ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2009.348.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 348

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
29 december 2009


Innehållsförteckning

 

III   Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

Sida

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

 

 

2009/1010/RIF

 

*

Beslut av Europols styrelse av den 4 juni 2009 om villkoren för behandling av personuppgifter på grundval av artikel 10.4 i Europolbeslutet

1

 

 

2009/1011/RIF

 

*

Beslut av Europols styrelse av den 4 juni 2009 om bestämmelser om uttagning, förlängning av mandatet för och entledigande av direktören och de biträdande direktörerna för Europol

3

 

 

V   Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget

 

 

RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE ÄR OBLIGATORISKT

 

*

Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1295/2009 av den 22 december 2009 om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2009 av storleken på avgiften till pensionssystemet för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen

9

 

*

Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1296/2009 av den 23 december 2009 om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2009 av lönerna och pensionerna för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen och av de på dessa löner och pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna

10

 

*

Rådets beslut 2009/1012/Gusp av den 22 december 2009 om stöd till EU:s åtgärder för att i tredjeländer främja kontrollen av vapenexport och principerna och kriterierna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp

16

 

 

RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE INTE ÄR OBLIGATORISKT

 

 

2009/1013/EU

 

*

Rådets genomförandebeslut av den 22 december 2009 om bemyndigande för Republiken Österrike att fortsatt tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 168 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

21

 

 

2009/1014/EU

 

*

Rådets beslut av den 22 december 2009 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015

22

 

 

2009/1015/EU

 

*

Rådets beslut av den 22 december 2009 om ändring av del I i bilaga 3 till de gemensamma konsulära anvisningarna när det gäller tredjelandsmedborgare som omfattas av krav på visering för flygplatstransitering

51

 

 

2009/1016/EU

 

*

Rådets beslut av den 22 december 2009 om upphävande av beslut 2009/473/EG om ingående av ett avtal genom skriftväxling om provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea

53

 

 

2009/1017/EU

 

*

Rådets beslut av den 22 december 2009 om beviljande av statligt stöd från Republiken Ungerns myndigheter för förvärv av jordbruksmark mellan den 1 januari 2010 och den 31 december 2013

55

 

 

2009/1018/EU

 

*

Europeiska centralbankens beslut av den 14 december 2009 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2009/29)

57

 

 

2009/1019/EU

 

*

Rådets rekommendation av den 22 december 2009 om vaccination mot säsongsinfluensa ( 1 )

71

 

 

2009/1020/EU

 

*

Kommissionens rekommendation av den 21 december 2009 om säker användning av bränsle med låg svavelhalt på fartyg som ligger förtöjda i gemenskapens hamnar ( 1 )

73

 

 

2009/1021/EU

 

*

Europeiska centralbankens riktlinje av den 14 december 2009 om ändring av riktlinje ECB/2006/16 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2009/28)

75

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens beslut 2009/886/EG av den 27 november 2009 om ändring av beslut 2002/364/EG om gemensamma tekniska specifikationer för medicintekniska produkter avsedda för in vitro-diagnostik (EUT L 318 av den 4.12.2009)

94

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/1


BESLUT AV EUROPOLS STYRELSE

av den 4 juni 2009

om villkoren för behandling av personuppgifter på grundval av artikel 10.4 i Europolbeslutet

(2009/1010/RIF)

EUROPOLS STYRELSE HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) av den 6 april 2009 (1) (hädanefter kallat ”Europolbeslutet”), särskilt artikel 10.4 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Det är styrelsens uppgift att på förslag av direktören och efter att ha rådfrågat den gemensamma tillsynsmyndigheten besluta om villkoren för behandling av personuppgifter i syfte att fastställa huruvida dessa uppgifter är relevanta för Europols arbetsuppgifter och kan föras in i något av Europols informationsbehandlingssystem, särskilt när det gäller tillgång till och användning av uppgifterna samt tidsgränser för lagring och utplåning av uppgifterna.

(2)

Styrelsen ska när den antar detta beslut beakta principerna i Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd av individer med avseende på automatisk behandling av personuppgifter och Europarådets ministerkommittés rekommendation R(87) 15 av den 17 september 1987 om polisens användning av personuppgifter.

(3)

Styrelsens beslut ska föreläggas rådet för godkännande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut avses med

a)   personuppgifter: all slags information som rör en identifierad eller identifierbar fysisk person. Med en identifierbar person avses en person som direkt eller indirekt kan identifieras, till exempel genom ett personnummer eller med hjälp av ett eller flera särskilda kännetecken på hans eller hennes fysiska, fysiologiska, mentala, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.

b)   behandling av personuppgifter: varje åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller ej, såsom insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, spärrning, radering eller förstöring.

c)   informationsbehandlingssystem: Europols informationssystem, analysregister och andra system som behandlar personuppgifter i enlighet med artikel 10.1 i Europolbeslutet.

d)   Europols informationssystem: det system som avses i artikel 11.1 i Europolbeslutet.

e)   analysregister: de register som upprättas för analysändamål i enlighet med artikel 14 i Europolbeslutet.

f)   EU-organ: de institutioner, organ, myndigheter och byråer som avses i artikel 22.1 i Europolbeslutet och som inrättats genom eller på grundval av fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna.

g)   tredje parter: de tredjestater och organisationer som avses i artikel 23.1 i Europolbeslutet.

h)   bemyndigad personal vid Europol: personal vid Europol som utsetts av direktören för att behandla personuppgifter i enlighet med detta beslut.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Detta beslut ska tillämpas för personuppgifter som översänds till Europol för att fastställa huruvida uppgifterna är relevanta för Europols arbetsuppgifter och kan föras in i Europols informationsbehandlingssystem, med undantag av

a)

personuppgifter som förs in i Europols informationssystem i enlighet med artikel 13.1 i Europolbeslutet,

b)

personuppgifter som erbjuds av en medlemsstat, ett EU-organ eller en tredje part för införande i ett särskilt analysregister samt personuppgifter som förs in i ett analysregister i enlighet med artikel 14 i Europolbeslutet,

c)

personuppgifter som översänds till Europol för införande i ett annat särskilt system för behandling av personuppgifter i enlighet med artikel 10.1 sista meningen i Europolbeslutet.

Artikel 3

Tillgång och användning

1.   Tillgången till personuppgifter som behandlas av Europol i enlighet med detta beslut ska vara begränsad till bemyndigad personal vid Europol.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i Europolbeslutet, ska personuppgifter som behandlas av Europol i enlighet med detta beslut endast användas för att fastställa huruvida dessa uppgifter är relevanta för Europols arbetsuppgifter och kan föras in i Europols informationsbehandlingssystem.

3.   Om Europol fastställer att uppgifterna är relevanta för dess arbetsuppgifter och kan föras in i Europols informationssystem, ska Europol föreslå att den överförande medlemsstaten för in uppgifterna i Europols informationssystem i enlighet med artikel 13.1 i Europolbeslutet. Om medlemsstaten inte följer Europols beslut ska artikel 5 i detta beslut tillämpas.

Artikel 4

Bestämmelser om skydd av personuppgifter och datasäkerhet

1.   När Europol behandlar personuppgifter enligt detta beslut ska bestämmelserna om skydd av personuppgifter och om datasäkerhet i Europolbeslutet följas, särskilt artiklarna 18, 27 och 35 samt de bestämmelser som antagits för deras tillämpning.

2.   Om Europol beslutar att föra in dessa uppgifter i informationsbehandlingssystemen eller att radera eller förstöra dem ska den medlemsstat, det EU-organ eller den tredje part som har lämnat uppgifterna informeras om detta.

Artikel 5

Tidsgräns för lagring av uppgifter

1.   Ett beslut om användning av personuppgifter i enlighet med artikel 3.2 ska fattas så snart som möjligt och i alla händelser inte senare än sex månader efter det att uppgifterna mottogs av Europol.

2.   I avsaknad av ett sådant beslut efter sexmånadersperioden ska personuppgifterna raderas eller förstöras och den medlemsstat, det EU-organ eller den tredje part som har lämnat uppgifterna ska underrättas om detta.

Artikel 6

Ansvar

Europol ska ansvara för att se till att artiklarna 3, 4 och 5 i detta beslut följs.

Artikel 7

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den dag då Europolbeslutet börjar tillämpas.

Utfärdat i Haag den 4 juni 2009.

Beslutet antogs av rådet den 30 november 2009.

S. CLERTON

Ordförande


(1)  EUT L 121, 15.5.2009, s. 37.


29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/3


BESLUT AV EUROPOLS STYRELSE

av den 4 juni 2009

om bestämmelser om uttagning, förlängning av mandatet för och entledigande av direktören och de biträdande direktörerna för Europol

(2009/1011/RIF)

EUROPOLS STYRELSE HAR ANTAGIT FÖLJANDE BESTÄMMELSER

med beaktande av rådets beslut av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) (1) (nedan kallat Europolbeslutet), och särskilt artiklarna 37.9 g, 38.1, 38.2, 38.3, 38.7 och 39,

med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade anställningsvillkoren) som fastställs genom rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (2),

med beaktande av artikel 12 i anställningsvillkoren vad gäller villkoren för tillfälligt anställda och avdelning II kapitel 9 i anställningsvillkoren om anställningens upphörande för tillfälligt anställda,

med beaktande av kommissionens beslut SEK(2009) 27/2 av den 12 januari 2009 om riktlinjer för urval och utnämning av direktörer för tillsynsmyndigheter, verkställande organ och gemensamma företag,

med beaktande av styrelsens arbetsordning, och

av följande skäl:

(1)

Det är styrelsens uppgift att fastställa bestämmelser för uttagning och entledigande av Europols direktör och biträdande direktörer samt förlängning av deras mandat. Innan dessa bestämmelser träder i kraft ska de godkännas av rådet med kvalificerad majoritet.

(2)

Direktören och de biträdande direktörerna ska väljas ut genom ett objektivt och öppet förfarande utan att detta får inverka på sekretessen under själva förfarandet och skyddet av de personuppgifter som behandlas under urvalet.

(3)

Det är lämpligt att anta förfaranden som motsvarar dem som fastställs i kommissionens beslut SEK(2009) 27/2 av den 12 januari 2009.

(4)

Syftet med urvalsförfarandet är att hitta de sökande som är mest kvalificerade till den tjänst som ska tillsättas.

(5)

Europol tillämpar en politik för lika möjligheter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

1.   Dessa bestämmelser är tillämpliga på uttagning och entledigande av Europols direktör och biträdande direktör samt förlängning av deras mandat i enlighet med artikel 38 i Europolbeslutet.

2.   Om direktören under mer än en månad är tillfälligt oförmögen att utöva sina befogenheter eller om tjänsten som direktör är ledig ska direktörens befogenheter utövas av en biträdande direktör. Styrelsen ska för detta ändamål fastställa en turordning för ersättarna.

3.   Varje hänvisning i dessa bestämmelser till män avser också kvinnor, och omvänt, om inte annat tydligt framgår av sammanhanget.

KAPITEL 2

URVALSFÖRFARANDET

Artikel 2

Urvalsförfarandet ska följa de principer som föreskrivs i artikel 12.1 i anställningsvillkoren.

Artikel 3

1.   Tjänsten som direktör eller biträdande direktör betraktas som ledig

a)

när det är nio månader kvar tills deras respektive mandat löper ut,

b)

när rådet har mottagit en avskedsansökan,

c)

när rådet fattat beslut om att entlediga direktören eller en biträdande direktör eller på annat sätt vidtar åtgärder för deras avgång i enlighet med kapitel 4 i dessa bestämmelser,

d)

när det är nio månader kvar tills direktören eller en biträdande direktör fyller 65 år, eller

e)

vid direktörens eller en biträdande direktörs frånfälle.

2.   För varje ledig befattning ska styrelsen utarbeta ett meddelande om den lediga tjänsten. För befattningen som biträdande direktör utarbetar styrelsen meddelandet om den lediga tjänsten efter att ha hört direktören.

I meddelandet om den lediga tjänsten ska följande uppgifter klart och tydligt anges:

a)

En allmän beskrivning av Europols uppgifter och uppdrag i enlighet med Europolbeslutet.

b)

En beskrivning av direktörens eller i förekommande fall den biträdande direktörens huvudsakliga uppgifter och ansvar med hänvisningar till de berörda bestämmelserna i Europolbeslutet.

c)

Urvalskrav som varje sökande måste uppfylla.

d)

Profilen för tjänsten, bland annat alla egenskaper som betraktas som relevanta för befattningen och som i det följande förfarandet kommer att användas som urvalskriterier.

e)

En översikt över urvals- och utnämningsförfarandet.

f)

Anställningsvillkoren, bland annat lönegrad, det erbjudna anställningsavtalets beskaffenhet och mandatets längd.

g)

Ansökningsförfarandet och sista datum för inlämnande av ansökningar.

3.   I urvalsförfarandet ska det ingå en bedömning av de sökandes särskilda kompetens och färdigheter.

Styrelsen ska för varje tjänst fastställa metoderna för bedömningsförfarandet och dess särskilda egenskaper och kan besluta att externa rekryteringskonsulter ska anlitas.

4.   Av meddelandet om den lediga tjänsten ska vidare framgå att de sökande måste lämna in en skriftlig ansökan, åtföljd av en utförlig meritförteckning, ett personligt brev samt vitsord om sin lämplighet att fullgöra de åligganden som ingår i den lediga tjänsten, till styrelsens ordförande inom sex veckor från det datum då meddelandet om den lediga tjänsten offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Meddelandet om den lediga tjänsten ska också innehålla upplysningar om de säkerhetskontroller som den antagna sökanden måste genomgå i enlighet med de bestämmelser som antagits enligt artikel 40 i Europolbeslutet.

Artikel 4

1.   Styrelsen ska se till att det meddelande om ledig tjänst som avses i artikel 3.2 offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och i andra medier, även nationella tidningar och facktidskrifter, för att få största möjliga spridning i alla medlemsstater.

2.   Europol ska informera Europols nationella enheter om att en tjänst som direktör eller biträdande direktör är ledig. De nationella enheterna ska informera de berörda behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om den lediga tjänsten. Dessa ansvarar för att deras avdelningar och all berörd personal informeras om den lediga tjänsten.

3.   Europol ska skicka ett mottagningsbevis till de sökande.

Artikel 5

1.   Styrelsen ska inrätta en urvalskommitté (nedan kallad kommittén) som ska bedöma de mottagna ansökningarna och utarbeta en motiverad rapport till styrelsen i enlighet med artikel 6 i dessa bestämmelser.

2.   För tjänsten som direktör ska kommittén vara sammansatt av den ledamot i styrelsen som företräder kommissionen och sex styrelseledamöter som företräder medlemsstaterna vilka utses av styrelsen genom lottdragning.

3.   För tjänsten som biträdande direktör ska kommittén vara sammansatt av direktören, eller en biträdande direktör som direktören delegerat uppdraget till, den ledamot av styrelsen som företräder kommissionen samt fem styrelseledamöter som företräder medlemsstaterna vilka utses av styrelsen genom lottdragning.

4.   Om en styrelseledamot som utsetts enligt punkterna 2 och 3 inte kan delta i kommitténs arbete ska den ledamoten ersättas av den styrelsesuppleant som företräder kommissionen eller i förekommande fall den berörda medlemsstaten.

5.   Om det finns skäl att anta att en kommittéledamot har en personlig relation till någon av de sökande eller om det finns risk för någon annan intressekonflikt ska den kommittéledamoten inte delta i kommitténs arbete utan ersättas av suppleanten i enlighet med punkt 4.

6.   Styrelsens sekretariat ska fungera som kommitténs sekretariat.

Artikel 6

1.   Vid sitt första sammanträde ska kommittén utse en av sina ledamöter till ordförande.

2.   Kommittén kan i sitt arbete biträdas av en extern rekryteringskonsult om styrelsen har beslutat detta på eget initiativ eller på begäran av kommittén. Den externa konsulten ska inte ha ställning som kommittéledamot.

3.   I kommitténs uppgifter ingår att

a)

fastställa vilka sökande som är behöriga för tjänsten enligt kriterierna i meddelandet om den lediga tjänsten,

b)

göra en första bedömning av de behöriga sökandes ansökningar med beaktande av deras yrkeskvalifikationer, färdigheter, erfarenheter och vitsord för att bestämma vilka sökande som kommittén ska bedöma ytterligare,

c)

arrangera en bedömning av sökande i enlighet med artikel 3.3 i dessa bestämmelser,

d)

intervjua sökande för att bedöma deras kvalifikationer och färdigheter jämfört med kriterierna i meddelandet om den lediga tjänsten, och

e)

utarbeta en rapport om de mottagna ansökningarna och det förfarande som kommittén därefter följt, inbegripet

i)

en förteckning över behöriga sökande med uppgift om vilka av dem som kommittén har intervjuat,

ii)

en förteckning över sökande, rangordnade efter meriter, som uppfyller samtliga behörighetskriterier och som anses bäst motsvara urvalskriterierna i meddelandet om den lediga tjänsten.

4.   Kommittén ska till fullo dokumentera sitt arbete, framför allt genom att använda bedömningsblanketter som fastställts enligt kriterierna i meddelandet om den lediga tjänsten och eventuella ytterligare riktlinjer från styrelsen. Bedömningsblanketterna och en sammanfattning av kommitténs allmänna slutsatser om varje sökande ska fogas till ansökningshandlingarna.

5.   Resultatet av det arbete som utförs för kommitténs räkning av dess sekretariat, en eller flera av dess ledamöter eller en extern personalkonsult ska läggas fram för hela kommittén för granskning och godkännande.

6.   Kommitténs beslut om att anta rapporten ska undertecknas av dess ordförande och ytterligare en kommittéledamot.

7.   Kommitténs ordförande ska så snart som möjligt efter intervjuerna överlämna kommitténs rapport till styrelsen samt de fullständiga ansökningshandlingarna från de sökande som intervjuats.

Artikel 7

Sökande som inte längre övervägs av kommittén ska efter varje urvalsetapp informeras skriftligen av kommitténs sekretariat om utgången av förfarandet.

Artikel 8

1.   Kommitténs överläggningar ska hållas i Haag såvida inte styrelsen beslutat om annat.

2.   Kostnader för resor och uppehälle, inklusive hotellrum, för kommittéledamöterna och sökande som inbjuds till prov och intervjuer ska ersättas i enlighet med tillämpliga bestämmelser.

Artikel 9

1.   Styrelsen ska inbjuda kommitténs ordförande att redogöra för det genomförda förfarandet och lägga fram kommitténs rapport.

2.   Styrelsen får besluta att intervjua de sökande som är upptagna på kommitténs rangordnade förteckning och alla andra behöriga sökande som har intervjuats av kommittén.

3.   På grundval av den rapport som kommittén lämnat och i tillämpliga fall resultatet av de intervjuer som anordnas i enlighet med punkt 2 ska styrelsen anta ett motiverat yttrande

a)

med en förteckning över behöriga sökande,

b)

med en förteckning över minst tre lämpliga sökande, rangordnade efter meriter, som valts ut till slutomgången, och

c)

där styrelsen bekräftar att de kvarvarande sökande i slutomgången uppfyller de villkor för anställning som föreskrivs i artikel 12.2 i anställningsvillkoren samt alla behörighetskriterier i meddelandet om den lediga tjänsten.

4.   Om en styrelseledamot också finns med på förteckningen över sökande, eller om det finns risk för att intressekonflikter ska uppkomma, ska den ledamoten inte vara närvarande när styrelsens yttrande utarbetas.

5.   Styrelsens ordförande ska till rådet överlämna styrelsens yttrande och den fullständiga ansökan från var och en av de sökande som är kvar i slutomgången så att rådet kan fatta sitt beslut i enlighet med artikel 38 i Europolbeslutet på grundval av all relevant information.

6.   Sökande som inte längre övervägs av styrelsen ska informeras skriftligen av styrelsens sekretariat om utgången av förfarandet.

Artikel 10

När rådet har fattat beslut om utnämningen ska alla som sökt tjänsten få ett formellt besked från styrelsen om utgången av förfarandet. Den tre månader långa fristen för överklagande i enlighet med artikel 90 i tjänsteföreskrifterna börjar löpa från dagen för delgivningen av detta besked.

Artikel 11

1.   Kommitténs och styrelsens överläggningar ska vara hemliga.

2.   Ledamöterna av kommittén och av styrelsen samt all Europolpersonal, personal hos eventuell extern rekryteringskonsult eller extern personalkonsult som medverkar i urvalsförfarandet har strikt tystnadsplikt om det arbete som utförs.

KAPITEL 3

FÖRLÄNGNING AV MANDAT

Artikel 12

1.   Om mandatet för direktören eller en biträdande direktör som utnämnts i enlighet med artikel 38 i Europolbeslutet kan förlängas i enlighet med artikel 38.1 eller 38.2 i Europolbeslutet får styrelsen besluta att frångå det förfarande som fastställs i kapitel 2. I sådana fall ska styrelsen minst tolv månader före utgången av mandatet utarbeta ett yttrande med en rekommendation till rådet om att förlänga mandatet. I sitt yttrande ska styrelsen särskilt beakta de resultat som direktören eller den biträdande direktören uppnått under den första mandatperioden, de årliga prestationsbedömningar som utarbetas i enlighet med artikel 15.2 i anställningsvillkoren samt Europols uppdrag och behov under de kommande åren.

Styrelsens yttrande med en rekommendation om förlängning av en biträdande direktörs mandat ska avges efter det att styrelsen har hört direktören.

2.   Det förfarande som föreskrivs i kapitel 2 ska följas om styrelsen beslutar att inte frångå det, om rådet beslutar att inte förlänga den berörda direktörens eller biträdande direktörs mandat eller om rådet inte fattat något beslut inom tre månader efter mottagandet av styrelsens yttrande.

KAPITEL 4

TJÄNSTGÖRINGENS UPPHÖRANDE

Artikel 13

1.   Förutom vid dödsfall ska direktörens eller en biträdande direktörs anställning i enlighet med artikel 47 a i anställningsvillkoren upphöra vid utgången av den månad då den berörda personen fyller 65 år.

2.   Beslut om att direktörens eller en biträdande direktörs tjänstgöring ska upphöra fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter det att styrelsen har hörts i enlighet med artiklarna 15 och 17 i dessa bestämmelser.

3.   Styrelsens yttrande om tjänstgöringens upphörande för en biträdande direktör ska upprättas efter det att styrelsen har hört direktören.

Artikel 14

1.   En direktör eller biträdande direktör som önskar lämna sin tjänst före utgången av sitt mandat ska skriftligen och på ett entydigt sätt meddela sin avsikt att lämna sin tjänst vid Europol samt föreslå en tidpunkt då uppsägningen bör få verkan i enlighet med artikel 47 b ii i anställningsvillkoren.

2.   Avskedsansökan ska ställas till rådets ordförande med en kopia till styrelsens ordförande och till direktören om det gäller en avskedsansökan från en biträdande direktör.

Artikel 15

1.   På styrelsens begäran kan direktören eller en biträdande direktör sägas upp av rådet i enlighet med artikel 47 b i anställningsvillkoren under iakttagande av den uppsägningstid som anges i den artikeln och övriga villkor i led ii eller led iii i artikeln.

2.   På styrelsens begäran kan direktören eller en biträdande direktör sägas upp av rådet utan uppsägningstid om de villkor som avses i artikel 48 a eller b i anställningsvillkoren är uppfyllda.

3.   Direktören eller en biträdande direktör ska sägas upp av rådet utan uppsägningstid om de villkor som avses i artikel 50 i anställningsvillkoren är uppfyllda. I sådana fall ska rådet efter att ha hört den berörda personen och efter genomförandet av det disciplinära förfarande som avses i artikel 16.2 i dessa bestämmelser förklara att den berörda personens anställning har upphört.

Innan anställningen upphör kan den berörda direktören eller biträdande direktören suspenderas, i det förstnämnda fallet av styrelsen och i det sistnämnda fallet av direktören, i enlighet med artikel 50.2 i anställningsvillkoren och artiklarna 23 och 24 i bilaga IX i tjänsteföreskrifterna.

Artikel 16

1.   Om direktören eller en biträdande direktör uppsåtligen eller av grov vårdslöshet åsidosätter sina plikter enligt Europolbeslutet eller anställningsvillkoren kan disciplinåtgärder vidtas mot honom i enlighet med artikel 50a i anställningsvillkoren, avdelning VI i tjänsteföreskrifterna och i tillämpliga fall bilaga IX i tjänsteföreskrifterna.

Med sådan underlåtenhet avses bland annat fall då det bevisas att en person medvetet lämnat falsk information om sin egen yrkesskicklighet eller om kraven i artikel 12.2 i anställningsvillkoren, om den uppgivna falska informationen var avgörande för att denne blev anställd.

2.   Disciplinära förfaranden ska inledas och genomföras i enlighet med bilaga IX till tjänsteföreskrifterna.

Artikel 17

1.   Efter det att ett sådant disciplinärt förfarande som föreskrivs i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna har genomförts kan direktörens eller den berörde biträdande direktörens anställning sägas upp av rådet utan uppsägningstid av disciplinära skäl i enlighet med artikel 49 i anställningsvillkoren om direktören eller en biträdande direktör uppsåtligen eller av vårdslöshet grovt åsidosätter sina plikter.

Innan anställningen upphör kan direktören eller den biträdande direktören suspenderas, av styrelsen i det förstnämnda fallet eller av direktören i det sistnämnda fallet, i enlighet med artikel 50.2 i anställningsvillkoren och artiklarna 23 och 24 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna.

2.   Efter mottagande av den rapport från disciplinnämnden som avses i artikel 18 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna ska styrelsen besluta om ett yttrande ska inges till rådet i syfte att entlediga direktören från tjänsten i enlighet med artikel 38.7 i Europolbeslutet. I sådana fall ska styrelsen inom en månad från mottagandet av disciplinnämndens rapport avge ett motiverat yttrande om de påföljder som de framförda klagomålen bör föranleda eller eventuella andra åtgärder som rådet bör vidta i enlighet med dessa bestämmelser. Innan styrelsen upprättar sitt yttrande ska den ge direktören möjlighet att yttra sig. Styrelsens ordförande ska överlämna styrelsens yttrande till rådet i enlighet med artikel 38.7 i Europolbeslutet med en kopia till den berörda direktören.

Om styrelsen beslutar att inget yttrande ska inges till rådet i enlighet med artikel 38.7 i Europolbeslutet har den rätt att förelägga någon av de andra påföljderna i artikel 9.1 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna än att avsätta direktören från tjänsten. Efter att ha hört direktören ska styrelsen fatta sitt beslut i enlighet med artiklarna 9 och 10 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna inom två månader från dagen för mottagandet av disciplinnämndens rapport. Beslutet ska motiveras.

3.   Efter mottagandet av den rapport från disciplinnämnden som avses i artikel 18 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna ska direktören utan onödigt dröjsmål överlämna ett motiverat yttrande till styrelsen om de påföljder som de framförda klagomålen bör föranleda eller eventuella andra åtgärder som rådet bör vidta i fråga om en biträdande direktör i enlighet med dessa bestämmelser.

Styrelsen ska besluta om ett yttrande ska inges i till rådet om att den berörda biträdande direktören bör entledigas från sin tjänst i enlighet med artikel 38.7 i Europolbeslutet. Innan styrelsen upprättar sitt yttrande ska den ge den berörda biträdande direktören möjlighet att yttra sig. Styrelsens yttrande ska avges inom en månad från den dag då direktören mottog disciplinnämndens rapport. Styrelsens ordförande ska överlämna styrelsens yttrande till rådet i enlighet med artikel 38.7 i Europolbeslutet med en kopia till den berörde biträdande direktören.

Om styrelsen beslutar att inget yttrande ska inges till rådet i enlighet med artikel 38.7 i Europolbeslutet har direktören rätt att förelägga någon av de andra påföljderna som föreskrivs i artikel 9.1 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna än att avsätta den berörde biträdande direktören från dennes tjänst. Efter att ha hört den berörde biträdande direktören ska direktören fatta sitt beslut i enlighet med artiklarna 9 och 10 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna inom två månader från dagen för mottagandet av disciplinnämndens rapport. Beslutet ska motiveras.

4.   Efter mottagande av styrelsens yttrande, i enlighet med punkt 2 eller 3 i denna artikel, ska rådet efter att ha hört den berörde direktören eller biträdande direktören besluta om denne ska avsättas från sin tjänst i enlighet med artikel 9.1 h i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna eller på annat sätt skiljas från sin anställning vid Europol.

Om rådet beslutar att avsätta direktören eller en biträdande direktör från dennes tjänst eller på annat sätt skilja denne från anställningen ska rådet i sitt beslut uttryckligen ange åtgärdens beskaffenhet och från vilket datum den gäller. Beslutet ska motiveras och delges den berörda personen och Europol.

Ett beslut från rådet om att avsätta direktören eller en biträdande direktör från dennes tjänst i enlighet med artikel 9 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna ska fattas inom två månader från dagen för mottagandet av den rapport från disciplinnämnden som avses i artikel 18 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna.

5.   Om rådet beslutar att inte avsätta direktören eller den berörda biträdande direktören från dennes tjänst i enlighet med artikel 9.1 h i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna eller på annat sätt skilja denne från hans anställning vid Europol ska ärendet återförvisas till styrelsen om det gäller direktören, eller till styrelsen och direktören om det gäller en biträdande direktör.

Om ett ärende som gäller direktören återförvisas till styrelsen har styrelsen rätt att besluta om någon av de andra påföljder som föreskrivs i artikel 9.1 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna än att avsätta direktören från tjänsten. Efter att ha hört direktören ska styrelsen utan onödigt dröjsmål fatta sitt beslut. Beslutet ska motiveras.

Om ett ärende som gäller en biträdande direktör återförvisas till styrelsen och direktören har direktören rätt att besluta om någon annan av de påföljder som föreskrivs i artikel 9.1 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna än att avsätta den biträdande direktören från hans tjänst. Efter att ha hört den berörde biträdande direktören ska direktören fatta sitt beslut utan onödigt dröjsmål. Beslutet ska motiveras.

KAPITEL 5

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 18

1.   Dessa bestämmelser träder i kraft samma dag som Europolbeslutet.

2.   Inom tre år efter ikraftträdande ska styrelsen utvärdera bestämmelserna.

3.   Eventuella förslag om ändring av bestämmelserna ska behandlas av styrelsen och antas av rådet i enlighet med förfarandet i artikel 38.3 och 38.7 i Europolbeslutet.

Haag den 4 juni 2009.

Godkänt av rådet den 30 november 2009.

S. CLERTON

Ordförande


(1)  EUT L 121, 15.5.2009, s. 37.

(2)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.


V Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget

RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE ÄR OBLIGATORISKT

29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/9


RÅDETS FÖRORDNING (EU, EURATOM) nr 1295/2009

av den 22 december 2009

om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2009 av storleken på avgiften till pensionssystemet för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i gemenskaperna, vilka fastställs genom rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/1968 (1), särskilt artikel 83a i, och bilaga XII till, tjänsteföreskrifterna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 13 i bilaga XII till tjänsteföreskrifterna lade Eurostat den 1 september 2009 fram en rapport om 2009 års försäkringstekniska bedömning av pensionssystemet med en uppdatering av de parametrar som avses i den bilagan. Av bedömningen framgår att den avgiftssats som behövs för att hålla pensionssystemet i försäkringsteknisk balans är 11,3 % av grundlönen.

(2)

För att hålla pensionssystemet för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen i försäkringsteknisk balans bör därför storleken på avgiften till pensionssystemet ändras till 11,3 % av grundlönen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med verkan från och med den 1 juli 2009 ska den avgiftssats som avses i artikel 83.2 i tjänsteföreskrifterna vara 11,3 %.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 december 2009.

På rådets vägnar

A. CARLGREN

Ordförande


(1)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.


29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/10


RÅDETS FÖRORDNING (EU, EURATOM) nr 1296/2009

av den 23 december 2009

om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2009 av lönerna och pensionerna för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen och av de på dessa löner och pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier, särskilt artikel 12,

med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna, fastställda genom förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (1), särskilt artiklarna 63, 64, 65 och 82 i och bilagorna VII, XI och XIII till tjänsteföreskrifterna samt artiklarna 20.1, 64, 92 och 132 i anställningsvillkoren,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I syfte att se till att köpkraften för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen utvecklas parallellt med köpkraften för tjänstemän i medlemsstaternas statsförvaltningar bör en anpassning av lönerna och pensionerna för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen företas inom ramen för 2009 års översyn av lönenivån.

(2)

Översynen av lönerna och pensionerna som föreslagits av kommissionen bör ändras mot bakgrund av den finansiella och ekonomiska krisen och som en del av unionens ekonomiska och sociala politik. Situationen bör bedömas på nytt när så är lämpligt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Datumet ”1 juli 2008” i artikel 63 andra stycket i tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2009 ersättas med datumet ”1 juli 2009”.

Artikel 2

Den för beräkningen av löner och pensioner tillämpliga tabellen över grundmånadslönerna i artikel 66 i tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2009 ersättas med följande tabell:

1.7.2009

LÖNEKLASS

LÖNEGRAD

1

2

3

4

5

16

16 600,62

17 298,20

18 025,09

 

 

15

14 672,17

15 288,71

15 931,17

16 374,40

16 600,62

14

12 967,74

13 512,67

14 080,49

14 472,23

14 672,17

13

11 461,32

11 942,94

12 444,80

12 791,03

12 967,74

12

10 129,89

10 555,56

10 999,12

11 305,13

11 461,32

11

8 953,13

9 329,35

9 721,38

9 991,85

10 129,89

10

7 913,07

8 245,59

8 592,08

8 831,12

8 953,13

9

6 993,83

7 287,72

7 593,96

7 805,24

7 913,07

8

6 181,38

6 441,13

6 711,79

6 898,52

6 993,83

7

5 463,30

5 692,88

5 932,10

6 097,14

6 181,38

6

4 828,65

5 031,55

5 242,99

5 388,85

5 463,30

5

4 267,72

4 447,05

4 633,92

4 762,85

4 828,65

4

3 771,95

3 930,45

4 095,61

4 209,56

4 267,72

3

3 333,77

3 473,86

3 619,84

3 720,55

3 771,95

2

2 946,50

3 070,31

3 199,33

3 288,34

3 333,77

1

2 604,21

2 713,64

2 827,67

2 906,34

2 946,50

Artikel 3

De i kraft av artikel 64 i tjänsteföreskrifterna, på löner för tjänstemän och övriga anställda tillämpliga korrigeringskoefficienterna, ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara de som anges i kolumn 2 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 17.3 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, på överföringar för tjänstemän och övriga anställda tillämpliga korrigeringskoefficienterna, ska med verkan från och med den 1 januari 2010 vara de som anges i kolumn 3 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 20.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, på pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna, ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara de som anges i kolumn 4 i tabellen nedan.

De i kraft av artikel 64 i tjänsteföreskrifterna, på löner för tjänstemän och övriga anställda tillämpliga korrigeringskoefficienterna, ska med verkan från och med 16 maj 2009 vara de som anges i kolumn 5 i tabellen nedan. Den årliga anpassningen ska få verkan den 16 maj 2009 för de berörda anställningsorterna.

De i kraft av artikel 64 i tjänsteföreskrifterna, på löner för tjänstemän och övriga anställda tillämpliga korrigeringskoefficienterna, ska med verkan från och med den 1 maj 2009 vara de som anges i kolumn 6 i tabellen nedan. Den årliga anpassningen ska få verkan den 1 maj 2009 för den berörda anställningsorten.

1

2

3

4

5

6

Land/Ort

Löner

1.7.2009

Överföringar

1.1.2010

Pensioner

1.7.2009

Löner

16.5.2009

Löner

1.5.2009

Bulgarien

 

62,0

100,0

69,2

 

Tjeckien

88,3

80,4

100,0

 

 

Danmark

138,7

133,9

133,9

 

 

Tyskland

98,4

98,8

100,0

 

 

Bonn

98,6

 

 

 

 

Karlsruhe

95,9

 

 

 

 

München

106,1

 

 

 

 

Estland

82,1

79,6

100,0

 

 

Irland

114,7

110,6

110,6

 

 

Grekland

94,2

93,5

100,0

 

 

Spanien

99,4

93,5

100,0

 

 

Frankrike

115,8

108,5

108,5

 

 

Italien

110,6

106,5

106,5

 

 

Varese

97,1

 

 

 

 

Cypern

88,7

91,5

100,0

 

 

Lettland

84,5

77,1

100,0

 

 

Litauen

76,5

71,0

100,0

 

 

Ungern

81,8

70,9

100,0

 

 

Malta

85,5

86,2

100,0

 

 

Nederländerna

109,3

101,1

101,1

 

 

Österrike

106,9

105,9

105,9

 

 

Polen

 

64,0

100,0

72,2

 

Portugal

87,8

87,2

100,0

 

 

Rumänien

 

59,1

100,0

 

69,3

Slovenien

90,8

86,3

100,0

 

 

Slovakien

84,3

79,0

100,0

 

 

Finland

121,3

116,6

116,6

 

 

Sverige

 

98,0

100,0

102,8

 

Fören. kungariket

 

100,3

100,3

120,3

 

Culham

96,5

 

 

 

 

Artikel 4

Beloppen för föräldraledighetsersättning enligt artikel 42a andra och tredje styckena i tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara 894,57 EUR respektive – för ensamstående föräldrar – 1 192,76 EUR.

Artikel 5

Grundbeloppet för hushållstillägg enligt artikel 1.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara 167,31 EUR.

Tillägget för underhållsberättigat barn enligt artikel 2.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara 365,60 EUR.

Utbildningstillägget enligt artikel 3.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara 248,06 EUR.

Utbildningstillägget enligt artikel 3.2 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara 89,31 EUR.

Minimibeloppet för utlandstillägg enligt artikel 69 i tjänsteföreskrifterna och artikel 4.1 andra stycket i bilaga VII till dessa ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara 495,89 EUR.

Minimibeloppet för utlandstillägg enligt artikel 134 i anställningsvillkoren ska med verkan från och med den 14 juli 2009 vara 356,48 EUR.

Artikel 6

Kilometerersättningen enligt artikel 8.2 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 januari 2010 vara följande:

0 EUR per km för

0 till 200 km

0,3719 EUR per km för

201 till 1 000 km

0,6198 EUR per km för

1 001 till 2 000 km

0,3719 EUR per km för

2 001 till 3 000 km

0,1238 EUR per km för

3 001 till 4 000 km

0,0597 EUR per km för

4 001 till 10 000 km

0 EUR per km över

10 000 km.

0 EUR per km över

185,92 EUR om tågsträckan mellan anställningsorten och ursprungsorten är mellan 725 km och 1 450 km,

371,79 EUR om tågsträckan mellan anställningsorten och ursprungsorten är längre än 1 450 km.

Artikel 7

Dagtraktamentet enligt artikel 10.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara

38,43 EUR för en tjänsteman som har rätt till hushållstillägg, och

30,98 EUR för en tjänsteman som inte har rätt till hushållstillägg.

Artikel 8

Minimibeloppet för bosättningsbidrag enligt artikel 24.3 i anställningsvillkoren ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara

1 094,01 EUR för en anställd som har rätt till hushållstillägg, och

650,50 EUR för en anställd som inte har rätt till hushållstillägg.

Artikel 9

Den undre och den övre gränsen för arbetslöshetsersättning enligt artikel 28a.3 andra stycket i anställningsvillkoren ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara 1 312,02 EUR respektive 2 624,05 EUR och schablonavdraget ska vara 1 192,76 EUR.

Artikel 10

Tabellen över grundmånadslönerna i artikel 93 i anställningsvillkoren ska med verkan från och med den 1 juli 2009 ersättas med följande tabell:

TJÄNSTEGRUPP

1.7.2009

LÖNEKLASS

LÖNEGRAD

1

2

3

4

5

6

7

IV

18

5 722,65

5 841,66

5 963,14

6 087,15

6 213,73

6 342,95

6 474,86

17

5 057,83

5 163,01

5 270,38

5 379,98

5 491,86

5 606,07

5 722,65

16

4 470,24

4 563,20

4 658,10

4 754,97

4 853,85

4 954,79

5 057,83

15

3 950,91

4 033,08

4 116,95

4 202,56

4 289,96

4 379,17

4 470,24

14

3 491,92

3 564,54

3 638,66

3 714,33

3 791,58

3 870,43

3 950,91

13

3 086,25

3 150,43

3 215,95

3 282,82

3 351,09

3 420,78

3 491,92

III

12

3 950,85

4 033,01

4 116,87

4 202,48

4 289,87

4 379,08

4 470,14

11

3 491,89

3 564,50

3 638,62

3 714,29

3 791,52

3 870,37

3 950,85

10

3 086,24

3 150,42

3 215,93

3 282,80

3 351,07

3 420,75

3 491,89

9

2 727,71

2 784,44

2 842,34

2 901,44

2 961,78

3 023,37

3 086,24

8

2 410,84

2 460,97

2 512,15

2 564,39

2 617,71

2 672,15

2 727,71

II

7

2 727,65

2 784,38

2 842,30

2 901,42

2 961,76

3 023,37

3 086,25

6

2 410,72

2 460,86

2 512,04

2 564,29

2 617,63

2 672,07

2 727,65

5

2 130,61

2 174,93

2 220,16

2 266,34

2 313,48

2 361,60

2 410,72

4

1 883,05

1 922,22

1 962,20

2 003,01

2 044,67

2 087,20

2 130,61

I

3

2 319,77

2 367,92

2 417,06

2 467,23

2 518,43

2 570,70

2 624,05

2

2 050,78

2 093,34

2 136,79

2 181,14

2 226,40

2 272,61

2 319,77

1

1 812,98

1 850,61

1 889,01

1 928,22

1 968,24

2 009,09

2 050,78

Artikel 11

Minimibeloppet för bosättningsbidrag enligt artikel 94 i anställningsvillkoren ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara

822,88 EUR för en anställd som har rätt till hushållstillägg, och

487,86 EUR för en anställd som inte har rätt till hushållstillägg.

Artikel 12

Den undre och den övre gränsen för arbetslöshetsersättning enligt artikel 96.3 andra stycket i anställningsvillkoren ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara 984,02 EUR respektive 1 968,04 EUR, och schablonavdraget ska vara 894,57 EUR.

Den undre och den övre gränsen för arbetslöshetsersättning enligt artikel 136 i anställningsvillkoren ska med verkan från och med den 14 juli 2009 vara 865,73 EUR respektive 2 037,00 EUR.

Artikel 13

Ersättningarna för skiftarbete enligt artikel 1.1 första stycket i rådets förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 (2) ska med verkan från och med den 1 juli 2009 vara 374,98 EUR, 565,98 EUR, 618,82 EUR respektive 843,65 EUR.

Artikel 14

Beloppen i artikel 4 i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 (3) ska med verkan från och med den 1 juli 2009 multipliceras med en koefficient på 5,412934.

Artikel 15

Tabellen i artikel 8.2 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna ska med verkan från och med den 1 juli 2009 ersättas med följande tabell:

1.7.2009

LÖNEGRAD

LÖNEKLASS

1

2

3

4

5

6

7

8

16

16 600,62

17 298,20

18 025,09

18 025,09

18 025,09

18 025,09

 

 

15

14 672,17

15 288,71

15 931,17

16 374,40

16 600,62

17 298,20

 

 

14

12 967,74

13 512,67

14 080,49

14 472,23

14 672,17

15 288,71

15 931,17

16 600,62

13

11 461,32

11 942,94

12 444,80

12 791,03

12 967,74

 

 

 

12

10 129,89

10 555,56

10 999,12

11 305,13

11 461,32

11 942,94

12 444,80

12 967,74

11

8 953,13

9 329,35

9 721,38

9 991,85

10 129,89

10 555,56

10 999,12

11 461,32

10

7 913,07

8 245,59

8 592,08

8 831,12

8 953,13

9 329,35

9 721,38

10 129,89

9

6 993,83

7 287,72

7 593,96

7 805,24

7 913,07

 

 

 

8

6 181,38

6 441,13

6 711,79

6 898,52

6 993,83

7 287,72

7 593,96

7 913,07

7

5 463,30

5 692,88

5 932,10

6 097,14

6 181,38

6 441,13

6 711,79

6 993,83

6

4 828,65

5 031,55

5 242,99

5 388,85

5 463,30

5 692,88

5 932,10

6 181,38

5

4 267,72

4 447,05

4 633,92

4 762,85

4 828,65

5 031,55

5 242,99

5 463,30

4

3 771,95

3 930,45

4 095,61

4 209,56

4 267,72

4 447,05

4 633,92

4 828,65

3

3 333,77

3 473,86

3 619,84

3 720,55

3 771,95

3 930,45

4 095,61

4 267,72

2

2 946,50

3 070,31

3 199,33

3 288,34

3 333,77

3 473,86

3 619,84

3 771,95

1

2 604,21

2 713,64

2 827,67

2 906,34

2 946,50

 

 

 

Artikel 16

För tillämpningen av artikel 18.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna ska det fasta tillägget enligt den tidigare artikel 4a i bilaga VII till de före den 1 maj 2004 gällande tjänsteföreskrifterna med verkan från och med den 1 juli 2009 vara

129,36 EUR per månad för tjänstemän i lönegrad C 4 eller C 5, och

198,33 EUR per månad för tjänstemän i lönegrad C 1, C 2 eller C 3.

Artikel 17

Skalan för grundmånadslönerna i artikel 133 i anställningsvillkoren ska med verkan från och med den 14 juli 2009 ersättas med följande:

Lönegrad

1

2

3

4

5

6

7

Grundlön för heltid

1 649,12

1 921,23

2 083,02

2 258,43

2 448,62

2 654,81

2 878,37

Lönegrad

8

9

10

11

12

13

14

Grundlön för heltid

3 120,77

3 383,57

3 668,50

3 977,43

4 312,37

4 675,52

5 069,25

Lönegrad

15

16

17

18

19

 

 

Grundlön för heltid

5 496,13

5 958,97

6 460,77

7 004,85

7 594,73

 

 

Artikel 18

Denna förordning ska vid behov ses över och kommissionen ska därför, om lämpligt, lämna in ett förslag till ändring av denna förordning om vilket rådet ska besluta med kvalificerad majoritet.

Artikel 19

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2009.

På rådets vägnar

C. BILDT

Ordförande


(1)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 av den 9 februari 1976 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för skiftarbete samt storleken på och villkoren för denna ersättning (EGT L 38, 13.2.1976, s. 1).

(3)  Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 av den 29 februari 1968 om villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskaperna (EGT L 56, 4.3.1968, s. 8).


29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/16


RÅDETS BESLUT 2009/1012/GUSP

av den 22 december 2009

om stöd till EU:s åtgärder för att i tredjeländer främja kontrollen av vapenexport och principerna och kriterierna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 26.2 och 31.1, och

av följande skäl:

(1)

Rådet antog den 26 juni 1997 EU-programmet för att förebygga och bekämpa olaglig handel med konventionella vapen, enligt vilket EU och dess medlemsstater åtar sig att vidta samordnade åtgärder för att bistå andra länder med att förebygga och bekämpa olaglig handel med vapen.

(2)

Den 8 december 2008 antog rådet gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, i vilken åtta kriterier för export av konventionella vapen (1), en mekanism för underrättelser och samråd om avslag och ett öppet förfarande med offentliggörande av de årliga EU-rapporterna om vapenexporten fastställs. Den gemensamma ståndpunkten bidrar väsentligt till en harmonisering av nationell politik för vapenexportkontroll och flera tredjeländer har officiellt anslutit sig till kodens principer och kriterier.

(3)

I artikel 11 i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp föreskrivs att medlemsstaterna ska göra sitt yttersta för att uppmuntra andra vapenexporterande länder att tillämpa kriterierna i den gemensamma ståndpunkten.

(4)

I den europeiska säkerhetsstrategi som antogs av stats- och regeringscheferna den 12 december 2003 anges fem problemområden som EU måste ta itu med efter det kalla krigets slut: terrorism, spridning av massförstörelsevapen, regionala konflikter, stater i upplösning och organiserad brottslighet. Följderna av okontrollerad spridning av konventionella vapen är av central betydelse inom fyra av dessa fem problemområden. Den okontrollerade spridningen av vapen bidrar till att förvärra terrorism och organiserad brottslighet och bidrar väsentligt till att utlösa och sprida konflikter och till upplösning av statliga strukturer. I strategin betonas dessutom vikten av spridningsbegränsande exportkontroll.

(5)

Det internationella instrumentet för att stater i tid och på ett tillförlitligt sätt ska kunna identifiera och spåra olagliga handeldvapen och lätta vapen, vilket antogs av Förenta nationernas generalförsamling den 8 december 2005, avser att förbättra verkan av och komplettera befintliga bilaterala, regionala och internationella avtal för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen.

(6)

Enligt den EU-strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa som antogs av Europeiska rådet den 15 och 16 december 2005 bör EU på regional och internationell nivå stödja en förstärkning av exportkontrollen och främja kriterierna i uppförandekoden för vapenexport, som senare har ersatts av gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, genom att bland annat bistå tredjeländer vid utformning av nationell lagstiftning på området och främja åtgärder för ökad öppenhet.

(7)

Den 6 december 2006 antog Förenta nationernas generalförsamling, med stöd från Europeiska unionens samtliga medlemstater, resolution 61/89: På väg mot ett fördrag om vapenhandelgemensamma internationella normer för import, export och överföring av konventionella vapen. I december 2006 och juni och december 2007 antog rådet slutsatser, i vilka det betonas att det är viktigt att EU och dess medlemsstater tar aktiv del och samarbetar med andra stater och regionala organisationer i den process som pågår i Förenta nationerna för att fastställa gemensamma internationella normer för import, export och överföring av konventionella vapen, något som skulle utgöra ett viktigt bidrag i kampen mot den oönskade och oansvariga spridningen av konventionella vapen, vilken undergräver fred, säkerhet, utveckling och full respekt för de mänskliga rättigheterna.

(8)

Den 17 mars 2008 antog rådet gemensam åtgärd 2008/230/Gusp om stöd till EU:s åtgärder för att i tredjeländer främja kontrollen av vapenexport och principerna och kriterierna i EU:s uppförandekod för vapenexport (2), och den sista åtgärden enligt den gemensamma åtgärden ägde rum den 27–28 oktober 2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   För att i praktiken genomföra

den europeiska säkerhetsstrategin,

EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa,

artikel 11 i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp,

EU-programmet för att förebygga och bekämpa olaglig handel med konventionella vapen,

det internationella instrument som ska göra det möjligt för stater att i tid och på ett tillförlitligt sätt identifiera och spåra olagliga handeldvapen och lätta vapen, och

rådets slutsatser om ett internationellt fördrag om vapenhandel,

ska Europeiska unionen stödja verksamhet som främjar följande mål:

a)

I tredjeländer främja kriterierna och principerna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp.

b)

Bistå tredjeländer vid utarbetandet och genomförandet av lagstiftning för att säkerställa effektiv vapenexportkontroll.

c)

Bistå tredjeländer vid utbildning av tillståndsbeviljande tjänstemän för att säkerställa att vapenexportkontrollerna genomförs och verkställs på ett tillfredsställande sätt.

d)

Bistå tredjeländer och regioner vid utarbetande av nationella och regionala rapporter om vapenexport och främjande av andra former av granskning i syfte att främja öppenhet och ansvarighet vid vapenexport.

e)

Uppmuntra tredjeländer att stödja FN-processen för antagande av ett rättsligt bindande internationellt avtal om gemensamma normer för den globala handeln med konventionella vapen och bidra till att säkerställa att de har förmåga att uppfylla dessa eventuella gemensamma normer.

2.   En beskrivning av de projekt som avser att främja målsättningarna i punkt 1 återfinns i bilagan.

Artikel 2

1.   Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

2.   Det tekniska genomförandet av de projekt som avses i artikel 1.2 ska utföras av följande genomförandeorgan:

Det tyska förbundskontoret för ekonomi och exportkontroll, Bafa.

3.   Genomförandeorganet ska utföra sina uppgifter under den höga representantens ansvar. I detta syfte ska den höga representanten inleda nödvändiga arrangemang med genomförandeorganet.

Artikel 3

1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av de projekt som anges i artikel 1.2 ska vara 787 000 EUR.

2.   De utgifter som anges i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som är tillämpliga på unionens budget.

3.   Kommissionen ska övervaka att EU:s bidrag enligt punkt 1 i den här artikeln genomförs korrekt. För detta ändamål ska den ingå finansieringsöverenskommelser med det genomförandeorgan som anges i artikel 2.2. Enligt finansieringsöverenskommelsen ska genomförandeorganet se till att EU:s bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

4.   Kommissionen ska försöka ingå den finansieringsöverenskommelse som anges i punkt 3 snarast möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska informera rådet om alla eventuella svårigheter och om dagen för överenskommelsens ingående.

Artikel 4

1.   En rapport om de framsteg som gjorts i vart och ett av mottagarländerna ska utarbetas efter det att det sista arbetsmötet och det sista personalutbytet enligt detta beslut ha avslutats av EU:s beskickningschefer i vart och ett av mottagarländerna.

2.   Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av regelbundna rapporter som utarbetats av det genomförandeorgan som avses i artikel 2.2 och av de beskickningschefer som avses i punkt 1 i den här artikeln. Rapporterna ska ligga till grund för den utvärdering som rådet gör. Kommissionen ska tillhandahålla information om det finansiella genomförandet av de projekt som avses i artikel 3.3.

Artikel 5

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det löper ut 24 månader efter den dag då den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3 ingås eller, om någon finansieringsöverenskommelse inte har ingåtts under den perioden, sex månader efter den dag då det antas.

Artikel 6

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel 22 december 2009.

På rådets vägnar

A. CARLGREN

Ordförande


(1)  EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.

(2)  EUT L 75, 18.3.2008, s. 81.


BILAGA

Stöd till EU:s åtgärder för att i tredjeländer främja kontrollen av vapenexport och principerna och kriterierna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp

I.   Mål

De övergripande målen för detta beslut är att

a)

i tredjeländer främja kriterierna och principerna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp,

b)

bistå tredjeländer vid utarbetandet och genomförandet av lagstiftning för att säkerställa effektiv vapenexportkontroll,

c)

bistå länder och regioner vid utbildning av tillståndsbeviljande tjänstemän för att säkerställa att vapenexportkontrollerna genomförs och verkställs på ett tillfredsställande sätt,

d)

bistå länder och regioner vid utarbetande av nationella och regionala rapporter om vapenexport och främjande av andra former av granskning i syfte att främja öppenhet och ansvarighet vid vapenexport,

e)

uppmuntra tredjeländer att stödja FN-processen för antagande av ett rättsligt bindande internationellt avtal om gemensamma normer för den globala handeln med konventionella vapen och bidra till att säkerställa att de har förmåga att uppfylla dessa eventuella gemensamma normer.

II.   Projekt

 

Syfte:

Att ge tekniskt bistånd till intresserade tredjeländer som har visat sig vara villiga att förbättra sina normer och sin praxis för kontroll av export av militär teknik och utrustning och anpassa sig till de normer och den praxis som Europeiska unionens medlemsstater har enats om och tillämpar i enlighet med gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp och användarguiden till denna.

 

Beskrivning och kostnadsberäkning:

i)

Arbetsmöten med grupper av länder

Projektet kommer att genomföras i form av fem arbetsmöten om vardera två dagar, till vilka regeringstjänstemän, tulltjänstemän och tillståndsbeviljande tjänstemän från den utvalda gruppen länder kommer att bjudas in. Företrädare för försvarsindustrin får också bjudas in. Arbetsmötena kan anordnas i ett mottagarland eller på någon annan plats som den höga representanten beslutat. Utbildning inom de berörda områdena kommer att ges av experter från EU:s medlemsstaters nationella förvaltningar i länder som har anslutit sig till gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, från generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd och/eller från den privata sektorn (inklusive icke-statliga organisationer).

ii)

Utbyte av personal

Projektet kommer att genomföras i form av högst fyra arbets- eller studiebesök på upp till en månad av regeringstjänstemän och/eller tillståndsbeviljande tjänstemän från EU:s mottagande kandidatländer hos berörda myndigheter i EU:s medlemsstater eller högst fyra arbets- eller studiebesök på upp till en månad av regeringstjänstemän eller tillståndsbeviljande tjänstemän från EU:s medlemsstater hos de berörda myndigheterna i mottagarländerna (1).

III.   Varaktighet

Genomförandet av projektet beräknas pågå under sammanlagt 24 månader.

IV.   Stödmottagare

 

Första halvåret 2010:

i)

Länderna på västra Balkan (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien).

ii)

De nordafrikanska Medelhavspartnerna i den europeiska grannskapspolitiken (Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko och Tunisien).

 

Andra halvåret 2010:

De östeuropeiska och kaukasiska partnerna i den europeiska grannskapspolitiken (Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina).

 

Första halvåret 2011:

Länderna på västra Balkan (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien).

 

Andra halvåret 2011:

De östeuropeiska och kaukasiska partnerna i den europeiska grannskapspolitiken (Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina).

Om oförutsedda omständigheter gör det nödvändigt att ändra förteckningen över stödmottagare eller tidsplanen för arbetsmötena får arbetsgruppen för export av konventionella vapen, på förslag av den höga representanten, besluta att göra sådana ändringar.

(Om något av ovannämnda länder inte önskar delta i arbetsmötet, får ytterligare länder väljas ut (2) bland följande övriga partner i den europeiska grannskapspolitiken: Israel, Jordanien, Libanon, den palestinska myndigheten och Syrien.)

V.   Konsekvensbedömning

En teknisk bedömning av konsekvenserna av detta beslut och av gemensam åtgärd 2008/944/Gusp bör göras efter det att det sista arbetsmötet och det sista personalutbytet enligt detta beslut har avslutats. Detta kommer att ske i form av rapporter om antagandet av relevant lagstiftning, inrättandet av myndigheter för exportkontroll och effektiva exportkontroller i mottagarländerna. Rapporterna kommer att utarbetas av EU:s beskickningschefer i respektive mottagarland.


(1)  Urvalet av dem som ska omfattas av personalutbyte ska relevant rådsarbetgrupp enas om på grundval av ett förslag från den höga representanten.

(2)  Överenskommelse om detta ska träffas av relevant rådsarbetsgrupp på förslag av den höga representanten.


RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE INTE ÄR OBLIGATORISKT

29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/21


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 22 december 2009

om bemyndigande för Republiken Österrike att fortsatt tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 168 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

(2009/1013/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av direktiv 2006/112/EG (1), särskilt artikel 395.1,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Genom skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 2 juni 2009 begärde Republiken Österrike (nedan kallad Österrike) ett bemyndigande att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från bestämmelserna i direktiv 2006/112/EG som reglerar avdragsrätten och som tidigare beviljats genom beslut 2004/866/EG (2) enligt det då gällande sjätte direktivet 77/388/EG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (3).

(2)

I enlighet med artikel 395.2 i direktiv 2006/112/EG underrättade kommissionen i en skrivelse av den 10 september 2009 övriga medlemsstater om Österrikes begäran. Genom en skrivelse av den 21 september 2009 meddelade kommissionen Österrike att den hade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att kunna behandla begäran.

(3)

För att förenkla uttaget av mervärdesskatt syftar avvikelsen till att från rätten till avdrag för mervärdesskatt helt undanta utgifter som är hänförliga till varor och tjänster, när dessa varor och tjänster används till mer än 90 % för den skattskyldiga personens eller för en anställds privata bruk eller för icke-yrkesmässiga ändamål i allmänhet.

(4)

Åtgärden avviker från artikel 168 i direktiv 2006/112/EG i vilken den allmänna principen om avdragsrätt slås fast och syftar till att förenkla förfarandet för uttag av mervärdesskatt. Det belopp som ska betalas i skatt i det slutliga konsumtionsledet påverkas endast försumbart.

(5)

Den rättsliga och faktiska situation som motiverat den nuvarande tillämpningen av avvikelseåtgärden i fråga har inte ändrats och består alltjämt. Österrike bör därför bemyndigas att tillämpa en förenklingsåtgärd under en ytterligare period, som dock begränsas i tiden för att medge en utvärdering av åtgärden.

(6)

Avvikelsen har ingen negativ inverkan på de delar av unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom avvikelse från artikel 168 i direktiv 2006/112/EEG bemyndigas Österrike att från rätten att dra av mervärdesskatt undanta utgifter som är hänförliga till varor och tjänster som används till mer än 90 % för den skattskyldiga personens eller för hans eller hennes anställdas privata bruk, eller, mer allmänt, för icke-yrkesmässiga ändamål.

Artikel 2

Detta beslut ska gälla från och med den 1 januari till och med den 31 december 2012.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Österrike.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 2009.

På rådets vägnar

A. CARLGREN

Ordförande


(1)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

(2)  EUT L 371, 18.12.2004, s. 47.

(3)  EGT L 145, 13.6.1977, s. 1.


29.12.2009   

SV XM XM

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/22


RÅDETS BESLUT

av den 22 december 2009

om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015

(2009/1014/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 300.3 och 305, jämfört med artikel 8 i protokollet om övergångsbestämmelser som fogas till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om Europeiska unionen,

med beaktande av de förslag som varje medlemsstat lagt fram, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 300.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan endast företrädare för regionala eller lokala organ ”som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling” vara ledamöter eller suppleanter i Regionkommittén.

(2)

I artikel 305 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att kommitténs ledamöter och lika många suppleanter ska utses av rådet för en tid av fem år i enlighet med förslag från varje medlemsstat.

(3)

I artikel 8 i protokollet om övergångsbestämmelser fastställs fördelningen av ledamöter i Regionkommittén.

(4)

Eftersom mandatet för ledamöterna och suppleanterna i Regionkommittén löper ut den 25 januari 2010, bör nya ledamöter och suppleanter i Regionkommittén utnämnas.

(5)

Denna utnämning kommer att följas av utnämning vid en senare tidpunkt av övriga ledamöter och suppleanter vars nominering ännu inte meddelats rådet före den 14 december 2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015 utses följande ledamöter och suppleanter i Regionkommittén:

Som ledamöter de personer som för varje medlemsstat anges i bilaga I.

Som suppleanter de personer som för varje medlemsstat anges i bilaga II.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Det träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 2009.

På rådets vägnar

A. CARLGREN

Ordförande


ПРИЛОЖЕНИЕ I — ANEXO I — PŘÍLOHA I — BILAG I — ANHANG I — I LISA — ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ Ι — ANNEX I — ANNEXE I — ALLEGATO I — I PIELIKUMS — I PRIEDAS — I. MELLÉKLET — ANNESS I — BIJLAGE I — ZAŁĄCZNIK I — ANEXO I — ANEXA I — PRÍLOHA I — PRILOGA I — LIITE I — BILAGA I

Членове / Miembros / Členové / Medlemmer / Mitglieder / Liikmed / Μέλη / Members / Membres / Membri / Locekļi / Nariai / Tagok / Membri / Leden / Członkowie / Membros / Membri / Členovia / Člani / Jäsenet / Ledamöter

BELGIË / BELGIQUE / BELGIEN

 

De heer Geert BOURGEOIS

Vlaams minister

 

De heer Jos CHABERT

Opvolger in het Brussels Hoofdstedelijk Parlement

 

Monsieur Xavier DESGAIN

Membre du Parlement wallon

 

Mevrouw Mia DE VITS

Vlaams volksvertegenwoordiger

 

Monsieur Paul FICHEROULLE

Echevin de la Ville de Charleroi

 

Monsieur Jean-François ISTASSE

Membre du Parlement de la Communauté française

 

Herr Karl-Heinz LAMBERTZ

Ministerpräsident der Regierung der Deutschsprachigen Gemeinschaft

 

Monsieur Michel LEBRUN

Membre du Parlement de la Communauté française

 

Monsieur Charles PICQUE

Ministre-Président du Gouvernement de la Région de Bruxelles-Capitale

 

De heer Jan ROEGIERS

Vlaams volksvertegenwoordiger

 

De heer Johan SAUWENS

Vlaams volksvertegenwoordiger

 

De heer Luc VAN DEN BRANDE

Voorzitter van het Vlaams-Europees Verbindingsagentschap

БЪЛГАРИЯ

 

Mr. Hasan AZIS

Mayor, Municipality of Karjali

 

Ms. Katya DOYCHEVA

Mayor, Municipality of Tvarditza

 

Ms. Dora IANKOVA

Mayor, Municipality of Smolyan

 

Mr. Vladimir KISSIOV

Municipal Councilor, Municipality of Sofia

 

Mr. Krasimir MIREV

Mayor, Municipality of Targovishte

 

Mr. Vladimir MOSKOV

Mayor, Municipality of Gotze Delchev

 

Mr. Orhan MUMUN

Mayor, Municipality of Mineralni Bani

 

Ms. Detelina NIKOLOVA

Mayor, Municipality of Dobrich

 

Ms. Penka PENKOVA

Mayor, Municipality of Lom

 

Mr. Georgi SLAVOV

Mayor, Municipality of Yambol

 

Mr. Bozhidar YOTOV

Mayor, Municipality of Ruse

 

Mr. Zlatko ZHIVKOV

Mayor, Municipality of Montana

ČESKÁ REPUBLIKA

 

Pan Pavel BÉM

Primátor hlavního města Prahy

 

RNDr. Jiří BYTEL

Starosta obce Velká Hleďsebe

 

Pan Stanislav EICHLER

Hejtman Libereckého kraje

 

Mgr. Jan KUBATA

Primátor města Ústí nad Labem

 

Paní Helena LANGŠÁDLOVÁ

Místostarostka města Černošce

 

Pan Roman LÍNEK

Náměstek hejtmana Pardubického kraje

 

Pan Josef NOVOTNÝ

Hejtman Karlovarského kraje

 

Ing. Petr OSVALD

Zastupitel města Plzeň

 

Pan Jaroslav PALAS

Hejtman Moravskoslezského kraje

 

Mgr. Juraj THOMA

Primátor města České Budějovice

 

Paní Jana VAŇHOVÁ

Hejtmanka Ústeckého kraje

 

Pan Jiří ZIMOLA

Hejtman Jihočeského kraje

DANMARK

 

Hr. Knud Elmer ANDERSEN

Regionsrådsmedlem

 

Hr. Per BØDKER ANDERSEN

Byrådsmedlem

 

Hr. Jens Christian GJESING

Borgmester

 

Hr. Jens Arne HEDEGAARD JENSEN

Byrådsmedlem

 

Hr. Henning JENSEN

Borgmester

 

Fru Tove LARSEN

Borgmester

 

Hr. Henrik Ringbæk MADSEN

Regionrådsmedlem

 

Hr. Jens Jørgen NYGAARD

Byrådsmedlem

 

Hr. Karsten Uno PETERSEN

Regionrådsmedlem

DEUTSCHLAND

 

Frau Nicola BEER

Hessische Staatssekretärin für Europaangelegenheiten

 

Herr Ralf CHRISTOFFERS

Minister für Wirtschaft und Europaangelegenheiten des Landes Brandenburg

 

Herr Wolfgang GIBOWSKI

Staatssekretär, Bevollmächtigter des Landes Niedersachsen beim Bund

 

Herr Rolf HARLINGHAUSEN MdL

Mitglied der Hamburgischen Bürgerschaft (Landtag)

 

Frau Monika HELBIG

Bevollmächtigte beim Bund und Europabeauftragte des Landes Berlin

 

Herr Niclas HERBST MdL

Mitglied des Landtages von Schleswig-Holstein

 

Herr Helmut M. JAHN

Landrat des Hohenlohekreises

 

Herr Werner JOSTMEIER MdL

Mitglied des Landtages von Nordrhein-Westfalen

 

Herr Norbert KARTMANN MdL

Mitglied des Hessischen Landtages

 

Dr. Kerstin KIESSLER

Staatsrätin, Mitglied des Senats der Freien Hansestadt Bremen

 

Dr. Karl-Heinz KLÄR

Bevollmächtigter des Landes Rheinland-Pfalz beim Bund und für Europa

 

Herr Dieter KLÖCKNER MdL

Mitglied des Landtages Rheinland-Pfalz

 

Frau Uta-Maria KUDER

Justizministerin des Landes Mecklenburg-Vorpommern

 

Herr Heinz LEHMANN MdL

Mitglied des Sächsischen Landtags

 

Dr. Jürgen MARTENS

Sächsischer Staatsminister der Justiz und für Europa

 

Herr Heinz MAURUS

Bevollmächtigter des Landes Schleswig-Holstein beim Bund, Staatssekretär

 

Frau Martina MICHELS MdL

Mitglied des Abgeordnetenhauses von Berlin

 

Frau Emilia MÜLLER

Bayerische Staatsministerin für Bundes- und Europaangelegenheiten

 

Herr Peter MÜLLER MdL

Ministerpräsident des Saarlandes

 

Herr Dr. Holger POPPENHAEGER

Justizminister des Freistaates Thüringen

 

Prof. Dr. Wolfgang REINHART MdL

Mitglied des Landtags von Baden-Württemberg

 

Dr. hc. Petra ROTH

Oberbürgermeisterin der Stadt Frankfurt am Main

 

Dr. Michael SCHNEIDER

Staatssekretär, Bevollmächtigter des Landes Sachsen-Anhalt beim Bund

 

Herr Hans-Josef VOGEL

Bürgermeister der Stadt Arnsberg

EESTI

 

Mr. Väino HALLIKMÄGI

Member of Pärnu City Council

 

Mr. Kaido KAASIK

Mayor of Valjala Rural Municipality Government

 

Mr. Teet KALLASVEE

Member of Haapsalu City Council

 

Mr. Kurmet MÜÜRSEPP

Member of Antsla Rural Municipality Council

 

Mr. Jüri PIHL

Vice- Mayor of Tallinn City Government

 

Mr. Uno SILBERG

Member of Kose Rural Municipality Council

 

Mr. Toomas VITSUT

Chairman of Tallinn City Council

ΕΛΛΑΣ

 

Θεόδωρος ΓΚΟΤΣΟΠΟΥΛΟΣ

Δημοτικός Σύμβουλος Παλλήνης Αττικής

 

Γρηγόριος ΖΑΦΕΙΡΟΠΟΥΛΟΣ

Δήμαρχος Χαλανδρίου Αττικής

 

Νικήτας ΚΑΚΛΑΜΑΝΗΣ

Δήμαρχος Αθηναίων

 

Γεώργιος ΠΑΠΑΣΤΕΡΓΙΟΥ

Νομάρχης Πιερίας

 

Ιωάννης ΣΓΟΥΡΟΣ

Νομάρχης Αθηνών

 

Κωνσταντίνος ΣΙΜΙΤΣΗΣ

Δήμαρχος Καβάλας

 

Ευαγγελία ΣΧΟΙΝΑΡΑΚΗ-ΗΛΙΑΚΗ

Νομάρχης Ηρακλείου Κρήτης

 

Κωνσταντίνος ΤΑΤΣΗΣ

Πρόεδρος Διευρυμένης Ν.Α. Ξάνθης-Δράμας-Καβάλας

 

Κωνσταντίνος ΤΖΑΤΖΑΝΗΣ

Νομαρχιακός Σύμβουλος Πειραιά

 

Δημήτριος ΤΣΙΓΚΟΥΝΗΣ

Δήμαρχος Λεωνιδίου Αρκαδίας

 

Ανδρέας ΦΟΥΡΑΣ

Δήμαρχος Πατρέων

 

Παναγιώτης ΨΩΜΙΑΔΗΣ

Νομάρχης Θεσσαλονίκης

ESPAÑA

 

D.a Esperanza AGUIRRE GIL DE BIEDMA

Presidenta de la Comunidad Autónoma de Madrid

 

D. Vicente Alberto ÁLVAREZ ARECES

Presidente de la Comunidad Autónoma del Principado de Asturias

 

D. Francesc ANTICH OLIVER

Presidente de la Comunidad Autónoma de Illes Balears

 

D.a Rita BARBERÁ NOLLA

Alcaldesa de Valencia

 

D. José María BARREDA FONTES

Presidente de la Comunidad Autónoma de Castilla-La Mancha

 

D. Francisco CAMPS ORTIZ

Presidente de la Comunitat Valenciana.

 

D. Pedro CASTRO VÁZQUEZ

Alcalde de Getafe

 

D. Guillermo FERNÁNDEZ VARA

Presidente de la Junta de Extremadura

 

D.a Dolores GOROSTIAGA SAIZ

Vicepresidenta de la Comunidad Autónoma de Cantabria y Consejera de Empleo y Bienestar Social

 

D. Jose Antonio GRIÑÁN MARTÍNEZ

Presidente de la Junta de Andalucía

 

D. Jordi HEREU I BOHER

Alcalde de Barcelona

 

D. Juan Vicente HERRERA CAMPO

Presidente de la Comunidad Autónoma de Castilla y León

 

D. Marcelino IGLESIAS RICOU

Presidente del Gobierno de Aragón

 

D. Francisco Javier LOPEZ ALVAREZ

Lehendakari del Gobierno Vasco

 

D. José MONTILLA AGUILERA

Presidente de la Generalitat de Catalunya

 

D. Alberto NÚÑEZ FEIJÓO

Presidente de la Xunta de Galicia

 

D. Paulino RIVERO BAUTE

Presidente del Gobierno de Canarias

 

D. Alberto RUIZ-GALLARDÓN JIMÉNEZ

Mandato: Alcalde de Madrid

 

D. Pedro María SANZ ALONSO

Presidente del Gobierno de La Rioja

 

D. Miguel SANZ SESMA

Presidente del Gobierno de Navarra

 

D. Ramón Luis VALCÁRCEL SISO

Presidente de la Comunidad Autónoma de la Región de Murcia

FRANCE

 

M. Jacques BLANC

Maire de La Canourgue

 

Mme Danièle BOEGLIN

Première Vice-présidente du Conseil général de l'Aube

 

M. Jean-Paul BORE

Premier Vice-président du Conseil régional du Languedoc-Roussillon

 

M. Bruno BOURG-BROC

Maire de Châlons en Champagne

 

Mme. Claudette BRUNET-LECHENAULT

Vice-présidente du Conseil général de Saône et Loire

 

M. François COMMEINHES

Maire de Sète

 

M. Michel DELEBARRE

Maire de Dunkerque

 

M. Jean-Louis DESTANS

Président du Conseil général de l'Eure

 

Mme Claude du GRANRUT

Conseillère régionale de Picardie

 

M. Pierre HUGON

Vice-président du Conseil général de la Lozère

 

M. Jean-Louis JOSEPH

Maire de la Bastidonne

 

Mme Anne-Marie KEISER

Vice-présidente du Conseil général de Gironde

 

M. Jean-Yves LE DRIAN

Président du Conseil régional de Bretagne

 

M. Alain LE VERN

Président du Conseil régional de Haute-Normandie

 

M. Pierre MAILLE

Président du Conseil général du Finistère

 

M. Daniel PERCHERON

Président du Conseil régional du Nord-Pas-de-Calais

 

M. Jean-Vincent PLACE

Conseiller régional de l'Ile-de-France

 

M. Jean PRORIOL

Conseiller régional d'Auvergne

 

M. Camille de ROCCA SERRA

Président de l'Assemblée de Corse

 

M. Christophe ROUILLON

Maire de Coulaines

 

M. Alain ROUSSET

Président du Conseil régional d'Aquitaine

 

M. Ange SANTINI

Président du Conseil exécutif de la Collectivité Territoriale de Corse

 

M. René SOUCHON

Président du Conseil régional d'Auvergne

 

M. Bernard SOULAGE

Premier Vice-président du Conseil régional de Rhône-Alpes

ITALIA

 

Sig. Antonio BASSOLINO

Presidente della Regione Campania

 

Sig.ra Mercedes BRESSO

Presidente della Regione Piemonte

 

Sig. Claudio BURLANDO

Presidente della Regione Liguria

 

Sig. Ugo CAPPELLACCI

Presidente della Regione Sardegna

 

Sig. Giuseppe CASTIGLIONE

Presidente della Provincia di Catania

 

Sig. Luciano CAVERI

Consigliere regionale della Regione Valle d'Aosta

 

Sig. Sergio CHIAMPARINO

Sindaco del Comune di Torino

 

Sig. Giovanni CHIODI

Presidente della Regione Abruzzo

 

Sig.ra Maria Luisa COPPOLA

Assessore e Consigliere regionale della Regione Veneto

 

Sig. Luis DURNWALDER

Consigliere regionale/Presidente Provincia autonoma di Bolzano

 

Sig. Giorgio GRANELLO

Sindaco del Comune di Ponzano Veneto

 

Sig. Agazio LOIERO

Presidente della Regione Calabria

 

Sig. Claudio MARTINI

Presidente della Regione Toscana

 

Sig.ra Sonia MASINI

Presidente della Provincia di Reggio Emilia

 

Sig. Graziano MILIA

Presidente della Provincia di Cagliari

 

Sig. Francesco MUSOTTO

Deputato dell'Assemblea Regionale Siciliana

 

Sig. Roberto PELLA

Consigliere del Comune di Valdengo

 

Sig. Massimo PINESCHI

Consigliere della Regione Lazio

 

Sig. Savino Antonio SANTARELLA

Sindaco del Comune di Candela

 

Sig. Vito SANTARSIERO

Sindaco del Comune di Potenza

 

Sig. Gian Mario SPACCA

Presidente della Regione Marche

 

Sig. Nicola VENDOLA

Presidente della Regione Puglia

 

Sig. Riccardo VENTRE

Consigliere del Comune di Caserta

 

Sig.ra Marta VINCENZI

Sindaco del Comune di Genova

ΚYΠΡΟΣ

 

Γεώργιος ΓΕΩΡΓΙΟΥ

Δήμαρχος Κάτω Πολεμιδιών

 

Σάββας ΗΛΙΟΦΩΤΟΥ

Δήμαρχος Στροβόλου

 

Χριστόδουλος Κώστα ΚΑΤΤΙΡΤΖΗ

Πρόεδρος Κοινοτικού Συμβουλίου Κάτω Ζώδιας

 

Ελένη ΛΟΥΚΑΪΔΟΥ

Δημοτικός Σύμβουλος Λευκωσίας

 

Χρίστος ΜΕΣΗΣ

Δήμαρχος Μέσα Γειτονιάς

 

Ευγένιος ΜΙΧΑΗΛ

Πρόεδρος Κοινοτικού Συμβουλίου Ομόδους

LATVIJA

 

Andris JAUNSLEINIS

Latvijas Pašvaldību savienības priekšsēdis

 

Guntars KRIEVIŅŠ

Liepājas pilsētas domes deputāts

 

Aleksandrs LIELMEŽS

Mālpils novada domes priekšsēdētājs

 

Jānis NEIMANIS

Grobiņas novada domes priekšsēdētāja vietnieks

 

Indra RASSA

Saldus novada domes priekšsēdētāja

 

Leonīds SALCEVIČS

Jēkabpils pilsētas domes priekšsēdētājs

 

Ainārs ŠLESERS

Rīgas domes priekšsēdētāja vietnieks

LIETUVA

 

Arnoldas ABRAMAVIČIUS

Zarasų rajono savivaldybės tarybos narys (meras)

 

Vytas APUTIS

Kazlų rūdos savivaldybės tarybos narys

 

Andrius KUPČINSKAS

Kauno miesto savivaldybės tarybos narys (meras)

 

Virginijus KOMSKIS

Pagėgių savivaldybės tarybos narys (meras)

 

Ričardas MALINAUSKAS

Druskininkų savivaldybės tarybos narys (meras)

 

Daiva MATONIENĖ

Šiaulių miesto savivaldybės tarybos narė (mero pavaduotoja)

 

Gediminas PAVIRŽIS

Vilniaus rajono savivaldybės tarybos narys

 

Povilas ŽAGUNIS

Panevėžio rajono savivaldybės tarybos narys (meras)

 

Odeta ŽERLAUSKIENĖ

Skuodo rajono savivaldybės tarybos narė (mero pavaduotoja)

LUXEMBOURG

 

Mme Simone BEISSEL

Echevin de la Ville de Luxembourg

 

Mme Agnès DURDU

Membre du conseil communal de Wincrange

 

M. Dan KERSCH

Bourgmestre de la commune de Mondercange

 

M. Albert LENTZ

Echevin de la commune de Mersch

 

M. Paul-Henri MEYERS

Membre du conseil communal de Luxembourg

 

M. Marc SCHAEFER

Membre du conseil communal de Vianden

MAGYARORSZÁG

 

Ferenc BENKŐ

Tiszaladány község polgármestere

 

Gábor BIHARY

Budapest Főváros Közgyűlésének tagja

 

György GÉMESI dr.

Gödöllő város polgármestere

 

György IPKOVICH dr.

Szombathely Megyei Jogú Város polgármestere

 

Attila JÓSZAI

Szigetszentmiklós város képviselő-testületének tagja

 

Csaba MOLNÁR dr.

Győr-Moson-Sopron Megyei Közgyűlés tagja

 

Sándor NAGY

Kistelek város polgármestere

 

József RIBÁNYI

Tamási város polgármestere

 

István SÉRTŐ-RADICS dr.

Uszka község polgármestere

 

Gyula SZABÓ

Heves Megyei Közgyűlés tagja

 

András SZALAY dr.

Veszprém Megyei Jogú Város Közgyűlésének tagja

 

Zoltán VARGA

Békés Megyei Közgyűlés tagja

MALTA

 

Ms. Claudette ABELA BALDACCHINO

Deputy Mayor of Qrendi

 

Dr. Samuel AZZOPARDI

Mayor of Victoria, Gozo

 

Mr. Michael COHEN

Mayor of Kalkara

 

Mr. Joseph CORDINA

Mayor of Xagħra, Gozo

 

Dr. Malcolm MIFSUD

Mayor of Pietà

NEDERLAND

 

Dhr A. (Ahmed) ABOUTALEB

Burgemeester (mayor) of the city of Rotterdam

 

Dhr J.H. (Rob) BATS

Gedeputeerde (member of the Executive Council) of the Province of Drenthe

 

Dhr D. (Dick) BUURSINK

Gedeputeerde (member of the Executive Council) of the Province of Overijssel

 

Mevr. H.M.C. (Lenie) DWARSHUIS - VAN DE BEEK

Gedeputeerde (member of the Executive Council) of the Province of Zuid-Holland

 

Dhr L.J.P.M. (Léon) FRISSEN

Commissaris van de Koningin (Governor: chair of the Council and of the Executive Council) of the Province of Limburg

 

Mevr. A. (Annemarie) JORRITSMA-LEBBINK

Burgemeester (mayor) of the city of Almere

 

Mevr. R. (Rinske) KRUISINGA

Gedeputeerde (member of the Executive Council) of the Province of Noord-Holland

 

Dhr C.H.J. (Cor) LAMERS

Burgemeester (mayor) of the municipality of Houten

 

Mevr. K.M.H. (Karla) PEIJS

Commissaris van de Koningin (Governor: chair of the council and of the executive council) of the province of Zeeland

 

Dhr A.G.J.M. (Ton) ROMBOUTS

Burgemeester (mayor) of the city of 's Hertogenbosch

 

Dhr G.A.A. (Bas) VERKERK

Burgemeester (mayor) of the city of Delft

 

Mevr. L.M.B.C. (Luzette) WAGENAAR-KROON

Wethouder (alderman: member of the executive council) of the municipality of Drechterland

ÖSTERREICH

 

Herr Gerhard DÖRFLER

Landeshauptmann von Kärnten

 

Dr. Michael HÄUPL

Bürgermeister und Landeshauptmann von Wien

 

Herr Erwin MOHR

Mitglied des Gemeinderats von Wolfurt

 

Herr Hans NIESSL

Landeshauptmann von Burgenland

 

Herr Johannes PEINSTEINER

Bürgermeister von St. Wolfgang im Salzkammergut

 

Dr. Erwin PRÖLL

Landeshauptmann von Niederösterreich

 

Dr. Josef PÜHRINGER

Landeshauptmann von Oberösterreich

 

Dr. Herbert SAUSGRUBER

Landeshauptmann von Vorarlberg

 

Dr. Heinz SCHADEN

Bürgermeister der Stadt Salzburg

 

Dr. Franz SCHAUSBERGER

Beauftragter des Landes Salzburg für den Ausschuss der Regionen

 

DDr. Herwig VAN STAA

Präsident des Landtags von Tirol

 

Mag. Franz VOVES

Landeshauptmann der Steiermark

POLSKA

 

Jacek CZERNIAK

Przewodniczący Sejmiku Województwa Lubelskiego

 

Konstanty DOMBROWICZ

Prezydent Miasta Bydgoszcz

 

Marcin JABŁOŃSKI

Marszałek Województwa Lubuskiego

 

Adam JARUBAS

Marszałek Województwa Świętokrzyskiego

 

Lech JAWORSKI

Radny m.st. Warszawy

 

Maciej KOBYLIŃSKI

Prezydent Miasta Słupsk

 

Jan KOZŁOWSKI

Marszałek Województwa Pomorskiego

 

Witold KROCHMAL

Burmistrz Miasta i Gminy Wołów

 

Jerzy KROPIWNICKI

Prezydent Miasta Łodzi

 

Marek NAWARA

Marszałek Województwa Małopolskiego

 

Jacek PROTAS

Marszałek Województwa Warmińsko-Mazurskiego

 

Józef SEBESTA

Marszałek Województwa Opolskiego

 

Adam STRUZIK

Marszałek Województwa Mazowieckiego

 

Bogusław ŚMIGIELSKI

Marszałek Województwa Śląskiego

 

Stanisław SZWABSKI

Przewodniczący Rady Miasta Gdynia

 

Leszek ŚWIĘTALSKI

Wójt Gminy Stare Bogaczowice

 

Marek TRAMŚ

Starosta Polkowicki

 

Ludwik WĘGRZYN

Radny Powiatu Bocheńskiego

 

Marek WOŹNIAK

Marszałek Województwa Wielkopolskiego

 

Tadeusz WRONA

Prezydent Miasta Częstochowa

 

Jerzy ZAJĄKAŁA

Wójt Gminy Łubianka

PORTUGAL

 

Exmo. Sr. Manuel Joaquim BARATA FREXES

Presidente da Câmara Municipal do Fundão

 

Exmo. Sr. Alberto João CARDOSO GONÇALVES JARDIM

Presidente do Governo Regional da Madeira

 

Exmo. Sr. José Macário Custódio CORREIA

Presidente da Câmara Municipal de Faro

 

Exmo. Sr. Rui Fernando DA SILVA RIO

Presidente da Câmara Municipal do Porto

 

Exmo. Sr. Fernando DE CARVALHO RUAS

Presidente da Câmara Municipal de Viseu

 

Exmo. Sr. Carlos Manuel MARTINS DO VALE CÉSAR

Presidente do Governo Regional dos Açores

 

Exmo. Sr. José Luís PEREIRA CARNEIRO

Presidente da Câmara Municipal de Baião

 

Exmo. Sr. Carlos Alberto PINTO

Presidente da Câmara Municipal da Covilhã

 

Exmo. Sr. Joaquim Moreira RAPOSO

Presidente da Câmara Municipal da Amadora

 

Exmo. Sr. Carlos Manuel RODRIGUES PINTO DE SÁ

Presidente da Câmara Municipal de Montemor-o-Novo

 

Exmo. Sr. António Luís SANTOS DA COSTA

Presidente da Câmara Municipal de Lisboa

 

Exmo. Sr. Francisco SOARES MESQUITA MACHADO

Presidente da Câmara Municipal de Braga

ROMÂNIA

 

Dl Cristian ANGHEL

Primarul municipiului Baia Mare, județul Maramureș

 

Dl Decebal ARNĂUTU

Primarul orașului Târgu Neamț, județul Neamț

 

Dl Mircea COSMA

Președintele Consiliului Județean Prahova

 

Dl Emil DRĂGHICI

Primarul comunei Vulcana Băi, județul Dâmbovița

 

Dl Gheorghe FALCĂ

Primarul municipiului Arad, județul Arad

 

Dl Răducu George FILIPESCU

Președintele Consiliului Județean Călărași

 

Dna Veronica IONIȚĂ

Primarul comunei Gorgota, județul Prahova

 

Dna Edita Emöke LOKODI

Președintele Consiliului Județean Mureș

 

Dl Alin Adrian NICA

Primarul comunei Dudeștii Noi, județul Timiș

 

Dl Constantin OSTAFICIUC

Președintele Consiliului Județean Timiș

 

Dl Tudor PENDIUC

Primarul municipiului Pitești, județul Argeș

 

Dl Ion PRIOTEASA

Președintele Consiliului Județean Dolj

 

Dl Emil PROȘCAN

Primarul orașului Mizil, județul Prahova

 

Dl Vasile SAVA

Primarul orașului Țăndărei, județul Ialomița

 

Dl Gheorghe Bunea STANCU

Președintele Consiliului Județean Brăila

SLOVENIJA

 

Mr Aleš ČERIN

Podžupan Mestne občine Ljubljana

 

Ms Irena MAJCEN

Županja Občine Slovenska Bistrica

 

Mr Franci ROKAVEC

Župan Občine Litija

 

Mr Anton Tone SMOLNIKAR

Župan Občine Kamnik

 

Mr Robert SMRDELJ

Župan Občine Pivka

 

Ms Jasmina VIDMAR

Članica mestnega sveta Mestne občine Maribor

 

Mr Franci VOVK

Župan Občine Dolenjske Toplice

SLOVENSKO

 

Pán Milan BELICA

Predseda Nitrianskeho samosprávneho kraja

 

Pán Juraj BLANÁR

Predseda Žilinského samosprávneho kraja

 

Pán Andrej ĎURKOVSKÝ

Primátor hl. mesta Bratislava

 

Pán Peter CHUDÍK

Predseda Prešovského samosprávneho kraja

 

Pán František KNAPÍK

Primátor mesta Košice

 

Pán Ján ORAVEC

Primátor mesta Štúrovo

 

Pán Pavol SEDLÁČEK

Predseda Trenčianskeho samosprávneho kraja

 

Pán Zdenko TREBUĽA

Predseda Košického samosprávneho kraja

 

Pán István ZACHARIÁŠ

Primátor mesta Moldava nad Bodvou

SUOMI

 

Pauliina HAIJANEN

Laitilan kaupunginvaltuuston jäsen

 

Sirpa HERTELL

Espoon kaupunginvaltuuston jäsen

 

Anne KARJALAINEN

Keravan kaupunginvaltuuston jäsen

 

Veikko KUMPUMÄKI

Kemin kaupunginvaltuuston jäsen

 

Antti LIIKKANEN

Rovaniemen kaupunginvaltuuston jäsen

 

Markku MARKKULA

Espoon kaupunginvaltuuston jäsen

 

Ossi MARTIKAINEN

Lapinlahden kunnanvaltuuston jäsen

 

Folke SJÖLUND

Ahvenanmaan maakuntapäivien jäsen

 

Satu TIETARI

Säkylän kunnanvaltuuston jäsen

SVERIGE

 

Mr Uno ALDEGREN

Ledamot i regionfullmäktige, Skåne läns landsting

 

Ms Kristina ALVENDAL

Ledamot i kommunfullmäktige, Stockholms kommun

 

Ms Lotta HÅKANSSON HARJU

Ledamot av kommunfullmäktige, Järfälla kommun

 

Mr Kent JOHANSSON

Ledamot i regionfullmäktige, Västra Götalands läns landsting

 

Mr Anders KNAPE

Ledamot i kommunfullmäktige, Karlstads kommun

 

Mr Paul LINDQUIST

Ledamot i kommunfullmäktige, Lidingö kommun

 

Ms Monalisa NORRMAN

Ledamot i landstingsfullmäktige, Jämtlands läns landsting

 

Mr Ilmar REEPALU

Ledamot i kommunfullmäktige, Malmö kommun

 

Ms Yoomi RENSTRÖM

Ledamot av kommunfullmäktige, Ovanåkers kommun

 

Ms Catarina SEGERSTEN-LARSSON

Ledamot i landstingsfullmäktige, Värmlands läns landsting

 

Ms Annelie STARK

Ledamot i regionfullmäktige, Västra Götalands läns landsting

 

Ms Maria WALLHAGER NECKMAN

Ledamot av landstingsfullmäktige, Stockholms läns landsting

UNITED KINGDOM OF GREAT BRITAIN AND NORTHERN IRELAND

 

Cllr Doris ANSARI

Member of Cornwall Council

 

Cllr Jonathan BELL

Member of Ards Borough Council

 

Cllr Sir Albert BORE

Member of Birmingham City Council

 

Cllr Robert BRIGHT

Member of Newport City Council

 

Cllr Amanda BYRNE

Member of Calderdale Metropolitan Borough Council

 

Christine CHAPMAN AM

Member of the National Assembly for Wales

 

Cllr Flo CLUCAS

Member of Liverpool City Council

 

Sir Simon DAY

Member of Devon County Council

 

Cllr Roger EVANS AM

Member of the Greater London Assembly

 

Cllr Linda GILLHAM

Member of Runneymede Borough Council

 

Cllr Gordon KEYMER CBE

Member of Tandridge District Council

 

Cllr Roger KNOX

Member of East Lothian Council

 

Cllr Iain MALCOLM

Member of South Tyneside Metropolitan Borough Council

 

Mr Stewart MAXWELL MSP

Member of the Scottish Parliament

 

Cllr Corrie MCCHORD

Member of Stirling

 

Francie MOLLOY MLA

Member of the Northern Ireland Assembly

 

Ms Irene OLDFATHER MSP

Member of the Scottish Parliament

 

Cllr David PARSONS

Member of Leicestershire County Council

 

Cllr Judith PEARCE

Member of Wychavon District Council

 

Cllr David SIMMONDS

Member of London Borough of Hillingdon

 

Cllr Neil SWANNICK

Member of Manchester City Council

 

Cllr the Lord (Graham) TOPE CBE

Member of the London Borough of Sutton

 

Cllr Kay TWITCHEN

Member of Essex County Council

 

Cllr Dave WILCOX

Member of Derbyshire County Council


ПРИЛОЖЕНИЕ II — ANEXO II — PŘÍLOHA II — BILAG II — ANHANG II — II LISA — ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ IΙ — ANNEX II — ANNEXE II — ALLEGATO II — II PIELIKUMS — II PRIEDAS — II. MELLÉKLET — ANNESS II — BIJLAGE II — ZAŁĄCZNIK II — ANEXO II — ANEXA II — PRÍLOHA II — PRILOGA II — LIITE II — BILAGA II

Заместник-членове / Suplentes / Náhradníci / Suppleanter / Stellvertreter / Asendusliikmed / Αναπληρωτές / Alternates / Suppléants / Supplenti / Aizstājēji / Pakaitiniai nariai / Póttagok / Supplenti / Plaatsvervangers / Zastępcy / Suplentes / Supleanți / Náhradníci / Nadomestni člani / Varaedustajat / Suppleanter

BELGIË / BELGIQUE / BELGIEN

 

De heer Ludwig CALUWÉ

Vlaams volksvertegenwoordiger

 

Monsieur Emmanuel DISABATO

Membre du Parlement wallon

 

De heer Marc HENDRICKX

Vlaams volksvertegenwoordiger

 

Monsieur Alain HUTCHINSON

Membre du Parlement de la Région de Bruxelles-Capitale

 

Monsieur Michel de LAMOTTE

Membre du Parlement de la Communauté française

 

Mevrouw Fientje MOERMAN

Vlaams volksvertegenwoordiger

 

Mevrouw Fatma PEHLIVAN

Vlaams volksvertegenwoordiger

 

Monsieur Yaron PESZTAT

Membre du Parlement de la Région de Bruxelles-Capitale

 

Mevrouw Sabine POLEYN

Vlaams volksvertegenwoordiger

 

De heer Luckas VAN DER TAELEN

Vlaams volksvertegenwoordiger

 

De heer Jean-Luc VANRAES

Minister van de Brusselse Hoofdstedelijke Regering

 

Madame Olga ZRIHEN

Membre du Parlement wallon

БЪЛГАРИЯ

 

Mr. Ahmed AHMEDOV

Mayor, Municipality of Tsar Kaloyan

 

Mr. Ivo ANDONOV

Mayor, Municipality of Silistra

 

Mr. Ivan ASPARUHOV

Mayor, Municipality of Mezdra

 

Mr. Stanislav BLAGOV

Mayor, Municipality of Svishtov

 

Ms. Shukran IDRIZ

Mayor, Municipality of Kirkovo

 

Mr. Krasimir KOSTOV

Mayor, Municipality of Shumen

 

Ms. Malina LAZAROVA

Municipal Councilor, Municipality of Sofia

 

Mr. Veselin LICHEV

Mayor, Municipality of Sopot

 

Mr. Rumen RASHEV

Mayor, Municipality of Veliko Tarnovo

 

Mr. Emil NAYDENOV

Mayor, Municipality of Gorna Malina

 

Mr. Svetlin TANCHEV

Mayor, Municipality of Stara Zagora

 

Mr. Nayden ZELENOGORSKI

Mayor, Municipality of Pleven

ČESKÁ REPUBLIKA

 

Pan Jiří BĚHOUNEK

Hejtman kraje Vysočina

 

Bc. Jana ČERMÁKOVÁ

Místostarostka obce Proboštov

 

Ing. Ivana ČERVINKOVÁ

Starostka města Kostelec n. Orlicí

 

Mgr. Tomáš CHALUPA

Starosta městské části Praha 6

 

Paní Milada EMMEROVÁ

Hejtmanka Plzeňského kraje

 

Pan Lubomír FRANC

Hejtman Královéhradeckého kraje

 

Ing. Sylva KOVÁČIKOVÁ

Starostka města Bílovec

 

Pan Radko MARTÍNEK

Hejtman Pardubického kraje

 

Pan Stanislav MIŠÁK

Hejtman Zlínského kraje

 

Pan David RATH

Hejtman Středočeského kraje

 

Pan Martin TESAŘÍK

Hejtman Olomouckého kraje

 

Mgr. Tomáš ÚLEHLA

Radní města Zlín

DANMARK

 

Hr. Bo ANDERSEN

Byrådsmedlem

 

Hr. Jan BOYE

Byrådsmedlem

 

Hr. Bent HANSEN

Regionrådsformand og Formand for Danske Regioner

 

Hr. Carl HOLST

Regionsrådsformand

 

Hr. Bent LARSEN

Regionrådsmedlem

 

Fru Jane Findahl LINDSKOV

Byrådsmedlem

 

Hr. Erik Bent NIELSEN

Borgmester

 

Hr. Simon Mønsted STRANGE

Byrådsmedlem

 

Hr. Johnny SØTRUP

Borgmester

DEUTSCHLAND

 

Herr Dietmar BROCKES MdL

Mitglied des Landtages von Nordrhein-Westfalen

 

Frau Hella DUNGER-LÖPER

Staatssekretärin für Stadtentwicklung des Landes Berlin,

 

Herr Rolf FISCHER MdL

Mitglied des Landtages von Schleswig-Holstein

 

Herr Michael GWOSDZ MdL

Mitglied der Hamburgischen Bürgerschaft (Landtag)

 

Herr Heinz-Joachim HÖFER

Bürgermeister der Stadt Altenkirchen

 

Herr Wilhelm HOGREFE MdL

Mitglied des Landtages von Niedersachsen

 

Herr Dr. Ekkehard KLUG

Minister für Bildung und Kultur des Landes Schleswig-Holstein,

 

Frau Jacqueline KRAEGE

Staatssekretärin im Ministerium für Umwelt, Forsten und Verbraucherschutz des Landes Rheinland-Pfalz

 

Dr. Hermann KUHN MdBB

Mitglied der Bremischen Bürgerschaft (Landtag)

 

Herr Clemens LINDEMANN

Landrat des Saarpfalz-Kreises

 

Prof. Ursula MÄNNLE MdL

Mitglied des Bayerischen Landtags

 

Frau Nicole MORSBLECH MdL

Mitglied des Landtages Rheinland-Pfalz

 

Frau Dagmar MÜHLENFELD

Oberbürgermeisterin der Stadt Mülheim an der Ruhr

 

Herr Detlef MÜLLER MdL

Mitglied des Landtages Mecklenburg-Vorpommern

 

Herr Manfred RICHTER MdL

Mitglied des Landtags von Brandenburg

 

Dr. Michael REUTER MdL

Mitglied des Hessischen Landtages

 

Herr Peter SCHOWTKA MdL

Mitglied des Sächsischen Landtags

 

Herr Peter STRAUB MdL

Präsident des Landtags von Baden-Württemberg

 

Herr Tilman TÖGEL MdL

Mitglied des Landtages von Sachsen-Anhalt

 

Herr Stephan TOSCANI MdL

Mitglied des Landtages des Saarlandes

 

Herr Mark WEINMEISTER

Staatssekretär im hessischen Ministerium für Umwelt, Energie, Landwirtschaft und Verbraucherschutz

 

Herr Roland WERNER

Staatssekretär im sächsischen Ministerium für Wirtschaft und Arbeit,

 

Herr Frank ZIMMERMANN MdL

Mitglied des Abgeordnetenhauses von Berlin

EESTI

 

Ms. Urve ERIKSON

Chairperson of Tudulinna Rural Municipality Council

 

Mr. Juri GOTMANS

Member of Sõmerpalu Rural Municipality Council

 

Mr. Andres JAADLA

Vice- Chairman of Rakvere City Council

 

Ms. Saima KALEV

Member of Jõgeva Rural Municipality Council

 

Ms. Kersti KÕOSAAR

Member of Võru City Council

 

Mrs. Kersti SARAPUU

Mayor of Paide City Government

 

Ms. Kadri TILLEMANN

Mayor of Keila Rural Municipality Government

ΕΛΛΑΣ

 

ΔΡΑΚΟΣ Δημήτριος

Νομάρχης Μεσσηνίας

 

ΚΑΛΟΓΕΡΟΠΟΥΛΟΣ Δημήτριος

Δήμαρχος Αιγάλεω Αττικής

 

ΚΑΤΣΑΡΟΣ Λουκάς

Νομάρχης Λάρισας

 

ΚΛΑΠΑΣ Μιλτιάδης

Δήμαρχος Πρέβεζας

 

ΚΟΝΤΟΓΙΩΡΓΟΣ Κωνσταντίνος

Νομάρχης Ευρυτανίας

 

ΚΟΤΡΟΝΙΑΣ Γεώργιος

Δήμαρχος Λαμιέων

 

ΚΟΥΡΑΚΗΣ Ιωάννης

Δήμαρχος Ηρακλείου Κρήτης

 

ΛΑΜΠΡΙΝΟΥΔΗΣ Πολύδωρος

Νομάρχης Χίου

 

ΜΑΧΑΙΡΙΔΗΣ Ιωάννης

Νομάρχης Δωδεκανήσου

 

ΟΙΚΟΝΟΜΙΔΗΣ Παναγιώτης

Δήμαρχος Άρτας

 

ΠΡΕΒΕΖΑΝΟΣ Δημήτριος

Δημοτικός Σύμβουλος Δήμου Σκιάθου Νομού Μαγνησίας

 

ΣΠΥΡΙΔΩΝ Σπύρος

Νομαρχιακός Σύμβουλος Αθηνών — Πειραιώς

ESPAÑA

 

D. Gabriel AMER AMER

Delegado del Gobierno de las Illes Balears en Bruselas

 

Da María Luisa ARAÚJO CHAMORRO

Vicepresidenta de la Junta de Comunidades de Castilla-La Mancha y Consejera de Economía y Hacienda

 

D.a Elsa María CASAS CABELLO

Comisionada de Acción Exterior del Gobierno de Canarias

 

D. Alberto CATALÁN HIGUERAS

Consejero de Educación, y de Relaciones Institucionales y Portavoz del Gobierno de Navarra

 

Da María DE DIEGO DURÁNTEZ

Directora General de Relaciones Institucionales y Acción Exterior de la Comunidad Autónoma de Castilla y León

 

D. Francisco DE LA TORRE PRADO

Alcalde de Málaga

 

D. Emilio DEL RÍO SANZ

Consejero de Presidencia del Gobierno de La Rioja

 

D. Guillermo ECHENIQUE GONZÁLEZ

Secretario General de Acción Exterior del Gobierno vasco

 

Da. Paz FERNÁNDEZ FELGUEROSO

Alcaldesa de Gijón

 

D. Jesús María GAMALLO ALLER

Director General de Relaciones Exteriores y con la Unión Europea de la Xunta de Galicia

 

D. Alberto GARCIA CERVIÑO

Director General de Asuntos Europeos y Cooperación al Desarrollo de la Comunidad Autónoma de Cantabria

 

D. Antonio GONZÁLEZ TEROL

Director General de Asuntos Europeos y Cooperación con el Estado de la Comunidad Autónoma de Madrid

 

D. Francisco Javier LEÓN DE LA RIVA

Alcalde de Valladolid

 

D. Miguel LUCENA BARRANQUERO

Secretario General de Acción Exterior de la Junta de Andalucía

 

D.a Lucía MARTÍN DOMÍNGUEZ

Directora General de Acción exterior de la Junta de Extremadura

 

D.a Esther MONTERRUBIO VILLAR

Comisionada para las Relaciones Exteriores del Gabinete de la Presidencia del Gobierno de Aragón

 

D. Juan Antonio MORALES RODRÍGUEZ

Director General de Relaciones Institucionales y Acción Exterior de la Comunidad Autónoma de la Región de Murcia

 

D. Andrés OCAÑA RABADÁN

Alcalde de Córdoba

 

D. Rafael RIPOLL NAVARRO

Secretario Autonómico de Cohesión Territorial, de Relaciones con el Estado y con la Unión Europea de la Comunitat Valenciana

 

D.a Anna TERRÓN CUSÍ

Secretaria para la Unión Europea de la Generalitat de Catalunya

 

D. Javier VELASCO MANCEBO

Director de la Oficina de Representación del Principado de Asturias en Bruselas

FRANCE

 

M. Jacques AUXIETTE

Président du Conseil régional des Pays-de-la-Loire

 

M. Jean-Paul BACHY

Président du Conseil régional de Champagne-Ardenne

 

M. Pierre BERTRAND

Vice-président du Conseil général du Bas-Rhin

 

M. Philippe BODARD

Maire de Mûrs-Erigné

 

Mme Martine CALDEROLI-LOTZ

Conseillère régionale d’Alsace

 

Mme Anne-Marie COMPARINI

Conseillère régionale de Rhône-Alpes

 

M. Jean-Michel DACLIN

Adjoint au maire de Lyon

 

Mme Nassimah DINDAR

Président du Conseil général de l’Ile de La Réunion

 

Mme Rose-Marie FALQUE

Maire d’Azerailles

 

M. Jean-Jacques FRITZ

Conseiller régional d'Alsace

 

M. Claude GEWERC

Président du Conseil régional de Picardie

 

Mme Arlette GROSSKOST

Vice-présidente du Conseil régional d’Alsace

 

M. Antoine KARAM

Président du Conseil régional de Guyane

 

Mme Mireille LACOMBE

Conseillère générale du Puy-de-Dôme

 

Mme Claudine LEDOUX

Maire de Charleville-Mézières

 

M. Martin MALVY

Président du Conseil régional Midi-Pyrénées

 

M. Didier MARIE

Président du Conseil général de Seine-Maritime

 

M. Michel NEUGNOT

Conseiller régional de Bourgogne

 

M. Yves PAGES

Maire de Saint-Georges

 

Mme Rachel PAILLARD

Maire de Bouzy

 

Mme Gisèle STIEVENARD

Vice présidente du Conseil général de Paris

 

Mme Elisabeth THEVENON-DURANTIN

Conseillère régionale d’Auvergne

 

M. Jean-Louis TOURENNE

Président du Conseil général d’Ille-et-Vilaine

 

M. Michel VAUZELLE

Président du Conseil régional Provence-Alpes-Côte-D’azur

ITALIA

 

Sig. Alvaro ANCISI

Consigliere del Comune di Ravenna

 

Sig. Roberto BOMBARDA

Consigliere regionale e provinciale della Provincia autonoma di Trento

 

Sig.ra Barbara BONINO

Consigliere della Provincia di Torino

 

Sig.ra Carmela CASILE

Consigliere del Comune di Giaveno

 

Sig. Francesco CHIUCCHIURLOTTO

Consigliere del Comune di Castiglione in Teverina

 

Sig. Vito DE FILIPPO

Presidente della Regione Basilicata

 

Sig. Francesco DE MICHELI

Consigliere del Comune di Roma

 

Sig. Mario Sisto FERRANTE

Consigliere della Provincia di Roma

 

Sig. Vincenzo LODOVISI

Consigliere della Provincia di Rieti

 

Sig.ra Maria Rita LORENZETTI

Presidente della Regione Umbria

 

Sig. Salvatore MANGIAFICO

Assessore della Provincia di Siracusa

 

Sig. Matteo MAURI

Consigliere della Provincia di Milano

 

Sig. Luigi MONTANARO

Sindaco del Comune di Ginosa

 

Sig.ra Maria Giuseppina MUZZARELLI

Vice Presidente e Assessore della Regione Emilia-Romagna

 

Sig. Umberto OPPUS

Sindaco del Comune di Mandas

 

Sig. Aristide PELI

Assessore della Provincia di Brescia

 

Sig.ra Alessia ROSOLEN

Consigliere e Assessore della Regione Friuli Venezia Giulia

 

Sig.ra Federica SEGANTI

Assessore della Regione Friuli Venezia Giulia

 

Sig. Fiorenzo SILVESTRI

Consigliere della Provincia di Treviso

 

Sig. Sergio SOAVE

Sindaco del Comune di Savigliano

 

Sig. Giuseppe VARACALLI

Consigliere del Comune di Gerace

 

Sig. Gianfranco VITAGLIANO

Assessore della Regione Molise

 

Sig. Angelo ZUBBANI

Sindaco del Comune di Carrara

 

Sig. Sante ZUFFADA

Consigliere regionale della Regione Lombardia

ΚYΠΡΟΣ

 

Χριστοφής ΑΝΤΩΝΙΟΥ

Πρόεδρος Κοινοτικού Συμβουλίου Επισκοπής

 

Δήμος ΓΙΑΓΚΟΥ

Πρόεδρος Κοινοτικού Συμβουλίου Αγίας Ειρήνης Κερύνειας

 

Ανδρέας ΜΩΥΣΕΩΣ

Δήμαρχος Λάρνακας, Αναπληρωτής

 

Χαράλαμπος ΠΙΤΤΑΣ

Δήμαρχος Μόρφου

 

Κώστας ΧΑΤΖΗΚΑΚΟΥ

Δημοτικός Σύμβουλος Αμμοχώστου

 

Κυριάκος ΧΑΤΖΗΤΤΟΦΗΣ

Δήμαρχος Αγίου Αθανασίου

LATVIJA

 

Edvīns BARTKEVIČS k-gs

Ogres novada domes priekšsēdētājs

 

Inesis BOĶIS k-gs

Valmieras pilsētas domes priekšsēdētājs

 

Sergejs DOLGOPOLOVS k-gs

Rīgas domes Pilsētas attīstības komitejas priekšsēdētājs

 

Ligita GINTERE k-dze

Jaunpils novada domes priekšsēdētāja

 

Nellija KLEINBERGA k-dze

Skrundas novada domes priekšsēdētāja

 

Jānis TRUPOVNIEKS k-gs

Balvu novada domes priekšsēdētājs

 

Jānis VĪTOLIŅŠ k-gs

Ventspils pilsētas domes priekšsēdētāja pirmais vietnieks

LIETUVA

 

Gintautas BABRAVIČIUS

Vilniaus miesto savivaldybės tarybos narys (mero pavaduotojas)

 

Algirdas BAGUŠINSKAS

Vilkaviškio rajono savivaldybės tarybos narys (meras)

 

Donatas KAUBRYS

Telšių rajono savivaldybės tarybos narys

 

Bronislovas LIUTKUS

Jonavos rajono savivaldybės tarybos narys (meras)

 

Robertas PIEČIA

Tauragės rajono savivaldybės tarybos narys (meras)

 

Stasė SKUTULIENĖ

Šilutės rajono savivaldybės tarybos narė (mero pavaduotoja)

 

Viktor TROFIMOV

Panevėžio regiono plėtros tarybos pirmininkas

 

Vytautas VIGELIS

Švenčionių rajono savivaldybės tarybos narys (meras)

 

Algirdas VRUBLIAUSKAS

Alytaus rajono savivaldybės tarybos narys (meras)

LUXEMBOURG

 

M. Roby BIWER

Bourgmestre de la commune de Bettembourg

 

M. Yves CRUCHTEN

Membre du conseil communal de Bascharage

 

M. Fernand ETGEN

Bourgmestre de la commune de Feulen

 

M. Gusty GRAAS

Membre du conseil communal de Bettembourg

 

Mme Martine MERGEN

Membre du conseil communal de Luxembourg

 

M. Gilles ROTH

Bourgmestre de la commune de Mamer

MAGYARORSZÁG

 

László BÁKONYI dr.

Debrecen Megyei Jogú Város Közgyűlésének tagja

 

István BÓKA dr.

Balatonfüred város polgármestere

 

Attila KISS

Hajdúböszörmény város polgármestere

 

Károlyné KOCSIS

Dunapataj község képviselő-testületének tagja

 

Helga MIHÁLYI

Borsod-Abaúj-Zemplén Megyei Közgyűlés tagja

 

Árpád MOLNÁR dr.

Balatonszabadi község polgármestere

 

Zoltán NAGY

Komárom város képviselő-testületének tagja

 

József PAIZS

Szigetvár város polgármestere

 

Imre SZAKÁCS dr.

Győr-Moson-Sopron Megyei Közgyűlés elnöke

 

Szilárd SZÉKELY

Sásd város polgármestere

 

Kata Zsuzsanna TÜTTŐ

Budapest Főváros Közgyűlésének tagja

 

László József VÉCSEY

Szada község polgármestere

MALTA

 

Ms. Doris BORG

Deputy Mayor of Birkirkara

 

Mr. Ian BORG

Mayor of Dingli

 

Mr. Fredrick CUTAJAR

Mayor of Santa Luċija

 

Mr. Paul FARRUGIA

Mayor of Tarxien

 

Mr. Noel FORMOSA

Mayor of San Lawrenz, Gozo

NEDERLAND

 

Dhr J. (Joop) BINNEKAMP

Gedeputeerde (member of the Executive Council) of the Province of Utrecht

 

Dhr M.J. (Job) COHEN

Burgemeester (mayor) of the city of Amsterdam

 

Mevr. A.C. (Rinda) DEN BESTEN

Wethouder (alderman: member of the executive council) of the city of Utrecht

 

Dhr H. (Harry) DIJKSMA

Gedeputeerde (member of the Executive Council) of the Province of Flevoland

 

Mevr. E.L.M. (Ellie) FRANSSEN

Wethouder (alderman: member of the executive council) of the city of Voerendaal

 

Dhr S.H. (Sjoerd) GALEMA

Gedeputeerde (member of the Executive Council) of the Province of Fryslân

 

Dhr M.J. (Martin) JAGER

Gedeputeerde (member of the Executive Council) of the Province of Groningen

 

Dhr H. (Hans) KOK

Burgemeester (mayor) of the municipality of 't Hof van Twente

 

Dhr H.P.M. (Henk) KOOL

Wethouder (alderman: member of the executive council) of the city of Den Haag

 

Dhr H.B.I. (Rik) DE LANGE

Wethouder (alderman: member of the executive council) of the municipality of Zutphen

 

Dhr Prof. Dr. W.B.H.J. VAN DE DONK

Commissaris van de Koningin (Governor: chair of the council and of the executive council) of the Province of Brabant

 

Dhr J.C. (Co) VERDAAS

Gedeputeerde (member of the Executive Council) of the Province of Gelderland

ÖSTERREICH

 

Mag. Renate BRAUNER

Vizebürgermeisterin und Landeshauptmann-Stellvertreterin von Wien

 

Mag. Gabriele BURGSTALLER

Landeshauptfrau von Salzburg

 

Frau Marianne FÜGL

Vizebürgermeisterin der Marktgemeinde Traisen

 

Herr Markus LINHART

Bürgermeister von Bregenz

 

Dr. Josef MARTINZ

Mitglied der Kärntner Landesregierung

 

Mag. Johanna MIKL-LEITNER

Mitglied der niederösterreichischen Landesregierung

 

Herr Günther PLATTER

Landeshauptmann von Tirol

 

Herr Walter PRIOR

Präsident des Burgenländischen Landtags

 

Herr Hermann SCHÜTZENHÖFER

Erster Landeshauptmann-Stellvertreter der Steiermark

 

Herr Viktor SIGL

Mitglied der Landesregierung von Oberösterreich

 

Frau Elisabeth VITOUCH

Mitglied des Gemeinderates von Wien

 

Mag. Markus WALLNER

Stellvertreter des Landeshauptmannes von Vorarlberg

POLSKA

 

Adam BANASZAK

Radny Sejmiku Województwa Kujawsko-Pomorskiego

 

Jan BRONŚ

Burmistrz Miasta Oleśnicy

 

Lech DYMARSKI

Przewodniczący Sejmiku Województwa Wielkopolskiego

 

Jan DZIUBIŃSKI

Prezydent Miasta Tarnobrzeg

 

Robert GODEK

Starosta Strzyżowski

 

Władysław HUSEJKO

Marszałek Województwa Zachodniopomorskiego

 

Michał KARALUS

Starosta Pleszewski

 

Marzena KEMPIŃSKA

Starosta Świecki

 

Józef KOTYŚ

Radny Sejmiku Województwa Opolskiego

 

Tadeusz KOWALCZYK

Przewodniczący Sejmiku Województwa Świętokrzyskiego

 

Andrzej KUNT

Burmistrz Miasta Kostrzyn nad Odrą

 

Lucjan KUŹNIAR

Radny Sejmiku Województwa Podkarpackiego

 

Mirosław LECH

Wójt Gminy Korycin

 

Andrzej MATUSIEWICZ

Przewodniczący Sejmiku Województwa Podkarpackiego

 

Marek OLSZEWSKI

Wójt Gminy Lubicz

 

Ewa PANASIUK

Radna Sejmiku Województwa Lubelskiego

 

Elżbieta RUSIELEWICZ

Radna Miasta Bydgoszcz

 

Czesław SOBIERAJSKI

Radny Sejmiku Województwa Śląskiego

 

Robert SOSZYŃSKI

Przewodniczący Sejmiku Województwa Mazowieckiego

 

Tadeusz TRUSKOLASKI

Prezydent Miasta Białegostoku

 

Dariusz WRÓBEL

Burmistrz Opola Lubelskiego

PORTUGAL

 

Exmo. Sr. Américo Jaime AFONSO PEREIRA

Presidente da Câmara Municipal de Vinhais

 

Exmo. Sr. Vítor Manuel CHAVES DE CARO PROENÇA

Presidente da Câmara Municipal de Santiago do Cacém

 

Exmo. Sr. João Carlos CUNHA E SILVA

Vice-presidente do Governo Regional da Madeira

 

Exmo. Sr. Joaquim Carlos DIAS VALENTE

Presidente da Câmara Municipal da Guarda

 

Exmo. Sr. André Jorge DIONÍSIO BRADFORD

Secretário Regional da presidência do Governo Regional dos Açores

 

Exmo. Sr. Álvaro DOS SANTOS AMARO

Presidente da Câmara Municipal de Gouveia

 

Exma. Sr.a Da Isaura Maria ELIAS CRISÓSTOMO BERNARDINO MORAIS

Presidente da Câmara Municipal de Rio Maior

 

Exmo. Sr. António Manuel LEITÃO BORGES

Presidente da Câmara Municipal de Resende

 

Exmo. Sr. Carlos Manuel MARTA GONÇALVES

Presidente da Câmara Municipal de Tondela

 

Exmo. Sr. António Jorge NUNES

Presidente da Câmara Municipal de Bragança

 

Exmo. Sr. Jaime Carlos Marta SOARES

Presidente da Câmara Municipal de Vila Nova de Poiares

 

Exmo. Sr. Aníbal SOUSA REIS COELHO DA COSTA

Presidente da Câmara Municipal de Ferreira do Alentejo

ROMÂNIA

 

Dl Silvian CIUPERCĂ

Președintele Consiliului Județean Ialomița

 

Dl Árpád Szabolcs CSEHI

Președintele Consiliului Județean Satu Mare

 

Dl Alexandru DRĂGAN

Primarul comunei Tașca, Județul Neamț

 

Dl Liviu Nicolae DRAGNEA

Președintele Consiliului Județean Teleorman

 

Dl Dumitru ENACHE

Primarul comunei Stejaru, Județul Tulcea

 

Dl Péter FERENC

Primarul orașului Sovata, Județul Mureș

 

Dl Gheorghe FLUTUR

Președintele Consiliului Județean Suceava

 

Dna Mariana MIRCEA

Primarul orașului Cernavodă, Județul Constanța

 

Dl Mircea Ioan MOLOȚ

Președintele Consiliului Județean Hunedoara

 

Dl Mircia MUNTEAN

Primarul municipiului Deva, Județul Hunedoara

 

Dl Gheorghe NICHITA

Primarul municipiului Iași, Județul Iași

 

Dl Marian OPRIȘAN

Președintele Consiliului Județean Vrancea

 

Dl George SCRIPCARU

Primarul municipiului Brașov, Județul Brașov

 

Dl Adrian Ovidiu TEBAN

Primarul orașului Cugir, Județul Alba

 

Dna Ioana TRIFOI

Primarul comunei Botiza, Județul Maramureș

SLOVENIJA

 

Dr. Štefan ČELAN

Župan Mestne Občine Ptuj

 

Ga. Darja DELAČ FELDA

Podžupanja Občine Kočevje

 

G. Siniša GERMOVŠEK

Član občinskega sveta Občine Bovec

 

G. Branko LEDINEK

Župan Občine Rače-Fram

 

Mag. Jure MEGLIČ

Podžupan Občine Tržič

 

G. Blaž MILAVEC

Župan Občine Sodražica

 

G. Anton ŠTIHEC

Župan Mestne Občine Murska Sobota

SLOVENSKO

 

Pán Ján BLCHÁČ

Primátor mesta Liptovský Mikuláš

 

Pán Remo CICUTTO

Primátor mesta Piešťany

 

Pán Pavol FREŠO

Predseda Bratislavského samosprávneho kraja

 

Pán Milan FTÁČNIK

Starosta mestskej časti Bratislava-Petržalka

 

Pán Pavel HAGYARI

Primátor mesta Prešov

 

Pán Andrej HRNČIAR

Primátor mesta Martin

 

Pani Božena KOVÁČOVÁ

Starostka obce Janova Lehota

 

Pán Tibor MIKUŠ

Predseda Trnavského samosprávneho kraja

 

Pán Jozef PETUŠÍK

Starosta obce Dolný Lopašov

SUOMI

 

Markus AALTONEN

Seinäjoen kaupunginvaltuuston jäsen

 

Ilpo HAALISTO

Nousiaisten kunnanvaltuuston jäsen

 

Mårten JOHANSSON

Raaseporin kaupunginjohtaja

 

Petri KALMI

Nurmijärven kunnanvaltuuston jäsen

 

Britt LUNDBERG

Ahvenanmaan maakuntahallituksen jäsen

 

Hannele LUUKKAINEN

Helsingin kaupunginvaltuuston jäsen

 

Riitta MYLLER

Joensuun kaupunginvaltuuston jäsen

 

Miikka SEPPÄLÄ

Tampereen kaupunginvaltuuston jäsen

 

Katja SORRI

Jyväskylän kaupunginvaltuuston jäsen

SVERIGE

 

Mr Carl Fredrik GRAF

Ledamot av kommunfullmäktige, Halmstads kommun

 

Ms Susanna HABY

Ledamot av kommunfullmäktige, Göteborgs kommun

 

Mr Tore HULT

Ledamot av kommunfullmäktige, Alingsås kommun

 

Mr Bernth JOHNSON

Ledamot i landstingsfullmäktige, Blekinge läns landsting

 

Ms Ewa-May KARLSSON

Ledamot i kommunfullmäktige, Vindelns kommun

 

Ms Ewa LINDSTRAND

Ledamot i kommunfullmäktige, Timrå Kommun

 

Ms Agneta LIPKIN

Ledamot av landstingsfullmäktige, Norrbottens läns landsting

 

Mr Kenth LÖVGREN

Ledamot av kommunfullmäktige, Gävle kommun

 

Mr Jens NILSSON

Ledamot i kommunfullmäktige, Östersunds kommun

 

Ms Ingela NYLUND WATZ

Ledamot av landstingsfullmäktige, Stockholms läns landsting

 

Mr Rolf SÄLLRYD

Ledamot av landstingsfullmäktige, Kronobergs läns landsting

 

Mr Carl-Johan SONESSON

Ledamot av regionfullmäktige, Skåne läns landsting

UNITED KINGDOM OF GREAT BRITAIN AND NORTHERN IRELAND

 

Ms Jennette ARNOLD AM

Member of the Greater London Assembly

 

Cllr Paula BAKER

Member of Basingstoke and Deane Council

 

Cllr Sandra BARNES

Member of South Northamptonshire

 

Mr Ted BROCKLEBANK MSP

Member of the Scottish Parliament

 

Cllr Nilgun CANVER

Member of London Borough of Haringey

 

John DALLAT MLA

Member of the Northern Ireland Assembly

 

Cllr Graham GARVIE

Member of Scottish Borders Council

 

Cllr Arnold HATCH

Member of Craigavon Borough Council

 

Cllr Martin HEATLEY

Member of Warwickshire County Council

 

Cllr Chris HOLLEY

Member of the City and County of Swansea

 

Cllr Doreen HUDDART

Member of Newcastle City Council

 

Cllr Herbert MANLEY

Member of Cheshire West and Chester Council

 

Cllr Alan MELTON

Member of Cambridgeshire County Council

 

Cllr Peter MOORE

Member of Sheffield City Council

 

Cllr Sandy PARK

Member of the Highland Council

 

Cllr Kathy POLLARD

Member of Suffolk County Council

 

Cllr Mary ROBINSON

Member of Eden District Council

 

Cllr David SHAKESPEARE

Member of Buckinghamshire County Council

 

Mr Nicol STEPHEN MSP

Member of the Scottish Parliament

 

Cllr Roger STONE

Member of Rotherham Metropolitan Borough Council

 

Cllr Ann STRIBLEY

Member of Poole Borough Council

 

Cllr Sharon TAYLOR

Member of Stevenage Borough Council

 

Rhodri Glyn THOMAS AM

Member of the National Assembly for Wales

 

Cllr Peter THOMPSON

Member of the London Borough of Hounslow


29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/51


RÅDETS BESLUT

av den 22 december 2009

om ändring av del I i bilaga 3 till de gemensamma konsulära anvisningarna när det gäller tredjelandsmedborgare som omfattas av krav på visering för flygplatstransitering

(2009/1015/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 789/2001 av den 24 april 2001 om att förbehålla rådet genomförandebefogenheter avseende vissa detaljerade bestämmelser och praktiska förfaranden för behandlingen av ansökningar om visering (1),

med beaktande av Förbundsrepubliken Tysklands initiativ,

av följande skäl:

(1)

Del I i bilaga 3 till de gemensamma konsulära anvisningarna innehåller den gemensamma förteckningen över tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för flygplatstransitering i samtliga medlemsstater.

(2)

Tyskland och Nederländerna önskar, vad gäller etiopiska medborgare, begränsa kravet på visering för flygplatstransitering så att det endast gäller personer som inte innehar giltig visering för en medlemsstat eller för en stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av den 2 maj 1992, Kanada, Japan eller Amerikas förenta stater. Del I i bilaga 3 till de gemensamma konsulära anvisningarna bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. Eftersom detta beslut är en utveckling av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning V i tredje delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i nämnda protokoll, inom sex månader efter dagen för antagandet av detta beslut, besluta huruvida landet ska genomföra beslutet i sin nationella lagstiftning.

(4)

När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om Konungariket Norges associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (2) som omfattas av det område som avses i artikel 1.A i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet (3).

(5)

När det gäller Schweiz utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket (4), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående av det avtalet på Europeiska gemenskapens vägnar (5).

(6)

När det gäller Lichtenstein utgör detta beslut, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Lichtenstein om Furstendömet Lichtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i beslut 2008/261/EG av den 28 februari 2008 om undertecknande av det protokollet på Europeiska gemenskapens vägnar (6).

(7)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (7). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.

(8)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (8). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(9)

När det gäller Cypern utgör detta beslut en rättsakt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

(10)

Detta beslut utgör en rättsakt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Del I i bilaga 3 till de gemensamma konsulära anvisningarna ska ändras på följande sätt:

1.

I uppgiften om Etiopien ska följande fotnot införas:

”För Tyskland och Nederländerna

Följande personer ska vara undantagna från kravet om visering för flygplatstransitering:

Medborgare som innehar giltig visering för en medlemsstat eller för en stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av den 2 maj 1992, Kanada, Japan eller Amerikas förenta stater, eller när de återvänder från dessa länder efter att ha använt viseringen.”

2.

Under förteckningen över tredjeländer, i den förklarande delen under det tredje stycket, ska följande stycke läggas till:

”Undantag från viseringskravet för flygplatstransitering ska också gälla flygplatstransitering för tredjelandsmedborgare som innehar giltig visering för en medlemsstat eller för en stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av den 2 maj 1992, Kanada, Japan eller Amerikas förenta stater, som reser till något annat tredjeland. De ska inte gälla flygplatstransitering för tredjelandsmedborgare som återvänder från något annat tredjeland efter att giltighetstiden för den ovan nämnda viseringen har löpt ut.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 2009

På rådets vägnar

A. CARLGREN

Ordförande


(1)  EGT L 116, 26.4.2001, s. 2.

(2)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(3)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(4)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(5)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

(6)  EUT L 83, 26.3.2008, s. 3.

(7)  EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(8)  EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.


29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/53


RÅDETS BESLUT

av den 22 december 2009

om upphävande av beslut 2009/473/EG om ingående av ett avtal genom skriftväxling om provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea

(2009/1016/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2 jämförd med artikel 218.5 och 218.8,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Protokollet till partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea som paraferades den 20 december 2008 har tillämpats provisoriskt sedan den 1 januari 2009, såsom parterna avtalade genom skriftväxling som godkändes genom beslut 2009/473/EG (1), med förbehåll för att partnerskapsavtalet om fiske skulle ingås mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea.

(2)

Kommissionen beslutade att dra tillbaka sitt förslag till rådets förordning om ingående av partnerskapsavtalet efter de tragiska händelserna den 28 september 2009 när regeringsstyrkor öppnade eld mot demonstranter och dödade över 150 människor.

(3)

Det är därför nödvändigt att upphäva beslut 2009/473/EG och att utan dröjsmål på Europeiska unionens vägnar underrätta Republiken Guinea om upphävandet av den provisoriska tillämpningen i enlighet med artikel 25.2 i Wienkonventionen om traktaträtten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Rådets beslut 2009/473/EG om ingående av ett avtal genom skriftväxling om provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea ska upphöra att gälla.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den eller de personer som ska ha befogenhet att underrätta Republiken Guinea, i enlighet med artikel 25.2 i Wienkonventionen om traktaträtten, att Europeiska unionen inte längre avser att bli part i det partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea som paraferades den 20 december 2008. Den underrättelsen ska göras i form av en skrivelse.

Texten till skrivelsen bifogas detta beslut.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Artikel 4

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 2009.

På rådets vägnar

A. CARLGREN

Ordförande


(1)  EUT L 156, 19.6.2009, s. 31.


BILAGA

Med hänvisning till protokollet till partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea som paraferades den 20 december 2008 om dess provisoriska tillämpning om vilken Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea enades genom skriftväxling av den 28 maj 2009,

underrättar Europeiska unionen härmed Republiken Guinea om att unionen, i enlighet med artikel 25.2 i Wienkonventionen om traktaträtten, inte längre avser att bli part i det ovannämnda partnerskapsavtalet om fiske.

Högaktningsfullt

På Europeiska unionens vägnar


29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/55


RÅDETS BESLUT

av den 22 december 2009

om beviljande av statligt stöd från Republiken Ungerns myndigheter för förvärv av jordbruksmark mellan den 1 januari 2010 och den 31 december 2013

(2009/1017/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 tredje stycket,

med beaktande av den begäran som Republiken Ungerns regering gjorde den 27 november 2009, och

av följande skäl:

(1)

Den 27 november 2009 förelade Republiken Ungern (nedan kallad Ungern) rådet en begäran om ett beslut i enlighet med artikel 88.2 tredje stycket i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen angående Ungerns avsikt att bevilja statligt stöd till ungerska jordbrukare för förvärv av jordbruksmark.

(2)

Den markprivatiseringsprocess som Ungern har bedrivit sedan i början av 1990-talet har i många fall lett till ett splittrat eller odelat gemensamt ägarskap av jordbruksmarken, vilket har resulterat i en ogynnsam markanvändningsstruktur och dålig lönsamhet för jordbruksföretagen.

(3)

Med tanke på jordbrukarnas brist på kapital, de höga räntorna på kommersiella lån för förvärv av jordbruksmark och skärpningen av bankernas kriterier för beviljande av lån till jordbrukare under den nuvarande krisen har jordbrukare, särskilt de som har mindre jordbruksföretag, små utsikter att teckna kommersiella lån för investeringar såsom förvärv av jordbruksmark. Till följd av den finansiella och ekonomiska krisen har den årliga räntan på kommersiella lån för förvärv av jordbruksmark ökat från i genomsnitt 9,5 % i juli 2008 till 15,5 % i maj 2009 och det genomsnittliga värdet av den säkerhet som krävs för dessa lån har nästan fördubblats under samma period.

(4)

I denna situation är sannolikheten stor för att spekulativa markköp av ekonomiska aktörer som inte bedriver jordbruksverksamhet och som har lättare tillgång till kapital ska öka.

(5)

Statligt stöd för förvärv av jordbruksmark bör bidra till att rädda försörjningsmöjligheterna för många lantbrukarfamiljer i den nuvarande krisen genom att skapa gynnsamma villkor för att minska produktionskostnaderna och förbättra lönsamheten i jordbruket och därmed stoppa den tilltagande fattigdomen och arbetslösheten på landsbygden. Som en följd av krisen ökade arbetslösheten i Ungern från 7,7 % under perioden augusti–oktober 2008 till 10,4 % under samma period 2009, medan Ungerns bruttonationalprodukt (BNP) minskade från det tredje kvartalet 2008 till tredje kvartalet 2009 med 7,2 %. Dessutom föll Ungerns BNP i löpande priser inom jordbruks-, skogsbruks- och fiskerisektorn med cirka 33 % från första halvåret 2008 till första halvåret 2009 (från 410 828 miljoner HUF (ungerska forinter) till 275 079 HUF).

(6)

Det statliga stöd som avses beviljas uppgår till totalt 4 000 miljoner HUF och bör komma cirka 5 000 jordbrukare till godo. Det bör ske i form av

ett räntebidrag, på upp till totalt 2 000 miljoner HUF, för lån till enskilda jordbrukare som uppfyller kriterierna för registrering, yrkeskvalifikationer, iakttagande av goda jordbruksmetoder och kraven på bärkraftiga jordbruksföretag, vilket ger dem möjlighet att teckna förmånliga lån för förvärv av jordbruksmark upp till en gräns för en total gårdsstorlek på 300 hektar; räntebidraget fungerar som ett hypotekslån till ett belopp av högst 75 miljoner HUF och under en period på högst 20 år, varav två amorteringsfria år för återbetalning av kapitalet, och kommer att uppgå till 50 % av den genomsnittliga avkastningen av ungerska statsobligationer med 5 eller 10 års löptid, ökat med 1,75 %,

ett direkt bidrag, upp till totalt 2 000 miljoner HUF, för förvärv av jordbruksmark, vilket uppgår till högst 20 % av den köpeskilling som anges i köpeavtalet, med ett högsta belopp på 3 miljoner HUF per ansökan och högst två ansökningar per år per stödmottagare; bidraget kan tilldelas en enskild person som vid tidpunkten för köpet deltog i en jordbruksverksamhet som ägare till minst 5 hektar odlingar eller 1 hektar annan jordbruksmark för en period på minst ett år, på ett skifte som gränsar direkt till den förvärvade marken, och som förbinder sig att inte sälja den förvärvade marken och att faktiskt använda den uteslutande för jordbruksproduktion under en period av minst fem år från dagen för utbetalningen av bidraget. Bidraget får endast beviljas om den totala storleken på den befintliga och den förvärvade marken överstiger 210 guldkronor (1), eller 2 hektar när det gäller jordbruksmark som används som vingård eller fruktträdgård, och om den inte är registrerad som mark som används för skogsbruk.

(7)

Det är inte tillåtet att kombinera statligt stöd i form av räntebidrag och ett direkt bidrag för förvärv av samma jordbruksmark.

(8)

Kommissionen har i detta skede inte inlett något förfarande eller intagit någon ståndpunkt om stödets art och förenlighet.

(9)

Det föreligger därför exceptionella förhållanden som gör det möjligt att anse att sådant stöd, undantagsvis och i den omfattning som är strikt nödvändig för att begränsa fattigdomens utbredning på landsbygden i Ungern, är förenligt med den inre marknaden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De ungerska myndigheternas exceptionella statliga stöd i form av räntebidrag och direkta bidrag för förvärv av jordbruksmark, uppgående till högst 4 000 miljoner HUF och beviljat mellan den 1 januari 2010 och den 31 december 2013, ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Ungern.

Utfärdat i Bryssel 22 december 2009.

På rådets vägnar

A. CARLGREN

Ordförande


(1)  Mätenhet för kvaliteten på jordbruksmark i Ungern.


29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/57


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT

av den 14 december 2009

om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

(ECB/2009/29)

(2009/1018/EU)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 26.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Genom beslut ECB/2009/16 av den 2 juli 2009 om genomförandet av programmet för köp av säkerställda obligationer (1) inrättas ett program för köp av säkerställda obligationer. Genomförandet av detta program nödvändiggör ytterligare ändringar av beslut ECB/2006/17 av den 10 november 2006 om Europeiska centralbankens årsbokslut (2).

(2)

Det är nödvändigt att specificera hur utestående fordringar och tillhörande finansiella tillgångar som är resultatet av att någon av Eurosystemets motparter inte fullgör sina skyldigheter inom ramen för Eurosystemets kreditoperationer ska redovisas, samt även hur avsättningar ska göras för motpartsrisken i sådana operationer.

(3)

Därutöver är det nödvändigt att göra tekniska ändringar av beslut ECB/2006/17.

(4)

Beslut ECB/2006/17 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut ECB/2006/17 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Avsättning för valutakursrisker, ränterisker, kreditrisker och förändringar i guldpriset

Mot bakgrund av den typ av verksamhet som ECB bedriver får ECB-rådet i ECB:s balansräkning göra avsättningar för valutakursrisker, ränterisker, kreditrisker och förändringar i guldpriset. Med utgångspunkt i en motiverad skattning av ECB:s riskexponering ska ECB-rådet besluta om hur stora avsättningar som ska göras och hur dessa ska användas.”

2.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Det ska inte göras någon skillnad mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld, utan en samlad guldomvärderingseffekt ska redovisas, baserad på priset i euro för en viss viktenhet guld, beräknat utifrån växelkursen mellan euron och US-dollarn på omvärderingsdagen. Omvärdering ska för utländsk valuta ske valuta för valuta, inbegripet transaktioner i och utanför balansräkningen, och för värdepapper kod för kod, dvs. samma ISIN-nummer eller ISIN-typ, utom för sådana värdepapper som ingår i posten ”Övriga finansiella tillgångar” eller ”Diverse” eller värdepapper som innehas för penningpolitiska ändamål, som ska behandlas som separata innehav.”

b)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   Värdepapper som klassats som ”innehas till förfallodagen” ska behandlas som separata innehav och värderas till anskaffningskostnad minus eventuella förluster och anges minus eventuella förluster. Ej omsättningsbara värdepapper ska behandlas på samma sätt. Värdepapper som klassats som ”innehas till förfallodagen” får säljas före förfallodagen:

i)

om den andel som säljs inte bedöms vara betydelsefull i relation till det samlade innehavet av värdepapper som ”innehas till förfallodagen”, eller

ii)

om värdepapperena säljs i samma månad som förfallodagen infaller, eller

iii)

under exceptionella omständigheter, t.ex. en avsevärd försämring av emittentens kreditvärdighet, eller efter ett penningpolitiskt beslut av ECB-rådet.”

3.

Bilaga I och III till beslut ECB/2006/17 ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Slutbestämmelse

Detta beslut träder i kraft den 31 december 2009.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 14 december 2009.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 175, 4.7.2009, s. 18.

(2)  EUT L 348, 11.12.2006, s. 38.


BILAGA

Bilagorna I och III till beslut ECB/2006/17 ska ändras på följande sätt:

1.

Tabellerna i bilaga I till beslut ECB/2006/17 ska ersättas med följande:

TILLGÅNGAR

Balansräkningspost

Beskrivning av balansposten

Värderingsprincip

1.

Guld och guldfordringar

Fysiskt guld (dvs. tackor, mynt, plåtar, klimpar) i lager eller ’på ingående’. Icke-fysiskt guld, t.ex. tillgodohavanden på guldavistakonton (ej fördelade konton) eller i visstidsdeposition samt fordringar i guld härrörande från följande transaktioner: i) upp- eller nedgraderingstransaktioner och ii) plats- eller renhetssvappar i guld där skillnaden mellan frisläppande och erhållande är mer än en öppethållandedag.

Marknadskurs

2.

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

Fordringar i utländsk valuta på motparter hemmahörande utanför euroområdet, inbegripet mellan- och överstatliga institutioner samt centralbanker utanför euroområdet.

 

2.1

Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)

a)

Dragningsrätter inom reservtranchen (netto)

Den nationella kvoten minus tillgodohavanden i euro som IMF förfogar över. IMF:s konto nr 2 (eurokonto för administrativa omkostnader) får inräknas i denna post eller i posten ’Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet’.

a)

Dragningsrätter inom reservtranchen (netto)

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

b)

Särskilda dragningsrätter

Innehav av särskilda dragningsrätter (brutto)

b)

Särskilda dragningsrätter

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

c)

Övriga fordringar

Det allmänna lånearrangemanget, lån enligt särskilda låneavtal, inlåning inom ramen för IMF:s Poverty Reduction and Growth Facility

c)

Övriga fordringar

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

2.2

Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

a)

Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor

a)

Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

b)

Investeringar i värdepapper utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

Skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, egetkapitalinstrument som hålls som en del av valutareserven, alla utgivna av hemmahörande utanför euroområdet

b) i)

Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

b) ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnaden minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

b) iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

b) iv)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs och aktuell valutakurs

c)

Andra externa lån (inlåning) till hemmahörande utanför euroområdet än sådana som ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’

c)

Externa lån

Inlåning till nominellt värde, omräknad till aktuell valutakurs

d)

Övriga externa tillgångar

Sedlar och mynt från länder utanför euroområdet.

d)

Övriga externa tillgångar

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

3.

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

a)

Investeringar i värdepapper inom euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

Skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, egetkapitalinstrument som hålls som en del av valutareserven, alla utgivna av hemmahörande i euroområdet

a) i)

Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

a) ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

a) iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster och aktuell valutakurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

a) iv)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs och aktuell valutakurs

b)

Övriga fordringar på hemmahörande i euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

Lån, inlåning, omvända repor, och diverse utlåning

b)

Övriga fordringar

Inlåning till övrig utlåning till nominellt värde, omräknade till aktuell valutakurs

4.

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

 

 

4.1

Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

a)

Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor med anknytning till hanteringen av värdepapper noterade i euro

a)

Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet

Nominellt värde

b)

Investeringar i värdepapper utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

Egetkapitalinstrument, skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, utgivna av hemmahörande utanför euroområdet

b) i)

Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

b) ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

b) iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

b) iv)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs

c)

Andra lån till hemmahörande utanför euroområdet än sådana som ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’

c)

Lån utanför euroområdet

Inlåning till nominellt värde

d)

Värdepapper emitterade av enheter utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’)

Värdepapper utgivna av över- eller mellanstatliga organisationer som t.ex. Europeiska investeringsbanken, oberoende av deras geografiska belägenhet

d) i)

Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs

Överkurser och underkurser avskrivs

d) ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

d) iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

4.2

Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

Utlåning enligt villkoren för ERM2

Nominellt värde

5.

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

Posterna 5.1–5.5: Transaktioner avseende de olika penningpolitiska instrument som beskrivs i bilaga I till riktlinje ECB/2000/7 av den 31 augusti 2000 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (1)

 

5.1

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

Regelbundna likviditetsskapande reverserade transaktioner som genomförs veckovis, oftast med en veckas löptid

Nominellt värde eller repokostnaden

5.2

Långfristiga refinansieringstransaktioner

Regelbundna likviditetsskapande reverserade transaktioner som genomförs månadsvis, oftast med tre månaders löptid

Nominellt värde eller repokostnaden

5.3

Finjusterande reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner som genomförs vid behov i finjusteringssyfte

Nominellt värde eller repokostnaden

5.4

Strukturella reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner som justerar Eurosystemets strukturella ställning gentemot den finansiella sektorn

Nominellt värde eller repokostnaden

5.5

Utlåningsfacilitet

Facilitet för likviditet över natten till i förväg fastställd ränta mot godtagbara tillgångar som säkerhet (stående facilitet)

Nominellt värde eller repokostnaden

5.6

Fordringar avseende marginalsäkerheter

Tilläggskredit till kreditinstitut härrörande från värdeökningar för underliggande tillgångar avseende annan kredit till dessa kreditinstitut

Nominellt värde eller anskaffningskostnad

6.

Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor med anknytning till förvaltningen av värdepappersportföljer i tillgångsposten ’Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet’ (inbegripet transaktioner till följd av omvandling av euroområdets tidigare valutareserver) samt övriga fordringar. Korrespondentkonton hos icke inhemska kreditinstitut i euroområdet. Övriga fordringar och transaktioner som inte hör samman med penningpolitiska transaktioner i Eurosystemet.

Nominellt värde eller anskaffningskostnad

7.

Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

 

 

7.1

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

Värdepapper som emitterats i euroområdet och innehas i penningpolitiska syften. ECB-skuldcertifikat inköpta i finjusteringssyfte

i)

Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- och underkurser avskrivs

7.2

Andra värdepapper

Andra värdepapper än sådana som ingår i tillgångsposterna 7.1 ’Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften’ och 11.3 ’Övriga finansiella tillgångar’: skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer, penningmarknadspapper som innehas i fast räkning, inbegripet statspapper från tiden före EMU, denominerade i euro, egetkapitalinstrument.

i)

Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs

Eventuella över- eller underkurser amorteras

ii)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

iii)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- och underkurser avskrivs

iv)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs

8.

Fordringar i euro på den offentliga sektorn

Fordringar på den offentliga sektorn härrörande från tiden före EMU (ej omsättningsbara värdepapper, lån)

In- och utlåning till nominellt värde, ej omsättningsbara värdepapper till anskaffningskostnaden

9.

Fordringar inom Eurosystemet

 

 

9.1

Fordringar med anknytning till skuldebrev som täcker emission av ECB-skuldcertifikat

Balanspost endast för ECB

Skuldebrev utgivna av nationella centralbanker p.g.a. back-to-back-avtalet i samband med ECB-skuldcertifikat

Nominellt värde

9.2

Fordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Fordringar p.g.a. ECB:s utgivning av sedlar i enlighet med beslut ECB/2001/15 av den 6 december 2001 om utgivningen av eurosedlar (2)

Nominellt värde

9.3

Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)

Nettopositionen för följande delposter:

a)

Nettofordringar härrörande från TARGET2-konton och motsvarande konton tillhörande de nationella centralbankerna, dvs. nettot av fordringar och skulder – se även skuldposten ’Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)’

a)

Nominellt värde

b)

Andra fordringar i euro inom Eurosystemet, inbegripet den interimistiska fördelningen på de nationella centralbankerna av ECB:s inkomster från utelöpande sedlar

b)

Nominellt värde

10.

Poster under avveckling

Saldon på avvecklingskonton (fordringar), inbegripet ej inlösta checkar

Nominellt värde

11.

Övriga tillgångar

 

 

11.1

Euroområdets mynt

Euromynt

Nominellt värde

11.2

Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Mark och byggnader, möbler och inventarier inbegripet datorutrustning, datorprogramvara

Anskaffningskostnad minus avskrivning.

Avskrivning är den systematiska fördelningen av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess livslängd. Livslängden är den period under vilken en anläggningstillgång förväntas vara till nytta för enheten. Livslängden för enskilda materiella anläggningstillgångar får revideras om förväntningarna förändras jämfört med tidigare bedömningar. Större tillgångar kan bestå av olika komponenter som har olika lång livslängd. Livslängden för dessa olika komponenter bör bedömas individuellt.

Kostnaden för immateriella tillgångar inkluderar priset för förvärvet av den immateriella tillgången. Övriga direkta eller indirekta kostnader ska kostnadsföras.

Kapitalisering av utgifter: beloppsbaserat (under 10 000 euro exkl. moms: ingen kapitalisering)

11.3

Övriga finansiella tillgångar

Andelar och investeringar i dotterbolag, aktier som innehas av strategiska orsaker eller policyskäl

Värdepapper inklusive aktier, andra finansiella instrument, saldon inklusive inlåning med fast löptid samt avistakonton som innehas som en öronmärkt portfölj

Omvända repor med kreditinstitut i samband med förvaltningen av värdepappersportföljer i denna post

a)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadskurs

b)

Andelar och illikvida aktier samt egetkapitalinstrument som innehas som permanenta investeringar

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

c)

Investeringar i dotterbolag eller betydande intressen

Substansvärde

d)

Andra omsättningsbara instrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs

Överkurser och underkurser avskrivs

e)

Omsättningsbara instrument som klassas som ’innehas till förfallodagen’ eller som innehas som permanent investering

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

Eventuella över- eller underkurser amorteras

f)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnad minus eventuella förluster

g)

Banktillgodohavanden och lån

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs om tillgodohavandena är i utländsk valuta

11.4

Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Omvärderingsresultat för valutaterminer, valutasvappar, räntesvappar, FRA-kontrakt, värdepappersterminer, valutatransaktioner avista från och med affärsdagen till likviddagen.

Nettopositionen mellan termin och avista till marknadsvalutakursen

11.5

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inkomster som förfaller till betalning i framtiden men som avser rapporteringsperioden. Förutbetalda kostnader och upplupen ränta (dvs. upplupen ränta inköpt med ett värdepapper)

Nominellt värde, utländsk valuta omräknad till marknadskursen

11.6

Diverse

a)

Förskott, lån, andra mindre poster. Lån på förtroendebasis.

a)

Nominellt värde eller anskaffningskostnad

b)

Investeringar med anknytning till kunders guldinlåning

b)

Marknadskurs

c)

Nettopensionstillgångar

c)

Enligt artikel 22.3

d)

Utestående fordringar som är resultatet av att någon av Eurosystemets motparter inte fullgör sina skyldigheter inom ramen för Eurosystemets kreditoperationer

d)

Nominellt värde/restvärde (före/efter avräkning av förluster)

e)

Tillgångar eller fordringar (gentemot tredje part), som övertas och/eller förvärvas i samband med att säkerheter realiseras som ställts av en av Eurosystemets motparter som inte fullgör sina skyldigheter

e)

Kostnad (omräknad till aktuell valutakurs vid tidpunkten för förvärvet om den finansiella tillgången är denominerad i utländsk valuta)

12.

Årets förlust

 

Nominellt värde


SKULDER

Balansräkningspost

Beskrivning av balansposten

Värderingsprincip

1.

Utelöpande sedlar

Eurosedlar som utgivits av ECB i enlighet med beslut ECB/2001/15

Nominella värdet

2.

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

Posterna 2.1, 2.2, 2.3 och 2.5: Inlåning i euro såsom beskrivs i bilaga I till riktlinje ECB/2000/7

 

2.1

Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

Eurokonton som tillhör kreditinstitut som är upptagna på listan över finansinstitut med kassakrav (minimireservkrav) enligt stadgan. I denna post ingår huvudsakligen konton som används för minimireserver

Nominella värdet

2.2

Inlåningsfacilitet

Inlåning över natten till förutbestämd ränta (stående facilitet)

Nominella värdet

2.3

Inlåning med fast löptid

Inlåning för att absorbera likviditet med anknytning till finjusterande transaktioner

Nominella värdet

2.4

Finjusterande reverserade transaktioner

Penningpolitiskt betingade transaktioner för att absorbera likviditet

Nominella värdet eller repokostnaden

2.5

Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

Inlåning från kreditinstitut på grund av värdeminskningar för underliggande tillgångar avseende krediter till dessa kreditinstitut

Nominella värdet

3.

Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Repotransaktioner med anknytning till samtidiga omvända repor för förvaltning av värdepappersportföljer inom tillgångsposten ’Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet’. Övriga transaktioner utan samband med Eurosystemets penningpolitiska transaktioner. Inga löpande räkningar för kreditinstitut.

Nominella värdet eller repokostnaden

4.

Emitterade ECB-skuldcertifikat

Balanspost endast för ECB.

Skuldcertifikat enligt beskrivningen i bilaga I till riktlinje ECB/2000/7. Diskonteringspapper emitterade för att absorbera likviditet.

Nominella värdet

5.

Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

 

 

5.1

Offentlig sektor

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, avistainlåning

Nominella värdet

5.2

Övriga skulder

Löpande räkningar tillhöriga personal, företag och kunder, inbegripet finansinstitut upptagna på listan över institut med undantag från kassakrav, se skuldpost 2.1 osv.; inlåning med fast löptid, avistainlåning

Nominella värdet

6.

Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, avistainlåning, inbegripet konton för betalningar och konton för reservförvaltning: tillhöriga andra banker, centralbanker, mellan- och överstatliga organisationer, inbegripet Europeiska kommissionen; andra insättares löpande räkningar. Repotransaktioner med anknytning till samtidiga omvända repor för förvaltning av värdepapper noterade i euro. Saldon på TARGET2-konton hos centralbanker i medlemsstater som ännu inte har infört euron

Nominella värdet eller repokostnaden

7.

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

Löpande räkningar. Skulder inom ramen för repor; oftast investeringstransaktioner med användning av tillgångar i utländsk valuta eller guld

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen vid årets slut

8.

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

 

 

8.1

Inlåning, saldon och övriga skulder

Löpande räkningar. Skulder inom ramen för repor; oftast investeringstransaktioner med användning av tillgångar i utländsk valuta eller guld

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen vid årets slut

8.2

Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

Lån enligt villkoren för ERM2

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen vid årets slut

9.

Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

Post uttryckt i SDR, som visar vilka SDR-belopp som ursprungligen tilldelades de enskilda länderna/nationella centralbankerna

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen vid årets slut

10.

Skulder inom Eurosystemet

 

 

10.1

Skulder motsvarande överföring av valutareserver

ECB-balanspost (uttryckt i euro)

Nominella värdet

10.2

Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Nettopositionen för följande delposter:

a)

Nettoskulder härrörande från TARGET2-konton och motsvarande konton tillhörande de nationella centralbankerna, dvs. nettot av fordringar och skulder – se även tillgångsposten ’Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)’

a)

Nominella värdet

b)

Andra skulder i euro inom Eurosystemet, inkl. interimistisk fördelning på de nationella centralbankerna av ECB:s inkomster från utelöpande eurosedlar

b)

Nominella värdet

11.

Poster under avveckling

Saldon på avvecklingskonton (skulder), inbegripet ej avvecklade girobetalningar

Nominella värdet

12.

Övriga skulder

 

 

12.1

Marknadsvärde derivatinstrument

Omvärderingsresultat för valutaterminer, valutasvappar, räntesvappar, FRA-kontrakt, värdepappersterminer, valutatransaktioner avista från och med affärsdagen till likviddagen.

Nettopositionen mellan termin och avista till marknadsvalutakursen

12.2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Utgifter som förfaller till betalning i framtiden men som avser rapporteringsperioden. Inkomster som erhållits under rapporteringsperioden men som avser en framtida period.

Nominella värdet, utländsk valuta omräknad till marknadskursen

12.3

Diverse

a)

Skattekonton (bevakningskonton). Kredit- eller garantitäckningskonton (utländsk valuta). Repotransaktioner med kreditinstitut med anknytning till samtidiga omvända repor för förvaltning av värdepappersportföljer i tillgångsposten ’Övriga finansiella tillgångar’. Annan tvångsinlåning än kassakravsinlåning. Andra mindre poster. Skulder på förtroendebasis.

a)

Nominella värdet eller repokostnaden

b)

Kunders guldinlåning.

b)

Marknadsvärdet

c)

Nettopensionsskulder.

c)

Enligt artikel 22.3

13.

Avsättningar

a)

För valutakursrisker, ränterisker, kreditrisker och förändringar i guldpriset och annat, t.ex. förväntade framtida utgifter och inbetalningar enligt artikel 49.2 i stadgan avseende centralbanker i medlemsstater vars undantag upphävts

a)

Anskaffningskostnaden/nominella värdet

b)

För motpartsrisken i penningpolitiska operationer

b)

Nominellt värde

14.

Värderegleringskonton

a)

Värderegleringskonton avseende prisrörelser för guld, för alla typer av värdepapper i euro, för alla typer av värdepapper i utländsk valuta, för optioner; marknadsvärderingsskillnader avseende ränteriskderivat; värderegleringskonton avseende valutakursrörelser för alla nettovalutapositioner, inbegripet valutasvappar, valutaterminer och SDR.

b)

Särskilda värderegleringskonton som härrör från inbetalningar enligt artikel 49.2 i stadgan avseende centralbanker i medlemsstater vars undantag upphävts –se artikel 11.2

Omvärderingsskillnaden mellan genomsnittskostnaden och marknadsvärdet; utländsk valuta omräknad till marknadskursen.

15.

Kapital och reserver

 

 

15.1

Kapital

Inbetalt kapital

Nominella värdet

15.2

Reserver

I lag föreskrivna reserver i enlighet med artikel 33 i stadgan och inbetalningar enligt artikel 49.2 i stadgan avseende centralbanker i medlemsstater vars undantag upphävts.

Nominella värdet

16.

Årets vinst

 

Nominella värdet”

2.

Bilaga III ska ersättas med följande:

”BILAGA III

ECB:S OFFENTLIGA RESULTATRÄKNING

(miljoner EUR)

Resultaträkning för året som slutar den 31 december …

Rapporteringsår

Föregående år

1.1.1

Ränteintäkter från valutareservtillgångar

 

 

1.1.2

Ränteintäkter relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

 

 

1.1.3

Övriga ränteintäkt

 

 

1.1

Ränteintäkter

 

 

1.2.1

Ersättning för nationella centralbankers fordringar avseende överförda valutareserver

 

 

1.2.2

Övriga räntekostnader

 

 

1.2

Räntekostnader

 

 

1.

Räntenetto

 

 

2.1

Realiserad vinst/förlust för finansiella transaktioner

 

 

2.2

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

 

 

2.3

Överföring till/från avsättningar för valutakurs-, ränte och kreditrisker samt förändringar i guldpriset

 

 

2.

Nettoresultat av finansiella transaktioner, nedskrivningar och riskavsättningar

 

 

3.1

Avgifts- och provisionsintäkter

 

 

3.2

Avgifts- och provisionskostnader

 

 

3.

Nettointäkter/-kostnader från avgifter och provisioner (4)

 

 

4.

Intäkter från aktier och andelar

 

 

5.

Övriga intäkter

 

 

Summa nettointäkter

 

 

6.

Personalkostnader (5)

 

 

7.

Administrationskostnader (5)

 

 

8.

Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar

 

 

9.

Sedelproduktionstjänster (6)

 

 

10.

Övriga kostnader

 

 

Årets (förlust)/vinst

 

 


(1)  EGT L 310, 11.12.2000, s. 1.

(2)  EGT L 337, 20.12.2001, s. 52.

(3)  ECB kan även publicera det exakta beloppet i euro eller belopp som avrundats på annat sätt.

(4)  Uppdelningen mellan intäkter och kostnader kan alternativt tillhandahållas i kommentaren till årsredovisningen.

(5)  Inbegripet administrativa avsättningar.

(6)  Denna post ska användas om framställningen av sedlar läggs ut på entreprenad (för kostnaden för de tjänster som tillhandahålls av de externa företag som på centralbankernas uppdrag ansvarar för framställningen av sedlar). Det rekommenderas att uppkomna kostnader i samband med utgivningen av eurosedlar tas upp i resultaträkningen när de faktureras eller på annat sätt uppkommer, se också riktlinje ECB/2006/16.”


29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/71


RÅDETS REKOMMENDATION

av den 22 december 2009

om vaccination mot säsongsinfluensa

(Text av betydelse för EES)

(2009/1019/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 168.6,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Säsongsinfluensa är en smittsam virusinfektion, som i Europa förekommer i form av epidemier främst under vinterhalvåret. Det är en av de främsta och vanligaste smittsamma sjukdomarna, som förorsakar många sjukdomsfall och är en betydande faktor för dödsfall i samtliga medlemsstater.

(2)

I vissa fall ger den svårare komplikationer än en övergående luftvägsinfektion och leder till allvarlig lunginflammation eller andra sekundära komplikationer med ibland dödlig utgång. Dessa komplikationer är betydligt vanligare bland äldre och hos personer med kroniska sjukdomar.

(3)

Effekterna av säsongsinfluensan kan mildras med hjälp av vaccination, och eftersom viruset ofta ändrar sin antigensammansättning prövas vaccinens sammansättning fortlöpande av Världshälsoorganisationens (WHO) expertgrupper.

(4)

Världshälsoförsamlingen antog vid sitt möte 2003 resolution 56.19 för att utöka vaccinationen mot influensa till att omfatta alla högriskgrupper med målet att minst 50 % av den äldre befolkningen ska omfattas av vaccinationerna senast 2006, och 75 % senast 2010.

(5)

Den 26 oktober 2005 och den 14 juni 2006 antog Europaparlamentet resolutionerna Strategi mot en influensapandemi respektive Gemenskapens beredskapsplan för influensapandemier, i vilka parlamentet uppmanade medlemsstaterna att utöka influensavaccinationerna i enlighet med WHO:s rekommendationer. I dessa resolutioner uppmanades medlemsstaterna även att i enlighet med WHO:s rekommendationer öka sin vaccinationstäckning under perioden mellan två pandemier.

(6)

Det bör därför vidtas samordnade åtgärder på EU-nivå för att lindra effekterna av säsongsinfluensan genom att man uppmuntrar olika riskgrupper och anställda inom hälso- och sjukvården till att vaccinera sig. Syftet med denna rekommendation är att nå målet med en vaccinationstäckning på 75 % av den äldre befolkningen så snart som möjligt och helst senast vintern 2014–2015 i enlighet med WHO:s rekommendationer. Målet 75 % bör om möjligt utvidgas till att omfatta riskgruppen personer med kroniska sjukdomar, med beaktande av de riktlinjer som Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) utfärdat.

(7)

Fler vaccinationer inom riskgrupperna medför även fler vaccinationer överlag, vilket även inbegriper anställda inom sjuk- och hälsovården.

(8)

Det första nödvändiga steget för att få till stånd dessa förändringar är att alla aktörer inom vårdsektorn, riskgrupper, hälso- och sjukvårdspersonal, läkare, hälso- och sjukvårdens ledning samt politiska beslutsfattare blir medvetna om problemet med säsongsinfluensa, genom informationskampanjer som riktar sig till allmänheten och till yrkesverksamma inom vården. Anställda inom hälso- och sjukvården bör medvetandegöras om de särskilda risker som de utsätts för genom sina mer sårbara patienter. Anställda inom hälso- och sjukvården bör också göras medvetna om sitt ansvar för att ge sina patienter lämpliga råd i fråga om vaccination.

(9)

Framför allt är det viktigt att samla in särskilda och jämförbara uppgifter på nationell nivå om hur stora delar av riskgrupperna som vaccinerats så att situationen i alla medlemsstaterna kan bedömas korrekt. Hittills har sådana uppgifter inte alltid funnits att tillgå. Med dessa uppgifter som underlag kommer kommissionen och medlemsstaterna att kunna utbyta information och bästa praxis med tredjeländer genom de befintliga kanalerna för internationellt hälsosamarbete.

(10)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (1) (ECDC) gav ECDC i uppdrag att förse kommissionen och medlemsstaterna med teknisk och vetenskaplig sakkunskap. ECDC ansvarar också för det särskilda nätverk som inrättats för att övervaka säsongsinfluensa i enlighet med kommissionens beslut 2000/96/EG av den 22 december 1999 om de smittsamma sjukdomar som successivt ska omfattas av gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (2). ECDC bör därför bistå medlemsstaterna genom att tillhandahålla vetenskapligt expertkunnande om vaccination mot säsongsinfluensa.

(11)

När det gäller vaccination mot säsongsinfluensa är det uppenbart att det mål med en 75-procentig vaccinationstäckning inom de äldre åldersgrupperna som rekommenderas av WHO kommer att underlättas genom en samordnad insats på EU-nivå.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Medlemsstaterna uppmuntras att anta och genomföra nationella, regionala eller lokala handlingsplaner eller åtgärder i syfte att förbättra täckningen av vaccination mot säsongsinfluensa så att de snarast möjligt och helst senast vintern 2014–2015 uppnår en vaccinationstäckning på 75 % i ”äldre åldersgrupper” samt om möjligt för andra riskgrupper i punkt 2 a, om detta inte redan har uppnåtts. Medlemsstaterna uppmuntras också att höja den andel bland anställda inom sjuk- och hälsovården som vaccineras.

Man bör i handlingsplanerna eller åtgärderna ta hänsyn till de brister som konstateras på nationell nivå och organisera den verksamhet som avses i punkt 2 b och c.

2.

Inom ramen för de handlingsplaner eller åtgärder som avses i punkt 1 uppmuntras medlemsstaterna att

a)

beakta definitionen av ”äldre åldersgrupper” och ”riskgrupper” i de riktlinjer som utfärdats av ECDC,

b)

undersöka samtliga riskgrupper och utreda varför vissa människor inte vill låta vaccinera sig,

c)

främja utbildning, fortbildning och informationsutbyte om säsongsinfluensa och vaccination genom

i)

information till hälso- och sjukvårdspersonal,

ii)

information till personer i riskgrupperna och deras anhöriga om risker med och förebyggande av influensa,

iii)

effektiva informationsinsatser för att undanröja hinder för vaccination.

3.

Medlemsstaterna uppmuntras att på frivillig grund rapportera till kommissionen om tillämpningen av rekommendationen, och särskilt om hur stor del av riskgrupperna som omfattas.

4.

Kommissionen uppmanas att på underlag av de uppgifter som medlemsstaterna gör tillgängliga regelbundet rapportera till rådet om tillämpningen av denna rekommendation.

5.

Kommissionen uppmanas att fortsätta att stödja forskning om influensa via ramprogrammen för forskning.

Utfärdad i Bryssel den 22 december 2009.

På rådets vägnar

A. CARLGREN

Ordförande


(1)  EUT L 142, 30.4.2004, s. 1.

(2)  EGT L 28, 3.2.2000, s. 50.


29.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/73


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 21 december 2009

om säker användning av bränsle med låg svavelhalt på fartyg som ligger förtöjda i gemenskapens hamnar

(Text av betydelse för EES)

(2009/1020/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 4b i rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (1), i dess ändrade lydelse, föreskrivs en maximal svavelhalt i marina bränslen som används av fartyg i gemenskapshamnar, och att medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att med verkan från och med den 1 januari 2010 se till att fartyg inte använder marina bränslen med en svavelhalt som överstiger 0,1 viktprocent samt att marin dieselbrännolja inte släpps ut på marknaden på deras territorier, om svavelhalten i sådana marina dieselbrännoljor överstiger 0,1 viktprocent.

(2)

I artikel 6 i direktivet föreskrivs vidare att medlemsstaterna genom stickprov ska kontrollera att svavelhalten i marina bränslen överensstämmer med bestämmelserna i artikel 4b, och att stickprovskontrollen ska börja den dag kravet träder i kraft.

(3)

Av kommissionens meddelande om underrättelser om förlängning av tidsfrister för att uppfylla kraven och undantag från skyldigheten att tillämpa vissa gränsvärden i enlighet med artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (2) framgår att halterna i mer än 40 % av zoner och tätbebyggelse i gemenskapen överskrider dygnsgränsvärdet för PM10. Att införa ett lågt gränsvärde för svavelhalten i bränslet för fartyg som ligger förtöjda i gemenskapens hamnar är avgörande för att luftkvalitén ska kunna förbättras, vilket framgår av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – En strategi för Europeiska unionen i syfte att minska utsläppen till atmosfären från havsgående fartyg  (3), och av Tematisk strategi för luftförorening som antogs 2005 (4).