ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2010.308.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 308 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
53 årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
INTERNATIONELLA AVTAL |
|
|
|
2010/706/EU |
|
|
* |
||
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
|
||
|
|
DIREKTIV |
|
|
* |
Kommissionens direktiv 2010/80/EU av den 22 november 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter ( 1 ) |
|
|
|
BESLUT |
|
|
|
2010/707/EU |
|
|
* |
Rådets beslut av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik |
|
|
|
2010/708/EU |
|
|
* |
||
|
|
2010/709/EU |
|
|
* |
Kommissionens beslut av den 22 november 2010 om inrättande av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd [delgivet med nr K(2010) 7961] ( 1 ) |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
INTERNATIONELLA AVTAL
24.11.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 308/1 |
RÅDETS BESLUT
av den 3 juni 2010
om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar
(2010/706/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 77.2 a jämförd med artikel 218.5,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Den 27 november 2008 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Georgien om ett avtal mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklade viseringsförfaranden (nedan kallat avtalet). Förhandlingarna slutfördes med framgång och avtalet paraferades den 25 november 2009. |
(2) |
Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (1). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket. |
(3) |
Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av 28 februari 2002 om en begäran från Irland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (2). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämplig i Irland. |
(4) |
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. |
(5) |
Avtalet bör undertecknas med förbehåll för att det ingås. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Undertecknandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar (nedan kallat avtalet) godkänns härmed på unionens vägnar, med förbehåll för att avtalet ingås (3).
Artikel 2
Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Luxemburg den 3 juni 2010.
På rådets vägnar
A. PÉREZ RUBALCABA
Ordförande
(1) EUT L 131, 1.6.2000, s. 43.
(2) EUT L 64, 7.3.2002, s. 20.
(3) Texten till avtalet, protokollet och förklaringarna kommer att offentliggöras tillsammans med beslutet om ingående av avtalet.
FÖRORDNINGAR
24.11.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 308/3 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1076/2010
av den 22 november 2010
om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och
av följande skäl:
(1) |
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen. |
(2) |
Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkning av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för alla andra nomenklaturer som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskild EU-lagstiftning för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln. |
(3) |
Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen. |
(4) |
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning kan, under en period på tre månader, åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2). |
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.
Artikel 2
Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter, men som inte överensstämmer med reglerna i denna förordning, får under en period på tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 november 2010.
För kommissionen, på ordförandens vägnar
Algirdas ŠEMETA
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.
(2) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.
BILAGA
Varubeskrivning |
Klassificering (KN-nummer) |
Motivering |
(1) |
(2) |
(3) |
En vara, så kallad ”strömkompenserad drossel”, med de ungefärliga måtten 3 × 3 × 2 cm (inklusive basplattan), som består av två spolar av isolerad koppartråd virad runt en ringformad ferritkärna med förhållandet 1:1. ”Differentialströmmen” (signal), som flödar i båda riktningarna i spolarna, skapar lika och motriktade magnetiska fält som neutraliserar varandra. Detta resulterar i att varan uppvisar noll impedans i förhållande till ”differentialströmmen” som passerar oförändrad. ”Common mode (CM-) strömmen” (interferens), som strömmar i samma riktning i spolarna, skapar lika och likfasiga magnetiska fält som förenas. Detta resulterar i att varan uppvisar hög impedans i förhållande till ”CM-strömmen” som passerar försvagad. |
8504 50 95 |
Klassificeringen bestäms utifrån de allmänna reglerna 1 och 6 för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8504, 8504 50 och 8504 50 95. Klassificering enligt undernummer 8504 31 som transformator är utesluten, eftersom varan trots att den konstruktionsmässigt liknar en transformator, inte kan omvandla växelström till en annan växelström. Den kan enbart överföra växelström i förhållandet 1:1 (se även förklarande anmärkning till HS, nr 8504). Funktionsmässigt utgör varan en induktansspole enligt undernummer 8504 50, eftersom den begränsar eller förhindrar flödet av ”CM-ström” medan den lämnar flödet från ” differentialströmmen” oförändrat. Varan klassificeras därför under KN-numret 8504 50 95 som en induktansspole. |
24.11.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 308/5 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1077/2010
av den 23 november 2010
om förbud mot fiske efter rödspätta i Skagerrak med fartyg som för nederländsk flagg
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och
av följande skäl:
(1) |
I rådets förordning (EU) nr 53/2010 av den 14 januari 2010 om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (2) fastställs kvoter för 2010. |
(2) |
Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2010 är uppfiskad. |
(3) |
Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Uppfiskad kvot
Den fiskekvot för 2010 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.
Artikel 2
Förbud
Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 23 november 2010.
För kommissionen, på ordförandens vägnar
Lowri EVANS
Generaldirektör för havsfrågor och fiske
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.
(2) EUT L 21, 26.1.2010, s. 1.
BILAGA
Nr |
38/T&Q |
Medlemsstat |
Nederländerna |
Bestånd |
PLE/03AN. |
Art |
Rödspätta (Pleuronectes platessa) |
Område |
Skagerrak |
Datum |
18.9.2010 |
24.11.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 308/7 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1078/2010
av den 23 november 2010
om förbud mot fiske efter rockor i EU-vatten i IIa och IV med fartyg som för tysk flagg
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och
av följande skäl:
(1) |
I rådets förordning (EU) nr 53/2010 av den 14 januari 2010 om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (2) fastställs kvoter för 2010. |
(2) |
Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2010 är uppfiskad. |
(3) |
Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Uppfiskad kvot
Den fiskekvot för 2010 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.
Artikel 2
Förbud
Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, ska vara förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 23 november 2010.
För kommissionen, på ordförandens vägnar
Fokion FOTIADIS
Generaldirektör för havsfrågor och fiske
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.
(2) EUT L 21, 26.1.2010, s. 1.
BILAGA
Nr |
10/T&Q |
Medlemsstat |
Tyskland |
Bestånd |
SRX/2AC4-C |
Art |
Rockor (Rajidae) |
Område |
EU-vatten i IIa och IV |
Datum |
29 maj 2010 |
24.11.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 308/9 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1079/2010
av den 23 november 2010
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och
av följande skäl:
I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 24 november 2010.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 23 november 2010.
För kommissionen, på ordförandens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.
BILAGA
Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(EUR/100 kg) |
||
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
0702 00 00 |
AL |
48,4 |
EC |
92,0 |
|
IL |
95,1 |
|
MA |
70,3 |
|
MK |
57,4 |
|
ZZ |
72,6 |
|
0707 00 05 |
AL |
54,8 |
EG |
150,8 |
|
JO |
182,1 |
|
TR |
68,3 |
|
ZZ |
114,0 |
|
0709 90 70 |
MA |
68,2 |
TR |
104,9 |
|
ZZ |
86,6 |
|
0805 20 10 |
MA |
69,9 |
ZA |
141,4 |
|
ZZ |
105,7 |
|
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 |
HR |
60,1 |
IL |
75,7 |
|
MA |
61,9 |
|
TR |
65,6 |
|
UY |
58,1 |
|
ZZ |
64,3 |
|
0805 50 10 |
AR |
51,5 |
CL |
79,2 |
|
MA |
68,0 |
|
TR |
63,7 |
|
UY |
57,1 |
|
ZA |
51,7 |
|
ZZ |
61,9 |
|
0808 10 80 |
AR |
83,1 |
AU |
167,8 |
|
BR |
49,6 |
|
CA |
113,1 |
|
CL |
74,6 |
|
CN |
66,3 |
|
MK |
24,7 |
|
NZ |
99,3 |
|
US |
123,0 |
|
ZA |
104,4 |
|
ZZ |
90,6 |
|
0808 20 50 |
CL |
78,3 |
CN |
105,1 |
|
US |
160,9 |
|
ZZ |
114,8 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.
DIREKTIV
24.11.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 308/11 |
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/80/EU
av den 22 november 2010
om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (1), särskilt artikel 13,
av följande skäl:
(1) |
Direktiv 2009/43/EG omfattar alla försvarsrelaterade produkter som motsvarar dem som återges i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning, antagen av rådet den 19 mars 2007. |
(2) |
Den 15 februari 2010 antog rådet en uppdaterad version av Europeiska unionens gemensamma militära förteckning (2). |
(3) |
Det är därför nödvändigt att ändra bilagan till direktiv 2009/43/EG med förteckningen över försvarsrelaterade produkter. |
(4) |
För att skapa större enhetlighet bör medlemsstaterna tillämpa de bestämmelser som krävs för att följa detta direktiv från samma datum som för de bestämmelser som krävs för att följa direktiv 2009/43/EG. |
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 14 i direktiv 2009/43/EG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till direktiv 2009/43/EG ska ersättas med bilagan till det här direktivet.
Artikel 2
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2011 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
Dessa bestämmelser gäller från och med den 30 juni 2012.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 22 november 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 146, 10.6.2009, s. 1.
(2) EUT C 69, 18.3.2010, s. 19.
BILAGA
FÖRTECKNING ÖVER FÖRSVARSRELATERADE PRODUKTER
Anm. 1: |
Termer inom citattecken finns definierade. Se ”Definitioner av termer” som bifogas denna förteckning. |
Anm. 2: |
Kemikalierna är i vissa fall förtecknade efter namn och CAS-nummer. Kemikalier med samma strukturformel (inklusive hydrater) omfattas oavsett namn eller CAS-nummer. CAS-nummer anges för att underlätta kontrollen av en särskild kemikalie eller kemisk blandning oavsett nomenklatur. CAS-nummer kan inte användas som enda identifiering, eftersom några former av de förtecknade kemikalierna har olika CAS-nummer, och blandningar som innehåller en förtecknad kemikalie kan också ha olika CAS-nummer. |
ML1
Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen och automatvapen med en kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt tillbehör, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för dessa vapen:
a) |
Gevär, karbiner, revolvrar, pistoler, k-pistar och kulsprutor:
|
b) |
Slätborrade vapen enligt följande:
|
c) |
Vapen för hylslös ammunition. |
d) |
Ljuddämpare, särskilda vapenstöd, magasin, vapensikten och flamdämpare för vapen enligt ML1 a, ML1 b eller ML1 c.
|
ML2
Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20 mm, andra vapen eller utrustning med en kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare samt tillbehör, enligt följande, liksom särskilt utformade komponenter för dessa vapen:
a) |
Skjutvapen, haubitsar, kanoner, granatkastare, pansarvärnsvapen, projektilutskjutningsanordningar, militära eldkastare, gevär, rekyllösa vapen, slätborrade vapen och signaturdämpande anordningar för dessa.
|
b) |
Militära kastare eller generatorer för rök, gas eller pyroteknik som särskilt utformats eller ändrats för militär användning.
|
c) |
Vapensikten. |
d) |
Lavetter, särskilt utformade för vapen enligt ML2 a. |
ML3
Ammunition och temperingsdon enligt följande samt särskilt utformade komponenter för sådana:
a) |
Ammunition för vapen enligt ML1, ML2 eller ML12. |
b) |
Temperingsdon som är särskilt avsedda för ammunition enligt ML3 a.
|
ML4
Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för sådana:
Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11. |
Beträffande skyddssystem för flygplan mot robotar, se ML4 c. |
a) |
Bomber, torpeder, granater, rökbehållare, raketer, minor, missiler, sjunkbomber, sprängladdningar, sprängbomber, sprängutrustning, ”pyrotekniska anordningar”, patroner och simulatorer (dvs. utrustning som simulerar någon av dessa produkters egenskaper), som särskilt utformats för militär användning.
|
b) |
Utrustning som har samtliga följande egenskaper:
|
c) |
Skyddssystem för flygplan mot robotar.
|
ML5
Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning, enligt följande, som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och tillbehör som utformats särskilt för dessa:
a) |
Vapensikten, bomsiktesdatorer, riktmedel och eldledningsutrustning. |
b) |
Målfångnings-, målangivnings-, avståndsmätnings-, övervaknings- eller målföljningssystem; detekterings-, datafusions-, igenkännings- eller identifieringsutrustning samt utrustning för sensorintegration. |
c) |
Motmedelsutrustning för utrustning enligt ML5 a eller b.
|
d) |
Utrustning för fältförsök eller skottställning som särskilt utformats för utrustning enligt ML5 a, ML5 b eller ML5 c. |
ML6
Markfordon och komponenter enligt följande:
Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11. |
a) |
Markfordon och komponenter för sådana, särskilt utformade eller modifierade för militär användning. I ML6 a avses med markfordon även släpvagnar. |
b) |
Allhjulsdrivna fordon som kan användas i terräng, som har tillverkats av eller utrustats med material som ger ballistiskt skydd upp till nivå III (NIJ 0108.01, september 1985, eller jämförbar nationell standard) eller bättre. |
Se även ML13 a. |
ML6 a omfattar följande:
|
Modifiering av ett markfordon för militär användning enligt ML6 a innebär en ändring av konstruktionen eller en elektrisk eller en mekanisk ändring som omfattar en eller flera komponenter som är särskilt utformade för militär användning. Dessa komponenter omfattar följande:
|
ML6 omfattar inte civila bilar eller lastbilar som utformats eller modifierats för penning- eller värdetransport och som har pansarskydd eller ballistiskt skydd. |
ML7
Kemiska eller biologiska toxiska agens, ”agens för kravallhantering”, radioaktiva material, tillhörande utrustning, komponenter och material enligt följande:
a) |
Biologiska agens och radioaktiva material ”anpassade för användning i krig” för att åstadkomma förluster av människor eller djur, förstöra utrustning och skördar eller skada miljön. |
b) |
Kemiska stridsmedel (agens), enligt följande:
|
c) |
CW-binära prekursorer och nyckelprekursorer enligt följande:
|
d) |
”Agens för kravallhantering” och aktiva kemiska beståndsdelar och kombinationer av dessa, enligt följande:
|
e) |
Utrustning som särskilt utformats eller modifierats för militär användning, utformad eller modifierad för spridning av följande material eller agens samt komponenter som särskilt utformats för detta:
|
f) |
Skyddsutrustning eller utrustning för dekontaminering, särskilt utformad eller modifierad för militär användning, komponenter och kemiska blandningar, enligt följande:
|
g) |
Utrustning som särskilt utformats eller modifierats för militär användning, utformad eller modifierad för detektering eller identifiering av material enligt ML7 a, ML7 b eller ML7 d, samt komponenter som utformats särskilt för denna.
|
h) |
”Biopolymerer” som utformats särskilt eller behandlats för detektering eller identifiering av CW-agens enligt ML7 b och de kulturer av specifika celler som använts för produktion av dessa. |
i) |
”Biokatalysatorer” för dekontaminering eller nedbrytning av CW-agens, samt biologiska system för dessa, enligt följande:
|
ML7 b och ML7 d omfattar inte följande:
|
Cellkulturer och biologiska system enligt ML7 h och ML7 i 2 är exkluderande, och dessa underavdelningar omfattar inte celler eller biologiska system för civila ändamål, t.ex. i jordbruket, läkemedel, mediciner, veterinärmediciner, miljön, avfallshantering eller i livsmedelsindustrin. |
ML8
”Energetiska material” och besläktade substanser, enligt följande:
Se även 1C011 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden. |
Beträffande laddningar och anordningar, se ML4 och 1A008 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden. |
1. |
I ML8 avser blandning en sammansättning av två eller flera substanser av vilka minst en substans ingår i förteckningen under ML8. |
2. |
Varje substans på förteckningen under ML8 ska omfattas av denna förteckning, även om den används på ett annat användningsområde än det angivna (dvs. TAGN används för det mesta som ett sprängämne men kan också användas som bränsle eller oxidationsmedel). |
a) |
”Sprängämnen” enligt följande och blandningar därav:
|
b) |
”Drivmedel” enligt följande:
|
c) |
”Pyrotekniska anordningar”, bränslen och därmed besläktade ämnen enligt följande, och blandningar av dessa:
|
d) |
Oxidationsmedel, enligt följande, och blandningar av dessa:
|
e) |
Bindemedel, mjukgörare, monomerer och polymerer enligt följande:
|
f) |
”Tillsatser” enligt följande:
|
g) |
”Prekursorer” enligt följande:
|
Har inte använts sedan 2009. |
ML8 omfattar inte följande ämnen såvida de inte ingår i föreningar eller blandats med ”energetiskt material” enligt ML8 a eller metallpulver enligt ML8 c:
|
ML9
Krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster), särskild marin krigsmateriel, tillbehör, komponenter och andra ytfartyg enligt följande:
Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11. |
a) |
Fartyg och komponenter enligt följande:
|
b) |
Motorer och framdrivningssystem, enligt följande, särskilt utformade för militär användning och komponenter till dessa särskilt utformade för militär användning:
|
c) |
Anordningar för undervattensdetektion särskilt utformade för militär användning, styrutrustning till dessa och komponenter för dessa särskilt utformade för militär användning. |
d) |
Antiubåts- och antitorpednät särskilt utformade för militär användning. |
e) |
Inte använt sedan 2003. |
f) |
Skrovgenomföringar och anslutningsdon särskilt utformade för militär användning, som möjliggör interaktion med utrustning utanför fartyget, samt komponenter för dessa särskilt utformade för militär användning.
|
g) |
Tystgående lager med något av följande, komponenter för dessa och utrustning som innehåller sådana lager, särskilt utformade för militär användning:
|
ML10
”Flygplan”, ”aerostat”, ”uav”, flygplansmotorer och ”flygplansutrustning”, tillhörande utrustning och komponenter som särskilt utformats för militär användning, enligt följande:
Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11. |
a) |
”Stridsflygplan” och särskilt utformade komponenter för dessa. |
b) |
Andra typer av ”flygplan” och ”aerostat”, utformade eller ändrade för militär användning, inbegripet militär spaning, attack, militär träning, transport och luftlandsättning med fallskärm av trupper eller militär utrustning, logistiskt understöd samt särskilt utformade komponenter för detta. |
c) |
UAV och tillhörande utrustning som särskilt utformats för militär användning, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för sådana:
|
d) |
Flygplansmotorer som är särskilt utformade eller modifierade för militär användning och särskilt utformade komponenter för dessa. |
e) |
Luftburen utrustning, inbegripet luftburen utrustning för tankning, särskilt utformad för att användas tillsammans med ett ”flygplan” enligt ML10 a eller ML10 b eller flygplansmotorer enligt ML10 d samt särskilt utformade komponenter för dessa. |
f) |
Trycktankningsenheter, utrustning för trycktankning, utrustning särskilt utformad för att underlätta hantering i trånga utrymmen samt markutrustning som är särskilt utformad för ett ”flygplan” som omfattas av ML10 a eller ML10 b eller för flygplansmotorer enligt ML10 d. |
g) |
Militära skyddshjälmar och skyddsmasker och särskilt utformade komponenter för dessa, trycksatt andningsutrustning och delvis trycksatta tryckdräkter för användning i ”flygplan”, g-dräkter, omvandlare för flytande syre som används i ”flygplan” eller missiler samt katapulter och krutdrivna enheter för nödutskjutning av personer från ”flygplan”. |
h) |
Fallskärmar, glidkärmar och därmed sammanhängande utrustning enligt följande, och särskilt utformade delar av detta:
|
i) |
Automatiska styrsystem för fallskärmsfällda laster, utrustning som särskilt utformats eller ändrats för militär användning vid hopp med automatisk utlösning av fallskärmen, inbegripet syrgasutrustning. |
ML10 b omfattar inte ”flygplan” eller varianter av ”flygplan” som särskilt utformats för militär användning och som har samtliga följande egenskaper:
|
ML10 d omfattar inte följande:
|
För de särskilt utformade komponenter och tillhörande utrustning för icke-militära ”flygplan” eller flygplansmotorer som modifierats för militär användning som omfattas av ML10 b och d gäller att endast de militära komponenter och utrustning med militär anknytning som erfordras för modifieringen till militär användning omfattas. |
ML11
Elektronisk utrustning som inte förekommer på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning enligt följande och särskilt utformade komponenter:
a) |
Elektronisk utrustning som utformats särskilt för militär användning.
|
b) |
Störningsutrustning för globala system för satellitnavigering (GNSS). |
ML12
Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning, enligt följande, samt komponenter som utformats särskilt för dessa vapen:
a) |
Höghastighetsvapen som särskilt utformats för att utplåna ett mål eller för avbrytande av uppdraget. |
b) |
Särskilt utformade test- och utvärderingsanordningar och testmodeller, även diagnosinstrumentering och mål, för dynamisk provning av höghastighetsprojektiler och system. |
När det gäller vapensystem som använder sig av underkalibrerad ammunition eller uteslutande utnyttjar kemiska drivmedel och ammunition för dessa, se ML1–4. |
ML12 omfattar följande om produkterna utformats särskilt för höghastighetsvapen med kinetisk energi:
|
ML12 omfattar vapensystem som använder något av följande framdrivningssätt:
|
ML13
Pansar- eller skyddsutrustning och dito konstruktioner och komponenter, enligt följande:
a) |
Pansarplåt som är
|
b) |
Konstruktioner av metall- eller ickemetalliska material eller kombinationer av dessa särskilt utformade för att ge militära system ballistiskt skydd och särskilt utformade komponenter för dessa. |
c) |
Hjälmar som tillverkats enligt militär standard eller specifikation, eller jämförbar nationell standard, och särskilt utformade delar till hjälmar, t.ex. hjälmskal, inredning och avlastningskuddar. |
d) |
Kroppsskydd och skyddsdräkter tillverkade enligt militära standarder eller specifikationer, eller motsvarande, och särskilt utformade komponenter för dessa. |
ML13 b omfattar material som har utformats särskilt för att bilda reaktivt pansar eller för konstruktion av militära skyddsrum. |
ML13 c omfattar inte konventionella stålhjälmar som vare sig har modifierats eller utformats för att kunna användas med eller har utrustats med någon typ av tillbehör. |
ML13 c och d omfattar inte hjälmar, kroppsskydd eller skyddsdräkter eller tillbehör till dessa när de medföljer den person som ska använda dem för sitt eget personliga skydd. |
De enda hjälmar som är särskilt utformade för desarmeringspersonal enligt ML13 är sådana som är särskilt utformade för militärt bruk. |
Se även 1A005 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden. |
Beträffande ”fibrer eller fiberliknande material” som används vid tillverkningen av kroppsskydd, se under 1C010 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden. |
ML14
”Specialiserad utrustning för militär utbildning” eller för simulering av militära scenarion, simulatorer som särskilt utformats för att träna användningen av skjutvapen eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt utformade komponenter och tillbehör för dessa.
Begreppet ”specialiserad utrustning för militärutbildning” omfattar militära simulatorer för anfall, flyguppdrag och radarmål, radarmålsgeneratorer, simulatorer för eldledning, ubåtsjakt, flygning (även centrifuger som utformats för pilot- och/eller astronaututbildning), radar, instrumentflygning, navigation, robotavfyrning, lägesbestämning, radiostyrda luftfarkoster, vapen, övning med obemannade ”flygplan”, mobila utbildnings- och övningsanordningar för militära markoperationer.
ML14 omfattar bildgenererande system och system för alstrande av en interaktiv miljö för simulatorer om dessa utformats eller modifierats särskilt för militär användning. |
ML14 omfattar inte kontrollutrustning som särskilt utformats för utbildning i sport- och jaktvapen. |
ML15
Bild- eller motmedelsutrustning, enligt följande, som utformats särskilt för militär användning, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna:
a) |
Inspelnings- och bildbehandlingsutrustning. |
b) |
Kameror, fotoutrustning och filmbearbetningsutrustning. |
c) |
Bildförstärkarutrustning. |
d) |
Infraröd utrustning eller värmebildsutrustning. |
e) |
Bildradarsensorutrustning. |
f) |
Stör- eller motmedelsutrustning för utrustning enligt ML15 a–e.
|
ML16
Smidesstycken, gjutstycken och andra obearbetade produkter vars användning i en produkt som omfattas av förteckningen går att identifiera genom materialets beståndsdelar, form eller funktion, och som utformats särskilt för någon produkt som omfattas av ML1–4, ML6, ML9, ML10, ML12 eller ML19.
ML17
Övrig utrustning, material och ”bibliotek”, enligt följande, samt komponenter som utformats särskilt för dessa:
a) |
Autonom utrustning för dykning, enligt följande:
|
b) |
Byggutrustning som utformats särskilt för militär användning. |
c) |
Beslag (fittings), ytskikt och behandling för signaturdämpning, som utformats särskilt för militär användning. |
d) |
Fältarbetsutrustning som utformats särskilt för användning i stridszon. |
e) |
”Robotar”, ”robotstyrningar” och ”manipulatorer och servon för fjärrstyrning”, med något av följande kännetecken:
|
f) |
”Bibliotek” (parametriserade databaser) som utformats särskilt för militär användning med utrustning som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning. |
g) |
Utrustning för generering av kärnkraft eller framdrivningsutrustning, inbegripet ”kärnreaktorer”, som utformats särskilt för militär användning och komponenter för dessa som utformats eller modifierats särskilt för militär användning. |
h) |
Utrustning och material, med en ytbeläggning eller behandling för signaturdämpning, som utformats särskilt för militär användning, utom sådana som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning. |
i) |
Simulatorer som utformats särskilt för militära ”kärnreaktorer”. |
j) |
Flyttbara reparationsverkstäder särskilt utformade eller modifierade för underhåll av militär utrustning. |
k) |
Generatorer för bruk i fält som utformats eller modifierats särskilt för militär användning. |
l) |
Containrar som utformats eller modifierats särskilt för militär användning. |
m) |
Färjor andra än de som tas upp på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning, broar och pontoner som utformats särskilt för militär användning. |
n) |
Testmodeller som särskilt utformats för ”utveckling” av föremål enligt ML4, ML6, ML9 eller ML10. |
o) |
Skyddsutrustning för laser (t.ex. ögonskydd och sensorskydd) som är särskilt utformad för militär användning. |
p) |
”Bränsleceller”, förutom sådana som tas upp någon annanstans i EU:s gemensamma militära förteckning, och som har särskilt utformats eller modifierats för militär användning. |
1. |
I ML17 ska begreppet ”bibliotek” (parametriserad databas) avse en samling tekniska upplysningar av militär karaktär till vilka det kan hänvisas vid förbättring av prestanda hos militär utrustning eller militära system. |
2. |
I ML17 ska med termen ”modifierad” förstås varje strukturell, elektrisk, mekanisk eller annan ändring som förser ett icke-militärt föremål med militära egenskaper som motsvarar ett föremål som särskilt utformats för militär användning. |
ML18
Utrustning och komponenter för framställning av produkter enligt följande:
a) |
Särskilt utformad eller modifierad utrustning för ”framställning” av produkter som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning samt komponenter som utformats särskilt för denna. |
b) |
Särskilt utformade miljötestanordningar och för dessa särskilt utformad utrustning, för certifiering, lämplighetsbedömning eller provning av produkter som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning. |
I ML18 inbegrips i ordet ”framställning” utformning, granskning, tillverkning, testning och kontroll.
ML18 a och b omfattar följande utrustning:
|
ML19
Vapensystem baserade på riktad energi (DEW), därtill hörande utrustning eller motmedelsutrustning och testmodeller, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för dessa:
a) |
”Lasersystem” som är särskilt utformade för att utplåna ett mål eller att avbryta uppdraget. |
b) |
Partikelstrålesystem kapabla att utplåna ett mål eller avbryta uppdraget. |
c) |
Radiofrekvenssystem med hög effekt som är kapabla att utplåna ett mål eller avbryta uppdraget. |
d) |
Utrustning särskilt utformad för att upptäcka eller identifiera, eller försvara mot system som omfattas av ML19 a–c. |
e) |
Fysiska testmodeller för system, utrustning och komponenter enligt ML19. |
f) |
System med kontinuerlig eller pulsad ”laser” som särskilt utformats för att orsaka bestående blindhet för det nakna ögat eller ögon med synkorrigerande hjälpmedel. |
Vapensystem baserade på riktad energi enligt ML19, omfattar system vars kapacitet härrör från kontrollerad tillämpning av följande:
|
ML19 omfattar följande utrustning särskilt utformad för vapensystem baserade på riktad energi:
|
ML20
Kryogen och ”supraledande” utrustning, enligt följande, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för sådan:
a) |
Utrustning som särskilt utformats eller konfigurerats för att monteras i ett fordon för militär mark-, marin-, luft- eller rymdanvändning och som fungerar när fordonet är i rörelse samt kan producera eller bibehålla temperaturer som understiger 103 K (– 170 °C).
|
b) |
”Supraledande” elektrisk utrustning (roterande maskiner och transformatorer) som är särskilt utformad eller konfigurerad för att monteras i ett fordon för militär mark-, marin-, luft- eller rymdanvändning och som fungerar när fordonet är i rörelse.
|
ML21
”Programvara”, enligt följande:
a) |
”Programvara” som särskilt utformats eller modifierats för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av utrustning, material eller ”programvara” som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning. |
b) |
Specifik ”programvara”, med undantag av den som anges i ML21 a, enligt följande:
|
c) |
”Programvara” som inte omfattas av ML21 a eller b, som särskilt utformats eller ändrats för att göra det möjligt att använda utrustning som inte tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning för sådana militära ändamål som omfattas av den förteckningen. |
ML22
”Teknik” enligt följande:
a) |
”Teknik”, med undantag av den som anges i ML22 b, som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av de produkter som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning. |
b) |
”Teknik” enligt följande:
|
”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” och ”användning” av produkter som tas upp i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning omfattas fortsatt även när den tillämpas på produkter som inte tas upp i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning. |
ML22 gäller inte ”teknik”
|
DEFINITIONER AV DE TERMER SOM ANVÄNDS I DENNA FÖRTECKNING
Följande är definitioner av termer som används i denna förteckning, i alfabetisk ordning enligt den engelska versionen.
Definitionerna gäller i hela förteckningen. Hänvisningarna är endast förslag och påverkar inte den allmänna tillämpningen av de definierade termerna i hela förteckningen. |
Ord och termer i denna förteckning över definitioner har den definierade betydelsen endast när detta anges genom att de har satts inom ”dubbla citationstecken”. Definitioner av termer mellan ”enkla citationstecken” ges i en teknisk anmärkning till repektive produkt eller teknik. I övrigt har ord och termer sin vanliga (lexikaliska) betydelse. |
ML7 ”Anpassade för användning i krig”
Alla modifikationer eller urval (såsom en annan renhet, hållbarhetstid, virulens, spridningsegenskaper eller motståndskraft mot UV-strålning) som framtagits för att öka effektiviteten i fråga om att orsaka förluster av människor och djur, skada utrustningar, skördar eller miljön.
ML8 ”Tillsatser”
Ämnen som används i explosiva blandningar för att förbättra deras egenskaper.
ML8, ML9 och ML10 ”Flygplan”
Luftfarkost med fasta vingar, svängande vingar, roterande vingar (helikoptrar), tippande rotorer eller tippande vingar.
ML11 ”Automatiserade ledningssystem”
Elektroniska system genom vilka information som är väsentlig för effektiv drift av grupp, större formering, taktisk formering, enhet, fartyg, underenhet eller vapen under ledning förs in, bearbetas och överförs. Detta sker genom användning av dator eller annan specialiserad hårdvara utformad för att stödja en militär ledningsorganisations funktioner. De viktigaste funktionerna hos ett automatiserat ledningssystem är effektiv automatiserad insamling, ackumulation, lagring och bearbetning av informationen, illustration av situationen och de omständigheter som påverkar förberedelserna av och genomförandet av stridsoperationer, operationella och taktiska beräkningar för tilldelning av resurser till styrkegrupperingar eller delar av den operativa stridsordern eller styrkeutplaceringen enligt uppdraget i operationsstadiet, insamling av uppgifter för lägesbedömning och beslutsfattande under hela operationen eller striden, datorsimulering av operationer.
ML22 ”Grundforskning”
Experimentellt eller teoretiskt arbete för inhämtande av ny kunskap om fenomens fundamentala principer eller observerbara fakta som inte är direkt inriktad mot ett bestämt praktiskt syfte eller mål.
ML7, 22 ”Biokatalysatorer”
Enzymer för särskilda kemiska eller biokemiska reaktioner eller andra biologiska föreningar som binder till eller accelererar nedbrytningen av CW-agens.
Enzymer: ”biokatalysatorer” vid särskilda kemiska eller biokemiska reaktioner.
ML7, 22 ”Biopolymerer”
Biologiska makromolekyler enligt följande:
a) |
Enzymer för särskilda kemiska eller biokemiska reaktioner. |
b) |
Antikroppar, monoklonala, polyklonala eller anti-idiotypiska. |
c) |
Särskilt utformade eller särskilt behandlade receptorer. |
1. |
Anti-idiotypiska antikroppar: antikroppar som binder till andra antikroppars specifika antigenbindningsplatser. |
2. |
Monoklonala antikroppar: proteiner som binder till en antigenplats och framställs av en enda cellklon. |
3. |
Polyklonala antikroppar: en blandning av proteiner som binder till den särskilda antigenen och framställs av mer än en cellklon. |
4. |
Receptorer: biologiska makromolekulära strukturer som kan binda ligander vars bindning påverkar fysiologiska funktioner. |
ML10 ”Civila luftfartyg”
”Flygplan” som angivits i listor över flygduglighetscertifiering som utges av civila luftfartsmyndigheter för att civilt flyga på inrikes eller utrikes leder för civilt, privat eller affärsmässigt bruk.
ML21, 22 ”Utveckling”
Rör alla faser före serieproduktion såsom: konstruktion, konstruktionsforskning, konstruktionsanalys, konstruktionskoncept, sammansättning och provning av prototyper, pilottillverkningsplaner, konstruktionsuppgifter, datadesign, processen då konstruktionsuppgifterna förvandlas till en produkt, fastställande av design och integrering, layouter.
ML17 ”Manipulatorer”
Griparmar, aktiva verktygsenheter och andra verktyg som fästs i änden av en manipulatorarm på en ”robot”.
”Aktiva verktygsenheter” är enheter som tillför rörelsekraft, processenergi eller avkänning till ett arbetsstycke.
ML4, 8 ”Energetiska material”
Ämnen eller blandningar som reagerar kemiskt för att lösgöra den energi som krävs för deras avsedda användning. ”Sprängämnen”, ”pyrotekniska anordningar” och ”drivmedel” är underavdelningar till energetiska material.
ML8, 18 ”Sprängämnen”
Fasta, flytande eller gasformiga ämnen eller blandningar av ämnen som vid användning som primärt sprängämne, booster eller laddning i stridsspets, sprängladdningar eller annan användning är avsedda att detonera.
ML7 ”Expressionsvektorer”
Bärare (t.ex. plasmid eller virus) som används för att föra in genetiskt material i värdceller.
ML17 ”Bränslecell”
En elektrokemisk anordning som omvandlar kemisk energi direkt till likström genom förbrukning av bränsle från en extern källa.
ML13 ”Fibrer eller fiberliknande material”
Omfattar
a) |
kontinuerliga enfibertrådar, |
b) |
kontinuerliga garn och vävar, |
c) |
tejp, duk, mattor, band, |
d) |
hackade fibrer, cellull, rayonull och sammanhängande fiberfiltar, |
e) |
tunna trådar (whiskers), antingen mono- eller polykristallinska av valfri längd, |
f) |
aromatiska polyamidimider. |
ML15 ”Bildförstärkarrör av första generationen”
Elektrostatiskt fokuserande rör, med in- och utgående bildskärmar av fiberoptik eller glas, multialkaliska fotokatoder (S-20 eller S-25), men inte förstärkare med mikrokanalplatta.
ML22 ”Allmänt tillgänglig”
Detta innebär ”teknik” eller ”programvara” som ställts till förfogande utan restriktioner för dess vidare spridning.
Upphovsrättsliga restriktioner innebär ingen ändring av det förhållandet att ”teknik” eller ”programvara” är ”allmänt tillgängliga”. |
ML5, 19 ”Laser”
En sammansättning av komponenter som producerar ett i såväl tiden som rummet koherent ljus som är förstärkt med hjälp av stimulerad strålningsemission.
ML10 ”Aerostat”
Ballonger och luftfarkoster som använder varmluft eller andra gaser som är lättare än den omgivande luften, t.ex. helium eller väte, som lyftkraft.
ML17 ”Kärnreaktorer”
Inkluderar de föremål som är placerade i eller i direkt anslutning till reaktorkärlet, utrustningen som kontrollerar effektnivån i härden och de komponenter som normalt innesluts, kommer i direkt kontakt med eller styr primärkylmedlet i reaktorhärden.
ML8 ”Prekursorer”
Specialkemikalier som används vid tillverkning av sprängämnen.
ML21, 22 ”Produktion”
Innebär alla produktionsskeden, exempelvis: produktionsutveckling, tillverkning, integrering, sammansättning (montering), inspektion, provning och kvalitetssäkring.
ML8 ”Drivmedel”
Ämnen eller blandningar som via en kemisk reaktion producerar stora volymer heta gaser i kontrollerad takt för att utföra mekaniskt arbete.
ML4, 8 ”Pyrotekniska anordningar”
Blandningar av fasta eller flytande bränslen och oxidationsmedel som när de antänds genomgår en energetisk kemisk reaktion i kontrollerad takt i syfte att åstadkomma viss tidsmässig fördröjning, eller kvantiteter av värmeutveckling, ljud, rök, synligt ljus eller infraröd strålning. Pyrofori är en underavdelning av pyrotekniska anordningar, utan oxidationsmedel men som självantänder vid kontakt med luften.
ML22 ”Krävs”
Tillämpat på ”teknik” avser det endast sådan ”teknik” som är särskilt avgörande för att uppnå eller överskrida kontrollerade prestanda, karakteristika eller funktioner. Den ”teknik” som ”krävs” kan vara gemensam för olika produkter.
ML7 ”Agens för kravallhantering”
Ämnen som när de används under de väntade förhållandena i samband med kravallhantering, hos människor snabbt framkallar sensorisk irritation eller funktionsnedsättande fysiska effekter som försvinner efter en kort period sedan exponeringen avbrutits. (Olika former av tårgas räknas till ”agens för kravallhantering”.)
ML17 ”Robot”
En manipuleringsmekanism som kan vara av banstyrnings- eller punktstyrningstypen, som eventuellt brukar sensorer och som har samtliga följande egenskaper:
a) |
Den är multifunktionell. |
b) |
Den är kapabel att placera eller orientera material, delar, verktyg eller speciella komponenter med variabla rörelser i tredimensionellt rum. |
c) |
Den omfattar tre eller flera servoanordningar med öppen eller sluten slinga som kan omfatta stegmotorer. |
d) |
Den har även ”användartillgänglig programmerbarhet” med hjälp av lär/utför-metoden eller med hjälp av en elektronisk dator som kan vara en programmerbar logikcontroller, dvs. utan mekanisk förmedling. |
Ovanstående definition omfattar inte följande anordningar:
|
ML21 ”Programvara”
En samling av ett eller flera ”program” eller ”mikroprogram” som är lagrade i ett konkret uttrycksmedium.
ML19 ”Rymdkvalificerade”
Produkter som är konstruerade, tillverkade och provade i syfte att motsvara de speciella elektriska, mekaniska eller miljömässiga kraven vid uppsändande och placering på höga höjder av satelliter eller farkoster som arbetar på en höjd av minst 100 km.
ML18, 20 ”Supraledande”
Material (t.ex. metaller, legeringar eller blandningar) som kan förlora all elektrisk resistens (innebär att de kan uppnå oändlig elektrisk ledningsförmåga och överföra mycket stora strömmar utan joulsk upphettning).
Den ”supraledande” effekten hos ett material karaktäriseras individuellt av en ”kritisk temperatur”, ett kritiskt magnetfält som är en funktion av temperaturen samt av en kritisk strömtäthet som emellertid är beroende av både det magnetiska fältet och temperaturen.
ML22 ”Teknik”
Specifik information som är nödvändig för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor. Informationen kan ha formen teknisk assistans eller tekniska uppgifter.
1. |
”Tekniska uppgifter” kan avse ritningskopior, planer, diagram, modeller, formler, tabeller, ritningar, manualer och instruktioner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom disketter, band eller rom-minnen. |
2. |
”Teknisk assistans” kan avse instruktioner, praktiska färdigheter, utbildning, arbetsmetoder och konsulttjänster. Det kan innebära överföring av ”tekniska uppgifter”. |
ML21, 22 ”Användning”
Drift, installation (inklusive installation på plats), underhåll (kontroll), reparation, översyn och renovering.
BESLUT
24.11.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 308/46 |
RÅDETS BESLUT
av den 21 oktober 2010
om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik
(2010/707/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 148.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande (4),
och av följande skäl:
(1) |
I artikel 145 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) föreskrivs att medlemsstaterna och unionen ska arbeta för att utveckla en samordnad sysselsättningsstrategi och särskilt för att främja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som är mottaglig för ekonomiska förändringar i syfte att uppnå de mål som definieras i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (FEU). Medlemsstaterna ska, med beaktande av nationell praxis i fråga om arbetsmarknadens parters ansvar, betrakta främjande av sysselsättningen som en fråga av gemensamt intresse och ska inom rådet samordna sina åtgärder i detta hänseende i enlighet med bestämmelserna i artikel 148 i FEUF. |
(2) |
Enligt artikel 3.3 i FEU ska unionen sträva efter full sysselsättning, bekämpa social utestängning och diskriminering och främja social rättvisa och socialt skydd, och enligt fördraget får unionen ta initiativ för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas socialpolitik. I artikel 8 i FEUF föreskrivs att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. I artikel 9 i det fördraget föreskrivs att unionen, vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet, ska beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå. |
(3) |
I FEUF föreskrivs att rådet ska anta riktlinjer för sysselsättningspolitiken och allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som en vägledning för medlemsstaternas politik. |
(4) |
Lissabonstrategin, som lanserades 2000, baserades på ett erkännande av att EU måste öka sin sysselsättning, produktivitet och konkurrenskraft och samtidigt stärka den sociala sammanhållningen mot bakgrund av den globala konkurrensen, den tekniska utvecklingen, miljöutmaningarna och den åldrande befolkningen. Lissabonstrategin lanserades på nytt 2005, efter en halvtidsöversyn som ledde till en tydligare inriktning på tillväxt och fler och bättre arbetstillfällen. |
(5) |
Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning bidrog till att skapa enighet om den allmänna inriktningen för EU:s ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. Inom ramen för denna strategi antogs allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjer genom rådets beslut 2005/600/EG (5) och reviderades genom rådets beslut 2008/618/EG (6). De 24 riktlinjerna låg till grund för de nationella reformprogrammen, där de viktigaste makroekonomiska, mikroekonomiska och arbetsmarknadsrelaterade prioriteringarna för unionen som helhet fastställdes. Erfarenheten visar dock att riktlinjerna inte innehöll tillräckligt tydliga prioriteringar och att kopplingen mellan dem kunde ha varit starkare. Detta begränsade deras inverkan på det nationella beslutsfattandet. |
(6) |
Den finansiella och ekonomiska krisen som inleddes 2008 resulterade i en avsevärd minskning av antalet arbetstillfällen och av den potentiella produktionen och har lett till en dramatisk försämring av de offentliga finanserna. Den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa har dock hjälpt medlemsstaterna att hantera krisen, bland annat genom en samordnad finanspolitisk stimulans, med euron som garant för makroekonomisk stabilitet. Krisen visade därför att en stark och effektiv samordning av unionens politik kan ge betydelsefulla resultat. Krisen visade också tydligt hur nära sammanlänkade medlemsstaternas ekonomier och sysselsättningsutveckling är. |
(7) |
Kommissionen föreslog att en ny strategi skulle inrättas för nästa årtionde, Europa 2020-strategin, för att unionen skulle kunna gå stärkt ur krisen och ställa om ekonomin i riktning mot en smart och hållbar tillväxt för alla, som ska leda till höga nivåer för sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. Fem överordnade mål, som förtecknas under de relevanta riktlinjerna, utgör de gemensamma målsättningar som vägleder medlemsstaternas åtgärder, med beaktande av medlemsstaternas olika utgångslägen och förutsättningar, som även vägleder unionens åtgärder. Medlemsstaterna bör dessutom göra allt som står i deras makt för att nå de nationella målen och undanröja de flaskhalsar som begränsar tillväxten. |
(8) |
Som ett led i de övergripande ”exitstrategierna” för den ekonomiska krisen bör medlemsstaterna genomföra ambitiösa reformer för att trygga makroekonomisk stabilitet, skapa fler och bättre arbetstillfällen och hållbara offentliga finanser, förbättra konkurrenskraften och produktiviteten, minska den makroekonomiska obalansen och förbättra arbetsmarknadens resultat. Avvecklingen av den finanspolitiska stimulansen bör genomföras och samordnas inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. |
(9) |
Inom ramen för Europa 2020-strategin bör medlemsstaterna och Europeiska unionen genomföra reformer som syftar till ”smart tillväxt”, dvs. tillväxt som bygger på kunskap och innovation. Reformerna bör syfta till att förbättra utbildningens kvalitet, säkra tillträde för alla, stärka forskningens och företagens resultat samt ytterligare förbättra den rättsliga ramen, för att främja innovation och kunskapsöverföring i hela unionen. Reformerna bör främja entreprenörskap och utveckling av små och medelstora företag samt bidra till att omvandla kreativa idéer till innovativa produkter, tjänster och processer som kan skapa tillväxt, arbetstillfällen av hög kvalitet, territoriell, ekonomisk och social sammanhållning och på ett effektivare sätt ta itu med samhälleliga utmaningar på europeisk och global nivå. I detta sammanhang är det väsentligt att utnyttja informations- och kommunikationstekniken fullt ut. |
(10) |
Unionen och medlemsstaterna bör genom sin politik, inbegripet genom sina reformprogram, sträva efter ”hållbar tillväxt”. Hållbar tillväxt innebär att bygga en energi- och resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, att fördela kostnader och fördelar rättvist och att utnyttja Europas ledande roll i strävan efter att utveckla nya processer och ny teknik, däribland miljövänlig teknik. Medlemsstaterna och unionen bör genomföra de reformer som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser och garantera en effektiv resursanvändning, vilket även kommer att bidra till att förebygga miljöförstöring och minskad biologisk mångfald. De bör också förbättra företagsklimatet, stimulera skapandet av gröna arbetstillfällen och hjälpa företagen att modernisera sin industribas. |
(11) |
I unionens politik och medlemsstaternas reformprogram bör man också sträva efter ”tillväxt för alla”. Tillväxt för alla innebär att bygga ett sammanhållet samhälle där människor kan förutse och hantera förändring, och därmed aktivt delta i samhället och ekonomin. Medlemsstaternas reformer bör därför säkra tillträde och möjligheter för alla under hela livet och således minska fattigdom och social utestängning, genom att undanröja hindren för deltagande på arbetsmarknaden, särskilt för kvinnor, äldre arbetstagare, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och legala invandrare. De bör också garantera att fördelarna av den ekonomiska tillväxten gynnar alla medborgare och regioner och främja sysselsättningshöjande tillväxt grundad på arbete under anständiga villkor. Centrala inslag i medlemsstaternas reformprogram bör därför vara att se till att arbetsmarknaderna fungerar effektivt genom investeringar i väl fungerande omställningar, utbildningssystem, lämplig kompetensutveckling, arbetstillfällen av högre kvalitet och att bekämpa segmentering, strukturell arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och inaktivitet, och då samtidigt säkerställa ett tillräckligt och hållbart socialt skydd och en inkludering för att förebygga och minska fattigdomen, med särskilt fokus på behovet att bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande och fattigdom bland dem som löper störst risk för social utslagning, däribland barn och ungdomar, och att därvid stå fast vid den överenskomna budgetkonsolideringen. |
(12) |
Ett ökat deltagande av kvinnor i arbetskraften är en förutsättning för att främja tillväxten och hantera demografiska utmaningar. Ett tydligt jämställdhetsperspektiv, som införlivas i alla relevanta politikområden, är därför avgörande för genomförandet av alla aspekter av riktlinjerna i medlemsstaterna. Förutsättningar bör skapas för att främja tillgången till adekvat barnomsorg för barn i förskoleåldern till överkomlig kostnad och av hög kvalitet. Principen om att män och kvinnor ska ha lika lön för lika eller likvärdigt arbete bör tillämpas. |
(13) |
Unionens och medlemsstaternas strukturreformer kan effektivt bidra till tillväxt och arbetstillfällen om de ökar unionens konkurrenskraft i den globala ekonomin, skapar nya möjligheter för Europas exportindustri och ger konkurrenskraftigt tillträde till viktig import. Reformerna bör därför anpassas med hänsyn till deras inverkan på den externa konkurrenskraften så att de främjar unionens tillväxt och deltagande på öppna och rättvisa marknader i hela världen. |
(14) |
Europa 2020-strategin måste stödjas av en rad integrerade strategier på europeisk och nationell nivå, som medlemsstaterna och unionen snarast bör genomföra fullt ut, så att de samordnade strukturreformerna får positiva spridningseffekter och de europeiska politiska strategierna på ett mer enhetligt sätt kan bidra till strategins mål. Riktlinjerna utgör en ram för medlemsstaternas utveckling, genomförande och övervakning av den nationella politiken inom Europa 2020-strategin som helhet. De överordnade målen i Europa 2020-strategin förtecknas under de relevanta riktlinjerna och bör vara vägledande för medlemsstaterna när de fastställer sina nationella mål och delmål, med hänsyn till sina relativa utgångslägen och nationella förutsättningar, och i enlighet med sina nationella beslutsförfaranden. Medlemsstaterna kan i så fall välja att i förekommande fall stödja sig på de indikatorer som sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd tagit fram. I huvudmålet för sysselsättning uppmärksammas behovet av minskad arbetslöshet bland utsatta grupper, däribland ungdomar. |
(15) |
Sammanhållningspolitiken och strukturfonderna hör till de viktigaste genomförandemekanismerna för att förverkliga prioriteringarna om en smart och hållbar tillväxt för alla i medlemsstater och regioner. Europeiska rådet framhåller i sina slutsatser av den 17 juni 2010 vikten av att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning för att bidra till den nya Europa 2020-strategins framgång. |
(16) |
När medlemsstaterna utformar och genomför sina nationella reformprogram med hänsyn till dessa riktlinjer bör de se till att sysselsättningspolitiken styrs effektivt. Dessa riktlinjer riktar sig till medlemsstaterna men Europa 2020-strategin bör i förekommande fall genomföras, övervakas och utvärderas i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära samarbete med parlament, arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället, som ska bidra till utarbetandet av nationella reformprogram och genomförandet av dessa och till den övergripande kommunikationen om strategin. |
(17) |
Europa 2020-strategin stöds av en mindre uppsättning riktlinjer, som ersätter de tidigare 24 riktlinjerna och i vilka sysselsättningspolitiken och den allmänna ekonomiska politiken behandlas på ett enhetligt sätt. Riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som bifogas detta beslut, har ett naturligt samband med riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik, som bifogas rådets rekommendation av den 13 juli 2010 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (7). Tillsammans utgör de de integrerade riktlinjerna för Europa 2020. |
(18) |
Dessa nya integrerade riktlinjer överensstämmer med Europeiska rådets slutsatser. De ger en tydlig vägledning för medlemsstaterna när det gäller att upprätta nationella reformprogram och genomföra reformer med hänsyn till det ömsesidiga beroendet och i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Sysselsättningsriktlinjerna bör ligga till grund för eventuella landsspecifika rekommendationer som rådet kan rikta till medlemsstaterna i enlighet med artikel 148.4 i FEUF, parallellt med de landsspecifika rekommendationer som riktas till medlemsstaterna med stöd av artikel 121.4 i det fördraget, så att ett enhetligt paket av rekommendationer bildas. Riktlinjerna för sysselsättningspolitiken bör också ligga till grund för upprättandet av den gemensamma rapport om sysselsättningen som rådet och Europeiska kommissionen varje år lägger fram inför Europeiska rådet. |
(19) |
Sysselsättningskommittén och kommittén för social trygghet bör bevaka utvecklingen avseende sysselsättningsriktlinjernas sysselsättningsaspekter och sociala aspekter, i enlighet med sina respektive fördragsenliga mandat. Detta bör särskilt bygga på den öppna samordningsmetoden på områdena sysselsättning, social trygghet och social delaktighet. Sysselsättningskommittén bör dessutom upprätthålla en nära kontakt med andra relevanta förberedande rådsorgan, även på utbildningsområdet. |
(20) |
Även om dessa riktlinjer måste utarbetas varje år bör de förbli oförändrade fram till 2014 så att man kan inrikta sig på genomförandet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik som anges i bilagan antas härmed.
Artikel 2
Riktlinjerna ska beaktas i medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som det ska rapporteras om i de nationella reformprogrammen.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Luxemburg den 21 oktober 2010.
På rådets vägnar
J. MILQUET
Ordförande
(1) Yttrandet avgivet den 8 september 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Yttrandet avgivet den 27 maj 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(3) Yttrandet avgivet den 10 juni 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(4) Yttrandet avgivet den 20 maj 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(5) EUT L 205, 6.8.2005, s. 21.
(6) EUT L 198, 26.7.2008, s. 47.
(7) EUT L 191, 23.7.2010, s. 28.
BILAGA
RIKTLINJER FÖR MEDLEMSSTATERNAS SYSSELSÄTTNINGSPOLITIK
Riktlinje 7: Öka kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden, minska den strukturella arbetslösheten och främja kvalitet i arbetet
Aktivering är avgörande för att öka deltagandet på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna bör integrera de principer för flexicurity som antagits av Europeiska rådet i sin arbetsmarknadspolitik och tillämpa dem samt på lämpligt sätt utnyttja stödet från Europeiska socialfonden och andra EU-fonder för att öka deltagandet på arbetsmarknaden och bekämpa segmentering, inaktivitet och ojämlikhet mellan könen och samtidigt minska den strukturella arbetslösheten. Åtgärder för att öka flexibilitet och trygghet bör vara balanserade och ömsesidigt förstärkande. Medlemsstaterna bör därför införa en kombination av flexibla och pålitliga avtalsvillkor, en aktiv arbetsmarknadspolitik, effektivt livslångt lärande, strategier för att främja arbetskraftens rörlighet och ändamålsenliga sociala trygghetssystem för att garantera att omställningar på arbetsmarknaden åtföljs av tydliga rättigheter och skyldigheter för arbetslösa när det gäller att aktivt söka arbete. Man bör tillsammans med arbetsmarknadens parter också ägna lämplig uppmärksamhet åt intern flexicurity på arbetsplatsen.
Medlemsstaterna bör stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter och ta itu med segmenteringen på arbetsmarknaden genom åtgärder mot otrygga anställningar, brist på sysselsättning och svart arbete. Yrkesmässig rörlighet bör belönas. Man bör förbättra arbetstillfällenas kvalitet och anställningsvillkoren. Medlemstaterna bör bekämpa fattigdomen bland förvärvsarbetande och främja en god arbetsmiljö. Tillfredsställande social trygghet bör också säkerställas för anställda med tidsbegränsade kontrakt och egenföretagare. Arbetsförmedlingarna spelar en viktig roll när det gäller aktivering och anpassning och de bör därför stärkas genom att erbjuda individanpassade tjänster och aktiva och förebyggande arbetsmarknadsåtgärder i ett tidigt skede som är öppna för alla, också för ungdomar, personer som hotas av arbetslöshet och dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden.
Åtgärder för att göra det lönsamt att arbeta är fortsatt viktiga. För att öka konkurrenskraften och höja arbetsmarknadsdeltagandet, särskilt för lågutbildade, och i enlighet med riktlinje 2 för den ekonomiska politiken, bör medlemsstaterna främja de rätta ramvillkoren för löneförhandling och arbetskraftskostnadsutveckling som är förenliga med prisstabilitet och produktivitetstrender. Medlemsstaterna bör se över skatte- och förmånssystemen och den offentliga sektorns möjlighet att ge det stöd som krävs för att höja arbetskraftsdeltagandet och stimulera efterfrågan på arbetskraft. De bör främja ett aktivt åldrande, jämställdhet mellan könen, bland annat lika lön för lika arbete och integration på arbetsmarknaden för ungdomar, personer med funktionsnedsättning, legala invandrare och andra utsatta grupper. Politik som främjar balansen mellan arbetsliv och privatliv genom tillhandahållande av barnomsorg till rimligt pris och nya former för arbetets organisation bör inriktas på att öka sysselsättningen, särskilt bland ungdomar, äldre arbetstagare och kvinnor. Medlemsstaterna bör också undanröja hindren för nya arbetstagares inträde på arbetsmarknaden, främja egenföretagande, entreprenörskap och skapandet av arbetstillfällen på alla områden, bl.a. inom grön sysselsättning och på vårdområdet, samt främja social innovation.
EU:s överordnade mål, som kommer att vara utgångspunkten när medlemsstaterna fastställer sina mål med beaktande av sina relativa utgångslägen och nationella omständigheter, är att sträva efter att senast 2020 öka sysselsättningsgraden bland kvinnor och män mellan 20 och 64 år till 75 %, bl.a. genom ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågutbildade samt genom bättre integration av legala invandrare.
Riktlinje 8: Utveckla en kvalificerad arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens behov och främja livslångt lärande
Medlemsstaterna bör främja produktivitet och anställbarhet genom ett lämpligt utbud av kunskap och kompetens som är anpassat efter den nuvarande och kommande efterfrågan på arbetsmarknaden. En högkvalitativ grundutbildning och attraktiv yrkesutbildning måste kompletteras med effektiva incitament för livslångt lärande för dem som befinner sig såväl i som utanför arbetslivet för att på så sätt ge alla vuxna möjlighet att skola om sig eller förbättra sina kvalifikationer, övervinna könsstereotyper samt genom andra utbildningsmöjligheter och en målinriktad migrations- och integrationspolitik. Medlemsstaterna bör utveckla system för erkännande av förvärvad kompetens och bör undanröja hinder för arbetstagarnas yrkesmässiga och geografiska rörlighet, främja förvärvande av övergripande färdigheter för att stödja kreativitet, innovation och entreprenörskap. Framför allt bör de inrikta sina insatser på att stödja arbetstagare med låg eller föråldrad utbildning, öka äldre arbetstagares anställbarhet, stärka högutbildade arbetstagares utbildning, kompetens och erfarenhet, vilket även bör gälla forskare samt kvinnor på de vetenskapliga, matematiska och tekniska områdena.
I samarbete med arbetsmarknadens parter och näringslivet bör medlemsstaterna öka tillgången till utbildning och stärka utbildnings- och yrkesvägledningen. Dessa förbättringar bör kombineras med tillhandahållandet av systematisk information om nya anställningsmöjligheter, främjande av entreprenörskap och bättre förutseende av framtida kompetensbehov. Investeringar i utveckling av mänskliga resurser, kompetenshöjning och deltagande i system för livslångt lärande bör främjas genom gemensamma ekonomiska bidrag från staten, enskilda och arbetsgivare. För att stödja ungdomar, särskilt ungdomar som är arbetslösa och inte deltar i utbildning, bör medlemsstaterna i samarbete med arbetsmarknadens parter införa system för att hjälpa dem att hitta ett första arbete, skaffa sig arbetslivserfarenhet eller en vidareutbildning, inbegripet lärlingsutbildning, och bör snabbt ingripa när ungdomar blir arbetslösa.
Genom regelbunden övervakning av politiken för kompetenshöjning och förutseende av framtida kompetensbehov bör man kunna fastställa på vilka områden som förbättringar kan göras och öka möjligheterna att anpassa utbildningssystemen till arbetsmarknadens rådande och framväxande behov, t.ex. en resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp. För att nå dessa mål bör medlemsstaterna vid behov utnyttja Europeiska socialfonden och andra EU-fonder. Politik som stimulerar efterfrågan på arbetskraft skulle kunna komplettera investeringarna i humankapital.
Riktlinje 9: Förbättra utbildningssystemens kvalitet och resultat på alla nivåer och öka deltagandet i högre utbildning eller motsvarande
För att ge alla tillgång till utbildning av hög kvalitet och förbättra utbildningsresultaten bör medlemsstaterna investera effektivt i utbildningssystemen, särskilt genom att öka arbetskraftens utbildningsnivå så att den kan anpassa sig efter de snabba förändringarna på de moderna arbetsmarknaderna och i samhället i stort. I linje med principerna för livslångt lärande bör åtgärderna täcka alla sektorer (från förskoleverksamhet och skolor till högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning) och även ta hänsyn till icke-formellt och informellt lärande. Reformerna bör syfta till att alla ska förvärva de nyckelkompetenser som krävs för att lyckas i den kunskapsbaserade ekonomin, särskilt när det gäller anställbarhet i linje med de prioriteringar som anges för riktlinje 4. Internationell rörlighet för studerande och lärare bör uppmuntras. Åtgärder bör också vidtas för att rörlighet i utbildningssyfte ska bli normen för ungdomar och lärare. Medlemsstaterna bör göra utbildningssystemen öppnare och mer relevanta, särskilt genom att tillämpa nationella referensramar för kvalifikationer som möjliggör flexibla utbildningsvägar och genom att utveckla partnerskap mellan utbildningsområdet och arbetslivet. Läraryrket bör göras mer attraktivt och man bör ägna uppmärksamhet åt lärarnas grundutbildning och kompetensutveckling/fortbildning. Den högre utbildningen bör bli mer öppen för personer med studieovan bakgrund och deltagandet i den högre utbildningen bör breddas. För att minska antalet ungdomar som är arbetslösa och ej deltar i utbildning bör medlemsstaterna vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga skolavhopp.
EU:s överordnade mål, som kommer att vara utgångspunkten när medlemsstaterna fastställer sina nationella mål med beaktande av sina relativa utgångslägen och nationella omständigheter, är att minska andelen personer med avbruten skolgång till mindre än 10 % och öka andelen av befolkningen i åldern 30–34 år med avslutad högre utbildning eller motsvarande till minst 40 % (1).
Riktlinje 10: Främja social delaktighet och bekämpa fattigdom
Utökade sysselsättningsmöjligheter är en väsentlig aspekt av medlemsstaternas integrerade strategier för att förhindra och minska fattigdomen och främja ett fullt deltagande i samhällslivet och ekonomin. Europeiska socialfonden och andra EU-fonder bör utnyttjas på lämpligt sätt för detta ändamål. Insatser bör inriktas på att tillförsäkra lika möjligheter, bl.a. genom allas tillgång till tjänster av god kvalitet, till en rimlig prisnivå och utformade på ett hållbart sätt, särskilt på det sociala området. Offentliga tjänster (däribland onlinetjänster i enlighet med riktlinje 4) spelar en viktig roll i detta avseende. Medlemsstaterna bör vidta effektiva åtgärder mot diskriminering. Att ge människor ökad egenmakt och främja deltagandet på arbetsmarknaden för dem som befinner sig längst bort från denna och samtidigt förhindra fattigdom bland de förvärvsarbetande bidrar till att bekämpa social utestängning. Detta kommer att kräva en förstärkning av sociala trygghetssystem, livslångt lärande och omfattande strategier för aktiv inkludering så att människor ges möjligheter i olika skeden av livet och skyddas mot risken för utanförskap med särskild uppmärksamhet på kvinnor. De sociala trygghetssystemen, däribland pensionssystemen och tillgången till hälso- och sjukvård, bör moderniseras så att de kan användas fullt ut för att tillförsäkra tillfredsställande inkomststöd och tjänster – och därigenom skapa social sammanhållning – och samtidigt fortsätta att vara ekonomiskt hållbara och uppmuntra deltagandet i samhället och på arbetsmarknaden.
Förmånssystemen bör inriktas på att garantera inkomsttrygghet vid omställningar och minska fattigdomen, särskilt bland de grupper som är mest utsatta för socialt utanförskap, såsom ensamstående föräldrar, minoriteter, däribland romer, personer med funktionsnedsättning, barn och ungdomar, äldre kvinnor och män, legala invandrare och hemlösa. Medlemsstaterna bör också aktivt främja den sociala ekonomin och social innovation för att stödja de mest utsatta. Alla åtgärder bör också syfta till att främja jämställdhet.
EU:s överordnade mål, som kommer att vara utgångspunkten när medlemsstaterna fastställer sina nationella mål med beaktande av sina relativa utgångslägen och nationella omständigheter, är att främja social delaktighet, särskilt genom minskad fattigdom, med målsättningen att åtminstone 20 miljoner människor ska komma ur en situation där de riskerar att drabbas fattigdom och social utestängning (2).
(1) Europeiska rådet betonar medlemsstaternas behörighet att fastställa och tillämpa kvantitativa mål på utbildningsområdet.
(2) Denna befolkningsandel definieras som antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och utestängning enligt tre indikatorer (risk för fattigdom, materiell eftersatthet, arbetslöst hushåll); medlemsstaterna får dock själva fastställa sina nationella mål på grundval av de lämpligaste indikatorerna, med beaktande av sina nationella omständigheter och prioriteringar.
24.11.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 308/52 |
RÅDETS BESLUT
av den 22 november 2010
om utnämning av en österrikisk ledamot och två österrikiska suppleanter i Regionkommittén
(2010/708/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,
med beaktande av den österrikiska regeringens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Rådet antog den 22 december 2009 respektive den 18 januari 2010 beslut 2009/1014/EU (1) respektive beslut 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015. |
(2) |
En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Johannes PEINSTEINER har löpt ut. |
(3) |
En plats som suppleant blir ledig till följd av att Markus LINHART utnämns till ledamot i Regionkommittén. |
(4) |
En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandaten för Marianne FÜGL har löpt ut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Till Regionkommittén utnämns härmed för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2015,
a) |
som ledamot
och |
b) |
som suppleanter
|
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 22 november 2010.
På rådets vägnar
S. VANACKERE
Ordförande
(1) EUT L 348, 29.12.2009, s. 22.
(2) EUT L 12, 19.1.2010, s. 11.
24.11.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 308/53 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 22 november 2010
om inrättande av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd
[delgivet med nr K(2010) 7961]
(Text av betydelse för EES)
(2010/709/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (1), särskilt artikel 5, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med förordning (EG) nr 66/2010 ska kriterierna för EU-miljömärket fastställas med bistånd av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd (nedan kallad EUEB). |
(2) |
För att allmänheten ska acceptera EU-miljömärkesprogrammet är det av största vikt att organisationer som icke-statliga organisationer på miljöområdet och konsumentorganisationer är medlemmar i EUEB som berörda parter tillsammans med medlemsstaternas behöriga organ. |
(3) |
Kommissionens beslut 2000/730/EG av den 10 november 2000 om inrättande av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd och om fastställande av dess arbetsordning (2) bör ersättas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Europeiska unionens miljömärkningsnämnd, nedan kallad EUEB, inrättas härmed.
Artikel 2
1. EUEB:s medlemmar ska utses av kommissionen.
2. EUEB ska bestå av företrädare för behöriga organ från varje medlemsstat, företrädare för medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och företrädare för följande organisationer:
a) |
Den europeiska konsumentorganisationen (BEUC) |
b) |
Europeiska gemenskapernas konsumentkooperativa organisationer (Eurocoop) |
c) |
Europeiska miljöbyrån (EEB) |
d) |
Businesseurope |
e) |
Europeiska sammanslutningen för hantverksföretag och små och medelstora företag (UEAPME) |
f) |
Eurocommerce |
3. Kommissionen får ändra EUEB:s medlemskap om det är lämpligt.
Artikel 3
1. Varje medlem i EUEB ska utse en kontaktperson.
2. EUEB:s möten ska ledas av dess ordförande.
3. EUEB ska anta sin arbetsordning i samråd med kommissionen.
4. Kommissionen ska ersätta utgifter för resor och, i relevanta fall, uppehälle för medlemmar i samband med EUEB:s verksamhet, inom ramen för den årliga budget som är anslagen för sådana utgifter.
Artikel 4
Beslut 2000/730/EC ska upphöra att gälla.
Artikel 5
Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 oktober 2010.
Artikel 6
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 22 november 2010.
På kommissionens vägnar
Janez POTOČNIK
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 27, 30.1.2010, s. 1.
(2) EGT L 293, 22.11.2000, s. 24.