ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2009.330.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 330

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
16 december 2009


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EG) nr 1226/2009 av den 20 november 2009 om fastställande av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för år 2010

1

 

 

DIREKTIV

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/142/EG av den 30 november 2009 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen ( 1 )

10

 

*

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet ( 1 )

28

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Rådet

 

 

2009/954/EG

 

*

Rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens undertecknande och ingående av Stadga för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet (IPEEC) och Samförståndsavtal om att vid Internationella energiorganet inrätta sekretariatet för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet

37

 

 

V   Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget

 

 

RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE ÄR OBLIGATORISKT

 

*

Rådets förordning (EU) nr 1227/2009 av den 15 december 2009 om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1859/2005 om införande av vissa restriktiva åtgärder mot Uzbekistan

48

 

*

Rådets förordning (EU) nr 1228/2009 av den 15 december 2009 om ändring av förordning (EG) nr 423/2007 om restriktiva åtgärder mot Iran

49

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 1229/2009 av den 15 december 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

61

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 1230/2009 av den 15 december 2009 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10

63

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 1231/2009 av den 15 december 2009 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 16 december 2009

65

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1232/2009 av den 15 december 2009 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Wiśnia nadwiślanka [SUB])

68

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1233/2009 av den 15 december 2009 om en särskild åtgärd för att stödja marknaden inom mejerisektorn

70

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1234/2009 av den 15 december 2009 om öppnande av gemenskapstullkvoter för 2010 för får, getter, fårkött och getkött

73

 

*

Rådets beslut 2009/955/Gusp av den 15 december 2009 om ändring av gemensam åtgärd 2005/797/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna

76

 

*

Rådets beslut 2009/956/Gusp av den 15 december 2009 om ändring av gemensam åtgärd 2009/131/Gusp om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för krisen i Georgien

77

 

 

2009/957/Gusp

 

*

Beslut Eupol Copps/2/2009 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik den 15 december 2009 om utnämning av chefen för Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna

78

 

 

2009/958/Gusp

 

*

Beslut EUPM/1/2009 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 15 december 2009 om förlängning av mandatet för uppdragschefen för Europeiska unionens polisuppdrag (EUPM) i Bosnien och Hercegovina (BiH)

79

 

 

RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE INTE ÄR OBLIGATORISKT

 

 

2009/959/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 14 december 2009 om ändring av beslut 2007/230/EG om en blankett avseende sociallagstiftning på vägtransportområdet [delgivet med nr K(2009) 9895]  ( 1 )

80

 

 

2009/960/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 14 december 2009 om ändring av beslut 2004/407/EG avseende tillåtelse att importera fotografiskt gelatin till Tjeckien [delgivet med nr K(2009) 9899]

82

 

 

2009/961/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 14 december 2009 om ekonomiskt stöd från unionen för 2010 till vissa av gemenskapens referenslaboratorier på området djurhälsa och levande djur [delgivet med nr K(2009) 9965]

88

 

 

2009/962/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 15 december 2009 om ändring av tillägget till bilaga VI till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien vad gäller vissa mjölkbearbetningsanläggningar i Bulgarien [delgivet med nr K(2009) 9976]  ( 1 )

93

 

 

2009/963/EU

 

*

Europeiska centralbankens riktlinje av den 10 december 2009 om ändringar av riktlinje ECB/2008/18 om tillfälliga ändringar av reglerna rörande godtagbara säkerheter (ECB/2009/24)

95

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1226/2009

av den 20 november 2009

om fastställande av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för år 2010

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 20,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (2), särskilt artikel 2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden (3), särskilt artiklarna 5 och 8.3,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2371/2002 ska rådet anta de bestämmelser som krävs för att säkerställa tillträdet till vatten och resurser och för att se till att fiskeverksamheten sker på ett hållbart sätt med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt den rapport som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen, och med stöd av eventuella rekommendationer från regionala rådgivande nämnden för Östersjön.

(2)

Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att fastställa begränsningar av fiskemöjligheterna för varje fiske eller grupp av fisken och att fördela dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna.

(3)

För att säkerställa att fiskemöjligheterna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt bör det fastställas särskilda villkor för fisket.

(4)

Principer och vissa förfaranden för fiskeriförvaltningen behöver fastställas på gemenskapsnivå så att medlemsstaterna kan säkerställa förvaltningen av de fartyg som för deras flagg.

(5)

I artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 fastställs definitioner som är relevanta för fördelningen av fiskemöjligheter.

(6)

I enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 ska det anges vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärder som avses i den förordningen.

(7)

Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i enlighet med gemenskapslagstiftningen, särskilt kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk (4), rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper (5), kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser för märkning och dokumentation av fiskefartyg (6), rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (7), rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (8), kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg (9), rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund (10), förordning (EG) nr 1098/2007 och rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (11).

(8)

För att säkerställa att de årliga fiskemöjligheterna fastställs på nivåer som är förenliga med ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart resursutnyttjande har hänsyn tagits till de vägledande principerna för fastställande av totala tillåtna fångstmängder (TAC) i kommissionens meddelande om samrådet om fiskemöjligheter för 2010.

(9)

För att minska mängden fångst som kastas överbord är det lämpligt att införa ett förbud mot utsortering av den bästa fisken för alla arter som omfattas av en kvot, dvs. ett förbud mot att kasta sådana kvotbelagda arter överbord som det enligt gemenskapens fiskerilagstiftning är lagligt att fånga och landa.

(10)

Vissa kompletterande åtgärder avseende de tekniska fiskevillkoren bör genomföras under 2010 i syfte att bidra till att bevara fiskbestånden.

(11)

För att säkerställa försörjningen för gemenskapens fiskare är det viktigt att dessa fisken öppnas den 1 januari 2010. Med tanke på frågans brådskande karaktär är det nödvändigt att medge undantag från den sexveckorsperiod som avses i punkt I.3 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för 2010 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön samt de därmed förbundna villkor som ska gälla för utnyttjandet av dessa fiskemöjligheter.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på fiskefartyg från gemenskapen (gemenskapsfartyg) som är verksamma i Östersjön.

Artikel 3

Definitioner

Utöver de definitioner som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 avses i denna förordning med:

a)   Ices-områden: de geografiska områden som fastställs av Internationella havsforskningsrådet i bilaga I till förordning (EG) nr 2187/2005.

b)   Östersjön: Ices-delområdena 22–32.

c)   total tillåten fångstmängd (TAC): den kvantitet som får fångas ur varje bestånd per år.

d)   kvot: en andel av en TAC som tilldelas gemenskapen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

e)   dag ute ur hamn: varje kontinuerlig 24-timmarsperiod eller del av sådan som fartyget tillbringar ute ur hamn.

KAPITEL II

FISKEMÖJLIGHETER OCH DÄRMED FÖRBUNDNA VILLKOR

Artikel 4

Fångstbegränsningar och fördelning

Fångstbegränsningarna, fördelningen av dessa begränsningar mellan medlemsstaterna och tillhörande villkor som fastställs i artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 fastställs i bilaga I till denna förordning.

Artikel 5

Särskilda bestämmelser om fördelningen

1.   Fördelningen mellan medlemsstaterna av fångstbegränsningarna enligt bilaga I ska inte påverka följande:

a)

Byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002.

b)

Omfördelningar enligt artiklarna 21.4, 23.1 och 32.2 i förordning (EEG) nr 2847/93.

c)

Ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96.

d)

Kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96.

e)

Avdrag som görs enligt artikel 23.4 i förordning (EG) nr 2371/2002 och artikel 2 i förordning (EG) nr 338/2008.

2.   För innehållande av kvoter som ska överföras till 2011 får artikel 4.2 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas, genom avvikelse från den förordningen, som omfattas av analytisk TAC.

Artikel 6

Villkor för fångster och bifångster

1.   Fångster från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas, om

a)

fångsterna har gjorts av fartyg från en medlemsstat som har en kvot och kvoten inte är uttömd, eller

b)

de, när det gäller andra arter än sill, strömming och skarpsill, är blandade med andra arter och inte sorteras, varken ombord eller vid landning och har tagits med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med en maskstorlek mindre än 32 mm.

2.   Alla landningar ska räknas av mot kvoten eller, om gemenskapsandelen inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter, mot gemenskapsandelen, utom för de fångster som gjorts enligt punkt 1 b.

3.   Om en medlemsstats kvot för sill och strömming är uttömd, ska fartyg som för medlemsstatens flagg, är registrerade i gemenskapen och verksamma inom de fisken för vilka den aktuella kvoten gäller inte landa osorterade fångster som innehåller sill eller strömming.

4.   När den kvot för skarpsill som tilldelats en medlemsstat är uttömd, får fartyg under den medlemsstatens flagg, vilka är registrerade i gemenskapen och verkar inom det fiske för vilken den berörda kvoten är tillämplig, inte landa osorterade fångster som innehåller skarpsill.

Artikel 7

Förbud mot utsortering

Varje art som omfattas av kvoter och som fångas vid fiske ska tas ombord på fartyget och sedan landas såvida inte detta skulle strida mot de skyldigheter som föreskrivs i gemenskapens fiskerilagstiftning om tekniska bestämmelser samt kontroll- och bevarandebestämmelser och särskilt den här förordningen och förordningarna (EG) nr 2187/2005, (EEG) nr 2847/93 och (EG) nr 2371/2002.

Artikel 8

Begränsningar av fiskeansträngningen

1.   Begränsningarna av fiskeansträngningen fastställs i bilaga II.

2.   De begränsningar som avses i punkt 1 ska tillämpas på Ices-delområdena 27 och 28.2, om inte kommissionen har fattat beslut i enlighet med artikel 29.2 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att undanta dessa delområden från de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4, 8.5 och artikel 13 i den förordningen.

3.   De begränsningar som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på Ices-delområde 28.1 så länge kommissionen inte har fattat ett beslut i enlighet med artikel 29.4 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4 och 8.5 i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas på detta delområde.

Artikel 9

Tekniska övergångsåtgärder

De tekniska övergångsåtgärderna fastställs i bilaga III.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 10

Uppgiftsöverföring

När medlemsstaterna enligt artikel 15.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 sänder uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 11

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 november 2009.

På rådets vägnar

E. ERLANDSSON

Ordförande


(1)  EUT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(2)  EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

(3)  EUT L 248, 22.9.2007, s. 1.

(4)  EGT L 276, 10.10.1983, s. 1.

(5)  EGT L 274, 25.9.1986, s. 1.

(6)  EGT L 132, 21.5.1987, s. 9.

(7)  EGT L 365, 31.12.1991, s. 1.

(8)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1.

(9)  EUT L 333, 20.12.2003, s. 17.

(10)  EUT L 16, 20.1.2005, s. 184.

(11)  EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.


BILAGA I

FÅNGSTBEGRÄNSNINGAR OCH DÄRMED FÖRBUNDNA VILLKOR FÖR DEN ÅRLIGA FÖRVALTNINGEN AV FÅNGSTBEGRÄNSNINGARNA FÖR GEMENSKAPENS FARTYG I OMRÅDEN MED FÅNGSTBEGRÄNSNINGAR PER ART OCH PER OMRÅDE

I följande tabeller anges TAC:er och kvoter (i ton färsk vikt, utom där annat anges) för varje bestånd, fördelningen mellan medlemsstaterna och därmed förbundna villkor som ska tillämpas vid den årliga förvaltningen av kvoterna.

Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. I tabellerna används följande koder för de olika arterna:

Vetenskapligt namn

Trebokstavskod

Svenskt namn

Clupea harengus

HER

Sill/strömming

Gadus morhua

COD

Torsk

Platichthys flesus

FLX

Skrubbskädda

Pleuronectes platessa

PLE

Rödspätta

Psetta maxima

TUR

Piggvar

Salmo salar

SAL

Lax

Sprattus sprattus

SPR

Skarpsill


Art

:

Sill/ strömming

Clupea harengus

Zon

:

Delområdena 30–31

HER/3D30.; HER/3D31.

Finland

84 721

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Sverige

18 615

EG

103 336

TAC

103 336


Art

:

Sill/ strömming

Clupea harengus

Zon

:

Delområdena 22–24

HER/3B23.; HER/3C22.; HER/3D24.

Danmark

3 181

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Tyskland

12 519

Finland

2

Polen

2 953

Sverige

4 037

EG

22 692

TAC

22 692


Art

:

Sill/ strömming

Clupea harengus

Zon

:

Delområdena 25–27, 28.2, 29 och 32

HER/3D25.; HER/3D26.; HER/3D27.; HER/3D28.; HER/3D29.; HER/3D32.

Danmark

2 780

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Tyskland

737

Estland

14 198

Finland

27 714

Lettland

3 504

Litauen

3 689

Polen

31 486

Sverige

42 268

EG

126 376

TAC

Ej tillämpligt


Art

:

Sill/ strömming

Clupea harengus

Zon

:

Delområde 28,1

HER/03D.RG

Estland

16 809

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Lettland

19 591

EG

36 400

TAC

36 400


Art

:

Torsk

Gadus morhua

Zon

:

Delområdena 25–32 (gemenskapens vatten)

COD/3D25.; COD/3D26.; COD/3D27.; COD/3D28.; COD/3D29.; COD/3D30.; COD/3D31.; COD/3D32.

Danmark

11 777

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Tyskland

4 685

Estland

1 148

Finland

901

Lettland

4 379

Litauen

2 885

Polen

13 561

Sverige

11 932

EG

51 267

TAC

Ej tillämpligt


Art

:

Torsk

Gadus morhua

Zon

:

Delområdena 22–24 (gemenskapens vatten)

COD/3B23.; COD/3C22.; COD/3D24.

Danmark

7 726

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Tyskland

3 777

Estland

171

Finland

152

Lettland

639

Litauen

415

Polen

2 067

Sverige

2 753

EG

17 700

TAC

17 700


Art

:

Rödspätta

Pleuronectes platessa

Zon

:

Delområdena 22–32 (gemenskapens vatten)

PLE/3B23.; PLE/3C22.; PLE/3D24.; PLE/3D25.; PLE/3D26.; PLE/3D27.; PLE/3D28.; PLE/3D29.; PLE/3D30.; PLE/3D31.; PLE/3D32.

Danmark

2 179

Försiktighets-TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Tyskland

242

Polen

456

Sverige

164

EG

3 041

TAC

3 041


Art

:

Lax

Salmo salar

Zon

:

Delområdena 22–31 (gemenskapens vatten)

SAL/3B23.; SAL/3C22.; SAL/3D24.; SAL/3D25.; SAL/3D26.; SAL/3D27.; SAL/3D28.; SAL/3D29.; SAL/3D30.; SAL/3D31.

Danmark

60 975 (1)

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Tyskland

6 784 (1)

Estland

6 197 (1)

Finland

76 031 (1)

Lettland

38 783 (1)

Litauen

5 594 (1)

Polen

18 497 (1)

Sverige

82 420 (1)

EG

294 246 (1)

TAC

Ej tillämpligt


Art

:

Lax

Salmo salar

Zon

:

Delområde 32 (gemenskapens vatten)

SAL/3D32.

Estland

1 581 (2)

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Finland

13 838 (2)

EG

15 419 (2)

TAC

Ej tillämpligt


Art

:

Skarpsill

Sprattus sprattus

Zon

:

Delområdena 22–32 (gemenskapens vatten)

SPR/3B23.; SPR/3C22.; SPR/3D24.; SPR/3D25.; SPR/3D26.; SPR/3D27.; SPR/3D28.; SPR/3D29.; SPR/3D30.; SPR/3D31.; SPR/3D32.

Danmark

37 480

Analytisk TAC.

Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

Tyskland

23 745

Estland

43 522

Finland

19 620

Lettland

52 565

Litauen

19 015

Polen

111 552

Sverige

72 456

EG

379 955

TAC

Ej tillämpligt


(1)  Uttryckt i antal enskilda fiskar.

(2)  Uttryckt i antal enskilda fiskar.


BILAGA II

Begränsningar av fiskeansträngningen

1.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de fartyg som för deras flagg får fiska med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med en maskstorlek på 90 mm eller mer, med garn, snärjgarn eller grimgarn med en maskstorlek på 90 mm eller mer och med bottenlinor, långrevar, handlinor och pilkmaskiner med undantag av drivlinor under högst

a)

181 dagar ute ur hamn i delområdena 22–24 utom under perioden 1–30 april då artikel 8.1 a i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas, och

b)

160 dagar ute ur hamn i delområdena 25–28, utom under perioden 1 juli–31 augusti då artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas.

2.

Det högsta antalet dagar som fiskefartyg årligen får vara ute ur hamn i de två områden som anges i punkt 1 a och 1 b för fiske med de redskap som anges i punkt 1 får inte överstiga det högsta antalet dagar som tilldelats för ett av de båda områdena.


BILAGA III

TEKNISKA ÖVERGÅNGSÅTGÄRDER

A.   Begränsningar av fisket efter skrubbskädda och piggvar

1.

Det är förbjudet att ombord förvara följande arter av fisk som fångats inom de geografiska områden och under de perioder som nämns nedan:

Art

Geografiskt område

Period

Skrubbskädda (Platichthys flesus)

Delområdena 26–28 och 29 söder om 59°30′N

Delområde 32

15 februari–15 maj

15 februari–31 maj

Piggvar (Psetta maxima)

Delområdena 25, 26 och 28 söder om 56°50′N

1 juni–31 juli

2.

Vid fiske med trål, snurrevad eller liknande redskap med en maskstorlek på minst 105 mm eller med drivnät, fiskfällor eller grimgarn med en maskstorlek på minst 100 mm får, genom undantag från punkt 1, bifångster av skrubbskädda och piggvar förvaras ombord och landas inom en gräns på 10 % per färskvikt av den totala fångst ombord som landas under de perioder av förbud som anges i punkt 1.

B.   Tekniska specifikationer för selektionsfönster i lyftets övre panel enligt Bacoma-modellen

1.

Med avvikelse från punkt 1 e i i tillägg 1 till bilaga II till förordning (EG) nr 2187/2005, ska maskorna ha en maskvidd på minst 120 mm från den 1 januari i delområdena 22–24 och från den 1 mars i delområdena 25–32.

2.

Med avvikelse från punkt 1 d ii i tillägg 1 till bilaga II till förordning (EG) nr 2187/2005, ska selektionsfönstret vara minst 5,5 m från den 1 januari i delområdena 22–24 och från den 1 mars i delområdena 25–32.

3.

Med avvikelse från punkt 2 ska selektionsfönstret vara minst 6 m om en sensor för att mäta fångstvolymen är fäst vid fönstret från den 1 januari i delområdena 22–24 och från den 1 mars i delområdena 25–32.

C.   Tekniska specifikationer för T90-trål

Med avvikelse från punkt b i tillägg 2 till bilaga II till förordning (EG) nr 2187/2005, ska maskorna ha en maskstorlek på minst 120 mm från den 1 januari i delområdena 22–24 och från den 1 mars i delområdena 25–32.


DIREKTIV

16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/10


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/142/EG

av den 30 november 2009

om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen

(kodifierad version)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTETS OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 90/396/EEG av den 29 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen (3) har ändrats på väsentliga punkter (4). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

Medlemsstaterna är inom sina respektive territorier ansvariga för hälsa och säkerhet med avseende på befolkningen och i förekommande fall även husdjur och varor såvitt avser de risker som uppstår i samband med användning av anordningar för förbränning av gasformiga bränslen.

(3)

I vissa medlemsstater definieras i tvingande bestämmelser särskilt den säkerhetsnivå som krävs för anordningar för förbränning av gasformiga bränslen genom specifikation av deras konstruktion och driftskarakteristika samt inspektionsrutiner. Dessa tvingande bestämmelser leder inte nödvändigtvis till olika säkerhetsnivåer i de olika medlemsstaterna men utgör, genom sina olikheter, hinder för handeln inom gemenskapen.

(4)

Olika villkor avseende gastyp och anslutningstryck gäller i medlemsstaterna. Dessa villkor är inte harmoniserade eftersom varje medlemsstat har sin egen energiförsörjnings- och distributionssituation.

(5)

Gemenskapens lagstiftning innehåller bestämmelser som utgör undantag från en av gemenskapens grundregler, nämligen den fria rörligheten för varor; sådana bestämmelser föreskriver att hinder för rörligheten inom gemenskapen till följd av skillnader i medlemsstaternas lagstiftning om utsläppande på marknaden av produkter ska godtas, om ifrågavarande hinder anses nödvändiga för att uppfylla tvingande krav. Harmoniseringen av lagstiftningen bör därför i detta fall begränsas till de föreskrifter som är nödvändiga för att uppfylla både de tvingande och de väsentliga kraven avseende säkerhet, hälsa och energibesparing i fråga om gasanordningar. Dessa krav bör ersätta de nationella föreskrifterna på detta område eftersom de utgör väsentliga krav.

(6)

Upprätthållande och förbättring av den säkerhetsnivå som uppnåtts i medlemsstaterna utgör ett av huvudsyftena med detta direktiv och med säkerhetsprincipen, såsom denna definieras i de väsentliga kraven.

(7)

De väsentliga hälso- och säkerhetskraven bör uppfyllas för att säkerheten hos anordningar för förbränning av gasformiga bränslen ska kunna tryggas. Energibesparing anses vara ett väsentligt krav. Dessa krav bör tillämpas med omdöme, så att hänsyn tas till den tekniska utvecklingsnivån vid tillverkningstillfället.

(8)

Detta direktiv bör därför endast innehålla väsentliga krav. För att göra det lättare att visa att de väsentliga kraven är uppfyllda är det nödvändigt att ha harmoniserade standarder på gemenskapsnivå, i synnerhet med avseende på konstruktion, drift och installation av anordningar för förbränning av gasformiga bränslen, så att de produkter som följer dessa standarder kan antas uppfylla de väsentliga kraven. Dessa harmoniserade standarder på gemenskapsnivå utarbetas av privaträttsliga institutioner och måste även fortsättningsvis ha icke bindande status. Europeiska organisationen för standardisering (CEN), Europeiska organisationen för standardisering inom elområdet (Cenelec) och Europeiska institutet för telestandarder (Etsi) är de organ som erkänns som behöriga att anta harmoniserade standarder, i enlighet med de generella riktlinjer för samarbetet mellan kommissionen, Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) och dessa tre organisationer som undertecknades den 28 mars 2003 (5). I detta direktiv avses med ”harmoniserad standard” en teknisk specifikation (europeisk standard eller harmoniseringsdokument) som antagits av CEN, Cenelec eller Etsi, eller av två eller tre av dessa organisationer, enligt uppdrag från kommissionen i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (6) och de ovannämnda generella riktlinjerna för samarbete.

(9)

Rådet har antagit en rad direktiv avsedda att undanröja tekniska handelshinder i enlighet med de principer som fastställs i dess resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder (7). Vart och ett av dessa direktiv innehåller bestämmelser om anbringande av CE-märkningen. I sitt meddelande av den 15 juni 1989 om en helhetssyn på certifiering och provning (8) föreslog kommissionen att gemensamma regler införs om en CE-märkning med enhetlig utformning. I sin resolution av den 21 december 1989 om en helhetssyn på bedömning av överensstämmelse (9) godkände rådet som vägledande princip att en sådan sammanhängande metod antas för användandet av CE-märkningen. De två grundläggande elementen i den nya metod som bör tillämpas är de väsentliga kraven och förfarandena vid bedömning av överensstämmelse.

(10)

För att ge effektivt skydd för användare och tredje man är det nödvändigt att kontrollera att tillämpliga tekniska krav efterlevs. Befintliga certifieringsförfaranden skiljer sig från medlemsstat till medlemsstat. För att undvika flerfaldiga besiktningar, vilka i praktiken utgör hinder för den fria rörligheten för anordningar för förbränning av gasformiga bränslen, bör åtgärder vidtas av medlemsstaterna för ömsesidigt erkännande av certifieringsförfarandena. För att underlätta ömsesidigt erkännande av certifieringsförfarandena bör harmoniserade förfaranden gälla inom gemenskapen och kriterierna för utnämnande av organ som ska ansvara för att dessa förfaranden genomförs bör fastställas.

(11)

Medlemsstaternas ansvar inom respektive territorier för säkerhet, hälsa och energibesparing enligt de väsentliga kraven bör erkännas i en säkerhetsklausul med bestämmelser om ett tillfredsställande förfarande inom gemenskapen.

(12)

De som berörs av beslut som fattas i enlighet med detta direktiv bör informeras om skälen för beslutet samt om de rättsmedel som står till buds.

(13)

Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga VI del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

TILLÄMPNINGSOMRÅDE, DEFINITIONER, UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN OCH FRI RÖRLIGHET

Artikel 1

1.   Detta direktiv ska gälla för anordningar och tillbehör.

Anordningar som är särskilt konstruerade för att användas i industriella processer som utförs i industrianläggningar ska undantas från dess tillämpningsområde.

2.   I detta direktiv avses med

a)   anordningar: anordningar för förbränning av gasformiga bränslen avsedda för matlagning, uppvärmning, varmvattenberedning, kylning, belysning eller tvätt, med en, i tillämpliga fall, normal vattentemperatur som inte överstiger 105 °C; fläktgasbrännare och uppvärmningsanordningar som ska förses med sådana brännare ska också betraktas som anordningar,

b)   tillbehör: säkerhetsanordningar, styr- eller reglerdon, samt andra delkomponenter som tillhandahålls separat för yrkesmässig användning och är konstruerade för att ingå i en anordning för förbränning av gasformiga bränslen eller sammansatta för att utgöra en sådan anordning; dock undantas fläktgasbrännare och uppvärmningsanordningar som ska förses med sådana brännare,

c)   gasformiga bränslen: alla bränslen som är gasformiga vid en temperatur av 15 °C vid ett tryck av 1 bar.

3.   I detta direktiv avses med normal användning av en anordning när den

a)

är korrekt installerad och föremål för regelbunden översyn i enlighet med tillverkarens instruktioner,

b)

används med normala variationer i gaskvalitet och normala skiftningar av anslutningstrycket, och

c)

används i enlighet med avsett syfte eller på sätt som rimligen kan förutses.

Artikel 2

1.   Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att anordningarna får släppas ut på marknaden och tas i bruk endast om de, vid normal användning, inte äventyrar säkerheten för personer, husdjur eller egendom.

2.   Medlemsstaterna ska till övriga medlemsstater och till kommissionen i god tid meddela alla de förändringar av gastyper och därtill hörande anslutningstryck som används i deras respektive territorier vilka har meddelats i enlighet med artikel 2.2 i direktiv 90/396/EEG.

Kommissionen ska se till att denna information införs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Anordningar och tillbehör ska uppfylla de tillämpliga väsentliga krav som anges i bilaga I.

Artikel 4

1.   Medlemsstaterna får inte begränsa, hindra eller förbjuda att anordningar släpps ut på marknaden eller tas i bruk om de uppfyller bestämmelserna i detta direktiv, och om de bär CE-märkning enligt artikel 10.

2.   Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller förhindra att tillbehör, åtföljda av sådant intyg som avses i artikel 8.4, släpps ut på marknaden.

Artikel 5

1.   Medlemsstaterna ska utgå ifrån att de väsentliga krav för anordningar och tillbehör som anges i bilaga I är uppfyllda när anordningarna och tillbehören följer

a)

de tillämpliga nationella standarder som överför de harmoniserade standarder vars referensnummer har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning,

b)

tillämpliga nationella standarder, i den mån inga harmoniserade standarder finns på de områden som täcks av de nationella standarderna.

2.   Medlemsstaterna ska publicera referensnumren till de nationella standarder som avses i punkt 1 a.

De ska till kommissionen överlämna texten till de nationella standarder som avses i punkt 1 b och som de anser följer de väsentliga krav som anges i bilaga I.

Kommissionen ska vidarebefordra dessa nationella standarder till övriga medlemsstater. I enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 6.2 ska kommissionen underrätta medlemsstaterna om de nationella standarder som anses uppfylla de väsentliga krav som anges i bilaga I.

Artikel 6

1.   När en medlemsstat eller kommissionen anser att de standarder som avses i artikel 5.1 inte helt uppfyller de väsentliga krav som anges i bilaga I ska kommissionen eller medlemsstaten i fråga ta upp detta med den ständiga kommitté som inrättats enligt artikel 5 i direktiv 98/34/EG, nedan kallad kommittén, och ange skälen för detta.

Kommittén ska utan dröjsmål avge ett yttrande.

Mot bakgrund av kommitténs yttrande ska kommissionen underrätta medlemsstaterna om huruvida det är nödvändigt att återkalla dessa standarder från de publikationer som avses i artikel 5.2 första stycket.

2.   När kommissionen mottagit meddelande enligt artikel 5.2 andra stycket ska den rådgöra med kommittén.

När kommissionen mottagit kommitténs yttrande ska den inom en månad underrätta medlemsstaterna huruvida ifrågavarande nationella standarder ska anses uppfylla kraven. Om så är fallet ska medlemsstaterna publicera dessa standarders referensnummer.

Kommissionen ska också publicera dessa i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 7

1.   Om en medlemsstat upptäcker att normalt använda anordningar försedda med CE-märkning kan äventyra personers, husdjurs eller egendoms säkerhet ska den vidta alla lämpliga åtgärder för att återkalla dessa anordningar från marknaden och förbjuda eller begränsa deras utsläppande på marknaden.

Medlemsstaten ifråga ska omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder och om skälen för beslutet samt speciellt om huruvida den bristande överensstämmelsen beror på

a)

underlåtenhet att uppfylla de väsentliga krav som anges i bilaga I, när anordningen inte motsvarar de standarder som avses i artikel 5.1,

b)

felaktig tillämpning av de standarder som avses i artikel 5.1, eller

c)

brister i de standarder som avses i artikel 5.1.

2.   Kommissionen ska så snart som möjligt samråda med de berörda parterna. Om kommissionen efter sådant samråd anser att en åtgärd enligt punkt 1 var befogad ska den omedelbart underrätta den medlemsstat som tog initiativet samt övriga medlemsstater om detta.

När det beslut som avses i punkt 1 grundas på en brist i standarderna ska kommissionen efter samråd med de berörda parterna ta upp frågan med kommittén inom två månader, om den medlemsstat som vidtagit åtgärderna inte har för avsikt att återkalla standarderna, och sätta igång det förfarande som avses i artikel 6.

3.   När en anordning som inte uppfyller kraven har försetts med CE-märkning ska behörig medlemsstat vidta lämpliga åtgärder mot den som anbringat CE-märkningen och underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.

4.   Kommissionen ska se till att medlemsstaterna hålls underrättade om hur detta förfarande framskrider och om resultatet av det.

KAPITEL 2

FÖRFARANDE FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 8

1.   Följande förfaranden ska tillämpas för bedömning av serietillverkade anordningars överensstämmelse

a)

den EG-typkontroll som avses i bilaga II punkt 1, och

b)

innan anordningarna släpps ut på marknaden, något av följande, efter tillverkarens val

i)

den EG-försäkran om överensstämmelse med typ som avses i bilaga II punkt 2, eller

ii)

den EG-försäkran om överensstämmelse med typ (kvalitetssäkring av produktion) som avses i bilaga II punkt 3, eller

iii)

den EG-försäkran om överensstämmelse med typ (kvalitetssäkring av produkter) som avses i bilaga II punkt 4, eller

iv)

den EG-verifikation som avses i bilaga II punkt 5.

2.   Vid tillverkning av enstaka enheter eller ett fåtal anordningar får den EG-verifikation som avses i bilaga II punkt 6 väljas av tillverkaren.

3.   När det förfarande som avses i punkterna 1 b och 2 har genomförts ska CE-märkning anbringas på godkända anordningar i enlighet med artikel 10.

4.   De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i punkt 1 ska tillämpas för tillbehör, med undantag av anbringande av CE-märkning samt, i tillämpliga fall, upprättande av EG-försäkran om överensstämmelse.

Ett intyg ska utfärdas som försäkrar att tillbehören är i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i detta direktiv samt som anger tillbehörens egenskaper och hur de ska ingå i en anordning eller monteras för att underlätta uppfyllande av tillämpliga väsentliga krav för kompletta anordningar som anges i bilaga I.

Intyget ska medfölja tillbehöret.

5.   Om anordningarna omfattas av andra direktiv som rör andra aspekter och som också föreskriver CE-märkning, anger denna märkning att anordningarna även antas uppfylla bestämmelserna i dessa direktiv.

Om ett eller flera av dessa direktiv tillåter tillverkaren att under en övergångsperiod välja vilka bestämmelser som ska tillämpas, anger CE-märkningen emellertid endast att anordningarna överensstämmer med de direktiv som tillverkaren tillämpar. I sådana fall måste uppgifter om de direktiv som tillämpas, så som dessa offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ges i de dokument, meddelanden eller instruktioner som krävs enligt direktiven och som medföljer de berörda anordningarna.

6.   Dokumentation och korrespondens som avser förfarandena för certifiering av överensstämmelse ska avfattas på det officiella språket eller språken i den medlemsstat där det organ finns som ansvarar för genomförandet av dessa förfaranden eller på ett språk som kan godtas av organet i fråga.

Artikel 9

1.   Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och övriga medlemsstater vilka organ de har utsett för att genomföra förfarandena enligt artikel 8 samt vilka specifika uppgifter dessa organ har ålagts att utföra och vilka identifikationsnummer kommissionen på förhand har tilldelat dem.

Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning i informationssyfte offentliggöra en lista över de anmälda organen och de identifikationsnummer de har tilldelats samt ansvara för att denna lista hålls aktuell.

2.   Medlemsstaterna ska tillämpa de kriterier som slås fast i bilaga V för bedömning av de organ som ska anmälas.

Organ som uppfyller de bedömningskriterier som slås fast i tillämpliga harmoniserade standarder ska antas uppfylla de kriterier som anges i den bilagan.

3.   En medlemsstat som har anmält ett organ ska återkalla sitt godkännande om den finner att organet inte längre uppfyller de kriterier som anges i bilaga V. Den ska omedelbart underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.

KAPITEL 3

CE-MÄRKNING

Artikel 10

1.   CE-märkning och sådana påskrifter som anges i bilaga III ska anbringas på ett synligt, lättläst och outplånligt sätt på anordningen eller på en informationsskylt som fästs på denna. Informationsskylten ska vara utformad så att den inte kan återanvändas.

2.   Det ska vara förbjudet att på anordningarna anbringa märkningar som kan vilseleda tredje man vad gäller CE-märkningens innebörd och utformning. Andra märkningar får anbringas på anordningen eller informationsskylten förutsatt att detta inte minskar CE-märkningens synlighet eller läslighet.

Artikel 11

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 gäller följande:

a)

Om en medlemsstat konstaterar att CE-märkningen har anbringats utan att detta är berättigat, är tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen skyldig att bringa produkten i överensstämmelse med bestämmelserna för CE-märkning och att se till att överträdelsen upphör på de villkor som medlemsstaten fastställer.

b)

Om den bristande överensstämmelsen fortsätter ska medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda utsläppandet på marknaden av anordningen i fråga eller för att säkerställa att den återkallas från marknaden i enlighet med förfarandet i artikel 7.

KAPITEL 4

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 12

Beslut som fattas i enlighet med detta direktiv och som begränsar utsläppandet på marknaden och/eller tagandet i bruk av en anordning ska ange de exakta grunderna för beslutet. Beslutet ska utan dröjsmål meddelas berörd part, som samtidigt ska informeras om de rättsmedel som står till hans förfogande enligt i medlemsstaten gällande lagstiftning och om de tidsgränser som gäller för dessa rättsmedel.

Artikel 13

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 14

Direktiv 90/396/EEG, i dess lydelse enligt det direktiv som anges i bilaga VI del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga VI del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VII.

Artikel 15

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 16

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel 30 november 2009.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

B. ASK

Ordförande


(1)  EUT C 151, 17.6.2008, s. 12.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 20 oktober 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 26 november 2009.

(3)  EGT L 196, 26.7.1990, s. 15.

(4)  Se bilaga VI del A.

(5)  EUT C 91, 16.4.2003, s. 7.

(6)  EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.

(7)  EGT C 136, 4.6.1985, s. 1.

(8)  EGT C 231, 8.9.1989, s. 3 och EGT C 267, 19.10.1989, s. 3.

(9)  EGT C 10, 16.1.1990, s. 1.


BILAGA I

VÄSENTLIGA KRAV

INLEDANDE ANMÄRKNING

De skyldigheter som följer av tillämpliga väsentliga krav för anordningar i denna bilaga ska även gälla för tillbehör när motsvarande risk föreligger.

1.   ALLMÄNNA VILLKOR

1.1   Anordningar ska vara konstruerade och tillverkade så att de fungerar säkert och inte utgör fara för personer, husdjur eller egendom vid normal användning enligt definitionen i artikel 1.3 till detta direktiv.

1.2   När anordningar släpps ut på marknaden ska de

åtföljas av tekniska anvisningar avsedda för installatören,

åtföljas av bruksanvisning och anvisningar för service avsedda för användaren,

vara försedda med lämpliga varningstexter som även ska finnas på emballaget.

Anvisningarna och varningstexterna ska vara avfattade på det officiella språket eller språken i den medlemsstat dit anordningen ska sändas.

1.2.1

De tekniska anvisningar som är avsedda för installatören ska innehålla alla de anvisningar för installation, inställning och service som krävs för att säkerställa att dessa åtgärder utförs korrekt och att anordningen kan användas på säkert sätt. Anvisningarna ska särskilt ange

den gastyp som ska användas,

det gasanslutningstryck som ska användas,

nödvändigt luftflöde

för förbränningsluft,

för att undvika att farliga oförbrända gasblandningar bildas i anordningar som inte är utrustade med sådan anordning som avses i punkt 3.2.3,

villkoren för spridning av förbränningsprodukter,

för fläktgasbrännare och uppvärmningsanordningar som ska utrustas med sådana brännare, deras egenskaper och krav avseende sammansättning, i syfte att underlätta uppfyllande av de tillämpliga väsentliga kraven för kompletta anordningar samt, i förekommande fall, förteckningen över de kombinationer som tillverkaren rekommenderar.

1.2.2

Bruksanvisning och serviceinstruktioner avsedda för användaren ska innehålla all den information som krävs för säker användning och ska i synnerhet uppmärksamma användaren på eventuella restriktioner avseende användningen.

1.2.3

Varningstexterna på anordningen och emballaget ska klart ange vilken gastyp som används, anslutningstrycket och eventuella restriktioner för användningen, i synnerhet sådan restriktion som innebär att anordningen endast får installeras på ställen med tillräckligt god ventilation.

1.3   Tillbehör som är avsedda att utgöra en del av en anordning ska vara konstruerade och tillverkade så att de korrekt fyller avsedd funktion när de monterats i enlighet med installationsanvisningarna.

Anvisningar för installation, inställning, drift och underhåll ska tillhandahållas med ifrågavarande tillbehör.

2.   MATERIAL

2.1

Materialen ska vara väl lämpade för avsett syfte och måste tåla de kemiska, mekaniska och termiska förhållanden som de kan förutses utsättas för.

2.2

De egenskaper hos materialen som är viktiga för säkerheten ska garanteras av tillverkaren eller leverantören av anordningen.

3.   KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE

3.1   Allmänt

3.1.1

Anordningar ska vara utförda så att instabilitet, vridning, brott eller förslitning som sannolikt kan försämra deras säkerhet inte kan uppträda vid normal användning.

3.1.2

Kondensation som uppstår vid start och/eller under användning får inte påverka anordningens säkerhet.

3.1.3

Anordningar ska vara konstruerade och utförda så att risk för explosion i händelse av brand utanför anordningen minimeras.

3.1.4

Anordningar ska vara utförda så att vatten och luft inte tränger in i gasförande komponenter på icke avsett sätt.

3.1.5

Vid normala fluktuationer av hjälpenergin ska anordningarna fortsätta fungera säkert.

3.1.6

Onormala fluktuationer av hjälpenergin eller spänningsbortfall eller återpåkoppling av hjälpenergin får inte leda till farliga situationer.

3.1.7

Anordningar ska vara konstruerade och utförda så att faror av elektriskt ursprung undanröjs. På det område där Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/95/EG (1) är tillämpligt ska detta krav anses vara uppfyllt, om de säkerhetsföreskrifter som lämnas i det direktivet med avseende på elektriska faror har följts.

3.1.8

Alla tryckbärande delar i en anordning ska motstå de mekaniska och termiska påfrestningar som de utsätts för utan att deformeras så att säkerheten påverkas.

3.1.9

Anordningar ska vara konstruerade och utförda så att fel hos en säkerhetsanordning eller ett styr- eller reglerdon inte kan leda till en farlig situation.

3.1.10.

Om en anordning är försedd med säkerhetsanordningar och styrdon får styrdonens funktion inte vara överordnade säkerhetsanordningarnas funktion.

3.1.11.

Alla delar av anordningar som ställs in eller justeras vid tillverkningstillfället och som inte ska ändras av användaren eller installatören ska vara skyddade på lämpligt sätt.

3.1.12.

Reglage och andra styr- och inställningsdon ska vara tydligt markerade och försedda med lämpliga anvisningar för att förhindra felaktig hantering. De ska vara konstruerade så att oavsiktlig hantering förhindras.

3.2   Utsläpp av oförbränd gas

3.2.1

Anordningar ska vara utförda så att gas inte läcker ut i farlig omfattning.

3.2.2

Anordningar ska vara utförda så att gasutsläpp vid tändning och återtändning samt efter det att lågan släckts begränsas så att farlig ansamling av oförbränd gas i anordningen undviks.

3.2.3

Anordningar som är avsedda för bruk i utrymmen inomhus och i rum ska vara försedda med en speciell anordning som förhindrar ansamling av oförbrända gaser i sådana utrymmen eller rum.

Anordningar som inte är försedda med sådan anordning får endast användas på ställen med tillräckligt god ventilation som förhindrar farlig ansamling av oförbrända gaser.

Medlemsstaterna får inom sina respektive territorier definiera godtagbara ventilationsförhållanden för utrymmen för installation av sådana anordningar, med beaktande av de ifrågavarande anordningarnas särskilda egenskaper.

Anordningar för storkök och anordningar som drivs med gas innehållande toxiska beståndsdelar ska vara försedda med ovan nämnda anordning.

3.3   Tändning

Anordningar ska vara utförda så att vid normal användning

jämn tändning och återtändning erhålls,

tändning av samtliga munstycken garanteras.

3.4   Förbränning

3.4.1

Anordningar ska vara utförda så att vid normal användning flamstabilitet garanteras och så att förbränningsprodukter inte innehåller oacceptabla koncentrationer av hälsovådliga ämnen.

3.4.2

Anordningar ska vara utförda så att oavsiktliga utsläpp av förbränningsprodukter inte sker vid normal användning.

3.4.3

Anordningar som är anslutna till en avgaskanal för spridning av förbränningsprodukterna ska vara utförda så att det vid onormala dragförhållanden inte sker något utsläpp av förbränningsprodukter i farlig omfattning i det rum där anordningen finns.

3.4.4

Fristående uppvärmningsanordningar utan avgaskanal för användning i hushåll och genomströmningsberedare utan avgaskanal får inte, i berört utrymme eller rum, ge upphov till koloxidkoncentrationer som sannolikt kan utgöra hälsofara för utsatta personer, med hänsyn tagen till den förutsebara expositionstiden.

3.5   Rationell energianvändning

Anordningar ska vara utförda för att säkerställa rationell energianvändning, som återspeglar den vid det aktuella tillfället rådande tekniska utvecklingsnivån och beaktar säkerhetsaspekterna.

3.6   Temperaturer

3.6.1

Delar av anordningar som är avsedda att placeras i omedelbar närhet av golvet eller andra ytor får inte uppnå temperaturer som utgör fara i det omgivande området.

3.6.2

Yttemperaturen hos knappar och reglage på anordningar som är avsedda att användas får inte utgöra fara för användaren.

3.6.3

Yttemperaturen hos yttre delar av anordningar avsedda för hushållsbruk, med undantag för ytor eller delar som ingår i värmeöverföringen, får inte vid drift utgöra fara för användaren, och i synnerhet inte för barn, för vilka hänsyn ska tas till en i rimlig mån förlängd reaktionstid.

3.7   Livsmedel och vatten för sanitära ändamål

Material och komponenter som används vid tillverkning av en anordning och som kan komma i kontakt med livsmedel eller vatten som används för sanitära ändamål får inte försämra kvaliteten på dessa livsmedel eller vatten, dock utan att detta påverkar tillämpningen av gemenskapens regler på detta område.


(1)  EUT L 374, 27.12.2006, s. 10.


BILAGA II

FÖRFARANDE FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

1.   EG-TYPKONTROLL

1.1   EG-typkontroll är den del av förfarandet genom vilken ett anmält organ förvissar sig om och intygar att en för den planerade tillverkningen representativ anordning uppfyller tillämpliga bestämmelser i direktivet.

1.2   Ansökan om typkontroll ska ges in av tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen till endast ett anmält organ.

1.2.1

Ansökan ska innehålla följande:

Tillverkarens namn och adress och, om ansökan ges in av hans representant, även dennes namn och adress.

En skriftlig försäkran att samma ansökan inte har givits in till något annat anmält organ.

Den tekniska dokumentationen enligt bilaga IV.

1.2.2

Tillverkaren ska ställa en anordning som är representativ för den planerade tillverkningen, i fortsättning kallad ”typ”, till det anmälda organets förfogande. Det anmälda organet kan begära in fler exemplar av typen om så krävs för att genomföra provningsprogrammet.

Typen får dessutom gälla för varianter av produkten, förutsatt att dessa varianter inte har andra egenskaper med avseende på olika slag av risker.

1.3   Det anmälda organet ska

1.3.1

granska den tekniska dokumentationen och förvissa sig om att typen är tillverkad i överensstämmelse med denna samt identifiera de delar som är konstruerade enligt tillämpliga bestämmelser i de standarder som avses i artikel 5 och de väsentliga kraven i detta direktiv,

1.3.2

utföra eller låta utföra de undersökningar och/eller provningar som behövs för att, när de standarder som avses i artikel 5 inte har följts, kontrollera om de lösningar som tillverkaren valt uppfyller de väsentliga kraven,

1.3.3

utföra eller låta utföra de undersökningar och/eller provningar som behövs för att, när tillverkaren valt att följa tillämpliga standarder, kontrollera om dessa verkligen har följts, varigenom överensstämmelse med de väsentliga kraven säkerställs.

1.4   Om typen följer bestämmelserna i detta direktiv ska det anmälda organet utfärda ett EG-typintyg till sökanden. Intyget ska innehålla slutsatserna från undersökningen, i förekommande fall giltighetsvillkor, de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända typen samt, om det har betydelse, en beskrivning av hur den fungerar. De delar av den tekniska dokumentationen som är av betydelse, t.ex. ritningar och diagram, ska bifogas intyget.

1.5   Det anmälda organet ska omedelbart underrätta övriga anmälda organ om att ett EG-typintyg har utfärdats samt om sådana ändringar av typen som avses i punkt 1.7. Dessa anmälda organ har rätt att få en kopia av EG-typintyget och/eller tilläggen till detta samt, på begäran och med angivande av skäl, en kopia av bilagorna till intyget och rapporter om de undersökningar och provningar som utförts.

1.6   Ett anmält organ som avslår ansökan om eller återkallar ett EG-typintyg ska underrätta den medlemsstat som anmält organet och övriga anmälda organ om detta, samt ange skälen för beslutet.

1.7   Sökanden ska underrätta det anmälda organ som utfärdat EG-typintyget om alla ändringar av den godkända typen som kan påverka överensstämmelsen med de väsentliga kraven.

Nytt godkännande ska lämnas av det anmälda organ som utfärdat EG-typintyget för ändringar som påverkar överensstämmelsen med de väsentliga kraven eller de för anordningen föreskrivna användningsvillkoren. Det nya godkännandet utfärdas i form av ett tillägg till det ursprungliga EG-typintyget.

2.   EG-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP

2.1

EG-försäkran om överensstämmelse med typ är den del av förfarandet genom vilken tillverkaren försäkrar att berörda anordningar överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och uppfyller tillämpliga väsentliga krav i detta direktiv. Tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen ska anbringa CE-märkningen på varje anordning samt upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse. Försäkran om överensstämmelse får gälla en eller flera anordningar och ska förvaras av tillverkaren. CE-märkningen ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som ansvarar för de i punkt 2.3 beskrivna stickprovskontrollerna.

2.2

Tillverkaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att det i tillverkningsprocessen, i vilken ingår slutbesiktning och provning av produkten, ska säkerställas att varje produkt som tillverkas överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget, och med tillämpliga krav i detta direktiv. Ett av tillverkaren valt anmält organ ska utföra stickprovskontroller enligt punkt 2.3.

2.3

Stickprovskontroller av anordningar på platsen ska utföras av det anmälda organet minst en gång per år. Ett tillräckligt antal anordningar ska kontrolleras och lämpliga provningar, enligt de tillämpliga standarder som anges i artikel 5 eller motsvarande provningar, ska utföras för att säkerställa överensstämmelse med tillämpliga väsentliga krav i detta direktiv. Det anmälda organet ska i varje enskilt fall avgöra om provningarna behöver utföras i sin helhet eller endast delvis. Om en eller flera anordningar inte godkänns ska det anmälda organet vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att de släpps ut på marknaden.

3.   EG-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP (kvalitetssäkring av produktion)

3.1

EG-försäkran om överensstämmelse med typ (kvalitetssäkring av produktion) är det förfarande genom vilket en tillverkare som uppfyller skyldigheterna enligt punkt 3.2 försäkrar att berörda anordningar överensstämmer med typen, enligt beskrivning i EG-typintyget, och uppfyller tillämpliga väsentliga krav i detta direktiv. Tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen ska anbringa CE-märkningen på varje exemplar av anordningen och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse. Försäkran om överensstämmelse får gälla en eller flera anordningar och ska förvaras av tillverkaren. CE-märkningen ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som ansvarar för EG-övervakningen.

3.2

Tillverkaren ska tillämpa ett kvalitetssystem som säkerställer anordningarnas överensstämmelse med typen, som beskrivs i EG-typintyget, och med tillämpliga väsentliga krav i detta direktiv. Tillverkaren ska vara underkastad den i punkt 3.4 beskrivna EG-övervakningen.

3.3   Kvalitetssystem

3.3.1

Tillverkaren ska hos ett anmält organ, som han själv har valt, ansöka om godkännande av sitt kvalitetssystem för berörda anordningar.

Ansökan ska innehålla

dokumentation av kvalitetssystemet,

åtagande att fullgöra de skyldigheter som det godkända kvalitetssystemet medför,

åtagande att vidmakthålla det godkända kvalitetssystemet så att det förblir ändamålsenligt och effektivt,

dokumentation avseende den godkända typen och en kopia av EG-typintyget.

3.3.2

Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren har tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av åtgärdsbeskrivningar, rutiner och skriftliga anvisningar. Denna dokumentation av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, anvisningar och dokument. Den ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av

kvalitetsmålen samt ledningens organisatoriska struktur, ansvar och befogenheter när det gäller anordningarnas kvalitet,

de tillverkningsprocesser, den teknik för kvalitetskontroll och kvalitetssäkring samt de systematiska förfaranden som ska användas,

de undersökningar och provningar som ska utföras före, under och efter tillverkningen och hur ofta dessa ska utföras,

hur övervakning sker av att fastslagen kvalitet uppnås och av att kvalitetssystemet fungerar effektivt.

3.3.3

Det anmälda organet ska undersöka och utvärdera kvalitetssystemet för att avgöra om kraven i punkt 3.3.2 är uppfyllda. Överensstämmelse med dessa krav ska förutsättas för kvalitetssystem som följer tillämplig harmoniserad standard.

Det anmälda organet ska meddela tillverkaren sitt beslut och underrätta övriga anmälda organ om detta. Meddelandet till tillverkaren ska innehålla slutsatserna från undersökningen, det anmälda organets namn och adress samt motiverat beslut om bedömningen av berörda anordningar.

3.3.4

Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som godkänt kvalitetssystemet om eventuella ändringar av detta, föranledda t.ex. av ny teknik och nya kvalitetsbegrepp.

Det anmälda organet ska granska de föreslagna ändringarna och avgöra om det ändrade kvalitetssystemet följer tillämpliga bestämmelser eller om en ny bedömning krävs. Det ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från granskningen samt motiverat beslut om bedömningen.

3.3.5

Ett anmält organ som återkallar godkännande av ett kvalitetssystem ska underrätta övriga anmälda organ om detta och ange skälen för beslutet.

3.4   EG-övervakning

3.4.1

Syftet med EG-övervakning är att säkerställa att tillverkaren på rätt sätt fullgör de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet.

3.4.2

Tillverkaren ska för kontroll ge det anmälda organet tillträde till varje plats för tillverkning, kontroll, provning och lagring och ska tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om

dokumentationen av kvalitetssystemet,

kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för berörd personals kvalifikationer.

3.4.3

Det anmälda organet ska minst en gång vartannat år utföra en kontroll för att försäkra sig om att tillverkaren vidmakthåller och tillämpar det godkända kvalitetssystemet och lämna rapport från kontrollen till tillverkaren.

3.4.4

Det anmälda organet får dessutom besöka tillverkaren utan förvarning. I samband med dessa besök kan det anmälda organet utföra eller låta utföra provningar på anordningar. Det anmälda organet ska ge tillverkaren en besöksrapport och, i förekommande fall, en provningsrapport.

3.4.5

Tillverkaren får på begäran tillhandahålla det anmälda organets rapport.

4.   EG-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP (kvalitetssäkring av produkter)

4.1   EG-försäkran om överensstämmelse med typ (kvalitetssäkring av produkter) är det förfarande genom vilket en tillverkare som uppfyller skyldigheterna enligt punkt 4.2 försäkrar att berörda anordningar överensstämmer med typen, enligt beskrivning i EG-typintyget, och uppfyller tillämpliga väsentliga krav i detta direktiv. Tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen ska anbringa CE-märkningen på varje exemplar av anordningen och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse. Försäkran om överensstämmelse får gälla en eller flera anordningar och ska förvaras av tillverkaren. CE-märkningen ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som ansvarar för EG-övervakningen.

4.2   Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem enligt beskrivningen i 4.3 för slutgiltig kontroll av färdiga anordningar och för provningar och ska vara underkastad den i punkt 4.4 beskrivna EG-övervakningen.

4.3   Kvalitetssystem

4.3.1

Enligt detta förfarande ska tillverkaren hos ett anmält organ, som han själv har valt, ansöka om godkännande av sitt kvalitetssystem för berörda anordningar.

Ansökan ska innehålla

dokumentation av kvalitetssystemet,

åtagande att fullgöra de skyldigheter som det godkända kvalitetssystemet medför,

åtagande att vidmakthålla det godkända kvalitetssystemet så att det förblir ändamålsenligt och effektivt,

dokumentation avseende den godkända typen och en kopia av EG-typintyget.

4.3.2

Inom ramen för kvalitetssystemet ska varje anordning undersökas och de provningar utföras som beskrivs i de tillämpliga standarder som avses i artikel 5 eller motsvarande provningar, för kontroll av att anordningarna överensstämmer med tillämpliga väsentliga krav i detta direktiv.

Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren har tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av åtgärdsbeskrivningar, rutiner och skriftliga anvisningar. Denna dokumentation av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, anvisningar och dokument.

Dokumentationen av kvalitetssystemet ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av

kvalitetsmålen samt ledningens organisatoriska struktur, ansvar och befogenheter när det gäller anordningarnas kvalitet,

de undersökningar och provningar som ska utföras efter tillverkningen,

hur övervakning sker av att kvalitetssystemet fungerar effektivt.

4.3.3

Det anmälda organet ska undersöka och utvärdera kvalitetssystemet för att avgöra om kraven i punkt 4.3.2 är uppfyllda. Överensstämmelse med dessa krav ska förutsättas för kvalitetssystem som följer tillämplig harmoniserad standard. Det anmälda organet ska meddela tillverkaren sitt beslut och underrätta övriga anmälda organ om detta. Meddelandet till tillverkaren ska innehålla resultatet av undersökningen, det anmälda organets namn och adress samt motiverat beslut om bedömningen av berörda anordningar.

4.3.4

Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som godkänt kvalitetssystemet om eventuella ändringar av detta, föranledda t.ex. av ny teknik och nya kvalitetsbegrepp.

Det anmälda organet ska granska de föreslagna ändringarna och avgöra om det ändrade kvalitetssystemet följer tillämpliga bestämmelser eller om en ny bedömning krävs. Det ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från granskningen samt motiverat beslut om bedömningen.

4.3.5

Ett anmält organ som återkallar godkännande av ett kvalitetssystem ska underrätta övriga anmälda organ om detta och ange skälen för beslutet.

4.4   EG-övervakning

4.4.1

Syftet med EG-övervakning är att säkerställa att tillverkaren på rätt sätt fullgör de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet.

4.4.2

Tillverkaren ska för kontroll ge det anmälda organet tillträde till varje plats för kontroll, provning och lagring och ska tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om

dokumentationen av kvalitetssystemet,

kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för berörd personals kvalifikationer m.m.

4.4.3

Det anmälda organet ska minst en gång vartannat år utföra en kontroll för att försäkra sig om att tillverkaren vidmakthåller och tillämpar det godkända kvalitetssystemet och lämna rapport från kontrollen till tillverkaren.

4.4.4

Det anmälda organet får dessutom besöka tillverkaren utan förvarning. I samband med dessa besök får organet utföra eller låta utföra provningar på anordningar. Det anmälda organet ska ge tillverkaren en besöksrapport och, i förekommande fall, en provningsrapport.

4.4.5

Tillverkaren får på begäran tillhandahålla det anmälda organets rapport.

5.   EG-VERIFIKATION

5.1   EG-verifikation är det förfarande genom vilket tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen säkerställer och försäkrar att de anordningar som omfattas av bestämmelserna i punkt 3 överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.

5.2   Tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen ska vidta alla de åtgärder som behövs för att det i tillverkningsprocessen ska säkerställas att anordningarna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och med de tillämpliga kraven i detta direktiv. Tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen ska anbringa CE-märkningen på varje anordning samt upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse. Försäkran om överensstämmelse får gälla en eller flera anordningar och ska förvaras av tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen.

5.3   Det anmälda organet ska utföra vederbörliga undersökningar och provningar för att kontrollera att anordningarna överensstämmer med kraven i detta direktiv antingen genom undersökning och provning av varje anordning enligt punkt 5.4 eller genom undersökning och provning av anordningarna på statistisk grund enligt punkt 5.5, efter tillverkarens eget val.

5.4   Verifikation genom undersökning och provning av varje enskild anordning

5.4.1

Varje anordning ska undersökas och lämpliga provningar utföras som anges i tillämplig(a) standard(er) som omfattas av artikel 5 eller likvärdiga provningar, för att kontrollera anordningens överensstämmelse med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och med tillämpliga krav i detta direktiv.

5.4.2

Det anmälda organet ska anbringa eller låta anbringa sitt identifikationsnummer på varje anordning och utfärda ett skriftligt intyg om överensstämmelse på grundval av utförda prov. Intyget får gälla en eller flera anordningar.

5.4.3

Tillverkaren eller den som representerar honom ska på begäran kunna förete det anmälda organets intyg om överensstämmelse.

5.5   Statistisk verifikation

5.5.1

Tillverkaren ska presentera de tillverkade anordningarna i form av enhetliga partier och ska vidta alla de åtgärder som behövs för att enhetligheten hos varje tillverkat parti ska garanteras i tillverkningsprocessen.

5.5.2

Statistisk kontroll ska utföras på följande sätt:

Anordningar ska kontrolleras statistiskt på grundval av sina egenskaper. De ska grupperas i identifierbara partier av enheter av en viss modell som tillverkats under samma förhållanden. Med ojämna mellanrum ska ett parti kontrolleras. De anordningar som utgör ett stickprov ska kontrolleras var och en för sig och de lämpliga provningar som anges i den eller de standard(er) som omfattas av artikel 5 eller likvärdiga provningar ska utföras för att avgöra om partiet ska godkännas eller underkännas.

Ett stickprovssystem med följande kriterier ska tillämpas:

Kvalitetsnivå motsvarande 95 % sannolikhet för godkännande, med icke-överensstämmelse mellan 0,5 och 1,5 %.

Kvalitetsgränsvärde motsvarande 5 % sannolikhet för godkännande, med icke-överensstämmelse mellan 5 och 10 %.

5.5.3

Om ett parti godkänns ska det anmälda organet anbringa eller låta anbringa sitt identifikationsnummer på varje anordning samt utfärda ett skriftligt intyg om överensstämmelse på grundval av utförda prov. Samtliga anordningar i partiet får släppas ut på marknaden, utom de produkter i partiet som befunnits inte överensstämma med kraven.

Om ett parti underkänns ska det anmälda organet vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att partiet släpps ut på marknaden. Om underkända partier förekommer ofta får det anmälda organet tills vidare upphöra med statistisk verifikation.

Tillverkaren får på det anmälda organets ansvar anbringa dess identifikationsnummer under tillverkningsprocessen.

5.5.4

Tillverkaren eller den som representerar honom ska på begäran kunna förete det anmälda organets intyg om överensstämmelse.

6.   EG-VERIFIKATION AV ENSTAKA OBJEKT

6.1

EG-verifikation av enstaka objekt är det förfarande genom vilket tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen säkerställer och försäkrar att den berörda anordningen, för vilken det intyg som avses i punkt 2 har utfärdats, överensstämmer med tillämpliga krav i detta direktiv. Tillverkaren eller den som representerar honom ska anbringa CE-märkningen på anordningen och utfärda ett skriftligt intyg om överensstämmelse, vilket måste behållas.

6.2

Det anmälda organet ska undersöka anordningen och utföra lämpliga provningar, med beaktande av konstruktionsdokumentationen, för att säkerställa anordningens överensstämmelse med de väsentliga kraven i detta direktiv.

Det anmälda organet ska anbringa eller låta anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänd anordning och utfärda ett skriftligt intyg om överensstämmelse på grundval av utförda prov.

6.3

Syftet med konstruktionsdokumentationen enligt bilaga IV är att göra det möjligt att bedöma om anordningen uppfyller kraven i detta direktiv samt att klargöra anordningens konstruktion, tillverkning och funktion.

Den konstruktionsdokumentation som avses i bilaga IV ska göras tillgänglig för det anmälda organet.

6.4

Om det anmälda organet bedömer det som nödvändigt kan kontroller och provningar utföras efter installation av anordningen.

6.5

Tillverkaren eller den som representerar honom ska på begäran kunna förete det anmälda organets intyg om överensstämmelse.


BILAGA III

CE-MÄRKNING OCH PÅSKRIFTER

1.

CE-märkningen om överensstämmelse ska bestå av bokstäverna ”CE” i följande utformning:

Image

CE-märkningen ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som deltar i tillverkningskontrollen.

2.

På anordningen eller dess informationsskylt ska CE-märkningen och följande påskrifter anbringas:

Tillverkarens namn eller identifikationsmärke.

Anordningens handelsbeteckning.

Typ av elförsörjning, i förekommande fall.

Kategori av anordning.

De två sista siffrorna i det årtal då CE-märkningen anbringats.

Nödvändig information för installation får läggas till, alltefter typ av anordning.

3.

Om CE-märkningen förminskas eller förstoras ska de proportioner som anges i ovanstående modell bibehållas.

Vertikalt ska de olika komponenterna i CE-märkningen vara ungefär lika höga och inte lägre än 5 mm.


BILAGA IV

DOKUMENTATION FÖR TILLVERKNING

Dokumentationen för tillverkningen ska innehålla följande information, i den mån det anmälda organet kräver detta för bedömningen:

En allmän beskrivning av anordningen.

Beräkningsunderlag och tillverkningsritningar samt diagram över komponenter, detaljsammansättningar, kretsar osv.

De beskrivningar och förklaringar som behövs för förståelsen av ovanstående, inklusive av hur anordningen fungerar och ska användas.

En förteckning över de helt eller delvis tillämpade standarder som avses i artikel 5 samt, när de standarder som avses i artikel 5 inte tillämpats, en redogörelse för de lösningar som valts för att uppfylla de väsentliga kraven.

Provningsrapporter.

Anvisningar för installation och användning.

Dokumentation ska i tillämpliga fall innehålla följande:

Intyg avseende den utrustning som ingår i anordningen.

Intyg avseende metoder för tillverkning eller kontroll av anordningen.

Andra dokument som möjliggör för det anmälda organet att bättre bedöma anordningen.


BILAGA V

MINIMIKRAV FÖR BEDÖMNING AV ANMÄLDA ORGAN

De anmälda organ som utsetts av medlemsstaterna ska uppfylla följande minimikrav:

Personal samt de resurser och den utrustning som behövs ska finnas tillgängliga.

Personalen ska ha teknisk kompetens och yrkesmässig integritet.

Ledning och teknisk personal ska för utförande av provningar, sammanställning av rapporter, utfärdande av intyg och övervakning enligt bestämmelserna i detta direktiv vara oberoende av alla intressegemenskaper, grupper eller individer som direkt eller indirekt har med anordningarna att göra.

Personalen ska vara underkastad yrkesmässig sekretess.

Organet ska ha försäkringsskydd för civilrättsligt ansvar, såvida inte staten enligt i landet gällande lag påtar sig sådant ansvar.

Uppfyllande av villkoren i de två första strecksatserna ska regelbundet kontrolleras av behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller av organ som utses av medlemsstaterna.


BILAGA VI

DEL A

Upphävt direktiv och dess ändring

(som det hänvisas till i artikel 14)

Rådets direktiv 90/396/EEG

(EGT L 196, 26.7.1990, s. 15)

 

Rådets direktiv 93/68/EEG

(EGT L 220, 30.8.1993, s. 1)

Endast artikel 10

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning

(som det hänvisas till i artikel 14)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

Datum för tillämpning

90/396/EEG

30 juni 1991

1 januari 1992

93/68/EEG

30 juni 1994

1 januari 1995


BILAGA VII

Jämförelsetabell

Direktiv 90/396/EEG

Detta direktiv

Artikel 1.1, inledningen

Artikel 1.1 första stycket

Artikel 1.1 första och andra strecksatsen

Artikel 1.2 a och b

Artikel 1.2

Artikel 1.1 andra stycket

Artikel 1.3

Artikel 1.2 d

Artikel 1.4

Artikel 1.3

Artikel 2.1

Artikel 2.1

Artikel 2.2 första och andra meningen

Artikel 2.2 första stycket

Artikel 2.2 tredje meningen

Artikel 2.2 andra stycket

Artiklarna 3 och 4

Artiklarna 3 och 4

Artikel 5.1 a första stycket

Artikel 5.1 a

Artikel 5.1 a andra stycket

Artikel 5.2 första stycket

Artikel 5.1 b

Artikel 5.1 b

Artikel 5.2 första meningen

Artikel 5.2 andra stycket

Artikel 5.2 tredje meningen

Artikel 5.2 tredje stycket

Artikel 6.1 första stycket första meningen

Artikel 6.1 första stycket

Artikel 6.1 första stycket andra meningen

Artikel 6.1 andra stycket

Artikel 6.1 andra stycket

Artikel 6.1 tredje stycket

Artikel 6.2 första meningen

Artikel 6.2 första stycket

Artikel 6.2 andra meningen

Artikel 6.2 andra stycket

Artikel 6.2 tredje meningen

Artikel 6.2 tredje stycket

Artikel 7

Artikel 7

Artikel 8.1 a

Artikel 8.1 a

Artikel 8.1.b inledningen

Artikel 8.1 b inledning

Artikel 8.1 b första–fjärde strecksatsen

Artikel 8.1 b i–iv

Artikel 8.2–8.3

Artikel 8.2–8.3

Artikel 8.4 första stycket första meningen

Artikel 8.4 första stycket

Artikel 8.4 första stycket andra meningen

Artikel 8.4 andra stycket

Artikel 8.4 andra stycket

Artikel 8.4 tredje stycket

Artikel 8.5 a

Artikel 8.5 första stycket

Artikel 8.5 b

Artikel 8.5 andra stycket

Artikel 8.6

Artikel 8.6

Artiklarna 9–12

Artiklarna 9–12

Artikel 13

Artikel 14.1 och 14.2

Artikel 14.3

Artikel 13

Artikel 14

Artikel 15

Artikel 15

Artikel 16

Bilagorna I–V

Bilagorna I–V

Bilaga VI

Bilaga VII


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/28


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/148/EG

av den 30 november 2009

om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet

(kodifierad version)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 83/477/EEG av den 19 september 1983 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 8 i direktiv 80/1107/EEG) (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

Asbest är ett särskilt farligt ämne som kan orsaka allvarliga sjukdomar och som återfinns i olika former i ett stort antal arbetssituationer. Många arbetstagare utsätts därför för en potentiell hälsorisk. Krokidolit anses vara en speciellt farlig typ av asbest.

(3)

Fastän nuvarande kunskaper inom vetenskapen inte är sådana att man kan fastställa en nivå under vilken det inte finns några hälsorisker, kommer en minskning av exponeringen för asbest ändå att reducera risken för att sjukdomar orsakade av asbest ska utvecklas. Det är därför nödvändigt att inrätta specifika harmoniserade förfaranden för att skydda arbetstagarna mot asbest. Detta direktiv innehåller därför minimikrav, som ska revideras på basis av erfarenhet och teknisk utveckling inom detta område.

(4)

Den mest använda metoden för mätning av asbest är optisk mikroskopi, även om man med den inte kan räkna de allra minsta fibrerna som är skadliga för hälsan.

(5)

Förebyggande åtgärder för att skydda hälsan hos de arbetstagare som exponeras för asbest samt medlemsstaternas åtagande beträffande läkarundersökningar för arbetstagarna är därför viktiga.

(6)

För att klargöra definitionen av fibrer bör dessa definieras antingen i mineralogiska termer eller genom CAS-nummer (Chemical Abstracts Service).

(7)

Utan att tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om saluföring och användning av asbest påverkas, bör en begränsning av sådan verksamhet som medför exponering för asbest spela en mycket viktig roll i förebyggandet av sjukdomar med anknytning till denna exponering.

(8)

Anmälningssystemet för verksamhet som medför exponering för asbest bör anpassas till nya arbetsförhållanden.

(9)

Förbudet mot att anbringa asbest genom sprutning är inte tillräckligt för att förhindra att asbestfibrer släpps ut i luften. Det är viktigt att också förbjuda verksamhet som exponerar arbetstagare för asbestfibrer vid utvinning av asbest, framställning och bearbetning av asbestprodukter eller vid framställning och bearbetning av produkter som innehåller asbestfibrer som har tillförts avsiktligt, med tanke på den höga exponeringsnivån, som är svår att förebygga.

(10)

Med hänsyn till den senaste tekniska kunskapen bör provtagningsmetoden för att mäta asbesthalten i luften och metoden för fiberräkning specificeras.

(11)

Även om det ännu inte har varit möjligt att fastställa någon nedre exponeringsgräns, under vilken asbest inte utgör någon cancerrisk, bör arbetstagares exponering för asbest i arbetet sänkas till lägsta möjliga nivå.

(12)

Arbetsgivarna bör ha skyldighet att konstatera förekomst eller trolig förekomst av asbest i byggnader eller installationer innan asbestsanering påbörjas och meddela detta till andra som kan exponeras för asbest genom användning av byggnaderna eller i samband med underhåll eller annan verksamhet i eller på byggnaderna.

(13)

Det måste absolut säkerställas att rivningsarbete eller arbete med asbestsanering utförs av företag som känner till alla de förebyggande åtgärder som måste vidtas för att skydda arbetstagarna.

(14)

En särskild utbildning bör anordnas för arbetstagare som exponeras eller som kan komma att exponeras för asbest för att bidra till att avsevärt minska de risker som denna exponering medför.

(15)

De praktiska rekommendationerna för den kliniska övervakningen av exponerade arbetstagare bör utformas i ljuset av den senaste medicinska kunskapen för att asbestrelaterade sjukdomar ska kunna upptäckas på ett tidigt stadium.

(16)

Eftersom målet för den föreslagna åtgärden, nämligen att förbättra skyddet för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning och verkan bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(17)

Bestämmelserna i detta direktiv utgör en konkret åtgärd för att förverkliga den inre marknadens sociala dimension. Dessa bestämmelser begränsas till ett minimum för att inte i onödan förhindra tillkomsten och utvecklingen av små och medelstora företag.

(18)

Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga II, del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Detta direktiv har till syfte att skydda arbetstagarna mot hälsorisker inklusive att förebygga sådana risker, som uppstår eller kan uppstå vid exponering för asbest i arbetet.

Det fastställer gränsvärden för sådan exponering liksom andra specifika krav.

2.   Detta direktiv ska inte inskränka rätten för medlemsstaterna att tillämpa eller införa lagar och andra författningar, som säkerställer en högre skyddsnivå för arbetstagarna, i synnerhet vad gäller att ersätta asbest med andra mindre farliga material.

Artikel 2

I detta direktiv avses med asbest följande fibrösa silikat:

a)

Aktinolit, CAS-nr 77536-66-4 (5).

b)

Asbest grunerit (amosit), CAS-nr 12172-735 (5).

c)

Antofyllit, CAS-nr 77536-67-5 (5).

d)

Krysotil, CAS-nr 12001-295 (5).

e)

Krokidolit, CAS-nr 12001-28-4 (5).

f)

Tremolit, CAS-nr 77536-68-6 (5).

Artikel 3

1.   Detta direktiv ska tillämpas på verksamheter i vilka arbetstagarna i arbetet är eller kan bli exponerade för damm från asbest eller asbesthaltiga material.

2.   När det gäller en verksamhet, som sannolikt kan innebära en risk för exponering för damm från asbest eller asbesthaltiga material, ska denna risk bedömas på så sätt att man fastställer arten och graden av arbetstagarnas exponering för damm från asbest eller asbesthaltiga material.

3.   Om arbetstagarna utsätts för sporadisk exponering av låg intensitet och om riskbedömningen som avses i punkt 2 klart visar att gränsvärdet för exponering för asbest i luften inom arbetsområdet inte överskrids, behöver artiklarna 4, 18 och 19 inte tillämpas om arbetet innefattar

a)

kortvariga icke fortlöpande underhållsarbeten, vid vilka arbetet endast berör icke spröda material,

b)

avlägsnande av oskadade material, i vilka asbestfibrerna är fast bundna i en form, utan att materialet tar skada,

c)

inkapsling och förseglad kapsling av material i gott skick som innehåller asbest,

d)

övervakning av luften och luftmätningar samt provtagning för att upptäcka om det i ett visst material förekommer asbest.

4.   Medlemsstaterna ska efter samråd med arbetsmarknadens parter i enlighet med nationell lagstiftning och praxis utarbeta praktiska riktlinjer för att fastställa vad som är sådan sporadisk exponering av låg intensitet som avses i punkt 3.

5.   Bedömningen som avses i punkt 2 ska bli föremål för samråd med arbetstagarna och/eller deras representanter på företaget eller i verksamheten och ska revideras om det finns anledning att tro att den inte är riktig eller det sker en väsentlig förändring av arbetet.

Artikel 4

1.   Med förbehåll för artikel 3.3 ska de åtgärder som avses i punkt 2–5 vidtas.

2.   Den verksamhet som avses i artikel 3.1 ska omfattas av ett anmälningssystem, som administreras av medlemsstatens behöriga myndighet.

3.   Den anmälan som avses i punkt 2 ska göras av arbetsgivaren till behörig myndighet i medlemsstaten, innan arbetet påbörjas, i överensstämmelse med bestämmelser i nationella lagar och andra författningar.

Denna anmälan ska minst innefatta en kort beskrivning av

a)

arbetsplatsens läge,

b)

typer och kvantiteter av asbest som används eller hanteras,

c)

verksamheter och tillverkningsprocesser,

d)

antal berörda arbetstagare,

e)

datum när arbetet ska påbörjas och hur länge det kommer att pågå,

f)

åtgärder som vidtagits för att begränsa arbetstagarnas exponering för asbest.

4.   Arbetstagarna och/eller deras representanter på företagen eller i verksamheten ska i överensstämmelse med nationell lagstiftning ha tillgång till de handlingar som är föremål för den anmälan som avses i punkt 2 och som gäller deras eget företag eller verksamhet.

5.   Varje gång det sker en förändring av arbetsförhållandena som kan leda till en betydande ökning av exponeringen för damm från asbest eller asbesthaltiga material ska en ny anmälan göras.

Artikel 5

Anbringande av asbest genom sprutning samt arbetsmetoder som innefattar användning av isolerings- och ljudisolerande material med låg täthet (mindre än 1 g/cm3) som innehåller asbest ska förbjudas.

Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om saluföring och användning av asbest, ska sådan verksamhet som exponerar arbetstagare för asbestfibrer vid utvinning av asbest, framställning och bearbetning av asbestprodukter eller framställning och bearbetning av produkter som innehåller asbest som har tillförts avsiktligt vara förbjuden, med undantag för behandling och deponi av produkter som härrör från rivningsarbete och asbestsanering.

Artikel 6

Vid allt arbete som avses i artikel 3.1 ska arbetstagarnas exponering för damm från asbest eller asbesthaltiga material på arbetsplatsen reduceras till en så låg nivå som möjligt, dock alltid under det gränsvärde som fastställs i artikel 8, särskilt genom följande åtgärder:

a)

Antalet arbetstagare som exponeras eller kan exponeras för damm från asbest eller asbesthaltiga material ska vara så lågt som möjligt.

b)

Arbetsprocesserna ska vara utformade så att de inte ger upphov till asbestdamm eller, om detta visar sig omöjligt, så att spridning av asbestdamm i luften undviks.

c)

Alla lokaler och utrustningar som används vid behandling av asbest ska kunna rengöras och underhållas regelbundet och effektivt.

d)

Asbest, material som avger asbestdamm eller asbesthaltiga material ska förvaras och transporteras i lämplig sluten förpackning.

e)

Avfall ska samlas ihop och avlägsnas från arbetsplatsen så snart som möjligt i lämplig sluten förpackning med etiketter som anger att den innehåller asbest. Denna åtgärd ska inte gälla vid brytning av asbesthaltigt bergmaterial. Detta avfall ska sedan tas om hand i enlighet med rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall (6).

Artikel 7

1.   Beroende på resultaten av den första riskbedömningen, och för att säkerställa att bestämmelsen om gränsvärde i artikel 8 följs, ska halten av asbestfibrer i luften på arbetsplatsen mätas regelbundet.

2.   Provtagningen ska vara representativ för arbetstagarens individuella exponering för damm från asbest eller asbesthaltiga material.

3.   Provtagning ska göras efter samråd med arbetstagarna och/eller deras representanter på företaget eller i verksamheten.

4.   Provtagningen ska utföras av tillräckligt kvalificerade personer. Proverna ska därefter analyseras i enlighet med punkt 6 i laboratorier som är utrustade för fiberräkning.

5.   Varaktigheten på provtagningen ska vara sådan att en representativ exponering kan fastställas för en referensperiod på åtta timmar (ett skift) genom mätningar eller tidsvägda beräkningar.

6.   Fiberräkning ska där så är möjligt utföras med hjälp av faskontrastmikroskop (PCM) i enlighet med den metod som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderade 1997 (7) eller annan metod som ger likvärdiga resultat.

För mätningen av asbest i luften som avses i första stycket ska endast fibrer med en längd av mer än 5 mikrometer, en bredd av mindre än 3 mikrometer och ett längd-bredd-förhållande som är större än 3:1 beaktas.

Artikel 8

Arbetsgivarna ska se till att inga arbetstagare exponeras för en asbesthalt i luften som överskrider 0,1 fibrer per cm3, som tidsvägt genomsnitt under åtta timmar (TWA).

Artikel 9

De ändringar som är nödvändiga för att anpassa bilaga I till detta direktiv till de tekniska framstegen ska göras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (8).

Artikel 10

1.   Om det gränsvärde som fastställs i artikel 8 överskrids, ska anledningen till detta klarläggas och lämpliga åtgärder för att lösa problemet ska vidtas så snart som möjligt.

Arbetet får inte fortsätta på det berörda området så länge lämpliga åtgärder inte har vidtagits för att skydda de berörda arbetstagarna.

2.   För att kontrollera effektiviteten hos de metoder som omnämns i punkt 1 första stycket, ska en ytterligare bestämning av halterna asbest i luften utföras omedelbart.

3.   Om exponeringen inte kan reduceras med andra medel och om det med beaktande av gränsvärdet visar sig nödvändigt att bära personligt andningsskydd, får denna lösning inte vara permanent och ska för varje enskild arbetstagare utnyttjas i minsta möjliga mån. Under den tid av arbetet då personligt andningsskydd krävs, ska nödvändiga pauser, som motiveras av den fysiska och klimatologiska belastningen, läggas in, i tillämpliga fall efter samråd med arbetstagarna och/eller deras representanter, i överensstämmelse med nationell lagstiftning och praxis.

Artikel 11

Innan rivnings- eller underhållsarbete påbörjas, ska arbetsgivarna, om så behövs genom att erhålla information från ägarna till lokalerna, vidta alla de åtgärder som är nödvändiga för att identifiera de material som kan tänkas innehålla asbest.

Om minsta tveksamhet råder när det gäller förekomst av asbest i ett material eller en konstruktion, ska tillämpliga bestämmelser i detta direktiv följas.

Artikel 12

När det gäller viss verksamhet, såsom rivningsarbete, asbestsanering, reparation och underhåll, där det går att förutsäga att det fastställda gränsvärdet i artikel 8 kommer att överskridas trots tekniska förebyggande åtgärder för att begränsa halterna av asbest i luften, ska arbetsgivaren vidta särskilt följande åtgärder för att säkerställa skydd av arbetstagarna medan de är sysselsatta i sådan verksamhet:

a)

Arbetstagarna ska förses med lämpligt andningsskydd och annan personlig skyddsutrustning, som de ska bära.

b)

Varningsskyltar ska sättas upp, av vilka det framgår att det kan förutsägas att gränsvärdet i artikel 8 kommer att överskridas.

c)

Spridning av damm från asbest eller asbesthaltiga material utanför lokalerna/platsen där arbetet utförs ska förhindras.

Arbetsgivaren ska samråda med arbetstagarna och/eller deras representanter på företaget eller i verksamheten angående dessa åtgärder innan det aktuella arbetet börjar.

Artikel 13

1.   En arbetsplan ska upprättas innan man påbörjar rivningsarbeten eller arbete med att ta bort produkter av asbest och/eller asbesthaltiga material från byggnader, konstruktioner, anläggningar eller installationer eller från fartyg.

2.   I den plan som avses i punkt 1 ska de åtgärder föreskrivas som behövs för att säkerställa arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet.

I planen ska det särskilt föreskrivas att

a)

asbest och/eller asbesthaltiga material ska avlägsnas innan rivningsarbete påbörjas, utom i de fall då detta skulle medföra en större risk för arbetstagarna än om asbest och/eller asbesthaltiga material lämnades kvar,

b)

personlig skyddsutrustning enligt artikel 12 första stycket a ska tillhandahållas vid behov,

c)

man, sedan rivningsarbeten eller asbestsanering avslutats, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis måste förvissa sig om att det på arbetsplatsen inte finns några risker för exponering för asbest.

På begäran av behöriga myndigheter ska planen omfatta information om

a)

arbetets art och troliga varaktighet,

b)

platsen där arbetet utförs,

c)

de metoder som tillämpas om arbetet innefattar hantering av asbest eller av material som innehåller asbest,

d)

karaktäristika för utrustning som används för

i)

skydd och sanering av dem som utför arbetet,

ii)

skydd av andra personer som finns på eller i närheten av arbetsplatsen.

3.   På begäran av behöriga myndigheter ska den plan som avses i punkt 1 anmälas till dessa innan det projekterade arbetet påbörjas.

Artikel 14

1.   Arbetsgivarna ska tillhandahålla lämplig utbildning för alla de arbetstagare som exponeras eller kan komma att exponeras för damm från asbest eller asbesthaltiga material. Sådan utbildning måste tillhandahållas med regelbundna mellanrum och utan kostnad för arbetstagarna.

2.   Utbildningens innehåll bör vara lättförståeligt för arbetstagarna. Det bör ge dem möjlighet att förvärva de kunskaper och kvalifikationer som behövs i fråga om förebyggande åtgärder och skydd, särskilt när det gäller

a)

asbestens egenskaper och dess effekter på hälsan samt synergism med rökning,

b)

de typer av produkt eller material som kan innehålla asbest,

c)

verksamhet som kan medföra exponering för asbest och vikten av förebyggande kontroller för att minimera exponeringen,

d)

säkra arbetsmetoder, kontrollåtgärder och skyddsutrustning,

e)

syftet med och valet av andningsskydd, deras begränsningar och riktiga användning,

f)

nödfallsåtgärder,

g)

saneringsåtgärder,

h)

avfallshantering,

i)

bestämmelser om hälsokontroll.

3.   Praktiska riktlinjer för utbildning av arbetstagare som utför asbestsanering ska utarbetas på gemenskapsnivå.

Artikel 15

Innan rivningsarbete eller asbestsanering påbörjas, ska företagen förete bevis för att de är kvalificerade inom detta område. Dessa bevis ska ha utfärdats i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis.

Artikel 16

1.   Vid alla typer av verksamhet som avses i artikel 3.1 och med förbehåll för artikel 3.3 ska lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa följande:

a)

De platser där ovanstående verksamhet ska äga rum

i)

ska vara klart avgränsade och försedda med varningsskyltar,

ii)

ska inte vara tillgängliga för andra arbetstagare än de som i sitt arbete ska gå in där,

iii)

ska omfattas av rökförbud.

b)

Områden ska finnas tillgängliga där arbetstagarna kan äta och dricka utan att riskera förorening från asbestdamm.

c)

Arbetstagarna ska förses med lämpliga arbets- eller skyddskläder. Dessa arbets- eller skyddskläder ska bli kvar på företaget. De kan dock tvättas på inrättningar utanför företaget, vilka har utrustning för sådant arbete, om inte tvätten görs inom företaget. I så fall ska kläderna transporteras i slutna behållare.

d)

Separata förvaringsplatser ska finnas för arbets- eller skyddskläder och för gångkläder.

e)

Arbetstagarna ska ha tillfredsställande tvätt- och toalettutrymmen till sitt förfogande inklusive duschar i arbete där mycket damm förekommer.

f)

Skyddsutrustningen ska placeras på en bestämd plats och den ska kontrolleras och rengöras efter varje användning. Man ska vidta lämpliga åtgärder för att reparera eller ersätta defekt utrustning innan man använder den igen.

2.   Arbetstagarna får inte påföras kostnader för de åtgärder som vidtagits enligt punkt 1.

Artikel 17

1.   I fråga om alla typer av verksamhet som avses i artikel 3.1, ska lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att arbetstagarna och deras representanter på företaget eller i verksamheten får tillfredsställande information rörande

a)

de potentiella hälsorisker som uppstår vid exponering för asbestdamm eller damm från asbesthaltiga material,

b)

förekomsten av lagstadgade gränsvärden och behovet av luftundersökningar,

c)

hygieniska krav inklusive kravet på att undvika rökning,

d)

de skyddsåtgärder som ska vidtas beträffande bärandet och användningen av skyddsutrustning och skyddskläder,

e)

speciella skyddsåtgärder avsedda att minimera exponeringen för asbest.

2.   Utöver de åtgärder som avses i punkt 1 ska, med förbehåll för artikel 3.3, lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa följande:

a)

Arbetstagare och/eller deras representanter på företaget eller i verksamheten ska ha tillgång till resultaten från mätningarna av halten asbest i luften och de ska kunna få förklaringar om betydelsen av dessa resultat.

b)

Om resultaten överskrider gränsvärdet enligt artikel 8, ska de berörda arbetstagarna och deras representanter på företaget eller i verksamheten informeras så snart som möjligt om överskridandet och anledningen till det. Samråd ska ske med arbetstagarna och/eller deras representanter på företaget eller i verksamheten om de åtgärder som ska vidtas eller, i brådskande fall, ska de informeras om de åtgärder som har vidtagits.

Artikel 18

1.   Med förbehåll för artikel 3.3 ska de åtgärder som avses i punkterna 2–5 vidtas.

2.   En bedömning av hälsotillståndet ska finnas tillgänglig för varje arbetstagare innan arbetstagaren exponeras för damm från asbest eller asbesthaltiga material på arbetsplatsen.

Denna bedömning ska omfatta en särskild undersökning av bröstet. I bilaga I finns praktisk vägledning som medlemsstaterna kan använda beträffande den kliniska undersökningen av arbetstagarna. Denna vägledning ska anpassas till de tekniska framstegen i överensstämmelse med det förfarande som avses i artikel 17 i direktiv 89/391/EEG.

Bedömningen ska upprepas åtminstone vart tredje år så länge exponeringen fortsätter.

En individuell hälsojournal ska upprättas i överensstämmelse med nationella bestämmelser och/eller praxis för varje arbetstagare som avses i första stycket.

3.   Efter den kliniska undersökningen som avses i punkt 2 andra stycket, ska den läkare eller det organ, som ansvarar för läkarundersökningarna av arbetstagarna i överensstämmelse med nationella bestämmelser, ge råd om och bestämma vilka individuella skyddsåtgärder eller förebyggande åtgärder som ska vidtas.

Åtgärderna kan vid behov omfatta att arbetstagaren upphör med allt arbete som innebär exponering för damm från asbest eller asbesthaltiga material.

4.   Information och råd ska ges till arbetstagarna om de hälsokontroller som de kan genomgå efter det att exponeringen har upphört.

Den läkare eller den myndighet som är ansvarig för läkarkontrollerna får ange att kontrollerna ska fortsätta efter det att exponeringen har upphört, så länge som de anser vara nödvändigt för att skydda den berörda personens hälsa.

Dessa fortsatta kontroller ska ske i överensstämmelse med nationell lagstiftning och/eller praxis.

5.   Den berörde arbetstagaren eller arbetsgivaren kan i överensstämmelse med nationella bestämmelser begära en granskning av de bedömningar som avses i punkt 3.

Artikel 19

1.   Med förbehåll för artikel 3.3 ska de åtgärder som avses i punkterna 2, 3 och 4 vidtas.

2.   Arbetsgivaren ska föra ett register över de arbetstagare som utför sådant arbete som avses i artikel 3.1. Registret ska innehålla uppgifter om arten och varaktigheten av arbetet samt den exponering som arbetstagaren varit utsatt för. Den läkare och/eller det organ som ansvarar för hälsokontroller ska ha tillgång till detta register. Varje arbetstagare ska ha tillgång till de resultat i registret som berör honom personligen. Arbetstagarna och/eller deras representanter ska ha tillgång till avidentifierad kollektiv information i registret.

3.   Det register som avses i punkt 2 och läkarjournalerna som avses i artikel 18.2 fjärde stycket ska i överensstämmelse med nationella bestämmelser och/eller nationell praxis bevaras under minst 40 år efter det att exponeringen upphört.

4.   Den behöriga myndigheten ska i enlighet med nationella bestämmelser och/eller nationell praxis ges tillgång till de dokument som avses i punkt 3, om företaget lägger ner sin verksamhet.

Artikel 20

Medlemsstaterna ska fastställa lämpliga påföljder för överträdelser av nationell lagstiftning som antagits i enlighet med detta direktiv. Dessa påföljder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 21

Medlemsstaterna ska föra ett register över upptäckta fall av asbestos och mesoteliom.

Artikel 22

Vart femte år ska medlemsstaterna rapportera till kommissionen om det praktiska genomförandet av detta direktiv genom ett särskilt kapitel i den samlade rapport som avses i artikel 17a.1–17a.3 i direktiv 89/391/EG och som ska tjäna som underlag till kommissionens utvärdering i enlighet med artikel 17a.4 i det direktivet.

Artikel 23

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 24

Direktiv 83/477/EEG i dess lydelse enligt de direktiv som anges i bilaga II ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga II del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 25

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 26

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 30 november 2009.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

B. ASK

Ordförande


(1)  Yttrande av den 10 juni 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 20 oktober 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 26 november 2009.

(3)  EGT L 263, 24.9.1983, s. 25.

(4)  Se bilaga II, del A.

(5)  Nummer i registret för Chemical Abstracts Service (CAS).

(6)  EGT L 377, 31.12.1991, s. 20.

(7)  Determination of airborne fibre number concentrations. A recommended method, by phase contrast optical microscopy (membrane filter method). WHO, Genève 1997 (ISBN 92 4 154496 1).

(8)  EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.


BILAGA I

Praktisk vägledning för klinisk bedömning av arbetstagare som avses i artikel 18.2 andra stycket

1.

Nuvarande kunskaper ger vid handen att exponering för fria asbestfibrer kan ge upphov till följande sjukdomar:

Asbestos.

Mesoteliom.

Bronkialcancer.

Cancer i magtarmkanalen.

2.

Den läkare och/eller det organ som ansvarar för läkarundersökningen av arbetstagare som exponeras för asbest ska känna till varje arbetstagares exponeringsförhållanden eller exponeringsomständigheter.

3.

Hälsokontroll av arbetstagarna ska utföras enligt rådande principer och rutiner inom yrkesmedicinen. Undersökningen ska inkludera åtminstone följande åtgärder:

Upprättande av arbetstagarens läkar- och yrkesjournal.

Personligt samtal.

Allmän klinisk undersökning, särskilt av bröstkorgen.

Undersökning av andningsfunktionen (spirometri och flöde-volym-kurva).

Läkaren och/eller den myndighet som ansvarar för hälsokontrollen ska besluta om ytterligare undersökningar, såsom cytologprov av sputum, röntgenundersökning av bröstkorgen eller datortomografi, med hänsyn till de senaste rönen inom yrkesmedicinen.


BILAGA II

DEL A

Upphävt direktiv och ändringar av det i kronologisk ordning

(som det hänvisas till i artikel 24)

Rådets direktiv 83/477/EEG

(EGT L 263, 24.9.1983, s. 25)

 

Rådets direktiv 91/382/EEG

(EGT L 206, 29.7.1991, s. 16)

 

Rådets direktiv 98/24/EG

(EGT L 131, 5.5.1998, s. 11)

Endast artikel 13.2

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/18/EG

(EUT L 97, 15.4.2003, s. 48)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/30/EG

(EUT L 165, 27.6.2007, s. 21)

Endast artikel 2.1

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning

(som det hänvisas till i artikel 24)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

83/477/EEG

31 december 1986 (1)

91/382/EEG

1 januari 1993 (2)

98/24/EG

5 maj 2001

2003/18/EG

14 april 2006

2007/30/EG

31 december 2012


(1)  Detta datum har ändrats till den 31 december 1989 vad gäller brytning av asbesthaltigt bergmaterial.

(2)  För Grekland är tidsfristen för införlivande av detta direktiv den 1 januari 1996. Tidsfristen för införlivande av bestämmelserna vad gäller brytning av asbesthaltigt bergmaterial är den 1 januari 1996 för alla medlemsstater och den 1 januari 1999 för Grekland.


BILAGA III

Jämförelsetabell

Direktiv 83/477/EEG

Detta direktiv

Artikel 1.1

Artikel 1.1

Artikel 1.2

Artikel 1.3

Artikel 1.2

Artikel 2, första-sjätte strecksatsen

Artikel 2 a-f

Artikel 3.1–3.3

Artikel 3.1–3.3

Artikel 3.3a

Artikel 3.4

Artikel 3.4

Artikel 3.5

Artikel 4, inledande ord

Artikel 4.1

Artikel 4.1

Artikel 4.2

Artikel 4.2

Artikel 4.3

Artikel 4.3

Artikel 4.4

Artikel 4.4

Artikel 4.5

Artikel 5

Artikel 5

Artikel 6.1–6.5

Artikel 6 punkterna a-e

Artiklarna 7 och 8

Artiklarna 7 och 8

Artikel 9.2

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 10a

Artikel 11

Artikel 11.1 och 11.2

Artikel 12, första och andra stycket

Artikel 12.1

Artikel 13.1

Artikel 12.2, första stycket

Artikel 13.2, första stycket

Artikel 12.2, andra stycket, första strecksatsen

Artikel 13.2, andra stycket a

Artikel 12.2, andra stycket, andra strecksatsen

Artikel 13.2, andra stycket b

Artikel 12.2, andra stycket, tredje strecksatsen

Artikel 13.2, andra stycket c

Artikel 12.2, tredje stycket, första strecksatsen

Artikel 13.2, tredje stycket a

Artikel 12.2, tredje stycket, andra strecksatsen

Artikel 13.2, tredje stycket b

Artikel 12.2, tredje stycket, tredje strecksatsen

Artikel 13.2, tredje stycket c

Artikel 12.2, tredje stycket, fjärde strecksatsen

Artikel 13.2, tredje stycket d

Artikel 12.2, tredje stycket, fjärde strecksatsen, första understrecksatsen

Artikel 13.2, tredje stycket d i

Artikel 12.2, tredje stycket, fjärde strecksatsen, andra understrecksatsen

Artikel 13.2, tredje stycket d ii

Artikel 12.3

Artikel 13.3

Artikel 12a

Artikel 14

Artikel 12b

Artikel 15

Artikel 13.1 a

Artikel 16.1 a

Artikel 13.1 b

Artikel 16.1 b

Artikel 13.1 c i och ii

Artikel 16.1 c

Artikel 13.1 c iii

Artikel 16.1 d

Artikel 13.1 c iv

Artikel 16.1 e

Artikel 13.1 c v

Artikel 16.1 f

Artikel 13.2

Artikel 16.2

Artikel 14.1 inledningen

Artikel 17.1 inledningen

Artikel 14.1, första-femte strecksatsen

Artikel 17.1 a-e

Artikel 14.2

Artikel 17.2

Artikel 15, inledningen

Artikel 18.1

Artikel 15.1–15.4

Artikel 18.2–18.5

Artikel 16, inledningen

Artikel 19.1

Artikel 16.1–16.3

Artikel 19.2–19.4

Artikel 16a

Artikel 20

Artikel 17

Artikel 21

Artikel 17a

Artikel 22

Artikel 18.1

Artikel 18.2

Artikel 23

Artikel 24

Artikel 25

Artikel 19

Artikel 26

Bilaga II

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga III


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Rådet

16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/37


RÅDETS BESLUT

av den 30 november 2009

om Europeiska gemenskapens undertecknande och ingående av Stadga för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet (IPEEC) och Samförståndsavtal om att vid Internationella energiorganet inrätta sekretariatet för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet

(2009/954/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 175.1, 300.2 första stycket och 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

På kommissionens initiativ beslöt medlemmarna i G8, Kina, Indien, Sydkorea och kommissionen i juni 2008 att inrätta Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet (IPEEC), som ska främja åtgärder som ger stora energieffektivitetsvinster. IPEEC ska bli ett forum för diskussion, samråd och informationsutbyte. IPEEC är öppet för andra länder och mellanstatliga organisationer.

(2)

Den 24 maj 2009 undertecknades i Rom en Stadga för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet (nedan kallad stadgan) av tolv stater, varav fyra medlemsstater i Europeiska gemenskapen.

(3)

I stadgan beskrivs IPEEC:s samordnande verksamhet, fastställs dess organisation, definieras kriterierna för eventuella nya medlemmar och anges allmänna bestämmelser för bland annat partnerskapets finansiering samt immateriella rättigheter.

(4)

Enligt artikel 4.2 i stadgan är IPEEC öppet för mellanstatliga organisationer och för medlemskap i IPEEC måste stadgan undertecknas.

(5)

IPEEC:s administrativa uppgifter kan bäst skötas av ett inrättat sekretariat. Den 24 maj och 22 juni 2009 undertecknades i Rom ett Samförståndsavtal om att inrätta IPEEC-sekretariatet vid Internationella energiorganet (nedan kallat samförståndsavtalet) av tolv stater, varav fyra medlemsstater i Europeiska gemenskapen. IEA undertecknade den 18 juni 2009.

(6)

Samförståndsavtalet innehåller allmänna bestämmelser om sekretariatets organisation samt bestämmelser om hur det ska bemannas och rekryteras samt frågor om finansiering och budgetering.

(7)

I punkt 16 i samförståndsavtalet anges att en mellanstatlig organisation som vill bli IPEEC-medlem kommer att uppmanas underteckna samförståndsavtalet.

(8)

Europeiska gemenskapen bör underteckna stadgan och samförståndsavtalet.

(9)

Europeiska gemenskapen bör ekonomiskt bidra till IPEEC:s administrativa utgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Stadgan för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet (IPEEC), som bifogas detta beslut som bilaga I, godkänns härmed på Europeiska gemenskapens vägnar.

2.   Samförståndsavtalet om att vid Internationella energiorganet inrätta sekretariatet för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet, som bifogas detta beslut som bilaga II, godkänns härmed på Europeiska gemenskapens vägnar.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person eller de personer som ska ha befogenhet att på gemenskapens vägnar underteckna följande, för att med bindande verkan uttrycka gemenskapens samtycke därtill:

Stadgan för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet (IPEEC).

Samförståndsavtalet om att vid Internationella energiorganet inrätta sekretariatet för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet.

Utfärdat i Bryssel den 30 november 2009.

På rådets vägnar

S. O. LITTORIN

Ordförande


(1)  Europaparlamentet antog sitt yttrande den 26 november 2009; ännu inte offentliggjort i EUT.


BILAGA I

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

De undertecknande nationella regeringsorganen (tillsammans kallade medlemmarna) antar härmed följande stadga för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet. Detta ska fungera som ram för att främja ett smidigt och produktivt internationellt samarbete för ökad energieffektivitet och energibesparing. Partnerskapet ska utbyta åsikter och inleda samarbete med andra internationella organisationer och organ för att uppnå synergieffekter och undvika dubbelarbete.

1.   Partnerskapets syfte

Huvudmålet för IPEEC är att främja åtgärder som ger stora energieffektivitetsvinster. Medlemmarna kan vidta sådana åtgärder frivilligt om de anser att det är till deras fördel i ljuset av deras ekonomiska och tekniska förutsättningar eller andra villkor. Partnerskapet ska främja energieffektivitet över hela världen genom att fungera som ett högnivåforum för diskussion, rådgivning och informationsutbyte. Det ska inte utveckla eller anta normer eller effektivitetsmål för sina medlemmar.

2.   Samarbete i partnerskapet

2.1

Det internationella partnerskapet kan verka för samarbete mellan medlemmarna på följande områden:

2.1.1

Stöd till medlemmarnas löpande insatser för att främja energieffektivitet, inbegripet utveckling av energieffektivitetsindikatorer som fastställs på nationell nivå, sammanställningar av bästa praxis och stöd till insatser för datainsamling.

2.1.2

Informationsutbyte om åtgärder som kan leda till betydande energieffektivitetsvinster inom eller mellan sektorer. Hit hör bland annat följande: Standarder/koder/normer och märkningar för byggnader, energiförbrukande produkter och tjänster i syfte att snabbare få ut bästa praxis på marknaden samtidigt som de enskilda medlemmarnas särskilda omständigheter beaktas. Metoder för energimätning, energirevisioner och verifiering. Certifieringsprotokoll och andra verktyg för att uppnå optimal energieffektivitet under hela livscykeln för byggnader, industriprocesser, relevanta produkter, apparater och utrustning. Optimala villkor och verktyg för finansiering av energieffektivitetsinsatser och införande av principer som uppmuntrar till investering i energieffektivitet. Politik för offentlig upphandling som främjar införandet av energieffektiva produkter, tjänster och tekniker. Program som bidrar till att göra institutioner effektivare när de upphandlar och använder byggnader, fordon, produkter och tjänster. Insatser som ökar konsumenternas och andra berörda parters medvetenhet genom spridning av entydiga, trovärdiga och lättillgängliga upplysningar om energieffektivitet för att möjliggöra beslut grundade på fakta. Riktlinjer för bästa praxis för att bedöma hur effektiva energieffektivitetsstrategier och energieffektivitetsinsatser är. Offentlig-privat samarbete för att driva på forskning om energieffektiv teknik och insatser för att driva på införandet, spridningen och överföringen av sådan teknik. Insatser som påskyndar spridningen och överföringen av bästa praxis och effektiv teknik samt kompetensutveckling i utvecklingsländerna.

2.1.3

Utveckling av offentlig-privata partnerskap för ökad energieffektivitet inom och mellan viktiga energiförbrukande sektorer, utgående från relevanta initiativ.

2.1.4

Möjliggöra gemensam forskning och utveckling av nyckelteknik för energieffektivitet, särskilt för medlemmarna.

2.1.5

Underlätta spridandet av energirelaterade produkter och tjänster som bidrar till ökad energieffektivitet.

2.1.6

Andra insatser som främjar partnerskapets syften, så som de gemensamt fastställs av medlemmarna.

3.   Partnerskapets organisation

3.1

Medlemmarna inrättar en strategisk kommitté bestående av högnivå-företrädare för de enskilda medlemmarna, och en verkställande kommitté bestående av företrädare på medelhög nivå från varje medlem.

3.2

Strategiska kommittén ska ha hand om partnerskapets övergipande ramar och strategier, inbegripet ekonomiska frågor. Den ska också övervaka arbetsgrupperna, verkställande kommittén och sekretariatet och ge vägledning åt verkställande kommittén. Strategiska kommittén ska sammanträda minst en gång per år, vid en tidpunkt och på en plats som bestäms av dess medlemmar.

3.3

Verkställande kommittén ska övervaka organisationen av strategiska kommitténs årliga möten, granska och anta arbetsprogrammet och budgeten för varje år, utvärdera medlemsskapsansökningarna, ge vägledning och övervaka sekretariatets arbete samt utarbeta förslag till uppgifter för arbetsgrupperna och granska deras arbete. Verkställande kommittén ska sammanträda minst två gånger per år vid tidpunkter och på platser som bestäms av kommittén.

3.4

Strategiska kommittén och verkställande kommittén ska fatta beslut på grundval av konsensus, såvida inget annat föreskrivs.

3.5

Verkställande kommittén får godkänna inrättandet av arbetsgrupper bestående av företrädare för några eller alla medlemmar. Arbetsgrupperna ska arbeta med enskilda projekt där behov föreligger.

3.6

En representant för varje arbetsgrupp, utvald av gruppen, ska på begäran från verkställande kommittén skriftligen eller personligen rapportera om projektens utveckling. Arbetsgrupperna ska sammanträda så ofta som behövs för att se över utvecklingen av deras respektive uppgifter, identifiera lovande möjligheter för framtida insatser och göra rekommendationer till verkställande kommittén och strategiska kommittén avseende insatser som behöver göras.

3.7

Strategiska kommittén och verkställande kommittén ska båda bland sina medlemmar välja en ordförande och en eller flera vice ordföranden för en tvåårsperiod.

3.8

Det internationella partnerskapet kan vid behov organisera ministermöten. Ministermöten ska se över utvecklingen av det internationella partnerskapets samarbete och ge övergripande vägledning om prioriteringar för framtida insatser.

3.9

Det internationella partnerskapets sekretariat sköter den huvudsakliga samordningen av partnerskapets kommunikationer och verksamhet. Sekretariatet har till uppgift att 1) organisera sammanträdena i strategiska och verkställande kommittén, 2) arrangera särskilda verksamheter som telekonferenser och seminarier, 3) ta emot och vidarebefordra nya ansökningar om medlemsskap till verkställande kommittén, 4) samordna kommunikationen om det internationella partnerskapets verksamhet och inrätta och underhålla partnerskapets webbplats, 5) fungera som kontaktpunkt för inkommande kommunikation till partnerskapet, 6) upprätthålla ett arkiv för strategiska kommittén och verkställande kommittén, 7) utarbeta årsrapporter under överinsyn av verkställande kommittén och 8) genomföra övriga uppgifter som verkställande kommittén förlägger. Sekretariatets funktion är administrativ.

3.10

För att garantera att det internationella partnerskapets verksamhet är hållbar och samstämmig ska ett särskilt sekretariat inrättas. Det internationella partnerskapets sekretariat ska inhysas hos Internationella energiorganet (IEA), så att det internationella partnerskapet kan dra största möjliga nytta av IEA:s kunskaper, erfarenhet och kompetens. Alla medlemmar i det internationella partnerskapet kan bidra till sekretariatets verksamhet. Sekretariatet ska rapportera till verkställande kommittén och få sin vägledning från denna. Sekretariatet ska finansieras genom frivilliga bidrag (ekonomiska och andra) från alla medlemmar.

3.11

Utöver den personal som är anställd på sekretariatet kan sekretariatet efter beslut av verkställande kommittén utnyttja tjänster från medlemmarnas personal, som dessa ställer till sekretariatets förfogande. Sådan personal ska avlönas av sina respektive arbetsgivare och omfattas av den arbetsgivarens anställningsvillkor.

3.12

Varje medlem ska var och en för sig fastställa i vilken form den har för avsikt att delta i det internationella partnerskapets verksamhet.

4.   Ledamöter

4.1

Denna stadga är av administrativ art och medför inga rättsligt bindande, ömsesidiga eller enskilda, skyldigheter för medlemmarna. Varje medlem bör utföra de uppgifter som avses i denna stadga i enligher med de lagar och andra författningar som medlemmen omfattas av och de internationella avtal som medlemmens regering är part till. De enskilda medlemmarnas versamhet ska omfattas av respektive budgetanslag.

4.2

Det internationella partnerskapet är öppet för andra eventuella statliga organ eller mellanstatliga organisationer. Strategiska kommittén beslutar om dessas medlemsskap på grundval av konsensus. För medlemskap i IPEEC måste stadgan undertecknas. I tillägg A finns en förteckning över medlemmarnas länder. Tillägg A kan ändras genom konsensus i strategiska kommittén.

4.3

På inbjudan av verkställande kommittén kan tekniska och andra experter från medlemmarnas länder och från annat håll delta i arbetsgrupper.

5.   Finansiering

5.1

Utan att det påverkar punkt 3.11 får varje medlem bidra med medel och andra resurser till det internationella partnerskapet, i överensstämmelse med de lagar och andra författningar som gäller för medlemmen. Alla arbetsgrupper finansieras av de medlemmar som deltar i denberörda arbetsgruppen i enlighet med de lagar och andra författningar som gäller för var och en av medlemmarna i den gruppen.

5.2

Varje medlem ska stå för följande utgifter i samband med strategiska kommitténs, verkställande kommitténs och arbetsgruppernas möten:

Resor och traktamente för de egna representanterna.

Logikostnader för de egna representanterna.

Övriga mötesrelaterade kostnader.

5.3

Innan varje års arbetsprogram och budget antas uppmanas de enskilda medlemmarna att ange sina bidrag till det internationella partnerskapet.

5.4

Denna stadga medför inga materiella eller formella fördelar eller rättigheter som kan göras gällande rättsligt eller i godo gentemot medlemmar, deras tjänstemän eller anställda, eller någon annan person. Ingen medlem får begära ersättning från en annan medlem för verksamhet som omfattas av denna stadga. Denna stadga ska inte styra eller gälla för någon annan person än medlemmarna.

6.   Öppen forsking och immaterialrätt

6.1

Den immaterialrätt som skapas av det internationella partnerskapet, utöver vad som skapas av arbetsgrupperna, ska vara öppen och generisk såvida inte verkställande kommittén beslutar något annat.

6.2

Immaterialrätt som skapas eller tillhandahålls under loppet av genomförandet av projekt i arbetsgrupperna ska erhålla adekvat och effektivt skydd. Skydd av sådan immaterialrätt och hanteringen av skyddad information ska omfattas av särskilda genomförandebestämmelser som överenskoms mellan de berörda medlemmarna.

7.   Inledande, förlängning, ändring, uppsägelse och upphörande

7.1

Denna stadga ska börja gälla den 24 maj 2009 och vara gällande i tio år såvida den inte förlängs eller sägs upp av medlemmarna.

7.2

Denna stadga kan när som helst ändras skriftligen genom konsensus bland medlemmarna.

7.3

Varje medlem har rätt att lämna det internationella partnerskapet. Medlemmen bör i sådana fall skriftligen meddela de övriga medlemmarna om detta senast 90 dagar innan detta sker.

Tillägg A: Förbundsrepubliken Brasilien, Kanada, Folkrepubliken Kina, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Republiken Korea, Mexiko, Ryska federationen, Förenade kungariket, Amerikas förenta stater

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Edison Lοbao

Förbundsrepubliken Brasiliens minister för gruvdrift och energi

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Cassie Doyle

Kanadas biträdande minister för naturresurser

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Xie Ji

Representant för Folkrepubliken Kinas kommitté för nationell utveckling och reform

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Jean-Louis Borloo

Ministre d’État, Frankrikes minister för ekologi, energi, hållbar utveckling och fysisk planering

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Bernd Pfaffenbach

Stadssekreterarare vi Tysklands förbundsministium för ekonomi och teknik

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Claudio Scajola

Italiens minister för ekonomisk utveckling

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Toshihiro Nikai

Japans minister för ekonomi, handel och industri

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Young Hak Kim

Representant för Koreas ministerium för kunskapsekonomin

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Georgina Kessel Martinez

Mexikos energiminister

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Sergej Sjmatko

Ryska federationens energiminister

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Ed Miliband

Minister för energi och klimatförändring i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknad)

Steven Chu

Amerikas förenta staters energiminster

Datum: den 24 maj 2009

STADGA FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

[Observatör]

(undertecknad)

Andris Piebalgs

Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för energi

Datum: den 24 maj 2009


BILAGA II

SAMFÖRSTÅNDSAVT AL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

Internationella energiorganets (IEA) sekretariat, de nationella statliga organ och mellanstatliga organisationer som har undertecknat detta samförståndsavtal (tillsammans kallade IPEEC-medlemmarna), som konstaterar att IPEEC-medlemmarna undertecknade IPEEC:s stadga den 24 maj 2009 (nedan kallad stadgan), som noterar att IPEEC är oberoende i fråga om finansiering och arbetsprogram, som inser att IPEEC:s administrativa uppgifter bäst kan hanteras genom inrättandet av ett sekretariat (nedan kallat IPEEC-sekretariatet) samt eventuellt av särskilda enheter för specifika arbetsgrupper, som beaktar att både IPEEC:s och IEA:s mål skulle främjas av möjligheten till ömsesidigt fördelaktigt nätverksarbete mellan de båda organisationernas sekretariat, och som i detta sammanhang beaktar behovet av att noga definiera hur IPEEC:s sekretariat ska inhysas av IEA,

har beslutat följande:

Allmänna principer

1.

IPEEC:s sekretariat ska drivas under verkställande kommitténs överinseende (enligt definition i stadgan). Arbetsprogrammet för IPEEC:s sekretariat fastställs av verkställande kommittén.

2.

IPEEC-medlemmarna är medvetna om att IEA inte kommer att göra några ekonomiska åtaganden gentemot IPEEC eller dess sekretariat. Om inte annat beslutas av IPEEC-medlemmarna ska alla utgifter för IPEEC-sekretariatets drift och personal, och även utgifter för uppsägelse av tillsättningar, täckas av IPEEC-medlemmarnas och/eller andra av verkställande kommittén godkända organs frivilliga bidrag.

3.

Förutsatt att tillräckligt många frivilliga bidrag kommer in ska IPEEC-sekretariatet åta sig de uppgifter som i stadgan fastställs för IPEEC:s sekretariat.

4.

IPEEC:s sekretariat, eller en enhet inom sekretariatet, kan också tillhandahålla liknande funktioner för specifika arbetsgrupper (enligt definition i stadgan), förutsatt att tillräckligt många frivilliga bidrag har inkommit för detta från de IPEEC-medlemmar som deltar i den arbetsgruppen.

Rekrytering och personal för IPEEC-sekretariatet

5.

På begäran av verkställande kommittén och i samråd med denna förväntas IEA genomföra rekryteringen av IPEEC-sekretariatets personal i enlighet med IEA:s gällande bestämmelser och förfaranden och på ett sätt som garanterar lika behandling för kandidater från IPEEC-medlemmarnas länder.

6.

På begäran av verkställande kommittén och i överensstämmelse med lagen i IEA:s värdland samt med IEA:s gällande regler och förfaranden kan IPEEC-sekretariatet låna in personer från IPEEC-medlemmarna. De IPEEC-medlemmar som lånar ut personal till IPEEC-sekretariatet förblir ansvariga för dessa personers löner och förmåner, inbegripet, men inte nödvändigtvis begränsat till resor och överflyttning till och från IEA när personen börjar och slutar sin tjänst vid IPEEC-sekretariatet. IEA och de övriga IPEEC-medlemmarna har inget som helst ekonomiskt ansvar för sådana utgifter.

7.

IPEEC-personalen och de personer som lånats in från IPEEC-medlemmar kommer endast att arbeta inom IPEEC-sekretariatet. De ska inte utföra något arbete åt IEA.

8.

I enlighet med bestämmelserna i detta samförståndsavtal ska IEA se till att IPEEC-sekretariatet erhåller kontorsutrymmen utrustade i enlighet med IEA:s normer. IPEEC-sekretariatets personal ska ha tillgång till den stödservice som IEA erbjuder sin egen personal, inbegripet, men inte nödvändigtvis begränsat till, rättstjänsten, personalavdelningen och finansavdelningen, publikationskontor och medietjänst, IT, säkerhet, städning och underhåll, service i samband med tjänsteresor och tillgång till mötesutrymmen.

Finansiering och budgetförfaranden

9.

IPEEC-sekretariatet och dess inhysning hos IEA förväntas helt och hållet finansieras genom frivilliga bidrag från IPEEC-medlemmarna och/eller andra av verkställande kommittén godkända organ. Verkställande kommittén ska i samråd med IEA:s sekretariat fastställa antalet tjänster och budgeten för IPEEC-sekretariatet.

10.

IPEEC-medlemmarna har för avsikt att inbördes fastställa belopp och utbetalningstidpunkt för sina eventuella finansiella bidrag. De noterar att bidragen för stöd till inhysningen av IPEEC-sekretariatet hos IEA ska ställas till IEA i enlighet med IEA:s budgetregler och förfaranden för frivilliga bidrag. IPEEC-medlemmarna uppmuntras att använda ett standardbrev som tillhandahålls av IEA för att underlätta tillhandahållandet av frivilliga bidrag.

11.

Om IEA har anledning att förvänta sig att IPEEC:s utgifter kan komma att överskrida IPEEC-medlemmarnas bidrag ska IEA meddela verkställande kommittén att bidragen förefaller otillräckliga för att IPEEC-sekretariatet ska kunna fortsätta sin planerade verksamhet. Verkställande kommittén ska ge vägledning till IEA i syfte att minska IPEEC-sekretariatets utgifter och/eller tillhandahålla extra medel till IEA så att IPEEC-sekretariatet har tillräckliga resurser för att fortsätta sin verksamhet inom IEA. Om den behövliga vägledningen och/eller tillräckliga extra medel från IPEEC-medlemmarna uteblir, eller om IEA anser att vägledningen är otillräcklig, kan IEA besluta att upphöra att inhysa IPEEC-sekretariatet.

12.

Om IPEEC-sekretariatet den 31 december något år fortfarande har kvar frivilliga bidrag som inte har givits ut ska dessa automatiskt överföras till följande år i enlighet med IEA:s standardförfaranden, under förutsättning att IEA fortsätter att inhysa IPEEC-sekretariatet även under detta följande år.

Startdatum, drift, ändringar, fortsättning och avslutande

13.

Verksamheten inom ramen för detta samförståndsavtal ska börja den [datum]. Däremot noterar IPEEC-medlemmarna att IPEEC-sekretariatet inte förväntas inleda sin verksamhet förrän frivilliga bidrag från IPEEC-medlemmarna har kommit in så att IPEEC-sekretariatets finansiering är säkrad fram till och med den 31 december 2010. IEA uppskattar att ett belopp på 1,3 miljoner euro kommer att behövas för detta.

14.

IEA:s sekretariat och verkställande kommittén bör vid behov sammanträda för att diskutera frågor som rör det praktiska genomförandet av detta samförståndsavtal.

15.

Samförståndsavtalet kan ändras skriftligen genom konsensus mellan IEA och verkställande kommittén.

16.

Om ett nationellt startligt organ eller en mellanstatlig organisation vill bli medlem i IPEEC efter det att verksamheten har inletts kommer den nya medlemmen att uppmanas att underteckna samförståndsavtalet och tas upp som medlem i IPEEC för de syften som avses i detta avtal. Alla nya medlemmar har rätt att låta personer ur sin personal tjänstgöra inom IPEEC-sekretariatet i överensstämmelse med punkterna 5–8 ovan.

17.

IEA eller verkställande kommittén kan när som helst säga upp detta samförståndsavtal. De bör i så fall emellertid försöka göra detta med minst tolv månaders skriftligt varsel till den andra parten.

18.

Om en IPEEC-medlem lämnar IPEEC i enlighet med stadgan ska det varsel som medlemmen ger i enlighet med stadgan också utgöra varsel för utträde ur samförståndsavtalet. Utan hinder av detta ska IPEEC-medlemmarna emellertid försäkra sig om att IPEEC-sekretariatet omgående skriftligen meddelar IEA när ett sådant varsel om utträde inkommer. IPEEC-medlemmar som lämnar IPEEC är inte berättigade till någon återbetalning från IEA av frivilliga bidrag som tidigare gjorts.

19.

Om verkställande kommittén och IEA inte har beslutat att avsluta verksamheten inom ramen för detta samförståndsavtal före den 30 juni ett givet år ska IEA vid behov inleda en ansökan om bidrag genom verkställande kommittén, riktad till alla IPEEC-medlemmar, för att garantera att IPEEC-sekretariatet har tillräckliga medel för följande kalenderår. Om IEA inte får in tillräckliga bidrag före den 30 september det året kan IEA besluta att inte längre inhysa IPEEC-sekretariatet.

20.

Om detta samförståndsavtal ändras eller avslutas så att IPEEC-sekretariatet inte längre inhyses hos IEA ska kostnaderna för att separera IPEEC-sekretariatets avlönade personal från IEA, liksom alla andra direkta kostnader i samband med ett ordnat avslutande av inhysandet, till fullo bäras av IPEEC-medlemmarna och/eller andra organ efter godkännande från verkställande kommittén. Medlemmarna och dessa andra organ ska tillhandahålla frivilliga bidrag till IPEEC-sekretariatets budget som täcker det belopp som krävs för detta, och som överenskoms i samråd mellan IEA och verkställande kommittén. Sådana bidrag ska göras i överensstämmelse med de lagar och andra författningar som gäller för respektive IPEEC-medlem. Om de frivilliga bidragen när IPEEC-sekretariatet inte längre inhyses hos IEA leder till ett överskott ska IEA överföra alla oanvända medel till IPEEC-medlemmarna i proportion till deras ursprungliga bidrag till den löpande budgeten. Detta stycke ska gälla fram till dess att detta samförståndsavtal löper ut.

21.

Detta samförståndsavtal medför inga, och är inte avsett att medföra, rättsligt bindande åtaganden eller skyldigheter för IPEEC-medlemmarna eller IEA.

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Ambassadör Richard H. Jones

Företrädare för Internationella energiorganet IEA

Datum: den 18 juni 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Andre Correa do Lago

Företrädare för Brasiliens ministerium för yttre förbindelser

Datum: den 24 maj 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Kevin Stringer

Företrädare för Kanadas ministerium för naturresurser

Datum: den 24 maj 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Xie Ji

Företrädare för Folkrepubliken Kinas nationella utvecklings- och reformkommission

Datum: den 24 maj 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Pierre-Marie Abadie

Företrädare för Frankrikes ministerium för ekologi, energi, hållbar utveckling och fysisk planering

Datum: den 22 juni 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Detlef Dauke

Företrädare för Tysklands förbundsministerium för ekonomi och teknik

Datum: den 24 maj 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Daniele Mancini

Företrädare för Italiens ministerium för ekonomisk utveckling

Datum: den 24 maj 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Тогu Ishida

Företrädare för Japans ministerium för ekonomi, handel och industri

Datum: den 24 maj 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Tae Hyun Choi

Företrädare för Koreas ministerium för kunskapsekonomin

Datum: den 24 maj 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Aldo Flores

Företrädare för Mexikos energiministerium

Datum: den 24 maj 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Sergej Michajlov

Företrädare för Ryska federationens energiministerium

Datum: den 24 maj 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

Graham White

Företrädare för ministeriet för energi och klimatförändring i Förenade kungariket Storbritannien och Irland

Datum: den 24 maj 2009

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL OM ATT VID INTERNATIONELLA ENERGIORGANET INRÄTTA SEKRETARIATET FÖR INTERNATIONELLA PARTNERSKAPET FÖR SAMARBETE OM ENERGIEFFEKTIVITET

(undertecknat)

David Sandalow

Företrädare för Förenta staterna:s energiministerium

Datum: den 24 maj 2009


V Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget

RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE ÄR OBLIGATORISKT

16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/48


RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1227/2009

av den 15 december 2009

om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1859/2005 om införande av vissa restriktiva åtgärder mot Uzbekistan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 215.1,

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2007/734/Gusp av den 13 november 2007 om restriktiva åtgärder mot Uzbekistan (1), ändrad och förlängd genom rådets gemensamma ståndpunkt 2008/843/Gusp (2),

med beaktande av det gemensamma förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 1859/2005 av den 14 november 2005 om införande av vissa restriktiva åtgärder mot Uzbekistan (3) förbjuds försäljning, leverans, överföring eller export till Uzbekistan av utrustning som skulle kunna användas för internt förtryck och tillhandahållande av finansiering eller ekonomiskt och tekniskt bistånd till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i, eller för användning i, Uzbekistan.

(2)

Den 27 oktober 2009 fastslog rådet att de restriktiva åtgärder mot Uzbekistan som föreskrivs i gemensam ståndpunkt 2007/734/Gusp ändrad och förlängd genom gemensam ståndpunkt 2008/843/Gusp, inte bör förlängas efter slutdatumet den 13 november 2009.

(3)

Det är därför lämpligt att upphäva förordning (EG) nr 1859/2005 med verkan från och med utgången av de restriktiva åtgärder som anges i gemensam ståndpunkt 2007/734/Gusp.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1859/2005 ska upphöra att gälla.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 14 november 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 december 2009.

På rådets vägnar

E. ERLANDSSON

Ordförande


(1)  EUT L 295, 14.11.2007, s. 34.

(2)  EUT L 300, 11.11.2008, s. 55.

(3)  EUT L 299, 16.11.2005, s. 23.


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/49


RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1228/2009

av den 15 december 2009

om ändring av förordning (EG) nr 423/2007 om restriktiva åtgärder mot Iran

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 215.1 och 215.2,

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2007/140/Gusp av den 27 februari 2007 om restriktiva åtgärder mot Iran (1),

med beaktande av det gemensamma förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt kommissionen, och

av följande skäl:

(1)

I överensstämmelse med gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp införs genom förordning (EG) nr 423/2007 (2) särskilt restriktioner som förbjuder leverans, försäljning eller överföring till Iran av varor och teknik utöver de som Förenta nationernas säkerhetsråd eller sanktionskommittén fastställt, som skulle kunna bidra till Irans verksamhet i samband med anrikning, upparbetning eller tungt vatten eller till utveckling av system för kärnvapenbärare eller till verksamhet på andra områden vilka Internationella atomenergiorganet (IAEA) anser som oroande eller olösta.

(2)

Dessa artiklar anges i bilaga IA till förordning (EG) nr 423/2007. Vissa hänvisningar i den bilagan behöver korrigeras.

(3)

Förordning (EG) nr 423/2007 innehåller även restriktioner mot export av viss materiel och teknik som förtecknas i bilaga II. Förteckningen behöver revideras för att bibehålla sin verkan.

(4)

Av praktiska skäl bör kommissionen ges befogenhet att hålla förteckningarna över förbjuden eller kontrollerad materiel och teknik och att ändra dem på grundval av uppgifter som lämnats antingen av FN:s säkerhetsråd, sanktionskommittén eller medlemsstaterna.

(5)

Förordning (EG) nr 423/2007 bär därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 423/2007 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 3.1a ska ersättas med följande:

”1a.   För all export som kräver tillstånd enligt denna förordning ska ett sådant tillstånd beviljas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där exportören är etablerad och i enlighet med villkoren i artikel 11 i förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (3). Tillståndet ska vara giltigt i hela unionen.

2.

Artikel 15.1 ska ersättas med följande:

”1.   Kommissionen ska

a)

ändra bilaga I på grundval av beslut som fattas av Förenta nationernas säkerhetsråd eller sanktionskommittén,

b)

ändra bilagorna Ia och II på grundval av uppgifter från medlemsstaterna,

c)

ändra bilaga III på grundval av uppgifter från medlemsstaterna,

d)

ändra bilaga IV på grundval av beslut som fattas av antingen Förenta nationernas säkerhetsråd eller sanktionskommittén,

e)

ändra bilaga VI på grundval av beslut som fattas med avseende på bilagorna III och IV till rådets gemensamma ståndpunkt 2007/140/Gusp.”

3.

Bilaga Ia ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

4.

Bilaga II ska ersättas med bilaga II till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 december 2009.

På rådets vägnar

E. ERLANDSSON

Ordförande


(1)  EUT L 61, 28.2.2007, s. 49.

(2)  EUT L 103, 20.4.2007, s. 1.

(3)  EUT L 134, 29.5.2009, s. 1.”


BILAGA I

Bilaga Ia till förordning (EG) nr 423/2007 ska ändras på följande sätt:

1.

Beskrivningen i IA.A1.009 ska ersättas med följande:

”’Fibrer eller fiberliknande material’ eller förimpregnerade sådana material, enligt följande:

a)

’Fibrer eller fiberliknande material’ av kol eller aramid med någon av följande egenskaper:

1.

en ’specifik modul’ som överstiger 10 × 106 m, eller

2.

en ’specifik draghållfasthet’ som överstiger 17 × 104 m.

b)

’Fibrer eller fiberliknande material’ av glas med någon av följande egenskaper:

1.

en ’specifik modul’ som överstiger 3,18 × 106 m, eller

2.

en ’specifik draghållfasthet’ som överstiger 76,2 × 103 m.

c)

Härdade hartsimpregnerade kontinuerliga ’garner’, ’väv’, ’drev’ eller ’band’ med en bredd som inte överstiger 15 mm (förimpregnerade) tillverkade av ’fibrer eller fiberliknande material’ av kol eller glas, andra än de som omfattas av avsnitt IA.A1.010.a eller b.

Anm: Detta avsnitt omfattar inte ’fibrer eller fiberliknande material’ enligt 1C010.a, 1C010.b, 1C210.a och 1C210.b.”

2.

Beskrivningen i IA.A1.010 ska ersättas med följande:

”Harts- eller beckimpregnerade fibrer (förimpregnerade), metall eller kolbelagda fibrer (förformade) eller ’förformade kolfibrer’, enligt följande:

a)

Tillverkade av ’fibrer eller fiberliknande material’ enligt IA.A1.009 ovan.

b)

Epoxyharts-’matriser’ av impregnerade kol-’fibrer eller fiberliknande material’ (förimpregnerade) som omfattas av 1C010.a, 1C010.b eller 1C010.c, som används för reparation av strukturella delar till luftfartyg eller laminat, där storleken på de enskilda skivorna inte överskrider 50 cm × 90 cm.

c)

Förimpregnerade material enligt 1C010.a, 1C010.b eller 1C010.c som är impregnerade med fenol eller epoxyharts som har en glasningstemperatur (Tg) som är lägre än 433 K (160 °C) och en härdningstemperatur som är lägre än glasningstemperaturen.

Anm: Detta avsnitt omfattar inte ’fibrer eller fiberliknande material’ enligt 1C010.e.”


BILAGA II

”BILAGA II

Materiel och teknik som avses i artikel 3

INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

1.

Om inget annat anges hänvisar de nummer som anges i kolumnen ’Beskrivning’ till de beskrivningar av produkter och teknik med dubbla användningsområden som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009.

2.

Ett hänvisningsnummer i kolumnen ’Motsvarande avsnitt i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009’ betyder att produktens egenskaper enligt kolumnen ’Beskrivning’ inte motsvarar de parametrar som angetts i beskrivningen för den produkt med dubbla användningsområden som det hänvisas till.

3.

Begreppsdefinitioner inom ’enkla citattecken’ återges i en teknisk not till den relevanta produkten.

4.

Begreppsdefinitioner inom ’dubbla citattecken’ återges i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009.

ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR

1.

Syftet med kontrollerna i denna bilaga ska inte omintetgöras genom export av varor som inte är underställda kontroll (inklusive anläggning) men som innehåller en eller flera beståndsdelar vilka är underställda kontroll, när den eller de beståndsdelar som är underställda kontroll utgör huvudbeståndsdelen av varan och det är möjligt att avlägsna den och använda den för andra ändamål.

Anm.: Vid bedömning huruvida en eller flera beståndsdelar ska betraktas som huvudbeståndsdel ska hänsyn tas till kvantitet, värde, tekniskt kunnande samt andra omständigheter som är av betydelse för att bedöma huruvida en eller flera av de beståndsdelar som är underställd kontroll är en huvudbeståndsdel av de varor som anskaffas.

2.

Varor som anges i denna bilaga inbegriper både nya och begagnade varor.

ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE TEKNIK

(General Technology Note – GTN)

(Denna anmärkning avser avsnitt II.B.)

1.

Försäljning, leverans, överföring eller export av ’teknik’ som ’erfordras’ för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av varor vars försäljning, leverans, överföring eller export enligt del A (Materiel) nedan är underställd kontroll, kontrolleras i den ordning som föreskrivs i avsnitt II.B.

2.

’Teknik’ som ’erfordras’ för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av varor som är underställda kontroll, är underställd kontroll även om den kan tillämpas på varor som inte är underställda kontroll.

3.

Kontrollerna gäller inte sådan ’teknik’ som utgör ett nödvändigt minimum för installation, drift, underhåll (kontroll) och reparation av varor som inte är underställda kontroll eller för vilka exporttillstånd har beviljats i enlighet med förordning (EG) nr 423/2007.

4.

Kontrollerna av överföring av ’teknik’ gäller inte ’allmänt tillgänglig’ information, ’grundforskning’ eller det minimum av information som behövs för patentansökningar.

II.A   MATERIEL

A0   Kärnteknisk materiel, kärntekniska anläggningar och kärnteknisk utrustning

Nr

Beskrivning

Motsvarande avsnitt i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009

II.A0.002

Faraday-isolatorer i våglängdsområdet 500 nm–650 nm.

II.A0.003

Optiskt gitter i våglängdsområdet 500 nm–650 nm.

II.A0.004

Optiska fibrer i våglängdsområdet 500 nm–650 nm, belagda med antireflekterande skikt i våglängdsområdet 500 nm–650 nm, med en kärndiameter på över 0,4 mm men högst 2 mm.

II.A0.008

Laserspeglar, andra än de som omfattas av avsnitt 6A005.e, bestående av substrat med en värmeutvidgningskoefficient på minst 10-6K-1 vid 20 °C (t.ex. kvarts- eller safirglas).

Anm.: Detta avsnitt omfattar inte optiska system särskilt utformade för astronomiska tillämpningar, med undantag för system där speglarna innerhåller smält kiseldioxid.

0B001.g.5, 6A005.e

II.A0.009

Laserlinser, andra än de som omfattas av avsnitt 6A005.e.2, bestående av substrat med en värmeutvidgningskoefficient på minst 10-6K-1 vid 20 °C (t.ex. kvartsglas).

0B001.g, 6A005.e.2

II.A0.010

Rör, rörledningar, flänsar och kopplingsanordningar gjorda av eller invändigt belagda med nickel eller nickellegering som innehåller mer än 40 viktprocent nickel, andra än de som omfattas av 2B350.h.1.

2B350

II.A0.011

Vakuumpumpar, andra än de som omfattas av 0B002.f.2 eller 2B231, enligt följande:

 

Turbomolekylära pumpar med en flödeshastighet på minst 400 l/s.

 

Vakuumpumpar av Rootstyp med en volymetrisk sugkapacitet på över 200 m3/h.

 

Bälgtätade torrgående skruvkompressorer och bälgtätade torrgående vakuumpumpar.

0B002.f.2, 2B231

II.A0.014

Detonationstankar med kapacitet att innesluta en explosion motsvarande mer än 2,5 kg TNT-ekvivalenter.

 


A1.   Vissa material, kemikalier, ’mikroorganismer’ och ’gifter’

Nr

Beskrivning

Motsvarande avsnitt i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009

II.A1.003

Ringformade tätningar och packningar, med en inre diameter av minst 400 mm, av något av följande material:

a)

Sampolymerer av vinylidenfluorid med betakristallinsk struktur till 75 % eller mer i icke utdraget tillstånd.

b)

Fluorinerade polyimider som innehåller 10 viktprocent eller mer av bundet fluor.

c)

Fluorinerade fosfazenelastomerer som innehåller mer än 30 viktprocent bundet fluor.

d)

Polyklortrifluoretylen (PCTFE, t.ex. Kel-F®).

e)

Fluorelastomerer (t.ex. Viton®, Tecnoflon®).

f)

Polytetrafluoreten (PTFE).

 

II.A1.004

Personlig utrustning för att detektera strålning av nukleärt ursprung, inbegripet personliga dosimetrar.

Anm.: Detta avsnitt omfattar inte nukleära detektionssystem enligt avsnitt 1A004.c.

1A004.c

II.A1.006

Katalysatorer, andra än de som omfattas av förbudet i I.1A.003, som innehåller platina, palladium eller rodium, som kan användas för att befrämja väteisotoputbyte mellan väte och vatten för att utvinna tritium ur tungt vatten eller för produktion av tungt vatten.

1B231, 1A225

II.A1.007

Annat aluminium och andra aluminiumlegeringar än de som omfattas av 1C002b.4 eller 1C202.a; i form av råmaterial eller halvfabrikat, med någon av följande egenskaper:

a)

I stånd till en brottgräns på 460 MPa eller mer vid 293 K (20 °C), eller

b)

med en draghållfasthet på 415 MPa eller mer vid 298 K (25 °C).

1C002.b.4, 1C202.a

II.A1.014

Pulver av grundämnena kobolt, neodym eller samarium eller legeringar och blandningar därav, som innehåller minst 20 viktprocent kobolt, neodym eller samarium, med en partikelstorlek som inte överstiger 200 μm.

 

II.A1.015

Ren tributylfosfat (TBP) [CAS-nr 126-73-8] och alla blandningar som innehåller mer än 5 viktprocent TBP.

 

II.A1.016

Maråldrat stål som inte omfattas av förbudet i I.1A.030, I.1A.035 eller IA.A1.012

Teknisk anmärkning:

Maråldrade stål är järnlegeringar som vanligen kännetecknas av hög nickelhalt och mycket låg kolhalt samt användning av ersättande ämnen eller fällningar för att uppnå ökad hållfasthet och åldringshärdning.

 

II.A1.017

Metaller, metallpulver och metallmaterial enligt följande:

a)

Volfram och legeringar av volfram, andra än de som omfattas av förbudet i I.1A.031, i form av enhetliga sfäriska eller finfördelade partiklar med en diameter på högst 500 μm och som innehåller minst 97 viktprocent volfram.

b)

Molybden och legeringar av molybden, andra än de som omfattas av förbudet i I.1A.031, i form av enhetliga sfäriska eller finfördelade partiklar med en diameter på högst 500 μm och som innehåller minst 97 viktprocent molybden.

c)

Volframmaterial i fast form, andra än de som omfattas av förbudet i I.1A.037 eller IA.A1.013, med följande material-sammansättning:

1.

Volfram och legeringar av volfram som innehåller minst 97 viktprocent volfram,

2.

kopparhaltig volfram som innehåller minst 80 viktprocent volfram, eller

3.

silverhaltig volfram som innehåller minst 80 viktprocent volfram.

 

II.A1.018

Mjuka magnetiska legeringar med följande kemiska sammansättning:

a)

En järnhalt på mellan 30 % och 60 %, och

b)

en kobolthalt på mellan 40 % och 60 %.

 

II.A1.019

’Fibrer eller fiberliknande material’ eller förimpregnerade sådana material, som inte omfattas av förbudet i bilagorna I och Ia (i IA.A1.009, IA.A1.010) till denna förordning eller av bilaga I till förordning (EG) nr 428/2008, enligt följande:

a)

’Fibrer eller fiberliknande material’ av kol.

Anm.: II.A1.019a omfattar inte textilier.

b)

Härdade hartsimpregnerade kontinuerliga ’garner’, ’väv’, ’drev’ eller ’band’ tillverkade av ’fibrer eller fiberliknande material’ av kol.

c)

Kontinuerliga ’garner’, ’väv’, ’drev’ eller ’band’ av polyakrylnitril (PAN).

 


A2.   Materialbearbetning

Nr

Beskrivning

Motsvarande avsnitt i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009

II.A2.002

Verktygsmaskiner för slipning där positioneringsnoggrannheten med ’alla kompensationsmöjligheter inkopplade’ är lika med eller mindre (bättre) än 15 μm enligt ISO 230/2 (1988) (1), eller nationella motsvarigheter längs någon linjär axel.

Anm.: Detta avsnitt omfattar inte verktygsmaskiner för slipning enligt 2B201.b och 2B001.c.

2B201.b, 2B001.c

II.A2.002a

Komponenter och utrustning för numerisk styrning, särskilt konstruerade för de verktygsmaskiner som omfattas av 2B001, 2B201 eller II.A2.002.

 

II.A2.003

Balanseringsmaskiner och tillhörande utrustning enligt följande:

a)

Balanseringsmaskiner som är konstruerade eller modifierade för tandläkarutrustning eller annan medicinsk utrustning och som har alla följande egenskaper:

1.

Kan inte balansera rotorer/enheter som har en massa som överstiger 3 kg.

2.

Kan balansera rotorer/enheter vid hastigheter som överstiger 12 500 varv/min.

3.

Kan korrigera obalans i minst två plan.

4.

Kan balansera till en specifik återstående obalans av 0,2 gmm per kg rotormassa.

b)

Avläsningsenheter som är konstruerade eller modifierade för att användas i maskiner som omfattas av a ovan.

Teknisk anmärkning:

Avläsningsenheter betecknas ibland som balanseringsinstrument.

2B119

II.A2.005

Värmebehandlingsugnar med kontrollerad atmosfär:

Ugnar som kan arbeta vid temperaturer över 400 °C.

2B226, 2B227

II.A2.006

Oxidationsugnar som kan arbeta vid temperaturer över 400 °C.

Anm.: Detta avsnitt omfattar inte tunnelugnar med rullbana eller vagntransportör, tunnelugnar med transportband, genomskjutningsugnar eller vagnugnar som är särskilt konstruerade för tillverkning av glas, hushållskeramik eller konstruktionskeramik..

2B226, 2B227

II.A2.007

’Tryckmätare’, andra än de som omfattas av 2B230, som kan mäta absolut tryck i området 0 till 200 kPa och som har följande egenskaper:

a)

Tryckavkännande element tillverkat av eller skyddat av ’material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6’, och

b)

någon av följande egenskaper:

1.

Fullt skalutslag är mindre än 200 kPa och ’noggrannheten’ bättre än ± 1 % av fullt skalutslag, eller

2.

fullt skalutslag är 200 kPa eller mer och ’noggrannheten’ bättre än 2 kPa.

Teknisk anmärkning:

Med ’noggrannhet’ avses i avsnitt 2B230 ett värde som innefattar icke-linjäritet, hysteres och repeterbarhet vid omgivningstemperatur.

2B230

II.A2.008

Utrustning för vätske-vätske-extraktion, (sedimentationsblandare [mixersettler], pulskolonner, centrifugalextraktorer) och vätskefördelare, ångfördelare eller vätskeuppsamlare avsedda för sådan utrustning, där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den eller de kemikalier som bearbetas är tillverkade i något av följande material:

1.

Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.

Fluorpolymerer.

3.

Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).

4.

Grafit eller ’kolgrafit’.

5.

Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

6.

Tantal eller tantallegeringar.

7.

Titan eller titanlegeringar.

8.

Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

9.

Rostfritt stål.

Teknisk anmärkning:

Kolgrafitär en sammansättning som består av amorft kol och grafit, där grafitinnehållet är åtta viktprocent eller mer.

2B350.e

II.A2.009

Annan industriell utrustning och andra komponenter än de som omfattas av 2B350.d enligt följande:

Värmeväxlare eller kondensorer med en värmeöverföringsyta större än 0,05 m2 och mindre än 30 m2, liksom rör, plattor, slingor eller block (cores) avsedda för sådana värmeväxlare eller kondensorer, där alla ytor som kommer i direkt kontakt med vätskan/-orna är gjorda av något av följande material:

1.

Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.

Fluorpolymerer.

3.

Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).

4.

Grafit eller ’kolgrafit’.

5.

Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

6.

Tantal eller tantallegeringar.

7.

Titan eller titanlegeringar.

8.

Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

9.

Kiselkarbid.

10.

Titankarbid.

11.

Rostfritt stål.

Anm.: Detta avsnitt omfattar inte kylare till fordon.

Teknisk anmärkning:

Det material som används för packningar och tätningar och annan försegling är inte avgörande för värmeväxlarens kontrollstatus.

2B350.d

II.A2.010

Multipeltätade och tätningsfria pumpar, andra än de som omfattas av 2B350.i, som är lämpade för korrosiva vätskor och som har en av tillverkaren specificerad flödeshastighet som överstiger 0,6 m3/timme, eller vakuumpumpar med en av tillverkaren specificerad flödeshastighet som överstiger 5 m3/timme [uppmätta vid standardtemperatur (273 K (0 oC) och standardtryck (101,3 kPa)]. Hus (pumphus), förformade infodringar, impellrar, rotorer eller strålpumpmunstycken avsedda för sådana pumpar, i vilka alla ytor som kommer i direkt kontakt med de kemikalier som bearbetas eller innesluts är gjorda av:

1.

Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.

Keramik.

3.

Ferrokisel.

4.

Fluorpolymerer.

5.

Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).

6.

Grafit eller ’kolgrafit’.

7.

Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

8.

Tantal eller tantallegeringar.

9.

Titan eller titanlegeringar.

10.

Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

11.

Niob (columbium) eller nioblegeringar.

12.

Rostfritt stål.

13.

Aluminiumlegeringar.

Teknisk anmärkning:

Det material som används för packningar och tätningar och annan försegling är inte avgörande för pumpens kontrollstatus.

2B350.d

II.A2.013

Spinnformande och flödesformande maskiner, andra än de som omfattas av kontroll enligt 2B009 eller förbudet i I.2A.009 eller I.2A.020, som har en kraft från pressrullen som är större än 60 kN, och därför särskilt konstruerade komponenter.

Teknisk anmärkning:

I avsnitt II.A2.013 ska maskiner som kombinerar trycksvarvning och tryckvalsning betraktas som maskiner för tryckvalsning..

 


A3.   Elektronik

Nr

Beskrivning

Motsvarande avsnitt i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009

II.A3.003

Frekvensomvandlare eller generatorer, andra än de som omfattas av förbudet i I.0A.002.b.13 eller I.3A.004, som har alla följande egenskaper samt programvara därför:

a)

flerfasig utgång och som kan producera en effekt av 40 W eller mer,

b)

kan arbeta inom frekvensområdet 600 till 2 000 Hz, och

c)

frekvensstyrning bättre (lägre) än 0,1 %.

Teknisk anmärkning:

Frekvensomvandlarna i avsnitt II.A3.003 benämns också med de engelska beteckningarna converters eller inverters.

 

II.A3.004

Spektrometrar och diffraktometrar, som är konstruerade för vägledande tester och kvantitativa analyser av grundämnessammansättningen av metaller eller legeringar utan kemisk nedbrytning av materialet.

 


A6.   Sensorer och lasrar

Nr

Beskrivning

Motsvarande avsnitt i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009

II.A6.002

Optisk utrustning och optiska komponenter, andra än de som omfattas av 6A002, 6A004.b, enligt följande:

Infraröd optik i våglängdsområdet 9 000 nm–17 000 nm med tillhörande komponenter, däribland komponenter av kadmiumtellurid (CdTe).

6A002, 6A004.b

II.A6.005

Halvledar-’lasrar’ och tillhörande komponenter enligt följande:

a)

Enskilda halvledar-’lasrar’ med en uteffekt på högst 200 mW vardera i mängder över 100.

b)

System (matriser) av halvledar-’lasrar’ med en uteffekt på högst 20 W.

1.

Halvledar-’lasrar’ kallas ofta ’laser’-dioder.

2.

Detta avsnitt omfattar inte ’lasrar’ enligt avsnitten 0B001.g.5, 0B001.h.6 och 6A005.b.

3.

Detta avsnitt omfattar inte ’laser’-dioder med ett våglängdsområde på 1 200–2 000 mm.

6A005.b

II.A6.007

’Avstämbara’ solid state-’lasrar’ och speciellt utformade komponenter därför, enligt följande:

a)

Titansafirlasrar.

b)

Alexandritlasrar.

Anm.: Detta avsnitt omfattar inte titansafir- och alexandritlasrar enligt avsnitten 0B001.g.5, 0B001.h.6 och 6A005.c.1.

6A005.c.1

II.A6.009

Akusto-optiska komponenter enligt följande:

a)

Bildrör till bildkameror (framing tubes) och solid state imaging-anordningar med en repetitionsfrekvens på 1 kHz eller mer.

b)

Repetitionsfrekvensutrustning.

c)

Pockelsceller.

6A203.b.4.c


A7.   Navigation och avionik

Nr

Beskrivning

Motsvarande avsnitt i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009

II.A7.001

Tröghetssystem och speciellt konstruerade komponenter enligt följande:

I.

Inertial navigation systems which are certified for use on “civil aircraft” by civil authorities of a State participating in the Wassenaar Arrangement, and specially designed components thereof, as follows:

a)

Tröghetsnavigeringssystem (INS) (kardanupphängda eller skrovfasta) och tröghetssystem konstruerade för ’flygplan’, landfordon, fartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster) eller ’rymdfarkoster’ för orienteringsbestämning, styrning och navigering och som har någon av följande egenskaper samt särskilt konstruerade komponenter till dessa:

1.

Navigationsfel (fri tröghet) på 0,8 nautiska mil/tim (nm/hr) troligt cirkulärt fel (’Circular Error Probable’, CEP) eller mindre (bättre) efter normal justering, eller

2.

specificerade för att fungera vid linjära accelerationsnivåer över 10 g.

b)

Hybrida tröghetsnavigeringssystem med globalt/-a navigationssatellitsystem (GNSS) eller med ’databaserat/-ade referensnavigerings-’ system (’DBRN’) för orienteringsbestämning, styrning eller navigering, och efter normal justering med en INS-navigeringslägesexakthet efter förlust av GNSS eller ’DBRN’ under upp till fyra minuter på mindre (bättre) än 10 m (troligt cirkulärt fel – CEP – ’Circular Error Probable’).

c)

Tröghetsutrustning för angivande av azimut, kurs eller utpekande av riktningen norrut, med någon av följande egenskaper samt särskilt konstruerade komponenter till dessa:

1.

Konstruerad för angivande av azimut, kurs eller utpekande av riktningen norrut och med en noggrannhet som är lika med, eller mindre (bättre) än 6 bågminuter rms vid 45 graders latitud, eller

2.

konstruerad för att, när den inte är i drift, ha en stöttolerans på 900 g eller mer under 1 millisekund eller mer.

Anm.: De i I.a och I.b givna parametrarna är tillämpbara under alla följande omgivningsförhållanden:

1.

Slumpmässiga vibrationer med en magnitud av 7,7 g rms under de första 30 minuterna och en total testtid på 90 minuter per axel i var och en av de tre mot varandra vinkelräta axlarna när de slumpvisa vibrationerna har följande egenskaper:

a)

en konstant effekttäthet (PSD = power spectral density) med värdet 0,04 g2/Hz över frekvensområdet 15 till 1 000 Hz, och

b)

effekttätheten dämpas med frekvensen från 0,04 g2/Hz till 0,01 g2/Hz inom frekvensområdet 1 000 till 2 000 Hz.

2.

En roll- och girhastighet som är lika med eller mer än 2,62 radianer/s (150 o/s), eller

3.

I enlighet med nationella standarder som motsvarar 1 och 2 ovan.

1.

I.b avser system där ett INS eller annat navigeringshjälpmedel integreras till en enda enhet för förbättrad prestanda.

2.

’Circular Error Probable’ (CEP) – Vid cirkulär, normalfördelning, den radie av en cirkel som innehåller 50 % av de enskilda mätningar som görs, eller radien av den cirkel inom vilken sannolikheten att ett utfall sker är 50 %.

II.

Teodolitsystem som innehåller tröghetsutrustning särskilt konstruerad för civil övervakning och som konstruerats för att kunna ange azimut, kurs eller utpekande av riktningen norrut med en noggrannhet som är lika med eller mindre (bättre) än 6 bågminuter rms vid 45 graders latitud, och särskilt konstruerade komponenter till dessa.

III.

Tröghetsutrustning eller annan utrustning som använder acceleratorer som omfattas av 7A001 eller 7A101, när accelerometrarna är särskilt konstruerade och utvecklade för att fungera som MWD-sensorer i borrhål, där MWD står för mätning samtidigt med borrning.

7A003, 7A103


A9.   Rymd och framdrivning

II.A9.001

Explosiva bultar.

 

II.B.   TEKNIK

Nr

Beskrivning

Motsvarande avsnitt i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009

II.B.001

Teknik som erfordras för utveckling, produktion eller användning av de produkter som avses i del II.A (Materiel) ovan.

Teknisk anmärkning:

Enligt artikel 1 d i förordning (EG) nr 423/2007 inbegrips programvara i begreppet ’teknik’

 


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/61


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1229/2009

av den 15 december 2009

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 16 december 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 december 2009.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

AL

48,0

MA

78,7

TN

111,3

TR

71,6

ZZ

77,4

0707 00 05

EG

155,5

MA

59,4

TR

94,2

ZZ

103,0

0709 90 70

MA

46,5

TR

119,6

ZZ

83,1

0709 90 80

EG

175,4

ZZ

175,4

0805 10 20

MA

52,0

TR

69,6

ZA

62,7

ZZ

61,4

0805 20 10

MA

78,3

TR

58,0

ZZ

68,2

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

HR

38,7

IL

65,1

TR

85,2

ZZ

63,0

0805 50 10

TR

72,1

ZZ

72,1

0808 10 80

CA

76,2

CN

85,4

MK

24,5

US

91,4

ZZ

69,4

0808 20 50

CN

73,3

TR

97,0

US

163,3

ZZ

111,2


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/63


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1230/2009

av den 15 december 2009

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2009/10 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 877/2009 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 1214/2009 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 16 december 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 december 2009.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.

(3)  EUT L 253, 25.9.2009, s. 3.

(4)  EUT L 327, 12.12.2009, s. 38.


BILAGA

De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 16 december 2009

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 11 10 (1)

40,08

0,00

1701 11 90 (1)

40,08

2,88

1701 12 10 (1)

40,08

0,00

1701 12 90 (1)

40,08

2,58

1701 91 00 (2)

44,38

4,16

1701 99 10 (2)

44,38

1,02

1701 99 90 (2)

44,38

1,02

1702 90 95 (3)

0,44

0,25


(1)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(2)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)  Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/65


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1231/2009

av den 15 december 2009

om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 16 december 2009

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vanligt vete av hög kvalitet), 1002, ex 1005 utom hybrider för utsäde, samt ex 1007, utom hybrider för utsäde, motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Denna tull får dock inte vara högre än tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

(2)

Enligt artikel 136.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska, för beräkning av den importtull som avses i punkt 1 i den artikeln, representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för produkterna i fråga.

(3)

Enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96 ska det pris som ska användas vid beräkningen av importtullen för produkter som omfattas av KN-nummer 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vete av hög kvalitet), 1002 00, 1005 10 90, 1005 90 00 och 1007 00 90 vara det dagliga representativa cif-importpris som fastställs på det sätt som anges i artikel 4 i den förordningen.

(4)

De importtullar som ska gälla från och med den 16 december 2009 och som ska tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft bör fastställas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Från och med den 16 december 2009 gäller de importtullar som fastställs i bilaga I till den här förordningen på grundval av beräkningsgrunderna i bilaga II inom den spannmålssektor som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 16 december 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 december 2009.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EGT L 161, 29.6.1996, s. 125.


BILAGA I

Importtullar för de produkter som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 och som ska gälla från och med den 16 december 2009

KN-nr

Varuslag

Importtull (1)

(EUR/t)

1001 10 00

Durumvete:

av hög kvalitet

0,00

av medelhög kvalitet

0,00

av låg kvalitet

5,68

1001 90 91

Vanligt vete, för utsäde

0,00

ex 1001 90 99

Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde

0,00

1002 00 00

Råg

31,46

1005 10 90

Utsädesmajs annan än hybridmajs

22,02

1005 90 00

Majs av annat slag än för utsäde (2)

22,02

1007 00 90

Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde

31,46


(1)  Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1249/96 ska importtullen för varor, som anländer till gemenskapen via Atlanten eller Suezkanalen, minskas med

3 EUR/ton om lossningshamnen ligger i Medelhavet,

2 EUR/ton om lossningshamnen ligger i Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige eller Förenade kungariket eller vid den Iberiska halvöns Atlantkust.

(2)  Om villkoren i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1249/96 är uppfyllda har importören rätt till en schablonmässig minskning av importtullen med 24 euro/ton.


BILAGA II

Beräkningsgrunder för importtullarna i bilaga I

1.12.2009-14.12.2009

1.

Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

(EUR/t)

 

Vanligt vete (1)

Majs

Durumvete, hög kvalitet

Durumvete, medelhög kvalitet (2)

Durumvete, låg kvalitet (3)

Korn

Börs

Minnéapolis

Chicago

Börsnotering

151,95

105,28

Pris fob USA

134,05

124,05

104,05

79,70

Tillägg för Mexikanska golfen

8,14

Tillägg för Stora sjöarna

6,55

2.

Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

Fraktkostnad: Mexikanska golfen–Rotterdam

23,02 EUR/t

Fraktkostnad: Stora sjöarna–Rotterdam

47,30 EUR/t


(1)  Bidrag med 14 EUR/ton ingår (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(2)  Avdrag med 10 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(3)  Avdrag med 30 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/68


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1232/2009

av den 15 december 2009

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Wiśnia nadwiślanka [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4, första stycket, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 har Polens ansökan om registrering av beteckningen ”Wiśnia nadwiślanka” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och därför bör denna beteckning registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 december 2009.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2)  EUT C 104, 6.5.2009, s. 21.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel

Klass 1.6   Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

POLEN

Wiśnia nadwiślanka (SUB)


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/70


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1233/2009

av den 15 december 2009

om en särskild åtgärd för att stödja marknaden inom mejerisektorn

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), särskilt artiklarna 186 och 188.2 jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har rasat i synnerhet beroende på en minskad efterfrågan i samband med den finansiella och ekonomiska krisen. Marknadspriset inom gemenskapen för mejeriprodukter har också sjunkit avsevärt till följd av krisen och förändringar av utbudet.

(2)

De sänkta priserna för mejeriprodukter inom Europeiska unionen har haft stor inverkan på priserna fritt gård. Det kommer att ta lång tid att uppnå en hållbar återhämtning. Därför är det lämpligt att bevilja medlemsstaterna ett rambelopp för att stödja de mjölkproducenter som är allvarligt drabbade av krisen inom mejerisektorn och som på grund av dessa omständigheter ställs inför likviditetsproblem.

(3)

Rambeloppet för varje medlemsstat beräknas utgående från mjölkproduktionen under 2008–2009 inom ramen för de nationella kvoterna. Medlemsstaterna bör fördela detta tillgängliga nationella belopp på grundval av objektiva kriterier och på ett icke-diskriminerande sätt och samtidigt undvika en snedvridning av marknaden eller konkurrensen.

(4)

Genomförandet av denna förordning bör ske med beaktande av de institutionella bestämmelserna i varje medlemsstat.

(5)

Stödet till jordbrukarna bör beviljas som en intervention i syfte att stabilisera jordbruksmarknaderna enligt artikel 3.1 b i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (2).

(6)

Av budgetskäl kommer gemenskapen att finansiera de utgifter som medlemsstaterna ådragit sig i samband med det finansiella stödet till mjölkproducenterna endast om utbetalningarna gjorts inom en viss tidsfrist.

(7)

För att säkra öppenheten och att de nationella rambeloppen övervakas och förvaltas riktigt bör medlemsstaterna informera kommissionen om de objektiva kriterier som använts för att fastställa metoderna för beviljandet av stöd och de bestämmelser som följts för att undvika en snedvridning av marknaden.

(8)

För att försäkra att mjölkproducenterna får stödet så snart som möjligt bör medlemsstaterna ges möjlighet att genomföra denna förordning så snabbt som möjligt. Därför måste förordningen träda i kraft utan dröjsmål.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna ska använda beloppen som fastställs i bilagan för att bevilja stöd till de mjölkproducenter som drabbats allvarligt av krisen inom mejerisektorn på grundval av objektiva kriterier och på ett icke-diskriminerande sätt, förutsatt att dessa utbetalningar inte orsakar någon snedvridning av konkurrensen.

Artikel 2

1.   De åtgärder som vidtas enligt artikel 1 i denna förordning ska betraktas som interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaderna enligt artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1290/2005.

2.   Medlemsstaterna ska göra utbetalningarna för det stöd som avses i artikel 1 senast den 30 juni 2010.

Artikel 3

När det gäller det stöd som avses i artikel 1 ska medlemsstaterna lämna uppgifter om följande till kommissionen:

a)

En beskrivning av de objektiva kriterier som använts för att fastställa metoderna för beviljandet av stöd och de bestämmelser som följts för att undvika en snedvridning av marknaden, utan dröjsmål och senast den 31 mars 2010.

b)

Det totala utbetalade stödbeloppet, samt antalet och typen av stödmottagare senast den 30 augusti 2010.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 december 2009.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.


BILAGA (1)

Miljoner euro

BE

7,212824

BG

1,842622

CZ

5,792943

DK

9,859564

DE

61,203560

EE

1,302069

IE

11,502500

EL

1,581891

ES

12,792178

FR

51,127334

IT

23,031475

CY

0,316812

LV

1,445181

LT

3,099461

LU

0,597066

HU

3,565265

MT

0,084511

NL

24,586045

AT

6,052604

PL

20,211209

PT

4,084693

RO

5,010401

SI

1,143094

SK

2,034727

FI

4,831752

SE

6,427521

UK

29,260698

EU-27

300,000000


(1)  Baserat på mjölkproduktionen för 2008–2009 inom ramen för de nationella kvoterna.


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/73


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1234/2009

av den 15 december 2009

om öppnande av gemenskapstullkvoter för 2010 för får, getter, fårkött och getkött

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (1), särskilt artiklarna 144.1 och 148 jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Gemenskapstullkvoter för fårkött och getkött bör öppnas för 2010. Tullsatserna och volymerna för dessa kvoter bör fastställas i enlighet med de respektive internationella avtal som är i kraft under 2010.

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 312/2003 av den 18 februari 2003 om genomförande för gemenskapens del av tullbestämmelserna i avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan (2) öppnas för produkter enligt KN-nummer 0204, med verkan från och med den 1 februari 2003, en extra bilateral tullkvot på 2 000 ton, med en årlig ökning av den ursprungliga kvantiteten på 10 %. Ytterligare 200 ton ska därför läggas till Gatt/WTO-kvoten för Chile, och båda kvoterna bör fortsätta att förvaltas på samma sätt under 2010.

(3)

Vissa kvoter fastställs för en period som löper från och med den 1 juli ett visst år till och med den 30 juni året därpå. Eftersom importen enligt denna förordning bör förvaltas per kalenderår, bör kvotvolymerna under kalenderåret 2010 uppgå till en kvantitet motsvarande summan av halva kvantiteten för perioden 1 juli 2009– 30 juni 2010 och halva kvantiteten för perioden 1 juli 2010– 30 juni 2011.

(4)

För att säkerställa att systemet med gemenskapstullkvoter fungerar tillfredsställande bör det fastställas slaktviktsekvivalenter.

(5)

Genom undantag från kommissionens förordning (EG) nr 1439/95 av den 26 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 3013/89 beträffande import och export av produkter inom sektorn för får- och getkött (3), bör kvoterna för får- och getköttsprodukter förvaltas i enlighet med artikel 144.2 a i förordning (EG) nr 1234/2007. Detta bör ske i enlighet med artiklarna 308a, 308b och 308c.1 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (4).

(6)

Tullkvoter enligt den här förordningen bör till en början anses som icke-kritiska, i den mening som avses i artikel 308c i förordning (EEG) nr 2454/93, om de förvaltas enligt först till kvarn-metoden. Tullmyndigheterna bör därför i enlighet med artiklarna 308c.1 och 248.4 i förordning (EEG) nr 2454/93 tillåtas att avstå från att begära säkerhet för varor som ursprungligen importerats inom ramen för dessa kvoter. På grund av de särskilda förhållandena vid en övergång från ett förvaltningssystem till ett annat bör artikel 308c.2 och 308c.3 i den förordningen inte tillämpas.

(7)

Det bör klargöras vilka handlingar för styrkande av produkternas ursprung som aktörerna måste lämna för att de ska kunna använda tullkvoterna enligt först till kvarn-metoden.

(8)

När aktörerna för tullmyndigheterna visar upp fårköttsprodukter som ska importeras är det svårt för myndigheterna att fastställa om produkterna kommer från tamfår eller från andra får, vilket avgör vilken tullsats som är tillämplig. Ursprungsintyget bör därför innehålla tydliga uppgifter om detta.

(9)

Kommissionens förordning (EG) nr 1150/2008 av den 19 november 2008 om öppnande av gemenskapstullkvoter för 2009 för får, getter, fårkött och getkött (5) blir inaktuell vid utgången av 2009. Den bör därför upphävas.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom denna förordning öppnas gemenskapens importtullkvoter för får, getter, fårkött och getkött för perioden 1 januari– 31 december 2010.

Artikel 2

I bilagan fastställs vilka tullar som ska tillämpas på de produkter som omfattas av kvoterna enligt artikel 1, KN-nummer, ursprungsländer förtecknade per landsgrupp och löpnummer.

Artikel 3

1.   I bilagan fastställs också vilka volymer, uttryckta i slaktviktsekvivalenter, som ska få importeras inom ramen för de kvoter som avses i artikel 1.

2.   Vid beräkningen av de volymer, uttryckta i slaktviktsekvivalenter, som avses i punkt 1 ska får- och getprodukternas nettovikt multipliceras med följande koefficienter:

a)

I fråga om levande djur: 0,47.

b)

I fråga om benfritt lamm- och killingkött: 1,67.

c)

I fråga om benfritt får- och getkött annat än killingkött samt blandningar därav: 1,81.

d)

I fråga om produkter med ben: 1,00.

Med ”killing” avses upp till ett år gamla getter.

Artikel 4

Genom undantag från avdelning II.A och II.B i förordning (EG) nr 1439/95 ska tullkvoterna i bilagan till den här förordningen förvaltas enligt först-till-kvarn-metoden i enlighet med artiklarna 308a, 308b och 308c.1 i förordning (EEG) nr 2454/93 från och med den 1 januari till och med den 31 december 2010. Artikel 308c.2 och 308c.3 i den förordningen ska inte tillämpas. Det ska inte krävas någon importlicens.

Artikel 5

1.   De tullkvoter som anges i bilagan får användas på villkor att aktörerna för gemenskapens tullmyndigheter uppvisar ett giltigt ursprungsintyg som utfärdats av det berörda tredjelandets behöriga myndigheter samt en tulldeklaration för övergång till fri omsättning för de berörda varorna.

Ursprunget för de produkter som omfattas av andra tullkvoter än de som följer av avtal om förmånlig tullbehandling ska bestämmas i enlighet med gällande gemenskapsbestämmelser.

2.   Med ursprungsintyg enligt punkt 1 avses följande:

a)

Det ursprungsintyg som föreskrivs i avtalet när det gäller tullkvoter som ingår i ett avtal om förmånlig tullbehandling.

b)

När det gäller andra tullkvoter, ett intyg som upprättats i enlighet med artikel 47 i förordning (EEG) nr 2454/93 och som, utöver de uppgifter som föreskrivs i den artikeln, innehåller följande upplysningar:

KN-nummer (minst de fyra första siffrorna).

Den aktuella tullkvotens löpnummer.

Den sammanlagda nettovikten per koefficientkategori enligt artikel 3.2.

c)

När det gäller ett land vars kvot omfattas av både led a och b, och dessa läggs ihop, det intyg som avses i a.

Om det ursprungsintyg som avses i b uppvisas som styrkande handling för endast en deklaration om övergång till fri omsättning får det innehålla flera löpnummer. I alla andra fall ska det endast innehålla ett löpnummer.

Artikel 6

Förordning (EG) nr 1150/2008 ska upphöra att gälla.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 december 2009.

För kommissionen,

på ordförandens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 46, 20.2.2003, s. 1.

(3)  EGT L 143, 27.6.1995, s. 7.

(4)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(5)  EUT L 309, 20.11.2008, s. 5.


BILAGA

FÅRKÖTT OCH GETKÖTT (i ton slaktviktsekvivalenter) GEMENSKAPSTULLKVOTER FÖR 2010

Land-grupp nr

KN-nummer

Värdetull

%

Mängdtull

euro/100 kg

Löpnummer inom ramen för först till kvarn-metoden

Ursprung

Årlig volym i ton slaktviktsekvivalenter

Levande djur

(koefficient = 0,47)

Benfria lammkött (1)

(koefficient = 1,67)

Benfritt fårkött (2)

(koefficient = 1,81)

Produkter med ben och slaktkroppar

(koefficient = 1,00)

1

0204

Noll

Noll

09.2101

09.2102

09.2011

Argentina

23 000

09.2105

09.2106

09.2012

Australien

18 786

09.2109

09.2110

09.2013

Nya Zeeland

227 854

09.2111

09.2112

09.2014

Uruguay

5 800

09.2115

09.2116

09.1922

Chile

6 400

09.2121

09.2122

09.0781

Norge

300

09.2125

09.2126

09.0693

Grönland

100

09.2129

09.2130

09.0690

Färöarna

20

09.2131

09.2132

09.0227

Turkiet

200

09.2171

09.2175

09.2015

Övriga (3)

200

2

0204, 0210 99 21, 0210 99 29, 0210 99 60

Noll

Noll

09.2119

09.2120

09.0790

Island

1 850

3

0104 10 30

0104 10 80

0104 20 90

10 %

Noll

09.2181

09.2019

Erga omnes  (4)

92


(1)  Inklusive killingkött.

(2)  Inklusive annat getkött än av killing.

(3)  Med ”övriga” avses samtliga ursprung med undantag av de länder som nämns i tabellen.

(4)  Med ”erga omnes” avses samtliga ursprung inbegripet länderna i tabellen.


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/76


RÅDETS BESLUT 2009/955/GUSP

av den 15 december 2009

om ändring av gemensam åtgärd 2005/797/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 28 och artikel 43.2, och

av följande skäl:

(1)

Den 14 november 2005 antog rådet gemensam åtgärd 2005/797/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (1) (Eupol Copps) för en period om tre år. Operationsfasen av Eupol Copps inleddes den 1 januari 2006. Gemensam åtgärd 2005/797/Gusp förlängdes genom gemensam åtgärd 2008/958/Gusp (2) till och med den 31 december 2010.

(2)

Det finansiella referensbelopp som avses täcka utgifterna i samband med Eupol Copps för perioden 1 januari–31 december 2010 bör fastställas.

(3)

Villkoren för hur Eupol Copps kan rekrytera personal på kontraktsbasis bör fastställas

(4)

Eupol Copps bör förfoga över en projektcell för att fastställa och genomföra projekt.

(5)

Gemensam åtgärd 2005/797/Gusp bör ändras i enlighet därmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemensam åtgärd 2005/797/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 2 ska följande led läggas till:

”d)

Uppdraget ska ha en projektcell för att fastställa och genomföra projekt. Uppdraget ska, i tillämpliga fall, samordna, underlätta och ge råd om projekt som medlemsstater och tredjestater genomför på eget ansvar på områden som rör uppdraget och stöder dess mål.”

2.

I artikel 8

a)

ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.   Medborgare i medlemsstaterna får också vid behov rekryteras på kontraktsbasis av Eupol Copps, om de nödvändiga tjänsterna inte tillhandahålls av personal som utstationerats av medlemsstaterna.”

b)

ska en ny punkt 4 införas:

”4.   Eupol Copps ska också vid behov rekrytera lokalanställda.”

och de återstående punkterna ska omnumreras på motsvarande sätt.

Artikel 2

Det finansiella referensbelopp som avses täcka utgifterna i samband med Eupol Copps för perioden 1 januari–31 december 2010 ska vara 6 650 000 EUR.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Artikel 4

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 15 december 2009.

På rådets vägnar

E. ERLANDSSON

Ordförande


(1)  EUT L 300, 17.11.2005, s. 65.

(2)  EUT L 338, 17.12.2008, s. 75.


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/77


RÅDETS BESLUT 2009/956/GUSP

av den 15 december 2009

om ändring av gemensam åtgärd 2009/131/Gusp om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för krisen i Georgien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 31.2 och 33, och

av följande skäl:

(1)

Den 25 september 2008 antog rådet gemensam åtgärd 2008/760/Gusp (1) om utnämning av Pierre MOREL till Europeiska unionens särskilda representant för krisen i Georgien för perioden till och med den 28 februari 2009.

(2)

Den 16 februari 2009 antog rådet gemensam åtgärd 2009/131/Gusp (2) om förlängning av den särskilda representantens uppdrag till och med den 31 augusti 2009, och den 27 juli 2009 antog rådet gemensam åtgärd 2009/571/Gusp (3) om ytterligare förlängning av den särskilda representantens uppdrag till och med den 28 februari 2010.

(3)

Ett nytt finansiellt referensbelopp bör fastställas för att täcka utgifterna för den särskilda representantens uppdrag under perioden till och med den 28 februari 2010.

(4)

Den särskilda representanten kommer att utföra sitt uppdrag i en situation som kan komma att förvärras och skada de mål för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som anges i artikel 21 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemensam åtgärd 2009/131/Gusp ska ändras på följande sätt:

Artikel 5.1 ska ersättas med följande:

”1.   Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för den särskilda representantens uppdrag under perioden 1 mars 2009–28 februari 2010 ska uppgå till 517 000 EUR.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Artikel 3

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 15 december 2009.

På rådets vägnar

E. ERLANDSSON

Ordförande


(1)  EUT L 259, 27.9.2008, s. 16.

(2)  EUT L 46, 17.2.2009, s. 47.

(3)  EUT L 197, 29.7.2009, s. 109.


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/78


BESLUT EUPOL COPPS/2/2009 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

den 15 december 2009

om utnämning av chefen för Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna

(2009/957/Gusp)

KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskild artikel 38 tredje stycket,

med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2005/797/Gusp av den 14 november 2005 om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (1), särskilt artikel 11.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom artikel 11.1 i gemensam åtgärd 2005/797/Gusp bemyndigas kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik att i enlighet med artikel 38 i fördraget fatta tillämpliga beslut för utövande av politisk kontroll och strategisk ledning av uppdraget Eupol Copps, inklusive särskilt beslutet om utnämning av en uppdragschef.

(2)

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har föreslagit att Henrik MALMQUIST utnämns till uppdragschef för Eupol Copps.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Henrik MALMQUIST utnämns härmed till uppdragschef för Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) för perioden 1 januari 201031 december 2010.

Artikel 2

Detta beslut skall meddelas Henrik MALMQUIST.

Det får verkan samma dag som det meddelas.

Utfärdat i Bryssel den 15 december 2009.

För kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik

O. SKOOG

Ordförande


(1)  EUT L 300, 17.11.2005, s. 65.


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/79


BESLUT EUPM/1/2009 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

av den 15 december 2009

om förlängning av mandatet för uppdragschefen för Europeiska unionens polisuppdrag (EUPM) i Bosnien och Hercegovina (BiH)

(2009/958/Gusp)

KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38 tredje stycket,

med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2009/906/Gusp av den 8 december 2009 om Europeiska unionens polisuppdrag (EUPM) i Bosnien och Hercegovina (BiH) (1), särskilt artikel 10.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom artikel 10.1 i gemensam åtgärd 2009/906/Gusp bemyndigas kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att i enlighet med artikel 38 i fördraget fatta lämpliga beslut för att utöva den politiska kontrollen över och strategiska ledningen av EUPM, särskilt beslutet om utnämning av en uppdragschef.

(2)

Den 24 oktober 2008 utnämnde Kusp på förslag av generalsekreteraren/den höge representanten genom beslut 2008/835/Gusp (2) Stefan FELLER till uppdragschef för EUPM till och med den 31 december 2009.

(3)

Den 13 november 2009 föreslog generalsekreteraren/den höge representanten Kusp att förlänga Stefan FELLERs mandat med ytterligare ett år till och med den 31 december 2010,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Stefan FELLERs mandat som uppdragschef för Europeiska unionens polisuppdrag i Bosnien och Hercegovina förlängs härmed till och med den 31 december 2010.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas till och med den 31 december 2010.

Artikel 3

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 15 december 2009.

För kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik

O. SKOOG

Ordförande


(1)  EUT L 322, 9.12.2009, s. 22.

(2)  EUT L 298, 7.11.2008, s. 30.


RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE INTE ÄR OBLIGATORISKT

16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/80


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 december 2009

om ändring av beslut 2007/230/EG om en blankett avseende sociallagstiftning på vägtransportområdet

[delgivet med nr K(2009) 9895]

(Text av betydelse för EES)

(2009/959/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (1), särskilt artiklarna 11.3 och 13, och

av följande skäl:

(1)

Den huvudsakliga informationskällan vid vägkontrollerna är de uppgifter som färdskrivaren registrerat. Bristfälliga uppgifter kan endast rättfärdigas av att färdskrivaren av objektiva skäl inte kunnat registrera några uppgifter, inklusive manuellt införda uppgifter. I sådana fall behövs ett intyg som styrker dessa skäl.

(2)

Den intygsblankett som finns som bilaga till kommissionens beslut 2007/230/EG (2) har visat sig vara otillräcklig för att omfatta alla de fall då det varit tekniskt omöjligt att registrera förarens aktiviteter med hjälp av färdskrivaren.

(3)

För att medlemsstaternas övervakning av efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (3) ska göras mer effektiv och ändamålsenlig bör blanketten ändras genom att det tilläggs fler uppgifter än dem som anges i rådets direktiv 2006/22/EG artikel 11.3.

(4)

Intygsblanketten bör bara användas om färdskrivarens uppgifter av objektiva tekniska skäl inte kan påvisa att bestämmelserna i förordning (EG) nr 561/2006 har följts.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 18.1 i rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2007/230/EG ska ersättas med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 december 2009.

På kommissionens vägnar

Antonio TAJANI

Kommissionens vice ordförande


(1)  EUT L 102, 11.4.2006, s. 35.

(2)  EUT L 99, 14.4.2007, s. 14.

(3)  EUT L 102, 11.4.2006, s. 1.

(4)  EGT L 370, 31.12.1985, s. 8.


BILAGA

Image


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/82


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 december 2009

om ändring av beslut 2004/407/EG avseende tillåtelse att importera fotografiskt gelatin till Tjeckien

[delgivet med nr K(2009) 9899]

(Endast den tjeckiska, tyska, engelska, franska och nederländska texten är giltig)

(2009/960/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (1), särskilt artiklarna 4.4 och 32.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EG) nr 1774/2002 är det förbjudet att importera animaliska biprodukter och bearbetade produkter till unionen eller att transitera dessa genom unionen om detta inte godkänts i enlighet med den förordningen.

(2)

Enligt kommissionens beslut 2004/407/EG av den 26 april 2004 om övergångsbestämmelser angående hygien och certifiering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 avseende import av fotografiskt gelatin från vissa tredjeländer (2) ska Belgien, Luxemburg, Nederländerna och Förenade kungariket tillåta import av visst gelatin som endast är avsett för fotoindustrin (nedan kallat fotografiskt gelatin), vilket överensstämmer med det beslutet.

(3)

Enligt beslut 2004/407/EG tillåts import av fotografiskt gelatin endast från de tredjeländer som anges i bilagan till det beslutet, dvs. Japan och Amerikas förenta stater. Enligt det beslutet ska importerade sändningar transporteras till den mottagande anläggningen under strikta hanteringskrav för att potentiella risker för människors och djurs hälsa ska kunna undvikas.

(4)

Tjeckien har ansökt om att få tillåta import av fotografiskt gelatin från dessa tredjeländer till en anläggning på sitt territorium. Tjeckien har bekräftat att de strikta hanteringskraven i beslut 2004/407/EG kommer att tillämpas för att potentiella hälsorisker ska kunna undvikas.

(5)

I avvaktan på att de tekniska kraven för import av animaliska biprodukter revideras i Europaparlamentets och rådets ändrade förordning (EG) nr 1069/2009 (3) om animaliska biprodukter bör Tjeckien följaktligen få tillåta import av fotografiskt gelatin under förutsättning att villkoren i beslut 2004/407/EG uppfylls. Denna import får dock av geografiska skäl ske via Tyskland.

(6)

Beslut 2004/407/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2004/407/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Undantag avseende import av fotografiskt gelatin

Genom undantag från bestämmelserna i artikel 29.1 i förordning (EG) nr 1774/2002 ska Belgien, Tjeckien, Luxemburg, Nederländerna och Förenade kungariket tillåta import av gelatin som framställts av material som innehåller ryggrad från nötkreatur som klassificerats som kategori 1-material enligt förordning (EG) nr 1774/2002 och som endast är avsett för fotoindustrin (nedan kallat fotografiskt gelatin), vilket överensstämmer med detta beslut.”

2.

Artikel 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 9

Adressater

Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.”

3.

Bilagorna I och III ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Utfärdat i Bryssel den 14 december 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 273, 10.10.2002, s. 1.

(2)  EUT L 151, 30.4.2004, s. 11.

(3)  EUT L 300, 14.11.2009, s. 1.


BILAGA

Bilagorna I och III ska ändras på följande sätt:

1.

Bilaga I ska ersättas med följande:

”BILAGA I

TREDJELÄNDER SOM ÄR URSPRUNGSLÄNDER, URSPRUNGSANLÄGGNINGAR, BESTÄMMELSEMEDLEMSSTATER, GRÄNSKONTROLLSTATIONER DÄR VARORNA FÖRST INFÖRDES TILL UNIONEN OCH GODKÄNDA FABRIKER FÖR FOTOGRAFISKT MATERIAL

Tredjeland som är ursprungsland

Ursprungsanläggning

Bestämmelsemedlemsstat

Gränskontrollstation där varorna först infördes till unionen

Godkända fabriker för fotografiskt material

Japan

Nitta Gelatin Inc.

2–22 Futamata

Yao-City, Osaka

581 – 0024 JAPAN

Jellie Co. Ltd

7–1, Wakabayashi 2-Chome,

Wakabayashi-ku,

Sendai-city, Miyagi,

982 JAPAN

NIPPI Inc. Gelatin Division

1 Yumizawa-Cho

Fujinomiya City Shizuoka

418 – 0073 JAPAN

Nederländerna

Rotterdam

FUJIFILM Europe B.V.,

Oudenstaart 1

5047 TK Tilburg,

NEDERLÄNDERNA

Nitta Gelatin Inc.

2–22 Futamata

Yao-City, Osaka

581 – 0024 JAPAN

Förenade kungariket

Liverpool Felixstowe

Kodak Ltd Headstone Drive, Harrow, MIDDX

HA4 4TY,

FÖRENADE KONUNGARIKET

Tjeckien

Hamburg

FOMA BOHEMIA spol. s r.o.

Jana Krušinky 1604

501 04 Hradec Králove,

TJECKIEN

Förenta staterna

Eastman Gelatine Corporation,

227 Washington Street,

Peabody, MA, 01960 FÖRENTA STATERNA

Gelita North America,

2445 Port Neal Industrial Road Sergeant Bluff, Iowa, 51054 FÖRENTA STATERNA

Luxemburg

Antwerp

Zaventem

Luxembourg

DuPont Teijin

Luxembourg SA

PO Box 1681

1016

Luxembourg,

LUXEMBURG

Förenade kungariket

Liverpool

Felixstowe

Kodak Ltd

Headstone Drive, Harrow, MIDDX HA4 4TY,

FÖRENADE KONUNGARIKET

Eastman Gelatine Corporation, 227 Washington Street,

Peabody, MA, 01960 FÖRENTA STATERNA

Tjeckien

Hamburg

FOMA BOHEMIA spol. s r.o.

Jana Krušinky 1604

501 04 Hradec Králove,

TJECKIEN”

2.

Bilaga III ska ersättas med följande:

”BILAGA III

FÖRLAGOR TILL HÄLSOINTYG FÖR IMPORT FRÅN TREDJELAND AV TEKNISKT GELATIN FÖR ANVÄNDNING I FOTOINDUSTRIN

Anmärkningar

a)

Veterinärintyg för import av tekniskt gelatin för användning i fotoindustrin ska utfärdas av exportlandet på grundval av förlagorna i denna bilaga III. De ska innehålla de intyg som krävs för tredjeländer och, i tillämpliga fall, de tilläggsgarantier som krävs för det exporterande tredjelandet eller en del därav.

b)

Originalet till varje intyg ska bestå av ett enda blad med text på båda sidor eller, om mer text krävs, utformas på ett sådant sätt att alla blad som behövs utgör en odelbar enhet.

c)

Det ska vara avfattat på minst ett av de officiella språken i den medlemsstat där besiktningen vid EU:s gränskontrollstation ska företas och på minst ett av de officiella språken i bestämmelsemedlemsstaten. Dessa medlemsstater får dock tillåta andra språk, vid behov åtföljt av en officiell översättning.

d)

Om det för identifiering av varorna i sändningen bifogas ytterligare sidor till intyget, ska även dessa sidor betraktas som en del av originalintyget och den officiella veterinären ska underteckna och stämpla var och en av dessa sidor.

e)

Om intyget, med de ytterligare sidor som avses i d, består av mer än en sida ska varje sida numreras – (sidans nummer) av (det totala antalet sidor) – längst ned på sidan, medan intygets kodnummer, som fastställts av den behöriga myndigheten, ska anges högst upp på sidan.

f)

Originalintyget ska fyllas i och undertecknas av en officiell veterinär. De behöriga myndigheterna i exportlandet ska därvid se till att de principer för utfärdande av intyg som följs är likvärdiga med dem som anges i rådets direktiv 96/93/EG.

g)

Underskriften ska ha annan färg än den tryckta texten. Detta gäller även för stämplar, med undantag för präglade stämplar och vattenstämplar.

h)

Originalintyget ska åtfölja sändningen från EU:s gränskontrollstation till dess att den når bestämmelsefabriken för fotografiskt material.

Image

Image


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/88


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 december 2009

om ekonomiskt stöd från unionen för 2010 till vissa av gemenskapens referenslaboratorier på området djurhälsa och levande djur

[delgivet med nr K(2009) 9965]

(Endast de danska, engelska, franska, spanska, svenska och tyska versionerna är giltiga)

(2009/961/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet (1), särskilt artikel 31.1,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (2), särskilt artikel 32.7, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 31.1 i beslut 2009/470/EG kan gemenskapens referenslaboratorier på området djurhälsa och levande djur få stöd från unionen.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1754/2006 av den 28 november 2006 om villkoren för beviljande av ekonomiskt stöd från gemenskapen till gemenskapens referenslaboratorier för foder och livsmedel och för djurhälsa (3) ska ekonomiskt stöd från unionen beviljas om de godkända arbetsprogrammen genomförs effektivt och om stödmottagarna överlämnar alla nödvändiga handlingar inom vissa tidsfrister.

(3)

I enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 1754/2006 regleras förhållandet mellan kommissionen och gemenskapens referenslaboratorier i ett partnerskapsavtal som kompletteras av ett flerårigt arbetsprogram.

(4)

Kommissionen har utvärderat arbetsprogrammen och de preliminära budgetar som gemenskapens referenslaboratorier lagt fram för år 2010.

(5)

Ekonomiskt stöd från unionen bör därför beviljas de gemenskapsreferenslaboratorier som utsetts att fullgöra de uppgifter och åligganden som fastställs i följande rättsakter:

Rådets direktiv 92/35/EEG av den 29 april 1992 om kontrollregler och åtgärder för bekämpning av afrikansk hästpest (4).

Rådets direktiv 92/66/EEG av den 14 juli 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av Newcastlesjukan (5).

Rådets direktiv 92/119/EEG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka (6).

Rådets direktiv 93/53/EEG av den 24 juni 1993 om gemenskapens minimiåtgärder för bekämpning av vissa fisksjukdomar (7).

Rådets direktiv 95/70/EG av den 22 december 1995 om gemenskapens minimiåtgärder för kontroll av vissa sjukdomar hos musslor (8).

Rådets beslut 2000/258/EG av den 20 mars 2000 om att utse ett särskilt institut med ansvar för att fastställa de kriterier som behövs för att standardisera serologiska tester för kontroll av rabiesvaccins effektivitet (9).

Rådets direktiv 2000/75/EG av den 20 november 2000 om fastställande av särskilda bestämmelser om åtgärder för bekämpning och utrotning av bluetongue (10).

Rådets direktiv 2001/89/EG av den 23 oktober 2001 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av klassisk svinpest (11).

Rådets direktiv 2002/60/EG av den 27 juni 2002 om särskilda bestämmelser för bekämpning av afrikansk svinpest och om ändring av direktiv 92/119/EEG beträffande Teschensjuka och afrikansk svinpest (12).

Rådets direktiv 2003/85/EG av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka, om upphävande av direktiv 85/511/EEG och besluten 89/531/EEG och 91/665/EEG samt om ändring av direktiv 92/46/EEG (13).

Rådets beslut 96/463/EG av den 23 juli 1996 om att utse ett referensorgan som skall ansvara för samarbetet vid harmoniseringen av provningsmetoderna och bedömningen av resultaten hos renrasiga avelsdjur av nötkreatur (14).

Förordning (EG) nr 882/2004 när det gäller brucellos.

Rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (15).

Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (16).

Kommissionens förordning (EG) nr 180/2008 av den 28 februari 2008 om gemenskapens referenslaboratorium för andra hästsjukdomar än afrikansk hästpest och om ändring av bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (17).

Kommissionens förordning (EG) nr 737/2008 av den 28 juli 2008 om utseende av gemenskapens referenslaboratorier för kräftdjurssjukdomar, rabies och bovin tuberkulos, om fastställande av ytterligare ansvarsområden och uppgifter för gemenskapens referenslaboratorier för rabies och bovin tuberkulos samt om ändring av bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (18).

(6)

Ekonomiskt stöd till gemenskapsreferenslaboratoriers arbete och anordnande av seminarier bör också överensstämma med bestämmelserna om stödberättigande i förordning (EG) nr 1754/2006.

(7)

I förordning (EG) nr 1754/2006 fastställs bestämmelser om stödberättigande för seminarier som anordnas av gemenskapens referenslaboratorier. Ekonomiskt stöd kan beviljas till högst 32 seminariedeltagare. Undantag från denna begränsning bör göras enligt artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1754/2006 för några av gemenskapens referenslaboratorier som behöver stöd till mer än 32 deltagare för att seminariet ska ge bästa resultat. Undantag kan göras om ett referenslaboratorium i gemenskapen tar på sig ledarskapet och ansvaret för att anordna ett seminarium med ett annat referenslaboratorium i gemenskapen.

(8)

Enligt artiklarna 3.2 a och 13 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (19) ska program för bekämpning och övervakning av djursjukdomar (veterinära åtgärder) finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket. Vidare föreskrivs det i artikel 13 andra stycket i den förordningen att Europeiska garantifonden för jordbruket i exceptionella och välmotiverade fall ska bära de administrativa kostnader och personalkostnader som förorsakas medlemsstaterna och stödmottagare som får stöd från fonden, när det gäller åtgärder och program som omfattas av beslut 2009/470/EG om utgifter inom veterinärområdet. För den finansiella kontrollen gäller artiklarna 9, 36 och 37 i förordning (EG) nr 1290/2005.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

När det gäller afrikansk hästpest ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Laboratorio Central de Sanidad Animal de Algete, Algete (Madrid), Spanien, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga III till direktiv 92/35/EEG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 150 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010, varav högst 50 000 euro ska avsättas för anordnandet av ett fackseminarium om afrikansk hästpest.

Enligt artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1754/2006 ska det laboratorium som anges i första stycket vara berättigat till ekonomiskt stöd för att högst 50 personer ska kunna delta i det seminarium som avses i andra stycket.

Artikel 2

När det gäller Newcastlesjuka ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Veterinary Laboratories Agency (VLA), New Haw, Weybridge, Förenade kungariket, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga V till direktiv 92/66/EEG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 88 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 3

När det gäller vesikulär svinsjuka ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till AFRC Institute for Animal Health, Pirbright Laboratory, Pirbright, Förenade kungariket, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga III till direktiv 92/119/EEG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 120 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 4

När det gäller fisksjukdomar ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Danmarks Tekniske Universitet, Veterinærinstituttet, Afdeling for Fjerkræ, Fisk og Pelsdyr, Århus, Danmark, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga VI till direktiv 2006/88/EG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 255 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 5

När det gäller sjukdomar hos musslor ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Ifremer, La Tremblade, Frankrike, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga VI till direktiv 2006/88/EG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som institutet har för arbetsprogrammet, dock högst 105 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 6

När det gäller rabies-serologi ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till AFSSA, Laboratoire d’études sur la rage et la pathologie des animaux sauvages, Nancy, Frankrike, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga II till beslut 2000/258/EG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 140 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 7

När det gäller blåtunga ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till AFRC Institute for Animal Health, Pirbright Laboratory, Pirbright, Förenade kungariket, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga II.B till direktiv 2000/75/EG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 280 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 8

När det gäller klassisk svinpest ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Institut für Virologie der Tierärztlichen Hochschule Hannover, Hannover, Tyskland, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga IV till direktiv 2001/89/EG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som institutet har för arbetsprogrammet, dock högst 385 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010, varav högst 25 000 euro ska avsättas för anordnandet av ett fackseminarium om klassisk svinpest.

Artikel 9

När det gäller afrikansk svinpest ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Centro de Investigación en Sanidad Animal, Valdeolmos, Madrid, Spanien, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga V till direktiv 2002/60/EG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som forskningscentret har för arbetsprogrammet, dock högst 140 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 10

När det gäller mul- och klövsjuka ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Institute for Animal Health, Pirbright Laboratory, of the Biotechnology and Biological Sciences Research Council (BBSRC), Pirbright, Förenade kungariket, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga XVI till direktiv 2003/85/EG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 350 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 11

När det gäller samarbetet för att harmonisera provningsmetoderna och bedömningen av provningsresultaten för renrasiga avelsdjur av nötkreatur ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Interbull Centre, Institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Sverige, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga II till beslut 96/463/EG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som centret har för arbetsprogrammet, dock högst 150 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 12

När det gäller brucellos ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till AFSSA, Laboratoire d’études et de recherches en pathologie animale et zoonoses, Maisons-Alfort, Frankrike, för de uppgifter och åligganden som anges i artikel 32.2 i förordning (EG) nr 882/2004.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 240 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 13

När det gäller aviär influensa ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Veterinary Laboratories Agency (VLA), New Haw, Weybridge, Förenade kungariket, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga VII till direktiv 2005/94/EG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 380 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 14

När det gäller kräftdjurssjukdomar ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Centre for Environment, Fisheries & Aquaculture Science (Cefas), Weymouth Laboratory, Förenade kungariket, för de uppgifter och åligganden som anges i del I i bilaga VI till direktiv 2006/88/EG.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 140 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010, varav högst 30 000 euro ska avsättas för anordnandet av ett fackseminarium om kräftdjurssjukdomar.

Artikel 15

När det gäller andra hästsjukdomar än afrikansk hästpest ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till AFSSA, Laboratoire d’études et de recherches en pathologie animale et zoonoses/Laboratoire d’études et de recherche en pathologie equine, Frankrike, för de uppgifter och åligganden som anges i bilagan till förordning (EG) nr 180/2008.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 530 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010, varav högst 30 000 euro ska avsättas för anordnandet av ett fackseminarium om hästsjukdomar.

Artikel 16

När det gäller rabies ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till AFSSA, Laboratoire d’études sur la rage et la pathologie des animaux sauvages, Nancy, Frankrike, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 737/2008.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 275 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010, varav högst 25 000 euro ska avsättas för anordnandet av ett fackseminarium om rabies.

Artikel 17

När det gäller tuberkulos ska unionen bevilja ekonomiskt stöd till Laboratorio de Vigilancia Veterinaria (VISAVET) vid Facultad de Veterinaria, Universidad Complutense de Madrid, Madrid, Spanien, för de uppgifter och åligganden som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 737/2008.

Unionens ekonomiska stöd ska i enlighet med förordning (EG) nr 1754/2006 uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnader som laboratoriet har för arbetsprogrammet, dock högst 150 000 euro för perioden 1 januari–31 december 2010.

Artikel 18

Detta beslut riktar sig till följande adressater:

För afrikansk hästpest: Laboratorio Central de Sanidad Animal, Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación, Ctra. De Algete km. 8, Valdeolmos, 28110 Algete (Madrid), SPANIEN.

För Newcastlesjuka: Veterinary Laboratories Agency, Weybridge, New Haw, Addelstone Surrey KT15 3NB, FÖRENADE KUNGARIKET.

För vesikulär svinsjuka: AFRC Institute for Animal Health, Pirbright Laboratory, Pirbright, Woking, Surrey GU24 ONF, FÖRENADE KUNGARIKET.

För fisksjukdomar: Danmarks Tekniske Universitet, Veterinærinstituttet, Afdeling for Fjerkræ, Fisk og Pelsdyr, Hangøvej 2, 8200 Århus, DANMARK.

För sjukdomar hos musslor: IFREMER, B.P. 133, 17390 La Tremblade, FRANKRIKE.

För rabies-serologi: AFSSA, Laboratoire d’études sur la rage et la pathologie des animaux sauvages, site de Nancy, Domaine de Pixérécourt, BP 9, 54220 Malzéville, FRANKRIKE.

För blåtunga: AFRC Institute for Animal Health, Pirbright Laboratory, Pirbright, Woking, Surrey GU24 ONF, FÖRENADE KUNGARIKET.

För klassisk svinpest: Institut für Virologie der Tierärztlichen Hochschule, Bischofsholer Damm 15, 3000 Hannover, TYSKLAND.

För afrikansk svinpest: Centro de Investigación en Sanidad Animal, Ctra. De Algete a El Casar, Valdeolmos, 28130 Madrid, SPANIEN.

För mul- och klövsjuka: AFRC Institute for Animal Health, Pirbright Laboratory, Pirbright, Woking, Surrey GU24 ONF, FÖRENADE KUNGARIKET.

Interbull Centre, Institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7023, SE-750 07 Uppsala, SVERIGE.

För brucellos: AFSSA, Laboratoire d’études et de recherches en pathologie animale et zoonoses, 23 avenue du Général de Gaulle, 94706 Maisons-Alfort, Cedex, FRANKRIKE.

För aviär influensa: Veterinary Laboratories Agency, Weybridge, New Haw, Addelstone Surrey KT15 3NB, FÖRENADE KUNGARIKET.

För kräftdjurssjukdomar: Centre for Environment, Fisheries & Aquaculture Science (Cefas), Weymouth Laboratory, The Nothe, Barrack Road, Weymouth, Dorset DT4 8UB, FÖRENADE KUNGARIKET.

För hästsjukdomar: AFSSA, Laboratoire d’études et de recherches en pathologie animale et zoonoses, 23 avenue du Général de Gaulle, 94706 Maisons-Alfort, Cedex, FRANKRIKE.

För rabies: AFSSA, Laboratoire d’études sur la rage et la pathologie des animaux sauvages, site de Nancy, Domaine de Pixérécourt, BP 9, 54220 Malzéville, FRANKRIKE.

För tuberkulos: VISAVET – Laboratorio de vigilancia veterinaria, Facultad de Veterinaria, Universidad Complutense de Madrid, Avda. Puerta de Hierro, s/n. Ciudad Universitaria, 28040 Madrid, SPANIEN.

Utfärdat i Bryssel den 14 december 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 155, 18.6.2009, s. 30.

(2)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(3)  EUT L 331, 29.11.2006, s. 8.

(4)  EGT L 157, 10.6.1992, s. 19.

(5)  EGT L 260, 5.9.1992, s. 1.

(6)  EGT L 62, 15.3.1993, s. 69.

(7)  EGT L 175, 19.7.1993, s. 23.

(8)  EGT L 332, 30.12.1995, s. 33.

(9)  EGT L 79, 30.3.2000, s. 40.

(10)  EGT L 327, 22.12.2000, s. 74.

(11)  EGT L 316, 1.12.2001, s. 5.

(12)  EGT L 192, 20.7.2002, s. 27.

(13)  EUT L 306, 22.11.2003, s. 1.

(14)  EGT L 192, 2.8.1996, s. 19.

(15)  EUT L 10, 14.1.2006, s. 16.

(16)  EUT L 328, 24.11.2006, s. 14.

(17)  EUT L 56, 29.2.2008, s. 4.

(18)  EUT L 201, 30.7.2008, s. 29.

(19)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/93


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 15 december 2009

om ändring av tillägget till bilaga VI till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien vad gäller vissa mjölkbearbetningsanläggningar i Bulgarien

[delgivet med nr K(2009) 9976]

(Text av betydelse för EES)

(2009/962/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien, särskilt kapitel 4 avsnitt B led f första stycket i bilaga VI, och

av följande skäl:

(1)

Bulgarien har genom anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien beviljats övergångsperioder när det gäller vissa mjölkbearbetningsanläggningars efterlevnad av kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (1).

(2)

Bulgarien har lämnat garantier för att 21 mjölkbearbetningsanläggningar har avslutat sin uppgradering och nu uppfyller de krav som ställs i unionslagstiftningen. Av dem får 13 ta emot och utan separata produktionslinjer bearbeta både obehandlad mjölk som uppfyller kraven och obehandlad mjölk som inte gör det. En av dessa 13 anläggningar fanns redan med i förteckningen i kapitel I i tillägget till bilaga VI. Tolv anläggningar bör därför läggas till i förteckningen i kapitel I i tillägget till bilaga VI.

(3)

Tillägget till bilaga VI till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillägget till bilaga VI till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 15 december 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.


BILAGA

I kapitel I i tillägget till bilaga VI till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien ska följande uppgifter läggas till:

Nr

Veterinärnummer

Anläggningens namn

Stad/gata eller ort/region

”65.

BG 24.1.2037

’Stelimeks’ EOOD

s. Asen

66.

09.1.2015

’Anmar’ OOD

s. Padina

obsht. Ardino

67.

09.1.2016

OOD ’Persenski’

s. Zhaltusha

obsht. Ardino

68.

10.1.2014

ET ’Georgi Gushterov DR’

s. Yahinovo

69.

10.1.2018

’Evro miyt end milk’ EOOD

gr. Kocherinovo

obsht. Kocherinovo

70.

11.1.2017

ET ’Rima-Rumen Borisov’

s. Vrabevo

71.

13.1.2023

’Inter-D’ OOD

s. Kozarsko

72.

16.1.2049

’Alpina-Milk’ EOOD

s. Zhelyazno

73.

16.1.2064

OOD ’Ikay’

s. Zhitnitsa

obsht. Kaloyanovo

74.

21.1.2008

MK ’Rodopa milk’

s. Smilyan

obsht. Smolyan

75.

24.1.2039

’Penchev’ EOOD

gr. Chirpan

ul. ’Septemvriytsi’ 58

76.

25.1.2021

’Keya-Komers-03’ EOOD

s. Svetlen”


16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/95


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 10 december 2009

om ändringar av riktlinje ECB/2008/18 om tillfälliga ändringar av reglerna rörande godtagbara säkerheter

(ECB/2009/24)

(2009/963/EU)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2 första strecksatsen,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 12.1 och artikel 14.3 jämförd med artikel 3.1 första strecksatsen, artikel 18.2 och artikel 20 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

ECB-rådet har beslutat att förlänga den utvidgning av reglerna om vilka säkerheter som godtas enligt riktlinje ECB/2008/18 av den 21 november 2008 om tillfälliga ändringar av reglerna rörande godtagbara säkerheter (1).

(2)

Med anledning av detta är det nödvändigt att ändra riktlinje ECB/2008/18.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Riktlinje ECB/2008/18 ska ändras på följande sätt:

Artikel 10.2 ska ersättas med följande:

”Denna riktlinje ska tillämpas från den 1 december 2008 till den 31 december 2010 eller, om detta datum infaller senare, fram till förfallodagen för den sista tolvmånaders refinansieringstransaktionen som inletts senast den 31 december 2010.”

Artikel 2

Ikraftträdande

1.   Denna riktlinje träder i kraft två dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Artikel 3

Adressater och genomförandeåtgärder

1.   Denna riktlinje riktar sig till de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker.

2.   De nationella centralbankerna ska meddela ECB de åtgärder som de avser vidta för att följa denna riktlinje.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 10 december 2009.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 314, 25.11.2008, s. 14.