ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.327.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 327

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

53 årgången
11 december 2010


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

DIREKTIV

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/73/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiv 2003/71/EG om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och av direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ( 1 )

1

 

 

II   Icke-lagstiftningsakter

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetstillstånd för järnväg ( 1 )

13

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1170/2010 av den 10 december 2010 om godkännande av större ändringar av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Pancetta Piacentina (SUB)]

26

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1171/2010 av den 10 december 2010 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Melón de La Mancha (SGB)]

28

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1172/2010 av den 6 december 2010 om förbud mot fiske efter torsk i VIa; EU-vatten och internationella vatten i Vb öster om 12° 00′ W med fartyg som för fransk flagg

30

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1173/2010 av den 6 december 2010 om förbud mot fiske efter lubb i EU-vatten och internationella vatten i V, VI och VII med fartyg som för fransk flagg

32

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 1174/2010 av den 10 december 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

34

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 1175/2010 av den 10 december 2010 om försäljningspriser för spannmål inom den andra enskilda anbudsinfordran inom ramen för de anbudsförfaranden som inletts genom förordning (EU) nr 1017/2010

36

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 1176/2010 av den 10 december 2010 om fastställande av i vilken utsträckning de ansökningar som lämnades in i november 2010 om importlicens för vissa mjölkprodukter inom ramen för vissa tullkvoter enligt förordning (EG) nr 2535/2001 kan godtas

38

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens direktiv 2010/91/EU av den 10 december 2010 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa metosulam som verksamt ämne och om ändring av beslut 2008/934/EG ( 1 )

40

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut 2010/765/Gusp av den 2 december 2010 om EU-åtgärder för att motverka olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen

44

 

*

Rådets beslut 2010/766/Gusp av den 7 december 2010 om ändring av gemensam åtgärd 2008/851/Gusp om Europeiska unionens militära insats i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust

49

 

 

2010/767/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 9 december 2010 om ändring av beslut C(2007) 2286 om antagande av EFR:s regler för inlämning av förslag och för förfaranden för bedömning, urval och beviljande avseende indirekta åtgärder inom det särskilda programmet Idéer i sjunde ramprogrammet (2007–2013) ( 1 )

51

 

 

IV   Akter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget

 

 

2010/768/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 26 april 2006 om den stödordning C 39/03 (f.d. NN 119/02) som Grekland har genomfört till förmån för lufttrafikföretag med anledning av den skada de lidit mellan den 11 och den 14 september 2001 [delgivet med nr K(2006) 1580]  ( 1 )

71

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

DIREKTIV

11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2010/73/EU

av den 24 november 2010

om ändring av direktiv 2003/71/EG om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och av direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Vid sitt möte den 8 och 9 mars 2007 enades Europeiska rådet om att de administrativa bördorna för företag skulle minskas med 25 % senast 2012 för att öka konkurrenskraften för företagen i unionen.

(2)

Vissa skyldigheter som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG (4) har av kommissionen definierats som varande överdrivet betungande för företag.

(3)

Dessa skyldigheter behöver ses över, i syfte att minska de bördor som vilar på företag inom unionen till ett nödvändigt minimum, utan att äventyra skyddet för investerare eller inverka negativt på värdepappersmarknadernas funktion i unionen.

(4)

Enligt direktiv 2003/71/EG ska kommissionen utvärdera tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och i tillämpliga fall lägga fram förslag till översyn av direktivet. Denna utvärdering har visat att vissa delar av direktiv 2003/71/EG bör ändras för att förenkla och förbättra dess tillämpning och öka dess effektivitet, förbättra unionens internationella konkurrenskraft och därmed bidra till att minska de administrativa bördorna.

(5)

Till följd av slutsatserna i rapporten från högnivågruppen för finansiell tillsyn i EU (”de-Larosière-rapporten”) lade kommissionen den 23 september 2009 fram konkreta lagstiftningsförslag för att inrätta ett europeiskt system för finansiell tillsyn bestående av ett nätverk av nationella finansiella tillsynsmyndigheter som arbetar tillsammans med de nya europeiska tillsynsmyndigheterna. En av dessa nya myndigheter, Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) ska ersätta Europeiska värdepapperstillsynskommittén.

(6)

Det sätt på vilket den högsta gränsen för erbjudanden beräknas enligt direktiv 2003/71/EG bör förtydligas av rättssäkerhets- och effektivitetsskäl. Det sammanlagda vederlaget för vissa erbjudanden som avses i det direktivet bör beräknas på unionsnivå.

(7)

För privata placeringar av värdepapper bör värdepappersföretag och kreditinstitut ha rätt att som kvalificerade investerare behandla de personer eller enheter som avses i avsnitt I, punkterna 1–4 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (5) och andra personer eller enheter som behandlas som professionella kunder, eller som bedöms vara godtagbara motparter enligt 2004/39/EG. Värdepappersföretag som är auktoriserade att fortsatt behandla professionella kunder som sådana i enlighet med artikel 71.6 i direktiv 2004/39/EG bör vara auktoriserade att behandla dessa kunder som kvalificerade investerare enligt det här direktivet. En sådan tillnärmning av de relevanta bestämmelserna i direktiven 2003/71/EG och 2004/39/EG skulle sannolikt minska komplexiteten och kostnaderna för värdepappersföretag i samband med privata placeringar, eftersom företagen skulle kunna identifiera de personer eller enheter till vilka placeringen ska riktas utifrån sina egna förteckningar över professionella kunder och godtagbara motparter. Emittenten bör kunna förlita sig på den förteckning över professionella kunder och godtagbara motparter som upprättats i enlighet med bilaga II till direktiv 2004/39/EG. Definitionen av kvalificerade investerare i direktiv 2003/71/EG bör därför utvidgas till att omfatta dessa personer eller enheter, och inget separat registersystem bör upprätthållas.

(8)

Att säkerställa en korrekt och fullständig tillämpning av unionsrätten är en oeftergivlig förutsättning för integrerade, ändamålsenliga och korrekt fungerande finansmarknader. Inrättandet av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) förväntas bidra till detta mål därför att det kommer att finnas en enda regelsamling och en mer samstämd strategi avseende granskning och godkännande av prospekt kommer att främjas. Kommissionen bör se över artikel 2.1 m ii i direktiv 2003/71/EG när det gäller begränsningen vid fastställande av hemmedlemsstat för emission av icke-aktierelaterade värdepapper med ett nominellt värde som understiger 1 000 EUR. Efter översynen bör kommissionen avgöra huruvida den bestämmelsen ska bibehållas eller upphävas.

(9)

Tröskelvärdet på 50 000 EUR i artikel 3.2 c och d i direktiv 2003/71/EG återspeglar inte längre en åtskillnad mellan professionella och icke-professionella investerare när det gäller investeringskapacitet, eftersom det har visat sig att även icke-professionella investerare nyligen har gjort investeringar på över 50 000 EUR genom en enda transaktion. Av det skälet är det lämpligt att höja detta tröskelvärde och på motsvarande sätt ändra andra bestämmelser där värdet omnämns. Motsvarande anpassningar bör göras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (6). Till följd av dessa anpassningar och med hänsyn till den återstående löptiden för skuldebrev bör det avseende artiklarna 8.1 b, 18.3 och 20.6 i direktiv 2004/109/EG finnas en bestämmelse om att gamla regler ska gälla (grandfathering) för skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på minst 50 000 EUR och som redan upptagits till handel på en reglerad marknad i unionen innan detta direktiv trädde i kraft.

(10)

Ett giltigt prospekt, upprättat av emittenten eller personen med ansvar för att upprätta prospektet och tillgängligt för allmänheten vid den slutliga placeringen av värdepapper via finansiella mellanhänder eller vid en efterföljande återförsäljning av värdepapper, tillhandahåller tillräcklig information för att investerare ska kunna göra en välgrundad investeringsbedömning. Därför ska de finansiella mellanhänder som placerar och därefter säljer värdepapper ha rätt att förlita sig på det ursprungliga prospekt som offentliggjordes av emittenten eller personen med ansvar för att upprätta prospektet, så länge detta är giltigt och har kompletterats i enlighet med artiklarna 9 och 16 i direktiv 2003/71/EG och om emittenten eller personen med ansvar för att upprätta prospektet medger att detta prospekt används. Emittenten eller personen med ansvar för att upprätta prospektet bör kunna ställa villkor för sitt medgivande. Medgivandet och eventuella villkor för detta bör ges i en skriftlig överenskommelse mellan de berörda parterna, som gör det möjligt för relevanta parter att bedöma om återförsäljningen eller den slutliga placeringen av värdepapper uppfyller överenskommelsen. Om användning av prospektet har medgivits bör emittenten eller den person som har ansvarat för att upprätta det ursprungliga prospektet hållas ansvarig för informationen i detta och, om det handlar om grundprospekt, för tillhandahållande och registrering av de slutgiltiga villkoren och inga ytterligare prospekt bör krävas. Om emittenten eller personen med ansvar för att upprätta ett sådant ursprungligt prospekt inte medger att det används, bör dock den finansiella mellanhanden vara skyldig att offentliggöra ett nytt prospekt. I detta fall bör den finansiella mellanhanden hållas ansvarig för informationen i prospektet, inbegripet alla uppgifter som införts genom hänvisningar och, om det handlar om grundprospekt, slutgiltiga villkor.

(11)

Kommissionen bör lägga fram en definition av vart och ett av begreppen ”primär marknad”, ”sekundär marknad” och ”erbjudande till allmänheten”, i syfte att möjliggöra en effektiv tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (7), direktiv 2003/71/EG och direktiv 2004/109/EG och för att klarlägga underliggande problem med åtskillnader och överlappningar.

(12)

Regleringen av civilrättsligt ansvar i medlemsstaterna uppvisar betydande skillnader på grund av nationell behörighet inom det civilrättsliga området. För att kunna identifiera och övervaka systemen i medlemsstaterna bör kommissionen skapa en jämförande tabell över medlemsstaternas olika system.

(13)

Enligt artikel 4.1 d i direktiv 2003/71/EG ska skyldigheten att offentliggöra ett prospekt inte gälla för aktier som erbjuds, tilldelas eller ska tilldelas utan kostnad till de befintliga aktieägarna. Enligt artikel 3.2 e i det direktivet är ett erbjudande för ett sammanlagt vederlag på under 100 000 EUR helt och hållet undantaget från skyldigheten att offentliggöra prospekt. Undantaget i artikel 4.1 d är därför onödigt, eftersom ett kostnadsfritt erbjudande omfattas av tillämpningsområdet för artikel 3.2 e.

(14)

De nuvarande undantagen för värdepapper som erbjuds, tilldelas eller ska tilldelas nuvarande eller tidigare anställda eller styrelseledamöter är för restriktiva för att vara användbara för ett betydande antal arbetsgivare som driver program för aktier riktade till anställda inom unionen. De anställdas deltagande inom unionen är särskilt viktigt för små och medelstora företag där enskilda anställa antas kunna spela en viktig roll för företagets framgång. Det bör därför inte finnas någon skyldighet att upprätta ett prospekt för erbjudanden som görs av företag i unionen inom ramen för ett program för aktier riktade till anställda. Om värdepapperen inte är upptagna till handel omfattas emittenten inte av tillfredsställande löpande krav på offentliggörande och regler om marknadsmissbruk. Arbetsgivare eller deras närstående företag bör därför uppdatera det dokument som avses i artikel 4.1 e i direktiv 2003/71/EG om detta är nödvändigt för en korrekt bedömning av värdepapperen. Undantaget bör utvidgas till att även omfatta erbjudanden till allmänheten och ansökningar om upptagande till handel av företag registrerade utanför unionen vars värdepapper är upptagna till handel antingen på en reglerad marknad eller på en marknad i tredjeland. För att undantaget ska gälla i det senare fallet måste kommissionen ha fattat ett positivt beslut om att de rättsliga och tillsynsmässiga ramarna i tredjelandets reglering av marknaden är likvärdiga. Detta bör ge arbetstagare inom unionen tillgång till löpande information om företaget.

(15)

Prospektsammanfattningen bör vara en särskilt viktig informationskälla för icke-professionella investerare. Den bör utgöra en fristående del av prospektet och vara kort, enkel, tydlig och lättbegriplig för målgruppen bland investerare. Den bör fokusera på nyckelinformation som investerarna behöver för att kunna bestämma vilka erbjudanden och upptaganden till handel av värdepapper som är värda att titta närmare på. Sådan nyckelinformation bör förmedla väsentliga karakteristika och risker förenade med emittenten, eventuell garant och värdepapperen som erbjuds eller upptas till handel på en reglerad marknad. Den bör även tillhandahålla erbjudandets allmänna villkor, inbegripet uppskattade avgifter som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren samt ange de totala uppskattade kostnaderna, eftersom dessa kan vara avsevärda. Den bör även informera investeraren om eventuella rättigheter knutna till värdepapperen och risker förknippade med en investering i det berörda värdepapperet. Sammanfattningens format bör fastställas på ett sätt som möjliggör jämförelser med sammanfattningar för liknande produkter genom att säkerställa att likartad information alltid tas upp på samma ställe i sammanfattningen.

(16)

Medlemsstaterna bör säkerställa att inget civilrättsligt ansvar ska kunna åläggas en person enbart på grundval av sammanfattningen, eller någon översättning av densamma, såvida inte den är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de relevanta delarna av prospektet. Sammanfattningen bör innehålla en tydlig varning i detta avseende.

(17)

Det är lämpligt att förtydliga att de slutgiltiga villkoren för ett grundprospekt endast bör innehålla uppgifter om värdepappersnoten som specifikt gäller emissionen och som kan fastställas endast vid tidpunkten för den enskilda emissionen. Sådan information kan exempelvis inbegripa den internationella ISIN–koden (International Securities Identification Number), emissionspriset, löptiden, eventuell kupong, lösendagen, lösenpriset, inlösenpriset och andra villkor som inte var kända när prospektet upprättades. Annan ny information som kan påverka bedömningen av emittenten och värdepapperet bör i regel ingå i ett tillägg till prospektet. För att uppfylla skyldigheten att ge nyckelinformation även med ett grundprospekt bör emittenterna kombinera sammanfattningen med relevanta delar av de slutgiltiga villkoren på ett sätt som är lättillgängligt för investerare. Inget separat godkännande bör krävas i dessa fall.

(18)

För att effektivisera nyemissioner med företrädesrätt av aktierelaterade värdepapper och ta tillräcklig hänsyn till emittenternas storlek, utan att detta påverkar investerarskyddet, bör ett proportionerligt regelverk för offentliggörande införas för erbjudanden av aktier till befintliga aktieägare, som antingen kan teckna dessa aktier eller sälja teckningsrätten för dessa aktier, för erbjudanden som görs av små och medelstora företag och emittenter med ett begränsat börsvärde (dvs. små företag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad) och för erbjudanden av sådana icke-aktierelaterade värdepapper som avses i artikel 1.2 j i direktiv 2003/71/EG och som emitteras av kreditinstitut. Om sådana kreditinstitut emitterar värdepapper under den gräns som fastställs i den artikeln, men väljer att ansluta sig till regelverket enligt det här direktivet och därmed upprättar ett prospekt, bör de ha rätt att omfattas av det relevanta proportionerliga regelverket för offentliggörande. Det proportionerliga regelverket för offentliggörande för nyemissioner med företrädesrätt bör tillämpas om de erbjudna aktierna är av samma kategori som de av emittentens aktier som är upptagna till handel antingen på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG, förutsatt att plattformen är föremål för tillfredsställande löpande krav på offentliggörande och regler om marknadsmissbruk. Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) bör utfärda riktlinjer avseende dessa villkor för att se till att de behöriga myndigheterna agerar på ett enhetligt sätt.

(19)

Medlemsstaterna offentliggör riklig information om sin finansiella situation som normalt är tillgänglig för allmänheten. Om en medlemsstat står som garantigivare för ett erbjudande om värdepapper, bör emittenten därför inte vara skyldig att i prospektet tillhandahålla information om den medlemsstat som står som garantigivare.

(20)

För att förbättra rättssäkerheten bör giltighetstiden för ett prospekt börja då det godkänns, vilket är en tidpunkt som lätt kan kontrolleras av den behöriga myndigheten. För att öka flexibiliteten bör dessutom emittenterna kunna uppdatera registreringsdokumentet i enlighet med förfarandet för tillägg till prospekt.

(21)

Till följd av ikraftträdandet av direktiv 2004/109/EG har skyldigheten för emittenten att enligt direktiv 2003/71/EG årligen tillhandahålla ett dokument som innehåller eller hänvisar till all information som har offentliggjorts under de tolv månader som föregår offentliggörandet av prospektet dubblerats och bör därför tas bort. Till följd av detta bör ett registreringsdokument inte längre uppdateras i enlighet med artikel 10 i direktiv 2003/71/EG utan i stället genom ett tillägg eller en värdepappersnot.

(22)

Internet innebär lätt tillgänglig information. För att ge investerarna bättre åtkomst bör prospektet alltid offentliggöras i elektronisk form på den relevanta webbplatsen. När en annan person än emittenten ansvarar för att upprätta prospektet bör det räcka att denna person offentliggör prospektet på sin webbplats.

(23)

I syfte att öka rättssäkerheten bör det klargöras när skyldigheten att offentliggöra ett tillägg till prospektet och rätten till återkallande upphör. Dessa bestämmelser bör behandlas separat. Skyldigheten att tillhandahålla tillägg till ett prospekt bör upphöra i och med det slutliga upphörandet av erbjudandet eller när handeln med värdepapperen på en reglerad marknad påbörjas, beroende på vad som inträffar senare. Rätten att återkalla ett godkännande bör å andra sidan tillämpas endast om prospektet är kopplat till ett erbjudande om värdepapper till allmänheten och den nya omständigheten, sakfelet eller förbiseendet inträffade före det slutliga upphörandet av erbjudandet till allmänheten och leveransen av värdepapperen. Rätten till återkallanden är sålunda kopplad till den tidpunkt då den nya omständigheten, sakfelet eller förbiseendet som motiverar ett tillägg inträffade och förutsätter att denna utlösande händelse har inträffat medan erbjudandet fortfarande gäller och innan värdepapperen levererades.

(24)

Vid tillägg till ett prospekt skulle harmonisering på unionsnivå av tidsramen för investerares rätt att återkalla sitt tidigare godkännande innebära att emittenter som erbjuder värdepapper över nationsgränser kan vara säkra på vilken tidsram som gäller. För att erbjuda flexibilitet för emittenter från medlemsstater som av tradition tillämpar en längre tidsram i detta avseende bör emittenten eller erbjudaren ha rätt att frivilligt förlänga tidsramen för att utöva denna rättighet. För att förbättra rättssäkerheten bör det i tillägget till prospektet specificeras när rätten att återkalla ett godkännande upphör.

(25)

Den myndighet som ansvarar för godkännandet av prospektet bör även underrätta emittenten eller den person som ansvarar för upprättandet av prospektet om det intyg om godkännande av prospektet som enligt direktiv 2003/71/EG ska översändas till myndigheterna i värdmedlemsstaterna, så att emittenten eller den person som ansvarar för upprättandet av prospektet kan vara säker på om och när denna underrättelse faktiskt har gjorts.

(26)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i form av genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det är särskilt viktigt att Europaparlamentet erhåller utkast till åtgärder och utkast till genomförandeakter samt övrig relevant information innan kommissionen beslutar om huruvida prospekt upprättade i ett bestämt tredjeland är likvärdiga.

(27)

För att iaktta de principer som fastställs i skäl 41 i direktiv 2003/71/EG och med hänsyn till den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och för att specificera kraven enligt direktiv 2003/71/EG bör kommissionen ha befogenhet att anta delegerade aktier i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget. Delegerade akter kan i synnerhet vara nödvändiga för att uppdatera de gränsvärden och definitioner för begränsat börsvärde och små och medelstora företag som fastställs i detta direktiv och i direktiv 2003/71/EG, och för att specificera sammanfattningens detaljerade innehåll och specifika form, i enlighet med resultatet från den diskussion som inletts genom kommissionens meddelande om paketerade investeringsprodukter för icke-professionella investerare av den 30 april 2009 så att värdepapperssammanfattningens innehåll och form i så hög grad som möjligt anpassas till detta resultat, varvid man undviker att dokument behöver framställas på nytt och att investerarna blir förvirrade, samtidigt som kostnaderna minimeras.

(28)

Europaparlamentet och rådet bör ha tre månader på sig från delgivningsdagen att invända mot den delegerade akten. På Europaparlamentets eller rådets initiativ bör det vara möjligt att förlänga denna period med tre månader när det gäller frågor av särskilt intresse. Det bör även vara möjligt för Europaparlamentet och rådet att underrätta de andra institutionerna om sina avsikter att inte invända. Sådant tidigt godkännande av delegerade akter är särskilt lämpligt om en tidsfrist måste respekteras, till exempel när det finns tidsplaner i grundrättsakten för kommissionens rätt att anta delegerade akter.

(29)

I enlighet med förklaring 39 om artikel 290 i EUF-fördraget, som fogats till slutakten från den regeringskonferens som antog Lissabonfördraget, undertecknat den 13 december 2007, noterade konferensen kommissionens avsikt att i enlighet med sin etablerade praxis även i fortsättningen samråda med av medlemsstaterna utsedda experter vid utarbetandet av kommissionens utkast till delegerade akter på området finansiella tjänster.

(30)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att minska de administrativa bördorna i samband med offentliggörandet av ett prospekt vid erbjudanden om värdepapper till allmänheten och upptagande till handel på reglerade marknader i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(31)

Direktiven 2003/71/EG och 2004/109/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2003/71/EG

Direktiv 2003/71/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska

i)

led h ersättas med följande:

”h)

Värdepapper som ingår i ett erbjudande när det sammanlagda vederlaget för erbjudandet i unionen understiger 5 000 000 EUR, som ska beräknas för en tolvmånadersperiod.”

ii)

led j ersättas med följande:

”j)

Icke-aktierelaterade värdepapper som fortlöpande eller vid upprepade tillfällen emitteras av kreditinstitut, när det sammanlagda vederlaget i unionen understiger 75 000 000 EUR, som ska beräknas för en tolvmånadersperiod, förutsatt att dessa värdepapper

i)

inte är efterställda, konvertibla eller utbytbara,

ii)

inte ger rätt att teckna eller förvärva andra slag av värdepapper och att de inte är kopplade till ett derivatinstrument.”

b)

Följande punkt ska läggas till:

”4.   För att hänsyn ska kunna tas till den tekniska utvecklingen av finansmarknaderna, inbegripet inflation, ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c, anta åtgärder för ändring av de gränsvärden som avses i punkt 2 h och j i den här artikeln.”

2.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska

i)

led e ersättas med följande:

”e)   kvalificerade investerare: personer eller företag som beskrivs i avsnitt I punkterna 1–4 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (8), och personer eller enheter som på begäran behandlas som professionella kunder enligt bilaga II till direktiv 2004/39/EG, eller som bedöms vara godtagbara motparter enligt artikel 24 i direktiv 2004/39/EG, såvida de inte har begärt att bli behandlade som icke-professionella kunder. Värdepappersföretag och kreditinstitut ska på begäran meddela emittenten sin klassificering, utan att detta påverkar tillämpningen av relevant lagstiftning om dataskydd. Värdepappersföretag som är auktoriserade att fortsatt behandla professionella kunder som sådana i enlighet med artikel 71.6 i direktiv 2004/39/EG ska vara auktoriserade att behandla dessa kunder som kvalificerade investerare enligt det här direktivet.

ii)

följande led läggas till:

”s)   nyckelinformation: väsentlig och väl strukturerad information som ska lämnas till investerarna så att de kan förstå arten av och riskerna förenade med emittenten, garanten och de värdepapper investerarna erbjuds eller som upptas till handel på en reglerad marknad och, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.2.b, besluta vilka erbjudanden av värdepapper de närmare ska beakta. Mot bakgrund av erbjudandet och berörda värdepapper ska nyckelinformationen innehålla följande, nämligen

i)en kort beskrivning av väsentliga karakteristika och risker förenade med emittenten och eventuell garant, inbegripet tillgångar, skulder och finansiell ställning,ii)en kort beskrivning av väsentliga karakteristika och risker som är förknippade med investeringen i värdepapperet, inbegripet eventuella rättigheter förknippade med värdepapperen,iii)erbjudandets allmänna villkor, inbegripet uppskattade avgifter som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren,iv)närmare upplysningar om upptagandet till handel,v)motiven för erbjudandet och användningen av de medel som emissionen tillför.

t)   företag med begränsat börsvärde: ett företag som är noterat på en reglerad marknad och som hade ett genomsnittligt börsvärde på mindre än 100 000 000 EUR beräknat på slutkursen för de tre föregående kalenderåren.”

b)

Punkterna 2 och 3 ska utgå.

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och för att klargöra kraven i denna artikel, ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c, anta de definitioner som avses i punkt 1, inbegripet anpassning av de sifferuppgifter som används för definitionen av små och medelstora företag och tröskelvärdena för begränsat börsvärde, med beaktande av situationen på olika nationella marknader, inbegripet den klassificering som tillämpas av operatörer av reglerade marknader, unionens lagstiftning och rekommendationer samt den ekonomiska utvecklingen.”

3.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska

i)

första stycket ersättas med följande:

”2.   Skyldigheten att offentliggöra prospekt ska inte gälla följande slag av erbjudanden, nämligen

a)

erbjudanden av värdepapper som riktas endast till kvalificerade investerare, och/eller

b)

erbjudanden av värdepapper som riktas till färre än 150 fysiska eller juridiska personer som inte är kvalificerade investerare, per medlemsstat, och/eller

c)

erbjudanden av värdepapper som riktas till investerare som förvärvar värdepapper för ett sammanlagt vederlag på minst 100 000 EUR per investerare för varje separat erbjudande, och/eller

d)

erbjudanden av värdepapper med ett nominellt värde per enhet på minst 100 000 EUR, och/eller

e)

erbjudanden av värdepapper för ett sammanlagt vederlag i unionen på mindre än 100 000 EUR, som ska beräknas för en tolvmånadersperiod.”

ii)

följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna ska inte begära ytterligare ett prospekt vid någon sådan efterföljande återförsäljning av värdepapper eller slutlig placering av värdepapper via finansiella mellanhänder, så länge ett giltigt prospekt finns tillgängligt i enlighet med artikel 9 och emittenten eller den person som ansvarar för upprättandet av ett sådant prospekt i ett skriftligt avtal godkänner att det används.”

b)

Följande punkt ska läggas till:

”4.   För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna, inbegripet inflation, ska kommissionen, genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c, anta åtgärder avseende gränsvärdena punkt 2 c-e i den här artikeln.”

4.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska

i)

leden c-e ersättas med följande

”c)

Värdepapper som erbjuds, tilldelas eller ska tilldelas i samband med en fusion eller fission, under förutsättning att det föreligger ett dokument som den behöriga myndigheten anser innehålla information som är likvärdig med den i prospektet med beaktande av kraven i unionslagstiftningen.

d)

Utdelning som betalas till de befintliga aktieägarna i form av aktier av samma kategori som de aktier som utdelningen gäller, under förutsättning att ett dokument som innehåller information om aktiernas antal och art samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt.

e)

Värdepapper som erbjuds, tilldelas eller ska tilldelas nuvarande eller tidigare styrelseledamöter eller anställda av deras arbetsgivare eller av ett anslutet företag, förutsatt att företaget har sitt huvudkontor eller säte i unionen och förutsatt att ett dokument tillhandahålls med information om värdepapperens antal och art samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet.”

ii)

följande stycken läggas till:

”Led e ska också gälla för företag etablerade utanför unionen vars värdepapper är upptagna till handel antingen på en reglerad marknad eller på en marknad i tredjeland. I det senare fallet ska undantaget gälla förutsatt att tillräcklig information, inbegripet dokumentet som avses i led e, finns tillgängligt åtminstone på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar och förutsatt att kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet avseende tredjelandsmarknaden i fråga.

På begäran av den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska kommissionen anta ett beslut om likvärdighet i enlighet med det förfarande som avses i artikel 24.2 om den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säkerställer att en reglerad marknad som är auktoriserad i detta tredjeland uppfyller de rättsligt bindande krav som, för tillämpningen av undantaget i led e, är likvärdiga med de krav som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (9), av avdelning III i direktiv 2004/39/EG och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (10), och som är föremål för effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll i detta tredjeland. Denna behöriga myndighet ska ange varför den anser att det berörda tredjelandets rättsliga och tillsynsmässiga ramar är att betrakta som likvärdiga och ska lämna relevant information i detta avseende.

Ett sådant tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar får anses vara likvärdiga om de uppfyller minst följande villkor:

i)

Marknaderna är föremål för auktorisering och för fortlöpande effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll.

ii)

Marknaderna har tydliga och transparenta regler för upptagande till handel av värdepapper, så att handeln med dessa värdepapper kan ske på ett rättvist, välordnat och effektivt sätt och att de är fritt överlåtbara.

iii)

Emittenter av värdepapper är skyldiga att lämna regelbundet återkommande och löpande information för att säkerställa ett gott skydd för investerarna.

iv)

Marknadernas transparens och integritet säkerställs genom förhindrande av marknadsmissbruk i form av insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan.

När det gäller led e får kommissionen, för att kunna beakta utvecklingen på finansmarknaderna, genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c, anta åtgärder för att precisera ovannämnda kriterier eller lägga till ytterligare kriterier som ska tillämpas i samband med bedömningen av likvärdigheten.

b)

I punkt 2 ska led d ersättas med följande:

”d)

Värdepapper som erbjuds, tilldelas eller ska tilldelas i samband med en fusion eller fission, under förutsättning att det föreligger ett dokument som den behöriga myndigheten anser innehålla information som är likvärdig med den i prospektet med beaktande av kraven i unionslagstiftningen.”

5.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska

i)

inledningen i första stycket ersättas med följande:

”2.   Prospektet ska innehålla information om emittenten och om de värdepapper som ska erbjudas allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Det ska även innehålla en sammanfattning som, på det språk på vilket prospektet ursprungligen upprättades, ska vara kortfattad och skriven med ett icke-tekniskt språk, och förmedla nyckelinformation. Prospektsammanfattningens format och innehåll ska, i förening med prospektet, ge tillfredsställande information om värdepapperets väsentliga element för att hjälpa investerare när de överväger att investera i sådana värdepapper.

Sammanfattningen ska upprättas i ett standardiserat format för att möjliggöra jämförelser med sammanfattningar för liknande produkter, och dess innehåll ska ge nyckelinformation om de berörda värdepapperen för att hjälpa investerare när de överväger att investera i sådana värdepapper. Sammanfattningen ska också innehålla en varning om”

ii)

andra stycket ersättas med följande:

”Om prospektet gäller upptagande till handel på en reglerad marknad av icke-aktierelaterade värdepapper med ett nominellt värde på minst 100 000 EUR ska ingen sammanfattning krävas, utom när en medlemsstat så kräver i enlighet med artikel 19.4.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad får upprätta prospektet som ett sammanhängande eller flera separata dokument. I ett prospekt som består av separata dokument ska den begärda informationen delas upp i ett registreringsdokument, en värdepappersnot och en sammanfattning. Registreringsdokumentet ska innehålla information om emittenten. Värdepappersnoten ska innehålla informationen om de värdepapper som erbjuds allmänheten eller som ska upptas till handel på en reglerad marknad.”

c)

Punkt 4 tredje stycket ska ersättas med följande:

”Om de slutgiltiga villkoren för erbjudandet inte ingår i vare sig grundprospektet eller något tillägg, ska de göras tillgängliga för investerarna och registreras hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten samt meddelas av emittenten till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten varje gång ett erbjudande till allmänheten görs så snart det är praktiskt möjligt, och om möjligt före den tidpunkt då erbjudandet till allmänheten börjar gälla eller de berörda värdepapperen tas upp till handel. De slutgiltiga villkoren ska endast innehålla information som avser värdepappersnoten och ska inte användas för att komplettera grundprospektet; artikel 8.1 a ska tillämpas i dessa fall.”

d)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.   För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och specificera de villkor som fastställs i denna artikel ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c anta åtgärder som avser följande:

a)

Formatet för prospektet eller grundprospektet, sammanfattningen, de slutgiltiga villkoren och tilläggen.

b)

Det närmare innehållet och specifika formatet för den nyckelinformation som ska ingå i sammanfattningen.

Dessa delegerade akter ska antas senast den 1 juli 2012.”

6.

Artikel 6.2 andra stycket ska ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska dock säkerställa att inget civilrättsligt ansvar ska kunna åläggas en person enbart på grund av sammanfattningen, inklusive översättningen därav, om den inte är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de andra delarna av prospektet eller om den inte, tillsammans med andra delar av prospektet, ger nyckelinformation för att hjälpa investerare när de överväger att investera i sådana värdepapper. Sammanfattningen ska innehålla en tydlig varning i detta avseende.”

7.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Detaljerade delegerade akter avseende vilka specifika uppgifter som måste ingå i prospekten och för undvikande av dubblering av information när ett prospekt består av separata dokument ska antas av kommissionen i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c.”

b)

I punkt 2 ska

i)

led b ersättas med följande:

”b)

De olika kategorierna och arterna av erbjudanden och upptagande till handel på en reglerad marknad av icke-aktierelaterade värdepapper. Den information som krävs i ett prospekt ska vara tillfredsställande för berörda investerare när det gäller icke-aktierelaterade värdepapper med ett nominellt värde per enhet på minst 100 000 EUR.”

ii)

led e ersättas med följande:

”e)

Emittenternas olika verksamheter och storlek, särskilt kreditinstitutioner som emitterar icke-aktierelaterade värdepapper enligt artikel 1.2 j, företag med begränsat börsvärde och små och medelstora företag. För dessa företag ska informationskraven anpassas till deras storlek och i tillämpliga fall till att de bedrivit verksamhet under kortare tid.”

iii)

följande punkt läggas till:

”g)

ett proportionerligt regelverk för offentliggörande ska gälla för aktieerbjudanden från företag vars aktier av samma klass upptas till handel på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG, som är föremål för tillfredsställande löpande krav på offentliggörande och regler om marknadsmissbruk, förutsatt att emittenten inte har underlåtit att tillämpa lagstadgade företrädesrätter.”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   De delegerade akter som avses i punkt 1 ska bygga på de standarder för finansiell och icke-finansiell information som fastställts av internationella organisationer för tillsyn över värdepappersmarknaden, särskilt Iosco och på de icke uttömmande bilagorna till detta direktiv.”

8.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)

I inledningen av punkt 2 och i punkt 3 ska ”genomförandeåtgärder” ersättas med ”delegerade akter”.

b)

Följande punkt ska införas:

”3a.   Om en medlemsstat står som garantigivare för värdepapper, ska emittenten, erbjudaren eller en person som begär upptagande till handel på en reglerad marknad, när denne upprättar prospekt i enlighet med artikel 1.3, ha rätt att utelämna information om sådan garantigivare.”

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och specificera de villkor som fastställs i denna artikel ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c, anta åtgärder i fråga om punkt 2.”

9.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Prospekt ska vara giltiga i 12 månader efter godkännandet när det gäller erbjudanden till allmänheten eller upptagande till handel på en reglerad marknad, förutsatt att de vid behov kompletteras med tillägg när så krävs enligt artikel 16.”

b)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   Ett registreringsdokument enligt artikel 5.3 som ingivits i förväg och godkänts ska vara giltigt i högst 12 månader. Registreringsdokumentet, vid behov uppdaterat enligt artikel 12.2 eller 16, ska tillsammans med värdepappersnoten och sammanfattningen betraktas som ett giltigt prospekt.”

10.

Artikel 10 ska utgå.

11.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna ska tillåta att information införlivas i prospekten genom hänvisning till ett eller flera tidigare eller samtidigt offentliggjorda dokument som har godkänts av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller givits in till denna i enlighet med detta direktiv eller direktiv 2004/109/EG. Informationen ska vara den allra senaste som emittenten har tillgänglig. I sammanfattningen får det inte införlivas någon information genom hänvisning.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och specificera de villkor som fastställs i denna artikel ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c, anta åtgärder i fråga om den information som ska införlivas genom hänvisning.”

12.

Artikel 12.2 ska ersättas med följande:

”2.   I detta fall ska värdepappersnoten innehålla den information som normalt skulle ha lämnats i registreringsdokumentet om någon materiell ändring eller nyligen inträffad händelse, som skulle kunna påverka investerares bedömningar, har förekommit sedan det senaste uppdaterade registreringsdokumentet, såvida inte sådan information ges i ett tillägg i enlighet med artikel 16. Värdepappersnoten och sammanfattningen ska godkännas separat.”

13.

Artikel 13.7 ska ersättas med följande:

”7.   För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och specificera de villkor som fastställs i denna artikel ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c, anta åtgärder i fråga om villkoren för justering av tidsfristerna.”

14.

Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska

i)

led c i första stycket ersättas med följande:

”c)

i elektronisk form på emittentens webbplats samt, i tillämpliga fall, på webbplatsen för de finansiella mellanhänder, däribland betalningsombud, som placerar eller säljer värdepapperen, eller”

ii)

andra stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska kräva att emittenter, eller personer med ansvar för att upprätta ett prospekt, som offentliggör sina prospekt i enlighet med led a eller b också ska offentliggöra sina prospekt i elektronisk form i enlighet med led c.”

b)

Punkt 8 ersättas med följande:

”8.   För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och specificera de villkor som fastställs i denna artikel ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c, anta åtgärder i fråga om punkterna 1–4 i denna artikel.”

15.

Artikel 15.7 ska ersättas med följande:

”7.   För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och för att specificera kraven enligt denna artikel ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c anta åtgärder i fråga om spridning av annonser som gäller planerade erbjudanden av värdepapper till allmänheten eller upptagande till handel på en reglerad marknad, framför allt innan prospekten har gjorts tillgängliga för allmänheten eller innan teckningstiden inletts samt i fråga om punkt 4 i den här artikeln.”

16.

Artikel 16 ska ersättas med följande:

”Artikel 16

Tillägg till prospekt

1.   Varje ny omständighet av betydelse, sakfel eller förbiseende i samband med informationen i ett prospekt som kan påverka bedömningen av värdepapperen och som uppkommer eller uppmärksammas mellan tidpunkten för godkännandet av prospektet och det slutliga upphörandet av erbjudandet till allmänheten respektive den tidpunkt då handeln på en reglerad marknad påbörjas, beroende på vad som inträffar senare, ska uppges i ett tillägg till prospektet. Sådana tillägg ska godkännas på samma sätt inom högst sju arbetsdagar och offentliggöras på åtminstone samma sätt som när det ursprungliga prospektet offentliggjordes. Sammanfattningen, och eventuella översättningar av denna, ska också kompletteras om så är nödvändigt för att beakta den nya informationen i tillägget.

2.   Om prospektet avser ett värdepapperserbjudande till allmänheten ska investerare som redan har samtyckt till att köpa eller teckna sig för värdepapperen innan tillägget offentliggörs ha rätt att återkalla sina godkännanden inom två arbetsdagar efter det att tillägget offentliggjorts, förutsatt att den nya omständigheten, sakfelet eller förbiseendet i punkt 1 inträffade före det slutliga upphörandet av erbjudandet till allmänheten och leveransen av värdepapperen. Denna period kan förlängas av emittenten eller erbjudaren. Sista dagen för rätten till återkallande ska anges i tillägget.”

17.

Artikel 18.1 ska ersättas med följande:

”1.   På begäran av emittenten eller den person som ansvarar för utformningen av prospektet ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten inom tre arbetsdagar räknat från mottagandet av begäran, eller inom en arbetsdag efter godkännandet av prospektet om begäran bifogas utkastet till prospekt, översända ett intyg om godkännande till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, av vilket det ska framgå att prospektet har upprättats i enlighet med detta direktiv, samt en kopia av det prospektet. I tillämpliga fall ska intyget åtföljas av en översättning av sammanfattningen, som emittenten eller den person som ansvarar för utformningen av prospektet ska se till att framställa. Samma förfarande ska tillämpas på alla tillägg till prospektet. Även emittenten eller den person som ansvarar för upprättandet av prospektet ska underrättas om godkännandeintyget samtidigt med den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten.”

18.

Artikel 19.4 ska ersättas med följande:

”4.   När en ansökan görs i en eller flera medlemsstater om upptagande till handel på en reglerad marknad av icke-aktierelaterade värdepapper vilkas nominella värde per enhet är minst 100 000 EUR, ska prospektet avfattas antingen på ett språk som godtas av de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten och värdmedlemsstaten eller på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar, efter emittentens, erbjudarens eller den persons som ansöker om upptagande till handel val, beroende på omständigheterna. Medlemsstaterna får välja att i sin nationella lagstiftning kräva att en sammanfattning ska upprättas på deras officiella språk.”

19.

Artikel 20.3 första stycket ska ersättas med följande:

”3.   Kommissionen ska genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c anta åtgärder som bestämmer allmänna ekvivalenskriterier på grundval av de krav som fastställs i artiklarna 5 och 7.”

20.

I artikel 21.4 d ska ”dess genomförandeåtgärder” ersättas med ”de delegerade akter som där anges”

21.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 24a

Utövande av delegering

1.   Den befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 1.4, 2.4, 3.4, 4.1 femte stycket, 5.5, 7.1, 8.4, 11.3, 13.7, 14.8, 15.7 och 20.3 första stycket ska ges till kommissionen för en period på fyra år från och med den 31 december 2010. Kommissionen ska utarbeta en rapport om den delegerade befogenheten senast sex månader innan perioden på fyra år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska automatiskt förlängas med perioder av samma längd, om den inte återkallas av Europaparlamentet eller rådet i enlighet med artikel 24b.

2.   Så snart som kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

3.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c.

Artikel 24b

Återkallande av delegering

1.   Den delegering av befogenheter som avses i artikel 1.4, 2.4, 3.4, 4.1 femte stycket, 5.5, 7.1, 8.4, 11.3, 13.7, 14.8, 15.7 eller 20.3 första stycket får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2.   Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta om återkallande av delegering ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och kommissionen i rimlig tid innan ett slutligt beslut fattas, och ange den delegerade befogenhet som kan komma att återkallas.

3.   Beslutet om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det får verkan omedelbart, eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24c

Invändning mot delegerade akter

1.   Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på tre månader från delgivningsdagen.

På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska denna period förlängas med tre månader.

2.   Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av den period som avses i punkt 1 har invänt mot den delegerade akten, ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.

Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, förutsatt att både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra några invändningar.

3.   Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt inom den period som avses i punkt 1, ska den inte träda i kraft. I enlighet med artikel 296 i EUF-fördraget ska den institution som invänder mot en delegerad akt ange skälen för detta.”

22.

I avsnitten I C, III och IV i bilaga I, avsnitt II i bilaga II, avsnitten II och III i bilaga III och tredje strecksatsen i bilaga IV ska ”nyckelinformation” ersättas med ”väsentlig information”.

Artikel 2

Ändringar av direktiv 2004/109/EG

Direktiv 2004/109/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 2.1 i i ska ersättas med följande:

”i)

för en emittent av skuldebrev vars nominella värde per enhet understiger 1 000 EUR eller en emittent av aktier

om emittenten har sitt säte i unionen: den medlemsstat där den har sitt säte,

om emittenten har sitt säte i ett tredjeland: den medlemsstat som avses i artikel 2.1 m iii i direktiv 2003/71/EG.

Definitionen av ”hemmedlemsstat” ska tillämpas för skuldebrev i andra valutor än euro, förutsatt att värdet av det nominella värdet per enhet på emissionsdagen understiger 1 000 EUR, såvida det inte är nästan lika med 1 000 EUR.”

2.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska led b ersättas med följande:

”b)

En emittent av enbart skuldebrev som är upptagna till handel på en reglerad marknad och vars nominella värde per enhet uppgår till minst 100 000 EUR eller, om skuldebreven är utställda i en annan valuta än euro, värdet av detta nominella värde per enhet på emissionsdagen motsvarar minst 100 000 EUR.”

b)

Följande punkt ska läggas till:

”4.   Genom undantag från punkt 1 b ska artiklarna 4, 5 och 6 inte tillämpas på emittenter av enbart skuldebrev vars nominella värde per enhet uppgår till minst 50 000 EUR eller, om skuldebreven är utställda i en annan valuta än euro, värdet av detta nominella värde per enhet på emissionsdagen motsvarar minst 50 000 EUR, och som redan tagits upp till handel på en reglerad marknad i unionen före den 31 december 2010 så länge som sådana skuldebrev fortfarande är utestående.”

3.

Artikel 18.3 ska ersättas med följande:

”3.   Om endast innehavare av skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på minst 100 000 EUR eller, i fråga om skuldebrev utställda i en annan valuta än euro, vars nominella värde per enhet på emissionsdagen motsvarar minst 100 000 EUR, ska sammankallas till ett möte, får emittenten välja att hålla detta i vilken medlemsstat som helst, förutsatt att alla hjälpmedel och all information som krävs för att innehavarna ska kunna utöva sina rättigheter står till förfogande i denna medlemsstat.

Valmöjligheten i första stycket ska även gälla för emittenter av skuldebrev vars nominella värde per enhet uppgår till minst 50 000 EUR eller, om skuldebreven är utställda i en annan valuta än euro, värdet av detta nominella värde per enhet på emissionsdagen motsvarar minst 50 000 EUR, och som redan tagits upp till handel på en reglerad marknad i unionen före den 31 december 2010 så länge som sådana skuldebrev fortfarande är utestående, förutsatt att alla hjälpmedel och all information som krävs för att innehavarna ska kunna utöva sina rättigheter står till förfogande i den medlemsstat som emittenten valt.”

4.

Artikel 20.6 ska ersättas med följande:

”6.   När värdepapper vars nominella värde per enhet är minst 100 000 EUR, eller när skuldebrev som är utställda i en annan valuta än euro och som på emissionsdagen motsvarar minst 100 000 EUR är upptagna till handel på en reglerad marknad i en eller flera medlemsstater, ska med undantag från punkterna 1–4 den obligatoriska informationen lämnas ut till allmänheten antingen på ett språk som godtas av de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaten, eller på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar, beroende på vad emittenten väljer eller den väljer som utan emittentens samtycke har begärt att dessa värdepapper skulle tas upp till handel.

Undantaget i första stycket ska även tillämpas på skuldebrev vars nominella värde per enhet uppgår till minst 50 000 EUR eller, om skuldebreven är utställda i en annan valuta än euro, värdet av detta nominella värde per enhet på emissionsdagen motsvarar minst 50 000 EUR, och som redan tagits upp till handel på en reglerad marknad i en eller flera av medlemsstaterna före den 31 december 2010 så länge som sådana skuldebrev fortfarande är utestående.”

Artikel 3

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 juli 2012. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Medlemsstaterna ska bestämma hur en sådan hänvisning ska göras.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Översyn

Senast den 1 januari 2016 ska kommissionen utvärdera tillämpningen av direktiv 2003/71/EG, ändrat genom det här direktivet, särskilt när det gäller bestämmelsernas tillämpning och konsekvenser, inbegripet ansvar i fråga om sammanfattningen med nyckelinformation, följderna av undantaget enligt artikel 4.1 e om skyddet av de anställda och det proportionerliga regelverket för offentliggörande enligt artikel 7.2 e och g samt offentliggörandet av prospekt i elektronisk form i enlighet med artikel 14, och kommissionen ska se över artikel 2.1 m ii avseende begränsningen vid fastställande av hemmedlemsstat för emittenter av icke-aktierelaterade värdepapper med ett nominellt värde som understiger 1 000 EUR i syfte att överväga huruvida denna bestämmelse ska kvarstå eller upphävas. Kommissionen ska vidare bedöma behovet av att se över definitionen av begreppet ”erbjudande till allmänheten” och behovet av att definiera begreppen ”primär marknad” och ”sekundär marknad”, och i detta sammanhang fullt klarlägga kopplingarna mellan direktiv 2003/71/EG och direktiven 2003/6/EG och 2004/109/EG. Efter denna utvärdering ska kommissionen lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av förslag till ändringar av direktiv 2003/71/EG.

Artikel 5

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 24 november 2010.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

O. CHASTEL

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 18 februari 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 19, 26.1.2010, s. 1.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 juni 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 11 oktober 2010

(4)  EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.

(5)  EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(6)  EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.

(7)  EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.

(8)  EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.”

(9)  EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.

(10)  EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.”


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/13


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1169/2010

av den 10 december 2010

om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetstillstånd för järnväg

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (1), särskilt artikel 6.1,

med beaktande av rekommendationen ERA/REC/SAF/09-2009 från Europeiska järnvägsbyrån, som lämnades till kommissionen den 18 september 2009, om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse, och

av följande skäl:

(1)

Syftet med den gemensamma säkerhetsmetod som ska fastställas är att tillhandahålla en ram för att de nationella säkerhetsmyndigheterna ska kunna harmonisera sina beslutskrav i unionen, i enlighet med artikel 17.4 i direktiv 2004/49/EG. Detta bör göra det möjligt för nationella säkerhetsmyndigheter att bedöma överensstämmelsen med kraven på ett enhetligt sätt.

(2)

Den gemensamma säkerhetsmetoden bör innehålla alla harmoniserade krav och bedömningsmetoder för att göra det möjligt för de nationella säkerhetsmyndigheterna att utfärda ett säkerhetstillstånd till en infrastrukturförvaltare, som innefattar säkerhetsstyrningssystemets tillräcklighet i allmänhet och eventuella nätspecifika tillstånd. Vidare är det troligt att infrastrukturförvaltaren kommer att ansöka om den nätspecifika delen av tillståndet samtidigt med ansökan om ett allmänt tillstånd baserat på säkerhetsstyrningssystemet.

(3)

De nationella säkerhetsmyndigheterna bedömer en infrastrukturförvaltarens förmåga att uppfylla alla de krav som gäller för att bedriva verksamhet i allmänhet och i det specifika nät för vilket järnvägsföretaget ansöker om tillstånds, genom att bedöma dess samlade säkerhetsstyrningssystem.

(4)

Varje nationell säkerhetsmyndighet bör införa förfaranden för att undersöka om de resultat som anges i ansökan om ett säkerhetstillstånd uppnås i verksamheten, efter att tillståndet har beviljats och om alla nödvändiga krav fortlöpande uppfylls i enlighet med artikel 16.2 f och artikel 17.2 i direktiv 2004/49/EG. Detta kräver därför att det utvecklas ett system för tillsyn efter att ett tillstånd har beviljats som baserar sig på grundläggande principer för att säkerställa att de nationella säkerhetsmyndigheterna tillämpar ett harmoniserat tillvägagångssätt i varje medlemsstat.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 27.1 i direktiv 2004/49/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetstillstånd enligt artikel 6.3 b i direktiv 2004/49/EG.

I den gemensamma säkerhetsmetoden ingår

a)

ett förfarande och kriterier för att bedöma ansökningar från infrastrukturförvaltare om säkerhetstillstånd enligt artikel 11.1 a och b i direktiv 2004/49/EG, som anges i bilagorna I och II till denna förordning,

b)

principer för att övervaka överensstämmelsen med kraven i direktiv 2004/49/EG efter att den nationella säkerhetsmyndigheten har beviljat tillståndet, som anges i bilaga III till denna förordning.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med tillsyn:

de förfaranden som den nationella säkerhetsmyndigheten inför för att övervaka säkerhetsnivån efter att den har beviljat ett säkerhetstillstånd.

Artikel 3

Förfaranden för att bedöma ansökningar

1.   Vid bedömning av ansökningar om säkerhetstillstånd som har lämnats in efter att denna förordning har trätt i kraft ska de nationella säkerhetsmyndigheterna tillämpa det förfarande som anges i bilaga I till denna förordning för att bedöma ansökningarnas överensstämmelse med kraven i direktiv 2004/49/EG. De nationella säkerhetsmyndigheterna ska också använda de bedömningskriterier som anges i bilaga II till denna förordning.

2.   Vid bedömningen får de nationella säkerhetsmyndigheterna godkänna de sökandes utfästelser om att de kommer att hantera risker genom avtal med tredje man. I avtalen ska även specificeras vilket informationsutbyte som behövs för att säkerställa säker drift av fordon, särskilt i fråga om de områden som hör samman med underhåll.

3.   De produkter eller tjänster som entreprenörer eller leverantörer förser infrastrukturförvaltarna med ska antas överensstämma med säkerhetskraven om entreprenörerna, leverantörerna eller produkterna är certifierade i enlighet med relevanta certifieringssystem som har inrättats inom ramen för unionslagstiftning för tillhandahållandet av sådana produkter och tjänster.

Artikel 4

Tillsyn

När de nationella säkerhetsmyndigheterna har beviljat ett säkerhetstillstånd ska de utöva tillsyn över infrastrukturförvaltarnas fortsatta tillämpning av sina säkerhetsstyrningssystem och tillämpa de principer för tillsyn som anges i bilaga III till denna förordning.

Artikel 5

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 december 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 164, 30.4.2004, s. 44.


BILAGA I

Förfarande för bedömning av överensstämmelse med de krav som måste uppfyllas för att erhålla säkerhetstillstånd utfärdade i enlighet med artikel 11.1 a och b i direktiv 2004/49/EG

1.   De förfaranden som en nationell säkerhetsmyndighet inför för att ta emot och bedöma ansökningar och bevilja säkerhetstillstånd ska bygga på följande ramprinciper.

a)   Framtagning och granskning av bedömningsprocessen

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska ta fram strukturerade och granskningsbara processer som ska utföras av lämpliga behöriga personer. De ska granska ansökningarna mot de bedömningskriterier för säkerhetsstyrningssystem som anges i bilaga II. De ska föra protokoll över och motivera alla beslut. Den nationella säkerhetsmyndighetens övergripande bedömningsprocess ska regelbundet granskas internt och kontinuerligt förbättras för att säkerställa dess fortlöpande genomslagskraft och effektivitet.

b)   Bedömningsprocessens kvalitet

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska övervaka kvaliteten på det egna arbetet under viktiga faser av behandlingen av ansökningar om säkerhetstillstånd.

c)   Bedömningens omfattning

Bedömningen ska ske på styrningssystemnivå och vara processdriven. I de fall då brister upptäcks vid granskningen kan den nationella säkerhetsmyndigheten själv fatta beslut och ska, beroende på den bristande överensstämmelsens karaktär och allvarlighetsgrad, beskriva vilka punkter som behöver förbättras. I sista hand ska den nationella säkerhetsmyndigheten utnyttja sin befogenhet att avslå en ansökan.

Bedömningen ska vara

anpassad till riskerna, typen och omfattningen på den sökandes verksamhet,

baserad på bedömningar av infrastrukturförvaltarens allmänna förmåga att bedriva verksamhet på ett säkert sätt enligt vad som anges i dess säkerhetsstyrningssystem.

d)   Tidsfrist för bedömningen

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska slutföra bedömningen inom den tidsram som anges i artikel 12 i direktiv 2004/49/EG och samtidigt se till att den bevisning som tillhandahålls av den sökande är tillräcklig. Den nationella säkerhetsmyndigheten ska så snart det är praktiskt möjligt informera infrastrukturförvaltaren om frågor som ger upphov till allvarliga betänkligheter under bedömningsfasen.

e)   Beslutsfattande under bedömningen

Ett beslut om att godkänna eller avslå en ansökan om säkerhetstillstånd ska baseras på den bevisning som den sökande tillhandahåller och om relevanta krav har följts.

2.   Den nationella säkerhetsmyndigheten ska bedöma om den bifogade sammanfattningen av säkerhetsstyrningssystemets manual möjliggör en första bedömning av säkerhetsstyrningssystemets kvalitet och lämplighet, och ska besluta inom vilka områden ytterligare information behövs. Den nationella säkerhetsmyndigheten kan, som en del av denna begäran om mer information, begära detaljerad information i sådan omfattning som den anser vara rimlig för att kunna bedöma ansökan.

3.   När ett säkerhetstillstånd beviljas ska överensstämmelsen mellan den sökandes säkerhetsstyrningssystem och bedömningskriterierna dokumenteras med hänsyn till varje bedömningskriterium.

4.   Om den nationella säkerhetsmyndigheten har några funderingar eller upptäcker en eventuell bristande överensstämmelse, ska den nationella säkerhetsmyndigheten specificera detta och hjälpa den sökande att förstå vilken detaljnivå som förväntas i svaret. Detta uppnås genom att

a)

noggrant hänvisa till de relevanta kriterierna och se till att den sökande har förstått vilka områden med bristande överensstämmelse som har identifierats,

b)

fastställa vilken del av tillhörande förordningar, regler och standarder som är relevant,

c)

ange varför bedömningskriteriet inte är uppfyllt,

d)

komma överens om ytterligare åtaganden, information och styrkande bevisning som ska tillhandahållas, enligt vad som krävs på kriteriets detaljnivå, och specificera både den åtgärd som den sökande måste vidta för att korrigera bristen och inom vilken tidsram som överensstämmelsen måste uppfyllas,

e)

specificera vilka områden som kan bli föremål för ytterligare granskning genom tillsyn efter att tillståndet har beviljats.


BILAGA II

Kriterier för bedömning av överensstämmelse med de krav som måste uppfyllas för att erhålla säkerhetstillstånd utfärdade i enlighet med artikel 11.1 a och b i direktiv 2004/49/EG

A.   RISKHANTERINGSÅTGÄRDER FÖR ALLA RISKER SOM INFRASTRUKTURFÖRVALTARENS VERKSAMHET GER UPPHOV TILL (1)

A.1

Det finns förfaranden för att identifiera risker som har samband med järnvägsdrift, inklusive risker som uppstår som en direkt följd av arbetsaktiviteter, arbetets utformning eller arbetsbelastning och andra organisationers/personers verksamhet.

A.2

Det finns förfaranden för att utveckla och vidta åtgärder för riskhantering.

A.3

Det finns förfaranden för att övervaka riskhanteringsåtgärdernas effektivitet samt genomföra förändringar när så krävs.

A.4

Det finns förfaranden för att fastslå behovet av att samarbeta med andra enheter (såsom järnvägsföretag, tillverkare, underhållsleverantörer, underhållsansvariga enheter, fordonsinnehavare, tjänsteleverantörer och upphandlande enheter) i förekommande fall, i frågor med gemensamma kontaktpunkter som sannolikt kommer att påverka införandet av lämpliga riskhanteringsåtgärder i enlighet med artikel 4.3 i direktiv 2004/49/EG.

A.5

Det finns förfaranden för överenskommen dokumentation och kommunikation med relevanta enheter, inklusive identifiering av varje deltagande organisations roll och ansvar samt specifikationer för informationsutbyte.

A.6

Det finns förfaranden för att kontrollera hur effektiva dessa åtgärder är och genomföra förändringar när så krävs.

B.   RISKHANTERING VID UNDERHÅLL OCH MATERIELFÖRSÖRJNING (2)

B.1

Det finns förfaranden för att få fram krav/standarder/processer gällande underhåll från säkerhetsdata.

B.2

Det finns förfaranden för att anpassa underhållsintervallen efter typ och omfattning av den trafik som bedrivs.

B.3

Det finns förfaranden för att säkerställa att underhållsansvaret är klart definierat i syfte att fastställa underhållsbefattningarnas befogenheter och ange lämpliga ansvarsnivåer.

B.4

Det finns förfaranden för att samla in information om fel och brister som uppstår under den dagliga driften och för att rapportera dessa till dem som ansvarar för underhållet.

B.5

Det finns förfaranden för att identifiera och rapportera risker som uppstår på grund av brister samt konstruktioner med bristande överensstämmelse eller fel under hela livscykeln till berörda parter.

B.6

Det finns förfaranden för att verifiera och kontrollera underhållets utförande och resultat för att säkerställa att de överensstämmer med företagets normer.

C.   RISKHANTERING SOM HÖR SAMMAN MED ANLITANDET AV ENTREPRENÖRER OCH KONTROLL AV LEVERANTÖRER (3)

C.1

Det finns förfaranden för att kontrollera kompetensen hos entreprenörer (inklusive underentreprenörer) och leverantörer.

C.2

Det finns förfaranden för att verifiera och kontrollera säkerhetsnivån och resultaten för alla upphandlade tjänster och produkter som tillhandahålls av antingen entreprenören eller leverantören för att säkerställa att de uppfyller de krav som anges i avtalet.

C.3

Ansvarsområden och arbetsuppgifter gällande järnvägssäkerhet är tydligt definierade, kända och fördelade mellan avtalsparterna och alla andra berörda parter.

C.4

Det finns förfaranden för att säkerställa att säkerhetsrelaterade handlingar och avtal går att spåra.

C.5

Det finns förfaranden för att säkerställa att säkerhetsuppgifter, inklusive utbyte av säkerhetsrelaterad information, utförs av entreprenörer eller leverantörer i enlighet med de relevanta krav som anges i avtalet.

D.   RISKER SOM UPPSTÅR SOM ETT RESULTAT AV ANDRA PARTER UTANFÖR JÄRNVÄGSSYSTEMET (4)

D.1

Det finns förfaranden för att identifiera potentiella risker från andra parter utanför järnvägssystemet, där så är tillämpligt och rimligt.

D.2

Det finns förfaranden för att fastställa lämpliga kontrollåtgärder för att begränsa de risker som finns identifierade i D.1 i den mån de hör samman med den sökandes ansvar.

D.3

Det finns förfaranden för att se till att de åtgärder som identifierades i D.2 är effektiva samt genomföra förändringar när så krävs.

E.   DOKUMENTERING AV SÄKERHETSSTYRNINGSSYSTEMET

E.1

Det finns en beskrivning av verksamheten där driftens typ, omfattning och risk klargörs.

E.2

Det finns en beskrivning av säkerhetsstyrningssystemets struktur, av vilken roll- och ansvarsfördelning framgår.

E.3

Det finns en beskrivning av säkerhetsstyrningssystemets förfaranden, vilket krävs enligt artikel 9 och bilaga III till direktiv 2004/49/EG, i överensstämmelse med typen och omfattningen av trafik.

E.4

Det görs en uppräkning och kort beskrivning av säkerhetskritiska processer och uppgifter som är relevanta för den typ av verksamhet/tjänster som utförs.

F.   ANSVARSFÖRDELNING (5)

F.1

Det finns en beskrivning av hur samordningen av säkerhetsstyrningssystemets verksamhet i hela organisationen säkerställs, baserad på dokumenterad kunskap och huvudansvar på ledningsnivå.

F.2

Det finns förfaranden för att säkerställa att personal med delegerat ansvar inom organisationen har befogenhet, kompetens och lämpliga resurser för att fullgöra sitt åliggande.

F.3

De säkerhetsrelaterade ansvarsområdena och ansvarsfördelningen för specifika tillhörande funktioner, tillsammans med deras avgränsning, är klart definierade.

F.4

Det finns ett förfarande för att säkerställa att säkerhetsuppgifterna är klart definierade och delegerade till personal med lämplig kompetens.

G.   SÄKRING AV LEDNINGENS KONTROLL PÅ OLIKA NIVÅER (6)

G.1

Det finns en beskrivning av hur ansvaret fördelas för varje säkerhetsrelaterad process i hela organisationen.

G.2

Det finns ett förfarande för regelmässig kontroll av hur uppgifterna utförs och som säkerställs av linjeledningen, vilken måste ingripa om uppgifterna inte utförs på rätt sätt.

G.3

Det finns förfaranden för att identifiera och hantera andra ledningsaktiviteters påverkan på säkerhetsstyrningssystemet.

G.4

Det finns förfaranden så att de personer som är involverade i säkerhetsstyrningen omfattas av ett resultatansvar.

G.5

Det finns förfaranden för att fördela lämpliga resurser i syfte att tillhandahålla säkerhetsuppgifter i säkerhetsstyrningssystemet.

H.   HUR PERSONAL OCH DERAS FÖRETRÄDARE PÅ ALLA NIVÅER BERÖRS (7)

H.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att personal och personalrepresentanter företräds på lämpligt sätt samt konsulteras när det handlar om att fastställa, föreslå, se över och utveckla säkerhetsaspekterna av operationella förfaranden som kan komma att beröra personal.

H.2

Personalengagemang och samrådsåtgärder finns dokumenterat.

I.   SÄKERSTÄLLANDE AV KONTINUERLIG FÖRBÄTTRING (8)

Det finns förfaranden för att, i den mån detta är rimligen genomförbart, säkerställa en kontinuerlig förbättring av säkerhetsstyrningssystemet. Dessa ska omfatta följande:

a)

Förfaranden för regelbundna översyner av säkerhetsstyrningssystemet, enligt vad som anses nödvändigt.

b)

Förfaranden för att beskriva åtgärder för att kontrollera och analysera relevanta säkerhetsdata.

c)

Förfaranden för att beskriva hur fastställda fel ska rättas till.

d)

Förfaranden för att ange hur nya säkerhetsstyrningsregler genomförs baserat på utveckling och gjorda erfarenheter.

e)

Förfaranden för att beskriva hur resultat från de interna revisionerna används för att förbättra säkerhetsstyrningssystemet.

J.   SÄKERHETSPOLITIK SOM GODKÄNTS AV ORGANISATIONENS CHEF OCH MEDDELATS ALL PERSONAL (9)

Det finns ett dokument som beskriver organisationens säkerhetspolitik och som

a)

har meddelats och är tillgänglig för all personal, t.ex. via organisationens intranät,

b)

är lämplig sett till trafikens typ och omfattning,

c)

är godkänd av organisationens chef.

K.   ORGANISATIONENS KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA MÅL FÖR UPPRÄTTHÅLLANDE OCH FÖRBÄTTRING AV SÄKERHET SAMT PLANER OCH FÖRFARANDEN FÖR UPPNÅENDET AV DESSA MÅL (10)

K.1

Det finns förfaranden för att fastställa relevanta säkerhetsmål i linje med det rättsliga regelverket, och det finns ett dokument i vilket dessa mål anges.

K.2

Det finns förfaranden för att fastställa relevanta säkerhetsmål som överensstämmer med den aktuella järnvägsdriften och relevanta risker.

K.3

Det finns förfaranden för att regelbundet bedöma den övergripande säkerhetsnivån i förhållande till organisationens säkerhetsmål och de mål som har fastställts på medlemsstatsnivå.

K.4

Det finns förfaranden för att regelbundet övervaka och granska driftsrutiner genom att

a)

sammanställa relevanta säkerhetsdata för att fastställa trender när det gäller säkerhetsnivån och bedöma hur målen uppfylls,

b)

tolka relevanta data och genomföra nödvändiga förändringar.

K.5

Infrastrukturförvaltaren har förfaranden för att utveckla planer och förfaranden i syfte att uppnå sina mål.

L.   FÖRFARANDEN FÖR ATT UPPFYLLA BEFINTLIGA, NYA OCH ÄNDRADE TEKNISKA OCH OPERATIVA NORMER ELLER ANDRA FÖRESKRIFTER (11)

L.1.

Det finns förfaranden för säkerhetsrelaterade krav, som är relevanta för den typ och omfattning av trafik som bedrivs, för att

a)

identifiera dessa krav och uppdatera relevanta förfaranden i syfte att återspegla förändringar av dem (ändringshantering),

b)

genomföra dem,

c)

kontrollera överensstämmelsen med dem,

d)

vidta åtgärder om bristande överensstämmelse identifieras.

L.2

Det finns förfaranden för att säkerställa att rätt personal, förfaranden, specifika handlingar, utrustning och rullande materiel används för avsett syfte.

L.3

Säkerhetsstyrningssystemet har förfaranden för att säkerställa att underhåll utförs enligt tillämpliga krav.

M.   FÖRFARANDEN OCH METODER FÖR UTFÖRANDE AV RISKBEDÖMNING OCH GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER FÖR RISKHANTERING NÄRHELST EN ÄNDRING AV DRIFTSFÖRHÅLLANDENA ELLER NYTT MATERIAL MEDFÖR NYA RISKER FÖR INFRASTRUKTURER ELLER VERKSAMHETER (12)

M.1

Det finns förfaranden för att hantera ändringar av utrustning, förfaranden, organisation, bemanning eller samspel.

M.2

Det finns riskbedömningsförfaranden för att hantera ändringar och tillämpa den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning som avses i kommissionens förordning (EG) nr 352/2009 (13) när så krävs.

M.3

Det finns förfaranden för att förmedla riskbedömningens resultat till andra processer inom organisationen och göra dem synliga för relevant personal.

N.   TILLHANDAHÅLLANDE AV PROGRAM FÖR UTBILDNING AV PERSONAL OCH SYSTEM FÖR SÄKERSTÄLLANDE AV ATT PERSONALENS KOMPETENS BIBEHÅLLS OCH ATT UPPGIFTERNA UTFÖRS I ENLIGHET DÄRMED (14)

N.1

Det finns ett kompetensstyrningssystem som åtminstone omfattar

a)

identifiering av vilken kunskap och vilka färdigheter som krävs för de säkerhetsrelaterade uppgifterna,

b)

urvalsprinciper (krav på grundläggande utbildningsnivå, psykisk och fysisk lämplighet),

c)

grundläggande utbildning samt certifiering av förvärvade kunskaper och färdigheter,

d)

fortlöpande utbildning och regelbunden uppdatering av befintliga kunskaper och färdigheter,

e)

regelbundna kompetenskontroller, efter behov,

f)

särskilda åtgärder vid olyckor/tillbud eller lång arbetsfrånvaro, efter behov eller i förekommande fall,

g)

särskild utbildning i säkerhetsstyrningssystemet för personal som arbetar med att säkerställa att säkerhetsstyrningssystemet fungerar.

N.2

Det finns förfaranden inom ramen för kompetensstyrningssystemet som gör det möjligt att

a)

identifiera vilka befattningar som utför säkerhetskritiska uppgifter,

b)

identifiera vilka befattningar som har ansvar för att fatta driftsrelaterade beslut inom säkerhetsstyrningssystemet,

c)

ge personalen den kompetens, de färdigheter och den (medicinska respektive psykologiska) lämplighet som krävs för de relevanta uppgifterna och regelbundet repetera/uppdatera dessa,

d)

tilldela personal med kompetens som är lämplig för de relevanta uppgifterna,

e)

övervaka hur uppgifterna utförs och införa korrigerande åtgärder när detta krävs.

O.   ARRANGEMANG FÖR TILLHANDAHÅLLANDE AV TILLRÄCKLIG INFORMATION INOM ORGANISATIONEN OCH, I TILLÄMPLIGA FALL, MELLAN ORGANISATIONER SOM ÄR VERKSAMMA INOM SAMMA INFRASTRUKTUR (15)

O.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att

a)

personalen har kunskap och kännedom om säkerhetsstyrningssystemet och information som är lättillgänglig,

b)

lämplig dokumentation om säkerhetsstyrningssystemet ges till den säkerhetspersonal som berörs.

O.2

Det finns förfaranden för att säkerställa att

a)

viktig driftsrelaterad information är relevant och giltig,

b)

personalen är medveten om dess existens innan den tillämpas,

c)

informationen finns tillgänglig för personalen och att kopior delas ut formellt när detta krävs.

O.3

Lämpliga åtgärder har vidtagits för informationsutbytet mellan infrastrukturförvaltaren och andra järnvägsföretag.

P.   FÖRFARANDEN OCH FORMAT FÖR HUR SÄKERHETSINFORMATION SKA DOKUMENTERAS OCH UTARBETANDE AV ETT FÖRFARANDE FÖR KONFIGURATIONSKONTROLL AV VITAL SÄKERHETSINFORMATION (16)

P.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att all relevant säkerhetsinformation är korrekt, fullständig, överensstämmande, lätt att förstå, uppdaterad på lämpligt sätt och vederbörligt dokumenterad.

P.2

Det finns förfaranden för att

a)

utforma, generera, distribuera och hantera ändringskontrollen i all relevant säkerhetsdokumentation,

b)

ta emot, samla in och lagra all relevant dokumentation/information på papper eller genom andra registreringssystem.

P.3

Det finns ett förfarande för konfigurationskontroll av vital säkerhetsinformation.

Q.   FÖRFARANDEN FÖR ATT SÄKERSTÄLLA ATT OLYCKOR, TILLBUD OCH HÄNDELSER SOM KUNDE HA LETT TILL OLYCKOR OCH ANDRA FARLIGA HÄNDELSER RAPPORTERAS, UTREDS OCH ANALYSERAS OCH ATT NÖDVÄNDIGA FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER VIDTAS (17)

Q.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att olyckor, tillbud, händelser som kunde ha lett till olyckor och andra farliga händelser

a)

rapporteras, registreras, utreds och analyseras,

b)

rapporteras till de nationella organen i enlighet med bestämmelserna i tillämplig lagstiftning.

Q.2

Det finns förfaranden för att säkerställa att

a)

rekommendationerna från de nationella säkerhetsmyndigheterna, nätverket av undersökningsorgan, branschvisa/interna utredningar utvärderas och genomförs om detta är tillämpligt eller förordnas,

b)

relevanta rapporter/uppgifter från andra järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, underhållsansvariga enheter och fordonsinnehavare övervägs och beaktas.

Q.3

Det finns förfaranden för att relevant information gällande utredning och orsaker till olyckor, tillbud, händelser som kunde ha lett till olyckor och andra farliga händelser används för att fastställa och anta korrigerande åtgärder.

R.   TILLHANDAHÅLLANDE AV SÅDANA LARMRUTINER SAMT SÅDAN INFORMATION I NÖDSITUATIONER SOM HAR GODKÄNTS AV DE TILLÄMPLIGA OFFENTLIGA MYNDIGHETERNA (18)

R.1

Det finns ett dokument i vilket alla typer av nödsituationer, inklusive drift vid störning, identifieras och det finns förfaranden för att identifiera nya sådana.

R.2

Det finns förfaranden, för varje identifierad typ av nödsituation, för att säkerställa att

a)

larmtjänster omgående kan kontaktas,

b)

larmtjänsterna får all relevant information, både i förväg, med tanke på förberedelserna inför larmutryckningen och vid själva nödsituationen

R.3

Roller och ansvarsområden för alla parter identifieras och anges i ett dokument.

R.4

Det finns planer för larmrutiner och information som omfattar

a)

förfaranden för att larma all personal med ansvar för hantering av nödsituationer,

b)

åtgärder för att sprida dessa till samtliga parter, inklusive passagerarinstruktionerna för nödsituationer,

c)

åtgärder för att kontakta behörig personal omgående så att de kan fatta de beslut som krävs.

R.5

Det finns ett dokument som beskriver hur resurser och medel har fördelats och hur utbildningskrav har identifierats.

R.6

Det finns förfaranden för att återupprätta normala driftsförhållanden så snart som möjligt.

R.7

Det finns förfaranden för att i samarbete med andra parter testa katastrofplanerna i syfte att utbilda personalen, pröva rutinerna, identifiera svaga punkter och kontrollera hur potentiella nödsituationer hanteras.

R.8

Det finns förfaranden för att samordna katastrofplanerna med de järnvägsföretag som använder organisationens infrastruktur respektive annan infrastruktur som de samspelar med.

R.9

Det finns åtgärder för att vid behov omgående kunna stoppa driften och järnvägstrafiken samt informera alla berörda parter om de åtgärder som har vidtagits.

S.   BESTÄMMELSER OM ÅTERKOMMANDE INTERN REVISION AV SÄKERHETSSTYRNINGSSYSTEM (19)

S.1

Det finns ett internt revisionssystem som är oberoende, opartiskt och följer ett genomblickbart förfarande.

S.2

Det finns en tidsplan över planerade interna revisioner, som kan ses över med hänsyn till resultaten från tidigare revisioner och effektivitetskontroller.

S.3

Det finns förfaranden för att identifiera och välja ut revisorer med lämplig kompetens.

S.4

Det finns förfaranden för att

a)

analysera och utvärdera revisionsresultaten,

b)

föreslå uppföljningsåtgärder,

c)

följa upp åtgärdernas effektivitet,

d)

dokumentera utförandet och resultatet av revisionerna.

S.5

Det finns förfaranden för att säkerställa att företagsledningen har kännedom om revisionsresultaten och tar ett övergripande ansvar för att det görs förändringar inom säkerhetsstyrningssystemet.

S.6

Det finns ett dokument som visar hur revisionsprocessen är planerad i förhållande till rutinåtgärderna för att säkerställa överensstämmelsen med interna förfaranden och normer.

T.   SÄKER KONSTRUKTION AV JÄRNVÄGSINFRASTRUKTUREN (20)

T.1

Det finns förfaranden för att säkerställa en säker konstruktion av infrastrukturen under hela infrastrukturens livscykel, omfattande konstruktion och installation.

T.2

Det finns förfaranden som tar hänsyn till tekniska ändringar av infrastrukturen och hanteringen av ändringarna.

T.3

Det finns förfaranden som visar att relevanta regler som omfattar konstruktionen av infrastrukturen och eventuella nationella säkerhetsmetoder har identifierats och att den sökande kan följa dem.

U.   SÄKER DRIFT AV INFRASTRUKTUREN (21)

U.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att infrastrukturen sköts och används på ett säkert sätt, med hänsyn till antal, typ och omfattning av de operatörer som har trafik på järnvägsnätet, inklusive allt nödvändigt samspel beroende på verksamhetens komplexitet.

U.2

Det finns förfaranden som visar hur säkerheten hanteras vid infrastrukturens fysiska och/eller driftsrelaterade gränser.

U.3

Det finns förfaranden som visar hur ett effektivt samarbete och en effektiv samordning hanteras, både i normala situationer och i nödsituationer.

U.4

Det finns förfaranden som visar att regler som gäller säker drift och hantering av infrastruktur-/fordonsgränssnitt har identifierats och att den sökande kan följa dem.

V.   TILLHANDAHÅLLANDE AV UNDERHÅLL OCH MATERIEL (22)

V.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att underhållet av infrastrukturen utförs på ett säkert sätt, inklusive tydlig hanteringskontroll och dokumenterad revision och inspektion.

V.2

Det finns förfaranden som säkerställer att underhållet av infrastrukturen uppfyller järnvägsnätets specifika behov.

V.3

Det finns förfaranden som visar att regler som gäller underhåll och materielförsörjning har identifierats och att den sökande kan följa dem.

W.   UNDERHÅLL OCH DRIFT AV TRAFIKSTYRNING OCH SIGNALSYSTEM (23)

W.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att trafikstyrningen och signalsystemet bedrivs och underhålls på ett sådant sätt att en säker drift av järnvägen garanteras.

W.2

Det finns förfaranden för att uppfylla befintliga, nya och ändrade tekniska och operativa normer.

W.3

Det finns förfaranden som anger hur säkerheten hanteras vid trafikstyrningens och signalsystemets fysiska och/eller driftsrelaterade gränser, inklusive hur ett eventuellt samarbete hanteras.

W.4

Det finns förfaranden som visar att relevanta regler som gäller säker drift och underhåll av trafikstyrningen och signalsystemet har identifierats och att den sökande kan följa dem.


(1)  Artikel 9.2 i direktiv 2004/49/EG.

(2)  Artikel 9.2 i direktiv 2004/49/EG.

(3)  Artikel 9.2 i direktiv 2004/49/EG.

(4)  Artikel 9.2 i direktiv 2004/49/EG.

(5)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 1.

(6)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 1.

(7)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 1.

(8)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 1.

(9)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 2 a.

(10)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 2 b.

(11)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 2 c.

(12)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 2 d.

(13)  EUT L 108, 29.4.2009, s. 4.

(14)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 2 e.

(15)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 2 f.

(16)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 2 g.

(17)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 2 h.

(18)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 2 i.

(19)  Bilaga III till direktiv 2004/49/EG, punkt 2 j.

(20)  Artikel 11.1 b i direktiv 2004/49/EG.

(21)  Artikel 11.1 b i direktiv 2004/49/EG.

(22)  Artikel 11.1 b i direktiv 2004/49/EG.

(23)  Artikel 11.1 b i direktiv 2004/49/EG.


BILAGA III

Ramprinciper för tillsyn efter att ett tillstånd har beviljats

1.

De nationella säkerhetsmyndigheternas tillvägagångssätt för tillsyn av överensstämmelsen enligt artikel 4.1 och artikel 16.2 e i direktiv 2004/49/EG ska baseras på följande principer. Dessa principer gäller inom ramen för tillsynsaktiviteterna som helhet och i enskilda fall inom denna ram.

2.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska tillämpa proportionalitetsprincipen mellan genomförande och risk. Åtgärder som vidtas av en nationell säkerhetsmyndighet för att uppnå överensstämmelse eller för att ställa infrastrukturförvaltare till svars för att de inte uppfyller sina lagstadgade skyldigheter ska stå i proportion till säkerhetsriskerna eller allvarlighetsgraden för bristande överensstämmelse, inklusive faktisk eller potentiell skada.

3.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska tillämpa principen om överensstämmelse för tillvägagångssättet för att säkerställa att en nationell säkerhetsmyndighet antar ett likartat tillvägagångssätt under likartade omständigheter för att uppnå samma mål.

4.

Den nationella säkerhetsmyndighetens tillsynsverksamhet ska i huvudsak vara inriktad på de verksamheter som den nationella säkerhetsmyndigheten anser ger upphov till de allvarligaste riskerna eller i vilka riskerna är minst välkontrollerade. För att göra detta ska den nationella säkerhetsmyndigheten ha metoder och befogenheter att bedöma infrastrukturförvaltarens fortlöpande säkerhetsnivå.

5.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska besluta om hur deras resurser ska prioriteras på ett effektivt sätt, men varje enskild nationell säkerhetsmyndighet ska själv avgöra hur detta uppnås på bästa sätt. Fokuseringen ska ligga på dem som ansvarar för risken och som är bäst lämpade för att hantera den.

6.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska tillämpa öppenhetsprincipen för att hjälpa infrastrukturförvaltarna att förstå vad som förväntas av dem (inklusive vad de ska göra och inte göra) och vad de kan förvänta sig av den nationella säkerhetsmyndigheten.

7.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska ansvara för sina beslut i enlighet med artikel 17.3 i direktiv 2009/49/EG. De nationella säkerhetsmyndigheterna ska därför ha policyer och principer enligt vilka de kan bedömas. Vidare ska de nationella säkerhetsmyndigheterna även ha ett förfarande för att hantera klagomål.

8.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska utveckla samarbetet med varandra för att utbyta information och samordna åtgärder mot överträdelser. Därutöver ska de nationella säkerhetsmyndigheterna utveckla samarbetet med andra behöriga myndigheter för att utbyta information och utveckla enhetliga tillvägagångssätt för att hantera frågor som påverkar järnvägssäkerheten.


11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/26


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1170/2010

av den 10 december 2010

om godkännande av större ändringar av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Pancetta Piacentina (SUB)]

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket och genom tillämpning av artikel 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 undersökt Italiens ansökan om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Pancetta Piacentina” som registrerats i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2) ändrad genom kommissionens förordning 1263/96 (3).

(2)

Eftersom de aktuella ändringarna inte är mindre ändringar i den mening som avses i artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 510/2006 har kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning  (4) offentliggjort ansökan om ändring i enlighet med artikel 6.2 första stycket i samma förordning. Då inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen, bör ändringarna godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns de ändringar i produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande den beteckning som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 december 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2)  EGT L 148, 21.6.1996, s. 1.

(3)  EGT L 163, 2.7.1996, s. 19.

(4)  EUT C 64, 16.3.2010, s. 32.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.2.   Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta, etc.)

ITALIEN

Pancetta Piacentina (SUB)


11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/28


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1171/2010

av den 10 december 2010

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Melón de La Mancha (SGB)]

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 och med tillämpning av artikel 17.2 i samma förordning har Spaniens ansökan om registrering av beteckningen ”Melón de La Mancha” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och därför bör denna beteckning registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 december 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2)  EUT C 121, 8.5.2010, s. 7.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.6.   Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

SPANIEN

Melón de La Mancha (SGB)


11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/30


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1172/2010

av den 6 december 2010

om förbud mot fiske efter torsk i VIa; EU-vatten och internationella vatten i Vb öster om 12° 00′ W med fartyg som för fransk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) nr 53/2010 av den 14 januari 2010 om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (2) fastställs kvoter för 2010.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2010 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2010 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Lowri EVANS

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  EUT L 21, 26.1.2010, s. 1.


BILAGA

Nr

21/T&Q

Medlemsstat

Frankrike

Bestånd

COD/5B6A-C

Art

Torsk (Gadus morhua)

Område

VIa; EU-vatten och internationella vatten i Vb öster om 12° 00′ W

Datum

18.6.2010


11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/32


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1173/2010

av den 6 december 2010

om förbud mot fiske efter lubb i EU-vatten och internationella vatten i V, VI och VII med fartyg som för fransk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) nr 53/2010 av den 14 januari 2010 om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (2) fastställs kvoter för 2010.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2010 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2010 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Lowri EVANS

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  EUT L 21, 26.1.2010, s. 1.


BILAGA

Nr

20/T&Q

Medlemsstat

Frankrike

Bestånd

USK/567EI.

Art

Lubb (Brosme brosme)

Område

EU-vatten och internationella vatten i V, VI och VII

Datum

18.6.2010


11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/34


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1174/2010

av den 10 december 2010

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 11 december 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 december 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

AL

64,0

MA

73,3

TR

100,3

ZZ

79,2

0707 00 05

EG

150,8

TR

78,4

ZZ

114,6

0709 90 70

MA

97,0

TR

105,1

ZZ

101,1

0805 10 20

AR

43,0

BR

50,0

CL

87,6

MA

63,6

PE

58,9

SZ

46,6

TR

48,9

ZA

43,5

ZW

48,4

ZZ

54,5

0805 20 10

MA

71,4

TR

57,6

ZZ

64,5

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

IL

72,6

TR

70,1

ZZ

71,4

0805 50 10

TR

54,4

ZZ

54,4

0808 10 80

AR

74,9

AU

187,9

CA

105,7

CL

84,2

CN

95,3

MK

26,7

NZ

98,3

US

106,2

ZA

121,6

ZZ

100,1

0808 20 50

CN

65,0

US

112,9

ZA

141,4

ZZ

106,4


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/36


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1175/2010

av den 10 december 2010

om försäljningspriser för spannmål inom den andra enskilda anbudsinfordran inom ramen för de anbudsförfaranden som inletts genom förordning (EU) nr 1017/2010

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (1), särskilt artikel 43 f jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 1017/2010 (2) inleds försäljning av spannmål genom ett anbudsförfarande, i enlighet med villkoren i kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009 av den 11 december 2009 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller uppköp och försäljning av jordbruksprodukter inom ramen för offentlig intervention (3).

(2)

I enlighet med artikel 46.1 i förordning (EU) nr 1272/2009 och artikel 4 i förordning (EU) nr 1017/2010 och mot bakgrund av de anbud som inkommit inom de enskilda anbudsinfordringarna måste kommissionen för varje spannmål och per medlemsstat fastställa ett lägsta försäljningspris eller besluta att inte fastställa något lägsta försäljningspris.

(3)

Mot bakgrund av de anbud som inkommit inom den andra enskilda anbudsinfordran, har det beslutats att ett lägsta försäljningspris bör fastställas för vissa spannmål och vissa medlemsstater och att inget lägsta försäljningspris bör fastställas för andra spannmål och andra medlemsstater.

(4)

För att ge en snabb signal till marknaden och säkerställa en effektiv förvaltning av åtgärden bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

När det gäller den andra enskilda anbudsinfordran för försäljning av spannmål inom ramen för de anbudsförfaranden som inletts genom förordning (EU) nr 1017/2010, vars tidsfrist för inlämning av anbud löpte ut den 8 december 2010, återfinns besluten om försäljningspris per spannmål och medlemsstat i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 december 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 293, 11.11.2010, s. 41.

(3)  EUT L 349, 29.12.2009, s. 1.


BILAGA

Beslut om försäljning

(euro/ton)

Medlemsstat

Lägsta försäljningspris

Vanligt vete

Korn

Majs

KN-nr 1001 90

KN-nr 1003 00

KN-nr 1005 90 00

Belgique/België

X

X

X

България

X

X

X

Česká republika

214

175,01

X

Danmark

X

191,01

X

Deutschland

X

185

X

Eesti

X

175

X

Eire/Ireland

X

X

X

Elláda

X

X

X

España

X

X

X

France

X

X

Italia

X

X

X

Kypros

X

X

X

Latvija

X

X

X

Lietuva

X

176,2

X

Luxembourg

X

X

X

Magyarország

X

174

X

Malta

X

X

X

Nederland

X

X

X

Österreich

X

184,65

X

Polska

X

X

X

Portugal

X

X

X

România

X

X

X

Slovenija

X

X

X

Slovensko

X

175,1

X

Suomi/Finland

194,57

174,5

X

Sverige

X

X

United Kingdom

X

199,08

X

(—)

Inget lägsta försäljningspris fastställt (alla anbud avvisade).

(°)

Inga anbud.

(X)

Ingen spannmål för försäljning.

(#)

Ej tillämpligt.


11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/38


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1176/2010

av den 10 december 2010

om fastställande av i vilken utsträckning de ansökningar som lämnades in i november 2010 om importlicens för vissa mjölkprodukter inom ramen för vissa tullkvoter enligt förordning (EG) nr 2535/2001 kan godtas

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (2), särskilt artikel 7.2, och

av följande skäl:

De ansökningar om importlicenser som lämnades in mellan den 20 och 30 november 2010 för vissa tullkvoter som avses i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter (3) avser kvantiteter som är större än de tillgängliga kvantiteterna. Det bör därför beslutas i vilken utsträckning importlicenser ska utfärdas genom att en tilldelningskoefficient fastställs som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de ansökningar om importlicenser för produkter som omfattas av de tullkvoter som avses i delarna I.A, I.F, I.H, I.I, och I.J i bilaga I till förordning (EG) nr 2535/2001 och som lämnats in mellan den 20 och den 30 november 2010 utfärdas licenser för de begärda kvantiteterna justerade med de tilldelningskoefficienter (en eller flera) som fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 11 december 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 december 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.

(3)  EGT L 341, 22.12.2001, s. 29.


BILAGA

I.A

Tullkvotsnummer

Tilldelningskoefficient

09.4590

09.4599

09.4591

09.4592

09.4593

09.4594

09.4595

100 %

09.4596

100 %

”—”: Ingen licensansökan har överlämnats till kommissionen.

I.F

Produkter med ursprung i Schweiz

Tullkvotsnummer

Tilldelningskoefficient

09.4155

50,00 %

I.H

Produkter med ursprung i Norge

Tullkvotsnummer

Tilldelningskoefficient

09.4179

100 %

I.I

Produkter med ursprung i Island

Tullkvotsnummer

Tilldelningskoefficient

09.4205

100 %

09.4206

100 %

I.J

Produkter med ursprung i Moldavien

Tullkvotsnummer

Tilldelningskoefficient

09.4210

”—”: Ingen licensansökan har överlämnats till kommissionen.


DIREKTIV

11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/40


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/91/EU

av den 10 december 2010

om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa metosulam som verksamt ämne och om ändring av beslut 2008/934/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1), särskilt artikel 6.1, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens förordningar (EG) nr 451/2000 (2) och (EG) nr 1490/2002 (3) innehåller närmare bestämmelser för genomförandet av den tredje etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG och en förteckning över de verksamma ämnen som ska bedömas för att eventuellt införas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. I förteckningen ingår metosulam.

(2)

Den sökande återkallade i enlighet med artikel 11e i förordning (EG) nr 1490/2002 sin ansökan om att det verksamma ämnet ska införas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG inom två månader från det att utkastet till bedömningsrapport tagits emot. Följaktligen antogs kommissionens beslut 2008/934/EG av den 5 december 2008 om att inte ta upp vissa verksamma ämnen i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller dessa ämnen (4) om att metosulam inte skulle införas i bilaga I.

(3)

Den ursprungliga anmälaren (nedan kallad den sökande) har i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG lämnat in en ny ansökan och begärt ett påskyndat förfarande i enlighet med artiklarna 14–19 i kommissionens förordning (EG) nr 33/2008 av den 17 januari 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 91/414/EEG i fråga om ett ordinarie och ett påskyndat förfarande för bedömning av verksamma ämnen som omfattades av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i det direktivet men som inte införts i dess bilaga I (5).

(4)

Ansökan lämnades till Frankrike, som i enlighet med förordning (EG) nr 451/2000 hade utsetts till rapporterande medlemsstat. Tidsfristen för det påskyndade förfarandet har följts. Specifikationen för det verksamma ämnet och de avsedda användningarna är desamma som de som anges i beslut 2008/934/EG. Ansökan uppfyller dessutom de återstående kraven på innehåll och förfarande i artikel 15 i förordning (EG) nr 33/2008.

(5)

Frankrike utvärderade de kompletterande uppgifter som den sökande lämnat och lade fram en kompletterande rapport. Rapporten lämnades till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och till kommissionen den 7 augusti 2009. Myndigheten skickade den kompletterande rapporten till övriga medlemsstater och den sökande för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. I enlighet med artikel 20.1 i förordning (EG) nr 33/2008 och på kommissionens begäran lade myndigheten den 23 april 2010 fram sin slutsats om metosulam för kommissionen (6). Medlemsstaterna och kommissionen granskade utkastet till bedömningsrapport, den kompletterande rapporten och myndighetens slutsats i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och rapporten färdigställdes slutgiltigt den 28 oktober 2010 i form av kommissionens granskningsrapport om metosulam.

(6)

De olika undersökningar som gjorts har visat att växtskyddsmedel som innehåller metosulam i allmänhet kan antas uppfylla kraven i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG, särskilt när det gäller de användningsområden som har undersökts och som beskrivs i kommissionens granskningsrapport. Metosulam bör därför införas i bilaga I så att godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne kan beviljas i alla medlemsstater i enlighet med det direktivet.

(7)

Utan att det påverkar den slutsatsen bör ytterligare uppgifter inhämtas om vissa specifika aspekter. Enligt artikel 6.1 i direktiv 91/414/EEG kan det ställas villkor för införandet av ett ämne i bilaga I. Man bör därför kräva att den sökande lämnar in ytterligare uppgifter för att bekräfta resultaten av riskbedömningen på grundval av de senaste vetenskapliga rönen när det gäller jordadsorptionens potentiella pH-beroende, läckage till grundvattnet av metaboliterna M01 och M02, ytvattens exponering för metaboliterna M01 och M02, den potentiella genotoxiciteten hos en förorening och specifikationen för det verksamma ämnet i den form det tillverkas.

(8)

Innan ett verksamt ämne införs i bilaga I bör medlemsstaterna och berörda parter medges en rimlig tidsfrist för att anpassa sig till de nya krav som kommer att följa av införandet.

(9)

Utan att det påverkar de skyldigheter som enligt direktiv 91/414/EEG följer av införandet av ett verksamt ämne i bilaga I, bör medlemsstaterna ges en tidsfrist på sex månader efter införandet för att ompröva befintliga godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller metosulam i syfte att se till att kraven i direktiv 91/414/EEG, särskilt artikel 13 och de relevanta villkoren i bilaga I, är uppfyllda. Medlemsstaterna bör vid behov ändra, ersätta eller återkalla befintliga godkännanden enligt bestämmelserna i direktiv 91/414/EEG. Genom undantag från ovanstående tidsfrist bör en längre period medges för inlämnande och bedömning av den fullständiga dokumentationen enligt bilaga III för varje växtskyddsmedel och för varje avsett användningsområde i överensstämmelse med de enhetliga principerna i direktiv 91/414/EEG.

(10)

Erfarenheterna från tidigare införanden i bilaga I till direktiv 91/414/EEG av verksamma ämnen som bedömts enligt kommissionens förordning (EEG) nr 3600/92 av den 11 december 1992 om närmare bestämmelser för genomförandet av den första etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (7) har visat att svårigheter kan uppstå vid tolkningen av kraven på innehavarna av befintliga godkännanden när det gäller tillgång till uppgifter. För att undvika ytterligare svårigheter är det därför nödvändigt att klargöra medlemsstaternas skyldigheter, särskilt den att kontrollera att innehavarna av ett godkännande kan visa att de har tillgång till dokumentation som uppfyller kraven i bilaga II till det direktivet. Detta klargörande innebär dock inte att några nya krav ställs på medlemsstaterna eller på innehavarna av godkännanden i förhållande till de direktiv om ändring av bilaga I som hittills har antagits.

(11)

Direktiv 91/414/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

I beslut 2008/934/EG fastställs att metosulam inte ska införas i bilaga I och att godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta ämne ska återkallas senast den 31 december 2011. Den rad som avser metosulam i bilagan till det beslutet måste utgå.

(13)

Beslut 2008/934/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till direktiv 91/414/EEG ska ändras i enlighet med bilagan till det här direktivet.

Artikel 2

Den rad som avser metosulam i bilagan till beslut 2008/934/EG ska utgå.

Artikel 3

Medlemsstaterna ska senast den 31 oktober 2011 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 november 2011.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 4

1.   Om så krävs ska medlemsstaterna i enlighet med direktiv 91/414/EEG ändra eller återkalla befintliga godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller metosulam som verksamt ämne senast den 1 november 2011. Senast detta datum ska medlemsstaterna särskilt kontrollera att de villkor som rör metosulam i bilaga I till det direktivet har uppfyllts, med undantag av villkoren i del B i den post som gäller detta verksamma ämne, samt att innehavaren av godkännandet har eller har tillgång till dokumentation som uppfyller kraven i bilaga II till det direktivet i enlighet med villkoren i artikel 13 i samma direktiv.

2.   Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna för varje godkänt växtskyddsmedel som innehåller metosulam, antingen som enda verksamma ämne eller som ett av flera verksamma ämnen, som alla senast den 30 april 2011 förtecknats i bilaga I till direktiv 91/414/EEG, ta upp växtskyddsmedlet till ny prövning i överensstämmelse med de enhetliga principerna i bilaga VI till direktiv 91/414/EEG, på grundval av dokumentation som uppfyller kraven i bilaga III till det direktivet och med hänsyn till del B i den post som gäller metosulam i bilaga I till det direktivet. På grundval av denna prövning ska medlemsstaterna fastställa om växtskyddsmedlet uppfyller villkoren i artikel 4.1 b, c, d och e i direktiv 91/414/EEG.

Därefter ska medlemsstaterna

a)

om ett växtskyddsmedel innehåller metosulam som enda verksamma ämne, om så krävs, senast den 30 april 2015 ändra eller återkalla godkännandet, eller

b)

om ett växtskyddsmedel innehåller metosulam som ett av flera verksamma ämnen, om så krävs, ändra eller återkalla godkännandet senast den 30 april 2015 eller vid ett datum som fastställts för en sådan ändring eller ett sådant återkallande i det eller de direktiv genom vilket eller vilka ämnet eller ämnena i fråga infördes i bilaga I till direktiv 91/414/EEG, beroende på vilket datum som är det senaste.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den 1 maj 2011.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 10 december 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.

(2)  EGT L 55, 29.2.2000, s. 25.

(3)  EGT L 224, 21.8.2002, s. 23.

(4)  EUT L 333, 11.12.2008, s. 11.

(5)  EUT L 15, 18.1.2008, s. 5.

(6)  ”Conclusion on the peer review of the pesticide risk assessment of the active substance metosulam”, The EFSA Journal, vol. 8(2010):5, artikelnr 1592. [67 s.] doi:10.2903/j.efsa.2010.1592. Internet: www.efsa.europa.eu

(7)  EGT L 366, 15.12.1992, s. 10.


BILAGA

Följande post ska läggas till i slutet av tabellen i bilaga I till direktiv 91/414/EEG:

Nr

Trivialnamn, identifikationsnummer

Namn enligt IUPAC

Renhetsgrad (1)

Ikraftträdande

Införande till och med

Särskilda bestämmelser

”317

Metosulam

CAS-nr 139528-85-1

CIPAC-nr 707

2′,6′-dikloro-5,7-dimetoxi-3′-metyl[1,2,4]triazolo

[1,5-a]pyrimidin-2-sulfonanilid

≥ 980 g/kg

1 maj 2011

30 april 2021

DEL A

Får endast godkännas för användning som herbicid.

DEL B

Vid tillämpningen av de enhetliga principerna i bilaga VI ska hänsyn tas till slutsatserna i granskningsrapporten om metosulam från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa av den 28 oktober 2010, särskilt tilläggen I och II.

Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna ta särskild hänsyn till

skyddet av grundvattnet när det verksamma ämnet används i områden med känsliga mark- och/eller klimatförhållanden,

risken för vattenlevande organismer,

risken för icke-målväxter utanför åkern.

Villkoren för användning ska vid behov inbegripa riskreducerande åtgärder.

De berörda medlemsstaterna ska se till att den sökande senast den 30 oktober 2011 inkommer med ytterligare uppgifter till kommissionen om specifikationen för det verksamma ämnet i den form det tillverkas.

De berörda medlemsstaterna ska se till att den sökande senast den 30 april 2013 inkommer med bekräftande uppgifter till kommissionen om följande:

Jordadsorptionens potentiella pH-beroende, läckage till grundvattnet av metaboliterna M01 och M02 samt ytvattens exponering för metaboliterna M01 och M02.

Den potentiella genotoxiciteten hos en förorening.”


(1)  Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i granskningsrapporten.


BESLUT

11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/44


RÅDETS BESLUT 2010/765/GUSP

av den 2 december 2010

om EU-åtgärder för att motverka olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 26.2, och

av följande skäl:

(1)

Den 13 december 2003 antog rådet en europeisk säkerhetsstrategi där det konstateras att unionen står inför fem centrala utmaningar: terrorism, spridning av massförstörelsevapen, regionala konflikter, stater i upplösning och organiserad brottslighet. Konsekvenserna av olaglig tillverkning, överföring och spridning av handeldvapen och lätta vapen liksom extrem anhopning och okontrollerad spridning av dessa är centrala för fyra av de fem utmaningarna.

(2)

Den 15 och 16 december 2005 antog Europeiska rådet EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa (nedan kallad EU:s strategi avseende handeldvapen och lätta vapen). EU:s strategi avseende handeldvapen och lätta vapenfrämjar utvecklingen av en aktiv politik för kamp mot de nätverk för olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen (olagliga mellanhänder och transportörer) som utnyttjar unionens luftrum, havsområden och landområden, genom att utarbeta mekanismer för varning och samarbete.

(3)

I handlingsplanen för EU:s strategi avseende handeldvapen och lätta vapen framhålls också behovet att förbättra effekterna av militära krishanteringsinsatser genom att även låta deras uppdrag omfatta åtgärder syftande till att inrätta gränskontroller (eller kontroll av luftrum samt land- och havsområden i konfliktzonen) och avväpning.

(4)

EU:s rådsarbetsgrupp för global nedrustning och vapenkontroll och EU:s gemensamma lägescentral (Sitcen) har sedan 2007 utarbetat ett EU-initiativ för att förhindra olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen, genom ökat utbyte mellan medlemsstater av relevant information om misstänkta lufttrafikföretag. För att upprätta ett sådant system med informationsutbyte har arbetsgruppen för global nedrustning och vapenkontroll och Sitcen samarbetat med Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) och dess projekt för bedömning av mekanismen för att förebygga olaglig handel (CIT – MAP). Inom ramen för detta initiativ enades arbetsgruppen nyligen om att överväga hur man kan få detta EU-initiativ mer operativt och ändamålsenligt genom att sörja för att relevant information uppdateras och behandlas med erforderlig snabbhet.

(5)

Den fara för den internationella säkerheten som uppstår genom olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen erkändes också av andra internationella och regionala organisationer. OSSE:s forum för säkerhet och samarbete anordnade ett särskilt möte 2007 som ägnades åt detta ämne och OSSE:s parlamentariska församling antog 2008 en resolution där man krävde att OSSE:s handledning för bästa praxis beträffande olaglig lufttransport av handeldvapen och lätta vapen skulle fullbordas, antas och genomföras. På motsvarande sätt antog 2007 Wassenaar-arrangemangets deltagande stater bästa praxis för förhindrande av destabiliserande överföringar av handeldvapen och lätta vapen luftvägen. Dessutom har FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté i talrika expertgruppsrapporter om Västafrika och området kring de stora sjöarna upprepade gånger dokumenterat den centrala roll som innehas av lufttransportföretag som är involverade i olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen.

(6)

Den åtgärd som föreskrivs i detta beslut syftar inte till uppnåendet av några mål när det gäller förbättringar i luftfartssäkerheten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Med tanke på ett genomförande av EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa (nedan kallad EU:s strategi avseende handeldvapen och lätta vapen) ska unionen eftersträva följande mål:

a)

Förbättra verktygen och teknikerna som de relevanta krishanteringsinsatserna, internationella myndigheter, tredjeländers nationella myndigheter och medlemsstater förfogar över, för att på ett ändamålsenligt sätt kontrollera och rikta in sig på misstänkta transportflygplan som kan antas vara involverade i olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen inom, från eller till tredjestater.

b)

Öka medvetenheten och den tekniska sakkunskapen bland berörd internationell och nationell personal om bästa praxis inom områdena övervakning, uppspårning och riskhanteringsanalys gentemot lufttransportföretag som misstänks för handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen inom, från eller till tredjestater.

2.   För att uppnå det mål som anges i punkt 1 ska unionen vidta följande åtgärder:

a)

Utveckling och fälttester av en prototyp till en särskilt utformad programvara för riskhantering av olaglig handel luftvägen, avsedd för relevanta krishanteringsinsatser, och internationella och nationella myndigheter, inklusive en regelbundet uppdaterad databas över bl.a. flygföretag, flygplan, registreringsnummer och transportvägar.

b)

Utveckling och fälttester av en säker prototyp till system för riskhantering och informationsspridning.

c)

Utveckling och publicering av en handbok och tillhörande utbildningsmaterial, samt tillhandahållande av tekniskt bistånd för att underlätta användning och anpassning av prototypen till programvara och säker riskhantering och informationssystem, bl.a. genom att organisera regionala seminarier för utbildning för relevanta krishanteringsinsatser samt internationella och nationella myndigheter.

En utförlig beskrivning av projektet återfinns i bilagan.

Artikel 2

1.   Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

2.   Det tekniska genomförandet av de projekt som avses i artikel 1.2 ska ske genom Sipri.

3.   Sipri ska utföra sin uppgift under den höga representantens ansvar. Den höga representanten ska i detta syfte ingå nödvändiga överenskommelser med Sipri.

Artikel 3

1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av det projekt som avses i artikel 1.2 ska vara 900 000 EUR.

2.   De utgifter som finansieras med det belopp som anges i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.

3.   Kommissionen ska övervaka att de utgifter som avses i punkt 1 förvaltas korrekt. Den ska i detta syfte ingå en finansieringsöverenskommelse med Sipri. I denna överenskommelse ska det fastställas att Sipri ska se till att EU:s bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

4.   Kommissionen ska sträva efter att ingå den finansieringsöverenskommelse som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska underrätta rådet om eventuella svårigheter i samband med detta och om tidpunkten för ingåendet av finansieringsöverenskommelsen.

Artikel 4

Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av regelbundna rapporter varannan månad som Sipri utarbetar. Rapporterna ska ligga till grund för rådets utvärdering. Kommissionen ska informera om de finansiella aspekterna av projektets genomförande enligt artikel 1.2.

Artikel 5

1.   Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

2.   Detta beslut upphör att gälla 24 månader efter det datum när den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3 har ingåtts eller sex månader efter antagandet om ingen finansieringsöverenskommelse har ingåtts inom den perioden.

Artikel 6

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 2 december 2010.

På rådets vägnar

M. WATHELET

Ordförande


BILAGA

1.   Allmänna ramar

Detta beslut bygger vidare på initiativet från arbetsgruppen för global nedrustning och vapenkontroll för att åtgärda hot i form av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och andra destabiliserande varor luftvägen. Inom ramen för arbetsgruppens initiativ följer detta beslut upp projekt som rådet påbörjat i samarbete med Sitcen, Budapestklubben och Sipri. Detta beslut föreskriver programvara, prototyper till genomförandesystem, utbildningsprogram och utåtriktade program, för såväl relevanta krishanteringsinsatser som internationella och nationella myndigheter, för att bättre övervaka, uppdatera och sprida information om misstänkta lufttrafikföretag som opererar i Afrika och från andra regioner. Vid genomförandet av detta beslut bör man försäkra sig om god samordning med andra relevanta projekt finansierade inom ramen för gemenskapsprogram och andra rådsbeslut, för att på så sätt öka effekten av unionens åtgärder för att förebygga olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen.

2.   Mål

De nedan beskrivna projekten kommer att ta upp tre områden som fastställts av arbetsgruppen för global nedrustning och vapenkontroll och andra intressenter som är involverade i EU-initiativet för att bekämpa olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen:

a)

Behovet att utveckla ett säkert system för att tillhandahålla uppdateringar om företag och flygplan som rutinmässigt omregistrerar tillgångar och omlokaliserar affärsrörelser i en strävan att undgå upptäckt.

b)

Tillhandahållande av programvara och utbildning för riskhantering för att möjliggöra relevanta krishanteringsinsatser, och för att göra det möjligt för internationella och nationella myndigheter att på ett mer ändamålsenligt sätt övervaka och kontrollera ett ökande antal lufttransportföretag som misstänkts för inblandning i olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen eller för att förflytta flöden av andra destabiliserande varor luftvägen.

c)

Behovet att tillhandahålla utbildning, tekniskt stöd och medvetenhet till multilaterala organisationer, uppdrag, regionala organ och stater i Afrika och andra regioner för att stärka deras förmåga att övervaka och uppspåra aktörer som är involverade i olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen eller förflyttning av andra destabiliserande varor luftvägen.

3.   Projektbeskrivning

3.1   Projekt 1: Att skapa ett programvarupaket och genomföra ett pilotprojekt för att övervaka, uppdatera och sprida information om lufttransportföretag som misstänks för olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen

3.1.1   Projektmål

Projektet syftar till förbättrade verktyg och tekniker som de relevanta krishanteringsinsatserna, internationella myndigheter och tredjeländers nationella myndigheter och medlemsstater förfogar över, för att på ett ändamålsenligt sätt kontrollera och rikta in sig på misstänkta transportflygplan som kan antas vara involverade i olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen inom, från eller till tredjestater.

3.1.2   Projektbeskrivning

Inom ramen för detta projekt kommer följande verksamhet att genomföras:

a)

Utveckling av ett programvarupaket för riskhantering av olaglig handel luftvägen avsett för multilaterala organisationer, uppdrag och utvalda tredjeländer.

b)

Utveckling av en säker prototyp till systempaket för riskhantering och informationsspridning.

c)

Fälttester av programvarupaketet i samråd med den höga representanten och relevanta rådsorgan och unionen.

d)

Fälttester av systempaketet för informationsspridning i samråd med den höga representanten och relevanta rådsorgan.

e)

Utveckling av en handbok med tillhörande utbildningsmaterial som gör det lättare för relevanta krishanteringsinsatser, internationella myndigheter och tredjeländers nationella myndigheter samt medlemsstater att använda och införa de system som beskrivs i leden a och b.

f)

Presentation av den slutgiltiga programvaran med tillhörande handbok och utbildningsmaterial i en avslutande workshop där relevanta intressenter kommer att vara inbjudna deltagare (upp till 80 personer).

Projektet kommer att genomföras under en lämplig tidsperiod med hänsyn till behovet av samråd och samordning med de olika intressenterna, under kontroll av den höga representanten. Projekt kommer att genomföras i sex faser.

Förberedelsefas

Sipri kommer i samråd med relevanta rådsorgan och under den höga representantens kontroll att utveckla ett programvarupaket, riskhanteringsverktyg, samt ett systempaket för spridning av information och strukturerade data, med tillämpning av relevanta it-alternativ.

Datainförselfas

Med användande av enbart information från öppna källor kommer projektet att föra in data ur relevanta källor för att bygga övergripande databaser med kapacitet att tillhandahålla tillräcklig information för att stödja verktyg för tillförlitlig riskhantering, uppspårning och profilering.

Bedömningsfas

Sipri kommer i samråd med relevanta rådsorgan och under den höga representantens kontroll att genomföra en bedömning av diverse anläggningar, regioner, organisationer och uppdrag där paketprototypen med utnyttjande av data ur öppna källor kan fälttestas under optimala förhållanden.

Fälttestningsfas

Sipri kommer i samråd med relevanta rådsorgan och under den höga representantens kontroll att genomföra en fälttestningsfas i samarbete med de partner som fastställs i bedömningsfasen.

Utvärderings- och anpassningsfas

Efter fälttestning kommer Sipri att utvärdera och anpassa programvaran med stöd av erfarenheter och lärdomar från fälttestningsfasen. Detta kommer att leda till att en slutprodukt görs tillgänglig med de olika intressenternas godkännande.

Presentationsfas

Slutversionen av programvaran och utbildningsmaterialet kommer att presenteras vid ett särskilt evenemang med relevanta intressenter (upp till 80 personer) som var involverade i utvecklingen och räknades bland slutanvändarna av programvaran.

3.1.3   Projektresultat

Projektet kommer att

a)

stärka relevanta krishanteringsinsatsers, internationella myndigheters och tredjeländers nationella myndigheters samt medlemsstaters förmåga att övervaka verksamheten hos lufttransportföretag som misstänkts för inblandning i olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen,

b)

tillhandahålla de verktyg och systemprototyper som är nödvändiga för att öka antalet förbud mot misstänkta olagliga leveranser luftvägen av handeldvapen och lätta vapen av multilaterala organisationer, uppdrag och stater i Afrika och andra regioner,

c)

öka medlemsstaternas förmåga att under säkra former dela med sig av information om lufttransportaktörer genom strukturerade datatekniker och andra profileringsmekanismer.

3.1.4   Projektmottagare

Projektets mottagare kommer att vara relevant personal från krishanteringsinsatser och nationella och internationella myndigheter. Urvalet av särskilda mottagare för att testa prototypen till programvarupaketet kommer att ske utifrån sådana variabler som närvaron av europeiska eller multilaterala krishanteringsinsatser i närområdet, behovet att maximera resurser, tillgång till assistans lokalt, de lokala och nationella myndigheternas politiska vilja och kapacitet att motverka olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen. Sipri kommer att föreslå en slutlista över mottagare som därefter kommer att godkännas av den höga representanten i samråd med behöriga rådsorgan.

3.2   Projekt 2: Stärkt medvetenhet om övervaknings-, uppspårnings- och riskhanteringsrutiner mot lufttransportföretag som sysslar med olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen och andra destabiliserande varuflöden genom publikationer, utbildning och utåtriktad verksamhet

3.2.1   Projektmål

Projektet syftar till ökad medvetenhet och teknisk sakkunskap bland berörd internationell och nationell personal om bästa praxis inom områdena övervakning, uppspårning och riskhanteringsanalys mot lufttransportföretag som misstänks för handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen.

3.2.2   Projektbeskrivning

Inom ramen för detta projekt kommer följande verksamhet att genomföras:

a)

Utveckling och publicering av en handbok med tillhörande utbildningsmaterial för spridning till upp till 250 personer som arbetar för multilaterala organisationer, uppdrag eller stater.

b)

Anordnande av upp till tre regionala seminarier, utbildning av och utåtriktad verksamhet till 80–100 anställda som arbetar för en särskild avdelning eller för celler inom krishanteringsinsatser, och internationella myndigheter och tredjeländers nationella myndigheter, med en förväntad multiplikatoreffekt genom tillhandahållande av material för instruktörsutbildning.

c)

Bearbetning av resultat och utvärderingar som kommer in från utbildningsverksamhet och utåtriktade aktiviteter och, mot bakgrund av detta, utveckling av modeller för bästa praxis för informationsutbyte i detta ämne mellan personer som ingår i den berörda internationella och nationella personalen.

d)

Presentation av resultaten när det gäller modellen för bästa praxis i en avslutande workshop där relevanta intressenter (upp till 80 personer) kommer att vara inbjudna deltagare.

3.2.3   Projektresultat

Projektet kommer att

a)

öka medvetenheten bland personal som tjänstgör i multilaterala organisationer, uppdrag och stater om bästa praxis inom områdena övervakning, uppspårning och riskhanteringsanalys mot lufttransportföretag som misstänks för handel med handeldvapen och lätta vapen luftvägen och andra destabiliserande varuflöden,

b)

bidra till standardisering av bästa praxis inom detta område genom publicering och spridning av en handbok om tekniker för övervakning, uppspårning och riskhanteringsanalys,

c)

driva pilotprojekt för fastställandet av bästa praxis för samordning av information genom utbildning och utåtriktad verksamhet för anställda som arbetar för särskilda avdelningar eller för celler inom multilaterala organisationer, uppdrag eller stater.

3.2.4   Projektmottagare

Projektets mottagare kommer att vara relevant personal från krishanteringsinsatser och nationella och internationella myndigheter. Urvalet av särskilda personer som ska delta i utbildning kommer att ske utifrån en slutlista över mottagare som föreslås av Sipri, och som kommer att godkännas av den höga representanten i samråd med behöriga rådsorgan.

4.   Lokalisering

Lokaliseringen av fälttest och den avslutande workshopen för projekt 3.1, och utbildning, utåtriktad verksamhet och avslutande workshop för projekt 3.2, kommer att avgöras med beaktande av en strävan att maximera resurser, minimera koldioxidavtryck samt tillgången till assistans lokalt. Sipri kommer att föreslå en slutlista över rekommenderade platser som kommer att godkännas av den höga representanten i samråd med behöriga rådsorgan.

5.   Varaktighet

Projekten beräknas pågå under totalt 24 månader.

6.   Genomförandeorgan

Sipri kommer att ansvara för det tekniska genomförandet av detta beslut. Sipri ska se till att EU:s bidrag synliggörs och genomför sin uppgift under den höga representantens ansvar.

7.   Rapportering

Sipri kommer att rapportera regelbundet varannan månad och efter fullbordande av var och en av de beskrivna verksamheterna. Rapporterna bör överlämnas till den höga representanten senast sex veckor efter det att respektive verksamhet slutförts.


11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/49


RÅDETS BESLUT 2010/766/GUSP

av den 7 december 2010

om ändring av gemensam åtgärd 2008/851/Gusp om Europeiska unionens militära insats i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28 och 43.2, och

av följande skäl:

(1)

Den 10 november 2008 antog rådet gemensam åtgärd 2008/851/Gusp om Europeiska unionens militära insats i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust (1).

(2)

Den 8 december 2009 respektive den 30 juli 2010 antog rådet beslut 2009/907/Gusp (2) och beslut 2010/437/Gusp (3) om ändring av gemensam åtgärd 2008/851/Gusp.

(3)

Piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust utgör fortfarande ett hot mot sjöfarten i området och särskilt mot Världslivsmedelsprogrammets leveranser av livsmedelsbistånd till den somaliska befolkningen.

(4)

Den 23 november 2010 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1950 (2010).

(5)

Europeiska unionens militära insats som avses i gemensam åtgärd 2008/851/Gusp (EU:s militära insats) bör förlängas till och med den 12 december 2012.

(6)

Definitionen av personer som sannolikt kommer att överföras enligt artikel 12 i gemensam åtgärd 2008/851/Gusp bör förtydligas i enlighet med bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention.

(7)

Mot bakgrund av erfarenheterna från de första två åren av EU:s militära insats krävs det ändringar av gemensam åtgärd 2008/851/Gusp för att möjliggöra insamling av fysiska kännetecken och överföring av vissa personuppgifter, exempelvis fingeravtryck, från misstänkta personer för att underlätta identifiering och spårning samt eventuell lagföring av dessa. Sådan hantering bör utföras i enlighet med artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen.

(8)

Av praktiska skäl är det också nödvändigt att föreskriva en möjlighet att utbyta sekretessbelagd information i insatsområdet.

(9)

Gemensam åtgärd 2008/851/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemensam åtgärd 2008/851/Gusp ska ändras på följande sätt:

1)

I artikel 2 ska led e ersättas med följande:

”e)

så att behöriga stater i förekommande fall kan vidta rättsliga åtgärder i enlighet med villkoren i artikel 12, kunna tillfångata, kvarhålla och överföra personer som misstänks ha för avsikt, i enlighet med artiklarna 101 och 103 i Förenta nationernas havsrättskonvention, att begå, eller som misstänks begå eller ha begått piratdåd eller väpnade rån i de områden i vilka insatsen är närvarande och beslagta fartyg som använts för piratdåd eller väpnade rån eller fartyg som tillfångatas till följd av ett piratdåd eller väpnat rån och som innehas av pirater eller väpnade rånare, samt även de tillgångar som finns ombord,”

2)

I artikel 2 ska följande led läggas till:

”h)

i enlighet med tillämplig lagstiftning insamla uppgifter om personer som avses i led e i fråga om kännetecken som kan underlätta identifieringen av dessa, inklusive fingeravtryck,

i)

i syfte att sprida uppgifterna via Interpols kanaler och jämföra dem med Interpols databaser, till Internationella kriminalpolisorganisationens (Interpol) nationella centralbyrå i den medlemsstat där operationshögkvarteret är förlagt i enlighet med en överenskommelse som ska ingås mellan EU:s operationschef och chefen för den nationella centralbyrån överföra följande uppgifter:

Personuppgifter om personer som avses i led e i fråga om kännetecken som sannolikt kan underlätta identifieringen av dessa, inklusive fingeravtryck, samt följande uppgifter, med undantag för andra personuppgifter: efternamn, namn som ogift, förnamn och i förekommande fall aliasnamn eller antagna namn, födelsedatum och födelseort, nationalitet, kön, bostadsort, yrke och uppehållsort, körkort, identitetshandlingar och passuppgifter. Atalanta ska inte lagra dessa personuppgifter efter det att de har överförts till Interpol.

Uppgifter om den utrustning som dessa personer använder.”

3)

I artikel 12 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   På grundval av dels Somalias godkännande av medlemsstaternas eller tredjestaters utövande av sin jurisdiktion, dels artikel 105 i FN:s havsrättskonvention, ska personer som misstänks ha för avsikt, i enlighet med artiklarna 101 och 103 i Förenta nationernas havsrättskonvention, att begå, eller som misstänks begå eller ha begått piratdåd och väpnade rån och som tillfångatagits och kvarhålls, med tanke på utövandet av rättsliga åtgärder, på Somalias territorialvatten eller på det fria havet samt de tillgångar som använts för att utföra dessa gärningar, överföras

till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat eller tredjestat som deltar i insatsen och vars flagg det fartyg som genomförde tillfångatagandet för, eller

om den staten inte vill eller önskar utöva sin domsrätt, till en medlemsstat eller varje annan tredjestat som önskar utöva jurisdiktion över de ovannämnda personerna eller tillgångarna.”

4)

I artikel 15 ska följande punkt läggas till:

”3.   Den höga representanten bemyndigas härmed att till den USA-ledda marina koalitionsstyrkan, via dess högkvarter, samt till tredjestater som inte deltar i denna styrka och till internationella organisationer som är närvarande i insatsområdet, lämna ut sekretessbelagda EU-uppgifter och EU-handlingar som rör EU:s militära insats med nivån RESTREINT UE, på grundval av ömsesidighet, om detta av operativa skäl är nödvändigt i insatsområdet, i enlighet med rådets säkerhetsbestämmelser och med förbehåll för överenskommelser mellan den höga representanten och de ovannämnda tredje parternas behöriga myndigheter.”

5)

I artikel 16 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.   EU:s militära insats ska upphöra den 12 december 2012.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 7 december 2010.

På rådets vägnar

D. REYNDERS

Ordförande


(1)  EUT L 301, 12.11.2008, s. 33.

(2)  EUT L 322, 9.12.2009, s. 27.

(3)  EUT L 210, 11.8.2010, s. 33.


11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/51


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 9 december 2010

om ändring av beslut C(2007) 2286 om antagande av EFR:s regler för inlämning av förslag och för förfaranden för bedömning, urval och beviljande avseende indirekta åtgärder inom det särskilda programmet Idéer i sjunde ramprogrammet (2007–2013)

(Text av betydelse för EES)

(2010/767/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (1), särskilt artikel 16.3, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut C(2007) 2286 av den 6 juni 2007 antog kommissionen regler för inlämning av förslag till Europeiska forskningsrådet (EFR) och för förfaranden för bedömning, urval och beviljande avseende indirekta åtgärder inom det särskilda programmet Idéer i sjunde ramprogrammet (2007–2013) (nedan kallade EFR:s regler).

(2)

Genom beslut C(2007) 4429 av den 27 september 2007 ändrade kommissionen dessa regler.

(3)

På grundval av den erfarenhet som vunnits under EFR:s första ansökningsomgångar 2007, 2008 och 2009, och med beaktande av de ändringar som gjorts i Europeiska unionens lagstiftning eller som uttryckligen begärts av EFR:s vetenskapliga råd, bör beslut C(2007) 2286 därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

EFR:s regler för inlämning av förslag och för förfaranden för bedömning, urval och beviljande avseende indirekta åtgärder inom det särskilda programmet Idéer i sjunde ramprogrammet (2007–2013) som antagits genom beslut C(2007) 2286 ska ersättas av reglerna i bilagan.

Artikel 2

1.   EFR:s regler för inlämning av förslag och för förfaranden för bedömning, urval och beviljande avseende indirekta åtgärder inom det särskilda programmet Idéer i sjunde ramprogrammet (2007–2013) ska gälla för alla ansökningsomgångar som EFR utlyser som offentliggörs från dagen för ikraftträdandet av detta beslut.

2.   Bestämmelserna om utnämning av och ersättning till oberoende experter och huvudforskare som kallas till intervju, enligt vad som fastställs i den mall för utnämningsbrev som godkänts av kommissionen samt i punkt 3 och i bilagorna B och C till EFR:s regler för inlämning av förslag och för förfaranden för bedömning, urval och beviljande avseende indirekta åtgärder inom det särskilda programmet Idéer i sjunde ramprogrammet (2007–2013) ska gälla från dagen för ikraftträdandet av detta beslut.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 9 december 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 391, 30.12.2006, s. 1.


BILAGA

EUROPEISKA FORSKNINGSRÅDET

Regler för inlämning av förslag och för förfaranden för bedömning, urval och beviljande inom det särskilda programmet Idéer i sjunde ramprogrammet (2007–2013)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

Ingress – definitioner av begrepp

2.

Inledning

2.1

Principer

2.2

Inlämning av förslag

2.2.1

Utlysning av ansökningsomgångar

2.2.2

Förhandsregistrering

2.2.3

Inlämning

2.2.4

Hjälpmedel för inlämning av förslag

2.2.5

Mottagande

2.2.6

Kontroll av bidragsberättigande

3.

Expertutvärdering

3.1.1

De oberoende experternas roll

3.1.2

Utnämning av experter

3.1.2.1

Uteslutande av oberoende experter på begäran av en förslagsställare

3.1.3

Villkor för utnämning, uppförandekod och intressekonflikter

3.1.4

Oberoende observatörer

3.1.5

Kriterier för expertutvärderingar

3.1.6

Genomförandet av expertutvärderingar

3.1.6.1

Expertutvärdering av spetsforskningsprojekt

3.1.6.2

Tvåstegsförfarande för inlämning av spetsforskningsprojekt

3.1.6.3

Expertutvärdering av samordnings- och stödåtgärder

3.1.7

Resultat av expertutvärderingar, urval och förkastande av förslag

3.1.8

Återkoppling

3.1.9

Förfaranden för vägledning och tvistlösning

3.1.10

Rapportering och information om expertutvärderingsprocessen

4.

Bidragsbeslut och utarbetande av bidragsavtal

5.

Bilagor

5.1

Bilaga A – Förfaranden för inlämning av förslag i pappersversion

5.2

Bilaga B – Förfaranden för etisk granskning

5.3

Bilaga C –

Regler för ersättning för resor, dagtraktamenten och logi för huvudforskare som kallas till intervju

5.4

Bilaga D – Hantering av säkerhetsfrågor – känsliga EFR-åtgärder

1.   INGRESS – DEFINITIONER AV BEGREPP

Europeiska forskningsrådet (EFR) inrättades av Europeiska kommissionen (1) i enlighet med bestämmelserna för det särskilda programmet ”Idéer” i sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (nedan kallat det särskilda programmet Idéer) (2), som kanalen för genomförandet av detta särskilda program.

EFR består av ett vetenskapligt råd, en generalsekreterare och en särskild genomförandestruktur som inrättats av kommissionen som EFR:s genomförandeorgan (3). EFR är ansvarigt inför kommissionen och arbetar enligt principerna om självständighet och integritet, vilket kommissionen garanterar.

Av tydlighetsskäl gäller följande definitioner av begrepp i detta beslut:

Begreppet genomförandeorganet avser Europeiska forskningsrådets genomförandeorgan.

Begreppet sjunde ramprogrammet avser Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (4).

Begreppet regler för deltagande avser regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (5).

Begreppet budgetförordningen avser rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6).

2.   INLEDNING

Syftet med detta beslut är att fastställa regler för inlämning och expertutvärdering av förslag samt för beviljande av bidrag till förslag som valts ut. Reglerna syftar till att fastställa grundläggande kriterier som är utformade för att garantera att förfarandena för beviljande av bidrag är stränga, rättvisa, effektiva och lämpliga. De har tagits fram tillsammans med EFR:s vetenskapliga råd, som bland annat ansvarar för inrättandet av arbetsprogrammet för åtgärden Idéer, metoderna för expertutvärdering och de förfaranden som gäller för expertutvärdering inom det särskilda programmet Idéer samt för att utse de oberoende experter som ska utföra dessa expertutvärderingar. De antas av kommissionen i enlighet med reglerna för deltagande.

 

I punkt 1 beskrivs de centrala principer som gäller för processen, från ansökan till beviljande av bidrag: excellens, insyn, rättvisa, opartiskhet, effektivitet och snabbhet, samt etiska hänsynstaganden.

 

I punkt 2 beskrivs förfarandena för inlämning av förslag och hur förslagen behandlas därefter, inklusive bedömningen av bidragsberättigande.

 

I punkt 3 beskrivs expertutvärderingen och hur de oberoende experterna väljs ut och utses, behandlingen av potentiella och faktiska intressekonflikter och metoden för att genomföra expertutvärderingarna. Här beskrivs även hur ansökningar och klagomål behandlas samt förfarandena för rapportering av expertutvärderingar och beviljande av bidrag.

 

I punkt 4 beskrivs det förberedande arbetet och förfarandet för beviljande av bidrag.

2.1   Principer

Processen från inlämning av förslag till beviljande av bidrag grundas på ett antal väletablerade principer:

Excellens – De projekt som väljs ut för finansiering måste ha en hög vetenskaplig och/eller teknisk kvalitet.

Insyn – Beslut om beviljande och finansiering måste grundas på tydligt angivna regler och förfaranden, och sökande rättsliga enheter och huvudforskare bör få lämplig återkoppling på resultatet av expertutvärderingen av deras förslag.

Rättvisa och opartiskhet – Alla förslag ska behandlas konsekvent och lika. Förslagens meriter ska utvärderas opartiskt, oavsett förslagets ursprung eller den inlämnande enhetens, huvudforskarens eller någon annan gruppmedlems identitet.

Konfidentialitet – Alla förslag och därmed relaterade uppgifter, kunskaper och dokument som genomförandeorganet får tillgång till måste behandlas konfidentiellt.

Effektivitet och snabbhet – Expertutvärderingarna, tilldelningen och förberedelserna inför beviljande av bidrag ska ske så snabbt som möjligt. Förfarandena ska vara proportionella samtidigt som kvaliteten på expertutvärderingen upprätthålls. Den gällande lagstiftningen ska följas.

Etiska och säkerhetsmässiga hänsynstaganden – Alla förslag som strider mot grundläggande etiska principer eller som inte uppfyller relevanta säkerhetsförfaranden kan när som helst uteslutas från processen för expertutvärdering, urval och tilldelning.

2.2   Inlämning av förslag

2.2.1   Ansökningsomgångar

Förslagen inlämnas efter utlysning av en ansökningsomgång (7). Innehållet i förslagen och tidsfristerna anges i arbetsprogrammet Idéer och offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (nedan kallat information om ansökningsomgångar) på Europeiska kommissionens webbplats(er) (8), samt på EFR:s webbplats, där det finns länkar till kommissionens webbplats(er).

I ansökningsomgångar för spetsforskningsprojekt kan antingen en vägledande budget anges för hela ansökningsomgången eller så kan särskilda budgetar anges för specifika forskningsområden inom ramen för ansökningsomgången, som kommer att bedömas av separata paneler av oberoende experter.

I ansökningsomgången anges även vilket förfarande som kommer att tillämpas, dvs. om inlämningen av ansökan kommer att ske genom ett förfarande i ett steg eller två steg, och/eller om expertutvärderingen kommer att ske i ett eller två steg. Om inlämningen sker genom ett förfarande i två etapper ska endast de förslagsställare vars förslag godkänns vid bedömningen i första etappen uppmanas att lämna in ett fullständigt förslag i den andra etappen.

2.2.2   Förhandsregistrering

Eftersom det särskilda programmet Idéer bygger på en ”bottom up”-strategi förväntar sig EFR-experterna att ett stort antal förslag inkommer inom samtliga forskningsområden. För att EFR ska kunna tillhandahålla lämpliga resurser och sakkunskap för sin expertutvärderingsprocess kan ansökningsomgången omfatta en förhandsregistrering.

Under förhandsregistreringen kan förslagsställarna behöva lämna en beskrivning av det tänkta ämnesområdet och förslagets planerade forskningsmål.

Om det krävs förhandsregistrering för en ansökningsomgång ska förslagsställarna före tidsgränsen för förhandsregistrering begära att få inloggningsuppgifter och lösenord till kommissionens elektroniska verktyg för online-ansökningar (för närvarande systemet Electronic Proposal Submission Service, nedan kallat det elektroniska inlämningssystemet eller EPSS) för att kunna lämna in sina förslag. Tidsfristen eller tidsfristerna för förhandsregistrering kan sättas några veckor före tidsfristen eller tidsfristerna för ansökningsomgången. Förhandsregistrering och inlämning av förslag är två separata faser. Om det enligt ansökningsomgången krävs förhandsregistrering och en förslagsställare inte förhandsregistrerar sitt förslag kommer detta förslag inte att godtas av EPSS.

Om det inte krävs förhandsregistrering för en ansökningsomgång ska förslagsställarna ändå registrera sig och begära lösenord till EPSS för att kunna lämna in sina förslag innan tidsfristen för ansökningsomgången löper ut.

Förslagsställarna kan i undantagsfall begära tillstånd från genomförandeorganet att lämna in sitt förslag i pappersversion enligt bilaga A till det här beslutet.

2.2.3   Inlämning

Förslagen, och i förekommande fall förhandsregistreringarna, inlämnas elektroniskt via EPSS.

Enligt bestämmelserna i arbetsprogrammet för Idéer ska en huvudforskare anges i förslag om ”spetsforskningsåtgärder”. Huvudforskaren är den person som har det vetenskapliga ansvaret för projektet. Huvudforskaren lämnar in förslagen på den föreslagna värdorganisationens vägnar, som formellt är den sökande rättsliga enhet som kommer att beviljas bidraget (9). Under processen för inlämning och expertutvärdering är det huvudforskaren som är den främsta kontaktpersonen mellan genomförandeorganet och den sökande rättsliga enheten.

Alla uppgifter i förslaget måste förberedas och läggas upp i EPSS, och användarvillkoren för EPSS och villkoren för expertutvärderingen måste godtas innan förslaget lämnas in.

Det elektroniska inlämningssystemet kommer att utföra ett antal grundläggande kontroller. Förslagsställaren kan lämna in förslaget först när kontrollerna har slutförts. Dessa kontroller ersätter inte de formella kontroller av bidragsberättigande som beskrivs i punkt 2.2.6 och utgör ingen garanti för att innehållet i filerna uppfyller kraven för ansökningsomgången. Inlämningen anses ske vid den tidpunkt då huvudforskaren inleder den slutliga inlämningsprocessen, som anges av det elektroniska inlämningssystemet, och inte före denna.

Förslag som lämnas in på elektroniska lagringsmedier (t.ex. cd-rom eller liknande elektroniska medel), via e-post eller fax kommer inte att beaktas och kommer inte heller att bedömas. Om en huvudforskare inte har tillgång till det elektroniska inlämningssystemet kan han eller hon i undantagsfall begära tillstånd från genomförandeorganet att lämna in en pappersversion. Förfarandena för en sådan begäran och formaliteterna för inlämning av pappersversioner fastställs i bilaga A till dessa regler.

Förfarandet för att dra tillbaka förslag anges i den relevanta ansökningshandledningen. Ett förslag som har dragits tillbaka beaktas inte för expertutvärdering eller urval.

Om ett förslag lämnas in mer än en gång kommer endast den senaste bidragsberättigande versionen att bedömas.

Förslagen ska alltid förvaras under säkra förhållanden. När de inte längre behövs ska alla andra kopior än dem som behövs för arkivering och/eller revisionssyften förstöras.

2.2.4   Hjälpmedel för inlämning av förslag

I ansökningsvägledningen förklaras i detalj hur huvudforskare, gruppmedlemmar eller de sökande rättsliga enheterna kan söka hjälp eller information om alla frågor som rör ansökningsomgången. Kontaktuppgifter lämnas av de nationella kontaktpunkterna och genomförandeorganets och EFR:s hjälpcentral. En särskild hjälpcentral finns för frågor som rör det elektroniska inlämningssystemet.

2.2.5   Mottagande

Datumet och tidpunkten för mottagandet av den senaste versionen av de inlämnade förslagen registreras. När ansökningstiden har löpt ut skickas en bekräftelse på mottagande per e-post, som innehåller följande uppgifter:

Förslagets titel och en unik identifieringskod (förslagsnummer).

En identifieringskod för den ansökningsomgång som förslaget har lämnats in till.

Datum och tidpunkt för mottagande (för förslag som inlämnats elektroniskt är detta det datum och den tidpunkt när ansökningstiden löper ut).

Efter inlämnandet kontaktar genomförandeorganet endast huvudforskaren och/eller den sökande rättsliga enheten om det är nödvändigt att klargöra frågor om t.ex. bidragsberättigande eller för att kontrollera administrativa eller juridiska uppgifter i förslaget (10). I ett förfarande i två etapper, och endast för de ansökningar som godkänns i den första etappen, kan den huvudforskare som bemyndigats av den sökande rättsliga enheten enligt de villkor som anges i ansökningsomgången uppmanas att lämna in ett kompletterande förslag eller ytterligare information om det ursprungliga förslaget, och/eller kallas till en intervju.

2.2.6   Kontroll av bidragsberättigande

Förslagen måste uppfylla samtliga kriterier för bidragsberättigande för att genomgå expertutvärdering. Kriterierna tillämpas strängt. Vid förslagsinlämning i två etapper görs en kontroll av kriterierna för bidragsberättigande för varje etapp. Alla förslag som lämnas in under en ansökningsomgång kontrolleras mot följande kriterier för bidragsberättigande:

Om förslaget inlämnats innan tidsfristen löpte ut (det datum och den tidpunkt som anges i ansökningsomgången).

Om förslaget är fullständigt, dvs. om alla obligatoriska delar och blanketter finns med (11).

Ansökningsomgångens omfattning – förslaget måste relatera till de mål, ämnesområden och det finansieringssystem som anges i ansökningsomgången enligt vad som fastställs i arbetsprogrammet för Idéer. Förslag kommer endast att bedömas som icke bidragsberättigande på grund av ”ansökningsomgångens omfattning” i klara fall (12).

Alla ytterligare kriterier för bidragsberättigande som gäller för ansökningsomgången anges i arbetsprogrammet för Idéer och i ansökningshandlingarna.

Om det före eller efter expertutvärderingsfasen framgår att ett eller flera av kriterierna för bidragsberättigande inte är uppfyllda förklaras förslaget icke bidragsberättigande och behandlas inte vidare. Om det råder tvivel om huruvida förslaget är bidragsberättigande kan expertutvärderingen fortsättas i väntan på ett slutligt beslut om bidragsberättigande. Det faktum att ett förslag bedöms under sådana omständigheter betyder inte att det är bidragsberättigat.

Om frågan avseende bidragsberättigande inte är utredd och man anser att det krävs en mer detaljerad bedömning av förslaget kan en kommitté för bidragsberättigande sammankallas. Kommitténs uppgift är att garantera en samstämd rättslig tolkning av sådana fall och lika behandling av de sökande rättsliga enheter och huvudforskare som deltar i förslaget (13).

De huvudforskare vars förslag inte bedöms vara bidragsberättigande kommer att informeras om skälen till ett sådant beslut.

3.   EXPERTUTVÄRDERING

3.1.1   De oberoende experternas roll

Förslagen granskas av oberoende experter (expertutvärderare) för att garantera att endast de förslag som håller högst kvalitet väljs ut för finansiering. En oberoende expert är extern i förhållande till EFR och kommissionen (14), arbetar för egen räkning och företräder inte någon organisation eller något forskningssamfund i sitt arbete.

När det gäller expertutvärderingen kan följande fem typer av oberoende experter urskiljas:

1.

   Ordförande i EFR:s expertutvärderingspaneler organiserar arbetet inom sin panel, anordnar möten för panelordförandena och deltar i ett avslutande avstämningsmöte. De kan även utföra enskilda bedömningar av förslag, vanligen externt, under förberedelserna inför panelmötena.

2.

   Medlemmar i EFR:s expertutvärderingspaneler deltar i förberedelserna inför panelmöten, deltar i dessa möten och kan också bidra till enskilda bedömningar av förslag, vanligen externt.

3.

   Panelutvärderare är oberoende experter som ombes delta i enskilda bedömningar av förslag. De deltar vanligen inte i panelmötena.

4.

   Referensexperter är oberoende experter som utför enskilda bedömningar av förslag, endast externt. De får ingen ersättning för de uppgifter de utför.

5.

   Oberoende experter granskar expertutvärderingsprocessens funktion och utförande. De bedömer inte de förslag som genomgår en expertutvärdering. De kan delta i alla möten inom ramen för expertutvärderingsprocessen.

3.1.2   Utnämning av experter  (15)

EFR:s vetenskapliga råd ansvarar för att föreslå oberoende experter för expertutvärderingen av spetsforskningsprojekt (16) i enlighet med artikel 17.2 i reglerna för deltagande, och för att övervaka indirekta genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 27.1 i reglerna för deltagande. EFR:s vetenskapliga råd kan rådfråga sina medlemmar och inhämta information från panelmedlemmarna eller genomförandeorganet för att välja oberoende experter. Genomförandeorganet väljer sedan experterna formellt på grundval av dessa förslag (17).

De oberoende experterna ska väljas på grundval av den kompetens och sakkunskap som är relevant för de uppgifter som anförtros dem. De måste ha lång yrkeserfarenhet av vetenskaplig forskning, vetenskap eller ledning av forskningsprojekt inom den offentliga eller den privata sektorn. Annan kompetens kan också krävas (t.ex. mentorskap och utbildning av unga forskare, projektledning eller projektutvärdering, tekniköverföring och innovation och internationellt samarbete om forskning och teknik). Om de oberoende experterna kommer att hantera sekretessbelagd information krävs en lämplig säkerhetsprövning innan de utses.

Genomförandeorganet kan också använda den förteckning över experter som sammanställs på grundval av de ansökningsomgångar som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning samt andra experter med nödvändiga kvalifikationer, som t.ex. identifieras genom samråd med nationella forskningsfinansieringsorgan och liknande organisationer. Experterna kan komma från andra länder än EU-medlemsstater eller länder som är associerade till det sjunde ramprogrammet.

När expertpoolerna sätts ihop är det genomförandeorganets målsättning att säkra högsta möjliga vetenskapliga och tekniska sakkunskap inom de områden som är lämpliga med hänsyn till ansökningsomgången. Även andra kriterier beaktas, t.ex. följande:

En lämplig könsfördelning mellan experterna från EU och associerade länder samt tredjeländer (18).

En regelbunden rotering av experterna för kontinuitetens skull. I genomsnitt förväntas omsättningen vara minst en fjärdedel av de experter som anlitas för varje forskningsområde per år.

Experterna måste även besitta de språkkunskaper som krävs för de förslag som ska bedömas.

Namnen på de oberoende experter som utsetts för enskilda förslag offentliggörs inte. En förteckning över de oberoende experter som har deltagit i bedömningen av de förslag som mottagits under en ansökningsomgång för det särskilda programmet Idéer kommer emellertid att offentliggöras årligen på kommissionens webbplats(er). Dessutom kommer förteckningen över panelmedlemmar att offentliggöras på EFR:s webbplats.

All direkt eller indirekt kontakt om frågor som rör expertutvärderingen i en ansökningsomgång mellan den huvudforskare och/eller den sökande rättsliga enhet som inlämnar ett förslag till samma ansökningsomgång eller oberoende experter som deltar i en sådan expertutvärdering är strikt förbjuden. Alla sådana kontakter kan leda till att genomförandeorganet beslutar att utesluta det berörda förslaget från ansökningsomgången.

3.1.2.1   Uteslutande av oberoende experter på begäran av en förslagsställare

Enligt den berörda ansökningshandledningen kan förslagsställare ha rätt att begära att en viss person (19) inte ska delta som expertutvärderare i bedömningen av förslagsställarens förslag. I sådana fall ombes förslagsställaren att ange skälen till en sådan begäran (20). Om den berörda personen är en oberoende expert som deltar i bedömningen av förslagen i den berörda ansökningsomgången, kan han eller hon under sådana omständigheter uteslutas från bedömningen av det berörda förslaget om genomförandeorganet fortfarande har resurser för att bedöma detta förslag.

3.1.3   Villkor för utnämning, uppförandekod och intressekonflikter

I detta avsnitt beskrivs det förfarande som genomförandeorganet tillämpar när det utser de oberoende experter som ska bistå i expertutvärderingen av de förslag som inlämnas till det särskilda programmet Idéer. Samma förfarande kan efter vederbörliga ändringar tillämpas av genomförandeorganet vid utnämning av experter för de uppgifter som anges i artikel 27.1 i reglerna för deltagande.

På grundval av de mallar som tillhandahålls av kommissionen utfärdar genomförandeorganet ett utnämningsbrev som ska undertecknas av den oberoende experten. I utnämningsbrevet anges ramarna för förhållandet mellan den oberoende experten och genomförandeorganet, enligt vilka experten kan uppmanas att bistå genomförandeorganet med sakkunskap.

I utnämningsbrevet anges de allmänna villkoren för utnämning av oberoende experter. I den uppförandekod för oberoende experter som bistår i expertutvärderingar som bifogas utnämningsbrevet anges även de grundläggande bestämmelserna om konfidentialitet, intressekonflikter och behandling av personuppgifter.

Utnämningen träder i kraft när den oberoende experten och genomförandeorganet har undertecknat utnämningsbrevet.

Panelordförande, panelmedlemmar, panelutvärderare och oberoende observatörer har rätt till ekonomisk ersättning för utförandet av de uppgifter som anförtros dem. I sådana fall anges de allmänna ersättningsvillkoren i utnämningsbrevet.

Referensexperter har inte rätt till ekonomisk ersättning för de uppgifter som anförtros dem.

För varje uppgift som de oberoende experterna tilldelas ska de bekräfta att det inte föreligger någon intressekonflikt (diskvalificerande eller potentiell) för varje förslag de bedömer. Om en oberoende expert anser att det föreligger en intressekonflikt i bedömningen av ett förslag vidtas olika åtgärder beroende på om intressekonflikten är diskvalificerande eller potentiell.

De omständigheter där ”diskvalificerande” och ”potentiella” intressekonflikter kan föreligga beskrivs i uppförandekoden.

Oberoende experter får inte delta i bedömningen av förslag som inlämnats till en ansökningsomgång där han eller hon själv har inlämnat ett förslag.

När en expert diskvalificeras på grund av en intressekonflikt får experten inte påverka expertutvärderingen av det berörda förslaget. Den oberoende experten får då varken bistå i den enskilda bedömningen (som vanligen är extern) eller yttra sig eller rösta i paneldiskussioner om detta förslag. I sådana fall ska den oberoende experten lämna rummet (eller det elektroniska forumet) när panelen diskuterar det förslag som berörs av intressekonflikten.

När det föreligger en eventuell intressekonflikt ska genomförandeorganet överväga omständigheterna i fallet och fatta ett beslut. Genomförandeorganet kan besluta att den berörda oberoende experten ska få delta i expertutvärderingen av det berörda förslaget (experten måste då återigen underteckna en förklaring i det avseendet) eller utesluta experten på samma sätt som vid en diskvalificerande intressekonflikt.

Experterna måste avge en förklaring om alla kända intressekonflikter innan ett expertutvärderingsmöte inleds.

Om en dittills okänd intressekonflikt blir uppenbar under en expertutvärdering måste den oberoende experten omedelbart anmäla detta till en ansvarig tjänsteman. Om konflikten slutligen befinns vara diskvalificerande måste den oberoende experten avstå från ytterligare expertutvärderingar av det berörda förslaget. Man kommer att bortse från eventuella kommentarer och poäng som den oberoende experten avgett tidigare under processen. Vid behov kommer den oberoende experten att ersättas.

Om en oberoende expert avsiktligt döljer en diskvalificerande eller potentiell intressekonflikt och detta upptäcks under expertutvärderingens gång, kommer den oberoende experten omedelbart att uteslutas och de påföljder som anges i utnämningsbrevet kommer att tillämpas. Alla expertutvärderingsresultat som den oberoende experten har deltagit i kommer att förklaras ogiltiga, och det eller de berörda förslagen kommer att återutvärderas.

I enlighet med artikel 265a.3 i genomförandebestämmelserna för budgetförordningen (21) kan en överträdelse av uppförandekoden eller andra tjänstefel som begås av en oberoende expert anses utgöra ett allvarligt tjänstefel och leda till att den oberoende experten stryks från den förteckning över oberoende experter som genomförandeorganet väljer experter från. Efter uteslutning kommer den oberoende experten att avlägsnas från databasen och spärras för omregistrering under den tid som uteslutningen varar.

3.1.4   Oberoende observatörer

Oberoende experter kan utnämnas till observatörer för att granska expertutvärderingsprocessens funktion och utförande. Observatörernas ansvarsområde omfattar hela expertutvärderingsprocessen, inklusive eventuella externa utvärderingar. När det gäller externa utvärderingar ska observatörerna ha tillgång till all kommunikation mellan genomförandeorganet och expertutvärderarna och kan ta kontakt med vissa eller samtliga expertutvärderare för att inhämta deras åsikter om utförandet av expertutvärderingen. Observatörerna kan delta i alla möten som hålls i anslutning till expertutvärderingar.

Genomförandeorganet utfärdar ett utnämningsbrev till varje oberoende observatör. Den mall som godkänts av kommissionen används för utnämningen av oberoende observatörer. Den särskilda uppförandekoden för oberoende observatörer av expertutvärderingsprocesser anges i den mall som godkänts av kommissionen.

Genomförandeorganet kommer att informera programkommittén om vilka experter som valts till observatörer och deras mandat.

Observatörernas uppgift är att granska expertutvärderingarnas funktion. De bedömer inte resultaten av expertutvärderingar, om inte resultaten är en direkt följd av operativa aspekter. Därför behöver observatörerna inte besitta sakkunskap om det område som de utvärderade förslagen berör. Det anses tvärtom vara en fördel om observatörerna inte har alltför ingående kunskap om ett visst vetenskapligt eller tekniskt område, eftersom man då kan undvika konflikter mellan deras åsikter och resultatet av expertutvärderingarna och deras fungerande. Observatörerna kommer i alla händelser inte att yttra sig om de utvärderade förslagen eller de oberoende experternas åsikter om förslagen.

Observatörernas roll är att avge oberoende råd om genomförandet av expertutvärderingarna för att kunna förbättra förfarandena och de oberoende experternas tillämpning av utvärderingskriterierna. Observatörerna kan kontrollera att de förfaranden som anges eller som det hänvisas till i reglerna följs och utfärda rekommendationer till programledningen om hur processen kan förbättras.

Observatörerna ska uppfylla samma sekretesskrav som oberoende experter och ska underteckna ett utnämningsbrev med ett sekretessavtal. De får inte avslöja några detaljer i förslagen, vilka oberoende experter som har avdelats för att bedöma förslagen eller diskussionerna i expertutvärderingspanelerna.

Observatörerna rapporterar sina slutsatser till EFR. De uppmuntras även att föra informella diskussioner med de tjänstemän vid genomförandeorganet som arbetar med expertutvärderingar och kommentera alla eventuella förbättringar som kan införas omedelbart.

Genomförandeorganet informerar programkommittén om observatörernas slutsatser och kan publicera en sammanfattning av deras rapporter.

Observatörerna ska följa de riktlinjer som anges i det specifika uppdraget för varje expertutvärdering. Riktlinjerna i uppdraget kan utvidgas genom ett skriftligt avtal.

3.1.5   Kriterier för expertutvärderingar

Utvärderingskriterierna, inklusive eventuell poängsättning, viktning och gränsvärden för förslagen, anges i arbetsprogrammet för Idéer på grundval av de principer som anges i det särskilda programmet Idéer och i reglerna för deltagande (22). Hur de tillämpas förklaras närmare i ansökningshandledningen (23).

Särskilda förfaranden tillämpas för förslag som rör etiskt känsliga aspekter (se bilaga B) eller som kräver ytterligare kontroll av säkerhetsskäl (se bilaga D).

3.1.6   Genomförandet av expertutvärderingar

EFR:s vetenskapliga råd fastställer metoden för expertutvärderingarna, som kan variera i detalj för olika ansökningsomgångar, övervakar expertutvärderingsprocessen och fastställer arbetsordningen för EFR-panelerna som offentliggörs på EFR:s webbplats (handledning för EFR:s expertutvärderare). EFR:s vetenskapliga råd kan också ge sina medlemmar i uppdrag att delta i panelmötena som observatörer. Det vetenskapliga rådets medlemmar får dock under inga omständigheter påverka resultatet av de panelmöten de deltar i.

Expertutvärderingarna genomförs på grundval av de principer som anges i punkt 2.1 för att garantera en konsekvent, noggrann och kvalitetsbaserad utvärdering av förslagen mot de kriterier som anges i arbetsprogrammet för Idéer.

Om det i ansökningsomgången anges att bedömningen ska ske genom ett förfarande i två steg ska enbart de förslag som godkänns i det första steget, på grundval av bedömningen enligt ett begränsat antal kriterier, genomgå fortsatt bedömning (24).

3.1.6.1   Expertutvärdering av spetsforskningsprojekt

I det här fallet utförs expertutvärderingarna av paneler som består av oberoende forskare och akademiker. Panelerna kan bistås av panelutvärderare och specialiserade referensforskare, som helt eller delvis utför panelutvärderingen i hemmet eller på sin arbetsplats (”extern utvärdering”). Panelerna inrättas för att bedöma fördelningen av de forskningsområden som omfattas av ansökningsomgången, och varje panel har ansvar för ett visst antal forskningsområden.

Panelerna arbetar enligt den ovannämnda arbetsordningen för EFR:s paneler under ledning av en överordnad oberoende expert.

Alla expertutvärderingar kan anordnas i två på varandra följande steg. I det fallet matas resultatet av det första steget in i det andra steget. Arbetsförloppet brukar vanligen se ut på följande sätt:

Fördelning av förslag till panelerna: Förslagen fördelas mellan panelerna enligt ämnesområde. Den inledande fördelningen grundas på de uppgifter som lämnats av förslagsställaren, titeln och innehållet i förslaget och/eller annan information, eventuellt i form av ”nyckelord”, som lämnas i förslaget.

Enskild utvärdering: Förslagen granskas mot de berörda kriterierna av minst tre expertutvärderare (25), som är kvalificerade för de vetenskapliga och/eller tekniska områden som förslaget berör. De utarbetar enskilda utvärderingsrapporter.

Panelutvärdering: Panelerna ska på ett konsekvent sätt granska de förslag som omfattas av deras behörighetsområde (26) och arbeta på ett samstämt sätt med andra paneler för att garantera att förslagen och de vetenskapliga/tekniska områden som ansökningsomgången omfattar behandlas konsekvent av de olika panelerna.

Panelernas bedömning av ett förslag (inklusive eventuella poäng som förslaget får för enskilda kriterier eller totalpoäng och förslagets plats i rankningslistan) grundas på de enskilda bedömningarna och diskussionerna i panelen och beslutas genom en majoritetsomröstning. Resultatet av bedömningsfasen i panelen är en rankning av förslagen. I det sista steget i expertutvärderingen beslutar panelen vilka förslag som ska rekommenderas för finansiering enligt ansökningsomgångens tillgängliga budgetmedel.

Intervjuer: Om det anges i arbetsprogrammet för Idéer kan panelbedömningarna omfatta intervjuer med huvudforskaren och/eller den sökande rättsliga enheten. Omkostnader för resor och logi kan ersättas av genomförandeorganet. Reglerna för ersättning till personer som kallas till intervju anges i bilaga C. Intervjuerna genomförs av minst tre panelmedlemmar och kan ske på den plats där panelen håller sina möten eller, om det är tekniskt möjligt, via elektroniska medel (videolänk, telekonferens eller liknande).

Övergripande panelbedömningar (bedömningar som omfattar flera paneler, bedömningar som rör flera ämnesområden, forskningsområden etc.): Under den övergripande panelbedömningen fastställs en slutlig rekommenderad rankningsordning av de förslag som uppfyller kraven i ansökningsomgången i dess helhet (inom alla forskningsområden som omfattas av ansökningsomgången) genom en noggrann bedömning av kvaliteten på förslagen i de olika panelerna. Denna bedömning görs av en grupp som består av panelordförandena eller deras delegerade panelmedlemmar. Den övergripande panelutvärderingen inriktas särskilt på förslag av tvärvetenskaplig karaktär som omfattar panelernas olika bedömningsområden, förslag inom nya framväxande områden och ”high-risk/high-gain”-förslag.

Om det i arbetsprogrammet för Idéer fastställs vägledande budgetar för varje panel, ämnesområde, forskningsområde etc. diskuteras endast de förslag som är tillräckligt högt rankade för att omfattas av den vägledande budget som fastställts för varje panel, ämnesområde, forskningsområde etc.

På grundval av utvärderingsresultaten utarbetas en utvärderingsrapport för varje förslag, där resultaten av den övergripande panelens arbete inbegrips i förekommande fall. I rapporten anges panelens rekommendation om förslaget, de enskilda experternas bedömningar samt eventuella rekommendationer om det högsta finansieringsbelopp som kan anslås.

3.1.6.2   Tvåstegsförfarande för inlämning av spetsforskningsprojekt

Om ett inlämningsförfarande i två steg tillämpas anges detta i ansökningsomgången. I sådana fall anges de utvärderingskriterier som är tillämpliga för varje steg i arbetsprogrammet för Idéer. Den exakta metod som tillämpas för expertutvärderingen i det första och andra steget kan skilja sig åt sinsemellan (t.ex. användning av panelutvärderare, referensforskare och/eller intervjuer av huvudforskaren).

Huvudforskarna måste först inlämna en sammanfattning av förslaget eller en förslagsskiss. Det förslag som inlämnas i det första steget utvärderas mot kriterierna för det steget, som anges i ansökningsomgången.

Efter utvärderingen av det förslag som inlämnas i det första steget utlyses en förslagsinlämning för det andra steget för de förslag som har godkänts i det första steget. Oberoende av eventuella ytterligare utvärderingar som omfattar flera paneler har panelerna i det här skedet befogenhet att rekommendera förslag som bör gå vidare till andra omgången.

Förslagsställare vars förslag har gått igenom det första steget uppmanas att inlämna ett mer detaljerat förslag eller mer fullständig och uppdaterad information om det ursprungliga förslaget inom en tidsfrist som särskilt fastställs för det andra steget. För att upprätthålla principen om lika behandling kan panelen rekommendera att förslag som lämnas in till det andra steget som betydligt avviker från det motsvarande förslag som lämnats in i det första steget utesluts från vidare utvärdering.

De olika stegen i expertutvärderingsprocessen för det andra steget sker enligt den ordningsföljd som anges i punkt 3.1.6.1.

3.1.6.3   Expertutvärdering av samordnings- och stödåtgärder

Expertutvärderingen av samordnings- och stödåtgärder sker enligt samma ordningsföljd som anges i punkt 3.1.6.1. Panelutvärderingen kan vara det slutliga skedet innan genomförandeorganet godkänner den slutliga rankningslistan.

Det enda undantaget från detta förfarande är samordnings- och stödåtgärder som omfattas av artikel 14 i reglerna för deltagande, där oberoende experter endast utses om genomförandeorganet anser det vara lämpligt.

Närmare uppgifter om expertutvärderingsförfarandet för samordnings- och stödåtgärder anges i arbetsprogrammet för Idéer, i ansökningsomgången och i den berörda ansökningsvägledningen.

3.1.7   Resultat av expertutvärderingar, urval och förkastande av förslag

EFR:s vetenskapliga råd bekräftar den slutliga rankningslistan för de förslag som rekommenderas för finansiering enligt expertutvärderingen.

På grundval av resultatet av expertutvärderingen och den slutliga rankningslista som fastställs av EFR:s vetenskapliga råd utarbetar genomförandeorganet en eller flera slutliga rankningslistor för förslag som eventuellt kan finansieras.

Detta leder till följande:

En lista med förslag som håller tillräckligt hög kvalitet för att eventuellt vara berättigade till finansiering. Denna lista presenteras enligt den rekommenderade rankningsordningen, och fastställer finansieringsprioriteringarna inom gränserna för den budget som finns tillgänglig för ansökningsomgången (förteckning över kvarvarande förslag). Om vägledande budgetar fastställs i ansökningsomgången för särskilda paneler, ämnesområden, forskningsområden etc. kan separata listor över kvarvarande förslag utarbetas för varje sådant område.

Om den totala rekommenderade finansieringen för kvarvarande förslag efter expertutvärderingen överskrider budgeten för ansökningsomgången kan en reservlista med förslag (eller flera reservlistor om vägledande budgetar har fastställts för separata paneler, ämnesområden, forskningsområden etc.) utarbetas. Det antal förslag som behålls som reserver beslutas av genomförandeorganet med hänsyn till den tillgängliga budgeten, och beslutet baseras på sannolikheten att dessa förslag till slut kan finansieras till följd av eventualiteter som tillbakadragande av förslag eller tillgång till ytterligare budgetmedel.

En lista med förslag som inte kommer att finansieras. Denna lista omfattar de förslag som befunnits vara icke bidragsberättigande (vare sig detta har fastställts före, under eller efter expertutvärderingen), förslag som inte anses uppfylla kvalitetskraven, förslag som inte har fått tillräckligt höga poäng i rankningen och som därför inte kan finansieras eftersom det inte finns tillräckliga budgetmedel, och återstående förslag från reservlistan när budgetmedlen för den aktuella ansökningsomgången har använts.

Kvalitetsbedömningen och den rekommenderade rankningsordningen för finansiering av förslag på förteckningen över kvarvarande förslag grundas på expertutvärderingen av förslagen mot alla relevanta kriterier. Om det anges i ansökningsomgången att expertutvärderingen ska genomföras i två steg och panelen bedömer att ett förslag inte uppnår de kvalitetskrav som fastställts för ett visst utvärderingskriterium i ansökningsomgången kan panelen under expertutvärderingens gång rekommendera att förslaget slutligt förkastas, utan att det nödvändigtvis bedöms vidare mot andra tillämpliga kriterier.

Alla förslag som strider mot de grundläggande etiska principerna eller som inte uppfyller de villkor som anges i det särskilda programmet Idéer eller i arbetsprogrammet för Idéer eller i ansökningsomgången ska inte väljas ut (27). Förslag kan även förkastas av etiska eller säkerhetsmässiga skäl enligt de förfaranden som anges i bilaga B respektive D.

Alla eventuella huvudforskare eller sökande rättsliga enheter till en indirekt åtgärd inom det särskilda programmet Idéer som har begått en oegentlighet (28) i genomförandet av någon annan indirekt åtgärd under ramprogrammen kan när som helst uteslutas från urvalsförfarandet, med vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen.

3.1.8   Återkoppling

Efter expertutvärderingen ger genomförandeorganet återkoppling till huvudforskaren och den sökande rättsliga enheten. All kommunikation och återkoppling från genomförandeorganet till huvudforskaren och den sökande rättsliga enheten sker via ett av genomförandeorganets säkra webbpostkonton. Beräknat datum för utskick av återkoppling anges i ansökningsvägledningen.

a)

Efter expertutvärderingen i det första steget i en expertutvärdering som genomförs i två steg:

 

De förslagsställare vars förslag har befunnits vara icke stödberättigande informeras om skälen till detta beslut. Icke stödberättigande förslag bedöms inte.

 

De förslagsställare vars förslag inte behålls för nästa steg kommer att få återkoppling om expertutvärderingen i form av en utvärderingsrapport.

 

De förslagsställare vars förslag behålls för nästa steg kommer att få ett meddelande om detta och kan kallas till intervju.

b)

Efter expertutvärderingen i det första steget i en ansökningsomgång som genomförs i två steg:

 

De förslagsställare vars förslag har befunnits vara icke stödberättigande informeras om skälen till detta beslut. Icke stödberättigande förslag bedöms inte.

 

De förslagsställare vars förslag inte behålls för nästa steg kommer att få återkoppling om expertutvärderingen i form av en utvärderingsrapport.

 

De förslagsställare vars förslag behålls för nästa steg kommer att uppmanas att lämna in ett förslag till det andra steget och kan kallas till intervju.

c)

Efter den andra expertutvärderingen i fallen a och b, och efter expertutvärderingen om ansökningsomgången endast omfattar ett steg:

 

De förslagsställare vars förslag har befunnits vara icke stödberättigande informeras om skälen till detta beslut. Icke stödberättigande förslag bedöms inte.

 

Förslag som omfattas av båda de ovanstående fallen och förslag som inte uppfyller kvalitetskraven kommer att få återkoppling om expertutvärderingen i form av en utvärderingsrapport.

 

I utvärderingsrapporten beskrivs resultaten av expertutvärderingen, och den innehåller i förekommande fall kommentarer och poäng för samtliga kriterier och/eller för enskilda kriterier. När det gäller förslag på förteckningen över kvarvarande förslag innehåller utvärderingsrapporten i förekommande fall eventuella rekommendationer om det högsta finansieringsbelopp som kan anslås och eventuella andra relevanta kommentarer om projektets utförande och/eller förslag till förbättringar av metoden och arbetsprogrammet.

 

När det gäller förslag som förkastas på grund av att de inte uppfyller kvalitetskraven innehåller utvärderingsrapporten endast kommentarer om de kriterier som hade bedömts fram till beslutet om att förkasta förslaget.

 

Förslagsställare vars förslag förkastas på grund av etiska och säkerhetsmässiga skäl kommer att informeras om skälen till detta beslut.

3.1.9   Förfaranden för vägledning och tvistlösning

Genomförandeorganet lämnar information om det förfarande som huvudforskarna och/eller de sökande rättsliga enheterna ska följa när det gäller tvistlösning (29) rörande resultaten av en viss expertutvärdering inom ramen för någon av EFR:s ansökningsomgångar.

Förfrågningar eller begäran om tvistlösning ska minst ange ansökningsomgångens beteckning, förslagsnummer (om ett sådant finns), titeln på förslaget och en beskrivning av de problem som uppstått.

När det gäller frågor om kontrollen av bidragsberättigande och/eller expertutvärderingsprocessen för ett visst förslag inleds ett tvistlösningsförfarande för att rapportera om eventuella brister i resultatet av kontrollen av bidragsberättigande eller i utvärderingen av förslaget, som kan ha påverkat beslutet om huruvida förslaget skulle finansieras eller ej. En besvärskommitté kan sammankallas för att granska ärendet i fråga. Om kommittén ska överväga frågor avseende bidragsberättigande kan den be kommittén för bidragsberättigande om råd (se punkt 2.2.6). Kommittén kommer att samla personer med den vetenskapliga/tekniska och rättsliga sakkunskap som krävs, men kommer inte att granska förslaget. Beroende på klagomålets karaktär kan kommittén granska de oberoende experternas meritförteckningar, deras enskilda kommentarer och utvärderingsrapporten. Kommittén kommer inte att ifrågasätta en vetenskaplig bedömning som gjorts av en lämpligt kvalificerad expertpanel.

Mot bakgrund av granskningen lämnar kommittén rekommendationer om hur genomförandeorganet bör agera. Om kommittén anser att det finns bevis som styrker klagomålet kan den föreslå att förslaget återigen genomgår en delvis eller fullständig utvärdering som utförs av oberoende experter.

Ett eventuellt överklagande måste inges inom en månad från det datum då återkopplingen skickades via genomförandeorganets säkra webbpostkonto enligt beskrivningen i punkt 3.1.8. En detaljerad beskrivning av besvärsförfarandet lämnas i ansökningshandledningen. Icke stödberättigande förslag behandlas inte av besvärskommittén.

Ett svar skickas till de klagande inom tre veckor efter det att den tillämpliga tidsfristen för överklagande som anges ovan har löpt ut. Om ett slutligt svar inte kan avges i det skedet anges tidpunkten för ett slutligt besked i svaret.

3.1.10   Rapportering och information om expertutvärderingsprocessen

Efter varje expertutvärdering utarbetar genomförandeorganet en rapport som EFR:s vetenskapliga råd och kommittén för programmet Idéer får tillgång till. I rapporten lämnas statistisk information om de förslag som inkommit (t.ex. antal, de prioriterade teman som omfattas, kategorier av sökande rättsliga enheter och begärda budgetmedel), om expertutvärderingsprocessen och de oberoende experterna.

När utvärderingsprocessen har avslutats kan genomförandeorganet genom ett lämpligt medium offentliggöra allmän information om resultatet av expertutvärderingen. Genomförandeorganet kan även offentliggöra information om de utvärderade förslag som ligger över kvalitetsgränsen till följd av utvärderingen (eller efter det andra steget i en utvärdering i två steg) (30) om förslagsställarna ger sitt samtycke till att särskilda uppgifter offentliggörs (31).

När det gäller övervakning, undersökning och utvärdering enligt arbetsprogrammet för Idéer kan genomförandeorganet behöva be tredje parter behandla de inlämnade förslagen (32) i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001. Förslagsställarna (33) tillfrågas om de ger sitt samtycke till att förslagen behandlas. Förslagsställarna är inte skyldiga att ge sitt samtycke, och samtycker följaktligen frivilligt till detta. Om en förslagsställare inte ger sitt samtycke påverkar inte detta utvärderingsprocessen.

4.   BIDRAGSBESLUT OCH UTARBETANDE AV BIDRAGSAVTAL

Det är den ansvariga utanordnaren som genom ett formellt bidragsavtal beviljar bidrag till de sökande rättsliga enheterna inom ramen för de tillgängliga budgetmedlen och på grundval av den slutliga rankningslista som utarbetats av genomförandeorganet enligt punkt 3.1.7.

Avtalet ingås med de sökande rättsliga enheterna i enlighet med de interna finansiella och rättsliga förfarandena (34) och efter en kontroll av de krav som anges i detta avsnitt.

Under utarbetandet av avtalsbidraget kan huvudforskaren och den sökande rättsliga enheten uppmanas att lämna ytterligare upplysningar om projektet och den planerade projektledningen (35). Om mer än en deltagare är kopplad till projektet kan huvudforskaren eller den sökande rättsliga enheten uppmanas att inhämta sådana upplysningar och försäkringar från de övriga deltagarna.

På grundval av resultatet av utvärderingsprocessen kan ytterligare villkor (36) införas för ingåendet av bidragsavtalet för vissa förslag. Sådana villkor kommer att dokumenteras på vederbörligt sätt och meddelas huvudforskaren och den sökande rättsliga enheten utöver utvärderingsrapporten.

Bidrag kan inte beviljas rättsliga enheter som vid tidpunkten för förfarandet för bidragsbeviljande befinner sig i en av de situationer som avses i artikel 93.1 (konkurs etc.), artikel 94 (om de har lämnat felaktiga uppgifter etc.) och artikel 96.2 a (anbudssökaren utesluts från deltagande i upphandlingar och får inte beviljas bidrag som finansieras från unionsbudgeten) i budgetförordningen. De sökande måste intyga att de inte befinner sig i någon av de situationer som anges ovan (37).

Vid behov klargörs även etiska frågor i det här skedet. I detta avseende utnämner genomförandeorganet oberoende experter som deltar i den etiska granskningen (se bilaga B).

Utarbetandet av bidragsavtalet omfattar inga förhandlingar om vetenskapliga/tekniska frågor. Den sökande rättsliga enheten beviljas därefter ett bidrag på grundval av sitt förslag och det finansieringsbelopp som rekommenderats efter expertutvärderingen, på villkor att den sökande rättsliga enheten och huvudforskaren är överens om detta belopp.

Om huvudforskaren och den sökande rättsliga enheten inte kan komma överens om beloppet, eller om en eller båda inte har undertecknat ett kompletterande avtal inom en rimlig tidsfrist som kan införas, kan utarbetandet av bidragsavtalet avbrytas.

Utarbetandet av bidragsavtal för förslag som står på reservlistan kan börja så snart det står klart att det finns tillgängliga budgetmedel för att finansiera ett eller flera av dessa projekt. Beroende på tillgängliga budgetmedel börjar man med det förslag som är högst rankat och fortsätter i nedstigande ordning enligt den slutliga rankningen.

5.   BILAGOR

5.1   Bilaga A – Förfaranden för inlämning av förslag i pappersversion

Om en förslagsställare absolut inte har möjlighet att använda det elektroniska inlämningssystemet och om det är omöjligt att ordna att förslagsställaren kan använda systemet kan förslagsställaren i undantagsfall begära tillstånd från genomförandeorganet att inlämna förslaget i pappersversion. Begäran måste innehålla en tydlig förklaring av omständigheterna kring ärendet och måste inkomma till genomförandeorganet senast en månad efter det att tidsfristen för ansökningsomgången löpt ut.

Begäran om inlämning av förslag i pappersversion ska skickas till följande adress:

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet

Chefen för forskningsavdelningen (Scientific Management Department)

COV2

1049 Bryssel

Belgien

Genomförandeorganet besvarar begäran inom fem arbetsdagar från mottagandet. Om ett undantag beviljas skickar genomförandeorganet förslagsblanketter för inlämning i pappersversion till förslagsställaren.

Om en ansökningsomgång är utformad på ett sådant sätt att webbaserad inlämning är olämplig i allmänhet kan genomförandeorganet redan från början besluta att godta inlämning i pappersversion. I sådana fall kommer detta att anges i ansökningsomgången, och förslagsblanketter för inlämning i pappersversion kommer att göras allmänt tillgängliga.

När inlämning i pappersversion är tillåten, antingen genom ett särskilt eller ett allmänt undantag enligt ovan, får förslag i pappersversion skickas per post, budfirma eller inlämnas personligen. Förslag som lämnas in på elektroniska lagringsmedier (t.ex. cd-rom eller liknande elektroniska medel), via e-post eller fax kommer inte att beaktas. Förslag som inlämnas i pappersversion måste skickas i en enda försändelse. Om förslagsställarna vill inlämna ändringar till ett förslag eller kompletterande information måste de tydligt ange vilka delar av förslaget som har ändrats, och ändringarna/de nya delarna måste inlämnas och mottas innan tidsfristen för ansökningsomgången löper ut. Kompletterade eller ändrade förslag som mottas efter det att tidsfristen för ansökningsomgången har löpt ut kommer inte att behandlas eller utvärderas.

Om ett förslag sänds per post eller genom budfirma gäller avsändningsdatum, poststämpel eller mottagningskvitto som bevis. Försändelser som innehåller förslag kan öppnas av genomförandeorganet (38) vid ankomsten för att registrera de administrativa uppgifterna i databaserna och för att kunna skicka mottagningsbevis.

5.2   Bilaga B – Förfaranden för etisk granskning

Inledning

För att genomföra artikel 6 i förordningen om det sjunde ramprogrammet och artikel 15 i reglerna för deltagande omfattar utvärderingsprocessen en inledande granskning av etiska frågor som kan uppstå i samband med förslagen och en etisk kontroll av de förslag som kan ge upphov till etiska frågor. Vid behov kan den etiska granskningen av förslagen genomföras efter etikkontrollen och innan genomförandeorganet beslutar om vilka förslag som ska väljas enligt de fastställda reglerna. Etikkontrollen och den etiska granskningen (kallade förfarandet för etisk granskning i den här bilagan) genomförs av oberoende experter med lämplig sakkunskap i etiska frågor.

Syftet med förfarandet för etisk granskning är att garantera att EU inte stöder forskning som strider mot de grundläggande etiska principer som fastställs i de berörda EU-bestämmelserna och att kontrollera om forskningen uppfyller de etikregler inom forskningen som fastställs i besluten om det sjunde ramprogrammet och det särskilda programmet Idéer. Yttranden från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (EGE) kommer att beaktas.

Förslag

I förekommande fall och/eller om detta krävs enligt ansökningsomgången ska förslagen innehålla ett avsnitt om etik där följande ska anges:

En beskrivning av de eventuella etiska aspekterna av den förslagna forskningen när det gäller mål, metod och eventuella följder av forskningsresultaten.

En motivering av utformningen av forskningsprojektet ur etisk synvinkel.

En förklaring av hur de etiska krav som anges i arbetsprogrammet kommer att uppfyllas.

En förklaring av hur förslagen uppfyller de nationella rättsliga och etiska kraven i det land där forskningen planeras genomföras.

En angivelse av tidsramen för att begära ett yttrande och/eller godkännande från eventuella berörda myndigheter på nationell nivå (t.ex. dataskyddsmyndigheter, den myndighet som ansvarar för kliniska tester etc.).

I detta syfte ska förslagsställarna fylla i den ”tabell över etiska frågor” som finns i ansökningsvägledningen.

Genomförandeorganet kan när som helst under processen kontakta förslagsställarna för att inhämta kompletterande upplysningar som behövs för den etiska granskningen.

Allmänna förfaranden

Förfarandena för etisk granskning och organisationen av de etiska granskningspanelerna

Intern förhandskontroll av förslagen

Genomförandeorganets etikgrupp kommer att göra en förhandskontroll av alla förslag som rekommenderas för finansiering för att identifiera de förslag som inte ger upphov till några etiska frågor över huvud taget och som kan godkännas för bidrag utan att oberoende experter involveras. Alla andra förslag genomgår en ytterligare etisk granskning. Denna process grundas på ”tabellen över etiska frågor” och de förslag som inlämnats av förslagsställarna.

Inlämning till en etisk kontrollpanel

Alla förslag som befinns ge upphov till etiska frågor under förhandskontrollen inlämnas till en etisk kontrollpanel som består av oberoende experter med lämplig sakkunskap i etiska frågor.

Panelexperterna identifierar de förslag där de etiska frågorna behandlas på lämpligt sätt, de förslag som kan godkännas på villkor att lämplig dokumenterad information lämnas och/eller godkännande på nationell nivå har beviljats, och de förslag som behöver bedömas vidare på grund av att de ger upphov till viktiga etiska frågor och som därför måste genomgå en etisk granskning (39).

Experterna utarbetar och undertecknar en etisk granskningsrapport för varje granskat förslag, som innehåller vissa krav. Dessa krav blir avtalsenliga skyldigheter.

Inlämning till en etisk granskningspanel

Projekt som ger upphov till viktiga etiska frågor som identifierats under den etiska granskningen inlämnas till en etisk granskningspanel. Frågor som forskningsingrepp på människor (40), forskning om mänskliga embryon och mänskliga stamceller från embryon och icke-mänskliga primater lämnas automatiskt (41) till etisk granskning.

Den etiska granskningspanelen granskar de etiska frågorna i de berörda förslagen och fastställer de etiska krav som måste uppfyllas för att förslaget ska godkännas i etiskt hänseende. I detta skede kan den etiska granskningspanelen identifiera förslag som ger upphov till allvarliga etiska frågor, vilket kan leda till att dessa projekt utesluts från bidragsprocessen.

Sammansättning av panelerna för etisk kontroll och etisk granskning

Etikpanelerna består av oberoende experter på en rad olika fackområden, såsom juridik, sociologi, psykologi, filosofi och etik, medicin, molekylärbiologi, kemi, fysik, ingenjörsvetenskap och veterinärvetenskap, med en lämplig balans mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga medlemmar.

Genomförandeorganet väljer ut lämpligt kvalificerade experter bland de experter som kommissionen har valt ut för det sjunde ramprogrammet eller de experter som har valts ut av det vetenskapliga rådet. Panelerna har en jämn könsmässig och geografisk fördelning, och sammansättningen beror också på karaktären hos de förslag som ska granskas. För den etiska kontrollprocessen kommer de mallar för utnämningsbrev för oberoende experter som har godkänts av kommissionen att användas för utnämningar av experter i etiska frågor.

Företrädare för civilsamhället kan inbjudas till panelmötena.

Etisk granskning

I den första fasen granskar de oberoende experterna vanligen förslagen externt. I den andra fasen diskuteras förslagen i den utsedda etikgranskningspanelen där ett beslut ska fattas med enhällighet.

Panelen utarbetar en etisk granskningsrapport. Rapporten innehåller en förteckning över etiska frågor, en beskrivning av hur frågorna hanteras av huvudforskaren och forskarlaget samt krav och rekommendationer från panelen. Rapporten undertecknas av medlemmarna i panelen. Om panelmedlemmarna inte kan enas anges majoritetsåsikten bland panelexperterna i rapporten.

Rapporter om etisk kontroll och rapporter om etisk granskning

Huvudforskaren och den sökande rättsliga enheten informeras om resultatet av den etiska granskningen, antingen genom den etiska kontrollrapporten eller den etiska granskningsrapporten, utan att experternas identitet avslöjas.

Resultaten av förfarandet för etisk granskning kommer att beaktas i finansieringsbeslutet för projekten. Detta kan medföra ändringar av bidragsavtalet och dess bilagor, eller i extrema fall, att arbetet med bidragsavtalet avbryts.

Nationella godkännanden och yttranden från behörig etiknämnd

Genomförandeorganet kontrollerar att förslagsställarna har inhämtat vederbörligt godkännande från den berörda nationella myndigheten och/eller ett positivt yttrande från den behöriga etiknämnden innan avtalsbidraget undertecknas. I det fall ett godkännande från den nationella myndigheten och/eller ett positivt yttrande från en nationell etiknämnd inte har inhämtats innan ett bidragsavtal börjar gälla innehåller avtalet en särskild klausul med ett krav på att det relevanta godkännandet eller yttrandet ska inhämtas innan forskningsverksamheten inleds.

Etisk uppföljning och granskning

Under en etisk kontroll och/eller etisk granskning kan experterna anse att ett förslag kräver en etisk uppföljning/granskning. En sådan uppföljning/granskning utförs av experter som är specialiserade på etiska frågor, och får inte göras tidigare än dagen för den första finansiella rapporteringsperioden för förslaget. Syftet med uppföljnings-/granskningsförfarandet är att hjälpa bidragsmottagarna att hantera de etiska frågor som deras arbete ger upphov till och vidta korrigerande åtgärder vid behov.

I extrema fall kan denna process leda till en rekommendation till genomförandeorganet att häva ett bidragsavtal. Det är kommissionens etiska granskningsavdelning (GD Forskning) som har ansvaret för att organisera och genomföra förfarandet.

Särskilda förfaranden för forskningsverksamheter som omfattar stamceller från mänskliga embryon  (42)

Genomförandeorganet tillämpar följande förfarande när det utvärderar och väljer förslag som omfattar användning av stamceller från mänskliga embryon, och innan de relevanta bidragsavtalen utarbetas:

Den allmänna vetenskapliga expertgranskning som beskrivs i punkt 3 gäller. Dessutom utvärderar de oberoende experterna följande aspekter under expertgranskningen:

Om projektet bidrar till viktiga forskningsmål för att öka den vetenskapliga kunskapen inom grundforskningen i EU eller bidrar till att öka den medicinska kunskapen för att ta fram diagnostiska, förebyggande eller terapeutiska metoder som ska tillämpas på människor.

Om användning av stamceller från mänskliga embryon är nödvändig för att uppnå de vetenskapliga mål som anges i förslaget. De sökande måste särskilt kunna dokumentera att lämpliga validerade alternativ (särskilt stamceller från andra källor eller med andra ursprung) inte är lämpliga och/eller tillgängliga för att uppnå de förväntade målen i förslaget. Den senare bestämmelsen gäller inte för forskning som jämför stamceller från mänskliga embryon med andra mänskliga stamceller.

Förfarandet för etisk granskning

De forskningsförslag som rekommenderas för finansiering och som omfattar användning av stamceller från mänskliga embryon inlämnas till kommissionen (GD Forskning) för en etisk granskning. De förfaranden som är tillämpliga på kommissionens etiska granskning av förslag under det sjunde ramprogrammet som omfattar användning av stamceller från mänskliga embryon anges i de mallar för utnämningsbrev som godkänts av kommissionen.

Nationella godkännanden och yttranden från behörig etiknämnd

Genomförandeorganet kontrollerar att de sökande har inhämtat vederbörligt godkännande från den berörda nationella myndigheten och/eller ett positivt yttrande från den behöriga etiknämnden innan bidragsavtalet undertecknas.

I det fall ett godkännande från den nationella myndigheten och/eller ett positivt yttrande från en nationell etiknämnd inte har inhämtats före den planerade starten för ett projekt, kan bidragsavtalet ingås på villkor att en särskild klausul införs med ett krav på att det relevanta godkännandet eller yttrandet ska inhämtas innan forskningsverksamheten inleds.

Resultaten av den etiska granskningen kommer att beaktas under utarbetandet av bidragsavtalet. Detta kan medföra ändringar av den arbetsbeskrivning som anges i bidragsavtalet, eller i vissa fall till att utarbetandet av avtalet avbryts.

När det gäller förslag som omfattar användning av stamceller från mänskliga embryon ska, efter det att den etiska granskningen har genomförts och i enlighet med artikel 6.9 i rådets beslut 2006/972/EG (43) det rättsliga förfarande som fastställs i artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG gälla för godkännande av finansiering och verksamhet som omfattar användning av stamceller från mänskliga embryon.

Genomförandeorganet uppmanar dessutom huvudforskarna att se till att det finns en lämplig kommunikation med det europeiska registret för stamceller från mänskliga embryon (http://www.hescreg.eu/). Syftet är att garantera insyn när det gäller de stamcellslinjer som används och en bred spridning av den tillgängliga informationen om dessa stamcellslinjer.

5.3   Bilaga C – Regler för ersättning för resor, dagtraktamenten och logi för huvudforskare som kallas till intervju  (44)

Artikel 1

1.   Dessa regler ska gälla för

a)

personer som har kallats till intervju av genomförandeorganet i enlighet med punkt 3.1.6.1,

b)

alla personer som åtföljer en person med funktionshinder som har kallats av genomförandeorganet för att delta i ett möte för att bli intervjuade.

2.   Utanordnarna med ansvar för åtaganden ska särskilt se till att intervjuerna anordnas på ett sådant sätt att de personer som kallas till intervju kan utnyttja de mest ekonomiska resealternativen.

Utanordnarna med ansvar för betalningar ska särskilt noggrant kontrollera alla ansökningar om ersättning som omfattar onormalt dyra flygbiljetter. De ska i detta syfte ha rätt att utföra alla nödvändiga kontroller och begära styrkande handlingar från de personer som kallas till intervju. När det är motiverat ska de också ha rätt att begränsa ersättningen till de kostnader som en vanlig resa från den plats som den person som ska intervjuas reser ifrån till mötesplatsen.

3.   När det står klart att de ersättningar som anges i artikel 3 är olämpliga med hänsyn till eventuella utgifter som funktionshindrade personer som kallas till en intervju eller en person som åtföljer dem kan ådra sig, ska utgifterna ersättas på begäran av den ansvariga utanordnaren på villkor att styrkande handlingar inlämnas.

4.   Genomförandeorganet är inte ansvarigt för materiella, icke-materiella eller fysiska skador som en person som kallats till intervju eller personer som åtföljer en funktionshindrad person som kallas till intervju kan ådra sig under resan eller under vistelsen på den plats där intervjun hålls om inte en sådan skada direkt kan tillskrivas genomförandeorganet.

Personer som kallats till intervju och som använder egna transportmedel för att resa till intervjuer ska ha fullständigt ansvar för eventuella olyckor som de kan orsaka.

Artikel 2

1.   Alla personer som kallas till intervju ska ha rätt till ersättning för sina resekostnader från den avreseort som anges i deras inbjudan (adressen till arbetsplatsen eller hemmet) till platsen för intervjun genom att använda det lämpligaste transportsättet med tanke på färdsträckan. Generellt ska resor på mindre än 400 km (enkelresa enligt officiellt avstånd per järnväg) göras per tåg i första klass, och för sträckor över 400 km ska resan ske per flyg i ekonomiklass.

Om flygresan är 4 timmar eller längre utan mellanlandningar ska kostnaden för en biljett i affärsklass ersättas.

2.   Kostnader för resa med privatbil ska ersättas till samma belopp som en tågbiljett i första klass.

3.   Om det inte finns järnvägsförbindelser för färdsträckan ska kostnaden för resa med privatbil ersättas till ett belopp på 0,22 euro per km.

4.   Taxiresor och parkeringsavgifter som den person som kallas till intervju ådrar sig på avreseorten (eller avreseflygplatsen) ersätts inte.

Artikel 3

1.   Det dagtraktamente som betalas för varje dag som intervjubesöket varar utgörs av ett schablonbelopp som täcker alla utgifter på den plats där intervjun hålls, inklusive t.ex. måltider och lokaltransporter (buss, spårvagn, tunnelbana, taxi, parkering, motorvägstullar etc.) samt rese- och olycksförsäkringar.

2.   Dagtraktamentet ska uppgå till 92 euro.

3.   Om den avreseort som anges i inbjudningsbrevet är belägen 100 km eller mindre från den plats där intervjun hålls ska dagtraktamentet minskas med 50 procent.

4.   Personer som kallas till intervju och som måste tillbringa en eller flera nätter på hotell på den plats där intervjun hålls på grund av att tidpunkten för intervjuerna inte går att kombinera med avresetider för flyg eller tåg (45), ska också ha rätt till ersättning för logi. Denna ersättning ska uppgå till 100 euro per natt. Antalet nätter får inte överskrida antalet intervjudagar + 1.

5.   I undantagsfall kan ytterligare ersättning för logi och/eller dagtraktamente betalas om en förlängd vistelse skulle ge den person som ska intervjuas möjlighet att minska sina tranportkostnader till ett högre belopp än dessa ersättningar.

Artikel 4

1.   Ersättningen ska utbetalas av genomförandeorganet vid ansökan om ersättning. Ersättningsblanketten ska vara fullständigt ifylld och undertecknad av den person som intervjuas samt av den tjänsteman vid genomförandeorganet som ansvarar för att intyga att personen i fråga har infunnit sig till intervjun.

Genom att underteckna ansökan om ersättning förklarar de personer som ska intervjuas på heder och samvete att de resekostnader och/eller dagtraktamenten som de begär ersättning för inte kommer att betalas av någon annan EU-institution eller en annan organisation för samma resa eller samma period, och att deras begäran motsvarar de kostnader som de faktiskt har ådragit sig. Oegentligheter och/eller felaktiga krav kommer att leda till att de administrativa påföljder som fastställs i artikel 265a.3 i genomförandebestämmelserna för budgetförordningen tillämpas.

2.   Resekostnader ska ersättas mot uppvisande av styrkande originalhandlingar senast 30 kalenderdagar efter intervjuns sista dag: biljetter och fakturor eller, vid online-bokningar, en utskrift av den elektroniska bokningen samt boardingkort för utresan. De inlämnade dokumenten måste visa vilken klass resan har gjorts i, restid och betalt belopp.

Om den person som ska intervjuas inte kan lämna lämpliga styrkande handlingar som godtas genom ett motiverat beslut av den ansvariga utanordnaren innebär underlåtande att uppfylla bestämmelserna i denna punkt att genomförandeorganet undantas allt ansvar för att ersätta resekostnader eller betala ut traktamenten.

3.   Genomförandeorganet ska ersätta den intervjuade personens omkostnader inom den tidsperiod som fastställs i genomförandebestämmelserna för budgetförordningen.

4.   Resekostnader ska ersättas i euro, i tillämpliga fall enligt den växelkurs som gäller på intervjudatumet.

5.   Dagtraktamenten, och i tillämpliga fall ersättning för logi, ska betalas i euro enligt det schablonbelopp som är tillämpligt på dagen för intervjun. Dagtraktamenten och ersättning för logi kan justeras för att överensstämma med förändrade levnadsomkostnader i Bryssel.

6.   Alla ersättningar av resekostnader, dagtraktamenten och/eller logi ska betalas ut till samma bankkonto.

7.   Utanordnaren kan per delegering och genom ett motiverat beslut mot uppvisande av styrkande handlingar godkänna ersättning för utgifter som de intervjuade personerna har ådragit sig till följd av särskilda instruktioner som de har mottagit skriftligen.

5.4   Bilaga D – Hantering av säkerhetsfrågor – känsliga EFR-åtgärder

A)   Inledning

För säkerhetsrelaterad forskning gäller särskilda förfaranden beroende på den känsliga karaktären hos de frågor som behandlas och de särskilda brister som behöver åtgärdas för att skydda EU:s medborgare. EFR-åtgärder kommer att sekretessbeläggas (46) om de anses vara känsliga.

Dessa förfaranden beskrivs nedan. Förfarandena gäller i förekommande fall för EFR-åtgärder när säkerhetskänsliga frågor behandlas.

B)   Identifiering av potentiella sekretessbelagda EFR-åtgärder

En säkerhetskänslig EFR-åtgärd är en åtgärd där det kan bli nödvändigt att behandla sekretessbelagd information.

Följande förslag flaggas som ”säkerhetskänsliga”:

När en sökande anger att förslaget är känsligt.

Om expertutvärderarna eller genomförandeorganet upptäcker eller misstänker att något av följande förhållanden föreligger:

Sekretessbelagd information används eller kan användas som bakgrundsinformation.

Man planerar att sekretessbelägga förgrundsinformation.

När ett förslag flaggas som ”säkerhetskänsligt” kommer omständigheterna kring det planerade arbetet att kontrolleras ytterligare enligt det förfarande som beskrivs i punkt C.

Om så begärs enligt den relevanta ansökningshandledningen ska förslagen – om det är nödvändigt – ange den bakgrundsinformation som krävs för att genomföra EFR-åtgärden och den sekretessbelagda förgrundsinformation som kommer att framställas genom åtgärden. Om ett förslag omfattar sekretessbelagd information (bakgrunds- och/eller förgrundsinformation) måste ett dokument om säkerhetsskydd (säkerhetsskyddsplan, SAL) (47) och en bifogad klassningsmanual (Security Classification Guide, SCG) (48) ingå i förslaget.

Klassningsmanualen anger

sekretessnivån för bakgrunds- och förgrundsinformation,

vilka deltagare som kommer att ha tillgång till vilken information.

Dessutom måste följande dokument inlämnas:

En kopia av ett intyg om säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe (Facility Security Clearance, FSC) (eller FSC-begäran). Giltigheten hos intyget om säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe kommer att kontrolleras av kommissionens säkerhetsavdelning via en lämplig formell kanal med de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna.

Ett formellt skriftligt tillstånd från de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna att använda den sekretessbelagda bakgrundsinformationen.

Säkerhetsskyddsplanen och klassningsmanualen, med bifogade styrkande handlingar, kommer även att granskas i det kontrollförfarande som beskrivs nedan.

C)   Kontroll av potentiellt sekretessbelagda EFR-åtgärder

När förslagen har genomgått den vetenskapliga granskningen rankas de enligt utvärderingsresultaten. En förteckning över kvarstående förslag som innehåller förslag som rekommenderas för eventuell finansiering, dvs. förslag som inte har förkastats och som det finns tillgängliga budgetmedel för, plus en eller flera ”reservlistor” utarbetas av genomförandeorganet.

Alla EFR-åtgärder som finns med på förteckningen över kvarvarande förslag och på reservlistorna och som har flaggats som ”säkerhetskänsliga” kommer att genomgå en kontroll. Kontrollen kommer att genomföras av en ad hoc-underkommitté, den s.k. säkerhetskontrollkommittén.

Säkerhetskontrollkommittén består av företrädare för medlemsstaterna som utsetts i nära samarbete med de nationella säkerhetsmyndigheterna. De biträds vid behov av företrädare för den eller de berörda programkommittéerna, och kommitténs sammansättning speglar de länder som förslagsställarna kommer ifrån. Kommittén leds av en företrädare för kommissionen.

Kommittén kontrollerar om förslagsställarna har beaktat alla säkerhetsaspekter på lämpligt sätt. Förslagen granskas av kommittémedlemmar från samma länder som förslagsställarna kommer ifrån.

Denna process ska leda till att de berörda nationella företrädarna enas om en gemensam ståndpunkt. Kommittén utfärdar sedan en av följande rekommendationer:

Förslaget behöver inte sekretessbeläggas: Förfarandena för utarbetandet av EFR:s bidragsavtal kan inledas (vid behov kan kommittén dock lämna särskilda rekommendationer för utarbetandet).

Förslaget bör sekretessbeläggas: Särskilda rekommendationer för utarbetandet av EFR:s bidragsavtal utfärdas i form av villkor i avtalet som parterna ska uppfylla. EFR-åtgärden blir en sekretessbelagd åtgärd (49) och kommer att sekretessbeläggas på EU-nivå enligt den högsta sekretessklassningen av den information som används i/framställs genom EFR-åtgärden enligt uppgifterna i säkerhetsskyddsplanen och den bifogade klassningsmanualen.

Förslaget är alltför känsligt för att finansieras på grund av att förslagsställaren inte besitter lämplig erfarenhet, kompetens eller innehar vederbörliga tillstånd för att hantera sekretessbelagd information på lämpligt sätt. I detta fall kan förslaget förkastas. Om så är fallet kommer genomförandeorganet att ange skälen till förkastandet, förutom i de fall då skälen i sig är sekretessbelagda.

Den gemensamma ståndpunkten ligger till grund för beslutet om klassningsnivå. Till följd av detta kommer genomförandeorganet, tillsammans med de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna, därefter under utarbetandet och genomförandet av bidragsavtalet att kontrollera att alla nödvändiga förfaranden och åtgärder genomförs för att garantera att sekretessbelagd information hanteras på lämpligt sätt.

D)   Export- och överföringslicenser

Dessutom kan ett förslag anses som känsligt, oberoende av eventuell säkerhetsklassificering, om man planerar att utbyta materiel som ska skyddas inom ramen för överförings- eller exporttillstånd.

I sådana fall måste förslagsställarna följa nationell lagstiftning och EU-lagstiftning (50). Om exporttillstånd (eller tillstånd inom EU) krävs för att utföra det planerade arbetet måste förslagsställarna visa att de uppfyller kravet att inneha export- eller överföringstillstånd och lämna en kopia på dessa tillstånd (eller ansökan).

E)   Internationellt samarbete

Säkerhetshänsyn kan inte åberopas som ett skäl att förkasta förslag för icke-sekretessbelagda EFR-åtgärder som medför deltagande av enheter från ett tredjeland (51). De enda undantagen är följande:

Ämnesområdet beskrivs som inte öppet för internationellt samarbete i arbetsprogrammet. I detta fall kommer alla förslag som omfattar internationellt samarbete att förklaras som icke-stödberättigande.

Förslaget har flaggats som ”säkerhetskänsligt”. I detta fall kommer förslaget att kontrolleras enligt det förfarande som beskrivs ovan.


(1)  EUT L 57, 24.2.2007, s. 14.

(2)  EUT L 400, 30.12.2006, s. 243.

(3)  EUT L 9, 12.1.2008, s. 15.

(4)  EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

(5)  EUT L 391, 30.12.2006, s. 1.

(6)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(7)  Eventuellt med undantag för de samordnings- och stödåtgärder som avses i artikel 14 i reglerna för deltagande.

(8)  http://cordis.europa.eu/home_en.html; http://ec.europa.eu/research/participants/portal; http://erc.europa.eu

(9)  Undantagsvis kan huvudforskaren själv agera som sökande värdorganisation.

(10)  Den person som ansvarar för det elektroniska inlämningssystemet kan kontakta förslagsställaren för att klargöra eller lösa tekniska problem i samband med inlämningen.

(11)  Det är de oberoende experterna som bedömer om förslagen är fullständiga. Under kontrollerna av bidragsberättigande kontrollerar man endast att alla delar och blanketter som krävs finns med i förslaget och om de begärda kompletterande handlingarna är giltiga.

(12)  Förslagen bedöms vanligen mot kriterierna för det finansieringssystem de inlämnas för. Om ett felaktigt finansieringssystem har valts kan genomförandeorganet besluta att bedöma ett förslag mot kriterierna för ett annat finansieringssystem. Detta får endast göras om det står klart att förslaget inte motsvarar, eller brister i motsvarighet till, det finansieringssystem som valts från början och om ett lämpligare finansieringssystem är öppet för ansökningsomgången i fråga.

(13)  Kommittén består av personal från genomförandeorganet och vid behov annan personal från kommissionen som besitter nödvändig sakkunskap i rättsliga frågor och/eller om it-system. Kommittén granskar förslaget och omständigheterna kring inlämningen och lämnar specialistråd till stöd för beslutet om huruvida förslaget ska förkastas eller ej på grund av skäl som har med bidragsberättigande att göra. Kommittén kan besluta att kontakta huvudforskaren och den sökande rättsliga enheten för att klargöra en viss fråga.

(14)  Personal från berörda specialiserade EU-organ betraktas som externa experter.

(15)  Artikel 17.2 i reglerna för deltagande.

(16)  Det vetenskapliga rådets urval krävs inte nödvändigtvis för utnämningar av expertutvärderare för samordnings- och stödåtgärder.

(17)  Dessa befogenheter delegeras till genomförandeorganet enligt reglerna för deltagande och/eller kommissionens beslut C(2008) 5694 av den 8 oktober 2008.

(18)  EU strävar efter att uppnå en jämn könsfördelning och lika möjligheter på forskningsområdet. Därför tillämpas kommissionens beslut 2000/407/EG av den 19 juni 2000 om jämn könsfördelning i kommissionens kommittéer och expertgrupper. I artikel 17.2 i reglerna för deltagande anges likaså att ”lämpliga åtgärder ska vidtas för att säkerställa en jämn könsfördelning när grupper av oberoende experter utses”.

(19)  Beroende på berörd ansökningshandledning kan den sökande ange högst tre personer.

(20)  Motiveringen måste grundas på klara skäl, t.ex. direkt vetenskaplig konkurrens, yrkesmässig fiendskap eller liknande situationer som inverkar negativt på eller ifrågasätter den potentiella utvärderarens objektivitet.

(21)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

(22)  Artikel 15 i reglerna för deltagande.

(23)  Förslagen bedöms vanligen mot kriterierna för det finansieringssystem de inlämnas för. Om ett felaktigt finansieringssystem har valts kan genomförandeorganet besluta att bedöma ett förslag mot kriterierna för ett annat finansieringssystem. Detta får endast göras om det står klart att förslaget inte motsvarar, eller brister i motsvarighet till, det finansieringssystem som valts från början och om ett lämpligare finansieringssystem är öppet för ansökningsomgången i fråga.

(24)  I enlighet med artikel 16.1 i reglerna för deltagande.

(25)  Det kan röra sig om medlemmar av en annan panel/andra paneler än de paneler som tilldelats förslaget eller referensforskare.

(26)  Detta omfattar tvärvetenskapliga förslag som berör flera paneler eller ämnesområden som kan granskas av medlemmar av fler än en panel eller ytterligare referensforskare.

(27)  Artikel 15.2 i reglerna för deltagande.

(28)  Begreppet ”oegentlighet” ska tolkas enligt den mening som avses i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(29)  Tvistlösningsförfarandet ersätter inte de normala kanaler som används för alla åtgärder som vidtas av genomförandeorganet och kommissionen, t.ex. kommissionens generalsekretariat när det gäller överträdelser av reglerna om god förvaltningssed (kontakter med allmänheten), Europeiska ombudsmannen för administrativa missförhållanden och EU-domstolen för beslut som påverkar en fysisk eller en juridisk person.

(30)  På grundval av den slutliga lista som utarbetas av genomförandeorganet enligt punkt 3.1.7.

(31)  Detta kan omfatta namn på huvudforskare och sökande rättsliga enheter, förslagets titel och akronym.

(32)  Avtalsparter och/eller stödmottagare när det gäller samordnings- och stödåtgärder.

(33)  Huvudforskarna och/eller värdinstitutionerna.

(34)  Inklusive slutförande av förfarandet för samråd med programkommittén enligt det särskilda programmet för Idéer i förekommande fall.

(35)  I enlighet med artikel 16.4 i reglerna för deltagande och kommissionens regler om kontroll av den rättsliga statusen hos deltagarna i indirekta åtgärder samt av deras operativa och finansiella kapacitet som stöds genom bidrag under det sjunde ramprogrammet (beslut C(2007) 2466).

(36)  De ytterligare kraven kan avse etiska utvärderingskrav.

(37)  Artikel 114 i budgetförordningen.

(38)  Eller någon annan avtalspart som anlitats för att tillhandahålla administrativa tjänster för utvärderingsmötena.

(39)  GD Forskning har ansvar för följande områden: stamceller från mänskliga embryon, icke-mänskliga primater och forskning på människor. Förslag som omfattas av dessa kategorier inlämnas automatiskt till GD Forskning för en etisk granskning.

(40)  Till exempel kliniska tester och forskning som omfattar tillämpning av invasiva tekniker på levande människor (t.ex. vävnadsprover).

(41)  Förslag som omfattas av dessa kategorier inlämnas automatiskt till GD Forskning för en etisk granskning.

(42)  Med beaktande av kommissionens uttalande av den 24 juli 2006 (EUT L 412, 30.12.2006, s. 42).

(43)  EUT L 400, 30.12.2006, s. 243.

(44)  Genomförandeorganet kan inrätta ett elektroniskt inlämningssystem som gäller för de pappersblanketter och originalhandlingar som ska inlämnas enligt dessa ersättningsregler.

(45)  Som en allmän regel kan det inte ställas krav på följande: att personer som kallas till intervju lämnar utreseorten eller intervjuplatsen före kl. 7.00 (station eller annat transportsätt) eller 8.00 (flygplats), att de anländer till intervjuplatsen efter kl. 21.00 (flygplats) eller 22.00 (station eller annat transportsätt), att de ankommer till hemorten efter kl. 23.00 (flygplats, station eller annat transportsätt).

(46)  I enlighet med kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna (EGT L 317, 3.12.2001, s. 1) samt ändringar av det beslutet.

(47)  Dokument om säkerhetsskydd (säkerhetsskyddsplan, SAL): en uppsättning särskilda kontraktsvillkor som utfärdas av upphandlingsmyndigheten och som utgör en integrerad del av ett sekretessbelagt kontrakt som innebär tillgång till eller framställande av sekretessbelagda EU-uppgifter och i vilken säkerhetsskyddskraven eller de delar av kontraktet som kräver säkerhetsskydd fastställs, enligt punkt 27 i beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom.

(48)  Enligt beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom.

(49)  Behandlingen av sekretessbelagda uppgifter styrs av all berörd EU-lagstiftning, inklusive institutionernas interna regler, såsom beslut 2001/844/EG om ändring av de interna stadgarna.

(50)  Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (EUT L 134, 29.5.2009, s. 1).

(51)  ”Tredjeland” innebär alla länder som varken är EU-medlemsstater eller länder som är associerade till det sjunde ramprogrammet.


IV Akter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget

11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/71


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 26 april 2006

om den stödordning C 39/03 (f.d. NN 119/02) som Grekland har genomfört till förmån för lufttrafikföretag med anledning av den skada de lidit mellan den 11 och den 14 september 2001

[delgivet med nr K(2006) 1580]

(Endast den grekiska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2010/768/EG)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Genom en skrivelse av den 24 september 2002, som registrerades den 26 september 2002 som dokument TREN (2002) A/66844, informerades Europeiska kommissionen av Greklands transportministerium, i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget, om en kompensationsåtgärd för de förluster som drabbade luftfartssektorn på grund av attentaten den 11 september 2001.

(2)

Stödåtgärden genomfördes innan den hade blivit formellt godkänd av kommissionen, och den registrerades därför som icke-anmält stöd med beteckning NN 119/2002. Ett mottagningsbevis skickades av kommissionens avdelningar den 28 oktober 2002 (TREN (2002) D/17401).

(3)

Genom en skrivelse av den 27 maj 2003 underrättade kommissionen Grekland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i fördraget avseende detta stöd.

(4)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med synpunkter på stödet i fråga.

(5)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(6)

De första kommentarerna från Grekland om inledandet av förfarandet mottogs i en skrivelse av den 3 december 2003 som registrerades den 10 december med beteckning SG (2003) A/12211.

(7)

I skrivelsen aviserade Grekland att man skulle sända ytterligare upplysningar. Då så inte skedde gav kommissionen i en skrivelse av den 15 mars 2004 (TREN D (2004) 4128) de grekiska myndigheterna en sista möjlighet att inkomma med upplysningarna inom femton dagar; i annat fall skulle kommissionen fatta sitt beslut på grundval av de uppgifter den förfogade över. De grekiska myndigheterna vidtog inga åtgärder med anledning av skrivelsen.

2.   DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET

(8)

Efter terroristattackerna i Förenta staterna den 11 september 2001 stängdes vissa delar av luftrummet under flera dagar. Det gällde särskilt det amerikanska luftrummet, som stängdes helt mellan den 11 och den 14 september 2001 och först från den 15 september 2001 gradvis öppnades för lufttrafik igen. Även andra stater såg sig nödsakade att vidta liknande åtgärder inom hela eller delar av sitt territorium.

(9)

Under dessa dagar tvingades flygbolagen att ställa in flygningar i det berörda luftrummet. Bolagen drabbades också av förluster på grund av trafikstörningar på andra sträckor och till följd av att vissa passagerare inte kunde slutföra sina resor.

(10)

Med anledning av att händelserna var så omfattande, inträffade så plötsligt och medförde så stora kostnader för flygbolagen var medlemsstaterna tvungna att överväga särskilda kompensationsåtgärder.

(11)

Enligt den stödordning som behandlas i detta beslut ska en ersättning utgå för de förluster som flygbolagen orsakades under perioden 11–15 september 2001. Enligt den anmälda stödordningen ska kompensation även utgå för kostnader som uppstått efter den berörda perioden.

(12)

I sin anmälan anför de grekiska myndigheterna att stängningen av luftrummet i Förenta staterna direkt påverkade flygbolagen efter den 14 september 2001, eftersom en Olympic Airways-flygning till New York den 16 september ställdes in som en försiktighetsåtgärd i brist på tillgänglig information om möjligheterna att landa där. Ersättning har även utgått för kostnader avseende den 15 september 2001.

(13)

För att ett flygbolag ska vara berättigat till stöd måste det ha en operativ licens för lufttrafikföretag som utfärdats av de grekiska myndigheterna enligt rådets förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag (3).

(14)

De grekiska myndigheterna uppger sig ha kontaktat samtliga stödberättigade flygbolag. Endast tre bolag lämnade in en ansökan om kompensation sedan de lokala myndigheterna i skrivelser av den 24 oktober och den 5 december 2001 uppmanat alla grekiska flygbolag att göra det. Ett av de tre bolagen, Axon Airlines, lade ner sin verksamhet den 3 december 2001, det vill säga innan stödet betalades ut i juli 2002. Grekland beslutade därför att inte betala ut någon kompensation till bolaget eftersom syftet var att möjliggöra för bolagen att fortsätta sin verksamhet utan att de i alltför hög grad påverkades av de kostnader de vållats genom attentaten. De andra båda bolagen, till vilka stöd faktiskt utbetalades, är Olympic Airways, nedan kallat OA, och Aegean Cronus, nedan kallat AC.

(15)

I sin anmälan angav de grekiska myndigheterna att de belopp som utbetalats till nämnda bolag uppgick till 4 827 586 euro för OA respektive 140 572 euro för AC, vilket motsvarar ett totalt anmält stödbelopp på 4 968 158 euro den 24 september 2002. Beloppen har i enlighet med gällande grekisk lagstiftning inom området tagits från fonderna ”TASS” och ”TAEA” som är avsedda för utveckling och modernisering av flygplatser.

(16)

De grekiska myndigheterna har angett att bolagen mottagit en kopia av kommissionens skrivelse av den 14 november 2001 och att denna låg till grund för ersättningsansökningarna.

(17)

Grekland har definierat de ersättningsberättigande förlusterna som förluster som drabbat flygtransportföretagen och som direkt hänför sig till händelserna. Häri ingår förlust av passagerarintäkter och godstransportintäkter, förluster på grund av destruering av produktpartier som inte nått sin destination, kostnader som orsakats av omdirigering av trafik, tid som flygplan tillbringat på andra flygplatser på grund av stängningen av luftrummet samt kostnader för inkvartering av passagerare och besättning.

(18)

Grekland har i sin anmälan inte begränsat de ersättningsberättigande förlusterna till de sträckor som direkt drabbades av det beslut om att stänga delar av luftrummet som vissa stater tog i samband med händelserna. Förlusterna berör operatörernas hela trafiknät och det har varit möjligt att få kompensation för de totala förlusterna för hela trafiknätet.

(19)

Grekland har försett kommissionen med mer eller mindre detaljerade uppgifter om de båda stödmottagarna.

(20)

Grekland har i sin anmälan till kommissionen angett att den totala kompensationen var lägre än fyra 365-delar av företagets omsättning. Kompensationen gällde inte enbart flygningar till Förenta staterna, Kanada och Israel, utan bolagets hela trafiknät.

(21)

De ersatta kostnaderna på 1 645 000 000 GRD (4 827 586 euro) fördelar sig som följer:

1.

Intäktsförluster knutna till passagerarminskningen

Dessa förluster uppgår till cirka 1 390 000 000 GRD (motsvarande 4 079 237 euro) varav i runda tal 1 234 500 000 GRD (3 622 894 euro) avser perioden 11–15 september 2001. Cirka 821 000 000 GRD (2 409 393 euro) avser förluster i det nordatlantiska luftrummet. Resterande belopp på cirka 413 000 000 GRD (1 212 203 euro) avser förluster inom resten av bolagets trafiknät, det vill säga i huvudsak inrikesflyget och det europeiska trafiknätet, men även Mellanöstern, Afrika, Australien och Asien.

Vidare avser ett belopp på 150 000 000 GRD (440 206 euro) förluster som bolaget drabbades av på det nordatlantiska trafiknätet den 16 september 2001.

Ersättningsbeloppet har beräknats utifrån en jämförelse av den trafik som bolaget registrerade under den aktuella perioden och den trafik som registrerades av samma bolag under motsvarande period föregående vecka, korrigerad med den konstaterade utvecklingen under motsvarande period år 2000. Förlusten har beräknats på grundval av det genomsnittliga priset för varje kategori av destinationer över den aktuella perioden.

2.

Andra intäktsförluster och kostnader

I första hand handlar det om följande:

a)

Förlorade fraktintäkter: 95 000 000 GRD, motsvarande 278 797 euro.

b)

Kostnader för destruering av produkter: 6 000 000 GRD, motsvarande 17 608 euro.

c)

Olika kostnader i samband med extra säkerhetskontroller: totalt 19 000 000 GRD, motsvarande 55 759 euro.

d)

Kostnader i samband med att pågående flygningar ställdes in och flygplan dirigerades om eller hölls kvar på marken i utlandet: 17 384 737 GRD, motsvarande 51 019 euro.

e)

Extra kostnader för inrättandet av ”ferry flights (4)”: 163 000 000 GRD, motsvarande 478 357 euro.

f)

Kostnader för inkvartering och övertid: 50 000 000 GRD, motsvarande 146 735 euro.

3.

Avdrag för kostnader som undvikits

De kostnader som undvikits avser bränsle motsvarande 95 000 000 GRD, eller 278 797 euro.

(22)

Grekland har meddelat kommissionen att den totala ersättningen för Aegean Cronus fastställts på liknande grunder, dock på lägre nivåer eftersom bolaget inte flyger över Atlanten. Ersättningen uppgår till 47 900 000 GRD, motsvarande 140 572 euro.

(23)

Kommissionen har beslutat att inleda det formella granskningsförfarandet eftersom den tvivlar på att en sådan stödordning är förenlig med fördraget, med tanke på överskridandet av den föreskrivna perioden i punkt 35 i kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenserna för trafikflyget av attentaten i Förenta staterna” (5) antaget den 10 oktober 2001 (nedan kallat meddelandet av den 10 oktober 2001), men framför allt för att åtgärden att förlänga perioden till att gälla efter den 14 september 2001 saknar koppling till exceptionella händelser och förändrar de ersättningsberättigande förlusternas karaktär.

3.   SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER

(24)

Inga berörda parter har inkommit med synpunkter till kommissionen inom en månad.

4.   KOMMENTARER FRÅN GREKLAND

(25)

De grekiska myndigheterna inkom inte med några kompletterande kommentarer till kommissionen inom den tidsfrist på en månad som angavs i tillkännagivandet om att förfarandet inletts. Myndigheternas skrivelse av den 23 juli 2003, som registrerades av kommissionen den 28 juli med beteckning TREN (2003) A/26329, omfattade ett svar på beslutet av den 27 maj 2003, men innehållet handlade enbart om att rensa bort sekretessbelagda uppgifter före offentliggörandet. Efter det att kommissionen utarbetat ett första utkast till beslut skickade dock Grekland till sist en kommentar den 3 december 2003. I denna skrivelse aviserades att ytterligare kommentarer skulle komma, men trots att kommissionen den 15 mars 2004 återigen uppmanade Grekland att komplettera sina kommentarer, skickade Grekland aldrig de utlovade upplysningarna.

(26)

I sin skrivelse av den 3 december 2003 gav de grekiska myndigheterna detaljerade uppgifter om en del av de anmälda beloppen rörande OA, vilka avvek från anmälan. Det gäller bland annat beloppen för perioden 11–14 september 2001 och för perioden efter den 14 september. Inga detaljer lämnades angående det belopp som anmälts rörande AC.

1.   Skador som OA lidit under perioden 11–14 september 2001

(27)

Grekland har påpekat att stängningen av Förenta staternas, Kanadas och Israels luftrum vållat OA förluster under perioden 11–14 september 2001. På grund av denna stängning ställdes sex transatlantiska flygningar och en flygning till Israel in, samtliga tur och retur. Utifrån bekräftade passagerarlistor för dessa flygningar och snittintäkten per passagerare hävdar Grekland att OA lidit en skada på 654 650 000 GRD, motsvarande 1 921 203 euro, som berättigar till ersättning.

(28)

De grekiska myndigheterna redovisar ytterligare två kostnader för OA under den aktuella perioden. Den första avser ett flygplan som fick stanna kvar i Kanada under hela perioden, till en kostnad av 12 967 457 GRD, motsvarande 38 056 euro. Den andra avser en flygning från Aten till Förenta staterna den 11 september då planet fick återvända till Aten, vilket medfört extra kostnader på 1 165 600 GRD, motsvarande 3 421 euro.

(29)

Totalt uppgår därför Greklands redovisade kostnader för OA under perioden 11–14 september 2001 till 668 783 057 GRD, motsvarande 1 962 680 euro.

2.   Skador som OA lidit efter den 14 september 2001

(30)

Grekland redovisar kostnader som OA lidit efter den 14 september 2001 för tre transatlantiska flygningar tur och retur den 15 och den 16 september, en till Förenta staterna och två till Kanada. Utifrån bekräftade passagerarlistor för dessa flygningar och snittintäkten per passagerare hävdar Grekland att OA lidit en skada på 333 000 000 GRD OA som berättigar till ersättning. Grekland uppger att detta motsvarar 1 270 726 euro, men noteras bör att det förmodligen rör sig om ett räknefel eftersom tillämpningen av den kurs på den grekiska valutan som fastställdes då Grekland gick med i euroområdet (1 euro = 340,75 GRD) ger ett belopp på cirka 977 257 euro.

(31)

Flygningen till New York den 15 september 2001 uppges ha blivit inställd på grund av brist på slottider. Även om JFK-flygplatsen i New York öppnades den 14 september kl. 23.00 grekisk tid gjorde den starka efterfrågan på slottider att OA inte kunde få någon. Grekland påpekade att man begärt att OA skulle skicka bekräftelser på detta, för vidarebefordran till kommissionen. Så skedde dock inte eftersom inga andra skrivelser inkom till kommissionen.

(32)

Flygningarna till Kanada den 15 och den 16 september uppges ha blivit inställda på grund av förseningen av det ovan nämnda flygplan som inte kunde lyfta från Kanada. Grekland påpekar att OA inte hade något annat långdistansplan tillgängligt den 15 september på grund av övriga planerade flygningar. När det gäller flygningen den 16 september medförde planets försenade ankomst att de tekniska kontrollerna inte kunde genomföras och att det inte gick att få slottider för den nya flygningen till Kanada, med följd att OA ställde in flygningen.

(33)

Den andra typen av kostnader som OA drabbats av och hänvisar till gäller de ferry flights som genomfördes av OA. Det handlar om tre flygningar, en till Förenta staterna den 18 september 2001 och ytterligare två till Kanada den 20 respektive den 26 september 2001, vilka enligt de grekiska myndigheterna genomfördes efter påtryckningar från regeringarna i Förenta staterna och Kanada om att OA skulle flyga hem passagerare från Aten till Nordamerika. Passagerarna i fråga uppges ha betalat resan som vanligt, men flygplanen återvände tomma till Aten. Kostnaden för återresan, beräknad utifrån blocktimmarna, det vill säga flygplanens flygtid, uppges uppgå till totalt 166 051 680 GRD, motsvarande cirka 487 312 euro.

(34)

De totala kostnader som Grekland redovisat för OA gällande perioden efter den 14 september 2001 uppgår därmed till 499 051 680 GRD, motsvarande cirka 1 464 569 euro. Alla uppgifter som Grekland lämnade i sin skrivelse av den 3 december 2003 syftar till att styrka den ersättning som utgått för de berörda perioderna till ett belopp av 1 167 834 737 GRD, motsvarande 3 427 249 euro.

5.   BEDÖMNING AV STÖDÅTGÄRDEN

(35)

Enligt artikel 87.1 i fördraget är, om inte annat föreskrivs, stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden om det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(36)

Genom stödet tillförs flygbolagen statliga medel, vilket innebär att de får en klar ekonomisk fördel.

(37)

Då åtgärden är riktad mot flygtransporter är den till sin natur selektiv. Dessutom har de flygbolag som ska få stöd enligt ordningen uttryckligen pekats ut.

(38)

Alltsedan flygmarknaden avreglerades den 1 januari 1993 i och med ikraftträdandet av förordning (EEG) nr 2407/92, rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen (6) och rådets förordning (EEG) nr 2409/92 av den 23 juli 1992 om biljettpriser och tariffer för lufttrafik (7) befinner sig flygbolagen i en medlemsstat i en konkurrenssituation gentemot andra bolag från andra medlemsstater. De bolag som enligt anmälan är berättigade till ersättning bedriver verksamhet på gemenskapsmarknaden. De planerade stöden till deras förmån och de fördelar de därigenom ges påverkar handeln mellan medlemsstaterna och kan påverka konkurrensen.

(39)

Åtgärderna utgör statligt stöd och kan endast anses förenliga med fördraget om de bedöms omfattas av något av de föreskrivna undantagen.

(40)

Undantagen i artikel 87.2 a och c är inte tillämpliga eftersom det i det aktuella fallet inte är fråga om stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter eller stöd till vissa områden i Förbundsrepubliken Tyskland.

(41)

Eftersom det heller inte är fråga om ett stöd för att underlätta utveckling av vissa regioner, eller ett stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning, eller ett stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, kan undantagen i artikel 87.3 a och c inte tas i beaktande.

(42)

Slutligen är undantagen i artikel 87.3 b och d, som behandlar stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi, respektive stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, inte relevanta i det aktuella fallet.

(43)

Enligt artikel 87.2 b i fördraget är ”stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser” förenligt med den gemensamma marknaden. I sitt meddelande av den 10 oktober 2001 anser kommissionen att händelserna den 11 september 2001 kan klassas som exceptionella händelser enligt artikel 87.2 b i fördraget.

(44)

I punkt 35 i meddelandet av den 10 oktober 2001 förklarar kommissionen vilka krav den anser ska gälla för att ersättningen i samband med dessa händelser ska anses uppfylla villkoren i artikel 87.2 b:

Kommissionen anser att de kostnader som uppkom direkt genom att det amerikanska luftrummet stängdes under tiden 11–14 september 2001, är en direkt följd av händelserna den 11 september 2001. Dessa kostnader kan följaktligen ersättas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 87.2 b i fördraget om följande villkor uppfylls:

Ersättningen skall utbetalas utan åtskillnad till alla flygbolag i samma medlemsstat.

Ersättningen gäller bara de kostnader som kan hänföras till tiden 11–14 september 2001 som en följd av de amerikanska myndigheternas beslut att ställa in flygtrafiken.

Ersättningen skall beräknas exakt och objektivt genom att jämföra varje flygbolags trafik under de fyra aktuella dagarna med motsvarande under föregående vecka korrigerad med den konstaterade utvecklingen under samma period år 2000. Det högsta ersättningsbeloppet, som skall ta hänsyn till både kostnader som uppkommit och kostnader som undvikits, motsvarar de förlorade intäkter som vederbörligen kunnat konstateras under de fyra dagarna. Det måste vara lägre än fyra 365-delar av bolagets omsättning.

(45)

Kommissionen noterar att alla lufttrafikföretag som innehar en operativ licens utfärdad av den berörda medlemsstaten är berättigade till detta stöd, även om endast tre flygbolag lämnat in en formell ansökan om ersättning för sina kostnader. Ett av bolagen, Axon Airlines, uteslöts med motiveringen att det inte längre bedrev verksamhet vid den tidpunkt då skrivelserna med tillkännagivandet av denna ordning sändes ut till bolagen och inte heller när stödet betalades ut, men det innebär inte att åtgärden är diskriminerande. Åtgärden har därför utan tvekan tillämpats på icke-diskriminerande vis. Kommissionen noterar emellertid att Grekland i sitt svar nöjer sig med att endast lämna uppgifter om OA:s kostnader och ersättning, utan att lämna några uppgifter om AC.

(46)

Den ersättning som redovisas ovan berör huvudsakligen perioden 11–14 september, dvs. den period som kommissionen anger i sitt meddelande av den 10 oktober 2001 och har beaktat i sina tidigare beslut i denna fråga (8). Ersättningen berör dock även den 15 september 2001 och senare datum.

(47)

I sitt meddelande av den 10 oktober 2001 godkände kommissionen ersättning för direkta följder av den stängning av luftrummet som de amerikanska myndigheterna beslutat. I en skrivelse från kommissionens avdelningar till medlemsstaterna av den 14 november 2001 redogjordes i detalj för hur kommissionens meddelande skulle tolkas. I denna skrivelse betonas att det måste finnas en direkt koppling mellan beslutet att ställa in all flygtrafik i det amerikanska luftrummet och de störningar detta medförde för det europeiska luftrummet. I detta sammanhang medger åtgärden, så som den beskrivs i Greklands svar på tillkännagivandet om att förfarandet inletts, ersättning endast för nät och enskilda förbindelser som berördes av stängningen av luftrummet, det vill säga det nordamerikanska luftrummet (Förenta staterna och Kanada) och Israels luftrum. Kommissionen har konkret tillämpat denna princip i sina tidigare beslut (9) i detta ärende.

(48)

När det gäller perioden 11–14 september 2001 och de förluster som uppstått under denna period som är direkt knutna till stängningen av luftrummet uppfyller åtgärden de krav som kommissionen har fastställt i detta sammanhang, i synnerhet att det ska finnas en direkt koppling mellan den ersättningsberättigande kostnaden och stängningen av luftrummet.

(49)

Beräkningsmetoden för driftsförluster som kan komma i fråga för ersättning bygger på den metod kommissionen ställer upp i sitt meddelande. De tekniska beräkningsvillkoren beskrivs närmare i skrivelsen från kommissionens avdelningar till medlemsstaterna av den 14 november 2001. Inkomstbortfallet under de fyra berörda dagarna har beräknats utifrån antal passagerare som bokat de inställda flygningarna. Vad gäller inkomstbortfallet per passagerare har de grekiska myndigheterna i sin svarsskrivelse visat att det motsvarade den faktiska förlust på 654 650 000 GRD, cirka 1 921 203 euro, som drabbat OA.

Samma förfarande har tillämpats för de extra ersättningsberättigande kostnaderna för att hålla kvar ett flygplan i Kanada under den berörda perioden, uppgående till 12 967 457 GRD (cirka 38 056 euro), och kostnaderna för att återkalla ett plan med ursprunglig destination i Förenta staterna till Aten den 11 september vilket genererade extra kostnader på 1 165 600 GRD, motsvarande 3 421 euro.

Slutligen har Grekland fastställt ett maximalt ersättningsbelopp på fyra 365-delar av bolagets omsättning, vilket överensstämmer med kommissionens maximibelopp.

Kommissionen anser därför att beräkningen är förenlig med det maximibelopp som fastställs i meddelandet och som motsvarar nettoförlusten i fråga om intäkter under dessa fyra dagar.

(50)

Kommissionen anser följaktligen att de åtgärder som Grekland har vidtagit till förmån för OA till följd av stängningen av luftrummet mellan den 11 och den 14 september 2001, till ett belopp av 668 783 057 GRD, motsvarande cirka 1 962 680 euro, kan anses vara förenliga med de regler som fastställs i kommissionens meddelande av den 10 oktober 2001, och därmed även med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.2 b i EG-fördraget.

(51)

Kommissionen har i punkt 35 i sitt meddelande av den 10 oktober 2001 godkänt att stängningen av luftrummet i Förenta staterna mellan den 11 och den 14 september klassas som en ”exceptionell händelse” och att ersättning för förluster som är en direkt följd av denna händelse ska anses förenliga med fördraget, men den har däremot inte godkänt att detsamma ska gälla skador med indirekt koppling till nämnda stängning. Det gäller särskilt förluster som flygbolagen drabbades av när luftrummet hade öppnats igen den 15 september.

(52)

Kommissionen förklarade i sitt meddelande av den 10 oktober 2001 att de ersättningsberättigande förlusterna ska vara en följd av de amerikanska myndigheternas beslut att ställa in flygtrafiken.

(53)

Kommissionen konstaterar dock att läget efter den 14 september inte längre kännetecknades av att trafiken låg nere, utan snarare av att de berörda bolagen bedrev en mer intensiv trafik på linjenätet.

(54)

Så är fallet när det gäller de åtgärder till förmån för OA som Grekland redovisar och som i första hand berör tre inställda transatlantiska tur och retur-flygningar den 15 och den 16 september, en till Förenta staterna och två till Kanada. Skadan för OA uppges uppgå till 333 000 000 GRD, motsvarande 977 257 euro.

(55)

När det gäller bristen på slottider i New York bekräftar Grekland att JFK-flygplatsen mycket riktigt öppnade igen den 14 september kl. 23.00 grekisk tid, och att den stora efterfrågan på slottider var enda anledningen till att OA inte fick någon. Kommissionen har inte fått någon annan förklaring till att OA inte fick någon slottid när andra bolag fick det. I alla händelser förelåg det inte längre något generellt förbud att flyga till Förenta staterna.

(56)

De inställda flygningarna till Kanada den 15 och den 16 september är likaså en följd av beslut som fattats av OA, både att bolaget inte hade något annat långdistansflyg tillgängligt och föredrog att prioritera andra planerade flygningar, och att bolaget inte i tid kunde genomföra åtgärder rörande tekniska kontroller och förvärv av slottider, med följd att flygningen ställdes in.

(57)

När det gäller de ferry flights som OA genomförde till Förenta staterna den 18 september 2001 respektive till Kanada den 20 och den 26 september 2001, till en kostnad av 166 051 680 GRD, motsvarande cirka 487 312 euro, meddelar de grekiska myndigheterna själva att dessa var en följd av att OA utsattes för påtryckningar från regeringarna i Förenta staterna och Kanada om att flyga hem passagerare från Aten till Nordamerika. Det handlar med andra ord om ett beslut gällande flygningar som OA genomförde vid en tidpunkt som utan tvekan inföll efter den period då luftrummet var stängt. Förfarandet utesluter automatiskt varje form av finansiering från en medlemsstat. Om det verkligen var tredje land som beställde dessa flygningar ankommer det på OA att utverka ersättning av dem om bolaget bedömer sig kunna göra detta.

(58)

Kommissionen anser i linje med sin tidigare praxis i andra beslut (10) att indirekta följder av attentaten den 11 september, som till exempel svårigheter att bedriva trafik på flyglinjer efter den 15 september, inte kan jämställas med de direkta följderna, det vill säga den fullständiga stängningen av delar av luftrummet fram till den 14 september, vilket omöjliggjorde driften på de flyglinjer som utnyttjade detta luftrum. De indirekta konsekvenserna av attentaten var under lång tid kännbara inom många sektorer av världsekonomin, mer eller mindre varaktigt, men i likhet med alla ekonomiska och politiska kriser kan dessa svårigheter även om de får negativa effekter inte anses utgöra exceptionella händelser och medger därför inte tillämpning av artikel 87.2 b i fördraget.

(59)

Kommissionen finner därför att stödordningen inte är förenlig med fördraget avseende dagarna efter den 14 september 2001. I synnerhet kan kommissionen inte godkänna de kostnader som Grekland redovisat rörande OA för perioden efter den 14 september 2001, vilka uppgår till 491 051 680 GRD, motsvarande ungefär 1 464 569 euro. Detta med hänsyn inte endast till att den period som föreskrivs i punkt 35 i meddelandet av den 10 oktober 2001 passerats utan även, och i synnerhet, till att inga exceptionella händelser längre förelåg och att de ersättningsbara förlusternas karaktär vid det laget hade förändrats. Detta driftsstöd kan inte heller godkännas utifrån andra bestämmelser i fördraget. Stödet avseende perioden efter den 14 september 2001 är därför inte förenligt med fördraget. Kommissionen noterar i detta sammanhang att det totala belopp som Grekland har specificerat i sin svarsskrivelse av den 3 december 2003 skiljer sig från och understiger det ursprungligen anmälda beloppet, som sannolikt utbetalades. Kommissionen påminner därför om att allt stöd som OA beviljats utöver det ovan nämnda beloppet 668 783 057 GRD, motsvarande cirka 1 962 680 euro, är oförenligt med fördraget och ska återkrävas.

(60)

När det gäller de slutsatser från rådet (transporter) av den 16 oktober 2001 som Grekland hänvisar till som stöd för sin anmälan, påminner kommissionen om att dessa slutsatser bara ska ses som en politisk markering och att de inte är juridiskt bindande vid granskningen av stödets överensstämmelse med fördraget. Även om rådet i punkt 7 i dessa slutsatser uppmanar kommissionen att för perioden efter den 14 september från fall till fall undersöka den ersättning som skulle kunna beviljas på grundval av objektiva kriterier för att uppväga de inskränkningar som de europeiska flygbolagen har blivit pålagda av destinationslandet, så anger rådet dessutom också att inget stöd eller ersättning får leda till någon snedvridning av konkurrensen mellan flygbolagen. Kommissionen uppger även att den inom ramen för sin uppgift att övervaka likabehandlingen av flygbolagen inte godkänt något annat förslag angående ersättning till flygbolag i övriga medlemsstater för perioden efter den 14 september.

(61)

När det gäller AC noterar kommissionen att Grekland aldrig försökt lägga fram några uppgifter till stöd för utbetalningen. Kommissionen förfogar därför inte över några uppgifter som gör det möjligt att fastställa om stödet är förenligt med fördraget, trots upprepade förfrågningar. Kommissionen noterar dessutom att de grekiska myndigheterna i sin anmälan angav att bolaget inte flög över Atlanten. Kommissionen finner det därför föga sannolikt att den direkta koppling mellan ersättningsberättigande kostnader och stängningen av luftrummet som nämns ovan och som enligt kommissionens meddelande av den 10 oktober 2001 måste föreligga, ska kunna fastställas för AC:s vidkommande. Kommissionen finner därför att detta stöd är oförenligt med fördraget och kräver att det ska återbetalas.

6.   SLUTSATSER

(62)

Med stöd av vad som anförs ovan drar kommissionen slutsatsen att Grekland olagligen genomfört stödet i strid mot artikel 88.3 i fördraget och finner att åtgärden delvis är oförenlig med fördraget, i synnerhet med dess artikel 87.2 b, enligt tolkningen i meddelandet av den 10 oktober 2001.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Grekland har genomfört till förmån för Olympic Airways för att kompensera förluster som flygbolaget lidit till följd av stängningen av delar av luftrummet efter attentaten den 11 september 2001 är förenligt med den gemensamma marknaden vad avser ersättningen som betalades ut för perioden 11–14 september 2001, till ett högsta belopp av 668 783 057 GRD, motsvarande cirka 1 962 680 euro.

Artikel 2

Det statliga stöd som Grekland har genomfört till förmån för Olympic Airways för att kompensera förluster som flygbolaget lidit till följd av stängningen av delar av luftrummet efter attentaten den 11 september 2001 är inte förenligt med den gemensamma marknaden vad avser ersättningen som betalades ut för perioden efter den 14 september 2001. Enligt Greklands anmälan uppgår detta belopp till 976 216 943 GRD, motsvarande cirka 2 864 907 euro.

Artikel 3

Det statliga stöd som Grekland har genomfört till förmån för Aegean Cronus för att kompensera förluster som flygbolaget lidit till följd av stängningen av delar av luftrummet efter attentaten den 11 september 2001 är inte förenligt med den gemensamma marknaden. Enligt Greklands anmälan uppgår detta belopp till 47 900 000 GRD, motsvarande cirka 140 572 euro.

Artikel 4

1.   Grekland ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att från stödmottagarna återkräva de stöd som avses i artiklarna 2 och 3 och som olagligen utbetalats till dem.

2.   Återkravet ska ske utan dröjsmål och i enlighet med förfarandena i nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa detta beslut. Stöden ska återkrävas inklusive upplupna räntor från och med den dag stöden betalades ut till dess att de faktiskt återbetalats. Räntan ska beräknas enligt den referensränta som används för beräkning av nettobidragsekvivalenten för regionalt stöd.

Artikel 5

Grekland ska inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till republiken Grekland.

Utfärdat i Bryssel den 26 april 2006.

På kommissionens vägnar

Jacques BARROT

Vice ordförande


(1)  EUT C 199, 23.8.2003, s. 3.

(2)  Se fotnot nr 1.

(3)  EGT L 240, 24.8.1992, s. 1.

(4)  På engelska i anmälan.

(5)  KOM(2001) 574.

(6)  EGT L 240, 24.8.1992, s. 8.

(7)  EGT L 240, 24.8.1992, s. 15.

(8)  Se fotnoterna 9 och 10.

(9)  Se liknande beslut angående Frankrike (N 806/2001) av den 30 januari 2002, Förenade kungariket (N 854/2001) av den 12 mars 2002 och Tyskland (N 269/2002) av den 2 juli 2002, som finns att läsa på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/transports.htm.

(10)  Se kommissionens negativa beslut 2003/196/EG av den 11 december 2002 om det statliga stöd C 42/2002 (ex N 286/2002) som Frankrike planerar att genomföra till förmån för franska flygbolag och som syftar till att förlänga ersättningen för kostnader som ursprungligen medgavs genom beslut N 806/2001 (EUT L 77, 24.3.2003, s. 61) till efter den 14 september 2001.

Se även det delvis negativa beslutet 2003/637/EG av den 31 april 2003 om Österrikes stödåtgärder (ex N 262/02) till förmån för de österrikiska flygbolagen C 65/02 (EUT L 222, 5.9.2003, s. 33).