6.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/1

(1)

Kommissionens har antagit förordning (EG) nr 951/2007 av den 9 augusti 2007 om fastställande av tillämpningsbestämmelser för program för gränsöverskridande samarbete som finansieras inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (2).

(2)

Mot bakgrund av det försenade igångsättandet av program för gränsöverskridande samarbete inom europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet torde ett års förlängning av genomförandefasen för projekten kunna åstadkomma att programmen anpassas efter arbetsprogrammen och att genomförandet av storskaliga projekt kan slutföras.

(3)

Förordning (EG) nr 951/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom förordning (EG) nr 1638/2006.

”b

En genomförandefas för de projekt som finansieras genom det gemensamma operativa programmet, vilken ska börja löpa samtidigt som programmets genomförandefas och upphöra senast den 31 december 2015. Den projektverksamhet som finansieras genom programmet ska vara avslutad senast den dagen”.

6.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/2

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 (2) erkändes vissa medlemsstater eller vissa områden i medlemsstaterna som skyddade zoner med avseende på vissa skadegörare. I vissa fall beviljades ett tillfälligt erkännande så att den berörda medlemsstaten skulle ha möjlighet att lämna nödvändiga uppgifter som visar att skadegörarna i fråga inte förekom i den berörda medlemsstaten eller det berörda området eller slutföra insatserna för att utrota skadegörarna.

(2)

Greklands hela territorium har erkänts som skyddad zon med avseende på Dendroctonus micans Kugelan, Gilpinia hercyniae (Hartig), Gonipterus scutellatus Gyll., Ips amitinus Eichhof, Ips cembrae Heer och Ips duplicatus Sahlberg till och med den 31 mars 2011.

(3)

Under 2010 genomförde Grekland undersökningar och anmälde resultaten till kommissionen i enlighet med artikel 2.1 h tredje och femte styckena i direktiv 2000/29/EG. Kommissionens experter besökte Grekland den 24–31 januari 2011 och kunde då bekräfta att medlemsstaten fortsatte att göra betydande framsteg när det gäller att anordna och genomföra undersökningarna samt att anmäla resultaten av dem. Grekland måste dock visa att framstegen är varaktiga.

(4)

Enligt resultaten från de undersökningar som genomfördes i Grekland under 2010 upptäcktes endast ett fall av Ips cembrae Heer och inga fall av de andra fem skadegörarna i fråga. Med hänsyn till dessa resultat och slutsatserna av kommissionens experter vid besöket i Grekland, bör Grekland erkännas som skyddad zon med avseende på dessa skadegörare i tre år till, så att landet får den tid som behövs för att samla och lämna in uppgifter som bekräftar att dessa skadegörare, med undantag för Ips cembrae Heer, inte förekommer på landets territorium och, när det gäller Ips cembrae Heer, för att slutföra insatserna för att utrota denna skadegörare samt samla och lämna in uppgifter som bekräftar att den inte längre förekommer på landets territorium.

(5)

Greklands hela territorium har erkänts som skyddad zon med avseende på Citrus tristeza-virus (europeiska stammar). I sin årliga rapport för 2010 om den officiella undersökningen avseende förekomsten av denna skadegörare rapporterade Grekland att 104 träd testats med positivt resultat för denna skadegörare i prefekturen Argolida. Iakttagelserna av kommissionens experter under besöket i Grekland den 24–31 januari 2011 bekräftade förekomsten av Citrus tristeza-virus (europeiska stammar) i prefekturen under åtminstone de tre senaste åren, trots de grekiska myndigheternas utrotningsåtgärder, som inte visat tillräcklig verkan. Citrus tristeza-virus (europeiska stammar) måste därför anses vara etablerat i prefekturen Argolida. Prefekturen bör därför inte längre erkännas som skyddad zon med avseende på denna skadegörare.

(6)

Spaniens hela territorium har erkänts som skyddad zon med avseende på Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. Spanien har lämnat uppgifter som visar att Erwinia amylovora (Burr.) Winsl. et al. nu är etablerad i den autonoma regionen Kastilien-León. De åtgärder som under två på varandra följande år, 2009 och 2010, vidtagits för att utrota denna skadegörare har inte visat tillräcklig verkan. Kastilien-León bör därför inte längre erkännas som skyddad zon med avseende på denna skadegörare.

(7)

Tjeckiens hela territorium, vissa regioner i Frankrike (Alsace, Champagne-Ardenne och Lorraine) och en region i Italien (Basilicata) har erkänts som skyddade zoner med avseende på Grapevine flavescence dorée MLO till och med den 31 mars 2011. De uppgifter som Tjeckien, Frankrike och Italien lämnat sedan detta erkännande har visat att denna skadegörare inte förekommer i de skyddade zonerna i fråga. Därför bör Tjeckiens hela territorium, regionerna Alsace, Champagne-Ardenne och Lorraine i Frankrike och regionen Basilicata i Italien även fortsättningsvis erkännas som skyddade zoner med avseende på denna skadegörare.

(8)

Italien har begärt att regionen Sardinien ska erkännas som skyddad zon med avseende på Grapevine flavescence dorée MLO. På grundval av undersökningar som genomfördes under 2004–2010 har Italien lagt fram bevisning för att denna skadegörare inte förekommer i regionen Sardinien, trots att det råder gynnsamma förhållanden för dess etablering där. Emellertid måste ytterligare undersökningar genomföras. Dessa undersökningar bör övervakas av experter under kommissionens överinseende. Sardinien bör därför erkännas som skyddad zon med avseende på Grapevine flavescence dorée MLO för endast tre år.

(9)

Förordning (EG) nr 690/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

Det gällande erkännandet av vissa av dessa skyddade zoner löper ut den 31 mars 2011. Den här förordningen bör därför tillämpas från och med den 1 april 2011 för att möjliggöra ett oavbrutet erkännande av alla skyddade zoner.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växtskydd.

1.

I rubrik a punkterna 4, 5 och 7–10 andra kolumnen ska efter ”Grekland” orden ”(till och med den 31 mars 2011)” ersättas med”(till och med den 31 mars 2014)”.

2.

I rubrik b punkt 2 andra kolumnen ska efter ”Spanien” orden ”(utom den autonoma regionen Kastilien-León)” läggas till.

3.

Rubrik d ska ändras på följande sätt:

6.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/4

6.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/6

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2010/11 har fastställts genom kommissionens förordning (EU) nr 867/2010 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EU) nr 430/2011 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

6.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/8

(1)

Den 13 september 2010 antog rådet beslut 2010/570/EU, Euratom om utnämning av ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för perioden 21 september 2010–20 september 2010 (1).

(2)

En plats som ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har blivit ledig till följd av att mandattiden för Jeliazko CHRISTOV har löpt ut.

6.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/9

(1)

I slutet av 2008 fick kommissionen genom media kännedom om Ungerns planerade åtgärder till förmån för Péti Nitrogénművek Zrt. (nedan kallat Nitrogénművek). Efter flera skriftväxlingar inledde kommissionen den 29 april 2009 ett formellt granskningsförfarande rörande de åtgärder som påstås utgöra statligt stöd.

(2)

Genom skrivelser av den 3 och den 17 augusti 2009 lämnade Ungern sina synpunkter på kommissionens beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet.

(3)

Kommissionens beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 17 juli 2009 (3). Synpunkter mottogs från fyra berörda parter: den 18 augusti 2009 från Nitrogénművek, mottagaren av de åtgärder som påstås utgöra statligt stöd, den 17 och den 18 augusti 2009 från två berörda parter som begärde att deras identitet skulle hållas hemlig, och den 19 augusti 2009 från ZAK SA.

(4)

Genom en skrivelse av den 21 september 2009 översände kommissionen synpunkterna till Ungern. Genom en skrivelse av den 20 oktober 2009 sände Ungern sina kommentarer om synpunkterna från de berörda parterna.

(5)

Kommissionen begärde in ytterligare upplysningar från de ungerska myndigheterna den 3 november 2009. Ungern svarade genom en skrivelse av den 4 december 2009. En ytterligare skriftväxling via e-post mellan kommissionens och de ungerska myndigheterna genomfördes i juni 2010.

(6)

Nitrogénművek är ett företag som producerar konstgödsel. Företagets huvudkontor är beläget i Pétfürdő i regionen Veszprém i Ungern, som är en stödberättigad region i enlighet med artikel 107.3 a i EUF-fördraget. Företaget är Ungerns största producent av konstgödsel och den största leverantören på den ungerska marknaden.

(7)

År 2008 hade Nitrogénművek en omsättning på 64,8 miljarder forint (cirka 232 miljoner euro), varav 74 % realiserades i Ungern och 26 % utgjordes av export (huvudsakligen till EU-marknader). År 2008 hade företaget 508 anställda. Nitrogénműveks registrerade kapital uppgår till 528 miljoner forint (cirka 1,92 miljoner euro). År 2008 uppgick aktieinnehavet till 11 miljarder forint (cirka 40 miljoner euro).

Tabell 1

Finansiella uppgifter om Nitrogénművek

(8)

Den 18 oktober 2008 lade Nitrogénművek ned sin produktionsverksamhet.

(9)

Den 18 december 2008 meddelade den ungerska regeringen (4) att staten, med målsättningen att garantera fortsatt produktion av konstgödsel i Ungern och bevara arbetstillfällen, skulle ”undsätta” Nitrogénművek genom att tillhandahålla medel till företaget så att det skulle kunna återuppta produktionen och täcka sina driftskostnader.

(10)

Den 20 december 2008 godkände regeringen (5) två separata statliga garantier för att backa upp två lån som skulle beviljas av den helägda statliga ungerska utvecklingsbanken (Magyar Fejlesztési Bank Zrt., nedan kallad MFB). Båda garantierna beviljades mot ett förskott, en engångspremie på 2 % av det garanterade beloppet.

(11)

Den 26 januari 2009 ingick MFB och Nitrogénművek två låneavtal med stöd av dessa statliga garantier:

Tabell 2

Sammanfattning av de statliga åtgärderna till förmån för Nitrogénművek

(12)

Nitrogénművek återupptog produktionen den 26 februari 2009.

(13)

I beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet av den 29 april 2009 ställde sig kommissionen frågan om huruvida Nitrogénművek kunde betraktas som ett företag i svårigheter i enlighet med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (10) (nedan kallade riktlinjerna för undsättning och omstrukturering av företag), och om så var fallet, huruvida företaget kunde ha fått finansiering på marknaden till samma villkor som dem som erbjöds av de ungerska myndigheterna. Kommissionen ansåg preliminärt att följande åtgärder som beviljats till förmån för företaget skulle kunna utgöra oförenligt statligt stöd eftersom de föreföll ha beviljats under marknadsränta:

(14)

Kommissionen ansåg även att den hundraprocentiga statliga garanti som backar upp investeringslånet skulle kunna utgöra stöd till förmån för MFB, i det fall den garanterade ett befintligt lån.

(15)

Generellt sett hävdade Ungern att åtgärderna inte kunde anses utgöra statligt stöd eftersom de var förenliga med marknaden, och följaktligen inte gav stödmottagaren en fördel. Ungern bestrider inte de andra kumulativa kraven för statligt stöd, dvs. överföring av statliga medel, selektivitet, snedvridning av marknaden och inverkan på handeln.

(16)

Ungern bestrider i synnerhet att Nitrogénművek skulle kunna definieras som ett företag i svårigheter i enlighet med riktlinjerna för undsättning och omstrukturering av företag. De ungerska myndigheterna hävdar att företaget var lönsamt och hade stabila affärsutsikter 2008. Ungern förklarade vidare att företagets kreditvärdighet ansågs vara ”tillfredsställande” vid tidpunkten för beviljandet av åtgärden, vilket motsvarar kreditbetyget ”BB” i enlighet med kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (11) (nedan kallat meddelandet om referensräntor).

(17)

Med avseende på nedläggningen av företagets produktion hösten 2008 förklarade de ungerska myndigheterna att konstgödselindustrin i allmänhet kännetecknas av en hög säsongsvariation. Dessutom minskade efterfrågan till följd av den förvärrade finansiella och ekonomiska krisen. Företaget beslutade att stoppa produktionen med tanke på de höga gaspriserna (som utgör ett stort kostnadsinslag i produktionen av konstgödsel och förväntades falla), och de stora lager som hade byggs upp. Ungern konstaterar även att företagets produktionsavbrott inte var en isolerad händelse på EU-marknaden, eftersom flera anläggningar lade ned eller begränsade sin produktion under samma period.

(18)

När det gäller den betalda räntan och garantiavgiften hävdar Ungern att de är förenliga med marknaden: i) för lån B kan de inte anses utgöra statligt stöd i enlighet med meddelandet om referensräntor, och ii) för lån A är räntan lägre än den ränta som skulle anses vara förenlig med marknaden i enlighet med meddelandet om referensräntor, men med tanke på det höga värdet på säkerheterna kan den trots detta anses vara förenlig med marknaden. Ungern uppgav även att flera låne- och kreditavtal med liknande villkor ingicks mellan företaget och privata banker under första halvåret 2008, vilket – enligt Ungerns åsikt – skulle visa att premierna och villkoren för lån A och lån B inte gav företaget en fördel jämfört med marknadsfinansiering.

(19)

Kommissionen mottog synpunkter på beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet från tre konkurrenter (12). Samtliga berörda parter stödde kommissionens undersökning och hävdade att lånen utgjorde statligt stöd.

(20)

Även stödmottagaren lämnade synpunkter, och bestred att åtgärderna skulle medföra olagligt statligt stöd. Företagets synpunkter sammanföll i hög grad med de synpunkter som framförts av de ungerska myndigheterna.

(21)

I sitt svar på de synpunkter som inkommit från de berörda parterna avfärdade Ungern deras synpunkter och upprepade sitt argument att Nitrogénművek inte hade mottagit statligt stöd.

(22)

För att kunna avgöra om en åtgärd utgör statligt stöd måste kommissionen fastställa om den bestridda åtgärden uppfyller villkoren i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Följande anges i artikeln: ”Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

(23)

Nedan följer kommissionens bedömning av huruvida de bestridda åtgärderna till förmån för Nitrogénművek utgör statligt stöd i enlighet med denna bestämmelse.

(24)

MFB:s stadgar har ändrats sedan åtgärderna beviljades. Denna bedömning avser den rättsliga situation som förelåg vid tidpunkten för ingåendet av de granskade låneavtalen.

(25)

MFB är en statligt ägd specialiserad finansinstitution, vars inrättande och verksamhet vid tidpunkten för godkännandet av åtgärderna styrdes av en rättsakt (om företag som bildats för särskilda ändamål) (nedan kallad MFB-lagen) (13). Enligt MFB-lagen har banken vissa offentligpolitiska mål. Dess huvudfunktion är framför allt att främja den ekonomiska utvecklingen och effektivt bidra till genomförandet av statens ekonomiska politik och utvecklingspolitik. En del av tillsynsreglerna för kommersiella banker gäller inte för MFB, eftersom banken omfattas av speciella tillsynsregler enligt MFB-lagen.

(26)

MFB:s aktiekapital, som uppgår till 60 miljarder forint, är helägt av den ungerska staten, och dessa aktier är inte föremål för handel i enlighet med MFB-lagen. Vissa av MFB:s säkerheter täcks av statens centrala budget, och i budgetlagen fastställs MFB:s maximala utlåning och de belopp som banken får garantera. Eventuell utdelning som utbetalas går dessutom tillbaka till den centrala budgeten. Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att de åtgärder som beviljats av MFB omfattar statliga medel.

(27)

Statens ägarrättigheter i MFB utövas av den behöriga ministern. MFB rapporterar årligen om sin verksamhet till ministern, och även revisorn utses av denna minister. Medlemmarna och ordföranden i styrelsen och tillsynsnämnden samt företagets vd utses och kan sägas upp av den behöriga ministern.

(28)

Även om statlig kontroll av en institution inte automatiskt innebär att alla åtgärder som vidtas av institutionen kan tillskrivas staten (14), talar de nödvändiga villkor som fastställts av EU-domstolen (15) i detta fall för att MFB:s agerande kan tillskrivas staten. MFB har offentligpolitiska mål, dess rättsliga status fastställs i separat lagstiftning, banken är delvis undantagen från bestämmelserna om finansiell tillsyn, och de offentliga myndigheterna utövar en stark tillsyn över ledningen. Särskilt det sammanhang i vilket åtgärderna har beslutats (dvs. att regeringsbeslutet innebär att garantin uttryckligen utfärdas för lån som beviljats av MFB samt bestämmelsen om att MFB i gengäld får utse två medlemmar till Nitrogénműveks styrelse, vilket föregicks av offentliga uttalanden från regeringens talesman om att åtgärderna skulle beviljas), visar att de ungerska myndigheterna måste anses ha varit involverade i antagandet av beslutet.

(29)

På grundval av ovanstående anser kommissionen att MFB:s åtgärder kan tillskrivas staten.

(30)

Eftersom lånen direkt kan tillskrivas staten, medför inte den ytterligare garantin en ökning av statens finansiella börda eller av fördelen till Nitrogénművek. Det förefaller därför lämpligt att inordna lånen och garantierna i fråga under två åtgärder som bör bedömas som vanliga lån från staten (Nitrogénműveks kostnad för lånen blir räntan på lånet plus garantipremien).

(31)

Bedömningen av statligt stöd kommer följaktligen att göras mot bakgrund av meddelandet om referensräntor, som gäller för lån.

(32)

Ungern hävdar att Nitrogénművek inte kunde betraktas som ett företag i svårigheter i enlighet med riktlinjerna för undsättning och omstrukturering av företag vid tidpunkten för godkännandet av åtgärderna. När det gäller nedläggningen av företagets produktion i oktober 2008, hävdade de ungerska myndigheterna att detta var ett strategiskt och säsongstyrt beslut, och att flera andra marknadsaktörer stoppade sin produktion under hösten 2008. Ungern hävdar vidare att företaget rätteligen borde betraktas som BB-värderat vid tidpunkten i fråga.

(33)

Kommissionen konstaterar att företagets totala aktieinnehav överskrider dess registrerade kapital trots dess uppenbara likviditetsproblem, vilket de uppgifter som inlämnats av Ungern också visar. Detta innebär att företaget inte uppfyllde villkoren i nationell lagstiftning för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande, och hade positiva driftsresultat och nettoresultat för hela året 2008. Punkterna 9–11 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering av företag förefaller därför inte vara uppfyllda.

(34)

Det framgår emellertid tydligt av undersökningen, särskilt av företagets årsredovisning för 2008, att Nitrogénművek behövde de offentliga medlen för att återuppta produktionen. I årsredovisningen 2008 betonas det också att ”företaget drabbades av effekterna av den finansiella och ekonomiska krisen under andra halvåret [2008]”. Företagets kunder fick finansiella svårigheter, och saluföringen av Nitrogénműveks produkter minskade till en minimal nivå. Den 18 oktober 2008 lade företaget därför ned produktionen av finansiella och ekonomiska skäl. För att återuppta produktionen inledde företagets ägare förhandlingar med regeringen. Till följd av detta utfärdade regeringen en garanti i syfte att ”säkra Ungerns försörjning av konstgödsel” (16). Finansräkenskaperna tyder också på att den löpande lånefaciliteten var nödvändig för återuppta verksamheten och att en del av beloppet användes för att betala leverantörskrediter som förföll till betalning den 31 december 2008 (17).

(35)

Kommissionen anser inte att ett företag som har lagt ned sin produktion och sedan inte kan återuppta den utan statlig hjälp – oavsett skälen till produktionsstoppet – kan betraktas som ett sunt och livskraftigt företag. Det framgår av finansräkenskaperna att företaget hade en allvarlig likviditetsbrist och att det statliga ingripandet var avgörande för att erhålla medel.

(36)

När det gäller företagets kreditvärdighet tvivlar kommissionen på att det påstådda BB-kreditbetyget avspeglar Nitrogénműveks verkliga finansiella situation vid tidpunkten för godkännandet av åtgärderna. Kommissionen konstaterar för det första att Ungern inte lämnade någon kreditvärdering från ett oberoende kreditvärderingsinstitut eller finansinstitut. Det påstådda BB-kreditbetyget tillskrivs MFB, som när det gäller åtgärderna i fråga agerade som ett statligt instrument (enligt regeringens uttryckliga beslut) och inte som en oberoende finansinstitution som gör sunda kommersiella bedömningar. Detta i sig ger anledning att ifrågasätta värdet på ”kreditvärderingen”. För det andra har Ungern inte lämnat några upplysningar över huvud taget om vilken metodik och underlagsinformation MFB har använt för att fastställa företagets finansiella sundhet. För det tredje kunde företagets finansiella situation knappast anses vara ”tillfredsställande” med tanke på att Nitrogénművek vid tidpunkten för godkännandet av åtgärden inte hade någon produktionsverksamhet och uppenbarligen var i brådskande behov av finansiering eftersom företaget inte skulle kunna återuppta produktionen annars (se skäl 34–35 ovan för mer detaljerad information). Mot bakgrund av denna särskilda situation, och oavsett företagets tidigare resultat, anser kommissionen att det påstådda BB-kreditbetyget i detta fall i enlighet med meddelandet om referensräntor inte kan tillämpas på bedömningen av statligt stöd när det gäller de berörda åtgärderna.

(37)

Sammanfattningsvis anser kommissionen inte att Nitrogénművek kan betraktas som ett finansiellt sunt företag. De inlämnade upplysningarna visar att företaget hade allvarliga likviditetsproblem och inte kunde återuppta verksamheten (se skäl 34–35 ovan). Företaget kan således anses vara i dåligt finansiellt skick, vilket motsvarar den lägsta kategorin i meddelandet om referensräntor (CCC-kategorin).

(38)

De tillgångar som erbjöds som säkerhet omfattar mark, byggnader och maskiner på flera av Nitrogénműveks produktionsanläggningar (18).

(39)

När det gäller värdet på de tillgångar som ställdes som säkerhet inlämnade Ungern en bedömningsrapport från företaget […] (19), som togs fram i mitten av 2008. Enligt denna bedömning uppgick de tillgångar som lämnades som säkerhet till ett värde på cirka […] miljoner euro och det ordnande likvideringsvärdet till cirka […] miljoner euro. MFB beräknade det riskviktade likvideringsvärdet för tillgångarna till cirka […] miljoner euro.

(40)

Med tanke på att det totala kombinerade värdet för de två granskade lånen uppgår till 88 miljoner euro (vilket innebär att säkerheterna har ett värde på [över 70 %] av lånen enligt den försiktigaste bedömningen), anser kommissionen att transaktionerna är högt säkrade. Även om säkerheterna för lån A ges i andra hand, kan eventuella krav till följd av denna transaktion tillmötesgås efter fordringarna från lån B.

(41)

Det faktum att säkerheten ställs till MFB och inte direkt till staten är inte väsentligt. Om en borgensman måste tillgodose krav från en garanti överförs enligt ungersk lag (20) alla rättigheter som tillhör det underliggande lånet till borgensmannen. Om Nitrogénművek inte återbetalar lånen och MFB kräver in garantin, kan staten få sina fordringar betalda genom de tillgångar som ställts som säkerhet enligt låneavtalet.

(42)

När det gäller lån B hade staten dessutom rätt att utse två medlemmar i företagets styrelse med vetorätt i alla beslut om utbetalning av utdelning, rätt att bevilja ställandet av ytterligare säkerheter till tredjeparter eller att ta ut ytterligare lån över 100 miljoner forint.

(43)

Mot bakgrund av dessa faktorer anser kommissionen att båda transaktionerna, såväl lån A som lån B, omfattade högt ställda säkerheter i enlighet med meddelandet om referensräntor.

(44)

I sina upplysningar presenterade Ungern flera påstått ”jämförbara” lån som ingåtts mellan privata banker och Nitrogénművek, för att visa att de finansiella avgifterna för de offentliga åtgärderna överensstämde med marknadskraven.

(45)

Dessa exempel är inte jämförbara och är följaktligen irrelevanta för denna bedömning. För det första rör de mest lägre belopp och löpande krediter (21). För det andra är de räntor som tas ut av bankerna högre än de räntor som granskas (22). Till sist, och viktigast, beviljades samtliga lån före krisen, huvudsakligen under första halvåret 2008. De kommersiella förhållandena under den perioden är inte jämförbara med perioden december 2008-januari 2009, då finanskrisen nådde sin höjdpunkt.

(46)

För att avgöra om ett lån medför statligt stöd, och om så fallet, hur mycket, tillämpar kommissionen i sitt meddelande om referensräntor ett mått för marknadsräntor. Enligt meddelandet ska differentierade marginaler tillämpas på basräntan, beroende på borgenärens kreditvärderingar och tillgängliga säkerheter.

(47)

Med avseende på det relevanta datumet för bedömningen, och med tanke på att de slutliga bindande ”beviljandeakterna” (dvs. låneavtalen) ingicks den 26 januari 2009, måste referensräntan (basräntan plus den relevanta marginalen) jämföras med den motsvarande faktiska ersättningen för finansieringspaketet.

(48)

När det gäller den marginal som ska tillämpas anser kommissionen, vilket anges i detalj ovan, att Nitrogénművek föll ned till den lägsta kategorin i ”referensräntesystemet”, och att säkerheterna för transaktionerna var högt ställda. Följaktligen kan en marginal på 400 räntepunkter förutom den relevanta basräntan anses utgöra marknadsreferensräntan.

(49)

När det gäller lån A (euro) uppgick den totala faktiska finansieringskostnaden till 4,362 % den 26 januari 2009 (23). Som en jämförelse var den relevanta referensräntan på det datumet 8,99 % (24). Den totala finansieringskostnaden för lån A ligger följaktligen under referensräntan, och åtgärden ger således en fördel till företaget.

(50)

I fråga om lån B (forint) uppgår den totala faktiska finansieringskostnaden till 12,44 % (25). Den relevanta referensräntan på det datumet var 14,01 % (26). Den totala finansieringskostnaden för lån B ligger följaktligen under referensräntan, och åtgärden ger således en fördel till företaget.

(51)

Såsom visas ovan finansieras åtgärderna med statliga stöd och kan tillskrivas staten.

(52)

Nitrogénművek erhöll finansiering till bättre villkor än om företaget hade skaffat medel på marknaden. Åtgärderna ger följaktligen företaget en fördel.

(53)

Fördelen är dessutom selektiv, eftersom åtgärderna begränsas till Nitrogénművek.

(54)

Dessa selektiva åtgärder kan sannolikt snedvrida konkurrensen genom att företaget får en fördel jämfört med sina konkurrenter, och det förekommer omfattande handel med konstgödsel mellan medlemsstaterna.

(55)

Lån A och lån B utgör följaktligen statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(56)

I beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet förklarade kommissionen att den hundraprocentiga garantin för lån A skulle kunna utgöra statligt stöd till förmån för MFB med tanke på att motsägelsefulla upplysningar hade visat att investeringslånet var ett befintligt lån (i så fall skulle den senare garantin kunna anses utgöra stöd till banken eftersom den förbättrade sannolikheten för återbetalning). Undersökningen har emellertid visat att lån A är ett nytt lån som ingicks den 26 januari 2009, och den hundraprocentiga garantin för lån A omfattade följaktligen inte statligt stöd till MFB.

(57)

I artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget föreskrivs undantag till den allmänna regeln om att statligt stöd är oförenligt med den inre marknaden i enlighet med vad som anges i artikel 107.1.

(58)

I nedanstående punkter analyserar kommissionen åtgärdernas förenlighet med dessa undantag. Det är emellertid viktigt att redan från början påpeka att Ungern inte lade fram några argument om åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden.

(59)

Undantagen i artikel 107.2 i EUF-fördraget gäller inte i detta fall, eftersom åtgärden inte är av social karaktär, inte har getts till enskilda konsumenter, inte är utformad för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser och stödet inte har getts till näringslivet i vissa av de områden i Förbundsrepubliken Tyskland som påverkats genom Tysklands delning.

(60)

I artikel 107.3 i EUF-fördraget fastställs ytterligare undantag. Nedan bedömer kommissionen först åtgärdernas potentiella förenlighet i enlighet med artikel 107.3 a, c och d, och slutligen i enlighet med artikel 107.3 b.

(61)

I artikel 107.3 a fastställs följande: ”Som förenligt med den inre marknaden kan anses stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning.” Hela det ungerska territoriet ansågs vara en sådan region vid tidpunkten för landets anslutning, och de flesta av Ungerns regioner är fortfarande berättigade till sådant stöd (27).

(62)

Förenligheten av statligt stöd till stödberättigade regioner styrs av kommissionens riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 (nedan kallade riktlinjer för regionalstöd) (28). Åtgärderna uppfyller emellertid inte kraven i riktlinjerna för regionalstöd. När det gäller investeringslånet beviljades det för en investering som slutförts (29), och det har följaktligen ingen stimulanseffekt, vilket krävs enligt riktlinjerna för regionalstöd. När det gäller eventuellt driftsstöd underlättar inte stödet i fråga utvecklingen av några verksamheter eller ekonomiska områden och är inte tidsbegränsat, minskar inte med tiden eller är proportionerligt i förhållande till de särskilda ekonomiska nackdelar som det är avsett att utjämna (30).

(63)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att stödet inte omfattas av det undantag som anges i artikel 107.3 a i EUF-fördraget.

(64)

Enligt artikel 107.3 c är det tillåtet att bevilja statligt stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa ekonomiska områden, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Kommissionen har utarbetat flera riktlinjer och meddelanden där den förklarar hur den tillämpar undantaget i den ovannämnda bestämmelsen.

(65)

Med avseende på riktlinjerna för undsättning och omstrukturering av företag konstaterar kommissionen (oavsett om företaget var berättigat att motta stöd enligt riktlinjerna) att villkoren för förenligt statligt stöd inte förefaller vara uppfyllda. När det gäller undsättningsstöd begränsas inte åtgärderna till det minimum som krävs eftersom de varar längre än sex månader, det har inte bevisats att de skulle vara motiverade på grundval av allvarliga sociala problem eller att de inte skulle inte skapa allvarliga negativa så kallade sidoeffekter i andra medlemsstater. I fråga om omstruktureringsstöd kan kommissionen inte bedöma om stödet skulle återställa den långsiktiga lönsamheten, eftersom det inte finns någon omstruktureringsplan, eller om det skulle hållas till ett minimum eller att en otillbörlig snedvridning av konkurrensen skulle undvikas.

(66)

Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att åtgärderna inte är förenliga med bestämmelserna för undsättnings- eller omstruktureringsstöd.

(67)

Kommissionen anser att stödets utformning och egenskaper innebär att inga av de undantag som fastställs i andra riktlinjer eller meddelanden som utfärdats i enlighet med artikel 107.3 c tillämpliga i detta fall.

(68)

I artikel 107.3 d i EUF-fördraget anges att stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet kan förklaras som förenligt med fördraget om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom unionen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Detta förefaller uppenbarligen inte vara fallet i föreliggande ärende.

(69)

I artikel 107.3 b i EUF-fördraget anges att ”stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi” kan förklaras vara förenligt med den inre marknaden.

(70)

Kommissionen konstaterar att stödet i fråga inte är utformat för att främja genomförandet av ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse.

(71)

När det gäller att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi antog kommissionen en ändring av den tillfälliga gemenskapsramen för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (31) (nedan kallad den tillfälliga gemenskapsramen).

(72)

På grundval av de finansiella siffror som lämnats in av de ungerska myndigheterna (32) anser kommissionen att företaget inte visade några tecken på svårigheter innan den globala finansiella och ekonomiska krisen bröt ut. Såsom anges i skäl 33 ovan överskred företagets totala aktieinnehav dessutom dess registrerade kapital, det uppfyllde inte villkoren i nationell lagstiftning för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande och hade positiva driftsresultat och nettoresultat för hela året 2008. De problem som ledde till att företaget lade ned produktionen uppstod efter det att krisen hade brutit ut. Kommissionen anser därför inte att Nitrogénművek den 1 juli 2008 uppfyllde kraven för ett företag i svårigheter i den mening som avses i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering av företag. Nitrogénművek är följaktligen stödberättigat i enlighet med den tillfälliga gemenskapsramen.

(73)

Åtgärderna uppfyller inte dock definitionen ”ett begränsat stöd som är förenligt med den gemensamma marknaden” i punkt 4.2 i den tillfälliga gemenskapsramen, eftersom åtgärderna inte beviljades i form av en stödordning och stödbeloppet förefaller överskrida 500 000 euro. Även om garantierna skulle övervägas separat uppfyller de ändå inte punkt 4.3 i den tillfälliga gemenskapsramen i det att de inte utgör åtgärder i form av garantier, eftersom de garantiavgifter (33) som betalas är lägre än de tillämpliga avgifterna för säkerheter (34) i enlighet med den tillfälliga gemenskapsramen. Dessutom har Ungern inte kunnat visa att kriteriet för lönekostnader hade uppfyllts. Det finansiella paketet utgör inte stöd för tillverkning av miljövänliga produkter (punkt 4.5) och är inte riskkapital (punkt 4.6).

(74)

När det gäller de subventionerade låneåtgärderna i enlighet med punkt 4.4 i den tillfälliga gemenskapsramen, gäller detta för lån med vilken löptid som helst som ingicks före den 31 december 2010 (35). Avtalet om de granskade åtgärderna ingicks efter det att den tillfälliga gemenskapsramen hade trätt i kraft och före den 31 december 2010 och skulle därför kunna vara stödberättigande.

(75)

Kommissionen konstaterar emellertid att den faktiska ersättningen för transaktionerna ligger under den minimiräntesats som anses vara förenlig med den tillfälliga gemenskapsramen.

(76)

I enlighet med den berörda bestämmelsen ”kommer kommissionen att godta att offentliga eller privata lån beviljas till en ränta som minst motsvarar centralbankens dagslåneränta plus ett tillägg som motsvarar skillnaden mellan den genomsnittliga ettåriga interbankräntan och centralbankens genomsnittliga dagslåneränta under perioden 1 januari 2007–30 juni 2008, plus den kreditriskpremie som motsvarar mottagarens riskprofil, enligt det som föreskrivs i kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor”.

(77)

När det gäller lånet i euro (lån A) är skillnaden mellan den genomsnittliga ettåriga interbankräntan och centralbankens genomsnittliga dagslåneränta under perioden 1 januari 2007–30 juni 2008 64 räntepunkter. Europeiska centralbankens dagslåneränta (Eonia) den 26 januari 2009 (36) var dessutom 1,228 %. Med tanke på mottagarens kreditbetyg och de säkerheter som ställts för transaktionen (se skäl 48 ovan), måste en ytterligare marginal på 400 räntepunkter tillämpas på denna bas. Därför skulle den subventionerade räntesats som är tillåten i enlighet med den tillfälliga gemenskapsramen vara 5,868 %. Den faktiska finansieringskostnaden för transaktionen (4,362 %) ligger under denna räntesats.

(78)

I fråga om lånet i forint (lån B) bekräftade de ungerska myndigheterna i ärende N 78/09 (37) att skillnaderna mellan den genomsnittliga ettåriga interbankräntan och centralbankens genomsnittliga dagslåneränta under perioden 1 januari 2007–30 juni 2008 var 26 räntepunkter. Den ungerska centralbankens dagslåneränta den 26 januari 2009 (38) var 9,14 %. Med tanke på mottagarens kreditbetyg och de säkerheter som ställts för transaktionen, måste en ytterligare marginal på 400 räntepunkter tillämpas på denna bas. Därför skulle den subventionerade räntesats som är tillåten i enlighet med den tillfälliga gemenskapsramen vara 13,40 %. Den faktiska finansieringskostnaden för transaktionen (12,44 %) ligger under denna räntesats.

(79)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att lån A och lån B delvis är förenliga som subventionerade låneåtgärder i enlighet med den tillfälliga gemenskapsramen.

(80)

Kommissionen anser att skillnaden mellan den faktiska ersättningen för transaktionerna och den subventionerade räntesatsen är oförenlig, medan skillnaden mellan den subventionerade räntesatsen och referensräntan är förenlig i enlighet med den tillfälliga gemenskapsramen.

(81)

I enlighet med EUF-fördraget och EU-domstolens etablerade rättspraxis ska kommissionen när den finner att stöd som lämnas av en stat eller med statliga medel inte är förenligt med den inre marknaden besluta om att staten i fråga ska upphäva eller ändra dessa stödåtgärder (39). Domstolen har också konsekvent hävdat att en stats skyldighet att upphäva stöd som kommissionen anser vara oförenligt med den inre marknaden är avsett att återställa den situation som förelåg innan stödet beviljades (40). I detta sammanhang har domstolen fastställt att detta syfte uppnås när mottagaren av stödet har återbetalat de belopp som beviljats genom olagligt stöd, och därmed förlorat de fördelar som han åtnjöt på marknaden i förhållande till sina konkurrenter, och situationen före utbetalningen av stödet har återställts (41).

(82)

Enligt denna rättspraxis fastställs följande i artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 (42): ”Vid negativa beslut i fall av olagligt stöd ska kommissionen besluta att det berörda medlemslandet ska vidta alla åtgärder som krävs för att återkräva stödet från mottagaren.”

(83)

Med tanke på att föreliggande åtgärder ska anses utgöra olagligt och delvis oförenligt stöd, måste den oförenliga delen av stödet återkrävas för att återställa den situation som förelåg på marknaden innan stödet utgavs. Återkravet ska därför ske från det datum när fördelen kom stödmottagaren till godo, dvs. när stödet gjordes tillgängligt för stödmottagaren, och ska innefatta återkravsränta till den dag det har återbetalats.

(84)

Mot bakgrund av avsnitt X.5 ovan beräknas den oförenliga delen av åtgärderna som skillnaden mellan den förenliga subventionerade räntesatsen i enlighet med den tillfälliga gemenskapsramen och de totala faktiska finansieringskostnaderna (dvs. ränta plus garantipremie).

(85)

Det exakta återkravsbeloppet ska beräknas av de ungerska myndigheterna.

(86)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att låneåtgärderna A och B till förmån för Nitrogénmuvek utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(87)

Kommissionen drar dessutom slutsatsen att lån A och lån B är delvis förenliga med den inre marknaden i egenskap av subventionerade låneåtgärder i enlighet med den tillfälliga gemenskapsramen. I synnerhet skillnaden mellan den subventionerade räntesatsen enligt den tillfälliga gemenskapsramen och referensräntan är förenliga. Skillnaden mellan den faktiska ersättningen för transaktionerna och den subventionerade räntesatsen är däremot oförenlig med den inre marknaden.

(88)

Med tanke på att lån A och lån B ska anses utgöra olagligt och delvis oförenligt stöd måste den oförenliga delen av stödet återkrävas från Nitrogénművek för att återställa den situation som förelåg på marknaden innan stödet utgavs.

(89)

Det exakta återkravsbeloppet ska beräknas av de ungerska myndigheterna. Det beräknas som skillnaden mellan den förenliga subventionerade räntesatsen i enlighet med den tillfälliga gemenskapsramen och de totala faktiska finansieringskostnaderna (dvs. ränta plus garantipremie).

(90)

Kommissionen drar även slutsatsen att den hundraprocentiga garantin för lån A inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget till förmån för MFB.

a)

Det totala belopp (kapital och räntor) som ska återkrävas från stödmottagaren.

b)

En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa detta beslut.

c)

Dokument som visar att stödmottagaren har anmodats att betala tillbaka stödet.