29.1.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 26/1

(1)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1920/2006 av den 12 december 2006 om Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (1) anges i artikel 21 att tredjeland som delar gemenskapens och medlemsstaternas intressen och målsättningar med uppgifterna och arbetet inom centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk ska få möjlighet att delta i centrumets arbete.

(2)

Den 11 juli 2006 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Republiken Kroatien om ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (nedan kallat avtalet). Förhandlingarna slutfördes med framgång genom att avtalet paraferades.

(3)

Avtalet bör undertecknas på unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås.

29.1.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 26/2

(1)

När det genomsnittliga marknadspriset i gemenskapen på slaktkroppar av gris – fastställt efter de priser som noterats i varje medlemsstat på de representativa marknaderna i gemenskapen och som är vägda genom koefficienter som anger den relativa storleken på grisbeståndet i varje medlemsstat – är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset får kommissionen, i enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 1234/2007, besluta att bevilja stöd för privat lagring.

(2)

Marknadspriserna har nu sjunkit under den nivån, och med tanke på säsongsmässiga och cykliska förändringar kan situationen förväntas bestå. Det är därför lämpligt att bevilja stöd för privat lagring.

(3)

I artikel 31 i förordning (EG) nr 1234/2007 anges att stöd för privat lagring kan beviljas för griskött och att kommissionen ska fastställa stödet i förväg eller genom anbudsförfaranden.

(4)

I kommissionens förordning (EG) nr 826/2008 av den 20 augusti 2008 om allmänna bestämmelser för beviljande av stöd för privat lagring för vissa jordbruksprodukter (2) fastställs allmänna bestämmelser för genomförandet av stödordningen för privat lagring.

(5)

Enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 826/2008 ska ett förutfastställt stöd beviljas i enlighet med de närmare bestämmelser och villkor som anges i kapitel III i den förordningen.

(6)

För att underlätta förvaltningen av åtgärden klassificeras grisköttet i kategorier efter lagringskostnadernas storlek.

(7)

Tidsfristen för att lämna in ansökningar bör vara beroende av marknadssituationen, och bör fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

(8)

För att underlätta den administration och det kontrollarbete som följer av att avtal ingås bör minsta tillåtna kvantiteter fastställas som varje ansökan måste omfatta.

(9)

En säkerhet bör fastställas i syfte att säkerställa att aktörerna fullgör sina avtalsenliga skyldigheter och att åtgärden får önskad effekt på marknaden.

(10)

Export av griskött bidrar till att återskapa balansen på marknaden. Därför bör bestämmelserna i artikel 28.3 i förordning (EG) nr 826/2008 tillämpas då lagringsperioden förkortas i samband med utlagring av produkter som är avsedda för export. Dagsbelopp bör fastställas för minskningen av stödbeloppet i enlighet med den artikeln.

(11)

För tillämpningen av artikel 28.3 i förordning (EG) nr 826/2008 och för konsekvens och tydlighet gentemot aktörerna måste den period på två månader som avses i artikeln uttryckas i dagar.

(12)

Artikel 35 i förordning (EG) nr 826/2008 innehåller bestämmelser om de upplysningar som medlemsstaterna ska meddela kommissionen. Det är lämpligt att reglerna om meddelanden fastställs inom ramen för denna förordning.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

29.1.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 26/5

29.1.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 26/7

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2010/11 har fastställts genom kommissionens förordning (EU) nr 867/2010 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EU) nr 33/2011 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

29.1.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 26/9

(1)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 1017/2010 (2) inleds försäljning av spannmål genom ett anbudsförfarande, i enlighet med villkoren i kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009 av den 11 december 2009 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller uppköp och försäljning av jordbruksprodukter inom ramen för offentlig intervention (3).

(2)

I enlighet med artikel 46.1 i förordning (EU) nr 1272/2009 och artikel 4 i förordning (EU) nr 1017/2010 och mot bakgrund av de anbud som inkommit inom de enskilda anbudsinfordringarna måste kommissionen för varje spannmål och per medlemsstat fastställa ett lägsta försäljningspris eller besluta att inte fastställa något lägsta försäljningspris.

(3)

Mot bakgrund av de anbud som inkommit inom den femte enskilda anbudsinfordran, har det beslutats att ett lägsta försäljningspris bör fastställas för spannmålen och för medlemsstaterna.

(4)

För att ge en snabb signal till marknaden och säkerställa en effektiv förvaltning av åtgärden bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

29.1.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 26/11

(1)

Genom kommissionens direktiv 2002/72/EG av den 6 augusti 2002 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (2) tillåts användning av 2,2-bis(4-hydroxifenyl)propan, även kallat bisfenol A, som monomer vid tillverkning av material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, i enlighet med yttrandena från vetenskapliga kommittén för livsmedel (3) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad Efsa) (4).

(2)

Bisfenol A används som monomer vid tillverkning av polykarbonatplaster. Polykarbonatplaster används bl.a. vid tillverkning av nappflaskor. Vid uppvärmning under vissa omständigheter kan små mängder bisfenol A eventuellt läcka ut från livsmedelsbehållare till livsmedel och drycker och därigenom intas.

(3)

Den 29 mars 2010 underrättade den danska regeringen kommissionen och medlemsstaterna om att den hade beslutat att tillämpa skyddsåtgärderna i artikel 18 i förordning (EG) nr 1935/2004 och att tillfälligt förbjuda användning av bisfenol A vid tillverkning av material av plast som kommer i kontakt med livsmedel avsedda för barn i åldrarna 0–3 år (5).

(4)

Den danska regeringen underbyggde skyddsåtgärden med en riskbedömning avgiven den 22 mars 2010 av Fødevareinstituttet under Danmarks Tekniske Universitet (nedan kallat DTU Fødevareinstituttet). Riskbedömningen omfattar en utvärdering av en omfattande studie på djur som exponerats för låga halter av bisfenol A, där utvecklingen av nervsystemet och beteendet hos nyfödda råttor kontrolleras. DTU Fødevareinstituttet har också bedömt om de nya uppgifterna påverkar dess tidigare bedömning av de eventuella toxiska effekterna av bisfenol A på utvecklingen av nervsystemet och beteendet.

(5)

I enlighet med förfarandet i artikel 18 i förordning (EG) nr 1935/2004 bad kommissionen den 30 mars 2010 Efsa att avge ett yttrande om de skäl som Danmark åberopar för sin slutsats att användningen av materialet utgör en fara för människors hälsa, trots att de relevanta särskilda åtgärderna följts.

(6)

Den 6 juli 2010 underrättade den franska regeringen kommissionen och den 9 juli 2010 medlemsstaterna om att den hade beslutat att tillämpa skyddsåtgärderna i artikel 18 i förordning (EG) nr 1935/2004 och att tillfälligt förbjuda tillverkning, import, export och utsläppande på marknaden av nappflaskor som innehåller bisfenol A (6).

(7)

Den franska regeringen underbyggde skyddsåtgärden med två yttranden avgivna den 29 januari 2010 respektive den 7 juni 2010 av den franska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Agence française de sécurité sanitaire des aliments – AFSSA) samt en rapport offentliggjord den 3 juni 2010 av det nationella institutet för hälsa och medicinsk forskning (Institut national de la santé et de la recherche médicale – INSERM).

(8)

Den 23 september 2010 antog Efsa yttrandet om bisfenol A från panelen för material som kommer i kontakt med livsmedel och för enzymer, aromer och processhjälpmedel (nedan kallad panelen) i enlighet med kommissionens begäran av den 30 mars 2010. Yttrandet omfattar även en bedömning av den studie om neurologiska beteendeförändringar som utvärderas i den danska riskbedömningen samt en granskning och bedömning av andra nyligen offentliggjorda studier om bisfenol A (7).

(9)

I sitt yttrande konstaterar panelen att man efter en omfattande utvärdering av aktuella uppgifter om toxicitet för människor och djur inte kunde hitta någon ny studie som skulle föranleda en ändring av det gällande tolerabla dagliga intaget (nedan kallat TDI) på 0,05 mg/kg kroppsvikt och dag. Detta TDI bygger på en nolleffektdos på 5 mg/kg kroppsvikt och dag från en flergenerationsstudie av reproduktionstoxiciteten hos råttor, med tillämpning av en osäkerhetsfaktor på 100, vilket anses vara försiktigt med tanke på all information om toxikokinetiken för bisfenol A. I ett minoritetsyttrande finner dock en ledamot i panelen att de effekter som konstaterats i vissa studier ger upphov till osäkerhet som kanske inte täcks av gällande TDI, som därför borde anses vara provisoriskt tills det finns tillförlitligare uppgifter inom de områden där det råder osäkerhet.

(10)

Panelen noterar att vissa studier på djur under utveckling har visat på andra bisfenol A-relaterade effekter som eventuellt är toxikologiskt relevanta, särskilt biokemiska förändringar i hjärnan, immunmodulatoriska effekter och ökad risk för brösttumörer. Dessa studier har många brister. Hur relevanta dessa resultat är för människors hälsa kan inte bedömas för närvarande. Om nya relevanta uppgifter blir tillgängliga i framtiden kommer panelen att ompröva sitt yttrande.

(11)

Modersmjölksersättning eller bröstmjölk är den enda näringskällan för spädbarn upp till 4 månaders ålder och förblir den huvudsakliga näringskällan i några månader till. I sitt yttrande från 2006 konstaterar Efsa att spädbarn i åldern 3–6 månader som matas med hjälp av nappflaskor av polykarbonat utsätts för den högsta exponeringen för bisfenol A, som dock understiger TDI. I denna grupp av spädbarn sjunker exponeringen för bisfenol A när matningen med hjälp av flaskor av polykarbonat minskar och andra näringskällor blir viktigare.

(12)

Även om ett spädbarn har tillräcklig förmåga att utsöndra bisfenol A vid en ”värsta fall”-exponering, påpekar Efsa i sitt yttrande att ett spädbarns system för utsöndring av bisfenol A inte är lika utvecklat som en vuxens, utan endast gradvis uppnår samma förmåga som systemet hos en vuxen under de första sex månaderna.

(13)

De eventuella toxikologiska effekterna kan få större inverkan på en organism under utveckling. Enligt yttrandena från vetenskapliga kommittén för livsmedel från 1997 (8) och 1998 (9) är vissa effekter, särskilt endokrina och reproduktiva effekter samt effekter på immunsystemet och nervsystemets utveckling, särskilt relevanta för spädbarn. Bisfenol A:s reproduktiva effekter och effekter på nervsystemets utveckling har studerats ingående i standardiserade toxikologiska flergenerationstester och andra studier, där man tagit hänsyn till organismen under utveckling och som inte påvisat några effekter vid doser under TDI. Studier som inte kunde beaktas vid fastställandet av TDI till följd av många brister visade dock på bisfenol A-relaterade effekter som eventuellt är toxikologiskt relevanta. Dessa effekter – särskilt effekterna på de biokemiska förändringarna i hjärnan, som kan påverka nervsystemets utveckling, och på immunmoduleringen – avspeglar de särskilda betänkligheter beträffande spädbarn som lyfts fram i yttrandena från vetenskapliga kommittén för livsmedel från 1997 och 1998. Dessutom nämner Efsa i sitt yttrande från 2010 att tidig exponering för bisfenol A ökar risken för tumörbildning senare i livet vid exponering för ett cancerframkallande ämne. Även i detta fall är det känsliga skedet organismen under utveckling. Således kan spädbarn konstateras vara en särskilt utsatt del av befolkningen när det gäller de resultat vars relevans för människors hälsa ännu inte har kunnat bedömas fullt ut.

(14)

Enligt Efsas yttrande från 2006 är nappflaskor av polykarbonat den största orsaken till spädbarns exponering för bisfenol A. På EU-marknaden finns det alternativa material till polykarbonat som inte innehåller bisfenol A, bl.a. nappflaskor av glas och andra plaster. De alternativa materialen måste uppfylla de stränga säkerhetskraven för material som kommer i kontakt med livsmedel. Det är därför inte nödvändigt att fortsätta att använda polykarbonat som innehåller bisfenol A i nappflaskor.

(15)

Med tanke på att spädbarn kan vara särskilt utsatta för de eventuella effekterna av bisfenol A är det – trots att även spädbarn anses kunna utsöndra bisfenol A och att risken, särskilt för människors hälsa, ännu inte har påvisats fullt ut – lämpligt att så långt som rimligen är möjligt minska spädbarns exponering för bisfenol A tills det finns kompletterande vetenskapliga rön som klargör den toxikologiska relevansen av vissa konstaterade effekter av bisfenol A, särskilt när det gäller biokemiska förändringar i hjärnan, immunmodulatoriska effekter och ökad risk för brösttumörer.

(16)

Den försiktighetsprincip som avses i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (10) ger unionen möjlighet att vidta provisoriska åtgärder på grundval av tillgängliga relevanta uppgifter i väntan på en kompletterande riskbedömning och en översyn av åtgärden inom rimlig tid.

(17)

Med tanke på att det på den vetenskapliga forskningens nuvarande ståndpunkt råder osäkerhet om hur skadlig exponering för bisfenol A genom nappflaskor av polykarbonat är för spädbarn (11), en osäkerhet som måste klargöras, har kommissionen rätt att vidta en förebyggande åtgärd beträffande användningen av bisfenol A i nappflaskor av polykarbonat på grundval av försiktighetsprincipen, som är tillämplig i en situation där det råder vetenskaplig osäkerhet, även om risken, särskilt för människors hälsa, ännu inte har påvisats fullt ut.

(18)

För att uppnå det grundläggande målet att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor är det därför nödvändigt och lämpligt att undanröja källor till de risker för den fysiska och psykiska hälsan som exponering för bisfenol A genom nappflaskor kan medföra för spädbarn.

(19)

Kommissionen har granskat marknaden för nappflaskor och har av de berörda tillverkarna upplysts om att branschen har inlett en frivillig insats för ersättning på marknaden och att de ekonomiska konsekvenserna av den föreslagna åtgärden är begränsade. Därför bör alla nappflaskor som innehåller bisfenol A ersättas på EU-marknaden före mitten av 2011.

(20)

Tills det finns kompletterande vetenskapliga rön som klargör den toxikologiska relevansen av vissa konstaterade effekter av bisfenol A, särskilt när det gäller biokemiska förändringar i hjärnan, immunmodulatoriska effekter och ökad risk för brösttumörer, bör användningen av bisfenol A vid tillverkning och utsläppande på marknaden av nappflaskor av polykarbonat förbjudas tillfälligt. Direktiv 2002/72/EG bör därför ändras i enlighet med detta. Efsa har fått i uppdrag att följa nya studier som klargör dessa resultatmått.

(21)

Bedömningen av den tekniska och ekonomiska genomförbarheten av den föreslagna åtgärden leder till slutsatsen att åtgärden inte begränsar handeln mer än vad som är nödvändigt för att uppnå den höga hälsoskyddsnivå som valts i unionen.

(22)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

29.1.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 26/15

(1)

I artikel 136.1 a i EUF-fördraget föreskrivs möjligheten att besluta om särskilda åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta för att stärka samordningen och övervakningen av dessa staters budgetdisciplin.

(2)

I artikel 126 i EUF-fördraget slås fast att medlemsstater ska undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser och i detta syfte föreskrivs förfarandet vid alltför stora underskott. Stabilitets- och tillväxtpakten, som i sin korrigerande del tillämpar förfarandet vid alltför stora underskott, anger ramen för politiska åtgärder som syftar till en snabb återgång till sunda offentliga finanser med beaktande av den ekonomiska situationen.

(3)

Den 27 april 2009 beslutade rådet i enlighet med artikel 104.6 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att det förelåg ett alltför stort underskott i Grekland.

(4)

Den 10 maj 2010 antog rådet beslut 2010/320/EU (1) (nedan kallat beslutet) riktat till Grekland i enlighet med artikel 126.9 i EUF-fördraget och artikel 136 i EUF-fördraget i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott senast före utgången av tidsfristen 2014. Rådet fastställde följande anpassningsbana för att korrigera underskottet: Underskottet i de offentliga finanserna får inte överstiga 18 508 miljoner EUR 2010, 17 065 miljoner EUR 2011, 14 916 miljoner EUR 2012, 11 399 miljoner EUR 2013 och 6 385 miljoner EUR 2014.

(5)

Enligt den prognos som var tillgänglig då rådet antog beslutet förväntades real BNP sjunka med 4 % 2010 och 2,5 % 2011, följt av en återhämtning, med en tillväxt på 1,1 % 2012, och 2,1 % 2013 och 2014. BNP-deflatorn förväntades bli 1,2 %, - 0,5 %, 1,0 %, 0,7 % respektive 1,0 % för perioden 2010–2014. Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen, förväntas real BNP nu sjunka med 4,25 % 2010 och 3 % 2011, följt av en återhämtning, med en tillväxt på 1,1 % 2012, och 2,1 % 2013 och 2014. BNP-deflatorn förväntades bli 3,0 %, 1,5 %, 0,4 %, 0,8 % respektive 1,2 % för perioden 2010–2014.

(6)

Den 7 september 2010 antog rådet beslut 2010/486/EU (2) om ändring av det beslutet.

(7)

Den 15 november 2010 godkände Eurostat det grekiska offentliga underskottet och statistiken för den grekiska skulden, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (3). Vid det tillfället reviderades underskotts- och skuldserierna för åren 2006–2009 uppåt. Det offentliga underskottet i förhållande till BNP för 2009 reviderades upp från 13,6 % av BNP till 15,4 % av BNP, medan skuldkvoten reviderades upp från 115,1 % av BNP till 126,8 % av BNP.

(8)

Grekland har gjort stora framsteg när det gäller genomförandet av de åtgärder som krävs i beslutet, inklusive minskning av det offentliga underskottet. Ovannämnda revidering av statistikserien tillsammans med en svag indrivning av skatter och andra problem med budgetgenomförandet, inklusive ackumulering av skulder innebär att regeringens underskottstak för 2010 sannolikt kommer att överskridas. Denna avvikelse måste kompenseras till fullo under 2011.

(9)

Den 24 november 2010 inkom Grekland med en rapport till rådet och kommissionen som beskriver vilka politiska åtgärder som vidtagits för att följa beslutet. Kommissionen har utvärderat rapporten och kommit fram till att Grekland tillfredsställande följer beslutet.

(10)

Mot bakgrund av vad som anförts ovan bör man ändra beslutet i flera avseenden, utan att ändra tidsfristen för att korrigera det alltför stora underskottet eller anpassningsbanan för det offentliga underskottet och ökningen av statsskulden i nominella termer.

1.

I artikel 1.3 ska andra meningen ersättas med följande:

”På grundval av BNP-beräkningar från november 2010 får den motsvarande anpassningsbanan för skuldkvoten inte överstiga 143 % år 2010, 153 % år 2011, 157 % år 2012, 158 % år 2013 och 156 % år 2014.”

2.

I artikel 2.3 ska led b ersättas med följande:

3.

I artikel 2.3 ska led g utgå.

4.

I artikel 2.3 ska led k ersättas med följande:

5.

I artikel 2.3 ska led m ersättas med följande:

6.

I artikel 2.3 ska led o ersättas med följande:

7.

I artikel 2.3 ska led p utgå.

8.

I artikel 2.3 ska följande led läggas till:

9.

I artikel 2.4 ska led a utgå.

10.

I artikel 2.4 ska följande led läggas till:

11.

I artikel 2.5 ska led b ersättas med följande:

12.

I artikel 2.5 d ska åren ”2010–2060” ersättas med åren ”2009–2060”.

13.

I artikel 2.5 ska följande led läggas till:

14.

I artikel 2.6 ska led a ersättas med följande:

15.

I artikel 2.7 ska led c utgå.

16.

I artikel 2.7 ska följande led läggas till: