ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2009.228.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 228

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
1 september 2009


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 791/2009 av den 31 augusti 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 av den 31 augusti 2009 om närmare bestämmelser för medlemsstaternas anmälningar till kommissionen av uppgifter och dokument inom ramen för genomförandet av den gemensamma organisationen av marknaderna, systemet för direktstöd, främjandet av försäljning av jordbruksprodukter och ordningarna för de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 793/2009 av den 31 augusti 2009 om ändring av förordning (EG) nr 595/2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

7

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 794/2009 av den 31 augusti 2009 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/09

12

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 795/2009 av den 31 augusti 2009 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 september 2009

14

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens direktiv 2009/115/EG av den 31 augusti 2009 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa metomyl som verksamt ämne ( 1 )

17

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Kommissionen

 

 

2009/626/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 25 februari 2009 om stödordningen nr C 2/08 (ex N 572/07) om den ändring av tonnageskattesystemet som Irland planerar att genomföra [delgivet med nr K(2009) 688]  ( 1 )

20

 

 

RIKTLINJER

 

 

Europeiska centralbanken

 

 

2009/627/EG

 

*

Europeiska centralbankens riktlinje av den 31 juli 2009 om statistik över den offentliga sektorns finanser (omarbetning) (ECB/2009/20)

25

 

 

AVTAL

 

 

Rådet

 

*

Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Republiken Koreas regering och Europeiska gemenskapen om samarbete i fråga om konkurrensbegränsande verksamhet

46

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

1.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 791/2009

av den 31 augusti 2009

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 augusti 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MK

40,3

XS

37,6

ZZ

39,0

0707 00 05

MK

33,2

TR

96,4

ZZ

64,8

0709 90 70

TR

106,5

ZZ

106,5

0805 50 10

AR

104,8

BR

122,7

UY

119,3

ZA

108,5

ZZ

113,8

0806 10 10

EG

155,8

TR

106,4

ZZ

131,1

0808 10 80

AR

114,0

BR

61,1

CL

80,6

CN

67,1

NZ

83,9

ZA

83,3

ZZ

81,7

0808 20 50

AR

145,7

TR

122,4

ZA

88,8

ZZ

119,0

0809 30

TR

133,9

ZZ

133,9

0809 40 05

IL

93,9

ZZ

93,9


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


1.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 792/2009

av den 31 augusti 2009

om närmare bestämmelser för medlemsstaternas anmälningar till kommissionen av uppgifter och dokument inom ramen för genomförandet av den gemensamma organisationen av marknaderna, systemet för direktstöd, främjandet av försäljning av jordbruksprodukter och ordningarna för de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (1), särskilt artikel 25,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 av den 18 september 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 (2), särskilt artikel 14,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (3), särskilt artikel 192.2 jämförd med artikel 4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 av den 17 december 2007 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (4), särskilt artikel 15,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (5), särskilt artikel 142 q, och

av följande skäl:

(1)

Eftersom kommissionen och medlemsstaterna i allmänhet använder ny informations- och kommunikationsteknik, särskilt när det gäller kommunikation med de behöriga nationella myndigheter som ansvarar för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, är de dokument som innehas av kommissionen och medlemsstaterna allt oftare i elektronisk eller digital form.

(2)

Kommissionen har intensifierat sina ansträngningar för att utveckla datorsystem som gör det möjligt att hantera dokument och förfaranden elektroniskt i sina interna arbetsrutiner och i sina förbindelser med de myndigheter som är involverade i den gemensamma jordbrukspolitiken. Parallellt har medlemsstaterna på nationell nivå utvecklat datorsystem för att uppfylla kraven till följd av den delade förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

(3)

Mot bakgrund av detta och behovet av att samtliga berörda aktörer förvaltar den gemensamma jordbrukspolitiken på ett enhetligt och harmoniserat sätt bör ett regelverk med gemensamma bestämmelser införas för de informationssystem som inrättas för anmälan av uppgifter och dokument till kommissionen från medlemsstaterna och de myndigheter eller organ som de utnämnt inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(4)

För att dessa mål ska uppnås på ett ändamålsenligt sätt bör tillämpningsområdet för detta regelverk fastställas, i fråga om både lagstiftningen och de berörda aktörerna.

(5)

När det gäller lagstiftningen fastställs i förordningarna (EG) nr 247/2006, (EG) nr 1405/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr 73/2009 och deras genomförandebestämmelser (nedan kallade förordningarna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken) en rad skyldigheter för medlemsstaterna att till kommissionen anmäla de uppgifter och dokument som krävs för genomförandet av de förordningarna. Dessa förordningar bör således beaktas i enlighet med deras respektive särdrag.

(6)

När det gäller de berörda aktörerna förutsätter de rättigheter och skyldigheter som anges i förordningarna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, i fråga om både kommissionen och medlemsstaterna samt deras behöriga myndigheter och organ, att de individer och myndigheter som ansvarar för verksamheter och vidtagna åtgärder identifieras exakt.

(7)

I förordningarna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken fastställs i allmänhet att uppgifter bör överföras elektroniskt eller via ett informationssystem, men förordningarna anger inte nödvändigtvis principerna för detta. För att uppnå konsekvens och en god förvaltning samt förenkla förfarandena för användarna och de myndigheter som ansvarar för systemen, bör följaktligen gemensamma principer för samtliga inrättade informationssystem fastställas.

(8)

För att dokument ska kunna erkännas som giltiga av kommissionen och medlemsstaterna bör det vara möjligt att garantera dokumentens och de tillhörande metadatas äkthet, integritet och läsbarhet under hela den period de måste bevaras.

(9)

För att garantera detta bör de myndigheter eller individer som har rätt att skicka meddelanden alltid vara identifierade i informationssystemen, med utgångspunkt i deras befogenheter. Ansvaret för denna process för identifiering måste ligga hos de behöriga myndigheter som avses i respektive förordning inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. För att möjliggöra en god förvaltning bör emellertid medlemsstaterna och kommissionen fastställa villkoren för att utnämna godkända individer, och utnämningen ske via ett enda samordningsorgan. Vidare bör villkoren för att bevilja tillträdesrätt till kommissionens informationssystem anges.

(10)

Med tanke på den rad olika anmälningsskyldigheter som avses inom denna förordnings tillämpningsområde kommer informationssystemen att göras tillgängliga successivt för medlemsstaternas behöriga myndigheter. Skyldigheten att anmäla via dessa informationssystem bör börja gälla när respektive bestämmelser i förordningarna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken föreskriver att den här förordningen ska tillämpas.

(11)

Dokument måste hanteras i enlighet med reglerna om skydd av personuppgifter. I detta syfte bör de allmänna reglerna i gemenskapslagstiftningen, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (6), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (7), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (8) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (9) vara tillämpliga.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandena från förvaltningskommittén för direktstöd och förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs regler för medlemsstaternas fullgörande av kommunikationsskyldigheter gentemot kommissionen enligt nedanstående rättsakter när det gäller anmälningar via informationssystem av uppgifter och dokument (nedan kallade dokument).

Förordning (EG) nr 247/2006 och dess genomförandebestämmelser.

Förordning (EG) nr 1405/2006 och dess genomförandebestämmelser.

Förordning (EG) nr 1234/2007 och dess genomförandebestämmelser.

Förordning (EG) nr 3/2008 och dess genomförandebestämmelser.

Förordning (EG) nr 73/2009 och dess genomförandebestämmelser.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)   anmälningsskyldighet: medlemsstaternas skyldighet att lämna dokument till kommissionen i enlighet med den gemenskapslagstiftning som avses i artikel 1.

b)   behöriga myndigheter: de myndigheter eller organ som medlemsstaterna utnämnt som ansvariga för att fullgöra anmälningsskyldigheten.

c)   myndighet som ansvarar för informationssystemen: den myndighet, avdelning eller person eller det organ som inom kommissionen ansvarar för att godkänna och använda systemet och som identifieras för detta ändamål i systemet.

d)   metadata: de uppgifter som beskriver dokumentens sammanhang, innehåll och struktur och hur de hanteras med tiden.

KAPITEL II

KOMMISSIONENS INFORMATIONSSYSTEM, TILLTRÄDESRÄTT OCH DOKUMENTENS ÄKTHET

Artikel 3

Kommissionens informationssystem

Vid fullgörande av anmälningsskyldigheter ska dokument anmälas till kommissionen via de informationssystem som gjorts tillgängliga för de behöriga myndigheterna, nedan kallade informationssystem, från och med den dag det i enlighet med respektive anmälningsskyldighet är obligatoriskt att använda dessa system i enlighet med denna förordning.

Artikel 4

Tillträdesrätt och samordningsorgan

1.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska ansvara för att bevilja tillträdesrätt och bekräfta identiteten för dem som har rätt att få tillträde till informationssystemen (nedan kallade användare).

2.   När det gäller tillträde till systemen ska varje medlemsstat

a)

utnämna ett enda samordningsorgan som ansvarar för att

i)

i fråga om varje system, godkänna den tillträdesrätt som beviljats av och i förekommande fall uppdateras av de behöriga myndigheterna, samt godkänna den bekräftade identiteten för de användare som har tillträdesrätt till systemen,

ii)

till kommissionen anmäla vilka behöriga myndigheter och användare som har tillträdesrätt till systemen,

b)

informera kommissionen om det samordningsorgan den har utnämnt samt organets kontaktuppgifter.

Efter det att tillträdesrätten har godkänts ska den aktiveras av den myndighet som ansvarar för informationssystemen.

Artikel 5

Upprättande och anmälan av dokument

1.   Dokument ska upprättas och anmälas enligt informationssystemens förfaranden med användning av de förlagor eller metoder som användarna får tillgång till via dessa system, under medlemsstatens behöriga myndighets ansvar och i enlighet med den tillträdesrätt som myndigheterna i fråga beviljar. Dessa förlagor och metoder ska anpassas och göras tillgängliga efter det att användarna av respektive system har underrättats.

2.   Vid force majeure eller exceptionella omständigheter och särskilt om informationssystemet inte fungerar eller anslutningen inte är varaktig får medlemsstaten lämna dokument till kommissionen i pappersform eller på annat elektroniskt sätt. Vid inlämning i pappersform eller på annat elektroniskt sätt ska en motiverad underrättelse i förväg skickas till kommissionen i god tid före anmälningsfristen.

Artikel 6

Dokumentens äkthet

De dokument som anmäls eller innehas via ett informationssystem i enlighet med denna förordning ska erkännas som äkta om den person som skickat dokumentet är vederbörligen identifierad och dokumentet har upprättats och anmälts i enlighet med denna förordning.

KAPITEL III

INTEGRITET OCH LÄSBARHET MED TIDEN OCH SKYDD AV PERSONUPPGIFTER

Artikel 7

Integritet och läsbarhet med tiden

Informationssystemen ska skydda integriteten hos de dokument som anmäls och innehas.

Informationssystemen ska särskilt garantera följande:

a)

De ska göra det möjligt att entydigt identifiera varje användare och ska innefatta effektiva åtgärder för kontroll av tillträdesrätt, i syfte att ge skydd mot olagligt, skadligt eller obehörigt tillträde till eller en olaglig, skadlig eller obehörig radering, ändring eller förflyttning av dokument, filer, metadata och etapper i förfarandet.

b)

De ska vara utrustade med system för fysiskt skydd mot intrång och miljöolyckor samt med ett programvarubaserat skydd mot it-attacker.

c)

De ska på olika sätt förhindra otillåtna ändringar och innehålla integritetsmekanismer som gör det möjligt att kontrollera om ett dokument har ändrats med tiden.

d)

De ska innehålla en verifieringskedja för varje väsentlig etapp i förfarandet.

e)

De ska skydda lagrade uppgifter i en miljö som är säker sett till både fysiska och programvarubaserade egenskaper, i enlighet med b.

f)

De ska innehålla tillförlitliga förfaranden för formatkonvertering och förflyttning av data, så att dokument är läsbara och tillgängliga under hela den föreskrivna lagringsperioden.

g)

De ska innefatta en tillräckligt detaljerad och aktuell funktionsdokumentation och teknisk dokumentation avseende användningen av systemet och dess egenskaper, och denna dokumentation ska alltid vara tillgänglig för de organisationsenheter som ansvarar för de funktionella och tekniska specifikationerna.

Artikel 8

Skydd av personuppgifter

Bestämmelserna i den här förordningen ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av förordningarna (EG) nr 45/2001 och (EG) nr 1049/2001, direktiv 95/46/EG och 2002/58/EG och de bestämmelser som antagits i enlighet med de rättsakterna.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSE

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 augusti 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.

(2)  EUT L 265, 26.9.2006, s. 1.

(3)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(4)  EUT L 3, 5.1.2008, s. 1.

(5)  EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

(6)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(7)  EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

(8)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(9)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.


1.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/7


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 793/2009

av den 31 augusti 2009

om ändring av förordning (EG) nr 595/2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artiklarna 85 och 192 jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 av den 30 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (2), ändrad genom förordning (EG) nr 258/2009 (3), fastställs att medlemsstaterna årligen ska rapportera om hur de utnyttjat sina kvoter, hur outnyttjade kvoter fördelats på producenter och, i förekommande fall, om avgiftsuttaget från producenterna, för kommissionens övervakning av genomförandet av kvotsystemet och i synnerhet för de rapporter som kommissionen senast i slutet av 2010 och 2012 ska tillhandahålla Europaparlamentet och rådet.

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 1788/2003 (4), vars bestämmelser övertagits i förordning (EG) nr 1234/2007, ändrades medlemsstaternas och kommissionens roll i fråga om tilläggsavgifter, och till följd därav är kommissionen inte till fullo informerad om problem som uppstår vid avgiftsuttag. Eftersom denna information behövs för att sammanställa en omfattande bedömning av marknadsordningen och dess genomförande bör medlemsstaterna tillhandahålla relevant information för alla perioder sedan 2003/2004.

(3)

I syfte att ge medlemsstaterna möjlighet att delge den relevanta informationen på ett samstämmigt sätt behövs en mall med detaljerade specifikationer av dessa uppgifter.

(4)

Förordning (EG) nr 595/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 595/2004 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 27 ska punkt 4 ersättas med följande punkter 4–6:

”4.   Medlemsstaterna ska före den 1 oktober varje år lämna en rapport till kommissionen rörande kvotutnyttjandet och avgiftsuttaget under den tolvmånadersperiod som slutar den 31 mars samma kalenderår. Medlemsstaterna ska före den 1 december sända en uppdatering av rapporten till kommissionen innehållande all sådan information som nyligen blivit tillgänglig.

5.   Den rapport som avses i punkt 4 ska omfatta uppgifter om omfördelningen av den kvotandel som inte utnyttjats, samt om antalet producenter som omfattats av tilldelning och grunden för tilldelningen. Medlemsstaterna ska i rapporten minst ta med de uppgifter som anges i del 1 av bilaga IIa. Den rapport som ska lämnas in före den 1 oktober 2009 ska innehålla relevanta uppgifter både om tolvmånadersperioden 2008/2009 och tolvmånadersperioden 2007/2008.

6.   I den rapport som avses i punkt 4 ska det anges vilket belopp tilläggsavgifter som hittills betalats till den behöriga myndigheten, antalet producenter som hittills bidragit till betalningen av tilläggsavgiften, antalet fall där avgiften fortfarande utestår, och vilka belopp det rör sig om, och antalet fall där det anses vara omöjligt att driva in tilläggsavgift på grund av konkurs eller producentens slutgiltiga betalningsoförmåga, och vilka belopp det rör sig om. Medlemsstaterna ska delge de relevanta uppgifterna på det formulär som finns i del 2 till bilaga IIa. Den rapport som ska lämnas in före den 1 oktober 2009 ska omfatta en detaljerad redogörelse för avgiftsuttaget för varje tolvmånadersperiod från 2003/2004 och framåt, och för medlemsstater som först genomförde förordningen efter 2003/2004, för varje tolvmånadersperiod under vilken de genomfört den. Varje därpå följande rapport ska innehålla en uppdatering av läget när det gäller indrivningen av alla eventuella tilläggsavgifter som rapporterats som ännu ej betalda.”

2.

Efter bilaga II ska bilaga IIa, vilken återfinns i bilagan till den här förordningen, införas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 augusti 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 94, 31.3.2004, s. 22.

(3)  EUT L 81, 27.3.2009, s. 19.

(4)  EGT L 270, 21.10.2003, s. 123.


BILAGA

”BILAGA IIa

Rapport enligt artikel 27.4

DEL I

Information avseende den tolvmånadersperiod som slutade den 31 mars 20… omfattande både leveranser och direktförsäljning

1.

Antal producenter som överskridit den tillgängliga kvoten innan kvoterna omfördelades i enlighet med artikel 79 i förordning (EG) nr 1234/2007.

2.

Mängd överstigande leveranser och direktförsäljningar utförda av producenter som omfattas av punkt 1 (kg) innan kvoterna omfördelades i enlighet med artikel 79 i förordning (EG) 1234/2007.

3.

Antal producenter som har använt mindre än den tillgängliga kvoten.

4.

Kvotmängd som inte utnyttjats av de producenter som omfattas av punkt 3 (kg).

5.

Sammanlagt antal producenter som behövt bidra till betalningen av tilläggsavgift efter omfördelningen av outnyttjade kvoter i enlighet med artikel 79 i förordning (EG) nr 1234/2007.

DEL 2

A.   INBEGRIPET LEVERANSER OCH DIREKTFÖRSÄLJNING

Period

Sammanlagt antal producenter som behövt bidra till avgiften

Antal producenter för vilka alla föreskrivna avgifter betalats till den behöriga myndigheten

Antal producenter för vilka ännu inte alla föreskrivna avgifter betalats till den behöriga myndigheten

Antal producenter som omfattas av punkt (d) för vilka de föreskrivna avgifterna är föremål för administrativa förfaranden

Antal producenter som omfattas av punkt (d) för vilka de föreskrivna avgifterna är föremål för rättsliga förfaranden

Antal producenter som omfattas av punkt (d) för vilka de föreskrivna avgifterna överklagas i rättsliga förfaranden

Antal producenter som omfattas av punkt (d) för vilka avgiften anses omöjlig att driva in

Andra

(v.g. kommentera)

(a)

(b)

(c)

(d)

(e)

(f)

(g)

(h)

(i)

2003/04

 

 

 

 

 

 

 

 

2004/05

 

 

 

 

 

 

 

 

2005/06

 

 

 

 

 

 

 

 

2006/07

 

 

 

 

 

 

 

 

2007/08

 

 

 

 

 

 

 

 

2008/09

 

 

 

 

 

 

 

 

2009/10

 

 

 

 

 

 

 

 

2010/11

 

 

 

 

 

 

 

 

2011/12

 

 

 

 

 

 

 

 

2012/13

 

 

 

 

 

 

 

 

2013/14

 

 

 

 

 

 

 

 

2014/15

 

 

 

 

 

 

 

 

Obs: Spalterna (e)–(i) är delsummorna av spalt (d).


B.   INBEGRIPET LEVERANSER OCH DIREKTFÖRSÄLJNING

Period

Sammanlagt avgiftsbelopp för perioden

Avgiftsbelopp som betalats till den behöriga myndigheten

Avgiftsbelopp som ännu inte betalats till den behöriga myndigheten

Avgiftsbelopp som omfattas av punkt (d) som är föremål för administrativa förfaranden

Avgiftsbelopp som omfattas av punkt (d) som är föremål för rättsliga förfaranden

Avgiftsbelopp som omfattas av punkt (d) som överklagas i rättsliga förfaranden

Avgiftsbelopp som omfattas av punkt (d) som anses vara omöjliga att driva in

Andra

(v.g. kommentera)

(a)

(b)

(c)

(d)

(e)

(f)

(g)

(h)

(i)

2003/04

 

 

 

 

 

 

 

 

2004/05

 

 

 

 

 

 

 

 

2005/06

 

 

 

 

 

 

 

 

2006/07

 

 

 

 

 

 

 

 

2007/08

 

 

 

 

 

 

 

 

2008/09

 

 

 

 

 

 

 

 

2009/10

 

 

 

 

 

 

 

 

2010/11

 

 

 

 

 

 

 

 

2011/12

 

 

 

 

 

 

 

 

2012/13

 

 

 

 

 

 

 

 

2013/14

 

 

 

 

 

 

 

 

2014/15

 

 

 

 

 

 

 

 

Obs: Spalterna (e)–(i) är delsummorna av spalt (d).”


1.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/12


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 794/2009

av den 31 augusti 2009

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/09

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2008/09 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 945/2008 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 750/2009 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/09, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 augusti 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.

(3)  EUT L 258, 26.9.2008, s. 56.

(4)  EUT L 213, 18.8.2009, s. 3.


BILAGA

De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 1 september 2009

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 11 10 (1)

38,76

0,00

1701 11 90 (1)

38,76

3,28

1701 12 10 (1)

38,76

0,00

1701 12 90 (1)

38,76

2,98

1701 91 00 (2)

38,65

5,91

1701 99 10 (2)

38,65

2,74

1701 99 90 (2)

38,65

2,74

1702 90 95 (3)

0,39

0,29


(1)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(2)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)  Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.


1.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/14


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 795/2009

av den 31 augusti 2009

om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 september 2009

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vanligt vete av hög kvalitet), 1002, ex 1005 utom hybrider för utsäde, samt ex 1007, utom hybrider för utsäde, motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Denna tull får dock inte vara högre än tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

(2)

Enligt artikel 136.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska, för beräkning av den importtull som avses i punkt 1 i den artikeln, representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för produkterna i fråga.

(3)

Enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96 ska det pris som ska användas vid beräkningen av importtullen för produkter som omfattas av KN-nummer 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vete av hög kvalitet), 1002 00, 1005 10 90, 1005 90 00 och 1007 00 90 vara det dagliga representativa cif-importpris som fastställs på det sätt som anges i artikel 4 i den förordningen.

(4)

De importtullar som ska gälla från och med den 1 september 2009 och som ska tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft bör fastställas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Från och med den 1 september 2009 gäller de importtullar som fastställs i bilaga I till den här förordningen på grundval av beräkningsgrunderna i bilaga II inom den spannmålssektor som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 augusti 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EGT L 161, 29.6.1996, s. 125.


BILAGA I

Importtullar för de produkter som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 och som ska gälla från och med den 1 september 2009

KN-nr

Varuslag

Importtull (1)

(EUR/t)

1001 10 00

Durumvete:

av hög kvalitet

0,00

av medelhög kvalitet

0,00

av låg kvalitet

16,03

1001 90 91

Vanligt vete, för utsäde

0,00

ex 1001 90 99

Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde

0,00

1002 00 00

Råg

84,38

1005 10 90

Utsädesmajs annan än hybridmajs

36,77

1005 90 00

Majs av annat slag än för utsäde (2)

36,77

1007 00 90

Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde

89,37


(1)  Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1249/96 ska importtullen för varor, som anländer till gemenskapen via Atlanten eller Suezkanalen, minskas med

3 EUR/ton om lossningshamnen ligger i Medelhavet,

2 EUR/ton om lossningshamnen ligger i Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige eller Förenade kungariket eller vid den Iberiska halvöns Atlantkust.

(2)  Om villkoren i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1249/96 är uppfyllda har importören rätt till en schablonmässig minskning av importtullen med 24 euro/ton.


BILAGA II

Beräkningsgrunder för importtullarna i bilaga I

17.8.2009-28.8.2009

1.

Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

(EUR/t)

 

Vanligt vete (1)

Majs

Durumvete, hög kvalitet

Durumvete, medelhög kvalitet (2)

Durumvete, låg kvalitet (3)

Korn

Börs

Minnéapolis

Chicago

Börsnotering

152,52

88,59

Pris fob USA

153,48

143,48

123,48

55,13

Tillägg för Mexikanska golfen

19,12

Tillägg för Stora sjöarna

6,18

2.

Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

Fraktkostnad: Mexikanska golfen–Rotterdam

17,54 EUR/t

Fraktkostnad: Stora sjöarna–Rotterdam

17,52 EUR/t


(1)  Bidrag med 14 EUR/ton ingår (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(2)  Avdrag med 10 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(3)  Avdrag med 30 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).


DIREKTIV

1.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/17


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2009/115/EG

av den 31 augusti 2009

om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa metomyl som verksamt ämne

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1), särskilt artikel 6.1, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens förordningar (EG) nr 451/2000 (2) och (EG) nr 703/2001 (3) innehåller närmare bestämmelser om genomförandet av den andra etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG och en förteckning över de verksamma ämnen som ska bedömas för att eventuellt införas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. I den förteckningen ingick metomyl. Genom kommissionens beslut 2007/628/EG (4) beslutades det att metomyl inte skulle tas upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

(2)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG lämnade den ursprungliga anmälaren in en ny ansökan om ett påskyndat förfarande i enlighet med artiklarna 14–19 i kommissionens förordning (EG) nr 33/2008 av den 17 januari 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 91/414/EEG i fråga om ett ordinarie och ett påskyndat förfarande för bedömning av verksamma ämnen som omfattades av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i det direktivet men som inte införts i dess bilaga I (5).

(3)

Ansökan lämnades till Förenade kungariket, som i förordning (EG) nr 451/2000 hade utsetts till rapporterande medlemsstat. Tidsfristerna för det påskyndade förfarandet har respekterats. Specifikationen för det verksamma ämnet och de avsedda användningarna är desamma som anges i beslut 2007/628/EG. Ansökan uppfyller dessutom kraven gällande innehåll och förfarande i artikel 15 i förordning (EG) nr 33/2008.

(4)

Förenade kungariket utvärderade den nya informationen och uppgifterna som anmälaren lämnat in och lade fram ytterligare en rapport den 15 maj 2008.

(5)

Utvärderingsrapporten har granskats av medlemsstaterna och Efsa och lämnades till kommissionen den 19 december 2008 i form av Efsas vetenskapliga rapport om metomyl (6). Medlemsstaterna och kommissionen har granskat rapporten i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och den godkändes slutgiltigt den 12 juni 2009 som kommissionens granskningsrapport om metomyl.

(6)

I den rapporterande medlemsstatens nya bedömning och Efsas nya slutsatser fokuserades det på de omständigheter som ledde till beslutet att inte ta upp ämnet i bilaga I. Dessa var att användarexponeringen inte låg på en godtagbar nivå, att några slutsatser inte kunnat dras angående exponeringen för arbetstagare och utomstående samt den höga risken för fåglar, däggdjur, vattenlevande organismer, bin och leddjur som inte är målarter.

(7)

I samband med den nya ansökan lämnade anmälaren in nya uppgifter och upplysningar, och det gjordes en ny bedömning som ingår i den kompletterande rapporten och Efsas vetenskapliga rapport om metomyl. Det konstaterades att det går att få godtagbar användarexponering om annan skyddsutrustning utöver den som anges i den ursprungliga ansökan används. När det gäller risken för arbetstagare och utomstående har det klarlagts att de användningsområden som anges i den nya ansökan inte förväntas medföra några oacceptabla risker. Risken för fåglar, däggdjur, vattenlevande organismer, bin och leddjur som inte är målarter kan anses godtagbar, under förutsättning att minsta möjliga verksamma mängd används och lämpliga riskhanteringsåtgärder tillämpas.

(8)

Tack vare de kompletterande uppgifter och upplysningar som anmälaren lämnat kan således de frågor som ledde till att ämnet inte togs upp i bilaga I avföras. Några andra utestående vetenskapliga frågor har inte uppkommit.

(9)

De olika undersökningar som gjorts har visat att växtskyddsmedel som innehåller metomyl i allmänhet kan antas uppfylla kraven i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG, särskilt när det gäller de användningsområden som undersökts och som beskrivs i kommissionens granskningsrapport. Metomyl bör därför införas i bilaga I så att godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne kan meddelas i alla medlemsstater i enlighet med det direktivet.

(10)

För att det inte ska finnas någon risk för avsiktlig eller oavsiktlig förgiftning är det emellertid lämpligt att kräva att växtskyddsmedel innehållande metomyl ska innehålla avskräckningsmedel eller kräkmedel och endast får användas av yrkesanvändare.

(11)

Direktiv 91/414/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till direktiv 91/414/EEG ska ändras i enlighet med bilagan till det här direktivet.

Artikel 2

Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 januari 2010. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den 1 september 2009.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 31 augusti 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.

(2)  EGT L 55, 29.2.2000, s. 25.

(3)  EGT L 98, 7.4.2001, s. 6.

(4)  EUT L 255, 29.9.2007, s. 40.

(5)  EUT L 15, 18.1.2008, s. 5.

(6)  ”Conclusion regarding the peer review of the pesticide risk assessment of the active substance methomyl” (nypublicerad den 19 december 2008), EFSA Scientific Report, nr 222, 2008.


BILAGA

Följande post ska läggas till i slutet av tabellen i bilaga I till direktiv 91/414/EEG:

Nr

Trivialnamn, identifikationsnummer

Namn enligt IUPAC

Renhetsgrad (1)

Ikraftträdande

Införande till och med

Särskilda bestämmelser

 

”Metomyl

CAS-nr: 16752-77-50

CIPAC-nr 264

S-metyl-(EZ)-N-(metylkarbamoyloxi)tioacetimidat

≥ 980 g/kg

1 september 2009

31 augusti 2019

DEL A

Får godkännas endast för användning som insekticid på grönsaker, i mängder som inte får överstiga 0,25 kg verksamt ämne per hektar vid varje behandling, och med högst två behandlingar per säsong.

Får endast godkännas för yrkesmässigt bruk.

DEL B

Vid tillämpningen av de enhetliga principerna i bilaga VI ska slutsatserna i granskningsrapporten om metomyl beaktas, särskilt tilläggen I och II, i den form den slutgiltigt godkändes av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa den 12 juni 2009.

Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna särskilt beakta följande:

Användarnas säkerhet: Användningsvillkoren ska innehålla föreskrifter om tillräcklig personlig skyddsutrustning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas exponeringen av användare som använder ryggspruta eller andra handredskap.

Skyddet för fåglar.

Skyddet för vattenlevande organismer. Villkoren för godkännande ska vid behov inbegripa riskreducerande åtgärder, t.ex. buffertzoner, minskning av avrinningen och avdriftsreducerande munstycken.

Skyddet för leddjur som inte är målarter, särskilt bin: Riskreducerande åtgärder för att undvika all kontakt med bin ska vidtas.

Medlemsstaterna ska se till att metomylbaserade preparat innehåller verksamma avskräckningsmedel eller kräkmedel.

Villkoren för godkännande ska vid behov inbegripa ytterligare riskreducerande åtgärder.”


(1)  Närmare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i granskningsrapporten.


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Kommissionen

1.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/20


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 25 februari 2009

om stödordningen nr C 2/08 (ex N 572/07) om den ändring av tonnageskattesystemet som Irland planerar att genomföra

[delgivet med nr K(2009) 688]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2009/626/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

efter att i enlighet med nämnda artikel ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och

av följande skäl:

1.   TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

(1)

Genom e-brev av den 3 oktober 2007 och den 19 november 2007 har de irländska myndigheterna till kommissionen anmält en ändring i den existerande tonnageskatteordningen nr N 504/02, som ursprungligen godkändes av kommissionen den 11 december 2002 (2).

(2)

Genom en skrivelse av den 16 januari 2008 (3) underrättade kommissionen Irland om sitt beslut att inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ändringen av skatteordningen.

(3)

Beslutet att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (4) den 14 maj 2008. Den 29 februari 2008 lämnade Irland in sina synpunkter. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

2.   BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

2.1.   De viktigaste bestämmelserna i 2002 års tonnageskatteordning

(4)

Den irländska tonnageskatten, som infördes 2002, är en ”skatteordning som tillämpas på rederier som ägnar sig åt maritim transport. Rederier som uppfyller kraven för att få omfattas av ordningen kan välja att få sin transport beskattad på grundval av flottans nettotonnage istället för på grundval av sitt reella överskott. Rederier som uppfyller kraven måste välja att använda skatteordningen inom tre år från och med att lagstiftningen träder i kraft. Företag som valt att låta sig omfattas av skatteordningen måste följa den under en tioårsperiod (tonnageskatteperiod).

Om flera irländska företag som uppfyller kraven är medlemmar i samma koncern, måste alla företag i koncernen välja samma tonnageskattesystem. Affärsverksamhet som inte omfattas av tonnageskatten beskattas enligt normala regler för företagsbeskattning.

I enlighet med tonnageskatteordningen […] fastställs att rederier som uppfyller kraven fastställs på underlag av nettotonnaget för deras fartyg som uppfyller kraven. För alla fartyg som omfattas av tonnageskatten, ska den beskattningsbara vinsten som rör verksamhet som omfattas av skatteordningen fastställas till ett schablonbelopp som beräknas enligt fartygets nettotonnage enligt följande, per 100 nettoton (NT) och per påbörjad 24-timmarsperiod, oavsett om fartyget är i drift eller ej:

Till och med 1 000 nettoton

1,00 EUR per 100 NT

Mellan 1 001 och 10 000 nettoton

0,75 EUR per 100 NT

Mellan 10 001 och 25 000 nettoton

0,50 EUR per 100 NT

Över 25 000 nettoton

0,25 EUR per 100 NT

Den gängse irländska bolagsbeskattningen på 12,5 % tillämpas därefter på de vinster som fastställs på det sättet.” (5)

2.2.   Begränsningen av tidsbefraktning enligt 2002 års tonnageskatteordning

(5)

Ett ”krav som rederierna ska uppfylla för att komma i fråga för 2002 års tonnageskatteordning är att andelen stödberättigande fartyg som ägs av själva rederiet, beräknat på deras tonnage, ska utgöra minst 25 % av alla de stödberättigande fartygens tonnage. För att ett rederi ska kunna omfattas av och kunna fortsätta omfattas av tonnageskatteordningen, krävs det att rederiet inte har ”befraktat” [gäller även tidsbefraktning] mer än 75 % av sina stödberättigande fartygs samlade nettotonnage. I fråga om koncerner är gränsen 75 % av sammanlagt nettotonnage för samtliga stödberättigande fartyg som drivs av en grupp medlemmar som uppfyller kraven. ’Att befrakta ett fartyg’ innebär att rederiet hyr ut ett redan bemannat fartyg. Motsatsen till detta är bareboat-befraktning, då den som hyr själv måste svara för bemanningen.” (6)

2.3.   De anmälda ändringarna

2.3.1.   Slopande av begränsningar av tidsbefraktning

(6)

De irländska myndigheterna har nu för avsikt att avskaffa begränsningar av tidsbefraktning. Alltså är det enligt de irländska myndigheternas anmälan möjligt för ett företag eller en koncern att omfattas av tonnageskatteordningen utan att äga ett enda fartyg. Enligt de irländska myndigheterna bör begränsningen slopas av följande skäl:

a)

För att se till att rederier baserade på Irland som uppfyller alla andra kriterier, men som inte omfattas av tonnageskatten eftersom tidsbefraktningen är för omfattande, kan omfattas av den.

b)

För att förbättra flexibiliteten för företag som omfattas av den irländska tonnageskatten (nedan kallade irländska tonnageskatteföretag), och som bedriver verksamhet som beskattas enligt tonnageskatten, så att de kan utnyttja marknadsvillkoren i stället för att bryta mot tonnageskattevillkoren.

c)

För att uppnå samma villkor som råder inom andra medlemsstaters ordningar i fråga om villkoren för tidsbefraktade fartyg.

d)

För att ytterligare utvidga rederiernas verksamhet på land.

e)

För att undvika att tonnageskatteföretag tappar marknadsandelar till icke-tonnageskatteföretag och slutligen till rederier från tredjeländer, och att undvika att företag utesluts från den irländska tonnageskatteordningen beroende på att de överskridit begränsningarna.

2.3.2.   Varaktighet

(7)

Den anmälda ändringen av tonnageskattelagstiftningen kommer att vara tillämplig först efter det att kommissionen godkänt den, men kommer att gälla från och med ändringen av den nationella lagstiftningen i januari 2006.

(8)

Ändringen påverkar inte varaktigheten hos tonnageskatteordningen: dagens tonnageskatteordning är tidsbegränsad till tio år och löper ut den 31 december 2012. Ett företag som uppfyller kraven för att få omfattas av ordningen har bara 36 månader på sig att anmäla sig till tonnageskatteordningen. Företaget ska med andra ord vara skattepliktigt enligt irländsk bolagsskatt, det ska driva ”stödberättigande fartyg” och den strategiska och kommersiella förvaltningen av de fartygen ska skötas från Irland.

2.3.3.   Stödmottagare

(9)

Ändringen kommer bara att gälla företag som för närvarande omfattas av tonnageskatteordningen och de företag som uppfyller kraven för att få omfattas av ordningen och

a)

som är skattepliktiga enligt irländsk bolagsskatt,

b)

vars vinster härrör sig från fartyg som uppfyller kraven på att få omfattas av ordningen och som utför ”stödberättigande verksamhet”, och som vill omfattas av tonnageskatteordningen, och

c)

som sköter den strategiska och kommersiella förvaltningen av stödberättigande fartyg från Irland.

2.3.4.   Budget

(10)

Enligt de irländska myndigheternas beräkningar kommer kostnaden för att slopa begränsningen av tidsbefraktning, med verkan från och med den 1 januari 2006, under det första året att uppgå till cirka 5,88 miljoner euro med tanke på den senaste tidens uppgång på marknaden. Kostnaden på medellång sikt (2007–2009) kommer att falla, och uppgå till cirka 1,38 miljoner euro, i takt med att intäkterna faller till mer typiska marknadsnivåer.

2.4.   Motiven för att inleda det formella granskningsförfarandet

(11)

I sitt beslut att inleda det förfarande som fastställs i artikel 88.2 i EG-fördraget, uttryckte kommissionen tvivel om att de ändringar de irländska myndigheterna meddelat överensstämmer med principerna i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport (7) (nedan kallade riktlinjerna). Kommissionen tvivlade framförallt på förenligheten hos Irlands ensidiga slopande i landets tonnageskatteordning av begränsningen av antalet fartyg som utför tidsbefraktning. Kommissionen noterade att om sådana begränsningar slopas helt och hållet kan det leda till skattekonkurrens mellan mer eller mindre attraktiva skatteordningar inom gemenskapen. Mot bakgrund av att det i riktlinjerna sägs att sådan skattekonkurrens måste beaktas (8), kan de ändringar som de irländska myndigheterna föreslagit, dvs. att ta bort begränsningarna, strida mot det ”gemensamma intresse” som anges i artikel 87.3 c i fördraget.

(12)

Kommissionen uttryckte också tvivel i fråga om den planerade åtgärdens eventuella retroaktiva påverkan. En sådan kan nämligen uppstå om det i enlighet med den anmälda ändringen beviljas stöd med verkan från och med den 1 januari 2006.

2.5.   De irländska myndigheternas synpunkter

(13)

I en skrivelse av den 29 februari 2008 påpekade Irland följande:

a)

De marknadsvillkor som ligger till grund för Irlands beslut att slopa begränsningarna av tidsbefraktning påverkar inte bara irländska redare, utan även redare från gemenskapen och tredjeland. Den globala efterfrågan på bulkprodukter har ökat kraftigt sedan 2002.

b)

Tidsbefraktning förbättrar flexibiliteten för redare som vill ingå kontrakt med företag som importerar och exporterar bulkprodukter.

c)

Utvecklingen har varit likartad i andra medlemsstater, exempelvis Danmark.

3.   BEDÖMNING

3.1.   Förekomsten av stöd

(14)

När det gäller förekomsten av stöd, anser kommissionen att den anmälda ändringen inte påverkar det faktum att den irländska tonnageskatteordningen, så som den godkänts genom beslut N 504/02 (9), utgör statligt stöd.

(15)

Även om begränsningar av tidsbefraktning slopas, beviljar de irländska myndigheterna stöd med hjälp av statliga medel. Därigenom gynnar man vissa företag, eftersom åtgärden är specifik för sjöfartssektorn. Sådant stöd kan snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna, eftersom sjöfartsverksamhet huvudsakligen sker internationellt. Mot bakgrund av ovanstående påverkar den anmälda ändringen av 2002 års irländska tonnageskatteordning inte det faktum att den fortfarande ska anses vara statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i fördraget.

3.2.   Rättslig grund för bedömningen

(16)

Riktlinjerna utgör den rättsliga grunden vid bedömningen av den anmälda åtgärdens förenlighet.

3.3.   Stödåtgärdens förenlighet

(17)

I riktlinjerna sägs följande: ”Syftet med statligt stöd inom ramen för den gemensamma sjötransportpolitiken är att främja konkurrenskraften hos gemenskapens flottor på den globala sjöfartsmarknaden. Således får skattelättnadsordningar i regel endast tillämpas om fartygen går under gemenskapsflagg. Sådana ordningar kan i undantagsfall även tillämpas om de gäller en hel flotta som drivs av ett rederi etablerat inom en medlemsstats territorium och underkastat företagsbeskattning, om det kan visas att den strategiska och ekonomiska förvaltningen av alla berörda fartyg faktiskt utförs inom territoriet och att denna verksamhet i stor utsträckning bidrar till den ekonomiska verksamheten och sysselsättningen i gemenskapen.” (10)

(18)

I riktlinjerna sägs inget om att begränsa antalet tidsbefraktade fartyg som kan omfattas av tonnageskatteordningar. I tidigare beslut har kommissionen godkänt ordningar som omfattar företag där förhållandet mellan tonnaget för de egna fartygen (eller chartrade fartyg utan besättning) och tonnaget för fartyg som chartrats för en viss tid eller en viss resa är upp till 3:1 (11), 4:1 (12) eller 10:1 (13).

(19)

Förhållandet har satts så att man ska undvika att tonnageskatteföretag till sist blir rena skeppsmäklare utan ansvar för besättningen på och den tekniska förvaltningen av de fartyg de driver. Om tonnageskatteföretag enbart skulle driva fartyg som chartras för en viss tid eller en viss resa, skulle de förlora sakkunskap i fråga om teknisk förvaltning av fartygen och förvaltning av dess besättning, vilket skulle strida mot ett av målen i avsnitt 2.2 första stycket fjärde strecksatsen i riktlinjerna, som är att ”upprätthålla och förbättra sakkunskap i fråga om sjöfart”.

(20)

Det förtjänar också att nämnas att förhållandet främjat ett annat mål i riktlinjerna genom att det underlättar för nationella myndigheter att kontrollera att verksamhet på land i fråga om fartyg som omfattas av tonnageskatteordningen sker inom gemenskapen/EES. Det är troligt att tonnagebeskattade rederier använder sig av egen besättning om de äger fartygen eller om de chartrar fartyg utan besättning. I de fall dessa två verksamheter utförs av rederiet självt, är det lättare för skattemyndigheterna att kontrollera om fartygens verksamhet på land sker inom gemenskapen/EES. Därigenom stärks målet att bidra till ”en konsolidering av de sjöfartskluster som etablerats i medlemsstaterna” i enlighet med avsnitt 2.2 första stycket tredje strecksatsen i riktlinjerna.

(21)

Om begränsningen slopas helt och hållet, skulle dock företag med enbart fartyg som chartras för en viss tid eller en viss resa gynnas av tonnageskatteordningen. Kommissionen anser i det här sammanhanget att den anmälda ändringen inte ligger i linje med målen i skälen 19 och 20. Kommissionen anser att ett minimiförhållande mellan chartrade fartyg och ägda fartyg på minst 10:1 bör upprätthållas.

(22)

Om ovanstående mål inte uppfylls, anser kommissionen att chartrade fartyg bör bidra till ett annat mål i riktlinjerna, nämligen att främja registrering och återregistrering i medlemsstaternas register i enlighet med avsnitt 2.2 första stycket andra strecksatsen i riktlinjerna. Även om varken förvaltningen av besättningen eller den tekniska förvaltningen av fartyg utförs inom gemenskapens eller EES territorium, kan kommissionen godta att det gemensamma intresset säkras om det berörda fartyget seglar under gemenskapsflagg eller EES-flagg.

(23)

Kommissionen anser följaktligen att ovanstående mål nås om följande villkor uppfylls:

a)

Det chartrade fartyget är registrerat i ett sjöfartsregister i gemenskapen eller inom EES-området, eller

b)

förvaltningen av besättningen och fartygets tekniska förvaltning utförs inom gemenskapens eller EES territorium.

(24)

Om dessa villkor uppfylls, nås de ovan nämnda målen i riktlinjerna.

(25)

I enlighet med färsk rättspraxis (14) kan den anmälda ändringen godkännas med verkan från och med den 1 januari 2007 (datum för anmälan) för att undvika retroaktiv tillämpning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den anmälda ändringen av tonnageskatteordningen N 504/02, som ursprungligen godkändes av kommissionen den 11 december 2002, är förenlig med den gemensamma marknaden på de villkor som anges i artikel 2.

Den får tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Artikel 2

Det ska finnas ett minimiförhållande på 10:1 mellan chartrade fartyg och egenägda fartyg som drivs av varje tonnageskatteföretag.

Vart och ett av de chartrade fartygen som drivs av ett tonnageskatteföretag ska uppfylla minst ett av följande villkor:

a)

Det chartrade fartyget ska vara registrerat i sjöfartsregister i gemenskapen eller inom EES-området.

b)

Förvaltningen av besättningen och det chartrade fartygets tekniska förvaltning utförs inom gemenskapens eller EES territorium.

Artikel 3

Irland ska inom två månader från tillkännagivandet av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Irland.

Utfärdat i Bryssel den 25 februari 2009.

På kommissionens vägnar

Antonio TAJANI

Vice ordförande


(1)  EUT C 117, 14.5.2008, s. 32.

(2)  Beslut K(2002) 4371 slutlig.

(3)  SG(2008)D/200091.

(4)  EUT C 117, 14.5.2008, s. 32.

(5)  Beslut K(2002) 4371 slutlig, punkterna 3–6.

(6)  Beslut K(2002) 4371 slutlig, punkt 26.

(7)  EUT C 13, 17.1.2004, s. 3.

(8)  Riktlinjerna, punkt 3.1: Beskattning av rederier.

(9)  Se fotnot 2 i detta beslut.

(10)  Punkt 3.1 sjunde stycket i riktlinjerna.

(11)  Se till exempel kommissionens beslut om stöd C 20/03, som finns på följande webbplats: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2003:145:0004:0047:SV:PDF. Kommissionens beslut om N 572/02 finns på det officiella språket på följande webbplats: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/transports-2002/n572-02.pdf

(12)  Kommissionens beslut av den 12 mars 2002 (statligt stöd N 563/01), finns på det officiella språket på följande webbplats: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/transports-2001/n563-01.pdf

(13)  Se kommissionens beslut K 58/08, som ännu inte offentliggjorts.

(14)  Se domen av den 18 december 2008 i mål C-384/07 Wienstrom GmbH v Bundesminister für Wirtschaft und Arbeit, ännu inte offentliggjord, punkt 26: ”Om ett stödprojekt har anmälts till kommissionen i vederbörlig ordning och inte har genomförts före detta beslut, kan det genomföras från och med beslutet även, i förekommande fall, avseende en tidigare period, som omfattas av den åtgärd som förklarats vara förenlig.”


RIKTLINJER

Europeiska centralbanken

1.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/25


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 31 juli 2009

om statistik över den offentliga sektorns finanser

(omarbetning)

(ECB/2009/20)

(2009/627/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artikel 5.1 och 5.2, artikel 12.1 samt artikel 14.3,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (1),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (2), och

av följande skäl:

(1)

Riktlinje ECB/2005/5 av den 17 februari 2005 om krav på statistikrapportering och förfarandena för utbytet av statistiska uppgifter om den offentliga sektorns finanser inom Europeiska centralbankssystemet (3) har ändrats flera gånger. Eftersom ytterligare ändringar nu måste göras i denna riktlinje bör den omarbetas så att den blir mer tydlig och översiktlig.

(2)

För att kunna utföra sina uppgifter behöver Europeiska centralbankssystemet (ECBS) heltäckande och tillförlitlig statistik, dvs. som omfattar alla transaktioner inklusive sådana där den offentliga sektorn agerar som ombud för Europeiska unionens institutioner, över den offentliga sektorns finanser för ekonomisk och monetär analys.

(3)

De förfaranden som framgår av denna riktlinje påverkar inte medlemsstaternas och gemenskapens ansvar och befogenheter.

(4)

För att säkerställa att ECBS har tillgång till sådan aktuell statistik över den offentliga sektorns finanser som det behöver, samt att det föreligger kompatibilitet mellan statistiken och prognoserna för samma variabler som tas fram av de nationella centralbankerna, måste man inom ECBS skapa effektiva förfaranden för att byta ut statistiska uppgifter om den offentliga sektorns finanser; detta gäller oavsett om statistiken sammanställs av de nationella centralbankerna eller av andra behöriga nationella myndigheter.

(5)

Delar av den information som ECBS behöver på området statistik över den offentliga sektorns finanser sammanställs av andra behöriga nationella myndigheter än de nationella centralbankerna. Därför kräver vissa av de uppgifter som ska utföras inom ramen för den här riktlinjen ett samarbete mellan ECBS och de behöriga nationella myndigheterna. I enlighet med artikel 4 i rådets förordning EG nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (4), är medlemsstaterna skyldiga att organisera sig själva på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i ECBS-stadgan fullgörs.

(6)

De statistikkällor som är baserade på förordning (EG) nr 497/2009 och europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (nedan kallad ENS 95) (5) uppfyller inte ECBS behov vad gäller täckning och aktualitet avseende statistik över den offentliga sektorns skulder och över underskott/skuldanpassning samt statistik över transaktioner mellan medlemsstaterna och EU:s budget. Det är därför nödvändigt att de behöriga nationella myndigheterna gör ytterligare sammanställningar.

(7)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagorna till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt; sådana ändringar får dock varken ändra den underliggande begreppsramen eller öka rapporteringsbördan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna riktlinje avses med

1.   deltagande medlemsstat: en medlemsstat som har infört euron,

2.   icke-deltagande medlemsstat: en medlemsstat som inte har infört euron.

Artikel 2

De nationella centralbankernas skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.   De nationella centralbankerna ska kalenderårsvis rapportera statistik över den offentliga sektorns finanser till Europeiska centralbanken (ECB) i enlighet med bilaga I. Dessa uppgifter ska, i enlighet med bilaga II, överensstämma med principerna och definitionerna i förordning (EG) nr 479/2009 och ENS 95.

2.   En fullständig uppsättning uppgifter ska omfatta alla kategorier som angetts antingen som huvud- eller underkategorier i bilaga I under ”statistik över inkomster och utgifter”, ”statistik över underskott/skuldanpassning” och ”statistik över skulder”. En ofullständig uppsättning uppgifter ska åtminstone omfatta huvudkategorierna under ”statistik över inkomster och utgifter”, ”statistik över underskott/skuldanpassning” eller ”statistik över skulder”.

3.   De nationella centralbankerna ska rapportera i enlighet med de metodologiska definitioner som fastställs för sektorer och undersektorer i bilaga II avsnitt 1 i denna riktlinje och för följande i avsnitt 2 därav:

a)

Statistik över inkomster och utgifter som omfattar sådan statistik som återfinns i tabellerna 1A, 1B och 1C i bilaga I.

b)

Statistik över underskott/skuldanpassning som omfattar sådan statistik som återfinns i tabellerna 2A och 2B i bilaga I.

c)

Statistik över skulder som omfattar sådan statistik som återfinns i tabellerna 3A och 3B i bilaga I.

4.   Uppgifterna ska omfatta perioden fr.o.m. 1995 t.o.m. det år som överföringen avser (år t-1).

5.   Uppgifterna om underskott/överskott, skulder, inkomster, utgifter och nominell bruttonationalprodukt (BNP) ska åtföljas av en motivering av revideringarna om förändringen av underskott/överskott som orsakas av revideringarna är 0,3 % av BNP eller större, eller om förändringen av skulder, inkomster, utgifter eller nominell BNP som orsakas av revideringarna är 0,5 % av BNP eller större.

Artikel 3

ECB:s skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.   Med de uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna som utgångspunkt ska ECB sköta ”GFS-databasen” som kommer att inkludera aggregerade uppgifter för euroområdet och EU. ECB ska göra innehållet i databasen tillgängligt för de nationella centralbankerna.

2.   De nationella centralbankerna ska ange till vem deras statistiska uppgifter får göras tillgängliga. ECB ska beakta dessa instruktioner när innehållet i GFS-databasen sprids.

Artikel 4

Tidsfrister

1.   De nationella centralbankerna ska två gånger per år, före den 15 april och före den 15 oktober, inrapportera en fullständig uppsättning uppgifter.

2.   Om ny information föreligger mellan de två rapporteringstillfällena som framgår av punkt 1 ska de nationella centralbankerna på eget initiativ inrapportera ofullständiga uppsättningar uppgifter. Vid rapportering av en ofullständig uppsättning uppgifter som endast omfattar huvudkategorier får de nationella centralbankerna även tillhandahålla skattningar för underkategorierna.

3.   ECB ska göra innehållet i GFS-databasen tillgängligt för de nationella centralbankerna minst en gång per månad, senast en ECB-arbetsdag efter det att ECB färdigställt uppgifterna för offentliggörande.

Artikel 5

Samarbete med behöriga nationella myndigheter

1.   Om vissa eller alla uppgifter som avses i artikel 2 har sitt ursprung hos andra behöriga nationella myndigheter än de nationella centralbankerna, ska de nationella centralbankerna ha som målsättning att inleda ett samarbete med dessa myndigheter för att säkerställa en kontinuerlig överföring av uppgifter som uppfyller ECBS standarder och krav, förutsatt att samma resultat inte redan uppnås genom nationell lagstiftning.

2.   Om en nationell centralbank inom ramen för ett sådant samarbete inte kan uppfylla de krav som framgår av artiklarna 2 och 4, eftersom den behöriga nationella myndigheten inte givit den nationella centralbanken nödvändig information, ska ECB och den nationella centralbanken diskutera frågan om hur denna information kan göras tillgänglig med den berörda myndigheten.

Artikel 6

Standarder för överföring och kodning

De nationella centralbankerna och ECB ska använda standarderna i bilaga III för att överföra och koda de uppgifter som framgår av artiklarna 2 och 3. Detta krav hindrar inte att alternativa överföringssätt efter överenskommelse kan användas som en reservlösning för att överföra statistiska uppgifter till ECB.

Artikel 7

Kvalitet

1.   ECB och de nationella centralbankerna ska följa upp och främja kvaliteten på de uppgifter som rapporteras till ECB.

2.   ECB:s direktion ska varje år informera ECB-rådet om kvaliteten på den årsvisa statistiken över den offentliga sektorns finanser.

3.   Rapporten ska som ett minimum diskutera uppgifternas täckning, i vilken utsträckning de överensstämmer med de relevanta definitionerna samt hur omfattande revideringar som gjorts.

Artikel 8

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av de synpunkter som statistikkommittén framför, göra sådana tekniska ändringar i bilagorna till den här riktlinjen som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan.

Artikel 9

Ikraftträdande och upphävande av riktlinje ECB/2005/5

1.   Denna riktlinje träder i kraft den andra dagen efter det att den har antagits.

2.   Riktlinje ECB/2005/5 ska upphöra att gälla.

3.   Hänvisningar till riktlinje ECB/2005/5 ska anses som hänvisningar till den här riktlinjen.

Artikel 10

Adressater

Denna riktlinje är tillämplig på alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 31 juli 2009.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 145, 10.6.2009, s. 1.

(2)  EGT L 310, 30.11.1996, s. 1.

(3)  EUT L 109, 29.4.2005, s. 81.

(4)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(5)  Återfinns i bilaga A till förordning (EG) nr 2223/96.


BILAGA I

RAPPORTERINGSKRAV

Huvudkategorierna anges i fetstil, övriga är underkategorier. Kategorierna avser den offentliga sektorn om inte annat anges. ”Skulder – varav med rörlig ränta” avser skulder i sådana finansiella instrument vars kupongbetalningar inte bestäms av en i förväg bestämd procentsats av instrumentets kapitalbelopp utan beror på en annan räntesats, avkastning eller annan indikator.

Statistik över inkomster och utgifter

Tabell 1A

Kategori

Nummer och linjärt samband

Underskott (–) eller överskott (+)

1 = 2 – 5

Summa inkomster

2 = 3 + 4

Summa löpande inkomster

3 = 11

Summa inkomster från kapital

4 = 33

Summa utgifter

5 = 6 + 7

Summa löpande utgifter

6 = 23

Summa kapitalutgifter

7 = 35

Primärt underskott (–) eller överskott (+)

8 = 9 + 10

Underskott (–) eller överskott (+)

9 = 1

Ränta som ska betalas

10 = 28

Summa löpande inkomster

11 = 12 + 15 + 17 + 20 + 22

Direkta skatter

12

som betalas av företag

13

som betalas av hushåll

14

Indirekta skatter

15

varav mervärdesskatt (moms)

16

Sociala avgifter

17

varav arbetsgivares faktiska sociala avgifter

18

varav anställdas egenavgifter

19

Andra löpande inkomster

20

varav upplupen ränta

21

Försäljningar

22

Summa löpande utgifter

23 = 24 + 28 + 29 + 31

Löpande transfereringar

24 = 25 + 26 + 27

Sociala utbetalningar

25

Subventioner som ska betalas

26

Andra löpande transfereringar som ska betalas

27

Ränta som ska betalas

28

Löner och kollektiva avgifter

29

varav egentlig lön

30

Insatsförbrukning

31

Sparande brutto

32 = 11 – 23

Summa inkomster från kapital

33

varav kapitalskatter

34

Summa kapitalutgifter

35 = 36 + 37 + 38

Investeringar

36

Andra nettoanskaffningar av icke-finansiella tillgångar

37

Kapitaltransfereringar som ska betalas

38

Underskott (–) eller överskott (+)

39 = 1 = 40 + 41 + 42 + 43

Statens underskott (–) eller överskott (+)

40

Delstaters underskott (–) eller överskott (+)

41

Kommuners underskott (–) eller överskott (+)

42

Socialförsäkringarnas underskott (–) eller överskott (+)

43

Memorandumposter

Faktiska sociala avgifter

44

Sociala förmåner andra än in natura

45


Tabell 1B

Kategori

Nummer och linjärt samband

Medlemsstaternas betalningar till EU:s budget

1 = 2 + 4 + 5 + 7

Indirekta skatter som betalas till EU:s budget

2

varav mervärdesskatt som betalats till EU:s budget

3

Löpande internationell samverkan som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget

4

Diverse löpande transfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget

5

varav EU:s fjärde egna resurs

6

Kapitaltransfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget

7

EU-utgifter i medlemsstaten

8 = 9 + 10 + 11 + 12 + 13

Subventioner som ska betalas från EU:s budget

9

Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn

10

Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn

11

Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till den offentliga sektorn

12

Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn

13

Nettointäkter från EU:s budget (nettomottagare +, nettobetalare –)

14 = 8 – 1

Memorandumpost

Kostnad för insamling av de egna medlen

15


Tabell 1C

Kategori

Nummer och linjärt samband

Konsumtionsutgifter

1 = 2 + 3 = 4 + 5 + 6 + 7 + 8 + 9 – 10

Individuella konsumtionsutgifter

2

Kollektiva konsumtionsutgifter

3

Löner och kollektiva avgifter

4 = [1A.29] (1)

Insatsförbrukning

5 = [1A.31]

Sociala transfereringar in natura som tillhandahålls via marknadsproducenter

6

Kapitalförslitning

7

Erlagda skatter på produktion minus erhållna subventioner

8

Driftsöverskott, netto

9

Försäljningar

10 = [1A.22]

Memorandumpost

Konsumtionsutgifter i föregående års priser

11

Underskott (–) eller överskott (+)

12 = [1A.1]

Ränta som ska betalas

13 = [1A.10]

Ränta inkl. betalningar från swappar och framtida räntesäkringsavtal (FRA)

14

Förfarandet vid alltför stora underskott – underskott (–) eller överskott (+)

15 = 12 + 13 – 14

Inkomster från UMTS (universal mobile telecommunications systems)

16

Skulder

17 = [tabell 3A.1]

Bruttonationalprodukt (BNP) till löpande priser

18

BNP i föregående års priser

19

Offentliga sektorns investeringar i föregående års priser

20

Statistisk över underskott/skuldanpassning

Tabell 2A

Kategori

Nummer och linjärt samband

Underskott (–) eller överskott (+)

1 = [1A.1]

Justeringar mellan finansiella och icke-finansiella konton

2 = 1 – 3

Nettotransaktioner i finansiella tillgångar och skulder

3 = 4 – 15

Transaktioner avseende finansiella tillgångar (konsoliderade)

4 = 5 + 6 + 7 + 8 + 9 + 13

Transaktioner avseende sedlar, mynt och inlåning

5

Transaktioner avseende värdepapper andra än aktier – kortfristiga och långfristiga värdepapper

6

Transaktioner avseende finansiella derivat

7

Transaktioner avseende lån

8

Transaktioner avseende aktier och andra ägarandelar

9

Privatiseringar

10

Kapitaltillskott

11

Övrigt

12

Transaktioner avseende andra finansiella tillgångar

13

varav upplupna skatter och sociala avgifter som ännu ej erlagts

14

Transaktioner avseende skulder (konsoliderade)

15 = 16 + 17 + 18 + 19 + 20 + 22

Transaktioner avseende sedlar, mynt och inlåning

16

Transaktioner avseende värdepapper andra än aktier – kortfristiga värdepapper

17

Transaktioner avseende värdepapper andra än aktier – långfristiga värdepapper

18

Transaktioner avseende finansiella derivat

19

Transaktioner avseende lån

20

varav lån från centralbanker

21

Transaktioner avseende andra skulder

22

Transaktioner avseende skuldinstrument (konsoliderade)

= offentliga sektorns upplåningsbehov

23 = 16 + 17 + 18 + 20

23 = 25 + 26 + 27

23 = 2 – 1 + 4 – 19 – 22

Transaktioner avseende långfristiga skuldinstrument

24

Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i nationell valuta

25

Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i en deltagande utländsk valuta (2)

26

Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta

27

Andra flöden

28 = 29 + 32

Värderingsförändringar med betydelse för skulden

29 = 30 + 31

Valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta

30

Andra värderingseffekter – nominellt värde

31

Andra volymförändringar av skulder

32

Förändring av skulderna

33 = 23 + 28

33 = 2 – 1 + 4 – 19 – 22 + 28


Tabell 2B

Kategori

Nummer och linjärt samband

Transaktioner avseende skuldinstrument – icke-konsoliderade

1 = 2 + 3 + 4 + 5 + 6

Transaktioner avseende sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke konsoliderade

2

Transaktioner avseende kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade

3

Transaktioner avseende långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade

4

Transaktioner avseende lån från centralbanker

5

Transaktioner avseende andra lån (skulder) – icke-konsoliderade

6

Konsoliderande transaktioner

7 = 8 + 9 + 10 + 11

Konsoliderande transaktioner – sedlar, mynt och inlåning

8 = 2 – [2A.16]

Konsoliderande transaktioner – kortfristiga värdepapper

9 = 3 – [2A.17]

Konsoliderande transaktioner – långfristiga värdepapper

10 = 4 – [2A.18]

Konsoliderande transaktioner – lån

11 = 6 – ([2A.20] – [2A.21])

Statistik över skulder

Tabell 3A

Kategori

Nummer och linjärt samband

Skulder

1 = 2 + 3 + 4 + 5 + 6

= 7 + 12 = 13 + 14 + 15

= 16 + 17 = 19 + 20 + 22

= 24 + 25 + 26 + 27

Skulder – sedlar, mynt och inlåning (skulder)

2

Skulder – kortfristiga värdepapper (skulder)

3

Skulder – långfristiga värdepapper (skulder)

4

Skulder – lån från centralbanker (skulder)

5

Skulder – andra lån (skulder)

6

Skulder som innehas av inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten

7 = 8 + 9 + 10 + 11

Skulder som innehas av centralbanker

8

Skulder som innehas av andra monetära finansinstitut

9

Skulder som innehas av andra finansinstitut

10

Skulder som innehas av andra inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten

11

Skulder som innehas av utländska aktörer utan hemvist i medlemsstaten

12

Skulder denominerade i nationell valuta

13

Skulder denominerade i en deltagande utländsk valuta

14

Skulder denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta

15

Kortfristiga skulder

16

Långfristiga skulder

17

varav med rörlig ränta

18

Skulder med en återstående löptid på upp till 1 år

19

Skulder med en återstående löptid på 1–5 år

20

varav med rörlig ränta

21

Skulder med en återstående löptid på över 5 år

22

varav med rörlig ränta

23

Statens andel av skulderna

24 = [3B.7] – [3B.15]

Delstaters andel av skulderna

25 = [3B.9] – [3B.16]

Kommuners andel av skulderna

26 = [3B.11] – [3B.17]

Socialförsäkringars andel av skulderna

27= [3B.13] – [3B.18]

Memorandumposter

Skuldernas genomsnittliga återstående löptid

28

Skulder – nollkupongobligationer

29


Tabell 3B

Kategori

Nummer och linjärt samband

Skulder (icke-konsoliderade)

1 = 7 + 9 + 11 + 13

Konsoliderande element

2 = 3 + 4 + 5 + 6 = 8 + 10 + 12 + 14

= 15 + 16 + 17 + 18

Konsoliderande element – sedlar, mynt och inlåning

3

Konsoliderande element – kortfristiga värdepapper

4

Konsoliderande element – långfristiga värdepapper

5

Konsoliderande element – lån

6

Skuldtitlar som emitterats av staten

7

varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer

8

Skuldtitlar som emitterats av delstater

9

varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer

10

Skuldtitlar som emitterats av kommuner

11

varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer

12

Skuldtitlar som emitterats av socialförsäkringar

13

varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer

14

Memorandumposter

Statens innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer

15

Delstaters innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer

16

Kommuners innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer

17

Socialförsäkringars innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer

18


(1)  [x.y] avser kategori nummer y i tabell x.

(2)  Ska rapporteras för åren innan medlemsstaten blev en deltagande medlemsstat.


BILAGA II

METODDEFINITIONER

1.   Definition av sektorer och undersektorer

Sektorer och undersektorer i ENS 95

 

 

Offentliga

Nationella privata

Utlandskontrollerade

Totala ekonomin

S.1

 

 

 

Icke-finansiella företag

S.11

S.11001

S.11002

S.11003

Finansiella företag

S.12

 

 

 

Centralbanker

S.121

 

 

 

Andra monetära finansinstitut

S.122

S.12201

S.12202

S.12203

Övriga finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut

S.123

S.12301

S.12302

S.12303

Finansiella serviceföretag

S.124

S.12401

S.12402

S.12403

Försäkringsföretag och pensionsinstitut

S.125

S.12501

S.12502

S.12503

Offentlig sektor

S.13

 

 

 

Staten

S.1311

 

 

 

Delstater

S.1312

 

 

 

Kommuner

S.1313

 

 

 

Socialförsäkring

S.1314

 

 

 

Hushåll

S.14

 

 

 

Hushållens ideella organisationer

S.15

 

 

 

Utlandet

S.2

 

 

 

Europeiska unionen

S.21

 

 

 

EU:s medlemsstater

S.211

 

 

 

EU:s institutioner

S.212

 

 

 

Tredjeländer och internationella organisationer

S.22

 

 

 

2.   Definitioner av kategorierna  (1)

Tabell 1A:

1.

Underskott (–) eller överskott (+) [1A.1] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.13.

2.

Summa inkomster [1A.2] är lika med summa löpande inkomster [1A.3] plus summa inkomster från kapital [1A.4].

3.

Summa löpande inkomster [1A.3] är lika med summa löpande inkomster [1A.11].

4.

Summa inkomster från kapital [1A.4] är lika med summa inkomster från kapital [1A.33].

5.

Summa utgifter [1A.5] är lika med summa löpande utgifter [1A.6] plus summa kapitalutgifter [1A.7].

6.

Summa löpande utgifter [1A.6] är lika med summa löpande utgifter [1A.23].

7.

Summa kapitalutgifter [1A.7] är lika med summa kapitalutgifter [1A.35].

8.

Primärt underskott (–) eller överskott (+) [1A.8] är lika med underskott (–) eller överskott (+) [1A.9] plus ränta som ska betalas [1A.10].

9.

Underskott (–) eller överskott (+) [1A.9] är lika med underskott (–) eller överskott (+) [1A.1].

10.

Ränta som ska betalas [1A.10] är lika med ränta som ska betalas [1A.28].

11.

Summa löpande inkomster [1A.11] är lika med direkta skatter [1A.12], plus indirekta skatter [1A.15], plus sociala avgifter [1A.17], plus andra löpande inkomster [1A.20], plus försäljningar [1A.22].

12.

Direkta skatter [1A.12] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5) som tagits upp som tillgångar i S.13.

13.

Direkta skatter som betalas av företag [1A.13] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5) som tagits upp som tillgång i S.13 och användning i S.11 och S.12.

14.

Direkta skatter som betalas av hushåll [1A.14] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5) som tagits upp som tillgång i S.13 och användning i S.14.

15.

Indirekta skatter [1A.15] är lika med skatter på produktion och import (D.2) som tagits upp som tillgång i S.13.

16.

Indirekta skatter varav mervärdesskatt [1A.16] är lika med mervärdesskatter (skatter av momstyp) (D.211) som tagits upp som tillgång i S.13.

17.

Sociala avgifter [1A.17] är lika med sociala avgifter (D.61) som tagits upp som tillgång i S.13.

18.

Sociala avgifter, varav arbetsgivares faktiska sociala avgifter [1A.18] är lika med arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.6111) som tagits upp som tillgång i S.13.

19.

Sociala avgifter, varav anställdas egenavgifter [1A.19] är lika med anställdas egenavgifter (D.6112) som tagits upp som tillgång i S.13.

20.

Andra löpande inkomster [1A.20] är lika med kapitalinkomst (D.4), plus skadeförsäkringsfordringar (D.72), plus löpande internationell samverkan (D.74) plus diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som tillgång i S.13, förutom S.13 ränta (D.41) som även är användning i S.13, plus erhållna övriga produktionssubventioner (D.39) som är användning i S.13.

21.

Andra löpande inkomster varav upplupen ränta [1A.21] är lika med ränta (D.41) som tagits upp som tillgång i S.13 och användning i alla sektorer utom S.13.

22.

Försäljningar [1A.22] är lika med marknadsproduktion (P.11), plus produktion för egen slutlig användning (P.12), plus betalning för övrig icke-marknadsproduktion (P.131) som tagits upp som tillgång i S.13.

23.

Summa löpande utgifter [1A.23] är lika med löpande transfereringar [1A.24], plus ränta som ska betalas [1A.28], plus löner och kollektiva avgifter [1A.29], plus insatsförbrukning [1A.31].

24.

Löpande transfereringar [1A.24] är lika med sociala utbetalningar [1A.25], plus subventioner som ska betalas [1A.26], plus andra löpande transfereringar [1A.27].

25.

Sociala utbetalningar [1A.25] är lika med sociala förmåner andra än in natura (D.62), plus sociala transfereringar in natura relaterade till utgifter för varor som levereras till hushållen via marknadsproducenter (D.6311 + D.63121 + D.63131) som tagits upp som tillgång i S.13, plus diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i S.15.

26.

Subventioner som ska betalas [1A.26] är lika med subventioner [D.3] som tagits upp som tillgång i S.13.

27.

Andra löpande transfereringar [1A.27] är lika med är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.(D.5), plus övriga produktionsskatter (D.29), plus kapitalinkomst (D.4) förutom ränta (D.41), plus skadeförsäkringspremier (netto) (D.71), plus löpande internationell samverkan (D.74) som tagits upp som användning i S.13 plus diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i alla sektorer utom S.15.

28.

Ränta som ska betalas [1A.28] är lika med ränta (D.41) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i alla sektorer utom S.13.

29.

Löner och kollektiva avgifter [1A.29] är lika med löner och kollektiva avgifter (D.1) som tagits upp som användning i S.13.

30.

Löner och kollektiva avgifter, varav egentlig lön [1A.30] är lika med egentlig lön (D.11) som tagits upp som användning i S.13.

31.

Insatsförbrukning [1A.31] är lika med insatsförbrukning (P.2) som tagits upp som användning i S.13.

32.

Sparande brutto [1A.32] är lika med summa löpande inkomster [1A.11], minus summa löpande utgifter [1A.23].

33.

Summa inkomster från kapital [1A.33] är lika med kapitaltransfereringar som ska erhållas (D.9) som tagits upp som förändringar av skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som tagits upp under kapitaltransfereringar som ska betalas av alla sektorer utom S.13.

34.

Summa inkomster från kapital varav kapitalskatter [1A.34] är lika med kapitalskatter (D.91) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13.

35.

Summa kapitalutgifter [1A.35] är lika med investeringar [1A.36], plus andra anskaffningar av icke-finansiella tillgångar [1A.37], plus kapitaltransfereringar som ska betalas [1A.38].

36.

Investeringar [1A.36] är lika med fast bruttoinvestering (P.51) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13.

37.

Andra anskaffningar av icke-finansiella tillgångar [1A.37] är lika med förändringen i lagerinvesteringar (P.52), plus anskaffning minus avyttring av värdeföremål (P.53), plus anskaffning minus avyttring av icke finansiella icke producerade tillgångar (K.2) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13.

38.

Kapitaltransfereringar som ska betalas [1A.38] är lika med kapitaltransfereringar som ska betalas (D.9) som tagits upp som förändringar av skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som tagits upp under kapitaltransfereringar som ska erhållas av alla sektorer utom S.13.

39.

Underskott (–) eller överskott (+) [1A.39] är lika med underskott (–) eller överskott (+) [1A.1] och är lika med statens underskott (–) eller överskott (+) [1A.40], plus delstaters underskott (–) eller överskott (+) [1A.41], plus kommuners underskott (–) eller överskott (+) [1A.42], plus socialförsäkringarnas underskott (–) eller överskott (+) [1A.43].

40.

Statens underskott (–) eller överskott (+) [1A.40] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.1311.

41.

Delstaters underskott (–) eller överskott (+) [1A.41] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.1312.

42.

Kommuners underskott (–) eller överskott (+) [1A.42] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.1313.

43.

Socialförsäkringarnas underskott (–) eller överskott (+) [1A.43] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.1314.

44.

Faktiska sociala avgifter [1A.44] är lika med faktiska sociala avgifter (D.611) som tagits upp som tillgång i S.13.

45.

Sociala förmåner andra än in natura [1A.45] är lika med sociala förmåner andra än in natura (D.62) som tagits upp som användning i S.13.

Tabell 1B:

1.

Medlemsstaternas betalningar till EU:s budget [1B.1] är lika med indirekta skatter som betalas till EU:s budget plus löpande internationell samverkan (D.74) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.4] plus diverse löpande transfereringar (D.75) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.5] plus kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.7].

2.

Indirekta skatter som betalas till EU:s budget [1B.2] är lika med skatter på produktion och import (D.2) som tagits upp som tillgång i S.212.

3.

Indirekta skatter som betalas till EU:s budget varav mervärdesskatt som betalats till EU:s budget [1B.3] är lika med mervärdesskatter (skatter av momstyp) (D.211) som tagits upp som tillgång i S.212.

4.

Löpande internationell samverkan som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.4] är lika med löpande internationell samverkan (D.74) som tagits upp som tillgång i S.212 och som användning i S.13.

5.

Diverse löpande transfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.5] är lika med diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som tillgång i S.212 och som användning i S.13.

6.

Diverse löpande transfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget, varav EU:s fjärde egna resurs [1B.6], är lika med den BNI-relaterade fjärde avgiften (ENS 95 punkt 4.138) som tagits upp som diverse löpande transfereringar (D.75) bland tillgångar i S.212 och som användning i S.13.

7.

Kapitaltransfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.7] är lika med kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som kapitaltransfereringar som ska mottas i S.212.

8.

EU-utgifter i medlemsstaten [1B.8] är lika med subventioner (D.3) som ska betalas från EU:s budget [1B.9], plus andra löpande transfereringar (D.7) som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn [1B.10], plus andra löpande transfereringar (D.7) som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.11], plus kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn [1B.12], plus kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.13].

9.

Subventioner som ska betalas från EU:s budget [1B.9] är lika med subventioner (D.3) som tagits upp som tillgång i S.212.

10.

Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till den offentliga sektorn [1B.10] är lika med löpande internationell samverkan (D.74) plus diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som tillgång i S.13 och som användning i S.212.

11.

Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.11] är lika med diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som användning i S.212 och som tillgångar i alla sektorer utom S.13.

12.

Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till den offentliga sektorn [1B.12] är lika med kapitaltransfereringar som ska mottas (D.9) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i S.212.

13.

Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.13] är lika med kapitaltransfereringar som ska betalas (D.9) som tagits upp som förändringar i tillgångarna i S.212 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

14.

Nettointäkter från EU:s budget [1B.14] är lika med den offentliga sektorns nettointäkter från EU:s budget plus de nettointäkter från EU:s budget som enheter utanför den offentliga sektorn haft.

15.

Kostnad för insamling av de egna medlen [1B.15] är den del av marknadsproduktionen (P.11) som tagits upp som tillgång i S.13 och är den kostnad som betalas från EU:s budget för insamling av de egna medlen.

Tabell 1C:

1.

Konsumtionsutgifter [1C.1] är lika med konsumtionsutgift (P.3) som tagits upp som användning i S.13.

2.

Individuella konsumtionsutgifter [1C.2] är lika med individuell konsumtionsutgift (P.31) som tagits upp som användning i S.13.

3.

Kollektiva konsumtionsutgifter [1C.3] är lika med kollektiv konsumtionsutgift (P.32) som tagits upp som användning i S.13.

4.

Löner och kollektiva avgifter [1C.4] är lika med [1A.29].

5.

Insatsförbrukning [1C.5] är lika med [1A.31].

6.

Sociala transfereringar in natura som tillhandahålls via marknadsproducenter [1C.6] är lika med sociala transfereringar in natura relaterade till utgifter för varor som levereras till hushållen via marknadsproducenter (D.6311 + D.63121 + D.63131) som tagits upp som användning i S.13.

7.

Kapitalförslitning [1C.7] är lika med kapitalförslitning (K.1) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13.

8.

Erlagda skatter på produktion minus erhållna subventioner [1C.8] är lika med inbetalning av övriga produktionsskatter (D.29) som tagits upp som användning i S.13 minus erhållna övriga produktionssubventioner (D.39) som tagits upp som användning i S.13.

9.

Driftöverskott (netto) [1C.9] är lika med driftöverskott (netto) (B.2n) i S.13.

10.

Försäljningar [1C.10] är lika med [1A.22].

11.

Konsumtionsutgifter i föregående års priser [1C.11] är lika med kedjelänkad volym på konsumtionsutgift (P.3) i föregående års priser som tagits upp som användning i S.13.

12.

Underskott (–) eller överskott (+) [1C.12] är lika med underskott (–) eller överskott (+) [1A.1].

13.

Ränta som ska betalas [1C.13] är lika med ränta som ska betalas [1A.10].

14.

Ränta inkl. betalningar från swappar och framtida räntesäkringsavtal (FRA) [1C.14] är lika med EDP-ränta (förfarandet vid alltför stora underskott) (EDP D.41) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i alla sektorer utom S.13.

15.

EDP underskott (–) eller överskott (+) [1C.15] är lika med EDP nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (EDP B.9) i S.13.

16.

Inkomster från UMTS (universal mobile telecommunications systems) [1C.16] är lika med de inkomster som erhålls från försäljningen av tredje generationens mobiltelefonlicenser som tagits upp som avyttring av icke-finansiella tillgångar enligt Eurostats beslut om redovisning av mobiltelefonlicenser.

17.

Skulder [1C.17] är lika med skulder enligt definitionen i förordning (EG) nr 479/2009.

18.

Bruttonationalprodukt (BNP) till löpande priser [1C.18] är lika med BNP (B.1 * g) till marknadspris.

19.

BNP i föregående års priser [1C.19] är lika med kedjelänkad volym på BNP (B.1 * g) i föregående års priser.

20.

Offentliga sektorns investeringar i föregående års priser [1C.20] är lika med kedjelänkad volym på fast bruttoinvestering (P.51), i fasta priser, som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13.

Tabell 2A:

1.

Underskott (–) eller överskott (+) [2A.1] är lika med [1A.1].

2.

Justeringar mellan finansiella och icke-finansiella konton [2A.2] är lika med underskott (–) eller överskott (+) [2A.1], minus nettotransaktioner i finansiella tillgångar och skulder [2A.3].

3.

Nettotransaktioner i finansiella tillgångar och skulder [2A.3] är lika med transaktioner i nettoanskaffningen av finansiella tillgångar [2A.4] minus nettoökningen av transaktioner i skulder [2A.15].

4.

Transaktioner avseende finansiella tillgångar (konsoliderade) [2A.4] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (F.2) [2A.5], plus transaktioner med värdepapper andra än aktier (F.33) [2A.6], plus transaktioner i finansiella derivat (F.34) [2A.7], plus transaktioner med lån (F.4) [2A.8], plus transaktioner med aktier och andra ägarandelar (F.5) [2A.9] plus transaktioner med andra finansiella tillgångar [2A.13], som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

5.

Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (tillgångar) [2A.5] är lika med nettoanskaffningen av sedlar, mynt och inlåning (F.2) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

6.

Transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga och långfristiga värdepapper [2A.6] är lika med nettoanskaffningen av värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33), som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

7.

Transaktioner i finansiella derivat (tillgångar) [2A.7] är lika med nettobetalningar avseende finansiella derivat (F.34) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

8.

Transaktioner i lån (tillgångar) [2A.8] är lika med nya lån (F.4) som netto beviljats av den offentliga sektorn, efter avdrag för lån som återbetalats, som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettotillgångar i alla sektorer utom S.13.

9.

Transaktioner i aktier och andra ägarandelar (tillgångar) [2A.9] är lika med nettoanskaffningen av aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13.

10.

Privatiseringar (netto) [2A.10] är lika med transaktioner i aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.11 eller S.12 som sker inom ramen för att kontrollen över låntagarenheten lämnas över eller tas (ENS 95 punkt 2.26) (2) av S.13; t.ex. kan sådana transaktioner utföras av S.13 med låntagarenheten direkt eller med en annan långivarenhet.

11.

Kapitaltillskott (netto) [2A.11] är lika med transaktioner i aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.11 eller S.12 som inte sker inom ramen för att kontrollen över låntagarenheten lämnas över eller tas av S.13 och som sker direkt med låntagarenheten.

12.

Andra [2A.12] är lika med transaktioner i aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.11, S.12 eller S.14 som inte sker inom ramen för att kontrollen över låntagarenheten lämnas över eller tas av S.13 och inte utförs av S.13 med låntagarenheten direkt utan med en annan långivarenhet.

13.

Transaktioner i andra finansiella tillgångar [2A.13] är lika med nettoanskaffningen av monetärt guld och särskilda dragningsrätter (F.1) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13, plus nettoanskaffningen av försäkringstekniska reserver (F.6) plus andra obetalda inkomster (F.7) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

14.

Transaktioner avseende andra finansiella tillgångar, varav upplupna skatter och sociala avgifter som ännu ej erlagts [2A.14] är lika med den del av andra obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (F.7 tillgångar) som avser skatter och sociala avgifter i D.2, D.5, D.6 och D.91, minus det skattebelopp som faktiskt influtit, som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettotillgångar i alla sektorer utom S.13.

15.

Transaktioner i skulder (konsoliderade) [2A.15] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (F.2) [2A.16], plus kortfristiga värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.331) [2A.17], plus långfristiga värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.332) [2A.18], plus transaktioner i finansiella derivat (F.34) [2A.19], plus transaktioner med lån (F.4) [2A.20] plus transaktioner i andra skulder [2A.22], som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

16.

Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) [2A.16] är lika med nettoanskaffningen av sedlar, mynt och inlåning (F.2) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

17.

Transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga värdepapper (skulder) [2A.17] är lika med nettoanskaffningen av kortfristiga värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.331) vars ursprungliga löptid är högst ett år som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

18.

Transaktioner med värdepapper andra än aktier – långfristiga värdepapper (skulder) [2A.18] är lika med långfristiga värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.332) vars ursprungliga löptid är över ett år som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

19.

Transaktioner i finansiella derivat (skulder) [2A.19] är lika med nettointäkter avseende finansiella derivat (F.34) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

20.

Transaktioner i lån (skulder) [2A.20] är lika med ny upplåning (F.4) netto efter avdrag för existerande lån som återbetalats, som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

21.

Transaktioner i lån varav lån från centralbanker [2A.21] är lika med transaktioner med lån (F.4) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i S.121.

22.

Transaktioner i andra skulder [2A.22] är lika med nettoökningen av försäkringstekniska reserver (F.6) plus andra obetalda inkomster (F.7) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

23.

Transaktioner med skuldinstrument (konsoliderade) [2A.23] är lika med nettoökningen av skulder avseende sedlar, mynt och inlåning (F.2) [2A.16], plus värdepapper andra än aktier, exklusive derivat, [2A.17 och 2A.18] (F.33) plus lån (F.4) [2A.20]. Även den offentliga sektorns upplåningsbehov omfattas.

24.

Transaktioner i långfristiga skuldinstrument [2A.24] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] vars ursprungliga löptid är längre än ett år.

25.

Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i nationell valuta [2A.25] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] denominerade i lagligt betalningsmedel i medlemsstaten.

26.

Transaktioner avseende skuldinstrument denominerad i en deltagande utländsk valuta [2A.26] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] denominerade i ecu, plus skuldinstrument denominerade i euro innan medlemsstaten blev en deltagande medlemsstat, plus skuldinstrument denominerade i lagligt betalningsmedel i en deltagande medlemsstat innan staten blev en deltagande medlemsstat. Detta exkluderar nationell valuta [2A.25].

27.

Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta [2A.27] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] som inte ingår i [2A.25] eller [2A.26].

28.

Andra flöden [2A.28] är lika med värderingsförändringar med betydelse för skulden [2A.29] plus andra volymförändringar av skulder [2A.32].

29.

Värderingsförändringar med betydelse för skulden [2A.29] är lika med valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta [2A.30], plus andra värderingseffekter – nominellt värde [2A.31].

30.

Valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta [2A.30] är lika med nominella kapitalvinster/-förluster (K.11) avseende skulder [3A.1] vars värde på grund av förändringar av valutakurserna förändras när de räknas om till nationell valuta.

31.

Andra värderingseffekter – nominellt värde [2A.31] är lika med förändring av skulderna [2A.33], minus transaktioner med skuldinstrument (konsoliderade) [2A.23], minus valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta [2A.30], minus andra volymförändringar av skulder [2A.32].

32.

Andra volymförändringar av skulder [2A.32] är lika med andra volymförändringar (K.7, K.8, K.10 och K.12) av skulder klassade antingen som sedlar, mynt och inlåning (AF.2), värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (AF.33), eller lån (AF.4) som inte är tillgångar i S.13.

33.

Förändring av skulderna [2A.33] är lika med skulder [3A.1] under år t, minus skulder [3A.1] under år t-1.

Tabell 2B:

1.

Transaktioner avseende skuldinstrument – icke-konsoliderade [2B.1] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke-konsoliderade [2B.2], plus transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.3], plus transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.4], plus transaktioner i lån från centralbanker [2B.5], plus transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade [2B.6].

2.

Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke-konsoliderade [2B.2] är lika med transaktioner med sedlar, mynt och inlåning (F.2) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13.

3.

Transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.3] är lika med transaktioner med värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33) vars ursprungliga löptid är högst ett år, som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13.

4.

Transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.4] är lika med transaktioner med värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33) vars ursprungliga löptid är över ett år, som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13.

5.

Transaktioner i lån från centralbanker [2B.5] är lika med transaktioner med lån (F.4) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i S.121.

6.

Transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade [2B.6] är lika med transaktioner i lån (F.4) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.121.

7.

Konsoliderande transaktioner [2B.7] är lika med transaktioner avseende skuldinstrument – icke-konsoliderade [2B.1], minus transaktioner i skuldinstrument (konsoliderade) [2A.23].

8.

Konsoliderande transaktioner – sedlar, mynt och inlåning [2B.8] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke-konsoliderade [2B.2], minus konsoliderade transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) [2A.16].

9.

Konsoliderande transaktioner – kortfristiga värdepapper [2B.9] är lika med transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.3], minus konsoliderade transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga värdepapper (skulder) [2A.17].

10.

Konsoliderande transaktioner – långfristiga värdepapper [2B.10] är lika med transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.4], minus konsoliderade transaktioner med värdepapper andra än aktier – långfristiga värdepapper (skulder) [2A.18].

11.

Konsoliderande transaktioner – lån [2B.11] är lika med transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade [2B.6], minus (konsoliderade transaktioner i lån (skulder) [2A.20] minus konsoliderade transaktioner avseende lån från centralbanker [2A.21]).

Tabell 3A:

1.

Skulder [3A.1] är lika med skulder [1C.17].

2.

Skulder – sedlar, mynt och inlåning (skulder) [3A.2] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten sedlar, mynt och inlåning (AF.2).

3.

Skulder – kortfristiga värdepapper (skulder) [3A.3] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (AF.33), vars ursprungliga löptid är högst ett år.

4.

Skulder – långfristiga värdepapper (skulder) [3A.4] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (AF.33), vars ursprungliga löptid är över ett år.

5.

Skulder – lån från centralbanker (skulder) [3A.5] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten lån (AF.4) som är en tillgång i S.121.

6.

Skulder – andra lån (skulder) [3A.6] är lika med andelen skulder [3A.1] i instrumentet lån (AF.4) som inte är någon tillgång i S.121.

7.

Skulder som innehas av inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten [3A.7] är lika med skulder som innehas av centralbanker [3A.8], plus skulder som innehas av andra monetära finansinstitut [3A.9], plus skulder som innehas av andra finansinstitut [3A.10] plus skulder som innehas av andra inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten [3A.11].

8.

Skulder som innehas av centralbanker [3A.8] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.121.

9.

Skulder som innehas av andra monetära finansinstitut [3A.9] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.122.

10.

Skulder som innehas av andra finansinstitut [3A.10] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.123, S.124 eller S.125.

11.

Skulder som innehas av andra inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten [3A.11] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.11, S.14 eller S.15.

12.

Skulder som innehas av utländska aktörer utan hemvist i medlemsstaten [3A.12] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.2.

13.

Skulder denominerade i nationell valuta [3A.13] är lika med andelen skulder [3A.1] denominerade i medlemsstatens lagliga betalningsmedel.

14.

Skulder denominerade i en deltagande utländsk valuta [3A.14] är lika med – innan medlemsstaten blev en deltagande medlemsstat – andelen skulder [3A.1] denominerade i det lagliga betalningsmedlet i en av de deltagande medlemsstaterna (med undantag för nationell valuta [3A.13]), plus skulder denominerade i ecu eller euro.

15.

Skulder denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta [3A.15] är lika med andelen skulder [3A.1] som inte ingår i [3A.13] eller [3A.14].

16.

Kortfristiga skulder [3A.16] är lika med andelen skulder [3A.1] vars ursprungliga löptid är högst ett år.

17.

Långfristiga skulder [3A.17] är lika med andelen skulder [3A.1] vars ursprungliga löptid är över ett år.

18.

Långfristiga skulder, varav med rörlig ränta [3A.18] är lika med andelen långfristiga skulder [3A.17] med variabel räntesats.

19.

Skulder med en återstående löptid på upp till ett år [3A.19] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är högst ett år.

20.

Skulder med en återstående löptid på mellan ett och fem år [3A.20] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är mellan ett och fem år.

21.

Skulder med en återstående löptid på mellan ett och fem år, varav med rörlig ränta [3A.21] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är mellan ett och fem år [3A.20] och vars räntesats är variabel.

22.

Skulder med en återstående löptid på över fem år [3A.22] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är över fem år.

23.

Skulder med en återstående löptid på över fem år, därav: med rörlig ränta [3A.23] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är över fem år [3A.22] och vars räntesats är variabel.

24.

Statens andel av skulderna [3A.24] är lika med skulder i S.1311 som inte är tillgångar i S.1311, minus tillgångar i S.1311 som är skulder i S.13 andra än S.1311 [3B.15].

25.

Delstaters andel av skulderna [3A.25] är lika med skulder i S.1312 som inte är tillgångar i S.1312, minus tillgångar i S.1312 som är skulder i S.13 andra än S.1312 [3B.16].

26.

Kommuners andel av skulderna [3A.26] är lika med skulder i S.1313 som inte är tillgångar i S.1313, minus tillgångar i S.1313 som är skulder i S.13 andra än S.1313 [3B.17].

27.

Socialförsäkringars andel av skulderna [3A.27] är lika med skulder i S.1314 som inte är tillgångar i S.1314, minus tillgångar i S.1314 som är skulder i S.13 andra än S.1314 [3B.18].

28.

Skuldernas genomsnittliga återstående löptid [3A.28] är lika med den genomsnittliga återstående löptiden viktad efter utestående belopp, uttryckt i år.

29.

Skulder – nollkupongobligationer [3A.29] är lika med andelen skulder [3A.1] som består av nollkupongobligationer, dvs. obligationer utan kupongränta vars avkastning bestäms av skillnaden mellan priset vid inlösen och priset vid emissionen.

Tabell 3B:

1.

Skulder (icke-konsoliderade) [3B.1] är lika med skulder i S.13, inklusive sådana som är tillgångar i S.13, i samma instrument som skulder [3A.1].

2.

Konsoliderande element [3B.2] är lika med skulder i S.13 som samtidigt är tillgångar i S.13, i samma instrument som skulder [3A.1].

3.

Konsoliderande element – sedlar, mynt och inlåning [3B.3] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i posten sedlar, mynt och inlåning (F.2).

4.

Konsoliderande element – kortfristiga värdepapper [3B.4] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i instrumentet värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33), vars ursprungliga löptid är högst ett år.

5.

Konsoliderande element – långfristiga värdepapper [3B.5] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i instrumentet värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33), vars ursprungliga löptid är över ett år.

6.

Konsoliderande element – lån [3B.6] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i posten lån (F.4).

7.

Skuldtitlar som emitterats av staten [3B.7] är lika med skulder i S.1311 som inte är tillgångar i S.1311, i samma instrument som skulder [3A.1].

8.

Skuldtitlar som emitterats av staten, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.8] är lika med skulder i S.1311 som är tillgångar i S.1312, S.1313 eller S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].

9.

Skuldtitlar som emitterats av delstater [3B.9] är lika med skulder i S.1312 som inte är tillgångar i S.1312, i samma instrument som skulder [3A.1].

10.

Skuldtitlar som emitterats av delstater, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.10] är lika med skulder i S.1312 som är tillgångar i S.1311, S.1313 eller S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].

11.

Skuldtitlar som emitterats av kommuner [3B.11] är lika med skulder i S.1313 som inte är tillgångar i S.1313, i samma instrument som skulder [3A.1].

12.

Skuldtitlar som emitterats av kommuner, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.12] är lika med skulder i S.1313 som är tillgångar i S.1311, S.1312 eller S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].

13.

Skuldtitlar som emitterats av socialförsäkringar [3B.13] är lika med skulder i S.1314 som inte är tillgångar i S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].

14.

Skuldtitlar som emitterats av socialförsäkringar, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.14] är lika med skulder i S.1314 som är tillgångar i S.1311, S.1312 eller S.1313, i samma instrument som skulder [3A.1].

15.

Statens innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.15] är lika med skulder i S.1312, S.1313 eller S.1314 som är tillgångar i S.1311, i samma instrument som skulder [3A.1].

16.

Delstaters innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.16] är lika med skulder i S.1311, S.1313 eller S.1314 som är tillgångar i S.1312, i samma instrument som skulder [3A.1].

17.

Kommuners innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.17] är lika med skulder i S.1311, S.1312 eller S.1314 som är tillgångar i S.1313, i samma instrument som skulder [3A.1].

18.

Socialförsäkringars innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.18] är lika med skulder i S.1311, S.1312 eller S.1313 som är tillgångar i S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].


(1)  [x.y] avser kategori nummer y i tabell x.

(2)  Vilket leder till att låntagarenheten klassas om från undersektor S.11001 eller S.12x01 till undersektor S.11002/3 eller S.12x02/3 eller vice versa.


BILAGA III

STANDARDER FÖR ÖVERFÖRING OCH KODNING

För den elektroniska överföringen av de statistiska uppgifter som anges i artiklarna 2 och 3 ska de nationella centralbankerna och ECB använda systemet EXDI. De filer som överförs ska vara i formatet SDMX-EDI (GESMES/TS). Varje tidsserie anges med hjälp av den nyckelfamilj (ECB_GST1) som beskrivs nedan.

Nyckelfamilj ECB_GST1

Nummer

Namn

Beskrivning

Kodlista

1

Frekvens

De rapporterade tidsseriernas frekvens

CL_FREQ

2

Referensområde

Tvåsiffrig alfanumerisk ISO landskod för det rapporterande landet eller aggregatet

CL_AREA_EE

3

Justeringar

Här anges om någon justering av tidsserien företagits, t.ex. för säsongsvariationer och/eller variationer i antalet arbetsdagar

CL_ADJUSTMENT

4

Användning eller borgenärs-/tillgångssektor

Sektor för vilken kategorin är användning/förändring i tillgångar

CL_SECTOR_ESA

5

Post

Tidsseriernas kategori

CL_GOVNT_ITEM_ESA

6

Tillgång eller gäldenärs-/skuldsektor

Sektor för vilken kategorin är en resurs/förändring i skulder och nettoförmögenhet

CL_SECTOR_ESA

7

Värdering

Den värderingsmetod som använts

CL_GOVNT_VALUATION

8

Seriens enhet

Enhet i vilken kategorin rapporteras och andra särdrag

CL_GOVNT_ST_SUFFIX


AVTAL

Rådet

1.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/46


Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Republiken Koreas regering och Europeiska gemenskapen om samarbete i fråga om konkurrensbegränsande verksamhet

Avtalet mellan Republiken Koreas regering och Europeiska gemenskapen om samarbete i fråga om konkurrensbegränsande verksamhet trädde i kraft den 1 juli 2009 eftersom de förfaranden som föreskrivs i artikel 11.1 i avtalet avslutades den dagen.