19.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/1

(1)

Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (2) är inte tillämpligt på personer som beviljats internationellt skydd, enligt definitionen i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (3).

(2)

Möjligheten att erhålla ställning som varaktigt bosatt i en medlemsstat efter en viss tid är en viktig förutsättning för att personer som beviljats internationellt skydd ska kunna integrera sig till fullo i den medlemsstat där de är bosatta.

(3)

Ställning som varaktigt bosatt för personer som beviljats internationellt skydd är dessutom en viktig faktor när det gäller att främja ekonomisk och social sammanhållning, vilket är ett grundläggande mål för unionen enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(4)

Personer som beviljats internationellt skydd bör därför ha möjlighet att förvärva ställning som varaktigt bosatta i den medlemsstat som beviljat dem internationellt skydd på samma villkor som andra tredjelandsmedborgare.

(5)

Eftersom personer som beviljats internationellt skydd har rätt att bosätta sig i andra medlemsstater än den som beviljade dem internationellt skydd, måste det säkerställas att dessa andra medlemsstater underrättas om bakgrunden till att den berörda personen beviljats skydd för att göra det möjligt för dem att uppfylla sina skyldigheter avseende principen om non-refoulement.

(6)

Personer som beviljats internationellt skydd och som är varaktigt bosatta bör, på vissa villkor, garanteras samma behandling som bosättningsmedlemsstatens medborgare i en rad ekonomiska och sociala sammanhang så att ställning som varaktigt bosatt kan fungera praktiskt som ett instrument för integration av varaktigt bosatta i det samhälle där de lever.

(7)

Likabehandling av personer som beviljats internationellt skydd i den medlemsstat som beviljat detta skydd bör inte inverka på de rättigheter och förmåner som garanteras enligt direktiv 2004/83/EG och enligt konventionen av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning, ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967 (nedan kallad Genèvekonventionen).

(8)

De villkor som anges i direktiv 2003/109/EG för att varaktigt bosatta ska erhålla rätt att bosätta sig och förvärva ställning som varaktigt bosatt i en annan medlemsstat bör vara desamma för alla tredjelandsmedborgare som erhållit ställning som varaktigt bosatta.

(9)

Överförande av ansvaret att skydda personer som beviljats internationellt skydd faller utanför detta direktivs tillämpningsområde.

(10)

Om en medlemsstat har för avsikt att i enlighet med direktiv 2003/109/EG utvisa en person som beviljats internationellt skydd och som förvärvat ställning som varaktigt bosatt i den medlemsstaten, bör den personen omfattas av det skydd mot utvisning eller avvisning som garanteras i direktiv 2004/83/EG och i artikel 33 i Genèvekonventionen. I de fall där personen beviljats internationellt skydd i en annan medlemsstat än den där personen för närvarande har ställning som varaktigt bosatt måste det därför föreskrivas att den berörda personen endast får utvisas till den medlemsstat som beviljat internationellt skydd och att den medlemsstaten har en skyldighet att återta den personen, såvida inte utvisning eller avvisning är tillåtet enligt direktiv 2004/83/EG. Samma skyddsåtgärder bör tillämpas för en person som beviljats internationellt skydd och som bosatt sig, men ännu inte förvärvat ställning som varaktigt bosatt, i en andra medlemsstat.

(11)

Om det, enligt direktiv 2004/83/EG, är tillåtet att utvisa en person som beviljats internationellt skydd från unionens territorium, bör medlemsstaterna försäkra sig om att all information kommer från relevanta källor, däribland, i tillämpliga fall, från den medlemsstat som beviljade internationellt skydd, och att den bedöms noggrant för att säkerställa att utvisningsbeslutet överensstämmer med artikel 4 och artikel 19.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(12)

Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och de principer som fastställs i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 7.

(13)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (4) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i unionens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(14)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på dem.

(15)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

1.

I artikel 2 ska led f ersättas med följande:

”f)   internationellt skydd: internationellt skydd enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (5).

2.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

4.

I artikel 8 ska följande punkter läggas till:

”4.   Om en medlemsstat utfärdar ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta till en tredjelandsmedborgare som den beviljat internationellt skydd ska den under rubriken ’Anmärkningar’ i det EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta föra in följande anmärkning: ’Internationellt skydd beviljat av [namnet på medlemsstaten] den [datum]’.

5.   Om en andra medlemsstat utfärdar ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta till en tredjelandsmedborgare som redan har ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, utfärdat av en annan medlemsstat, som innehåller den anmärkning som avses i punkt 4, ska den andra medlemsstaten föra in samma anmärkning i EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta.

Innan den andra medlemsstaten för in den anmärkning som avses i punkt 4 ska den göra en framställning till den medlemsstat som nämns i den anmärkningen om uppgift om huruvida den varaktigt bosatte fortfarande åtnjuter internationellt skydd. Den medlemsstat som nämns i anmärkningen ska svara senast en månad efter mottagandet av framställningen. Om det internationella skyddet har återkallats genom ett slutligt beslut ska den andra medlemsstaten inte föra in den anmärkningen.

6.   Om ansvaret för den varaktigt bosatta personens internationella skydd överförts till den andra medlemsstaten, i enlighet med relevanta internationella instrument eller nationell lagstiftning, efter utfärdandet av det uppehållstillståndet för varaktigt bosatta som avses i punkt 5, ska den andra medlemsstaten senast tre månader efter överförandet av ansvaret ändra den anmärkning som avses i punkt 4 i enlighet med detta.”

5.

I artikel 9 ska följande punkt införas:

”3a.   Medlemsstaterna får upphäva ställning som varaktigt bosatt i fall av återkallande eller upphävande av eller vägran att förnya internationellt skydd enligt artiklarna 14.3 och 19.3 i direktiv 2004/83/EG, om ställningen som varaktigt bosatt erhållits på grundval av internationellt skydd.”

6.

I artikel 11 ska följande punkt införas:

”4a.   När det gäller den medlemsstat som beviljat det internationella skyddet ska punkterna 3 och 4 inte påverka tillämpningen av direktiv 2004/83/EG.”

7.

Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

8.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 19a

Ändringar av EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta

1.   Om ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta innehåller den anmärkning som avses i artikel 8.4 och om ansvaret för den varaktigt bosatta personens internationella skydd, i enlighet med relevanta internationella instrument eller nationell lagstiftning, överförs till en andra medlemsstat innan den medlemsstaten utfärdar det EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som avses i artikel 8.5, ska den andra medlemsstaten be den medlemsstat som har utfärdat EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta att ändra den anmärkningen i enlighet med detta.

2.   Om en varaktigt bosatt person beviljas internationellt skydd i den andra medlemsstaten innan den medlemsstaten utfärdade det EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som avses i artikel 8.5, ska den medlemsstaten be den medlemsstat som har utfärdat EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta att ändra detta genom att föra in den anmärkning som avses i artikel 8.4 i detta direktiv.

3.   Efter den framställning som avses i punkterna 1 och 2 ska den medlemsstat som har utfärdat EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta utfärda det ändrade EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta senast tre månader efter mottagandet av framställningen från den andra medlemsstaten.”

9.

I artikel 22 ska följande punkt införas:

”3a.   Såvida inte det internationella skyddet under tiden har återkallats eller personen i fråga tillhör någon av de kategorier som beskrivs i artikel 21.2 i direktiv 2004/83/EG, ska punkt 3 i den här artikeln inte tillämpas på tredjelandsmedborgare vars EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som utfärdats av den första medlemsstaten innehåller den anmärkning som avses i artikel 8.4.

Denna punkt påverkar inte tillämpningen av artikel 21.1 i direktiv 2004/83/EG.”

10.

I artikel 25 ska första stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska upprätta kontaktpunkter med ansvar för att ta emot och överföra den information och dokumentation som avses i artiklarna 8, 12, 19, 19a, 22 och 23.”

19.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/5

(1)

Genom sitt beslut av den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett avtal på unionsnivå.

(2)

Kommissionen har på unionens vägnar förhandlat fram ett avtal med Socialistiska republiken Vietnams regering om vissa luftfartsaspekter, i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till beslutet av den 5 juni 2003.

(3)

Avtalet undertecknades på unionens vägnar, med förbehåll för att det kan komma att ingås vid en senare tidpunkt.

(4)

Avtalet bör därför godkännas.

19.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/6

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar (tidigare även kallat penningmedel) och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 10 maj 2011 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att lägga till en fysisk person i förteckningen över personer, grupper och enheter som bör omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser. Den 20 april respektive den 4 maj 2011 ändrade den uppgifterna för tre juridiska personer och en fysisk person.

(3)

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska vara verkningsfulla bör förordningen träda i kraft omedelbart.

19.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/9

19.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/11

(1)

De kvantiteter för vilka ansökningar om importlicenser lämnats in till de behöriga myndigheterna under perioden 1–7 maj 2011, i enlighet med förordning (EG) nr 891/2009, motsvarar den kvantitet som finns tillgänglig för löpnummer 09.4319.

(2)

Inlämningen av ytterligare ansökningar om licenser avseende löpnummer 09.4319 bör tillfälligt stoppas till regleringsårets slut, i enlighet med förordning (EG) nr 891/2009.

19.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/13

(1)

Europeiska unionen har inrättat Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) för att visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbats av katastrofer.

(2)

Enligt det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 får fonden tas i anspråk inom det årliga taket på 1 miljard euro.

(3)

Förordning (EG) nr 2012/2002 innehåller bestämmelser för hur fonden får användas.

(4)

Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien har lämnat in ansökningar om att använda medel ur fonden till följd av de katastrofer som är resultatet av jordskred och omfattande översvämningar.

19.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/14

(1)

Den 7 juli 1995 ansökte Republiken Vanuatus regering om anslutning till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), i enlighet med artikel XII i det avtalet.

(2)

Den 11 juli 1995 inrättades en arbetsgrupp för Vanuatus anslutning med uppdrag att nå en överenskommelse om för Republiken Vanuatu och alla WTO-medlemmar godtagbara anslutningsvillkor.

(3)

Kommissionen har på unionens vägnar förhandlat om omfattande åtaganden om marknadsliberalisering från Republiken Vanuatus sida, vilka är av särskild betydelse för unionen.

(4)

Dessa åtaganden har nu införts i protokollet om Republiken Vanuatus anslutning till WTO.

(5)

Anslutningen till WTO förväntas innebära ett bestående positivt bidrag till processen för ekonomiska reformer och hållbar utveckling i Republiken Vanuatu.

(6)

Protokollet om anslutning bör därför godkännas.

(7)

Enligt artikel XII i avtalet om upprättande av WTO ska den medlem som önskar ansluta sig komma överens om villkoren för anslutningen tillsammans med WTO, och dessa villkor ska för WTO:s del godkännas av WTO:s ministerkonferens. Enligt artikel IV.2 i avtalet om upprättande av WTO ska ministerkonferensens uppgifter fullgöras av allmänna rådet under perioderna mellan ministerkonferensens sammanträden.

(8)

Följaktligen är det nödvändigt att fastställa den ståndpunkt som unionen ska inta inom allmänna rådet.

19.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/15

(1)

Genom beslut 2011/289/EU (2) beslutade rådet att bevilja Rumänien ömsesidigt bistånd.

(2)

Ett förebyggande medelfristigt finansiellt stöd till Rumänien inom ramen för systemet för stöd till medlemsstaters betalningsbalans förefaller lämpligt i det rådande läget med fortsatt minskade kapitalinflöden och kvarstående finanspolitiska och externa obalanser. Även om Rumänien under nuvarande marknadsförhållanden inte har för avsikt att begära utbetalning av någon del av lånet kommer det förebyggande stödet att underlätta en fortsatt justering under ordnade former av budgetunderskottet och det externa underskottet genom att ge ökad trovärdighet åt regeringens ekonomiska program, inklusive den fortsatta finanspolitiska anpassningen, konsolideringen av åtgärder för finansmarknadsreform samt en ökad inriktning på produkt- och arbetsmarknadsreformer och på att öka utnyttjandegraden av unionens strukturfonder. Dessa åtgärder bör höja Rumäniens tillväxtpotential, underbygga monetär och finansiell stabilitet, liksom förtroendet för den rumänska valutan (RON), samt minska sannolikheten för negativa balansräkningseffekter i företags- och hushållssektorerna.

(3)

Om de negativa risker som är förknippade med det nuvarande referensscenariot i regeringens ekonomiska program materialiseras skulle Rumänien inte fullt ut kunna täcka sina externa finansieringsbehov med tillgängliga finansiella medel, till stor del på grund av minskat inflöde av utländska direktinvesteringar och lägre refinansieringsnivåer för skuldamortering, särskilt från bankernas sida. I ett sådant stresscenario skulle återstående finansieringsbehov behöva täckas genom att det förebyggande finansiella stödet från unionen tas i anspråk. Stresscenariot har utformats i nära samverkan med Internationella valutafonden (IMF) och bekräftar det ytterligare finansieringsbehovet på omkring 5 miljarder EUR som måste täckas med internationellt finansiellt stöd.

(4)

Det är lämpligt att tillhandahålla Rumänien unionsstöd med upp till 1,4 miljarder EUR på förebyggande grund enligt det system för medelfristigt finansiellt stöd från unionen till medlemsstaters betalningsbalans som inrättades genom förordning (EG) nr 332/2002. Detta stöd bör ges i förening med finansiellt stöd från IMF på 3,09 miljarder särskilda dragningsrätter (cirka 3,6 miljarder EUR) enligt ett förebyggande stand-by-avtal som godkändes den 25 mars 2011. Världsbanken kommer att fortsatt tillhandahålla tidigare utlovat stöd på 400 miljoner EUR inom ramen för sitt utvecklingslåneprogram (DPL3) och 750 miljoner EUR i resultatbaserad finansiering för socialt bistånd och hälsovårdsreformer.

(5)

Stödet bör förvaltas av kommissionen, som efter samråd med ekonomiska och finansiella kommittén bör komma överens med de rumänska myndigheterna om de särskilda ekonomisk-politiska villkor som ska vara knutna till det förebyggande finansiella stödet. Dessa villkor bör fastställas i ett samförståndsavtal.

(6)

På grund av stödets förebyggande natur kommer Rumänien inte att begära någon utbetalning av delar av unionslånet såvida inte Rumänien hamnar i svårigheter beträffande landets bytesbalans eller kapitalrörelser. I den händelse Rumänien inkommer med en begäran till kommissionen om finansiering kommer kommissionen, efter samråd med ekonomiska och finansiella kommittén, att besluta om aktivering av programmet och om belopp och tidsplan för sådana eventuella delutbetalningar. De närmare finansiella villkoren i samband med eventuella utbetalningar kommer att fastställas i ett låneramavtal.

(7)

Syftet med att tillhandahålla förebyggande finansiellt stöd ska vara att bidra till ett framgångsrikt genomförande av regeringens ekonomisk-politiska program och därigenom stödja hållbarheten i Rumäniens betalningsbalans.

a)

Antagande av budgetar och genomförande av en ekonomisk politik i linje med tydliga finanspolitiska mål för budgetåren 2011 till 2013 som stödjer den fortsatta konsolideringen av de offentliga finanserna i syfte att stabilisera den offentliga skuldkvoten och få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra i enlighet med rådets rekommendationer inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott.

b)

En skyldighet att gradvis uppnå striktare riktvärden för minskningen av icke betalda förfallna skulder inom den offentliga sektorn på såväl statlig som kommunal nivå.

c)

Införande av ett förstärkt rapporteringssystem för de statsägda företag som redan innefattas i ENS-definitionen av den offentliga sektorn, liksom för de företag som av Eurostat antas bli omklassificerade som tillhörande den offentliga sektorn under 2011 och 2012, för att göra det möjligt för regeringen att fortlöpande bedöma den sannolika effekten av omklassificeringen på det offentliga underskottet och på utvecklingen av icke betalda förfallna skulder, bidrag och transfereringar, samt av förluster kopplade till dessa företag.

d)

Fortsatt övervakning av den offentliga sektorns lönekostnader för att se till att de ryms inom de relevanta begränsningar som har lagts fast i den medelfristiga finanspolitiska strategin.

e)

Införande av ett behovsprövat system där patienter själva betalar en del av kostnaderna för sjukvårdstjänster, liksom ett lämpligt system med stickprov och kontroller för att förhindra att icke betalda förfallna skulder inom sjukvårdssystemet åter ackumuleras.

f)

Genomförande av åtgärder för att förbättra förvaltningen av den offentliga investeringsbudgeten i linje med den finanspolitiska strategin 2012–2014 och med inriktning på en övergång från helt inhemskt finansierade investeringar till investeringar som samfinansieras med unionsmedel.

g)

Årlig översyn, uppdatering och offentliggörande av en flerårig skuldförvaltningsstrategi.

h)

Genomförande av politiska åtgärder som syftar till att rationalisera lönebildningssystemet så att löneutvecklingen tillåts att bättre avspegla produktivitetsutvecklingen, samt reformer som medger mer flexibla anställningskontrakt och arbetstidslösningar inom ramen för en integrerad flexicuritymodell.

i)

Antagande av åtgärder på energi- och transportområdena som syftar till att få marknaden att fungera bättre, i tillämpliga fall i linje med unionslagstiftningen.

j)

Genomförande av åtgärder för att förbättra företagsklimatet på tjänsteområdet i linje med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (3).

k)

Åtgärder för att ytterligare stärka tillsynsramen för kreditinstitut och för att förbereda införandet av IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards) från och med 2012.

l)

Lagstiftningsändringar för att säkerställa att lagen om likvidation av försäkringsföretag, den allmänna konkurslagstiftningen och lagen om drivande av försäkringsrörelse och tillsyn över försäkringsföretag är ömsesidigt förenliga.

m)

En ökad utnyttjandegrad av unionens struktur- och sammanhållningsfonder med specifika kvantifierade mål att uppnå när det gäller den kumulerade totala nivån av godkända utgifter som finansieras med medel från dessa fonder.

19.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/18

(1)

Rumänien har genomfört ett betydande reformprogram sedan 2009. De offentliga finanserna har förts tillbaka på en mer hållbar utvecklingsbana och regeringens tillgång till marknadsbaserad finansiering har förbättrats betydligt. I takt med att saneringen av de offentliga finanserna fortskrider och växelkursen för Rumäniens nationella valuta (RON) har stabiliserats i förhållande till de främsta handelspartnernas valutor och genom att de utlandsägda bankernas moderinstitut har behållit sina exponeringar mot Rumänien har banksektorn varit fortsatt stabil och välkapitaliserad, och Rumäniens externa underskott har begränsats.

(2)

Den finanspolitiska konsolideringen behöver fortskrida för att ytterligare stabilisera skuldkvoten och säkerställa de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet i ett samhälle med en snabbt åldrande befolkningssammansättning. Rumänien har börjat bygga upp en avkastningskurva, men för närvarande förblir finansieringen av budgetunderskottet liksom refinansieringen av den skuld som förfaller till betalning dyr, och Rumänien fortsätter att vara beroende av skuldinstrument med övervägande korta löptider. Samtidigt som stabiliteten i banksektorn har upprätthållits kan ökningen av nödlidande tillgångar tänkas fortsätta att sätta systemet under press.

(3)

Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att de rumänska myndigheterna fortsätter att föra en sund och trovärdig makroekonomisk politik för att undvika en förnyad allvarlig oro på de finansiella marknaderna. Minskningen av underskottet i de offentliga finanserna i linje med rådets rekommendationer till Rumänien som antagits inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott utgör alltjämt en hörnsten i det ekonomiska programmet. Rumänien behöver fullfölja reformen av sin offentliga medelsförvaltning och kontrollmiljö för att varaktigt få ned budgetunderskottet.

(4)

Rådet ser regelbundet över den ekonomiska politik som genomförs av Rumänien, särskilt vid de årliga granskningarna av Rumäniens uppdateringar av konvergensprogrammet och av genomförandet av det nationella reformprogrammet samt vid den återkommande granskningen av Rumäniens framsteg inom ramen för konvergensprogrammet.

(5)

De totala bruttofinansieringsbehoven fram till det första kvartalet 2013 är helt täckta i det ekonomiska programmets referensscenario, och regeringen fortsätter att konsolidera sin tillgång till marknadsbaserad finansiering, men det oavslutade reformprogrammet och de betydande risker som omgärdar referensscenariot ger stöd för Rumäniens begäran om förebyggande finansiellt bistånd som en uppföljning av det bistånd som har beviljats med stöd av rådets beslut 2009/458/EG av den 6 maj 2009 om ömsesidigt bistånd till Rumänien (1).

(6)

De rumänska myndigheterna har begärt finansiellt bistånd från unionen och andra internationella finansinstitut till stöd för betalningsbalansens hållbarhet och för att säkerställa att den internationella valutareserven kan upprätthållas på en förtroendeingivande nivå även i händelse av en negativ konjunkturutveckling.

(7)

Rumänien kan fortfarande drabbas av allvarliga svårigheter vad gäller landets betalningsbalans, ett hot som fortfarande motiverar beviljande av ömsesidigt bistånd från unionen.

19.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/19