ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.308.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 308

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

53 årgången
24 november 2010


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

 

2010/706/EU

 

*

Rådets beslut av den 3 juni 2010 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1076/2010 av den 22 november 2010 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

3

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1077/2010 av den 23 november 2010 om förbud mot fiske efter rödspätta i Skagerrak med fartyg som för nederländsk flagg

5

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1078/2010 av den 23 november 2010 om förbud mot fiske efter rockor i EU-vatten i IIa och IV med fartyg som för tysk flagg

7

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 1079/2010 av den 23 november 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

9

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens direktiv 2010/80/EU av den 22 november 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter ( 1 )

11

 

 

BESLUT

 

 

2010/707/EU

 

*

Rådets beslut av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

46

 

 

2010/708/EU

 

*

Rådets beslut av den 22 november 2010 om utnämning av en österrikisk ledamot och två österrikiska suppleanter i Regionkommittén

52

 

 

2010/709/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 22 november 2010 om inrättande av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd [delgivet med nr K(2010) 7961]  ( 1 )

53

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

24.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 308/1


RÅDETS BESLUT

av den 3 juni 2010

om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar

(2010/706/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 77.2 a jämförd med artikel 218.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 27 november 2008 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Georgien om ett avtal mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklade viseringsförfaranden (nedan kallat avtalet). Förhandlingarna slutfördes med framgång och avtalet paraferades den 25 november 2009.

(2)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (1). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.

(3)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av 28 februari 2002 om en begäran från Irland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (2). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämplig i Irland.

(4)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämplig i Danmark.

(5)

Avtalet bör undertecknas med förbehåll för att det ingås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar (nedan kallat avtalet) godkänns härmed på unionens vägnar, med förbehåll för att avtalet ingås (3).

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Luxemburg den 3 juni 2010.

På rådets vägnar

A. PÉREZ RUBALCABA

Ordförande


(1)  EUT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(2)  EUT L 64, 7.3.2002, s. 20.

(3)  Texten till avtalet, protokollet och förklaringarna kommer att offentliggöras tillsammans med beslutet om ingående av avtalet.


FÖRORDNINGAR

24.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 308/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1076/2010

av den 22 november 2010

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkning av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för alla andra nomenklaturer som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskild EU-lagstiftning för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning kan, under en period på tre månader, åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter, men som inte överensstämmer med reglerna i denna förordning, får under en period på tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

En vara, så kallad ”strömkompenserad drossel”, med de ungefärliga måtten 3 × 3 × 2 cm (inklusive basplattan), som består av två spolar av isolerad koppartråd virad runt en ringformad ferritkärna med förhållandet 1:1.

”Differentialströmmen” (signal), som flödar i båda riktningarna i spolarna, skapar lika och motriktade magnetiska fält som neutraliserar varandra. Detta resulterar i att varan uppvisar noll impedans i förhållande till ”differentialströmmen” som passerar oförändrad.

”Common mode (CM-) strömmen” (interferens), som strömmar i samma riktning i spolarna, skapar lika och likfasiga magnetiska fält som förenas. Detta resulterar i att varan uppvisar hög impedans i förhållande till ”CM-strömmen” som passerar försvagad.

8504 50 95

Klassificeringen bestäms utifrån de allmänna reglerna 1 och 6 för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8504, 8504 50 och 8504 50 95.

Klassificering enligt undernummer 8504 31 som transformator är utesluten, eftersom varan trots att den konstruktionsmässigt liknar en transformator, inte kan omvandla växelström till en annan växelström. Den kan enbart överföra växelström i förhållandet 1:1 (se även förklarande anmärkning till HS, nr 8504).

Funktionsmässigt utgör varan en induktansspole enligt undernummer 8504 50, eftersom den begränsar eller förhindrar flödet av ”CM-ström” medan den lämnar flödet från ” differentialströmmen” oförändrat.

Varan klassificeras därför under KN-numret 8504 50 95 som en induktansspole.


24.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 308/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1077/2010

av den 23 november 2010

om förbud mot fiske efter rödspätta i Skagerrak med fartyg som för nederländsk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) nr 53/2010 av den 14 januari 2010 om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (2) fastställs kvoter för 2010.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2010 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2010 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 november 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Lowri EVANS

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  EUT L 21, 26.1.2010, s. 1.


BILAGA

Nr

38/T&Q

Medlemsstat

Nederländerna

Bestånd

PLE/03AN.

Art

Rödspätta (Pleuronectes platessa)

Område

Skagerrak

Datum

18.9.2010


24.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 308/7


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1078/2010

av den 23 november 2010

om förbud mot fiske efter rockor i EU-vatten i IIa och IV med fartyg som för tysk flagg

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EU) nr 53/2010 av den 14 januari 2010 om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (2) fastställs kvoter för 2010.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2010 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2010 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, ska vara förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 november 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Fokion FOTIADIS

Generaldirektör för havsfrågor och fiske


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

(2)  EUT L 21, 26.1.2010, s. 1.


BILAGA

Nr

10/T&Q

Medlemsstat

Tyskland

Bestånd

SRX/2AC4-C

Art

Rockor (Rajidae)

Område

EU-vatten i IIa och IV

Datum

29 maj 2010


24.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 308/9


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1079/2010

av den 23 november 2010

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 24 november 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 november 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

AL

48,4

EC

92,0

IL

95,1

MA

70,3

MK

57,4

ZZ

72,6

0707 00 05

AL

54,8

EG

150,8

JO

182,1

TR

68,3

ZZ

114,0

0709 90 70

MA

68,2

TR

104,9

ZZ

86,6

0805 20 10

MA

69,9

ZA

141,4

ZZ

105,7

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

HR

60,1

IL

75,7

MA

61,9

TR

65,6

UY

58,1

ZZ

64,3

0805 50 10

AR

51,5

CL

79,2

MA

68,0

TR

63,7

UY

57,1

ZA

51,7

ZZ

61,9

0808 10 80

AR

83,1

AU

167,8

BR

49,6

CA

113,1

CL

74,6

CN

66,3

MK

24,7

NZ

99,3

US

123,0

ZA

104,4

ZZ

90,6

0808 20 50

CL

78,3

CN

105,1

US

160,9

ZZ

114,8


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


DIREKTIV

24.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 308/11


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/80/EU

av den 22 november 2010

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (1), särskilt artikel 13,

av följande skäl:

(1)

Direktiv 2009/43/EG omfattar alla försvarsrelaterade produkter som motsvarar dem som återges i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning, antagen av rådet den 19 mars 2007.

(2)

Den 15 februari 2010 antog rådet en uppdaterad version av Europeiska unionens gemensamma militära förteckning (2).

(3)

Det är därför nödvändigt att ändra bilagan till direktiv 2009/43/EG med förteckningen över försvarsrelaterade produkter.

(4)

För att skapa större enhetlighet bör medlemsstaterna tillämpa de bestämmelser som krävs för att följa detta direktiv från samma datum som för de bestämmelser som krävs för att följa direktiv 2009/43/EG.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 14 i direktiv 2009/43/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till direktiv 2009/43/EG ska ersättas med bilagan till det här direktivet.

Artikel 2

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2011 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

Dessa bestämmelser gäller från och med den 30 juni 2012.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 november 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 146, 10.6.2009, s. 1.

(2)  EUT C 69, 18.3.2010, s. 19.


BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER FÖRSVARSRELATERADE PRODUKTER

Anm. 1:

Termer inom citattecken finns definierade. Se ”Definitioner av termer” som bifogas denna förteckning.

Anm. 2:

Kemikalierna är i vissa fall förtecknade efter namn och CAS-nummer. Kemikalier med samma strukturformel (inklusive hydrater) omfattas oavsett namn eller CAS-nummer. CAS-nummer anges för att underlätta kontrollen av en särskild kemikalie eller kemisk blandning oavsett nomenklatur. CAS-nummer kan inte användas som enda identifiering, eftersom några former av de förtecknade kemikalierna har olika CAS-nummer, och blandningar som innehåller en förtecknad kemikalie kan också ha olika CAS-nummer.

ML1
Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen och automatvapen med en kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt tillbehör, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för dessa vapen:

a)

Gevär, karbiner, revolvrar, pistoler, k-pistar och kulsprutor:

ML1 a omfattar inte följande:

a)

Musköter, gevär och karbiner tillverkade före 1938.

b)

Reproduktioner av musköter, gevär och karbiner där originalen tillverkades före 1890.

c)

Revolvrar, pistoler och kulsprutor tillverkade före 1890 samt reproduktioner av dessa.

b)

Slätborrade vapen enligt följande:

1.

Slätborrade vapen som utformats speciellt för militär användning.

2.

Övriga slätborrade vapen enligt följande:

a)

Helautomatiska.

b)

Halvautomatiska eller med pumpverkan.

c)

Vapen för hylslös ammunition.

d)

Ljuddämpare, särskilda vapenstöd, magasin, vapensikten och flamdämpare för vapen enligt ML1 a, ML1 b eller ML1 c.

ML1 omfattar inte slätborrade sport- och jaktvapen. Dessa vapen får inte vara särskilt utformade för militär användning eller vara helautomatiska.

ML1 omfattar inte skjutvapen som utformats särskilt för blind ammunition och skjutvapen som inte fungerar med ammunition enligt ML3.

ML1 omfattar inte vapen som använder hylsammunition med asymmetriskt placerad tändhatt som inte är helautomatiska.

ML1 d omfattar inte optiska vapensikten som saknar elektronisk bildhantering med högst fyra gångers förstoring, under förutsättning att de inte särskilt har utformats för militär användning.

ML2
Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20 mm, andra vapen eller utrustning med en kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare samt tillbehör, enligt följande, liksom särskilt utformade komponenter för dessa vapen:

a)

Skjutvapen, haubitsar, kanoner, granatkastare, pansarvärnsvapen, projektilutskjutningsanordningar, militära eldkastare, gevär, rekyllösa vapen, slätborrade vapen och signaturdämpande anordningar för dessa.

ML2 a omfattar injektorer, doseringsapparater, förrådstankar och andra komponenter som utformats särskilt för användning med flytande drivladdningar för utrustning enligt ML2 a.

ML2 a omfattar inte följande vapen:

1.

Musköter, gevär och karbiner tillverkade före 1938.

2.

Reproduktioner av musköter, gevär och karbiner där originalen tillverkades före 1890.

ML2 a omfattar inte bärbara projektilutskjutningsanordningar som utformats särskilt för att skjuta ut bundna projektiler utan högexplosiv sprängladdning eller kommunikationsförbindelser, med högst 500 meters räckvidd.

b)

Militära kastare eller generatorer för rök, gas eller pyroteknik som särskilt utformats eller ändrats för militär användning.

ML2 b omfattar inte signalpistoler.

c)

Vapensikten.

d)

Lavetter, särskilt utformade för vapen enligt ML2 a.

ML3
Ammunition och temperingsdon enligt följande samt särskilt utformade komponenter för sådana:

a)

Ammunition för vapen enligt ML1, ML2 eller ML12.

b)

Temperingsdon som är särskilt avsedda för ammunition enligt ML3 a.

Särskilt utformade komponenter enligt ML3 omfattar följande:

a)

Metall- eller plastkomponenter, t.ex. tändhattar, kulhylsor, ammunitionsband, gördlar och metalldelar till ammunition.

b)

Säkrings- och armeringsanordningar, tändrör, sensorer och detoneringsanordningar.

c)

Engångs högeffektkällor.

d)

Laddningshylsor.

e)

Substridsdelar, inbegripet bombkapslar, minkapslar och slutfasstyrda projektiler.

ML3 a omfattar inte lös ammunition (blank star), kammarammunition eller blind ammunition.

ML3 a omfattar inte patroner som är särskilt utformade för något av följande syften:

a)

Signalering.

b)

Skrämma bort fåglar.

c)

Tända gasflamman vid en oljekälla.

ML4
Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för sådana:

Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11.

Beträffande skyddssystem för flygplan mot robotar, se ML4 c.

a)

Bomber, torpeder, granater, rökbehållare, raketer, minor, missiler, sjunkbomber, sprängladdningar, sprängbomber, sprängutrustning, ”pyrotekniska anordningar”, patroner och simulatorer (dvs. utrustning som simulerar någon av dessa produkters egenskaper), som särskilt utformats för militär användning.

ML4 a omfattar följande:

a)

Rökgranater, brandbomber och sprängladdningar.

b)

Raketdysor och noskoner för återinträde i atmosfären.

b)

Utrustning som har samtliga följande egenskaper:

1.

Särskilt utformad för militär användning.

2.

Särskilt utformad för hantering, övervakning, aktivering, strömförsörjning med engångseffekt, avfyring, läggning, svepning, avlossning, vilseledning, störning, detonering, utslagning, bortskaffande eller detektering av

a)

utrustning enligt ML4 a, eller

b)

improviserade sprängladdningar.

ML4 b omfattar följande:

a)

Mobil kondenseringsanordning för flytande gas med en produktionskapacitet på minst 1 000 kg flytande gas per dag.

b)

Osänkbar elektriskt ledande kabel för svepning av magnetminor.

ML4 b omfattar inte bärbar utrustning som enbart används för att upptäcka metallföremål och som inte gör skillnad på minor och andra metallföremål.

c)

Skyddssystem för flygplan mot robotar.

ML4 c omfattar inte skyddssystem för flygplan mot robotar som har samtliga följande egenskaper:

a)

De har som robotvarningssensorer antingen

1.

passiva sensorer med en maximal respons på 100–400 nm,

2.

aktiva robotvarningssensorer med pulsad doppler.

b)

De har motmedelskastarsystem.

c)

Facklor med såväl synlig som infraröd signatur, i syfte att vilseleda luftvärnsrobotar.

d)

De är installerade på ett ”civilt flygplan” och har samtliga följande egenskaper:

1.

Skyddssystemet för flygplan mot robotar fungerar endast i ett visst ”civilt flygplan” i vilket det specifika systemet är installerat och för vilket det har utfärdats antingen

a)

ett civilt typcertifikat,

b)

ett likvärdigt dokument som erkänns av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO).

2.

I skyddssystemet för flygplan mot robotar används ett skydd för att förhindra obehörigt tillträde till ”programvara”.

3.

I skyddssystemet för flygplan mot robotar ingår en aktiv mekanism som hindrar systemet från att fungera om det förflyttas från det ”civila flygplan” i vilket det installerats.

ML5
Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning, enligt följande, som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och tillbehör som utformats särskilt för dessa:

a)

Vapensikten, bomsiktesdatorer, riktmedel och eldledningsutrustning.

b)

Målfångnings-, målangivnings-, avståndsmätnings-, övervaknings- eller målföljningssystem; detekterings-, datafusions-, igenkännings- eller identifieringsutrustning samt utrustning för sensorintegration.

c)

Motmedelsutrustning för utrustning enligt ML5 a eller b.

I ML5 c avses med motmedelsutrustning även detekteringsutrustning.

d)

Utrustning för fältförsök eller skottställning som särskilt utformats för utrustning enligt ML5 a, ML5 b eller ML5 c.

ML6
Markfordon och komponenter enligt följande:

Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11.

a)

Markfordon och komponenter för sådana, särskilt utformade eller modifierade för militär användning.

I ML6 a avses med markfordon även släpvagnar.

b)

Allhjulsdrivna fordon som kan användas i terräng, som har tillverkats av eller utrustats med material som ger ballistiskt skydd upp till nivå III (NIJ 0108.01, september 1985, eller jämförbar nationell standard) eller bättre.

Se även ML13 a.

ML6 a omfattar följande:

a)

Stridsvagnar och andra militära bestyckade fordon och militära fordon med lavetter eller utrustning för minläggning eller avfyrning av vapen enligt ML4.

b)

Pansarfordon.

c)

Amfibiefordon och fordon för vadning på djupt vatten.

d)

Bärgningsfordon och fordon för bogsering eller transport av ammunition eller vapensystem och tillhörande lastningsutrustning.

Modifiering av ett markfordon för militär användning enligt ML6 a innebär en ändring av konstruktionen eller en elektrisk eller en mekanisk ändring som omfattar en eller flera komponenter som är särskilt utformade för militär användning. Dessa komponenter omfattar följande:

a)

Skydd för luftfyllda däck som utformats särskilt för att vara skottsäkra eller så att däcken kan fungera utan luft i.

b)

Pansarskydd för viktiga delar (t.ex. bränsletankar eller kupéutrymmen).

c)

Särskilda förstärkningar eller lavetter för vapen.

d)

Avskärmad belysning.

ML6 omfattar inte civila bilar eller lastbilar som utformats eller modifierats för penning- eller värdetransport och som har pansarskydd eller ballistiskt skydd.

ML7
Kemiska eller biologiska toxiska agens, ”agens för kravallhantering”, radioaktiva material, tillhörande utrustning, komponenter och material enligt följande:

a)

Biologiska agens och radioaktiva material ”anpassade för användning i krig” för att åstadkomma förluster av människor eller djur, förstöra utrustning och skördar eller skada miljön.

b)

Kemiska stridsmedel (agens), enligt följande:

1.

CW-nervstridsmedel

a)

O-Alkyl (mindre än eller lika med C10, inklusive cykloalkyl)-alkyl-(metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl) -fluorfosfonater, såsom

 

sarin (GB): O-isopropylmetylfluorfosfonat (CAS-nr 107-44-8),

 

soman (GD): O-pinakolylmetylfluorfosfonat (CAS-nr 96-64-0).

b)

O-Alkyl (mindre än eller lika med C10, inklusive cykloalkyl) N, N-dialkyl (metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl) amidofosforylcyanider, t.ex.

tabun (GA): O-etyl N, N-dimetylamidofosforylcyanid (CAS-nr 77-81-6).

c)

O-Alkyl (H eller mindre än eller lika med C10, inklusive cykloalkyl) S-2-dialkyl (metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl)-aminoetylalkyl (metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl)- fosfonotiolater och motsvarande alkylerade eller protonerade salter, t.ex.

VX: O-etyl S-2-diisopropylaminoetylmetylfosfonotiolat (CAS-nr 50782-69-9).

2.

Frätande CW-stridsmedel

a)

Svavelsenapsgaser, t.ex. följande:

1.

2-kloretylklormetylsulfid (CAS-nr 2625-76-5).

2.

bis(2-kloretyl)sulfid (CAS-nr 505-60-2).

3.

bis(2-kloretyltio)metan (CAS-nr 63869-13-6).

4.

1,2-bis (2-kloretyltio)etan (CAS-nr 3563-36-8).

5.

1,3-bis (2-kloretyltio)-n-propan (CAS-nr 63905-10-2).

6.

1,4-bis (2-kloretyltio)-n-butan (CAS-nr 142868-93-7).

7.

1,5-bis (2-kloretyltio)-n-pentan (CAS-nr 142868-94-8).

8.

bis (2-kloretyltiometyl)eter (CAS-nr 63918-90-1).

9.

bis (2-kloretyltioetyl)eter (CAS-nr 63918-89-8).

b)

Lewisiter, t.ex. följande:

1.

2-klorvinyldiklorarsin (CAS-nr 541-25-3).

2.

tris(2-klorvinyl)arsin (CAS-nr 40334-70-1).

3.

bis(2-klorvinyl)klorarsin (CAS-nr 40334-69-8).

c)

Kvävesenapsgaser, t.ex. följande:

1.

HN1: bis(2-kloretyl)etylamin (CAS-nr 538-07-8).

2.

HN2: bis(2-kloretyl)metylamin (CAS-nr 51-75-2).

3.

HN3: tris(2-kloretyl)amin (CAS-nr 555-77-1).

3.

CW-stridsmedel som försätter ur stridbart skick, t.ex.

a)

3-kinuklidinylbensilat (BZ) (CAS-nr 6581-06-2).

4.

CW-avlövningsmedel, t.ex.

a)

butyl 2-klor-4-fluorfenoxiacetat (LNF).

b)

2,4,5-triklorfenoxiättiksyra (CAS-nr 93-76-5) blandad med 2,4-diklorfenoxiättiksyra (CAS-nr 94-75-7) (Agent Orange (CAS-nr 39277-47-9)).

c)

CW-binära prekursorer och nyckelprekursorer enligt följande:

1.

Alkyl-(metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl)-fosfonyldifluorider, t.ex.

DF: metylfosfonyldifluorid (CAS-nr 676-99-3).

2.

O-alkyl-(H eller mindre än eller lika med C10, inklusive cykloalkyl)-O-2-dialkyl-(metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl)aminoetylalkyl (metyl, etyl, n-propyl eller isopropyl) fosfoniter och motsvarande alkylerade eller protonerade salter, t.ex.

QL: O-etyl-2-di-isopropylaminoetyl-metylfosfonit (CAS-nr 57856-11-8).

3.

Klorosarin: O-isopropyl-metylklorofosfonat (CAS-nr 1445-76-7).

4.

Klorosoman: O-pinakolylmetylklorofosfonat (CAS-nr 7040-57-5).

d)

”Agens för kravallhantering” och aktiva kemiska beståndsdelar och kombinationer av dessa, enligt följande:

1.

α-brombensenactonitril, (brombensylcyanid) (CA) (CAS-nr 5798-79-8).

2.

[(2-klorfenyl) metylen] propanedinitril, (o-klorobensylidenmalononitril) (CS) (CAS-nr 2698-41-1).

3.

2-klor-1-fenyletanon, fenylacylklorid (ω-kloracetofenon) (CN) (CAS-nr 532-27-4).

4.

Dibenzo-(b, f)-1,4-oxazefin (CR) (CAS-nr 257-07-8).

5.

10-klor-5,10-dihydrofenarsazin (fenarsazinklorid) (adamsit) (DM) (CAS-nr 578-94-9).

6.

N-nonanomorfolin (MPA) (CAS-nr 5299-64-9).

ML7 d omfattar inte individuellt förpackade ”agens för kravallhantering” för personskydd.

ML7 d omfattar inte aktiva kemiska beståndsdelar och kombinationer av dessa identifierade och förpackade för livsmedelsproduktion eller för medicinska ändamål.

e)

Utrustning som särskilt utformats eller modifierats för militär användning, utformad eller modifierad för spridning av följande material eller agens samt komponenter som särskilt utformats för detta:

1.

Material eller agens enligt ML7 a, ML7 b eller ML7 d.

2.

CW-agens sammanställda av prekursorer enligt ML7 c.

f)

Skyddsutrustning eller utrustning för dekontaminering, särskilt utformad eller modifierad för militär användning, komponenter och kemiska blandningar, enligt följande:

1.

Utrustning som utformats eller modifierats för försvar mot material enligt ML7 a, ML7 b eller ML7 d samt komponenter som utformats särskilt för denna.

2.

Utrustning som utformats eller modifierats för dekontaminering av föremål som kontaminerats med material enligt ML7 a eller ML7 b samt komponenter som utformats särskilt för denna.

3.

Kemiska blandningar som utvecklats eller utformats för att användas vid dekontaminering av föremål som kontaminerats med material enligt ML7 a eller ML7 b.

ML7 f 1 omfattar följande:

a)

Luftkonditioneringsaggregat som särskilt utformats eller modifierats för nukleär, biologisk eller kemisk filtrering.

b)

Skyddskläder.

När det gäller gasmasker för civilt bruk, liksom skyddsutrustning och utrustning för dekontamination för civila, se även 1A004 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

g)

Utrustning som särskilt utformats eller modifierats för militär användning, utformad eller modifierad för detektering eller identifiering av material enligt ML7 a, ML7 b eller ML7 d, samt komponenter som utformats särskilt för denna.

ML7 g omfattar inte personliga dosimetrar för mätning av strålning.

Se även 1A004 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

h)

”Biopolymerer” som utformats särskilt eller behandlats för detektering eller identifiering av CW-agens enligt ML7 b och de kulturer av specifika celler som använts för produktion av dessa.

i)

”Biokatalysatorer” för dekontaminering eller nedbrytning av CW-agens, samt biologiska system för dessa, enligt följande:

1.

”Biokatalysatorer” som utformats särskilt för dekontaminering eller nedbrytning av CW-agens enligt ML7 b och som är resultatet av riktat laboratorieurval eller genetisk manipulering av biologiska system.

2.

Biologiska system, enligt följande: ”expressionsvektorer”, virus eller cellkulturer som innehåller den genetiska information som kännetecknar produktionen av ”biokatalysatorer” enligt ML7 i 1.

ML7 b och ML7 d omfattar inte följande:

a)

Cyanogenklorid (CAS-nr 506-77-4). Se 1C450 a.5 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

b)

Vätecyanid (CAS-nr 74-90-8).

c)

Klor (CAS-nr 7782-50-5).

d)

Karbonylklorid (fosgen) (CAS-nr 75-44-5). Se 1C450 a 4 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

e)

Difosgen (triklormetyl-klorformat) (CAS-nr 503-38-8).

f)

Används inte sedan 2004.

g)

Xylylbromidortho: (CAS-nr 89-92-9), meta: (CAS-nr 620-13-3), para: (CAS-nr 104-81-4).

h)

Bensylbromid (CAS-nr 100-39-0).

i)

Bensyljodid (CAS-nr 620-05-3).

j)

Bromaceton (CAS-nr 598-31-2).

k)

Cyanogenbromid (CAS-nr 506-68-3).

l)

Brommetyletylketon (CAS-nr 816-40-0).

m)

Kloraceton (CAS-nr 78-95-5).

n)

Etyljodacetat (CAS-nr 623-48-3).

o)

Jodaceton (CAS-nr 3019-04-3).

p)

Klorpikrin (CAS-nr 76-06-2). Se IC450 a.7 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

Cellkulturer och biologiska system enligt ML7 h och ML7 i 2 är exkluderande, och dessa underavdelningar omfattar inte celler eller biologiska system för civila ändamål, t.ex. i jordbruket, läkemedel, mediciner, veterinärmediciner, miljön, avfallshantering eller i livsmedelsindustrin.

ML8
”Energetiska material” och besläktade substanser, enligt följande:

Se även 1C011 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

Beträffande laddningar och anordningar, se ML4 och 1A008 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

1.

I ML8 avser blandning en sammansättning av två eller flera substanser av vilka minst en substans ingår i förteckningen under ML8.

2.

Varje substans på förteckningen under ML8 ska omfattas av denna förteckning, även om den används på ett annat användningsområde än det angivna (dvs. TAGN används för det mesta som ett sprängämne men kan också användas som bränsle eller oxidationsmedel).

a)

”Sprängämnen” enligt följande och blandningar därav:

1.

ADNBF (aminodinitrobenzofuroxan eller 7-amino-4,6-dinitrobenzofurazan-1-oxid (F) (CAS-nr 97096-78-1).

2.

BNCP (cis-bis (5-nitrotetrazolato)tetraamin-kobolt (III) perklorat) (CAS-nr 117412-28-9).

3.

CL-14 (diaminodinitrobenzofuroxan eller 5,7-diamino-4,6-dinitrobenzofurazan-1-oxid (CAS-nr 117907-74-1).

4.

CL-20 (HNIW eller hexanitrohexaazaisowurtzitan (CAS-nr 135285-90-4) och klatrater av CL-20 (se även ML8 g 3 och g 4 angående dess ”prekursorer”).

5.

CP (2-(5-cyanotetrazolato) pentaamin-kobolt (III) perklorat) (CAS-nr 70247-32-4).

6.

DADE (1,1-diamino-2,2 dinitroetylen, FOX7) (CAS-nr 145250-81-3).

7.

DATB (diaminotrinitrobensen) (CAS-nr 1630-08-6).

8.

DDFP (1,4-dinitrodifurazanopiperazin).

9.

DDPO (2,6-diamino-3,5-dinitropyrazin-1-oxid, PZO) (CAS-nr 194486-77-6).

10.

DIPAM (3,3′-diamino-2,2′,4,4′, 6,6′-hexanitrobifenyl eller dipikramid (CAS-nr 17215-44-0).

11.

DNGU (DINGU eller dinitroglykoluril) (CAS-nr 55510-04-8).

12.

Furazaner, enligt följande:

a)

DAAOF (diaminoazoxyfurazan).

b)

DAAzF (diaminoazofurazan) (CAS-nr 78644-90-3).

13.

HMX och derivater (se även ML8 g 5 angående dess ”prekursorer”), enligt följande:

a)

HMX (cyklotetrametylentetranitramin, oktahydro-1,3,5,7-tetranitro-1,3,5,7-tetrazin, 1,3,5-7-tetranitro-1,3,5,7-tetraza-cyklooktan eller oktogen) (CAS-nr 2691-41-0).

b)

difluoroaminerade analoger av HMX.

c)

K-55 (2,4,6,8-tetranitro-2,4,6,8-tetraazabicyklo [3,3,0]-oktanon-3 tetranitrosemiglykouril, eller keto-bicykliskt HMX (CAS-nr 130256-72-3).

14.

HNAD (hexanitroadamantan) (CAS-nr 143850-71-9).

15.

HNS (hexanitroestilben) (CAS-nr 20062-22-0).

16.

Imidazoler, enligt följande:

a)

BNNII (octahydro-2,5-bis(nitroimino)imidazo [4,5-d]limidazol).

b)

DNI (2,4-dinitroimidazol) (CAS-nr 5213-49-0).

c)

FDIA (1-fluoro-2,4-dinitroimidazol).

d)

NTDNIA (N-(2-nitrotriazolo)-2,4-dinitroimidazol).

e)

PTIA (1-pikryl-2,4,5-trinitroimidazol).

17.

NTNMH (1-(2-nitrotriazolo)-2-dinitrometylenhydrazin).

18.

NTO (ONTA eller 3-nitro-1,2,4-triazol-5-on (CAS-nr 932-64-9).

19.

Polynitrocubaner med fler än fyra nitrogrupper.

20.

PYX (2,6-bis(pikrylamino)-3,5-dinitropyridin (CAS-nr 38082-89-2).

21.

RDX och derivater därav enligt följande:

a)

RDX (cyklotrimetylentrinitramin, cyklonit, T4 hexahydro-1,3,5-trinitro-1,3,5-triazin, 1,3,5-trinitro-1,3,5-triaza-cyklohexan (hexogen) (CAS-nr 121-82-4).

b)

Keto-RDX (K-6 eller 2,4,6-trinitro-2,4-6-triazacyklohexanon) (CAS-nr 115029-35-1).

22.

TAGN (triaminoguanidinnitrat) (CAS-nr 4000-16-2).

23.

TATB (triaminotrinitrobensen) (CAS-nr 3058-38-6) (se även ML8 g 7 beträffande dess ”prekursorer”).

24.

TEDDZ (3,3,7,7-tetrabis(difluoroamin) octahydro-1,5-dinitro-1,5diazocin).

25.

Tetrazoler enligt följande:

a)

NTAT (nitrotriazol aminotetrazol).

b)

NTNT (1-N-(2-nitrotriazol)-4-nitrotrazol).

26.

Tetryl (trinitrofenylmetylnitramin) (CAS-nr 479-45-8).

27.

TNAD (1,4,5,8-tetranitro-1,4,5,8-tetraazadekalin) (CAS-nr 135877-16-6) (se även ML8 g 6 beträffande dess ”prekursorer”).

28.

TNAZ (1,1,3-trinitroazetidin) (CAS-nr 97645-24-4) (se även ML8 g 2 beträffande dess ”prekursorer”).

29.

TNGU (SORGUYL eller tetranitroglykoluril (CAS-nr 55510-03-7).

30.

TNP (1,4,5,8-tetranitro-pyridazin [4,5-d]pyridazin) (CAS-nr 229176-04-9).

31.

Triaziner enligt följande:

a)

DNAM (2-oxy-4,6-dinitroamino-s-triazin) (CAS-nr 19899-80-0).

b)

NNHT (2-nitroimino-5-nitro-hexahydro-1,3,5-triazin) (CAS-nr 130400-13-4).

32.

Triazoler enligt följande:

a)

5-azido-2-nitrotriazol.

b)

ADHTDN (4-amino-3,5-dihydrazin-1,2,4-triazol dinitramid) (CAS-nr 1614-08-0).

c)

ADNT (1-amino-3,5-dinitro-1,2,4-triazol).

d)

BDNTA ([bis-dinitrotriazol]amin).

e)

DBT (3,3’-dinitro-5,5-bi-1,2,4-triazol) (CAS-nr 30003-46-4).

f)

DNBT (dinitrobistriazol) (CAS-nr 70890-46-9).

g)

NTDNA (2-nitrotriazol 5-dinitramid) (CAS-nr 75393-84-9).

h)

NTDNT (1-N-(2-nitrotriazol) 3,5-dinitro-triazol).

i)

PDNT (1-pikcryl-3,5-dinitrotriazol).

j)

TACOT (tetranitrobenzotriazolobenzotriazol) (CAS-nr 25243-36-1).

33.

Sprängämnen som inte tas upp någon annanstans i ML8 a, med något av följande:

a)

Detonationshastighet som överstiger 8 700 m/s vid maximal täthet, eller

b)

Detonationstryck som överstiger 34 GPa (340 kbar).

34.

Organiska sprängämnen som inte tas upp någon annanstans i ML8 a, och som har samtliga följande egenskaper:

a)

med detonationstryck på 25 GPa (250 kbar) eller högre, och

b)

förblir stabila vid temperaturer på 523 K (250 °C) eller mer under 5 minuter eller längre.

b)

”Drivmedel” enligt följande:

1.

Fasta ”drivmedel” enligt United Nations (UN) Class 1.1 som har en teoretisk specifik impuls (vid standardvillkor) på mer än 250 sekunder för icke metalliserade, eller mer än 270 sekunder för aluminiumiserade blandningar.

2.

Fasta ”drivmedel” enligt UN Class 1.3 som har en teoretisk specifik impuls (vid standardvillkor) på mer än 230 sekunder för icke halogeniserade, 250 sekunder för icke metalliserade och 266 sekunder för metalliserade blandningar.

3.

”Drivmedel” som har en kraftkonstant på mer än 1 200 kJ/kg.

4.

”Drivmedel” som kan motstå en stabil lineär förbränningshastighet på mer än 38 mm/s vid standardvillkor (mätt i form av en inhiberad sträng) av 6,89 MPa (68,9 bar) tryck och 294 K (21 °C).

5.

Elastomermodifierade gjutna dubbelbasiga (EMCDB) ”drivmedel” med en tänjbarhet vid maximal påkänning på mer än 5 % vid 233 K (– 40 °C).

6.

”Drivmedel” som innehåller substanser enligt ML8 a.

7.

”Drivmedel” som inte tas upp någon annanstans i EU:s gemensamma militära förteckning och som särskilt har utformats för militär användning.

c)

”Pyrotekniska anordningar”, bränslen och därmed besläktade ämnen enligt följande, och blandningar av dessa:

1.

Flygbränsle som blandats särskilt för militära ändamål.

2.

Alane (aluminumhydrid) (CAS-nr 7784-21-6).

3.

Karboraner; dekaboran (CAS-nr 17702-41-9); pentaboraner (CAS-nr 19624-22-7 och 18433-84-6) och deras derivater.

4.

Hydrazin och derivater enligt följande (se även ML8 d 8 och d 9 beträffande oxiderande hydrazinderivater):

a)

Hydrazin (CAS-nr 302-01-2) i koncentrationer på 70 % eller mer.

b)

Monometylhydrazin (CAS-nr 60-34-4).

c)

Symmetrisk dimetylhydrazin (CAS-nr 540-73-8).

d)

Osymmetrisk dimetylhydrazin (CAS-nr 57-14-7).

5.

Metallbränslen i partikelform, oavsett om dessa är sfäriska, finfördelade, sfäroida, i form av flagor eller pulver, tillverkade av material som består till 99 % eller mer av något av följande:

a)

Följande metaller samt blandningar av dessa:

1.

Beryllium (CAS-nr 7440-41-7) som har en partikelstorlek under 60 μm.

2.

Järnpulver (CAS-nr 7439-89-6) som har en partikelstorlek på 3 μm eller mindre och som tillverkats genom reduktion av järnoxid med väte.

b)

Blandningar som innehåller

1.

zirkonium (CAS-nr 7440-67-7), magnesium (CAS-nr 7439-95-4) eller legeringar av dessa som har en partikelstorlek under 60 μm,

2.

bor- (CAS-nr 7440-42-8) eller borkarbid- (CAS-nr 12069-32-8) bränslen med 85 % renhet eller mer och partikelstorlekar under 60 μm.

6.

Militärt material innehållande förtjockningsmedel för kolvätebränslen som särskilt utvecklats för användning i eldkastare eller brandbomber, t.ex. metallstearater eller -palmater (t.ex. oktal) (CAS-nr 637-12-7) och M1-, M2- och M3-förtjockningsmedel.

7.

Perklorater, klorater och kromater som blandats med metallpulver eller andra energirika bränslekomponenter.

8.

Sfäriskt aluminiumpulver (CAS-nr 7429-90-5) med en partikelstorlek på 60 μm eller mindre, tillverkat av material med en aluminiumhalt på minst 99 %.

9.

Titansubhybrid (TiHn) med en stoikiometrisk sammansättning motsvarande n = 0,65–1,68.

Flygbränslen enligt ML8 c 1 är färdiga produkter, inte beståndsdelar av dessa.

ML8 c 4 a omfattar inte hydrazinblandningar som särskilt utformats för frätningskontroll.

ML8 c 5 omfattar sprängämnen och bränslen oavsett om metallerna eller legeringarna är kapslade i aluminium, magnesium, zirkonium eller beryllium.

ML8 c 5 b 2 omfattar inte bor och borkarbid berikat med bor-10 (20 % eller mer av det totala bor-10-innehållet).

d)

Oxidationsmedel, enligt följande, och blandningar av dessa:

1.

ADN (ammoniumdinitramid eller SR 12) (CAS-nr 140456-78-6).

2.

AP (ammoniumperklorat) (CAS-nr 7790-98-9).

3.

Föreningar av fluor och något av följande:

a)

andra halogener,

b)

syre,

c)

kväve.

ML8 d 3 omfattar inte klortrifluorid (CAS-nr 7790-91-2). Se 1C238 i EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

ML8 d 3 omfattar inte kvävetrifluorid (CAS-nr 7783-54-2) i gasform.

4.

DNAD (1,3-dinitro-1,3-diazetidin) (CAS-nr 78246-06-7).

5.

HAN (hydroxylammoniumnitrat) (CAS-nr 13465-08-2).

6.

HAP (hydroxylammoniumperklorat) (CAS-nr 15588-62-2).

7.

HNF (hydraziniumnitroformat) (CAS-nr 20773-28-8).

8.

Hydrazinnitrat (CAS-nr 37836-27-4).

9.

Hydrazinperklorat (CAS-nr 27978-54-7).

10.

Flytande oxidationsmedel som består av eller innehåller inhiberad röd rykande salpetersyra (IRFNA) (CAS-nr 8007-58-7).

ML8 d 10 omfattar inte ickeinhiberad rykande salpetersyra.

e)

Bindemedel, mjukgörare, monomerer och polymerer enligt följande:

1.

AMMO (azidometylmetyloxetan och dess polymerer) (CAS-nr 90683-29-7) (se även ML8 g 1 beträffande dess ”prekursorer”).

2.

BAMO (bisadzidometyloxetan och dess polymerer) (CAS-nr 17607-20-4) (se även ML8 g 1 beträffande dess ”prekursorer”).

3.

BDNPA (bis (2,2-dinitropropyl) acetal) (CAS-nr 5108-69-0).

4.

BDNPF (bis (2,2-dinitropropyl) formal) (CAS-nr 5917-61-3).

5.

BTTN (butantrioltrinitrat) (CAS-nr 6659-60-5) (se även ML8 g 8 beträffande dess ”prekursorer”).

6.

Energetiska monomerer, mjukgörare eller polymerer som utformats särskilt för militär användning och som innehåller någon av följande grupper:

a)

nitrogrupper,

b)

azidgrupper,

c)

nitratgrupper,

d)

nitrazgrupper, eller

e)

difluoramingrupper.

7.

FAMAO (3-difluoroaminometyl-3-azidometyloxetan) och dess polymerer.

8.

FEFO (bis-(2-fluoro-2,2-dinitroetyl)formal) (CAS-nr 17003-79-1).

9.

FPF-1 (poly-2,2,3,3,4,4-hexafluorpentan-1,5-diolformal) (CAS-nr 376-90-9).

10.

FPF-3 (poly-2,4,4,5,5,6,6-heptafluor-2-tri-fluormetyl-3-oxaheptan-1,7-diolformal).

11.

GAP (glycidylazidpolymer) (CAS-nr 143178-24-9) och dess derivater.

12.

HTPB (hydroxylterminerat polybutadien) med en hydroxylfunktionalitet som är lika med eller större än 2,2 och mindre än eller lika med 2,4, ett hydroxylvärde som är mindre än 0,77 meq/g, och en viskositet vid 30 °C som är mindre än 47 poise (CAS-nr 69102-90-5).

13.

Poly(epiklorhydrin) med funktionella alkoholgrupper, med en molekylvikt på mindre än 10 000 enligt följande:

a)

poly(epiklorhydrindiol),

b)

poly(epiklorhydrintriol).

14.

Nenas (nitratoetylnitraminblandningar) (CAS-nr 17096-47-8, 85068-73-1, 82486-83-7, 82486-82-6 och 85954-06-9).

15.

PGN (poly-GLYN, polyglycidylnitrat eller poly(nitratometyloxiran) (CAS-nr 27814-48-8).

16.

Poly-NIMMO (poly nitratometylmetyloxetan) eller pol-NMMO (poly[3-nitratmetyl 3-metylo-xetan]) (CAS-nr 84051-81-0).

17.

Polynitroortokarbonater.

18.

TVOPA (1,2,3-tris[1,2-bis(difluoroamino)etoxy] propan eller tris vinoxy aducerad propan) (CAS-nr 53159-39-0).

f)

”Tillsatser” enligt följande:

1.

Basiskt kopparsalicylat (CAS-nr 62320-94-9).

2.

BHEGA (bis-(2-hydroxyetyl) glykolamid) (CAS-nr 17409-41-5).

3.

BNO (butadienenitrileoxid) (CAS-nr 9003-18-3).

4.

Ferrocenderivat enligt följande:

a)

Butacen (CAS-nr 125856-62-4).

b)

Katocen (2,2-bis-etylferrocenylpropan) (CAS-nr 37206-42-1).

c)

Ferrocenkarboxylsyror.

d)

N-butyl-ferrocen (CAS-nr 31904-29-7).

e)

Andra aducerade polymera ferrocenderivater.

5.

Blybeta-resorcylat (CAS-nr 20936-32-7).

6.

Blycitrat (CAS-nr 14450-60-3).

7.

Bly-kopparchelater av beta-resorcylat eller salicylater (CAS-nr 68411-07-4).

8.

Blymaleat (CAS-nr 19136-34-6).

9.

Blysalicylat (CAS-nr 15748-73-9).

10.

Blystannat (CAS-nr 12036-31-6).

11.

MAPO (tris-1-(2-metyl)aziridinylfosfinoxid) (CAS-nr 57-39-6) BOBBA 8 (bis(2-metyl aziridi-nyl) 2-(2-hydroxypropanoxy)propylaminofosfinoxid) och andra MAPO-derivater.

12.

Metyl BAPO (bis(2-metyl aziridinyl)metylaminofosfinoxid) (CAS-nr 85068-72-0).

13.

N-metyl-p-nitroanilin (CAS-nr 100-15-2).

14.

3-nitraza-1,5-pentandiisocyanat (CAS-nr 7406-61-9).

15.

Metallorganiska kopplingsagens, enligt följande:

a)

Neopentyl [diallyl] oxy, tri[dioktyl]fosfattitanat (CAS-nr 103850-22-2) även känt som titan IV, 2,2 [bis 2-propenolat-metyl, butanolat, tris(dioktyl)fosfat] (CAS-nr 110438-25-0) eller LICA 12 (CAS-nr 103850-22-2).

b)

Titan IV, [(2-propenolat-1) metyl, n-propanolatometyl] butanolat-1, tris[dioktyl]pyrofosfat i eller KR3538.

c)

Titan IV, [(2-propenolat-1)metyl, n-propanolatmetyl] butanolat-1, tris(dioktyl)fosfat.

16.

Polycyanodifluoraminetylenoxid.

17.

Polyfunktionella aziridinamider med isoftal-, trimesin- (BITA eller butylenimintrimesamid), isocyanur- eller trimetyladipin-grundstrukturer och 2-metyl- eller 2-etyl-substituenter på aziridin-ringen.

18.

Propylenimin (2-metylaziridin) (CAS-nr 75-55-8).

19.

Superfin järnoxid (Fe2O3) (CAS-nr 1317-60-8) med en specifik ytarea av mer än 250 m2/g och en genomsnittlig partikelstorlek av 3,0 nm eller mindre.

20.

TEPAN (tetraetylenpentaaminakrylonitril) (CAS-nr 68412-45-3), cyanoetylerat polyamin och dess salter.

21.

TEPANOL (tetraetylenpentaaminakrylonitrilglycidol) (CAS-nr 68412-46-4), cyanoetylerat polyamin aducerat med glycidol och dessa salter.

22.

TPB (trifenylvismut) (CAS-nr 603-33-8).

g)

”Prekursorer” enligt följande:

I ML8 g avses särskilda ”energetiska material” som tillverkats av dessa substanser.

1.

BCMO (bisklorometyloxetan) (CAS-nr 142173-26-0) (se även ML8 e 1 och e 2).

2.

Dinitroazetidin-t-butylsalt (CAS-nr 125735-38-8) (se även ML8 a 28).

3.

HBIW (hexabenzylhexaazaisowurizitan) (CAS-nr 124782-15-6) (se även ML8 a 4).

4.

TAIW (tetraacetyldibenzylhexa-azaisowurtzitan) (se även ML8 a 4) (CAS-nr 182763-60-6).

5.

TAT (1,3,5,7 tetraacetyl-1,3,5,7, -tretraazacyklo-oktan) (CAS-nr 41378-98-7) (se även ML8 a 13).

6.

1,4,5,8 tetraazadekalin (CAS-nr 5409-42-7) (se även ML8 a 27).

7.

1,3,5-triklorobenzen (CAS-nr 108-70-3) (se även ML8 a 23).

8.

1,2,4-trihydroxybutan (1,2,4-butantriol) (CAS-nr 3068-00-6) (se även ML8 e 5).

Har inte använts sedan 2009.

ML8 omfattar inte följande ämnen såvida de inte ingår i föreningar eller blandats med ”energetiskt material” enligt ML8 a eller metallpulver enligt ML8 c:

a)

Ammoniumpikrat (CAS-nr 131-74-8).

b)

Svartkrut.

c)

Hexanitrodifenylamin (CAS-nr 131-73-7).

d)

Difluoramin (CAS-nr 10405-27-3).

e)

Nitrostärkelse (CAS-nr 9056-38-6).

f)

Kaliumnitrat (CAS-nr 7757-79-1).

g)

Tetranitronaftalen.

h)

Trinitroanisol.

i)

Trinitronaftalen.

j)

Trinitroxylen.

k)

N-pyrrolidinon, 1-metyl-2-pyrrolidinon (CAS-nr 872-50-4).

l)

Dioktylmaleat (CAS-nr 142-16-5).

m)

Etylhexylakrylat (CAS-nr 103-11-7).

n)

Trietylaluminium (TEA) (CAS-nr 97-93-8), trimetylaluminium (TMA) (CAS-nr 75-24-1), och andra pyroforiska metallalkyler och aryler av litium, kalcium, magnesium, zink eller bor.

o)

Nitrocellulosa (CAS-nr 9004-70-0).

p)

Nitroglycerin (eller glyceroltrinitrat, trinitroglycerin) (NG) (CAS-nr 55-63-0).

q)

2,4,6-trinitrotoluen (TNT) (CAS-nr 118-96-7).

r)

Etylendiamindinitrat (EDDN) (CAS-nr 20829-66-7).

s)

Pentaerytritoltetranitrat (PETN) (CAS-nr 78-11-5).

t)

Blyazid (CAS-nr 13424-46-9), normalt blystyfnat (CAS-nr 15245-44-0) basiskt blystyfnat (CAS-nr 12403-82-6), och primära sprängämnen eller tändblandningar som innehåller azider eller azidkomplex.

u)

Trietylenglykoldinitrat (TEGDN) (CAS-nr 111-22-8).

v)

2,4,6-trinitroresorcinol (styfninsyra) (CAS-nr 82-71-3).

w)

Dietyldifenylurea (CAS-nr 85-98-3), dimetylidifenylurea (CAS-nr 611-92-7), metyletyldifenylurea [centraliter].

x)

N, N-difenylurea (asymmetrisk difenylurea) (CAS-nr 603-54-3).

y)

Metyl-N, N-difenylurea (metyl asymmetrisk difenylurea) (CAS-nr 13114-72-2).

z)

Etyl-N, N-difenylurea (etyl asymmetrisk difenylurea) (CAS-nr 64544-71-4).

aa)

2-nitrodifenylamin (2-NDPA) (CAS-nr 119-75-5).

bb)

4-nitrodifenylamin (4-NDPA) (CAS-nr 836-30-6).

cc)

2,2-dinitropropanol (CAS-nr 918-52-5).

dd)

Nitroguanidin (CAS-nr 556-88-7) (se 1C011.d. på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden).

ML9
Krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster), särskild marin krigsmateriel, tillbehör, komponenter och andra ytfartyg enligt följande:

Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11.

a)

Fartyg och komponenter enligt följande:

1.

Fartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster) som är särskilt utformade eller modifierade för militär användning, oavsett skick eller brukbarhet och vare sig de är utrustade med system för vapenbärare eller pansar eller inte, samt skrov eller delar av skrov till sådana fartyg och komponenter för dessa som är särskilt utformade för militär användning.

2.

Ytfartyg, med undantag av de som anges i ML9 a 1 med något av följande fäst på eller integrerat i fartyget:

a)

Automatvapen med en kaliber på 12,7 mm eller större enligt ML1 eller vapen enligt ML2, ML4, ML12 eller ML19 eller ”lavettage” eller förstärkta fästpunkter för sådana vapen.

Lavettage avser vapenlavett eller strukturella förstärkningar i syfte att installera sådana vapen.

b)

Eldledningssystem enligt ML5.

c)

Med samtliga följande egenskaper:

1.

”Kemiskt, biologiskt, radiologiskt och nukleärt (CBRN) skydd”,

2.

”pre-wet- eller wash down”-system utformade för dekontaminering,

1.

”CBRN-skydd” är ett inneslutet utrymme som kännetecknas av övertryck, isolerade ventilationssystem, ett begränsat antal ventilationsöppningar utrustade med CBRN-filter och ett begränsat antal personalingångar med luftlås.

2.

”Pre-wet- eller wash down”-system är ett havsvattensspraysystem som samtidigt kan bespruta ett fartygs yttre överbyggnad och däck med vatten.

d)

Aktiva vapenmotmedelsystem enligt ML4 b, ML5 c eller ML11 a och som har något av följande:

1.

”CBRN-skydd”.

2.

Skrov och överbyggnad som är särskilt utformade för att minska radarmålytan.

3.

Anordningar för värmesignaturminskning (t.ex. avgaskylsystem) med undantag av de som särskilt utformats för att öka den totala kraftverkseffektiviteten eller minska miljöpåverkan.

4.

Ett avmagnetiseringssystem som utformats för att minska hela fartygets magnetiska signatur.

b)

Motorer och framdrivningssystem, enligt följande, särskilt utformade för militär användning och komponenter till dessa särskilt utformade för militär användning:

1.

Dieselmotorer som är särskilt utformade för ubåtar och som har samtliga följande egenskaper:

a)

Uteffekt större än eller lika med 1,12 MW (1 500 hk),

b)

Rotationshastighet på 700 rpm eller mer.

2.

Elmotorer som är särskilt utformade för ubåtar och som har samtliga följande egenskaper:

a)

En uteffekt större än eller lika med 0,75 MW (1 000 hk).

b)

Är snabbreverserande.

c)

Vätskekylda.

d)

Helinkapslade.

3.

Icke-magnetiska dieselmotorer som har

a)

en uteffekt på 37,3 kW (50 hk) eller mer,

b)

icke-magnetiskt innehåll som överskrider 75 % av den totala massan.

4.

”Luftoberoende framdrivningssystem” särskilt utformade för ubåtar.

”Luftoberoende framdrivning” gör det möjligt för ubåtar i undervattensläge att använda framdrivningssystemet utan tillgång till atmosfäriskt syre, under längre tid än med bara batteridrift. Med avseende på ML9 b 4, omfattas inte atomkraft.

c)

Anordningar för undervattensdetektion särskilt utformade för militär användning, styrutrustning till dessa och komponenter för dessa särskilt utformade för militär användning.

d)

Antiubåts- och antitorpednät särskilt utformade för militär användning.

e)

Inte använt sedan 2003.

f)

Skrovgenomföringar och anslutningsdon särskilt utformade för militär användning, som möjliggör interaktion med utrustning utanför fartyget, samt komponenter för dessa särskilt utformade för militär användning.

ML9 f inbegriper anslutningsdon av enkel- eller flerledartyp, koaxial typ eller vågledartyp och skrovgenomföringar för fartyg vilka motstår läckage utifrån och som bibehåller erforderliga egenskaper på djup överstigande 100 m samt fiberoptiska anslutningsdon och optiska skrovgenomföringar utformade för överföring av ”laserljus” oavsett djup. ML9 f omfattar inte vanliga skrovgenomföringar för propelleraxlar och hydrodynamiska styrstänger.

g)

Tystgående lager med något av följande, komponenter för dessa och utrustning som innehåller sådana lager, särskilt utformade för militär användning:

1.

Gasupphängning eller magnetisk upphängning.

2.

Dämpning av aktiva signaturer.

3.

Dämpning av vibrationer.

ML10
”Flygplan”, ”aerostat”, ”uav”, flygplansmotorer och ”flygplansutrustning”, tillhörande utrustning och komponenter som särskilt utformats för militär användning, enligt följande:

Beträffande utrustning för styrning och navigering, se ML11.

a)

”Stridsflygplan” och särskilt utformade komponenter för dessa.

b)

Andra typer av ”flygplan” och ”aerostat”, utformade eller ändrade för militär användning, inbegripet militär spaning, attack, militär träning, transport och luftlandsättning med fallskärm av trupper eller militär utrustning, logistiskt understöd samt särskilt utformade komponenter för detta.

c)

UAV och tillhörande utrustning som särskilt utformats för militär användning, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för sådana:

1.

UAV, inbegripet fjärrstyrda luftfarkoster (RPV), självstyrande programmerbara farkoster och ”aerostat”.

2.

Dithörande uppsändningsutrustning och utrustning för markservice.

3.

Tillhörande utrustning för ledning och styrning.

d)

Flygplansmotorer som är särskilt utformade eller modifierade för militär användning och särskilt utformade komponenter för dessa.

e)

Luftburen utrustning, inbegripet luftburen utrustning för tankning, särskilt utformad för att användas tillsammans med ett ”flygplan” enligt ML10 a eller ML10 b eller flygplansmotorer enligt ML10 d samt särskilt utformade komponenter för dessa.

f)

Trycktankningsenheter, utrustning för trycktankning, utrustning särskilt utformad för att underlätta hantering i trånga utrymmen samt markutrustning som är särskilt utformad för ett ”flygplan” som omfattas av ML10 a eller ML10 b eller för flygplansmotorer enligt ML10 d.

g)

Militära skyddshjälmar och skyddsmasker och särskilt utformade komponenter för dessa, trycksatt andningsutrustning och delvis trycksatta tryckdräkter för användning i ”flygplan”, g-dräkter, omvandlare för flytande syre som används i ”flygplan” eller missiler samt katapulter och krutdrivna enheter för nödutskjutning av personer från ”flygplan”.

h)

Fallskärmar, glidkärmar och därmed sammanhängande utrustning enligt följande, och särskilt utformade delar av detta:

1.

Fallskärmar som inte tas upp någon annanstans i EU:s gemensamma militära förteckning.

2.

Glidkärmar.

3.

Utrustning som särskilt utformats för fallskärmshoppare som hoppar från hög höjd (t.ex. dräkter, särskilda hjälmar, system för andning, styrningsutrustning).

i)

Automatiska styrsystem för fallskärmsfällda laster, utrustning som särskilt utformats eller ändrats för militär användning vid hopp med automatisk utlösning av fallskärmen, inbegripet syrgasutrustning.

ML10 b omfattar inte ”flygplan” eller varianter av ”flygplan” som särskilt utformats för militär användning och som har samtliga följande egenskaper:

a)

Inte är konfigurerade för militär användning och inte är försedda med utrustning eller tillbehör som är särskilt utformad eller modifierad för militär användning,

b)

har certifierats för civil användning av de civila luftfartsmyndigheterna i en medlemsstat eller en stat som deltar i Wassenaar-arrangemanget.

ML10 d omfattar inte följande:

a)

Flygplansmotorer som utformats eller modifierats för militär användning och som har certifierats av civila luftfartsmyndigheter i en medlemsstat eller en stat som deltar i Wassenaar-arrangemanget för användning i ”civila flygplan” eller för dessa speciellt utformade komponenter.

b)

Kolvmotorer och för dessa särskilt utformade komponenter, undantaget sådana som särskilt utformats för obemannade luftfartyg.

För de särskilt utformade komponenter och tillhörande utrustning för icke-militära ”flygplan” eller flygplansmotorer som modifierats för militär användning som omfattas av ML10 b och d gäller att endast de militära komponenter och utrustning med militär anknytning som erfordras för modifieringen till militär användning omfattas.

ML11
Elektronisk utrustning som inte förekommer på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning enligt följande och särskilt utformade komponenter:

a)

Elektronisk utrustning som utformats särskilt för militär användning.

ML11 a omfattar följande:

a)

Elektronisk stör- och motmedelsutrustning (dvs. utrustning som utformats för att sända vilseledande signaler till radar- eller radiokommunikationsmottagare eller på annat sätt hindra mottagning, drift eller verkan hos motståndares elektroniska mottagare, bland annat deras störutrustning), även utrustning för störning av motståndares mottagare och motmedel mot störning.

b)

Hoppfrekvensrör.

c)

Elektroniska system eller elektronisk utrustning som utformats antingen för övervakning av det elektromagnetiska spektrumet av militära underrättelse eller av säkerhetsskäl, eller för att motverka sådan övervakning.

d)

Motmedel för användning under vattenytan, även sådan för akustisk och magnetisk störning och vilseledning, som utformats för att sända störande eller felaktiga signaler till sonarmottagare.

e)

Databehandlingssäkerhetsutrustning, datasäkerhetsutrustning och överförings- och signalledningssäkerhetsutrustning, som använder krypteringsprocesser.

f)

Utrustning för identifiering, autentisering och nyckelläsning samt för nyckelhantering, tillverkning och distribution.

g)

Utrustning för styrning och navigering.

h)

Digital radiokommunikationsutrustning som utnyttjar rymdvågsreflektion i troposfären.

i)

Digitala de-modultorer speciellt utformade för signalunderrättelsetjänst.

j)

”Automatiserade ledningssystem”.

Beträffande ”programvara” med anknytning till militär programvarustyrd radio (SDR), se ML21.

b)

Störningsutrustning för globala system för satellitnavigering (GNSS).

ML12
Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning, enligt följande, samt komponenter som utformats särskilt för dessa vapen:

a)

Höghastighetsvapen som särskilt utformats för att utplåna ett mål eller för avbrytande av uppdraget.

b)

Särskilt utformade test- och utvärderingsanordningar och testmodeller, även diagnosinstrumentering och mål, för dynamisk provning av höghastighetsprojektiler och system.

När det gäller vapensystem som använder sig av underkalibrerad ammunition eller uteslutande utnyttjar kemiska drivmedel och ammunition för dessa, se ML1–4.

ML12 omfattar följande om produkterna utformats särskilt för höghastighetsvapen med kinetisk energi:

a)

Framdrivningssystem kapabla att accelerera massa över 0,1 g till hastigheter över 1,6 km/s, vid enkelskott eller automatisk eldgivning.

b)

Huvudgenerator, eldskydd, energilagring, temperaturreglering, klimatbehandling, omkoppling eller bränslehantering och elektriska gränssnitt mellan strömkälla, vapen och andra elektriska drivfunktioner för vapentornet.

c)

Målfångnings-, spårnings-, eldlednings- eller skadebedömningssystem.

d)

System för målsökning, styrning eller riktningsändring (acceleration i sidled) för projektiler.

ML12 omfattar vapensystem som använder något av följande framdrivningssätt:

a)

Elektromagnetiskt

b)

Elektrotermiskt

c)

Plasmadrift

d)

Lättgas

e)

Kemiskt (vid användning i kombination med något av ovanstående).

ML13
Pansar- eller skyddsutrustning och dito konstruktioner och komponenter, enligt följande:

a)

Pansarplåt som är

1.

tillverkad för att motsvara en militär standard eller specifikation, eller

2.

lämplig för militär användning.

b)

Konstruktioner av metall- eller ickemetalliska material eller kombinationer av dessa särskilt utformade för att ge militära system ballistiskt skydd och särskilt utformade komponenter för dessa.

c)

Hjälmar som tillverkats enligt militär standard eller specifikation, eller jämförbar nationell standard, och särskilt utformade delar till hjälmar, t.ex. hjälmskal, inredning och avlastningskuddar.

d)

Kroppsskydd och skyddsdräkter tillverkade enligt militära standarder eller specifikationer, eller motsvarande, och särskilt utformade komponenter för dessa.

ML13 b omfattar material som har utformats särskilt för att bilda reaktivt pansar eller för konstruktion av militära skyddsrum.

ML13 c omfattar inte konventionella stålhjälmar som vare sig har modifierats eller utformats för att kunna användas med eller har utrustats med någon typ av tillbehör.

ML13 c och d omfattar inte hjälmar, kroppsskydd eller skyddsdräkter eller tillbehör till dessa när de medföljer den person som ska använda dem för sitt eget personliga skydd.

De enda hjälmar som är särskilt utformade för desarmeringspersonal enligt ML13 är sådana som är särskilt utformade för militärt bruk.

Se även 1A005 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

Beträffande ”fibrer eller fiberliknande material” som används vid tillverkningen av kroppsskydd, se under 1C010 på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

ML14
”Specialiserad utrustning för militär utbildning” eller för simulering av militära scenarion, simulatorer som särskilt utformats för att träna användningen av skjutvapen eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt utformade komponenter och tillbehör för dessa.

Begreppet ”specialiserad utrustning för militärutbildning” omfattar militära simulatorer för anfall, flyguppdrag och radarmål, radarmålsgeneratorer, simulatorer för eldledning, ubåtsjakt, flygning (även centrifuger som utformats för pilot- och/eller astronaututbildning), radar, instrumentflygning, navigation, robotavfyrning, lägesbestämning, radiostyrda luftfarkoster, vapen, övning med obemannade ”flygplan”, mobila utbildnings- och övningsanordningar för militära markoperationer.

ML14 omfattar bildgenererande system och system för alstrande av en interaktiv miljö för simulatorer om dessa utformats eller modifierats särskilt för militär användning.

ML14 omfattar inte kontrollutrustning som särskilt utformats för utbildning i sport- och jaktvapen.

ML15
Bild- eller motmedelsutrustning, enligt följande, som utformats särskilt för militär användning, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna:

a)

Inspelnings- och bildbehandlingsutrustning.

b)

Kameror, fotoutrustning och filmbearbetningsutrustning.

c)

Bildförstärkarutrustning.

d)

Infraröd utrustning eller värmebildsutrustning.

e)

Bildradarsensorutrustning.

f)

Stör- eller motmedelsutrustning för utrustning enligt ML15 a–e.

ML15 f omfattar utrustning som utformats för att begränsa funktionen eller effektiviteten av militära bildsystem eller för att minimera sådana begränsningseffekter.

I ML15 omfattar begreppet ”särskilt utformade komponenter” följande om de utformats särskilt för militär användning:

a)

Infraröda bildomvandlarrör.

b)

Bildförstärkarrör (andra än första generationen).

c)

Mikrokanalplattor.

d)

Televisionskamerarör för låga ljusnivåer.

e)

Detektorgrupper (även elektroniska kopplings- eller visningssystem).

f)

Pyroelektrisk tv-detektor.

g)

Kylsystem för bildsystem.

h)

Elektriskt triggade slutare av fotokrom eller elektrooptisk typ med en slutarhastighet av mindre än 100 μs, utom när det gäller slutare som utgör en väsentlig del av en höghastighetskamera.

i)

Fiberoptisk bildomvandlare (twister).

j)

Sammansatta fotoceller av halvledartyp.

ML15 omfattar inte ”bildförstärkarrör av första generationen” eller utrustning särskilt utformad för att inkorporera ”bildförstärkarrör av första generationen”.

När det gäller klassificeringen av vapensikten som innehåller ”bildförstärkarrör av första generationen”, se ML1, ML2 och ML5 a.

Se även 6A002.a.2. och 6A002.b. på EU:s förteckning över varor med dubbla användningsområden.

ML16
Smidesstycken, gjutstycken och andra obearbetade produkter vars användning i en produkt som omfattas av förteckningen går att identifiera genom materialets beståndsdelar, form eller funktion, och som utformats särskilt för någon produkt som omfattas av ML1–4, ML6, ML9, ML10, ML12 eller ML19.

ML17
Övrig utrustning, material och ”bibliotek”, enligt följande, samt komponenter som utformats särskilt för dessa:

a)

Autonom utrustning för dykning, enligt följande:

1.

Hel- eller halvslutna apparater (rebreather) som utformats särskilt för militär användning (t.ex. särskilt utformad för att inte vara magnetisk).

2.

Särskilt utformade komponenter för att modifiera en apparat med öppen krets till militär användning.

3.

Artiklar som utformats uteslutande för militär användning med autonom dykutrustning.

b)

Byggutrustning som utformats särskilt för militär användning.

c)

Beslag (fittings), ytskikt och behandling för signaturdämpning, som utformats särskilt för militär användning.

d)

Fältarbetsutrustning som utformats särskilt för användning i stridszon.

e)

”Robotar”, ”robotstyrningar” och ”manipulatorer och servon för fjärrstyrning”, med något av följande kännetecken:

1.

Särskilt utformade för militär användning.

2.

Innehåller medel för skydd av hydraulledningar mot punktering förorsakad av ballistiska fragment som kommer utifrån (innehåller t.ex. självtätande ledningar) och har utformats för användning av hydraulvätskor med en flampunkt som överstiger 839 K (566 °C).

3.

Särskilt utformade eller konstruerade för drift i en omgivning med elektromagnetisk puls (EMP).

Elektromagnetisk puls avser inte oavsiktlig interferens orsakad av elektromagnetisk strålning från närliggande utrustning (t.ex. maskiner, apparater eller elektronik) eller blixtar.

f)

”Bibliotek” (parametriserade databaser) som utformats särskilt för militär användning med utrustning som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.

g)

Utrustning för generering av kärnkraft eller framdrivningsutrustning, inbegripet ”kärnreaktorer”, som utformats särskilt för militär användning och komponenter för dessa som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.

h)

Utrustning och material, med en ytbeläggning eller behandling för signaturdämpning, som utformats särskilt för militär användning, utom sådana som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.

i)

Simulatorer som utformats särskilt för militära ”kärnreaktorer”.

j)

Flyttbara reparationsverkstäder särskilt utformade eller modifierade för underhåll av militär utrustning.

k)

Generatorer för bruk i fält som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.

l)

Containrar som utformats eller modifierats särskilt för militär användning.

m)

Färjor andra än de som tas upp på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning, broar och pontoner som utformats särskilt för militär användning.

n)

Testmodeller som särskilt utformats för ”utveckling” av föremål enligt ML4, ML6, ML9 eller ML10.

o)

Skyddsutrustning för laser (t.ex. ögonskydd och sensorskydd) som är särskilt utformad för militär användning.

p)

”Bränsleceller”, förutom sådana som tas upp någon annanstans i EU:s gemensamma militära förteckning, och som har särskilt utformats eller modifierats för militär användning.

1.

I ML17 ska begreppet ”bibliotek” (parametriserad databas) avse en samling tekniska upplysningar av militär karaktär till vilka det kan hänvisas vid förbättring av prestanda hos militär utrustning eller militära system.

2.

I ML17 ska med termen ”modifierad” förstås varje strukturell, elektrisk, mekanisk eller annan ändring som förser ett icke-militärt föremål med militära egenskaper som motsvarar ett föremål som särskilt utformats för militär användning.

ML18
Utrustning och komponenter för framställning av produkter enligt följande:

a)

Särskilt utformad eller modifierad utrustning för ”framställning” av produkter som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning samt komponenter som utformats särskilt för denna.

b)

Särskilt utformade miljötestanordningar och för dessa särskilt utformad utrustning, för certifiering, lämplighetsbedömning eller provning av produkter som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.

I ML18 inbegrips i ordet ”framställning” utformning, granskning, tillverkning, testning och kontroll.

ML18 a och b omfattar följande utrustning:

a)

Kontinuerligt arbetande nitreringsanläggningar.

b)

Provningscentrifugapparater eller utrustning som

1.

drivs av en motor eller motorer med en effekt på totalt mer än 298 kW (400 hk),

2.

klarar en nyttolast av 113 kg eller mer,

3.

kan ge en centrifugal acceleration om 8 g eller mer på en nyttolast av 91 kg eller mer.

c)

Dehydreringspressar.

d)

Skruvextrudrar som är speciellt utformade eller modifierade för strängsprutning av militärt sprängämne.

e)

Skärmaskiner för tillskärning av strängsprutade drivmedel.

f)

”Godistunnor” (tumlare) på 1,85 m eller mer i diameter och med en produktionskapacitet som överstiger 227 kg.

g)

Kontinuerliga blandare för fasta drivmedel.

h)

Kvarnar som drivs med flytande energi för malning eller för att krossa beståndsdelar i militära sprängämnen.

i)

Utrustning för såväl sfärisk som enhetlig partikelstorlek i metallpulver under ML8 c 8.

j)

Konvektionsströmkonvertrar för omformning av material under ML8 c 3.

ML19
Vapensystem baserade på riktad energi (DEW), därtill hörande utrustning eller motmedelsutrustning och testmodeller, enligt följande, och särskilt utformade komponenter för dessa:

a)

”Lasersystem” som är särskilt utformade för att utplåna ett mål eller att avbryta uppdraget.

b)

Partikelstrålesystem kapabla att utplåna ett mål eller avbryta uppdraget.

c)

Radiofrekvenssystem med hög effekt som är kapabla att utplåna ett mål eller avbryta uppdraget.

d)

Utrustning särskilt utformad för att upptäcka eller identifiera, eller försvara mot system som omfattas av ML19 a–c.

e)

Fysiska testmodeller för system, utrustning och komponenter enligt ML19.

f)

System med kontinuerlig eller pulsad ”laser” som särskilt utformats för att orsaka bestående blindhet för det nakna ögat eller ögon med synkorrigerande hjälpmedel.

Vapensystem baserade på riktad energi enligt ML19, omfattar system vars kapacitet härrör från kontrollerad tillämpning av följande:

a)

”Laser” med tillräcklig kontinuerlig våg- eller pulseffekt för en förstörelse som liknar den som konventionell ammunition ger.

b)

Partikelacceleratorer som avger en laddad eller neutral partikelstråle med förstörande effekt.

c)

Strålsändare med radiofrekvens med högpulseffekt eller hög medeleffekt som genererar fält som är tillräckligt starka för att göra elektroniska kretssystem hos ett avlägset mål obrukbara.

ML19 omfattar följande utrustning särskilt utformad för vapensystem baserade på riktad energi:

a)

Huvudgenerator, lagring av energi, omkoppling, effektkonditionering eller bränslehantering.

b)

System för målfångning eller målföljning.

c)

System kapabla att bedöma huruvida målet skadats, utplånats eller om uppdraget avbrutits.

d)

Utrustning för strålhantering, strålspridning eller strålriktning.

e)

Utrustning som är kapabel till snabb strålvridning och är avsedd för snabba operationer med flera mål.

f)

Adaptiv optik och faskonjugatorer.

g)

Ströminjektorer för negativa vätejonsstrålar.

h)

”Rymdkvalificerade” acceleratorkomponenter.

i)

Trattutrustning för negativa jonstrålar.

j)

Utrustning för att kontrollera och vrida en energirik jonstråle.

k)

”Rymdkvalificerade” bleck för att neutralisera negativa väteisotopsstrålar.

ML20
Kryogen och ”supraledande” utrustning, enligt följande, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för sådan:

a)

Utrustning som särskilt utformats eller konfigurerats för att monteras i ett fordon för militär mark-, marin-, luft- eller rymdanvändning och som fungerar när fordonet är i rörelse samt kan producera eller bibehålla temperaturer som understiger 103 K (– 170 °C).

ML20 a omfattar mobila system som innehåller eller använder tillbehör eller komponenter som tillverkats av icke-metalliska eller icke-elektriska ledande material, såsom plast eller epoxy-impregnerade material.

b)

”Supraledande” elektrisk utrustning (roterande maskiner och transformatorer) som är särskilt utformad eller konfigurerad för att monteras i ett fordon för militär mark-, marin-, luft- eller rymdanvändning och som fungerar när fordonet är i rörelse.

ML20 b gäller inte likströmshybridunipolarmaskiner med normala enpoliga metallkroppar som roterar i ett magnetfält genererat av supraledande lindningar, under förutsättning att lindningarna är generatorns enda supraledande komponent.

ML21
”Programvara”, enligt följande:

a)

”Programvara” som särskilt utformats eller modifierats för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av utrustning, material eller ”programvara” som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.

b)

Specifik ”programvara”, med undantag av den som anges i ML21 a, enligt följande:

1.

”Programvara” som särskilt utformats för militär användning och för testning, simulering eller utvärdering av militära vapensystem.

2.

”Programvara” som särskilt utformats för militär användning och för testning eller simulering av scenarier för militära operationer.

3.

”Programvara” för att bedöma effekterna av konventionella krigsvapen, kärnvapen, kemiska eller biologiska krigsvapen.

4.

”Programvara” som särskilt utformats för militär användning och som särskilt utformats för lednings-, kommunikations- och underrättelsesystem (C3I) eller lednings-, kommunikations-, dator- och underrättelsesystem (C4I).

c)

”Programvara” som inte omfattas av ML21 a eller b, som särskilt utformats eller ändrats för att göra det möjligt att använda utrustning som inte tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning för sådana militära ändamål som omfattas av den förteckningen.

ML22
”Teknik” enligt följande:

a)

”Teknik”, med undantag av den som anges i ML22 b, som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av de produkter som tas upp i EU:s gemensamma militära förteckning.

b)

”Teknik” enligt följande:

1.

”Teknik” som ”krävs” för utformning och montering av komponenter till, och drift, underhåll och reparation av kompletta produktionsanläggningar för produkter som tas upp i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning, även om komponenterna för dessa produktionsanläggningar inte finns upptagna på förteckningen.

2.

”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling” och ”produktion” av handeldvapen, även om de används för att tillverka reproduktioner av antika handeldvapen.

3.

”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” och ”användning” av toxikologiska agens, tillhörande utrustning eller komponenter enligt ML7 a–g.

4.

”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling”, ”tillverkning” eller ”användning” av ”biopolymerer” eller kulturer av bestämda celler enligt ML7 h.

5.

”Teknik” som ”krävs” uteslutande för inkorporering av ”biokatalysatorer” enligt ML7 i 1, i militära bärare för substanser eller militära material.

”Teknik” som ”krävs” för ”utveckling”, ”produktion” och ”användning” av produkter som tas upp i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning omfattas fortsatt även när den tillämpas på produkter som inte tas upp i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning.

ML22 gäller inte ”teknik”

a)

som minimalt krävs för installation, drift, underhåll (kontroll) och reparation av produkter som inte omfattas eller för vilka exporttillstånd har beviljats,

b)

som är ”allmänt tillgänglig”, ”grundforskning” eller de upplysningar som minimalt krävs för patentansökningar,

c)

för magnetisk induktion för kontinuerlig framdrivning av civila transportanordningar.

DEFINITIONER AV DE TERMER SOM ANVÄNDS I DENNA FÖRTECKNING

Följande är definitioner av termer som används i denna förteckning, i alfabetisk ordning enligt den engelska versionen.

Definitionerna gäller i hela förteckningen. Hänvisningarna är endast förslag och påverkar inte den allmänna tillämpningen av de definierade termerna i hela förteckningen.

Ord och termer i denna förteckning över definitioner har den definierade betydelsen endast när detta anges genom att de har satts inom ”dubbla citationstecken”. Definitioner av termer mellan ”enkla citationstecken” ges i en teknisk anmärkning till repektive produkt eller teknik. I övrigt har ord och termer sin vanliga (lexikaliska) betydelse.

ML7   ”Anpassade för användning i krig”

Alla modifikationer eller urval (såsom en annan renhet, hållbarhetstid, virulens, spridningsegenskaper eller motståndskraft mot UV-strålning) som framtagits för att öka effektiviteten i fråga om att orsaka förluster av människor och djur, skada utrustningar, skördar eller miljön.

ML8   ”Tillsatser”

Ämnen som används i explosiva blandningar för att förbättra deras egenskaper.

ML8, ML9 och ML10   ”Flygplan”

Luftfarkost med fasta vingar, svängande vingar, roterande vingar (helikoptrar), tippande rotorer eller tippande vingar.

ML11   ”Automatiserade ledningssystem”

Elektroniska system genom vilka information som är väsentlig för effektiv drift av grupp, större formering, taktisk formering, enhet, fartyg, underenhet eller vapen under ledning förs in, bearbetas och överförs. Detta sker genom användning av dator eller annan specialiserad hårdvara utformad för att stödja en militär ledningsorganisations funktioner. De viktigaste funktionerna hos ett automatiserat ledningssystem är effektiv automatiserad insamling, ackumulation, lagring och bearbetning av informationen, illustration av situationen och de omständigheter som påverkar förberedelserna av och genomförandet av stridsoperationer, operationella och taktiska beräkningar för tilldelning av resurser till styrkegrupperingar eller delar av den operativa stridsordern eller styrkeutplaceringen enligt uppdraget i operationsstadiet, insamling av uppgifter för lägesbedömning och beslutsfattande under hela operationen eller striden, datorsimulering av operationer.

ML22   ”Grundforskning”

Experimentellt eller teoretiskt arbete för inhämtande av ny kunskap om fenomens fundamentala principer eller observerbara fakta som inte är direkt inriktad mot ett bestämt praktiskt syfte eller mål.

ML7, 22   ”Biokatalysatorer”

Enzymer för särskilda kemiska eller biokemiska reaktioner eller andra biologiska föreningar som binder till eller accelererar nedbrytningen av CW-agens.

Enzymer: ”biokatalysatorer” vid särskilda kemiska eller biokemiska reaktioner.

ML7, 22   ”Biopolymerer”

Biologiska makromolekyler enligt följande:

a)

Enzymer för särskilda kemiska eller biokemiska reaktioner.

b)

Antikroppar, monoklonala, polyklonala eller anti-idiotypiska.

c)

Särskilt utformade eller särskilt behandlade receptorer.

1.

Anti-idiotypiska antikroppar: antikroppar som binder till andra antikroppars specifika antigenbindningsplatser.

2.

Monoklonala antikroppar: proteiner som binder till en antigenplats och framställs av en enda cellklon.

3.

Polyklonala antikroppar: en blandning av proteiner som binder till den särskilda antigenen och framställs av mer än en cellklon.

4.

Receptorer: biologiska makromolekulära strukturer som kan binda ligander vars bindning påverkar fysiologiska funktioner.

ML10   ”Civila luftfartyg”

”Flygplan” som angivits i listor över flygduglighetscertifiering som utges av civila luftfartsmyndigheter för att civilt flyga på inrikes eller utrikes leder för civilt, privat eller affärsmässigt bruk.

ML21, 22   ”Utveckling”

Rör alla faser före serieproduktion såsom: konstruktion, konstruktionsforskning, konstruktionsanalys, konstruktionskoncept, sammansättning och provning av prototyper, pilottillverkningsplaner, konstruktionsuppgifter, datadesign, processen då konstruktionsuppgifterna förvandlas till en produkt, fastställande av design och integrering, layouter.

ML17   ”Manipulatorer”

Griparmar, aktiva verktygsenheter och andra verktyg som fästs i änden av en manipulatorarm på en ”robot”.

”Aktiva verktygsenheter” är enheter som tillför rörelsekraft, processenergi eller avkänning till ett arbetsstycke.

ML4, 8   ”Energetiska material”

Ämnen eller blandningar som reagerar kemiskt för att lösgöra den energi som krävs för deras avsedda användning. ”Sprängämnen”, ”pyrotekniska anordningar” och ”drivmedel” är underavdelningar till energetiska material.

ML8, 18   ”Sprängämnen”

Fasta, flytande eller gasformiga ämnen eller blandningar av ämnen som vid användning som primärt sprängämne, booster eller laddning i stridsspets, sprängladdningar eller annan användning är avsedda att detonera.

ML7   ”Expressionsvektorer”

Bärare (t.ex. plasmid eller virus) som används för att föra in genetiskt material i värdceller.

ML17   ”Bränslecell”

En elektrokemisk anordning som omvandlar kemisk energi direkt till likström genom förbrukning av bränsle från en extern källa.

ML13   ”Fibrer eller fiberliknande material”

Omfattar

a)

kontinuerliga enfibertrådar,

b)

kontinuerliga garn och vävar,

c)

tejp, duk, mattor, band,

d)

hackade fibrer, cellull, rayonull och sammanhängande fiberfiltar,

e)

tunna trådar (whiskers), antingen mono- eller polykristallinska av valfri längd,

f)

aromatiska polyamidimider.

ML15   ”Bildförstärkarrör av första generationen”

Elektrostatiskt fokuserande rör, med in- och utgående bildskärmar av fiberoptik eller glas, multialkaliska fotokatoder (S-20 eller S-25), men inte förstärkare med mikrokanalplatta.

ML22   ”Allmänt tillgänglig”

Detta innebär ”teknik” eller ”programvara” som ställts till förfogande utan restriktioner för dess vidare spridning.

Upphovsrättsliga restriktioner innebär ingen ändring av det förhållandet att ”teknik” eller ”programvara” är ”allmänt tillgängliga”.

ML5, 19   ”Laser”

En sammansättning av komponenter som producerar ett i såväl tiden som rummet koherent ljus som är förstärkt med hjälp av stimulerad strålningsemission.

ML10   ”Aerostat”

Ballonger och luftfarkoster som använder varmluft eller andra gaser som är lättare än den omgivande luften, t.ex. helium eller väte, som lyftkraft.

ML17   ”Kärnreaktorer”

Inkluderar de föremål som är placerade i eller i direkt anslutning till reaktorkärlet, utrustningen som kontrollerar effektnivån i härden och de komponenter som normalt innesluts, kommer i direkt kontakt med eller styr primärkylmedlet i reaktorhärden.

ML8   ”Prekursorer”

Specialkemikalier som används vid tillverkning av sprängämnen.

ML21, 22   ”Produktion”

Innebär alla produktionsskeden, exempelvis: produktionsutveckling, tillverkning, integrering, sammansättning (montering), inspektion, provning och kvalitetssäkring.

ML8   ”Drivmedel”

Ämnen eller blandningar som via en kemisk reaktion producerar stora volymer heta gaser i kontrollerad takt för att utföra mekaniskt arbete.

ML4, 8   ”Pyrotekniska anordningar”

Blandningar av fasta eller flytande bränslen och oxidationsmedel som när de antänds genomgår en energetisk kemisk reaktion i kontrollerad takt i syfte att åstadkomma viss tidsmässig fördröjning, eller kvantiteter av värmeutveckling, ljud, rök, synligt ljus eller infraröd strålning. Pyrofori är en underavdelning av pyrotekniska anordningar, utan oxidationsmedel men som självantänder vid kontakt med luften.

ML22   ”Krävs”

Tillämpat på ”teknik” avser det endast sådan ”teknik” som är särskilt avgörande för att uppnå eller överskrida kontrollerade prestanda, karakteristika eller funktioner. Den ”teknik” som ”krävs” kan vara gemensam för olika produkter.

ML7   ”Agens för kravallhantering”

Ämnen som när de används under de väntade förhållandena i samband med kravallhantering, hos människor snabbt framkallar sensorisk irritation eller funktionsnedsättande fysiska effekter som försvinner efter en kort period sedan exponeringen avbrutits. (Olika former av tårgas räknas till ”agens för kravallhantering”.)

ML17   ”Robot”

En manipuleringsmekanism som kan vara av banstyrnings- eller punktstyrningstypen, som eventuellt brukar sensorer och som har samtliga följande egenskaper:

a)

Den är multifunktionell.

b)

Den är kapabel att placera eller orientera material, delar, verktyg eller speciella komponenter med variabla rörelser i tredimensionellt rum.

c)

Den omfattar tre eller flera servoanordningar med öppen eller sluten slinga som kan omfatta stegmotorer.

d)

Den har även ”användartillgänglig programmerbarhet” med hjälp av lär/utför-metoden eller med hjälp av en elektronisk dator som kan vara en programmerbar logikcontroller, dvs. utan mekanisk förmedling.

Ovanstående definition omfattar inte följande anordningar:

1.

Manipulationsmekanismer som bara kan styras manuellt eller med fjärrstyrning.

2.

Mekanismer med fast-sekvens-manipulering som är automatiserade rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är mekaniskt begränsat av fasta stoppanordningar, t.ex. stift eller kammar. Rörelsernas sekvensföljd och valet av banor eller vinklar är inte variabla eller utbytbara på mekaniskt, elektroniskt eller elektriskt sätt.

3.

Mekaniskt styrda manipuleringsmekanismer med variabel sekvens som är automatiserade rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är mekaniskt begränsat av fasta men justerbara stoppanordningar, t.ex. stift eller kammar. Rörelsernas sekvensföljd och valet av banor eller vinklar är variabla inom det fasta programmönstret. Variationer eller modifikationer av programmönstret (t.ex. ändringar av stift eller utbyte av kammar) längs en eller flera rörelseaxlar kan endast göras genom mekaniska operationer.

4.

Icke servostyrda manipuleringsmekanismer med variabel sekvens som är automatiserade rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är variabelt, men sekvensen genomförs endast vid binära signaler från mekanisk fixerade elektriska binära anordningar eller justerbara stoppanordningar.

5.

Staplingskranar som är definierade som kartesiska koordinatmanipuleringssystem som är tillverkade som en integrerad del av ett lodrätt system av lagringsbehållare och konstruerade för att komma åt innehållet i dessa behållare för lagring eller hämtning.

ML21   ”Programvara”

En samling av ett eller flera ”program” eller ”mikroprogram” som är lagrade i ett konkret uttrycksmedium.

ML19   ”Rymdkvalificerade”

Produkter som är konstruerade, tillverkade och provade i syfte att motsvara de speciella elektriska, mekaniska eller miljömässiga kraven vid uppsändande och placering på höga höjder av satelliter eller farkoster som arbetar på en höjd av minst 100 km.

ML18, 20   ”Supraledande”

Material (t.ex. metaller, legeringar eller blandningar) som kan förlora all elektrisk resistens (innebär att de kan uppnå oändlig elektrisk ledningsförmåga och överföra mycket stora strömmar utan joulsk upphettning).

Den ”supraledande” effekten hos ett material karaktäriseras individuellt av en ”kritisk temperatur”, ett kritiskt magnetfält som är en funktion av temperaturen samt av en kritisk strömtäthet som emellertid är beroende av både det magnetiska fältet och temperaturen.

ML22   ”Teknik”

Specifik information som är nödvändig för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor. Informationen kan ha formen teknisk assistans eller tekniska uppgifter.

1.

”Tekniska uppgifter” kan avse ritningskopior, planer, diagram, modeller, formler, tabeller, ritningar, manualer och instruktioner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom disketter, band eller rom-minnen.

2.

”Teknisk assistans” kan avse instruktioner, praktiska färdigheter, utbildning, arbetsmetoder och konsulttjänster. Det kan innebära överföring av ”tekniska uppgifter”.

ML21, 22   ”Användning”

Drift, installation (inklusive installation på plats), underhåll (kontroll), reparation, översyn och renovering.


BESLUT

24.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 308/46


RÅDETS BESLUT

av den 21 oktober 2010

om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

(2010/707/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 148.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande (4),

och av följande skäl:

(1)

I artikel 145 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) föreskrivs att medlemsstaterna och unionen ska arbeta för att utveckla en samordnad sysselsättningsstrategi och särskilt för att främja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som är mottaglig för ekonomiska förändringar i syfte att uppnå de mål som definieras i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (FEU). Medlemsstaterna ska, med beaktande av nationell praxis i fråga om arbetsmarknadens parters ansvar, betrakta främjande av sysselsättningen som en fråga av gemensamt intresse och ska inom rådet samordna sina åtgärder i detta hänseende i enlighet med bestämmelserna i artikel 148 i FEUF.

(2)

Enligt artikel 3.3 i FEU ska unionen sträva efter full sysselsättning, bekämpa social utestängning och diskriminering och främja social rättvisa och socialt skydd, och enligt fördraget får unionen ta initiativ för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas socialpolitik. I artikel 8 i FEUF föreskrivs att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. I artikel 9 i det fördraget föreskrivs att unionen, vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet, ska beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå.

(3)

I FEUF föreskrivs att rådet ska anta riktlinjer för sysselsättningspolitiken och allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som en vägledning för medlemsstaternas politik.

(4)

Lissabonstrategin, som lanserades 2000, baserades på ett erkännande av att EU måste öka sin sysselsättning, produktivitet och konkurrenskraft och samtidigt stärka den sociala sammanhållningen mot bakgrund av den globala konkurrensen, den tekniska utvecklingen, miljöutmaningarna och den åldrande befolkningen. Lissabonstrategin lanserades på nytt 2005, efter en halvtidsöversyn som ledde till en tydligare inriktning på tillväxt och fler och bättre arbetstillfällen.

(5)

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning bidrog till att skapa enighet om den allmänna inriktningen för EU:s ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. Inom ramen för denna strategi antogs allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjer genom rådets beslut 2005/600/EG (5) och reviderades genom rådets beslut 2008/618/EG (6). De 24 riktlinjerna låg till grund för de nationella reformprogrammen, där de viktigaste makroekonomiska, mikroekonomiska och arbetsmarknadsrelaterade prioriteringarna för unionen som helhet fastställdes. Erfarenheten visar dock att riktlinjerna inte innehöll tillräckligt tydliga prioriteringar och att kopplingen mellan dem kunde ha varit starkare. Detta begränsade deras inverkan på det nationella beslutsfattandet.

(6)

Den finansiella och ekonomiska krisen som inleddes 2008 resulterade i en avsevärd minskning av antalet arbetstillfällen och av den potentiella produktionen och har lett till en dramatisk försämring av de offentliga finanserna. Den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa har dock hjälpt medlemsstaterna att hantera krisen, bland annat genom en samordnad finanspolitisk stimulans, med euron som garant för makroekonomisk stabilitet. Krisen visade därför att en stark och effektiv samordning av unionens politik kan ge betydelsefulla resultat. Krisen visade också tydligt hur nära sammanlänkade medlemsstaternas ekonomier och sysselsättningsutveckling är.

(7)

Kommissionen föreslog att en ny strategi skulle inrättas för nästa årtionde, Europa 2020-strategin, för att unionen skulle kunna gå stärkt ur krisen och ställa om ekonomin i riktning mot en smart och hållbar tillväxt för alla, som ska leda till höga nivåer för sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. Fem överordnade mål, som förtecknas under de relevanta riktlinjerna, utgör de gemensamma målsättningar som vägleder medlemsstaternas åtgärder, med beaktande av medlemsstaternas olika utgångslägen och förutsättningar, som även vägleder unionens åtgärder. Medlemsstaterna bör dessutom göra allt som står i deras makt för att nå de nationella målen och undanröja de flaskhalsar som begränsar tillväxten.

(8)

Som ett led i de övergripande ”exitstrategierna” för den ekonomiska krisen bör medlemsstaterna genomföra ambitiösa reformer för att trygga makroekonomisk stabilitet, skapa fler och bättre arbetstillfällen och hållbara offentliga finanser, förbättra konkurrenskraften och produktiviteten, minska den makroekonomiska obalansen och förbättra arbetsmarknadens resultat. Avvecklingen av den finanspolitiska stimulansen bör genomföras och samordnas inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten.

(9)

Inom ramen för Europa 2020-strategin bör medlemsstaterna och Europeiska unionen genomföra reformer som syftar till ”smart tillväxt”, dvs. tillväxt som bygger på kunskap och innovation. Reformerna bör syfta till att förbättra utbildningens kvalitet, säkra tillträde för alla, stärka forskningens och företagens resultat samt ytterligare förbättra den rättsliga ramen, för att främja innovation och kunskapsöverföring i hela unionen. Reformerna bör främja entreprenörskap och utveckling av små och medelstora företag samt bidra till att omvandla kreativa idéer till innovativa produkter, tjänster och processer som kan skapa tillväxt, arbetstillfällen av hög kvalitet, territoriell, ekonomisk och social sammanhållning och på ett effektivare sätt ta itu med samhälleliga utmaningar på europeisk och global nivå. I detta sammanhang är det väsentligt att utnyttja informations- och kommunikationstekniken fullt ut.

(10)

Unionen och medlemsstaterna bör genom sin politik, inbegripet genom sina reformprogram, sträva efter ”hållbar tillväxt”. Hållbar tillväxt innebär att bygga en energi- och resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, att fördela kostnader och fördelar rättvist och att utnyttja Europas ledande roll i strävan efter att utveckla nya processer och ny teknik, däribland miljövänlig teknik. Medlemsstaterna och unionen bör genomföra de reformer som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser och garantera en effektiv resursanvändning, vilket även kommer att bidra till att förebygga miljöförstöring och minskad biologisk mångfald. De bör också förbättra företagsklimatet, stimulera skapandet av gröna arbetstillfällen och hjälpa företagen att modernisera sin industribas.

(11)

I unionens politik och medlemsstaternas reformprogram bör man också sträva efter ”tillväxt för alla”. Tillväxt för alla innebär att bygga ett sammanhållet samhälle där människor kan förutse och hantera förändring, och därmed aktivt delta i samhället och ekonomin. Medlemsstaternas reformer bör därför säkra tillträde och möjligheter för alla under hela livet och således minska fattigdom och social utestängning, genom att undanröja hindren för deltagande på arbetsmarknaden, särskilt för kvinnor, äldre arbetstagare, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och legala invandrare. De bör också garantera att fördelarna av den ekonomiska tillväxten gynnar alla medborgare och regioner och främja sysselsättningshöjande tillväxt grundad på arbete under anständiga villkor. Centrala inslag i medlemsstaternas reformprogram bör därför vara att se till att arbetsmarknaderna fungerar effektivt genom investeringar i väl fungerande omställningar, utbildningssystem, lämplig kompetensutveckling, arbetstillfällen av högre kvalitet och att bekämpa segmentering, strukturell arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och inaktivitet, och då samtidigt säkerställa ett tillräckligt och hållbart socialt skydd och en inkludering för att förebygga och minska fattigdomen, med särskilt fokus på behovet att bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande och fattigdom bland dem som löper störst risk för social utslagning, däribland barn och ungdomar, och att därvid stå fast vid den överenskomna budgetkonsolideringen.

(12)

Ett ökat deltagande av kvinnor i arbetskraften är en förutsättning för att främja tillväxten och hantera demografiska utmaningar. Ett tydligt jämställdhetsperspektiv, som införlivas i alla relevanta politikområden, är därför avgörande för genomförandet av alla aspekter av riktlinjerna i medlemsstaterna. Förutsättningar bör skapas för att främja tillgången till adekvat barnomsorg för barn i förskoleåldern till överkomlig kostnad och av hög kvalitet. Principen om att män och kvinnor ska ha lika lön för lika eller likvärdigt arbete bör tillämpas.

(13)

Unionens och medlemsstaternas strukturreformer kan effektivt bidra till tillväxt och arbetstillfällen om de ökar unionens konkurrenskraft i den globala ekonomin, skapar nya möjligheter för Europas exportindustri och ger konkurrenskraftigt tillträde till viktig import. Reformerna bör därför anpassas med hänsyn till deras inverkan på den externa konkurrenskraften så att de främjar unionens tillväxt och deltagande på öppna och rättvisa marknader i hela världen.

(14)

Europa 2020-strategin måste stödjas av en rad integrerade strategier på europeisk och nationell nivå, som medlemsstaterna och unionen snarast bör genomföra fullt ut, så att de samordnade strukturreformerna får positiva spridningseffekter och de europeiska politiska strategierna på ett mer enhetligt sätt kan bidra till strategins mål. Riktlinjerna utgör en ram för medlemsstaternas utveckling, genomförande och övervakning av den nationella politiken inom Europa 2020-strategin som helhet. De överordnade målen i Europa 2020-strategin förtecknas under de relevanta riktlinjerna och bör vara vägledande för medlemsstaterna när de fastställer sina nationella mål och delmål, med hänsyn till sina relativa utgångslägen och nationella förutsättningar, och i enlighet med sina nationella beslutsförfaranden. Medlemsstaterna kan i så fall välja att i förekommande fall stödja sig på de indikatorer som sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd tagit fram. I huvudmålet för sysselsättning uppmärksammas behovet av minskad arbetslöshet bland utsatta grupper, däribland ungdomar.

(15)

Sammanhållningspolitiken och strukturfonderna hör till de viktigaste genomförandemekanismerna för att förverkliga prioriteringarna om en smart och hållbar tillväxt för alla i medlemsstater och regioner. Europeiska rådet framhåller i sina slutsatser av den 17 juni 2010 vikten av att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning för att bidra till den nya Europa 2020-strategins framgång.

(16)

När medlemsstaterna utformar och genomför sina nationella reformprogram med hänsyn till dessa riktlinjer bör de se till att sysselsättningspolitiken styrs effektivt. Dessa riktlinjer riktar sig till medlemsstaterna men Europa 2020-strategin bör i förekommande fall genomföras, övervakas och utvärderas i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära samarbete med parlament, arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället, som ska bidra till utarbetandet av nationella reformprogram och genomförandet av dessa och till den övergripande kommunikationen om strategin.

(17)

Europa 2020-strategin stöds av en mindre uppsättning riktlinjer, som ersätter de tidigare 24 riktlinjerna och i vilka sysselsättningspolitiken och den allmänna ekonomiska politiken behandlas på ett enhetligt sätt. Riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som bifogas detta beslut, har ett naturligt samband med riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik, som bifogas rådets rekommendation av den 13 juli 2010 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (7). Tillsammans utgör de de integrerade riktlinjerna för Europa 2020.

(18)

Dessa nya integrerade riktlinjer överensstämmer med Europeiska rådets slutsatser. De ger en tydlig vägledning för medlemsstaterna när det gäller att upprätta nationella reformprogram och genomföra reformer med hänsyn till det ömsesidiga beroendet och i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Sysselsättningsriktlinjerna bör ligga till grund för eventuella landsspecifika rekommendationer som rådet kan rikta till medlemsstaterna i enlighet med artikel 148.4 i FEUF, parallellt med de landsspecifika rekommendationer som riktas till medlemsstaterna med stöd av artikel 121.4 i det fördraget, så att ett enhetligt paket av rekommendationer bildas. Riktlinjerna för sysselsättningspolitiken bör också ligga till grund för upprättandet av den gemensamma rapport om sysselsättningen som rådet och Europeiska kommissionen varje år lägger fram inför Europeiska rådet.

(19)

Sysselsättningskommittén och kommittén för social trygghet bör bevaka utvecklingen avseende sysselsättningsriktlinjernas sysselsättningsaspekter och sociala aspekter, i enlighet med sina respektive fördragsenliga mandat. Detta bör särskilt bygga på den öppna samordningsmetoden på områdena sysselsättning, social trygghet och social delaktighet. Sysselsättningskommittén bör dessutom upprätthålla en nära kontakt med andra relevanta förberedande rådsorgan, även på utbildningsområdet.

(20)

Även om dessa riktlinjer måste utarbetas varje år bör de förbli oförändrade fram till 2014 så att man kan inrikta sig på genomförandet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik som anges i bilagan antas härmed.

Artikel 2

Riktlinjerna ska beaktas i medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som det ska rapporteras om i de nationella reformprogrammen.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 21 oktober 2010.

På rådets vägnar

J. MILQUET

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 8 september 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Yttrandet avgivet den 27 maj 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3)  Yttrandet avgivet den 10 juni 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(4)  Yttrandet avgivet den 20 maj 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(5)  EUT L 205, 6.8.2005, s. 21.

(6)  EUT L 198, 26.7.2008, s. 47.

(7)  EUT L 191, 23.7.2010, s. 28.


BILAGA

RIKTLINJER FÖR MEDLEMSSTATERNAS SYSSELSÄTTNINGSPOLITIK

Riktlinje 7:   Öka kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden, minska den strukturella arbetslösheten och främja kvalitet i arbetet

Aktivering är avgörande för att öka deltagandet på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna bör integrera de principer för flexicurity som antagits av Europeiska rådet i sin arbetsmarknadspolitik och tillämpa dem samt på lämpligt sätt utnyttja stödet från Europeiska socialfonden och andra EU-fonder för att öka deltagandet på arbetsmarknaden och bekämpa segmentering, inaktivitet och ojämlikhet mellan könen och samtidigt minska den strukturella arbetslösheten. Åtgärder för att öka flexibilitet och trygghet bör vara balanserade och ömsesidigt förstärkande. Medlemsstaterna bör därför införa en kombination av flexibla och pålitliga avtalsvillkor, en aktiv arbetsmarknadspolitik, effektivt livslångt lärande, strategier för att främja arbetskraftens rörlighet och ändamålsenliga sociala trygghetssystem för att garantera att omställningar på arbetsmarknaden åtföljs av tydliga rättigheter och skyldigheter för arbetslösa när det gäller att aktivt söka arbete. Man bör tillsammans med arbetsmarknadens parter också ägna lämplig uppmärksamhet åt intern flexicurity på arbetsplatsen.

Medlemsstaterna bör stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter och ta itu med segmenteringen på arbetsmarknaden genom åtgärder mot otrygga anställningar, brist på sysselsättning och svart arbete. Yrkesmässig rörlighet bör belönas. Man bör förbättra arbetstillfällenas kvalitet och anställningsvillkoren. Medlemstaterna bör bekämpa fattigdomen bland förvärvsarbetande och främja en god arbetsmiljö. Tillfredsställande social trygghet bör också säkerställas för anställda med tidsbegränsade kontrakt och egenföretagare. Arbetsförmedlingarna spelar en viktig roll när det gäller aktivering och anpassning och de bör därför stärkas genom att erbjuda individanpassade tjänster och aktiva och förebyggande arbetsmarknadsåtgärder i ett tidigt skede som är öppna för alla, också för ungdomar, personer som hotas av arbetslöshet och dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden.

Åtgärder för att göra det lönsamt att arbeta är fortsatt viktiga. För att öka konkurrenskraften och höja arbetsmarknadsdeltagandet, särskilt för lågutbildade, och i enlighet med riktlinje 2 för den ekonomiska politiken, bör medlemsstaterna främja de rätta ramvillkoren för löneförhandling och arbetskraftskostnadsutveckling som är förenliga med prisstabilitet och produktivitetstrender. Medlemsstaterna bör se över skatte- och förmånssystemen och den offentliga sektorns möjlighet att ge det stöd som krävs för att höja arbetskraftsdeltagandet och stimulera efterfrågan på arbetskraft. De bör främja ett aktivt åldrande, jämställdhet mellan könen, bland annat lika lön för lika arbete och integration på arbetsmarknaden för ungdomar, personer med funktionsnedsättning, legala invandrare och andra utsatta grupper. Politik som främjar balansen mellan arbetsliv och privatliv genom tillhandahållande av barnomsorg till rimligt pris och nya former för arbetets organisation bör inriktas på att öka sysselsättningen, särskilt bland ungdomar, äldre arbetstagare och kvinnor. Medlemsstaterna bör också undanröja hindren för nya arbetstagares inträde på arbetsmarknaden, främja egenföretagande, entreprenörskap och skapandet av arbetstillfällen på alla områden, bl.a. inom grön sysselsättning och på vårdområdet, samt främja social innovation.

EU:s överordnade mål, som kommer att vara utgångspunkten när medlemsstaterna fastställer sina mål med beaktande av sina relativa utgångslägen och nationella omständigheter, är att sträva efter att senast 2020 öka sysselsättningsgraden bland kvinnor och män mellan 20 och 64 år till 75 %, bl.a. genom ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågutbildade samt genom bättre integration av legala invandrare.

Riktlinje 8:   Utveckla en kvalificerad arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens behov och främja livslångt lärande

Medlemsstaterna bör främja produktivitet och anställbarhet genom ett lämpligt utbud av kunskap och kompetens som är anpassat efter den nuvarande och kommande efterfrågan på arbetsmarknaden. En högkvalitativ grundutbildning och attraktiv yrkesutbildning måste kompletteras med effektiva incitament för livslångt lärande för dem som befinner sig såväl i som utanför arbetslivet för att på så sätt ge alla vuxna möjlighet att skola om sig eller förbättra sina kvalifikationer, övervinna könsstereotyper samt genom andra utbildningsmöjligheter och en målinriktad migrations- och integrationspolitik. Medlemsstaterna bör utveckla system för erkännande av förvärvad kompetens och bör undanröja hinder för arbetstagarnas yrkesmässiga och geografiska rörlighet, främja förvärvande av övergripande färdigheter för att stödja kreativitet, innovation och entreprenörskap. Framför allt bör de inrikta sina insatser på att stödja arbetstagare med låg eller föråldrad utbildning, öka äldre arbetstagares anställbarhet, stärka högutbildade arbetstagares utbildning, kompetens och erfarenhet, vilket även bör gälla forskare samt kvinnor på de vetenskapliga, matematiska och tekniska områdena.

I samarbete med arbetsmarknadens parter och näringslivet bör medlemsstaterna öka tillgången till utbildning och stärka utbildnings- och yrkesvägledningen. Dessa förbättringar bör kombineras med tillhandahållandet av systematisk information om nya anställningsmöjligheter, främjande av entreprenörskap och bättre förutseende av framtida kompetensbehov. Investeringar i utveckling av mänskliga resurser, kompetenshöjning och deltagande i system för livslångt lärande bör främjas genom gemensamma ekonomiska bidrag från staten, enskilda och arbetsgivare. För att stödja ungdomar, särskilt ungdomar som är arbetslösa och inte deltar i utbildning, bör medlemsstaterna i samarbete med arbetsmarknadens parter införa system för att hjälpa dem att hitta ett första arbete, skaffa sig arbetslivserfarenhet eller en vidareutbildning, inbegripet lärlingsutbildning, och bör snabbt ingripa när ungdomar blir arbetslösa.

Genom regelbunden övervakning av politiken för kompetenshöjning och förutseende av framtida kompetensbehov bör man kunna fastställa på vilka områden som förbättringar kan göras och öka möjligheterna att anpassa utbildningssystemen till arbetsmarknadens rådande och framväxande behov, t.ex. en resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp. För att nå dessa mål bör medlemsstaterna vid behov utnyttja Europeiska socialfonden och andra EU-fonder. Politik som stimulerar efterfrågan på arbetskraft skulle kunna komplettera investeringarna i humankapital.

Riktlinje 9:   Förbättra utbildningssystemens kvalitet och resultat på alla nivåer och öka deltagandet i högre utbildning eller motsvarande

För att ge alla tillgång till utbildning av hög kvalitet och förbättra utbildningsresultaten bör medlemsstaterna investera effektivt i utbildningssystemen, särskilt genom att öka arbetskraftens utbildningsnivå så att den kan anpassa sig efter de snabba förändringarna på de moderna arbetsmarknaderna och i samhället i stort. I linje med principerna för livslångt lärande bör åtgärderna täcka alla sektorer (från förskoleverksamhet och skolor till högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning) och även ta hänsyn till icke-formellt och informellt lärande. Reformerna bör syfta till att alla ska förvärva de nyckelkompetenser som krävs för att lyckas i den kunskapsbaserade ekonomin, särskilt när det gäller anställbarhet i linje med de prioriteringar som anges för riktlinje 4. Internationell rörlighet för studerande och lärare bör uppmuntras. Åtgärder bör också vidtas för att rörlighet i utbildningssyfte ska bli normen för ungdomar och lärare. Medlemsstaterna bör göra utbildningssystemen öppnare och mer relevanta, särskilt genom att tillämpa nationella referensramar för kvalifikationer som möjliggör flexibla utbildningsvägar och genom att utveckla partnerskap mellan utbildningsområdet och arbetslivet. Läraryrket bör göras mer attraktivt och man bör ägna uppmärksamhet åt lärarnas grundutbildning och kompetensutveckling/fortbildning. Den högre utbildningen bör bli mer öppen för personer med studieovan bakgrund och deltagandet i den högre utbildningen bör breddas. För att minska antalet ungdomar som är arbetslösa och ej deltar i utbildning bör medlemsstaterna vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga skolavhopp.

EU:s överordnade mål, som kommer att vara utgångspunkten när medlemsstaterna fastställer sina nationella mål med beaktande av sina relativa utgångslägen och nationella omständigheter, är att minska andelen personer med avbruten skolgång till mindre än 10 % och öka andelen av befolkningen i åldern 30–34 år med avslutad högre utbildning eller motsvarande till minst 40 % (1).

Riktlinje 10:   Främja social delaktighet och bekämpa fattigdom

Utökade sysselsättningsmöjligheter är en väsentlig aspekt av medlemsstaternas integrerade strategier för att förhindra och minska fattigdomen och främja ett fullt deltagande i samhällslivet och ekonomin. Europeiska socialfonden och andra EU-fonder bör utnyttjas på lämpligt sätt för detta ändamål. Insatser bör inriktas på att tillförsäkra lika möjligheter, bl.a. genom allas tillgång till tjänster av god kvalitet, till en rimlig prisnivå och utformade på ett hållbart sätt, särskilt på det sociala området. Offentliga tjänster (däribland onlinetjänster i enlighet med riktlinje 4) spelar en viktig roll i detta avseende. Medlemsstaterna bör vidta effektiva åtgärder mot diskriminering. Att ge människor ökad egenmakt och främja deltagandet på arbetsmarknaden för dem som befinner sig längst bort från denna och samtidigt förhindra fattigdom bland de förvärvsarbetande bidrar till att bekämpa social utestängning. Detta kommer att kräva en förstärkning av sociala trygghetssystem, livslångt lärande och omfattande strategier för aktiv inkludering så att människor ges möjligheter i olika skeden av livet och skyddas mot risken för utanförskap med särskild uppmärksamhet på kvinnor. De sociala trygghetssystemen, däribland pensionssystemen och tillgången till hälso- och sjukvård, bör moderniseras så att de kan användas fullt ut för att tillförsäkra tillfredsställande inkomststöd och tjänster – och därigenom skapa social sammanhållning – och samtidigt fortsätta att vara ekonomiskt hållbara och uppmuntra deltagandet i samhället och på arbetsmarknaden.

Förmånssystemen bör inriktas på att garantera inkomsttrygghet vid omställningar och minska fattigdomen, särskilt bland de grupper som är mest utsatta för socialt utanförskap, såsom ensamstående föräldrar, minoriteter, däribland romer, personer med funktionsnedsättning, barn och ungdomar, äldre kvinnor och män, legala invandrare och hemlösa. Medlemsstaterna bör också aktivt främja den sociala ekonomin och social innovation för att stödja de mest utsatta. Alla åtgärder bör också syfta till att främja jämställdhet.

EU:s överordnade mål, som kommer att vara utgångspunkten när medlemsstaterna fastställer sina nationella mål med beaktande av sina relativa utgångslägen och nationella omständigheter, är att främja social delaktighet, särskilt genom minskad fattigdom, med målsättningen att åtminstone 20 miljoner människor ska komma ur en situation där de riskerar att drabbas fattigdom och social utestängning (2).


(1)  Europeiska rådet betonar medlemsstaternas behörighet att fastställa och tillämpa kvantitativa mål på utbildningsområdet.

(2)  Denna befolkningsandel definieras som antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och utestängning enligt tre indikatorer (risk för fattigdom, materiell eftersatthet, arbetslöst hushåll); medlemsstaterna får dock själva fastställa sina nationella mål på grundval av de lämpligaste indikatorerna, med beaktande av sina nationella omständigheter och prioriteringar.


24.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 308/52


RÅDETS BESLUT

av den 22 november 2010

om utnämning av en österrikisk ledamot och två österrikiska suppleanter i Regionkommittén

(2010/708/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,

med beaktande av den österrikiska regeringens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Rådet antog den 22 december 2009 respektive den 18 januari 2010 beslut 2009/1014/EU (1) respektive beslut 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015.

(2)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Johannes PEINSTEINER har löpt ut.

(3)

En plats som suppleant blir ledig till följd av att Markus LINHART utnämns till ledamot i Regionkommittén.

(4)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandaten för Marianne FÜGL har löpt ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Till Regionkommittén utnämns härmed för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2015,

a)

som ledamot

Markus LINHART, borgmästare i Bregenz,

och

b)

som suppleanter

Landtagsabgeordneter Johannes PEINSTEINER, borgmästare i St. Wolfgang,

Hannes WENINGER, Gemeinderat Nationalratsabgeordneter.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 22 november 2010.

På rådets vägnar

S. VANACKERE

Ordförande


(1)  EUT L 348, 29.12.2009, s. 22.

(2)  EUT L 12, 19.1.2010, s. 11.


24.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 308/53


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 22 november 2010

om inrättande av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd

[delgivet med nr K(2010) 7961]

(Text av betydelse för EES)

(2010/709/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (1), särskilt artikel 5, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med förordning (EG) nr 66/2010 ska kriterierna för EU-miljömärket fastställas med bistånd av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd (nedan kallad EUEB).

(2)

För att allmänheten ska acceptera EU-miljömärkesprogrammet är det av största vikt att organisationer som icke-statliga organisationer på miljöområdet och konsumentorganisationer är medlemmar i EUEB som berörda parter tillsammans med medlemsstaternas behöriga organ.

(3)

Kommissionens beslut 2000/730/EG av den 10 november 2000 om inrättande av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd och om fastställande av dess arbetsordning (2) bör ersättas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska unionens miljömärkningsnämnd, nedan kallad EUEB, inrättas härmed.

Artikel 2

1.   EUEB:s medlemmar ska utses av kommissionen.

2.   EUEB ska bestå av företrädare för behöriga organ från varje medlemsstat, företrädare för medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och företrädare för följande organisationer:

a)

Den europeiska konsumentorganisationen (BEUC)

b)

Europeiska gemenskapernas konsumentkooperativa organisationer (Eurocoop)

c)

Europeiska miljöbyrån (EEB)

d)

Businesseurope

e)

Europeiska sammanslutningen för hantverksföretag och små och medelstora företag (UEAPME)

f)

Eurocommerce

3.   Kommissionen får ändra EUEB:s medlemskap om det är lämpligt.

Artikel 3

1.   Varje medlem i EUEB ska utse en kontaktperson.

2.   EUEB:s möten ska ledas av dess ordförande.

3.   EUEB ska anta sin arbetsordning i samråd med kommissionen.

4.   Kommissionen ska ersätta utgifter för resor och, i relevanta fall, uppehälle för medlemmar i samband med EUEB:s verksamhet, inom ramen för den årliga budget som är anslagen för sådana utgifter.

Artikel 4

Beslut 2000/730/EC ska upphöra att gälla.

Artikel 5

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 oktober 2010.

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 november 2010.

På kommissionens vägnar

Janez POTOČNIK

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 27, 30.1.2010, s. 1.

(2)  EGT L 293, 22.11.2000, s. 24.