ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.132.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 132

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

53 årgången
29 maj 2010


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 437/2010 av den 19 maj 2010 om ändring av förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden vad gäller stödberättigande för bostadsinsatser till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper

1

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 438/2010 av den 19 maj 2010 om ändring av förordning (EG) nr 998/2003 om djurhälsovillkor som ska tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte

3

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 av den 19 maj 2010 om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor

11

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

29.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 437/2010

av den 19 maj 2010

om ändring av förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden vad gäller stödberättigande för bostadsinsatser till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 178,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

För att förbättra unionens ekonomiska och sociala sammanhållning är det nödvändigt att stödja begränsade insatser som gäller renovering av befintliga byggnader som används som bostäder i de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare. Dessa insatser får göras på de villkor som anges i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (3).

(2)

Utgifterna bör planeras inom ramen för en integrerad stadsutvecklingsinsats eller en prioriterad linje för områden som genomgår eller hotas av förslumning eller social utslagning. För att uppnå tydlighet bör man förenkla villkoren för bostadsinsatser i stadsområden. Därför bör utgifter för bostadsinsatser planeras med beaktande av olika parametrar, oavsett finansieringskällan. Dessutom bör endast utgifter för insatser i befintliga byggnader anses vara stödberättigande utgifter.

(3)

I många medlemsstater är bostäder en avgörande integrationsfaktor för marginaliserade befolkningsgrupper som bor i stadsområden eller på landsbygden. Det är därför nödvändigt att utvidga stödberättigandet för utgifter som avser bostadsinsatser i alla medlemsstater till befolkningsgrupper bosatta i stadsområden eller på landsbygden.

(4)

Med hänsyn till dessa befolkningsgruppers extremt dåliga bostadsförhållanden bör även utgifter för att renovera eller även ersätta deras befintliga bostäder med nybyggda bostäder berättiga till bidrag, oavsett om grupperna bor i stadsområden eller på landsbygden.

(5)

I enlighet med princip nr 2 i de gemensamma grundläggande principerna om integrering av romer, vilka rådet upprepade i sina slutsatser om integrering av romer av den 8 juni 2009, bör bostadsinsatser som riktas till en särskild grupp inte utesluta andra människor som lever under liknande socioekonomiska förhållanden.

(6)

I enlighet med princip nr 1 i dessa gemensamma grundläggande principer bör bostadsinsatser till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper, i syfte att minska riskerna för segregation, genomföras inom ramen för ett integrerat tillvägagångssätt, som särskilt omfattar insatser inom utbildning, hälsa, sociala frågor, sysselsättning och säkerhet samt desegregerande åtgärder.

(7)

Enhetliga genomförandevillkor bör säkerställas för att anta förteckningen över kriterier som behövs för att avgöra vilka områden som genomgår eller hotas av förslumning eller social utslagning och för att anta förteckningen över stödberättigande insatser. I artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter ska fastställas i förväg genom en förordning som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I väntan på att en sådan förordning antas och för att undvika ett eventuellt avbrott i unionens lagstiftningsarbete bör bestämmelserna i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4) fortsätta att tillämpas.

(8)

Förordning (EG) nr 1080/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1080/2006 ska ersättas med följande:

”2.   Utgifter för bostäder, med undantag för energieffektivitet och förnybar energi enligt punkt 1a, ska vara stödberättigande utgifter i följande fall:

a)

För medlemsstater som anslöt sig Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare, och inom ramen för en integrerad stadsutvecklingsinsats för områden som genomgår eller hotas av förslumning eller social utslagning.

b)

För samtliga medlemsstater endast inom ramen för ett integrerat tillvägagångssätt till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper.

Anslaget för utgifter för bostäder ska vara antingen högst 3 % av Eruf-anslaget till det berörda operativa programmet eller 2 % av det totala Eruf-anslaget.

2a.   Vid tillämpning av punkt 2 a och 2 b, men utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket i den här punkten, ska utgifterna begränsas till följande insatser:

a)

Renovering av gemensamma utrymmen i befintligt flerfamiljsboende.

b)

Renovering och ändrad användning av befintliga byggnader som ägs av myndigheter eller ideella aktörer för att användas som bostäder för låginkomsthushåll eller personer med särskilda behov.

Vid tillämpning av punkt 2 b får insatserna omfatta renovering eller ersättning av befintliga bostäder.

Kommissionen ska anta en förteckning över kriterier som behövs för att fastställa områdena enligt punkt 2 a och en förteckning över stödberättigande insatser i enlighet med det förfarande som avses i artikel 103.3 i förordning (EG) nr 1083/2006.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 19 maj 2010.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

D. LÓPEZ GARRIDO

Ordförande


(1)  Yttrande av den 5 november 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 februari 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 26 april 2010.

(3)  EUT L 210, 31.7.2006, s. 1.

(4)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.


29.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/3


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 438/2010

av den 19 maj 2010

om ändring av förordning (EG) nr 998/2003 om djurhälsovillkor som ska tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 43.2 och 168.4 b,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 (3) fastställs de djurhälsovillkor som är tillämpliga vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte samt de regler som ska gälla för kontroll av sådana transporter.

(2)

I artikel 5 i förordning (EG) nr 998/2003 fastställs de bestämmelser som gäller för transport mellan medlemsstater av hundar, katter och illrar som förtecknas i delarna A och B i bilaga I till den förordningen. I enlighet med artikel 5.1 a i den förordningen ska sällskapsdjuren identifieras med hjälp av ett elektroniskt identifieringssystem (transponder). Under en övergångsperiod på åtta år från ikraftträdandet av den förordningen anses dessa djur vara identifierade även i de fall då de har en tydlig och läsbar tatuering.

(3)

Enligt artiklarna 4.1 och 14 i förordning (EG) nr 998/2003 ska ägaren eller den fysiska person som för ägarens räkning ansvarar för sällskapsdjuret, om transpondern inte motsvarar standard ISO 11784 eller bilaga A till standard ISO 11785, i samband med varje kontroll kunna tillhandahålla vad som krävs för att läsa av transpondern.

(4)

För att undvika alla onödiga störningar, särskilt avseende transporter av sällskapsdjur från tredjeländer, är det nödvändigt att tydligare ange hänvisningarna till dessa ISO-standarder innan användningen av transpondern blir obligatorisk. Eftersom dessa hänvisningar är mycket tekniska är det lämpligt att ange dem i en bilaga till förordning (EG) nr 998/2003 och ändra artiklarna 4 och 14 i den förordningen i enlighet med detta.

(5)

Enligt artikel 5.1 b i förordning (EG) nr 998/2003 ska hundar, katter och illrar dessutom åtföljas av ett pass som utfärdats av en veterinär som förordnas av den behöriga myndigheten och som visar att giltig vaccination mot rabies med ett inaktiverat vaccin med minst en antigen enhet per dos (WHO-standard) utförts på djuret i enlighet med rekommendationerna från det laboratorium där vaccinet framställts. Efter antagandet av förordning (EG) nr 998/2003 har även rekombinanta vacciner blivit tillgängliga för vaccinering mot rabies.

(6)

För att tillåta transporter, särskilt från tredjeländer, av hundar, katter och illrar som vaccinerats med rekombinanta vacciner bör man även införa bestämmelser som tillåter användningen av sådana vacciner vid tillämpningen av förordning (EG) nr 998/2003 i enlighet med vissa tekniska krav i en bilaga till den förordningen.

(7)

Om ett vaccin administreras i en medlemsstat bör det ha beviljats ett godkännande för försäljning i enlighet med antingen Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (4) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (5).

(8)

Om ett vaccin administreras i ett tredjeland bör det uppfylla miniminormerna för säkerhet enligt det relevanta kapitlet i Manual for diagnostic tests and vaccines for terrestrial animals från Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE).

(9)

Liknande vetenskapsbaserade regler som för rabies bör antas. I dessa regler bör det föreskrivas om förebyggande hälsoåtgärder för transporter av sällskapsdjur för andra sjukdomar som kan drabba dessa djur om dessa förebyggande åtgärder står i proportion till risken för att sjukdomen sprids på grund av en sådan transport.

(10)

Enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 998/2003 gäller särskilda krav för införsel av hundar och katter till Irland, Malta, Sverige och Förenade kungariket med hänsyn till den särskilda situationen avseende rabies i dessa medlemsstater. Den bestämmelsen gäller som en övergångsåtgärd till och med den 30 juni 2010.

(11)

I enlighet med dessa särskilda krav måste de hundar och katter som införs till dessa medlemsstaters territorium identifieras med hjälp av en transponder om inte den mottagande medlemsstaten även tillåter identifiering med en tydlig och läsbar tatuering. Dessutom krävs även titrering av antikroppar innan de sällskapsdjuren får införas till dessa medlemsstaters territorium, för att bekräfta att skyddsnivån av antikroppar mot rabies är tillräcklig.

(12)

Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om förebyggande hälsoåtgärder avseende andra sjukdomar än rabies och ändringar av tekniska krav för identifiering av djur och om vaccinering mot rabies enligt vad som anges i de bilagor som, i enlighet med den här förordningen, har införts i förordning (EG) nr 998/2003. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.

(13)

I artikel 8 i förordning (EG) nr 998/2003 fastställs villkoren för transporter av hundar, katter och illrar från tredjeländer beroende på rådande rabiessituation i det ursprungliga tredjelandet och den mottagande medlemsstaten.

(14)

I artikel 8.1 a ii i förordning (EG) nr 998/2003 föreskrivs att tilläggskraven i artikel 6 i den förordningen ska tillämpas om sällskapsdjur transporteras från vissa tredjeländer till Irland, Malta, Sverige och Förenade kungariket. Dessa tredjeländer förtecknas i del B avsnitt 2 och i del C i bilaga II till den förordningen.

(15)

I artikel 8.1 b ii i förordning (EG) nr 998/2003 föreskrivs att om sällskapsdjur transporteras från andra tredjeländer ska de sättas i karantän, utom i de fall då de bringats att uppfylla kraven i artikel 6 i den förordningen efter införseln till unionen.

(16)

Vidare föreskrivs det i artikel 16 i förordning (EG) nr 998/2003 att Finland, Irland, Malta, Sverige och Förenade kungariket får tillämpa de särskilda regler för införsel av sällskapsdjur till sitt territorium ifråga om eckinokockos, och Irland, Malta och Förenade kungariket, i fråga om fästingar, vilka var tillämpliga den dag då den förordningen trädde i kraft. Den bestämmelsen gäller som en övergångsåtgärd till och med den 30 juni 2010.

(17)

I artikel 23 i förordning (EG) nr 998/2003 föreskrivs att kommissionen, efter yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), om huruvida det är nödvändigt att bibehålla det serologiska provet, för Europaparlamentet och rådet ska lägga fram en rapport, som grundar sig på gjorda erfarenheter och en riskbedömning och som åtföljs av lämpliga förslag för att fastställa den ordning som ska tillämpas från och med den 1 juli 2010 för artiklarna 6, 8 och 16 i den förordningen.

(18)

För att lägga upp denna ordning gjorde kommissionen en konsekvensanalys som byggde på flera nyligen genomförda samråd och kommissionens rapport som antogs den 8 oktober 2007 med anknytning till artikel 23 i förordning (EG) nr 998/2003, med beaktande av Efsas rekommendationer.

(19)

Den 11 december 2006 antog Efsa ett yttrande om bedömning av risken för att rabies införs till Förenade kungariket, Irland, Sverige och Malta om man avstår från serologiska tester för mätning av skyddande antikroppar mot rabies (6).

(20)

På grundval av uppgifter från 2005 fastställde Efsa att prevalensen av rabies hos sällskapsdjur i vissa medlemsstater är icke-försumbar. Efsa rekommenderade vidare att riskreducerande åtgärder bör tillämpas vid transporter av sällskapsdjur från länder där prevalensen av rabies hos sällskapsdjur är icke-försumbar.

(21)

Rabies i dessa medlemsstater förekommer främst i sylvatisk form. Erfarenheter från fältet har visat att om sylvatisk rabies utrotas med hjälp av intensiva program för oral vaccination av vilda djur minskar sjukdomen även bland husdjur.

(22)

Gemenskapen har godkänt flera program för utrotning, bekämpning och övervakning av rabies i dessa medlemsstater i enlighet med artikel 24.5 i rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (7). Kommissionen planerar att avsluta EU-stödet till nationella program på dessa medlemsstaters territorium före slutet av 2011.

(23)

Med hänsyn till Efsas yttrande av den 11 december 2006 och de gemenskapsstödda programmen för utrotning av rabies i vissa medlemsstater bör den övergångsåtgärd som föreskrivs i artikel 6 i förordning (EG) nr 998/2003 förlängas till den 31 december 2011.

(24)

Den 18 januari 2007 antog Efsa ett yttrande om bedömning av risken för att eckinokockos införs till Förenade kungariket, Irland, Sverige, Malta och Finland om man avstår från de nationella bestämmelserna (8).

(25)

Den 8 mars 2007 antog Efsa ett yttrande om bedömning av risken för att fästingar införs till Förenade kungariket, Irland och Malta om man avstår från de nationella bestämmelserna (9).

(26)

Dessa yttranden visar att tillgängliga uppgifter inte gav Efsa belägg för särskild status för de medlemsstater som tillämpar övergångsåtgärder avseende vissa fästingar och bandmasken Echinococcus multilocularis eller att kvantifiera risken för införsel av smittämnen via transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte.

(27)

För att övergångsåtgärderna ska vara enhetliga är det lämpligt att förlänga den övergångsåtgärd som föreskrivs i artikel 16 i förordning (EG) nr 998/2003 till och med den 31 december 2011.

(28)

Förordning (EG) nr 998/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 998/2003 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 4.1 andra stycket ska ersättas med följande:

”Om transpondern i det fall som avses i första stycket b inte uppfyller kraven i bilaga Ia ska ägaren eller den fysiska person som för ägarens räkning ansvarar för sällskapsdjuret, i samband med varje kontroll kunna tillhandahålla vad som krävs för att läsa av transpondern.”

2.

Artikel 5.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Led b ska ersättas med följande:

”b)

åtföljas av ett pass som utfärdats av en veterinär som förordnats av den behöriga myndigheten och som intygar att

i)

giltig vaccination mot rabies utförts på djuret i fråga enligt bilaga Ib,

ii)

förebyggande hälsoåtgärder avseende andra sjukdomar, vid behov, utförts på djuret.”

b)

Följande stycke ska läggas till:

”Kommissionen får, för att bekämpa andra sjukdomar än rabies som kan spridas på grund av transporter av sällskapsdjur, anta de förebyggande hälsoåtgärder som avses i första stycket b ii genom delegerade akter i enlighet med artikel 19b och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 19c och 19d. Åtgärderna ska vara vetenskapligt motiverade och stå i proportion till hur stora riskerna är att sjukdomarna sprids på grund av transporterna.”

3.

I artikel 6.1 första stycket ska inledningen och första strecksatsen ersättas med följande:

”1.   Till och med den 31 december 2011 ska införsel av sådana sällskapsdjur som anges i del A i bilaga I till Irlands, Maltas, Sveriges och Förenade kungarikets territorium uppfylla följande krav:

De ska identifieras i överensstämmelse med artikel 4.1 första stycket b, om inte, till slutet av den övergångsperiod på åtta år som föreskrivs i artikel 4.1, den mottagande medlemsstaten även tillåter identifiering i enlighet med artikel 4.1 första stycket a.”

4.

Artikel 8.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Led a ii ska ersättas med följande:

”ii)

före den 31 december 2011 till någon av de medlemsstater som anges i del A i bilaga II, antingen direkt eller efter transitering genom något av de territorier som anges i del B i bilaga II ska uppfylla kraven i artikel 6.”

b)

Led b ii ska ersättas med följande:

”ii)

före den 31 december 2011 till någon av de medlemsstater som anges i del A i bilaga II, antingen direkt eller efter transitering genom något av de territorier som anges i del B i bilaga II ska sättas i karantän, utom i de fall då de bringats att uppfylla kraven i artikel 6 efter införseln till unionen.”

5.

I artikel 14 ska andra stycket ersättas med följande:

”Om transpondern i det fall som avses i artikel 4.1 första stycket b inte uppfyller kraven i bilaga Ia ska ägaren eller den fysiska person som för ägarens räkning ansvarar för sällskapsdjuret, i samband med varje kontroll, tillhandahålla vad som krävs för att läsa av transpondern.”

6.

Artikel 16 ska ersättas med följande:

”Artikel 16

Till och med den 31 december 2011 får, i fråga om eckinokockos, Finland, Irland, Malta, Sverige och Förenade kungariket och, i fråga om fästingar, Irland, Malta och Förenade kungariket, tillämpa de särskilda regler för införsel av sällskapsdjur till sitt territorium som gällde den dag då denna förordning trädde i kraft.”

7.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 19a

1.   Kommissionen får, för att beakta de tekniska framstegen, anta ändringar av de tekniska kraven för den identifiering som avses i bilaga Ia, genom delegerade akter i enlighet med artikel 19b och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 19c och 19d.

2.   Kommissionen får, för att beakta de vetenskapliga och tekniska framstegen i fråga om vaccinering mot rabies, anta ändringar av de tekniska kraven för vaccinering mot rabies som anges i bilaga Ib, genom delegerade akter i enlighet med artikel 19b och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 19c och 19d.

3.   När kommissionen antar sådana delegerade akter ska den agera i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 19b

1.   Befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 5.1 och 19a ska ges till kommissionen för en period på fem år från den 18 juni 2010. Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fem år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska automatiskt förlängas med perioder av samma längd, om den inte återkallas av Europaparlamentet eller rådet i enlighet med artikel 19c.

2.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

3.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 19c och 19d.

Artikel 19c

1.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5.1 och 19a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2.   Den institution som har inlett ett internt förfarande för att besluta huruvida en delegering av befogenheter ska återkallas ska sträva efter att informera den andra institutionen och kommissionen i rimlig tid innan det slutliga beslutet fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas samt de eventuella skälen för detta.

3.   Beslutet om återkallande innebär att delegering av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det får verkan omedelbart eller vid ett senare, i beslutet angivet, datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 19d

1.   Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på två månader från delgivningsdagen.

På Europaparlamentets eller rådets initiativ får denna period förlängas med två månader.

2.   Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av denna period har invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.

Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft före utgången av denna period om både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte göra invändningar.

3.   Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt ska den inte träda i kraft. Den institution som invänder mot den delegerade akten ska ange skälen för detta.”

8.

Bilagorna Ia och Ib, som återfinns i bilagan till denna förordning, ska införas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 19 maj 2010.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

D. LÓPEZ GARRIDO

Ordförande


(1)  EUT C 318, 23.12.2009, s. 121.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 9 mars 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 26 april 2010.

(3)  EUT L 146, 13.6.2003, s. 1.

(4)  EGT L 311, 28.11.2001, s. 1.

(5)  EUT L 136, 30.4.2004, s. 1.

(6)  EFSA Journal (2006) 436, s. 1.

(7)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 19.

(8)  EFSA Journal (2006) 441, s. 1.

(9)  EFSA Journal (2007) 469, s. 1.


BILAGA

BILAGA Ia

Tekniska krav för identifiering

Vid tillämpningen av artikel 4.1 ska det elektroniska identifieringssystemet vara en skrivskyddad (read-only) passiv anordning för identifiering av radiofrekvenser (en s.k. transponder)

1.

som överensstämmer med ISO-standard 11784 och som fungerar med HDX- eller FDX–B–teknik,

2.

som kan avläsas med läsare som överensstämmer med ISO-standard 11785.

BILAGA Ib

Tekniska krav för vaccinering mot rabies (som avses i artikel 5.1 b i)

Vid tillämpningen av artikel 5.1 ska en vaccinering mot rabies anses vara giltig om följande villkor uppfylls:

1.

Vaccinet mot rabies ska

a)

vara ett annat vaccin än ett levande, modifierat vaccin och höra till någon av följande kategorier:

i)

ett inaktiverat vaccin med minst en antigen enhet per dos (WHO-standard), eller

ii)

ett rekombinant vaccin som uttrycker det immuniserande glykoproteinet i rabiesvirus i en levande virusvektor,

b)

om det administreras i en medlemsstat, ha beviljats ett godkännande för försäljning i enlighet med

i)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (1), eller

ii)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (2),

c)

om det administreras i ett tredjeland, uppfylla minimikraven för säkerhet i del C i kapitel 2.1.13 i Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals, 2008 års upplaga, från Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE).

2.

En vaccinering mot rabies kan anses vara giltig endast om följande villkor uppfylls:

a)

Vaccinet administrerats det datum som anges i

i)

avsnitt IV i passet, eller

ii)

ifrågavarande avsnitt i det åtföljande djurhälsointyget.

b)

Det datum som avses i led a får inte vara tidigare än det angivna datumet för märkningen med mikrochips i

i)

avsnitt III.2 i passet, eller

ii)

ifrågavarande avsnitt i det åtföljande djurhälsointyget.

c)

Minst 21 dagar ska ha förflutit sedan slutförandet av det vaccinationsprotokoll som krävs av tillverkaren för den första vaccinationen enligt den tekniska specifikation i godkännandet för försäljning som avses i punkt 1 b för vaccinet mot rabies i den medlemsstat eller det tredjeland där vaccinet administreras.

d)

Den förordnade veterinären ska ha angivit giltighetstiden för vaccineringen, enligt den tekniska specifikation i godkännandet för försäljning för vaccinet mot rabies i den medlemsstat eller det tredjeland där vaccinet administrerats, i

i)

avsnitt IV i passet, eller

ii)

ifrågavarande avsnitt i det åtföljande djurhälsointyget.

e)

En förnyad vaccination (boosterdos) ska betraktas som en första vaccination om den inte utförts inom den giltighetstid som avses i led d för en tidigare vaccination.


(1)  EGT L 311, 28.11.2001, s. 1.

(2)  EUT L 136, 30.4.2004, s. 1.


Uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Europaparlamentet, rådet och kommissionen förklarar att bestämmelserna i denna förordning inte ska påverka institutionernas eventuella framtida ståndpunkter när det gäller genomförandet av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller av enskilda lagstiftningsakter som innehåller sådana bestämmelser.


Uttalande från kommissionen

Kommissionen har för avsikt att föreslå en översyn av förordning (EG) nr 998/2003 i dess helhet före den 30 juni 2011, och särskilt när det gäller delegerade akter och genomförandeakter.


Uttalande från kommissionen om anmälan av delegerade akter

Europeiska kommissionen noterar att Europaparlamentet och rådet anser att man vid anmälan av delegerade akter ska beakta institutionernas lediga perioder (vinter, sommar och val till Europaparlamentet) förutom när det i lagstiftningsakterna anges att ett skyndsamt förfarande ska tillämpas, så att Europaparlamentet och rådet kan utöva sina befogenheter inom de tidsfrister som fastslagits i den berörda lagstiftningsakten, och kommissionen är beredd att handla i överensstämmelse med detta.


29.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/11


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 439/2010

av den 19 maj 2010

om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 74 och 78.1 och 78.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

Unionens politik för ett gemensamt europeiskt asylsystem syftar enligt Haagprogrammet till att inrätta ett gemensamt europeiskt asylområde med hjälp av effektiva, harmoniserade förfaranden som respekterar Europeiska unionens värderingar och humanitära tradition.

(2)

Tack vare införandet av gemensamma miniminormer har man på senare år gjort stora framsteg i arbetet med att inrätta ett gemensamt europeiskt asylsystem. Fortfarande kvarstår dock stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller beviljande av internationellt skydd och formerna för det internationella skyddet. Dessa skillnader bör minskas.

(3)

I den strategiska plan för asylpolitiken som antogs i juni 2008 tillkännagav kommissionen att den skulle fortsätta utveckla det gemensamma europeiska asylsystemet genom att föreslå ändringar av befintlig lagstiftning för att öka harmoniseringen av gällande normer och genom att förstärka stödet för praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna, i synnerhet genom ett lagstiftningsförslag om att inrätta ett europeiskt stödkontor för asylfrågor (stödkontoret), för att förbättra samordningen av medlemsstaternas operativa samarbete så att de gemensamma reglerna genomförs på ett effektivt sätt.

(4)

I den europeiska pakten för invandring och asyl som antogs i september 2008 erinrade Europeiska rådet högtidligt om att varje utlänning som utsätts för förföljelse har rätt att få hjälp och skydd på Europeiska unionens territorium i enlighet med Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, såsom ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967, och andra tillämpliga överenskommelser. Europeiska rådet enades även uttryckligen om att stödkontoret skulle inrättas 2009.

(5)

Det praktiska samarbetet i asylfrågor syftar till att inom ramen för den europeiska lagstiftningen öka samstämmigheten mellan, och säkerställa kontinuerlig kvalitet i, medlemsstaternas beslutsprocesser i dessa frågor. Ett stort antal praktiska samarbetsåtgärder har redan vidtagits de senaste åren, främst genom antagandet av gemensamma metoder för hantering av information om ursprungsländer och inrättande av ett gemensamt europeiskt asylcurriculum.

(6)

Stödkontoret bör inrättas för att stärka och utveckla dessa samarbetsåtgärder. Stödkontoret bör beakta samarbetsåtgärderna och den erfarenhet som kan dras av dessa.

(7)

När det gäller medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem är utsatta för särskilt och oproportionerligt starkt tryck, i synnerhet på grund av deras geografiska eller demografiska situation, bör stödkontoret stödja utvecklingen av solidaritet inom unionen för att främja bättre omplacering av människor som beviljats internationellt skydd mellan medlemsstater, samtidigt som man ser till att asyl- och mottagningssystemen inte missbrukas.

(8)

För att kunna sköta sitt mandat på bästa möjliga sätt bör stödkontoret vara oberoende i tekniska frågor och självbestämmande i rättsligt, administrativt och finansiellt hänseende. Därför bör stödkontoret vara ett unionsorgan som har ställning som juridisk person och utövar de genomförandebefogenheter som följer av denna förordning.

(9)

Stödkontoret bör agera i nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor, med nationella invandrings- och asylmyndigheter och andra myndigheter och utnyttja deras kapacitet och sakkunskap samt med kommissionen. Medlemsstaterna bör samarbeta med stödkontoret för att se till att det kan utföra sitt mandat.

(10)

Stödkontoret bör också agera i nära samarbete med FN:s flyktingkommissariat och, i förekommande fall, med relevanta internationella organisationer för att dra nytta av deras stöd och sakkunskap. Med tanke på detta bör den roll som FN:s flyktingkommissariat samt andra relevanta internationella organisationer har erkännas fullt ut, och dessa organisationer bör fullt ut delta i stödkontorets arbete. Eventuella finansiella resurser som stödkontoret gör tillgängliga för FN:s flyktingkommissariat i enlighet med denna förordning bör inte leda till dubbel finansiering av flyktingskommissariatets verksamhet med andra internationella eller nationella källor.

(11)

Dessutom bör stödkontoret för att kunna fullgöra sitt uppdrag och i den omfattning som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter samarbeta med andra unionsorgan, särskilt Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), inrättad genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004 (2) och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, inrättad genom rådets förordning (EG) nr 168/2007 (3).

(12)

Stödkontoret bör också samordna verksamheten med det europeiska migrationsnätverket, upprättat genom rådets beslut 2008/381/EG (4), för att undvika dubbelarbete. Stödkontoret bör även upprätthålla en nära dialog med organisationer i det civila samhället i syfte att utbyta information och utbyta kunskaper på asylområdet.

(13)

Stödkontoret bör fungera som ett europeiskt kompetenscentrum för asylfrågor och ansvara för att underlätta, samordna och stärka det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor i dess olika aspekter, så att medlemsstaterna lättare kan ge internationellt skydd till dem som har rätt till det, samtidigt som man i förekommande fall rättvist och effektivt bemöter dem som inte har rätt till internationellt skydd. Stödkontorets mandat bör omfatta tre huvudsakliga uppgifter, nämligen att bidra till genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet, stödja det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor och stödja medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck.

(14)

Stödkontoret bör inte ha direkta eller indirekta befogenheter i samband med de beslut som myndigheterna i medlemsstaterna fattar om individuella ansökningar om internationellt skydd.

(15)

För att kunna ge och/eller samordna snabbt och effektivt operativt stöd till de medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck bör stödkontoret på begäran av de berörda medlemsstaterna samordna åtgärder för att stödja dessa medlemsstater, bland annat genom utplacering av asylstödgrupper bestående av asylexperter på deras territorier. Asylstödgrupperna ska särskilt bidra med sin sakkunskap när det gäller tolktjänster, information om ursprungsländerna samt kännedom om handläggning och hantering av asylärenden. Systemet med asylstödgrupper bör regleras av denna förordning för att garantera en effektiv utplacering av dessa grupper.

(16)

Stödkontoret bör utföra sitt uppdrag på ett sådant sätt att det kan fungera som ett referenscentrum genom sitt oberoende, den vetenskapliga och tekniska kvaliteten på dess stöd och information, öppenheten i dess förfaranden och arbetsmetoder, samt genom den omsorg med vilken det utför sina uppgifter.

(17)

För att effektivt kunna kontrollera stödkontorets arbete bör kommissionen och medlemsstaterna vara företrädda i stödkontorets styrelse. Styrelsen bör, om möjligt, bestå av de operativa cheferna för medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor eller av deras företrädare. Styrelsen bör ha de befogenheter som krävs, i synnerhet för att kunna fastställa budgeten, kontrollera budgetens genomförande, anta relevanta finansiella bestämmelser, utarbeta öppna förfaranden för stödkontorets beslutsfattande, anta årsrapporten om asylsituationen i unionen och tekniska dokument om genomförandet av unionens asylinstrument och utse en verkställande direktör, samt, i förekommande fall, en verkställande kommitté. För att FN:s flyktingkommissariat ska vara involverat fullt ut i stödkontorets arbete och med hänsyn tagen till dess sakkunskap i asylfrågor bör flyktingkommissariatet ha en representant i styrelsen, utan rösträtt.

(18)

Med hänsyn till den typ av uppgifter stödkontoret ska utföra och den roll dess verkställande direktör har samt i syfte att göra det möjligt för Europaparlamentet att anta ett yttrande om den utvalda kandidaten innan denne utses och även före en eventuell förlängning av dennes mandat, bör den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande och besvara frågor inför Europaparlamentets ansvariga utskott. Den verkställande direktören bör även lägga fram årsrapporten för Europaparlamentet. Dessutom bör Europaparlamentet ha möjlighet att uppmana den verkställande direktören att rapportera om utförandet av sina uppgifter.

(19)

För att säkerställa stödkontorets fulla självbestämmande och oberoende, bör det ha en egen budget där intäkterna i huvudsak kommer från bidrag från unionen. Finansieringen av stödkontoret bör vara föremål för en överenskommelse inom budgetmyndigheten i enlighet med punkt 47 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (5). Unionens budgetförfarande bör tillämpas på unionsbidraget och varje annat stöd som belastar Europeiska unionens allmänna budget. Granskningen av räkenskaperna bör utföras av revisionsrätten.

(20)

Stödkontoret bör samarbeta med myndigheter i tredjeländer med ansvar för asylfrågor och med internationella organisationer som är behöriga på de områden som omfattas av denna förordning samt med tredjeländer inom ramen för de avtal som slutits i enlighet med tillämpliga bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(21)

I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och EUF-fördraget, har Förenade kungariket och Irland, genom skrivelser av den 18 maj 2009, meddelat att de önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(22)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(23)

Med hänsyn till att Danmark som medlemsstat hittills har bidragit till det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna på asylområdet bör stödkontoret underlätta operativt samarbete med Danmark. I detta syfte bör en dansk representant inbjudas att närvara vid alla möten i styrelsen, som också kan besluta att bjuda in danska observatörer till arbetsgruppernas möten, när så är lämpligt.

(24)

För att stödkontoret ska kunna utföra sitt uppdrag bör det stå öppet för deltagande av sådana länder som slutit avtal med unionen och därmed har antagit och tillämpar unionsrätten på det område som omfattas av denna förordning, särskilt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Stödkontoret bör också, efter överenskommelse med kommissionen, ha rätt att ingå avtal i enlighet med bestämmelserna i EU-fördraget med andra länder än de som slutit avtal med unionen och därmed har antagit och tillämpar unionsrätten. Stödkontoret bör dock under inga omständigheter utveckla en självständig yttre politik.

(25)

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6) (budgetförordningen), särskilt artikel 185, bör tillämpas på stödkontoret.

(26)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (7) bör utan inskränkningar vara tillämplig på stödkontoret, som bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (8)

(27)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (9) bör tillämpas på stödkontoret.

(28)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (10) bör tillämpas då stödkontoret behandlar personuppgifter.

(29)

De nödvändiga bestämmelserna om de lokaler som den medlemsstat där stödkontoret har sitt säte ska ställa till stödkontorets förfogande och de särskilda regler som ska tillämpas på stödkontorets anställda och på deras familjemedlemmar bör fastställas i ett avtal om säte. Värdmedlemsstaten bör dessutom garantera bästa möjliga verksamhetsvillkor för stödkontoret, även när det gäller transporter och skolgången för barn, för att det ska kunna locka till sig personal av hög kvalitet med största möjliga geografiska spridning.

(30)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen behovet av att förbättra genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet, att underlätta, samordna och stärka det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor samt att lämna och/eller samordna tillhandahållande av operativt stöd till medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(31)

Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och förordningen bör tillämpas i enlighet med rätten till asyl som erkänns i artikel 18 i stadgan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

INRÄTTANDE AV OCH UPPDRAGET FÖR DET EUROPEISKA STÖDKONTORET FÖR ASYLFRÅGOR

Artikel 1

Inrättande av Europeiska stödkontoret för asylfrågor

Härmed inrättas ett europeiskt stödkontor för asylfrågor (stödkontoret) som ska bidra till genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet, stärka det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor och ge och/eller samordna operativt stöd till medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck.

Artikel 2

Stödkontorets uppdrag

1.   Stödkontoret ska underlätta, samordna och stärka det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor ur en mängd olika perspektiv i syfte att förbättra genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet. I detta hänseende ska stödkontoret fullt ut vara engagerat i det gemensamma europeiska asylsystemets externa dimension.

2.   Stödkontoret ska ge ändamålsenligt operativt stöd till medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck, och härvid utnyttja alla användbara resurser som står till dess förfogande, vilket kan inbegripa samordning av resurser som medlemsstaterna tillhandahåller enligt villkoren i denna förordning.

3.   Stödkontoret ska tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt stöd för unionens politik och lagstiftning på samtliga områden som direkt eller indirekt påverkar asylhanteringen så att det har möjlighet att ge det praktiska samarbetet i asylfrågor sitt fulla stöd och fullgöra sina uppgifter effektivt. Stödkontoret ska vara en oberoende källa till information om alla relevanta frågor på dessa områden.

4.   Stödkontoret ska utföra sitt uppdrag på ett sådant sätt att det kan fungera som ett referenscentrum, genom sitt oberoende, den vetenskapliga och tekniska kvaliteten på den hjälp och information som det tillhandahåller, öppenheten i förfaranden och arbetsmetoder, den omsorg med vilken det utför sina uppgifter samt genom det datorstöd som behövs för att det ska kunna fullgöra sitt mandat.

5.   Stödkontoret ska ha ett nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor, med nationella invandrings- och asylmyndigheter och andra nationella myndigheter samt med kommissionen. Stödkontoret ska fullgöra sina uppgifter utan att det påverkar de uppgifter som anförtrotts andra berörda unionsorgan samt ha ett nära samarbete med dessa organ och med FN:s flyktingkommissariat.

6.   Stödkontoret ska inte ha några befogenheter avseende de beslut som medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor fattar om individuella ansökningar om internationellt skydd.

KAPITEL 2

STÖDKONTORETS UPPGIFTER

AVSNITT 1

Stöd till praktiskt samarbete I asylfrågor

Artikel 3

Bästa praxis

Stödkontoret ska organisera, främja och samordna åtgärder som möjliggör informationsutbyte samt kartläggande och sammanställning av bästa praxis mellan medlemsstaterna i asylfrågor.

Artikel 4

Information om ursprungsländer

Stödkontoret ska organisera, främja och samordna åtgärder som avser information om ursprungsländerna, särskilt när det gäller följande:

a)

Insamling av relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information om ursprungsländerna för personer som ansöker om internationellt skydd på ett transparent och opartiskt sätt genom att använda alla relevanta informationskällor, inbegripet information som insamlats från statliga, icke-statliga och internationella organisationer samt unionens institutioner och organ.

b)

Utarbetande av rapporter om ursprungsländerna på grundval av information som samlats in i enlighet med led a.

c)

Upprättande och vidareutveckling av en portal för insamling av information om ursprungsländerna samt underhåll av denna portal i syfte att garantera öppenhet i enlighet med de nödvändiga reglerna för tillgång till sådan information enligt artikel 42.

d)

Utarbetande av ett gemensamt format och en gemensam metod för att lägga fram, verifiera och använda information om ursprungsländer.

e)

Transparent analys av uppgifter som avser ursprungsländer i syfte att främja konvergens av bedömningskriterierna och i förekommande fall att utnyttja resultaten av möten i en eller flera arbetsgrupper. Den analysen ska inte syfta till att ge medlemsstaterna instruktioner för beviljande av eller avslag på ansökningar om internationellt skydd.

Artikel 5

Stöd till omplacering inom unionen av personer som omfattas av internationellt skydd

När det gäller medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem är utsatta för särskilt och oproportionerligt starkt tryck, i synnerhet på grund av deras geografiska eller demografiska situation, ska stödkontoret främja, underlätta och samordna informationsutbyte och andra åtgärder som berör omplacering inom unionen. Omplacering inom unionen ska endast genomföras på överenskomna grunder mellan medlemsstaterna och med samtycke från den person som beviljats internationellt skydd samt i förekommande fall i samråd med FN:s flyktingkommissariat.

Artikel 6

Stöd till utbildning

1.   Stödkontoret ska utforma och utveckla utbildning som ska vara tillgänglig för personer som arbetar inom alla nationella förvaltningar och domstolar samt vid nationella myndigheter med ansvar för asylfrågor i medlemsstaterna. Deltagande i utbildning ska inte inverka på nationella system och förfaranden.

Stödkontoret ska utveckla utbildningen i nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor och, när så är lämpligt, dra nytta av den sakkunskap som finns vid akademiska institutioner och andra relevanta organisationer.

2.   Stödkontoret ska utarbeta och vidareutveckla ett europeiskt asylcurriculum med beaktande av det befintliga unionssamarbetet på det området.

3.   Den utbildning som stödkontoret erbjuder kan vara allmän, särskild eller tematisk och kan inbegripa metoder för att utbilda utbildarna.

4.   Särskild eller tematisk utbildning om kunskaper och färdigheter på asylområdet ska inbegripa, men inte begränsas till, följande:

a)

Internationella mänskliga rättigheter och unionens regelverk på asylområdet, inklusive särskilda rättsliga frågor och frågor som avser rättspraxis.

b)

Frågor som rör behandling av asylansökningar som lämnas in av minderåriga och sårbara personer med särskilda behov.

c)

Intervjuteknik.

d)

Användning av läkarintyg och rättsliga rapporter i asylförfarandena.

e)

Frågor som rör framtagande och användning av information om ursprungsländerna.

f)

Mottagningsvillkoren med särskild uppmärksamhet på sårbara grupper och tortyroffer.

5.   Den utbildning som erbjuds ska vara av hög kvalitet och ska fastställa huvudprinciper och bästa praxis i syfte att öka samstämmigheten mellan förvaltningsmetoder och beslut samt rättspraxis, med full respekt för de nationella domstolarnas oberoende.

6.   För de experter som ingår i den reserv för asylinsatser som avses i artikel 15 ska stödkontoret ordna specialiserad utbildning som är relevant för deras uppgifter och funktioner samt genomföra regelbundna övningar med dessa experter enligt den tidsplan för specialiserad utbildning och övningar som anges i stödkontorets årliga arbetsprogram.

7.   Stödkontoret får i samarbete med medlemsstaterna anordna utbildning på deras territorium.

Artikel 7

Stöd till det gemensamma europeiska asylsystemets externa dimension

Stödkontoret ska, efter överenskommelse med kommissionen, samordna informationsutbyte och andra åtgärder som avser genomförandet av instrument och mekanismer som gäller det gemensamma europeiska asylsystemets externa dimension.

Stödkontoret ska samordna informationsutbyte och andra åtgärder för vidarebosättning som vidtas av medlemsstaterna i syfte att tillgodose flyktingars behov av internationellt skydd i tredjeländer och visa solidaritet med värdländerna.

I enlighet med sitt mandat och i överensstämmelse med artikel 49 får stödkontoret samarbeta med behöriga myndigheter i tredjeländer om tekniska aspekter, särskilt när det gäller att främja och bistå vid kapacitetsuppbyggnad inom tredjeländernas egna asyl- och mottagningssystem samt genomföra regionala skyddsprogram och andra åtgärder som är relevanta för varaktiga lösningar.

AVSNITT 2

Stöd till medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck

Artikel 8

Särskilt tryck på asyl- och mottagningssystem

Stödkontoret ska samordna och stödja gemensamma åtgärder för att bistå asyl- och mottagningssystem i medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck som innebär exceptionellt starka och brådskande krav på deras mottagningsfaciliteter och asylsystem. Sådant tryck kan kännetecknas av plötslig ankomst av ett stort antal tredjelandsmedborgare som kan vara i behov av internationellt skydd eller på grund av medlemsstatens demografiska situation eller geografiska läge.

Artikel 9

Insamling och analys av information

1.   För att kunna utvärdera behoven i de medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck ska stödkontoret, särskilt på grundval av information som medlemsstaterna, FN:s flyktingkommissariat och i förekommande fall andra relevanta organisationer lämnat in till stödkontoret, samla in relevant information för fastställande, utarbetande och utformning av krisåtgärder som avses i artikel 10 för att hantera detta tryck.

2.   Stödkontoret ska, på grundval av uppgifter från medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck, systematiskt identifiera, samla in och analysera information beträffande tillgängliga strukturer och personalresurser, särskilt för översättning och tolkning, information om ursprungsländerna och om bistånd vid handläggning och hantering av asylfall samt asylkapaciteten i de medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck, i syfte att främja ett snabbt och tillförlitligt ömsesidigt informationsutbyte mellan de olika medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor.

3.   Stödkontoret ska analysera uppgifter om varje plötslig ankomst av ett stort antal tredjelandsmedborgare som kan förorsaka särskilt tryck på nationella asyl- och mottagningssystem samt säkerställa snabbt utbyte av relevant information mellan medlemsstaterna och kommissionen. Stödkontoret ska använda befintliga system och mekanismer för att förvarna och vid behov inrätta ett varningssystem för sina egna syften.

Artikel 10

Stödåtgärder till medlemsstaterna

På begäran av de berörda medlemsstaterna ska stödkontoret samordna åtgärder för att stödja medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck, och bland annat samordna

a)

åtgärder till förmån för medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck, för att underlätta en första analys av de asylansökningar som behandlas av de behöriga nationella myndigheterna,

b)

åtgärder som ska göra det möjligt för den medlemsstat som är utsatt för särskilt tryck att snabbt göra lämpliga mottagningsresurser tillgängliga, särskilt nödbostäder, transport och läkarvård,

c)

asylstödgrupperna, vilkas arbetssätt fastställs i kapitel 3.

AVSNITT 3

Bidrag till genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet

Artikel 11

Insamling och utbyte av information

1.   Stödkontoret ska anordna, samordna och främja informationsutbyte mellan medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor samt mellan kommissionen och medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor såvitt avser genomförandet av de instrument som omfattas av unionens regelverk på asylområdet. I detta syfte får stödkontoret, bland annat med hjälp av befintliga arrangemang, upprätta databaser med faktauppgifter, rättsliga uppgifter och uppgifter om rättspraxis avseende asylinstrument på nationell, unions- och internationell nivå. Utan att detta påverkar stödkontorets verksamhet i enlighet med artiklarna 15 och 16, får inga personuppgifter lagras i sådana databaser, om inte stödkontoret har erhållit uppgifterna från handlingar som är tillgängliga för allmänheten.

2.   Stödkontoret ska särskilt samla in information om

a)

nationella förvaltningars och myndigheters behandling av ansökningar om internationellt skydd,

b)

nationell rätt och rättslig utveckling på asylområdet, inklusive rättspraxis.

Artikel 12

Rapporter och andra handlingar som stödkontoret utarbetar

1.   Stödkontoret ska årligen utarbeta en rapport om asylsituationen i unionen, med vederbörlig hänsyn till redan tillgänglig information från andra relevanta källor. I denna rapport ska stödkontoret bland annat utvärdera resultatet av de åtgärder som vidtagits med stöd av denna förordning och göra en övergripande jämförande analys av dem i syfte att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemets kvalitet, samstämmighet och effektivitet.

2.   I enlighet med sitt arbetsprogram eller på begäran av styrelsen eller kommissionen får stödkontoret, med vederbörlig hänsyn till åsikter som medlemsstaterna eller Europaparlamentet gett uttryck för, i nära samarbete med sina arbetsgrupper och kommissionen anta tekniska dokument om genomförandet av unionens asylinstrument, till exempel riktlinjer och handledningar. När sådana tekniska dokument innehåller hänvisningar till frågor som rör internationell flyktingrätt ska vederbörlig hänsyn tas till relevanta riktlinjer från FN:s flyktingkommissariat. Dokumenten ska inte syfta till att ge medlemsstaterna instruktioner för beviljande av eller avslag på ansökningar om internationellt skydd.

KAPITEL 3

ASYLSTÖDGRUPPER

Artikel 13

Samordning

1.   En eller flera medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck får begära att stödkontoret placerar ut en asylstödgrupp. Den eller de begärande medlemsstaterna ska i synnerhet ge en beskrivning av situationen, ange syftet med sin begäran om utplacering och specificera beräknade behov för utplaceringen, i enlighet med artikel 18.1.

2.   Som svar på denna begäran får stödkontoret samordna nödvändigt tekniskt och operativt stöd till den eller de begärande medlemsstaterna samt utplaceringen av en asylstödgrupp för en viss tid på den eller de medlemsstaternas territorium på grundval av en operativ plan enligt artikel 18.

Artikel 14

Tekniskt bistånd

Asylstödgrupperna ska bidra med sakkunskap i enlighet med vad som överenskommits i den operativa plan som avses i artikel 18, särskilt i fråga om tolktjänster, information om ursprungsländerna och kunskaper om handläggning och hantering av asylärenden inom ramen för de åtgärder till stöd för medlemsstaterna som avses i artikel 10.

Artikel 15

Reserv för asylinsatser

1.   På förslag av den verkställande direktören ska styrelsen med tre fjärdedels majoritet av de röstberättigade ledamöterna besluta om profilerna för och det totala antalet experter i asylstödgrupperna (reserv för asylinsatser). Inom reserven för asylinsatser ska stödkontoret upprätta en förteckning över tolkar. Samma förfarande ska tillämpas på alla efterföljande ändringar av profilerna och det totala antalet experter i reserven för asylinsatser.

2.   Medlemsstaterna ska bidra till reserven för asylinsatser genom en nationell expertreserv på grundval av de fastställda profilerna samt utse experter som motsvarar de profiler som krävs.

Medlemsstaterna ska hjälpa stödkontoret att finna tolkar till tolkförteckningen.

Medlemsstaterna får välja mellan att utplacera tolkar eller att ställa dem till förfogande genom videokonferens.

Artikel 16

Utplacering

1.   Hemmedlemsstatens självbestämmanderätt avseende beslutet om antalet experter och deras profil (den nationella reserven) samt utplaceringens längd ska inte påverkas. Medlemsstaterna ska ställa dessa experter till förfogande för utplacering på stödkontorets begäran, såvida de inte befinner sig i en situation som allvarligt påverkar fullgörandet av nationella uppgifter, till exempel att personalstyrkan inte räcker till för att utföra förfarandena för fastställande av statusen för de personer som ansöker om internationellt skydd. Medlemsstaterna ska så snart som möjligt, om stödkontoret så begär, meddela antal, namn och profiler på de experter i deras nationella reserv som så snart som möjligt kan ställas till förfogande för en asylstödgrupp.

2.   Den verkställande direktören ska, när denne bestämmer vilken sammansättning en asylstödgrupp ska ha, beakta de särskilda omständigheter som den begärande medlemsstaten står inför. Asylstödgruppen ska sättas samman i enlighet med den operativa plan som avses i artikel 18.

Artikel 17

Förfarande för beslut om utplacering

1.   Den verkställande direktören får vid behov skicka ut experter från stödkontoret för att bedöma situationen i den begärande medlemsstaten.

2.   Den verkställande direktören ska omedelbart underrätta styrelsen om en begäran om utplacering av asylstödgrupper inkommer.

3.   Den verkställande direktören ska fatta beslut beträffande en begäran om utplacering av asylstödgrupper snarast möjligt och senast inom fem arbetsdagar från och med den dag då begäran mottogs. Den verkställande direktören ska samtidigt skriftligen underrätta den begärande medlemsstaten och styrelsen om beslutet, med angivande av de huvudsakliga skälen.

4.   Om den verkställande direktören beslutar att placera ut en eller flera asylstödgrupper ska stödkontoret och den begärande medlemsstaten omedelbart upprätta en operativ plan i enlighet med artikel 18.

5.   Den verkställande direktören ska, så snart som den operativa planen antagits, underrätta de medlemsstater som bidrar med experter om det antal och de profiler som krävs. Denna underrättelse ska lämnas skriftligen till de nationella kontaktpunkter som avses i artikel 19 och ange vilken dag utplaceringen planeras äga rum. Kontaktpunkterna ska även erhålla en kopia av den operativa planen.

6.   Om den verkställande direktören är frånvarande eller har förhinder ska besluten om utplacering av asylstödgrupper fattas av den enhetschef som ersätter den verkställande direktören.

Artikel 18

Operativ plan

1.   Den verkställande direktören och den begärande medlemsstaten ska enas om en operativ plan i vilken de närmare villkoren för utplaceringen av asylstödgrupperna ska anges. Den operativa planen ska innehålla följande:

a)

En beskrivning av situationen med uppgifter om utplaceringens upplägg och syften, inklusive det operativa målet.

b)

Utplaceringens beräknade varaktighet.

c)

Det geografiska ansvarsområde i den begärande medlemsstat där asylstödgrupperna kommer att placeras ut.

d)

En beskrivning av uppgifterna samt särskilda instruktioner för asylstödgruppernas medlemmar, bland annat om vilka databaser de får göra sökningar i och vilken utrustning de får använda i den begärande medlemsstaten.

e)

Asylstödgruppernas sammansättning.

2.   Den operativa planen får ändras eller anpassas endast med den verkställande direktörens och den begärande medlemsstatens godkännande. Stödkontoret ska omedelbart skicka en kopia av den ändrade eller anpassade operativa planen till de deltagande medlemsstaterna.

Artikel 19

Nationell kontaktpunkt

Varje medlemsstat ska utse en nationell kontaktpunkt som ska ansvara för kontakterna med stödkontoret om alla frågor som rör asylstödgrupperna.

Artikel 20

Unionens kontaktpunkt

1.   Den verkställande direktören ska utse en eller flera av stödkontorets experter, som ska fungera som unionens kontaktpunkt för samordning. Den verkställande direktören ska underrätta värdmedlemsstaten om vilka personer som utsetts.

2.   Unionens kontaktpunkt ska agera för stödkontorets räkning i allt som rör utplacering av asylstödgrupperna. Unionens kontaktpunkt ska särskilt

a)

fungera som förbindelselänk mellan stödkontoret och värdmedlemsstaten,

b)

fungera som förbindelselänk mellan stödkontoret och medlemmarna av asylstödgrupperna samt för stödkontorets räkning tillhandahålla stöd i alla frågor som rör villkoren för utplacering av asylstödgrupperna,

c)

övervaka att den operativa planen genomförs korrekt, och

d)

rapportera till stödkontoret om alla aspekter av utplaceringen av asylstödgrupper.

3.   Den verkställande direktören får bemyndiga kontaktpunkten att bidra till att lösa tvister som avser genomförandet av den operativa planen och utplaceringen av asylstödgrupper.

4.   När unionens kontaktpunkt utför sina uppgifter ska denne ta emot instruktioner endast från stödkontoret.

Artikel 21

Civilrättsligt ansvar

1.   När medlemmar i en asylstödgrupp tjänstgör i en värdmedlemsstat ska den medlemsstaten i enlighet med sin nationella lagstiftning ansvara för alla skador som orsakas av dem under tjänsteutövningen.

2.   Om sådan skada orsakats av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse får värdmedlemsstaten begära att hemmedlemsstaten ersätter värdmedlemsstaten för belopp som den har betalat ut för att gottgöra offren eller de personer som på offrens vägnar har rätt till ersättning.

3.   Utan att det påverkar utövandet av dess rättigheter gentemot tredje part ska varje medlemsstat avstå från att från värdmedlemsstaten eller någon annan medlemsstat begära gottgörelse för sådan skada som den vållats, om skadan inte orsakades av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

4.   Varje tvist mellan medlemsstater som rör tillämpningen av punkterna 2 och 3 i denna artikel och som inte kan regleras genom förhandlingar mellan dem ska av dem hänskjutas till domstolen i enlighet med artikel 273 i EUF-fördraget.

5.   Utan att det påverkar utövandet av stödkontorets rättigheter gentemot tredje part ska kostnader för skador på stödkontorets utrustning under utplaceringen betalas av stödkontoret, om skadan inte orsakades av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

Artikel 22

Straffrättsligt ansvar

Under utplaceringen av en asylstödgrupp ska medlemmarna i asylstödgruppen behandlas på samma sätt som värdmedlemsstatens tjänstemän när det gäller straffbara gärningar som eventuellt begås mot dem eller av dem.

Artikel 23

Kostnader

När medlemsstaterna ställer sina experter till förfogande för utplacering i asylstödgrupperna ska stödkontoret täcka kostnader för följande:

a)

Resan från hemmedlemsstaten till värdmedlemsstaten samt för resan från värdmedlemsstaten till hemmedlemsstaten.

b)

Vaccinering.

c)

Det särskilda försäkringsskydd som krävs.

d)

Hälso- och sjukvård.

e)

Dagtraktamente, inklusive boende.

f)

Stödkontorets tekniska utrustning.

g)

Experters arvoden.

KAPITEL 4

STÖDKONTORETS ORGANISATION

Artikel 24

Stödkontorets lednings- och förvaltningsstruktur

Stödkontoret ska ha följande lednings- och förvaltningsstruktur:

a)

En styrelse.

b)

En verkställande direktör och stödkontorets personal.

Stödkontorets lednings- och förvaltningsstruktur får omfatta en verkställande kommitté, om denna inrättas i enlighet med artikel 29.2.

Artikel 25

Styrelsens sammansättning

1.   Varje medlemsstat för vilken denna förordning är bindande ska utnämna en styrelseledamot och kommissionen ska utnämna två styrelseledamöter.

2.   En suppleant får företräda eller åtfölja varje styrelseledamot. När suppleanten åtföljer en ledamot får suppleanten inte rösta.

3.   Ledamöterna av styrelsen ska utses på grundval av sin erfarenhet, sitt yrkesmässiga ansvar och sin höga kompetens i asylfrågor.

4.   En företrädare för FN:s flyktingkommissariat ska vara ledamot utan rösträtt i styrelsen.

5.   Styrelseledamöterna ska utses för tre år. Denna period får förlängas. När ledamöternas mandatperiod går ut eller om de avgår, ska de kvarstå tills deras mandat har förnyats eller de har ersatts.

Artikel 26

Styrelsens ordförande

1.   Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden om denne inte kan utföra sina uppgifter.

2.   Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden ska vara tre år och får förlängas endast en gång. Om en ordförandes eller vice ordförandes uppdrag som styrelseledamot emellertid upphör någon gång under mandatperioden upphör också mandatperioden automatiskt vid denna tidpunkt.

Artikel 27

Styrelsemöten

1.   Styrelsens ordförande ska sammankalla till styrelsemöten. Den verkställande direktören ska delta i mötena. Företrädaren för FN:s flyktingkommissariat ska delta i mötet när styrelsen utför de uppgifter som föreskrivs i artikel 29.1 b, h, i, j och m och 29.2, och när styrelsen beslutar att ställa medel till förfogande för att finansiera den verksamhet som ger stödkontoret möjlighet att utnyttja flyktingkommissariatets sakkunskap i asylfrågor enligt artikel 50.

2.   Styrelsen ska ha minst två ordinarie möten per år. Dessutom ska den sammanträda på ordförandens initiativ eller på begäran av en tredjedel av ledamöterna.

3.   Styrelsen får bjuda in personer vars synpunkter kan vara av intresse som observatörer till sina möten.

Danmark ska bjudas in att delta i styrelsemötena.

4.   Styrelseledamöterna får, om annat inte följer av bestämmelserna i styrelsens arbetsordning, biträdas av rådgivare eller experter.

5.   Stödkontoret ska tillhandahålla styrelsens sekretariat.

Artikel 28

Röstning

1.   Om inte annat anges ska styrelsen fatta sina beslut med absolut majoritet av sina ledamöter som är röstberättigade. Varje röstberättigad ledamot har en röst. I en ledamots frånvaro ska suppleanten ha rätt att utöva ledamotens rösträtt.

2.   Den verkställande direktören får inte rösta.

3.   Ordföranden har rösträtt.

4.   De medlemsstater som inte fullt ut deltar i unionens regelverk på asylområdet får inte delta i omröstningen när styrelsen fattar beslut som omfattas av artikel 29.1 e och det berörda tekniska dokumentet uteslutande avser ett unionsinstrument om asyl som dessa medlemsstater inte är bundna av.

5.   Närmare bestämmelser om röstningsförfarandena ska fastställas i styrelsens arbetsordning, särskilt på vilka villkor en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och vid behov eventuella krav på beslutförhet.

Artikel 29

Styrelsens uppgifter

1.   Styrelsen ska se till att stödkontoret utför de uppgifter det anförtrotts. Styrelsen är stödkontorets organ för planering och övervakning. Den ska särskilt göra följande:

a)

Fastställa sin arbetsordning med tre fjärdedels majoritet av sina röstberättigade ledamöter efter yttrande från kommissionen.

b)

Utse den verkställande direktören i enlighet med artikel 30, vidta disciplinåtgärder gentemot den verkställande direktören och vid behov avstänga eller avsätta denne.

c)

Anta en årlig allmän rapport om stödkontorets verksamhet och senast den 15 juni följande år skicka den till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten. Den årliga allmänna rapporten ska offentliggöras.

d)

Anta en årlig rapport om asylsituationen i unionen i enlighet med artikel 12.1. Rapporten ska överlämnas till Europaparlamentet. Rådet och kommissionen får begära att rapporten ska överlämnas även till dem.

e)

Anta de tekniska dokument som avses i artikel 12.2.

f)

Senast den 30 september varje år, med tre fjärdedels majoritet av sina röstberättigade ledamöter, på grundval av ett utkast som lagts fram av den verkställande direktören och efter att ha erhållit kommissionens yttrande, anta stödkontorets arbetsprogram för det följande året och skicka det till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Det arbetsprogrammet ska antas i enlighet med unionens årliga budgetförfarande och unionens lagstiftningsprogram på asylområdet.

g)

Utföra sina uppgifter avseende stödkontorets budget i enlighet med kapitel 5.

h)

Anta tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1049/2001, i enlighet med artikel 42 i den här förordningen.

i)

Anta stödkontorets personalpolitik i enlighet med artikel 38.

j)

Anta en flerårig plan för personalpolitiken efter att ha inhämtat kommissionens yttrande.

k)

Fatta alla beslut för genomförande av stödkontorets mandat enligt denna förordning.

l)

Fatta alla beslut som avser inrättande och vid behov utformning av informationssystem som föreskrivs i denna förordning, framför allt den informationsportal som avses i artikel 4 c.

m)

Fatta alla beslut som avser upprättande och vid behov ändringar av interna arbetsstrukturer för stödkontoret.

2.   Styrelsen får inrätta en verkställande kommitté för att bistå den och verkställande direktören vid utarbetandet av beslut, arbetsprogram och åtgärder som ska antas av styrelsens och vid behov i brådskande fall fatta vissa interimistiska beslut på styrelsens vägnar.

Den verkställande kommittén ska bestå av åtta ledamöter som ska utses bland styrelseledamöterna, däribland en av styrelseledamöterna från kommissionen. Den verkställande kommitténs ledamöter ska utses för samma tid som styrelseledamöterna.

Företrädare för FN:s flyktingkommissariat och personer vars synpunkter kan vara av intresse får på den verkställande kommitténs begäran delta utan rösträtt i kommitténs arbete.

Stödkontoret ska fastställa reglerna för den verkställande kommitténs verksamhet i sin arbetsordning och offentliggöra dem.

Artikel 30

Utnämning av verkställande direktör

1.   Den verkställande direktören ska utses av styrelsen för en mandatperiod på fem år bland de lämpliga kandidater som identifierats vid ett allmänt uttagningsprov anordnat av kommissionen. Detta uttagningsförfarande innefattar offentliggörande av en intresseanmälan i Europeiska unionens officiella tidning och på övriga sätt. Styrelsen får kräva ett förnyat förfarande om den inte är nöjd med de kandidater som valts ut i den första förteckningen. Den verkställande direktören ska utses på grundval av sina personliga meriter, sin erfarenhet av asylfrågor och sin administrations- och förvaltningskapacitet. Den sökande som styrelsen förordar ska före utnämningen bli ombedd att avlägga en förklaring inför det eller de ansvariga utskotten i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.

Efter den förklaringen får Europaparlamentet anta ett yttrande om den utvalda kandidaten. Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om på vilket sätt det yttrandet beaktas. Yttrandet ska behandlas som personligt och konfidentiellt fram till dess att kandidaten utnämns.

Under de nio sista månaderna av den verkställande direktörens mandatperiod på fem år ska kommissionen göra en utvärdering som särskilt ska gälla

den verkställande direktörens arbete, och

stödkontorets uppgifter och behov för de kommande åren.

2.   Styrelsen får med beaktande av utvärderingen, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst tre år, men enbart ifall en sådan förlängning kan motiveras av stödkontorets uppdrag och åtaganden.

3.   Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Månaden före en sådan förlängning av mandatperioden ska den verkställande direktören bli ombedd att avlägga en förklaring inför det eller de ansvariga utskotten i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.

Artikel 31

Den verkställande direktörens uppgifter

1.   Stödkontoret ska ledas av den verkställande direktören, som ska vara oavhängig vid fullgörandet av sina uppgifter. Den verkställande direktören är ansvarig för sin verksamhet inför styrelsen.

2.   Utan att det påverkar befogenheterna för kommissionen, styrelsen eller den verkställande kommittén, om den har inrättats, får den verkställande direktören varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

3.   Den verkställande direktören ska på uppmaning rapportera till Europaparlamentet om utförandet av sina uppgifter. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om uppgifternas utförande.

4.   Den verkställande direktören ska vara stödkontorets legala ställföreträdare

5.   Den verkställande direktören får biträdas av en eller flera enhetschefer. Om den verkställande direktören är frånvarande eller har förhinder ska denne ersättas av en enhetschef.

6.   Den verkställande direktören ska ansvara för stödkontorets administrativa ledning och för utförandet av de uppgifter som stödkontoret tilldelas i denna förordning. Den verkställande direktören ska i synnerhet ha ansvaret för följande:

a)

Ombesörja stödkontorets löpande administration.

b)

Upprätta arbetsprogram för stödkontoret efter att ha inhämtat kommissionens yttrande.

c)

Genomföra arbetsprogrammen och styrelsens beslut.

d)

Utarbeta rapporter om ursprungsländerna i enlighet med artikel 4 b.

e)

Utarbeta förslaget till budgetordning för stödkontoret, som ska antas av styrelsen i enlighet med artikel 37, samt genomförandebestämmelserna för denna budget.

f)

Utarbeta förslaget till inkomst- och utgiftsberäkning för stödkontoret och genomförandet av stödkontorets budget.

g)

Utöva de befogenheter som anges i artikel 38 när det gäller stödkontorets personal.

h)

Fatta alla beslut om förvaltningen av de informationssystem som föreskrivs i denna förordning, framför allt den informationsportal som avses i artikel 4 c.

i)

Fatta alla beslut om förvaltningen av stödkontorets interna strukturer.

j)

Samordningen av och verksamheten för det rådgivande forum som avses i artikel 51. Den verkställande direktören ska därför i samråd med relevanta organisationer i det civila samhället först fastställa en plan för inrättandet av det rådgivande forumet. Den verkställande direktören ska efter sitt formella tillträdande i samråd med det rådgivande forumet fastställa en verksamhetsplan som ska innehålla regler om hur ofta och med vilken inriktning samrådet ska ske och de organisatoriska mekanismer som krävs för att genomföra artikel 51. En överenskommelse ska även träffas om tydliga kriterier för deltagande i det rådgivande forumet.

Artikel 32

Arbetsgrupper

1.   Inom ramen för sitt mandat enligt denna förordning får stödkontoret inrätta arbetsgrupper bestående av experter från behöriga myndigheter i medlemsstaterna som är verksamma inom asylsektorn, inbegripet domare. Stödkontoret ska inrätta arbetsgrupper för de ändamål som anges i artiklarna 4 e och 12.2. Experterna får ersättas av suppleanter, som ska utses vid samma tillfälle.

2.   Kommissionen har rätt att delta i arbetsgrupperna. Företrädare för FN:s flyktingkommissariat får delta i arbetsgruppernas alla möten, helt eller delvis beroende på de behandlade frågornas karaktär.

3.   Arbetsgruppen får till mötena bjuda personer vars synpunkter kan vara av intresse, inbegripet företrädare för det civila samhället som är verksamma inom asylområdet.

KAPITEL 5

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 33

Budget

1.   Stödkontorets alla inkomster och utgifter ska beräknas för varje budgetår, som ska motsvara kalenderåret, och ska redovisas i stödkontorets budget.

2.   Inkomster och utgifter i stödkontorets budget ska balansera varandra.

3.   Utan att det påverkar andra medel ska stödkontorets inkomster inbegripa

a)

ett bidrag från unionen som finns infört i Europeiska unionens allmänna budget,

b)

eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna,

c)

avgifter som tas ut för publikationer och andra tjänster som stödkontoret tillhandahåller,

d)

ett bidrag från de associerade länderna.

4.   Stödkontorets utgifter ska omfatta personalens löner, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

Artikel 34

Budgetprocess

1.   Varje år ska den verkställande direktören göra en preliminär beräkning av stödkontorets intäkter och utgifter för påföljande räkenskapsår inklusive tjänsteförteckningen och skicka denna till styrelsen.

2.   På grundval av detta utkast ska styrelsen göra en preliminär beräkning av stödkontorets inkomster och utgifter för påföljande budgetår.

3.   Den preliminära beräkningen av stödkontorets inkomster och utgifter ska skickas till kommissionen senast den 10 februari varje år. Senast den 31 mars ska styrelsen skicka ett slutligt utkast av beräkningen till kommissionen, som även ska omfatta ett utkast till tjänsteförteckning.

4.   Kommissionen ska skicka beräkningen av inkomster och utgifter till Europaparlamentet och rådet (budgetmyndigheten) tillsammans med utkastet till Europeiska unionens allmänna budget.

5.   På grundval av beräkningen ska kommissionen i utkastet till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med tanke på tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som ska belasta den allmänna budgeten, och som den ska förelägga budgetmyndigheten enligt artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

6.   Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen för bidraget till stödkontoret.

7.   Budgetmyndigheten ska anta stödkontorets tjänsteförteckning.

8.   Stödkontorets budget ska antas av styrelsen. Den blir slutlig när Europeiska unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Vid behov ska den anpassas i enlighet med detta.

9.   Styrelsen ska så snart som möjligt underrätta budgetmyndigheten om att den har för avsikt att genomföra eventuella projekt som kan få betydande konsekvenser för finansieringen av dess budget, särskilt projekt som rör fast egendom som exempelvis hyra eller köp av byggnader. Den ska underrätta kommissionen om detta.

10.   Om en av budgetmyndighetens parter har meddelat sin avsikt att avge ett yttrande, ska den skicka sitt yttrande till styrelsen inom sex veckor från och med dagen för meddelandet om projektet.

Artikel 35

Genomförande av budgeten

1.   Den verkställande direktören ska genomföra stödkontorets budget.

2.   Den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten skicka alla uppgifter som rör resultatet av utvärderingsförfarandena.

Artikel 36

Redovisning och förfarande för att bevilja ansvarsfrihet

1.   Senast den 1 mars efter utgången av varje budgetår ska stödkontorets räkenskapsförare förse kommissionens räkenskapsförare med de preliminära räkenskaperna och en rapport om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 128 i budgetförordningen.

2.   Senast den 31 mars efter utgången av varje budgetår ska kommissionens räkenskapsförare till revisionsrätten skicka de preliminära räkenskaperna samt en rapport om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Rapporten om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen ska också skickas till Europaparlamentet och rådet.

3.   Efter det att revisionsrättens synpunkter på stödkontorets preliminära redovisning enligt bestämmelserna i artikel 129 i budgetförordningen inkommit, ska den verkställande direktören på eget ansvar upprätta stödkontorets slutliga redovisning och översända den till styrelsen för yttrande.

4.   Styrelsen ska avge ett yttrande om stödkontorets slutliga redovisning.

5.   Senast den 1 juli efter utgången av varje budgetår ska den verkställande direktören skicka de slutliga räkenskaperna, tillsammans med styrelsens yttrande, till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

6.   De slutliga räkenskaperna ska offentliggöras.

7.   Senast den 30 september ska den verkställande direktören besvara revisionsrättens synpunkter. Denne ska även skicka detta svar till styrelsen.

8.   Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran förelägga detta alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl, i enlighet med artikel 146.3 i budgetförordningen.

9.   Europaparlamentet ska före den 15 maj år n + 2 på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande år n.

Artikel 37

Budgetförordning

Budgetförordningen för stödkontoret ska antas av styrelsen efter samråd med kommissionen. Den får avvika från kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de unionsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (11) endast om stödkontorets särskilda förvaltningsbehov kräver detta, och efter att kommissionen gett sitt förhandsgodkännande.

KAPITEL 6

PERSONALBESTÄMMELSER

Artikel 38

Personal

1.   Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna som föreskrivs i förordning (EEG, Euratom EKSG) nr 259/68 (12), (tjänsteföreskrifterna) och bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor ska tillämpas påför stödkontorets personal, inbegripet den verkställande direktören.

2.   Styrelsen ska efter överenskommelse med kommissionen anta de nödvändiga genomförandeåtgärder som avses i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

3.   Stödkontoret ska gentemot sin egen personal ha de befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna tillkommer tillsättningsmyndigheten och de befogenheter som enligt anställningsvillkoren för övriga anställda tillkommer den myndighet som bemyndigats att ingå avtal.

4.   Styrelsen ska anta bestämmelser som gör det möjligt att anlita utsända nationella experter från medlemsstaterna vid stödkontoret.

Artikel 39

Immunitet och privilegier

Protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska tillämpas på stödkontoret.

KAPITEL 7

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 40

Rättslig status

1.   Stödkontoret ska vara ett unionsorgan. Den ska vara en juridisk person.

2.   I varje medlemsstat ska stödkontoret ha den mest omfattande rättskapacitet som den nationella lagstiftningen kan tillerkänna juridiska personer. Den ska särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.   Stödkontoret ska företrädas av sin verkställande direktör.

Artikel 41

Språkanvändning

1.   Bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (13) ska gälla för stödkontoret.

2.   Utan att det påverkar beslut som fattats på grundval av artikel 342 i EUF-fördraget ska den årliga allmänna rapporten om stödkontorets verksamhet och det årliga arbetsprogram som avses i artikel 29.1 c och f vara utformade på samtliga officiella språk i Europeiska unionens institutioner.

3.   De översättningar som stödkontorets arbete kräver ska utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 42

Tillgång till handlingar

1.   Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos stödkontoret.

2.   Inom sex månader efter sitt första möte ska styrelsen anta tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1049/2001.

3.   De beslut som fattas av stödkontoret i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får ligga till grund för ett klagomål till ombudsmannen eller en talan inför Europeiska unionens domstol på de villkor som föreskrivs i artikel 228 respektive artikel 263 i EUF-fördraget.

4.   Stödkontorets behandling av personuppgifter ska omfattas av förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 43

Säkerhetsbestämmelser för skyddet av sekretessbelagda uppgifter och känsliga uppgifter som inte är sekretessbelagda

1.   Stödkontoret ska tillämpa de säkerhetsprinciper som återfinns i kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna (14) bland annat bestämmelserna om utbyte, hantering och lagring av sekretessbelagda uppgifter.

2.   Stödkontoret ska även tillämpa de av kommissionen antagna och genomförda säkerhetsprinciperna för hantering av känsliga uppgifter som inte är sekretessbelagda.

Artikel 44

Bedrägeribekämpning

1.   För bekämpning av bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar ska förordning (EG) nr 1073/1999 tillämpas utan inskränkningar.

2.   Stödkontoret ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 och utan dröjsmål utfärda relevanta föreskrifter som ska gälla alla anställda vid stödkontoret.

3.   I beslut om finansiering samt i de avtal om och instrument för genomförande som införts till följd av dessa beslut ska det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och Olaf vid behov får utföra kontroller på platsen hos dem som mottagit anslag från stödkontoret liksom hos de tjänstemän som fördelat dessa anslag.

Artikel 45

Bestämmelser om ansvar

1.   Stödkontorets inomobligatoriska ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden enligt en skiljedomsklausul i ett avtal som stödkontoret har ingått.

3.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska stödkontoret ersätta skada som den eller dess avdelningar eller personal har orsakat vid utövandet av sina åligganden, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

4.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.   De anställdas personliga ansvar gentemot stödkontoret ska regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter som gäller för dem.

Artikel 46

Utvärdering och översyn

1.   Senast den 19 juni 2014 ska stödkontoret beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat stödkontoret har uppnått på grundval av den uppdragsbeskrivning som styrelsen antagit i överenskommelse med kommissionen. Denna utvärdering ska omfatta en bedömning av stödkontorets betydelse för det praktiska samarbetet i asylfrågor och för det gemensamma europeiska asylsystemet. Utvärderingen ska inom ramen för uppdraget ta vederbörlig hänsyn till de framsteg som gjorts, bland annat genom en bedömning av huruvida det krävs fler åtgärder för att sörja för faktisk solidaritet och ansvarsfördelning med medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck. Det ska särskilt framgå av utvärderingen om det finns ett behov av att ändra stödkontorets mandat och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan ändring kan få samt om förvaltningsstrukturen är lämplig för stödkontorets uppgifter. I utvärderingen ska de viktigaste aktörernas synpunkter beaktas, såväl på unionsnivå som på nationell nivå.

2.   Styrelsen ska i samförstånd med kommissionen fastställa tidpunkten för framtida utvärderingar, med beaktande av resultaten av den utvärdering som avses i punkt 1.

Artikel 47

Administrativ kontroll

Ombudsmannen ska ha tillsyn över stödkontorets verksamhet i enlighet med bestämmelserna i artikel 228 i EUF-fördraget.

Artikel 48

Samarbete med Danmark

Stödkontoret ska underlätta operativt samarbete med Danmark, inklusive utbytet av uppgifter och bästa praxis i frågor som faller inom dess verksamhetsområde.

Artikel 49

Samarbete med tredjeländer och associerade länder

1.   Stödkontoret ska stå öppen för deltagande av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som observatörer. Det ska fastställas på vilket sätt och i vilken omfattning dessa länder främst ska delta i stödkontorets arbete. Sådana arrangemang ska inbegripa bestämmelser om deltagande i initiativ som tas av stödkontoret, om finansiella bidrag och om personal. När det gäller personalfrågor ska dessa arrangemang under alla förhållanden vara förenliga med tjänsteföreskrifterna.

2.   I frågor som har samband med stödkontorets verksamhet, och i den omfattning som krävs för fullgörandet av dess uppgifter, ska stödkontoret efter överenskommelse med kommissionen och inom ramen för sitt mandat underlätta det operativa samarbetet mellan medlemsstater och andra tredjeländer än de som avses i punkt 1 inom ramen för unionens politik för yttre förbindelser, och får också samarbeta med de myndigheter i tredjeländer som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning inom ramen för de samarbetsavtal som slutits med dessa myndigheter i enlighet med tillämpliga bestämmelser i EUF-fördraget.

Artikel 50

Samarbetet med FN:s flyktingkommissariat

Stödkontoret ska samarbeta med FN:s flyktingkommissariat på de områden som omfattas av denna förordning inom ramen för de samarbetsavtal som slutits med FN:s flyktingkommissariat. När det gäller stödkontoret, ska styrelsen besluta om samarbetsavtalet och dess budgetkonsekvenser.

Styrelsen får dessutom besluta att stödkontoret kan anslå finansiella resurser för att täcka de utgifter som FN:s flyktingkommissariat utgifter har för verksamhet som inte föreskrivs i samarbetsavtalen. Bidragen ska utgöra en del av de särskilda samarbetsförbindelser mellan stödkontoret och FN:s flyktingkommissariat i enlighet med denna artikel samt i artiklarna 2.5, 5, 9.1, 25.4 och 32.2. I enlighet med artikel 75 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 ska relevanta bestämmelser i budgetförordningen och i dess tillämpningsbestämmelser tillämpas.

Artikel 51

Rådgivande forum

1.   Stödkontoret ska bedriva ett nära samarbete med relevanta organisationer i det civila samhället och relevanta behöriga organ som arbetar med asylpolitik på lokal, regional, nationell, europeisk eller internationell nivå och inrätta ett rådgivande forum för detta ändamål.

2.   Det rådgivande forumet ska vara en mekanism för informationsutbyte och sammanställning av kunskap. Det ska se till att det förs en tät dialog mellan stödkontoret och relevanta berörda parter.

3.   Det rådgivande forumet ska vara öppet för alla relevanta berörda parter i enlighet med punkt 1. Stödkontoret ska ta kontakt med medlemmarna av det rådgivande forumet vid speciella behov i anslutning till områden som utpekats som prioriteringar för stödkontorets arbete.

FN:s flyktingkommissariat ska ex officio vara medlem av det rådgivande forumet.

4.   Stödkontoret ska anmoda det rådgivande forumet att framför allt:

a)

lämna förslag till styrelsen om det årliga arbetsprogram som ska antas enligt artikel 29.1 f,

b)

lämna förslag till styrelsen och föreslå åtgärder för uppföljning av den årliga rapport som avses i artikel 29.1 c samt den årliga rapport om asylsituationen i unionen som avses i artikel 12.1, och

c)

informera den verkställande direktören och styrelsen om slutsatser och rekommendationer från konferenser, seminarier och möten av relevans för stödkontorets arbete.

5.   Det rådgivande forumet ska sammanträda minst en gång om året.

Artikel 52

Samarbete med Frontex, byrån för grundläggande rättigheter, andra unionsorgan och med internationella organisationer

Stödkontoret ska samarbeta med de unionsorgan som bedriver verksamhet med anknytning till stödkontorets verksamhetsområden, särskilt med Frontex och byrån för grundläggande rättigheter samt med internationella organisationer som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning, inom ramen för samarbetsavtal som slutits med dessa organ, i enlighet med bestämmelserna i EUF-fördraget och bestämmelserna om dessa organs behörighet.

Samarbetet ska göra det möjligt att uppnå synergieffekter mellan de berörda organen och att undvika överlappning och dubbelarbete i det arbete de utför inom ramen för sina mandat.

Artikel 53

Avtal om säte och villkor för verksamheten

De nödvändiga överenskommelserna om de lokaler och anläggningar som värdmedlemsstaten ska ställa till stödkontorets förfogande samt de särskilda regler i stödkontorets värdmedlemsstat som ska tillämpas på den verkställande direktören, på styrelseledamöterna, på stödkontorets anställda och på deras familjemedlemmar ska fastställas i ett avtal om säte mellan stödkontoret och värdmedlemsstaten som ingås efter att ha godkänts av styrelsen. Värdmedlemsstaten ska garantera bästa möjliga verksamhetsvillkor för stödkontoret, inklusive en flerspråkig skolundervisning med europeisk inriktning samt lämpliga transporter.

Artikel 54

Verksamhetsstart vid stödkontoret

Stödkontorets verksamhet ska vara i full drift senast den 19 juni 2011.

Kommissionen ska ansvara för inrättandet av stödkontoret och dess inledande verksamhet till dess den har operativ förmåga att genomföra sin egen budget.

För detta gäller följande:

Till dess att den verkställande direktören tillträder efter att ha utnämnts av styrelsen på det sätt som föreskrivs i artikel 30, får en tjänsteman från kommissionen utföra verkställande direktörens uppgifter i egenskap av ställföreträdande direktör.

Tjänstemän från kommissionen får, under den ställföreträdande direktörens eller den verkställande direktörens ansvar, sköta de uppgifter som åligger stödkontoret.

Den ställföreträdande direktören får godkänna alla betalningar som omfattas av anslagen i stödkontorets budget efter att de har godkänts av styrelsen, och får ingå avtal, bland annat anställningsavtal, efter det att tjänsteförteckningen för stödkontoret har antagits.

Artikel 55

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Strasbourg den 19 maj 2010.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

D. LÓPEZ GARRIDO

Ordförande


(1)  Europarlamentets ståndpunkt av den 7 maj 2009 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 25 februari 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 maj 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(2)  EUT L 349, 25.11.2004, s. 1.

(3)  EUT L 53, 22.2.2007, s. 1.

(4)  EUT L 131, 21.5.2008, s. 7.

(5)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(6)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(7)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(8)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

(9)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(10)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(11)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

(12)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(13)  EGT 17, 6.10.1958, s. 385.

(14)  EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.