ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2011.159.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 159

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

54 årgången
17 juni 2011


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

 

2011/343/EU

 

*

Rådets beslut av den 9 mars 2011 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordanien om vetenskapligt och tekniskt samarbete

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EU) nr 572/2011 av den 16 juni 2011 om ändring av förordning (EU) nr 204/2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen

2

 

*

Rådets genomförandeförordning (EU) nr 573/2011 av den 16 juni 2011 om genomförande av artikel 16.2 i förordning (EU) nr 204/2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen

5

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 574/2011 av den 16 juni 2011 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG vad gäller gränsvärden för nitrit, melamin, Ambrosia spp. och för korskontamination av vissa koccidiostatika eller histomonostatika samt om konsolidering av bilagorna I och II till det direktivet ( 1 )

7

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 575/2011 av den 16 juni 2011 om en förteckning över foderråvaror ( 1 )

25

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 576/2011 av den 16 juni 2011 om ändring av förordning (EG) nr 543/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött

66

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2011 av den 16 juni 2011 om ändring för hundrafyrtionionde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter

69

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 578/2011 av den 16 juni 2011 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

86

 

 

BESLUT

 

 

2011/344/EU

 

*

Rådets genomförandebeslut av den 30 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Portugal

88

 

*

Rådets genomförandebeslut 2011/345/Gusp av den 16 juni 2011 om genomförande av beslut 2011/137/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen

93

 

 

2011/346/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 20 juli 2010 om det statliga stöd C 33/09 (f.d. NN 57/09, CP 191/09) som Portugal har genomfört i form av en statlig garanti till BPP [delgivet med nr K(2010) 4932]  ( 1 )

95

 

 

2011/347/EU

 

*

Kommissionens genomförandebeslut av den 16 juni 2011 om fastställande av finansiellt stöd från unionen för genomförandet av en epidemiologisk undersökning och åtgärder för övervakning av bluetongue i samband med nödåtgärder för att bekämpa sjukdomen i Nederländerna 2006 och 2007 [delgivet med nr K(2011) 4146]

105

 

 

IV   Akter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget

 

 

2011/348/EG

 

*

Rådets beslut av den 10 november 2009 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordanien om vetenskapligt och tekniskt samarbete

107

Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordaniens regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete

108

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

17.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/1


RÅDETS BESLUT

av den 9 mars 2011

om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordanien om vetenskapligt och tekniskt samarbete

(2011/343/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 186 jämförd med punkt v i artikel 218.6 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen förhandlade på gemenskapens vägnar avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordanien om vetenskapligt och tekniskt samarbete.

(2)

Det avtalet undertecknades av parternas företrädare den 30 november 2009 i Bryssel och har provisoriskt tillämpats efter undertecknande enligt artikel 7.2 i avtalet, i avvaktan på dess ingående.

(3)

I och med Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen.

(4)

Avtalet bör ingås på unionens vägnar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordanien ingås härmed på Europeiska unionens vägnar om vetenskapligt och tekniskt samarbete godkänns härmed på unionens vägnar (1).

Artikel 2

Rådets ordförande ska, på unionens vägnar, göra de anmälningar som föreskrivs i artikel 7.2 i avtalet och göra följande anmälan till Hashemitiska konungariket Jordanien:

”I och med Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen och från den dagen utövar den alla Europeiska gemenskapens rättigheter och fullgör alla dess skyldigheter. Därför ska hänvisningar till Europeiska gemenskapen i avtalstexten i lämpliga fall läsas som Europeiska unionen.”

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 9 mars 2011.

På rådets vägnar

CSÉFALVAY Z.

Ordförande


(1)  Se sidan 108 i detta nummer av EUT.


FÖRORDNINGAR

17.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/2


RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 572/2011

av den 16 juni 2011

om ändring av förordning (EU) nr 204/2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 215,

med beaktande av rådets beslut 2011/137/Gusp av den 28 februari 2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen (1),

med beaktande av det gemensamma förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiska kommissionen, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut 2011/137/Gusp, i dess ändrade lydelse enligt rådets beslut 2011/332/Gusp (2), införs ett särskilt undantag när det gäller frysningen av vissa enheters (hamnars) tillgångar.

(2)

Kontinuiteten i humanitära insatser och i tillhandahållande av utrustning och förnödenheter för grundläggande civila behov samt insatser för evakuering från Libyen bör säkerställas.

(3)

Dessa åtgärder faller inom tillämpningsområdet för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och lagstiftningsåtgärder på unionsnivå är därför nödvändiga för att genomföra dem, särskilt för att de ska tillämpas på ett enhetligt sätt av alla medlemsstaters ekonomiska aktörer.

(4)

Med tanke på den allvarliga situationen i Libyen och i enlighet med beslut 2011/137/Gusp bör ytterligare enheter föras in på förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder enligt bilaga III till rådets förordning (EU) nr 204/2011 (3).

(5)

För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska vara verkningsfulla bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 204/2011 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 8a ska ersättas med följande:

”Artikel 8a

Med avvikelse från artikel 5 får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, enligt förteckningen i bilaga IV, ge tillstånd till att vissa frysta tillgångar eller ekonomiska resurser som tillhör personer, enheter eller organ som förtecknas i bilaga III frigörs eller till att vissa tillgångar eller ekonomiska resurser görs tillgängliga för personer, enheter eller organ som förtecknas i bilaga III, på sådana villkor som de finner lämpliga, om de anser att detta är nödvändigt av humanitära skäl, till exempel för att tillhandahålla och underlätta tillhandahållande av humanitärt bistånd, för att tillhandahålla utrustning och förnödenheter som är nödvändiga för grundläggande civila behov, inbegripet livsmedel och jordbruksmaterial för tillverkning av livsmedel, läkemedel och elförsörjning, eller för evakuering från Libyen. Den berörda medlemsstaten ska underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om de tillstånd som beviljats i enlighet med denna artikel inom två veckor från beviljandet.”

2.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 10a

Med avvikelse från artikel 5.2 får medlemsstaternas behöriga myndigheter, som anges på de webbplatser som förtecknas i bilaga IV, ge tillstånd till att vissa tillgångar eller ekonomiska resurser görs tillgängliga för hamnmyndigheter som förtecknas i bilaga III i samband med fullgörandet, till och med den 15 juli 2011, av kontrakt som ingicks före den 7 juni 2011, med undantag för kontrakt som gäller, olja, gas eller raffinerade oljeprodukter. Medlemsstaten ska underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om de tillstånd som beviljats i enlighet med denna artikel inom två veckor från beviljandet.”

Artikel 2

De enheter som förtecknas i bilagan till denna förordning ska läggas till i förteckningen i bilaga III till förordning (EU) nr 204/2011.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2011.

På rådets vägnar

MARTONYI J.

Ordförande


(1)  EUT L 58, 3.3.2011, s. 53.

(2)  EUT L 149, 8.6.2011, s. 10.

(3)  EUT L 58, 3.3.2011, s. 1.


ANNEX

Enheter som avses i artikel 2

 

Namn

Uppgifter om enheten

Skäl

Datum för införande i förteckningen

 

Hamnmyndighet i Tripoli

Hamnmyndighet:

Socialist Ports Company (när det gäller driften av hamnen i Tripoli)

Tfn +218 21 43946

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.6.2011

 

Hamnmyndighet i al-Khums

Hamnmyndighet:

Socialist Ports Company (när det gäller driften av hamnen i al-Khums)

Tfn +218 21 43946

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.6.2011

 

Hamnmyndighet i Brega

 

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.6.2011

 

Hamnmyndighet i Ras Lanuf

Hamnmyndighet:

Veba Oil Operations BV

Adress: PO Box 690

Tripoli, Libyen

Tfn +218 21 333 0081

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.6.2011

 

Hamnmyndighet i al-Zawiya

 

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.6.2011

 

Hamnmyndighet i Zuwara

Hamnmyndighet:

Port Authority of Zuwara

Adress: PO Box 648

Port Affairs and Marine Transport

Tripoli

Libyen

Tfn +218 25 25305

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.6.2011


17.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/5


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 573/2011

av den 16 juni 2011

om genomförande av artikel 16.2 i förordning (EU) nr 204/2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 204/2011 av den 2 mars 2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen (1), särskilt artikel 16.2, och

av följande skäl:

Mot bakgrund av utvecklingen i Libyen bör förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder i bilaga III till beslut 204/2011 ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppgiften för den person som förtecknas i bilagan till denna förordning ska strykas från förteckningen i bilaga III till förordning (EU) nr 204/2011.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2011.

På rådets vägnar

MARTONYI J.

Ordförande


(1)  EUT L 58, 3.3.2011, s. 1.


BILAGA

Person som avses i artikel 1

14.

ZARTI, Mustafa


17.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/7


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 574/2011

av den 16 juni 2011

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG vad gäller gränsvärden för nitrit, melamin, Ambrosia spp. och för korskontamination av vissa koccidiostatika eller histomonostatika samt om konsolidering av bilagorna I och II till det direktivet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (1), särskilt artikel 8.1 och artikel 8.2 första strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiv 2002/32/EG är det förbjudet att använda produkter avsedda för djurfoder vilkas innehåll av främmande ämnen överskrider de gränsvärden som fastställs i bilaga I till det direktivet. För vissa främmande ämnen ska medlemsstaterna genomföra undersökningar för att identifiera källorna till dessa ämnen om gränserna i bilaga II till det direktivet överskrids.

(2)

När det gäller nitrit visade det sig att under vissa förhållanden innehåller produkter och biprodukter från sockerbetor och sockerrör samt från stärkelsetillverkningen nitrithalter som överskrider de gränsvärden som nyligen fastställts i bilaga I till direktiv 2002/32/EG. Det verkar dessutom som om analysmetoden för att bestämma nitrit i foder inte alltid ger tillförlitliga analysresultat med avseende på produkter och biprodukter från sockerbetor och sockerrör samt från stärkelsetillverkningen. Mot bakgrund av att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i sitt yttrande av den 25 mars 2009 (2) konstaterar att förekomsten av nitrit i animaliska produkter inte ger anledning till oro för människors hälsa, bör de berörda produkterna för närvarande undantas från gränsvärdena för nitrit i foder medan nitrithalterna i dessa produkter och lämpliga analysmetoder undersöks närmare.

(3)

När det gäller melamin antog Efsa den 18 mars 2010 ett vetenskapligt yttrande om melamin i livsmedel och foder (3). Efsas resultat visar att exponeringen för melamin kan leda till att kristaller bildas i urinvägarna. Dessa kristaller kan orsaka skador på proximala tubuli och de har observerats i djur och barn till följd av att foder och modersmjölkersättning förvanskats genom uppblandning med melamin, vilket i vissa fall har lett till dödsfall. Codex Alimentarius-kommissionen har fastställt gränsvärden för melamin i foder och livsmedel (4). För att skydda djurs och människors hälsa och eftersom dessa gränsvärden är förenliga med slutsatserna i Efsas yttrande, bör de inkluderas i bilaga I till direktiv 2002/32/EG. Vissa fodertillsatser bör undantas från gränsvärdena eftersom de på grund av den normala tillverkningsprocessen oundvikligen innehåller en melaminhalt som överskrider gränsvärdet.

(4)

När det gäller Ambrosia spp. konstaterade Efsa i sitt yttrande av den 4 juni 2010 (5) att fågelfoder kan ge ett betydande bidrag till spridningen av Ambrosia spp., särskilt i tidigare smittfria områden, eftersom fodret ofta innehåller betydande mängder av obearbetade frön av Ambrosia spp. Det är därför troligt att den fortsatta spridningen av Ambrosia spp. inom unionen avtar om man förhindrar användningen av fågelfoder som är kontaminerat med obearbetade frön av Ambrosia spp. Ambrosia spp. är ett hot mot folkhälsan på grund av de allergiframkallande egenskaperna hos dess pollen. Inandning av växtpollen kan bland annat orsaka rinit, konjunktivit och astma. Det finns också vissa bevis för att pollen frånAmbrosia spp. kan orsaka allergier hos djur. Man bör därför begränsa förekomsten av frön från Ambrosia spp. i foder och i foderblandningar som innehåller omalda korn och frön. Dessutom bör man fastställa ett gränsvärde för Ambrosia spp. i omalda korn och frön som är så lågt som rimligtvis är möjligt att uppnå (”as low as reasonably achievable” – Alara) genom god lantbrukspraxis och bra rengöringsmetoder.

(5)

När koccidiostatika och histomonostatika används som godkända fodertillsatser kan det inträffa att dessa ämnen överförs från en produktionssats till en annan. Sådana överföringar kan leda till att senare producerat foder kontamineras med oundvikliga spår av dessa ämnen, s.k. oundviklig korskontamination, vilket innebär att koccidiostatika och histomonostatika finns i foder de inte är avsedda för och där användningen inte är tillåten. Med hänsyn till god produktionssed bör det fastställas gränsvärden för oundviklig korskontamination av koccidiostatika eller histomonostatika i foder de inte är avsedda för enligt Alara-principen. För att göra det möjligt för foderföretagare att hantera oundviklig korskontamination bör en kontamination på omkring 3 % av den högsta tillåtna halten anses vara godtagbar när det gäller foder för mindre känsliga djurarter som ämnena inte är avsedda för, medan en kontamination på omkring 1 % av den högsta tillåtna halten bör anses vara godtagbar med avseende på foder för känsliga djurarter som ämnena inte är avsedda för samt för foder som används under tiden före slakt. Kontaminationen på 1 % bör också anses godtagbar vid korskontamination av annat foder för avsedda djurarter till vilket inga koccidiostatika eller histomonostatika tillsätts avsiktligt, samt för foder för kontinuerligt livsmedelsproducerande djurarter som ämnena inte är avsedda för, såsom mjölkkor och värphöns där det finns belägg för överföring från foder till animaliska livsmedel. När foderråvarorna ges direkt till djuren eller om tillskottsfoder används bör detta inte leda till att djuret utsätts för högre halter av koccidiostatika eller histomonostatika än motsvarande gränsvärden när endast helfoder används i den dagliga utfodringen.

(6)

När det gäller koccidiostatika narasin, nicarbazin och natriumlasalocid bör man ändra bilaga I till direktiv 2002/32/EG för att ta hänsyn till de senaste förändringarna när det gäller godkännandet av dessa ämnen, och följaktligen bör man även ändra kommissionens förordning (EG) nr 124/2009 av den 10 februari 2009 om fastställande av högsta tillåtna halter av koccidiostatika eller histomonostatika i livsmedel till följd av oundviklig korskontamination av foder som de inte är avsedda för (6).

(7)

Bilagorna I och II till direktiv 2002/32/EG har redan tidigare genomgått många omfattande ändringar. Dessa bilagor bör därför konsolideras. För att förbättra bilagornas klarhet och läsbarhet bör de omstruktureras och terminologin harmoniseras. Eftersom bestämmelserna i bilagorna är direkt tillämpliga och till alla delar bindande bör dessa bilagor fastställas genom en förordning.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig det.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I och II till direktiv 2002/32/EG ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.

Bestämmelserna rörande Ambrosia spp. ska tillämpas från och med den 1 januari 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2011.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 140, 30.5.2002, s. 10.

(2)  Efsas panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan (CONTAM): ”Scientific Opinion on Nitrite as undesirable substances in animal feed”, The EFSA Journal, nr 1017, s. 1–47, 2009. Internet: http://www.efsa.europa.eu/en/scdocs/doc/1017.pdf

(3)  Efsas panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan (CONTAM) och Efsas panel för material som kommer i kontakt med livsmedel och för enzymer, aromer och processhjälpmedel (CEF): ”Scientific Opinion on Melamine in Food and Feed”, The EFSA Journal, vol. 8(2010):4, artikelnr 1573 [145 s.], doi:10.2903/j.efsa.2010.1573. Internet: http://www.efsa.europa.eu/en/scdocs/doc/1573.pdf

(4)  Rapport från det trettiotredje sammanträdet i FAO/WHO:s gemensamma program för livsmedelsstandarder, Codex Alimentarius-kommissionen, Genève, Schweiz, den 5–9 juli 2010 (ALINORM 10/33/REP).

(5)  Efsas panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan (CONTAM), Efsas panel för dietprodukter, nutrition och allergier (NDA) och Efsas panel för växtskydd (PLH): ”Scientific Opinion on the effect on public or animal health or on the environment on the presence of seeds of Ambrosia spp. in animal feed”, The EFSA Journal, vol. 8(2010):6, artikelnr 1566 [37 s.], doi:10.2903/j.efsa.2010.1566. Internet: http://www.efsa.europa.eu/en/scdocs/doc/1566.pdf

(6)  EUT L 140, 11.2.2009, s. 7.


BILAGA

Bilagorna I och II till direktiv 2002/32/EG ska ersättas med följande:

BILAGA I

GRÄNSVÄRDEN FÖR FRÄMMANDE ÄMNEN ENLIGT ARTIKEL 3.2

AVSNITT I:   OORGANISKA FÖRORENINGAR OCH KVÄVEHALTIGA FÖRENINGAR

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.

Arsenik (1)

Foderråvaror,

2

med undantag av

 

mjöl av gräs, torkad lusern och torkad klöver, torkad sockerbetsmassa och torkad melasserad sockerbetsmassa

4

palmkärnexpeller

4 (2)

fosfater och kalkhaltiga havsalger

10

kalciumkarbonat

15

magnesiumoxid och magnesiumkarbonat

20

fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav

25 (2)

algmjöl och foderråvaror som framställs av alger

40 (2)

Järnpartiklar använda som spårämne

50

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement,

30

med undantag av

 

kopparsulfatpentahydrat och kopparkarbonat

50

zinkoxid, manganoxid och kopparoxid

100

Tillskottsfoder,

4

med undantag av

 

mineralfoder

12

Helfoder,

2

med undantag av

 

helfoder för fisk och helfoder för pälsdjur

10 (2)

2.

Kadmium

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung

1

Foderråvaror av animaliskt ursprung

2

Foderråvaror av mineraliskt ursprung,

2

med undantag av

 

fosfater

10

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement,

10

med undantag av

 

kopparoxid, manganoxid, zinkoxid och mangansulfatmonohydrat

30

Fodertillsatser som hör till gruppen bindemedel och klumpförebyggande medel

2

Förblandningar (6)

15

Tillskottsfoder,

0,5

med undantag av

 

mineralfoder

 

– –

som innehåller < 7 % fosfor (8)

5

– –

som innehåller ≥ 7 % fosfor (8)

0,75 per 1 % fosfor (8), högst 7,5

tillskottsfoder för sällskapsdjur

2

Helfoder,

0,5

med undantag av

 

helfoder för nötkreatur (utom kalvar), får (utom lamm), getter (utom killingar) och fisk

1

helfoder för sällskapsdjur

2

3.

Fluor (7)

Foderråvaror,

150

med undantag av

 

foderråvaror av animaliskt ursprung, utom marina kräftdjur såsom krill

500

marina kräftdjur som krill

3 000

fosfater

2 000

kalciumkarbonat

350

magnesiumoxid

600

kalkhaltiga havsalger

1 000

Vermikulit (E 561)

3 000

Tillskottsfoder

 

som innehåller ≤ 4 % fosfor (8)

500

som innehåller > 4 % fosfor (8)

125 per 1 % fosfor (8)

Helfoder,

150

med undantag av

 

helfoder för svin

100

helfoder för fjäderfä (utom kycklingar) och fisk

350

helfoder för kycklingar

250

helfoder för nötkreatur, får och getter

 

– –

mjölkande

30

– –

andra

50

4.

Bly

Foderråvaror,

10

med undantag av

 

grovfoder (3),

30

fosfater och kalkhaltiga havsalger

15

kalciumkarbonat

20

jäst

5

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement,

100

med undantag av

 

zinkoxid

400

manganoxid, järn(II)karbonat, kopparkarbonat

200

Fodertillsatser som hör till gruppen bindemedel och klumpförebyggande medel,

30

med undantag av

 

klinoptilolit av vulkaniskt ursprung

60

Förblandningar (6)

200

Tillskottsfoder,

10

med undantag av

 

mineralfoder

15

Helfoder

5

5.

Kvicksilver (4)

Foderråvaror,

0,1

med undantag av

 

fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav

0,5

kalciumkarbonat

0,3

Foderblandningar,

0,1

med undantag av

 

mineralfoder

0,2

foderblandningar för fisk

0,2

foderblandningar för hundar, katter och pälsdjur

0,3

6.

Nitrit (5)

Foderråvaror,

15

med undantag av

 

fiskmjöl

30

ensilage

produkter och biprodukter från sockerbetor och sockerrör samt från stärkelsetillverkning

Helfoder,

15

med undantag av

 

helfoder för hundar och katter med en vattenhalt som överstiger 20 %

7.

Melamin (9)

Foder,

2,5

med undantag av fodertillsatserna

 

guanidinoättiksyra

urea

biuret


AVSNITT II:   MYKOTOXINER

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.

Aflatoxin B1

Foderråvaror

0,02

Tillskottsfoder och helfoder,

0,01

med undantag av

 

foderblandningar för mjölkkor och kalvar, mjölkfår och lamm, mjölkgetter och killingar, smågrisar och kycklingar

0,005

foderblandningar för nötkreatur (utom mjölkkor och kalvar), får (utom mjölkfår och lamm), getter (utom mjölkgetter och killingar), svin (utom smågrisar) och fjäderfä (utom kycklingar)

0,02

2.

Mjöldryga (Claviceps purpurea)

Foderråvaror och foderblandningar som innehåller omald spannmål

1 000


AVSNITT III:   NATURLIGA VÄXTGIFTER

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.

Fri gossypol

Foderråvaror,

20

med undantag av

 

bomullsfrön

5 000

bomullsfrökakor och bomullsfrömjöl

1 200

Helfoder,

20

med undantag av

 

helfoder för nötkreatur (utom kalvar)

500

helfoder för får (utom lamm) och getter (utom killingar)

300

helfoder för fjäderfä (utom värphöns) och kalvar

100

helfoder för kaniner, lamm, killingar och svin (utom smågrisar)

60

2.

Vätecyanid

Foderråvaror,

50

med undantag av

 

linfrö

250

linfrökakor

350

maniokprodukter och mandelkakor

100

Helfoder,

50

med undantag av

 

helfoder för kycklingar (< 6 veckor)

10

3.

Teobromin

Helfoder,

300

med undantag av

 

helfoder för svin

200

helfoder för hundar, kaniner, hästar och pälsdjur

50

4.

Vinyltiooxazolidon (5-vinyloxazolidin-2-tion)

Helfoder för fjäderfä,

1 000

med undantag av

 

helfoder för värphöns

500

5.

Flyktig senapsolja (10)

Foderråvaror,

100

med undantag av

 

rapskakor

4 000

Helfoder,

150

med undantag av

 

helfoder för nötkreatur (utom kalvar), får (utom lamm) och getter (utom killingar)

1 000

helfoder för svin (utom smågrisar) och fjäderfä

500


AVSNITT IV:   ORGANISKA KLORFÖRENINGAR (UTOM DIOXINER OCH PCB)

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.

Aldrin (11)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,01 (12)

2.

Dieldrin (11)

med undantag av

 

fett och olja

0,1 (12)

fiskfoder

0,02 (12)

3.

Kamfeklor (toxafen) – summan av indikatorkongenerna CHB 26, 50 och 62 (13)

Fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav,

0,02

med undantag av

 

fiskolja

0,2

Helfoder för fisk

0,05

4.

Klordan (summan av cis- och transisomerer och av oxiklordan, uttryckt som klordan)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,02

med undantag av

 

fett och olja

0,05

5.

DDT (summan av DDT-, DDD- (eller TDE-) och DDE-isomerer, uttryckt som DDT)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,05

med undantag av

 

fett och olja

0,5

6.

Endosulfan (summan av alfa- och betaisomerer och av endosulfansulfat, uttryckt som endosulfan)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,1

med undantag av

 

majs och produkter som framställs genom bearbetning därav

0,2

oljeväxtfröer och produkter som framställs genom bearbetning därav, utom vegetabilisk råolja

0,5

vegetabilisk råolja

1,0

helfoder för fisk

0,005

7.

Endrin (summan av endrin och deltaketoendrin, uttryckt som endrin)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,01

med undantag av

 

fett och olja

0,05

8.

Heptaklor (summan av heptaklor och heptaklorepoxid, uttryckt som heptaklor)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,01

med undantag av

 

fett och olja

0,2

9.

Hexaklorbensen (HCB)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,01

med undantag av

 

fett och olja

0,2

10.   

Hexaklorcyklohexan (HCH)

alfaisomerer

Foderråvaror och foderblandningar,

0,02

med undantag av

 

fett och olja

0,2

betaisomerer

Foderråvaror,

0,01

med undantag av

 

fett och olja

0,1

Foderblandningar,

0,01

med undantag av

 

foderblandningar för mjölkkor

0,005

gammaisomerer

Foderråvaror och foderblandningar,

0,2

med undantag av

 

fett och olja

2,0


AVSNITT V:   DIOXINER OCH PCB

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i ng WHO-PCDD/F-TEQ/kg foder (ppt) ( (14), (15)) beräknat på 12 % vattenhalt

1.

Dioxiner (summan av polyklorerade dibenso-para-dioxiner [PCDD] och polyklorerade dibensofuraner [PCDF]), uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av de av WHO fastställda TEF (toxiska ekvivalensfaktorer 1997 (17))

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung,

0,75

med undantag av

 

vegetabilisk olja och dess biprodukter

0,75

Foderråvaror av mineraliskt ursprung

1,0

Foderråvaror av animaliskt ursprung

 

animaliskt fett, inklusive mjölkfett och fett från ägg

2,0

andra produkter från landlevande djur, inklusive mjölk och mjölkprodukter samt ägg och äggprodukter

0,75

fiskolja

6,0

fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav, med undantag av fiskolja och hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett (16)

1,25

hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett

2,25

Fodertillsatserna kaolinlera, kalciumsulfatdihydrat, vermiculit, natrolit-fonolit, syntetiska kalciumaluminater och klinoptilolit av sedimentärt ursprung som hör till gruppen blandningar av bindemedel och klumpförebyggande medel

0,75

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement

1,0

Förblandningar

1,0

Foderblandningar,

0,75

med undantag av

 

foderblandningar för sällskapsdjur och fisk

2,25

foderblandningar för pälsdjur

2.

Summan av dioxiner och dioxinlika PCB (summan av polyklorerade dibenso-para-dioxiner [PCDD], polyklorerade dibensofuraner [PCDF] och polyklorerade bifenyler [PCB]), uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av de av WHO fastställda TEF (toxiska ekvivalensfaktorer 1997 (17))

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung,

1,25

med undantag av

 

vegetabilisk olja och dess biprodukter

1,5

Foderråvaror av mineraliskt ursprung

1,5

Foderråvaror av animaliskt ursprung

 

animaliskt fett, inklusive mjölkfett och fett från ägg

3,0

andra produkter från landlevande djur, inklusive mjölk och mjölkprodukter samt ägg och äggprodukter

1,25

fiskolja

24,0

fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav, med undantag av fiskolja och hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett (16)

4,5

hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett

11,0

Fodertillsatserna kaolinlera, kalciumsulfatdihydrat, vermiculit, natrolit-fonolit, syntetiska kalciumaluminater och klinoptilolit av sedimentärt ursprung som hör till gruppen blandningar av bindemedel och klumpförebyggande medel

1,5

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement

1,5

Förblandningar

1,5

Foderblandningar,

1,5

med undantag av

 

foderblandningar för sällskapsdjur och fisk

7,0

foderblandningar för pälsdjur


AVSNITT VI:   SKADLIGA BOTANISKA ORENHETER

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.

Ogräsfrön och omalda och okrossade frukter som innehåller alkaloider, glukosider eller andra toxiska ämnen, enskilda eller tillsammans, däribland

Foderråvaror och foderblandningar

3 000

Datura sp.

 

1 000

2.

Crotalaria spp.

Foderråvaror och foderblandningar

100

3.

Frö och skal från Ricinus communis L., Croton tiglium L. och Abrus precatorius L. samt bearbetade produkter av dem (18), enskilda eller tillsammans.

Foderråvaror och foderblandningar

10 (19)

4.

Oskalade bokollon – Fagus silvatica L.

5.

Purgerbuske – Jatropha curcas L.

6.

Indisk senap – Brassica juncea (L.) Czern. och Coss. ssp. integrifolia (West.) Thell.

7.

Sareptasenap – Brassica juncea (L.) Czern. och Coss. ssp. juncea

8.

Kinesisk senap – Brassica juncea (L.) Czern. och Coss. ssp. juncea var. lutea Batalin

9.

Svart senap – Brassica nigra (L.) Koch

10.

Etiopisk senap – Brassica carinata A. Braun

Foderråvaror och foderblandningar

Frö och frukter av de här förtecknade växtarterna samt bearbetade produkter av dem får bara förekomma i fodret i form av spår som inte kan bestämmas kvantitativt

11.

Frö från Ambrosia spp.

Foderråvaror

50

med undantag av

 

hirs (korn av Panicum miliaceum L.) och sorghum (korn av Sorghum bicolor (L.) Moench s.l.) som inte ges direkt till djuren

200

Foderblandningar som innehåller omalda korn och frön

50


AVSNITT VII:   OUNDVIKLIG KORSKONTAMINATION AV GODKÄNDA FODERTILLSATSER I FODER DE INTE ÄR AVSEDDA FÖR

Koccidiostat

Produkter avsedda för djurfoder (20)

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.

Dekokinat

Foderråvaror

0,4

Foderblandningar för

 

värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

0,4

slaktkycklingar under tiden före slakt då användning av dekokinat är förbjuden (karensfoder)

0,4

andra djurarter

1,2

Förblandningar för användning i foder där användning av dekokinat inte är godkänd

 (21)

2.

Diklazuril

Foderråvaror

0,01

Foderblandningar för

 

värpande fåglar, kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor) och slaktkalkoner > 12 veckor)

0,01

kaniner för slakt och avel under tiden före slakt då användning av diklazuril är förbjuden (karensfoder)

0,01

andra djurarter, utom kycklingar för uppfödning till värphöns < 16 veckor), slaktkycklingar, pärlhöns och slaktkalkoner < 12 veckor)

0,03

Förblandningar för användning i foder där användning av diklazuril inte är godkänd

 (21)

3.

Halofuginonhydrobromid

Foderråvaror

0,03

Foderblandningar för

 

värpande fåglar, kycklingar för uppfödning till värphöns och kalkoner > 12 veckor)

0,03

slaktkycklingar och kalkoner < 12 veckor) under tiden före slakt då användning av halofuginonhydrobromid är förbjuden (karensfoder)

0,03

andra djurarter

0,09

Förblandningar för användning i foder där användning av halofuginonhydrobromid inte är godkänd

 (21)

4.

Natriumlasalocid

Foderråvaror

1,25

Foderblandningar för

 

hundar, kalvar, kaniner, hästdjur, mjölkdjur, värpande fåglar, kalkoner > 16 veckor) och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

1,25

slaktkycklingar, kycklingar för uppfödning till värphöns < 16 veckor) och kalkoner < 16 veckor) under tiden före slakt då användning av natriumlasalocid är förbjuden (karensfoder)

1,25

andra djurarter

3,75

Förblandningar för användning i foder där användning av natriumlasalocid inte är godkänd

 (21)

5.

Maduramicinammonium alfa

Foderråvaror

0,05

Foderblandningar för

 

hästdjur, kaniner, kalkoner > 16 veckor), värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

0,05

slaktkycklingar och kalkoner < 16 veckor) under tiden före slakt då användning av maduramicinammonium alfa är förbjuden (karensfoder)

0,05

andra djurarter

0,15

Förblandningar för användning i foder där användning av maduramicinammonium alfa inte är godkänd

 (21)

6.

Monensinnatrium

Foderråvaror

1,25

Foderblandningar för

 

hästdjur, hundar, små idisslare (får och getter), ankor, nötkreatur, mjölkkor, värpande fåglar, kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor) och kalkoner > 16 veckor)

1,25

slaktkycklingar, kycklingar för uppfödning till värphöns < 16 veckor) och kalkoner < 16 veckor) under tiden före slakt då användning av monensinnatrium är förbjuden (karensfoder)

1,25

andra djurarter

3,75

Förblandningar för användning i foder där användning av monensinnatrium inte är godkänd

 (21)

7.

Narasin

Foderråvaror

0,7

Foderblandningar för

 

kalkoner, kaniner, hästdjur, värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

0,7

andra djurarter

2,1

Förblandningar för användning i foder där användning av narasin inte är godkänd

 (21)

8.

Nicarbazin

Foderråvaror

1,25

Foderblandningar för

 

hästdjur, värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

1,25

andra djurarter

3,75

Förblandningar för användning i foder där användning av nicarbazin (ensamt eller i kombination med narasin) inte är godkänd

 (21)

9.

Robenidinhydroklorid

Foderråvaror

0,7

Foderblandningar för

 

värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

0,7

slaktkycklingar, kaniner för slakt och avel samt kalkoner under tiden före slakt då användning robenidinhydroklorid av är förbjuden (karensfoder)

0,7

andra djurarter

2,1

Förblandningar för användning i foder där användning av robenidinhydroklorid inte är godkänd

 (21)

10.

Salinomycinnatrium

Foderråvaror

0,7

Foderblandningar för

 

hästdjur, kalkoner, värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns (> 12 veckor)

0,7

slaktkycklingar, kycklingar för uppfödning till värphöns (< 12 veckor) och slaktkaniner under tiden före slakt då användning av salinomycinnatrium är förbjuden (karensfoder)

0,7

andra djurarter

2,1

Förblandningar för användning i foder där användning av salinomycinnatrium inte är godkänd

 (21)

11.

Semduramicinnatrium

Foderråvaror

0,25

Foderblandningar för

 

värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns (> 16 veckor)

0,25

slaktkycklingar under tiden före slakt då användning av semduramicinnatrium är förbjuden (karensfoder)

0,25

andra djurarter

0,75

Förblandningar för användning i foder där användning av semduramicinnatrium inte är godkänd

 (21)

BILAGA II

ÅTGÄRDSGRÄNSER FÖR ATT MEDLEMSSTATER SKA INLEDA UNDERSÖKNINGAR ENLIGT ARTIKEL 4.2

AVSNITT:

DIOXINER OCH PCB

Främmande ämnen

Produkter avsedda för djurfoder

Åtgärdsgräns i ng WHO-PCDD/F-TEQ/kg foder (ppt) (23), (24) beräknat på 12 % vattenhalt

Kommentarer och upplysningar, t.ex. slag av undersökning som ska genomföras

1.

Dioxiner (summan av polyklorerade dibenso-para-dioxiner [PCDD] och polyklorerade dibensofuraner [PCDF]), uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av de av WHO fastställda TEF (toxiska ekvivalensfaktorer 1997 (22))

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung,

0,5

 (25)

med undantag av

 

 

vegetabilisk olja och dess biprodukter

0,5

 (25)

Foderråvaror av mineraliskt ursprung

0,5

 (25)

Foderråvaror av animaliskt ursprung

 

 

animaliskt fett, inklusive mjölkfett och fett från ägg

1,0

 (25)

andra produkter från landlevande djur, inklusive mjölk och mjölkprodukter samt ägg och äggprodukter

0,5

 (25)

fiskolja

5,0

 (26)

fisk, andra vattenlevande djur samt produkter och biprodukter från dessa, med undantag av fiskolja och hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett (24)

1,0

 (26)

hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett

1,75

 (26)

Fodertillsatser som hör till gruppen bindemedel och klumpförebyggande medel

0,5

 (26)

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement

0,5

 (25)

Förblandningar

0,5

 (25)

Foderblandningar,

0,5

 (25)

med undantag av

 

 

foderblandningar för sällskapsdjur och fisk

1,75

 (26)

foderblandningar för pälsdjur

 

2.

Dioxinlika PCB (summan av polyklorerade bifenyler [PCB]), uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av de av WHO fastställda TEF (toxiska ekvivalensfaktorer 1997 (22))

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung,

0,35

 (25)

med undantag av

 

 

vegetabilisk olja och dess biprodukter

0,5

 (25)

Foderråvaror av mineraliskt ursprung

0,35

 (25)

Foderråvaror av animaliskt ursprung

 

 

animaliskt fett, inklusive mjölkfett och fett från ägg

0,75

 (25)

andra produkter från landlevande djur, inklusive mjölk och mjölkprodukter samt ägg och äggprodukter

0,35

 (25)

fiskolja

14,0

 (26)

fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav, med undantag av fiskolja och hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett (24)

2,5

 (26)

hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett

7,0

 (26)

Fodertillsatser som hör till gruppen bindemedel och klumpförebyggande medel

0,5

 (25)

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement

0,35

 (25)

Förblandningar

0,35

 (25)

Foderblandningar,

0,5

 (25)

med undantag av

 

 

foderblandningar för sällskapsdjur och fisk

3,5

 (26)

foderblandningar för pälsdjur

 


(1)  Gränsvärdena avser den totala mängden arsenik.

(2)  På begäran av de behöriga myndigheterna måste den ansvariga aktören göra en analys för att visa att halten av oorganisk arsenik är lägre än 2 ppm. Denna analys är särskilt viktig när det gäller alger av arten Hizikia fusiforme.

(3)  Grovfoder omfattar produkter avsedda för djurfoder såsom hö, ensilage, färskt gräs osv.

(4)  Gränsvärdena avser den totala mängden kvicksilver.

(5)  Gränsvärdena uttrycks som natriumnitrit.

(6)  Gränsvärdena för förblandningar har fastställts med hänsyn till de tillsatser som har de högsta halterna av bly och kadmium, men inte till olika djurarters känslighet för bly och kadmium. För att skydda djurs och människors hälsa har tillverkaren av förblandningen, i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29), ansvaret för att förblandningen inte bara uppfyller kraven avseende gränsvärden för förblandningar, utan också för att brukanvisningen till förblandningen uppfyller kraven avseende gränsvärden för tillskottsfoder och helfoder.

(7)  Gränsvärden avser en analytiska bestämning av fluor, där extraktionen utförs med saltsyra 1 N under 20 minuter vid rumstemperatur. Likvärdiga extraktionsmetoder får användas om det kan visas att extraktionsmetoden har likvärdig extraktionseffektivitet.

(8)  Andelen (%) fosfor i foder beräknat på 12 % vattenhalt.

(9)  Gränsvärdena avser endast melamin. De strukturellt närbesläktade föreningarna cyanursyra, ammelin och ammelid kommer eventuellt att tas med i gränsvärdet vid ett senare tillfälle.

(10)  Gränsvärdena uttrycks som allylisotiocyanat.

(11)  Enkla eller tillsammans, uttryckt som dieldrin.

(12)  Gränsvärde för aldrin och dieldrin, enkla eller tillsammans, uttryckt som dieldrin.

(13)  Numrering enligt Parlar, föregånget av ”CHB” eller ”Parlar”:

 

CHB 26: 2-endo,3-exo,5-endo,6-exo,8,8,10,10-oktoklorbornan,

 

CHB 50: 2-endo,3-exo,5-endo,6-exo,8,8,9,10,10-nonaklorbornan,

 

CHB 62: 2,2,5,5,8,9,9,10,10-nonaklorbornan.

(14)  Övre koncentrationer: övre koncentrationer beräknas med antagandet att alla värden av de olika kongener som ligger under bestämningsgränsen är lika med bestämningsgränsen.

(15)  De individuella gränsvärdena för dioxiner (PCDD/F) bör fortsätta att tillämpas tills vidare. De produkter avsedda för djurfoder som anges i punkt 1 måste under den perioden följa både gränsvärdena för dioxiner och gränsvärdena för summan av dioxiner och dioxinlika PCB.

(16)  Färsk fisk och andra vattenlevande djur som levereras och används direkt utan någon mellanliggande bearbetning för framställning av foder för pälsdjur är undantagna från gränsvärdena, medan ett gränsvärde på 4,0 ng WHO-PCDD/F-TEQ/kg produkt och på 8,0 ng WHO-PCDD/F-PCB-TEQ/kg produkt gäller för färsk fisk och ett gränsvärde på 25,0 ng WHO-PCDD/F-PCB-TEQ/kg produkt gäller för fisklever, vilka används för direkt utfodring av sällskapsdjur, cirkusdjur och djur i djurparker eller används som foderråvara vid tillverkningen av foder för sällskapsdjur. Produkterna eller bearbetat animaliskt protein från dessa djur (pälsdjur, sällskapsdjur, cirkusdjur och djur i djurparker) får inte komma in i livsmedelskedjan och utfodring med dem är förbjuden inom animalieproduktionen till djur som hålls, göds eller föds upp för produktion av livsmedel.

(17)  Av Världshälsoorganisationen (WHO) fastställda toxiska ekvivalensfaktorer (TEF) för bedömningen av risker för människor på grundval av slutsatserna från WHO:s möte i Stockholm den 15–18 juni 1997 (Van den Berg et al, ”Toxic Equivalency Factors (TEFs) for PCBs, PCDDs, PCDFs for Humans and for Wildlife”, Environmental Health Perspectives, 1998, 106(12), s. 775).

Kongen

TEF-värde

Dibenso-p-dioxiner (PCDD) och dibensofuraner (PCDF)

2,3,7,8-TCDD

1

1,2,3,7,8-PeCDD

1

1,2,3,4,7,8-HxCDD

0,1

1,2,3,6,7,8-HxCDD

0,1

1,2,3,7,8,9-HxCDD

0,1

1,2,3,4,6,7,8-HpCDD

0,01

OCDD

0,0001

2,3,7,8-TCDF

0,1

1,2,3,7,8-PeCDF

0,05

2,3,4,7,8-PeCDF

0,5

1,2,3,4,7,8-HxCDF

0,1

1,2,3,6,7,8-HxCDF

0,1

1,2,3,7,8,9-HxCDF

0,1

2,3,4,6,7,8-HxCDF

0,1

1,2,3,4,6,7,8-HpCDF

0,01

1,2,3,4,7,8,9-HpCDF

0,01

OCDF

0,0001

Dioxinlika PCB Non-orto PCB + Mono-orto PCB

 

 

Non-orto PCB

PCB 77

0,0001

PCB 81

0,0001

PCB 126

0,1

PCB 169

0,01

Mono-orto PCB

PCB 105

0,0001

PCB 114

0,0005

PCB 118

0,0001

PCB 123

0,0001

PCB 156

0,0005

PCB 157

0,0005

PCB 167

0,00001

PCB 189

0,0001

 

 

 

 

Förkortningar: ”T” = tetra, ”Pe” = penta, ”Hx” = hexa, ”Hp” = hepta, ”O” = okta, ”CDD” = klordibensodioxin, ”CDF” = klordibensofuran, ”CB” = klorbifenyl.

(18)  I den mån det går att avgöra med mikroskopanalys.

(19)  Omfattar även delar av fröskal.

(20)  Utan att det påverkar tillämpningen av tillåtna halter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29).

(21)  Gränsvärdet för ämnet i förblandningen är den koncentration som medför en halt av ämnet på högst 50 % av de gränsvärden som fastställts för fodret när förblandningens bruksanvisning iakttas.

(22)  Av Världshälsoorganisationen (WHO) fastställda toxiska ekvivalensfaktorer (TEF) för bedömningen av risker för människor på grundval av slutsatserna från WHO:s möte i Stockholm den 15–18 juni 1997 (Van den Berg et al, ”Toxic Equivalency Factors (TEFs) for PCBs, PCDDs, PCDFs for Humans and for Wildlife”, Environmental Health Perspectives, 1998, 106(12), s. 775).

(23)  Övre koncentrationer: övre koncentrationer beräknas med antagandet att alla värden av de olika kongener som ligger under bestämningsgränsen är lika med bestämningsgränsen.

(24)  Kommissionen kommer att revidera dessa åtgärdsgränser samtidigt som gränsvärdena för summan av dioxiner och dioxinlika PCB revideras.

(25)  Identifiering av kontamineringskällan. När källan identifierats vidtas om möjligt lämpliga åtgärder för att minska eller eliminera den.

(26)  I många fall är det inte nödvändigt att undersöka kontamineringskällan eftersom bakgrundsnivån på många områden ligger nära eller över åtgärdsgränsen. I de fall där åtgärdsgränsen överskrids bör emellertid alla uppgifter, t.ex. provtagningsperiod, geografiskt ursprung och fiskart, registreras med tanke på framtida mätningar för att hantera förekomsten av dioxiner och dioxinlika föreningar i dessa ämnen avsedda som djurfoder.

Kongen

TEF-värde

Dibenso-p-dioxiner (PCDD) och dibensofuraner (PCDF)

2,3,7,8-TCDD

1

1,2,3,7,8-PeCDD

1

1,2,3,4,7,8-HxCDD

0,1

1,2,3,6,7,8-HxCDD

0,1

1,2,3,7,8,9-HxCDD

0,1

1,2,3,4,6,7,8-HpCDD

0,01

OCDD

0,0001

2,3,7,8-TCDF

0,1

1,2,3,7,8-PeCDF

0,05

2,3,4,7,8-PeCDF

0,5

1,2,3,4,7,8-HxCDF

0,1

1,2,3,6,7,8-HxCDF

0,1

1,2,3,7,8,9-HxCDF

0,1

2,3,4,6,7,8-HxCDF

0,1

1,2,3,4,6,7,8-HpCDF

0,01

1,2,3,4,7,8,9-HpCDF

0,01

OCDF

0,0001

Dioxinlika PCB Non-orto PCB + Mono-orto PCB

 

 

Non-orto PCB

PCB 77

0,0001

PCB 81

0,0001

PCB 126

0,1

PCB 169

0,01

Mono-orto PCB

PCB 105

0,0001

PCB 114

0,0005

PCB 118

0,0001

PCB 123

0,0001

PCB 156

0,0005

PCB 157

0,0005

PCB 167

0,00001

PCB 189

0,0001

 

 

 

 

Förkortningar: ’T’ = tetra, ’Pe’ = penta, ’Hx’ = hexa, ’Hp’ = hepta, ’O’ = okta, ’CDD’ = klordibensodioxin, ’CDF’ = klordibensofuran, ’CB’ = klorbifenyl.


17.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/25


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 575/2011

av den 16 juni 2011

om en förteckning över foderråvaror

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG (1), särskilt artikel 26.2 och 26.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EU) nr 242/2010 av den 19 mars 2010 om upprättande av en gemenskapsförteckning över foderråvaror (2) fastställdes den första utgåvan av förteckningen över foderråvaror. Den består av en förteckning över foderråvaror som redan förtecknas i del B i bilagan till direktiv 96/25/EG, av kolumnerna 2, 3 och 4 i bilagan till direktiv 82/471/EEG samt av en ordlista som avlöser del A.IV i bilagan till direktiv 96/25/EG.

(2)

Företrädare för de europeiska foderbranscherna har i samråd med andra berörda parter, i samarbete med de behöriga nationella myndigheterna och med beaktande av såväl relevanta erfarenheter från yttranden avgivna av Europeiska livsmedelsmyndigheten som den vetenskapliga och tekniska utvecklingen utarbetat ändringar av förordning (EU) nr 242/2010. Dessa ändringar rör såväl nya poster som förbättringar av befintliga poster.

(3)

Kommissionen har utvärderat de förelagda ändringarna, kontrollerat att förfarandet i artikel 26 i förordning (EG) nr 767/2009 har följts och kraven i samma artikel uppfylls väl, och godkänner ändringarna så som de ändrats under utvärderingen.

(4)

Mot bakgrund av det mycket stora antalet ändringar av förordning (EU) nr 242/2010 bör den förordningen upphävas och ersättas, så att förteckningen blir enhetlig och tydlig och dess användning förenklas.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den förteckning över foderråvaror som avses i artikel 24 i förordning (EG) nr 767/2009 upprättas härmed i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Förordning (EU) nr 242/2010 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2011.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 229, 1.9.2009, s. 1.

(2)  EUT L 77, 24.3.2010, s. 17.


BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER FODERRÅVAROR

DEL A

Allmänna bestämmelser

1.

Användningen av denna förteckning av foderföretagare ska vara frivillig. En benämning på en foderråvara som är uppförd i del C får dock endast användas om foderråvaran i fråga uppfyller kraven i den berörda posten.

2.

Alla poster i förteckningen över foderråvaror i del C ska följa restriktionerna rörande användning av foderråvaror i den relevanta unionslagstiftningen. Foderföretagare som använder en foderråvara som är uppförd i förteckningen ska se till att den uppfyller kraven i artikel 4 i förordning (EG) nr 767/2009.

3.

Enligt den goda praxis som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 183/2005 ska foderråvaror vara fria dels från kemiska orenheter som härrör från framställningsprocessen, dels från processhjälpmedel, såvida inte en högsta tillåten halt fastställs i förteckningen.

4.

En foderråvaras botaniska renhet får inte vara lägre än 95 %. Halten av botaniska orenheter såsom rester av andra oljehaltiga frön eller frukter från tidigare framställningsprocesser får dock inte överstiga 0,5 % för varje typ av oljehaltiga frön eller frukter. Om dessa allmänna regler frångås ska det fastställas en specifik halt i förteckningen över foderråvaror i del C.

5.

Den allmänna benämningen eller tilläggsbeskrivningen på en eller flera av de bearbetningsmetoder som är uppförda i den sista kolumnen i ordlistan över bearbetningsmetoder i del B kan fogas till foderråvarans benämning för att visa att den har gått igenom den eller de berörda processerna.

6.

Om framställningsprocessen för en foderråvara skiljer sig från beskrivningen av den berörda bearbetningsmetoden i ordlistan över bearbetningsmetoder i del B, ska framställningsprocessen framgå av beskrivningen av den berörda foderråvaran.

7.

För ett antal foderråvaror får synonymer användas. Dessa synonymer anförs inom hakparentes i kolumnen ”Benämning” för den post som gäller den berörda foderråvaran i förteckningen över foderråvaror i del C.

8.

I beskrivningen av foderråvaror i förteckningen över foderråvaror i del C används ordet ”produkt” i stället för ”biprodukt”, för att avspegla marknadssituationen och språkbruket hos foderföretagarna och framhäva foderråvarornas kommersiella värde.

9.

Det botaniska namnet på en viss växt har endast tagits med i beskrivningen i den första posten rörande den växten i förteckningen över foderråvaror i del C.

10.

Den obligatoriska märkningen av de analytiska beståndsdelarna i en viss foderråvara i förteckningen grundar sig på om en viss produkt innehåller höga koncentrationer av en viss beståndsdel eller om framställningsprocessen har ändrat produktens näringsmässiga egenskaper.

11.

I artikel 15 g i förordning (EG) nr 767/2009, jämförd med punkt 6 i bilaga I till samma förordning, fastställs märkningskrav i fråga om vattenhalt. I artikel 16.1 b i den förordningen, jämförd med dess bilaga V, fastställs märkningskrav för andra analytiska beståndsdelar. Enligt punkt 5 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009 ska dessutom mängden aska som inte kan lösas i saltsyra anges om den överstiger 2,2 % i allmänhet eller, för vissa foderråvaror, om den överstiger den gräns som fastställs i det berörda avsnittet i bilaga V till den förordningen. Några av posterna i förteckningen över foderråvaror i del C avviker emellertid från dessa regler på följande vis:

a)

De obligatoriska märkningsuppgifterna rörande de analytiska beståndsdelarna i förteckningen över foderråvaror i del C ska ersätta de obligatoriska märkningsuppgifter i det berörda avsnittet i bilaga V till förordning (EG) nr 767/2009.

b)

Om kolumnen för obligatoriska märkningsuppgifter i förteckningen över foderråvaror i del C har lämnats tom för de analytiska beståndsdelar som enligt det berörda avsnittet i bilaga V till förordning (EG) nr 767/2009 skulle behöva anges, behöver ingen av dessa beståndsdelar märkas. Om det för aska som inte kan lösas i saltsyra inte har fastställts någon mängd i del C i förteckningen över foderråvaror, ska mängden anges om den överstiger 2,2 %.

c)

Om det har fastställts ett eller flera specifika värden för vattenhalt i kolumnen ”Obligatoriska märkningsuppgifter” i förteckningen över foderråvaror i del C, gäller dessa värden i stället för värdena i punkt 6 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009. Om vattenhalten ligger under 14 % är det dock inte obligatoriskt att ange denna. Om det inte har fastställts någon specifik vattenhalt i den kolumnen ska punkt 6 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009 tillämpas.

12.

”Av teknisk kvalitet” innebär att ett ämne har framställts i en kontrollerad kemisk eller fysisk process som uppfyller de relevanta kraven i unionens foderlagstiftning.

13.

En foderföretagare som hävdar att en foderråvara har fler egenskaper än dem som anges i kolumnen ”Beskrivning” i förteckningen över foderråvaror i del C ska uppfylla kraven i artikel 13 i förordning (EG) nr 767/2009. Foderråvaror kan dessutom uppfylla särskilda näringsbehov enligt artiklarna 9 och 10 i förordning (EG) nr 767/2009.

DEL B

Ordlista för bearbetningsmetoder

 

Bearbetningsmetod

Definition

Benämning/Tilläggsbeskrivning

1

Luftfraktionering

Avskiljning av partiklar med hjälp av en luftström.

Luftfraktionerad

2

Aspiration

Bearbetningsmetod för att avlägsna stoft, fina partiklar och spannmålsdamm under förflyttning av spannmål med hjälp av en luftström.

Aspirerad

3

Blanchering

Bearbetningsmetod bestående av värmebehandling av ett organiskt ämne genom kokning eller ångkokning för att denaturera naturliga enzymer, mjuka upp vävnad och avlägsna råa smakämnen, följd av nedsänkning i kallt vatten för att kokningen ska avstanna.

Blancherad

4

Blekning

Avlägsnande av naturligt förekommande färg.

Blekt

5

Nedkylning

Sänkning av temperaturen under omgivande temperatur men över fryspunkten för att främja hållbarheten.

Kyld

6

Hackning

Reduktion av partikelstorleken med hjälp av en eller flera knivar.

Hackad

7

Rensning

Avlägsnande av föremål (föroreningar, t.ex. stenar) eller växtdelar, t.ex. lösa stråpartiklar, fröskal eller ogräs.

Rensad / Sorterad

8

Koncentrering (1)

Ökning av halten av vissa ämnen genom avlägsnande av vatten och/eller andra beståndsdelar.

Koncentrat

9

Kondensering

Ett ämnes övergång från gasformigt till flytande.

Kondenserad

10

Kokning

Tillförsel av värme för att förändra de fysiska och kemiska egenskaperna hos foderråvaror.

Kokt

11

Krossning

Mekanisk reduktion av partikelstorleken via en kross.

Krossad

12

Kristallisering

Rening genom bildande av fasta kristaller från en vätskelösning. Orenheter i vätskan binds vanligen inte i kristallens gitterstruktur.

Kristalliserad

13

Skalning (2)

Fullständigt eller partiellt borttagande av de yttersta skikten på sädeskorn och frön, frukter, nötter etc.

Skalad, delvis skalad

14

Borttagning av hinna / Spritning

Avlägsnande av de yttre skalen på bönor, sädeskorn och frön, vanligen på mekanisk väg.

Borttagen hinna eller spritad

15

Depektinisering

Extraktion av pektiner från en foderråvara.

Depektiniserad

16

Uttorkning

Bearbetningsmetod där fukt extraheras.

Torkad

17

Avslemning

Bearbetningsmetod för att avlägsna slemlagret på ytan.

Avslemmad

18

Avsockring

Fullständigt eller partiellt avlägsnande av mono- eller disackarider från melass och andra ämnen som innehåller socker på kemisk eller mekanisk väg.

Avsockrad, delvis avsockrad

19

Avgiftning

Bearbetningsmetod för att förstöra giftiga föroreningar eller reducera deras koncentration.

Avgiftad

20

Destillering

Fraktionering av vätskor genom kokning och insamling av den kondenserade ångan i en separat behållare.

Destillerad

21

Torkning

Dehydrering på naturlig eller artificiell väg.

Torkad (i solen eller artificiellt)

22

Ensilering

Lagring av foderråvaror i en silo, eventuellt med tillsättning av konserveringsmedel eller med hjälp av anaeroba förhållanden, eventuellt med ensileringstillsatser.

Ensilerad

23

Avdunstning

Reducering av vatteninnehållet.

Avdunstad

24

Expandering

Termisk process där kraftig förångning av produktens vatteninnehåll leder till att produkten öppnas upp.

Expanderad

25

Oljeutvinning genom pressning

Avlägsnande av olja/fett genom pressning.

Expeller/presskaka och olja/fett

26

Extraktion

Avlägsnande av fett/olja antingen med hjälp av antingen ett organiskt lösningsmedel eller en vattenlösning med socker eller andra vattenlösliga beståndsdelar.

Extraherat mjöl och fett/olja, melass/pressmassa och socker eller andra vattenlösliga beståndsdelar

27

Extrudering

Termisk process där kraftig förångning av produktens vatteninnehåll leder till att produkten slits upp, samtidigt som produkten formas genom att den passerar genom en öppning.

Extruderad

28

Fermentering

Bearbetningsmetod där mikroorganismer såsom bakterier, svamp eller jästsvampar framställs eller används för att förändra materials kemiska sammansättning/egenskaper.

Fermenterad

29

Fi1trering

Avskiljning av en blandning av flytande och fasta material genom att vätskan passerar genom ett poröst medium eller ett membran.

Filtrerad

30

Omvandling till flingor

Valsning av en fuktig råvara som värmebehandlats.

Flingor

31

Mjölframställning

Reducering av partikelstorleken hos torra korn och underlättande av fraktionering (främst mjöl, kli och fodermjöl).

Mjöl, kli, fodermjöl (3), skalmjöl

32

Fraktionering

Avskiljning av fragment av foderråvaror genom siktning och/eller med hjälp av en luftström som avlägsnar de lättare skaldelarna.

Fraktionerad

33

Fragmentering

Krossning av foderråvaror till fragment.

Fragmenterad

34

Stekning

Beredning av foderråvaror i olja eller fett.

Stekt

35

Gelning / Gelatinering

Bearbetningsmetod för att bilda en gel, ett fast geléartat material med egenskaper som varierar från mjukt och svagt till hårt och segt, vanligtvis med hjälp av geleringsmedel.

Gelatinerad

36

Granulering

Behandling av foderråvaror för att erhålla en särskild partikelstorlek och konsistens.

Granulerad

37

Malning

Reduktion av fasta foderråvarors partikelstorlek genom en torr eller våt bearbetning.

Mald

38

Värmebehandling

Värmebehandlingar som utförs under särskilda förhållanden.

Värmebehandlad

39

Hydrogenering

Omvandling med hjälp av en katalysator av omättade glycerider till mättade glycerider (av oljor och fetter) eller fria fettsyror, eller av reducerande sockerarter till motsvarande polyoler.

Hydrogenerad, delvis hydrogenerad

40

Hydrolys

Reduktion av molekylstorlek genom lämplig behandling med vatten och antingen enzymer eller syra/lut.

Hydrolyserad

41

Förvätskning

Övergång från en fast eller gasformig fas till en vätska.

Förvätskad

42

Maceration

Reduktion av foderråvarors storlek på mekanisk väg, ofta med tillsats av vatten eller andra vätskor.

Macererad

43

Mältning

Få spannmål att börja gro för att aktivera naturligt förekommande enzymer som kan bryta ner stärkelse till jäsbara kolhydrater och proteiner till aminosyror och peptider.

Mältad

44

Smältning

Övergång från en fast till en flytande fas genom tillförsel av värme.

Smält

45

Mikronisering

Minskning av den genomsnittliga partikeldiametern hos ett fast material till mikrometerskalan.

Mikroniserad

46

Förkokning

Partiell beredning genom ett kort uppkok.

Förkokt

47

Pastörisering

Upphettning till en viss temperatur under en fastställd tidsrymd för att eliminera skadliga mikroorganismer, följ av snabb nedkylning.

Pastöriserad

48

Skalning

Avlägsnande av skalet från frukter och grönsaker.

Skalad

49

Pelletering

Sammanpressning genom ett munstycke.

Pellets, pelleterad

50

Polering

Polering av skalade korn, t.ex. ris, genom rotation i trummor, vilket gör kornet ljust och blankt.

Polerad

51

Förklistring

Förändring av stärkelsen för att väsentligt öka dess förmåga att svälla i kallt vatten.

Förklistrad (4), svälld

52

Pressning (5)

Fysiskt avlägsnande av vätskor såsom fett, olja, vatten eller saft från fasta material.

Expeller/presskaka (oljehaltiga material)

Pressmassa, pressrester (frukter osv.)

Pressad betmassa (sockerbeta)

53

Raffinering

Fullständigt eller partiellt avlägsnande av orenheter eller oönskade beståndsdelar på kemisk eller fysisk väg.

Raffinerad, delvis raffinerad

54

Rostning

Upphettning av foderråvaror i torrt tillstånd för att förbättra dess smältbarhet, öka färgen och/eller reducera naturligt förekommande näringshämmande faktorer.

Rostad

55

Valsning

Reduktion av partikelstorleken genom att foderråvarorna, t.ex. spannmål, passerar mellan valspar.

Valsad

56

Skydd mot nedbrytning i våmmen

Bearbetningsmetod som genom antingen en fysisk behandling med hjälp av värme, tryck, ånga och kombinationer av sådana behandlingar och/eller genom processhjälpmedel syftar till att skydda näringsämnena mot nedbrytning i våmmen.

Skyddad mot nedbrytning i våmmen

57

Siktning / Sållning

Avskiljning av partiklar av olika storlek genom att låta foderråvarorna passera genom en eller flera såll samtidigt som det skakas eller hälls över sållets yta.

Siktad, sållad

58

Skumning

Separering av det flytande översta lagret av en vätska på mekanisk väg, t.ex. mjölkfett.

Skummad

59

Skivning

Foderråvarorna skärs i platta bitar.

Skivad

60

Blötläggning / Stöpning

Fuktning och uppmjukning av foderråvaror, vanligtvis frön, för att reducera beredningstiden, underlätta avlägsnandet av fröskal, främja vattenupptaget för att aktivera groningsprocessen eller reducera koncentrationen av naturligt förekommande näringshämmande faktorer.

Blötlagd / Stöpt

61

Sprejtorkning

Reduktion av vattenhalten i en vätska genom att finfördela foderråvaran till en aerosol för att öka dess yta i förhållande till vikten och därefter utsätta den för en varmluftström.

Sprejtorkad

62

Ångkokning

Användning av ånga under tryck för uppvärmning och beredning för att förbättra foderråvarans smältbarhet.

Ångkokt

63

Rostning

Upphettning med hjälp av torr värme, vanligtvis tillämpad på oljefrön, t.ex. för att reducera eller avlägsna naturligt förekommande näringshämmande faktorer.

Rostad

64

Ultrafiltrering

Filtrering av vätskor genom ett membran som är genomsläppligt endast för små molekyler.

Ultrafiltrerad

DEL C

Förteckning över foderråvaror

1.   Spannmål och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

1.1.1

Korn

Kärnor av Hordeum vulgare L. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.1.2

Svällt korn

Produkt som framställs av malet korn eller kornkross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck.

Stärkelse

1.1.3

Rostat korn

Produkt av kornrostningsprocess, delvis rostad och med svag färg.

Stärkelse, om > 10 %

Råprotein, om > 15 %

1.1.4

Kornflingor

Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalat korn. Den kan innehålla en liten mängd skaldelar. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Stärkelse

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.1.5

Kornfiber

Produkt härrörande från framställningen av kornstärkelse. Den består av frövita och huvudsakligen av fiber.

Växttråd

Råprotein, om > 10 %

1.1.6

Kornskal

Produkt härrörande från framställningen av etanolstärkelse efter torrmalning, sållning och skalning av kornkärnorna.

Växttråd

Råprotein, om > 10 %

1.1.7

Kornfodermjöl

Produkt som erhålls vid bearbetningen av sållat, skalat korn till pärlgryn, semolina eller mjöl. Den består huvudsakligen av frövita tillsammans med fina fragment av det yttre skalet och en del sållrester av kärnan.

Växttråd

Stärkelse

1.1.8

Kornprotein

Produkt av korn som erhålls sedan stärkelse och kli separerats från varandra. Den består huvudsakligen av protein.

Råprotein

Stärkelse

1.1.9

Kornproteinfoder

Produkt av korn som erhålls efter stärkelseseparationen. Den består huvudsakligen av protein och frövita. De kan vara torkade.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 60 %

Om vattenhalt < 45 %:

Råprotein

Stärkelse

1.1.10

Vattenlösliga restprodukter av korn

Produkt av korn som erhålls efter våt stärkelse- och proteinextraktion.

Råprotein

1.1.11

Kornkli

Produkt av mjölframställning, framställd av sållade kärnor av skalat korn. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och av kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats.

Växttråd

1.1.12

Flytande kornstärkelse

Sekundär stärkelsefraktion som erhålls vid utvinning av stärkelse från korn.

Om vattenhalt < 50 %:

Stärkelse

1.1.13

Sållrester av mältat korn

Produkt härrörande från putsning av mältat korn, bestående av små mältade korn och fraktioner av krossat mältat korn som separerats före mältningen.

Växttråd

Råaska, om > 2,2 %

1.1.14

Mältat korn och maltdamm

Spannmålsdamm som sugits upp under förflyttning av säd.

Växttråd

1.1.15

Skal från mältat korn

Produkt härrörande från putsning av mältat korn, bestående av skalfraktioner och damm.

Växttråd

1.1.16

Våta fasta partiklar av korn från destillering

Produkt härrörande från etanolframställning på bas av korn. Det innehåller fasta foderfraktioner från destillering.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

Råprotein

1.1.17

Våta vattenlösliga restprodukter av korn från destillering

Produkt härrörande från etanolframställning på bas av korn. Det innehåller vattenlösliga foderfraktioner från destillering.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 70 %

Om vattenhalt < 45 %

Råprotein

1.1.18

Malt (6)

Produkt från groddad spannmål som torkats, malts och/eller extraherats.

 

1.1.19

Maltrottrådar (6)

Produkt härrörande från groddad mältad spannmål och maltputsning bestående av rottrådar, spannmålsdamm, skal och små krossade kärnor av mältad spannmål. Den kan vara mald.

 

1.2.1

Majs (7)

Kärnor av Zea mays L. ssp. mays. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.2.2

Majsflingor

Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalad majs. Den kan innehålla en liten mängd skaldelar.

Stärkelse

1.2.3

Majsfodermjöl

Produkt härrörande från framställningen av mjöl eller semolina av majs. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar från vilka en mindre del av frövitan tagits bort än i majskli.

Växttråd

Stärkelse

1.2.4

Majskli

Produkt härrörande från framställningen av mjöl eller semolina av majs. Den består huvudsakligen av yttre skal och en del fragment av majsgroddar med en viss mängd frövita.

Växttråd

1.2.5

Majskolvar

Den innersta delen av majskolven. Även sammanhängande stam, majskorn och täckblad ingår.

Växttråd

Stärkelse

1.2.6

Sållrester av majs

Majsfraktion som blir över efter sållningen.

 

1.2.7

Majsfiber

Produkt härrörande från framställningen av majsstärkelse. Den består huvudsakligen av fiber.

Vattenhalt, om < 50 % eller > 70 %

Om vattenhalt < 50 %:

Växttråd

1.2.8

Majsgluten

Produkt härrörande från framställningen av majsstärkelse. Den består huvudsakligen av gluten som erhålls vid stärkelseseparationen.

Råprotein

Vattenhalt, om < 70 % eller > 90 %

1.2.9

Majsglutenfoder

Produkt som erhålls vid framställningen av majsstärkelse. Den består av kli och vattenlösliga restprodukter av majs. I produkten kan även ingå majskross och rester från oljeutvinningen ur majsgroddar. Andra produkter härrörande från stärkelse och från raffinering eller fermentering av stärkelseprodukter kan tillsättas och produkten kan torkas.

Vattenhalt, om < 40 % eller > 65 %

Om vattenhalt < 40 %

Råprotein

Växttråd

Stärkelse

Råfett

1.2.10

Majsgroddar

Produkt härrörande från framställningen av semolina, mjöl eller stärkelse av majs. Den består huvudsakligen av majsgroddar, yttre skal och delar av frövitan.

Vattenhalt, om < 40 % eller > 60 %

Om vattenhalt < 40 %:

Råprotein

Råfett

1.2.11

Majsgroddsexpeller

Produkt härrörande från oljeutvinning, erhållen genom pressning av bearbetade majsgroddar på vilka delar av frövita och fröskal kan sitta kvar.

Råprotein

Råfett

1.2.12

Majsgroddsmjöl

Produkt härrörande från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av bearbetade majsgroddar.

Råprotein

1.2.13

Rå majsgroddsolja

Produkt som erhålls från majsgroddar.

Råfett

1.2.14

Majs, svälld

Produkt som erhålls från mald majs eller majskross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck.

Stärkelse

1.2.15

Blötläggningsvätska för majs

Koncentrerad flytande fraktion härrörande från blötläggning av majs.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 65 %

Om vattenhalt < 45 %:

Råprotein

1.2.16

Sockermajssilage

Biprodukt från sockermajsförädlingsindustrin som består av majskolvens innersta del, skalet och kärnornas fäste. Produkten är hackad och avrunnen eller pressad. Framställd genom hackning av sockermajskolvarna, skalen och täckbladen; även sockermajskärnor ingår.

Växttråd

1.3.1

Hirs

Kärnor av Panicum miliaceum L.

 

1.4.1

Havre

Kärnor av Avena sativa L. och andra odlade arter av havre.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.4.2

Skalad havre

Skalade havrekärnor. Produkten kan vara ångbehandlad.

 

1.4.3

Havregryn

Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalad havre. Den kan innehålla en liten mängd skaldelar.

Stärkelse

1.4.4

Havrefodermjöl

Produkt som erhålls vid bearbetning av sållad, skalad havre för att framställa havregryn och mjöl. Den består huvudsakligen av havrekli och en del frövita.

Växttråd

Stärkelse

1.4.5

Havrekli

Produkt härrörande från mjölframställning, framställd av sållade, skalade kärnor. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och av kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats.

Växttråd

1.4.6

Havreskal

Produkt som erhålls vid skalning av havrekärnor.

Växttråd

1.4.7

Svälld havre

Produkt som framställs av mald havre eller havrekross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck.

Stärkelse

1.4.8

Rensad havre

Rensad havre från vilken skalet avlägsnats.

Växttråd

Stärkelse

1.4.9

Havremjöl

Produkt som erhålls genom malning av havrekorn.

Växttråd

Stärkelse

1.4.10

Foderhavremjöl

Havreprodukt med högt stärkelseinnehåll, efter skalning.

Växttråd

1.4.11

Foderhavre

Produkt som erhålls vid bearbetning av sållad, skalad havre för att framställa havregryn och mjöl. Den består huvudsakligen av havrekli och en del frövita.

Växttråd

1.5.1

Extraherat quinoafrö

Rensade hela frön av quinoaplantan (Chenopodium quinoa Willd.) från vilka saponiner i frönas yttre lager har avlägsnats.

 

1.6.1

Riskross

Produkt som erhålls genom malning av ris (Oryza sativa L.), huvudsakligen bestående av små och/eller krossade risgryn.

Stärkelse

1.6.2

Slipat ris

Råris från vilket hela eller delar av kliet och embryot har avlägsnats genom slipning.

Stärkelse

1.6.3

Förklistrat ris

Produkt som framställs av slipat ris eller riskross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck.

Stärkelse

1.6.4

Extruderat ris

Produkt som erhålls genom extrudering av rismjöl.

Stärkelse

1.6.5

Risflingor;

[Förklistrat ris]

Produkt som erhålls genom att förklistrade risgryn eller riskross omvandlas till flingor.

Stärkelse

1.6.6

Skalat/brunt ris

Paddyris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats.

Stärkelse

Växttråd

1.6.7

Malet foderris

Produkt som erhålls genom malning av foderris, bestående antingen av gröna, kritaktiga eller omogna risgryn som avskilts genom siktning vid slipningen av skalat ris eller av normala, skalade risgryn som är gula eller fläckiga.

Stärkelse

1.6.8

Rismjöl

Produkt som erhålls genom malning av slipat ris.

Stärkelse

1.6.9

Brunt rismjöl

Produkt som erhålls genom malning av brunt ris.

Växttråd

Stärkelse

1.6.10

Riskli

Produkt som härrör från malningen av skalat ris, bestående av de yttre lagren av kärnan (fruktväggen, fröskal, kärna, aleuron) med delar av grodden.

Växttråd

1.6.11

Riskli innehållande kalciumkarbonat

Produkt som erhålls vid polering av skalat ris; den består huvudsakligen av silverhinnor, delar av aleuronskiktet, frövita och groddar samt av varierande mängder kalciumkarbonat som härrör från poleringen.

Växttråd

Kalciumkarbonat

1.6.12

Avfettat riskli

Riskli härrörande från oljeutvinning.

Växttråd

1.6.13

Riskliolja

Olja extraherad från stabiliserat riskli.

Råfett

1.6.14

Risfodermjöl

Produkt härrörande från rismjöls- och risstärkelseframställning, erhållen genom torr- eller våtmalning och siktning. Den består huvudsakligen av stärkelse, protein, fett och fiber.

Stärkelse, om > 20 %

Råprotein, om > 10 %

Råfett, om > 5 %

Växttråd

1.6.15

Fodermjöl av förkokt ris

Produkt härrörande från poleringen av skalat förkokt ris; den består huvudsakligen av silverhinnor, delar av aleuronskiktet, frövita och groddar samt av varierande mängder kalciumkarbonat som härrör från poleringen.

Växttråd

Kalciumkarbonat

1.6.16

Risdrav

De minsta krossade fragmenten från rismalningen, vanligtvis en fjärdedel av ett helt risgryn.

Stärkelse

1.6.17

Risgroddar

Produkt huvudsakligen bestående av embryot som avlägsnats under rismalningen och separerats från kliet.

Råfett

Råprotein

1.6.18

Risgroddsexpeller

Produkt härrörande från oljeutvinning, erhållen genom pressning av risgroddar på vilka delar av frövita och fröskal sitter kvar.

Råprotein

Råfett

Växttråd

1.6.19

Risgroddsmjöl

Produkt härrörande från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av risgroddar på vilka delar av frövita och fröskal sitter kvar.

Råprotein

1.6.20

Risprotein

Produkt härrörande från risstärkelseframställning av riskross, erhållen genom våtmalning, siktning, separation, koncentration och torkning.

Råprotein

1.6.21

Flytande foder av polerat ris

Koncentrerad flytande produkt härrörande från våtmalning och siktning av ris.

Stärkelse

1.7.1

Råg

Kärnor av Secale cereale L.

 

1.7.2

Rågfodermjöl

Produkt härrörande från mjölframställning, erhållen från sållad råg. Den består huvudsakligen av frövitepartiklar med fina fragment av det yttre skalet och en del diverse kärnrester.

Stärkelse

Växttråd

1.7.3

Foderråg

Produkt härrörande från mjölframställning, erhållen från sållad råg. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar från vilka en mindre del av frövitan tagits bort än i rågkli.

Stärkelse

Växttråd

1.7.4

Rågkli

Produkt härrörande från mjölframställning, erhållen från sållad råg. Den består huvudsakligen fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats.

Stärkelse

Växttråd

1.8.1

Sorghum; [Milo]

Kärnor av Sorghum bicolor (L.) Moench.

 

1.8.2

Vit sorghum

Kärnor av vit Sorghum.

 

1.8.3

Sorghumglutenfoder

Torkade produkt som erhålls vid utvinningen av sorghumstärkelse. Den består huvudsakligen av kli och en mindre mängd gluten. I produkten kan även ingå torkade rester av macerationsvatten och groddar kan tillsättas.

Råprotein

1.9.1

Speltvete

Kärnor av speltvete, Triticum spelta L., Triticum dicoccum Schrank, Triticum monococcum.

 

1.9.2

Speltvetekli

Produkt härrörande från framställningen av speltmjöl. Den består huvudsakligen av yttre skaldelar och en del speltgroddsfragment samt en viss mängd frövita.

Växttråd

1.9.3

Speltveteskal

Produkt som erhålls vid skalning av speltkärnor.

Växttråd

1.9.4

Speltvetefodermjöl

Produkt som erhålls vid bearbetningen av sållad, skalad spelt till speltmjöl. Den består huvudsakligen av frövita tillsammans med fina fragment av det yttre skalet och en del sållrester av kärnan.

Växttråd

Stärkelse

1.10.1

Rågvete

Kärnor av hybriden Triticum X Secale cereale L.

 

1.11.1

Vete

Kärnor av Triticum aestivum L., Triticum durum Desf. och andra odlade arter av vete. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.11.2

Veterottrådar

Produkt från groddat mältat vete och maltputsning bestående av rottrådar, spannmålsdamm, skal och små krossade kärnor av mältat vete.

 

1.11.3

Förklistrat vete

Produkt som framställs av malet vete eller vetekross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck.

Stärkelse

1.11.4

Vetefodermjöl

Produkt som erhålls vid mjölframställning, erhållen från sållade vetekärnor eller skalat speltvete. Den består huvudsakligen av frövita tillsammans med fina fragment av det yttre skalet och en del sållrester av kärnan.

Växttråd

Stärkelse

1.11.5

Veteflingor

Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalat vete. Den kan innehålla en liten mängd veteskaldelar. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Växttråd

Stärkelse

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.11.6

Fodervete

Produkt som erhålls vid framställning av mjöl eller malt av sållade vetekärnor eller skalat speltvete. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och av kärnpartiklar från vilka en mindre del av frövitan tagits bort än i vetekli.

Växttråd

1.11.7

Vetekli (8)

Produkt som erhålls vid framställning av mjöl eller malt av sållade vetekärnor eller skalat speltvete. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och av kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats.

Växttråd

1.11.8

Mältade fermenterade vetepartiklar

Produkt som erhålls genom en bearbetningsmetod som kombinerar mältning och fermentering av vete och vetekli. Efter mältning och fermentering torkas produkten och mals.

Stärkelse

Växttråd

1.11.10

Vetefiber

Fiberprodukt som extraheras vid bearbetning av vete. Den består huvudsakligen av fiber.

Vattenhalt, om < 60 % eller > 80 %

Om vattenhalt < 60 %:

Växttråd

1.11.11

Vetegroddar

Produkt härrörande från mjölframställning, huvudsakligen bestående av vetegroddar, valsade eller i annan form, på vilka fragment av frövita och ytterskal kan sitta kvar.

Råprotein

Råfett

1.11.12

Fermenterade vetegroddar

Produkt härrörande från fermentering av vetegroddar, med inaktiverade mikroorganismer.

Råprotein

Råfett

1.11.13

Vetegroddsexpeller

Produkt härrörande från oljeutvinning, erhållen genom pressning av vetegroddar (Triticum aestivum L. och Triticum durum Desf. samt andra odlade arter av vete och skalad spelt, Triticum spelta L., Triticum dicoccum Schrank och Triticum monococcum L.), på vilka delar av frövita och fröskal kan sitta kvar.

Råprotein

1.11.15

Veteprotein

Veteprotein extraherat vid stärkelse- eller etanolframställning; produkten kan delvis ha hydrolyserats.

Råprotein

1.11.16

Veteglutenfoder

Produkt härrörande från framställningen av vetestärkelse och vetegluten. Den består av kli från vilket grodden delvis kan ha avlägsnats. Vattenlösliga restprodukter av vete, vetekross samt andra produkter som är härledda ur stärkelse och ur raffinering av stärkelseprodukter kan tillsättas.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 60 %

Om vattenhalt < 45 %:

Råprotein

Stärkelse

1.11.18

Veteglutenmjöl

Veteprotein som utmärks av en hög viskoelasticitet i hydraterad form, med minst 80 % protein (N × 6,25) och högst 2 % aska i torrsubstansen.

Råprotein

1.11.19

Flytande vetestärkelse

Produkt som erhålls vid framställningen av stärkelse/glukos och gluten från vete.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 85 %

Om vattenhalt < 65 %:

Stärkelse

1.11.20

Delvis avsockrad vetestärkelse innehållande protein

Produkt som erhålls vid framställningen av vetestärkelse, huvudsakligen innehållande delvis sötad stärkelse, de lösliga proteinerna och andra lösliga delar av frövitan.

Råprotein

Stärkelse

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

1.11.21

Vattenlösliga restprodukter av vete

Produkt av vete som erhålls efter våt protein- och stärkelseextraktion. Produkten kan vara hydrolyserad.

Vattenhalt, om < 55 % eller > 85 %

Om vattenhalt < 55 %

Råprotein

1.11.22

Vetejästkoncentrat

Blöt biprodukt som frigörs efter fermenteringen av vetestärkelse för alkoholframställning.

Vattenhalt, om < 60 % eller > 80 %

Om vattenhalt < 60 %:

Råprotein

1.11.23

Sållrester av mältat vete

Produkt härrörande från putsning av mältat vete, bestående av små mältade vetekärnor och fraktioner av krossade mältade vetekärnor som separerats före mältningen.

Växttråd

1.11.24

Mältat vete och maltdamm

Spannmålsdamm som sugits upp under förflyttning av säd.

Växttråd

1.11.25

Skal av mältat vete

Produkt av putsning av mältat vete, bestående av skalfraktioner och damm.

Växttråd

1.12.2

Spannmålsmjöl (9)

Mjöl av spannmål.

Stärkelse

Växttråd

1.12.3

Proteinkoncentrat från spannmål (9)

Koncentrerad och torkad produkt som framställs av spannmål efter stärkelseseparation genom jästfermentering.

Råprotein

1.12.4

Sållrester av spannmål (9)

Rester från sållning av spannmål och malt.

Växttråd

1.12.5

Groddad spannmål (9)

Produkt härrörande från framställning av mjöl och stärkelse, huvudsakligen bestående av groddad spannmål, valsade eller i annan form, på vilka fragment av frövita och yttre skal kan sitta kvar.

Råprotein

Råfett

1.12.6

Sirap av blötläggningsvätska från spannmål (9)

Produkt av spannmål som erhålls genom avdunstning av koncentratet av blötläggningsvätskan från fermenteringen och destilleringen av spannmål som använts i framställningen av sädessprit.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 70 %

Om vattenhalt < 45 %:

Råprotein

1.12.7

Blöt drank (9)

Blöt produkt bearbetad till en fast fraktion genom centrifugering och/eller filtrering av blötläggningsvätskan från fermenterad och destillerad spannmål som använts i framställningen av sädessprit.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

Råprotein

1.12.8

Koncentrerade vattenlösliga restprodukter från destillering (9)

Blöt produkt härrörande från framställningen av alkohol genom destillering av en mäsk av vete och sockersirap sedan kli och gluten först separerats.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

Råprotein, om > 10 %

1.12.9

Drank och vattenlösliga restprodukter från destillering (9)

Produkt som erhålls vid produktionen av alkohol genom destillering av mäsk av spannmål och/eller andra stärkelserika och sockerhaltiga produkter. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Vattenhalt, om < 60 % eller > 80 %

Om vattenhalt < 60 %:

Råprotein

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.12.10

Torkad drank (9)

Produkt från alkoholdestillering, erhållen genom torkning av fasta rester av jäst spannmål. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.12.11

Torkad drank med tillsats av mäsk (9); [Torkad drank och vattenlösliga restprodukter från destillering] (9)

Produkt från alkoholdestillering, erhållen genom torkning av fasta rester av fermenterad spannmål med tillsats av restprodukten pot ale-sirap eller av den indunstade blötläggningsvätskan. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.12.12

Drav

Produkt av bryggning bestående av rester av mältad och omältad spannmål och andra stärkelserika produkter, som kan innehålla humlematerial. Brukar saluföras i blött tillstånd men kan även saluföras i torkad form.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

Råprotein

1.12.13

Whiskydrank

Fast produkt härrörande från maltwhiskyframställning. Den består av resterna från varmvattenextraktion av mältat korn. Brukar saluföras i blött tillstånd sedan extraktet har avlägsnats genom gravitation.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

Råprotein

1.12.14

Filtrerade mäskprodukter

Fast produkt som erhålls vid framställningen av öl, maltextrakt och whisky. Den består av resterna av hetvattenextraktion av malen malt och eventuellt andra socker- eller stärkelserika tillsatser. Brukar saluföras i blött tillstånd sedan extraktet har avlägsnats genom pressning.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

Råprotein

1.12.15

Pot ale

Den restprodukt som återstår i destilleringspannan efter den första destilleringen i ett maltdestilleri.

Råprotein, om > 10 %

1.12.16

Pot ale-sirap

Produkt härrörande från den första destilleringen i ett maltdestilleri, framställd genom avdunstning av den pot ale som återstår i destilleringspannan.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 70 %

Om vattenhalt < 45 %:

Råprotein


2.   Oljehaltiga frön eller frukter samt produkter och biprodukter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

2.1.1

Babassuexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av Babassupalmnötter, Orbignya-sorter.

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.2.1

Camelinafrö

Frön av Camelina sativa L. Crantz.

 

2.2.2

Camelinaexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av Camelinafrön.

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.2.3

Camelinamjöl

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion och lämplig värmebehandling av Camelinafröexpeller.

Råprotein

2.3.1

Kakaobönskal

Skal av torkade och rostade kakaobönor av Theobroma cacao L.

Växttråd

2.3.2

Kakaoskal

Produkt som erhålls genom bearbetning av kakaobönor.

Växttråd

Råprotein

2.3.3

Mjöl av delvis skalade kakaobönor

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av torkade och rostade kakaobönor av Theobroma cacao L. från vilka delar av skalen har avlägsnats.

Råprotein

Växttråd

2.4.1

Kokos-/Kopraexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från kokospalmens frön. Cocos nucifera L.

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.4.2

Kokos/Kopra, hydrolyserad expeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning och enzymhydrolys av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från frön av kokospalmen Cocos nucifera L.

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.4.3

Kokos-/Kopramjöl

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från kokospalmens frön.

Råprotein

2.5.1

Bomullsfrö

Bomullsfrön av Gossypium spp. från vilka fibrer har avlägsnats. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.5.2

Mjöl av delvis skalat bomullsfrö

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av bomullsfrön från vilka fibrerna och delar av fröskalet har avlägsnats.

(Växttråd: högst 22,5 % av torrsubstansen.) Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

Växttråd

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.5.3

Bomullsfröexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av bomullsfrön från vilka fibrerna avlägsnats.

Råprotein

Växttråd

Råfett

2.6.1

Expeller av delvis skalade jordnötter

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av delvis skalade jordnötter av Arachis hypogaea L. och andra arter av Arachis.

(Växttråd: högst 16 % av torrsubstansen.)

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.6.2

Mjöl av delvis skalade jordnötter

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av delvis skalade jordnötter.

(Växttråd: högst 16 % av torrsubstansen.)

Råprotein

Växttråd

2.6.3

Expeller av skalade jordnötter

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av skalade jordnötter.

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.6.4

Mjöl av skalade jordnötter

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av expeller av skalade jordnötter.

Råprotein

Växttråd

2.7.1

Kapockexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av frön av kapock (Ceiba pentadra L. Gaertn.).

Råprotein

Växttråd

2.8.1

Linfrö

Linfrön av Linum usitatissimum L. (botanisk renhet: minst 93 %) i form av hela, tillplattade eller malda linfrön. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.8.2

Linfröexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av linfrön. (Botanisk renhet: minst 93 %.)

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.8.3

Linfrömjöl

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion och lämplig värmebehandling av linfröexpeller.

Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.9.1

Senapskli

Produkt härrörande från framställningen av senap (Brassica juncea L.). Den består av fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar.

Växttråd

2.9.2

Senapsfrömjöl

Produkt som erhålls genom extraktion av flyktig senapsolja från senapsfrön.

Råprotein

2.10.1

Nigerfrö

Frön av nigerplantan, Guizotia abyssinica (L.F.) Cass.

 

2.10.2

Nigerfröexpeller

Produkt av oljeutvinning som erhålls genom pressning av frön från nigerplantan. (Aska olöslig i HCl: högst 3,4 %.)

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.11.1

Olivpressmassa

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av pressade oliver av Olea europaea L., från vilken så mycket kärnbitar som möjligt avskiljts.

Råprotein

Växttråd

Råfett

2.12.1

Palmkärnsexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av palmkärnor av Elaeis guineensis Jacq., Corozo oleifera (H.B.K) L.H. Bailey (Elaeis melanococca auct.), från vilka så mycket som möjligt av det hårda skalet avlägsnats.

Råprotein

Växttråd

Råfett

2.12.2

Palmkärnsmjöl

Produkt av oljeutvinning genom extraktion av palmkärnor, från vilka så mycket som möjligt av det hårda skalet avlägsnats.

Råprotein

Växttråd

2.13.1

Pump- och squashfrön

Frön av Cucurbita pepo L. och plantor av släktet Cucurbita.

 

2.13.2

Pump- och squashfröexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av frön av Cucurbita pepo och plantor av släktet Cucurbita.

Råprotein

Råfett

2.14.1

Rapsfrö (10)

Frön av raps av Brassica napus L. ssp. oleifera (Metzg.) Sinsk., av indisk raps Brassica napus L. var. glauca (Roxb.) O.E. Schulz och rybs Brassica rapa ssp. oleifera (Metzg.) Sinsk. (Botanisk renhet: minst 94 %.) Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.14.2

Rapsfröexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av rapsfrön. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

Råfett

Växttråd

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.14.3

Mjöl av rapsfrö

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion och lämplig värmebehandling av rapsfröexpeller. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.14.4

Extruderade rapsfrön

Produkt som framställs av hel raps genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck som ökar stärkelseförklistringen. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

Råfett

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.14.5

Proteinkoncentrat av rapsfrö

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom separation av proteinfraktion av rapsfröexpeller eller rapsfrön.

Råprotein

2.15.1

Safflorfrö

Frön av safflor Carthamus tinctorius L.

 

2.15.2

Mjöl av delvis skalade safflorfrön

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av delvis skalade frön av safflor.

Råprotein

Växttråd

2.15.3

Safflorskal

Produkt som erhålls vid skalningen av safflorfrön.

Växttråd

2.16.1

Sesamfrön

Frön av Sesamum indicum L.

 

2.17.1

Delvis skalade sesamfrön

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom att delar av skalen avlägsnats.

Råprotein

Växttråd

2.17.2

Sesamfröskal

Produkt som erhålls vid skalning av sesamfrön.

Växttråd

2.17.3

Sesamfröexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av frön från sesamplantan Sesamum indicum L. (aska olöslig i HCl: högst 5 %).

Råprotein

Växttråd

Råfett

2.18.1

Rostad(e) soja(bönor)

Sojabönor (Glycine max. L. Merr.) som undergått lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.) Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.18.2

Soja(böns)expeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av sojafrön.

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.18.3

Soja(böns)mjöl

Produkt av oljeutvinning, erhållen från sojabönor efter extraktion och lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.)

Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

Växttråd

om > 8 % i torrsubstans

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.18.4

Mjöl av skalad(e) soja(bönor)

Produkt av oljeutvinning, erhållen från skalade sojabönor efter extraktion och lämplig värmebehandling. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. (Ureasaktivitet: högst 0,5 mg N/g × min.) Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.18.5

Soja(böns)skal

Produkt som erhålls vid skalning av sojabönor.

Växttråd

2.18.6

Extruderade sojabönor

Produkt som framställs av sojabönor genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck som ökar stärkelseförklistringen. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

Råfett

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.18.7

Proteinkoncentrat av soja(böna)

Produkt erhållen från skalade sojabönor som genomgått fettextraktion, efter fermentering eller en andra extraktion för att minska halten av kvävefritt extrakt.

Råprotein

2.18.8

Sojabönspressmassa; [Sojabönspasta]

Produkt som erhålls vid extraktion av sojabönor för livsmedelsberedning.

Råprotein

2.18.9

Sojabönsmelass

Produkt som erhålls vid bearbetning av sojabönor.

Råprotein

Råfett

2.18.10

Biprodukt från sojabönsberedning

Produkter som erhålls vid bearbetning av sojabönor för framställning av livsmedelsberedningar av sojaböna.

Råprotein

2.19.1

Solrosfrö

Frön från solros av Helianthus annuus L. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.19.2

Solrosfröexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av solrosfrön.

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.19.3

Solrosfrömjöl

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion och lämplig värmebehandling av solrosfröexpeller. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

2.19.4

Mjöl av skalade solrosfrön

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion och lämplig värmebehandling av expeller av solrosfrön som helt eller delvis befriats från sina skal. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel.

(Växttråd: högst 27,5 % av torrsubstansen.)

Råprotein

Växttråd

2.19.5

Solrosfröskal

Produkt som erhålls vid skalning av solrosfrön.

Växttråd

2.20.1

Vegetabilisk olja och vegetabiliskt fett (11)

Oljor och fetter som erhålls från växter (exklusive ricinolja från ricinplanta); de kan vara avslemmade, raffinerade och/eller hydrogenerade.

Vattenhalt, om > 1 %

2.21.1

Rålecitiner

Fosfolipider som erhålls vid avslemning av råolja från oljefrön och oljefrukter.

 

2.22.1

Hampafrö

Kontrollerat hampafrö av Cannabis sativa L. med ett högsta THC-innehåll i enlighet med EU-lagstiftningen.

 

2.22.2

Hampaexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av hampafrön.

Råprotein

Växttråd

2.22.3

Hampaolja

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av hampaplanta och hampafrön.

Råprotein

Råfett

Växttråd

2.23.1

Vallmofrö

Frön av Papaver somniferum L.

 

2.23.2

Vallmofrömjöl

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av vallmofröexpeller.

Råprotein


3.   Frön från baljväxter och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

3.1.1

Bönor, rostade

Frön av Phaseolus spp. eller Vigna spp. vilka genomgått lämplig värmebehandling. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

3.1.2

Proteinkoncentrat av bönor

Produkt som framställs ur det separerade bönfruktvattnet vid stärkelseframställning.

Råprotein

3.2.1

Torkad johannesbrödsfrukt

Torkade frukter från johannesbrödsträdet, Ceratonia siliqua L.

Växttråd

3.2.3

Torkade johannesbrödsbaljor

Produkt som erhålls genom krossning av de torkade frukterna (baljorna) från johannesbrödsträdet, från vilka fröna avlägsnats.

Växttråd

3.2.4

Mikroniserat mjöl av torkad johannesbrödsfrukt

Produkt som erhålls genom mikronisering av de torkade frukterna (baljorna) från johannesbrödsträdet, från vilka fröna avlägsnats.

Växttråd

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

3.2.5

Johannesbrödsgroddar

Groddar av fröna från johannesbrödsträdet.

Råprotein

3.2.6

Johannesbrödsgroddexpeller

Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av johannesbrödsgrodd.

Råprotein

3.2.7

Johannesbrödsfrö

Frön från johannesbrödsträdet.

Växttråd

3.3.1

Kikärter

Frön av Cicer arietinum L.

 

3.4.1

Ervum ervilia

Frön av Ervum ervilia L.

 

3.5.1

Bockhornsklöverfrö

Frön av bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum).

 

3.6.1

Guarmjöl

Produkt som erhålls efter extraktion av växtslemmet ur frön från guarböna, Cyamopsis tetragonoloba (L.) Taub.

Råprotein

3.6.2

Guargroddsmjöl

Produkt som erhålls genom extraktion av växtslemmet ur grodden av guarbönsfrön.

Råprotein

3.7.1

Bondbönor

Frön av Vicia faba L. ssp. faba var. equina Pers. och var. minuta (Alef.) Mansf.

 

3.7.2

Bondbönsflingor

Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalade bondbönor.

Stärkelse

Råprotein

3.7.3

Bondbönsskal

Produkt som erhålls vid skalning av bondbönsfrön, bestående huvudsakligen av de yttre höljena.

Växttråd

Råprotein

3.7.4

Skalade bondbönor

Produkt som erhålls vid skalning av bondbönsfrön, bestående huvudsakligen av bönkärnor från bondbönor.

Råprotein

Växttråd

3.7.5

Bondbönsprotein

Produkt som erhålls genom malning och luftfraktionering av bondbönor.

Råprotein

3.8.1

Linser

Frön av Lens culinaris a.o. Medik.

 

3.8.2

Linsskal

Produkt som erhålls vid skalningen av linsfrön.

Växttråd

3.9.1

Sötlupiner

Frön av Lupinus spp. med låg andel bittra frön.

 

3.9.2

Skalade sötlupiner,

Skalade lupinfrön.

Råprotein

3.9.3

Filmlupiner; [Lupinskal]

Produkt som erhålls vid skalning av lupinfrön, bestående huvudsakligen av de yttre höljena.

Råprotein

Växttråd

3.9.4

Lupinpressmassa

Produkt som erhålls efter extraktion av beståndsdelar av lupin.

Växttråd

3.9.5

Lupinfodermjöl

Produkt som erhålls vid framställningen av lupinmjöl från lupin. Den består huvudsakligen av grobladspartiklar tillsammans med en mindre mängd skal.

Råprotein

Växttråd

3.9.6

Lupinprotein

Produkt som framställs ur det separerade lupinfruktvattnet vid stärkelseframställning eller erhålls efter malning och luftfraktionering.

Råprotein

3.9.7

Lupinproteinmjöl

Produkt härrörande från bearbetning av lupin för att erhålla ett högproteinmjöl.

Råprotein

3.10.1

Mungbönor

Bönor av Vigna radiata L.

 

3.11.1

Ärtor

Frön av Pisum ssp. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

3.11.2

Ärtkli

Produkt som erhålls vid framställning av ärtmjöl. Den består huvudsakligen av skal som avlägsnats vid skalningen och rensningen av ärtorna.

Växttråd

3.11.3

Ärtflingor

Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalade ärtfrön.

Stärkelse

3.11.4

Ärtmjöl

Produkt som erhålls genom malning av ärtor.

Råprotein

3.11.5

Ärtskal

Produkt som erhålls vid framställningen av ärtmjöl från ärtor. Den består huvudsakligen av skal som avlägsnats vid skalningen och rensningen av ärtorna samt en mindre mängd frövita.

Växttråd

3.11.6

Skalade ärtor

Skalade ärtfrön.

Råprotein

Växttråd

3.11.7

Ärtfodermjöl

Produkt som erhålls vid framställning av ärtmjöl. Den består huvudsakligen av grobladspartiklar tillsammans med en mindre mängd skal.

Råprotein

Växttråd

3.11.8

Sållrester av ärta

Ärtfraktion som blir kvar efter sållningsprocessen.

Växttråd

3.11.9

Ärtprotein

Produkt som erhålls från det separerade ärtfruktvattnet vid stärkelseframställning eller efter malning och luftfraktionering.

Råprotein

3.11.10

Ärtpressmassa

Produkt som erhålls genom våt stärkelse- och proteinextraktion från ärtor. Den består huvudsakligen av inre fibrer och stärkelse.

Vattenhalt, om < 70 % eller > 85 %

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

3.11.11

Vattenlösliga restprodukter av ärta

Produkt som erhålls genom våt stärkelse- och proteinextraktion från ärtor. Den består huvudsakligen av vattenlösliga proteiner och oligosackarider.

Vattenhalt, om < 60 % eller > 85 %

Total sockerhalt

Råprotein

3.11.12

Ärtfiber

Produkt som erhålls genom extraktion efter malning och siktning av de skalade ärtorna.

Växttråd

3.12.1

Vicker

Frön av Vicia sativa L. var. sativa och andra sorter.

 

3.13.1

Plattvial (12)

Frön av Lathyrus sativus L. vilka genomgått lämplig värmebehandling.

 

3.14.1

Monanthavicker

Frön av Vicia monanthos Desf.

 


4.   Rotknölar, rötter och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

4.1.1

Sockerbeta

Rot av Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Doell.

 

4.1.2

Sockerbetstoppar och rötter

Färsk produkt härrörande från framställningen av socker, huvudsakligen bestående av rensade bitar av sockerbeta, med eller utan delar av betblad.

Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 50 %

4.1.3

(Bet)socker; [sackaros]

Socker som extraherats från sockerbetor med hjälp av vatten.

Sackaros

4.1.4

Betmelass (av sockerbeta)

Sirapsaktig produkt som erhålls vid framställning eller raffinering av socker från sockerbetor.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Vattenhalt, om > 28 %

4.1.5

Betmelass (av sockerbeta), delvis avsockrad och/eller avbetainiserad

Produkt som erhålls efter ytterligare extraktion av sackaros och/eller betain från sockerbetsmelass med hjälp av vatten.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Vattenhalt, om > 28 %

4.1.6

Isomaltulosmelass

Icke-kristalliserad fraktion från framställningen av isomaltulos genom enzymatisk omvandling av sackaros från sockerbetor.

Vattenhalt, om > 40 %

4.1.7

Våt betmassa (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av socker, bestående av vattenextraherad snitsel av sockerbeta. Vattenhalt: minst 82 %. Sockerinnehållet är lågt och sjunker ner mot noll på grund av (mjölksyre)fermentering.

Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 82 % eller > 92 %

4.1.8

Pressad betmassa (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av socker, bestående av vattenextraherade och mekaniskt pressad snitsel av sockerbeta. Vattenhalt: högst 82 %. Sockerinnehållet är lågt och sjunker ner mot noll på grund av (mjölksyre)fermentering.

Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 65 % eller > 82 %

4.1.9

Melasserad pressad betmassa (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av socker, bestående av vattenextraherade och mekaniskt pressad snitsel av sockerbeta med tillsats av melass. Vattenhalt: högst 82 %. Sockerinnehållet sjunker på grund av (mjölksyre)fermentering.

Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 65 % eller > 82 %

4.1.10

Torkad betmassa (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av socker, bestående av vattenextraherad och torkad snitsel av sockerbeta.

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Total sockerhalt uttryckt som sackaros, om > 10,5 %

4.1.11

Melasserad torkad betmassa (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av socker, bestående av vattenextraherad och torkad snitsel av sockerbeta med tillsats av melass.

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

4.1.12

Sockersirap

Produkt som erhålls genom bearbetning av socker och/eller melass.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Vattenhalt, om > 35 %

4.1.13

Kokta betbitar (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av ätlig sirap från sockerbeta. Produkten kan vara pressad eller torkad.

Om torkad:

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Om pressad:

 

Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans

 

Vattenhalt, om < 50 %

4.1.14

Frukto-oligosackarider

Produkt som erhålls från socker av sockerbeta genom en enzymatisk process.

Vattenhalt, om > 28 %

4.2.1

Rödbetssaft

Saft från pressning av rödbeta (Beta vulgaris convar. crassa var. conditiva) med påföljande koncentration och pastörisering, vilket bevarar den typiska grönsaksliknande smaken och aromen.

Vattenhalt, om < 50 % eller > 60 %

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.3.1

Morötter

Rot av gul eller röd morot, Daucus carota L.

 

4.3.2

Ångkokta morotsskal

Blöt produkt från morotsförädlingsindustrin bestående av de skal som avlägsnats från morotsroten genom ångbehandling, till vilken ytterligare förklistrad morotsstärkelse kan tillsättas. Vattenhalt: högst 97 %.

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 87 % eller > 97 %

4.3.3

Morotsavskrap

Blöt produkt som frigörs via mekanisk separation vid bearbetningen av morötterna och som främst består av torkade morötter och morotsrester. Produkten kan ha värmebehandlats. Vattenhalt: högst 97 %.

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 87 % eller > 97 %

4.3.4

Morotsflingor

Produkt som erhålls genom att rötter av gul eller röd morot omvandlas till flingor som därefter torkas.

 

4.3.5

Torkad morot

Rot av gul eller röd morot, oberoende av form, som torkas.

Växttråd

4.3.6

Torkat morotsfoder

Produkt bestående av pressmassa av morotens innanmäte och yttre skal som torkas.

Växttråd

4.4.1

Cikoriarötter

Rötter av Cichorium intybus L.

 

4.4.2

Cikoriatoppar och cikoriablast

Färsk produkt härrörande från bearbetning av cikoria. Den består huvudsakligen av rensade bitar av cikoria och delar av bladen.

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 50 %

4.4.3

Cikoriafrö

Frön av Cichorium intybus L.

 

4.4.4

Cikoriapressmassa

Produkt härrörande från framställningen av inulin från rötter av Cichorium intybus L., bestående av skivor av cikoria som extraheras och pressas mekaniskt. De (vattenlösliga) cikoriakolhydraterna och vattnet har delvis avlägsnats.

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 65 % eller > 82 %

4.4.5

Torkad cikoriapressmassa

Produkt som härrör från framställningen av inulin från rötter av Cichorium intybus L., bestående av skivor av cikoria som extraheras och pressas mekaniskt och därefter torkas. De (vattenlösliga) cikoriakolhydraterna har delvis extraherats.

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.4.6

Cikoriarotspulver

Produkt som erhålls genom hackning, torkning och malning av cikoriarötter.

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.4.7

Cikoriamelass

Produkt härrörande från bearbetning av cikoria, erhållen vid framställningen av inulin och oligofruktos.

Råprotein

Vattenhalt, om < 20 % eller > 30 %

4.4.8

Cikoriavinass

Produkt härrörande från bearbetning av cikoria, erhållen vid raffineringen av inulin och oligofruktos.

Råprotein

Vattenhalt, om < 30 % eller > 40 %

4.4.9

Cikoriainulin

Inulin är en fruktan som extraherats från rötter av Cichorium intybus L.

 

4.4.10

Oligofruktossirap

Produkt som erhålls genom att inulin från Cichorium intybus L. delvis hydrolyseras.

Vattenhalt, om < 20 % eller > 30 %

4.4.11

Torkad oligofruktos

Produkt som erhålls genom att inulin från Cichorium intybus L. delvis hydrolyseras och därefter torkas.

 

4.5.1

Torkad vitlök

Vitt till gult pulver av ren, mald vitlök, Allium sativum L.

 

4.6.1

Maniok; [tapioka]; [kassava]

Rötter av Manihot esculenta Crantz., oberoende av form.

Vattenhalt, om < 60 % eller > 70 %

4.6.2

Torkad maniok

Rötter av maniok, oberoende av form, som torkas.

Stärkelse

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.7.1

Lökpressmassa

Blöt produkt som frigörs under bearbetningen av lök (släktet Allium) och består av både skal och hela lökar. Om produkten härrör från framställningen av lökolja består den främst av beredda lökrester.

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.7.2

Stekt lök

Skalade och smulade lökbitar som steks.

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Råfett

4.8.1

Potatis

Rotknölar av Solanum tuberosum L.

Vattenhalt, om < 72 % eller > 88 %

4.8.2

Skalad potatis

Potatis från vilken skalet avlägsnats med hjälp av ångbehandling.

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.3

Ångkokta potatisskal

Blöt produkt från potatisförädlingsindustrin bestående av de skal som avlägsnats från potatisknölen genom ångbehandling, till vilken ytterligare förklistrad potatisstärkelse kan tillsättas. Den kan vara mosad.

Vattenhalt, om < 82 % eller > 93 %

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.4

Råa potatisbitar

Produkt som frigörs från potatis under beredningen av potatisprodukter avsedda som livsmedel. Potatisen kan vara skalad.

Vattenhalt, om < 72 % eller > 88 %

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.5

Potatisavskrap

Produkt som frigörs via mekanisk separation under bearbetningen av potatis och som främst består av torkad potatis och torkade potatisrester. Produkten kan ha värmebehandlats.

Vattenhalt, om < 82 % eller > 93 %

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.6

Mosad potatis

Blancherad eller kokt och därefter mosad potatisprodukt.

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.7

Potatisflingor

Produkt som erhålls genom valstorkning av tvättad och ångkokt potatis, med eller utan skal.

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.8

Potatispressmassa

Produkt härrörande från potatisstärkelseframställning, bestående av extraherad mald potatis.

Vattenhalt, om < 77 % eller > 88 %

4.8.9

Torkad potatispressmassa

Torkad produkt härrörande från potatisstärkelseframställning, bestående av extraherad mald potatis.

 

4.8.10

Potatisprotein

Produkt härrörande från stärkelseframställning, huvudsakligen bestående av proteinämnen som erhålls efter stärkelseseparationen.

Råprotein

4.8.11

Hydrolyserat potatisprotein

Protein som erhålls genom en kontrollerad enzymhydrolys av potatisproteiner.

Råprotein

4.8.12

Fermenterat potatisprotein

Produkt som erhålls genom att potatisprotein fermenteras och därefter sprejtorkas.

Råprotein

4.8.13

Flytande fermenterat potatisprotein

Flytande produkt som erhålls genom fermentering av potatisprotein.

Råprotein

4.8.14

Koncentrerad potatissaft

Koncentrerad produkt härrörande från potatisstärkelseframställning, bestående av återstoderna av potatispressmassan sedan fiber, proteiner och stärkelse delvis avlägsnats och delar av vattnet avdunstat.

Vattenhalt, om < 50 % eller > 60 %

Om vattenhalt < 50 %

Råprotein

Råaska

4.8.15

Potatisgranulat

Torkad potatis (potatis som tvättats, skalats och reducerats i storlek genom att skäras i bitar, omvandlas till flingor osv., varefter vatteninnehållet avlägsnats).

 

4.9.1

Sötpotatis

Rotknölar av Ipomoea batatas L., oberoende av form.

Vattenhalt, om < 57 % eller > 78 %

4.10.1

Jordärtskocka

Rotknölar av Helianthus tuberosus L., oberoende av form.

Vattenhalt, om < 75 % eller > 80 %


5.   Andra frön och frukter samt produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

5.1.1

Ekollon

Hela frukter av ek, Quercus robur L., bergek, Quercus petraea (Matt.) Liebl., korkek av Quercus suber L. eller andra ekarter.

 

5.1.2

Skalade ekollon

Produkt som erhålls genom skalning av ekollon.

Råprotein

Växttråd

5.2.1

Mandel

Hel eller krossad frukt av Prunus dulcis, med eller utan skal.

 

5.2.2

Mandelskal

Produkt som erhålls genom att mandelfrön skalas, varefter skalen fysiskt avskiljs från kärnorna och mals.

Växttråd

5.3.1

Anisfrö

Frön av Pimpinella anisum.

 

5.4.1

Torkad äppelpressmassa; [Torkade äppelpressrester

Produkt som erhålls vid framställningen av juice av Malus domestica eller vid ciderframställning. Den består huvudsakligen av pressmassa av äpplets innanmäte och yttre skal som torkas. Den kan ha avpektiniserats.

Växttråd

5.4.2

Pressad äppelpressmassa; [Pressade äppelpressrester]

Blöt produkt som erhålls vid framställningen av äppeljuice eller vid ciderframställning. Den består huvudsakligen av pressmassa av äpplets innanmäte och yttre skal som pressas. Den kan ha avpektiniserats.

Växttråd

5.4.3

Äppelmelass

Produkt som erhålls efter utvinning av pektin från äppelpressmassa. Den kan ha avpektiniserats.

Råprotein

Växttråd

Råolja och råfett, om > 10 %

5.5.1

Sockerbetsfrö

Frön av sockerbeta.

 

5.6.1

Bovete

Frön av Fagopyrum esculentum.

 

5.6.2

Boveteskal och bovetekli

Produkt som erhålls vid malning av bovetekärnor.

Växttråd

5.6.3

Bovetefodermjöl

Produkt härrörande från mjölframställning, erhållen från sållat bovete. Den består huvudsakligen av frövita med fina fragment av det yttre skalet och en del kärnrester av diverse slag. Den får innehålla högst 10 % växttråd.

Växttråd

Stärkelse

5.7.1

Rödkålsfrö

Frön av Brassica oleracea var. capitata f. Rubra.

 

5.8.1

Kanariegräsfrö

Frön av Phalaris canariensis.

 

5.9.1

Kumminfrö

Frön av Carum carvi L.

 

5.12.1

Krossrester av kastanj

Produkt härrörande från framställningen av kastanjemjöl, huvudsakligen bestående av frövita, med fina fragment av höljena och några få rester av kastanj (Castanea spp.).

Råprotein

Växttråd

5.13.1

Citruspressmassa

Produkt som erhålls genom pressning av citrusfrukter, Citrus (L.) spp., eller vid framställningen av citrusjuice. Den kan ha avpektiniserats.

Växttråd

5.13.2

Torkad citronpressmassa

Produkt som erhålls genom pressning av citrusfrukter eller vid framställningen av citrusjuice och som därefter torkas. Den kan ha avpektiniserats.

Växttråd

5.14.1

Rödklöverfrö

Frön av Trifolium pratense L.

 

5.14.2

Vitklöverfrö

Frön av Trifolium repens L.

 

5.15.1

Kaffebönskal

Produkt som erhålls från skalade frön av kaffeplantan.

Växttråd

5.16.1

Blåklintsfrö

Frön av Centaurea cyanus L.

 

5.17.1

Gurkfrö

Frön av Cucumis sativus L.

 

5.18.1

Cypressfrö

Frön av Cupressus L.

 

5.19.1

Dadelfrukt

Frukter av Phoenix dactylifera L. De kan vara torkade.

 

5.19.2

Dadelfrö

Hela frön av dadelplantan.

Växttråd

5.20.1

Fänkålsfrö

Frön av Foeniculum vulgare Mill.

 

5.21.1

Fikonfrukt

Frukter av Ficus carica L. De kan vara torkade.

 

5.22.1

Fruktkärnor (13)

Produkt bestående av de inre, ätliga fröna av en nöt eller stenfruktskärna.

 

5.22.2

Fruktpressmassa (13)

Produkt som erhålls vid framställningen av fruktjuice och fruktpuré. Den kan ha avpektiniserats.

Växttråd

5.22.3

Torkad fruktpressmassa (13)

Produkt som erhålls vid framställningen av fruktjuice och fruktpuré och därefter torkas. Den kan ha avpektiniserats.

Växttråd

5.23.1

Kryddkrasse

Frön av Lepidium sativum L.

Växttråd

5.24.1

Gräsfrö

Frön från växtfamiljerna gräs (Poaceae), halvgräs (Cyperaceae) och tågväxter (Juncaceae).

 

5.25.1

Druvkärnor

Kärnor som separerats från druvpressmassa och som inte genomgått oljeutvinning.

Råfett

Växttråd

5.25.2

Druvkärnmjöl

Produkt som erhålls vid utvinningen av olja ur druvkärnor.

Växttråd

5.25.3

Druvpressmassa

Druvpressrester som snabbt torkats efter alkoholutvinningen och i möjligaste mån befriats från druvstjälkar och kärnor.

Växttråd

5.26.1

Hasselnöt

Hel eller krossad frukt av Corylus (L.) spp., med eller utan skal.

 

5.27.1

Pektin

Pektin extraherat från lämpligt växtmaterial.

 

5.28.1

Perillafrö

Frön av Perilla frutescens L. och malda produkter därav.

 

5.29.1

Pinjenöt

Frön av Pinus (L.) spp.

 

5.30.1

Pistaschmandel

Frukt av Pistacia vera L.

 

5.31.1

Plantagofrö

Frön av Plantago (L.) spp.

 

5.32.1

Rädisfrö

Frön av Raphanus sativus L.

 

5.33.1

Spenatfrö

Frön av Spinacia oleracea L.

 

5.34.1

Tistelfrö

Frön av Carduus marianus L.

 

5.35.1

Tomatpressmassa [tomatpressrester]

Produkt som erhålls genom pressning av tomaten Solanum lycopersicum L. vid framställning av tomatjuice. Den består huvudsakligen av tomatskal och frön.

Växttråd

5.36.1

Röllikafrö

Frön av Achillea millefolium L.

 


6.   Vallfoder, inbegripet grovfoder, och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

6.1.1

Betblad

Blad av Beta spp.

 

6.2.1

Spannmålsplantor (14)

Hela plantor av spannmålsarter eller delar därav. De kan vara torkade, färska eller ensilerade.

 

6.3.1

Spannmålshalm (14)

Halm av spannmål.

 

6.3.2

Behandlad spannmålshalm (14)  (15)

Produkt som erhålls genom lämplig behandling av halm från spannmål.

Natrium, om behandlad med NaOH

6.4.1

Klövermjöl

Produkt som erhålls genom torkning och malning av klöver, Trifolium spp. Produkten kan innehålla upp till 20 % lusern (Medicago sativa L. och Medicago var. Martyn) eller andra vallväxter som torkats och malts samtidigt som klövern.

Råprotein

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

6.5.1

Vallfodermjöl (16); [Gräsmjöl] (16); [Grönmjöl] (16)

Produkt som erhålls genom torkning och malning samt i vissa fall komprimering av foderväxter.

Råprotein

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

6.6.1

Gräs, fälttorkat, [hö]

Alla sorters gräsarter, fälttorkade.

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

6.6.2

Hetluftstorkat gräs

Produkt som erhålls från alla sorters gräs som har dehydrerats på artificiell väg (oberoende av form).

Råprotein

Fiber

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

6.6.3

Gräs, örter, baljväxter, [grönt vallfoder]

Färska, ensilerade eller torkade jordbruksgrödor bestående av gräs, baljväxter eller örter, vanligen beskrivna som silage, hösilage [haylage], hö eller grönt vallfoder.

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

6.7.1

Hampamjöl

Mjöl från torkade blad av Cannabis sativa L.

Råprotein

6.7.2

Hampafiber

Produkt som erhålls vid bearbetningen av hampa, grönfärgad, torkad, fiberhaltig.

 

6.8.1

Bondbönshalm

Halm av bondböna.

 

6.9.1

Linhalm

Halm av lin (Linum usitatissimum L.).

 

6.10.1

Lusern; [Alfalfa]

Plantor av Medicago sativa L. och Medicago var. Martyn eller delar därav.

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

6.10.2

Fälttorkad lusern; [Fälttorkad alfalfa]

Lusern, fälttorkad.

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

6.10.3

Hetluftstorkad lusern; [Hetluftstorkad alfalfa]

Lusern som dehydrerats på artificiell väg, oberoende av form.

Råprotein

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

6.10.4

Extruderad lusern; [Extruderad alfalfa]

Alfalfapellets som har extruderats.

 

6.10.5

Lusernmjöl; [Alfalfamjöl] (17)

Produkt som erhålls genom torkning och malning av lusern. Produkten kan innehålla upp till 20 % klöver eller andra vallväxter som torkats och malts samtidigt som lusernen.

Råprotein

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

6.10.6

Lusernpressrester; [Alfalfapressrester]

Torkad produkt som erhålls genom pressning av växtsaften från lusern.

Råprotein

Växttråd

6.10.7

Lusernproteinkoncentrat; [Alfalfaproteinkoncentrat]

Produkt som erhålls genom artificiell torkning av fraktioner av den växtsaft som pressats ur lusern, vilka centrifugeras och värmebehandlas för att fälla ut proteiner.

Råprotein

Karoten

6.10.8

Vattenlösliga restprodukter av lusern

Produkt som erhålls efter extraktion av proteiner från växtsaft av lusern; den kan vara torkad.

Råprotein

6.11.1

Majssilage

Ensilerade plantor eller växtdelar av Zea mays L. ssp. mays.

 

6.12.1

Ärthalm

Halm av Pisum spp.

 


7.   Andra växter, alger och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

7.1.1

Alger (18)

Alger, levande eller bearbetade, oberoende av form, inklusive färska, kylda eller frysta alger.

Råprotein

Råfett

Råaska

7.1.2

Torkade alger (18)

Produkt som erhålls genom torkning av alger. Produkten kan ha tvättats för att minska jodhalten.

Råprotein

Råfett

Råaska

7.1.3

Algmjöl (18)

Produkt av algoljeutvinning, erhållen genom extraktion av alger.

Råprotein

Råfett

Råaska

7.1.4

Algolja (18)

Produkt av algoljeutvinning, erhållen genom extraktion av alger.

Råfett

Vattenhalt, om > 1 %

7.1.5

Algextrakt (18); [Algfraktion] (18)

Vatten- eller alkoholextrakt av alger, huvudsakligen innehållande kolhydrater.

 

7.2.6

Tångmjöl

Produkt som erhålls genom torkning och krossning av större algarter, särskilt brunalger. Produkten kan ha tvättats för att minska jodhalten.

Råaska

7.3.1

Bark (11)

Rensad och torkad bark av trä eller buskar.

Växttråd

7.4.1

Torkade blommor (11)

Alla delar av torkade blommor av ätbara växter och fraktioner därav.

Växttråd

7.5.1

Torkad broccoli

Produkt som erhålls genom torkning av växten Brassica oleracea L. efter tvättning, minskning av storleken (hackning, omvandling till flingor etc.) och avlägsnande av vatteninnehåll.

 

7.6.1

Sockerrörsmelass

Sirapsaktig produkt som erhålls vid framställning eller raffinering av socker från Saccharum L.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Vattenhalt, om > 30 %

7.6.2

Sockerrörsmelass, delvis avsockrad

Produkt som erhålls efter ytterligare extraktion av sackaros från sockerrörsmelass med hjälp av vatten.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Vattenhalt, om > 28 %

7.6.3

(Rör)socker [sackaros]

Socker som extraherats från sockerrör med hjälp av vatten.

Sackaros

7.6.4

Sockerrörsblast

Produkt som erhålls vid extraktion med hjälp av sockervatten från sockerrör. Den består huvudsakligen av fiber.

Växttråd

7.7.1

Torkade blad (11)

Torkade blad av ätbara växter och fraktioner därav.

Växttråd

7.8.1

Lignocellulosa (11)

Produkt som erhålls genom mekanisk bearbetning av rått naturligt torkat trä, huvudsakligen bestående av lignocellulosa.

Växttråd

7.9.1

Lakritsrot

Rot av Glycyrrhiza L.

 

7.10.1

Mynta

Produkt som framställs genom torkning av ovanjordiska delar av växterna Mentha apicata, Mentha piperita eller Mentha viridis (L.), oberoende av form.

 

7.11.1

Spenat, torkad

Produkt som framställs genom torkning av växten Spinacia oleracea L., oberoende av form.

 

7.12.1

Yucca schidigera

Pulvriserad Yucca schidigera Roezl.

Växttråd

7.13.1

Vegetabiliskt kol; [träkol]

Produkt som erhålls genom förkolning av vegetabiliskt material.

Växttråd

7.14.1

Trä (11)

Kemiskt obehandlat moget trä eller träfibrer därav.

Växttråd


8.   Mjölkprodukter och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

8.1.1

Smör och smörprodukter

Smör och produkter som erhållits genom framställning eller bearbetning av smör (t.ex. smörserum), om de inte anges separat.

Råprotein

Råfett

Laktos

Vattenhalt, om > 6 %

8.2.1

Kärnmjölk / Kärnmjölkskoncentrat / Kärnmjölkspulver (19)

Produkt som erhålls genom kärning av smör från grädde eller genom liknande bearbetningar.

Koncentrering eller torkning kan tillämpas.

Råprotein

Råfett

Laktos

Vattenhalt, om > 6 %

8.3.1

Kasein

Produkt som erhålls genom torkning av kaseinet som fällts ut ur skummjölk eller kärnmjölk med hjälp av syror eller löpe.

Råprotein

Vattenhalt, om > 10 %

8.4.1

Kaseinat

Produkt extraherad från ostmassa eller kasein genom användning av neutraliserande ämnen och torkning.

Råprotein

Vattenhalt, om > 10 %

8.5.1

Ost och ostprodukter

Ost och produkter framställda av ost samt av mjölkbaserade produkter.

Råprotein

Råfett

8.6.1

Råmjölk

Den vätska som utsöndras av bröstkörtlarna hos mjölkproducerande djur upp till fem dagar efter nedkomst.

Råprotein

8.7.1

Mejeribiprodukter

Produkter som erhålls vid produktionen av mejeriprodukter (inklusive men inte begränsat till: före detta mejeriprodukter, slam från centrifugering eller separering, gränsmjölk, mjölkmineraler).

Vatten

Råprotein

Råfett

Total sockerhalt

8.8.1

Fermenterade mjölkprodukter

Produkter som framställs genom fermentering av mjölk (t.ex. yoghurt).

Råprotein

Råfett

8.9.1

Laktos

Det socker som separeras från mjölken eller vasslen genom rening och torkning.

Laktos

Vattenhalt, om > 5 %

8.10.1

Mjölk / Mjölkkoncentrat / Mjölkpulver (19)

Normalt juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar. Koncentrering eller torkning kan tillämpas.

Råprotein

Råfett

Vattenhalt, om > 5 %

8.11.1

Skummjölk / Skummjölkskoncentrat / Skummjölkspulver (19)

Mjölk vars fettinnehåll har minskats genom separering.

Koncentrering eller torkning kan tillämpas.

Råprotein

Vattenhalt, om > 5 %

8.12.1

Mjölkfett

Produkt som erhålls genom skumning av mjölk.

Råfett

8.13.1

Mjölkproteinpulver

Produkt som erhålls genom torkning av de proteinkomponenter som extraherats ur mjölken genom kemisk eller mekanisk behandling.

Råprotein

Vattenhalt, om > 8 %

8.14.1

Kondenserad och avdunstad mjölk samt produkter därav

Kondenserad och evaporerad mjölk samt produkter som erhållits genom framställning eller bearbetning av dessa produkter.

Råprotein

Råfett

Vattenhalt, om > 5 %

8.15.1

Mjölkpermeat / Mjölkpermeatpulver (19)

Produkt som erhålls genom filtrering (ultra-, nano- eller mikrofiltrering) av mjölk (som tränger igenom membranet) och från vilken laktos delvis kan ha avlägsnats.

Omvänd osmos och torkning kan tillämpas.

Råaska

Råprotein

Laktos

Vattenhalt, om > 8 %

8.16.1

Mjölkretentat / Mjölkretentatpulver (19)

Produkt som erhålls genom filtrering (ultra-, nano- eller mikrofiltrering) av mjölk (som stoppas av membranet).

Torkning kan tillämpas.

Råprotein

Råaska

Laktos

Vattenhalt, om > 8 %

8.17.1

Vassle/ Vasslekoncentrat / Vasslepulver (19)

Produkt härrörande från ost-, kvarg- eller kaseinframställning eller liknande bearbetning.

Koncentrering eller torkning kan tillämpas.

Råprotein

Laktos

Vattenhalt, om > 8 %

Råaska

8.18.1

Laktosreducerad vassle / Laktosreducerat vasslepulver (19)

Vassle från vilken laktosen delvis har avlägsnats.

Torkning kan tillämpas.

Råprotein

Laktos

Vattenhalt, om > 8 %

Råaska

8.19.1

Vassleprotein / Vassleproteinpulver (19)

Produkt som erhålls genom torkning av de vassleproteinkomponenter som extraherats ur vasslen genom kemisk eller mekanisk behandling. Torkning kan tillämpas.

Råprotein

Vattenhalt, om > 8 %

8.20.1

Demineraliserad, laktosreducerad vassle / Demineraliserat, laktosreducerat vasslepulver (19)

Vassle från vilken laktosen och mineralerna delvis har avlägsnats.

Torkning kan tillämpas.

Råprotein

Laktos

Råaska

Vattenhalt, om > 8 %

8.21.1

Vasslepermeat / Vasslepermeatpulver (19)

Produkt som erhålls genom filtrering (ultra-, nano- eller mikrofiltrering) av vassle (som tränger igenom membranet) och från vilken laktos delvis kan ha avlägsnats.

Omvänd osmos och torkning kan tillämpas.

Råaska

Råprotein

Laktos

Vattenhalt, om > 8 %

8.22.1

Vassleretentat / Vassleretentatpulver (19)

Produkt som erhålls genom filtrering (ultra-, nano- eller mikrofiltrering) av vassle (som stoppas av membranet).

Torkning kan tillämpas.

Råprotein

Råaska

Laktos

Vattenhalt, om > 8 %


9.   Produkter av landdjur och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

9.1.1

Animaliska biprodukter (20)

Hela eller delar av varmblodiga landdjur, färska, frysta, beredda, syrabehandlade eller torkade.

Råprotein

Råfett

Vattenhalt, om > 8 %

9.2.1

Animaliskt fett (20)

Produkt bestående av fett från varmblodiga landdjur.

Råfett

Vattenhalt, om > 1 %

9.3.1

Biprodukter från biodling

Honung, bivax, bidrottninggelé, propolis, pollen, bearbetad eller obearbetad.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

9.4.1

Bearbetat animaliskt protein (20)

Produkt som erhålls genom uppvärmning, torkning och malning av hela eller delar av varmblodiga landdjur, från vilka fettet delvis kan ha avlägsnats genom extraktion eller mekanisk separation.

Råprotein

Råfett

Råaska

Vattenhalt, om > 8 %

9.5.1

Proteiner från gelatinframställning (20)

Torkade animaliska proteiner av livsmedelskvalitet, härrörande från gelatinframställning.

Råprotein

Råfett

Råaska

Vattenhalt, om > 8 %

9.6.1

Hydrolyserade animaliska proteiner (20)

Hydrolyserade proteiner som erhålls genom kemisk eller mikrobiologisk hydrolys eller enzymhydrolys av animaliskt protein.

Råprotein

Vattenhalt, om > 8 %

9.7.1

Blodmjöl (20)

Produkt härrörande från värmebehandling av blod av slaktade varmblodiga djur.

Råprotein

Vattenhalt, om > 8 %

9.8.1

Blodprodukter (20)

Produkter härrörande från blod eller blodfraktioner av slaktade varmblodiga djur; produkterna omfattar torkad/djupfryst/flytande plasma, torkat helblod, torkade/djupfrysta/flytande röda blodkroppar eller fraktioner därav samt blandningar.

Råprotein

Vattenhalt, om > 8 %

9.9.1

Återanvänt köks- och matavfall [återvunnet köks- och matavfall]

Allt matavfall innehållande material av animaliskt ursprung, inklusive använd matolja, från restauranger, cateringverksamhet och cateringkök, inbegripet centralkök och hushållskök.

Råprotein

Råfett

Råaska

Vattenhalt, om > 8 %

9.10.1

Kollagen (20)

Proteinbaserad produkt härrörande från djurben, hudar, skinn och senor.

Råprotein

Vattenhalt, om > 8 %

9.11.1

Fjädermjöl

Produkt som erhålls genom torkning och malning av fjädrar av slaktade djur; den kan vara hydrolyserad.

Råprotein

Vattenhalt, om > 8 %

9.12.1

Gelatin (20)

Naturligt, lösligt protein, gelbildande eller icke gelbildande, som erhålls genom partiell hydrolys av kollagen som framställts av ben, hudar och skinn, ligament och senor från djur.

Råprotein

Vattenhalt, om > 8 %

9.13.1

Fettgrevar (20)

Produkt som erhålls vid framställning av talg, ister och andra fetter av animaliskt ursprung som har avskilts genom extraktion eller mekanisk separation. Produkten kan vara färsk, fryst eller torkad.

Råprotein

Råfett

Råaska

Vattenhalt, om > 8 %

9.14.1

Produkter av animaliskt ursprung (20)

Produkter som inte längre är avsedda för mänsklig konsumtion av kommersiella skäl eller på grund av problem i form av tillverknings- eller förpackningsdefekter eller andra defekter som inte utgör någon risk för folk- eller djurhälsa; med eller utan behandling i form av t.ex. färska, frysta, eller torkade produkter.

Råprotein

Råfett

Vattenhalt, om > 8 %

9.15.1

Ägg

Hela ägg av Gallus gallus L. med eller utan skal.

 

9.15.2

Äggvita

Produkt som framställs ur ägg efter att skal och gula skiljts åt, pastöriserad och eventuellt denaturerad.

Råprotein

Metod för denaturering där så är tillämpligt

9.15.3

Torkade äggprodukter

Produkter bestående av pastöriserade torkade ägg, utan skal, eller en blandning av olika proportioner av torkad äggvita och torkad äggula.

Råprotein

Råfett

Vattenhalt, om > 5 %

9.15.4

Sockrat äggpulver

Torkade hela eller delar av sockrade ägg.

Råprotein

Råfett

Vattenhalt, om > 5 %

9.15.5

Torkat äggskal

Produkt som framställs ur fjäderfäägg efter att innehållet (gula och vita) har avlägsnats. Skalen är torkade.

Råaska

9.16.1

Ryggradslösa landdjur (20)

Hela eller delar av ryggradslösa landdjur, i alla olika livsstadier, andra än sådana arter som är patogena för människor och djur; med eller utan behandling i form av t.ex. färska, frysta, eller torkade produkter.

 


10.   Fisk, andra vattendjur och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

10.1.1

Vattenlevande ryggradslösa djur (21)

Hela eller delar av havs- eller sötvattenlevande ryggradslösa djur, i alla olika livsstadier, andra arter än sådana som är patogena för människor och djur; med eller utan behandling i form av t.ex. färska, frysta, eller torkade produkter.

 

10.2.1

Biprodukter från vattenlevande djur (21)

Härrörande från anläggningar som bereder eller framställer produkter för mänsklig konsumtion; med eller utan behandling i form av t.ex. färska, frysta, eller torkade produkter.

Råprotein

Råfett

Råaska

10.3.1

Skaldjursmjöl

Produkt som framställs genom upphettning, pressning och torkning av hela eller delar av skaldjur, inklusive vilda och odlade räkor.

Råprotein

Råfett

Råaska, om > 20 %

Vattenhalt, om > 8 %

10.4.1

Fisk (22)

Hel eller delar av fisk: färsk, fryst, beredd, syrabehandlad eller torkad.

Råprotein

Vattenhalt, om > 8 %

10.4.2

Fiskmjöl (22)

Produkt som erhålls genom upphettning, pressning och torkning av hel eller delar av fisk och till vilken vattenlösliga restprodukter av fisk kan ha återtillsatts före torkning.

Råprotein

Råfett

Råaska, om > 20 %

Vattenhalt, om > 8 %

10.4.3

Vattenlösliga restprodukter av fisk

Kondenserad produkt som erhålls vid framställning av fiskmjöl, som har separerats och stabiliserats genom syrning eller torkning.

Råprotein

Råfett

Vattenhalt, om > 5 %

10.4.4

Hydrolysat av fiskprotein

Produkt som erhålls genom syrahydrolys av hel eller delar av fisk, ofta koncentrerad genom torkning.

Råprotein

Råfett

Råaska, om > 20 %

Vattenhalt, om > 8 %

10.4.5

Fiskbensmjöl

Produkt som erhålls genom upphettning, pressning och torkning av delar av fisk. Den består huvudsakligen av fiskben.

Råaska

10.4.6

Fiskolja

Olja som framställs ur fisk eller delar av fisk, följd av centrifugering för att avlägsna vatten (artspecifika uppgifter kan ingå, t.ex. torskleverolja).

Råfett

Vattenhalt, om > 1 %

10.4.7

Hydrogenerad fiskolja

Olja som framställs genom hydrogenering av fiskolja.

Vattenhalt, om > 1 %

10.5.1

Krillolja

Olja som framställs ur havsplankton (krill) som beretts, pressats och därefter centrifugerats för att avlägsna vatten.

Vattenhalt, om > 1 %

10.5.2

Hydrolysat av krillproteinkoncentrat

Produkt som erhålls genom enzymhydrolys av hel eller delar av krill, ofta koncentrerad genom torkning.

Råprotein

Råfett

Råaska, om > 20 %

Vattenhalt, om > 8 %

10.6.1

Mjöl av marin ringmask

Produkt som framställs genom upphettning och torkning av hel eller delar av marin ringmask, inklusive Nereis virens M. Sars.

Fett

Aska, om > 20 %

Vattenhalt, om > 8 %

10.7.1

Mjöl av marina zooplankton

Produkt som framställs genom upphettning, pressning och torkning av marina zooplankton, t.ex. krill.

Råprotein

Råfett

Råaska, om > 20 %

Vattenhalt, om > 8 %

10.7.2

Olja av marina zooplankton

Olja som framställs ur marina zooplankton som beretts, pressats och därefter centrifugerats för att avlägsna vatten.

Vattenhalt, om > 1 %

10.8.1

Blötdjursmjöl

Produkt som framställs genom upphettning och torkning av hel eller delar av blötdjur, inklusive bläckfisk och musslor.

Råprotein

Råfett

Råaska, om > 20 %

Vattenhalt, om > 8 %

10.9.1

Bläckfiskmjöl

Produkt som framställs genom upphettning, pressning och torkning av hel eller delar av bläckfisk.

Råprotein

Råfett

Råaska, om > 20 %

Vattenhalt, om > 8 %


11.   Mineraler och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

11.1.1

Kalciumkarbonat (23); [Kalksten]

Produkt som erhålls genom malning av produkter som innehåller kalciumkarbonat, t.ex. kalksten, eller genom fällning i sur lösning.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.2

Kalkhaltiga marina snäckor

Naturligt förekommande produkt som framställs ur marina snäckor, malda eller granulerade, såsom ostronskal eller snäckskal.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.3

Kalcium- och magnesiumkarbonat

Naturlig blandning av kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat.

Kalcium, Magnesium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.4

Maerl

Naturligt förekommande produkt som erhålls från kalkhaltiga havsalger, malda eller granulerade.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.5

Lithothamnium

Naturligt förekommande produkt som erhålls från kalkhaltiga havsalger, Phymatolithon calcareum (Pall.), malda eller granulerade.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.6

Kalciumklorid

Kalciumklorid av teknisk kvalitet.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.7

Kalciumhydroxid

Kalciumhydroxid av teknisk kvalitet.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.8

Vattenfritt kalciumsulfat

Vattenfritt kalciumsulfat av teknisk kvalitet erhållet genom malning av vattenfritt kalciumsulfat eller dehydrering av kalciumsulfatdihydrat.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.9

Kalciumsulfathemihydrat

Kalciumsulfat hemihydrat av teknisk kvalitet erhållet genom partiell dehydrering av kalciumsulfatdihydrat.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.10

Kalciumsulfatdihydrat

Kalciumsulfatdihydrat av teknisk kvalitet erhållet genom malning av kalciumsulfatdihydrat eller hydrering av kalciumsulfat hemihydrat.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.11

Kalciumsalter av organiska syror (24)

Kalciumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer.

Kalcium, Organisk syra

11.1.12

Kalciumoxid

Kalciumoxid av teknisk kvalitet som framställs vid bränning av naturligt förekommande kalksten.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.13

Kalciumglukonat

Kalciumsalt av glukonsyra allmänt uttryckta som Ca(C6H11O7)2 och dess hydrerade former.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.15

Kalciumsulfat / Kalciumkarbonat

Produkt som erhålls vid framställning av natriumkarbonat.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.1.16

Kalciumpidolat

L-kalciumpidolat av teknisk kvalitet.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.2.1

Magnesiumoxid

Bränd magnesiumoxid (MgO), minst 70 % MgO.

Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 15 %

11.2.2

Magnesiumsulfatheptahydrat

Magnesiumsulfat (MgSO4 × 7 H2O) av teknisk kvalitet.

Magnesium, Svavel, Aska olöslig i HCl, om > 15 %

11.2.3

Magnesiumsulfatmonohydrat

Magnesiumsulfat (MgSO4 × H2O) av teknisk kvalitet.

Magnesium, Svavel, Aska olöslig i HCl, om > 15 %

11.2.4

Vattenfritt magnesiumsulfat

Vattenfritt magnesiumsulfat (MgSO4) av teknisk kvalitet.

Magnesium, Svavel, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.2.5

Magnesiumpropionat

Magnesiumpropionat av teknisk kvalitet.

Magnesium

11.2.6

Magnesiumklorid

Magnesiumklorid av teknisk kvalitet eller lösning erhållen genom naturlig koncentration av havsvatten efter utfällning av natriumklorid.

Magnesium, Klor, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.2.7

Magnesiumkarbonat

Naturligt magnesiumkarbonat.

Magnesium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.2.8

Magnesiumhydroxid

Magnesiumhydroxid av teknisk kvalitet.

Magnesium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.2.9

Kaliummagnesiumsulfat

Kaliummagnesiumsulfat av teknisk kvalitet.

Magnesium, Kalium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.2.10

Magnesiumsalter av organiska syror (24)

Magnesiumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer.

Magnesium, Organisk syra

11.3.1

Dikalciumfosfat (25); [Kalciumväteortofosfat]

Kalciummonovätefosfat av teknisk kvalitet som framställs ur ben eller oorganiska källor (CaHPO4 × H2O).

Ca/P > 1,2

Kalcium, Totalfosfor, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.3.2

Mono-dikalciumfosfat

Produkt som framställs på kemisk väg och som består av dikalciumfosfat och monokalciumfosfat (CaHPO4. Ca(H2PO4)2 × H2O)

0,8 < Ca/P < 1,3

Totalfosfor, Kalcium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.3

Monokalciumfosfat [Kalciumtetravätediortofosfat]

Kalciumdivätefosfat (Ca(H2PO4)2 × H2O) av teknisk kvalitet.

Ca/P < 0,9

Totalfosfor, Kalcium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.4

Trikalciumfosfat; [Trikalciumortofosfat]

Trikalciumfosfat av teknisk kvalitet från ben eller oorganiska källor (Ca3(PO4)2 × H2O).

Ca/P > 1,3

Kalcium, Totalfosfor, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.5

Kalciummagnesiumfosfat

Kalciummagnesiumfosfat av teknisk kvalitet.

Kalcium, Magnesium, Totalfosfor, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.6

Avfluorerat fosfat

Naturligt fosfat, bränt och mer värmebehandlat än vad som krävs för att avlägsna föroreningar.

Totalfosfor, Kalcium, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %, Aska olöslig i HCl, om > 5 %

11.3.7

Dikalciumpyrofosfat; [Dikalciumdifosfat]

Dikalciumpyrofosfat av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Kalcium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.8

Magnesiumfosfat

Produkt bestående av monobasiskt och/eller dibasiskt och/eller tribasiskt magnesiumfosfat av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Magnesium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.3.9

Natriumkalciummagnesiumfosfat

Produkt som består av natriumkalciummagnesiumfosfat av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Magnesium, Kalcium, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.10

Mononatriumfosfat; [Natriumdiväteortofosfat]

Mononatriumfosfat (KH2PO4 × H2O) av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.11

Dinatriumfosfat; [Dinatriumväteortofosfat]

Dinatriumfosfat (Na2HPO4 × H2O) av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.12

Trinatriumfosfat; [Trinatriumortofosfat]

Trinatriumfosfat (Na3PO4) av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.13

Natriumpyrofosfat; [Tetranatriumdifosfat]

Natriumpyrofosfat av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.14

Monokaliumfosfat; [Kaliumdiväteortofosfat]

Monokaliumfosfat (KH2PO4 × H2O) av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Kalium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.15

Dikaliumfosfat; [Dikaliumväteortofosfat]

Dikaliumfosfat (K2HPO4 × H2O) av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Kalium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.16

Kalciumnatriumfosfat

Kalciumnatriumfosfat av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Kalcium, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.17

Monoammoniumfosfat; [Ammoniumdiväteortofosfat]

Monoammoniumfosfat (NH4H2PO4) av teknisk kvalitet.

Totalkväve, Totalfosfor, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.18

Diammoniumfosfat; [Diammoniumväteortofosfat]

Diammoniumfosfat ((NH4)2HPO4) av teknisk kvalitet.

Totalkväve

Totalfosfor

P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.19

Natriumtripolyfosfat; [Pentanatriumtrifosfat]

Natriumtripolyfosfat av teknisk kvalitet.

Totalfosfor

Natrium

P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.20

Natriummagnesiumfosfat

Natriummagnesiumfosfat av teknisk kvalitet.

Totalfosfor, Magnesium, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.21

Magnesiumhypofosfit

Magnesiumhypofosfit (Mg(H2PO2)2 × 6H2O) av teknisk kvalitet.

Magnesium

Totalfosfor

P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %

11.3.22

Benmjöl, fritt från limämne

Steriliserade och malda ben, fria från limämne och fett.

Totalfosfor, Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.3.23

Benaska

Mineralrester från bränning, förbränning eller förgasning av animaliska biprodukter.

Totalfosfor, Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.4.1

Natriumklorid (23)

Natriumklorid eller produkt av teknisk kvalitet som erhålls genom avdunstning och kristallisering av saltlake (vacuumsalt), avdunstning av havsvatten (havssalt) eller malning av bergssalt.

Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.4.2

Natriumbikarbonat [Natriumvätekarbonat]

Natriumbikarbonat (NaHCO3) av teknisk kvalitet.

Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.4.3

Natrium/ammonium(bi)karbonat [Natrium/ammonium(väte)karbonat]

Produkt som erhålls vid framställningen av natriumkarbonat och natriumbikarbonat, med spår av ammoniumbikarbonat (ammoniumbikarbonat högst 5 %).

Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.4.4

Natriumkarbonat

Natriumkarbonat (Na2CO3) av teknisk kvalitet.

Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.4.5

Natriumseskvikarbonat [Trinatriumvätedikarbonat]

Natriumseskvikarbonat (Na3H(CO3)2) av teknisk kvalitet.

Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.4.6

Natriumsulfat

Natriumsulfat av teknisk kvalitet.

Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.4.7

Natriumsalter av organiska syror

Natriumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer.

Natrium, Organisk syra

11.5.1

Kaliumklorid

Kaliumklorid eller produkt av teknisk kvalitet som erhålls genom malning av naturliga kaliumkloridkällor.

Kalium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.5.2

Kaliumsulfat

Kaliumsulfat (K2SO4) av teknisk kvalitet.

Kalium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.5.3

Kaliumkarbonat

Kaliumkarbonat (K2CO3) av teknisk kvalitet.

Kalium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.5.4

Kaliumbikarbonat [Kaliumvätekarbonat]

Kaliumbikarbonat (KHCO3) av teknisk kvalitet.

Kalium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %

11.5.5

Kaliumsalter av organiska syror (24)

Kaliumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer.

Kalium, organisk syra

11.6.1

Svavelblomma

Pulver av teknisk kvalitet som framställs ur naturliga avlagringar av mineralen. Även en produkt som erhålls från oljeraffineringsproduktion såsom den utförs av svaveltillverkare.

Svavel

11.7.1

Attapulgit

Naturligt magnesiumaluminiumsilikonmineral.

Magnesium

11.7.2

Kvarts

Naturligt förekommande mineral erhållet genom malning av kvartskällor.

 

11.7.3

Kristobalit

Silikondioxid som framställs vid återkristallisering av kvarts.

 

11.8.1

Ammoniumsulfat

Ammoniumsulfat ((NH4)2SO4) av teknisk kvalitet erhållet genom kemisk syntes.

Kväve uttryckt som råprotein, Svavel

11.8.2

Ammoniumsulfatlösning

Ammoniumsulfat i vattenlösning, innehållande minst 35 % ammoniumsulfat.

Kväve uttryckt som råprotein

11.8.3

Ammoniumsalter av organiska syror

Ammoniumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer.

Kväve uttryckt som råprotein, Organisk syra

11.8.4

Ammoniumlaktat

Ammoniumlaktat (CH3CHOHCOONH4) som inkluderar det ammoniumlaktat som framställs genom fermentering av vassle med Lactobacillus delbrueckii ssp. bulgaricus, innehållande minst 44 % kväve uttryckt som råprotein.

Kväve uttryckt som råprotein, Råaska

11.8.5

Ammoniumacetat

Ammoniumacetat (CH3COONH4) i vattenlösning, innehållande minst 55 % ammoniumacetat.

Kväve uttryckt som råprotein


12.   Fermenterings(bi)produkter från mikroorganismer vars celler har inaktiverats eller avdödats

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

12.1

Produkter som framställs av biomassa av specifika mikroorganismer som odlats på vissa substrat

12.1.1

Protein från Methylophilus methylotrophus

Proteinprodukt härrörande från fermentering, erhållen genom odling av Methylophilus methylotrophus (NCIMB stam 10.515) på metanol; råproteinet utgör minst 68 % och reflexionsfaktorn är minst 50.

Råprotein

Råaska

Råfett

12.1.2

Protein från Methylococcus capsulatus (Bath), Alca ligenes acidovorans, Bacillus brevis och Bacillus firmus

Proteinprodukt av fermentering med Methylococcus capsulatus (Bath) (NCIMB stam 11132), Alcaligenes acidovorans (NCIMB stam 12387), Bacillus brevis (NCIMB stam 13288) och Bacillus firmus (NCIMB stam 13280) på naturgas (ca 91 % metan, 5 % etan, 2 % propan, 0,5 % isobutan, 0,5 % n-butan), ammoniak och mineralsalter; råproteinet utgör minst 65 %.

Råprotein

Råaska

Råfett

12.1.3

Bakterieprotein från Escherichia coli

Proteinprodukt i form av biprodukt från framställningen av aminosyror genom odling av Escherichia coli K12 på substrat av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, ammoniak eller mineralsalter; produkten kan vara hydrolyserad.

Råprotein

12.1.4

Bakterieprotein från Corynebacterium glutamicum

Proteinprodukt i form av biprodukt från framställningen av aminosyror genom odling av Corynebacterium glutamicum på substrat av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, ammoniak eller mineralsalter; produkten kan vara hydrolyserad.

Råprotein

12.1.5

Jäst och liknande produkter [Öljäst] [Jästprodukt]

Alla jästsorter och delar därav som framställs av Saccharomyces cerevisiae, Saccharomyces carlsbergiensis, Kluyveromyces lactis, Kluyveromyces fragilis, Torulaspora delbrueckii, Candida utilis/Pichia jadinii, Saccharomyces uvarum, Saccharomyces ludwigii eller Brettanomyces ssp. (26) på substrat av främst vegetabiliskt ursprung såsom melass, sockersirap, alkohol, destilleringsrester, spannmål och produkter innehållande stärkelse, fruktsaft, vassle, mjölksyra, socker, hydrolyserade vegetabiliska fibrer samt näringsämnen härrörande från fermentering, exempelvis ammoniak eller mineralsalter.

Vattenhalt, om < 75 % eller > 97 %

Om vattenhalt < 75 %:

Råprotein

12.1.6

Myceliumsilage från framställning av penicillin

Mycelium (kvävehaltiga föreningar), våt biprodukt härrörande från framställning av penicillin genom Penicillium chrysogenum (ATCC48271) på olika kolhydratkällor och hydrolysat därav, värmebehandlad och ensilerad med hjälp av Lactobacillus brevis, L. plantarum, L. sake, L. collinoides och Streptococcus lactis för att inaktivera penicillinet; kväve uttryckt som råprotein utgör minst 7 %.

Kväve uttryckt som råprotein

Råaska

12.2

Andra fermenteringsbiprodukter

12.2.1

Vinass [kondenserad vattenlöslig restprodukt av melass]

Biprodukter härrörande från den industriella bearbetningen av muster/vörter från fermenteringsprocesser såsom alkohol, organiska syror och jästframställning. De består av den vätske- eller pastafraktion som erhålls efter separeringen av fermenteringsmusterna eller fermenteringsvörterna. I dem kan även ingå döda celler och/eller delar därav från de använda mikroorganismerna som används vid fermenteringen. Substraten är mestadels av vegetabiliskt ursprung såsom melass, sockersirap, alkohol, destilleringsrester, spannmål och produkter innehållande stärkelse, fruktsaft, vassle, mjölksyra, socker, hydrolyserade vegetabiliska fibrer och näringsämnen från fermentering, exempelvis ammoniak eller mineralsalter

Råprotein

Substrat och i tillämpliga fall angivande av produktionsprocess

12.2.2

Biprodukter från framställningen av L-glutaminsyra

Koncentrerade flytande biprodukter härrörande från framställningen av L-glutaminsyra genom fermentering med Corynebacterium melassecola på substrat bestående av sackaros, melass, stärkelseprodukter och hydrolysat därav samt ammoniumsalter och andra kvävehaltiga föreningar.

Råprotein

12.2.3

Biprodukter från framställningen av L-lysinmonohydroklorid med Brevibacterium lactofermentum

Koncentrerade flytande biprodukter härrörande från framställningen av L-lysin monohydroklorid genom fermentering med Brevibacterium lactofermentum på substrat bestående av sackaros, melass, stärkelseprodukter och hydrolysat därav, ammoniumsalter samt andra kvävehaltiga föreningar.

Råprotein

12.2.4

Biprodukter från framställningen av aminosyror med Corynbacterium glutamicum

Flytande biprodukter härrörande från framställningen av aminosyror genom fermentering med Corynbacterium glutamicum på substrat av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, ammoniak eller mineralsalter.

Råprotein

Råaska

12.2.5

Biprodukter från framställningen av aminosyror med Escherichia coli K12

Flytande biprodukter härrörande från framställningen av aminosyror genom fermentering med Escherichia coli K12 på substrat av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, ammoniak eller mineralsalter.

Råprotein

Råaska

12.2.6

Biprodukt av enzymframställning med Aspergillus niger

Biprodukt härrörande från fermentering av Aspergillus niger på vete och malt för enzymframställning.

Råprotein


13.   Diverse

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

13.1.1

Produkter från bageri- och pastaindustrin

Produkter som erhålls vid och från framställningen av bröd, småkakor, kex eller pasta. De kan vara torkade.

Stärkelse

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Råfett, om > 5 %

13.1.2

Produkter från konditorivaruindustrin

Produkter som erhålls under och från framställningen av konditorivaror och kakor. De kan vara torkade.

Stärkelse

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Råfett, om > 5 %

13.1.3

Produkter från framställning av frukostflingor

Substanser eller produkter som är avsedda för att konsumeras av eller där det är rimligt att förvänta sig att de kan konsumeras av människor i bearbetad, delvis bearbetad eller obearbetad form. De kan vara torkade.

Råprotein, om > 10 %

Växttråd

Råolja och råfett, om > 10 %

Stärkelse, om > 30 %

Total sockerhalt uttryckt som sackaros, om > 10 %

13.1.4

Produkter från konfektyrindustrin

Produkter som erhålls vid och från framställningen av sötsaker, inklusive choklad. De kan vara torkade.

Stärkelse

Råfett, om > 5 %

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

13.1.5

Produkter från glassindustrin

Produkter som härrör från produktionen av glass. De kan vara torkade.

Stärkelse

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Råfett

13.1.6

Produkter och biprodukter från bearbetning av färska frukter och grönsaker (27)

Produkter som erhålls vid bearbetning av färska frukter och grönsaker (inklusive skal, hela bitar av frukt/grönsaker och blandningar därav). De kan vara torkade eller frysta.

Stärkelse

Växttråd

Råfett, om > 5 %

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 %

13.1.7

Produkter från bearbetning av växter (27)

Produkter som erhålls vid djupfrysning eller torkning av hela växter eller delar därav.

Växttråd

13.1.8

Produkter från bearbetning av kryddor och smaksättningsämnen (27)

Produkter som erhålls vid djupfrysning eller torkning av kryddor och smaksättningsämnen eller delar därav.

Råprotein, om > 10 %

Växttråd

Råolja och råfett, om > 10 %

Stärkelse, om > 30 %

Total sockerhalt uttryckt som sackaros, om > 10 %

13.1.9

Produkter från bearbetning av örter (27)

Produkter som erhålls vid krossning, grovmalning, djupfrysning eller torkning av örter eller delar därav.

Växttråd

13.1.10

Produkter från potatisförädlingsindustrin

Produkter som erhålls vid förädling av potatis. De kan ha torkats eller frysts.

Stärkelse

Växttråd

Råfett, om > 5 %

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 %

13.1.11

Produkter och biprodukter av såsframställning

Substanser härrörande från såsframställning vilka är avsedda för att konsumeras eller där det är rimligt att förvänta sig att de kan konsumeras av människor i bearbetad, delvis bearbetad eller obearbetad form. De kan vara torkade.

Råfett

13.1.12

Produkter och biprodukter från industrin för smaksatta snacks

Produkter och biprodukter från industrin för smaksatta snacks, erhållna vid och från framställningen av smaksatta snacks – potatischips, potatis- och/eller spannmålsbaserade snacks (direkt extruderade, degbaserade och pelleterade snacks) samt nötter.

Råfett

13.1.13

Produkter från färdigmatsindustrin

Produkter som erhålls vid framställningen av färdigmat. De kan vara torkade.

Råfett, om > 5 %

13.1.14

Växtbiprodukter från spritframställning

Fasta produkter härrörande från växter (inklusive bär och frön, t.ex. anis) som erhålls efter maceration av dessa växter i en alkohollösning eller efter alkoholavdunstning/destillering eller båda, vid utvecklingen av smakämnen för spritframställningen. Dessa produkter måste destilleras för att resterna av alkohol ska elimineras.

Råprotein, om > 10 %

Växttråd

Råolja och råfett, om > 10 %

13.1.15

Foderöl

Produkt av bryggningsprocessen, omöjlig att sälja som dryck för människor.

Alkoholinnehåll

13.2.1

Karamelliserat socker

Produkt som erhålls genom kontrollerad upphettning av socker av något slag.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

13.2.2

Dextros

Dextros erhålls efter hydrolys av stärkelse och består av renad, kristalliserad glukos, med eller utan kristallvatten.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

13.2.3

Fruktos

Fruktos som renat kristalliniskt pulver. Det erhålls från glukos i glukossirap genom användning av glukosisomeras och från sackarosinversion.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

13.2.4

Glukossirap

Glukossirap är en renad och koncentrerad vattenlösning av energigivande sockerarter som erhålls genom hydrolys av stärkelse.

Total sockerhalt

Vattenhalt, om > 30 %

13.2.5

Glukosmelass

Produkt som erhålls vid raffineringsprocessen för glukossirap.

Total sockerhalt

13.2.6

Xylos

Socker extraherat från trä.

 

13.2.7

Laktulos

Halvsyntetisk disackarid (4-O-D-galaktopyranosyl-D-fruktos) som framställs ur laktos genom isomerisering av glukos till fruktos. Förekommer i värmebehandlad mjölk och värmebehandlade mjölkprodukter.

Laktulos

13.2.8

Glukosamin (Kitosamin)

Aminosocker (monosackarid) som är en del av strukturen hos polysackariderna kitosan och kitin. Framställd genom hydrolys av skaldjurs och andra leddjurs exoskelett eller genom fermentering av spannmål, exempelvis majs eller vete.

Natrium eller kalium, där så är tillämpligt

13.3.1

Stärkelse (28)

Stärkelse av teknisk kvalitet.

Stärkelse

13.3.2

Förklistrad stärkelse (28)

Produkt bestående av stärkelse som sväller upp genom värmebehandling.

Stärkelse

13.3.3

Stärkelseblandning (28)

Produkt bestående av naturlig och/eller modifierad livsmedelsstärkelse som erhålls från olika botaniska källor.

Stärkelse

13.3.4

Stärkelsehydrolysatkaka (28)

Produkt från stärkelsehydrolys. Den består av protein, fett och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, träfiber).

Vattenhalt, om < 25 % eller > 45 %

Om vattenhalt < 25 %

Råfett

Råprotein

13.3.5

Dextrin

Dextrin är delvis sur hydrolyserad stärkelse.

 

13.3.6

Maltodextrin

Maltodextrin är delvis hydrolyserad stärkelse.

 

13.4.1

Polydextros

Slumpmässigt sammanbunden bulkpolymer av glukos framställd genom termisk polymerisering av D-glukos.

 

13.5.1

Polyoler

Produkt som erhålls genom hydrogenering eller fermentering och som består av reducerade mono, di- eller oligosackarider eller polysackarider.

 

13.5.2

Isomalt

Sockeralkohol som erhålls från sackaros efter enzymatisk omvandling och hydrogenering.

 

13.5.3

Mannitol

Produkt som erhålls genom hydrogenering eller fermentering och som består av reducerad glukos och/eller fruktos.

 

13.5.4

Xylitol

Produkt som erhålls genom hydrogenering och fermentering av xylos.

 

13.5.5

Sorbitol

Produkt som erhålls genom hydrogenering av glukos.

 

13.6.1

Fettsyror (29)

Produkt som erhålls vid neutralisering med lut eller genom destillering av oljor eller fetter av ospecificerat vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. Produktbeskrivningen omfattar även produkter som erhålls genom olika bearbetningsmetoder för fetter och oljor som används av fettsyreproducenter.

Råfett

Vattenhalt, om > 1 %

13.6.2

Fettsyror förestrade med glycerol (29)

Glycerider erhållna genom förestring av glycerol av vegetabiliskt ursprung med fettsyror.

Vattenhalt, om > 1 %

Råfett

13.6.3

Mono- och diglycerider av fettsyror (29)

Mono- och diglycerider av fettsyror består av blandningar av mono-, di- och triestrar av glycerol från fettsyror som förekommer i matoljor och matfetter.

De får innehålla små mängder fria fettsyror och glycerol.

Råfett

13.6.4

Salter av fettsyror (29)

Produkt som erhålls genom reaktion av fettsyror med minst fyra kolatomer med kalcium-, magnesium-, natrium- eller kaliumföreningar.

Råfett (efter hydrolys)

Vatten

Ca eller Na eller K eller Mg, där så är tillämpligt

13.7.1

Kondroitinsulfat

Produkt som erhålls genom extraktion från senor, ben och andra animaliska vävnader innehållande brosk och mjuk bindväv.

Natrium

13.8.1

Glycerin, rått

Produkt härrörande från biodieselframställning (metyl- eller etylestrar av fettsyror), erhållen genom transesterifiering av oljor och fetter av ospecificerat vegetabiliskt och animaliskt ursprung. Mineralsalter och organiska salter kan finnas kvar i glycerinet. (Högsta innehåll av metanol 0,2 %.)

Produktbeskrivningen omfattar även produkter härrörande från oleokemisk bearbetning av mineralfetter och oljor, inklusive transesterifiering, hydrolys eller förtvålning.

Glycerol

Kalium

Natrium

13.8.2

Glycerin

Produkt av biodieselframställning (metyl- eller etylestrar av fettsyror), erhållen genom transesterifiering av oljor och fetter av ospecificerat vegetabiliskt och animaliskt ursprung med påföljande raffinering av glycerinet. (Minsta innehåll av glycerol: 99 % av torrsubstansen.)

Även en produkt av oleokemisk bearbetning av mineraloljor och fetter, inklusive transesterifiering, hydrolys eller förtvålning.

Glycerol

Kalium

Natrium

13.9.1

Metylsulfonylmetan

Organisk svavelförening ((CH3)2SO2) erhållen på syntetisk väg och identisk med den naturligt förekommande källan i växter.

Svavel

13.10.1

Torv

Produkt från den naturliga nedbrytningen av växter (främst vitmossor) i en anaerobisk och oligotrof miljö.

Växttråd

13.11.1

Propylenglykol

Även kallad 1,2-propandiol eller propan-1,2-diol, en organisk förening (en diol eller dubbel alkohol) med formeln C3H8O2. Det är en viskös vätska med en svagt sötaktig smak; produkten är hygroskopisk samt löslig i vatten, aceton och kloroform.

Propylenglykol


(1)  På tyska får ”Konzentrieren” när så är lämpligt ersättas med ”Eindicken”. I sådana fall bör tilläggsbeskrivningen ”eingedickt” användas.

(2)  ”Skalning” får när så är lämpligt ersättas med ”borttagning av hinna” eller ”spritning”. I sådant fall bör tilläggsbeskrivningen ”borttagen hinna” eller ”spritad” användas.

(3)  På franska får benämningen ”issues” användas.

(4)  På tyska får tilläggsbeskrivningen ”aufgeschlossen” och benämningen ”Quellwasser” (med hänvisning till stärkelse) användas. På danska får tilläggsbeskrivningen ”Kvældning” och benämningen ”Kvældet” (med hänvisning till stärkelse) användas.

(5)  På franska får ”Pressage” när så är lämpligt ersättas med ”Extraktion mécanique”.

(6)  Benämningen får kompletteras med sädesslagets artnamn.

(7)  Märk: ”majs” kan antingen benämnas ”maize” eller ”corn” på engelska. Detta gäller för alla majsprodukter.

(8)  Om denna produkt har malts finare får adjektivet ”fin” läggas till benämningen eller också får benämningen ersättas med en motsvarande benämning.

(9)  Benämningen får kompletteras med sädesslagets artnamn.

(10)  När så är lämpligt får angivelsen ”lågt glukosinalatinnehåll” enligt definitionen i unionslagstiftningen läggas till. Detta gäller för alla rapsfröprodukter.

(11)  Benämningen ska kompletteras med växtens artnamn.

(12)  Benämningen ska kompletteras med en uppgift om vilken slags värmebehandling som utförts.

(13)  Detta namn ska kompletteras med en utförligare beskrivning av frukten.

(14)  Växtens artnamn ska anges i benämningen.

(15)  Benämningen ska kompletteras med en uppgift om vilken behandling som utförts.

(16)  Benämningen får kompletteras med foderväxtens artnamn.

(17)  Termen ”mjöl” får ersättas med ”pellets”. Uppgift om torkningsmetod får ingå i benämningen.

(18)  Benämningen ska kompletteras med artnamnet.

(19)  Uttrycken är inte synonymer och skiljer sig huvudsakligen åt i fråga om vattenhalt; respektive uttryck används enligt vad som är lämpligt.

(20)  Benämningen ska kompletteras på lämpligt sätt med

djurartens namn och/eller

delen av den animaliska produkten och/eller

den bearbetade djurarten (t.ex. svin, idisslare, fjäderfä) och/eller

namnet på den djurart som inte bearbetats enligt förbudet mot återanvändning inom arten (t.ex. fjäderfäfri) och/eller

det bearbetade materialet (t.ex. ben, hög eller låg askhalt) och/eller den använda bearbetningsprocessen (t.ex. avfettad, raffinerad).

(21)  Benämningen ska kompletteras med artnamnet.

(22)  Benämningen ska kompletteras med artnamnet när produkten härrör från odlad fisk.

(23)  Uppgift om produktens ursprung får ersätta eller komplettera benämningen.

(24)  Benämningen ska ändras eller kompletteras så att det anges vilken organisk syra som används.

(25)  Framställningsprocessen får inkluderas i benämningen.

(26)  Användningsnamnet för jäststammar kan skilja sig från namnet i den vetenskapliga taxonomin, varför synonymer för de förtecknade jäststammarna också kan användas.

(27)  Detta namn ska kompletteras med en uppgift om frukt-, grönsaks-, växt-, krydd- eller örtart, enligt vad som är tillämpligt.

(28)  Benämningen ska kompletteras med en angivelse om det botaniska ursprunget.

(29)  Benämningen ska ändras eller kompletteras så att det anges vilken fettsyra som används.


17.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/66


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 576/2011

av den 16 juni 2011

om ändring av förordning (EG) nr 543/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1), särskilt artikel 121 e jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga XI till kommissionens förordning (EG) nr 543/2008 (2) finns en förteckning över nationella referenslaboratorier.

(2)

De behöriga myndigheterna i Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Nederländerna och Österrike har meddelat kommissionen vilka referenslaboratorier som de har utsett.

(3)

Förordning (EG) nr 543/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga XI till förordning (EG) nr 543/2008 ska ersättas med texten i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2011.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 157, 17.6.2008, s. 46.


BILAGA

”BILAGA XI

FÖRTECKNING ÖVER NATIONELLA REFERENSLABORATORIER

 

Belgien

Instituut voor Landbouw- en Visserijonderzoek (ILVO)

Eenheid Technologie en Voeding

Productkwaliteit en voedselveiligheid

Brusselsesteenweg 370

9090 Melle

BELGIQUE

 

Bulgarien

Национален диагностичен научно-изследователски ветеринарно-медицински институт

(National Diagnostic Research Veterinary Medicine Institute)

бул. „Пенчо Славейков“ 15

(15, Pencho Slaveikov str.)