bygga på en aggressiv prissättning och marknadsföringspolicy för att återta förlorade marknadsandelar med hjälp av bankens konkurrensfördel till följd av det statliga stödet. Planen innehöll emellertid inte tillräckliga åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen.

(100)

I fråga om ansvarsfördelning/eget bidrag saknade den ursprungliga planen tydlig information om hur stort statligt stöd som krävdes och Parex bankas eget bidrag. Kommissionen betvivlade att den ursprungliga planen hade som mål att begränsa stödet till ett minimum. I alla scenarier förblev banken även i slutet av omstruktureringsperioden beroende av statliga likviditetsfaciliteter eller garantier. Kommissionen var därför även tvungen att undersöka i vilken utsträckning Parex bankas finansieringsbehov kunde minskas genom ökat fokus på kärnverksamheter och en övergripande minskning av bankens storlek.

4.   SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER

(101)

Inga synpunkter om beslutet att inleda förfarandet mottogs från berörda parter inom den angivna fristen.

5.   LETTLANDS SYNPUNKTER

(102)

Som svar på beslutet att inleda förfarandet lade de lettiska myndigheterna fram en reviderad omstruktureringsplan den 4 september 2009. I denna åtgärdade de flera av de punkter som kommissionen hade uttryckt tvivel kring genom att ändra Parex bankas omstruktureringsstrategi. Innehållet i denna plan beskrivs i avsnitt 3.2 nedan. Till följd av det slutliga beslutet att stycka upp Parex banka ersattes denna plan av den slutliga omstruktureringsplanen, som lades fram den 7 juli 2010.

6.   ÖVRIGA KOMMENTARER

(103)

Efter att den angivna tidsfristen hade löpt ut mottog kommissionen skrivelser från Parex bankas tidigare majoritetsägare daterade den 15 juni respektive den 13 juli 2010. Dessutom mottog kommissionen skrivelser från det lettiska parlamentet daterade den 22 juni och den 1 juli 2010. Skrivelserna av den 15 juni och 13 juli 2010 tog framför allt upp valet mellan ett bra och ett dåligt utfall i samband med bankens omstrukturering. Skrivelserna av den 22 juni och 1 juli koncentrerade sig på vilka konsekvenser den valda strategin för Parex banka och pågående lagstiftningsinitiativ skulle få mot bakgrund av den lettiska rättsordningen.

(104)

Kommissionen konstaterar att den i sin bedömning av den slutliga omstruktureringsplanen, i förekommande fall, har tagit hänsyn till de frågor som tas upp i skrivelserna i den mån frågorna var relevanta och föll inom ramen för kommissionens behörighet.

7.   BEDÖMNING

7.1   FÖREKOMST AV STÖD

(105)

Kommissionen måste bedöma om de aktuella åtgärderna utgör statligt stöd. I artikel 107.1 i EUF-fördraget anges att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(106)

Kommissionen konstaterar att när det gäller de undsättningsåtgärder i form garanti, likviditetsstöd och rekapitalisering som Parex banka har beviljats, vilka kvarstår efter delningen av Parex banka under omstruktureringsfasen, har den redan i sitt första undsättningsbeslut (27) fastställt att dessa åtgärder utgör statligt stöd. Kommissionen ser ingen anledning att ändra sin tidigare bedömning i detta avseende. Eftersom dessa åtgärder gynnar en betydande del av den ekonomiska verksamhet som tidigare bedrevs av Parex banka och som nu övertagits av Citadele banka utgör de dessutom statligt stöd till Citadele banka.

(107)

När det gäller de stödåtgärder som beskrivs i skälen 63 och 69 genomför Lettland dessa åtgärder för att omstrukturera Parex banka som bedrev och till viss del fortfarande är involverad i gränsöverskridande och internationell verksamhet. Även Citadele banka, som tar över Parex bankas ekonomiska verksamhet, är och kommer att vara verksam på marknader utsatta för internationell konkurrens. Eventuella fördelar från statliga medel skulle därför påverka konkurrensen inom banksektorn och få effekter för handeln mellan medlemsstaterna. Dessutom är de aktuella åtgärderna selektiva eftersom de enbart gynnar Citadele banka och Parex banka och finansieras med hjälp av statliga medel. Under den rådande finanskrisen och med tanke på Parex bankas finansiella svårigheter skulle en privat investerare i en marknadsekonomi inte ha beviljat sådana åtgärder på motsvarande villkor.

(108)

När det gäller rekapitaliseringsåtgärden förväntar sig en privat investerare i en marknadsekonomi dessutom en avkastning som motsvarar den risk som den aktuella investeringen upplevs innebära. Detta stämmer framför allt in på Citadele banka som för närvarande saknar kreditbetyg, och som inom ramen för en omstrukturering har uppstått ur banken i svårigheter.

(109)

Den överföring av tillgångar från Parex banka till Citadele banka som genomförs enligt ett scenario med ett ”gott utfall” (se skäl 69) betraktas som ett övertagande av osäkra tillgångar, eftersom den nybildade banken (Citadele banka) slipper stå för eventuella förluster i samband med de tillgångar som inte rör kärnverksamheten och de osäkra tillgångar som kvarstår i Parex banka. Denna stödåtgärd gör det i sin tur möjligt för Citadele banka att undvika en efterföljande minskning av sitt kapital. Stödet i fråga ger därför Citadele banka en konkurrensfördel.

(110)

Övertagandet av osäkra tillgångar finansieras med statliga medel eftersom Lettland enligt den slutliga omstruktureringsplanen ska skjuta till kapital till Parex banka på upp till 218,7 miljoner lats fram till […] som, tillsammans med de utestående insatta medlen på [100–200] miljoner lats, kanske inte kommer att återbetalas i slutet av den förutspådda […] perioden (se tabell 11).

(111)

Mot bakgrund av ovanstående betraktas ytterligare rekapitalisering vid tidpunkten för uppdelningen i form av ett kapitaltillskott till Citadele banka på 103 miljoner lats och konverteringen av statligt insatta medel och räntor på dessa i Parex banka vid uppdelningen och därefter (se skäl 63) samt övertagandet av osäkra tillgångar (se skäl 69) också som statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget.

7.2   STÖDETS FÖRENLIGHET MED DEN INRE MARKNADEN

7.2.1   RÄTTSLIG GRUND FÖR BEDÖMNINGEN AV HURUVIDA STÖDET ÄR FÖRENLIGT MED DEN INRE MARKNADEN

(112)

I artikel 107.3 b i EUF-fördraget ges kommissionen behörighet att förklara ett stöd förenligt med den inre marknaden om syftet med stödet är att ”avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”. Som redan nämnts i beslutet att inleda förfarandet anser kommissionen att Parex bankas betydelse för det lettiska banksystemet gör att artikel 107.3 b i EUF-fördraget kan tillämpas i detta fall och att de anmälda stödåtgärderna bör bedömas mot denna bakgrund.

(113)

På grundval av de tre meddelanden (28) som har antagits inom ramen för den nuvarande finanskrisen, och som gällde när beslutet fattades, bedömdes ärendet i beslutet att inleda förfarandet ursprungligen i linje med principerna i riktlinjerna om statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (29), samtidigt som hänsyn togs till krisens särdrag på finansmarknaden.

(114)

Även om kommissionen i sitt beslut att inleda förfarandet hänvisade till riktlinjerna för statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter har den i skäl 49 i meddelandet om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (nedan kallat meddelandet om omstrukturering) (30) förklarat att allt stöd till finansinstitut som anmälts före den 31 december 2010 kommer att bedömas som omstruktureringsstöd till banker enligt meddelandet om omstrukturering i stället för enligt riktlinjerna för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

(115)

Övertagandet av osäkra tillgångar bör bedömas på grundval av meddelandet om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (31) (nedan kallat meddelandet om värdeminskade tillgångar).

(116)

Redan i det första undsättningsbeslutet fastställdes att Parex banka är ett finansinstitut i svårigheter och att en omfattande omstrukturering av banken krävdes (vilket senare bekräftades i bland annat beslutet att inleda förfarandet).

7.2.2   ÅTGÄRDERNAS FÖRENLIGHET MED MEDDELANDET OM VÄRDEMINSKADE TILLGÅNGAR

(117)

Som nämndes i skälen 109, 108 och 111 kan överföringen av tillgångar från Parex banka till Citadele banka anses utgöra ett övertagande av osäkra tillgångar. Staten kommer att överta ansvaret för förlusterna från tillgångar som inte avser kärnverksamheten och osäkra tillgångar.

(118)

I meddelandet om värdeminskade tillgångar anges de särskilda villkor som gäller för övertagande av osäkra tillgångar. Enligt avsnitt 5.2 i det meddelandet ska ett övertagande av osäkra tillgångar åtföljas av full insyn före ingripandet och ansvaret fördelas på lämpligt sätt genom en korrekt värdering av de stödberättigade tillgångarna och en korrekt ersättning till staten, så att räddningsåtgärden säkerställer att aktieägarna tar sin del av ansvaret och inte på ett otillbörligt sätt snedvrider konkurrensen.

(119)

På de punkter där detta ärende avviker från liknande transaktioner (32) gör det i stora drag detta på ett positivt sätt eftersom Lettland inte kommer att täcka alla förluster från den värdeminskade portföljen. Den täcker i stället endast förluster upp till ett maxbelopp och i den utsträckning som krävs för att Parex banka ska uppfylla kapitaltäckningskraven till […]. I de scenarier där tillgångarna delas upp och metoden med ett ”gott utfall” väljs, som i detta ärende, delar också till viss del de tidigare majoritetsägarna och ursprungliga minoritetsägarna ansvaret för förlusten av tillgångar som inte avser kärnverksamheten och osäkra tillgångar. Staten ser positivt på att denna metod tillämpas eftersom den till viss del begränsar behovet av en fullständig värdering av omfattningen av värdeminskningen.

(120)

Enligt meddelandet om värdeminskade tillgångar ska en bedömning göras av huruvida överföringspriset och ersättningen kan anses lämpliga. I det aktuella fallet framgår tydligt att det bokförda värdet på de tillgångar som kvarstår i Parex banka är högre än marknadsvärdet och därmed utgör statligt stöd till Citadele banka, vilket redan slagits fast i skälen 108–110.

(121)

Enligt punkterna 23 och 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar bör överföringspriset på tillgångar vid köp grunda sig på tillgångarnas underliggande långsiktiga värde. I ett scenario som bygger på ett ”gott utfall” bör den goda banken därför i princip täcka skillnaden mellan överföringsvärdet och det verkliga ekonomiska värdet. Om teknisk insolvens inte kan undvikas måste skillnaden krävas tillbaka, exempelvis genom en klausul om återbetalning.

(122)

I det aktuella ärendet, och som redan har påpekats i skäl 69, skulle en försiktig strategi baserad på det värsta scenariot innebära förluster för staten på [100–400] miljoner lats. I grundscenariot skulle förlusterna för staten bli […] miljoner lats. Eftersom de flesta lånen är tagna mot säkerhet verkar värderingen av tillgångarnas långsiktiga ekonomiska värde i de finansiella prognoserna inte vara allt för optimistiska. Om Citadele banka skulle kunna täcka alla dessa förluster skulle åtgärden motsvara en överföring av tillgångar till deras verkliga ekonomiska värde.

(123)

Enligt avsnitt 5.2 i meddelandet om värdeminskade tillgångar anser kommissionen dessutom att Citadele banka bör betala en lämplig ersättning för det kapital som erhållits tack vare räddningsåtgärderna.

(124)

Det finns två syften med kravet på ersättning (inklusive, vid behov, återbetalning), dels att säkerställa ansvarsfördelningen, dels att säkerställa lika villkor för alla aktörer på marknaden (dvs. minimera snedvridningen av konkurrensen).

(125)

Mot bakgrund av den effekt som övertagandet av de osäkra tillgångarna beräknas få och de förutspådda nettointäkterna (se tabellerna 3 och 4) anser kommissionen att Citadele banka inte kommer att kunna betala den erforderliga ersättningen (inklusive full återbetalning) för övertagandet av de osäkra tillgångarna och samtidigt återställa lönsamheten. De förutspådda nettointäkterna bör emellertid göra det möjligt för banken att betala åtminstone en del av denna ersättning efter att den återställer sin lönsamhet och får en tillräcklig kapitalbas.

(126)

Kommissionen välkomnar därför Lettlands åtagande att Citadele banka ska ersätta staten för övertagandet av de osäkra tillgångarna upp till det beräknade förlustbeloppet i det värsta scenariot, dvs. summan av de statligt insatta medel som beräknas gå förlorade vid utgången av realiserandet av tillgångarna ([100–200] miljoner lats) och statens rekapitaliseringsåtgärder ([…] miljoner lats). Betalningen av ersättningen kommer att ske i form av utgifter under vinst- och förlustkontot, dvs. före fastställandet av det årliga nettoresultatet, och bör betalas ut varje år då Citadele bankas kapitaltäckningsgrad inte är lägre än 12 procent, upp till ett belopp som inte leder till att Citadele banka uppvisar en förlust för året i fråga. Åtagandet ska gälla fram till dess att försäljningen av Citadele banka har slutförts (se skäl 81). Sammantaget anser kommissionen att denna mekanism så långt det är möjligt garanterar att Citadele banka bidrar till de kostnader som härrör från […].

(127)

Eftersom ersättningen och återbetalningen eventuellt inte når upp till den nivå som föreskrivs i meddelandet om värdeminskade tillgångar krävs emellertid en omfattande omstrukturering enligt punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar. Denna omstrukturering måste framför allt innefatta en betydande begränsning av storleken på banken i svårigheter, för att väga upp att Citadele banka inte täcker samtliga förluster och inte betalar en tillräckligt stor ersättning.

(128)

För att avgöra om omstruktureringen är tillräcklig måste omstruktureringen bedömas gentemot syftet med ersättningen och återbetalningen, dvs. ansvarsfördelning och att motverka snedvridningen av konkurrensen. Framför allt måste det fastställas om ansvarsfördelningen i tillräckligt hög grad uppnåtts med hjälp av andra åtgärder och huruvida konkurrenssnedvridningen har begränsats genom att kontrollera Citadele bankas marknadsposition och storlek. Vid bedömningen måste hänsyn tas till de övriga stödåtgärder som har vidtagits till förmån för Parex banka och Citadele banka och som speglas i den del av detta beslut som analyserar stödåtgärdernas förenlighet med meddelandet om omstrukturering (se skäl 144 och följande skäl).

(129)

Efter uppdelningen kommer Parex banka att vara funktionellt och organisatoriskt fristående från Citadele banka, i enlighet med kraven i avsnitt 5.6 i meddelandet om värdeminskade tillgångar.

(130)

Avslutningsvis anser kommissionen att det aktuella ärendet är förenligt med meddelandet om värdeminskade tillgångar.

7.2.3   FÖRENLIGHET MED MEDDELANDET OM OMSTRUKTURERING

(131)

I meddelandet om omstrukturering anges de tillämpliga statliga reglerna för omstrukturerig av finansinstitut under den rådande finanskrisen. För att vara förenligt med artikel 107.3 b i EUF-fördraget ska omstruktureringen av ett finansinstitut under den rådande finanskrisen

i)

leda till återställandet av bankens långsiktiga lönsamhet,

ii)

innefatta tillräckligt stora egna bidrag från stödmottagaren (ansvarsfördelning),

iii)

innehålla tillräckliga åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(132)

I avsnitt 2 i meddelandet om omstrukturering anges att medlemsstaterna ska lägga fram en omstruktureringsplan som är omfattande, detaljerad och som bygger på enhetliga principer. Planen bör visa hur bankerna kommer att gå till väga för att så snabbt som möjligt återställa en långsiktig, icke-statsstödd, lönsamhet. Omstruktureringsplanen bör även identifiera orsakerna till bankens svårigheter och bankens egna brister samt förklara hur de föreslagna omstruktureringsåtgärderna kommer att lösa bankens underliggande problem.

(133)

I överensstämmelse med kraven i punkt 11 i meddelandet om omstrukturering är Lettlands omstruktureringsplan omfattande, detaljerad och bygger på enhetliga principer. Planen innehåller detaljerad information om affärsmodellen, underliggande antaganden och resulterande finansiella prognoser. I överensstämmelse med punkt 10 i nämnda meddelande identifierar planen dessutom orsakerna till Parex bankas svårigheter, framför allt ledningens val av en olämplig affärsstrategi och vissa beslut som innebar stora risker (se avsnitt 2.1 och skälen 38–42 i detta beslut). De omstruktureringsåtgärder som presenteras i den slutliga planen tar på ett lämpligt sätt upp bankens brister. De problem i samband med den ursprungligen anmälda omstruktureringsplanen som togs upp i beslutet att inleda förfarandet har åtgärdats i den slutliga omstruktureringsplanen.

(134)

När det gäller affärsmodellen, som var ett av de stora problem som togs upp i beslutet att inleda förfarandet, kommer Citadele banka enligt den slutliga omstruktureringsplanen åter att inrikta sig på traditionell bankverksamhet i de baltiska länderna. Citadele banka kommer följaktligen att koncentrera sig på sina kärnverksamheter, samtidigt som man drar sig ur de områden som förvärrade dess finansiella svårigheter. Framför allt ses det som positivt att all leasing i OSS-länderna (inklusive dotterbolag) och osäkra lån i OSS-länderna kommer att kvarstå i Parex banka. Även om aktiva lån i OSS-länderna har överförts till Citadele banka har Lettland åtagit sig att se till att dessa avyttras, och i vilket fall som helst kommer inga nya lån att ställas ut (se skälen 72 och 83). Dessutom kommer förmögenhetsförvaltningssegmentet att antingen att avyttras separat från Citadele banka senast […] eller säljas tillsammans med Citadele bank om man vid detta datum har hittat en investerare för hela banken (se skäl 73 i detta beslut).

(135)

Som kommissionen dessutom uppgav i beslutet att inleda förfarandet kommer den nya Citadele banka att bli mycket mindre än Parex banka var före krisen. Den minskade storleken beror framför allt på uppdelningen och den avyttring som ska genomföras. Den aggressiva expansion på in- och utlåningsmarknaderna som tillkännagavs i den ursprungliga omstruktureringsplanen har tonats ned något i den slutliga omstruktureringsplanen, och Lettland har förbundit sig att fastställa ett tak (se skälen 77 och 78 i detta beslut).

(136)

Citadele bankas ändrade ledningsstil (de större aktieägarna och styrelseledamöterna har redan ersatts) och företagsstyrning och den skärpta riskhanteringen och interna kontrollen inom banken betraktas som positivt. Parex banka har redan minskat sina administrativa kostnader med 39 procent. Citadele bankas förväntade förhållande mellan kostnader och intäkter kommer att minska till [35–55] procent 2014, i huvudsak tack vare optimering av nätet av filialer och sänkta personalkostnader.

(137)

Enligt kraven i punkterna 12–15 i meddelandet om omstrukturering ska den slutliga omstruktureringsplanen även visa hur banken så fort som möjligt ska återställa sin långsiktiga lönsamhet utan fortsatt statsstöd. Framför allt ska banken kunna generera en lämplig avkastning på eget kapital, samtidigt som den täcker alla kostnader för sina normala verksamheter och följer de lagstadgade kapitaltäckningskraven.

(138)

För det första innehåller omstruktureringsplanen detaljerade finansiella uppgifter och prognoser för perioden 2006–2015, däribland information om bankens intäkter, kostnader, värdeminskning, vinster och kapitalställning. Kommissionen anser att prognoserna i grundscenariot baseras på rimliga underliggande makroekonomiska antaganden (de är mindre optimistiska än prognoserna i Europeiska ekonomiska prognoser – våren 2010).

(139)

Citadele banka tror sig kunna gå med vinst igen 2011 och fortsätta att förbättra sitt resultat under hela omstruktureringsperioden. År 2014 förväntas avkastningen på eget kapital uppgå till [18–28] procent, vilket kan anses vara en tillräcklig ersättningsnivå för normala marknadsförhållanden i Lettland. Det är jämförbart med den historiska avkastningen på eget kapital på 28 procent 2006 och 20 procent 2007. Citadele bankas och koncernens kapitaltäckningsgrad ligger även fortsättningsvis klart över de lagstadgade minimikraven. Med tanke på bankens stabila affärsmodell och Parex bankas tidigare resultat inom sina kärnsegment anser kommissionen, med stöd av tillgänglig information, att de presenterade prognoserna är realistiska.

(140)

Mot bakgrund av centralbankens stresstest (se skäl 45) anser kommissionen för det andra att Citadele banka kan motstå ett stresscenario utan ytterligare stöd. Stresscenariot visar att banken uppfyller de lagstadgade kapitaltäckningskraven. Den analys av bankens känslighet som används i stresstestet visar dessutom att en förändrad ekonomisk miljö inte skulle hota bankens lönsamhet.

(141)

För det tredje kommer Citadele banka inte att omfattas av uttagsbegränsningarna, och alla övriga lagstadgade krav kommer att uppfyllas. När det gäller uttagsbegränsningarna har majoriteten av de kunder som har stora belopp insatta i banken gått med på att behålla de insatta medlen en viss tid efter det att begränsningarna har upphört. De insatta medlen har i praktiken överförts till Citadele banka (som framgår av tabell 2). Kommissionen välkomnar dessutom den föreslagna finansieringsmodellen med låga risker som i större utsträckning förlitar sig på långsiktig finansiering och därigenom åtgärdar den tidigare skillnaden mellan skulders och tillgångars förfallotid.

(142)

I planen anges det avslutningsvis att Citadele banka även i det värsta scenariot ska ha återbetalat det statliga likviditetsstödet senast den 31 december 2012. Den planerade återbetalningen åtgärdar det problem som togs upp i skäl 80 i beslutet att inleda förfarandet om att banken skulle fortsätta att förlita sig till statligt likviditetsstöd även efter omstruktureringsperioden. Kommissionen konstaterar vidare att det statliga kapitaltillskottet på 103 miljoner lats till Citadele banka vid tidpunkten för uppdelningen kommer att ”lösas in” i överensstämmelse med Lettlands åtagande att sälja Citadele banka senast den 31 december 2014 (se skäl 76).

(143)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att Citadele bankas nya affärsmodell är lönsam och långsiktigt hållbar. Den omstrukturerade banken kommer därför att kunna konkurrera på marknaden av egen kraft och uppfylla relevanta lagstadgade krav, och dess överlevnad hotas inte ens av kraftigt ändrade ekonomiska förhållanden. Kommissionen anser följaktligen att Parex bankas omstruktureringsplan uppfyller kraven i meddelandet om omstrukturering i fråga om återställande av den långsiktiga lönsamheten.

(144)

I avsnitt 3 i meddelandet om omstrukturering anges att banker och deras kapitalägare i största möjliga utsträckning bör bidra till omstruktureringen för att begränsa stödet till vad som är absolut nödvändigt och för att begränsa snedvridning av konkurrensen och hindra ett överdrivet risktagande. Det kravet medför att banker använder sina egna medel för att finansiera omstruktureringen, till exempel genom att sälja tillgångar, samtidigt som aktieägarna ska bestrida bankens förluster där så är möjligt. Enligt punkt 23 i meddelandet om omstrukturering ska omstruktureringsstöd begränsas till att täcka de kostnader som är avgörande för att återställa företagets lönsamhet.

(145)

Till skillnad från den ursprungliga plan som lades fram den 11 maj 2009 har den slutliga omstruktureringsplanen en tydlig inriktning, och den expansionsstrategi som ursprungligen planerades för Parex banka har övergetts. Denna målinriktade strategi bidrog till att begränsa det stöd som krävs. Kommissionen ser därför positivt på de förslagna avyttringarna och minskningen av Citadele bankas balansräkning, liksom att Parex banka sätts i […]. Framför allt kommer intäkterna från realiseringen av tillgångarna att finansiera en del av omstruktureringskostnaderna och minska det stöd som krävs. Kommissionen lyfter fram att de lettiska myndigheterna har angett en detaljerad tidtabell för planerade avyttringar och åtagit sig att utse såväl en övervakningsförvaltare som en avyttringsförvaltare för att se till att åtagandena uppfylls. När det gäller bidraget till omstruktureringskostnaderna i form av egna medel konstaterar kommissionen dessutom att banken genomför långtgående kostnadsbesparingar.

(146)

De åtgärder som redan har genomförts och de åtgärder som Lettland åtar sig att genomföra kan anses garantera att egna medel används och att Parex bankas privata kapitalägare i tillräckligt hög grad bidrar till omstruktureringen.

(147)

De tidigare majoritetsägarnas ansvar framgår av att Lettland tog över hela deras aktieinnehav i Parex banka för den symboliska summan 2 lats. De har förlorat allt inflytande och kan därför anses ha burit konsekvenserna av Parex bankas misslyckande. Utöver avlägsnandet av de tidigare majoritetsägarna har minoritetsägarnas aktieinnehav minskat betydligt till följd av att staten och EBRD har rekapitaliserat banken. Deras ägande har minskat från den tidigare nivån på 15,2 procent till nuvarande 3,7 procent, och de kommer att vara kvar som ägare i Parex banka efter uppdelningen ([…]). Dessa åtgärder motverkar helt klart överdrivet risktagande.

(148)

Dessutom kommer efterställda lån som tagits av ursprungliga aktieägare att räknas som mindre skulder i Parex banka. Likvideringen av Parex bankas tillgångar i grundscenariot beräknas inte ge tillräckliga medel för att täcka mer än de stora skulderna i banken. Eftersom de efterställda lånen förfaller under perioden 2015–2018 och staten endast skulle stödja Parex bankas kapital […], samtidigt som det erhåller lämplig ersättning för de statligt insatta medlen, kommer innehavarna av efterställda lån förmodligen att få bära kostnaderna för förlusterna på det kapital de investerade […].

(149)

Överdrivet risktagande motverkas på ett effektivt sätt genom eget bidrag från bankens tidigare kapitalägare. Parex bankas omstruktureringsplan tillhandahåller därför tillräcklig ansvarsfördelning och eget bidrag till omstruktureringen. Den slutliga omstruktureringsplanen är följaktligen förenlig med avsnitt 3 i meddelandet om omstrukturering.

(150)

I avsnitt 4 i omstruktureringsmeddelandet föreskrivs att omstruktureringsplanen ska innehålla åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen och säkra en konkurrenskraftig banksektor. Åtgärderna ska dessutom säkerställa att staten inte använder stödet för att finansiera konkurrenshämmande beteende.

(151)

Kommissionen anser att åtgärdspaketet i den slutliga omstruktureringsplanen utgör en klar förbättring jämfört med den ursprungliga omstruktureringsplanen, och åtgärdar de problem som togs upp i beslutet att inleda förfarandet. Mot bakgrund av de betydande avyttringarna, marknadstaken och minskningen av bankens storlek (se tabell 20) anser kommissionen att planen utgör ett lämpligt åtgärdspaket som kommer att göra det lättare att upprätthålla lika villkor och konkurrenskraftiga marknader. Den ursprungliga strategin i den anmälda planen, som baserades på expansion, och som kommissionen hyste stora tvivel om, har ändrats, och den slutliga omstruktureringsplanen baseras på en kraftig minskning av bankens storlek, både när det gäller balansomslutning och bankens marknadsandelar på sina kärnmarknader.

Tabell 20

Minskning av Citadele bankas storlek och närvaro på kärnmarknaderna

Citadele bankas tillgångar jämfört med Parex banka före krisen

Citadele banka i slutet av omstruktureringsperioden,

utgången av år 2014

(inklusive utrymme för tillväxt)

Minskning av marknadsandelen på kärnlånemarknaderna när omstruktureringsperioden löper ut

(inklusive utrymme för tillväxt)

Minskning av marknadsandelen på inlåningsmarknaderna (kärnverksamheten och förmögenhetsförvaltning) när omstruktureringsperioden löper ut (inklusive utrymme för tillväxt)

Efter uppdelningen: 44 %

minskning av de totala tillgångarna med 1,9 miljarder euro).

Om man tar hänsyn till avyttringen av lån i OSS-länder (vid utgången av år […]): [35–50] %

(minskning av de totala tillgångarna med [1,6–2,3] miljarder euro)

[40–55] % (minskning med [1,9–2,3] miljarder euro)

Marknadsandel före krisen på 11,7 % jämfört med [< 7] % 2014 (tak): minskning av marknadsnärvaron med [50–60] %

Marknadsandel före krisen på 20 % (33) jämfört med [< 13] % (minskning med [< 10] % till 2015): minskning av marknadsnärvaron med [55–65] %

(152)

Omstruktureringen av banken innefattar en betydande minskning av bankens närvaro inom kärnmarknadssegmenten. För det första kommer Citadele banka till följd av genomförandet av omstruktureringsåtgärderna att minska sin balansomslutning med ca 60 procent och sin marknadsnärvaro på alla kärnmarknader med mer än 50 procent jämfört med Parex banka före krisen. Den minskade marknadsnärvaron, liksom de planerade avyttringarna, kommer att öppna respektive marknadssegment för konkurrenterna. Som redan nämndes i avsnitt 2.5 kommer dessutom Lettland, senast den 31 december 2014, eller en avyttringsförvaltare, senast den 31 december 2015, att sälja Citadele banka, och förmögenhetsförvaltningsverksamheten kommer att säljas senast […] (antingen tillsammans med Citadele banka eller separat). Därigenom får de konkurrenter som eventuellt lidit skada av stödåtgärderna möjlighet att lämna bud på dessa verksamheter. Försäljningen kan betraktas som en åtgärd för att motverka potentiell snedvridning av konkurrensen. (34)

(153)

Den omstrukturerade bankens relativt begränsade storlek (omkring 2,2 miljarder euro) gör också att åtgärderna för att begränsa snedvridningen av konkurrensen kan anses tillräckliga. Efter omstruktureringen kommer endast bankens kärnverksamhet att finnas kvar. Den viktigaste av dessa kommer att vara Citadele bankas närvaro i Lettland, vars marknad redan är ganska koncentrerad och domineras av utländska banker. (35) Taket för Citadele bankas marknadsandel på [4–7] procent av utlåningen och [7–10] procent av inlåningen (se skäl 77) kan betraktas som ett lämpligt motverkande av potentiell snedvridning av konkurrensen, jämfört med dess marknadsandel på 12 procent av utlåningen och ca 20 procent av inlåningen före krisen.

(154)

Bankens närvaro i andra geografiska områden begränsas, och det kommer att införas tak för att ytterligare begränsa potentiell snedvridning av konkurrensen. Banken kommer därför att få ha en marknadsandel på högst [< 4] % av de litauiska ut- och inlåningsmarknaderna, [< 1,5] % av den estniska utlåningsmarknaden, [< 2,5] % av den estniska inlåningsmarknaden och [< 0,5] % av de svenska och tyska inlåningsmarknaderna (se skälen 77 och 78). Taken möjliggör en begränsad tillväxt på dessa marknader till följd av bankens behov av att diversifiera sina finansieringskällor. På grund av det rådande makroekonomiska läget i Lettland är det svårt att dra till sig externa medel. Inlåningen från privatkunder i Lettland är betydligt lägre än den totala låneportföljen i denna medlemsstat. Bankens främsta konkurrenter får finansiellt stöd från sina moderbolag i utlandet. Kommissionen kan därför godta att Citadele banka måste ha kvar någon form av finansieringsbas utomlands (en filial i Sverige respektive en filial Tyskland) för att kunna diversifiera sin finansieringsbas. Med tanke på hur liten bankens närvaro är på dessa marknader och med tanke på att den diversifierade finansieringen är nödvändig för bankens lönsamhet, anser kommissionen att de överenskomna taken på dessa marknader är lämpliga.

(155)

Kommissionen välkomnar även förbudet mot att göra reklam för statligt stöd, vilket förhindrar att Citadele banka kan använda stödet för konkurrenshämmande beteende, och förvärvsförbudet, som är ytterligare en garant för att det statliga stödet inte kommer att användas för att ta över konkurrenter. Dessutom kommer Citadele banka inte att öka antalet filialer.

(156)

Efter uppdelningen kommer Parex banka och dess dotterbolag att i praktiken […] under sin livstid, som beräknas bli åtta år. Denna period anses lämplig för att slutföra förfarandena för återvinning av tillgångar och avyttra tillgångarna samtidigt som man undviker en panikförsäljning.

(157)

Även om Parex banka kommer att behålla sin banklicens kommer varken Parex banka eller dess dotterbolag att tillåtas att bedriva någon ny verksamhet utöver vad som krävs för att förvalta och sälja de angivna tillgångarna. Framför allt kommer Parex banka att upphöra med all ny utlåning till eller inlåning från allmänheten (se skälen 84 och 85). Dessutom kommer den att avveckla eller sälja sin leasingverksamhet senast […].

(158)

Lettland har åtagit sig att strikt begränsa kapitaltillskottets varaktighet ([…]) och storlek (upp till 218,7 miljoner lats) (se skäl 87).

(159)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att Parex bankas verksamhet (efter uppdelningen) har begränsats till vad som är absolut nödvändigt för […] och att otillbörlig snedvridning av konkurrensen därmed undviks.

(160)

Åtgärdernas omfattning och karaktär, framför allt den betydande minskningen av bankens storlek och marknadsnärvaro i kombination med försäljningen av Citadele banka och Parex banka inom en rimlig tidsperiod, är därför tillräckliga för att undvika otillbörlig snedvridning av konkurrensen. Omstruktureringens omfattning i kombination med försäljningen av Citadele banka räcker dessutom för att kompensera den eventuella snedvridning av marknaden som kan uppstå till följd av en potentiellt otillräcklig ersättning och återbetalning.

(161)

I punkt 46 i omstruktureringsmeddelandet anges att det krävs regelbundna rapporter från medlemsstaterna för att verifiera att omstruktureringsplanen genomförs på ett korrekt sätt. De lettiska myndigheterna har därför lovat att från och med dagen för detta beslut var sjätte månad översända sådana rapporter till kommissionen om både Citadele banka och Parex banka.

(162)

Lettland har åtagit sig att utse en övervakningsförvaltare som kommer att övervaka att åtagandena efterlevs och rapportera till kommissionen.

(163)

Kommissionen konstaterar att den omstruktureringsplan för Parex banka som beskrivs i avsnitt 2 i detta beslut är förenlig med artikel 107.3 b i EUF-fördraget och uppfyller villkoren i meddelandet om omstrukturering i fråga om lönsamhet, ansvarsfördelning och åtgärder för att motverka snedvridning av konkurrensen.

(164)

Lettland har undantagsvis godtagit att detta beslut avfattas på engelska.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mot bakgrund av Republiken Lettlands omstruktureringsplan och åtaganden är det omstruktureringsstöd som Lettland genomför till förmån för AS Parex banka och AS Citadele banka förenligt med artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Lettland.

Utfärdat i Bryssel den 15 september 2010.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Vice ordförande


(1)  EUT C 239, 6.10.2009, s. 11.

(2)  Kommissionens beslut av den 24 november 2008 i ärende NN 68/08 Public Support Measures to JSC Parex Banka, EUT C 147, 27.6.2009, s. 1.

(3)  Kommissionens beslut av den 11 februari 2009 i ärende NN 3/09 Amendments to the Public support measures to JSC Parex Banka, EUT C 147, 27.6.2009, s. 2.

(4)  Kommissionens beslut av den 11 maj 2009 i ärende N 189/09 Amendments to the Public support measures to JSC Parex Banka, EUT C 176, 29.7.2009, s. 3.

(5)  Kommissionens beslut av den 29 juli 2009 i ärende C 26/09 (f.d. N 289/09) – Omstruktureringsstöd till förmån för JSC Parex banka, EUT C 239, 6.10.2009, s. 11.

(6)  Enligt den lettiska affärsbanksföreningen har följande banker störst marknadsandelar i Lettland (rangordningen baseras på de uppgifter som gällde vid utgången av 2009): Swedbank 23,0 %; 2. SEB banka 13,7 %; 3. Parex banka, uppgift saknas; 4. Nordea Bank Finland Latvia branch 10,7 %; 5. DnB NORD Banka 8,7 %; 6. Latvian Mortgage and Land Bank 4,8 %; 7. Rietumu Banka 4,6 %; 8. Aizkraukles banka 4,5 %; 9. UniCredit Bank 3,7 %; 10. Latvijas Krājbanka 2,4 %. (Enligt den lettiska bankföreningen lämnade Parex banka inte in några uppgifter. Dess rangordning baseras på de uppgifter som gällde vid utgången av 2009).

(7)  Efter att rekapitaliseringsåtgärden hade godkänts som undsättningsstöd ökade Lettland sitt ägande i Parex banka ännu mer, till ca 95 procent.

(8)  Den 28 februari 2010 hade Lettland, genom det statliga aktiebolaget med ansvar för privatiseringar, 76,63 procent i inbetalat kapital och 71,74 procent av rösträtterna.

(9)  På koncernnivå betyder Parex banka-koncernen, som består av moderbolaget Parex banka och dess dotterbolag.

(10)  Se det första, andra och tredje undsättningsbeslutet.

(11)  I beslutet att inleda förfarandet, liksom i vissa av de lettiska myndigheternas kommentarer, kallas ”förmögenhetsförvaltning” för ”privat kapitalförvaltning” (se även fotnot 14).

(12)  Delar av denna text har redigerats för att säkerställa att konfidentiell information inte avslöjas. Detta markeras av tre punkter inom hakparenteser eller ett intervall som på ett icke-konfidentiellt vis redovisar storleksordningen på de belopp det rör sig om.

(13)  Investeringarna i Litauen överfördes i slutet av dagen den 1 augusti 2010, medan investeringarna i AP Anlage & Privatbank AG och insatta medel i den tyska filialen ska överföras från Parex banka till Citadele banka före den 31 december 2010.

(14)  Med undantag av lånet till Parex bankas dotterbolag SIA Rigas Pirma Garaza (ägare till den fastighet där Parex bankas har sitt huvudkontor) på […] miljoner lats.

(15)  I enlighet med omstruktureringsplanen av den 31 mars i dess lydelse av den 7 juli 2010.

(16)  De siffror som anges för Citadele banka och Parex banka efter uppdelningen kommer från de lettiska myndigheternas synpunkter av den 18 augusti 2010 och omfattar inte överföringen av investeringarna i Litauen, i AP Anlage & Privatbank AG och insatta medel i den tyska filialen från Parex banka till Citadele banka.

Skillnaden mellan Parex bankas balansomslutning före och efter uppdelningen förklaras av att uppskjutna skattefordringar delvis har skrivits ned och den lägre obligatoriska reserv som krävs som kapitaltäckning för statens inlåning.

(17)  I enlighet med synpunkterna av den 27 augusti 2010 har Citadele bankas eget kapital minskat med 4,9 miljoner lats jämfört med det emitterade aktiekapitalet på 103 miljoner lats på grund av överföringen av den negativa uppskrivningsreserven för säljklara finansiella tillgångar.

(18)  Se även fotnoterna 12 och 2 i denna tabell.

(19)  Förmögenhetsförvaltningen består av Citadele bankas privatkapitalförvaltning, kapitalförvaltningsdotterbolag och AP Anlage & Privatbank AG, Schweiz.

(20)  Den relativt höga avkastningen på eget kapital i det värsta scenariot beror på att kapitalbasen i det värsta scenariot är lägre på grund av tidigare års förluster som har minskat kapitalbasen.

(21)  Se det första och andra undsättningsbeslutet.

(22)  Statens finansieringskostnader för inlåningen i euro kommer att fastställas som summan av den kortfristiga rörliga basränta som motsvarar respektive termins Euribor-/euromidswapränta och fast spread beräknas som genomsnittligt viktad kreditriskspread för riktvärdet för Euribor-/midswapräntan för statens upplåning under föregående kalenderhalvår, som representerar centralregeringens faktiska finansieringskostnader. För inlåning i lats kommer kostnaderna att fastställas som avkastningen på de senaste utfärdade nationella skattkammarväxlarna eller obligationerna. Under alla omständigheter bör fast spread inte vara lägre än bankens senaste statliga upplåning: skulder och/eller syndikerade lån som banken genomfört på penning- och kapitalmarknaderna (för närvarande 3,5 procent baserat på ursprungligt spread för den tvååriga euromidswapräntan för de sedlar som banken utfärdat).

(23)  Se skäl 15 i det andra undsättningsbeslutet.

(24)  Se skäl 38 i det andra undsättningsbeslutet och skäl 13 i det tredje undsättningsbeslutet.

(25)  Det litauiska dotterbolaget till Citadele banka.

(26)  Se fotnot 14.

(27)  Sedermera ändrat genom det andra undsättningsbeslutet och det tredje undsättningsbeslutet.

(28)  Se kommissionens meddelande Tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen, EUT C 270, 25.10.2008, s. 8, kommissionens meddelande Rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen, EUT C 10, 15.1.2009, s. 2, och kommissionens meddelande om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor, EUT C 72, 26.3.2009, s. 1.

(29)  EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(30)  EUT C 195, 19.8.2009, s. 9.

(31)  EUT C 72, 26.3.2009, s. 1.

(32)  Se exempelvis kommissionens beslut av den 28 oktober 2009 om det statliga stöd nr 14/2008 (f.d. NN 1/2008) som Förenade kungariket har genomfört till förmån för Northern Rock, EUT L 112, 5.5.2010, s. 38.

(33)  Den 30 april 2008.

(34)  Se kommissionens beslut av den 21 oktober 2008 i ärende C 10/08, IKB, EUT L 278, 23.10.2009, s. 32, skäl 113, kommissionens beslut av den 3 december 2008 i ärendena NN 42/08, NN 46/08 och NN/53/A/08, Fortis Banque & Fortis Banque Luxembourg, skäl 95, kommissionens beslut av den 9 juli 2009 i ärendena N 344/09 och N 380/09 Kaupthing Luxembourg, skäl 79, kommissionens beslut av den 25 januari 2010 i ärende NN 19/09 Dunfermline, skälen 126 och 130 och kommissionens beslut av den 28 oktober 2009 i ärende C 14/08 (f.d. NN 1/08) omstruktureringsstöd till Northern Rock, EUT L 112, 5.5.2010, skäl 162.

(35)  Swedbank och SEB står ensamma för 36 procent av marknaden. Tillsammans med Nordea och DnB Nord har de 56 procent av banktillgångarna och står för 63 procent av utlåningen. Det är enbart på inlåningsmarknaden som marknaden verkar vara mindre koncentrerad, där marknadsandelen för dessa fyra banker ligger på 37 procent. Se även fotnot 6.


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/52


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 17 juni 2011

om ändring av beslut 2006/197/EG vad gäller förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av befintligt foder som framställts av den genetiskt modifierade majslinjen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

[delgivet med nr K(2011) 4159]

(Endast de engelska, franska och nederländska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

(2011/365/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens beslut 2006/197/EG av den 3 mars 2006 om godkännande för utsläppande på marknaden av livsmedel som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majslinjen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (2) omfattar inte utsläppande på marknaden av foder som framställts av majslinje 1507 (DAS-Ø15Ø7-1) (nedan kallad majslinje 1507).

(2)

Foder som framställts av majslinje 1507 släpptes ut på marknaden före tillämpningsdatumet för förordning (EG) nr 1829/2003, vilket anmäldes i enlighet med artikel 20.1 b i den förordningen.

(3)

I enlighet med artikel 23 i förordning (EG) nr 1829/2003 lämnade Pioneer Overseas Corporation för Pioneer Hi-bred International och Dow AgroSciences för Mycogen Seeds den 12 april 2007 gemensamt in en ansökan till kommissionen om förlängning av godkännandet för fortsatt saluföring av befintligt foder som framställts av majslinje 1507.

(4)

Den 11 juni 2009 avgav Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 1829/2003 och konstaterade att de nya uppgifterna i ansökan och genomgången av den vetenskapliga litteratur som publicerats sedan de tidigare vetenskapliga yttrandena om majslinje 1507 från Efsas GMO-panel (3) inte gör det nödvändigt att ändra de tidigare vetenskapliga yttrandena om majslinje 1507. Efsa upprepade också sin tidigare slutsats att det är osannolikt att majslinje 1507 vid avsedd användning skulle leda till negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön. Detta omfattar användningen av foder som framställts av majslinje 1507 (4).

(5)

Efsa tog i sitt yttrande ställning till medlemsstaternas alla specifika frågor och farhågor under samrådet med de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med artikel 18.4 i den förordningen.

(6)

Sökanden bekräftade genom en skrivelse av den 21 januari 2010 att den känner till att en förlängning av godkännandet för befintligt foder som framställts av majslinje 1507 genom utvidgning av tillämpningsområdet för beslut 2006/197/EG till att även omfatta sådana produkter innebär att denna produktkategori omfattas av bestämmelserna i det beslutet.

(7)

Enligt Efsas yttrande verkar det inte behövas några andra särskilda märkningskrav än de som fastställs i artikel 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 för foder som framställts av majslinje 1507.

(8)

Det framgår av Efsas yttrande att det inte heller finns någon anledning att införa särskilda villkor för eller begränsningar av utsläppandet på marknaden och/eller särskilda villkor för eller begränsningar av användning eller hantering, däribland krav på övervakning av foders användning efter försäljningen, i enlighet med artikel 18.5 e i förordning (EG) nr 1829/2003.

(9)

Av insynsskäl har sökanden hörts om de åtgärder som föreskrivs i detta beslut.

(10)

Mot bakgrund av detta bör förlängningen av godkännandet för utsläppande på marknaden av befintligt foder som framställts av majslinje 1507 beviljas.

(11)

Eftersom det är allmän praxis att godkänna utsläppande på marknaden av livsmedel och foder i samma beslut, bör förlängningen av godkännandet för utsläppande på marknaden av foder som framställts av majslinje 1507 införas i beslut 2006/197/EG. Beslut 2006/197/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa lämnade inget yttrande inom den tid som kommitténs ordförande bestämt, och kommissionen lade därför fram ett förslag för rådet om dessa åtgärder. Eftersom rådet vid sitt möte den 17 mars 2011 inte kunde fatta beslut med kvalificerad majoritet vare sig för eller emot förslaget och rådet meddelade att dess behandling av ärendet var avslutat, ska kommissionen anta de föreslagna åtgärderna,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Beslut 2006/197/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Titeln ska ersättas med följande:

2.

Artiklarna 1, 2 och 3 i beslut 2006/197/EG ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Produkter

Detta beslut gäller livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majslinjen 1507 (Zea mays L.) samt foder som framställts av sådan majs (nedan kallade produkterna).

Den genetiskt modifierade majslinjen 1507 (Zea mays L.), enligt den närmare beskrivningen i bilagan till detta beslut, tilldelas den unika identitetsbeteckningen DAS-Ø15Ø7-1 i enlighet med förordning (EG) nr 65/2004.

Artikel 2

Utsläppande på marknaden

Utsläppande på marknaden av produkterna enligt villkoren i detta beslut och dess bilaga godkänns i enlighet med artiklarna 4.2 och 16.2 i förordning (EG) nr 1829/2003.

Artikel 3

Märkning

Vid tillämpning av de särskilda märkningskraven i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 ska ’organismens namn’ vara ’majs ’.”

3.

Bilagan ska ändras på följande sätt:

a)

Avsnitt b ska ersättas med följande:

”b)

Beteckning och specifikation av produkterna

i)

Livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av DAS-Ø15Ø7-1-majs.

ii)

Foder som framställts av DAS-Ø15Ø7-1-majs.

Den genetiskt modifierade majsen DAS-Ø15Ø7-1, enligt beskrivningen i ansökan, är resistent mot europeisk majsmott (Ostrinia nubilalis) och vissa andra skadedjur av ordningen fjärilar och tolerant mot herbiciden glufosinatammonium. Den genetiskt modifierade majsen DAS-Ø15Ø7-1 innehåller följande DNA-sekvenser i två kassetter:

—   Kassett 1: En syntetisk version av den trunkerade cry1F-genen från Bacillus thuringiensis subsp. aizawai, som ger motståndskraft mot europeisk majsmott (Ostrinia nubilalis) och vissa andra skadedjur av ordningen fjärilar under reglering av ubikvitinpromotorn ubiZM1(2) från Zea mays L. och ORF25PolyA-terminatorn från Agrobacterium tumefaciens pTi15955.

—   Kassett 2: En syntetisk version av pat-genen från Streptomyces viridochromogenes-stam Tü494, som ger tolerans mot herbiciden glufosinatammonium under reglering av 35S-promotorn och terminatorsekvenser från blomkålsmosaikviruset.”

   Märkning

b)

Avsnitt c ska ersättas med följande:

”c)

 

Inga andra särskilda krav än de som föreskrivs i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003.

 

Vid tillämpning av artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 ska ’organismens namn’ vara ’majs ’.”

Artikel 2

Adressater

Detta beslut riktar sig till följande adressater:

a)

Pioneer Overseas Corporation, Avenue des Arts/Kunstlaan 44, 1040 Bruxelles/Brussel, Belgien, och

b)

Dow AgroSciences Europe, European Development Centre, 3 Milton Park, Abingdon, Oxon OX14 4RN, Förenade kungariket.

Utfärdat i Bryssel den 17 juni 2011.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.

(2)  EUT L 70, 9.3.2006, s. 82.

(3)  Efsa-yttranden offentliggjorda

den 24 september 2004 om utsläppande på marknaden av 1507-majs för import och bearbetning,

http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question = EFSA-Q-2004-011

den 19 januari 2005 om utsläppande på marknaden av 1507-majs för import, foder, industriell bearbetning och odling,

http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question = EFSA-Q-2004-072

den 19 januari 2005 om utsläppande på marknaden av 1507-majs för användning i livsmedel,

http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question = EFSA-Q-2004-087

(4)  http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question = EFSA-Q-2007-144


23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/55


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 17 juni 2011

om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × MON 88017 (MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

[delgivet med nr K(2011) 4164]

(Endast de franska och nederländska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

(2011/366/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3, och

av följande skäl:

(1)

Monsanto Europe SA lämnade den 6 februari 2007 in en ansökan till den behöriga nederländska myndigheten, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om att få släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av MON 89034 × MON 88017-majs på marknaden (nedan kallad ansökan).

(2)

Ansökan gäller också utsläppande på marknaden av andra produkter än livsmedel och foder som innehåller eller består av MON 89034 × MON 88017-majs för samma användningsområden som all annan slags majs, med undantag för odling. I enlighet med artiklarna 5.5 och 17.5 i förordning (EG) nr 1829/2003 innehåller ansökan därför de uppgifter och den information som krävs enligt bilagorna III och IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (2) samt information och slutsatser angående den riskbedömning som genomförts enligt principerna i bilaga II till direktiv 2001/18/EG. Den innehåller även en plan för övervakning av miljöpåverkan i överensstämmelse med bilaga VII till direktiv 2001/18/EG.

(3)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) lämnade den 30 mars 2010 ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003. Den ansåg att MON 89034 × MON 88017-majs är lika säker som den icke genetiskt modifierade motsvarigheten vad gäller potentiella effekter på människors och djurs hälsa eller på miljön. Den konstaterade att det därför är osannolikt att utsläppandet på marknaden av de produkter som innehåller, består av eller har framställts av MON 89034 × MON 88017-majs enligt beskrivningen i ansökan (nedan kallade produkterna) skulle leda till negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön vid avsedd användning (3). Efsa tog i sitt yttrande ställning till medlemsstaternas alla specifika frågor och farhågor under samrådet med de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med artiklarna 6.4 och 18.4 i den förordningen.

(4)

I sitt yttrande konstaterade Efsa också att den miljöövervakningsplan i form av en allmän tillsynsplan som sökanden har lämnat in ligger i linje med det avsedda användningsområdet för produkterna.

(5)

Mot bakgrund av detta bör godkännande beviljas för produkterna.

(6)

En unik identitetsbeteckning bör tilldelas varje genetiskt modifierad organism i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 av den 14 januari 2004 om inrättande av ett system för skapande och tilldelning av unika identitetsbeteckningar för genetiskt modifierade organismer (4).

(7)

Enligt Efsas yttrande verkar det inte behövas några andra särskilda märkningskrav än de som ställs i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 för livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av MON 89034 × MON 88017-majs. För att säkerställa att produkterna används på ett sätt som är godkänt enligt detta beslut bör det dock även tydligt anges på märkningen av foder och andra produkter än livsmedel och foder som innehåller eller består av den genetiskt modifierade organism som ansökan om godkännande gäller, att produkterna i fråga inte får användas till odling.

(8)

I artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (5) fastställs märkningskrav för produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer. Spårbarhetskrav för produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer fastställs i artikel 4.1–4.5 i den förordningen, och spårbarhetskrav för livsmedel och foder som framställts av genetiskt modifierade organismer fastställs i artikel 5 i samma förordning.

(9)

Innehavaren av godkännandet bör lämna årliga rapporter om genomförandet och resultaten av den verksamhet som beskrivs i planen för övervakning av miljöpåverkan. Dessa resultat bör läggas fram enligt kommissionens beslut 2009/770/EG av den 13 oktober 2009 om utarbetande av standardformulär för rapportering av övervakningsresultat rörande avsiktlig utsättning i miljön av produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer, i syfte att släppa ut dessa på marknaden, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (6). Det framgår av Efsas yttrande att det inte finns någon anledning att införa särskilda villkor för eller begränsningar av utsläppandet på marknaden och/eller särskilda villkor för eller begränsningar av användning eller hantering, däribland krav på övervakning av livsmedels eller foders användning efter försäljningen, eller särskilda villkor för skydd av specifika ekosystem, miljöer och/eller geografiska områden i enlighet med artiklarna 6.5 e och 18.5 e i förordning (EG) nr 1829/2003.

(10)

Alla relevanta uppgifter om godkännandet av produkterna bör föras in i det gemenskapsregister över genetiskt modifierade livsmedel och foder som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/2003.

(11)

Detta beslut bör genom förmedlingscentrumet för biosäkerhet (Biosafety Clearing House) delges parterna i Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald, i enlighet med artiklarna 9.1 och 15.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer (7).

(12)

Sökanden har hörts om de åtgärder som föreskrivs i detta beslut.

(13)

Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa avgav inget yttrande inom den tid som kommitténs ordförande bestämt, och kommissionen lade därför fram ett förslag om dessa åtgärder för rådet. Eftersom rådet vid sitt möte den 17 mars 2011 inte kunde fatta beslut med kvalificerad majoritet vare sig för eller emot förslaget och rådet meddelade att dess behandling av ärendet var avslutade, ska dessa åtgärder antas av kommissionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genetiskt modifierad organism och unik identitetsbeteckning

Genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) MON 89034 × MON 88017, enligt specifikationen i punkt b i bilagan till detta beslut, tilldelas den unika identitetsbeteckningen MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3 i enlighet med förordning (EG) nr 65/2004.

Artikel 2

Godkännande

Följande produkter godkänns i enlighet med artiklarna 4.2 och 16.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 enligt villkoren i detta beslut:

a)

Livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3-majs.

b)

Foder som innehåller, består av eller har framställts av MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3-majs.

c)

Andra produkter än livsmedel och foder som innehåller eller består av MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3-majs för samma användningsområden som all annan slags majs, med undantag för odling.

Artikel 3

Märkning

1.   Vid tillämpningen av märkningskraven i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 och i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 1830/2003 ska ”organismens namn” vara ”majs”.

2.   Uppgiften ”inte avsedd för odling” ska finnas på etiketten och i de handlingar som medföljer sådana produkter som innehåller eller består av MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3-majs som avses i artikel 2 b och c.

Artikel 4

Övervakning av miljöpåverkan

1.   Innehavaren av godkännandet ska se till att planen för övervakning av miljöpåverkan enligt punkt h i bilagan införs och tillämpas.

2.   Innehavaren av godkännandet ska lämna årliga rapporter till kommissionen om genomförandet och resultaten av den verksamhet som beskrivs i övervakningsplanen i enlighet med beslut 2009/770/EG.

Artikel 5

Gemenskapsregister

Uppgifterna i bilagan till detta beslut ska föras in i det gemenskapsregister över genetiskt modifierade livsmedel och foder som föreskrivs i artikel 28 i förordning (EG) nr 1829/2003.

Artikel 6

Innehavare av godkännandet

Innehavare av godkännandet ska vara Monsanto Europe SA i Belgien, som företräder Monsanto Company i Förenta staterna.

Artikel 7

Giltighet

Detta beslut ska gälla under tio år från och med dagen för delgivningen.

Artikel 8

Adressat

Detta beslut riktar sig till Monsanto Europe SA, Avenue de Tervuren/Tervurenlaan 270–272, 1150 Bruxelles/Brussel, Belgien.

Utfärdat i Bryssel den 17 juni 2011.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.

(2)  EGT L 106, 17.4.2001, s. 1.

(3)  http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question = EFSA-Q-2007-056.

(4)  EUT L 10, 16.1.2004, s. 5.

(5)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 24.

(6)  EUT L 275, 21.10.2009, s. 9.

(7)  EUT L 287, 5.11.2003, s. 1.


BILAGA

a)   Sökande och innehavare av godkännandet

Namn

:

Monsanto Europe SA

Adress

:

Avenue de Tervuren/Tervurenlaan 270–272, 1150 Bruxelles/Brussel, Belgien

som företräder Monsanto Company, 800 N. Lindbergh Boulevard, St. Louis, Missouri 63167, Förenta staterna.

b)   Beteckning och specifikation av produkterna

1.

Livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller, består av eller har framställts av MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3-majs.

2.

Foder som innehåller, består av eller har framställts av MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3-majs.

3.

Andra produkter än livsmedel och foder som innehåller eller består av MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3-majs för samma användningsområden som all annan slags majs, med undantag för odling.

Den genetiskt modifierade majsen MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3, så som den beskrivs i ansökan, är framställd genom korsningar av majs innehållande transformationshändelserna MON-89Ø34-3 och MON-88Ø17-3 och uttrycker Cry1A.105-protein och Cry2Ab2-protein som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar, Cry3Bb1-protein som ger skydd mot vissa växtskadegörande skalbaggar och CP4 EPSPS-protein som ger tolerans mot herbiciden glyfosat.

c)   Märkning

1.

Vid tillämpningen av de särskilda märkningskraven i artiklarna 13.1 och 25.2 i förordning (EG) nr 1829/2003 och i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 1830/2003 ska ”organismens namn” vara ”majs”.

2.

Uppgiften ”inte avsedd för odling” ska finnas på etiketten och i de handlingar som medföljer produkter som innehåller eller består av det MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3-majs som avses i artikel 2 b och c i detta beslut.

d)   Detektionsmetod

Händelsespecifika metoder baserade på kvantitativ realtids-PCR för genetiskt modifierad MON-89Ø34-3-majs och MON-88Ø17-3-majs som validerats på 89Ø34-3xMON-88Ø17-3-majs.

Validerad på frön av Europeiska unionens referenslaboratorium, som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003, och offentliggjord på http://gmo-crl.jrc.ec.europa.eu/statusofdoss.htm

Referensmaterial: AOCS 0406-A och AOCS 0906-E (för MON-89Ø34-3) samt AOCS 0406-A och AOCS 0406-D (för MON-88Ø17-3) tillgängliga via American Oil Chemists Society på http://www.aocs.org/tech/crm

e)   Unik identitetsbeteckning

MON-89Ø34-3xMON-88Ø17-3

f)   Uppgifter som ska lämnas enligt bilaga II till Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald

Biosafety Clearing House, Record ID: se [to be completed when notified].

g)   Villkor för eller begränsningar av utsläppande på marknaden, användning och hantering av produkterna

Ej tillämpligt.

h)   Övervakningsplan

Plan för övervakning av miljöpåverkan i överensstämmelse med bilaga VII till direktiv 2001/18/EG.

[Länk: plan published on the internet]

i)   Krav på övervakning efter försäljningen avseende användning av produkten som livsmedel

Ej tillämpligt.

Anm.: Länkar till relevanta dokument kan behöva ändras med tiden. Allmänheten kommer att informeras om dessa ändringar genom uppdatering av gemenskapsregistret över genetiskt modifierade livsmedel och foder.