I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

15.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1215/2009

av den 30 november 2009

om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess

(kodifierad version)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Rådets förordning (EG) nr 2007/2000 av den 18 september 2000 om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess samt om ändring av förordning (EG) nr 2820/98 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1763/1999 och (EG) nr 6/2000 (1) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (2). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)	Vid sitt möte i Lissabon den 23–24 mars 2000 beslutade Europeiska rådet att stabiliserings- och associeringsavtalen med länderna på västra Balkan bör föregås av en asymmetrisk handelsliberalisering.

(3)	En fortsatt öppning av gemenskapens marknad för import från västra Balkan förväntas komma att främja den politiska och ekonomiska stabiliseringsprocessen i regionen utan att medföra några negativa effekter för gemenskapen.

(4)	Gemenskapens autonoma handelsförmåner bör därför utökas genom att alla återstående tulltak för industriprodukter undanröjs och genom att jordbruks- och fiskeriprodukter, inbegripet bearbetade produkter, ges utvidgat tillträde till gemenskapens marknad.

(5)	Åtgärderna föreslås som ett led i EU:s stabiliserings- och associeringsprocess för att bemöta den särskilda situationen på västra Balkan. Åtgärderna kommer inte att utgöra ett prejudikat för gemenskapens handelspolitik i förhållande till andra tredjeländer.

(6)

Enligt EU:s stabiliserings- och associeringsprocess, som bygger på tidigare regionala strategier och rådets slutsatser av den 29 april 1997, gäller vissa villkor för utvecklingen av de bilaterala förbindelserna mellan Europeiska unionen och länderna i västra Balkan. För att autonoma handelsförmåner ska kunna beviljas ska länderna respektera de grundläggande principerna för demokrati och mänskliga rättigheter och därtill vara beredda att utveckla ekonomiska förbindelser med varandra. Beviljandet av utökade autonoma handelsförmåner för länder som deltar i EU:s stabiliserings- och associeringsprocess bör göras beroende av deras beredvillighet att inleda konkreta ekonomiska reformer och regionalt samarbete, särskilt genom att inrätta frihandelsområden i enlighet med tillämpliga Gatt/WTO-normer. Rätten att omfattas av autonoma handelsförmåner är dessutom beroende av att förmånstagarna deltar i ett effektivt administrativt samarbete med gemenskapen i syfte att förhindra alla former av bedrägeri.

(7)	Handelsförmåner kan endast beviljas ett land eller territorium som har en tullförvaltning.

(8)

Bosnien och Hercegovina, Serbien och Kosovo, enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 (1999) underkastat en internationell civil administration genom Förenta nationernas uppdrag i Kosovo (UNMIK) (nedan kallat Kosovo), uppfyller dessa villkor och bör alla beviljas likadana handelsförmåner för att undvika diskriminering i regionen.

(9)	I de handelsåtgärder som föreskrivs i denna förordning bör det tas hänsyn till att Serbien och Kosovo utgör separata tullområden.

(10)	Gemenskapen har ingått ett avtal med Serbien om handel med textilprodukter (3).

(11)	Albanien, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Montenegro bör fortsätta att omfattas av denna förordning endast om den innehåller bestämmelser om medgivanden som är mer förmånliga än de medgivanden som fastställs enligt avtalssystemen mellan gemenskapen och dessa länder.

(12)	I fråga om ursprungsintyg och förfaranden för administrativt samarbete bör de relevanta bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (4) tillämpas.

(13)	Av rationaliserings- och förenklingsskäl bör kommissionen ges möjligheten att, efter samråd med tullkodexkommittén och utan att det påverkar de särskilda förfaranden som avses i denna förordning, göra erforderliga ändringar och tekniska anpassningar av denna förordning.

(14)	De åtgärder som nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

(15)	Importordningarna enligt denna förordning bör förnyas i enlighet med de villkor som fastställts av rådet och mot bakgrund av erfarenheterna av att bevilja de förmåner som avses i denna förordning. Giltigheten av denna ordning bör begränsas till och med den 31 december 2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förmånsordningar

1. Utan att det påverkar tillämpningen av de speciella bestämmelserna i artikel 3 får produkter med ursprung i Bosnien och Hercegovina eller i Serbiens eller Kosovos tullområde, andra än de under nummer 0102, 0201, 0202, 0301, 0302, 0303, 0304, 0305, 1604, 1701, 1702 och 2204 i Kombinerade nomenklaturen, importeras till gemenskapen utan kvantitativa begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan och med befrielse från tullar och avgifter med motsvarande verkan.

2. Import av sockerprodukter under nummer 1701 och 1702 i Kombinerade nomenklaturen med ursprung i Bosnien och Hercegovina, eller i Serbiens eller Kosovos tullområde, ska omfattas av medgivandena i artikel 3.

3. Produkter med ursprung i Albanien, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien eller Montenegro ska även fortsättningsvis omfattas av bestämmelserna i denna förordning när så anges eller av åtgärder som anges i denna förordning och som är mer gynnsamma än de handelsmedgivanden som fastställts inom ramen för de bilaterala avtalen mellan gemenskapen och dessa länder.

Artikel 2

Villkor för rätten till handelsförmåner

1. Rätten att omfattas av de handelsförmåner som införs genom artikel 1 ska vara beroende av följande villkor, nämligen

a)	iakttagande av definitionen av begreppet ”ursprungsprodukter” i del I avdelning IV kapitel 2 avsnitt 1 underavsnitt 1 i förordning (EEG) nr 2454/93,

de länder och territorier som avses i artikel 1 ska avstå från att införa nya tullar eller avgifter med motsvarande verkan eller nya kvantitativa begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan för import med ursprung i gemenskapen och också avstå från att höja nu gällande tullar eller avgifter eller införa nya restriktioner från och med den 30 september 2000, och

c)	förmånstagarna ska delta i ett effektivt administrativt samarbete med gemenskapen i syfte att förhindra alla former av bedrägeri.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av villkoren enligt punkt 1 ska rätten att omfattas av de handelsförmåner som införs genom artikel 1 vara beroende av beredvilligheten hos de länder som omfattas av förmånerna att genomföra konkreta ekonomiska reformer och regionalt samarbete med andra länder som omfattas av EU:s stabiliserings- och associeringsprocess, särskilt genom att upprätta frihandelsområden i enlighet med artikel XXIV i Gatt 1994 och andra relevanta WTO-bestämmelser.

Om dessa villkor inte respekteras får rådet, med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen, besluta om lämpliga åtgärder.

Artikel 3

Jordbruksprodukter – tullkvoter

1. De tullar som är tillämpliga på import till gemenskapen av i bilaga I angivna fiskeriprodukter och angivet vin med ursprung i de länder och territorier som anges i artikel 1 ska tillfälligt upphävas under de tidsperioder, vid de nivåer, inom gränserna för de gemenskapstullkvoter och i enlighet med de villkor som anges för var och en av produkterna och ursprungsländerna i den bilagan.

2. Tullsatsen för import till gemenskapen av ”baby-beef”-produkter enligt definitionen i bilaga II med ursprung i de länder och territorier som avses i artikel 1.1 ska, inom ramen för en årlig tullkvot på 11 475 ton uttryckt i slaktvikt, uppgå till 20 % av den värdetull och 20 % av den särskilda tull som anges i Gemensamma tulltaxan.

Den årliga tullkvoten på 11 475 ton ska fördelas mellan förmånsländerna och territorierna enligt följande:

a)	1 500 ton (slaktvikt) för ”baby-beef”-produkter med ursprung i Bosnien och Hercegovina.

b)	9 175 ton (slaktvikt) för ”baby-beef”-produkter med ursprung i Serbiens eller Kosovos tullområde.

Import till gemenskapen av ”baby-beef”-produkter enligt definitionen i bilaga II med ursprung i Albanien ska inte omfattas av ett tullmedgivande.

Alla importansökningar inom ramen för dessa kvoter ska åtföljas av ett av de behöriga myndigheterna i exportlandet utfärdat äkthetsintyg, av vilket framgår att varan har sitt ursprung i landet eller territoriet i fråga samt att den överensstämmer med definitionen i bilaga II till denna förordning. Detta intyg ska utformas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (6) (”förordningen om en samlad marknadsordning”).

3. Import av sockerprodukter under nummer 1701 och 1702 i Kombinerade nomenklaturen med ursprung i Bosnien och Hercegovina samt i Serbiens eller Kosovos tullområde ska vara befriad från tull inom följande årliga tullkvoter:

a)	12 000 ton (nettovikt) för sockerprodukter med ursprung i Bosnien och Hercegovina.

b)	180 000 ton (nettovikt) för sockerprodukter med ursprung i Serbiens eller Kosovos tullområde.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i denna förordning, särskilt artikel 10, kan kommissionen med hänsyn till att jordbruks- och fiskerimarknaderna är särskilt känsliga vidta lämpliga åtgärder i enlighet med det förfarande som avses i artikel 8.2, om importen av jordbruks- och fiskeriprodukter orsakar allvarliga störningar på gemenskapens marknader och regleringsmekanismerna för dessa marknader.

Artikel 4

Genomförande av tullkvoter för ”baby-beef” och socker

Tillämpningsföreskrifter för tullkvoten för ”baby-beef”-produkter ska fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Tillämpningsföreskrifter för tullkvoten för sockerprodukter under nummer 1701 och 1702 i den Kombinerade nomenklaturen ska fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i rådets förordning (EG) nr 1324/2007.

Artikel 5

Förvaltning av tullkvoter

De tullkvoter som avses i artiklarna 3.1 i denna förordning ska förvaltas av kommissionen i enlighet med artiklarna 308a, 308b och 308c i förordning (EEG) nr 2454/93.

Kommunikationen mellan medlemsstaterna och kommissionen i detta syfte ska i största möjliga utsträckning ske genom telematiska förbindelser.

Artikel 6

Tillgång till tullkvoter

Varje medlemsstat ska se till att importörerna har lika och oavbruten tillgång till tullkvoterna i den utsträckning som kvotmängderna medger.

Artikel 7

Överlämnande av befogenhet

Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses i artikel 8.2 anta de bestämmelser som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning, bortsett från bestämmelserna i artikel 4, och särskilt

a)	ändringar och tekniska anpassningar som blir nödvändiga till följd av ändringar av KN-nummer och underuppdelningar i TARIC, och

b)	anpassningar som är nödvändiga till följd av att andra avtal har ingåtts mellan gemenskapen och de länder och territorier som avses i artikel 1.

Artikel 8

Kommittén

1. Kommissionen ska biträdas av den tullkodexkommitté som inrättats genom artikel 247a i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (7) (nedan kallad kommittén).

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som hänvisas till i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.

Artikel 9

Samarbete

Medlemsstaterna och kommissionen ska genom ett nära samarbete säkerställa att denna förordning efterlevs, särskilt de bestämmelser som anges i artikel 10.1.

Artikel 10

Tillfälligt upphävande

1. Om kommissionen finner att det finns tillräckliga bevis för bedrägeri, för avsaknad av det administrativa samarbete som krävs för kontroll av ursprung, för en extrem ökning av exporten till gemenskapen som överskrider de berörda ländernas och territoriernas normala produktions- och exportkapacitet eller för att de länder och territorier som avses i artikel 1 inte iakttar bestämmelserna i artikel 2.1, får kommissionen vidta åtgärder för att helt eller delvis tillfälligt upphäva ordningarna enligt denna förordning under en period av tre månader, förutsatt att kommissionen först har

a)	underrättat kommittén,

b)	uppmanat medlemsstaterna att vidta de försiktighetsåtgärder som krävs för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen eller för att förmå det land eller territorium som omfattas av förmånerna att iaktta artikel 2.1,

offentliggjort ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning om att det finns rimliga skäl att betvivla att det land eller territorium som omfattas av förmånerna tillämpar förmånsordningen eller iakttar bestämmelserna i artikel 2.1 och att detta kan leda till att landets eller territoriets rätt att omfattas av förmånerna enligt denna förordning omprövas.

2. En medlemsstat kan inom tio dagar hänskjuta kommissionens beslut till rådet. Rådet kan inom 30 dagar fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet.

3. När tiden för det tillfälliga upphävandet löper ut ska kommissionen besluta att antingen avsluta det tillfälliga upphävandet efter samråd med kommittén, eller förlänga det tillfälliga upphävandet i enlighet med punkt 1.

Artikel 11

Upphävande

Förordning (EG) nr 2007/2000 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 12

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas till och med den 31 december 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 november 2009.

På rådets vägnar

S. O. LITTORIN

Ordförande

(1) EGT L 240, 23.9.2000, s. 1.

(2) Se bilaga III.

(3) EUT L 90, 8.4.2005, s. 36.

(4) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(6) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(7) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

BILAGA I

DE TULLKVOTER SOM AVSES I ARTIKEL 3.1

Utan hinder av reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen ska beskrivningen av varorna (”Varuslag”) endast anses vara vägledande, eftersom förmånssystemet när det gäller denna bilaga bestäms av KN-numrens omfattning. Där ”ex KN-nummer” anges, ska förmånssystemet bestämmas genom att KN-numret och motsvarande varubeskrivning tillämpas tillsammans.

Löpnummer	KN-nr	Beskrivning	Kvotvolym per år (1)	Förmånstagare	Tullsats
09.1571	0301 91 10 0301 91 90 0302 11 10 0302 11 20 0302 11 80 0303 21 10 0303 21 20 0303 21 80 0304 19 15 0304 19 17 ex 0304 19 19 ex 0304 19 91 0304 29 15 0304 29 17 ex 0304 29 19 ex 0304 99 21 ex 0305 10 00 ex 0305 30 90 0305 49 45 ex 0305 59 80 ex 0305 69 80	Öring (Salmo trutta, Oncorhynchus mykiss, Oncorhynchus clarki, Oncorhynchus aguabonita, Oncorhynchus gilae, Oncorhynchus apache och Oncorhynchus chrysogaster): levande; färsk eller kyld; fryst; torkad, saltad eller i saltlake; rökt; filéer och annat fiskkött; mjöl och pelletar, lämpliga som livsmedel	50 ton	Bosnien och Hercegovina, Serbiens eller Kosovos tullområde	Tullbefrielse
09.1573	0301 93 00 0302 69 11 0303 79 11 ex 0304 19 19 ex 0304 19 91 ex 0304 29 19 ex 0304 99 21 ex 0305 10 00 ex 0305 30 90 ex 0305 49 80 ex 0305 59 80 ex 0305 69 80	Karp: levande; färsk eller kyld; fryst; torkad, saltad eller i saltlake; rökt; filéer och annat fiskkött; mjöl och pelletar, lämpliga som livsmedel	110 ton	Bosnien och Hercegovina, Serbiens eller Kosovos tullområde	Tullbefrielse
09.1575	ex 0301 99 80 0302 69 61 0303 79 71 ex 0304 19 39 ex 0304 19 99 ex 0304 29 99 ex 0304 99 99 ex 0305 10 00 ex 0305 30 90 ex 0305 49 80 ex 0305 59 80 ex 0305 69 80	Havsruda (Dentex dentex och Pagellus spp): levande; färsk eller kyld; fryst; torkad, saltad eller i saltlake; rökt; filéer och annat fiskkött; mjöl och pelletar, lämpliga som livsmedel	75 ton	Bosnien och Hercegovina, Serbiens eller Kosovos tullområde	Tullbefrielse
09.1577	ex 0301 99 80 0302 69 94 ex 0303 77 00 ex 0304 19 39 ex 0304 19 99 ex 0304 29 99 ex 0304 99 99 ex 0305 10 00 ex 0305 30 90 ex 0305 49 80 ex 0305 59 80 ex 0305 69 80	Havsabborre (Dicentrarchus labrax): levande; färsk eller kyld; fryst; torkad, saltad eller i saltlake, rökt; filéer och annat fiskkött; mjöl och pelletar, lämpliga som livsmedel	60 ton	Bosnien och Hercegovina, Serbiens eller Kosovos tullområde	Tullbefrielse
09.1561	1604 16 00 1604 20 40	Ansjovis, beredd eller konserverad	60 ton	Bosnien och Hercegovina, Serbiens eller Kosovos tullområde	12,5 %
09.1515	ex 2204 21 79 ex 2204 21 80 ex 2204 21 84 ex 2204 21 85 2204 29 65 ex 2204 29 75 2204 29 83 ex 2204 29 84	Vin av färska druvor med en faktisk alkoholhalt av högst 15 volymprocent, annat än mousserande vin	129 000 hl (2)	Albanien (3), Bosnien och Hercegovina, Kroatien (4), f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (5), Montenegro (6), Serbiens eller Kosovos tullområde	Tullbefrielse

(1) En övergripande volym per tullkvot för import med ursprung i förmånsländerna.

(2) Denna övergripande tullkvot ska minskas om de individuella tullkvoterna i enlighet med löpnummer 09.1588 för vissa viner med ursprung i Kroatien ökar.

(3) Vin med ursprung i Albanien ska enbart kunna omfattas av denna övergripande tullkvot om de individuella tullkvoter som fastställs i tilläggsprotokollet om vin för Albanien har förbrukats. Dessa individuella tullkvoter öppnas under löpnummer 09.1512 och 09.1513.

(4) Vin med ursprung i Kroatien ska enbart kunna omfattas av denna övergripande tullkvot om de individuella tullkvoter som fastställs i tilläggsprotokollet om vin för Kroatien har förbrukats. Dessa individuella tullkvoter öppnas under löpnummer 09.1588 och 09.1589.

(5) Vin med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ska enbart kunna omfattas av denna övergripande tullkvot om de individuella tullkvoter som fastställs i tilläggsprotokollet om vin för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har förbrukats. Dessa individuella tullkvoter öppnas under löpnummer 09.1558 och 09.1559.

(6) Vin med ursprung i Montenegro ska enbart kunna omfattas av denna övergripande tullkvot om de individuella tullkvoter som fastställs i protokollet om vin för Montenegro har förbrukats. Denna individuella tullkvot öppnas under löpnummer 09.1514.

BILAGA II

Definition av ”baby-beef”-produkter som det hänvisas till i artikel 3.2

Utan hinder av reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen ska lydelsen av ”Varuslag” endast anses vara vägledande, eftersom förmånssystemet vad gäller denna bilaga bestäms av KN-numrens omfattning. Där ”ex KN-nummer” anges, ska förmånssystemet bestämmas genom att KN-numret och motsvarande varubeskrivning tillämpas tillsammans.

KN-nr	TARIC-nr	Varuslag
		Levande nötkreatur och andra oxdjur:
		– Andra:
		– – Tamboskap:
		– – – Med en vikt högre än 300 kg:
		– – – – Kvigor (hondjur som inte har kalvat):
ex 0102 90 51		– – – – – För slakt:
	10	– Som ännu inte fått permanenta tänder, med en vikt av minst 320 kg och högst 470 kg (1)
ex 0102 90 59		– – – – – Andra:
	11 21 31 91	– Som ännu inte fått permanenta tänder, med en vikt av minst 320 kg och högst 470 kg (1)
		– – – – Andra:
ex 0102 90 71		– – – – – För slakt:
	10	– Tjurar och stutar som ännu inte fått permanenta tänder, med en vikt av minst 350 kg och högst 500 kg (1)
ex 0102 90 79		– – – – – Andra:
	21 91	– Tjurar och stutar som ännu inte fått permanenta tänder, med en vikt av minst 350 kg och högst 500 kg (1)
		Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt:
ex 0201 10 00		– Hela eller halva slaktkroppar:
	91	– Hela slaktkroppar med en vikt på minst 180 kg och högst 300 kg, samt halva slaktkroppar med en vikt på minst 90 kg och högst 150 kg, med låg förbeningsgrad i brosken (i synnerhet i bäckenbensfogen och ryggkotornas tornutskottsspetsar), vars kött är ljusrosa och vars fett av mycket fin konsistens är vitt till ljusgult (1)
		– Andra styckningsdelar med ben:
ex 0201 20 20		– – Kompenserade kvartsparter
	91	– Kompenserade kvartsparter med en vikt på minst 90 kg och högst 150 kg, med låg förbeningsgrad i brosken (i synnerhet i bäckenbensfogen och ryggkotornas tornutskottsspetsar), vars kött är ljusrosa och vars fett av mycket fin konsistens är vitt till ljusgult (1)
ex 0201 20 30		– – Framkvartsparter, sammanhängande eller avskilda:
	91	– Avskilda framkvartsparter med en vikt på minst 45 kg och högst 75 kg, med låg förbeningsgrad i brosken (i synnerhet i ryggkotornas tornutskottsspetsar), vars kött är ljusrosa och vars fett av mycket fin konsistens är vitt till ljusgult (1)
ex 0201 20 50		– – Bakkvartsparter, sammanhängande eller avskilda:
	91	– Avskilda bakkvartsparter med en vikt på minst 45 kg och högst 75 kg (minst 38 kg men högst 68 kg i fråga om pistolstyckade parter), med låg förbeningsgrad i brosken (i synnerhet i ryggkotornas tornutskottsspetsar), vars kött är ljusrosa och vars fett av mycket fin konsistens är vitt till ljusgult (1)

(1) För tillämpning av detta nr erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda.

BILAGA III

Upphävd förordning

och ändringar av den i kronologisk ordning

Rådets förordning (EG) nr 2007/2000 (EGT L 240, 23.9.2000, s. 1).
Rådets förordning (EG) nr 2563/2000 (EGT L 295, 23.11.2000, s. 1).
Rådets förordning (EG) nr 2487/2001 (EGT L 335, 19.12.2001, s. 9).
Rådets förordning (EG) nr 607/2003 (EUT L 86, 3.4.2003, s. 18).	Endast artikel 1
Rådets förordning (EG) nr 374/2005 (EUT L 59, 5.3.2005, s. 1).
Kommissionens förordning (EG) nr 1282/2005 (EUT L 203, 4.8.2005, s. 6).
Rådets förordning (EG) nr 1946/2005 (EUT L 312, 29.11.2005, s. 1).
Rådets förordning (EG) nr 530/2007 (EUT L 125, 15.5.2007, s. 1).
Rådets förordning (EG) nr 407/2008 (EUT L 122, 8.5.2008, s. 7).

BILAGA IV

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 2007/2000	Denna förordning
Artikel 1.1	Artikel 1.1
Artikel 1.2	Artikel 1.3
Artikel 1.3	Artikel 1.2
Artikel 2	Artikel 2
Artikel 4.1	Artikel 3.1
Artikel 4.2 första stycket	Artikel 3.2 första stycket
Artikel 4.2 andra stycket, inledningen	Artikel 3.2 andra stycket, inledningen
Artikel 4.2 andra stycket a	Artikel 3.2 andra stycket a
Artikel 4.2 andra stycket d	Artikel 3.2 andra stycket b
Artikel 4.2 tredje och fjärde stycket	Artikel 3.2 tredje och fjärde stycket
Artikel 4.3	Artikel 3.4
Artikel 4.4	Artikel 3.3
Artikel 6	Artikel 4
Artikel 7	Artikel 5
Artikel 8	Artikel 6
Artikel 9	Artikel 7
Artikel 10	Artikel 8
Artikel 11	Artikel 9
Artikel 12	Artikel 10
Artikel 13	—
Artikel 14	—
Artikel 15	—
Artikel 16	—
—	Artikel 11
Artikel 17	Artikel 12
Bilaga I	Bilaga I
Bilaga II	Bilaga II
—	Bilaga III
—	Bilaga IV

15.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/10

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1216/2009

av den 30 november 2009

om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter

(kodifierad version)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 37 och 133,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)	Rådets förordning (EG) nr 3448/93 av den 6 december 1993 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (2) har ändrats flera gånger (3) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)	Enligt fördraget ska en gemensam jordbrukspolitik utarbetas för de jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till fördraget.

(3)	Vissa jordbruksprodukter ingår som beståndsdelar i en rad varor som inte är medtagna i bilaga I till fördraget.

(4)

Det är nödvändigt att i anslutning till den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma handelspolitiken vidta åtgärder med hänsyn till den betydelse som handeln med dessa varor har för målen i artikel 33 i fördraget och till hur de bestämmelser som har fastställts i enlighet med artikel 37 i fördraget påverkar ekonomin för de aktuella varorna till följd av skillnaderna mellan anskaffningskostnaderna för jordbruksprodukter inom och utanför gemenskapen och de inbördes prisskillnaderna mellan jordbruksprodukter.

(5)

Enligt fördraget är jordbrukspolitiken och handelspolitiken en angelägenhet för gemenskapen. För att uppnå de mål som ställs upp i fördraget är det nödvändigt att för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter fastställa allmänna och heltäckande regler som ska gälla inom hela gemenskapen.

(6)	Det bör tas hänsyn till de skyldigheter som följer av det jordbruksavtal som ingåtts inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna under Uruguayrundan (4).

(7)

Vissa varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget men som räknas upp i bilaga II till den här förordningen framställs också med användning av jordbruksprodukter som omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken. De avgifter som ska tas ut vid import av sådana varor bör därför också utjämna skillnaden mellan priserna på världsmarknaden och gemenskapsmarknaden för de jordbruksprodukter som har använts vid framställning av dem och dessutom skydda bearbetningsindustrin för de aktuella produkterna.

(8)

Enligt ingångna avtal ska gemenskapen se till att dessa avgifter endast används till att helt eller delvis utjämna prisskillnaderna för de jordbruksprodukter som används vid framställning av de aktuella varorna. Det är därför nödvändigt att för dessa varor fastställa vilken del av den totala avgiften som motsvarar utjämningen av prisskillnaderna för de berörda jordbruksprodukterna.

(9)	Det bör dessutom finnas ett nära samband mellan beräkningen av den jordbruksrelaterade delen av avgiften på varor och den avgift som gäller för basprodukter som införs i oförändrat tillstånd.

(10)	För att undvika onödiga administrativa formaliteter bör mindre belopp bortses ifrån, och det bör vara tillåtet för medlemsstaterna att avstå från att justera beloppen för en och samma transaktion om totalsumman i sig är obetydlig.

(11)

Tillämpningen av avtal om förmånsbehandling bör inte få ställa till problem för förfarandena i handeln med tredjeland. Tillämpningsföreskrifterna bör därför säkerställa att en vara som deklareras för export enligt ett avtal om förmånsbehandling inte exporteras enligt det normala förfarandet och omvänt.

(12)

Inom ramen för gemenskapens handelspolitik beviljas i vissa avtal om förmånsbehandling sänkningar av jordbrukskomponenten. Dessa sänkningar fastställs i förhållande till de jordbrukskomponenter som tillämpas för handel som inte är förmånsbehandlad. Det är viktigt att de sänkta beloppen räknas om till nationell valuta med användning av samma växelkurs som för omräkning av belopp som inte har sänkts.

(13)

Inom ramen för vissa avtal om förmånsbehandling har det beviljats koncessioner inom gränserna för kvoter som samtidigt gäller både skyddet av jordbruket och skydd utanför jordbruksområdet, eller skyddet utanför jordbruksområdet tillämpas med vissa sänkningar till följd av dessa avtal. Det är viktigt att det för skyddet utanför jordbruksområdet gäller samma förvaltningsregler som för skyddet av jordbruket.

(14)

Det bör införas ett system med exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som används vid framställning av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget så att producenterna av dessa varor inte missgynnas på grund av de priser som de till följd av den gemensamma jordbrukspolitiken måste betala för sina varuleveranser. Sådana bidrag får endast utjämna skillnaden mellan priset för en jordbruksprodukt på gemenskapsmarknaden och på världsmarknaden. Detta system bör därför upprättas inom ramen för den gemensamma organisationen av de berörda marknaderna.

(15)

Sådana bidrag kan beviljas enligt artiklarna 162, 163 och 164 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (5). Tillämpningsföreskrifterna bör antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007. Bidragsbeloppen bör fastställas enligt samma förfarande som bidragsbeloppen för de jordbruksprodukter som exporteras i oförändrat tillstånd. Tillämpningsföreskrifterna för detta förfarande bör däremot fastställas med särskild hänsyn till tillverkningsprocesserna för de aktuella varorna, och de bör därför fastställas på samma grunder.

(16)

Det är i synnerhet nödvändigt att, på grundval av gjorda åtaganden, se till att utgifterna kontrolleras genom utfärdandet av licenser. När det gäller de utgifter som inte täcks genom erhållandet av en eller flera licenser bör emellertid utgifterna även fortsättningsvis bokföras på grundval av bidragsutbetalningar, i förekommande fall som förskott.

(17)

Kommissionen beaktar samtliga företag som bearbetar jordbruksprodukter, särskilt situationen för små och medelstora företag med beaktande av verkningarna av riktade åtgärder som gäller finansiering av exportbidrag. Med hänsyn till de små exportörernas specifika intressen ska dessa företag undantas från kravet på att licenser ska uppvisas som ett villkor för beviljande av exportbidrag.

(18)

Den mekanism för skydd av jordbruket som föreskrivs i denna förordning kan visa sig vara otillräcklig under vissa speciella förhållanden. Denna risk kan även uppstå i samband med avtal om förmånsbehandling. För att undvika att gemenskapsmarknaden saknar skydd mot störningar i sådana fall bör möjlighet ges att snabbt vidta nödvändiga åtgärder.

(19)	Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (6) bör tillämpas på den handel som omfattas av den här förordningen.

(20)

Distinktionen mellan jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till fördraget och varor som inte omfattas av bilaga I tillämpas endast inom gemenskapen och kan förklaras med förhållandena inom gemenskapens jordbruk och livsmedelsindustri. Förhållandena i vissa tredjeländer med vilka gemenskapen ingår avtal kan vara väsentligt annorlunda. Det bör därför ges möjlighet att inom ramen för sådana avtal utvidga tillämpningen av de allmänna bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter som inte omfattas av bilaga I till fördraget till att gälla också för vissa jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till fördraget.

(21)

Enligt de avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget finns det en risk för att bearbetningsindustrins behov av jordbruksråvaror inte till fullo kan tillgodoses på konkurrenskraftiga villkor med jordbruksråvaror från gemenskapen. I förordning (EEG) nr 2913/92 föreskrivs i artikel 117 c att tillstånd för aktiv förädling får beviljas under förutsättning att de ekonomiska villkor uppfylls som framgår av tillämpningsföreskrifterna i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (7). Med hänsyn till ovannämnda avtal bör de ekonomiska villkoren även anses vara uppfyllda för vissa kvantiteter av vissa jordbruksprodukter som hänförs till förfarandet för aktiv förädling.

(22)

För att tillvarata råvaruproducenternas intressen är det ändamålsenligt att under kommande budgetår föreskriva de anslag som är nödvändiga för att de varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget ska kunna dra full nytta av att taket för Världshandelsorganisationen används maximalt. Det är vidare nödvändigt att göra en övergripande kontroll och samtidigt utarbeta ett smidigt förfarande på basis av en regelbundet reviderad prognos med avseende på de kvantiteter som hänförs till förfarandet för aktiv förädling utan enskild förhandskontroll av att de ekonomiska villkoren är uppfyllda (med undantag för de kvantiteter som används inom ramen för legoarbete, vanliga former av hantering eller för framställning av sådana varor som inte berättigar till bidrag) och i överensstämmelse med de övriga allmänna villkor som gäller för förfarandet för aktiv förädling. Slutligen bör situationen på gemenskapsmarknaden i fråga om de berörda basprodukterna också beaktas, och en förnuftig förvaltning av ovan nämnda kvantiteter bör således säkerställas.

(23)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (8).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

SYFTE, DEFINITIONER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Genom denna förordning införs ett system för handeln med vissa varor som avses i bilaga II.

Artikel 2

1. I denna förordning avses med

a) jordbruksprodukter: produkter som omfattas av bilaga I till fördraget,

b) varor: produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget men som räknas upp i bilaga II till denna förordning.

När termen ”varor” används i kapitel III samt i artikel 12 avses emellertid produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget men som förtecknas i bilaga XX till den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden.

2. För tillämpningen av vissa avtal om förmånsbehandling avses med

a) jordbrukskomponent: den del av avgiften som motsvarar tullen i Gemensamma tulltaxan som tillämpas på de jordbruksprodukter som avses i bilaga I eller, i förekommande fall, som motsvarar tullen i det berörda ursprungslandet för de kvantiteter av dessa jordbruksprodukter som förbrukats och avses i artikel 14,

b) icke-jordbrukskomponent: den del av avgiften som motsvarar tullen i Gemensamma tulltaxan med avdrag för den i punkt a definierade jordbrukskomponenten,

c) basprodukter: vissa jordbruksprodukter som anges i bilaga I eller som är jämställda med eller framställda av dessa produkter, och för vilka tullarna i Gemensamma tulltaxan används för att bestämma jordbrukskomponenten i avgiften på varorna.

Artikel 3

Denna förordning kan även tillämpas på vissa jordbruksprodukter inom ramen för handel som omfattas av avtal om förmånsbehandling.

Listan över de jordbruksprodukter som omfattas av reglerna för handeln med varor ska i så fall fastställas i avtalet.

KAPITEL II

IMPORT

AVSNITT I

Handel med tredjeland

Artikel 4

1. Om inget annat sägs i denna förordning ska Gemensamma tulltaxans tullsatser tillämpas på de varor som anges i bilaga II.

För de varor som anges i tabell 1 i bilaga II ska avgiften bestå av en värdetull kallad fast del och ett specifikt belopp fastställt i euro kallad jordbrukskomponent.

För de varor som avses i tabell 2 i bilaga II ska avgiftens jordbrukskomponent vara en del av avgiften som tillämpas på import av dessa varor.

2. Om inte annat följer av artikel 10 eller 11, ska det vara förbjudet att ta ut någon annan tull eller avgift med motsvarande verkan än den avgift som avses i punkt 1 i den här artikeln.

3. De allmänna bestämmelserna för tolkning av den kombinerade nomenklaturen och de särskilda tillämpningsföreskrifterna ska tillämpas på klassificeringen av de produkter som omfattas av denna förordning. Den tulltaxenomenklatur som följer av tillämpningen av denna förordning anges i Gemensamma tulltaxan.

4. Tillämpningsföreskrifterna för denna artikel ska antas enligt det förfarande som anges i artikel 16.2.

Artikel 5

1. Om det i Gemensamma tulltaxan föreskrivs en högsta avgift får den avgift som avses i artikel 4 inte överstiga denna.

Om den högsta avgift som avses i första stycket endast får tillämpas på särskilda villkor ska dessa fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 10.2 i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (9).

2. Om den högsta avgiften utgörs av en värdetull ökad med en tilläggstull på olika typer av socker, uttryckt som sackaros (savg), eller på mjöl (mavg), ska denna tilläggstull vara densamma som i Gemensamma tulltaxan.

AVSNITT II

Förmånshandel

Artikel 6

1. Den jordbrukskomponent som tillämpas i samband med förmånshandel ska vara det specifika belopp som fastställts i Gemensamma tulltaxan.

Om landet eller länderna i fråga respekterar gemenskapslagstiftningen om bearbetade produkter och antar samma basprodukter som gemenskapen, täcker samma varor och använder samma koefficienter som gemenskapen ska dock följande gälla:

a)	Jordbrukskomponenten får bestämmas i förhållande till de kvantiteter basprodukter som verkligen har förbrukats om gemenskapen har slutit ett avtal om tullsamarbete och därigenom fastslagit dessa kvantiteter.

Den tull som tillämpas vid importen av en basprodukt får ersättas av ett belopp som fastställs i förhållande till skillnaden mellan jordbrukets prisnivå i gemenskapen och jordbrukets prisnivå i landet eller området i fråga, eller genom utjämning i förhållande till en prisnivå som fastställts gemensamt för området i fråga.

c)	Detta system får, om tillämpningen av b leder till belopp av liten betydelse för de varor som omfattas, också ersättas av ett system med schablonbelopp eller schablonsatser.

2. De jordbrukskomponenter med eventuella minskningar som tillämpas på import inom ramen för ett avtal om förmånsbehandling ska räknas om till nationell valuta med användning av samma kurs som den som gäller för handel utan förmånsbehandling.

3. De värdetullar som motsvarar jordbrukskomponenten av avgiften för de varor som avses i tabell 2 i bilaga II får ersättas med en annan jordbrukskomponent inom ramen för ett avtal om förmånsbehandling.

4. Tillämpningsföreskrifterna för denna artikel ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2.

Dessa tillämpningsföreskrifter ska, om så krävs, särskilt omfatta

a)	utfärdandet och den administrativa behandlingen av de dokument som är nödvändiga för tillämpningen av de förmånssystem som anges i punkterna 1 och 3 i den här artikeln,

b)	de åtgärder som är nödvändiga för att undvika en omläggning av handeln,

c)	förteckningen över basprodukter.

5. Om det uppstår ett behov av att analysera de jordbruksprodukter som förbrukats ska detta ske med de metoder som anges för bidrag vid export till tredjeland av de berörda jordbruksprodukterna.

6. Kommissionen ska offentliggöra de avgifter som följer av tillämpningen av de avtal om förmånsbehandling som avses i punkterna 2 och 3.

Artikel 7

1. Om det i ett avtal om förmånsbehandling föreskrivs att avgiftens icke-jordbrukskomponent ska sänkas eller gradvis avskaffas ska denna del utgöra den fasta delen av avgiften för de varor som avses i tabell 1 i bilaga II.

2. Om det i ett avtal om förmånsbehandling föreskrivs tillämpning av en sänkt jordbrukskomponent, inom såväl som utanför en tullkvot, ska närmare tillämpningsföreskrifter om beräkning och förvaltning av dessa sänkta jordbrukskomponenter antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2, förutsatt att avtalet preciserar

a)	vilka produkter som ska omfattas av dessa sänkningar,

b)	kvantiteterna av de varor eller värdet på de kvoter som ska omfattas av sänkningarna eller med vilken metod dessa kvantiteter eller värden ska beräknas,

c)	vilka delar som bestämmelser sänkningen av jordbrukskomponenten.

3. De tillämpningsföreskrifter som krävs för öppnande och förvaltning av sänkningar av avgiftens icke-jordbrukskomponent ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2.

4. Kommissionen ska offentliggöra de avgifter som blir resultatet av tillämpningen av avtalen om förmånsbehandling som avses i punkterna 1 och 2.

KAPITEL III

EXPORT

Artikel 8

1. Vid export av varorna kan för de förbrukade jordbruksprodukter som uppfyller villkoren i artikel 23.2 i fördraget beviljas exportbidrag, som beräknas i enlighet med den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden.

Exportbidrag kan inte beviljas för jordbruksprodukter som ingår i varor som inte omfattas av en gemensam organisation av marknaden enligt vilken exportbidrag lämnas vid export i form av dessa varor.

2. Listan över de varor för vilka exportbidrag kan lämnas ska fastställas med hänsyn till

a)	följderna av prisskillnaderna mellan gemenskapsmarknaden och världsmarknaden vad gäller de jordbruksprodukter som förbrukas vid framställning av varorna,

b)	behovet av att helt eller delvis utjämna denna skillnad i avsikt att möjliggöra export av de jordbruksprodukter som förbrukas i de berörda varorna.

Listan ska utarbetas i enlighet med den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden.

3. Gemensamma tillämpningsföreskrifter för det bidragssystem som avses i den här artikeln ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2.

Bidragsbeloppen ska fastställas i enlighet med samma förfarande som gäller för bidragen för de berörda jordbruksprodukterna när dessa exporteras i obearbetat tillstånd.

4. Om det inom ramen för ett avtal om förmånsbehandling införs ett system med direkt utjämning enligt artikel 6.1 b, ska de belopp som betalas vid export till det land eller de länder som omfattas av avtalet fastställas i enlighet med villkoren i avtalet, gemensamt och på samma grundval som avgiftens jordbruksrelaterade del.

Dessa belopp ska fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2. De tillämpningsföreskrifter till detta stycke som kan vara nödvändiga, framför allt bestämmelser som säkerställer att varor som deklareras för export enligt ett avtal om förmånsbehandling inte exporteras enligt regler som inte innebär förmånsbehandling eller omvänt, ska antas i enlighet med samma förfarande.

Om det uppstår ett behov av att analysera de förbrukade jordbruksprodukterna, ska detta ske med de metoder som anges för bidrag vid export till tredjeland av de berörda produkterna.

5. Efterlevnaden av de gränser som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget ska säkerställas på grundval av exportlicenser som utfärdas för de fastställda referensperioderna och kompletteras med det belopp som fastställs för små exportföretag.

6. Det belopp som utgör en övre gräns för att mindre exportörer ska kunna undantas från kravet på att licenser ska uppvisas ska vara 50 000 EUR per år. Detta tak kan ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 9

Om importavgifter, andra avgifter eller andra åtgärder i enlighet med den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden avseende en viss sektor tillämpas vid export av en jordbruksprodukt som räknas upp i bilaga I kan det, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2, och med hänsyn till bearbetningsindustrins särskilda intressen, fattas beslut om lämpliga åtgärder i fråga om vissa varor, om exporten av dessa, på grund av varornas höga innehåll av den aktuella jordbruksprodukten och deras möjliga användningsområden, kan äventyra förverkligandet av de mål som har ställts upp för den berörda jordbrukssektorn.

KAPITEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 10

Om en sänkning av den jordbruksrelaterade del som gäller för import av varor enligt ett avtal om förmånsbehandling innebär en risk för störning av jordbruksmarknaderna eller marknaderna för de berörda varorna, ska de skyddsklausuler som gäller för import av de berörda jordbruksprodukterna också gälla för de varor som räknas upp i bilaga II.

Vid bedömningen av sådana störningar ska hänsyn tas till egenskaperna hos de varor som faktiskt importeras enligt systemet med förmånsbehandling jämfört med egenskaperna hos de varor som traditionellt importerades innan systemet infördes.

Artikel 11

1. För att undvika eller bekämpa de skadeverkningar på gemenskapsmarknaden som kan bli följden av import av vissa varor som framställts genom bearbetning av jordbruksprodukter, förtecknade i bilaga III, ska importen av en eller flera av dessa varor till den tullsats som avses i Gemensamma tulltaxan beläggas med en tilläggstull, om de villkor är uppfyllda som framgår av artikel 5 i jordbruksavtalet, utom när importen inte riskerar att störa gemenskapsmarknaden eller om verkningarna skulle bli oproportionerligt stora i förhållande till den eftersträvade verkan.

2. De utlösande priserna, den gräns under vilken en tilläggstull på importen kan påföras, är de som gemenskapen har meddelat Världshandelsorganisationen.

De utlösande volymer som ska överskridas för att en tilläggstull på importen ska fastställas ska bestämmas särskilt på grundval av importen till gemenskapen under de tre åren före det år då de skadeverkningar som avses i punkt 1 uppträder eller riskerar att uppträda.

3. De importpriser som ska beaktas vid påförandet av en tilläggstull ska bestämmas på grundval av importpriset cif för en varusändning.

4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2.

Dessa föreskrifter ska särskilt omfatta

a)	de varor för vilka tilläggstullar tillämpas enligt lydelsen i artikel 5 i jordbruksavtalet,

b)	de andra nödvändiga utlösande kriterier som krävs för tillämpningen av punkt 1 i överensstämmelse med artikel 5 i jordbruksavtalet.

Artikel 12

1. För att jordbruksprodukter ska kunna hänföras till förfarandet för aktiv förädling krävs en förhandskontroll av att de ekonomiska villkor som avses i artikel 117 c i förordning (EEG) nr 2913/92 är uppfyllda. Dessa villkor ska anses vara uppfyllda med tillämpning av artikel 552 i förordning (EEG) nr 2454/93.

I enlighet med förordning (EEG) nr 2454/93 ska de ekonomiska villkor som avses i artikel 117 c i förordning (EEG) nr 2913/92 även anses vara uppfyllda för vissa mängder av basprodukter som används för framställning av varor. Dessa kvantiteter ska fastställas med hjälp av en prognos som tagits fram av kommissionen på grundval av en jämförelse mellan de tillgängliga ekonomiska medlen och det förväntade stödbehovet, samtidigt som hänsyn i synnerhet ska tas till de förväntade varuexportvolymerna samt till situationen på den inre och externa marknaden för basprodukter som hänger samman med dessa. Denna prognos, och följaktligen dessa kvantiteter, ska regelbundet revideras för att hänsyn ska tas till utvecklingen av ekonomiska och regelrelaterade faktorer.

Tillämpningsföreskrifterna för andra stycket som bland annat ska göra möjligt att fastställa vilka basprodukter som ska hänföras till förfarandet för aktiv förädling samt att kontrollera och planera kvantiteterna av sådana jordbruksprodukter; ska samtidigt garantera tydligheten för operatörerna genom ett offentliggörande på förhand för varje enskild gemensam organisation av marknader, av de kvantiteter som ska importeras. Offentliggörandet ska ske regelbundet, i takt med att kvantiteterna används. Tillämpningsföreskrifterna ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2.

När termen basprodukt används i denna artikel, avses de produkter som förtecknas enligt KN-nummer i tabellen i bilaga I, inbegripet enbart fotnot 1 avseende spannmål.

2. Den kvantitet varor för vilken medlemsstaterna tillåter import inom ramen för det förfarande för aktiv förädling som inte avses i punkt 1 andra stycket, och som därför, med hänsyn till att andra varor ska exporteras eller har exporterats, inte omfattas av den avgift som avses i artikel 4 ska vara den som faktiskt förbrukas vid framställning av varorna.

Artikel 13

1. Tabell 2 i bilaga II kan ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2 för att anpassa den till avtal som ingåtts av gemenskapen.

2. Vid ändringar i Kombinerade nomenklaturen ska kommissionen införa följdändringar i denna förordning och i förordningar som antagits med tillämpning av denna.

Artikel 14

Denna artikel är tillämplig på all förmånshandel där avgiftens jordbrukskomponent eventuellt sänkts under de förutsättningar som anges i artikel 7, inte har fastställts på grundval av det verkliga innehåll som avses i artikel 6.1 a och/eller för vilka grundbeloppen inte bygger på de prisskillnader som avses i artikel 6.1 b.

Egenskaper för basprodukter och de kvantiteter basprodukter som ska beaktas är fastställda i kommissionens förordning (EG) nr 1460/96 av den 25 juli 1996 om tillämpningsföreskrifter för systemet med förmånsbehandling i handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter, enligt artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 3448/93 (10).

Eventuella ändringar i den här förordningen ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 15

1. Det kan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2 fastställas en tröskel eller trösklar under vilka de belopp som fastställs i enlighet med artikel 6 eller 7 ska vara lika med noll. För att undvika att det uppstår konstgjorda handelsflöden får det enligt samma förfarande och på vissa bestämda villkor bestämmas att jordbrukskomponenten inte ska tillämpas.

2. Det kan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2 fastställas en tröskel under vilken medlemsstaterna kan avstå från att tillämpa belopp som enligt denna förordning ska betalas eller tas ut i samband med en viss ekonomisk transaktion, om summan av beloppen ligger under tröskeln.

Artikel 16

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté för övergripande frågor rörande handel med bearbetade jordbruksprodukter som inte omfattas av bilaga I (nedan kallad kommittén).

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.

3. Kommittén får behandla andra frågor som läggs fram av dess ordförande, antingen på dennes eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

Artikel 17

Åtgärder som krävs för att anpassa denna förordning till ändringar i den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden i syfte att bibehålla det nuvarande systemet ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 18

Metoder för kvalitativ och kvantitativ analys av varorna och andra tekniska bestämmelser som är nödvändiga för att identifiera varorna eller för att fastställa deras sammansättning ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 2658/87.

Artikel 19

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen de uppgifter som är nödvändiga för att tillämpa denna förordning, dels om import, export och eventuellt framställning av varorna, dels om de administrativa tillämpningsföreskrifter som de antar. Närmare bestämmelser om hur dessa uppgifter ska meddelas ska fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 20

Förordning (EG) nr 3448/93 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga V.

Artikel 21

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Tillämpningen av denna förordning på kasein enligt KN-nummer 3501 10 och kaseinater och andra kaseinderivat enligt KN-nummer 3501 90 90 ska dock skjutas upp till dess att rådet har fattat beslut om dessa varor.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 november 2009.

På rådets vägnar

S. O. LITTORIN

Ordförande

(1) Yttrande av den 22 april 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EGT L 318, 20.12.1993, s. 18.

(3) Se bilaga IV.

(4) EGT L 336, 23.12.1994, s. 22.

(5) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(6) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(7) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(8) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(9) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(10) EGT L 187, 26.7.1996, s. 18.

BILAGA I

Lista över jordbruksprodukter för vilka prisskillnaderna mellan världsmarknaden och gemenskapsmarknaden kan utjämnas vid import (1)

KN-nr	Jordbruksproduktslag
0401	Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel
0402	Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel
ex 0403	Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao
0404	Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
ex 0405	Smör och andra fetter framställda av mjölk
0709 90 60	Sockermajs, färsk eller kyld
0712 90 19	Torkad sockermajs, hel, i bitar, skivad, krossad eller pulveriserad, men inte på annat sätt beredd, annan än hybrider för utsäde
Kapitel 10	Spannmål (2)
1701	Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form
1703	Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker

(1) Jordbruksprodukter tas med i beräkningen när de förbrukas i obearbetat tillstånd eller efter bearbetning eller om de anses ha förbrukats vid framställning av de varor som anges i tabell 1 i bilaga II.

(2) Med undantag av spält för utsäde enligt KN-nr 1001 90 10, vanligt vete och blandsäd av vete och råg, för utsäde, enligt KN-nr 1001 90 91, korn för utsäde enligt KN-nr 1003 00 10 utsädesmajs enligt KN-nr 1005 10 11–1005 10 90, ris för utsäde enligt KN-nr 1006 10 10 och hybridsorghum för utsäde enligt KN-nr 1007 00 10.

BILAGA II

Tabell 1

KN-nr	Varuslag
ex 0403	Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao:
0403 10 51–0403 10 99	– Yoghurt, smaksatt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao
0403 90 71–0403 90 99	– Annan, smaksatt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao
0405 20 10–0405 20 30	Bredbara smörfettsprodukter med en fetthalt av minst 39 viktprocent men högst 75 viktprocent
0710 40 00	Sockermajs (okokt eller ångkokt eller kokt i vatten), fryst
0711 90 30	Sockermajs, tillfälligt konserverad (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämplig för direkt konsumtion i detta tillstånd
ex 1517	Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt kapitel 15, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516:
1517 10 10	– Margarin med undantag av flytande margarin, med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent
1517 90 10	– Andra slag, med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent
1702 50 00	Kemiskt ren fruktos
ex 1704	Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med undantag av lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros, men utan andra tillsatser enligt nr 1704 90 10
1806	Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao
1901	Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404 som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
ex 1902	Pastaprodukter, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda, såsom spaghetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli, cannelloni och couscous, även beredd med undantag av fylld pasta enligt nr 1902 20 10 och 1902 20 30
1903 00 00	Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse, i form av flingor, gryn o.d.
1904	Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål (annan än majs), i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans
1905	Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater, rispapper och liknande produkter
2001 90 30	Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad med ättika eller ättiksyra
2001 90 40	Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse, beredd eller konserverad med ättika eller ättiksyra
2004 10 91	Potatis, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, fryst, andra än produkter enligt nr 2006, i form av mjöl eller flingor
2004 90 10	Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, fryst, andra än produkter enligt nr 2006
2004 90 10	Potatis, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte fryst, andra än produkter enligt nr 2006, i form av mjöl eller flingor
2005 80 00	Sockermajs (Zea mays var. saccharata) beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte fryst, andra än produkter enligt nr 2006
2008 99 85	Majs, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata), på annat sätt beredd eller konserverad utan tillsats av alkohol eller socker
2008 99 91	Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse, på annat sätt beredd eller konserverad, utan tillsats av alkohol eller socker
2101 12 98	Beredningar på basis av kaffe
2101 20 98	Beredningar på basis av te eller matte
2101 30 19	Rostade kaffesurrogat andra än rostad cikoriarot
2101 30 99	Extrakter, essenser och koncentrat av rostade kaffesurrogat, med undantag av varor av rostad cikoriarot
2102 10 31 och2102 10 39	Bagerijäst, även torrjäst
2105 00	Glassvaror, även innehållande kakao
ex 2106	Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av varor enligt nr 2106 10 20, 2106 90 20 och 2106 90 92, andra än sirap och andra sockerlösningar med tillsats av aromämnen eller färgämnen
2202 90 91 och 2202 90 95 och 2202 90 99	Andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009, innehållande varor enligt nr 0401–0404 eller fett av varor enligt nr 0401–0404
2905 43 00	Mannitol
2905 44	D-glucitol (sorbitol)
ex 3302	Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används vid framställning av drycker:
3302 10 29	Andra, av sådana slag som används vid tillverkning av drycker, innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck, andra än med en verklig alkoholhalt överstigande 0,5 volymprocent och som inte omfattas av nr 3302 10 21
ex 3501	Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat
ex 3505 10	Dextrin och annan modifierad stärkelse, med undantag av företrad eller förestrad stärkelse enligt nr 3505 10 50
3505 20	Lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse
3809 10	Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
3824 60	Sorbitol annan än enligt nr 2905 44

Tabell 2

KN-nr	Varuslag
ex 0505	Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare bearbetade; mjöl och avfall av fjädrar eller delar av fjädrar:
0505 10 90	– Fjädrar av sådana slag som används för stoppningsändamål; dun, andra än råa
0505 90	– Andra
0511 99 39	Naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung, annan än rå
1212 20 00	Sjögräs och andra alger, färska, kylda, frysta eller torkade, även malda, andra än sådana som används för farmaceutiskt bruk eller som livsmedel
ex 1302	Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter:
1302 12 00	Lakritsextrakt
1302 13 00	Humleextrakt
1302 19 80	Växtsafter och växtextrakter andra än lakritsextrakt, humleextrakt, vaniljoleoresin och opium
ex 1302 20	Pektater
1302 31 00	Agar-agar, även modifierad
1302 32 10	Växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur frukter eller frön från johannesbröd
1505	Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin)
1506	Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
ex 1515 90 11	Jojobaolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1516 20 10	Hydrerad ricinolja, s.k. opalvax
1517 90 93	Ätbara blandningar och beredningar av sådana slag som används som formsläppmedel
ex 1518	Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 1516; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt kapitel 15, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; med undantag av oljor enligt nr 1518 00 31 och 1518 00 39
1520 00 00	Glycerol, rå; glycerolvatten och glycerollut
1521	Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerad eller färgad
1522 00 10	Degras
1702 90 10	Kemiskt ren maltos
1704 90 10	Lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros, men utan andra tillsatser
1803	Kakaomassa, även avfettad
1804 00 00	Kakaosmör (fett eller olja)
1805 00 00	Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel
2001 90 60	Palmhjärtan, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra
ex 2008	Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
2008 11 10	– Jordnötssmör
2008 91 00	– Palmhjärtan
ex 2101	Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter; rostad cikoriarot, extrakter, essenser eller koncentrat av dessa med undantag av beredningar enligt nr 2101 12 98, 2101 20 98, 2101 30 19 och 2101 30 99
2102 10	Aktiv jäst:
2102 10 10	– Jästkulturer
2102 10 90	– Annan, med undantag av bagerijäst
2102 20	Inaktiv jäst; andra encelliga mikroorganismer, döda
2102 30 00	Beredda bakpulver
2103	Såser samt beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksättningsändamål; senapspulver och beredd senap
2104	Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar
ex 2106	Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
2106 10	– Proteinkoncentrat och texturerade proteiner:
2106 10 20	– – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse
2106 90	– Andra:
2106 90 20	– – Sammansatta alkoholhaltiga beredningar, som inte är baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker
2106 90 92	– – Andra beredningar som inte innehåller mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller som innehåller mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse
2201 10	Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne
2202 10 00	Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne
2202 90 10	Andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt-, bär- eller grönsakssaft enligt nr 2009, inte innehållande varor enligt nr 0401–0404 eller fett av varor enligt nr 0401–0404
2203 00	Maltdrycker
2205	Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen
ex 2207	Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt, som inte framställs av jordbruksprodukter som finns upptagna i bilaga I till fördraget
ex 2208	Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent, som inte framställts från jordbruksprodukter som finns upptagna i bilaga I till fördraget; sprit, likör och andra spritdrycker
2402	Cigarrer, cigariller och cigaretter av tobak eller tobaksersättning
2403	Andra varor tillverkade av tobak eller tobaksersättning; ”homogeniserad” eller ”rekonstituerad” tobak; tobaksextrakt
3301 90 21	Extraherade oleoresiner av lakrits och av humle
3301 90 30	Extraherade oleoresiner, andra än av lakrits och humle
ex 3302	Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar på basis av luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker:
3302 10 10	– av sådana slag som används vid industriell tillverkning av drycker innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck, med en verklig alkoholhalt överstigande 0,5 volymprocent
3302 10 21	– av sådana slag som används vid industriell tillverkning av drycker innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck, med en alkoholhalt som inte överstiger 0,5 volymprocent, inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse
3823	Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffinering; tekniska fettalkoholer

BILAGA III

KN-nr	Varuslag
0403 10 51–0403 10 99	Yoghurt, smaksatt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao
0403 90 71–0403 90 99	Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao
0710 40 00	Sockermajs (okokt eller ångkokt eller kokt i vatten), fryst
0711 90 30	Sockermajs, tillfälligt konserverad (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämplig för direkt konsumtion i detta tillstånd
1517 10 10	Margarin med undantag av flytande margarin, med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent
1517 90 10	Andra ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt kapitel 15, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516, med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent
1702 50 00	Kemiskt ren fruktos
2005 80 00	Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte fryst, andra än produkter enligt nr 2006
2905 43 00	Mannitol:
2905 44	D-glucitol (Sorbitol):
	– I vattenlösning:
2905 44 11	– – Innehållande högst 2 viktprocent D-mannitol beräknat på halten D-glucitol
2905 44 19	– – Annan
	– Annan:
2905 44 91	– – Innehållande högst 2 viktprocent D-mannitol beräknat på halten D-glucitol
2905 44 99	– – Annan
3505 10 10	Dextrin
3505 10 90	Annan stärkelse och annan modifierad stärkelse än dextrin, med undantag av företrad eller förestrad stärkelse,
	Lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse:
3505 20 10	– Innehållande mindre än 25 viktprocent stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse
3505 20 30	– Innehållande minst 25 viktprocent men mindre än 55 viktprocent stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse
3505 20 50	– Innehållande minst 55 viktprocent men mindre än 80 viktprocent stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse
3505 20 90	– Innehållande minst 80 viktprocent stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse
3809 10	Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
3824 60	Sorbitol annan än enligt nr 2905 44

BILAGA IV

Upphävd förordning och en förteckning över dess efterföljande ändringar

Rådets förordning (EG) nr 3448/93	(EGT L 318, 20.12.1993, s. 18)
Rådets förordning (EG) nr 1097/98	(EGT L 157, 30.5.1998, s. 1)
Kommissionens förordning (EG) nr 2491/98	(EGT L 309, 19.11.1998, s. 28)
Rådets förordning (EG) nr 2580/2000	(EGT L 298, 25.11.2000, s. 5)

BILAGA V

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 3448/93	Denna förordning
Artikel 1.1	Artikel 1
Artikel 1.2 första stycket inledning	Artikel 2.1 första stycket inledning
Artikel 1.2 första stycket första och andra strecksatsen	Artikel 2.1 första stycket a och b
Artikel 1.2 andra stycket	Artikel 2.1 andra stycket
Artikel 1.2a	Artikel 2.2
Artikel 1.3	Artikel 3
Artikel 2	Artikel 4
Artikel 4	Artikel 5
Artikel 6.1, 6.2 och 6.3	Artikel 6.1, 6.2 och 6.3
Artikel 6.4 första stycket	Artikel 6.4 första stycket
Artikel 6.4 andra stycket inledning	Artikel 6.4 andra stycket inledning
Artikel 6.4 andra stycket första, andra och tredje strecksatsen	Artikel 6.4 andra stycket a, b och c
Artikel 6.5 och 6.6	Artikel 6.5 och 6.6
Artikel 7.1	Artikel 7.1
Artikel 7.2 inledning	Artikel 7.2 inledning
Artikel 7.2 första, andra och tredje strecksatsen	Artikel 7.2 a, b och c
Artikel 7.3 och 7.4	Artikel 7.3 och 7.4
Artikel 8.1	Artikel 8.1
Artikel 8.2 första stycket inledning	Artikel 8.2 första stycket inledning
Artikel 8.2 första stycket första och andra strecksatsen	Artikel 8.2 första stycket a och b
Artikel 8.2 andra stycket	Artikel 8.2 andra stycket
Artikel 8.3–8.6	Artikel 8.3–8.6
Artikel 9 och 10	Artikel 9 och 10
Artikel 10a	Artikel 11
Artikel 11	Artikel 12
Artikel 12.2	Artikel 13.1
Artikel 12.3	Artikel 13.2
Artikel 13.1	Artikel 14 första stycket
Artikel 13.2	Artikel 14 andra och tredje styckena
Artikel 14	Artikel 15
Artikel 16.1 och 16.2	Artikel 16.1 och 16.2
Artikel 16.3	—
Artikel 17	Artikel 16.3
Artikel 18	Artikel 17
Artikel 19	Artikel 18
Artikel 20	Artikel 19
Artikel 21	—
—	Artikel 20
Artikel 22	Artikel 21
Bilaga A	Bilaga I
Bilaga B	Bilaga II
Bilaga C	Bilaga III
—	Bilaga IV
—	Bilaga V

15.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/27

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1217/2009

av den 30 november 2009

om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska gemenskapen

(kodifierad version)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37.2 tredje stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Rådets förordning nr 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (2) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)

Utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken fordrar att objektiva och användbara upplysningar finns tillgängliga om inkomster i olika kategorier av jordbruksföretag och om andra ekonomiska förhållanden för företag som ingår i företagskategorier som på gemenskapsnivå kräver särskild uppmärksamhet.

(3)	Jordbruksföretagens redovisning utgör huvudkällan för att få fram väsentliga uppgifter om inkomster från jordbruksföretagen eller för att studera andra ekonomiska förhållanden för dessa.

(4)

Uppgifter som insamlas ska avse jordbruksföretag som valts ut på lämpligt sätt enligt gemensamma regler och ska baseras på uppgifter som kan kontrolleras. Dessa uppgifter ska återge tekniska, ekonomiska och sociala förhållanden i de aktuella företagen, motsvara individuella företag, vara tillgängliga så fort som möjligt, vara baserade på gemensamma begreppsdefinitioner, vara presenterade i en enhetlig form samt vara tillgängliga för kommissionen vid alla tidpunkter och i varje detalj.

(5)

Dessa mål kan bara uppnås genom gemenskapens informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (nedan kallat informationssystemet) vars bas utgörs av de bokföringsbyråer som finns i varje medlemsstat, som de berörda parterna anser trovärdiga och som vilar på deras frivilliga medverkan.

(6)

För att få redovisningsresultat som är tillräckligt enhetliga på gemenskapsnivå bör de rapporterande företagen fördelas efter områden och de olika företagskategorierna genom att undersökningsområdet delas in enligt gemenskapens typologi för jordbruksföretag, fastställd genom kommissionens förordning (EG) nr 1242/2008 av den 8 december 2008 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag (4).

(7)	Informationssystemets områden bör i största möjliga mån vara identiska med dem som används för att redovisa andra regionala uppgifter som är väsentliga för att skapa riktlinjer för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(8)	För att underlätta förvaltningen bör kommissionen ges befogenhet att ändra förteckningen över medlemsstaternas områden, på medlemsstaternas begäran.

(9)	Informationssystemets undersökningsområde bör omfatta alla jordbruksföretag av en viss ekonomisk storlek, oberoende av vilka verksamheter företagaren har åtagit sig utanför jordbruket. Detta bör regelbundet granskas mot bakgrund av de nya uppgifterna i undersökningen om jordbrukets struktur.

(10)	De rapporterande företagen bör väljas ut i enlighet med de regler som fastställs inom ramen för en plan vars syfte är att få representativa prov på redovisningsdata inom det undersökta området.

(11)

Med tanke på gjorda erfarenheter är det önskvärt att de viktigaste besluten om val av rapporterande företag, särskilt hur urvalsplanen upprättas, bör fattas på nationell nivå. Följaktligen är det på den nivån som ett organ bör göras ansvarigt för detta uppdrag. De medlemsstater som har flera områden bör dock kunna behålla sina regionala kommittéer.

(12)	Det nationella samordningsorganet bör ha en nyckelroll i handhavandet av informationssystemet.

(13)	Valet av jordbruksföretag och analysen och värderingen av insamlade data gör det nödvändigt att använda sig av data från andra informationskällor.

(14)

Jordbrukare bör försäkras om att deras redovisningsuppgifter och alla andra personliga uppgifter som insamlats enligt denna förordning varken ska användas för beskattningsändamål eller för andra ändamål än de som föreskrivs i denna förordning eller vidarebefordras av personer som medverkar eller har medverkat i handhavandet av gemenskapens informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

(15)

För att kommissionen ska kunna säkerställa att de insamlade uppgifterna är objektiva och riktiga, bör den kunna få alla nödvändiga detaljer om hur de organ som anförtrotts att välja ut jordbruksföretag och bokföringsbyråer som ska ingå i gemenskapens informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter uppfyller sina uppgifter. Kommissionen kan också vid behov sända sakkunniga till medlemsstaterna för att samarbeta med de behöriga myndigheterna på platsen.

(16)

Informationssystemet är ett användbart verktyg som gör det möjligt för gemenskapen att utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken, och det är därför till nytta både för medlemsstaterna och gemenskapen. Kostnaderna för de datasystem som ligger till grund för informationssystemet samt för studier av andra delar av systemet och verksamhet för utveckling i detta hänseende bör därför berättiga till gemenskapsstöd.

(17)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

UPPRÄTTANDET AV ETT INFORMATIONSSYSTEM FÖR GEMENSKAPEN FÖR JORDBRUKSFÖRETAGENS REDOVISNINGSUPPGIFTER

Artikel 1

1. För att möta behoven från den gemensamma jordbrukspolitiken, upprättas ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter inom gemenskapen (nedan kallat informationssystemet).

2. Ändamålet med informationssystemet ska vara att samla in redovisningsuppgifter som framför allt behövs för

a)	ett årligt fastställande av inkomster i de jordbruksföretag som ingår i undersökningsområdet, vilket anges i artikel 5, och

b)	en analys av övriga ekonomiska förhållanden i jordbruksföretagen.

3. Uppgifter som erhålls enligt denna förordning ska framför allt användas som grund för upprättande av rapporter från kommissionen om förhållandet inom jordbruket och jordbruksmarknaderna samt om inkomster från jordbruk inom gemenskapen. Rapporterna ska årligen föreläggas Europaparlamentet och rådet, särskilt för fastställandet av årliga priser på jordbruksprodukter.

Artikel 2

I denna förordning gäller följande definitioner:

a) driftsledare: en fysisk person som ansvarar för den dagliga ledningen i ett jordbruksföretag.

b) företagskategori: en grupp av jordbruksföretag som tillhör samma kategorier i fråga om jordbrukets driftsinriktning och ekonomiska storlek, angivna i gemenskapens typologi för jordbruksföretag, fastställd genom förordning (EG) nr 1242/2008.

c) rapporterande företag: alla jordbruksföretag som ingår eller kommer att ingå i informationssystemet.

d) område: en medlemsstats territorium eller en del i ett sådant område, som är avgränsat med tanke på urvalet av rapporterande företag; en förteckning över sådana områden finns i bilaga I.

e) redovisningsuppgifter: alla data av teknisk, finansiell eller ekonomisk art, som berör ett jordbruksföretag, och som erhålls från en redovisning där poster systematiskt och regelbundet införs under loppet av ett räkenskapsår.

Artikel 3

På en medlemsstats begäran ska områdesförteckningen ändras i enlighet med förfarandet i artikel 18.2, under förutsättning att begäran avser medlemsstatens egna områden.

KAPITEL II

FASTSTÄLLANDE AV JORDBRUKSFÖRETAGENS INKOMSTER

Artikel 4

Detta kapitel ska gälla insamling av redovisningsuppgifter för att jordbruksföretagens årsinkomster ska kunna fastställas.

Artikel 5

1. Det undersökningsområde som anges i artikel 1.2 a ska omfatta de jordbruksföretag som har en ekonomisk storlek som är större än eller lika med ett tröskelvärde som uttrycks i euro som motsvarar en av de lägre gränserna för de ekonomiska storleksklasserna, såsom dessa definieras i gemenskapens typologi.

2. För att kvalificera sig som rapporterande företag ska jordbruksföretag

a)	ha en ekonomisk storlek som är större än eller lika med det tröskelvärde som ska fastställas i enlighet med punkt 1,

b)	drivas av jordbrukare som vill och kan sköta redovisningen och är redo att ställa redovisningsuppgifter från sitt företag till kommissionens förfogande,

c)	i sin helhet och på nivån för varje distrikt vara representativa för undersökningsområdet.

3. Antalet rapporterande företag i gemenskapen ska vara högst 105 000.

4. Närmare tillämpningsföreskrifter för denna artikel, och särskilt tröskelvärdet för företagens ekonomiska storlek och antalet rapporterande företag per distrikt, ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.

Artikel 6

1. Varje medlemsstat ska inrätta en nationell kommitté för informationssystemet (nedan kallad den nationella kommittén).

2. Den nationella kommittén ska ha ansvaret för valet av rapporterande företag. För detta ändamål ska dess uppgifter framför allt omfatta godkännandet av

a)	planen för val av rapporterande företag, särskilt hur de rapporterande företagen ska fördelas per företagskategori och tillämpningsföreskrifterna för val av företag,

b)	rapporten om tillämpningen av planen för val av rapporterande företag.

3. Ordföranden i den nationella kommittén ska utses av medlemsstaten bland medlemmarna i denna kommitté.

Den nationella kommitténs beslut ska vara enhälliga. Om enighet inte kan uppnås ska beslut fattas av en myndighet som medlemsstaten utser.

4. Medlemsstater som har flera områden får för varje område under sin jurisdiktion upprätta en regional kommitté för informationssystemet (nedan kallad den regionala kommittén).

Den regionala kommittén ska särskilt ha som uppgift att arbeta med det samordningsorgan som anges i artikel 7 för att välja ut rapporterande företag.

5. Tillämpningsföreskrifterna till denna artikel ska antas enligt förfarandet i artikel 18.2.

Artikel 7

1. Varje medlemsstat ska tillsätta ett samordningsorgan, vars uppgifter ska vara att

a)	underrätta den nationella kommittén, de regionala kommittéerna och bokföringsbyråerna om de gällande tillämpningsföreskrifterna och att säkerställa att dessa föreskrifter tillämpas korrekt,

utarbeta och till den nationella kommittén överlämna för godkännande och därefter till kommissionen överlämna

i)	planen för val av rapporterande företag, vilken ska utarbetas med de senaste statistikuppgifterna som underlag, sammanställd enligt gemenskapens typologi för jordbruksföretag,

ii)	rapporten om genomförandet av planen för val av rapporterande företag,

sammanställa

i)	förteckningen över rapporterande företag,

ii)	förteckningen över bokföringsbyråer som vill och kan upprätta företagsredovisningar, enligt de avtalsvillkor som anges i artiklarna 10 och 15,

d)	sammanställa de företagsredovisningar som bokföringsbyråerna översänt och med hjälp av ett gemensamt kontrollprogram kontrollera att de är korrekt ifyllda,

e)	överlämna de ifyllda företagsredovisningarna till kommissionen omedelbart efter kontrollen,

f)	till den nationella kommittén, de regionala kommittéerna och bokföringsbyråerna överlämna alla förfrågningar om information som avses i artikel 17 och att överlämna svaren på dessa till kommissionen.

2. Tillämpningsföreskrifterna till denna artikel ska utarbetas enligt förfarandet i artikel 18.2.

Artikel 8

1. För varje rapporterande företag ska en individuell och anonym företagsredovisning upprättas.

2. De redovisningsuppgifter som lämnas i varje rapport ska göra det möjligt att

—	karakterisera det rapporterande företaget med hjälp av dess viktigaste produktionsfaktorer,

—	bedöma företagets inkomster utifrån olika perspektiv,

—	att genom stickprov kontrollera riktigheten i uppgifterna.

3. Vilket slags redovisningsuppgifter som en företagsredovisning ska innehålla, i vilken form den ska lämnas samt definitioner och föreskrifter för detta ska fastställas enligt förfarandet i artikel 18.2.

Artikel 9

Den jordbrukare, vars företag valts ut som rapporterande företag, ska från en förteckning, som för det ändamålet är sammanställd av samordningsorganet, välja en bokföringsbyrå som är villig att fylla i rapporten för hans företag i enlighet med de avtalsbestämmelser som anges i artikel 10.

Artikel 10

1. Ett avtal ska årligen upprättas under medlemsstatens ansvar mellan den behöriga, av medlemsstaten utvalda myndigheten och varje bokföringsbyrå som valts i enlighet med artikel 9. Enligt detta avtal ska bokföringsbyrån, mot en bestämd ersättning, åta sig att upprätta företagsredovisningar på det sätt som anges i artikel 8.

2. Villkoren i det avtal som avses i punkt 1, som ska vara lika i alla medlemsstater, ska fastställas enligt det förfarande som anges i artikel 18.2.

3. Om en bokföringsbyrås uppgifter utförs av en myndighet, ska dennas uppgifter meddelas i myndighetens instruktion.

KAPITEL III

INSAMLING AV REDOVISNINGSUPPGIFTER FÖR ANALYS AV EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN I JORDBRUKSFÖRETAGEN

Artikel 11

Detta kapitel ska gälla insamling av redovisningsuppgifter för att göra en analys av ekonomiska förhållanden i jordbruksföretagen.

Artikel 12

Enligt förfarandet som fastställs i artikel 18.2 ska följande bestämmas:

—	Målet för undersökningarna, såsom anges i artikel 1.2 b.

—	Närmare bestämmelser om valet av och antalet rapporterande företag, vilka ska fastställas i överensstämmelse med målet för varje enskild undersökning.

Artikel 13

1. För varje rapporterande företag, som utvalts enligt reglerna som antagits i enlighet med artikel 12 andra strecksatsen, ska en företagsredovisning göras, vilken ska vara individuell och anonym för det företaget. Denna företagsredovisning ska inbegripa de redovisningsuppgifter som föreskrivs enligt artikel 8. 2 och alla sådana ytterligare redovisningsposter och detaljer som varje enskild undersökning kan kräva.

2. Typen av redovisningsuppgifter som en företagsredovisning ska innehålla, i vilken form de ska lämnas samt definitioner och föreskrifter för detta ska fastställas enligt förfarandet i artikel 18.2.

3. Företagsredovisningar ska fyllas i av de olika bokföringsbyråer, valda i enlighet med artikel 14.

Artikel 14

Den jordbrukare, vars företag valts ut enligt reglerna som antagits i enlighet med artikel 12 andra strecksatsen, ska från en förteckning, för ändamålet sammanställd av samordningsorganet, välja en bokföringsbyrå som är villig att fylla i företagsredovisningen för hans företag i enlighet med de avtalsbestämmelser som anges i artikel 15.

Artikel 15

1. Ett avtal ska ingås under medlemsstatens ansvar mellan den behöriga, av medlemsstaten utvalda myndigheten och varje bokföringsbyrå som valts i enlighet med artikel 14. Enligt detta avtal ska bokföringsbyrån, mot en fast ersättning, åta sig att upprätta företagsredovisning på det sätt som anges i artikel 13.

2. Villkoren i det avtal som avses i punkt 1, som ska vara lika i alla medlemsstater, ska fastställas enligt det förfarande som anges i artikel 18.2.

Vilka tilläggsbestämmelser som en medlemsstat får införa i avtalet ska fastställas enligt samma förfarande.

3. Om en bokföringsbyrås uppgifter utförs av en myndighet, ska dennas uppgifter meddelas i myndighetens instruktion.

KAPITEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 16

1. Det är förbjudet att använda individuella redovisningsuppgifter eller några andra individuella uppgifter som erhålls genom tillämpningen av denna förordning för skattemässiga ändamål eller att sprida eller använda dessa uppgifter för något annat ändamål än de som anges i artikel 1.

2. Personer, som deltar eller har deltagit inom arbetet med informationssystemet, får inte vidarebefordra individuella redovisningsuppgifter eller några andra individuella uppgifter, som de under eller i samband med utövandet av sin verksamhet har fått kännedom om.

3. Medlemsstaterna ska tillse att överträdelser av bestämmelserna i punkt 2 leder till påföljder.

Artikel 17

1. Den nationella kommittén, de regionala kommittéerna, samordningsorganet och bokföringsbyråerna ska vara skyldiga att, inom sina respektive ansvarsområden, ge kommissionen alla uppgifter som den begär av dem om hur de utför sina arbetsuppgifter vid tillämpningen av denna förordning.

Denna begäran om uppgifter till den nationella kommittén, de regionala kommittéerna eller bokföringsbyråerna och svaren på dessa ska meddelas skriftligen genom samordningsorganet.

2. Om dessa uppgifter visar sig vara otillräckliga eller om de inte kommer fram i rätt tid, kan kommissionen med hjälp av samordningsorganet sända sakkunniga för att arbeta på platsen.

Artikel 18

1. Kommissionen ska biträdas av Gemenskapskommittén för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (nedan kallad Gemenskapskommittén).

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.

3. Samråd med Gemenskapskommittén ska ske för att

a)	bekräfta att planen för val av rapporterande företag stämmer överens med bestämmelserna i artikel 5,

b)	analysera och värdera de vägda årliga resultaten från informationssystemet och med särskild hänsyn till uppgifter från andra källor, bl.a. genom statistik- och redovisningsuppgifter på nationell nivå.

4. Gemenskapskommittén får undersöka alla andra frågor som ordföranden förelägger den, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädare för en medlemsstat.

Kommittén ska i oktober varje år undersöka hur inkomsterna inom jordbruket i gemenskapen utvecklats, särskilt på grundval av de förändrade resultaten från informationssystemet.

Kommittén ska löpande hållas underrättad om informationssystemets verksamhet.

5. Ordföranden ska kalla till möte i Gemenskapskommittén.

Kommissionen ska tillhandahålla sekreterartjänster åt Gemenskapskommittén.

Artikel 19

1. De anslag som ska ingå i Europeiska unionens allmänna budget, i kommissionens avsnitt, ska omfatta följande:

a)	Kostnader för informationssystemet som avser avgifter till bokföringsbyråer för deras uppdrag enligt artiklarna 10 och 15.

b)	Alla kostnader för kommissionens datasystem för mottagande, kontroll, bearbetning och analys av bokföringsuppgifter från medlemsstaterna.

Kostnaderna i punkt b ska, där så är lämpligt, innefatta kostnader för att sprida resultat samt kostnader för studier av andra aspekter av informationssystemet och utvecklingen av dessa.

2. Kostnader som gäller inrättandet av och verksamheten i den nationella kommittén, de regionala kommittéerna och samordningsorganen ska inte ingå i gemenskapens budget.

Artikel 20

Förordning nr 79/65/EEG ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 21

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel 30 november 2009.

På rådets vägnar

S. O. LITTORIN

Ordförande

(1) Yttrande av den 20 oktober 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EGT 109, 23.6.1965, s. 1859/65.

(3) Se bilaga II.

(4) EUT L 335, 13.12.2008, s. 3.

(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA I

Förteckning över de områden som det hänvisas till i artikel 2 d

Belgien

1.	Vlaanderen

2.	Bruxelles – Brussel

Wallonie

Bulgarien

1.	Северозападен (Severozapaden)

2.	Северен централен (Severen tsentralen)

3.	Североизточен (Severoiztochen)

4.	Югозападен (Yugozapaden)

5.	Южен централен (Yuzhen tsentralen)

6.	Югоизточен (Yugoiztochen)

Bulgarien får dock utgöra ett område till och med den 31 december 2009.

Tjeckien

Utgör ett område

Danmark

Utgör ett område

Tyskland

1.	Schleswig-Holstein

Hamburg

3.	Niedersachsen

Bremen

5.	Nordrhein-Westfalen

Hessen

7.	Rheinland-Pfalz

8.	Baden-Württemberg

Bayern

10.

Saarland

11.

Berlin

12.	Brandenburg

13.	Mecklenburg-Vorpommern

14.

Sachsen

15.	Sachsen-Anhalt

16.

Thüringen

Estland

Utgör ett område

Irland

Utgör ett område

Grekland

1.	Μακεδονία – Θράκη

2.	Ήπειρος – Πελοπόννησος – Νήσοι Ιονίου

Θεσσαλία

4.	Στερεά Ελλάς – Νήσοι Αιγαίου – Κρήτη

Spanien

Galicia

Asturias

Cantabria

4.	País Vasco

Navarra

La Rioja

Aragón

Cataluña

Baleares

10.	Castilla-León

11.

Madrid

12.	Castilla-La Mancha

13.	Comunidad Valenciana

14.

Murcia

15.	Extremadura

16.

Andalucía

17.

Canarias

Frankrike

1.	Île de France

2.	Champagne-Ardenne

Picardie

4.	Haute-Normandie

Centre

6.	Basse-Normandie

Bourgogne

8.	Nord-Pas de Calais

Lorraine

10.

Alsace

11.	Franche-Comté

12.	Pays de la Loire

13.

Bretagne

14.	Poitou-Charentes

15.

Aquitaine

16.	Midi-Pyrénées

17.

Limousin

18.	Rhône-Alpes

19.

Auvergne

20.	Languedoc-Roussillon

21.	Provence-Alpes-Côte d'Azur

22.

Corse

Italien

Piemonte

2.	Valle d'Aosta

Lombardia

4.	Alto Adige

Trentino

Veneto

7.	Friuli – Venezia Giulia

Liguria

9.	Emilia – Romagna

10.

Toscana

11.

Umbria

12.

Marche

13.

Lazio

14.

Abruzzi

15.

Molise

16.

Campania

17.

Puglia

18.	Basilicata

19.

Calabria

20.

Sicilia

21.

Sardegna

Cypern

Utgör ett område

Lettland

Utgör ett område

Litauen

Utgör ett område

Luxemburg

Utgör ett område

Ungern

1.	Közép-Magyarország

2.	Közép-Dunántúl

3.	Nyugat-Dunántúl

4.	Dél-Dunántúl

5.	Észak – Magyarország

6.	Észak-Alföld

7.	Dél-Alföld

Malta

Utgör ett område

Nederländerna

Utgör ett område

Österrike

Utgör ett område

Polen

1.	Pomorze och Mazury

2.	Wielkopolska och Śląsk

3.	Mazowsze och Podlasie

4.	Małopolska och Pogórze

Portugal

1.	Norte e Centro

2.	Ribatejo-Oeste

3.	Alentejo e Algarve

4.	Açores e Madeira

Rumänien

Nord-Est

Sud-Est

3.	Sud-Muntenia

4.	Sud-Vest-Oltenia

Vest

Nord-Vest

Centru

8.	București-Ilfov

Slovenien

Utgör ett område

Slovakien

Utgör ett område

Finland

1.	Etelä-Suomi

2.	Sisä-Suomi

Pohjanmaa

4.	Pohjois-Suomi

Sverige

1.	Södra och mellersta Sveriges slättbygdslän

2.	Södra och mellersta Sveriges skogs- och mellanbygdslän

3.	Län i norra Sverige

Förenade kungariket

1.	England – north region

2.	England – east region

3.	England – west region

Wales

Scotland

6.	Northern Ireland

BILAGA II

Upphävd förordning och en förteckning över dess efterföljande ändringar

Rådets förordning nr 79/65/EEG (EGT 109, 23.6.1965, s. 1859/65)
Bilaga I, punkt II.A.4 och bilaga II, punkt II.D1 i 1972 års anslutningsakt (EGT L 73, 27.3.1972, s. 59 och s. 125)
Rådets förordning (EEG) nr 2835/72 (EGT L 298, 31.12.1972, s. 47)
Rådets förordning (EEG) nr 2910/73 (EGT L 299, 27.10.1973, s. 1)
Bilaga I, punkterna II.A och II.G i 1979 års anslutningsakt (EGT L 291, 19.11.1979, s. 64 och s. 87)
Rådets förordning (EEG) nr 2143/81 (EGT L 210, 30.7.1981, s. 1)
Rådets förordning (EEG) nr 3644/85 (EGT L 348, 24.12.1985, s. 4)
Bilaga I, punkt XIV.i) i 1985 års anslutningsakt (EGT L 302, 15.11.1985, s. 235)
Rådets förordning (EEG) nr 3768/85 (EGT L 362, 31.12.1985, s. 8)	Endast punkt 2 bilagan
Rådets förordning (EEG) nr 3577/90 (EGT L 353, 17.12.1990, s. 23)	Endast bilaga XVI
Bilaga I, punkt V.A.I i 1994 års anslutningsakt (EGT C 241, 29.8.1994, s. 117)
Rådets förordning (EG) nr 2801/95 (EGT L 291, 6.12.1995, s. 3)
Rådets förordning (EG) nr 1256/97 (EGT L 174, 2.7.1997, s. 7)
Rådets förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1)	Endast punkt 1 bilaga II
Bilaga II, punkt 6.A.1 i 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 346)
Rådets förordning (EG) nr 2059/2003 (EUT L 308, 25.11.2003, s. 1)
Kommissionens förordning (EG) nr 660/2004 (EUT L 104, 8.4.2004, s. 97)
Kommissionens förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1)	Endast bilagan kapitel 5 avsnitt A punkt 1
Kommissionens förordning (EG) nr 1469/2007 (EUT L 329, 14.12.2007, s. 5)

BILAGA III

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning nr 79/65/EEG	Denna förordning
Artiklarna 1 och 2	Artiklarna 1 och 2
Artikel 2a	Artikel 3
Artikel 3	Artikel 4
Artikel 4	Artikel 5
Artikel 5	Artikel 6
Artikel 6.1 a	Artikel 7.1 a
Artikel 6.1 b första strecksatsen	Artikel 7.1 b i
Artikel 6.1 b andra strecksatsen	Artikel 7.1 b ii
Artikel 6.1 c första strecksatsen	Artikel 7.1 c i
Artikel 6.1 c andra strecksatsen	Artikel 7.1 c ii
Artikel 6.1 e, f och g	Artikel 7.1 e, f och g
Artikel 6.2	Artikel 7.2
Artikel 7	Artikel 8
Artikel 8	Artikel 9
Artikel 9	Artikel 10
Artikel 10	Artikel 11
Artikel 11	Artikel 12
Artikel 12	Artikel 13
Artikel 13	Artikel 14
Artikel 14	Artikel 15
Artikel 15	Artikel 16
Artikel 16	Artikel 17
Artikel 17	—
Artikel 18	—
Artikel 19	Artikel 18.1, 18.2 och 18.3
Artikel 20.1 och 20.2	Artikel 18.4 och 18.5
Artikel 21 första och andra stycket	Artikel 18.6
Artikel 21 tredje stycket	—
Artikel 22	Artikel 19
Artikel 23	—
—	Artikel 20
—	Artikel 21
Bilagan	Bilaga I
—	Bilaga II
—	Bilaga III

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

15.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/42

RÅDETS RAMBESLUT 2009/948/RIF

av den 30 november 2009

om förebyggande och lösning av tvister om utövande av jurisdiktion i straffrättsliga förfaranden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA RAMBESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 31.1 c och d och artikel 34.2 b,

med beaktande av initiativet från Republiken Tjeckien, Republiken Polen, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien och Konungariket Sverige,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)	Europeiska unionen har som mål att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

(2)

Enligt Haagprogrammet (1) för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen, vilket godkändes av Europeiska rådet vid dess möte den 4–5 november 2004, krävs det att medlemsstaterna överväger lagstiftning om jurisdiktionstvister i syfte att samtidigt som man garanterar korrekt rättskipning öka effektiviteten i lagföringen, för att komplettera det övergripande programmet om åtgärder för att genomföra principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden i brottmål.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i detta rambeslut bör särskilt syfta till att förhindra att det uppstår situationer där samma person är föremål för parallella straffrättsliga förfaranden i olika medlemsstater avseende samma sakförhållanden, vilket skulle kunna leda till slutliga avgöranden i två eller flera medlemsstater. Avsikten med detta rambeslut är således att förhindra åsidosättande av principen ne bis in idem, som anges i artikel 54 i Schengenavtalets tillämpningskonvention av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (2) enligt EG-domstolens tolkning.

(4)

Det bör hållas direkta samråd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i syfte att uppnå samförstånd om en effektiv lösning, för att undvika de negativa följder som uppkommer av parallella förfaranden och undvika att de berörda behöriga myndigheterna drabbas av tidsspillan och resursslöseri. En sådan effektiv lösning, skulle framför allt kunna bestå i att de straffrättsliga förfarandena koncentreras till en medlemsstat, till exempel genom överföring av straffrättsliga förfaranden. Det skulle också kunna bestå i att dessa förfaranden hanteras på ett annat effektivt och rimligt sätt, bland annat när det gäller fördelningen i tid, till exempel genom att ärendet hänskjuts till Eurojust, om de behöriga myndigheterna inte kan nå samförstånd. I detta avseende bör särskild uppmärksamhet ägnas frågan om insamling av bevis som kan påverkas av att parallella förfaranden genomförs.

(5)

Om en behörig myndighet i en medlemsstat har rimliga skäl att anta att ett parallellt straffrättsligt förfarande pågår i en annan medlemsstat avseende samma sakförhållanden och samma person, vilket kan leda till slutliga avgöranden i två eller flera medlemsstater, bör den ta kontakt med den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten. Frågan om huruvida rimliga skäl föreligger bör enbart granskas av den kontaktande myndigheten. Rimliga skäl skulle bland annat kunna inbegripa fall när den misstänkte eller åtalade personen inkommer med närmare uppgifter och hävdar att han är föremål för ett parallellt straffrättsligt förfarande avseende samma sakförhållanden i en annan medlemsstat, eller om en relevant begäran om ömsesidig rättslig hjälp från en behörig myndighet i en annan medlemsstat visar att det eventuellt pågår ett sådant straffrättsligt förfarande eller om en polismyndighet lämnar uppgifter med denna innebörd.

(6)

Processen med informationsutbyte mellan behöriga myndigheter bör grundas på det obligatoriska utbytet av en särskild minimimängd information som alltid bör tillhandahållas. Den aktuella informationen bör särskilt underlätta processen att säkerställa identifieringen av den berörda personen samt typen av respektive parallellt förfarande och på vilket stadium det befinner sig.

(7)

En behörig myndighet som har kontaktats av en behörig myndighet i en annan medlemsstat bör ha en allmän skyldighet att svara på den begäran som inlämnats. Den kontaktande myndigheten uppmanas ange en tidsfrist inom vilken den kontaktade myndigheten bör svara, om så är möjligt. Den frihetsberövade personens särskilda situation bör till fullo beaktas av de behöriga myndigheterna under hela denna process om kontakttagande.

(8)

Direkt kontakt mellan behöriga myndigheter bör vara den ledande principen för samarbete som upprättas enligt detta rambeslut. Medlemsstaterna bör ha rätt att bestämma vilka myndigheter som ska vara behöriga att vidta åtgärder enligt detta rambeslut, i överensstämmelse med principen om nationell självbestämmanderätt i processuella frågor, under förutsättning att dessa myndigheter har behörighet att agera och fatta beslut i enlighet med rambeslutets bestämmelser.

(9)

När samförstånd eftersträvas om en effektiv lösning för att undvika de negativa följder som uppkommer när parallella förfaranden pågår i två eller flera medlemsstater, bör de behöriga myndigheterna ta hänsyn till att varje fall är specifikt och beakta fallets samtliga fakta och omständigheter. För att nå samförstånd bör de behöriga myndigheterna beakta relevanta kriterier, vilket kan inbegripa kriterierna i de riktlinjer som offentliggjorts i Eurojusts årliga rapport 2003 och som upprättades för rättstillämparnas behov, och exempelvis ta hänsyn till den plats där den större delen av brottsligheten ägde rum, den plats där störst skada eller förlust skedde, den plats där den misstänkta eller åtalade personen befinner sig och möjligheterna att säkerställa överlämnande eller utlämning av denne till andra jurisdiktioner, den misstänkta eller åtalade personens nationalitet eller bosättningsort, den misstänkta eller åtalade personens avgörande intressen, offrens och vittnenas avgörande intressen, bevismaterialets tillåtlighet eller förseningar som kan inträffa.

(10)	Skyldigheten för de behöriga myndigheterna att inleda direkt samråd för att nå samförstånd inom ramen för detta rambeslut bör inte utesluta att dessa direkta samråd kan föras med bistånd av Eurojust.

(11)

Ingen medlemsstat bör vara förpliktad att mot sin vilja avstå från eller utöva jurisdiktionen. Om man inte nått samförstånd om att de straffrättsliga förfarandena ska koncentreras, bör medlemsstaternas behöriga myndigheter kunna fortsätta straffrättsliga förfaranden för alla brott som omfattas av deras nationella jurisdiktion.

(12)

Eftersom själva syftet med detta rambeslut är att förhindra onödiga parallella straffrättsliga förfaranden som skulle kunna leda till ett åsidosättande av principen ne bis in idem, bör dess tillämpning emellertid inte leda till en konflikt om utövande av jurisdiktion som annars inte skulle ha uppstått. Inom det gemensamma området med frihet, säkerhet och rättvisa bör principen om obligatorisk lagföring, vilken ligger till grund för processrätten i flera medlemsstater, förstås och tillämpas på ett sätt som innebär att principen anses fullgjord när någon medlemsstat lagför ett visst brott.

(13)	Om man når samförstånd om att de straffrättsliga förfarandena ska koncentreras till en medlemsstat, bör de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten agera i överensstämmelse med detta samförstånd.

(14)

Eftersom Eurojust är särskilt väl lämpat att tillhandahålla stöd till att lösa jurisdiktionstvister, bör en hänskjutning av ett fall till Eurojust vara standardförfarandet, när det inte går att nå samförstånd. Det bör noteras att Eurojust, i enlighet med artikel 13.7 a i rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet (3), senast ändrat genom rådets beslut 2009/426/RIF av den 16 december 2008 om förstärkning av Eurojust (4), ska informeras om alla fall där jurisdiktionstvister har uppstått eller skulle kunna uppstå, och att ett fall när som helst kan hänskjutas till Eurojust om minst en behörig myndighet som medverkar i de direkta samråden anser det vara lämpligt.

(15)	Detta rambeslut inverkar inte på förfarandena enligt den europeiska konventionen om överförande av lagföring i brottmål, undertecknad i Strasbourg den 15 maj 1972, och inte heller på några andra arrangemang för överförande av lagföring i brottmål mellan medlemsstaterna.

(16)

Detta rambeslut bör inte leda till en onödig administrativ börda när det finns lättillgängliga lämpligare alternativ för de problem som tas upp i rambeslutet. I de situationer där det finns flexiblare instrument eller arrangemang mellan medlemsstaterna bör dessa därför ha företräde framför detta rambeslut.

(17)

Genom detta rambeslut fastställs endast bestämmelser om informationsutbyte och direkt samråd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och det påverkar därför inte enskildas rätt att hävda att de bör lagföras inom sin egen eller en annan jurisdiktion, om det inom den nationella lagstiftningen finns en sådan rättighet.

(18)	Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (5) bör tillämpas på behandling av personuppgifter som utbyts enligt det här rambeslutet.

(19)	När medlemsstaterna lämnar en förklaring om språkordningen uppmanas de att inbegripa åtminstone ett språk, utöver deras officiella språk, som används allmänt inom Europeiska unionen.

(20)	Detta rambeslut står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och återspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 1

Mål

1. Målet med detta rambeslut är att främja ett närmare samarbete mellan de behöriga myndigheterna i två eller flera medlemsstater som driver straffrättsliga förfaranden, i syfte att säkerställa en effektiv och korrekt rättskipning.

2. Syftet med ett sådant närmare samarbete är att

a)	förhindra situationer där samma person är föremål för parallella straffrättsliga förfaranden i olika medlemsstater avseende samma sakförhållanden, vilket skulle kunna leda till att förfarandet slutligt avgörs i två eller flera medlemsstater och därmed strider mot principen ne bis in idem, och

b)	nå samförstånd om en effektiv lösning för att undvika de negativa följder som uppkommer av sådana parallella förfaranden.

Artikel 2

Syfte och tillämpningsområde

1. För att målet i artikel 1 ska uppnås, fastställs i detta rambeslut en ram för

a)	ett förfarande för att upprätta kontakter mellan behöriga myndigheter i medlemsstater, i syfte att få bekräftat huruvida det pågår parallella straffrättsliga förfaranden avseende samma sakförhållanden och samma person,

ett informationsutbyte via direkta samråd mellan de behöriga myndigheterna i två eller flera medlemsstater som driver parallella straffrättsliga förfaranden avseende samma sakförhållanden och samma person, om dessa myndigheter redan har kännedom om de parallella straffrättsliga förfarandena, i syfte att nå samförstånd om en effektiv lösning för att undvika de negativa följder som uppkommer av sådana parallella förfaranden.

2. Detta rambeslut ska inte tillämpas på förfaranden som omfattas av bestämmelserna i artiklarna 5 och 13 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (6).

Artikel 3

Definitioner

I detta rambeslut avses med

a) parallella förfaranden: straffrättsliga förfaranden, inbegripet både skedet före rättegången och själva rättegången, som pågår i två eller flera medlemsstater avseende samma sakförhållanden och samma person,

b) behörig myndighet: en rättslig myndighet eller annan myndighet som enligt lagen i dess medlemsstat är behörig att vidta de åtgärder som avses i artikel 2.1,

c) kontaktande myndighet: en behörig myndighet i en medlemsstat som tar kontakt med en behörig myndighet i en annan medlemsstat för att bekräfta huruvida det pågår parallella straffrättsliga förfaranden,

d) kontaktad myndighet: den behöriga myndighet som anmodas av den kontaktande myndigheten att bekräfta huruvida det pågår parallella straffrättsliga förfaranden.

Artikel 4

Utseende av behöriga myndigheter

1. Medlemsstaternas utseende av behöriga myndigheter ska ske på ett sätt som främjar principen om direkta kontakter mellan myndigheter.

2. I enlighet med punkt 1 ska varje medlemsstat informera rådets generalsekretariat om vilka myndigheter som enligt medlemsstatens nationella lagstiftning är behöriga att vidta åtgärder i enlighet med detta rambeslut.

3. Utan hinder av vad som sägs i punkterna 1 och 2 får varje medlemsstat utse, om detta är nödvändigt som en följd av organisationen av sitt interna system, en eller flera centrala myndigheter med ansvar för administrationen av överföringen och mottagandet av anmodanden om information enligt artikel 5 och/eller om bistånd till de behöriga myndigheterna i samrådsprocessen. De medlemsstater som vill utnyttja möjligheten att utse en eller flera centrala myndigheter ska ge rådets generalsekretariat information om detta.

4. Rådets generalsekretariat ska se till att samtliga medlemsstater och kommissionen får tillgång till de enligt punkterna 2 och 3 erhållna uppgifterna.

KAPITEL 2

INFORMATIONSUTBYTE

Artikel 5

Skyldighet att kontakta

1. När en behörig myndighet i en medlemsstat har rimliga skäl att anta att ett parallellt förfarande pågår i en annan medlemsstat, ska den kontakta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten, för att bekräfta huruvida det pågår ett sådant parallellt förfarande, i syfte att inleda direkt samråd enligt artikel 10.

2. Om den kontaktande myndigheten inte känner till vilken myndighet som ska kontaktas, ska den göra alla efterforskningar som krävs, inklusive via det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter, för att få närmare besked om denna behöriga myndighet.

3. Förfarandet att ta kontakt ska inte tillämpas när de behöriga myndigheter som genomför parallella förfaranden redan på något annat sätt har blivit informerade om att det pågår sådana förfaranden.

Artikel 6

Skyldighet att svara

1. Den kontaktade myndigheten ska svara på en begäran som lämnats i enlighet med artikel 5.1 inom en rimlig tidsfrist som angetts av den kontaktande myndigheten eller, om ingen tidsfrist har angetts, utan onödigt dröjsmål, och meddela den kontaktande myndigheten huruvida straffrättsliga förfaranden pågår i dess medlemsstat. I de fall där den kontaktande myndigheten har informerat den kontaktade myndigheten att den misstänkte eller åtalade personen är föremål för tillfälligt frihetsberövande eller häktning ska den sistnämnda myndigheten behandla begäran som ett brådskande ärende.

2. Om den kontaktade myndigheten inte kan lämna svar inom den tidsfrist som den kontaktande myndigheten angett, ska den omedelbart informera den kontaktande myndigheten om skälen för detta och ange inom vilken tidsfrist den ska lämna de begärda uppgifterna.

3. Om den myndighet som har kontaktats av en kontaktande myndighet inte är den behöriga myndigheten enligt artikel 4, ska den utan dröjsmål vidarebefordra begäran om information till den behöriga myndigheten och underrätta den kontaktande myndigheten om detta.

Artikel 7

Kommunikationssätt

De kontaktande och kontaktade myndigheterna ska kommunicera på ett sådant sätt att en skriftlig dokumentation kan erhållas.

Artikel 8

Minimiinformation som ska tillhandahållas i begäran

1. När en kontaktande myndighet inkommer med en begäran i enlighet med artikel 5 ska den tillhandahålla följande information:

a)	Den behöriga myndighetens kontaktuppgifter.

b)	En beskrivning av de sakförhållanden och omständigheter som är föremål för det straffrättsliga förfarandet i fråga.

c)	Alla relevanta uppgifter om den misstänktes eller åtalade personens identitet och, i tillämpliga fall, om offren.

d)	I vilket skede det straffrättsliga förfarandet befinner sig.

e)	Information om tillfälligt frihetsberövande eller häktning av den misstänkte eller åtalade personen, i förekommande fall.

2. Den kontaktande myndigheten kan lämna relevant kompletterande information om de straffrättsliga förfaranden som pågår i dess medlemsstat, t.ex. avseende eventuella svårigheter som denna har stött på i den staten.

Artikel 9

Minimiinformation som ska tillhandahållas i svaret

1. Svaret från den myndighet som kontaktats i enlighet med artikel 6 ska innehålla följande information:

Huruvida ett straffrättsligt förfarande pågår eller har pågått avseende några eller alla de sakförhållanden som är föremål för det straffrättsliga förfarande som avses i den begäran om information som lämnats av den kontaktande myndigheten och huruvida samma personer är berörda.

Om vad som sägs i a bekräftas:

b)	Den behöriga myndighetens kontaktuppgifter.

c)	I vilket skede dessa förfaranden befinner sig eller, om ett slutligt avgörande finns, vad det är för slags avgörande.

2. Den kontaktade myndigheten kan lämna relevant kompletterande information om de straffrättsliga förfaranden som pågår eller har pågått i dess medlemsstat, särskilt vad avser eventuella relaterade sakförhållanden som är föremål för straffrättsliga förfaranden i den staten.

KAPITEL 3

DIREKT SAMRÅD

Artikel 10

Skyldighet att inleda direkt samråd

1. Om det fastställs att parallella straffrättsliga förfaranden pågår ska de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna inleda ett direkt samråd för att nå samförstånd om en effektiv lösning i syfte att undvika de negativa följder som uppkommer av sådana parallella förfaranden; dessa samråd kan, där det är lämpligt, leda till att de straffrättsliga förfarandena koncentreras till en medlemsstat.

2. De berörda behöriga myndigheterna ska, så länge det direkta samrådet pågår, underrätta varandra om alla de viktiga processuella åtgärder som de har vidtagit i förfarandena.

3. Under det direkta samrådet ska de berörda myndigheter som medverkar i samrådet så snart det rimligtvis är möjligt svara på begäran om information från andra behöriga myndigheter som medverkar i samrådet. Om emellertid en behörig myndighet anmodas av en annan behörig myndighet att lämna specifik information som skulle kunna skada viktiga nationella säkerhetsintressen eller äventyra enskilda personers säkerhet, behöver den inte lämna sådan information.

Artikel 11

Förfarande för att nå samförstånd

När medlemsstaternas behöriga myndigheter inleder ett direkt samråd om ett fall för att nå samförstånd enligt artikel 10, ska de överväga sakförhållandena och omständigheterna i fallet och alla andra faktorer som de anser vara relevanta.

Artikel 12

Samarbete med Eurojust

1. Detta rambeslut ska komplettera Eurojustbeslutet och påverkar inte tillämpningen av det beslutet.

2. När det inte har varit möjligt att nå samförstånd i enlighet med artikel 10 ska ärendet där det är lämpligt hänskjutas till Eurojust av en behörig myndighet i de berörda medlemsstaterna, om Eurojust är behörig att agera enligt artikel 4.1 i Eurojustbeslutet.

Artikel 13

Tillhandahållande av information om resultatet av förfarandena

Om det under ett direkt samråd i enlighet med artikel 10 har nåtts samförstånd om att de straffrättsliga förfarandena ska koncentreras till en medlemsstat, ska den medlemsstatens behöriga myndighet informera den eller de andra medlemsstaternas behöriga myndighet eller myndigheter om resultatet av förfarandena.

KAPITEL 4

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14

Språk

1. Varje medlemsstat ska i en förklaring som deponeras hos rådets generalsekretariat ange vilka språk, bland de officiella språken för institutionerna, som får användas för kontaktförfarandet i enlighet med kapitel 2.

2. De behöriga myndigheterna får enas om att använda vilket språk som helst under sina direkta samråd i enlighet med artikel 10.

Artikel 15

Förhållande till andra rättsliga instrument och andra överenskommelser

1. I den mån som andra rättsliga instrument eller överenskommelser gör det möjligt att vidga detta rambesluts syfte eller bidra till att förenkla eller underlätta förfarandet som medger att nationella myndigheter kan utbyta information om sina straffrättsliga förfaranden, inleda direkt samråd och försöka nå samförstånd om en effektiv lösning i syfte att undvika de negativa följder som uppkommer av sådana parallella förfaranden, får medlemsstaterna

a)	fortsätta att tillämpa de bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser som är gällande när detta rambeslut träder i kraft,

b)	ingå bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser efter det att detta rambeslut har trätt i kraft.

2. De avtal och överenskommelser som avses i punkt 1 ska inte i något fall påverka förbindelserna med de medlemsstater som inte är parter i dessa.

Artikel 16

Genomförande

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i detta rambeslut senast den 15 juni 2012.

Senast den 15 juni 2012 ska medlemsstaterna till rådets generalsekretariat och kommissionen överlämna texten till de bestämmelser genom vilka skyldigheterna enligt detta rambeslut införlivas med deras nationella lagstiftning.

Artikel 17

Rapport

Kommissionen ska senast den 15 december 2012 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av i vilken utsträckning medlemsstaterna har efterlevt rambeslutet, vid behov åtföljd av lagstiftningsförslag.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta rambeslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 30 november 2009.

På rådets vägnar

B. ASK

Ordförande

(1) EUT C 53, 3.3.2005, s. 1.

(2) EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.

(3) EGT L 63, 6.3.2002, s. 1.

(4) EUT L 138, 4.6.2009, s. 14.

(5) EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.

(6) EGT L 1, 4.1.2003, s. 1.

V Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget

15.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/52

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1219/2009

av den 14 december 2009

om fastställande för år 2010 av tillämpningsföreskrifter för importtullkvoter för ”baby beef”-produkter med ursprung i Kroatien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien, Kosovo och Montenegro

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens fonktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaderna”) (1), särskilt artiklarna 144.1 och 148.a jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 4.2 i rådets förordning (EG) nr 2007/2000 av den 18 september 2000 om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess samt om ändring av förordning (EG) nr 2820/98 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1763/1999 och (EG) nr 6/200 (2) fastställs det en årlig tullkvot till förmånstull på 1 500 ton ”baby beef”-produkter med ursprung i Bosnien och Hercegovina och 9 175 ton ”baby beef”-produkter med ursprung i Serbiens och Kosovos tullområden (3).

(2)

Genom stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kroatien, å andra sidan, som godkändes genom rådets och kommissionens beslut 2005/40/EG, Euratom (4), stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan, som godkändes genom rådets och kommissionens beslut 2004/239/EG, Euratom (5), interimsavtalet med Montenegro, som godkändes genom rådets beslut 2007/855/EG av den 15 oktober 2007 om undertecknande och ingående av ett interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan (6), samt interimsavtalet med Bosnien och Hercegovina, som godkändes genom rådets beslut 2008/474/EG av den 16 juni 2008 om undertecknande och ingående av interimsavtalet mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, om handel och handelsrelaterade frågor (7), fastställs årliga tullkvoter till förmånstull för ”baby beef” på 9 400 ton, 1 650 ton, 800 ton respektive 1 500 ton.

(3)

Enligt artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 2248/2001 av den 19 november 2001 om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kroatien, å andra sidan, och av interimsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Kroatien (8), och enligt artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 153/2002 av den 21 januari 2002 om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan, och av interimsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (9) ska det fastställas närmare bestämmelser för genomförandet av medgivandena beträffande ”baby beef”.

(4)

Vid import inom kvoterna för ”baby beef” för Bosnien och Hercegovina samt Serbiens och Kosovos tullområden måste det, enligt förordning (EG) nr 2007/2000, av kontrollskäl uppvisas ett äkthetsintyg av vilket det framgår att varorna har sitt ursprung i det utfärdande landet och att de exakt överensstämmer med den definition som anges i bilaga II till den förordningen. Av harmoniseringsskäl bör det vid import inom kvoterna för ”baby beef” med ursprung i Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Montenegro likaså fastställas att ett äkthetsintyg ska uppvisas av vilket det framgår att varorna har sitt ursprung i det utfärdande landet och att de exakt överensstämmer med den definition som anges i bilaga III till stabiliserings- och associeringsavtalet med Kroatien eller med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, eller i bilaga II till interimsavtalet med Montenegro. Det är dessutom nödvändigt att utforma en förlaga för äkthetsintyg och att fastställa bestämmelser för användningen av dem.

(5)

De aktuella kvoterna bör förvaltas med hjälp av importlicenser. I detta syfte ska kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 av den 23 april 2008 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (10) och kommissionens förordning (EG) nr 382/2008 av den 21 april 2008 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med import- och exportlicenser inom nötköttssektorn (11) tillämpas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

(6)

I kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (12) fastställs särskilt närmare bestämmelser om ansökningar om importlicenser, de sökandes status, utfärdande av licenser och medlemsstaternas meddelanden till kommissionen. I den förordningen föreskrivs även att licenserna inte ska gälla efter importtullkvotperiodens sista dag. Förordning (EG) nr 1301/2006 ska gälla importlicenser som utfärdats i enlighet med den här förordningen, utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare villkor och undantag i denna förordning.

(7)	I syfte att säkerställa en sund förvaltning av importen av de berörda produkterna bör det föreskrivas att utfärdandet av importlicenserna ska föregås av en granskning, särskilt av uppgifterna i äkthetsintyget.

(8)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. För perioden 1 januari–31 december 2010 ska följande tullkvoter öppnas:

a)	9 400 ton ”baby beef”, uttryckt i slaktvikt, med ursprung i Kroatien.

b)	1 500 ton ”baby beef”, uttryckt i slaktvikt, med ursprung i Bosnien och Hercegovina.

c)	1 650 ton ”baby beef”, uttryckt i slaktvikt, med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

d)	9 175 ton ”baby beef”, uttryckt i slaktvikt, med ursprung i Serbiens och Kosovos tullområden.

e)	800 ton ”baby beef”, uttryckt i slaktvikt, med ursprung i Montenegro.

De kvoter som avses i första stycket ska ha löpnummer 09.4503, 09.4504, 09.4505, 09.4198 respektive 09.4199.

Vid avräkning mot dessa kvoter ska 100 kg levande vikt anses motsvara 50 kg slaktvikt.

2. För de kvoter som avses i punkt 1 ska den tillämpliga tullen vara 20 % av den värdetull och 20 % av den särskilda tull som föreskrivs i Gemensamma tulltaxan.

3. Import inom de kvoter som avses i punkt 1 ska begränsas till vissa levande djur och vissa köttsorter med följande KN-nummer, vilka avses i bilaga II till förordning (EG) nr 2007/2000, bilaga III till stabiliserings- och associeringsavtalet med Kroatien, bilaga III till stabiliserings- och associeringsavtalet med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, bilaga II till interimsavtalet med Montenegro och bilaga II till interimsavtalet med Bosnien och Hercegovina:

—	ex 0102 90 51, ex 0102 90 59, ex 0102 90 71 och ex 0102 90 79,

—	ex 0201 10 00 och ex 0201 20 20,

—	ex 0201 20 30,

—	ex 0201 20 50.

Artikel 2

Kapitel III i förordning (EG) nr 1301/2006 och förordningarna (EG) nr 376/2008 och 382/2008 ska tillämpas om inget annat anges i denna förordning.

Artikel 3

1. I licensansökan och i licensen ska ursprungslandet eller ursprungstullområdet anges i fält 8 och ”ja” ska markeras med ett kryss. Licensen ska medföra skyldighet att importera från det angivna landet eller tullområdet.

Licensansökan och licensen ska innehålla en av de uppgifter som anges i bilaga I i fält 20.

2. Originalet av det äkthetsintyg som upprättats enligt bestämmelserna i artikel 4 ska tillsammans med en kopia uppvisas för den behöriga myndigheten samtidigt med ansökan om den första importlicens som är knuten till äkthetsintyget.

Inom ramen för den kvantitet som uppges i intyget får ett äkthetsintyg användas för utfärdande av flera importlicenser. Om fler än en licens utfärdas för ett intyg ska den behöriga myndigheten

a)	på äkthetsintyget intyga vilken kvantitet som ska avräknas,

b)	se till att de importlicenser som utfärdats enligt det intyget utfärdas samma dag.

3. Den behöriga myndigheten får inte utfärda någon importlicens förrän den har försäkrat sig om att alla de uppgifter som återfinns i äkthetsintyget motsvarar uppgifterna i kommissionens veckomeddelanden om den aktuella importen. Därefter ska licensen omedelbart utfärdas.

Artikel 4

1. Alla ansökningar om importlicenser inom ramen för kvoter som avses i artikel 1 ska åtföljas av ett äkthetsintyg som utfärdats av det exporterande landets eller tullområdets myndigheter, enligt förteckningen i bilaga II, och av vilket det framgår att produkterna har sitt ursprung i det berörda landet eller tullområdet och överensstämmer med den definition som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 2007/2000, bilaga III till stabiliserings- och associeringsavtalet med Kroatien, bilaga III till stabiliserings- och associeringsavtalet med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, bilaga II till interimsavtalet med Montenegro eller i bilaga II till interimsavtalet med Bosnien och Hercegovina.

2. Äkthetsintyg enligt förlagorna i bilagorna III–VIII för de exporterande länderna eller tullområdet ska upprättas i ett original och två kopior, vilka ska tryckas och fyllas i på ett av gemenskapens officiella språk. De kan dessutom tryckas och fyllas i på det officiella språket eller på ett av de officiella språken i det exporterande landet eller tullområdet.

De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där ansökan om importlicens lämnas in kan kräva att intyget översätts.

3. Originalet och kopiorna av äkthetsintyget ska fyllas i med skrivmaskin eller för hand. Om de fylls i för hand ska svart bläck och stora tryckbokstäver användas.

Intygen ska ha formatet 210 × 297 mm. Papperet ska ha en lägsta vikt på 40 g/m2. Originalet ska vara vitt, kopia 1 rosa och kopia 2 gul.

4. Varje intyg ska vara försett med ett individuellt löpnummer följt av namnet på det land eller tullområde där intyget utfärdas.

Kopiorna ska ha samma löpnummer och samma namn som originalet.

5. Ett intyg ska vara giltigt endast om det i vederbörlig ordning bestyrkts av ett av de utfärdande organ som anges i förteckningen i bilaga II.

6. Ett intyg ska anses vara i vederbörlig ordning påtecknat om det visar datum och ort för utfärdandet och om det är stämplat med den utfärdande myndighetens stämpel samt om det har skrivits under av en eller flera personer som är behöriga att göra detta.

Artikel 5

1. En utfärdande myndighet som återfinns på förteckningen i bilaga II ska

a)	vara godkänd som sådan av det berörda exporterande landet eller tullområdet,

b)	ha åtagit sig att kontrollera uppgifterna i intygen,

ha åtagit sig att minst en gång i veckan förse kommissionen med alla nödvändiga uppgifter för att möjliggöra kontroll av de uppgifter som anges på äkthetsintygen, särskilt intygets nummer, exportören, mottagaren, destinationslandet, produkten (levande djur/kött), nettovikten samt datum då intyget undertecknades.

2. Kommissionen ska ändra förteckningen i bilaga II om det villkor som anges i punkt 1 a inte längre uppfylls eller om ett utfärdande organ inte längre fullgör ett eller flera av sina åtaganden eller om ett nytt utfärdande organ utses.

Artikel 6

Äkthetsintygen och importlicenserna ska vara giltiga tre månader från och med respektive utfärdandedatum.

Artikel 7

Det berörda exporterande landet eller tullområdet ska till kommissionen översända avtryck av de stämplar som deras utfärdande myndigheter använder samt namn och underskrifter för de personer som är behöriga att underteckna äkthetsintygen. Kommissionen ska vidarebefordra dessa upplysningar till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

Artikel 8

1. Genom undantag från artikel 11.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1301/2006 ska medlemsstaterna meddela kommissionen följande:

a)	Senast den 28 februari 2011, och även om inga ansökningar har lämnats in, de produktkvantiteter för vilka importlicenser utfärdades under den föregående tullkvotsperioden.

b)	Senast den 30 april 2011, och även om inga ansökningar har lämnats in, de produktkvantiteter som är outnyttjade eller endast delvis utnyttjade i importlicenserna, dvs. mellanskillnaden mellan de kvantiteter som anges på baksidan av importlicensen och de kvantiteter som licensen avser.

2. Senast den 30 april 2011 ska medlemsstaterna meddela kommissionen de produktkvantiteter som övergått till fri omsättning under den föregående importtullkvotsperioden.

3. De meddelanden som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska lämnas i enlighet med bilagorna IX, X och XI till den här förordningen, och de produktkategorier som anges i bilaga V till kommissionens förordning (EG) nr 382/2008 ska användas.

Artikel 9

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 december 2009.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EGT L 240, 23.9.2000, s. 1.

(3) Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution nr 1244/1999.

(4) EUT L 26, 28.1.2005, s. 1.

(5) EUT L 84, 20.3.2004, s. 1.

(6) EUT L 345, 28.12.2007, s. 1.

(7) EUT L 169, 30.6.2008, s. 10.

(8) EGT L 304, 21.11.2001, s. 1.

(9) EGT L 25, 29.1.2002, s. 16.

(10) EUT L 114, 26.4.2008, s. 3.

(11) EUT L 115, 29.4.2008, s. 10.

(12) EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.

BILAGA I

Uppgifter som avses i artikel 3.1

—	:	på bulgariska	:	‘Baby beef’ (Регламент (ЕC) № 1219/2009)
—	:	på spanska	:	‘Baby beef’ [Reglamento (UE) no 1219/2009]
—	:	på tjeckiska	:	‘Baby beef’ (Nařízení (EU) č. 1219/2009)
—	:	på danska	:	‘Baby beef’ (Forordning (EU) nr. 1219/2009)
—	:	på tyska	:	‘Baby beef’ (Verordnung (EU) Nr. 1219/2009)
—	:	på estniska	:	‘Baby beef’ (Määrus (EL) nr 1219/2009)
—	:	på grekiska	:	‘Baby beef’ [Κανονισμός (ΕE) αριθ. 1219/2009]
—	:	på engelska	:	‘Baby beef’ (Regulation (EU) No 1219/2009)
—	:	på franska	:	‘Baby beef’ [Règlement (UE) no 1219/2009]
—	:	på italienska	:	‘Baby beef’ [Regolamento (UE) n. 1219/2009]
—	:	på lettiska	:	‘Baby beef’ (Regula (ES) Nr. 1219/2009)
—	:	på litauiska	:	‘Baby beef’ (Reglamentas (ES) Nr. 1219/2009)
—	:	på ungerska	:	‘Baby beef’ (1219/2009/EU rendelet)
—	:	på maltesiska	:	‘Baby beef’ (Regolament (UE) Nru 1219/2009)
—	:	på nederländska	:	‘Baby beef’ (Verordening (EU) nr. 1219/2009)
—	:	på polska	:	‘Baby beef’ (Rozporządzenie (UE) nr 1219/2009)
—	:	på portugisiska	:	‘Baby beef’ [Regulamento (UE) n.o 1219/2009]
—	:	på rumänska	:	‘Baby beef’ [Regulamentul (UE) nr. 1219/2009]
—	:	på slovakiska	:	‘Baby beef’ [Nariadenie (EÚ) č. 1219/2009]
—	:	på slovenska	:	‘Baby beef’ (Uredba (EU) št. 1219/2009)
—	:	på finska	:	‘Baby beef’ (Asetus (EU) N:o 1219/2009)
—	:	på svenska	:	‘Baby beef’ (Förordning (EU) nr 1219/2009)

BILAGA II

Utfärdande organ:

—	Republiken Kroatien: Croatian Agricultural Agency, Poljana Križevačka 185, 48260 Križevci, Croatia.

—	Bosnien och Hercegovina:

—	F.d. jugoslaviska Republiken Makedonien: Univerzitet Sv. Kiril I Metodij, Institut za hrana, Fakultet za veterinarna medicina, ”Lazar Pop-Trajkov 5-7”, 1000 Skopje

—	Montenegro: Veterinary Directorate, Bulevar Svetog Petra Cetinjskog br.9, 81000 Podgorica, Montenegro

—	Serbiens tullområde (1): ”YU Institute for Meat Hygiene and Technology, Kacanskog 13, Belgrade, Yugoslavia.”

—	Kosovos tullområde:

(1) Ej inbegripet Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution nr 1244/1999.

BILAGA III

BILAGA IV

BILAGA V

BILAGA VI

BILAGA VII

BILAGA VIII

BILAGA IX

Meddelande om importlicenser (utfärdade) – förordning (EG) nr 1219/2009

Medlemsstat: …

Tillämpning av artikel 8 i förordning (EG) nr 1219/2009

Produktkvantiteter för vilka importlicenser har utfärdats

Från: … Till: …

Löpnummer	Produktkategori(er) (1)	Kvantitet (kilogram produktvikt eller djur)
09.4503
09.4504
09.4505
09.4198
09.4199

(1) Produktkategori(er) enligt bilaga V till förordning (EG) nr 382/2008.

BILAGA X

Meddelande om importlicenser (outnyttjade kvantiteter) – förordning (EG) nr 1219/2009

Medlemsstat: …

Tillämpning av artikel 8 i förordning (EG) nr 1219/2009

Produktkvantiteter för vilka importlicenser inte utnyttjades

Från och med: … till och med: …

Löpnummer	Produktkategori(er) (1)	Outnyttjade kvantiteter (kilogram produktvikt eller antal djur)
09.4503
09.4504
09.4505
09.4198
09.4199

(1) Produktkategori(er) enligt bilaga V till förordning (EG) nr 382/2008.

BILAGA XI

Meddelande om produktkvantiteter som övergått till fri omsättning – förordning (EG) nr 1219/2009

Medlemsstat: …

Tillämpning av artikel 8 i förordning (EG) nr 1219/2009

Produktkvantiteter som har övergått till fri omsättning

Från och med: … till och med: … (tullkvotsperiod för import).

Löpnummer	Produktkategori(er) (1)	Produktkvantiteter som har övergått till fri omsättning: (kilogram produktvikt eller antal djur)
09.4503
09.4504
09.4505
09.4198
09.4199

(1) Produktkategori(er) enligt bilaga V till förordning (EG) nr 382/2008.

15.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/70

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 december 2009

om ändring av bilagorna I och II till beslut 2006/766/EG om fastställande av en förteckning över de tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka import av musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och fiskeriprodukter är tillåten

[delgivet med nr K(2009) 9870]

(Text av betydelse för EES)

(2009/951/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (1), särskilt artikel 11.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EG) nr 854/2004 får produkter av animaliskt ursprung endast importeras från ett tredjeland eller en del av ett tredjeland som finns med i en förteckning som upprättats enligt den förordningen. I förordningen fastställs även särskilda krav för import av musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och fiskeriprodukter från tredjeländer.

(2)

I förordning (EG) nr 854/2004 föreskrivs det att när sådana förteckningar upprättas och uppdateras ska det tas hänsyn till EU:s kontroller i tredjeländer och garantier från de behöriga myndigheterna i tredjeländer när det gäller efterlevnad av eller likvärdighet med unionens foder- och livsmedelslagstiftning samt bestämmelser om djurhälsa enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (2).

(3)

I kommissionens beslut 2006/766/EG av den 6 november 2006 om fastställande av en förteckning över de tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka import av musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och fiskeriprodukter är tillåten (3) fastställs vilka tredjeländer som uppfyller de kriterier som avses i artikel 11.4 i förordning (EG) nr 854/2004 och som därför kan garantera att de produkter som exporteras till Europeiska unionen uppfyller de hygienkrav som fastställts i unionslagstiftningen för att skydda konsumenternas hälsa. I bilaga I till det beslutet förtecknas således de tredjeländer från vilka det är tillåtet att importera musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor i alla former för användning som livsmedel, och i bilaga II till det beslutet förtecknas de tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka det är tillåtet att importera fiskeriprodukter i alla former för användning som livsmedel.

(4)

I kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005 av den 5 december 2005 om fastställande av övergångsbestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 853/2004, (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004 (4) fastställs övergångsåtgärder under en period som löper ut den 31 december 2009. Dessa åtgärder omfattar ett undantag från artikel 11.1 i förordning (EG) nr 854/2004 genom vilket medlemsstaterna får tillåta import av musslor och fiskeriprodukter från de länder som förtecknas i bilagorna I respektive II till förordning (EG) nr 2076/2005, förutsatt bl.a. att den behöriga myndigheten i tredjelandet eller territoriet har gett den berörda medlemsstaten garantier för att produkterna i fråga har framställts under förhållanden som är åtminstone likvärdiga med dem som gäller för produktionen och utsläppandet på marknaden av produkter från unionen.

(5)

Kanada finns för närvarande med i bilaga I till förordning (EG) nr 2076/2005. Unionen genomför kontroller i Kanada för att bedöma det befintliga kontrollsystemet för produktion av musslor avsedda för export till Europeiska unionen, och den senaste ägde rum 2009. Dessa kontroller och rekommendationen från den gemensamma förvaltningskommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Kanadas regering om sanitära åtgärder för att skydda människors och djurs hälsa vad avser handeln med levande djur och animaliska produkter (5) av den 17 december 1998, som rör ömsesidig likvärdighet mellan Kanadas och EU:s standarder för levande musslor, visar att de krav som är tillämpliga i Kanada på musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor som är avsedda för Europeiska unionen är likvärdiga med kraven i den relevanta unionslagstiftningen.

(6)

Grönland finns för närvarande med i bilaga I till förordning (EG) nr 2076/2005. Unionens kontroller i Grönland för att bedöma det befintliga kontrollsystemet för produktion av musslor avsedda för export till Europeiska unionen, varav den senaste ägde rum 2009, samt garantierna från Grönlands behöriga myndighet visar att de krav som är tillämpliga i detta tredjeland på musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor som är avsedda för Europeiska unionen är likvärdiga med kraven i den relevanta unionslagstiftningen. Grönland bör följaktligen föras upp på förteckningen i bilaga I till beslut 2006/766/EG.

(7)

Unionens kontroller i Förenta staterna för att bedöma det befintliga kontrollsystemet för produktion av musslor avsedda för export till Europeiska unionen, varav den senaste ägde rum 2009, har avslöjat skillnader mellan Förenta staternas och EU:s standarder för levande musslor, men ingen allvarlig risk för människors hälsa har konstaterats, förutom i upptagningsområdet Mexikanska golfen. Förenta staterna och Europeiska unionen har enats om att undersöka den ömsesidiga likvärdigheten mellan Förenta staternas och EU:s standarder för levande musslor. Därför bör import till Europeiska unionen av musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor från Förenta staterna tillåtas tillfälligt, med undantag för musslor som tagits upp i Mexikanska golfen. Detta tillfälliga tillstånd bör ses över sex månader efter det att det trätt i kraft, med hänsyn till resultaten av undersökningen av likvärdigheten mellan Förenta staternas och EU:s standarder för levande musslor.

(8)

Angola, Azerbajdzjan, Benin, Kongo, Eritrea, Israel, Myanmar, Salomonöarna, Sankt Helena och Togo finns för närvarande med i bilaga II till förordning (EG) nr 2076/2005. Unionens kontroller för att bedöma det befintliga kontrollsystemet för produktion av fiskeriprodukter avsedda för export till Europeiska unionen, varav de senaste ägde rum i Angola 2007, i Azerbajdzjan 2007, i Benin 2009, i Kongo 2009, i Eritrea 2008, i Israel 2009, i Myanmar 2009, i Salomonöarna 2007, i Sankt Helena 2003 och i Togo 2009, samt garantierna från de behöriga myndigheterna i Angola, Azerbajdzjan (endast för kaviar), Benin, Kongo (endast för fiskeriprodukter som fångats, [eventuellt] rensats, frysts och slutförpackats till sjöss), Eritrea, Israel, Myanmar (endast för viltfångade frysta fiskeriprodukter), Salomonöarna, Sankt Helena och Togo (endast för levande hummer) visar att de krav som är tillämpliga i dessa tredjeländer på fiskeriprodukter som är avsedda för Europeiska unionen är likvärdiga med kraven i den relevanta unionslagstiftningen. Dessa tredjeländer bör följaktligen föras upp på förteckningen i bilaga II till beslut 2006/766/EG.

(9)	För att ta hänsyn till skillnaderna i de garantier som lämnats av dessa tredjeländer är det dessutom nödvändigt att fastställa vissa begränsningar i förteckningarna i bilagorna I och II till beslut 2006/766/EG.

(10)

Sankt Helena, Tristan da Cunha och Ascension utgör ett enda utomeuropeiskt territorium. Eftersom dessa öar ligger långt från varandra och i praktiken styrs var för sig, har de emellertid valt att inrätta separata behöriga myndigheter med ansvar för fiskeriprodukters säkerhet. Upptagandet av Sankt Helena som ett tredjeland från vilket fiskeriprodukter får importeras bör därför inte omfatta öarna Tristan da Cunha och Ascension.

(11)

För att unionslagstiftningen ska bli tydligare bör rubrikerna på bilagorna I och II till beslut 2006/766/EG ändras. Av rubriken på bilaga I bör det tydligt framgå att import av musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor för användning som livsmedel, oavsett om de är levande, frysta eller beredda, endast är tillåten från de tredjeländer som förtecknas i den bilagan. Av rubriken på bilaga II bör det tydligt framgå att den bilagan omfattar import av fiskeriprodukter enligt definitionen i punkt 3.1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (6) med undantag för de produkter som omfattas av bilaga I till detta beslut. Denna åtskillnad är nödvändig eftersom de EU-krav som är tillämpliga på dessa två grupper av produkter skiljer sig åt.

(12)	Beslut 2006/766/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2006/766/EG ska ändras på följande sätt:

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

a)	Rubriken på bilaga I ska ersättas med följande: ”BILAGA I Förteckning över tredjeländer från vilka det är tillåtet att importera levande, frysta eller beredda musslor, tagghudingar, manteldjur och marina snäckor för användning som livsmedel (7)

Följande post för Kanada ska införas efter posten för Australien:

”CA

KANADA”

Följande post för Grönland ska införas efter posten för Chile:

”GL

GRÖNLAND”

Följande post för Förenta staterna ska införas efter posten för Turkiet:

”US

FÖRENTA STATERNA

Endast till och med den 1 juli 2010

och

med undantag för import av musslor som tagits upp i delstaterna Florida, Texas, Mississippi, Alabama och Louisiana.”

2.	Bilaga II till beslut 2006/766/EG ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 december 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 139, 30.4.2004, s. 206.

(2) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(3) EUT L 320, 18.11.2006, s. 53.

(4) EUT L 338, 22.12.2005, s. 83.

(5) EGT L 71, 18.3.1999, s. 3.

(6) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Bilaga I: ”3.1 fiskeriprodukter: alla viltlevande eller uppfödda salt- eller sötvattensdjur (med undantag för levande musslor, levande tagghudingar, levande manteldjur och levande marina snäckor samt alla däggdjur, kräldjur och groddjur) inklusive alla ätliga former, delar och produkter av sådana djur.”

(7) Inbegripet sådana som omfattas av definitionen av fiskeriprodukter i punkt 3.1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).”

BILAGA

”BILAGA II

Förteckning över tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka det är tillåtet att importera andra fiskeriprodukter för användning som livsmedel än dem som omfattas av bilaga I till detta beslut

(Länder och områden i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 854/2004)

ISO-kod	Land	Begränsningar
AE	FÖRENADE ARABEMIRATEN
AG	ANTIGUA OCH BARBUDA	Endast levande hummer
AL	ALBANIEN
AM	ARMENIEN	Endast levande viltlevande kräftor, värmebehandlade viltfångade kräftor och frysta viltfångade kräftor
AN	NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA
AO	ANGOLA
AR	ARGENTINA
AU	AUSTRALIEN
AZ	AZERBAJDZJAN	Endast kaviar
BA	BOSNIEN OCH HERCEGOVINA
BD	BANGLADESH
BJ	BENIN
BR	BRASILIEN
BS	BAHAMAS
BY	VITRYSSLAND
BZ	BELIZE
CA	KANADA
CG	KONGO	Endast fiskeriprodukter som fångats, (eventuellt) rensats, frysts och slutförpackats till sjöss
CH	SCHWEIZ
CI	ELFENBENSKUSTEN
CL	CHILE
CN	KINA
CO	COLOMBIA
CR	COSTA RICA
CU	KUBA
CV	KAP VERDE
DZ	ALGERIET
EC	ECUADOR
EG	EGYPTEN
ER	ERITREA
FK	FALKLANDSÖARNA
GA	GABON
GD	GRENADA
GH	GHANA
GL	GRÖNLAND
GM	GAMBIA
GN	GUINEA	Endast fisk som inte har genomgått någon annan form av bearbetning eller beredning än bortskärande av huvud, rensning, kylning eller frysning. Den minskning av frekvensen av fysiska kontroller som föreskrivs i kommissionens beslut 94/360/EG (EGT L 158, 25.6.1994, s. 41) ska inte gälla.
GT	GUATEMALA
GY	GUYANA
HK	HONGKONG
HN	HONDURAS
HR	KROATIEN
ID	INDONESIEN
IL	ISRAEL
IN	INDIEN
IR	IRAN
JM	JAMAICA
JP	JAPAN
KE	KENYA
KR	SYDKOREA
KZ	KAZAKSTAN
LK	SRI LANKA
MA	MAROCKO
ME	MONTENEGRO
MG	MADAGASKAR
MM	MYANMAR	Endast viltfångade frysta fiskeriprodukter (söt- eller saltvattenfisk, söt- eller saltvattenräkor)
MR	MAURETANIEN
MU	MAURITIUS
MV	MALDIVERNA
MX	MEXIKO
MY	MALAYSIA
MZ	MOÇAMBIQUE
NA	NAMIBIA
NC	NYA KALEDONIEN
NG	NIGERIA
NI	NICARAGUA
NZ	NYA ZEELAND
OM	OMAN
PA	PANAMA
PE	PERU
PF	FRANSKA POLYNESIEN
PG	PAPUA NYA GUINEA
PH	FILIPPINERNA
PM	SAINT-PIERRE-ET-MIQUELON
PK	PAKISTAN
RS	SERBIEN Inkluderar inte Kosovo enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999	Endast hel färsk havsfångad fisk
RU	RYSSLAND
SA	SAUDIARABIEN
SB	SALOMONÖARNA
SC	SEYCHELLERNA
SG	SINGAPORE
SH	SANKT HELENA Inkluderar inte öarna Tristan da Cunha och Ascension
SN	SENEGAL
SR	SURINAM
SV	EL SALVADOR
TG	TOGO	Endast levande hummer
TH	THAILAND
TN	TUNISIEN
TR	TURKIET
TW	TAIWAN
TZ	TANZANIA
UA	UKRAINA
UG	UGANDA
US	FÖRENTA STATERNA
UY	URUGUAY
VE	VENEZUELA
VN	VIETNAM
YE	JEMEN
YT	MAYOTTE
ZA	SYDAFRIKA
ZW	ZIMBABWE”

15.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/78

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 december 2009

om ändring av beslut 2007/716/EG vad gäller vissa anläggningar inom kött- och mjölksektorerna i Bulgarien

[delgivet med nr K(2009) 9906]

(Text av betydelse för EES)

(2009/953/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien, särskilt artikel 42,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2007/716/EG (2) fastställs övergångsåtgärder för de strukturella kraven för vissa anläggningar inom kött- och mjölksektorerna i Bulgarien enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 852/2004 (3) och (EG) nr 853/2004 (4). Så länge dessa anläggningar omfattas av övergångsbestämmelser får produkter med ursprung i dem endast släppas ut på den inhemska marknaden eller användas för ytterligare bearbetning i anläggningar i Bulgarien som omfattas av övergångsbestämmelser.

(2)

Enligt en officiell förklaring från den behöriga bulgariska myndigheten har vissa anläggningar inom kött- och mjölksektorerna upphört med sin verksamhet eller avslutat sin uppgradering så att de nu uppfyller alla krav som ställs i unionens lagstiftning. Dessa anläggningar bör därför utgå ur förteckningen över anläggningar som omfattas av övergångsbestämmelser.

(3)	Bilagan till beslut 2007/716/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2007/716/EG ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 december 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2) EUT L 289, 7.11.2007, s. 14.

(3) EUT L 139, 30.4.2004, s. 1.

(4) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

BILAGA

Bilagan till beslut 2007/716/EG ska ändras på följande sätt:

Följande köttproduktionsanläggningar ska utgå:

Nr	Veterinärnummer	Anläggningens namn	Stad/gata eller ort/region
”2.	BG 0101003	ET ’Saray-73-Georgi Belezhkov’	gr. Razlog Promishlena zona ’Zapad’
9.	BG 0201019	ET ’Viatex-V.Slavov’	gr. Sungurlare ul. ’Tundzha’ 7
14.	BG 0301014	ET ’Valeria-94’	s. Kamenar obl. Varna
22.	BG 0601001	’Ivagus’ EOOD	gr. Vratsa Krivodolsko shose
29.	BG 0801011	’Miit’ OOD	s. Dropla obl. Dobrich
36.	BG 1001003	’Evromiyt end milk’ EOOD	gr. Kocherinovo obsht. Kocherinovo
55.	BG 1701001	’Kolevi’ OOD	s. Kichenitsa obl. Razgrad
59.	BG 1801012	’Svinekompleks Golyamo Vranovo-Invest’ AD	s. Golyamo Vranovo obl. Ruse
64.	BG 2001001	’Eko Asorti-05’ EOOD	s. Mechkarevo obl. Sliven
72.	BG 2301008	’Aldagot’ OOD	gr. Kostinbrod ul. ’Lomsko shose’ 95
73.	BG 2301009	ET ’Murgash 91-Tatyana Georgieva’	gr. Svoge ul. Zhelensko shose
74.	BG 2301010	ET ’Despina-9’	gr. Kostinbrod ul. ’Aleksandar Stamboliiski’ 62A
89.	BG 2801020	’Ivkota’ EOOD	gr. Yambol ul. ’Bitolya’ 60
91.	BG 0202006	’Ekvator’ EOOD	gr. Burgas ul. ’Chataldzha’ 52
99.	BG 0402008	’Megalodon’ OOD	gr. Kilifarevo
120.	BG 2002001	ET ’Slavi Danev’	gr. Nova Zagora zh.k. ’Zagore’ 1
121.	BG 2002003	TD ’Momchevi i sie’	gr. Sliven kv. Industrialen
123.	BG 2202007	EOOD ’Euro Balkan Fuud’	gr. Sofia kv. Levski, ul. ’546’ bl. 10 A
128.	BG 2202029	’Givis’ OOD	gr. Sofia ul. ’V. Hanchev’ 11
137.	BG 0305013	ET ’Aleko-Al. Aleksandrov’	gr. Varna ul. ’T.Peyachevich’ 3
138.	BG 0305030	ET ’Dari’	gr. Varna kv. ’Asparuhovo’ ul. ’Kishinev’ 21
152.	BG 0605021	’Orbita’ OOD	gr. Vratsa m. Turkanitsa
155.	BG 0805012	ET ’Diana Hristova’	gr. Balchik ul. ’Asen Petrov’ 21
160.	BG 1005009	’Reksim 99’ EOOD	gr. Sapareva banya kv. Gyurgevo
163.	BG 1305014	ET ’Medi-Emil Dimitrov’	s. Glavinitsa obl. Pazardzhik
164.	BG 1305018	’Marineli’ OOD	gr. Velingrad kv. ’Industrialen’
189.	BG 2205069	’Slavchev 2000’ EOOD	gr. Sofia ul. ’Sofroniy Vrachanski’ 12
201.	BG 2705007	OOD ’Kapsikum-I’	gr. Shumen bul. ’Madara’ 26
202.	BG 2705008	ET ’Georgi Krastev’	gr. Shumen ul. ’Industrialna baza’
208.	BG 0104004	’Mes-Ko’ EOOD	gr. Petrich, ul. ’Mesta’ 15
214.	BG 0204015	’PART’ OOD	gr. Burgas, ul. ’Angel Kanchev’ 29
217.	BG 0204021	’Ekvator’ EOOD	gr. Burgas ul. ’Chataldzha’ 52
225.	BG 0304037	’Zhar’ OOD	s. Slanchevo obl. Varna
235.	BG 0504001	’ADANIS’ EOOD	gr. Vidin ul ’Targovska’ 2
251.	BG 1004001	’K + M’ OOD	gr. Kyustendil ul. ’Petar Beron’ 26
252.	BG 1104001	’Slavi mes’ OOD	gr. Lovech kv. ’Goznitsa’
255.	BG 1104006	ET ’Minko Cholakov-H. Cholakov’	s. Dobrodan obsht. Troyan
259.	BG 1204006	ZPTK ’Rik-98’	s. Vinishte obl. Montana
265.	BG 1304002	ET ’Yavor Luks’	gr. Pazardzhik ul. ’Sintievsko shose’ 2
266.	BG 1304013	’Rodopa Pazardzhik’ AD	gr. Pazardzhik ul ’D. Debelyanov’ 46
271.	BG 1404006	’Benet’ OOD	gr. Breznik
281.	BG 1604012	’Tri star treyding’ OOD	s. Voyvodinovo obl. Plovdiv
301.	BG 1804006	’TIS-98’ OOD	gr. Ruse, ul. ’Malyovitsa’ 33
304.	BG 1804019	SD ’Georgi Hristov Vichev-Vicheva i Sie’	s. Shtraklev obl. Ruse
312.	BG 2004016	’Momchevi i sie’ OOD	gr. Sliven kv. Industrialen
313.	BG 2004017	’Ekoprom’ OOD	gr. Sliven kv. ’Industrialen’ 10B
314.	BG 2004019	’Kooperatsia Megakol’	gr. Nova Zagora kv. ’Industrialen’
330.	BG 2204080	’Bitolya’ OOD	gr. Sofia ul. ’Kazbeg’ 14a
337.	BG 2204108	ET ’Alto-Emil Petrov’	gr. Sofia kv. Benkovski
338.	BG 2204109	’SS-ADLER’ EOOD	gr. Sofia obsht. Krasna polyana
341.	BG 2304002	’Nikas’ AD	gr. Botevgra ul. ’Tsar Ivan Shishman’ 39
346.	ВG 2404016	’Iveko’ OOD	s. Kolarovo obsht. Radnevo
350.	ВG 2404029	’KEN’ AD	gr. St. Zagora kv. ’Industrialen’
361.	BG 2604012	SD ’Bairche-Stoychevi i sie’	s. Brod obsht. Dimitrovgrad
366.	BG 2604020	’Toska’ OOD	gr. Haskovo mestnost ’Balakli’
373.	BG 2804003	’Doni-M’ OOD	s. Bezmer obl. Yambolska’

Följande mjölkproduktionsanläggningar ska utgå:

Nr	Veterinärnummer	Anläggningens namn	Stad/gata eller ort/region
”40.	BG 2412033	’Gospodinovi’ OOD	s. Yulievo obsht. Maglizh
41.	BG 2412037	’Stelimeks’ EOOD	s. Asen
72.	0312025	’Dzhenema’ EOOD	s. Gen. Kiselovo
81.	0712003	’Elvi’ OOD	s. Velkovtsi obsht. Gabrovo
88.	0912015	’Anmar’ OOD	s. Padina obsht. Ardino
89.	0912016	OOD ’Persenski’	s. Zhaltusha obsht. Ardino
91.	1012014	ET ’Georgi Gushterov DR’	s. Yahinovo
92.	1012018	’Evro miyt end milk’ EOOD	gr. Kocherinovo obsht. Kocherinovo
93.	1112004	’Matev-Mlekoprodukt’ OOD	s. Goran
94.	1112012	’Stilos’ OOD	s. Lesidren
95.	1112017	ET ’Rima-Rumen Borisov’	s. Vrabevo
102.	1312023	’Inter-D’ OOD	s. Kozarsko
103.	1312024	ET ’Mezmedin Halil-46’	s. Sarnitsa
113.	1612049	’Alpina-Milk’ EOOD	s. Zhelyazno
114.	1612064	OOD ’Ikay’	s. Zhitnitsa osht. Kaloyanovo
148.	2112008	MK ’Rodopa milk’	s. Smilyan obsht. Smolyan
170.	2412007	’Inikom’ OOD	s. Sarnevo obsht. Radnevo
174.	2412039	’Penchev’ EOOD	gr. Chirpan ul. ’Septemvriytsi’ 58
179.	2512016	’Milktreyd-BG’ OOD	s. Saedinenie obl. Targovishte
181.	2512021	’Keya-Komers-03’ EOOD	s. Svetlen
197.	BG 1318007	ET ’Palmite-Vesela Popova’	gr. Strelcha ul. ’Osvobozhdenie’ 17
201.	BG 1518005	ET ’Kris-88-Emil Todorov’	gr. Pleven ul. ’Grenaderska’ 97
203.	BG 1618040	’Galko’ EOOD	s. Voyvodinovo obsht. Maritsa obl. Plovdiv”

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2009.328.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 328

Svensk utgåva	Lagstiftning	52 årgången 15 december 2009

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EG) nr 1215/2009 av den 30 november 2009 om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess	1
	*	Rådets förordning (EG) nr 1216/2009 av den 30 november 2009 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter	10
	*	Rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska gemenskapen	27

	V Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget
	RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE ÄR OBLIGATORISKT
	Kommissionens förordning (EU) nr 1218/2009 av den 14 december 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	50
*	Kommissionens förordning (EU) nr 1219/2009 av den 14 december 2009 om fastställande för år 2010 av tillämpningsföreskrifter för importtullkvoter för baby beef-produkter med ursprung i Kroatien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien, Kosovo och Montenegro	52
*	Kommissionens förordning (EU) nr 1220/2009 av den 14 december 2009 om ändring för hundrasjuttonde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter	66
	RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE INTE ÄR OBLIGATORISKT
	2009/950/EU
*	Europeiska rådets beslut, fattat med godkännande av kommissionens ordförande, av den 4 december 2009 om utnämning av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik	69
	2009/951/EU
*	Kommissionens beslut av den 14 december 2009 om ändring av bilagorna I och II till beslut 2006/766/EG om fastställande av en förteckning över de tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka import av musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och fiskeriprodukter är tillåten [delgivet med nr K(2009) 9870] ( 1 )	70
	2009/952/EU
*	Kommissionens beslut av den 14 december 2009 om ändring av beslut 2008/855/EG om djurhälsoåtgärder för att bekämpa klassisk svinpest i vissa medlemsstater [delgivet med nr K(2009) 9909] ( 1 )	76
	2009/953/EU
*	Kommissionens beslut av den 14 december 2009 om ändring av beslut 2007/716/EG vad gäller vissa anläggningar inom kött- och mjölksektorerna i Bulgarien [delgivet med nr K(2009) 9906] ( 1 )	78

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	AL	50,4
	MA	65,2
	TN	90,9
	TR	69,2
	ZZ	68,9
0707 00 05	EG	155,5
	MA	62,1
	TR	85,2
	ZZ	100,9
0709 90 70	MA	50,3
	TR	128,4
	ZZ	89,4
0805 10 20	MA	44,7
	TR	67,4
	ZA	62,7
	ZZ	58,3
0805 20 10	MA	82,4
	TR	85,9
	ZZ	84,2
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	HR	37,8
	IL	62,9
	TR	74,8
	ZZ	58,5
0805 50 10	TR	75,8
0805 50 10	ZZ	75,8
0808 10 80	CA	76,2
	CN	83,6
	MK	24,5
	US	86,7
	ZZ	67,8
0808 20 50	CN	90,3
	TR	92,0
	US	182,1
	ZZ	121,5

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Rådet
	2009/947/EG
*	Rådets beslut av den 30 november 2009 om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Azerbajdzjans regering om vissa luftfartsaspekter	39
	AVTAL
	Rådet
*	Information om ikraftträdandet av protokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer angående Republiken Bulgariens och Rumäniens deltagande som avtalsslutande parter till följd av deras anslutning till Europeiska unionen	40
*	Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av bilaga 11 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter	41

	III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen
	RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
*	Rådets rambeslut 2009/948/RIF av den 30 november 2009 om förebyggande och lösning av tvister om utövande av jurisdiktion i straffrättsliga förfaranden	42
*	Rådets beslut 2009/949/RIF av den 30 november 2009 om justering av grundlöner och tillägg för Europols personal	48

		Rättelser
	*	Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 1205/2008 av den 3 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om metadata (EUT L 326 av den 4.12.2008)	83