10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 471/2009 inrättas en gemensam ram för systematisk framställning av EU-statistik över varuhandeln med icke-medlemsstater.

(2)

Räckvidden för statistiken över utrikeshandel bör anpassas till de specifika tullförfarandena för att undvika dubbelräkning av handelsflöden, och de varor eller varurörelser som av metodskäl ska undantas från statistiken över utrikeshandel bör specificeras.

(3)

I syfte att göra sammanställningen av statistiken över utrikeshandel enhetlig bör uppgifterna ur registren över import och export, inklusive de koder som ska användas, specificeras.

(4)

Bestämmelser bör av metodskäl antas för särskilda varor eller varurörelser.

(5)

För att garantera en enhetlig sammanställning av handelsstatistik utifrån affärsverksamhetens särdrag och aggregerad handelsstatistik utifrån fakturavaluta, bör metoden för framställningen av denna statistik definieras.

(6)

Bestämmelser bör antas om medlemsstaternas överföring av uppgifter till kommissionen (Eurostat) och om revideringar av statistiken i syfte att garantera jämförbara och korrekta siffror.

(7)

Koderna för transaktionstyperna bör ändras så att varor för lönbearbetning som återsänds till det ursprungliga exportlandet kan identifieras.

(8)

Bestämmelser bör antas som garanterar tillhandahållandet av statistik när ytterligare förenklingar av tullformaliteter och tullkontroller leder till att tullmyndigheterna inte har tillgång till tulluppgifter, i synnerhet förenklingar enligt artikel 116 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex) (2).

(9)

Kommissionens förordning (EG) nr 1917/2000 av den 7 september 2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1172/95 om statistik över utrikeshandel (3) bör därför upphävas.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för statistik över varuhandeln med icke-medlemsstater.

1

—

när en import registreras.

2

—

när en export registreras.

a)

vid försäljning eller inköp vara det pris som faktiskt betalats eller som ska betalas för de importerade eller exporterade varorna, och inte godtyckliga eller fiktiva värden,

b)

i övriga fall vara det pris som skulle ha betalats vid försäljning eller inköp.

a)

Värdet för oförädlade varor ska fastställas för varor som ska bearbetas.

b)

Värdet för oförädlade varor plus förädlingsvärdet hos förädlingsverksamheten ska fastställas för varorna efter förädling.

a)

till gränsen för bestämmelsemedlemsstaten vid import (cif-värde),

b)

till gränsen för den faktiska exportmedlemsstaten vid export (fob-värde).

a)

Den tillämpliga växelkursen i enlighet med bestämmelserna om valutaomräkning i tullkodexen vid den tidpunkt då tulldeklarationen godkändes, eller i annat fall

b)

den referensväxelkurs som gällde vid den tidpunkt då varorna importerades eller exporterades och som fastställts av Europeiska centralbanken för de medlemsstater som ingår i euroområdet eller den officiella växelkurs som fastställts av de medlemsstater som inte ingår i euroområdet.

a)

Nettomassan uttryckt i kilogram, vilket betyder varornas vikt exklusive förpackningar, och

b)

i förekommande fall, extra enheter uttryckta i respektive mängdenhet, enligt den gällande Kombinerade nomenklaturen.

a)

vid import med varukoden enligt undernumret i Taric,

b)

vid export med varukoden enligt undernumret i Kombinerade nomenklaturen.

1

—

Normal import eller export.

2

—

Import eller export som omfattas av tullförfarandet för aktiv förädling.

3

—

Import eller export som omfattas av tullförfarandet för passiv förädling.

9

—

Import eller export som inte registrerats i tulldeklarationer.

0

—

om varorna inte transporteras i container när de korsar gränsen till Europeiska unionens statistiska territorium.

1

—

om varorna transporteras i container när de korsar gränsen till Europeiska unionens statistiska territorium.

0

—

Om valutan anges i den nationella valutan i medlemsstater som inte ingår i euroområdet.

1

—

Om valutan anges i euro.

2

—

Om valutan anges i US-dollar.

3

—

Om valutan anges i en annan nationell valuta än den nationella valutan i medlemsstater som inte ingår i euroområdet, euro eller US-dollar.

a)

Handelsflöde.

b)

Statistiskt värde.

c)

Partnerland.

d)

Varukod, enligt den avdelning eller den tvåsiffriga nivå som anges i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 451/2008 (7).

e)

Antalet företag.

f)

Den verksamhet som bedrivs av företaget enligt avdelningen eller den tvåsiffriga nivån i den statistiska näringsgrensindelningen (Nace), enligt bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (8).

g)

Storleksklassen sett till antalet anställda enligt definitionerna av variablerna för statistik över företagsstrukturer i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 250/2009 (9).

a)

Träffresultat mellan handels- och företagsregistren.

b)

Handel per verksamhetens och företagens storleksklass.

c)

De största företagens andel sett till handelns värde per verksamhet.

d)

Handel per partnerland och verksamhet.

e)

Handel per antal partnerländer och verksamhet.

f)

Handel per vara och verksamhet.

a)

Handelsflöde.

b)

Statistiskt värde.

c)

Fakturavaluta enligt koderna i artikel 14.

d)

Uppgifter om alla produkter och en produktfördelning enligt avdelningarna och huvudgrupperna i den gällande Standardklassificeringen för internationell handel (SITC), med angivande av följande koder:

a)

industrianläggning: en kombination av maskiner, apparater, redskap, utrustning, instrument och material, vilka tillsammans bildar en storskalig enhet för varu- eller tjänsteproduktion,

b)

beståndsdel: en leverans till en industrianläggning av varor som samtliga hör till samma kapitel i KN.

c)

Varukoden för en beståndsdel ska skrivas enligt följande:

a)

Överlåtelse av den ekonomiska äganderätten till ett fartyg eller flygplan från en fysisk eller juridisk person i en icke-medlemsstat till en fysisk eller juridisk person i den importerande medlemsstaten. Transaktionen ska behandlas som import.

b)

Överlåtelse av den ekonomiska äganderätten till ett fartyg eller flygplan från en fysisk eller juridisk person i den exporterande medlemsstaten till en fysisk eller juridisk person i en icke-medlemsstat. Transaktionen ska behandlas som export. Om överlåtelsen gäller ett nytt fartyg eller flygplan ska exporten registreras i tillverkningsstaten.

c)

Import och export av fartyg eller flygplan före eller efter lönbearbetning enligt definitionen i bilaga II, fotnot 2.

a)

Kvantiteten ska för fartyg uttryckas som antal artiklar och eventuella extra mängdenheter enligt vad som fastställs i KN och för flygplan som nettomassa och extra mängdenheter.

b)

Frakt- och försäkringskostnader ska undantas från det statistiska värdet.

c)

Partnerlandet ska vara

d)

Referensperioden för den import och export som avses i punkt 2 a och 2 b ska vara den månad då den ekonomiska äganderätten övergår.

a)

leverans av varor till fartyg och flygplan: leverans av produkter till besättningen och passagerarna samt av driftsförnödenheter för motorer, maskiner eller annan utrustning på fartyget eller flygplanet.

b)

Fartyg eller flygplan ska anses tillhöra den medlemsstat där den fysiska eller juridiska person som innehar den ekonomiska äganderätten till fartyget eller flygplanet enligt definitionen i artikel 19.1 c är etablerad.

—

:

9930 24 00

:

varor ur KN-kapitel 1–24.

—

:

9930 27 00

:

varor ur KN-kapitel 27.

—

:

9930 99 00

:

varor som är klassificerade på andra ställen.

a)

en import då varorna avsänds från

b)

en export då varorna sänds till

—

:

9931 24 00

:

varor ur KN-kapitel 1–24.

—

:

9931 27 00

:

varor ur KN-kapitel 27.

—

:

9931 99 00

:

varor som är klassificerade på andra ställen.

a)

havsprodukter: fiskeriprodukter, mineraler, bärgat gods och alla andra produkter som ett sjögående fartyg ännu inte landat.

b)

Fartyg ska anses tillhöra det land där den fysiska eller juridiska person som innehar den ekonomiska äganderätten till fartyget är etablerad enligt definitionen i artikel 19.1 c.

a)

Havsprodukter som landas i den importerande medlemsstatens hamnar eller som förvärvas av ett fartyg från den importerande medlemsstaten från fartyg från ett icke-medlemsland; dessa transaktioner ska behandlas som import.

b)

Havsprodukter som landas i en icke-medlemsstats hamnar från ett fartyg från den exporterande medlemsstaten, eller som förvärvas av fartyg från en icke-medlemsstat från fartyg från den exporterande medlemsstaten; dessa transaktioner ska behandlas som export.

a)

import i den medlemsstat där den nya ägaren är etablerad,

b)

export i den medlemsstat där rymdfarkosten färdigbyggts.

a)

Det statistiska värdet ska vara rymdfarkostens värde, exklusive frakt- och försäkringskostnader.

b)

Partnermedlemsstaten ska vara den icke-medlemsstat där rymdfarkosten färdigbyggts vid import och den icke-medlemsstat där den nya ägaren är etablerad vid export.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/12

(1)

Enligt artikel 24b i kommissionens förordning (EG) nr 2229/2004 av den 3 december 2004 om ytterligare genomförandebestämmelser för den fjärde etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG (2) ska ett verksamt ämne, om det finns tydliga tecken på att det kan förväntas att ämnet inte har någon skadlig inverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet eller oacceptabel inverkan på miljön, upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG utan att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har tillfrågats först.

(2)

Om ett verksamt ämne upptas i enlighet med artikel 24b i förordning (EG) nr 2229/2004 utan att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har tillfrågats, ska myndigheten enligt artikel 25a i samma förordning avge ett yttrande om utkastet till granskningsrapport senast den 31 december 2010.

(3)

Med tanke på det antal aktiva ämnen som upptagits i enlighet med artikel 24b i förordning (EG) nr 2229/2004 måste Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ges mer tid att avge sina yttranden. För de aktuella ämnena finns det tydliga tecken på att de inte har skadlig inverkan. På grundval av dessa förhållanden bör den tid som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har på sig att yttra sig förlängas till och med den 31 december 2012.

(4)

Förordning (EG) nr 2229/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/13

(1)

I kommissionens direktiv 2003/40/EG av den 16 maj 2003 om fastställande av förteckningen över, gränsvärden för halter av och märkningsuppgifter för beståndsdelarna i naturligt mineralvatten samt villkor för behandling av naturligt mineralvatten och källvatten med ozonberikad luft (2) fastställs ett gränsvärde för fluorid i naturligt mineralvatten. För källvatten har ett sådant gränsvärde fastställts genom rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (3).

(2)

För att aktörerna ska kunna uppfylla kraven i ovannämnda direktiv bör en behandling för att avlägsna fluorid från naturligt mineralvatten och källvatten med hjälp av aktiverad aluminiumoxid (nedan kallat avlägsnande av fluorid) tillåtas.

(3)

Avlägsnande av fluorid får inte resultera i halter av restprodukter i det behandlade vattnet i mängder som kan utgöra en risk för folkhälsan.

(4)

Avlägsnande av fluorid bör anmälas till de behöriga myndigheterna, så att de har möjlighet att företa de kontroller som krävs för att se till att behandlingen utförs på ett korrekt vis.

(5)

I märkningen av det behandlade vattnet bör det anges att fluorid har avlägsnats.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/16

(1)

Enligt artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1924/2006 ska näringspåståenden om livsmedel endast tillåtas om de är förtecknade i bilagan till den förordningen, där även villkoren för användning av dem anges.

(2)

I förordning (EG) nr 1924/2006 föreskrivs det också att ändringar av bilagan, när så är lämpligt, ska antas efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), nedan kallad myndigheten.

(3)

Innan förordning (EG) nr 1924/2006 antogs bad kommissionen myndigheten att yttra sig om näringspåståenden avseende omega 3-fettsyror, enkelomättat fett, fleromättat fett och omättat fett samt om villkoren för användning av dem.

(4)

I sitt yttrande av den 6 juli 2005 (2) konstaterade myndigheten att omega 3-fettsyror, enkelomättat fett, fleromättat fett och omättat fett spelar en viktig roll i kosten. Intaget av vissa omättade fetter, t.ex. omega 3-fettsyror, är dock ibland lägre än den rekommenderade nivån. Näringspåståenden som anger att livsmedel är källor till eller rika på dessa näringsämnen skulle därför kunna hjälpa konsumenterna att göra hälsosammare val. Dessa näringspåståenden togs dock inte med i förteckningen i bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006 när Europaparlamentet och rådet antog det, eftersom villkoren för användning av dem då inte kunde fastställas närmare.

(5)

Eftersom dessa villkor för användning nu har preciserats och med hänsyn till myndighetens yttrande av den 30 juni 2009 (3) om referensvärden för intag av omega 3- och omega 6-fettsyror på märkningen, bör påståendena i fråga tas med i förteckningen.

(6)

När det gäller påståendena ”källa till omega 3-fettsyror” och ”högt innehåll av omega 3-fettsyror”, bör det i villkoren för användning göras åtskillnad mellan de två typerna av omega 3-fettsyror, som har olika fysiologiska roller och för vilka olika intagsnivåer rekommenderas. Dessutom bör det i villkoren för användning fastställas en lägsta halt per 100 g och 100 kcal produkt, för att säkerställa att endast livsmedel som innehåller en betydande mängd omega 3-fettsyror vid den relevanta intagsnivån kan förses med dessa påståenden.

(7)

När det gäller påståendena ”högt innehåll av enkelomättat fett”, ”högt innehåll av fleromättat fett” och ”högt innehåll av omättat fett”, bör det i villkoren för användning fastställas en lägsta halt av omättat fett i livsmedlet och därigenom säkerställas att den mängd som påståendet avser alltid motsvarar en betydande mängd vid den relevanta intagsnivå som kan nås genom en balanserad kost.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/19

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 904/2008 (2) fastställs metoder, förfaranden och formler som ska användas vid beräkning av de data som erhålls genom analys av varor enligt bilaga IV till kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (3).

(2)

Förordning (EG) nr 904/2008 har undersökts av en expertgrupp som skulle bedöma om förordningen beaktar den vetenskapliga och tekniska utvecklingen av de metoder som fastställs i förordningen. Det framgår av de undersökningar och tester som har genomförts i samband med denna undersökning att bestämningen av stärkelsemängd (eller dextrinmängd) genom hydrolys med hjälp av natriumhydroxid och bestämningen av glukosmängd med hjälp av den enzymatiska metoden med spektrofotometri, som för närvarande är obligatoriskt för de flesta produkterna, inte längre uppfyller de rådande tekniska kraven och därför måste uppdateras.

(3)

Därför bör det föreskrivas att bestämningen av stärkelsemängd (eller dextrinmängd) ska utföras på enzymatisk väg med amylas och amyloglukosidas och att glukosmängden ska bestämmas med hjälp av högupplösande vätskekromatografi (high performance liquid chromatography, HPLC) enligt bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 900/2008 av den 16 september 2008 om fastställande av analysmetoder och andra bestämmelser av teknisk karaktär som krävs för tillämpningen av systemet för import av vissa varor som framställs genom förädling av jordbruksprodukter (4), ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 118/2010 (5).

(4)

Förordning (EG) nr 904/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

”2.

Stärkelse (eller dextrin)

(dextrin ska uttryckas som stärkelse)

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/21

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 900/2008 (2) anges formler, förfaranden och metoder som ska användas för bestämning av stärkelse/glukos i samband med tillämpningen av bilagorna II och III till kommissionens förordning (EG) nr 1460/96 av den 25 juli 1996 om tillämpningsföreskrifter för systemet med förmånsbehandling i handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter, enligt artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 3448/93 (3).

(2)

Förordning (EG) nr 900/2008 har granskats av en expertgrupp för att bedöma om hänsyn tas i förordningen till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen när det gäller de metoder som anges i förordningen. Undersökningar och provningar som utförts under den granskningen tyder på att bestämning av stärkelse/glukoshalt genom löslighetsbehandling med natriumhydroxid (före enzymatisk nedbrytning av glukosen) och mätning av den totala glukoshalten med hjälp av den enzymatiska metoden med spektrofotometri, vilket för närvarande är obligatoriskt för de flesta produkterna, inte längre uppfyller de rådande tekniska kraven och därför måste uppdateras.

(3)

Därför bör det föreskrivas att nedbrytning av stärkelse/glukos ska utföras på enzymatisk väg med amylas och amyloglukosidas och att den totala glukoshalten ska bestämmas med hjälp av högupplösande vätskekromatografi (high performance liquid chromatography, HPLC), och det bör fastställas hur den enzymatiska metoden ska utföras.

(4)

Förordning (EG) nr 900/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/26

(1)

I bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 1233/2009 (3) fastställs de stödbelopp som beviljas de mjölkproducenter som har drabbats allvarligt av krisen inom mejerisektorn. Då beloppen är angivna i euro är det, för att säkra en enhetlig och samtidig tillämpning i hela unionen, nödvändigt att fastställa ett gemensamt datum för omräkningen av beloppen till nationella valutor för de medlemsstater som inte har infört den gemensamma valutan. Det är därför lämpligt att fastställa den avgörande händelsen för växelkursen i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 2799/98.

(2)

Mot bakgrund av den princip som anges i artikel 3.1 andra strecksatsen och det kriterium som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 2799/98 bör den avgörande händelsen vara den dag då förordning (EU) nr 1233/2009 trädde ikraft.

(3)

Förordning (EU) nr 1233/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

För att så snabbt som möjligt säkra enhetlig och samtidig tillämpning i hela unionen bör denna förordning träda ikraft snarast och den bör gälla från och med den dag då förordning (EU) nr 1233/2009 trädde ikraft.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/27

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/29

(1)

Enligt direktiv 2002/32/EG är det förbjudet att använda produkter avsedda för djurfoder vilkas innehåll av främmande ämnen överskrider de gränsvärden som fastställs i bilaga I till det direktivet.

(2)

När det gäller kvicksilver konstaterade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i sitt yttrande av den 20 februari 2008 (2) att det gällande gränsvärdet för helfoder till fisk (0,1 mg/kg) och gränsvärdet för foder som framställs genom bearbetning av fisk och andra vattenlevande djur (0,5 mg/kg) inte är harmoniserade. Fodrets sammansättning har vidareutvecklats under senare tid så att fiskfoder numera innehåller mer fiskolja och fiskmjöl. I och med de gällande bestämmelserna riskerar man dock att inte få tillgång till dessa foderämnen, som är värdefulla för produktionen av fiskfoder. Gränsvärdet för fiskfoder bör därför höjas något, då en sådan ökning kan göras utan att det leder till överträdelser av det fastställda gränsvärdet för kvicksilver i fråga om odlad fisk. Det framgår vidare av yttrandet att det gällande gränsvärdet för helfoder till hundar och katter inte ger tillräckligt skydd. Det berörda gränsvärdet bör därför sänkas. Då pälsdjur har en känslighet av samma slag som katter, bör detta gränsvärde också gälla för pälsdjur.

(3)

När det gäller nitrit konstaterade Efsa i sitt yttrande av den 25 mars 2009 (3) att för svin och nötkreatur, som är representativa känsliga livsmedelsproducerande arter, är säkerhetsmarginalerna tillräckligt höga i fråga om NOAEL-värdet (no observed adverse effect level). Efsa ansåg vidare att förekomsten av nitrit i animaliska produkter inte ger anledning till oro för människors hälsa. Nitrit är redan tillåtet som konserveringsmedel med ett gränsvärde på 100 mg/kg i helfoder till hundar och katter med en vattenhalt som överstiger 20 % samt som tillsatsämne i ensilage (4). Nitrit bör därför inte betraktas som ett främmande ämne i sådant helfoder och i ensilage. Ett gränsvärde bör därför inte tillämpas i dessa fall.

(4)

När det gäller gossypol konstaterade Efsa i sitt yttrande av den 4 december 2008 att de gällande gränsvärdena för får, inklusive lamm, och getter, inklusive killingar, inte ger tillräckligt skydd mot skadliga verkningar på djurhälsan. Efsa konstaterade vidare att människors exponering för gossypol genom konsumtion av livsmedelsprodukter framställda av djur som utfodras med bomullsfrö troligtvis är låg och inte skulle medföra några skadliga verkningar. På grundval av detta yttrande bör gränsvärdena för får, inklusive lamm, och getter, inklusive killingar, sänkas.

(5)

När det gäller saponiner i Madhuca longifolia L. konstaterade Efsa i sitt yttrande av den 29 januari 2009 (5) att det inte förväntas uppstå några skadliga verkningar på djurhälsan, eftersom måldjuren utsätts för en obetydlig exponering i unionen. Efsa anser att människors exponering för saponiner i Madhuca genom kosten är obetydlig, eftersom produkter innehållande Madhuca inte konsumeras av människor, och eftersom Madhuca-mjöl inte används som foderämne i unionen. Raden rörande Mowrah, Bassia, Madhuca bör därför utgå.

(6)

Direktiv 2002/32/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/33

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilagorna I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG. I förteckningen ingår magnesiumfosfid.

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 1451/2007 har magnesiumfosfid utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 18, insekticider, som definieras i bilaga V till det direktivet.

(3)

Tyskland utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 26 oktober 2007, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 17 september 2009.

(5)

Flera undersökningar visar att biocidprodukter som används som insekticider och som innehåller magnesiumfosfid kan förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG. Det är därför motiverat att magnesiumfosfid tas upp i bilaga I så att godkännanden av biocidprodukter som används som insekticider och som innehåller magnesiumfosfid kan beviljas, ändras eller återkallas i alla medlemsstater, i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Alla potentiella användningsområden har inte utvärderats på EU-nivå. Av det skälet bör medlemsstaterna utvärdera de användnings- eller exponeringsscenarier och de risker för delar av miljön och populationer som inte på ett representativt sätt ingår i riskbedömningen på EU-nivå. Medlemsstaterna bör också, när de godkänner produkter, se till att lämpliga åtgärder vidtas eller särskilda villkor införs för att reducera identifierade risker till godtagbara nivåer. Medlemsstaterna bör i tillämpliga fall särskilt bedöma riskerna vid användning utomhus, vilket inte ingår i riskbedömningen på EU-nivå.

(7)

Mot bakgrund av resultaten i granskningsrapporten bör man kräva att produkter som innehåller magnesiumfosfid och som används som insekticider endast godkänns för användning av utbildat yrkesfolk i enlighet med artikel 10.2 i e i direktiv 98/8/EG, och att särskilda riskbegränsande åtgärder tillämpas på produktgodkännandenivå för sådana produkter. Dessa åtgärder bör syfta till att begränsa risken för användare att exponeras för magnesiumfosfid till en godtagbar nivå.

(8)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (3) fastställs gränsvärden för rester av magnesiumfosfid i eller på livsmedel och foder. Enligt artikel 3.2 c i förordning (EG) nr 396/2005 gäller gränsvärdena alla bekämpningsmedelsrester, inklusive sådana som kan uppstå till följd av användning som biocid. Medlemsstaterna bör se till att det vid produktgodkännande finns tillräckliga undersökningar avseende resthalter för att kunna bedöma riskerna för konsumenter. Dessutom måste etiketter och/eller säkerhetsdatablad för godkända produkter innehålla bruksanvisningar, exempelvis om iakttagande av vänteperioder, som säkerställer att bestämmelserna i artikel 18 i förordning (EG) nr 396/2005 efterlevs.

(9)

Det är viktigt att bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas samtidigt i alla medlemsstater så att de biocidprodukter på marknaden som innehåller det verksamma ämnet magnesiumfosfid behandlas likvärdigt, och även för att generellt sett främja en väl fungerande marknad för biocidprodukter.

(10)

En rimlig tid bör tillåtas förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna och de berörda parterna ges möjlighet att förbereda sig för att uppfylla de nya kraven, och för att sökande som har utarbetat dokumentation till fullo ska kunna åtnjuta den tioåriga dataskyddsperiod som räknas från dagen för upptagandet i enlighet med artikel 12.1 c ii i direktiv 98/8/EG.

(11)

Efter upptagandet bör medlemsstaterna ges en rimlig tidsfrist för att genomföra artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG, framför allt för att bevilja, ändra eller återkalla godkännanden av biocidprodukter i produkttyp 18 som innehåller magnesiumfosfid för att se till att kraven i direktiv 98/8/EG uppfylls.

(12)

Direktiv 98/8/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/37

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG. I den förteckningen ingår warfarinnatrium.

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 1451/2007 har warfarinnatrium utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 14, rodenticider, som definieras i bilaga V till direktiv 98/8/EG.

(3)

Irland utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade sin rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 3 oktober 2005, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 17 september 2009.

(5)

Flera undersökningar visar att biocidprodukter som används som rodenticider och som innehåller warfarinnatrium inte kan förväntas medföra någon risk för människor, med undantag för förgiftningsolyckor med barn. Produkterna kan dock utgöra en risk för andra djur än måldjur. För närvarande anses dock warfarinnatrium vara nödvändigt av folkhälso- och hygienskäl. Warfarinnatrium bör därför tas upp i bilaga I så att godkännanden av biocidprodukter som används som rodenticider och som innehåller warfarinnatrium kan beviljas, ändras eller återkallas i alla medlemsstater, i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Mot bakgrund av resultaten i granskningsrapporten bör man kräva att särskilda riskbegränsande åtgärder tillämpas på produktgodkännandenivå för produkter som innehåller warfarinnatrium och som används som rodenticider. Dessa åtgärder bör syfta till att begränsa risken för primär och sekundär exponering av människor och andra djur än måldjur. I detta syfte bör det införas vissa restriktioner, t.ex. högsta koncentration, förbud mot försäljning av det verksamma ämnet i produkter som inte är färdiga att användas samt användning av bittermedel, för alla rodenticider som innehåller warfarinnatrium, medan andra villkor bör ställas av medlemsstaterna i enskilda fall.

(7)

Med anledning av ämnets identifierade risker bör warfarinnatrium tas upp i bilaga I endast under fem år och bör genomgå en jämförande riskbedömning i enlighet med artikel 10.5 i andra stycket i direktiv 98/8/EG innan dess upptagande i bilaga I förnyas.

(8)

Det är viktigt att bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas samtidigt i alla medlemsstater så att de biocidprodukter på marknaden som innehåller det verksamma ämnet warfarinnatrium behandlas likvärdigt och för att generellt sett främja en väl fungerande marknad för biocidprodukter.

(9)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna ges möjlighet att sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

(10)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna och de berörda parterna kan förbereda sig för att uppfylla de nya kraven, och för att sökande som har utarbetat dokumentation till fullo ska kunna åtnjuta den tioåriga dataskyddsperiod som räknas från dagen för upptagandet i enlighet med artikel 12.1 c ii i direktiv 98/8/EG.

(11)

Efter upptagandet bör medlemsstaterna ges en rimlig tidsfrist för att genomföra artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG, framför allt för att bevilja, ändra eller återkalla godkännanden av biocidprodukter i produkttyp 14 som innehåller warfarinnatrium för att se till att kraven i direktiv 98/8/EG uppfylls.

(12)

Direktiv 98/8/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/40

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilagorna I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG. I förteckningen ingår aluminiumfosfid.

(2)

Genom kommissionens direktiv 2009/95/EG av den 31 juli 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG för att ta upp fosfinavgivande aluminiumfosfid som ett verksamt ämne i bilaga I till direktivet (3) togs aluminiumfosfid upp som ett verksamt ämne i bilaga I till direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 14, rodenticider, enligt definitionen i bilaga V till direktiv 98/8/EG.

(3)

I enlighet med förordning (EG) nr 1451/2007 har aluminiumfosfid utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 18, insekticider, som definieras i bilaga V till det direktivet.

(4)

Tyskland utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 26 oktober 2007, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(5)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 17 september 2009.

(6)

Flera undersökningar visar att biocidprodukter som används som insekticider och som innehåller aluminiumfosfid kan förväntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG. Det är därför motiverat att aluminiumfosfid tas upp i bilaga I så att godkännanden av biocidprodukter som används som insekticider och som innehåller aluminiumfosfid kan beviljas, ändras eller återkallas i alla medlemsstater, i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG.

(7)

Alla potentiella användningsområden har inte utvärderats på unionsnivå. Av det skälet bör medlemsstaterna utvärdera de användnings- eller exponeringsscenarier och de risker för de delar av miljön och populationer som inte på ett representativt sätt ingår i riskbedömningen på unionsnivå. Medlemsstaterna bör också, när de godkänner produkter, se till att lämpliga åtgärder vidtas eller särskilda villkor införs för att reducera identifierade risker till godtagbara nivåer. Medlemsstaterna bör i tillämpliga fall särskilt bedöma riskerna vid användning utomhus, vilket inte ingår i riskbedömningen på unionsnivå.

(8)

Mot bakgrund av resultaten i granskningsrapporten bör man kräva att produkter som innehåller aluminiumfosfid och som används som insekticider endast godkänns för användning av utbildat yrkesfolk i enlighet med artikel 10.2 i e i direktiv 98/8/EG, och att särskilda riskbegränsande åtgärder tillämpas på produktgodkännandenivå för sådana produkter. Dessa åtgärder bör syfta till att begränsa risken för användare att exponeras för aluminiumfosfid till en godtagbar nivå.

(9)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (4) fastställs gränsvärden för rester av aluminiumfosfid i eller på livsmedel och foder. Enligt artikel 3.2 c i förordning (EG) nr 396/2005 gäller gränsvärdena alla bekämpningsmedelsrester, inklusive sådana som kan uppstå till följd av användning som biocid. Medlemsstaterna bör se till att det vid produktgodkännande finns tillräckliga undersökningar avseende resthalter för att kunna bedöma riskerna för konsumenter. Dessutom måste etiketter och/eller säkerhetsdatablad för godkända produkter innehålla bruksanvisningar, exempelvis om iakttagande av vänteperioder, som säkerställer att bestämmelserna i artikel 18 i förordning (EG) nr 396/2005 efterlevs.

(10)

Det är viktigt att bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas samtidigt i alla medlemsstater så att de biocidprodukter på marknaden som innehåller det verksamma ämnet aluminiumfosfid behandlas likvärdigt, och även för att generellt sett främja en väl fungerande marknad för biocidprodukter.

(11)

En rimlig tid bör tillåtas förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna och de berörda parterna ges möjlighet att förbereda sig för att uppfylla de nya kraven, och för att sökande som har utarbetat dokumentation till fullo ska kunna åtnjuta den tioåriga dataskyddsperiod som räknas från dagen för upptagandet i enlighet med artikel 12.1 c ii i direktiv 98/8/EG.

(12)

Efter upptagandet bör medlemsstaterna ges en rimlig tidsfrist för att genomföra artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG, framför allt för att bevilja, ändra eller återkalla godkännanden av biocidprodukter i produkttyp 18 som innehåller aluminiumfosfid för att se till att kraven i direktiv 98/8/EG uppfylls.

(13)

Direktiv 98/8/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/44

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställer en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilagorna I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG. I förteckningen ingår brodifakum.

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 1451/2007 har brodifakum utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 14, rodenticider, som definieras i bilaga V till direktiv 98/8/EG.

(3)

Italien utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 5 juni 2005, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 17 september 2009.

(5)

Flera undersökningar visar att biocidprodukter som används som rodenticider och som innehåller brodifakum inte kan förväntas medföra någon risk för människor, med undantag för förgiftningsolyckor med barn. En risk har identifierats för icke-måldjur och miljön. Målgruppen gnagare är dock skadedjur och utgör därmed en fara för folkhälsan. Det är vidare inte fastställt att det finns lämpliga alternativ till brodifakum som är lika effektiva och mindre skadliga för miljön. Det är därför motiverat att brodifakum tas upp i bilaga I under en begränsad tid så att godkännanden av biocidprodukter som används som rodenticider och som innehåller brodifakum kan beviljas, ändras eller återkallas i alla medlemsstater, i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Mot bakgrund av resultaten i granskningsrapporten bör man kräva att särskilda riskbegränsande åtgärder tillämpas på produktgodkännandenivå för produkter som innehåller brodifakum och som används som rodenticider. Dessa åtgärder bör syfta till att begränsa risken för primär och sekundär exponering av människor och icke-måldjur och begränsa ämnets långsiktiga effekter på miljön. I detta syfte bör det införas vissa generella restriktioner, exempelvis högsta koncentration, förbud mot saluföring av det verksamma ämnet i produkter som inte är bruksfärdiga samt krav på användning av bittermedel, medan andra villkor bör ställas av medlemsstaterna i enskilda fall.

(7)

På grund av ämnets identifierade risker och dess egenskaper, som kan göra det långlivat, bioackumulerande och giftigt, eller mycket långlivat och mycket bioackumulerande bör brodifakum upptas i bilaga I endast under fem år och bör göras till föremål för en jämförande riskbedömning i enlighet med artikel 10.5 i andra stycket i direktiv 98/8/EG innan dess upptagande i bilaga I förnyas.

(8)

Det är viktigt att bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas samtidigt i alla medlemsstater så att de biocidprodukter på marknaden som innehåller det verksamma ämnet brodifakum behandlas likvärdigt, och även för att generellt sett främja en väl fungerande marknad för biocidprodukter.

(9)

En rimlig tid bör tillåtas förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna och de berörda parterna ges möjlighet att förbereda sig för att uppfylla de nya kraven, och för att sökande som har utarbetat dokumentation till fullo ska kunna åtnjuta den tioåriga dataskyddsperiod som räknas från dagen för upptagandet i enlighet med artikel 12.1 c ii i direktiv 98/8/EG.

(10)

Efter upptagandet bör medlemsstaterna ges en rimlig tidsfrist för att genomföra artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG, framför allt för att bevilja, ändra eller återkalla godkännanden av biocidprodukter i produkttyp 14 som innehåller brodifakum för att se till att kraven i direktiv 98/8/EG uppfylls.

(11)

Direktiv 98/8/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/47

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG. I den förteckningen ingår warfarin.

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 1451/2007 har warfarin utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 14, rodenticider, som definieras i bilaga V till direktiv 98/8/EG.

(3)

Irland utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade sin rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 3 oktober 2005, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 17 september 2009.

(5)

Flera undersökningar visar att biocidprodukter som används som rodenticider och som innehåller warfarin inte kan förväntas medföra någon risk för människor, med undantag för förgiftningsolyckor med barn. Produkterna kan dock utgöra en risk för andra djur än måldjur. För närvarande anses dock warfarin vara nödvändigt av folkhälso- och hygienskäl. Warfarin bör därför tas upp i bilaga I så att godkännanden av biocidprodukter som används som rodenticider och som innehåller warfarin kan beviljas, ändras eller återkallas i alla medlemsstater, i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG.

(6)

Mot bakgrund av resultaten i granskningsrapporten bör man kräva att särskilda riskbegränsande åtgärder tillämpas på produktgodkännandenivå för produkter som innehåller warfarin och som används som rodenticider. Dessa åtgärder bör syfta till att begränsa risken för primär och sekundär exponering av människor och andra djur än måldjur. I detta syfte bör det införas vissa restriktioner, t.ex. högsta koncentration, förbud mot försäljning av det verksamma ämnet i produkter som inte är färdiga att användas samt användning av bittermedel, för alla rodenticider som innehåller warfarin, medan andra villkor bör ställas av medlemsstaterna i enskilda fall.

(7)

Med anledning av ämnets identifierade risker bör warfarin tas upp i bilaga I endast under fem år och bör genomgå en jämförande riskbedömning i enlighet med artikel 10.5 i andra stycket i direktiv 98/8/EG innan dess upptagande i bilaga I förnyas.

(8)

Det är viktigt att bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas samtidigt i alla medlemsstater så att de biocidprodukter på marknaden som innehåller det verksamma ämnet warfarin behandlas likvärdigt och för att generellt sett främja en väl fungerande marknad för biocidprodukter.

(9)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna ges möjlighet att sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

(10)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I, så att medlemsstaterna och de berörda parterna kan förbereda sig för att uppfylla de nya kraven, och för att sökande som har utarbetat dokumentation till fullo ska kunna åtnjuta den tioåriga dataskyddsperiod som räknas från dagen för upptagandet i enlighet med artikel 12.1 c ii i direktiv 98/8/EG.

(11)

Efter upptagandet bör medlemsstaterna ges en rimlig tidsfrist för att genomföra artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG, framför allt för att bevilja, ändra eller återkalla godkännanden av biocidprodukter i produkttyp 14 som innehåller warfarin för att se till att kraven i direktiv 98/8/EG uppfylls.

(12)

Direktiv 98/8/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/50

(1)

Islamiska republiken Mauretanien har genomfört den samförståndslösning på krisen som fastställdes genom de lämpliga åtgärder som inrättades genom rådets beslut 2009/472/EG av den 6 april 2009 om avslutande av samrådsförfarandet med Islamiska republiken Mauretanien i enlighet med artikel 96 i det ändrade AVS–EG-partnerskapsavtalet (4).

(2)

Islamiska republiken Mauretanien har åstadkommit en återgång till den konstitutionella ordningen.

(3)

För att bidra till landets stabilitet och undvika nya situationer där de grundsatser som anges i artikel 9 i AVS–EG-partnerskapsavtalet överträds är det nödvändigt att främja en inkluderande nationell politisk dialog där alla relevanta och berörda politiska och sociala aktörer deltar och att återuppta samarbetet.

(4)

Beslut 2009/472/EG bör upphävas och den politiska dialogen med Islamiska republiken Mauretanien bör återupptas för att stärka demokratin, förebygga författningsstridiga regeringsändringar, reformera institutionerna och de väpnade styrkornas roll, säkerställa en god politisk och ekonomisk samhällsstyrning, stärka rättssäkerheten och de mänskliga rättigheterna samt återupprätta jämvikten mellan institutionerna och en välavvägd maktfördelning.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/52

(1)

Genom kommissionens beslut 2005/629/EG (2) inrättas en vetenskaplig, teknisk och ekonomisk kommitté för fiskerinäringen (nedan kallad STECF), som ger kommissionen högt kvalificerad vetenskaplig rådgivning.

(2)

I beslut 2005/629/EG fastställs förfaranden för utnämning av STECF:s ledamöter, ledamöternas mandattid, inbjudan av externa experter, upprättande av arbetsgrupper och förfaranden för antaganden av STECF:s arbetsordning. Dessa förfaranden bör förenklas så att administrativa beslut kan antas på lämplig nivå.

(3)

För att undvika förvirring kring ersättningen till privata experter som har bjudits in av kommissionen bör den ytterligare ersättning, som i enlighet med beslut 2005/629/EG ska tilldelas STECF-ledamöter och externa experter som deltar i STECF-möten, benämnas arvode.

(4)

Beslut 2005/629/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 4.1 ska ersättas med följande:

”1.   Kommissionen ska utnämna STECF:s ledamöter från en förteckning över lämpliga sökande. Förteckningen ska upprättas efter offentliggörande av en allmän ansökningsomgång på kommissionens webbplats.”

2.

I artikel 7 ska uttrycket ”med kommissionens godkännande” ersättas av ”efter samråd med den avdelning inom kommissionen som handlägger ärendet”.

3.

I artikel 8 ska uttrycket ”med kommissionens godkännande” ersättas av ”efter samråd med den avdelning inom kommissionen som handlägger ärendet”.

4.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

5.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

6.

I artikel 11.1 ska uttrycket ”med kommissionens godkännande” ersättas av ”efter samråd med den avdelning inom kommissionen som handlägger ärendet”.

7.

Bilagan ska ersättas med bilagan till detta beslut.

10.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/55

(1)

I förordning (EG) nr 882/2004 fastställs bland annat förfaranden för ett ekonomiskt bidrag från unionen för åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa tillämpningen av förordning (EG) nr 882/2004.

(2)

Rapporter om trender för och källor till zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens i unionen lämnades av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) 2006 (3) och 2007 (4) (EFSA-ECDC-rapporter). Enligt dessa rapporter registrerades i 25 medlemsstater 2006 totalt 1 588 fall av listerios (Listeria monocytogenes) hos människor. Dessutom registrerades 1 558 sådana fall i 26 medlemsstater 2007. Rapporterna visade också en signifikant ökning av antalet fall hos människor under perioden 2001–2006. Sjukdomen är ofta svår och dödligheten är hög.

(3)

Det faktum att Listeria monocytogenes kan föröka sig i olika livsmedel vid så låg temperatur som 2–4 °C gör förekomsten av Listeria monocytogenes i ätfärdiga livsmedel med förhållandevis lång hållbarhetstid särskilt bekymmersam.

(4)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (5) ska livsmedelsföretagen uppfylla livsmedelssäkerhetskriterierna för Listeria monocytogenes i ätfärdiga livsmedel inom ramen för god hygienpraxis samt program för faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP).

(5)

EFSA-ECDC-rapporterna visade att bristande efterlevnad av kriterierna för Listeria monocytogenes oftast noterades i ätfärdiga ostar, fiskprodukter och värmebehandlade köttprodukter.

(6)

Människors exponering för Listeria monocytogenes sker främst via livsmedel. Förekomst och nivå av kontaminering med Listeria monocytogenes i ätfärdiga fiskprodukter, ostar och värmebehandlade köttprodukter bör därför bedömas på ett harmoniserat och jämförbart sätt med hjälp av ett samordnat övervakningsprogram i detaljhandelsledet i alla medlemsstater.

(7)

Tillväxten av Listeria monocytogenes i en ätfärdig produkt påverkas starkt av produktens pH, vattenaktivitet och förvaringstemperatur. Modellering kan användas för att bedöma tillväxten av Listeria monocytogenes i en ätfärdig produkt under olika temperaturförhållanden.

(8)

Om det inte finns några relevanta definitioner i unionens lagstiftning bör man, för att säkerställa att ätfärdiga ostar definieras på ett enhetligt sätt, använda definitionerna i Codex General Standard for Cheese (CODEX STAN 283-1978, ändring 2008) och i Codex Group Standard for Unripened Cheese including Fresh Cheese (CODEX STAN 221-2001, ändring 2008) utgivna av Codex Alimentarius-kommissionen.

(9)

Direktiv 2003/99/EG får samordnade övervakningsprogram upprättas, i synnerhet om särskilda behov kan identifieras, för att bedöma riskerna eller fastställa jämförelsevärden beträffande zoonoser och zoonotiska smittämnen.

(10)

EFSA:s arbetsgrupp för övervakning av insamling av uppgifter om zoonoser antog i maj 2009 en rapport om föreslagna tekniska specifikationer för ett samordnat övervakningsprogram för Listeria monocytogenes i vissa kategorier av ätfärdiga livsmedel i detaljhandelsledet inom EU (6).

(11)

Mot bakgrund av vikten av att samla in jämförbara data om förekomsten av Listeria monocytogenes i ätfärdiga livsmedel bör det beviljas ett ekonomiskt bidrag från unionen för att genomföra ett sådant samordnat övervakningsprogram.

(12)

Det är skäligt att kostnaderna för laboratorietester ersätts upp till ett maximibelopp. Alla övriga kostnader, såsom kostnader för provtagning, resor och administration, bör inte berättiga till något ekonomiskt bidrag från unionen.

(13)

Ett ekonomiskt bidrag från unionen bör beviljas i den mån det samordnade övervakningsprogrammet genomförs i enlighet med detta beslut och förutsatt att de behöriga myndigheterna lämnar all nödvändig information inom de tidsfrister som anges i detta beslut.

(14)

För att effektivisera handläggningen bör alla utgifter som redovisas för ett ekonomiskt bidrag från unionen anges i euro. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (7) bör omräkningskursen för utgifter i en annan valuta än euro vara den senaste växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken före första dagen i den månad då den berörda medlemsstaten lämnade in sin ansökan om ersättning.

(15)

Detta beslut utgör ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 75 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (8) (budgetförordningen), artikel 90 i genomförandebestämmelserna för budgetförordningen och artikel 15 i de interna reglerna om genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

Förpackad (ej fryst) varm- eller kallrökt eller gravad fisk.

b)

Mjuka eller halvmjuka ostar, utom färskostar.

c)

Förpackade värmebehandlade köttprodukter.

i)

all den information som anges i del D i bilaga I,

ii)

redovisning av medlemsstaternas kostnader för analyserna; redovisningen ska innehålla minst de uppgifter som anges i bilaga IV.

a)

60 euro per analys för påvisande av Listeria monocytogenes.

b)

60 euro per analys för räkning av Listeria monocytogenes.

c)

15 euro per pH-analys.

d)

20 euro per analys av vattenaktivitet (aw).