ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.166.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 166

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

53 årgången
1 juli 2010


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 573/2010 av den 30 juni 2010 om ändring av förordning (EU) nr 185/2010 om åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder avseende luftfartsskydd ( 1 )

1

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 574/2010 av den 30 juni 2010 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på IFRS (International Financial Reporting Standard) 1 och IFRS 7 ( 1 )

6

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 575/2010 av den 30 juni 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

9

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 576/2010 av den 30 juni 2010 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 juli 2010

11

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 577/2010 av den 30 juni 2010 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10

14

 

 

BESLUT

 

 

2010/364/EU

 

*

Rådets beslut av den 24 juni 2010 om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Albaniens ministerråd om vissa luftfartsaspekter

16

 

 

2010/365/EU

 

*

Rådets beslut av den 29 juni 2010 om tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien

17

 

 

2010/366/EU

 

*

Rådets beslut av den 29 juni 2010 om utnämning av en rumänsk ledamot i Regionkommittén

21

 

 

2010/367/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 25 juni 2010 om medlemsstaternas genomförande av övervakningsprogram avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar [delgivet med nr K(2010) 4190]  ( 1 )

22

 

 

2010/368/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 30 juni 2010 om ändring av beslut 2006/771/EG om harmonisering av radiospektrum för användning av kortdistansutrustning [delgivet med nr K(2010) 4313]  ( 1 )

33

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 884/2009 om fastställande av form och innehåll för den räkenskapsinformation som ska översändas till kommissionen inom ramen för avslutande av räkenskaperna för EGFJ och EJFLU samt för övervakning och prognostisering (EUT L 254 av den 26.9.2009)

42

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 573/2010

av den 30 juni 2010

om ändring av förordning (EU) nr 185/2010 om åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder avseende luftfartsskydd

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002 (1), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 4.3 i förordning (EG) nr 300/2008 ska kommissionen anta detaljerade bestämmelser för genomförandet av de gemensamma grundläggande standarder som avses i artikel 4.1 och av de allmänna kompletterande åtgärder som avses i artikel 4.2 i den förordningen.

(2)

Om dessa bestämmelser omfattar känsliga säkerhetsåtgärder bör de betraktas som sekretessbelagda EU-uppgifter enligt kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna (2), såsom anges i artikel 18 a i förordning (EG) nr 300/2008, och därför inte offentliggöras. Sådana åtgärder bör antas separat genom ett beslut som riktar sig till medlemsstaterna.

(3)

Förordning (EG) nr 300/2008 bör tillämpas fullt ut från och med den dag som anges i de genomförandebestämmelser som antas i enlighet med de förfaranden som avses i artikel 4.2 och 4.3 i den förordningen, dock senast från och med den 29 april 2010. Denna förordning bör därför gälla från och med den 29 april 2010 för att harmonisera tillämpningen av förordning (EG) nr 300/2008 och dess genomföranderättsakter.

(4)

Kommissionens förordningar (EG) nr 1217/2003 av den 4 juli 2003 om fastställande av gemensamma specifikationer för nationella säkerhets- och kvalitetskontrollprogram för civil luftfart (3), (EG) nr 1486/2003 av den 22 augusti 2003 om fastställande av förfaranden för utförande av kommissionens inspektioner på området luftfartsskydd för den civila luftfarten (4), (EG) nr 1138/2004 av den 21 juni 2004 om en gemensam definition av känsliga delar av behörighetsområden på flygplatser (5) och (EG) nr 820/2008 av den 8 augusti 2008 om åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder avseende luftfartsskydd (6), som alla genomför Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2320/2002 av den 16 december 2002 om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten (7), bör därför upphävas.

(5)

Enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 300/2008 ska kommissionen som allmän regel offentliggöra åtgärder som direkt påverkar passagerarna, men trots detta kan vissa åtgärder som innehåller känslig säkerhetsinformation klassificeras i enlighet med beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom och inte offentliggöras. Sådana åtgärder bör antas separat genom ett beslut som riktar sig till medlemsstaterna. Den del av beslutet som omfattar åtgärder och förfaranden som innehåller känslig säkerhetsinformation bör inte offentliggöras och bör endast göras tillgänglig för de operatörer och enheter som har legitimt intresse. Sådana åtgärder omfattar särskilt vissa detaljerade förfaranden och undantag från dessa när det gäller det sätt på vilket luftfartyg, fordon, personer, bagage, post och frakt kontrolleras vid inträde i eller när de befinner sig i behörighetsområden samt de tekniska specifikationerna för utrustning för säkerhetskontroll.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för luftfartsskyddet inom den civila luftfarten som inrättades genom artikel 19.1 i förordning (EG) nr 300/2008.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I denna förordning fastställs detaljerade bestämmelser för genomförandet av gemensamma grundläggande standarder för att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar som äventyrar dess säkerhet, och allmänna åtgärder som kompletterar de gemensamma grundläggande standarderna.

Artikel 2

Genomförandebestämmelser

1.   De åtgärder som avses i artikel 1 anges i bilagan.

2.   I enlighet med artikel 10.1 i förordning (EG) nr 300/2008 ska denna förordning beaktas på lämpligt sätt i de nationella säkerhetsprogrammen för civil luftfart.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft och ska tillämpas från och med den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juni 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 97, 9.4.2008, s. 72.

(2)  EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

(3)  EUT L 169, 8.7.2003, s. 44.

(4)  EUT L 213, 23.8.2003, s. 3.

(5)  EUT L 221, 22.6.2004, s. 6.

(6)  EUT L 221, 19.8.2008, s. 8.

(7)  EGT L 355, 30.12.2002, s. 1.


BILAGA

Bilagan till förordning (EG) nr 185/2010 (1) ska ändras på följande sätt:

A.

I kapitel 4 ska punkt 4.1.1.2 c läggas till:

”c)

Sprängämneshundar i kombination med led a.”

B.

I kapitel 4 ska punkt 4.1.1.9 läggas till:

”4.1.1.9

Sprängämneshundar får endast användas som kompletterande metod för säkerhetskontroll.”

C.

I kapitel 4 ska punkt 4.1.2.3 d läggas till:

”d)

Sprängämneshundar i kombination med led a.”

D.

I kapitel 5 ska punkt 5.1.1 e läggas till:

”e)

Sprängämneshundar.”

E.

I kapitel 12 ska punkt 9 läggas till:

”12.9   SPRÄNGÄMNESHUND

12.9.1   Allmänna principer

12.9.1.1

En sprängämneshund (EDD) ska kunna spåra och markera en angiven mängd eller en högre än angiven mängd sprängämne.

12.9.1.2

Spårningen ska kunna ske oberoende av sprängämnenas form, placering och läge.

12.9.1.3

När en sprängämneshund upptäcker sprängämnen enligt tillägg 12-D till ett separat kommissionsbeslut ska den slå larm genom passiv markering.

12.9.1.4

En sprängämneshund och dess förare (EDD-team) kan användas för säkerhetskontroll förutsatt att de både har godkänts var för sig och tillsammans som ett team.

12.9.1.5

En sprängämneshund och dess förare ska genomgå grundutbildning och repetitionsutbildning så att kompetens förvärvas och underhålls och, när så krävs, ny kompetens förvärvas.

12.9.1.6

För att få godkännande ska ett EDD-team, bestående av en sprängämneshund och dess förare, ha genomgått och klarat en utbildning.

12.9.1.7

Ett EDD-team ska godkännas av behörig myndighet eller på dennas vägnar i enlighet med tillägg 12-E och 12-F till ett separat kommissionsbeslut.

12.9.1.8

Efter godkännande av behörig myndighet kan ett EDD-team användas för säkerhetskontroll med hjälp av frisökmetod eller REST-metod (Remote Explosive Scent Tracing).

12.9.2   Standarder för EDD

12.9.2.1

Prestandakraven för en sprängämneshund fastställs i tillägg 12-D till ett separat kommissionsbeslut.

12.9.2.2

Ett EDD-team som används för säkerhetskontroll av personer, kabinbagage, föremål som medförs av andra personer än passagerare, fordon, luftfartyg, förnödenheter för användning ombord och varuleveranser till flygplatsen samt behörighetsområden på en flygplats ska uppfylla standard 1.

12.9.2.3

Ett EDD-team som används för säkerhetskontroll av kabinbagageflygföretagens post och materiel, frakt och post ska uppfylla standard 2.

12.9.2.4

Ett EDD-team med godkännande för spårning av sprängämnen och som använder REST-metoden (Remote Explosive Scent Tracing) får endast användas för säkerhetskontroll av frakt, men inte för säkerhetskontroll av andra områden som omfattas av standard 2.

12.9.2.5

En sprängämneshund som används för säkerhetskontroll genom spårning av sprängämnen ska vara försedd med unik identifieringsmärkning.

12.9.2.6

När en sprängämneshund utför sprängämnesspårning ska den alltid åtföljas av den hundförare som godkänts för att arbeta med den sprängämneshunden.

12.9.2.7

En sprängämneshund som är godkänd för frisökmetod får endast ha en hundförare. En hundförare kan godkännas som förare för högst två sprängämneshundar.

12.9.2.8

En sprängämneshund som är godkänd för REST-metod får ha högst två hundförare.

12.9.3   Utbildningskrav

Allmänna utbildningskrav

12.9.3.1

Utbildningen av ett EDD-team ska omfatta teori, arbetsspecifik utbildning och praktik på arbetsplatsen.

12.9.3.2

Kursinnehållet ska specificeras eller godkännas av den behöriga myndigheten.

12.9.3.3

Utbildningen ska hållas av behörig myndighet eller ske på denna myndighets vägnar med instruktörer som har behörighet i enlighet med punkt 11.5 i bilagan till förordning (EG) nr 185/2010.

12.9.3.4

Hundar som tränas för sprängämnesspårning ska uteslutande tränas och användas för denna uppgift.

12.9.3.5

Under utbildningen ska träningshjälpmedel som representerar sprängämnen användas.

12.9.3.6

Alla personer som hanterar träningshjälpmedel ska ges utbildning i hur kontaminering undviks.

Grundutbildning för EDD-team

12.9.3.7

Ett EDD-team ska genomgå grundutbildning baserad på kriterierna i punkt 12.9.3 i ett separat kommissionsbeslut.

12.9.3.8

Den grundutbildningen för ett EDD-team ska omfatta praktisk utbildning i den avsedda arbetsmiljön.

Repetitionsutbildning för EDD-team

12.9.3.9

En sprängämneshund och dess förare ska genomgå repetitionsutbildning, både enskilt och tillsammans som ett team.

12.9.3.10

Repetitionsutbildningen ska underhålla förvärvad kompetens enligt grundutbildningskraven samt sådan kompetens som förvärvats i enlighet med utvecklingen inom luftfartsskyddet.

12.9.3.11

Repetitionsutbildningen för ett EDD-team ska genomföras minst var sjätte vecka. Repetitionsutbildningen ska omfatta minst fyra timmar per sexveckorsperiod.

12.9.3.12

Punkt 11 ska inte tillämpas när en sprängämneshund minst en gång i veckan genomgår igenkänningsträning för alla de ämnen som förtecknas i tillägg 12-D till ett separat kommissionsbeslut.

Utbildningsdokumentation för EDD-team

12.9.3.13

All grundutbildning och repetitionsutbildning ska dokumenteras både för sprängämneshunden och dess förare och ska finnas tillgänglig under hela anställningsavtalets löptid; den ska på begäran ställas till den behöriga myndighetens förfogande.

Praktisk utbildning för EDD-team

12.9.3.14

En sprängämneshund som används för säkerhetskontroll ska genomgå praktisk utbildning i syfte att säkerställa att den uppfyller prestandakraven enligt tillägg 12-D till ett separat kommissionsbeslut.

12.9.3.15

Den praktiska utbildningen ska ske kontinuerligt och slumpmässigt under hela den period som hunden är i tjänst, och ska mäta sprängämneshundens prestanda med hjälp av godkända träningshjälpmedel.

12.9.4   Förfaranden för godkännande

12.9.4.1

Godkännandeförfarandet ska garantera att följande kompetenser kontrolleras och mäts:

a)

Sprängämneshundens förmåga att uppfylla de krav avseende spårningsprestanda som fastställs i tillägg 12-D till ett separat kommissionsbeslut.

b)

Sprängämneshundens förmåga att ge passiv respons vid förekomst av sprängämnen.

c)

Sprängämneshundens och dess förares förmåga att arbeta effektivt som ett team.

d)

Förarens förmåga att korrekt leda sprängämneshunden samt på lämpligt sätt tolka och reagera på sprängämneshundens reaktion vid förekomst av sprängämnen.

12.9.4.2

Godkännandeförfarandet ska simulera vart och ett av de arbetsområden inom vilka EDD-teamet kommer att arbeta.

12.9.4.3

EDD-teamet ska ha klarat och fullbordat utbildningen inom vart och ett av de områden som ansökan om godkännande avser.

12.9.4.4

Godkännandeförfarandena ska genomföras i enlighet med tillägg 12-E och 12-F till ett separat kommissionsbeslut.

12.9.4.5

Ett godkännande ska vara giltigt under högst 12 månader.

12.9.5   Kvalitetskontroll

12.9.5.1

EDD-teamet ska omfattas av de åtgärder för kvalitetskontroll som fastställs i tillägg 12-G till ett separat kommissionsbeslut.

12.9.6   Metod för säkerhetskontroll

Ytterligare, detaljerade krav fastställs i ett separat kommissionsbeslut.”


(1)  EUT L 55, 5.3.2010, s. 1.


1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/6


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 574/2010

av den 30 juni 2010

om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på IFRS (International Financial Reporting Standard) 1 och IFRS 7

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

Den 28 januari 2010 offentliggjorde IASB (International Accounting Standards Board) en ändring av IFRS (International Financial Reporting Standard) 1 – Begränsat undantag för förstagångstillämpare från kraven enligt IFRS 7 att presentera jämförande information, nedan kallad ändringen av IFRS-1. Eftersom det konstaterats att förstagångstillämpare av IFRS inte kan utnyttja undantaget från kravet i IFRS 7 om presentation av jämförande information avseende beräkning av verkligt värde och likviditetsrisker ifall dessa jämförbara perioder avslutas före den 31 december 2009 syftar ändringen av IFRS 1 till att se till att förstagångstillämpare kan utnyttja denna möjlighet.

(3)

Överläggningarna med EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) tekniska expertgrupp ger stöd för att ändringen av IFRS 1 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3) har granskningsgruppen för redovisningsstandarder granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat Europeiska kommissionen att den är välavvägd och objektiv.

(4)

Antagandet av ändringen av IFRS 1 medför ändringar av International Financial Reporting Standard (IFRS) 7 för att säkerställa överensstämmelsen mellan internationella redovisningsstandarder.

(5)

Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

IFRS (International Financial Reporting Standard) 1 ska ändras enligt bilagan till denna förordning.

2.

IFRS 7 ska ändras enligt bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa ändringarna av IFRS 1 och IFRS 7, enligt bilagan till denna förordning, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 30 juni 2010.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juni 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2)  EUT L 320, 29.11.2008, s. 1.

(3)  EUT L 199, 21.7.2006, s. 33.


BILAGA

INTERNATIONELLA REDOVISNINGSSTANDARDER

IFRS 1

Ändringen av IFRS 1 Begränsat undantag för förstagångstillämpare från kraven enligt IFRS 7 att presentera jämförande information

IFRS 7

Ändringen av i IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar

Mångfaldigande tillåtet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålles utanför EES, med undantag för rätten att mångfaldiga för enskilt bruk eller annars i överensstämmelse med god sed. Ytterligare information kan erhållas från IASB på webbplatsen www.iasb.org

BEGRÄNSAT UNDANTAG FÖR FÖRSTAGÅNGSTILLÄMPARE FRÅN KRAVEN ENLIGT IFRS 7 ATT PRESENTERA JÄMFÖRANDE INFORMATION

(Ändring i IFRS 1)

Ändring i IFRS 1

Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas

Punkt 39C har lagts till.

IKRAFTTRÄDANDE

39C

I Begränsat undantag för förstagångstillämpare från kravet enligt IFRS 7 att presentera jämförande information, (Ändringar i IFRS 1), som utfärdades i januari 2010 lades punkt E3 till. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2010 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Bilaga E

Kortfristiga undantag från IFRS

En rubrik, punkt E3 och en fotnot har lagts till.

Upplysningar om finansiella instrument

E3

En förstagångstillämpare kan tillämpa övergångsbestämmelserna i punkt 44G i IFRS 7. (1)

Tillägg

Ändringar i IFRS 7

Finansiella instrument: Upplysningar

Punkt 44G har ändrats (ny text är understruken och text som utgår är överstruken) och fotnoter har lagts till.

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

44G

Genom Förbättringar i upplysningar om Finansiella instrument (ändringar i IFRS 7), som utfärdades i mars 2009, ändrades punkt 27, 39 och B11 och lades punkt 27A, 27B, B10A och B11A–B11F till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Ett företag behöver inte lämna de upplysningar som krävs genom ändringen för

a)

helårs- eller delårsperiod, inklusive rapporter över finansiell ställning, som läggs fram inom en jämförbar årsperiod som avslutats före den 31 december 2009, eller

b)

rapporter över finansiell ställning som vid början av den tidigaste jämförbara perioden per ett datum före den 31 december 2009.

Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. (2)


(1)  I Begränsat undantag för förstagångstillämpare från kraven enligt IFRS 7 att presentera jämförande information, (Ändringar i IFRS 1) som utfärdades i januari 2010 lades punkt E3 till. För att undvika den potentiella användningen av efterrationaliseringar och säkerställa att förstagångstillämpare inte missgynnas i förhållande till företag som redan tillämpar IFRS beslutade styrelsen att förstagångstillämpare bör ha rätt att använda samma övergångsbestämmelser som företag som redan utarbetar finansiella rapporter enligt IFRS, och som ingår i Förbättringar i upplysningar om Finansiella instrument (ändringar i IFRS 7).

(2)  Som en följd av Begränsat undantag för förstagångstillämpare från kraven enligt IFRS 7 att presentera jämförande information, (Ändringar i IFRS 1) som utfärdades i januari 2010 lades punkt 44G till. Styrelsen ändrade punkt 44G för att förtydliga dess slutsatser och den väntade övergången för Förbättringar i upplysningar om Finansiella instrument (ändringar i IFRS 7).


1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/9


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 575/2010

av den 30 juni 2010

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juni 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MA

44,4

MK

31,8

TR

53,0

ZZ

43,1

0707 00 05

MK

41,0

TR

118,9

ZZ

80,0

0709 90 70

TR

106,7

ZZ

106,7

0805 50 10

AR

85,3

TR

97,3

US

84,1

ZA

94,5

ZZ

90,3

0808 10 80

AR

107,5

BR

90,2

CA

118,4

CL

95,2

CN

60,1

NZ

112,2

US

102,5

ZA

100,8

ZZ

98,4

0809 10 00

TR

231,7

ZZ

231,7

0809 20 95

TR

303,6

ZZ

303,6

0809 30

AR

133,5

TR

155,8

ZZ

144,7

0809 40 05

AU

258,9

IL

210,4

US

319,2

ZZ

262,8


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/11


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 576/2010

av den 30 juni 2010

om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 juli 2010

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vanligt vete av hög kvalitet), 1002, ex 1005 utom hybrider för utsäde, samt ex 1007, utom hybrider för utsäde, motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Denna tull får dock inte vara högre än tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

(2)

Enligt artikel 136.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska, för beräkning av den importtull som avses i punkt 1 i den artikeln, representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för produkterna i fråga.

(3)

Enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96 ska det pris som ska användas vid beräkningen av importtullen för produkter som omfattas av KN-nummer 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vete av hög kvalitet), 1002 00, 1005 10 90, 1005 90 00 och 1007 00 90 vara det dagliga representativa cif-importpris som fastställs på det sätt som anges i artikel 4 i den förordningen.

(4)

De importtullar som ska gälla från och med den 1 juli 2010 och som ska tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft bör fastställas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Från och med den 1 juli 2010 gäller de importtullar som fastställs i bilaga I till den här förordningen på grundval av beräkningsgrunderna i bilaga II inom den spannmålssektor som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juni 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EGT L 161, 29.6.1996, s. 125.


BILAGA I

Importtullar för de produkter som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 och som ska gälla från och med den 1 juli 2010

KN-nr

Varuslag

Importtull (1)

(EUR/t)

1001 10 00

Durumvete: av hög kvalitet

0,00

av medelhög kvalitet

0,00

av låg kvalitet

0,00

1001 90 91

Vanligt vete, för utsäde

0,00

ex 1001 90 99

Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde

0,00

1002 00 00

Råg

11,79

1005 10 90

Utsädesmajs annan än hybridmajs

5,34

1005 90 00

Majs av annat slag än för utsäde (2)

5,34

1007 00 90

Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde

11,79


(1)  Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1249/96 ska importtullen för varor, som anländer till gemenskapen via Atlanten eller Suezkanalen, minskas med

3 EUR/ton om lossningshamnen ligger i Medelhavet eller i Svarta havet,

2 EUR/ton om lossningshamnen ligger i Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige eller Förenade kungariket eller vid den Iberiska halvöns Atlantkust.

(2)  Om villkoren i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1249/96 är uppfyllda har importören rätt till en schablonmässig minskning av importtullen med 24 euro/ton.


BILAGA II

Beräkningsgrunder för importtullarna i bilaga I

16.6.2010-29.6.2010

1.

Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

(EUR/t)

 

Vanligt vete (1)

Majs

Durumvete, hög kvalitet

Durumvete, medelhög kvalitet (2)

Durumvete, låg kvalitet (3)

Korn

Börs

Minneapolis

Chicago

Börsnotering

170,70

111,08

Pris fob USA

139,88

129,88

109,88

86,97

Tillägg för Mexikanska golfen

14,26

Tillägg för Stora sjöarna

40,50

2.

Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

Fraktkostnad: Mexikanska golfen–Rotterdam

26,36 EUR/t

Fraktkostnad: Stora sjöarna–Rotterdam

58,26 EUR/t


(1)  Bidrag med 14 EUR/ton ingår (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(2)  Avdrag med 10 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(3)  Avdrag med 30 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).


1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/14


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 577/2010

av den 30 juni 2010

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2009/10 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 877/2009 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EU) nr 572/2010 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juni 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.

(3)  EUT L 253, 25.9.2009, s. 3.

(4)  EUT L 163, 30.6.2010, s. 39.


BILAGA

De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 1 juli 2010

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 11 10 (1)

41,21

0,00

1701 11 90 (1)

41,21

2,54

1701 12 10 (1)

41,21

0,00

1701 12 90 (1)

41,21

2,24

1701 91 00 (2)

42,49

4,72

1701 99 10 (2)

42,49

1,59

1701 99 90 (2)

42,49

1,59

1702 90 95 (3)

0,42

0,27


(1)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(2)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)  Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.


BESLUT

1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/16


RÅDETS BESLUT

av den 24 juni 2010

om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Albaniens ministerråd om vissa luftfartsaspekter

(2010/364/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 100.2 jämförd med artiklarna 218.6 a och 218.8 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)

Den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Albanien om vissa luftfartsaspekter (nedan kallat avtalet), i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till rådets beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(3)

Avtalet undertecknades på gemenskapens vägnar den 5 maj 2006, med förbehåll för att det senare ingås, i enlighet med rådets beslut 2006/716/EG (1).

(4)

Till följd av att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 bör Europeiska unionen lämna ett meddelande till Republiken Albanien om att Europeiska gemenskapen ersatts och efterträtts av Europeiska unionen.

(5)

Avtalet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Albaniens ministerråd om vissa luftfartsaspekter godkänns härmed på unionens vägnar (2).

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person som ska ha befogenhet att överlämna det meddelande som avses i artikel 8.1 i avtalet och att lämna följande meddelande:

”I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen och från den dagen utövar den alla gemenskapens rättigheter och fullgör alla gemenskapens skyldigheter. Därför ska hänvisningar till Europeiska gemenskapen i avtalet i lämpliga fall läsas som Europeiska unionen.”

Utfärdat i Luxemburg den 24 juni 2010.

På rådets vägnar

J. BLANCO LÓPEZ

Ordförande


(1)  EUT L 294, 25.10.2006, s. 51.

(2)  Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Albaniens ministerråd om vissa luftfartsaspekter har offentliggjorts i EUT L 294, 25.10.2006, s. 52 tillsammans med beslutet om undertecknande.


1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/17


RÅDETS BESLUT

av den 29 juni 2010

om tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien

(2010/365/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av 2005 års anslutningsakt, särskilt artikel 4.2,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt ska de bestämmelser i Schengenregelverket som inte omnämns i bilaga II till den akten tillämpas i Bulgarien och Rumänien (nedan kallade de berörda medlemsstaterna) endast efter att ett rådsbeslut har fattats, när det har kontrollerats om de nödvändiga villkoren för tillämpning av det regelverket är uppfyllda.

(2)

Rådet har genom följande åtgärder kontrollerat att de berörda medlemsstaterna garanterar tillfredsställande uppgiftsskydd genom följande åtgärder:

Ett fullständigt frågeformulär översändes till de berörda medlemsstaterna vilkas svar registrerades, och kontroll- och utvärderingsbesök genomfördes i de berörda medlemsstaterna, i enlighet med tillämpliga Schengenutvärderingsförfaranden enligt verkställande kommitténs beslut om inrättande av ständiga kommittén för genomförande av Schengenkonventionen (SCH/Com-ex (98) 26 slutlig) (2), när det gäller uppgiftsskydd.

(3)

Den 26 april 2010 konstaterade rådet att villkoren på detta område uppfyllts av de berörda medlemsstaterna. Det är därför möjligt att fastställa en tidpunkt från och med vilken Schengenregelverkets bestämmelser rörande Schengens informationssystem (SIS) kan tillämpas i dessa medlemsstater.

(4)

I och med att detta beslut träder i kraft bör det bli möjligt att överföra faktiska SIS-uppgifter till de berörda medlemsstaterna. Den konkreta användningen av dessa uppgifter bör medge att rådet, genom tillämpliga Schengenutvärderingsförfaranden enligt beslut SCH/Com-ex (98) 26 slutlig, kan kontrollera att de bestämmelser i Schengenregelverket som rör SIS i de berörda medlemsstaterna tillämpas på ett korrekt sätt. När dessa utvärderingar har genomförts, bör rådet fatta beslut om avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna med de medlemsstaterna.

(5)

Ett separat rådsbeslut bör antas, där en tidpunkt fastställs för avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna. Fram till den tidpunkt som fastställs i det beslutet bör vissa restriktioner beträffande användningen av SIS gälla.

(6)

När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (3), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG (4) om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet.

(7)

När det gäller Schweiz utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (5), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/149/RIF (6) och med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (7).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Bestämmelserna i Schengenregelverket rörande SIS, som avses i bilaga I, ska från och med den 15 oktober 2010 tillämpas på Republiken Bulgarien och Rumänien i deras inbördes förbindelser samt i deras förbindelser med Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland och Konungariket Sverige samt Republiken Island, Konungariket Norge och Schweiziska edsförbundet.

2.   Bestämmelserna i Schengenregelverket rörande SIS, enligt bilaga II, ska från och med det datum som preciseras i bilagan tillämpas på Republiken Bulgarien och Rumänien i deras inbördes förbindelser samt i deras förbindelser med Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland och Konungariket Sverige samt Republiken Island, Konungariket Norge och Schweiziska edsförbundet.

3.   Från och med den 29 juni 2010 kan faktiska SIS-uppgifter överföras till de berörda medlemsstaterna.

Från och med den 15 oktober 2010 ska de berörda medlemsstaterna i likhet med de medlemsstater där Schengenregelverket redan har genomförts kunna införa uppgifter i SIS och utnyttja SIS-uppgifter, med förbehåll för bestämmelserna i punkt 4.

4.   Fram till och med den tidpunkt när kontrollerna vid de inre gränserna avskaffas med de berörda medlemsstaterna ska dessa medlemsstater

a)

inte vara skyldiga att återsända eller vägra inresa till sitt territorium för sådana tredjelandsmedborgare som en annan medlemsstat registrerat på spärrlista i SIS,

b)

avhålla sig från att införa uppgifter som omfattas av bestämmelserna i artikel 96 i konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (nedan kallad Schengenkonventionen) (8).

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas

Artikel 3

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Luxemburg den 29 juni 2010.

På rådets vägnar

E. ESPINOSA

Ordförande


(1)  Yttrande avgivet den 17 juni 2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EGT L 239, 22.9.2000, s. 138.

(3)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(4)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(5)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(6)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 50.

(7)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

(8)  EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.


BILAGA I

Förteckning över de bestämmelser i Schengenregelverket rörande SIS enligt artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt som ska göras tillämpliga på de berörda medlemsstaterna

1.

När det gäller bestämmelserna i Schengenkonventionen:

Artiklarna 64 och 92–119 i Schengenkonventionen.

2.

Andra bestämmelser om SIS:

a)

Beslut av den verkställande kommitté som inrättades genom Schengenkonventionen:

Verkställande kommitténs beslut av den 15 december 1997 om ändring av de finansiella bestämmelserna för C.SIS (SCH/Com-ex (97) 35) (1).

b)

Förklaringar från den verkställande kommitté som inrättades genom Schengenkonventionen:

i)

Verkställande kommitténs förklaring av den 18 april 1996 om definition av begreppet utlänning (SCH/Com-ex (96) decl 5) (2).

ii)

Verkställande kommitténs förklaring av den 28 april 1999 om SIS struktur (SCH/Com-ex (99) decl 2 rev) (3).

c)

Andra instrument:

i)

Rådets beslut 2000/265/EG av den 27 mars 2000 om upprättande av en budgetförordning för budgetaspekterna på rådets ställföreträdande generalsekreterares förvaltning av de avtal som ingås i dennes namn, på vissa medlemsstaters vägnar, om installation och drift av kommunikationsinfrastrukturen för Schengensammanhang (Sisnet) (4).

ii)

Sirenehandboken (5).

iii)

Rådets förordning (EG) nr 871/2004 av den 29 april 2004 om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (6), och eventuella senare beslut om tidpunkten för tillämpningen av dessa funktioner.

iv)

Rådets beslut 2005/211/RIF av den 24 februari 2005 om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism (7), och eventuella senare beslut om tidpunkten för tillämpningen av dessa funktioner.

v)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1160/2005 av den 6 juli 2005 om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna vad gäller tillgången till Schengens informationssystem för de organ som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon i medlemsstaterna (8).

vi)

Artikel 5.4 a och bestämmelserna i avdelning II och bilagorna härtill med hänvisning till Schengens informationssystem (SIS) i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (9).

vii)

Rådets förordning (EG) nr 1104/2008 av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1+) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (10).

viii)

Rådets beslut 2008/839/RIF av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1+) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (11).


(1)  EGT L 239, 22.9.2000, s. 444.

(2)  EGT L 239, 22.9.2000, s. 458.

(3)  EGT L 239, 22.9.2000, s. 459.

(4)  EGT L 85, 6.4.2000, s. 12.

(5)  Delar av Sirenehandboken offentliggjordes i EUT C 38, 17.2.2003, s. 1. Handboken ändrades genom kommissionens beslut 2006/757/EG (EUT L 317, 16.11.2006, s. 1) och 2006/758/EG (EUT L 317, 16.11.2006, s. 41).

(6)  EUT L 162, 30.4.2004, s. 29.

(7)  EUT L 68, 15.3.2005, s. 44.

(8)  EUT L 191, 22.7.2005, s. 18.

(9)  EUT L 105, 13.4.2006, s. 1.

(10)  EUT L 299, 8.11.2008, s. 1.

(11)  EUT L 299, 8.11.2008, s. 43.


BILAGA II

Förteckning över de bestämmelser i Schengenregelverket rörande SIS enligt artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt som ska göras tillämpliga på de berörda medlemsstaterna från och med den tidpunkt som anges i de bestämmelserna

1.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon (1).

2.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (2).

3.

Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (3).


(1)  EUT L 381, 28.12.2006, s. 1.

(2)  EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

(3)  EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.


1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/21


RÅDETS BESLUT

av den 29 juni 2010

om utnämning av en rumänsk ledamot i Regionkommittén

(2010/366/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,

med beaktande av den rumänska regeringens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Rådet antog den 22 december 2009 och den 18 januari 2010 beslut 2009/1014/EU och 2010/29/EU om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015 (1).

(2)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Cristian ANGHEL har löpt ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Till Regionkommittén utnämns härmed för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2015, som ledamot

Dl. Romeo STAVARACHE

Primarul municipiului Bacău, județul Bacău

Artikel 2

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Utfärdat i Luxemburg den 29 juni 2010.

På rådets vägnar

E. ESPINOSA

Ordförande


(1)  EUT L 348, 29.12.2009, s. 22 och EUT L 12, 19.1.2010, s. 11.


1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/22


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 25 juni 2010

om medlemsstaternas genomförande av övervakningsprogram avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar

[delgivet med nr K(2010) 4190]

(Text av betydelse för EES)

(2010/367/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (1), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (2), särskilt artikel 4.2, och

av följande skäl:

(1)

Aviär influensa är en smittsam virussjukdom hos fåglar, inklusive fjäderfä. Infektioner med aviära influensavirus hos tamfjäderfä orsakar två huvudformer av denna sjukdom som har olika virulens. Den lågpatogena formen orsakar vanligen endast milda symptom, medan den högpatogena leder till mycket hög dödlighet hos de flesta fjäderfäarter. Sjukdomen kan ha en mycket stark inverkan på lönsamheten inom fjäderfäuppfödningen.

(2)

I direktiv 2005/94/EG fastställs åtgärder för bekämpning av utbrott hos fjäderfä och andra fåglar i fångenskap av högpatogen aviär influensa (HPAI) och lågpatogen aviär influensa som orsakas av aviära influensavirus av subtyp H5 och H7 (LPAI) enligt definitionen i det direktivet. I direktiv 2005/94/EG föreskrivs också vissa förebyggande åtgärder när det gäller övervakning och tidig upptäckt av aviära influensavirus.

(3)

I direktiv 2005/94/EG föreskrivs att medlemsstaterna ska genomföra obligatoriska övervakningsprogram. Dessa övervakningsprogram syftar till att identifiera cirkulationen av LPAI-virus hos fjäderfä, särskilt i vattenlevande fjäderfäarter, innan de har brett ut sig i fjäderfäbeståndet, så att bekämpningsåtgärder kan vidtas för att möjligen avvärja att den muterar till ett HPAI-virus med eventuella förödande konsekvenser.

(4)

I direktiv 2005/94/EG föreskrivs det också att övervakningsprogram ska genomföras avseende vilda fåglar för att, på grundval av en regelbundet uppdaterad riskbedömning, öka dagens kunskap om de hot som vilda fåglar utgör med avseende på aviära influensavirus hos fåglar.

(5)

Kommissionens beslut 2007/268/EG av den 13 april 2007 om genomförande av övervakningsprogram i medlemsstaterna avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar och om ändring av beslut 2004/450/EG (3) antogs för att fastställa riktlinjer för genomförandet av sådana övervakningsprogram.

(6)

Sedan beslutet antogs visar erfarenheter som gjorts i medlemsstaterna under genomförandet av övervakningsprogrammen och framsteg på det vetenskapliga området samt forskningsresultat att vissa fjäderfäarter och kategorier av fjäderfäproduktion har en förhöjd risk att bli smittade med aviära influensavirus jämfört med andra, med hänsyn till anläggningens geografiska plats och andra riskfaktorer.

(7)

Hotet att HPAI-virus av subtyp H5N1 skulle överföras till Europa efter dess spridning i västlig riktning från sydöstra Asien under 2005 låg till grund för ytterligare åtgärder för beredskap och tidig upptäckt av den virustypen i fjäderfä och vilda fåglar.

(8)

Kommissionens beslut 2005/731/EG av den 17 oktober 2005 om fastställande av ytterligare krav för övervakningen av aviär influensa hos vilda fåglar (4) kräver att medlemsstater ska underrätta de behöriga myndigheterna om eventuell onormal dödlighet eller större sjukdomsutbrott hos vilda fåglar, särskilt hos vilda vattenfåglar. Provtagning och laboratorietest för att påvisa förekomsten av aviära influensavirus ska också genomföras.

(9)

Kraven som fastställs i beslut 2005/731/EG bör inkluderas i detta beslut.

(10)

Mellan 2006 och 2009 har prover från fler än 350 000 vilda fåglar testats för att påvisa förekomsten av aviär influensa. Övervakningen i medlemsstaterna genomfördes genom provtagning av i genomsnitt 75 % levande fåglar och 25 % sjuka eller döda fåglar.

(11)

Fler än 1 000 fåglar som påträffats döda eller sjuka testade positivt för HPAI av subtyp H5N1, medan endast prover från omkring fem friska, levande fåglar testade positivt för viruset under fyraårsperioden. LPAI-subtyper isolerades nästan uteslutande från prover tagna från levande fåglar.

(12)

Slutsatserna i de årliga rapporterna om övervakning av aviär influensa i EU (5) som ställs samman av EU:s referenslaboratorium (EURL) för aviär influensa, de vetenskapliga yttrandena från Europeiska myndigheten för livsmedelskontroll (Efsa) (6), (7), (8) och arbetet i den nyligen inrättade arbetsgruppen för övervakning av djursjukdomar (Task Force on Animal Disease Surveillance, TFADS) har visat att vissa ändringar i den nuvarande övervakningsstrategin avseende fjäderfä och vilda fåglar bör införas för att främja ett riskbaserat tillvägagångssätt, som anses vara den lämpligaste övervakningsstrategin för att informera behöriga myndigheter i syfte att förebygga och kontrollera sjukdomar och skydda anläggningar för fjäderfä och andra fåglar i fångenskap.

(13)

Riskbaserad övervakning bör komplettera system för tidig upptäckt av infektion med aviär influensa i fjäderfä, som exempelvis de som föreskrivs i artikel 2 i kommissionens beslut 2005/734/EG av den 19 oktober 2005 om fastställande av åtgärder för biosäkerhet för att minska risken för överföring av högpatogen aviär influensa orsakad av influensavirus A subtyp av H5N1 från viltlevande fåglar till fjäderfä och andra fåglar i fångenskap och om ett system för tidig upptäckt i särskilt riskutsatta områden (9), och i kapitel II.2 i bilagan till kommissionens beslut 2006/437/EG av den 4 augusti 2006 om godkännande av en diagnostikhandbok för aviär influensa i enlighet med rådets direktiv 2005/94/EG (10).

(14)

Riktlinjerna för övervakning avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar som föreskrivs i beslut 2007/268/EG bör därför ses över mot bakgrund av erhållna erfarenheter och vetenskapliga insikter och ersättas med de riktlinjer som föreskrivs i detta beslut.

(15)

I en strävan att göra unionslagstiftningen konsekvent bör provtagning och laboratorietest utföras i enlighet med förfarandena som föreskrivs i beslut 2006/437/EG, om inget annat anges.

(16)

När övervakningsprogrammen avseende vilda fåglar ska genomföras bör, i en strävan att göra unionslagstiftningen konsekvent, full hänsyn tas till kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (11), särskilt när det gäller övervakningens utformning och provtagningsförfaranden som beskrivs i avsnitt 2 och 3 i del 1 i bilaga II till detta beslut.

(17)

Besluten 2005/731/EG och 2007/268/EG ska upphöra att gälla.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstater ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att de behöriga myndigheterna har lämpliga uppgörelser med organisationer för fågelskådning, ringmärkning av fåglar och jakt samt andra relevanta organisationer för att garantera att dessa organisationer utan dröjsmål underrättar de behöriga myndigheterna om eventuell onormal dödlighet eller större sjukdomsutbrott hos vilda fåglar, särskilt hos vilda vattenfåglar.

Artikel 2

1.   Medlemsstaterna ska se till att den behöriga myndigheten omedelbart efter att ha en sådan underrättelse som föreskrivs i artikel 1, och alltid när det inte klart går att fastställa någon annan sjukdomsorsak än aviär influensa, ska se till

a)

att lämpliga prover samlas in från döda fåglar och om möjligt från andra fåglar som varit i kontakt med de döda fåglarna,

b)

att dessa prover ska genomgå laboratorietester för påvisande av aviärt influensavirus.

2.   Provtagnings- och testförfaranden ska genomföras i enlighet med kapitel II–VIII i diagnostikhandboken för aviär influensa som godkänts genom beslut 2006/437/EG.

3.   Medlemsstaterna ska utan dröjsmål meddela kommissionen om laboratorietesten i punkt 1 b visar ett positivt resultat för högpatogent aviärt influensavirus (HPAI).

Artikel 3

De övervakningsprogram avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar som ska genomföras i medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2005/94/EG ska vara förenliga med riktlinjerna i bilagorna I och II till detta beslut.

Artikel 4

Utan att det påverkar tillämpningen av kraven i unionslagstiftningen ska de behöriga myndigheterna se till att alla positiva och negativa resultat från både serologiska och virologiska undersökningar för påvisande av aviär influensa som erhållits i övervakningsprogrammen avseende fjäderfä och vilda fåglar rapporteras var sjätte månad till kommissionen. De ska lämnas in via kommissionens online-system varje år senast den 31 juli för de föregående sex månaderna (1 januari–30 juni) och senast den 31 januari för de föregående sex månaderna (1 juli–31 december).

Artikel 5

Besluten 2005/731/EG och 2007/268/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 25 juni 2010.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(2)  EUT L 10, 14.1.2006, s. 16.

(3)  EUT L 115, 3.5.2007, s. 3.

(4)  EUT L 274, 20.10.2005, s. 93.

(5)  Europeiska kommissionens webbsida: http://ec.europa.eu/food/animal/diseases/controlmeasures/avian/eu_resp_surveillance_en.htm

(6)  ”Scientific Opinion on Animal health and welfare aspects of Avian Influenza”, The EFSA Journal, nr 266, s. 1–21, 2005.

(7)  ”Scientific Opinion on Animal health and welfare aspects of avian influenza and the risks of its introduction into the EU poultry holdings”, The EFSA Journal, nr 715, s. 1–161, 2008.

(8)  ”Opinion on Migratory birds and their possible role in the spread of highly pathogenic Avian Influenza”, The EFSA Journal, nr 357, s. 1–46, 2006.

(9)  EUT L 274, 20.10.2005, s. 105.

(10)  EUT L 237, 31.8.2006, s. 1.

(11)  EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.


BILAGA I

Riktlinjer för genomförandet av övervakningsprogram avseende aviär influensa hos fjäderfä

1.   Syfte med övervakningsprogrammen

Syftet med övervakningsprogrammen avseende aviär influensa hos fjäderfä är att underrätta de behöriga myndigheterna om cirkulerande aviära influensavirus i syfte att bekämpa sjukdomen i enlighet med direktiv 2005/94/EG genom årlig aktiv övervakning och upptäckt av

a)

lågpatogen aviär influensa (LPAI) av subtyp H5 och H7 hos fåglar av ordningen hönsfåglar (dvs. tamhöns, kalkoner, pärlhöns, fasaner, rapphöns och vaktlar) och ratiter, som ett komplement till de andra befintliga systemen för tidig upptäckt,

b)

LPAI av subtyp H5 och H7 och högpatogen aviär influensa (HPAI) hos tama vattenfåglar (dvs. ankor, gäss och gräsänder som är avsedda för vidmakthållande av viltstammen).

2.   Övervakningens utforming

Provtagning och serologiska tester i fjärderfäanläggningar ska genomföras för att påvisa förekomsten av antikroppar mot aviär influensa enligt definitionen i direktiv 2005/94/EG.

Den aktiva övervakningen kompletterar de system för tidig upptäckt som redan finns i medlemsstaterna i enlighet med beslut 2005/734/EG och kapitel II i diagnostikhandboken för aviär influensa som godkänts genom kommissionens beslut 2006/437/EG (nedan kallad diagnostikhandboken), särskilt de system som införts på fjäderfäanläggningar som anses ha en förhöjd risk att föra in aviär influensa.

Det finns två internationellt erkända metoder för övervakning av djursjukdomar: a) riskbaserad övervakning, och b) övervakning baserad på representativ provtagning.

2.1   Riskbaserad övervakning

Den föredragna metoden för att genomföra övervakning av aviär influensa på ett målinriktat och resurseffektivt sätt ska vara riskbaserad övervakning.

Medlemsstater som väljer denna metod ska i detalj ange de relevanta spridningsvägarna för infektioner i fjäderfäflockar och urvalsramen för fjäderfäanläggningar som identifierats ha en förhöjd risk att smittas med aviär influensa.

Förteckningen över kriterier och riskfaktorer i avsnitt 4.1 är inte uttömmande men den ger en indikation på hur man bäst utför provtagning och test i fjäderfäarter och kategorier av fjäderfäproduktion i olika uppfödningssystem. Beroende på den berörda medlemsstatens enskilda djurhälsosituation kan de eventuellt behöva viktas annorlunda.

2.2   Övervakning baserad på representativ provtagning

Om en medlemsstat inte kan genomföra en tillräckligt evidensbaserad utvärdering av spridningsvägarna för infektioner i fjäderfäflockar på sitt territorium, ska den genomföra övervakning baserad på ett representativt provtagningssystem. Antalet fjäderfäanläggningar där prover ska tas beror på fjäderfäart och anges i tabell 1 och 2.

Provtagningen för serologiska tester för aviär influensa ska stratifieras i hela medlemsstaten så att proven kan betraktas som representativa för hela medlemsstaten.

3.   Målgrupper

Provtagning av följande fjäderfäarter och produktionskategorier ska ingå i övervakningsprogrammet:

a)

Värphöns.

b)

Frigående värphöns.

c)

Kycklinguppfödning.

d)

Kalkonuppfödning.

e)

Ankuppfödning.

f)

Gåsuppfödning.

g)

Slaktkalkoner.

h)

Slaktankor.

i)

Slaktgäss.

j)

Hägnat fjädervilt (av ordningen hönsfåglar) inriktat på vuxna fåglar såsom avelsfåglar.

k)

Hägnat fjädervilt (vattenfåglar).

l)

Ratiter.

I särskilda undantagsfall kan dock följande fjäderfäkategorier också ingå:

m)

Gödkycklingar, men endast när i) de hålls som frigående djur i stort antal, och ii) de anses ha en förhöjd risk att smittas med aviär influensa.

n)

Hobbybesättningar: De har i allmänhet en mindre betydelse för överföring och spridning av virus och det är resurskrävande att provta dem. I vissa medlemsstater kan dock hobbybesättningar utgöra en förhöjd risk avseende aviär influensa på grund av att de finns i större antal och i närheten av kommersiella fjäderfäanläggningar samt att de är inblandade i lokal/regional handel och uppfyller andra kriterier och riskfaktorer som anges i avsnitt 4.1, särskilt vad gäller sammansättningen av arter.

En kategori av fjäderfäproduktion (t.ex. hönsuppfödning under stränga biosäkerhetsvillkor) kan dock undantas från provtagningen om det ges en välgrundad motivering vad gäller risknivån.

4.   Metod för riskbaserad övervakning

Ett beslut om att använda riskbaserad övervakning ska fattas på medlemsstatsnivå på grundval av en bedömning där minst följande kriterier och riskfaktorer ska beaktas:

4.1   Kriterier och riskfaktorer

4.1.1   Kriterier och riskfaktorer för överföring av virus till fjäderfäanläggningar på grund av direkt eller indirekt exponering för vilda fåglar, särskilt fåglar av identifierade målarter

a)

Anläggningens placering i närheten av våtmarker, dammar, kärr, sjöar, floder eller havsstränder där flyttande, vilda vattenfåglar kan samlas.

b)

Fjäderfäanläggningens placering i områden med hög täthet av vilda flyttfåglar, särskilt av de fåglar som betecknas som målarter för upptäckt av HPAI H5N1 och som förtecknas i del 2 av bilaga II.

c)

Fjäderfäanläggningens placering i närheten av rastplatser och parningsplatser för flyttande, vilda vattenfåglar, särskilt där dessa områden är förbundna genom flyttfåglars förflyttning till områden där det är känt att HPAI H5N1 förekommer hos vilda fåglar och fjäderfä.

d)

Fjäderfäanläggningar med frigående djur eller fjäderfäanläggningar där fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap hålls utomhus i någon form av anläggning där kontakt mellan vilda fåglar inte kan förhindras i tillräcklig utsträckning.

e)

Låg biosäkerhetsnivå i fjäderfäanläggningen, som innefattar sättet att lagra foder och användningen av ytvatten.

4.1.2   Kriterier och riskfaktorer för virusspridning inom fjäderfäanläggningen och mellan fjäderfäanläggningar, samt följderna (effekterna) av spridning av aviär influensa från fjäderfä till fjäderfä och mellan fjäderfäanläggningar

a)

Närvaro av mer än en fjäderfäart i samma fjäderfäanläggning, särskilt närvaro av tamankor och tamgäss tillsammans med andra fjäderfäarter.

b)

Typen av fjäderfäproduktion och de fjäderfäarter på anläggningen för vilka medlemsstatens övervakningsdata har uppvisat ett ökat antal påvisade aviära influensainfektioner, såsom ankanläggningar och fjäderfä som är avsedda för vidmakthållande av viltstammen (särskilt hägnade gräsänder).

c)

Fjäderfäanläggningens placering i områden med hög täthet av fjäderfäanläggningar.

d)

Handelsmönster, inklusive import och intensiteten i förflyttningar, både direkt och indirekt, av fjäderfä och andra faktorer, inklusive fordon, utrustning och personer.

e)

Närvaro av långlivade fjäderfäkategorier och av grupper med fjäderfä av varierande ålder på anläggningen (såsom värphöns).

4.2   Inriktning på riskgrupper

Inriktningen ska avspegla antalet riskfaktorer och deras lokala viktning på fjäderfäanläggningen.

När den behöriga myndigheten planerar övervakningens utformning kan den även beakta andra riskfaktorer vid sin bedömning, vilka tydligt ska anges och motiveras i övervakningsprogrammet.

4.3   Fjäderfäanläggningar där prover ska tas

Tabell 1 och 2 kan användas som grund för att bestämma antalet fjäderfäanläggningar där prover ska tas per riskgrupp.

5.   Metod för representativ provtagning

När representativ provtagning enligt avsnitt 2.2 genomförs ska antalet fjäderfäanläggningar där prover tas beräknas med hjälp av uppgifterna i tabell 1 och 2 enligt de fjäderfäarter som finns på fjäderfäanläggningen.

5.1   Antal fjäderfäanläggningar där prover ska tas för serologiska tester för aviär influensa

5.1.1   Antal fjäderfäanläggningar (utom anläggningar med ankor, gäss och gräsänder) där prover ska tas

För varje kategori av fjäderfäproduktion, förutom för ankor, gäss och gräsänder, ska antalet fjäderfäanläggningar där prover ska tas bestämmas så att minst en smittad fjäderfäanläggning identifieras om andelen smittade fjäderfäanläggningar är minst 5 % med ett konfidensintervall på 95 %.

Provtagning ska genomföras enligt tabell 1.

Tabell 1

Antal fjäderfäanläggningar (utom anläggningar med ankor, gäss och gräsänder) där prover ska tas i varje kategori av fjäderfäproduktion

Antal anläggningar per kategori av fjäderfäproduktion per medlemsstat

Antal fjäderfäanläggningar där prover ska tas

Upp till 34

Alla

35–50

35

51–80

42

81–250

53

> 250

60

5.1.2   Antal anläggningar med ankor, gäss och gräsänder där prover ska tas  (1)

Antalet anläggningar med ankor, gäss och gräsänder där prover ska tas ska bestämmas så att minst en smittad fjäderfäanläggning identifieras om andelen smittade fjäderfäanläggningar är minst 5 % med ett konfidensintervall på 99 %.

Provtagning ska genomföras enligt tabell 2.

Tabell 2

Antal anläggningar med ankor, gäss och gräsänder där prover ska tas

Antal anläggningar med ankor, gäss och gräsänder per medlemsstat

Antal anläggningar med ankor, gäss och gräsänder där prover ska tas

Upp till 46

Alla

47–60

47

61–100

59

101–350

80

> 350

90

5.2   Antal fjäderfä (fåglar) på vilka prover ska tas i fjäderfäanläggningen

Uppgifterna i punkterna 5.2.1 och 5.2.2 ska användas för provtagning i fjäderfäanläggningar både enligt riskbaserad övervakning och enligt övervakning med representativ provtagning.

5.2.1   Antal fåglar (utom ankor, gäss och gräsänder) på vilka prover ska tas i fjäderfäanläggningen

Antalet fåglar på vilka prover ska tas i fjäderfäanläggningen ska bestämmas så att sannolikheten för att identifiera minst en fågel som testar seropositivt för aviär influensa är 95 %, om andelen seropositiva fåglar är ≥ 30 %.

Blodprov för serologiska tester ska tas på alla kategorier av fjäderfäproduktion och fjäderfäarter från minst 5–10 djur (utom ankor, gäss och gräsänder) per fjäderfäanläggning och från olika djurhus om anläggningen omfattar fler än ett hus.

Om det finns flera djurhus ska prover tas från minst fem fåglar per hus.

5.2.2   Antal ankor, gäss och gräsänder på vilka prover ska tas i anläggningen

Antalet ankor, gäss och gräsänder på vilka prover ska tas i fjäderfäanläggningen ska bestämmas så att sannolikheten för att identifiera minst en fågel som testar seropositivt för aviär influensa är 95 %, om andelen seropositiva fåglar är ≥ 30 %.

Tjugo blodprov (2) ska tas för serologiska tester från varje utvald fjäderfäanläggning.

6.   Provtagningsförfarande för serologiska tester

Provtagningen i fjäderfäanläggningen ska följa produktionssäsongen för varje kategori av fjäderfäproduktion och provtagning får också ske i slakteriet. Rutinerna för denna provtagning får inte äventyra det riskbaserade tillvägagångssättet enligt kriterierna och riskfaktorerna som anges i avsnitt 4.1.

För att nå en optimal effektivitet och också för att undvika att personer i onödan går in i fjäderfäanläggningar ska provtagning, om möjligt, kombineras med provtagning för andra ändamål, såsom inom ramen för bekämpning av Salmonella och Mykoplasma. Sådan kombinerad provtagning får dock inte äventyra kraven för riskbaserad övervakning.

7.   Provtagning för virologiska tester

Provtagning för virologiska tester för aviär influensa får inte användas som ett alternativ till serologiska tester och ska enbart utföras som en uppföljande undersökning efter positiva resultat från serologiska tester för aviär influensa.

8.   Frekvens och testperiod

Provtagning i fjäderfäanläggningar ska utföras årligen. Medlemsstater får dock besluta att utföra provtagning och test oftare på grundval av en riskbedömning. Motiveringen för detta beslut ska beskrivas utförligt i övervakningsprogrammet.

Provtagningen ska utföras i enlighet med det godkända övervakningsprogrammet från och med den 1 januari till och med den 31 december det år som programmet genomförs.

9.   Laboratorietester

Test av prover ska göras av medlemsstaternas nationella referenslaboratorier för aviär influensa eller av andra laboratorier som är godkända av de behöriga myndigheterna och står under tillsyn av det nationella referenslaboratoriet.

Laboratorietester ska genomföras i överensstämmelse med diagnostikhandboken som fastställer förfaranden för att bekräfta och differentialdiagnosticera aviär influensa.

Om en medlemsstat vill använda laboratorietester som inte är fastställda i diagnostikhandboken eller beskrivna i OIE:s (Världsorganisationen för djurens hälsa) Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals, ska EU:s referenslaboratorium först godkänna laboratorietesterna som ändamålsenliga, på grundval av validerade uppgifter, innan de kan användas.

Alla positiva serologiska resultat ska bekräftas av de nationella referenslaboratorierna genom ett hemagglutinationinhibitionstest med hjälp av stammar som EU:s referenslaboratorium ska anvisa och tillhandahålla enligt följande:

a)

För subtyp H5:

i)

Ett första test med kricka/England/7894/06 (H5N3).

ii)

Test av alla positiva prover med kyckling/Skottland/59 (H5N1) för att eliminera antikroppar som korsreagerar med N3.

b)

För subtyp H7:

i)

Ett första test med kalkon/England/647/77 (H7N7).

ii)

Test av alla positiva prover med African Starling/983/79 (H7N1) för att eliminera antikroppar som korsreagerar med N7.

Alla positiva serologiska resultat ska följas upp med epidemiologiska undersökningar på fjäderfäanläggningen och ytterligare provtagning för virologiska tester för att fastställa om det finns en aktiv infektion med aviärt influensavirus på fjäderfäanläggningen. Slutsatsen av alla dessa undersökningar ska rapporteras till kommissionen.

Alla isolat av aviärt influensavirus ska skickas till EU:s referenslaboratorium i enlighet med unionslagstiftningen enligt de uppgifter och åligganden för de nationella referenslaboratorierna som anges i bilaga VIII till direktiv 2005/94/EG, om inte undantag medges enligt kapitel V punkt 4 d i diagnostikhandboken. Virus av subtyp H5 eller H7 ska omedelbart skickas till EU:s referenslaboratorium och ska genomgå standardtester för karakterisering (nukleotidsekvensering/IVPI) enligt diagnostikhandboken.

De särskilda protokoll som tillhandahålls av EU:s referenslaboratorium ska användas när prover och diagnostiskt material skickas till EU:s referenslaboratorium. De behöriga myndigheterna ska se till att det finns ett väl fungerande informationsutbyte mellan EU:s referenslaboratorium och de nationella referenslaboratorierna.


(1)  En högre konfidensnivå används för att upptäcka positiva anläggningar för ankor och gäss, eftersom sannolikheten för att upptäcka smittade ank- och gässanläggningar med hjälp av passiv övervakning eller system för tidig upptäckt är bevisligen mindre än för att upptäcka fjäderfäanläggningar (för ordningen hönsfåglar).

(2)  Ett större antal prover jämfört med 5.2.1 är nödvändigt på grund av att diagnostestet har en lägre känslighet för prover från vattenfåglar.


BILAGA II

DEL 1

Riktlinjer för genomförandet av övervakningsprogram avseende aviär influensa hos vilda fåglar

1.   Syfte med övervakningen

Syftet med övervakningsprogrammet avseende aviär influensa hos vilda fåglar är att snabbt upptäcka HPAI av subtyp H5N1 i vilda fåglar för att kunna skydda fjäderfä i fjäderfäanläggningar och säkra veterinära aspekter av folkhälsan.

2.   Övervakningens utformning

a)

En riskbaserad övervakning ska genomföras som ett passivt övervakningssystem genom laboratorieundersökningar av döende vilda fåglar eller av fåglar som påträffats döda, och den ska särskilt inriktas på arter av vattenfåglar.

b)

Vilda fåglar, särskilt flyttande vattenfåglar, som har visats ha en förhöjd risk att bli smittade av eller överföra HPAI H5N1-viruset, och särskilt målarterna.

c)

Områden som ligger nära inpå hav, sjöar och vattendrag där man funnit döda fåglar ska prioriteras, särskilt om de berörda områdena ligger i närheten av fjäderfäanläggningar och särskilt i områden med hög täthet av fjäderfäanläggningar.

d)

Ett nära samarbete mellan epidemiologer och ornitologer och den behöriga naturskyddsmyndigheten ska säkerställas under utarbetandet av övervakningsprogrammet, för hjälp med artidentifiering och optimering och anpassning av provtagningen till den nationella situationen.

e)

Om den epidemiologiska situationen avseende HPAI H5N1-viruset så kräver, ska övervakningen förbättras genom åtgärder för att öka medvetenheten och ett aktivt letande efter och kartläggande av döda eller döende vilda fåglar, särskilt de som tillhör målarterna. Detta kan utlösas av påvisandet av HPAI H5N1-virus hos fjäderfä och/eller vilda fåglar i angränsande medlemsstater och tredjeländer, eller i länder som är förbundna med den berörda medlemsstaten genom vilda flyttfåglars rörelser, särskilt de som tillhör målarterna. I så fall ska hänsyn tas till särskilda migrationsmönster och arter av vilda fåglar, vilka kan variera i olika medlemsländer.

3.   Provtagningsförfarande

a)

Provtagningsförfaranden ska genomföras i enlighet med diagnostikhandboken.

b)

Prover ska tas på svabbprover från kloak och svabbprover från luftstrupe/svalg och/eller vävnader från vilda fåglar som påträffats döda eller döende för molekylär detektion (PCR) och/eller virusisolering.

c)

Särskild aktsamhet ska iakttas vid lagring och transport av prover i enlighet med punkt 5 och 6 i kapitel IV i diagnostikhandboken. Alla virusisolat av aviär influensa hos vilda fåglar ska skickas till EU:s referenslaboratorium, om inte undantag medges enligt kapitel V punkt 4 d i diagnostikhandboken. Virus av subtyp H5 eller H7 ska omedelbart skickas till EU:s referenslaboratorium och ska genomgå standardtester för karakterisering (nukleotidsekvensering/IVPI) enligt diagnostikhandboken.

d)

Provtagningen ska avslutas senast den 31 december det år då övervakningsprogrammet genomförs.

4.   Laboratorietester

Laboratorietester ska genomföras i enlighet med diagnostikhandboken.

Test av prover ska göras av medlemsstaternas nationella referenslaboratorier eller av andra laboratorier som är godkända av de behöriga myndigheterna och står under tillsyn av det nationella referenslaboratoriet.

Om en medlemsstat vill använda laboratorietester som inte är fastställda i diagnostikhandboken eller beskrivna i OIE:s (Världsorganisationen för djurens hälsa) Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals, ska EU:s referenslaboratorium först godkänna laboratorietesterna som ändamålsenliga, på grundval av validerade uppgifter innan de kan användas.

Ett första screeningtest som använder M-gen-PCR ska genomföras, följt av en snabb testning av H5-positiva prov inom högst två veckor. Om resultatet är positivt för H5 ska klyvningsstället analyseras så snabbt som möjligt för bestämning av om dess motiv är högpatogen aviär influensa (HPAI) eller lågpatogen aviär influensa (LPAI). Om förekomst av HPAI av subtyp H5 bekräftas, ska en ytterligare analys snabbt göras för bestämning av N-typen, även om detta endast kan bevisa att N1 kan uteslutas.

5.   Uppföljning

Om ett positivt fall av HPAI H5 (N1) (1) har bekräftats ska bekämpningsåtgärder enligt kommissionens beslut 2006/563/EG av den 11 augusti 2006 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos vilda fåglar i gemenskapen och om upphävande av beslut 2006/115/EG (2) tillämpas.

Som en del av de epidemiologiska undersökningarna är det viktigt att identifiera områden som är kopplade till positiva fall för att eventuellt kunna förutse ytterligare utbrott av aviär influensa, särskilt i områden av betydelse för fjäderfäproduktion såsom områden med hög täthet av fjäderfäanläggningar.

DEL 2

Förteckning över vilda fågelarter som ska prioriteras för provtagning och test för att påvisa förekomsten av aviär fågelinfluensa – målarter

Nr

Vetenskapligt namn

Trivialnamn

1.

Accipiter gentilis

Duvhök

2.

Accipiter nisus

Sparvhök

3.

Anas acuta

Stjärtand

4.

Anas clypeata

Skedand

5.

Anas crecca

Kricka

6.

Anas penelope

Bläsand

7.

Anas platyrhynchos

Gräsand

8.

Anas querquedula

Årta

9.

Anas strepera

Snatterand

10.

Anser albifrons albifrons

Bläsgås (Europeisk underart)

11.

Anser anser

Grågås

12.

Anser brachyrhynchus

Spetsbergsgås

13.

Anser erythropus

Fjällgås

14.

Anser fabalis

Sädgås

15.

Ardea cinerea

Gråhäger

16.

Aythya ferina

Brunand

17.

Aythya fuligula

Vigg

18.

Branta bernicla

Prutgås

19.

Branta canadensis

Kanadagås

20.

Branta leucopsis

Vitkindad gås

21.

Branta ruficollis

Rödhalsad gås

22.

Bubo bubo

Berguv

23.

Buteo buteo

Ormvråk

24.

Buteo lagopus

Fjällvråk

25.

Cairina moschata

Myskand

26.

Ciconia ciconia

Vit stork

27.

Circus aeruginosus

Brun kärrhök

28.

Cygnus columbianus

Mindre sångsvan

29.

Cygnus cygnus

Sångsvan

30.

Cygnus olor

Knölsvan

31.

Falco peregrinus

Pilgrimsfalk

32.

Falco tinnunculus

Tornfalk

33.

Fulica atra

Sothöna

34.

Larus canus

Fiskmås

35.

Larus ridibundus

Skrattmås

36.

Limosa limosa

Rödspov

37.

Marmaronetta angustirostris

Marmorand

38.

Mergus albellus

Salskrake

39.

Milvus migrans

Brun glada

40.

Milvus milvus

Röd glada

41.

Netta rufina

Rödhuvad dykand

42.

Phalacrocorax carbo

Storskarv

43.

Philomachus pugnax

Brushane

44.

Pica pica

Skata

45.

Pluvialis apricaria

Ljungpipare

46.

Podiceps cristatus

Skäggdopping

47.

Podiceps nigricollis

Svarthalsad dopping

48.

Porphyrio porphyrio

Purpurhöna

49.

Tachybaptus ruficollis

Smådopping

50.

Vanellus vanellus

Tofsvipa


(1)  Sjukdomsbekämpande åtgärder ska genomföras på grundval av bekräftat HPAI H5 och misstänkt N1.

(2)  EUT L 222, 15.8.2006, s. 11.


1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/33


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 30 juni 2010

om ändring av beslut 2006/771/EG om harmonisering av radiospektrum för användning av kortdistansutrustning

[delgivet med nr K(2010) 4313]

(Text av betydelse för EES)

(2010/368/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut) (1), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens beslut 2006/771/EG (2) harmoniseras de tekniska villkoren för användning av spektrum för många typer av kortdistansutrustning, bland annat larm, utrustning för lokal kommunikation, dörröppnare och medicinska implantat. Kortdistansutrustning är typiska massmarknadsprodukter och/eller bärbara produkter som lätt kan medföras och användas över gränser. Skillnader i villkoren för spektrumtillträde hindrar därför den fria rörligheten, ökar produktionskostnaderna och skapar risker för skadlig störning på och från andra radiotillämpningar och radiotjänster.

(2)

På grund av de snabba förändringarna av tekniken och av samhällets förväntningar kan emellertid nya tillämpningar för kortdistansutrustning dyka upp som kräver regelbunden uppdatering av villkoren för spektrumharmonisering.

(3)

Den 5 juli 2006 gav kommissionen i enlighet med artikel 4.2 i beslut 676/2002/EG ett permanent mandat till Europeiska post- och telesammanslutningen (Cept) att uppdatera bilagan till beslut nr 2006/771/EG för att ta hänsyn till tekniska utvecklingar och marknadsutvecklingar inom området kortdistansutrustning.

(4)

Genom kommissionens beslut 2008/432/EG (3) och 2009/381/EG (4) ändrades redan de harmoniserade tekniska villkoren för kortdistansutrustning i beslut 2006/771/EG genom att bilagan till det sistnämnda beslutet ersattes.

(5)

I sin rapport från november 2009 (5), som lämnades in i enlighet med ovannämnda mandat, rekommenderar Cept att kommissionen ändrar en rad tekniska aspekter i bilagan till beslut 2006/771/EG.

(6)

Bilagan till beslut 2006/771/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

Utrustning som används enligt de villkor som anges i detta beslut måste även uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (6) så att spektrumet kan användas effektivt och ingen skadlig störning uppstår. Detta visas antingen genom att harmoniserade standarder följs eller genom att alternativa förfaranden för bedömning av överensstämmelse efterlevs.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från radiospektrumkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut nr 2006/771/EG ska ersättas med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 30 juni 2010.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Vice ordförande


(1)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 1.

(2)  EUT L 312, 11.11.2006, s. 66.

(3)  EUT L 151, 11.6.2008, s. 49.

(4)  EUT L 119, 14.5.2009, s. 32.

(5)  Cept-rapport nr 35, RSCOM 09–68.

(6)  EGT L 91, 7.4.1999, s. 10.


BILAGA

”BILAGA

Harmoniserade frekvensband och tekniska parametrar för kortdistansutrustning

Typ av kortdistansutrustning

Frekvensband (1)

Sändningseffektbegränsning/fältstyrkebegränsning/gräns för effekttäthet (2)

Ytterligare parametrar (kanalisering och/eller kanaltillgång och regler om kanalutnyttjande) (3)

Andra användningsbegränsningar (4)

Sista dag för genomförande

Ospecificerad kortdistansutrustning (5)

6 765–6 795 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

13,553–13,567 MHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

26,957–27,283 MHz

10 mW effektiv utstrålad effekt (e.r.p.), vilket motsvarar 42 dΒμΑ/m vid 10 meter

 

Videotillämpningar är undantagna

1 juni 2007

40,660–40,700 MHz

10 mW e.r.p.

 

Videotillämpningar är undantagna

1 juni 2007

Ospecificerad kortdistansutrustning (forts.)

433,050–434,040 (6) MHz

1 mW e.r.p.

och – 13 dBm/10 kHz strålningstäthet för bandbreddsmodulation över 250 kHz

Rösttillämpningar tillåtna med lämplig teknik för undvikande av störning

Ljud- och videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

10 mW e.r.p.

Sändingscykelbegränsning (7): 10 %

Analoga audiotillämpningar förutom röst är undantagna. Analoga videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

434,040–434,790 (6) MHz

1 mW e.r.p.

och – 13 dBm/10 kHz strålningstäthet för bandbreddsmodulation över 250 kHz

Rösttillämpningar tillåtna med lämplig teknik för undvikande av störning

Ljud- och videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

10 mW e.r.p.

Sändningscykelbegränsning (7): 10 %

Analoga audiotillämpningar förutom röst är undantagna. Analoga videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

Sändningscykelbegränsning (7): 100 % vid kanaldelning upp till 25 kHz

Rösttillämpningar tillåtna med lämplig teknik för undvikande av störning

Ljud- och videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

Ospecificerad kortdistansutrustning (forts.)

863,000–865,000 MHz

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykelbegränsning (7) på 0,1 % användas

Analoga audiotillämpningar förutom röst är undantagna. Analoga videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

865,000–868,000 MHz

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykelbegränsning (7) på 1 % användas

Analoga audiotillämpningar förutom röst är undantagna. Analoga videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

868,000–868,600 MHz

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykelbegränsning (7) på 1 % användas

Analoga videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

868,700–869,200 MHz

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykelbegränsning (7) på 0,1 % användas

Analoga videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

Ospecificerad kortdistansutrustning (forts.)

869,400–869,650 (6) MHz

500 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykelbegränsning (7) på 10 % användas

Kanaldeldningen måste vara 25 kHz, förutom att hela bandet också kan användas som en kanal för höghastighetsöverföring av data

Analoga videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykelbegränsning (7) på 0,1 % användas

Analoga audiotillämpningar förutom röst är undantagna. Analoga videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

869,700–870,000 (6) MHz

5 mW e.r.p.

Rösttillämpningar tillåtna med lämplig teknik för undvikande av störning

Ljud- och videotillämpningar är undantagna

1 juni 2007

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykelbegränsning (7) på 1 % användas

Analoga audiotillämpningar förutom röst är undantagna. Analoga videotillämpningar är undantagna

1 november 2010

Ospecificerad kortdistansutrustning (forts.)

2 400–2 483,5 MHz

10 mW ekvivalent isotropiskt utstrålad effekt (e.i.r.p)

 

 

1 juni 2007

5 725–5 875 MHz

25 mW e.i.r.p

 

 

1 juni 2007

24,150–24,250 GHz

100 mW e.i.r.p

 

 

1 oktober 2008

61,0–61,5 GHz

100 mW e.i.r.p

 

 

1 oktober 2008

Bredbandsystem för dataöverföring

2 400–2 483,5 MHz

100 mW e.i.r.p

och 100 mW/100 kHz e.i.r.p. strålningstäthet gäller för användningen av frekvenshoppande modulation. 10 mW/MHz e.i.r.p. strålningstäthet gäller för användningen av andra typer av modulation.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas

 

1 november 2009

57,0–66,0 GHz

40 dBm e.i.r.p.

och 13 dBm/MHz e.i.r.p. strålningstäthet

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas

Fasta utomhustillämpningar är undantagna

1 november 2010

Larmsystem

868,600–868,700 MHz

10 mW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Hela frekvensbandet kan också användas som en kanal för höghastighetsöverföring av data

Sändningscykelbegränsning (7): 1,0 %

 

1 oktober 2008

869,250–869,300 MHz

10 mW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Sändningscykelbegränsning (7): 0,1 %

 

1 juni 2007

869,300–869,400 MHz

10 mW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Sändningscykelbegränsning (7): 1,0 %

 

1 oktober 2008

869,650–869,700 MHz

25 mW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Sändningscykelbegränsning (7): 10 %

 

1 juni 2007

Trygghetslarm (8)

869,200–869,250 MHz

10 mW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Sändningscykelbegränsning (7): 0,1 %

 

1 juni 2007

Induktiva tillämpningar (9)

9,000–59,750 kHz

72 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 november 2010

59,750–60,250 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

60,250–70,000 kHz

69 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

70–119 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

119–127 kHz

66 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

127–140 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

140–148,5 kHz

37,7 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

148,5–5 000 kHz

I de särskilda band som nämns nedan kan högre fältstyrka och ytterligare användningsbegränsningar tillämpas:

– 15 dBμA/m vid 10 meter i alla bandbredder på 10 kHz

Dessutom är den sammanlagda fältstyrkan – 5 dΒμΑ/m vid 10 m för system som utnyttjar bandbredder över 10 kHz

 

 

1 oktober 2008

Induktiva tillämpningar (forts.)

400–600 kHz

– 8 dBμA/m vid 10 meter

 

Denna uppsättning användningsvillkor gäller endast för RFID (10)

1 oktober 2008

3 155–3 400 kHz

13,5 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

5 000–30 000 kHz

I de särskilda band som nämns nedan kan högre fältstyrka och ytterligare användningsbegränsningar tillämpas:

– 20 dBμA/m vid 10 meter i alla bandbredder på 10 kHz

Dessutom är den sammanlagda fältstyrkan – 5 dΒμΑ/m vid 10 m för system som utnyttjar bandbredder över 10 kHz

 

 

1 oktober 2008

6 765–6 795 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

7 400–8 800 kHz

9 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

10 200–11 000 kHz

9 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

Induktiva tillämpningar (forts.)

13 553–13 567 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

60 dBμA/m vid 10 meter

 

Denna uppsättning användningsvillkor gäller endast för RFID (10) och EAS (11)

1 oktober 2008

26 957–27 283 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

Aktiva medicinska implantat (12)

9–315 kHz

30 dBμA/m vid 10 meter

Sändningscykelbegränsning (7): 10 %

 

1 oktober 2008

30,0–37,5 MHz

1 mW e.r.p.

Sändningscykelbegränsning (7): 10 %

Denna uppsättning användningsvillkor tillämpas för medicinska membranimplantat med ultralåg effekt som endast används för blodtrycksmätning

1 november 2010

402–405 MHz

25 μW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Närliggande kanaler i enskilda sändare kan kombineras för ökad bandbredd upp till 300 kHz.

För att garantera driftskompatibilitet med andra användare, särskilt meteorologiska radiosonder, kan annan teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning, inbegripet bandbredder över 300 kHz, användas om den minst ger samma prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG.

 

1 november 2009

Aktiva medicinska implantat samt kringutrustning (13)

401–402 MHz

25 μW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Närliggande kanaler i enskilda sändare kan kombineras för ökad bandbredd upp till 100 kHz.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykelbegränsning (7) på 0,1 % användas

 

1 november 2010

405–406 MHz

25 μW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Närliggande kanaler i enskilda sändare kan kombineras för ökad bandbredd upp till 100 kHz.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykelbegränsning (7) på 0,1 % användas

 

1 november 2010

Djurimplantat (14)

315–600 kHz

– 5 dΒμΑ/m vid 10 m

Sändningscykelbegränsning (7): 10 %

 

1 november 2010

12,5–20,0 MHz

– 7 dΒμΑ/m vid 10 m med en bandbredd på 10 kHz

Sändningscykelbegränsning (7): 10 %

Denna uppsättning användningsvillkor gäller endast för inomhustillämpningar

1 november 2010

FM-sändare med låg effekt (15)

87,5–108,0 MHz

50 nW e.r.p.

Kanaldelning upp till 200 kHz

 

1 november 2010

Trådlösa audiotillämpningar (16)

863–865 MHz

10 mW e.r.p.

 

 

1 november 2010

Tillämpningar för radiobestämning (17)

2 400–2 483,5 MHz

25 mW e.i.r.p

 

 

1 november 2009

17,1–17,3 GHz

26 dBm e.i.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas.

Denna uppsättning användningsvillkor gäller endast för markbaserade system.

1 november 2009

Radar för tanknivåmätning (18)

4,5–7,0 GHz

24 dBm e.i.r.p. (19)

 

 

1 november 2009

8,5–10,6 GHz

30 dBm e.i.r.p. (19)

 

 

1 november 2009

24,05–27,0 GHz

43 dBm e.i.r.p. (19)

 

 

1 november 2009

57,0–64,0 GHz

43 dBm e.i.r.p. (19)

 

 

1 november 2009

75,0–85,0 GHz

43 dBm e.i.r.p. (19)

 

 

1 november 2009

Modellradiostyrning (20)

26 990–27 000 kHz

100 mW e.r.p.

 

 

1 november 2009

27 040–27 050 kHz

100 mW e.r.p.

 

 

1 november 2009

27 090–27 100 kHz

100 mW e.r.p.

 

 

1 november 2009

27 140–27 150 kHz

100 mW e.r.p.

 

 

1 november 2009

27 190–27 200 kHz

100 mW e.r.p.

 

 

1 november 2009

Radiofrekvensidentifiering (RFID)

2 446–2 454 MHz

100 mW e.i.r.p

 

 

1 november 2009

Vägtrafikinformatik (RTTT)

76,0–77,0 GHz

55 dBm toppvärde för effekttätheten (peak e.i.r.p). och 50 dBm medeleffekttäthet (mean e.i.r.p). och 23,5 dBm medeleffekttäthet för pulsradar

 

Denna uppsättning användningsvillkor gäller endast för markbaserade system och infrastruktursystem.

1 november 2010


(1)  Medlemsstaterna måste tillåta användningen av närliggande frekvensband i denna tabell som ett enda frekvensband under förutsättning att de särskilda villkoren för vart och ett av dessa närliggande frekvensband uppfylls.

(2)  Medlemsstaterna måste tillåta användning av spektrum upp till den sändningseffekt, fältstyrka eller effekttäthet som anges i denna tabell. I enlighet med artikel 3.3 i beslut 2006/771/EG kan de införa mindre restriktiva bestämmelser och exempelvis tillåta användning av spektrum med högre sändningseffekt, fältstyrka eller effekttäthet.

(3)  Medlemsstaterna får endast föreskriva dessa ”ytterligare parametrar (kanalisering och/eller kanaltillgång och regler om kanalutnyttjande)”, och får inte lägga till andra parametrar eller villkor för spektrumtillträde eller teknik för undvikande av störning. Mindre begränsande villkor enligt artikel 3.3 i beslut 2006/771/EG innebär att medlemsstaterna helt kan avstå från de ”ytterligare parametrar (kanalisering och/eller kanaltillgång och regler om kanalutnyttjande) ” i en viss cell, eller tillåta högre värden.

(4)  Medlemsstaterna får endast föreskriva dessa andra användningsbegränsningar, men får inte lägga till ytterligare begränsningar. Eftersom mindre begränsande villkor får införas enligt artikel 3.3 i beslut 2006/771/EG kan medlemsstaterna avstå från en eller flera av dessa begränsningar.

(5)  Denna kategori kan omfatta alla typer av tillämpningar som uppfyller de tekniska kraven (till exempel telemetri, fjärrstyrning, larm och dataöverföring).

(6)  För detta frekvensband måste medlemsstaterna möjliggöra alla alternativa uppsättningar användningsvillkor.

(7)  ”Sändningscykel” är den genomsnittliga sändningstiden under en entimmesperiod. Mindre begränsande villkor enligt artikel 3.3 i beslut 2006/771/EG innebär att medlemsstaterna kan tillåta ett högre värde på ”sändningscykel”.

(8)  Trygghetslarm är avsett för äldre eller personer med funktionshinder, i syfte att påkalla hjälp i nödsituationer.

(9)  Denna kategori omfattar t.ex. startspärrar för bilar, utrustning för identifiering av djur, larmsystem, system för kabeldetektering, avfallshantering, personidentifiering, trådlös ljudöverföring, tillträdeskontroll, avståndssensorer, stöldskyddssystem, inklusive induktionsstöldskyddssystem, dataöverföring till handutrustning, automatisk varuidentifiering, trådlösa styrningssystem och utrustning för vägtullar.

(10)  Denna kategori omfattar induktiva tillämpningar för radiofrekvensidentifiering (RFID).

(11)  Denna kategori omfattar induktiva tillämpningar för elektronisk artikelövervakning (EAS).

(12)  Denna kategori omfattar radiodelen i aktiva medicintekniska produkter för implantation, enligt definitionen i rådets direktiv 90/385/EEG av den 20 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva medicintekniska produkter för implantation (EGT L 189, 20.7.1990, s. 17).

(13)  Denna kategori omfattar system som är särskilt utformade för att tillhandahålla icke röstbaserade digitala kommunikationer mellan aktiva medicinska implantat, enligt definitionen i fotnot 12, och/eller kroppsburna anordningar som sitter utanför kroppen och som används för att överföra icke-tidskänslig enskild patientrelaterad fysiologisk information.

(14)  Denna kategori omfattar sändningsutrustning som placeras inuti kroppen av ett djur för att genomföra diagnosfunktioner och/eller ge terapeutisk behandling.

(15)  Denna kategori omfattar tillämpningar som kopplar ihop personliga audioapparater, inklusive mobiltelefoner och underhållningssystem för bruk i bilar i hemmet.

(16)  Tillämpningar för trådlös ljudöverföring inklusive trådlösa mikrofoner, trådlösa högtalare, trådlösa hörlurar, trådlösa hörlurar för bärbara apparater som cd-spelare, kassettbandspelare och radioapparater, trådlösa hörlurar för bruk i fordon (t.ex. för radio eller mobiltelefon), ”in-ear monitoring” och trådlösa mikrofoner för användning vid konserter eller andra framföranden.

(17)  Denna kategori omfattar tillämpningar för att bestämma ett föremåls position, hastighet och/eller andra egenskaper, eller för att få uppgifter om sådana parametrar.

(18)  Radar för tanknivåmätning (TLPR – Tank Level Probing Radar) är en särskild typ av tillämpning för radiobestämning som används för tanknivåmätning och installeras i metalltankar, tankar av armerad betong eller liknande föremål byggda av material med jämförbara dämpningsegenskaper. Tankarna ska tjäna som behållare.

(19)  Kapacitetsbegränsningen gäller i sluten tank och motsvarar en spektraltäthet på -41,3 dBm/MHz e.i.r.p. utanför en 500 liters provtank.

(20)  Denna kategori omfattar tillämpningar för att styra modeller (främst miniatyrmodeller av fordon) i luften, på land eller på eller under vattenytan.”


Rättelser

1.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 166/42


Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 884/2009 om fastställande av form och innehåll för den räkenskapsinformation som ska översändas till kommissionen inom ramen för avslutande av räkenskaperna för EGFJ och EJFLU samt för övervakning och prognostisering

( Europeiska unionens officiella tidning L 254 av den 26 september 2009 )

På sidan 43, bilaga III, fält F213, under ”format” ska det

i stället för:

”9 … 9,99, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

vara:

”9 … 9.99, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

På sidan 47, bilaga III, fält F511, under ”format” ska det

i stället för:

”9 … 9,999999, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

vara:

”9 … 9.999999, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

På sidan 47, bilaga III, fält F517, under ”format” ska det

i stället för:

”9 … 9,99, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

vara:

”9 … 9.99, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

På sidan 48, bilaga III, fält F531, under ”format” ska det

i stället för:

”99,99, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

vara:

”99.99, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

På sidan 48, bilaga III, fält F532, under ”format” ska det

i stället för:

”99,99, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

vara:

”99.99, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

På sidan 49, bilaga III, fält F600, tredje stycket ska det

i stället för:

”Fälten F602 behöver fyllas i om det i fält F600 anges att en kontroll på plats (’F’, ’C’, ’T’, ’G’ eller ’S’) har gjorts.”

vara:

”Fälten F602 behöver fyllas i om det i fält F600 anges att en kontroll på plats (’F’, ’C’, ’T’, ’G’, ’S’ eller ’U’) har gjorts.”

På sidan 49, bilaga III, fält F600, under ”format” ska det

i stället för:

” ’N’ = ingen kontroll, ’F’ = kontroll på jordbruksföretaget, ’C’ = kontroll av tvärvillkor, ’T’ = kontroll genom fjärranalys, ’G’ = fysisk kontroll på plats av varor och ’S’ = kontroll av produktutbyte.”

vara:

” ’N’ = ingen kontroll, ’F’ = kontroll på jordbruksföretaget, ’C’ = kontroll av tvärvillkor, ’T’ = kontroll genom fjärranalys, ’G’ = fysisk kontroll på plats av varor, ’S’ = kontroll av produktutbyte och ’U’ = särskild kontroll beträffande utbyte.”

På sidan 51, bilaga III, fält F704C, under ”format” ska det

i stället för:

”+99 … 0,990,999 eller -99 … 00,990,99, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”

vara:

”+99 … 99.99 eller -99 … 99.99, där 9 står för en siffra mellan 0 och 9.”