ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2011.149.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 149

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

54 årgången
8 juni 2011


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 550/2011 av den 7 juni 2011 om fastställande av vissa begränsningar för utnyttjandet av internationella reduktionsenheter från projekt som omfattar industrigas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG ( 1 )

1

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 551/2011 av den 31 maj 2011 om förbud mot fiske efter birkelånga i EU-vatten och internationella vatten i Vb, VI och VII med fartyg som för tysk flagg

4

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 552/2011 av den 1 juni 2011 om förbud mot fiske efter dolkfisk i EU-vatten och internationella vatten i V, VI, VII och XII med fartyg som för tysk flagg

6

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 553/2011 av den 7 juni 2011 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

8

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut 2011/332/Gusp av den 7 juni 2011 om ändring av beslut 2011/137/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen

10

 

 

2011/333/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 7 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till kopieringspapper och grafiskt papper [delgivet med nr K(2011) 3751]  ( 1 )

12

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

8.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 550/2011

av den 7 juni 2011

om fastställande av vissa begränsningar för utnyttjandet av internationella reduktionsenheter från projekt som omfattar industrigas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1), särskilt artikel 11a.9, och

av följande skäl:

(1)

Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (UNFCCC), som godkändes genom rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, (2) syftar främst till att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förebygger farlig antropogen påverkan på klimatsystemet. För att nå detta mål bör den genomsnittliga globala yttemperaturen inte överstiga 2 °C jämfört med den förindustriella nivån, vilket fått stöd vid klimatkonferensen i Cancún i december 2010 och godkänts genom ”Köpenhamnsavtalet”. Den senaste utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) visar att de globala växthusgasutsläppen måste nå sin topp före 2020 för att det målet ska kunna uppnås. Detta innebär att alla länder med betydande utsläpp måste öka sina globala ansträngningar.

(2)

Om vi ska klara dessa utmaningar, måste koldioxidmarknaderna spela en avgörande roll. Genom dem kan vi möta målen till lägre kostnad och även främja mer ambitiösa mål. De kan dessutom vara ett effektivt sätt att kanalisera finansiering till utvecklingsländer och hjälpa oss uppnå det internationella finansieringspaket på 100 miljarder dollar som det fattades beslut om i Köpenhamn. För det krävs betydande utvidgningar av dagens mekanismer, inklusive reformering av mekanismen för ren utveckling för att utöka användningen av standardiserade utgångsvärden, och inrättandet av nya marknadsmekanismer.

(3)

I Kyotoprotokollet, som godkändes genom rådets beslut 2002/358/EG av den 25 april 2002 om godkännande, på Europeiska gemenskapens vägnar, av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta, (3) fastställdes utsläppsminskningsmål för 39 parter för perioden 2008–2012 samt inrättades två mekanismer för genererande av internationella reduktionsenheter som parterna kan använda för att kompensera sina utsläpp. Utsläppsminskningsenheter kan införas genom mekanismen för gemensamt genomförande och certifierade utsläppsminskningar genom mekanismen för ren utveckling.

(4)

Det gemensamma genomförandet och mekanismen för ren utveckling är så kallade utpräglade kompensationsmekanismer, genom vilka minskade utsläpp på ett ton växthusgaser ger rätt till utsläpp av ett ton växthusgaser någon annanstans. Sådana system bidrar generellt sett till att minska kostnaden för den sammanlagda utsläppsminskningen, vilket gör det möjligt att vidta åtgärder i länder där detta är mer kostnadseffektivt, men de bidrar inte till de minskningsinsatser som krävs för att komma närmare målet på 2 °C.

(5)

För att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 °C har EU intagit ståndpunkten att de industrialiserade ländernas åtaganden bör kompletteras genom lämpliga begränsningsåtgärder i utvecklingsländerna, särskilt de länder som har kommit längst. Vidare bör en omfattande internationell koldioxidmarknad gradvis utvecklas som på ett effektivt sätt kan möjliggöra de nödvändiga globala minskningarna, på vilken internationella reduktionsenheter genereras för utsläppsminskningar som underskrider en nivå som är lägre än de förväntade utsläppen i frånvaron av åtgärder för utsläppsminskning. Detta förutsätter att lämpliga begränsningsåtgärder vidtas av utvecklingsländerna. Medan utvecklingsländernas deltagande i mekanismen för ren utveckling bör förstärkas, bör mer avancerade utvecklingsländer successivt röra sig mot deltagande i sektorsvisa marknadsmekanismer och slutligen i system med utsläppstak och handel med utsläppsrätter (4).

(6)

Deltagandet i mekanismen för gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling är frivilligt, liksom beslutet att tillåta utnyttjandet av reduktionsenheter inom ramen för systemen för handel med utsläppsrätter. Det finns därför en skillnad mellan reduktionsenheter som kan genereras och reduktionsenheter vars utnyttjande parterna till Kyotoprotokollet kan ha beslutat att tillåta inom ramen för sin nationella lagstiftning. I detta syfte har utnyttjandet av tilldelade utsläppsenheter redan uteslutits genom direktiv 2003/87/EG, och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG (5) tillåts utnyttjandet av vissa reduktionsenheter inom ramen för gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling, med enhetliga begränsningar av utnyttjandet av internationella reduktionsenheter från kärnkrafts-, markanvändnings- och skogsbruksprojekt, under förutsättning att medlemsstaterna kan tillåta verksamhetsutövarna att utnyttja vissa mängder av andra typer av internationella reduktionsenheter. I direktiv 2003/87/EG föreskrivs att enhetliga genomförandebestämmelser ska antas för begränsningar av utnyttjandet av internationella reduktionsenheter.

(7)

Utnyttjandet av internationella reduktionsenheter från projekt som omfattar trifluorometan (HFC-23) och dikväveoxid (N2O) från produktion av adipinsyra (nedan kallat industrigasprojekt) bör begränsas. Detta är förenligt med Europeiska rådets slutsatser från oktober 2009, i vilka rådet uppmanar utvecklingsländerna, särskilt de som kommit längst, att vidta lämpliga begränsningsåtgärder. Den stora merparten av industrigasprojekt drivs i avancerade utvecklingsländer med tillräcklig förmåga att finansiera dessa billiga minskningar själva, och de tidigare intäkterna från dessa projekt bör vara tillräckliga för att finansiera minskningarna. Införandet av utnyttjanderestriktioner för reduktionsenheter för industrigaser, inte minst om de åtföljs av respektive beslut på internationell nivå, borde leda till en jämnare geografisk fördelning av fördelarna av de mekanismer som inrättats inom ramen för Kyotoprotokollet.

(8)

Industrigasprojekt väcker miljöfrågor. De exceptionellt stora vinsterna vid destruktion av HFC-23 främjar en fortsatt produktion och användning av klordifluormetan (HCFC-22), som är ett kraftigt verkande ozonnedbrytande växthusgasämne, vid registrerade anläggningar på den högsta tillåtna nivån enligt projektverksamhetsmetoden. Följaktligen kan produktionen av HCFC-22 vara högre än vad den skulle ha varit utan projektverksamhet. Detta undergräver i sin tur 2007 års Montrealanpassning av produktionen och förbrukningen av HCFC inom ramen för Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (6), som syftar till en snabbare utfasning av HCFC-22 för annan användning än som råmaterial. Det är också oförenligt med medlemsstaternas finansiering av utfasningen av HCFC-22-produktionen genom bidrag till den multilaterala fonden inom ramen för Montrealprotokollet. Dessa stora vinster leder till en snedvridning av ekonomiska incitament och av konkurrensen och till att produktionen överförs från adipinsyreproducenter som är etablerade inom EU till registrerade producenter i tredjeländer. Den avsevärt mer gynnsamma behandlingen av adipinsyreproducenter som deltar i Kyotomekanismerna än av producenter som inträder i EU-systemet från och med 2013 kommer att öka riskerna för liknande produktionsöverföringar och leda till en nettoökning av de globala utsläppen. För att minska snedvridningen av ekonomiska incitament och av konkurrensen och undvika läckage av växthusgasutsläpp är det motiverat att införa begränsningar av utnyttjandet av dessa internationella reduktionsenheter.

(9)

Internationella reduktionsenheter från industrigasprojekt bidrar inte till tekniköverföring eller till den nödvändiga långsiktiga omvandlingen av energisystemen i utvecklingsländerna. Att minska utsläppen av dessa industrigaser genom gemensamt genomförande eller mekanismen för ren utveckling bidrar inte till att minska de globala utsläppen på det mest effektiva sättet, eftersom projektutvecklarnas stora vinster inte används för att minska utsläppen.

(10)

Tillämpningen av fullständiga begränsningar av utnyttjandet av vissa reduktionsenheter föreskrivs i artikel 11a.9 i direktiv 2003/87/EG. Det vore lämpligt att tillämpa en sådan begränsning för industrigasprojekt. En fullständig begränsning av utnyttjandet är det bästa sättet att avskaffa oönskade konkurrens- och miljöeffekter av dessa reduktionsenheter, samtidigt som det ökar de globala utsläppsminskningarnas kostnadseffektivitet och koldioxidmarknadens miljöprestanda genom att uppmuntra till koldioxidsnåla investeringar.

(11)

I enlighet med artikel 11a.9 i direktiv 2003/87/EG ska åtgärderna i denna förordning gälla från och med den 1 januari 2013, vilket i enlighet med samma artikel är mer än sex månader och mindre än tre år från datumet för dess antagande. Utnyttjandet av användarrestriktioner för reduktionsenheter för industrigaser för att uppfylla kraven under 2012 påverkas inte av dessa åtgärder.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Utnyttjandet av internationella reduktionsenheter från projekt som omfattar destruktion av trifluorometan (HFC-23) och dikväveoxid (N2O) från adipinsyreproduktion för de syften som anges i artikel 11a i direktiv 2003/87/EG ska förbjudas från och med den 1 januari 2013, utom för utnyttjande av reduktionsenheter när det gäller utsläppsminskningar före 2013 från befintliga projekt av dessa slag och för utnyttjande i fråga om utsläpp under 2012 från EU:s system för handel med utsläppsrätter, som ska tillåtas till och med den 30 april 2013.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 juni 2011.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(2)  EGT L 33, 7.2.1994, s. 11.

(3)  EGT L 130, 15.5.2002, s. 1.

(4)  Rådets slutsatser, Förberedelse inför den 16:e konferensen för parterna till UNFCCC, Cancún (den 29 november–10 december 2010) 3036:e mötet i rådet (miljö), Luxemburg, den 14 oktober 2010 och rådets slutsatser om EU:s ståndpunkt inför klimatkonferensen i Köpenhamn (7–18 december 2009) 2968:e mötet i rådet (miljö), Luxemburg den 21 oktober 2009 som godkändes genom ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 29–30 oktober 2009.

(5)  EUT L 338, 13.11.2004, s. 18.

(6)  Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet, anpassad och ändrad vid 19:e mötet för parterna till Montrealprotokollet (17–21 september 2007).


8.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/4


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 551/2011

av den 31 maj 2011

om förbud mot fiske efter birkelånga i EU-vatten och internationella vatten i Vb, VI och VII med fartyg som för tysk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) nr 57/2011 av den 18 januari 2011 om fastställande för år 2011 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i vissa andra vatten än EU-vatten (2) fastställs kvoter för 2011.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2011 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2011 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 maj 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Lowri EVANS

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  EUT L 24, 27.1.2011, s. 1.


BILAGA

Nr

9/T&Q

Medlemsstat

TYSKLAND

Bestånd

BLI/5B67-

Art

Birkelånga (Molva dypterygia)

Område

EU-vatten och internationella vatten i Vb, VI, VII

Datum

21.4.2011


8.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/6


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 552/2011

av den 1 juni 2011

om förbud mot fiske efter dolkfisk i EU-vatten och internationella vatten i V, VI, VII och XII med fartyg som för tysk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) nr 1225/2010 av den 13 december 2010 om fastställande av fiskemöjligheterna för EU-fartyg för fiskebestånd av vissa djuphavsarter (2) för 2011 och 2012 fastställs kvoter för 2011 och 2012.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2011 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2011 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 1 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Lowri EVANS

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  EUT L 336, 21.12.2010, s. 1.


BILAGA

Nr

10/T&Q

Medlemsstat

Tyskland

Bestånd

BSF/56712-

Art

Dolkfisk (Aphanopus carbo)

Område

EU-vatten och internationella vatten i V, VI, VII och XII

Datum

21.4.2011


8.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/8


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 553/2011

av den 7 juni 2011

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 8 juni 2011.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

TR

110,0

ZZ

110,0

0707 00 05

TR

125,5

ZZ

125,5

0709 90 70

TR

118,7

ZZ

118,7

0709 90 80

EC

18,6

ZZ

18,6

0805 50 10

AR

78,9

BR

36,6

TR

63,4

ZA

79,4

ZZ

64,6

0808 10 80

AR

88,9

BR

75,9

CA

142,4

CL

88,5

CN

91,2

NZ

116,0

US

92,5

UY

50,2

ZA

95,4

ZZ

93,4

0809 10 00

TR

214,0

ZZ

214,0

0809 20 95

TR

392,6

XS

175,4

ZZ

284,0


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


BESLUT

8.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/10


RÅDETS BESLUT 2011/332/GUSP

av den 7 juni 2011

om ändring av beslut 2011/137/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, och

av följande skäl:

(1)

Den 28 februari 2011 antog rådet beslut 2011/137/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen (1).

(2)

Beslut 2011/137/Gusp bör ändras för att ta hänsyn till de särskilda arrangemangen för restriktiva åtgärder som är tillämpliga på hamnmyndigheter.

(3)

Med tanke på den allvarliga situationen i Libyen bör ytterligare enheter föras in på förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder enligt bilaga IV till beslut 2011/137/Gusp.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 6 i beslut 2011/137/Gusp ska följande punkt läggas till:

”2a   Förbudet mot att göra penningmedel, finansiella tillgångar eller ekonomiska resurser tillgängliga för personer eller enheter som avses i punkt 1 b ska, i den mån det är tillämpligt på hamnmyndigheter, inte förhindra att avtal som ingåtts före dagen för detta besluts ikraftträdande fullgörs, fram till och med den 15 juli 2011, med undantag för avtal rörande olja, gas och raffinerade produkter.”

Artikel 2

De enheter som förtecknas i bilagan till detta beslut ska föras in i förteckningen i bilaga IV till beslut 2011/137/Gusp.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 7 juni 2011.

På rådets vägnar

MARTONYI J.

Ordförande


(1)  EUT L 58, 3.3.2011, s. 53.


BILAGA

Enheter som avses i artikel 2

 

Namn

Uppgifter om enheten

Skäl

Datum för införande i förteckningen

1.

Hamnmyndighet i Tripoli

Hamnmyndighet: Socialist Ports Company (när det gäller driften av hamnen i Tripoli)

Tfn +218 21 43946

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.06.2011

2.

Hamnmyndighet i al-Khums

Hamnmyndighet: Socialist Ports Company (när det gäller driften av hamnen i al-Khums)

Tfn +218 21 43946

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.06.2011

3.

Hamnmyndighet i Brega

 

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.06.2011

4.

Hamnmyndighet i Ras Lanuf

Hamnmyndighet: Veba Oil Operations BV

Adress: PO Box 690

Tripoli, Libyen

Tfn: +218 21 333 0081

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.06.2011

5.

Hamnmyndighet i al-Zawiya

 

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.06.2011

6.

Hamnmyndighet i Zuwara

Hamnmyndighet: Port Authority of Zuara

PO Box 648

Port Affairs and Marine Transport

Tripoli

Libyen

Tfn +218 25 25305

Kontrolleras av Gaddafiregimen

7.06.2011


8.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 149/12


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 7 juni 2011

om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till kopieringspapper och grafiskt papper

[delgivet med nr K(2011) 3751]

(Text av betydelse för EES)

(2011/332/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (1), särskilt artikel 8.2,

efter att ha hört Europeiska unionens miljömärkningsnämnd, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EG) nr 66/2010 kan EU-miljömärket tilldelas produkter som har reducerad miljöpåverkan under hela sin livscykel.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 66/2010 ska specifika kriterier för EU-miljömärket fastställas för varje produktgrupp.

(3)

I kommissionens beslut 1999/554/EG (2) fastställdes de ekologiska kriterierna och de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven för kopieringspapper och grafiskt papper. Efter en översyn av kriterierna i det beslutet fastställdes genom kommissionens beslut 2002/741/EG (3) reviderade kriterier som gäller till och med den 30 juni 2011.

(4)

Dessa kriterier har setts över på nytt mot bakgrund av den tekniska utvecklingen. Resultaten av översynen visar att det är lämpligt att ändra produktgruppens definition och fastställa nya ekologiska kriterier. De nya kriterierna och de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven bör gälla i fyra år från dagen för antagandet av detta beslut.

(5)

För tydlighetens skull bör beslut 2002/741/EG ersättas.

(6)

En övergångsperiod bör medges för tillverkare vars produkter har tilldelats miljömärket för kopieringspapper och grafiskt papper baserat på kriterierna i beslut 2002/741/EG, så att de har tillräckligt med tid för att anpassa sina produkter till att uppfylla de reviderade kriterierna och kraven. Vidare bör tillverkare ha rätt att lämna in ansökningar som grundar sig på kriterierna i beslut 2002/741/EG eller på kriterierna i det här beslutet, till dess att giltighetstiden för det beslutet löper ut.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 66/2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Med produktgruppen ”kopieringspapper och grafiskt papper” avses ark eller rullar av okonverterat, otryckt, vitt papper och okonverterad kartong med en ytvikt på upp till 400 g/m2.

2.   Produktgruppen inkluderar inte tidningspapper, värmekänsligt papper, fotografiskt och självkopierande papper, förpacknings- och omslagspapper samt parfymerat papper.

Artikel 2

I detta beslut avses med

returfiber: fiber som avskilts från avfallsströmmen under en tillverkningsprocess, eller som genererats av hushåll eller av kommersiella, industriella och institutionella anläggningar i deras roll som slutanvändare av en produkt, och som inte längre kan användas för sitt avsedda ändamål. Det omfattar inte återanvändning av material som genererats i en process och som kan återvinnas inom samma process (utskottspapper – egenproducerat eller inköpt).

Artikel 3

För att tilldelas EU-miljömärket enligt förordning (EG) nr 66/2010 ska kopieringspapperet eller det grafiska papperet ingå i produktgruppen ”kopieringspapper och grafiskt papper” såsom den definieras i artikel 1 i detta beslut och det ska uppfylla kriterierna och de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven i bilagan till detta beslut.

Artikel 4

Kriterierna för produktgruppen ”kopieringspapper och grafiskt papper” och de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven ska gälla i fyra år från och med den dag då detta beslut antas.

Artikel 5

För administrativa ändamål ska produktgruppen ”kopieringspapper och grafiskt papper” ha kodnummer ”011”.

Artikel 6

Beslut 2002/741/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 7

1.   Med avvikelse från artikel 6 ska ansökningar om EU-miljömärket för produkter i produktgruppen ”kopieringspapper och grafiskt papper” som har lämnats in före den dag då detta beslut antas, utvärderas i enlighet med villkoren i beslut 2002/741/EG.

2.   Ansökningar om EU-miljömärket för produkter i produktgruppen ”kopieringspapper och grafiskt papper” som lämnas in från och med den dag då detta beslut antas till och med den 30 juni 2011 får basera sig antingen på kriterierna i beslut 2002/741/EG eller på kriterierna i det här beslutet.

Dessa ansökningar ska utvärderas enligt de kriterier som de baseras på.

3.   Om miljömärket tilldelas på grundval av en ansökan som utvärderas enligt kriterierna i beslut 2002/741/EG får det miljömärket användas i tolv månader från och med den dag då det här beslutet antas.

Artikel 8

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 7 juni 2011.

På kommissionens vägnar

Janez POTOČNIK

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 27, 30.1.2010, s. 1.

(2)  EGT L 210, 10.8.1999, s. 16.

(3)  EGT L 237, 5.9.2002, s. 6.


BILAGA

ALLMÄNT

Kriteriernas syfte

Syftet med dessa kriterier är framför allt att minska utsläppen av giftiga eller eutrofierande ämnen till vattendrag, att minska miljöskador eller miljörisker i samband med energianvändning (global uppvärmning, försurning, uttunning av ozonskiktet, förbrukning av icke-förnybara resurser) genom att minska energiförbrukningen och därmed förknippade utsläpp till luften, att minska miljöskador och miljörisker i samband med användning av farliga kemikalier, att skydda skogarna genom att tillämpa principer för hållbart skogsbruk.

KRITERIER

Dessa kriterier fastställs för var och en av följande aspekter:

1.

Utsläpp till vatten och luft

2.

Energianvändning

3.

Fiber: hållbart skogsbruk

4.

Farliga kemiska ämnen

5.

Avfallshantering

6.

Användbarhet

7.

Information på förpackningen

8.

Information på miljömärket

De ekologiska kriterierna omfattar massatillverkningen inklusive alla underprocesser för de ingående beståndsdelarna, från den punkt där nyfiber-/returfiberråvaran passerar fabriksgrindarna till den punkt där massan lämnar massafabriken. För papperstillverkningsprocesserna omfattar de ekologiska kriterierna alla underprocesser, från malning av pappersmassan (upplösning av returpapperet) till upprullning av papperet på rullar.

De ekologiska kriterierna omfattar inte transport, konvertering och förpackning av massa, papper eller råvaror.

Bedömnings- och kontrollkrav

De särskilda bedömnings- och kontrollkraven anges för varje kriterium.

När det krävs att sökanden ska tillhandahålla intyg, dokumentation, analyser eller testrapporter, eller på annat sätt styrka att kriterierna är uppfyllda, kan dessa dokument komma antingen från sökanden själv eller från dennes leverantör(er) eller underleverantör(er), beroende på omständigheterna.

I tillämpliga fall får andra testmetoder än dem som anges för varje kriterium användas, om de bedöms vara likvärdiga av det behöriga organ som tar ställning till ansökan.

Där så är möjligt bör analyserna genomföras av laboratorier som uppfyller de allmänna kraven i EN ISO 17025 eller motsvarande.

Ett behörigt organ ska utföra inspektioner på plats för att kontrollera att dessa kriterier är uppfyllda.

KRITERIER FÖR EU-MILJÖMÄRKET

Kriterium 1 –   Utsläpp till vatten och luft

a)   Kemisk syreförbrukning (COD), svavel (S), NOx, fosfor (P)

För var och en av dessa parametrar ska utsläppen till luft och/eller vatten från massa- och papperstillverkningen uttryckas som belastningspoäng (PCOD, PS, PNOx, PP) enligt nedan.

Ingen av de enskilda belastningspoängen PCOD, PS, PNOx, PP får överskrida 1,5.

Summan av belastningspoängen (Ptotal = PCOD + PS + PNOx + PP) får inte överskrida 4,0.

PCOD ska beräknas enligt följande (PS, PNOx, PP ska beräknas på samma sätt).

För varje använd pappersmassa ”i” ska de tillhörande uppmätta utsläppen av kemiskt syreförbrukande ämnen (CODmassa,i uttryckt i kg/ton lufttorkad massa – ADT) vägas proportionellt mot respektive använd massa (massa ”i” uttryckt i ton lufttorkad massa) och summeras. Summan av de vägda utsläppsvärdena för kemiskt syreförbrukande ämnen för massorna adderas därefter till det uppmätta utsläppet av kemiskt syreförbrukande ämnen från papperstillverkningen för att erhålla ett totalt utsläppsvärde, CODtotal.

Det vägda COD-referensvärdet för massatillverkningen beräknas på samma sätt, som summan av de vägda referensvärdena för varje använd massa, och adderas till referensvärdet för papperstillverkningen för att erhålla ett totalt COD-referensvärde, CODreftotal. Referensvärdena för varje använd massatyp och för papperstillverkningen anges i tabell 1.

Slutligen divideras det totala utsläppet av COD med det totala COD-referensvärdet enligt följande:

Formula

Tabell 1

Referensvärden för utsläpp från olika massatyper och från papperstillverkning

Massatyp/papper

Utsläpp (kg/ADT) (1)

CODreferens

Sreferens

NOxreferens

Preferens

Blekt kemisk massa (utom sulfitmassa)

18,0

0,6

1,6

0,045 (1)

Blekt kemisk massa (sulfitmassa)

25,0

0,6

1,6

0,045

Oblekt kemisk massa

10,0

0,6

1,6

0,04

CTMP-massa

15,0

0,2

0,3

0,01

TMP-/slipmassa

3,0

0,2

0,3

0,01

Returfibermassa

2,0

0,2

0,3

0,01

Papper (icke-integrerade fabriker där all massa köps på marknaden)

1

0,3

0,8

0,01

Papper (andra fabriker)

1

0,3

0,7

0,01

Vid kraftvärmeproduktion vid samma fabrik kan utsläppen av S och NOx från elproduktionen subtraheras från den totala mängden. Följande ekvation kan användas för att beräkna andelen utsläpp från elproduktionen:

2 × (MWh(el)) / [2 × MWh(el) + MWh(värme)]

Elen i denna beräkning är den el som produceras i kraftvärmeverket.

Värmen i denna beräkning är den nettovärme som levereras från kraftverket till massa-/papperstillverkningen.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna detaljerade beräkningar som visar att detta kriterium är uppfyllt och bifoga kompletterande dokumentation och testrapporter där följande analysmetoder använts: Kemisk syreförbrukning: ISO 6060; NOx: ISO 11564; S(oxid.): EPA nr 8; S(red.): EPA nr 16A. S-innehåll i olja: ISO 8754; S-innehåll i kol: ISO 351; P: EN ISO 6878, APAT IRSA CNR 4110 eller Dr Lange LCK 349.

Den kompletterande dokumentationen ska innehålla uppgifter om mätfrekvensen och om beräkningen av belastningspoäng för COD, S och NOx. Den ska omfatta alla utsläpp av S och NOx som uppstår vid tillverkningen av massa och papper, och ånga som genereras utanför produktionsanläggningen, utom sådana utsläpp som uppstår vid elproduktion. Mätningarna ska omfatta sodapannor, mesaugnar, ångpannor och destruktionsugnar för starkt luktande gaser. Även diffusa utsläpp ska beaktas. Rapporterade utsläppsvärden för S till luften ska omfatta både oxiderade och reducerade S-utsläpp (dimetylsulfid, metylmerkaptan, svavelväte och liknande). S-utsläpp som härrör från produktionen av värmeenergi från olja, kol eller andra externa bränslen med känt S-innehåll ska beaktas men får beräknas i stället för mätas.

Vid mätning av utsläpp till vatten ska proverna vara ofiltrerade och osedimenterade och tas efter rening vid produktionsanläggningen eller efter rening i ett kommunalt reningsverk. Perioden för mätningarna ska baseras på tolv månaders produktion. Om det rör sig om en ny eller ombyggd produktionsanläggning ska mätningarna baseras på minst 45 på varandra följande dagar med stabil produktion. Mätningarna ska vara representativa för respektive kampanjkörning.

För integrerade massa- och pappersfabriker kan det vara svårt att få separata utsläppsvärden för massa och papper, och om det bara finns ett samlat värde för massa- och papperstillverkning, ska utsläppsvärdet för massa/massor sättas till noll, och värdet för pappersfabriken ska inkludera både massa- och papperstillverkning.

b)   AOX

Till och med den 31 mars 2013 får AOX-utsläppen från tillverkningen av en enskild massa inte överskrida 0,20 kg/ADT.

Från och med den 1 april 2013 fram till dess att kriterierna i detta beslut upphör att gälla får AOX-utsläppen från tillverkningen av varje massa inte överskrida 0,17 kg/ADT.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna en testrapport där följande analysmetod använts: AOX ISO 9562 åtföljd av detaljerade beräkningar som visar att detta kriterium är uppfyllt samt kompletterande dokumentation.

Den kompletterande dokumentationen ska innehålla uppgifter om mätfrekvensen. AOX ska endast mätas i processer där klorföreningar används för blekning av pappersmassan. AOX behöver inte mätas i spillvatten från icke-integrerade pappersfabriker, i spillvatten från massatillverkning utan blekning eller där blekningen utförs med klorfria ämnen.

Vid mätning av utsläpp ska proverna vara ofiltrerade och osedimenterade och tas efter rening vid produktionsanläggningen eller efter rening i ett kommunalt reningsverk. Perioden för mätningarna ska baseras på tolv månaders produktion. Om det rör sig om en ny eller ombyggd tillverkningsanläggning ska mätningarna baseras på minst 45 på varandra följande dagar med stabil produktion. Mätningarna ska vara representativa för respektive kampanjkörning.

c)   CO2

Koldioxidutsläppen från icke förnybara källor får inte överskrida 1 000 kg per ton tillverkat papper, inklusive utsläpp från elproduktion (oavsett om den sker inom produktionsanläggningen eller inte). För icke-integrerade fabriker (där all massa köps på marknaden) får utsläppen inte överskrida 1 100 kg per ton. Utsläppen ska beräknas som summan av utsläppen från massa- och papperstillverkningen.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna detaljerade beräkningar som visar att detta kriterium är uppfyllt och bifoga kompletterande dokumentation.

Sökanden ska redovisa uppgifter om koldioxidutsläppen till luft. Denna redovisning ska omfatta alla icke förnybara bränslen som används vid massa- och papperstillverkningen, dvs. även utsläpp i samband med elproduktion (oavsett om den sker inom produktionsanläggningen eller inte).

Följande utsläppsfaktorer ska användas vid beräkningen av koldioxidutsläppen från bränslen:

Tabell 2

Bränsle

Koldioxidutsläpp från fossila bränslen

Enhet

Kol

95

g CO2 fossil/MJ

Råolja

73

g CO2 fossil/MJ

Eldningsolja 1

74

g CO2 fossil/MJ

Eldningsolja 2–5

77

g CO2 fossil/MJ

LPG (gasol)

69

g CO2 fossil/MJ

Naturgas

56

g CO2 fossil/MJ

El från nätet

400

g CO2 fossil/kWh

Perioden för beräkningarna och massbalansen ska baseras på tolv månaders produktion. Om det rör sig om en ny eller ombyggd produktionsanläggning ska beräkningarna baseras på minst 45 på varandra följande dagar med stabil produktion. Beräkningarna ska vara representativa för respektive kampanjkörning.

Energi från förnybara energikällor (2) som köps in och används för produktionsprocesserna ska inte tas med i beräkningen av koldioxidutsläppen. Sökanden ska lämna lämplig dokumentation på att denna typ av energi används i fabriken eller köps in utifrån.

Kriterium 2 –   Energianvändning

a)   Elektricitet

Elförbrukningen vid massa- och papperstillverkning ska uttryckas i form av belastningspoäng (PE) enligt nedan.

Antalet belastningspoäng (PE) ska vara mindre än eller lika med 1,5.

PE ska beräknas på följande sätt:

Beräkning för massatillverkning: För varje använd massa ”i” ska elförbrukningen (Emassa, i uttryckt i kWh/ADT) beräknas enligt följande:

Emassa, i = internt producerad elektricitet + inköpt elektricitet – såld elektricitet

Beräkning för papperstillverkning: På samma sätt ska elförbrukningen vid papperstillverkning (Epapper) beräknas enligt följande:

Epapper = internt producerad elektricitet + inköpt elektricitet – såld elektricitet

Slutligen beräknas det totala antalet belastningspoäng (PE) för massa- och papperstillverkning enligt följande:

Formula

För integrerade massa- och pappersfabriker kan det vara svårt att få separata uppgifter om elförbrukningen för massa och papper, och om det bara finns uppgift om den samlade elförbrukningen för massa- och papperstillverkning, ska elförbrukningen för massa/massor sättas till noll, och elförbrukningen för pappersfabriken ska inkludera både massa- och papperstillverkning.

b)   Bränsle (värmeenergi)

Bränsleförbrukningen vid massa- och papperstillverkning ska uttryckas i form av belastningspoäng (PF) enligt nedan.

Antalet belastningspoäng (PF) ska vara mindre än eller lika med 1,5.

PF ska beräknas på följande sätt:

Beräkning för massatillverkning: För varje använd massa ”i” ska förbrukningen av bränsle (Fmassa, i uttryckt i kWh/ADT) beräknas enligt följande:

Fmassa, i = internt producerat bränsle + inköpt bränsle – sålt bränsle – 1,25 × internt producerad elektricitet

Anm.:

Fmassa, i (och dess bidrag till PF, massa) behöver endast beräknas för mekanisk massa om det rör sig om lufttorkad mekanisk massa från marknaden som innehåller minst 90 % torrsubstans.

Den mängd bränsle som används för att producera såld värme ska adderas till ”sålt bränsle” i ovanstående ekvation.

Beräkning för papperstillverkning: På samma sätt ska bränsleförbrukningen vid papperstillverkning (Fpapper uttryckt i kWh/ADT) beräknas enligt följande:

Fpapper = internt producerat bränsle + inköpt bränsle – sålt bränsle – 1,25 × internt producerad elektricitet

Slutligen beräknas det totala antalet belastningspoäng (PF) för massa- och papperstillverkning enligt följande:

Formula

Tabell 3

Referensvärden för elektricitet och bränsle

Massatyp

Bränsle kWh/ADT

Freferens

Elektricitet kWh/ADT

Ereferens

Kemisk massa

4 000

(Anm.: för lufttorkad massa från marknaden som innehåller minst 90 % torrsubstans kan värdet höjas med 25 % för energin som går åt vid torkningen.)

800

Mekanisk massa

900

(Anm.: värdet gäller endast lufttorkad massa från marknaden.)

1 900

CTMP-massa

1 000

2 000

Returfibermassa

1 800

(Anm.: för lufttorkad massa från marknaden som innehåller minst 90 % torrsubstans kan värdet höjas med 25 % för energin som går åt vid torkningen.)

800

Papperstyp

Bränsle

kWh/ton

Elektricitet

kWh/ton

Obestruket träfritt finpapper

Journalpapper (SC)

1 800

600

Bestruket träfritt finpapper

Bestruket journalpapper (LWC, MWC)

1 800

800

Bedömning och kontroll (för både a och b): Sökanden ska lämna detaljerade beräkningar som visar att detta kriterium är uppfyllt och bifoga all kompletterande dokumentation. De rapporterade uppgifterna ska därför omfatta den totala förbrukningen av elektricitet och bränsle.

Sökanden ska beräkna den totala energitillförseln, uppdelat på värme/bränsle och elektricitet som används vid tillverkning av pappersmassa och papper, inklusive energi som används för avsvärtning av returpapper för tillverkning av returfiber. Energi som används för transport av råvaror, samt för konvertering och förpackning ingår inte i beräkningarna av energiförbrukningen.

Den totala värmeenergin omfattar alla inköpta bränslen. Den omfattar även värmeenergi som återvunnits genom förbränning av lut och avfall från processer inom produktionsanläggningen (t.ex. träavfall, sågspån, lut, pappersavfall, utskottspapper), samt värme som återvunnits vid intern elproduktion. Sökanden behöver emellertid endast räkna 80 % av värmeenergin från sådana källor när den totala värmeenergin beräknas.

Med elektrisk energi avses nettomängden tillförd el från nätet och intern elproduktion mätt som elkraft. Elektricitet som används för behandling av avloppsvatten behöver inte beaktas.

Där elektricitet används för att generera ånga ska ångans värmevärde beräknas, därefter divideras med 0,8 och adderas till den totala bränsleförbrukningen.

För integrerade massa- och pappersfabriker kan det vara svårt att få separata uppgifter om bränsle (värme) för massa och papper, och om det bara finns en samlad uppgift för massa- och papperstillverkning, ska värdet för bränsle (värme) för massa/massor sättas till noll, och värdet för pappersfabriken ska inkludera både massa- och papperstillverkning.

Kriterium 3 –   Fiber: hållbart skogsbruk

Fiberråvaran i papperet kan vara returfiber eller nyfiber.

Nyfiber ska omfattas av giltiga certifikat för hållbart skogsbruk och spårbarhet utfärdade enligt ett oberoende system för tredjepartscertifiering som FSC, PEFC eller motsvarande.

Om certifieringssystemen tillåter blandning av certifierad och ocertifierad råvara i en produkt eller produktserie, får andelen ocertifierad råvara inte överskrida 50 %. Sådan ocertifierad råvara ska omfattas av ett kontrollsystem som säkerställer att den har ett godkänt ursprung och uppfyller certifieringssystemets alla övriga krav på ocertifierad råvara.

De certifieringsorgan som utfärdar skogsbruks- och/eller spårbarhetscertifikat ska vara ackrediterade/erkända enligt det certifieringssystemet.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna lämplig dokumentation som anger typ, kvantitet och ursprung för fiber som använts i massa- och papperstillverkningen.

Om nyfiber använts ska produkten omfattas av giltiga certifikat för hållbart skogsbruk och spårbarhet utfärdade enligt ett oberoende system för tredjepartscertifiering som PEFC, FSC eller motsvarande. Om produkten eller produktserien innehåller ocertifierad råvara, bör det styrkas att andelen ocertifierad råvara är mindre än 50 % och att råvaran omfattas av ett kontrollsystem som säkerställer att den har ett godkänt ursprung och uppfyller certifieringssystemets alla övriga krav på ocertifierad råvara.

Om returfiber använts, ska sökanden lämna ett intyg om den genomsnittliga mängden av returpapper som använts för produkten i överensstämmelse med standarden EN 643 eller en likvärdig standard. Sökanden ska lämna ett intyg om att inget utskottspapper (eget eller inköpt) har använts.

Kriterium 4 –   Förbjudna eller begränsade ämnen och blandningar

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna en förteckning över de kemiska produkter som använts vid massa- och papperstillverkningen och bifoga lämplig dokumentation, exempelvis säkerhetsdatablad. Denna förteckning ska innehålla uppgifter om kvantitet, funktion och leverantör för alla kemikalier som används i tillverkningsprocessen.

a)   Farliga ämnen och blandningar

Enligt artikel 6.6 i förordning (EG) nr 66/2010 får produkten inte innehålla ämnen som avses i artikel 57 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3), ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för att klassificeras i de faroklasser eller farokategorier som anges nedan.

Faroangivelser och riskfraser:

Faroangivelse enligt GHS (4)

Riskfras i EU (5)

H300 Dödligt vid förtäring

R28

H301 Giftigt vid förtäring

R25

H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna

R65

H310 Dödligt vid hudkontakt

R27

H311 Giftigt vid hudkontakt

R24

H330 Dödligt vid inandning

R23/26

H331 Giftigt vid inandning

R23

H340 Kan orsaka genetiska defekter

R46

H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter

R68

H350 Kan orsaka cancer

R45

H350i Kan orsaka cancer vid inandning

R49

H351 Misstänks kunna orsaka cancer

R40

H360F Kan skada fertiliteten

R60

H360D Kan skada det ofödda barnet

R61

H360FD Kan skada fertiliteten. Kan skada det ofödda barnet.

R60/61/60–61

H360Fd Kan skada fertiliteten. Misstänks kunna skada det ofödda barnet.

R60/63

H360Df Kan skada det ofödda barnet. Misstänks kunna skada fertiliteten.

R61/62

H361f Misstänks kunna skada fertiliteten

R62

H361d Misstänks kunna skada det ofödda barnet

R63

H361fd Misstänks kunna skada fertiliteten. Misstänks kunna skada det ofödda barnet.

R62–63

H362 Kan skada spädbarn som ammas

R64

H370 Orsakar organskador

R39/23/24/25/26/27/28

H371 Kan orsaka organskador

R68/20/21/22

H372 Orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering

R48/25/24/23

H373 Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering

R48/20/21/22

H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer

R50

H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter

R50–53

H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter

R51–53

H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer

R52–53

H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer

R53

EUH059 Farligt för ozonskiktet

R59

EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten

R29

EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra

R31

EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra

R32

EUH070 Giftigt vid kontakt med ögonen

R39–41

Inga kommersiella färgberedningar, färgämnen, ytbehandlingsmedel, hjälpkemikalier och bestrykningsmedel får användas på massa eller papper om de vid ansökningstillfället har tilldelats eller kan komma att tilldelas faroangivelse H317: Kan orsaka allergisk hudreaktion.

R43

Det ovanstående kravet omfattar inte användning av ämnen eller blandningar som ändrar sina egenskaper under processen (t.ex. som inte längre är biotillgängliga eller som genomgår kemisk förändring) så att den angivna faran inte längre föreligger.

Koncentrationsgränserna för ämnen eller blandningar som kan komma att tilldelas eller har tilldelats de faroangivelser eller riskfraser som förtecknas ovan och som uppfyller kriterierna för klassificering i faroklasserna eller farokategorierna, samt för ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 a, b eller c i förordning (EG) nr 1907/2006, får inte överskrida de allmänna eller särskilda koncentrationsgränser som fastställts i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1272/2008. Om särskilda koncentrationsgränser fastställts ska de gälla framför de allmänna koncentrationsgränserna.

Koncentrationsgränserna för ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 d, e eller f i förordning (EG) nr 1907/2006 får inte överskrida 0,1 viktprocent.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska visa att kriteriet är uppfyllt genom att redovisa mängden (kg/ADT tillverkat papper) ämnen som använts i processen och lämna uppgifter som styrker att de ämnen som avses i detta kriterium inte finns i slutprodukten i halter som överstiger de angivna koncentrationsgränserna. Koncentrationen för ämnen och blandningar ska anges i säkerhetsdatabladen i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1907/2006.

b)   Ämnen förtecknade enligt artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1907/2006

Inga undantag från det förbud som anges i artikel 6.6 a i förordning (EG) nr 66/2010 ska medges för ämnen identifierade som ämnen som inger mycket stora betänkligheter och som ingår i den förteckning som avses i artikel 59 i förordning (EG) nr 1907/2006, för förekomst i blandningar, i en vara eller i en homogen del av en sammansatt vara i koncentrationer högre än 0,1 %. Särskilda koncentrationsgränser fastställda enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1272/2008 ska gälla om koncentrationen är lägre än 0,1 %.

Bedömning och kontroll: Förteckningen över ämnen identifierade som ämnen som inger mycket stora betänkligheter och som förts upp på kandidatlistan i enlighet med artikel 59 i förordning (EG) nr 1907/2006 finns här:

http://echa.europa.eu/chem_data/authorisation_process/candidate_list_table_en.asp

Hänvisning till listan ska göras samma dag som ansökan görs.

Sökanden ska visa att kriteriet är uppfyllt genom att redovisa mängden (kg/ADT tillverkat papper) ämnen som används i processen och lämna uppgifter som styrker att de ämnen som avses i detta kriterium inte finns kvar i slutprodukten i halter som överstiger de angivna koncentrationsgränserna. Koncentrationen ska anges i säkerhetsdatabladen i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1907/2006.

c)   Klor

Klorgas får inte användas som blekmedel. Detta krav gäller inte för klorgas relaterad till tillverkning och användning av klordioxid.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna intyg från massatillverkaren om att klorgas inte har använts som blekmedel. Anm.: Detta krav gäller även blekning av returfiber. Det accepteras emellertid att fibrerna under sin tidigare livscykel kan ha blekts med klorgas.

d)   APEO

Alkylfenoletoxilater eller andra alkylfenolderivat får inte tillsättas till rengöringskemikalier, kemikalier för avsvärtning, skumdämpare, dispergeringsmedel eller bestrykningsmedel. Alkylfenolderivat definieras som ämnen som bildar alkylfenoler under nedbrytning.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna intyg från kemikalieleverantören om att alkylfenoletoxilater eller andra alkylfenolderivat inte har tillsatts dessa produkter.

e)   Restmonomerer

Den totala halten restmonomerer (utom akrylamid) som kan komma att tilldelas eller redan har tilldelats någon av följande riskfraser (eller kombinationer av riskfraser) och som förekommer i bestrykningsmedel, retentionsmedel, styrkemedel, hydrofoberingsmedel eller kemikalier som används i interna eller externa vattenreningsanläggningar får inte överskrida 100 ppm (beräknat på torrsubstansinnehållet):

Faroangivelse (6)

Riskfras (7)

H340 Kan orsaka genetiska defekter

R46

H350 Kan orsaka cancer

R45

H350i Kan orsaka cancer vid inandning

R49

H351 Misstänks kunna orsaka cancer

R40

H360F Kan skada fertiliteten

R60

H360D Kan skada det ofödda barnet

R61

H360FD Kan skada fertiliteten. Kan skada det ofödda barnet.

R60/61/60–61

H360Fd Kan skada fertiliteten. Misstänks kunna skada det ofödda barnet.

R60/63

H360Df Kan skada det ofödda barnet. Misstänks kunna skada fertiliteten.

R61/62

H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer

R50/50–53

H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter

R50–53

H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter

R51–53

H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer

R52–53

H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer

R53

Akrylamid får inte finnas i halter som överstiger 700 ppm (beräknat på torrsubstansinnehållet) i bestrykningsmedel, retentionsmedel, styrkemedel, hydrofoberingsmedel eller kemikalier som används i interna eller externa vattenreningsanläggningar.

Det behöriga organet kan bevilja sökanden undantag från dessa krav när det gäller kemikalier som används i externa vattenreningsanläggningar.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska intyga att detta kriterium är uppfyllt och bifoga lämplig dokumentation, exempelvis säkerhetsdatablad.

f)   Tensider för avsvärtning

Alla tensider som används för avsvärtning ska vara fullständigt biologiskt nedbrytbara (se analysmetoder och tröskelvärden nedan).

Bedömning och kontroll: Sökanden ska intyga att detta kriterium är uppfyllt och bifoga relevanta säkerhetsdatablad eller testrapporter för varje tensid där analysmetod, tröskelvärde och slutsats framgår. Någon av följande analysmetoder och tröskelvärden ska användas: OECD 302 A–C (eller motsvarande ISO-standarder), som visar att ämnet brutits ned (inbegripet adsorption) med minst 70 % inom 28 dagar för 302 A och B, och med minst 60 % för 302 C.

g)   Biocider

De verksamma ämnena i biocider eller biostatiska produkter som används för bekämpning av slembildande organismer i fiberinnehållande cirkulationsvattensystem får inte vara potentiellt bioackumulerbara. Biocidernas bioackumuleringspotential ska kännetecknas av log Pow (log fördelningskoefficient oktanol/vatten) < 3,0 eller en experimentellt bestämd biokoncentrationsfaktor (BCF) ≤ 100.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska intyga att detta kriterium är uppfyllt och bifoga relevant säkerhetsdatablad eller testrapport där analysmetod, tröskelvärde och slutsats framgår. Följande analysmetoder ska användas: OECD 107, 117 eller 305 A–E.

h)   Azofärgämnen

Azofärgämnen som kan spjälkas till någon av följande aromatiska aminer får inte användas, i enlighet med bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006:

1.

4-aminobifenyl

(92-67-1)

2.

bensidin

(92-87-5)

3.

4-klor-o-toluidin

(95-69-2)

4.

2-naftylamin

(91-59-8)

5.

o-aminoazotoluen

(97-56-3)

6.

2-amino-4-nitrotoluen

(99-55-8)

7.

p-kloranilin

(106-47-8)

8.

2,4-diaminoanisol

(615-05-4)

9.

4,4’-diaminodifenylmetan

(101-77-9)

10.

3,3’-diklorbenzidin

(91-94-1)

11.

3,3’-dimetoxibenzidin

(119-90-4)

12.

3,3’-dimetylbenzidin

(119-93-7)

13.

3,3’ -dimetyl-4,4’-diaminodifenylmetan

(838-88-0)

14.

p-kresidin

(120-71-8)

15.

4,4’-metylen-bis-(2-kloranilin)

(101-14-4)

16.

4,4’-oxidianilin

(101-80-4)

17.

4,4’-tiodianilin

(139-65-1)

18.

o-toluidin

(95-53-4)

19.

2,4-diaminotoluen

(95-80-7)

20.

2,4,5-trimetylanilin

(137-17-7)

21.

4-aminoazobensen

(60-09-3)

22.

o-anisidin

(90-04-0)

Bedömning och kontroll: Sökanden ska intyga att detta kriterium är uppfyllt.

i)   Metallkomplexfärgämnen eller pigment

Färgämnen eller pigment baserade på bly, koppar, krom, nickel eller aluminium får inte användas. Färgämnen och pigment med kopparftalocyanin får emellertid användas.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska intyga att detta kriterium är uppfyllt.

j)   Jonformiga föroreningar i färgämnen

Halten av jonformiga föroreningar i färgämnena får högst vara följande: Ag 100 ppm, As 50 ppm, Ba 100 ppm, Cd 20 ppm, Co 500 ppm, Cr 100 ppm, Cu 250 ppm, Fe 2 500 ppm, Hg 4 ppm, Mn 1 000 ppm, Ni 200 ppm, Pb 100 ppm, Se 20 ppm, Sb 50 ppm, Sn 250 ppm, Zn 1 500 ppm.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska intyga att detta kriterium är uppfyllt.

Kriterium 5 –   Avfallshantering

Alla produktionsanläggningar för massa och papper ska ha ett system för hantering av avfall (såsom detta definieras av de myndigheter som utövar tillsyn över de berörda produktionsanläggningarna för massa och papper) och restprodukter som uppstår vid tillverkningen av miljömärkta produkter. Ansökan ska innehålla en dokumentation eller en beskrivning av systemet, samt åtminstone information om följande:

Rutiner för separering och användning av återanvändbara material från avfallsflödet.

Rutiner för återvinning av material till annan användning, till exempel förbränning för att generera ånga eller värme för tillverkningen, eller användning inom jordbruket.

Rutiner för hantering av farligt avfall (såsom detta definieras av de myndigheter som utövar tillsyn över de berörda produktionsanläggningarna för massa och papper).

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna en ingående beskrivning av rutinerna för avfallshantering för var och en av anläggningarna i fråga och intyga att kriteriet är uppfyllt.

Kriterium 6 –   Användbarhet

Produkten ska vara ändamålsenlig.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna lämplig dokumentation som visar att kriterierna är uppfyllda. Analysmetoderna ska överensstämma med någon av följande standarder:

Kopieringspapper: EN 12281 – Papper – Skrivar- och kontorspapper – Krav på papper för torrtonerskrivare och kopiatorer

Papper i löpande bana: EN 12858 – Papper – Skrivar- och kontorspapper – Krav på papper för kedjeblanketter

Produkten ska uppfylla kraven på beständighet enligt tillämpliga standarder. Bruksanvisningen ska innehålla en förteckning över normer och standarder som ska användas för bedömningen av beständighet.

Som alternativ till användningen av ovannämnda metoder ska tillverkarna garantera sina produkters användbarhet genom att lämna lämplig dokumentation som visar papperets kvalitet i enlighet med standarden EN ISO/IEC 17050-1:2004 som anger allmänna krav för leverantörers försäkran om överensstämmelse med normgivande dokument.

Kriterium 7 –   Information på förpackningen

Följande information ska finnas på produktförpackningen:

”Använt papper bör samlas in och återvinnas.”

Om returfiber används ska tillverkaren också ange minsta procentandel returfiber bredvid EU-miljömärket.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna ett prov på produktens förpackning försedd med den information som krävs.

Kriterium 8 –   Information på miljömärket

Det frivilliga märket med textruta ska innehålla följande text:

”—

Låga utsläpp till luft och vatten.

Tillverkat av certifierade fiber OCH/ELLER tillverkat av returfiber [beroende på omständigheterna].

Begränsad användning av farliga ämnen.”

Riktlinjerna för användning av det frivilliga märket med textrutan finns i Guidelines for use of the Ecolabel logo på webbadressen

http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/promo/pdf/logo%20guidelines.pdf

Bedömning och kontroll: Sökanden ska intyga att produkten uppfyller detta kriterium och lämna ett prov på produktens förpackning där märket förekommer.


(1)  Avvikelse från denna nivå, till högst 0,1, ska medges om det kan visas att det högre P-värdet beror på naturlig förekomst av P i vedmassan.

(2)  Enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

(3)  EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(4)  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(5)  Enligt rådets direktiv 67/548/EEG (EGT 196, 16.8.1967, s. 1).

(6)  Enligt förordning (EG) nr 1272/2008.

(7)  Enligt direktiv 67/548/EEG.