ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.112.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 112

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

53 årgången
5 maj 2010


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 379/2010 av den 4 maj 2010 om ändring av bilagorna I, II och III till rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land

1

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 380/2010 av den 30 april 2010 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

4

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 381/2010 av den 4 maj 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

6

 

 

BESLUT

 

 

2010/256/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 30 april 2010 om ändring av beslut 92/216/EEG vad gäller offentliggörande av förteckningen över samordnande myndigheter för hästtävlingar [delgivet med nr K(2010) 2630]  ( 1 )

8

 

 

2010/257/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 30 april 2010 om avslutande av de räkenskaper som redovisats av utbetalningsställena i Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen och Slovakien beträffande utgifter på området landsbygdsutvecklingsåtgärder som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) avseende räkenskapsåret 2009 [delgivet med nr K(2010) 2825]

10

 

 

2010/258/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 30 april 2010 om avslutande av räkenskaperna för medlemsstaternas utbetalningsställen beträffande utgifter som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) avseende räkenskapsåret 2009 [delgivet med nr K(2010) 2828]

17

 

 

2010/259/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 4 maj 2010 om bemyndigande för Republiken Frankrike att ingå överenskommelse med Furstendömet Monaco om att överföringar av medel mellan Republiken Frankrike och Furstendömet Monaco ska behandlas som överföringar inom Republiken Frankrike, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 [delgivet med nr K(2010) 2634]

23

 

 

2010/260/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 4 maj 2010 om en säkerhetsplan för driften av informationssystemet för viseringar

25

 

 

2010/261/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 4 maj 2010 om en säkerhetsplan för det centrala SIS II och kommunikationsinfrastrukturen

31

 

 

IV   Akter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget

 

 

2010/262/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 28 oktober 2009 om det statliga stöd C 14/08 (f.d. NN 1/08) som Förenade kungariket har genomfört till förmån för Northern Rock [delgivet med nr K(2009) 8102]  ( 1 )

38

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

5.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 112/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 379/2010

av den 4 maj 2010

om ändring av bilagorna I, II och III till rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3030/93 av den 12 oktober 1993 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land (1), särskilt artikel 19, och

av följande skäl:

(1)

De gemensamma reglerna för import av vissa textilprodukter från tredjeländer bör uppdateras för att ta hänsyn till ett antal förändringar som ägt rum på senare tid.

(2)

Det bilaterala avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Uzbekistan om handel med textilprodukter upphörde att gälla den 31 december 2004. För att textil- och konfektionssektorn ska omfattas av partnerskaps- och samarbetsavtalet bör det gällande övervakningssystemet avskaffas.

(3)

Förordning (EEG) nr 3030/93 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den textilkommitté som inrättades genom artikel 17 i förordning (EEG) nr 3030/93.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I, II och III till förordning (EEG) nr 3030/93 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 5 maj 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 maj 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 275, 8.11.1993, s. 1.


BILAGA

Bilagorna I, II och III till förordning (EEG) nr 3030/93 ska ändras på följande sätt:

1.

Fotnot 1 i bilaga I ska ersättas med följande:

”(1)

OBS! Omfattar endast kategorierna 1–114, med undantag av Ryssland och Serbien, för vilka kategorierna 1–161 omfattas.”

2.

Bilaga II ska ersättas med följande:

”BILAGA II

EXPORTLÄNDER SOM AVSES I ARTIKEL 1

Ryssland

Serbien”.

3.

Bilaga III ska ändras på följande sätt:

a)

Artikel 28.6 ska ersättas med följande:

”6.   Detta nummer ska vara sammansatt på följande sätt:

Två bokstäver som anger exportlandet enligt följande:

=

Serbien

=

RS

Två bokstäver som anger den avsedda bestämmelsemedlemsstaten eller en grupp av sådana medlemsstater enligt följande:

=

AT

=

Österrike

=

BG

=

Bulgarien

=

BL

=

Benelux

=

CY

=

Cypern

=

CZ

=

Tjeckien

=

DE

=

Tyskland

=

DK

=

Danmark

=

EE

=

Estland

=

GR

=

Grekland

=

ES

=

Spanien

=

FI

=

Finland

=

FR

=

Frankrike

=

GB

=

Förenade kungariket

=

HU

=

Ungern

=

IE

=

Irland

=

IT

=

Italien

=

LT

=

Litauen

=

LV

=

Lettland

=

MT

=

Malta

=

PL

=

Polen

=

PT

=

Portugal

=

RO

=

Rumänien

=

SE

=

Sverige

=

SI

=

Slovenien

=

SK

=

Slovakien

Ett ensiffrigt nummer som anger kvotåret eller, i fråga om produkterna i tabell A i denna bilaga, det år då exporten registrerades, och som utgörs av den sista siffran i årtalet i fråga, t.ex. ’9’ för 2009 och ’0’ för 2010.

Ett tvåsiffrigt nummer som anger det utfärdande kontoret i exportlandet.

Ett löpande femsiffrigt nummer från 00001 till 99999 tilldelat bestämmelsemedlemsstaten i fråga.”

b)

Tabell A ska ersättas med följande:

Tabellen har utgått.”


5.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 112/4


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 380/2010

av den 30 april 2010

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskilda EU-bestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör, under en period på tre månader, kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan ska i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i tabellen.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period på tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 april 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Algirdas ŠEMETA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.


BILAGA

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

Tabletter på 1 772 mg i detaljhandelsförpackning; varje tablett innehåller (i viktprocent):

Kalciumkarbonat (motsvarande 630 mg kalcium)

88,9

Stärkelse

3,5

Hydroxipropylmetylcellulosa

2,7

Krospovidon

1,9

Maltodextrin

1,3

Mineralolja

1,2

Dessutom innehåller en tablett 7 μg = 284 IE (internationella enheter) vitamin D3 (kolekalciferol). Andra ämnen ingår i mängder mindre än 1 viktprocent.

Rekommenderad daglig dos enligt etiketten är en tablett per dag.

Enligt uppgifterna på etiketten används produkten för förebyggande behandling av exempelvis osteoporos samt för förstärkning av benstommen.

2106 90 92

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 1 till kapitel 28, kompletterande anmärkning 1 till kapitel 30 samt texten till KN-nummer 2106, 2106 90 och 2106 90 92.

På grund av förekomsten av ämnen som inte omfattas av anmärkning 1 a, 1 d eller 1 e till kapitel 28 utesluts produkten från det kapitlet.

Halten intagna mineraler eller vitaminer (kalcium och vitamin D3) enligt den rekommenderade dagliga dosen på etiketten är inte väsentligt högre än rekommenderat dagligt intag för att vidmakthålla hälsa eller välbefinnande. Produkten uppfyller därför inte kraven i kompletterande anmärkning 1 till kapitel 30, sista stycket, och kan inte klassificeras enligt KN-nummer 3004 (Se även de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen till kapitel 30, kompletterande anmärkning 1.3).

Med tanke på produktens egenskaper ska den därför klassificeras som livsmedelsberedning enligt nummer 2106.


5.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 112/6


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 381/2010

av den 4 maj 2010

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 5 maj 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 maj 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

JO

68,6

MA

75,0

TN

121,9

TR

85,4

ZZ

87,7

0707 00 05

MA

64,9

MK

64,0

TR

122,1

ZZ

83,7

0709 90 70

TR

89,0

ZZ

89,0

0805 10 20

EG

40,9

IL

59,0

MA

46,9

TN

47,4

TR

55,5

ZZ

49,9

0805 50 10

TR

70,5

ZA

71,6

ZZ

71,1

0808 10 80

AR

87,9

BR

74,6

CL

80,4

CN

75,4

MK

22,1

NZ

121,7

US

124,1

UY

82,7

ZA

86,8

ZZ

84,0


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


BESLUT

5.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 112/8


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 30 april 2010

om ändring av beslut 92/216/EEG vad gäller offentliggörande av förteckningen över samordnande myndigheter för hästtävlingar

[delgivet med nr K(2010) 2630]

(Text av betydelse för EES)

(2010/256/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med hästdjur som är avsedda för tävlingar och om villkor för deltagande i tävlingar (1), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 90/428/EEG fastställs villkoren för handel med hästdjur som är avsedda för tävlingar samt villkoren för deltagande i tävlingar. Enligt artikel 4.2 ges möjligheter för medlemsstaterna att, genom för ändamålet officiellt erkända eller godkända organisationer, avsätta en viss procentsats av den prissumma eller den vinst som kan uppkomma från vissa tävlingar eller tävlingstyper som avses i den artikeln för att skydda, utveckla eller förbättra avelsarbetet.

(2)

I enlighet med artikel 1.2 i kommissionens beslut 92/216/EEG av den 26 mars 1992 om insamling av uppgifter om tävlingar för hästdjur enligt artikel 4.2 i rådets direktiv 90/428/EEG (2) ska medlemsstater till kommissionen överlämna namn och adress på den samordnande myndighet som utsetts för att samla in nödvändiga uppgifter om tävlingar och om fördelningen av de medel som avses i artikel 4.2 i direktiv 90/428/EEG som därefter ska offentliggöras av kommissionen.

(3)

Genom rådets direktiv 2008/73/EG av den 15 juli 2008 om förenkling av förfarandena för förteckning och offentliggörande av information på det veterinära och zootekniska området (3) ändras bland annat artikel 4.2 i direktiv 90/428/EEG genom att ansvaret för att offentliggöra information som medlemsstaterna själva tagit fram överlämnas till dem.

(4)

I enlighet med artikel 4.2 i direktiv 90/428/EEG är det numera varje medlemsstats ansvar att informera övriga medlemsstater och allmänheten om utnyttjandet av de möjligheter som ges i artikel 4.2 första strecksatsen i det direktivet och om villkoren för fördelningen av de medel som avses i artikel 4.2 andra strecksatsen.

(5)

Det är nödvändigt att kommissionen hjälper medlemsstaterna och allmänheten att få tillgång till sådan information genom att tillhandahålla en webbplats där medlemsstaterna lägger en länk till sina nationella webbplatser, precis som på andra områden i EU-lagstiftningen där webbaserade informationsförfaranden har införts genom direktiv 2008/73/EG.

(6)

Medlemsstaterna bör ha tillräckligt med tid för att upprätta sina nationella webbplatser. De ändringar som införs genom det här beslutet bör därför tillämpas från och med den 1 maj 2010.

(7)

Beslut 92/216/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för husdjursavel.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 1.2 i beslut 92/216/EEG ska ersättas med följande:

”2.   Varje medlemsstat ska offentliggöra namn och adress på den samordnande myndighet som utsetts enligt punkt 1 för kommissionen, övriga medlemsstater och allmänheten på en webbplats.

3.   För att medlemsstaterna lättare ska kunna offentliggöra denna information ska kommissionen tillhandahålla en webbplats där medlemsstaterna lägger in en länk till sina nationella webbplatser i enlighet med punkt 2.

Medlemsstaterna ska senast den 30 april 2010 lämna dessa länkar till kommissionen.”

Artikel 2

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 maj 2010.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 30 april 2010.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 60.

(2)  EGT L 104, 22.4.1992, s. 77.

(3)  EUT L 219, 14.8.2008, s. 40.


5.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 112/10


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 30 april 2010

om avslutande av de räkenskaper som redovisats av utbetalningsställena i Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen och Slovakien beträffande utgifter på området landsbygdsutvecklingsåtgärder som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) avseende räkenskapsåret 2009

[delgivet med nr K(2010) 2825]

(Endast de engelska, estniska, grekiska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska och slovakiska texterna är giltiga)

(2010/257/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (1), särskilt artiklarna 30 och 39,

efter samråd med kommittén för jordbruksfonderna, och

av följande skäl:

(1)

På grundval av de årsredovisningar beträffande utgifter på området för landsbygdsutveckling som har lämnats in av Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen och Slovakien tillsammans med nödvändiga kompletterande uppgifter, bör räkenskaperna för de utbetalningsställen som avses i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1290/2005 avslutas. Vid avslutandet av räkenskaperna kontrollerar man att dessa är fullständiga, exakta och sanningsenliga mot bakgrund av rapporterna från de attesterande organen.

(2)

De tidsfrister enligt artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller godkännande av utbetalningsställen och andra organ och avslutande av räkenskaperna för EGFJ och EJFLU (2) som Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen och Slovakien har beviljats för att inkomma till kommissionen med de dokument som avses i artikel 8.1 c i förordning (EG) nr 1290/2005 samt i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 885/2006 (3), har löpt ut.

(3)

Kommissionen har granskat de insända uppgifterna och har före den 31 mars 2010 delgivit Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen och Slovakien resultatet av granskningen, tillsammans med nödvändiga ändringar.

(4)

När det gäller utgifter för landsbygdsutveckling som omfattas av artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 27/2004 av den 5 januari 2004 om övergångsbestämmelser vid tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1257/1999 i fråga om finansiering från EGFJ:s garantisektion av åtgärder för landsbygdsutveckling i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (4), ska utfallet av beslutet om granskning och godkännande dras ifrån eller läggas till senare utbetalningar från kommissionen.

(5)

Med stöd av den granskning som gjorts av årsredovisningar och kompletterande dokument kan kommissionen för vissa av utbetalningsställena fastställa att de insända räkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga. Ytterligare information om dessa belopp återfinns i den sammanfattande rapporten, som lades fram för fondkommittén samtidigt med detta beslut.

(6)

Mot bakgrund av de kontroller som utförts krävs ytterligare granskning av uppgifterna från vissa utbetalningsställen, och deras räkenskaper kan därför inte avslutas i detta beslut.

(7)

När det gäller utgifter för landsbygdsutveckling enligt förordning (EG) nr 27/2004 kommer de belopp som ska krävas tillbaka eller betalas ut enligt beslutet om avslutande av räkenskaperna att dras ifrån eller läggas till senare utbetalningar.

(8)

I enlighet med artikel 30.2 i förordning (EG) nr 1290/2005 föregriper detta beslut inte beslut som antas senare av kommissionen om att undanta sådana utgifter som inte verkställts i överensstämmelse med Europeiska unionens bestämmelser från EU-finansiering.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2 avslutas härmed de räkenskaper för räkenskapsåret 2009 som redovisats av medlemsstaternas utbetalningsställen och som gäller utgifter för landsbygdsutveckling som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

De belopp som enligt detta beslut ska krävas tillbaka eller betalas ut till de berörda medlemsstaterna beträffande landsbygdsutvecklingsåtgärder i Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen och Slovakien, anges i bilaga I och bilaga II.

Artikel 2

De räkenskaper som medlemsstaternas utbetalningsställen har redovisat på området för landsbygdsutvecklingsåtgärder i Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen och Slovakien för räkenskapsåret 2009 och som anges i bilaga III, ska avskiljas från detta beslut och ska behandlas i ett senare beslut om avslutande av räkenskaper.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Malta, Republiken Polen och Republiken Slovakien.

Utfärdat i Bryssel den 30 april 2010.

På kommissionens vägnar

Dacian CIOLOŞ

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(2)  EUT L 171, 23.6.2006, s. 90.

(3)  Se fotnot 2.

(4)  EUT L 5, 9.1.2004, s. 36.


BILAGA I

AVSLUTANDE AV UTBETALNINGSSTÄLLENAS RÄKENSKAPER

RÄKENSKAPSÅRET 2009 – EGFJ-UTGIFTER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING I DE NYA MEDLEMSSTATERNA

Belopp som ska återbetalas av eller utbetalas till medlemsstaten

MS

 

2009 – Utgifter för utbetalningsställena vars räkenskaper är

Totalt a + b

Minskningar

Summa

Löpande utbetalningar för vilka ersättning betalats ut till medlemsstaten för räkenskapsåret

Belopp som ska återkrävas från (–) eller betalas till (+) medlemsstaten (1)

avslutade

avskiljda

= utgifter som tagits upp i deklarationen för räkenskapsåret

= totala löpande utbetalningar för vilka ersättning betalats ut till medlemsstaten för räkenskapsåret

 

 

a

b

c = a + b

d

e = c + d

f

g = e – f

EE

EUR.

 

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

CY

EUR.

9 474 074,82

 

9 474 074,82

0,00

9 474 074,82

0,00

9 474 074,82

LV

EUR.

2 607 932,10

 

2 607 932,10

0,00

2 607 932,10

0,00

2 607 932,10

LT

EUR.

4 033 561,97

 

4 033 561,97

0,00

4 033 561,97

0,00

4 033 561,97

MT

EUR.

5 102 120,76

 

5 102 120,76

0,00

5 102 120,76

457 469,86

4 644 650,90

PL

EUR.

12 361 738,57

 

12 361 738,57

0,00

12 361 738,57

0,00

12 361 738,57

SK

EUR.

7 348 431,19

 

7 348 431,19

0,00

7 348 431,19

0,00

7 348 431,19


MS

Förskott som betalats ut men som måste godkännas för programmets genomförande (artikel 32 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999)

EE

EUR.

24 080 000,00

CY

EUR.

11 968 000,00

LV

EUR.

52 496 000,00

LT

EUR.

78 320 000,00

MT

EUR.

4 304 000,00

PL

EUR.

458 624 000,00

SK

EUR.

63 536 000,00


(1)  Eftersom betalningarna har kommit upp i 95 % av beloppet i finansieringsplanen för alla medlemsstater, kommer saldot att avräknas vid avslutandet av programmet.


BILAGA II

AVSLUTADE EGFJ-UTGIFTER PER ÅTGÄRD FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2009 I DE NYA MEDLEMSSTATERNA

SKILLNADER MELLAN ÅRSREDOVISNINGAR OCH UTGIFTSDEKLARATIONER

CYPERN

Nr

Åtgärder

Utgifter 2009 Bilaga I kolumn a

Minskningar Bilaga I kolumn d

Avslutat belopp för 2009 – Bilaga I kolumn e

 

 

i

ii

iii = i + ii

1

Investeringsstöd för hantering av djurhållningsavfall

2 171 324,36

 

2 171 324,36

2

Främjande av anpassning och utveckling

2 808 953,00

 

2 808 953,00

3

Främjande av etablering av producentsammanslutningar

100 000,00

 

100 000,00

4

Främjande av yrkesutbildning för jordbrukare

214 482,99

 

214 482,99

5

Tekniskt stöd och rådgivning till jordbrukare

114 647,20

 

114 647,20

6

Förtidspensionering

119 962,87

 

119 962,87

7

Etableringsstöd till unga jordbrukare

1 355 000,00

 

1 355 000,00

8

Uppfyllande av EU-normer

1 059 306,78

 

1 059 306,78

9

Antagande av miljöåtgärder på jordbruksområdet

–35 501,90

 

–35 501,90

10

Miljöinsatser inom jordbruket för att skydda naturvärden

–30 271,74

 

–30 271,74

11

Skogsplantering

2 371,79

 

2 371,79

12

Förbättrad infrastruktur för utveckling av boskapsuppfödning

0,00

 

0,00

13

Mindre gynnade områden

1 040,45

 

1 040,45

14

Stöd till kvalitetsordningar

276 389,31

 

276 389,31

15

Stöd till småskalig, traditionell produktion

271 178,37

 

271 178,37

16

Skydd av jordbrukslandskap och traditionella landskap

152 497,44

 

152 497,44

17

Förebyggande av skogsbränder och andra naturkatastrofer

369 758,71

 

369 758,71

18

Skogsplantering på annan mark än jordbruksmark

295 623,90

 

295 623,90

19

Förbättring av skördemetoder

– 854,30

 

– 854,30

20

Tekniskt stöd för genomförande och kontroll

62 239,78

 

62 239,78

21

Tekniskt stöd till gemensamma initiativ på lokal nivå

165 925,81

 

165 925,81

 

Summa

9 474 074,82

0,00

9 474 074,82


LETTLAND

Nr

Åtgärder

Utgifter 2009 Bilaga I kolumn a

Minskningar Bilaga I kolumn d

Avslutat belopp för 2009 – Bilaga I kolumn e

 

 

i

ii

iii = i + ii

1

Förtidspensionering

–1 195,73

 

–1 195,73

2

Producentsammanslutningar

0,00

 

0,00

3

Stöd till delvis självförsörjande jordbruk

– 264,78

 

– 264,78

4

Uppfyllande av normer

423 612,67

 

423 612,67

5

Miljövänligt jordbruk

1 853 096,73

 

1 853 096,73

6

Mindre gynnade områden

–13 412,76

 

–13 412,76

7

Tekniskt stöd

391 805,87

 

391 805,87

8

Skyldigheter överförda från föregående programperiod

0,00

 

0,00

9

Tilldelning av resurser för enhetlig arealersättning

–45 709,90

 

–45 709,90

 

Summa

2 607 932,10

0,00

2 607 932,10


LITAUEN

Nr

Åtgärder

Utgifter 2009 Bilaga I kolumn a

Minskningar Bilaga I kolumn d

Avslutat belopp för 2009 – Bilaga I kolumn e

 

 

i

ii

iii = i + ii

1

Miljövänligt jordbruk

3 561 291,02

 

3 561 291,02

2

Mindre gynnade områden med miljörestriktioner

–2 954,63

 

–2 954,63

3

Uppfyllande av normer

– 204 331,89

 

– 204 331,89

4

Skogsplantering på jordbruksmark

30 628,19

 

30 628,19

5

Förtidspensionering

104 338,87

 

104 338,87

6

Stöd till delvis självförsörjande jordbruk under omstrukturering

–8 179,78

 

–8 179,78

7

Övriga åtgärder

96 659,66

 

96 659,66

8

Tekniskt stöd

455 049,09

 

455 049,09

9

Tilläggsstöd till nationellt direktstöd

1 061,44

 

1 061,44

 

Summa

4 033 561,97

0,00

4 033 561,97


MALTA

Nr

Åtgärder

Utgifter 2009 Bilaga I kolumn a

Minskningar Bilaga I kolumn d

Avslutat belopp för 2009 – Bilaga I kolumn e

 

 

i

ii

iii = i + ii

1

Mindre gynnade områden

–5 448,47

 

–5 448,47

2

Miljövänligt jordbruk

1 635 984,94

 

1 635 984,94

3

Uppfyllande av normer

1 098 668,34

 

1 098 668,34

4

Producentsammanslutningar

0,00

 

0,00

5

Tekniskt stöd

865 308,32

 

865 308,32

6

Tilläggsstöd till statligt stöd

0,00

 

0,00

7

Adhoc heltidsjordbrukare/-uppfödare

1 507 607,63

 

1 507 607,63

 

Summa

5 102 120,76

0,00

5 102 120,76


POLEN

Nr

Åtgärder

Utgifter 2009 Bilaga I kolumn a

Minskningar Bilaga I kolumn d

Avslutat belopp för 2009 – Bilaga I kolumn e

 

 

i

ii

iii = i + ii

1

Förtidspensionering

– 115 562,12

 

– 115 562,12

2

Stöd till delvis självförsörjande jordbruk

– 782 545,72

 

– 782 545,72

3

Mindre gynnade områden

–3 314 036,52

 

–3 314 036,52

4

Miljövänliga jordbruksföretag och djurskydd

– 449 096,77

 

– 449 096,77

5

Skogsplantering

–68 801,15

 

–68 801,15

6

Uppfyllande av EU-normer

–2 128 574,31

 

–2 128 574,31

7

Producentsammanslutningar

0,00

 

0,00

8

Tekniskt stöd

19 304 548,86

 

19 304 548,86

9

Tilläggsstöd till direktstöd

–80 324,22

 

–80 324,22

10

Projekt godkända enligt förordning (EG) nr 1268/1999

–3 869,48

 

–3 869,48

 

Summa

12 361 738,57

0,00

12 361 738,57


SLOVAKIEN

Nr

Åtgärder

Utgifter 2009 Bilaga I kolumn a

Minskningar Bilaga I kolumn d

Avslutat belopp för 2009 – Bilaga I kolumn e

 

 

i

ii

iii = i + ii

1

Investeringar i jordbruksföretag

320 353,71

 

320 353,71

2

Utbildning

8 185,24

 

8 185,24

3

Mindre gynnade områden med miljörestriktioner

16 450,87

 

16 450,87

4

Uppfyllande av normer

405 119,68

 

405 119,68

5

Stöd till miljövänligt jordbruk

0,00

 

0,00

6

Främja förädling och saluföring av jordbruksprodukter

151 516,81

 

151 516,81

7

Skogsförvaltning

0,00

 

0,00

8

Skogsplantering på jordbruksmark

126 911,56

 

126 911,56

9

Sammanläggning av jordbruksfastigheter

30 933,37

 

30 933,37

10

Diversifiering av jordbruksverksamhet

0,00

 

0,00

11

Stöd till delvis självförsörjande jordbruk

248 306,32

 

248 306,32

12

Producentsammanslutningar

1 308 323,39

 

1 308 323,39

13

Tekniskt stöd inklusive utvärdering

4 128 723,81

 

4 128 723,81

14

Tilläggsstöd till direktstöd

9 051,97

 

9 051,97

901

Investeringar i jordbruksföretag, förordning (EG) nr 1268/1999

0,00

 

0,00

905

Stöd till miljövänligt jordbruk – projekt enligt förordning (EG) nr 1268/1999

594 554,46

 

594 554,46

907

Skogsförvaltning – projekt enligt förordning (EG) nr 1268/1999

0,00

 

0,00

912

Producentsammanslutningar – projekt enligt förordning (EG) nr 1268/1999

0,00

 

0,00

 

Summa

7 348 431,19

0,00

7 348 431,19


BILAGA III

AVSLUTANDE AV UTBETALNINGSSTÄLLENAS RÄKENSKAPER

RÄKENSKAPSÅRET 2009 – EGFJ-UTGIFTER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING I DE NYA MEDLEMSSTATERNA

Förteckning över utbetalningsställen för vilka räkenskaperna avskiljs och kommer att behandlas i ett senare beslut om avslutande

Medlemsstat

Utbetalningsställe

Estland

PRIA


5.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 112/17


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 30 april 2010

om avslutande av räkenskaperna för medlemsstaternas utbetalningsställen beträffande utgifter som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) avseende räkenskapsåret 2009

[delgivet med nr K(2010) 2828]

(2010/258/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (1), särskilt artiklarna 30 och 32,

efter samråd med kommittén för jordbruksfonderna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1290/2005 ska kommissionen besluta om avslutande av räkenskaperna för de utbetalningsställen som avses i artikel 6 i den förordningen på grundval av de årsräkenskaper som medlemsstaterna sänt in tillsammans med den information som behövs för att avsluta räkenskaperna och en försäkran om att de inlämnade räkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga samt rapporter från de attesterande organen.

(2)

I enlighet med artikel 5.1 andra stycket i kommissionens förordning (EG) nr 883/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller utbetalningsställenas räkenskaper, utgiftsdeklarationer och inkomstdeklarationer samt villkoren för ersättning för utgifter inom ramen för EGFJ och EJFLU (2) tas för räkenskapsåret 2009 hänsyn till de utgifter som medlemsstaterna haft mellan den 16 oktober 2008 och den 15 oktober 2009.

(3)

Kommissionen har granskat de insända uppgifterna och har före den 31 mars 2010 delgivit medlemsstaterna resultatet av granskningen, tillsammans med nödvändiga ändringar.

(4)

Med stöd av den granskning som gjorts av årsredovisningar och kompletterande dokument kan kommissionen fastställa att de insända årliga räkenskaperna för vissa av utbetalningsställena är fullständiga, exakta och sanningsenliga. Bilaga I visar de räkenskaper som har avslutats för respektive medlemsstat och de belopp som ska återkrävas från eller betalas till medlemsstaterna.

(5)

Uppgifterna från vissa andra utbetalningsställen kräver ytterligare granskning, och deras räkenskaper kan därför inte avslutas i detta beslut. Bilaga II visar utbetalningsställena i fråga.

(6)

Enligt artikel 9.4 i förordning (EG) nr 883/2006 ska man i beslutet om avslutande av räkenskaper ta hänsyn till alla överskridanden av tidsfrister under augusti, september och oktober. En del utbetalningar som vissa medlemsstater redovisat under dessa månader 2009 gjordes efter tidsfristernas utgång. De aktuella minskningarna bör därför fastställas i detta beslut.

(7)

Kommissionen har redan, i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1290/2005 och artikel 9 i förordning (EG) nr 883/2006, minskat eller dragit in ett antal månatliga betalningar för bokförda utgifter för räkenskapsåret 2009. För att undvika alla förtida eller tillfälliga återbetalningar av de aktuella beloppen, bör dessa inte godkännas i detta beslut, utan de bör omfattas av ytterligare kontroll i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1290/2005.

(8)

Enligt artikel 32.5 i förordning (EG) nr 1290/2005 ska de ekonomiska följderna av den uteblivna indrivningen efter oegentligheter bäras till 50 % av den berörda medlemsstaten, om ingen indrivning har ägt rum inom fyra år efter det datum då det första administrativa eller rättsliga konstaterandet av oegentligheterna gjordes, eller inom åtta år i de fall då indrivningen ingår i ett rättsligt förfarande i det nationella rättsväsendet. I artikel 32.3 i samma förordning åläggs medlemsstaterna att tillsammans med årsräkenskaperna lämna in en sammanfattande redovisning till kommissionen av de förfaranden för återkrav som har inletts med anledning av oegentligheter. Tillämpningsföreskrifter när det gäller medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter beträffande de belopp som ska återkrävas fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 (3). I bilaga III till den förordningen finns den tabellen som medlemsstaterna ska lämna in under 2010. På grundval av de tabeller som medlemsstaterna fyller i bör kommissionen besluta vilka de ekonomiska följderna blir om ingen indrivning har ägt rum inom fyra respektive åtta år. Detta beslut föregriper inte senare beslut om överensstämmelse enligt artikel 32.8 i förordning (EG) nr 1290/2005.

(9)

Enligt artikel 32.6 i förordning (EG) nr 1290/2005 får medlemsstaterna besluta att inte fullfölja en indrivning. Ett sådant beslut får fattas endast om de redan åsamkade och förväntade kostnaderna för indrivningen tillsammans överstiger den summa som ska drivas in, eller om det visar sig omöjligt att genomföra indrivning därför att gäldenären eller de personer som är juridiskt ansvariga för oegentligheten är oförmögna att betala, vilket har fastställts enligt den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning. Om ett sådant beslut har fattats inom fyra år efter det datum då det första administrativa eller rättsliga konstaterandet gjordes, eller inom åtta år i de fall då indrivningen ingår i ett rättsligt förfarande i det nationella rättsväsendet, bör de ekonomiska följderna av den uteblivna indrivningen till 100 % bäras av gemenskapsbudgeten. I den sammanfattande redovisning som avses i artikel 32.3 i förordning (EG) nr 1290/2005 anges de belopp för vilka medlemsstaterna beslutade att inte fullfölja indrivningsförfarandena och anledningarna till detta. Medlemsstaterna belastas inte med dessa belopp, utan de bärs i stället av gemenskapsbudgeten. Detta beslut föregriper inte senare beslut om överensstämmelse i enlighet med artikel 32.8 i förordning (EG) nr 1290/2005.

(10)

I enlighet med artikel 30.2 i förordning (EG) nr 1290/2005 påverkar detta beslut inte beslut som antas senare av kommissionen om att undanta sådana utgifter som inte verkställts i överensstämmelse med Europeiska unionens bestämmelser från EU-finansiering.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med undantag av de utbetalningsställen som anges i artikel 2, avslutas härmed de räkenskaper för räkenskapsåret 2009 som redovisats av medlemsstaternas utbetalningsställen och som gäller utgifter som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

De belopp som ska återkrävas från eller utbetalas till varje medlemsstat i enlighet med detta beslut, även de som blir resultatet av tillämpningen av artikel 32.5 i förordning (EG) nr 1290/2005, anges i bilaga I.

Artikel 2

De räkenskaper som medlemsstaternas utbetalningsställen har redovisat för räkenskapsåret 2009 beträffande utgifter som finansieras av EGFJ och som anges i bilaga II, ska avskiljas från detta beslut och ska behandlas i ett senare beslut om avslutande av räkenskaperna.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 30 april 2010.

På kommissionens vägnar

Dacian CIOLOŞ

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(2)  EUT L 171, 23.6.2006, s. 1.

(3)  EUT L 171, 23.6.2006, s. 90.


BILAGA I

AVSLUTANDE AV UTBETALNINGSSTÄLLENAS RÄKENSKAPER

RÄKENSKAPSÅRET 2009

Obs!: Nomenklatur 2010: 05 07 01 06, 05 02 16 02, 6701, 6702, 6803

Belopp som ska återbetalas av eller utbetalas till medlemsstaten

MS

 

2009 – Utgifter/Avsatta inkomster för utbetalningsställena för vilka räkenskaperna är

Total a + b

Minskningar och inställanden för hela räkenskapsåret (1)

Minskningar i enlighet med artikel 32 i förordning (EG) nr 1290/2005

Totalt inbegripet minskningar och uppskov

Utbetalningar som gjorts till medlemsstaten under räkenskapsåret

Belopp som ska återbetalas av (-) eller utbetalas till (+) medlemsstaten (2)

avslutade

avskiljda

= utgifter/inkomster för särskilda ändamål anmälda i den årliga redovisningen

= summan av utgifterna/inkomsterna för särskilda ändamål i de månatliga redovisningarna

 

 

a

b

c = a + b

d

e

f = c + d + e

g

h = f – g

BE

EUR

787 979 123,50

0,00

787 979 123,50

– 369 703,64

– 464 520,05

787 144 899,81

787 398 266,69

– 253 366,88

BG

EUR

220 774 471,11

0,00

220 774 471,11

0,00

0,00

220 774 471,11

220 995 609,16

– 221 138,05

CZ

EUR

506 176 216,20

0,00

506 176 216,20

0,00

0,00

506 176 216,20

506 185 267,69

–9 051,49

DK

DKK

0,00

0,00

0,00

0,00

– 805 769,98

– 805 769,98

0,00

– 805 769,98

DK

EUR

924 610 973,79

0,00

924 610 973,79

–3 921,96

0,00

924 607 051,83

924 309 000,47

298 051,36

DE

EUR

5 235 842 777,85

654 682 281,26

5 890 525 059,11

–1 989 043,44

– 461 916,14

5 888 074 099,53

5 888 016 608,23

57 491,30

EE

EUR

54 532 997,07

0,00

54 532 997,07

0,00

0,00

54 532 997,07

54 532 997,07

0,00

IE

EUR

1 319 888 602,56

0,00

1 319 888 602,56

– 133 757,17

– 169 220,35

1 319 585 625,04

1 318 985 522,43

600 102,61

EL

EUR

2 448 777 557,15

0,00

2 448 777 557,15

–8 813 778,63

– 394 282,85

2 439 569 495,67

2 443 278 830,80

–3 709 335,13

ES

EUR

6 068 452 138,54

0,00

6 068 452 138,54

–4 759 740,96

–3 785 162,40

6 059 907 235,18

6 067 513 907,29

–7 606 672,11

FR

EUR

9 040 383 523,43

0,00

9 040 383 523,43

–2 526 945,78

–5 990 134,76

9 031 866 442,89

9 037 172 967,68

–5 306 524,79

IT

EUR

1 945 287 961,84

2 782 810 861,76

4 728 098 823,60

0,00

–2 430 132,07

4 725 668 691,53

4 728 063 868,22

–2 395 176,69

CY

EUR

36 926 483,63

0,00

36 926 483,63

– 320 385,91

0,00

36 606 097,72

36 606 097,72

0,00

LV

EUR

109 931 833,57

0,00

109 931 833,57

0,00

0,00

109 931 833,57

109 975 523,36

–43 689,79

LT

LTL

0,00

0,00

0,00

0,00

–18,50

–18,50

0,00

–18,50

LT

EUR

221 723 843,05

0,00

221 723 843,05

0,00

0,00

221 723 843,05

221 715 676,12

8 166,93

LU

EUR

34 886 290,40

0,00

34 886 290,40

0,00

–4 560,61

34 881 729,79

34 693 249,95

188 479,84

HU

EUR

930 754 775,93

0,00

930 754 775,93

0,00

0,00

930 754 775,93

930 434 925,76

319 850,17

MT

EUR

3 563 547,18

0,00

3 563 547,18

0,00

0,00

3 563 547,18

3 564 387,18

– 840,00

NL

EUR

1 046 983 725,26

0,00

1 046 983 725,26

0,00

– 677 834,96

1 046 305 890,30

1 046 370 034,94

–64 144,64

AT

EUR

708 684 112,26

0,00

708 684 112,26

0,00

– 169 195,85

708 514 916,41

708 571 648,36

–56 731,95

PL

EUR

1 855 200 357,31

0,00

1 855 200 357,31

0,00

0,00

1 855 200 357,31

1 855 245 584,31

–45 227,00

PT

EUR

724 724 520,34

0,00

724 724 520,34

– 382 516,50

–8 047 049,82

716 294 954,02

723 611 900,95

–7 316 946,93

RO

EUR

0,00

575 930 420,08

575 930 420,08

0,00

0,00

575 930 420,08

575 930 420,08

0,00

SI

EUR

102 542 439,28

0,00

102 542 439,28

0,00

0,00

102 542 439,28

102 613 790,15

–71 350,87

SK

EUR

252 970 915,01

0,00

252 970 915,01

0,00

0,00

252 970 915,01

252 901 885,76

69 029,25

FI

EUR

599 673 974,61

0,00

599 673 974,61

0,00

–10 920,77

599 663 053,84

599 685 951,54

–22 897,70

SE

SEK

0,00

0,00

0,00

0,00

– 107 975,40

– 107 975,40

0,00

– 107 975,40

SE

EUR

724 143 091,81

0,00

724 143 091,81

–13 177,13

0,00

724 129 914,68

724 281 824,45

– 151 909,77

UK

GBP

0,00

0,00

0,00

0,00

–86 696,06

–86 696,06

0,00

–86 696,06

UK

EUR

3 292 001 049,95

0,00

3 292 001 049,95

–3 779 242,68

0,00

3 288 221 807,27

3 294 688 038,59

–6 466 231,32


MS

 

Utgifter (3)

Inkomster för särskilda ändamål (3)

Sockerfond

Artikel 32 (= e)

Summa (= h)

Utgifter (4)

Inkomster för särskilda ändamål (4)

05 07 01 06

6701

05 02 16 02

6803

6702

 

 

i

j

k

l

m

n = i + j + k + l + m

BE

EUR

211 153,17

0,00

0,00

0,00

– 464 520,05

– 253 366,88

BG

EUR

–6 044,39

– 215 093,66

0,00

0,00

0,00

– 221 138,05

CZ

EUR

–9 051,49

0,00

0,00

0,00

0,00

–9 051,49

DK

DKK

0,00

0,00

0,00

0,00

– 805 769,98

– 805 769,98

DK

EUR

298 051,36

0,00

0,00

0,00

0,00

298 051,36

DE

EUR

519 407,44

0,00

0,00

0,00

– 461 916,14

57 491,30

EE

EUR

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

IE

EUR

1 988 434,35

–1 219 111,39

0,00

0,00

– 169 220,35

600 102,61

EL

EUR

–3 313 301,75

–1 750,53

0,00

0,00

– 394 282,85

–3 709 335,13

ES

EUR

–3 782 850,58

–38 659,13

0,00

0,00

–3 785 162,40

–7 606 672,11

FR

EUR

683 609,97

0,00

0,00

0,00

–5 990 134,76

–5 306 524,79

IT

EUR

34 955,38

0,00

0,00

0,00

–2 430 132,07

–2 395 176,69

CY

EUR

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

LV

EUR

–41 844,99

–1 844,80

0,00

0,00

0,00

–43 689,79

LT

LTL

0,00

0,00

0,00

0,00

–18,50

–18,50

LT

EUR

8 166,93

0,00

0,00

0,00

0,00

8 166,93

LU

EUR

193 040,45

0,00

0,00

0,00

–4 560,61

188 479,84

HU

EUR

319 850,17

0,00

0,00

0,00

0,00

319 850,17

MT

EUR

0,00

– 840,00

0,00

0,00

0,00

– 840,00

NL

EUR

613 690,32

0,00

0,00

0,00

– 677 834,96

–64 144,64

AT

EUR

112 463,90

0,00

0,00

0,00

– 169 195,85

–56 731,95

PL

EUR

–42 965,36

–2 261,64

0,00

0,00

0,00

–45 227,00

PT

EUR

730 102,89

0,00

0,00

0,00

–8 047 049,82

–7 316 946,93

RO

EUR

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

SI

EUR

–71 350,87

0,00

0,00

0,00

0,00

–71 350,87

SK

EUR

69 071,36

–42,11

0,00

0,00

0,00

69 029,25

FI

EUR

–11 976,93

0,00

0,00

0,00

–10 920,77

–22 897,70

SE

SEK

0,00

0,00

0,00

0,00

– 107 975,40

– 107 975,40

SE

EUR

– 151 909,77

0,00

0,00

0,00

0,00

– 151 909,77

UK

GBP

0,00

0,00

0,00

0,00

–86 696,06

–86 696,06

UK

EUR

–6 175 353,20

– 290 878,12

0,00

0,00

0,00

–6 466 231,32


(1)  Minskningarna och inställandena är de som beaktats vid förskottsutbetalningarna ökade med i synnerhet de rättelser för icke iakttagande av utbetalningstidpunkter som fastställts i augusti, september och oktober 2009.

(2)  För beräkning av det belopp som ska återbetalas av eller utbetalas till medlemsstaten är det beaktade beloppet antingen den årliga redovisningen för de godkända räkenskaperna (kolumn a) eller summan av de avskilda månatliga redovisningarna (kolumn b).

Växelkurs som ska användas: Artikel 7.2 i förordning (EG) nr 883/2006.

(3)  Om delen för den avsatta inkomsten skulle vara till fördel för medlemsstaten måste den deklareras under 05 07 01 06.

(4)  Om de avsatta inkomsternas del av sockerfonden skulle vara till fördel för medlemsstaten måste den deklareras under 05 02 16 02.

Obs!: Nomenklatur 2010: 05 07 01 06, 05 02 16 02, 6701, 6702, 6803


BILAGA II

GODKÄNNANDE AV UTBETALNINGSSTÄLLENAS RÄKENSKAPER

RÄKENSKAPSÅRET 2009 – EGFJ

Förteckning över utbetalningsställen för vilka räkenskaperna avskiljs och kommer att behandlas i ett senare beslut om godkännande

Medlemsstat

Utbetalningsställe

Tyskland

Baden-Württemberg

Hessen

IBH

Helaba

Italien

AGEA

ARBEA

Rumänien

PIAA


5.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 112/23


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 4 maj 2010

om bemyndigande för Republiken Frankrike att ingå överenskommelse med Furstendömet Monaco om att överföringar av medel mellan Republiken Frankrike och Furstendömet Monaco ska behandlas som överföringar inom Republiken Frankrike, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006

[delgivet med nr K(2010) 2634]

(Endast den franska texten är giltig)

(2010/259/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel (1), särskilt artikel 17,

med beaktande av Republiken Frankrikes ansökan, och

av följande skäl:

(1)

Den 28 november 2007 ansökte Republiken Frankrike om att enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1781/2006 få tillämpa ett undantag för överföringar av medel mellan Furstendömet Monaco och Republiken Frankrike.

(2)

I enlighet med artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1781/2006 har från och med den 4 december 2007 överföringar av medel mellan Furstendömet Monaco och Republiken Frankrike provisoriskt behandlats som överföringar inom Republiken Frankrike.

(3)

Medlemsstaterna informerades vid ett sammanträde den 17 december 2009 i kommittén för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism om att kommissionen ansåg sig ha mottagit de uppgifter som den behövde för att bedöma Republiken Frankrikes ansökan.

(4)

Furstendömet Monaco tillhör inte gemenskapens territorium enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det har dock slutit ett monetärt avtal med Europeiska gemenskapen, representerad av Republiken Frankrike. Enligt avtalet av den 26 december 2001 har Furstendömet Monaco rätt att använda euron som officiell valuta och göra sedlar och mynt i euro till lagliga betalningsmedel. Furstendömet Monaco uppfyller således de kriterier som anges i artikel 17.1 a i förordning (EG) nr 1781/2006.

(5)

Betaltjänstleverantörer i Furstendömet Monaco deltar direkt i betalnings- och avvecklingssystem i Republiken Frankrike, exempelvis CORE, Target2-Banque de France eller ESES France (Euro Settlement for Euronext-zone Securities). De uppfyller således de kriterier som anges i artikel 17.1 b i förordning (EG) nr 1781/2006.

(6)

Furstendömet Monaco har i sitt rättssystem införlivat bestämmelser motsvarande dem i förordning (EG) nr 1781/2006, särskilt genom beslut (ordonnance souveraine) nr 1630 av den 30 april 2008 om ändring av beslut nr 631 av den 10 augusti 2006 om finansinstituts bekämpande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(7)

Genom beslut nr 1674 och 1675 av den 10 juni 2008 om frysning av tillgångar, främst i samband med bekämpandet av finansieringen av terrorism, säkerställs att det i Furstendömet Monaco inrättats lämpliga åtgärder för att kunna vidta finansiella sanktioner gentemot de enheter och personer som finns med i Förenta nationernas och Europeiska unionens förteckningar.

(8)

Lag nr 1362 av den 3 augusti 2009 om bekämpande av penningtvätt, finansiering av terrorism och korruption (Loi no 1362 du 3 août 2009 relative à la lutte contre le blanchiment de capitaux, le financement du terrorisme et la corruption) upphävdes och ersattes av lag nr 1162 av den 7 juli 1993 om finansföretags bekämpande av penningtvätt och finansiering av terrorism. I förening med beslut nr 2318 av den 3 augusti 2009 åtgärdar denna nya lag de brister som konstaterades om Furstendömet Monaco i 2008 års utvärderingsrapport Third Round Mutual Evaluation Report från Moneyval (expertkommittén för utvärdering av åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism). Den säkerställer att Furstendömet Monaco har en ordning mot penningtvätt motsvarande den som är tillämplig i fråga om överföring av medel inom det franska territoriet.

(9)

Furstendömet Monaco har således antagit samma regler som anges i förordning (EG) nr 1781/2006 och ålägger sina betaltjänstleverantörer att tillämpa dem, vilket innebär att det villkor som anges i artikel 17.1 c i förordningen uppfylls.

(10)

Republiken Frankrike bör därför beviljas det begärda undantaget.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Republiken Frankrike bemyndigas att ingå överenskommelse med Furstendömet Monaco om att överföringar av medel mellan Furstendömet Monaco och Republiken Frankrike ska behandlas som överföringar inom Republiken Frankrike, i enlighet med förordning (EG) nr 1781/2006.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike.

Utfärdat i Bryssel den 4 maj 2010.

På kommissionens vägnar

Michel BARNIER

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 345, 8.12.2006, s. 1.


5.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 112/25


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 4 maj 2010

om en säkerhetsplan för driften av informationssystemet för viseringar

(2010/260/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (1), särskilt artikel 32, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 32.3 i förordning (EG) nr 767/2008 föreskrivs att förvaltningsmyndigheten, med avseende på driften av VIS, ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå de mål som anges i punkt 2, inbegripet anta en dataskyddsplan.

(2)

I artikel 26.4 i förordning (EG) nr 767/2008 föreskrivs att kommissionen ska ha ansvar för den operativa förvaltningen av VIS under en övergångsperiod innan förvaltningsmyndigheten övertar ansvaret.

(3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (2) är tillämplig på kommissionens behandling av personuppgifter när den utövar sitt ansvar i samband med den operativa förvaltningen av VIS.

(4)

I artikel 26.7 i förordning (EG) nr 767/2008 föreskrivs att om kommissionen delegerar sitt ansvar under övergångsperioden innan förvaltningsmyndigheten övertar ansvaret, ska den säkerställa att delegeringen inte inverkar negativt på någon av de kontrollmekanismer som följer av unionsrätten, oavsett om de utgörs av domstolen, revisionsrätten eller Europeiska datatillsynsmannen.

(5)

Förvaltningsmyndigheten bör utarbeta en egen säkerhetsplan för VIS när den har börjat utöva sitt ansvar.

(6)

De skyddstjänster som krävs för VIS-nätet har beskrivits i kommissionens beslut 2008/602/EG av den 17 juni 2008 om fastställande av fysisk arkitektur och krav för de nationella gränssnitten och för kommunikationsinfrastrukturen mellan det centrala VIS och de nationella gränssnitten under utvecklingsfasen (3).

(7)

I artikel 27 i förordning (EG) nr 767/2008 anges att den ordinarie delen av det centrala VIS, som står för teknisk tillsyn och administration, ska vara belägen i Strasbourg (Frankrike) och en reserv för det centrala VIS, varigenom alla funktioner i den ordinarie delen av det centrala VIS säkerställs om detta system skulle sluta fungera, ska ligga i Sankt Johann im Pongau (Österrike).

(8)

De säkerhetsansvarigas uppgifter bör fastslås för att säkerställa snabba och effektiva åtgärder samt rapportering vid säkerhetstillbud.

(9)

Det bör utarbetas en säkerhetsplan som tar upp alla tekniska och organisatoriska detaljer i enlighet med bestämmelserna i detta beslut.

(10)

Det bör fastställas åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå med avseende på driften av VIS.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

Genom detta beslut införs den skyddsorganisation och de åtgärder (dataskyddsplan) som avses i artikel 32.3 i förordning (EG) nr 767/2008.

KAPITEL II

ORGANISATION, ANSVARSOMRÅDEN OCH TILLBUDSHANTERING

Artikel 2

Kommissionens uppgifter

1.   Kommissionen ska säkerställa och övervaka att de säkerhetsåtgärder avseende det centrala VIS och kommunikationsinfrastrukturen som anges i detta beslut fungerar effektivt.

2.   Kommissionen ska utse en säkerhetsansvarig för systemet bland sina tjänstemän. Systemets säkerhetsansvarige ska utses av generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för rättvisa, frihet och säkerhet. Uppgifterna för systemets säkerhetsansvarige ska särskilt omfatta

a)

förberedelse, uppdatering och översyn av den säkerhetsplan som beskrivs i artikel 7 i detta beslut,

b)

övervakning av att säkerhetsprocedurerna för det centrala VIS och kommunikationsinfrastrukturen genomförs effektivt,

c)

bidra till utarbetandet av rapporter om säkerheten i enlighet med artikel 50.3 och 50.4 i förordning (EG) nr 767/2008,

d)

ansvara för samordning och stöd i samband med den kontroll och revision som europeiska datatillsynsmannen utför i enlighet med artikel 42 i förordning (EG) nr 767/2008,

e)

övervaka att detta beslut och säkerhetsplanen tillämpas korrekt och fullständigt av eventuella uppdragstagare och underleverantörer som på något sätt deltar i förvaltningen och driften av VIS,

f)

föra en förteckning över enskilda nationella kontaktpunkter för säkerhetsfrågor rörande VIS och ställa den till förfogande för de lokalt säkerhetsansvariga för det centrala VIS och för kommunikationsinfrastrukturen.

Artikel 3

Den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala VIS

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 ska kommissionen bland sina tjänstemän utse en lokalt säkerhetsansvarig för det centrala VIS. Intressekonflikter mellan den lokalt säkerhetsansvariges åtaganden och varje annat officiellt åtagande ska undvikas. Den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala VIS ska utses av generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för rättvisa, frihet och säkerhet.

2.   Den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala VIS ska se till att de säkerhetsåtgärder som det hänvisas till i detta beslut genomförs och att de säkerhetsprocedurer som gäller för den ordinarie delen av det centrala VIS följs. När det gäller reservsystemet för det centrala VIS ska den lokalt säkerhetsansvarige se till att de säkerhetsåtgärder som det hänvisas till i detta beslut, med undantag för dem som anges i artikel 10, genomförs och att de säkerhetsprocedurer som gäller för reservsystemet genomförs.

3.   Den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala VIS får delegera sina arbetsuppgifter till underställd personal. Intressekonflikter mellan skyldigheten att utföra dessa uppgifter och varje annat officiellt åtagande ska undvikas. Den lokalt säkerhetsansvarige eller dennes tjänstgörande underordnade ska när som helst kunna nås via ett särskilt telefonnummer och en särskild adress.

4.   Den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala VIS ska utföra de uppgifter som är knutna till sådana säkerhetsåtgärder som ska vidtas på platserna för den ordinarie delen av det centrala VIS respektive för reservsystemet, inom de ramar som fastställs i punkt 1, vilket särskilt innebär att han eller hon ska

a)

utföra säkerhetsuppgifter i samband med driften lokalt, inklusive kontroll av brandväggar, regelbundna säkerhetstester, översyn och rapportering,

b)

övervaka kontinuitetsplanens effektivitet och se till att regelbundna övningar genomförs,

c)

säkra bevis för och rapportera till systemets säkerhetsansvarige om alla tillbud som kan påverka säkerheten för det centrala VIS eller kommunikationsinfrastrukturen,

d)

underrätta systemets säkerhetsansvarige om säkerhetsplanen behöver ändras,

e)

övervaka att detta beslut och skyddsstrategin tillämpas av eventuella uppdragstagare och underleverantörer som på något sätt är involverade i förvaltningen och driften av det centrala VIS,

f)

se till att personalen informeras om sina skyldigheter och övervaka tillämpningen av skyddsstrategin,

g)

övervaka utvecklingen när det gäller it-säkerhet och se till att personalen får nödvändig fortbildning,

h)

förbereda underlag och alternativ när det gäller att införa, uppdatera och se över skyddsstrategin i enlighet med artikel 7.

Artikel 4

Lokalt säkerhetsansvarig för kommunikationsinfrastrukturen

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 ska kommissionen bland sina tjänstemän utse en lokalt säkerhetsansvarig för kommunikationsinfrastrukturen. Intressekonflikter mellan den lokalt säkerhetsansvariges åtaganden och varje annat officiellt åtagande ska undvikas. Den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen ska utses av generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för rättvisa, frihet och säkerhet.

2.   Den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen ska övervaka kommunikationsinfrastrukturens funktion och se till att säkerhetsåtgärderna genomförs och säkerhetsförfarandena följs.

3.   Den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen får delegera sina arbetsuppgifter till underställd personal. Intressekonflikter mellan skyldigheten att utföra dessa uppgifter och varje annat officiellt åtagande ska undvikas. Den lokalt säkerhetsansvarige eller dennes tjänstgörande underordnade ska när som helst kunna nås via ett särskilt telefonnummer och en särskild adress.

4.   Den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen ska utföra sådana uppgifter som är förbundna med säkerhetsåtgärder rörande kommunikationsinfrastrukturen, särskilt

a)

alla säkerhetsuppgifter som rör kommunikationsinfrastrukturen, inklusive kontroll av brandväggar, regelbundna säkerhetstester, översyn och rapportering,

b)

övervaka kontinuitetsplanens effektivitet och se till att regelbundna övningar genomförs,

c)

säkra bevis för och rapportera till systemets säkerhetsansvarige om alla tillbud som kan påverka säkerheten i det centrala VIS, kommunikationsinfrastrukturen eller de nationella systemen,

d)

underrätta systemets säkerhetsansvarige om säkerhetsplanen behöver ändras,

e)

övervaka att detta beslut och skyddsstrategin tillämpas av eventuella uppdragstagare och underleverantörer som på något sätt deltar i förvaltningen av kommunikationsinfrastrukturen,

f)

se till att personalen informeras om sina skyldigheter och övervaka tillämpningen av säkerhetsplanen,

g)

övervaka utvecklingen när det gäller it-säkerhet och se till att personalen får nödvändig fortbildning,

h)

förbereda underlag och alternativ när det gäller att införa, uppdatera och se över skyddsstrategin i enlighet med artikel 7.

Artikel 5

Säkerhetstillbud

1.   Varje händelse som har eller kan få en inverkan på säkerheten i samband med driften av VIS och riskerar att orsaka skada eller förluster för VIS ska anses som ett säkerhetstillbud, särskilt om systemet har utsatts för dataintrång eller om uppgifternas tillgänglighet, integritet och konfidentialitet har äventyrats eller kan ha äventyrats.

2.   Säkerhetsplanen ska fastställa förfaranden för att få situationen att återgå till det normala efter ett tillbud. Säkerhetstillbud ska hanteras på ett sätt som säkerställer snabba, effektiva och välavvägda insatser.

3.   Information om ett säkerhetstillbud som har eller kan ha en inverkan på driften av VIS i en medlemsstat, eller på tillgången till eller integriteten eller konfidentialiteten hos VIS-uppgifter som matats in av en medlemsstat, ska vidarebefordras till den berörda medlemsstaten. Säkerhetstillbud ska rapporteras till kommissionens uppgiftsskyddsombud.

Artikel 6

Hantering av tillbud

1.   All personal och alla uppdragstagare som arbetar med att utveckla, förvalta eller driva VIS ska vara skyldiga att notera och rapportera eventuella iakttagna eller misstänkta säkerhetsbrister i driften av VIS till systemets säkerhetsansvarige, den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala VIS eller den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen, beroende på omständigheterna.

2.   Vid ett tillbud som har eller kan ha en inverkan på säkerheten i samband med driften av VIS ska den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala VIS eller den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen snarast möjligt underrätta systemets säkerhetsansvarige och, i tillämpliga fall, den nationella kontaktpunkten för säkerhetsfrågor rörande VIS, om det finns en sådan kontaktpunkt i medlemsstaten i fråga; detta meddelande ska vara skriftligt, men om särskild skyndsamhet är påkallad får även andra kommunikationsmedel användas. Rapporten ska innehålla en beskrivning av säkerhetstillbudet, risknivån, de möjliga konsekvenserna och de åtgärder som har vidtagits eller bör vidtas för att minska risken.

3.   Eventuella bevis med anknytning till säkerhetstillbudet ska säkras omedelbart av antingen den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala VIS eller den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen, beroende på omständigheterna. I den utsträckning det är möjligt enligt de tillämpliga bestämmelserna om uppgiftsskydd ska sådan bevisning göras tillgänglig för systemets säkerhetsansvarige på dennes begäran.

4.   Återkopplingsprocesser ska användas för att säkerställa att information om resultaten förs vidare efter det att tillbudet har hanterats och säkerhetsinsatserna avslutats.

KAPITEL III

SÄKERHETSÅTGÄRDER

Artikel 7

Säkerhetsplan

1.   Generaldirektören för generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet ska fastställa, uppdatera och regelbundet se över en bindande säkerhetsplan i enlighet med detta beslut. Säkerhetsplanen ska omfatta detaljerade förfaranden och åtgärder för att skydda VIS tillgänglighet, integritet och konfidentialitet, inklusive krisberedskap, i syfte att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå i enlighet med detta beslut. Säkerhetsplanen ska vara utformad på ett sätt som överensstämmer med detta beslut.

2.   Säkerhetsplanen ska grunda sig på en riskanalys. De åtgärder som beskrivs i säkerhetsplanen ska stå i proportion till de identifierade riskerna.

3.   Riskanalysen och säkerhetsplanen ska uppdateras om det blir nödvändigt på grund av tekniska förändringar, nya hot eller andra omständigheter. Säkerhetsplanen ska under alla omständigheter ses över årligen för att säkerställa att den fortfarande överensstämmer med den senaste riskanalysen eller eventuella andra nyligen konstaterade tekniska förändringar, hot eller andra relevanta omständigheter.

4.   Säkerhetsplanen ska utarbetas av systemets säkerhetsansvarige, i samarbete med den lokalt säkerhetsansvarige för VIS och den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen.

Artikel 8

Genomförandet av säkerhetsåtgärderna

1.   Genomförandet av de uppgifter och krav som fastställs i detta beslut och i säkerhetsplanen, inklusive uppgiften att utse en lokalt säkerhetsansvarig, kan läggas ut på eller anförtros privata eller offentliga organisationer.

2.   I så fall ska kommissionen genom rättsligt bindande avtal se till att de krav som fastställs i detta beslut och i säkerhetsplanen uppfylls fullt ut. Vid delegering eller utläggning av uppgiften att utse en lokal säkerhetsansvarig ska kommissionen genom rättsligt bindande avtal se till att den ges tillfälle att yttra sig om den person som valet faller på.

Artikel 9

Kontroll av tillträdet till anläggningen

1.   Yttre säkerhetsgränser med lämpliga barriärer och inträdeskontroller ska användas för att skydda områden där det finns databehandlingsutrustning.

2.   Inom dessa yttre säkerhetsgränser ska det finnas säkerhetszoner för att skydda de fysiska beståndsdelarna (anläggningstillgångar), inklusive hårdvara, databärare och konsoler, men även planer och annan dokumentation över VIS samt kontor och andra arbetsutrymmen för personal som deltar i driften av VIS. Dessa säkerhetszoner ska skyddas genom för ändamålet avpassade tillträdeskontroller för att säkerställa att endast auktoriserad personal ges tillträde. Arbete som utförs inom säkerhetszoner ska omfattas av säkerhetsbestämmelser som fastställs närmare i säkerhetsplanen.

3.   Åtgärder ska planeras och vidtas för att säkerställa den fysiska säkerheten med avseende på kontor och andra lokaler och installationer. Lastnings- och avlastningsplatser och andra ställen där obehöriga kan ta sig in på området ska övervakas och, om möjligt, hållas avskilda från databehandlingsinstallationer för att undvika att obehöriga får tillträde.

4.   Ett fysiskt skydd för de yttre säkerhetsgränserna mot skador från naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan ska utformas och användas på ett sätt som står i proportion till den risk som föreligger.

5.   Utrustning ska skyddas från fysiska och miljörelaterade hot samt mot risken för obehörigt tillträde.

6.   Om kommissionen har tillgång till sådan information ska den komplettera den förteckning som avses i artikel 2.2 f med uppgifter om en kontaktpunkt för övervakning av hur bestämmelserna i denna artikel tillämpas på den plats där reservsystemet för det centrala VIS är placerat.

Artikel 10

Kontroll av databärare och tillgångar

1.   Flyttbara databärare som innehåller data ska skyddas mot obehörig åtkomst, missbruk eller förvanskning och vara läsbara under uppgifternas hela livstid.

2.   Databärarna ska skaffas undan på ett säkert sätt när de har spelat ut sin roll, i enlighet med de förfaranden som fastställs närmare i säkerhetsplanen.

3.   Förteckningar ska säkerställa att uppgifter om lagringsplats, lagringsperioder och åtkomsträttigheter finns tillgängliga.

4.   Alla viktiga tillgångar som hör till det centrala VIS och kommunikationsinfrastrukturen ska identifieras, så att de kan skyddas i förhållande till deras betydelse. Ett uppdaterat register över relevant it-utrustning ska föras.

5.   Det ska finnas uppdaterad dokumentation rörande det centrala VIS och kommunikationsinfrastrukturen. Denna dokumentation ska skyddas mot obehörig åtkomst.

Artikel 11

Lagringskontroll

1.   Lämpliga åtgärder ska vidtas för att säkerställa en säker lagring av uppgifter och förebygga obehörig åtkomst.

2.   All utrustning som innehåller lagringsmedier ska antingen kontrolleras för att säkerställa att känsliga uppgifter har avlägsnats eller skrivits över före bortskaffandet, eller förstöras på ett säkert sätt.

Artikel 12

Kontroll av lösenord

1.   Alla lösenord ska förvaras säkert och behandlas konfidentiellt. Vid misstanke om att ett lösenord har röjts ska lösenordet omedelbart bytas ut eller användarkontot avaktiveras. Unika och individuella användaridentiteter ska användas.

2.   Procedurer för inloggning och utloggning ska fastställas i säkerhetsplanen, i syfte att förhindra obehörig åtkomst.

Artikel 13

Tillträdeskontroll

1.   Säkerhetsplanen ska fastställa ett formellt förfarande för registrering och avregistrering av personal, som gör det möjligt att bevilja och återkalla tillträde till VIS-hårdvara och VIS-programvara i det centrala VIS för operativa förvaltningsändamål. Tilldelningen och användningen av nödvändiga åtkomstuppgifter (lösenord eller liknande) ska kontrolleras genom ett formellt förvaltningsförfarande i enlighet med säkerhetsplanen.

2.   Tillträdet till VIS-hårdvara och VIS-programvara i det centrala VIS ska

i)

vara begränsat till auktoriserade personer,

ii)

vara begränsat till fall där det är möjligt att fastställa ett legitimt syfte i enlighet med artiklarna 42 och 50.2 i förordning (EG) nr 767/2008,

iii)

inte i tid och omfattning överstiga vad som är nödvändigt för ändamålet för tillträdet, och

iv)

endast ske i enlighet med en policy för tillträdeskontroll som ska fastställas i säkerhetsplanen.

3.   Endast konsoler och programvara som godkänts av den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala VIS får användas vid det centrala VIS. Användningen av hjälpprogram varmed kontrollen av system och applikationer skulle kunna kringgås ska begränsas och kontrolleras. Förfaranden för att kontrollera installationen av programvara ska inrättas.

Artikel 14

Kommunikationskontroll

Kommunikationsinfrastrukturen ska stå under kontroll för att säkerställa tillgänglighet, integritet och konfidentialitet i informationsutbytet. Kryptering ska användas för att skydda de uppgifter som överförs i kommunikationsinfrastrukturen.

Artikel 15

Kontroll av registrering

Konton för personer som givits tillgång till VIS-programvara från det centrala VIS ska övervakas av den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala VIS. Användningen av dessa konton, inklusive tidsuppgifter och användaridentitet, ska registreras.

Artikel 16

Kontroll av transport

1.   I säkerhetsplanen ska lämpliga åtgärder fastställas för att förhindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller radering av personuppgifter vid överföring till eller från VIS eller i samband med transport av databärare. Säkerhetsplanen ska även omfatta bestämmelser om tillåtna former av försändelse eller transport och om ansvarsförfaranden i samband med transport av föremål och deras ankomst till bestämmelseorten. Databärarna ska inte innehålla några andra data än de som ska översändas.

2.   Tjänster som tillhandahålls av tredje man, och som rör tillgång till eller behandling, kommunikation eller förvaltning av databehandlingsutrustning, eller syftar till att leverera produkter eller tjänster för databehandlingsutrustning, ska omfattas av lämpliga integrerade säkerhetskontroller.

Artikel 17

Kommunikationsinfrastrukturens säkerhet

1.   Kommunikationsinfrastrukturen ska förvaltas och kontrolleras på ett tillfredsställande sätt för att skydda den mot hot och garantera säkerheten för kommunikationsinfrastrukturen i sig och för det centrala VIS, inklusive de uppgifter som utbyts genom den.

2.   För alla nätverkstjänster gäller att krav på säkerhetsanordningar, servicenivåer och förvaltning ska fastställas i nätserviceavtalet med tjänsteleverantören.

3.   Skyddskraven omfattar inte endast VIS accesspunkter, utan även eventuella andra tjänster som används av kommunikationsinfrastrukturen. Lämpliga åtgärder ska fastställas i säkerhetsplanen.

Artikel 18

Övervakning

1.   Information om all konsultation och behandling av uppgifter i det centrala VIS, i den mening som avses i artikel 34.1 i förordning (EG) nr 767/2008, ska registreras och lagras på ett säkert sätt på de platser där det ordinarie systemet respektive reservsystemet för det centrala VIS finns och göras tillgängliga från dessa platser under den period som anges i artikel 34.2 i förordning (EG) nr 767/2008.

2.   Förfaranden för att övervaka användningen av och eventuella brister i databehandlingsutrustningen ska fastställas i säkerhetsplanen, och resultaten av övervakningen ska gås igenom regelbundet. Om nödvändigt ska lämpliga åtgärder vidtas.

3.   Loggfunktioner och loggar ska skyddas mot manipulation och obehörigt tillträde för att uppfylla kraven på insamling och bevarande av bevismaterial under den för ändamålet föreskrivna perioden.

Artikel 19

Kryptering

Krypteringsmetoder ska användas när det är lämpligt för att skydda information. Användningen av sådana krypteringsmetoder ska, tillsammans med syften och villkor, godkännas på förhand av systemets säkerhetsansvarige.

KAPITEL IV

PERSONALSÄKERHET

Artikel 20

Personalprofiler

1.   Säkerhetsplanen ska fastställa funktioner och ansvarsområden för de personer som beviljats tillträde till VIS, inklusive kommunikationsinfrastrukturen.

2.   Säkerhetsuppgifter och ansvarsområden för kommissionens anställda, uppdragstagare och andra medarbetare som är involverade i den operativa förvaltningen ska fastställas, dokumenteras och meddelas de berörda personerna. Dessa uppgifter och ansvarsområden ska för kommissionsanställdas del fastställas i arbetsbeskrivningen och målen. Motsvarande uppgifter för uppdragstagare ska fastställas i kontrakt eller tjänstenivåavtal.

3.   Avtal om sekretess och tystnadsplikt ska ingås med alla berörda som inte omfattas av särskilda regler för offentliganställda på EU- eller medlemsstatsnivå. Personal som arbetar med VIS-uppgifter ska ha nödvändigt säkerhetsgodkännande eller certifiering i enlighet med de närmare bestämmelser som ska fastställas i säkerhetsplanen.

Artikel 21

Information till personal

1.   Alla anställda och, i förekommande fall, uppdragstagare ska i den omfattning som krävs för deras tjänsteutövning erhålla lämplig fortbildning när det gäller säkerhetsmedvetande, rättsliga krav, politik och förfaranden.

2.   Det ansvar som åligger anställda och uppdragstagare i samband med att en anställning upphör eller ett uppdrag avslutas ska fastställas i säkerhetsplanen, som också ska omfatta förfaranden för att förvalta återlämnande av egendom och återkalla tillträdesrätt i ovannämnda situationer.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 22

Tillämpning

1.   Detta beslut ska tillämpas från och med den dag som kommissionen fastställer i enlighet med artikel 48.1 i förordning (EG) nr 767/2008.

2.   Detta beslut ska upphöra att gälla när förvaltningsmyndigheten övertar ansvaret.

Utfärdat i Bryssel den 4 maj 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

(2)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(3)  EUT L 194, 23.7.2008, s. 3.


5.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 112/31


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 4 maj 2010

om en säkerhetsplan för det centrala SIS II och kommunikationsinfrastrukturen

(2010/261/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (1), särskilt artikel 16,

med beaktande av rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (2), särskilt artikel 16, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 16 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 16 i beslut 2007/533/RIF föreskrivs att förvaltningsmyndigheten, med avseende på det centrala SIS II, och kommissionen, när det gäller kommunikationsinfrastrukturen, ska vidta de åtgärder som är nödvändiga, bland annat anta en säkerhetsplan.

(2)

I artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 15.4 i rådets beslut 2007/533/RIF föreskrivs att kommissionen ska ha ansvar för den operativa förvaltningen av SIS under en övergångsperiod innan förvaltningsmyndigheten övertar ansvaret.

(3)

Eftersom förvaltningsmyndigheten ännu inte har inrättats bör den säkerhetsplan som ska antas av kommissionen även vara tillämplig på det centrala SIS II under en övergångsperiod.

(4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (3) är tillämplig på kommissionens behandling av personuppgifter när den utövar sitt ansvar i samband med den operativa förvaltningen av SIS II.

(5)

I artikel 15.7 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 15.7 i beslut 2007/533/RIF föreskrivs att om kommissionen delegerar sitt ansvar under övergångsperioden innan förvaltningsmyndigheten övertar ansvaret, ska den säkerställa att delegeringen inte inverkar negativt på någon av de kontrollmekanismer som följer av unionsrätten, oavsett om de utgörs av domstolen, revisionsrätten eller Europeiska datatillsynsmannen.

(6)

Förvaltningsmyndigheten bör anta en egen säkerhetsplan för det centrala SIS II när den har börjat utöva sitt ansvar. Denna säkerhetsplan bör därför, i den utsträckning den rör det centrala SIS II, upphöra att gälla när förvaltningsmyndigheten övertar ansvaret.

(7)

I artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 4.3 i beslut 2007/533/RIF föreskrivs att CS-SIS, som står för teknisk tillsyn och administration, ska vara belägen i Strasbourg (Frankrike) och en reserv för CS-SIS, varigenom alla funktioner i den centrala delen av CS-SIS garanteras om detta system skulle sluta fungera, ska vara belägen i Sankt Johann im Pongau (Österrike).

(8)

Säkerhetsplanen bör inbegripa en säkerhetsansvarig för hela systemet, som utför säkerhetsrelaterade uppgifter rörande såväl det centrala SIS II som kommunikationsinfrastrukturen, och två lokalt säkerhetsansvariga, som utför säkerhetsrelaterade uppgifter rörande det centrala SIS II respektive kommunikationsinfrastrukturen. De säkerhetsansvarigas uppgifter bör fastslås för att säkerställa snabba och effektiva åtgärder samt rapportering vid säkerhetstillbud.

(9)

Det bör utarbetas en säkerhetsplan som tar upp alla tekniska och organisatoriska detaljer i enlighet med bestämmelserna i detta beslut.

(10)

Det bör fastställas åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå med avseende på driften av det centrala SIS II och kommunikationsinfrastrukturen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Genom detta beslut fastställs en skyddsorganisation och åtgärder (dataskyddsplan) för att skydda det centrala SIS II och de uppgifter som behandlas i systemet mot hot mot uppgifternas tillgänglighet, integritet och konfidentialitet i den mening som avses i artikel 16.1 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 16.1 i beslut 2007/533/RIF om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) under en övergångsperiod fram till dess att förvaltningsmyndigheten inleder sin verksamhet.

2.   Genom detta beslut fastställs en skyddsorganisation och åtgärder (dataskyddsplan) för att skydda kommunikationsinfrastrukturen mot hot mot uppgifternas tillgänglighet, integritet och konfidentialitet i den mening som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 16 i beslut 2007/533/RIF om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

KAPITEL II

ORGANISATION, ANSVARSOMRÅDEN OCH TILLBUDSHANTERING

Artikel 2

Kommissionens uppgifter

1.   Kommissionen ska säkerställa och övervaka att de säkerhetsåtgärder avseende det centrala SIS II som anges i detta beslut fungerar effektivt.

2.   Kommissionen ska säkerställa och övervaka att de säkerhetsåtgärder avseende kommunikationsinfrastrukturen som anges i detta beslut fungerar effektivt.

3.   Kommissionen ska utse en säkerhetsansvarig för systemet bland sina tjänstemän. Systemets säkerhetsansvarige ska utses av generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för rättvisa, frihet och säkerhet. Uppgifterna för systemets säkerhetsansvarige ska särskilt omfatta

a)

förberedelse av den säkerhetsplan som beskrivs i artikel 7 i detta beslut,

b)

övervakning av att säkerhetsprocedurerna för det centrala SIS II genomförs effektivt,

c)

övervakning av att säkerhetsprocedurerna för kommunikationsinfrastrukturen genomförs effektivt,

d)

bidra till utarbetandet av rapporter om säkerheten i enlighet med artikel 50 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 66 i beslut 2007/533/RIF,

e)

ansvara för samordning och stöd i samband med den kontroll och revision som europeiska datatillsynsmannen utför i enlighet med artikel 45 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 61 i beslut 2007/533/RIF, samt för rapportering till kommissionens uppgiftsskyddsombud av sådana tillbud som avses i artikel 5.2,

f)

övervaka att detta beslut och säkerhetsplanen tillämpas korrekt och fullständigt av eventuella uppdragstagare och underleverantörer som på något sätt deltar i förvaltningen av det centrala SIS II,

g)

övervaka att detta beslut och säkerhetsplanen tillämpas korrekt och fullständigt av eventuella uppdragstagare och underleverantörer som på något sätt deltar i förvaltningen av kommunikationsinfrastrukturen,

h)

föra en förteckning över enskilda nationella kontaktpunkter för säkerhetsfrågor rörande SIS II och ställa den till förfogande för den lokalt säkerhetsansvariga för kommunikationsinfrastrukturen,

i)

ställa den förteckning som avses i h till förfogande för den lokalt säkerhetsansvariga för det centrala SIS II.

Artikel 3

Den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 ska kommissionen bland sina tjänstemän utse en lokalt säkerhetsansvarig för det centrala SIS II. Intressekonflikter mellan den lokalt säkerhetsansvariges åtaganden och varje annat officiellt åtagande ska undvikas. Den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II ska utses av generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för rättvisa, frihet och säkerhet.

2.   Den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II ska se till att de säkerhetsåtgärder som avses i detta beslut genomförs och att säkerhetsförfarandena följs i den ordinarie delen av CS-SIS. När det gäller reservsystemet för CS-SIS ska den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II vidare säkerställa att de säkerhetsåtgärder som avses i detta beslut, med undantag för åtgärderna i artikel 9, genomförs och att de relevanta säkerhetsförfarandena följs.

3.   Den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II får delegera sina arbetsuppgifter till underställd personal. Intressekonflikter mellan skyldigheten att utföra dessa uppgifter och varje annat officiellt åtagande ska undvikas. Den lokalt säkerhetsansvarige eller dennes tjänstgörande underordnade ska när som helst kunna nås via ett särskilt telefonnummer och en särskild adress.

4.   Den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II ska utföra de uppgifter som är knutna till sådana säkerhetsåtgärder som ska vidtas på de platser där den ordinarie delen av det centrala CS-SIS respektive reservsystemet för CS-SIS är belägna, inom de ramar som fastställs i punkt 1, vilket särskilt innebär att han eller hon ska

a)

utföra säkerhetsuppgifter i samband med driften lokalt, inklusive kontroll av brandväggar, regelbundna säkerhetstester, översyn och rapportering,

b)

övervaka kontinuitetsplanens effektivitet och se till att regelbundna övningar genomförs,

c)

säkra bevis för och rapportera till systemets säkerhetsansvarige om alla tillbud i det centrala SIS II som kan påverka säkerheten för det centrala SIS II eller kommunikationsinfrastrukturen,

d)

underrätta systemets säkerhetsansvarige om säkerhetsplanen behöver ändras,

e)

övervaka att detta beslut och skyddsstrategin tillämpas av eventuella uppdragstagare och underleverantörer som på något sätt är involverade i den operativa förvaltningen och av det centrala SIS II,

f)

se till att personalen informeras om sina skyldigheter och övervaka tillämpningen av skyddsstrategin,

g)

övervaka utvecklingen när det gäller it-säkerhet och se till att personalen får nödvändig fortbildning,

h)

förbereda underlag och alternativ när det gäller att införa, uppdatera och se över skyddsstrategin i enlighet med artikel 7.

Artikel 4

Lokalt säkerhetsansvarig för kommunikationsinfrastrukturen

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 ska kommissionen bland sina tjänstemän utse en lokalt säkerhetsansvarig för kommunikationsinfrastrukturen. Intressekonflikter mellan den lokalt säkerhetsansvariges åtaganden och varje annat officiellt åtagande ska undvikas. Den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen ska utses av generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för rättvisa, frihet och säkerhet.

2.   Den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen ska övervaka kommunikationsinfrastrukturens funktion och se till att säkerhetsåtgärderna genomförs och säkerhetsförfarandena följs.

3.   Den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen får delegera sina arbetsuppgifter till underställd personal. Intressekonflikter mellan skyldigheten att utföra dessa uppgifter och varje annat officiellt åtagande ska undvikas. Den lokalt säkerhetsansvarige eller dennes tjänstgörande underordnade ska när som helst kunna nås via ett särskilt telefonnummer och en särskild adress.

4.   Den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen ska utföra sådana uppgifter som är förbundna med säkerhetsåtgärder rörande kommunikationsinfrastrukturen, särskilt

a)

alla säkerhetsuppgifter som rör kommunikationsinfrastrukturen, inklusive kontroll av brandväggar, regelbundna säkerhetstester, översyn och rapportering,

b)

övervaka kontinuitetsplanens effektivitet och se till att regelbundna övningar genomförs,

c)

säkra bevis för och rapportera till systemets säkerhetsansvarige om alla tillbud i anslutning till kommunikationsinfrastrukturen som kan påverka säkerheten för det centrala SIS eller kommunikationsinfrastrukturen,

d)

underrätta systemets säkerhetsansvarige om säkerhetsplanen behöver ändras,

e)

övervaka att detta beslut och skyddsstrategin tillämpas av eventuella uppdragstagare och underleverantörer som på något sätt deltar i förvaltningen av kommunikationsinfrastrukturen,

f)

se till att personalen informeras om sina skyldigheter och övervaka tillämpningen av säkerhetsplanen,

g)

övervaka utvecklingen när det gäller it-säkerhet och se till att personalen får nödvändig fortbildning,

h)

förbereda underlag och alternativ när det gäller att införa, uppdatera och se över skyddsstrategin i enlighet med artikel 7.

Artikel 5

Säkerhetstillbud

1.   Varje händelse som har eller kan få en inverkan på säkerheten i SIS II och riskerar att orsaka skada eller förluster för SIS II ska anses som ett säkerhetstillbud, särskilt om systemet har utsatts för dataintrång eller om uppgifternas tillgänglighet, integritet och konfidentialitet har äventyrats eller kan ha äventyrats.

2.   Säkerhetstillbud ska hanteras på ett sätt som säkerställer snabba, effektiva och välavvägda insatser. Det ska fastställas förfaranden för hur situationen ska återställas till det normala efter ett tillbud.

3.   Information om ett säkerhetstillbud som har eller kan ha en inverkan på driften av SIS II i en medlemsstat, eller på tillgången till eller integriteten eller konfidentialiteten hos de uppgifter som matats in eller översänts av en medlemsstat, ska vidarebefordras till den berörda medlemsstaten. Säkerhetstillbud ska rapporteras till kommissionens uppgiftsskyddsombud.

Artikel 6

Hantering av tillbud

1.   All personal och alla uppdragstagare som arbetar med att utveckla, förvalta eller driva SIS II ska vara skyldiga att notera och rapportera eventuella iakttagna eller misstänkta säkerhetsbrister i kommunikationsinfrastrukturen till systemets säkerhetsansvarige eller till den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen.

2.   Vid ett tillbud som har eller kan ha en inverkan på säkerheten i samband med driften av SIS II ska den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen snarast möjligt underrätta systemets säkerhetsansvarige och, i tillämpliga fall, den nationella kontaktpunkten för säkerhetsfrågor rörande SIS II, om det finns en sådan kontaktpunkt i medlemsstaten i fråga; detta meddelande ska vara skriftligt, men om särskild skyndsamhet är påkallad får även andra kommunikationsmedel användas. Rapporten ska innehålla en beskrivning av säkerhetstillbudet, risknivån, de möjliga konsekvenserna och de åtgärder som har vidtagits eller bör vidtas för att minska risken.

3.   Eventuella bevis med anknytning till säkerhetstillbudet ska säkras omedelbart av den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen. I den utsträckning det är möjligt enligt de tillämpliga bestämmelserna om uppgiftsskydd ska sådan bevisning göras tillgänglig för systemets säkerhetsansvarige på dennes begäran.

4.   Återkopplingsprocesser ska fastställas i säkerhetsplanen för att säkerställa att information om typen, hanteringen och följderna av ett säkerhetstillbud vidarebefordras till systemets säkerhetsansvarige och den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen efter det att tillbudet har hanterats och situationen är löst.

5.   Punkterna 1–4 ska i tillämpliga delar även gälla vid tillbud i det centrala SIS II. I relevanta fall ska därför alla hänvisningar till den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen i punkterna 1–4 förstås som hänvisningar till den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II.

KAPITEL III

SÄKERHETSÅTGÄRDER

Artikel 7

Säkerhetsplan

1.   Generaldirektören för generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet ska fastställa, uppdatera och regelbundet se över en bindande säkerhetsplan i enlighet med detta beslut. Säkerhetsplanen ska omfatta detaljerade förfaranden och åtgärder för att skydda kommunikationsinfrastrukturens tillgänglighet, integritet och konfidentialitet, inklusive krisberedskap, i syfte att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå i enlighet med detta beslut. Säkerhetsplanen ska vara utformad på ett sätt som överensstämmer med detta beslut.

2.   Säkerhetsplanen ska grunda sig på en riskanalys. De åtgärder som beskrivs i säkerhetsplanen ska stå i proportion till de identifierade riskerna.

3.   Riskanalysen och säkerhetsplanen ska uppdateras om det blir nödvändigt på grund av tekniska förändringar, nya hot eller andra omständigheter. Säkerhetsplanen ska under alla omständigheter ses över årligen för att säkerställa att den fortfarande överensstämmer med den senaste riskanalysen eller eventuella andra nyligen konstaterade tekniska förändringar, hot eller andra relevanta omständigheter.

4.   Säkerhetsplanen ska utarbetas av systemets säkerhetsansvarige, i samarbete med den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II och den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen.

5.   Punkterna 1–4 ska i tillämpliga delar även gälla vid tillbud i det centrala SIS II. I relevanta fall ska således alla hänvisningar till den lokalt säkerhetsansvarige för kommunikationsinfrastrukturen i punkterna 1–4 förstås som en hänvisning till den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II.

Artikel 8

Genomförandet av säkerhetsåtgärderna

1.   Genomförandet av de uppgifter och krav som fastställs i detta beslut och i säkerhetsplanen, inklusive uppgiften att utse en lokalt säkerhetsansvarig, kan läggas ut på eller anförtros privata eller offentliga organisationer.

2.   I så fall ska kommissionen genom rättsligt bindande avtal se till att de krav som fastställs i detta beslut och i säkerhetsplanen uppfylls fullt ut. Vid delegering eller utläggning av uppgiften att utse en lokal säkerhetsansvarig ska kommissionen genom rättsligt bindande avtal se till att den ges tillfälle att yttra sig om den person som valet faller på.

Artikel 9

Kontroll av tillträdet till anläggningen

1.   Yttre säkerhetsgränser med lämpliga barriärer och inträdeskontroller ska användas för att skydda områden där det finns databehandlingsutrustning.

2.   Inom dessa yttre säkerhetsgränser ska det finnas säkerhetszoner för att skydda de fysiska beståndsdelarna (anläggningstillgångar), inklusive hårdvara, databärare och konsoler, men även planer och annan dokumentation över SIS II samt kontor och andra arbetsutrymmen för personal som deltar i driften av SIS II. Dessa säkerhetszoner ska skyddas genom för ändamålet avpassade tillträdeskontroller för att säkerställa att endast auktoriserad personal ges tillträde. Arbete som utförs inom säkerhetszoner ska omfattas av säkerhetsbestämmelser som fastställs närmare i säkerhetsplanen.

3.   Åtgärder ska planeras och vidtas för att säkerställa den fysiska säkerheten med avseende på kontor och andra lokaler och installationer. Lastnings- och avlastningsplatser och andra ställen där obehöriga kan ta sig in på området ska övervakas och, om möjligt, hållas avskilda från databehandlingsanläggningar för att undvika att obehöriga får tillträde.

4.   Ett fysiskt skydd för de yttre säkerhetsgränserna mot skador från naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan ska utformas och användas på ett sätt som står i proportion till den risk som föreligger.

5.   Utrustning ska skyddas från fysiska och miljörelaterade hot samt mot risken för obehörigt tillträde.

6.   Om kommissionen har tillgång till sådan information ska den komplettera den förteckning som avses i artikel 2.3 h med uppgifter om en kontaktpunkt för övervakning av hur bestämmelserna i denna artikel tillämpas på den plats där reservsystemet för CS-SIS är placerat.

Artikel 10

Kontroll av databärare och tillgångar

1.   Flyttbara databärare som innehåller data ska skyddas mot obehörig åtkomst, missbruk eller förvanskning och vara läsbara under uppgifternas hela livstid.

2.   Databärarna ska skaffas undan på ett säkert sätt när de har spelat ut sin roll, i enlighet med de förfaranden som fastställs närmare i säkerhetsplanen.

3.   Förteckningar ska säkerställa att uppgifter om lagringsplats, lagringsperioder och åtkomsträttigheter finns tillgängliga.

4.   Alla viktiga tillgångar som hör till kommunikationsinfrastrukturen ska identifieras, så att de kan skyddas i förhållande till deras betydelse. Ett uppdaterat register över relevant it-utrustning ska föras.

5.   Det ska finnas uppdaterad dokumentation rörande kommunikationsinfrastrukturen. Denna dokumentation ska skyddas mot obehörig åtkomst.

6.   Punkterna 1–5 ska i tillämpliga delar även gälla vid tillbud i det centrala SIS II. I relevanta fall ska därför alla hänvisningar till kommunikationsinfrastrukturen förstås som hänvisningar till det centrala SIS II.

Artikel 11

Lagringskontroll

1.   Lämpliga åtgärder ska vidtas för att säkerställa en säker lagring av uppgifter och förebygga obehörig åtkomst.

2.   All utrustning som innehåller lagringsmedier ska antingen kontrolleras för att säkerställa att känsliga uppgifter har avlägsnats eller skrivits över före bortskaffandet, eller förstöras på ett säkert sätt.

Artikel 12

Kontroll av lösenord

1.   Alla lösenord ska förvaras säkert och behandlas konfidentiellt. Vid misstanke om att ett lösenord har röjts ska lösenordet omedelbart bytas ut eller det berörda kontot avaktiveras. Unika och individuella användaridentiteter ska användas.

2.   Procedurer för inloggning och utloggning ska fastställas i säkerhetsplanen, i syfte att förhindra obehörig åtkomst.

Artikel 13

Tillträdeskontroll

1.   Säkerhetsplanen ska fastställa ett formellt förfarande för registrering och avregistrering av personal, som gör det möjligt att bevilja och återkalla tillträde till SIS II-hårdvara och SIS II-programvara för operativa förvaltningsändamål. Tilldelningen och användningen av nödvändiga åtkomstuppgifter (lösenord eller liknande) ska kontrolleras genom ett formellt förvaltningsförfarande i enlighet med säkerhetsplanen.

2.   Tillträdet till SIS II-hårdvara och programvara i CS-SIS ska

i)

vara begränsad till auktoriserade personer,

ii)

vara begränsat till fall där det är möjligt att fastställa ett legitimt syfte i enlighet med artikel 45 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 61 i beslut 2007/533/RIF, eller artikel 50.2 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 66.2 i beslut 2007/533/RIF.

iii)

inte i tid och omfattning överstiga vad som är nödvändigt för ändamålet för tillträdet, och

iv)

endast ske i enlighet med en policy för tillträdeskontroll som ska fastställas i säkerhetsplanen.

3.   Endast konsoler och programvara som godkänts av den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II ska användas vid CS-SIS. Användningen av hjälpprogram varmed kontrollen av system och applikationer skulle kunna kringgås ska begränsas och kontrolleras. Förfaranden för att kontrollera installationen av programvara ska inrättas.

Artikel 14

Kommunikationskontroll

Kommunikationsinfrastrukturen ska stå under kontroll för att säkerställa tillgänglighet, integritet och konfidentialitet i informationsutbytet. Kryptering ska användas för att skydda de uppgifter som överförs i kommunikationsinfrastrukturen.

Artikel 15

Kontroll av indata

Konton för personer som givits tillgång till SIS II-programvara från CS-SIS ska övervakas av den lokalt säkerhetsansvarige för det centrala SIS II. Användningen av dessa konton, inklusive tidsuppgifter och användaridentitet, ska registreras.

Artikel 16

Kontroll av transport

1.   I säkerhetsplanen ska lämpliga åtgärder fastställas för att förhindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller radering av personuppgifter vid överföring till eller från SIS II eller i samband med transport av databärare. Säkerhetsplanen ska även omfatta bestämmelser om tillåtna former av försändelse eller transport och om ansvarsförfaranden i samband med transport av föremål och deras ankomst till bestämmelseorten. Databärarna ska inte innehålla några andra data än de som ska översändas.

2.   Tjänster som tillhandahålls av tredje man, och som innebär åtkomst till, behandling av eller vidarebefordran av uppgifter, förvaltning av databehandlingsinstallationer eller att databehandlingsinstallationer tillförs produkter eller tjänster, ska omfattas av lämpliga integrerade säkerhetskontroller.

Artikel 17

Kommunikationsinfrastrukturens säkerhet

1.   Kommunikationsinfrastrukturen ska förvaltas och kontrolleras på ett tillfredsställande sätt för att skydda den mot hot och garantera säkerheten för kommunikationsinfrastrukturen i sig och för det centrala SIS II, inklusive de uppgifter som utbyts genom den.

2.   För alla nätverkstjänster gäller att krav på säkerhetsanordningar, servicenivåer och förvaltning ska fastställas i nätserviceavtalet med tjänsteleverantören.

3.   Skyddskraven omfattar inte endast accesspunkterna till SIS II, utan även eventuella andra tjänster som används av kommunikationsinfrastrukturen. Lämpliga åtgärder ska fastställas i säkerhetsplanen.

Artikel 18

Övervakning

1.   Loggningsnoteringar om all konsultation och allt utbyte av personuppgifter i CS-SIS, i den mening som avses i artikel 18.1 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 18.1 i beslut 2007/533/RIF, ska lagras på ett säkert sätt på de platser där den ordinarie delen av CS-SIS och reservsystemet är belägna och finnas åtkomliga där under den maximiperiod som anges i artikel 18.3 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 18.3 i beslut 2007/533/RIF.

2.   Förfaranden för att övervaka användningen av och eventuella brister i databehandlingsutrustningen ska fastställas i säkerhetsplanen, och resultaten av övervakningen ska gås igenom regelbundet. Om nödvändigt ska lämpliga åtgärder vidtas.

3.   Loggfunktioner och loggar ska skyddas mot manipulation och obehörigt tillträde för att uppfylla kraven på insamling och bevarande av bevismaterial under den för ändamålet föreskrivna perioden.

Artikel 19

Kryptering

Krypteringsmetoder ska användas när det är lämpligt för att skydda information. Användningen av sådana krypteringsmetoder ska, tillsammans med syften och villkor, godkännas på förhand av systemets säkerhetsansvarige.

KAPITEL IV

PERSONALSÄKERHET

Artikel 20

Personalprofiler

1.   Säkerhetsplanen ska fastställa funktioner och ansvarsområden för de personer som beviljats tillträde till det centrala SIS II.

2.   Säkerhetsplanen ska fastställa funktioner och ansvarsområden för de personer som beviljats tillträde till kommunikationsinfrastrukturen.

3.   Säkerhetsuppgifter och ansvarsområden för kommissionens anställda, uppdragstagare och andra medarbetare som är involverade i den operativa förvaltningen ska fastställas, dokumenteras och meddelas de berörda personerna. Dessa uppgifter och ansvarsområden ska för kommissionsanställdas del fastställas i arbetsbeskrivningen och målen. Motsvarande uppgifter för uppdragstagare ska fastställas i kontrakt eller tjänstenivåavtal.

4.   Avtal om sekretess och tystnadsplikt ska ingås med alla berörda som inte omfattas av särskilda regler för offentliganställda på EU- eller medlemsstatsnivå. Personal som arbetar med SIS II-data ska ha nödvändigt säkerhetsgodkännande eller certifiering i enlighet med de närmare bestämmelser som ska fastställas i säkerhetsplanen.

Artikel 21

Information till personal

1.   Alla anställda och uppdragstagare ska i den omfattning som krävs för deras tjänsteutövning erhålla lämplig fortbildning när det gäller säkerhetsmedvetande, rättsliga krav, politik och förfaranden.

2.   Det ansvar som åligger anställda och uppdragstagare i samband med att en anställning upphör eller ett uppdrag avslutas ska fastställas i säkerhetsplanen, som också ska omfatta förfaranden för att förvalta återlämnande av egendom och återkalla tillträdesrätt i ovannämnda situationer.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 22

Tillämpning

1.   Detta beslut ska tillämpas från och med den dag som rådet fastställer i enlighet med artikel 55.2 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 71.2 i beslut 2007/533/RIF.

2.   Artiklarna 1.1, 2.1 och 2.3 b, d, f och i samt artiklarna 3, 6.5, 7.5, 9.6, 10.6, 13.2 och 13.3, 15, 18 och 20.1 ska upphöra att gälla när förvaltningsmyndigheten övertar ansvaret.

Utfärdat i Bryssel den 4 maj 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

(2)  EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.

(3)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.


IV Akter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget

5.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 112/38


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 28 oktober 2009

om det statliga stöd C 14/08 (f.d. NN 1/08) som Förenade kungariket har genomfört till förmån för Northern Rock

[delgivet med nr K(2009) 8102]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2010/262/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1)  (2) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Genom beslut av den 5 december 2007 (3) (nedan kallat beslutet av den 5 december 2007) slog kommissionen fast att den likviditetsfacilitet som Bank of England (nedan kallad BoE) genomförde till förmån för Northern Rock (nedan kallat NR) den 14 september 2007 inte utgjorde statligt stöd. Kommissionen beslutade dessutom att de garantier för privatkundsinlåning som de brittiska myndigheterna beviljade mellan den 17 och 20 september och den 9 oktober 2007 innehöll inslag av statligt stöd men att de i enlighet med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (4) (nedan kallade riktlinjerna) var förenliga med den gemensamma marknaden som undsättningsstöd i sex månader, fram till den 17 mars 2008. I sitt beslut krävde kommissionen vidare att NR skulle anmäla en omstruktureringsplan inom sex månader eller betala tillbaka stödet.

(2)

Genom en skrivelse av den 21 december 2007 underrättade de brittiska myndigheterna kommissionen om omfattningen av garantierna. Den 8 januari, 24 januari, 6 februari, 13 februari och10 mars 2008 hölls möten mellan företrädare för Förenade kungariket och kommissionen.

(3)

Den 17 februari 2008 tillkännagav de brittiska myndigheterna att NR skulle förstatligas. Genom en skrivelse av den 17 mars 2008 anmälde Förenade kungariket en omstruktureringsplan för NR till kommissionen och underrättade kommissionen om statliga stödåtgärder som skulle komplettera planen och göra det möjligt att genomföra den. Genom en skrivelse av den 31 mars 2008 anmälde Förenade kungariket en mer detaljerad och något ändrad omstruktureringsplan.

(4)

Genom en skrivelse av den 2 april 2008 underrättade kommissionen Förenade kungariket om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet).

(5)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (5). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med synpunkter på stödet i fråga.

(6)

Genom en skrivelse av den 2 maj 2008 yttrade sig Förenade kungariket över beslutet att inleda förfarandet. Kommissionen mottog även synpunkter från berörda parter. Genom en skrivelse av den 15 juli 2008, som inkom till kommissionen den 31 juli 2008, översände kommissionen dessa synpunkter till Förenade kungariket som givits tillfälle att bemöta dem. Förenade kungarikets kommentarer mottogs i en skrivelse av den 29 augusti 2008.

(7)

Genom en skrivelse av den 25 april 2008 översände kommissionen frågor beträffande den omstruktureringsplan som anmäldes den 31 mars 2008. Förenade kungariket besvarade frågorna genom en skrivelse av den 6 juni 2008. Den 30 juni 2008 hölls ett möte mellan kommissionen och de brittiska myndigheterna. Efter detta möte lämnade de brittiska myndigheterna kompletterande upplysningar i skrivelser av den 8 juli och 13 augusti 2008.

(8)

Den 5 augusti 2008 offentliggjorde den brittiska regeringen att den hade för avsikt att konvertera upp till 3 miljarder brittiska pund av lånen till NR till aktier. De brittiska myndigheterna hade i förväg underättat kommissionen om sina planer.

(9)

Den 11 november 2008, 15 januari 2009 och 4 februari 2009 underrättade de brittiska myndigheterna kommissionen om sina planer på att genomföra en omstrukturering av NR – vilka, på grund av finanskrisen, kraftigt skilde sig från de omstruktureringsplaner som anmäldes i mars 2008 – samt redogjorde för dessa planer.

(10)

Den 20 februari 2009 lämnade de brittiska myndigheterna kompletterande upplysningar om sina planer på att stycka upp NR i två delar. En mer detaljerad plan anmäldes genom skrivelser av den 31 mars och 2 april 2009.

(11)

Genom en skrivelse av den 7 maj 2009 underrättade kommissionen Förenade kungariket om sitt beslut att utvidga det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget till att även omfatta den omstruktureringsplan som kommissionen mottog i mars (nedan kallat beslutet att utvidga förfarandet).

(12)

Beslutet att utvidga förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (6) och berörda parter uppmanades att inkomma med synpunkter på stödet i fråga.

(13)

Förenade kungariket yttrade sig över beslutet att utvidga förfarandet genom en skrivelse av den 22 juni 2009. Kommissionen har även mottagit synpunkter från berörda parter. Genom en skrivelse av den 14 augusti 2009 översändes dessa synpunkter till Förenade kungariket som gavs tillfälle att bemöta den. Förenade kungariket inkom med sina kommentarer genom en skrivelse av den 17 augusti 2009.

(14)

Den 10 juni anmälde Förenade kungariket en uppdaterad omstruktureringsplan för NR, vilken diskuterades med kommissionen vid möten den 26 juni och 21 augusti 2009. Förenade kungariket inkom dessutom med kompletterande upplysningar den 22 juni, 26 juni, 15 juli, 17 augusti, 18 augusti, 4 september, 17 september, 18 september, 21 september, 22 september och 30 september 2009.

2.   BESKRIVNING AV STÖDET

2.1   STÖDMOTTAGAREN OCH DESS SVÅRIGHETER

(15)

Innan svårigheterna startade andra halvåret 2007 var NR Förenade kungarikets femte största hypoteksbank med en balansomslutning på 113,5 miljarder (brittiska) pund den 30 juni 2007 och 109,3 miljarder pund i slutet av 2007. År 2006 var balansomslutningen 101 miljarder pund, medan ränteintäkterna utgjorde nästan 5 miljarder pund. NR uppvisade en vinst på 443 miljoner pund 2006. År 2006 hade banken 6 000 anställda, 77 lokalkontor runt om i Förenade kungariket och bedrev verksamhet i Irland, Danmark och Guernsey.

(16)

NR:s kärnverksamhet var och är hypotekslångivning för bostadsändamål. Denna verksamhet står för mer än 90 % av alla utestående lån till kunder. Under första halvåret 2007 hade banken en marknadsandel på 9,7 % av den brittiska bruttohypoteksutlåningen och 18,9 % av nettohypoteksutlåningen (7). NR finansierade de flesta av sina långfristiga hypotekslån genom att ge ut Residential Mortgage Backed Securities (värdepapper mot säkerhet i hypotek, nedan kallade RNMBS) och säkerställda obligationer, medan en allt mindre del av lånen finansierades med hjälp av privatkundsinlåning. Den 30 juni 2007 stod privatkundsinlåningen endast för 24 miljarder pund av balansomslutningen på 113 miljarder pund. I mars 2001 inrättade NR ett Mastertrust-värdepapperiseringsinstrument kallat Granite som den sedan dess har använt sig mycket av. Ytterligare upplysningar om NR finns i avsnitt 2.1 i beslutet att inleda förfarandet av den 2 april 2008.

(17)

NR:s beroende av kapitalmarknadsfinansiering ledde till att banken fick svårigheter andra halvåret 2007 när marknaden för värdepapper mot säkerhet i hypotek kollapsade. Detta beskrivs mer ingående i avsnitt 2.2 i beslutet att inleda förfarandet. NR:s finansieringsproblem medförde att de brittiska myndigheterna beviljade NR lån och garantier. Genom sitt beslut av den 5 december 2007 godkände kommissionen detta som undsättningsstöd fram till den 17 mars 2008. I avsnitt 2.3.1 i beslutet att inleda förfarandet beskrivs vilka omständigheter som fick medlemsstaten att den 18 december 2007 ställa ytterligare garantier, vilka kommissionen godkände som undsättningsstöd förenligt med den gemensamma marknaden (avsnitt 4.5.2 i beslutet att inleda förfarandet).

(18)

I början av 2008 försökte NR och de brittiska myndigheterna hitta en lösning med hjälp av den privata sektorn. Till följd av detta lämnade Virgin och NR:s företagsledning in en affärsplan för NR. Denna beskrivs närmare i avsnitten 2.3.2 och 2.3.3 i beslutet att inleda förfarandet. Försöken att hitta en lösning med hjälp av den privata sektorn misslyckades och NR förstatligades därför den 22 februari 2008 med stöd av lagstiftning som hade införts dagarna innan (avsnitt 2.3.4 i beslutet att inleda förfarandet) (8).

(19)

Den allt djupare globala finanskris som följde på Lehman Brothers konkurs och den ekonomiska kris och kris på bostadsmarknaden som detta ledde till medförde en ökning av andelen uteblivna låneinbetalningar av NR:s utestående lån. Under 2008 och första halvåret 2009 tvingades NR därför ta ut stora avgifter, som låg långt över genomsnittet för andra banker, för att täcka förlusterna till följd av värdeminskningen. Detta beror på att NR hade många riskfyllda, särskilt lån med hög belåningsgrad, av vilka en stor del var s.k. Together-lån (hypotekslån med belåningsgrad på […] (9) 125 % i kombination med ett lån utan säkerhet).

(20)

De avgifter som NR var tvungen att ta ut för att täcka förlusterna till följd av värdeminskningen påverkade NR:s kapitalkvoter så negativt att den brittiska finansinspektionen (Financial Services Authority, nedan kallad FSA) i juli 2008 beviljade NR ett undantag som gjorde det möjligt för banken att utan begränsningar inkludera allt tillgängligt Tier-2-kapital i sin kapitalbas för att på så sätt kunna uppfylla det lägsta lagstadgade kapitalkravet. Undantaget beviljades efter att det brittiska finansministeriet (nedan kallat HMT) lovade FSA att se till att NR:s kapitalbas översteg det lägsta lagstadgade kapitalkravet.

(21)

I sina rapporter för första kvartalet 2009 rapporterade NR att den förväntade sig göra stora förluster under 2009. Till följd av detta minskades dess kapitalbas till en nivå som låg under det lägsta lagstadgade kapitalkravet. Den 1 juli 2009 meddelade NR att FSA hade bekräftat att den med hänsyn till HMT:s löfte att tillhandahålla tillräckligt med kapital inte hade för avsikt att begränsa NR:s verksamhet.

(22)

Tabell 1 innehåller upplysningar om NR:s finansiella resultat mellan 2006 och slutet av första halvåret 2009.

Tabell 1

Northern Rocks finansiella resultat 2006–2008  (10) och första halvåret 2009  (11)

(i miljarder brittiska pund)

 

2006

2007

2008

Första halvåret 2009

Balansomslutning

101,0

109,3

104,3

88,7

Privatkundsinlåningsbalans

22,6

10,5

19,6

18,4

Bruttonyutlåning

32,9

32,3

3,0

1,3

Nettonyutlåning

16,6

12,2

(25,4)

(5,0)

Ränteintäkter

4,9

6,9

5,7

1,1

Nettovinst (nettoförlust)

0,443

(0,199)

(1,3)

(0,269)

2.2   OMSTRUKTURERINGSPLANERNA

(23)

Efter förstatligandet av NR i februari 2008 lämnade de brittiska myndigheterna in en omstruktureringsplan (nedan kallad den ursprungliga omstruktureringsplanen). Vad denna plan innehöll redogörs närmare för i avsnitt 2.3.5 i beslutet att inleda förfarandet och även i avsnitt 2.2 i beslutet att utvidga förfarandet. Kortfattat gick den ursprungliga omstruktureringsplanen ut på följande:

i)

Minskning NR:s balansomslutning från 109,3 miljarder pund 2007 till 48–53 miljarder pund vid utgången av 2011 genom ett program för att aktivt försöka förmå låntagarna att betala tillbaka sina lån samt begränsad nyutlåning.

ii)

En ombalansering av finansieringsmixen genom att öka privatkundsinlåningens andel av den totala finansieringen från 15–20 procent 2008 till 48–52 procent 2012.

iii)

Avveckling av all verksamhet i Danmark.

iv)

Snabb återbetalning av de statliga lånen och frisläppande av regeringsgarantierna senast vid utgången av 2011.

v)

Beteendemässiga åtaganden inklusive ett tak för antalet nya beviljade hypotekslån, en konkurrensram (12) och upphörande av utlåning utan säkerhet till privatkunder och utlåning till affärskunder under omstruktureringsperioden.

(24)

Förenade kungariket genomförde omgående programmet för att aktivt försöka förmå låntagarna att betala tillbaka sina lån, begränsningarna för nyutlåning, avvecklingen av NR:s verksamhet i Danmark och de beteendemässiga åtagandena, utan att invänta kommissionens godkännande av omstruktureringsplanen.

(25)

Som ett resultat av den fördjupade finanskrisen och den försämrade reella ekonomin sista kvartalet 2008 och dess negativa effekt på NR:s kapitalstruktur var de brittiska myndigheterna tvungna att ändra den ursprungliga omstruktureringsplanen. Förenade kungariket lämnade därför in en ny omstruktureringsplan (nedan kallad den ändrade omstruktureringsplanen) till kommissionen. Planen beskrevs närmare i avsnitt 2.3 i beslutet att inleda förfarandet. Enligt den ändrade omstruktureringsplanen skulle NR styckas upp i två delar:

i)

BankCo, till vilken följande av NR:s tillgångar skulle överföras: Privatkundsinlåningen (ca 19,5 miljarder pund), som täcks med ca [9–12] miljarder pund i likvida medel (13) och ca [7–10] miljarder pund av sådana panträtter i Northern Rock som kan handlas fritt och inte löper risk för krav från fordringsägare, företagsinlåningen, som för närvarande uppgår till ca [0,5–3] miljarder pund, som täcks med likvida medel, NR:s beviljade hypotekslån och serviceverksamhet, dess kontor, relevant personal, relevanta system och GIC-konton (14) som täcks med likvida medel till samma värde ca [3,5–6] miljarder pund. BankCo:s ingående balansomslutning skulle vara [22–26] miljarder pund.

ii)

AssetCo, som omfattar det befintliga företaget NR, och får den återstående uppsättningen hypotekslån för bostadsfastigheter och Northern Rocks instrument för kapitalmarknadsfinansiering via finansiering i andra banker (dess andelar i värdepapperiseringsinstrumentet Granite och dess skulder enligt de täckta obligations- och EMTN-programmen (15) tillsammans med tillhörande hedging) tillsammans med därtill hänförliga skulder. AssetCo kommer även att behålla ansvaret för det befintliga statliga lånet till NR, som kommer att ökas med 10 miljarder pund till sammanlagt 23 miljarder pund för att möjliggöra omstruktureringen, och kommer att få en rörelsekapitalfacilitet på upp till 5 miljarder pund för att det ska ha tillräcklig likviditet under dess […]. AssetCo kommer att ha en (ingående balansomslutning på [82–85] miljarder pund.

(26)

Den nya omstruktureringsplanen rymmer även kapitaltillskott till BankCo och AssetCo, en förändring i utlåningsstrategin, avbrytande av programmet för att aktivt försöka förmå kunderna att betala tillbaka sina lån och förändringar av konkurrensramen så att NR kan öka sin utlåning under 2009 och 2010 med totalt 14 miljarder pund.

(27)

Efter antagandet av beslutet att utvidga förfarandet ändrade Förenade kungariket den ändrade omstruktureringsplanen för att bemöta vissa av de tvivel som kommissionen och berörda tredje parter hade gett uttryck för. (nedan kallad den slutliga omstruktureringsplanen). Till följd av detta kommer BankCo:s ingående kassabalans att minskas med [1,7–4,2] miljarder pund jämfört med uppdateringen av den ändrade omstruktureringsplanen den 10 juni 2009, genom att GIC-konton på [1,5–3] miljarder pund tas bort och [0,2–0,8] miljarder pund i ytterligare hypotekslån överförs från AssetCo till BankCo. BankCo kommer att ha en ingående balansomslutning på [21–24] miljarder pund 2009, vilken kommer att öka till [31–34] miljarder pund 2013, jämfört med [22–26] respektive [38–41] miljarder pund i den ändrade omstruktureringsplanen. Dessutom kommer [600–900] miljoner pund av BankCo:s ursprungligen planerade nyutlåning 2009 att ersättas av befintliga osäkrare lån (16). Till följd av detta kommer BankCo:s viktade genomsnittliga belåningsgrad att vara [62–67 %], vilken utgörs av den genomsnittliga belåningsgraden på befintliga hypotekslån ([66–69 %]) och nyutlåning under 2009 ([58–61 %]). I diagram A visas BankCo:s och AssetCo:s ingående balansomslutning efter uppdelningen, medan tabell 2 innehåller de viktigaste finansiella indikatorerna för BankCo.

(28)

Från och med uppdelningen kommer BankCo även att betala justerade avgifter för fortsatta garantier beträffande privatkunds- och företagsinlåning (se avsnitt 2.3).

Tabell 2

BankCo:s viktigaste finansiella indikatorer efter uppdelningen (grundscenario)

(i miljarder brittiska pund)

 

2009

2010

2011

2012

2013

Balansomslutning

[21–24]

[23–25]

[27–30]

[28–31]

[31–34]

Nettoränteintäkter

ej tillämpligt

[0–0,7]

[0–0,7]

[0–0,7]

[0–0,7]

Bruttonyutlåning

ej tillämpligt

[6–9]

[6–8]

[6–8]

[6–8]

Inteckningar

[7–11]

[13–20]

[19–25]

[22–26]

[23–28]

Privatkundsinlåning

19,3

[18–21]

[19–22]

[22–25]

[24–27]

Företagsinlåning

[1–3]

[1–7]

[3–10]

[3–8]

[2–8]

(29)

Förenade kungariket gjorde dessutom följande åtaganden:

i)

Förenade kungariket åtog sig att se till att BankCo:s och AssetCo:s verksamheter helt skildes åt så snabbt som möjligt och senast vid utgången av 2010.

ii)

Förenade kungariket åtog sig att se till att BankCo:s fastställer ett tak för nyutlåning på 4 miljarder pund 2009, 9 miljarder pund 2010 och 8 miljarder pund 2011. Om BankCo fortfarande är i tillfällig offentlig ägo efter 2011 kommer utlåningstaket på 8 miljarder pund 2011 att vara kvar till den 31 december 2013 eller till dess det tillfälliga offentliga ägandet upphör, beroende på vilket av detta som sker först.

iii)

Förenade kungariket åtog sig att se till att BankCo fastställer ett tak för sin privatkundsinlåningsbalans i Förenade kungariket, Irland och Guernsey på 20 miljarder pund fram till den 31 december 2011. Om BankCo fortfarande är i tillfällig offentlig ägo 2012 och 2013 kommer privatkundsinlåningstaket att vara 23 miljarder pund för 2012 och 26 miljarder pund för 2013.

iv)

Förenade kungariket åtog sig att se till att BankCo inte rankas bland Moneyfacts tre främsta långivare när det gäller två-, tre- eller femåriga hypotekslån till fast eller rörlig ränta (med undantag av hypotekslån med en belåningsgrad över 80 % och produkter för förstagångsköpare) förrän den 31 december 2011 eller till dess det tillfälliga offentliga ägandet upphör, beroende på vilket av detta som sker först.

v)

Förenade kungariket åtog sig att upphöra att vara majoritetsägare i BankCo […]. BankCo ska därför anses ha upphört att vara i tillfällig offentlig ägo om Förenade kungariket har sålt minst 50 % + 1 av BankCo:s aktier till en (eller flera) företag som inte ägs eller kontrolleras av staten och Förenade kungariket har förlorat kontrollen över BankCo i den mening som avses i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (17);

vi)

Förenade kungariket åtog sig att se till att […] BankCo offentliggör att den brittiska garantin för privatkundsinlåning kommer att upphöra den […] och att Förenade kungariket kommer att dra tillbaka de företagsinlåningsgarantier som rör BankCo den 31 december 2010.

vii)

Förenade kungariket åtog sig att se till att befintliga efterställda lån kommer att vara kvar i AssetCo och att AssetCo fram till att det […] inte kommer att betala kapital eller kuponger på efterställda låneinstrument när kontraktsvillkoren tillåter detta.

(viii)

Förenade kungariket åtog sig att se till att BankCo, medan det är i tillfällig offentlig ägo, och AssetCo, […], inte förvärvar aktier i andra företag eller gör reklam för de statliga garantimekanismerna eller det statliga ägandet.

(ix)

Förenade kungariket åtog sig att se till att AssetCo inte kommer att inleda någon ny ekonomisk verksamhet utöver den verksamhet som krävs för att ge operativt stöd till BankCo innan uppdelningen av den operativa verksamheten är helt slutförd, […].

2.3   DE STATLIGA ÅTGÄRDER SOM BEDÖMS I DETTA BESLUT

(30)

NR har mottagit följande stödåtgärder (18):

i)

BoE:s likviditetsfacilitet, som senare övergick till HMT (nedan kallad BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet).

ii)

Den statliga garantin för den del av NR:s privatkundsinlåning som inte omfattades av Förenade kungarikets kompensationssystem för finansiell stabilitet (United Kingdom’s Financial Stability Compensation Scheme, nedan kallat FSCS).

iii)

Den statliga garantin för NR:s företagsinlåning.

 

För NR:

iv)

Retroaktiv tillämpning av en lägre avgift för BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet från den 1 april 2008 och framåt och återbetalning av 156,4 miljoner pund till NR efter kommissionens slutliga beslut (19).

v)

HMT:s åtagande till FSA om att NR (det vill säga dess efterföljare) inte skulle ha en kapitalbas som översteg det lagstadgade kapitalkravet (20).

 

För BankCo:

vi)

Fortsättning av garantierna för BankCo:s privatkunds- och företagsinlåning (dvs. de åtgärder som det hänvisas till i skäl 30 ii och 30 iii) efter uppdelningen och fram till 2010 till ändrade villkor (21);

vii)

BankCo:s kapitaltillskott på 1,4 miljarder pund efter uppdelningen, i form av vanliga aktier (22).

viii)

Beredskapslikviditetsfacilitet på 1,5 miljarder pund.

 

För AssetCo:

(ix)

Fortsättning av garantierna för företagsinlåning (det vill säga, åtgärd iii) efter uppdelningen […] (23).

(x)

Fortsättning och ökning av BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet (dvs. åtgärd i) med upp till 10 miljarder pund till 23 miljarder pund (24).

(xi)

Kapitaltillskott till AssetCo på upp till 1,6 miljarder pund i form av omvandling av skulderna till aktiekapital (25).

xii)

Rörelsekapitalfacilitet på 2,5 miljarder pund (26).

(31)

Kommissionen konstaterar att den redan har bedömt åtgärderna i–ii i sina tidigare beslut i detta ärende och att dessa då förklarades utgöra undsättningsstöd (27). Utöver undsättningsåtgärderna anmälde Förenade kungariket ytterligare åtgärder till kommissionen för att möjliggöra omstruktureringen av NR, nämligen åtgärderna iv–xii.

(32)

Undsättningsstödåtgärderna (åtgärderna i–iii) kommer att fortsätta efter uppdelningen. Stödmottagare kommer emellertid att vara NR:s efterföljare och villkoren för åtgärderna kommer att förändras.

(33)

För de åtgärder som Förenade kungariket har vidtagit inom ramen för omstruktureringen av NR (åtgärderna iv och v) kommer den avgift som NR har betalat för BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet retroaktivt att sänkas. NR kommer därför att motta en retroaktiv återbetalning på 156,4 miljoner pund av de avgifter som har tagits ut för BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet. Återbetalningen grundas på granskningen av de avgifter som Förenade kungariket tog ut i april 2008. HMT har dessutom försäkrat FSA om att NR kommer att bedriva sin verksamhet med en kapitalbas som överstiger kapitalkraven och på så sätt göra det möjligt för banken att bedriva sin verksamhet med en kapitalbas som ligger under det lagstadgade kapitalkravet.

(34)

De omstruktureringsåtgärder som avser BankCo (åtgärderna vi–viii) innefattar fortsatta garantier för privatkunds- och företagsinlåning […]. Garantiernas avgifter och innehåll skiljer sig emellertid åt jämfört med det undsättningsstöd som har godkänts. För den privatkundsinlåningsgaranti som inte omfattas av det brittiska FSCS kommer BankCo att betala en schablonavgift på [15–70] räntepunkter. För företagsinlåningsgarantin kommer BankCo att betala en avgift som ligger i linje med Förenade kungarikets kreditgarantimekanism (nedan kallad CGS) (28). BankCo kommer dessutom att få ett kapitaltillskott på 1,2 miljarder pund efter uppdelningen i form av vanliga aktier och en beredskapslikviditetsfacilitet på 2,5 miljarder pund. För beredskapslikviditetsfaciliteten kommer banken att betala en månadsavgift på [80–150] räntepunkter på den outnyttjade balansen. Om BankCo använder sig av faciliteten betalar den en engångsavgift på [120–240] räntepunkter på alla belopp som har utnyttjats och en 1-månads Libor-ränta + [200–600] räntepunkter på den utnyttjade balansen.

(35)

AssetCo kommer att fortsätta att omfattas av en garanti för företagsinlåning fram till […] (åtgärd ix). Inga ändringar planeras när det gäller den avgift AssetCo betalar för garantin. BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet till förmån för AssetCo (åtgärd x) kommer dessutom att öka med upp till 10 miljarder pund (facilitetens totalsumma kommer att vara 23 miljarder pund) och villkoren för faciliteten kommer att ändras (Libor + [10–60] räntepunkter i stället för BoE:s grundtaxa + 150 räntepunkter + 10 räntepunkter i facilitetsavgift). AssetCo kommer även att få en rörelsekapitalfacilitet på 2,5 miljarder pund (åtgärd xii), för vilken den kommer att betala en 1-månads Libor-ränta + [10–60] räntepunkter, och eventuellt ett kapitaltillskott på upp till 1,6 miljarder pund i form av att skulder omvandlas till aktiekapital (åtgärd xii).

(36)

Eftersom det omstruktureringsstöd som har beviljats till förmån för NR både består av åtgärder som fortsätter och nya åtgärder kommer åtgärderna att bedömas tillsammans i detta beslut. I tabell 3 anges både de åtgärder som fortsätter och de nya åtgärderna.

Tabell 3

Översikt över de stödåtgärder som har beviljats till förmån för NR, BankCo och AssetCo

Nr

Typ av åtgärd

Belopp

Ersättning

Undsättning

i

Bank of Englan ds /HMT:s likviditetsfaciliteter

25 miljarder pund

BoE-taxa + 150 bps + facilitetsavgift på 10 bps

ii

Garanti för NR.s privatkundsinlåning som inte täcks av FSCS

Högst 20 miljarder pund (29)

[15–70] räntepunkter på det sammanlagda inlåningsbeloppet

iii

Garanti för NR.s företagsinlåning

Ca 10 miljarder pund

Månadsavgift på [0,5 – 3] miljoner pund

Omstrukturering

Northern Rock

iv

Tillämpning av lägre avgift för BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet och r etroaktiv återbetalning till NR

156,4 miljoner pund

Ej tillämpligt

v

Försäkran från HMT till FSA om att NR kommer att bedriva sin verksamhet med en kapitalbas som som överstiger kapitalkraven

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

BankCo

vi

Fortsatt garanti för privatkundsinlåning

Högst 20 miljarder pund (29)

Schablonavgift på [15 – 17] räntepunkter

 

Fortsatt garanti för företagsinlånging

1,6 miljarder pund

I linje med CGS

vii

Rekapitalisering av BanCo efter uppdelning

1,4 miljarder pund

Vanliga aktier

viii

Beredskapslikviditetsfacilitet för BankCo

1,5 miljarder pund

Månadsavgift på [80– 150] räntepunkter + engångsavgift för utnyttjandet på [120 – 240] räntepunkter på alla utnyttjade utnyttjade belopp + 1 - månads LIBOR - ränt a + [200 - 600] bps på utnyttjad balans

AssetCo

ix

Fortsatt garanti för företagsinlåning

Ca 8,3 miljarder pund

Minsta månadsavgift [0,5–3] miljoner pund

x

Fortsättning och ökning av Bank of Englands/HMT:s likviditetsfacilitet

Totalt 23 miljarder

1- månads LIBOR - ränta + [10 – 60] räntepunkter

xi

1- månads LIBOR - ränta + [10 – 60] räntepunkter

1,6 miljarder pund

Vanliga aktier

xii

Rörelsekapitalfacilitet till förmån för AssetCo

2,5 miljarder pund

1-månads LIBOR - ränta + [10–60] räntepunkter

3.   SKÄL FÖR ATT INLEDA FÖRFARANDET

(37)

Kommissionen inledde det formella granskningsförfarandet av den ursprungliga omstruktureringsplanen den 2 april 2008. Därefter ändrade de brittiska myndigheterna den ursprungliga omstruktureringsplanen. Kommissionen var därför tvungen att utvidga förfarandet till att även omfatta den ändrade omstruktureringsplanen. De flesta av de tvivel som kommissionen gav uttryck för avsåg enbart den ursprungliga omstruktureringsplanen. När det gäller beslutet att inleda förfarandet kommer endast de tvivel som är relevanta för att bedöma den ändrade omstruktureringsplanen att diskuteras i avsnitt 3.1 i detta beslut.

3.1   BESLUTET ATT INLEDA FÖRFARANDET

(38)

I punkt 91 i beslutet att inleda förfarandet anger kommissionen att HMT:s skrivelse till FSA, genom vilken HMT bekräftar att den har för avsikt att se till att NR kommer att bedriva sin verksamhet med en kapitalbas som överstiger det lägsta lagstadgade kapitalkravet, kan utgöra statligt stöd.

(39)

I punkt 94 i beslutet att inleda förfarandet anges att den planerade retroaktiva återbetalningen av det överskjutande belopp som Förenade kungariket tog ut mellan den 17 mars 2008 och beslutet att inleda förfarandet tycks utgöra kompletterande omstruktureringsstöd.

(40)

I punkt 96 i beslutet att inleda förfarandet betvivlar kommissionen att stödet kan beräknas med hjälp av riktmärken som NR:s priser på kreditswappar (nedan kallade CDS) eller ränta på de kreditfaciliteter som privata banker erbjöd NR efter den 17 september 2007, eftersom dessa redan tar hänsyn till att banken har räddats av staten.

3.2   BESLUTET ATT UTVIDGA FÖRFARANDET

(41)

I punkterna 47 och 48 i beslutet att utvidga förfarandet angav kommissionen att uppdelningen kunde jämföras med en åtgärd i form av övertagande av värdeminskade tillgångar i den mening som avses i kommissionens meddelande om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (30) (nedan kallat meddelandet om värdeminskade tillgångar) Kommissionen uppmanade därför Förenade kungariket att lämna närmare upplysningar om detta.

(42)

I punkt 58 i beslutet att utvidga förfarandet konstaterade kommissionen med tillfredsställelse att BankCo tack vare de åtgärder som Förenade kungariket föreslagit ser ut att bli en lönsam bank och inte riskerar att drabbas av samma likviditetsproblem som NR. Kommissionen konstaterade emellertid också att det inte hade ingetts någon affärsplan som visade hur BankCo skulle bli lönsam på medellång eller lång sikt och att det därför inte gick att styrka BankCo:s framtida lönsamhet.

(43)

I punkterna 59 och 58 i beslutet att utvidga förfarandet konstaterade kommissionen att det stöd som skulle beviljas till förmån för BankCo var av en sådan typ och omfattning att det skulle lösa BankCo från alla riskfyllda lån som NR tidigare hade ingått och från skyldigheten att betala tillbaka det statliga lånet, samtidigt som den skulle få säkra tillgångar och betydande likvida medel. Kommissionen konstaterade vidare att de brittiska myndigheterna accepterar att helt bära AssetCo:s förluster, vars inteckningar värderas till bokfört värde i stället för deras verkliga ekonomiska värde. Kommissionen betvivlar därför starkt att stödet verkligen var begränsat till ett minimum.

(44)

När det gäller NR:s eget bidrar betvivlade kommissionen i punkt 60 i beslutet att utvidga förfarandet att detta var tillräckligt eftersom vissa av de åtgärder i den första omstruktureringsplanen som kunde ha betraktats som eget bidrag ströks i den ändrade omstruktureringsplanen, framför allt programmet för att aktivt försöka förmå låntagarna att betala tillbaka sina lån samt nyutlåningstaket.

(45)

I punkt 62 i beslutet att utvidga förfarandet ifrågasatte kommissionen huruvida de medel BankCo hade tillgång till efter avstyckningen från NR skulle göra det möjligt för den att tränga ut konkurrenter på hypotekslånemarknaden och därigenom skapa negativa spridningseffekter.

(46)

När det gäller åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen betvivlade kommissionen i punkterna 63–66 i beslutet att utvidga förfarandet starkt att de föreslagna åtgärderna var tillräckliga. För det första konstaterade kommissionen att BankCo efter avstyckningen från NR kommer att bli en mycket stark och konkurrenskraftig bank som inte behöver ta ansvar för de riskfyllda lån som NR tidigare ingått. Kommissionen betvivlade därför att den omständighet att BankCo kommer att ha en liten balansomslutning kommer att kunna kompensera snedvridningen av konkurrensen.

(47)

Kommissionen konstaterade vidare att den, med hänsyn till det stora stöd som NR mottog, var osäker på om det gick att genomföra tillräckliga åtgärder för att undvika otillbörlig snedvridning av konkurrensen utan att NR:s lönsamhet hotades. Avslutningsvis konstaterade kommissionen att vissa av åtgärderna för att begränsa snedvridningen av konkurrensen hade ändrats eller strukits.

4.   SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER

(48)

Kommissionen har mottagit synpunkter från berörda tredje parter efter offentliggörandet av beslutet att inleda förfarandet och beslutet att utvidga förfarandet.

(49)

När det gäller beslutet att inleda förfarandet mottog kommissionen synpunkter från Unite the Union, Building Societies Association (nedan kallad BSA), SRM Global Master Fund LP, Alliance & Leicester Building Society, British Banking Association, Jim Cousins (ledamot av det brittiska parlamentet), Doug Henderson (ledamot av det brittiska parlamentet) och myndigheterna i Newcastle. Även om dessa synpunkter inte avser den ändrade omstruktureringsplan som utgjorde föremålet för beslutet att utvidga förfarandet kan de på ett mer övergripande plan ändå vara relevanta i detta ärende och kommer i den mån de är av allmän karaktär kortfattat att diskuteras i avsnitt 4.1 i detta beslut.

(50)

Synpunkter från berörda tredje parter rörande beslutet att utvidga förfarandet har inkommit från Leeds Building Society, BSA och en brittisk medborgare.

4.1   BESLUTET ATT INLEDA FÖRFARANDET

(51)

Synpunkterna från berörda tredje parter rörande beslutet att inleda förfarandet handlade i huvudsak om den snedvridning av konkurrensen som orsakades av garantierna för NR:s privatkunds- och företagsinlåning. Ökningen av NR:s privatkundinlåning under de första månaderna 2008 gav upphov till särskild oro eftersom berörda tredje parter konstaterade att NR erbjöd hög sparränta samtidigt som den backades upp av en statlig garanti, vilket medförde en konkurrensnackdel för NR:s konkurrenter. Berörda tredje parter konstaterade att konkurrensramen till viss del dämpade deras oro. Andra synpunkter rörde NR:s betydelse som en stor arbetsgivare i nordöstra England och den kompensation som NR:s aktieägare skulle få på grund av Förenade kungarikets förstatligande.

4.2   BESLUTET ATT UTVIDGA FÖRFARANDET

(52)

Leeds Building Society oroade sig i sina kommentarer för den snedvridning av konkurrensen som NR eventuellt orsakade. Man framhöll att man ansåg att NR:s eget bidrag var otillräckligt och att den befintliga konkurrensramen endast i begränsad utsträckning hindrade NR från att snedvrida konkurrensen. Man ansåg även att BankCo:s lilla balansomslutning efter uppdelningen inte kommer att kunna kompensera snedvridningen av konkurrensen, eftersom BankCo inte behöver absorbera de förluster som orsakats av NR:s tidigare riskfyllda utlåning och därför kommer att kunna dra fördel av AssetCo:s balansomslutning.

(53)

BSA inkom med detaljerade kommentarer. BSA ansåg att BankCo förmodligen kommer att bli en mycket lönsam bank på medellång eller lång sikt eftersom den kommer att ha en stark ställning på den brittiska hypoteksmarknaden efter uppdelningen, med begränsade nödlidande lån och betydande likvida medel för att teckna nya lån. BSA lyfte fram skillnader mellan hypoteksinstitut och banker (banker omfattas inte av de begränsningar när det gäller finansiering och utlåning som hypoteksinstitut omfattas av). BSA konstaterade dessutom att konkurrensramen knappast blir tillräckligt effektiv för att kunna förhindra att konkurrensen snedvrids. Vidare föreslog BSA följande möjliga åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen:

i)

BankCo borde betala ersättning för det skydd den har fått genom inrättandet av AssetCo. Alternativt borde BankCo:s ursprungliga lån likna en genomsnittlig konkurrents lån.

ii)

De statliga garantierna för privatkunds- och företagsinlåning bör avskaffas så snart som möjligt. BankCo bör betala ett pris som motsvarar det som andra banker betalar när de använder den statliga kreditgarantimekanismen.

iii)

Om de åtgärder som föreslås i punkterna i och ii inte kan genomföras kan det bli nödvändigt med mer direkt kontroll av BankCo:s verksamhet.

iv)

BankCo bör ha en stor del av sin nya utlåning i segment av hypoteksmarknaden där långivare inom den privata sektorn för närvarande inte är aktiva (till exempel lån med hög belåningsgrad eller lån specifikt riktade till förstagångsköpare).

v)

På de områden av hypotekslånemarknaden där BankCo konkurrerar med långivare inom den privata sektorn bör dess priskonkurrens vara begränsad, eventuellt genom att inte de ingår i Moneyfacts tabeller över bästa hypotekslån, dvs. inte bland de fem främsta långivarna.

vi)

Innan garantin för privatkundsinlåning upphör bör BankCo inte förekomma bland de fem bästa sparkontona i Moneyfacts tabeller över bästa sparkonton.

(54)

Synpunkterna från den brittiska medborgaren rörde avslutningsvis betalningen av kuponger på efterställda låneinstrument som utfärdats av NR och den effekt en uppskjutning av dessa betalningar skulle få för de personer som innehade dessa instrument.

5.   KOMMENTARER FRÅN FÖRENADE KUNGARIKET

(55)

De synpunkter från berörda tredje parter rörande beslutet att inleda förfarandet som har beskrivits i detta beslut avser endast frågor som kan vara av relevans för bedömningen av den ändrade omstruktureringsplanen. Därför kommer även synpunkterna från Förenade kungariket i avsnitt 5.1 rörande beslutet att inleda förfarandet att begränsas till dessa frågor.

5.1   FÖRENADE KUNGARIKETS KOMMENTARER OM DE TVIVEL SOM UTTRYCKTES I BESLUTET ATT INLEDA FÖRFARANDET

(56)

När det gäller de tvivel som uttrycktes i punkt 91 i beslutet att inleda förfarandet hävdar de brittiska myndigheterna att […]. Det kan därför inte karaktäriseras som stöd. Även om så vore fallet kan det inte beskrivas som obegränsat.

(57)

När det gäller punkt 94 i beslutet att inleda förfarandet bestrider inte de brittiska myndigheterna att bakdateringen av de nya ränte- och avgiftsarrangemangen för lån till den 1 april 2008 – efter att ha fått det statliga stödet godkänt – utgör kompletterande omstruktureringsstöd. De hävdar emellertid att detta är de minimimekanismer som krävs för att se till att NR fortsätter att uppfylla de lagstadgade kapitalkraven.

(58)

När det gäller de tvivel som uttrycks i punkt 96 i beslutet att inleda förfarandet hävdar de brittiska myndigheterna för det första att det vore konstlat att betrakta stödbeloppet som det fulla värdet av de statliga faciliteterna och av de belopp som omfattas av de statliga garantierna. NR fortsätter i själva verket att äga säkra tillgångar och man bör ta hänsyn till den goda säkerheten till förmån för staten när faciliteten och garantierna tillhandahölls. Förenade kungariket anser att den minst konstlade metoden är att kvantifiera åtgärderna med hjälp av riktmärken som de finansieringsförslag som lagts fram, priser på kreditswappar och spreads för efterställda lån. Om inte annat skulle man kunna beräkna storleken på stödet med hjälp av kommissionens officiella referenskvot som trädde i kraft den 1 juli 2008.

5.2   FÖRENADE KUNGARIKETS KOMMENTARER OM DE TVIVEL SOM UTTRYCKTES I BESLUTET ATT UTVIDGA FÖRFARANDET

(59)

När det gäller huruvida meddelandet om värdeminskade tillgångar är tillämpligt på uppdelningen anför de brittiska myndigheterna följande skäl till att de inte godtar kommissionen analys. För det första är NR helt och hållet statligt ägt. Till skillnad från andra fall där staten tar över förlusterna från osäkra tillgångar från privatägda banker, antingen genom att köpa bankerna eller ge dem garantier, kan Förenade kungariket därför inte köpa de osäkra tillgångarna eftersom det redan äger dessa. För det andra anser de brittiska myndigheterna att meddelandet om värdeminskade tillgångar främst har utarbetats för att hantera situationer där det råder stor osäkerhet kring bankers exponering för komplexa och dolda osäkra tillgångar. NR:s hypoteksprodukter, värdepapper mot hypotek och statliga tillgångar tillhör enligt Förenade kungariket inte denna kategori. Avslutningsvis hävdar de brittiska myndigheterna att meddelandet om värdeminskade tillgångar fokuserar på principen om ansvarsfördelning, i huvudsak med den bank som drabbades av de inledande förlusterna. Detta är inte möjligt i NR:s fall eftersom staten redan äger alla tillgångar före uppdelningen.

(60)

De brittiska myndigheterna anger i sina kommentarer att de i den affärsplan som anmäldes till kommissionen den 10 juni 2009 har lämnat upplysningar till kommissionen som visar BankCo:s lönsamhet (31). I affärsplanen har BankCo:s lönsamhet stresstestats mot ett allvarligt recessionsscenario (arbetslösheten stiger till 3,6 miljoner 2011 och huspriserna faller till 50 % av deras toppnotering). Stresstestningen visar BankCo:s lönsamhet även i ett allvarligt recessionsscenario.

(61)

När det gäller kommissionen tvivel huruvida det stöd som har beviljats till förmån för NR verkligen är begränsat till ett minimum bestrider Förenade kungariket att den ändrade omstruktureringsplanen skapar en superkonkurrenskraftig bank. Förenade kungariket påpekar att man noga har utformat BankCo:s kapitalstruktur och finansiering så att den ska kunna vara lönsam även i ett stressfall.

(62)

Enligt Förenade kungariket stämmer det inte att staten accepterar att helt finansiera och överta AssetCo:s förluster. Förenade kungariket påpekar att staten inte har ställt någon garanti för AssetCo:s tillgångar. De brittiska myndigheterna har emellertid angett att, […], ytterligare stöd kan krävas […].

(63)

När det gäller NR:s eget bidrag till omstruktureringen påpekar de brittiska myndigheterna att det utlåningstak och det program för att aktivt förmå låntagarna att betala tillbaka sina lån som fanns i den ursprungliga omstruktureringsplanen var avsedda att vara kompenserande åtgärder och inte eget bidrag. När det gäller utlåningstaket hävdar de brittiska myndigheterna att den brittiska hypoteksmarknaden har begränsad kapacitet till följd av den finansiella och ekonomiska krisen och att den föreslagna ökningen av BankCo:s utlåning är begränsad och inte påverkar konkurrenterna på ett negativt sätt. När det gäller programmet för att aktivt förmå låntagarna att betala tillbaka sina lån försämrade detta utbudet av hypotekslån på den brittiska marknaden (och stod för 40 % av den minskade nyutlåningen). Förenade kungariket anser att NR har bidragit till omstruktureringen genom försäljningen av sin Home Equity Release Mortgage-portfölj (nedan kallad Herm) för ca 2,2 miljarder pund, de omstruktureringsförluster det har burit och […].

(64)

I sina kommentarer anger Förenade kungariket att den omständighet att BankCo förväntas öka sin utlåning inte borde påverka hypoteksmarknaden eller BankCo:s konkurrenter eftersom det råder en begränsad kapacitet på marknaden. En ökning av BankCo:s utlåningskapacitet skulle dämpa denna oro något men lämna kvar tillräckligt stor efterfrågan för andra aktörer. Förenade kungariket tror inte heller att BankCo snabbt kommer att öka sin utlåning efter uppdelningen och efter att den upphör att vara i tillfällig offentlig ägo eftersom den fortfarande kommer att behöva få in de medel som krävs för att finansiera nyutlåningen. Avslutningsvis konstaterar Förenade kungariket att BankCo inte kommer att ha privilegierad tillgång till de kunder som är kvar i AssetCo.

(65)

När det gäller stödbeloppet godtar Förenade kungariket inte kommissionen påstående att detta kan fastställas genom att dra av AssetCo:s marknadsvärde från det bokförda värdet. Enligt Förenade kungariket skulle en sådan metod ge för höga siffror för varje form av stöd som har beviljats till förmån för BankCo. Förenade kungariket anser att man bör skilja på det stöd som har beviljats till förmån för BankCo och det stöd som har beviljats till förmån för Asset Co och att stödet till AssetCo inte nödvändigtvis kommer BankCo till del. Stödbeloppet till BankCo bör spegla BankCo:s konkurrensinverkan på sina konkurrenter, vilket inte återspeglas i den metod som kommissionen föreslår.

(66)

Enligt Förenade kungariket baseras den metod som kommissionen föreslår för AssetCo på antagandet att Förenade kungariket täcker skillnaden mellan tillgångarnas bokförda värde och deras marknadsvärde. Detta stämmer inte eftersom Förenade kungarikets garantier täcker skillnaden mellan det slutliga värdet på AssetCo:s tillgångar och det bokförda värdet på dess skulder (det vill säga om tillgångarna inte ger tillräcklig avkastning för att täcka skulderna kommer Förenade kungariket att täcka mellanskillnaden).

(67)

Enligt Förenade kungariket är den korrekta metoden för att beräkna det stödbelopp som har beviljats till förmån för BankCo att ta summan av det bokförda värdet av alla direkta kapitaltillskott plus värdet på alla löpande garantier, samtidigt som man tar hänsyn till de avgifter som har betalats för dessa plus värdet på BankCo:s förmån av att ha tillgång till säkra hypotekskunder plus det mervärde för BankCo som det ger att överta NR:s privatinlåningskunder.

(68)

Enligt Förenade kungariket är stödbeloppet till förmån för AssetCo skillnaden mellan det totala värdet av det stöd som har beviljats till förmån för NR minus det stöd som har beviljats till förmån för BankCo genom AssetCo.

5.3   FÖRENADE KUNGARIKETS KOMMENTARER TILL DE BERÖRDA PARTERNAS SYNPUNKTER I BESLUTET ATT INLEDA FÖRFARANDET

(69)

När det gäller berörda tredje parters oro för den ökade privatkundsinlåningen har Förenade kungariket inkommit med följande kommentarer.

(70)

Enligt Förenade kungariket tar berörda tredje parters kommentarer om priset på sparprodukter inte hänsyn till NR:s minskade privatkundsinlåningsbas efter bankens likviditetskris i september 2007. För att stabilisera NR:s balansomslutning bör den få lov att bygga upp sin privatkundsinlåningsbas. Förenade kungariket påpekar att privatkundsinlåningen omfattas av ett tak på 1,5 % av den brittiska marknaden. Taket ska förhindra att NR använder sig av en alltför aggressiv prissättning och ska samtidigt begränsa NR:s inverkan på marknaden för hushållssparande. Förenade kungariket anser dessutom att NR inte har använt sig av en aggressiv prissättningsstrategi i samband med sina privatkundsinlåningsprodukter. Detta visas av att NR sedan konkurrensramen infördes inte har rankats bland de tre främsta bankerna i Moneyfacts tabell över bästa sparkonton.

(71)

Förenade kungariket hävdar vidare att om NR ytterligare skulle begränsa prissättning av sina sparprodukter skulle detta hindra NR från att få in de medel som krävs för att finansiera planerad nyutlåning. Detta skulle även hota NR:s förmåga att uppfylla sina skyldigheter som ett företag i tillfällig offentlig ägo och skulle hindra NR från att reagera på händelser som skulle kunna påverka dess finansieringsposition på ett negativt sätt.

(72)

När det gäller konkurrensramen, som har funnits sedan den 31 mars 2008, har de brittiska myndigheterna angett att de beteendemässiga begränsningarna i regelverket är tillräckliga för att begränsa NR:s konkurrensmöjligheter på den brittiska marknaden.

5.4   FÖRENADE KUNGARIKETS KOMMENTARER TILL DE BERÖRDA PARTERNAS SYNPUNKTER I BESLUTET ATT UTVIDGA FÖRFARANDET

(73)

Som svar på den oro som kommissionen gav uttryck för i beslutet att utvidga beslutet och synpunkterna från berörda tredje parter har de brittiska myndigheterna omarbetat den ändrade omstruktureringsplanen. En mer detaljerad redogörelse av ändringarna återfinns i avsnitt 2.2 i detta beslut (skälen 27, 28 och 29).

6.   BEDÖMNING

6.1   FÖREKOMSTEN AV STÖD

(74)

Kommissionen ska bedöma huruvida de åtgärder som införs eller modifieras genom den ändrade omstruktureringsplanen utgör statligt stöd. I artikel 87.1 i fördraget anges att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider konkurrensen eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(75)

När det gäller de åtgärder som kommissionen redan har godkänt som undsättningsstöd i sina två tidigare beslut i detta ärende (nämligen åtgärderna i, ii och iii, vilka tas upp i skäl 30), garantin för privatkunds- och företagsinlåning och BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet har kommissionen redan kommit fram till att dessa åtgärder utgör statligt stöd till förmån för NR. Kommissionen konstaterar dessutom att BankCo kommer att ha tillgång till de mekanismer som Förenade kungariket har infört för banker under finanskrisen och som kommissionen redan har godkänt, i den mån dessa mekanismer fortfarande är i kraft efter uppdelningen (32).

(76)

De åtgärder som ska bedömas i detta beslut för att avgöra om de utgör statligt stöd har redan beskrivits i skäl 30 i detta beslut. För NR är de relevanta åtgärderna iv och v, för BankCo åtgärderna vi, vii och viii och för AssetCo, åtgärderna ix–xii.

(77)

Alla dessa åtgärder finansieras med hjälp av statliga medel eftersom åtgärderna består av statliga lån, bidrag och garantier som finansieras av staten (33).

(78)

Kommissionen ska även bedöma huruvida åtgärderna ger stödmottagaren eller stödmottagarna en selektiv fördel. De berörda åtgärderna är selektiva eftersom de endast gynnar NR, BankCo och AssetCo.

(79)

Åtgärderna gynnar den ekonomiska verksamhet som NR fortsätter bedriva fram till uppdelningen och därefter den verksamhet som bedrivs av dess efterföljare BankCo och AssetCo.

(80)

NR gynnas av den retroaktiva tillämpningen av den lägre avgiften för BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet och återbetalningen av 156,4 miljoner pund till NR efter kommissionen godkännande (åtgärd iv). Detta ger NR en fördel eftersom avgifterna ligger under marknadspriset.

(81)

NR får även en betydande fördel av HMT:s åtagande till FSA om att NR kommer att ha en kapitalbas som överstiger kapitalkravet (åtgärd v) eftersom FSA till följd av detta 1) inte krävde att NR skulle kapitaliseras efter förstatligandet, 2) lät NR inkludera Tier-2-kapital i dess lagstadgade kapitalposition i juni 2008 och 3) från juli 2009 och fram till uppdelningen har låtit NR bedriva sin verksamhet med en kapitalbas som understiger det lägsta lagstadgade kapitalkravet.

(82)

När det gäller åtgärderna till förmån för BankCo har kommissionen redan kommit fram till att garantin för privatkundsinlåningen (åtgärd vi) ger stödmottagaren, i detta fall BankCo, en fördel när den godkände stödet som undsättningsstöd till NR. Även om garantin upphörde […] har BankCo så länge garantin fortsätter att löpa fortfarande en fördel. Den ändrade avgift som BankCo ska betala är inte marknadsmässig. I detta avseende ligger NR:s CDS-spread betydligt över 50 räntepunkter. Kommissionen anser därför att åtgärden ger BankCo en fördel.

(83)

När det gäller fortsättningen av BankCo:s företagsinlåningsgaranti efter uppdelningen och fram till den 31 december 2010 (åtgärd vi) har kommissionen redan kommit fram till att detta utgjorde en fördel när den godkände den som undsättningsstöd till NR. När det gäller den ändrade avgiften efter uppdelningen kommer BankCo att betala en avgift som ligger i linje med de avgifter som andra banker betalar inom ramen för den brittiska kreditgarantimekanismen. Eftersom den ersättning som kommissionen godtog i kreditgarantimekanismen ligger under marknadspriset (men i linje med Europeiska centralbankens rekommendationer) ger detta BankCo en fördel.

(84)

Kapitaltillskottet till BankCo på 1,4 miljarder pund i form av vanliga aktier (åtgärd vii) ger BankCo en fördel eftersom BankCo inte hade kunna starta sin verksamhet utan detta kapital.

(85)

Beredskapslikviditetsfaciliteten på 1,5 miljarder pund till BankCo (åtgärd viii) ger BankCo en fördel eftersom den ger BankCo en likviditetskälla som andra banker inte har tillgång till. Beredskapslikviditetsfaciliteten är tänkt att ge BankCo tillräckliga finansieringskällor till dess att Förenade kungariket säljer banken eller andra finansieringskällor identifieras.

(86)

När det gäller AssetCo kom kommissionen i beslutet att inleda förfarandet och beslutet att utvidga förfarandet fram till att affärskundsinlåningsgarantierna (åtgärd ix) utgör statligt stöd. Utvidgningen av företagsinlåningsgarantin […] ger därför AssetCo ytterligare fördel.

(87)

Kommissionen har i sina tidigare beslut (34) redan kommit fram till att BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet utgör statligt stöd. Denna slutsats gäller även under de nya omständigheterna med en ökning av det belopp som staten lånar ut till AssetCo på upp till 10 miljarder pund och en ökning av dess innehåll efter 2020 (åtgärd x). När det gäller den avgift som betalas för likviditetsfaciliteten kommer AssetCo att betala ett lägre belopp (Libor + [10–60] räntepunkter, jämfört med BoE:s grundtaxa + 150 räntepunkter + 10 räntepunkter i facilitetsavgift tidigare), vilket ligger under marknadspriset och därför ger AssetCo en fördel. Dessutom kommer BankCo att gynnas av ökningen av BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet eftersom en betydande del av ökningen kommer att överföras från AssetCo till BankCo i form av likvida medel.

(88)

Det föreslagna kapitaltillskottet till AssetCo på 1,6 miljarder pund (åtgärd xi) i form av en omvandling av skulder till aktiekapital ger AssetCo en fördel.

(89)

Rörelsekapitalfaciliteten på 2,5 miljarder pund (åtgärd xii) kommer dessutom att gynna AssetCo eftersom den kommer att ha tillräcklig likviditet […] för att uppfylla sina skyldigheter när lånen löper ut. AssetCo kommer att betala en 1-månads Libor-ränta + [10–60] räntepunkter för faciliteten, vilket är klart lägre än marknadspriset eftersom AssetCo är en bank med nästan inget kapital.

(90)

Avslutningsvis gäller inte principen om investerare i en marknadsekonomi för dessa åtgärder eftersom de följer på flera undsättningsåtgärder till förmån för NR. Om denna princip vore tillämplig skulle testet dessutom inte kunna fullföljas eftersom ingen investerare i en marknadsekonomi skulle genomföra alla dessa åtgärder för att underlätta uppdelningen av BankCo och […] AssetCo. Ingen aktör i en marknadsekonomi som hade befunnit sig i samma situation som staten skulle ha kunnat upprätthålla NR:s ekonomiska verksamhet utan att realisera en betydande kapitalökning (FSA gjorde endast avsteg från sina vanliga kapitalkrav eftersom staten åtog sig att tillhandahålla kapital). Mot bakgrund av situationen på marknaden skulle det ha varit omöjligt för en marknadsaktör att få en sådan finansiering. Detta bekräftas av de erbjudanden om att köpa NR som ingavs av både Virgin och NR:s ledning i februari 2008 och som beskrevs närmare i beslutet att inleda förfarandet. Båda erbjudandena utgick från att de statliga åtgärderna skulle fortsätta, vilket antyder att utan statligt stöd skulle ingen privat investerare ha varit villig att köpa NR.

(91)

Kommissionen har även kommit fram till att åtgärderna iv–xii i skäl 30 kan snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(92)

Åtgärderna möjliggör […] av vissa av NR:s tillgångar, placerade i AssetCo, vilket är ett nödvändigt villkor för att inrätta BankCo och genomföra dess affärsplan. Som NR:s efterföljare kommer BankCo att fortsätta NR:s verksamhet utan behöva ta ansvar för en eventuell värdeminskning av osäkra tillgångar, eftersom de senare blir kvar i AssetCo:s balansräkning. Till följd av detta har BankCo en fördel gentemot sina konkurrenter som tvingas till nedskrivning av osäkra tillgångar, som de måste absorbera, vilket begränsar det kapital som är tillgängligt för nyutlåning. BankCo riskerar däremot inte att minska sin kapitalbas till följd av dessa nedskrivningar och det minskade värdet på sin hypotekslåneportfölj. Med tanke på de nuvarande höga kostnaderna för att ta lån på de finansiella marknaderna innebär detta en fördel. BankCo kommer dessutom att förfoga över betydande likvida medel för att finansiera nyutlåning. Kommissionen har därför kommit fram till att åtgärderna iv–xii i skäl 30 leder till en snedvridning av konkurrensen.

(93)

BankCo kommer dessutom att vara en bank som, bland annat, kommer att konkurrera på den brittiska marknaden för privatkundsinlåning och den brittiska marknaden för hypotekslån. På dessa marknader är vissa konkurrenter dotterbolag till utländska banker. Åtgärderna kommer därför att påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(94)

Kommissionen noterar att Förenade kungariket avser att införa nya stödåtgärder och ändra befintliga åtgärder. Tack var dessa åtgärder kommer det att bli möjligt att dela upp NR i två juridiska personer, BankCo och AssetCo. Utan stödet till AssetCo skulle det inte vara möjligt att överföra NR:s låneportfölj till denna enhet. Till följd av stödet till AssetCo kan BankCo fortsätta NR:s ekonomiska verksamhet eftersom banken befrias från ansvaret för större delen av NR:s låneportfölj, som kommer att bli kvar i AssetCo. Dessutom kommer den att få ett betydande tillskott likvida medel från AssetCo (som AssetCo i sin tur har fått från staten). BankCo kan därför anses vara stödmottagare för samtliga statliga åtgärder, inklusive åtgärderna till förmån för AssetCo.

(95)

Enligt den ändrade omstruktureringsplanen kommer AssetCo endast att bedriva den begränsade utlåning som krävs för att uppfylla befintliga kontraktsförpliktelser och därigenom begränsa de situationer där det konkurrerar med andra banker till ett minimum. AssetCo:s banklicens kommer att dras in efter uppdelningen och i fortsättningen kommer företaget att bedriva sin verksamhet under en hypotekslånelicens. Det gör att det kan bedriva sin verksamhet enligt ett lägre lagstadgat kapitalkrav (1 %) än banker. Enligt de brittiska bankerna kommer AssetCo endast att realisera sina tillgångar när de förfaller eller genom att sälja dem på marknaden. AssetCo kommer att använda intäkterna från dessa försäljningar till att betala tillbaka sina skulder när dessa löper ut och finansiera sina löpande driftskostnader samt eventuellt kvarvarande skulder.

(96)

För att underlätta […], kommer AssetCo att bedriva ekonomisk verksamhet, till exempel försäljning av sina tillgångar och skuldförvaltning av sin portfölj. Dessutom, kommer […] för en viss tid (senast fram till utgången av 2010) tillhandahålla tjänster till […]. Detta är nödvändigt eftersom […] efter uppdelningen kommer att sakna vissa operativa funktioner som kommer att vara kvar hos […] till exempel förvaltningsrätter avseende hypotekslån (efter fullförande), skuldförvaltning samt IT-infrastruktur och IT-support. Dessa tjänster kommer att tillhandahållas av […] till […] på marknadsmässiga villkor (det vill säga, […] kommer att betala en avgift på […]) och enligt armlängdsprincipen. […] Kommissionen anser därför att AssetCo kommer att fortsätta att bedriva begränsad ekonomisk verksamhet efter uppdelningen och därför bör anses som mottagare av dessa stödåtgärder.

(97)

NR har före den planerade uppdelningen kunnat fortsätta att bedriva sin verksamhet tack vare garantier för sin privatkunds- och företagsinlåning, en statlig likviditetsfacilitet och de brittiska myndigheternas åtagande till FSA om att de kommer att se till att NR kommer att bedriva sin verksamhet med en kapitalbas som ligger över det lagstadgade kapitalkravet. Detta åtagande från Förenade kungarikets sida har gjort det möjligt för NR att fram till uppdelningen tillfälligt bedriva sin verksamhet med en kapitalbas som ligger under det lagstadgade kravet. NR är därför mottagare av dessa stödåtgärder. Som angavs i skäl 92 kommer BankCo att fortsätta NR:s ekonomiska verksamhet.

(98)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att åtgärderna iv–xii i skäl 30 utgör statligt stöd.

6.2   STÖDBELOPP

(99)

Beträffande stödbeloppet har Förenade kungariket i sina yttranden över beslutet att inleda förfarandet och beslutet att utvidga förfarandet gett flera förslag på hur stödet bör beräknas. När det gäller Förenade kungarikets förslag till beräkning av stödbeloppet i beslutet att inleda förfarandet konstaterar kommissionen att dessa förslag delvis baseras på de stödåtgärder som ingår i den ursprungliga omstruktureringsplanen. Förenade kungarikets förslag, som inkluderar användning av CDS-spreads och spreads för efterställda lån, missar dessutom att ta hänsyn att dessa spreads redan tar hänsyn till det statliga stöd som har beviljats till förmån för NR och det förstatligande av NR som följde på detta. Dessa spreads speglar därför inte NR:s egentliga risk, utan det betydande statliga stödet.

(100)

När det gäller Förenade kungarikets förslag om hur man ska beräkna stödbeloppet i yttrandet över beslutet att utvidga förfarandet noterar kommissionen att dessa förslag inte verkar ta hänsyn till den rådande situationen på de finansiella marknaderna.

(101)

Ingen av parterna bestrider i detta sammanhang att NR och dess efterföljare har mottagit och kommer att motta ett betydande stödbelopp, vilket speglar behovet av en genomgripande omstrukturering och att dess marknadsnärvaro kraftigt måste minska.

6.3.   STÖDETS FÖRENLIGHET

6.3.1.   RÄTTSLIG GRUND FÖR ATT BEDÖMA OM STÖDET ÄR FÖRENLIGT MED DEN GEMENSAMMA MARKNADEN

(102)

Som angavs i beslutet att utvidga förfarandet (avsnitt 4.2.1) tillämpade kommissionen inte artikel 87.3 b i fördraget i sitt beslut av den 5 december 2007 om statligt stöd till förmån för NR (35) eller i beslutet att inleda förfarandet. Det stöd som då beviljades tycks inte vara avsett att komma till rätta med en störning i en hel medlemsstat utan var i stället särskilt inriktat på att komma till rätta med NR:s specifika problem (36). Under sådana omständigheter och i enlighet med fast rättspraxis (37), ansåg kommissionen att artikel 87.3 b i fördraget inte var tillämplig.

(103)

Sedan dess har kommissionen emellertid insett att den globala finanskrisen kan skapa allvarliga störningar i en medlemsstats ekonomi och att stödåtgärder till förmån för banker är lämpliga åtgärder för att åtgärda denna situation. Detta har bland annat kommit till uttryck i kommissionen meddelande Tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen (38) (nedan kallat bankmeddelandet), kommissionens meddelande Rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier för otillbörlig snedvridning av konkurrensen (39) (nedan kallat rekapitaliseringsmeddelandet), meddelandet om värdeminskade tillgångar och kommissionens meddelande om återställande av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (nedan kallat omstruktureringsmeddelandet)  (40). För Förenade kungarikets del bekräftades detta i kommissionens godkännanden av de olika åtgärder som Förenade kungariket har vidtagit för att bekämpa finanskrisen (41). Som framgår av beslutet att utvidga förfarandet bör den rättsliga grunden för bedömningen av stödåtgärderna vara artikel 87.3 b i fördraget.

6.3.2.   BEDÖMNING AV OM STÖDET ÄR FÖRENLIGT MED DEN GEMENSAMMA MARKNADEN

(104)

Kommissionen har slagit fast att NR, BankCo och AssetCo kommer att gynnas av flera statliga stödåtgärder. Stödåtgärderna är av olika typ. Uppdelningen av NR är jämförbart med räddningsåtgärder, medan kapitaltillskotten är rekapitaliseringar. Innan kommissionen bedömer den slutliga omstruktureringsplan som Förenade kungariket har anmält, och där dessa åtgärder ingår, kommer den till att börja med att bedöma uppdelningen av NR inom ramen för meddelandet om värdeminskade tillgångar och rekapitaliseringen i ljuset av rekapitaliseringsmeddelandet för att kontrollera att åtgärderna är förenliga med dessa meddelanden.

(105)

I beslutet att utvidga förfarandet angav kommissionen att uppdelningen av NR kunde ses som ett slags räddningsåtgärd som gynnade den del av NR:s ekonomiska verksamhet som är kvar på marknaden genom BankCo. Förenade kungariket inkom med en rad synpunkter i frågan i sina kommentarer om beslutet att utvidga förfarandet. Framför allt påpekade man att NR hade förstatligats till 100 %, att planen på att dela upp NR först uppstod i ett senare skede och att staten ägde tillgångarna före uppdelningen. Dessa sakförhållanden hindrar emellertid inte att meddelandet om värdeminskade tillgångar är tillämpligt, eftersom effekten av de stödåtgärder som Förenade kungariket har vidtagit har lett till att det har skapats en bank (BankCo) som har befriats från ansvaret för sin föregångares (NR) värdeminskade tillgångar.

(106)

De särskilda villkor som gäller för räddningsåtgärder fastställs i meddelandet om värdeminskade tillgångar (42). Enligt avsnitt 5.2 i meddelandet om värdeminskade tillgångar kräver en räddningsåtgärd fullständig insyn och redovisning på förhand, följt av en korrekt värdering av tillgångar före det statliga ingripandet och en korrekt ersättning i någon form till staten som kompensation för räddningsåtgärden, för att säkerställa att aktieägarna tar en motsvarande del av ansvaret och bördan.

(107)

Fullständig insyn och redovisning på förhand innebär en tydlig identifiering av tillgångar och exponering. Detta är nödvändigt för att identifiera hur stor del av räddningsåtgärden som utgörs av stöd och för att fastställa huruvida stödet behövs för att komma till rätta med ett tillfälligt problem eller om banken i fråga tekniskt sett är insolvent.

(108)

När det gäller värderingen av de värdeminskade tillgångarna föreskrivs i punkt 38 i meddelandet om värdeminskade tillgångar att om värderingen av tillgångar förefaller särskilt komplicerad kan man som alternativ överväga att bilda en ”bra bank”, dvs. att låta en bank övergå i offentlig ägo (t.ex. förstatligas). I det senare scenariot behövs ingen förhandsvärdering av tillgångarna så länge värderingen genomför under en längre tid inom ramen för omstrukturering eller likvidation.

(109)

NR förstatligades och gav därmed Förenade kungariket, i egenskap av NR:s ägare, möjlighet att se över och undersöka NR:s samtliga tillgångar.

(110)

Enligt meddelandet om värdeminskade tillgångar är syftet med värderingen att beräkna stödbeloppet och därmed graden av snedvridning av konkurrensen för att avgöra hur genomgripande omstruktureringen bör vara. I det aktuella fallet kan omstruktureringen anses ”mycket” genomgripande. En förhandsvärdering av tillgångarna skulle i det aktuella fallet inte leda till ytterligare krav från kommissionens sida på hur genomgripande omstruktureringen bör vara.

(111)

Mot bakgrund av dessa två beståndsdelar måste värderingen ske före uppdelningen. När det gäller värderingen av tillgångar under en längre tid, kommer […] att leda till att marknaden över tid värderar dessa tillgångar.

(112)

I punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar anges i samband med överföringsvärdet på värdeminskade tillgångar att överföringsvärdet på tillgångar vid köp eller försäkring av tillgångar bör grunda sig på tillgångarnas verkliga ekonomiska värde. Dessutom måste staten garanteras en tillräcklig ersättning. Om medlemsstaterna anser att det för att undvika teknisk insolvens är nödvändigt att använda ett överföringsvärde som är högre än tillgångarnas verkliga värde, är stödinslaget i åtgärden större i motsvarande mån. Detta är acceptabelt endast om man dessutom genomför en genomgripande omstrukturering och inför villkor som gör det möjligt att kräva tillbaka det extra stödet i ett senare skede, t.ex. genom klausuler om återbetalning. Överföringen av tillgångarna från NR till AssetCo kommer att ske till bokfört värde. På grund av värdeminskning är det verkliga ekonomiska värdet på tillgångarna lägre än överföringsvärdet. Räddningseffekten blir därför påtaglig eftersom BankCo inte behöver ta något ansvar för dessa förluster. I enlighet med punkt 41 i meddelandet om omstrukturering krävs det därför en genomgripande omstrukturering av banken.

(113)

Det kan därför inte bestridas att NR utan stöd tekniskt sett skulle ha varit insolvent. NR förstatligades när Förenade kungarikets försök att sälja NR till en tredje part misslyckades. Ytterligare bevis för detta är de undantag som FSA beviljade NR: för det första tillstånd att inkludera allt sitt Tier-2-kapital i den lagstadgade kapitalpositionen och därefter tillstånd att bedriva sin verksamhet med en kapitalbas som låg under det lagstadgade kapitalkravet. Av de brittiska myndigheternas kommentarer framgår att om banken inte hade delats upp skulle den ha behövt ett kapitaltillskott på minst 6 miljarder pund (som jämförelse var bankens kapital före krisen mindre än 2 miljarder pund) för att ha varit lönsam. Utan det statliga ingripandet hade det inte gått att dela upp NR och BankCo hade inte kunnat driva vidare den ekonomiska verksamheten. Den omständighet att större delen av NR:s tillgångar är kvar i AssetCo gör det möjligt för BankCo att undvika att dessa tillgångar leder till förluster och minskat kapital.

(114)

Villkoren i punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar uppfylls eftersom en genomgripande omstrukturering uppnås (43) och eftersom NR:s ekonomiska verksamhet, i form av den verksamhet som BankCo kommer att fortsätta att bedriva, kommer att minskas med över 75 %. Förenade kungariket förstatligade dessutom banken i februari 2008 och äger därför 100 % av aktierna. Genom att avlägsna de dåliga hypotekslånen från den bra banken ökar staten värdet på den bra banken, som den planerar att sälja inom […]. Till följd av detta kommer staten delvis att gynnas av räddningsåtgärderna i form av ett högre försäljningspris på den bra banken.

(115)

När det gäller kostnadsfördelningen mellan staten, aktieägarna och fordringsägarna av de kostnader som uppstår till följd av värdeminskade tillgångar kommer både de tidigare aktieägarna och innehavarna av hybridkapital att så långt det går bidra till omstruktureringen av banken eftersom de förra har slagits ut (dvs. förlorat en betydande del av sina investeringar) till följd av förstatligandet av NR. Innehavarna av hybridkapital kommer att […] AssetCo. Därför kommer de inte att motta skönsmässiga kuponger och […]. Ytterligare ansvarsfördelning är därför inte nödvändig (se även skälen 150 och 151).

(116)

När det gäller de ersättningar som betalats för räddningsåtgärderna åläggs bankerna i meddelandet om värdeminskade tillgångar att betala någon form av ersättning för det kapital som räddats genom åtgärderna för att omvandla värdeminskade tillgångar till aktiekapital. Det finns två syften med de obligatoriska ersättningarna: för det första att garantera att kostnaderna delas och för det andra att minimera snedvridningen av konkurrensen. I det aktuella fallet uppnås delandet av kostnaderna genom förstatligandet av NR (se även skälen 148 och 149). När det gäller det andra syftet kan snedvridningen av konkurrensen anses minimal till följd av den betydande minskningen av NR:s verksamhet inom ramen för den genomgripande omstruktureringen (se även skäl 156 och följande skäl). Alla fördelar som BankCo eventuellt får till följd av räddningsåtgärderna kommer dessutom delvis att uppvägas av ett högre pris. Under sådana exceptionella omständigheter kan det accepteras att vinsten från försäljningen av banken är en form av ersättning till staten, i den mån det minskar de totala kostnaderna för att rädda banken.

(117)

De värdeminskade tillgångar som finns kvar i AssetCo kommer uteslutande att förvaltas av AssetCo, som kommer att vara en separat enhet och organisatoriskt skild från BankCo.

(118)

Mot bakgrund av den genomgripande omstrukturering som planeras anser kommissionen därför att räddningsåtgärderna till förmån för BankCo är förenliga med meddelandet om värdeminskade tillgångar.

(119)

Rekapitaliseringar planeras för både BankCo och AssetCo. Enligt meddelandet om rekapitalisering bör lämplig ersättning betalas för rekapitaliseringarna.

(120)

BankCo kommer att få ett kapitaltillskott på 1,4 miljarder pund i form av vanliga aktier. När det gäller den ersättning som ska betalas för aktierna kommer Förenade kungariket redan att äga 100 % av aktierna i BankCo vid tidpunkten för uppdelningen. Ett ytterligare kapitaltillskott i form av vanliga aktier kommer inte att ändra Förenade kungarikets aktieinnehav i BankCo. Som redan har konstaterats i samband med räddningsåtgärderna i skäl 114 har Förenade kungariket förstatligat NR och äger därför 100 % av aktierna. De medel som skjuts till kommer dessutom delvis att täckas gav ersättningen för aktierna och försäljningen av BankCo.

(121)

AssetCo kommer endast att behöva ett kapitaltillskott på 1,6 miljarder pund i ett stresstestningsscenario. Företaget kommer inte att betala en avgift för kapitaltillskottet, om detta genomförs. Eftersom AssetCo […], kommer det att sälja tillgångar på marknaden. Det kommer att använda intäkterna från denna försäljning till att betala tillbaka staten, som på grund av BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet är en av dess största fordringsägare. Intäkterna kommer inte att gå till AssetCo:s ekonomiska verksamhet. Ersättningen till staten är därför naturlig […].

(122)

Rekapitaliseringen är följaktligen förenlig med rekapitaliseringsmeddelandet.

(123)

I omstruktureringsmeddelandet fastställs de regler för statligt stöd som är tillämpliga på omstrukturering av finansinstitut under den rådande krisen. För att vara förenlig med artikel 87.3 b måste enligt omstruktureringsmeddelandet omstruktureringen av ett finansinstitut under den rådande finanskrisen

i)

leda till att återställa bankens lönsamhet,

ii)

innefatta tillräckligt stor andel eget bidrag från stödmottagaren (ansvarsfördelning),

iii)

innehålla lämpliga åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

i)   Återställande av långsiktig lönsamhet

(124)

I punkterna 9, 10 och 11 i omstruktureringsmeddelandet anges att medlemsstaten ska anmäla en heltäckande och detaljerad omstruktureringsplan med fullständig information om affärsmodellen. Planen ska även identifiera orsakerna till finansinstitutets svårigheter och alternativ till den föreslagna omstruktureringsplanen.

(125)

De upplysningar som Förenade kungariket har inkommit med uppfyller kraven i omstruktureringsmeddelandet eftersom de innehåller information om NR:s svårigheter, orsaken till dessa svårigheter och information om BankCo:s affärsmodell.

(126)

I sitt beslut att utvidga förfarandet angav kommissionen att det ser ut som BankCo kommer att bli en lönsam bank efter uppdelningen. Eftersom den inte hade mottagit någon affärsplan som verkligen visade att BankCo skulle bli lönsam kunde den inte dra någon definitiv slutsats i frågan. Förena kungariket anmälde en detaljerad affärsplan den 10 juni 2009.

(127)

Enligt affärsplanen kommer BankCo att bli en lönsam bank efter uppdelningen, både i grundscenariot och i stresscenariot. Den kommer att starta med en betydligt mindre balansomslutning på [21–24] miljarder pund jämfört med NR (104,3 miljarder pund vid utgången av 2008), vilken kommer att öka till [31–34] miljarder pund 2013. Balansomslutningen innehåller säkra tillgångar ([9–12] miljarder pund i likvida medel och panträtter som kan handlas fritt och inte löper risk för krav från fordringsägare värda [7–11] miljarder pund). Den hypotekslåneportfölj som har överförts till BankCo kommer att ha en genomsnittlig belåningsgrad på [62–67] %. BankCo:s skulder består i huvudsak av NR:s privatkundsinlåning (19,3 miljarder pund) och mycket begränsad företagsinlåning ([1–3] miljarder pund).

(128)

BankCO:s affärsstrategi kommer att vara mer konservativ än NR:s. Den kommer helt att inrikta sig på den brittiska privatmarknaden. BankCo kommer att bedriva sin verksamhet som hypoteks- och sparbank. I enlighet med affärsstrategin kommer riskbenägenheten att vara låg. BankCo siktar på en enda A/P1-rating.

(129)

När det gäller BankCO:s närvaro på den brittiska marknaden för hushållssparande och hypotekslån kommer BankCo inte att öka sin marknadsnärvaro. Till följd av omstruktureringen kommer BankCo att vara en tredjedel så stor som NR ursprungligen var. Nyutlåningen kommer att begränsas till 9 miljarder pund 2010, jämfört med 32,2 miljarder pund 2007, vilket motsvarar en marknadsandel på ca 1,5 %. BankCo:s marknadsandel av bruttoutlåningen kommer vara ca [3–6] % jämfört med 9,7 % före det statliga ingripandet.

(130)

Finansieringen av hypotekslånen kommer i huvudsak att baseras på privatkundsinlåning. Inledningsvis (2009) kommer ca [92–95] % av de totala medlen att utgöras av inlåning. Denna siffra kommer sedan att minska till som lägst ca [68–71] % år 2013 (jämfört med mindre än 30 % före krisen). BankCo:s beroende av företagsinlåning kommer att begränsas till [22–35] % av hypotekstillgångarna.

(131)

Målet för BankCo:s genomsnittliga belåningsgrad för nyutlåning kommer dessutom att vara < [68–71] %, där inga lån kommer att ha en högre belåningsgrad än [94–97] %. BankCo kommer att inrikta sig på bostadslån till privatkunder (ca […] % av den totala utlåningen) och kommer även i viss mån ägna sig åt lån till köp av bostäder som sedan ska hyras ut (ca […] %). Den kommer inte längre att marknadsföra Together-produkter (hypotek med en belåningsgrad på […] 125 % i kombination med osäkra lån) och kommer inte att ägna sig åt företagsutlåning. BankCo:s utlåning, utan hänsyn till beteendemässiga åtaganden, kommer att begränsas av dess beroende av privatkundsinlåning för att finansiera sin utlåning. BankCo planerar att låna ut [6–9] miljarder pund 2010 och [6–8] miljarder pund om året 2011, 2012 och 2013.

(132)

Enligt den affärsplan som Förenade kungariket har anmält förväntas BankCo ha återställt sin lönsamhet […] med nettoränteintäkter som i ett grundscenario ökar från […] miljoner pund 2009 till […] miljoner pund 2013, en vinst (förlust) efter skatt på ca […] miljoner pund 2009, som sedan ökar till […] miljoner pund 2013, och en avkastning efter skatt på –[…] % 2009, som sedan ökar till ca [9–12] % 2013. I ett stresscenario skulle nettoränteintäkterna öka från […] miljoner pund 2009 till [0,1–0,6] miljoner pund 2013, vinsten (förlusten) efter skatt skulle gå från -[…] miljoner pund 2009 till […] miljoner pund 2013 och avkastningen skulle gå från -[…] % 2009 till ca […] % under 2013. Enligt Förenade kungariket ligger dessa siffror dessutom inte över de genomsnittliga resultat som uppvisas av hypoteksinstitut, BankCo huvudsakliga konkurrenter.

(133)

När det gäller det lagstadgade kapitalkravet kommer BankCo att få in tillräckligt med kapital genom kapitaltillskottet på 1,4 miljarder pund efter uppdelningen. Detta, tillsammans med den betydande andel likvida medel som banken får, kommer att resultera i en Tier-1-kapitalkvot på över [48–53] % vid tidpunkten för uppdelningen. Denna kommer sedan att minska till [16–21] % under 2013 eftersom BankCo kommer att ha ökat sin utlåning tack vare den stora mängd likvida medel som banken har mottagit och genom nyfinansiering. BankCo är även tillräckligt kapitaliserad […]. Enligt affärsplanen kan BankCo […] av […] miljarder pund – […] miljarder pund i ett allvarligt scenario – och samtidigt fortsätta att vara lönsamt.

(134)

När det gäller likviditeten planerar BankCo avslutningsvis att behålla en likviditetskvot (likvida medel framför tillgångar) på över [19–22] % 2009–2013, vilket enligt Förenade kungariket ligger i linje med hypoteksinstitutens kvot och över genomsnittet för mer diversifierade brittiska banker (som har en likviditetskvot på 5–10 %). BankCo:s kärnlikviditet kommer att täcka [17–20] % av privatkundsinlåningen och ca [3–6] månader av företagsinlåningens löptid.

(135)

Planen innehåller dessutom information om när BankCo ska upphöra att vara i tillfällig offentlig ägo, vilket kommer att medföra att staten kan få tillbaka en del eller alla av de pengar som den har skjutit in i NR, BankCo och AssetCo.

(136)

Mot bakgrund av ovanstående har kommissionens återstående tvivel beträffande BankCo:s lönsamhet skingrats. Denna slutsats är i linje med kommissionens ursprungliga bedömning och synpunkterna från tredje parter i samband med beslutet att utvidga förfarandet.

ii)   Eget bidrag/ansvarsfördelning

(137)

I omstruktureringsmeddelandet anges att ett lämpligt bidrag från stödmottagaren är nödvändigt för att begränsa stödet till ett minimum och hantera snedvridning av konkurrensen och ett överdrivet risktagande. För att uppnå detta bör a) både omstruktureringskostnaderna och stödbeloppet begränsas och b) är ett betydande eget bidrag nödvändigt.

(138)

Principerna för den stödmottagande bankens eget bidrag under omstruktureringsfasen fastställs i avsnitt 3 i omstruktureringsmeddelandet. Enligt meddelandet krävs i) att omstruktureringsstödet begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att återställa lönsamheten, ii) att den stödmottagande banken i första hand använder sig av egna medel för att finansiera omstruktureringen, till exempel genom försäljning av tillgångar, och iii) att kostnaderna förknippade med omstruktureringen delas på ett lämpligt sätt av dem som investerade i banken, genom att förlusterna absorberas med tillgängligt kapital och genom att en lämplig ersättning för statliga ingripanden betalas. Ansvarfördelningen syftar dels till att begränsa snedvridningen av konkurrensen, dels till att förhindra ett överdrivet risktagande (44).

(139)

Kommissionens tvivel beträffande huruvida stödet begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att återställa NR:s (BankCo:s) långsiktiga lönsamhet har skingrats (se även skäl 141). I den slutliga omstruktureringsplanen planeras faktiskt ingen nyutlåning över nivåerna före krisen eller förvärv av ny affärsverksamhet.

(140)

De likvida medel som AssetCo överförde till BankCo vid uppdelningen kommer i huvudsak att användas för att uppnå ett utlåningsmål på [6–9] miljarder pund 2010. Förenade kungariket anser att detta mål måste nås för att den brittiska hypoteksmarknaden ska kunna stabiliseras, eftersom denna har lidit av minskad efterfrågan (framför allt till följd av NR:s negativa nettoutlåning på grund av dess program för att aktivt försöka förmå låntagare att betala tillbaka sina lån) och därigenom förstärkt de fallande huspriserna på den brittiska bostadsmarknaden. BankCo:s utlåningsmål för 2011 kommer också att minska till [6–8] miljarder pund. Med hänsyn till detta kan omstruktureringskostnaderna anses begränsade till vad som är absolut nödvändigt.

(141)

När Förenade kungariket utformade omstruktureringsplanen valde det en lösning som kräver mindre stöd än det som planerades i den ursprungliga omstruktureringsplanen. Som nämndes i skäl 23 ovan skulle alternativet till en uppdelning av NR ha varit att NR hade fortsatt sin verksamhet, vilket skulle ha krävt ett kapitaltillskott på minst 6 miljarder pund (jämfört med högst 3 miljarder pund i ett stresscenario i den slutliga omstruktureringsplanen). Genom uppdelningen krävs mindre kapital för BankCo och AssetCo tillsammans, eftersom AssetCo endast kommer att ägna sig åt hypoteksutlåning och därför kommer att omfattas av ett lägre lagstadgat kapitalkrav än en vanlig bank. Uppdelningen begränsar därför det stöd som krävs för att garantera NR:s lönsamhet.

(142)

Till följd av uppdelningen kommer BankCo:s hypotekslåneportfölj dessutom att ha högre belåningsgrad än belåningsgraden i de flesta hypoteksinstitut, vilka kan betraktas som BankCo:s främsta rivaler, och BankCo kommer fram till 2013 fortfarande att ha en betydligt lägre avkastning än brittiska banker och hypoteksinstitut.

(143)

Under rådande marknadsförhållanden måste man dessutom ta hänsyn till resultaten av stresstestningen för att fastställa bankens lönsamhet (45). I detta sammanhang har de brittiska myndigheterna bekräftat att kapitaltillskottet på 1,4 miljarder pund till BankCo är FSA:s lägsta lagstadgade kapitalkrav. BankCo […]. Förenade kungariket har visat att om mer värdeminskade tillgångar skulle överföras till BankCo måste detta uppvägas av ytterligare kapitaltillskott från staten för att bankens långsiktiga lönsamhet inte ska hotas, samtidigt som en begränsad utlåning till den verkliga ekonomin måste finnas kvar.

(144)

Banken står i första hand själv för omstruktureringskostnaderna genom att lösa lån och avyttra tillgångar. För det första begränsade NR det nödvändiga stödbeloppet genom att från april 2008 till inledningen av 2009 aktivt uppmuntra befintliga kunder att lösa sina lån och återfinansiera dem hos konkurrenter. På grund av detta har NR förlorat säkra kunder, dvs. de kunder som har hittat en bank som har varit villig att låna ut pengar till dem. Intäkterna från programmet för att aktivt försöka förmå låntagare att betala tillbaka sina lån har använts för att betala tillbaka till staten. Till följd av detta har BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet minskat från 27 miljarder pund (vid utgången av 2007) till 14,5 miljarder pund (den 30 juni 2009).

(145)

För det andra har NR sålt sin Herm-portfölj för ca 2,2 miljarder pund. Denna åtgärd frigjorde kapital som användes för att betala tillbaka en del av BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet. Inflödet av kapital har säkrats eftersom åtgärden redan har genomförts.

(146)

NR har även minskat det stöd som krävs genom att låta utställningen av nya hypotekslån under 2008 och 2009 ligga på en mycket låg nivå (3 miljarder pund respektive 1,3 miljarder fram till den 30 juni 2009 jämfört med 32,3 miljarder 2007).

(147)

Mot bakgrund av ovanstående har kommissionens tvivel om huruvida stödet är begränsat skingrats och kommissionen anser därför att NR:s eget bidrag är tillräckligt.

(148)

När det gäller ansvarsfördelningen föreskrivs det i omstruktureringsmeddelandet att omstruktureringskostnaderna inte enbart ska bäras av staten utan även av en banks tidigare investerare och tidigare aktieägare.

(149)

I NR:s fall förstatligades banken och dess tidigare aktieägare kommer endast att kompenseras på grundval av företagets värde utan statligt stöd (46). Kompensationen kommer därför troligen att vara mer eller mindre obefintlig. Det innebär att de tidigare aktieägarna har slagits ut och därför i tillräckligt hög utsträckning kan anses ha varit med och burit kostnaderna för NR:s misslyckande.

(150)

NR:s efterställda låneinnehavare kommer att vara kvar hos AssetCo. Det innebär att de kommer att kompenseras genom de belopp som återvinns från AssetCo:s tillgångar. Eftersom innehavare av efterställda lån […]. Staten kommer däremot att vara den främsta fordringsägaren genom sina lån (BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet och rörelsekapitalfaciliteten) till AssetCo. Därför […]. NR har dessutom nyligen beslutat att skjuta upp kunpongbetalningar och betalningar av kapitalbeloppet på kumulativa Tier-2- och relaterade Tier-1 instrument när den har möjlighet att göra detta. Förenade kungariket har dessutom åtagit sig att se till att AssetCo fortsätter att skjuta upp dessa betalningar efter uppdelningen. […].

(151)

Ett överdrivet risktagande hindras därför på ett tillräckligt bra sätt av egna bidrag från bankens tidigare kapitalägare.

(152)

Kommissionen anser därför att NR och dess kapitalägare i största möjliga utsträckning har bidragit till omstruktureringen.

iii)   Åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen

(153)

I beslutet att utvidga förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida de åtgärder som Förenade kungariket hade föreslagit för att begränsa snedvridningen av konkurrensen var tillräckliga för att uppväga den snedvridning av konkurrensen som orsakades av att NR fortsatte sin ekonomiska verksamhet på marknaden genom BankCo. Denna oro delades av berörda tredje parter, som framhöll BankCo:s starka ställning på den brittiska marknaden för hypotekslån och hushållssparande och föreslog åtgärder för komma till rätta med den snedvridning av marknaden som BankCo orsakat.

(154)

När det gäller åtgärderna för att begränsa snedvridningen av konkurrensen anges i omstruktureringsmeddelandet att kommissionen i sin bedömning måste ta hänsyn till stödbeloppets storlek, graden av ansvarsfördelning och den ställning som finansinstitutet kommer att få på marknaden efter omstruktureringen. På grundval av denna analys bör lämpliga kompensationsåtgärder införas.

(155)

NR har orsakat en betydande snedvridning av konkurrensen. NR:s efterföljare BankCo kommer att ha betydande likvida medel och slipper ta ansvar för NR:s tidigare riskfyllda utlåning. Sedan 2007 har det krävts betydande stödbelopp för att säkra NR:s fortsatta verksamhet och det kommer det även att göra i framtiden. NR kommer emellertid att bli en betydligt mindre bank och Förenade kungariket har infört tillräckliga åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(156)

För det första kommer NR inte längre att fortsätta som samma ekonomiska enhet som före det statliga ingripandet. Banken har förstatligats och genomgått en genomgripande omstrukturering. Resultatet är att en betydligt mindre bank än NR, BankCo, kommer att konkurrera på den brittiska privatkundsmarknaden. Efter uppdelningen kommer BankCo:s balansomslutning att motsvara ca [17–22] % av NR:s balansomslutning 2007. Eftersom banken vid tidpunkten för uppdelningen kommer att ha betydande likvida medel och nästan uteslutande finansieras genom privatkundsinlåning, vilket gör att den kan växa snabbt de första åren, är det emellertid mer rättvist att använda den ”stabiliserade” situationen i slutet av omstruktureringsperioden för att bedöma hur omfattande minskningen av bankens storlek har varit. Vid den tidpunkten kommer balansomslutningen att vara mindre än [30–35] % av NR:s ursprungliga storlek 2007. När det gäller bankens storlek på marknaden efter omstruktureringen kommer dess marknadsandel (baserat på bruttoutlåning) av bolånemarknaden att vara [3–6] % ([6–9] miljarder pund) fram till 2013 jämfört med upp till 8 % år 2007 (32,2 miljarder pund). På den brittiska marknaden för privatkundsinlåning kommer BankCo:s andel inte att överstiga 1,5 % förrän efter 2013 (23 miljarder pund) jämfört med 1,9 % före bankens likviditetskris i september 2007. Detta visar att BankCo kommer att vara en relativt liten bank och inte marknadsledande. Att ytterligare minska BankCo:s närvaro på den brittiska marknaden för hypotekslån och hushållssparande skulle hota dess lönsamhet.

(157)

Under 2008 och 2009 har NR frivilligt minskat sin utlåning till mycket låga nivåer (3 miljarder pund 2008 respektive 1,3 miljarder pund första halvåret 2009, jämfört med 32,2 miljarder pund 2007, se tabell 1) genom det utlåningstak som infördes i konkurrensramen och genom att uppmuntra kunder att överföra sina lån till konkurrenter genom sitt aktiva program för att försöka förmå låntagare att betala tillbaka sina lån. Detta fick nettoutlåningen att minska med 25,4 miljarder pund. Sammanfattningsvis minskade NR sin närvaro på marknaden för hypotekslån redan från den stund konkurrensramen offentliggjordes första kvartalet 2008.

(158)

För det andra har Förenade kungariket, jämfört med den ändrade omstruktureringsplanen, vidtagit åtgärder för att minska BankCo:s balansomslutning, med mindre likvida medel och mer osäkra tillgångar, genom att minska bankens storlek med ca 4 miljarder pund. BankCo kommer att ha mindre likvida medel och fler och osäkrare inteckningar. Med mindre likvida medel kommer BankCo:s möjligheter att bedriva hypoteksutlåning att begränsas. Förenade kungarikets ändring av balansomslutningen bidrar till att dämpa den oro som berörda tredje parter har uttryckt (se avsnitt 4.2).

(159)

För det tredje har Förenade kungariket gjort flera åtaganden i syfte att begränsa BankCo:s marknadsnärvaro, vilka beskrivs närmare i avsnitt 5.4. Tak på BankCo:s privatkundsinlåning och hypoteksutlåning har införts. Taken kommer att finna kvar till åtminstone utgången av 2011, oavsett om BankCo är i tillfällig offentlig ägo eller inte, och eventuellt ännu längre om BankCo upphör att vara i tillfällig offentlig ägo efter 2011. Taken begränsar BankCo:s möjligheter till aggressiv expansion på marknaden.

(160)

Därför måste dessa tak finnas kvar även om BankCo upphör att vara i tillfällig offentlig ägo före 2011, eftersom BankCo fortsätter att gynnas av det statliga stöd som har beviljats till förmån för BankCo och AssetCo för att underlätta uppdelningen av NR. Stödet gör att BankCo befinner sig i en bra startposition efter uppdelningen. Banken har gjort sig av med sin tidigare riskfyllda utlåning och fått betydande likvida medel. BankCo kommer att fortsätta gynnas av stödet efter uppdelningen. Även om BankCo i ett tidigt skede skulle upphöra att vara tillfällig i offentlig ägo skulle detta inte helt och hållet kunna uppväga den snedvridning av konkurrensen som BankCo orsakar. Detta är ett skäl till varför taken bör finans kvar till åtminstone utgången av 2011.

(161)

När det gäller berörda tredje parters oro för att BankCo kan tränga ut konkurrenter från marknaden genom aggressiv prissättning har Förenade kungariket åtagit sig att se till att BankCo kommer att befinna sig utanför Moneyfacts tabell över de tre bästa hypotekslångivarna (med undantag av hypotekslån med en belåningsgrad på mer än 80 % eller produkter från förstagångsköpare). Moneyfacts tabeller innehåller uppgifter om de fem bästa hypotekslånen i olika segment som vid ett givet tillfälle anses utgöra bästa köp på marknaden. För små banker är det viktigt att synas i Moneyfacts tabeller eftersom detta är ett effektivt sätt för dem att komma i kontakt med kunder. Förenade kungarikets åtagande ser till att BankCo, även om den fortfarande syns, inte kan erbjuda marknadens bästa pris. Risken för att konkurrenter eventuellt skulle trängas ut från marknaden är därför begränsad under de år BankCo är i störst behov av det statliga stödet.

(162)

Förenade kungariket har dessutom åtagit sig att sälja BankCo […]. Försäljningen av BankCo kommer att göra det möjligt för staten att få tillbaka (en del av) kapitaltillskottet till NR. Genom att BankCo i rätt tid upphör att vara i tillfälligt offentlig ägo ser man till att berörda tredje parter får möjlighet att förvärva banken. I detta sammanhang har NR:s konkurrenter framför allt klagat på att medan NR fortfarande är i tillfällig offentlig ägo är det lättare för denna bank att dra till sig privatkundsinlåning eftersom konsumenterna är medvetna om att banken stöds av staten. Om det tillfälliga offentliga ägandet upphör avlägsnas denna konkurrenssnedvridning.

(163)

Förenade kungariket har också lovat att BankCo:s garantier för privatkunds- och företagsinlåningen kommer att upphöra senast den […]. Till följd av detta kommer BankCo inte längre att befinna sig en fördelaktig position jämfört med sina konkurrenter när det gäller privatkunds- och företagsinlåning. Detta åtagande dämpar därför berörda tredje parters oro för att garantierna kommer att fortsätta löpa.

(164)

När det gäller begränsningar av beteendemässiga åtaganden kommer BankCo:s verksamhet att begränsas av ett förbud mot förvärv och ett förbud mot att göra reklam för de statliga garantierna och det tillfälliga offentliga ägandet. Dessa åtgärder kommer att fortsätta gälla till dess att det tillfälliga offentliga ägandet upphör.

(165)

Avvecklingen av NR:s verksamhet i Danmark kan betraktas som en åtgärd som begränsar snedvridningen av konkurrensen eftersom NR, och följaktligen BankCo, inte längre kommer att konkurrera på denna marknad.

(166)

Eventuell snedvridning av marknaden på grund av AssetCo:s fortsatta begränsade ekonomiska verksamhet kommer avslutningsvis att vara begränsad. Detta bekräftas av Förenade kungarikets åtagande i punkt ix i skäl 29. […], dess ekonomiska verksamhet kommer att minska och därmed den eventuella risken för snedvridning av konkurrensen.

(167)

I punkt 46 i omstruktureringsmeddelandet anges att detaljerade regelbundna rapporter från medlemsstaten krävs för att kommissionen ska kunna kontrollera att omstruktureringsplanen genomförs på ett korrekt sätt. Förenade kungariket bör därför förse kommissionen med sådana rapporter var sjätte månad, räknat från dagen för detta beslut.

7.   SLUTSATSER

(168)

Fortsättningen av åtgärderna i–iii efter uppdelningen av NR, samt åtgärderna iv–xii i punkt 30, utgör omstruktureringsstöd som bör förklaras förenligt med artikel 87.3 b i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Följande statliga stöd som Förenad kungariket har genomfört till förmån för Northern Rock, BankCo och AssetCo är förenligt med den gemensamma marknaden på de villkor som föreskrivs i artikel 2.

i)

Retroaktiv tillämpning av en lägre avgift för Bank of Englands likviditetsfacilitet, vilken senare överfördes till det brittiska finansministeriets likviditetsfacilitet (BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet) och återbetalning av överskjutande avgifter till Northern Rock efter uppdelningen av Northern Rock i BankCo och Asset Co.

ii)

Brittiska finansministeriets försäkran till den brittiska finansinspektionen om att Northern Rock kommer att bedriva sin verksamhet med en kapitalbas som överstiger lagstadgade kapitalkrav.

iii)

Fortsättning av den statliga garantin för BankCo:s privatkundsinlåning.

iv)

Fortsättning av den statliga garantin för BankCo:s företagsinlåning.

v)

Kapitaltillskott på 1,4 miljarder pund till BankCo.

vi)

Beredskapslikviditetsfacilitet på 1,5 miljarder pund för BankCo.

vii)

Fortsättning av den statliga garantin för AssetCo:s företagsinlåning.

viii)

Ökning av BoE:s/HMT:s likviditetsfacilitet med upp till 10 miljarder pund till högst 23 miljarder pund.

ix)

Kapitaltillskott på 1,6 miljarder pund till AssetCo.

x)

Rörelsekapitalfacilitet på 2,5 miljarder pund till AssetCo.

Artikel 2

De villkor som avses i artikel 1 är följande:

i)

En fullständig uppdelning av BankCo:s och AssetCo:s operativa verksamheter ska ske så snart som möjligt och senast vid utgången av 2010.

ii)

BankCo:s nyutlåning får vara högst 4 miljarder pund 2009, 9 miljarder pund 2010 och 8 miljarder pund 2011. Om BankCo fortsätter att vara i tillfällig offentlig ägo efter 2011 ska ett utlåningstak på 8 miljarder pund finnas kvar till den 31 december 2013 eller fram till dess att BankCo upphör att vara i tillfällig offentlig ägo, beroende på vilket av detta som sker först.

iii)

BankCo:s privatkundsinlåningsbalans i Förenade kungariket, Irland och Guernsey får vara högst på 20 miljarder pund fram till den 31 december 2011. Om BankCo är i fortsatt tillfällig statlig ägo 2012 och 2013 ska privatkundsinlåningstaket vara 23 miljarder pund för 2012 och 26 miljarder pund för 2013 eller till dess att BankCo upphör att vara i tillfällig offentlig ägo.

iv)

BankCo får inte rankas bland Moneyfacts tre främsta hypotekslångivare för två-, tre- eller femåriga hypotekslån till fast eller rörlig ränta (med undantag av hypotekslån med en belåningsgrad högre än 80 % och produkter för förstagångsköpare) förrän den 31 december 2011 eller förrän det tillfälliga offentliga ägandet upphör, beroende på vilket av detta som sker först;

v)

Den brittiska regeringen ska upphöra att vara majoritetsägare i BankCo […]. I detta sammanhang ska BankCo anses upphöra att vara i tillfällig statlig ägo om Förenade kungariket har sålt minst 50 % + 1 av BankCo:s aktier till en (eller flera) enheter som inte ägs eller kontrolleras av staten och Förenade kungariket har förlorat kontrollen över BankCo i den mening som avses i förordning (EG) nr 139/2004.

vi)

BankCo […] ska offentliggöra att den brittiska privatkundsinlåningsgarantin kommer att upphöra den […] och att Förenade kungariket kommer att dra in de delar av företagsinlåningsgarantin som rör BankCo senast den 31 december 2010.

vii)

Befintliga efterställda lån ska vara kvar i AssetCo, och det betalar inte kapital eller kuponger på efterställda låneinstrument när kontraktsvillkoren tillåter att AssetCo gör detta, […].

viii)

BankCo och AssetCo får inte förvärva aktier i andra företag eller göra reklam för de statliga garantimekanismerna eller det statliga ägandet;

(ix)

AssetCo får inte inleda någon ny ekonomisk verksamhet, utöver den verksamhet som krävs för att ge operativt stöd till BankCo, innan uppdelningen av BankCo och AssetCo operativa verksamhet har slutförts […].

Artikel 3

Förenade kungariket ska inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet. Förenade kungariket ska dessutom, räknat från dagen för detta beslut, var sjätte månad överlämna detaljerade rapporter om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland.

Utfärdat i Bryssel den 28 oktober 2009.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT C 135, 3.6.2008, s. 21.

(2)  EUT C 149, 1.7.2009, s. 16.

(3)  EUT C 43, 16.2.2008, s. 1.

(4)  EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(5)  Se fotnot 1.

(6)  Se fotnot 2.

(7)  Bruttoutlåning är totala lån och nettoutlåning är lån minus amorteringar och återbetalningar.

(8)  Vid bedömningen i detta beslut har hänsyn tagits till alla upplysningar som finns i beslutet att inleda förfarandet, även om själva upplysningarna inte upprepas i detta beslut.

(9)  Affärshemlighet. Där det har varit möjligt har siffrorna ersatts av ett ungefärligt värde inom hakparentes.

(10)  Konsoliderade.

(11)  Ogranskade.

(12)  NR införde den konkurrensutsatta ramen efter att de brittiska myndigheterna hade förstatligat banken. Syftet är att se till att NR inte kan använda det statliga stödet för att snedvrida konkurrensen på marknaden. Ramen innehåller åtaganden från NR som begränsar dess närvaro på den brittiska bolånemarknaden och marknaden för hushållssparande. Se även beskrivningen av konkurrensramen i punkt 81 i beslutet att inleda förfarandet (fotnot 1).

(13)  Med likvida medel avses nedan kontanter och investeringar.

(14)  Det rör sig om bankkonton inom ramen för Granites värdepapperiseringsstruktur som förvaltas av NR.

(15)  Program för säkerställda obligationer bestående av flera skuldintervaller.

(16)  NR:s portfölj med gamla hypotekslån.

(17)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(18)  Av tydlighetsskäl kommer kommissionen vid bedömningen av åtgärderna hänvisa till den numrering som användes i redogörelsen av åtgärderna i skäl 30 och 31.

(19)  Se punkt 94 i beslutet att inleda förfarandet.

(20)  Se punkt 91 i beslutet att inleda förfarandet och punkt 28 i beslutet att utvidga förfarandet.

(21)  Se punkterna 32 och 39 i beslutet att utvidga förfarandet.

(22)  Se punkterna 26 och 49 i beslutet att utvidga förfarandet.

(23)  Se punkterna 33 och 46 i beslutet att utvidga förfarandet.

(24)  Se punkt 22 ii i beslutet att utvidga förfarandet.

(25)  Se punkt 26 i beslutet att utvidga förfarandet.

(26)  Se fotnot 23.

(27)  Se kommissionens beslut i ärende NN 70/07, Northern Rock (EUT C 43, 16.2.2008, s. 1), kommissionens beslut i ärende C 14/08 (f.d. NN 1/08), Omstruktureringsstöd till förmån för Northern Rock (EUT C 135, 3.6.2008, s. 21) (beslutet att inleda förfarandet) och kommissionens beslut i ärende C 14/08, Omstruktureringsstöd till Northern Rock (EUT C 149, 1.7.2009, s. 16).

(28)  Kommissionen godkände avgiften i sitt beslut i ärende N 507/08, Financial support measures for the banking industry in the UK (EUT C 290, 13.11.2008, s. 4).

(29)  De angivna beloppen speglar den totala privatkundsinlåningen och tar inte hänsyn till FSCS.

(30)  EUT C 72, 26.3.2009, s. 1.

(31)  Affärsplanen uppdaterades den 18 september 2009 för att ta hänsyn till kommissionens och tredje parters oro för att stödet skulle snedvrida konkurrensen.

(32)  Till exempel CGS, se fotnot 15.

(33)  När det gäller HMT:s åtagande till FSA om att NR kommer att ha en kapitalbas som överstiger kapitalkravet kan detta anses motsvara ett åtagande om att kapitalisera banken i framtiden som kommer att förverkligas i form ett kapitaltillskott till BankCo efter uppdelningen.

(34)  Se fotnot 14.

(35)  Kommissionens beslut i ärende NN 70/07, Northern Rock (EUT C 43, 16.2.2008, s. 1).

(36)  Punkterna 100 och 101 i beslutet att inleda förfarandet.

(37)  Se dom av den 15 december 1999 i de förenade målen T-132/96 och T-143/96, Freistaat Sachsen m.fl. mot kommissionen, REG 1999, II-3663, punkt 167. Detta synsätt har tillämpats i kommissionens beslut 98/490/EG i ärende C 47/96, Crédit Lyonnais (EGT L 221, 8.8.1998, s. 28) (punkt 10.1), kommissionens beslut 2005/345/EG i ärende C 28/02, Bankgesellschaft Berlin (EUT L 116, 4.5.2005, s. 1) (punkt 153 ff.) och kommissionens beslut 2008/263/EG i ärende C 50/06, BAWAG (EUT L 83, 26.3.2008, s. 7) (punkt 166). Se även kommissionens beslut i ärende NN 70/07, Northern Rock (EUT C 43, 16.2.2008, s. 1) och kommissionens beslut i ärende NN 25/08, Risikoabschirmung WestLB (EUT C 189, 26.7.2008, s. 3).

(38)  Bankmeddelandet, EUT C 270, 25.10.2008, s. 8.

(39)  Rekapitaliseringsmeddelandet, EUT C 10, 15.1.2009, s. 2.

(40)  Omstruktureringsmeddelandet, EUT C 195, 19.8.2009, s. 9.

(41)  Se bland annat kommissionens beslut i ärende N 507/08, Financial support measures to banking sector in the UK (EUT C 290, 13.11.2008, s. 1) kommissionens beslut i ärende N 650/08, Notification of modifications to the financial support measures to the banking industry in the UK (EUT C 54, 7.3.2009, s. 3) och kommissionens beslut i ärende N 193/09, Extension of credit guarantee scheme (CGS) (EUT C 145, 25.6.2009, s. 3).

(42)  I meddelandet om värdeminskade tillgångar anges vilka kriterier som ska användas för att bedöma räddningsåtgärder i såväl undsättnings- som omstruktureringsscenarion. I ett undsättningsscenario, när en tillfällig åtgärd i form av ett begränsat stödbelopp behövs för att hjälpa banken att klara krisen, antas banken kunna återställa sin lönsamhet när situationen på marknaden stabiliseras och utan att det krävs strukturanpassningar eller omstrukturering. I de fall där banken behöver betydande stödbelopp eller inte kan dela kostnaderna på ett lämpligt sätt krävs däremot en ”genomgripande omstrukturering” av banken. I det senare fallet anges närmare krav för villkoren för denna ansvarsfördelning i avsnitt 6 i meddelandet om värdeminskade tillgångar.

(43)  För bedömningen av omstruktureringsplanen i enlighet med omstruktureringsmeddelandet, se skäl 123 ff.

(44)  Se punkt 22 i omstruktureringsmeddelandet.

(45)  Se punkt 13 i omstruktureringsmeddelandet.

(46)  Se punkt 90 i beslutet att inleda förfarandet.