17.5.2011

Europeiska unionens officiella tidning

L 130/1

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 27 april 2011

om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG

[delgivet med nr K(2011) 2772]

(2011/278/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1), särskilt artikel 10a, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 10a i direktivet ska kommissionen anta gemenskapstäckande och fullt harmoniserade genomförandebestämmelser för tilldelning av utsläppsrätter genom vilka det i möjligaste mån ska fastställas förhandsriktmärken för att garantera att gratistilldelningen av utsläppsrätter sker på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik genom att beakta de mest effektiva teknikerna, ersättningsmöjligheter, alternativa produktionsprocesser, högeffektiv kraftvärmeproduktion, effektiv energiåtervinning från restgaser, användande av biomassa samt avskiljning och lagring av koldioxid, om sådana möjligheter finns, och åtgärderna ska inte ge incitament till att öka utsläppen. Tilldelningarna måste fastställas före handelsperioden så att marknaden ska kunna fungera på rätt sätt.

(2)

Vid fastställandet av principerna för hur förhandsriktmärkena ska sättas i enskilda sektorer eller delsektorer ska utgångspunkten vara genomsnittsprestandan för de 10 % som utgjorde de mest effektiva anläggningarna i en sektor eller en delsektor i EU under åren 2007 och 2008. Riktmärkena bör beräknas för produkter snarare än insatsvaror för att maximera minskningarna av växthusgasutsläppen och energieffektiviseringarna i hela produktionsprocessen i den berörda sektorn eller delsektorn.

(3)

Kommissionen har vid fastställandet av riktmärken samrått med berörda parter inklusive berörda sektorer och delsektorer. Den information som behövdes för att fastställa riktmärkena – anläggningarnas data om produktion, utsläpp och energianvändning – samlades in från och med februari 2009 från branschorganisationer, medlemsstater, allmänt och kommersiellt tillgängliga källor och genom en undersökning som anläggningarna ombads delta i.

(4)

Kommissionen har i möjligaste mån tagit fram riktmärken både för produkter och för intermediära produkter som är föremål för handel mellan anläggningar och som tillverkas inom de verksamhetskategorier som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG. I princip bör det fastställas ett riktmärke för varje produkt. Om en produkt är en direkt ersättning för en annan produkt bör båda täckas av samma produktriktmärke och den relaterade produktdefinitionen.

(5)

Kommissionen har utgått ifrån att det är möjligt att fastställa ett riktmärke för en produkt i de fall där det, med beaktande av produktionsprocessens komplexitet, finns tillgång till produktdefinitioner och produktklassificeringar med vars hjälp produktionsdata kan verifieras och produktriktmärket kan tillämpas enhetligt i hela unionen när utsläppsrätter tilldelas. Ingen differentiering har gjorts på grundval av geografiska faktorer, teknik, råmaterial eller bränslen, för att inte snedvrida komparativa fördelar i fråga om koldioxideffektivitet i unionens ekonomi och för att öka harmoniseringen av övergångsperiodens gratis tilldelning av utsläppsrätter.

(6)

Riktmärkenas värden bör täcka alla produktionsrelaterade direkta utsläpp, inklusive utsläpp i samband med produktion av mätbar värme som används vid produktion, oavsett om värmen produceras på platsen eller vid en annan anläggning. Vid bestämning av riktmärkena har man dragit ifrån utsläpp i samband med elproduktion och export av mätbar värme, inklusive utsläpp som har undvikits genom alternativ produktion av värme och el vid exotermiska processer eller elproduktion utan direkta utsläpp. Om det inte går att dra ifrån utsläpp relaterade till export av mätbar värme, bör sådan värme inte ge rätt till gratis utsläppsrätter.

(7)

För att säkerställa att riktmärkena leder till minskade växthusgasutsläpp, för vissa produktionsprocesser där det förekommer en viss utbytbarhet mellan direkta utsläpp som kan tilldelas gratis utsläppsrätter och indirekta utsläpp från elproduktion som enligt direktiv 2003/87/EG inte kan tilldelas gratis utsläppsrätter, har de totala utsläppen inklusive indirekta utsläpp i samband med elproduktion beaktats vid bestämningen av riktmärkenas värde, för att ge lika villkor för bränsle- och elintensiva anläggningar. När utsläppsrätter tilldelas på grundval av riktmärken bör man endast beakta de direkta utsläppens andel av de totala utsläppen, för att undvika att gratis utsläppsrätter tilldelas för utsläpp förknippade med el.

(8)

Som utgångspunkter för riktmärkenas värden har kommissionen använt det aritmetiska medelvärdet för växthusgasprestanda för de 10 % som utgjorde de mest effektiva anläggningarna under 2007 och 2008. För alla sektorer som har ett produktriktmärke enligt bilaga I har kommissionen dessutom analyserat huruvida dessa utgångspunkter i tillräcklig mån återspeglar de effektivaste teknikerna, ersättningsmöjligheterna, alternativa produktionsprocesserna, högeffektiv kraftvärmeproduktion, effektiv energiåtervinning från restgaser, användning av biomassa samt avskiljning och lagring av koldioxid, där sådana möjligheter finns att tillgå. Analysen genomfördes i enlighet med artikel 10a.1 i direktiv 2003/87/EG och på grundval av tilläggsinformation som erhållits från flera källor samt en särskild undersökning om de effektivaste teknikerna och minskningspotentialerna på europeisk och internationell nivå. De data som har använts för att fastställa riktmärkesvärden har samlats in från många olika källor för att täcka maximalt antal anläggningar som tillverkar riktmärkta produkter under åren 2007 och 2008. Först samlades data in om växthusgasprestanda vid anläggningar som omfattas av utsläppshandelssystemet och som producerar riktmärkta produkter, antingen av respektive europeiska branschorganisationer eller för deras räkning, med stöd av definierade regler, så kallade sektorsregler. Som referens för dessa regler gav kommissionen vägledning om kvalitets- och verifieringskriterier för data som ska användas för riktmärkning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. Därefter, för att komplettera de europeiska branschorganisationernas datainsamling, samlade konsulter utsedda av kommissionen in data från anläggningar som inte ingick i branschdata, och även medlemsstaternas behöriga myndigheter lämnade in data och analyser.

(9)

För att säkerställa att riktmärkesvärdena bygger på korrekta data som uppfyller kraven, gjorde kommissionen, med stöd av konsulter, ingående kontroller av sektorsregelböckerna samt rimlighetskontroller av de utgångsvärden som härletts från insamlade data. Såsom det anges i vägledningen om kvalitet och verifiering har data verifierats i nödvändig omfattning av oberoende kontrollörer.

(10)

I fall där flera produkter tillverkas vid en och samma anläggning och det inte har ansetts möjligt att fastställa utsläpp för de enskilda produkterna, har datainsamling och fastställande av riktmärken gjorts endast för enproduktsanläggningar. Detta gäller produktriktmärkena för kalk, dolime, flaskor och burkar av ofärgat glas, fasadtegel, marktegel, spraytorkat pulver, obestruket finpapper, mjukpapper, testliner och fluting, obestruken kartong och bestruken kartong. För att öka resultatens signifikans och kontrollera resultatens rimlighet har värdena för genomsnittsprestanda hos de 10 % effektivaste anläggningarna jämförts med litteraturundersökningar om de effektivaste teknikerna.

(11)

Om inga data finns, eller om data inte samlats in enligt riktmärkesmetodens krav, har man vid härledningen av riktmärkenas värden använt information om aktuella utsläppsnivåer, förbrukningar och de effektivaste teknikerna, i huvudsak härledda ur referensdokumenten om bästa tillgängliga teknik (BREF) enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (2). På grund på bristande data om rening av rökgaser, värmeexport och elproduktion, har produktriktmärkena för koks och råjärn härletts från beräkningar av direkta och indirekta utsläpp baserade på information om relevanta energiflöden enligt relevant BREF och på standardutsläppsfaktorer enligt kommissionens beslut 2007/589/EG av den 18 juli 2007 om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (3). Likaså har data för produktriktmärket för sintrad malm korrigerats på grundval av relevanta energiflöden enligt relevant BREF, med beaktande av förbränningen av restgaser inom sektorn.

(12)

När det inte har gått att ta fram ett produktriktmärke trots att det förekommer växthusgaser med rätt till gratis utsläppsrätter, bör tilldelningen göras på grundval av allmänna alternativa metoder (s.k. fallback). Det finns en hierarki med tre alternativa metoder som har tagits fram i syfte att maximera minskningarna av växthusgasutsläpp och att maximera energibesparingarna för åtminstone delar av de berörda produktionsprocesserna. Riktmärket för värme kan tillämpas på värmeförbrukningsprocesser där en mätbar värmebärare används. I fall där icke mätbar värme förbrukas kan man använda bränsleriktmärket. Riktmärkesvärdena för värme och bränsle har härletts enligt principerna om tranparens och enkelhet, med tillämpning av en referenseffektivitet hos ett allmänt tillgängligt bränsle som kan anses vara näst bäst när det gäller växthusgaseffektivitet när energieffektiva tekniker används. För processutsläpp ska utsläppsrätterna tilldelas på grundval av historiska utsläpp. För att säkerställa att gratis utsläppsrätter i sådana fall utgör tillräckliga incitament för att minska växthusgasutsläpp, och för att undvika olika behandling av processutsläpp som tilldelats utsläppsrätter på grundval av historiska utsläpp och sådana som tilldelats utsläppsrätter på grundval av systemgränserna för ett produktriktmärke, bör den historiska verksamhetsnivån för varje anläggning multipliceras med faktorn 0,9700 när man fastställer antalet utsläppsrätter som ska tilldelas gratis.

(13)

Från och med 2013 bör all gratis tilldelning av utsläppsrätter som sker i enlighet med artikel 10a i direktiv 2003/87/EG följa dessa regler. När man genomför det övergångssystem som beskrivs i artikel 10a.11 i direktiv 2003/87/EG, enligt vilket tilldelningen av gratis utsläppsrätter ska minska från att 2013 motsvara 80 % av den ursprungligen fastställda kvantiteten till att ligga på 30 % av denna kvantitet 2020, med målet att all gratis tilldelning ska ha avskaffats 2027, bör faktorerna enligt bilaga VI tillämpas. Om en sektor eller en delsektor har införts i förteckningen i kommissionens beslut 2010/2/EU av den 24 december 2009 om fastställande, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, av en förteckning över sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage (4), bör dessa faktorer inte tillämpas. Tilldelningar enligt detta beslut kommer att beaktas när man fastställer framtida förteckningar över sektorer eller delsektorer som anses löpa betydande risk för koldioxidläckage.

(14)

För att underlätta insamlingen av data från verksamhetsutövarna och beräkningen av de utsläppsrätter som medlemsstaterna tilldelar, bör varje anläggning vid behov delas upp i delanläggningar. Medlemsstaterna bör se till att utsläppen tillskrivs relevanta delanläggningar och att det inte förekommer överlappningar mellan dessa.

(15)

Medlemsstaterna bör se till att de data som samlas in från verksamhetsutövarna och som används för tilldelningsändamål är fullständiga, enhetliga och så exakta som möjligt. Insamlade data bör verifieras av en oberoende kontrollör för att säkerställa att tilldelningen av gratis utsläppsrätter grundas på solida och tillförlitliga data. Detta beslut bör innehålla särskilda minimikrav för insamling och verifiering av data så att tilldelningsreglerna kan tillämpas på ett harmoniserat och enhetligt sätt.

(16)

Den kvantitet utsläppsrätter som tilldelas gratis till befintliga anläggningar bör baseras på historiska produktionsdata. För att säkerställa att referensperioden i den mån det är möjligt är representativ för industrins cykler, täcker en relevant period för vilken det finns data av god kvalitet och minskar effekten av särskilda omständigheter, såsom tillfällig stängning av en anläggning, baserar sig nivån för historisk verksamhet på medianproduktionen under perioden 1 januari 2005–31 december 2008 eller på medianproduktionen under perioden 1 januari 2009–31 december 2010 om denna sistnämnda nivå är högre. Det är också lämpligt att beakta alla betydande kapacitetsändringar under den relevanta perioden. För nya deltagare bör verksamhetsnivån fastställas på grundval av ett standardkapacitetsutnyttjande baserat på sektorspecifik information eller på anläggningsspecifikt utnyttjande.

(17)	Informationen som medlemsstaterna samlar in bör vara sådan att den underlättar de behöriga myndigheternas och kommissionens tillämpning av detta beslut.

(18)

För att undvika snedvridning av konkurrensen och säkerställa en välfungerande koldioxidmarknad bör medlemsstaterna när de fastställer tilldelningen till enskilda anläggningar se till att det inte förekommer dubbla tilldelningar eller dubbelräkning. I det sammanhanget bör medlemsstaterna fästa särskild uppmärksamhet vid fall där en riktmärkt produkt tillverkas vid flera anläggningar, där flera riktmärkta produkter produceras vid samma anläggning eller där intermediära produkter utbyts över anläggningars gränser.

(19)

I syfte att säkerställa att systemet för handel med utsläppsrätter med tiden leder till minskningar fastställs i direktiv 2003/87/EG att de sammanlagda kvantiteterna utsläppsrätter i unionen ska minska linjärt. Eftersom denna minskande sammanlagda kvantitet beaktas när det högsta årliga antalet utsläppsrätter fastställs enligt artikel 10a.5 i direktiv 2003/87/EG, bör alla gratis utsläppsrätter som på grundval av detta beslut tilldelas anläggningar som inte omfattas av den högsta årliga kvantitet som avses i artikel 10a.5 justeras på samma linjära sätt som den sammanlagda kvantiteten i unionen, med år 2013 som utgångspunkt.

(20)

Den enhetliga sektorsövergripande korrektionsfaktor som är tillämplig varje år under perioden 2013–2020 på anläggningar som inte har identifierats som elproducenter och som inte är nya deltagare, bör enligt artikel 10a.5 i direktiv 2003/87/EG fastställas på grundval av den preliminära sammanlagda årliga kvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis under perioden 2013–2020 och som har beräknats för dessa anläggningar enligt detta beslut, inklusive anläggningar som kan uteslutas enligt artikel 27 i det direktivet. Denna kvantitet gratis utsläppsrätter som tilldelas varje år under perioden bör jämföras med den årliga kvantitet utsläppsrätter som beräknas enligt artikel 10a.5 i direktiv 2003/87/EG för anläggningar som inte är elproducenter eller nya deltagare, med beaktande av den relevanta andelen av den årliga sammanlagda kvantiteten i unionen, såsom den bestäms enligt artikel 9 i det direktivet, och de relevanta utsläppskvantiteter som inte ingår i unionens system förrän från och med 2013.

(21)

I fall där mätbar värme utbyts mellan två eller flera anläggningar bör tilldelningen av gratis utsläppsrätter baseras på anläggningens värmeförbrukning med beaktande av risken för koldioxidläckage. För att säkerställa att det antal utsläppsrätter som tilldelas gratis är oberoende av värmeförsörjningsstrukturen bör därför utsläppsrätterna tilldelas värmeförbrukaren.

(22)

För att förbättra signifikansen för tillgängliga data om växthusgasprestanda vid de anläggningar som omfattas av unionens system, baserar sig produktriktmärkena för sulfitmassa, termomekanisk massa, mekanisk massa och returpapper på BREF-information om de effektivaste teknikerna för användning av fossila startbränslen, fossila bränslen (för sulfitmassa, termomekanisk massa och mekanisk massa) och värmeenergi (för returpapper). Även produktriktmärket för tidningspapper grundas på de effektivaste teknikerna som återspeglar användning av värmeenergi för att få fram ett signifikant riktmärkesvärde.

(23)

För att beakta alla ytterligare växthusgasutsläpp som inte återspeglas i data för fastställande av riktmärkesvärden för vissa anläggningar, i synnerhet metanutsläpp, och för att se till att processernas växthusgaseffektivitet beaktas och att tilldelningen av gratis utsläppsrätter på grundval av produktriktmärke inte ger incitament till att öka utsläppen, har anläggningarnas enskilda datapunkter på riktmärkeskurvan för salpetersyra korrigerats på grundval av information från industrin om genomsnittet för dessa utsläpp och information ur BREF. Produktriktmärket för salpetersyra återspeglar denna korrigering.

(24)

För att beakta skillnaderna mellan raffinaderiernas konfigurationer bör produktriktmärket för raffinaderisektorn baseras på metoden CO2 weighted tonne (nedan kallad CWT). Enligt denna princip är CWT raffinaderiets enda produkt, och produktionen beräknas på grundval av definierade generiska processenheter som var och en har viktats med en utsläppsfaktor i förhållande till destillation av råolja, s.k. CWT-faktor, som är representativ för koldioxidutsläppsintensiteten på en genomsnittlig energieffektivitetsnivå, för samma standardbränsletyp för varje processenhet för förbränning och för genomsnittliga processutsläpp från enheten. Med detta som grund har de datapunkter som använts för att fastställa produktriktmärket härletts genom jämförelse av de faktiska utsläppen med CWT-totalen för varje raffinaderi. Tilldelningen av gratis utsläppsrätter till raffinaderier korrigeras sedan för att utesluta elanvändning och elproduktion, enligt artikel 10a.1 i direktiv 2003/87/EG.

(25)

Mot bakgrund av det stora antalet produktkvaliteter avser produktriktmärkena för kalk och dolime en standardsammansättning när det gäller kalciumoxid och magnesiumoxid. I fråga om förbränningsutsläpp har man använt data för specifika förbränningsutsläpp från produktionen av dessa standardprodukter på grundval av beslut 2007/589/EG.

(26)

Eftersom flera produktriktmärken, till exempel riktmärkena för ammoniak och natriumkarbonat (soda) utgår från att all koldioxid som härrör från produktionsprocesserna släpps ut i atmosfären, bör utsläppen övervakas och rapporteras i enlighet med förordningen för övervakning och rapportering av utsläpp från de verksamheter som förtecknas i bilaga I, som ska antas senast den 31 december 2011 enligt artikel 14.1 i direktiv 2003/87/EG, om man utgår från att all koldioxid som kommer från dessa produktionsprocesser släpps ut i atmosfären, oavsett eventuell användning av koldioxid som råmaterial i kemiska produktionsprocesser.

(27)

Riktmärket för steamcracking omfattar inte kompletterande insatsvaror, högvärdiga kemikalier som inte produceras genom huvudprocessen eller tillhörande utsläpp, men där det är tillämpligt bör kompletterande insatsvaror övervägas för gratis tilldelning av utsläppsrätter på grundval av specifika utsläppsfaktorer.

(28)	För att ge lika villkor för produktion av aromater i raffinaderier och i kemiska fabriker bör gratis tilldelning av utsläppsrätter för aromater baseras på CWT-metoden, och värdet för produktriktmärket för raffinaderier bör tillämpas.

(29)

Vid produktion av vinylkloridmonomer används i viss utsträckning vätgas som ersättningsbränsle för konventionella bränslen såsom naturgas, vilket minskar de direkta utsläppen vid förbränningsprocessen, men eftersom användning av vätgas som insatsvara är att föredra med avseende på den totala växthusgaseffektiviteten är riktmärket för vinylkloridmonomer beräknat så att bränsleanvändningen av vätgas anses likvärdig med naturgas.

(30)	För att ge lika villkor för produktion av vätgas och syntesgas i raffinaderier och i kemiska fabriker bör riktmärket för dessa produkter grunda sig på CWT-metoden och riktmärkesvärdet för raffinaderier. Båda produktriktmärkena hänför sig till en definierad volymetrisk vätgaskoncentration.

(31)

Full auktionering bör från och med 2013 gälla för elsektorn med hänsyn till sektorns möjligheter att överföra den högre koldioxidkostnaden och till att ingen gratis tilldelning bör göras för elproduktion med undantag av övergångsperiodens gratis tilldelning för modernisering av elproduktion och el som produceras av restgaser. Detta beslut bör därför inte omfatta gratis tilldelning av utsläppsrätter för elproduktion eller elförbrukning. Enligt artikel 10a.6 i direktiv 2003/87/EG kan dock sektorer eller delsektorer som bedömts löpa en betydande risk för koldioxidläckage kompenseras för kostnader för växthusgasutsläpp som överförts till elpriserna, genom finansiella åtgärder som medlemsstaterna antar i enlighet med de regler om statligt stöd och som kommissionen antar.

(32)

Det är också lämpligt att produktriktmärket beaktar effektiv energiåtervinning ur restgaser och utsläpp relaterade till användningen av dem. Därför har man när man fastställt riktmärkesvärden för produkter vars produktion genererar restgaser i omfattande utsträckning beaktat koldioxidinnehållet i dessa. I fall där restgaser exporteras från produktionsprocessen utanför det relevanta produktriktmärkets systemgränser och förbränns för produktion av värme utanför systemgränserna enligt definitionen i bilaga I, bör de relaterade utsläppen beaktas genom att man tilldelar extra utsläppsrätter på grundval av värme- eller bränsleriktmärket. Mot bakgrund av den allmänna principen att inga utsläppsrätter bör tilldelas gratis för elproduktion, för att undvika otillbörlig snedvridning av konkurrensen på marknaderna för el som levereras till industrianläggningar och med beaktande av det inneboende koldioxidpriset i el, är det lämpligt att, i fall där restgaser exporteras från produktionsprocessen utanför systemgränserna och förbränns för produktion av el, inte tilldela några extra utsläppsrätter utöver den andel för kolinnehållet i restgasen som ingår i beräkningen av det relevanta produktriktmärket.

(33)

Produktriktmärkena beaktar också de historiska utsläppen från fackling av restgaser i samband med produktionen av en viss produkt, och bränsle som används för säkerhetsfackling bör betraktas som bränsle som används för produktion av icke mätbar värme, eftersom denna typ av fackling är av tvingande natur.

(34)

Det behövs betydande investeringar för att bemöta klimatförändringen och minska ekonomiernas koldioxidintensitet. Detta beslut bör därför tillämpas på ett sätt som främjar investeringar i ren teknik inom varje sektor och delsektor. Enligt direktiv 2003/87/EG kan andra strategier och åtgärder i framtiden komplettera detta mål och uppmuntra till effektiv användning av utsläppsrätter i syfte att leda till betydande investeringar i tekniker som är mer energieffektiva. Särskilt gäller att om den slutliga årskvantitet utsläppsrätter som tilldelas gratis till alla befintliga anläggningar enligt detta beslut blir betydligt mindre än den högsta årliga kvantitet utsläppsrätter som anges i artikel 10a.5 i direktiv 2003/87/EG, kan en ändring av detta beslut ge incitament till ytterligare minskningar av växthusgasutsläpp enligt artikel 10a.1 i direktiv 2003/87/EG genom att utsläppsrätter tilldelas till anläggningar som kan införa innovativa tekniker som ytterligare minskar växthusgasutsläppen.

(35)

Investeringar i betydande kapacitetsökningar som ger nya deltagare tillträde till reserven enligt artikel 10a.7 i direktiv 2003/87/EG bör vara entydiga och ha en viss omfattning för att undvika att reserven av utsläppsrätter för nya deltagare töms för tidigt, för att undvika snedvridning av konkurrensen och otillbörliga administrativa bördor samt för att ge lika behandling av anläggningar i alla medlemsstater. Man bör därför fastställa att tröskeln för betydande kapacitetsändring ska vara 10 % av anläggningens installerade kapacitet och kräva att ändringen av den installerade kapaciteten leder till en betydligt högre eller lägre verksamhetsnivå vid den berörda anläggningen. Man bör dock också beakta stegvisa kapacitetsökningar eller -minskningar vid bedömning av huruvida tröskeln har uppnåtts.

(36)

Med tanke på det begränsade antalet utsläppsrätter i reserven för nya deltagare bör man, om ett betydande antal av dessa utsläppsrätter tilldelas nya deltagare, bedöma huruvida ett rättvist tillträde till de återstående utsläppsrätterna i denna reserv garanteras. Mot bakgrund av resultaten av denna bedömning kan möjligheten till ett kösystem övervägas. Vid utformningen och fastställandet av villkoren för tillträde till ett sådant system bör man beakta de olika tillståndsförfarandena i medlemsstaterna, undvika missbruk och inte ge incitament till att reservera utsläppsrätter under en orimlig tidsperiod.

(37)

För att säkerställa att inga utsläppsrätter tilldelas gratis till en anläggning som inte längre är i drift, bör detta beslut föreskriva åtgärder för definition av sådana anläggningar och förbud mot att tilldela utsläppsrätter om det inte kan konstateras att anläggningen kommer att återuppta driften inom en specificerad och rimlig tid.

(38)

För att justera antalet utsläppsrätter som tilldelas en anläggning där verksamheten delvis har upphört har man definierat specifika trösklar för att jämföra den lägre verksamhetsnivån med den ursprungliga verksamhetsnivån. Antalet tilldelade utsläppsrätter bör därefter justeras i motsvarande grad från och med året efter det år då anläggningen delvis upphörde med verksamheten. Om en sådan anläggning på nytt når upp till en verksamhetsnivå ovanför trösklarna bör det ursprungliga antalet tilldelade utsläppsrätter återställas delvis eller till och med helt, beroende på anläggningens verksamhetsnivå.

(39)	I tillämpliga fall har vägledningen för tolkning av bilaga I i direktiv 2003/87/EG beaktats.

(40)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I detta beslut fastställs unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt direktiv 2003/87/EG från och med 2013.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Detta beslut ska tillämpas på gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt kapitel III (stationära anläggningar) i direktiv 2003/87/EG under handelsperioderna från och med 2013 med undantag av övergångsperiodens gratis tilldelning av utsläppsrätter för modernisering av elproduktion enligt artikel 10c i direktiv 2003/87/EG.

Artikel 3

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

a) befintlig anläggning: en anläggning vid vilken det bedrivs en eller flera av de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG eller en verksamhet som inbegrips i unionens system för första gången i enlighet med artikel 24 i det direktivet och som

b) delanläggning med produktriktmärke: insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp relaterade till produktionen av en produkt för vilken riktmärke anges i bilaga I.

c) delanläggning med värmeriktmärke: insatsvaror, utgående varor och motsvarande som inte omfattas av en delanläggning med produktriktmärke, relaterade till produktion eller import från en anläggning eller annan enhet som omfattas av EU-systemet, eller båda, av mätbar värme som

förbrukas inom anläggningens gränser vid tillverkning av produkter, vid produktion av mekanisk energi som inte används vid elproduktion, vid uppvärmning eller kylning med undantag av förbrukning för elproduktion, eller

exporteras till en anläggning eller annan enhet som inte omfattas av EU-systemet med undantag av förbrukning för elproduktion.

d) delanläggning med bränsleriktmärke: insatsvaror, utgående varor och motsvarande som inte omfattas av en delanläggning med produktriktmärke relaterade till produktion av icke mätbar värme genom förbränning av bränsle som förbrukas vid tillverkning av produkter, eller vid produktion av mekanisk energi som inte används för elproduktion, uppvärmning eller kylning med undantag av förbrukning vid elproduktion, inbegripet säkerhetsfackling.

e) mätbar värme: ett nettovärmeflöde som transporteras genom identifierbara rör eller kanaler med hjälp av ett värmetransportmedium såsom ånga, varmluft, vatten, olja, metallsmälta och salter, och för vilket en värmemätare är installerad eller kan installeras.

f) värmemätare: en värmemätare enligt bilaga MI-004 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG (5), eller annan enhet för mätning och registrering av den mängd värmeenergi som produceras baserat på flödesvolymer och temperaturer.

g) icke mätbar värme: all annan värme än mätbar värme.

h) delanläggning med processutsläpp: växthusgasutsläpp förtecknade i bilaga I till direktiv 2003/87/EG andra än koldioxid, som inträffar utanför systemgränserna för ett produktriktmärke som ingår i bilaga I, eller koldioxidutsläpp som inträffar utanför systemgränserna för ett produktriktmärke som ingår i bilaga I, på grund av någon av följande verksamheter samt utsläpp som härrör från förbränning av ofullständigt oxiderat kol producerat som ett resultat av följande verksamheter i syfte att producera mätbar värme, icke mätbar värme eller el, under förutsättning att utsläpp som skulle ha inträffat vid förbränning av en mängd naturgas som motsvarar det tekniskt användbara energiinnehållet i det förbrända ofullständigt oxiderade kolet dras ifrån:

i) betydande kapacitetsökning: en betydande ökning av en delanläggnings ursprungliga installerade kapacitet varvid samtliga nedanstående villkor gäller:

j) betydande kapacitetsminskning: en eller flera identifierbara fysiska ändringar som leder till en betydande minskning av en delanläggnings ursprungliga installerade kapacitet och verksamhetsnivå, av samma storleksordning som en ändring som anges utgöra en betydande kapacitetsökning.

k) betydande kapacitetsändring: en betydande kapacitetsökning eller en betydande kapacitetsminskning.

l) tillagd kapacitet: skillnaden mellan en delanläggnings ursprungliga installerade kapacitet och samma delanläggnings installerade kapacitet efter en betydande ökning, fastställd på grundval av genomsnittet av de två högsta månatliga produktionsvolymerna under de första sex månaderna efter att den ändrade driften inleddes.

m) minskad kapacitet: skillnaden mellan en delanläggnings ursprungliga installerade kapacitet och samma delanläggnings installerade kapacitet efter en betydande minskning, fastställd på grundval av genomsnittet av de två högsta månatliga produktionsvolymerna under de första sex månaderna efter att den ändrade driften inleddes.

n) start av normal drift: den verifierade och godkända första dagen på en kontinuerlig 90-dagarsperiod eller, om den normala produktionscykeln inom den berörda sektorn inte är kontinuerlig, den första dagen av en 90-dagarsperiod som är uppdelad i sektorsspecifika produktionscykler under vilka anläggningen drivs med minst 40 % av den kapacitet som utrustningen är konstruerad för, i tillämpliga fall med beaktande av anläggningsspecifika driftsvillkor.

o) start av ändrad drift: den verifierade och godkända första dagen på en kontinuerlig 90-dagarsperiod eller, om den normala produktionscykeln inom den berörda sektorn inte är kontinuerlig, den första dagen av en 90-dagarsperiod som är uppdelad i sektorsspecifika produktionscykler under vilka den ändrade delanläggningen drivs med minst 40 % av den kapacitet som utrustningen är konstruerad för, i tillämpliga fall med beaktande av specifika driftsvillkor för delanläggningen.

p) säkerhetsfackling: förbränning av pilotbränsle och starkt varierande mängder process- eller restgaser i en enhet öppen för atmosfäriska störningar, som uttryckligen krävs av säkerhetsskäl för att få relevanta tillstånd för anläggningen.

q) privat hushåll: en bostadsenhet där personer enskilt eller i grupp vidtar åtgärder för att förse sig med mätbar värme.

r) kontrollör: en behörig och oberoende person eller kontrollinrättning som ansvarar för att utföra och rapportera kontrollförfarandet enligt de detaljerade kriterier som medlemsstaten har fastställt i enlighet med bilaga V till direktiv 2003/87/EG.

s) rimlig tillförlitlighet: en hög men inte absolut tillförlitlighetsnivå, klart uttryckt i verifieringsutlåtandet, som anger huruvida verifierade data är fria från väsentliga felaktigheter.

t) tillförlitlighetsnivå: i hur hög grad kontrollören är säker på verifieringsutlåtandets slutsatser att det har bevisats huruvida inlämnade data om en anläggning är fria från väsentliga felaktigheter.

u) väsentliga felaktigheter: en betydande felaktighet (utelämnanden, falska uppgifter och fel, bortsett från den tillåtna osäkerheten) i inlämnade data som, enligt kontrollörens sakkunniga bedömning, kan påverka den behöriga myndighetens efterföljande användning av dessa data vid beräkningen av tilldelningen av utsläppsrätter.

Artikel 4

Behörig myndighet och avrundning

1. Medlemsstaterna ska vidta de administrativa åtgärder som krävs, inklusive utnämning av behörig myndighet eller behöriga myndigheter enligt artikel 18 i direktiv 2003/87/EG, för genomförandet av bestämmelserna i detta beslut.

2. Alla beräkningar som avser antal utsläppsrätter och som genomförs enligt detta beslut ska avrundas till närmaste heltal utsläppsrätter.

KAPITEL II

BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR

Artikel 5

Identifiering av anläggningar

1. Varje medlemsstat ska identifiera alla anläggningar på sitt territorium som har rätt till gratis tilldelning enligt artikel 10a i direktiv 2003/87/EG.

2. Varje medlemsstat ska också identifiera alla värmeproducerande elproducenter och små anläggningar, som får undantas från unionens system enligt artikel 27 i direktiv 2003/87/EG.

Artikel 6

Uppdelning i delanläggningar

1. Vid tillämpning av detta beslut ska medlemsstaterna vid behov dela upp varje anläggning som har rätt till gratis utsläppsrätter enligt artikel 10a i direktiv 2003/87/EG i en eller flera av följande delanläggningar:

a)	Delanläggning med produktriktmärke.

b)	Delanläggning med värmeriktmärke.

c)	Delanläggning med bränsleriktmärke.

d)	Delanläggning med processutsläpp.

Delanläggningarna ska i den mån det är möjligt motsvara fysiska delar av anläggningen.

För delanläggningar med värmeriktmärke, bränsleriktmärke och processutsläpp ska medlemsstaterna använda Nace- och Prodcom-koder för att tydligt identifiera huruvida den relevanta processen tjänar en sektor eller delsektor som bedöms löpa en betydande risk för koldioxidläckage enligt beslut 2010/2/EU.

Om en anläggning som ingår i unionens system har producerat och exporterat mätbar värme till en anläggning eller en annan enhet som inte ingår i unionens system ska medlemsstaterna anse att den berörda processen vid delanläggningen med värmeriktmärke när det gäller denna värme inte tjänar en sektor eller delsektor som bedöms löpa en betydande risk för koldioxidläckage enligt kommissionens beslut 2010/2/EU, såvida inte den behöriga myndigheten godkänner att förbrukaren av den mätbara värmen tillhör en sektor eller delsektor som bedöms löpa en betydande risk för koldioxidläckage enligt beslut 2010/2/EU.

2. Summan av insatsvaror, utgående varor och utsläpp från var och en av delanläggningarna ska inte överskrida anläggningens totala utsläpp.

Artikel 7

Insamling av utgångsdata

1. För varje befintlig anläggning som har rätt till gratis utsläppsrätter enligt artikel 10a i direktiv 2003/87/EG, inklusive anläggningar som endast tidvis är i drift, särskilt anläggningar som hålls i reserv eller beredskap och anläggningar som hålls i drift beroende på säsong, ska medlemsstaterna, för alla år i perioden 1 januari 2005–31 december 2008 eller i tillämpliga fall 1 januari 2009–31 december 2010, från verksamhetsutövaren samla in all relevant information och relevanta data för varje parameter som förtecknas i bilaga IV, för de år som anläggningen har varit i drift.

2. Medlemsstaterna ska samla in data separat för varje delanläggning. Vid behov får en medlemsstat kräva att verksamhetsutövaren lämnar in ytterligare data.

Om 95 % av insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp från en delanläggning med värmeriktmärke, bränsleriktmärke eller processutsläppsriktmärke tjänar sektorer eller delsektorer som bedöms löpa en betydande risk för koldioxidläckage enligt beslut 2010/2/EU eller om 95 % av insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp från en delanläggning med värmeriktmärke, bränsleriktmärke eller processutsläppsriktmärke tjänar sektorer eller delsektorer som inte bedöms löpa en betydande risk för koldioxidläckage, kan medlemsstaten befria verksamhetsutövaren från skyldigheten att lämna in data som möjliggör distinktion i fråga om risken för koldioxidläckage.

3. Medlemsstaterna ska kräva att verksamhetsutövaren lämnar in uppgifter om den ursprungliga installerade kapaciteten för varje delanläggnings med produktriktmärke enligt följande:

a)	I princip ska den ursprungliga installerade kapaciteten vara genomsnittet av de två högsta månatliga produktionsvolymerna under perioden 1 januari 2005–31 december 2008 om man antar att delanläggningen har drivits med denna belastning 720 timmar per månad, 12 månader per år.

Där det inte går att fastställa den ursprungliga installerade kapaciteten enligt a ska man genomföra en experimentell verifiering av delanläggningens kapacitet under uppsikt av en kontrollör för att säkerställa att de parametrar som används är typiska för den berörda sektorn och att resultaten av den experimentella verifieringen är representativa.

4. Om en delanläggning har haft en betydande kapacitetsändring under perioden 1 januari 2005–30 juni 2011 ska medlemsstaterna kräva att verksamhetsutövaren, utöver uppgifter om delanläggningens ursprungliga installerade kapacitet, fastställd enligt punkt 3, fram till starten av den ändrade driften lämnar in uppgifter om den tillagda eller, i tillämpliga fall, den minskade kapaciteten liksom den installerade kapaciteten för delanläggningen i fråga efter den betydande kapacitetsändringen, fastställd på grundval av genomsnittet av de två högsta månatliga produktionsvolymerna under de första sex månaderna efter att den ändrade driften inleddes. Medlemsstaterna ska beakta delanläggningens installerade kapacitet efter en betydande kapacitetsändring som delanläggningens ursprungliga installerade kapacitet vid bedömning av en eventuell ytterligare betydande kapacitetsändring.

5. Medlemsstaterna ska samla in, registrera och dokumentera data enligt metoder som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att använda data på lämpligt sätt.

Medlemsstaterna får kräva att verksamhetsutövaren använder ett elektroniskt formulär eller specificera ett filformat för datainlämningen. Medlemsstaterna ska dock godkänna att verksamhetsutövaren använder något av de elektroniska formulär eller specificerade filformat som kommissionen har offentliggjort för datainsamling enligt denna artikel, om inte medlemsstatens formulär eller filformat minst kräver att samma data lämnas in.

6. Insatsvaror, produkter och motsvarande utsläpp för vilka det endast finns tillgång till data för anläggningen som helhet, ska delas upp proportionellt på de relevanta delanläggningarna enligt följande:

a)	Om olika produkter tillverkas en i taget i samma produktionslinje ska insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp fördelas sekventiellt på grundval av driftstiden per år för varje delanläggning.

Om det inte är möjligt att fördela insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp enligt a ska de fördelas på grundval av massan eller volymen för enskilda produkter som tillverkats eller skattningar på grundval av fri reaktionsentalpi för de kemiska reaktioner som ingår eller på grundval av en annan lämplig fördelningsnyckel som bygger på en sund vetenskaplig metod.

7. Medlemsstaterna ska kräva att verksamhetsutövarna lämnar in fullständiga och enhetliga data och se till att det inte förekommer överlappningar mellan delanläggningar eller dubbelräkning. Medlemsstaterna ska särskilt se till att verksamhetsutövarna genomför företagsbesiktningar och lämnar in data som är så exakta som möjligt för att ge en rimlig tillförlitlighet i dataintegriteten.

I detta syfte ska medlemsstaterna se till att varje verksamhetsutövare också lämnar in en metodrapport som ska innehålla en beskrivning av anläggningen, kompileringsmetoden, de olika datakällorna, beräkningsstegen och, om tillämpligt, antaganden och metoden som tillämpats för att fördela utsläppen på relevanta delanläggningar enligt punkt 6. Medlemsstater kan kräva att verksamhetsutövaren visar att inlämnade data är exakta och fullständiga.

8. Om data saknas ska medlemsstaten kräva att verksamhetsutövaren lämnar en tillbörlig motivering för detta.

Om data saknas ska medlemsstaterna kräva att verksamhetsutövaren i stället, före eller senast vid den verifiering som kontrollören utför, lämnar försiktiga skattningar, särskilt sådana som grundas på bästa metoder inom industrin, färska vetenskapliga och tekniska rön.

Om endast vissa data finns att tillgå betyder en försiktig skattning att det värde som extrapolerats inte ska vara högre än 90 % av det värde som erhålls genom att använda tillgängliga data.

Om inga data om flöden av mätbar värme för en delanläggning med värmeriktmärke finns att tillgå, kan en approximation härledas från motsvarande energitillflöde multiplicerat med värmeproduktionens uppmätta effektivitet som den verifierats av en kontrollör. Om inga sådana effektivitetsdata finns att tillgå ska man tillämpa en referenseffektivitet på 70 % på den motsvarande energitillförseln vid produktion av mätbar värme.

9. Varje medlemsstat ska på begäran göra de data som insamlats enligt punkterna 1–6 tillgängliga för kommissionen.

Artikel 8

Verifiering

1. Vid insamlingen av data enligt artikel 7 ska medlemsstaterna endast godta data som en kontrollör har verifierat och bedömt vara tillfredsställande. Verifieringsprocessen ska relatera till metodrapporten och de rapporterade parametrar som avses i artikel 7 och bilaga IV. Verifieringen ska omfatta tillförlitlighet, trovärdighet och exakthet hos de data som verksamhetsutövaren lämnar in och ska leda till ett verifieringsutlåtande där det anges med rimlig tillförlitlighet huruvida inlämnade data är fria från väsentliga felaktigheter.

2. Medlemsstaterna ska se till att kontrollören är fristående från verksamhetsutövaren, bedriver sin verksamhet på ett sunt, objektivt och yrkesmässigt sätt och är helt införstådd med följande:

a)	Bestämmelserna i detta beslut samt relevanta standarder och riktlinjer.

b)	De krav enligt lagstiftning, regler och administrativa förfaranden som är relevanta för de verksamheter som verifieras.

c)	Genereringen av all information relaterad till varje utsläppsparameter eller -källa i anläggningen, särskilt rörande insamling, mätning, beräkning och rapportering av data.

3. Utöver kraven enligt beslut 2007/589/EG, ska medlemsstaterna se till att samtliga av följande minimikrav är uppfyllda:

a)	Kontrollören har planerat och genomfört verifieringen med professionell skepsis och är medveten om att det kan förekomma omständigheter som gör att information och data som lämnats in innehåller väsentliga felaktigheter.

Kontrollören har endast validerat rapportparametrar som fastställts med en hög grad av säkerhet. För en hög grad av säkerhet krävs det att verksamhetsutövaren kan visa att

i)	de rapporterade parametrarna inte är inkonsekventa,

ii)	insamlingen av parametrarna har genomförts enligt tillämpliga standarder eller vägledningar,

iii)	de relevanta registreringarna för anläggningen är fullständiga och konsekventa.

c)	Kontrollören har inlett verifieringsprocessen med en strategisk analys av alla relevanta verksamheter som bedrivs vid anläggningen och har en överblick över alla verksamheter och deras betydelse för tilldelningen.

d)	Kontrollören har beaktat informationen i tillståndet för utsläpp av växthusgaser eller andra relevanta miljötillstånd, såsom det tillstånd som avses i direktiv 2008/1/EG, i synnerhet vid bedömning av delanläggningarnas ursprungliga installerade kapacitet.

Kontrollören har analyserat de inneboende risker och kontrollrisker som är relaterade till omfattningen av och komplexiteten i verksamhetsutövarens verksamheter och relaterade till tilldelningsparametrar, som kan leda till väsentliga felaktigheter, och har utarbetat en verifieringsplan på grundval av denna riskanalys.

Kontrollören har i lämpliga fall gjort besök på platsen för att inspektera mätare och övervakningssystem, göra intervjuer och samla in tillräckligt med information och bevisning. Om kontrollören har bedömt att ett besök på platsen inte är lämpligt bör kontrollören kunna motivera sitt beslut inför lämplig myndighet.

Kontrollören har genomfört verifieringsplanen genom att samla in data enligt definierade samplingsmetoder, inspektioner, granskning av dokument samt analytiska förfaranden och datagranskningsförfaranden och all övrig bevisning av betydelse som kommer att ligga till grund för kontrollörens verifieringsutlåtande.

h)	Kontrollören har begärt att verksamhetsutövaren tillhandahåller saknade data eller kompletterar saknade delar av verifieringskedjor, förklarar variationer i parametrar eller utsläppsdata, reviderar beräkningarna eller justerar rapporterade data.

Kontrollören har sammanställt en intern verifieringsrapport. Verifieringsrapporten ska innehålla bevisning som visar att den strategiska analysen, riskanalysen och verifieringsplanen har genomförts i sin helhet och innehåller den information som behövs för att underbygga verifieringsutlåtandena. Den interna verifieringsrapporten ska också underlätta den behöriga myndighetens och ackrediteringsorganets eventuella utvärdering av verifieringen.

j)	Kontrollören har bedömt om de rapporterade parametrarna innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida det finns andra frågor som är relevanta för verifieringsutlåtandet på grundval av innehållet i den interna verifieringsrapporten.

k)	Kontrollören har presenterat verifieringsmetoden, resultaten och verifieringsutlåtandet i en verifieringsrapport, som är riktad till verksamhetsutövaren och som verksamhetsutövaren ska överlämna till den behöriga myndigheten tillsammans med metodrapporten och de rapporterade parametrarna.

4. Medlemsstaterna ska inte tilldela gratis utsläppsrätter till en anläggning där data om anläggningen inte har verifierats med tillfredsställande resultat.

Om anläggningsdata inte har verifierats med tillfredsställande resultat får medlemsstaterna endast tilldela anläggningen gratis utsläppsrätter om de godkänner att de databrister som ligger till grund för kontrollörens bedömning beror på exceptionella och oförutsebara omständigheter som inte kunde ha undvikits även om all tillbörlig aktsamhet hade iakttagits och som ligger utom den berörda verksamhetsutövarens kontroll, i synnerhet omständigheter såsom naturkatastrofer, krig, krigshot, terroristdåd, revolution, upplopp, sabotage eller vandalism.

5. Vid verifieringen ska medlemsstaterna särskilt se till att det inte förekommer överlappningar mellan delanläggningar eller dubbelräkning.

Artikel 9

Historisk verksamhetsnivå

1. För befintliga anläggningar ska medlemsstaterna fastställa historiska verksamhetsnivåer för varje anläggning för referensperioden 1 januari 2005–31 december 2008 eller, om dessa är högre, för referensperioden 1 januari 2009–31 december 2010, på grundval av data som samlats in enligt artikel 7.

2. Den produktrelaterade verksamhetsnivån ska för varje produkt med ett produktriktmärke som fastställts enligt bilaga I avse medianen för den årliga historiska produktion av produkten i den berörda anläggningen under referensperioden.

3. Den värmerelaterade historiska verksamheten ska avse medianen för den årliga historiska importen under referensperioden från en anläggning som omfattas av unionens system eller produktionen, eller båda, av mätbar värme som förbrukats inom anläggningens gränser vid tillverkning av produkter, för produktion av mekanisk energi som inte används för elproduktion, för uppvärmning eller kylning med undantag av förbrukning för elproduktion eller för export till anläggningar eller andra enheter som inte omfattas av unionens system, med undantag av export för elproduktion, uttryckt i terajoule per år.

4. Den bränslerelaterade historiska verksamheten ska avse medianen för årlig historisk förbrukning av bränslen som används vid produktion av icke mätbar värme som förbrukas vid tillverkning av produkter, vid produktion av mekanisk energi som inte används för elproduktion, vid uppvärmning eller kylning, med undantag av förbrukning vid elproduktion, inbegripet säkerhetsfackling, uttryckt i terajoule per år under referensperioden.

5. För processutsläpp som sker i samband med tillverkning av produkter i den berörda anläggningen under referensperioden enligt punkt 1, ska den processrelaterade historiska verksamhetsnivån avse medianen för årliga historiska processutsläpp, uttryckt som antalet ton koldioxidekvivalenter.

6. För att fastställa de medianvärden som avses i punkterna 1–5 ska man endast beakta de kalenderår då anläggningen har varit i drift under minst en dag.

Om anläggningen har varit i drift mindre än två kalenderår under den relevanta referensperioden ska den historiska verksamhetsnivån beräknas på grundval av anläggningens ursprungliga installerade kapacitet, fastställd enligt metoden i artikel 7.3, multiplicerad med relevant kapacitetsutnyttjandefaktor, fastställd enligt artikel 18.2.

7. Genom undantag från punkt 2 ska medlemsstaterna fastställa den produktrelaterade historiska verksamhetsnivån för produkter på vilka man tillämpar produktriktmärket enligt bilaga III, på grundval av medianen för årlig historisk produktion och i enlighet med formlerna i den bilagan.

8. Vid bestämning av de medianvärden som avses i punkt 1 ska man beakta befintliga anläggningar som endast tidvis är i drift, särskilt anläggningar som hålls i reserv eller i beredskap och anläggningar som används säsongvis, och som under minst en dag under ett givet kalenderår under referensperioden inte har varit i drift, om samtliga av följande villkor är uppfyllda:

a)	Det kan klart visas att anläggningen används tidvis, särskilt om den drivs regelbundet som beredskaps- eller reservkapacitet eller drivs regelbundet enligt ett säsongschema.

b)	Anläggningen omfattas av ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser och av alla andra relevanta tillstånd som enligt medlemsstatens nationella rättsordning krävs för drift av anläggningen.

c)	Det är tekniskt möjligt att ta anläggningen i drift med kort varsel, och underhåll genomförs regelbundet.

9. Om en befintlig anläggning har genomgått en betydande kapacitetsökning eller en betydande kapacitetsminskning under perioden 1 januari 2005–30 juni 2011 ska anläggningens historiska verksamhetsnivåer vara summan av de medianvärden som bestäms enligt punkt 1 utan den betydande kapacitetsändringen och de historiska verksamhetsnivåerna för den ökade eller minskade kapaciteten.

De historiska verksamhetsnivåerna för ökad eller minskad kapacitet ska vara skillnaden mellan den ursprungligen installerade kapaciteten för varje delanläggning som har haft en betydande kapacitetsförändring, fastställd enligt artikel 7.3, fram till starten av den ändrade driften och den installerade kapaciteten efter den betydande kapacitetsändring som fastställts enligt artikel 7.4, multiplicerat med den berörda anläggningens historiska kapacitetsutnyttjande under åren före starten av den ändrade driften.

Artikel 10

Tilldelning på anläggningsnivå

1. Medlemsstaterna ska för varje år, på grundval av de data som samlats in enligt artikel 7, beräkna antalet utsläppsrätter som från och med 2013 gratis tilldelas varje befintlig anläggning på deras territorium i enlighet med punkterna 2–8.

2. För dessa beräkningar ska medlemsstaterna först fastställa det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis, separat för varje delanläggning, enligt följande:

a)	För varje delanläggning med produktriktmärke ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis för ett givet år motsvara värdet för detta produktriktmärke enligt bilaga I multiplicerat med den relevanta produktrelaterade historiska verksamhetsnivån.

För

i)	delanläggningen med värmeriktmärke ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis för ett givet år motsvara värdet för värmeriktmärket för mätbar värme enligt bilaga I multiplicerat med den värmerelaterade historiska verksamhetsnivån för förbrukningen av mätbar värme,

ii)	delanläggningen med bränsleriktmärke ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis för ett givet år motsvara värdet för bränsleriktmärke enligt bilaga I multiplicerat med den relevanta bränslerelaterade historiska verksamhetsnivån för förbrukat bränsle,

iii)	för delanläggningen med processutsläpp ska det preliminära årsantalet för utsläppsrätter som tilldelas gratis för ett givet år motsvara den processrelaterade historiska verksamhetsnivån multiplicerad med 0,9700.

3. Om den mätbara värmen exporteras till privata hushåll och det preliminära antalet utsläppsrätter som fastställts enligt 2 b i för 2013 är lägre än medianen för årliga historiska utsläpp i samband med produktion av mätbar värme som exporterats till privata hushåll från den delanläggningen under perioden 1 januari 2005–31 december 2008, ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter för 2013 justeras med skillnaden. För vart och ett av åren 2014–2020 ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter fastställt enligt 2 b i justeras om det preliminära årsantalet utsläppsrätter för det året är lägre än en procentandel av den ovan nämnda medianen för årliga historiska utsläpp. Denna procentandel ska vara 90 % 2014 och minska med 10 procentenheter varje följande år.

4. När artikel 10a.11 i direktiv 2003/87/EG genomförs ska de faktorer som avses i bilaga VI tillämpas på det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis till varje delanläggning enligt punkt 2 för det berörda året, om processerna vid dessa delanläggningar tjänar sektorer och delsektorer som inte bedöms löpa betydande risk för koldioxidläckage enligt beslut 2010/2/EU.

Om processerna i dessa delanläggningar tjänar sektorer eller delsektorer som bedömts löpa en betydande risk för koldioxidläckage enligt beslut 2010/2/EU ska faktorn 1 tillämpas för åren 2013 och 2014. Vilka sektorer eller delsektorer som ska ha faktorn 1 år 2015–2020 ska fastställas enligt artikel 10a.13 i direktiv 2003/87/EG.

5. Om minst 95 % av den historiska verksamhetsnivån för en delanläggning med värmeriktmärke, bränsleriktmärke eller processutsläpp tjänar sektorer eller delsektorer som bedöms löpa betydande risk för koldioxidläckage enligt beslut 2010/2/EU, ska delanläggningen som helhet anses löpa en betydande risk för koldioxidläckage.

I fall där minst 95 % av en delanläggning med värmeriktmärke, bränsleriktmärke eller processutsläpp tjänar sektorer eller delsektorer som inte bedöms löpa betydande risk för koldioxidläckage enligt beslut 2010/2/EU, ska delanläggningen som helhet inte anses löpa någon betydande risk för koldioxidläckage.

6. Det preliminära årsantalet utsläppsrätter som gratis tilldelas delanläggningar som mottagit mätbar värme från delanläggningar för tillverkning av produkter som omfattas av riktmärkena för salpetersyra i bilaga I, ska minskas med den årliga historiska förbrukningen av värme under referensperioden enligt artikel 9.1 multiplicerad med värmeriktvärdet för denna mätbara värme enligt bilaga I.

7. Den preliminära sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som gratis tilldelas en anläggning ska vara summan av alla delanläggningars preliminära årsantal utsläppsrätter som tilldelas gratis, beräknade enligt punkterna 2–6.

När en anläggning omfattar delanläggningar som producerar massa (kortfibrig sulfatmassa, långfibrig sulfatmassa, termomekanisk massa och mekanisk massa, sulfitmassa eller någon annan massa som inte omfattas av ett produktriktmärke) som exporterar mätbar värme till andra tekniskt sammankopplade delanläggningar ska, utan att det påverkar det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis för andra delanläggningar i den berörda anläggningen, den preliminära sammanlagda kvantitet utsläppsrätter som tilldelas gratis endast omfatta det preliminära årliga antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis, i den mån massaprodukter som tillverkas vid denna delanläggning släpps ut på marknaden och inte bearbetas till papper vid samma anläggning eller andra tekniskt sammankopplade anläggningar.

8. Vid fastställande av de preliminära sammanlagda årskvantiteter utsläppsrätter som gratis tilldelas anläggningar ska medlemsstaterna se till att utsläppen inte räknas dubbelt och att tilldelningen inte är negativ. Särskilt gäller att när en intermediär produkt som omfattas av ett produktriktmärke enligt definitionen för systemgränser enligt bilaga I importeras till en anläggning, ska utsläppen inte dubbelräknas när man bestämmer de preliminära sammanlagda årskvantiteterna för utsläppsrätter som tilldelas gratis till båda anläggningarna.

9. Den slutliga sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis för varje befintlig anläggning, utom för anläggningar som omfattas av artikel 10a.3 i direktiv 2003/87/EG, ska vara den preliminära sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis för varje anläggning bestämd enligt punkt 7 multiplicerad med den sektorsövergripande korrektionsfaktorn enligt artikel 15.3.

För anläggningar som omfattas av artikel 10a.3 i direktiv 2003/87/EG och har rätt till gratis utsläppsrätter ska den slutliga sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis motsvara den preliminära sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som gratis tilldelas varje anläggning enligt punkt 7 med den årliga linjära justering som avses i artikel 10a.4 i direktiv 2003/87/EG, med den preliminära sammanlagda årskvantitet utsläppsrätter som tilldelas gratis för den berörda anläggningen för 2013 som referens.

Artikel 11

Tilldelning för steamcracking

Genom undantag från artikel 10.2 a ska den preliminära sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis för delanläggningar för ett produktriktmärke relaterat till produktionen av högvärdiga kemikalier motsvara värdet på det produktriktmärke för steamcracking som avses i bilaga I multiplicerat med den historiska verksamhetsnivå som fastställts enligt bilaga III och multiplicerat med kvoten mellan sammanlagda direkta utsläpp inklusive utsläpp från nettoimporterad värme under referensperioden som avses i artikel 9.1, uttryckt som ton koldioxidekvivalenter, och summan av dessa totala direkta utsläpp och de historiska indirekta utsläppen från steamcrackingen under referensperioden enligt artikel 9.1, beräknad enligt artikel 14.2. Till resultatet av denna beräkning ska man göra ett tillägg på 1,78 ton koldioxid per ton vätgas gånger medianen för den historiska produktionen av vätgas från kompletterande insatsvaror uttryckt som ton vätgas, 0,24 ton koldioxid per ton etylen gånger medianen för den historiska produktionen av etylen från kompletterande insatsvaror uttryckt i ton etylen och 0,16 ton koldioxid per ton högvärdiga kemikalier gånger medianen för den historiska produktionen av andra högvärdiga kemikalier än vätgas och etylen från kompletterande insatsvaror uttryckt som ton högvärdiga kemikalier.

Artikel 12

Tilldelning för vinylkloridmonomer

Genom undantag från artikel 10.2 a ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter som gratis tilldelas delanläggningar för produktion av vinylkloridmonomer (nedan kallad VCM) motsvara värdet för VCM-riktmärket multiplicerat med den historiska verksamhetsnivån för VCM-produktion uttryckt i ton och multiplicerad med kvoten mellan direkta utsläpp för produktionen av VCM under referensperioden enligt artikel 9.1, beräknad enligt artikel 14.2, uttryckt som ton koldioxidekvivalenter, och summan av dessa direkta utsläpp och de vätgasrelaterade utsläppen för produktion av VCM under referensperioden enligt artikel 9.1, uttryckt som ton koldioxidekvivalenter, beräknad på grundval av den historiska värmeförbrukning som härrör från vätgasförbränning uttryckt i terajoule (TJ) multiplicerad med 56,1 ton koldioxid per TJ.

Artikel 13

Värmeflöde mellan anläggningar

Om en delanläggning med produktriktmärke omfattar mätbar värme som importerats från en anläggning eller annan enhet som inte ingår i unionens system, ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter som gratis tilldelas delanläggningar med produktriktmärke enligt artikel 10.2 a minskas med den historiska importen av mätbar värme från en anläggning eller annan enhet som inte ingår i unionens system under det berörda året multiplicerad med värdet för värmeriktmärket för mätbar värme enligt bilaga I.

Artikel 14

Utbytbarhet mellan bränsle och el

1. För varje delanläggning med produktriktmärke enligt bilaga I ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis motsvara värdet på det relevanta produktriktmärke som anges i bilaga I multiplicerat med den produktrelaterade historiska verksamhetsnivån och multiplicerat med kvoten mellan sammanlagda direkta utsläpp inklusive utsläpp från importerad nettovärme under referensperioden enligt artikel 9.1, uttryckt som ton koldioxidekvivalenter, och summan av dessa sammanlagda direkta utsläpp och relevanta indirekta utsläpp under referensperioden enligt artikel 9.1.

2. För beräkningen enligt punkt 1 avser de relevanta indirekta utsläppen den relevanta elförbrukningen enligt specifikation i definitionen av processer och utsläpp enligt bilaga I under den referensperiod som avses i artikel 9.1, uttryckt i megawattimmar, för tillverkning av den berörda produkten gånger 0,465 ton koldioxid per megawattimme och uttryckt som ton koldioxid.

För beräkningen enligt punkt 1 avser utsläppen från nettoimporterad värme den mängden mätbar värme för tillverkning av den berörda produkten från anläggningar som ingår i unionens system under den referensperiod som anges i bilaga 9.1, multiplicerad med det värmeriktmärke som avses i bilaga I.

KAPITEL III

BESLUT OM TILLDELNING

Artikel 15

Nationella genomförandeåtgärder

1. Enligt artikel 11.1 i direktiv 2003/87/EG ska varje medlemsstat senast den 30 september 2011 till kommissionen överlämna en förteckning över anläggningar på sitt territorium som omfattas av direktiv 2003/87/EG, inklusive anläggningar som identifierats enligt artikel 5, med hjälp av en elektronisk mall som kommissionen tillhandahåller.

2. Den förteckning som avses i punkt 1 ska för varje befintlig anläggning särskilt innehålla följande:

a)	Identifiering av anläggningen och dess gränser med hjälp av anläggningens identifieringskod i gemenskapens oberoende transaktionsförteckning.

b)	Identifiering av varje delanläggning i en anläggning.

c)	För varje delanläggning med produktriktmärke: den ursprungliga installerade kapaciteten tillsammans med de årliga produktionsvolymerna för den berörda produkten under perioden 1 januari 2005–31 december 2008.

d)	För varje anläggning och delanläggning: huruvida den tillhör en sektor eller delsektor som bedömts löpa en betydande risk för koldioxidläckage enligt beslut 2010/2/EU.

e)	För varje delanläggning: det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis under perioden 2013–2020 enligt artikel 10.2.

Utöver d, för delanläggningar som inte tjänar en sektor eller en delsektor som bedömts löpa en betydande risk för koldioxidläckage enligt beslut 2010/2/EU, det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis under perioden mellan 2013–2020 med en minskning med lika kvantiteter från 80 % av kvantiteten år 2013 till 30 % år 2020 enligt artikel 10.4.

g)	För varje anläggning: den preliminära årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis under perioden 2013–2020 enligt artikel 10.6.

Förteckningen ska också identifiera alla värmeproducerande elproducenter och små anläggningar som kan uteslutas från handelssystemet enligt artikel 27 i direktiv 2003/87/EG.

3. Kommissionen ska vid mottagandet av den förteckning som avses i punkt 1 bedöma varje anläggnings införande i förteckningen och de relaterade preliminära sammanlagda årskvantiteterna utsläppsrätter som tilldelas gratis.

När alla medlemsstater har anmält sina preliminära sammanlagda årskvantiteter utsläppsrätter som tilldelas gratis under perioden 2013–2020 ska kommissionen fastställa den enhetliga sektorsövergripande faktor som avses i artikel 10a.5 i direktiv 2003/87/EG. Faktorn ska fastställas genom att man jämför summan av de preliminära sammanlagda årskvantiteterna utsläppsrätter som tilldelas gratis för anläggningar som inte genererar el varje år under perioden 2013–2020, utan att tillämpa de faktorer som avses i bilaga VI, med de årskvantiteter utsläppsrätter som beräknas enligt artikel 10a.5 i direktiv 2003/87/EG för anläggningar som inte är elproducenter eller nya deltagare, med beaktande av den relevanta andelen av den årliga sammanlagda kvantiteten i unionen såsom den bestäms enligt artikel 9 i det direktivet, och de relevanta utsläppskvantiteter som inte införs i EU:s utsläppshandel förrän från och med 2013.

4. Om kommissionen inte motsätter sig att en anläggning införs i denna förteckning, inklusive motsvarande preliminära sammanlagda årskvantiteter utsläppsrätter som tilldelas gratis ska den berörda medlemsstaten fastställa de slutliga sammanlagda årskvantiteterna utsläppsrätter som tilldelas gratis varje år under perioden 2013–2020 enligt artikel 10.9.

5. När medlemsstaterna har fastställt den slutliga årskvantiteten för alla befintliga anläggningar på sitt territorium ska de lämna in en förteckning till kommissionen över de slutliga årskvantiteterna utsläppsrätter som tilldelats gratis under perioden 2013–2020 i enlighet med artikel 10.9.

Artikel 16

Ändringar av risken för koldioxidläckage

Inom tre månader efter det att den förteckning som avses i artikel 10a.13 i direktiv 2003/87/EG har antagits för åren 2015–2020 eller ett eventuellt tillägg till förteckningen har antagits enligt kommissionens beslut 2010/2/EU för åren 2013 och 2014 ska varje medlemsstat revidera den förteckning som avses i artikel 15.1 och tydligt ange eventuella ändringar av den uppskattade risken för koldioxidläckage från anläggningar och delanläggningar och, om tillämpligt, av relaterade preliminära årskvantiteter för utsläppsrätter som tilldelas gratis, och översända förteckningen till kommissionen.

KAPITEL IV

NYA DELTAGARE OCH NEDLÄGGNINGAR

Artikel 17

Ansökan om gratis tilldelning

1. På begäran av en ny deltagare ska medlemsstaterna, på grundval av gällande bestämmelser, fastställa kvantiteten utsläppsrätter som ska tilldelas gratis efter att den berörda anläggningen har tagits i normal drift och dess ursprungliga installerade kapacitet har fastställts.

2. Medlemsstaterna ska endast godkänna ansökningar som lämnas in till den behöriga myndigheten inom ett år efter starten av den berörda anläggningens eller delanläggningens normala drift.

3. Medlemsstaterna ska dela upp den berörda anläggningen i delanläggningar enligt artikel 6 och ska kräva att verksamhetsutövaren lämnar in den ansökan som avses i punkt 1 till den behöriga myndigheten tillsammans med relevant information och relevanta data för varje parameter som förtecknas i bilaga V, separat för varje delanläggning. Vid behov ska medlemsstaten kräva att verksamhetsutövaren lämnar in mer detaljerade data.

4. För de anläggningar som avses i artikel 3 h i direktiv 2003/87/EG, med undantag av anläggningar som har haft en betydande utvidgning efter den 30 juni 2011, ska medlemsstaterna kräva att verksamhetsutövaren fastställer den ursprungliga installerade kapaciteten för varje delanläggning enligt metoden i artikel 7.3 med den kontinuerliga 90-dagarsperioden som grund för fastställandet av datumet för start av normal drift. Medlemsstaterna ska godkänna varje delanläggnings ursprungliga installerade kapacitet före beräkning av tilldelningen för anläggningen.

5. Medlemsstaterna ska endast godkänna data som lämnats in enligt denna artikel och om den har verifierats och godkänts av en kontrollör i enlighet med artikel 8, för att säkerställa att de data som rapporteras är tillförlitliga och korrekta.

Artikel 18

Verksamhetsnivåer

1. För de anläggningar som avses i artikel 3 h i direktiv 2003/87/EG, med undantag av anläggningar som har haft en betydande utvidgning efter den 30 juni 2011, ska medlemsstaterna fastställa verksamhetsnivån för varje anläggning enligt följande:

a)	Den produktrelaterade verksamhetsnivån ska för varje produkt med ett produktriktmärke som fastställts enligt bilaga I vara den ursprungliga installerade kapaciteten för tillverkning av den berörda produkten vid den berörda anläggningen multiplicerad med standardfaktorn för kapacitetsutnyttjande.

Den värmerelaterade verksamhetsnivån ska vara den ursprungliga installerade kapaciteten för import från anläggningar som omfattas av unionens system eller produktionen, eller båda, av mätbar värme som förbrukats inom anläggningens gränser vid tillverkning av produkter, för produktion av mekanisk energi som inte används för elproduktion, för uppvärmning eller kylning med undantag av förbrukning för elproduktion, eller för export till en anläggning eller annan enhet som inte omfattas av unionens system med undantag av export för elproduktion, multiplicerad med relevant kapacitetsutnyttjandefaktor.

Den bränslerelaterade verksamhetsnivån ska vara den ursprungliga installerade kapaciteten för förbrukning av bränslen som används vid produktion av icke mätbar värme som förbrukas vid tillverkning av produkter, vid produktion av mekanisk energi som inte används för elproduktion, vid uppvärmning eller kylning med undantag av förbrukning vid elproduktion, inbegripet säkerhetsfackling, uttryckt i terajoule per år under referensperioden för den berörda anläggningen, multiplicerad med relevant kapacitetsutnyttjandefaktor.

d)	Den processutsläppsrelaterade verksamhetsnivån ska vara den ursprungliga installerade produktionskapaciteten för processutsläpp från processenheten multiplicerad med den relevanta faktorn för kapacitetsutnyttjande.

2. Den standardfaktor för kapacitetsutnyttjande som avses i 1 a ska fastställas och offentliggöras av kommissionen på grundval av den datainsamling som medlemsstaterna har genomfört i enlighet med artikel 7. För varje produktriktmärke i bilaga I ska den vara den åttionde percentilen av de genomsnittliga årliga kapacitetsutnyttjandefaktorerna för alla anläggningar som tillverkar den berörda produkten. Den genomsnittliga årliga kapacitetsutnyttjandefaktorn för varje anläggning som tillverkar den berörda produkten ska motsvara genomsnittliga årsproduktionen för perioden 2005–2008 delat med den ursprungliga installerade kapaciteten.

Den relevanta faktorn för kapacitetsutnyttjande som avses i 1 b–d ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av välgrundad och av oberoende kontrollör verifierad information om anläggningens avsedda normala drift, underhåll, vanliga produktionscykel, energieffektivitetsteknik och typiskt kapacitetsutnyttjande i den berörda sektorn jämfört med sektorspecifik information.

När medlemsstaterna fastställer den relevanta faktor för kapacitetsutnyttjande som avses i 1 d enligt föregående mening ska de även ta hänsyn till välgrundad och av oberoende kontrollör verifierad information om utsläppsintensiteten för insatsvaror och teknik för växthusgaseffektivitet.

3. För anläggningar som har haft en betydande kapacitetsökning efter den 30 juni 2011 ska medlemsstaterna i enlighet med punkt 1 fastställa verksamhetsnivåer endast för den tillagda kapaciteten vid de delanläggningar som berörs av den betydande kapacitetsökningen.

För anläggningar som har haft en betydande kapacitetsminskning efter den 30 juni 2011 ska medlemsstaterna fastställa verksamhetsnivåer endast för den minskade kapaciteten vid de delanläggningar som berörs av den betydande minskningen.

Artikel 19

Tilldelning för nya deltagare

1. För tilldelningen av utsläppsrätter till nya deltagare, med undantag av tilldelningar till de anläggningar som avses i artikel 3 h tredje strecksatsen i direktiv 2003/87/EG, ska medlemsstaterna beräkna det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis från och med start av normal drift vid anläggningen separat för varje delanläggning, enligt följande:

a)	För varje delanläggning med produktriktmärke ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis för ett givet år motsvara värdet för detta produktriktmärke multiplicerat med den produktrelaterade verksamhetsnivån.

b)	För varje delanläggning med värmeriktmärke ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis motsvara värdet för värmeriktmärket för denna mätbara värme enligt bilaga I multiplicerat med den värmerelaterade verksamhetsnivån.

c)	För varje delanläggning med bränsleriktmärke ska det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis motsvara värdet för bränsleriktmärket enligt bilaga I multiplicerat med den bränslerelaterade verksamhetsnivån.

d)	för varje delanläggning med processutsläpp ska det preliminära årsantalet för utsläppsrätter som tilldelas gratis för ett givet år motsvara den processrelaterade verksamhetsnivån multiplicerad med 0,9700.

Artiklarna 10.4–10.6 och 10.8, 11, 12, 13 och 14 i detta beslut ska i tillämpliga delar gälla för beräkning av det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis.

2. För nya deltagares utsläpp som verifierats genom en oberoende kontroll och som inträffade före start av normal drift ska extra utsläppsrätter tilldelas på grundval av historiska utsläpp utryckta som ton koldioxidekvivalenter.

3. Den preliminära sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis ska vara summan av alla delanläggningars preliminära årsantal utsläppsrätter som tilldelas gratis, beräknade enligt punkt 1, och de extra utsläppsrätter som avses i punkt 2. Artikel 10.7 andra meningen ska gälla.

4. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål meddela kommissionen den preliminära sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis. Utsläppsrätter från reserven för nya deltagare som inrättats enligt artikel 10a.7 i direktiv 2003/87/EG ska tilldelas enligt ”först till kvarn”-metoden med hänsyn till tidpunkten för mottagande av detta meddelande.

Kommissionen får avslå den preliminära sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis för den berörda anläggningen. Om kommissionen inte avslår den preliminära sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis, ska den berörda medlemsstaten fastställa den slutliga årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis.

5. Den slutliga årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis ska motsvara den preliminära sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis för varje anläggning enligt punkt 3 justerad med den årliga linjära minskningsfaktor som avses i artikel 10a.7 i direktiv 2003/87/EG, med den preliminära årskvantiteten utsläppsrätter som gratis tilldelas den berörda anläggningen för 2013 som referens.

6. Om hälften av kvantiteten utsläppsrätter som reserverats för nya deltagare enligt artikel 10a.7 i direktiv 2003/87/EG, bortsett från den kvantitet utsläppsrätter som är tillgänglig enligt artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG, tilldelas eller kommer att tilldelas nya deltagare fram till 2020, ska kommissionen utvärdera om ett kösystem måste inrättas för att säkerställa att reserven görs tillgänglig på ett rättvist sätt.

Artikel 20

Tilldelning till nya deltagare efter en betydande kapacitetsökning

1. Om en anläggning har haft en betydande kapacitetsökning efter den 30 juni 2011 ska medlemsstaterna, på begäran från verksamhetsutövaren och utan att det påverkar tilldelningen för en anläggning enligt artikel 10, använda metoden enligt artikel 19 för att fastställa antalet utsläppsrätter som ska tilldelas gratis, i den mån ökningen berörs.

2. Medlemsstaterna ska kräva att verksamhetsutövaren tillsammans med ansökan lämnar in bevis för att kriterierna för en betydande kapacitetsökning är uppfyllda, tillsammans med den information som avses i artikel 17.3, som stöd för eventuellt beslut om tilldelning. Särskilt ska medlemsstaterna ålägga verksamhetsutövaren att lämna uppgifter om tillagd kapacitet och installerad kapacitet efter en betydande kapacitetsökning som verifierats av en kontrollör, i enlighet med kraven i artikel 8. Medlemsstaterna ska betrakta delanläggningens installerade kapacitet efter en betydande kapacitetsökning som delanläggningens ursprungliga installerade kapacitet vid bedömning av en eventuell efterföljande betydande kapacitetsändring.

Artikel 21

Betydande kapacitetsminskning

1. I fall där en anläggning har haft en betydande kapacitetsminskning efter den 30 juni 2011 ska medlemsstaterna fastställa hur mycket antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis ska minskas med tanke på den berörda minskningen. För detta ändamål ska medlemsstaterna ålägga verksamhetsutövaren att lämna uppgifter om minskad kapacitet och installerad kapacitet i delanläggningen efter en betydande kapacitetsminskning som verifierats av en kontrollör, i enlighet med kraven i artikel 8. Medlemsstaterna ska betrakta delanläggningens installerade kapacitet efter en betydande kapacitetsminskning som delanläggningens ursprungliga installerade kapacitet vid bedömning av en eventuell efterföljandebetydande kapacitetsändring.

2. Medlemsstaterna ska minska det preliminära årsantalet utsläppsrätter som tilldelas gratis för varje delanläggning med det preliminära antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis för den berörda anläggningen beräknat enligt artikel 19.1 i den mån som den betydande kapacitetsminskningen berörs.

Medlemsstaterna ska sedan fastställa den preliminära sammanlagda årskvantiteten för den berörda anläggningen enligt den metod som används för att fastställa den preliminära sammanlagda årskvantiteten före den betydande kapacitetsminskningen och den slutliga sammanlagda årskvantiteten utsläppsrätter som tilldelas gratis för den berörda anläggningen enligt artikel 10.9.

3. Tilldelningen för anläggningen ska justeras enligt detta från och med året efter det år då kapacitetsminskningen genomfördes eller från och med 2013 om den betydande kapacitetsminskningen skedde före den 1 januari 2013.

Artikel 22

Nedläggning av verksamheter vid en anläggning

1. En anläggning bedöms ha lagt ned verksamheten när något av följande villkor uppfylls:

a)	Tillståndet för utsläpp av växthusgaser, tillståndet enligt direktiv 2008/1/EG eller annat tillämpligt miljötillstånd har löpt ut.

b)	Tillstånden enligt a har återkallats.

c)	Det är tekniskt omöjligt att driva anläggningen.

d)	Anläggningen är inte i drift men har varit i drift tidigare och det är tekniskt omöjligt att återuppta driften.

Anläggningen är inte i drift men har varit i drift tidigare och verksamhetsutövaren kan inte fastställa att anläggningen kommer att återuppta driften senast inom 6 månader från nedläggning av verksamheterna. Medlemsstaterna får förlänga denna tid upp till högst 18 månader om verksamhetsutövaren kan bevisa att anläggningen inte kan återuppta driften inom sex månader på grund av exceptionella och oförutsebara omständigheter som inte kunde ha undvikits även om all tillbörlig aktsamhet hade iakttagits och som ligger utom den berörda verksamhetsutövarens kontroll, i synnerhet omständigheter såsom naturkatastrofer, krig, krigshot, terroristdåd, revolution, upplopp, sabotage eller vandalism.

2. Punkt 1 e ska inte gälla anläggningar som hålls i reserv eller beredskap eller anläggningar som hålls i drift enligt ett säsongsschema, när samtliga av följande villkor är uppfyllda:

a)	Verksamhetsutövaren har ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser och alla andra relevanta tillstånd.

b)	Det är tekniskt möjligt att ta anläggningen i drift utan fysiska ändringar av anläggningen.

c)	Anläggningen är föremål för regelbundet underhåll.

3. När en anläggning har lagt ned verksamheten ska den berörda medlemsstaten inte utfärda utsläppsrätter till den anläggningen från och med året efter nedläggningen.

4. Medlemsstaterna kan tillfälligt upphöra med att utfärda utsläppsrätter till de anläggningar som avses i 1 e så länge som det inte fastställs att anläggningen kommer att återuppta driften.

Artikel 23

Delvis upphörande av verksamheter vid en anläggning

1. En anläggning anses delvis ha upphört med verksamheten om en delanläggning som bidrar med minst 30 % av anläggningens slutliga årskvantitet utsläppsrätter som tilldelas gratis eller med en tilldelning av mer än 50 000 utsläppsrätter, minskar sin verksamhetsnivå under ett givet kalenderår med minst 50 % i jämförelse med den verksamhetsnivå som använts för beräkning av tilldelningen för delanläggningen i enlighet med artikel 9 eller i tillämpliga fall artikel 18 (nedan kallad ursprunglig verksamhetsnivå).

2. Tilldelningen av utsläppsrätter för en anläggning som delvis upphör med verksamhet ska justeras från och med året efter det år då verksamheten delvis upphörde eller från och med 2013 om verksamheten delvis lades ned före den 1 januari 2013, enligt följande:

Om verksamhetsnivån vid den delanläggning som avses i punkt 1 minskar med 50–75 % jämfört med den ursprungliga verksamhetsnivån ska delanläggningen endast få hälften av det ursprungliga antalet tilldelade utsläppsrätter.

Om verksamhetsnivån vid den delanläggning som avses i punkt 1 minskar med 75–90 % jämfört med den ursprungliga verksamhetsnivån ska delanläggningen endast få 25 % av det ursprungliga antalet tilldelade utsläppsrätter.

Om verksamhetsnivån vid den delanläggning som avses i punkt 1 minskar med 90 % eller mer i jämförelse med den ursprungliga verksamhetsnivån ska inga utsläppsrätter tilldelas gratis för den berörda delanläggningen.

3. Om verksamhetsnivån vid den delanläggning som avses i punkt 1 når upp till en nivå som är högre än 50 % i jämförelse med den ursprungliga verksamhetsnivån, ska den anläggning vars verksamhet delvis har upphört få de utsläppsrätter som den ursprungligen tilldelades, från och med året efter det kalenderår då verksamhetsnivån överskred tröskeln på 50 %.

4. Om verksamhetsnivån vid den delanläggning som avses i punkt 1 når upp till en nivå som är högre än 25 % i jämförelse med den ursprungliga verksamhetsnivån, ska den anläggning var verksamhet delvis har upphört hälften av de utsläppsrätter som den ursprungligen tilldelades, från och med året efter det kalenderår då verksamhetsnivån överskred tröskeln på 25 %.

Artikel 24

Ändringar av verksamheten vid en anläggning

1. Medlemsstaterna ska se till att verksamhetsutövaren senast den 31 december varje år lämnar in till den behöriga myndigheten all relevant information om planerade eller genomförda ändringar av kapacitet, verksamhetsnivå och drift vid en anläggning.

2. Om det gäller en ändring av anläggningens kapacitet, verksamhetsnivå eller drift som påverkar anläggningens tilldelning, ska medlemsstaterna med hjälp av en elektronisk mall som kommissionen tillhandahåller lämna in all relevant information till kommissionen, inklusive den reviderade preliminära sammanlagda årskvantitet utsläppsrätter som gratis tilldelas den berörda anläggningen i enlighet med detta beslut, innan de fastställer den slutliga sammanlagda årskvantitet utsläppsrätter som tilldelas gratis. Kommissionen kan avslå den reviderade preliminära sammanlagda årskvantitet utsläppsrätter som gratis tilldelas den berörda anläggningen.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 25

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 27 april 2011.

På kommissionens vägnar

Connie HEDEGAARD

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(2) EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.

(3) EUT L 229, 31.8.2007, s. 1.

(4) EUT L 1, 5.1.2010, s. 10.

(5) EUT L 135, 30.4.2004, s. 1.

BILAGA I

PRODUKTRIKTMÄRKEN

1. Definition av produktriktmärken och systemgränser utan beaktande av utbytbarheten för bränsle och el

Produktriktmärke

Definition av produkter som omfattas

Definition av processer och utsläpp som omfattas (systemgränser)

Risk för koldioxidläckage enligt det som fastställs i beslut 2010/2/EU för åren 2013 och 2014

Riktmärke

(utsläppsrätter/t)

Koks

Koksugnskoks (framställt genom förkoksning av kokskol vid hög temperatur) eller gasverkskoks (biprodukt från gasverk), uttryckt som ton torr koks. Detta riktmärke omfattar inte brunkolskoks.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenheterna koksugnar, H2S/NH3-förbränning, förvärmning av kol (defreezing), koksgasextraktor, avsvavlingsenhet, destillationsenhet, ånggenerator, tryckreglering i batterier, biologisk vattenrening, diverse uppvärmning av biprodukter och vätgasavskiljare ingår. Rening av koksugnsgas ingår.

0,286

Sintrad järnmalm

Agglomererade järnhaltiga produkter som innehåller järnmalmsfines, flussmedel och järnhaltiga återvinningsmaterial med de kemiska och fysikaliska egenskaper (såsom basiskhet, mekanisk hållfasthet och permeabilitet) som krävs för att få järn och nödvändiga flussmaterial för järnmalmsreduktionsprocesser.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenheterna sinterband, antändning, blandning av råmaterial, varmsiktning, kylning av sinter, kallsiktning och ånggeneratorn ingår.

0,171

Råjärn

Järn i smält form mättat med kol för vidare bearbetning

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenheterna masugn, hantering av råjärn, blåsmaskiner, varmapparater till masugnar, syrgasprocess (BOF), sekundär metallurgi, vakuumklockor, gjuteri (inklusive kapning), slaggbehandling, beredning av beskickning, rening av masugnsgas, stoftavskiljning, förvärmning av skrot, torkning av pulveriserat kol före injicering (PCI), förvärmningspositioner för skänkar, förvärmningspositioner för gjutformar, produktion av tryckluft, stoftavskiljning (brikettering), slamhantering (brikettering), tillförsel av ånga till masugnen, ånggenerator, kylning av LD-gas och diverse andra enheter ingår.

1,328

Prebake-anoder

Anoder för elektrolytisk framställning av aluminium bestående av petroleumkoks, tjära och normalt återvunna anoder, som formas så att de är specialanpassade för ett särskilt smältverk och behandlas i Prebake-ugnar till en temperatur kring 1 150 °C

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av Prebake-anoder ingår.

0,324

Aluminium

Obearbetat olegerat flytande aluminium från elektrolys

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionssteget elektrolys ingår.

1,514

Grå cementklinker

Grå cementklinker som totalt tillverkad klinker

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av grå cementklinker ingår.

0,766

Vit cementklinker

Vit cementklinker för användning som huvudsakligt bindemedel vid framställning av material såsom fogfyllnadsmaterial, lim för keramiska plattor, isoleringsmaterial, fästbruk, murbruk för industrigolv, färdigblandat gips, murbruk för reparationer och vattentäta ytbeläggningar med i genomsnitt högst 0,4 viktprocent Fe2O3, 0,003 viktprocent Cr2O3 och 0,03 viktprocent Mn2O3.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av vit cementklinker ingår.

0,987

Kalk

Osläckt (bränd) kalk: kalciumoxid (CaO) som tillverkas genom kolborttagning ur kalksten (CaCO3) som kalk av standardkvalitet med en halt av fri CaO på 94,5 %. Kalk som tillverkas och förbrukas vid samma anläggning för reningsprocesser omfattas inte av detta produktriktmärke.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av kalk ingår.

0,954

Dolime

Dolime eller bränd dolomit som blandning av kalcium- och magnesiumoxider, tillverkad genom kolborttagning ur dolomit (CaCO3·MgCO3) med CO2-resthalt över 0,25 %, halt av fri MgO mellan 25 % och 40 % och en bulkdensitet hos den kommersiella produkten under 3,05 g/cm3.

Dolime ska uttryckas som dolime av standardrenhet med en halt av fri CaO på 57,4 % och halt av fri MgO på 38,0 %.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av dolime ingår.

1,072

Sintrad dolime

Blandning av kalcium- och magnesiumoxid enbart använd för tillverkning av eldfast tegel och andra eldfasta material med en bulkdensitet på minst 3,05 g/cm3.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av sintrad dolime ingår.

1,449

Flytglas

Flytglas, matterat glas, spegelglas (som ton glas som lämnar kylkanalen).

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsstegen smältugn, rening, arbetsvanna, bad och kylkanal ingår.

0,453

Flaskor och burkar av ofärgat glas

Flaskor av ofärgat glas med en nominell rymd < 2,5 liter, för drycker och livsmedel (undantaget flaskor med ytterhölje av läder eller konstläder, diflaskor), utom extravita flintglasprodukter, med järnoxidhalt uttryckt som viktprocent Fe2O3 under 0,03 % och L-koordinater inom området 100 till 87, a-koordinater inom området 0 till -5 och b-koordinater inom området 0 till 3 (med användning av färgsystemet CIELAB som rekommenderas av Commission Internationale d’Éclairage), uttryckt som ton förpackad produkt.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsstegen för materialhantering, smältning, formning, nedströmsprocessering, förpackning och anknutna processer ingår.

0,382

Flaskor och burkar av färgat glas

Flaskor av färgat glas med en nominell rymd < 2,5 liter, för drycker och livsmedel (undantaget flaskor med ytterhölje av läder eller konstläder, diflaskor), uttryckt som ton förpackad produkt.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsstegen för materialhantering, smältning, formning, nedströmsprocessering, förpackning och anknutna processer ingår.

0,306

Produkter av glasfiber

Smält glas för tillverkning av glasfiberprodukter såsom huggna fibrer, roving, garn och stapelfiber och mattor (uttryckt som ton smält glas som lämnar förhärden).

Mineralullsprodukter för isolering av värme, ljud och brand ingår inte.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsprocesserna för glassmältning i ugnarna och rening i förhärdarna ingår. Nedströmsprocesser för omvandling av fibrerna till kommersiella produkter ingår inte i detta produktriktmärke.

0,406

Fasadtegel

Fasadtegel med en densitet > 1 000 kg/m3 som används för murverk baserade på EN 771-1, undantaget marktegel, klinker och reduktionsbrända fasadtegel.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsprocesserna för beredning av råmaterial, blandning av beståndsdelar, formning, torkning, bränning och slutförande av produkten och rökgasrening ingår.

nej

0,139

Marktegel

Markbeläggningsprodukter av tegel enligt EN 1344.

nej

0,192

Takpannor

Takpannor av tegel enligt definitionen i EN 1304:2005 undantaget reduktionsbrända takpannor och tillbehör.

nej

0,144

Spraytorkat pulver

Spraytorkat pulver för tillverkning av torrpressade vägg- och golvplattor, uttryckt som ton producerat pulver.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av spraytorkat pulver ingår.

0,076

Gips

Gipsprodukter av bränd gips eller kalciumsulfat (även för användning i byggnader, för bestrykning av vävda tyger eller papper, för tandvård, för markförbättring), uttryckt som ton kalciumsulfathemihydrat.

S.k. alfagips omfattas inte av detta produktriktmärke.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsstegen malning, torkning och bränning ingår.

nej

0,048

Torkat sekundärt gips

Torkat sekundärt gips (syntetiskt gips framställt som en återvunnen biprodukt från kraftindustrin eller återvunnet material från bygg- och rivningsavfall), uttryckt som ton produkt.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till torkning av sekundärt gips ingår.

nej

0,017

Kortfibrig sulfatmassa

Kortfibrig sulfatmassa är en träbaserad kemiskt framställd sulfatmassa som fås genom kokning i koklut, karakteriserad av fiberlängder på 1–1,5 mm och främst använd för produkter som måste ha specifik mjukhet och bulk, såsom mjukpapper (tissue) och tryckpapper, uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa (Adt).

Alla processer som utgör del av massaframställningen (särskilt massafabrik, sodapanna, massatorkning, mesaugnen och anslutna enheter för energiomvandling [panna/kraftvärmeproduktion]) ingår. Övriga aktiviteter på platsen som inte utgör del av denna process, såsom sågning, träbearbetning, produktion av kemikalier för försäljning, avfallsrening (rening av avfall på platsen i stället för externt (torkning, pelletering, förbränning, deponering), produktion av PCC (utfällt kalciumkarbonat), rening av illaluktande gaser och fjärrvärme, ingår inte.

0,12

Långfibrig sulfatmassa

Långfibrig sulfatmassa är en träbaserad kemiskt framställd sulfatmassa som fås genom kokning i koklut, karakteriserad av fiberlängder på 3–3,5 mm och främst använd för produkter där hållfastheten är viktig, såsom förpackningspapper, uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa (Adt).

Alla processer som utgör del av massaframställningen (särskilt massafabrik, sodapanna, massatorkning, mesaugnen och anslutna enheter för energiomvandling [panna/kraftvärmeproduktion]) ingår. Övriga verksamheter på platsen som inte utgör del av denna process, såsom sågning, träbearbetning, produktion av kemikalier för försäljning, avfallsrening (rening av avfall på platsen i stället för externt (torkning, pelletering, förbränning, deponering), produktion av PCC (utfällt kalciumkarbonat), rening av illaluktande gaser och fjärrvärme, ingår inte.

0,06

Sulfitmassa, termomekanisk massa och mekanisk massa

Sulfitmassa producerad genom en specifik massaprocess där träflis kokas i ett tryckkärl i en bisulfitlösning, uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa (Adt). Sulfitmassa kan vara blekt eller oblekt.

Mekaniska massor av typerna termomekanisk massa (TMP) och slipmassa, uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa (Adt). Mekanisk massa kan vara blekt eller oblekt.

De mindre undergrupperna av halvkemisk massa – kemitermomekanisk massa (CTMP) och dissolvingmassa – ingår inte.

Alla processer som utgör del av massaframställningen (särskilt massafabrik, sodapanna, massatorkning, mesaugnen och anslutna enheter för energiomvandling [panna/kraftvärmeproduktion]) ingår. Övriga verksamheter på platsen som inte utgör del av denna process, såsom sågning, träbearbetning, produktion av kemikalier för försäljning, avfallsrening (rening av avfall på platsen i stället för externt (torkning, pelletering, förbränning, deponering), produktion av PCC (utfällt kalciumkarbonat), rening av illaluktande gaser och fjärrvärme, ingår inte.

0,02

Returpappersmassa

Massa av fibrer från returpapper eller -kartong (avfall och bortsorterat material) eller annat fibröst cellulosamaterial, uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa (Adt).

Alla processer som ingår i framställningen av massa från returpapper och anslutna enheter för energiomvandling (panna/kraftvärmeproduktion) ingår. Övriga verksamheter på platsen som inte utgör del av denna process, såsom sågning, träbearbetning, produktion av kemikalier för försäljning, avfallsrening (rening av avfall på platsen i stället för externt (torkning, pelletering, förbränning, deponering), produktion av PCC (utfällt kalciumkarbonat), rening av illaluktande gaser och fjärrvärme, ingår inte.

0,039

Tidningspapper

Särskild papperskvalitet (i rullar eller som ark), uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa (Adt), använd för tidningstryck, tillverkat av slipmassa och/eller mekanisk massa eller återvunna fibrer eller valfri kombination av dessa. Vikterna varierar i regel mellan 40 och 52 g/m2 men kan vara så höga som 65 g/m2. Tidningspapper är maskinglättat eller lätt kalandrerat, vitt eller lätt färgat och används i rullar för boktryck, offsettryck eller flexotryck.

Alla processer som utgör del av pappersproduktionsprocessen (särskilt pappers- eller kartongmaskiner och anknutna enheter för energiomvandling [panna/kraftvärmeproduktion] och direkt användning av bränsle i processen) ingår. Övriga verksamheter på platsen som inte utgör del av denna process, såsom sågning, träbearbetning, produktion av kemikalier för försäljning, avfallsrening (rening av avfall på platsen i stället för externt (torkning, pelletering, förbränning, deponering), produktion av PCC (utfällt kalciumkarbonat), rening av illaluktande gaser och fjärrvärme, ingår inte.

0,298

Obestruket finpapper

Obestruket finpapper, vilket omfattar både obestruket papper från mekanisk massa och obestruket papper från träfri massa, uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa (Adt):

Obestrukna träfria papper är lämpliga för tryck eller andra grafiska ändamål och de tillverkas främst av olika slags jungfrufibermassa med varierande nivåer av filler och med olika processer för finish. Kvaliteterna omfattar de flesta kontorspapper såsom papper för blanketter, kopiatorer, skrivare, skrivpapper och bokpapper.

2.	Obestrukna mekaniska papper omfattar de särskilda papperskvaliteter som görs på mekanisk massa och som används för förpackningsändamål eller grafiska ändamål/tidskrifter.

0,318

Bestruket finpapper

Bestruket finpapper, vilket omfattar både bestruket papper från mekanisk massa och bestruket papper från träfri massa, uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa (Adt):

1.	Bestrukna träfria papper gjorda av fibrer produceras främst genom en kemisk massaprocess och bestryks under processen för olika tillämpningar. Kallas också bestruket freesheet-papper. Denna grupp av papper är främst avsedd för publikationer.

2.	Bestrukna papper gjorda av mekanisk massa, används för grafiska ändamål och tidskrifter. Denna grupp av papper kallas också bestruket papper på slipmassa (coated groundwood).

0,318

Mjukpapper

Mjukpapper (tissue), uttryckt som säljbar nettoproduktion från baspappersrullens vikt, omfattar ett brett sortiment mjukpapper och övriga hygienpapper för användning i kommersiella och industriella sammanhang, såsom toalettpapper, ansiktsservetter, hushållspapper, handdukar och industriella torkdukar, tillverkning av blöjor, bindor osv. Varmluftstorkad massa (TAD, Through Air Dried) ingår inte i denna grupp.

0,334

Testliner och fluting

Testliner och fluting, uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa (Adt):

1.	Testliner omfattar kartongkvaliteter som uppfyller specifika testkrav som tagits fram av förpackningsindustrin och produkten får därför användas som yttre skikt för wellpapp i transportförpackningar. Testliner tillverkas främst av returfiber.

2.	Fluting är det mittersta skiktet i wellpapp som används för transportförpackningar och vars båda ytskikt består av liner (testliner/kraftliner). Fluting omfattar främst papper som gjorts av returfiber men gruppen omfattar också kartong som gjorts av kemisk och halvkemisk massa.

0,248

Obestruken kartong

Detta riktmärke omfattar ett brett sortiment obestrukna produkter (uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa, Adt) med ett eller flera skikt. Obestruken kartong används främst för förpackningstillämpningar där de främsta kraven är styrka och styvhet och där den kommersiella aspekten som informationsbärare är av underordnad betydelse. Kartong görs av jungfrufiber eller returfiber, har goda vikningsegenskaper, tillräcklig styvhet och goda lagringsegenskaper. Kartong används främst för förpackning av konsumentprodukter såsom djupfrysta livsmedel, kosmetika och för vätskebehållare och de olika varianterna är t.ex. solidpapp, viklåda, förpackningskartong osv.

0,237

Bestruken kartong

Detta riktmärke omfattar ett brett sortiment bestrukna produkter (uttryckt som säljbar nettoproduktion i ton lufttorkad massa, Adt) med ett eller flera skikt. Bestruken kartong används främst för kommersiella tillämpningar där man vill trycka kommersiell information på förpackningar som hålls på butikernas hyllor, såsom förpackningar för livsmedel, läkemedel, kosmetik osv. Kartong görs av jungfrufiber och/eller returfiber, har goda vikningsegenskaper, tillräcklig styvhet och goda lagringsegenskaper. Kartong används främst för förpackning av konsumentprodukter såsom djupfrysta livsmedel, kosmetika och för vätskebehållare och de olika varianterna är t.ex. solidpapp, viklåda, förpackningskartong osv.

0,273

Salpetersyra

Salpetersyra (HNO3), ska registreras som antal ton HNO3 (100 %).

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionen av riktmärkesprodukten såväl som processen för destruktion av N2O ingår, utom ammoniakproduktion.

0,302

Adipinsyra

Adipinsyra ska registreras som antal ton torr renad adipinsyra lagrad i silo eller förpackad i (stor)säckar.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionen av riktmärkesprodukten såväl som processen för destruktion av N2O ingår.

2,79

Vinylkloridmonomer (VCM)

Vinylklorid (kloreten)

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsstegen för direkt klorering, oxiklorering och EDC-krackning till VCM ingår.

0,204

Fenol/aceton

Summan av fenol, aceton och biprodukten alfametylstyren som total produktion.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av fenol och aceton ingår, särskilt komprimering av luft, hydroperoxidering, avskiljning av kumen ur använd luft, koncentrering och spaltning, fraktionering och rening, tjärkrackning, utvinning och rening av acetofenon, utvinning av alfametylstyren (AMS) för export, hydrering av AMS för återvinning inom systemgränserna, initial avloppsvattenrening (första strippern), generering av kylvatten (t.ex. kyltorn), användning av kylvatten (cirkulationspumpar), facklor och förbränningsanläggningar (även om de fysiskt ligger utanför systemgränserna) såväl som all konsumtion av stödbränsle.

0,266

Suspensions-PVC (S-PVC)

Polyvinylklorid utan inblandning av andra ämnen och med genomsnittlig partikelstorlek mellan 50 och 200 μm.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av S-PVC ingår, utom produktion av vinylkloridmonomer (VCM).

0,085

Emulsions-PVC (E-PVC)

Polyvinylklorid utan inblandning av andra ämnen och med genomsnittlig partikelstorlek mellan 0,1 och 3 μm.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av E-PVC ingår, utom produktion av vinylkloridmonomer (VCM).

0,238

Natriumkarbonat (soda)

Natriumkarbonat som total bruttoproduktion utom tung soda erhållen som biprodukt vid produktion av kaprolaktam.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenheterna för rening av saltlösning, kalcinering av kalksten och produktion av kalkmjölk, absorption av ammoniak, utfällning av NaHCO3, filtrering eller separering av NaHCO3-kristaller från moderluten, sönderfall av NaHCO3 till Na2CO3, återvinning av ammoniak och densifiering eller produktion av kompakt soda ingår.

0,843

Om inget annat anges avser alla riktmärken 1 ton producerad produkt uttryckt som säljbar (netto)produktion och 100 % renhet för ämnet i fråga.

Alla definitioner av processer och utsläpp som omfattas (systemgränser) inkluderar facklor om sådana förekommer.

Risken för koldioxidläckage för riktmärkesprodukter baserar sig på beslut 2010/2/EU och gäller för 2013 och 2014. För 2013 och 2014 kan ytterligare sektorer läggas till i denna förteckning genom beslut av kommissionen.

2. Definition av produktriktmärken och systemgränser med beaktande av utbytbarheten för bränsle och el

Produktriktmärke

Definition av produkter som omfattas

Definition av processer och utsläpp som omfattas (systemgränser)

Risk för koldioxidläckage enligt det som fastställs i beslut 2010/2/EU för åren 2013 och 2014

Riktmärke

(utsläppsrätter/t)

Raffinaderiprodukter

Blandning av raffinaderiprodukter med mer än 40 % lättprodukter (motorbensin inklusive flygbensin, jetbränsle av bensintyp, övriga lättpetroleumoljor/lätta beredningar, fotogen inklusive jetbränsle av fotogentyp, dieseloljor) uttryckt som CO2 weighted tonne (CWT).

Alla processer vid ett raffinaderi som motsvarar definitionen för en av CWT-processenheterna samt stödfunktioner som fungerar innanför raffinaderiets gränser såsom förvaring i tankar, blandning, avloppsrening osv. ingår.

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

0,0295

EAF-kolstål

Stål som innehåller mindre än 8 % metalliska legeringselement och spårelement i sådana halter att användningen begränsas till sådana tillämpningar där det inte krävs hög ytkvalitet och formbarhet.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenheterna ljusbågsugn, sekundär metallurgi, gjutning och kapning, efterförbränning, stoftavskiljning, förvärmningspositioner för skänkar, förvärmningspositioner för gjutformar, torkning och förvärmning av stål ingår.

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

0,283

Höglegerat EAF-stål

Stål som innehåller minst 8 % metalliska legeringselement eller där det krävs hög ytkvalitet och formbarhet

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenheterna ljusbågsugn, sekundär metallurgi, gjutning och kapning, efterförbränning, stoftavskiljning, förvärmningspositioner för skänkar, kylning, förvärmningspositioner för gjutformar, torkning och förvärmning av stål ingår. Processenheterna FeCr-konverter och kryogen lagring av industrigaser ingår inte.

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

0,352

Järngjutning

Gjutjärn uttryckt som antal ton flytande legerat järn, slaggdraget och färdigt att gjuta.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processfaserna för smältverk, gjutverk, härd och slutbearbetning ingår.

För bestämning av indirekta utsläpp ska endast elförbrukningen vid smältprocesser inom systemgränserna beaktas.

0,325

Mineralull

Produkter av mineralull för isolering av värme/kyla, ljud och brand, tillverkade med användning av glas, sten eller slagg.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsstegen för smältning, fiberbildning och injicering av bindemedel, härdning, torkning och formning ingår.

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

nej

0,682

Gipsskiva

Riktmärket omfattar skivor, plattor och liknande varor, av gips eller av blandningar på basis av gips, överdragna eller förstärkta med enbart papper eller papp, utom varor agglomererade med gips och dekorerade, (uttryckt som ton kalciumsulfathemihydrat).

Kompakta gipsfiberskivor omfattas inte av detta riktmärke.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsstegen malning, torkning, bränning och torkning av skivorna ingår.

För bestämning av indirekta utsläpp ska endast elförbrukningen för värmepumpar som används för torkning beaktas.

nej

0,131

Kimrök

Ugnskimrök. Kanalkimrök och lampsvart omfattas inte av detta riktmärke.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionen av ugnskimrök samt slutbearbetning, förpackning och fackling ingår.

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

1,954

Ammoniak

Ammoniak (NH3) ska registreras som antalet producerade ton.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av ammoniak och den intermediära produkten vätgas ingår.

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

1,619

Steamcracking

Blandning av högvärdiga kemikalier, uttryckt som totala massan acetylen, etylen, propylen, butadien, bensen och vätgas, utom högvärdiga kemikalier från kompletterande insatsvaror (vätgas, etylen, andra högvärdiga kemikalier) med ett etyleninnehåll på minst 30 viktprocent av den totala produktblandningen och ett innehåll av högvärdiga kemikalier, bränslegas, butener och kolväten i vätskeform som sammanlagt utgör minst 50 viktprocent av den totala produktblandningen.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionen av högvärdiga kemikalier som renad produkt eller intermediär produkt med koncentrerat innehåll av respektive högvärdiga kemikalie i lägsta säljbara form (rå C4, ohydrerad pyrolysgas) ingår, undantaget C4-extraktion (butadienanläggningen), C4-hydrering, hydrering av pyrolysisbensin och extraktion av aromater samt logistik och förvaring i den dagliga driften.

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

0,702

Aromater

Blandning av aromater, uttryckt som CO2 weighted tonne (CWT)

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till underenheterna för aromater: hydrering av pyrolysgas, extraktion av bensen, toluen och xylen (BTX), TDP, HDA, isomerisering av xylen, P-xylen-enheter, kumenproduktion och cyklohexanproduktion ingår.

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

0,0295

Styren

Styrenmonomer (vinylbensen, CAS-nummer: 100-42-5)

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av styren samt intermediären etylbensen (med den mängd som används som insats till styrenproduktionen) ingår.

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

0,527

Vätgas

Ren vätgas och blandningar av vätgas och kolmonoxid med en vätehalt som är minst 60 % molfraktion av totala vätehalten plus kolmonoxid på grundval av aggregation av alla vätgas- och kolmonoxidhaltiga produktströmmar som exporteras från den berörda delanläggningen, uttryckt som 100 % vätgas.

Alla relevanta processelement som är direkt eller indirekt kopplade till produktionen av vätgas och avskiljning av vätgas och kolmonoxid ingår. Dessa element ligger mellan

a)	punkterna för tillförsel av kolväteråvaror och, om separat, av bränslen

b)	punkterna för utsläpp av alla produktströmmar som innehåller vätgas och eller kolmonoxid

c)	punkterna för tillförsel eller utsläpp av import- eller exportvärme

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

8,85

Syntesgas

Blandning av vätgas och kolmonoxid med en vätehalt som är under 60 % molfraktion av totalt väte plus kolmonoxid på grundval av aggregation av alla väte- och kolmonoxidhaltiga produktströmmar som exporteras från den berörda delanläggningen, omräknat till 47 volymprocent vätgas.

Alla relevanta processelement som är direkt eller indirekt kopplade till produktionen av syntesgas och avskiljning av vätgas och kolmonoxid ingår. Dessa element ligger mellan

a)	punkterna för tillförsel av kolväteråvaror och, om separat, av bränslen

b)	punkterna för utsläpp av alla produktströmmar som innehåller vätgas och/ eller kolmonoxid

c)	punkterna för tillförsel eller utsläpp av import- eller exportvärme

För bestämning av indirekta utsläpp ska man beakta den totala elförbrukningen inom systemgränserna.

0,242

Etylenoxid och etylenglykoler

Riktmärket för etylenoxid/etylenglykol omfattar produkterna etylenoxid (EO, hög renhetsgrad), monoetylenglykol (MEG, standardkvalitet + fiber grade (hög renhetsgrad)), dietylenglykol (DEG), trietylenglykol (TEG).

Totala mängden produkter uttrycks som EO-ekvivalenter (EOE), som definieras som mängden EO (massa) som är inbäddad i en massaenhet av den specifika glykolen.

Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenheterna för EO-produktion, EO-rening och glykolsektionen ingår.

Den totala elförbrukningen (och relaterade indirekta utsläpp) inom systemgränserna omfattas av detta produktriktmärke.

0,512

Om inget annat anges avser alla riktmärken 1 ton producerad produkt uttryckt som säljbar (netto)produktion och 100 % renhet för ämnet i fråga.

Alla definitioner av processer och utsläpp som omfattas (systemgränser) inkluderar facklor om sådana förekommer.

Status för risken för koldioxidläckage för riktmärkesprodukter baserar sig på beslut 2010/2/EU och gäller för 2013 och 2014. Ytterligare sektorer kan läggas till i denna förteckning genom beslut av kommissionen.

3. Riktmärken för värme och bränsle

Riktmärke

Värde

(utsläppsrätter/TJ)

Värme

62,3

Bränsle

56,1

BILAGA II

RIKTMÄRKEN FÖR SPECIFIKA PRODUKTER

1. Riktmärken för raffinaderier: CWT-funktioner

CWT-funktion	Beskrivning	Grund (kt/år)	CWT-faktor
Atmosfärisk destillation av råolja	MCU (Mild Crude Unit), SCU (Standard Crude Unit)	F	1,00
Vakuumdestillation	Mild vakuumfraktionering, standardvakuumkolonn, vakuumfraktioneringskolonn Vakuumdestillationsfaktorn inbegriper också genomsnittsenergi och -utsläpp för vakuumenheten för tunga fraktioner. Eftersom denna enhet alltid är i serie med lågvakuumenheten räknas dess kapacitet inte separat.	F	0,85
Lösningsmedelsdeasfaltering	Konventionellt lösningsmedel, superkritiskt lösningsmedel	F	2,45
Visbreaking	Återstod efter atmosfärisk destillation (utan Soaker Drum), återstod efter atmosfärisk destillation (med Soaker Drum), bottenfraktion från vakuumdestillation (utan Soaker Drum), bottenfraktion från vakuumdestillation (med Soaker Drum) Visbreaking-faktorn inbegriper också genomsnittsenergi och -utsläpp för vakuumflashkolonn (VAC VFL) men kapaciteten räknas inte separat.	F	1,40
Termisk krackning	Faktorn för termisk krackning inbegriper också genomsnittsenergi och -utsläpp för vakuumflashkolonn (VAC VFL) men kapaciteten räknas inte separat.	F	2,70
Fördröjd coking	Fördröjd coking	F	2,20
Coking i fluidiserad bädd	Coking i fluidiserad bädd	F	7,60
Flexicoking	Flexicoking	F	16,60
Kokskalcinering	Vertikal härd, horisontell roterugn	P	12,75
Fluidiserad katalytisk krackning	Fluidiserad katalytisk krackning, lätt katalytisk krackning av återstod, katalytisk krackning av återstod	F	5,50
Övrig katalytisk krackning	Katalytisk krackning med Houdry-processen, värmekatalytisk krackning	F	4,10
Vätekrackning av destillat/gasolja	Lätt vätekrackning, kraftig vätekrackning, vätekrackning av nafta	F	2,85
Vätekrackning av återstod	H-Oil, LC-Fining™ och Hycon	F	3,75
Hydrering av nafta/bensin	Mättning av bensen, avsvavling av C4–C6-inmatningar, konventionell naftahydrering, mättning av diolefin till olefin för inmatning till alkylering, hydrering av FCC-bensin med minimal förlust av oktantal, olefinisk alkylering av Thio S, S-Zorb™-processen, selektiv hydrering av pygas/nafta, avsvavling av pygas/nafta Faktorn för hydrering av nafta inbegriper energi och utsläpp för reaktorn för selektiv hydrering (NHYT/RXST) men kapaciteten räknas inte separat.	F	1,10
Fotogen-/diesel-hydrering	Mättning av aromater, konventionell hydrering, hydrering av aromatiska lösningsmedel, konventionell hydrering av destillat, hydrering av High Severity-destillat, hydrering av Ultra-High Severity-destillat, avvaxning av mellandestillat, S-Zorb™-processen, selektiv hydrering av destillat	F	0,90
Hydrering av återstod	Avsvavling av återstod från atmosfärisk destillation eller vakuumdestillation	F	1,55
Hydrering av vakuumgasolja	Väteavsvavling/denitrifiering, väteavsvavling	F	0,90
Vätgasproduktion	Ångreformering av metan, ångreformering av nafta, enheterna för delvis oxidation av lätta inmatningar Faktorn för vätgasproduktion inbegriper energi och utsläpp för rening (H2PURE), men kapaciteten räknas inte separat.	P	300,00
Katalytisk reformering	Kontinuerlig regenerering, intermittent regenerering: cyklisk eller semiregenerativ, AROMAX	F	4,95
Alkylering	Alkylering med hydrofluorsyra, alkylering med svavelsyra, polymerisering av C3-olefininmatning, polymerisering av C3/C4-inmatning, Dimersol-processen Faktorn för alkylering/polymerisation inbegriper energi och utsläpp för syraregenerering (ACID), men kapaciteten räknas inte separat.	P	7,25
C4-isomerisering	C4-isomerisering Faktorn inbegriper också energi och utsläpp relaterade till EU27-genomsnittet för specialfraktionering (DIB) korrelerad med C4-isomerisering.	R	3,25
C5/C6-isomerisering	C5/C6-isomerisering Faktorn inbegriper också energi och utsläpp relaterade till EU27-genomsnittet för specialfraktionering (DIH) korrelerad med C5-isomerisering.	R	2,85
Produktion av oxygenerade föreningar	MBTE-destillationsenheter, MTBE-extraktionsenheter, produktion av ETBE, TAME, isookten	P	5,60
Produktion av propylen	Kemisk kvalitet, polymerkvalitet	F	3,45
Produktion av asfalt	Produktion av asfalt och bitumen Produktionsuppgifterna bör inkludera polymermodifierad asfalt. CWT-faktorn inbegriper blåsning	P	2,10
Blandning av polymermodifierad asfalt	Blandning av polymermodifierad asfalt	P	0,55
Svavelåtervinning	Svavelåtervinning Faktorn för svavelåtervinning inbegriper energi och utsläpp för restgasåtervinning (TRU) och H2S Springer-enhet (U32), men kapaciteten räknas inte separat.	P	18,60
Lösningsmedelsextraktion av aromater (ASE)	ASE: extraktiv destillation, ASE: vätske/vätske-extraktion, ASE: vätske/vätske-extraktion med extraktiv destillation CWT-faktorn täcker alla inmatningar inklusive pygas efter hydrering. Hydrering av pygas ska räknas inom hydrering av nafta.	F	5,25
Hydrodealkylering	Hydrodealkylering	F	2,45
TDP/TDA	Toluendisproportionering/Toluendealkylering	F	1,85
Produktion av cyklohexan	Produktion av cyklohexan	P	3,00
Isomerisering av xylen	Isomerisering av xylen	F	1,85
Produktion av paraxylen	Paraxylenadsorption, paraxylenkristallisering Faktorn inbegriper också energi och utsläpp för xylene-splitter och Rerun-kolonnen för ortoxylen.	P	6,40
Produktion av metaxylen	Produktion av metaxylen	P	11,10
Produktion av ftalsyraanhydrid	Produktion av ftalsyraanhydrid	P	14,40
Produktion av maleinsyraanhydrid	Produktion av maleinsyraanhydrid	P	20,80
Produktion av etylbensen	Produktion av etylbensen Faktorn inbegriper också energi och utsläpp för destillation av etylbensen.	P	1,55
Produktion av kumen	Produktion av kumen	P	5,00
Produktion av fenol	Produktion av fenol	P	1,15
Extraktion av smörjoljor	Extraktion av smörjoljor: Lösningsmedel furfural, lösningsmedel NMP, lösningsmedel fenol, lösningsmedel SO2	F	2,10
Avvaxning av smörjoljor med lösningsmedel	Avvaxning av smörjoljor med lösningsmedel: Klorerat kolväte som lösningsmedel, metyletylketon/toluen som lösningsmedel metyletylketon/metylisobutylketon som lösningsmedel, propan som lösningsmedel	F	4,55
Katalytisk vaxisomerisering	Katalytisk vaxisomerisering och avvaxning, selektiv vaxkrackning	F	1,60
Vätekrackning av smörjoljor (lube)	Vätekrackning av lube med fraktionerad destillation, vätekrackning av lube med vakuumstripper, hydrofinishing av lube med vakuumstripper	F	2,50
Vaxavoljning	Vaxavoljning: Klorerat kolväte som lösningsmedel, metyletylketon/toluen som lösningsmedel metyletylketon/metylisobutylketon som lösningsmedel, propan som lösningsmedel	P	12,00
Hydrering av lube/vax	Hydrofinishing av lube med vakuumstripper, hydrering av lube med fraktionerad destillation, hydrering av lube med vakuumstripper, hydrofinishing av vax med vakuumstripper, hydrering av vax med fraktionerad destillation, hydrering av vax med vakuumstripper	F	1,15
Hydrering av lösningsmedel	Hydrering av lösningsmedel	F	1,25
Fraktionering av lösningsmedel	Fraktionering av lösningsmedel	F	0,90
Molsikt för paraffiner C10+	Molsikt för paraffiner C10+	P	1,85
Partiell oxidation (POX) av rester för att få bränsle	POX av syntesgas för att få bränsle	SG	8,20
Partiell oxidation (POX) av rester för att få vätgas eller metanol	POX av syntesgas för att få vätgas eller metanol, POX av syntesgas för att få metanol Faktorn inbegriper energi och utsläpp från omvandling av kolmonoxid och vätgasrening (U71) men kapaciteten räknas inte separat.	SG	44,00
Metanol från syntesgas	Metanol	P	–36,20
Separation av luft	Separation av luft	P (MNm3 O2)	8,80
Fraktionering av inköpt flytande naturgas	Fraktionering av inköpt flytande naturgas	F	1,00
Rökgasrening	Svaveloxidrening och kväveoxidrening	F (MNm3)	0,10
Behandling och komprimering av bränslegas för försäljning	Behandling och komprimering av bränslegas för försäljning	kW	0,15
Avsaltning av havsvatten	Avsaltning av havsvatten	P	1,15

Grund för CWT-faktorer: Nettoinmatning av färska insatsvaror (F), inmatning till reaktor (R, inkluderar återvinning), produktinmatning (P), syntesgasproduktion för POX-enheter (SG)

2. Riktmärke för aromatiska kolväten: CWT-funktioner

CWT-funktion	Beskrivning	Grund (kt/år)	CWT-faktor
Hydrering av nafta/bensin	Mättning av bensen, avsvavling av C4–C6-inmatningar, konventionell naftahydrering, mättning av diolefin till olefin för matning till alkylering, hydrering av FCC-bensin med minimal förlust av oktantal, olefinisk alkylering av Thio S, S-Zorb™-processen, selektiv hydrering av pygas/nafta, avsvavling av pygas/nafta. Faktorn för hydrering av nafta inbegriper energi och utsläpp för reaktorn för selektiv hydrering (NHYT/RXST) men kapaciteten räknas inte separat.	F	1,10
Lösningsmedelsextraktion av aromater (ASE)	ASE: Extraktion/destillation, ASE: Vätske/vätske-extraktion, ASE: Vätske/vätske-extraktion med destillation CWT-faktorn täcker alla inmatningar inklusive pygas efter hydrering. Hydrering av pygas ska räknas inom hydrering av nafta.	F	5,25
TDP/TDA	Toluendisproportionering/Toluendealkylering	F	1,85
Hydrodealkylering	Hydrodealkylering	F	2,45
Isomerisering av xylen	Isomerisering av xylen	F	1,85
Produktion av paraxylen	Paraxylenadsorption, paraxylenkristallisering Faktorn inbegriper också energi och utsläpp för xylene-splitter och Rerun-kolonnen för ortoxylen.	P	6,40
Produktion av cyklohexan	Produktion av cyklohexan	P	3,00
Produktion av kumen	Produktion av kumen	P	5,00

Grund för CWT-faktorer: Nettoinmatning av färska insatsvaror (F), produktinmatning (P)

BILAGA III

HISTORISK VERKSAMHETSNIVÅ FÖR DE SPECIFIKA PRODUKTRIKTMÄRKEN SOM AVSES I ARTIKEL 9.7

Medlemsstaterna ska fastställa den produktrelaterade historiska verksamhetsnivån för referensperioden för produkter på vilka man tillämpar raffinadeririktmärket enligt bilaga I på grundval av de olika CWT-funktionerna, deras definitioner, basen för genomströmningen samt de CWT-faktorer som förtecknas i bilaga II enligt följande formel:

Formula

där

HALCWT	:	historisk verksamhetsnivå uttryckt som CWT
TPi,k	:	genomströmning för CWT-funktionen i för år k under referensperioden
CWTi	:	CWT-faktorn för CWT-funktionen i
TPAD,k	:	genomströmning för CWT-funktionen ”Atmosfärisk destillation av råolja” för år k under referensperioden

Medlemsstaterna ska fastställa den produktrelaterade historiska verksamhetsnivån för referensperioden för produkter på vilka man tillämpar riktmärket för kalk enligt bilaga I, enligt följande formel:

Formula

där

HALlime,standard	:	historisk verksamhetsnivå för kalkproduktion uttryckt som ton kalk av standard renhetsgrad
mCaO,k	:	halten fri CaO i den kalk som produceras för år k under referensperioden uttryckt som viktprocent Om data för halten fri CaO saknas, ska en försiktig skattning på minst 85 % användas.
mMgO,k	:	halten fri MgO i den kalk som produceras för år k under referensperioden uttryckt som viktprocent Om data för halten fri MgO saknas, ska en försiktig skattning på minst 0,5 % användas.
HALlime,uncorrected,k	:	okorrigerad historisk verksamhetsnivå för produktionen av kalk för år k under referensperioden uttryckt som ton kalk

Medlemsstaterna ska fastställa den produktrelaterade historiska verksamhetsnivån för referensperioden för produkter på vilka man tillämpar riktmärket för dolime enligt bilaga I, enligt följande formel:

Formula

där

HALdolime,standard	:	historisk verksamhetsnivå för dolimeproduktion uttryckt som ton dolime av standard renhetsgrad
mCaO,k	:	halten fri CaO i den dolime som produceras för år k under referensperioden uttryckt som viktprocent Om data för halten fri CaO saknas, ska en försiktig skattning på minst 52 % användas.
mMgO,k	:	halten fri MgO i den dolime som produceras för år k under referensperioden uttryckt som viktprocent Om data för halten fri MgO saknas, ska en försiktig skattning på minst 33 % användas.
HALdolime,uncorrected,k	:	okorrigerad historisk verksamhetsnivå för produktionen av dolime för år k under referensperioden uttryckt som ton dolime

Medlemsstaterna ska fastställa den produktrelaterade historiska verksamhetsnivån för referensperioden för produkter på vilka man tillämpar produktriktmärket för steamcracking enligt bilaga I, enligt följande formel:

Formula

där

HALHVC,net	:	historisk verksamhetsnivå för högvärdiga kemikalier netto av högvärdiga kemikalier producerade från kompletterande insatsvaror uttryckt som ton högvärdiga kemikalier
HALHVC,total	:	historisk verksamhetsnivå för totala produktionen av högvärdiga kemikalier för år k under referensperioden uttryckt som ton högvärdiga kemikalier
HSFH,k	:	historisk användning av vätgas från kompletterande insatsvaror för år k under referensperioden uttryckt som ton vätgas
HSFE,k	:	historisk användning av etylen från kompletterande insatsvaror för år k under referensperioden uttryckt som ton etylen
HSFE,k	:	historisk användning av andra högvärdiga kemikalier än vätgas och etylen från kompletterande insatsvaror för år k under referensperioden uttryckt som ton högvärdiga kemikalier

Medlemsstaterna ska fastställa den produktrelaterade historiska verksamhetsnivån för referensperioden för produkter på vilka man tillämpar produktriktmärket för aromater enligt bilaga I på grundval av de olika CWT-funktionerna, deras definitioner, basen för genomströmningen samt de CWT-faktorer som förtecknas i bilaga II, enligt följande formel:

Formula

där

HAL CWT	:	historisk verksamhetsnivå uttryckt som CWT
TPi,k	:	genomströmning för CWT-funktionen i för år k under referensperioden
CWTi	:	CWT-faktorn för CWT-funktionen i

Medlemsstaterna ska fastställa den produktrelaterade historiska verksamhetsnivån för referensperioden för produkter på vilka man tillämpar riktmärket för vätgas enligt bilaga I, enligt följande formel:

Formula

där

HALH2	:	historisk verksamhetsnivå för vätgasproduktion omräknad till 100 % vätgas
VFH2,k	:	den historiska produktionens volymfraktion ren vätgas för år k under referensperioden
HALH2 + CO,k	:	historisk verksamhetsnivå för vätgasproduktion omräknad till historisk vätgashalt uttryckt som normalkubikmeter (0 °C och 101,325 kPa) för år k under referensperioden

Medlemsstaterna ska fastställa den produktrelaterade historiska verksamhetsnivån för referensperioden för produkter på vilka man tillämpar produktriktmärket för syntesgas (syngas) enligt bilaga I, enligt följande formel:

Formula

där

HALsyngas	:	historisk verksamhetsnivå för syntesgasproduktion omräknad till 47 % vätgas
VFH2,k	:	den historiska produktionens volymfraktion ren vätgas för år k under referensperioden
HALH2 + CO,k	:	historisk verksamhetsnivå för syntesgasproduktion omräknad till historisk vätgashalt uttryckt som normalkubikmeter (0 °C och 101,325 kPa) för år k under referensperioden

Medlemsstaterna ska fastställa den produktrelaterade historiska verksamhetsnivån för referensperioden för produkter på vilka man tillämpar produktriktmärket för etylenoxid/etylenglykol enligt bilaga I, enligt följande formel:

Formula

där

HALEO/EG

historisk verksamhetsnivå för produktion av etylenoxid/etylenglykoler uttryckt i ton etylenoxidekvivalenter

HALi,k

historisk verksamhetsnivå för produktion av etylenoxid eller etylenglykol i för år k under referensperioden uttryckt i ton

CFEOE,i

omvandlingsfaktor för etylenoxid eller etylenglykol i relativt etylenoxid

Följande omvandlingsfaktorer ska användas:

Etylenoxid: 1,000

Monoetylenglykol: 0,710

Dietylenglykol: 0,830

Trietylenglykol: 0,880

BILAGA IV

PARAMETRAR FÖR INSAMLINGEN AV UTGÅNGSDATA FÖR BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR

För den insamling av utgångsdata som avses i artikel 7.1 ska medlemsstaterna ålägga verksamhetsutövaren att lämna åtminstone följande data för anläggningar och delanläggningar för alla kalenderår under den referensperiod som valts i enlighet med artikel 9.1 (2005–2008 eller 2009–2010). Enligt artikel 7.2 får medlemsstaterna vid behov begära in ytterligare data:

Parameter

Anmärkningar

Ursprunglig installerad kapacitet

Endast för varje delanläggning med produktriktmärke, uttryckt i relevant enhet enligt bilaga I

Tillagd eller minskad kapacitet samt installerad kapacitet för delanläggningen efter en betydande kapacitetsändring som har skett under perioden 1 januari 2009–30 juni 2011

Kapaciteter ska uttryckas

1)	för delanläggning med produktriktmärke, i den enhet som anges för den berörda produkten i bilaga I,

2)	för delanläggning med värmeriktmärke, som förbrukning av mätbar värme i terajoule per år, för tillverkning av produkter eller produktion av mekanisk energi utöver produktion av el, värme eller kyla inom anläggningens gränser,

3)	för delanläggning med bränsleriktvärde, som bränsletillförsel i terajoule per år,

4)	för produktion av processutsläpp, som utsläpp i ton koldioxidekvivalenter per år.

Produktens/produkternas namn

Verksamhetens Nace-kod

Produktens/produkternas Prodcom-kod(er)

Identifiering som elproducent

Historiska verksamhetsnivåer

Enligt typen av delanläggning; för delanläggningar med produktriktmärke även alla årliga produktionsvolymer som ligger till grund för fastställande av medianvärdet

Genomströmning för alla relevanta CWT-funktioner

Endast för produktriktmärkena för raffinaderier och aromater

Data som använts för beräkning av historiska verksamhetsnivåer

Åtminstone för produktriktmärkena för kalk, dolime, steamcracking, vätgas och syntesgas

Totala utsläpp av växthusgaser

Endast direkta utsläpp, endast om inte alla utsläpp vid installationen härrör från riktmärkesprodukter

Utsläpp av växthusgaser från bränslen

Endast direkta utsläpp, endast om inte alla utsläpp vid installationen härrör från riktmärkesprodukter

Utsläpp av växthusgaser från processer

Endast om inte alla utsläpp vid installationen härrör riktmärkesprodukter

Total insatsenergi från bränslen inom anläggningen

Endast om inte alla utsläpp vid installationen härrör från riktmärkesprodukter

Insatsenergi från bränslen inom anläggningen som inte används för produktion av mätbar värme

Endast om inte alla utsläpp vid installationen härrör från riktmärkesprodukter

Insatsenergi från bränslen inom anläggningen som används för produktion av mätbar värme

Endast om inte alla utsläpp vid installationen härrör från riktmärkesprodukter

Förbrukad mätbar värme

Endast om inte alla utsläpp vid installationen härrör från riktmärkesprodukter

Importerad mätbar värme

Växthusgasutsläpp i samband med produktion av värme som exporteras till privata hushåll

Exporterad mätbar värme Historisk klinker/cement-kvot

Endast till förbrukare som inte omfattas av unionens system; det ska klart framgå huruvida förbrukaren är ett privat hushåll Endast för delanläggningar med produktriktmärke för vilka riktmärket för grå cementklinker gäller

El som förbrukas enligt den relevanta definitionen på systemgräns (bilaga I)

Endast för delanläggningar som omfattas av ett riktmärke där utbytbarheten mellan värme och el är relevant

Vätgas använd som bränsle för produktionen av vinylkloridmonomer

Endast för delanläggningar som omfattas av riktmärket för vinylkloridmonomer

BILAGA V

Parametrar för datainsamling från nya deltagare

Parameter

Anmärkningar

Produktens/produkternas namn

Verksamhetens Nace-kod

Produktens/produkternas Prodcom-kod(er)

Ursprunglig installerad kapacitet före den betydande utvidgningen

Endast för delanläggningar som vill ha bekräftelse av en betydande kapacitetsökning

Tilläggskapacitet (om det gäller betydande utvidgning)

Endast för delanläggningar som vill ha bekräftelse av en betydande kapacitetsökning

Installerad kapacitet efter den betydande utvidgningen

Endast för delanläggningar som vill ha bekräftelse av en betydande kapacitetsökning

Ursprunglig installerad kapacitet

Endast för nya deltagare som bedriver en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2003/87/EG, som har fått sitt första tillstånd för utsläpp av växthusgas efter den 30 juni 2011 eller som för första gången bedriver en verksamhet som ingår i unionens system enligt artikel 24.1 eller 24.2,

uttryckt

1)	för delanläggning med produktriktmärke, i den enhet som anges för den berörda produkten i bilaga I,

2)	för delanläggning med värmeriktmärke, som förbrukning av mätbar värme i terajoule per år, för tillverkning av produkter eller produktion av mekanisk energi utöver produktion av el, värme eller kyla inom anläggningens gränser,

3)	för delanläggning med bränsleriktvärde, som bränsletillförsel i terajoule per år,

4)	för produktion av processutsläpp, som utsläpp i ton koldioxidekvivalenter per år.

Relevant faktor för kapacitetsutnyttjande

För delanläggningar som inte har produktriktmärke

Prognostiserad import av mätbar värme

Prognostiserad el som förbrukas enligt den relevanta definitionen på systemgräns (bilaga I)

Endast för delanläggningar som omfattas av ett riktmärke där utbytbarheten mellan värme och el är relevant

Prognostiserad användning av vätgas som bränsle för produktionen av vinylkloridmonomer

Endast för delanläggningar som omfattas av riktmärket för vinylkloridmonomer

Start av normal drift

Uttryckt som ett datum

Startdatum

Utsläpp av växthusgaser

Före start av normal drift, uttryckt som koldioxidekvivalenter

BILAGA VI

FAKTOR SOM SÄKERSTÄLLER ATT ÖVERGÅNGSSYSTEMET LEDER TILL EN MINSKNING AV GRATIS TILLDELNING, ENLIGT ARTIKEL 10a.11 I DIREKTIV 2003/87/EG

År	Faktorns värde
2013	0,8000
2014	0,7286
2015	0,6571
2016	0,5857
2017	0,5143
2018	0,4429
2019	0,3714
2020	0,3000

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2011.130.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 130

Svensk utgåva	Lagstiftning	54 årgången 17 maj 2011

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		BESLUT
		2011/278/EU
	*	Kommissionens beslut av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG [delgivet med nr K(2011) 2772]	1